Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

.

x.. .

k

x Å

.

min

w Statens offentliga utredningar

WW 1998:42

w Försvarsdepartementet

Försvarsmakts

gemensam för framtida krav

utbildning

i

Slutbetänkande av

Utredningen Försvarsmaktens skolverksamhet

om Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss, Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20889-X Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen

för Försvarsdepartementet

Genom beslut den 5 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av det militära försvarets skolverksamhet.

Med stöd av bemyndigandet förordnade dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, landshövding Gunnar Björk till särskild utredare. Till sekreterare i utredningen utsågs departementssekreterare Jan-Olof Lind. I utredningsarbetet har även biträdande utredningssekretare Ingmarie Lundh deltagit.

Experter i utredningen har varit departementsrådet Gösta Sandgren, Försvarsdepartementet, generalmajor Curt Westberg, Försvarsmakten samt överste Urban Hansson, Försvarshögskolan.

Överste Åke Jansson och överstelöjtnant Ronnie Åbrandt,

Försvarsmakten, har under utredningsarbetet agerat som Försvarsmaktens kontaktpersoner mot utredningen.

Arbetet har bedrivits under benämningen utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet.

Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet SOU

l998z42 F Örsvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav.

Stockholm den l0 mars 1998

Gunnar Björk

/Jan-Olof Lind

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Den särskilde utredaren har haft uppgift att lämna förslag som som skall visa hur utbildningsverksamheten för främst anställd personal inom Försvarsmakten kan bedrivas och samordnas, så att de samlade resurserna utnyttjas bättre.

l föreliggande slutbetänkande behandlas i första hand

en

framtida struktur för officersutbildningen, både vad gäller den nivåhöjande och den icke nivåhöjande utbildningsverksamheten. Områden som också behandlas är ledningsförhållandet och profileringen av de organisationsenheter ingår i

som

Militärhögskolan.

Bakgrund

l utredningens delbetänkande SOU 1997:112, En samordnad

/nilitär skolorganisation föreslogs bl.a. att Militärhögskola

en

skulle inrättas för delar av den inledande officersutbildningen motsvarande dagens officers- och krigshögskoleprogram.

Regeringen och sedermera riksdagen bejakade under hösten

1997 utredningens förslag och därmed beslöts tre av

organisationsenheter för försvarsmaktsgemensam utbildning skall

inrättas. Mot denna bakgrund har utredningen fortsatt sitt arbete med att mer i detalj utforma struktur för en ny

officersutbildningen.

l 0 Sammanfattning

Krav på framtidens officer

Arbetet med att utforma utbildningsstruktur har i flera en ny avseenden tagit sin utgångspunkt från de krav som kommer att ställas på framtidens officerare. l detta avseende har de nya och förändrade uppgifterna för Försvarsmakten beaktats. Några exempel detta är:

att omfattningen internationella insatser, där svenska av officerare är deltar, tenderar att öka,

att det civila samhället skall kunna stödjas vid svåra 0

påfrestningar i fred,

den riksdagen beslutade anpassningsprincipen skall

0 att av kunna tillämpas,

officeren både måste kunna behärska och kunna dra fördelar 0 att den snabba utvecklingen inom bl.a. teknik och lT-området. av

den miljö officeren potentiellt skall verka i blir alltmer

0 att som svårförutsägbar och diffus,

Utredningen har också lagt stor vikt vid samordning av

utbildingsverksamheten, t.ex. i avseendet att en enhetlig

utbildningsstruktur skall organiseras. Förutom detta har även Försvarsmaktens behov olika kompetenser beaktats samt av förhållandet att blivande officerare kommer att ha en högst varierande bakgrund då officersutbildningen påbörjas. Sammantaget har detta lett till slutsatsen att flexibel och en

anpassningsbar utbildningsstruktur måste skapas.

Utredningens förslag en ny utbildningsstruktur

om

De förslag lämnas avseende ny utbildningsstruktur är som en följande:

SOU l998z42 Sammanfattning I I

0 Inrätta ett yrkesofficersprogranz för den grundläggande yrkesofficersutbildningen motsvarande 80 poäng. I programmet

skall ingå försvarsmaktsgemensam och försvarsgrensgemensam utbildning samt befattningsutbildning. 25 procent

av programmet skall vara avdelat för individuella val i form s.k. av specialkurser. De gemensamma utbildningsdelarna skall

bedrivas vid Militärhögskolan medan befattningsutbildningen

skall bedrivas vid olika funktionsskolor.

0 Inrätta ett taktiskt program inom ramen för den nivåhöjande yrkesofficersutbildningen motsvarande 40 poäng. I programmet

skall ingå forsvarsmaktsgemensam och/eller försvarsgrensgemensam utbildning samt befattningsutbildning. De

gemensamma utbildningsdelarna skall bedrivas vid Militärhögskolan medan befattningsutbildningen skall bedrivas vid olika funktionsskolor.

0 Inrätta ett fackprogram motsvarande 40 poäng. Programmet skall ge ofñceren möjlighet att utvecklas inom ett ämnesområde som denne har särskilt intresse av eller fallenhet för och som samtidigt fyller ett Försvarsmaktens av kompetensbehov. Programmet skall inte obligatoriskt. vara Officeren skall kunna genomgå utbildningen vid lämpligt tillfälle under sin karriär.

0 Inrätta ett stabsprogram inom ramen för den högre nivåhöjande yrkesofficersutbildningen motsvarande 40 poäng. Programmet

är anpassat efter övriga utbildningsprogram.

0 Inrätta ett chekprogram inom ramen för den högre nivåhöjande yrkesofficersutbildningen motsvarande högst 100 poäng. Programmet är anpassat efter övriga utbildningsprogram.

0 Inrätta ett reservojfcersprogram för den grundläggande reservofficersutbildningen motsvarande 40 poäng. Programmet

l2 Sammanfattning

bör kunna kompletteras med ytterligare utbildning för att tillgodose behov alternativa uppgifter för reservofflcerarna. av Efterföljande nivåhöjande utbildningar bör utformas som kurser. Härvidlag sammanförs bl.a. de två högre nivåhöjande utbildningarna till en enda kurs.

Vad gäller lednings- och samordningsfrågan för den

utbildingsverksamhet skall bedrivas bl.a. vid

som Militärhögskolan föreslår utredningen att en gemensam

utbildningsstruktur för alla nivåer skapas, där Försvarshögskolan

roll för: får en samordnande

kvalitetssäkring och meritvärdering,

samarbete med det övriga högskoleväsendet, den röda tråden i utbildningsverksamheten.

Beträffande resursåtgången noterar utredningen, att de stora besparingarna föreslagna förändringar redan redovisats som ett av resultat föreslagna strukturella förändringarna. Dessa av

redovisades i utredningens delbetänkande. Den utbildningsstruktur föreslagits måste bedömas lång sikt, både vad gäller

som nu monetära och icke-monetära effekter. Utredningens sammantagna bedömning dock det finns klara resursmässiga skäl för att är att införa den utbildningsstrukturen. nya

Avslutningsvis konstaterar utredningen att den föreslagna utbildningsstrukturen bedöms den nu pågående processen gynna med att akademisera officersprogrammen.

2 Inledning

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 5 december 1996 om direktiv för utredningen Försvarsmaktens om

skolverksamhet Dir 1996: 101, bilaga 1. Samtidigt bemyndigades

dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare.

Departementschefen utsåg med stöd bemyndigandet av landshövding Gunnar Björk såsom särskild utredare. Till utredningssekreterare förordnades därefter departementssekreteraren Jan-Olof Lind.

Enligt regeringens direktiv skulle de slutliga förslagen från utredaren lämnas senast den 2 januari 1998. Utredningen har

emellertid begärt förlängd utredningstid, vilket beviljades

genom regeringsbeslut den 13 november 1997. Tidpunkt för överlämnandet av slutbetänkandet har fastställts till den 10 1998. mars

Det övergripande utredningsuppdraget innebär att förslag skall

lämnas som syftar till att visa hur utbildningsverksamheten för främst anställd personal inom Försvarsmakten kan bedrivas och samordnas så att de samlade utnyttjas bättre. resurserna

l föreliggande slutbetänkande behandlas huvudsakligen förslag

till ny inriktning och utformning avseende officersutbildningen. Detta har bl.a. skett mot bakgrund det förslag av om en

försvarsmaktsgemensam organisationsenhet för utbildning i det

följande benämnt "Militärhögskolan" som presenterades i

14 Inledning

utredningens delbetänkande "En .samordnad militär

skolorganisation" SOU 1997:1 12 den 11 augusti 1997.

1 Uppdraget

I den skrivelse inledningsvis överlämnades utredningen som av till regeringen den 16 januari 1997 och b1.a. innehöll förslag som till inriktning För det fortsatta utredningsarbetet, konstaterades att utifrån det övergripande uppdraget olika områden föremål var sex för behandling inom för utredningens arbete. Dessa var ramen Följande:

specialist- och fackutbildning för Försvarsmaktens personal,

0 organisatorisk grundstruktur,

sammanhållen officersutbildning gemensam för hela 0 en Försvarsmakten,

ändamålsenlig uppdelning mellan intern och extern

0 en nivåhöjande utbildning,

utnyttjande civila utbildningsresurser samt samordning inom o av F örsvarssektorn,

civila utbildningsbehov i försvarsanknutna frågor. 0

1 enlighet med utredningsdirektiven fokuserades den första utredningsfasen i allt väsentligt till frågeställningar och förslag den organisatoriska grundstrukturen för skol- och

rörande Härigenom kom även utrednings-

utbildningsverksamheten. områdena specialist- och fackutbildning för Försvarsmaktens

Se vidare utredningens promemoria 1997-01-04, dnr 97/UFS/B100l

Inledning 15

personal samt en sammanhållen officersutbildning gemensam för hela Försvarsmakten att hanteras i viss utsträckning.

Vid de samtal som utredningen inför den andra fasen av utredningsarbetet fört med Försvarsdepartementet uppdragsgivaren, nåddes enighet om att slutbetänkandet i första hand skall behandla frågeställningar och förslag rörande en ny struktur för

officersutbildningen. Övriga utredningsområden, förutom den

organisatoriska grundstrukturen, har därmed hanterats med utgångspunkt från arbetet med att utforma en ny struktur för officersutbildningen.

De förslag som utredningen presenterade i sitt delbetänkande SOU 1997:112 avsåg således ett antal förändringar av organisatorisk karaktär. Ett av de mer genomgripande förslagen berörde de utbildningar som hittills bedrivits vid de olika Officersoch Krigshögskolorna. Förslaget innebar i övergripande termer att flygvapnets och marinens officers- och krigshögskolor samt arméns motsvarande skolor inklusive krigsskolan inordnades i en gemensam Militärhögskola med tre enheter lokaliserade till Halmstad, Stockholm och Östersund.

Utgångspunkt för ovanstående förslag var dels de i utredningsdirektiven angivna riktlinjerna om en sammanhållen Officersutbildning, dels att det efter genomförda analyser inom ramen för utredningens interna beredningsprocess visade sig att de aktuella skolorna i många avseenden bedriver likartad utbildning. Den i

delbetänkandet redovisade konsekvensanalysenz visade bl.a. att

betydande samordningsvinster skulle kunna uppnås samtidigt som utbildningens kvalitet skulle kunna främjas åtgärden. l genom sammanhanget framhöll utredningen att den exakta utformningen utbildningsverksamheten liksom fördelningen mellan av Militärhögskolan och specifika fack-, funktions- och/eller stridsskolor skulle hanteras inom ramen för utredningens slutbetänkande.

2 Se vidare SOU 1197:112, sid 40.

Inledning l6

2.2 Arbetsformer

Den arbetsmetodik utredningen tillämpat utgörs av att ett som

specificerade utredningsuppdrag överlämnats till

antal

och Försvarshögskolan för analys och

Försvarsmakten bearbetning. Härigenom har berörda myndigheter haft möjlighet

presentera förslag till lösningar olika problemställningar som

att relevanta för utredningsarbetet. utredningen ansett vara har gjort fortlöpande avdömningar basis de svar Utredningen av inkommit, vilka därefter legat till grund för det fortsatta som förslag i föreliggande slutbetänkande arbetet. De som presenteras därmed i många avseenden de förslag som utgörs av myndigheterna inkommit med.

Utredningens departementsrådet Gösta Sandgren,

experter,

Försvarsdepartementet, generalmajor Curt Westberg,

Urban Hansson, Försvarshögskolan, Försvarsmakten samt överste

har deltagit vid de sammanträden som genomförts.

sammanträden har överste Åke Jansson samt Vi dessa även överstelöjtnant Ronnie Åbrandt, Försvarsmakten, deltagit. Dessa det fortlöpande arbetet fungerat utredningens har under som kontaktpersoner gentemot Försvarsmakten.

Ovanstående expert- och sakkunskaper har varit av personers stor betydelse för utredningens arbete.

utredningsarbetet har lämnats till berörda Information om varvid de givits möjlighet att framföra

arbetstagarorganisationer,

de frågor utredningen hanterat. Offlcersförbundet synpunkter överlämnat skrivelse med synpunkter ofñcershar även en utbildningens utformning.

Inledning 17

2.3 Avgränsningar

Följande huvudsakliga avgränsningar har varit styrande för

utredningsarbetet:

0 De utbildningsverksamheter behandlats berör i första hand som annan personal än värnpliktiga. Grundutbildning av värnpliktiga och andra totalförsvarspliktiga har varit Föremål för utredningens arbete. De förslag lämnas kan dock som indirekt påverka grundutbildningen värnpliktiga och andra av

totalförsvarspliktiga.

0 Arbetet har i första hand fokuserats till de inledande

officersutbildningarna, såväl obligatoriska icke

som

obligatoriska utbildningsprogram. Efterföljande ofñcersutbild-

ningar vid Försvarshögskolan har behandlats med utgångspunkt från de inledande utbildningarna.

0 Den organisatoriska grundstrukturen samt den konkreta mer genomförandeprocessen utredningens tidigare förslag har av inte varit förmål för ytterligare behandling.

0 l enlighet med direktiven har utredningen inte behandlat

antagningsförfaranden, förkunskapskrav, befordringsgång etc.

Det kan dock inte uteslutas, att dessa områden kan komma att påverkas av utredningens förslag.

0 Riktlinjer för den konkreta genomförandeprocessen de i av

slutbetänkandet presenterade förslagen har inte behandlats.

Utredningen har förutsatt viss detaljplanering kan komma att en att aktualiseras basis utredningens förslag. Under av

förutsättning att behandlingen utredningens förslag hanteras

av skyndsamt, bör den första utbildningen i det systemet nya kunna påbörjas under andra halvåret 1999. av

18 Inledning

Utredningen har inte behandlat frågorna meritvärdering och 0 om examinationsrätt för Försvarshögskolan. Dessa frågor hanteras för närvarande regeringen mot bakgrund den framställan av av tidigare inlämnats från Försvarsmakten och som Försvarshögskolan. Utredningen har emellertid beaktat myndigheternas framställan under det fortlöpande utredningsarbetet.

Frågan det offentliga åtagandet och eventuella 0 om

regionalpolitiska konsekvenser har behandlats i utredningens

delbetänkande.

Vad gäller räddningstjänstutbildningen har utredningsområdet

samordnats med den parallellt pågående utredningen Mål

om och medel för Statens räddningsverk. Förslag inom detta område kommer att presenteras gemensamt i betänkandet från utredningen Statens Räddningsverk. om

3 Bakgrund

3.1 delbetänkande

Utredningens

Föreliggande slutbetänkande bygger på utredningens delbetänkande En samordnad militär skolorganisation SOU 1997:112 vilken överlämnades till regeringen den 11 augusti

1997. Ett av de mest genomgripande förslagen i delbetänkandet

var inrättandet Militärhögskola for den grundläggande och av en

inledande ofñcersutbildningen, dvs. motsvarande dagens Officersoch krigshögskoleprogram.

Bakgrunden till ovanstående förslag bl.a. ett var

utredningsuppdrag som överlämnades till Försvarsmakten for analys och bearbetning. Den övergripande frågeställningen

var

huruvida det var möjligt att, med nuvarande utbildningsstruktur för ofñcers- respektive krigshögskoleprogrammen, organisera

en en-

alternativt tvåmånaders försvarsmaktsgemensam utbildning. Det

svar som sedermera erhölls från Försvarsmakten visade att en

termin skulle kunna genomföras inom för de betingelser

ramen

som legat till grund för frågeställningen, dvs. det utbildningssystem som Försvarsmakten under år 1996 föreslagit

regeringen. Terminen skulle emellertid inte enbart innehålla

försvarsmaktsgemensamma utbildningsdelar utan även försvarsgrensgemensamma delar. Två terminer skulle däremot kräva förhållandevis stora omläggningar i utbildningsstrukturen.

20 Bakgrund

Försvarsmakten framhöll vidare att förslaget torde underlätta en förstärkt identifiering med integrerad försvarsmakt samt att en utbildningen skulle kunna bedrivas mer rationellt genom stordriftsfördelar. Elever med olika bakgrund skulle kunna ges en bättre förståelse for helheten.

Sedan utredningen analyserat svaret utredningsuppdraget

och diskuterat innehållet däri med representanter från Försvarsmakten kunde fastslås, att det mycket goda grunder fanns förutsättningar att organisera försvarsmaktsgemensam en utbildning. Detta låg således helt i linje med utredningsuppdraget i regeringens direktiv.

l delbetänkandet konstaterades att alla utbildningsmoment/kurser inom för nuvarande officers- och krigshögskole-

ramen

vilka teoretiska till sin natur borde genomföras vid

programmen, är den föreslagna Militärhögskolan. Resultatet härav skulle bli, att utbildningen överförs från de skolor för närvarande som

tillhandahåller officers- och krigshögskoleprogrammen. l likhet med nuvarande med försvarsgrensspecifika skolor skulle

system utbildningen vid Militärhögskolan kompletteras med utbildning vid specifika fack-, funktions- och/eller stridsskolor. Den stora

skillnaden således det försvarsgrensvisa skolorna ersätts med

är att försvarsmaktsgemensam Militärhögskola. en

proposition och

3.2 Regeringens riksdagens beslut

Regeringen bejakade sedermera utredningens förslag och föreslog i budgetpropositionen för 1998 1997/9811 att

försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter inom ramen för

och krigshögskoleprogrammen skulle inrättas och officerstill Halmstad, Stockholm och Östersund. lokaliseras

Bakgrund 21

Enligt regeringens bedömning skulle försvarsmakts-

en gemensam grundläggande och inledande officersutbildning

underlätta en förstärkt identifiering med integrerad

en försvarsmakt. Vidare framhöll regeringen sådan utbildning att en borde kunna bedrivas rationellt än med dagens organisation. mer

Dessutom skulle förslaget medföra betydande möjligheter att dra

nytta av den kompetens finns inom det civila som högskoleväsendet de tre föreslagna orterna.

I likhet med utredningen konstaterade regeringen att det fortfarande återstod många viktiga principiella frågor det om mer

konkreta innehållet i utbildningen olika nivåer och för olika

kategorier. Det ansågs väsentligt att utbildningen sammantaget fick ett innehåll kombinerade teoretisk undervisning och som

praktisk tillämpning. Enligt regeringen detta nödvändigt för

var en bibehållen god kvalitet. Unga officerare måste tidigt ha såväl en god teoretisk plattform som en mer specialiserad färdighet inom den disciplin han/hon skall verka

Avslutningsvis regeringens bedömning att förslaget till var

yrkesofficersutbildning skulle skapa förutsättningar för en utveckling av reservofficersutbildningen.

l försvarsutskottets betänkande 1997/98:FöUl framgår att de

bedömningar som regeringen gjort, delades utskottet. Bl.a. av

framhölls att det fanns helhetssyn i regeringens förslag,

en nämligen den försvarsmaktsgemensamma utgångspunkten.

Utskottet underströk att vad återstår att ta ställning till är som

tidsfördelningen mellan den del av utbildningen som skall

vara

försvarsmaktsgemensam och den del skall försvarsgrens-

som vara

specifik. Härvidlag var det viktigt att fastställa vilken utbildning vid nuvarande officers- och krigshögskolor i framtiden borde

som genomföras i den nya skolorganisationen och vilka delar skall som bedrivas vid fack-, funktions- och/eller stridsskolor.

22 Bakgrund

Avslutningsvis erinrade utskottet om vikten av att reservofficersutbildningen ett effektivt sätt förenas med utbildningen av yrkesofficerare.

Riksdagen beslöt i december 1997 att regeringens förslag skall genomföras. Mot denna bakgrund har utredningen fortsatt sitt arbete med att i detalj utforma en ny struktur för mer ofñcersutbildningen.

Nuvarande ofñcersutbildning

4.1 Inledning

Det befälssystem som tillämpas den svenska av

Försvarsmakten benämns Ny befälsordning NBO. Beslut

om NBO för det militära försvaret fattades riksdagen år 1978 prop. av 1977/7824, FöU 10, rskr. 179. NBO trädde i kraft den l juni

1983 och innebar att en gemensam befälsordning för all militär

personal inom Försvarsmakten inrättades, något vid som en internationell jämförelse och fortfarande är förhållandevis var unikt.

De förutvarande kategorierna regements-, kompani- och plutonsofñcerare utgick därmed och ersattes i prinicp enda av en

kategori, nämligen yrkesofficerare. Vid sidan denna kategori

av fanns liksom tidigare reservofñcerare och värnpliktiga befäl.

En viktig utgångspunkt i reformen att alla yrkesofñcerare var inom Försvarsmakten skulle fullgöra uppgifter i såväl krigssom grundorganisatioilen. lnom båda dessa s.k. organisationer skulle alla befäl uppfylla tre väsentliga krav, nämligen chef, att vara fackman och utbildare.

24 Nuvarande oiicersutbildning

4.2 Allmänt om ofñcersutbildningen

Utbildning officerare inom för den nya av ramen befälsordningen regleras i officersförordningen 1994:882 om utbildning, anställning och befordran officerare. l enlighet m.m. av med vad regeringen den l juli 1994 föreskrev i nämnda Förordning, övergår Försvarsmakten successivt till en nu

modifierad utbildningsstruktur benämns Officer 2000. Den

som ursprungliga grundstrukturen har dock i allt väsentligt förblivit

oförändrad. Den grundläggande och de därpå följande nivåhöjande

utbildningarna, förutsättning för befordran, delas enligt som är en

denna utbildningsstruktur enligt följande:

upp

utbildning vid officershögskola, 0

utbildning vid krigshögskola, 0

utbildning vid Försvarshögskolan. 0

Målet med den inledande och tillika grundläggande utbildningen är principiellt lika för alla officersaspiranter oavsett framtida uppgift och roll inom Försvarsmakten. Utbildningen

syftar till aspiranten kompetens för att lösa uppgifter som i att ge utländska försvarsmakter löses underofficerare och underbefäl, av dvs. chefsuppgifter lägre nivåer. Först längre i upp utbildningssystemet är den nivåhöjande utbildningen inriktad mot de krav och uppgifter tillkommer högre chefspositioner. som

Vid sidan den grundläggande och nivåhöjande

av

officersutbildningen finns även s.k. icke nivåhöjande utbildning i

förhållandevis utsträckning. Utbildningens omfattning och stor inriktning varierande och syftar i första hand till att fortlöpande är

kompetensutveckla Försvarsmaktens personal inom olika specialist- och fackområden. Gränsen mellan utbildningsinnehållet

i den grundläggande/nivåhöjande utbildningen respektive den icke

Nuvarande yfñcettsutbildning 25

nivåhöjande utbildningen är i vissa fall svår att dra eftersom den nivåhöjaitde utbildningen innehåller många delar kan som klassificeras som specialist- och fackutbildning.

Systemet med en befalskår innebär att den grundläggande utbildningen dels måste kunna tillgodose grunden för officerens långsiktiga utveckling, dels måste kunna möta kraven att officeren relativt omgående efter utbildningen skall kunna fylla en plats i krigs- och grundorganisationen. Härav följer att utbildningssystemet måste bli kompromiss mellan en mer

generella och rent specialistbetonade utbildningsinslag, eftersom

alla officerare inte skall utbildas inom områden samma och mot samma positioner. Ett mindre antal skall utbildas för att inneha höga chefspositioner medan huvuddelen skall utbildas till befattningar löjtnants- och kaptensnivå nivå 6 och 5. Ett stort antal skall under huvuddelen sitt yrkesliv inom Försvarsmakten av arbeta med uppgifter, kräver specialistkunskaper än som mer av generella kunskaper.

Mot denna bakgrund kan konstateras att målsättningen med nuvarande utbildningssystem den utexaminerade officeren är att ge sådan kunskap, att han/hon dels kan vinna underordnades

förtroende, dels kan mot de förväntningar ställs

svara upp som svenska officerare bl.a. vad gäller ledaregenskaper, materialkännedom, kunskap om totalförsvaret, attityder, etik m.m. Dessa krav och egenskaper brukar sammanfattas i orden chef, fackman och utbildare.

4.3 Rekrytering av ofñcersaspiranter

Enligt NBO skall officersaspiranter rekryteras bland värnpliktiga som genomgått grundutbildning för befäl uppgående till minst tolv månader eller tillsammans med som annan

26 Nuvarande oficersutbildning

kompletterande militär utbildning eller tjänstgöring uppgår till minst tolv månader. Vidare gäller att sökanden skall ha allmän

behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning

enligt högskoleförordningen 1993:100.

Officersaspiranten rekryteras i princip sin förbandschef. av Även det inte är något formellt krav rekryteras därmed om

officersaspiranten nästan uteslutande till det truppslag/vapenslag eller motsvarande inom vilket han/hon har grundutbildats. Principen har väsentliga fördelar genom att grundläggande

kompetens erhålls inom det område sedermera blir officerens som huvudtjänst. Mönstringen inför värnplikten, själva värnpliktstjänstgöringen samt den slutliga antagningsprocessen för Officersutbildningen innebär att Försvarsmaktens rekrytering och urval till

officersyrket kan genomföras under mycket gynnsamma

betingelser.

Förfarandet innebär följaktligen väsentlig skillnad mot en rekryteringen till civila yrken eftersom Försvarsmakten har en mycket god möjlighet att följa upp och bedöma individen innan denne påbörjar sin utbildning.

Inom den civila sektorn åvilar istället ansvaret för rekryteringen till olika utbildningar och indirekt olika yrken den berörda

högskolan/universitetet. Den potentielle arbetsgivaren kan påbörja sitt rekryteringsförfarande först när utbildningen avslutats och då i

konkurrens med andra arbetsgivare.

Det kan dock konstateras att den militära rekryteringsprincipen verkar begränsande rekryteringsbasen, t.ex. beroende på att inställd grundutbildning inom ett specifikt område nästintill

omöjliggör rekrytering officersaspiranter till det aktuella av området. Det är inte heller säkert att aspiranten vid mönstringen till det område bäst hans/hennes intressen eller togs ut som passar

yrkesval. En ytterligare begränsande faktor är att färre personer nu totalt genomgår värnpliktsutbildning, vilket medför att

sett

Nuvarande oficersutbildning 27

förutsättningarna för rekrytering till specifika områden av personer minskar betydligt. Sammantaget har den rekryterande militäre chefen i praktiken relativt få att göra sitt urval från, något personer som nu aktualiseras ytterligare med föreslagna neddragningar av värnpliktsvolymerna.

4.4 Officershögskoleutbildningen

Officershögskolan är med nuvarande utbildningsstruktur ett

samlingsbegrepp för den grundläggande officersaspirant-

utbildningen. Samtidigt som namnet symboliserar ett specifikt utbildningsprogram så har det hittills även använts som namn vissa av de skolor där delar av utbildningen äger Detta gäller rum. i första hand flygvapnet och marinen. Inom armén finns dock ingen enskild och specifik skola för officershögskoleprogrammet.

Utbildningen vid officershögskolan skall i första hand ge kompetens för krigsplacering på plutonscluefsnivå eller som delsystemledare nivå 6/löjtnant. Den uppnått sådan som kompetens får avlägga reservofficersexamen. För den skall som avlägga yrkesofficersexamen skall utbildningen också särskild ge kompetens för uppgifter inom grundorganisationen chef, som fackman och utbildare. För att uppnå sådan kompetens erhåller aspiranten ytterligare ett års utbildning. Enligt officersförordningen skall utbildningen högst uppgå till 100 veckor.

