Samverkan för fred
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Samverkan för fred
Den
rättsliga regleringen
g
U
1 995:5a3 V r
aVnUtreVdningeÅnsFö
s
.rättsliga förhâllandeni
samband
försvarets
med fredsfrämjande samarbetemed andra
Å
länder
V
h
41m
t
Statens offentliga utredningar WW 1995:53
Eg] Försvarsdepartementet
Samverkan för fred
Den rättsliga regleringen
Betänkande av Utredningen Fö 1994:05 om rättsliga förhållanden i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder Stockholm 1995
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90
Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81
REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13955-3 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för
Försvarsdepartementet
Vid sammanträde den 10 november 1994 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder. Utredaren skulle även lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder och vidare lämna en redogörelse för de författningsändringar som skulle behövas med anledning av sådana avtal. Chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Peterson, förordnade den 14 november 1994 hovrättslagmannen Rolf Holmquist att vara särskild utredare. Samtidigt förordnades som experter översten Peter Grunditz, departementssekreteraren Johanna Gårdmark och kammarrättsassessorn Lisbeth Petersson. Hovrättsassessorn Magnus Ulriksson förordnades att vara utredningens sekreterare. Utredningen om rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder får härmed överlämna betänkandet Samverkan för fred den rättsliga regleringen. - Uppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i maj 1995
Rolf Holmquist
Magnus Ulriksson
Innehåll l
Innehåll
1 Sammanfattning 8
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2 Författningstörslag 11
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Förslag till
lag ändring i lagen 1994:588 om utbildning för fredsom bevarande verksamhet 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.2 Förslag till
lag om ändring i lagen 1976:661 om immunitet och
privilegier i vissa fall 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Förslag till
lag om ändring i lagen 1990:217 om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. 14
. . . . . . . . . . . . . 2.4 Förslag till
lag om ändring i vapenlagen 1973:1176 15 . . . . . . . . . 2.5 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen 1990:1334 om
skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. 16
. . . . . .
3 Inledning 17
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Försvarets internationalisering 17 . . . . . . . . . . . 3.2 Utredningsuppdraget 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Avgränsning av uppdraget 20 . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Genomförandet av uppdraget 22 . . . . . . . . . . . . 3.5 Disposition 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
2 Innehåll
4 Försvarets fredsfrämjande samarbete med
andra länder 26
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1 FN:s fredsbevarande operationer 26 . . . . . . . . . 4.1.1 Allmänt 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1.2 FN:s mall för SOFA 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2 Övrigt samarbete inom ramen för FN 30
. . . . . . . 4.2.1 Gulfkriget 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Nordcon Tuzla 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.3 Övrigt 32
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Samarbetet inom OSSE 33 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Organisationen och dess uppgifter 33 . . . . . . . . . . 4.3.2 Rombeslutet 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Partnerskap för fred 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Bakgrund 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Svensk målsättning 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Deltagande i övningar, seminarier m.m. 39 . . . . . . 4.4.4 Nästa fas: Defence Planning and Rewiev Procedu-
40 res . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.5 Rättslig reglering 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.6 Nat0:s SOFA 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Suveränitetsstödet till de baltiska staterna 48 . . . . 4.5.1 Omfattningen av stödet 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Memorandum of understanding 49 . . . . . . . . . . . .
4.5.3 Övriga avtal 50
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 EU och VEU 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Civilt samarbete 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5 Ingående av internationella överenskommelser 55
5.1 Folkrättens bestämmelser 55 . . . . . . . . . . . . . ..
Innehåll 3
5.2 Nationella regler 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Regeringen ingår internationella överenskommelser 57
5.2.2 Riksdagens godkännande 59 . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2.3 Myndigheters internationella överenskommelser 61
. . 5.2.4 Överlåtelse beslutanderätt 62 av . . . . . . . . . . . . . .
6 Innehållet i internatio-
tillämplig svensk lag vid
nellt samarbete 63
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Brott 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Brott i Sverige 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Brott utomlands 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Rättskraft 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.4 Förutsättningar för åtal i Sverige 70 . . . . . . . . . . . 6.2.5 Nordiskt samarbete 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Immunitet och privilegier 73 . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Skadestånd 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Internationell privaträtt 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Arbetsgivaransvar 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Skadeståndsbeloppens storlek 78 . . . . . . . . . . . . . 6.5 In- och utförsel av varor och materiel 78 . . . . . . . 6.5.1 EG 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.2 Krigsmateriel 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.3 Vapen 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Beskattning 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.1 Inkomstskatt 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.2 Dubbelbeskattningsavtal 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.3 Mervärdesskatt 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.4 Punktskatter 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
4 Innehåll
6.6.5 Sociala avgifter 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Sekretess 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.7.1 Offentlighetsprincipen 93
. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.2 Utrikessekretess 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.3 Försvarssekretess 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.4 Kommersiell sekretess 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.7.5 Säkerhetsskyddsavtal 97
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.6 Hälso- och sjukvårdssekretess 98 . . . . . . . . . . . . .
6.8 Hälso- och sjukvård samt försäkringar 99
. . . . . . 6.8.1 Hälso- och sjukvård till inom EES-ompersoner
rådet 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8.2 Hälso- och sjukvård till personer utanför EES-om-
rådet 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8.3 Försäkringar i Sverige 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.9 Miljöskydd 110
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.9.1 Miljöskyddslagen 110
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.9.2 Miljöskadelagen 111
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7 Gällande bestämmelser för sändande svenska
av
militära förband utomlands och för
mottagande
av utländska militära förband i Sverige 113
. . . . 7.1 Svenska förband utomlands 113 . . . . . . . . . . . . . 7.2 Utländska militära förband i Sverige 116 . . . . . . . 7.2.1 Allmänt 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.2 Tillträdesförordningen 117
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
7.2.3 IKFN-förordningen 118
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 Förordningen om utländska besök vid Försvarsmakten
och Försvarets materielverk 119 . . . . . . . . . . . . . .
7.2.5 Utbildning inför den nordiska FN-bataljonen i f.d.
Innehåll 5
Jugoslavien 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8 Förslag till internationella överenskommelser
och ändringari svensk rätt 121
. . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Inledning 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.1 Statusavtal 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1.2 Partnerskap för fred 122
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.3 Konstitutionell nivå 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Straffrättslig jurisdiktion 125 . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.1 Internationell överenskommelse 125 . . . . . . . . . . . . 8.2.2 Svensk rätt 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Skadestånd 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Internationell överenskommelse 130 . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Svensk rätt 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 In- och utförsel av materiel m.m 134 . . . . . . . . . . . 8.4.1 Internationell överenskommelse 134 . . . . . . . . . . . . 8.4.2 Svensk rätt 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5 Gränspassage m.m. for personal 138
. . . . . . . . . . 8.5.1 Internationell överenskommelse 138 . . . . . . . . . . . . 8.5.2 Svensk rätt 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 Beskattning 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6.1 Internationell överenskommelse 141 . . . . . . . . . . . . 8.6.2 Svensk rätt 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 Sekretess 144 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.1 Internationell överenskommelse 144 . . . . . . . . . . . . 8.7.2 Svensk rätt 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.8 Hälso- och sjukvård 147
. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.1 Internationell överenskommelse 147 . . . . . . . . . . . . 8.8.2 Svensk rätt 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6 Innehåll
8.9 Befáls- och tillrättavisningsrätt 148 . . . . . . . . . . . 8.9.1 Internationell överenskommelse 148 . . . . . . . . . . . . 8.9.2 Svensk rätt 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.10 Bärande uniform 153 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.11 Säkerhetsbestämmelser för vapen och övrig utrust-
ning 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.12 Tillträde till områden för övning m.m. 155 . . . . . . 8.12.1 Internationell överenskommelse 155 . . . . . . . . . . . . 8.12.2 Svensk rätt 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.13 Körkort, förarbevis och särskilda vägtrafikbe-
stämmelser 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.13.1 Internationell överenskommelse 158 . . . . . . . . . . . . 8.l3.2 Svensk rätt 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.14 Miljöfrågor 161
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.15 Personalvård 162 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.16 Lösning tvister 163
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.17 Särskilda civila frågor 164
. . . . . . . . . . . . . . . . .
8.18 Förhandlingsarbetet 167
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
9 Nationella rättsliga frågor 170
. . . . . . . . . . . . . . . .
10 Kostnader 172
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11 Författningskommentarer 174
. . . . . . . . . . . . . . .
11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen 1994:588 om
utbildning för fredsbevarande verksamhet 174 . . . .
11.2 Förslaget till lag ändring i lagen 1976:661 om
om
immunitet och privilegier i vissa fall 177
. . . . . . .
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen 1990:217 om
Innehåll 7
skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. 179
. . 11.4 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen
1973:1176 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12 Bilagor 183
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Kommittédirektiv Dir. 1994:122 183 . . . . . . . . . . 12.2 FN :s modellavtal för SOFA i version på engelska 188
12.3 Nato:s SOFA, artiklarna 1-17 i version på engelska212
12.4 Annex C to Memorandum of Understanding
con-
cerning the cooperation on the Formation of a Baltic
Peacekeeping Battalion 240
. . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Exempel på svensk deklaration inför internationell
utbildning i fredsbevarande verksamhet 247
. . . . . . .
12.6 Sammanställning över rätten till sjukvârdsförmâner i
andra länder 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8 Sammanfattning
Sammanfattning
Utredningen om rättsliga förhållanden m.m. i samband med
försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder har haft till
uppdrag Dir. 1994:122 att kartlägga de olika frågor om rättslig
status för personal, ansvar och skadestånd m.m. som kan upp-
komma vid sådant samarbete i Sverige eller utomlands. Utred-
ningen skall lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som
Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder och vidare lämna
en redogörelse för de ändringar av lagar och andra författningar
skulle behövas med anledning av sådana avtal. som Det svenska försvaret har sedan många år deltagit i det fredsfrämjande samarbetet inom FN. De rättsliga frågorna om status för
personal inom organisationen är reglerade genom olika
m.m. konventioner om immunitet och privilegier. Vid FN:s fredsbevarande insatser finns bestämmelser om detta i ett särskilt avtal mellan FN och det land inom territorium insatsen sker. vars
Bakgrunden till utredningsuppdraget är således inte främst Sveriges
deltagande i FN-arbetet utan snarare behovet av rättslig reglering
med anledning av Sveriges anslutning under 1994 till Natozs
Partnerskap för fred. Vidare träffade de nordiska och
program
baltiska staterna samt Storbritannien i september 1994 en överens-
kommelse upprättande baltisk bataljon för fredsbevarande
om av en
verksamhet. Utredningens kartläggningsuppgift har således
huvudsakligen avsett de behov som kan finnas inom dessa senare
Sammanfattning 9
områden. På grund av den oklarhet som råder inom den internationella rätten om immunitet och privilegier för markbundna styrkor som befinner sig i ett främmande land för exempelvis övning, föreslår vi att samtliga förekommande rättsliga frågor regleras i avtal mellan de inblandade länderna. Sådana frågor är straffrättslig jurisdiktion, skadeståndsansvar, in- och utförsel materiel, av
gränspassage för personal, beskattning, hälso- och sjukvård
m.m. För att Sverige skall kunna uppfylla åtaganden i ett sådant allmänt internationellt avtal bl.a. rättslig status för personal om fordras ändringar i svensk författning. Detta gäller främst frågorna om straffrättslig immunitet och skadestånd. Vi förslår därför i om betänkandet ändringar i bl.a. lagen 1976:661 immunitet och om privilegier i vissa fall. Eftersom ett sådant internationellt status-
avtal fordar ändringar i svensk lag måste överenskommelsen
godkännas av riksdagen. Detta innebär att det är nödvändigt med
god framförhållning inför de kommande övningarna inom
exempelvis Partnerskap för fred. För vinnande tid kan emellertid av riksdagsbehandlingen påbörjas beträffande lagförslagen samtidigt
som förhandlingsarbetet pågår. Riksdagen kan även besluta
om lagförslagen innan förhandlingsarbetet är avslutat. Detta förutsätter naturligtvis att överenskommelsens innehåll inte förväntas avvika från våra förslag i något väsentligt avseende. En sådan överenskommelse måste dock ändå godkännas riksdagen, eftersom av överenskommelsen gäller ämnen riksdagen enligt regeringssom formen skall besluta om. I betänkandet redovisas även gällande rättsläge i avsaknad av ett internationellt statusavtal.
I begreppet försvarets fredsfrämjande samarbete med andra
länder inryms också det internationella civila samarbetet bl.a. om räddningstjänst och humanitära insatser. Partnerskap för fred och
10 Sammanfattning
suveränitetsstödet till de baltiska staterna innehåller inte bara militärt samarbete utan även ett betydelsefullt civilt program. Behovet av en rättslig reglering finns även inom detta civila omrâde. De konventioner som i dag finns, exempelvis konventionen om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen, täcker endast delvis det utvidgade internationella civila samarbetet. Vi har emellertid kunnat konstatera att de frågor som behöver regleras rättsligt i allmänhet inte är specifikt militära. Bestämmelser om straffrättslig jurisdiktion, skadestånd, beskattning, hälso- och sjukvård etc. behövs både inom militärt och civilt samarbete. Vi lämnar därför inte några förslag som särskilt tar sikte på det civila samarbetet. Det får i stället bli en uppgift i det kommande forhandlingsarbetet att formulera bestämmelserna så att de kan fâ en allmän tillämpning.
Författningyörslag 11
Författningsförslag
2.1 Förslag till
lag om ändring i lagen 1994:588 om ut-
för
bildning fredsbevarande verksamhet
Härigenom föreskrivs att det i lagen 1994:588 utbildning för
om fredsbevarande verksamhet skall införas två paragrafer, 4 och nya
5 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 § Om en utländsk järsisk eller juridisk person som saknar
hemvist här i landet i Sverige
medverkari sådan utbildning
för fredsbevarande verksam-
het som avses i denna lag,
skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i
samband med utbildningen
12 Färfattningsjärslag
och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta sådan skada hos den utländska personen. Staten skall ersätta den
utländska personen för skada
som inte har samband med utbildningen, om skadan har uppkommit genom vållande i Sverige och skadevållaren
inte var någon som befann
sig i Sverige med anledning
av utbildningen. Staten får
kräva tillbaka ersättningen av den som vållat skadan.
5 § Bestämmelser om immunitet
och privilegier i vissa fall i
samband med sådan
utbildning som avses i denna
lag finns i lagen 1976:661
om immunitet och privilegier
i vissa fall.
Denna lag träder i kraft den
Författningsförslag 13
2.2 Förslag till
i 1976:661 im-
lag om ändring lagen om
munitet och privilegier i vissa fall
Härigenom föreskrivs att det i lagen 1976:661 om immunitet
och privilegier i vissa fall skall införas en ny paragraf, 7 av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Främmande stats personal,
som deltar i utbildning för
fredsbevarande verksamhet
inom ramen för internationellt samarbete i enlighet med ett avtal som ar i
kraft i förhållande till
Sverige, åtnjuter immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i avtalet.
Denna lag träder i kraft den
14 Førfattningsförslag
2.3 Förslag till
lag om ändring i lagen 1990:217 om skydd
för
samhällsviktiga anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att det i lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall införas en ny paragraf, 2 a av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a § Vad som sägs i denna lag om Försvarsmakten skall också avse en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning
för fredsbevarande verksam-
het inom ramen för internationellt samarbete. Vid tillämpningen av lagen pá en sådan utländsk verksamhet får dock inte för bevakning av skyddsobjela anlitas personal ur den utländska försvarsmakten.
Denna lag träder i kraft den
Författningsförslag 15
2.4 Förslag till
lag om ändring i vapenlagen 1973:1176
Härigenom föreskrivs att 44 § vapenlagen 1973:ll762 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 44 § Denna lag äger tillämp- Denna lag gäller inte sta-
ning på staten. ten. Regeringen fdr besluta
att lagen inte skall gälla för en främmande stats militära styrka, som besöker Sverige inom ramen för internationellt samarbete i fredsbevarande verksamhet.
Denna lag träder i kraft den
16 Förfatmingsförslag
2.5 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen
1990:1334 för
om skydd samhällsviktiga
anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall införas en ny paragraf, 1 a av följande lydelse.
1 a § Beslut som rör verksamheten hos en sådan främmande stats militära styrka som avses 2 a § lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall fattas av Försvarsmakten, om inte beslutet enligt denna förordning skall fattas av länsstyrelsen.
Denna förordning träder i kraft den
Inledning 17
Inledning
3.1 Försvarets
internationalisering
I Europa har förutsättningarna för ett utvecklat och fördjupat
samarbete mellan länderna på senare år ändrats i flera hänseenden. Stora omvälvningar har ägt rum sedan först det forna östblocket
frigjort sig från det sovjetiska inflytandet och sedan därefter
Sovjetstaten själv upplösts. Den ekonomiska och politiska integrationsprocessen i Europa har också gått vidare i ökad takt.
Avvecklingen de tidigare motsättningarna mellan Öst- och
av Västeuropa har gett ökade möjligheter till internationellt samarbete. För svenskt vidkommande har detta medfört möjligheter att i större
utsträckning än tidigare aktivt delta i de ansträngningar som görs
för att lösa internationella konflikter och mildra det mänskliga
lidandet i sådana situationer. Internationellt samarbete för fred, frihet, demokrati, marknadsekonomi och respekt för mänskliga
rättigheter är grunden för den svenska utrikes- och säkerhetspoliti-
ken. Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa har det svenska militära försvaret kommit att i ökad utsträckning samarbeta med andra länder inom främst fredsbevarande
verksamhet samt genom övningar och annan utbildning för sådan
verksamhet. Inom det civila området ökar sådant samarbete främst
18 Inledning
såvitt humanitära insatser och räddningstjänst. Vid det interavser nationella samarbetet aktualiseras särskilt inom den militära delen frågor rättslig status för personal, in- och utförsel av materiel om Inom det civila området är sådana frågor i en del fall redan m.m.
traktaträttsligt reglerade.
De rättsliga frågorna aktualiseras såväl vid svenska insatser i
andra länder vid utländska besök i olika sammanhang i som
Sverige. Internationell praxis är att rättsliga frågor m.m. regleras
avtal mellan de samarbetande länderna. Ett sådant avtal, ett genom
s.k. Status of Forces Agreement SOFA, gäller t.ex. mellan
Nato-länderna. Även för Sveriges del ökar behovet att träffa
nu av
avtal av detta slag.
Sedan länge sker fredsbevarande insatser i främmande länder att Sverige ställer till främst Förenta Nationernas genom resurser FN förfogande. Insatserna sker i samverkan både med mottagarlandet och med andra deltagande länder. Rättsliga förhållanden regleras i dessa fall avtal mellan FN och de länder m.m. genom där insatser sker. Även sådana avtal betecknas SOFA. Insatserna
har på tid ofta blivit mer komplicerade och riskfyllda.
senare
Därför har, utöver själva insatserna, även förberedelser behövt
genomföras i form gemensamma övningar mellan deltagande
av
länders fredsbevarande styrkor. Därvid har Sverige och andra
länder, hittills endast nordiska, samövat med personal, materiel och
förband både i och utanför Sverige. Denna verksamhet täcks inte
FN:s SOFA och har ännu endast i begränsad utsträckning regle-
av rats mellan länderna. Regeringen anmälde våren 1994 till riksdagen skr. 199394:207 sin avsikt att acceptera Natozs inbjudan ett s.k. Partnerskap for om
fred. Riksdagen framförde inga erinringar mot detta bet.
Inledning 19
199394:UU18, rskr. 1993942288. Riksdagen antog senare en lag 1994:588 om utbildning för fredsbevarande verksamhet prop. 199394:244, bet. 199394:FöU12, rskr. 199394:385. Regeringen beslutade därefter i augusti 1994 att godkänna för ett program Sveriges deltagande i Partnerskap för fred. Som följd dessa en av beslut ges svensk personal med svensk materiel möjlighet att medverka i övningar och annan utbildning i andra länder avseende fredsbevarande verksamhet, räddningstjänst, humanitära insatser och vad man i övrigt kan komma överens Sådan verksamhet om. med deltagande från andra länder kan i framtiden komma att förläggas till Sverige. Sverige deltog under hösten 1994 utomlands i övningar i fredsbevarande verksamhet. Under våren 1995 anordnas här i landet utbildning inom ramen för Partnerskap för fred. I regel saknas ännu avtal rättsliga förhållanden i om m.m. dessa sammanhang. Även i övrigt sker militär samverkan med andra länder, t.ex. inom ramen för det så kallade suveränitetsstödet till de baltiska staterna. I ett fall som gäller stöd till uppbyggnad av en gemensam baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet har överenskomen melse undertecknats i september 1994 med berörda stater om bl.a.
rättsliga frågor.
3.2 Utredningsuppdraget
Mot bakgrund av den redovisade internationaliseringen av
20 Inledning
försvaret har utredningen tillsätts med uppdrag att kartlägga i vilka
avseenden som rättsliga frågor kan behöva regleras vid de typer av
internationellt samarbete som angetts. Kartläggningen skall omfatta
bl.a. frågor om befälsrätt, jurisdiktion vid och utom tjänsteutöv-
ning, skadestånd och försäkringar, tull och beskattning, immunitet
och sekretess. Utredningen skall beakta såväl det fallet att Sverige deltar i ett fredsfrämjande samarbete utomlands som den situationen att andra länder deltar i sådant samarbete i Sverige. Utredningen skall lämna förslag till vad Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder samt vidare redogöra för de ändringar i lagar och andra författningar som kan behövas med anledning av
att Sverige ingår sådana avtal. Uppdraget innebär vidare att
fastställa i vad mån det i övrigt kan komma att krävas några
lagstiftningsåtgärder för att det i Sverige skall kunna anordnas
övningar inom ramen för denna form av internationellt samarbete.
Uppdraget avser i första hand militärt fredsfrämjande samarbete
med andra länder också, i tillämpliga delar och om till-
men fredsställande lösningar i dag saknas, civilt internationellt samarbete inom angränsande områden såsom humanitär verksamhet och
räddningstjänst.
3.3 uppdraget Avgränsning av
Den på senare tid snabba utvecklingen mot ett ökat internatio-
nellt samarbete för försvaret har medfört att de rättsliga frågeställ-
1 Dir. 1994:122, se bilaga
Inledning 21
ningar som verksamheten aktualiserar ännu inte har behandlats i ett sammanhang. Utredningen har därför uppfattat sitt uppdrag så att betänkandet skall vara så utförligt att det kan användas som en vägledning för den som i framtiden kommer i kontakt med dessa frågor. Betänkandet skall även kunna vara till hjälp inför förhandlingar med andra länder om bl.a. statusavtal för den deltagande personalen. Av utredningens direktiv framgår huvuduppgifterna att en av är att kartlägga de olika rättsliga frågor som kan uppstå vid försvarets fredsfrämjande samarbete, i Sverige eller utomlands, med andra länder. Vidare talas i direktiven svenska insatser utomlands och om utländska insatser i Sverige. I begreppet fredsfrämjande samarbete inryms de traditionella fredsbevarande insatserna inom ramen för FN men även viss s.k. fredsframtvingande verksamhet. Således fick riksdagen godkänna att Sverige ställde väpnad styrka till en FN:s förfogande inom ramen för UNPROFOR i f.d. Jugoslavien prop. 1992932254, bet. 199293:UU35, rskr. 1992932429; se även avsnitt 4.1. I begreppet inryms vidare de civilia insatserna inom FN samt den övnings- och utbildningsverksamhet har ägt som rum inom ramen för Partnerskap för fred. Mot bakgrund av de angivna syftena med utredningen och efter klarlägganden under hand från Försvarsdepartementet har utredningen sammanfattat sitt uppdrag enligt följande: Utredningen skall kartlägga de rättsliga frågor som behöver regleras i samband med militärt fredsfrämjande samarbete mellan Sverige och andra länder. Sådana frågor är jurisdiktion vid och utom tjänsteutövning, immunitet, skadestånd, tull, beskattning, immunitet, befälsrätt, sekretess, försäkring och sjukvård Med m.m. militärt fredsfrämjande samarbete i första hand övningar med avses
22 Inledning
svensk trupp utomlands och övningar med utländsk trupp i Sverige. Utredningen skall lämna förslag till vad Sverige behöver reglera i folkrättsliga avtal med anledning av samarbetet. Utredningen skall lämna förslag till författningsändringar som utredningen bedömer behöver göras, om Sverige ingår aktuella avtal med andra länder. I direktiven uppmärksammas särskilt den situationen att utländsk trupp övar i Sverige.
Slutligen skall utredningen kartlägga de rättsliga frågor som
behöver regleras i samband med civilt internationellt samarbete
beträffande räddningstjänst och humanitära insatser. Om till-
fredställande lösningar saknas skall förslag lämnas till nya avtal och
författningsändringar.
3.4 Genomförandet
av uppdraget
Med hänsyn främst till den korta utredningstiden har det varit
nödvändigt att fördela arbetsuppgifterna inom utredningen. Experterna har till stor del bidragit till de bedömningar som görs i betänkandet. Detta skrivs därför i vi form. - Utredningsarbetet inleddes med en inventering av de områden där försvaret har fredsfrämjande samarbete med andra länder. inventeringen avsåg även de olika internationella avtal som finns inom dessa områden och som bedömdes vara relevanta. Vidare var
det nödvändigt att tidigt få del av den erfarenhet som finns inom
främst Försvarsmakten av de rättsliga frågeställningarna i det
internationella samarbetet. l detta syfte besökte i ett inledande
skede Försvarmaktens internationella centrum, Swedint, i Södertäl-
je. Vidare sammanträffade utredningen med Försvarsmaktens pro-
. Inledning 23
jektledare för de övningar hållits inom Partnerskap för fred som under hösten 1994 med svenskt deltagande. Härefter övergick utredningsarbetet i detaljmässig en mer kartläggning av de aktuella internationella avtalen på området, främst Nat0:s SOFA. Samtidigt inhämtades information hur om frågeställningarna reglerats i Danmark. Studiebesök gjordes under en dag vid Försvarsministeriet i Köpenhamn. Danmark valdes med hänsyn till vår likartade rättsliga kultur, att landet är medlem av både EU och Nato samt med hänsyn till att Sverige och Danmark ingår i den nordiska kontingenten, Nordcon Tuzla, i f.d. Jugoslavien och har samövat inför insatsen. Danmark är även aktiv en deltagare inom Partnerskap för fred. Vi har också hållit oss orienterade om regleringen de rättsliga frågorna inom Partav nerskap för fred. Härvid har konstaterats att denna reglering inte kommer att vara avslutad innan utredningen skall sitt avge betänkande. Nato har bjudit till ett seminarium på försommaren
1995 om bl.a. de rättsliga frågeställningar som kan uppstå inom
samarbetet. Det har då bedömts värdefullt den svenska som att kartläggningen på området är avslutad innan det är aktuellt med konkreta förhandlingar med staterna inom Partnerskap för fred om regleringen. Under avslutningen vårt arbete har vi samrått med utredav ningen Fö 1995:02 om civila insatser för internationell katastrofoch flyktinghjälp Dir. 1995:3.
24 Inledning
3.5 Disposition
Betänkandet är disponerat på följande sätt. Först behandlas de
områden där försvaret har fredsfrämjande samarbete med andra
länder samt tillämpliga internationella avtal inom dessa områden kapitel 4. Därefter redovisas vissa grundläggande rättsliga förutsättningar för det internationella samarbetet, nämligen ingående av
internationella överenskommelser, tillämplig svensk lag samt
gällande svenska bestämmelser för sändande svenska militära av förband utomlands samt för mottagande av utländska militära förband i Sverige kapitel 5 7. I kapitel 8 beskrivs de rättsliga -
frågor som vi bedömer behöver regleras i internationella överens-
kommelser. I samma kapitel bedöms behovet eventuella av foljdändringar i svensk rätt med anledning sådana överenskomav
melser. De rättsliga frågor som bör regleras nationellt inför ett
sändande av militära eller civila styrkor utomlands beskrivs i
kapitel Avslutningsvis bedöms de kostnader som kan uppstå för svenska staten med anledning av en rättslig reglering det av aktuella internationella samarbetet kapitel 10. Författningsför-
slagen kommenteras i kapitel 11.
Utöver utredningens direktiv har vi valt att bilägga de engelska
versionerna av FN:s modellavtal för SOFA, Natozs SOFA i aktuella delar samt en bilaga till det memorandum of understanding
MoU som ingicks av Danmark, Finland, Norge, Sverige och
Storbritannien samt de baltiska staterna i september 1994 i Köpenhamn om skapandet av en baltisk bataljon for fredsbevarande verksamhet. Vidare bifogas ett exempel på en ensidig svensk
deklaration avseende rättsliga frågor inför internationell Övning
en i Sverige. Deklarationen är skriven för att klarlägga militära frågor
; Inledning 25
men kan efter lämplig anpassning användas även inför civil
en
övning. Den sista bilagan är en sammanställning över rätten till
sjukvårdsförmåner i andra länder.
26 Försvarets fredsfrämjande samarbete
4 Försvarets
fredsfrämjande samar-
bete med andra länder
4.1 FN:s fredsbevarande
operationer
4.1.1 Allmänt
Fredsbevarande operationer var inte förutsedda när Förenta
Nationerna FN tillkom i juni 1945 och finns därför inte reglerade
i FN-stadgan. Den ursprungliga tanken, inskriven i bl.a. stadgans
kapitel VII, var att FN skulle fungera som en organisation for
kollektiv säkerhet, där hot mot fred och säkerhet skulle bemötas gemensamt av medlemmarna under säkerhetsrådets ledning. Detta blockerades dock snart av rivaliteten mellan supermakterna under det kalla kriget. Fredsbevarande operationer i FN:s regi uppstod ur ambitionen främst personifierad av Dag Hammarskjöld att FN trots dödläget borde kunna agera för att lösa eller hantera konflikter där så var
möjligt. De första operationerna byggde på kreativa tolkningar av
FN-stadgans kapitel VI om fredlig lösning av tvister och har med
tiden utvecklats till en praxis som i bland har kallats stadgans
kapitel VI och en halv.
Försvarets fredsfrämjande samarbete 27
Utvecklingen mot denna praxis har gått stegvis sedan 1948, då FN:s första observatörsmission UNTSO i mellanöstern. sattes upp Den första fredsbevarande insatsen med trupp UNEF korn till
stånd år 1956 för att övervaka trupptillbakadragandet från Suez och
den därpå följande vapenvilan. I Kongo 1960-64 och på Cypern
1964 gjordes fredsbevarande insatser med ambitiösa målsättmer ningar, för att bl.a. hantera och dämpa pågående
inomstatliga
konflikter med etnisk grund. I Kongo förekom omfattande stridsinsatser vilket gjorde frågan FN:s roll i relation till om det kalla krigets spelregler kontroversiell. Från Kongokrisen och fram till 1989 stod utvecklingen FNav insatserna relativt stilla. På grund det kalla kriget förändrades av inte operationerna eller deras mandat bestod i regel utan av övervakning av buffertområden eller demilitariserade När zoner. sedan det kalla kriget avtog under slutet 1980-talet inleddes av en ny fas i utvecklingen med multifunktionella insatser och allt mer komplicerade mandat. Från UNTSO år 1948 har det fram till i dag genomförts eller påbörjats ett trettiotal fredsbevarande operationer i FN:s regi. För Sverige har deltagandet i dessa operationer alltid varit hörnsten en i utrikes- och säkerhetspolitiken. Sverige har därför sedan 1948 år och därefter deltagit i flertalet operationerna. Förutom Kongo av är insatserna med bataljoner i mellanöstern, på Cypern och i Libanon de kvantitativt mest omfattande. Sammantaget har över 60 000 svenskar gjort någon form FN-tjänst. I dagsläget deltar av Sverige med knappt 1 300 fördelade på sju missioner personer varav ca 1 100 tjänstgör inom UNPROFOR i f.d Jugoslavien. Deltagandet i denna operation är därmed de omfattande en av mer svenska insatserna åren. genom
28 Försvarets fredsfrämjande samarbete
4.1.2 FNzs mall för SOFA
När FN-staterna deltar i en fredsbevarande operation regleras de rättsliga förhållandena genom ett s.k. Status-of-forces agreement SOFA mellan FN och den stat inom vars territorium insatsen sker. FN har år 1989, med ledning av tidigare och då gällande avtal samt med ledning av praxis utarbetat en mall for SOFA. Den innehåller 10 artiklar med sammanlagt 60 punkter. Här följer en kortfattad beskrivning av innehållet i mallen jfr bilaga 2.
Artikel 1 4 -
Artiklarna l-3 innehåller definitioner och regler för tillämpligheten av avtalet samt av konventionen om immunitet och privilegier for FN Artikel 4 innehåller övegrlpande bestämmelser om den . rättsliga statusen för FN-styrkan p. 6-7, bestämmelser om FNflaggan och om märkning av fordon p. 8-9, bestämmelser om kommunikationsutrustning m.m. för FN-styrkan p. 10-11 samt bestämmelser om frihet för FN-styrkan att röra sig och transportera sin utrustning inom värdlandets territorium p. 12-14. I p. 15 fastställs att den fredsbevarande styrkan har status, privilegier och
immunitet i enlighet antingen med avtalet eller med konventionen
om immunitet och privilegier för FN Vidare ges detaljerade regler . om tullfrihet m.m. för FN-styrkans utrustning etc.
Artikel 5 och 6
Artikel 5 innehåller regler som ger FN-styrkan tillgång till markområden och byggnader for staber, förläggningar etc p. 16-
Försvarets fredsfrämjande samarbete 29
19. I 20 finns regler om inköp av varor och om undantag från
skyldighet att betala försäljningsskatter. I artikeln finns även
bestämmelser om anställning av personal och om valuta p. 22- 23. Artikel 6 p. 24-50 innehåller de betydelsefulla reglerna om det rättsliga förhållandet mellan FN-personalen och värdlandet. Vissa högre FN-tjänstemän har diplomatisk immunitet p. 24 medan
andra har privilegier och immunitet i enlighet med konventionen
om immunitet och privilegier för FN p. 25-26. Militär personal
i de olika ländernas kontingenter har immunitet och privilegier
enligt regler i SOFA:n p. 27. Punkterna 28-30 innehåller
bestämmelser om undantag för FN-styrkan från inkomstbeskattning
och tull i värdlandet. FN-personalen kan fritt resa in och ut ur
värdlandet och omfattas inte av pass- och viseringsregler p. 32-
34. Personalen måste dock ha ett speciellt id-kort p. 35-36. I p. 37 finns regler om bärande av uniform och vapen. FN-personalens
nationella körkort gäller även i värdlandet p. 38-39. FN-styrkans
militärpolis har rätt att tillfälligt frihetsberöva den militära
personalen samt att hålla denna i häkte p. 40-43. Värdlandet skall
samarbeta med militärpolisen vid utredningen brott p. 44-45.
av
Värdlandet har ingen jurisdiktion över den militära FN-personalen.
Rätten att lagföra en FN-soldat tillkommer endast dennes hemland
p. 46-48. Värdlandet har emellertid under vissa förutsättningar
domsrätt över FN-personalen i civilprocesser, har sin grund som
i händelser utom tjänsten p. 49. Om en FN-soldat avlider tas
denne om hand av FN-styrkan p. 50.
30 Försvarets fredsfrämjande samarbete
Artikel 7 10 -
I artikel 7 finns bestämmelser om reglering av tvister mellan
staterna. Enligt p. 51 skall skadeståndsprocesser där värdlandet inte har domsrätt avgöras av en särskild kommission. De avslutande artiklarna 8-10 innehåller förskrifter om kompletterande avtal, om förbindelser mellan FN och värdlandet ikraftträdande samt om av avtalet.
4.2 Övrigt samarbete för
FN
inom ramen
4.2.1 Gulfkriget
Utöver de fredsbevarande operationerna har det under åren
förekommit att medlemsstater kunnat företa väpnade insatser som
varit sanktionerade av FN. Sveriges bidrag med sjukvårdsinsatser
i Koreakriget åren 1950 53 och under Gulfkriget år 1991 är -
exempel på svenskt deltagande i sådana internationella operationer
utanför FN :s direkta regi. Gulfkriget hade sin upprinnelse i kon-
flikten mellan Irak och Kuwait. FN gav uppdrag de stater som
samarbetade med Kuwait att använda våld för att åstadkomma ett
irakiskt tillbakadragande från kuwaitiskt territorium. FN upp-
manade medlemsstaterna att på lämpligt sätt stödja operationerna.
Sverige ställde då en sjukhusenhet med personal till den brittiska
regeringens förfogande i Saudiarabien. Mellan Sverige och Storbritannien träffades ett samförståndsav-
Försvarets jiedsjiämjande samarbete 31
tal, ett s.k. Memorandum of understanding MoU, angående befáls- och ledningsförhållanden underhåll och understöd samt om till det i Saudiarabien upprättade fältsjukhuset. Avtalet bestod av sammanlagt 18 punkter. Enligt p. 2 stod sjukhuset under svenskt befäl men med taktisk ledning delegerad till den brittiska sjukvårdsledningen inom stridsområdet. Storbritannien tillhandahöll kostnadsfritt blod, förband och andra medicinska förnödenheter p. 5 samt reservdelar p. 7. Parterna avstod från att framställa eventuella skadeståndskrav mot varandra p. 15. Krav från tredje man skulle handläggas i samråd mellan parterna p. 15.
4.2.2 Nordcon Tuzla
Inför upprättandet den nordiska kontingenten i av gemensamma Bosnien-Hercegovina NORDCON TUZLA ingicks ett särskilt samarbetsavtal mellan Sverige, Norge och Danmark Fö dnr. 941456SI. Avtalet består 16 artiklar jämte tre bilagor, s.k. av annex. Innebörden av avtalet finns angiven i art. 3 stadgar att som avtalet reglerar ansvaret för organisation, utbildning, till transport och upprättande av NORDCON TUZLA samt vidmakthållande av kontingenten så länge den gemensamma insatsen pågår. l art. 5 anges de tre ländernas olika styrkebidrag till kontingenten. Danmark bidrar med bl.a. ett stridsvagnskompani, Norge med ett sjukvårdskompani samt helikoptrar och Sverige med en mekaniserad skyttebataljon. Befálsförhållandena för de olika enheterna anges i art. Enligt art. 9 är handläggningen av disciplinärenden en nationell angelägenhet. Nationella bestämmelser gäller för respektive lands personal. Regler för ersättningskrav finns i artikel 10. Utgångspunkten är att varje land skall begära ersättning FN av
32 Försvarets fredsfrämjande samarbete
för skador enligt gällande FN-regler för olika slags utrustning. Länderna har inte rätt att kräva ersättning av varandra, såvitt inte skadan uppstått uppsåt eller grov oaktsamhet. Vidare genom fastställs att varje land har fullt ersättningsansvar mot den egna personalen. Länderna har inte rätt att rikta ersättningsanspråk mot varandra eller mot medlemmar i respektive styrkor art. 10.3. Beträffande ersättningen for skador som uppstår under den utbildningen inför insatserna hänvisas till bestämmelgemensamma i annex B. Där stadgas att Värdlandet kostnadsfritt skall ställa ser övningsplats och utbildningsanordningar till förfogande samt att eventuell skada skall betalas av användaren. Värdlandet upplåter gratis inkvartering på militär anläggning och användaren betalar för eventuella skador kan upptäckas vid återlämnandet. l art. 10.5 som finns bestämmelser ersättning till tredje man för skador som om uppstått i samband med transporter till utbildning., Ersättningskraven behandlas Värdlandet enligt dess regler. Ersättningen av betalas det land vars person vållat skadan. av
4.2.3 Övrigt
FN:s säkerhetsråd antog i december 1992 enhälligt en resolution medlemsstaterna mandat att samarbeta i en militär som gav operation i syfte att med alla erforderliga medel skapa säkra förhållanden för humanitära biständsinsatser i Somalia. Säkerhetsrådets beslut fattades enligt bestämmelserna i FN-stadgans kap. 7 och innebar uppmaning att vidta åtgärder för att återställa en internationell fred och säkerhet. Beslutet var bindande för medlemsstaterna och innebar användande av militära tvångsinsatser. Regeringen beslutade ett svenskt deltagande med sjukhusom
Försvarets jiedqñämjande samarbete 33
kompani i Somalia. Kompaniet ansågs inte väpnad styrka vara en
i regeringsformens mening varför riksdagens godkännade inte
erfordrades vidare
se avsnitt 7.1. I enlighet med beslut i FN:s
säkerhetsråd övertog FN i maj 1993 ansvaret för insatsen i Somalia
under namnet UNOSOM. Det svenska deltagandet avvecklades vid
årsskiftet 199394. Det upprättades aldrig något särskilt MoU
mellan länderna om de rättsliga förhållandena under insatsen i
Somalia. Ett sådant avtal bedömdes inte erforderligt.
vara
Försvarmakten anordnar sedan många år utbildning utländska
av officerare och specialister i fredsbevarande verksamhet vid Swedint
i Södertälje. Det ingås emellertid i vanliga fall inga särskilda avtal
om de rättsliga frågor som kan uppstå under kurserna. Beträffande
kursen Train the Trainers vid Swedint i april 1995 föreslog dock
FN att kursdeltagarna skulle ha immunitet och privilegier i enlighet
med konventionen den 13 februari 1946 immunitet och privileom gier för FN.
När Försvarsmakten genomför transportflygningar på uppdrag
av FN ingås normalt inte heller några avtal de rättsliga
om förhållandena.
4.3 Samarbetet inom OSSE
4.3.1 Organisationen och dess uppgifter
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa ESK inledde sitt arbete i Helsingfors år 1975. Den omfattar alla stater i Europa
och i det tidigare Sovjetunionen samt USA och Kanada. Inom ESK
34 Försvarets jiedvrdmjande samarbete
har det på senare år skett en utveckling mot fastare institutionella strukturer. Konferensen har därför nyligen bytt namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE. Huvuduppgiften för OSSE är att förhindra uppkomsten av nya konflikter inom organisationens område. l den konfliktförebyggande och krishanterande verksamheten läggs särskild vikt vid att utveckla OSSE:s förmåga att samarbeta genom fredsbevarande insatser med styrkor från länder utanför konflikten. Vid toppmötet i december 1994 i Budapest beslutades att organisationen skulle fortsätta planeringen fredsbevarande insats i Nagorno-Karabach. för en Sverige deltar med en delegation vid organisationens kontor i Wien samt med observatörer i olika s.k. missioner om sanktionsövervakning. Staterna inom OSSE har nyligen antagit det s.k. Wiendokument 94 WD 94 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Dokumentet innebär bl.a. att staterna åtar sig att årligen utbyta information om sina militära styrkor. Lämnade uppgifter skall kunna verifieras. Större övningar skall föranmälas och kan kontrolleras övriga stater. En sådan inspektion har förekommit i av Sverige. Sverige inspekterade en övning i Polen under hösten 1994. Personalen har diplomatisk status enligt Wienkonventionen diplomatiska förbindelser. WD 94 är en förnyad version av ett om motsvarande dokument från år 1992 WD 92. En s.k. folkrättsligt bindande internationell överenskommelse inom OSSE är CFE-avtalet Treaty on Conventional Armed Forces in Europe, som handlar om rustningskontroll av konventionella stridskrafter. Sverige är dock inte part i detta avtal.
