Boverket

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Boverket

- uppgifter och verksamhet

1992127 Betänkande

av utredningen om Boverkets framtida arbetsuppgifter och resursbehov

Statens offentliga utredningar 1992127 Finansdepartementet

Boverket

uppgifter och verksamhet

-

Betänkande utredningen om Boverkets framtida av arbetsuppgifter och resursbehov Stockholm 1992

Allmänna Förlaget ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förla- SOU och Ds kan köpas från som ochså, på uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor, temissutsändget ombesörja av ningar av SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21 Telefon 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-33-13231-1 OFFSETCENTRAL ISSN 037s-250x Stockholm 1992

SOU 1992 127

Till statsrådet Bo

Lundgren

Genom beslut den 11 juni 1992 bemyndigade regeringen statsrådet Bo Lundgren att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda Boverkets framtida arbetsuppgifter och resursbehov. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 18 juni landshövdingen Bengt K.Ã. Johansson som särskild utredare. Till sekreterare i utredningen förordnades den 1 augusti organisationsdirektören Erik Lindgren och till biträdande sekreterare samma dag departementssekreteraren Michael Rosendahl. Som sakkunniga har fr.o.m. den 1 augusti deltagit Marja Lemne, Jan Oscarsson, Michaela Schulman och Keith Wijkander samt fr.o.m. den 1 september Bengt Westman. Som experter har fr. o. m. den 1 augusti deltagit Bertil Albertsson, Hans Lindskog, Per Olof Lingwall och Rolf Westerlund. Härmed överlämnas betänkandet Boverket uppgifter och verksamhet. Utredningsuppdraget år slutfört.

Stockholm den 27 november 1992

Bengt K.Ã. Johansson

Erik Lindgren

Michael Rosendahl

SOU 1992 127

Sammanfattning

På i stort sett alla de områden Boverket arbetar sker förändringar nu av regelsystem Det är mycket svårt att tidsmässigt när dessa m.m. ange förändringar får genomslag i verksamheten. Vissa regler rörande nya framför allt bostadsbyggandets finansiering fr.o.m. 1993 har beslutats av riksdagen. Pâ andra områden med bäring på Boverkets arbetsuppgifter föreligger utredningsförslag statsmakterna ännu inte tagit ställning som till. På ytterligare andra områden intresse pågår eller har aviserats av fortsatt utredningsarbete. Föreliggande rapport har därför måst formen lägesbeskrivges av en ning och analys av utvecklingslinjer för verket. Den korta tid utredningen haft att arbeta, i praktiken drygt tre månader, har gjort det nödvändigt att koncentrera arbetet till vissa viktigare frågor som rör Boverkets framtida arbetsuppgifter och I resurser. nuvarande läge är det viktigare att urskilja huvudtendenser och kunna anlägga ett långsiktigt perspektiv än att försöka klara ut alla delproblem och att exakt bestämma resursavvågningen i det kortare perspektivet. Om statsmakterna ser sig tvingade att kraftigt minska vid resurserna Boverket av rent statsfinansiella skäl gäller att det i så fall måste gå ut över de resurser som står till förfogande för utrednings- och utvecklingsarbete. Till sist blir det här frågan vilken ambitionsnivå om man anger för verksamheten. Den avvägningen får göras i budgetarbetet. Det bör uppmärksammas att möjligheterna att till stånd besparingar i en myndighets verksamhet alltid är starkt begränsade på kort sikt. Bl.a. de avtalade trygghetsreglema på det statliga området gör att avsedda besparingar uppkommer med betydande fördröjning. En sak framstår helt klar. Tyngdpunktema i verksamheten komsom mer under åren framöver att skifta starkt från tid till Det kommer annan. därför att krävas hög grad flexibilitet vid myndigheten under en av kommande år. Det talar för att Boverket bör ha flerårsbudget. en Utredningen har gått igenom vilka Boverket förfogar över på resurser de skilda verksamhetsornrådena. Dessa har sedan ställt de resurser mot arbetsuppgifter verket bedöms ha på de skilda områdena under åren framöver.

6 Sammanfattning SOU 1992 127

På området planering, byggd miljö och hushållning med naturregörs bedömningen att löpande verksamhet och direkta regeringssurser uppdrag tillsammans för ungefär halva verksamheten. Resten är svarar utvecklingsarbete, inberâknat uppsiktsverksamhet. Avgörande för hur verksamheten bör förfoga över är vilken ambitionsnivå stora resurser statsmakterna anger för området. På detta område tolkar utredningen de många utredningsuppdragen från regeringen det att ambitionsnivån ökar. Utvecklingen m.m. som pekar vidare i riktning mot ökad internationell verksamhet, där en Boverkets sakkunskap behöver tas i anspråk i inte ringa utsträckning. Stadsmiljörádet bör skiljas ut från Boverket. Verksamheten bör bedrivas i form stiftelse eller annat fristående organ eller knytas till av forskning och utbildning på arkitekturomrâdet. Boverket har centralt ansvar för byggfrágor, inklusive tillämpningen av byggnadslagstiftningen. Regeringen har i bl.a. utredningsdirektiv uttalat sin avsikt att kraftigt begränsa antalet detaljregler på byggområdet. Om dessa ambitioner fullföljs bör det leda till minskade arbetsuppgifter också vid Boverket. Samtidigt vidgas Boverkets uppgifter när det gäller medverkan i det internationella samarbetet rörande kvalitetskrav pâ byggnader och byggprodukter. Detta arbete blir mycket omfattande i och med att EESavtalet träder i kraft. Boverket spelar här en viktig roll. Utredningen föreslår att Boverkets uppgifter i fråga om typgodkännande förs över till ett särskilt godkärmandeorgan med specifika uppgifter. Staten bör medverka till att detta bildas. I allt väsentligt bör, i organ huvudsak hittills, verksamheten vara självfmansierande genom som avgifter. Boverket år central myndighet för frågor bostadsmarknad och om statligt stöd till bostadsfärsörjning. Boverket har här begärt en temporär förstärkning av personalresursema. Utredningen pekar på vikten att kunskapsförmedlingen och informaav tionsspridningen fungerar väl i så intensiv förändringsfas på en boendeområdet den vi är inne Det är svårt för alla berörda på som nu bostads- och bostadsbyggnadsområdet att både känna till och rätt kunna bedöma de förändringar system och regler som sker. Samtidigt bör av bl.a. införandet schabloner vid beräkning bidragsunderlag efter av av hand leda till minskade resursanspråk. Utredningen bedömer att Boverkets uppgifter på detta område kan klaras med oförändrade Verket får så anses nödvändigt resurser. om

SOU 1992 127 Sammanfattning 7

under den besvärliga omstållningsfasen omprioritera från andra resurser områden. På sikt bör en väsentlig neddragning på detta av resurserna område kunna ske. Tidpunkten beror på när beslut tas och kan genomföras vad gäller framför allt bostadsanpassningsbidrag och bostadsbidrag. Utredningen föreslår att den tjänsteexpon Boverket bedriver stegvis nu ges ekonomisk självständighet och bolagiseras.

