Utlandsstyrkan betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Utlandsstyrkan Betänkande av Utredningen om utlandsstyrkan SOU 98:30

m Öcc 50a

M Min

Statens offentligautredningar WW 1998:30 Försvarsdepartementet

Utlandsstyrkan

Betänkande Utredningen utlandsstyrkan av om Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets törvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

QMJWE SÄS-

ISBN 91-38-20853-9 Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen beslutade den 23 januari 1997 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna för Försvarsmaktens

fredsfrämjande verksamhet utomlands dir 1997:21.

Den 12 februari 1997 förordnade chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Sydow, rättschefen Susanne Billum särskild utvon att vara redare. i Som experter förordnades samma dag departementssekreteraren Herman Jentzen, Försvarsdepartementet, kanslirådet Helena Lindberg, Justitiedepartementet, förhandlingssekreteraren Lars Lindholm, Arbetsgivarverket, socialförsälqingsombudet Anna Märta Stenberg, Riksförsäkringsverket och kommendören av första graden Gustaf von Hofsten, Försvarsmakten. Genom beslut den 17 mars 1997 att gälla år entledigades Helena Lindberg och från och med den 14 mars samma förordnades kanslirådet Ingela Jönsson, Justitiedepartementet som expert. Som sekreterare förordnades den 12 februari 1997 hovrättsassessom Henrik Kjellin. Utredningen har antagit namnet Utredningen om utlandsstyrkan. Härmed överlämnas utredningens betänkande Utlandsstyrkan. Utredningens experter har ställt sig bakom förslagen. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i januari 1998

Susanne Billum

/Henrik Kjellin

SOU 1993:30 Innehållsförteckning 9

16 Författningskommentar 167

Förslaget till lag utlandsstyrkan inom Försvarsmakten 167 om Förslaget till förordning utlandsstyrkan inom Försvarsmakten175 om

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att se över reglerna för Försvarsmaktens internationella fredsfrämjande verksamhet utomlands med tonvikt på regler och rutiner som tillämpas vid personskador samt att föreslå förbättringar. Som grund för dessa förslag har utredningen ägnat särskild uppmärksamhet att analysera riskerna i utlandsstyrkans verksamhet, den skadeförebyggande verksamheten samt omhändertagandet då en personskada inträffar.

Hög risk för allvarliga personskador

Att tjänstgöra i internationell fredsfrämjande verksamhet innebär

förhöjda risker att skadas och invalidiseras. Den statistik utredningen

inhämtat visar att skaderiskema är väsentligt högre än för de mest skadedrabbade yrkena i Sverige. Både risken att skadas och att invali-

diseras är ungefär tre gånger så hög. I förhållande till dem som fullgör

värnplikt är skillnaderna inte lika stora, men det beror på att även denna grupp utsätts för väsentligt större skaderisker än vad som förekommer i arbetslivet. Statistiken visar också att det är de meniga soldaterna i utlandsstyrkan löper de största riskerna att skadas och som invalidiseras. Verksamheten innebär dessutom en särskild risk för allvarliga psykiska skador. De höga skaderiskema motiverar särskilda satsningar för de anställda i internationellt fredsfrämjande insatser. Detta motiveras också av att de anställda frivilligt utsätter sig för fara för att fullfölja Sveriges åtaganden till stöd för världsfreden.

Utredningen föreslår i korthet följ

Det skadeförebyggande arbetet utökas och intensifieras

0 Försvarsmakten skall i princip ha samma arbetsmiljöansvar utomlands som i Sverige. Detta innebär bl. a. att det skall finnas skyddsombud och skyddskommittéer vid de svenska missionema.

12 Sammanfattning

0 10 miljoner kronor satsas särskilt på arbetsmiljöarbete inom Försvarsmakten. Medlen skall betalas ut under en treårsperiod. De skall bl. a. användas till en översyn av olika riskmoment inom den fredsfrämjande verksamheten och till att skapa ökad medvetenhet om betydelsen av skadeförebyggande åtgärder. 0 Kriterierna för antagning modifieras. Särskild vikt skall läggas vid de sökandes omdöme och personliga mognad.

Det praktiska omhändertagandet av dem som skadats under tjänstgöring förbättras

0 Försvarsmaktens ansvar för social och arbetslivsinriktad rehabilitering dem som skadats under tjänstgöringen förtydligas och defiav nieras. Försvarsmakten skall utreda rehabiliteringsbehovet, planera insatserna och hjälpa och stödja den skadade så att han eller hon fär lämplig arbetsträning eller utbildning. 0 Försvarsmakten skall kunna ge bidrag till en utbildning som motiveras av eller förlängs till följd av skadefallet. Detta gäller även högre studier. 0 Försvarsmakten skall även kunna bidrag till andra särskilda rehage biliteringsinsatser. 0 Särskilda insatser skall göras för att stärka den skadades möjligheter att leva ett aktivt och självständigt liv, också i de fall arbetsförmåga inte kan uppnås. 0 För varje anställd som skadas allvarligt skall det utses en särskild person som har ansvar för att den skadade får lämplig rehabilitering koordinatör. Koordinatören skall dessutom kunna hjälpa den skadade med praktiska eller ekonomiska angelägenheter, såsom att ut ersättning på grund av skadan. 0 Försvarsmakten skall ha ett särskilt ansvar att undersöka om de tidigare anställda drabbats skador. av

Det ekonomiska skyddet för de skadade förbättras

0 Ersättningen enligt Statens riskgaranti höjs totalt sett samtidigt som den omstruktureras. Högst ersättning skall betalas till dem som skadats av händelser som har direkt samband med den fredsfrämjande insatsen. 0 En särskild livsvarig livränta införs för de svårast skadade. Den är skattefri och kan utgå med mest två basbelopp per år, som motsvarande ca. 6 000 kr i månaden i dagens penningvärde.

Sammanfattning 13

Ersättningen vid dödsfall koncentreras till de nännast anhöriga. Sär- 0 skilda belopp utgår till make eller sambo och bam. Den skadas under tjänstgöring får i princip alltid sjukersättning 0 som minst motsvarande sjukpenning och rehabiliteringspenning räknad på lönen under tjänstgöringen. Om den anställde drabbas arbetsskada skall arbetsskadelivräntan 0 av alltid baseras på minst fem basbelopp vid full nedsättning av arbetsfönnâgan. En tidigare anställd skadats under anställningen får under tre år 0 som

efter det att anställningen avslutats samma sjukvårdsförrnåner som

under tjänstgöringen.

Stöd till de skadades anhöriga införs

Anhöriga skall ersättning för att kunna möta vid hemkomsten till 0 Sverige och därefter besöka en skadad på sjukhus. Anhöriga medverkar vid skadads rehabilitering skall kunna 0 som en få ersättning för kostnader som detta orsakar. Vid svårare skador skall Försvarsmakten kunna bidrag till 0 ge

kostnader för krisstöd och annat psykosocialt stöd till anhöriga. Anhöriga skall också kunna få bistånd och vägledning i praktiska

0 och ekonomiska frågor den skadades koordinatör genom

Regleringen

Utredningens förslag kräver delvis lagform. Vissa bestämmelser har därför sammanförts i lag utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. en om Huvuddelen bestämmelserna återfinns i till lagen knuten förordav en utlandsstyrkan Försvarsmakten. ning om inom

I den föreslagna lagen definieras även begreppet internationell fredsfrämjande verksamhet, vilket bildar utgångspunkt för avgränsningen av utlandsstyrkans verksamhet i förhållande till internationell verkannan samhet bedrivs av Försvarsmakten. som

F

örfattningsförslag

l Förslag till lag om utlandsstyrkan inom

Försvarsmakten

Härigenom föreskrivs följande

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag tillämpas på de anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

2 § I utlandsstyrkan anställs endast den militära och civila personal som behövs för internationell fredsfrämjande verksamhet utomlands.

3 § Med internationell fredsfrämjande verksamhet avses insatser utomlands i syfte att avvärja risk för en väpnad konflikt,

hejda en pågående väpnad konflikt, samt övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd.

Med internationell fredsfrämjande verksamhet avses även andra uppgifter som fullgörs i samband med insatser enligt 1-3 och som behövs för att skapa förutsättningar för en varaktig fred.

Tillämpning av vissa lagar

4 § I fråga de anställda i utlandsstyrkan skall 2 och 3 kap., 6 kap. lom

6 §§, 6 § första stycket första och andra satsen samt andra stycket

a samt 8 och 9 arbetsmiljölagen 1977:1160 tillämpas även utomlands, om inte änstgöringsförhållandena hindrar detta.

5 § I fråga de anställda i utlandsstyrkan skall följande bestämmelser om inte tillämpas

16 F ötfattningsförslag

15-17 §§ lagen l982:80 om anställningsskydd, 12 § semesterlagen 1977:480, samt arbetstidslagen 1982:673.

6 §Vid prövning av om en anställd drabbats arbetsskada skall 7

av en och 8 lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd tillämpas om

det är förmånligare för den enskilde tillämpning motsvarande

än en av regler i lagen 1976:380 om arbetsskadeförsälqing. Vid tillämpning av lagen om arbetsskadeförsälcring utgör livränteunderlaget minst fem basbelopp.

Social och arbetslivsinriktad rehabilitering

7 § Om någon skadas under anställning i utlandsstyrkan skall Försvarsmakten i samråd med den skadade utreda behovet av åtgärder för att den skadade skall återfå full

arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i

framtiden försörja sig genom förvärvsarbete, om det är möjligt, bereda den skadade lämplig arbetsträning inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet,

medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkesutbildning

eller annan fortsatt utbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsfönnåga, samt förmedla kontakter med andra myndigheter och organisationer som förfogar över insatser som kan underlätta den skadades återgång till arbetslivet.

8 § I fall som avses i 7 § 3 får Försvarsmakten ge ekonomiskt stöd till en utbildning som föranletts av eller förlängts till följd av skadefallet. Försvarsmakten får också ge stöd till andra åtgärder som främjar den skadades återgång till arbetslivet samt till anskaffande av de hjälpmedel som den skadade kan vara i behov av. Om en anhörigs medverkan är av särskild betydelse för den skadades rehabilitering får Försvarsmakten ge den anhörige ersättning för kostnader föranleds sådan insats. som av en

9 § Om den skadade efter utredning enligt 7 § l inte anses kunna återgå till förvärvsarbete skall Försvarsmaktens åtgärder inriktas på att stärka den skadades möjligheter att leva ett aktivt och självständigt liv. Detsamma gäller om den skadade drabbats av allvarliga men som inte hindrar förvärvsfönnågan i övrigt påverkar livsföringen avsemen värt.

F örfattningsförslag 17

10 § Om någon skadas under anställning i utlandsstyrkan och det finns anledning att anta att skadan kan leda till bestående funktionshinder eller annars är av allvarlig art, skall Försvarsmakten utse en person som skall stödja och bistå den skadade koordinatör.

11 § Försvarsmaktens ansvar enligt 7-9 kvarstår under en tid av tre år från det att åtgärder enligt 7 § 2 och 3 kan inledas. Om särskilda skäl föreligger kan åtgärderna utsträckas under ytterligare två år.

12 § Vid fullgörandet av de uppgifter som avses i 7-9 skall

Försvarsmakten samarbeta med försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter. Försvarsmaktens åtgärder bör samordnas med en eventuell arbetsgivares.

13 § Försvarsmaktens enligt 7-9 innebär ingen inskränkning ansvar i det ansvar som enligt 2 kap. och 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen 1977: l 160 samt 22 kap. lagen 1962:381 allmän försäkring åvilar om den skadades arbetsgivare.

Omprövning

14 § Om den skadade inte är nöjd med ett beslut enligt 7-9 kan han eller hon begära att beslutet omprövas av Försvarsmakten. Det omprövade beslutet kan inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den l januari 1999. Bestämmelserna 7-13 skall tillämpas även i fråga om tidigare anställda i utlandsstyrkan som skadats efter utgången av år 1992.

18 F örfattningsförslag

2 till inom

Förslag förordning om utlandsstyrkan

Försvarsmakten

Härigenom föreskrivs följande

Utlandsstyrkans uppgifter

1 § Utlandsstyrkan fullgör de uppgifter åvilar Försvarsmakten som inom för internationell fredsfrämjande verksamhet utomlands. ramen

Anställning i utlandsstyrkan

2 § Vid anställning i utlandsstyrkan skall utöver allmän lämplighet för

de uppgifter är i fråga särskilt beaktas den sökandes omdöme och som personliga mognad.

Arbetsuppgifterna

3 § Anställningen omfattar både utbildning och tjänstgöring. I tjänstgöringen ingår såväl förberedelser som efterarbete. Den anställde är skyldig att tjänstgöra utomlands.

Anställningsavtalet, m.m.

4 § Anställningsavtalet skall skriftligt. I avtalet skall den anställde vara förbinda sig att följa bestämmelserna i denna förordning och de föreskrifter som i övrigt är meddelade för utlandsstyrkans verksamhet.

5 § Anställning i utlandsstyrkan skall vara tidsbegränsad och avse tiden för både utbildning och tjänstgöring. Anställningen får dock tidsbegränsas till att avse endast utbildningstiden eller tjänstgöringstiden.

6 § Vid uppsägning av anställning före anställningstidens utgång gäller

uppsägningstid tre månader. Arbetsgivaren får dock medge den

en av anställde kortare uppsägningstid.

F örfattningsförslag 19

Om den anställde genomgått utbildning för tjänstgöringen utan att få godkända vitsord, fär arbetsgivaren säga upp anställningen med en uppsägningstid av en månad.

7 § Den som anställs i utlandsstyrkan får enligt Försvarsmaktens bestämmande tilläggas militär tjänstegrad enligt organisationsplan för utlandsstyrkan.

Lön m.m.

8 § En anställd i utlandsstyrkan får under tjänstgöringen lön enligt de grunder som Försvarsmakten bestämmer. Under förrättning utomlands har en anställd i utlandsstyrkan också

rätt till ett särskilt tillägg med det belopp som regeringen bestämmer.

Det särskilda tillägget skall vara lika för alla som tjänstgör i samma

område och bestämmas med beaktande av tjänstgöringsförhållandena

där. Om det till följd tjänstgöringens art eller andra omständigheter av finns särskilda skäl, skall något särskilt tillägg inte betalas. Lön och särskilt tillägg utbetalas i svensk valuta.

Reseförmåner m.m.

9 § Under tjänstgöring i Sverige utgår ersättning för ökade levnadsomkostnader motsvarande vad som gäller för andra anställda inom Försvarsmakten.

10 § Under tjänstgöring utomlands utgår ersättning för ökade levnadsomkostnader enligt utlandsreseförordningen 1991:1754. Detgäller vid från Sverige till förrättningsplatsen och åter samt samma resa under annan ledighet än semester. Försvarsmakten får även besluta ersättning för andra kostnader om än som avses i första stycket om de föranletts av tjänstgöringen utomlands. Den som är anställd i utlandsstyrkan har för varje hel sex-

mänadersperiod rätt till en fri hemresa från tjänstgöringsplatsen och

åter. Om en anställd enligt riktlinjer från Förenta nationerna eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE har rätt att ta med

anhöriga till tjänstgöringsplatsen, utgår även ersättning för kostnader

20 Författningsförslag

med anledning av att anhöriga medföljer. Försvarsmakten bestämmer ersättningens storlek.

Semester m.m.

11 § I fråga semester tillämpas motsvarande bestämmelser som för om andra anställda i Försvarsmakten. Semesterledighet och ledighet beviljas av Försvarsmakten. annan Försvarsmakten skall därvid beakta de grunder som kan ha beslutats av Förenta nationerna eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.

Förmåner vid sjukdom eller skada

12 § Under tjänstgöring i Sverige får den anställde sjukvårdsförmåner

motsvarande vad gäller for andra anställda i Försvarsmakten. som Under tjänstgöring utomlands får den anställde fri sjukvård i den mån motsvarande förmån inte bereds honom eller henne i annan ordning.

13 § Om en anställds arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom

skall Försvarsmakten under hela sjukdomsperioden utbetala ersättning

för förlorad inkomst så att den sammanlagda ersättningen alltid uppgår till vad skulle ha utgått ersättningen beräknats på den lön i som om pengar den anställde hade då sjukdomen inträdde. Motsvarande skall gälla för tidigare anställd om sjukdomen är en en arbetsskada kan hänföras till tjänstgöringen inom utlandsstyrkan som och den tidigare anställde får lägre ersättning än vad som skulle om utgått om ersättningen beräknats på lönen i utlandsstyrkan. Ersättningen skall i detta fall beräknas på lönen för den sista hela anställningsmånaden. Om en anställd eller tidigare anställd är föremål för rehabiliteringsåtgärder enligt 7 § lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och därvid uppbär ersättning enligt 3 kap 7 b § eller 22 kap. 7 § lagen om allmän försäkring tillämpas första och andra styckena på motsvarande sätt.

Statens riskgaranti

14 § Staten ikläder sig riskgaranti för anställda i utlandsstyrkan som ådragit sig fysisk eller psykisk skada under tjänstgöring utomlands.

F örfattningsförslag 21

15 § Full ersättning enligt riskgarantin utgår vid skada som inträffat under väpnad tjänstgöring eller då den anställde fullgjort annan särskilt riskfylld tjänstgöring eller 2. annars är orsakad av krigshändelser eller andra utomordentliga händelser har samband med ett fredsfrämjande uppdrag. som Vid skada i annat fall än i forsta stycket som inträfsom avses men fat under tjänstgöring inom området för ett fredsfrämjande uppdrag eller vid till eller ifrån ett sådant område utgår ersättning med resa hälften av de belopp som anges i 16 och 17 §§. En inträffad skada skall anses vara en sådan skada som anges i första stycket det inte omständigheterna framgår att den haft om av andra orsaker.

16 § Vid full invaliditet utgår ersättning enligt riskgarantin med tolv basbelopp. Dessutom utgår livränta med ett årligt belopp två basom belopp under den skadades resterande livstid. Vid lägre invaliditetsgrad uppgår till minst fem procent utgår ersättning och livränta med de som lägre belopp som motsvarar invaliditetsgraden. Livränta som uppgår till mer än tolv tusen kronor om året utbetalas gång månad. I andra fall sker utbetalning två gånger per år. en per

17 § Vid dödsfall utbetalas ersättning enligt riskgarantin med tolv basbelopp till dödsboet, om den avlidne efterlämnar arvingar som nämns i 2 kap. 1 och 2 ärvdabalken. Dessutom utgår basbelopp till sex efterlevande make eller maka samt sambo, om samboförhållandet varat minst ett år eller samboma har gemensamma barn, och tre basbelopp till varje efterlevande bam.

Särskild ersättning till skadade och anhöriga

18 § Den som skadats under anställning i utlandsstyrkan har under en tid tre år efter det att anställningen upphört rätt till ersättning for av av skadan orsakade sjukvårdskostnader han eller hon fortfarande som om varit anställd i utlandsstyrkan. Till anställd som efter anställningstidens utgång genomgår läkarundersökning för utredning av om skada eller sjukdom uppkommit under tjänstgöring i utlandsstyrkan eller läkarundersökning för att erhålla invaliditetsintyg utgår ersättning för kostnader för undersök-

ningen samt för resa, uppehälle och tidsspillan efter samma grunder

gäller i fråga ersättning allmänna medel till vittnen m.fl. som om av

22 Föifattningsförslag

19 § Om en anställd i utlandsstyrkan förolyckats eller skadats så svårt

att sjukhusvård krävs utgår ersättning till de anhöriga för skäligt antal resor till den förolyckade eller skadade samt uppehälle och tidspillan vid sådan resa efter samma grunder gäller i fråga ersättning som om av allmänna medel till vittnen m.fl. I fall som avses i första stycket får Försvarsmakten även skäligt ge bidrag till kostnader för psykosocialt stöd till anhöriga är i behov som av det.

Uppföljande verksamhet

20 § Även efter det anställning i utlandsstyrkan att en upphört, åligger det Försvarsmakten att utreda tidigare anställd inte drabbats att en av skada som avses i 10 § lagen utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. om

Utredningen skall ha den form och den omfattning motiveras

som av

förhållandena under utlandstjänstgöringen. Den skall innefatta

person-

lig kontakt, om detta inte särskilda skäl kan obehövligt eller

av anses ogenomförbart. Försvarsmaktens ansvar enligt första stycket kvarstår under fem år efter det att anställningen upphört.

Försvarsmaktens rehabiliteringsorganisation

21 § Försvarsmakten skall ha på lämplig sätt organiserad verksamen het för att genomföra vad i 7-12 lagen utlandsstyrkan som anges om inom Försvarsmakten.

Koordinatörens uppgifter

22 § I koordinatörens uppgifter ingår att stödja den skadade så att han eller hon får den vård och behandling eller de hjälpmedel som behövs, se till att vad som åligger Försvarsmakten enligt 7-12 lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten fullgörs på ett ändamålsenligt sätt, sköta kontakter mellan Försvarsmakten och den skadade samt hans eller hennes anhöriga, stödja den skadade samt hans eller hennes anhöriga så att de får den ekonomiska ersättning kan utgå med anledning skadan, samt som av

Författningsförslag 23

hjälpa den skadade med andra personliga angelägenheter som inte kan anstå och den skadade till följd av sitt tillstånd inte skäligen som kan klara själv.

Handläggning och överklagande

23 § Ersättning enligt 13-19 bestäms av Försvarsmakten. Beslut enligt 10 samt 13-19 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar-

rätten. Övriga beslut får inte överklagas.

Tillämpningsföreskrifter

24 § Försvarsmakten meddelar föreskrifter tillämpningen av denna om förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. Genom förord-

ningen upphävs förordningen 1984:309 om utlandsstyrkan inom

Försvarsmakten och förordningen FFS 1984:31 förmåner till om anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

Utredningsuppdraget

Uppdraget

Regeringen beslöt den 23 januari 1997 direktiv till utredningen, vari

bland annat anges följande.

En särskild utredare skall göra översyn författningsregleringen avseende en av Försvarsmaktens fredsfrämjande verksamhet utomlands och förmånema till

den anställda personalen. Översynen skall både teknisk och materiell natur. Arbetet med vara av reglemas materiella innebörd skall främst inriktas på de regler och rutiner som gäller för dem skadas i samband med anställningen. som Den tekniska delen översynen skall resultera i en förordning där samtav liga bestämmelser relaterade till Försvarsmaktens fredsfrämjande verksamhet utomlands finns samlade. Men också förfatmingstekniska förenklingar bör så långt möjligt eftersträvas utan att tydligheten, främst i de frågor som reglerar den anställdes skyldigheter och förmåner, går förlorad. Utredaren bör undersöka vilka uppgifter utförs inom ramen för ansom nu ställning i utlandsstyrkan. Med undersökningen utgångspunkt bör utredasom lämna förslag till lämpliga avgränsningar i förhållande till annan verksamren het internationell karaktär fullgörs Försvarsmakten och därvid väga av som av till följd svenskt internationellt åtagande även andra in att myndigheten av ges antingen direkt eller indirekt kan beröra utlandsstyrkans verkuppgifter som samhet, eller som ligger helt utanför. - - - Vidare bör utredaren studera hur anställning i utlandsstyrkan och tjänsten utomlands inverkar på den anställdes rättigheter med avseende på göringen tillämpningen bestämmelserna i lagen 1962:381 allmän försäkring och av om lagen 1976:380 om arbetsskadeförsälcring. Utredaren bör också studera reglerna och tillämpningen dessa i samband av med sjukdom, personskada och dödsfall. Därvid bör särskilt effekterna av de samordningsregler gäller på detta område utvärderas. I detta sammanhang som bör utredaren också studera ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och

26 Utredningsuppdraget

andra aktörer samt arbetsrutinema när det ekonomiska skyddet till förmån för den anställde och dennes anhöriga aktiveras. Omhändertagandet och uppföljningen i dessa situationer de anhöriga av samt möjligheterna att ersätta denna grupp för förlorad arbetsinkomst och faktiska kostnader i samband med vården den skadas bör också av som uppmärksammas. Även dessa punkter bör utredaren föreslå förbättringar. En fråga som utredaren bör belysa är möjligheten att helt eller delvis införa ett särskilt system som tillgodoser behovet ekonomiskt skydd den av om anställde drabbas av skador som leder till bestående arbetsoförmåga I anslutning till denna fråga skall utredaren också redovisa de ekonomiska och finansiella konsekvenserna ett sådant system. av

Sammanfattningsvis anförs följande.

En särskild utredare skall göra en översyn av reglerna for Försvarsmaktens fredsfrämjande verksamhet utomlands. Utgångspunkten för utredningsarbetet är att grunderna för verksamheten, anställning av personal samt personalens skyldigheter och förmåner även i fortsättningen skall läggas fast genom förordning. Utredaren skall alltså föreslå förordning där de grundläggande en bestämmelserna for verksamheten finns samlade. Utredaren skall också göra en saklig prövning gällande regler och av rutiner, främst med inriktning på dem tillämpas vid personskador, samt som lämna förslag till förbättringar.

Utredningens arbete

Utredningen inledde sitt arbete under februari 1997. Våren 1997 ägna-

des åt infonnationsinsamling, medan återstående tid åtgått till övervä-

ganden och sammanställning av betänkandet. I syfte att samla underlag till övervägandena har utredningen besökt Försvarsmaktens internationella kommando i Almnäs, den bataljon som avlöste i Bosnien våren 1997, Ba 09, under dess utbildningstid i Eksjö,

det nederländska försvarsdepartementet i Haag, Kammarkollegiet i

Karlstad samt Försvarets ukvårdscentrum på Hammarö. Till utredningens sammanträden har inbjudits företrädare för Riks-

försäkringsverket, Försvarsmakten, Socialstyrelsen samt Rikspolis-

styrelsen, vilka redogjort för olika frågor rör utredningens uppdrag. som Vidare har utredningen inhämtat upplysningar från Arbetarskyddsstyrelsen, Utrikesdepartementet, Generaltullstyrelsen, Försvarsmakten, Statens Trygghetsnämnd, Trafikskadenämnden, Kammarkollegiet,

Rikspolisstyrelsen, Finansinspektionen samt Konsumenternas

Utredningsuppdraget 27

Försäkringsbyrå. Utredningen har också inhämtat information från Danmark, England, Finland, Norge och Österrike angående regler om ekonomiskt skydd, Även franska myndigheter har tillskrivits men m.m.

något har inte erhållits i sådan tid att uppgifter de franska

svar om förhållandena kunnat införas i betänkandet. Utredningen har under arbetet informerat arbetstagarrepresentanter. Vid informationen deltog Officersförbundet OF, Försvarets Civila änstemannaförbund FCTF, Facket för Service och Kommunikation SEKO, Tull-Kust och Sveriges reservofficersförbund SROF. Utredningen har dessutom besökts av Kamratföreningen Bataljonen. Genom sekretariatets försorg har utredningen samrått med utredningen civilpoliser i internationell verksamhet. om

I BAKGRUND

1 Fredsfrämj ande verksamhet

Avsikten är att i detta kapitel översiktlig bild av fredsfrämjande

ge en verksamhet i och utanför Sverige. Vidare skall det kort redogöras för hur Sveriges fredsfrämjande verksamhet organiserats inom Försvarsmakten. Dessutom skall några utvecklingslinjer som kan vara viktiga ur

direktivens perspektiv lyftas fram.

1.1 Fredsfrämj ande Verksamhet

Fredsfrämjande insatser förekom redan före andra världskriget. Sveriförsta bidrag de trupper sändes till Saat-området i samband ges var som med den folkomröstning avgjorde om området skulle tillhöra som Tyskland eller Frankrike.

Efter andra världskriget skapades den första fredsbevarande styrkan

1956 för att övervaka det vapenstilleståndsavtal som träffats efter Suez-

krisen. Dessförinnan hade trupper under FN-flagg efter säkerhetsrådets rekommendation förekommit i Sydkorea. Detta var dock snarare fråga att de västallierade hjälpte bundsförvant än en fredsfrämjande om en insats i egentlig mening. Efter insatsen vid Suez följde under början av 1960-talet den fredsfrämjande insatsen i Kongo och därefter en rad insatser främst koncentrerade till regionen lqing östra Medelsom var havet. Efter det kalla krigets slut har den fredsfrämjande verksamheten

tagit fart i och med att större enighet på det internationella planet

ny

kunnat nås. Samtidigt har de konflikter där fredsfrämjande insatser

30 Freclsfrämjande verksamhet

gjorts förändrats. Under de första decennierna efter andra världskriget var många av de större väpnade konflikterna mellanstatliga, ofta som en följd avvecklingen kolonialväldena. På tid har konflikterna av av senare i allt större utsträckning varit inomstatliga.

1.2 Olika former

av fredsfrämjande

verksamhet

Fredsfrämjande verksamhet är inte något helt entydigt begrepp. Även om de fredsfrämjande insatserna i regel bygger på beslut av FN, saknas egentlig definition av sådana insatser i FN-stadgan. Istället har en avgränsning av vad som anses höra till fredsfrämjande verksamhet vuxit fram efterhand. I Sverige har begreppet i vid mening fått

inkludera konfliktförebyggande, fredsskapande, fredsbevarande, fredsframtvingande och fredsbyggande insatser. Avväpning och

avrustning har också ansetts kunna ingå fredsfrämjande åtgärd. som en Konfliktförebyggande insatser genomförs for att hindra att en väpnad konflikt utbryter i ett visst område där överhängande risk för sådan

föreligger. I konfliktförebyggande insatser ingår bland annat politiskt

agerande, preventiv diplomati samt institutionellt och humanitärt bistånd. Även utplacering observatörer, civilpoliser eller förband kan av förekomma.

Fredsskapande insatser har till syfte att genom fredliga medel, t ex

medling och annan diplomatisk verksamhet, få stridande parter till uppgörelser om fred eller vapenvila. F redsbevarande insatser i traditionell bemärkelse avser insatser som

görs efter ett freds- eller eldupphöravtal. Insatserna baseras på parternas

medgivande samt på en opartisk inställning till konflikten. Våldsanvändning kan förekomma inom ramen för självförsvar, och då gäller att det använda våldet skall vara ett direkt svar på en motsvarande åtgärd från någon av parterna, att det skall stå i proportion till vad angriparen använt samt att våldet inte skall förorsaka onödig skada eller onödigt lidande. Fredsframtvingande insatser utförs för att med militärt våld, eller hot därom, upprätthålla eller återställa fred i ett område. Denna typ av insatser kan alltså innebära våldsanvändning utöver vad som kan anses vara självförsvar. Både våldsanvändningen och själva insatsen i sig kan ske utan medgivande från parterna i konflikten.

Fredsfrämjande verksamhet 31

Fredsbyggande insatser syftar till att stärka och bygga upp institu-

tioner och infrastruktur i ett land drabbats konflikt. De har som av en samtidigt konfliktförebyggande funktion att undanröja en genom riskerna för att konflikten skall blossa upp på nytt. På år har även poliser förekommit i fredsfrämjande verksenare

samhet i allt större utsträckning. De har i huvudsak haft till uppgift att

övervaka den inhemska polismakten och se till att dess arbete sköts i enlighet med rättsstatens principer. Det har dock även förekommit att polisstyrkor har tjänstgjort som reguljära poliser i länder som efter en konflikt saknat ett fungerande polisväsende, exempelvis i Kambodja. Vid sidan poliser och militärer kan med rad andra yrav personer en ken ingå i fredsfrämjande insatser. En viktig grupp är hälso- och sjukvårdspersonal, vilken ingår i varje förband Sverige sänder ut men som också kan utgöra enhet som stödjer andra förband. Andra en egen exempel på yrkeskategorier kan ingå i ett förband är präster, jurissom ter och journalister. Även poliser kan ingå militärpoliser och då som förbandet. med ansvar för det interna polisarbetet inom

1.3 Försvarsmaktens internationella

verksamhet

Det går inte att klart avgränsa vad Försvarsmaktens internationella av verksamhet kan fredsfrämjande. All Försvarsmaktens som anses vara verksamhet syftar till fred i Sverige och därmed också i Sveriges omgivning. Emellertid är det bara viss del av verksamheten som är internationell i den meningen att den involverar andra länder än Sverige. Till Försvarsmaktens internationella verksamhet kan försvarsattachéema räknas. Den verksamhet de bedriver kan dock inte betecknas fredsfrämjande. Samarbetet inom ramen för som organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE, västeuropeiska unionen VEU och partnerskap för fred PFF innebär åtskilligt internationellt arbete. Det genomförs såväl övningar, kurser

som inspektioner. Övningarna innebär att olika militära enheter från de

olika deltagande staterna samövar i enlighet med en tidigare uppgjord

plan. Kurserna syftar bland annat till att ge utländska militärer en inblick i svensk, demokratisk på hur ett lands försvar kan syn organiseras och styras. Inspektionema avser militära installationer i något annat medlemsland i OSSE. Svenskt deltagande vid inspektioner

32 F redsfrämjande verksamhet

begärs från högre ort och ofta med kort varsel. Själva inspektionen sker under en kort tidsrymd, oftast någon dag. Vid sidan av den utbildning, som sker inom för PFF har m.m. ramen samarbete skett i PFF-avtalets anda. Exempel på detta är de minröjningsövningar som utförts vid den baltiska kusten. Utbildning av baltiska soldater har också skett för att de skall kunna bilda ett eget

fredsfrämjande förband, BALTBAT.

Slutligen organiserar Försvarsmakten den fredsfrämjande verksamhet som sker inom ramen för utlandsstyrkan.

1.3.1 Särskilt SWEDINT om Försvarets internationella centrum ombildades den 1 juli 1997 till Försvarsmaktens internationella kommando. Detta innebar dock inte att det namn under vilken verksamheten mest är känd, SWEDINT, ändrades. Verksamheten bedrivs i Almnäs utanför Södertälje. SWEDINT:s huvuduppgift Sveriges kompetenscenter för är att vara den internationella militära verksamheten. Detta innebär att erfarenheter och information från svensk och utländsk fredsfrämjande verksamhet samlas. Denna kunskap används inte bara för Sveriges behov utan egna en viktig del i verksamheten är också att stödja andra länder med kompetens vad avser fredsfrämjande insatser. I SWEDINT:s uppgifter ingår även att sätta upp förband för internationell tjänst. Fram till och med den bataljon som anlände till Bosnien under våren 1997 sköttes rekryteringen av något av utbildningsförbanden ute i landet. Numera är istället ordningen sådan att det är SWEDINT som både rekryterar och sätter förbanden. upp Anställningen av dem som ingår i förbanden sker i utlandsstyrkan. Utbildning genomförs för dem som skall ingå i svenska fredsfrämjande insatser och den avser militärer och civila, poliser och sjuk-

vårdspersonal. Vid sidan av denna typ av utbildning genomförs också

kurser inom ramen för PFF. SWEDINT har lednings- och arbetsgivaransvaret i förhållande till utlandsstyrkan. I detta ingår att stödja utlandsstyrkan med underhållsoch personaladministrativa tjänster. Vidare åligger det SWEDINT att sköta budgeteringen för och den ekonomiska redovisningen av utlandsstyrkans verksamhet. Slutligen ingår det även i uppgifterna att följa och analysera verksamheten i utlandsstyrkan och att utveckla den. Anställningen i utlandsstyrkan omfattar såväl utbildning som tjänstgöring utomlands inom ramen för den fredsfrämjande insatsen. Därtill kommer tid för transport till och från missionsområdet, avrustning i

F redsfrämjande verksamhet 33

Sverige, Tjänstgöringen i utlandsstyrkan är inte arbetstidsreglerad. m.m. Rätt till semester föreligger, ledigheten kan dock bara beviljas om men

det kan godtas FN eller på initiativ insatsen sker. Under

av annan vars

tjänstgöringstiden kan även s.k. leave förekomma. Detta innebär en

begränsad ledighet på särskild plats nära missionsområdet. Av de meniga soldaterna saknar 70 procent anställning och de flesta ca. annan dem har inte tidigare haft någon fast anställning. av Vid SWEDINT genomförs i runda tal 12 större och 20 mindre kurår vilket motsvarar ll 000-12 000 elevdagar. Vidare levereras ser per mellan 25 och 50 ton förnödenheter varje vecka till de anställda som befinner sig i utlandet. Under ett år anställs ungefär 2 500 personer i utlandsstyrkan, vilket innebär att lika många deltar i hempersoner komstprogram i samband med att tjänsten upphör. 1997 uppgick antalet anställda i utlandsstyrkan till 681. Av I mars civilpoliser och 59 militärobservatörer. Vidare ingick 543 dem var 62 anställda i de bägge truppmissionema i Bosnien och Makedonien. Bland de övriga 17 ingick personal placerad vid FN-högkvarteret i New York och med observatörsliknande funktioner i Sydkorea och Tjetjenien. Observatörer fanns i Georgien, Östra Slavonien, Bosnien, Makedonien, Mellanöstern, Kashmir, Kuwait, Angola samt Guatemala. Sedan juni 1997 tjänstgör tre anställda i utlandsstyrkan vid

SHIRBRIG:s planeringsenhet i Köpenhamn. Den sammanlagda kostnaden för SWEDINT:s verksamhet uppgick

till 650 miljoner kr under år 1997. ca

1.4 Framtida fredsfrämjande verksamhet

I det senaste försvarsbeslutet, 1996, riktlinjer för beredskapen gavs nya för fredsfrämjande insatser. I 1996/97:4, Totalförsvar i förnyelse, prop. anfördes att Försvarsmaktens internationella kommando skulle organiutbilda och understödja de fredsfrämjande insatser Sverige medsera, verkar Vidare anfördes följ

Specialenheter för ledning, fáltarbeten t.ex. minröjning, transporter samt hälsooch sjukvård skall organiseras vid det internationella kommandot. Dessa skall även kunna delta i civila och humanitära insatser. Civil expertis skall därför medverka i ledningen for specialenhetema. Nyckelpersonal bör knytas till dessa enheter på ett sätt motsvarar krigsplacering. Annan lämplig och som frivillig personal bör förtecknas i ett specialregister. Materielplaner bör upprättas. Syftet härmed är att enheterna skall kunna hålla en hög grundbered-

34 F recisfrämjande verksamhet

skap. Då svensk specialistmedverkan aktualiseras skall den efterfrågade enhetens insatsberedskap snabbt kunna höjas. En enheterna skall ingå i snabbav insatsstyrkan enligt nedan. Kommandot bör vidare hålla kader snabbt en av tillgänglig personal för tjänstgöring militärobservatörer och stabsofñcesom rare samt for specialistuppdrag. Försvarsmakten bör inom det internationella kommandot organisera en snabbinsatsstyrka som skall bestå ett mekaniserat skyttekompani, av ledningspersonal samt specialenheterna enligt kompanis storlek. en av ovan av snabbinsatsstyrkan bör kunna insättas i ett krisområde femton till trettio dagar efter regeringens beslut. sammansättningen från olika specialenheter i styrkan skall kunna skifta långsiktigt över tiden beroende internationell efterfrågan och nationell kompetensutveckling. Insatser utomlands med denna styrka bör begränsas till högst månader. Ett år efter avslutad insats bör sex snabbinsatsstyrkan ånyo vara insatsberedd.

Den specialenhet som 1998 ingår i snabbinsatsstyrkan är ett ingenjörs-

kompani med ammunitions- och minröjningskapacitet.

Denna utveckling mot snabbare insatser kan dock medföra problem. Ofta kan det bli frågan om att in i konflikt redan innan klar bild en en av den och av vilka de stridande parterna är kunnat erhållas. Samtidigt kan självklart ett tidigt ingripande leda till att många risker undviks genom att själva konflikten kvävs i sin linda.

En annan utvecklingslinje som också kan betydelsefull är den

vara

som syftar till att fylla kompetensgapet mellan de militära truppinsat-

serna och de polisiära. Skapandet av gendarmeriförband har diskuterats. Dessa skulle komma att uppbyggnad motsvarande vad s.k. en nationalgarden eller inrikestrupper brukar ha, det vill säga relativt tungt

beväpnade styrkor med huvudsakligen polisiära uppgifter.

2 Reglerna for den fredsfrämjande

verksamheten

Detta kapitel behandlar de olika regler på skilda nivåer som utgör den författningsmässiga ramen för den fredsfrämjande verksamheten.

Regler när svensk trupp får sändas utomlands finns i 10 kap. regeom ringsformen. Förutsättningar för utsändande i vissa fall har reglerats i lagen 1992:1153 väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. De om bestämmelserna utlandsstyrkan finns huvudsakligen i förnärmare om ordningen 1984:309 utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och i om fråga förmånema i förordningen FFS 1984:31 förmåner till om om anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

2.1 Äldre

regleringar

År 1964 formerna för svenska truppbidrag till fredsfrämjande

angavs

verksamhet att riksdagen godkände riktlinjer för uppsättande

genom

och användande svensk beredskapsstyrka för FN-tj änst.

av en Avsikten med att sätta sådan styrka att kunna tillgodose upp en var föstahandsbehovet för insats FN helst i världen i syfte att en av var som

upprätthålla lugn och ordning. Styrkan skulle också kunna användas

vid hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer och olyckor.

Antalet anställda i styrkan skulle l 600 och den skulle organivara ca. i två bataljoner och teknikerkontingent. Bataljonerna skulle seras en

för vakttjänst och för upprätthållande ordning. Tekniker-

utrustas av kontingentens uppgift skulle att kunna driva och hålla igång tekvara niskt betonade samhällsanordningar och utöva transportledning. Kontingenten skulle också omfatta ilygtransportenhet och en stabs- och en observatörstrupp. Med detta riksdagsbeslut utfärdade regeringen kungörelsen stöd av

l967:l8 svensk beredskapsstyrka i FN-tjänst. Enligt kungörelsen

om kunde regeringen besluta att svensk beredskapsstyrka skulle ställas till

FN:s förfogande for att delta i fredsbevarande operationer.

36 Reglerna för den fiedsfrämjande verksamheten

Den nya regeringsforrnen 1974 innebär att svensk väpnad styrka endast får sändas till annat land riksdagen tillåter det, om det är om

medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller om skyldigheten att vidta åtgärden följer internationell överenskommelse

av eller förpliktelse har godkänts riksdagen. Som en följd av detta som av överfördes bestämmelser om att regeringen fär sända FN-trupp utom-

lands till särskild lag, lagen 1974:614 beredskapsstyrka för FN

en om tjänst. De övriga reglerna i 1967 års kungörelse infördes i förordningen

1976:152 om beredskapsstyrka för FN-tjänst. Denna sistnämnda förordning ersattes 1984 av förordningen 1984:309 om beredskapsstyrka för FN-tj änst.

Under slutet 1980-talet och början 1990-talet blev det alltmer av av tydligt att internationella fredsbevarande operationer skulle kunna komma att äga i former och under annat huvudmannaskap än rum nya

FN:s. Det säkerhetspolitiska läget i Europa förändrades radikalt under denna tid. Järnridån föll och Sovjetstaten upplöstes. Samarbetet i Kon-

ferensen säkerhet och samarbete i Europa ESK ledde till att Orgaom nisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE bildades. Mot denna bakgrund kunde regeringens befogenheter enligt lagen om

beredskapsstyrka för FN-tjänst visa sig vara för begränsade. Denna lag

ersattes därför av lagen 1992:1153 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. I samband med att den lagen infördes ändrades namnet nya

på förordningen beredskapsstyrka för FN-tjänst till förordningen

om om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

2.2 Regeringsformen

Enligt 10 kap. 9 § regeringsforrnen får regeringen sätta in försvarsmakten vid väpnat mot riket. I övrigt får svensk angrepp väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till annat land endast om riksdagen medger det, det är medgivet i lag förom som anger

utsättningarna för åtgärden eller om skyldighet att vidta åtgärden följer internationell överenskommelse eller förpliktelse som har godkänts

av av riksdagen.

Att regeringen får sätta in väpnad styrka när riket är föremål för

väpnat har sin grund i att det i sådan situation inte är möjligt angrepp en att avvakta ett riksdagsbeslut. När väpnat angrepp mot riket inte föreligger kan regeringen endast sända väpnad styrka till utlandet om någon de särskilda situationer som nämnts ovan föreligger. av

Gemensamt för dem är att riksdagen direkt eller indirekt har godkänt

åtgärden eller förutsättningarna för den.

1998:30 Reglerna för den fredsfrämjande verksamheten 37

Den första av de särskilda grunderna är att riksdagen godkänt att trupp sänds utomlands. Ett exempel på detta är då Sverige hösten 1993 skickade 880 soldater till Tuzla-området. Även uppdraget till om huvuddelen var av fredsbevarande karaktär ingick även fredsframtvingande moment, vilket medförde att beslut måste fattas riksdagen. av Även i samband med Sveriges deltagande i IFOR-styrkan i Bosnien- Hercegovina inhämtades riksdagens medgivande. Det konstaterades att styrkan inte enbart skulle ha fredsbevarande uppgifter, eftersom den

skulle ha "befogenhet att tillgripa militära tvångsmedel som går utöver

strikt självförsvar". Den andra grunden för regeringens kompetens att sätta in väpnad trupp utomlands är att det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden. Riksdagen har beslutat om två lagar där regeringen bemyndigas att på egen hand besluta i sådana frågor. Den är lagen 1992:1153 väpnad styrka för tjänstgöring ena om utomlands. Enligt denna lag får regeringen på begäran av Förenta nationerna eller Organisationen för säkerhet och samarbete OSSE ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet. Den andra är lagen 1994:588 om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Enligt denna lag får regeringen sända väpnad styrka till

utlandet i den mån denna skall deltaga i utbildning för fredsfrämjande

verksamhet inom för internationellt samarbete. Lagen kom till ramen främst för att ge regeringen befogenhet att sända väpnad styrka till övningar inom ramen för samarbetet inom PFF. Den tredje situationen då regeringen utan riksdagens hörande får sända trupp utomlands är då det följer en internationell överensav kommelse som godkänts riksdagen. Detta stadgande har tillkommit av med hänsyn till art. 43 FN-stadgan, innebär att medlemsstaterna är som skyldiga att på säkerhetsrådets anmodan ställa väpnade styrkor till rådets förfogande.