Försvarets jredsfrämande samarbete 35
4.3.2 Rombeslutet
Vid det fjärde rådsmötet inom OSSE i Rom 1993 beslutades om institutionernas rättskapacitet samt immunitet och privilegier för om bl.a. personalen. Här följer kortfattad beskrivning innehållet en av i beslutet. Beslutet består 18 punkter, där den första punkten handlar av om institutionernas rättskapacitet, punkterna 2-16 immunitet och om
privilegier samt punkterna 17-18 id-kort inom OSSE.
om I punkterna 4-10 finns bestämmelser immunitet för OSSE:s om institutioner. Enligt 12 skall de deltagande p. staternas representan-
ter åtnjuta viss immunitet och vissa privilegier medan de fullgör
sina uppgifter och under resor till och från mötet. Representanterna åtnjuter bl.a. immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder vidtagna i tjänsten. Punkterna 13-14 innehåller bestämmelser OSSE-tjänstemänom nens immunitet och privilegier. Även tjänstemännen åtnjuter immunitet mot rättsliga förfaranden till följd åtgärder av som
vidtagits i tjänsten. Tjänstemännen undantas från socialförsäkrings-
systemet i värdlandet, om de i stället omfattas socialförsäkav ringsrätten i hemlandet eller är medlemmar i frivilligt försäkett
ringssystem med tillräckliga förmåner.
I punkterna 15-16 finns detaljerade regler immunitet och om privilegier för de på uppdrag OSSE deltar i personer som av övervaknings- och rapportörsgrupper eller övriga s.k. missioner som beslutas av OSSE. Dessa regler motsvarar i de stort som gäller för personer som arbetar på uppdrag FN. av Sverige har genomfört rådsbeslutet lagen 1994:716 genom om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen säkerhet om
36 Försvarets fredsfrämjande samarbete
och samarbete i Europa ESK samt genom införandet av en ny
paragraf, 2 b i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier
i vissa fall.
4.4 för
Partnerskap fred
4.4.1 Bakgrund
Vid N ato-staternas toppmöte i januari 1994 inbjöds medlemsländerna i det Nordatlantiska samarbetsrädet NACC samt andra OSSE-stater som kan och vill bidra till ett nytt, praktiskt inriktat
Samarbetsprogram kallat Partnerskap för fred. Syftet med initiativet
var mångfacetterat. Det fanns starka önskemål från flera länder i
Central- och Östeuropa om att bli medlemmar i Nato. Genom ett
Partnerskap för fred ville Nato ge det militära samarbetet med de
f.d. Warzawapaktsstaterna ett mer konkret innehåll och på så sätt
tills vidare undvika att ta ställning till frågan om nya medlemmar.
Samtidigt var det viktigt att inte utesluta någon. Vidare växte
behovet av fredsbevarande operationer och Partnerskap för fred var
ett sätt att förbättra de inbjudna staternas möjligheter att samarbeta
med Nato i sådana insatser.
Den totala omfattning av programmet för Partnerskap för fred
har fastlagts i ett s.k. ramdokument Framework document som
var bifogat Nato-staternas inbjudan. Enligt ramdokumentet syftar
programmet till
att underlätta öppenheten i nationella försvars-, planerings- och
budgetprocesser,
Försvarets fredsfrämjande samarbete 37
att säkerställa demokratiskt kontroll försvarsmakter, - av
att upprätthålla förmågan och beredskapen att, efter vederbörliga
-
konstitutionella hänsyn, bidra till operationer under FN:s be-
myndigande ocheller 0SSE:s ansvar,
att utveckla samarbetsinriktade militära relationer med Nato -
innebärande gemensam planering, utbildning och övning för att
stärka förmågan att genomföra operationer på det fredsbevarande
området, räddningsinsatser, insatser på det humanitära området och på andra områden som parterna kan enas om samt,
att på längre sikt utveckla stridskrafter som har större förmåga att
samverka med stridskrafter från Atlantpaktens medlemstater.
Ramdokumentet anger vidare vissa grundläggande principer för
samarbetet med utgångspunkt i folkrättens, FN-stadgans och 0SSE:s principer. Dokumentet innehåller inga åtaganden om
insatser från någon stats sida. Utgångspunkten för och inriktningen
av en enskild stats medverkan inom Partnerskap för fred anges av varje deltagande stat i ett s.k. presentationsdokument Presentation document. I detta dokument beskrivs de former samarbete av som landet vill delta i samt de det är berett att resurser som
erbjuda för detta ändamål. Varje land bekostar i princip sin egen
medverkan.
Eftersom Partnerskap för fred sålunda syftar till att bl.a.
effektivisera framtida fredsbevarande operationer, säkerställa demokratisk kontroll av väpnande styrkor och främja en ökad öp-
penhet i försvarplanering ansåg Sverige sig tillhöra just de länder
som kunde och var villiga att bidra till programmet. Regeringen
anmälde i en skrivelse till riksdagen i mars 1994 sin avsikt att
Sverige skulle delta i Partnerskap för fred. Utrikesutskottet
instämde i regeringens bedömning och hemställde att skrivelsen
38 Färs varetsfredsfrämarzde samarbete
skulle läggas till handlingarna. Efter en riksdagsdebatt präglad av
stor enighet biföll riksdagen vad utskottet hemställt se avsnitt l.
Regeringen beslutade därefter att Sverige skulle medverka i Partnerskap för fred. Ramdokument undertecknades av Sverige och Finland i maj 1994. I samband med undertecknandet överlämnades
det svenska presentationsdokumentet där utgångspunkten för och
inriktningen den svenska medverkan i Partnerskap för fred av definieras. Ett 25-tal stater har nu anslutit sig till samarbetet.
4.4.2 Svensk målsättning
Ett övergripande och långsiktigt mål för Sveriges deltagande i Partnerskap för fred är att aktivt bidra till skapandet av en ny
säkerhetsordning i Europa. Enligt presentationsdokumentet är
Sverige därför berett att bidra med sin erfarenhet det freds bevarande området och andra områden t.ex. räddningstjänstsom verksamhet. Sverige vill härigenom stärka förmågan att genomföra
operationer inom dessa områden hos partnerstaterna.
gemensamma Sverige det ett tillfälle att verksamheten inom Partser som genom nerskap för fred kunna förbättra sin egen kapacitet att samverka med andra partnerstater och att utveckla rutiner för säkrare och effektiva fredsbevarande operationer. Sverige erbjuder kurser mer rörande planering och genomförande fredsbevarande operationer av och humanitära insatser. Utbildningen för genomförande av fredsbevarande operationer kan också innefatta gemensamma övningar med andra länder för att förbättra förmågan att delta i operationer kan komma att beslutas FN eller OSSE. Sverige är också som av berett att bidra till ansträngningarna att öka öppenheten i de nationella försvars-, planerings- och budgetprocesserna samt till att
Försvarets samarbete 39
säkra den demokratiska kontrollen över stridskrafterna i Central-
och Östeuropa.
Det svenska samarbetet konkretiseras i ett individuellt part-
nerskapsprogram IPP mellan Sverige på den sidan och Nato-
ena
staterna på den andra. Programmet kommer omforhandlas
att årligen. Det IPP som är gällande för tillfället godkändes av
regeringen i augusti 1994. I programmet identifieras de områden
inom vilka Sverige vill samarbeta för uppnå bättre
att en samver-
kan i fredsbevarande operationer. Grundläggande för Partnerskap
for fred är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt den är beredd att samarbeta.
Deltagande i övningar, seminarier m.m.
Sverige deltog under hösten 1994 i två övningar inom Part-
nerskap för fred, Cooperative Venture och Cooperative Spirit.
Cooperative Venture var en marinövning och ägde första
rum
veckan i oktober längs Norges atlantkust och i Skagerrack. Sverige
deltog med fyra fartyg och helikopter. Övningen syftade till
en att träna uppgifter som kan bli aktuella i fredsbevarande operationer,
ex. sanktionsövervakning. Cooperative Spirit ägde i slutet
rum
av oktober i Holland. Till den Övningen sände Sverige kom-
ett
binerat kompani, bestående jägarpluton från K4, av en en kustjägarpluton från KA1 och närskyddspluton från F15. Det
en
huvudsakliga syftet med Cooperative Spirit bidra till
var att utvecklandet av en gemensam på hur förband ska uppträda i syn fredsbevarande operationer.
I jämförelse med de andra partnerstaterna är Sverige
en stor
bidragsgivare till programmet för Partnerskap för fred. Under
40 Försvarets fedsñämjande samarbete
budgetåret 199495 anordnas sammanlagt sju kurser i Sverige.
Ansvariga myndigheter för de olika kurser som Sverige erbjuder
inom för Partnerskap för fred är Försvarsmakten, Militärramen
högskolan, Försvarshögskolan och Statens räddningsverk. Genom
att inbjuda till kurser vill Sverige bidra med bl.a. erfarenhet av och
pá fredsbevarande operationer, uppfattning om ledarskap och
syn etik samt erfarenhet frän humanitära insatser.
Sveriges medverkan i Partnerskap för fred har även medfört
deltagande i ett stort antal arbetsgrupper, seminarier, kurser där aktuella områden diskuteras. Det individuella partnerskapsprogram-
met är styrande för vilka aktiviteter Sverige skall delta
4.4.4 Nästa fas: Defence Planning and Rewiev
Procedures
I januari 1995 inleddes en ny delprocess inom Partnerskap för
fred benämns Defence Planning and Review Procedures och som
syftar till att öka möjligheten till samverkan mellan Nato- och
som
partnerstyrkor interoperabiliteten. Genom denna planerings- och
översynsprocess vill Nato skapa grund för att identifiera och
en
bedöma de styrkor och länderna inom Partnerskap för
resurser som fred kan komma att tillhandahålla för multinationella fredsbevarande Övningar, utbildning och insatser tillsammans med annan
Nato-styrkor. Sverige har för avsikt att delta i processen under
perioden 1995-96 i den utsträckning som motiveras av vårt intresse
att främja en effektiv samverkan för fredsbevarande verksamhet,
räddningtjänst och humanitära insatser.
Försvarets fredsfrämjande samarbete 41
4.4.5 Rättslig reglering
Inom ramen för samarbetet inom Partnerskap för fred saknas
ännu överenskommelser mellan staterna om de rättsliga för-
hållandena vid gemensamma övningar och annan utbildning. Nato har emellertid tagit initiativ till en reglering av dessa förhållanden och har bl.a. bjudit in de deltagande staterna till ett seminarium om de rättsliga aspekterna på samarbetet vidare avsnitt 8.1.
se
Mellan staterna inom Nato gäller dock sedan år 1951 ett Status
of Forces Agreement SOFA, vilket är ett avtal som reglerar den
rättsliga statusen för ett Nato-lands styrkor när de befinner sig ett
annat Nato-lands territorium. Under en övning inom Partnerskap
för fred gäller således detta avtal mellan Nato-länderna. Natozs
SOFA beskrivs ytterligare nedan.
Inför övningen Cooperative Spirit 94 träffades aldrig något avtal
i formell mening. Den holländska staten utfärdade i stället en
deklaration beträffande de viktigaste rättsliga frågeställningarna.
Det svenska Försvarsdepartementet lät meddela att Sverige accepte-
rade deklarationen samt tillade som det uttrycktes att svenska
- -
staten tog på sig ansvaret för brottsliga handlingar i tjänsten av
svensk personal. Svenska staten förbehöll sig även domsrätten i sådana fall. Den holländska deklarationen innehöll 6 artiklar. I artikel 3 fastställdes att Natozs SOFA skulle gälla mellan Nato-staterna. Artikel 4 reglerade förhållandena för deltagarna från stater utanför
Nato. Enligt art. 4 b hade dessa deltagare rätt att medföra vapen
och ammunition in på holländskt territorium. Holländska staten tog
på sig ansvaret för eventuella tredjemanskador, oavsett om dessa
hade uppkommit i eller utom tjänsten art. 4 d. I händelse av grov
42 Försvarets ñedsfrämjande samarbete
vårdslöshet eller uppsåt förbehöll sig dock Holland rätten att få
återkräva ersättningen av den besökande staten. Enligt art. 4
g
tillhandahöll holländska staten behövlig sjuk- och tandvård.
Under hösten 1994 hölls även i Danmark en övning inom
Partnerskap för fred. I övningen, kallad Carbon Cap 1994, ingick
deltagare från Danmark, Holland, Tyskland och Polen. Av dessa
länder omfattades således inte Polen Natozs SOFA. Danska av
staten avgav därför en deklaration till Polen om de rättsliga
förhållandena. Deklarationen innehöll de mest centrala momenten efter förbild frän Nat0:s SOFA. Polen hade dock inte rätt att medföra vapen och ammunition till Danmark. Danmark avstod från
straffrättslig jurisdiktion enligt den danska militära strafflagen.
Vidare avstod Danmark från eventuella ersättningskrav mot Polen för skador på personal eller statens egendom under övningen.
Enligt deklarationen gjorde Polen motsvarande avstående. Be-
träffande tredjemansskador orsakade den polska personalen
av under tjänsteutövning åtog sig Danmark att reglera sådana skador i förhållande till den skadelidande. Danmark hade rätt att återkräva
halva beloppet av den polska staten. Den polska personalen hade
rätt till samma tand- och sjukvård som den danska militära
personalen.
4.4.6 Natozs SOFA
I London år 1951 undertecknade medlemsstaterna inom Nato
North Atlantic Treaty Organization; Belgien, Kanada, Danmark,
Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge,
Portugal, Storbritannien och USA en överenskommelse som
reglerar den rättsliga statusen för ett lands styrkor när de befinner
Försvarets fredmämjande samarbete 43
sig inom ett annat Nato-lands territorium. Avtalet är inte bara
tillämpligt när sådana styrkor stationeras och övar i ett annat Nato-
land utan även när personal transiteras ett Nato-land. Det genom
förutsätts även att avtalet skall tillämpas vid flottbesök inom
ramen för Nato-samarbetet. Avtalet består totalt 20 artiklar. Här följer av
en kortfattad redogörelse för dessa jfr bilaga 3.
Artikel I 6 -
Artikel 1 innehåller definitioner av begrepp förekommer i som
avtalet, t.ex. styrka, sändande stat och mottagande stat. Artikel 2
slår fast att den främmande truppen skall respektera den mottagande statens lagar och att deltagarna i truppen skall avhålla sig från bl.a. politisk verksamhet. I artikel 3 finns regler undantag från om
bl.a. pass- och viseringstväng för den främmande truppen. Vidare
finns regler om hemsändande främmande soldater från mottagarav landet. Artikel 4 stadgar att körkort utfärdats i den sändande som
staten skall godkännas även i den mottagande staten. Enligt artikel
5 skall den främmande truppen normalt bära uniform i den mottagande staten. Den främmande truppen har rätt att bära vapen
inom den mottagande statens territorium artikel 6.
Artikel 7
Artikel 7 innehåller de betydelsefulla reglerna straffrättslig
om
2 Avtalet är närmare kommenterat i Status of military forces
under current international law av Serge Lazareff A.W. SijthoffLeyden, 1971.
44 Försvarets fredsfrämjande samarbete
jurisdiktion över de som ingår i den främmande styrkan. Artikeln utgår från att det finns särskilda militära straffbestämmelser. Utgångspunkten för regleringen är att staterna har jurisdiktion i enlighet med respektive stats lagstiftning. Det finns dock bestämmelser att den sändande eller mottagande staten har som anger exklusiv jurisdiktion. Den sändande statens militära myndigheter har sådan jurisdiktion beträffande brott som är straffbara enligt den statens mil itärlagstiftning men som inte är straffbara i mottagarlandet. Den mottagande staten har exklusiv jurisdiktion i den omvända situationen. Vidare finns regler för det fall att båda staterna har jurisdiktion. Den sändande staten har jurisdiktionsrätt vid brott, som begåtts av en person som ingår i truppen, mot den statens egendom, säkerhet eller styrkor. Vidare har den sändande staten jurisdiktionsrätt beträffande en sådan person, för brott som har begåtts under utövning tjänsten. Enligt uppgift från Försvarsministeriet i av Danmark skall begreppet under utövning av tjänsten tolkas restriktivt. Den mottagande staten har företrädesrätt till jurisdiktion i alla andra fall. Artikel 7 innehåller även bestämmelser för samarbete mellan staterna i frågor om utredning och verkställighet. Enligt 7 får den sändande inte verkställa dödsstraff
p. a staten ett
i den mottagande staten den staten saknar sådant straff för det om aktuella brottet. Det finns vidare regler s.k. rättskraft och om om rättssäkerhet under processen.
Artikel 8
Artikel 8 innehåller detaljerade bestämmelser för regleringen av skadeståndsanspråk. Artikeln är uppdelad i 10 punkter, där 1-5 p.
Försvarets fredsfrämjande samarbete 45
avser skador under utövning av tjänsten. I l p. finns bestämmelser om skador på offentligt ägd egendom som används under Nato-övning. Huvudregeln är att ingen av staterna är ersättningsskyldig mot den andra för skador som uppkommer på sådan egendom. Punkt 2 innehåller regler om skador på annan offentligt ägd egendom. Ersättningskrav för sådana skador avgörs av en skiljeman enligt bestämmelser i avtalet. Ersättning utgår dock inte för skador som understiger ett visst angivet belopp. Enligt punkt 4 avstår staterna från krav mot varandra för personskador och dödsfall. Personalens rätt till ersättning i sådana fall bestäms av nationella regler. Om den främmande truppen orsakar skada för tredje man kan denne yrka ersättning vid det egna landets domstolar enligt de regler som är tillämpliga om skadan skulle ha orsakats av den mottagande statens väpnade styrkor 5 p.. Den mottagande staten utbetalar ersättningen till den skadelidande tredje mannen. Avgörandet är bindande för den sändande staten. Enligt särskilda regler om avräkning mellan staterna kan den sändande staten få svara för högst 75 % av skadeståndet. Det finns även regler för avräkning då flera stater har varit inblandade i den skadebringande handlingen. Frågan om avräkning mellan staterna kan i vissa situationer hänskjutas till avgörande av det Nordatlantiska rådet. I punkt 6 finns bestämmelser omreglering av ersättningskrav på grund av handlingar utanför tjänsten. Den skadelidande skall framställa sitt krav till den mottagande staten som fastställer eventuell ersättning enligt den egna lagstiftningen. Därefter underrättas den sändande staten som avgör om betalning skall ske ex gratia. Om den skadelidande accepterar beloppet sker utbetalningen av den sändande staten. Enligt uppgift från Försvarsministeriet i Danmark
46 Försvarets fredsfrämjande samarbete
förekommer det dock att den mottagande staten i vissa fall förskotterar ersättningen till den skadelidande. Bestämmelserna i punkt 6 utesluter inte den skadelidande från att rikta ett anspråk direkt mot den person som kan anses vara vållande till skadan.
Artikel 9 10 -
Artikel 9 innehåller bestämmelser om villkoren för vistelsen i
värdlandet. Bestämmelserna avser bl.a. inköp av varor, anställ-
ningar, sjukvård och mervärdesskatt. Enligt art. 9 p. 5 kan den
främmande styrkans personal få sjuk- och tandvård på samma
villkor som mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan anordnas tillfredställande där styrkan är stationerad. I Danmark innebär denna bestämmelse att den utländska personalen kan få betala självrisken om 20 % i sjukförsäkringen. Den främmande
styrkan undantas inte från att betala mervärdesskatt vid köp av
varor eller tjänster. Artikel 10 stadgar att den främmande truppen inte skall anses som bosatt i värdlandet när det gäller betalning av skatt som utgår på grund av viss bosättning. Personalen betalar inte skatt i mottagarlandet beträffande den lön utbetalas av som avsändarstaten.
Artikel I] 12 -
Artikel ll och 12 innehåller tullbestämmelser. Huvudregeln är
att den främmande truppen lyder under den mottagande statens
lagstiftning. Det påpekas särskilt art. 11 1 att tullmyndig-
heterna i den mottagande staten har rätt att visitera den främmande personalen, undersöka deras bagage och ta egendom i beslag.
Försvarets fredsfrämjande samarbete 47
Fordon och annan utrustning för tjänsten får dock tas i och ut från värdlandet utan tull. Den främmande styrkan skall upprätta ett
särskilt intyg beträffande sådan utrustning. Intyget skall uppvisas
för tullmyndigheten i den mottagande staten p. 2-4, 8. Den främ-
mande truppen får även ta och föra ut viss personlig utrustning
samt möbler och bilar utan att betala tull p. 5-6, 8. Enligt art. 11
p. 11 skall mottagarlandet ordna så att drivmedel och oljor för bl.a. tjänstefordonen kan levereras tull- och skattefritt till den
främmande styrkan. Bestämmelserna i art. ll gäller även vid
transitering av styrkor genom ett Nato-lands territorium. En sådan stat betraktas då som en mottagande stat. Artikel 12 innehåller
bestämmelser som riktar sig till tullmyndigheterna i den mottagan-
de staten.
Artikel 13 20 -
I artikel 13 ges bestämmelser om samarbete mellan staterna när det gäller visst utredningsarbete. Artikel 14 innehåller valutaregler. Den sändande och mottagande staten kan utfärda särskilda
valutaregler för den främmande styrkan. Artikel 15 stadgar att
avtalet, som huvudregel, skall gälla även fientligheter riktas om
mot Nato-staterna. Enligt artikel 16 skall tvister tolkningen och
om
tillämpningen av avtalet lösas genom förhandlingar mellan staterna.
Tvister kan också hänskjutas till Nordatlantiska rådet NAC. Rådet
kan även på begäran revidera artiklar i avtalet artikel 17. Artikel
18 innehåller ratifikationsbestämmelser. Regler uppsägning
om av avtalet finns i artikel 19. I den avslutande artikeln 20 finns
bestämmelser om utsträckning av avtalets territoriella tillämpning.
48 Försvarets fredsfrämjande samarbete
4.5 Suveränitetsstödet till de baltiska sta-
terna
Omfattningen av stödet
Regeringen beslutade i december 1991 om det s.k. suveränitetsstödet till de baltiska staterna. Det ansågs angeläget att bistå de baltiska staterna i deras strävanden att stärka sin suveränitet, inre säkerhet och stabilitet. Sverige bidrar med utbildning av militär
personal från de baltiska staterna samt till uppbyggnad av kompe-
tens beträffande bl.a. kustbevakning, tull, räddningstjänst och
sjösäkerhet. Sverige medverkar även vid skapandet av en gemenbaltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet. Överenskomsam
melse härom ingicks mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige
vid det nordiska törsvarsministermötet i Visby i juni 1994.
Därefter har även Storbritannien anslutit sig till projektet. ln-
riktningen är att den baltiska bataljonen skall kunna delta i en
fredsbevarande operation tidigast hösten 1997. Inom för
ramen utbildningen av baltiska officerare får dessa komma till de nordiska staterna för bl.a. stabs- och observatörsutbildning. Svenska officerare tjänstgör även i de baltiska staterna. Vidare skall baltiska officerare besöka olika staber vid den nordiska kontingenten i Bosnien. Utöver utbildning av baltiska officerare är Försvarsmakten även
ansvarig för röjning av minor utanför hamnen Paldiski i Estland.
Hamnen är en f.d. sovjetisk flottbas och skall användas av Estland
för handelssjöfart. Utöver minröjning bidrar Sverige med ut-
Försvarets fredsfrämjande samarbete 49
prickning m.m. genom Sjöfartsverket. Arbetet inleds i maj 1995.
4.5.2 Memorandum of understanding
För reglering av bl.a. de rättsliga förhållandena när nordisk eller brittisk personal befinner sig i en baltisk stat för utbildning den av baltiska bataljonen för fredsbevarande verksamhet, träffades i Köpenhamn i september 1994 ett s.k. Memorandum of understanding MoU. Avtalet påminner i de grundläggande dragen om Nato:s SOFA men är inte så utförligt. Här följer redogörelse för en de mest väsentliga avvikelserna jfr bilaga 4. M0U:t består av sammanlagt 18 punkter. I punkt 2 finns efter mönster från Natozs SOFA vissa definitioner. Med sändande stat avses de understödjande staterna, dvs. Danmark, Finland, Norge, Sverige och Storbritannien. I punkterna 5-8 finns bestämmelser om jurisdiktion. Enligt p.6 skall den sändande staten och den baltiska staten gemensamt bestämma vilken stat som skall ha jurisdiktion i händelse av att det blir aktuellt med en straff- eller civilprocess mot någon ur den sändande statens personal. Det finns dock en presumtion för att vad som orsakats under tjänsteutövning skall avgöras av den sändande staten. Ett straff som ädömts i den baltiska staten skall kunna verkställas i den sändande staten p. 7. I punkterna 9-11 finns särskilda regler om skadeståndsanspråk. I likhet med Nato-avtalet regleras tredjemansskador, orsakade i tjänsten, av den baltiska staten. Den sändande staten kan bli skyldig att betala 50 % av skadeståndet p. 10. Däremot skall tredjemansskador som är orsakade utom tjänsten av den sändande statens personal regleras av den staten, s.k. ex-gratia ersättning p. 11.
50 Försvarets fredmdmjande samarbete
Punkt 16 stadgar ett generellt undantag för den sändande statens personal att betala skatter och avgifter i den baltiska staten. Enligt 18 skall den sändande statens personal bära giltigt pass och visum om sådant erfordras.
4.5.3 Övriga avtal
Ett särskilt MoU har ingåtts inför besöket av baltisk personal vid den nordiska bataljonen i Bosnien Fö dnr 95319SI. Det är emellertid inte avsett att den baltiska personalen skall ingå i den kontingent som de besöker. De rättsliga förhållandena för balterna kommer därför till viss del även att bestämmas inom ramen för FN. Inför röjningen av minor utanför hamnen Paldiski i Estland har ett samförståndsavtal ingåtts mellan Sverige och Estland om de rättsliga förhållandena Fö dnr 95799SI.
4.6 EU VEU
och
Genom medlemskapet i EU kommer Sverige att delta i den geutrikes- och säkerhetspolitiken GUSP. Innehållet i mensamma denna är tänkt att fastställas vid EU:s översynskonferens år 1996. Sverige har emellertid redan observatörer i EG:s övervakningsmission i f.d. Jugoslavien ECMM. Den Västeuropeiska Unionen, VEU, är bl.a. ett forum för säker-
hetspolitisk dialog mellan länderna i Väst-, Central- och Östeuropa.
Lokaliserad till London förde Unionen länge en slumrande tillvaro
Försvarets fredsfrämjande samarbete 51
i skymundan av Nato. Denna situation kom att ändras på 1980-talet genom bl.a. Maastrichtavtalet. l detta avtal beslöts att VEU skall vara en del av utvecklingen mot en europeisk union samt att VEU skall ansvara for genomförandet av EU:s beslut på det säkerhetspolitiska området. I samband med Maastrichtmötet inbjöds också EU-medlemmar som stod utanför VEU att medverka som observatörer. Enligt den s.k. Petersbergsdeklarationen från år 1992 skall VEU aktivt stödja bl.a. FN:s och OSSE:s konfliktlösande, fredsbevarande och fredsskapande operationer. Sverige deltar observatör som i VEU. VEU har i dagsläget inga militära styrkor. Sådana kan egna emellertid komma att avdelas från medlemsländerna for bl.a. fredsbevarande insatser i VEU-regi. Varken inom EU eller VEU förekommer avtal de rättsliga om förhållandena när ett lands militära förband vistas i ett annat land. Däremot har vissa länder bilateralt samarbete i dessa frågor,
exempelvis den gemensamma fransk-tyska brigaden i södra
Tyskland.
4.7 Civilt samarbete
FN
Under senare år har intresset ökat för en utveckling det av internationella samarbetet på bl.a. räddningstjänstområdet. FN :s humanitära insatser kan vara kopplade till de fredsbevarande opera-
52 Försvarets jiedshdmjande samarbete
tionerna. Således bistod Sverige UNHCR från juni 1992 till juni
1994 med olika törnödenhetstransporter i f.d. Jugoslavien. Sverige
har även på begäran från UNHCR uppfört bostäder på olika platser
i Bosnien. Under Gulfkriget utdelade Sverige, på uppdrag av
UNWRA, skyddsmasker till befolkningen i Gaza och på Västban-
ken. De svenska insatserna genomförs vanligen av Statens räddningsverk. Räddningsverket kan samarbeta med enheten Swedrelief inom Swedint.
Partnerskap för fred
Samarbetet inom Partnerskap för fred har också en civil sida.
Sverige har genom det individuella partnerskapsprogrammet åtagit
sig att genomföra utbildning i planering och genomförande av bl.a.
räddningsinsatser. Utbildningen äger rum vid räddningskolan i Revinge under våren 1995.
Suveränitetsstödet till de baltiska staterna
Suveränitetsstödet till de baltiska staterna innefattar även
uppbyggnad av vitala civila samhällsfunktioner som kustbevak1ing,
tull- och polisväsende samt räddningstjänst. Sverige bidrar med
utbildning och materiel, exempelvis patrullbåtar.
EU
Genom EU-medlemskapet kommer Sverige att ingå i katastrofhjälpsamarbetet inom den Europeiska Unionen. Samarbetet bedrivs
inom The European Community Humanitarian Office ECHO.
Försvarets fredsfrämjande samarbete 53
Konventioner
Det internationella samarbetet på .a. räddningstjänstens område
syftar till att underlätta bistånd mellan stater vid olyckshändelser.
Inom det internationella atomenergiorganet IAEA har därför en konvention om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen utarbetats. Konventionen har undertecknats och ratificerats av Sverige. Vidare har Danmark, Finland, Norge och Sverige utarbetat och godkänt ett s.k. ramavtal
samarbete över territorialgränserna i syfte att vid olyckshändel-
om hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller ser i miljön. Inom FN:s sjöfartsorganisation IMO har utarbetats en internationell konvention om insatser och samarbete vid förorening olja OPRC-konventionen. Sverige har ratificerat även genom denna konvention. Ramavtalet och de två konventionerna finns återgivna i regeringl9909l:180 med anledning av Sveriges tillträde till tre ens prop. internationella överenskommelser rörande räddningstjänst. I
konventionen bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller
om ett nödläge med radioaktiva ämnen finns detaljerade bestämmelser bl.a. ledning och kontroll, privilegier, immuniteter och om om lättnader för personalen, transitering av personal, utrustning om och egendom samt skadeståndskrav. Med anledning av Sveriges om tillträde till konventionen genomfördes nödvändiga ändringar och tillägg i den svenska lagstiftningen, bl.a. räddningstjänstlagen 1986: l 102, lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall, sekretesslagen 1980: 100 och den då gällande lagen 1987:1069 om tullfrihet m.m. De rättsliga förhållandena vid civila humanitära FN-insatser
54 Försvarets hedsfrämjande samarbete
regleras genom SOFA. Härutöver förekommer inga särskilda avtal beträffande det internationella humanitära samarbetet. Inför kurserna inom Partnerskap for fred vid räddningsskolan i Revinge under våren 1995 har Sverige inte för avsikt att ingå något speciellt samarbetsavtal rörande den rättsliga statusen för deltagarna från andra länder. Det görs således inga undantag från vanliga pass- och tullregler eller från internationella straffrätts- och skadeståndsregler.
Internationella överenskommelser 55
5 internationella Över-
Ingående av
enskommelser
Vid handläggningen i Sverige av ärenden om ingående av
internationella överenskommelser måste beaktas både den allmänna folkrättens bestämmelser och nationella regler.
5.1 Folkrättens bestämmelser
Wienkonventionen om traktaträtten antogs år 1969 och trädde i kraft år 1980. Den har hittills ratificerats av 52 stater, däribland Sverige. Konventionen avser endast överenskommelser mellan
stater. För att reglera överenskommelser mellan stater och
internationella organisationer antogs i Wien är 1986 ytterligare en
konvention. Denna har ännu inte trätt i kraft. Trots att endast 52 stater har ratiñcerat 1969 års Wienkonvention och att 1986 års Wienkonvention ännu inte trätt i kraft tillmäts de
stor betydelse i Sverige vid ingåendet av internationella över-
enskommelser, eftersom konventionerna i hög utsträckning utgör
uppteckningar av den allmänna folkrättens regler.
Överenskommelser förekommer under flera olika benänmingar.
56 Internationella överenskommelser
Det är dock inte benämningen som är avgörande för en överenskommelses rättsliga status, utan överenskommelsens innebörd, dvs. om den innehåller bindande åtaganden eller inte. Vanliga benämningar på internationella överenskommelser är konvention, avtal, överenskommelse, Agreed Minutes, protokoll och Memorandum of Understanding. Både muntliga och skriftliga överenskommelser är folkrättsligt giltiga, även om Wienkonventionernas regler endast omfattar skriftliga överenskommelser.
Det finns olika sätt för en stat att uttrycka sitt samtycke till att
vara bunden av en överenskommelse. Detta kan ske genom att en behörig person undertecknar överenskommelsen eller genom att staterna utväxlar handlingar som utgör en överenskommelse. Det förra är vanligt beträffande multilaterala överenskommelser som deponeras hos ett land eller en organisation. Det senare är vanligt när det rör sig om bilaterala överenskommelser. Bundenheten kan också uttryckas genom överlämnande av en handling som uttrycker att överenskommelsen ratiñceras, godtas, godkänns eller att staten ansluter sig till eller ansöker om anslutning till överenskommelsen. internationell överenskommelse bör därför alltid framgå hur Av en en stat blir bunden av överenskommelsen. En vanlig utformning av bestämmelser om bundenhet, särskilt av multilaterala överenskommelser, är att det vid undertecknande av överenskommelsen görs förbehåll för att undertecknandet skall följas av ratiñkation. l bilaterala sammanhang det vanligt att överenskommelsen ingås genom undertecknande och att det för ikraftträdande krävs att parterna informerar varandra om att alla nationella åtgärder som är nödvändiga för att överenskommelsen skall träda i kraft har vidtagits. När det är fråga om överenskommelser av mindre vikt före-
Internationella överenskommelser 57
kommer det att staterna blir bundna genom att noter utväxlas mellan ambassadören och utrikesministern i ett av länderna. Ett avtal som på detta sätt har ingåtts skriftväxling har genom samma folkrättsliga status som ett avtal har underteckats parterna. som av När man talar om att parterna undertecknar en internationell överenskommelse, syftar man på Wienkonventionens bestämmelser om fullmakter. Statschefer, regeringschefer och utrikesministrar anses i kraft av sin ställning företräda sin stat i alla åtgärder i samband med ingående av internationella överenskommelser. Om
någon annan skall uttrycka statens samtycke till bunden
att vara av en överenskommelse krävs att han kan förete en fullmakt eller att det av de berörda staternas praxis framgår att de hade för avsikt att anse att den personen företräder staten. Det senare har ansetts vara fallet när de nordiska länderna ingår överenskommelser. Sådana överenskommelser undertecknas normalt det statsråd under av vars departement ärendet hör utan att statsrådet har utrustats med fullmakt. I Sverige utfärdar utrikesministern den fullmakt som behövs, sedan regeringen beslutat överenskommelse skall att en ingås.
5.2 Nationella
regler
Regeringen ingår internationella överens-
kommelser
Uppgiften att företräda Sverige i internationella förhandlingar
58 Internationella överenskommelser
ankommer på regeringen. Att statsledningen har sådan behörighet
följer av folkrättsliga principer. I 1 kap 6 § regeringsformen RF
att regeringen styr riket och någon ytterligare regel skulle
anges
egentligen inte behövas i detta ämne. Däremot finns det i Sverige
bestämmelser begränsningar for regeringens företrädar-
som anger
skap.
Genom reglerna i 10 kap. RF garanteras riksdagens inflytande
över viktigare utrikespolitiska avgöranden. Flera av bestämmel-
i kapitlet är inriktade på att regeringen skall förhindrad
serna vara att ställa riksdagen inför fullbordat faktum i detta avseende. I 10 kap. 1 § RF att överenskommelser med annan stat anges
eller med mellanfolklig organisation ingås regeringen. Mellan-
av
folkliga organisationer i RF:s mening är bara de organisationer
är rättssubjekt enligt folkrätten. Detta gäller t.ex. samman-
som
slutningar av stater.
Att det är regeringen ingår överenskommelsen innebär bl.a.
som
Sveriges regering skall avtalspart och undertecknan-
att anges som
det skall i normalfallet ske för Sveriges regering.
I många andra länder kan statschefen, ett departement eller en minister ingå internationell överenskommelse som blir bindande en för staten, vilket alltså inte är möjligt i Sverige. Detta är ett
förhållande kan leda till problem vid utarbetandet av in-
som
ternationella överenskommelser. Sverige accepterar andra länders
bestämmelser har rätt att vara den svenska regeom vem som
ringens motpart. Således kan ett avtal ingås mellan den svenska
regeringen och ett ministerium i ett annat land. Vanligen anges
regeringen part på den svenska sidan, men man kan också
som
acceptera att det står Konungariket Sverige eller bara Sverige.
Däremot kan inte accepteras att ett svenskt departement eller ett
Internationella överenskommelser 59
svenskt statsråd anges som avtalspart.
5.2.2 Riksdagens godkännande
Enligt 10 kap. 2 § RF får regeringen inte ingå bindande
en
internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt
denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller
upphävs eller att ny lag stiftas eller den i övrigt gäller ett ämne
om
som riksdagen skall besluta om, exempelvis genom att bevilja
nya anslag. Också en överenskommelse är större vikt skall som av godkännas av riksdagen. Regeringen får i det fallet underlåsenare ta att inhämta riksdagens yttrande, rikets säkerhet kräver det. om
I sådant fall skall regeringen i stället överlägga med utrikesnämn-
den innan överenskommelsen ingås.
Det är i regel möjligt att genom vanlig tolkning avgöra
om en
överenskommelse inom gällande lag eller den kräver
ryms om
lagändringar. I normalfallet är det också möjligt att ta ställning till
om en överenskommelse medför några nya utgifter för Sverige.
Dessa bedömningar skall göras inom det departement har
som
huvudansvaret för förhandlingarna.
Svaret på frågan om en överenskommelse skall godkännas
av
riksdagen är många gånger avgörande för vilka bestämmelser
om bundenhet och ikraftträdande avtalet måste innehålla. Ett som
riksdagsgodkännande av en överenskommelse tar totalt sett många
månader i anspråk medan ett regeringsbeslut kan beredas på några
veckor. Det är därför viktigt att bedömningen överenskom-
om en
melse kräver riksdagsbehandling sker ett tidigt stadium.
Frågan om behovet av lagstiftningsåtgärder och därmed
sammanhängande krav på riksdagsbehandling, kan särskilt
60 Internationella överenskommelser
diskuteras när det gäller typ avtal som har kommit att kallas en av ramavtal. Dessa avtal utmärks att det i själva avtalet oftast inte av uttalas än att parterna skall samarbeta på vissa områden och att mer samarbetet skall ha vissa angivna former. Vidare anges i ramavtalen att det angivna samarbetet skall beslutas i särskilda avtal som innehåller detaljerna för olika projekt. Det har i dessa sammanhang hävdats att ramavtalen inte behöver behandlas av riksdagen trots att de bindande internationella överenskommelser och att är en trots
det har varit fullt klart att de åsyftade efterkommande särskilda
avtalen skulle kräva såväl anslagsbeslut som lagstiftningsåtgärder.
Denna bedömning kan ifrågasättas. En av grundtankarna bakom 10 kap. RF är, tidigare nämnts, att regeringen om möjligt som skall förhindrad att ställa riksdagen inför fullbordat faktum. vara Konsekvenserna den nämnda bedömningen är att regeringav ovan när de efterföljande överenskommelserna föreläggs riksdagen en, för godkännande, i viss mån redan har bundit riksdagen. Om
riksdagen skulle avslå regeringens hemställan om godkännande av
foljdavtal kommer Sverige att bryta mot intentionerna i ramavtalet. Redan ett ramavtal borde därför godkännas av riksdagen. Riksdagens godkännande behöver inte inhämtas, om det riksdagsbeslut krävs redan är fattat. Som exempel kan man som tänka sig att riksdagen har anslagit medel för ett visst i grova drag beskrivet ändamål. När departementet inleder förhandlingar, om ett avtal faller inom detta område, kan också besluta att de som man riksdagen anslagna medlen skall täcka de kostnader som av överenskommelsen föranleder. Detta måste främst avse fall där en överenskommelse föranleder engångskostnad eller där överenen skommelsen omfattar en begränsad tidsperiod. Kravet riksdagsbehandling i vissa fall hindrar inte att
Internationella överenskommelser 61
regeringen ingår preliminära överenskommelser, t.ex. genom att underteckna en överenskommelse med förbehåll för ratifikation. I 10 kap. 2 § tredje stycket RF anges att om en överenskommelse är av större vikt, skall den godkännas av riksdagen. Detta avgörs av regeringen under konstitutionellt ansvar. Det är inte angett vilken typ av överenskommelse som avses. Riksdagsbehandlingen kan ersättas av överläggning i utrikesnämnden om rikets intresse kräver det. Detta syftar enligt uttalanden i motiven KU 1973:26 s. 66 dels på fall då prövningen brådskar, dels på fall som på grund av internationella hänsyn inte bör komma till allmänhetens kännedom. Om sådana fall föreligger avgörs också av regeringen under konstitutionellt ansvar.
5.2.3 internationella överenskom-
Myndigheters
melser
Enligt 10 kap. 3 § RF får regeringen uppdra förvaltningsmyndighet att ingå internationell överenskommelse som inte kräver medverkan av riksdagen eller utrikesnämnden. Förutsättningen är alltså uttrycklig delegation. Denna kan gälla en viss angiven fråga men kan också utformas generellt. Det kan ges i en förordning, i myndighetens instruktion eller i ett särskilt regeringsbeslut. Kravet på bemyndigande gäller endast offentl i grättsli ga överenskommelser, dvs. avtal som endast kan ingås av stater och som får folkrättsliga verkningar. Det är ytterst staten som ansvarar för att åtagandena i dessa överenskommelser efterlevs. Regeringen måste därför ha överblick över de avtal som binder Sverige. Av 10 kap. 8 § RF framgår vidare att chefen för Utrikes-
62 Internationella överenskommelser
departementet UD skall hållas underrättad, när fråga som är av
betydelse för förhållandet till annan stat eller mellanfolklig
organisation uppkommer hos annan statlig myndighet. Denna
bestämmelse är särskilt viktig att iaktta när frågan om en in-
ternationell överenskommelse handläggs hos en myndighet som
lyder under ett annat departement än UD. Inom regeringskansliet
finns bestämmelser om s.k. gemensam beredning av ärenden
mellan de olika departementen. Regeln i 10 kap 8 § RF medför att ärenden om internationella överenskommelser alltid skall beredas gemensamt med UD.
5.2.4 Överlåtelse beslutanderätt
av
Beslutanderätt som enligt regeringsformen tillkommer riksdagen,
regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i
begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för
fredligt samarbete eller mellanfolklig domstol. Överlåtelsen skall
en ske i samma former som krävs för stiftande av grundlag eller, om detta inte kan awaktas, genom ett beslut med viss majoritet. Den som for svenska regeringens räkning deltar i förhandlingar som kan innebära att beslutanderätt detta sätt överlåts, måste
alltså vara medveten om att detta är tillåtet endast i begränsad om-
fattning och innefattar en beslutsprocedur som tar lång tid.
Innehållet i tillämplig svensk lag 63
6 Innehållet i
tillämplig svensk lag
vid internationellt samarbete.