De tre centrala produktionsledarna försvarsgrenscheferna tillämpar med nuvarande utbildningsstruktur olika modeller för

den utbildning som ges vid officershögskolan. Nedan lämnas

en övergripande redogörelse för respektive försvarsgrens officershögskoleutbildning.

28 Nuvarande oficersutbildning

Armén

Inom armén består officershögskoleutbildningen för närvarande två utbildningsskeden benämns OHS l och av som OHS Respektive skede är ett år långt och innehåller både ca. teoretiska och praktiska utbildningsmoment.

Under OHS l studerar yrkes- och reservofñcersaspiranter integrerat. Utbildningen skall eleverna kompetens och ge

färdigheter for krigsplacering plutonschefsnivån eller

motsvarande, varför utbildningen i de flesta fall är inriktad s.k.

truppföringsövitingar. Den uppnått sådan kompetens får

som avlägga reservofficersexamen.

Därefter fortsätter yrkesofficersaspirantema med OHS 2 under

det andra utbildningsåret. Utbildningen syftar i första hand till att eleverna särskild kompetens för uppgifter inom grundge

organisationen. Detta innebär att utbildningen i huvudsak är

inriktad s.k. trupputbildning. Den som uppnått sådan kompetens får avlägga yrkesofñcersexamen.

Enligt nuvarande utbildningsstruktur bedrivs OHS-utbildningen vid någon arméns stridsskolor eller truppslagsceittrum. av Utmärkande är att respektive truppslag i princip bedriver sin egen OHS-utbildning. l vissa avseenden bedriver dock infanteriet, pansartrupperna och kavalleriet sin OHS-utbildning gemensamt.

Marinen

Marinens officershögskoleutbildning består i princip av tre

olika utbildningskurser, nämligen befälskurs, praktikkurs samt yrkeskurs. Utbildningen inleds med fyra månader lång en befälskurs, vilken för alla blivande marinofficerare är gemensam inom flottan och kustartilleriet. Befalskurserna innhåller i första hand teoretiska utbildningsmoment. Yrkesofficersaspiranterna fortsätter därefter med ytterligare befálskurser varvade med viss

Nuvarande Mcemutbildning 29

praktisk utbildning under åtta månader. För reservofficersaspiranterna gäller praktik- respektive yrkeskurser under de efterföljande åtta månaderna varefter reservofñcersexamen avläggs. Efter genomför reservofñcerarna ett s.k. fánriksår examen som i dag betraktas första reservtjänstgöring. som en Yrkesofñcersaspiranterna genomgår sina respektive praktik- och

yrkeskurser under det andra utbildningsåret, vilket avslutas

med att yrkesofficersexamen avläggs.

Befálskurserna ges för närvarande vid marinens Officershögskola i Karlskrona. Flottans elever genomför praktik- och yrkeskurser vid kusttlottan och/eller vid örlogsskolorna. Kustartilleriet genomför motsvarande utbildningsmoment i huvudsak vid hemmaforbanden även vid någon men av kustartilleriets skolor.

Flygvapnet

Officershögskoleutbildningen inom flygvapnet är indelad i två

skeden, ett inledande allmänutbildningsskede AU-skede och ett

fackutbildningssskede FU-skede. AU-skedet är gemensamt för

alla blivande tlygvapenofñcerare och fem månader långt. är ca. Utbildningen är till största delen teoretisk. Därefter sker en uppdelning av officerarna på olika fackområden med utgångspunkt

från vald yrkesinriktning. Längden dessa olika FU-skeden är

anpassad till respektive fackområdes behov från 6 till 18 månader. Den fackvisa utbildningen följs sedan av ett praktikskede längd är anpassad efter föreskriven total vars Litbildningstid. Därefter avläggs yrkesofficersexamen.

Vissa kategorier, t.ex. flygförarna, fortsätter emellertid sin utbildning efter det att examen avlagts för att först efter två och ca. ett halvt års ytterligare utbildning färdiga att delta i förbandsvara produktionen.

30 Nuvarande oficersutbildning

Vad gäller reservofñcerarna så studerar dessa gemensamt med yrkesofficerarna under AU-skedet. Därefter följer FU-skedet till dess att ett års sammanlagd utbildning uppnåtts och reservofficersexamen kan avläggas. Reservofficerarnas FU-skede är emellertid skilt från yrkesofficerarnas FU-skede eftersom uppgifterna i krigsorganisationen, med få undantag, är olika för dessa kategorier.

AU-skedet genomförs för närvarande vid flygvapnets officershögskola i Halmstad och FU-skedet vid någon av flygvapnets olika facksskolor.

4.5 Krigshögskoleutbildningen

Om ofñcershögskoleprogrammet definieras som den grundläggande officersutbildningen så utgör krigshögskoleprogrammet, med nuvarande utbildningsstruktur, det första nivåhöjande utbildningssteget. En yrkes- eller reservofñcer som har befordrats till löjtnant får antas till denna utbildning.

Krigshögskoleutbildningen syftar till att ge den kompetens som är nödvändig för krigsplacering kompanichefsnivå eller som

systemledare. För yrkesofñcerare skall utbildningen även ge särskild kompetens för uppgifter inom grundorganisationen. Enligt officersförordningen skall utbildningen högst uppgå till 80 veckor. När officeren genomgått utbildningen med godkänt resultat kan befordran ske till kapten nivå 5.

Armén har hittills haft inriktning att alla arméofficerare som

skall genomgå krigshögskoleprogrammet medan flygvapnet och

marinen inriktar vissa officerskategorier redan efter officershögskoleprogrammet.

Nuvarande omcersutbildning 31

l likhet med utbildningen vid officershögskolan har flygvapnet respektive marinen hittills haft specifik krigshögskola för de en teoretiska delarna av utbildningen. Inom armén har utbildningen hittills skett dels vid stridsskolor och truppslagscentrum, dels vid arméns krigsskola i Solna.

Försvarsgrenarnas krigshögskoleutbildningar är upplagda enligt

följande:

Armén

Efter normalt tre till fyra år efter genomgången officershög-

skoleutbildning genomförs krigshögskoleutbildningen för de

officerare som bedöms ha förutsättningar för att kunna vidareutbildas till kompanichef. Målsättningen är emellertid, som tidigare nämnts, att alla arméofficerare skall genomgå utbildningen. För yrkesoffrcerarna inleds utbildningen med ett tio månader långt armégemensamt skede KHS A vid arméns krigskola i Solna. Utbildningen är huvudsakligen teoretisk. Ett viktigt mål är att utveckla officerarnas ledarskapsförmåga.

Därefter fortsätter eleverna med nästa skede KHS T vid någon av stridsskolorna eller truppslagscentrumen. Denna utbildning som är ca nio månader lång, syftar bl.a. till att utveckla fackmannarollen.

För reservofficerarna ges normalt 4 veckor lång utbildning

en som i många fall är samordnad med yrkesofficerarnas KHS Tutbildning.

Marinen

l genomsnitt fem år efter utexaminering från officershögskolan påbörjar uttagna yrkesofticerare sin krigshögskoleutbildning. Året före utbildningens start genomförs viss preparandutbildning för att alla officerare skall inneha kunskapsplattform. Syftet med samma

Nuvarande oficersutbildning

krigshögskoleutbildningen är att kompetens för krigsplacering kompanichef/förbandschef/systemledare samt plutonchef/

som

utbildare i grundorganisationen.

Utbildningsprogrammet består allmän kurs och en högre av en

uppläggningen skiljer sig mellan kurs. Den utbildningsmässiga från flottan respektive kustartilleriet. Elever från flottan

officerare både den allmänna kursen och den högre kursen successivt läser

under sammanlagt år. Därefter följer tvåårig praktikperiod

ett en

fartygs- respektive landförband.

Kustartilleriets elever inleder också utbildningen med den därefter har eleverna tvåårig praktikallmänna kursen men en period innan utbildningen avslutas med den högre kursen.

för ovanstående kurser delas utbildningen i Inom ramen

befälskurser, yrkeskurser och specifikt för

skeden bestående av fackkurser. Befälskurserna innehåller till kustartilleriet även teoretiska utbildningsmoment medan yrkes- och största del

innehåller praktiska och yrkesinriktade utbildnings-

fackkurserna

och systemkunskap är viktiga komponenter i

moment. Chefsutbildningen.

reservofficerarna fyra veckor lång utbildning. I vissa För ges en utbildning förlagd i direkt anslutning till det första fall är denna

princip brukar äga rum direkt efter tjänstgöringsåret som av officershögskoleutbildning. l andra fall äger utbildningen

avslutad

till år efter avslutad officershögskoleutbildning.

rum upp sex

Flygvapnet

flygvapnet äger tre till

Krigshögskoleutbildningen inom rum

efter officershögskolan och genomförs för yrkesofficerare

fem år

princip officershögskolan. Utbildningen syftar

enligt samma som eleverna skall kunna erhålla befattningar inom respektive till att

Nuvarande ojfcersutbildning 33

yrkesfack både inom krigs- och grundorganisationen den aktuella nivån.

Utbildningen inleds med ett fem månader långt och gemensamt

allmänutbildningsskede för alla officerare vid flygvapnets krigshögskola. Denna utbildning följs ett fackutbildningsskede,

av där eleverna utbildas vid den fackskola motsvarar officerens som

yrkesinriktning. Fackutbildningsskedet varierar i längd, från två till

fem månader.

För reservofficerarna genomförs ett allmänutbildningsskede under två veckor, följt ett fackutbildningsskede under tre

av veckor vid någon av flygvapnets fackskolor.

4.6 Utbildning vid Försvarshögskolan

Den nivåhöjande utbildningen vid Försvarshögskolan består av två delar, nämligen den taktiska utbildningen samt chefsutbildningen. Gränsen mellan intern och extern nivåhöjande utbildning går således mellan krigshögskoleprogrammet och den taktiska utbildningen.

Taktisk utbildning

Den taktiska utbildningen skall kompetens för krigsge

placering som bataljonschef eller motsvarande befattning

annan

nivå major/örlogskapten. Enligt ofñcersförordningen får

en officer som befordrats till kapten antas till utbildningen vid Försvarshögskolan. Försvarsmakten för antagningen till svarar utbildningen.

Den taktiska utbildningen omfattar för yrkesofficerare sammanlagt 40 veckors studier 34 veckor bedrivs vid varav

34 Nuvarande omcersutbildning

Försvarshögskolan. Resterande veckor utgörs av ett sex

befattningsutbildningsskede. Utbildningen har inriktningar för

respektive försvarsgren flera utbildningsdelar bedrivs men försvarsmaktsgemensamt.

Syftet med utbildningen är att tillgodose Försvarsmaktens behov officerare behärskar olika system och taktisk av som kunskap inom respektive stridsfunktion, helhetssyn inom respektive försvarsgren samt kompetens att lösa problem på den aktuella nivån. Andra viktiga element i utbildningen är försvarsmaktssystem, internationella fredsbevarande insatser samt säkerhetspolitik.

Den taktiska utbildningen för reservofñcerare har samma

grundläggande mål. Utbildningen är i normalfallet sex veckor

lång.

Chefsutbildning

Chefsutbildningsprogrammet är tvåårigt motsvarande ca. 80

poäng och syftar till att officeren skall ges den chefsskapskompetens behövs nivån överstelöjtnant/ som kommendörkapten och däröver. Chefskursen kan därmed sägas det högsta obligatoriska utbildningssteget officerens väg vara förbands- och skolchefsbefattningar samt mot högre operativa mot befattningar.

Enligt officersförordningen får yrkes- eller reservofñcer en befordrats till major/örlogskapten antas till utbildningen om som

han/hon visat särskild skicklighet bataljonschefsnivån.

Målsättningen för chefsutbildningen är att den skall vara

framtidsinriktad och utbilda officeren mot ett tioårigt perspektiv.

Enligt nuvarande Litbildningsstruktur, är försvarsmaktssom finns tre huvudinriktningar för studierna: gemensam,

Nuvarande offcerszztbildning 35

0 management,

0 operativ och taktisk inriktning,

0 teknisk inriktning.

Helhetssyn och försvarets behov styr fördelningen mellan de

olika inriktningarna även den sökandes intresse och men

bakgrund. Oavsett vilken inriktning väljs

som ges samma förutsättningar för att nå de högsta chefsbefattningarna inom Försvarsmakten.

Utbildningsprogrammmet är sammansatt fem utbildningsav

delar: chefsutveckling, huvudprogram, profilering, fördjupning

samt enskild utredning. Huvudprogrammet är gemensamt for samtliga medan övriga delar antingen vald inriktning styrs av eller individuellt val.

Krav på framtidens officer

5.1 Allmänt

Det svenska militära försvarets verksamhet syftar i första hand till att försvara landet mot väpnade och till att hävda vår angrepp territoriella integritet. Försvarsmakten kan med anledning härav sägas fylla ett de grundläggande behoven i ett ordnat samhälle, av dvs. utför en s.k. kollektiv nyttighet. Detta verifieras att av riksdagen sedan länge beslutat och framhållit behovet ett om av militärt försvar.

Vid sidan av ovanstående uppdrag har Försvarsmakten, ett som resultat av 1996 års Försvarsbeslut, erhållit ytterligare uppgifter såsom utökad förmåga att delta vid internationella insatser samt förmåga att lämna stöd till det civila samhället vid svåra påfrestningar i fred. Detta innebär att syftet med Försvarsmaktens verksamhet utvidgats och ett uttalat sätt förändrats jämfört med tidigare huvudsakliga inriktning för verksamheten.

De krav som statsmakterna ställer det militära försvarets verksamhet grundas i stor utsträckning faktorer som Försvarsmakten själv inte kan bestämma över såsom hotbilder, nya

förändringar i omvärlden, ökad internationalisering samt

strukturella förändringar i det svenska samhället. Den nya informationstekniken och den tekniska utvecklingen i övrigt påverkar också i hög grad det militära försvarets verksamhet.

38 Krav på ojicer

fiwuntidens

Detta medför att helt krav ställs den anställda personalens nya kompetens.

För Försvarsmakten skall kunna uppfylla de krav och att uppgifter statsmakterna ålägger myndigheten krävs att de som funktioner ligger till grund för verksamheten kan genomföras som så ändamålsenligt och effektivt sätt möjligt. En dessa ett som av funktioner är utbildningen fast anställd personal, dessutom av som i flera avseenden kan sägas utgöra kärnan i Försvarsmaktens verksamhet.

Betydelsen väl anpassad och organiserad

av en utbildningsstruktur ställs härmed sin spets. Genom att Försvarsmakten förfogar över moderna vapensystem, en tekniskt avancerad ledningsfornuåga så krävs välutbildad och i mm. en

övrigt kompetent personalstyrka, både militär och civil, som kan

hantera, utbilda och leda verksamheten såväl i krigs- som i

grundorganisationen. Utbildningsstrukturen måste därför medge

personalen rationellt sätt rätt utbildning och att ett ges kompetens för de uppgifter skall utföras. som

det följande lämnas redogörelse för ett antal viktiga l en

utgångspunkter och andra förhållanden som i betydande utsträckning ligger till grund för de krav som ställs och kommer att

ställas framtidens officerare.

5.2 försvara landet mot

Förmåga att

väpnade angrepp

Grunden för det militära försvarets existens och den viktigaste

utgångspunkten för den långsiktiga totalförsvarsplaneringen utgörs

hotet mot vår nationella säkerhet genom ett väpnat angrepp. av Försvarsmaktens fundamentala uppgift är därför att i fred

Krav på framtidens oficer 39

förbereda för att i krig försvara riket mot väpnade angrepp som hotar dess frihet och oberoende samt att hävda vår territoriella integritet.

Med nuvarande omvärldsläge och mot bakgrund de av bedömningar regering och riksdag gjort relativt begränsad om en risk för ett väpnat mot Sverige, skall Försvarsmakten angrepp fortlöpande ha en betryggande förmåga att fullgöra de uppgifter som ålagts myndigheten i detta avseende.

Fram till nu har officerens uppgifter varit förhållandevis tydliga. Dessa har i allt väsentligt utgjorts att leda krigsförband av mot en tämligen känd hotbild. Officerens agerande kan därmed sägas ha varit styrt av en efter omständigheterna ingående krigsplanläggning.

Med beaktande av att Försvarsmaktens verksamhet i allt nu större utsträckning utformas och dimensioneras för en mer utvidgad och diffus hotbild, krävs att officeren får möjlighet att praktisera och utöva sitt ledarskaps- och yrkeskunnande i

situationer som tenderar att föränderliga och oförutsägbara

vara ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet. Den komplexa roll som detta innebär för officeren medför att officeren måste ha förmåga att kunna analysera, kritiskt granska och värdera information utifrån ett situationsanpassat tillvägagångssätt. Med detta som utgångspunkt skall sedan officeren kunna ett agera ändamålsenligt sätt i olika situationer.

Härav följer att utbildningssystemet måste rätt förutges sättningar för att officeren skall kunna lära sig att verka under skilda och i vissa fall okända betingelser. Han/hon måste vidare kunna hantera materiel och system ett oklanderligt sätt samtidigt som ett föredömligt ledarskap skall utövas.

Kombinationen av en bred teoretisk kunskapsgrund, materieloch systemkännedom samt praktisk utbildning får härmed anses

Krav på oficer

40 fanztidens

vital betydelse för att officeren skall ha förutsättningar att vara av lyckas med sina uppgifter.

5.3 Förmåga att kunna genomföra

internationella insatser

En de förhållandevis uppgifterna för Försvarsmakten är av nya myndighetens olika såväl personella materiella, att resurser, som skall kunna nyttjas för internationella fredsfrämjande insatser, då

detta påkallas statsmakterna. Utredningen noterar att

av statsmakterna lägger vikt vid att Sverige fortlöpande har stor beredskap för medverka i sådana insatser i syfte att främja och att åstadkomma fredlig samlevnad, demokratisering samt en en hållbar utveckling i övrigt i vår omvärld.

De internationella uppgifter redan nu men även som

fortsättningsvis kommer att aktualiseras har en stor spännvid. Det sig allt från rent humanitära insatser till mer fredsskapande

rör om insatser, vilka i vissa avseenden kan ha stridsliknande uppgifter ingående komponent. För att klara detta krävs hög kvalitet som en de svenska förband och andra enheter som sätts in.

de svenska styrkorna skall ha sådan hög Förutom att en och kvalitet, måste även förmågan till

grundläggande förmåga

s.k. interoperabilitet i internationella fredsfrämjande samverkan humanitära insatser mycket god. En viktig del av detta och vara utvecklingsarbete sker inom för de övningar och andra ramen samarbetsformer organiseras det internationella forumet som av Partnerskap För Fred PFF.

Enligt utredningen är det nödvändigt att officeren redan från

början grundläggande förmåga att kunna medverka i

ges en internationella operationer olika slag. En internationell av

Krav på framtidens oficer 4l

kompetens kan nämligen också viktiga impulser for det ge inhemska försvarets verksamhet. För närvarande finns det inget som direkt motsäger att denna verksamhet skulle avta i framtiden. Tvärtom bedömer utredningen att verksamheten sannolikt kommer att utökas. l detta sammanhang konstaterar utredningen, att den

ökade internationaliseringen också kommer att ställa höga krav

officeren, vad gäller förmågan att kunna verka och i agera

internationell miljö. Detta gäller inte minst hanteringen

av internationella doktriner, system och metoder.

De förhållanden som redovisats innebär enligt ovan Litredningen, att officersutbildningen inte enbart bör officeren ge en elementär förmåga att kommunicera i internationell miljö, en

utan även grundläggande förutsättningar att kunna hantera

internationell standard och metodik vad gäller materiel och samarbetsformer. Detta innefattar även kunskaper de om säkerhetspolitiska grunderna och olika internationella organisationers verksamhetsområden, såsom FN, NATO, OSSE, PFF, EU mil.

5.4 Förmåga att lämna stöd till det civila

samhället

lnom ramen för totalförsvarets uppgift att stärka samhällets samlade förmåga att hantera svåra nationella påfrestningar i fred, skall Försvarsmaktens resurser vid behov och när så påkallas av statsmakterna kunna tas i anspråk för olika insatser. Det kan t.ex. gälla påfrestningar uppkommer till följd konflikter eller som av fredstida katastrofer i vår omvärld eller stora olyckor eller genom andra exceptionella situationer inom landet. Kravet att kunna ställa militära resurser till samhällets förfogande har givits en större tyngd än vad som tidigare varit fallet för Försvarsmaktens vidkommande.

oølcer

42 Krav på fivmlidens

har dock dragit slutsatsen, att vad gäller den Utredningen officersutbildningen torde kraven inom detta

grundläggande

hand tillgodoses orienterande utbildning område i första genom en agerande i dylika situationer. Exempel grund för officerarnas som övriga samhällsfunktioners

relevanta utbildningsområden är

vilka olika insater kan

organisation och uppgifter, typer av som

skall hanteras hur samverkan skall ske aktualiseras, hur dessa samt

for optimalt resultat.

5.5 Uppgifter inom grundorganisationen

förmåga och potential baseras nästintill Krigsorganisationens

verksamhet bedrivs inom Försvarsmaktens uteslutande den som

vid de myndigheter har till uppgift att grundorganisation samt som

Försvarsmakten. För officerens vidkommande innebär detta stödja dagligen skall utföras i syfte att förbereda det arbetsuppgifter, som

för situation då krigsorganisationen skall

militära försvaret en situationer då vår territoriella integritet skall aktiveras eller för

hävdas.

härvidlag ligger närmast till hands att belysa

Den uppgift som

Officeren har i detta avseende

är utbildningen av värnpliktiga. roll fylla och flera betydelsefulla uppgifter att

både en viktig att krav officeren vid sidan av dennes utföra. Detta ställer stora och uppgift. Han/hon måste bl.a. ha

krigsorganisatoriska roll

förmåga och kompetens att:

pedagogiskt riktig utbildningsverksamhet,

0 leda en

materiel och såväl ett pedagogiskt som

behärska system ur 0 säkerhetsmässigt förhållningssätt,

Krav på framtidens oficer 43

0 representera och kunna förklara syftet med det militära försvarets verksamhet,

0 vara chef genom att vara en god förebild och genom ett föredömligt ledarskap,

0 bedriva verksamhet ett ändamålsenligt och resurseffektivt sätt.

Eftersom flertalet av officerarna inleder sin karriär med någon form av tjänstgöring som innefattar uppgifter inom ramen för värnpliktsutbildningen är det viktigt att den grundläggande officersutbildningen lägger stor vikt vid de färdigheter och kunskaper som officeren behöver för att klara denna roll i grundorganisationen. Betydelsen av goda pedagogiska färdigheter accentueras bl.a. av att materiel och system som värnpliktiga skall utbildas på, tenderar att bli alltmer komplexa och tekniskt avancerade. Den av statsmakterna givna inriktningen om förkortad värnpliktstjänstgöring understryker dessutom vikten att av utbildningen kan bedrivas ett så säkert och effektivt sätt som möjligt.

Utredningen har med anledning härav bedömt att den grundläggande officersutbildningen måste utformas så att officerens färdigheter vad gäller utbildning värnpliktiga av ges erforderligt utrymme. En mycket viktig uppgift för officeren är att på ett pedagogiskt sätt kunna förmedla den kompetens som han/hon besitter. Det gäller då inte enbart kompetens materiel om och taktik etc. utan även om t.ex. etiska och moraliska värderingar och normer. För krigsorganisationens samlade förmåga är det därför väsentligt att värnpliktiga på ett riktigt sätt får ta del av denna kunskap, vilket är en förutsättning för att de skall kunna fullgöra sina respektive uppgifter.

44 Krav på framtidens Oficer

5.6 Förmåga till anpassning

försvarsbeslut godkände riksdagen att den av

l 1996 års

skall ligga till grund

regeringen föreslagna anpassningsprincipen

fortsatta utveckling. En anpassning skall för totalförsvarets

dels i det kortare perspektivet med hänsyn till

härvidlag kunna ske

militärstrategiska läget i vår omvärld, dels i det längre det

med hänsyn till omvärldsutvecklingen i vidare

perspektivet

mening.

Behovet och förutsättningarna för den anpassningsförmåga

av beslutat innebär i flera avseenden en ny statsmakterna om som

mening uppgift för det militära inriktning och i egentlig även en ny verksamhet. Genom vissa förhand bestämda åtgärder

försvarets

försvaret kunna höja krigsdugligheten ett års

skall det militära

vilket egentligen återspeglar åtgärder för tillrättaläggande av

sikt,

brister i krigsdugligheten. Den mer långsiktiga

nuvarande

baseras svårigheten att kunna förutsäga

anpassningsförmågan framtida utvecklingen och innebär att krigsorganisationens

den

skall kunna till att möta olika potentiella

förmåga anpassas

hotbilder.

i anpassningsförmågan är förbands-

Ett viktigt element

Enligt utredningens uppfattning får denna del även

verksamheten.

konsekvenser for Försvarsmaktens utbildningssystem. betydande

anblick skulle slutsats kunna dras som innebar att Vid första en en beredskap skulle ställa lägre eller

begränsad krigsduglighet och

en utbildningssystemet. Utredningens bestämda oförändrade krav

emellertid den motsatta, dvs. att

uppfattning är

ställer högre krav den utbildning som

anpassningsprincipen

till Försvarsmaktens personal.

skall ges

krävs relevanta förutsättningar

l en återtagandesituation att skapats för möta behovet av anpassnings-

redan i förväg att

innebär bl.a. ökad och även förändrad förmåga. Detta en

Krav på framtidens oficer 45

utbildningssatsning möjliggör förmågan att vid återtagning som utbilda eget krigsförband.

Utbildningen i en återtagandesituation syftar till att relativt kort tid öka krigsdugligheten från en i många fall låg nivå till full eller nästintill full krigsduglighet. Kraven en officer i en sådan situation blir av förklarliga skäl mycket höga, eftersom det stöd som under normala omständigheter föreligger inte kan påräknas under ett återtagningsskede. Officeren skall utbilda under tidspress och befintliga materiel- och anläggningsresurser utnyttjas maximalt ett stort antal produktionsledare. av

l ett läge där krigsorganisationen längre sikt skall expandera och utvecklas mot en förändrad och större organisation kommer bristen kompetent personal att vara en hämmande faktor. För att lyckas med organisationsförändringen krävs ett ökat antal officerare med modern och relevant utbildning. Detta förhållande bekräftas av att riksdagen bedömt att ca 300 yrkesofficerare skall finnas utöver vad krigsorganisationens direkta behov gör gällande. Även reservofficerare och personal måste kunna bidra till annan anpassningsförmågaii i detta avseende.

Oaktat antalet officerare kommer utbildningen dessa att av vara av stor betydelse. Dagens mål med officersutbildningen inrymmer inte kravet förmåga att agera i en anpassningssituation. Det är i första hand inom armén som behovet förutses vara störst av att utbilda officerare för en anpassningssituation. Med detta avses att officeren skall kunna utbilda och höja kvaliteten det egna krigsförbandet. Officeren skall härvid bl.a. genomföra trupputbildningsövningar med stridsskjutningar med pluton i kompanis ram alternativt med kompani i bataljons ram. Detta innefattar en rad element såsom planläggning, säkerhetsbestämmelser, materielbehov, utvärdering etc. Utbildningen måste också fokuseras officerens förändrade uppgift plutonchef/ som kompanichefi grundorganisationen.

på

46 Krav fianzridens omcer

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att anpassningsställa högre krav officerskåren än vad

principen kommer att

nuvarande utbildning medger. Sannolikt finns förutsättningar att

under själva anpassningsprocessen förändra och höja officerarnas

kompetens det torde redan vara viktigt att officerarna ges men nu god kunskapsgrund för att kunna i dylik situation. en agera en Utbildningens utformning måste också flexibel för att snabbt vara

kunna till förändrade behov och/eller lägga grunden till

anpassas de eventuella brister som bedöms föreligga. att parera

5.7 Teknik- och IT-utvecklingen

Utvecklingen inom teknik- och lT-området karaktäriseras

alltjämt mycket snabb utvecklingstakt. Detta påverkar av en

verksamheten i både krigs- och grundorganisationen. En

förutsättning för att kunna hantera och samtidigt kunna dra nytta

de fördelar utvecklingen innebär, är att personalen kan

av som förstå, behärska och utveckla de system är teknik- och lTsom beroende.

krigsorganisationen kan två huvudområden urskiljas,

Inom informations- och ledningsfunktionerna samt de tekniskt nämligen avancerade Enligt gjorda bedömningar tyder allt vapensystemen. framtida principer för krigföring i flera avseenden kommer att effektivt utnyttjande teknologin inom dessa tvâ att bygga ett av områden. insikten betydelsen att veta vad som händer, var om av olika får optimal verkan och hur insamlad vapensystem

information skall utnyttjas kommer att vara avgörande för att kunna verka fiendens punkter. Samtidigt gäller det att

mot svaga förneka fienden förmågor. Kunskapen om detta kommer samma kritiskt sätt avgörande för utgången olika därför att ett vara av konflikter.