2.2.1 Begreppet

väpnad styrka

Vad regleras i 10 kap. 9 § regeringsfonnen är de situationer då som väpnad styrka får sändas till utlandet. Bestämmelsen hindrar inte att svensk beväpnad trupp sänds utomlands. Det är inte så att beväpning i sig gör att en styrka skall ses som väpnad. Regeringsformens bestämmelse har tolkats på så sätt att en styrka kan ha beväpning för självförsvar utan att för den skull betraktas som väpnad. Ett exempel där regeringen i och för sig beväpnad sänt en trupp utomlands utan att höra riksdagen är när ett fältsjukhus sändes till Gulf-

38 Reglerna för den fredsfrämjande verksamheten

kriget. Storbritannien begärde i början på 1991 att Sverige skulle delta i aktionen mot Irak i anledning av dess invasion av Kuwait. Regeringen beslöt, utan att inhämta riksdagens samtycke, att Sverige skulle bidra med ett bemannat fältsjukhus stationerat i Saudiarabien. Fältsjukhuset ansågs endast beväpnat för självförsvar. Regeringens beslut blev sedermera föremål för konstitutions-

utskottets granskning. Granskningen gav inte anledning till något sär-

skilt uttalande.

2.3 Lagen för

om väpnad styrka tjänstgöring utomlands

Som nämnts har lagen väpnad styrka för tjänstgöring utomlands nyss om tillkommit mot bakgrund av bestämmelserna i 10 kap. 9 § regeringsformen. Den innehåller tre paragrafer.

Enligt l § får regeringen ställa en väpnad styrka till förfogande för

fredsbevarande verksamhet utomlands efter antingen en begäran från

FN eller efter ett beslut av OSSE. Den personal som skall tjänstgöra i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands skall enligt 2 § anställas särskilt för uppgiften. De anställs skall vidare ingå i en utlandsstyrka inom Försvarssom makten. Att de som skall ingå i den väpnade styrkan skall anställas särskilt för uppgiften utgör en markering att rekrytering till styrkan skall ske på frivillig grund. Varken Försvarsmakten eller annan arbetsgivare kan alltså beordra personal att delta i fredsbevarande verksamhet utomlands. Av 3 § framgår att det största antalet personer som regeringen kan sända utomlands för väpnad tjänstgöring samtidigt är 3 000.

2.4 inom

Förordningen om utlandsstyrkan

Försvarsmakten

Inledande bestämmelser

De inledande bestämmelserna i förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten omfattar l-3 §§. I l § stadgas att Försvarsmakten skall rekrytera, organisera och utbilda en styrka för tjänstgöring utomlands utlandsstyrka. En mot-

1998:30 Reglerna för den fredsfrämjande verksamheten 39

svarande bestämmelse finns i 2 § förordningen 1994:642 med instruktion för Försvarsmakten. Av 2 § framgår vidare att Försvarsmakten bestämmer tjänstgörings-

område eller tjänstgöringsområden inom Verksamhetsområdet för utlandsstyrkan. Detta har betydelse vid tillämpning av vissa

bestämmelser om förmåner för de anställda. I 3 § stadgas att förordningen även skall tillämpas på en civil polis-

avdelning som tjänstgör i utlandsstyrkan.

Anställning m.m.

Anställning i utlandsstyrkan skall enligt 4 § ske genom skriftligt avtal.

Detta är dock bara en ordningsbestämmelse. Enligt allmänna principer

kan ett giltigt avtal om anställning i utlandsstyrkan uppkomma även på

annat sätt. I avtalet skall den anställde förbinda sig att följa bestämmelserna i förordningen samt de övriga föreskrifter som meddelats för utlandsstyrkans verksamhet. I 5 § stadgas att det inte bör anställas någon i utlandsstyrkan som

har högre kvalifikationer än uppgiften kräver.

Enligt 6 § får den som anställts i utlandsstyrkan samtidigt inneha annan statlig anställning som han eller hon då är tjänstledig från utan särskilt beslut. Regeln innebär att den som anställs i utlandsstyrkan blir automatiskt tjänstledig från annan statlig anställning

Anställningen i utlandsstyrkan skall enligt 7 § vara tidsbegränsad

och får gälla för högst 25 månader. Anställningstiden skall enligt huvudregeln omfatta både utbildningen i Sverige och tjänstgöringen utomlands. Dock får anställning ske endast för utbildningstiden.

I utlandsstyrkan gäller enligt 8 § en uppsägningstid av tre månader.

Försvarsmakten får dock medge att den anställde slutar tidigare. Om den anställde inte blir godkänd vid den utbildning som föregår utlandstjänstgöringen får arbetsgivaren dock säga upp den anställde med månads uppsägningstid. Med tanke på att Sverige förbundit sig en i förhållande till världssamfundet att sköta viss uppgift måste den en

generella uppsägningstiden vara så lång att det finns möjlighet att sätta ersättningsstyrka. Detta är skälet till att uppsägningstiden satts

upp en

längre än den som stadgas i lagen 1982:80 om anställningsskydd.

Enligt 8 § andra stycket gäller inte 15-17 lagen om anställningsskydd för de anställda i utlandsstyrkan. I dessa bestämmelser arbetsgivarens skyldigheter när en tidsbegränsad anställning anges upphör. Enligt 15 § lagen anställningsskydd skall arbetsgivaren i om vissa fall anställd meddelande att tidsbegränsad anställning ge en om en

40 Reglerna för den fiedsfrämjande verksamheten

inte fortsätter tills vidare. För detta krävs dock antingen att den anställde varit tillfälligt anställd minst tolv månader under den senaste

treårsperioden eller att det är fråga om säsongsarbete.

I 9 § förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten finns en upplysning att lagen 1986:644 om disciplinförseelser av krigsmän, gäller även för de anställda i utlandsstyrkan. Hänvisningen är felm.m. aktig. Lagen om discipilinförseelser av krigsmän, m.m. har ersatts med lagen 1994:1811 om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Disciplinansvaret innebär ett särskilt ansvar vid sidan av det allmänna tjänsteansvaret. Enligt lagen om disciplinansvar kan den som uppsåtligen åsidosätter vad han eller hon på grund av instruktion eller

order har att iaktta i tjänsten åläggas disciplinpåföljd. De olika påföljdema är varning, extratjänst, löneavdrag och utegångsförbud.

Ärenden disciplinansvar prövas inom Försvarsmakten chefen för om av det förband eller den enhet av annat slag där den enskilde tjänstgör. Ett beslut om disciplinpåföljd kan överklagas till allmän domstol. Enligt 10 § förordningen utlandsstyrkan inom Försvarsmakten om

kan den anställs i utlandsstyrkan tilläggas militär tjänsteställning.

som Beslutet fattas Försvarsmakten och skall följa organisationsplanen av för utlandsstyrkan. Denna bestämmelse gör det möjligt att ge de civila i utlandstyrkan, till exempel sjukvårdspersonal, militär tjänstegrad under tjänstgöringen.

Ijänstgöring m.m.

Frågor om tjänstgöringen behandlas i 11-13 §§. I 11 § stadgas att den är anställd i utlandsstyrkan är skyldig att som genomgå utbildning och att tjänstgöra utomlands. Utöver den tid som åtgår för detta kan anställningen bestå av tid i Sverige som krävs för inryckning och andra förberedelser och for avrustning och utryckning. Att märka är att den anställde inte har någon rätt att tjänstgöra utomlands. Det står alltså arbetsgivaren fritt att välja att inte sända ut en viss anställd eller att avbryta utlandstjänstgöringen före anställningstidens slut. Enligt 12 § omfattar utbildningen, om regeringen inte bestämmer annat, fyra veckor för befäl och två veckor för övrig personal. För kvinnliga anställda tillkommer två veckors allmämnilitär utbildning. Den tid som krävs för inryckning och utryckning ingår inte i utbildningstiden. Om regeringen inte bestämmer annat, skall tjänstgöringen utomlands enligt 13 § vara längst sju månader. För observatörer och personal vid högkvartersstab gäller dock längsta tid 13 månader. Uten om

1998:30 Reglerna för den ;reelsfrämjande verksamheten 41

över denna tid är den anställde enligt vad Försvarsmakten bestämmer skyldig att tjänstgöra utomlands under den tid som krävs för förberedelse- och avvecklingsarbete och för överlämnande materiel m.m. av

Detsamma gäller under sådan tid då återtransport till Sverige förhindras

eller fördröjs på grund krig eller andra extraordinära förhållanden. av

Särskilda bestämmelser

De övriga bestämmelserna i förordningen om utlandsstyrkan inom

Försvarsmakten, 14-20 §§, har rubriken "särskilda bestämmelser".

I 14 § påminns att det finns särskilda bestämmelser om förmåner

om till anställda i utlandsstyrkan. Dessa finns huvudsakligen i förordningen

FFS 1984:31 förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom

om Försvarsmakten, även i de enskilda beslut som regeringen eller men Försvarsmakten meddelar. 15 § gäller sedan l januari 1997 och Försvarsmakten ansvar för ger skadades rehabilitering. Försvarsmakten skall ansvara för att de åtgärder enligt 22 kap. lagen allmän försäkring åvilar en som om arbetsgivare blir utförda anställd i utlandsstyrkan skadas. om en Bestämmelsen löser inte den skadades arbetsgivare från dennes ansvar enligt lagen allmän försäkring. Tanken är istället att om Försvarsmakten skall till att rehabiliteringen sköts i de fall då den se skadade saknar anställning eller då den skadades arbetsgivare har så begränsade att det är tveksamt rehabilitering kommer resurser om en till stånd. Bestämmelsen skall tillämpas avseende dem som skadats efter utgången av år 1992.

Reglerna får besluta disciplinansvar modifieras av

om vem som om 16 Där sägs att de anställda i utlandsstyrkan skall anses tjänstgöra vid den enhet där de genomgått utbildning enligt 12 Detta innebär att

det är chefen för det regementet som beslutar i disciplinärenden. Dessutom får chefen för den enskilda kontingenten i utlandsstyrkan,

han eller hon är lägst överstelöjtnant eller kommendörkapten, samt om

chefen för SWEDINT besluta i disciplinärenden. Denna regel har

tillkommit för att det skall finnas någon behörig att pröva

disciplinansvarsfrågor enhet inom utlandsstyrkan upplösts.

sedan en

Enligt 17 § får utrustning och förnödenheter för utlandsstyrkans löpande underhåll utan hinder gällande bestämmelser föras ut ur och

av åter in i landet. De bestämmelser är till exempel tullbestämsom avses melser och bestämmelser om införsel av vissa varor.

I 18 § stadgas att för uppgifter i Sverige utlandsstyrkan

som avser

får utöver tillgänglig arbetskraft anställas ytterligare personal. Anställ-

42 Reglerna för den fredsfrämjande verksamheten

ningarna skall i så fall vara tidsbegränsade. Försvarsmakten har således en möjlighet att anställa personal med tidsbegränsad anställning utöver vad lagen om anställningskydd tillåter. Även den inte är anställd vid utlandsstyrkan kan, enligt 19 som

tilläggas militär tjänsteställning under tjänsteresor till utlandet. Beslut i

detta avseende fattas av Försvarsmakten. En motsvarande regel har

införts i 35 § ofñcersförordningen 1994: 882. Bakgrunden till regeln är att svenska officerare har låga grader internationellt sett. Därför kan

det finnas anledning att höja tjänstegraden vid utlandsresor. Slutligen stadgas i 20 § att beslut om tillsättning tjänst i utlandsav

styrkan inte får överklagas.

2.5 förmåner

Förordningen om till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten

Arvode

De tre första paragrafema i förordningen om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten styr vilken lön den anställde får. Enligt l § får den anställde arvode enligt de grunder Försvarsmakten bestämmer efter hörande Arbetsgivarverket. I fråga av om civilpoliser skall Försvarsmakten istället höra Rikspolisstyrelsen. Utöver detta arvode har de anställda rätt till ett särskilt tillägg. Tillägget skall vara lika för alla på samma plats och skall bestämmas med utgångspunkt från tjänstgöringsförhållandena på platsen. Om det med hänsyn till tjänstgöringens art eller andra omständigheter finns särskilda skäl skall dock inte något tillägg utgå. I fråga om avdrag från arvodet skall bestämmelser i kollektivavtal gälla 21 § 5 mom. första avd SA-F. Regeln innebär att en arbetstagare som uppbär reservstatsarvode skall ha löneavdrag motsvarande fyra femtedelar av arvodet. Reservstatsavtalet är ett kollektivavtal för officerare som har slutat sin anställning i Försvarsmakten i förtid, fortfarande men som tjänstgör i viss utsträckning.

Enligt 2 § skall en anställd som fullgör flygtjänstgöring ha flyg-

tillägg enligt de regler som gäller för yrkesofficerare. I 3 § stadgas att arvode, särskilt tillägg och flygtillägg skall betalas ut i svenska kronor.

1998:30 Reglerna för den fredsfrämjande verksamheten 43

Reseförmåner m.m.

I 4-11 behandlas de reseförmåner som utgår till anställda i utlandsstyrkan.

Förmånerna vid inryckning och utryckning styrs av 4 Den an-

ställde får fri resa inom Sverige från hemorten och åter till den ort där tjänstgöringen i Sverige sker eller varifrån avresan från Sverige sker. Enligt Försvarsmaktens bestämmande kan den fria resan istället utgå för resa från och till den ordinarie tjänstgöringsorten eller vistelseorten. Även de den söker anställning i utlandsstyrkan gör ersätts på resor som motsvarande sätt. Resekostnadsersättning och traktamente betalas enligt bestämmelserna i ARA allmänt reseavtal. Att bestämmelserna i ARA tillämpas innebär att samma regler gäller som allmänt för statsanställda. Traktamente utgår dock inte under dag då den anställde avrefrån Sverige eller återkommer hit. ser F örrnånema under tjänstgöringen i Sverige regleras i 5 Vid sådan tjänstgöring får den anställde förmåner enligt 2-4 ÖVA

avtal om

särskilda villkor vid övningsverksamhet och viss annan verksamhet inom Försvarsmakten. 2 § ÖVA innebär att arbetstagare har rätt till fritt logi då han eller hon på grund av verksamhetens krav inte kan använda sin ordinarie bostad. Enligt 3 § ÖVA har den anställde rätt till fria måltider samt ett tjänstgöringstillägg på 62 kr per dygn. Tillägget skall betalas för varje dygn av vilket mer än åtta timmar tagits i anspråk för övning eller tjänstgöring. I de fall arbetsgivaren inte kan tillhandahålla fria måltider skall ersättning motsvarande traktamente och förrättningstillägg istället Dock skall enligt 4 § ÖVA ersättning för uteutges. bliven måltid inte utges i samband med överlevnadsövning, då antalet måltider anpassats till övningens mål och syfte. Anställd som kan bo kvar hemma under tjänstgöringen har inte rätt till förmåner enligt 2- 4 ÖVA. Detsamma gäller den inte vistas som på tjänstgöringsorten på grund sjukdom eller tjänstledighet. Under av

den tid anställd är intagen på sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning

en

utgår dock tjänstgöringstillägg för dagtid enligt 4 § ÖVA, inte

om Försvarsmakten beslutar annat. Försvarsmakten får bestämma att ersättningen vid tjänstgöring i Sverige istället i vissa fall skall utgå såsom traktamente och förrätt-

ningstillägg enligt ARA och 2 § FARA avtal särskilda anställ-

om ningsvillkor vid tjänsteresa och förrättning samt förmåner vid byte av arbetsort m.m.. Att bestämmelserna i ARA och FARA tillämpas inneregler gäller allmänt för statsanställda. Detta gäller bär att samma som den deltar i utbildning till observatör, för tjänstgöring i högsom kvartersstab eller för tjänstgöring i Korea. Detsamma gäller den som

44 Reglerna för den fredsfrämjande verksamheten

efter hemkomsten till Sverige deltar i avrustningsstyrka eller tjänstgör som instruktör.

Enligt 6 § utgår förmåner under utbildningskurser utomlands enligt

bestämmelserna i utlandsreseförordningen 1991 : 1754.

I 7 § regleras de förmåner som utgår under förrättning utomlands. I förrättningen inräknas också tiden för resa från Sverige och åter. Vid

sådan förrättning har den anställde rätt till fria fritt nattlogi, fri resor, kost och traktamente. Traktamentet skall utgå med ett belopp som motsvarar 15 procent av det dagtraktamente som gäller på förrättnings-

platsen enligt utlandsreseforordningen. De fria resorna avser resor från

bostadsorten och åter. Om fritt nattlogi inte kan erbjudas skall ersättning utgå för styrkta kostnader. Kostnaden får dock inte högre än vara

skäligt. På motsvarande sätt gäller då fria måltider inte kan erbjudas att

den anställde får ersättning motsvarar dagtraktamentet för förrättsom ningsplatsen enligt utlandsreseförordningen. Utlandsreseförordningen utgör också norm för vad som får utgå i resekostnadsersättning samt ersättning för nattlogi och traktamente under resa. Sådan ersättning får inte utgå med högre belopp än vad den skulle ha gjort enligt utlandsreseförordningen. Om den anställde tjänstgör observatör och i som samband med ankomsten till tjänstgöringsorten inte kan använda sitt nattlogi har han eller hon rätt till ersättning. Detsamma gäller om nattlogiet inte kan utnyttjas i samband med byte av bostadsort eller vid återresa till Sverige. Ersättningen bestäms av Försvarsmakten och den får inte utgå under mer än fjorton dagar av tjänstgöringstiden. Slutligen stadgas i 7 § att de förmåner som anges i paragrafen bara utgår om motsvarande förmåner inte betalas annan. av Enligt 8 § får den anställde kostnadsfritt medföra bagage m.m. under resor till förrättning utomlands eller till utbildningskurs utomlands. I vilken omfattning detta får ske bestäms av Försvarsmakten. Den som är anställd för en tid om minst sex månader har enligt 9 §

rätt till en fri hemresa till bostaden i Sverige. Om en anställd under

tjänstgöring utomlands tillfälligt kommenderas for tjänstgöring i Sve-

rige utgår förmåner enligt 2-4 ÖVA. Detsamma gäller den om anställde vistas i Sverige för sjukvård eller konvalescens. Utöver ovan angivna förmåner har den anställde enligt 11 § rätt till ersättning för kostnader för och visum eller liknande. Även förepass skriven läkarundersökning och vaccinering ersätts; i sistnämnda fall enligt vad Försvarsmakten bestämmer.

1998:30 Reglerna för den fredsfrämjande verksamheten 45

F amiljeförmåner

För dem tjänstgör observatörer, i högkvartersstab eller i som som en

Sveriges delegation i Korea utgår s.k. familjeförmåner. Dessa regleras i

12-13 a §§. Enligt 12 § utgår ersättning för varje tolvmånadersperiod anställav ningstiden för hemresa från förrättningsplatsen eller en resa till fören rättningsplatsen för maka eller make och bam. Ersättningen utgår för flygresa i turistklass och for oundgängliga kostnader för anslutningsoch for övernattning. Om anställningstiden förlängs har den anresa ställde rätt till ersättning för ytterligare redan efter sex månader. en resa Vidare utgår ersättning för särskild sjuk- och olycksfallsförsäkring för make eller maka och barn om de följt med till forrättningsplatsen. För medföljande barn betalas dessutom kostnader för skolgång enligt vad Försvarsmakten bestämmer. Slutligen ersätts kostnader for pass, visum och vaccinering för medföljande. Enligt 13 § skall sambo jämställas med make eller maka vid tillämpning 12 § samborna varit folkbokförda på samma adress av om sedan minst ett år. Med barn avses egna bam under 18 år men även makes eller makas barn, sambos barn och fosterbam. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till säkerheten i tjänstgöringsområdet, får Försvarsmakten enligt 13 § dra in familjeföra månerna under viss tid dock högst månader. När sådana skäl föresex ligger får Försvarsmakten ersätta kostnader för sådana resor för make eller maka och barn företas till lämplig plats än till förrättsom annan ningsorten.

Övriga förmåner

I 14-21 behandlas övriga förmåner. Detta gäller främst förmåner

med anledning av sjukdom och personskada.

Enligt 14 § tillhandahåller Försvarsmakten den utrustning som den anställde behöver för sin tjänstgöring. Utöver detta kan den som

anställts i specialenhet för katastrofhjälp samt kvinnlig anställd få ett

utrustningsbidrag Försvarsmakten bestämmer. Om den anställde som önskar det kan han eller hon få köpa den utrustning som Försvarsmakten tillhandahällit. Under tjänstgöringen är den anställde enligt 15 § försäkrad enligt

avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring.

46 Reglerna för den fedsfiämjande verksamheten

Sjukvårdsförmänema regleras i 16 Under tjänstgöring inom landet får den anställde sjukvårdsförmåner enligt kollektivavtal bestämmelser i 12 kap. första avd. SA-F för tjänsteman i förmånsgmpp A. Under tjänstgöring utomlands får den anställde fri sjukvård i den mån motsvarande förmån inte bereds honom i annan ordning.

Enligt 17 § utgår ersättning för sjukdom eller skada under tjänst-

göring utomlands enligt de grunder som anges i lagen arbetsskadeom

försälciing. I tjänstgöringen utomlands inbegrips färd från Sverige till

förrättningsplatsen och åter. En förutsättning för ersättning är dock att skadan eller sjukdomen skulle ha medfört rätt till ersättning enligt lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd. Denna något svårlästa formulering har sitt ursprung i den tid då statligt anställda omfattades av

arbetsskadeförsäldingen men ersättning till dem vid motsvarande skada

betalades direkt över statsbudgeten. Regeln innebär emellertid att prövningen av om en skada eller sjukdom ådragits i arbetet skall göras

enligt antingen lagen om arbetsskadeförsälqing eller lagen statligt

om personskadeskydd beroende på vilken av lagarna som ger det förmånligaste resultatet för den enskilde. Jämför RÅ 1995 ref. 75. I 17 § andra stycket upplyses om att bestämmelser ersättning för om personskada också finns i avtalet ersättning vid personskada. om Ett viktig del av skyddet för de anställda i utlandsstyrkan är den riskgaranti, som utgår enligt 18 § i förordningen. Ersättning enligt riskgarantin betalas vid bestående invaliditet eller vid dödsfall på grund av skada eller sjukdom i 17 Ersättningen utgår vid som avses fullständig invaliditet och vid dödsfall med 22 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Vid lägre grad av invaliditet utgår lägre belopp

motsvarande invaliditetsgraden. Den nedre gränsen för att ersättning skall

utgå är fem procents invaliditetgrad. Ersättning vid dödsfall betalas till dödsboet och ersättningen minskas med vad som tidigare utgivits såsom ersättning för invaliditet. Vidare skall ersättningen alltid minskas med vad för skada som samma eller sjukdom utgått från FN eller OSSE. Någon ersättning till den enskilde kan inte utgå från någon dessa organisationer. Däremot beav talar FN ersättning för en stats kostnader för att en av statens soldater

skadats under fredsfrämjande tjänstgöring med

50 000 USD per skadetillfälle. I 19 § regleras särskilda sjukförmåner för skador och sjukdomar

som avses i 17 § och som medför hel arbetsofönnåga. Om sådan skada

eller sjukdom medfört hel arbetsoförmåga utgår under sjukperiod en om högst 90 dagar ersättning motsvarande vad den tidigare anställde fått i arvode och flygtillägg. Ersättningen utgår även för tid då den anställde är avstängd från arbete på grund risk för överförande av av

1998:30 Reglema för den hedsfiämjande verksamheten 47

smitta han eller hon kan antas har ådragit sig under anställningen i som utlandsstyrkan. För att ersättning skall utgå måste dock sjukperioden ha inträffat inom 180 dagar från anställningens slut. Ersättning enligt 19 § skall minskas med avlöning, pension, livränta, understöd eller motsvarande förmån den tidigare anställde annan som

får under sjukdomsperioden. Minskning skall också ske med sjuk-

penning utgår enligt lagen allmän försäkring eller lagen om som om arbetsskadeförsäkring. Under den tid då ersättning utges enligt 19 § får minskningsregeln i 3 kap. 4 § lagen allmän försäkring märklig effekt. Eftersom a om en den innebär att sjukpenning skall minskas med alla ersättningar som

utges arbetsgivaren och överstiger 10 % av den sjukpenning-

av som grundande inkomsten, kommer Försvarsmakten att få betala hela er-

sättningen till den sjuke.

Enligt 20 § har anställd skall genomgå undersökning för att en som konstatera rätt till ersättning föreligger enligt 17 § eller för att erom hålla invaliditetsintyg efter att anställningen upphört rätt till ersättning. Ersättning skall utgå enligt de principer som gäller i fråga om ersättning allmänna medel till Vittnen mil. Detta styrs av förordningen av 1982:805 ersättning allmänna medel till vittnen, I korthet om av mm. gäller att ersättning utgår för uppehälle och mistad inkomst eller resa, ekonomisk förlust. Reseersättningen utgår för kostnaden för tåg annan andra klass eller motsvarande. Om bil använts betalas 12 kr per mil. Traktamente utgår med högst 60 kr dag och för nattlogi med högst per 400 kr. Ersättningen för mistad inkomst utgår med högst 300 kr m.m. per dag. Av 21 § framgår att den anställde omfattas av statliga pensionsbestämmelser under anställningstiden.

Ledighet

Frågor om ledighet regleras i 22-23 §§. Vilken semester den anställde har rätt till styrs enligt 22 § av bestämmelserna i kollektivavtal 10 kap. första avd, SA-F för tjänsteman i förmånsgrupp A. Dock gäller som undantag att semesteråret skall räknas tiden från och med l april ett år till och med

31 mars påföljande år.

Vidare gäller att ledighet beviljas enligt vad Försvarsmakten bestämt med hänsyn till de grunder FN och OSSE fastställt. Beslut om ledighet fattas chefen för den enskilda enheten inom utlandstyrkan. Om den av anställde under ledighet vistas utanför förläggningen på för-

48 Reglerna för den fredsjrämjande verksamheten

rättningsplatsen får han eller hon inte andra reseförmåner än traktamente enligt 7

Enligt 23 § får även ledighet beviljas enligt de grunder

annan Försvarsmakten bestämmer. Vid sådan ledighet beslutar Försvarsmakten om avdrag från den anställdes förmåner.

Särskilda bestämmelser

Ett ökat skydd tillförsälcras inte bara de anställda i utlandsstyrkan. Enligt 24 § gäller bestämmelserna i 18 § om statens riskgaranti även för personal som inte är anställd i utlandsstyrkan under tjänsteresor utomlands som berör utlandsstyrkans verksamhet. Denna bestämmelse omfattar exempelvis dem som utför transporter till utlandsstyrkan.

I fråga om stabsbidrag gäller enligt 25 § att chefen för en bataljon

eller annan självständig enhet ur utlandsstyrkan under tjänstgöring ut-

omlands får disponera högst det belopp som Försvarsmakten be-

stämmer. Detsamma gäller för personalvårdsverksamhet under tjänstgöringen utomlands. Av medlen för personalvårdsverksamhet får

respektive chef i trängande fall låna ut skäligt belopp till underlydande

personal för att täcka oförutsedda utgifter for resekostnader. Regler om överklagande m.m. finns i 26 Där stadgas att ersättning enligt 17 § första stycket skall bestämmas och betalas ut av allmän försäkringskassa. Ersättning enligt 18-20 skall däremot beslutas och betalas ut av Försvarsmakten eller annan myndighet som Försvarsmakten bestämmer. Vidare gäller i fråga ändring och om överklagande av beslut i ärende som handläggs av allmän försäkringskassa i första instans att 20 kap. 10-13 lagen allmän om försäkring skall tillämpas. Andra beslut enligt förordningen skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

Tillämpningsföreskrifter m. m.

Enligt 27 § får Försvarsmakten utfärda föreskrifter för verkställighet av förordningen. I fråga om 17 § skall detta dock ske i samråd med Riksförsäkringsverket.

3 Risker vid internationellt

fredsfrämjande arbete

I detta kapitel behandlas de olika risker för den psykiska och fysiska

hälsan som en anställd i utlandsstyrkan utsätter sig för i samband med utlandstj änstgöringen. Vidare redovisas skadestatistik och i vilken mån riskerna är höga jämfört med andra grupper.

3.1 Riskerna vid en utlandsmission

Den deltar i internationellt fredsfrämjande arbete utsätter sig för som skaderisker. Dessa skiljer sig beroende på var tjänstgöringen utförs

och vilken konflikt som den avser. Bidragande till en hög rislcnivå är

också insats görs under en pågående konflikt eller kort efter en om en vapenvila. Vilken befattning den anställde har kan också ha stor betydelse. I sitt arbete med att förebygga skador har SWEDINT identifierat åtta huvudgrupper av risker. Ett viktigt problem i länder drabbats av krig och förstörelse är som

försörjning med mat och vatten. Tillgång till rent vatten kan häva flera

timmars arbete varje dag. Detsamma gäller tillgången till färsk mat. En hälsorisk är de smittsamma sjukdomar finns i olika annan som

delar världen. Detta kan gälla allt från malaria till parasiter som

av sprids till den går barfota. Riskerna ökar också i och med att besom

folkningen i lcrigshärjat land dras till fredfrämjande trupper för att

en idka handel eller erbjuda tjänster.

Vid breddgrader innebär djur och insekter större risker.

varmare Exempelvis finns giftiga spindlar och i helt utsträckormar en annan ning än i Sverige. Till de situationer som kan utlösa faror i ett område som nyligen skakats krig hör demonstrationer. Erfarenheter från Bosnien visar av att sammankomster haft orsak, t.ex. begravningar, ofta kan som annan

övergå i politiska manifestationer.

50 Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete

I Bosnien har ett särskilt problem kallat "slivoslqutning" förekommit. I syfte att provocera skjuts det över byar eller hus nattetid. Det förekommer också att skjutningen sker över de fredsbevarande truppemas förläggningar. Syftet med dessa skjutningar är inte att träffa och skada utan att provocera och utöva psykisk press. De risker som förekommer behöver inte relaterade till själva vara konflikten. Det händer att enskilda ur fredsbevarande trupper utsätts för sådant som rån, misshandel och i extremfallet blir tagna gisslan. som

Denna typ av händelser kan naturligtvis försök att eller

vara provocera ske i syfte att uppnå politiska fördelar, men det kan också röra sig om ren kriminalitet. I krigsdrabbade länder kan rättsväsendet vara i upplösning. Att ordningsmakten satts ur spel bidrar till ännu ett riskmoment:

trafiken. Många av de skador som förekommer har samband med

trafiksituationen. Under en konflikt har ofta delar av vägnätet blivit förstört och andra delar är minerat. Detta gör att belastningen på de farbara vägarna blir högre. Till saken hör att bilarna ofta är i dåligt skick. Det kanske största hotet åtminstone i de områden varit utsatta - som

för krig är minor och oexploderad ammunition. Av de olyckor som

förekommit i Bosnien har 37 % varit relaterade till minor, och däribland många av de allvarligaste. Skador kan uppkomma både genom olyckshändelse eller vid aktiv minröjning. Internationella erfarenheter ger vid handen att en minröjare dödas och två skadas allvarligt per 5 000 röjda minor. Bland de anställda i utlandsstyrkan har dock skadenivåerna hittills varit avsevärt lägre. Vid sidan av dessa fysiska faror föreligger risk för psykiska skador. Riskmomenten är ofta inte lika lätt identifierbara som vad gäller fysiska

skador. Det händer till exempel vid allvarliga olyckor att den som

drabbas av den fysiska skadan inte får några psykiska problem, utan att det istället är karnraten som stod bredvid och såg händelsen som drabbas.

Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete 51

3.2 Vilken skador förekommer typ av

En heltäckande bild vilka skador förekommer är med hänsyn av som

till integritetsproblem svår att upprätta. Försvarsmakten har dock i viss

mån redovisat bilden vad fysiska skador i skrivelse till avser en regeringen den 30 april 1996.1 Försvarsmaktens redovisning upptog de skadats allvarligt. De som nämns är de som repatrierats på grund som skada under tiden från den 20 september 1993 till 29 januari 1996, av dvs. under ungefär två och ett halvt år. Under denna period återsändes 35 till Sverige på grund av personer att de skadats. Skador förekom många olika slag. Det vanligaste var av skador på ben och fötter, inklusive skottskada i lår och avskuren häl- Dessa fall åtta stycken. Fyra drabbades av minskador med sena. var framför allt skador i benen följd. Tre skadade skallen, tre ögonen som och tre händerna eller enskilda fingrar. Fyra fick skador på inre organ. Ryggskador och armbrott andra skador ledde till hemsändning, var som

liksom brännskador, totalt sju fall.

m.m. De viktigaste psykiska skador kan drabba person som deltar som en i fredsfrämjande verksamhet är dels s.k. kumulativ stress, dels

posttraumatiskt stress syndrom GTSD, posttraumatic stress disorder.

Kumulativ stress är något som drabbar människor i olika miljöer. Vi utsätts löpande för olika påfrestningar som inverkar stressande. Om sådana stressorer kommer för tätt inpå varandra hinner den utsatte inte återhämta sig, utan blir psykiskt överbelastad. Det tillstånd utbrändav het kumulativ stress kan upphov till går dock över när man inte ge längre utsätts för stressen. Det får knappast några följder i det långa loppet. PTSD är däremot psykisk störning som kan drabba personer som en utsätts för traumatisk händelse långt utöver vanliga mänskliga erfaen

renheter. Den traumatiska händelsen kan bestå i att bevittna eller kon-

fronteras med död eller dödshot, kroppslig skada eller hot om allvarlig kroppsskada. Det kan röra sig t.ex. krigsskador, upplevelser av konom centrationsläger, tortyr, våldtäkt, misshandel eller masskadesituationer.

Den drabbade har i situationen upplevt rädsla, hjälplöshet eller skräck.

Sjukdomen karaktäriseras tre symtomgmpper. För det första ett av

ständigt och plågsamt återupplevande av händelsen, t.ex. i form av på-

trängande minnesbilder och mardrömmar. För det andra ett ständigt undvikande tankar har med händelsen att göra eller svårigheter av som

1 Regeringens ärende Fö96/434/SI.

52 Risker vid internationellt jfreøisfrämjande arbete

att minnas viktiga detaljer av den. Och för det tredje bestående tecken på psykisk överspändhet t.ex. i form av koncentrationssvårigheter, sömnstömingar, irritabilitet och spänd vaksamhet. Stömingen har oftast

föregåtts av en traumatisk krisreaktion som inte har gått tillbaka på

nat11rligt sätt. Biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan öka risken för att den normala reaktionen efter ett psykiskt trauma övergår i psykisk störning. I normalfallet visar det sig om en person drabbats PTSD inom tre av till sex månader från den traumatiska händelsen. Det är dock inte ovanligt att det tar väsentligt längre tid, ibland till flera år. upp

3.3 Hur stora är skaderiskema

Avgörande för utredningens vidare ställningstagande är inte enbart att

det föreligger vissa särskilt avgränsbara risker under tjänstgöring i ut-

landsstyrkan, vilka kan resultera i fysiska och psykiska skador utan snarare om och i vilken utsträckning det sker. För att kunna precisera på vilken nivå eventuella skaderisker ligger har utredningen inhämtat statistik från Försvarets sjukvårdscentrum och från Statens trygghetsnämnd. Statistiken från trygghetsnämnden har därefter omvandlats till relativa tal med hjälp av uppgifter som inhämtats från Försvarsmakten. Som jämförelsetal har statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen använts och dessutom statistik som hämtats från en uppsats av K Torsteinmd och T J Larssonz. Psykiska skador har härefter behandlats särskilt. Uppgifterna i denna del bygger på upplysningar som lämnats av försvarsöverpsykiatern Per-Olof Michel. Slutligen har vissa jämförelser gjorts beträffande inträffade dödsolyckor.

3.3.1 Statistik från Försvarets

sjukvårdscentrum

Som nämnts har statistik inhämtats från Försvarets sjukvårdscentrum. Statistiken avser de skador är att hänföra till budgetåret 1995/96 som och omfattar anmälningar som registrerats fram till och med den 28 april 1997.

2 Torsteinsmd och Larsson, Allvarliga arbetsskador i Sverige 1994-95, 1997.

Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete 53

Enhet Antalet Anmälda Olyckor Olycksfall

Sverige

-IFOR 7406 126 170

210 utlandet

FN-obser- 248 5 3 12 Vatörer

Make- 42 2 1 24 donien

Civil- 52 0 0 07 poliser

Mot bakgrund ovanstående tabell kan vissa iakttagelser göras om

av farligheten hos fredsbevarande tjänstgöring. En viss reservation måste dock göras eftersom materialet bara omfattar ett år och ett mindre antal anställda och normalavvikelser därigenom kan få stort utrymme. Allmänt används antalet skador innebär minst en sjukskrivsom

ningsdag, per 1 000 anställda och är som jämförelsetal. Arbetarskydds-

styrelsen publicerar för varje år statistik över alla arbetstagare i Sverige, där jämförelser görs just med denna enhet. Det sammanlagda an-

3 Inklusive tand- och hörselskador som lett till sjukskrivning. l Olycksfall med sjukfrånvaro inklusive tand- och hörselskador som lett till sjukskrivning. 5 Baserar sig på utbildningstiden en månad. 6 Under budgetåret 1995/96 totalt 1480 baserade i Bosnien, uppdelat på var man två perioder om sex månader vardera. 7 Enligt Försvarets sjukvårdscentrum har skador rapporterats under andra perioder, dock ett fåtal. Rikspolisstyrelsen har bekräftat att alla anmälningar sker till SWEDINT och även intygat att skadefrekvensen är låg.

54 Risker vid internationellt arbete

talet anställda som ingick i underlaget 3 850 862 Av dem var personer. skadades 33 676 personer eller 8,7 per 1 000 anställda och år. Den mest skadedrabbade gruppen bland arbetstagare i Sverige var de som arbetade med kreatursslakt och hade årlig skadesiffra på som en

51,6 per 1 000 anställda och år. Arbete vid metallmalmgruvor innebar

en relativ frekvens på 30,3. Inom trävamindustrin var frekvensen 23,0. Inom byggnadsindustrin skadades 14,9 per 1 000 anställda och år. De som arbetade i jord- och stenvaruindustin drabbades 20,5 skador av per 1 000 anställda och år. Inom totalförsvaret var jämförelsetalet 8,5 skadade 1 000 per anställda och år medan siffran var något högre för det militära försvaret, 9,4. Poliserna skadades i större utsträckning. För dem det relativa var talet 12,3, medan brandmärmens skadetal var så högt som 33,9.

För hela utlandsstyrkan det relativa skadetalet under budgetåret

var 1995/96 116 per 1 000 anställda och år. Tjänstgöringen i FOR-styrkan i Bosnien var klart mest skadedrabbad med en relativ frekvens på 170.

Därnäst följde skadefrekvensen under lFOR-styrkans utbildningstid i Sverige med en skadefrekvens på 77. Av dem som tjänstgjorde inom

kontingenten i Makedonien skadades 24 av 1 000 anställda per år, medan observatörerna hade väsentligt lägre skadetal, 12 1 000 per anställda och år. Bland civilpolisema förekom inga skador detta år. I Försvarets sjukvårdscentrums statistik förekommer dock anmälningar om skador under andra år. Att risken för att drabbas av en personskada vid tjänstgöring i ut-

landsstyrkan ligger på en mycket hög nivå framgår också av Försvars-

maktens årsrapport över arbetsskador 1996. Den relativa frekvensen för arbetsskador som Vållats genom olycka under 1996 115 l 000 var per anställda. Motsvarande siffra för andra halvåret 1995 var 123. Det konstaterades vidare att det relativa antalet skador är elva gånger högre i

utlandsstyrkan än för anställda i Försvarsmakten i allmänhet.

Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete

3.3.2 Statistik från Statens

trygghetsnämnd

För att få kompletterande jämförelse har utredningen också inhämtat en statistik från Statens Trygghetsnämnd. I denna statistik har redovisats det totala antalet skador under åren 1993-1996 som anmälts till nämnden och för följande grupper: yrkesofñcerare i utlandsstyrkan, övriga i utlandsstyrkan, yrkesofficerare i vanlig tjänst, totalförsvarspliktiga och frivilliga under tjänstgöring samt totalförsvarspliktiga och frivilliga

under fritid. Olyckor och sjukdomar med dödlig utgång ingår inte i

statistiken.

fritid

56 Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete

Vidare har Trygghetsnämnden redovisat de angivna olyckornas ovan och sjukdomarnas konsekvens att samtliga skador under genom ange tiden 1993-1996 inneburit längre sjukskrivningstid än 30 dagar som eller medfört kvarstående besvär. Att observera är att olyckor och sjukdomar med dödlig utgång inte ingår i denna sammanställning.

Grupp Följder av olycka eller sjukdom Antal

Yrkesofñcer i sjukskrivning än 30 dagar 14 mer men

utlandsstyrkan nga kvarstående

men Medicinsk invaliditetsgrad 0-15 % 10 Medicinsk invaliditetsgrad 16-30 %

Övriga i sjukskrivning mer än 30 dagar 74

men

utlandsstyrkan nia kvarstående men

Medicinsk invaliditetsgrad 0-15 % 37 Medicinsk invaliditetsgrad 16-30 % 3

Yrkesofñcer i sjukskrivning än 30 dagar 109 mer men Försvars- inga kvarstående men makten Medicinsk invaliditetsgrad 0-15 % 91 Medicinsk invaliditetsgrad 16-30 % 6 Medicinsk invaliditetsgrad 31-100 % 1

Totalförsvars- Sjukskrivning mer än 30 dagar men 1307 pliktiga och inga kvarstående men

frivilliga i Medicinsk invaliditetsgrad 0-15 % 837

tjänst Medicinsk invaliditetsgrad 16-30 % 4 Medicinsk invaliditetsgrad 31-100 % 2

Totalförsvars- Sjukskrivning än 30 dagar 98 mer men

För att ovan redovisade antal skadade skall ge en bild av hur riskfylld tjänstgöringen i utlandsstyrkan är måste siffrorna omvandlas till relativa tal. Vad först gäller dem som på grund av skada drabbats av mer än 30 dagars sjukskrivning eller invaliditet blir den relativa skade-

Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete57

frekvensen för hela utlandsstyrkan 22,12 per l 000 anställda och år, medan motsvarande siffror för yrkesofñcerare i utlandsstyrkan blir 8,95 och för övriga anställda hela 32,668 När det sedan gäller dem som invalidiserats är frekvensen 8,11 för hela utlandsstyrkan, 3,94 för yrkesofficerama och hela 11,46 för de övriga anställda. En jämförelse kan i första hand göras med yrkesofficerare under tjänstgöring i Sverige. Risken för dem att på grund skada drabbas av av

än 30 dagars sjukskrivning eller invaliditet är 3,23 per l 000 an-

mer

ställda och år under tidsintervallet åren 1993-19969 Vad sedan gäller

risken att drabbas invaliditet den 1,53 per l 000 anställda och år. av var

Vidare kan jämförelse med totalförsvarspliktiga vara av intresse.

en För dem låg den relativa risken att drabbas skada under tjänstgöring av medfört än 30 dagars sjukskrivning eller invaliditet på 17,92 som mer år under det aktuella tidsintervalletlo Risken att få skada som per en

ledde till invaliditet var 7,02 per tusen totalförsvarsplilctiga och år.

Som grund för jämförelse finns motsvarande siffror för risken

utsatta yrkeskårer. Vad gäller skador innebar sjukskrivning i mer

som än 30 dagar eller invaliditet hade civilt bevaknings- och skyddsarbete poliser, brandmän och väktare den högsta relativa frekvensen med 10,02 l 000 anställda och år. Därefter följde trävaruarbete med per 9,67, transport- och kommunikationsarbete med 8,93, och stengruvbrytningsarbete med 8,78 samt bygg- och anläggningarbete med 8,62. I fråga de skador ledde till invaliditet trävaruarbetare de om som var mest riskutsatta med relativ frekvens på 3,96 skador per l 000 anen

ställda och år. Därefter följde bygg- och anläggningsarbete med 2,93, och pappersarbete med 2,64, stål-, metallverks- smides- och

massagjuteriarbete med 2,28 och stenbrytningsarbete med 2,22 samt gruv- Nu nämnda relativa risknivåer vad gäller invaliditet och längre sjukskrivningstider har samlats i nedanstående tabell.

3 Beräkningen har baserats på följande antal årsarbetskrafter, 1993 1 135 varav 397 yrkesofficerare, 1994 1 957 822 yrkesofñcerare, 1995 l 837 varav 973 varav yrkesofñcerare samt 1996 1 356 varav 638 yrkesofñcerare. Antalet årsarbetskrafter har fastställts mot bakgrund av att en årsarbetskraft i utlandsstyrkan får anses motsvara 260 arbetsdagar. 9 Beräkningen har baserats på att i genomsnitt 16 000 yrkesofficerare var anställda i Försvarsmakten under de aktuella åren. ° Beräkningen har baserats på att i genomsnitt 30 000 totalforsvarspliktiga per år tjänstgjorde under perioden. " Uppgifterna har hämtats från Torsteinsrud och Larsson, Allvarliga arbetsskador i Sverige 1994-95, 1997.

58 Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete

Grupp Invaliditet per l 000 Invaliditet eller enanställda/år bart sjukskrivning mer än 30 dagar per 1000 anställda/år

Utlandsstyrkan 8,1 1 22,12 Yrkesofñcerare i utlandsstyrkan 3,94 8,95

Övriga i utlands-

s kan 11,46 32,66 Yrkesofficerare i Sverige 1,53 3,23 Totalförsvarspliktiga i tjänsten 7,02 17,92

Trävaruarbetare 3,96 9,67 Bygg- och anläggningsarbetare 2,93 8,62 Massa- och appersarbete 2,64 7,82 Stålverksarbete m.m. 2,28 7,85 Bevaknings- och skyddsarbete 1,89 10,02

3.3.3 Särskilt riskerna för

om psykiska skador

Ifråga om posttraumatiskt stress syndrom PTSD kan allmänt sägas att riskerna ökar vanligare stressituationema är. I krig kan man räkna med att 15-30 % av soldaterna drabbas av PTSD. Tidigare har undersökningar gjorts avseende svenska FN-soldater. Fynden tyder på att åldern har stor betydelse för hur bra enskild en soldat klarar psykiska påfrestningar under tjänstgöringen. De som

oftast drabbades av psykiska reaktioner var de i åldersgruppen 17-20 år. Vidare har studierna visat att de som riskerar att utveckla psykiska problem främst fanns i två grupper, de som hemförlovats och de som

hade hög alkoholkonsumtion.