SOU 1992 127

Inledning

1.1 Uppdraget

Vid sammanträde 1992-06-11 regeringen direktiv till översyn gav en av Boverkets arbetsuppgifter och resursbehov. 1992-06-18 kallades landshövdingen Bengt K.Å. Johansson att som särskild utredare leda översynen. Sekreterare, sakkunniga och experter tillsattes fr.o.m. 1992-08-01. Utredarens arbete skulle vara slutfört före utgången november månad. av Den korta tid utredningen haft att arbeta, i praktiken drygt tre

månader, har gjort det nödvändigt att koncentrera arbetet till vissa

viktigare frågor som rör Boverkets framtida arbetsuppgifter och resurser. Detaljspörsmâl har måst lämnas åt sidan. Det behöver inte vara till nackdel. I nuvarande läge är det viktigare att urskilja huvudtendenser och kunna anlägga ett långsiktigt perspektiv än att försöka klara .ut alla delproblem och att exakt bestämma resursawägningen i det kortare perspektivet. I själva verket år det omöjlig uppgift. På i alla de senare en stort sett

områden Boverket arbetar sker omfattande förändringar regelsys-

nu av tem m.m. Det är mycket svårt att tidsmässigt när dessa förändringar ange får genomslag i verksamheten. Riksdagen har fattat vissa beslut rörande framför allt bostadsbyggandets finansiering fr.o.m. 1993. På andra områden med bäring på Boverkets arbetsuppgifter föreligger utredningsförslag som statsmakterna ännu inte har tagit ställning till. På ytterligare andra områden av intresse har aviserats fortsatt utredningsarbete. En viktig uppgift för utredningen har därför varit att kartlägga dessa förändringar och analysera innebörden dem för Boverkets vidkommav ande. Att översätta förändringarna i resurstermer är i nuvarande läge inte möjligt flera områdena. av Föreliggande rapport har därför i mångt och mycket måst formen ges av lägesbeskrivning och analys utvecklingslinjer för verket. av Regeringen har nyligen inrättat interdepartemental delegation ñr en bostadsfrågor m.m. Delegationen skall samordna förändringsarbetet i frågor som rör byggande, bostadsñrsöijning och boendekostnader.

SOU 1992 127 10 Inledning

föreslår delegationen tillställs denna utredningsrapport Utredningen att fortsatta för bedömningar hur förändringarna och ges det ansvaret av boendeområdet påverkar Boverkets verksamhet och resurser. plan- och anslagsframställning Boverket på utredningens Den fördjupade som begäran har reviderat tillställs också delegationen.

1.2 Utredningsarbetet

utredningen haft till sitt förfogande har också påverkat Den korta tid formerna för arbetet. uppdrag utredningen lagt ut på Statskontoret och ut- De särskilda redningens experter för att bl.a. bedömt kommunernas syn kunnat göras alltför omfattande. Dessa rapporter bör Boverket har inte betydande värde. Någon motsvarande undersökning av hur ändå vara av än myndigheter uppfattar Boverket har inte gjorts. andra intressenter Utredningen har i hög grad utnyttjat Boverket för att fram sammanmaterial. En särskild revidering den fördjupade ställningar och aktuellt av för budgetåren 199293-199495 har infordrats. anslagsframstâllningen sällan måst levereras under stor tidspress. Boverkets Materialet har inte förutsättning för utredningen kunnat hälla sin medverkan har varit en att

tidsram. sakkunniga och experter har fått ta ett stort ansvar för att Sekreterare, skilda avsnitten. För bedömningama svarar den ta fram material på de särskilde utredaren ensam.

SOU 1992 127 ll

Bakgrund

2.1 Den sociala

bostadspolitiken

De dåliga bostadsförhållandena i Sverige blev under 1930-talet stor en samhällspolitisk fråga. Under andra världskriget begränsades möjligheterna att bygga och regleringar infördes på bostadsmarknaden liksom på många andra områden för att hålla priserna. Efter kriget nere växte den sociala bostadspolitiken fram del välfärdspolitiken. som en av Med utgångspunkt i synen på bostaden som en social rättighet blev målet för den sociala bostadspolitiken att komma till rätta med de problem som förorsakades av bristen på goda bostäder till skäliga kostnader. Den hyresreglering som infördes under andra världskriget avsågs vara temporär men avskaffades först 1978, sedan besittningsskyddet i hyreslagen förstärkta Från slutet 1960-talet infördes s.k. bruksvärdesav hyror som prövas i rättslig ordning med utgångspunkt i jämförelse en med hyran hos allmännyttiga bostadsföretag. På den reglerade kreditmarknaden hade bostadsbyggandet länge en prioriterad ställning genom att det rådde placeringsplikt i bostadsobligationer. Staten har vidare haft ett starkt styrmedel i det ekonomiska stödet till bostadsbyggandet i form av lån och bidrag som påverkat dels investeringsviljan, dels utformningen av de bostäder som fått del subventionema. av

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen bildades den 1 juli år 1948. Verket enligt sin var instruktion central förvaltningsmyndighet för statens verksamhet i syfte att främja bostadsbyggande och bostadsförsörjning. Uppgifterna avsåg framför allt det statliga stödet till bostadssektom och till allmänna samlingslokaler Bostadsstyrelsen också chefsmyndighet för m.m. var lånsbostadsnämnderna år inrättades i varje län ñr som samma att handlägga stödärenden. Bostadsstyrelsens uppgifter i korthet att handha den statliga lånevar och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen, underatt söka och belysa utvecklingen i fråga bostadsbyggandet och bostadsom

SOU 1992 127 12 Bakgrund

framtida bostadsbehovet. Genom rådmarknaden samt att bedöma det

Bostadsstyrelsen även främja långsiktig givning och anvisningar skulle

och allmän förbättring bostadsförsörjningen planering av byggandet en av

information främja bl.a. konsumentupplysning. I råd och samt genom

uppgift ingick även att främja utvecklingsarbete samt Bostadsstyrelsens

goda bostäder och god boendemiljö. I initiativ för att främja en att ta samlingslokal-delegationen och boendemiljödelegaverket ingick även

fattade beslut stödet till allmänna tionen vilka i verkets ställe om

till förbättring boendemiljön. Verket samlingslokaler och om bidrag av

Bostadsstyrelsen disponerade budgetåret bedrev även viss tjänsteexport.

198687 drygt 195 årsarbetskrafter.

2.2 planering och byggande Fysisk

beslut bl. användningen av mark Fysisk planering underlag för om a. ger syftar bl.a. till att lösa konflikter mellan och vatten. Planeringsprocessen

hänsyn till behovet att hushålla med naturresurmotstridiga intressen, ta

långsiktigt bevara värdefulla natur- och och till önskemålen om att ser ställer krav på att beslutsunderlaget är kulturvärden. Planläggningen

öppet arbetssätt och samråd allsidigt och noggrant belyst genom ett

mellan intressentema.

bygglagstiftningen har under lång tid reglerat Den svenska plan- och

planeringsprocessen. En omfattande krav på såväl planernas innehåll som

avslutades år 1987, när plan- och bygglag lagstiftningen en ny översyn av

bl.a. de möjligheter till 1987 10, PBL, trädde i kraft. Genom PBL togs

skapades kommunindeldecentralisering beslut till vara, som genom av därigenom huvudansvaret för den ningsreformen. Kommunerna har

kan via länsstyrelsen på eget initiativ fysiska planeringen och staten

ställningstaganden endast dessa äventyrar överpröva kommunala om

eller innehåller uppenbara brister i riksintressen, hälsa och säkerhet

mellankommunal samordning.

industriella anläggningar under 1960-talet Utbyggnaden av stora

utnyttjandet naturtillgångar och skyddet av aktualiserade frågan om av

styrningen hushållningen med naturresurser miljön. För att förbättra av

riktlinjer för den s.k. fysiska riksplanerantog riksdagen år 1972 vissa

beslut lag hushållning med ingen, följdes upp med om en ny om som i kraft den 1 juli 1987, samtidigt med NRL. Denna trädde naturresurser, upphävdes den tidigare byggnadslagen. Bestäm- PBL. I samband härmed