Krav på framtidens oficer 47

Inom grundorganisationen kommer teknik- och ITutvecklingen att påverka arbetet genom möjligheten att utnyttja bättre administrativa stödsystem men även att underlätta genom undervisningen för lärarkåren och inlärningen för eleverna. Ett

exempel på detta är att distansundervisningen kan utvecklas och

utökas, vilket i sin tur kan effektivisera resursutnyttjandet.

Mot bakgrund av ovanstående förhållanden utredningen anser att teknik- och IT-utvecklingen måste komma alla officerare till

del genom en generellt sett ökad fokusering på områdets betydelse

inom ramen för den utbildning som ges. Utvecklingen ställer delvis förändrade krav de uppgifter Försvarsmaktens personal skall utföra. Ett av sätten att beakta detta är att anpassa utbildningen, vilket utredningen mycket viktigt. anser vara

Avslutningsvis vill utredningen framhålla betydelsen att alla av officerare ges en tillfredsställande utbildning inom teknik- och IT-

området, vilken sedermera dels kan ligga till grund för olika anpassningsâtgärder, dels möta den snabba förändringstakten inom

området.

5.8 Miljöhänsyn

Ett skärpt miljötänkande utgör ett viktigt inslag i Försvarsmaktens fredstida verksamhet. Ökade krav på miljöanpassning och begränsningar av miljöfarlig verksamhet ligger bakom denna tendens. För att vidmakthålla och fördjupa detta

arbete instämmer utredningen med statsmakternas uppfattning

om

behovet av fortsatta utbildningsinsatser inom området, ett arbete

som Försvarsmakten redan i dag hunnit långt med.

48 Krav på franztidens oficer

De värderingar inom miljöområdet som genomsyrar myndigheten skall i första hand förverkligas och förmedlas av dess Vid sidan fackutbildning bör dock generell

personal. av ren mer och övergripande utbildning finnas med i den grundläggande

ofñcersutbildningen.

6 Utgångspunkter for en reform av officersutbildningen

6.1 Allmänt

Utifrån vad som anförts i föregående kapitel finns det således flera faktorer som styrker att officerens yrkesroll kommer att förändras. Härav följer att officersutbildningens utformning och inriktning måste anpassas till de krav som i framtiden kommer att ställas officeren.

Fram till nu har det övergripande målet med den grundläggande officersutbildningen varit att utexaminera officerare för en relativt väl definierad roll och funktion i framför allt krigsorganisationen. Detta har inneburit utbildningsmässigt fördelaktiga villkor, inte minst pedagogiska, eftersom det varit relativt enkelt att se

kopplingen mellan den grundläggande utbildningen och officerens

första uppgifter i krigsorganisationen. Krigsorganisationens mål och krav kan därmed i flera avseenden sägas ha varit mycket styrande för merparten av den utbildning som bedrivits inom för det grundläggande och de nivâhöjande ramen utbildningsprogrammen. Så länge dessa mål uppfyllts har det funnits förhållandevis små incitament att vidareutveckla och fördjupa utbildningen vid skolorna.

50 Utgångspunkter för reform oficensutbildningerz

en av

Utredningen att framtidens officerare måste ha en solid anser kunskapsbas och i övrigt gedigen kompetens, men också en förmåga snabbt inhämta och analysera information för att att ny kunna fatta korrekta beslut. Vidare måste officeren kunna

kommunicera olika nivåer, aktivt samverka med andra

människor oavsett bakgrund och förmedla de grundläggande

värderingar Försvarsmakten verkar utifrån. Således är det som också viktigt att officeren har grundlig kunskap om en samhällsförhållaitden i vid bemärkelse.

långsiktiga förmågan, att med flexibilitet kunna lösa de Den uppgifter Försvarsmakten erhållit, kräver att officerssom utbildningen utvecklas och till faktiska förhållanden. anpassas Härigenom kan grunden läggas för att framtidens officer kan

tillmötesgå potentiella behov olika funktioner. Samtidigt är det av angeläget officerskåren aktivt kan bidra till Försvarsmaktens att utveckling.

1996 års Försvarsbeslut innebär lägre krav beredskap och i

avseenden krigsduglighet. Därutöver har

vissa även Försvarsmakten, tidigare nämnts, erhållit förändrade och som nya,

utvidgade uppgifter. Även det är krigsorganisationens manskap

om

skall lösa dessa uppgifter, utredningen att kravet att

som anser

utbildningen måste mot specifik krigsbefattning generellt

styras en sett minskat.

Detta innebär att i första hand den grundläggande

officersutbildningen skulle kunna göras mindre starkt kopplad till och istället fokuseras officerens

specifika typbefattningar långsiktiga kompetensutveckling. Med denna utgångspunkt anser

utredningen det ändå finns mycket goda förutsättningar för att att

utveckla krigsorganisation med de mål och krav som

en statsmakterna bestämt och kommer att bestämma om i framtiden.

Utgångspunkter för en reform av oficersutbildningen 51

6.2 Samordning

En viktig utgångspunkt för utbildning och kompetenshöjande åtgärder inom statlig verksamhet måste vara att den genomförs så att samhällets resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Utredningens tolkning av detta är att sådan utbildning som kan erhållas inom det allmänna utbildningsväsendets ram inte bör ges inom totalförsvarssektorns ram, om inte starka ekonomiska skäl eller andra betingelser talar för detta. Utredningen återkommer till denna frågeställning i kapitel 10.

Utredningens förslag om att sammanföra den grundläggande officersutbildningen till en försvarsmaktsgemensam skola berör i

hög grad samordningsaspekten. Åtgärden ligger i linje med strävan

att dels utnyttja befintliga effektivt, dels understryka det resurser faktum att Försvarsmakten sedan några år tillbaka är en myndighet.

Ett lika viktigt samordningsmoment är emellertid att ofñcersutbildningen För de olika försvarsgrenarna får en så likartad struktur som möjligt. Enligt utredningen torde detta vara stor betydelse och ytterligare underlätta Försvarsmaktens och av Försvarshögskolans intentioner att närma sig samhällets övriga högskoleväsende. Att kunna uppvisa en enhetlig struktur är väsentligt för att utomstående intressenter, observatörer och beslutsfattare skall kunna förstå utformningen av och innehållet i det militära utbildningssystemet. I sammanhanget vill utredningen understryka att enhetlig struktur inte nödvändigtvis behöver en lägga hinder i vägen för inbördes olika inriktningar inom ramen för en gemensam officersutbildningsstruktur.

En samordning torde dessutom innebära goda förutsättningar att samla skicklig lärarkompetens till ett mindre antal skolor inom Försvarsmakten. Resultatet blir därmed att kvalitetshöjningar kan åstadkommas i utbildningen. Lika viktigt torde dock vara att

52 Utgångspunkter för reform Qøicensutbildrzingen

en av

erfarenheter och andra viktiga lärdomar från olika funktionsområden kan förmedlas till större och bredare krets av en elever.

6.3 Behovet av olika slags kompetens

inom Försvarsmakten

Med det enbefålssystem gäller för Försvarsmakten har den som

grundläggande officerstttbildningen för alla ofñcersaspiranter varit utformad enligt övergripande principer och målsättning

samma framtida roll och funktion. Med de krav som i framtiden oavsett kommer ställas officerarna bör det enligt utredningen ges att möjlighet inom för enbefálssystemet, låta utbildningen i att, ramen större utsträckning till de behov av olika kompetens som anpassas

kommer att finnas inom krigs- respektive grundorganisationen.

Utredningens uppfattning är att det redan under den officersutbildningen bör skapas utrymme för

grundläggande en flexibilitet och individanpassning utbildningsinnehållet för

viss av de enskilda eleverna. En sådan utveckling måste emellertid ske i med fastlagda principer och överenstämma med både den enlighet enskilde elevens och Försvarsmaktens intressen.

Ovanstående inriktning överensstämmer även med det faktum

samtliga gymnasielinjer behörighet till högskolestudier

att nu ger enligt det beslut riksdagen år 1991 fattade om en reformerad som Reformen innebar 500 linjer och

gymnasieskola. att ca

16 nationella samtliga treåriga.

specialkurser ersattes av program, Med anledning härav har antagningskraven till den grundläggande officersutbildningen officershögskolan ändrats fr.o.m. 1998 så att

alla nationella allmän behörighet till denna utbildning. program ger

Utgångspunkter för en reform av ojficersutbildningen 53

Otvivelaktigt får detta konsekvenser för den utbildning som ges inom ramen för den grundläggande officersutbildningen eftersom

eleverna nu har större variationer i förkunskaper än tidigare.

Därför anser utredningen, att utbildningen måste anpassas till den faktiska utvecklingen och att eleverna hanteras mer individuellt än

vad som tidigare varit fallet. Denna uppfattning bekräftas även av de propåer som utredningen erhållit. Framför allt har utredningen

uppmärksammats att nuvarande utbildningsstruktur inte i tillräcklig omfattning tar hänsyn till elevernas olika förkunskaper.

En sådan anpassning måste dock ske inom ett för alla officerare gemensamt utbildningsprogram. En differentiering den av grundläggande utbildningen får inte resultera i olika examina. En sådan utveckling hade i princip varit att jämställa med en återgång till ett två- eller flerbefalssystem, något som utredningen inte anser vara en relevant lösning uppmärksammade problem. Det har inte heller legat inom utredningens mandat att utreda en sådan eventuell förändring. Utredningen står dock fast vid att en viss flexibilitet är nödvändig och tillika genomförbar inom ramen för ett enbefálssystem.

Utredningens uppfattning är vidare att utbildningssystemet skall bidra till flexibel på kompetensutveckling vilket i en mer syn sin tur skulle kunna leda till att den totala kompetensen inom Försvarsmakten breddas. En annan fördel med en mer individanpassad utbildning är att effektiviteten i utbildningssystemet ökar genom att utbildningen i flera avseenden görs mer inriktad på faktiska behov.

Frågan aktualiseras inte enbart mot bakgrund av elevernas olika förkunskaper utan även mot officerens framtida roll och funktion inom Försvarsmakten. Behovet specialister är och kommer av även framdeles att förbli stort. Samtidigt som eleverna ges möjlighet att förkovra sig inom vissa specialområden kan möjlighet ges elever att fördjupa sig i mer generella områden, såsom strategi och säkerhetspolitik, utan att detta innebär att

för reform oficersutbildningen

54 Utgångspunkter en av

definitivt gjort sitt slutliga val inriktning för sin aspiranten av bör därför hela tiden finnas möjlighet att växla

yrkesroll. Det

inriktning och komplettera tidigare till fullo inhämtade kunskaper, motsvarande möjligheten att läsa enstaka kurser vid de

civila högskolorna.

6.4 Behovet av särskild specialist-

kompetens

Vad i föregående avsnitt behovet att göra den som sagts om av

grundläggande utbildningen individanpassad gäller generellt

mer

första hand för de primära uppgifter officeren skall

och i som

utföra i krigs- respektive grundorganisationen. Vid sidan härav

finns emellertid särskild fråga gäller hur olika en som skall bemannas. Det kan gälla kvalificerat

specialistfunktioner t.ex.

ekonomiskt eller tekniskt arbete.

Hittills har Försvarsmaktens behov specialistkompetens för

av

denna uppgifter i första hand tillgodosetts genom att

typ av

efter åtskilliga års tjänstgöring generalister, fått

officerare som

specialistutbildning i Försvarshögskolans genomgå olika typer av

och/eller i Försvarsmaktens regi.

nuvarande kan dock sägas behäftat med vissa Det systemet vara det första finns det inget säger att person blir brister. För som en fiera år generalist. För det andra är det

bättre specialist efter som

långt ifrån säkert kompetens kan uppnås genom att samma

vidareutbildning/omskolning officerare jämfört med

av

externrekrytering specialister från det berörda området.

av

finns enligt utredningen inget talar för att Det som Försvarsmakten borde särbehandlas när det gäller sättet att

erforderlig specialistkompetens. Kompetensen bör

förvärva

Utgångspunkter för en reform oficersutbildningen 55

av

införskaffas där den kan fås till bästa kvalitet och till lägsta pris. Det innebär att specialister bör rekryteras med beaktande av vilken kompetens som behövs.

l en del fall kan det säkert, liksom nu, vara lämpligt att bygga den militära kompetensen med de specialkunskaper som behövs medan det i andra fall kan vara relevant att direktrekrytera den efterfrågade kompetensen.

Ett antal faktorer bör dock beaktas i detta sammanhang. För det första minskar behovet av antalet yrkesofficerare med stigande ålder. För de som inte vill eller kan yrkesväxla utgör vidareutbildning inom ett specialområde ett rimligt alternativ bl.a.

mot bakgrund av de anställningsförhållanden som gäller för

officerskåren. Dessutom behövs ett visst antal officerare for att öka handlingsfriheten i organisationen. Detta medför att möjligheten att direktrekrytera specialister begränsas.

Den andra faktorn är att det får antas vara lämpligt att specialfunktioner bemannas med personal med olika bakgrund, vilket i sin tur kan bidra till en gynnsam kombination av olika erfarenheter.

Starka skäl talar för att det särskilda specialistbehovet inom Försvarsmakten tillgodoses dels genom en vidareutbildning av officerare, dels genom direktrekrytering av externa specialister.

Enligt nuvarande system krävs dock att direktrekryterade

specialister i vissa situationer erhåller en officers medverkan för utförandet av arbetet samt för de beslut som skall fattas.

oficersutbildningen

56 Utgångspunkter för en reform av

6.5 Med vilket tidsperspektiv utbildas

officeren

principiellt viktig fråga vid varje form av utbildnings-

En

anskaffning vilket tidsperspektiv den skall avse. För den

är officersutbildningen innebär detta att måste

grundläggande man

utbildningen i första hand officerens roll och avgöra om avser funktion direkt efter avslutad utbildning eller om den avser att behovet kompetens för officerens hela

täcka det grundläggande av

yrkesliv.

nuvarande utbildningssystem utbildas och Enligt officeren i flera Detta medför att

kompetensutvecklas steg. under den grundläggande utbildningen erhåller

officeren dels för klara krav och uppgifter vid det tillfälle då kompetens att dels grund för resten officerskarriären. yrkeslivet börjar, som en av

Tonvikten har dock lagts vid att officeren skall klara de uppgifter

han/hon erhåller efter avslutad utbildning.

emellertid nackdel och det är att vid snabba Systemet har en inom det tekniska området, så måste förändringar, som t.ex.

helt nyutbildad personal eller så blir

antingen ofñceren ersättas av omfattande omskolning aktuell. Dvs. eftersom tämligen en inom flera olika områden går snabbt framåt är det utvecklingen

troligt nuvarande inriktning för den grundläggande

inte att står sig i alltför många år för den enskilde officeren. utbildningen

statsmakternas förändrade inriktning för Med beaktande av Försvarsmakten ovanstående utvecklingstendenser anser samt utbildningen bör utformas för ett längre utredningen att vad är fallet. Utbildningen måste lägga

tidsperspektiv än som nu

officeren får tillräckliga baskunskaper för att kunna grunden för att den tekniska utvecklingen. Systemet med flera följa med i t.ex. dock behållas enligt nuvarande modell då utbildningssteg bör

Utgångspunkter för reform oficersutbildningen 57 en av

fördelarna med ett sådant system är Hera, bl.a. systematiska former för fortlöpande kompetensutveckling.

7 Utländsk

ofñcersutbildning

7.1 Inledning

Utredningens bedömning har varit att vid utformandet av en ny utbildningsstruktur är det även intresse att jämföra och studera av

andra länders officersutbildningar. På uppdrag från utredningen

har Försvarshögskolan begärt information och sammanställt en

redogörelse för vissa länders officersutbildningar.

Följande länder valdes ut för studien:

Finland Norge Danmark Storbritannien Tyskland USA Frankrike Australien Polen

l det följande redovisas vissa generella observationer som utredningen gjort samt de slutsatser dragits från den som redovisning Försvarshögskolan inkommit med. Utdrag från som den skriftliga redovisningen återfinns i bilaga

Utländsk oficersutbildning

7.2 Observationer

Allmänt

Något redan tidigare påpekats i betänkandet är att Sverige som förhållandevis unikt med sin tillämpning ett enbefálssystenn. är av länder finns med i studien är det endast Norge som har Av de som

befálssystem kan jämställas med det svenska. Detta faktum

ett som

givetvis adekvat jämförelse med andra länders

försvårar en

utbildningsstruktur eftersom skolsystemet i dessa länder bl.a. bygger respektive befalskategori erhåller sin speciella

att utbildning. Den nämnare är styrande för den gemensamma som svenska officersutbildningen finns således inte hos de länder som

ingår i studien undantaget Norge.

Utredningen har vidare funnit, att den historia och de

traditioner format respektive lands utveckling är av stor

som

betydelse för utformningen ofñcersutbildningen i respektive

av

har uppställda målsättningar, motiv och andra

land. Dessutom

militärstrategiska förhållanden ett avgörande inflytande

respektive lands utformning ofñcersutbildningen. av

utifrån internationellt perspektiv är det inte heller helt

Sett ett

vad begreppet grundläggande officersutbildning innebär. l

klart avseende har dock studien tagit fasta den utbildning som detta före den första tjänstgöringen officer. ges som

Dessa omständigheter är viktiga att beakta när jämförelser görs

med andra länders officersutbildningar.

Utländsk oficersutbildning 61

Tidsmässig längd

Vad gäller den tidsmässiga längden på den grundläggande

utbildningen har utredningen noterat att Sverige generellt sett har ett något kortare forsta utbildningsprogram än övriga länder. Det

finns dock olika förklaringar till detta. Hos vissa länder finns inlagt

ett längre praktiktjänstgöringsskede i utbildningstiden. Dessutom

synes ett långt första utbildningssteg följas ett betydligt kortare

av

andra utbildningssteg. Dvs. differensen tenderar att totalt sett

minska om efterföljande utbildningsprogram inkluderas i den tidmässigajämförelsen.

Skolstruktur

Majoriteten av länderna tillämpar en försvarsgrensvis Skolstruktur. Undantagen är Australien och Finland inleder

som utbildningen med en treårig respektive tvåårig forsvarsmaktsgemensam del. Utredningen noterar att Sverige hittills också

tillämpat en försvarsgrensvis/truppslagsvis Skolstruktur att

men statsmakternas intentioner nu verkar för en utveckling mot en

försvarsmaktsgemensam utbildningsstruktur.

Att så pass många länder fortfarande behåller en försvarsgrensvis utbildningsstruktur kan för vissa länder sannolikt förklaras av rationalitetsskäl medan historik, traditioner och övergripande målsättningar varit styrande for andra länders skolstruktur.

Utländsk oficersutbildning

Akademisk ofñcersutbildning

Av de länder studerats är den grundläggande

som

officersutbildningen jämställd med akademisk utbildning i

Finland, Frankrike, Australien och Polen, dvs. utbildningen ger motsvarande fil. kand. Strukturen för att erhålla en examen. dock olika i dessa länder. l Frankrike finns krav examen är

högskolestudier före antagningen till officersutbildningen,

civila medan de andra länderna erbjuder akademisk examen inom ramen

för officersutbildningen.

genomförs akademisk utbildning direkt efter l Tyskland

ofñcersutnämningen. Storbritannien och USA främjar och tillåter avlägga akademisk antingen samtidigt alla officerare att examen mellan de olika skolstegen. Norge och Danmark ger med eller

akademisk utbildning enbart till ett fåtal specialister.

Utredningen de olika synsätt finns om noterar som officersutbildningen skall betraktas akademisk eller inte. som i vissa länder betraktas den militära Intressant är t.ex. att och hållet akademisk medan det i andra utbildningen helt som inom för studier vid det allmänna länder sker ramen

högskoleväsendet.

Utbildningsämnen

militära utbildningsämnen består de olika Förutom rent utbildningsprogram ett flertal olika ämnesländernas av kombinationer. I vissa fall fokuseras t.ex. intresset mer relationer medan det i andra fall koncentreras till internationella

ledarskap och rena specialistämnen.

Utländsk oficersutbildning 63

För svenskt vidkommande kan utredningen konstatera att jämfört med andra länder den grundläggande utbildningen synes redan i dag innehålla lämplig kombination olika en av utbildningsämnen.

7.3 Slutsatser

Som grund för utformningen den svenska av officersutbildningen har studien andra länders Officersav utbildningar varit intressant i flera avseenden. Olika länders

försvarsmakter och deras respektive utbildningssystem är dock i

hög grad beroende ett antal faktorer är specifika för det som enskilda landet. Att dra några konkreta och specifika slutsatser för

utformningen den svenska officersutbildningen blir därför svårt

av att göra. Jämförelsen får dock sägas ha fyllt sitt syfte eftersom den visat vilka element i ett internationellt perspektiv är lika som

respektive olika i officersutbildningarna.

Utredningen har funnit att eventuella beröringspunkter och

andra intressanta uppslag bör hanteras med återhållsamhet

eftersom det är mycket långtgående uppgift att kvalitetsgranska

en

de olika ländernas utbildningsprogram. Ett sätt att hantera denna

fråga skulle t.ex. kunna vara att inom ramen för PFF-övningar eller motsvarande försöka härleda olika länders förmågor och kunskaper till utbildningssystemet i dessa länder.

7.4 NATO-samordning

Ett intressant perspektiv på samordning olika länders av officersutbildningar är huruvida t.ex. NATO utarbetat några riktlinjer inom utbildningsområdet.

oficersutbildning

64 Utländsk

efterfrågningar gjorts har utredningen emellertid Vid de som så skulle fallet. Detta förhållande bekräftas inte funnit att vara

de skillnader föreligger mellan de i studien ingående

även av som ofñcersutbildningar, där flera dem är NATOländernas av

medlemmar.

med anledning härav att det för närvarande Utredningen noterar sådan samordning utan att eventuell inte finns någon en sker integrerade övningar, t.ex. inom koordinering istället genom

ramen för PFF.

8 till

Förslag ny utbildnings-

struktur

8.1 Inledning

En förutsättning för ett flexibelt utbildningssystem är att det inte får uppfattas som stelt i bemärkelsen att vissa delar måste passeras för att officeren skall betraktas som fardigutbildad. Enligt utredningen bör utbildningssystemet istället som en ses mångfald av möjligheter för utveckling av individer och därmed breddad kompetensförsörjning för Försvarsmakten.

Framtidens befálssystem måste enligt utredningen i större utsträckning bygga individuell utveckling. Begrepp som tidigare användes för att beskriva utbildningssystem i militära organisationer, dvs. en-, två- respektive flerbefálssystem, återger inte längre tillräckligt väl de framtida utbildningsbehoven. En bidragande orsak härtill är att dessa utbildningssystem inte längre kan tillgodose de kompetensbehov som är nödvändiga för att möta en alltmer svârförutsägbar framtid. Den utbildningsstruktur som föreslås nedan kan därför inte benämnas i dylika termer.

Den modell för styrning av den utbildning som Försvarsmakten tillsammans med Försvarshögskolan tillämpar, bygger i likhet med det civila högskolesystemet på fastställda examensmål och tilläggsmål för utbildningen. Den myndighet eller organisations-

66 Förslag till utbildningsstruktur ny

enhet för utbildningen därmed betydande frihet som ansvarar ges

att välja metod och medel för att nå uppställda mål.

Utredningen har ingen avvikande uppfattning i frågan utan det konkreta utbildningsinnehållet bör fastställas av den

anser att

utbildningsansvarige i enlighet med fastställda övergripande mål.

förhållande utgör även grunden för ett flexibelt Detta utbildningssystem kontinuerligt kan till förändrade som anpassas förutsättningar eller krav utbildningen.

utredningens vidkommande har detta inneburit att det i För första hand utbildningsstrukturen behandlats. Det mer är som

utbildningsinnehållet, såsom ämnen och detaljerad

konkreta

poänguppdelning, kommer endast att belysas i mer övergripande

och utan att några direkta förslag lämnas. termer

Vad gäller utbildningsstrukturen har betydande vikt lagts vid de

officersutbildningsprograminen, dvs. motsvarande två första

officers- och krigshögskoleprogram. Utredningen har

dagens utelämnat mellanliggande och efterföljande emellertid inte utbildningsprogram i sitt arbete. Tvärtom har tillvägagångssättet

först analysera den grundläggande utbildningen medfört att

att slusatser kunnat dras även för övrig utbildningsväsentliga verksamhet.

Utredningen har under hösten och vintern 1997/98 gett Försvarsmakten och Försvarshögskolan i uppdrag att analysera

olika problemställningar och tänkbara utvecklingsmöjligheter för

uppdrag har baserats relativt

utbildningsverksamheten. Dessa

riktlinjer för vad skulle analyseras och

väl avgränsade som

för de skulle inges till

sedermera utgöra grunden svar som

I det följande redovisas utredningens förslag utredningen. officersutbildningsstrukur. Förslagen bygger i allt avseende en ny

det skriftliga grundmaterial inkommit från de

väsentligt som tillfrågade myndigheterna.

Förslag till ny utbildningsstruktur 67

8.2 Grundläggande yrkesofñcersutbildning

Utredningens förslag:

Inrätta ett yrkesofficersprogram för den grundläggande yrkesofficersutbiIdningen. Programmet föreslås vara tvåårigt

motsvarande 80 poäng och ersätta det nuvarande

officershögskoleprogrammet.

Programmet konstitueras enligt följande:

0 En försvarsmaktsgemensam termin, motsvarande 20 poäng, 0 En försvarsgrensgemensam termin, motsvarande 20 poäng, Två befattningsutbildningsterminer, motsvarande 40 poäng. 0

Inom för yrkesofficersprogrammet inrättas individuella ramen s.k. specialkurser motsvarande 25 procent av utbildningstiden

i normalfallet 10 läsår, totalt 20 poäng.

poäng per

8.2.1 Allmänt

Som utredningen tidigare anfört har kraven officeren förändrats och breddats både uppgifts- och kompetensmässigt. För närvarande finns inga tecken tyder att denna utveckling som kommer att förändras i annan eller motsatt riktning. En viktig utgångspunkt har varit att ett flexibelt kompetensförsörjningssystem bör inrättas för att möta de krav och förväntningar ställs och kommer att ställas den svenske officeren. som

68 Förslag till ny utbildningsstruktur

härav utredningen att målsättningen med Med anledning anser

grundläggande utbildningen i större utsträckning bör vara, att

den

bred kunskapsbas, vilken i sin tur kan

officeren skall ges en

långsiktig kompetensutveckling. Enligt

möjliggöra fortsatt detta fullt möjligt, bl.a. med beaktande av utredningen är nuvarande inriktning för Försvarsmaktens statsmakternas betyder officersaspiranten inledningsvis verksamhet. Detta att

lämplig kombination bred och grundläggande

måste ges en av

kompetens och specialinriktad yrkesutbildning, som

en mer angivna inriktning. motsvarar ovan

utredningen i detta sammanhang En första viktig fråga som till officeren direkt efter den första tagit ställning är om

krigsplaceringsbar i den position den

utbildningen skall vara som

befattningsutbildningen Frågan är egentligen mer specifika avser.

dels berör den tidsmässiga längden det tudelad eftersom den dels förhållandet mellan

grundläggande utbildningsprogrammet, och kompetenshöjande utbildning och en mer

allmän en mer

specifik befattningsutbildning.

har i första hand funnit att kravet Utredningen

nödvändigtvis måste styrande för

krigsplaceringsbarhet inte vara

det grundläggande utbildningsprogrammet. Ur ett

tidsomfånget

krigsorganisationens krav inte längre lika tidsmässigt perspektiv är

bindande för utbildningens omfattning.

relativt ansenlig befattnings- Redan i dag förekommer en för flera ofñcerskategorier efter avlagd officersexamen. utbildning utbildningens omfattning är beroende dels

Den kompletterande officerens kompetens, dels organisationens krav.

den enskilde förhållande kommer även framdeles att bestående. Detta vara

bakgrund har utredningen övervägt följande Mot denna gäller den tidsmässi längden på den alternativ vad ga

grundläggande officersutbildningen:

Förslag till ny utbildningsstruktur 69

utbildningstid kortare är två år, utbildningstid längre än två år, 0 oförändrad utbildningstid om två år.