6.1 Inledning
Varje stat har i princip rätt att efter eget gottfinnande upprätthålla de rättsregler och utöva den makt den önskar inom sitt eget territorium. Detta är ett uttryck för den folkrättsliga territorialitetsprincipen, enligt vilken staterna har jurisdiktion över gärningar som är begångna inom den egna statens territorium. Det internationella regelsystemet kan dock innehålla avsteg från denna princip i olika hänseenden, exempelvis reglerna straffrättslig om immunitet. Sådan immunitet medför begränsningar i staternas rätt att utöva domsrätt eller att använda sig av tvång inom det egna territoriet. Begränsningarna kan hänföra sig till vissa personer eller föremål eller till särskilda områden. Immunitet i denna mening anses tillkomma bl.a. statsöverhuvuden och ackrediterad diplomatisk personal. Främmande örlogsfartyg och dess besättning åtnjuter normalt också immunitet. Det är vidare vanligt att vistelsestaten inte gör gällande straffanspråk vid överträdelser ordningsförav seelsekaraktär i land i samband med flottbesök och liknande. Det
64 Innehållet i tillämplig svensk lag
är emellertid oklart om immunitet gäller även för andra militära styrkor när de befinner sig inom ett främmande lands territorium. I de fall där avtal slutits mellan staterna är det dock vanligt att sändarstaten behåller jurisdiktionsrätten i fråga brott i tjänsten. om Vid allvarliga kränkningar av en stats suveränitet spioneri etc. kan den straffrättsliga immuniteten vara förverkad. Andra begränsningar av territorialitetsprincipen kan följa av konventioner som ingås av länderna. Välkända exempel är FN:s konventioner om medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Innehållet i den sistnämnda konventionen anses dessutom del var en av gemenskapsrätten inom EU. Den Europeiska gemenskapens regelverk innefattar väsentliga begränsningar för medlemsstaterna att efter eget gottñnnade ställa upp nationella bestämmelser inom de områden som avses med bl.a. det s.k. Romfördraget. I Sverige gäller således svensk rätt. I detta kapitel lämnas därför en beskrivning av innehållet i denna i några relevanta delar. Där EG-rätten har kommit att bli en del av rättssystemet i Sverige har detta beaktats.
6.2 Brott
Detta avsnitt behandlar särskilt de frågeställningar kan som uppkomma vid försvarets samarbete med andra länder. För en mer allmän framställning beträffande innehållet i svensk strafflag i internationella sammanhang hänvisas till bl.a. Kommentar till
Brottsbalken Nils Beckman m.fl., 5:e uppl. BrB I samt till
Innehållet i tillämplig svensk lag 65
departementspromemorian Folkrätt och straffansvar, Ds Ju 1984:6.
6.2.1 Brott i
Sverige
Bestämmelser om tillämpligheten av svensk strafflag i internationella sammanhang fmns huvudsakligen i 2 kap. brottsbalken BrB. Angående brott begåtts i Sverige stadgas i 2 kap. 1 § som BrB, att det i sådana fall skall dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. Denna regel gäller oavsett gärningsmannens nationalitet. Enligt 2 kap. 7 § BrB skall emellertid i fråga om
svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet iakttas de
begränsningar följer allmänt erkända folkrättsliga grundsatsom av ser eller, enligt vad därom är särskilt stadgat, överenskommelse av med främmande makt. Detta innebär att sådan straffrättslig immunitet som följer folkrätten skall iakttas direkt vid tillämpav ningen av svensk rätt i svenska domstolar. I lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall anges att immunitet och privilegier för internationella och organ personer med anknytning till dessa organ skall medges i enlighet med avtal eller stadga som är i kraft i förhållande till Sverige. De relevanta bestämmelserna redovisas dock inte i lagen utan ut i ges Sveriges internationella överenskommelser SÖ. Där återfinns alltså de närmare bestämmelserna immunitet och privilegier. om Angående lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vidare se avsnitt 6.3. Ytterligare begränsningar beträffande svensk domsrätt över brott begångna i Sverige framgår av lagen 1953:770 folkrättsliga om reglers iakttagande i fråga för brott vissa utlänningar. om ansvar av Lagen anger bl.a. att om utlänningar internerats då riket är i som
66 Innehållet i tillämplig svensk lag
krig misstänks för brott, skall vid rättsligt förfarande med anledning därav samt vid påföljds ådömande och verkställande iakttas vad bestämts i gällande avtal med främmande makt eller följer som av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.
6.2.2 Brott utomlands
Beträffande utanför Sverige finns bestämmelser brott som begåtts i 2 kap. 2 3 §§ BrB. Huvudregeln är att svenska medborgare - a även i sådana fall skall dömas enligt svensk lag vid svensk domstol. Enligt 2 kap. 2 § andra stycket BrB gäller emellertid ett krav på dubbel straffbarhet, dvs. att gärningen skall vara straffbar även enligt lagen på gärningsorten. Kravet på dubbel straffbarhet gäller dock inte för bl.a. den är anställd i den särskilda som utlandstyrkan inom Försvarsmakten eller det lindrigaste straff om i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller som däröver, 2 kap. 3 § 3 och 7 punkten BrB. När personal utlandsstyrkan inom Försvarsmakten tjänstgör ur utomlands efter begäran från Förenta nationerna FN, lyder de under svensk lag och svensk domsrätt föreligger. De stater som ställer personal till FN förfogande har i allmänhet förbundit sig :s att utöva bestämd och effektiv domsrätt beträffande varje brott en eller förseelse kan begås av en medlem av respektive stats som kontingent. Sverige har exklusiv straffrättslig kompetens been svensk Överenskommelse träffas träffande personal i FN-tjänst. nämligen mellan FN och det land där den fredsbevarande operatioäger att FN-personalen i brottmål inte skall bli nen rum om underkastad någon domsrätt än sitt hemlands jfr avsnitt annan 4.1. Denna kompetens är inte begränsad på något sätt, utan gäller
Innehållet i tillämplig svensk lag 67
varhelst i värdlandet ett brott begås och även det inte sker om direkt i tjänsten. De svenska bestämmelser blir tillämpliga är som bl.a. reglerna i brottsbalken samt vad föreskrivs förseelser som om i lagen 1986:644 disciplinförseelser krigsmän. Den sistom av nämnda lagen är enligt dess 2 § 7 tillämplig på anställda i p.
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands.
Den 1 juli 1995 ersätts lagen disciplinförseelser krigsmän om av av lagen 1994:1811 disciplinansvar inom totalförsvaret, om m.m. Även den lagen kommer att vara tillämplig på anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands lagens 1 § 5 p.. I 2 kap. 3 § 1 och 2 BrB finns, i förevarande sammanhang, p.
ytterligare betydelsefulla undantag från begränsningen den
av svenska kompetensen enligt 2 Enligt l görs nämligen p.
undantag för brott har begåtts på ett svenskt fartyg eller
som luftfartyg eller för brott som har begåtts i tjänsten befälhavaren av eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg. I dessa fall kan det således alltid dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. I 2 görs vidare undantag för brott har begåtts som av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där avdelning en av Försvarsmakten befann sig. Om brottet förövats någon av annan på ett sådant område, faller det dock under den svenska kompetensen endast om avdelningen befann sig på området för annat ändamål än övning. Bestämmelsen i 2 är kodifiering p. en av ett folkrättsligt erkänt undantag från territorialitetsprincipen. En regel med motsvarande innehåll fanns intagen redan i den tidigare gällande strafflagen från år 1948. Enligt de senaste motivuttalandena prop. 198586:9 s. 125 är bestämmelsen avsedd att bli tillämplig huvudsakligen under krigsförhållanden. Det finns
68 Innehållet i tillämplig svensk lag
emellertid inget hindrar att den tillämpas även i fredstid när
som Försvarsmakten befinner sig utomlands för övning inom enheter ur
för exempelvis Partnerskap för fred. Då har Sverige dock
ramen
inte jurisdiktion beträffande brott som har begåtts av någon som
inte tillhör Försvarsmakten, gärningen är straffri på gärningsom orten.
Enligt 2 kap. 3 § BrB skall även i andra fall än vad som
a framgår 1-3 §§ dömas för brott efter svensk lag och vid svensk av
domstol i enlighet med vad som föreskrivs i lagen l976:l9 om
internationellt samarbete rörande lagföring för brott. Till grund för
lagen ligger Europarådets konvention år 1972 om överförande av
lagföring i brottmål, den s.k. lagföringskonventionen. Lagen
innebär att Sverige hos stat som har tillträtt konventionen kan göra framställning överförande lagföring för brott mot svensk om av
lag. Sådana har även möjlighet att göra motsvarande
stater
framställning till Sverige. Syftet med lagföringskonventionen är att
medlemsstaterna skall ha möjlighet att i varje särskilt fall förlägga
lagföringen för ett brott till den stat där det med hänsyn till
samtliga omständigheter framstår som mest ändamålsenligt att
lagföringen äger rum. I fråga trafikbrott gäller inte lagen om internationellt
om
samarbete rörande lagföring för brott i förhållande till en stat som
har tillträtt Europarådets konvention år 1964 om straff för
vägtrafikbrott, den s.k. trafikbrottskonventionen. Syftet med den konventionen är att trañkbrott har begåtts av en trafikant vid som tillfällig vistelse utanför hemlandet effektivt och smidigt skall
kunna beivras. En sådan vägtrafikant hinner oftast lämna det
land där trafikbrottet har begåtts innan det är aktuellt med
lagföringen. På begäran konventionsstat, där trafikbrott har
av
Innehållet i tillämplig svensk lag 69
begåtts, är konventionsstat, där gärningsmannen har sitt hemvist, därför skyldig att pröva frågan om lagföring för brottet. I samband med Sveriges tillträde till trafikbrottskonventionen antogs lagen 1971:965 om straff för trafikbrott som har begått utomlands. Enligt lagens l § skall samtliga bestämmelser i lagen 1951:649 om straff för vissa trañkbrott gälla även i fråga om gärning som har begåtts utomlands.
6.2.3 Rättskraft
En svensk dom i ett brottmål har s.k. rättskraft. Detta innebär att när tiden för överklagande av domen har gått ut, får den dömde inte åtalas på nytt för samma gärning 30 kap. 9 § rättegångsbalken. Denna bestämmelse gäller i princip inte för utländska domar. Det finns emellertid vissa undantag som innebär att den utländska domen tillerkänns rättskraft i Sverige. Regler härom finns i 2 kap. 5 a § BrB. Om ansvar för en brottslig gärning har prövats genom en dom i det land där gärningen begicks eller i en främmande stat som tillträtt lagtöringskonventionen eller Europarådets konvention år 1970 om brottmålsdoms internationella rättsverkningar brottmålsdomskonventionen, får den dömde inte i Sverige lagföras för samma gärning, om han exempelvis har frikänts från ansvar i den utländska domen 5 a § första stycket 1 p.. Vidare gäller enligt 38 § lagen 1972:260 om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom att om verkställighet skall ske i Sverige av en påföljd som ådömts någon utom-
lands, så får åtal inte väckas i Sverige för den gärning som
påföljden avser. Om den utländska domen inte tillerkänns rättskraft och den
70 Innehållet i tillämplig svensk lag
dömde således på nytt blir dömd i Sverige för samma gärning skall
emellertid vid bestämmande av påföljden skälig hänsyn tas till vad
denne undergått i det andra landet 2 kap. 6 § BrB.
6.2.4 Förutsättningar för åtal i Sverige
I internationella sammanhang föreligger i bland både svensk och
utländsk jurisdiktion beträffande viss gärning. Det har därför
en ansetts att det, efter bedömning av förhållandena i det enskilda en
fallet, skall avgöras de svenska myndigheterna skall göra bruk
om den kompetens de har enligt reglerna i 2 kap. l 3 §§ av som - BrB. Regler härom finns i 2 kap. 5 och 7 a §§. Enligt 5 § a
första stycket får åtal inte väckas för vissa fall brott som begåtts
av
i Sverige på utländska fartyg och luftfartyg utan att förordnande
åtal har meddelats av regeringen eller den regeringen be-
om
myndigat. I andra stycket finns bestämmelser om brott som begåtts
utomlands. Sådana brott ligger enligt 2 och 3 §§ i stor utsträckning
under den svenska kompetensen. Huvudregeln är emellertid att åtal
för sådana brott får väckas endast efter särskilt förordnande. I vissa fall får dock åtal väckas utan sådant förordnande. Det gäller bl.a.
brott begåtts på svensk fartyg eller luftfartyg, brott av någon
som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av som Försvarsmakten befann sig, brott vid tjänstgöring utomlands av
någon är anställd i utlandsstyrkan inom Försvarmakten eller
som brott som begåtts i något annat nordiskt land.
I 5 § tredje stycket finns åtalsregel som anknyter till
a en
lagrummets övriga regler om rättskraft. Där finns nämligen en
generell bestämmelse om krav åtalsförordnande av regeringen
eller den regeringen bemyndigat därtill i fall då fråga om ansvar
Innehållet i tillämplig svensk lag 71
för gärningen har prövats genom dom meddelad i främmande stat men hinder mot lagföring inte föreligger på grund bestämmelav serna i första och andra styckena. Med hänvisning till 2 kap. 5 och 5 §§ BrB har regeringen i a
förordningen 1993: 1476 med bemyndigande för Riksåklagaren att
förordna om väckande av åtal i vissa fall lämnat sådant bemyndigande för Riksåklagaren. Som en följd av incidenten med den sovjetiska ubåten U 137 hösten 1981 infördes regeln i 7 § att åtal för brott a om som begåtts av en utlänning i utövningen tjänst eller uppdrag av som innefattat allmän ställning hos annan stat eller mellanfolklig organisation, får väckas endast efter förordnande regeringen. av Bakgrunden till bestämmelsen är bl.a. att det i dessa fall kan bli fråga om svåra bedömningar både folkrättslig och utrikespolitisk av art som det bör ankomma på regeringen att göra. Genom regeln i 7 a § säkerställs att åtalsfrågan blir underställd regeringen för beslut. Av bestämmelsen framgår att tjänsten eller uppdraget skall ha innefattat allmän ställning hos främmande makt. Militärer bär som uniform eller andra tjänstetecken är dock vanligtvis i allmän tjänst. Härutöver gäller att gärningen skall var begången i utövningen av tjänsten eller uppdraget. Härav följer att gärningar inte typiskt som är förbundna med de befogenheter och uppgifter tillkommer som funtionären faller utanför särregleringen. Denna endast avser handlande som ingår som ett led i själva utövningen tjänsten. av Åtal för en vårdslös färd med en tjänstebil eller för en misshandel på tjänsterummet av en underordnad eller en besökande kan således
72 Innehållet i tillämplig svensk lag
ske utan särskilt beslut av regeringen Utformningen av be-
stämmelsen är i detta avseende i överensstämmelse med de krav som kan följa av ett eventuellt statusavtal med andra länder inför en övning i Sverige inom ramen för Partnerskap för fred. Så som nämnts i inledningen detta kapitel är det vanligt att i sådana av avtal sändarstaten behåller jurisdiktionsrätten i fråga om brott av sina egna medborgare under utövning av tjänsten. Denna jurisdiktionsrätt torde inte omfatta de nu nämnda exemplen där Sverige anser sig kunna åtala enligt svensk lag vid svensk domstol utan förordnade härom från regeringen jfr huvudregeln i 2 kap. 1 § BrB. I sammanhanget erinras emellertid om att regeln om regeringens åtalsprövning i vissa fall inte utesluter att den misstänkte blir föremål för bl.a. förundersökning enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Det är dock avsett att regeringen i de aktuella situationerna snabbt skall informeras och att de ansvariga myndigheterna fortlöpande skall hålla sig underrättade om ärendets
behandling inom regeringskanslief.
3 BrB I s.1l9 samt prop. 198485:l56 s. 13. I promemorian Folkrätt och straffansvar, där regeln första gången föreslogs, uttalas 168 dock att bestämmelsen om åtalsförordnande bör ges en så extensiv tolkning att även förfaranden av nu angivet slag faller in under dess tillämpning, förutsatt att handlandet verkligen framstår som nära förbundet med den egentliga tjänsteutövningen. Vidare anges att om någon däremot kör en privat bil ovarsamt bör inte något åtalsförordnade krävas endast för att färden skett under tjänstetid eller för tjänsteförrättning.
4 BrB 1l6f. I s.
Innehållet i tillämplig svensk lag 73
6.2.5 Nordiskt samarbete
Inom Norden förekommer ett långtgående samarbete inom det straffrättsliga området. År 1970 träffade de högsta åklagarmyndigheterna i Norden ett samarbetsavtal lagtöring för brott. Avtalet om innebär i huvudsaks att lagföring för brott i nordiskt land kan ett ett ske i ett annat nordiskt land, den misstänkte är bosatt i detta om land och gärningen är straffbar också där. Regeln gäller inte bara för nordiska medborgare. För svenskt vidkommande har törpliktelsen i avtalet i denna del tillgodosetts bl.a. bestämrnelgenom serna i 2 kap. 2 § första stycket 1 och 2 Av dessa lagrum följer p. att för brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begåtts bl.a. utlänning med av en hemvist i Sverige eller den är dansk, finsk, isländsk eller av som norsk medborgare och finns här.
6.3 Immunitet och
privilegier
Av föregående avsnitt framgår att det i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall immunitetslagen finns bestämmelser om undantag från den svenska jurisdiktionen för bl.a. brott som begåtts i Sverige. Lagen innehåller fyra paragrafer där immunitet och privilegier är relaterade till Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser till konsamt
5 BrB I s. 67f.
74 Innehållet i tillämplig svensk lag
ventionema immunitet och privilegier för personer som har
om
vissa funktioner inom Organisationen för säkerhet och samarbete
i Europa OSSE. OSSE är inte internationell organisation i
en
folkrättslig mening.
Vidare innehåller lagen i 4 § den bestämmelse som anger att
internationella organ och personer med anknytning till sådana
i bilaga till lagen åtnjuter immunitet och organ som anges en
privilegier i enlighet med vad bestämts i en stadga eller ett
som avtal är i kraft i förhållande till Sverige. Bilagan upptar f.n. som 46 punkter. I och med att den utgör del av lagen, krävs det en beslut riksdagen listan skall utökas. Detta är en konsekvens av om
bl.a. beskattningsbestämmelserna påverkas, vilket faller inom
av att
riksdagens kompetensområde enligt regeringsformen.
Om regeringen träffat avtal med en organisation som tagits upp
i lagens bilaga, bemyndigas regeringen i 5 § att meddela fore-
skrifter immunitet och privilegier för andra personer än sådana
om
i bilagan i den omfattning behövs for att tillgodose
som anges som
syften. Detta kan förekomma när ett internationellt organ
organets
kurs med internationellt deltagande i Sverige.
arrangerar t.ex. en Ett sådant avtal är aktuellt för FN:s Assistance Training Team
Course vid Swedint i april 1995. Regeringens föreskrifter kan dock
endast ämnen i 8 kap. 7 § regeringsformen, bl.a.
avse som anges
vistelse i riket och in- eller utförsel Vid lagens utlännings av varor.
tillkomst ansågs erinran härom obehövlig prop. 197576:205 en s. 22. Den sista bestämmelsen i immunitetslagen avviker från de
tidigare relaterade bestämmelserna, som alla anknyter till personka-
tegorier fastslagna i internationella avtal. Enligt 6 § skall personal
ställs till förfogande biståndsgivande part enligt 1986 års
som av en
Innehållet i tillämplig svensk lag 75
konvention bistånd i händelse kärnteknisk olycka eller om av ett nödläge med radioaktiva ämnen åtnjuta immunitet och privilegier. Nivån för immunitet och privilegier regleras i den nämnda konventionen. Bestämmelsen omfattar även den
utrustning och egendom som fors in på biståndsmottagares territorium i
en samband med en räddningsaktion.
Av den här lämnade redogörelsen för immunitetslagen framgår
att den inte innehåller någon bestämmelse immunitet och om privilegier för utländska förband befinner sig i Sverige För som utbildning i fredsbevarande verksamhet.
6.4 Skadestånd
6.4.1 Internationell
privaträtt
Frågan vilka regler blir tillämpliga vid skadegörande som handlingar med internationella inslag kan inte besvaras entydigt
med utgångspunkt i den nationella lagstiftningen. Frågan får
i stället avgöras enligt allmänna principer i den internationella privaträtten. För svenskt vidkommande gäller huvudregel behörig som att domstol i tvistemål är den inom vilkens domkrets svaranden bor stadigvarande. Om målet gäller skadestånd, är också domstolen i den ort där den skadegörande handlingen företogs eller där skadan
uppkom behörig. Denna regel gäller oberoende skadevållarens
av
medborgarskap.
En utländsk medborgare som under tillfällig vistelse här i landet
76 Innehållet i tillämplig svensk lag
vållar personskada kan alltså stämmas in den skadelidande till en av domstolen i den ort där den skadegörande handlingen utfördes. Genom olika internationella avtal har säkerställts att svaranden kan delges domstolshandlingar såsom förelägganden, kallelser till förhandling etc. även han inte längre är kvar i Sverige. På om sätt har länderna också träffat överenskommelser som skall samma möjliggöra verkställighet av domar från ett annat land. Av allmänna folkrättsliga grundsatser följer att en stat inte är
skyldig att svara vid domstol i ett annat land. En talan mot en
utländsk stat skall därför avvisas av domstolen utan att någon prövning av sakfrågan görs. En domstol enligt vad redogjorts for i det föregående som som är behörig att pröva ett skadeståndsanspråk med internationella inslag skadevållaren är t.ex. utländsk medborgare utan hemvist här i landet måste också ta ställning till vilket lands skadestånds- regler skall tillämpas på de olika momenten i målet. Vilken som
oaktsamhet skall krävas för skadeståndsskyldighet, vad får
grad av skadeersättningen vilka belopp skall bestämmas etc. I vissa avse, fall främst när det rör sig skadestånd i avtalsförhållanden eller - om när ansvarighetsförsäkringar kommer i bilden kan det finnas en uttrycklig överenskommelse vilket lands lag som skall tillämpas om på tvisten. I de flesta fall avgörs frågan enligt den internationella privaträttens icke lagreglerade principer. Dessa kan enkelt uttryckt sägas innebära att det vanligtvis är lagen i det land där den skadebringande handlingen företogs som skall tillämpas. Om en svensk medborgare skadar annan svensk medborgare under en vistelse utomlands, ligger det dock nära tillhands för en svensk domstol som skall pröva saken att tillämpa svensk rätt.
Innehållet i tillämplig svensk lag 77
6.4.2 Arbetsgivaransvar
Även skadeståndsrätten i västvärldens länder uppvisar om åtskilliga gemensamma drag och det således ofta inte har någon avgörande betydelse vilket lands lag som tillämpas, kan det dock ibland föreligga väsentliga skillnader. Iden svenska skadeståndslagen 1972:207 stadgas t.ex. att en arbetstagare är skadestånds-
skyldig för skada som han vållar genom fel eller försummelse i
tjänsten endast i den mån det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till gärningens beskaffenhet m.m. 4 kap. l §. I stället läggs ansvaret i svensk rätt på arbetsgivaren för sådana skador. Detta leder till att en utlänning som för sin arbetsgivares räkning utför arbete i Sverige och därvid genom försumlighet råkar åstadkomma en skada endast undantagsvis kan hållas personligen ansvarig för skadan. Det blir i stället hans arbetsgivare som har det skadeståndsrättsli ga ansvaret. Om arbetsgivaren är en utländsk stat, kan arbetsgivaren över huvud taget inte stämmas vid svensk domstol och göras betalningsskyldig. Den skadelidande får i sådana situationer vända sig mot skadevållaren personligen. Om han lyckas en dom på skadestånd, kan det ändå visa sig att skadevållaren saknar förmåga att betala skadeståndet. Enligt en särskild bestämmelse i den svenska skadeståndslagen likställs bl.a. totalförsvarspliktiga som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring med arbetstagare vid tillämpningen av lagen 6 kap. 4 § i dess lydelse fr.o.m. den l juli 1995, SFS 1994:2065. Det är uppenbart att lagstiftaren haft endast svensk pliktpersonal i åtanke med bestämmelsen. Huruvida bestämmelsen kan tolkas så att den också omfattar pliktpersonal tillhörig ett annat lands försvarsmakt på övning här i landet är högst osäkert.
78 Innehâllet i tillämplig svensk lag
På motsvarande sätt kan en svensk som under vistelse utomlands råkar göra sig skyldig till en skadeståndsgrundande handling stämmas in till domstol i det landet. Han kan därvid inte räkna med att vara skyddad av den svenska skadeståndslagens begränsning av skadeståndsansvaret för anställda. Inte heller kan skadeståndsanspråket riktas mot den svenska staten för det fall att svenska staten är att betrakta som arbetsgivare för personen.
6.4.3 Skadeståndsbeloppens storlek
I västvärldens länder finns det även skillnader i synen på skadeståndsbeloppens storlek. Enligt gängse uppfattning har en skadelidande vid tillämpning av amerikansk rätt möjlighet att skadestånd som är många gånger större än vid tillämpning av svensk rätt. Det anses också att svensk rätt ersätter mindre skador med förhållandevis höga belopp medan mera omfattande skador ger lägre ersättning än i jämförbara andra länder.
6.5 In- och utförsel av varor och materiel
6.5.1 EG
Den Europeiska gemenskapen EG är enligt artikel 9 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen Romfördraget en tullunion. Detta innebär att tull och andra avgifter inte betalas då varor fors mellan länderna inom gemenska-
Innehållet i tillämplig svensk lag 79
pen. Det föreligger således ingen tull- eller skattepliktig import
av varor i ett sådant fall. Den nya tullagen 1994:1550 gäller därför endast i fråga om import från och export till ett land utanför EG 1 § tullagen. Varor införts till gemenskapens tullområde från som
tredje land och som ännu inte övergått till fri omsättning kallas
icke-gemenskapsvaror. Sådana varor befrias emellertid helt från
importullar, om de importeras till gemenskapens tullområde för
tillfälligt bruk och därefter återutförs i oförändrat skick. Reglerna
om temporär import återfinns i den s.k. tullkodexens artiklar 137 -
144 rådets förordning EEG nr 291392 av den 12 oktober 1992
om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och i tillämp-
ningskodexens artiklar 670 747 kommissionens förordning
-
EEG nr 245493 den 2 juli 1993 tillämpningsföreskrifter
av om för tullkodexen. Hel tullfrihet vid temporär import medges i de fall som är uppräknade i artiklarna. Här kan särskilt nämnas
utrustning som skall användas vid katastrofer art. 687 i tillämp-
ningskodexen. Vidare kan temporär import med hel befrielse från
importtullar beviljas för varor som importeras i en särskild
situation som inte har någon ekonomisk betydelse art. 688 i
tillämpningskodexen.
Befrielse från importtullar vid temporär import beviljas tull-
av
myndigheten i Sverige, Generaltullstyrelsen efter ansökan
som skall göras innan förs i landet art. 691. Det finns dock varan ett förenklat förfarande som innebär att en deklaration till ges
myndigheten. Mottagandet av deklarationen utgör då tillståndet.
Förfarandet får dock endast användas i vissa angivna fall art.
695. Utrustning för katastrofhjälp kan beviljas befrielse från
importtullar genom förenklat förfarande.
Utöver de nu beskrivna bestämmelserna finns regler befrielse om
80 Innehåller i tillämplig svensk lag SCU 1995:53
från import- och exporttullar för gemenskapen i rådets förordning GEEG 91883 av den 28 mars 1983 om upprättande av ett nr gemenskapssystem för tullbefrielse. I förordningen finns undantag från tullar för olika slags personlig utrustning, vissa kapitzlvaror, gåvor, varor i en resandes personliga bagage, flyttgods etc. Medlemsstaterna medges också rätt att föreskriva om tullfr.het för bl.a. diplomater och sådan personal som åtnjuter immunitet och
privilegier i enlighet med internationella avtal. Sverige har uznyttjat
denna möjlighet och föreskrivit om tullfrihet för bl.a. dessa grupper i 4 § lagen 1994: 1547 om tullfrihet m.m.
6.5.2 Krigsmateriel
I Sverige råder ett generellt förbud mot krigsmaterieexport sedan år 1918. Bestämmelser om förbud mot utförsel av krigsmateriel finns i lagen 1992:1300 om krigsmateriel och förordningen 1992:1303 krigsmateriel. Bestämmelserna är inte inriktade om enbart på export utan omfattar alla former av utförsel. Krigsmateriellagen innehåller inte några bestämmelser om införsel krigsmateriel. Om krigsmaterielen utgör handeldvapen av omfattas de dock förbud mot införsel i vapenlagen 1973 1176. av Beslut om undantag från utförselförbudet fattas av regeringen. Vid denna prövning skall regeringen beakta riktlinjer för export har redovisats i propositionen 199192: 174 om en ny lag om som krigsmateriel. Ärendena handläggs inom Utrikesdepartementets handelsavdelning. I utförselärenden inte är större omfattning eller som som av i övrigt inte är av större vikt får frågan om tillstånd prövas av utrikeshandelsministern. I lagen preciseras inte vilka ärenden detta
Innehållet i tillämplig svensk lag 81
gäller. Om utförsel skall ske till känslig destination prövas en ärendet alltid av regeringen. I ärenden delegerats till statsrådet som
fattas besluten i s.k. departementsprotokoll.
Innebörden av krigsmateriellagens bestämmelser är att det krävs
att ett utförseltillstånd kan företes för tullmyndigheten för att
krigsmateriel skall kunna föras ut ur landet. Tullmyndigheten gör
också stickprovskontroller för att övervaka att den materiel som förs ut motsvarar det givna tillståndet.
En övning i Sverige där utländska trupper deltar med
egen
materiel kräver alltså ett regeringsbeslut eller beslut statsrådet
av
för att materielen skall få föras ut ur Sverige. Motsvarande gäller
för att en svensk trupp skall få föra ut materiel Sverige för ur en övning i ett annat land.
Medlemsstaterna inom EU har med hänvisning till artikel 223 i
Romfördraget i praktiken undantagit krigsmateriel från EG:s
regler. Sådan materiel omfattas därmed inte det fria varuutbytet
av
inom gemenskapen. Bestämmelser import krigsmateriel till
om av
Sverige från ett annat EU-land saknas dock i tullagen. I de
situationer som är aktuella med anledning försvarets freds-
av
främjande samarbete med andra länder bör det dock inte bli fråga
om varken tullar eller skatter för krigsmaterielen. Inom detta
samarbete förekommer inte någon omsättning sådan materiel. av Denna förs mellan länderna för tillfälligt bruk. I ett sådant fall kan medges, enligt vad som anförts befrielse från importtullar ovan,
vid import från ett land utanför EG. Tull- och skattskyldighet kan
då inte föreligga om krigsmateriel skickas och tillfälligt brukas
inom EG.
82 Innehållet i tillämplig svensk lag
6.5.3 Vapen
Enligt 5 § vapenlagen 1973:1176 är huvudregeln att tillstånd krävs för såväl innehav skjutvapen som införsel till Sverige av av
skjutvapen eller ammunition. Lagen äger dock inte tillämpning på
44 § vapenlagen. I 45 § vapenlagen görs vidare undantag
staten från kravet på tillstånd för innehav skjutvapen och behövlig av ammunition överlämnats från staten till bl.a. statlig tjänsteman som eller tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten person som
eller polisväsendet denne skyldig att inneha vapnet för
om
tjänsten lydelse fr. den l juli 1995, SFS 1994:1730.
0. m.
Tillståndsfrågor prövas polismyndigheten enligt 7 § vapenlagen.
av
Beträffande tillstånd till införsel anges i 2 § 5 vapenförordningen
1974:123 detta prövas polismyndigheten i den ort där
att av förtullning skall äga rum. Införsel skjutvapen eller ammunition får i vissa fall ske utan av tillstånd. En enskild får införa skjutvapen, som han är person
berättigad i Sverige inneha för personligt bruk 16 § första
att
stycket l vapenlagen. Med skjutvapen förstås enligt l §vapenla-
bl.a. med vilket kulor, hagel, harpuner eller andra gen ett vapen
projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdning, kolsyreladd-
ning, komprimerad luft eller något annat liknande utskjutningsmedel. Ett utländskt militärt förband befinner sig i Sverige för att som delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete omfattas bestämmelserna i vapenlagen av
jfr avsnitt 6.1 förbandet medför tillståndspliktiga vapen. Det
om finns inget undantag i lagen för ett sådant förband. Vid sådan
utbildning i Sverige fordras således tillstånd av polismyndigheten
Innehållet i tillämplig svensk lag 83
för den utländska styrkan att till Sverige införa och här inneha skjutvapen och ammunition.
6.6 Beskattning
6.1 Inkomstskatt
Bestämmelser om skyldighet att betala inkomstskatt i Sverige finns i 53 § kommunalskattelagen 1928:379 KSL och i 6 § lagen 1947:576 statlig inkomstskatt SlL. Huvudregeln är om att fysisk person är skattskyldig för all inkomst, som förvärvats inom och utom riket, under den tid han varit bosatt här i riket. Under tid en fysisk person inte varit bosatt här i riket föreligger skattskyldighet bl.a. för inkomst näringsverksamhet hänför sig till av som fastighet eller fast driftställe här i riket och för inkomst av avyttring av vissa värdepapper. Reglerna om skyldighet att betala skatt i Sverige gäller oberoende av medborgarskap. I anvisningspunkt l till 53 § KSL finns bestämmelser för när en person skall anses bosatt här i riket. Huvudregeln är att sådan bosättning föreligger för den som här har sitt egentliga bo och hemvist. Även den ha sitt hemvist i Sverige som utan att men som på annat sätt har väsentlig anknytning hit bosatt här. anses som Härvid beaktas svenskt medborgarskap, innehav fastighet av m.m. Fran skattskyldighet frikallas emellertid här i riket bosatt en person som under en anställning och vistelse på minst sex månader utomlands åtnjutit avlöning som beskattats i verksamhetslandet. För statligt anställda medges skattebefrielse även om avlöningen inte
84 Innehållet i tillämplig svensk lag
beskattats i verksamhetslandet under förutsättning att anställningen och vistelsen utomlands varat minst ett år i samma land och fråga varit tjänsteexport 54 § första stycket f KSL och anvisningsom punkt 3 till 54 § KSL samt 7 § 11 mom. första stycket SIL. Enligt 6 § SIL föreligger även skyldighet for svenska och utländska bolag att i angiven utsträckning betala skatt till svenska staten. Svenska bolag skall betala skatt för all inkomst som förväwats dem här i riket eller på utländsk ort. Utländska bolag av och andra utländska juridiska personer än utländska bolag skall betala skatt for inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket. Andra utländska juridiska än utländska bolag har dock rätt att i viss utsträckning personer göra avdrag för delägares inkomst. Utöver dessa bestämmelser gäller lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Skattskyldiga enligt den lagen är fysiska är bosatta utomlands och wm uppbär personer som skattepliktig inkomst enligt lagen. Det finns även regler om undantag från skatteplikt. Skatten skall betalas till staten och uppgår till 25 % den skattepliktiga inkomsten. skattepliktig av inkomst enligt lagen är bl.a. avlöning som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten samt avlöning som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, i den mån inkomsten förvärvats verksamhet här i riket 5 § l och 2 p.. genom Från skatteplikt enligt lagen undantas dock utomlands bosatt för bl.a. avlöning utgått av annan anställning eller person som annat uppdrag än hos svenska staten om mottagaren ax inkomsten vistas här i riket under tid som sammanlagt inte överstiger 183 en dagar under en tolvmånadersperiod och ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar
Innehållet i tillämplig svensk lag 85
samt ersättningen inte belastar fast driftställe som arbetsgivaren har
här i riket 6 § l p.. Av de redovisade bestämmelserna följer att svensk försvarspersonal i normalfallet betalar inkomstskatt i Sverige de tjänstgör om utomlands en kortare tid samt att personal är anställd som av utländsk försvarsmakt inte betalar inkomstskatt i Sverige de om tjänstgör här en kortare tid.
Dubbelbeskattningsavtal
Olika länders bestämmelser skattskyldighet kan medföra om att en person skall betala skatt för sin inkomst i två länder. För undvikande denna situation har Sverige ingått s.k. dubbelbeav skattningsavtal med ett flertal andra länder. Av 72 § KSL och 20 § SIL följer att sådana avtal uppdelning beskattningsrätten om av mellan länderna skall gälla undantag från de svenska skatteregsom lerna. Den allmänna huvudregeln är att beskattningen skall ske i hemlandet. Avtalen återfinns i Svensk författningssamling under rubriken Dubbelbeskattning.
6.6.3 Mervärdesskatt
Mervärdesskatt skall betalas till svenska staten enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen 1994:200 ML. Med anledning av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har omfattande ändringar och tillägg gjorts i lagen SFS 1994: 1798. Enligt 1 kap. l § ML skall skatten betalas vid skattepliktig omsättning inom landet och tjänster, vid skattepliktigt av varor gemenskapsinternt
86 Innehållet i tillämplig svensk lag
förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är
gjord inom landet, eller vid skattepliktig import av varor till
landet.
skattskyldig är bl.a. den som omsätter varan eller tjänsten eller
den vid import av varor är skyldig att betala skatt enligt 10 §
som
tullagen 1994:1550 för den importerade varan l kap. 2 § ML.
Vid import inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då varan
skall anmälas till förtullning enligt bestämmelserna i tullagen l
kap. 5 § ML. Med omsättning av en vara förstås att den överlåts mot ersättning eller att den tas i anspråk genom uttag ur en viss verksamhet 2 kap. l § första stycket ML. Med omsättning av en tjänst förstås att den tillhandahålls mot ersättning eller att den tas
i anspråk genom uttag ur en viss verksamhet 2 kap. 1 § andra
stycket ML. Med import förstås att en vara förs till Sverige
från en plats utanför EG 2 kap. 1a § ML. Reglerna om om-
sättning varor eller tjänster inom landet föranleder således av
vanligen skattskyldighet när någon köper en vara eller tjänst i
Sverige, exempelvis när ett utländskt förband inköper förnöden-
heter under övning som äger rum tillsammans med det svenska en försvaret. I 3 kap. 1 § ML finns huvudregeln att all omsättning av varor och tjänster samt import är skattepliktig, om inget annat anges i
kapitlet. Är omsättningen undantagen från skatteplikt,
av en vara
så är även import av varan undantagen från skatteplikt. Några i
förevarande sammanhang väsentliga undantag från skatteplikten är
upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter 2 §, omsättning av
tjänster utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg 4 §,
som
omsättning av flygbensin och flygfotogen 23 §, import som
medför frihet från skatt enligt lagen 1994:1551 frihet från
om
Innehållet i tillämplig svensk lag 87
skatt vid import 30 § omsättning på samt fartyg eller luftfartyg
inom EG vissa for resenärs personliga bruk av varor en 30 c §.
Det sistnämnda undantaget gäller alkohol och tobak till viss
upp en mängd. Reglerna om gemenskapsinterna förvärv 2 kap. ML infördes a
med anledning det svenska EU-medlemskapet. Ett
av sådant förvärv kan emellertid i normalfallet inte förekomma i de situatio-
ner som är aktuella i den förevarande utredningen. Gemenskapsin-
terna förvärv förutsätter nämligen att förvärvas varor mot ersättning 2 § l och 2 p. eller att den för över som en vara mellan
medlemsländerna bedriver yrkesmässig verksamhet
2 § 3 p. eller att den som som tar i anspråk bedriver verksamhet en vara som
medför skattskyldighet här i landet 2 § 4 p..
Frihet från skatt enligt lagen frihet från skatt vid om import, m.m. medges bl.a. när förutsättningar för hel frihet från tull vid
temporär import föreligger 2 kap. 2 § tredje stycket. Vidare skall
frihet från skatt medges för gemenskapsvaror efter
som att ha förts
ut från Sverige till tredje land, återinförs till landet
utan att ha bearbetats under tiden de varit utförda från
Sverige 2 kap. 5 § första stycket. Enligt lagens 3 kap. medges även frihet från skatt
i vissa fall beträffande resandes import. Skattefriheten gäller dock endast för varor medförs i det
som personliga bagaget och under förutsättning att importen inte är kommersiell 3 kap. l §
av natur
tredje stycket.
Sammanfattningsvis innebär reglerna och tull
om moms att sådana skatter och avgifter inte utgår då och
varor tjänster förs mellan länderna för annat ändamål än omsättning. Vidare utgår inte
sådana skatter och avgifter beträffande icke-gemenskapsvaror
som
beviljats hel frihet från tull vid temporär import
se avsnitt 6.5.
88 Innehållet i tillämplig svensk lag
Inköp som görs av utländska förband och enskilda soldater under exempelvis en övning i Sverige är belagda med mervärdesskatt
s.k. ingående skatt. Förbandet eller soldaten har dock inte
möjlighet att göra avdrag för denna skatt eftersom inte bedriver
någon skattepliktig verksamhet i landet. I 10 kap. ML finns
emellertid bestämmelser rätt för vissa icke stattskyldiga till
om
återbetalning av ingående skatt. Återbetalning till andra än
utländska företagare regleras i 5 8 §§. Rätt till återbetalning av sådan skatt har i vissa fall FN och dess fackorgan §, utländska
beskickningar och sådana internationella organisatbner som avses
i lagen 1976:661 immunitet och privilegier ivissa fall 6 §,
om
medlemmar den diplomatiska personalen vid utländska be-
av
skickningar i Sverige 7 § första stycket samt medlemsstaters
ombud vid en internationell organisation med sät: i Sverige och
personal hos sådan organisation, om Sverge har träffat
en överenskommelse med stat eller med ei mellanfolklig en annan
organisation detta 7 § andra stycket. I kapitlets 8 § finns
om
ytterligare begränsningar i rätten till återbetalning
Av dessa bestämmelser följer att ett utländskt nilitärt förband eller dess soldater inte har rätt till återbetalning av erlagd mervär-
desskatt i Sverige enligt gällande regler. Motsvarande bör gälla
nu svensk trupp till ett annat EU-land för övning. Mervärom reser desskattebestämmelserna skall vara harmoniserade.
6.6.4 Punktskatter
Med punktskatter sådana indirekta skatter tas ut vid
avses som
produktion, import, tillhandahållande etc. av vissa varor och
tjänster. I Sverige har sedan länge förekommit punltskatter på .a.
Innehållet i tillämplig svensk lag 89
oljeprodukter, alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror. Inom EG
har en harmonisering skett beskattningsforfarandet för sådana
av produkter och varor. Det finns emellertid inget hinder mot att länderna har andra punktskatter än de omfattas EG:s som av bestämmelser, förutsatt att skatterna är utformade ett sådant sätt
att de inte ger upphov till gränskontrollåtgärder.
EG-reglerna finns bl.a. i det s.k. cirkulationsdirektivet rådets
direktiv 92 12EEG av den 25 februari 1992 den generella om
ordningen för punktskattepliktiga produkter och lagring,
om
omsättning samt kontroll över dessa produkter. Skatteplikten
uppstår i och med att varorna framställs inom EG eller att genom
de införs till gemenskapen från tredje land. Undantag gäller dock
för varor som är avsedda för bl.a. ambassader, konsulat och vissa internationella organisationer. Vidare gäller den s.k. suspensions-
ordningen som i princip innebär att beskattningskonsekvenserna
inte inträder så länge förflyttas i tidigare led än detaljist-
varorna
ledet. I sådana fall gäller att skattskyldigheten inträder
när varan
eller produkten blir tillgänglig för konsumtion. För skattepliktiga
varor som privatpersoner medför för eget bruk från det ena
medlemslandet till det andra gäller i huvudsak att skatten förfaller i det land där varorna har anskaffats. Punktskatter för bränslen och elektrisk kraft skall betalas i
Sverige enligt lagen 1994:1776 om skatt på energi. Utöver det
allmänna cirkulationsdirektivet finns på detta område flera
specialdirektiv se prop. 199495:54 angående lag skatt på
ny om
energi, m.m.. Utgångspunkten för beskattningen bränslen
av
oljor är att olika skattesatser används beroende på inplacering
av
bränslet i miljöklasser. Flygbränslen används vid yrkesmässig
som
flygning är dock undantagna från beskattning. Ett sådant undantag
90 Innehállet i tillämplig svensk lag
gäller även för vissa drivmedel till skepp eftersom dessa förmodas
användas endast yrkesmässigt. En försäkran skall avges om detta.
Myndigheter som Kustbevakningen och Försvarsmakten har
möjlighet att genom ett dispensförfarande få använda lågbeskattad olja även i båtar. De fordon som finns registrerade i det militära fordonsregistret använder samma högbeskattade drivmedel som andra personbilar, bussar etc. Det är emellertid avsett att försvaret skall kompenseras
för detta genom en höjning av statsanslaget prop. l99495:54 s.