SOU 1992 127 Bakgrund 13

melser om hushållningen med mark och vatten skall tillämpas bl.a. vid

beslut enligt PBL samt ett 10-tal andra lagar reglerar mark- och som vattenanvändningen. Ett framträdande syfte med lagstiftningen var att skapa en dialog i frågor hushållningen med mellan om naturresurser statsmakterna och kommunerna. Planer enligt PBL har därför givits en

särställning vid tillämpningen NRL. av Den statliga tillsynen enligt PBL och NRL utövas främst det genom samråd på regional nivå som är uppgift för länsstyrelserna. Den en centrala myndigheten år 1987 Statens planverk, från âr 1988 Plan- och bostadsverket svarar för övergripande allmän uppsikt över hur de - en båda lagarna tillämpas. I uppgiften ingår också ett samordningsansvar ñr

de olika statliga sektonnyndighetemas arbete med frågor rör som hushållningen med naturresurser, särskilt i frågor riksintresse. av Också PBLs föregångare byggnadslagen innehöll bestämmelser om statlig tillsyn över plan- och byggnadsväsendet. Uppgiften utöva att tillsyn låg ursprungligen på Byggnadsstyrelsen, också svarade för som byggande och förvaltning av statens fastigheter. Principiella skål egna kunde anföras mot att Byggnadsstyrelsen utövade tillsyn över sin egen förvaltning. Olägenhetema verkets dubbelroll av blev större allteftersom såväl byggnads- och förvaltningsuppgiftema myndighetsuppgiftema som inom planväsendet växte i omfattning. Möjligheterna föra att samman myndighetsfunktionema med statlig verksamhet inom den fysiska annan planeringen, främst lantmäteriet, diskuterades ansågs kunna men tas upp först i samband med en större översyn planväsendet. Beslutet blev av därför att myndighetsuppgiftema skulle ñras över till verk, ett nytt

Statens planverk. Ägarfunktionen avseende de statliga fastigheterna blev

kvar hos Byggnadsstyrelsen prop. 196761.

Statens planverk

Statens planverk bildades den 1 juli år 1967 och blev central myndighet

för frågor om plan- och byggnadsväsendet, även för frågor senare om hushållningen med naturresurser. Från Byggnadsstyrelsen övertog Planverket därmed även de uppgifter avseende byggregler, hade sin som grund i byggnadslagen. Byggnadsstadgan från 1959 ledde till att enhetliga

byggregler infördes för hela Sverige. De den flora ersatte av lokala byggnadsordningar som ett hinder för rationalisering. Statens var planverk fick ansvaret för dessa byggregler. Behovet av att underlätta industriell produktion byggvaror ledde till verket vid den här av att

14 Bakgrund SOU 1992 127

tidpunkten också började utfärda typgodkännanden för byggprodukter. Typgodkärmande innebar att de kommunala byggnadsnämnderna blev skyldiga att godta produkterna. Planverkets uppgifter var att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsområdet och ha allmän uppsikt över plan- och byggnadsväsendet samt utfärda föreskrifter. När PBL och NRL kom till, fick Planverket till uppgift att samordna de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av den nya lagstiftningen. Verket svarade också för vägledning i frågor rörande planoch byggnadsväsendet och hushållningen med naturresurser samt följde lagtillämpningen och tog initiativ till nödvändiga förändringar. Verket bedrev också tjänsteexport. För uppgifterna disponerades budgetåret 198687 drygt 161 årsarbetskrafter. Planverket var fr.0.m. bildandet och fram till år 1971 chefsmyndighet för länsarkitektkontoren. Dessa inordnades år 1971 i länsstyrelsen. Statens VA-nämnd, som är domstol i tvister om vatten- och avloppsanläggningar, knöts i administrativt hänseende till verket.

2.3 Motiv för att ändra organisationen

I betänkandet Bostadsverket SOU 197626 konstaterade byggadn1inistrationsutredningen att förutsättningarna hade ändrats för både Bostadsstyrelsens och Planverkets verksamhet. Bl.a. hade kommunerna fått väsentligt bättre förutsättningar än de tidigare haft att ta ansvar för olika samhällsuppgifter. Behovet av en ökad samverkan i frågor rörande bostadsförsörjning, fysisk planering och byggande talade enligt utredningen för en sammanslagning av de båda verken och för en övergång till rådgivning och andra mjuka styrmedel. Men regeringen lade förslaget på hyllan prop. 19777893 med motiveringen att den föreslagna integrationen av verkens arbetsuppgifter inte kunde anses särskilt långtgående. Först 8 år senare kom frågan om en sammanslagning av de båda verken upp på dagordningen igen. I en proposition som behandlade riktlinjer för bostadspolitiken för 1980-talets senare del framhölls att förutsättningarna för bostadsadministrationen hade förändrats. PBL ansågs ge förutsättningar för en naturlig samordning mellan bostadsförsörjning och övrig samhällsplanering i kommunerna. På verksnivå borde motsvarande samordning åstadkommas mellan â ena sidan de en

SOU 1992 127 Bakgrund 15

regler som har sitt ursprung i byggnadslagen och å andra sidan lånebestämmelserna. Riksdagen tog först ställning till ett principförslag lägga om att samman Bostadsstyrelsen och Planverket till myndighet med uppgifter inom en ny huvudområdena byggnadsteknik, bebyggelseutveckling, bostadsekonomi och planfrâgor prop. 19868748, BoU rskr. 93. En organisationskommitté fick sedan i uppdrag att utarbeta detaljerat förslag. ett I direktiven till kommittén framhölls särskilt behovet utvärdering och av att erfarenhetsáterföring fungerar väl och impulser till ger fortsatta utvecklingsinsatser. Andra uppgifter särskilt betonades i direktiven som var metodutveckling för den kommunala planeringen, rådgivning och information. Organisationskommittén utgick i sitt betänkande Ett nytt plan- och bostadsverk SOU 198748 från behovet att stärka kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring. Frågor bygg- och lånebestämmelser borde om samordnas organisatoriskt och näringslivet borde enligt kommittén ta ett större ansvar för typgodkännandeverksamheten. Fastighetsjuridisk rådgivning borde även i fortsättningen Konsumentverkets uppgift, vara medan Bostadsstyrelsens för att främja konsumentupplysning ansvar och varudeklaration på bostadsområdet borde ingå i det verkets informanya tionsuppgifter. Propositionen om ett nytt plan- och bostadsverk behandlades av riksdagen hösten 1987 prop. 19878837, BoU5, rskr. 106. Arbetsuppgifterna för den nya myndigheten fördelades på huvudområdena bostadsmarknad, fysisk planering och hushållning med naturresurser, stadsmiljö och byggande. Uppgifterna bl.a. följa angavs vara att utvecklingen på bostads-, bygg- och kreditmarknadema, utvärdera effekten av det statliga stödet, utveckla planinstrumenten, ha allmän uppsikt över hushållningen med naturresurser, följa hur anspråken på den byggda miljön utvecklas och utveckla metoder för utformningen av närmiljön, förmedla erfarenheter, utfärda föreskrifter och bevaka kostnadsutvecklingen. I uppgiften att fortlöpande följa effekterna av

stödet till bostadsförsörjningen ingår att ge särskild akt på hur bostads-

förhållanden förändras och på den fördelningspolitiska utvecklingen i övrigt. Bland övriga uppgifter framhölls särskilt som var att utveckla metoder för den fysiska planeringen, ge allmänna råd och förmedla goda exempel. Departementschefen betonade att informations-och rådgivningsverksamhet till betydande del bör ingå i det verkets uppgifter. nya Enligt de allmänna utgångspunkter redovisades i propositionen bör som

16 Bakgrund SOU 1992 127

statlig tillsyn och uppsikt enligt PBL och NRL ha framâtsyftande inriktning tillsynen genom det samråd som länsstyrelserna svarar för och uppsikten genom förändring av den centrala myndighetens roll. en Organisationskommittén ansåg att det nya verket borde lokaliseras till Stockholm. I reservation menade kommitténs riksdagsledamöter att verket en en av borde förläggas utanför Stockholm. En omlokalisering ansågs underlätta personalreducering. I propositionen behandlades inte lokaliseringsen frågan men bostadsutskottet kom fram till att verket borde flyttas till Karlskrona. Det blev också riksdagens beslut. Plan- och bostadsverket inrättades den 1 juli 1988. Det nya verket fick 208 årsarbetskrafter exklusive låneförvaltning, typgoden resursram om kännande, tjänsteexport, telefonservice och lokalvård. För motsvarande verksamheter användes tidigare 271 ârsarbetskrafter inom Planverket och Bostadsstyrelsen. Benämningen Boverket infördes den 1 januari 1991 SFS 19901365.