En kortare utbildningstid resulterar i att en större del av

utbildningen och kompetensutvecklingen måste förläggas till olika

fack- och befattningskurser utanför den för alla officerare obligatoriska utbildningen. Den totala utbildningsvolymen kommer således inte att minska genom detta förfarande. En annan viktig aspekt är, att tidigare erfarenhet visar att en viss sammanhållen och skolbunden utbildningstid är nödvändig för att kunna lära upp en officer till de värderingar och förhållningssätt som är utmärkande för den svenska försvarsmaktens officerskår.

En kortare obligatorisk utbildningstid skulle också innebära en tidigare anställning som officer trots att utbildningstid kvarstår. Sett utifrån ett ekonomiskt perspektiv skulle detta kunna bli mindre kostnadseffektivt eftersom nuvarande värnpliktsförmåner under utbildningstiden skulle ersättas av de lönevillkor som följer med anställning som officer.

En längre utbildningstid, t.ex. tre år, skulle medföra att en större del olika fack- och befattningskurser inkluderades i den av obligatoriska utbildningsdelen. Ur ett ekonomiskt perspektiv skulle detta i vissa avseenden bli mer kostnadseffektivt eftersom motsatt resultat skulle erhållas jämfört med en förkortning av utbildningstiden.

Nackdelen med en förlängning av utbildningstiden är emellertid att ett antal olika officerskategorier skulle bli skolbundna längre tid än vad som är nödvändigt. Ett sätt att motverka just denna effekt vore att inkludera ytterligare praktiktjänstgöring i den obligatoriska utbildningen. Utredningen anser emellertid att en sådan åtgärd inte är relevant för att uppnå viss på förhand en fastställd utbildningstid. En förlängning går också emot de propåer

70 Förslag till utbildningsstruktur ny

nyligen framförts från statsmakterna om kortare skolbunden som tid till förmån för förbandsutbildningen.

Alternativet med två års grundläggande utbildning motsvarar dagens utbildningstid för officershögskoleprogrammet. Att även fortsättningsvis behålla denna tidsomfattning skulle således innebära både for- och nackdelar i enlighet med vad som redovisats för de två andra alternativen.

Utredningen har dock funnit att ett bibehållande av nuvarande utbildningstid två år är ändamålsenlig ur flera synvinklar. om

Eftersom den grundläggande utbildningen måste kompletteras med fack- och befattningsutbildning i olika omfattning, kommer

annan den obligatoriska utbildningen att efterhand alltmer återspegla en tidmässigt lämplig och tillika relevant minsta gemensamma nämnare for olika ofñcerskategorier.

Detta förhållande bedömer utredningen vara ekonomiskt rationellt eftersom tidigare erfarenhet visat att tilldelad utbildningstid fylls ut oavsett detta är absolut vikt för att om av

officeren skall kunna utöva sin yrkesroll. Kostnaden för bl.a.

elevförmåner och lärarlöner kommer härmed att motverka onödigt skoltidsuttag. Enligt utredningen påverkar denna omständighet

också argumentet att senarelagd anställningstidpunkt skulle

en ekonomiskt motiverad. vara

Utredningen konstaterar vidare att en förändring av utbildningstiden för den obligatoriska delen inte kommer att innebära någon skillnad för den sammanlagda utbildningstiden

eftersom fack- och befattningsutbildning i likhet med i dag

kommer att förläggas efter avlagd yrkesofficersexamen.

Detta har lett till slutsatsen att två år vara en lämplig synes utbildningstid för alla yrkesofficerare, både gemensam utbildnings- och kvalitetsmässigt även vad gäller de men ekonomiska konsekvenserna. I detta sammanhang är det också

Förslag till ny utbildningsstruktur 71

viktigt att betona att det inte är enbart den utbildning som sker inom ramen för den obligatoriska utbildningen, kan som kvalitetssäkras och meritvärderas.

Ovanstående ställningstagande utgör ett viktigt ingångsvärde för den andra frågeställningen som utredningen tagit ställning till. Fram till nu har utbildningen i många avseenden varit styrd att av officeren skall kunna fullgöra sina första officersuppgifter direkt efter avslutad utbildning jmf. krigsorganisationens krav. Utredningen anser mot bakgrund av vad som tidigare anförts att detta förhållande inte längre är lika påtagligt och styrande för utbildningens tidsmässiga omfattning.

Delar av utbildningen kommer liksom i dag att förläggas efter uppnådd yrkesofficersexamen, vilket innebär att det finns potential för att förskjuta tyngdpunkten på den obligatoriska utbildningen mot en inriktning som i högre grad betonar vikten av att ge officersaspiranten en bred och grundläggande kompetens. Detta skulle enligt utredningen ge officeren förutsättningar att verka under en längre period och inte enbart till nästkommande utbildningssteg. Denna förskjutning innebär emellertid inte en

undanträngning specifik befattningsutbildning utan endast

av mer att utbildningen inom ramen för den obligatoriska delen kan fokuseras till ämnen och andra utbildningsmoment som lägger grunden till en långsiktig kompetensutveckling.

8.2.2 innehåll

Terminsindelning och

Med utgångspunkt från utredningens delbetänkande skall ett forsvarsmaktsgemensamt utbildningsskede inkluderas i den grundläggande utbildningen. Detta innebär i sig en väsentlig skillnad

mot dagens officershögskoleprogram som for närvarande inte

innehåller någon sådan utbildningsform. Utbildningen skall bedrivas vid Militärhögskolans enheter.

Förslag till utbildningsstruktur 72 ny

utgångspunkt för arbetet har varit, att En ytterligare en försvarsmaktsgemensam utbildningsstruktur skall inrättas. Med övergripande målformuleringar, terminsindelning

detta avses att och riktlinjer för utbildningens innehåll skall vara gemensamma

för hela Försvarsmakten.

T erminsindelning

de slutsatser låg till grund för utredningens Baserat som delbetänkande utförda analyser föreslås att samt nu försvarsmaktsgemensam utbildning införs. För detta ändamål bedömts relevant tidsomfattning. Av bl.a. har en termin utgöra en skäl har det visat sig att den försvarsmakts-

pedagogiska

terminen bör inleda utbildningsprogrammet. Syftet gemensamma

utbildningen officeren god grund för såväl

med är att ge en

efterföljande försvarsgrensvisa studier för den specifika

som för efterföljande utbildnings-

befattningsutbildningen, men även

Utbildningen skall så utformad att den är tillämplig program. vara alla officerare, framtida roll och uppgift

och anpassad för oavsett

inom Försvarsmakten.

därpå följande terminen föreslås bestå av Den utbildning. Denna utbildning kräver per försvarsgrensgemensam

specifika utbildningsanordningar utan kan bedrivas

definition inga vid Militärhögskolans enheter.

med utbildningen är att helhetsbild av Syftet ge en

specifika roll. Utbildningen innebär med

försvarsgrenens

naturlighet uppdelning tre olika utbildningar som tar hänsyn

en

till respektive försvarsgrens behov.

tredje och fjärde terminen föreslås innefatta s.k. Den Med detta olika utbildningar som

befattningsutbildning. avses

särskild kompetens, förband eller miljö. Utbildningen kräver

SOU l998z42 Förslag till utbildningsstruktur 73 ny

bedrivs uppdelad inom de olika försvarsgrenarna. Härav följer att utbildningen inte kommer att bedrivas vid Militärhögskolans

enheter utan vid befintliga fack-, funktions- och/eller stridsskolor.

Syftet med utbildningen är officeren förmåga och kompetens att ge att hantera kvalificerade system i sin rätta miljö och under olika förutsättningar. Av betydelse är även att officeren får lära sig att utbilda och leda värnpliktiga under ändamålsenliga former, t.ex. vad gäller tillämpningen av säkerhetsbestämmelser etc.

Ovanstående terminsindelning innefattar i realiteten ytterligare en form av utbildning, nämligen försvarsgrensspeciñk utbildning. Skillnaden mellan denna och den försvarsgrensgemensamma utbildningen utgörs att utbildningen ställer krav av speciella yttre förutsättningar. Dessa återfinns t.ex. befintliga stridsskolor, ombord fartyg eller i särskild övningsterräng. Utredningen har dock valt att inte särskilja denna utbildningsform från de övriga eftersom utbildningen antingen kan bedrivas inom

ramen för den försvarsmaktsgemensamma utbildningen eller inom ramen för befattningsutbildningen.

Utbildningens innehåll

Som tidigare påpekats kommer utredningen inte att i detalj lämna förslag avseende det konkreta utbildningsinnehållet. Emellertid torde det väsentligt, att för helhetens skull vara åskådliggöra tänkbart kursinnehåll i den försvarsmaktsgemensamma terminen då denna del är helt i förhållande till ny dagens utbildning.

74 Förslag till utbildningsstruktur ny

Figur 8.1 Exempel på möjligt kursinnehåll i den försvarsmakts-

gemensamma terminen.

Ledarskap Utveckling Grupp Ledare UGL Etik Moral Psykologi Sociologi Pedagogik Statskunskap

Svensk säkerhetspolitik Totalförsvarets organisation och uppgifter

Krigets lagar och internationell rätt Stöd till civila samhället

Försvarsmaktens miljöpolicy

Taktik

Försvarsmaktens organisation och uppgifter

Principer för Försvarsmaktens verksamhet

Internationella uppgifter

Omvärldsläge och hotbeskrivning Teknik

PC-kunskap, IT, Försvarsmaktens applikationer

F örvaltningskunskap Personaltjänst krig/fred, rättstjänst, arbetsrätt Försvarsmaktens ekonomisystem Mobiliseringstjänst

Språk

Engelska, svenska Idrott

Även ovanstående figur endast åskådliggör exempel om tänkbart kursinnehåll visar den, att ofñcersaspiranten under den försvarsmaktsgemensamma terminen kommer att möjlighet att ges

Förslag till utbildningsstruktur 75 ny

tillgodogöra sig grundläggande kompetens inom rad olika en områden, vilket dessutom är det primära syftet med utbildningen.

Vad gäller den försvarsgrensgemensamma terminen, kommer utgångspunkten att utifrån ett försvarsgrensperspektiv dels

vara, att bygga vidare de kunskaper inhämtats under den som försvarsmaktsgemensamma terminen, dels att lägga grunden for

den efterföljande befattningsutbildningen. Således torde

kursutbudet i många avseenden följa det karaktäriserar den som

försvarsmaktsgemensamma terminen.

Utredningen konstaterar att ovanstående exempel mycket väl återspeglar utredningens intentioner med försvarsmaktsen gemensam utbildning och att detta dessutom är fullt genomforbart. Genom en flexibel styrning kan kursutbudet modifieras fortlöpande för att täcka de behov och utvecklingstendenser som kan aktualiseras framdeles.

8.2.3 Specialkurser

För att tillmötesgå behovet av ett flexibelt och mer anpassningsbart utbildningssystem föreslår utredningen ökad en

individualisering av utbildningen.

Officeren måste tidigt möjlighet att inrikta sin ges karriärsutveckling i enlighet både med egna intressen och med Försvarsmaktens behov. Ett sätt att åstadkomma flexibelt ett mer och individuellt anpassat utbildningssystem är att låta delar av yrkesofficersprogrammet vara avdelat för individuella studier i form av s.k. specialkurser. Denna individuella anpassning är även en naturlig följd av att de framtida officerarna rekryteras från samtliga 16 nationella gymnasieprogram.

Förslag till utbildningsstruktur 76 ny

fördelarna med individrelaterad utbildning är att den ökar En av effektiviteten i utbildningssystemet. Elever med relativt olika

utbildningsbakgrund kan utveckling som är bättre anpassad

ges en

till elevens specifika förutsättningar. Individen ges härigenom

själv välja ambitionsnivå. l takt med personlig

även möjlighet att

kan sedan individen beredas möjlighet att växla utveckling ambitionsnivå.

torde vidare motverka den konkurrens som finns i Systemet dagens eleven tidigt kan välja inriktning sin system genom att Grunden för underlätta framtida

kompetensutveckling. att yrkesväxling kan läggas att kompetensutvecklingen bättre

genom till individens ambition och intresseinriktning. Införandet anpassas individuell utbildning får trots allt inte förhindra växling mellan av olika inriktningar allt eftersom officeren utvecklas.

det tidsmässiga omfånget specialkurser föreslås

Vad gäller av

20 poäng yrkesoffrcers-

att 25 procent motsvarande av

avdelas för denna utbildningsform. Utredningen har programmet lämplig fördelning är att tio poäng förläggs till även bedömt att en läsår. Yrkesofficersprogrammet kan därmed åskådlig-

respektive

göras enligt nedan:

Figur 8.2 Yrkesoficersprogrammets uppläggning

FMg°m°"5am Fsggemmsam Befattningsutbildning utbildning utbildning 40 Oäng p 20 poäng 20 poäng

j Varav specialkurser 20 poäng I I J I f N å Fack- funktions- Mit" i ar h" Ogs k 0 an l I och/eller stridsskolor . L 4 x g

införandet specialkurser möjlighet till en

Genom av ges

fördjupning och/eller breddning individuellt samtidigt påbörjad

Förslag till utbildningsstruktur 77 ny

som Försvarsmakten får tillgång till generellt sett bredare en kompetens den mångfald kompetenser detta sätt genom av som

kan förvärvas. Fördjupningen innebär inledningsvis studier

av Försvarsmaktens huvudämnen i detalj. Breddning däremot avser främst ämnesområden utanför huvudämnena och kommer t.ex. innebära, att utbildning vid civil högskola aktualiseras. Systemet med specialkurser torde härigenom också effektivt bidra till en lösning Försvarsmaktens problem med tillgång till specialister olika nivåer.

Valet av specialkurser måste tillåtas variera under hela

yrkesofficersprogrammet även valet inriktning torde

om av vara

relativt begränsat, då kravet kunskaper och färdigheter inom

andra ämnesområden måste uppnådda efter vara examen. Möjligheten måste dock finnas att kunna välja ytterligheter inom det totala omfånget specialkurser. Schematiskt kan detta av beskrivas följande sätt.

Figur 8.3 Specialkurser inom yrkesoficersprogrammet

Specialkursermed inriktning mot specialist/instruktör och Tidigt Val generalist/instruktör på sikt l

i

gg

S pecia urser ur FHS kompetensområde g

V

LTerminl l l Termin2 l Qermin3j I Termin4 l

Gemensamnivå, breddad kompetens

utbildningssvlrztktur 78 Förslag till ny

8.3 Övrig grundläggande befattnings-

utbildning

tidigare framhållits genomförs redan i dag en relativt Som

omfattande befattningsutbildning för flera officerskategorier efter

officershögskoleprogram i syfte att nå målen med de nuvarande

krigs- och grundorganisationen officeren typbefattningar i som

fortsatt inriktning motsvarande

förväntas bli placerad på. Med en

kommer detta förhållande

80 poäng för yrkesofficersprogrammet

bestående. att vara

två faktorer kommer att påverkande och det

Ytterligare nu vara

och förändrade uppgifter enligt 1996 års

är effekterna av nya

försvarsbeslut införandet specialkurser. Ett sätt att

samt av och överskådligt redovisa skillnaderna från dagsläget preliminärt utbildningsbehov kan förväntas för den officer som till det som Försvarsmakten framgår nedanstående

skall verka i den nya av

tabell.

Tabell 8.1 Uppskattar behov utökad utbildning mätt i poäng.

av

Spec I dag FB 96 kurs Totalt 5-20 12-32 20 37-72 Armén 10-16 4 20 34-40 Marinen flyg 0-80 8 20 28-108

Lygvapnet/ej

100 8 20 128 Fly vapnet/flyg 120-180 8 0 128-188

Ofñcer/höggleutb.

I dag den utbildning som i dag genomförs efter

0 motsvarar för nå erforderlig kompetens i officershögskoleexamen att

krigs- och grundorganisationen.

Förslag till utbildningsstruktur 79 ny

0 FB 96 motsvarar den utbildning måste tillkomma för att som Försvarsmaktens nya och förändrade uppgifter skall kunna lösas.

0 Speckurs motsvarar den utbildningsvolym bedöms hamna som

utanför yrkesofficersprogrammets att specialkurser

ram genom förs i programmet.

Utredningen har med beaktande gjorda analys av ovan

konstaterat att det efterföljande utbildningsbehovet kommer att

utökas men i en omfattning är varierande för olika som

officerskategorier. Nedanstående omständigheter är i detta

sammanhang betydelsefulla att notera:

0 Utökning pga. 1996 års försvarsbeslut är att betrakta ett som resultat tidigare politiska beslut och inte effekter av som av utredningens förslag. Utredningen har dock låtit Försvarsmakten preliminärt kvantifiera det potentiella utbildningsbehovet som kan hänföras till dessa uppgifter.

0 Införandet specialkurser motsvarande 20 poäng av

symboliserar en maximal omfattning inte tar hänsyn till att

som

vissa av specialkurserna kan ersätta utbildning inom

annan

dagens officershögskoleprogram.

0 Redovisade totala poängvärden skall med beaktande av ovanstående förhållanden betraktas approximativa. som Sannolikt torde utökningen bli mindre än de redovisade värdena.

Utredningen har bedömt att den efterföljande och

kompletterande befattningsutbildningen även fortsättningsvis är nödvändig för att uppställda mål skall kunna uppnås. Den utökning

som i realiteten uppkommer införandet specialkurser är pga. av

enligt utredningen helt motiverad kompetensförsörjningsskäl

av

och dessutom grundförutsättning för ett flexibelt och

en

utbildningsxstruktur 80 Förslag till ny

utbildningssystem. De stora variationerna i

anpassningsbart

utbildningsbehov styrker dessutom utredningens

ytterligare

ställningstagande officersprogrammet inte bör vara tidigare att

grundläggande utbildningen blir härmed

längre än två år. Den

flexibel och direkt kopplad till faktiskt Litbildningsbehov.

-taktiska

8.4 Fortsatt ofñcersutbildning programmet och fackprogrammet

8.4.1 Inledning

har officeren fått profilering Efter yrkesofficersprogrammet en utgångspunkt från vilken försvarsgren eller vilket

inte enbart med

han/hon tillhör även beroende vilka specialkurser truppslag utan

Tiden fram till

inhämtats under yrkesofficersprogrammet.

som

utbildningssteg i dag motsvarande krigshögskole-

nästa

kan innebära ytterligare fördjupning genom annan programmet kompetensgivande utbildning.

för den utbildningstruktur utredningen nu

lnom ramen som på, har två alternativ för den närmast fortsatta lämnar förslag identifierats. Alternativen utgörs dels av ett utbildningen utbildningsprogram, dels ett fackutbildningsnivåhöjande av vill dock redan betona, att dessa två inte Utredningen nu program. definitiva alternativ för officerens fortsatta karriär skall ses som förhållande till varandra. Det bör istället fullt och uteslutande i var kombinera utan någon på förhand möjligt att kunna programmen

fastställd innebördes ordning.

Förslag till utbildningsstruktur 81 ny

8.4.2 Taktiska programmet

Utredningens förslag:

Inrätta ett taktiskt program inom ramen för den nivåhöjande yrkesofñcersutbildningen. Programmet föreslås vara ettårigt

motsvarande 40 poäng och ersätta det nuvarande

krigshögskoleprogrammet.

Programmet konstitueras enligt följande:

0 forsvarsmaktsgemensam utbildning motsvarande 5 poäng, 0 försvarsgrensgemensam och/eller befattningsutbildning motsvarande 35 poäng,

l likhet med dagens utbildningsstruktur är de två första utbildningsstegen i många avseenden nära relaterade till varandra. Med beaktande de överväganden gjorts avseende den av som tidsmässiga längden det inledande yrkesofñcersprogrammet har utredningen funnit att den därefter följande nivåhöjande utbildningen bör vara ettårig. Detta innebär sammanlagd en utbildningstid för de två tre år 120 poäng. programmen om

En viktig utgångspunkt för detta ställningstagande har bl.a. varit de analyser gjorts grundläggande målsättningar med som av utbildningen samt det potentiella kursinnehållet. Även här kan den minsta gemensamma nämnaren sägas ha varit styrande för en försvarsmaktsgemensam programstruktur. Det förslag till terminsindelning som utredningen anser vara adekvat ser ut enligt följande:

82 Förslag till utbildningsstruktur ny

Figur 8.4 Det taktiska programmets uppläggning

FM-gem. utb Fsg-gem/befattningsutbildning

5 poäng 35 poäng

MHS MHS/Funktionsskolor

J J

Som framgår figuren har det även inom detta program av identifierats behov och möjlighet till forsvarsmaktsett av utbildning. Kursinnehållet kommer att i allt väsentligt gemensam

kunskapspåbyggnad inom de ämnen som inkluderas

utgöras av en

i motsvarande kurs under yrkesofficersprogrammet.

har utredningen noterat att armén, marinen och Däremot flygvapnet har olika behov försvarsgrensgemensam Litbildning av respektive befattningsutbildning. Utredningen har inte funnit något onormalt i detta, att det är till den utan anser upp

utbildningsansvarige att organisera optimal kombination av å

en sidan försvarsgrensgemensam utbildning och å andra sidan ena

befattningsutbildning.

Vad gäller eventuellt införande specialkurser inom ramen

ett av taktiska har utredningen funnit att detta varit för det programmet

mindre relevant, bl.a. bakgrund den tidsmässiga längden

mot av utbildningen. Vidare syftar det taktiska programmet, genom en bred sammanssättning huvudämnen, till att utveckla ett mer av omfångsrikt spektrum befattningar bl.a. förbandschef av som olika nivåer. Det torde lämpligt att avvakta resultatet och även vara

erfarenheterna från införandet specialkurser inom yrkes-

av officersprogrammet.

Utredningens uppfattning är vidare att det inte förligger något omfattande behov kompletterande befattningsutbildning i

mer av direkt anslutning till det taktiska programmet. Vad som skulle

SOU l998z42 Förslag till utbildningsstruktur 83 ny

kunna aktualiseras är utbildning inom armén med syfte att kompetensutveckla officeren för en eventuell återtagandesituation.

8.4.3 Fackprogrammet

Utredningens förslag:

Inrätta ett ettårigt fackprogram motsvarande 40 poäng.

Vid sidan av de utbildningsprogram syftar till som en

nivåhöjniitg befordran finns ett uttalat behov av att tillgodose

Försvarsmakten med armé-, marin- och flygvapenofñcerare som har fördjupade kunskaper, insikter och färdigheter för att kunna tjänstgöra och utvecklas i befattningar under fred, kris och krig i såväl krigs- som grundorganisationen. För närvarande tillgodoses vissa delar av detta behov genom en riklig tillgång olika typer av fackkurser med varierande inriktning och omfång.

Med detta som utgångspunkt har utredningen funnit det vara relevant att föreslå inrättandet av ett s.k. fackprogram. Utbildningsprogrammet skall kunna officeren möjlighet att ge utvecklas inom ett ämnesområde som han/hon har särskilt intresse av eller fallenhet för och som samtidigt fyller ett kompetensbehov i Försvarsmakten. Utbildning inom fackprogrammet skall kunna genomföras efter godkänd från endera examen yrkesofficerprogrammet, taktiska programmet eller från annat efterföljande nivåhöjande utbildningsprogram.

Fackprogrammet skall dock inte betraktas som en återvändsgränd utan i de fall officeren efter avslutad

84 Förslag till utbildningsstruktur SOU l998z42 ny

fackprogramsutbildning med påföljande väl vitsordad praktisk

tjänstgöring, önskar fortsätta med nivåhöjande utbildningsprogram

skall denne kunna söka och, förutsättningar finns, vidare om med sådant utbildningsprogram.

Utredningens uppfattning är, att utbildningen inte skall vara obligatorisk, vilket i sin innebär att inte automatiskt tur examen skall leda till befordran. Avlagd fackexamen bedöms dock ändå medföra, att individens status kommer att höjas ett tillfredsställande sätt.

I ett framtida scenario det därför lämpligt att överväga att vore

införa någon form speciell titel för de som genomgått

av utbildningen och därefter utvecklat sina kunskaper inom som

området förtjänstfullt sätt. Det har dock inte legat inom

ett utredningens uppgift att föreslå sådan åtgärd. en

Inom för fackprogrammet riktar sig huvuddelen av ramen

utbildningen mot ett specifikt ämnesområde. Övrig utbildning bör i

möjliga mån ha koppling till det specifika

största en ämnesområdet. Utbildningens slutgiltiga innehåll får fastställas i

samråd mellan officeren, dennes chef samt utbildningssamordnare eller motsvarande. Kopplingen till lästa specialkurser under

yrkesofñcersprogrammet blir härmed relevant.

Exempel områden skulle kunna aktualiseras för som fackprogrammet och hur dessa skulle kunna utvecklas mot olika nivåer inom befälssystemet framgår nedanstående tabell: av

Förslag till ny utbildningsstruktur 85

Tabell 8.2 Möjliga och elevkategrørier

Major/ Överstelöjtnant/

Område Löjtnant Kapten Örlogskapten Kommendörkapten

ledningssystem x X x X ll"-tcknik x X x x Underhâllstiänst x x Logistik x x Am. och minröj. x x x Underrättelse och x x x säkerhetstjänst Vapensystem X x x Sensorsystem x x x Simulatorsystcm X x x Krigsreptjäitst x X x Ekonomi x x x PersAdm. x x x Strategi x x Ledarskap x x x x Säkerhetspolitik x x Länderstudier x x Personalledning x x x

Utredningens sammantagna bedömning är att inrättandet av ett särskilt fackprogram kommer att medföra väsentliga fördelar. Genom den breddade rekryteringsbasen till yrkesofficersprogrammet kommer aspiranterna att ha en mer varierande skolbakgruitd samt skilda ambitioner och förutsättningar för utveckling olika itivåer. Detta ställer, som tidigare nämnts, krav andra Litvecklittgsvägar.

Fackprogrammet bedöms vidare kunna bidra till flexibilitet i utbildningssystemet samtidigt som det kan medverka till att uppfylla såväl den enskildes behov av utveckling som

86 Förslag till utbildningsstruktur ny

Försvarsmaktens behov särskilda kompetenser. Det av övergripande målet bör härvidlag att skapa motivation hos vara officerare att specialisera sig och inte känna sig tvingade att söka nivåhöjande utbildning.

En ytterligare positiv effekt torde att personaltillgången på

vara olika nivåer bättre kommer att överensstämma med det faktiska

behovet, eftersom specialisering blir möjlig skilda nivåer. Den i

dag förhållandevis hårda kopplingen mellan kompetens/

utvecklingsmöjligheter och nivå kommer inte längre att vara lika

hårt kopplade till varandra. Detta bör medföra att gjorda investeringar i utbildning kan tas tillvara ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

8.5 ofñcersutbildning stabs- Högre -

programmet och chefsprogrammet

Resultatet de förslag lämnats innebär med av som nu naturlighet även konsekvenser för övrig nivåhöjande ofñcersutbildning, dvs. nuvarande taktisk kurs samt chefskurs vid Försvarshögskolan. I samråd med Försvarshögskolan och Försvarsmakten har utredningen närmare analyserat dessa potentiella konsekvenser och kunnat dra ett antal väsentliga

slutsatser i syfte att erhålla ändamålsenlig utbildningsstruktur.

en

Vad gäller den högre ofñcersutbildningen har utredningen följande förslag att lämna.

Förslag till ny utbildningsstruktur 87

8.5.1 Stabsprogrammet

Utredningens förslag:

Inrätta ett .v/alzsprogranz inom ramen för den högre nivåhöjande yrkesofficersutbildningen. Programmet föreslås vara ettårigt

motsvarande 40 poäng och ersätta den nuvarande taktiska

kursen.

Den taktiska kursen är i dag en utbildning om 40 poäng, syftande till befattningar nivå dvs. major/örlogskapten. Den sammantagna bedömningen är att utbildningen t.0.m. nu väl svarat upp mot de förväntningar och krav som Försvarsmakten hittills ställt.

l likhet med föregående utbildningar har de nya och förändrade uppgifterna för Försvarsmakten inneburit att högre krav nu ställs på de officerare utexamineras från detta utbildningssteg. som Särskilt tydligt är detta för officerare som skall tjänstgöra i de taktiska staberna och i internationell tjänst. Nuvarande utformning av den taktiska kursen korresponderar således inte till de nya kraven i alla avseenden. Resultatet har istället blivit att behovet av chefsutbildade officerare ökat för att motsvara behoven.