62.
Gemenskapsrätten medför att skatt skall tas ut för bränslen som
beskattats i ett annat EG-land men förs in till Sverige i avsikt att användas av någon för annat än privat ändamål. Den som fört
ett sådant bränsle är skattskyldig i Sverige enligt 4 kap. l § första
stycket 4 lagen om skatt på energi. Innan transporten av bränslet
från det andra EG-landet påbörjas, skall en redovisning lämnas till
beskattningsmyndigheten 4 kap. 1 § tredje stycket samma lag.
Skattskyldigheten inträder när bränslet förs i Sverige 5 kap. 2
§ 3 lag. Då skall en deklaration ges in till beskattningssamma
myndigheten 6 kap. 2 § andra stycket samma lag. Motsvarande
skattskyldighet föreligger vid införsel till Sverige från ett land
utanför EG 1 kap. 7 4 kap 1 § första stycket 6 och 5 kap. 5 §
lagen som skatt på energi. Privat införsel som sker på ovanliga
sätt utlöser också skattskyldighet 4 kap. 11 § samma lag.
Av de redovisade bestämmelserna framgår att fordonsbränsle
som förs över den svenska gränsen för annat än privat ändamål
-
och på ett normalt sätt blir punktbeskattat med anledning av
gränspassagen. Det finns f.n. inget undantag för bränsle som exempelvis förvaras i lastbilars fordonstankar för direkt för-
Innehållet i tillämplig svensk lag 91
brukning. Däremot innehåller lagen regler återbetalning om av
skatt 9 kap.. Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan
återbetalning av skatt beträffande bränslen förvärvats bl.a. som av utländska beskickningar, sådan internationell organisation, som avses i lagen 1976:661 immunitet och privilegier i vissa fall om
och diplomatisk personal l § första stycket. Medlemsstaters
ombud vid internationell organisation med i en säte Sverige och personal hos en sådan organisation har också möjlighet att få skatten återbetald, Sverige har träffat övernskommelse om en med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation detta 1 om § andra stycket. Reglerna återbetalning skatt på bensin i om av skepp och på bränsle i båt när fartyget inte har använts for privat ändamål finns i 9 kap. 3 Rätten till återbetalning i vissa fall av skatt som erlagts i Sverige i samband med gränspassage regleras i 9 kap. 10-11 Den 23 mars 1995 beslutade emellertid regeringen till att riksdagen överlämna en proposition prop. 199495:213 som innehåller förslag bl.a. till ändring i 4 kap. 1 § lagen om skatt på energi. Enligt den föreslagna lydelsen föreligger inte skattskyldighet for bränsle som förs till Sverige i normal bränsletank på motordrivet fordon eller till fordonet kopplad släpvagn som används yrkesmässigt om bränslet är avsett att användas i motor på fordonet eller släpvagnen under eller transporten, under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas medge återatt betalning av skatten enligt 9 kap. l Av den allmänna motiveringen i propositionen 47 framgår att bakgrunden till ändringen är ett ändringsdirektiv till rådets direktiv 9281EEG harmoniom sering av strukturerna for punktskatter på mineraloljor.
92 Innehållet i tillämplig svensk lag
6.6.5 Sociala avgifter
I avsnitt 6.8 om hälso- och sjukvård beskrivs rådets förordning EEG nr 140871 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlem-
mar flyttar inom gemenskapen. I förordningen regleras rätten till
bl.a. sjukvård när en person förflyttar sig inom EU. Förordningen
har emellertid också betydelse när det gäller sådana avgifter som tas utför finansiering av system för social trygghet. Förordningens lagvalsregler, som pekar ut vilket lands lagstiftning en anställd skall vara omfattad av, är avgörande även för frågan i vilket land socialavgifter skall betalas. Sådana avgifter skall betalas i det land vars lagstiftning den anställde skall omfattas av. Det administrativa system som finns i Sverige för sociala avgifter och inkomstskatter och som innebär att avgifter debiteras och betalas på samma sätt som skatt kan således inte utan vidare ligga till grund för debitering av avgifter i de fall förordning 140871 är tillämplig. Försvarets samarbete med andra länder torde huvudsakligen äga rum med personal som är statligt anställd. Av redogörelsen i avsnitt 6.8 framgår att sådan personal alltid omfattas lagstiftav ningen i det land som gäller för den förvaltning som sysselsätter dem. Statligt anställda i Sverige som arbetar i andra länder skall kvarstå som försäkrade här i landet. För statligt anställda i andra länder gäller motsvarande bestämmelser. Försvarets samarbete med andra länder föranleder således i normalfallet inga problem beträffande betalning av sociala avgifter.
Innehållet i tillämplig svensk lag 93
6.7 Sekretess
Offentlighetsprincipen
Den s.k. offentlighetsprincipen kan sägas bestå bl.a. grundsat-
av serna om allmänna handlingars offentlighet, de offentliga funktionärernas yttrandefrihet och meddelarfriheten.
Enligt 2 kap. l § tryckfrihetsförordningen TF skall, till främ-
jande ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning,
av en varje svensk medborgare ha rätt att ta del allmänna handlingar. En av handling är allmän den förvaras hos myndighet eller om en är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten 2 kap. 3 § första stycket TF. I 2 kap. TF finns vidare bestämmelser som anger när en handling anses inkommen till eller upprättad hos en myndighet. Det finns även regler undantag innebär om som att en
handling som i och för sig är att betrakta upprättad ändå
som men
inte är att anse som allmän, exempelvis minnesanteckningar 9 §.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas lag genom om det påkallat med hänsyn till vissa intressen är angivna som i 2 kap. 2 § TF. Ett sådant intresse är rikets säkerhet eller dess förhållande till stat eller mellanfolklig organisation. annan Bestämmelser om denna s.k. utrikes- och försvarssekretess i 2 kap. 1 ges och 2 §§ sekretesslagen 1980: 100. Vidare kan hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden utgöra grund
för en begränsning den enskildes rätt del allmänna
av att ta av
handlingar. Sekretess med hänsyn till skyddet för sådana förhållan-
den regleras i 8 och 9 kap. sekretesslagen. Efter bemyndigande
i lag får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter
94 Innehållet i tillämplig svensk lag
om tillämpligheten av en begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar 2 kap. 2 § första och andra stycket TF. Yttrandefriheten slås fast i bl.a. 2 kap 1 § regeringsformen där det stadgas att varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna frihet gäller som grundsats även for de tjänstemän som är verksamma hos det allmänna, samt omfattar även den information som dessa offentliga funtionärer har tillgång till. Med meddelarfrihet avses rätten för var och en att, utom i vissa undantagsfall, lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i tidningar, radio och andra media. Meddelarfriheten framgår av 1 kap. 1 § tredje stycket TF och av l kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Denna friheten kan dock vara begränsad, exempelvis genom reglerna om tystnadsplikt för den som har tillgång till uppgifter för vilka sekretess gäller. l 16 kap. sekretesslagen anges föreskrifter om vissa tystnadsplikter som bryter principen om meddelarfrihet, bl.a. tystnadsplikt som följer av 2
kap. 1 § sekretesslagen utrikessekretessen såvitt avser uppgift
vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
6.7.2 Utrikessekretess
Sekretess gäller för uppgift som angår Sveriges förbindelser med annan stat eller i Övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.
Innehdllet i tillämplig svensk lag 95
Detta framgår 2 kap. l § första stycket sekretesslagen i dess
av
lydelse sedan den l januari 1995 SFS 1994:1695. För regeringen
och utrikesrepresentationen gällde tidigare i stället presumtion
en för sekretess, dvs. den rättsliga utgångspunkten sekretess var att
förelåg beträffande de aktuella uppgifterna. Ändringen är föranledd
av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och är uttryck
ett
för riksdagens och regeringens vilja största att möjliga öppenhet skall tillämpas prop. 199495: l 12 31. Regeringens tillämpning
s. av den nya regeln förmodas bli vägledande också för
myndigheternas tillämpning utrikessekretessen.
av
Sekretess gäller inte för handlingen sådan
som utan endast för de
uppgifter som framgår av handlingen. Det finns således
utrymme för att besluta sekretess för viss del
om en av en handling. Handlingar som kommer från andra stater eller mellanfolkliga
organisationer, exempelvis Europeiska unionen, kan åsatta
vara
någon form sekretessbeteckning. Även inom Nato förekommer
av
sådana beteckningar. Vanliga beteckningar är restricted,
confidential och secret. Dessa har i princip ingen betydelse för bedömningen av frågan om sekretess skall gälla i Sverige.
Sekretessprövningen skall i varje särskilt fall göras enligt svensk
lag. Uppgifter i handlingar som har någon beteckningarna
av Confidential eller secret orsakar som regel inte några praktiska
sekretessproblem. Dessa handlingar innehåller nästan alltid
uppgifter av sådan karaktär att ett offentliggörande dem skulle
av
skada förhållandet till stat eller mellanfolklig organisation.
annan
Beteckningen restricted är emellertid relativt grad
en svag av sekretess och kan förekomma på de flesta handlingar. Beträffande
sådana handlingar finns således ett betydande rättsligt för
utrymme svensk öppenhet jfr 1994951112 30. Vid sekretessprop. s.
96 Innehållet i tillämplig svensk lag
prövningen i Sverige enligt 2 kap. l § sekretesslagen måste emellertid beaktas den bedömning som gjorts i frågan utomlands.
6.7.3 Försvarssekretess
I 2 kap. 2 § sekretesslagen stadgas sekretess för uppgift rör som totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften riåjs. Försvarssekretessen gäller således för både det militära och det civila försvaret, exempelvis uppgifter vapensystem och om
kommunikationsanläggningar men även uppgifter om planläggning
och annan förberedelse landets försvar. På sätt av samma som beträffande utrikessekretessen gäller ett s.k. rakt skaderekvisit. Samhällets åtgärder för landets försvar skall inte undandras offentlighet i andra fall än då det verkligen är påkallat. Meddelarfrihet råder endast i starkt begränsad omfattning på försvarssekretessens område. Enligt 7 kap. 3 § första stycket l p. TF föreligger inte meddelarfrihet i fråga meddelanden om som innebär att någon gör sig skyldig till bl.a. spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Vid bedömande brottet om är grovt skall, enligt 19 kap. 8 § andra stycket brottsbalken, särskilt beaktas bl.a. om den brottslige röjde vad på grund som av allmän tjänst betrotts honom.
6.7.4 Kommersiell sekretess
I 8 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess i olika verksamheter med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekono-
Innehållet i tillämplig svensk lag 97
miska förhållanden. Med sådana förhållanden oftast affarsavses eller driftförhållanden. Enligt 8 kap. 10 § gäller sekretess hos myndighet för uppgift aftärs- eller driftförhållanden för enskild om som har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, det om av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Enligt artikel 6 i konventionen bistånd i händelse om av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen
se
avsnitt 4.7 ovan om civilt samarbete förbinder sig den hjälpsö-
kande och den hjälpande staten att skydda den förtroliga karaktären hos den konfidentiella information de får tillgång till i som
samband med bistånd vid kärnenergiolycka eller radioaktivt
en ett nödläge. Sådan information skall endast användas för det överenskomna biståndet. Med anledning Sveriges tillträde till konav ventionen infördes därför ett tillägg i 8 kap. 18 § första stycket sekretesslagen, om att sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden har lämnats bl.a. i som ärende om bistånd enligt den aktuella konventionen, det kan om antas att den enskilde lider skada uppgiften röjs SFS om 1991:1584. Här gäller således inte presumtion för sekretess utan ett rakt skaderekvisit. I samband med tillträdet till konventionen föreskrevs inte någon
meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikti l6 kap. 1 § 3 sekretessla-
p. gen.
Säkerhetsskyddsavtal
På senare år har den svenska försvarsindustrin utökat sitt internationella samarbete. Samarbetet har inneburit bl.a. att
98 Innehållet i tillämplig svensk lag
materiel, komponenter och delsystem för det svenska försvaret har anskaffats utomlands. Överenskommelser har regelmässigt träffats mellan Sverige och andra länder innehållet i samarbetet. Dessa om avtal informationsutbyte, samverkan inom olika materiekan avse lområden kunskapsutbyte inom forskning och utveckling. samt Eftersom samarbetet omfattar frågor är betydelse for det som av svenska totalñrsvaret och for Sveriges relationer till andra länder innehåller avtalen ofta klausuler berör sekretessen inom dessa som områden. Syftet med sådan klausul är att tillgodose behovet av en ett tillfredställande säkerhetsskydd. Klausuler skydd för den kommersiella sekretessen kan också om förekomma. Parterna förbinder sig härvid i princip att hemlighålla uppgifter i enlighet med lagstiftningen i respektive land. Kommersiell sekretess gäller dock hos svenska myndigheter även om en uttrycklig klausul härom saknas.
6.7.6 Hälso- och sjukvårdssekretess
huvudregeln i 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess Enligt och for uppgift enskilds hälsotillstånd inom hälso- sjukvården om eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att kan röjas den enskilde eller honom närstående uppgiften utan att lider Skaderekvisitet är således på det här området omvänt, men. dvs. det gäller presumtion för sekretess. Denna gäller for alla en vårdas på sjukhus och andra vårdinrättningar, således även för som utländska medborgare vårdas på ett svenskt sjukhus efter en som olyckshändelse under tillfällig vistelse här. Uppgift om att en en viss vårdas på sjukhus lämnas normalt bara till patienperson ett anhöriga. Utomstående bör däremot inte utan patientens tens
Innehållet i tillämplig svensk lag 99
samtycke genom personalen vid sjukhuset kunna veta att denne vårdas där Meddelarfriheten på hälso- och sjukvårdsområdet är starkt begränsad. Tystnadsplikt gäller enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen såvitt avser uppgift än om annat verkställighet av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke 16 kap. 1 § 3 p. sekretesslagen.
6.8 Hälso- och
sjukvård samt försäk-
ringar
6.8.1 Hälso- och
sjukvård till personer inom
EES-området
Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälsooch sjukvården hör även Sjuktransporter samt att ta hand avlidna. Varje om landsting skall erbjuda hälso- och sjukvård år dem bosatta som är inom landstinget 3 § hälso- och sjukvårdslagen. Om någon vistas som inom landstinget utan att bosatt där behöver omedelbar vara hälsooch sjukvård, skall landstinget erbjuda även sådan vård 4 § hälsooch sjukvårdslagen. Denna bestämmelse gäller för bl.a. utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i Sverige.
° Se vidare Corell m.fl. Sekretesslagen, 3 uppl, 144 ff. s.
100 Innehållet i tillämplig svensk lag
Villkoren för vård till personer som beger sig från ett land till ett annat har för Sveriges del sedan lång tid reglerats i kon-
ventioner med andra länder social trygghet. När det s.k. EES-
om
avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 infördes emellertid nya
regler i Sverige rätt till vård för personer som kommer från ett om annat land inom EES-området. Reglerna finns i rådets förordning EEG 140871 om tillämpningen av systemen för social nr
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlem-
mar flyttar inom gemenskapen. Förordningen inkorporerades i
svensk rätt först genom lagen 1992:1776 om samordning av
systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet EES och sedan genom lagen 1994:1500 med anledning Sveriges anslutning till Europeiska av unionen. Förordningen finns översatt till svenska och togs i för-
fattningssamlingen som bilaga till 1992 års lag.
EES-länderna är EU-medlemmarna Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Finland, Österrike
och Sverige samt EFTA-staterna Island och Norge. Lichtenstein
har för avsikt att ansluta sig till avtalet i maj 1995. Förordningen
140871 gäller således alltjämt mellan Sverige, Norge och Island
trots att lagen 1992:1317 om ett europeiskt ekonomiskt sam-
arbetsområde EES upphörde att gälla den 1 januari 1995 då
Sverige blev medlem EU prop. 199495:19 s. 544. Genom av
EU-medlemskapet bytte Sverige endast sida i EES-avtalet. De
sedan tidigare ingångna konventionerna fortsätter att gälla för de grupper av personer som inte omfattas av förordningen 140871,
exempelvis personer som är arbetslösa och utförsäkrade.
Den fria rörligheten för människor inom EU skulle hindras om
Innehållet i tillämplig svensk lag 101
de riskerade att förlora sin sociala trygghet vid till ett annat
resa
land än sitt eget inom gemenskapen. Förordningen 140871 syftar
därför till att ge skydd till dem rör sig mellan olika länder
som
inom gemenskapen. Förordningen har däremot inte till syfte att
åstadkomma en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftningar
på området. Förordningen reglerar många aspekter den sociala
av
tryggheten och har särskilda avsnitt om förmåner vid bl.a.
sjukdom, moderskap, invaliditet, arbetslöshet och olycksfall i
arbetet. Det finns även bestämmelser dödsfallsersättningar och
om om förmåner till efterlevande.
Förordningen 140871 är tillämplig i fråga anställda och
om
egenföretagare som omfattas eller har omfattats lagstiftningen
av i en eller flera medlemsstater och är medborgare i som en
medlemsstat. Den omfattar också statslösa eller flyktingar är
som bosatta inom en medlemsstats territorium. Vidare gäller för-
ordningen familjemedlemmar och efterlevande till anställda,
egenföretagare, statslösa eller flyktingar. Även statligt anställda
omfattas av förordningen art. 2.3. Den gäller dock inte för de särskilda system som kan finnas för statligt anställda art. 4.4.
Dessa bestämmelser betyder att i de fall statligt anställda i
- som
Sverige är försäkrade enligt den allmänna försäkringen i landet,
de också omfattas förordningen 140871, medan detta inte är av
fallet beträffande speciella försäkringssystem förmåner
som avser
till enbart statsanställda, även dessa system är lagstadgade.
om
Förordningen innehåller även regler för det fall bor
att en person
i ett land och arbetar i ett annat inom gemenskapen. I sådana
situationer skall och hans familjemedlemmar kunna få personen
vård i både arbetslandet och bosättninglandet. Det gäller såväl akut
vård som planerad vård. Huvudregeln är att en anställd, oberoende
102 Innehållet i tillämplig svensk lag
av var han är bosatt, skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där han utför sitt arbete art. 13.2.a. Beträffande de s.k. utsändningsfallen, dvs. anställda som sänds
ut av arbetsgivaren för att tillfälligt utföra arbete på en annan
medlemsstats område, stadgas att dessa arbetstagare alltjämt
omfattas av lagstiftningen i det land där de normalt arbetar art.
14. 1.a.. Förutsättningen är att arbetet inte förväntas var längre än
tolv månader. Statligt anställda skall enligt förordningen 140871
däremot alltid omfattas av lagstiftningen i det EES-land gäller
som
för den förvaltning som sysselsätter dem art l3.2.d. Detta innebär
att de särskilda reglerna om utsända inte är tillämpliga på statligt
anställda. Enligt l kap. 3 § fjärde stycket lagen 1962:381
om
allmän försäkring anses den som är utsänd av en statlig arbets-
givare vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden oberoende
av dennas längd. Statligt anställda i Sverige som arbetar i andra
länder skall alltså kvarstå som försäkrade här i landet. Den som
är inkallad eller fullgör repetitionsövning eller civil tjänstgöring i
ett EES-land omfattas av detta lands lagstiftning enligt förordningen
art. 13.2.e. Försäkringsskyddet för statligt anställda och totalför-
svarspliktiga from. den 1 juli 1995 behandlas nedan under
rubriken Försäkringar i Sverige.
En anställd som enligt förordningens bestämmelser omfattas av
lagstiftningen i ett visst land och som uppfyller villkoren enligt
denna, har rätt till vårdförmåner enligt artikel 22 vid vistelse i ett annat land. I ett sådant fall skall vårdformåner tillhandahållas för hemlandets räkning av vistelsestaten enligt den där gällande
lagstiftningen, som om den anställde vore försäkrad där art.
22.l.. Denne skall således t.ex. betala samma patientavgifter som landets egna försäkrade. Den tid under vilken vården skall utges är
Innehållet i tillämplig svensk lag 103
dock beroende lagstiftningen i hemlandet. av Transport hem från
vistelselandet täcks inte reglerna i artikel 22. Kostnaden av härför måste således den anställde själv betala, såvitt han inte tecknat en
särskild försäkring för detta ändamål. En anställd vill
som ha
vårdförmåner enligt art. 22 måste visa särskilt upp ett intyg för vårdinrättningen på vistelseorten. Intyget skall utfärdat
vara av en
behörig institution i hemlandet och utvisa rätten till vårdförmåner.
Rätten till vård enligt artikel 22 gäller först och främst om en person under vistelse i en stat oberoende orsaken till annan av uppehållet där t.ex. semester blir i behov omedelbar
- - av hjälp, dvs. akut vård. I förordningens kapitel 4 art. 52
63 finns -
emellertid särskilda bestämmelser olycksfall i arbetet
om och
arbetssjukdomar. Huvudregeln är anställd vid att om en tillfällig vistelse i en annan stat råkar ut för olycksfall i arbetet,
ett har han rätt att få vårdförmåner på hemlandets bekostnad hos vederbörande
institution i vistelselandet enligt det landets lagstiftning som om han
vore försäkrad där art. 55. Denna regel är således i
princip
densamma vid vistelsefallen
som enligt artikel 22. Hemlandet
svarar normalt för transporten till bosättningsorten art. 59. Detta
innebär att från Sverige utsänd skadar om en person sig under
arbete i den stat till vilken han är utsänd, den svenska arbets-
kadeförsäkringen skall svara för kostnaderna för
att transportera
hem i fråga. Tillstånd till
personen transporten skall lämnas av
försäkringskassan.
Till skillnad från de traditionella konventionerna sjukvård, om där vårdlandet alltid stod för kostnaderna för vården, innehåller
förordningen detaljerade regler betalningsströmmar
om över
gränserna för att ersätta den vård Huvudregeln
som ges. är att det land i vilket en person är försäkrad skall återbetala kostnaderna för
104 Innehållet i tillämplig svensk lag
sjukvård som den försäkrade åtnjutit i ett annat land. Den svenska sjukförsäkringen svarar för kostnaden för vårdförmånen i ett annat land som Sverige skall ersätta. Enligt den särskilda nordiska konventionen av den 15 juni 1992 om social trygghet avstår emellertid de nordiska länderna från att begära återbetalning mellan länderna av utgifter för vårdförmåner vid bl.a. sjukdom. I den vägledande kommentaren till den nordiska konventionen har emellertid Sverige för sin del angett att den har rätt till som vårdförmåner vid tillfällig vistelse i Sverige skall dessa på samma villkor som gäller för svenska försäkrade. Detta t.ex. avser erläggande av patientavgift i Sverige. Enligt den nordiska konventionen svarar vistelselandet för de
merutgifter för hemresa till bosättningslandet, uppkommer
som genom att vederbörande till följd av sitt sjukdomstillstånd måste använda dyrare färdsätt än han annars skulle ha använt. I nordiska sammanhang torde det därför bli så att själva vården enligt ges förordningen 140871 och en eventuell hemresa ges enligt den nordiska konventionen. Vid olycksfall i arbetet ges dock även hemresan enligt förordningen.
6.8.2 Hälso- och sjukvård till utanför
personer EES-området
Med vissa länder utanför EU och EFTA har Sverige tecknat konventioner eller särskilda överenskommelser som ger rätt till sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse i det andra konventionslan-
det. Sådan rätt finns enligt konventionerna med Quebec endast vid
tillfälligt arbete i den andra staten och Israel endast förlossnings-
Innehållet i tillämplig svensk lag 105
vård samt enligt de särskilda överenskommelserna med Algeriet, Australien, Estland, Polen och Ungern endast sjukhusvård. I bilaga 6 finns en sammanställning över rätten till sjukvårdsförmåner under tillfällig vistelse i ett konventionsland. Estland saknas dock i sammanställningen. Utländska medborgare inte bor i Sverige och inte som som omfattas av någon konvention har visserligen rätt under att tillfällig vistelse här i landet få akutvård
se ovan men de måste själva
betala för hela vårdkostnaden. För en mer fullständig redogörelse beträffande sociala rättigheter och skyldigheter i internationella sammanhang hänvisas bl.a. till betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES.
Försäkringar i Sverige
Den som förvärvsarbetar i Sverige är försäkrad för arbetsskada enligt bestämmelserna i lagen 1976:380 arbetsskada. Samma om skydd har den som arbetar utomlands, arbetet om avser att vara högst ett år och arbetstagaren är utsänd arbetsgivare med av en verksamhet här i landet. För statligt anställda gäller skyddet även om vistelsen utomlands än ett år. Lagen gäller inte för varar mer arbetstagare som en utländsk arbetsgivare sänder till Sverige for arbete som avses vara högst ett år. Med arbetsskada förstås enligt lagen 2 kap. 1 § skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas olycksfall i arbetet, som om färden föranleds och stod i nära samarbete med arbetet. av Lagen om arbetskada gäller således inte för skador utsänd anställd som en ådrar sig under fritiden utomlands.
106 Innehållet i tillämplig svensk lag
Arbetsskadeförsäkringen gäller vid sjukdom, bestående nedsättning av arbetsförmågan och dödsfall och ersätter inkomstförlust och kostnader för läkarvård, sjukhusvård, tandvård etc. Den ger däremot ingen ersättning för sveda och värk eller lyte och men. Sådan ersättning kan den skadade i stället vara berättigad till genom arbetsmarknadens trygghetsförsäkring. Vid skador som drabbar någon under tjänstgöring enligt lagen 1994: 1809 om totalförsvarsplikt, dvs. där det inte föreligger ett anställningsförhållande, gäller inte lagen om arbetsskada. För dessa fall gäller i stället lagen 1977:265 om statligt personska-
deskydd l § i dess lydelse fr.o.m. den l juli 1995, SFS
1994:2073. Personskadeskyddet ger ett skydd som är likvärdigt det som förvärvsarbetande får genom arbetsskadeförsäkringen och alltså ger kompensation för inkomstförlust och vårdkostnad. Lagen om personskadeskydd ger inte rätt till ersättning för sveda och värk eller lyte och men. Rätt till sådan ersättning föreskrivs dock i viss utsträckning för de nämnda kategorierna i lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada. Den lagen innehåller också regler om ersättning för allmänna olägenheter till följd av skadan. Lagen om statligt personskadeskydd liksom lagen om statlig ersättning vid ideell skada preciserar de ersättningsberättigade personalkategorierna genom uttryckliga hänvisningar till de lagar i vilka tjänstgöringsplikten läggs fast. Därigenom utesluts från lagens tillämpningsområde t.ex. värnpliktiga ur ett annat lands försvarsmakt på övning här i landet. Personskadeskyddet gäller för en viss skyddstid som börjar när färden påbörjas till den verksamhet som omfattas av lagen om personskadeskydd. Det gäller till dess den sista färden från
Innehållet i tillämplig svensk lag 107
verksamheten avslutas. Skyddet gäller alltså även på fritid för de berörda personalkategorierna så länge i fråga vistas personen i Sverige, Danmark, Finland eller Norge. Vid vistelse i något annat
land gäller personskadeskyddet endast har anordnat
om staten eller bekostat resan. Om skadan har ådragits under ledighet eller
annan fritid utanför förläggningsplatsen, utges ersättningen enligt
lagen om statlig ersättning vid ideell skada under vissa m.m.
förutsättningar endast till den som fullgör längre grundutbildning
än 60 dagar enligt lagen totalförsvarsplikt 1 § andra stycket om lagen om statlig ersättning vid ideell skada i dess
m.m. lydelse
fr.0.m. den 1 juli 1995, SFS 1994:2074.
De nu redovisade reglerna innebär att totalförsvarspliktiga
som
inom ramen för sin tjänstgöring deltar i övning
en utomlands
omfattas av det skydd i lagen personskadeskydd och
som ges om i lagen om ersättning vid ideell skada. Härutöver omfattas de av förmånerna enligt förordningen 1995:239 förmåner till om
totalförsvarspliktiga, bl.a. fri hälso- och sjukvård 5 kap., fri tand-
vård 6 kap. och grupplivförsäkring för dödsfall 10 kap.. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. För anställd personal gäller nämnts lagen arbetskada som om även vid verksamhet utomlands. Försäkringen ersätter nödvändiga kostnader för sjukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel. I sjukvårdskostnaderna räknas nödvändiga utgifter för resor
3 kap. 10 § lagen arbetsskadeförsäkring. Vidare gäller
om ett särskilt kollektivavtal ersättning vid personskada PSA; SAV om cirkulär 1990 A 15 och 1993 A 12 ersättning vid olyckssom ger fall för bl.a. sveda och värk för framtida inkomstförlust. samt Avtalet ger även viss ersättning vid dödsfall, bl.a. för
begravnings-
kostnader samt ett engångsbelopp två och halvt
om ett basbelopp
108 Innehållet i tillämplig svensk lag
till efterlevande maka eller sambo. Ersättningarna enligt PSA betalas dock inte ut till den del arbetstagaren eller hans efterlevande har rätt till ersättning med stöd av författning eller annat kollektivavtal. Anställd personal har härutöver möjlighet att vissa ersättningar enligt förordningen 1986:259 om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket. Sådana ersättningar utgår vid invaliditet eller dödsfall till följd av vissa sjukdomar som anges i en bilaga till förordningen eller till följd av personskada som har samband med naturkatastrof, krig, uppror, allmänt upplopp eller därmed jämförlig händelse 1 §. Vid bestående, fullständig invaliditet betalas 75 000 kr till arbetstagaren 6 §. Vid dödsfall på grund av sjukdomen eller skadan betalas 75 000 kr till vissa av arbetstagarens efterlevande 8 §. De anställda i utlandstyrkan inom Försvarsmakten har särskilda förmåner enligt förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd inom utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Utöver bestämmelser om reseförmåner, familjeförmåner m.m. finns regler om ersättning för skada eller sjukdom. Vid bestående invaliditet på grund av skada eller sjukdom som den anställde ådrar sig under tjänstgöring utomlands inbegripet färd från Sverige till för- rättningsorten och åter ikläder sig staten en särskild riskgaranti för den anställde. Garantin innebär att ersättning betalas vid fullständig invaliditet med 22 basbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. Basbeloppet är f.n. 35 700 kr. Riskgarantin innebär även att motsvarande belopp utbetalas till dödsboet vid dödsfall på grund av skadan eller sjukdomen 18 §. För statsanställd personal gäller vidare ett särskilt kollektivavtal med utlandsbestämmelser UB. Enligt detta avtal har den anställde rätt att bl.a. få ersättning för alla sjukvårdskostnader, inklusive
Innehållet i tillämplig svensk lag 109
läkemedel, utomlands 36 §. Ersättningsanspråket skall på tas upp reseräkning. Ersättning för akut sjukvård under privata resor utomlands utgår normalt inte. Avtalet gäller för den är som stationerad utomlands för en tid minst månader. av sex Statens tjänstereseförsäkring och änstegrupplivförsäkring gäller även under utrikes förrättningar. Tjänstereseförsäkringen gäller i alla länder utan inskränkningar. En tjänsteresa börjar vid avresan från hemorten och slutar vid hemkomsten. Försäkringen gäller således även under fritid på forrättningsorten. Däremot omfattas inte privata resor som företas avbrott från tjänsteresan. Varje som myndighet tecknar försäkring för sin personal hos en egen ett enskilt försäkringsbolag eller avtalar med Kammarkollegiet om motsvarande skydd, 4 § förordningen 1993:647 försäkringsom skydd m.m. vid statliga tjänsteresor. Försvarsmakten har tecknat tjänstereseförsäkring en som ger ersättning för bl.a. kostnader på grund sjukvård och tandbeav handlingar. Ersättning lämnas för skäliga och nödvändiga kostnader för läkar- och sjukhusvård samt för behandling och hjälpmedel som föreskrivits av läkare. Ersättning lämnas för kostnader för tillfällig behandling av akuta tandbesvär. Vidare kan ersättning lämnas för de merkostnader uppstår för hemresa till Sverige. Vid dödsfall som utbetalas ett kapitalbelopp 22 basbelopp. l försäkringen finns om begränsningar för riskfylld sysselsättning av vissa angivna grupper, bl.a. piloter och annan personal tjänstgör ombord på flygplan, som fartyg, helikopter m.m. För att försäkringen skall gälla inom vissa uppräknade krigsområden måste tilläggspremie erläggas. Vid utrikes resor skall den anställde medföra särskilt Travel ett Security Card. Den som gör anspråk på ersättning skall inkomma med läkarintyg och andra handlingar, t.ex. kvitton i original, som
110 Innehållet i tillämplig svensk lag
behövs för att försäkringsbolaget skall kunna reglera ärendet. Försäkringen gäller inte för anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten under tjänstgöring utomlands, inbegripet färd från Sverige till förrättningsplatsen och åter.
6. 9
Miljöskydd
Miljöskyddslagen
Bestämmelser om s.k. miljöfarlig verksamhet finns bl.a. i miljöskyddslagen 1969:387. Bland lagens tillämpningsområden anges användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen inte är helt tillfällig 1 § första stycket 3. Sådan användning kallas miljöfarlig verksamhet l § tredje stycket. Tillstånd att utöva miljöfarlig verksamhet kan ges av Koncessionsnämnden för miljöskydd 9 §. Den miljöfarliga verksamheten kan ge upphov till domstolsprocesser. Talan om s.k. enskilt anspråk på grund av verksamheten kan väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område den miljöfarliga verksamheten utövas 34 §. Länsstyrelsen utövar tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet som bl.a. utövas av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Det åligger länsstyrelsen att verka för att ingrepp sker mot överträdelser av lagen 38 §. I lagens 45 § finns bestämmelser om straffansvar för den som bl.a. bryter mot förbud eller föreskrifter enligt lagen.
Innehållet i tillämplig svensk lag lll
Om exempelvis Försvarsmakten samövar i Sverige med
utländska militära förband torde myndigheten
vara ansvarig även
för sådan miljöfarlig verksamhet beror på det som utländska förbandet. Den utländska staten kan inte sådan ställas som till ansvar här i landet.
Miljöskadelagen
Enligt miljöskadelagen 1986:225 skall skadestånd för
utges
personskada, sakskada och förmögenhetsskada verksamhet
ren som
på en fastighet har orsakat i sin omgivning. Ren förmögenhetsskada
som inte har orsakats genom brott ersätts dock endast skadan om
är av någon betydelse l §. Skadestånd utges för skador
genom
bl.a. buller och skakning 3 §. Skyldighet skadestånd
att utge enligt lagen har i första hand den bedriver den
som skadegörande verksamheten i egenskap fastighetsägare. Samma skadestånds-
av
skyldighet har emellertid även andra som bedriver sådan verksam-
het och som brukar fastigheten i näringsverksamhet eller i
offentlig
verksamhet 6 §. Om två eller flera skall ersätta skadan, svarar
de solidariskt för skadeståndet 8 § första stycket. Detta betyder att den skadelidande kan vända sig mot endast de en av ansvariga och kräva full betalning denne. Fördelningen mellan de
av ansvariga skall därefter, inte annat har avtalats, ske efter vad om
som är skäligt med hänsyn till grunden för skadeståndsansvaret,
möjligheterna att förebygga skadan och omständigheterna i övrigt
8 § andra stycket.
Den som vill framställa anspråk på ersättning enligt lagen skall
väcka talan vid den tingsrätt inom område den skadegörande
vars verksamheten i huvudsak har bedrivits. Beträffande skador på
112 Innehållet i tillämplig svensk lag
fastigheter väcks dock talan vid fastighetsdomstolen. Reglerna i miljöskadelagen innebär i princip utländsk att en försvarsmakt som befinner sig i Sverige för övning kan bli skadeständsansvarig på grund av skador som uppstått med anledning av verksamheten på en viss fastighet. Den utländska staten kan dock inte part i ett mål vid svensk domstol. vara en Reglerna om solidariskt ansvar medför därför i allmänhet att den skadelidande väljer att vända sig mot den svenska Försvarsmakten. Utgivna belopp får därefter eventuellt regressvis krävas åter det av utländska törbandet.
Gällande bestämmelser 113
7 Gällande bestämmelser för sän-
dande av svenska militära förband
utomlands och för
mottagande
av ut-
ländska militära förband i
Sverige
7.1 Svenska förband utomlands
Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen RF får regeringen sätta in Försvarsmakten vid väpnade angrepp mot riket. I övrigt får en svensk väpnad styrka sättas i strid eller sändas till ett annat land endast om riksdagen medger det, det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller skyldigheten att vidta åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse har godkänts riksdagen. som av Riksdagen måste således på något sätt godkänna att en svensk väpnad styrka sänds utomlands. Riksdagen har emellertid antagit två särskilda lagar där beslutanderätten delegerats till regeringen. Enligt lagen 1992:1153 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands finns möjlighet för regeringen att efter begäran FN av
114 Gällande bestämmelser
eller efter beslut som fattats av OSSE ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands. Vidare anges i lagen att den personal som ingår i den aktuella väpnade styrkan skall anställas i en särskild utlandsstyrka inom Försvarsmakten. Högst tretusen personer ur utlandsstyrkan får samtidigt tjänstgöra utomlands i väpnad tjänst. Den andra lagen där regeringen bemyndigats att besluta om sändande av en väpnad styrka utomlands är lagen 1994:588 om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Enligt lagens 1 § får regeringen sända en väpnad styrka utomlands för att delta i utbildning for fredsbevarande verksamhet inom för internationellt samarbete. Av motiven ramen till lagen framgår prop. 199394:244 s. 7-8 att den tillkom främst för att möjliggöra ett deltagande med svensk trupp utomlands vid övningar inom ramen för Partnerskap för fred, utan att riksdagen skall behöva höras vid varje tillfälle när en sådan övningsverksamhet är aktuell. Genom de två nämnda lagarna regleras således det enligt 10 kap. 9 § första stycket 2 RF delegeringsbara området i fråga om insättande av väpnad styrka utomlands. I det föregående kapitel 4 har framhållits att det förekommer att enheter ur Försvarsmakten sänds utomlands för att delta i annat internationellt samarbete än i de beskrivna lagarna. Sådant utsändande har då som avses nu skett efter beslut av regeringen men utan riksdagens hörande. Detta kan ske enheterna inte bedöms vara väpnade styrkor i regeom ringsformens mening. Regeringens handläggning av ärendet om fältsjukhuset i Somalia avsnitt 4.2 granskades konstitutionsutskottet KU. Infor
se av
. granskningen upprättades en PM inom Försvarsdepartementet. . PM:n finns intagen bilaga till utskottets betänkande bet. som
Gällande bestämmelser 115
199091 :KU30 bil A 17.3. I PM:n uttalas: Om den personal som sänds utomlands inte är beväpnad, blir RF 10:9 inte tillämplig. Bestämmelsen i regeringsformen har vidare uppfattats så att personalen kan vara utrustad med för självförsvar vapen utan att den skall betraktas som väpnad styrka. I överensstämmelse med detta synsätt har regeringen beslutat det svenska om fältsjukhusets sändande till Saudiarabien utan att höra riksdagen. Utskottets granskning gav inte anledning till något särskilt uttalande. Regeringen hade dock i enlighet med 10 kap. 6 § RF överlagt med utrikesnämnden innan beslutet fattades det svenska om deltagandet. Av 10 kap. 6 § första meningen RF framgår regeringen skall att fortlöpande hålla utrikesnämnden underrättad utrikespolitiska om förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta det erfordras. Med utrikespolitiska förhållanden avses inte endast utrikespolitiken i snäv mening utan även de utrikespolitiska sidorna försvars- och av handelspolitiken. I 10 kap. 6 § andra meningen RF uttalas att i alla utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med utrikesnämnden, det kan ske. Beträffande utrikesärenden om av större vikt föreligger således i princip ett obligatorium för regeringen att överlägga med utrikesnämnden, innan beslut fattas. Även inför regeringens beslut att sända en flottstyrka till Estland för minröjning
se avsnitt 4.5 upprättades en PM inom departe-
mentet F0941885SI. Av PM:n framgår att styrkan bestod av minröjningsfartyg bestyckade med luftvärnskanoner. Vidare anges: I motiven till lagen 1992:1153 väpnad styrka för tjänstgöring om utomlands uttalas beträffande lagens 3 § prop. 199293:77 s. 8 att Av konstitutionellt intresse är endast antalet vid personer som varje given tidpunkt satts för att tjänstgöra utomlands i väpnad
116 Gällande bestämmelser
tjänst. Det saknas därför anledning att i lag begränsa möjligheterna att därutöver anställa personal för annan verksamhet än väpnad tjänst. minröjningsfartygen skall inte deltaga utomlands i väpnad tjänst. Bestyckningen är endast avsedd för självförsvar i en krigssituation. Motsvarande bestyckning finns på örlogsfartyg efter beslut av regeringen deltar i örlogsbesök som utomlands. Mot bakgrund härav bör fartygen i förevarande fall inte utgöra sådan väpnad styrka som avses i 10 kap. 9 § RF. Det en svenska deltagandet skulle således kunna ske utan hörande av riksdagen. Deltagandet kan däremot inte jämställas med ett örlogsbesök, vilket kan beslutas enligt lagen 1974:613 om handläggning av vissa regeringsärenden.
7.2 Utländska militära förband i Sverige
7.2.1 Allmänt
Regler om en utländsk väpnad styrkas tillträde till svenskt territorium finns i olika författningar, nämligen tillträdesförordningen 1992: l 18, förordningen 1982:756 om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. IKFN-förordningen och förordningen 1994:528 om utländska besök vid Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Allmänna bestämmelser om utlänningars inresa,
utresa och vistelse i Sverige finns i utlänningslagen 1989:529 se
vidare avsnitt 8.5 I lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. finns regler som begränsar utlänningars rätt att
Gällande bestämmelser 117
uppehålla sig inom s.k. militära skyddsområden
se vidare avsnitt
8.12.
Tillträdesförordningen
Enligt huvudregeln i 4 § tillträdesförordningen krävs tillstånd för tillträde till svenskt territorium utländska statsfartyg, utländska av statsluftfartyg och utländska militära fordon. Utländska statsfartyg har dock i enlighet med bestämmelserna i förordningens 3 § för genomfart tillträde till svenskt territorialhav tillstånd. utan Utgångspunkten är att regeringen avgör om tillstånd skall meddelas 6 §. Tillståndet skall i sådant fall utverkas på diplomatisk väg. I vissa fall enligt 5 § har dock Försvarsmakten rätt meddela att tillståndet. Det gäller bl.a. utländska militära fordon på begäran av Generaltullstyrelsen 5 § första stycket 4. Försvarsmakten får även på begäran av en kommun eller statlig myndighet en som svarar för räddningstjänst meddela utländska statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon tillstånd för tillträde till svenskt territorium vid räddningsinsatser eller vid övning av sådana insatser 5 § andra stycket. Inom svenskt territorium får ett utländskt statsfanyg eller statsluftfartyg endast med regeringens tillstånd bedriva skjutövningar eller andra övningar än sådana i 5 § andra som avses stycket, om inte övningarna i sin helhet kan genomföras inom fartyget eller luftfartyget 10 §. Detta innebär att utländska militära fordon befinner sig i Sverige efter tillstånd som av Försvarsmakten också får användas vid övning här tillstånd utan av regeringen. Om besättningen från ett utländskt statsfartyg eller statsluftfartyg, som befinner sig svenskt territorium, lämnar
118 Gällande bestämmelser
fartyget eller luftfartyget får besättningen inte utan regeringens
tillstånd bära annat än blankt vapen som hör till uniformsdräkten 11 §. Utöver de nu redovisade bestämmelserna finns i tillträdesförordningen även särskilda stadganden för krigförande staters
statsfartyg och statsluftfartyg.