Risker vid internationellt fredsfrämjande arbete 59

Norska studier har också visat på en högre självmordsrisk bland de FN-soldater som hemförlovas.

3.3.4 Risken dödas under

att tjänstgöring

De risker redovisats leder till förhöjd skadefrekvens. Även som ovan en risken att dödas är högre än vid anställning i Sverige. Hittills har 66 svenskar dödats under fredsbevarande tjänstgöring, varav sex personer under tiden 1 januari 1993 till l juli 1997. Detta kan jämföras med siffran för hela arbetsmarknaden i Sverige, där antalet dödsfall under år 1995 var 89. Mot bakgrund av att sammanlagt ca. 70 000 svenskar

tjänstgjort i fredsfrämjande insatser kan risken sägas vara väsentligt förhöjd även jämfört med farliga yrken i Sverige, där de högsta

riskerna ligger kring 0,2 per l 000 anställda och år avser arbete inom

jordbruks-, skogsbruks- och ñskerinäringarna. För hela arbetsmarknaden var den relativa risken att förolyckas 0,025 1 000 per anställda och år.

3.4 Slutsatser avseende skaderiskerna

Utan tvekan kan tjänstgöring i utlandsstyrkan sägas innefatta stora risker i förhållande till de risker som föreligger normalt vid tjänstgöring i Sverige. De båda statistikunderlagen, vilka inhämtats oberoende av varandra, samstämmig bild skaderiskerna. Även underlaget i vissa ger en av om delar är väl litet för att helt säkra slutsatser skall kunna dras innebär denna överensstämmelse att den allmänna bild statistiken ger av skaderiskerna får anses rättvisande. Statistiken från Försvarsmaktens sjukvårdscentmm ger vid handen att särskilt missionen i Bosnien är skadedrabbad. Siffran 170 skadefall per l 000 anställda och år är mer än tre gånger så hög som för det farligaste yrket enligt Arbetarskyddsstyrelsens statistik. Även utbildningstiden i Sverige verkar vara skadedrabbad, även om underlaget här är litet. Antalet 77 skador per l 000 anställda och år är särskilt anmärkningsvärt, eftersom verksamheten inte sker under sådana förhållanden som brukar råda på missionsplatser. Någorlunda i nivå med annat farligt arbete verkar däremot både tjänstgöring som observatör och i Makedonien vara. Siffrorna 12 respektive 24 antyder inga anmärkningsvärda risker.

60 Risker vid internationellt fredsbevarande

Vad gäller de civila poliserna kan man däremot konstatera att tjänsten utomlands förefaller vara lindrigare och mindre riskfylld än den här hemma. Detta är också en uppfattning som bekräftats av Rikspolisstyrelsen.

Statistiken från Statens trygghetsnämnd bekräftar vad som sagts

Även den bilden att det är förbandsmissionema, och då särovan. ger skilt den i Bosnien, som är skadedrabbade. De generella risknivåerna, 22,12 promilles risk per år att drabbas av mer än trettio dagars sjukskrivning eller bli invalidiserad och 8,11 promilles risk att bli invalidiserad, är något mer än dubbelt mot vad som gäller för de farligaste yrkena i Sverige. Riskerna är dock inte jämnt fördelade inom utlandsstyrkan. Skadefrekvensema för yrkesofficerare är ungefär lika höga som för de farligaste yrkena i Sverige, vilket i och för sig innebär avsevärda risker. De mest utsatta är dock de anställda i utlandsstyrkan som inte är yrkesofficerare. De relativa riskerna för dem att skadas ligger nära tre gånger så högt riskerna för de farligaste yrkena nog som iSverige. Sammantaget ger de höga skadenivåema vid missionen i Bosnien och för de anställda som inte är yrkesofficerare anledning till antagandet att det i hög utsträckning är de meniga soldaterna som drabbas skador. Detta antagande stöds också av att det är denna av kategori av anställda som har de arbetsuppgifter som borde innefatta de största skaderiskema. Att denna grupp är så skadeutsatt är särskilt allvarligt med hänsyn till att majoriteten av dem som tillhör den saknar annan anställning än den i utlandsstyrkan. Vad slutligen gäller risken att dödas under tjänstgöring i utlandsstyrkan är antalet dödsfall så få att säkra uttalanden om de relativa riskerna inte går att göra. Dock kan konstateras att hittills har ungefär promille de anställda i utlandsstyrkan dödats under en av tjänstgöringen. Det finns anledning att anta att risken att dödas är väsentligt högre under särskilt riskfyllda missioner, som den i Bosnien.

4 Skadeförebyggande åtgärder

I detta kapitel behandlas de åtgärder vidtas för att förebygga såväl som fysiska som psykiska skador under tjänstgöring i utlandsstyrkan. Som

en bakgrund beskrivs först de regler i arbetsmiljölagen som behandlar

arbetsmiljöns utformning, arbetsmiljöarbetet samt samverkan mellan

arbetsgivare och arbetstagare. Därefter behandlas de särskilda åtgärder

Försvarsmakten vidtar. Vidare berörs urvalsprocessen av de som skall anställas i utlandsstyrkan.

l Arbetsmiljölagen

Syftet med arbetsmiljölagens bestämmelser är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen omfattar nio kapitel. Dessa behandlar lagens tillämpningsområde, arbetsmiljöns beskaffenhet, allmänna skyldigheter, bemyndiganden, minderåriga, samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, tillsyn, påföljder samt överklagande. I detta sammanhang finns det anledning att särskilt behandla de kapitel rör som arbetsmiljöns beskaffenhet, allmänna skyldigheter samt samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.

Arbetsmiljöns utformning

De grundläggande bestämmelserna arbetsmiljöns utformning inneom bär att arbetsförhållandena skall anpassas efter varje anställds förutsättningar och följa samhällets förändring och de återfinns i 2 kap. l Där stadgas att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vidare skall arbetsförhållandena till människors olika anpassas

förutsättningar i fysiskt och psykiskt hänseende. Arbetstagaren skall

också ges möjlighet att påverka utformningen av sin egen

62 Skadeförebyggande åtgärder

arbetssituation samt delta i förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Vidare gäller att teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall

utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även

som löneformer och förläggning arbetstider beaktas. Starkt styrt eller av bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Slutligen skall det eftersträvas att arbetet möjligheter till Variation, social kontakt och ger

samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter och att

arbetsförhållandena möjligheter till personlig och yrkesmässig utger

veckling samt till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.

De övriga bestämmelserna i 2 kap. innehåller närmare regler om den faktiska arbetsmiljön. Bland annat skall arbetet planläggas och anordså att det kan utföras i sund och säker miljö. Vidare skall nas en arbetslokaler utformade och inredda så att de är lämpliga från vara

arbetsmiljösynpunkt. Luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden skall tillfredsställande. Betryggande

vara

skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand,

explosion, elektrisk ström eller lilmande. I fråga maskiner, redskap om och andra tekniska anordningar gäller att de skall vara så beskaffade

och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges

ohälsa och olycksfall. Ämnen kan föranleda ohälsa eller mot som

olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande

säkerhet.

Om betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall inte nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhanda-

hållas arbetsgivarens försorg. Dessutom gäller att det i den utgenom sträckning föranleds arbetets art och arbetstagarnas behov skall som av finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och

vila samt för första hjälp vid olycksfall eller sjukdom samt att ett fordon används för personaltransport skall lämpat för ändamålet.

som vara

Arbetsmiljöarbetet

De allmänna bestämmelserna om arbetsgivares och arbetstagares skyldigheter i fråga hur arbetsmiljöarbetet utförs finns i 3 kap. om arbetsmiljölagen.

Den grundläggande regeln är att arbetsgivare och arbetstagare skall

samverka för att åstadkomma god arbetsmiljö. Vidare skall arbetsen givaren vidta alla åtgärder behövs för att förebygga att arbetssom

tagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Lokaler samt maskiner, red-

skap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall under-

Skadeförebyggande åtgärder 63

hållas väl. Om arbetsförhållandena påkallar det skall arbetsgivaren för-

anstalta om företagshälsovård i den omfattning verksamheten kräver.

Arbetsgivaren skall dessutom beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.

Vidare skall arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera

verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller

arbetsmiljölagens krav. Det åligger också arbetsgivaren att utreda

arbetsskador och att fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten samt att vidta de åtgärder som krävs för att minska riskerna. Därtill kommer att arbetsgivaren skall ha en organisation för att rehabilitera de arbetstagare som skadats under arbetet. I arbetsgivarens skyldigheter ingår också att till att arbetstagaren se får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs och upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han eller hon har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall också ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet att arbetsförhållandena eller genom anpassa vidta annan lämplig åtgärd. Vid arbetets planläggning och anordnande skall det beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. Också arbetstagaren har skyldigheter. Han eller hon skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet de åtgärder beav som hövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetstagaren skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den

försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fn från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas.

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Bestämmelserna om samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare

har samlats i 6 kap. arbetsmiljölagen. Där stadgas att arbetsgivare och

arbetstagare skall bedriva en lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet syssel-

sätts, skall det utses ett eller flera skyddsombud. skyddsombud skall

64 Skadeförebyggande åtgärder

också arbetsförhållandena påkallar det. skyddsombud utses utses om den lokala arbetstagarorganisationen. Om det inte finns någon sådan av organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna. Om det på en arbetsplats finns än ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses mer att huvudskyddsombud med uppgift att samordna vara skyddsombudens verksamhet. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall omen budet inom sitt Skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall. Skyddsombud skall också delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud förändringar betydelse för arbetsmiljöförom av hållandena inom ombudets område. Arbetsgivare och arbetstagare har gemensamt för att ett skyddsombud får erforderlig utbildning. ansvar

Ett skyddsombud har rätt att ta del de handlingar och erhålla de

av upplysningar i övrigt behövs för ombudets verksamhet. som Om ett skyddsombud att åtgärder behöver vidtas för att uppnå anser tillfredsställande arbetsmiljö, skall skyddsombudet vända sig till en

arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också

begära att viss undersökning skall göras för kontroll av förhållanen dena inom skyddsområdet. På framställning skall arbetsgivaren genast

lämna skyddsombudet skriftlig bekräftelse på att han mottagit

en dennes begäran. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör han inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, kan yrkesinpektionen ingripa. Om ett visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom hän-

vändelse till arbetsgivaren, kan ett skyddsombud bestämma att arbetet

skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande av yrkesinspektionen.

Vid arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundet syssel-

sätts, skall finnas skyddskommitté, sammansatt av företrädare för en arbetsgivaren och arbetstagarna. En skyddskommitté skall tillsättas även vid arbetsställe med mindre antal arbetstagare, om det begärs av arbetstagarna. Företrädare för de anställda utses bland arbetstagarna av lokal arbetstagarorganisation är eller brukar vara bunden av som kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns ingen sådan organisation utses företrädare av arbetstagarna.

Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på

arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall följa noga

utvecklingen i frågor rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt

som

verka for tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommittén

Skadefbrebyggande åtgärder 65

skall behandlas bland annat frågor om företagshälsovård, planering av

nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder

och av arbetsorganisation, planering av användning ämnen kan

av som föranleda ohälsa eller olycksfall, upplysning och utbildning rörande

arbetsmiljön, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på

arbetsstället.

4.2 Försvarsmaktens

arbetsmiljöarbete

Inom Försvarsmakten har osäkerhet rått i fråga om arbetsmiljölagen är

tillämplig även vid utlandsstyrkans verksamhet utomlands. I och för sig har skadeförebyggande arbete alltid förekommit, men efter att en ökad skadefrekvens uppmärksammats har arbetet intensifierats på senare tid.

Förebyggande av jysiska skador inom utlandsstyrkan

Varje förband inspekteras av Högkvarteret minst en gång under tjänstgöiingstiden. I dessa inspektioner ingår att se till de anställdas säkerhet. Bland annat inspekteras fordon och vapen.

I det löpande arbetet inom utlandsstyrkan ingår så kallade hygien-

kontroller. De utförs av bl a läkare, veterinär eller hälsoskyddsinspektör

och innebär bland annat en inspektion av de disponerade lokalerna för

att kontrollera eventuella brister och hälsorisker. Vidare behandlas frågor om hur säkerheten för de anställda kan ökas i förbandsnämnden. Inom förbanden kan också skyddsombud vara

utsedda, vilka har ett visst ansvarsområde, exempelvis ett kompani.

Om brister i utrustningen eller något annat missförhållande framkommer genom några av dessa kanaler är det första steget att det skall avhjälpas av förbandet självt. Finns inte den personal eller utrustning krävs för detta i missionsområdet, kan hjälp sändas från Sverige. som En viktig del av arbetet för att minska skaderiskema är också att ta vara på erfarenheterna av inträffade skador. Om en olycka med personskada som följd inträffar, görs en besiktning och upprättas ett protokoll över händelsen. Sedan orsaken till olyckan utretts vidtas därefter åtgär-

der för att nya liknande olyckor skall undvikas.

Vid sidan av detta mer skadeinriktade arbete ingår det i utbildningen

en genomgång av de risker för fysiska skador som kan förekomma i

anslutning till tjänstgöringen i utlandsstyrkan. Syftet är att de anställda skall kunna känna igen och undvika riskerna.

66 Skadefdrebyggande åtgärder

Förebyggande av psykiska skador inom utlandsstyrkan

Vad gäller de psykiska skadorna pågår ett löpande arbete för att minska

dem inom Försvarsmakten. Detta arbete kan sägas bestå av utbildning och stöd.

Under tjänstgöringstiden kommer den anställde att uppleva sådant

går långt utöver vad normalt möter i det svenska samhället. som man De fredsfrämjande uppdragen pågår i områden där det är eller nyligen varit krig. Dessa upplevelser kan upphov till övergående efterge reaktioner, vilka i princip kommer att försvinna när den enskilde fått tid att bearbeta upplevelserna från tjänstgöringen. I vissa fall kan som nämnts särskilt allvarliga händelser resultera i psykiska skador, ovan - PTSD. I den utbildning de anställda får före uppdraget ingår att de skall lära sig att känna igen och förstå mekanismerna bakom dessa typer av besvär, samt att dessutom ha grundläggande kunskaper i hur man kommer till rätta med dem.

Exempel på fysiska symtom som kan ha samband med psykiska efterreaktioner är trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, magsmärtor,

skalcningar, dålig aptit, diarré, potensproblem, frossa och svettningar samt muskelspänningar. Typiska symtom på psykiska efterreaktioner är sömnproblem, mardrömmar, rädsla, irritation, snabba humörsvängningar, skuldkänslor, självförebråelser, minnes- och koncentrationssvårigheter, ändrade värderingar, ensamhet, tomhet, isolering, aggressivitet samt en känsla av maktlöshet. Bakom dessa reaktioner ligger ofta psykisk stress som skapats av att upplevelser under tjänstgöringen inte kunnat bearbetas klart. Ofta nog kan miljön under tjänstgöringen vara så pressad att tid för bearbetning inte finns i tillräcklig omfattning. Dessutom kan det ofta ta längre tid än den anställningen avser att bearbeta en särskilt störande upplevelse.

De olika stödformerna för att undvika psykiska skador är tänkt att

fungera enligt nedanstående modell.

Skadeförebyggande åtgärder 67

Stöd inom psykiatrin

Stöd på primärvårdsnivå

Stöd via SWEDINT

Stöd via chefer och återträffar

Stöd via kamrater, vänner och anhöriga

Självhjälp och Stödgrupper

Bakgrunden till stödmodellen är den information samtliga anställda får om psykiska reaktioner på stress. Grundtanken är att de skall känna igen vad som är normala reaktioner och kunna hantera dem, antingen

själva eller i grupp.

Tanken är att den anställde i första hand skall söka stöd hos kam-

rater, vänner och anhöriga. Detta har också visat sig vara den naturliga

reaktionen. Vid en undersökning av om de anställda tätt tillräckligt

psyko-socialt stöd svarade en majoritet och för denna grupp hade

stödet i huvudsak bestått i arbetskamrater, vänner och anhöriga. För alla är emellertid det sociala skyddsnätet inte tillräckligt. Detta gäller särskilt vid isolerade händelser som är sådana att de skulle kunna

utlösa PTSD. I sådana situationer ankommer det på cheferna att tillse

att avlastningssamtal genomförs. För de anställda som drabbas av särskilt uppskakande händelser

krävs experthjälp. SWEDINT kan förmedla sådan hjälp antingen

genom att den anställde åker hem eller genom att kompetent personal

åker till tjänstgöringsområdet.

För de mest komplicerade fallen finns den allmänna sjukvården

med både primär- och Specialistvård.

68 Skadeförebyggande åtgärder

Formerna för det mer djupgående emotionella stödet är avlastningssamtal och debriefing. Båda genomförs enligt i princip samma metod. Skillnaden kan sägas vara att debriefingen går djupare in i varje fas och därmed tar längre tid. Stödet går ut på att få den utsatte att klargöra händelsen. Den första delen består i att ta fram fakta om händelsen genom att fråga vad som hände. I nästa skede ställs frågan vad den utsatte tänkte för att klarlägga denna del förloppet. Därefter får den utsatte berätta vad han av eller hon kände för att på så sätt tydliggöra sin emotionella reaktion. Slutligen genomförs så kallad norrnalisering, vilket innebär att den utsatte blir medvetandegjord om det normala i hans eller hennes reaktioner. Bakgrunden till denna metod är att erfarenheterna visar att riskerna för PTSD ökar om den enskilde hade liten möjlighet att påverka situationen och om den dessutom framstod som oklar.

4.3 Uppfölj ande verksamhet

De fonnaliserade åtgärderna för att fånga de anställda i utlandsupp styrkan som drabbats av skada under tjänstgöringen är dels hemkomstsamtal, dels återträffar. Det är i huvudsak psykiska efterreaktioner som upptäcks. Hemkomstsamtalen är en del av det hemkomstprogram som alla anställda i utlandsstyrkan skall genomföra. Syftet med samtalen är främst att fånga dem kan behöva ytterligare stöd, också att skapa upp som men ett tydligt avslut på tjänstgöringsperioden. På detta sätt är samtalen en viktig del i det skadeförebyggande arbetet. Hemkomstprogrammet pågår under tre dagar. Under den första dagen anländer de anställda till Almnäs. Avrustningen påbörjas och dagen avslutas med en samlad middag. Dag två inleds med information vilka normalreaktionema är då om man kommer hem från ett fredsfrämjande uppdrag. Samtidigt beskrivs det stöd SWEDINT kan och de anställda får tydligt besked om att de ge alltid är välkomna att höra sig i frågor rör anställningen. Efter av som detta informerar Högkvarteret om den bild media förmedlat om enhetens verksamhet. Detta sker med särskild tyngdpunkt på bevakningen i lokala media från de regioner som de anställda har starkast anknytning till. Vidare följer infonnation från arbetsförrnedlingen. Den kvarvarande delen av dagen före kvällens gemensamma middag, ägnas hemkomstsamtal. Dessa genomförs i de grupper som de anställda tjänstgjort i och går ut på att gruppen skall tala om hur det

Skadeförebyggande åtgärder 69

varit att tjänstgöra. Samtalen leds av särskilt utbildade personer som kan vara exempelvis beteendevetare, militärer, präster. Den tredje dagen är den anställdes anhöriga Välkomna till SWEDINT och den avslutningsceremoni där Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser delas ut. Därefter är anställningen avslutad. Ytterligare ett inslag i arbetet för att fånga upp dem som har drabbats av psykiska problem är de återträffar som genomförs 6-12 månader efter det att anställningen avslutades. Alla de ingick i en som viss enhet inbjuds till återträffen. Återträffama sker kompanivis eller stabsvis och försiggår under en helg. Ett syfte är att chefen för enheten skall kunna kontrollera att ingen mår psykiskt dåligt. Oftast brukar så inte heller fallet med dem vara som dyker upp på återträffen. Däremot kan psykiska problem vara ett skäl att utebli. Mot denna bakgrund kontaktas alla de som inte angett ett gott skäl till varför de inte kommit till återträffen. Detta ansvar läggs på enheten. Under återträffen skall den grupp som den som uteblivit tillhörde bestämma hur han eller hon skall kontaktas och rapportera detta till chefen för enheten. Det är sedan chefens ansvar att kontrollera att kontakten verkligen tas. Om det vid kontakten visar sig att den uteblivne har behov av stöd i någon fonn, rapporteras detta till SWEDINT. Därefter tar SWEDINT en personlig kontakt med den enskilde för att klarlägga vilken form av stöd som behövs. I de allra flesta fall sker kontakten genom ett personligt möte. Karnratföreningen Bataljonen är en annan viktig part då det gäller att upptäcka kvardröjande psykiska reaktioner. Genom överenskommelse med Försvarsmakten utbildas kamratstödjare inom kamratföreningen och dessa har även möjlighet att påverka enskilda att söka hjälp via SWEDINT.

4.4 anställda till

Antagning av utlandsstyrkan

Vilka som antas till utlandsstyrkan är inte betydelselöst från skadeförebyggande synpunkt. Exempelvis kan vissa personer ha större benägenhet att utsätta sig själva och andra för risker och vidare kan personliga problem förvärras under den stress som en anställning i utlandsstyrkan kan ge upphov till.

70 Skadeförebyggande åtgärder

Som grund för antagningen av anställda i utlandsstyrkan gäller sedan 1 juli 1997 Anvisningar för rekryterings- och antagningssystem för utlandsstyrkan". De högsta cheferna i utlandsstyrkan utses av Högkvarteret, medan övriga anställningar sker efter ett samarbete mellan SWEDINT och det

förband som utsetts som lokal produktionsledare.

Vid antagningen gäller att personer som tidigare tjänstgjort i ut-

landsstyrkan inte bör tas i anspråk förrän efter minst tolv månaders

vistelse i Sverige. Vidare bör en person komma i fråga för högst tre utlandsmissioner inom en sjuårsperiod bland annat för att minska risken för PTSD. Den personal som tas ut skall uppfylla de kvaliñkationslqav och gradkrav i befattningsbeslqivningen. Därvid skall som anges bestämmelsen i 5 § förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten att det inte bör anställas någon med högre kvalifiom kationer än vad uppgiften kräver beaktas. De förekommer i kriminalregistret skall inte tas ut till personer som utlandstjänst. Dock kan chefen för SWEDINT göra undantag från

denna regel. På de personliga planet försöker man undvika de som

flyr från personliga problem, eftersom detta snarare brukar öka problemen.

5 Omhändertagande vid personskada

Detta kapitel behandlar både det kortsiktiga och det långsiktiga omhändertagandet vid personskada under anställning i utlandsstyrkan. I detta ingår först och främst det omedelbara omhändertagandet vid olycka. en Vidare innefattas det krisstöd som ges till de anhöriga och det arbete

som genomförs för att fånga upp dem som drabbats av skador, främst

då psykiska. Slutligen skall också behandlas den sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringen av skadade.

5.1 Omedelbart omhändertagande vid personskada

Målet för det omedelbara omhändertagandet vid en olycka i utlandsstyrkan är att den skadade så fort som möjligt skall få adekvat vård och följderna av skadan därigenom minimeras. Självklart skiljer sig åtgärderna väsentligt åt beroende på vilken typ av skada det är fråga om.

Vissa skador kan kräva omedelbart omhändertagande, andra inte. Vissa

skadade behandlas bättre på platsen, andra behöver transporteras till Sverige. Om någon skadas i en olycka är den första insatsen den första hjälp som den skadades kollegor ger. Under utbildningen skall alla anställda ha lärt sig grunderna för första hjälp. Samtidigt tas en kontakt med läkare på enheten för avvägning av om skadan kan hanteras med hjälp av de tillgängliga resurserna på platsen. Om skadan är av sådan art att den skadade behöver transporteras till Sverige kontaktas

sjukvårdsavdelningen vid operationsledningen på Högkvarteret,

varifrån hemtransporten leds. Transporten till Sverige sker i fråga om missionen i Bosnien-Hercegovina med norskt ambulansflyg. Oftast är målet universitetssjukhuset i Linköping, där det finns särskild kompetens vad gäller krigsskador. När den skadade landar i Sverige övergår ansvaret till försvarsområdesbefálhavaren i Strängnäs som möter i Linköping. Den

72 Omhändertagande vid personskada

skadade överförs härefter till sjukhus i det landsting där han eller hon är bosatt. Då övergår ansvaret till berörd försvarsområdesbefalhavare. När den skadade väl kommit till Sverige är vården en fråga för den allmänna hälso- och sjukvården och inte för Försvarsmakten, vars insatser begränsas till psykosocialt stöd. I fråga psykiska stressreaktioner kan de så allvarliga om vara nog utan att en transport till Sverige är nödvändig. Istället kan det finnas anledning att sända specialister till missionsområdet.

5.2 Krisstöd

Under det senaste decenniet har det i samhället alltmer observerats att människor som drabbas av emotionella kriser har behov av stöd. Det som tidigare ofta betraktades som vanlig medmänsklighet har alltmer fått organiserade former. I samhället har inrättats beredskap både på kommunal och landstingsnivå för att kunna möta behov vid större katastrofer och olyckor. Detta stöd utlöses dock inte vid personliga kriser hos enskilda.

Krisstöd inom Försvarsmakten

I Handbok för personaltjänst redovisas riktlinjer for krisstödet inom Försvarsmakten. Riktlinjerna gäller både händelser inom landet och händelser som drabbar anställda i utlandsstyrkan. Försvarsmaktens krisstödsarbete är ett led i personalansvaret. Det åvilar varje chef att tillse att personalen har tillgång till adekvat stöd vid emotionella kriser. Detta gäller både vid enstaka olyckstillfållen och vid större katastrofer. Både vid förband och skolor finns beredskap att

hantera de psykosociala behov som kan uppstå vid olyckor eller kata-

strofer som drabbar personalen. Inom ramen för denna beredskap tar Försvarsmakten också ansvar för anhöriga till drabbad personal. Målsättningen med Försvarsmaktens krisstödsarbete är att dels utbildning och information förebygga stressreaktioner, dels genom genom stödåtgärder reducera bestående effekter av emotionell kris. Vid kriser bland personal inom landet består beredskapen av krisstödsgrupper varje lokal produktionsledare har tillgång till endera som genom egen organisation eller genom försvarsornrådesbefalhavarens försorg. På regional nivå finns ett samordningsansvar i militärområdesstaberna och centralt finns en central lcrisstödsgrupp i Högkvarteret. Vid olyckor i utlandsstyrkan finns som regel utbildad personal på plats som kan hantera stödet till drabbade. Om behovet är stort kan även

Omhändertagande vid personskada 73

personal från Sverige med kompetens inom psykosocialt stödarbete

transporteras till det område där en viss enhet inom utlandsstyrkan tjänstgör. Meddelande till anhöriga i Sverige lämnas möjligt den skaom av dade själv. Vid svåra skador och dödsfall skall meddelandet framföras försvarsområdesbefälhavaren eller officerare på motsvarande nivå av

åtföljd av lämplig person ur den lokala krisstödsgmppen.

De anhöriga erbjuds stöd genom Försvarsmaktens försorg både vad gäller emotionella och praktiska frågor. Vid behov sker kontakt och samordning med samhällets övriga resurser. Anhöriga till den skadats så svårt under tjänstgöring i utlandssom

styrkan att transport till Sverige är nödvändig erbjuds möjlighet att möta

den skadade på den plats vederbörande förs till. Vid dödsfall erbjuder sig Försvarsmakten, försvarsområdesbefälhavarens försorg, att genom genomföra mottagningsceremoni vid lämplig flygplats i Sverige. Vidare erbjuds stöd till anhöriga vad gäller i samband med bearrangemang gravning.

5.3 Rehabilitering

Systemet för att rehabilitera dem som drabbats av en nedsättning av arbetsförmågan på grund skada eller sjukdom skiljer sig beroende av på den skadade har anställning eller inte. När det gäller de anom en ställda har arbetsgivaren det huvudsakliga ansvaret tillsammans med försäkringskassan, medan länsarbetsnämndema träder in i arbetsgivarens ställe om den skadade är arbetslös. Rehabiliteringen anställda regleras 22 kap. lagen om allmän av av försäkring samt arbetsmiljölagen. Dessa bestämmelser kompletteras av 7 § lagen om anställningsskydd.

5.3.1 Lagen om anställningsskydd

Reglerna i lagen anställningsskydd har betydelse för att en skadad om skall rehabiliteras eftersom arbetsgivare inte hur helst kan säga en som en person som skadats. upp Enligt 7 § nämnda lag skall uppsägning sakligt grundad och en vara uppsägning är inte det det är skäligt att begära att arbetsgivaren en om bereder arbetstagaren annat arbete. Detta innebär att det förhållandet att den skadade inte längre kan klara sitt tidigare arbete inte utgör grund

74 Omhändertagande vid personskada

för en uppsägning om han eller hon kan utföra annat arbete arbetsgivaren.

5.3.2 Lagen allmän

om försäkring

Reglerna om rehabilitering i 22 kap. lagen om allmän försäkring infördes 1992. Syftet med lagstiftningen särskilt att främja och

var

utveckla sådana rehabiliteringsåtgärder som är betydelse för att

av

underlätta att personer som varit sjukskrivna under lång tid återgår till arbetet. I målgruppen inräknades också de uppbär sjukbidrag eller

som

förtidspension. Det är alltså fråga om en arbetslivsinriktad rehabilitering, till skillnad från den medicinska rehabilitering som sker

inom hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har enligt prop. 1990/91:141 41 "för att den s. ansvar

anställdes rehabiliteringsbehov kartläggs och för att erforderliga arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas". Det anfördes vidare att "ansvar för rehabilitering kan dels ett för att anställd

avse ansvar en som

har behov av rehabilitering får detta behov utrett och tillgodosett, dels

ett ansvar för att det hos arbetsgivaren finns en fungerande organisation

för rehabiliteringsarbetet."

I propositionen uttalades dessutom avseende arbetsgivarens ansvar att det "ligger i både arbetsgivarens och den anställdes intresse att reha-

bilitering sker snabbt och effektivt. En första uppgift vid längre sjuk-

frånvaro eller flera korta sjukfall är att ta reda på det behövs några om

särskilda rehabiliteringsåtgärder. Arbetsgivaren bör ha ansvaret för att en sådan utredning görs. För att detta skall kunna fungera är det viktigt att arbetsgivaren har en ändamålsenlig organisation för rehabiliteringsarbetet och ett system för att tidigt fånga behovet rehabilitering.

upp av

Ansvaret för att klarlägga rehabiliteringsbehovet bör gälla oavsett

- - hur behovet har uppstått."

Enligt propositionen borde arbetsgivarens ansvar dock inte stanna

vid det ovarmämnda. arbetsgivarens bör också ingå att vidta ansvar

de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder kan genomföras inom

som eller i anslutning till den egna verksamheten. Exempel på sådana åtgär-

der är arbetsprövning, arbetsträning, utbildning och omplacering. Det

bör också kunna bli fråga om att vidta tekniska åtgärder eller att skaffa särskild utrustning för att ändra den fysiska miljön och därmed minska

arbetsbelastningen för den enskilde. Det kan även gälla åtgärder be-

träffande arbetsinnehåll och arbetsorganisation." Avseende inriktningen hos rehabiliteringen sades vidare att den bör "vara att den anställde skall beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren.

Förvärvsarbetet och gemenskapen på arbetsplatsen betydelsefull

är en

Omhändertagande vid personskada 75

del i det sociala livet. Arbetskamratema är oña ett starkt stöd för den

efter sjukdomsperiod behöver rehabiliteras för att kunna återgå i

som en arbete." Den är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring skall enligt som 22 kap. 1 § ha möjlighet till rehabilitering och ha rätt till rehabiliteringspenning. Att märka är att reglerna inte är knutna till anställning utan en gäller oavsett den försäkrade är arbetstagare, uppdragstagare eller om arbetslös. Rehabiliteringen skall syfta till att återge den som drabbats av sjukdom arbetsförmågan och honom eller henne möjlighet att förge sörja sig förvärvsarbete. Begreppen sjukdom och arbetsgenom oförmåga syftar på reglerna sjukpenning. Vilka åtgärder skall om som genomföras för rehabiliteringen skall planeras i samråd med den försäkrade. Vid denna planering skall den försäkrades individuella förutsättningar och behov utgångspunkten. vara Den försäkrades arbetsgivare har ansvaret för att en rehabilitering inleds. Om det inte framstår som obehövligt skall arbetsgivaren starta rehabiliteringsundersökning när den försäkrade varit helt eller delvis en sjukskriven i än fyra veckor. Undersökning skall också göras om mer den försäkrade ofta varit frånvarande på grund av sjukdom eller den

försäkrade själv begär det. I lagens förarbeten har angetts frånvaro vid

tillfällen under det senaste året. Omfattningen av utredning kan vasex

riera efter omständigheterna. Syftet är att beskriva vilka åtgärder som

kan behövas för att den enskilde skall kunna återgå till sitt arbete och klara ut skall för åtgärderna. Utredning skall inte vem som ansvara göras det är obehövligt. Exempel på detta är när det står klart att en om återgång kan ske utan att några särskilda åtgärder vidtas. Ett skäl till att

särskilda åtgärder inte behövs kan vara att arbetsgivaren redan har en

lämplig organisation. Att arbetsgivaren är skyldig till att det finns att se

lämplig rehabiliteringsverksamhet följer av 3 kap. 2 a § lagen

en 1977:1160 om arbetsmiljö. I de fall den försäkrade är arbetslös initieras en rehabilitering av försäkringskassan. I och för sig har arbetsmarknadsmyndighetema ett rehabiliteringsansvar, de saknar information om en arbetslös är men sjukskriven. När den är arbetslös varit sjukskriven under mer än som fyra veckor skall frågan rehabilitering aktualiseras. Försäkringsom kassan planerar i samråd med länsarbetsnämnden de vidare åtgärderna. Rehabiliteringsutredningen skall klar inom åtta veckor från vara

dagen för anmälan sjukdomsfallet, eller då den föranletts av flera

av fall, det senaste. Om utredningen istället sker på den försäkrades begäskall den klar senast inom åtta veckor från begäran. När utredran vara ningen är klar skall den sändas till försäkringskassan. Om den inte blivit

76 Omhändertagande vid personskada

klar inom den föreskrivna tiden skall kassan istället underrättas om skälet till dröjsmålet och när den kan väntas bli klar.

Om den försäkrade medger det skall rehabiliteringsutredningen göras i samråd med hans eller hennes arbetstagarorganisation. Skälet till att medgivande krävs är att utredningen kan innehålla integritets-

känsliga uppgifter.

Under vissa förutsättningar kan försäkringskassan ta över ansvaret för rehabiliteringsutredningen. Skäl för detta kan att arbetsgivaren

vara saknar kompetens och för utredningen eller att arbetsgivaren resurser trots påminnelser inte sköter sina åligganden. Vidare kan relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare sådana att det är svårt att vara genomföra utredningen. Det åligger den försäkrade att lämna de upplysningar behövs som för att hans eller hennes behov av rehabilitering skall kunna klarläggas. Vidare är den försäkrade skyldig att medverka aktivt i rehabiliteringen. Följden av att den försäkrade inte sköter dessa åligganden kan bli att rehabiliteringspenningen sätts ned.

Det övergripande ansvaret för rehabiliteringsverksamheten ligger

hos försäkringskassan. Kassan skall samordna och utöva tillsyn över de åtgärder som vidtas för att rehabilitera försäkrade. Vidare skall kassan i samråd med den försäkrade till att hans behov rehabilitering kartse av läggs och att de nödvändiga åtgärderna vidtas. Om den försäkrade medger det skall kassan samarbeta med hans eller hennes arbetsgivare och arbetstagarorganisation, socialtjänsten, arbetsförmedlingen samt de andra myndigheter kan berörda. som vara Kassan skall verka för att var och en av dessa inom sitt område vidtar de nödvändiga åtgärderna för att rehabiliteringen skall lyckas. Slutligen skall kassan till att rehabiliteringen påbörjas så fort det är möjligt se med hänsyn till medicinska och andra omständigheter. När den försäkrade deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan rehabiliteringsersättning utges. För detta krävs dock att arbetsförmågan är nedsatt med minst fjärdedel och att åtgärderna syftar till att förkorta en sjukdomstid eller att häva eller förebygga arbetsoförmåga. Rehabiliteringsersättning består dels av rehabiliteringspenning, dels av särskilt bidrag. Rehabiliteringsersättning utgår längst till och med den som månad då den försäkrade fyller 65 år. Det särskilda bidraget utges under rehabiliteringstiden för de ökade kostnader den försäkrade får. Hel rehabiliteringspenning utgör 80 procent den sjukpenningav grundande inkomsten delad med 365, dvs. belopp sjuksamma som penningen. På samma sätt som sjukpenning kan rehabiliteringspenning utgå hel, med tre fjärdedelar, med hälften eller med fjärdedel moten svarande nedsättningen av arbetsförmågan. Arbetsförmågan skall anses

Omhändertagande vid personskada 77

nedsatt i den mån rehabiliteringen förhindrar arbete. Det är alltså inte sjukdomen avgör i vilken grad arbetsfönnågan skall nedsatt. som anses Rehabiliteringspenningen skall minskas med vad som utgår i sjukpenning eller föräldrapenning enligt samma lag, sjukpenning och livränta enligt lagen arbetsskadeförsälcring samt den del av studieom medel eller liknande inte skall återbetalas. Detsamma gäller ersättsom ning den försäkrade får på grund av utländsk lagstiftning. som

Försäkringskassan skall upprätta en rehabiliteringsplan i de fall då

rehabiliteringsersättning kan utgå. Planen skall upprättas i samråd med den försäkrade och vilka åtgärder skall vidtas. Vidare skall ange som

planen har ansvaret för respektive åtgärd och en tidsplan

ange vem som

för rehabiliteringen. Planen skall dessutom innehålla en uppgift om den

beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringtiden. Försäkringskassan skall fortlöpande till att rehabiliteringsplanen följs och se att det görs nödvändiga ändringar i den.

5.3.3 Arbetsmilj ölagen

En del arbetsgivarens rehabiliteringsarbete faller tillbaka på stor av arbetsmiljölagen 1977:1160. Samtidigt med att 22 kap. lagen om

allmän försäkring infördes gjordes en rad ändringar i arbetsmiljölagen.

Bland annat âlades arbetsgivare att till att på lämpligt sätt se en

organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet bedrivs

på arbetsplatsen. I 1990/9l:140 Arbetsmiljö och rehabilitering, s. prop. 49 anfördes:

Arbetsplatsens betydelse for ett aktivt och tidigt arbete med arbetsmiljöanpassunderstrykas. I linjeorganisationen, arbetsledarnivå, finns ning kan inte nog ofta de bästa förutsättningarna att bedöma, genomföra och följa upp insatser för anpassning och yrkesinriktad rehabilitering. Kraven på att det finns på lämpligt sätt organiserad anpassnings- och reen habiliteringsverksamhet är generella och gäller alla arbetsgivare. Organisatioarbetet måste efter skyldigheterna i lagen om allmän försäknen av anpassas ring och arbetsmiljölagen. Hur lämpligt sätt organiserad anpassningsen och rehabiliteringsverksamhet i detalj bör utformas varierar beroende förutsättningarna inom olika verksamheter. Det kan t.ex. innebära att arbetsgivaren ser till att det finns: kompetens och kontaktpersoner ekonomiska avdelade för ändamålet - resurser policy och mål för frågorna organisation av arbetet -

78 Omhändertagande vidpersonskada

tydlig ansvarsfördelning rutiner för tidiga kontakter med sjukskrivna rutiner for undersökning av rehabiliteringsbehov - m.m. rutiner för kontakter med myndigheter, företagshälsovård mil. rutiner för kontroll, uppföljning och utvärdering samverkan med arbetstagarna - Organisation och rutiner måste vara sådana att tidiga vamingssignaler uppmärksammas och att åtgärder mot ohälsa planeras och genomförs. Det är däremot inte nödvändigt att man med interna krafter klarar att kartlägga, bedöma behov av och genomföra alla åtgärder. Det finns olika med särorgan skild kompetens som kan anlitas för detta.

Det är i 3 kap. 2 a § tredje stycket arbetsmiljölagen arbetsgiva-

som rens rehabiliteringsansvar regleras. Arbetsgivaren skall till att det se inom hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbets-

anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande de

av uppgifter som åvilar honom enligt både arbetsmiljölagen och 22 kap. lagen om allmän försälqing.

För rehabiliteringen har även 2 kap l § andra stycket betydelse. Där

stadgas att arbetsförhållandena skall till människors olika föranpassas utsättningar i fysisk och psykiskt hänseende. Det åligger alltså arbetsgivaren att löpande förändra arbetsplats så att den anställde kan klara en sitt arbete även om han eller hon drabbats fysisk eller psykisk av en skada.

5.3.4 Försvarsmaktens

rehabiliteringsansvar

Genom en ändring av förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten har Försvarsmakten sedan 1 januari 1997 för rehabiliteansvar ring av de som skadats i utlandsstyrkan även för tiden efter det att de

avslutat sin anställning inom Försvarsmakten. Enligt 15 § förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten

gäller att Försvarsmakten har ett för att de rehabiliteringsansvar uppgifter som åvilar en arbetsgivare enligt 22 kap. lagen allmän om

försäkring fullgörs även gentemot en tidigare anställd skadats

som under tjänstgöring i utlandsstyrkan. Ansvaret skall enligt övergångsbestämmelsema tillämpas beträffande dem skadats efter år 1992. som Förordningsbestämmelsen fråntar inte den skadades eventuella arbetsgivare hans enligt lagen allmän försäkring eller ansvar om

arbetsmiljölagen.

Omhändertagande vid personskada 79

I syfte att ta fram riktlinjer och direktiv för detta rehabiliterings-

tillsattes arbetsgrupp inom Försvarsmakten. De synpunkter

ansvar en framkom arbetsgruppen följ ande. som genom var Försvarsmaktens åtgärder för att rehabilitera skadad behöver inte en begränsas ansvaret enligt 22 kap. lagen allmän försäkring utan i av om det enskilda fallet kan bedömning göras ytterligare stöd bör en av om

Rehabiliteringsåtgärdema bör vidare genomföras under samarbete

ges. med försäkringskassan, arbetsförmedlingen, eventuell arbetsgivare en mfl. Viktigt är såväl att bygga kompetens inom Försvarsmakten som upp att ta till den finns inom andra berörda samhällsorgan. Komvara som

behöver omfatta kroppslig, psykisk, social och teknisk rehabi-

petensen litering. Även juridisk kompetens behöver knytas till verksamheten. I rehabiliteringsarbetet skall Försvarsmakten verka för att den skadade återfär rimlig funktionsförmåga och stödja hans eller hennes återgång till samhället. Grunden för rehabiliteringen skall vara individens möjligheter och förutsättningar.

Rehabiliteringsarbetet skall ledas av personalavdelningen på Högkvarteret så långt möjligt handläggas i samråd med lokal personal

men inom Försvarsmakten och eventuell arbetsgivare. Personalavdelningen på högkvarteret har erhållit information från SWEDINT i fråga vilka de tidigare anställda skulle kunna om av som omfattas rehabiliteringsansvaret. Dessa vilka ungefär av personer, var 50, har därefter tillställts enkät, vilken innehållit de frågor som en

krävts för avgörandet ytterligare åtgärder behövts. Av de 50 har ca

om 20 de behöver stöd från Försvarsmakten; dock har de flesta svarat att velat ha stöd i fråga vilken ersättning de varit berättigade till med om anledning skadan. av

Särskilda åtgärder för rehabilitering har hittills ansetts kunna komma

i för beslut någon form stöd fattats be-

fråga sex personer, varav om av

träffande tre. De andra tre är ännu inte tillräckligt återställda medicinskt för åtgärder i syfte att rehabilitera dem i andra avseenden skall vara att meningsfulla.

Det åtgärder hittills beslutats har i första hand avsett längre ut-

som bildningar på universitet eller folkhögskola. De ansvariga för rehabiliteringsverksamheten har bedömt att upp till tio år kan komma i fråga för insatser vid nuvarande storlek personer per på utlandsstyrkan.

6 för

Ersättning personskada -

allmänna

principer

De grundläggande reglerna för ersättning vid personskada finns i

skadeståndslagen. Den ersättning som kan bli följden en skada kan

av delas upp i en rad poster. Till dem hör sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och samt olägenheter i övrigt. För den men kränkning vissa brottsliga gärningar inneburit kan dessutom särskild ersättning utgå. Av de olika ersättningspostema brukar ersättning för ukvårdskostnader och för inkomstförlust hänföras till den ekonomiska skadan, medan övriga klassas som ideella skador.

6.1 Skadeständsrättens roll i det sociala

skyddsnätet

Vid sidan om möjligheten till ersättning genom ett skadeståndsrättsligt anspråk finns en rad olika försäkringssystem ur vilka ersättning kan komma att utgå. Försäkringar har dessutom betydelse vid krav mot skadevållaren eftersom en eventuell ersättning ofta utgår ur en ansvarsförsäkring som omfattar honom eller henne. De ersättningssystem genom vilka ersättning kan komma att betalas kan vara både privata och allmänna. Vid sidan av de allmänna försäkringssystemen finns också särskilt reglerade ersättningsformer. Ett exempel på det sistnämnda är den riskgaranti som gäller för de anställda i utlandsstyrkan. De olika försäkringama och ersättningssystemen skiljer sig åt både beroende på vilken grad av anknytning som krävs till den skadevållande handlingen och i fråga om vilka olika delposter som ersätts vid en personskada. Vid ett rent civilrättsligt anspråk gentemot den som orsakat en skada krävs dels att skadan vållats genom vårdslöshet, dels att den är en rimligt förutsebar följd av ett visst handlande. Vid många av de andra ersättningsformerna räcker det med en lösare anknytning. För att sjukpenning enligt lagen allmän försäkring skall utgå krävs till exempel om

82 Ersättning för personskada allmänna principer

-

bara att arbetsoförmåga föreligger på grund av sjukdom och oavsett hur denna uppkommit utgår ersättning. Av de olika ersättningsposter som kan ingå vid en personskada ersätts samtliga genom vissa ersättningssystem som brottsskadeersättningen, trafikförsälcringen och personskadeavtalet. I andra ersättningssystem kompenseras bara viss del av skadan, ofta inkomstförlust.