Utredningen delar Försvarsmaktens och Försvarshögskolans uppfattning att det finns en möjlighet att öka användbarheten av majorer/örlogskaptener genom förändring av omfattning och innehåll i utbildningen den aktuella nivån. Härigenom skulle dessutom behovet av närmast högre nivå överstelöjtnant komma att minska.

Utredningens bedömning är att denna målsättning kan uppnås genom att målet med utbildningen förändras så, att utbildningen i större utsträckning syftar till kompetens för placering som

88 Förslag till utbildningsstruktur ny

stabsofficer i alla typer taktiska staber, taktiska centrum i av samtliga vapenslag samt staber inom for internationell ramen

tjänstgöring. Mot denna bakgrund bör även namnet

utbildningen ändras till stabsprogrammet, vilket bättre klargör det Förändrade syftet med utbildningen.

uppnå syftet med utbildningen är bedömningen att delar För att vissa moment inom chefsutbildningen skulle kunna av

tidigareläggas. Det gäller försvarsgrenstaktik, stabstjänst och

t.ex.

management. För att behålla tidsrymden om ett år motsvarande 40

poäng måste delar den tidigare taktikutbildningen av

brigadnivå genomföras preparandstudier innan

t.ex. som utbildningen påbörjas, dvs. de kommer härmed att utgöra ett förkunskapskrav för tillträde till utbildningen. Omfattningen av dessa studier kan komma att variera såväl mellan som inom

försvarsgrenarna. Den praktiktjänstgöring ingår som en del av

som utbildningen i dag skall genomföras fristående från den nya utbildningen.

Figur 8.5 Stabsprogrammets uppläggning

Batchutb./praktik 6 v

/

Formell taktik Från Stabstjänst Chefsutbildningen Management

l

Taktik/teknik 4-8 v

Utredningen konstaterar att föreslagen förändring synes vara väl motiverad för att i den utbildningsstrukturen. passa nya

Förslag till ny utbildningsstruktur 89

8.5.2 Chefsprogrammet

Utredningens förslag:

Inrätta ett chefsprogram inom ramen för den högre nivåhöjande yrkesofficersutbildningen. Programmet föreslås vara högst tvâ och ett halft år motsvarande 100 poäng och ersätta den nuvarande chefsutbildningen.

Nuvarande målsättning med chefsutbildningen är, att den skall vara framtidsinriktad och utbilda officerarna mot ett tioårigt perspektiv. Erfarenheten har dock visat att det i utbildningen ingår moment som i stor utsträckning inriktas mot aktuella befattningar i dagens krigsorganisation. En stor del av managementutbildningen är t.ex. inriktad mot verksamhet ligger basnivå för som en tjänstgöring direkt efter utbildningen.

Utgångspunkterna för chefsutbildningen har också förändrats som ett resultat av 1996 års Försvarsbeslut. Detta har lett till ökade kunskapskrav bl.a. vad avser internationella förhållanden och totalförsvarets nya roller. Osäkerheten om den framtida utvecklingen ställer högre krav på analys- och problemlösningsförmåga än vad som tidigare varit fallet. En breddning dessa officerares förmåga att hantera olika metoder av bedöms därför vara nödvändig.

En grundförutsättning för officersyrket har alltid varit ett gott ledarskap. Hittills har officeren ett föredömligt sätt behärskat det direkta ledarskapet. Med beaktande av den föränderliga tid

nu befinner oss delar utredningen Försvarsmaktens och

Försvarshögskolans uppfattning att en ökad förståelse även för det

indirekta och det strategiska ledarskapet leda verksamhet genom andra är nödvändigt. Chefsrollen bör därför få en mer utpräglad

ställning i den framtida chefsutbildningen. Med detta avses såväl

90 Förslag till utbildningsstrukrur ny

fristående chefspositioner chefsbefattningar inom olika som stabsorganisationer.

Målsättningen med utbildningen innebär, i enlighet med förslagen stabsprogrammet, att vissa utbildningsdelar måste om överföras från chefsprogrammet till stabsprogrammet. l sin tur

torde detta och hög kompetensnivå inför

generera en gemensam påbörjandet studier inom ramen för chefsprogrammet. av

Sammantaget bedöms förändringarna innebära att kostnaderna kan minska och att det blir enklare att effektivt personalplanera

dessa nyckelkategorier av officerare.

8.6 Sammanfattning av den nya utbildningsstrukturen

Utredningens förslag avseende utbildningsstruktur för en ny

yrkesofñcerare innebär i grunden påtaglig och genomgripande

en förändring. I syfte att helhetsbild förändringarnas ge en av innebörd presenteras i nedanstående figur strukturens huvudsakliga uppläggning.

Förslag till ny utbildningsstruktur 91

Figur 8.6 Övergripande utbildningsstruktur

Yrkesofñcers- 3 programmet Y Civil högskoleexamen

ç v Taktiska programmet

v Stabsprogrammet

á Chefsprogrammet

å v

Tex. civilingenjör Alternativa val Möjligt för vissa eller meteorolog

9 reservofñcers-

Förslag till utbildningsstruktur

9.1 Inledning

En viktig och oumbärlig resurs inom Försvarsmaktens krigsorganisation är reservofñcerarna. De krav som ställs välutbildade yrkesofñcerare gäller således i lika hög grad reservofficerarna. Deras civila kompetens kombinerad med militär utbildning utgör en av grunderna för en allsidig Försvarsmakt. Samtidigt utgör reservofficerarna en viktig förbindelselänk mellan försvarssektorn och det övriga samhället. Utredningen att dessa förhållanden måste upprätthållas även anser framdeles.

Utbildningen reservofñcerare påverkas också som ett av resultat av 1996 års försvarsbeslut. Därför är det viktigt att reservofficersutbildningen så långt möjligt integreras eller som annat sätt anpassas till den struktur som föreslagits för yrkesofñcerarna. Utredningen bedömer att erforderliga effektivitetsvinster så sätt kan uppnås, både utbildningsmässigt och i ekonomiska termer.

l det Följande redovisas viktiga utgångspunkter för reservofficersutbildningen samt förslag till en förändrad utbildningsstruktur.

94 Förslag till reservojicensutbildningsstrukur SOU l998z42

9.2 Utgångspunkter

Det övergripande syftet med reservofficersutbildningen är att tillgodose krigsorganisationens behov av officerare. Deras utbildning har och kommer även fortsättningsvis att i huvudsak

förbli inriktad uppgifter inom krigsorganisationen. Mot

bakgrund de och förändrade uppgifter som nu styr av nya Försvarsmaktens verksamhet, kommer den analys som utredningen låtit göra avseende krav framtidens officerare även gälla reservofficerarna i väsentliga avseenden. Några exempel att detta är att reservofficerare kan komma att erfordras för:

att möjliggöra anpassning Försvarsmaktens förband vid en 0 av återtagning och/eller tillväxt.

deltagande vid internationell uppdragsverksamhet, att tillgodose grundorganisationens behov av instruktörer i värnpliktsutbildningen eller vad gäller erforderlig

annan

kompetens i grundorganisationen.

Utredningen konstaterar att det är angeläget att ovanstående

uppgifter beaktas vid utformningen reservofficersutbildningen.

av

T.ex. är behovet instruktörer i värnpliktsutbildningen

av yngre stort. Med hänsyn till önskvärd åldersstruktur på

yrkesofficerskåren måste basen löjtnants- och i viss mån

kaptensnivån breddas. Ett sätt att möta detta behov är att reservofficerare under några år deltar i utbildningen av

värnpliktiga. Detta innebär också att reservofficeren får ökad

kompetens att leda och organisera utbildningen av sitt

krigsförband i eventuell anpassningssituation. Härutöver torde

en det även i framtiden finnas behov att vid situationer med hög av arbetsbelastning eller då särskild kompetens erfordras, kunna utnyttja reservofñcerare som har sådan kompetens. Sammantaget

bedömer därför utredningen att en flexibel och anpassningsbar

reservofficersutbildning måste inrättas.

Förslag till reservoficersutbildningsstruktur 95

l detta sammanhang är det även väsentligt att den viktiga kopplingen till det civila samhället belyses. Denna koppling är en av grunderna för ett fungerande värnpliktssystem. Genom att reservofñcerarna ofta innehar olika befattningar inom den civila sektorn kan denna funktion ytterligare förstärkas.

Reservofficerarnas civila meriter är också värdefulla för Försvarsmakten eftersom de möjliggör tillsättandet av viktiga befattningar inom krigsorganisationen, t.ex. tekniskt systemstöd, ekonomisk ochjuridisk kompetens.

9.3 Reservofñcersprogrammet

Utredningens förslag:

Inrätta ett reservofficersprogranz för den grundläggande reservofficersutbildningen.

Reservofficersprogrammet föreslås vara ettårig 40 poäng och ersätta nuvarande reservofficerskurs inom officershögskoleprogrammet. Programmet bör kunna kompletteras med ytterligare utbildning för att tillgodose behov av alternativa uppgifter för reservofficerarna.

Den därpå följande nivåhöjande utbildningen föreslås för majoriteten omfatta kurs fem veckor 5 poäng och ersätta en om nuvarande reservofñcerskurs inom krigshögskoleprogrammet.

Den högre reservofficersutbildningen föreslås omfatta en kurs om veckor 6 poäng och ersätta både nuvarande taktisk kurs och sex chefskurs vid Försvarshögskolan.

96 Förslag till reservoficersutbildningsslrukur

En viktig faktor att beakta vid utformningen av reservofficersprogrammet är att individen avsätter minst ett år av sin civila karriär. Med anledning härav är det viktigt att tiden mellan avslutad Värnpliktig grundutbildning och grundläggande reservofficersutbildning minimeras. Kvaliten i utbildningen måste också motsvara de krav reservofñceren förväntar sig och ge som positiv effekt även kan till nytta för den framtida en som vara civila karriären.

Utredningen att reservofficersprogrammet i första hand anser måste genomföras befattningsutbildning för att reservsom officeren direkt efter avslutad utbildning skall kunna krigsplaceras. Denna utbildning bör, med så undantag som möjligt, genomföras samordnad med de blivande yrkesofficerarna. Med beaktande den föreslagna utformningen av av yrkesofficersprogrammet, kommer utbildningen således att i gängse fall äga under det andra utbildningsåret för rum yrkesofñcerarna och vid någon fack-, funktions- och/eller av stridsskolorna. Detta innebär att utbildningstiden i normalfallet bör vara ettårig.

Strävan är följaktligen att samordna utbildningen reserv- och av

yrkesofficerare när så är möjligt. Härvidlag är det betydelsefullt att

reservofñcersutbildningen alla nivåer kan till civila anpassas högskolors utbildningscyklar samt till reservofticerarnas möjligheter borta från sitt ordinarie yrkesliv. att vara

Utredningen har dock funnit att det finns behov av att organisera alternativa former till ovanstående reservofficersl de fall reservofficeren önskar genomföra tidsbegränsad program.

tjänstgöring i grundorganisationen måste kompletterande utbildning t.ex. avseende övningsrelaterade bestämmelser i

ges,

samband med utbildning värnpliktiga. Denna utbildning bör då

av motsvara delar den försvarsmaktsgemensamma eller av försvarsgrensgemensamma utbildningen inom yrkesofñcers-

programmet.

Förslag till rescrvqwcersulli/dniizgsslrzrktzn 97

För andra individer kan det i vissa fall visa sig vara mer lämpligt att dela upp utbildningen och förlägga den till sommarhalvåret. Detta torde bl.a. kunna underlätta rekryteringen av reservofficerare. Utredningen anser att det är väsentligt att dessa behov, när så bedöms lämpligt och om möjlighet finns. tillgodoses.

Den slutsats Litredningen dragit är, att den normala utformningen reservofficersprogrammet måste kunna av kompletteras med alternativa utbildningsformer för att tillgodose både individens önskemål och Försvarsmaktens behov av kompetens. Härigenom skapas ett flexibelt och anpassningsbart utbildningssystem även för reservofficerarna.

Figur 9.1 Reservofficersprogramnzet

Försvarsgrens spec. Försvarsgrensutbildning - F örsvarsgren gemensam ulb. Befattningsutb. instruktör GRO Armén 40 p 10-20 veckor Marinen 10 p 30 p 10-20 veckor Flygvapnet 15 p 25 p Delad utbildning3 10 10 + lO p p p

Beträffande den efterföljande nivåhöjande utbildningen korresponderande till den nivåhöjande utbildning som i dag bedrivs i krigshögskolornas regi anser utredningen att den även fortsättningsvis bör omfatta en kurs om fem veckor för majoriteten. För de reservofñcerare skall placeras som som förbandschefer bedöms ytterligare fem veckors utbildning vara relevant. Utbildningen bedrivs i de flesta fall vid olika fack-,

3 Genomförs under tre sommarperioder, 10 poäng civila meriter/studier tillkommer.

98 Förslag till reservojicersutbildningsstrukur

funktions- och/eller stridsskolor. Utbildningsstrukturen åskådlig-

görs i nedanstående figur.

Figur 9.2 Nivåhöjande reservoficerskurs, nivå 5

F örsvarsgrens- Försvarsgren gemensam utb. Befattningsulb. Anmärkning Armén 5 p + 5 veckor 5 v avser utb förbchef Marinen 5 p + 5 veckor 5 v avser utb förbchef Flygvapnet 5 5 veckor 5 v avser utb förbchef p FM högskole-ing. 5 p

För att ett bättre sätt motsvara de nya kraven på reservofficeren och dessutom medge större grad av flexibilitet, en föreslås att nuvarande taktisk utbildning och chefsutbildning för reservofficerare utgår och ersätts med högre reservofficerskurs. en

Utbildningen bör korrespondera till det för yrkesofficerarna

inrättade stabsprogrammet. Utbildningen skall kompetens för ge

befattning major/örlogskapten. Utbildningen skall dessutom

som

medge befordran till överstelöjtnant/kommendörkapten i de fall

Försvarsmakten bedömer att sådant behov föreligger. En sådan

befordran bör dock föregås praktisk tjänstgöring och relevant

av

lämplighetsprövning.

Den högre reservofficerskursen bör av praktiska skäl genom-

föras i två perioder, ett försvarsmaktsgemensamt skede om tre

veckor och ett taktiskt skede högst tre veckor. om

Utredningen noterar att behovet reservofficerare i högre av befattningar är mycket begränsat, varför förslaget om en ny utbildning med tillhörande förändringar i förhållande till dagens motsvarande utbildningar väl motiverat. synes vara

Förslag till reservopicersutbildningsstruktur 99

9.3.1 reservofñcerarnas

Vidmakthållande av

kompetens

För att reservofficeren skall kunna vidmakthålla den kompetens som erhålls genom nu föreslaget utbildningsprogram måste möjligheter ges till återkommande tjänstgöririg/kompetensutveckling. Möjligheterna att i framtiden tjänstgöra i egen krigsbefattning kommer att vara begränsade med hänsyn till minskande krigsförbandsövningsverksamhet, varför det torde vara väsentligt att även annan typ av tjänstgöring erbjuds vilken dessutom kan tillgodoräknas som författningsenlig tjänstgöring. Enligt utredningen är detta viktigt för att vidmakthålla reservofficerssystemets trovärdighet och även framdeles medverka till en god rekrytering till reservofficersyrket.

Några exempel sådan tjänstgöring kan vara:

0 tjänstgöring som instruktör i grundorganisationen under en begränsad tid,

0 kompletterande och regelbunden befattningsutbildning för

krigsplacerade förbandschefer och stabsmedlemmar,

0 internationelltjänst,

0 deltagande i ledningsträningsövningar.

lOl

10 Militärhögskolans ledning och samverkan med civila högskolor

Mot bakgrund av det förslag om en Militärhögskola som presenterades i delbetänkandet, har utredningen bedömt att följande frågställningar måste behandlas inom för ramen slutbetänkandet: 0 Vem skall leda och samordna utbildningsverksamheten vid skolenheterna 0 Hur kan de tre skolenheter proñleras 0 Under vilka former kan samverkan ske med civila högskolor

10.1 och

Lednings- samordningsfrâgan

Utredningens förslag: Skapa gemensam utbildningsstruktur för alla nivåer genom att en Försvarshögskolan får en samordnande roll vad gäller: o kvalitetssäkring och meritvärdering, 0 samarbete med det övriga högskoleväsendet, 0 den röda tråden i utbildningsverksamheten.

102 Ledning och .samverkan

Riksdagens beslut i december 1997 innebar att tre försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter för den

grundläggande ofticersutbildningen skall inrättas. Beslutet

grundades utredningens Förslag att inrätta en om försvarsmaktsgemensam skola, vilken föreslogs benämnas Militärhögsko/an.

Tre organisationsenheter skall bedriva samma utbildning som medför ett stort och dessutom nödvändigt behov samordning av inom flera områden och funktioner. Detta gäller bl.a. följande:

utbi ldningsadministration,

kurs- och Litbildningsplaner, utbildningskrav, pedagogik, ämnesutveckling, proñleringsfrågor, kvalitetssäkring, meritvärdering, resursavvägning.

För att åstadkomma den produktionsrationalitet och sam-

ordning skolstrukturen kräver, måste någon funktion på som lämplig nivå i utbildningssystemet rollen och ansvaret för att ges fatta beslut i frågor. Fram till nu har ansvaret för gemensamma respektive skola legat direkt under respektive central produktionsledare. Detta ansvarsforhållande är inte längre tillämpligt.

l enlighet med riksdagens beslut karaktäriseras de tre

skolenheterna att de är organisationsenheter. Något

av, egna självständigt myndighetsansvar har skolenheterna således inte. Chefen för respektive enhet kommer istället att lyda under huvudansvarig funktion i högkvarteret. Produktionsledning av Militärhögskolan bör således ske på detta sätt.

Ledning och samverkan 103

l de överväganden som gjorts, har utredningen funnit tre omständigheter av stor vikt. Det gäller dels det pågående arbetet med akademiseringen av ofticersutbildningen, dels att en röd tråd kan upprätthållas mellan de olika officersutbildningarita, dels hur de största synergieffekterna kan uppnås med annan utbildningsverksamhet.

Vad gäller akademiseringsarbetet och högskoleutbildning i allmänhet kan konstateras att viktiga kriterier är:

att utbildningen är en grundläggande yrkesutbildning, att utbildningen inte är att betrakta som inomverksutbildning, 0 att det råder allmän behörighet till utbildningen.

Om man beaktar kriterierna för högskoleutbildning, kvarstår således faktum, att produktionsledniitg inom Försvarsmakten innebär att den grundläggande utbildningen och den därpå följande nivåhöjande utbildningen även fortsättningsvis är att betrakta som inomverksutbildning. Utredningen att detta förhållande kan anser bestå till dess att akademiseringsfrågan är föremål för definitivt avgörande.

Samtidigt konstaterar utredningen att en gemensam utbildningsstruktur där Försvarshögskolan får den samordnade rollen att upprätthålla den röda tråden mellan utbilditingsprogrammeit innebär att kontinuiteten i utbildmngsverksamheten kan uppnås ett tillfredsställande sätt.

Vad gäller potentiella synergieffekter anser utredningen att samarbetet med lokala högskolor/universitet kommer att kunna underlättas genom att Försvarshögskolan får en sammanhållande roll även i detta avseende.

Utredningen uppfattar att en gemensam utbildningsstruktur på alla nivåer innebär, att kraven utbildningsmässig och

104 Ledning och samverkan

ansvarsrelaterad samordning tillgodoses. Härigenom kan även den vetenskapliga grunden säkerställas Försvarshögskolans genom övergripande kvalitetsansvar för utbildningsprogrammen.

Även Försvarshögskolan föreslås få samordnande roll om nu en för utbildningsverksamheten, anser utredningen, att i ett framtida scenario skulle andra alternativ kunna övervägas. T.ex. skulle Försvarshögskolan kunna överta huvudmannaskapet för Militärhögskolan, vilket bl.a. skulle innebära att kriteriet omicke inomverksutbildning uppfylldes. Ett annat alternativ vore att införliva de grundläggande ofñcersutbildningsprogrammen i de lokala högskolornas linjeutbud. Det sistnämnda alternativet torde dock kräva att officersutbildningen först blir att jämställa med övriga civila utbildningslinjer inom högskoleväsendet.

10.2 Proñleringsfrågan

Utredningen har övervägt ett antal alternativ i den s.k. profileringsfrâgan, dvs. hur de tre skolenheterna, bortsett från det övergripande ledningsförhâllandet, skulle kunna organiseras mer sinsemellan.

En central utgångspunkt för utredningen har varit att försvarsmaktsgemensam utbildning skall bedrivas vid alla tre enheter medan försvarsgrensgemensam utbildning för vissa av försvarsgrenarna skulle kunna koncentreras till ett färre antal enheter. Skolenheterna skall dock inte vara försvarsgrensspeciñka, dvs. nuvarande försvarsgrenar skall utgöra grund för profilering. Ingen Skolenheterna skall heller enbart bedriva av försvarsmaktsgemensam utbildning.

Ledning och .samverkan l05

En fördjupad profilering av skolenheterna kan ske med utgångspunkt från en rad olika faktorer. Några exempel detta är:

Funktion Profilering kan ske utgående från Försvarsmaktens funktioner, såsom understöd, luftförsvar, skydd mm.

Geografiskt upptagnirzgsomrâde Respektive skolenhet kan profileras mot ett geografiskt upptagningsområde för yrkes- respektive reservofficersprogrammet samt från förband inom område för det samma taktiska programmet.

Amne - Vid enheterna skall utbildning bedrivas i ett antal huvudämnen. Detta innebär att lika utbildning i form av kurser inom olika huvudämnert skall genomföras de tre skolenheterna. Det är nödvändigt att dessa kurser är lika utformade samt att utbildningsansvaret är samordnat. Emellertid skulle profilering en utifrån ett övergripande ämnesansvar kunna övervägas.

Specialkurser Enligt utredningens förslag avseende yrkesofficersprogrammet skall s.k. specialkurser införas i utbildningen. Detta kan med avseende olika specialkursområden utgöra en potentiell profileringsgrund.

F irsvarsnzakts verksamhet gemensam Den förändrade och delvis nya inriktningen för det militära försvarets verksamhet torde kunna leda till helt strukturer för nya Försvarsmaktens vidkommande. Dagens försvarsgrensinriktade utbildning kan i detta perspektiv ifrågasättas, för att istället ersättas av annan grund för utbildningen kopplad till de nya strukturerna. Detta skulle i sin tur kunna innebära en grund för profilering.

106 Ledning och samverkan

förmågor I ett kortare tidsperspektiv skulle följande försvarsmaktsverksamheter förmågor kunna utgöra möjlig grund gemensamma

för profilering:

internationell verksamhet, stöd till det civila samhället, markstridsförmåga,

sjöstridsförmåga,

luftförsvarsformåga, ledningsförmåga, teknisk förmåga.

Vad gäller den tekniska förmågan Föreligger ett behov av att officerare tidigare än i dag kan specialisera sig för att kunna delta i materielutvecklingsprocessen. Detta behov är särskilt accentuerat inom armén.

Utredningen noterar således att det finns flera potentiella sätt att

profilera de olika enheterna. Vad gäller det grundläggande yrkes-

respektive reservofficersprogrammet har utredningen emellertid funnit att den försvarsmaktsgemensamma utbildningen kan bedrivas vid alla tre enheter med elever från samtliga tre försvarsgrenar. Styrande faktorer för vid vilken skola eleverna skall studera kan härvidlag vara:

bostadsort, förbandstillhörighet, eget val, ekonomi, produktionsutlägg samt Försvarsmaktens behovsstyrning.

Samma utgångspunkt torde även gälla för den försvarsgrensutbildningen. Det kan dock av rationalitetsskäl vara gemensamma lämpligt att överväga marinens respektive flygvapnets om

Ledning och samverkan 107

försvarsgrensgemensamma utbildning endast skall bedrivas vid två av skolenheterna.

Beträffande det taktiska programmet kan för arméns vidkommande, berörda delar genomföras vid alla tre enheter. l likhet med yrkesofficersprogrammet har utredningen emellertid uppmärksammats att bl.a. lärarförsörjningen kan vara gränssättande för en dylik uppdelning för marinen och flygvapnet. Maximalt elevkategorier. två orter synes vara relevant för dessa

Vad gäller den specifika profileringen skolenheterna har

mer av utredningen kommit fram till att flera alternativ är av stort intresse och dessutom genomförbara. l dagsläget är det emellertid svårt att framhålla specifika produktionsmässiga fördelar mellan de ovan presenterade alternativen. Utredningen anser därför att en mer specifik profilering, oavsett inriktning och omfattning, bör få växa fram efterhand, bl.a. grundad olika lokala förutsättningar och produktionsrationella argument. Detta torde bädda för en långsiktigt hållbar lösning.

10.3 Samarbete med civila högskole-

väsendet

utredningens utgångspunkter för de lokaliseringsförslag En av lämnades för Militärhögskolans enheter var att lokala som högskolor alternativt universitet skulle kunna utnyttjas i lämpliga former och omfattning. Med försvarsmakts- och försvarsgrensgemensam utbildning samt med införandet av s.k. specialkurser fokuseras intresset till hur samarbetet med det civila utbildningsväsendet kan utformas. l detta avseende kan även andra utbildningsorganisationer, såsom Gällöfsta, vara av intresse att samarbeta med.

108 Ledning och samverkan

l första hand torde samarbetet gälla vilka kurser eller motsvarande utbildningsmoment inom ramen för den som forsvarsmakts- respektive den försvarsgrensgemensamma terminen skulle kunna förmedlas i de lokala högskolornas eller universitetens regi. Utredningens uppfattning är härvidlag att det

finns flera potentiella samordningsområden där bägges resurser

och kompetens skulle kunna utnyttjas ett fördelaktigt sätt.

Ett samarbete behöver inte nödvändigtvis innebära att

undervisningen förflyttas till högskolan/universitetet från

Militärhögskolan eller vice utan det kan istället handla om versa

lärarkapacitet och andra utbildningsfaciliteter samordnas ett

att lämpligt sätt.

En primär uppgift för den utbildningsansvarige är att utröna var den högsta kvaliten utbildningen kan erhållas till lägsta pris. En

utgångspunkt är att utbildning kan erhållas genom det

annan som allmänna utbildningsväsendet inte bör tillhandahållas inom ramen för Försvarsmaktens och/eller Försvarshögskolans verksamhet om inte starka ekonomiska skäl föreligger.

Det ligger således nära till hands att konstatera att i närtid borde så stor del möjligt utbildningen ske i de lokala en som av högskolornas/ universitetens regi. Detta skulle dessutom innebära kvalitetssäkringen skulle kunna tillgodoses genom dessa att

utbildningsinstitutioners försorg.

Givet att utredningens förslag om en gemensam

utbildningsstruktur godtas och att Försvarshögskolan framdeles

erhåller examensrätt, skulle formerna för ett samarbete med övriga

högskoleväsendet sannolikt underlättas. Fortfarande kvarstår dock

faktum att samhällets måste utnyttjas ett optimalt sätt resurser varvid adekvata samarbetsformer de aktuella orterna måste uppnås redan innan ovanstående förutsättningar realiserats.

Ledning och samverkan l09

Den form av samarbete som ligger närmast till hands är, att den aktuella högskolan/universitetet anordnar utbildning inom ramen för s.k. uppdragsverksamhet. Enligt gällande bestämmelser får universitet och högskolor anordna kurser uppdrag från annan statlig, kommunal eller enskild utbildningsanordnare detta om omfattar elever antagits till utbildning finansieras med som som statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren.

En följd av denna Organisationsform är att Försvarsmaktens olika skolor och Försvarshögskolan inför varje termin eller utbildningsår får träffa avtal med de högskolor skall anordna som utbildning. Den ersättningsnivå som skall gälla måste således fastställas genom överenskommelse mellan Försvarsmakten/ Försvarshögskolan och berörd högskola. Högskolan har därvid att iaktta de allmänna regler som gäller uppdragsverksamhet och som innebär att intäkterna skall beräknas så att de täcker de fulla kostnaderna för den verksamhet uppdraget omfattar. Då den som utbildning som i detta sammanhang kommer att bli aktuell avses vara identiskt med utbildning i högskolans ordinarie verksamhet, finns det anledning att förmoda att i huvudsak samma kostnadsnivåer som gäller för sådan utbildning kommer att kunna tillämpas.