7.2.3 IKFN-förordningen
I IKFN-förordningen finns regler för den situationen att ett
utländskt statsfartyg, statsluftfartyg eller militärt fordon befinner
sig på svenskt territorium utan att bestämmelserna i tillträdesförordningen har iakttagits. I sådana fall har Försvarsmakten till
uppgift att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium
3 §
Enligt 11 § får inte utländsk militär personal bära uniform inom
Sveriges landområden utan tillstånd av Försvarsmakten. Om ett
utländskt militärt fordon påträffas inom svenskt territorium utan att
ha rätt att var där, skall det hållas kvar. Om personal som medföljer fordonet saknar rätt att inresa till eller vistas i riket, skall personalen omhändertas och avväpnas. Förhållandet skall anmälas
till närmaste polismyndighet.
I förordningen finns vidare bestämmelser om ingripanden mot
fartyg och luftfartyg samt mot krigförande staters fartyg och
luftfartyg.
Gällande bestämmelser 119
Förordningen om utländska besök vid
Försvarsmakten och Försvarets materielverk
Enligt l § förordningen om utländska besök vid Försvarsmakten
och Försvarets materielverk skall Försvarsmakten ha Försvars-
departementets tillstånd innan myndigheten anordnar besök
av en
utlänning vid vissa staber och förband. Tillstånd krävs också,
om
utlänningen skall tjänstgöra i befattning vid svensk militär
en en enhet. Tillstånd behövs dock inte, besöket är föranlett om av att
utlänningen exempelvis skall förbereda, delta i eller följa
upp verksamhet inom för överenskommelser mellan
ramen Sverige och
andra stater om samarbete inom försvarets område.
Utbildning inför den nordiska FN-bataljo-
nen i f.d. Jugoslavien
I avsnitt 4.2 har nämnts att Sverige och Danmark har
samövat på varandras territorier inför uppsättandet de nordiska
av bataljonerna i Bosnien-Hercegovina. Den svenska regeringen
har då, i beslut ställt till Försvarsmakten och till Danmarks ambassad i
Stockholm, lämnat de danska militära styrkorna följande tillstånd
Fö dnr 941686Sl:
tillträde till svenskt territorium vid
- övningsområdena för stridsvagnar och pansarskyttefordon samt rätt till till och
transport från dessa områden,
rätt till genomförande skarpskjutning,
- av
rätt till in- och utförsel materiel och erforderlig ammunition,
- av
120 Gällande bestämmelser
tillträde till svenskt territorium för förbandens personal inklusive -
personlig utrustning och vapen,
medgivande att bära uniform samt
-
rätt till flygning i svenskt luftrum och skjutning med skarp
-
flygammunition i enlighet med föreskrifter utfärdade av Försvars-
makten. Beträffande tillträdet till svenskt luftrum har erinrats om att
tillstånd erfordras utverkat på diplomatisk väg.
Förslag 121
8 Förslag till internationella Över-
enskommelser och ändringar i svensk
rätt
Inledning
8.1 Statusavtal
Av den tidigare framställningen framgår att vid olika former av internationellt försvarssamarbete aktualiseras frågor rättslig om status för personal, in- och utförsel av materiel m.m. Dessa frågor regleras ofta i avtal mellan länderna. Avtalen kan exempelvis innebära en uppdelning mellan länderna den straffrättsliga av
jurisdiktionen eller det skadeståndsrättsliga för
av ansvaret inträffade skador. En sådan uppdelning kan emellertid komma i konflikt med lagstiftningen i de inblandade länderna. Denna problematik har för svenskt vidkommande berörts i några avseenden i kapitel Det kan således bli nödvändigt att vidta ändringar i den nationella rätten för att ett land skall kunna leva upp till sina åtaganden enligt sådana internationella avtal. I den
följande framställningen kommer att peka områden där det
122 Förslag 3
finns behov att i avtal reglera de rättsliga frågorna mellan de av berörda länderna. Vi lämnar även förslag till ändringar i svensk rätt. Inom Nato finns omfattande och lång erfarenhet av den en
rättsliga regleringen inför olika slags övningar inom ramen för
samarbetet mellan länderna. I avsnitt 4.4.6 beskrivs det generella
statusavtal SOFA gällt mellan Nato-staterna sedan 1950-talet
som
utan ändringar eller tillägg. Infor varje Nato-övning upprättas
också särskilda samtörståndsavtal Memorandum of Under-
standing, MoU mellan värdlandet för övningen och Nato-
högkvarteret olika praktiska m.m. för genomfö-
om arrangemang randet övningen. I samförståndsavtalet erinras om att Natozs av
SOFA gäller mellan länderna.
8.1.2 Partnerskap för fred
Inom samarbetet för Partnerskap för fred har Nato tagit initiativ
till seminarier planering inför och genomförandet av olika
om
övningar. Utgångspunkten för dessa seminarier är den planerings-
tillämpas inom Nato. Denna process pågår unier en process som
period ett till tre år beroende på övningens omfattnirg och
om
svårighetsgrad. Processen består bl.a. att länderna deltar i olika
av
planeringskonferenser där bestämmelser inför övningen avhandlas.
Redan vid någon de inledande konferenserna är det avsett att de av
rättsliga frågorna skall diskuteras. Det har framhållits att det är
viktigt sådana frågor tas tidigt för att övningen skall kunna
att upp
genomföras på ett smidigt och effektivt sätt.
seminarierna inom Partnerskap för fred avhandlar särskilt Ett av
de rättsliga aspekterna beträffande fredsbevarande verksamtet och
Förslag 123
övning inför sådan verksamhet. l det underlag för seminariet som vi tagit
del av, lämnas förslag till reglering av straffrättslig juris-
diktion, skadestånd, införsel tull,
av vapen, visering och beskattning. Vi återkommer i det följande till dessa förslag.
Av underlaget framgår vidare fyra alternativa att lösningar av
den rättsliga regleringen föreslås:
partnerskapsstaterna ingår ett generellt statusavtal efter förebild
från Nato:s SOFA, 2. inför varje övning träffas ett specifikt statusavtal,
3. värdlandet utfärdar ensidig deklaration den
en av typ som Danmark och Holland utfärdade inför
övningarna under hösten
1994 se avsnitt 4.4 eller
4. nu gällande situation bibehålls.
8.1 Konstitutionell nivå
Som framhållits i avsnitt 5.2 ankommer det på regeringen att ingå internationella överenskommelser. Sådana överenskommelser
skall även i vissa fall godkännas riksdagen. Detta gäller
av främst
om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller
att ny lag stiftas. Riksdagens godkännade fordras emellertid också,
om överenskommelsen i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall
besluta eller om överenskommelsen är större vikt. av
Av redogörelsen i de följande avsnitten framgår in-
att ett ternationellt statusavtal med innehåll efter förebild från Natozs
SOFA i vissa avseenden kommer att kräva ändringar i svensk
rätt.
Vi lämnar också förslag till sådana lagändringar bedöms
som
erforderliga för att Sverige skall kunna uppfylla ett avtal med andra
länder om de rättsliga frågorna inom bl.a.
Partnerskap för fred. Vi
124 Förslag
förordar således att Sverige verkar för att ett generellt statusavtal
ingås mellan inom Partnerskap för fred enligt alternativ l staterna
Riksdagens godkännande ett sådant avtal är erforderligt.
ovan. av
lösning enligt alternativ 2 är i de flesta fall praktiska skäl
En av inte är möjlig genomföra, eftersom även ett sådant avtal kräver att
riksdagens godkärmade. Detta gäller i varje fall om det är avsett att
överenskommelsen skall innehålla regler straffrättslig immunitet om och särlösningar skadeståndsansvar. Den enklaste och snabbaste om
lösningen är naturligtvis alternativ Den skiljer sig från alternativ
4 endast på så sätt att innehållet i den mottagande statens rättssys-
klarläggs för övriga deltagande länder.
tem
redovisats i avsnitt 5.2 kan regeringen i vissa fall uppdra
Så som
förvaltningsmyndighet att ingå internationell överenskom-
en en melse. Så har exempelvis skett beträffande regleringen av för-
hållandena för den nordiska kontingenten i Bosnien-Hercegovina
avsnitt 4.2. En sådan delegering kan emellertid inte ske
se
beträffande generellt statusavtal eller specifik överenskom-
ett en rättsliga förhållandena mellan länderna inom
melse som reglerar de för fred, eftersom överenskommelsen vanligen kräver Partnerskap
ändring svensk lag eller ämnen i vilka riksdagen skall av avser besluta.
Vi föreslår att ett kommande statusavtal el. dyl. inom ramen för
bl.a. Partnerskap för fred ingås regeringen sedan riksdagen har
av godkänt överenskommelsen i samband med beslut de nödvändiom
lagändringarna. Det finns emellertid inget som hindrar att
ga
riksdagen beslutar de föreslagna lagändringarna redan innan ett
om
sådant internationellt avtal är fárdigförhandlat. Kravet på riks-
dagens godkännade avtalet kvarstår dock jfr kapitel 5.
av
Fördelen med detta förfarande skulle att tiden för riksdagsbe-
vara
Förslag 125
handlingen blev kortare. Dessutom torde det redan i dagsläget finnas behov av att vidta den föreslagna ändringen i vapenlagen
se
avsnitt 8.4. För det fall att det i Sverige blir aktuellt med
internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet innan
ett sådant statusavtal har ingåtts, lämnar vi i bilaga 5 exempel på ett en deklaration enligt alternativ
Frågeställningar inför det kommande förhandlingsarbetet
behandlas i avsnitt 8.18.
8.2 Straffrättslig jurisdiktion
8.2.1 Internationell överenskommelse
Vid internationellt samarbete är utgångspunkten oftast att värdnationen vill behålla rätten att inskrida brott är mot som begångna inom dess territorium. För den besökande nationen kan utgångspunkten vara den motsatta. Den staten kan önska behålla den straffrättsliga jurisdiktionen över sina medborgare varhelst de befinner sig. Dessa ståndpunkter kan således få till följd båda att länderna vill lagföra gärningsmannen för ett och brott. För samma det fall att ett brott är straffbart i endast länderna kan detta ett av land tillerkännas jurisdiktionsrätt i ett statusavtal mellan länderna. Beträffande den andra situationen, gärningen är straffbar i båda att länderna, föreslås i det nämnda seminariematerialet den ovan att sändande staten behåller den straffrättsliga jurisdiktionen över sin personal för brott som begåtts under utövning tjänsten. Denna av lösning har valts i Natozs SOFA art. 7. Enligt den danska
126 Förslag
inför Carbon Cap 1994 avstod Danmark från att göra deklarationen
straffrättsliga jurisdiktion i förhållande till gällande sin militära
I FN-sammanhang är förhållandet
besökande polsk personal. Värdlandet har där ingen straffrättslig jurisdiktion över
detsamma.
lagföra FN-soldat
den militära FN-personalen. Rätten att en hemland avsnitt 4. l. Begränsningen
tillkommer endast dennes se
straffrättsliga jurisdiktion omfattar således
beträffande värdlandets
FN-sammanhang även gärningar begångna under fritiden.
i
förslag till rättslig reglering frågan om straffrättslig
Vårt av
de redovisade lösningarna att i de
jurisdiktion blir mot bakgrund av länderna har jurisdiktion enligt sin nationella lagstiftning,
fall båda
ha sådan jurisdiktion beträffande brott
skall den sändande staten
personal under utövningen av tjänst. Be-
begåtts av dess som
förutsättningen att gärningen skall vara träffande innebörden av
utövningen tjänst hänvisas till avsnitt 6.2. Det begången under av
mening inte anledning att undanta gärningar
finns enligt vår
under exempelvis fritiden från värdlandets jurisdiktion.
begångna
utländskt förband på
De brott kan begås av personalen ur ett
som
i landet kommer med den föreslagna
tillfälligt besök här nu flesta fall omfattas den svenska jurisdiktioregleringen i de att av torde gälla för t.ex. vålds- och förmögenhetsbrotten.
nen. Detta
stöld brott endast undantagsvis kan antas Misshandel och är som
begångna under utövningen av tjänst.
vara
vidkommande bör det i allmänhet inte bli några För svenskt
då svensk jurisdiktion föreligger, problem med verkställigheten
regler häktning och anhållande medger
eftersom gällande om frihetsberövande beträffande de gärningsmän som kan vara
sådant
situationerna. Enligt 24 kap. 2 § 2 aktuella i de förevarande
nämligen den sannolika skäl är
rättegångsbalken kan som
Förslag 127
misstänkt för brott häktas oberoende brottets beskaffenhet, av om han saknar hemvist inom riket och det finns risk för han att genom
att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff. Även
d-en som endast är skäligen misstänkt för brott får häktas i denna situation det är synnerlig vikt han i om av att tas förvar i avvaktan pá ytterligare utredning brottet 24 om kap. 3 § rättegångsbalken. Häktning förekommer dock endast i undantagsfall beträffande brott som leder till en inte frihetsberövande påföljd
den s.k. proportionalitetsprincipen. Denna olägenhet beträffande svensk
straffrättslig jurisdiktion är dock inte sådan betydelse den for
av att svenskt vidkommande utgör skäl avstå från att jurisdiktionen
avseende brott begångna utländsk militär personal
av under annan tid än under utövningen tjänst. Angående av överförande av lagföring mellan olika länder hänvisas till
framställningen i avsnitt
6.2.
Beträffande förslag till formuleringar hänvisar vi bl.a.
m.m. till artikel 7.3 i Natozs SOFA. Den danska deklarationen inför Carbon Cap 1994 innehöll bl.a.
bestämmelser samarbete vid förundersökning,
om om rättskraft samt om rättssäkerhet under straffprocessen. Dessa bestämmelser återfinns även i Nat0:s SOFA under artikel 7.5, 7.6, 7.8 och 7.9. Enligt vår mening bör sådana klausuler även finnas i kommande ett
statusavtal där Sverige är parterna. Sverige har intresse
en av ett av att svensk personal utomlands blir underkastad slags samma
regler i en process som här i landet. Polis- och åklagarmyndigheter
i de inblandade länderna hör få klara direktiv beträffande ex-
empelvis omhändertagande utländsk militär personal.
av
3 128 Förslag
8.2.2 Svensk rätt
i avsnitt 6.2 framgår att svensk straffrätt
Av redogörelsen beträffande alla gärningar begångna i Sverige. Ett
stadgar domsrätt innehåll kommer således i konflikt statusavtal med nu föreslaget finns bestämmelserna 2 kap. 5 och 7 med svensk rätt. Visserligen åtal för brott i vissa fall inte får väckas §§ brottsbalken om att a Dessa bestämmelser utesluter
utan bemyndigande av regeringen.
misstänkte blir föremål för bl.a. förunderemellertid inte att den
rättegångsbalken. Undantag från den sökning enligt reglerna i i enlighet med det föreslagna
svenska straffrättsliga jurisdiktionen
erhållas att regler immunitet statusavtalet kan endast genom om framgår frågor straffrättslig
införs i lagstiftningen. Detta av att om lagområdet enligt 8 kap. 3 § immunitet hör till det obligatoriska kan inte bemyndigas att meddela regeringsformen. Regeringen föreskrifter i ämnet enligt exempelvis 8 kap. 7 § regeringsformen.
föreslagna immunitetsreglerna införs lämpligen genom ett
De
immunitet och privilegier i vissa fall tillägg i lagen 1976:661 om
jfr avsnitt 6.3.
avtal samarbete under för-
Åtaganden i internationella om
flesta fall uppfyllas befintliga regler
undersökning kan i de genom detta finns bl.a. i lagen 1976: 19 i svensk rätt. Bestämmelser om
samarbete rörande lagföring för brott, i lagen
internationellt om bestämmelser internationellt samarbete
1991:435 med vissa om 1957:668 utlämning för brott
på brottmålsområdet, i lagen om utlämning för brott till Danmark,
samt i lagen 1959:254 om Tillämpningen dessa regler förut-
Finland, Island och Norge. av fall aktuella konventioner eller insätter emellertid i många att
avtal tillträtts de inblandade länderna. För att en ternationella av
Förslag 129
heltäckande lösning inom för bl.a. Partnerskap för fred skall
ramen
nås kan det därför bli nödvändigt med särskild reglering
en av
denna fråga. Vi avstår emellertid från att lämna förslag till
en
sådan författningsreglering eftersom detta skulle kräva
en genom-
gång av befintliga konventioner i ämnet. Utredningens tidsram
medger inte detta.
Däremot behövs det, enligt vår bedömning, inte några ytterligare
bestämmelser beträffande eventuella klausuler rättskraft och om rättssäkerhet. Frågan om rättskraft blir naturligtvis aktuell även för
bl.a. svenska medborgare blivit dömda utomlands med
som
hänvisning till bestämmelserna i statusavtalet. Av redogörelsen i
avsnitt 6.2 framgår emellertid att regeringen redan enligt
nu
gällande regler förfogar över åtalsfrågan i sådan situation 2
en
k.ap. 5 a § tredje stycket BrB. Detta torde således uppfylla ett
åtagande från Sverige i enlighet med artikel 7.8 i Natozs SOFA.
Rättssäkerhetsreglerna enligt artikel 7.9 i Natozs SOFA torde
vara
tillgodosedda genom befintliga straffprocessuella bestämmelser i
rättegångsbalken. Någon ytterligare lagstiftning blir således inte
aktuell om sådan klausul tas med i ett statusavtal med Sverige en som part.
Vi återkommer i författningskommentaren kapitel l 1 ytterligare
till de föreslagna lösningarna.
130 Förslag
8.3 Skadestånd
8.3.1 Internationell överenskommelse
Utanför kontraktsförhållanden kan skadeståndsfrågor i samband med forsvarsövningar mellan flera länder delas upp i två huvudersättning för skador under övning, dvs. under utövning grupper: tjänst och ersättning för skador under annan tid. Inom dessa av huvudgrupper kan indelning göras i fall där den skadelidande är en samarbetande stat och fall där den skadelidande är en en annan utomstående, dvs. s.k. tredjemansskador. I de internationella
överenskommelser inklusive den nämnda danska deklarationen
vi har studerat är skyldigheten att utge skadestånd på detta sätt som eller mindre utförligt behandlad. Nato:s SOFA innehåller de mer mest detaljerade bestämmelserna.
Skador hos samarbetande stat under Övning annan
Staterna avstår regelmässigt från anspråk mot varandra För skador uppstått hos personalen eller på egendom under som övning. l det nämnda seminariematerialet, framtaget inom ovan Partnerskap för fred, rekommenderas denna lösning. Lösningen förekommer bl.a. i Nato:s SOFA artikel 8.1 och 8.4, i MoU om skapandet baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet av en art. 9 samt i konventionen bistånd i händelse av en kärntekom
nisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen prop.
199091:l80 47; se även avsnitt 4.7. Vi ser inte någon s.
Förslag 131
anledning att föreslå en annan reglering. Beträffande val av formuleringar är art. 8 i Natozs SOFA den mest heltäckande. Där regleras även ersättningar för bärgning till sjöss. För undvikande av onödiga tvister mellan staterna förslår vi inget undantag för skador som orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, dvs. att
den skadelidande staten skulle kunna kräva ersättning
av en annan stat om personalen där orsakat skadan uppsåtligt eller av grov
oaktsamhet. Det är rimligt att vardera staten får stå sin kostnad för
övningar i förevarande sammanhang. Förhållandena blir desamma för samtliga berörda stater.
Skador hos tredje man under övning
Ersättning för tredjemansskador som uppstått under övning regleras enligt avtalen i första hand av den mottagande staten.
Denna lösning är naturlig eftersom en främmande stat inte är
skyldig att svara i en process inom den mottagande statens territo-
rium. Avtalen innehåller vidare regler för de regresskrav kan som
uppstå mellan staterna med anledning av ersättningar för dessa
skador. Beträffande innehållet i denna del avseende Nators SOFA
och MoU om den baltiska bataljonen hänvisas till framställningen
i avsnitt 4.4.6 respektive 4.5.2 Inom Partnerskap för fred rekommenderas någon form av uppdelning av ansvaret mellan länderna. Enligt vår mening är en rimlig utgångspunkt att den sändande statens ansvar för skador hos tredje man under övning begränsas i viss utsträckning i förhållande till den mottagande staten. En
sådan begränsning kan nämligen betraktas i förväg
som en
uppgjord reglering av frågan om eventuellt medansvar hos den
mottagande staten för skadan.
132 Förslag
Skador hos tredje man utanför yänsteutövning
Beträffande tredjemansskador orsakade av den främmande truppen utanför tjänsten är det vanligt att den mottagande staten tar på sig att reglera sådana skador i förhållande till den skadelidande. Denne får då ersättningen ex gratia av den mottagande staten eftersom det inte finns någon rättslig grund för utgivande av sådan ersättning. Denna lösning förekommer i Natozs SOFA art. 8.6 samt i den ovan nämnda biståndskonventionen art. 10. Enligt MoU beträffande den baltiska bataljonen skall däremot den sändande staten avgöra om ex gratia ersättningen skall utbetalas. - Enligt vår bedömning är det rimligt att den mottagande staten i viss utsträckning svarar för skador i förhållande till de som är bosatta inom dess territorium. Det kan vara onödigt svårt för den skadelidande att behöva väcka talan i den sändande statens domstolar för skador inom den mottagande statens territorium. Vi rekommenderar emellertid inte till fullo lösningen enligt art. 8.6 i Natozs SOFA, eftersom där skall själva utbetalningen göras av den sändande staten. Som vi konstaterat i avsnitt 4.4.6 tillämpas inte heller alltid regeln på detta sätt mellan Nato-staterna. Den mottagande statens ansvar för skador bör dock begränsas till sådana skador som har något samband med övningen. Den mottagande staten bör inte vara ersättningsskyldig gentemot en tredje man för skador som en främmande soldat orsakar under exempelvis rymning. I ett sådant fall får den skadelidande vara hänvisad till allmänna regler.
Förslag 133
Skador hos samarbetande stat utanför Uänsteutövning annan
Skador som drabbar den främmande truppen på grund av annat
handlande än under tjänsteutövning den mottagande
av statens
styrkor regleras vanligen inte i de internationella avtalen. I den
tidigare nämnda danska deklarationen fastställdes dock att sådana skador skulle handläggas i enlighet med dansk lag. Den typ av skador som det här kan vara fråga om är skador orsakas som av
tredje man i den mottagande staten eller skador som orsakas
av
personalen i den mottagande statens styrkor under fritid eller under
en övning utan att tjänsteutövning föreligger. Gemensamt for dessa
fall är att skadevållaren har någon form anknytning till den
av mottagande staten. Den skadelidande, oavsett det är den om
främmande styrkan sådan eller i denna styrka ingående
som en soldat, har då möjlighet att i den mottagande statens domstolar
begära ersättning av skadevållaren. Vi bedömer emellertid att detta
förfarande i här aktuella sammanhang medför sådana olägenheter för den skadelidande att det finns skäl för en särskild reglering i ett internationellt statusavtal. Det främsta skälet är att den främmande
styrkan befinner sig i värdlandet under relativt kort tid.
Den närmast till hands liggande lösningen är att den mottagande
staten åtar sig att svara för sådana skador i förhållande till den
sändande staten, dvs. slags ansvarsförsäkring. Den mottagande
en staten får därefter överta anspråket mot skadevållaren i form ett av
regressanspråk. Ett sådant anspråk bör dock ha stöd i lag.
8.3.2 Svensk rätt
En internationell Överenskommelse innebär att Sverige i som
134 Förslag
samband med försvarssamarbete med andra länder avstår från att kräva ersättning av en annan stat för skador på statens egendom under tjänsteutövning, kräver ingen ändring i svensk rätt. Däremot behövs rättslig grund för det fall att en skadelidande tredje man en skall rikta ett ersättningsanspråk mot den svenska staten för skador orsakade den sändande staten. I enlighet med vårt förslag till av avtalsreglering frågan skall denna möjlighet inte vara begränsad av till fall där skadan uppkommit under utövningen av tjänst hos den främmande truppen. Eftersom ifrågavarande tredjemansskador för svenskt vidkommande endast kan uppkomma då utländsk trupp befinner sig på svenskt territorium för övning fredsbevarande av verksamhet inom ramen för FN eller Partnerskap för fred, föreslår vi att de nödvändiga ändringarna tas in i lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet. I den lagen kan även regleras svenska statens ansvar att ersätta skador som uppkommit hos den främmande truppen orsak än övningsverksamheten. En beav annan stämmelse som ger staten regressrätt mot skadevållaren bör då också infogas i den lagen. Vi återkommer i törfattningskommentaren kapitel 11 till den föreslagna lagtexten.
8.4 In- och utförsel av materiel m.m.
8.4.1 Internationell överenskommelse
Vid internationellt fredsfrämjande samarbete är utgångspunkten att de och den utrustning som behövs för samarbetet fritt varor
Förslag 135
skall kunna föras mellan länderna. Transporter
skall kunna äga rum utan att exempelvis tullförfaranden behöver iakttas. Den materiel
som förs över gränserna i dessa sammanhang är huvudsakligen
vapen och annan krigsmateriel samt den utrustning i övrigt som truppen behöver för utbildningen. Det är således inte fråga om varor för omsättning.
Inom Partnerskap för fred se avsnitt l föreslås att värdnatio-
nen skall tillåta den främmande staten att helt fritt införa all den
utrustning som behövs för övningen. Det görs således ingen
åtskillnad på vapen, krigsmateriel och övrig utrustning. Detta är också regleringen enligt Nato:s SOFA art. 11, FN:s modellavtal
för SOFA p. 15 samt MoU om den baltiska bataljonen p. 15.
Iden danska deklarationen inför Carbon Cap 1994 avsnitt 4.4
se
gjordes dock undantag för vapen och ammunition. Sådan utrustning
fick den polska styrkan över huvud taget inte föra i Danmark.
Ur främst praktisk synvinkel bör inte främmande staters styrkor,
som skall delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet,
omfattas av normala tullförfaranden vid gränspassager. Ett internationellt statusavtal bör således innehålla bestämmelser om undantag beträffande den utrustning som medförs. Undantag från det gängse tullförfarandet bör även göras för viss personlig utrustning.
Utbildningen i fråga blir rimligen ändamålsenlig den
mer om
främmande styrkan även får föra och krigsmateriel
vapen annan
som behövs för utbildningen. Under övningen Cooperative Spirit
94 i Holland förekom således i viss utsträckning att de deltagande
styrkorna använde varandras vapen. Vi föreslår därför att även be-
stämmelser om fri in- och utförsel av vapen och annan krigsmateri-
får ingå i ett kommande statusavtal.
136 Förslag sou 1995:53
När styrkor från ett land skall bege sig till ett annat land för
bl.a. utbildning i fredsbevarande verksamhet kan det bli nödvändigt att passera ett tredje lands territorium, s.k. transitering. Mot bakgrund av vårt förslag att det mellan partnerskapsstaterna bör
träffas ett generellt statusavtal, föreslår vi att det i ett sådant avtal
tas in en klausul av den lydelse som finns i Natozs SOFA be-
träffande frågan om transitering. Vid tillämpningen av tullbe-
stämmelserna skall då den tredje staten betraktas som s.k. motta-
gande stat art. ll. Om ett sådant generellt avtal inte kan träffas
bör avtal träffas med de länder genom vilka transitering skall ske, att undantag skall göras från gängse tullrutiner etc. om
8.4.2 Svensk rätt
I avsnitt 6.5 beskrivs de rättsliga utgångspunkterna beträffande
in- och utförsel av materiel m.m. Inom EG förekommer i princip
inget tulltörfarande vid gränspassagerna. Vid införsel från tredje
land finns utrymme för hel tullfrihet vid temporär import. Detta förfarande torde vara tillämpligt beträffande den aktuella materielen i samband med internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet. Bestämmelserna i lagen om tullfrihet m.m. tillämpas inte. Av tullkodexen framgår att beslut om temporär import fattas av
tullmyndigheten. Förfarandet anges i tillämpningskodexen. I
tullagen anges att med tullmyndighet avses Generaltullstyrelsen.
Sådana beslut av Generaltullstyrelsen kan överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol 107 § tullagen. Härav framgår att det inte
finns något utrymme för regeringen att besluta i dessa frågor i
samband med internationell utbildning i Sverige i fredsbevarande
Förslag 137
verksamhet. Vi föreslår emellertid inte någon ändring i gällande lag för att ge regeringen denna beslutanderätt. Det torde inte innebära någon olägenhet i förevarande sammanhang beslut i att tullfrågorna fattas av en annan myndighet än regeringen. Förfarandet med beslut av tullmyndigheten tillämpas redan i dagsläget av de stater inom EG som även är medlemmar Nato. Detta har av framkommit de kontakter vi haft med Försvarsminisgenom som teriet i Danmark
se avsnitt 4.4. Vi utgår därför även från att
förfarandet med befrielse från importtullar vid temporär import i nu aktuella sammanhang är i överensstämmelse med EG:s rättsregler. Regeringen kan således ingå ett internationellt statusavtal med nu föreslaget innehåll och utgå från att Generaltullstyrelsen beslutar i enlighet härmed. Härvid förutsätts naturligtvis att formalia iakttas. Beträffande införsel av sådan utrustning är att betrakta som som vapen enligt vapenlagens definition fordras som tidigare konstate-
rats se avsnitt 6.5 tillstånd från polismyndigheten. Detta är
fastställt i vapenlagen. Inte heller på detta område torde därför regeringen kunna medge undantag från tillståndskravet. Här föreslår vi emellertid en författningsändring eftersom tillståndsfrågan i förevarande internationella sammanhang bör handläggas hos en myndighet i respektive land. Regeringen bör möjlighet att meddela tillstånd till införsel i samband med av vapen exempelvis tillträdesbeslutet jfr avsnitt 7.2. Vårt förslag till författningsändring innebär dock att regeringen bemyndigas att generellt föreskriva undantag från vapenlagens tillämpning i samband med internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet. Härigenom undviks de oklarheter kan uppstå vissa som om regler i vapenlagen skall tillämpas när främmande staters militära
138 Förslag
styrkor besöker Sverige se vidare författningskommentaren.
Bemyndigandet för regeringen är i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 7 § regeringsformen. Utförsel från Sverige får i och för sig ske utan tillstånd av vapen utförselförbud gäller för sådana vapen som också är krigsmamen teriel avsnitt 6.5. Vad med krigsmateriel framgår
se som avses av
förordningen krigsmateriel. Detta betyder i förevarande om sammanhang att de vapen som den främmande styrkan medför till Sverige regelmässigt är att betrakta som krigsmateriel. Regeringen har emellertid möjlighet att besluta undantag från utförselförbuom det. Beträffande denna fråga fordras således ingen författningsändring för att Sverige skall kunna uppfylla ett åtagande om fri utförsel sådan materiel i ett statusavtal med andra länder. av Regeringen meddelar lämpligen utförseltillståndet i samband med tillträdesbeslutet.
8.5 för personal Gränspassage m.m.
8.5.1 Internationell överenskommelse
I föregående avsnitt har konstaterats att det är önskvärt om den utrustning skall användas vid bl.a. internationell utbildning i som fredsbevarande verksamhet fritt kan föras mellan de inblandade länderna. Detta önskemål gäller även beträffande den personal som ingår i de styrkor etc. som skall förflytta sig mellan länderna. I enlighet härmed föreslås inom Partnerskap för fred att för truppen skall endast militära id-handlingar reseorder erfordras för samt en
Förslag 139
gränspassagen. Truppen skall således inte behöva medföra och pass inte heller i förekommande fall visum när inresa sker till värdnationen. Inom Nato gäller denna ordning enligt överenskommelsen i SOFA art. 3. Där slås dessutom fast att den främmande truppen inte behöver uppehållstillstånd etc. för det fall att detta föreskrivs i den mottagande statens lagstiftning. Förhållandena är desamma enligt FN:s modellavtal p. 32-34. Enligt den danska deklarationen inför Carbon Cap 1994 fordrades emellertid att den polska personalen medförde pass utöver reseorder vid inresan till - - Danmark. Enligt MoU om den baltiska bataljonen görs inga undantag från kraven på pass och visum för den nordiska personalen när denna befinner i baltisk stat p. 18. en
Personalen i den främmande statens styrka bör normalt inte
utsättas för gränskontroller i samband med utbildning i andra länder i fredsbevarande verksamhet. Krav på uppehållstillstånd, visum etc. bör inte heller förekomma. Bestämmelser härom bör således finnas i ett allmänt eller specifikt internationellt statusavtal. Däremot ifrågasätter vi det lämpliga i att även göra undantag från kravet att medföra pass. Ett sådant kan nämligen erforderligt vara
som identifikationshandling då en utländsk medborgare önskar
komma i åtnjutande av förmåner i värdnationen, exempelvis
sjukvård se avsnitt 6.8.
8.5.2 Svensk rätt
Allmänna bestämmelser krav för utlänningars vistelse i om Sverige finns i 1 kap. utlänningslagen 1989:529. Kraven avser pass 2 §, visum 3 §, uppehållstillstånd 4 § och arbetstillstånd 5 §. I samtliga fall får regeringen föreskriva undantag från
140 Förslag
kraven. Det erfordas således ingen ändring i utlänningslagen för att Sverige skall kunna uppfylla ett internationellt statusavtal med nu föreslaget innehåll. Vi föreslår inte heller några särskilda regler i utlänningsförordningen 1989:547. Det torde vara tillräckligt med ett beslut regeringen då tillträdesfrågan avgörs. av Regler kontroll- och tvångsåtgärder finns i 5 kap. utlänningsom lagen. Enligt 1 § skall utlänning vid inresa eller utresa visa upp en sitt för polismyndigheten, inte annat följer av föreskrifter pass om regeringen har meddelat. I 2 § anges att en polisman i viss som utsträckning har rätt att kroppsvisitera utlänning i samband med en inresa samt att då även undersöka dennes bagage etc. En utlänning
vistas i Sverige är skyldig att i vissa situationer på begäran av
som polisman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att en han har rätt att uppehålla sig i Sverige 6 §. Dessa regler om olika kontrollåtgärder beträffande utlänningar i Sverige bör enligt vår bedömning inte bli aktuella att tillämpa i samband med internationell utbildning i Sverige i fredsbevarande verksamhet. I 7 kap. 5 7 §§ utlänningsförordningen finns allmänna undantag från bestämmelserna inresa och utresa för utländska beom sättningsmän på fartyg och luftfartyg. Besättningsmännen har vanligen rätt att besöka den ort där fartyget befinner sig utan att
reglerna visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd
om pass, skall tillämpas. Dessa undantagsbestämmelser blir således tillämpliga övning inom Partnerskap för fred anordnas med om en deltagande från marin- och flygförband.
Förslag 141
8.6 Beskattning
8.6.1 Internationell överenskommelse
Vid olika former internationellt samarbete där personal av
förflyttar sig mellan länderna avtalas det vanligen be-
om att skattningen av lön dyl, utbetalas den sändande 0. som av staten, skall ske i den staten. Detta är också regleringen enligt Natozs SOFA art. 10, FN:s mall för SOFA p. 28-29 MoU samt om den baltiska bataljonen p. 16. I det nämnda seminariemateriovan
alet inom Partnerskap for fred föreslås motsvarande bestämmelser
för de anslutna staterna. Av redogörelsen i avsnitt 6.6.2 framgår
att huvudregeln enligt de allmänna dubbelbeskattningsavtalen
mellan Sverige och andra länder är att beskattningen skall ske i
hemlandet. Mot bakgrund härav föreslår vi inte heller någon annan
lösning för de situationer som här är aktuella.
Beträffande omsättnings- och konsumtionsskatter är regleringen i internationella avtal den motsatta i förhållande till vad gäller som för inkomstskatt. Mervärdesskatt och punktskatt betalas vanligen i den mottagande staten. Detta framgår oftast att avtalen inte av innehåller några klausuler undantag för den sändande om statens personal eller styrkor att betala sådana skatter. l Natozs avtal stadgas dock uttryckligen att den främmande personalen och
styrkan inköper varor samma villkor som de boende i den
mottagande staten art. 9. l FN-sammanhang gäller emellertid
att den fredsbevarande styrkan är undantagen från betala att omsättningsskatter i värdlandet p. 20. Denna bestämmelse får ses
mot bakgrund av de övriga privilegier som gäller för FN-styrka
en
142 Förslag
på fredsbevarande uppdrag. Enligt vår bedömning saknas det anledning att vid internationell utbildning i fredsbevarande verksamhet undanta främmande staters styrkor från den skyldighet som finns att betala förekommande omsättnings- och konsumtionsskatter i värdlandet. De tid under vilken ländernas styrkor befinner sig inom varandras territorier är relativt kort. En överenskommelse som innebär undantag från denna skattskyldighet skulle innebära att ett administrativt systern fick byggas upp för denna korta tid. Vi bedömer att detta är onödigt. Det är då mer ändamålsenligt att Förbanden och dess soldater får betala exempelvis den mervärdesskatt som gäller i de olika länderna. I längden bör då den erlagda skatten jämna ut sig mellan länderna. Nato:s SOFA innehåller en bestämmelse om att mottagarlandet skall ordna så att drivmedel och oljor kan levereras skattefritt till den främmande statens tjänstefordon art. 11. Mot bakgrund av våra redovisade bedömningar föreslår vi inte en sådan benu stämmelse i ett kommande statusavtal inom exempelvis Partnerskap för fred. En alternativ och möjligen bättre lösning är att den främmande styrkan får tanka sina fordon etc. hos den mottagande statens motsvarande enheter utan ersättning till den staten. Drivmedelskostnaden blir därmed övningskostnad för värdnatioen nen. I Sverige har emellertid exempelvis Försvarsmakten möjlighet att återfå erlagd mervärdesskatt på drivmedel. I avsnitt 6.6 ovan konstateras att det även är avsett att försvaret i viss utsträckning skall kompenseras för punktbeskattningen av drivmedel. Ett tillhandahållande av drivmedel till en främmande styrka kan således i Sverige ske utan skattekostnad för den svenska styrkan.
Gränspassagen kan utlösa skatte- och avgiftsplikt se avsnitt 6.5
sou 1995:53 Förslag 143
och 6.6. De internationella avtalen behandlar vanligen dessa plikter i ett sammanhang och föreskriver undantag för den främmande styrkan att betala sådana skatter och avgifter Natozs SOFA art. 11 och MoU om den baltiska bataljonen 15. Även den danska deklarationen inför Carbon Cap 94 innehöll klausul en som medgav den polska styrkan att skatte- och avgiftsfritt till Danmark införa utrustning för övningen. Av de två föregående avsnitten framgår att det är önskvärt att den främmande styrkans gränspassage kan ske utan onödigt dröjsmål och därför utan iakttagande av normala tullförfaranden. Detta innebär att det även måste finnas undantag för den eventuella skyldighet finns som att erlägga skatter och avgifter med anledning gränspassagen. Vi av förslår därför att en sådan bestämmelse får ingå i kommande ett statusavtal.
8.6.2 Svensk rätt
Av redogörelsen i avsnitt 6.6 framgår att ett internationellt statusavtal, med det innehåll föreslås beträffande som ovan beskattningsfrågorna, inte fordrar någon ändring i svensk rätt. Förfarandet skatte- och tullfrihet vid temporär import ickeom av gemenskapsvaror måste dock iakttas. Den speciella frågeställningen beträffande punktbeskattningen av det bränsle som finns i bl.a. lastbilars fordonstankar när gränspassage sker är f.n. föremål för riksdagsbehandling avsnitt
se 6.6.
Den i propositionen prop. 199495:213 föreslagna lydelsen nya av 4 kap. l § lagen om skatt energi torde enligt sin ordalydelse inrymma även de situationer som är aktuella i förevarande utredning. Det skulle betyda att svensk rätt i detta avseende inte
144 Förslag
hindrar det föreslagna avtalet. Av det bakomliggande EG-direktivet framgår emellertid att undantaget från punktbeskattningen beträffande bränsle som finns i fordonstankarna i första hand tar sikte på kommersiella motorfordon. Fordon som används i samband med fredsbevarande verksamhet kan inte sägas vara kommersiella. Härutöver finns i rådets direktiv 92 l2EEG den 25 februari 1992, om allmänna regler för punktskattepliktiga varor, och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, en bestämmelse art. 23 som i vissa fall undantar gränsöverskridande Nato-transporter från skatteplikten. Denna bestämmelse har således inte primärt varit motivet för ändringsförslaget i proposition 199495:213. Vi gör följande bedömning i denna fråga. Bortsett från vad som gäller om EG-reglernas s.k. direkta effekt i medlemsstaterna finns det f.n. inte skäl att föreslå ytterligare ändringar 4 kap. 1 § lagen om skatt på energi för att Sverige skall kunna uppfylla ett åtagande i ett eventuellt kommande internationellt statusavtal om bl.a. skattebefrielse vid gränspassage i samband med utbildning i freds-
bevarande verksamhet. För det fall att lydelsen av 4 kap. 1 § tredje
stycket lagen om skatt på energi inte skulle anses var tillräcklig i detta sammanhang får regeringen dock återkomma till riksdagen
med ytterligare förslag.
8.7 Sekretess
8.7.1 Internationell överenskommelse
I avsnitt 6.7 har konstaterats att det i internationella avtal
Förslag 145
förekommer att parterna avtalar sekretess i viss utsträckning. om Den sekretess som vanligen avses är forsvarssekretess och
kommersiell sekretess. Vid fredsfrämjande samarbete mellan stater
är det emellertid mindre vanligt med sekretessöverenskommelser.
I de flesta länder finns redan nationella regler om sekretess i förhållande till andra stater. Inom Partnerskap för fred har emellertid Nato utarbetat en särskild säkerhets- och sekretessöverenskommelse avsedd att gälla i förhållande till de stater som
inte är medlemmar av organisationen Security arrangements for
partnership. Samtidigt med beslutet om ett individuellt part-
nerskapsprogram godkände den svenska regeringen säkerhets- och
sekretessöverenskommelsen med Nato. Detta gjordes i augusti 1994.
Bakgrunden till att Nato utarbetade en särskild överenskommelse
om säkerhet och sekretess var att staterna utanför Nato bl.a. inte hade tillträde till lokalerna i Nato-högkvarteret. I överenskommelsen fick därför dessa stater göra vissa utfästelser beträffande
säkerhets- och sekretessfrågorna. Överenskommelsen innebar bl.a.
att Nato fick uppgifter beträffande de personer som skulle ha tillträde till lokalerna. Nato utfärdade därefter särskilda IDhandling för dessa personer. Enligt överenskommelsen åtog sig
staterna även långtgående skyldigheter beträffande handhavandet av
sådan sekretessbelagd information som utväxlades med anledning
av samarbetet.
8.7.2 Svensk rätt
Det svenska godkännandet av säkerhets- och sekretessöverens-
kommelsen med Nato föregicks av en bedömning om överenskom-
146 Förslag
melsen var förenlig med då gällande svensk rätt. Det ansågs att reglerna utrikes- och forsvarssekretess var tillräckliga for att om Sverige skulle kunna uppfylla åtagandena enligt överenskommelsen. Bedömningen gjordes 1994. Så konstaterats i sommaren som avsnitt 6.7 gällde då for uppgifter om bl.a. Sveriges förbindelser med stat presumtion om sekretess hos regeringen och annan en inom utrikesrepresentationen. Numera gäller även för dessa fall ett s.k. rakt skaderekvisit. Det bedömdes emellertid att detta skaderekvisit tillräckligt for att exempelvis försvaret skulle kunna var
uppfylla ett svenskt åtagande enligt säkerhets- och sekretess-
överenskommelsen. Enligt vår uppfattning är förhållandet detsam-
för regeringen och utrikesrepresentationen. Skaderekvisiten i 2
ma kap. 1 § sekretesslagen i dess lydelse sedan den 1 januari 1995 och i 2 kap. 2 § lag torde således alltjämt vara uppfylla i fråga samma stora delar den information som utväxlas inom Partnerskap om av for fred. Beträffande de bedömningar som skall göras i Sverige när utländska handlingar innehåller information som är åsatt olika slags sekretessbeteckningar hänvisas till framställningen i avsnitt 6.7. Försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder bör i de situationer här är aktuella inte föranleda ändringar i svensk som rätt avseende den kommersiella sekretessen. l avsnitt 6.7 har dock redogjorts för de ändringar fick vidtas med anledning av som Sveriges tillträde till konventionen bistånd i händelse av om kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen. Det
kan således inte uteslutas att ytterligare sådana ändringar blir
nödvändiga i framtiden.