Exempel på detta är de olika ersättningar som kan utgå i samband med

en arbetsskada. Att den allmänna skadeståndsrätten i princip utgör grunden för ersättning med anledning av personskada eller avbräck i inkomsterna innebär inte att de olika försäkringssystemen inte i sin tur påverkat skadeståndsrätten. Vid en jämförelse mellan Europa och USA brukar man säga att våra relativt sett modesta skadestånd delvis har sin grund i att den skadade oftast blir omhändertagen oavsett om han eller hon får ersättning av skadevållaren och alltså inte är beroende av skadeståndet. På detta sätt har de sociala skyddsnäten verkat återhållande på utvecklingen mot högre ersättningsnivåer.

6.2 skadeståndslagen

Den grundläggande bestämmelse som reglerar ersättning för personskada är 5 kap. 1 § skadeståndslagen 1972:207. Där stadgas att skadestånd till tillfogats personskada omfattar ersättning för den som sjukvårdskostnad och andra utgifter, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Vidare sägs att ersättning för inkomstförlust skall motsvara skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat uppbära han inte skadats och den inkomst han trots skadan har eller om borde ha uppnått eller som han kan beräknas komma att uppnå genom ett sådant arbete motsvarar hans krafter och färdigheter och som som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till tidigare utbildning och verksamhet, omskolning eller annan liknande åtgärd samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga förhållanden. Med inkomst-

förlust likställs vidare intrång i näringsverksamhet och dessutom lik-

ställs värdet hushållsarbete i hemmet med inkomst. av Om skadan lett till döden utgår enligt 5 kap. 2 § ersättning för begravningskostnad och annan skälig kostnad till följd av dödsfallet samt förlust underhåll. För att ersättning för förlust av underhåll av skall utgå krävs dock att den efterlevande enligt lag hade rätt till underhåll eller i annat fall var ekonomiskt beroende av den avlidne.

Ersättning för personskada allmänna principer 83 -

Från ersättning för inkomstförlust eller förlust underhåll skall av enligt 5 kap. 3 § avgå ersättning enligt lagen om allmän försäkring,

lagen om arbetsskadeförsäkring eller liknande ersättning. Detsamma gäller pension eller annan periodisk ersättning samt sjuklön som betalas

arbetsgivare eller ur en försäkring som är en lönefönnån. av Vid sidan dessa ersättningsposter kan den skadelidande, om skaav dan orsakats viss brottslig gärning, enligt 1 kap. 3 § få ersättning för av

personligt lidande eller så kallad kränkning se nedan.

Sjukvårdskostnader m.m.

I princip är alla sjukvårdskostnader ersättningsgilla, åtminstone om de

kan nödvändiga för den medicinska rehabiliteringen. I bakanses vara grunden ñnns dock regeln om att den skadelidande bör minimera skadan. Detta innebär i ett systern vårt att den skadelidande bör ansom vända sig den offentliga sjukvården i så stor utsträckning som möjav ligt. I vanliga fall kommer därför ersättningen enbart att omfatta kostnader för patientavgifter, medicin och resor till och från olika vårdinrättningar. I vissa fall kan dock form vård motiverad. Det har annan av vara förekommit att kostnader för vård i hemmet godkänts även om den blivit avsevärt dyrare än vad det kostat att vårdas på vanligt sjukhus eftersom vården i hemmet hade haft stor betydelse för rehabiliteringen. Ersättning av denna typ kan inte bara tillfalla den som drabbats av den fysiska eller psykiska skadan. Även anhörigas kostnader har i viss mån ansetts ersättningsgrundande. I ett fall fick person som rest till en Sverige från Australien med anledning av att en anhörig skadats, ersättning för resekostnadema. Någon ersättning för inkomstförlust utgick dock inte.

Inkomstförlust

Ersättning för inkomstförlust delas ofta in i två poster, dels den konstaterade förlusten för förfluten tid, dels den förväntade förlusten för framtiden. När det gäller inkomstförlusten för förfluten tid så är den relativt okomplicerad att beräkna om den skadade har ett heltidsarbete. Den arbetar bara under viss säsong har i princip inte rätt till ersättsom en ning för tid då han eller hon inte skulle ha arbetat. Vid bestämning av ersättning för förfluten tid skall avdrag göras för ersättning som utgått i form sjukpenning eller liknande. av

84 Ersättning för personskada allmänna principer -

I de fall den skadade inte är arbetstagare bestäms ersättningen efter särskilda principer. Om den skadade varit företagare skall inegen trånget i näringsverksamheten, dvs. det avbräck skadan vållat, jämställas med inkomstförlust. Ett exempel på sådant avbräck är om en lantbrukare som skadats inte kan sköta sin djurbesättning utan måste slakta den och därmed lider förlust. Även värdet hushållsarbete jämav ställs med inkomst. I flera äldre rättsfall har ersättning utgått för kost-

naden för hemhjälp då husmor skadats. Den studerar kan få

en som ersättning för den försening skadan orsakar, till exempel har ersättning

då studier försenats utgått med ingångslön för motsvarande tid. I fråga om inkomstförlust avseende framtiden skall en individuell bedömning göras. Vad som skall bestämmas är skillnaden mellan den

inkomst den skadade borde ha haft han eller hon inte skadats, och om den inkomst som kan förväntas. Att bestämma förlusten kan kräva en omfattande utredning vilket innebär att frågan ersättning ofta inte om kan avgöras förrän långt efter att skadan inträffat.

En annan viktig fråga är om ersättning för framtida inkomstförlust

skall utgå som livränta eller som kapital. I Sverige har det sedan länge varit tradition att det utgår någon form livränta, utom då det kapitaliav serade beloppet skulle bli lågt. I detta avseende skiljer sig Sverige från de flesta andra länder. För att ersättningen skall utgå kapital talar som att det ökar den skadelidandes möjligheter att utnyttja ersättningen. Å andra sidan finns risk att den skadade inte har möjlighet eller förmåga att placera medlen långsiktigt och därför står utan hjälp efter ett par år. Skadeståndslagen ger möjlighet till båda ersättningsformema och det är bara då ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadelidandes försörjning som den bör utgå som livränta. Precis som när det gäller inkomstförlust för förfluten tid skall annan typ av ersättning som utgått till exempel genom de allmänna försäk-

ringssystemen räknas av då en livränta eller ett kapitalbelopp bestäms.

Sveda och värk

Sveda och värk ideell skadepost omfattar lidandet under den är en som akuta sjukdomstiden till skillnad från den ersättning som utgår för lyte och men. Vad som ersätts är främst den fysiska smärta och det obehag som skadan lett till, men i viss mån kan även oro inför framtiden kompenseras. Ersättning kan alltså utgå för såväl fysiska som psykiska följder. Hur stor ersättningen skall bli bestäms av hur länge den akuta sjukdomstiden varat. Den är i princip högre vid sjukhusvistelse än annars

Ersättning för personskada allmänna principer 85

-

och särskilt hög vid intensivvård eller liknande. Detta är dock bara yttre faktorer att hänga bedömningen på. Självklart kan det förekomma upp att personer med mycket smärtsamma skador inte behöver vårdas på sjukhus. Det maximala ersättningsbeloppet för sveda och värk låg 1995 på ca. 80 000 kr.

Lyte och men

Med lyte och avses fysiska defekter som inte behöver påverka men inkomstförmågan. Med lyte förstås vanligen rent fysiska defekter som påverkar inte bara arbetsförmågan och därmed inkomsten utan även levnadsföringen i övrigt. Till den trängre kretsen av men hör rörelseinslcränlcningar, dövhet, huvudvärk, smärtor etc. Ersättning kan dock även utgå för vanställande ärr och annat som inte medför annat än psykiskt obehag eller är generande. Följdema lyte eller kan i viss mån ekonomiska i av men sägas vara det att skadan i förlängningen innebär kostnader. En invalidiserad kan behöva byta bostad. Han eller hon kan också drabbas av sjukdom oftare och behöva ta hjälp med sådant tidigare gick att klara älv. Denna som typ extrakostnader ersätts dock inom för denna skadepost av ramen . När det gäller att bestämma storleken på ersättning beaktas såväl den medicinska invaliditetsgraden den skadades ålder. I de fall som ingen medicinsk invaliditet föreligger, till exempel vid missprydande ärr, har ledning hämtats från motsvarande skador. Ersättning för lyte och men brukar regelbundet utgå som kapitalbelopp. Ersättningen kapitaliseras efter den skadades ålder så att en ung kan få ut väsentligt mer än en äldre. Den övre gränsen för erperson sättning låg 1995 i princip på ca. 650 000 kr.

Olägenheter i övrigt

olägenheter övrigt i skadestånds- Som en särskild skadepost infördes i lagen 1975. Som exempel på vad kan ersättas under denna betecksom ning kan nämnas anspänning i arbetet. Det kan antas att den som drabbats skada, även han eller hon inte fått sänkt inkomst, av en om behöver anstränga sig mer för att bibehålla inkomsten och kan få svårare att avancera till den position som annars skulle ha uppnåtts. Även förlusten möjlighet till fritidsaktivitet kan kvalificera till av ersättning. Detta gäller till exempel att hindras att utöva idrott eller man friluftsliv och jakt eller inte kan resa längre sträckor. Denna typ av skada har också rubricerats anspänning på fritiden. som

86 Ersättning för personskada allmänna principer -

Olägenheterna i övrigt kan också bestå i ändringar i den dagliga livsföringen. Till exempel har ökade besvär vid reparationer hus och av bil eller vid hushållsarbete godtagits. Ersättning för olägenheter i övrigt brukar beräknas till ett fast belopp per år. På samma sätt som vad som gäller för lyte och men anpassas ersättningen efter åldern. Det högsta sammanlagda belopp som utgivits från trafikförsälqingen för denna typ av skada var 1995 585 000 kr.

Personligt lidande

Ersättning för personligt lidande utgår enligt l kap. 3 § skadeståndslagen vid vissa typer av brott. Denna ersättningspost brukar också benämnas ersättning för lcränkning. De är brott mot den personliga friheten, annat ofredande, brytande av post eller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning, olaga diskriminering, ärekränkning eller annan liknande gärning. Ersättning utgår bara till den blivit utsatt som för brottet. Till brott mot den personliga friheten räknas inte bara de brott mot frihet som anges i 4 kap. brottsbalken utan även brott mot liv och hälsa

3 kap. brottsbalken och sexualbrott 6 kap. brottsbalken.

6.3 för skadestånd

Inkomstskatteplikt

Den grundläggande skiljelinjen för om ett skadestånd är skattepliktigt eller inte är om det ersätter något som hade varit skattepliktigt, exempelvis inkomst. I 19 § l st 3 kommunalskattelagen 1928:370 stadgas att som skattepliktig inkomst inte skall räknas ersättning jämlikt lagen om allmän försäkring, lagen om arbetsskadeförsäkring eller annan motsvarande reglering orn ersättningen inte grundas på förvärvsinkomst, ersättning som tillfallit någon på grund av försäkring som inte tagits i samband med tjänst samt ersättning från trafikförsäkring, annan ansvarighetsförsälcring eller skadeståndsförsälcring om ersättningen inte avser förlorad inkomst av skattepliktig natur. Av de olika delpostema i en ersättning enligt skadeståndsrätten är det i princip bara ersättningen för inkomstförlust som brukar anses skattepliktig.

Ersättning för personskada allmänna principer 87 -

6.4 Samordning mellan olika ersättningar

Som huvudregel sker samordning eller avräkning mellan olika ersättningar i den mån de kan sägas vila på samma grund. Detta innebär

att ersättning för inkomstförlust inte bör kunna utgå med mer än 100 procent. Även i fråga ideell ersättning sker normalt avräkning. om Dock sker ingen avräkning för s.k. beloppsersättningar, dvs. ersättningar utgår med visst belopp vid skada eller där som en ersättning inte baseras på någon av de enskilda skadepostema i

skadeståndslagen. Mellan ersättning enligt personskadeavtalet och ersättning enligt Statens riskgaranti eller enligt tjänstereseförsälqingen

sker ingen avräkning.

7 Regler om ersättning vid personskada

Ersättning vid personskada som inträffat under tjänstgöring i ut-

en landsstyrkan kan utgå för såväl den ekonomiska skadan som för den ideella. Vad gäller inkomstförlust ersätts den främst genom allmänna ersättningssystem den allmänna försäkringen och arbetsskadesom försäkringen, även viss ersättning även kan utgå på grund av om kollektivavtal. Ideell ersättning utgår främst på grund kollektivavtal men dessav utom enligt förordningen förmåner till anställda i utlandsstyrkan om inom Försvarsmakten. Till anhöriga kan utgå viss ersättning för inkomstförlust enligt de allmänna försäkringssystemen, medan ideell ersättning kan utgå både på grund kollektivavtal och enligt nyss nämnda förordning. av Generellt gäller enligt de allmänna försäkringssystemen att de bara ersättning till sju och ett halvt basbelopp. För inkomstförluster ger upp över denna nivå kan ersättning utgå enligt kollektivavtal.

7.1 Lagen om allmän försäkring

Reglerna de allmänna sjuk- och pensionsförmånerna finns i lagen om 1962:381 allmän iörsälqing. Den allmänna försäkringen består av om sjukförsäkring, folkpensionering och försäkring för tilläggspension. I den allmänna försäkringen ingår också bland annat regler om rehabilitering. Sjukförsäkringen består ersättning för sjukvård, av sjukpenning av Till sjukförsäkringen bestämmeloch av föräldrapenningfönnåner. är i lagen 1991:1047 sjuklön knutna. Både folkpensionen och serna om tilläggspensionen kan utgå i form ålderspension, förtidspension och av efterlevandepension. Den allmänna försäkringen omfattar dels svenska medborgare, dels den utan att svensk medborgare är bosatt i Sverige. För rätt som vara till flertalet fönnåner krävs dock inskrivning hos försäkringskassan, vilket förutsätter bosättning i Sverige. För statligt anställda gäller

90 Regler om ersättning vid personskada

särskilda regler. Om regeringen inte föreskrivit annat skall den som sänds till ett annat land statlig arbetsgivare för arbetsgivarens av en räkning bosatt i Sverige även utlandsvistelsen är avsedd anses vara om att längre än ett år. Även medföljande make, sambo barn vara samt under 18 år skall i sådant fall bosatta i Sverige. anses vara

l sjukpenning

Rätt till sjukpenning föreligger för den år inskriven vid försäksom ringskassa och som har en sjukpenninggrundande inkomst uppgår som

till 24 procent av basbeloppet f.n. 8 800 kr. Med sjukpenning-

ca. grundande inkomst avses inkomst av arbete och den utgörs den av årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma få tillsvidare. Vilken inkomst en försäkrad kan antas få är bedömningsfråga. en

Särskilt svår kan bedömningen vid tillfällig anställning. Enligt

vara

huvudregeln krävs att den tillfälliga anställningen minst

varar sex månader. För att den enskilde efter denna period skall få behålla sin

sjukpenninggrundande inkomst krävs att han eller hon uppfyller vissa villkor, såsom att t.ex. ställa sig till arbetsmarknadens förfogande.

I inkomsten ingår endast ersättning i den försäkrade får pengar som

för eget arbete såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst inkomst av anställning eller på grund inkomst förvärvskälla.

annan av annan Vid beräkningen den sjukpenninggrundande inkomsten skall bortses av från inkomst överstiger sju och ett halvt basbelopp. Ersättning för som arbete i form av pengar som uppgår till minst 1 000 kr räknas insom komst av anställning, även den försäkrade inte är anställd hos den om som utger ersättningen. Sjukpenning utgår vid sjukdom sätter ned den försäkrades som arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden skall dock inte vägas in vid bedömningen av hur mycket arbetsförmågan satts ned. Med sjukdom likställs arbetsoförmåga orsakats tidigare som av sjukdom om sjukpenning utgått för den sjukdomsperioden. Vid bedömningen om arbetsförmägan är nedsatt skall hänsyn också tas till den om

försäkrade kan utföra andra arbetsuppgifter arbetsgivaren erbjuder

som

än de sedvanliga. Sjukpenningen utgår helt eller med tre fjärdedelar,

hälften eller fjärdedel motsvarande graden nedsättning i arbetsen av förmågan.

Det grundläggande sjukdomsbegreppet inom sjukförsäktngen defi-

nieras inte i lagen om allmän försäkring. Som utgångspunkt har i praxis tagits ett uttalande i förarbetena till lagen allmän försäkring SOU om

Regler om ersättning vid personskada 91

1944:15 162 att vanligt språkbruk och gängse läkarvetenskaplig s. om uppfattning bör vägledande. Med denna bakgrund kan varje vara onormalt kropps- eller själstillstånd inte hör ihop med livsprocessom betecknas sjukdom. Störningar och fysiska förändringar som sen som beror på det naturliga åldrandet eller graviditet betraktas däremot inte sjukdom eftersom de hör ihop med det normala levnadsförloppet. som Även sjukdom inte föreligger kan sjukpenning ändå utgå för tid om då den försäkrade genomgår medicinsk behandling eller rehabilitering syftar till att förebygga eller förkorta sjukdom eller till att föresom bygga eller häva arbetsoförmåga. Därutöver kan ersättning i form rehabiliteringsersättning utgå då av den försäkrade deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering på grund av

sjukdom satt ned arbetsförrnågan med minst en fjärdedel se av-

som snitt 5.3.2. För varje dag under sjukperiod utges sjukpenning med 80 proen

den sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365. Under de

cent av

första 28 dagarna sjukperiod utgår ersättningen dock i de flesta

av en

fall enligt lagen om sjuklön se nedan avsnitt 7.2. En sjukperiod är en

oavbruten tid då den försäkrade lider sjukdom eller har rätt till sjukav penning på grund förebyggande behandling eller rehabilitering. av

Sjukpenning utgår inte för första dagen av en sjukperiod, den s.k. karensdagen. Detta gäller dock inte sjukperioden börjar inom fem

om

dagar från tidigare sjukperiod eller den försäkrade under de

en om senaste tolv månaderna haft tio karensdagar. I 3 kap 4 § har regel reducering sjukpenning införts i a en om av syfte att motverka att vissa arbetstagare avtal tillförsäkras en genom

högre kompensationsnivå än andra Om den försäkrade erhåller

grupper.

lön under sjukdomstiden skall sjukpenningen minskas med så mycket

överstiger tio procent den lön den försäkrade skulle ha fått om som av han eller hon varit i arbete.

7.1.2 Folkpension

De allmänna pensionsfönnånema består folkpension och tilläggs-

av

pension. Både folkpensionen och tilläggspensionen kan utgå som

ålderspension, efterlevandepension och förtidspension. Reglerna om folkpension finns i 5-9 kap. lagen allmän försäkring. Här behandlas om reglerna ålderspension och förtidspension. om Rätten till folkpension är ålderspension tillkommer den försäksom rade från och med den månad han eller hon fyller 65 år. Efter framställning kan pensionen utgå tidigare, dock tidigast från och med den

92 Regler om ersättning vid personskada

månad den försäkrade fyller 61 år. Uttaget ålderspension får av avse hela, tre fjärdedelar, hälften eller fjärdedel. en Hel ålderspension utgör 96 procent basbeloppet. Om den försäkav rade är gift utgår pensionen dock bara med 78,5 procent. Om pensionen börjar utgå före den månad den försäkrade fyller sextiofem minskas pensionen med en halv procent för varj månad då pensionsuttaget e som börjar återstår till den månad då den försäkrade fyller 65 år. Den som har fyllt sexton år kan få förtidspension för tiden före den månad han eller hon fyller sextiofem år. Därefter övergår pensionen i ålderspension. Förtidspension skall utgå den försäkrades arbetsom förmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning den fysiska av

eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst fjärdedel

en och nedsättningen kan anses varaktig. För sådan arbetsförrnågenedsättning som inte kan anses varaktig, men som kan antas bli bestående avsevärd tid utgår pensionsförrnånema istället i form sjukbidrag, av som är tidsbegränsat. Förtidspension resp. sjukbidrag utgår i förhållande till nedsättningen av arbetsförmågan odelad, med tre fjärdedelar, med hälften eller med en fjärdedel.

Efterlevandepension

Folkpension i form av efterlevandepension består barnpension, samt av

omställningspension och särskild efterlevandepension. Med

efterlevande make likställs i fråga rätt till omställningspension och om särskild efterlevandepension den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift eller kvinna vid dennes död och man som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med den avlidne. Barn som ännu inte fyllt 18 år har enligt 2 § rätt till barnpension. Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag har det rätt till barnpension även för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Barnpension utgör 25 procent av basbeloppet efter varje avliden förälder per år. Barnpension skall dock alltid så stor, att den tillvara sammans med bamets tilläggspension i form barnpension, utgör 40 av procent av basbeloppet efter varje avliden förälder. En efterlevande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död har rätt till omställningspension, om den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under tolv år eller hade sammanbott med den

Regler om ersättning vid personskada 93

avlidne under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Omställningspension gäller för en tid av sex månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. Efter de månaderna skall omställningssex pension ändå utgå om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under tolv år. Pensionen utbetalas till dess barnet uppnått denna ålder. Den har rätt till omställningspension har också rätt tillsärskild som efterlevandepension, om hans eller hennes möjlighet att bereda sig inkomst ett för honom lämpligt arbete är nedsatt med minst en genom fjärdedel alltsedan makens död och nedsättningen beror på arbets-

marknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig om-

ständighet samt kan antas inte vara endast kortvarig. Rätten till särskild efterlevandepension inträder vid den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör. Bedömningen av om förvärvsmöjligheten är nedsatt skall göras mot bakgrund av den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant arbete motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter som begäras med hänsyn till utbildning och tidigare och som rimligen kan verksamhet samt ålder, bosättningstörhållanden och andra därmed järnförliga omständigheter. Omställningspension liksom hel särskild efterlevandepension är 90 procent basbeloppet per år. av

Handikappersättning

Som särskild folkpensionsfönnån kan handikappersättning utgå en enligt 9 kap. lagen allmän försäkring. Rätt till sådan ersättning om tillkommer försäkrad som fyllt 16 år men ännu inte 65 år. För att ersättning skall utgå krävs att den försäkrades funktionsförmåga satts ned i sådan mån att han eller hon i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av annan eller för att kunna mera förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp eller annars har av annan betydande merutgifter. Bedömningen av rätt till handikappersättning grundas på det sammanlagda behovet. Handikappersättning utgår alltid till den är blind, döv eller gravt hörselskadad om handikappet som uppkommit före sextiofem års ålder. Beroende på hjälpbehovets storlek utgör handikappersättningen 69,

53 eller 36 procent av basbeloppet per år.

94 Regler om ersättning vid personskada

Pensionstillskott

Till den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller efterlevandepension som inte är barnpension kan vidare pensionstillskott enligt lagen 1969:205 om pensionstillskott

utgå. Syftet med pensionstillskottet är att ge dem som har låg pension ett ekonomiskt tillskott. Om den pensionsberättigade även har allmän

tilläggspension utgår därför pensionstillskott endast till den del tilläggspensionen är lägre än pensionstillskottet. Enligt huvudregeln uppgår pensionstillskottet för den som uppbär ålderspension eller efterlevandepension till 55,5 procent av basbeloppet. För den som börjat ta ut ålderspension i förtid skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån folkpensionen. För den

som som

uppbär förtidspension uppgår pensionstillskottet till 111,5 procent av basbeloppet. I de fall folkpension endast betalas ut partiellt utgår pen-

sionstillskottet i motsvarande mån.

Tilläggspension

Den som har förvärvsarbetat kan under vissa förutsättningar ha rätt till

tilläggspension, vilken utgår i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension. Reglerna om den allmänna tilläggspensionen

finns i l 1-14 kap. lagen om allmän försäkring. För varje år som en person varit försäkrad enligt lagen om allmän försäkring skall det beräknas en pensionsgrundande inkomst på grundval av hans eller hennes inkomst anställning eller inkomst av av annan förvärvsverksamhet. Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar

eller andra skattepliktiga förmåner som den försäkrade fått som arbets-

tagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som ingår vid beräkning av preliminär A-skatt. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade arbetat i icke oväsentlig om-

fattning, tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verk-

samhet, m.m. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst beaktas också vissa ersättningar som träder istället för eller ersätter inkomst av förvärvsarbete.

Till grund för beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av

förvärvsarbete skall den försäkrades taxerade inkomst läggas.

Regler om ersättning vid personskada 95

Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av den del av årsinkomsten som överstiger ett men understiger sju och ett halvt basbelopp. Pensionspoängen är därvid den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid ingången av året gällande basbeloppet och alltså som högst 6,5. För rätt till tilläggspension krävs att den försäkrade fått pensionspoäng för tre år. Tilläggspensionen beräknas att det för genom året gällande basbeloppet multipliceras med den försäkrades genomsnittliga pensionspoäng, eller pensionspoäng tillgodoräknats om

honom eller henne för mer än 15 år, den genomsnittliga

pensionspoängen för de femton åren med högst pensionspoäng. Om pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade under färre än trettio år

skall den produkt som erhållits minskas i motsvarande mån för vart år.

Tilläggspension i form förtidspension kan utgå om den försäkav rades arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan varaktig. För sådan arbetsföranses mågenedsättning som inte kan anses varaktig, men som kan antas bli

bestående avsevärd tid utgår pensionsfönnånema istället i form av

sjukbidrag, som utgår för begränsad tid. Förtidspension sjukbidrag utgår i förhållande till nedsättningen resp. arbetsförmågan odelad, med tre fjärdedelar, med hälften eller med av en fjärdedel. Beräkning av tilläggspension vid förtidspension för försäkrad som tillgodoräknats pensionspoäng för minst två av de senaste fyra år som föregått det år då pensionsfallet inträffar eller har en

sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst ett basbelopp

avviker från vad gäller vid ålderspension. I sådant fall skall som tilläggspensionen beräknas under antagande att den försäkrade fram till dess han eller hon uppnår sextiofyra års ålder haft en inkomst motsvarande medeltalet de senaste fyra årens pensionspoäng. Vid av beräkningen av medeltalet får de år då pensionspoäng inte uppnåtts eller då den varit lägst avräknas, dock högst hälften av åren. Om som pensionen därigenom blir högre får medeltalet istället beräknas på samtliga de år förflutit sedan den försäkrade fyllde sexton år. Vid som beräkningen av medeltalet får de år då pensionspoäng inte uppnåtts eller då den varit lägst avrälmas, dock högst hälften av åren. som

Efterlevandepension

Om en försäkrad avlidit och han eller hon vid sitt frånfälle var eller skulle ha kunnat berättigad till tilläggspension i form förtidsvara av

96 Regler om ersättning vid personskada

pension eller ålderspension, har hans eller hennes efterlevande rätt till

tilläggspension i form av efterlevandepension.

Efterlevandepension utgår i form barnpension till den försäkraav des efterlevande bam och i form av Omställningspension och särskild efterlevandepension till den försäkrades efterlevande make. Barn och efterlevande make har dock rätt till efterlevandepension i

form av tilläggspension endast i den mån de har rätt till efterlevande-

pension i form av folkpension. Bampension för ett barn utgör 30 procent den förtidspension den av försäkrade skulle ha erhållit om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Är flera barn berättigade till barnpension efter den försäkrade, ökas det nämnda procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet fördelas därvid lika mellan bamen. Omställningspension liksom hel särskild efterlevandepension utgör för år räknat, om det efter den försäkrade finns barn som enligt 2 § har rätt till pension efter honom, 20 och i annat fall 40 procent av den förtidspension eller ålderspension den försäkrade skulle ha varit berättigad till.

7.2 Lagen om sjuklön

Under de första 28 dagarna sjukdomsperiod utgår ersättning för av en inkomstförlust i de flesta fall enligt reglerna i lagen 1991:1047 om sjuklön istället för enligt reglerna i lagen om allmän försäkring. Från och med den l april 1998 blir sjuklöneperioden 14 dagar. En arbetstagares rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Om anställningstiden är kortare månad måste den än en anställde dock ha varit anställd minst fjorton dagar i följd för att rätt till sjuklön skall föreligga. Vid beräkning av anställningstidens längd skall tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas in om tiden mellan anställningarna varit kortare än fjorton dagar. Sjuklön utgår vid sjukdom som sätter ned arbetsförrnågan. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken sjuklön eller sjukpenning utgått. Däremot utgår inte sjuklön vid behandling eller rehabilitering. Vid bedömningen av hur mycket arbetsförmågan satts ned skall beaktas arbetstagaren om helt eller delvis är förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete. Sjuklön utgår inte för den första sjukdagen, karensdagen, och för de därpå följande dagarna med 80 procent av anställningsförmånerna. Om

Regler om ersättning vid personskada 97

arbetstagaren under de senaste tolv månaderna redan gått miste om sjuklön från arbetsgivaren för tio dagar, skall regeln karensdag inte om tillämpas.

7.3 Lagen om arbetsskadeförsäkring

Det grundläggande skyddet vid arbetsskador ges i lagen 1976:380 om arbetsskadeförsälqing. Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla försom värvsarbetar i Sverige, dvs. såväl anställda som uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen gäller även när en arbetstagare sänds utomlands for arbete av en arbetsgivare med verksamhet i Sverige, om arbetet avses vara högst ett år. En arbetstagare i statlig tjänst omfattas av arbetsskadeförsäkringen under hela utsändningstiden. Arbetsskadeförsäkringen har ett generellt utformat skadebegrepp,

vilket innebär att varje hälsostöming som har sitt ursprung i arbets-

miljön i princip skall kunna godtas som arbetsskada. Det generella skadebegreppet kommer till uttryck i lagtexten där det sägs att med arbetsskada förstås "skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet". Olycksfall påväg till eller från arbetet, s.k. fárdolycksfall, räknas som olycksfall i arbete färden föranletts och om av stått i nära samband med arbetet. Med olycksfall i arbetsskadeförsälcringens mening avses en i viss mån ovanlig och oförutsedd händelse med ett relativt kortvarigt händelseförlopp. I praxis har innebörden av begreppet "kortvarig händelse"

kommit att utsträckas till att omfatta ett händelseförlopp som sträcker

sig över högst fem dagar. Begreppet arbetssjukdom är i arbetsskadeförsäkringen definierat som skada till följd av "annan skadlig inverkan". Med annan skadlig inverkan avses i princip varje i arbetsmiljön förekommande faktor som kan påverka den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. För att en arbetsmiljöfaktor skall godtas som skadlig i arbetsskadeförsälcringens mening krävs att den med hög grad sannolikhet kan upphov till av ge en sådan skada som den försäkrade har. Kriteriet "hög grad av sarmolikhet" innebär att det måste föreligga en väsentlig kunskap inom medicinsk eller annan vetenskap om att en viss faktor har en viss skade-

bringande egenskap. Beträffande skador av psykisk och psykosomatisk

natur finns det vissa begränsningar i det generella skadebegreppet. I lagen att sådan skada inte skall arbetsskada den anges anses som om uppkommit till följd av företagsnedläggelse, arbetstvist, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med

98 Regler om ersättning vid personskada

arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden. Även försäkringsskyddet vid smittsam sjukdom är begränsat i arbetsskadeförsäkringen. Som arbetsskada godtas smittsam sjukdom den försäkrade fått vid arbete i laboratorium där arbete med smittsom ämnet i fråga bedrivs. Om en försäkrad blivit smittad på annat sätt, gäller arbetsskadeförsäkringen endast om smittan ådragits i arbete vid sjukvårdsinrättning eller i annat arbete vid behandling, vård eller omhändertagande smittförande eller hantering smittförande av person av djur eller material. I dessa fall gäller skyddet enbart vissa särskilt angivna sjukdomar. Alla former smittsam sjukdom uppkommit till av som följd av olycksfall omfattas dock. Om en försäkrad varit utsatt för ett olycksfall eller någon annan skadlig inverkan skall den skada han eller hon ådragit sig anses vara orsakad den skadliga inverkan "övervägande skäl talar för det av om

Om två likvärdiga medicinskt sakkunniga har olika uppfattningar i

sambandsfrågan skall samband inte godtas. Vidare kan noteras att förhållanden utanför arbetet, t.ex. olika fysiskt ansträngande aktiviteter på fritiden eller socialt, ekonomiskt eller psykiskt påfrestande förhållanden i privatlivet kan leda till att övervägande skäl inte talar för ett samband. Ersättning för inkomstförlust under det inledande ukdomsförloppet utgår inte med högre belopp än enligt lagen om allmän försäkring. Även kostnaden för sjukvård till följd arbetsskada ersätts på av samma sätt som vid annan sjukdom. Den skadade får alltså betala patientavgifter inom ramen för högkostnadsskyddet. Vid tandskada har den försäkrade dock rätt till nödvändiga kostnader för tandvård. Ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen lämnas också för särskilda hjälpmedel samt för sjukvård utomlands. En försäkrad till följd arbetsskada har fått en bestående nedsom av sättning av sin förmåga att skaffa sig inkomst, har rätt till ersättning i form livränta för den inkomstförlust som uppkommit. Bedömningen av av om en bestående nedsättning av arbetsfönnågan föreligger görs sedan den medicinska rehabiliteringen avslutats och intill dess utgår alltså ersättningen i fonn sjukpenning. Nedsättningen arbetsav av fönnågan måste dock uppgå till minst en femtonde och inkomstförlusten för år räknat måste minst fjärdedel basbeloppet. vara en av Livräntans storlek kan kortfattat sägas utgöra skillnaden mellan vad den försäkrade skulle ha haft i inkomst skadan inte inträffat och den om inkomst den försäkrade kan bedömas få trots skadan. Vid bedömningen den försäkrades förmåga att skaffa inkomst skall ta hänsyn till av man arbetsskadan, tidigare utbildning och verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. Livräntan knyts

Regler om ersättning vid personskada 99

till basbeloppet och betalas normalt ut längst till den månad den skadade fyller 65 år.

Vid ett dödsfall på grund av arbetsskada lämnas begravningshjälp som motsvarar 30 procent av basbeloppet. Vidare utges livränta i form

av barnlivränta till den försäkrades efterlevande barn och i form av Omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta till den försäkrades efterlevande make. Livränta till efterlevande skall beräknas på grundval den livränta den avlidne skulle ha haft rätt till. av Barn till avliden försäkrad har rätt till livränta för tid till och med en den månad då barnet fyller 18 år eller då skolgången avslutas, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Livränta till ett efterlevande barn uppgår till 40 procent av den livränta den avlidne skulle ha haft år. Är flera barn berättigade till livränta efter den förper säkrade, ökas det nämnda procenttalet med 20 för varje barn utöver det första och det sammanlagda livräntebeloppet fördelas lika mellan barnen. Omställningslivränta för efterlevande make utgår under samma förutsättningar som vad gäller efterlevandepension i form av folkpension. Även särskild efterlevandelivränta kan utgå motsvarande vad som gäller enligt reglerna folkpension. Omställningslivränta liksom hel om särskild efterlevandelivränta utges med belopp som, när den försäkrade även efterlämnar barn som har rätt till livränta efter honom enligt denna lag, för år räknat motsvarar 20 och i annat fall 45 procent av vad den avlidne skulle ha haft i livränta.

7.4 Lagen om statligt personskadeskydd

Kompletterande skyddsregler för vissa grupper finns i lagen 1977:265 statligt personskadeskydd och lagen 1977:266 om statlig ersättom ning vid ideell skada m.m. Lagen om statligt personskadeskydd tillämpas för vissa kategorier personer som i allmänhet inte täcks av arbetsskadeförsäkringen, av bland annat totalförsvarspliktiga, frivilliga brandmän samt personer intagits på kriminalvårdsanstalt. som Personskadeskyddet gäller under den s.k. skyddstiden, vilken inträder när färden till den skyddade verksamheten eller intagningen påbörjas tills färden från denna avslutas. Skyddet gäller obegränsat i Sverige, Norge, Finland och Danmark utom Färöarna och Grönland. Vid vistelse på plats gäller skyddet bara staten anordnat eller beannan om kostat resan.

100 Regler om ersättning vid personskada

Personskadeskyddet gäller för skada som inträffat under skydds-

tiden. En skada skall anses orsakad av olycksfall när övervägande skäl talar för det. I detta avseende gäller alltså samma beviskrav som enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Skador som visar sig under skyddstiden som inte orsakats av olycksfall skall anses ha skett under men skyddstiden om det inte finns anledning att anta att skadan orsakats av annat än verksamheten och verksamheten inte heller väsentligt bidragit

till skadan. I dessa fall gäller alltså ett lägre beviskrav än vid prövning

enligt lagen arbetsskadeförsälqing. Om skadan visar sig efter om

skyddstiden skall skadan anses ha uppkommit under skyddstiden om

verksamheten skäligen kan antas ha väsentligt bidragit till skadan.

Ersättning utgår vid sjukdom, bestående nedsättning av arbetsförmågan och dödsfall i huvudsak enligt tillämpliga bestämmelser i lagen arbetsskadeförsälcring. Dock gäller vissa undantag. Sjuk-

om

penning och livränta utgår exempelvis inte under skyddstiden.

Genom lagen 1997:1189 om ändring av lagen 1977:265 om

statligt personskadeskydd, som trädde i kraft den l januari 1998, infördes bland annat särskilda förmåner för totalförsvarspliktiga som skadats under grundutbildning som är längre än 60 dagar. De lägsta nivåerna för beräkning av sjukpenning- och livränteunderlag höjdes och är fyra basbelopp för tid före 21 års ålder, fyra och ett halvt

basbelopp mellan 21 och 25 års ålder och fem basbelopp från och med

25 års ålder. Dessutom fick dessa totalförsvarspliktiga efter

skyddstidens utgång rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för läkarvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård samt läkemedel under högst tre års tid. I kostnad för vård inräknas dessutom nödvändiga kostnader för resor.

7.5 Kollektivavtalsbestämd

ersättning

Vid sidan av den ersättning som utgår genom de allmänna försäkringssystem redovisas ovan kan ersättning utgå även på grund av som kollektivavtal. För dem som är förtidspensionerade kan även viss ersättning utgå enligt det statliga pensionsavtalet, PA -91.

7.5.1 Avtalet om ersättning vid personskada

Vid en arbetsskada kan ersättning också lämnas på grundval av över-

enskommelser i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. På det

Regler om ersättning vid personskada 101

statliga området ges ersättning enligt avtalet om ersättning vid personskada Begreppet arbetsskada i personskadeavtalet är definierat på samma sätt som inom arbetsskadeförsäkringen, dvs. försäkringen omfattar olycksfall i arbete, fárdolycksfall, arbetssjukdomar och skador som föranletts av våld eller misshandel som arbetstagare utsatts för på grund sin anställning. Även regeln för bedömning samband har av av samma utformning som i arbetsskadeförsälcringen. Under tjänstgöring i utlandet omfattar personskadeavtalet dock även skadefall som beror av sjukdom och olycksfall som kan antas ha sin orsak i miljöfaktorer som klart avviker från vad som förekommer i Sverige eller sådana speciella risker som den anställde på grund av sin utlandsvistelse rimligen inte kunnat undvika. Ersättning enligt personskadeavtalet utgår för inkomstförlust under akut sjukdom m.m., sveda och värk, sjukvårdskostnader och andra kostnader, lyte och annat bestående olägenheter i övrigt samt men, framtida kostnader. Den grundläggande principen är att ersättningen

skall bestämmas enligt skadeståndsrättsliga principer.

För inkomstförlust lämnas ersättning med 10 procent av inkomsten från och med den nittioförsta dagen av sjukdomsperioden om inkomstförlusten uppgår till minst 20 procent. Om förlusten efter att ett år förlupit uppgår till minst 30 procent utges ersättning med 20 procent av inkomsten. Ersättning för sveda och värk utgår för en arbetsskada som förorsakat längre sjukledighet än trettio dagar för sveda och värk under sjukdomstiden. Vid arbetssjukdom, särskild utlandsskada och hemarbete utges dock inte ersättning för tid före den nittioförsta dagen efter att skadan inträffade. Om svedan och värken på grund skadans art varit av särskilt svår kan dock ersättning utgå redan från första dagen. Ersättning för sjukvårdskostnader och andra kostnader utgår om skadan förorsakat sjukledighet i minst åtta dagar eller medfört rätt till ersättning för sveda och värk för att den varit särskilt svår. Ersättning utgår exempelvis för läkar- och sjukvårdskostnader, kostnader för skadade kläder, glasögon, hörapparater, proteser och liknande. Ersättning kan också utges för skäliga kostnader som en arbetstagare har i samband med rehabilitering. Ersättning för lyte och men utgår för sådant som kan förutses bli be-

stående och utges först när det akuta sjukdomstillståndet upphört. Grund för beloppets storlek är dels den medicinska invaliditetsgraden,

dels arbetstagarens ålder. Om det vid bestämmandet av den medicinska invaliditetsgraden inte tagits hänsyn till vissa särskilda följder, kan högre ersättning bestämmas. Sådana särskilda följder är exempelvis

102 Regler om ersättning vid personskada

vanprydande ärr, amputationsdefekt, värk, förlust av sinnesfunktion samt tänder eller inre organ. Om en arbetsskada medfört bestående medicinsk invaliditet, kan ersättning for olägenheter i övrigt utges. Ersättning beräknas enligt skadeståndsrättsliga grunder men bestäms alltid till minst 70 procent av ersättningen för lyte och men.

Slutligen kan ersättning utgå för framtida kostnader. I princip gäller

att framtida kostnader anses ersätta genom ersättningarna för lyte och men och olägenheter i övrigt. Dock kan ytterligare ersättning utges om större faktisk kostnad uppkommit eller kan förutses. Även vid dödsfall utges ersättning. Till efterlevande make, maka eller sambo utges två och ett halvt basbelopp och till barn lämnas ett kvarts basbelopp för varje helt år som återstår till dess barnet fyller 20 ar. Utöver detta utgår ersättning för begravningskostnader enligt skadeståndsrättsliga principer.

7.5.2 Statens grupplivförsäkring

De anställda i utlandsstyrkan omfattas under hela anställningstiden även av statens grupplivforsälciing. Grupplivförsälcringen ger ett skydd vid dödsfall. I sådant fall utbetalas ett grundbelopp om den avlidne efterlämnade make, sambo eller arvs

berättigat barn. Med sambo avses en ogift man eller kvinna som sam-

manbor under äktenskapslilmande förhållanden med ogift arbetstagare en eller före detta arbetstagare av motsatt kön. För sambor som sammanbott under mindre månader for dödsfallet gäller särskilda regler. än sex Grundbeloppets storlek är beroende av den avlidnes ålder och arbetstid och regleras årligen. Om den avlidne var under 55 år och arbetade minst l6 timmar per vecka utgår 167 400 kr medan beloppet vid en kortare arbetstid var 83 700 kr. Vid högre ålder minskas beloppet for att vid 64 års ålder eller mer vara 27 900 kr vid arbete minst l6 timmar per vecka och l3 950 kr. I vissa fall kan full ersättning även utgå efter armars att arbetstagaren fyllt 55 år men före 65 års ålder. Utöver grundbeloppet kan bambelopp utgå arbetstagaren etterom lämnade arvsberättigat bam under 21 år eller, om make eller sambo inte finns, arvsberättigat syskon under 21 år som inte har sina föräldrar i livet. Bambeloppet uppgår om barnet var under 17 år och den avlidne arbetade minst 16 timmar vecka till 55 800 kr och annars till 27 900 kr. Belop per pet sjunker sedan for att då barnet är 19 år eller mer vara lika stora som de lägsta nivåerna för grundbelopp.

i Regler om ersättning vid personskada 103

Grundbeloppet utgår helt till make. Om den avlidne efterlämnade både sambo och barn går hälften till sambon och hälften till barnen. Om

enbart barn efterlämnades tar de hela beloppet. Bambelopp går till ifrågavarande barn eller syskon.

7.5.3 Försvarsmaktens avtalssamling

Utöver den ersättning som kan komma att utgå ur personskadeavtalet

och enligt lagen om arbetsskadeförsälcring, lagen om allmän försäkring och lagen om sjuklön utgår särskild ersättning för anställda med

inkomst som överstiger sju och ett halvt basbelopp enligt kollektivavtal.

För de anställda i Försvarsmakten regleras detta i 6 kap. Försvarets avtalssamling FAS. Regleringen innebär att arbetsgivaren ersätter för

inkomstförluster vid sjukdom med den lön överstiger sju och ett som halvt basbelopp. Reglerna som är motsvarande dem som gäller på

andra delar av arbetsmarknaden innebär att den anställde vid sjukdom

får 90 procent av sin lön.

7.6 Övrig ersättning, m.m.

Vad som angivits ovan är de viktigaste ersättningssystemen. Vid sidan av dem utgår som beskrivits ovan ersättning till de anställda i utlands-

styrkan enligt förordningen om förmåner till anställda i utlandsstyrkan

inom Försvarsmakten. Denna särskilda ersättning utgörs fri sjukav

vård, ersättning enligt statens riskgaranti samt särskild sjukpenning. Ideell ersättning till den som skadats eller blivit sjuk utomlands kan

även utgå enligt förordningen 1986:259 om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket. Ersättning kan utgå enligt förordningen vid invaliditet eller dödsfall till följd av vissa sjukdomar

som anges i särskild bilaga till förordningen eller vid personskada som

har samband med naturkatastrof, krig, uppror, allmänt upplopp eller liknandehändelse. Ersättning kan också utgå för skada som drabbar arbetstagares make om maken vistas utom riket på grund av arbetstaga-

rens tjänstgöring. Eftersom avräkning sker gentemot annan ersättning

är det egentligen bara vid invaliditet som ersättningen har någon betydelse. Om den anställde drabbas av full invaliditet utgår 25 000 kr till make, 15 000 kr till barn under 12 år och 10 000 kr till barn över 12 år men ännu inte över 21 år. Vid bestående nedsättning av arbetsförmågan som uppgår till minst tio procent betalas det motsvarande lägre beloppet.