Utredningen har dock noterat att kostnaderna för

uppdragsutbildningen i flera fall är så pass hög att kostnaden för

Försvarsmakten blir högre än om Försvarsmakten anställer egna lärare för uppgiften. Följande exempel, bygger ett verkligt som förhållande, åskådliggör detta:

Kommunikation svenska och engelska 5 poäng för 70 elever

Kostnad för uppdragsutbildning vid högskola: 504 000 kr.

Försvarsmaktens interndebiteringspris för motsvarande utbildning: 308 000 kr.

l l0 Ledning och samverkan

l ovanstående exempel är kostnaden för Försvarsmakten 67

procent högre när utbildningen köps högskolan än om den

av

genomförts i regif Med regi här att extern lärare

egen egen avses anställs och det är i sammanhanget inte helt ovanligt att det är lärare oavsett vilket alternativen som väljs. samme av

Utredningen att denna skillnad inte är ekonomiskt anser motiverad och det kan därför sägas ett ineffektivt sätt att vara utnyttja samhällets eftersom utbildningen i bägge fallen resurser syftar till att kompetensutveckla individer för uppgifter inom en s.k. kollektiv nyttighet.

Utredningen konstaterar med anledning härav att det i dag saknas ekonomiska incitament för att ytterligare utöka synes samarbetet med högskoleväsendet. Att högskolan vid

uppdragsutbildning kan kvalitetssäkra utbildningen, dvs. eleverna

erhåller akademiska poäng, är sannolikt inte ett tillräckligt särskilt lärarkapaciteten i vissa fall är densamma i argument, som bägge alternativen.

Ett framtida samarbetet med det civila högskoleväsendet måste

därför finna former där kostnaderna kan fördelas ett för bägge neutralt sätt. Försvarshögskolan bedöms härvidlag få parterna mer viktig roll samordnare visavi de olika högskolorna och en som universiteten. Det torde väsentligt att statsmakterna tydliggör vara värdet att samhällets utbildningsverksamhet bedrivs på ett av resurseflektivt sätt, där berörda myndigheter och institutioners faciliteter utnyttjas ett samhällsekonomiskt rationellt sätt.

4 Försvarsmaktens interndebiteringspris inkluderar OH-kostnader etc.

lll

1 l

Resursfrågor

l l Inledning

l utredningens delbetänkande redovisades de monetära besparingar och övriga konsekvenser som beräknades bli resultatet

utredningens förslag avseende förändringarna i den

av organisatoriska grundstrukturen. Härvidlag belystes även konsekvenserna av att införa en Militärhögskola.

Den resursmässiga frågan som utredningen nu hanterat är huruvida införandet utbildningsstruktur kommer att av en ny föranleda några ytterligare besparingar/kostnader jämfört med nuvarande utbildningsstrukur.

Av naturliga skäl innebär utbildningsstrukur att vissa en ny initialkostnader uppstår, bl.a. för övergångsâtgärder, anpassning av utbildningssystem, utarbetandet av nya kursplaner och för annan utbildningsmässig planering. Kostnaderna är dock starkt beroende av de produktionslösningar som kommer att väljas. Exempel styrande faktorer vid utveckling och val av produktionslösningar är elevvolymer, elevdemografi, lärartillgång och samverkansmöjligheter med högskolor/universitet.

Utredningen har under sitt arbete noterat den osäkerhet som för närvarande råder avseende den fortsatta planeringen av

112 Resursfrågor

försvarsbeslutsperioden. Nya omständigheter kan härigenom uppkomma och indirekt påverka officersutbildningen. Detta försvårar givetvis arbetet med att utföra relevant resursanalys. en

För att lösa uppgiften med att redovisa de ekonomiska effekterna att införa utbildningsstrukur, har utredningen av en ny Försvarsmakten och Försvarshögskolan i uppdrag att utföra en gett preliminär analys avseende eventuella skillnader jämfört med dagens utbildningsstrukur. Anlaysen skall ses som ett komplement till den konsekvensanlys presenterades i utredningens som delbetänkande.

l följande avsnitt lämnas redogörelse för analysen samt för en de slutsatser utredningen dragit med anledning ltärav. som

1 1.2 Resursanalys

Analysen baseras beräkning den utbildningstid eleven en av behöver för att uppnå viss tjänstegrad. l beräkningarna har en

enheten elevpoäng ep använts, vilket symboliserar den tid

eleven använder för att uppnå en studiepoäng. En elevpoäng motsvarar i detta sammanhang studievecka för eleven. en

Beräkningarna utgår från dagens utbildningsvolymer5. l de fall

antalet är högre för den strukturen än för den nuvarande, ep nya har kompletterande åtgärder redovisats möjliggör en som kostnadsneutral lösning.

Ovan angivna beräkningsmetod har valts eftersom det på en

aggregerad nivå är svårt att mäta effekterna i monetära termer.

5 De variationer i elevvolymer som uppkommer p.g.a. förändringar i grundrespektive krigsorganisationens utveckling samt förtida avgångar har inte påverkat analysen eftersom dessa faktorer kommer att variera över tiden.

Resursfrågor 1 13

Analys

Yrkesofficersprogranzrøzet jämfört med OHS

Yoff-prog. OHS Diff Elever/år Skillnad ep/år

80 p p O p - - 20 p nya uppdrag +20 p 600 st +12000 ep ,

T aktiska programmet jämfört med KHS

Taktiska prog. KHS Diff Elever/år Skillnad ep/år

40 p 0 p - - +5 p 160 st + 800 ep . KHS A 40 p 40 p 300 st 12000ep - -

Stabsprogrammet jämfört med FHS/T U

Stabs TU Diff Elever/år Skillnad /år . 40 40 O - Taktisk kurs 6 +6 240 st +1440e Batchkurs 6 +6 120 st +720e

C hefsprogrammet jämfört med F HS/C U

Chefsprogr. CU Diff Elever/år Skillnad ep/år

82p 96p -l4p 100 -1400 ep

De uppkomna skillnaderna mätt i ep innebär att den nya utbildningsstrukturen sammantaget kommer att kräva 1560

utbildningsveckor° mer än dagens struktur baserat dagens utbild-

ningsvolymer.

6 12000+800-12000+l440+720-l4001560

114 Resursfrågor

En kostnadsneutral lösning skulle emellertid kunna erhållas genom följande åtgärder:

0 En utökad utbildning inom stabsprogrammet ger möjlighet till omavvägningar i krigs- och grundorganisationen när det gäller kravet antalet befattningar i nivå 3 överstelöjtnant. Således skulle preliminärt dagens befattningar i nivå 3 kunna 250 av ersättas nivå 4 major/örlogskapten erhållit av som stabsexamen. Detta skulle innebära att ca 10 elever färre skulle behöva genomgå chefsprogrammet i varje årskull. Detta skulle

medföra en reducering med 820 ep/år 1082.

0 1 den nuvarande utbildningsstrukturen är inriktningen att alla arméofficerare skall genomgå utbildning för att lägst nå nivå 5 kapten. lnrättandet av fackprogrammet innebär att officerare alla nivåer kan utbildas för specialistfunktioner. I dagens system måste arméofficeren först genomgå krigshögskoleprogrammet innan han/hon kan utvecklas mot den specialinriktning är lämplig. Den föreslagna strukturen innebär att som officerare utan att ha genomgått det taktiska programmet, kan påbörja sin specialisering.

En ytterst preliminär uppskattning ger vid handen att ca 20 procent arméns officerare kan genomgå fackprogrammet av istället för det taktiska programmet. Utbildningstiden inom fackprogrammet är densamma som för det taktiska programmet 40 p. Fördelen med systemet är emellertid att ett antal officerare individuellt anpassad utbildning vilket får en mer torde innebära en effektivisering av systemet. Som beräkningsgrund har därför fem procent av arméns officerare, som med dagens system skulle genomgå KHS, minskat sin utbildningstid med 40 ep. Detta medför en reducering med

600 ep/år 5% av 30040.

Resursjiågor 115

0 Det kan konstateras att medelåldern vid genomförandet av chefsutbildningen ökat under de senaste decennierna. Detta har medfört att behovet av antalet elevplatser vid chefsutbildningen ökat för att möta det antalsmässiga behovet av nivå 3 och högre medan tiden från chefsexamen till pension minskat.

Den möjlighet till ökning av det relativa antalet officerare nivå 4 som påtalats ovan, bör kunna medföra att urvalet till chefsutbildningen kan bli mer exakt och därför bör officerare med prognos mot chefsbefattningar kunna genomföra chefsutbildningen tidigare. Med förutsättningen att medelåldern vid chefsutbildningen kan minska med två år kan antalet elever vid chefsutbildningen reduceras med ca tio elever. Detta

innebär en reducering med 820 ep/år l082.

Genom ovanstående åtgärder kan skillnaden mellan nuvarande struktur och den föreslagna, vändas så att den strukturen nya kräver 680 ep utbildningsveckor mindre jämfört med dagens utbildningsvolymer.

11.3 slutsatser

Utredningens

Utredningen har funnit att det inte går att uppnå några specifika besparingar kort sikt som ett resultat av den nya utbildningsstrukuren. Detta har inte heller varit det direkta syftet med analysen. Eventuella kortsiktiga besparingseffekter får istället sökas hos de i delbetänkandet redovisade organisatoriska förändringarna.

Positiva effekter, både monetära och icke monetära, av en ny utbildningsstruktur måste bedömas lång sikt, där t.ex. kvalitetsaspekterna är stor betydelse. Införandet det av av nu föreslagna utbildningssystemet måste anpassning även ses som en

l l6 Resursfrågor

till samhällsutvecklingen i allmänhet och Försvarsmaktens förändrade uppgifter i synnerhet.

Den analys som utförts visar emellertid att det med olika kompletterande åtgärder går att uppnå kostnadsneutralitet mellan den nuvarande och den föreslagna utbildningsstrukturen. Analysen visar att effekterna den föreslagna strukturen också måste sökas av utanför det direkta utbildningssystemet. Dessa indirekta effekter är sannolikt fler än vad framgår ovanstående exempel och som av kan endast bedömas inom för en mer djupgående analys av ramen

personalförsörjningsproblematiken.

Utredningens sammantagna bedömning är dock att det, med utgångspunkt från den genomförda analysen, finns klara resursmässiga skäl för att införa den utbildningsstrukturen. nya

1 17

12 Mål- och

examensbeskrivningar

De förslag som lämnats i föregående kapitel avseende en ny utbildningsstruktur innebär att målsättningarna med de olika och i vissa fall helt nya utbilditingsprogrammeit måste revideras och formuleras efter utbildningarnas föreslagna inriktning. l detta kapitel presenteras de målformuleringar som nu föreslås gälla för respektive utbildningsprogram. Eftersom utredningen förespråkar en flexibel och anpassningsbar utbildningsstruktur måste dessa övergripande målformuleringar fortlöpande kunna bli föremål för revidering/justering med beaktande av nya och förändrade omständigheter. Förutom de författningsförslag som lämnas i kapitel 13 anser utredningen att nedan redovisade målformuleringar inte bör stadfastas av regeringen utan bör betraktas som en myndighetsintern uppgift.

12.1 Allmänt om mål för offlcers-

utbildningsprogrammen

Förutom de krav och andra omständigheter som bedöms påverka framtidens roll och uppgifter för officereit, vill utredningen framhålla följande viktiga utgångspunkter för de olika mål- och examensformuleringarna.

l l8 Mål- och examensbeskrivningar

Officersutbildningen skall hos den enskilde individen vidareutveckla de egenskaper som är utmärkande för officersyrket.

Under kris och krig är officerens chefs- och ledarskap utsatta

för extrema prövningar. Ytterst handlar det beslut och om handlingar kan mätas i människoliv. Officeren måste därför som kunna bära den psykiska och fysiska press som uppgiften innebär. Kraven egenskaper såsom målmedvetenhet, beslutsamhet och mod samt förmåga till överblick, handling och samordning är högt ställda i en sådan situation. Krav ställs också på förmågan att kunna anpassa sig till helt nya och föränderliga förhållanden. Det

krävs härvidlag ingående kunskaper om människan, det egna

förbandet och den miljö som officeren har att agera i för han/hon framgångsrikt skall kunna leda verksamheten.

Officeren är i grunden en representant för statsmakterna. Därmed ställs krav ett etiskt förhållningssätt som

överensstämmer med svensk lagstiftning och samhällsordning

samt deklarationen mänskliga rättigheter. Ansvar för om människor under pliktlag och ansvar för statens tillhörigheter ställer höga krav omdöme, god hushållning med tilldelade och tydlig återredovisning. Officeren behöver en öppen resurser

och accepterande attityd för att effektivt kunna leda människor

med olika kulturell bakgrund.

Utöver militära kontakter kommer officeren i sin ledarroll även att samarbeta med representanter för olika politiska partier, offentlig sektor, internationella och nationella organisationer, massmedia och enskilda personer.

Mål- och examensbeskrivningar l 19

12.2 Yrkesofñcerspro grammet

För att erhålla yrkesofñcersexamen skall officeren ha förvärvat:

0 kunskaper och färdigheter för att i hed och under kris kunna

verka som utbildare och fackman i grundläggande utbildning,

0 kunskaper och färdigheter för att i krigsorganiserat förband

kunna verka som omcer på lägre nivå,

o kunskaper och färdigheter för att kunna tjänstgöra i militär internationell verksamhet inom ramen för ett svenskt förband, kunskap om svensk säkerhetspolitik och totalförsvar ifred, kris och krig,

0 kunskaper och färdigheter för fortsatt utbildning och

befattningsträning inom officersyrket.

Härutöver skall de tilläggsmål som Försvarsmakten bestämmer gälla.

Utredningen noterar att vid jämförelse mellan de en examensmål som gäller i dag och de :nål som beskrivits ovan kommer i vissa fall inte utbildningstiden 80 poäng att vara tillräcklig för att nå målet att ofñceren skall kunna krigsplaceras som plutonchef/delsystemledare. Med anledning härav måste yrkesofñcersexamen kompletteras med utbildning som inte är nivåhöjande utan som kompetensutvecklar officeren mot följande mål:

0 förvärvat kunskap och färdighet att ifred, kris och krig kunna

verka chef för krigsorganiserat förband plutons storlek

som av

eller motsvarande alternativt som delsystemledare.

l20 Mål- och examensbeskrivningar

1 2.3

Fackpro grammet

För att erhålla fackexamen skall officeren ha förvärvat

kunskaper och färdigheter

för att under fred, kris och krig kunna planera, leda och 0 genomföra verksamhet inom eget fackområde,

för att kunna planera, leda och genomföra utbildning inom eget v fackomrâde,

så att ojjiceren lokalt kan driva utvecklingen inom eget v fackområde,

så att ojficeren kan delta i utveckling av eget fackområde, 0

0 för fortsatt utveckling såväl inom fackprogrammet som inom en

till erhållenfackutbildning anpassad nivåhojande utbildning,

för att kunna tjänstgöra i internationell verksamhet inom eget fackområde.

Härutöver skall de tilläggsmål som Försvarsmakten bestämmer gälla.

Det övergripande syftet med fackutbildningen är att tillgodose Försvarsmaktens behov av armé-, marin- och flygvapenofficerare med djupa kunskaper, insikter och färdigheter för att kunna tjänstgöra och utvecklas i befattningar under fred, kris och krig i såväl krigs- som grundorganisationen.

7 Beskrivningen avser fackprogrammet som benämns Löjtnant i figur 7.6. Efterhand måste beskrivningen utvecklas även För övriga nivåer av fackrpogrammet.

Mäl- och exanzensbesykrivriingar 121

12.4 Taktiska programmet

För att erhålla taktisk examen skall ofñceren ha:

0 förvärvat kunskaper och färdigheter för att ifred, kris och krig

kunna verka som chef för krigsorganiserat förband

av kompanis storlek alternativt tjänstegrenschef/systemledare, som

0 förvärvat kunskaper och färdigheter för att i fred, kris och krig

kunna verka utbildare och fackman inom kompanis eller

som motsv. ram,

0 förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna tjänstgöra i militär internationell verksamhet inom kompani eller motsv. samt samverka med andra internationella enheter på motsvarande nivå.

0 förvärvat goda kunskaper svensk säkerhetspolitik och om totalförsvaret samt i samverkan med totalförsvaret planera och leda insatser,

förvärvat kunskaper och färdigheter för kommande utbildning.

Härutöver skall de tilläggsmål som Försvarsmakten bestämmer gälla.

122 Mål- och examensbeskrivningar

12.5 Stabsprogrammet

För att erhålla stabsexamen skall ofñceren ha:

förvärvat kunskaper för att i alla faser av krisskalan kunna

0 för förband bataljons, divisions eller fartygs

verka som chef av

storlek,

förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna ingå som 0 stabsmedlem i taktiska staber,

förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna tjänstgöra i 0 internationell stab på bataljonsnivå samt tjänstgöra i internationellt förband eller observatör i militär som internationell verksamhet,

förvärvat insikt svensk säkerhetspolitik, totalförsvaret och 0 om hanterandet av internationella kriser.

Härutöver skall de tilläggsmål som Försvarsmakten bestämmer gälla.

12.6 Chefspro grammet

För att erhålla militär chefsexamen skall ofñceren ha:

förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna verka i o chefsbefattning eller som stabsmedlem i taktisk och operativ stab,

förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna verka i 0 cheÅbefattning eller som stabsmedlem i totalförsvarsstab,

Mål- och examensbeskrivningar 123

0 förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna verka i chejsbefattning eller som stabsmedlenz i internationell stab,

0 förvärvat kunskaper och färdigheter .som kan utgöra grunden

för att verka chef för störreförband

som

o örvärvat kunska P er och ärdi g heter ör att kunna tjänstgöra g öra i J internationell verksamhet på hög nivå, samt

0 vid teknisk inriktning ha förvärvat fördjupade insikter i militär systemteknologi och dess betydelse för Försvarsmaktens utveckling.

Härutöver skall de tilläggsmâl som Försvarsmakten bestämmer gälla.

12.7 Reservofñcerspro grammet

För att erhålla reservofñcersexamen skall ofñceren ha:

o förvärvat kunskaper och färdigheter för att i kris och krig

kunna verka som chef för krigsorganiserat förband av plutons eller motsv. storlek alternativt som delsystenzledare,

o förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna tjänstgöra i militär internationell verksamhet inom ramen för ett svenskt förband,

o förvärvat kunskap om svensk säkerhetspolitik och totalförsvaret i hed, kris och krig.

124 Mål- och examensbeskrivningar

Härutöver skall de tilläggsmål Försvarsmakten bestämmer

som gälla. För reservofñcer följer yrkesofñcersprogrammet är som målen desamma för yrkesofñceren. som

Övriga

iakttagelser samt

slutsatser

De Förslag utredningen presenterat i de föregående som avsnitten kommer med all sannolikhet att medföra konsekvenser och nya ingångsvärden för andra närbesläktade och utbildningsrelaterade frågeställningar. Det kan t.ex. gälla, vilken nytta övriga personalkategorier inom Försvarsmakten samt andra totalförsvarsmyndigheters personal kan dra av den nya utbildningsstrukturen. Andra intressanta områden är bl.a. distansundervisning och rekrytering av militära lärare till skolorna. Dessa men även andra frågeställningar har utredningen valt att belysa och kommentera, eftersom de utgör intressanta utvecklingsområden. Några definitiva förslag kommer dock inte att lämnas.

13.1 för civilanställd

Utbildning personal

Den civilanställda personalen utgör en viktig tillgång för både krigs- och grundorganisationen. Personalkategorin är som kollektiv heterogen, eftersom personalens befattningar återfinns inom flera skilda yrkesfack.

Till skillnad mot den utbildningsverksamhet som riktar sig mot den militära personalen, har den civila personalen i allmänhet rekryterats med beaktande av den utbildning som individen inhämtat eget initiativ och före anställningen vid

l26 Övriga iakttagelser samt .slutsatser

Försvarsmakten. Detta förhållande säger emellertid inte att den civila personalen har rätt till och kontinuerligt måste

kompetensutvecklas skäl som gäller för den militära

av samma personalen. l detta avseende har utredningen funnit följande potentiella utvecklingsmöjligheter.

Enligt utredningen borde hela eller delar den försvarsmaktsav och/eller den försvarsgrensgemensamma terminen kunna utnyttjas för att civilanställda allmänmilitär grundutbildning. Detta ge en kan t.ex. aktualiseras i samband med nyanställning eller också som generell och fortlöpande åtgärd för kompetensutveckling. en

l detta sammanhang är det även viktigt att återknyta till tidigare fört externt rekryterade specialister. För att dessa resonemang om

skall erhålla erforderlig militär kompetens utan att detta

personer nödvändigtvis behöver innebära militära befogenheter och skyldigheter borde t.ex. den försvarsmaktsgemensamma utbildningen kunna utgöra adekvat introduktionsutbildning. en Den utbildningsstruktur utredningen föreslagit, ger som utomordentliga möjligheter att sätta lämplig samman en

kombination olika ämnen från den grundläggande Officers-

av utbildningen.

Även civilanställda återfinns bland Försvarsmaktens

chefskategorier. Dessa borde i likhet med den militära personalen

föremål för fortlöpande chefsutveckling. Utredningen finner vara det därför naturligt att dessa också får ta del av adekvat personer chefsutveckling inom för utbildningsstrukturens olika ramen mvaer.

Ett annat område också borde kunna komma den som civilanställda personalen tillgodo är förslaget om att inrätta ett fackprogram. Många de anställda inom den civila av

personalkategorin innehar någon form särskilt eller specifikt

av

tjänsteområde. Även de införskaffat någon form utbildning

om av före anställningen vid Försvarsmakten, torde behovet av att

Övriga iakttagelser samt slutsatser 127

fortlöpande kompetensutvecklas vara nödvändigt. Som del en av denna kompetensutvecklingen skulle fackprogrammet kunna utgöra ett instrument för ändamålsenlig och meriterande utbildning. Fackprogrammet innehåller flera inriktningar, i som flera fall skulle vara mycket lämpliga även för de civilanställda.

13.2 vid andra

Utbildning myndigheter

Övriga totalförsvarsmyndigheters personalutbildning och

kompetensutveckling är enligt utredningen ett intressant utvecklingsområde. Såvitt utredningen erfarit bygger vissa av dessa myndigheters ledarskapsutbildning militära grunder. Vidare kan konstateras att flera myndigheterna är s.k. av stödmyndigheter till Försvarsmakten, vilket innebär att en grundläggande FörsvarsmaktsutbiIdning potentiellt skulle kunna vara relevant och därmed kunna erhållas från Militärhögskolans kursutbud. Av de ämnen och utbildningsmoment, som tidigare i betänkandet presenterats som möjliga för den försvarsmaktsgemensamma utbildningen, kan förmodligen ett flertal vara av intresse för dessa myndigheters utbildningsverkssamhet.

Ett utvecklat utbildningssamarbete inom totalförsvaret är något som regeringen mer generellt efterfrågat. Därför anser utredningen, att den militära utbildningsstrukturen med en försvarsmaktsgemensam Militärhögskola kommer att innebära mycket goda förutsättningar for att ett sådant samarbete skall kunna etableras.

Ett dylikt samarbete med andra myndigheter behöver inte enbart innebära att kunskap och kompetens förmedlas enkelriktat. Viktiga impulser kan säkerligen förmedlas även till Officersutbildningen. Utredningen anser därför att Försvarshögskolan bör ges i uppdrag att ytterligare utveckla samarbetet med andra

128 Övriga iakttagelser samt slutsatser

myndigheter inom alla nivåer och områden av utbildningsverksamheten.

l 3.3 Distansundervisning

Ett allt viktigare inslag i utbildningsverksamheten är

möjligheten att kunna tillämpa distansundervisning. Undervisningsmetoden har flera fördelar. Den skolbundna tiden kan minskas, undervisningen kan för elevens vidkommande ske på hemorten samt metod och medel kan komma att innebära ett

effektivt resursutnyttjande.

Frågan distansundervisningens tillämpning har behandlats om

med utgångspunkt från den föreslagna utbildinitgsstruktttren. Inom den grundläggande officersutbildningen har dock utredningen

funnit distansundervisning kan behäftad med vissa att vara problem, då erforderliga faciliteter i de flesta fall endast

praktiska

finns tillgå militära etablissemang. Eleverna har vid denna att tidpunkt ännu erhållit anställning vid Försvarsmakten utan de

finns geografiskt utspridda över hela Sverige, vilket kan motverka effektiviteten i undervisningen. Under den grundläggande

utbildningen har Försvarsmakten dessutom framhållit behovet av samla eleverna under längre sammanhållen utbildningstid. att en

Utredningen däremot att det finns stora möjligheter att i anser första hand utveckla distansundervisningen inom ramen för de

nivåhöjande utbildningarna. På dessa nivåer finns bättre praktiska förutsättningar for tillämpa undervisningsmetoden. Vidare

att konstaterar utredningen att den militära utbildningsstrukturen med flera utbildningssteg innebär att äldre officeren blir desto svårare det för denne att hemifrån längre sammanhållen är vara en förhållande sannolikt viktig variabel att ha med

period. Detta är en

i bedömningen vid införandet distansundervisningen. av

Övriga iakttagelser samt slutsatser l29

Utredningen håller för troligt att distansundervisningen kommer att utvecklas i betydande grad i framtiden. Ett tydligt tecken detta är att Försvarshögskolan för närvarande arbetar med ett uppdrag, som syftar till att visa hur sådan utveckling en

skulle kunna realiseras. Distansundervisningen kommer dock

aldrig att kunna ersätta den sedvanliga Lindervisningsformen utan den bör i första hand betraktas som ett alternativ eller ett som komplement till den ordinarie skolbaserade undervisningen.

Ur resurssynpunkt synes en utökning av distansundervisningen kunna leda till besparingar vad gäller elevrelaterade kostnader under utbildningstiden. Sannolikt kommer det även att underlätta for officeren att delvis behålla sin ordinarie tjänst under utbildningstiden. En konsekvens av dagens utbildningsstruktur är nämligen, att ett stort antal officerare är elever vid skolorna, vilket i sin tur medför att deras ordinarie yrkesutövning måste utföras av någon ersättande officer. Detta förhållande bedöms kunna minska i omfattning genom en utökning av distansundervisningen.

Utredningen har således funnit starka skäl som talar för en

utökning av distansundervisningen, antingen som komplettering

eller som alternativ till ordinarie undervisningsform. Distansundervisningen bör dock växa fram i takt med vunna erfarenheter från en stegvis utökad verksamhet.

1 3.4

Lärarkompetens

En grundläggande förutsättning för att effektivitet skall kunna uppnås i ett utbildningssystem är att Iärarkompetensen kan upprätthållas på en hög nivå. Detta torde vara lika viktigt som en rationell och väl fungerande utbildningsstruktur.

130 Övriga iakttagelser samt slutsatser

Utredningens förslag att koncentrera den grundläggande och därpå följande nivåhöjande utbildning till ett färre antal skolor, lägger grunden för att den bästa lärarkompetensen tillvaratas ett ändamålsenligt sätt. Integrerad skolverksamhet innebär också att väsentliga erfarenheter från olika områden kan delges en bredare elevkrets genom lärarkårens försorg.

Utredningen har noterat att nuvarande kommenderingssystem för militära lärare har flera svagheter. l många fall handlar det om tidsmässigt korta kommenderingar inte alltid leder till den som bästa lärar- och utbildningskvaliteten. Vidare har utredningen funnit att det saknas ett tillfredsställande belöningssystem för dem kommenderas till lärartjänst. l praktiken innebär systemet att som officeren tillfälligt lyfts bort från sin karriärsstege, vilket är egen anledningarna till att lärartjänster inte alltid är så en av eftertraktade. Utredningen att en klarare markering måste anser göras, att tjänstgöring lärare är meriterande för den fortsatta som karriären.

Utredningen vill således understryka vikten av att intresset för lärarnas kompetens och meritvärde en hög prioritet, eftersom ges detta är stor vikt för att utbildningsverksamheten även av framdeles skall kunna bedrivas med en hög kvalitet.