Förslag 147
8.8 Hälso- och sjukvård
8.8.1 Internationell Överenskommelse
Det är naturligt att den stat som tar emot främmande styrkor i
samband med olika slags internationell utbildning erbjuder den sjukvård som kan behövas. Det inte ändamålsenligt varje vore om
deltagande stat var tvungen att medföra omfattande sjukvårds-
resurser för den egna personalen. Således är bestämmelserna inom
Nato utformade så att den främmande styrkans personal får sjuk-
och tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal, om
sådan vård inte kan anordnas tillfredställande där styrkan är
stationerad SOFA art. 9. Den danska deklarationen inför Carbon Cap 94 innehöll en motsvarande bestämmelse. Vi förslår att en liknande reglering sker i ett kommande generellt eller specifikt statusavtal inom exempelvis Partnerskap för fred.
Åtagandet for länderna bör dock vanligen inte omfatta förebyggan-
de hälsovårdsåtgärder. Inom EU kan emellertid skyldigheten att
tillhandahålla sådana åtgärder följa EG-rätten
av se avsnitt 6.8.
Vid internationell utbildning i fredsbevarande verksamhet torde det
vara tillräckligt om värdlandets åtagande avser endast akut sjuk-
och tandvård. Beträffande frågan om kostnaden för tillhandahållen sjukvård
föreslår inte någon särskild reglering. Fördelningen av en sådan
kostnad kommer således inom EU att ske enligt förordningen
140871 och med övriga länder enligt förekommande konventioner
se bilaga 6. För det fall att personal kommer från länder med
vilka Sverige saknar konventioner om hälso- och sjukvård,
148 Förslag
exempelvis Lettland och Litauen, är utgångspunkten att personalen själv får betala hela sjukvårdskostnaden. Av främst praktiska skäl är detta vanligen en omöjlig lösning. Sjukvårdskostnaden får i stället betraktas utgift för övningen. Fördelningen mellan som en staten och landstingen blir en fråga att lösa nationellt.
8.8.2 Svensk rätt
I avsnitt 6.8 har konstaterats att utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i Sverige har rätt till omedelbar hälso- och sjukvård, sådan skulle erfordras. Detta gäller även tandvård om enligt 6 § tandvårdslagen 1985:125. En klausul i ett internationellt statusavtal innebärande att den främmande styrkans personal får akut sjuk- och tandvård på samma villkor som svensk personal fordrar således ingen ändring i svensk rätt. Den främmande styrkans personal kommer att avkrävas de patientavgifter som gäller för vård i Sverige.
8.9 Befáls- och tillrättavisningsrätt
8 .9 1 Internationell överenskommelse .
När förband från flera länder tillsammans deltar i fredsfrämjande verksamhet kan fråga uppstå om det förekommer befals- och tillrättavisningsrätt mellan Förbanden. Under övningen Cooperative Spirit 94 avsnitt 4.4 ingick delar den svenska styrkan i
se av ett
Förslag 149
kompani som leddes av en chef från ett annat land. l den svenska kompanichefens förband ingick även enheter från andra länder. Enligt samarbetsavtalet mellan Sverige, Norge och Danmark beträffande den nordiska kontingenten i Bosnien-Hercegovina
Tuzla har befälsförhållandena reglerats för de enheter som ingår
i den styrkan avsnitt 4.2. Det danska
gemensamma se strids-
vagnskompaniet ingår som en integrerad del av den i övrigt svenska bataljonen NORDBAT. Kompaniet är underställt chefen för Nordbat avseende taktisk ledning, logistik och administration. Även frågan handläggning om av disciplinärenden har reglerats. Sådana ärenden är nationella angelägenheter. Detta är i enlighet med de allmänna bestämmelserna för FN-styrka. Rätten att en lagföra en FN-soldat tillkommer endast dennes hemland. Det är då rimligt att även disciplinärenden handläggs nationellt. Enligt det samförståndsavtal som upprättades mellan Sverige och
Storbritannien beträffande fáltsjukhuset i Saudiarabien se avsnitt
4.2 stod sjukhuset under svenskt befäl medan den taktiska ledningen var delegerad till den brittiska sjukvårdsledningen i inom stridsområdet. Befálsförhållandena fick inte ändras utan godkännande av båda parter. Det fastställdes att for verksamheten vid sjukhuset skulle gälla svenska lagar och andra författningar. Häri inrymdes därmed bl.a. det svenska disciplinansvarssystemet. I Natozs SOFA förekommer ingen särskild reglering av befálsoch ledningsfrågor. Behovet av sådan reglering torde emellertid inte vara särskilt framträdande inom organisationen eftersom olika länders enheter under divisionsnivå inte blandas med varandra. En division består av ca 5 000 soldater. Vid de former av internationellt samarbete som här är aktuella är den rättsliga urgångspunkten att personal från ett land inte står
150 Förslag
under något annat lands befäl. Ytterst är detta ett uttryck för
staternas suveränitet. Det finns emellertid inget som hindrar att
staterna inför en gemensam övning överenskommer om en annan
ordning. Vi rekommenderar naturligtvis att så sker, om förband
skall blandas på det sätt som ägde rum under exempelvis Coopera-
tive Spirit 94. De lösningar redovisats beträffande den som ovan
nordiska kontingenten i Tuzla och fältsjukhuset i Saudiarabien kan
då tjäna som vägledning.
Vi dock inte internationell överenskommelse skall anser att en innehålla bestämmelser medför att en chef från ett land har som
tillrättavisningsrätt över personalen i ett annat lands styrkor. Detta
sammanhänger främst med reglerna om den straffrättsliga juris-
diktionen. Förseelser i tjänsten kan i bland vara av sådan karaktär
att de skall handläggas ärenden brott. l enlighet med vårt
som om
förslag till uppdelning av den straffrättsliga jurisdiktionen se
avsnitt 8.2 föreslår vi att tillrättavisningsärenden skall avgöras av
förbandet från den försumliges eget land. Detta betyder i de flesta
fall att den sändande staten handlägger ärenden beträffande förseelser begångna under utövningen av tjänst hos det egna förbandet i den mottagande staten. På vanligt sätt får då avgöras
om förseelsen skall handläggas som ett disciplinärende eller som ett
brottmål. Med tillrättavisningsärenden avser vi ärenden om
tjänsteförseelser enligt lagen 1994:260 om offentlig anställning
eller disciplinärenden enligt lagen 1994:1811 om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
8.9.2 Svensk rätt
Bestämmelser befálsrätt för Försvarsmaktens personal finns
om
Förslag 151
i förordningen FFS 1983:31 med tjänsteföreskrifter för Försvarsmaktens personal 3 kap.. Regeringen har således möjlighet att i internationella sammanhang avtala regleringen befálsom av frågorna mellan ländernas olika förband och därefter uppdra Försvarsmakten att meddela de bestämmelser behövs för som svenskt vidkommande. Svensk lag är inte utan vidare tillämplig utomlands. Det finns dock inget som hindrar att stat föreskriver att dess medborgare en skall vara underkastade den nationella lagstiftningen varhelst de befinner sig. Av avsnitt 6.2 framgår att huvudregeln är att svenska medborgare skall dömas för brott utomlands vid svensk domstol och enligt svensk rätt. Denna bestämmelse kan dock inte sägas avse även disciplinförseelser i tjänsten. I avsnitt 6.2 har konstaterats att lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. även är tillämplig på anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands. Lagen gäller i övrigt bl.a. för totalförsvarspliktiga under tid då de är skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt lagen 1994:1809 om
totalförsvarsplikt l § 1 lagen om disciplinansvar inom totalförsva-
ret, m.m.. I motiven till den disciplinansvarslagen uttalas nya prop. 199495 s. 205 att lagens bestämmelser i stort motsvarar vad som idag gäller enligt lagen 1986:644 disciplinförseelser om av krigsmän, m.m. Enligt 3 § lagen 1994:588 om utbildning för
fredsbevarande verksamhet i dess lydelse fr.o.m. den l juli 1995,
SFS 1994:2064 skall en totalförsvarspliktig, under grundutsom bildning enligt lagen om totalförsvarsplikt deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet, fullgöra grundutbildningen. I anses lagrummets tidigare lydelse gjordes i stället en hänvisning till grundutbildning enligt värnpliktslagen 1941:967. Avsikten med
152 Förslag
denna lagreglering var, enligt uttalanden i motiven prop. 199394244 s. 11, att därmed skulle bl.a. disciplinansvarsreglerna enligt lagen om disciplinansvar för krigsmän, m.m. gälla även för denna personalkategori. Eftersom denna lag ersatts av lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. utan några andra sakliga ändringar än nya begrepp, får det därmed anses utrett att den nya disciplinansvarslagen även gäller när totalförsvarspliktiga utomlands deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Yrkesofficerare i Försvarsmakten omfattas i fredstid av disciplinansvarssystemet enligt lagen 1994:260 om offentlig anställning. Beträffande lagens tillämpning i internationella sammanhang finns endast bestämmelsen att den inte gäller arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och inte är svenska medborgare. Härav följer möjligen motsatsvis som att lagen är tillämplig bl.a. när Försvarsmaktens anställda tjänstgör utomlands. I motiven till lagen prop. 199394:65 hänvisas beträffande tillämpningsomrädet till den tidigare gällande lagen 1976:600 om offentlig anställning. I förarbetena till den lagen prop. 197576: 105 bilaga 2 s. 237 hänvisas till medbestämmandelagens 1976:580 tillämplighet på anställningar med internationell anknytning. Den lagen innehåller emellertid inte heller några uttryckliga bestämmelser om lagens tillämplighet vid frågor med internationell anknytning. Motiven till lagen ger dock viss vägledning prop. 197576:105 bilaga 1 s. 327. Där anges att frågan får lösas i rättstillämpningen enligt sedvanliga normer för lagkonflikter. Utgångspunkten anges dock vara att lagen är tillämplig på varje arbetsplats med dominerande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden. Som regel anses detta gälla beträffande arbete som utförs i annat land, om både arbetsgivaren
Förslag 153
och arbetstagaren är svenska rättssubjekt.
De nu redovisade motivuttalandena beträffande bakgrunden till
lagen om offentlig anställning leder till slutsatsen att den är
oss
tillämplig då Försvarsmaktens yrkesofficerare tjänstgör utomlands
för utbildning i fredsbevarande verksamhet. Det fordras således
ingen ändring i svensk rätt om regeringen ingår ett internationellt
avtal med ovan föreslaget innehåll beträffande tillrättavisnings-
rätten.
8.10 Bärande av uniform
I det föregående avsnittet har konstaterats den nationella
att befálsrätten är ett uttryck för staternas suveränitet. Ett uttryck annat
för statssuveräniteten är det allmänna förbudet för militära styrkor
från ett land att i ett annat land bära sin nations uniform. Följderna av ett olovligt bruk av en främmande stats uniform i Sverige beskrivs i avsnitt 7.2. Vid militärt internationellt samarbete är det
dock regelmässigt så att besökande staters förband tillåts uppträda
i uniform. Detta framgår vanligen överenskommelse mellan
av en
länderna. Enligt Natozs SOFA har den sändande styrkor rätt
statens att bära uniform inom den mottagande statens territorium art. 5.
I MoU om skapandet den baltiska bataljonen har de nordiska
av staterna och Storbritannien rätt att bära uniform i den baltiska staten. Danmark tillät de polska Förbanden att bära uniform under
övningen Carbon Cap 94 i Danmark.
Vi förslår att frågan regleras på ett liknande sätt i ett kommande
internationellt statusavtal utbildning i fredsbevarande verksam-
om
154 Förslag
het. Ett sådant åtagande fordrar ingen ändring i svensk rätt. Trots bestämmelsen i ll § IKFN-förordningen, att Försvarsmakten om har rätt tillåta utländsk militär att bära uniform i Sverige, kan detta beslutas regeringen. Ett sådant beslut tas lämpligen även av samtidigt med tillträdesbeslutet.
8.11 Säkerhetsbestämmelser för och vapen
Övrig utrustning
Frågan tillämpliga säkerhetsbestämmelser vid internationellt om samarbete utbildning för fredsbevarande verksamhet har hittills om inte varit föremål för någon omfattande reglering. Frågeställmer
ningen uppmärksammades emellertid tydligt under övningen
Spirit 94 avsnitt 4.4 då flera nationers personal
Cooperative se
ingick och kompani. Styrkorna använde bl.a. varandras i ett samma och fordon. De svenska förbanden har i efterhand rapportevapen det oklart vilket lands säkerhetsbestämmelser som rat om att var skulle iakttas. Inför Carbon Cap 94 klargjorde emellertid Danmark att det var danska säkerhetsbestämmelser skulle gälla under övningen. som Danmark åtog sig instruera den polska styrkan i handhavandet att bl.a. enligt dessa bestämmelser. av vapen
Frågan tillämpliga säkerhetsbestämmelser har betydelse ur
om
både formell och praktisk synvinkel. Den formella består i att det
ansvariga befälet inte får leda övning i exempelvis skarpskjuten
ning med felaktiga säkerhetsbestämmelser. Om en olyckshändelse
inträffar kan befälet ställas till ansvar. Den praktiska synvinkeln är
Förslag 155
att de som handhar fordon etc. måste veta vilka säkerhetsvapen,
regler som gäller. Reglernas syfte är att olyckor skall undvikas.
Okunskap om säkerhetsbestämmelserna för viss situation ökar
en
risken för olycka. Det kan även så att länderna har olika
vara
säkerhetsbestämmelser för likartade Vid samövning
vapen. en i ett
sådant fall är risken för olycka uppenbar.
Vi föreslår därför att frågan tillämpliga säkerhetsbestämmel-
om
ser uppmärksammas vid de kommande förhandlingarna ett
om internationellt statusavtal. Frågans karaktär är sådan att den inte
skall törfattningsregleras. Regeringen torde med fördel kunna
bemyndiga aktuell myndighet, exempelvis Försvarsmakten, att ingå
specifika överenskommelser inför varje övningstillfálle. Det blir
därefter Försvarsmaktens uppgift erforderliga ansvisningar
att ge
till den berörda personalen. Beslut regeringen kan tas i samband
av med övriga frågor inför den övning är förestående. som
8.12 Tillträde till områden för
övning
m.m.
12.1 Internationell överenskommelse
Militär verksamhet i Sverige är skyddad på olika sätt
mot
obehörig insyn eller mot sabotage och annan skadegörelse. Genom
särskilda regler har också tillskapats ett skydd för allmänheten så
att den inte skall komma till skada till följd militära övningar
av osv.
156 Förslag
Vid sidan reglerna i brottsbalken om spioneri, sabotage osv. av finns i lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar skyddslagen bestämmelser som syftar till att åstadkomma m.m. det skydd för bl.a. Försvarsmaktens verksamhet som inte ges lagstiftning. I lagen finns särskilda bestämmelser som genom annan tar sikte på behovet skydd för allmänheten. Lagen innehåller av också regler begränsat tillträde m.m. för utlänningar vad avser om
militärt särskilt känsliga områden skyddsområden.
De skyddsbehov som finns för den svenska Försvarsmaktens
verksamhet gör sig också gällande i fråga om utländsk militär trupp till följd överenskommelser inom Partnerskap för fred som av m.m. bedriver övning här i landet. De berörda länderna kommer med all säkerhet i det förhandlingsarbete som nu skall genomföras
att ställa krav på åtgärder från svensk sida mot otillbörlig insyn och
mot skadegörelse det utländska förbandet kan utsättas för. När som det gäller allmänhetens skydd mot skador till följd av militär verksamhet är det givetvis lika angeläget att ett sådant skydd också tar sikte på utländska förbands övningar här i landet. På motsvarande sätt har Sverige ett intresse av att de svenska styrkorna utomlands skyddas mot obehörig insyn eller mot sabotage och annan skadegörelse.
8.12.2 Svensk rätt
Enligt vår mening är det mest ändamålsenligt att i skyddslagen
föra in bestämmelse som i vissa avsenden likställer förband ur en en utländsk försvarsmakt med motsvarande enheter i den svenska Försvarsmakten. Konsekvensen av detta blir att anläggningar och
områden som utnyttjas av ett utländskt förband i enlighet med en
Förslag 157
internationell överenskommelse där Sverige är kan förklaras part vara skyddsobjekt i lagens mening. Av sådan förklaring följer en automatiskt förbud mot obehörigt tillträde till anläggningen eller området samt möjligheter att också förbjuda fotografering och annan avbildning m.m. Bestämmelserna militära skyddsområden kan om enbart motiveras med hänvisning till det svenska försvarets behov. Det finns därför inte någon anledning utvidga reglerna att om skyddsområden för att härigenom också tillgodose utländska militära förbands behov av skydd utöver vad följer som av reglerna om skyddsobjekt. För bevakningen skyddsobjekt får enligt skyddslagen anlitas av polismän, militär personal eller särskilt anlitad annan personal. Den som bevakar ett skyddsobjekt och inte är polisman benämns skyddsvakt. Skyddsvakterna har i skyddslagen getts särskilda befogenheter när det gäller att avvisa och tillfälligt omhänt.o.m. derta personer som överträder ett tillträdesförbud eller vägrar att uppge vem han eller hon är. Även det finns om flera skäl som talar för att likställa utländsk trupp med svenska förband finns dock avgörande principiella hinder mot att tillåta att personal den utländska försvarsmakten ur fullgör uppgifter som skyddsvakter med den myndighetsutövning som detta innebär. I skyddslagen bör därför uttryckligen regleras att personal ur en utländsk försvarsmakt inte får till utses skyddsvakt Skyddslagen förutsätter vissa myndighetsbeslut, t.ex. beträffande vad som skall utgöra skyddsobjekt. I viss utsträckning har det lagts på Försvarsmakten att fatta sådana beslut när det gäller militär verksamhet. I fråga ett utländskt förband bedriver om som
158 Förslag
verksamhet här i landet kan det inte komma ifråga att ge förbandet eller dess chef motsvarande befogenhet. I stället bör också för ett sådant förbands del beslutet fattas av den svenska Försvarsmakten. Regler om detta bör föras i regeringens verkställighetsföreskrifter till skyddslagen förordningen, 1990:1334, om skydd för sarnhällsviktiga anläggningar m.m.. I de förhandlingar som skall genomföras med anledning av det vidgade internationella militära samarbetet bör Sverige således kunna visa en positiv attityd tlll önskemål från andra stater om särskilda åtgärder till skydd mot obehörig insyn, skadegörelse etc. Det är dock angeläget att Sverige i dessa förhandlingar klargör att åtgärder innefattar myndighetsutövning på svenskt territorium som inte får vidtas av andra än svenska behöriga myndigheter.
8.13 Körkort, förarbevis och särskilda
vägtrafikbestämmelser
8.13.1 Internationell överenskommelse
När förband från flera länder bedriver övningar tillsammans finns det ett önskemål om att de olika nationella körkorten och förarbevisen skall gälla i det land där övningen äger rum. Det finns vidare önskemål om att de främmande styrkorna skall vara undantagna från de vägtrafikbestämmelser som i övrigt gäller för trafiken i värdlandet. I det tidigare omnämnda seminariematerialet inom Partnerskap för fred föreslås därför att den sändande statens
Förslag 159
körkort och förarbevis skall accepteras i den mottagande staten. Denna lösning är också i enlighet med Natozs SOFA art. 4, FN:s mall för SOFA p.12-13 och MoU beträffande den baltiska bataljonen p. 14. Även den danska deklarationen inför Carbon Cap 94 innehöll bestämmelse innebar de polska en som att körkorten accepterades i Danmark. I de angivna dokumenten nu saknas däremot bestämmelser undantag från de trafikföreom skrifter som annars gäller i värdlandet. I ett eventuellt förestående internationellt statusavtal om utbildning for fredsbevarande verksamhet föreslår vi det, i att enlighet med de nu redovisade avtalen, föreskrivs giltigheten om av främmande staters körkort och förarbevis beträffande de fordon som deltar i utbildningen. Vi även att ett sådant avtal bör anser innehålla föreskrifter att de främmande styrkorna skall om vara undantagna från vanliga trafikföreskrifter i enlighet med vad som gäller för värdlandets styrkor. Det får betraktas egna som en konsekvens regleringen beträffande den straffrättsliga jurisav diktionen att den mottagande staten avstår från göra gällande de att vanliga trafikföreskrifterna mot den främmande styrkan. Framförandet av de fordon är aktuella under utbildningen sker som vanligen under utövningen tjänst. Det är däremot rimligt den av att främmande styrkan främst trafiksäkerh etssynpunkt iakttar ur samma regler som gäller för värdlandets förband. Inför övning får det en därför bli en uppgift för den mottagande lämna instaten att
formation om vad den främmande styrkan har iaktta i detta
att
hänseende. Beträffande tid än tjänsteutövning saknas
annan anledning till särreglering.
160 Förslag
13.2 Svensk rätt
Enligt 1 § förordningen 1981:96 om godkännande och utbyte av utländska körkort gäller ett utländskt körkort i Sverige i enlighet
med sitt innehåll. Svensk rätt uppfyller således redan i dagsläget ett
internationellt avtal med ovan föreslaget innehåll. Vi ser inget behov av att komplettera förordningen med regler om eventuella utländska förarbevis. Sådana torde kunna omfattas av de allmänna reglerna om utländska körkort. Regler om svenska förarbevis finns i 59 a § körkortsförordningen 1977:722. I vägtrafikkungörelsen 1972:603 finns bestämmelser om vad en vägtrafikant har att rätta sig efter i olika avseenden. l den militära vägtrafikkungörelsen 1974197 och i vägtrafikförordningen 1995:137 för räddningskåren under utbildning och höjd beredskap finns bestämmelser om undantag från vägtrafikkungörelsen. Dessa undantag gäller inte för främmande staters styrkor som befinner sig i Sverige för utbildning i fredsbevarande verksamhet. Ett åtagande om att Sverige skall avstå från att tillämpa vanliga trafikregler på sådana styrkor torde emellertid vara uppfyllt genom den föreslagna
ändringen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall se
avsnitt 8.2. Beträffande ansvar för trafikbrott som begåtts utomlands finns bestämmelser i lagen 1971:965 om straff för trafikbrott som
begåtts utomlands se avsnitt 6.2. l lagens 3 § finns ett specifikt
straffstadgande beträffande överträdelser av trafikföreskrifter i Danmark, Finland, Island eller Norge. I 4 § ges ett bemyndigande för regeringen att även föreskriva om överträdelser av trafikföreskrifter i andra länder, om detta följer av ett avtal med främmande
stat. Här finns således en möjlighet för regeringen att uppfylla ett
Förslag 161
åtagande om att en svensk styrka utomlands skall iaktta vissa
särskilda trafikföreskrifter under tjänsten. Trafikbrott begångna
av svensk personal utomlands i allmänhet, träffas lagens huvudav
regleri 1 3 §§.
-
8.14 Miljöfrågor
Miljöfrågorna är inte uppmärksammade i de avtal före-
som
kommer när militära styrkor från flera länder samövar i ett land.
Sverige har emellertid för avsikt att ingå ett samarbetsavtal med
USA beträffande bl.a. forskning miljöpåverkan militär
om av verksamhet. Avtalet tar emellertid inte sikte på de situationer som är aktuella i den förevarande utredningen. Av redogörelsen i avsnitt
6.9 framgår att det för svenskt vidkommande möjligen finns ett
intresse av att reglera ansvaret för s.k. miljöfarlig verksamhet
om
det i Sverige skulle bedrivas internationell utbildning i freds-
bevarande verksamhet. Den föreslagna regleringen
ovan av
skadeståndsansvaret vid sådan utbildning är i första hand inte
avsedd att tillämpas beträffande anspråk med anledning inverkan av
på miljön. Vi föreslår därför att det i ett internationellt avtal inför
utbildning i fredsbevarande verksamhet tas in bestämmelser om det
regressansvar som kan finnas mellan staterna.
Eftersom avtalsregleringen endast gäller förhållandet mellan
staterna fordras ingen ändring i svensk rätt.
162 Förslag
8.15 Personalvård
Vid olika former internationellt samarbete för fredsbevarande av
verksamhet är det viktigt att också personalvårdsfrågorna upp-
märksammas. Detta gäller särskilt när länderna skickar mindre enheter för utbildning etc. Då medföljer vanligen inte resurser för sådana ändamål. I det omnämnda samarbetsavtalet mellan ovan
Sverige och Storbritannien beträffande fältsjukhuset i Saudiarabien
avsnitt 4.2 bestämdes emellertid att Storbritannien skulle ge
se
personalen vid sjukhuset tillgång till personalvårdsåtgärder av
tillkom den brittiska personalen inom området. De
samma slag som övriga avtal vi studerat saknar motsvarande bestämmelser. som
Enligt förordningen FFS 1983:31 med tjänsteföreskrifter för
Försvarsmaktens personal skall värnpliktiga under tjänstgöringen
beredas tillfälle till social, kulturell och andlig verksamhet 10 kap.
1 §. Denna bestämmelse är i princip tillämplig även när de
värnpliktiga utomlands deltar i utbildning i fredsbevarande
verksamhet jfr avsnitt 8.9. Vi föreslår därför att bestämmelser om
personalvård tas med i ett eventuellt kommande internationellt
statusavtal om sådan utbildning.
Ett avtal med föreslaget innehåll innebär naturligtvis att det
nu
kan bli aktuellt att i Sverige tillhandahålla svenska personalvårds-
förmåner till personal från andra länder. Vi bedömer emellertid att frågan inte behöver törfattningsregleras. Det torde vara tillräckligt
med regeringens åtagande enligt avtalet.
Förslag 163
8.16 Lösning av tvister
I internationella avtal finns vanligen bestämmelser mekanisom
men för lösning av tvister mellan parterna angående tillämpningen
av det aktuella avtalet. Sådana bestämmelser finns även i de avtal som ingås mellan länder om olika slags militärt samarbete. Enligt det tidigare omnämnda avtalet mellan Sverige och Storbritannien om upprättandet av ett fältsjukhus i Saudiarabien bestämdes att
varje meningsskiljaktighet avseende tolkningen avtalet skulle
av
lösas i samförstånd mellan parterna. Sådana frågor skulle inte
hänskjutas till internationell domstol eller tredje part. I samarbets-
avtalet om Nordcon Tuzla se avsnitt 4.2 bestämdes dock att tvist
beträffande bl.a. tolkningen av avtalet skulle avgöras skilje-
av en
nämnd om tre personer. Enligt Natozs SOFA art. 16 är huvud-
regeln att tvister om tolkningen och tillämpningen avtalet skall
av
lösas genom förhandlingar mellan staterna. Det finns dock
en
möjlighet att hänskjuta en tvistefråga till avgörande av det
Nordatlantiska rådet.
Även de civila räddningstjänstkonventionerna
se avsnitt 4.7
innehåller bestämmelser lösning tvister. Den s.k. biståndsom av konventionen föreskriver en mekanism påminner den som om som
finns i Natozs SOFA, dvs. i första hand förhandlingar mellan
staterna men med en möjlighet till hänskjutande till ett fristående organ. Konventionen anger för de situationerna FN internationel- :s domstol. Enligt det nordiska s.k. ramavtalet förutses de behöriga
myndigheterna i respektive stat stå i direkt kontakt med varandra
för den praktiska tillämpningen avtalet.
av
Ett genomgående drag hos många internationella konventioner
164 Förslag
är att tvister i första hand skall lösas genom förhandlingar mellan parterna och i andra hand genom ett hänskjutande till FN:s internationella domstol i Haag. För det internationella samarbete
studerats i förevarande utredning anser vi att den lämpligaste
som formen för lösning av tvister är förhandlingar mellan de inblandade
staterna. Ett sådant generellt statusavtal som tidigare föreslagits bör
emellertid även innehålla mekanism för lösning av de tvister en inte kan avgöras genom direkta förhandlingar. FN:s insom ternationella domstol bör inte anlitas eftersom samarbetet inte främst sker inom för FN. Vi föreslår i stället att Sverige ramen
verkar för att ett särskilt råd inrättas för biläggande av tvister inom
exempelvis Partnerskap för fred.
Eftersom den föreslagna mekanismen för lösning av tvister är
avsedd för parterna i avtalet, dvs. staterna, fordras inga ändringar
i svensk rätt.
8.17 Särskilda civila frågor
Av den föregående framställningen framgår att civilt internatio-
nellt försvarssamarbete förekommer inom en rad områden. Det kan
handla om humanitära insatser inom FN, utbildning i räddnings-
tjänst inom Partnerskap för fred, utprickning av farleder inom
suveränitetsstödet till de baltiska staterna eller katastrofhjälpsam-
arbete inom EU och andra organisationer se bl.a. avsnitt 4.7.
Samarbetet är i många fall redan rättsligt reglerat genom kon-
ventioner eller samarbetsavtal. Således gäller det MoU som ingåtts beträffande skapandet av en baltisk fredsbevarande bataljon även
civilt samarbete se avsnitt 4.5.
Förslag 165
Det civila samarbetet inom Partnerskap för fred är dock oreglerat ur rättslig synvinkel. l de föregående avsnitten i detta
kapitel har lämnats förslag till internationell reglering
av i först hand det militära fredsbevarande samarbetet utanför FN:s ram. De rättsliga frågorna är emellertid vanligen inte specifikt militära. De lämnade förslagen kan således
utan särskilda omformuleringar
användas också beträffande det civila samarbete. Även inom sådant samarbete finns ett behov att reglera exempelvis frågorna av om
straffrättslig jurisdiktion, skadeståndsrâttsligt
ansvar samt in- och utförsel av materiel. Vi utgår från att ett generellt statusavtal inom
Partnerskap for fred kommer att utformas så det
att inte utesluter
även civil tillämpning.
De föreslagna ändringarna i lagen utbildning
om för fredsbevarande verksamhet och i lagen immunitet om och privilegier i
vissa fall är tillämpliga även vid internationellt civilt
fredsbevarande samarbete. Av främst 3 § lagen utbildning för fredsom bevarande verksamhet framgår lagen även gäller att för det civila samarbetet. I motiven till paragrafens ursprungliga lydelse uttalas prop. 199394244 8 även bl.a.
s. att tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal kan komma att delta i utbildning för freds-
bevarande verksamhet. Av lagrummets lydelse fr.o.m. den 1 juli 1995 SFS 1994:2064 framgår
att totalförsvarspliktiga under grund- eller repetitionsutbildning kan delta i utbildning
för fredsbevarande verksamhet inom för internationellt ramen samarbe-
te. Totalförsvarplikt kan fullgöras värnplikt, civilplikt eller
som allmän tjänsteplikt 1 kap. 4 § lagen om totalförsvarsplikt.
Tjänstgöring med civilplikt kan ske i rad verksamheter enligt
en en
bilaga till förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt. Sådana
verksamheter är bl.a. befolkningsskydd, räddningstjänst,
hälso- och
166 Förslag
sjukvård samt underhåll och reparation av järnvägar och vägar. Behovet att rättsligt reglera denna verksamhet i ett internatioav nellt sammanhang är minst lika stort som behovet av att reglera det militära samarbetet. En särskild civil frågeställning skall här påpekas. Den gäller svensk straffrättslig jurisdiktion när brott begåtts utomlands av inte tillhörde Försvarsmakten. I avsnitt 6.2 redogörs för någon som gällande svenskt rättsläge beträffande denna situation. För att svensk jurisdiktion skall föreligga finns således ett krav på dubbel straffbarhet. Undantag från detta krav görs för brott som begåtts av någon tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning som Försvarsmakten befann sig. Om brottet begåtts av någon annan av på ett sådant område, faller det under den svenska kompetensen endast om avdelningen befann sig på området för annat ändamål än övning. Utanför den svenska jurisdiktionen kan således falla vissa brott är straffria på gärningsorten och som begås av någon som som inte tillhör Försvarsmakten. Det förutsätts vidare att inte något de andra undantagen från begränsningen den svenska av av kompetensen enligt 2 kap. 3 § brottsbalken är tillämpligt. Vi kan emellertid inte se något praktisk behov av att nu föreslå ändringar i brottsbalken för att åstadkomma svensk jurisdiktion angående dessa gärningar. Vi avstår därför från ett sådant förslag. Av avsnitt 3.4 framgår att vi samrått med utredningen om civila insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp. Våra förslag till rättslig reglering av det internationella försvarssamarbetet bör, mot bakgrund vad anförts kunna avse även sådana av som ovan, insatser.
Förslag 167
18 Förhandlingsarbetet
En överenskommelse föregås normalt förhandlingar där de
av deltagande staterna företräds ombud. Ombudet biträds av i många
fall av en förhandlingsdelegation. Ombud
och andra medlemmar i
en svensk förhandlingsdelegation förordnas regeringen
av eller av
ett statsråd efter regeringens bemyndigande. Utrikesministern
har
fått ett generellt bemyndigande ombud.
att utse Delegationerna förordnas normalt departementsbeslut genom som tas i departementsprotokollet. Ambassaden i det land där
förhandlingarna skall bedrivas skall få kopia departementsprotokollet.
en av Som regel behöver ett ombud inte ha någon särskild förhandlingsfullmakt. Om den inbjudande eller organisationen staten begär
att en fullmaktshandling skall företes, undertecknas fullmakt
en av utrikesministern. En sådan fullmakt emellertid ger inte ombudet rätt att underteckna den överenskommelse kan bli resultatet som av
förhandlingarna. Ombudet har rätt att föra Sveriges talan vid för-
handlingarna, att delta i omröstningar och parafera att överenskommelsen, dvs. fastställa texten. Som regel utfärdas inga formella instruktioner för ombud eller
förhandlingsdelegationer. Undantagsvis förekommer det
att instruktioner i ett regeringsbeslut efter
ges föredragning av det
statsråd som föreslår ombudet. Om ärendet inte handläggs inom UD, bör det beredas med UD. gemensamt De här redovisade formella reglerna gäller vid
förhandlingar om statusavtal beträffande sådana internationella försvarsövningar
som
Sverige skall delta Hur detta förhandlingsarbete kan komma
att bedrivas kommer sannolikt variera beroende vilken att på typ av
168 Förslag
avtal som skall ingås. Ombud för Sverige lär komma att delta vid utarbetandet av ett generellt statusavtal inom Partnerskap för fred. Ombudet och eventuella övriga medlemmar i en förhandlingsdelegation skall ha utsetts och agera i enlighet med dessa formella regler. Förhandlingsdelegationen måste vara särskilt vaksam på om avtalet kommer att innehålla bestämmelser som förutsätter
lagstiftningsåtgärder i Sverige, exempelvis regler om immunitet,
vilka gör att avtalet måste kunna undertecknas med förbehåll för
ratifikation se kapitel 5.
Det kan också förekomma att Sverige vill ingå ett specifikt avtal
inför en övning. Om det då finns ett generellt statusavtal inom
Partnerskap för fred, bör detta avtal ligga till grund för tör-
handlingsarbetet. Om ett specifikt avtal skall ingås innan en generell överenskommelse har träffats, måste ombudet särskilt beakta de svenska reglerna om internationella förhandlingar och konstitutionella krav. Frågan om konstitutionell nivå för beslutet
har betydelse för när ett avtal kan träda i kraft se avsnitt 8.2. Om
det råder tidsbrist är det viktigt att förhandlingsdelegationen redan
på ett tidigt stadium ser till att avtalet inte innehåller bestämmelser
som medför att riksdagen måste godkänna att avtalet ingås.
Av den tidigare redogörelsen framgår att vissa länder som har
arrangerat internationella övningar har utfärdat förklaringar om vad
som skulle gälla under övningen se bl.a. avsnitt 4.4. Om Sverige
överväger denna lösning och villkoren på något sätt avviker från
vad som gäller enligt svensk rätt, måste en sådan deklaration
behandlas på samma sätt som de ovan nämnda avtalen. Det enda fall där man skulle kunna överväga avsteg från en sådan hand-
läggning är beträffande en förklaring som endast innehåller en
redogörelse för gällande rätt. En sådan deklaration skulle kunna
Förslag 169
avges av Försvarsmakten eller av Försvarsdepartementet. Försiktig-
het är emellertid då påkallad eftersom en sådan deklaration kan
komma att betraktas som ett unilateralt folkrättsligt bindande avtal,
varigenom myndigheters självständiga agerande begränsas. I bilaga
5 finns ett exempel på en deklaration som inte torde kräva riksdagsbehandling.
170 Nationella rättsliga frågor
9 Nationella rättsliga frågor
Under utredningsarbetet har framkommit att ett utvidgat in-
ternationellt försvarssamarbete även leder till behov av att reglera
vissa nationella frågor. Detta har framgått främst genom våra kontakter med företrädare for de förband från svensk sida som hittills deltagit i Övningar inom Partnerskap för fred.
Arbets- och anställningsvillkør
En väsentlig fråga att klara ut nationellt är vilka arbets- och
anställningsvillkor skall gälla for anställd personal under
som utbildning utomlands i fredsbevarande verksamhet. Personalen är
inte anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten utan fullgör
utbildningen under sin vanliga anställning. Regleringen av arbets-
och anställningsvillkoren är således främst nationell kollektivav-
en
talsfråga. Enligt uppgift har Försvarsmakten nu inlett en översyn
dessa villkor för det fall att det i framtiden ånyo blir aktuellt av med svenskt deltagande vid utbildning utomlands i fredsett bevarande verksamhet.
Nationella rättsliga frågor 171
Försäkringar
Av avsnitt 6.8 framgår att i Sverige gäller ett förhållandevis gott
försäkringsskydd beträffande personskador. Skyddet gäller både
anställda och totalförsvarsplikti ga. Beträffande den kategorin senare
är skyddet författningsreglerat. För anställd personal framgår
förmånerna av lag, försäkringar och kollektivavtal. Reglerna om ersättningar vid personskador är emellertid inte heltäckande.
Således finns de redovisade begränsningarna for riskfylld sysselsätt-
ning enligt Försvarsmaktens tjänstereseförsäkring. Vi saknar
möjlighet att bedöma om försäkringen behöver kompletteras med anledning av internationell utbildning i fredsbevarande verksamhet
men vill på det här sättet peka på frågeställningen.
Beträffande totalforsvarspl iktig personal fullgör grundutbildsom ning som är kortare än 60 dagar är möjligheten till ersättning begränsad enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Begränsningen gäller ersättning for skada under ledighet eller annan fritid. Kortare grundutbildning än 60 dagar förekommer endast beträffande tjänstgöring som fullgörs i form civilplikt. I av dagsläget är det oklart vilka verksamheter omfattas som avses av sådan grundutbildning. När detta fastställs får bedömas det är om aktuellt att erbjuda sådana totalförsvarspliktiga att utomlands delta i internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet. Vi avstår därför från att nu föreslå ändringar i lagen statlig ersättning vid om ideell skada m.m.
172 Kostnader
10 Kostnader
Försvaret har bedrivit fredsfrämjande samarbete med andra länder i många år. Hittills har det skett inom ramen för FN. Där
är verksamheten reglerad främst genom det SOFA som ingås
mellan FN och den stat inom territorium en fredsbevarande vars insats äger År 1994 utvidgades försvarets internationella rum. samarbete anslutningen till Partnerskap för fred som bl.a. genom innebär att flera länder bedriver utbildning i fredsgemensam bevarande verksamhet. Fredsbevarande verksamhet kan i framtiden även tänkas förekomma inom ramen for OSSE.
Genomgången av de rättsliga konsekvenserna av samarbetet visar
att i vissa fall blir det aktuellt att reglera verksamhetens kostnader
mellan länderna. Detta gäller främst skadeståndsanspråk av olika
slag. Våra förslag innebär att värdnationer i bland åtar sig att
betala ersättning for skador som orsakats av förband från främmande stater. Med utgångspunkt att utbildningsverksamheten fördelar
sig någorlunda jämnt mellan staterna kan vi inte se att den rättsliga
regleringen i sig medför ökade kostnader. Tvärtom kan det antas
att kostnaderna for den fredsfrämjande verksamheten blir lägre om
de rättsliga frågeställningarna så långt möjligt har klarats ut i
förväg. En rättslig reglering bör minska risken för oklarheter och
därmed också minska risken för tvister mellan staterna.
Genom ett generellt statusavtal inom exempelvis Partnerskap för
Kostnader 173
fred åtar sig Sverige förpliktelser även gäller för
som de övriga
staterna. Ett svenskt betalningsansvar med anledning övning
av en här i landet innebär således motsvarande lättnad då
en Sverige utomlands deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet.
174 Författningskommentarer
11 Författningskommentarer
11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen
1994:588 om utbildning för fredsbevarande
verksamhet
4§
I första stycket att en utländsk fysisk eller juridisk
anges om saknar hemvist här i landet, i Sverige medverkar i person, som sådan utbildning for fredsbevarande verksamhet som avses i lagen, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som
uppkommer i samband med utbildningen och för vilken den
utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt
svensk lag. Staten skall dock inte ersätta sådan skada hos den utländska Bestämmelsen är föranledd vårt förslag till personen. av reglering skadestandsansvaret i ett internationellt avtal om av
utbildning i fredsbevarande verksamhet. Bakgrunden till denna
reglering är behandlad i avsnitt 8.3.
Bestämmelsen skadelidande tredje man möjlighet att i ger en
svensk domstol yrka ersättning den svenska staten för skador
av
orsakats av en främmande stats styrkor. Av redogörelsen i
som
Färfattningskommentarer 175
avsnitt 6.4 framgår att detta inte hade varit möjligt. Regeln annars är så generellt utformad att den omfattar både militär och civil verksamhet som äger här i landet inom för det angivna rum ramen internationella samarbetet. Vad med sådant samarbete som avses ett framgår av de föregående paragraferna i lagen och de motivuttaav landen som finns till dessa främst 1993942244. Förutprop.
sättningen att skadeståndsskyldighet skulle ha förelegat enligt
svensk lag innebär inte att statens är uteslutet, skadevålansvar om laren omfattas av immunitet. En bestämmelse immunitet om medför att verkställighet är utesluten. Formuleringen ger den skadelidande även möjlighet begära att ersättning för skador uppstått under tid än under den som annan
främmande statens tjänsteutövning. Vi har i avsnitt 8.3 redogjort
for vår bedömning att det i förevarande internationella
sammanhang är rimligt att den mottagande staten i viss utsträckning också
svarar för skador som inte omedelbart beror på tjänsteutövningen.
Ansvaret sträcker sig dock inte längre än skadan skall ha att uppkommit i samband med den aktuella utbildningen. Var gränsen går kan inte anges i förväg utan får avgöras från fall till fall. I avsnitt 8.3 har vi angett ett exempel när det är helt klart det inte att
föreligger ersättningsskyldighet för den mottagande staten. Innanför
gränsen för bestämmelsens tillämpning faller dock skador som orsakats av den främmande styrkans personal under exempelvis ett studiebesök i anslutning till övningen eller under mellan transport
olika övningsplatser.
Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller däremot skador
hos den främmande staten under utbildningen. Detta är en konsekvens bl.a. villkoret att den utländska av personen annars
skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Vidare är den
176 Författningskommentarer
svenska staten inte ersättningsskyldig i förhållande till den
utländska fysiska eller juridiska personen för ifrågavarande skador,
de orsakats sådan utländsk fysisk person som avses i
om av en lagrummet.