104 Regler om ersättning vid personskada

Utöver det skydd som den anställde har genom olika bestämmelser och kollektivavtal kan privata försäkringar föreligga. Dessa dock i ger stor utsträckning inte ersättning för skada som drabbat den som deltar i en fredsfrämjande insats. Detta gäller i vart fall hemförsäkringar och olycksfallsförsäkringar. Däremot kan livförsäkringar i vissa fall omfatta även dödsfall som inträffar under tjänstgöring i en fredsfrämjande insats. Det nu sagda gäller allmänt förekommande försäkringsvillkor. Det har upplysts att försäkringsbolag erbjuder särskilda försäkringar till de anställda i utlandsstyrkan. Med hänsyn till att det är frivilligt att teckna sådana, saknas det anledning att behandla dem här. Vid sidan av de ovan nämnda ersättningsforrnema kan olägenheterna med skadan i viss mån även kompenseras genom andra delar av det offentliga trygghetssystemet. Detta gäller bland annat genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen om assistansersättning, lagen om ersättning och ledighet vid närståendevård förordningen om bilstöd till handikappade samt socialtjänstlagen. Utöver vad som nu angivits kan ersättning också utgå i vissa särskilda skadesituationer trafikförsäkringen och enligt brottsskadeur lagen.

7.6. l

Trañkskadeersättning

Om eller sak skadats till följd av trafik här i landet med en person motordrivet fordon utgår enligt 8 § trafikskadelagen 1975:1410 trafikskadeersättning. Sådan ersättning utgår också vid trafik utomlands motorfordonet registrerat i Sverige eller tillhörde svenska staten om var och den som skadats var svensk medborgare eller hade hemvist här. För att täcka de kostnader som kan komma att utgå i trafikskadeersättning är ägaren till ett motordrivet fordon är registrerat i bilsom registret skyldig att ha trafikförsäkring för det. Denna skyldighet gäller dock inte fordonet är avställt. Vid vissa typer av kreditköp är det om istället innehavaren som skall hålla fordonet försäkrat. Staten är inte skyldig att ha sina fordon trafikförsäkrade. Försäkringsskyldigheten gäller inte heller fordon som med stöd av författning eller avtal innehas Försvarsmakten. I fråga fordon som ägs staten och som inte av om av är försäkrade beslutas ersättning av Kammarkollegiet. Ersättningen bestäms i samtliga fall enligt de bestämmelser som gäller för trafikförsäkringen, dvs. huvudsakligen enligt skadeståndsrättsliga principer.

Regler om ersättning vidpersonskada 105

7.6.2 Brottsskadeersättning

I brottsskadelagen 1978:413 finns bestämmelser om ersättning av statsmedel för skada till följd av brott. Lagen primärt tillämplig vid brott har begåtts i Sverige. Den är som kan dock tillämpas även vid brott begåtts utomlands det skett som om någon har hemvist i Sverige. I så fall tillämpas den dock bara mot som

vid personskada och inte det finns så liten anknytning till Sverige

om det inte kan rimligt. Vad gäller de tjänstgör i utlandsatt anses som styrkan torde anknytningen till Sverige sådan att brottsskadelagen vara i och för sig kan tillämpas på brott har begåtts mot en anställd som under tjänstgöringen utomlands.

Brottsskadeersätming utgår i princip bara för personskada. Ersätt-

ningen skall bestämmas med ledning skadeståndslagens regler om av

personskada. Normalt utbetalas ett kapitalbelopp. Om ersättningen är

väsentlig betydelse för den skadelidandes framtida vård eller förav sörjning skall den dock utgå livränta. Från det belopp som räknas som fram skall det skadestånd betalats eller kan förväntas bli betalt som som dras i från. Dessutom skall ersättning utgått enligt lagen om annan som försäkring, lagen arbetsskadeförsälqing, försäkallmän om annan ringsersättning m.m. avräknas.

Brottsskadeersättning med anledning personskada fastställs

av som

till engångsbelopp skall utgå med högst 20 basbelopp. Om livränta

ett bestämts skall den högst tre basbelopp. vara som

7.6.3 Stöd och service till vissa funktionshindrade

1993:387 stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om innehåller bestämmelser insatser för särskilt stöd och särskild om service åt personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder

2.

efter hjärnskada i ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig

vuxen sjukdom eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som beror på normalt åldrande, de är stora och förorsakar

uppenbart inte om

betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett

omfattande behov av stöd eller service.

Målet med verksamheten är enligt 5 § att främja jämlikhet i

och i samhällslivet för funktions-

levnadsvillkor full delaktighet

106 Regler om ersättning vid personskada

hindrade. Enligt 6 § skall verksamheten bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall

vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges

inflytande och medbestämmande över insatser För

som ges.

verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal

som behövs för att ett gott stöd och god service och omvårdnad skall en kunna ges. De funktionshindrade har enligt 7 § endast rätt till stöd och service

om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte

om

tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall insatserna

genom tillförsälqas goda levnadsvillkor. Insatserna skall varaktiga och vara samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt

utformas så att de är lätt tillgängliga för de behöver dem

personer som

och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Enligt 8 § skall insatser enligt lagen bara den enskilde han

ges om

eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på hand ta ställning i frågan kan

egen

vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser

för den enskilde. Insatserna för särskilt stöd och service är enligt 9 §

rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för märmiskor med stora och

varaktiga funktionshinder,

biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga

kostnader för sådan assistans, till den del behovet ekonomiskt stöd av

inte täcks av assistansersättning enligt lagen 1993:389

om assistansersättning, ledsagarservice,

biträde kontaktperson,

av avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det hemmet, egna

korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det

egna

hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,

boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, bostad med särskild service för eller särskilt vuxna annan anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för i yrkesverksam ålder saknar personer som förvärvsarbete och inte utbildar sig.

Med personlig assistans avses enligt 9 § 2 personligt utformat stöd

som ges av ett begränsat antal den på grund stora personer som av

Regler ersättning vid personskada 107

om

och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä och på sig, att kommunicera med andra eller annan av

hjälp förutsätter ingående kunskaper den funktionshindrade

som om har behov assistans för

grundläggande behov. Den som av personlig

sina behov har även rätt till insatser för andra personliga behov om

behoven inte tillgodoses på annat sätt. Som kostnad för personlig

assistans inte i något fall ersättning den enskilde själv lämnar anses som till någon han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller till en som personlig assistent för arbete utförts på arbetstid som överstiger som den tid i 2-4 lagen 1970:943 arbetstid m.m. i husligt som anges om arbete. Personlig assistans lämnas inte for tid efter det att den enskilde

fyllt 65 år. I insatserna enligt 9 § 5-8 och lO samt i insatsen bostad med särskild service för ingår enligt 9 b § också omvårdnad. I insatserna vuxna bostad med särskild service för barn och ungdomar samt bostad med särskild service för ingår också fritidsverksamhet och kulturella vuxna aktiviteter.

Avgift for personlig assistans får enligt 18 § tas ut inom ramen för

beviljad assistansersättning. I övrigt får skäliga avgifter för bostad,

fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter tas ut.

7.6.4 Assistansersättning

Lagen assistansersättning innehåller regler om ersättning av om

allmänna medel till vissa funktionshindrade för kostnader for personlig

assistans assistansersättning.

Den omfattas l § lagen 1993:387 stöd och service till som av om vissa funktionshindrade har rätt att få assistansersättning for sin dagliga livsföring. Detta gäller dock inte dem har fyllt 65 är, som vårdas på institution tillhör staten, kommun eller ett en som en landsting, vårdas på institution drivs med bidrag från staten, en en som

kommun eller landsting, bor i gruppbostad, eller vistas i eller

ett en deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt 9 § 10 lagen 1993:387 stöd och service till vissa funktionshindrade. Om om särskilda skäl föreligger, kan assistansersättning lämnas även for tid då den funktionshindrade vårdas for kortare tid på sjukhus eller liknande. till assistansersättning skall föreligga krävs dessutom att den För att rätt

enskilde har behov personlig assistans för sina grundläggande behov

av under i 20 timmar i veckan. Assistansersättning får

genomsnitt mer än inte lämnas för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen

1982:763.

108 Regler ersättning vid personskada

om

Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre

månader före den månad då ansökan eller anmälan gjorts.

Assistansersättning skall beviljas för ett visst antal timmar vecka,

per

månad eller längre tid, dock längst månader, då den enskilde har

sex behov personlig assistans för sin dagliga livsföring beviljade av

assistanstimmar. Rätt till assistansersättning för den erhåller sådan

som ersättning skall omprövas sedan två år förflutit från det att frågan om rätt till ersättning senast prövades och vid väsentligt ändrade

förhållanden. Ändring assistansersättning vid väsentligt ändrade

av

förhållanden skall gälla från och med den månad då anledning till ändringen uppkom.

Assistansersättning utbetalas månadsvis med för år 1998 168 kr för det antal beviljade assistanstimmar assistans lämnats. Om det som

föreligger särskilda skäl kan ersättning utgå med högre belopp. Som

kostnad för personlig assistans inte i något fall ersättning anses som

den enskilde älv lämnar till någon han lever i hushållsgemenskap

som med eller till personlig assistent för arbete utförts på arbetstid en som som överstiger den tid i 2--4 lagen 1970:943 som anges om arbetstid m. m. i husligt arbete.

7.6.5 Bilstöd till

handikappade

Ett funktionshinder innebär ofta att den drabbade blir beroende mer av bil för att kunna transportera sig. Funktionshindret kan göra att han eller hon inte kan utnyttja allmänna kommunikationsmedel på samma sätt som tidigare. Möjlighet att få stöd vid anskaffande eller anpassning

av en bil finns enligt förordningen 1988:890 bilstöd till

om

handikappade. Med handikappad avses den på grund varaktigt

som av

funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand

eller att anlita allmänna kommunikationer. Bidrag kan lämnas för anskaffande personbil, motorcykel eller av

moped, för handikappanpassning ett befintligt fordon och för

av

körkortsutbildning. Stöd får lämnas till handikappad är under 65 år och är

som som

beroende ett fordon för att kunna försörja sig arbete eller

av genom

genomgå yrkesinriktad utbildning eller rehabilitering. Vidare får bidrag

lämnas till den som är under 65 år och har beviljats sjukbidrag eller

förtidspension samt även annars till handikappad är över 18 år

som

men ännu inte 50 år. Bidrag får dessutom lämnas till handikappad förälder med bam under 18 år och till förälder till handikappat barn.

Regler ersättning vid personskada 109

om

Bidrag till körkortsutbildning får lämnas till den som är eller riskerar bli arbetslös och med ett körkort har möjlighet att få ett att som

stadigvarande arbete.

7.6.6 Vård närstående

av

1465 ersättning och ledighet för närståendevård kom till Lag 1988: om del i reform för att stärka de äldres situation. som en en

vårdas skall så svårt sjuk att det finns ett påtagligt hot

Den som vara hans eller hennes liv. Detta hot behöver inte överhängande mot vara kan sannolikt på sikt vid elakartad cancer. Det finns utan vara som ingen begränsning till att den sjuke måste äldre, även om den nu vara situationen oftast uppkommer i fråga äldre. Däremot kan beskrivna om lagens bestämmelser inte tillämpas vid mycket svåra skador, vilka inte

medfört risk för den skadades liv eller där risken undanröjts. också tillämplig vid vård någon vid behandling Lagen är av som inom den svenska hälso- och sjukvården fått infektion hiv genom av smitta vid användning blod eller blodprodukter. Detta gäller även av den vårdas fått infektion hiv smitta en närstående, om som av genom av de eller varit gifta med varandra eller sammanbott under om är

äktenskapslilmande förhållanden och smittan ägt rum innan den

om först smittade fått kännedom sin infektion. om

Ersättningen skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om

allmän försäkring. Som villkor för lagens tillämpning gäller att vården

här i landet och att vårdaren och den sjuke är inskrivna hos allmän ges försäkringskassa. En närstående vårdar någon är svårt sjuk på det sätt som som som

har rätt till ersättning for tid då han avstår från

angetts ovan

förvärvsarbete i samband med vården. Med närstående avses en nära

social relation. Det finns inget krav på släktskap. Ersättning utges med belopp i princip motsvarar vårdarens som enligt lagen allmän försäkring. Dock gäller ingen

sjukpenning om

Ersättning för högst 240 dagar sammanlagt för vård karensdag. utges angivna hivsmittade och för högst 60 dagar sammanlagt för av ovan varje person som vårdas. annan Hel ersättning utges till vårdare avstår från förvärvsarbete. en som

Halv eller ijärdedels ersättning utges till vårdare arbetar högst

en som

fjärdedelar den tid han skulle ha arbetat hälften respektive högst tre av

inte vårdat den sjuke. Vid beräkning antalet dagar med rätt om han av

till ersättning två dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels

anses ersättning dag. Om någon vårdar än person under som en mer en tid berättigar det inte till ytterligare ersättning. samma

110 Regler ersättning vid personskada om

Ersättning för vård av en person får inte utges till flera vårdare för

samma tid och gäller att ersättning inte utges i den mån vårdaren för

samma dag får sjukpenning, havandeskapspenning, föräldrapenningförmåner eller rehabiliteringspenning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring eller sjukpenning enligt lagen 1976:380 om arbetsskadetörsäkring eller får motsvarande ersättning enligt annan författning eller på grund regeringens beslut i ett

av särskilt fall eller uppbär sjuklön eller ersättning enligt lagen annan 1991:1047 om sjuklön. Utan hinder härav utges dock ersättning enligt denna lag om den tid än den andra ersättningen. avser annan

8 Internationell jämförelse

l Danmark

I Danmark kan tjänstgöring i fredsfrämjande insats ske inom ramen en anställning i försvarsmakten. Om poliser ingår i den fredsfrämjande för insatsen är också de anställda i försvarsmakten. särskilt förhöjd skaderisk har inte kunnat iakttas vad avser de Någon danska fredsfrämjande insatserna. För att minska riskerna för

personskada genomförs utbildning före tjänstgöringen, exempelvis om

minfált. Den inhemska arbetsskadelagstiftningen tillämpas även inom

missionsområdet.

Om någon skadas under tjänstgöringen utgår ersättning för inkomstförlust enligt socialförsäkringsrättsliga regler både till den

skadade och vid dödsfall till anhöriga för förlust av försörjning. utgår särskild ersättning från försvarsmakten, vilken vid 100 Därutöver invaliditet uppgår till l 257 000 DKR. Vid dödsfall utgår 838 procents den avlidne hade försörjningsbörda och 419 000 000 DKR om annars DKR.

minska riskerna för psykiska skador utbildas de anställda

För att tjänstgöringen utomlands inleds. I utbildningen ingår information innan

hur den enskilde Självhjälp kan förebygga psykiska

om genom problem. I samband med hemkomsten genomförs ett program vilket

kan innefatta psykologhjälp.

behov kan de anhöriga till anställd skadats eller dödats i Vid en som

tjänsten erbjudas krisstöd innefattande terapisamtal med psykolog.

Försvarsmakten för att rehabilitera dem skadats tar stort ansvar som under tjänstgöringen. I första hand erbjuds de eller invalidiserats anställning inom försvarsmakten. Om lämplig plats inte kan lämplig uppbringas eller den skadade vägrar godta anställning inom försvarsmakten, erbjuds pension kompensation för insom komstförlusten.

l 12 Internationell jämförelse

8.2 Finland

Anställning av dem skall tjänstgöra inom för fredssom ramen en

främjande insats sker på frivillig basis. Stamanställda inom försvaret

är

tjänstlediga från sin ordinarie tjänst. Tjänstgöringstiden till

är upp tolv månader lång och en person kan anställas for att därefter tjänstgöra i en ny mission. Vad gäller poliser kan de anställas militärpoliser och som då av försvarsmakten. Så kallade civilpoliser anställs däremot av

utrikesdepartementet.

Några särskilda åtgärder för att minska skaderiskerna vid freds-

främjande tjänstgöring har inte vidtagits. I princip tillämpas den nationella arbetsmiljölagstiftningen, dock endast i den utsträckning

som kan anses rimlig.

Under tjänstgöringstiden har den anställde i utlandsstyrkan till

rätt

fullständig hälsovård, inbegripet tandvård. Ersättning på grund

av olycka eller sjukdom inträffat under tjänstgöringen sker enligt som en särskild lag. Ersättning utgår för sjukvårdskostnader och vissa kostnader för sakskada, exempelvis för förstörda glasögon. Under inledande sjukdomstid är längre än tre dagar och mindre som än ett år

utgår sjukpenning om nedsättningen arbetsförmågan är större än tio

av

procent. Om den skadades arbetsförmåga kan antas förbli nedsatt under

lång tid eller pennanent utgår livränta, dock mest med 85 som procent av den tidigare inkomsten. Ersättning kan även utgå under tid för

rehabilitering. Vid dödsfall utgår, förutom begravningshjälp, familjepension för make eller barn under 18 år med maximalt 70

procent av den avlidnes inkomst. Dessutom utgår 100 000 som mest ca FMK till make eller maka och 45 000 FMK till barn. Någon särskild ersättning till de anhöriga utgår inte vid olycka inte inneburit som dödsfall.

Det genomförs inga särskilda åtgärder för förebygga psykiska

att

skador hos de anställda i den fredsfrämjande verksamheten. Krisstöd

organiseras när behov finns, det finns ingen stående beredskap.

men

Inom enskilda bataljoner har särskilda s.k. debriefing-grupper

organiserats.

Den finländska staten har för rehabiliteringen dem

ansvar av som

skadats under tjänstgöring inom för fredsfrämjande insats. I

ramen en

första hand syftar rehabiliteringen till att den skadade skall kunna

återgå till sitt tidigare arbete och i andra hand till att han eller hon skall kunna få ett nytt.

Internationell jämförelse 1 13

8.3 Norge

De deltar i fredsfrämjande insats anställs särskilt för tjänst-

som en göringen. Anställningen sker inom försvarsmakten. Civilpoliser anställs dock inte inom försvarsmakten.

Någon särskild undersökning skadefrekvenserna vad avser dem

av

tjänstgör i fredsfrämjande insatser har inte gjorts. Det allmänna

som intrycket är dock inte att riskerna för personskada är särskilt förhöjda.

Delvis med syfte att minska eventuella risker för personskada

genomförs femveckors utbildning innan tjänstgöringen utomlands en inleds. Den nationella arbetsskadelagstiftningen tillämpas inte inom

området för en fredsfrämjande mission. Ersättning vid personskada utgår enligt regler gäller för

samma som andra anställda. Dock gäller vissa särregler, vilka särskilt vid dödsfall innebär högre ersättning. Anhöriga har rätt till ersättning för förlust av försörjning och ideell skada i samband med dödsfall. Däremot utgår ingen ersättning till en

skadads anhöriga för exempelvis resor m.m.

För att förebygga psykiska skador hos de anställda i fredsfrämjande insatser sker samtal med särskilda "team både före utresan och efter hemkomsten. Om olycka inträffar kan de anhöriga få stöd av en motsvarande grupp. Försvarsmakten har i egenskap av arbetsgivare det primära ansvaret för skadad. Detta innebär att den skadade i första hand skall en rehabiliteras till arbetslivet och först i andra hand skall ersättning utgå.

8.4 Nederländerna

I Nederländerna har rad reformer genomförts vad avser omen händertagandet skadats under tjänstgöring i fredsfrämjande av dem som insatser. Bakgrunden till detta var att skadorna blev avsevärt fler i och med engagemanget i Bosnien. Till saken hör att även den nederländska insatsen i Kambodja medfört höga skadenivåer. Ett skälen bakom reformerna också att alla kostnader för de av var skadades framtida försörjning vid arbetsoförmåga skall betalas av försvarsmakten. Detta innebär ett mycket starkt kostnadsincitament både till att hålla nere antalet skador och till att rehabilitera dem som skadats så att försvarsmakten undviker livslånga kostnader för livräntor eller liknande.

l 14 Internationell jämförelse

När det gäller att hålla antalet skador pågår ett aktivt arbete och nere motsvarande arbetsmiljöregler vid arbete i Nederländerna som

tillämpas i den utsträckning det är rimligt. Åtgärderna för att undvika

skador innefattar också, i Sverige, utbildning avseende riskerna

som vid fredsfrämjande insatser. Reformerna för att förbättra omhändertagandet av dem som skadats bestod dels av att försvarsmakten fick ett rehabiliteringsansvar gentemot alla anställda i fredsfrämjande insatser, dels att en ny

organisation för rehabiliteringsverksamheten skapades.

Rehabiliteringsansvaret innebär att det åligger försvarsmakten att vidta åtgärder inte bara för att den skadade skall bli medicinskt rehabiliterad utan också för att han eller hon skall kunna försörja sig genom arbete och även i övrigt återgå till sitt tidigare liv. Detta innebär bland annat att den skadade kan få arbetsträning inom försvarsmakten, men också att försvarsmakten kan bekosta utbildning. Dessutom kan försvarsmakten bistå med hjälpmedel och kan underlätta annat som en funktionshindrads återgång till samhällslivet. Basen för rehabiliteringsorganisationen är så kallade "coordinating Officers, vilka har till uppgift att bistå den skadade under hela

rehabiliteringsprocessen. I uppgifterna ingår att tillforsälcra att den

medicinska behandlingen blir så välavpassad möjligt samt att som därefter stödja och hjälpa den skadade så att han eller hon får sådan

utbildning eller arbetsträning att fortsatt förvärvsarbete är möjligt.

Syftet är att den skadade skall bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Vid sidan av detta skall "coordinating officer se till att den skadade får den ekonomiska ersättning och det övriga bistånd han eller hon har rätt till. Dessutom kan "coordinating officer hjälpa och stödja den skadade med privata angelägenheter, vilka inte kan anstå och som den skadade inte själv kan klara, exempelvis att skaffa en bostad eller lägga om lån. Under rehabiliteringsperioden skall den skadade kvarstå i tjänst i försvarsmakten minst 24 månader, men vid behov kan tiden utsträckas.

I de fall rehabiliteringsperioden inte övergår direkt i förvärvsarbete är

dock tidsgränsen minst tre år, eftersom ingen får gå från rehabilitering

för skada till arbetslöshet innan så lång tid förflutit sedan skadan. När en person vid en fredsfrämjande mission skadats sker det

medicinska omhändertagandet i tre steg. De första insatserna sker i missionsområdet. Denna fas innefattar första hjälp och annan omedelbar medicinsk behandling samt transport till ett eventuellt fältsjukhus där fortsatt behandling ges. Nästa steg innefattar transport hem till Nederländerna och till det Centrala militärsjukhuset. Sedan den skadade fått nödvändig sjukhusvård överförs han eller hon till det

Internationell jämförelse l 15

militära rehabiliteringscentrat, där den skadade får fortsatt behandling

för att uppnå tillräcklig kroppsfimktion.

Det är i sistnämnda skede den sociala och arbetslivsinriktade som rehabiliteringen inleds, även "coordinating officer" utsetts redan om en i samband med att den skadade återförts till Nederländerna. Grunden för denna del rehabiliteringen är den sammanställning av den av skadades allmänna behov och möjligheter " coordinating officer" som gor. Både i samband med dödsfall och allvarliga skador åligger det befälhavare på den förolyckades hemregemente att omgående underrätta de anhöriga och även massmedia. Detta görs för att de anhöriga skall veta vad hänt innan det sprids i media. som I samband med informationen olyckan erbjuds de anhöriga om

psyko-socialt stöd. Den nederländska försvarsmaktens ansvar att stödja

de anhöriga under den akuta fasen, till ett år. Därefter varar upp övergår ansvaret på hälso- och sjukvården. Det förekommer inte några särskilda kontakter mellan försvaret och de sociala myndigheterna eller hälso- och sjukvården i samband med en olycka. Om olycka eller sjukdom, inträffat under tjänstgöring inom en som

för ett fredsfrämjande uppdrag, leder till personskada utgår

ramen ersättning både för ekonomisk och ideell skada.

Vad gäller ekonomisk skada har den skadade förutom fri sjukvård

rätt till ersättning för inkomstförlust. Till alla drabbats av som nedsättning arbetsförmågan utgår pension. Storleken permanent av bestäms med hänsyn till vilken inkomst den skadade borde ha haft om

skadan inte inträffat. I de fall skadan orsakats av tjänstgöringen kan

högre ersättning utgå. Ersättningens storlek är beroende av invaliditetsgraden. En skada skall orsakad tjänstgöringen den inträffat anses vara av om

när den skadade utförde direkt order, utförde uppgifter beroende på

en

generella eller speciella änstgöringsregler eller utförde andra uppgifter

försvarsministern bestämts att som led i som av vara anse tjänstgöringen.

Vid sidan denna ersättning kan pensionen ökas med upptill 40

av den förväntade inkomsten, ett särskilt tillägg för sveda procent av som och Värk, vid höga invaliditetsgrader. Om olycka eller sjukdom lett till dödsfall utgår ersättning till efterlevande make eller maka samt till barn försörjdes av den som avlidne. Därutöver kan särskild efterlevandeersättning utgå till den avlidnes föräldrar, eller farföräldrar samt svärföräldrar om de före mordödsfallet försöijdes den forolyckade. Någon arman särskild av

l 16 Internationell jämförelse

ersättning till anhöriga, exempelvis vid svår olycka för kostnader för att möta den skadade, utgår inte. Angående anställningsförhållandena gäller att alla tjänstgör i som

fredsfrämjande missionen är anställda inom försvarsmakten. Det är

frivilligt att delta i fredsfrämjande missioner. De poliser deltar i som särskilda polismissioner är dock inte anställda i försvarsmakten.

8.5 Storbritannien

I Storbritannien, som har en yrkesarmé, är tjänstgöring i fredsfrämjande

insatser inte frivilligt, utan sker efter beordring. Vid personskada som inträffat inom för fredsfrämjande ramen en mission, utgår ersättning enligt skadeståndsrättsliga principer i de fall skadan kan anses orsakad av felaktiga eller försumliga order eller instruktioner. I annat fall utgår lcrigspension, brottsskadeersättning och arbetsskadeersättningar.

I de fall ett dödsfall inträffat i en fredsfrämjande mission utses

en visiting officer", som har till uppgift att besöka de anhöriga och bistå dem i den mån de behöver hjälp och stöd. Därutöver kan "visiting officer förmedla kontakt med terapeut och med välgörenhetsorganisationer, vilka kan stödja de anhöriga. Inom ett dygn skickas också ett kondoleansbrev, vilket även innehåller information de om anhörigas rätt i fråga om pension, fri bostad, etc. Make, maka eller bam har vid ett dödsfall rätt till fri bostad under månader samt pension. sex Om en olycka i en fredsfrämjande mission resulterar i allvarliga personskador, begränsar sig stödet till hjälp så att de anhöriga kan besöka den skadade på sjukhus.

Nationella arbetsmiljöbestämmelser tillämpas allmänt inom

försvarsmakten och även vid utlandsmissioner, dock med de begränsningar som tjänstgöringsförhållandena kan kräva.

8.6 Österrike

I Österrike gäller den ordningen de deltar i fredsfrämjande att som ett uppdrag anställs särskilt för uppdraget. Anställda inom försvarsmakten kan inte beordras att tjänstgöra. Om poliser deltar är de inte anställda av försvarsmakten utan av inrikesministeriet. Någon förhöjd risk för personskador har inte upptäckts vid de uppdrag Österrike deltagit Bland annat för att minimera riskerna för den personalen deltar dock Österrike endast i insatser inte egna som

Internationell jämförelse l 17

innefattar mer våldsanvändning än att de kan klassas som

fredsbevarande. Den nationella arbetsmiljölagstiftningen tillämpas inte

inom ett missionsområde. Istället gäller särskilt utformade föreskrifter i fråga skydd och säkerhet för de anställda i ett fredsbevarande om uppdrag. I Österrike gäller särskilda regler för dem skadats på grund av som krigshändelser, och dessa regler är även tillämpliga på dem som skadats under tjänstgöring i fredsbevarande insats. Ersättning utgår en för förlorad inkomst skada inneburit invaliditet. Denna om en ersättning bestäms på grund den skadades ålder, arbetssituation, av

försörjningsbörda, Vidare utgår ersättning för ideell skada. Till

m.m. anhöriga kan ersättning för förlorad försörjning utgå. Däremot utgår ingen ersättning för ökade utgifter vid en eventuell olycka. Med syftet att förebygga psykiska skador görs särskild sållning en sökt tjänst inom den fredsbevarande styrkan, varvid cirka av dem som 30-40 procent inte Psykosocialt stöd till de anhöriga i passerar.

samband med olycka den allmänna hälso- och sjukvården och

en ges av inte av försvarsmakten. Försvarsmakten har bara för att rehabilitera dem som skadats ansvar under tjänstgöring i en fredsbevarande insats om de redan tidigare är anställda inom försvaret. Vad gäller övriga ligger ansvaret för rehabiliteringen på motsvarigheten till försäkringskassan. De som är fast anställda i försvarsmakten vårdas vid skada på militärsjukhus, medan en vården dem enbart är tillfälligt anställda åligger den allmänna av som hälso- och sjukvården.

ÖYERVÄGANDEN

OCH

FORSLAG

9 Allmänna utgångspunkter

Utredningen har haft i uppdrag att över regelsystemet rörande se utlandsstyrkan, varvid arbetet med reglemas materiella innebörd främst

skolat inriktas på regler och rutiner som tillämpas vid personskada samt

utmynna i förslag till förbättringar. Utredningen har mot denna bakgrund ägnat särskild uppmärksamhet att klarlägga och belysa de risker är förenade med tjänstgöringen i utlandsstyrkan och vilka som skador dessa kan medföra. Detta material kan i sin underlag för tur ge överväganden angående vad kan göras för att nedbringa antalet som

allvarliga personskador och mildra konsekvenserna av dessa. Utredningens genomgång tillgänglig skadestatistik visar otve-

av tydigt att riskerna vid tjänstgöring i utlandsstyrkan är avsevärt större än

vid yrkesverksamhet i Sverige avsnitt 3.3. Också jämförelse

se en

med de mest skadedrabbade yrkena och med plikttjänstgöring visar en

klart förhöjd skaderisk, trots att just totalförsvarspliktiga också drabbas

skador i betydligt större utsträckning än någon yrkesgrupp i Sverige. av De anställda i utlandsstyrkan löper vidare särskild risk att drabbas av allvarliga skador kan bestående men. Alla i utlandsstyrkan är som ge

dock inte lika utsatta för skaderisker. Poliser utsätts exempelvis for

mindre skaderisker vid tjänstgöring i utlandsstyrkan än vid sedvanlig polisverksamhet i Sverige. De allvarliga skadorna har i första hand drabbat meniga soldater, dvs. de skadade har i stor utsträckning varit unga män, ofta utan förankring på arbetsmarknaden. Att så långt möjligt förebygga eller minska de skaderisker som som är förenade med tjänstgöring i utlandsstyrkan samt att dämpa omfatt-

120 Allmänna utgångspunkter

ningen av de skador som ändå inträffar är en synnerligen viktig uppgift

för Försvarsmakten i den framtida fredsfrämjande verksamheten.

Utredningen vill inledningsvis understryka betydelsen att det sker ett av

målmedvetet arbetsmiljöarbete också på detta område,

även om uppgifternas natur gör att vissa skaderisker inte helt kan undvikas. Försvarsmakten bör enligt utredningens mening verka för ökad en medvetenhet på alla nivåer när det gäller faktorer kan inverka som positivt eller negativt på säkerheten i verksamheten vidare

se avsnitt

11.2. Trots förebyggande åtgärder kommer emellertid vissa skador ändå att inträffa i utlandsstyrkans verksamhet. Riskerna vid tjänstgöringen kommer sannolikt att förbli jämförelsevis höga, särskilt riskerna för allvarliga skador. Det finns därför anledning att kritiskt granska gällande regler för det ekonomiska skyddet. Utredningen har i denna del kunnat konstatera vissa brister, vilka framför allt kommer till synes när det gäller allvarliga och bestående skador som drabbar yngre personer. Visserligen täcker de allmänna försäkringssystemen, jämte

kollektivavtalsersättning, en betydande del av inkomstförlusten. I det

fall den skadade ännu inte är färdigutbildad eller hunnit etablera sig i ett yrke vilket som sagt är vanligt kommer denna ersättning dock inte att spegla den verkliga förlusten. En jämförelse kan också göras med den allmänna skadeståndsrätten, där full ersättning kan inte ges bara för inkomstförlust. Dessutom kan ersättning för andra ges skadeposter, såsom sveda och värk, bestående lyte och samt men olägenheter i övrigt. Tjänstgöringen i utlandsstyrkan sker för att fullgöra Sveriges internationella åtaganden när det gäller fredsfrämjande insatser utomlands. Denna tjänstgöring kan, till följd av dess koppling till hotande väpnade konflikter, medföra faror som normalt bara förekommer i krigstid. Ut-

redningen vill peka på att de svenska socialförsälqingssystemen är ut-

formade med tanke på normala förhållanden i fredstid. Man kan därför ha anledning att ställa sig frågan dessa regelsystem på ett tillom fredsställande sätt kan ta hand också de svåra skadefall kan om som inträffa till följd av väpnade konflikter. Sverige har under lång tid varit förskonat från krig. Denna fråga har därför knappast aktualiserats förrän Sverige beslutat att spela en mer aktiv roll i de internationella ansträngningama att förebygga och hejda väpnade konflikter. Utredningen anser principiellt att det finns anledning att överväga ett förhöjt ekonomiskt skydd för anställda i utlandsstyrkan drabbas som av svåra skador och funktionshinder till följd krigshändelser eller av andra utomordentliga händelser sammanhänger med Sveriges som engagemang för att avvärja en väpnad konflikt. Mot bakgrund att dessa av

Allmänna utgångspunkter 121

skador ofta drabbar utan fotfäste på arbetsmarknaden unga personer bör inriktningen enligt utredningens mening en livslång ekovara nomisk förstärkning kan bidra till att underlätta den skadades tillsom

såväl i arbetslivet i privatlivet. Här bör särskilt nämnas åtgär-

varo som

minska praktiska problem och minska risk for isolering

der som kan ökade möjligheter att delta i samhälleliga och kulturella aktivigenom Utredningen föreslår för detta ändamål omstrukturering av teter. en Statens riskgaranti, med förstärkning för de svårast skadade, bl.a. i

form livränta se avsnitt 12.3.

av en

Utredningen däremot inte att det rent generellt finns anledning

anser införa förhöjt ekonomiskt skydd för de anställda i utlandsstyrkan. att ett i fråga de svårast skadade ytterligare stöd ter sig moti- Det är om som De medel kan disponeras för dessa ändamål bör därför enverat. som ligt utredningens mening koncentreras till insatser för dessa. sammanhang bör också påpekas att dessa svårast skadade I detta ofta har behov lång tids uppföljning och stöd från Försvarsav en maktens sida för att kunna komma in i arbetslivet, eller om detta inte är möjligt, för i fall utveckla de möjligheter finns till ett aktivt att vart som

och självständigt liv och undvika isolering. Utredningen presenterar i

denna del ett antal förslag för att precisera Försvarsmaktens ansvar de skadade avsnitt 11.4. Utredningen vill samtidigt fram-

gentemot se

hålla att det på detta område behövs betydande attitydförändring.

en

Försvarsmaktens verksamhet bör bli betydligt uppsökande och er-

mer de skadade, vilka kanske inte själva har den kraft bjudande gentemot initiativ krävs för att efterfråga den hjälp de kan vara beoch det som rättigade till. bevaka Försvarsmaktens insatser för skadad samord- För att att en fullgörs på bästa föreslår utredningen att det för varje allnas och sätt varligt skadad skall särskild koordinatör. Denne skall också ha utses en sköta Försvarsmaktens kontakter med den skadade och

till uppgift att bistå honom eller henne med olika former av uppgifter, såsom att ta kontakt med andra myndigheter, hjälpa till med ersättningsanspråk

m.m.

Koordinatörens uppgift blir särskilt viktig eftersom de löper

som risk skadas är de meniga soldaterna. De saknar i stor störst att unga,

utsträckning anställning än den i utlandsstyrkan; enligt uppgift är

annan uppåt 70 dem arbetslösa när de börjar sin anställning. Detta procent av också de ofta saknar fast relation med arbetstagarorganigör att en en sation kan stödja dem skada inträffar. som om en En viktig fråga är vad kan göras för att underlätta situaannan som tionen för de anhöriga till någon dödats eller skadats svårt under som i utlandsstyrkan. I denna del vill utredningen under-

tjänstgöringen

stryka betydelsen för de anhöriga att veta att den skadade verkligen av

122 Allmänna utgångspunkter

får adekvat vård och behandling och det fortsatta stöd han eller hon kan behöva. Ovisshet i sådana avseenden lägger

en extra börda på de anhö-

riga. Ett förbättrat stöd till de allvarligt skadade kanske den

är

viktigaste insatsen också sett från de anhörigas synpunkt. Inte desto mindre kan de anhöriga behöva stöd för del i den

egen

krissituation som uppstått. Stödet till de anhöriga framstår dock inte främst ekonomisk fråga. Såvitt gäller make och barn finns vid

som en

dödsfall ett skyddsnät ekonomiska förmåner. Utredningens av förslag angående utformningen statens riskgaranti innebär fokusering på

av en

den avlidnes närmaste anhöriga. När det gäller kostnader i samband med t.ex. den skadades fortsatta rehabilitering är det utredningens uppfattning att det ekonomiska stödet i första hand bör riktas till den skadade själv. Utredningen föreslår dock att Försvarsmakten bör

ges

möjlighet att lämna anhöriga som tar aktiv del i den skadades rehabilitering viss ersättning för ökade kostnader till följd därav. Den viktiga funktion anhöriga kan fylla när det gäller rehabilitering kan inte

nog understrykas. Vidare bör Försvarsmakten kunna visst ge ekonomiskt stöd för att täcka anhörigas behov krisstöd eller av annat psykosocialt stöd. De anhöriga kan också ha ett stort behov personligt stöd och av

vägledning i olika frågor. Ibland kanske de anhöriga föredrar att vända

sig till andra instanser för att få detta. Försvarsmakten bör dock ha ett ansvar för att sådana behov tillgodoses i den mån de anhöriga önskar

det. Den koordinatör utredningen föreslår skall för alla

som utses som skadas med risk för bestående bör även för kontaktema med men svara

de anhöriga och vara beredd att hjälpa dem med information och vägledning i såväl praktiska ekonomiska frågor. På detta sätt får de

som

anhöriga någonstans att vända sig, inte bara i omedelbar anslutning till skadefallet utan även under den fortsatta rehabiliteringstiden. Sedan rehabiliteringen avslutats utredningen eventuella

anser att kvarstående behov stöd och service i första hand bör tillgodoses i av samma former som för andra med likartade fimktionshinder. Det fortsatta stödet bör syfta till att stärka den skadades möjligheter att själv bestämma hur han eller hon vill forma sin framtida tillvaro.

När det slutligen gäller avgränsningen vilka uppgifter bör

av som

utföras inom för utlandsstyrkan har utredningen inte funnit skäl

ramen att annat än i marginella avseenden frångå gällande praxis. Däremot nu

bör bedömningen konkretiseras att den bakgrund

genom görs mot av en

definition begreppet "internationell fredsfrämjande verksamhet".

av

Avgörande för avgränsningen utlandsstyrkans uppgifter, och därmed

av

vilka som skall anställas i utlandsstyrkan, bör behov

vara statens av att

Allmänna utgångspunkter 123

ha särskilt författningsreglerad anställningsform för att kunna en uppfylla Sveriges internationella åtaganden.

10 Utlandsstyrkans uppgifter

I utredningens uppdrag ingår att undersöka vilka uppgifter som i dag utförs inom för anställning i utlandsstyrkan och föreslå en lämpramen lig avgränsning i förhållande till annan verksamhet av internationell

karaktär som Försvarsmakten eller annan myndighet genomför. I di-

rektiven också att det huvudsakliga skälet för att anställning bör anges ske särskilt i utlandsstyrkan är det särskilda Sveriges åtagande ansvar

att ställa väpnad styrka till förfogande för fredsfrämjande verksam-

en het utomlands innebär.

den nuvarande ändras

10.1 Bör ordningen

Utredningen har beskrivit Försvarsmaktens internationella verkovan

samhet och vilken del den bedrivs inom utlandsstyrkan avsnitt

av som 1.3. Generellt sett kan sägas att det rör sig uppgifter som- med om

fredsfrämjande syfte fullgörs utomlands och efter initiativ från någon

internationell organisation samt att uppgifternas karaktär förutsätter

kunskaper våldsanvändning och upprätthållande ordning. Utred-

om av

ningen har fått uppfattningen att de uppgifter utförs inom utlands-

som styrkan faller inom vad kan anses motiverat. Det finns i princip som inga vägande skäl att ändra den praxis hittills gällt för anställning som inom för utlandsstyrkan. Den definition utlandsstyrkans ramen av uppgifter utredningen föreslår i det följande medför dock vissa som marginella förändringar. En särskild fråga i detta sammanhang är om de poliser som tjänstgör observatörer eller i särskilda polisstyrkor skall anställas i utlandssom styrkan. I betänkandet SOU 1997:104 "Polis i fredens tjänst" har föreslagits att huvudmannaskapet för denna skall överföras från grupp

Försvarsmakten till Rikspolisstyrelsen. Det saknas anledning för utred-

ningen att diskutera detta förslag kommer att beredas i sedvanlig som ordning.

126 Utlandsstyrkans uppgifter

10.2 En definition av internationell

fredsfrämjande verksamhet

De arbetsuppgifter som bör skötas inom för utlandsstyrkan är de ramen som kan sägas ingå i den internationella fredsfrämjande verksamheten. En avgränsning av vilka skall anställas i utlandsstyrkan måste ske som mot bakgrund av en definition vad är internationell fredsav som

främjande verksamhet.

Att verksamheten skall vara internationell innebär inte att all tjänstgöring måste ske utomlands utan att de huvudsakliga arbetsuppgifterna skall vara förlagda till utlandet och att tiden i Sverige i princip bara bör ägnas åt förberedelse och efterarbete.

Ovan har beskrivits vad är fredsfrämjande verksamhet i vid

som

bemärkelse avsnitt 1.2. Med hänsyn till att här är fråga uppdrag

om med militär eller polisiär anknytning finns skäl att använda något en snävare definition. Följande uppgifter får anses vara de centrala för utlandsstyrkan. Insatser för att avvärja en risk för väpnad konflikt. Med detta avses både åtgärder innan en konflikt utbrutit och för att hindra att den senare bryter ut på nytt.

Åtgärder för att hejda pågående väpnad konflikt. Denna del de

en av

fredsfrämjande insatserna är den som i störst utsträckning kan medföra

våldsanvändning. Även insatser för att övervaka överenskommelser

om fred och

vapenstillestånd bör inräknas bland de fredsfrämjande uppgifterna. De nu nämnda uppgifterna kan innebära såväl väpnad tjänst som

våldsanvändning, men detta utgör ingen förutsättning för att uppdraget

skall kunna anses vara fredsfrämjande. I uppdraget kan också ingå utbildnings- och informationsinsatser.

De som tjänstgör inom ramen för fredsfrämjande insats kan

en härutöver bistå vid avväpning trupper, vid insamlandet av av vapen, ammunition och sprängämnen spritts i samband med väpnad som en konflikt, vid uppbyggnad ordningsmakt eller vid annat behövs av som

för att skapa förutsättningar för varaktig fred. Det bör dock krävas

en

att sådana uppgifter fullgörs i samband med en insats innefattas i

som någon av de ovan angivna huvuduppgiftema. För att en viss uppgift skall kunna anses vara fredsfrämjande bör krävas att det huvudsakliga uppdraget kan inordnas under någon de av tre huvudkategorier nämnts Det finns dock inget som ovan. som

hindrar att anställda i utlandsstyrkan under tjänstgöring utomlands utför

andra arbetsuppgifter av humanitär karaktär, när detta inte inkräktar på

Utlandsstyrkans uppgifter 127

det huvudsakliga uppdraget. Att uppgiften skall vara fredsfrämjande innebär inte heller att alla i utlandsstyrkan måste ha arbetsuppgifter är fredsfrämjande. Vid trupprnissioner krävs stödpersonal av olika som slag för att truppen skall kunna utföra sin uppgift. I vissa fall kan en hel

trupp, exempelvis ett sjukvärdskompani, utgöra stöd till övriga delar av

fredsfrämjande insats. Detta innebär att inte enbart de som själva en utför fredsfrämjande verksamhet utomlands skall anställas i utlandsstyrkan. Alla skall tjänstgöra utomlands för att den som fredsfrämjande insatsen skall kunna genomföras bör ha sådan anställning. Även i begreppet verksamhet ligger begränsning. För att något en skall kunna betraktas verksamhet bör det ha en längre utsom en sträckning i tiden. Sådant inte lqäver än någon veckas arbete som mer kan inte ha sådan varaktighet att det bör betraktas som en anses verksamhet. Dänned bör inte heller anställning i utlandsstyrkan komma ifråga i sådana fall. Det bör särskilt uppmärksammas att den snävare tolkning av begreppet fredsfrämjande verksamhet angivits har tillkommit som nu för att avgränsa vilken verksamhet skall utföras inom ramen för som utlandstyrkan. Som framgått används en vidare tolkning av ovan begreppet i den militära doktrinen och inom det säkerhetspolitiska arbetet. Utredningens förslag hindrar inte att så sker även i fortsättningen.

10.3 Vissa särskilda avgränsningar

I anslutning till definitionen internationell fredsfrämjande verksam-

av het finns det anledning att beröra vissa särskilda gruppers arbetsuppgifter. En sådan är de anställda inom Försvarsmakten som under grupp

kortare perioder utför arbete utomlands berör utlandsstyrkans

som

verksamhet. Det kan röra sig om olika specialistfunktioner, som transporter och då särskilt flygtransporter, hantverksuppgifter och reparationsuppgifter, specialisthjälp vid skador eller sjukdomar, etc. Exem-

pelvis kan truppmission för kortare period behöva kompletteras en en med viss specialistkompetens. I sådana fall brukar anställning i utlandsstyrkan inte ske, vilket får rimligt. Det kan inte anses ändamålsanses enligt att anställa någon särskilt enbart för en kortare period. När det gäller flygtransporter finns det anledning att nyansera bedömningen. Då de första svenska fredsfrämjande förbanden sattes upp avsikten att även enheter för flygtransporter skulle ingå. Emellertid var

128 Utlandsstyrkans uppgifter

har både kostnaderna för inköp och hållande flygplan ökat så att ett av effektivt utnyttjande nödvändigt. Detta gör att det bara är undantagsvis som viss personal tjänstgör kontinuerligt för viss fredsfrämjande en mission. När så är fallet bör anställning i utlandsstyrkan övervägas, särskilt om tjänstgöringen kan förutses pågå under längre tid. I andra

fall är det inte motiverat att anställa flygande personal i utlandsstyrkan.