2.4 Riktlinjer efter år 1988

Efter det att Boverket inrättades âr 1988 har statsmakterna vid några flera tillfällen gjort uttalanden om verksamhetens inriktning. Boverkets uppgifter inom verksamhetsomrâdena Byggd miljö och naturresurser samt Fysisk planering har berörts i propositionen En god livsmiljö prop. l9909190. I propositionen betonas uppgifter för att främst i samverkan med Statens naturvârdsverk stärka miljöfrâgomas ställning i den fysiska planeringen. Boverket förutsätts bl.a. samordna utarbetandet av ett utbildningsprogram för tillämpningen av NRL, ge råd och vägledning till länsstyrelarbete med nationella miljömål, utveckla metoder för upprättande sernas miljökonsekvensbeskrivningar MKB samt utveckla råd och riktlinjer av för hur hälso- och säkerhetsaspekter kan beaktas i fysisk planering. Boverket har därefter i förordning 1991738 om miljökonsekvensbeskrivningar getts befogenhet att i samråd med Naturvårdsverket meddela föreskrifter för tillämpningen. I propositionen anges vidare att det sedan Havsresursdelegationen upphört ligger inom Boverkets ansvarsområde att utveckla metoder för hur skilda anspråk på kust- och vattenområdena skall vägas mot varandra.

SOU 1992 127 Bakgrund 17

Kraven på ökade insatser på miljöområdet har vidare följts upp genom särskilda uppdrag till verket samt uttalanden i regleringsbrev för genom innevarande budgetår. Boverket har bl.a. fått regeringens uppdrag att göra en s.k. förstudie storstadsmiljöfrågor och samordna om att utbildnings- och informationsinsatser i det s.k. eko-kommunprojektet. Verket skall vidare enligt regleringsbrevet i samverkan med de centrala statliga verken påskynda arbetet med att få en effektiv planerings- och beslutsprocess främjar ändamålsenlig infrastrukturutbyggnad. som en Förändringar i bostadsfmansieringen har starkt påverkat verksamhetens imiktning. Redan att Statens Bostadsñnansieringsaktiebolag, genom SBAB, år 1985 bildades, lades finansieringen de statliga bostadslånen av utanför statsbudgeten. SBAB ålades således låna de att upp medel som behövdes för utbetalning bostadslån. I övrigt behölls dittillsvarande av ordning. Bostadslåneprövningen, dvs. beviljande och utbetalning samt förvaltning av lån, sköttes även fortsättningsvis länsbostadsnåmndema av och Bostadsstyrelsen. I samband med beslutet att bilda Boverket beslutades också SBAB att skulle svara för den centrala låneförvaltningen bostadslån, av både anslagsñnansierade och bolagsfmansierade lån. Omläggningen genomñrdes den 1 juli 1989. Efter denna tidpunkt Boverket svarar enbart ñr förvaltningen de statliga bidragen inom bostadsñnansieringen. av En direkt effekt av denna förändring att den förutvarande förvaltningsvar avdelningen inom verket lades och ner att återstående arbetsuppgifter fördelades på andra avdelningar.

Genom de regler för bostadsfmansiering gäller fr.o.m. som den l januari 1992 har den sista kopplingen mellan lån och bidrag upphört. De ny- och ombyggnadsprojekt får räntebidrag som numera får bidrag oberoende av den faktiska finansieringen. Samtidigt har den statligt reglerade

bostadslånegivningen avskaffats och ersatts med statliga kreditgarantier

för lån på den allmänna lånemarknaden i bostadslånet ett mot svarande säkerhetsläge. Boverket har sedan år 1988 blivit slutinstans i överklagandeärenden genom att regeringskansliet avlastat sig uppgiften. Riksdagen beslutade är 1991 om åtgärder för att komma till rätta med problem i inomhusmiljön, bl.a. krav på obligatorisk funktionsgenom kontroll av ventilationssystem, utökad kontroll byggnadsmaterial av som kan innebära hälsorisker samt samråd i alla byggärenden vikt av för att undvika framtida problem i form sjuka hus. Boverket fick av tillsammans med Byggforskningsrådet i uppgift att föra ut aktuell kunskap till

18 Bakgrund SOU 1992 127

i byggprocessen Hus Hälsa-kampanjen. Boverket har ställt parterna allmänna råd funktionskontroll ventilationssystem, har samman om av föreskriftsrätt till kemikalielagen och har rådgivande roll om samråd en enligt ändring i PBL. Genom den bostadsråttslagen 1991614 har Boverkets ansvar nya preciserats. Boverket förutsätts lämna allmänna råd om utformningen av kostnadskalkyler och beslutar behörighet att utfärda intyg om om bostadsrättsförenings ekonomiska plan. Besluten kan överklagas till

kammarrätten prop. 19909192, s 79-80. I anvisningarna för den fördjupade anslagsframställningen fick Boverket i uppdrag att följa effekterna skattereformen. Verket har också ett upp av 20-tal andra regeringsuppdrag, som redovisas i bilaga 2.

SOU 1992 127

3 Verksamhet

3.1 Verksamhetsområden

Boverket är enligt sin instruktion SFS 19901367 central förvaltningsmyndighet för frågor fysisk planering och hushållning om med naturresurser, bostadsñrsöijning och bostadsmarknad, byggande och stadsmiljö. Verket svarar också för den centrala administrationen av statens stöd till bostadsförsörjningen.

I uppgifterna ingår att

- följa utvecklingen och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde samt vid behov ta initiativ till förändringar - verka för samordning de statliga myndigheternas arbete av med underlag för tillämpningen PBL och NRL av - medverka i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde, särskilt i fråga om samordning kvalitetskrav på byggnader av och byggprodukter.

Den indelning verksamheten finns i Boverkets av som instruktion överensstämmer med den redovisades i propositionen som om plan- och bostadsverket. Boverket indelat fr.o. budgetåret 199293 m. sin verksamhet i sex områden. Naturmiljön och den byggda miljön har ñrts samman till verksamhetsområdet Byggd miljö och hushållning med naturresurser.

Övriga verksamhetsområden är Fysisk planering,

Byggande, Boende, Gemensam service och Tjänsteexport. Boverket har totalt 222 årsarbetskrafter. Fördelningen av personresurser mellan verksamhetsområdena dvs. exkl. service och gemensam tjänsteexport framgår följande tabell av

Byggande 39 % Boende 33 % Byggd miljö etc. 16 % Fysisk planering 12 %

20 Verksamhet SOU 1992 127

Vad gäller verksamhetens inriktning har Boverket under budgetåret 199293 prioriterat sådana uppgifter som leder till

ökad miljöhänsyn regelförenklingar - EES- och Europaanpassning. -

Inom för de uppgifter Boverket har enligt instruktionen ramen som styrs verksamheten dels riktlinjer i regleringsbrevet, dels särskilda genom uppdrag. Boverket har i november 1992 ett 20-tal regeringsuppdrag, varmed normalt uppdrag särskilt regeringsbeslut eller avses genom anmälan i proposition. Erfarenhetsmässigt har regeringsuppdragen genom under âr tagit ca 15 % av verkets personresurser. senare Förutom regeringsuppdrag har Boverket i sin interna redovisning

indelat sin verksamhet i två andra kategorier

löpande verksamhet är besvärsärenden, remisser, arbete med - som anslagsframställning och frågor per brev och telefon, utvecklingsarbete, till vilket Boverket räknar huvuddelen av uppsikt - tillsyn.