I andra stycket föreskrivs emellertid att staten skall ersätta den
utländska juridiska eller fysiska personen för skada som inte har
samband med utbildningen, om skadan har uppkommit genom vållande i Sverige och skadevållaren inte var någon som som befann sig i Sverige med anledning av utbildningen. Staten får kräva tillbaka ersättningen av den som vållat skadan. Bakgrunden till bestämmelsen har beskrivits i avsnitt 8.3. Regeln är alltså att
betrakta som en slags ansvarsförsäkring från den mottagande staten
för skador som dess invånare kan tänkas åsamka de främmande
styrkan utanför utbildningen. Eftersom staten frivilligt går in och
betalar ersättning till den främmande fysiska eller juridiska
bör möjligheten till regressrätt gentemot skadevållaren
personen
lagregleras. En sådan rätt kan inte anses följa av någon allmän
grundsats. I varje fall är en lagreglering av frågan ägnad att minska risken för tvister. Från statens ansvar undantas skador som vållats någon som befann sig i Sverige med anledning av utbildningen. av
Skador den främmande styrkans egna deltagare orsakar under
som
fritid hos sin arbetsgivare eller hos sig själva omfattas således inte
av den svenska statens ansvar. Begränsningen av statens ansvar
även skador vållats av exempelvis en utländsk aktivistavser som
grupp som befann sig i Sverige med anledning av utbildningen.
5§
I paragrafen erinras om att bestämmelser om immunitet och
Färfattningskømmentarer 177
privilegier i samband med sådan utbildning som avses i lagen finns
i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Härmed åsyftas den av oss föreslagna 7 § i den lagen. nya
Eftersom vi föreslagit att de särskilda bestämmelserna
om
skadeståndsskyldighet i samband med internationell utbildning för
fredsbevarande verksamhet skall tas i förevarande lag hade det
möjligen varit naturligt att föreslå detsamma beträffande be-
stämmelserna om immunitet och privilegier. l andra lagstiftnings-
sammanhang har emellertid uttalats se bl.a 19909l:180
prop. s.
23 att sådana bestämmelser inte bör delas i olika författningar
upp utan så långt det är möjligt samlas i lagen immunitet och om
privilegier i vissa fall. Vi delar denna bedömning det
men anser att kan finnas ett värde i att i förevarande lag erinra dessa om bestämmelser.
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
1976:661 om immunitet och privilegier i
vissa fall
7§
I paragrafen anges att främmande stats personal, deltar i
som
utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för in-
ternationellt samarbete i enlighet med ett avtal som är i kraft i
förhållande till Sverige, åtnjuter immunitet och privilegier i den
utsträckning som anges i avtalet. Bestämmelsen föranleds således
av de åtaganden som det är avsett att Sverige skall göra i ett
178 F örfattningskonzmentarer
kommande avtal med andra länder om rättslig status m.m. för den personal deltar i internationell utbildning för fredsbevarande som verksamhet. Bakgrunden härtill redovisas i avsnitt 8.2. Bestämmelsen är i första hand avsedd att medföra straffrättslig immunitet för främmande staters styrkor avseende gärningar begångna i Sverige under utövningen av tjänst. Beträffande innebörden att gärningen skall begången under utövningen av vara
av tjänst hänvisas till avsnitt 6.2. Utformningen av paragrafen
medger dock ett vidare tillämpningsområde än detta. Vi finner det lämpligt att formulera lagtexten i enlighet med de övriga bestämmelserna i lagen och således låta den närmare regleringen av immuniteten och privilegierna framgå ett internationellt avtal. av Ett sådant avtal innehåller bestämmelser, vilka ligger inom det som obligatoriska lagområdet enligt 8 kap. 3 § regeringsformen, måste dock godkännas av riksdagen. Detta markeras i lagtexten genom föreskriften att avtalet skall i kraft i förhållande till Sverige. vara En svensk domstol kan endast beakta ett internationellt avtal som
är behandlat på föreskriven konstitutionell nivå se härom avsnitt
5.2 och 8.1.
I avsnitt 8.17 erinras att paragrafen enligt sin lydelse även
om är tillämplig på avtal internationell civil utbildning för om fredsbevarande verksamhet.
Författningskommentarer 179
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen
1990:217 om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.
2a§
Enligt paragrafen skall vad som sägs i lagen beträffande Försvarmakten också avse en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Vid tillämpningen lagen på av en sådan utländsk försvarsmakts verksamhet får dock inte för bevakning av skyddsobjekt anlitas personal ur den utländska försvarsmakten. Bakgrunden till dessa bestämmelser beskrivs i avsnitt 8.12. Den föreslagna regeln avses tillförsäkra främmande stats en militära styrka ett skydd här i landet mot bl.a. obehörig insyn och skadegörelse. Detta görs enklast genom att de utländska förbanden i skyddslagens mening jämställs med Försvarsmaktens förband. Skyddet uppstår när en anläggning eller ett område som utnyttjas av det utländska förbandet förklaras vara skyddsobjekt enligt lagens 3 eller 4 Skyddet innebär förbud mot tillträde enligt lagens m.m. 7 Genom paragrafens andra mening klargörs att de befogenheter som tillkommer de skyddsvakter som har till uppgift att bevaka ett skyddsobjekt inte får överlämnas till den främmande styrkans personal. Befogenheterna framgår skyddslagens 10 18 §§. av - Skyddsvaktens uppgifter innebär således i stor utsträckning myndighetsutövning som inte kan överlåtas på utländsk personal.
180 Författningskømmentarer
I 2 § förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har regeringen med stöd av bemyndiganden i lagen angett vilka myndigheter i Sverige som skall fatta beslut enligt lagen. Beslut om skyddsobjekt fattas i vissa fall av Försvarsmakten eller av länsstyrelsen i det län där objektet finns. Vi föreslår att beslut enligt lagen beträffande en utländsk försvarsmakts enheter inryms iden angivna beslutsordningen genom en ny paragraf, 1 a i förordningen.
11.4 till ändring i Förslaget lag om vapen-
lagen 1973:1176
44§
Vapenlagen gäller inte staten. Enligt tillägget i paragrafen får regeringen besluta att lagen inte skall gälla för en främmande stats militära styrka, som besöker Sverige inom ramen för internationellt samarbete i fredsbevarande verksamhet. Bakgrunden till bemyndigandet för regeringen är att det inom sådant internationellt samarbete är önskvärt att all materiel, inklusive vapen, utan onödiga tullformaliteter och tillstånd kan föras mellan staterna. Detta har utvecklats i avsnitt 8.4. Av avsnitt 6.2 framgår att regeringen f.n. i vissa fall beslutar om införsel till Sverige av vapen enligt vapenlagen. Detta har uppgetts ske med stöd av det generella undantag som finns för staten i förevarande paragraf. Detta synsätt bygger på tanken att den främmande statens väpnade styrka är den svenska statens gäst på
Författningskommentarer 181
svenskt territorium och omfattas därmed lagens undantag. av Frågeställningen är inte behandlad i vapenlagens motiv prop. 1973: 166. Enligt vår uppfattning är det lämpligast att uttryckligen ange att regeringen i här aktuella situationer har möjlighet att föreskriva undantag från lagen. Genom att riksdagen regeringen bemyndigande ger ett att generellt undanta den militära styrkan från lagens tillämpning, undviks frågeställningen om vapenlagen skulle gälla för sådan en styrka i endast vissa avseenden. Bemyndigandet gäller vidare bara beträffande militära styrkor. Vi kan i dag inte något behov se av undantag för andra beväpnade enheter. Det åsyftade internationella samarbetet för fredsbevarande verksamhet torde inte sådana avse civila styrkor. I varje fall finns inte skäl att i de sammanhangen föra vapen över gränserna. Om det i Sverige skall bedrivas internationell utbildning exempelvis räddningskårer för deras av uppgifter i samband med fredsbevarande verksamhet och det då finns behov av vapen, bör dessa kunna tillhandahållas i Sverige. Den valda formuleringen omfattar även den situationen att en utländsk militär styrka endast skall svenskt territopassera genom rium för att delta i internationellt samarbete för fredsbevarande verksamhet i annat land. För sådana situationer finns visserligen bestämmelserna i lagen 1973:980 om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. enligt vilka en vara utan hinder av förbud eller särskilt föreskrivet införselvillkor får transiteras det svenska tullområdet enligt de föreskrifter och genom villkor som gäller för tullförfarandet extern transitering 2 § l. Reglerna i lagen är sedan den 1 januari 1995 SFS 1994:1556 anpassade till den nya tullagen, vilken bygger gemenskapsrätten
se avsnitt 6.5. Vi finner därför att det inte är ändamålsenligt att
182 Författningskommentarer
i första hand tillämpa bestämmelserna i lagen om transport, förvaring och förstöring införselreglerade m.m. vid av varor, internationellt samarbete i fredsbevarande verksamhet. Regeringen har för avsikt att inom den närmaste tiden lägga fram ett förslag till vapenlag. Förslaget bygger på Vapenlagsutny redningens betänkande SOU 1994:4 Vapenlagen och EG. Enligt det betänkandet skall staten undantas även från den nya vapenlatillämpning 1 kap. 8 §. Reglerna i den nu gällande vapenlagens införseltillstând gälla även enligt den nya gen om m.m. avses lagen. Vart förslag till ändring därför också l kap. 8 § i den avser vapenlagen för det fall att den antas innan vårt betänkande nya leder till lagstiftningsåtgärder.
Bilagor 183
12 Bilagor
BILAGA 1
12.1 Kommittédirektiv
Dir. 1994:122
Rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets
fredsfrämjande samarbete med andra länder
Beslut vid regeringssammanträde den 10 november 1994
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall tillkallas för att kartlägga de olika frågor om rättslig status för personal, ansvar och skadestånd m.m. som kan uppkomma vid försvarets fredsfrämjande samarbete, i Sverige eller utomlands, med andra länder. Utredaren skall lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder och vidare lämna en redogörelse för de ändringar av lagar och andra författningar skulle som
184 Bilagor
behövas med anledning av sådana avtal.
Bakgrund
Det svenska militära försvaret har kommit att i ökande utsträckning samarbeta med andra länder inom främst fredsbevarande verksamhet samt utbildning och övningar för sådan verksamhet. Inom det civila området ökar sådant samarbete främst såvitt avser humanitära insatser och räddningstjänst. Vid det internationella samarbetet aktualiseras särskilt inom den militära delen frågor om
rättslig status för personal, in- och utförsel av materiel m.m. Inom
det civila området är sådana frågor i en del fall redan traktaträttsligt reglerade.
De rättsliga frågorna aktualiseras såväl vid svenska insatser i
andra länder som vid utländska insatser i Sverige. Internationell
praxis är att rättsliga frågor m.m. regleras genom avtal mellan de
samarbetande länderna. NATO-länderna har t.ex. ett för med-
lemsländerna avtal på området. Även för Sveriges del
gemensamt ökar nu behovet av att träffa avtal av detta slag.
Sedan länge sker fredsbevarande insatser i främmande länder
att Sverige ställer till främst FN:s förfogande. In-
genom resurser
satserna sker i samverkan både med mottagarlandet och med andra
deltagande länder. Rättsliga förhållanden regleras i dessa fall m.m. FN:s försorg i s.k. Status-of-Forces Agreements SOFA genom mellan FN och de länder där insatser sker. Insatserna har på senare
tid ofta blivit mer komplicerade och riskfyllda. Därför har, utöver
själva insatserna, även förberedelser behövt genomföras i form av
gemensamma övningar mellan deltagande länders fredsbevarande
Bilagor 185
styrkor. Därvid har Sverige och andra länder hittills endast nordiska samövat med personal, materiel och förband både i och
utanför Sverige. Denna verksamhet täcks inte av SOFA och har
ännu endast i begränsad utsträckning reglerats mellan länderna.
Regeringen anmälde våren 1994 till riksdagen skr. 199394:207 sin avsikt att ansluta Sverige till NATO:s program Partnerskap för fred. Riksdagen framförde inga erinringar mot detta. Riksdagen
beslutade prop. 1993942244, bet. 199394:FöU12, rskr.
senare 1993941385, SFS 1994:588 lag utbildning för fredsen om bevarande verksamhet. Regeringen beslutade därefter den ll
augusti 1994 att godkänna ett individuellt partnerskapsprogram för
Sveriges deltagande i Partnerskap för fred. Som en följd av detta
kommer svensk personal med svensk materiel att medverka i
utbildning och övningar i andra länder avseende fredsbevarande
verksamhet, räddningstjänst, humanitära insatser och vad man i
övrigt kan komma överens om. Sådan verksamhet med deltagande frän andra länder kan i framtiden komma att förläggas även till
Sverige. I regel saknas ännu avtal om rättsliga förhållanden m.m.
i dessa sammanhang. Även i övrigt sker militär samverkan med andra länder, t.ex. inom för det så kallade suveränitetsstödet till de baltiska ramen
staterna. I ett fall gäller stöd till uppbyggnad av en gemensam
som
baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet har en överenskom-
melse undertecknats den ll september 1994 med berörda stater om
bl.a. rättsliga frågor.
186 Bilagor
Utredningsuppdraget
Utredaren skall kartlägga i vilka avseenden som rättsliga frågor kan behöva regleras vid de typer internationellt samarbete som av
beskrivs i dessa direktiv. Kartläggningen bör bl.a. omfatta frågor
befälsrätt, jurisdiktion vid och utom tjänsteutövning, skadestånd
om
och försäkringar, tull och beskattning, immunitet och sekretess.
Utredaren skall beakta såväl det fallet att Sverige deltar i ett freds-
främjande samarbete utomlands den situationen att andra som länder deltar i sådant samarbete i Sverige. Utredaren skall lämna förslag till vad Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder vidare redogöra för de ändringar i lagar och andra författsamt ningar kan behövas med anledning att Sverige ingår sådana som av avtal. Utredaren skall också utreda i vad mån det i övrigt kan
komma krävas några lagstiftningsåtgärder för att det i Sverige
att skall kunna anordnas övningar inom för denna form av ramen internationellt samarbete.
Utredaren skall i första hand behandla militärt fredsfrämjande
samarbete med andra länder också, i tillämpliga delar och om
men tillfredsställande lösningar i dag saknas, behandla civilt inter-
nationellt samarbete inom angränsande områden såsom humanitär
verksamhet och räddningstjänst. Om utredaren lämnar förslag kan antas leda till ökade som kostnader för staten, skall storleken dessa kostnader beräknas av samt förslag lämnas till hur de skall finansieras. För skaffa underlag för sina överväganden bör utredaren att undersöka hur motsvarande förhållanden regleras i några andra länder hur NATO-ländernas överenskommelser
jämförbara samt rättsliga frågor m.m. är utformade. En utgångspunkt för arbetet
om
Bilagor 187
bör också utgöras FN:s ovan nämnda SOFA för att reglera av
hithörande frågor. Utredaren bör vidare hålla sig orienterad om
eventuella förhandlingar i rättsliga frågor mellan staterna inom
Partnerskap för fred.
Ramar för arbetet
För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare beaktande av EG-aspekter i om
utredningsverksamheten dir. 1988:43 och att pröva offentliga
åtaganden dir. 1994:23.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 1995.
Försvarsdepartementet
188 Bilagor
BILA A 2
för SOFA i
12.2 FN:s modellavtal version
på engelska
MODEL STATUS-OF-FORCES AGREEMENT BETWEEN THE UNITED NATIONS AND HOST COUNTRIES
The title above corresponds to the terminology used paragraph
11 of General Assembly resolution 4449 dated 8 Dec 1989.
While has been used for working purposes, the precise character
of the agreement will, of vary according to the type of course,
United Nations peacekeeping operation concerned.
The model SOFA intended to serve as a basis for the drafting
of individual agreements to be concluded between the UN and
countries on whose territory peace-keeping operations are deploy-
ed. The draft text based established practice plus earlier and upon
current agreements and will therefore, in future operations, be
modified as agreed upon between the parties in each case.
DEFINITIONS
For the purpose of the present Agreement, the following
deñnitions shall apply:
Bilagor 189
this section will contain defmitions of the main terms used in the
agreement such as Participating State meaning a State contributing personnel to the military andor civilian components of the United Nations peace-keeping operati0n; Convention, which means the Convention the Privileges and on Immunities of the United Nations adopted by the General Assembly of the United Nations on 13 February 1946.
II. APPLICATION OF THE PRESENT AGREEMENT
Unless speciñcally stated otherwise, the provisions of the present Agreement and any obligation undertaken by Govern-
ment or any privilege, immunity, facility or concession granted
to the United Nations peace-keeping operation member or any
thereof apply in the of operationsterritory only.
area
III. APPLICATION OF THE CONVENTION
The Convention on the Privileges and Immunities of the United Nations of 13 February 1946 shall apply to the United Nations peace-keeping operation subject to the provisions specified in the
1 The term Government as used the present Agreement will be defined to the Government of the host country mean or Administration having de-facto authority over the territory andor area of operations question.
Bilagor 190
present Agreement
operation, its funds
4. The United Nations peace-keeping property, and its members, including the Special Representativel-
and assets,
Commander, shall enjoy the privileges and immunities specified
well those provided for in the
in the present Agreement as as
Convention, to which host country a Party
of the Convention, which applies to the United
Article shall also apply to the property,
Nations peace-keeping operation,
of participating States used connection with the
funds and assets
United Nations peace-keeping operation.
2 rule, the basic privileges and immunities of a As a general United Nations peace-keeping operation consist of provisions
the Convention the Privileges and Immunities that flow from on
Nations by the General Assembly 13 of the United adopted on
while the Convention force with February 1946. However, 124 Member States, there number of States that respect to are a and there also be United Nations are not a party to may involving relations with entities other than States. operations
Thus, such the Status Agreement itself must provide
cases,
for the application of the Convention speciñcally
3 Provision be used where the host country a party to the to said Convention.
Bilagor 191
IV. STATUS OF THE PEACE-KEEPING OPERATION
The United Nations peace-keeping operation and its members
shall refrain from any action or activity incompatible with the
impartial and international nature of their duties or inconsistent
with the spirit of the present arrangements. The United Nations
peacekeeping operation and its members shall respect all local laws
and regulations. The Special RepresentativeCommander shall take
all appropriate measures to the observance of those obligaensure tions.
The Government undertakes to respect the exclusively in-
ternational nature of the United Nations peace-keeping operation.
The United Nations flag and vehicle markings
The Government recognizes the right of the United Nations
peace-keeping operation to display within host countryterritory
the United Nations flag at its headquarters, other
camps or
premises, on vehicles, vessels and otherwise decided by the
as Special Representative I Commander. Other flags or pennants may
be displayed only exceptional In these the United
cases. cases,
Nations peace-keeping operation shall give sympathetic considera-
tion to observations or requests of the Government of host
country.
Vehicles, vessels and aircraft of the United Nations peace-
keeping operation shall carry a distinctive United Nations identifi-
cation, of which the Government to be notiñed.
192 Bilagor
Communications
United Nations peace-keeping operation shall enjoy the
10. The
facilities communications provided in article III of the
respect to Convention and shall, in co-ordination with the Government, use such facilities be required for the performance of its task. as may with communications which arise and which Issues respect to may
provided for the Agreement shall be are not specifically present
dealt with the relevant provisions of the Convention. pursuant to
11. Subject to the provisions of paragraph 10:
The United Nations peace-keeping operation shall have
a
authority install and operate radio transmitting and receiving to
stations well satellite systems to connect appropriate points
as as
within the territory of host countryterritory with each other and
with United Nations offices other countries, and to exchange traffic with the United Nations global telecommunications
network. The telecommunication services shall be operated in
accordance with the International Telecommunication Convention and and the frequencies which such station
Regulations on any
be operated shall be decided in co-operation with the may upon Government and shall be communicated by the United Nations to the International Frequency Registration Board. United Nations peace-keeping operation shall enjoy,
b The within the territory of host countryterritory, the right to
unrestricted communication by radio including satellite, mobile and hand-held radio, telephone, telegraph, facsimile or any other and of establishing the facilities for maintaining means, necessary such communications within and between premises of the United
Bilagor 193
Nations peace-keeping operation, including the laying of cables and land-lines and the establishment of fixed and mobile radio
transmitting, receiving and repeater stations. The frequencies on
which the radio will operate shall be decided upon co-operation with the Government. understood that connections with the
local telegraph systems, telex and telephones may be made only
after consultation and accordance with arrangements with the Government, being further understood that the use of the local system of telegraphs, telex and telephones will be charged at the most favourable rate.
c The United Nations peace-keeping operation may make
arrangements through its own facilities for the processing and
transport of private mail addressed to or emanating from members of the United Nations peace-keeping operation. The Government shall be informed of the nature of such arrangements and shall not
interfere with or apply censorship to the mail of the United Nations
peace-keeping operation or its members. In the event that postal ar-
rangements applying to private mail of members of the United
Nations peace-keeping operation are extended to transfer of
currency or the transport of packages and parcels, the conditions
under which such operations are conducted shall be agreed with the Government.
Travel and transport
12. The United Nations peace-keeping operation and its members
shall enjoy, together with its vehicles, vessels, aircraft and
equipment, freedom of movement throughout the host country-
territory. That freedom shall, with respect to large movements of
194 Bilagor
personnel, stores vehicles through airports or on railways or or roads used for general traffic within the host Countryterritory, be co-ordinated with the Government. The Government undertakes to supply the United Nations peace-keeping operation, where with and other information, including locations of necessary, maps mineñelds and other dangers and impediments, which may be useful in facilitating its movements.
13. Vehicles, including all military vehicles, vessels and aircraft of the United Nations peacekeeping operation shall not be subject to registration licensing by the Government, provided that all such or vehicles the third party insurance required by relevant carry legislation.
14. The United Nations peace-keeping operation may use roads, bridges, canals and other waterways, port facilities and airfields without the payment of dues, tolls or charges, including wharfage charges. However, the United Nations peace-keeping operation will claim exemption from charges which fact charges for not are services rendered.
Privileges and immunities of the United Nations peace-keeping operation
15. The United Nations peace-keeping operation, as a subsidiary body of the United Nations, enjoys the status, privileges and immunities of the United Nations provided for the
as present
Bilagor 195
Agreement in accordance with the Convention5. The provision
of article of the Convention, which applies to the United
Nations peace-keeping operation, shall also apply to the property,
funds and assets of participating States used host countryl-
territory, connection with the national contingents servingin the
United Nations peacekeeping operation, provided for in as paragraph 5 of the present Agreement. The Government recognizes
the right of the United Nations peace-keeping operation in
particular:
a To import, free of duty or other restrictions, equipment,
provisions, supplies and other goods which are for the exclusive
and official use of the United Nations peace-keeping operation
or for resale in the commissaries provided for hereinafter;
b To establish, maintain and operate commissaries at its
headquarters, camps and posts for the benefit of the members of
the United Nations peace keeping operation, but not of locally
recruited personnel. Such commissaries may provide goods of a consumable nature and other articles to be specified in advance.
The Special RepresentativeCommander shall take all
necessary measures to prevent abuse of such commissaries and the sale or resale of such goods to persons other than members of the United
Nations peace-keeping operation, and he shall give sympathetic
consideration to observations requests of the Government or
concerning the operation of the commissaries;
c To clear ex customs and excise Warehouse, free of duty
or
In case the other party not party to the Convention.
5 In case the other party party to the Convention. a
196 Bilagor
other restrictions, equipment, provisions, supplies and other goods which for the exclusive and official use of the United Nations are
peace-keeping operation for resale the commissaries provided
or for above;
d T0 re-export otherwise dispose of such equipment, as far
or
still usable, all unconsumed provisions, supplies and other
as
goods imported cleared ex customs and excise Warehouse
so or
which not transferred, otherwise disposed of, on terms and
are or conditions to be agreed to the competent local authorities of upon,
the host countryterritory to entity nominated by them. T0
or an
the end that such importation, clearances, transfer or exportation
may be effected with the least possible delay, a mutually satisfac-
tory procedure, including documentation, shall be agreed between
the United Nations peace-keeping operation and the Government at
the earliest possible date.
V. FACILITIES FOR THE UNITED NATIONS PEACE- KEEPING OPERATION
Premises required for conducting the operational and administrative activities of the United Nations peace-keeping operation and for accommodating members of the peace-keeping operation
16. The Government of host country shall provide without cost
to the United Nations peace-keeping operation and agreement
with the Special RepresentativeCommander such areas for
Bilagor 197
headquarters, camps or other premises as may be necessary for the conduct of the operational and administrative activities of the United Nations peace-keeping operation and for the accommodation of the members of the United Nations peace-keeping operation.
Without prejudice to the fact that all such premises remain host
country territory, they shall be inviolable and subject to the exclusive control and authority of the United Nations. Where United Nations troops are co-located with military personnel of the host country, a permanent, direct and immediate access by the United Nations peace-keeping operation to those premises shall be guaranteed.
17. The Government undertakes to assist the United Nations peacekeeping operation as far as possible obtaining and making available, where applicable, water, electricity and other facilities free of charge, or, where this not possible, at the most favourable rate, and, in the case of interruption or threatened interruption of service, to give as far as within its powers the same priority to the needs of the United Nations peace-keeping operation as to essential government services. Where such utilities or facilities are not provided free of charge, payment shall be made by the United Nations peace-keeping operation on terms to be agreed upon with the competent authority. The United Nations peace-keeping operation shall be responsible for the maintenance and upkeep of facilities so provided.
18. The United Nations peace-keeping operation shall have the right, where necessary, to generate, within its premises, electricity for its use and to transmit and distribute such electricity.
198 Bilagor
19. The United Nations alone consent to the entry of any may officials of other member of the government or any person not a
United Nations peace-keeping operation to such premises.
Provisions, supplies and services and sanitary arrangements
The Government undertakes to assist the United Nations peace- 20.
keeping operation far as possible obtaining equipment,
as
goods and services from local provisions, supplies and other required for its subsistence and operations. In making
sources
purchases the local market, the United Nations peace-keeping
on basis of observations made and information
operation shall, on the by the Government that respect, avoid any adverse provided
the local The Government shall exempt the effect on economy.
United Nations peace-keeping operation from general sales taxes
respect of all official local purchases.
21. The United Nations peace-keeping operation and the Govern-
shall with respect to sanitary services and shall
ment co-operate
the fullest co-operation in matters concerning
extend to each other health, with the control of communicable
particularly respect to
diseases, accordance with international conventions.
Recruitment of local personnel
22. The United Nations peace-keeping operation may locally
recruit such personnel requires. Upon the request of the
as
Representative Commander, the Government undertakes Special facilitate the recruitment of qualified local staff by the United
to
Bilagor 199
Nations peacekeeping operation and to accelerate the of process such recruitment.
Currency
23. The Government undertakes to make available to the United Nations peace-keeping operation, against reimbursement mutually
acceptable currency, local currency required for the use of the
United Nations peace-keeping operation, including the of its pay members, at the rate of exchange most favourable to the United Nations peace-keeping operation.
VI. STATUS OF THE MEMBERS OF THE UNITED NA- TIONS PEACE-KEEPING OPERATION
Privileges and immunities
24. The Special Representative, the Commander of the military component of the United Nations peace-keeping operation, the head of the United Nations civilian police, and such high-ranking members of the Special Representative C0mmanders staff as may be agreed upon with the Government shall have the status specified in sections 19 and 27 of the Convention, provided that the privileges and immunities therein referred to shall be those
accorded to diplomatic envoys national or international law.
25. Members of the United Nations Secretariat assigned to the civilian component with the United Nations peace-keeping to serve
200 Bilagor
remain officials of the United Nations, entitled to the operation and immunities of articles V and VII of the Convention. privileges
26. Military observers, United Nations civilian police and civilian than United Nations officials whose for personnel other names are the notified to the Government by the Special Representapurpose tiveCommander shall be considered experts on mission within as the meaning of article VI of the Convention.
27. Military personnel of national contingents assigned to the military component of the United Nations peace-keeping operation shall have the privileges and immunities specifically provided for in the present Agreement.
28. Unless otherwise specified the present Agreement, locally recruited members of the United Nations peace-keeping operation shall enjoy the immunities concerning official acts and exemption from taxation and national service obligations provided for in 18 a, b and of the Convention.
sections c
29. Members of the United Nations peace-keeping operation shall from taxation the and emoluments received from be exempt on pay the United Nations from participating State and any income or a received from outside host countryterritory. They shall also be from all other direct taxes, except municipal rates for exempt services enjoyed, and from all registration fees and charges.
30. Members of the United Nations peace-keeping operation shall have the right to import free of duty their personal effects in
Bilagor 201
connection with their arrival in host countryterritory. They shall
be subject to the laws and regulations of host countryterritory,
governing customs and foreign exchange with respect to personal
property not required by them by reason of their presence in host
countryterritory with the United Nations peace-keeping operation.
Special facilities will be granted by the Government for the Speedy
processing of entry and exit formalities for all members of the
United Nations peace-keeping operation, including the military
component, upon prior written notiñcation. On departure from
host countryterritory, members of the United Nations peace-
keeping operation may, notwithstanding the above-mentioned exchange regulations, take with them such funds as the Special Representative Commander certifies received and were pay emoluments from the United Nations or from participating State a and are a reasonable residue thereof. Special arrangements shall be made for the implementation of the present provisions in the interests of the Government and the members of the United Nations peace-keeping operation.
31. The Special RepresentativeCommander shall cobperate with
the Government and shall render all assistance within his in power ensuring the observance of the customs and fiscal laws and
regulations of host countryterritory by the members of the
United Nations peace-keeping operation, in accordance with the present Agreement.
Entry, residence and departure
32. The Special RepresentativeCommander and members of the
202 Bilagor
United Nations peacekeeping operation shall, whenever so required
Special RepresentativeCommander, have the right to enter
by the
into, reside in and depart from host countryterritory.
33. The Government of host countryterritory undertakes to
facilitate the entry into and departure from host countryterritory of the Special Representative Commander and members of the United Nations peace-keeping operation and shall be kept informed of such movement. For that purpose, the Special Representativel- Commander and members of the United Nations peace-keeping . operation shall be exempt from passport and visa regulations and immigration inspection and restrictions on entering into or departing from country territory. They shall also be exempt
host from regulations governing the residence of aliens in host
any countryterritory, including registration, but shall not be considered acquiring right to permanent residence or domicile in as any
host countryterritory.
34. For the of such entry departure, members of the purpose or United Nations peace-keeping operation shall only be required to have: individual collective movement order issued by under
a an or or the authority of the Special RepresentativeCommander or any
appropriate authority of a participating State, and personal identity card issued in accordance with paragraph
b a
35 of the present Agreement, except in the case of first entry, when the personal identity card issued by the appropriate authoritiaccepted in lieu of the said es of a participating State shall be identity card.
Bilagor 203
Identification
35. The Special RepresentativeCommander shall issue to each
member of the United Nations peace-keeping operation before or as soon as possible after such members first entry into host countryterritory, as well as to all locally recruited personnel, a numbered identity card which shows full name, date of birth, title
or rank, service if appropriate and photograph. Except as
provided for Paragraph 34 of the present Agreement, such an identity card shall be the only document required of a member of the United Nations peace-keeping operation.
36. Members of the United Nations peace-keeping operation, as well as locally recruited personnel, shall be required to present,
but not to surrender, their United Nations peace-keeping
opera-
tion identity cards on demand by appropriate official of the
Government.
Uniform and arms
37. Military members and the United Nations Civilian Police of the United Nations peace-keeping operation shall while perforwear, ming official duties, the national military or police uniform of their respective States with standard United Nations accoutrements. United Nations Security Officers and Field Service Officers may wear the United Nations uniform. The wearing of civilian dress by the above-mentioned members of the United Nations peacekeeping operation may be authorized by the Special Representative Commander at other times. Military members and civilian police
204 Bilagor
of the United Nations peace-keeping operation and United Nations Security Officers designated by the Special Representativel- Commander possess and carry arms while on duty may accordance with their orders.
Permits and licences
38. The Government to accept as valid, without tax or fee, agrees permit licence issued by the Special RepresentativeCommana or der for the operation by member of the United Nations peaceany keeping operation, including locally recruited personnel, of any Nations peace-keeping operation communica-
United transport or
tion equipment and for the practice of profession or occupation any in connection with the functioning of the United Nations peacekeeping operation, provided that no licence to drive a vehicle or pilot aircraft shall be issued to any person who not already an possession of an appropriate and valid licence.
39. Without prejudice to the provisions of paragraph 37, the Government further to accept valid, without tax or fee, agrees as a permit or licence issued by the Special RepresentativeCommanmember of the United Nations peace-keeping operation for der to a the carrying of firearms ammunition connection with or use or the functioning of the United Nations peace-keeping operation.
Military police, arrest and transfer of custody, and mutual assistance
40. The Special Representative shall take all appropriate measures
Bilagor 205
to ensure the maintenance of discipline and good order among members of the United Nations peace-keeping operation, well as as locally recruited personnel. T0 this end, personnel designated by
the Special RepresentativeCommander shall police the premises of
the United Nations peacekeeping operation and such where areas its members deployed. Elsewhere, such personnel shall be are employed only subject to arrangements with the Government and liaison with so far such employment as necessary to maintain discipline and order members of the United among Nations peace-keeping operation.
41. The military police of the United Nations peace-keeping operation shall have the of arrest the military members power over of the United Nations peace-keeping operation. Military personnel placed under arrest outside their contingent shall be own areas transferred to their contingent Commander for appropriate disciplinary action. The personnel mentioned paragraph 40 above, may take into custody other the premises of any person on the United Nations peace-keeping operation. Such other person shall be delivered immediately to the appropriate official of nearest the Government for the purpose of dealing with offence any or disturbance such premises. on
42. Subject to the provisions of paragraphs 24 and 26, officials of the Government take into custody member of the United may any Nations peace-keeping operation:
a when so requested by the Special RepresentativeCommander;
or
b when such a member of the United Nations peace-keeping
206 Bilagor
committing attempted to commit operation apprehended in the or offence. Any such shall be delivered of a criminal person with other item seized, to immediately, together any weapons or appropriate representative of the United Nations peacethe nearest whereafter the provisions of paragraph 47 shall keeping operation, apply mutatis mutandis.
taken into custody under paragraph 41 or 43. When a person 42 b, the United Nations peace-keeping operation or paragraph Government, the be, can make a preliminary the as case may delay the transfer of custody. Following interrogation but may not the concerned shall be made available upon such a transfer, person the arresting authority for further interrogation. request to
United Nations peace-keeping operation and the Govern- 44. The assist each other in carrying out all necessary inment shall into offences in respect of which either or both have vestigations in the production of witnesses and in the collection and an interest, of evidence, including the seizure of and, appropriaproduction of items connected with offence. The te, the handing over an of such items be made subject to their return handing over any may specified by the authority delivering them. Each within the terms shall notify the other of the disposition of any case the party of which the other have interest or in which there outcome may an bas been transfer of custody under the provisions of paragraphs a 41-43.
45. The Government shall carry out the prosecution of persons criminal jurisdiction who accused of acts in subject to its are
Bilagor 207
relation to the United Nations peace-keeping operation its
or members which, committed relation to the forces of the Government, would have rendered such acts liable to prosecution.
Jurisdiction
46. All members of the United Nations peace-keeping operation,
including locally recruited personnel, shall be immune from legal
process respect of words spoken written and all or acts
performed by them in their official capacity. Such immunity shall
continue even after they to be members of employed by
cease or
the United Nations peace-keeping operation and after the expiration
of the other provisions of the present Agreement.
47. Should the Government consider that member of the any
United Nations peace-keeping operation has committed criminal
a
offence, shall promptly inform the Special Representativel-
Commander and present to him evidence available any to
Subject to the provisions of paragraph 24:
a If the accused person member of the civilian
a component
or a civilian member of the military the Special
component,
RepresentativeCommander shall conduct any necessary supplemen-
tary inquiry and then agree with the Government whether not
or criminal proceedings should be instituted. Failing such agreement, the question shall be resolved provided paragraph 53 of the as present Agreement.
b Military members of the military component of the United
Nations peace-keeping operation shall be subject the exclusive
to
jurisdiction of their respective participating States of
respect any
208 Bilagor
criminal offences which be committed by them in host
may
countryterritory.
The Secretary General of the United Nations will obtain 48.
Governments of participating States that they will
assurances from
be prepared exercise jurisdiction with respect to crimes or
to offences which be committed by members of their national may
contingents serving with the peace-keeping operation
civil proceeding instituted against member of the
49. any a
United Nations peace-keeping operation before any court of host
the Special RepresentativeCommander shall be
countryterritory,
notified immediately, and he shall certify to the court whether or the related the official duties of such
not proceeding to a
member: certifies that the
a the Special RepresentativeCommander
related official duties, such proceeding shall be proceeding to a discontinued and the provisions of paragraph 51 of the present
Agreement shall apply.
b the Special Representative certifies that the proceeding not
related official duties, the proceeding continue. the
to may
Representative Commander certifies that member of the Special a
° This provision has been inserted the model agreement in
order that all issues pertaining to this section be covered. Upon conclusion of specific agreement, the provision in question
a could instead be inserted in memorandum of understanding a where further clarifications the terms of an agreement are on
usually provided.
Bilagor 209
United Nations peace-keeping operation unable because of official duties or authorized absence to protect his interests in the proceeding, the court shall at the defendanüs request suspend the proceeding until the elimination of the disability, but for not more than ninety days. Property of a member of the United Nations peace-keeping operation that certified by the Special RepresentativeCommander as being needed the defendant for the fulfilment of his official duties shall be free from seizure for the satisfaction of a judgement, decision or order. The personal liberty of a member of the United Nations peace-keeping operation shall not be restricted in a civil proceeding, whether to enforce a judgement, decision or order, to compel an oath or for any other reason.
Deceased members
50. The Special RepresentativeCommander shall have the right to
take charge of and dispose of the body of a member of the United Nations peace-keeping operation who dies host countryterritory, as well as that members personal property located within host countryterritory, accordance with United Nations procedures.
VII. SETTLEMENT OF DISPUTES
51. Except as provided paragraph 53, any dispute or claim of a private law character to which the United Nations peace-keeping operation or any member thereof a party and over which the
210 Bilagor SOU 1995 :53
of host countryterritory do not have jurisdiction because
courts of provision of the present Agreement, shall be settled by a any standing claims commission to be established for that purpose. One member of the Commission shall be appointed by the Secretary General of the United Nations, one member by the Government chairman jointly by the Secretary General and the Govemand a ment. agreement to the chairman reached within thirty no as days of the appointment of the first member of the commission, the President of the International Court of Justice may, at the request of either the Secretary General of the United Nations or the Government, appoint the chairman. Any the commisvacancy on sion shall be filled by the method prescribed for the original same appointment, provided that the thirty-day period prescribed shall start as there a vacancy in the chairmanship. The as soon commission shall determine its own procedures, provided that any two members shall constitute a quorum for all purposes except for
period of thirty days after the creation of a vacancy and all
a decisions shall require the approval of two members. The any awards of the commission shall be final and binding, unless the Secretary General of the United Nations and the Government permit appeal tribunal established in accordance with an to a paragraph 53. The awards of the commission shall be notiñed to the parties and, against member of the United Nations peacea
keeping operation, the Special RepresentativeCommander or the
Secretary General of the United Nations shall use his best endeavours to ensure compliance.
S2. Disputes concerning the terms of employment and conditions of service of locally recruited personnel shall be settled by the
Bilagor 211
administrative procedures to be established by the Special RepresentativeCommander.
53. Any other dispute between the United Nations peace-keeping
operation and the Government, and any appeal that both of
themagree to allow from the award of the claims Commission
established pursuant to paragraph 51 shall, unless otherwise agreed
by the parties, be submitted to a tribunal of three arbitrators. The
provisions relating to the establishment and procedures of the
claims commission shall apply, mutatis mutandis, to the establish-
ment and procedures of the tribunal. The decisions of the tribunal shall be final and binding on both parties.
54. All differences between the United Nations and the Govern-
ment of host countryterritory arising out of the interpretation or
application of the present arrangements which involve a question
of principle concerning the Convention shall be dealt with in
accordance with the procedure of section 30 of the Convention7.
VIII. SUPPLEMENTAL ARRANGEMENT S
55. The Special RepresentativeCommander and the Government
may conclude supplemental arrangements to the present Agreement.
7 ln the other party to the present Agreement party to case a the Convention.
212 Bilagor
BILAGA 3
12.3 Natozs SOFA, artiklarna 1-17 i ver-
sion på engelska
NORTH ATLANTIC TREATY ORGANIZATION
AGREEMENT BETWEEN THE PARTIES TO THE NORTH ATLANTIC TREATY REGARDING THE STATUS OF THEIR FORCES
Signed at London, June 19,1951; in force August 23,1953
The Parties to the North Atlantic Treaty signed Washington on
4th April, 1949,
Considering that the forces of one Party may be sent, by
arrangement, to serve in the territory of another Party; Bearing in mind that the decision to send them and the conditions under which they will be sent, in so far as such conditions are not laid down by the present Agreement will continue to be the subject of separate arrangements between the Parties concerned; Desiring, however, to deñne the status of such forces while in the territory of another Party; Have agreed as follows:
Bilagor 213
ARTICLE 1
In this Agreement the expression
a force means the personnel belonging to the land, sea or air
armed services of one Contracting Party when the territory of
another Contracting Party in the North Atlantic Treaty in
area connexion with their official duties, provided that the two Contracting Parties concerned may agree that certain individuals, units or formations shall not be regarded constituting included in as or a force for the purposes of the present Agreement;
b civilian component the civilian personnel
means accompa-
nying a force of a Contracting Party who are the employ of
an
armed service of that Contracting Party, and who not stateless
are persons, nor nationals of any State which not Party to the a
North Atlantic Treaty, nor nationals of, ordinarily resident in,
nor the State in which the force located;
c dependent means the spouse of a member of force of
a or a civilian component, child of such member depending him or a on or her for support;
d sending State means the Contracting Party to which the force
belongs;
e receiving State means the Contracting Party in the territory
of which the force civilian component located, whether be or stationed there passing transit; or
f military authorities of the sending State means those authori-
ties of a sending State who empowered by its law to enforce
are
the military law of that State with respect to members of its forces
or civilian components;
g North Atlantic Council means the Council established by
214 Bilagor
Article 9 of the North Atlantic Treaty of its subsidiary or any bodies authorised to act on its behalf.
2. This Agreement shall apply to the authorities of political
subdivisions of the Contracting Parties, within their territories to
which the Agreement applies extends in accordance with Article
or
XX, applies to the central authorities of those Contracting
as
Parties, provided, however, that property owned by political
subdivisions shall be considered to be property owned by a
not Contracting Party within the meaning of Article Vlll.
ARTICLE
the duty of force and its civilian component and the
a members thereof well their dependents to respect the law of as as the receiving State, and to abstain from activity inconsistent any
with the spirit of the present Agreement, and, particular, from
political activity the receiving State. also the duty of the
any sending State to take measures to that end. necessary
ARTICLE III
On the conditions specified in paragraph 2 of this Article and
subject compliance with the formalities established by the
to
receiving State relating to entry and departure of a force or the
members thereof, such members shall be exempt from passport and
visa regulations and immigration inspection on entering or leaving
Bilagor 215
the territory of a receiving State. They shall also be excempt from the regulations of the receiving State on the registration and control of aliens, but shall not be considered as acquiring right to any permanent residence or domicile the territories of the receiving State.
The following documents only will be required respect of members of a force. They must be presented on demand:
a personal identity card issued by the sending State showing
names, date of birth, rank and number if any, service, and
photograph;
b individual or collective movement order, the language of the
sending State and in the English and French languages, issued by an appropriate agency of the sending State or of the North Atlantic Treaty Organisation and certifying to the status of the individual or group as a member or members of a force and to the movement ordered. The receiving State may require a movement order to be countersigned by its appropriate representative.
Members of a civilian component and dependents shall be so described their passports.
4. If a member of a force or of a civilian component leaves the employ the sending State and not repatriated, the authorities of the sending State shall immediately inform the authorities of the receiving State, giving such particulars as may be required. The authorities of the sending State shall similarly inform the authorities of the receiving State of any member who has absented himself for more than twentyone days.