Inom ramen för fredsarbetet inom Europa genomför Försvarsmakten

en rad uppgifter vilka i vissa avseenden liknar dem utförs i

som

utlandsstyrkan. Exempel på detta är inspektioner av militära installatio-

etc., vilka utförs efter anmaning från OSSE. Även denna tjänstner om

göring har många beröringspunkter med observatörstjänst, bör anställning i utlandsstyrkan inte ske med hänsyn till att inspektionema inte

brukar kräva mer än någon dags arbete. Ett annat exempel på verksamhet som har sin motsvarighet i utlandsstyrkan är den minröjning som utförts i Baltikum. Eftersom de minor som röjs i huvudsak inte placerats ut med anledning väpav en nad konflikt utan som en del i en stats reguljära försvarssystem, kan

minröjningen inte sägas vara ett led i internationell fredsfrämjande

verksamhet. Därmed skall inte heller anställning ske i utlandsstyrkan. Vidare kan inte heller den tjänstgöring som sker exempelvis vid FNhögkvarteret i New York eller vid SHIRBRIG:s planeringsenhet i

Köpenhamn sägas innefatta sådana arbetsuppgifter att anställning i

utlandsstyrkan skall ske.

ll Praktiska åtgärder

De praktiska åtgärder utredningen föreslår har två huvudsyften. Det

första är att så som möjligt skall skadas under tjänstgöringen i ut-

landsstyrkan. Det andra är att de ändå skadas skall så god hjälp som möjligt att återgå till förvärvsarbete och till att i övrigt leva ett aksom

tivt och självständigt liv.

l 1.1 Riskerna inom internationell

fredsfrämjande verksamhet

Riskerna vid fredsfrämjande verksamhet och även vilka skadenivåer

dessa risker leder till har redovisats ovan avsnitt 3. Skadenivåerna

skiljer sig mellan olika anställda. Generellt sett kan meniga grupper av soldater sägas vara de som skadats i störst utsträckning. Observatörer och civilpoliser hade låga skadefrekvenser. De verkligt höga skadetalen

förekom i kontingenten i Bosnien. Under denna styrkas tjänstgöring i

utlandet skadenivån under ett enskilt år motsvarande 4-5 gånger var

högre än vad nivån brukar för de farligaste yrkena i Sverige. An-

vara märkningsvärt är vidare att skadenivåema under utbildningstiden i Sverige är än dubbelt så höga nivåerna i de farligaste yrkena. mer som Innan utredningen går in på vad kan göras för att minska antalet som skador bör frågan skaderiskerna kan antas öka i framtiden eller inte om behandlas. Detta är självklart beroende vilken typ fredsfrämjande av av missioner kan bli aktuella. Det finns dock anledning att peka på som några utvecklingslinjer inom internationell fredsfrämjande verksamhet som kan innebära högre skaderisker. Under de senaste decennierna har antalet mellanstatliga konflikter minskat. Istället har antalet inbördeskrig blivit fler. Detta gör det i sin tur svårare att få allmän acceptans för de fredsfrämjande insatserna, en

vilka kan upplevas partiska. I ett inbördeskrig kan också parterna

som växla, särskilt i stater med politiska strukturer, och den väpnade svaga konfliktens förlopp kan bli svårare att förutsäga. Detta är något som

130 Praktiska åtgärder

kan medföra ökade risker för personalen i fredsfrämjande insatser i framtiden.

I samma riktning talar den nu rådande inriktningen att skapa snabbinsatsförband. Sådana kan visserligen, om rätt använda, kväva kon-

en

flikt i dess linda och därmed innebära att mycket våld och mänskligt

lidande undviks. Den snabba insatsen innebär dock att förberedelserna i

vissa avseenden inte kan bli lika goda som inför sedvanlig insats.

en Detta kan i sin tur medföra större risker i och med att ett godkännande av insatsen kanske inte kunnat uppnås av alla parter i konflikten och att kanske inte ens alla potentiella parter hunnit identifieras.

Ett särskilt problem som både innefattar polisiär och militär personal

är den typ av gendanneriförband diskuterats. Detta skulle innebära som

förband vars kompetens enligt svenska mått ligger mellan det militära

och det polisiära och vars uppgift snarast skulle att gentemot vara agera allmänheten i ett område och inte gentemot de stridande parterna. Detta skulle kunna föra med sig nya typer av svårigheter och typer nya av skaderisker. Särskilt för de poliser idag har mycket låga skadetal som skulle tjänstgöring i gendarmeriförband kunna innebära ökade skaderisker. En slutsats av det ovanstående skulle kunna att Sverige bör vara

iaktta försiktighet när det gäller att delta i fredsfrämjande insatser

av ovannämnda typer. Sverige har emellertid hittills varit ett land drisom

vit på utvecklingen och användandet av trupp i fredsfrämjande insatser.

Mot denna bakgrund finns det anledning att anta att skaderiskema

inom Sveriges internationellt fredsfrämjande verksamhet i vart fall inte

kommer att minska i framtiden. Frågan blir därför i vilken mån detta

kan kompenseras av att den skadeförebyggande verksamheten byggs ut

och effektiviseras.

11.2 Skadeförebyggande verksamhet

De åtgärder som vidtas för att förebygga skador under anställningen

består dels av utbildning, dels praktiska åtgärder för att förebygga

av

arbetsmiljörisker.

1 1.2.1

Utbildning om skaderisker

I den utbildning som föregår tjänstgöringen utomlands för alla anställda

i utlandsstyrkan ingår även utbildning vilka risker för fysiska och om psykiska skador kan förekomma. Syftet med denna utbildning är som

Praktiska åtgärder 131

att de anställda skall kunna känna igen både riskerna och de symtom kan visa sig skada inträffat. Det sistnämnda är särskilt viksom om en tigt när det gäller psykiska skador. I utbildningen ingår även kunskaper i första hjälp och i hur behandlingen psykiska skador går till. av

Utredningen har fått uppfattningen att denna utbildningsverksamhet

bedrivs ambitiöst och utrymme under utbildningstiden. Det finns ges ändå anledning att uppmuntra och stödja verksamheten, särskilt vad gäller risker för psykiska skador. Möjligheten att upptäcka sådana förutsätter kunskaper i den nära kretsen av arbetskamrater, eftersom psykiska besvär fortfarande är något tabubelagt i vårt samhälle och risken skada inte upptäcks därför är stor. att en

l 1.2.2 Arbetsmiljöarbetet

Grunden för arbetsmiljöarbete i Sverige är bestämmelserna i arbetsmiljölagen 1977:1160. Inom Försvarsmakten har osäkerhet rått i fråga i vilken grad arbetsmiljölagen är tillämplig vid utlandsstyrkans om

verksamhet utomlands. skadeförebyggande arbete har alltid före-

kommit, efter att ökad skadefrekvens uppmärksammats har armen en betet intensifierats på senare tid. Mot att arbetsmilj ölagen skulle tillämplig utomlands har anförts vara ett uttalande med detta innehåll i förarbetena. Dock anges i uttalandet att lagen bör tillämpas i möjlig utsträckning vid svenska beskickningar och missioner. Detta utgör ett starkt stöd för att även tillämpa den avseende utlandsstyrkans anställda. Vidare kan åtminstone de regler i arbetsmiljölagen behandlar arbetsmiljöns utformning sägas vara som sådant arbetsgivaren och arbetstagaren hade kunnat avtala om. som

Anställningsavtal i utlandsstyrkan får ha sådan anknytning till

anses en Sverige att svensk lag bör tillämpas för dem oavsett om tjänstgöringen sker utom riket. Detta skulle innebära att åtminstone de bestämmelser i arbetsmiljölagen har civilrättslig karaktär skulle bli tillämpliga som utomlands. Däremot kan dessa bestämmelser aldrig utgöra grund även

för myndighetsingripande, vilket för övrigt utan särskilt avtal eller lik-

nande med den stat där tjänstgöringen sker är uteslutet. Även således starka skäl talar för att arbetsmiljölagen åtom minstone delvis är tillämplig vid fredsfrämjande verksamhet utomlands kan det finnas skäl att förtydliga detta särskilt. De delar av lagen som bör tillämpas är främst 2 och 3 kap. I 2 kap. regleras närmare hur arbetsmiljön skall beskaffad i olika hänseenden, medan bestämvara

melser arbetsgivarens och arbetstagarens allmänna skyldigheter

om finns i 3 kap.

132 Praktiska åtgärder

Utöver detta kan det finnas anledning att tillämpa vissa bestämav melserna i 6 kap. Detta kapitel handlar samarbetet mellan arbetsom givare och arbetstagare och innehåller regler skyddsombud och om skyddskommittéer. Under utbildningstiden i Sverige gäller arbets-

miljölagen utan begränsningar. Detta innebär att skyddsombud skall

finnas, och om de anställda i viss styrka uppgår till minst femtio en

skall skyddskommitté upprättad. Även den samling ett snabb-

en vara

insatsförband gör inför en insats, är tillräcklig för att skyddsombud

skall utses och skyddskommitté tillsättas. Det finns ingen anledning att skyddsombuden och de som ingår i skyddskommittéema inte skulle fortsätta att upprätthålla sina poster utomlands, även befogenom heterna förändras. Mot denna bakgrund bör reglerna om utseende av skyddsombud och skyddskommitté m.m. gälla även vid tjänstgöring i utlandsstyrkan utomlands. De regler, exempelvis den om stoppningsrätt, som innebär befogenhet till åtgärder som har karaktären myndighetsutövning bör av

dock inte gälla. Sammantaget bör 6 kap. 1 6 §§, första stycket

- 6 a §

första och andra andra stycket 8 och 9

satsen samt samt

arbetsmiljölagen tillämpas. I fråga om skyddskommittéerna kommer den föreslagna lösningen att innebära att förfarandet inte regleras. I många fall kan det dock finnas anledning ändå söka ledning i de regler arbetsrniljölagen

att ger.

Att det finns skyddsombud inom utlandsstyrkan har inte bara betydelse i det avseendet arbetsmiljölagen Det innebär också

som anger.

att hanteringen av arbetsmiljöfrågor organiseras samma sätt som i

Sverige och därmed ett sätt de anställda i utlandsstyrkan är

som

vid. Bland det viktigaste när det gäller att förebygga skador är att

vana informationen från dem utför Visst arbete vilka risker det som ett om

medför verkligen når dem bestämmer hur det skall utföras.

som

Därmed kan skyddsombuden ha betydelse informationslänkar

som

mellan de meniga och befälen inom utlandsstyrkan.

Att svensk trupp i vissa fall står under utländskt befäl bör inte för-

anleda någon förändring i skyddsombudens och skyddskommittéer-

verksamhet. nas Även de nämnda bestämmelserna i

om ovan arbetsmiljölagen som huvudregel bör tillämpas, kan emellertid tjänstgöringsförhållandena sådana det i vissa fall inte är fullt möjligt. Det kan därför fin-

vara att

nas anledning att i viss mån begränsa skyldigheten att tillämpa de nämnda bestämmelserna. En lämplig begränsning är att de skall tillämpas om inte tjänstgöringsförhållandena hindrar det. Denna begränsning skall inte tolkas allmän friskrivning. Det bör krävas

som en

Praktiska åtgärder 133

att varje enskilt undantag från tillämpning av arbetsmiljölagen framstår rimligt med hänsyn till den rådande situationen. De

som

skadeförebyggande åtgärderna får dock inte innebära att inte Sverige kan uppfylla sina åtaganden.

l 1.2.3 Särskilda insatser för att minska skaderiskema

Det praktiska arbetsmiljöarbetet kommer naturligtvis att färgas förav hållandena platsen. Fredsfrämjande missioner genomförs i områden där de vanliga samhällsfunktionema störts av en väpnad konflikt eller

uppladdning inför sådan. Självklart kommer de moment som

en en ingår i tjänstgöring i utlandsstyrkan ofrånkomligen att innefatta rislctagande. Dessutom kan olika faktorer innebära att vissa arbetsmoment inte kan utföras med all den försiktighet som vore önskvärd. Ett exempel på detta är minröjning måste utföras för att som få ut hamnat inom minerat område. Särskilt om en person som är skadad kan dennes liv och hälsa motivera ett högre personen risktagande. När det däremot gäller exempelvis minröjning som sker utan särskild anledning till tidspress, finns det ingen anledning att inte vidta alla rimliga säkerhetsåtgärder. Med hänsyn till de stora kostnader Försvarsmakten drabbas av vid allvarligare skador eller dödsfall i utlandsstyrkan finns det anledning att anta att de läggs ned på skadeförebyggande arbete kan resurser som medföra åtminstone motsvarande besparingar. Det kan dock finnas skäl

att göra engångssatsning under treårsperiod i syfte att skapa ökad

en en medvetenhet på alla nivåer betydelsen ett målmedvetet arbetsom av

miljöarbete för att förebygga eller begränsa riskerna för personskador.

Enligt utredningens uppfattning är det rimligt att 10 miljoner kronor satsas under treårsperioden för dessa ändamål.

Vilka specifika insatser dessa medel skall användas till bör bestäm-

närmare Försvarsmakten. I fråga utlandsstyrkans verksammas av om het kommer dock arbetet med att förebygga risker att till stor del innefatta andra åtgärder än vid arbetsplatser i Sverige. Under tjänstgöring utomlands handlar ofta undvikande av risker om att välja det handlingsmönster i given situation innebär de minsta en som

riskerna. Att tillgänglig information olika inträffade riskmoment

om samlas in och struktureras skulle kunna värdefullt vid planering vara

och genomförande fredsfrämjande uppgifter. En sådan

av kunskapsbank skulle bli särskilt användbar den innehöll om information även från andra länder deltar i fredsfrämjande som insatser.

134 Praktiska åtgärder

11.3 Urvalets

betydelse

När det gäller att förebygga och undvika skador hos personalen i fredsfrämj ande insatser kan inte förbigå urvalets betydelse. Självklart är

man det viktigt vilka egenskaper de deltar i mission har, både för som en den egna säkerheten och för arbetskamratemas. Som konstaterats tyder mycket på att skadefrekvensen i utlandsstyrkan är högst bland de meniga soldaterna. Detta är också den grupp som har den lägsta genomsnittsåldem. Det finns anledning att anta att livserfarenhet hjälper den enskilde att känna igen och undvika riskfyllda situationer. Åldern och erfarenheten har också särskild betydelse det gäller när

de psykiska skadorna. Den allmänna uppfattningen är att äldre har

lättare att hantera psykiska trauman och därmed löper mindre än yngre risk att skadas av de upplevelser är oundviklig följd delsom en av tagande i en fredsfrämjande insats. Slutsatsen i detta avseende blir att särskild vikt bör läggas vid de sö-

kandes omdöme och personliga mognad vid anställning i utlands-

styrkan. Vad gäller de psykiska skadorna är de anställdas psykosociala situation särskilt viktig. Problem på det personliga planet försvinner inte för att man avlägsnar sig från dem i rummet, tvärt Det snarare om. finns skäl att tro att utlandsstyrkan kan locka exempelvis personer som i samband med en separation känner behov av att förändra sin livssituation. Sådana personer löper särskilt stora risker att inte klara de psykiska påfrestningar en tjänstgöring inom ramen för ett freds-

främjande uppdrag innebär. Det är därför viktigt att utredningen om de

sökandes psykosociala situation är tillfredsställande i samband med uttagningen av dem som skall anställas i utlandsstyrkan. Ytterligare en fråga är i vilken grad återkommande tjänstgöring i utlandsstyrkan bör få förekomma. Generellt sett kan det sägas vara olämpligt att någon tjänstgör vid upprepade tillfällen i internationell fredsfrämjande verksamhet och det bör särskilt undvikas att någon åker ut flera gånger i följd. Någon absolut regel kan visserligen inte upp-

ställas. Det finns dock anledning att vid uttagningen särskilt

vara uppmärksam på farorna med upprepad tjänstgöring under lcrigsliknande eller annars extrema förhållanden. Vad också bör undvikas är att som

man gör anställning i fredsfrämjande insatser till särskild karriär och

en åker ut gång efter annan. För att undvika att vissa inte försöker få annat arbete förutom tjänstgöringen i utlandsstyrkan kan det vara av betydelse att de sökande anger sina framtidsplaner i samband med uttagningen. Detta gäller sär-

Praktiska åtgärder 135

skilt dem är och nyss lämnat värnpliktstjänstgöringen. Det som unga

bör i första hand de kan presentera rimliga och någorlunda

vara som preciserade planer för det framtida yrkeslivet kommer i fråga för som

anställning. En uppgift i detta avseende kan också vara betydelsefull

när det gäller att rehabilitera en anställd som skadats under tjänstgöringen i utlandsstyrkan, den naturligtvis inte bindande när även om är det gäller bedömningen av lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Dessutom kan uppgift den sökandes yrkes- och utbildningsplaner bidra till en om utredningen vid bestämmande arbetsskadelivränta i de fall en skadad av och ännu inte påbörjat studier eller inträtt i yrkeslivet. är ung

I detta sammanhang finns slutligen anledning att ta de problem

upp med rekrytering kan uppkomma efter att Sverige under ett antal år som deltagit i riskfylld och krävande insats, som exempelvis den i Bosen nien. Sveriges befolkning är inte större än att intresset för tjänstgöring i utlandsstyrkan mattas I sådant fall, som får anses vara övergående i av. den mån konflikten är det, är det viktigare att de anställs i utlandssom

styrkan har den mognad, det omdöme och den psykosociala situation

erfordras än att undvika återanställningar av tidigare anställda. som

11.4 Rehabilitering av skadade

Vad behandlas nedan är de åtgärder skall vidtas för att lindra som som följderna sjukdomar och olycksfall. Rehabiliteringen av de som av skadats under tjänstgöring i utlandsstyrkan innehåller två moment, dels den medicinska rehabiliteringen, dels den sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

1 1.4.1 Den medicinska rehabiliteringen

I anställningsförmånema för anställd i utlandsstyrkan ingår även fri en sjukvård och i viss utsträckning tillgodoses behovet av sjukvård inom för Försvarsmaktens verksamhet samt inom för den fredsramen ramen främjande missionen. Vid svårare skador är det emellertid inom den allmänna hälso- och sjukvården som den medicinska rehabiliteringen sker. En särskild fråga i detta hänseende Försvarsmakten bör kunna är om bidra med att täcka kostnader för vård går utöver vad som erbjuds som den allmänna hälso- och sjukvården. Det skulle kunna röra sig genom antingen särskild Specialistvård eller att kunna förkorta en om om vårdtid att kunna få exempelvis operation till stånd snabbare. genom en

136 Praktiska åtgärder

Kostnaderna för detta skulle kunna täckas antingen direkt eller genom

att särskild sjukförsäkring tecknas för de anställda i utlandsstyrkan.

Ett starkt skäl för Försvarsmakten att täcka kostnader nämnd av nu typ är att kostnadema för den sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringen i förlängningen skulle kunna bli lägre. Detta bör därför inte möta något principiellt hinder. Om denna typ kostnader skall täckas av

genom särskild försäkring eller ej, får dock

anses vara en arbetsgivarfråga.

l 1.4.2 Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar

Sedan den l januari 1997 har Försvarsmakten ett rehabiliteringsansvar för alla som varit anställda i utlandsstyrkan och skadats efter år som 1992. Ansvaret innebär att Försvarsmaktens skall till att de rehabilise teringsuppgifter som åvilar en arbetsgivare enligt 22 kap. lagen om allmän försäkring fullgörs. Ansvaret fråntar inte den skadades even-

tuella arbetsgivare dennes ansvar för rehabilitering den skadade.

av Att Försvarsmakten bör ha ansvaret för rehabilitering de tidigare av anställda i utlandsstyrkan är inte ifrågasatt. Däremot kan det ifrågasättas om det sätt på vilket ansvaret reglerats är ändamålsenligt.

Som redovisats ovan vilar en arbetsgivares rehabiliteringsansvar

gentemot en anställd på lagen om allmän försäkring och arbetsmiljölagen, samt kompletteras lagen anställningsskydd. av om Det rehabiliteringsansvar Försvarsmakten har mot dem som tidigare varit anställda i utlandsstyrkan men som inte är fast anställda inom Försvarsmakten består endast av reglerna i en av dessa lagar, nämligen lagen om allmän försäkring. Det är inte heller möjligt att låta Försvarsmaktens ansvar omfatta hela den rättsliga grunden för en arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Detta talar för att en annan lösning än den valda är att föredra. Till saken hör också att reglerna i 22 nu

kap. lagen om allmän försäkring är relativt nyligen tillkomna och under

översyn. Detta leder till en osäkerhet för utredningen i och med att det kan vara svårt att förutse innehållet i det rehabiliteringsansvar som åläggs Försvarsmakten om det knyts till reglerna i 22 kap. lagen om allmän försäkring. Sammantaget finner utredningen att regleringen Försvarsmaktens av

rehabiliteringsansvar bör frikopplas från nuvarande lagstiftning och

istället definieras i särskilda regler. Vilka frågor är det då behöver som regleras för att Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar skall bli tydligt och genomförbart

Praktiska åtgärder 137

Den första frågan är självklart vilka åtgärder Försvarsmakten som

skall genomföra för att den skadade skall rehabiliteras socialt och

arbetslivsinriktat. En särskild fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning Försvarsmaktens åtgärder skall kunna innefatta direkt ekonomiskt stöd. Vidare krävs också definition Försvarsmaktens en av i de fall då den skadade inte kan återgå till förvärvsarbete eller ansvar då skadan haft allvarliga konsekvenser vilka dock inte påverkar

förvärvsförmågan. En betydelsefull fråga, som särskilt aktualiserats

under utredningens arbete, är hur Försvarsmaktens rehabiliteringsarbete bör organiseras. Hur länge Försvarsmaktens bör kvarstå bör ansvar också bestämmas. Slutligen bör Försvarsmaktens förhållande till andra också har för rehabiliteringen definieras, samt i vilken som ansvar

utsträckning Försvarsmaktens åtgärder bör påverka andras.

l 1.4.3 Aktivt uppsökande verksamhet

En grundläggande fråga innan utredningen går in på vilka åtgärder

Försvarsmakten skall vidta är i vilken utsträckning den skadade skall skyldig att delta i rehabiliteringen och över huvud taget samarbeta vara med Försvarsmakten. Om den skadade inte längre är anställd har Försvarsmakten inte den beordringsrätt som ligger i arbetsgivare-

arbetstagareförhållandet. Dock gör det förhållandet att den skadade

tidigare varit anställd att Försvarsmakten kan ha betydligt aktivare en inställning Den skadade skall således inte själv behöva påän annars. fordra olika åtgärder eller ta andra liknande initiativ. Försvarsmaktens

attityd bör enligt utredningens uppfattning uppsökande och er-

vara bjudande och den skadade kan, han eller hon inte uttryckligen proom ofta ha godtagit de åtgärder Försvarsmakten erbjuder. testerar anses Inte i de fall den skadade avböjer hjälp från Försvarsmakten bör ens Försvarsmakten befrias från sitt I sådant fall kan det finnas anansvar. ledning att kontakter tas med andra myndigheter, vilka förfogar över möjligheter att få igång rehabiliteringen, exempelvis försäkringskassan och arbetsförmedlingen och på så vis åstadkomma att den skadade tillgodogörs de följer Försvarsmaktens ansvar. Vad som resurser som av innebär självfallet inte att den skadades inställning inte nu sagts egen

skall ett stort utrymme vid genomförandet av rehabiliterings-

ges

åtgärdema. Alla åtgärder måste planeras och genomföras i samråd med

den skadade.

138 Praktiska åtgärder

l 1.4.4 Arbetslivsinriktad

rehabilitering

Det första steget i rehabiliteringsprocessen utredning behovet är en av av åtgärder för att den skadade skall återfå full arbetsförmåga eller för att förstärka den skadades möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete. Denna utredning skall göras i samråd med den skadade och bör inledas så tidigt möjligt så att den medicinska som rehabiliteringen kan samordnas med den sociala och arbetsmarknads-

mässiga. Det är lämpligt att utredningen resulterar i skriftlig plan,

en vilken kan upprättas med ledning bestämmelserna i 22 kap. lagen av om allmän försäkring. De huvudsakliga formerna för arbetslivsinriktad rehabilitering

kommer att vara arbetsträning och utbildning. Arbetsträning innebär att

den skadades förmåga att klara ett arbete han eller hon redan före skadan hade kompetens för Detta kan ofta ske inom övas upp. ramen för Försvarsmaktens verksamhet, vilken spänner över ett stort fält. I de fall lämplig arbetsträning inte kan anordnas inom Försvarsmakten bör kontakter med myndigheter eller andra där träningen skulle kunna genomföras förmedlas. Viktigare för att den skadade skall kunna återgå till förvärvslivet är kanske ändå utbildning som syftar till att höja kompetensen till en sådan nivå att den skadade trots eventuellt kvarstående funktionshinder blir attraktiv på arbetsmarknaden. Utbildningens betydelse accentueras av att många av de anställda i utlandsstyrkan är och ännu inte unga

hurmit skaffa sig den utbildning de tänkt. Även för dem redan har

som en utbildning kan en ny bli nödvändig om skadan förhindrar arbete inom det område där den skadade tidigare arbetat. Utredningen anser mot bakgrund det anförda att Försvarsmakten av bör kunna ekonomiskt stöd till utbildning motiverats eller ge en som av förlängts till följd av skadan. Utgångspunkten bör att den skadade vara i vart fall inte skall försättas i en sämre ekonomisk situation än han om eller hon kunnat fullfölja sina ursprungliga utbildnings- eller yrkesplaner. Med hänsyn till samhällets utveckling kommer det i praktiken inte sällan att krävas längre utbildningar på universitetsnivå. Ibland kan då

frågan uppkomma om den utbildning den skadade önskar är rimlig

både i förhållande till kostnader och den skadades förutsättningar. Detta visar ytterligare på betydelsen att den söker anställning i utav som landsstyrkan i samband med antagningen sina framtidsplaner. anger

Praktiska åtgärder 139

Mot bakgrund vad angetts då kan rimligheten i den skadades av som önskemål om utbildning bedömas. Både under den tid arbetsträning och utbildning pågår och sedan den skadades kompetens höjts sådana åtgärder bör Försvarsmakten genom förmedla kontakter med andra myndigheter och organisationer som förfogar över insatser kan underlätta den skadades återgång till som arbetslivet. I de fall skadan lett till ett fysiskt handikapp kan den skadade vara i behov hjälpmedel för kunna återgå till att försörja sig förav genom värvsarbete och för att kunna leva ett aktivt och självständigt liv.

Försvarsmakten bör i dessa fall inte ensamt bekosta hjälpmedlen i den

mån sådana kan erbjudas på annat sätt inom samhället. Däremot kan det finnas anledning för Försvarsmakten att förbättra den skadades

situation att bistå med medel så att hjälpmedel särskild art

genom av eller kvalitet kan anskaffas. En särskild fråga är i vilken utsträckning rehabiliteringen bör leda till anställning i Försvarsmakten. Målet med rehabiliteringen bör vara att den skadades kompetens höjs så att han eller hon kan få tillfredsställande arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det får inte förekomma att Försvarsmakten väljer att anställa någon för att på så sätt in kostnaderna för en rehabilitering. spara

l 1.4.5 Social rehabilitering

Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar skall inte enbart inriktat på vara att den skadade skall återfå så god förvärvsförmåga som möjligt. Den sociala rehabiliteringen är minst lika viktig. Ett uttryck för detta är att Försvarsmaktens på intet sätt upphör om sådan utredning som ansvar nämnts visar att den skadade inte kunna återgå till förvärvsovan anses arbete. I sådant fall skall Försvarsmaktens insatser inriktas på att stödja

den skadades möjligheter att leva ett aktivt och självständigt liv. Insatkan röra sig allt från att bistå den skadade med hjälpmedel till

serna om att möjliggöra kontakter med jämnåriga och till att hjälpa den skadade att utöva olika intressen. Motsvarande skall gälla den skadade drabbats allvarliga men, om av vilka dock inte hindrar att han eller hon bibehåller eller skaffar sig ett heltidsarbete. Många har exempelvis kontorsarbete kan utan alltför som

stora svårigheter klara det även de blir rullstolsbundna. Försvars-

om maktens insatser kan i så fall gå ut på att stödja den skadades möjligheter till meningsfull fritid. en

140 Praktiska åtgärder

11.4.6 Hur länge skall rehabiliteringsansvaret gälla

Rehabiliteringsinsatsema enligt lagen om allmän försäkring begränsas i princip till ett års tid med hänsyn till reglerna rehabiliteringsom

penning. Vissa möjligheter till förlängning finns dock.

Enligt utredningens uppfattning bör Försvarsmaktens rehabiliterings ansvar bestå betydligt längre och tre år får rimlig gräns. anses vara en

Emellertid kan inte ens det anses vara tillräckligt i vissa fall. Vid vissa svårare skador kan arbetsträning m.m. ta särskilt lång tid i anspråk. Det

kan också förekomma att den utbildning som ansetts lämplig tar längre tid än tre år. Det bör därför finnas möjlighet att utsträcka ansvaret ytterligare två år om särskilda skäl föreligger. Inte heller detta skall dock ses som en yttersta gräns i annat avseende än att den skadade inte kan begära att Försvarsmakten utsträcker sina insatser längre. När skall då tidsfristen för Försvarsmaktens börja löpa Att ansvar låta tidsfristen löpa från tidpunkten för skadan är inte lämpligt med

hänsyn till hur olika lång tid som kan krävas för att en skadad skall bli

så medicinskt återställd att rehabiliteringen kan påbörjas. Tidsfristen bör därför räknas från och med den tidpunkt då de faktiska rehabiliteringsåtgärdema kan inledas. När denna tidpunkt inträffar får avgöras från fall till fall. Att regeln för hur länge Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar byggts upp detta sätt innebär att utredningen vilka av åtgärder som är lämpliga kommer att genomföras innan tidsfristen börjar löpa.

11.4.7 Samarbete med andra rehabiliteringsansvariga

Vid sidan av Försvarsmakten finns myndigheter och andra har som ansvar för rehabiliteringen av en skadad. I de flesta fall är deras inbördes samarbete reglerat och beroende vilken egenskap den skadade av har, till exempel som arbetstagare. Att någon skyldighet för de andra inblandade att samarbeta med Försvarsmakten inte följer Försvarsav maktens rehabiliteringsansvar, hindrar inte att Försvarsmakten åläggs

att samarbeta med exempelvis försäkringskassan och länsarbets-

nämnden. Med hänsyn till att även dessa myndigheter har för ansvar rehabilitering och att Försvarsmaktens insatser kan främja rehabiliteringen borde inga hinder möta för samarbetet.

Särskilt när det gäller utredningen om den skadades behov

av insatser och den planering som genomförts kan det finnas anledning till

samarbete med försäkringskassan.

Praktiska åtgärder 141

I de fall den skadade har arbetsgivare än Försvarsmakten, en annan därmed också har för rehabilitering, skall Försvarsmaktens som ansvar

arbetsuppgifter huvudregel samordnas med arbetsgivarens. I de

som fall arbetsgivaren bidrar till att den skadade får tillfredsställande reen habilitering kan Försvarsmaktens åtgärder begränsas till kontroll att en så sker. I vissa fall, till exempel då arbetsgivarens rörelse har liten om-

fattning ñnns kanske inte förutsättningarna för en tillfredsställande rehabilitering. Detta kan anledning för Försvarsmakten att ta ett vidare ge Meningen är dock inte att den skadades eventuella arbetsgivare ansvar. skall kunna dra fördel Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar. av

l 1.4.8 Uppfölj ande verksamhet

För rehabiliteringsåtgärder skall kunna bli effektiva krävs att in-

att för att den skadade skall återfå förvärvsförmågan m.m. sätts in satserna så tidigt möjligt. Det är avgjort för sent att inleda utredningen när som det medicinska rehabiliteringen är slutförd. Insatserna bör därför in-

ledas så fort det finns anledning att anta att någon som skadats kommer

att få bestående eller skadan annars är av allvarlig art. men En särskild fråga är i vilken omfattning det kan sägas ligga på

Försvarsmakten att utreda de tidigare anställda i utlandsstyrkan tätt om

skador under tjänstgöringstiden vilka omfattas rehabiliterings-

av Sådan utredning sker redan i dag de återträffar SWEansvaret. genom

DINT genomför cirka ett år efter att tjänstgöringen avslutats. Enligt de

erfarenheter gjorts vid dessa återträffar är det i huvudsak de som

psykiska problemen riskerar att förbli oupptäckta. Detta

som

aktualiserar frågan det kan tillräckligt med en uppföljning

om anses sker efter så kort tidsrymd ett år. som en pass som

Enligt utredningens uppfattning borde den tidsrymd inom vilken det

åligger Försvarsmakten att undersöka att de tidigare anställda inte drabbats några skador till följd anställningen sträckas ut väsentav av ligt och omfatta fem år. Den tillämpade modellen får i huvudsak ändamålsenlig. nu anses Åtminstone någon gång under de fem åren bör personlig kontakt tas

med samtliga tidigare anställda, lämpligen återträffar som nu. genom Emellertid kan det finnas anledning att i större utsträckning anpassa

den uppföljande verksamheten till förhållandena under

omfattningen av tjänstgöringen. Mot bakgrund vad framkommer under hemav som

komstsamtalen kan bedömning göras den anställde upplevt

en av om

sådant kan upphov till psykiska efterreaktioner. Omfattningen

som ge de vidare kontakterna bör avgöras av vad den anställde varit utsatt av for. I fråga dem upplevt sådant som typiskt sett medför stor om som

142 Praktiska åtgärder

risk för psykiska eñerreaktioner, bör personliga kontakter ske relativt

ofta. Däremot kan undersökningen kanske helt underlåtas i fråga

om

dem haft oproblematisk tjänstgöring inom ett relativt lugnt

som en om-

råde. Dock bör det avseende alla ske skriftlig uppföljning i enkät-

en

form mot slutet femårsperioden. I samband med detta bör även för-

av nyad information ges om vilket stöd Försvarsmakten kan ge.

I de fall personlig kontakt bör ske med hänsyn till den enskildes tjänstgöringsförhållanden, bör sådan endast kunna frångås det finns

om särskilda skäl, exempelvis att det ändå är känt för Försvarsmakten att den tidigare anställde inte har några problem eller personlig kontakt om

är ogenomförbar därför att den enskilde flyttat utomlands eller undanbett sig alla kontakter med Försvarsmakten. Idag tas särskilda kontakter

med alla dem som inte kommer till återträffama och inte heller anger

något godtagbart skäl för att inte komma, bröllop eller begravning

som

i familjen. För den som vill dölja att han eller hon drabbats psykiska

av

problem och därför inte vill gå på återträff, kan det dock ligga nära

en

till hands att ange ett s.k. godtagbart skäl oavsett detta är sant.

om

I detta sammanhang finns det särskild anledning att betona värdet i

de insatser görs ideella organisationer, bl.a. organisationer för som av

de tidigare anställda, som Kamratföreningen Bataljonen. Det kan t.ex. ibland vara lämpligt att Försvarsmakten tar hjälp sådana organisa-

av

tioner för att kunna fullgöra kontrollansvaret. Den drabbats

som av

psykiska problem kan ha lättare att anförtro sig tidigare kamrat än

en åt en företrädare för Försvarsmakten. Organisationer detta slag kan av

även ge värdefullt stöd på längre sikt kontaktmöjligheter och

genom kamratstöd dem har kvarstående psykiska besvär. som

l 1.4.9 Försvarsmaktens

rehabiliteringsorganisation

På samma sätt vad gäller arbetsgivamas allmänna rehabiliterings-

som ansvar bör det särskilt föreskrivas att Försvarsmakten skall ha på en

lämpligt sätt organiserad rehabiliteringsorganisation for att det

ansvar som beskrivits ovan skall kunna genomföras.

Det finns emellertid anledning att på punkt precisera hur organi-

en

sationen bör se ut. På det individuella planet kommer rehabiliteringen

med nödvändighet att involvera rad olika moment och rad en en kontakter med de inblandade. Vidare har det kommit till utredningens

kännedom att de skadade ofta har behov ytterligare hjälp utöver den

av

som kan betecknas som rehabilitering. Många upplever det svårt

som

eller påfrestande att bevaka sin rätt i ersättningsfrågor medan de

exempelvis ligger på sjukhus. Vidare kan vissa andra angelägenheter

Praktiska åtgärder 143

egentligen är att personliga behöva åtgärdas under tiden som anse som för den medicinska rehabiliteringen. Det kan röra sig om lån som behöver läggas eller att den skadade behöver skaffa bostad, om en ny

m.m. Slutsatsen är att särskild bör utses har huvudansvaret en person som för den skadade får det stöd och den hjälp behövs. Detta inneatt som bär inte och skall utföra allt det åligger att en samma person som Försvarsmakten utan endast att denna skall till att åtgärderna person se utförs. En sådan skulle få samordnande funktion som egentperson en ligen inte motsvaras någon existerande funktion inom den av nu offentliga förvaltningen. Det finns därför anledning att undvika redan etablerade beteckningar kontaktperson Enligt utredningens som m.m. uppfattning kan lämplig beteckning vara koordinatör. en En koordinatör bör utses för anställd eller tidigare anställd i uten landsstyrkan så fort det står klart att den anställde skadats under anställningstiden och det kan antas att skadan kan leda till bestående funktionshinder eller är allvarlig art. annars av

Koordinatörens grundläggande bör att till att

ansvar vara se

Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar genomförs. För att detta skall

kunna ske kan det också krävas att koordinatören stödjer den skadade

så att han eller hon får den vård och behandling eller de hjälpmedel behövs. Det kan till exempel röra sig att kontakter med

som om genom sjukvården till att den skadade får vård är lämplig i se en som förhållande till de framtida möjligheterna till rehabilitering. Det bör också åligga koordinatören att sköta kontakterna mellan Försvarsmakten och den skadade samt hans eller hennes anhöriga. Vidare bör koordinatören stödja både den skadade och hans eller hennes anhöriga så de får den ekonomiska ersättning kan utgå med att som

anledning skadan. Inte minst detta är viktig uppgift. För den

av en skadade kan den trygghet ligger i god ekonomisk kompensation som en

betydelsefull. Dessutom torde de nödvändiga kontakterna med

vara myndigheter och andra, vilket skulle ta den skadade mycket lång tid och kräva mycket kraft, i de flesta fall kunna klaras av enkelt och smidigt. Med den ekonomiska ersättning kan utgå all typ av som avses ersättning det finns rimlig grund att anta att den skadade har rätt som

till, inklusive ersättning privata försäkringar och rent privaträttsliga

ur

skadestånd. I de fall den skadade behöver juridiskt biträde bör

koordinatören kunna hjälpa den skadade att utnyttja rättshjälp,

rättsskydd och liknande. Slutligen bör det ligga på koordinatören att hjälpa den skadade med

sådana personliga angelägenheter inte kan anstå och som den

som

skadade till följd sitt tillstånd inte skäligen kan klara själv. Det kan

av

144 Praktiska åtgärder

som angivits ovan bland annat röra sig att bistå vid omläggning

om av lån eller med att skaffa den skadade bostad. en ny

1 1.5 Krisstöd

Att ge psykosocialt stöd till de anhöriga till anställda i utlandsstyrkan

som skadats eller dödats under tjänstgöringen ingår i dag i Försvars-

maktens rutiner. Huvudregeln är att någon de högre befälen vid

av en näraliggande enhet inom Försvarsmakten personligen, tillsammans med präst, kurator eller liknande, överbringar det tragiska beskedet till de anhöriga. I samband med detta lämnas även information vilket om psykosocialt stöd Försvarsmakten kan erbjuda i fortsättsamt vem som

ningen kommer de anhörigas kontaktperson.

att vara

Den grundläggande tanken är att Försvarsmakten skall kunna

er-

bjuda de anhöriga kiisstöd i den mån de efterfrågar det. Om de istället väljer att vända sig till den allmänna sjukvården vidtar Försvarsmakten inga ytterligare åtgärder.

Försvarsmaktens program för krisstöd förefaller ambitiöst och

ändamålsenligt. Några punkter kan dock diskuteras. fram-

Som ovan hållits i avsnitt ll.4.3 bör Försvarsmaktens attityd gentemot dem som skadas bli mera aktivt uppsökande och erbjudande. Samma förhållningssätt bör prägla bemötandet de anhöriga. Den koordinatör av som

utses för den skadade har viktiga uppgifter också när det gäller att tillse

att de anhöriga fått det stöd de behöver, även efter den första chocken. Inom den allmänna sjukvården betonas att det psykosociala stödet

måste lämnas i ett samarbete mellan hälso- och sjukvårdsmyndigheter å

ena sidan och de sociala myndigheterna å den andra. Detta samarbete genomförs för att de är i behov krisstöd skall få ett så bra stöd som av som möjligt. Försvarsmakten bör på motsvarande sätt söka att i samför-

stånd med de berörda utforma ett så bra psykosocialt stöd möjligt,

som

varvid möjligheten till samverkan med andra myndigheter bör tas till

vara. Försvarsmakten bör dessutom ha möjlighet ekonomiskt bidrag att ge till fortsatt psykosocialt stöd till anhöriga behöver det

som se vidare

avsnitt 12.5.

12 Ekonomiska åtgärder

De ekonomiska åtgärder utredningen föreslår syftar till att den anställde i utlandsstyrkan vid personskada skall få god ersättning både vad en en inkomstförlusten och den ideella skadan. avser Enligt direktiven skall utredningen belysa möjligheten att helt eller delvis införa ett särskilt systern for ersättning till anställda drabbas som skada leder till bestående arbetsoförmåga. Emellertid är de nu av som

gällande ersättningssystemen av s.k. rättighetskaraktär. Ett nytt system skulle praktiskt sett enbart kunna skapas vid sidan dem och med av-

av räkning for vad kan utgå enligt de allmänna systemen. Till saken som

hör också att inte obetydlig del ersättningen utgår på grund av

en av kollektivavtal. Mot denna bakgrund avstår utredningen från att föreslå särskilt system for ersättning för skador innebär bestående nedett som sättning arbetsförmågan. Utredningens förslag till ny utformning av av Statens riskgaranti med förstärkning för de svårast skadade tillgodoser

emellertid samma syfte.

Är vid

12.1 ersättningen personskada tillräcklig

Vid analysen ersättningen för personskada är tillräcklig har ut-

av om redningen sett sig nödsakad att bortse från att två till synes lika allvarliga skador kan olika ersättning beroende på vilken typ av ge ersättning är i fråga. Utredningen har istället inriktat sig på att som identifiera och fylla luckor i det ekonomiska skyddsnätet så att ingen skadad skall kunna stå utan rimlig ersättning.

12. l Inkomstforlust

Den största delen den ersättning utgår på grund av ekonomisk av som förlust vid personskada är ersättningen för inkomstförlust. Sådan en

146 Ekonomiska åtgärder

ersättning utgår såväl för det initiala sjukdomsförloppet ned-

som, om

sättningen av förvärvsförmågan blir permanent, i form livränta.

av Enligt svensk skadeståndsrätt skall den skadade ha full ersättning för både inträffad och framtida inkomstförlust. Att bestämma vilken inkomst en person skulle ha fått i framtiden personskada inte om en inträffat är vanskligt. Det kan dock ifrågasättas tillräcklig hänsyn om

tas till den inkomstutveckling den skadade skulle ha kunnat få, särskilt

om han eller hon är ung.

Vad gäller de allmänna försäkringssystemen utgår inte full ersättning för det initiala sjukdomsförloppet. Som ett led i de årens

senare budgetsaneringar har sjukpenningen sänkts och inte längre ger ersättning för hela inkomstförlusten. Dessutom har karensdag införts. en

Det saknas anledning att här ifrågasätta denna ordning.

Vad som däremot kräver särregler är de situationer där anställd en eller tidigare anställd i utlandsstyrkan riskerar att stå utan ersättning för inkomstförlust som sammanhänger med skada under tjänstgöringen. Detta skulle kunna inträffa i två specifika situationer. Den första hänger samman med de grundläggande förutsättningama

för att erhålla en sjukpenninggrundande inkomst i samband med tillfällig anställning. Enligt huvudregeln krävs att den tillfälliga anställ-

ningen varar minst sex månader. För att den enskilde efter denna period

skall få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst krävs att han eller

hon uppfyller vissa villkor, såsom att t.ex. ställa sig till

arbetsmarknadens förfogande. Redan detta kan problem. Många

ge av de anställda är och har för avsikt att påbörja studier efter unga tjänstgöringen. Viktigare är dock att det förekommer väsentligt kortare tjänstgöringstider i utlandsstyrkan månader. Enligt 7 § förordningen än sex om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten kan anställning endast avse utbildningstiden, dvs. två till fyra veckor. Kortvariga anställningar kan också bli aktuella inom för de ramen snabbinsatsstyrkor som kommer att införas under 1998. Det kan bli

fråga om väsentligt kortare anställningstider än de månader

sex som nu är huvudregel för förbandsmissioner. Att de anställda i utlandsstyrkan i vissa fall inte har rätt att få räkna

inkomsten i utlandsstyrkan grund för sjukpenninggrundande in-

som komst kan ge särskilda problem, eftersom många de anställda saknar av tidigare anställning och inte har någon sjukpenninggrundande inkomst registrerad, när de börjar sin anställning i utlandsstyrkan. Den andra situationen beror på att sjukpenning utgår på grund av

den sjukpenninggrundande inkomst föreligger då blir

som en person sjukskriven, inte då sjukdomen uppkom. De anställda i utlandsstyrkan

Ekonomiska åtgärder 147

löper särskilda risker att drabbas psykiska efterreaktioner. Erfaren-

av

heten vid handen att den drabbats psykiska problem ofta

ger som av

kan länge utan att insatser genomförs för att komma till rätta med problemen. Därmed finns det risk att den enskilde hinner förlora en sjukpenninggrundande inkomst han eller hon tidigare haft.

När det sedan gäller den ersättning utgår om nedsättningen av som arbetsförmågan är permanent är det avgörande betydelse om en mer av arbetsskada föreligger eller inte. Om så är fallet, utgår ersättning i princip motsvarande inkomstbortfallet. Även här kan det ifrågasättas om ersättningen verkligen täcker även den inkomstutveckling som normalt

hade kunnat påräknas.