3.2 Mål,

produktion

Den verksamhet utförs Boverket kan ses som medel för att uppnå som av statsmaktemas mål för den fysiska planeringen, hushållningen med naturresurser, byggandet och bostadspolitiken. Följande övergripande mål har i det senaste regleringsbrevet angivits för Boverket Boverket arbetar för effektiv hantering av de statliga stöden för en bostadsfmansiering. Boverket skall vidare arbeta för ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande samt inom för ökad valfrihet och stärkt ramen inflytande för de boende verka för att bra bostäder kan erbjudas till rimligt pris och för att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturresurser och en god bebyggelsemiljö. Verksamhetens produktion är dels normbeslut föreskrifter och allmänna råd och förvaltningsbeslut, dels underlag för ställningstaganden i regeringen, hos statliga och kommunala myndigheter, i näringslivet och enskilda. Sådant underlag rapporter, remissyttranden, statistik, av kartläggningar, analyser, uppföljningar och utvärderingar, råd och information används för utbildning, konferenser m.m. och för inlägg i den allmänna debatten.

SOU 1992 127 Verksamhet 21

Personresursemas fördelning på verksamhetsområdena framgår av tabell 31, som hämtats Boverkets uppdatering den fördjupade ur av anslagsframställningen, FAF årsarbetskrafter

Tabell 31 FAF Vp 9293

Byggd miljö och hushållning med naturresurser 28 s

Förändring jämfört med FAF 14 -

lTjänsteexport 12 årsarbetskrañer ingår ej.

3.3 Byggd miljö och hushållning med naturresurser

Verksamhetsområdet Byggd miljö och hushållning med naturresurser är inriktat på den befintliga miljöns egenskaper, ñrvaltning, skötsel och successiva förändring. Till området hör byggnaders och tätorters gestaltning, landskapets och havets förändring, kulturella värden och städernas funktion, med system för trafik och försörjning. Området har starkt samband med annan miljöfrágoma i bostaden, i närområdet och i vidare regionalt, ett nationellt och globalt perspektiv. Verksamhetsområdets grund är främst Boverkets för uppsikt ansvar över tillämpningen naturresurslagen och plan- och bygglagen. av Inom verksamhetsområdet ska Boverket ingå i ett samspel med centrala, regionala och lokala myndigheter och andra intressenter. Det innebär bl.a. att verket ska stödja kommunerna med kunskapsunderlag och länsstyrelserna med kompetensutveckling, samordna de centrala statliga myndigheternas krav och och utveckla regelverket med anpassa hänsyn till EG och internationella överenskommelser.

Verksamhet SOU 1992 127

få bättre genomslag för NRLs hushållningsbestämmelser i kommuner- planering och i myndighetsbeslut, nas göra samlad översyn de centrala verkens NRL- - en av underlag och etablera en gemensam syn riksintressenas hantering, höja länsstyrelsernas kompetens att företräda staten gentemot kommunerna och de centrala sektormyndighetema ifråga om tolkningen av NRL.

Stadsmiljörådet har sina huvudsakliga uppgifter inom detta verksamhetsområde. Rådet har, till skillnad från verkets övriga tre råd, egen instruktion SFS 19881009 och ett kansli, som ligger i Stockholm. Verksamhetens kostnader uppgår till ca 3,5 miljoner kronor, varav

ungefär hälften är löner. Kansliet har 6 anställda motsvarande 4,7

årsarbetskrafter. Rådets utvecklingsarbete, som bedrivs i form av utfrågningar, seminarier och information, initieras ledamöterna. Dessa av i projektarbete och medverkar enskilt debattartiklar och pâ deltar genom annat sätt i den allmänna debatten. Fördelningen avdelningamas verksamhetsgrenar av personresurser uppgifter inom Byggd miljö och hushållning med naturoch typer av

budgetåret 199293 framgår tabellen nedan resurserna

resurser av uttrycks i personmánader, IOár; förkortningarna i tabellen förklaras i organisationsavsnittet

SOU 1992 127 Verksamhet Byggd miljö och hushållning med naturresurser 199293 10 personmánader per år. PN SM SMR BG J VS Totalt

10 14 Bebyggelsekultur 10 10 15 Stadens gestalt, struktur och funkti. 11 35 17 62 16 Staden som system trafik, försörjning, miljöbalans 13 39 52 17 Byggnadsvård 9 1 10 18 Fastighetsförvaltning 8 8 10 Ledning, över-

gripande insatser allmän bevakning 40 18 20 1 2 46 1 Totalt 121 101 46 8 2 2 280

Löpande verksamhet 52 21 17 4 1 2 97 Regeringsuppdrag 19 3 l 50 Utvecklingsarbete 50 49 30 4 133 1 Totalt 109 101 46 8 2 2 280

Verksamhetsgrenar, produkter och målgrupper inom verksamhetsområdet Byggd miljö och hushållning med naturresurser redovisas i bilaga Under varje Verksamhetsgren listas produkterna i följande grupper förvaltningsärendenremisseri förvaltningsårenden, regeringsuppdrag R,

kunskapsuppbyggnadinformation kunskapsförmedling.

Inom hela verksamhetsområdet innebär verkets för tillsyn och ansvar uppsikt såväl uppföljningar PBLNRL-beslut, medverkan av i statliga utredningar och arbete med SOU- och Ds-remisser som insatser för besvarande av brev och telefonförfrâgningar och regeltolkningar. Dessa redovisas därför inte särskilt i tabellen.

Verksamhet SOU 1992 127

3.4 Fysisk planering

Verksamhetsområdet omfattar utveckling metoder, modeller och olika av för hantera förändringar i den befintliga miljön. Det innefattar medel att för förenkla, utvärdera och utveckla styrinstrument för också insatser att och vattenanvändning och tillkommande bebyggelse. Uppgifterna mark- Boverkets myndighets- och uppsiktsansvar för bygger främst pâ tillämpningen PBL och NRL. Boverket ska utveckla metoder och av föreskrifter för tillämpningen miljökonsekvensbeskrivningar utfärda av MKB. fysiska planeringens huvuduppgifter pâ 1990-talet är enligt Den tre budgetpropositionen 9192 100 att

långsiktigt god hushållning med mark- och vatten- - säkerställa en

resurser, främja långsiktigt fömuftig lokalisering av - en bebyggelse, anläggningar och infrastruktur samt

levande stadsmiljö, utveckla en rik och hänsyn till naturens kretslopp i samhällsplaneringen. - ta

Mål för verksamheten under den närmaste treårsperioden år att

kommunerna ska tillämpa PBL bättre dels genom en flexiblare användning översiktsplaneinstrumentet, av dels använda detaljplaneinstrumentet mer effektivt

länsstyrelserna ska höja sin kompetens i översiktlig samhällsplanering och i MKB-tillämpning

Fördelningen på verksamhetsgrenar och typer av av personresurser uppgifter inom Fysisk planering budgetåret 199293 personmånader

SOU 1992127 Verksamhet 25

Fysisk planering 199293 10 personmånader per år

PN SM SMR J VS Totalt

21 Översiktlig

samhällsplanering 14 14 22 PBLNRL-systemet allmänt 38 6 47 - 23 Miljökonsekvensbeskrivningar 14 14

24 Översiktsplanering

i PBL 27 2 29 25-27 Rättsverkande planer dp, 0b, fp, - Lov i PBL, Plangenomförande 8 18 15 41 28-29 Mark- och miljörätt allmänt, Planeringsprocessplaneringsmetoder allmänt 11 ll - 20 Allmäntallmän

Produkter och målgrupper redovisas i bilaga

26 Verksamhet SOU 1992 127

Byggande

Verksamhetsområdet omfattar tillkomsten av nya byggnader och nyinvesteringar i befintliga byggnader. Det har sin grund i Boverkets uppgift central myndighet för byggfrâgor med ansvar för utformsom byggnadslagstiftningen. Plan- och ningen av tillämpningsföreskrifter till bygglagen och tillhörande förordning anger väsentliga samhällskrav på byggande. Boverkets övergripande mål är att arbeta för ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande. Inom för detta mål ska Boverket arbeta för minskad reglering ramen en byggandet och ökad konkurrens inom byggsektorn samtidigt som av kraven på säkerhet, hälsa, tillgänglighet och energihushållning tillgodo-

ses. Boverket har enligt sin instruktion även ansvar för att löpande följa utvecklingen på byggmarknaden. Boverket fördelar sin samlingslokaldelegation stöd till ny- och genom ombyggnad allmänna samlingslokaler och av icke-statliga kulturav lokaler. Fördelningen på verksamhetsgrenar och typer av av personresurser uppgifter inom Byggande budgetåret 199293 personmânader

SOU 1992 127 Verksamhet 27

Byggande 199293 10 personmânader per år.