13.5 Yrkesväxling

Det primära syftet med utbildningsverksamheten är som tidigare nämnts, att tillgodose Försvarsmakten med i flera avseenden kompetent och duglig personal. Emellertid finns det också intresse att lägga grunden för potentiell yrkesväxling, av eftersom det antalsmässiga behovet officerare är som störst i av åldrar upp t.o.m. ca. 40 år.

Övriga iakttagelser samt .slutsatser 131

Den utbildningsstruktur som nu föreslagits, bedöms därför sekundärt ha bidragit till att mer gynnsamma förutsättningar för yrkesväxling erhållits. T.ex. torde införandet av ett fackprogram, som sedermera kan komma att meritvärderas, utgöra en viktig faktor för möjligheten till yrkesväxling.

En yrkesväxling behöver inte enbart innebära att officerare och civilanställd personal finner annat arbetstillfälle utanför Försvarsmakten. Utredningen anser att det också måste ges större möjligheter för officerare, att efter en yrkesväxling återkomma till tjänst inom Försvarsmakten. En värdering av extern tjänstgöring måste vara möjlig, så att officerare med sådan bakgrund kan beredas tillfälle att återkomma i tjänst lämplig nivå.

13.6 Finansiering av studier

Det har inte varit utredningens uppgift att utreda elevernas anställningsform och förmåner under den skolbundna tiden. Emellertid har utredningen noterat ett antal faktorer som kan vara värda att uppmärksamma inför framtida överväganden.

Under den grundläggande officersutbildningen erhåller studerande officersaspiranter s.k. värnpliktsförmåner, innebärande bl.a. fri bostad och hemresor. Under övriga utbildningsprogram utgår ordinarie lön enligt officerens anställningsvillkor.

Konskevensen av ett närmande till det övriga högskoleväsendet kan innebära, att elevernas möjlighet att finansiera sina studier måste förändras. I det fall den grundläggande utbildningen blir

jämställd med övriga högskoleutbildningar kan det bli nödvändigt

att diskutera för- och nackdelar med en övergång till s.k. studiemedelsfinansiering för vissa delar av utbildningen.

132 Övriga iakttagelser samt slutsatser

Det finns emellertid ett betydande problem vid en övergång till studiemedelsfinansiering. Det är reservofficersutbildningen. Värdet att finansiera sina studier med egna medel skulle i detta av

fall sannolikt verka oerhört begränsande rekryteringen av denna personalkategori. En differentiering av yrkesofficers- och

reservofficersaspiranterna bedöms vidare som svårgenomförlig.

Ett sätt att kompensera denna kostnad vore att utbildningen gav högskolepoäng sedermera skulle kunna bli föremål för som

värdering/kvittning inom ramen för annan högskoleutbildning. Ett

annat alternativ att endast den första delen av utbildningen vore försvarsmakts- och försvarsgrensgemensam utbildning studiemedelfinansierades, eftersom reservofficerarna med föreslagen utbildningsstruktur inte kommer att delta i denna utbildning

Utredningen anser mot denna bakgrund att diskussionen om

elevernas eventuella finansiering studierna hand måste av egen fördjupas och analyseras ytterligare. Vid ett närmande till det

övriga högskoleväsendet kommer denna fråga med all sannolikhet

att väckas.

13.7 Rekrytering av ofñcersaspiranter

Utredningen har i inledningen av betänkandet konstaterat att nuvarande principer för rekrytering officeraspiranter innebär att av Försvarsmakten har unik möjlighet att bedöma individer innan en dessa påbörjar sin utbildning. Emellertid nödgas utredningen

konstatera de begränsade värnpliktsvolymerna i hög grad

att negativt påverkar det möjliga urvalet av officersaspiranter.

I praktiken innebär detta, att önskar och som har en person som förutsättningar att bli god och duglig officer, p.g.a. tillfälliga en

åtgärder med t.ex. inställd värnpliktstjänstgöring, inte ens har

Övriga iakttagelser .slulsu/Sei l33

någon chans att få påbörja en ofñcersutbildning. Utredningen anser därför att statsmakterna borde överväga, att förändra rekryteringsprinciperna till officersutbildningen, så att kravet fullgjord värnpliktstjänstgöring kan tillgodoses alternativt sätt.

Vid sidan av detta problem anser utredningen, att den nya utbildningsstrukturen kan komma att medge att aspiranten vid påbörjandet av sin officersutbildning inte nödvändigtvis måste ha tagit ställning till inom vilken försvarsgren han/hon skall tjänstgöra framdeles. Ett sådant val skulle istället kunna vara fullt möjligt att göra först efter det att den försvarsmaktsgemensamma terminen avslutats. Detta skulle också kunna underlätta för Försvarsmakten att omfördela aspiranterna mellan de olika försvarsgrenarna allt eftersom olika behov måste tillgodoses.

l 3.8 J ämställdhetsaspekter

Ett viktigt ingångsvärde för utredningens arbete har varit, att försöka skapa en enhetlig och rättvis utbildningsstruktur för Försvarsmaktens personal. Ur ett jämställdhetsperspektiv bedöms den nu föreslagna strukturen kunna bidra till att en fortsatt gynnsam utveckling området uppnås. Utredningen vill härvidlag särskilt framhålla följande:

I en enhetlig utbildningsstruktur med gemensamma riktlinjer för utbildningsprogrammen bör förutsättningarna för en mer likartad bedömning, vad gäller ställda krav eleverna och deras studieresultat, kunna förbättras. De skillnader som i dag föreligger mellan de olika försvarsgrenarnas utbildningar får genom utredningens förslag minimerade så långt möjligt är. anses vara

Den enhetliga strukturen bedöms också kunna bidra till att antagningen till de nivåhöjande utbildningsprogrammen och

slutsatser

134 Övriga iakttagelser samt

i högre utsträckning kan ske utifrån försvarsfackprogrammen riktlinjer än vad for närvarande är fallet. maktsgemensamma som

En viktig jämställdhetsaspekt är, att civilanställda nu ett mer

kan beredas plats för utbildning inom olika

systematiskt sätt enbart grundläggande allmänmilitär områden. Detta gäller inte en

utbildning de utbildningar kan förmedlas inom utan även som

för fackprogrammet. Utredningens uppfattning är att

ramen

för den civlanställda personalen hittills kompetensutvecklingen inte varit lika högt prioriterad för den militära personalens

som vidkommande. Förutsättningarna finns för att ytterligare nu

komma tillrätta med eventuella problem.

utökning distansutbildningen utredningen som ett En av ser

viktigt element för att åstadkomma en bättre jämställdhet.

medger fler anställda kan delta i olika Utbildningsformen att från sina respektive hemorter eller motsvarande. utbildningar

med lång frånvaro från hemmet kan genom denna åtgärd

Problem

ytterligare reduceras.

Avslutningsvis vill utredningen belysa de förtjänster som en

attityd till delar den grundläggande

mer öppen av officersutbildningen skulle kunna medföra. I dagsläget är det t.ex. reservofficer kunna dra ordentlig fördel av sin svårt för en att utbildning i civila sammanhang eftersom det endast är ett

får och kan tillgodogöra sig denna

begränsat antal personer som dvs. den inte öppen för alla. En integrering av utbildning, är

utbildningen med det övriga högskoleväsendet skulle innebära att

reservofficersaspiranten erhöll akademiska poäng för sin vilket skulle kunna vägas mot andra individers utbildning, helt sätt än vad är fallet i dag. I ett utbildningar ett annat som den försvarsmaktsgemensamma utbildningen scenario där delar av

tillgänglig för utomstående intressenter skulle även gjordes utbildningen kunna värderas i ett än mer generellt perspektiv.

Övriga iakttagelser samt slutsatser 135

13.9 Slutsatser

Utredningens övergripande ambition har varit att föreslå en struktur som i största möjliga mån uppfyller kraven en försvarsmaktsgemensam, enhetlig och sammanhållen utbildningsverksamhet. Den bedömning utredningen gjort, är att dessa krav, med beaktande av lagda förslag, uppfylls.

Från ett system med flera olika skolor som bedriver olika varianter på samma utbildningsprogram, har nu en utbildningsstruktur med försvarsmaktsgemensamma utbildningskonstruerats. Den flexibilitet som finns inbyggd i det program föreslagna systemet, kommer att lägga grunden för en till eleverna och Försvarsmakten anpassad utbildningsverksamhet. Detta är en förutsättning för att framtidens officer skall kunna uppfylla alla de krav och förväntningar kommer att ställas honom/henne. som Detta gäller i lika hög grad Försvarsmakten som myndighet.

Utredningens intention har varit att Militärhögskolan inte bara skall betraktas som en skola, där eleven erhåller en specifik utbildning, utan den skall utgöra skola där eleven dels kan en erhålla olika utbildningar, dels kan komplettera tidigare inhämtade kunskaper.

Den föreslagna utbildningsstruktureit bedöms också främja den pågående med meritvärdering av utbildningarna och nu processen Försvarshögskolans möjligheter att erhålla examinationsrätt för de olika utbildningsprogrammen. De nu presenterade förslagen kommer att underlätta denna process, vilket utredningen anser vara stor vikt. Härigenom kan utbildningarna framdeles bedömas av likvärdiga med annan högskoleutbildning. som

Utbildningstrukturen ger också förutsättningar för att söka ett bredare samarbete med andra myndigheter. l en krympande försvarssektor torde det vara av mycket stor betydelse att kunna

slutsatser SOU 1998 :42

136 Övriga iakttagelser samt

långsiktigt rationella och lösningar uppnå gemensamma

utbildningsverksamheten.

Utredningen vill avslutningsvis framhålla vikten av att fortsättningsvis blir föremål För

utbildningsområdet även

analyser de övriga iakttagelser, som

ytterligare samt att

utredningen gjort, beaktas.

14 Författningsförslag

14.1 till i

Förslag förordning om ändring offlcersförordningen 1994:882

Härigenom föreslås beträffande förordningen 1994:882 om utbildning, anställning och befordran m.m. av officerare dels att4, 7,11,12,13,14,15,16,17,18,19, 20,21,22, 26 32, 33, 34 skall ha följande lydelse, a, dels att det skall införas en ny paragraf 1 1 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§8 All grundläggande Officers- All grundläggande ofticersutbildning och sådan vidare- utbildning och sådan vidareutbildning officerare som utbildning av officerare som av krävs för befordran skall krävs för befordran skall bedrivas i form kurser vid bedrivas i form av utbildning av Försvarsmaktens officershög- vid Militärhögskolan och

8 Senaste lydelse 1996: 1486

l 3 8 F örfattn in gsförslag

skolor och krigshögskolor Försvarshögskolan. samt vid Försvarshögskolan. Antagning till program Antagning till kurs sker sker efter ansökan. efter ansökan.

5§ Omfattningen kurs skall Omfattningen av ett program av en enligt ett poängsystem, skall anges enligt ett poänganges där varje poäng motsvarar system, där varje poäng

heltidsstudier eller praktik motsvarar heltidsstudier eller

under vecka. praktik under en vecka. en

6§ För varje kurs skall det finnas För varje program skall det kursplan. l kursplanen finnas utbildningplan. l en en skall utbildningsplanen skall anges: anges: kursens benämning programmets benämning

kursens poängtal programmets poängtal

syftet med kursen syftet med programmet kursens huvudsakliga programmets huvudsakliga innehåll innehåll

om kursen är uppdelad i om programmet är särskilda avsnitt och uppdelad i särskilda avsnitt innefattar praktiktjänstgöring och innefattar formerna för att bedöma praktiktjänstgöring elevernas prestationer samt formerna För att bedöma

det betygssystem skall elevernas prestationer samt som användas. det betygssystem skall som användas.

7§

På fullgjord kurs skall betyg På fullgjord program skall

sättas i de ämnen, de särskilda betyg sättas på de kurser, de

avsnitt och den praktiktjänst- särskilda avsnitt och den prak-

göring kursen omfattar. tiktjänstgöring som som programmet omfattar.

F örfattningsförslag 139

11§ En ojyicersaspirant skall En yrkesoficersaspiranz skall utbildas vid en ofjicers- genomgå yrkesoffcershögskola under sammanlagt programmet under sammanhögst 100 veckor. lagt högst 80 veckor. l utbildningen skall ingå l utbildningen skall ingå praktikyánstgörin vid specialkurser. g förband.

lla§ En reservofjicersaspirant skall genomgå reservofficersprogrammet under sammanlagt högst 40 veckor.

12§ Utbildningen vid Yrkesojjicersprogrammet och ojfcershögskola skall ge reservowcersprogrammet kompetens för krigsplacering skall ge kompetens för

plutonchefsnivån. plutonchefs-

Den som krigsplacering uppnått sådan kompetens får nivån. Den som uppnått sådan avlägga reservofficersexamen. kompetens får avlägga För den skall avlägga reservofficersexamen. För den som yrkesofñcersexamen skall som skall avlägga utbildningen också särskild yrkesofñcersexamen skall ge

kompetens plutonchefsnivå programmet också ge särskild som chef, fackman och kompetens plutonchefsnivå

utbildare. som chef, fackman och utbildare.

140 författningsförslag SOU 1 998:42

13 En yrkesofficer eller En yrkesoffrcer eller en en reservofficer har reservofficer har som som befordrats till löjtnant får befordrats till löjtnant får till utbildning vid antas till det taktiska antas

krigshogstkolcz. programmet respektive till

motsvarande kurs för reservofficerare.

14§ Utbildningen vid Det taktiska programmet skall en

krigshogskola skall omfatta omfatta högst 40 veckor och högst 80 veckor. motsvarande kurs for reservofficerare högst 10 veckor.

15§ Utbildningen vid Det taktiska programmet och en

krigshogskola skall motsvarande kurs för

ge kompetens för krigsplacering resservojjfzcerare skall ge

kompanichefsitivå och för kompetens för krigsplacering

yrkesofñcer dessutom särskild kompanichefsnivâ. För kompetens nivå yrkesojfcer skall programmet samma chef, fackman och dessutom särskild som ge utbildare. kompetens samma nivå chef, fackman och som utbildare.

16 §10 Utbildningen enligt denna Utbildningen enligt denna förordning vid Försvars- förordning vid Försvarsskall högskolan skall omfatta

högskolan omfatta en ett

taktisk kurs högst 40 stabsprogranz högst 40

veckor och chefskurser veckor och ett chefsprogram

° Senaste lydelse 1996:878 ° Senaste lydelse 1996:1486

F örfattningsförslag 141

vardera högst 80 veckor. högst 100 veckor.

17 Den taktiska kursen skall ge Stabsprogrammet skall ge

kompetens För krigsplacering kompetens För krigsplacering

bataljonschef eller annan på bataljonchefsnivå. som

befattning på motsvarande Chefsprogrammet skall ge

nivå. kompetens för krigsplacering

En chefskurs skall ge högre nivå än som sägs i

kompetens för krigsplacering första stycket. högre nivå i än som sägs första stycket.

18 §12 En yrkesofñcer har En yrkesofficer som har som befordrats till kapten får antas befordrats till kapten får antas till den taktiska kursen vid till stabsprogrammet vid

Försvarshögskolan. Försvarshögskolan.

19 §|3 En reservofficer har En reservofficer som har som befordrats till kapten får antas befordrats till kapten får antas till utbildning vid till kurs motsvarande stabs- Försvarshögskolan. programmet för yrkesoficerare.

20 En yrkesofficer har En yrkesofñcer som har som befordrats till major eller befordrats till major eller örlogskapten får antas till örlogskapten får antas till en

chefskurs vid Försvarshög- chefsprogrammet vid För-

skolan, han eller hon visat svarshögskolan om

" Senaste lydelse 1995:624 3 Senaste lydelse 1996:1486 3 Senaste lydelse 1996: 1486 4 Senaste lydelse 1996:1486

l 42 F ör/attningsförslag SOU 1998 :42

särskild skicklighet som chef fackman och utbildare på

bataljonschefsnivå.

2 En reservofñcer har En reservofñcer som har som befordrats till major eller befordrats till major eller örlogskapten får antas till örlogskapten får antas till kurs en vid Försvarshög- motsvarande chefspro-

chefskurs

skolan, han eller hon visat grammet för yrkesofjicerare,

om särskild skicklighet i han eller hon visat särskild om

krigsbefattning bataljons- skicklighet i krigsbefattning

chefsnivå. bataljonschefsnivå.

26a§° Den skiljs från Den skiljs från utbildning som som utbildningen vid under yrkesofficersproen

ojjicershögskola får grammet eller under avgångsvederlag från och med reservojjicersprogrammet får

den dag utbildningen avbryts avgångsvederlag från och med till och med den 30:e dagen den dag utbildningen avbryts från det beslutet att skilja till och med den 30:e dagen om honom eller henne från från det beslutet om att skilja utbildningen meddelades. honom eller henne från

Avgångsvederlaget betalas utbildningen meddelades.

per dag med belopp motsvarande Avgångsvederlaget betalas per den dagersättning och det dag med belopp motsvarande tillägg till dagersättningen den dagersättning och det ofñcersaspiranten hade tillägg till dagersättningen som då han eller hon skildes från ofñcersaspiranten hade som utbildningen. då han eller hon skildes från utbildningen.

5 Seanste lydelse 1996:1486 ° Senaste lydelse 1995:624

F örfattniizgsjförslag l 43

§l7 En yrkesofñcer fullgjort En yrkesofñcer som fullgjort som utbildning vid krigshögskola det taktiska programmet med med godkända betyg får godkända betyg får befordras befordras till kapten. till kapten. En reservofñcer fullgjort En reservofñcer som fullgjort som utbildning vid krigshögskola motsvarande kurs för med godkända betyg får reservaf/zcerare med befordras till kapten. godkända betyg får befordras till kapten.

33 §l8 En yrkesoffncer fullgjort En yrkesofñcer som fullgjort som den taktiska kursen vid stabsprogranzmel med god- Försvarshögskolan med kända betyg får befordras till godkända betyg får befordras major eller örlogskapten. till major eller örlogskapten. En reservofñcer som fullgjort En reservofñcer fullgjort motsvarande kurs som

den taktiska kursen vid reservofficerare med god-

Försvarshögskolan ed kända betyg får befordras till m

godkända betyg får befordras major eller örlogskapten.

till major eller örlogskapten.

34 §19

En yrkesofflcer som fullgjort En yrkesofflcer som fullgjort

chefskurs vid chefsprogranznzet med

en

Försvarshögskolan med godkända betyg får befordras godkända betyg får befordras till överstelöjtnant eller

till överstelöjtnant eller kommendörkapten.

kommendörkapten. Efter särskilt urvals-

En reservafjicer fullgjort förfarande får reservojficer som en

7 Senaste lydelse 1996:878 S Senaste lydelse 1996:1486 9 Senaste lydelse 1996:1486

144 F örfattningsförslag

vid befordras till överstelöjtnant en chefskurs Försvarshögskolan med eller kommendörkapten. godkända betyg får befordras till överstelöjtnant eller kommendörkapten.

Bilaga 1 145

Kommittédirektiv

Dif-

Översyn

det militära försvarets

av

skolverksamhet 1996; 10

Beslut vid regeringssammanträde den 5 december 1996

Sammanfattning av uppdraget

En utredaren tillkallas för att lämna förslag till hur utbildningsverksamheten för främst anställd personal inom Försvarsmakten kan bedrivas och samordnas så att de samlade resurserna utnyttjas bättre.

Utredaren skall undersöka om sådan utbildning som även fortsättningsvis bör bedrivas inom Förvarsmakten i ökad omfattning kan bedrivas gemensamt för hela Förvarsmakten och dessutom samutnyttjas även för civila statliga myndigheter, kommuner och organisationer med totalförsvarsuppgifter. Utredaren skall också undersöka det civila utbildningsväsendet om i större utsträckning kan utnyttjas för att tillgodose behoven.

Bakgrund

Förslag i propositionen T Ota/försvar i förnyelse etapp 2 -

Regeringen har i propositionen prop. l996/97:4, Totalförsvar i förnyelse etapp anfört att Försvarsmaktens verksamhet, av -

146 Bilaga

såväl principiella ekonomiska skäl, så långt möjligt bör som samordnas. lnom myndigheten bedrivs omfattande en

utbildningsverksamhet vid ett stort antal skolor. Dessa skolor

speglar i betydande utsträckning försvarsgrens- och truppslags-

uppdelningen. lnom områden teknik, skydd, hälso- och

som sjukvård, informationsteknik och även olika typer generell av mer officersutbildning, bedrivs utbildning flera skolor. Man kan fråga sig inte sådan utbildning i högre grad dels bör ske om för Försvarsmakten, dels kan samordnas och gemensamt samutnyttjas för utbildning i civil krishantering och civila

beredskapsförberedelser. Regeringen framhåller i propositionen prop. 1996/97211, Beredskapen mot svåra påfrestningar

samhället i fred, att utbildning i krishantering bör obligatorisk vara för nyckelpersoner hos myndigheter och andra organ. 1 propositionen framhålls att det finns anledning att ta med denna utbildning i utbildningsplaner för att tillgodose kravet typ av m.m. god förmåga att möta det väpnade angreppet. Regeringen avser i särskilt uppdrag berörda myndigheter uppgifter att lämna att ge förslag till hur ett för forskning krishanteringens program område skall kunna utformas.

Skolverksamheten inom Försvarsmakten har utretts tidigare men

något samlat med utgångspunk i ett samlat civil och militärt

grepp behov har inte tidigare tagits. De förslag till förnyelse av

totalförsvaret regeringen lämnar i propositionen om

som försvarsbeslutets andra etapp understryker betydelsen av detta. En sådan översyn bör därför ske. De ligger nära till hands att låta

Försvarsmakten genomföra utredningen. Skolverksamheten måste

emellertid också bedömas i ett brett perspektiv med hänsyn till att del den har betydande kopplingar till olika civila en stor av högskolor och civil utbildning. Regeringen anmälde i ovan annan

nämnda proposition särskild utredare skulle tillkallas för att

att en över utbildningen främst anställda militär och civil personal. se av

Försvarsutskottet framförde bet. l995/96:FöUl med anledning

regeringens proposition prop. 1995/96:12 Totalförsvar i av

Bilaga 1 147

förnyelse, i anslutning till försvarsbeslutets första etapp, vikten av att frågan om befälsordningen borde beredas ett sådan sätt att den resulterar i en sammanhållen syn personalförsörjningen av anställda. Försvarsmakten har därför regeringens uppdrag sett över utbildningssystemet för yrkes- och reservofficerare m.fl. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 september 1996.

l propositionen försvarsbeslutets andra etapp till riksdagen har om regeringen anmält att Försvarsmaktens redovisning skall utgöra

grundval för ett uppdrag till utredning att vidare utveckla frågan

en utbildningssystemet för officerare och att regeringen därefter om att lämna den redovisning om en sammanhållen syn avser Försvarsmaktens totala personalförsörjning som försvarsutskottet efterfrågat.

Skolor och utbildning finns inom Försvarsmakten

som

Utbildningsverksamheten för anställd personal har en relativt stor omfattning. Viktigare exempel skolverksamheten är: Officers- och krigshögskolorna inom Försvarsmakten, - Skolverksamhet försvarsgrensvis inom Försvarsmakten, omfattande specialistutbildningar av både civil och militär personal, Militärhögskolans högre utbildning officerare, specia- - av

listutbildning av civil och militär personal, managementutbildning

och totalförsvarsutbildning av högre chefer Försvarshögskolans totalförsvarsutbildning av högre chefer -

och nyckelpersonal.

Försvarsmakten har även föreslagit att officersutbildningen inom

Försvarsmakten och vid den nya Försvarshögskolan fr.o.m.

höstterminen 1997 skall vara en akademisk yrkesutbildning. Utbildningen föreslås grunda sig högskolelagen och

högskoleförordningen. Den nya Försvarshögskolan skall

kvalitetssäkra utbildningen vid Försvarsmakten högskolor och

Försvarshögskolan.

148 Bilaga

Till detta kan nämnas att det även inom övriga delar av försvarssektorn bedrivs relativt omfattande utbildningsen verksamhet.

Av detta framgår bI.a. att totalförsvarsutbildningen av högre chefer uppdelad flera myndigheter och att officersutbildniitgen är är delad mellan försvarsmakten och Militärhögskolan. Militärhögskolan bedriver högre utbildning för officerare medan

den grundläggande utbildningen sker i huvudsak

försvarsgrensvisa skolor inom Försvarsmakten. Vidare finns inom Militärhögskolan utbildning både civil och militär personal som av har karaktären intern utbildning för Försvarsmakten. Inom av Förvarsmakten finns ytterligare skolverksamhet, främst

försvarsgrensvis organiserad omfattar ekonomi, teknik,

som informationsteknik IT, skydd hälso- och sjukvård samt brand

m.m.

Utbildningsverksamheten kan indelas i två större delar, nämligen grundläggande och nivåhöjande officersutbildning å ena sidan och

fackutbildning både militär och civil personal å

specialist- och av

andra sidan. Utbildning för civila chefer och handläggare med civilt försvar kan därutöver indelas i utbildning för

uppgifter inom uppgifter i civila kris- och krigsorganisationer och utbildning i

beredskapsförberedelser.

Skolverksamheten har vid olika tillfällen inte med utretts men i totalförsvarets samlade behov. Regeringen har i

utgångspunkt

försvarsbeslutets andra föreslagit att de

propositionen om etapp

verksamheter bedrivits vid försvarshögskolan respektive som Militärhögskolan skall samlas inom myndighet, Försvarsen ny högskolan. Det kommer att leda till inom totalförsvaret en samsyn när det gäller utbildning högre chefer. av

ökat utnyttjande samhällets där det är möjligt och

Ett av resurser, ändamålsenligt, har varit och från statsmakternas är en strävan

Bilaga I 149

sida. Inte minst utredningen lednings- och om

myndighetsorganisationen för försvaret LEMO utgick från

grundprincipen att endast den verksamhet oundgängligen som behövdes for att kunna bedriva kärnverksamheten och inte som kunde tillgodoses samhället skulle finnas inom Försvarsmakten. av Inom utbildningsverksamheten har denna princip ännu inte prövats fullt ut.

Uppd raget

Utredaren skall lämna förslag till hur utbildningsverksamheten for

främst anställd personal inom Förvarsmakten kan bedrivas och samordnas så att de samlade resurserna utnyttjas bättre.

Inventering av utbildningsverksamheten och förslag till avgränsning

Utredaren skall inledningsvis inventera vilken utbildningsverksamhet som bedrivs i dag inom Försvarsmakten for främst anställd civil och militär personal. Efter sådan en inventering skall utredaren bedöma behoven avgränsningar for av det fortsatta arbetet samt lämna förslag till inriktning det av fortsatta arbetet. Denna del av uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 januari 1997.

Översyn av utbildningsverksamheten

Efter inventeringsfasen skall utredaren behandla specialist- och fackutbildningen för både militär och civil personal inom Försvarsmakten. Utredaren skall också behandla Officersutbildningen och därmed frågan om en mer sammanhållen officersutbildning gemensam för hela Förvarsmakten. Denna utbildning är den viktigaste i Försvarsmaktens kärnverksamhet. Även ändamålsenligheten med nuvarande uppdelning mellan intern utbildning inom Försvarsmakten för de delar bedrivs som vid officers- och krigshögskolorna och högre utbildning som

l5 Bilaga 1

bedrivs den blivande Försvarshögskolan skall prövas och

eventuella förslag till organisatoriska Förändringar lämnas. l detta

sammanhang skall även möjligheterna att i ökad utsträckning utnyttja det civila utbildningsväsendets resurser prövas liksom

samutnyttjande inom försvarssektorn. Värdet av en sammanhållen

chefsutveckling och skapande ömsesidiga kontakter skall av därvid beaktas. Utredaren skall också i sammanhanget beakta föreliggande förslag meritvärdering officersutbildning. om av Utredaren skall vidare beakta vad i 1996/9714 anförs om som prop. att antalet kvinnliga officerare bör öka.