12. l Ideell ersättning

Frågan nivåerna för den ideella ersättningen vid personskada har

om på år. År 1995 lade Kommittén ideell skada fram sitt utretts senare om slutbetänkande, SOU 1995:33, Ersättning för ideell skada vid

personskada. Bakom utredningen låg flera uttalanden riksdagen att

av det fanns skäl ifrågasätta den ideella ersättningen vid att om

personskada verkligen gav en tillräcklig kompensation.

I sitt ställningstagande till ersättningsnivån tillräcklig orde

om var

kommittén bland annat jämförelser med andra europeiska länder. Slut-

att den ersättning utges i Sverige förhållandevis låg. satsen var som var Den svenska ersättningen inte lägst avsevärt lägre än den i de var men

länder hade de högsta ersättningama. Vidare jämförelsen vid

som gav handen skillnaderna i förhållande till andra länder blev större allatt varligare skadan I Sverige utgavs vid lindrigare skador och var. mer

mindre vid allvarligare skador än i andra länder.

Kommitténs förslag innebär att skadestånden för ideell skada bör

höjas betydligt när det gäller de allvarligaste skadorna. En viss höjning

ansågs också motiverad i fråga de skador inte fullt så allom som var varliga, medan ersättningsnivån för skador lindrig natur borde vara av oförändrad. Höjningen ersättningen borde göras avseende ersättav ningsposten lyte och och 50 procent till dem fått de men vara som allvarligaste skadorna. Från Justitiedepartementet har inhämtats att lagstiftning i detta avseende tidigast kan träda i kraft den 1 juli 1999.

Även ovannämnda förslag genomförs skulle Sverige på intet sätt

om

inta någon tätposition bland de europeiska staterna avseende ersättning

för ideell skada. Den maximala ersättningen skulle uppgå till ca. en miljon kr, vilket skall jämföras med tre miljoner kr i Irland och uppåt

fem miljoner kr i Italien.

148 Ekonomiska åtgärder

12.2 Spärregler mot luckor i socialförsäkringssystemet

Som konstaterats kan anställda i utlandsstyrkan under vissa förutsättningar komma att stå utan rimlig ersättning för förlorad inkomst i sam-

band med sjukdom som innebär nedsättning forvärvsfönnågan.

av

Idag finns en särskild skyddsregel i 19 § förordningen förmåner

om

till anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Denna regel

ger

dock inget fullgott skydd i förhållande till de luckor konstaterats

som ovan, eftersom ersättningen utgår bara vid skada eller sjukdom är som att anse som en arbetsskada och som inträffat utomlands eller vid resa till eller från utlandet. Dessutom utgår ersättningen endast under en begränsad tid. Vad gäller de anställda som på grund kort anställningstid eller av

annars inte kvalificerar sig för sjukpenninggrundande inkomst bör

frågan lösas genom att den anställde alltid får den ersättning skulle som ha utgått om lönen i utlandsstyrkan varit sjukpenninggrundande. Det bör därför föreskrivas att Försvarsmakten alltid skall utge ersättning till

en anställd i utlandsstyrkan vid sjukdom sätter ned arbetsförmågan

som så att den anställdes sammanlagda ersättning uppgår till vad hade som utgått om ersättningen beräknats på den lön i den anställde hade pengar då sjukdomen inträffade. Med lön i detta fall sådan ersättning avses

som får beaktas vid beräkning sjukpenninggrundande inkomst enligt

av

lagen om allmän försäkring.

För dem som har förlorat en sjukpenninggrundande inkomst de i och för sig haft rätt till eller andra skäl har lägre av en sjukpenninggrundande inkomst än under tjänstgöringen i utlandsstyrkan finns det anledning att införa särskild regel i de fall en

då nedsättningen av arbetsförmågan kan arbetsskada

anses vara en som är hänförlig till anställningen i utlandsstyrkan. Försvarsmakten bör i sådant fall utge ersättning till en tidigare anställd i utlandsstyrkan vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan så att den anställdes sammanlagda ersättning uppgår till vad hade utgått ersättningen som om från den allmänna sjukförsäkringen beräknats på den lön i m.m. pengar den anställde hade under den sista anställningsmånaden i utlandsstyrkan. Den högre ersättning i de båda föregående styckena bör som anges utgå såväl under sjukdomstid under tid då rehabilitering pågår och som den skadade därvid uppbär ersättning enligt 3 kap. 7 b § eller 22 kap 7

§ lagen om allmän försäkring.

Ekonomiska åtgärder 149

Vid sidan ersättningen för sjukdomsperioden aktualiserar

av utredningens bedömning även frågan den livränta som kan ovan om komma utges enligt lagen arbetsskadeförsäkring är tillräcklig. att om Livräntan bestäms med hänsyn till det livränteunderlag som beräknas enligt 4 kap. 5-11 lagen arbetsskadeförsälcring. Huvudregeln är om

att livränteunderlaget skall motsvara den sjukpenninggrundande

inkomsten. För de fall sådan saknas eller den inte ett rättvist utfall ger finns rad särregler. I de fall avsevärd tid förflutit sedan den enskilde en blev för skadebringande inverkan får högre inkomst beaktas om utsatt det finns särskilda skäl. Vidare gäller särskilda regler för dem som

genomgår utbildning. Visserligen är avsikten med de olika reglerna för beräkning av livränteunderlaget att ingen skall falla igenom och hamna på en orimligt låg nivå. Emellertid kan det enligt utredningens uppfattning finnas an-

ledning skapa spärregel för de anställda i utlandsstyrkan, detta

att en

särskilt med hänsyn till vad sagts riskerna för att psykiska

som ovan om

skador upptäcks sent. Utredningen mot denna bakgrund att det

anser särskilt bör föreskrivas att lägre livränteunderlag än fem basbelopp inte skall tillämpas avseende är eller varit anställd i utlandsen person som styrkan vid beräkning livränta på grund arbetsskada. Denna av av en nivå har med hänsyn till vad sedan l januari 1998 gäller satts som

enligt lagen statligt personskadeskydd för totalförsvarspliktiga som

om

skadats under grundutbildning är längre än 60 dagar.

som

12.3 Kompensation för sjukvårdskostnader

har totalförsvarspliktiga skadats under Sedan 1 januari 1998 som grundutbildning är längre än 60 dagar enligt 13 a § lagen om

som

statligt personskadeskydd efter skyddstidens utgång under en tid av tre

ersättning för nödvändiga kostnader för läkarvård se

år rätt till m.m. 7.4. De skadats under tjänstgöring i utlandsstyrkan bör avsnitt som

rimligen tillforsälcras ett motsvarande skydd mot sjukvårdskostnader

följd skadan. Detta bör lösas på så sätt att de under en tid som är en av år efter det anställningen upphört har rätt till ersättning för av tre att sådana kostnader de fortfarande anställda. De kostnader som om var kommer föreslagen bestämmelse är i princip som att ersättas genom nu

uppkommer vid vård inom den allmänna vården.

de som

150 Ekonomiska åtgärder

12.4 Ny utformning av Statens riskgaranti

Som konstaterats ovan är den ideella ersättning utgår vid som personskada relativt låg i Sverige. Någon väsentlig höjning ersättav ningsbeloppen kan inte förväntas inom de närmaste åren. Redan mot denna bakgrund kan den ersättning i dag utgår enligt Statens risksom garanti anses välmotiverad. Vad dessutom kan anföras till stöd för som den är att ett särskilt gott skydd bör erbjudas dem frivilligt utsätter som sig för fara för att hjälpa krigets offer och främja världsfreden.

Emellertid finns anledning att ifrågasätta utformningen risk-

om av garantin är den mest ändamålsenliga. Detta kan göras både vad avser ersättningen vid dödsfall och vid invaliditet. Om avsikten med riskgarantin är att fylla och kompensera där upp övriga ersättningssystem inte ett fullgott skydd, bör den utformas så ger

att den särskilt kompenserar långsiktig nedsättning de fysiska

en av

eller psykiska funktionerna och därav följande övriga besvär. Det kan

också finnas anledning att ifrågasätta de omedelbara behoven är om sådana att det är motiverat att redan i ett tidigt skede betala ut så stor en summa som för närvarande utgår enligt riskgarantin. Det kan finnas risk att beloppet snabbt förbrukas så att den skadade sedan står utan

extra ekonomiskt stöd. Enligt utredningens uppfattning skulle

den som blivit helt eller delvis invalidiserad i allmänhet bättre betjänt vara av att

en del kapitalbeloppet ersattes livränta, samtidigt det

av av en som sammanlagda beloppet höjs. En livränta kan bidra till ekonomisk trygghet så länge den skadade lever. Den kan även ha ett symbolvärde som kvarstående bevis på den insats den skadade gjort i fredens tjänst.

Lämpligen kan kapitalbeloppet utgå med tolv basbelopp och livräntan sättas till två basbelopp år. Med hänsyn till att de belopp

per som utgår enligt riskgarantin är skattefria skulle livräntan innebära ett väsentligt ekonomiskt tillskott. För den blivit helt invalidiserad som skulle den föreslagna ordningen innebära cirka 6 000 kr månad i per dagens penningvärde utöver vad kan komma att utgå i form som av ersättning för inkomstförlust. Som tidigare bör ersättningen enligt riskgarantin utgå enligt invali-

ditetsgraden och endast om denna uppgår till minst fem procent. Liv-

räntor vars årliga belopp understiger 12 000 kr bör betalas ut två gånger om året och övriga en gång i månaden. Det finns också anledning att reformera den ersättning utgår som enligt riskgarantin vid dödsfall. Idag finns inga spärrar avseende till vem ersättning skall utges. Formellt sätt kan ersättning komma att tillfalla Allmänna arvsfonden. Utredningen att det med hänsyn till anser ersättningens ideella karaktär finns anledning att sätta gräns vid den en

Ekonomiska åtgärder 151

avlidnes föräldrar och syskon. Ersättning ur riskgarantin bör endast

utgå då den avlidne efterlämnar make, maka eller motsvarande, barn

eller barns avkomling, föräldrar, syskon eller syskons avkomling,

Vidare kan det finnas skäl att särskilt kompensera de närmaste anhöriga make eller maka och bam. som

Utredningen att lämplig fördelning är att tolv basbelopp ut-

anser en går till dödsboet den avlidne efterlärrmar arvingar som nämns i 2 om kap. l och 2 ärvdabalken. Utöver detta bör basbelopp utgå till sex efterlevande make eller maka samt tre basbelopp till varje efterlevande bam. Eftersom ersättningen är ideell bör den utgå oavsett barnets ålder.

Med make eller maka bör sambo jämställas samboförhållandet

om minst ett år vid dödsfallet eller samboma hade gemensamma barn. varat

Vidare bör den med vilken den avlidne registrerat partnerskap jäm-

ställas med make eller maka. Sambor sambor oavsett om de anses vara är hetero- eller homosexuella. angivna beloppen beräknade under förutsättning att det De nu är liksom inte sker någon avräkning i förhållande till ersättning som nu

utges enligt exempelvis personskadeavtalet. Om avräkningsförfarande

skulle börja tillämpas bör ersättningsnivåema i riskgarantin höjas i motsvarande mån.

12.5 I vilka situationer bör det särskilda

ekonomiska skyddet gälla

En viktig fråga är skall omfattas det särskilda ekonomiska vem som av skyddet. De skyddsregler föreslagits är i princip två olika som ovan av typer. De regler innebär att eventuella luckor i det socialförsäkringssom

rättsliga skyddsnätet täpps till är till sin karaktär minimiregler. Syftet

eller tidigare anställd i utlandsstyrkan skall med dem är att en anställd

få acceptabel ersättning vid inkomstförlust på grund av skada eller

en sjukdom. De innebär egentligen inte någon extra förmån. Mot denna bakgrund finns det ingen anledning att de inte skall tillämpas avseende alla anställda i utlandsstyrkan oavsett tjänstgöringens innehåll och

oavsett skadan eller sjukdomen inträder under tjänstgöring i Sverige

om eller utomlands. Vad gäller den särskilda ersättningen från Försvarsmakten som vid sjukfall inletts under tjänstgöringen bör ersättning utgå utges som orsaken till arbetsofönnägan. Den högre ersättning som kan oavsett

utgå vid sjukfall inletts efter att anställningen avslutats bör dock

som bara utgå sjukdomen är en arbetsskada. om

152 Ekonomiska åtgärder

När det däremot gäller ersättning enligt Statens riskgaranti utgör den en kompensation för de särskilda risker tjänstgöring inom som en

ramen för ett fredsfrämjande uppdrag innebär. Som grund för det extra

skyddet kan också erkänsla för att den anställde utsätter sig för ses en dessa risker för att hjälpa dem som hotas krigshändelser och for att av upprätthålla Sveriges internationella anseende. Med hänsyn härtill bör ersättningen enligt riskgarantin knytas till det särskilda riskmomentet. Som konstaterats är skadefrekvensema under utbildningen ovan av dem som skall tjänstgöra i Bosnien nära dubbelt så höga vid nog som andra riskfyllda arbeten. Det finns dock ingen anledning att anta annat än att dessa skadenivåer kan sänkas till acceptabla nivåer, sedan mera Försvarsmakten sett över verksamheten och genomfört adekvata arbetsmiljöåtgärder. Mot denna bakgrund utredningen att de i och anser för sig höga skaderiskema inte utgör skäl att utsträcka riskgarantin även till tjänstgöring i Sverige.

Tjänstgöring inom en fredsfrämjande insats utomlands kommer däremot alltid att vara riskfylld och dessutom finns det anledning att befara

att riskerna till och med kan öka beroende på vilka former fredsav främjande insatser som blir aktuella i framtiden. Därmed finns det anledning att särskilt rikta in den extra ersättningen för ideella skador mot de särskilt farliga situationema. Att ersättning endast utgår i de fall skada orsakats krigshändelser, av dvs. det egentliga faromomentet, skulle leda till svåra gränsdragningar och en mycket stor skillnad i ersättning vid olika typer skador. Utav redningen anser emellertid att det kan finnas anledning att särskilt ge

hög ersättning enligt riskgarantin fullt belopp på grund skador

av som föranletts av de särskilda risker sammanhänger med själva den som fredsfrämjande insatsen. Vid skada inträffar under tjänstgöring som

inom det område som den fredsfrämjande insatsen eller vid

avser resa till eller ifrån detta område, har andra orsaker, bör ersättning men som utgå med hälften av fullt belopp. Ersättning bör alltså i princip bara utgå under tjänstgöring utomlands eller under till utlandet, dvs resa tidigast från och med att den resande Sveriges gräns eller passerar lämnar svensk hamn eller flygplats. Vad gäller inom Sverige kan resor Försvarsmakten genom att teckna tjänstereseförsäkring tillskapa ett skydd för de anställda i utlandsstyrkan. De fall då full ersättning enligt riskgarantin bör utgå är vid skada som inträffat under väpnad tjänstgöring eller då den anställde fullgjort annan särskilt riskfylld tjänstgöring eller vid skada är som annars orsakad av krigshändelser eller andra utomordentliga händelser har som

samband med ett fredsfrämjande uppdrag.

Ekonomiska åtgärder 153

Avgörande för väpnad tjänstgöring föreligger är inte om den om anställde för tillfället bär Vad är i stället tjänstgöring vapen. som avses innebär åtminstone beaktansvärd risk för våldsanvändning, som en inklusive brukande av eget vapen.

Med särskilt riskfylld tjänstgöring avses tjänstgöring som utförs

den anställde är beväpnad alls eller annat än for självförsvar, utan att

innefattar stora personliga risker beror på den väpnade

men som som konflikten. Ett exempel kan vara minröjning.

I krigshändelser får innefattas sådant beskjutning och liknande,

som att den anställde skadas när han eller hon utlöser en mina men även i och for sig avsedd för någon Andra utomordentliga som var annan. händelser kan sådant våld eller sabotage riktas mot avse som som utlandsstyrkan från lokalbefolkningen, på grund av att stämningar mot

den fredsfrämjande insatsen piskats Vidare bör våld mot en anupp. ställd i utlandsstyrkan för tillfället inte bär uniform innefattas om som det kan ha utlösts på grund att den anställde deltar i den anses av fredsfrämjande insatsen. Trafikolyckor kan särskilt svåra att bedöma. Att ett fordon går var vägen efter beskjutning eller skadas minering är klart sådana fall av av då full ersättning enligt riskgarantin bör utgå. När det däremot gäller

kollisioner med fordon tillhör de stridande parterna eller olyckor som kan direkt orsakade att vägarna blivit försämrade på som anses av

grund konflikten, exempelvis att delar vägbanan saknas eller en

av av bro är bedömningen inte lika enkel bedömningen bör sprängts, men ofta sluta i full ersättning ändå utges. Däremot kan inte enbart nog att sådant att trafiken blivit farligare på grund av de allmänna som trafikforhållandena sägas sådant motiverar att ersättning vara som enligt riskgarantin utgår med mer än halvt belopp. För underlätta tillämpningen föreslår utredningen särskild preatt en sumtionsregel innebär att inträffad skada skall anses vara orsasom en kad krigshändelser etc. det inte omständigheterna framgår att av om av den haft andra orsaker. Vad skall med området för det fredsfrämjande uppdraget som avses bakgrund de internationella överenskommelser och bör avgöras mot av andra dokument insatsen. Ersättning kan alltså komma att utgå som styr för skada inträffat utanför det område som den svenska även som

personalen har ansvar för.

154 Ekonomiska åtgärder

12.6 Särskilt till

om ersättning anhöriga

Om en anställd i utlandsstyrkan skadas svårt, är det rimligt att de

an-

höriga får möjlighet att möta honom eller henne vid ankomsten till Sve-

rige. Motsvarande kan gälla även vid ett dödsfall. När någon som

skadats är i behov av långvarig läkarvård kan det också finnas anledning att bistå de anhöriga med ersättning för minst ett besök månad

per under tiden för sjukhusvistelsen. En sådan ersättning till de anhöriga som anges här bör utgå för resa, uppehälle och för förlorad inkomst.

Den bör utgå efter samma grunder som gäller i fråga ersättning

om av allmänna medel till vittnen m.fl. I direktiven anges vidare att utredningen särskilt skall uppmärksamma möjligheten att ersätta anhöriga för förlorad arbetsinkomst och faktiska kostnader i samband med vård den skadats. av som Här skall inledningsvis erinras bestämmelserna i lagen om om er-

sättning och ledighet för närståendevård, enligt vilken närstående

en som vårdar en person som är svårt sjuk har rätt till ersättning för tid då han avstår från förvärvsarbete i samband med vården. Den närstående har också rätt till motsvarande ledighet från sitt arbete. Ersättning kan i här aktuella fall utgå för högst 60 hela dagar och kan utgå med hel, halv eller fjärdedels ersättning.

Utredningen har vidare i det föregående föreslagit att Försvars-

makten skall kunna ge stöd till åtgärder som främjar den skadades åter-

gång till arbetslivet se 8 § utredningens lagförslag. Detta tillsammans

med den föreslagna preciseringen och utvidgningen Försvars-

av maktens rehabiliteringsansvar medför att en minskad börda läggs på de

anhöriga. Den koordinatör som skall utses för den skadade bör även

kunna hjälpa till med många uppgifter skulle falla på de som armars

anhöriga. De anhörigas viktigaste uppgift blir därmed att den

ge

skadade det sociala och psykologiska stöd kan avgörande för

som vara

en framgångsrik rehabilitering. Detta hindrar inte att också de anhöriga

själva kan vara i behov av psykosocialt stöd, särskilt den första tiden

efter att en allvarlig skada inträffat. Enligt utredningens uppfattning bör Försvarsmakten ta ett för att sådana behov hos de anhöriga till-

ansvar

godoses och vid behov kunna ge ekonomiskt bidrag till kostnader för

psykosocialt stöd som Försvarsmakten inte älv kan tillhandahålla.

Att de anhöriga engagerar sig i rehabiliteringen skadad är ofta

av en ytterst väsentligt för resultatet av övriga insatser. Försvarsmakten bör därför sträva efter att i samråd med den skadade uppmuntra och stödja sådant engagemang från de anhörigas sida. Ibland kan dock meden

Ekonomiska åtgärder 155

verkan i rehabiliteringen bli omfattande eller på annat sätt mycket ekonomiskt kännbar för den anhörige, samtidigt som rehabiliterings-

synpunkter talar starkt för att den anhöriges insatser bör fortsätta. I

sådana fall anser utredningen att Försvarsmakten bör ha möjlighet att den anhörige skälig ersättning för de kostnader som uppstår. Det kan ge röra sig om ökade boendekostnader, kostnader för bamtillsyn, ex. kostnader for till plats där arbetsträning eller andra rehabiliteresor ringsinsatser el. dyl. äger rum, En särskild fråga gäller utebliven arbetsinkomst för den anhöom rige i sådant fall skall kunna ersättas. Det finns beaktansvärda skäl som talar för detta; uppenbart är att det skulle kunna underlätta anhörigas medverkan i rehabiliteringen. Å andra sidan förekommer inte någon liknande ersättning till anhöriga på andra håll i vårt socialförsäkrings-

systern, bortsett från reglerna ersättning för närståendevård se

om 7.6.5. Utredningen efter överväganden att en särlösning för just anser anhöriga till anställda i utlandsstyrkan inte är lämplig, bland annat med hänsyn till den rätt till ledighet från anställning som i så fall också måste övervägas. Frågan bör till följd sin allmängiltiga karakav mera tär behandlas i ett vidare sammanhang som beaktar också andra anhörigas välmotiverade önskan att medverka i rehabilitering av sina

nännaste. När den egentliga rehabiliteringen avslutats går den skadade in i en fas, där det gäller för honom eller henne att finna former för ett så ny normalt och självständigt liv möjligt i framtiden. Detta kan självsom

fallet gestalta sig mycket olika med hänsyn till art och omfattning av

skada. Enligt utredningens uppfattning bör det fortsatta stödet till den skadade ha till syfte honom eller henne så stort ekonomiskt och att ge personligt oberoende är möjligt med hänsyn till de kvarstående som funktionshindren. Inriktningen bör därför vara att stödet riktas till den skadade själv för honom eller henne ökade möjligheter att själv att ge bestämma över sin tillvaro. Detta syfte tillgodoses genom utredningens förslag ändrad utformning statens riskgaranti, innefattande om en av bl.a. ett livslångt ekonomiskt stöd i fonn av livränta. När det gäller framtida insatser i form stöd och service anser utredningen att av sådana så långt möjligt bör i former till andra med som ges samma som liknande fimktionshinder. Utredningen vill här särskilt peka på insatsen personlig assistans enligt lagen stöd och service till vissa om

funktionshindrade samt möjligheten till assistansersättning se avsnitt

7.6.3 och 7.6.4. Av detta synsätt följer att utredningen inte är beredd att föreslå någon särskild fonn ekonomiskt stöd riktas direkt till någon av som eller några den skadades anhöriga efter det att den egentliga rehabiav

156 Ekonomiska åtgärder

literingen slutförts, ex. för att möjliggöra långvariga omvårdnadsinsatser från en anhörigs sida. Ett sådant stöd skulle kunna komma i konflikt med principen den skadades rätt att själv välja insatser och om vem som skall utföra dem. Det skulle också kunna medföra oklarheter när det gäller ansvaret för att den skadade får tillfredsställande vård och service. Utredningen vill dessutom även här framhålla önskvärdheten av att finna mera allmängiltiga lösningar när det gäller rätten till ersättning och ledighet för anhöriga önskar medverka i vården svårt som av sjuka eller skadade personer. Såvitt utredningen har kunnat finna förekommer inte heller något sådant stöd till anhöriga i de andra länder utredningen inhämtat uppgifter från jämför avsnitt 8. I de fall den skadade har ett så omfattande och varaktigt behov av stöd och service att lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade se ovan är tillämplig har han eller hon möjlighet

själv avgöra vem som skall lämna hjälpen. Om den skadade så önskar är det därför ingenting hindrar att anhörig påtar sig denna som en uppgift och då får ersättning i form av egen arbetsinkomst enligt reglerna om personlig assistans.

Övriga

frågor

I förhållande till den tidigare regleringen innebär nu föreliggande förslag dels att bestämmelser skapas, dels att rad av de tidigare benya en stämmelserna fors över till den nya regleringen och dels att ett antal bestämmelser sorterats ut. Här finns anledning i viss mån kommentera de bestämmelser som överförts och borttagits i den mån detta inte gjorts ovan. I dag reglerna för utlandsstyrkan i två förordningar. Det finns ges anledning ifrågasätta det inte behövs viss lagreglering. Även att om denna fråga behandlas nedan.

13.1 Överförda och bestämmelser,

borttagna

m.m.

Här behandlas beslutanderätten avseende disciplinansvar och åtalsanmälningar samt frågor militär tjänsteställning, tjänstgöringsom tid, utrustning, tillfällig arbetskraft, anställningens form, semester och arbetstid samt om tillämplig lag vid prövning av arbetsskada.

13 l

Disciplinansvar

. I 16 § förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten ges ett förtydligande skall ha beslutanderätt enligt 20 § av vem som anses

lagen 1994:1811 om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. se

avsnitt 2.4. Syftet med denna bestämmelse är att anvisa besluovan tande chef även för de situationer då chef med beslutanderätt inte finns inom utlandsstyrkan, främst därför styrka hunnit upplösas då att en åtalsanmälan uppkommer. fråga om disciplinansvar eller Med hänsyn till att de disciplinpåföljder här kan komma i fråga som i princip inte kan meddelas efter det att en anställd slutat anställningen, skulle bestämmelsen enbart behövas för de situationer då fråga är om åtalsanmälan skall göras eller ej. Med hänsyn till att envar får en

158 Övriga frågor

anmäla brott till åtal saknas enligt utredningens uppfattning anledning att behålla den särskilda bestämmelsen avseende utlandsstyrkan.

13. 1 Militär

änsteställning, änstgöringstid, utrustning, tillfällig arbetskraft samt

fastställande lön av

Med stöd av 35 § officersförordningen 1994:882 kan Försvarsmakten

respektive regeringen befordra den som fått viss uppgift utomlands på grund av svenskt internationellt åtagande. Med hänsyn härtill saknas det anledning att behålla motsvarande bestämmelser i regleringen om utlandsstyrkan, dvs 19 förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Däremot behövs fortfarande motsvarighet till 10 § en förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. I dag anges vidare särskilt både utbildningstidens och tjänstgöringstidens längd. Med hänsyn till utvecklingen mot snabbinsatsförband m.m. är det inte ändamålsenligt att i författning låsa fast dessa tidsramar. Utredningens förslag till reglering saknar därför bestämmelser i detta avseende. I 17 § förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten stadgas att utrustning och förnödenheter för utlandsstyrkans löpande underhåll utan hinder av gällande bestämmelser får föras ut ur Sverige och åter föras in. Från Generaltullstyrelsen har inhämtats att ut- och införsel är möjlig även utan en dylik bestämmelse och den bör därför utgå ur regleringen. Enligt 18 § förordningen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten får personal anställas på tidsbegränsade förordnanden i Sverige för uppgifter som avser utlandsstyrkans verksamhet. Bestämmelsen, som ger rätt till tillfällig anställning utöver vad lagen om anställningsskydd medger, har enligt uppgift från Försvarsmakten aldrig tillämpats. De tänkbara situationer där tillfällig arbetskraft kan behövas bör kunna rymmas inom vad 5 § första stycket 3 lagen om anställningsskydd medger. Därmed salmas behov av en särskild bestämmelse avseende utlandsstyrkan. Den nuvarande regeln i 1 § förordningen om förmåner till anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten att arvodet till de anställda skall bestämmas efter hörande av Arbetsgivarverket synes ha sin grund i att verket tidigare svarade för arbetsgivarfunktionen inom den statliga förvaltningen. Med hänsyn till att så inte längre är fallet anser utredningen inte det befogat att behålla kravet på hörande av

Övriga frågor 159

Arbetsgivarverket. Istället bör Försvarsmakten när så är påkallat under hand höra andra statliga myndigheter om det behövs för en enhetlig

lönesättning, exempelvis Rikspolisstyrelsen. Detta behöver dock inte

uttryckas särskilt.

13.1.3 Semester och arbetstid

Med hänsyn till den starka knytningen till Sverige hos anställningar i utlandsstyrkan torde svensk arbetslagstiftning i huvudsak vara tillämplig vid tjänstgöring utomlands inom ramen för utlandsstyrkan. Detta gäller exempelvis semesterlagen och arbetstidslagen. I 12 § semesterlagen finns bestämmelser rätt till förläggning av om semester under viss tid. Emellertid är detta inte en fråga Sverige kan råda helt över, eftersom förhållandena på tjänstgöringsplatsen kan vara sådana att ledighet inte är möjlig. Med hänsyn härtill bör 12 § semesterlagen inte gälla för anställda i utlandsstyrkan. Liksom tidigare är det lämpligt att övriga semesterfrâgor bestäms av reglerna för motsvarande

personal inom Försvarsmakten inom för gällande kollektiv-

ramen avtalsbestämmelser. Arbetstiden för de anställda under tjänstgöring utomlands är idag inte reglerad. Med hänsyn till vad bör inte arbetstidssom sagts ovan lagen gälla för de anställda i utlandsstyrkan. Under utredningens arbete har ett förslag till ny arbetstidslag arbetats fram inom Regeringskansliet. Detta kan dock inte beaktas vid utformningen av de förslag utredningen nu lägger fram, utan erforderlig anpassning av de olika lagarna får ske i samband med senare propositionsarbete.

13. l Tillämplig lag vid prövning av arbetsskada

Enligt 17 § utgår ersättning för sjukdom eller skada som uppkommit under tjänstgöring utomlands enligt de grunder anges i lagen om som arbetsskadeförsäkring. I tjänstgöringen utomlands inbegrips färd från Sverige till törrättningsplatsen och åter. En förutsättning för ersättning är dock att skadan eller sjukdomen skulle ha medfört rätt till ersättning enligt lagen 1977:265 statligt personskadeskydd. Regeln innebär om att prövningen skada eller sjukdom ådragits i arbetet skall av om en göras enligt antingen lagen arbetsskadeförsälq-ing eller lagen om om

statligt personskadeskydd beroende på vilken av lagarna som ger det

förmånligaste resultatet för den enskilde. Frågan är dock vilka av bestämmelserna i sistnämnda lag skall tillämpas avseende de ansom ställda i utlandsstyrkan.

160 Övriga frågor

Att bevisreglema i 7 och 8 skall tillämpas är klart. Skäl kan vidare anföras för att även bestämmelsen om skyddstid skall tillämpas. Detta skulle innebära att skador som den anställde drabbades av från och med att resan till missionsområdet inleddes till och med att hemresan avslutades skulle innefattas i det stärkta skyddet. Detta skulle emellertid även innebära att semestertid som tillbringas i Sverige skulle omfattas. De anställda i utlandsstyrkan anses vara i tjänst under all tid de tillbringar utanför Sverige, utom under semester, vilket medför att skyddet omfattar all tid utom just semestertiden om regeln om skyddstid inte anses gälla för de anställda i utlandsstyrkan. Sammantaget anser utredningen att det inte finns skäl att utsträcka skyddet till att gälla även under semestertid och därmed bör endast 7 och 8 lagen om statligt personskadeskydd tillämpas avseende en anställd i utlandsstyrkan och alltså inte bestämmelsen om skyddstid i 5 § närrmda lag.

13.2 Regleringens form

I direktiven anges att den tekniska delen av utredningens översyn av bestämmelserna för utlandsstyrkans verksamhet skall resultera i en förordning där samtliga bestämmelser relaterade till Försvarsmaktens fredsfrämjande verksamhet utomlands finns samlade. Utredningen har i första hand uppfattat detta som ett önskemål att regleringen görs överskådlig och att de nu gällande förordningarna, förordningen 1984:309 om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, arbetas ihop till en samlad förordning. De förslag utredningen redovisat ovan påkallar emellertid även viss lagreglering. Visserligen förekommer inte sådana frågor som enligt 8

kap. regeringsformen skall ha lags form. Men det föreslås vissa be-

stämmelser vilka delvis reglerar sådant som redan är reglerat i lag eller till och med inskränker lags tillämplighet. I sådant fall bör lagform väljas. Detta gäller huvudsakligen de regler om rehabilitering av den anställde som utredningen föreslagit ovan. Vidare bör avgränsningen av i vilken utsträclming arbetsmiljölagen skall tillämpas utomlands ske i lagform. Detsamma gäller inskränkningama i tillämpningen av lagen om anställningsskydd, semesterlagen och arbetstidslagen. Dessutom bör även bestämmelsen om enligt vilka regler det skall prövas om en anställd i utlandsstyrkan har drabbats av en arbetsskada samt om det särskilda livränteunderlaget finnas i lag.

Övriga frågor 161

Var skall då de nu angivna lagbestämmelsema infogas Ett altemativ att införa dem i lagen 1992:1153 väpnad styrka för tjänstvore om

göring utomlands. Emellertid är denna lag inte tillämplig alla freds-

främjande insatser utomlands utan endast på sådana som inte innefattar än fredsbevarande verksamhet. Detta kommer sig av att lagen tillmer

kommit delegation från riksdagen till regeringen av rätten att

som en sända väpnad trupp utomlands. Lagens bakgrund är bestämmelsen i 10 kap 9 § första stycket 2 regeringsformen där det anges att regeringen

får sända väpnad styrka till annat land endast det är medgivet i lag

om angiver förutsättningarna för åtgärden. som Utredningen bland annat dessa skäl att de bestämmelser anser av rörande utlandsstyrkan bör ha lags form bör samlas i ny lag, som en lagen utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Denna lag bör även om innehålla definition vad med internationell fredsen av som menas främjande verksamhet och därmed klargöra och avgränsa vad som är utlandsstyrkans uppgift. Att denna är vidare än de uppgifter som framgår lagen väpnad styrka för tjänstgöring utomlands har konstateav om

rats I den lagen bör vidare regleras huvudpunkterna i

ovan. nya Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar, då de innebär vissa avvikelser i förhållande till arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. De undantag föreslås beträffande lagen om anställningsskydd, som semesterlagen och arbetstidslagen hade i och för sig kunnat införas i respektive lag. Med hänsyn till det relativt begränsade antalet anställda

berörs undantagen får det dock lämpligare att införa dessa

som av anses undantag i den nya lagen.

Kompletterande bestämmelser till den lagen samt övriga

nya

bestämmelser inte behöver ha lagform kommer enligt utredningens

som förslag att samlas i förordning, förordningen utlandsstyrkan en ny om inom Försvarsmakten.

Man kan diskutera ytterligare bestämmelser av principiell natur

om skulle lagform. Det gäller främst den föreslagna nya utformningen ges Statens riskgaranti. Frågan kan dock underställas riksdagen i annan av ordning.

13.3 Omprövning och överklagande

En särskild fråga är i vilken utsträckning de bestämmelser utredningen föreslår bör kunna omprövas och överklagas. Lagförslaget kan inte sägas innehålla några bestämmelser om åtgärder bör kunna överklagas. Däremot bör möjlighet för den som en enskilde att påkalla omprövning inom Försvarsmakten införas.

162 Övriga frågor

I fråga om förordningsförslaget bör beslut enligt de bestämmelser

som rör frågor om ekonomisk ersättning till enskild kunna överklagas. Liksom tidigare bör inte beslut om anställning i utlandsstyrkan kunna överklagas.

13.4 Ikraftträdande och

övergångsfrågor

Författningsförslagen kan tidigast träda i kraft l januari 1999. Den

särskilda arbetsmiljösatsningen är inte beroende författnings-

av förslagen men kan rimligen inledas vid tidpunkt. samma De föreslagna bestämmelserna bör gälla från ikraftträdandet. Dock bör det rehabiliteringssystem Försvarsmakten tillämpar vara enhetligt.

De nya rehabiliteringsbestämmelserna bör alltså tillämpas även

avseende tidigare anställda i utlandsstyrkan som skadats efter utgången av år 1992. Den som skadas under tiden fram till ilcraftträdandet kommer att få ersättning enligt den nu gällande lydelsen av Statens riskgaranti men rehabiliteras enligt de nya reglerna.

14 Konsekvenser

av förslagen

14. l Kostnadskonsekvenser

Av de förslag utredningen lämnat medför flera ekonomiska konseknämligen tillämpningen ett minsta livränteunderlag på fem venser, av basbelopp, regeln att sjukersättning i vissa fall skall beräknas på om lönen, omformuleringen Statens riskgaranti samt stödet till anhöriga av vid skada eller dödsfall. Att arbetsmiljölagens skall tillämpas utomlands kan i inledningsskedet kräva vissa insatser för att risker inom utlandsstyrkans verksamhet skall kunna identifieras och åtgärdas. Dessa kostnader bör dock väl kunna inom den särskilda satsningen på 10 miljoner kronor rymmas utredningen föreslagit. På längre sikt kan detta arbete förväntas som innebära vissa kostnadsminskningar. Detta gäller inte bara att utgifterna

på grund Statens riskgaranti minskar. Även kostnader för transporter

av i samband med skada och sådant rekrytering och utbildm.m. en som ning någon mäste ersättas kostar mycket. Med hänsyn till nu om nämnda kostnadsminskningar och med hänsyn till den nytta - Försvarsmakten bör kunna ha erfarenheterna inom sin övriga verkav

samhet bör utredningens förslag avseende arbetsmiljöåtgärder inte

innebära några merkostnader utöver de angivna 10 miljoner lcronor.

Detsamma gäller de föreslagna rehabiliteringsbestämmelsema, vilka i huvudsak får ett förtydligande av det rehabiliteringsansvar

ses som Försvarsmakten har redan idag. Införandet av särskilda koordinatörer bör inte heller medföra några större kostnadsölmingar. Det finns anledning att anta att väl uppbyggd rehabiliteringsorganisation kan en bidra till att hålla Försvarsmaktens kostnader för att rehabilitera nere skadade. Sammantaget finner utredningen inte anledning att räkna med större kostnadsölcning i denna del än 500 000 kr per år. Detta är beräknat med hänsyn till att Försvarsmakten redan har ett rehabiliteringsansvar. Det kan dock observeras att Försvarsmakten i samband med att ansvaret infördes inte tillfördes några särskilda medel för ändamålet.

164 Konsekvenser av förslagen

I utredningens förslag ingår att den sjukersättning Försvarsmakten

idag skall utge enligt 19 § förordningen förmåner till anställd i

om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten slopas. Försvarsmakten har upp-

givit att den besparing detta innebär teoretiskt sett kan beräknas till 1

ca miljon kr per år, men att den faktiska besparingen för Försvarsmakten är väsentligt lägre på grund av att regeln inte tillämpas i någon större utsträckning. Däremot kan i och för sig motsvarande merkostnader ha uppkommit för försäkringskassoma. Även den beräknade om besparingen är osäker får den väl täcka de fördyringar kan anses som uppstå till följd av följande av utredningens förslag, nämligen det särskilda livränteunderlaget enligt 6 § utredningens lagförslag, den särskilda sjukersättningen enligt 13 § utredningens förordningsförslag, sjukförrnånema enligt 18 § utredningens förordningsförslag samt kostnadsersättningen till anhöriga enligt 19 § utredningens förord-

ningsförslag. Sammantaget finner utredningen inte skäl att räkna med vare sig besparing eller fördyring avseende de frågor behand-

som nu lats, vare sig för statsbudgeten eller för Försvarsmakten. Eventuella merkostnader torde bli försumbara i förhållande till Försvarsmaktens samlade kostnader för rehabilitering.

De förändringar som föreslås avseende den uppföljande verksamheten torde komma att medföra kostnadsökningar. Emellertid finns

anledning att anta att tidig upptäckt exempelvis psykiska problem av

minskar Försvarsmaktens eventuella rehabiliteringskostnader. Därmed

finns det inte heller avseende denna förändring skäl att räkna med

någon större kostnadsökning för Försvarsmakten. Utredningen förutser dock en viss kostnadsökning vilken bör stanna vid 200 000 kr år.

per Vad därefter gäller den nya utformningen Statens riskgaranti har av utredningen gjort en beräkning bygger på de ersättningsfall som som inträffat från ingången av år 1993 till den l juli 1997, dvs under tre och ett halvt år. Under denna tid utgavs ersättning enligt riskgarantin på grund av sex dödsfall och sammanlagt 17 fall av invaliditet. Redan här skall sägas att de fredsfrämjande insatser genomfördes under som denna period var sådana som innebar relativt höga skaderisker. I de nedan angivna beräkningarna har hänsyn inte tagits till detta. Av dem som invalidiserades drabbades tre till lO procents inav upp validitet, sju av 20 30 procents invaliditet, två 35 procents invali- - av ditet, fyra av 45 50 procents invaliditet och 70 procents invali- - en av ditet. De sammanlagda ersättningama till dessa skadade uppgick till 4 352 290 kr. I ersättning på grund dödsfall utbetalades sammanlagt 4 av 791 600 kr. Försvarsmakten har vidare uppgivit att den genomsnittliga åldern för dem som invalidiserats var 25 år och att alla utom Från en var man.

Konsekvenser av förslagen 165

Finansinspektionen har inhämtats att den kapitaliserade kostnaden för

livränta två basbelopp år till 25-årig bör beräknas till

en om per en man 2 900 000 kr. Kostnaden för beslutade ersättningar till invalidiserade ca hade under den ovan angivna perioden mot denna bakgrund blivit 15 826 800 kr de utredningen föreslagna reglerna tillämpats. Därtill om av

kommer kostnaderna för kapitalbelopp med 2 374 000 kr, vilket

sammanlagt ca 18,2 miljoner kronor. ger De avlidna för vilka ersättning utbetalades, saknade alla make eller motsvarande samt bam. Detta kan inte oväntat med hänsyn till anses vad framkommit avseende skaderiskema och att det främst är unga som skadas. Om de utredningen föreslagna reglerna hade tillämpats som av vid de inträffade dödsfallen hade ersättningen blivit 2,6 miljoner kronor. I nämnda beräkningar har inte hänsyn tagits till den indelning av nu skadeorsakema införts, dvs. när ersättning skall utgå med hel eller som halvt belopp. Med hänsyn till vad som upplyst avseende skadeorsakema i de aktuella fallen uppskattar utredningen att tredjedel av de ovan nu en angivna ersättningsfallen är sådana att endast halv ersättning skulle utgå. Detta skulle innebära att de samlade kostnaderna i den nu föreslagna utformningen riskgarantin skulle bli 17,3 miljoner av ca kronor jämfört med ca 9,1 miljoner kronor enligt det gällande systemet

under tidsperioden. Ökningen av kostnaderna skulle således bli 8,2

miljoner kronor eller 2,3 miljoner kronor per år. Emellertid bör de arbetsmiljöfrämjande insatser Försvarsmakten vidtar, särskilt med hänsyn till den särskilda satsningen på 10 miljoner kronor, innebära att skaderiskema kan minskas. Utredningen anser det rimligt att anta att antalet ersättningsfall enligt riskgarantin sjunker. Om

denna nedgång i skadeantalet försiktigtvis beräknas till 20 procent av

angivna 17,3 miljoner kronor skulle den årliga kostnadsökningen

ovan för utredningens förslag bli 1,4 miljoner kronor. Mot bakgrund det anförda finns det enligt utredningens av ovan uppfattning anledning att räkna med att utredningens förslag sammanlagt kostar 2,1 miljoner kronor år 0,5 miljoner kronor avseende per rehabilitering, 0,2 miljoner kronor avseende uppföljning samt 1,4

miljoner kronor avseende riskgarantin, med undantag för de tre första åren då kostnaden för arbetsmiljösatsningen tillkommer och kostnaden

blir 5,4 miljoner kronor.

Även det inte beaktas i utredningens slutliga beräkning av kostnaom derna kan det dessutom finnas anledning att här erinra om den ersättning kan komma att erhållas FN eller OSSE i samband som av med skada. Enligt gällande regler ersätter exempelvis FN en nu

medlemsstaterna med upp till 50 000 USD per personskada. Att denna

166 Konsekvenser av förslagen

ersättning var avsedd att avräknas från riskgarantin framgår den av

nuvarande lydelsen 18 § tredje stycket förordningen FFS 1984:31

av

om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Om ersättning för de ovan angivna 23 fallen utbetalning enligt

av riskgarantin hade erhållits från FN, hade det sammanlagda beloppet uppgått till ca. 9 miljoner kronor eller ca. 2,6 miljoner kronor per år.

Vidare finns det anledning att i anslutning till kostnadsredovisningen avseende ersättning till skadade påpeka att invaliditetsskala

en ny

tillämpas sedan l juli 1996. Den nya skalan tillkom som en anpassning

till att det moderna samhällslivet medfört att vissa funktionshinder blivit mindre belastande, medan andra innebär större hinder. Generellt sett

innebar den nya skalan lägre invaliditetsgrader och därför höjdes de maximala försäkringsbeloppen med 17 procent. Någon motsvarande

ca höjning av riskgarantins storlek genomfördes inte i samband med att de

nya invaliditetsskalorna började tillämpas.

Hur stora kostnaderna för de särskilda insatserna för de anställda i ut-

landsstyrkan blir är i hög grad beroende av hur farlig den enskilda

missionen Under den period vilken utredningen använt som

underlag för beräkningen kostnaderna för omformuleringen

av av

riskgarantin har huvuddelen av skadefallen inträffat i Bosnien och

dessutom främst under den första delen perioden. Hur stora av

kostnaderna kommer att bli i framtiden är i hög grad beroende på vilka

insatser Sverige deltar Det kan dock finnas anledning att anslå

särskilda medel för de kosmadsölcningar för rehabilitering och ersättning som kan bli följden deltagande i missioner med lika höga

av eller högre skaderisker än i Bosnien. På motsvarande sätt kan det finnas anledning räkna med lägre kostnader när Sverige deltar i mindre riskfyllda insatser.

För kommande insatser kan lämpligen kostnaderna för

omhändertagande och ersättning vid skada och sjukdom beräknas som

ett påslag på kostnaderna för insatsen, vilket anpassas till hur stora

risker som kan förutses.

14.2 Övriga konsekvenser

Utredningens förslag medför inga konsekvenser för vare sig regionalpolitiken, jämställdheten mellan könen eller det brottsförebyggande arbetet.