SM BG BM Ju VS IG Totalt 31 Statistik över byggnadsverksamhetbyggmarknad 40 40 32 Byggregler allmänt, inkl. motsvarande regler iPBLPBF 3 64 30 96 33 Ansvar och tillsyn i byggprocessen 6 7 13 34 Byggnadskonstruktion brandskydd 65 65 35 Byggnadsfysikhålsoskydd 66 66 36 Installationer energihushållning i byggnader 79 79 37 Byggnadsutfomming gestaltningarkitektur 12 3 15 38 Typgodkännande 1 190 191 39 Stöd till samlingslokalerkulturlokaler 38 3 41 30 Ledning, övergripande insatser

Produkter och målgrupper redovisas i bilaga

Verksamhet SOU 1992 127

3.6 Boende

Inom verksamhetsområdet skall Boverket följa och analysera utvecklingen för administrationen det statliga bostadsstödet. samt svara av

I uppgifterna ingår att

redovisa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, beräkna och prognosticera de ekonomiska konsekvenserna för staten befintliga och alternativa stödsystem, av utvärdera de statliga stödens effekter för de boende och - följa upp och bostadsmarknaden, administrera de generella och individuella bostadsstöden, handlägga besvärsärenden avseende bl.a. räntebidrag och bostads- anpassningsbidrag, förordna intygsgivare ekonomisk plan för bostadsrättsförening, - av utöva systemägaransvar för Boverkets datasystem och betalnings- rutiner UDS-C, olika bidragssystem, BoSS, nettoaviseringen, FENIX, för drift och underhåll FENIX samt för utbildning och - svara av information avseende det bostadspolitiska stödsystemet.

Följande mål har i regleringsbrevet för budgetåret 199293 angivits för verksamhetsomrâdet Boverket arbetar för effektiv hantering de statliga stöden för en av bostadsñnansiering. Boverket skall vidare... inom ramen för ökad valfrihet och stärkt inflytande för de boende verka för att bra bostäder kan erbjudas till rimligt pris... Boverket skall arbeta för förenkling det statliga bostadsfinanen av sieringssystemet och för effektiv administration av bostadsstödet, en tillståndsprövning och planläggning. Enligt verksamhetsplanen skall utvecklingen boendeförhâllandena av följas löpande så att verket kan aktuellt och tillförlitligt beslutsge underlag och information till olika aktörer i samhället. Enligt propositionen ett nytt plan- och bostadsverk prop. om 19878837 skall Boverket särskilt följa och analysera hushållens boendeförhållanden bl.a. med avseende på utrymmesstandard och boendekostnader. Boverket har i uppdrag att analysera boendet för äldre och andra särskilda grupper.

SOU 1992 127 Verksamhet 29

Fördelningen av personresurser verksamhetsgrenar och typer

av uppgifter inom Boende budgetåret 199293 personmånader

Boende 199293 10 personmânader per år.

PN SM BG BM J A VS Totalt 41 Bostadsmarknadsstatistik 36 36 42 Boendekostnader bostadsefterfråganboendemönster 20 20 44 Olika gruppers boendelboendeservice 29 7 36 45 Bostads försöijningsplanering 6 6 46 Individuellt bostadsstöduppföljning utvärdering 8 8 47 Administration av individuellt bostadsstöd 57 57 48 Generellt stöd till bostäder och bostadsbeskattning uppföljning utvärdering 18 18 49 Administration av generellt bostadsstöd och bostadsförfattningar 44 19 200 43 306

30 Verksamhet SOU 1992 127

PN SM BG BM J A VS Totalt 40 Ledning, övergripande insatser, allmän bevakning 7 2 43 3 10 4 70 40 Totalt 7 36 46 208 203 53 4 557

Löpande verksamhet l 7 25 152 186 5 3 4 428 Regeringsuppdrag 24 8 7 1 4 40 Utvecklingsarbete 6 5 1 3 49 17 90 Totalt 7 36 46 208 203 53 4 557

Produkter och målgrupper redovisas i bilaga

3.7 Gemensam service

Gemensamma funktioner i verket är sekretariatsstöd till verksledning, styrelse och direktion, innefattar omvärldsbevakning, gemensam som information och samordning externt samarbete. Hit hör även av verksamhetsplanering, Verksamhetsuppföljning och annan intern samordning t.ex. i informationsfrågor, FoU-frågor och internationellt samarbete. Den administrativa service är verksgemensam omfattar personalsom frågor och kompetensutveckling, redovisningssystem, internbudget, kontoplaner och bokslut, kontorsservice, lokaler, ADB-service samt bibliotek, publikationsservice, diarium och arkiv. Till funktioner hör även den allmänjuridiska verksamgemensamma heten i verket. Ansvaret för service ligger organisatoriskt inom verksgemensam sekretariatet, juridiska och administrativa avdelningen. Fördelningen på verksamhetsgrenar och typer av av personresurser uppgifter inom Gemensam service budgetåret 199293 framgår av tabellen personmånader

SOU 1992 127 Verksamhet 31

Gemensam service och intern utveckling 199293 10 personmánader per år.

VS Totalt 51 Service till styrelsen, GD, direktionen, omvärldsbevakning och kontakter 26 30 52 Samordning FoU, internationella frågor 9 9 53 Verksamhetsplanering, uppföljning, utvärdering 9 54 Verksgemensam information 21 21 55 Allmänjuridiska frågor 56,57 Personaladministration Boverket, lånsbostadsnämndema 80 80 58,59 Ekonomiadministration Boverket, länsbostadsnåmndema 74 74 60 Kontorsservice 119 119 61 ADB-verksamheten 105 105 62 Bibliotek, arkiv, diarium 68 68 64 Personal- och kompetensutveckling för Boverkets personal 3 3 50 Ledning, Övergripande insatser, allmän bevakning 5 9 14

43 6 Totalt 460 74 529 1 Resurser för allmânjuridiska frågor har fördelats på verksamhetsgrenarna.

Produkter och målgrupper redovisas i bilaga

Verksamhet SOU 1992 127

3.8 Tjänsteexport

Boverkets tjänsteexport bedrivs inom särskild organisatorisk enhet, en benämnd Swedeplan. Verksamheten bedrivs uppdrag, främst inom som området fysisk planering även inom miljövård. Swedeplan år men självñnansierande de uppdrag och projekt erhålls, normalt genom som via anbudsförfarande, i konkurrens med svenska och utländska konsultñretag.

Resurser Swedeplan har 8 fast anställda för projektsamordning, som ansvarar ekonomi, personalfrågor, och marknadsföring. Projektledama deltar även med kortare konsultinsatser på fältet vid behov. För projekten anställs korta eller långa uppdrag från Boverket, länsstyrelserna, personer kommuner eller via annonsering i fackpressen. Enheten år lokaliserad till Stockholm.

Intäkter, mkr Kostnader, mkr Kontrakterade uppdrag 13,5 Kontrakterade uppdrag 9,9 Förväntade uppdrag 0,8 Förväntade uppdrag 0,5 Summa intäkter 14,3 Löner, administration

Produkter och målgrupper redovisas i bilaga 3.

3.9 Utbildning och information

Skrifter olika slag samt kurser och konferenser är medel för att av förmedla information och åstadkomma ett utbyte av erfarenheter dels mellan Boverket och andra myndigheter mil., dels mellan olika aktörer inom verksamhetsområdet.