Utredaren skall tidsmässigt prioritera de utbildningar som har stark

koppling till Försvarsmaktens grundorganisation och de

utbildningar har stark koppling till Försvarsmaktens som

grundorganisation och de beslut denna riksdagen fattar

om som bakgrund regerings förslag samt följa arbetet med mot av

genomförandet riksdagens beslut såvitt det kan beröra

av

utredningsuppdraget. Utredaren skall även tidsmässigt prioritera sådana utbildningar bedrivs forsvarsgrensvis men med

som likaratad inriktning eller beteckning. Utredaren skall överväga vilka skolor och utbildningslirtjer bör samordnas och de som var bör lokaliseras. Det skall också anges vilka möjligheter att tillgodose civila utbildningsbehov i försvarsanknutna frågor och vilka förutsättningar till samutnytttjande militära och civila av totalförsvarsresurser är lämpliga eller i vilken utsträckning som behoven kan tillgodoses det civila utbildningsväsendet. genom Även i de fall utredaren inte att det är meningsfullt med anser samordning skall förslag ändå lämnas om lokalisering etc.

Utredaren skall lämna sina förslag senast den 2 januari 1998.

Förslag rörande frågor som kräver riksdagens ställningstagande skall dock lämnas senast den 1 augusti 1997.

Bilaga 151

Hur arbetet skall bedrivas

Utredningen skall bedrivas i nära samarbete med Försvarsmakten,

Överstyrelsen för civil beredskap, den nya Försvarshögskolan

samt med den aviserade utredningen om bl.a. skolverksamheten inom Statens räddningsverk.

Utredaren skall fortlöpande hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om sitt arbete och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredarens förslag skall överlämnas efter det att berörda myndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regional-

politiska konsekvenser dir 1992:50, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir 1994:124 samt om att redovisa

konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

dir 1996:49.

För utredningsarbetet gäller också regeringens direktiv om att

pröva offentliga åtaganden dir 1994:23. l detta sammanhang

skall utredaren redovisa ekonomiska effekter av sina forslag, både i fråga om rationaliseringsvinster lång och kort sikt samt eventuella avvecklingskostnader.

Försvarsdepartementet

Bilaga 2 153

Utländsk

ofñcersutbildning

I kapitel Utländsk officersutbildning, lämnades

en redogörelse för den grundläggande ofñcersutbildningen i vissa andra länder. Redogörelsen baserades på den skriftliga redovisning som Försvarshögskolan utarbetat på uppdrag av utredningen.

På följande sidor återges den övergripande sammanställning som Försvarshögskolan överlämnat till utredningen avseende ländernas officersutbildningar.

Utländsk jficersutbildning Bilaga 2

Finland Norge Danmark Grundläggande officersutbildning

Syfte Plutonchef Plutonchef Plutonchef eller motsv. eller motsv. eller motsv.

Akademisk examen motsvarande kandidat

Bilaga 2 Utländsk omcersutbildning 155

forts.

Australien

Plutonchef Akademisk 5Piutoi;içi1éf

d eller motsv. med

examen motsv. kømpanxchet kandidat. Först därefter K , fackinriktning . d med mål d plutonchef eller motsv.

156 Utländsk ojficersutbildning

Danmark 5 år för att utbildas till 5 ofñcer. förutom flottans tekn. personal som i har 6 års utb. Genomförs

forsvarsgrensoch truppslagsskola.

Bilaga 2 Utländsk omcersutbildning 157

forts.

USA Frankrike Australien Polen

, lårvid Armén:3år " 3årpå 24år I motsvarande akademi. i gemensam

krigsskola. Däreñer Därefter

l års försvarsgrenstruppslagsutb. skola 12 Flygvapnet mån. Slutligen

och marinen truppslagsvisa

hargl :års kurser.

kortare utb. "

Utländsk omcersutbildning Bilaga 2

Finland 2 år försvarsgemensamt. grens- och - Resterande truppslagsvis . försvarsgrens och truppslagsvis utb.

Bilaga 2 Utländsk oficersutbildning 159

forts.

Australien Försvars- Första tre åren försvarsgemensamt. 6 ä timmar/vecka ägnas militär utb. Kompletteras med praktik vid Officers Training Schools.

Utländsk oficersutbildning Bilaga 2

Storbritanl A

. V ,niélh Finland Norge_ Danmark

V

Ämnen Förutom mil. Befálsskola: Förutom Iihuvudsalçglgø,

fackutbildning militära militära ämnen ges utb och ledarskap. ämnen ämnen. Statskunskap, återfinns förvaltning, Krigsskola rättslära, statshistoria, fackutbledar- kunskap, språk, skap, norska, förvaltning, matematik, engelska historia, information, management, språk, psykologi och militärhistoria matematik, sociologi. säkpolitik, information, operativa kon ledarskap, "

cepgdoktriner, psykologi och i

Statskunskap, sociologi. samverkan,

NATO.

Ö För att j

tillforsäkm

försvaret 4

nödväncig special; i i

,kompetens

,

och-prof. utb.

;utnyttjas çivilt,

, skolutbud; V , i 7

Utländsk ojicersutbildning 161

forts.

USA Frankrike Australien Polen Både militära åren Alimänna l huvudsak i Första tre militära och civila syftar till ämnen 30 % ;

âmnemcivila Bachelor- exrspråk,

ämnen ämnen såsom i Arts, matematik, examen naturveten- Science, reglementen. skap, Engineering matematik, eller Techn. Ledarskap fysik; språk, 30% ex historia, chefsskap, gcakçnomi, pedagogik.

isoeieløgi,

i

relationer, Fack 40%

:nationell och beroende

internationell vald yrkes-

linje finns ett

rm

4045.1.

i

162 Utländsk oficersutbildning Bilaga 2

Finland Norge Danmark

i

Krävs/ges Inför antag- Inför antag-g Inför antag-

akademisk ning krävs ningkrâvs ning krävs .

utbildning gymnasie- gyninasieg l gymnasie-

inför/under kompetens. kömpetetis. kompetens.

den grund x läggande officersut bildningen

Hur genöiné Grundläg- Ingen Ingen Ingen

i ;

förs den gande akademisk akademisk akademisk f officersutb. examen Linder examen under examen

motsv. grundläg- grundläg- under grund-S

ger

kandidat- gande gande läggaâdé

i ofñeersutb, ofñcersutb. Ofñce/;fjsat

examen. V Nej Konstapelgrp Underøñfi- Finns annan lnstitutofñ- M

befälskate cerskår i k0ntrakts- Cefäkår;

gori Ö fanrik anställda vpl - , kapten utan befálsutbildning

Bilaga 2 Utländsk oficersutbildning 163

forts. -

USA " Fi-ánkrike Australien Polen

Inför antag- Krav 2 års Inför antag- Fullständiga

ning krävs prcpwáêndr ning krävs gymnasie-

gymnasie- gymnasie- studier med

kompetens. högskolenivå kompetens. avlagd ma. antag-

examen.

ning 2

i Ingen Gnmdiäg- Grundläg- Grundläg- : akademisk gande ii gande gande

i examen under oñicersutb. officersutb. ofñcersutb.

i grundläg- å? 910W- ger motsv. ger motsv.

gande akâádidat- kandidat- kandidat-

ofñcersutb. examen. examen. examen. .

i i fhiderbeitäls-

Underofñ- Undeijofñ- Underoffi-

cerskår. cerskåi cerskår. Kontrakt

i 5-15 år.

:Underofñ-

jgerskår. .

l 64 Utländsk oficersutbildning Bilaga 2

- u

Finland Nor e Danmark

Hur Försvars- Krigsskolazi Utbildning organiseras grensvis under 2 år. till kapten

g fortsatt kaptensutb i strävar mot sker 4-6 år

officersut- 5 veckor. en modulupp- efter Officers-

ca g

bildning byggnad som examen.

Stabsofñcers- tillåter för Utb.tid 2 år i g förutom flygkurs 1-2 år svarsgemen-

sam

det vapnet l år. varav . sista året är Genomförs

i: för blivande Vissa 7 försvarsgrens

generalstabs- szfñöeraiå och trupp-

i officerare. som alt. lasa slagsvis.

viáçáyütt

i

Därefter universitet. Därefter

i vapenslags- stabskurs 1-2

och under- stagsskâiáitâ; år vid

hållschefs- alfiveck0r. Försvars-

kurser för Försvars akademin . högre befäl med olika I å samt kurs för inriktningar högsta operationer, N t ledningen. taktik, managment, förvaltning, teknik. nleds med 9 mån försvarsgemensam utb därefter försvarsgrens och/eller i

lsvarsgern

samtnzf i

Utländsk oficersrzztbildnin g l 65

USA Frankrike Australien Polen Truppslags- Olika kompe- Försvarsgrens Vidareutb av skolor. tenshöjande gemensam utb majoriteten kurser inom vid Joint Staff efter 2-3 års Command marinen och College. trupptjänst till and General flygvapnet kompchef Staff College samt stabsutb. Högsta utb eller specialist . 1-2 år. För- på kaptens- vid College of befattning

svarsgrensvis nivå inom Defenece and

med armén. Z-ârig men stort Strategic

inslag av Studies 12 batalions

gi växeltjänst- Högre stabs- mån. chefsutb vid görin utb efter 10- Försvars- 15 års tjänst akademin.

War College i och godkända i l år. Försvars- einträdesprov. Viss teknisk

gemensamt. Utblängd 11 ochgmedicinmån i personal gtbrsvars- börjar direkt

integrerad vid speciella miljö akademien 4-5

års utb ger akademisk examen.

Högre

T

stabskurs

underz år.

:Huvudämnen e

ärsäkpciitik, operationer, i

Lgrigsstabstj.

166 Utländsk ojlcersutbildning Bilaga 2

Finland Danmark i Efter 2 års Kaptens- ° stabsofñcers- kursen kurs erhåller genomfördes officeren tidigare licentiat försvarsgeexamen. mensamt. Därefter kan Avbröts då v de som vill ta man ansåg att . doktors- den facki mässiga examen. g kompetensen 7 krävs som inom resp försvarsgren g

blev eftersatt. Berit

i danska Det försvaret köper utb i av civila skolor mycket liten utsträcknin .

Bilaga 2 Utländsk oficersutbildning 167

forts.

Iyskland USA Frankrike Australien Polen

i Alla Man beräknar Marinens officerare att utb vid akademi är en uppmuntras sista hög- utimanstalt för att ta skolan samtliga persakademisk College of grupper inom examen. Defence marinen, dvs. Förutom kommer att från underintern utb vid likställas med befäl till bl.a. tekniskt Masters marining. med universitet Degree. högskolekan officeren examen. välja vilken civil utb han önskar. Studierna bedrivs med full lön.

Bilaga 3 169

Elevenkät

Inledning

En av flera utgångspunkter för de förslag och andra överväganden som utredningen presenterat i slutbetänkandet har varit den enkätundersökning, utredningen låtit göra bland som

yrkesofficerare vilka nyligen genomgått officershögskole-

programmet.

150 officerare ur de tre försvarsgrenarna har härvidlag tillfrågats. Detta har skett genom ett slumpmässigt urval gjorts

som av Försvarsmakten uppdrag från utredningen. Av dessa 150

officerare har 104 svarat enkätundersökningen. Frågorna har

formulerats av utredningen och dessa har sedermera även sammanställts av utredningen. Undersökningen har varit utformad så att anonymiteten för de tillfrågade skall kunna garanteras.

Utredningen anser inte att kan betraktas statistiskt svaren som säkerställda, men de torde ändå intressant bild elevernas ge en av

allmänna uppfattning utbildningen. l det följande redovisas

om en sammanställning av de svar som inkommit samt utredningens kommentarer till dessa.

Bilaga 3 l 70 Eleven/rät

Resultatredovisning

Ofñcerarnas bakgrund

Tabell Kön Frekvens Procent

ggn

Tabell F Örsvarsgrenstillhörighet

Flygvapnet

__ Totalt 104 100

inte överensstämmer med

Utredningen noterar att inkomna svar aktuell könsfördelning inom officerskâreit. Vidare är relationen officerare inom respektive försvarsgren inte helt mellan antalet korrekt. Förhållande är dock inte beroende det urval som Detta alla inte svarat enkäten. Med gjorts, utan snarare att anledning härav har utredningen valt att huvudsakligen redovisa

sammanställningar är försvarsmaktsgemensamma. som

Bilaga 3 Elevenkät 171

Yrkeserfarenhet och tidigare utbildning

Tabell Yrken innan antagningen till offcershögskolan

Av de som förvärvsarbetat innan officershögskolan har förhållandevis många arbetat inom olika serviceyrken. Vidare har Försvarsmakten utgjort betydelsefull arbetsgivare en genom

frivilliganställningar och FN-tjänst. Totalt 66 personer 65

procent har dock redovisat att de inte förvärvsarbetat innan studierna påbörjats. Detta förhållande kan delvis förklaras med hjälp av nedanstående tabell.

Tabell Hur lång tid efter värnpliktsutbildningen påbörjades

studierna via oficershögskolan

70 procent av de tillfrågade officerarna har påbörjat sin officersutbildning mindre än ett halvår efter avslutad

172 Elevenkät Bilaga 3

värnpliktstjänstgöring. Detta är sannolikt den huvudsakliga

anledningen till att den tidigare arbetslivserfarenheten är så pass begränsad hos de tillfrågade officerarna.

Till skillnad rekryteringen t.ex. poliser och brandmot av

försvarspersonal Försvarsmakten prioritera att Officers-

synes

aspiranterna får påbörja sin utbildning så snart som möjligt istället

yrkeslivserfarenhet först införskaffas.

för att annan

Vad gäller tidigare genomförd och slutförd utbildning har

följande framkommit.

Tabell Högsta fullgjord utbildning innan oficershögskolan.

Utbildning Frekvens Procent

Det flesta aspiranterna går således direkt vidare från gymnasiet via värnpliktstjänstgöringen till officersutbildningen. En relativt

andel 36 procent har dock införskaffat ytterligare utbildning stor innan officersutbildningen påbörjats.

Ofñcerarnas uppfattning om utbildningen

De tillfrågade officerarna har i undersökningen ombetts att ta

ställning till antal utbildningsrelaterade påståenden och besvara

ett

i vilken grad de instämmer med dessa påståenden. Svarsalternativen skala från 1 till 5 där respektive gradering

utgörs av en står för följande:

Bilaga 3 Elevenkät 173

Instämmer inte alls Instämmer lite Instämmer delvis Instämmer till stor del Instämmer helt

Tabell Officerarnas uppfattning i olika utbildningsrelaterade

frågeställningar redovisningen avser ett urval av

frågeställningarna.

Instämmer Instämmer inte alls helt Vet Påstående 1 2 3 4 5 OHS-utb gav mig tillräckliga kunskaper för min nuvarande . roll officer 2% 7% 17% 54% 13% 7% som OHS-utb motsvarade mina förväntningar 1% 23% 3 0% 3 8% 6% 2% Min typ av vpl var en förutsättning för att jag skulle klara den OI-IS-utbjag genomgått 35% 25% 14% 17% 9% - Min typ av vpl var en förutsättning för att jag ska klara mina nuvarande arbetsuppgifter 28% 21% 18% 12% 19% 2% Begreppet helhetsbaserad inlärning kan jag redogöra för 4% 10% 7% 32% 47% -

Det svårt att bli godkänd 43% 35% 16% 6% var - - OHS-utb syftade enbart till att ge mig kunskaper för mina nuvarande arbetsuppgifter 52% 36% 10% 2% - - OHS-utb främsta syfte var att lägga grunden för min framtida karriär officer 2% 2% 15% 43% 37% 1%

174 Elevenkät Bilaga 3

Instämmer Instämmer inte alls helt Vet Påstående l 2 3 4 5

Min Ol-lS-utb kommer att vara meriterande om jag skulle byta

3°/c 10% 13% 32% 34% 8%

till en civil karriär OHS-utb gav mig kunskap om Försvarsmaktens uppgifter och 4% 18% 48% 30% rollisamhället - - OHS-utb gav mig kunskap om hur mitt förband samverkar med

l 5% 20% 24% Zllüg/pw 17%

andra försvarsgrenar - De militära lärarnas kompetens 1% 8% 35% 43% 13% var god - De civila lärarnas kompetens 7% 13% 28% 26% 25% 1% var god OHS-utb borde ge akademiska 10% 1% 11% 15% 61% 2% poäng Jag skulle ha gått Ol-lS även om jag fått finansiera min studier 41% 13% 8% 16% l 1% 11% själv, t.ex. med studiemedel Jag kommer sannolikt att vara officer under resten av mitt 29% 20% 14% 13% 1 1% 13% yrkesverksamma liv Jag har redan nu funderat på att 34% 16% l 5% 16% 18% 1% karriärväxla

Även frågeställningarna i vissa fall varit något hypotetiska om utredningen att det ändå går att dra flera intressanta anser slutsatser de inkommit. Följande har bl.a. noterats: av svar som

Officerarna att utbildningen överlag varit ändamålsenlig 0 anser och den lagt grunden för deras framtida ofñcerskarriär. att Förhållandevis många emellertid att deras respektive anser

Bilaga 3 Elevenkät l 75

värnpliktsutbildning inte var nödvändig varken för att klara av OHS-utbildningen eller de nuvarande arbetsuppgifterna.

0 Närmare 80 procent anser att det inte var svårt att bli godkänd.

0 OHS-utbildningen synes uppfylla målet att kunna förmedla kunskaper om Försvarsmaktens uppgifter och roll i samhället medan det verkar ha varit mindre prioriterat att förmedla kunskaper om olika samverkansområden inom Försvarsmakten.

Över 50 procent skulle inte ha genomgått utbildningen 0 om studierna finansierats gäller för det övriga samma sätt som högskoleväsendets Litbildmngar.

0 Avslutningsvis kan noteras att en relativt stor andel redan börjat fundera att karriärväxla.

De tillfrågade officerarna har också ombetts att redogöra för vilka delar i utbildningen borde större respektive mindre som ges utrymme. Resultatet framgår av nedanstående sammanställningar:

Tabell Delar i marinens of/icershögskoleutbildning som borde ges större utrymme.

Procent

176 Eleven/rät Bilaga 3

Tabell Delar i flygvapnets ojjicershögskoleutbildning som

borde ges större utrymme. Procent

som större utrymme. Procent

Bilaga 3 Eleven/rät I 77 Tabell 10. Delar i marinens of/zcezxshögskoleutbildnirzg borde som ges mindre utrymme. Procent

Tabell 11. Delar i flygvapnets ojficezáshögskoleutbildning som borde mindre utrymme. ges

Procent Ingen del 67 Stridsledning 33 Totalt l 00

178 Elevenkät Bilaga 3

Tabell 12. Delar i arméns ojficershögskoleutbildning som borde

ges mindre utrymme.

Procent C-språk 16 Specialtjänst 13 Teknik 1 1 Ingen del 10 B-språk 8 Fältövningar 8

Distans- och fordjupningsarbete 5 Statskunskap/försvarsupplysning 5

Taktik 4 Arbetsmiljöutb 4

Övrigt utfall: 1% per alternativ 16

Totalt 100

Officerarna har också tillfrågats det finns några delar i om utbildningen med fördel skulle kunna läsas på distans. Av de som

inkommit, framgår i första hand att det är språkunder-

svar som visningen och teoretisk undervisning, såsom Statskunskap annan och taktisk kunskap, skulle kunna komma ifråga För denna som

undervisningsform. En reltivt stor andel har dock angivit att de

ingen del undervisningen bör läggas på distans. anser att av

I enkäten har även getts tillfälle att lämna egna kommentarer och synpunkter. Några dessa sammanfattas nedan: av

Innan vi påbörjade FOHS utlovades vi högskolepoäng För 0 studierna, vilket aldrig fick.

Jag tycker OHS inom vårt truppslag Ing landat rätt. Vi 0 att mycket bra utbildning. fick en

Bilaga 3 Eleven/rä l 79

Praktikskede vid hemmaförbandet bör utökas."

FOHS ska ju, enligt namnet, vara en högskola men den framstår mer som en högstadieskola.

Mer tid bör läggas vid att uppfostra kadetten till officer.

Studietakten skulle kunna ökas om lärarna var kunnigare i sina ämnen. Kraven oss kadetter var för låga.

Anamma mer av studiesättet hos de civila högskolorna. Det kan inte meningen att FOHS-eleverna själva ska planera vara sin utbildning, i synnerhet inte då det tar A av utbildningstiden i anspråk.

Helhetsbaserad inlärning kan vara ett rätt system. Det ställer dock stora krav eleverna framför allt lärarna. l dag men finns inte denna kompetens MOHS. Lärartjänsterna byts för ofta. Att tjänstgöra vid MOHS måste kraftigt meriterande vara och synas i plånboken.

Lär eleverna att våga och kunna ta emot feedback/kritik ge ett konstruktivt sätt och poängtera att detta är positivt och nödvändigt. Lär även skolans personal detta.

En mycket glad överraskning att läsa med flottans elever, var vilket gett ökad förståelse och många nya bekantskaper. Det jag saknar är ett längre utbyte med flygvapnet och armén.

När jag rekryterades till OHS så sa hemmamyndigheten och ATC att OHS-utbildningen skulle akademiska poäng. Det ge stod t.o.m. i rekryteringsbroschyren för teknisk officer. Men lurade blev samtliga elever min kurs snopet. Så får det inte till.

180 Elevenkät Bilaga 3

OHS-utbildningen den ut i dag ger en mycket bra 0 som ser

grund För unga officerare.

Eftersom OHS-utbildningen lägger grunden för Officers- 0 karriären är det oerhört viktigt att rätt människor är lärare på skolorna.

OHS-utbildningen bör förlängas. Med nuvarande studietakt 0 är två år i överkant.

Se till att lärarna inte kommer till skolan pga. at: regementet 0 inte vill ha dem hemma.

Integration är bra i måttliga mängder. 0

Innan bestämmer hur utbildningssystemet skall se ut 0 man

borde personalens uppgifter tydligare för

man defniera

framtiden.

Avslutningsvis redovisas den sammanfattande bedömning om ofñcersutbildningen officerarna gett uttryck för: som

Bilaga 3 Eleven/rat 181

Tabell 13. De tillfrågade ojficerarnas sammanfattande bedömning

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket dåligt dåligt eller bra bra Vet Utbildningens innehåll 4% 15% 63% 18% - - Utbildningens utformning 1% 15% 26% 51% 7% - Utbildningens ändamålsenlighet 8% 26% 51% 12% 3% -

Studiemiljö 1% 8% 20% 36% 35% -

Löner och förmåner 2% 6% 15% 35% 42% - Möjlighet till personligt anpassadutbildning 21% 30% 21% 15% 5% 8%

Trivsel 1% 4% 15% 3 8% 42% -

95Uo

åäää i

måga

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

.Omstruktureringar ochbeskattning. Fi. 29.1976 lag års om immunitet ochprivilegieri vissa Tänderhelalivet fall en översyn. UD. . w - nytt ersättningssystem för vuxentandvárd. 30 Utlandsstyrkan. F ö, . w.Välfárdensgenusansikte. A. 3l Detgällerlivet,Stödochvårdtill barnoch . Män passar alltid Nivå-ochorganisationsspeciñka ungdomar medpsykiska problem. Bilaga.S. + . processer med exempel från handeln. A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. . maktdiskurser. A. 3b.Historiaekonomi och forskning. Ty makten din Myten är om detrationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivet ochdetjämställdaSverige. A. 34.Företagare medrestarbetsfönnäga. Översyn rörelse-ochtillsynsregler av för kollektiva 35.Förotdningar till miljöbalken. Bilagor.M. + . försäkringar. 36 Identifiering och identiteti digitala miljöer . .AlkoholreklamMarknadsföring alkoholdrycker av - Referatfrån hearingden12november en 1997. ochSystembolagets produkturval, S. IT-kommissionens rapport 4/98.K. Integritet Effektivitet Skattebrott. - - Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen. . Campus för konst.U. 38.Vadfår for pengarna Resultatstyming av . - .Fristående utbildningar medstatligtillsyn statsbidrag till vissaorganisationer inomdetsociala inomolikaområden. U. området. .Självdeklaration och kontrolluppgifter 39.Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. förenklade förfaranden. Fi. 40.BROTTSOFFER. - .Säkrarekemikaliehantering. Fö Vadhargjorts VadbörgörasJu. E-pengarnäringsrättsliga frågor.Fi. 41 Läkemedelsinfonnationalla. för . - . Grönanyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt .Försvarsmaktsgemensam utbildningför . hållbartsamhälle. M. framtidakrav.Fö. Näråsikterblir handling. kunskapsöversikt En om . bemötande avpersoner medfunktionshinder. Samordning digitalmarksänd av TV. Ku. . En gräns en - myndighetFi. . 19.IT ochregionalutveckling. 120 exempel från Sveriges län.K. 20. IT-kommisionens hearing om infrastrukturen för digitalamedier.Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. K. 2 Problem medinbäddade system inforZOOO-skiñet. . Hearinganordnad IT kommissionen av i samverkan med Industriförbundet ochStatskontoret 1997-11-14. K. 22.Försåkringsgaranti. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. 23.Statenoch exportfinansieringen. N. 24.Fisketiadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn tiskeriadministrationen Jo. av m.m. 25.Trestäder.En storstadspolitik for helalandet. + 4 bilagor. 26. Från hembränt till Mariakliniken. - fakta om ungdomar ochsvartsprit. 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. Fi. 28.Läkemedel i vårdochhandel. Om en säkenflexibel och samordnad läkemedelsforsörjning. S. i

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

BROTTSOFFER. Omstruktureringar ochbeskattning. l Vadhar gjorts Vadbörgöras 40 Översyn av rörelse-ochtillsynsregler för kollektiva försäkringar. 7 Utrikesdepartementet Integritet Effektivitet skattebrott. 9 - - 1976arslagom immunitet ochprivilegieri vissafall Självdeklaration ochkontrolluppgitter en översyn. 29 - förenklade förfaranden. 12 - E-pengar näringsrâttsliga frågor.14 - Försvarsdepartementet En gräns en myndighet 18 - Säkrare kemikaliehantering. 13 Försäkringsgaranti. Utlandsstyrkan. 30 Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22 Försvarsmaktsgemcnsam utbildningför framtidakrav.42 Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. 27 Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Tänder helalivet Campus för konst10 nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - Fristående utbildningar medstatlig tillsyn Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker av och inomolikaområden, 11 Systembolagets produkturval. 8 Näråsikterblir handling. kunskapsöversikt En om Jordbruksdepartementet bemötande av personer med funktionshinder. 16 städer. storstadspolitik för helalandet. Fiskeriadministrationcn i ett EU-perspektiv. Tre En Översyn av ñskeriadministrationen m.m, 24 r st 4 bilagor,25 Från liembrânt till Mariakliniken. Arbetsmarknadsdepartementet faktaom ungdomar ochsvartsprit. 26 - Läkemedel i vårdochhandel.Omen säker.flexibel Välfardens geuusansikte. 3 och samordnad lâkemedelsförsörjning. 28 Män passar alltid Nivå-och organisationsspecifika Det gällerlivet.Stödochvärdtill barn och processer medexempel frånhandeln. 4 ungdomar medpsykiska problem. Bilaga.31 Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska resurser och + Rättssäkerhet, vårdbehov ochsamliällsskydd vid maktdiskurser. 5 psykiatrisk tvångsvård. 32 Ty makten din är Myten om detrationella Företagare medrestarbetsförmåga. 34 arbetslivet och detjämställdaSverige.6 Den trarntida arbetsskadeförsäkringen. 37 Kulturdepartementet Vadfår för pengarna Resultatstyming av statsbidrag till vissaorganisationer inomdetsociala Samordning av digitalmarksänd TV. 17 området. 38 Läkemedelsinfonnation for alla.41 Närings- och handelsdepartementet

Statenoch exportfinansieringen. 23 Kommunikationsdepartementet ochregionalutveckling. Inrikesdepartementet IT 120exempel frånSveriges län.19 Historia, ekonomiochforskning. lT-kommisionens hearing om infrastrukturen Fem rapporter om idrott. ln. 33 för digitalamedier.Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. 20 Miljödepartementet Problem med inbäddade systern inför2000-skiftet. Gröna nyckeltal Indikatorerfor ett ekologiskt hållbart - Hearing anordnad IT av kommissionen i samhälle. 15 samverkan med Industriförbundet ochStatskontoret Förordningar till miljöbalken. Bilagor. + 35 1997-11-14. 21 Det finskwsvenska gränsälvssamarbetet. 39 Identifiering och identiteti digitalamiljöer. Referatfrån en hearingden12november 1997. lT-kommissionens rapport 4/98,36

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM FAX08-690 9x 91 TELEFON08-690 91 90 E-POST fritzcs.0rder@liber.sc INTERNET wwwfritzesse

ISBN 91 -38-20889-X ISSN O375250X