216 Bilagor
the receiving State has requested the removal from its
territory of member of force civilian component or has made
a a or expulsion order against ex-member of force or of a civilian an an a
component against dependent of a member or exmember, the
or a
authorities of the sending State shall be responsible for receiving
the concerned within their territory otherwise
person own or
disposing of him outside the receiving State. This paragraph shall
apply only to who not nationals of the receiving State
persons are and have entered the receiving State as members of a force or civilian component for the of becoming such members, or purpose
and to the dependents of such persons.
ARTICLE IV
The receiving State shall either
valid, without driving fee, the driving permit
a accept as a test or
licence military driving permit issued the sending State or
or or subdivision thereof to member of force or of a civilian a a a component; or
issue its driving permit licence member of
b own or to any a
force civilian component who holds a driving permit or licence
or
military driving permit issued by the sending State or a
or
subdivision thereof, provided that driving test shall be required.
no
ARTICLE V
Members of a force shall normally wear uniform. Subject to
Bilagor 217
any arrangement to the contrary between the authorities of the
sending and receiving States, the wearing of civilian dress shall be
on the same conditions for members of the forces of the as
receiving State. Regularly constituted units formations of force
or a
shall be in uniform when crossing frontier.
a
Service vehicles of a force civilian component shall or carry,
in addition to their registration number, distinctive nationality
a mark.
ARTICLE VI
Members of a force may possess and condition carry arms, on
that they are authorised to do by their orders. The authorities of
so
the sending State shall give sympathetic consideration to requests
from the receiving State concerning this matter.
ARTICLE VII
Subject to the provisions of this Article,
a the military authorities of the sending State shall have the right
to exercise within the receiving State all criminal and disciplinary
jurisdiction conferred them by the law of the sending State
on over
all persons subject to the military law of that State;
b the authorities of the receiving State shall have jurisdiction over
the members of force civilian component and their dependents a or
with respect to offences committed within the territory of the
218 Bilagor
receiving State and punishable by the law of that State.
The military authorities of the sending State shall have the
a
right exercise exclusive jurisdiction persons subject to the
to over
military law of that State with respect to offences, including
offences relating to its security, punishable by the law of the
sending State, but not by the law 0f the receiving State.
b The authorities of the receiving State shall have the right to
exercise exclusive jurisdiction members of force or civilian over a component and their dependents with respect to offences, including
offences relating to the security of that State, punishable by its law
but not by the law of the sending State.
the of this paragraph and of paragraph 3 of this
c For purposes
Article security offence against a State shall include
a
i treason against the State;
sabotage, espionage violation of law relating to official
ii or any
secrets of that State, secrets relating to the national defence of or that State.
In where the right to exercise jurisdiction concurrent cases
the following rules shall apply:
The military authorities of the sending State shall have the
a
primary right to exercise jurisdiction over a member of a force or
of a civilian component relation to
i offences solely against the property or security of that State,
offences solely against the person or property of another
or member of the force civilian component of that State or of a or dependent;
ii offences arising out of any act or omission done the
Bilagor 219
performance of official duty.
b In the case of any other offence the authorities of the
receiving State shall have the primary right to exercise jurisdiction.
c If the State having the primary right decides not to exercise
jurisdiction, shall notify the authorities of the other State as soon as practicable. The authorities of the State having the primary right shall give sympathetic consideration from to a request the authorities of the other State for waiver of its a right in cases where that other State considers such waiver be of particular to importance.
4. The foregoing provisions of this Article shall imply not any right for the military authorities of the sending State exercise to jurisdiction who nationals of over persons are or ordinarily resident in the receiving State, unless they members of the are force of the sending State.
5. a The authorities of the receiving and sending States shall
assist each other in the arrest of members of force civilian a or component or their dependents in the territory of the receiving State and in handing them the over to authority which to exercise jurisdiction in accordance with the above provisions.
b The authorities of the receiving State shall notify promptly
the military authorities of the sending State of the arrest of any member of a force civilian or component or a dependent.
c The custody of an accused member of a force or civilian
component over whom the receiving State to exercise jurisdiction shall, he the hands of the sending State, remain with that
220 Bilagor
State until he charged by the receiving State.
The authorities of the receiving and sending States shall
a
assist each other in the carrying out of all necessary investigations
into offences, and in the collection and production of evidence,
including the seizure and, in cases, the handing over of proper objects connected with offence. The handing over of such an
objects however, be made subject to their return within the
may,
time specified the authority delivering them.
b The authorities of the Contracting Parties shall notify one
another of the disposition of all cases which there are concurrent
rights to exercise jurisdiction.
death shall be carried in the receiving
a A sentence not out
State by the authorities of the sending State the legislation of the
receiving State does not provide for such punishment a similar
case.
b The authorities of the receiving State shall give sympathetic
consideration request from the authorities of the sending State to a
for assistance in carrying out a sentence of imprisonment pronoun-
ced by the authorities of the sending State under the provision of
this Article within the territory of the receiving State.
Where accused has been tried accordance with the an
provisions of this Article by the authorities of one Contracting
Party and has been acquitted, or has been convicted and serving,
has served, his sentence or has been pardoned, he may not be or
tried again for the offence within the same territory by the
same
authorities of another Contracting Party. I-Iowever, nothing in this
Bilagor 221
paragraph shall prevent the military authorities of the sending State
from trying a member of its force for violation of rules of
any
discipline arising from an act omission which constituted
or an
offence for which he tried by the authorities of another
was
Contracting Party.
Whenever a member of force civilian a or component or a
dependent prosecuted under the jurisdiction of receiving State
a he shall be entitled
a to a prompt and speedy trial;
b to be informed, in advance of trial, of the specific charge
or
charges made against him;
c to be confronted with the witnesses against him;
d to have compulsory process for obtaining witnesses in his
favour, they are within the jurisdiction of the receiving State;
e to have legal representation of his own choice for his
defence or to have free assisted legal representation under the or
conditions prevailing for the time being the receiving State;
t he considers necessary, to have the services of
a
competent interpreter; and
g to communicate with a representative of the Government of
the sending State and, when the rules of the permit, have
court to such a representative present at his trial.
10. a Regularly constituted military units formations of
or a
force shall have the right to police establishments
any camps, or
other premises which they the result of
occupy as an agreement
with the receiving State. The military police of the force take
may
all appropriate to the maintenance of order and
measures ensure
222 Bilagor
security on such premises.
b Outside these premises, such military police shall be
employed only subject to arrangements with the authorities of the
receiving State and in liaison with those authorities, and in so far
such employment necessary to maintain discipline and order
as the members of the force. among
11. Each Contracting Party shall seek such legislation as
deems the adequate security and protection
necessary to ensure
within its territory of installations, equipment, property, records
and official information of other Contracting Parties, and the punishment of who contravene laws enacted for that persons may purpose.
ARTICLE VIII
Each Contracting Party waives all its claims against any other
Contracting Party for damage property owned by and
to any used by its land, air armed services, such damage sea or caused by member employee of the armed services
i was a or an
of the other Contracting Party the execution of his duties in
connexion with the operation of the North Atlantic Treaty; or
ii from the of vehicle, vessel aircraft owned by
arose use any or the other Contracting Party and used by its armed services,
provided either that the vehicle, vessel or aircraft causing the
damage being used in connexion with the operation of the
was North Atlantic Treaty, that the damage was caused to property or being so used.
Bilagor 223
Claims for maritime salvage Contracting Party against
one
any other Contracting Party shall be waived, provided that the
vessel or cargo salved owned by Contracting Party and being
was a
used by its armed services in connexion with the operation of the
North Atlantic Treaty.
a In the case of damage caused or arising as stated in
paragraph l to other property owned by Contracting a Party and located in its territory, the issue of the liability of any other Contracting Party shall be determined and the of damage
amount
shall be assessed, unless the Contracting Parties concerned
agree otherwise, by a sole arbitrator selected in accordance with sub-
paragraph b of this paragraph. The arbitrator shall also decide
any counter-claims arising out of the incident.
same
b The arbitrator referred to sub-paragraph above
a shall
be selected by agreement between the Contracting Parties
concerned from amongst the nationals of the receiving State who hold or have held high judicial office. If the
Contracting Parties
concerned are unable, within two months, the to agree upon arbitrator, either request the Chairman of the North may Atlantic Council Deputies to select with the aforesaid a person qualifications.
c Any decision taken by the arbitrator shall be binding and
conclusive the Contracting Parties.
upon
d The amount of any compensation awarded by the arbitrator
shall be distributed accordance with the provisions of paragraph
5 e i, ii and iii of this article. e The compensation of the arbitrator shall be fixed by
agreement between the Contracting Parties concerned and shall,
224 Bilagor
together with the necessary expenses incidental to the performance
of his duties, be defrayed equal proportions by them.
f Nevertheless, each Contracting Party waives its claim in any
such case where the damage less than:
Belgium: B.fr. 70,000. Luxembourg: L.fr. 70,000. Canada: $l,460. Netherlands: Fl. 5,320.
Denmark: Kr. 9,670. Norway: Kr. 10,000.
France: F.fr. 490,000. Portugal: Es. 40,250.
Iceland: Kr. 22,800. United Kingdom: 2500.
Italy: Li. 850,000. United States: $l,400.
Any other Contracting Party whose property has been damaged in the same incident shall also waive its claim up to the above amount. In the case of considerable variation the rates of exchange between these currencies the Contracting Parties shall
agree on the appropriate adjustments of these amounts.
For the purposes of paragraphs 1 and 2 of this Article the
expression owned by a Contracting Party the case of a vessel
includes a vessel on bare boat charter to that Contracting Party or
requisitioned by on bare boat terms or seized by prize
except to the extent that the risk of loss or liability borne by
some person other than such Contracting Party.
4. Each Contracting Party waives all its claims against other
any
Contracting Party for injury or death suffered by any member of
its armed services while such member was engaged in the performance of his official duties.
Bilagor 225
5. Claims other than contractual claims and those which to paragraphs 6 or 7 of this article apply arising out of acts or omissions of members of force civilian a or component done in the performance of official duty, out of other omission or any act, or occurrence for which a force civilian legally or component responsible, and causing damage the territory of the receiving State to third parties, other than of the Contracting Parties, any shall be dealt with by the receiving State accordance with the following provisions:
a Claims shall be filed, considered and settled
or adjudicated in accordance with the laws and regulations of the receiving State with respect to claims arising from the activities of its armed own forces.
b The receiving State may settle any such claims, and
payment of the amount agreed determined adjudication upon or by shall be made by the receiving State its currency.
c Such payment, whether made pursuant to a settlement or to
adjudication of the case a competent tribunal of the receiving State, or the final adjudication by such tribunal a denying payment, shall be binding and conclusive the Contracting Parties. upon
d Every claim paid by the receiving State shall be communica-
ted to the sending States concerned together with full particulars and a proposed distribution conformity with sub-paragraphs
e
i, ii and iii below. In default of reply within months,
a two the proposed distribution shall be regarded accepted. as
e The cost incurred satisfying claims pursuant to the
preceding sub-paragraphs and paragraph 2 of this Article shall be distributed between the Contracting Parties, follows: as
i Where one sending State alone responsible, the amount
226 Bilagor
awarded or adjudged shall be distributed in the proportion of 25
cent. chargeable to the receiving State and 75 per cent.
per chargeable to the sending State.
ii Where more than one State responsible for the damage,
the amount awarded adjudged shall be distributed equally
or
them: however, the receiving State not one of the
among
States responsible, its contribution shall be half that of each of the
sending States. Where the damage caused by the armed services of the
iii was
Contracting Parties and not possible to attribute specifically
of those armed services, the amount awarded or to one or more
adjudged shall be distributed equally the Contracting Parties
among concerned: however, the receiving State not one of the States
by whose armed services the damage was caused, its contribution
shall be half that of each of the sending States concerned.
half-year, of the paid by the
iv Every a statement sums
receiving State in the course of the half-yearly period in respect
of regarding which the proposed distribution on a
every case percentage basis has been accepted, shall be sent to the sending States concerned, together with request for reimbursement. Such a reimbursement shall be made within the shortest possible time, in
the currency of the receiving State.
In where the application of the provisions of sub-
t cases paragraphs b and of this paragraph would Contracting
e cause a
Party serious hardship, request the North Atlantic Council may to settlement of a different nature. arrange a
g member of force or civilian component shall not be subject
a
proceedings for the enforcement of any judgment given against
any
him in the receiving State a matter arising from the performance
sou 1995:53 Bilagor 227
of his official duties.
h Except in so far as sub.-paragraph e of this paragraph
applies to claims covered by paragraph 2 of this Article, the
provisions of this paragraph shall not apply to claim arising
any out
of or in connexion with the navigation operation of or a ship or the loading, carriage, or discharge of other than claims for
a cargo,
death or personal injury to which paragraph 4 of this article does
not apply.
6. Claims against members of force civilian a or component arising out of tortious acts omissions in the receiving State or not
done in the performance of official duty shall be dealt with in the
following manner:
a The authorities of the receiving State shall consider the claim
and assess compensation to the claimant in fair and just a manner, taking into account all the circumstances of the
case, including the conduct of the injured and shall the
person, prepare a report on matter.
b The report shall be delivered to the authorities of the
sending State, who shall then decide without delay whether they
will offer an ex gratia payment, and of what so, amount.
c an offer of ex gratia payment made, and accepted by
the claimant full satisfaction of his claim, the authorities of the sending State shall make the payment themselves and inform the
authorities of the receiving State of their decision
and of the sum paid.
d Nothing this paragraph shall affect the jurisdiction of the
courts of the receiving State to entertain action against
an a member of a force or of civilian component unless and until there a
228 Bilagor
has been payment in full satisfaction of the claim.
7. Claims arising out of the unauthorized use of any vehicle of the armed services of sending State shall be dealt with in a
accordance with paragraph 6 of this Article, except so far as the
force or civilian component legally responsible.
lf dispute arises to whether tortious act or emission of a as a member of force or civilian component was done in the a a
performance of official duty or as to whether the use of any
vehicle of the armed services of sending State was unauthorised, a the question shall be submitted to an arbitrator appointed in
accordance with paragraph 2 b of this Article, whose decision on
this point shall be final and conclusive.
The sending State shall not claim immunity from the
jurisdiction of the courts of the receiving State for members of a
force civilian component in respect of the civil jurisdiction of
or
the courts of the receiving State except to the extent provided
paragraph 5 g of this Article.
10. The authorities of the sending State and of the receiving
State shall co-operate the procurement of evidence for a fair
hearing and disposal of claims in regard to which the Contracting
Parties are concerned.
Bilagor 229
ARTICLE IX
Members of a force of civilian and their or a component
dependents purchase locally goods for their
may necessary own
consumption, and such services they need, under the
as same
conditions as the nationals of the reeeiving State.
2. Goods which required from local for the are sources subsistence of a force civilian shall
or component normally be purchased through the authorities which purchase such goods for
the armed services of the reeeiving State. In order avoid such
to
purchases having adverse effect the of the
any on economy
reeeiving State, the competent authorities of that State shall
indicate, when necessary, articles the purchase of which should any be restricted forbidden. or
Subject to agreements already force which
or may hereafter be made between the authorised representatives of the
sending and reeeiving State, the authorities of the reeeiving State
shall assume sole responsibility for making suitable
arrangements to make available to force civilian the
a or a component buildings
and grounds which requires, well facilities and services as as connected therewith. These and shall be, agreements arrangements as far as possible, accordance with the regulations governing the accommodation and billeting of similar personnel of the
reeeiving State. In the absence of specific contract to the
a
contrary, the laws of the reeeiving State shall determine the rights
and obligations arising out of the occupation of the buil-
or use
dings, grounds, facilities or services.
230 Bilagor SOU 1995 :S3
4. Local civilian labour requirements of a force or civilian
component shall be satisfied in the same way as the comparable
equirements of the receiving State and with the assisance of the
authorities of the receiving State through the empbyment ex-
changes. The conditions of employment and work, n particular
supplementary payments and conditions for the protection
wages,
of workers, shall be those laid down by the legishtion of the
receiving State. Such civilian workers employed a force or
civilian component shall not be regarded for any purpose as being members of that force or civilian component.
5. When force civilian component has at the place where a or a stationed inadequate medical or dental facilities, .ts members
and their dependents receive medical and dental care,
may
including hospital ization, under the conditions ascomparable
same personnel of the receiving State.
6. The receiving State shall give the most favourable considera-
tion requests for the grant to members of a force or of a civilian to
component of travelling facilities and concessions wih regard to
fares. These facilities and concessions will be the subject of special
be made between the Governments cmcerned. arrangements to
7. Subject to general or particular financial arangements
any between the Contracting Parties, payment in local currency for
goods, accommodation and services furnished under paragraphs
4 and, 5 and of this Article slnll be made necessary,
promptly by the authorities of the force.
Bilagor 231
Neither a force, nor civilian the members a component, nor
thereof, nor their dependents, shall of this Article reason enjoy any exemption from taxes or duties relating to purchases and
services chargeable under the fiscal regulations of the
receiving
State.
ARTICLE X
Where the legal incidence of form any of taxation in the
receiving State depends residence domicile, upon or periods during
which a member of force civilian in the
a or component territory of that State by solely of his being member
reason a of such force or civilian component shall be considered not as periods of residence therein, creating
or as a change of residence or
domicile, for the of such taxation. Members purposes of a force or civilian component shall be from taxation
exempt the receiving State on the salary and emoluments paid them
to as such members
by the sending State or tangible movable the
on any property
presence of which the receiving State due solely their
to temporary presence there.
2. Nothing in this Article shall taxation of
prevent a member of a force or civilian with component respect to any proñtable
enterprise, other than his employment such member, which
as
he may engage the receiving State, and,
except as regards his
salary and emoluments and the tangible movable referred
property
to in paragraph nothing this Article shall
prevent taxation to
which, even regarded having his residence domicile
as or outside
232 Bilagor
the territory of the receiving State, such member liable under
a the law of that State.
Nothing in this Article shall apply to duty as defined in
paragraph 12 of Article XI.
4. For the of this Article the term member of a purposes force shall not include who a national of the any person receiving State.
ARTICLE XI
Save provided expressly to the contrary in this Agreement,
as members of force and of civilian component as well as their a a
dependents shall be subject to the laws and regulations adminis-
tered by the customs authorities of the receiving State. In particular
the customs authorities of the receiving State shall have the right,
under the general conditions laid down by the laws and regulations
of the receiving State, to search members of force or civilian a component and their dependents and to examine their luggage and vehicles, and to seize articles pursuant to such laws and regulations.
The importation and the re-exportation of
a temporary
service vehicles of force civilian component under their own a or
shall be authorised free of duty presentation of a
power on
Bilagor 233
triptyque in the form shown in the Appendix
to this Agreement.
b The temporary importation of such vehicles under their
not own
power shall be governed by paragraph 4 of this Article
and the re-
exportation thereof by paragraph
c Service vehicles of a force or civilian component shall be
exempt from any tax payable of the respect use of vehicles on the roads.
Official documents under official seal shall not be subject to
customs inspection. Couriers, whatever their status, carrying these
documents must be in possession of individual an movement order issued accordance with
paragraph 2 b of Article III. This
movement order shall show the number of despatches carried and
certify that they contain only official documents.
4. A force import free of may duty the equipment for the force
and reasonable quantities of provisions, supplies and other goods for the exclusive use of the force and, where cases such use
permitted by the receiving State, its civilian
component and
dependents. This duty-free importation
shall be subject to the deposit, at the customs office for the place of entry, together with such customs documents shall as be agreed, of a Certificate a
form agreed between the receiving State and the sending State
signed by authorised
a person by the sending State for that purpose. The designation of the authorised person to sign the
certificates well specimens as as of the signatures and stamps to be
used, shall be sent to the customs administration
of the receiving
Not printed here.
234 Bilagor
State.
A member of force or civilian component may, at the time a of his first arrival to take service in the receiving State or at the up time of the first arrival of any dependent to join him, import his personal effects and furniture free of duty for the term of such service.
6. Members of a force or civilian component may import temporarily free of duty their private motor vehicles for the personal use of themselves and their dependents. There no obligation under this Article to grant exemption from taxes payable in respect of the use of roads by private vehicles.
Imports made by the authorities of a force other than for the exclusive of that force and its civilian component, and imports, use other than those dealt with paragraphs 5 and 6 of this Article, effected by members of 8 force or civilian component are not, by of this Article, entitled to any exemption from duty or other reason conditions.
Goods which have been imported duty-free under paragraphs 2 b, 5 or 6 above-be re-exported freely, provided that, the of
a may case
goods imported under paragraph a Certificate, issued in accordance with that paragraph presented to the customs office: the customs authorities, however, may verify that goods reexported are as described in the certiñcate, any, and have in fact been imported under the conditions of paragraphs 2 b, 5
Bilagor
or 6 as the case may be;
b shall not normally be disposed of in the receiving State
way of either sale gift: however,
or particular cases such
disposal may be authorised conditions on imposed by the authorities concerned of the receiving State for instance,
on payment of
duty and tax and compliance with the requirements
of the controls
of trade and exchange.
9. Goods purchased in the
receiving State shall be exported therefrom only accordance with
the regulations force the
receiving State.
10. Special arrangements for crossing frontiers shall be granted
by the customs authorities to regularly constituted
units or
formations, provided that the customs authorities
concerned have
been duly notiñed advance.
ll. Special arrangements shall be made
by the receiving State
so that fuel, oil and lubricants for service use vehicles, aircraft and vessels of a force civilian be or component, may delivered free of all duties and taxes.
12. In paragraphs l-l0 of this Article
duty means customs duties and all other duties
and taxes
payable on importation or exportation, the be,
as case may except dues and taxes which than
are no more charges for services
rendered;
importation includes withdrawal from warehouses
customs or
continuous customs custody, provided that
the goods concerned
236 Bilagor
have not been grown, produced or manufactured the receiving State.
13. The provisions of this Article shall apply to the goods concerned not only when they are imported into or exported from the receiving State, but also when they are in transit through the territory of a Contracting Party, and for this purpose the expression receiving State in this Article shall be regarded as including any Contracting Party through whose territory the goods are passing in transit.
ARTICLE XII
The customs or fiscal authorities of the receiving State may, as a condition of the grant of any customs or fiscal exemption or concession provided for in this Agreement, require such conditions to be observed as they may deem necessary to prevent abuse.
These authorities may refuse any exemption provided for by this Agreement in respect of the importation into the receiving State of articles grown, produced or manufactured in that State which have been exported therefrom without payment of, or upon repayment of, taxes or duties which would have been chargeable but for such exportation. Goods removed from a customs warehouse shall be deemed to be imported they were regarded as having been exported by reason of being deposited the Warehouse.
Bilagor 237
ARTICLE XIII
In order to prevent offences against and fiscal customs laws and regulations, the authorities of the receiving and of the sending States shall assist each other the conduct of enquiries and the collection of evidence.
The authorities of force shall render all assistance a within their power to that articles liable seizure
ensure to by, or on behalf
of, the customs fiscal authorities of the or receiving State are handed to those authorities.
The authorities of force shall render all assistance a within their power to the of duties, ensure payment taxes and penalties payable by members of the force civilian or component or their dependents.
Service vehicles and articles belonging force
to a or to its civilian component, and member not to a of such force civilian or component, seized by the authorities of the receiving State connection with an offence against its fiscal customs or laws or regulations shall be handed over to the appropriate authorities of the force concerned.
ARTICLE XIV
A force, a civilian and the members component thereof, as well as their dependents, shall remain subject
to the foreign
238 Bilagor
exchange regulations of the sending State and shall also be subject to the regulations of the receiving State.
The foreign exchange authorities of the sending and the receiving States may issue special regulations applicable to force a or civilian component or the members thereof as well as to their dependents.
ARTICLE XV
Subject to paragraph 2 of this Article, this Agreement shall remain force the event of hostilities to which the North
Atlantic Treaty applies, except that the provisions for settling
claims in paragraphs 2 and 5 of Article VIII shall not apply to war
damage, and that the provisions of the Agreement, and, in
particular of Articles IIl and VII, shall immediately be reviewed by
the Contracting Parties concerned, who may agree to such
modifications as they may consider desirable regarding the
application of the Agreement between them.
In the event of such hostilities, each of the Contracting
Parties shall have the right, by giving 60 days notice to the other
Contracting Parties, to suspend the application of any of the
provisions of this Agreement so far as concerned. this right
exercised, the Contracting Parties shall immediately consult with
a view to agreeing on suitable provisions to replace the provisions
suspended.
Bilagor 239
ARTICLE XVI
All differences between the Contracting Parties relating the
to
interpretation or application of this Agreement shall be settled by
negotiation between them without outside jurisdicrecourse to any tion. Except where provision made the in express to contrary this Agreement, differences which be settled
carmot by direct
negotiation shall be referred to the North Atlantic Council.
ARTICLE XVII
Any Contracting Party at time the revision of
may any request any Article of this Agreement. The request shall be addressed to the North Atlantic Council.
240 Bilagor
BILAGA 4
12.4 Annex C to Memorandum of Under-
standing concerning the cooperation on the
Formation of Baltic Batta-
a Peacekeeping
lion.
STATUS OF PERSONNEL OF THE ARMED FORCES AND OF CIVIL SERVANTS OF THE SUPPORTING STATES VISITING THE BALTIC STATES
SECTION I INTRODUCTION -
This Annex records the understandings which have been reached between the supporting States and the Baltic States to the status of members of the armed forces and of civil cover servants of the supporting States who are visiting the Baltic States for training, exercises or other official purposes.
SECTION DEFINITIONS - 2. In this Annex the following defmitions apply:
Bilagor 241
a. receiving State means the Baltic State whose on territory the training, exercise or other official visit conducted under the conditions set out in this Memorandum of Understanding.
sending State means the supporting State, whose personnel are deployed to the receiving State for the of purpose training, exercising or visiting ofñcially under conditions set out this Memorandum of Understanding.
c. personnel of the sending State members means of the armed forces or civil servants of the sending State.
authorities of the sending State means those authorities of the sending State or other officials of the sending State who are empowered by its law to enforce the law and regulations of that State with respect to members of its armed forces and its civil servants, or other official representatives of the sending State.
e. authorities of the receiving State means those authorities of the receiving State who are empowered by its law enforce to the law of that State with respect to its citizens.
SECTION III NUMBER§ -
The number of individuals from the personnel of the sending State participating in training exercise any or or other official visit will be subject to limits be determined between to the receiving State and the sending State prior visit. to any
242 Bilagor
SECTION IV STATUS -
4. Military personnel from the sending State visiting a receiving State will remain for all purposes members of the Armed Forces
of the sending State concerned. They will be under the command
of the military authorities of their respective sending State and at all times subject to the Service Law and regulations of the military authorities of their sending State.
Jurisdiction
5. The personnel of the sending State visiting the receiving State will be obliged to respect the laws and traditions of the receiving State at all times, and to abstain from activity inconsistent with any the spirit of this Memorandum and in particular from any political activity in the receiving State. the responsibility of the authorities of the sending State to take the necessary measures to that end.
6. In cases of criminal and civil proceedings against the personnel of the sending State, the receiving State and the sending State will mutually determine which of the receiving State or the sending State will exercise jurisdiction, against a presumption that the offence committed in the course of duty the sending State will normally exercise jurisdiction. Notwithstanding these provisions,
the receiving State will give sympathetic consideration to any
request from sending State to exercise jurisdiction a specific a
Bilagor 243
C888.
ln cases covered by paragraph 6 where the receiving State exercies jurisdiction member of the over a personnel of the sending State, the receiving State will, in where cases sentence pronounced and on the request of the authorities of the sending State, transfer into the custody of the sending State the member of the
personnel of the sending State concerned that the so sentence may be carried out the territory of the on sending State.
Any police action involving personnel of the sending State will be notified to the Ambassador of the sending State other or designated authorities of the sending State. Any personnel of the sending State arrested the authorities of the receiving State will be released, into the on request, custody of the Ambassador of the sending State or other designated authorities of the
sending State.
Qlaims 1
The receiving State and the sending State will waive all claims
against each other for loss suffered, either resulting from damage to its property death injury of its or or personnel, caused by a member of the personnel of the other State done the course of
Owing to Finnish national legislation Section IV, paragraphs 10 and ll will not apply to Finland. Finland will make her own arrangements with Baltic States. Owing to Danish national legislation, Section IV, paragraphs 10 and 11 will not apply to Denmark before parlimentary
budgetary approval has been obtained.
244 Bilagor
duty in the receiving State.
In cases where the participants concerned, after consulting, judge actions resulting in a claim to be grossly negligent or intentional, the participants may re-apportion the payment of the claim between themselves.
10. The receiving State will deal with, accordance with its laws, and settle all third party claims for loss of and damage
to property and injury including death resulting from injury
arising from any acts or omissions on the part of the personnel of
the sending State done in the performance of official duties the
receiving State. The costs of settlement of all such claims will be
shared equally between the sending State and the receiving State.
ll. Third party claims for loss, damage, injury or death
arising out of acts or omissions in the receiving State by the
personnel of the sending State not done in the performance of
official duty will be considered by the authorities of the sending
State, who will decide whether they will offer ex-gratia payment
to the injured party and so what amount.
weapons
12. The personnel of the sending State may on duty carry
weapons the receiving State as required for the purposes of
exercises and training.
Bilagor 245
Uniform
13. The military personnel
of the sending State will wear the uniform and insignia of the sending State when on duty training or
in the receiving State.
Driving Licences
14. The receiving State will
accept as valid current civilian
or military driving licences issued the sending State and military driving licences held by the personnel
of the sending State.
Imports and Exports
15. The sending State
a. may import, free of duty and
without licence, into the
receiving State equipment and supplies
required in connection with visits covered under this Annex.
b. Such equipment and supplies will not be disposed of the
receiving State without prior permission
of the receiving State, they may however, be exported into the sending State free of export duty and without export licence.
c. In this paragraph duty means customs duty, purchase
tax and all duties and taxes payable importation on and exportation.
Taxation
16. The personnel of the sending State will be exempt from
Bilagor
the their and allowances and
income tax, by receiving State on pay
also be from other form of direct taxation and will exempt any of of Insurance Contributions to the from payment any type
receiving State.
Qygrflying ggg Airfiçlg Fagiliti§
The receiving State will afford overflying rights and
17. for the military aircraft of the sending State and airfield facilities
their Operating in of visits covered by this personnel support
Annex.
18. Personnel of the sending State shall carry valid passport of valid visa needed. Should visas be
and be in possession
required they will be obtained at no cost.
Bilagor 247
BILAGA 5
12.5 Exempel på svensk deklaration inför
internationell utbildning i fredsbevarande
verksamhet
DECLARATION
DEFINITIONS
Visiting Foreign personnel will consist of
members of the
Foreign armed forces and of civilian observers.
Foreign authorities those Foreign
means authorities who are
empowered by its law to enforce the law with
respect to members
of the Foreign armed forces other
or official representatives of the
Foreign State.
Swedish authorities means those Swedish authorities who are
empowered by Swedish law enforce the
to law with respect to Swedish citizens.
QQNSTRAINTS
This declaration does not intend ignore to national legislation
or
international agreements. Should disagreements
occur, national
248 Bilagor
legislation international agreements will prevail. or
CODE OF CONDUCT
the duty of the visiting Foreign personnel to respect
Swedish law, and to abstain from any activity inconsistent with the
spirit of this declaration, and, in particular, from any political
activity in Sweden. also the duty of the Foreign authorities to take necessary measures to that end.
4. TERMS OF STAY
the duty of the Foreign authorities, in accordance with
established diplomatic procedures, to apply for permission for the
visiting Foreign personnel to enter and stay in Sweden.
Valid passport and military identity cards issued by the
Foreign State and the appropriate movement order will be the only
requirement for entering the Swedish territory for the visiting Foreign personnel.
A11 Foreign personnel shall be subject to the laws and regulations administered by the Swedish customs authorities.
4. Temporary import and export of military equipment and
personal military equipment intended exclusively for the use of the
Foreign personnel during the Exercise will be free from customs
Bilagor 249
charges, excise duties and taxation whatever its nature. The
Foreign State shall apply for permission to import and export military vehicles and radio communication equipment. The Foreign State will not be allowed to import
weapons or annnunition.
5. The Swedish diplomatic authorities in the Foreign State will assist the Foreign authorities in getting the
necessary permissions etc.
Goods purchased Sweden
shall be exported therefrom only
in accordance with the regulations force Sweden.
i DRESS CODE AND THE POSSESSION AND CARRYING F WEAP N AND AMM NITI N
The visiting military personnel shall rule
as a wear uniform.
The wearing of civilian clothes will
be subject to arrangement
between the Foreign authorities and the Swedish
authorities.
The Foreign units and personnel
participating the Exercise
will not bring with them kind of issued
any or organic weaponry or parts hereof, explosive ordnance, ammunition or parts hereof
to the territory of Sweden. Weaponry herein defined as all calibers of handguns, unit organic weapons, bayonets and knives.
The Swedish Armed Forces will provide
participating units and
personnel with the and ammunition weaponry necessary for the conduct of the exercise. The Swedish Armed Forces are responsible for sufficient and safe
weapons-training of the personnel
250 Bilagor
accordance with the applicable Swedish safety rules. Henceforth, the participating Foreign units and personnel will the issued and ammunition at the discretion of only use weapons the Swedish liason officer, Swedish weapons instructors or safety ofñcers.
DRIVING LIQENQE
The Swedish authorities shall accept valid, without a driving as fee, the driving permit licence military driving permit test or or or issued Foreign State sub-division thereof, condition by the or a on that the driving licence permit issued Roman types. or
7 J URISDICTION
Sweden has jurisdiction over visiting personnel.
The Swedish authorities will promptly notify the Foreign military authorities of the arrest of any of its personnel.
The Swedish and Foreign authorities will assist each other in of all investigations into offences, and the carrying out necessary collection and production of evidence, including the seizure the the handing of objects connected with and, in proper cases, over The handing of such objects however, be an offence. over may, their within the time specified by the made subject to return authority delivering them.
Bilagor 251
4. Where an accused has been tried accordance with the provisions of this Declaration and has been acquitted, or has been convicted and serving, or has served, hisher sentence has or been pardoned, heshe should not be tried again for the same
offence within the territory
same by the Foreign military authoriti-
es. However, nothing in this paragraph shall prevent the Foreign military authorities from trying member of
a its force for any
violation of rules of discipline arising from an act omission
or which constituted offence for which heshe an was tried the Swedish authorities.
If visiting Foreign personnel
prosecuted under Swedish
jurisdiction heshe shall be entitled
a. to a prompt and speedy trial;
to be informed, in advance of trial, of the specific charge or charges made against himher;
c. to be confronted with the witnesses against himher;
to have compulsory for process obtaining witnesses hisher favour, they within the jurisdiction
are of Sweden;
e. to have legal representation of hisher
own choice for hisher defence to have free assisted
or or legal representation under the conditions prevailing for the time being Sweden;
heshe considers have necessary, to the services of a
competent interpreter; and
to communicate with a representative of the
Foreign Govern-
ment and, when the rules of the perrnit, court to have such a representative present at hisher trial.
252 Bilagor
LIABlLITY TO PAY DAMAGE§
The Swedish and Foreign Government will waive all claims
against each other for loss suffered, either resulting from damage
its death injury of its personnel, caused by a
to property or or
member of the personnel of the other government done in the
of duty on Swedish territory.
course
2. The Swedish government will deal with, accordance with Swedish law, and settle all third party claims for loss of and
damage property and injury including death resulting from
to
injury arising from acts omissions on the part of the
any or
Foreign personnel done the performance of official duties on
Swedish territory. The costs of settlement of all such claims will
be shared equally between the governments of Sweden and the
Foreign State.
Third claims for loss, damage, injury or death arising
party
the Swedish territory by the Foreign
out of acts or omissions on
personnel done in the performance of duty will be determined
not according to Swedish law.
4. The liability damages to the visiting Foreign personnel
to pay
for claims for loss, damage, injury death arising out of acts or
or
omissions the Swedish territory by the Swedish personnel not
on
done in the performance of duty will be determined according to
Swedish law.
Bilagor 253
REPATRIATION
If any of the visiting personnel leaves the employ of the Foreign State heshe shall be repatriated.
If the Kingdom of Sweden the removal from requests its
territory of any of the visiting personnel the Foreign authorities
shall be responsible for receiving the concerned within person their
own territory or otherwise disposing of himher outside Swedish
territory.
In case the Foreign authorities the repatriation request of any
of the visiting personnel, the Swedish
authorities will give sympathetic consideration to such a request.
10. SUPPORT
Sweden will provide at charge the Foreign State no to and the visiting Foreign personnel accommodation, nourishment, transportation within the exercise and the area, use of the equipment and the training area for the Exercise.
11. MEDICAL AND DENTAL CARE
The visiting personnel receive medical
may and dental care,
including hospitalization under the conditions
same as comparable Swedish personnel.
254 Bilagor
12. FINAL STATEMENT
This declaration will only and exclusively serve the purposes of the Exercise.
obligation under international law and will
will not create any
not be considered as a precedent.
in the Exercise, Sweden and the Foreign State 2. Participating
will take cognizance of this declaration.
declaration will effect the status of the This no way
visiting personnel under international law.
Bilagor 255
BILAGA 6
12.6 Sammanställning över rätten till sjuk-
vårdsförmåner i andra länder
Konventionsland Med- Alla Legiti- Personer Utborgare försäkrade rnations- omfattade sända krav av Wien-
konv.
Australien intyg x x eller pass Norden intyg x x Frankrike x intyg x Tyskland intyg x Grekland intyg x Italien intyg
Luxemburg intyg x Nederländerna intyg x Polen intyg x x eller pass Portugal intyg x x Quebec x intyg
Spanien intyg x Storbritannien och intyg x x Nordirland eller pass Algeriet intyg x x
eller pass Ungern pass Österrike intyg x Israel intyg
256 Bilagor
Även medborgare i andra under med vilka både Sverige om Frankrike har ingått avtal om social trygghet 2 Oavsett medborgarskap 9 Gäller endast vid vistelse kortare ån 3 månader Endast för den arbetar eller studerar för kortare tid än ett år som 5 Endast sjukhusvård ° Endast förlossningsvård
Statens offentliga utredningar
1995 Kronologisk förteckning
Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K. 2. ArbetsföretagEn ny möjlighetför arbetslösa. A. 4l Allmänbehörighet - för högskolestudier. U. . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. - 42.Framtidsanpassad Gotlandstrañk. K. 4. Långtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning. - Ju. 5. Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju. SlutbetänkandePrioriteringsutredningen. av 45.Grundvattenskydd. M. 6. Muskövarvets framtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet 7. Obligatoriska arbetsplatskontakter for arbetslösa. A. i asylprocessen. A. Pensionsrättigheter ochbodelning.Ju. 47.Tvângsmedel enligt27och28kap.RB 9. Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. polislagen. Ju. samt 10. Översyn skattebrottslagen. Fi. av 48.EG-anpassade körkortsregler. K. ll.Nya konsumentregler. Ju. 49.Prognoser över inkomster statens ochutgifter. Fi. 12.MervärdesskattNyatidpunkterför - 50.Kunskapslâgetkärnavfallsomradet 1995.M. redovisning ochbetalningFi. 51 Elförsörjning i ofred.N. 13.Analys Försvarsmaktens ekonomi. . av Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu. av 14.Ny Elmarknad Bilagedel.N. + 53.Sarnverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö. l5. Könshandeln. S. 16.Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige. 17.Homosexuell prostitution.S. 18.Konsti offentligmiljö. Ku. 19.Ettsäkraresamhälle.Fö. 20.Utan stannar Sverige.Fö. 21 Staden på vattenutanvatten. Fö. . 22.Radioaktiva ämnenslår jordbruki Skåne.Fö. ut 23.Brist elektronikkomponenter. Fö. 24.Gasmoln lamslárUppsala.Fö. 25.Samordnad ochintegrerad tågtrafik Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. 26.Underhállsbidrag ochbidragsförskott, DelA och Del B. 27.Regional framtid bilagor.C. + 28.Lagen om vissainternationella sanktioner - en översyn.UD. 29.Civilt bruk av försvarets resurserregelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. 30.Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 31.Ettvidareutvecklar miljöklassystem i EU.M. 32.lT ochverksamhetsfornyelse inomrättsväsendet. Förslagtill nya samverkansforrner. Ju. 33.Ersättning för ideellskadavid personskada. Ju. 34.Kompetens för strukturomvandling. A. 35.Avgifterinomhandikappområdet. S. 36.Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. - Fi. 37.van dagligablad stöd till svenskdagspress. Ku. - 38,YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial yrkesutbildning. U. 39.Somereflections SwedishLabourMarket on Policy,A. Någrautländska forskares syn påsvensk arbetsmarknadspolitik. A.
1995 Statens offentliga utredningar
förteckning
Systematisk
Finansdepartementet Justitiedepartementet
Grön diesel miljö- och hälsorisker. [3] Pensionsrättigheter och bodelning. [8] - Lángtidsutredningen 1995. [4] Nya konsumentregler. [9] rättsväsendet. Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. lT och verksamhetsförnyelse inom [10] till satnverkansformer. [32] Översynav skattebrottslagen. Förslag nya Nya tidpunkter för skada vid personskada. [33] Mervärdesskatt - Ersättning för ideell [43] redovisning och betalning. [12] Sambandet Redovisning Beskattning. - och sanktioner samlad redovisninng. [36] organisation. [44] Förmåner - en Aktiebolagets och utgifter. [[49] RB Prognoser överstatens inkomster Tvángsmedel enligt 27 och 28kap.
samt polislagen. [47] Utbildningsdepartementet
Godtrosförvärv stöldgods [52] av Kvalificerad eftergymnasial Yrkeshögskolan -
Utrikesdepartementet yrkesutbildning. [38]
behörighet för högskolestudier. [41] internationella sanktioner Allmän Lagenom vissa
en Översyn. [28] Arbetsmarknadsdepartementet -
Försvarsdepartementet En möjlighet for arbetslösa. [2] Arbetsföretag - ny Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösaa. [7] Muskövarvets framtid. [6] Kompetens för strukturomvandling. [34] Försvarsmaktens ekonomi. [13] Analysav Swedish Labour Market [19] Some reflections on Ett säkrare samhälle. Policy. [39] Utan stannar Sverige. [20] Några utländska forskares syn svensk Staden vatten utan vatten. [21] [22] arbetsmarknadspolitik. [39] Radioaktiva ämnen slårut jordbruk i Skåne. Effektivare styrning och rättssäkerhet Brist på elektronikkomponenter. [23] [24] i asylproccssen. [46] Gasmoln lamslár Uppsala.
Civilt bruk av försvarets resurser - Kulturdepartementet erfarenheter helikoptrar. [29] regelverken. , rättsliga regleringen. [53] Konst i offentlig miljö. [18] Samverkan för fred. Den blad Pstöd till svensk dagspress..[37] Vart dagliga -
Socialdepartementet Näringsdepartementet
Värdens svåra val. Prioriteringsutredningen. [5] Ett renodlat näringsförbud. [1] slutbetänkande av Ny Elmarknad+ Bilagedel. [14] Könshandeln. [15] prostitutionen i Sverige. [16] Elförsörjning i ofred. [51] Socialt arbete mot
Homosexuell prostitution. [17] Civildepartementet Underhållsbidrag och bidragsförskott, [26] Regional framtid + bilagor. [27] DelA och Del B.
Avgifter inom handikappområdet. [35] Miljödepartementet
Kommunikationsdepartementet Miljöklassning bensin. [30] Alkylat och av tågtrafik Ett vidareutvecklar miljöklassystem i EU. [31] Samordnad och integrerad
och i Mälardalsregionen. [25] Grundvattenskydd. [45] Arlandabanan Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1995. [550] Älvsäkerhet. [40]
Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42]
EG-anpassade körkortsregler. [48]