1 5

Författningskommentar

Förslaget till lag om utlandsstyrkan inom Försvars-

makten

Lagens tillämpningsområde l § Denna lag tillämpas på de anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

Lagens tillämpningsområde styrs bestämmelserna i 1-3 §§. Vilka av skall anställas i utlandsstyrkan anges i 2 I 3 § definieras begrepsom pet internationell fredsfrämjande verksamhet. Av l-3 följer inte att

alla tjänstgör inom för internationell fredsfrämjande verk-

som ramen samhet mäste anställda i utlandsstyrkan. Dock finns ett krav på vara frivillighet framgår 2 § lagen om väpnad styrka för tjänstgöring som av utomlands. I l § utredningens förordningsförslag föreskrivs vidare att utlandsstyrkan fullgör de uppgifter åvilar Försvarsmakten inom som ramen för fredsfrämjande verksamhet utomlands.

2 § I utlandsstyrkan anställs endast den militära och civila personal som behövs för internationell fredsfrämjande verksamhet utomlands.

I paragrafen vilka skall anställas i utlandsstyrkan. Vad som anges som med internationell fredsfrämjande verksamhet anges i 3 Att avses såväl den militära den civila personal som behövs kan anställas som innebär att regleringen är neutral i förhållande till karaktären hos det

fredsfrämjande uppdraget. Även i fortsättningen kan s.k. civilpoliser

anställas i utlandsstyrkan. Det avgörande för så skall ske bör vara om regeringen Försvarsmakten i uppdrag att organisera Sveriges om ger

deltagande i viss fredsfrämjande mission. Anställning i utlands-

en styrkan kan bara ske när Försvarsmakten är huvudman för en viss in-

sats.

168 F örfattningskommentar

3 § Med internationell fredsfrämjande verksamhet avses insatser utomlands i syfte att avvärja risk for en väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, samt övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd. Med internationell fredsfrämjande verksamhet avses även andra uppgifter som fullgörs i samband med insatser enligt 1-3 och som behövs for att skapa förutsättningar for en varaktig fred.

Paragrafen definierar begreppet internationell fredsfrämjande verksamhet. I definitionen innefattas såväl fredsbevarande som fredsskapande och fredsframtvingande insatser. Denna lag har alltså ett vidare tillämpningsområde än lagen 1992:1153 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.

Internationell fredsfrämjande verksamhet kan generellt sägas innefatta uppgifter med fredsfrämjande syfte fullgörs utomlands

som - och efter initiativ från någon internationell organisation samt att uppgiftemas karaktär förutsätter kunskaper om våldsanvändning och upprätthållande av ordning. Punkterna 1-3 uttrycker vad som kan sägas vara huvuduppgiftema. Vid truppmissioner anställs alla som behövs för uppgiften i utlandsstyrkan om truppens huvuduppgift kan föras in under någon av punkterna 1-3. Andra stycket möjliggör att svensk trupp sänds till ett område för att fullgöra andra uppgifter vars syfte är att skapa förutsättningar för en

varaktig fred, under förutsättning detta sker i anslutning till sådana

insatser som avses i 1-3. Det finns inget krav på att uppgifterna enligt 1-3 utförs av svensk personal. Vid sidan av de angivna uppgifterna får anställning i utlandsstyrkan ske av personal som har huvudsakligen stödjande funktion i förhållande till personal som fullgör uppgifter enligt l-3. Exempel på det sistnämnda är fáltsjukhus. Vidare får personalen i utlandsstyrkan utnyttjas for andra arbetsuppgifter humanitär karaktär så länge deras närvaro av motiveras av ett uppdrag som kan inordnas under punktema 1-3. viss uppgift skall kunna verksamhet får den För att en anses vara förutsättas vara längre än enbart någon vecka.

Tillämpning av vissa lagar 4 § I fråga om de anställda i utlandsstyrkan skall 2 och 3 kap., 6 kap. 1-6 §§, 6 a § första stycket första och andra satsen samt andra stycket samt 8 och 9 arbetsmiljölagen 1977:1160 tillämpas även utomlands, om inte tjänstgöringsförhållandena hindrar detta.

F örfattningskommentar 169

vilka delar arbetsmiljölagen skall tillämpas

I paragrafen anges av som

anställda i utlandsstyrkan tjänstgör utomlands. Regeln innebär att då bestämmelserna arbetsmiljöns beskaffenhet och om kapitlen om om

skyldigheter blir tillämpliga. Självklart måste arbetsmiljö-

allmänna till arbetets särskilda karaktär. Detta innebär dock

åtgärderna anpassas högre skaderisker än vid arbetsplats i Sverige skall

inte att en accepteras.

skall vissa bestämmelserna skyddsombud och skydds-

Vidare av om

kommittéer tillämpas. Deras befogenhet är dock begränsad med hänsyn

fråga arbete utomlands. I fråga förfarande, m.m. bör till att är om om

ledning sökas i arbetsmiljölagens regler även de inte är direkt

om tillämpliga i denna del.

innebär avsteg från arbetsmiljölagens regler får göras

Sista satsen att

tillämpning hindras tjänstgöringsförhâllandena. Varje avsteg

om en av dock framstå motiverat med hänsyn till den rådande måste som situationen.

fråga de anställda i utlandsstyrkan skall följande bestämmelser inte 5 § I om tillämpas l 15-17 lagen l982:80 anställningsskydd, om 2 12 § semesterlagen 1977:480, samt 3 arbetstidslagen 1982:673.

Bestämmelsen i första punkten har överförts från förordningen utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Någon saklig 1984:309 om

ändring är inte avsedd.

Andra punkten innebär att den bestämmelse i semesterlagen som

har sin semester under viss tid inte anger att arbetstagaren rätt att ta ut gäller. Anställda i utlandsstyrkan har därmed bara rätt att ta semester medges Försvarsmakten. Bestämmelsen innebär inte någon om det av saklig ändring innebär arbetstidslagen inte skall tillämpas be-

Tredje punkten att

anställda i utlandsstyrkan. Dock bör dess regler endast i träffande de

fall frångås under tjänstgöringen i Sverige, exempelvis då ett

särskilda

snabbinsatsförband utrustas för omedelbart förestående tjänstgöring. Bestämmelsen innebär inte någon saklig ändring av nu gällande praxis.

prövning anställd drabbats arbetsskada skall 7 och 8 6 § Vid av om en av en 1977:265 statligt personskadeskydd tillämpas det är förmånlagen om om enskilde tillämpning motsvarande regler i lagen ligare för den än en av 1976:380 arbetsskadeförsäkring. om

170 F ärfattningskommentar

Vid tillämpning av lagen arbetsskadeförsäkring utgör livränteunderom laget minst fem basbelopp.

Första stycket innebär att prövningen skada är arbetsskada av om en en

skall ske enligt sambandsregler och skadekriterier i den de båda

av

lagarna som det förmånligaste resultatet för den enskilde.

ger

Ersättning utgår enligt lagen arbetsskadetörsäkring. Under vilken

om tid den anställde omfattas skyddet regleras lagen av av om

arbetsskadeförsäkring. Reglerna skyddstid enligt lagen statligt

om om personskadeskydd skall inte tillämpas. Andra stycket innebär spärregel till skydd för dem vid en som en arbetsskada annars skulle mycket låg livränta.

Social och arbetslivsinriktad rehabilitering 7 § Om någon skadas under anställning i utlandsstyrkan skall Försvarsmakten i samråd med den skadade utreda behovet av åtgärder för att den skadade skall återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete, om det är möjligt, bereda den skadade lämplig arbetsträning inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet, medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkesutbildning eller annan fortsatt utbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga samt förmedla kontakter med andra myndigheter och organisationer försom fogar över insatser som kan underlätta den skadades återgång till arbetslivet.

Bestämmelsen anger de grundläggande momenten i de åtgärder Försvarsmakten skall vidta för att rehabilitera den skadats under som

tjänstgöring i utlandsstyrkan. Åtgärderna skall vidtas beträffande dem

som på grund skada drabbats invaliditet eller nedsättning av av av

arbetsförmågan. Utredning enligt den första punkten bör inledas så snart behovet av rehabilitering kan bedömas. Att ordet "skadas" använts antyder att rehabiliteringsansvaret enbart

skall aktualiseras då skadan orsakats olyckshändelse. Dock bör av re-

habilitering komma i fråga även vid fall enligt praxis skulle

som anses vara arbetssjukdom. Detta gäller exempelvis vissa sjukdomar och parasiter som finns inom missionsornrådet och är svåra att skydda som

sig mot på grund av tjänstgöringsförhållandena. Dessutom bör även vissa skadeförlopp, vilka är för utsträckta för betecknas

att som olyckor, innefattas orsaken kan hänföras till deltagandet i den fredsom främjande insatsen.

Författningskommentar 171

En särskild fråga är vid vilka psykiska besvär Försvarsmakten skall

anställd. Enligt utredningens uppfattning är det endast i bistå en tidigare

de fall då de psykiska besvären tydligt har sin orsak i händelser efter

det anställningen upphört eller i andra faktorer som uppenbart sakatt samband med tjänstgöringen Försvarsmakten inte bör ha något nar som för att bistå med stöd till rehabiliteringen. Som utredningen påansvar pekat bör urvalsrutinema för vilka anställs i utlandsstyrkan ovan som

organiseras så att de tas ut har tillräcklig psykisk stabilitet för att

som klara Detta bör samtidigt minska risken för att

påfrestningarna.

anställning sker riskerar att drabbas av psykiska av personer som har sin grund i andra faktorer än sådana har samband problem som som

med älva tjänstgöringen.

Den utredning i l kan med fördel göras på det sätt som som avses beskrivs i 22 kap. lagen allmän försäkring. om De huvudsakliga fonnerna for arbetslivsinriktad rehabilitering arbetsträning och utbildning. Arbetsträning innebär att kommer att vara den skadades förmåga att klara ett arbete han eller hon redan före

skadan hade kompetens för övas Detta kan ofta ske inom ramen upp. Försvarsmaktens verksamhet, vilken spänner över ett stort fält. I de för lämplig arbetsträning inte kan anordnas inom Försvarsmakten bör fall

kontakter med myndigheter eller andra där träningen skulle kunna

genomföras fönnedlas.

för den skadade skall kunna återgå till förvärvslivet är Viktigare att kanske ändå utbildning syftar till att höja kompetensen till en som nivå den skadade eventuellt kvarstående funktionshinder sådan att trots blir attraktiv på arbetsmarknaden. Utbildningens betydelse accentueras många de anställda i utlandsstyrkan är och ännu inte av att av unga skaffa sig den utbildning de tänkt. Även för dem redan har hunnit som utbildning kan bli nödvändig skadan förhindrar arbete en en ny om inom det område där den skadade tidigare arbetat. Med hänsyn till samhällets utveckling kommer det i praktiken inte

sällan krävas längre utbildningar på universitetsnivå. Detta innebär att har högre ambitionsnivå än vad följer 22 kap. lagen att man en som av försäkring. Ibland kan då frågan uppkomma om den om allmän skadade önskar rimlig både i förhållande till utbildning den är och den skadades förutsättningar. Detta visar på betydelsen kostnader den söker anställning i utlandsstyrkan i samband med av att som

antagningen anger sina framtidsplaner.

under den tid arbetsträning och utbildning pågår och sedan den Både

skadades kompetens höjts sådana åtgärder bör Försvarsmakten

genom förmedla kontakter med andra myndigheter och organisationer som

l 72 F örfattningskommentar

förfogar över insatser kan underlätta den skadades återgång till som arbetslivet.

8 § I fall som avses i 7 § 3 får Försvarsmakten ekonomiskt stöd till ge en utbildning som föranletts av eller förlängts till följd skadefallet. av Försvarsmakten får också stöd till andra åtgärder främjar den ge som skadades återgång till arbetslivet samt till anskaffande de hjälpmedel av som den skadade kan vara i behov av. Om en anhörigs medverkan är särskild betydelse för den skadades rehaav bilitering får Försvarsmakten den anhörige ersättning för kostnader ge som föranleds av en sådan insats.

Omfattningen av det stöd i paragrafen får prövas indivisom anges

duellt. Ekonomiskt stöd till utbildning behöver kanske till exempel inte ges för hela utbildningskostnaden, utan får avvägas med hänsyn till den

skadades kvarstående funktionshinder och andra konsekvenser av

skadan. Vidare bör andra inkomstrnöjligheter beaktas. I många fall torde det bli fråga att komplettera andra förmåner så den

om att

skadade får reell ekonomisk möjlighet att fullgöra den avsedda utbildningen.

I vissa fall kan den sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringen

gynnas av att den allmänna sjukvården kompletteras. Detta kan

avse sådan vård som inte omfattas den allmänna vården, exempelvis vissa av

former av psykosocialt stöd. I andra fall kan särskilda insatser behövas för att påskynda den medicinska rehabiliteringen adekvat be-

även om

handling i och för sig skulle ha kunnat erhållas inom den allmänna vår-

den.

I de fall skadan lett till ett fysiskt handikapp kan den skadade i

vara

behov av hjälpmedel för kunna återgå till att försörja sig för-

genom värvsarbete och för att kunna leva ett aktivt och självständigt liv.

Försvarsmakten bör i dessa fall inte bekosta hjälpmedlen i den

ensam mån sådana kan erbjudas på annat sätt inom samhället. Däremot kan

det finnas anledning för Försvarsmakten att förbättra den skadades

situation genom att bistå med medel så att hjälpmedel särskild

av art eller kvalitet kan anskaffas.

I vissa särskilda fall kan det finnas ett behov att någon anhörig av

till den skadade medverkar vid rehabiliteringen. Försvarsmakten bör i

dessa fall kunna utge ersättning för de kostnader medverkan i

rehabiliteringen medför för den anhöriga. När anhörig bör medverka

en

i rehabiliteringen bör bestämmas utifrån den skadades behov och det bör stå klart att detta främjar rehabiliteringen. Som exempel på

kostnader kan ersättas kan nämnas ökade boendekostnader, som

Författningskommentar 173

för och bamtillsyn, Ersättning för förlorad kostnader resor m.m. arbetsinkomst eller ersättning för utfört arbete räknas inte hit.

skadade efter utredning enligt 7 § l inte kunna återgå till 9 § Om den anses förvärvsarbete skall Försvarsmaktens åtgärder inriktas att stärka den

skadades möjligheter att leva ett aktivt och självständigt liv. gäller den skadade drabbats allvarliga men som inte hind- Detsamma om av förvärvsfönnågan i övrigt påverkar livsföringen avsevärt. rar men

Målet för rehabiliteringsåtgärdema är inte enbart att öka den skadades

arbetsförmåga. Även i de fall åtgärderna sannolikt inte skulle påverka skall åtgärder ändå vidtas för att förbättra den skadades situation

denna

övrigt. Även jämsides med insatser för att förbättra arbetsförmågan

i

bör insatser nämns i denna paragraf genomföras.

som allt från bistå den skadade med hjälp- Insatserna kan röra sig om att

och anpassad bostad till att möjliggöra kontakter med jämn-

medel en till hjälpa den skadade att utöva olika intressen, delta i åriga och att samhälleliga och kulturella aktiviteter, m.m.

någon skadas under anställning i utlandsstyrkan och det finns anled- 10 § Om skadan kan leda till bestående funktionshinder eller annars är ning att anta att Försvarsmakten skall stödja och bistå allvarlig art, skall utse en person som av den skadade koordinatör.

inledningen Försvarsmaktens rehabiliterings- Regeln beskriver av koordinatör skall utses så fort förutsättningama i paraåtgärder. En

handen. Koordinatörens nämnare arbetsuppgifter anges i

grafen är för

förordningen. Även efter det

Någon gräns för när uppdraget upphör har inte satts.

Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar upphört kan det finnas ett att koordinatören behåller sin funktion kontaktperson. Därbehov att som till kan det finnas kvarstående ersättningsfrågor.

Försvarsmaktens enligt 7-9 kvarstår under tid av tre år från 11 § ansvar en enligt 7 § 2 och 3 kan inledas. Om särskilda skäl föreligger det att åtgärder än kan åtgärderna utsträckas under ytterligare två år.

uttrycker hur långt Försvarsmaktens rehabiliterings- Bestämmelsen sträcker sig i tiden. Den treåriga tidsfristen inleds i princip när ansvar arbetsträning eller utbildning kan inledas. en en utsträcka åtgärderna utöver tre år kan föreligga exempelvis Skäl att skadades tillstånd är sådant att den medicinska rehabiliteringen om den med utbildning eller arbetsträning och kräver så

måste pågå jämsides

174 Föifattningskommentar

mycket tid att de övriga insatserna blir lidande. Andra exempel är att

den skadade gör stora framsteg mot slutet treârsperioden och det

av

därmed inte kan rimligt att avbryta åtgärderna eller den

anses att u:-

bildning den skadade genomför är så lång att det inte inom treårstidei

går att bedöma om studierna kommer att försenas på grund skadan. av

12 § Vid fullgörandet av de uppgifter i 7-9 skall Försvarsmaktm som avses samarbeta med försäkringskassan, länsarbetsnärnnden och andra berörda myrdigheter. Försvarsmaktens åtgärder bör samordnas med eventuell arbetsgivares. en

Under genomförandet rehabiliteringen skall Försvarsmakten

av genon

samarbete med andra myndigheter dra nytta de övriga

av resurser son

finns tillgängliga i samhället. Den skadades eventuella arbetsgivare har i stora delar

samma ansvar

för rehabilitering Försvarsmakten. Med hänsyn härtill bör

som insat-

serna samordnas. I de fall eventuell arbetsgivare

en tar ett stort ansvar

för rehabiliteringen bör Försvarsmaktens åtgärder i de flesta fall kunna inskränkas till enbart avstämning hur rehabiliteringen av förlöper. l

särskilt svåra fall som kräver omfattande kan det dock finnas resurser skäl för Försvarsmakten att bidra med ytterligare utöver val resurser

arbetsgivaren kan erbjuda. Det kan också finnas anledning att erbjuda möjligheten till arbetsträning inom Försvarsmakten i de fall lämplig sådan träning inte ka:

anordnas hos arbetsgivaren.

13 § Försvarsmaktens ansvar enligt 7-9 §§ innebär ingen inskränkning i de ansvar som enligt 2 kap. och 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen 1977:1160 sam 22 kap. lagen 1962:381 allmän försäkring åvilar den skadades arbetsom givare.

Av bestämmelsen framgår att den skadades eventuella arbetsgivare inte skall kunna dra nytta Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar. I de

av

fall så ändå sker bör Försvarsmakten försöka förmå arbetsgivaren att

sitt ansvar.

Omprövning 14 § Om den skadade inte är nöjd med ett beslut enligt 7-9 kan han eller hon begära att beslutet omprövas Försvarsmakten. Det omprövade beslute av kan inte överklagas.

De frågor som behandlas i lagen är inte sådan karaktär till

av att rätt

överklagande bör föreligga. Däremot kan det finnas anledning att skapa

F örfattningskommentar 175

möjlighet till omprövning inom Försvarsmakten, vilken då självklart

en

bör ske på högre nivå än där det ursprungliga beslutet fattades.

träder i kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i 7-13 skall Denna lag i fråga tidigare anställda i utlandsstyrkan skadats efter tillämpas även om som utgången av 1992.

Att 7-13 skall tillämpas avseende tidigare anställda i utlandsstyrkan

efter utgången år 1992 innebär att dessa liksom idag som skadats av skall omfattas Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar. Se i övrigt av avsnitt 13.4.

till förordning utlandsstyrkan inom Förslaget om

Försvarsmakten

Utlandsstyrkans uppgifter 1 § Utlandsstyrkan fullgör de uppgifter åvilar Försvarsmakten inom ramen som för internationell fredsfrämjande verksamhet utomlands.

med internationell fredsfrämjande verksamhet framgår Vad som avses

utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Vilka specifika upp-

av lagen om

kommer fullgöras inom utlandsstyrkan är beroende av gifter som att

vilka regeringen uppdrar Försvarsmakten. Om regeringen

uppgifter Försvarsmakten i uppdrag att huvudman för viss freds-

givit vara en skall den utföras anställda i utlandsstyrkan.

främjande insats genom

Anställning i utlandsstyrkan anställning i utlandsstyrkan skall utöver allmän lämplighet för de upp- 2 § Vid i fråga särskilt beaktas den sökandes omdöme och personliga gifter som är mognad.

Bestämmelsen innebär precisering vilka sakliga grunder som

en av skall beaktas vid anställning i utlandsstyrkan. I den allmänna lämplig-

skall in de risker kan ligga i att vid ett flertal

heten vägas som en person

tillfällen utsätts för påfrestningarna i att arbeta i en konfliktmiljö. Det kan finnas anledning att begränsa möjligheterna att vid upprepade tilli utlandsstyrkan. Det viktigaste kravet är dock att de

fällen tjänstgöra

sökande uppfyller kravet på omdöme och personlig mognad.

176 F ärfattningskommentar

Arbetsuppgifterna 3 § Anställningen omfattar både utbildning och tjänstgöring. I tjänstgöringen ingår såväl förberedelser efterarbete. Den anställde är skyldig tjänstsom att göra utomlands.

Paragrafen innehåller vad tidigare stadgades i 11-13 förordsom

ningen 1984:309 utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Någon

om

saklig ändring av nu gällande tillämpning är inte avsedd. Det bör

framhållas att rätt för den anställde tjänstgöra utomlands att inte

föreligger.

Anställningsavtalet, m.m. 4 § Anställningsavtalet skall skriftligt. I avtalet skall den anställde förvara binda sig att följa bestämmelserna i denna förordning och de föreskrifter i som övrigt är meddelade för utlandsstyrkans verksamhet.

Bestämmelsen har överförts från förordningen 1984:309 utlands-

om

styrkan inom Försvarsmakten. Någon saklig ändring inte avsedd.

är

5 § Anställning i utlandsstyrkan skall tidsbegränsad och tiden för vara avse både utbildning och tjänstgöring. Anställningen får dock tidsbegränsas till att avse endast utbildningstiden eller tjänstgöringstiden.

Bestämmelsen har överförts från förordningen 1984:309 utlands-

om styrkan inom Försvarsmakten. Någon saklig ändring är inte avsedd. Att tidsbegränsad anställning även får tjänstgöringstiden har införts avse för att möjliggöra att de anställts enbart för utbildningstiden skall som

kunna anställas för tjänstgöringstiden så behövs.

om Det bör särskilt uppmärksammas att tidsbegränsad anställning

antingen kan gälla för viss tid eller tills vidare dock längst till visst datum och att det enbart är vid den formen uppsägning på senare som grund av arbetsbrist kan förekomma. Vid anställning bör alltså formen tills vidare dock längst till visst datum användas i de fall det går att förutse att arbetsbrist kan uppkomma.

6 § Vid uppsägning av anställning före anställningstidens utgång gäller en uppsägningstid av tre månader. Arbetsgivaren får dock medge den anställde kortare uppsägningstid. Om den anställde genomgått utbildning för tjänstgöringen utan att få godkända vitsord, får arbetsgivaren säga anställningen med upp en uppsägningstid av en månad.

F örfattningskommentar 177

Bestämmelsen har överförts från förordningen 1984:309 om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Någon saklig ändring är inte avsedd.

7 § Den anställs i utlandsstyrkan får enligt Försvarsmaktens bestämmande som tilläggas militär tjänstegrad enligt organisationsplan för utlandsstyrkan.

Bestämmelsen har överförts från förordningen 1984:309 om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Lön m.m. 8 § En anställd i utlandsstyrkan får under tjänstgöringen lön enligt de grunder som Försvarsmakten bestämmer. Under förrättning utomlands har anställd i utlandsstyrkan också rätt till en ett särskilt tillägg med det belopp regeringen bestämmer. Det särskilda som tillägget skall lika för alla tjänstgör i område och bestämmas vara som samma med beaktande tjänstgöringstörhållandena Om det till följd av tjänstav göringens art eller andra omständigheter finns särskilda skäl, skall något särskilt tillägg inte betalas. Lön och särskilt tillägg utbetalas i svensk valuta.

Bestämmelsen har överförts från förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Någon saklig ändring är inte avsedd. Regeln att beslut lön skall fattas efter hörande av om om

Arbetsgivarverket och i vissa fall Rikspolisstyrelsen har tagits bort.

av Detta hindrar dock inte att Försvarsmakten under hand hör andra myndigheter vid lönesättning om det behövs.

Reseförmåner m.m. 9 § Under tjänstgöring i Sverige utgår ersättning för ökade levnadsomkostnader motsvarande vad som gäller för andra anställda inom Försvarsmakten.

Paragrafen innebär att 4-5 förordningen FFS 1984:31 om förmåtill anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten förts över och ner sammanfattats. Någon saklig ändring är inte avsedd.

10 § Under tjänstgöring utomlands utgår ersättning for ökade levnadsomkostnader enligt utlandsreseförordningen 1991:1754. Detsamma gäller vid resa från Sverige till förrättningsplatsen och åter samt under annan ledighet än semester. Försvarsmakten får även besluta om ersättning för andra kostnader än som i första stycket de föranletts av tjänstgöringen utomlands. avses om

178 F örfattningskommentar SGU 1998:30

Den som är anställd i utlandsstyrkan har for varje hel sexmånadersperiod rätt till en fri hemresa från änstgöringsplatsen och åter. Om en anställd enligt riktlinjer från Förenta nationerna eller Organisationen for säkerhet och samarbete i Europa OSSE har rätt att ta med anhöriga till tjänstgöringsplatsen, utgår även ersättning för kostnader med anledning att av anhöriga medföljer. Försvarsmaktens bestämmer ersättningens storlek.

Paragrafen innebär att 6-11 förordningen FFS 1984:3 l förmå-

om ner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten förts över och sammanfattats. Någon saklig ändring är inte avsedd. Med de i andra stycket nämnda andra kostnaderna exempelvis avses kostnader för transport av bagage samt för pass, visum och vaccination.

Semester m.m. 11 § I fråga om semester tillämpas motsvarande bestämmelser som for andra anställda i Försvarsmakten. Semesterledighet och annan ledighet beviljas av Försvarsmakten. Försvarsmakten skall därvid beakta de grunder som kan ha beslutats av Förenta nationerna eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.

Bestämmelsen innebär i princip att 22 § förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten förts över. Någon saklig ändring är inte avsedd. Paragrafen hindrar inte att också andra organisationers beslut beaktas.

Förmåner vid sjukdom eller skada 12 § Under tjänstgöring i Sverige får den anställde sjukvårdsförmåner notsvarande vad som gäller för andra anställda i Försvarsmakten. Under tjänstgöring utomlands får den anställde fri sjukvård i den mån motsvarande förmån inte bereds honom i annan ordning.

Bestämmelsen innebär i princip att 16 § förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten förts över. Någon saklig ändring är inte avsedd.

13 § Om en anställds arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom skall Försvarsmakten under hela sjukdomsperioden utbetala ersättning för förlorad inkomst så att den sammanlagda ersättning alltid uppgår till vad som skulle ha utgått om ersättningen beräknats på den lön i pengar den anställde hade då sjukdomen inträdde. Motsvarande skall gälla för en tidigare anställd om sjukdomen är en arbetsskada som kan hänföras till tjänstgöringen inom utlandsstyrkan och om den tidigare anställde får lägre ersättning än vad som skulle utgått om ersättningen

F äfattningskommentar 179

beräknats på lönen i utlandsstyrkan. Ersättningen skall i detta fall beräknas lönen för den sista hela anställningsmånaden. anställd tidigare anställd föremål för rehabiliteringsåtgärder Om en eller är enligt 7 § lagen utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och därvid uppbär om ersättning enligt 3 kap 7 b § eller 22 kap. 7 § lagen om allmän försäkring tillämpas första och andra styckena på motsvarande sätt.

Paragrafen syftar till att garantera de anställda i utlandsstyrkan samma skydd mot att stå utan eller att få låg ersättning för inkomstförlust vid sjukdom, de fortfarande anställda i utlandsstyrkan. som om vore Begreppen sjukdom, nedsättning arbetsförmågan, lön samt sjukav

domsperiod skall tolkas enligt lagen om allmän försäkring. Vad som är

arbetsskada skall bestämmas på sätt i 6 § lagförslaget. en som anges

I paragrafen hänvisas inte direkt till något av de enskilda ersätt-

ningssystemen. Regeln har utformats på detta sätt för att den inte skall behöva ändras Varje gång förändringar görs avseende ersättning vid nedsättning av arbetsförmågan. Första stycket den anställde samma rätt till ersättning som om ger

han eller hon hade fått tillgodoräkna sig lönen som ersättningsunderlag

trots att så inte är fallet. Ersättningen skall utbetalas under hela

sjukdomsperioden, dvs. även efter att anställningen i utlandsstyrkan

upphört. Detta innebär gör jämförelse mellan vad den sjuke att man en faktiskt får och vad han eller hon hade fått om inkomsten i utlandsstyrkan hade fått beaktas som underlag vid beräkning av

ersättning enligt lagen om allmän försäkring, personskadeavtalet, andra

kollektivavtal, och betalar mellanskillnaden. m.m. att man ut I andra stycket ett skydd till dem efter att anställningen ges som upphört sjukskrivs på grund sjukdom inträffat under tjänstav en som göringen och arbetsskada. Även de har rätt att som är att anse som en uppbära vad skulle ha utgått de fått ersättningen beräknad på som om den lön de hade i utlandstyrkan. Med lön i detta fall lönen under avses den sista hela anställningsmånaden. Tredje stycket innebär att de i första och andra stycket angivna skyddsreglerna tillämpas också under rehabilitering.

Statens riskgaranti 14 § Staten ikläder sig riskgaranti för anställda i utlandsstyrkan som ådragit sig fysisk eller psykisk skada under tjänstgöring utomlands.

Ersättningen enligt statens riskgaranti utgör ideell ersättning. Varken en

skatt eller sociala avgifter skall därmed utgå på ersättningsbeloppen.

n

lÄ l

180 F örfattningskommentar

15 § Full ersättning enligt riskgarantin utgår vid skada som inträffat under väpnad tjänstgöring eller då den anställde fullgjort annan särskilt riskfylld tjänstgöring eller annars är orsakad av krigshändelser eller andra utomordentliga händelser som har samband med ett fredsfrämjande uppdrag. Vid skada i annat fall än som avses i första stycket men som inträffat under tjänstgöring inom området för ett fredsfrämjande uppdrag eller vid resa till eller ifrån ett sådant område utgår ersättning med hälften de belopp av som anges i 16 och 17 §§. En inträffad skada skall anses vara en sådan skada som anges i första stycket om det inte av omständigheterna framgår att den haft andra orsaker.

Avgörande för väpnad tjänstgöring föreligger är inte den

om om anställde för tillfället bär vapen. Vad som avses är istället tjänstgöring, som innebär åtminstone en beaktansvärd risk för våldsanvändning, inklusive brukande av eget vapen.

Med särskilt riskfylld tjänstgöring avses tjänstgöring som utförs

utan att den anställde är beväpnad alls eller annat än för självförsvar,

men som innefattar stora personliga risker beror på den väpnade

som konflikten. Ett exempel kan minröjning. vara

I lcrigshändelser får innefattas sådant som beskjutning och liknande,

men även att den anställde skadas när han eller hon utlöser en mina som i och för sig var avsedd för någon Andra utomordentliga annan. händelser kan avse sådant som våld eller sabotage som riktas mot utlandsstyrkan från lokalbefollcningen, på grund att stämningar mot av den fredsfrämjande insatsen piskats Vidare bör våld mot upp. en anställd i utlandsstyrkan som för tillfället inte bär uniform innefattas om det kan anses ha utlösts på grund av att den anställde deltar i den fredsfrämjande insatsen. Trafikolyckor kan var särskilt svåra att bedöma. Att ett fordon går

av vägen efter beskjutning eller skadas av minering är klart sådana fall

då full ersättning enligt riskgarantin bör utgå. När det däremot gäller kollisioner med fordon som tillhör de stridande parterna eller olyckor som kan anses direkt orsakade av att vägarna blivit försämrade på grund av konflikten, exempelvis att delar vägbanan saknas eller av en bro sprängts, är bedömningen inte lika enkel bedömningen bör men nog ofta sluta i att full ersättning ändå utges. Däremot kan inte enbart

sådant som att trafiken blivit farligare på grund av de allmänna

trafikförhållandena sägas sådant motiverar att ersättning vara som enligt riskgarantin utgår med mer än halvt belopp. Vad som skall avses med området för det fredsfrämjande uppdraget bör avgöras mot bakgrund av de internationella överenskommelser och

F örfattningskommentar l 81

andra dokument styr insatsen. Ersättning kan alltså komma att utgå som även för skada inträffat utanför det område den svenska som som personalen har ansvar för. Tredje stycket har införts för att underlätta bedömningen i tvekfall. Det innebär viss presumtion för att ersättningen för en samma en inträffad skada skall utgå enligt första stycket.

16 § Vid full invaliditet utgår ersättning enligt riskgarantin med tolv basbelopp. Dessutom utgår livränta med ett årligt belopp om två basbelopp under den skadades resterande livstid. Vid lägre invaliditetsgrad som uppgår till minst fem procent utgår ersättning och livränta med de lägre belopp som motsvarar invaliditetsgraden. Livränta uppgår till än tolv tusen kronor om året utbetalas en gång som mer månad. I andra fall sker utbetalning två gånger per år. per

Vilken ersättning utgår vid invaliditet beror på invaliditetsgraden. som Vid full invaliditet kommer således tolv basbelopp att falla ut omedelbart och därefter livränta motsvarande två basbelopp år under den per skadades resterande livstid. Även livräntan är avsedd att kompensera för det personliga lidandet och skall därför vara skattefri. Om skadan är att hänföra till 15 § andra stycket utges hälften av nu angivna belopp.

17 § Vid dödsfall utbetalas ersättning enligt riskgarantin med tolv basbelopp till dödsboet, den avlidne efterlänmar arvingar nämns i 2 kap. l och 2 om som ärvdabalken. Dessutom utgår basbelopp till efterlevande make eller sex maka samt sambo, samboförhållandet varat minst ett år eller samboma har om gemensamma bam, och tre basbelopp till varje efterlevande bam.

Paragrafen beskriver vilken ersättning utgår enligt riskgarantin vid som dödsfall. Om det finns föräldrar eller syskon eller syskons avkomlingar eller nämnare släktingar utgår tolv basbelopp till dödsboet. Dessa medel fördelas därefter enligt arvsrättsliga regler. Om det finns make eller maka och barn utgår ytterligare ersättning. Till make eller maka utgår basbelopp och till varje efterlevande barn tre basbelopp. Med make sex

eller maka j ämställs med vilken anställd registrerat partnerskap.

person Vid bedömningen varit sambo med den förolyckade av om en person saknar det betydelse förhållandet varit horno- eller heterosexuell om av art. Även de angivna beloppen halveras vid skador avses i 15 § nu som andra stycket.

i 1 i

182 F örfattningskommentar S01 1998:30

Särskild ersättning till skadade och anhöriga 18 § Den som skadats under anställning i utlandsstyrkan har under en tid av te år efter det att anställningen upphört rätt till ersättning för skadan orsakade av sjukvårdskostnader som om han eller hon fortfarande varit anställd i utlandsstyrkan. Till anställd som efter anställningstidens utgång genomgår läkarundersökning för utredning av om skada eller sjukdom uppkommit under tjänstgöring i utlandsstyrkan eller läkarundersökning för att erhålla invaliditetsintyg utgår ersättning för kostnader for undersökningen samt för resa, uppehälle och tidsspillan efter samma grunder som gäller i fråga om ersättning av allmäma medel till vittnen m.fl.

Bestämmelsen i första stycket innebär att de skadats under som

anställning i utlandsstyrkan under en tid tre år efter att anställningen

av upphört har rätt till samma sjukförmåner som om de fortfarande VlI anställda. De kostnader som kommer att ersättas denna genom bestämmelse är i princip de som uppkommer vid vård inom den allmänna vården. Bestämmelsen i andra stycket innebär i princip att 20 § förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inon Försvarsmakten förts över. Någon saklig ändring är inte avsedd.

19 § Om en anställd i utlandsstyrkan förolyckats eller skadats så svårt att sju:husvård krävs utgår ersättning till de anhöriga för skäligt antal resor till dtll förolyckade eller skadade samt uppehälle och tidspillan vid sådan resa efter samma grunder som gäller i fråga om ersättning allmänna medel till vittnen av m.fl. I fall som avses i första stycket får Försvarsmakten även ge skäligt bidrag till kostnader för psykosocialt stöd till anhöriga som är i behov av det.

Genom regeln i första stycket får anhöriga till de anställda ersättnirg för att ta emot den som förolyckats och för att möta eller besöka den som skadats svårt. Med anhörig avses person som har en mycket nära social relation till den skadade eller avlidne. Ingen begränsning hir angetts beträffande antalet Ett riktmärke kan dock resor. vara en resa per månad. Genom andra stycket får Försvarsmakten möjlighet att ge ekonomiskt bidrag till krisstöd eller annat psykosocialt stöd tll ovannämnda anhöriga, dvs. i fall då den anställde dödats eller skadas svart. o

.

Författningskommentar 183

Uppföljande verksamhet 20 § Även efter det anställning i utlandsstyrkan upphört, åligger det att en Försvarsmakten att utreda att en tidigare anställd inte drabbats av skada som avses i 10 § lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Utredningen skall ha den form och den omfattning som motiveras av förhållandena under utlandstjänstgöringen. Den skall innefatta personlig kontakt, om detta inte av särskilda skäl kan anses obehövligt eller ogenomförbart. Försvarsmaktens ansvar enligt första stycket kvarstår under fem år efter det att anställningen upphört.

Vilken omfattning och form utredningen skall ha skall bestämmas med

hänsyn till hur tjänstgöringsförhâllandena varit. I samband med hemkomstsamtalen bör en bedömning göras av vilken risk den enskilde löper att drabbas av psykiska efterreaktioner. Om tjänstgöringen varit

helt odramatisk kan utredningen begränsas till på en relativt lugn plats,

att den anställde kontaktas brevledes mot slutet perioden. I de fall de

av skadade utsatts för sådant typiskt sett kan leda till psykiska eftersom

reaktioner kan det däremot finnas anledning till täta personliga kontak-

ter. Personlig kontakt skall ske utom då det är obehövligt eller ogenom-

förbart. Obehövligt kan det om Försvarsmakten redan har infor-

vara

mation den tidigare anställdes situation. Ogenomförbart kan det

om

den tidigare anställde avsagt sig varje kontakt med Försvars-

vara om makten eller han eller hon flyttat utomlands och det inte är rimligt om att Försvarsmakten genomför ett besök.

Försvarsmaktens rehabiliteringsørganisation 21 § Försvarsmakten skall ha en lämplig sätt organiserad verksamhet för att genomföra vad anges i 7-12 lagen om utlandsstyrkan inom Försvarssom makten.

Bestämmelsen motsvarar den i 3 kap. 2 a tredje stycket arbetsmiljölagen

och bör tillämpas på motsvarande sätt.

Koordinatörens uppgifter 22 § I koordinatörens uppgifter ingår att stödja den skadade så att han eller hon får den vård och behandling eller de hjälpmedel som behövs, till att vad åligger Försvarsmakten enligt 7-12 lagen om utlandsse som styrkan inom Försvarsmakten fullgörs på ett ändamålsenligt sätt, sköta kontakter mellan Försvarsmakten och den skadade samt hans eller hennes anhöriga,

184 F örfattningskømmentar

stödja den skadade samt hans eller hennes anhöriga så att de får den ekonomiska ersättning som kan utgå med anledning av skadan samt hjälpa den skadade med andra personliga angelägenheter som inte kan anstå och som den skadade till följd av sitt tillstånd inte skäligen kan klara själv.

Koordinatörens grundläggande ansvar bör att till att Försvarsvara se

maktens rehabiliteringsansvar genomförs i enlighet med vad som an-

förts ovan. För att detta skall kunna ske kan det också krävas att koordinatören stödjer den skadade så att han eller hon får den vård och behandling

eller de hjälpmedel som behövs. Det kan till exempel röra sig om att

genom kontakter med sjukvården till att den skadade får en vård se som är lämplig i förhållande till de framtida möjligheterna till rehabilitering. Det bör också åligga koordinatören att sköta kontakterna mellan Försvarsmakten och den skadade samt hans eller hennes anhöriga. Vidare bör koordinatören stödja både den skadade och hans eller

hennes anhöriga så att de får den ekonomiska ersättning som kan utgå med anledning av skadan. Inte minst detta är en viktig uppgift. För den

skadade kan den trygghet som ligger i en god ekonomisk kompensation

vara betydelsefull. Dessutom torde de nödvändiga kontakterna med

myndigheter och andra, vilket skulle ta den skadade mycket lång tid och kräva mycket kraft, i de flesta fall kunna klaras av enkelt och smidigt. Med den ekonomiska ersättning kan utgå all typ som avses av ersättning som det finns rimlig grund att anta att den skadade har rätt till, inklusive ersättning ur privata försäkringar och rent privaträttsliga

skadestånd. I de fall den skadade behöver juridiskt biträde bör

koordinatören kunna hjälpa den skadade att utnyttja rättshjälp, rättsskydd och liknande. Slutligen bör det ligga på koordinatören att hjälpa den skadade med sådana personliga angelägenheter som inte kan anstå och som den skadade till följd av sitt tillstånd inte skäligen kan klara själv. Det kan t.ex. röra sig om att bistå vid omläggning av lån eller med att skaffa den skadade en ny bostad.

Handläggning och överklagande 23 § Ersättning enligt 13-19 bestäms av Försvarsmakten. Beslut enligt 10 samt 13-19 får överklagas hos allmän förvaltnings-

domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Övriga

beslut får inte överklagas.

Bestämmelsen i första stycket innebär i princip att motsvarande be-

stämmelse i förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd i

Författningskommentar 185

utlandsstyrkan inom Försvarsmakten förts över. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Enligt andra stycket får de beslut enligt förordningen som gäller er-

sättning till den enskilde överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Tillämpningsföreskrifter 24 § Försvarsmakten meddelar föreskrifter tillämpningen av denna förordom ning.

Bestämmelsen i första stycket innebär i princip att 27 § förordningen FFS 1984:31 förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom om

Försvarsmakten förts över. Kompletterande föreskrifter av Försvars-

makten kommer att behövas även i fortsättningen.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1999. Genom förordningen upphävs förordningen 1984309 utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och om förordningen FFS 1984:31 förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom om Försvarsmakten.

Se avsnitt 13.4.

Statens

offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslag om immunitetoch privilegier i vissa Tänderhela livet fall översyn.UD. - en nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan.Fö. välfärdensgenusansikte. A. Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer medexempelfrånhandeln. A. Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska och resurser maktdiskurser.A. Ty makten din är Myten om detrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor av kollektiva försäkringar.Fi Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker av och Systembolagets produkturval. Integritet Effektivitet- Skattebrott.Fi. - 10.Campusför konst.U. . Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inom olika områden.U. N Självdeklaration och kontrolluppgiñer . - förenkladeförfaranden.Fi. Säkrarekemikaliehantering.Fö E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. - Grönanyckeltal- Indikatorerför ett ekologiskt hållbartsamhälle.M. ° När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt . om bemötande av personer medfunktionshinder. . Samordning digital marksändTV. Ku. av En gräns - en myndighet Fi. IT ochregionalutveckling. 120exempelfrån Sverigeslän.K. N° IT-kommisionenshearing om infrastrukturen . för digitalamedier.Andrakammarsalen, Riksdagen1997-10-24.K. i Problem medinbäddade system inför 2000-skiftet. . Hearinganordnad av IT kommissionen i samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1997-11-14.K. 22. Försäkringsgaranti. Ett garantisystemför försälqingsersättningar. Fi. 23. Statenoch exportfinansieringen. N. 24. iskeriadministmtionen F i ett EU-perspektiv. Översyn ñskeriadminisüationen av m.m. Jo. 25. Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. + st 4 bilagor. 26.Frånhembränttill Mariakliniken. fakta om ungdomarochsvartsprit. - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.Fi. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Om en säker,flexibel ochsamordnadläkemedelstörsörjning.

SBL/o

g

E å

ingås

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

1976 årslag om immunitet ochprivilegier i vissafall Campus för konst10 en översyn. 29 Friståendeutbildningar tillsyn - med statlig inom olika områden.11

Försvarsdepartementet

Säkrarekemikalrehantering.13 Jordbruksdepartementet

Utlandsstyrkan.30 Fiskeriadministmtioneni ett EU-perspektiv. Översyn 24 av ñskeriadminisuationenm.m.

Socialdepartementet

Tänder helalivet Arbetsmarknadsdepartementet

nytt ersättningssystem rör vuxentandvård.2 välfärdensgenusansikte.3 - Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch av Män alltid Nivå- och organisationsspeciñka passar Systembolagets produkturval.8 medexempelfrån handeln. 4 processer När åsikterblir handling. En kimskapsöversikt om Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska och som resurser bemötande av personer medfunktionshinder.16 maktdiskurser.5 Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. Ty makten din ar Myten det rationella om + 4 st bilagor. 25 arbetslivetoch detjämställdaSverige. 6 Frånhembränttill Mariakliniken. fakta om ungdomarochsvartsprit.26 Kulturdepartementet - Läkemedeli vård ochhandel. Om en saker, flexibel Samordning digital marksändTV. 17 av ochsamordnadläkemedelsförsörjning. 28 Närings- och handelsdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Staten och exportñnansieringen. 23 IT och regional utveckling. 120 exempelfrån Sverigeslan. 19 Miljödepartementet IT-kommisionenshearing om infrastrukturen Gröna nyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt hållbart för digitalamedier.Andrakarnmarsalen, samhälle.15 Riksdagen1997-10-24.20 Problemmedinbäddade system inför ZOOO-skiñet. Hearinganordnad IT kommissioneni av samverkan med Industritörbundet och Statskontoret 1997-11-14.21

Finansdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.1 Översyn av rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva

försäkringar.7 Integritet- Effektivitet skattebrott.9 - Självdeklarationoch kontrolluppgiñer förenkladeförfaranden.12 näringsrättsligafrågor. 14 E-pengar- En gräns en myndighet 18 - Försäkringsgaranti. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.27

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 91 90 E-PosT: fritzcs.order@libcr.se INTERNET: www.fritzes.se