SOU 1992 127 Verksamhet 33

Utbildning, konferenser

Boverket var under budgetåret 199192 arrangör vid 169 konferenstillfallen med sammanlagt ca 7 650 deltagare. Verksamhetens omfattning framgår av tabell 3.911

Tabell 3.911 Boverkets externa utbildningkonferenser budgetåret 199192 avrundade siffror

GD PN SM SM- BM BG Sza rådet Antal konferenser i Boverkets regi 25 50 65 10 25 2 169 - Antal andra konferenser med medv. från Boverket 27 35 95 165 5 25 14 364 Antal konferenser totalt 27 60 145 230 15 50 16 533

Antal deltagare vid Boverkets arrangemang l 165 l 500 2 675 700 760 300 7 650 Antal deltagare vid andra arr. där Boverket medverkat 3 800 1 435 5 750 10 825 6002 140 1 700 25 650 Antal deltagare totalt reducerat för dubbelräkning 3 800 2600 7250 13500 1300 2900 2000 33900

1 För stadsmiljörâdet har inte ledamötemas deltagande i utåtriktad verksamhet räknats in.

Arrangemang som haft 50-150 deltagare har bl.a. gällt teman som översiktlig planering, odlingslandskapet i planeringen, miljökonsekvensbeskrivningar, trafikplanering, havsresurser, EG-harmoniseringen av byggandet, miljonprogrammets bostäder, boendeservice i glesbygden, äldreboende, planering av arbetsområden, de små tätortemas utveckling, bostadsmarknadens utveckling och pågående arbete med ombyggnadsregler.

34 Verksamhet SOU 1992 127

även räknar in medverkan vid andra arrangörers konferenser Om man har Boverket lågt räknat nått 34 000 personer pâ detta sätt.ca

Skriftlig information

Skriftlig information förekommer i många former böcker, handböcker, nyhetsbrev, broschyrer och olika slag utbildningsmaterial. rapporter, av Under 1991 Boverket ut ett 60-tal publikationer. gav Boverkets samlade utgivning av skriftlig information år 1991 t.o.m. september 1992 redovisas i bilaga 4. Boverket dessutom ut tidskrift Planera Bygga Bo som har ger en - den vidaste spridningen verkets publikationer. Den riktas främst till av länsstyrelser och andra statliga myndigheter, kommuner och företag inom

bygg- och bostadssektom. Planera Bygga Bo trycks i 10 000 exemplar och kommer ut med sex år. Tidskriften är prenumererad är i princip ekonomiskt nummer per som självbärande detta bygger på förutsättningar. De friexemplar men ett par behövs för att fullgöra verkets informationsskyldighet gentemot som riksdag, departement, kommuner m.fl. motiverar viss ersättning från medel. Vidare verkets experter tidningen som en viktig gemensamma ser kanal för att förmedla kunskaper och medverkar därför utan kostnads-

debitering.

Målgrupper

Utbildning, konferenser och skriftlig information riktar sig, förutom till

berörda departement och till massmedia, framför allt till

länsstyrelser och kommuner samt länsbostadsnämnder centrala statliga myndigheter, forskningsorgan företag inom bygg- och bostadssektom och kreditinstitut. -

Den information lämnas till primära mottagargrupper förmedlas som till del vidare regionala länsbostadsnämnder och stor genom organ länsstyrelser, kommuner, utbildningsanordnare, branschorganisationer och konsultföretag. De använder och bearbetar materialet för kommunalt förtroendevalda, byggherrar, bostadsförvaltare och andra uppdragsgivare. I stor utsträckning förmedlar de också Boverkets grundinfonnation, t.ex. broschyrer bygglov och bostadsfmansiering. om

SOU 1992127 Verksamhet 35

Boverket vänder sig också till allmänheten med skriftlig information om förutsättningarna för frnansieringsstöd, bygglovsbestämmelser och byggregler. I samband med att länsbostadsnämndema fr.o.m. 1994 förs in i länsstyrelserna kommer ansvarsfördelning och resursbehov hos Boverket att förändras. Avskaffandet de kommunala förmedlingsorganen för av statligt stöd till bostadsbyggandet påverkar förutsättningarna ñr att förmedla information till branschen och till allmänheten. Mâlgruppema för konferenser och skriftlig information inom Boverkets fyra verksamhetsområden sammanfaller i stort för konferenser och skriftlig information. Undantaget är allmänheten enbart berörs som av den skriftliga informationen.

Prissättning

Av 60-talet utgivna publikationer år 1991 20-tal gratis. Det var ett handlar huvudsakligen sådan basinformation medborgarna om som behöver för att fâ kunskap om lån, bidrag, bygglov etc. är oftast gratis. Den distribueras främst via kommuner och länsbostadsnåmnder och efterfrågas också i stor utsträckning konsumentvägledare, skolor, av företag m.fl. Av kostnadsskäl tillämpar verket större återhållsamhet nu för gratisinfonnation än tidigare. Enligt gällande riktlinjer skall gratismaterial omfatta maximalt 8 sidor i A4 eller 12 sidor A5. Kunder som beställer större kvantiteter av gratismaterial betalar självkostnadspriset ñr tryckningen. Rapporter, utbildningsmaterial, kurser och konferenser har hos Boverket liksom hos andra myndigheter i ökande utsträckning avgiftsbelagts. Medan Planverket och Bostadsstyrelsen hade en stor utgivning av skrifter direkt knutna till föreskrifter har Boverket relativt liten andel av den karaktären. I stället för dessa säkra säljare, kunderna måste som ha för sitt arbete, spelar andelen skrifter som innehåller erfarenheter och ny kunskap större roll. Den typen publikationer kräver aktiv av mer marknadsföring. Försäljningen sker framför allt Allmänna förlaget och Svensk genom Byggtjänst som också för marknadsföringen. Den sammanlagda svarar försäljningssumman genom dessa båda kanaler uppgick 1990 till 930 000 kr. och 1991 till 760 000 kr. exkl. intäkter från tidskriften Planera Bygga Bo.

36 Verksamhet SOU 1992 127

För att begränsa kostnaderna har Boverket etablerat samarbete med myndigheter BFR, SIB, KOV, SNV m.f1., Svenska kommunförbundet och privata företag för informationsförmedling och utbildning.

3.10 Översikt resurser och finansiering

- En samlad redovisning hur Boverkets personresurser fördelas på av verksamhetsgrenar och organisationsenheter finns i tabell 31 nedan

SOU 1992 127 Verksamhet 37

o o m o

2 m m Z I m o S N o

m m p m n m N m

8 å

m

m m m m w m m m

v 8

w

N N v w

N.2 v 8

N 8

z

5 m N I K

w N N

o

3 2 H å

N

Verksamhet SOU 1992 127

Verksamheten finansieras huvudsakligen över Boverkets förvaltningsdel även över sakanslag. anslag, en mindre Verksamheten avseende typgodkännande och tjänsteexport är intåktsfinansierad. Omfattningen de externa intäkterna framgår av tabell 32 av nedan

Tabell 32 Sammanställning över förväntade externa inkomstkällor budgetåret 199293

SOU 1992127

4 Organisation

Organisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk ville med sitt organisationsförslag så långt möjligt föra uppgifter samman som avsåg samma sakomráde; även utvecklingsarbete hänfördes till resp. sakomrâde, liksom utvärdering och rådgivning. Kommittén betonade vidare att dess förslag till organisationsindelning hade sin utgångspunkt i mottagarna av verkets produkter. Propositionen byggde på organisationskommitténs förslag. Enligt instruktionen har Boverket avdelningar, nämligen sex plan- och natur-

resursavdelningen PN, bostadsmarknadsavdelningen BM,

byggavdelningen BG, stadsmiljöavdelningen SM, juridiska avdelningen J och administrativa avdelningen A. Inom verket finns vidare ett verkssekretariat VS, typgodkärmandeenhet IG och tjänsteexportenhet en en Swedplan. Dessutom finns samlingslokaldelegation, en ett stadsmiljöråd SMR, som har instruktion SFS 19881009, egen och ytterligare fyra rådgivande nämligen bostadsmarknadsrådet, organ, rådet för samhällsplanering, byggrâdet och konstruktionsrâdet. Boverket beskriver sin organisation i följande bild

SOU 19923127 40 Organisation

Mzaovenm

Stadsmiljörådet Plamádet Bosuadsmadmadsrådet Byssrådet Konstruktionsrådct Byssavdelningen

Administrativa avdelningen

SOU 1992 127 Organisation 41

Organisationsbilden finns också i bilaga kompletterad med upplysningar om arbetsuppgifter och omvärld. Juridiska avdelningen fanns varken med i organisationskommitténs eller i propositionens förslag till avdehringsindelning. Bakgrunden till att avdelningen inrättades år 1990 dels den juridiska var att kompetensen inom dåvarande rättsenheten inom byggavdelningen visat sig vara av större betydelse för det övergripande arbetet än förutsetts, som dels att den ändrade ansvarsfördelningen avseende låneñrvaltningen mellan staten och SBAB medfört att Boverket avlastats all låneförvaltning fått men ytterligare arbetsuppgifter med systemågaransvar för datasystemet. Det visade sig också att det stora beroendet mellan sakinnehållet i stödförfattningarna och datasystemens drift och underhåll gjorde det nödvändigt att hålla ihop funktionerna. Juridiska avdelningen har nu systemansvaret och sköter information och utbildning avseende bostadsstödet. Förvaltningsavdelningen finns inte längre. Den administrativa servicen inom Boverket skulle enligt organisationskommitténs förslag koncentreras till enhet och stabsfunktionerna en skulle vara få och små för att undvika oklara ansvarsfördelningar. Verkssekretariatet som inrättades stöd till verksledmngen som har också fått uppgifter som rör verksamhetens styrning, forskningsfrâgor och omvärldsbevakning. Verkssekretariatet och administrativa avdelningen svarar för myndighetsanslagen i anslagsframställningen, medan bostadsmarknadsavdelningen samordnar arbetet med sakanslagen. Den indelning i verksamhetsområden Boverket tillämpar som nu år inte bunden till verkets organisatoriska indelning. Som framgår av bilden nedan delas ansvaret för verksamhetsområdena i varierande omfattning mellan flera organisationsenheter

SOU 1992 127 42 Organisation

Person månader 300

i

l

l Boende A Z Byggande Fysisk planering Byggd miljö m m TG samlad bild resursfördelningen mellan verksamhetsgrenar och En av organisationsenheter har redovisats i avsnitt

SOU 1992127

5 Utvärderingar

m.m.

I detta avsnitt redovisas bedömningar av Boverkets verksamhet har som inhämtats genom särskilda undersökningar och dessutom visst utvärderingsmaterial tidigare har tagits fram Boverket. som av Boverkets prestationer kan sågas två slag vara av

- beslut norm- och förvaltningsbeslut samt

- information som är underlag ñr statsmaktemas, förvaltningsmyndig-

heters och enskildas beslut och ställningstaganden.

Bakom de prestationer lämnar verket ligger som ofta en kedja av delprestationer, bestående ärendeberedning, av utredningsarbete, medverkan i konferenser och andra former

av informationsinsamling och

erfarenhetsutbyte. Värdet av besluten får mätas på olika sätt. Verkstållighetsñxeskriftema är en del av lagstiftningen och bör därför värderas bakgrund mot av dess syften. För bostadssubventionema år syftet bl.a. att höja kvaliteten på bostadsproduktionen och hålla kostnaderna; planeringsprocessens nere uppbyggnad syftar till att åstadkomma insyn, hushållning med naturresurser etc., medan reglerna för byggandet får mätas mot mål för säkerhet,

kostnadsutveckling m.m. I vissa fall kan jämförelser göras

med vad man i andra länder får ut motsvarande verksamhet och vad den av kostar. Det är svårt och tidskrävande att urskilja orsakssamband mellan åtgärder och iakttagna effekter. Den typen utvärdering är inte uppgift för denna av en utredning. Allmänna råd är visserligen normbeslut i den meningen att de syftar till allmän efterrättelse men saknar rättsverkan och kan därför behandlas som annan infomiation. Information är underlag för beslutsfattande får som bedömas mot bakgrund det bidrag informationen beslutsfattamaavnämamaav som ger användama I denna utredning har synpunkter inhämtats från kommuner och länsstyrelser.

SOU 1992 127 44 Utvärderingar m. m.

Vissa utvärderingar Boverket självt initierat har också funnits som tillgängliga. direktiven hänvisas vidare till kartläggning av Boverkets kontakt- I en andra myndigheter. Här skall sammanfattningar av detta ytor mot underlag redovisas.

5.1 Boverkets kontaktytor en kartläggning

-

uppdrag gjorde Statskontoret våren 1992 kartläggning Pâ regeringens en Boverkets kontaktytor mot andra statliga myndigheter inom verksamav hetsområdena fysisk planering och hushållning med naturresurser, stadsmiljö och byggande. Boverkets uppgifter inom bostadsmarknad och bostadsfinansiering omfattades inte uppdraget. Kartläggningen av omfattade 40-tal centrala statliga myndigheter, 2 länsstyrelser och ett

Kommunförbundet Statskontorets rapport 199219. I det

Svenska följande redovisas Statskontorets sammanfattande bedömning. Statskontoret har analyserat Boverkets samverkan, kontakter och andra myndigheter i ett rollperspektiv. Boverkets förutsättgränser mot ningar och möjligheter att fullfölja sina samordnande och kunskapsförmedlande uppgifter utforma sin roll beror pâ samspelet med och - gränsdragningama mängd myndigheter inom angränsande mot en stor verksamhetsområden.

Planerings- och sektorskompetens

Boverket fungerar länk mellan myndigheter som har kompetenser som en inom olika sakomrâden. Ansvars- och uppgiftsfördelningen är många inte angiven i myndigheternas instruktioner och i gällande gånger lagstiftning. Att detta i någon större omfattning skulle leda till dubbelstatsförvaltningen har inte kunnat påvisas kartläggarbete inom genom ningen. Kartläggningen visar att Boverket står vid ett vägval mellan att satsa på fördjupning planeringskompetensen eller att bredda kompetensen en av sektors- eller expertmyndighetemas områden. Ett sådant ställningstill tagande bör enligt Statskontorets mening föregås att regering och av preciserar Boverkets samordningsroll inom fysisk riksdag närmare planering. Vägverket och Banverket att Boverket i många fall betonar menar miljöfrågoma i allt för stor utsträckning och ställer högre krav på

SOU 1992127 Utvärderingar 45 m.m.

miljöhänsyn än Naturvårdsverket. Trafikverken, liksom andra myndigheter, anser dock att Boverkets rádgivningsroll är viktig. Därigenom minskar belastningen på sektorsmyndigheternas kontaktnät och egna en jämn planeringsnivå mellan olika sektorer upprätthålls. Några av de myndigheter har det mest omfattande samarbetet med som Boverket, främst Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har, liksom Boverket, rekryterat personal med kompetens för den andra myndighetens ansvarsområde. Enligt Statskontorets mening kan det arbetstekniskt vara en fördel att fler myndigheter i samverkansprojekt kan välja sätta in att planeringskompetens eller sektorskompetens beroende på projektets art. En svaghet är dock att flera myndigheter kan uppfatta sig självförsom sörjande på kompetens i vissa frågor, i stället borde hanteras i som samverkan eller av den andra myndigheten. Statskontoret att det är viktigt att och uppgiftsfördelanser ansvarsningen mellan myndigheterna preciseras närmare. Den är idag oklar för

avnämama. Att myndigheter i gemensamma projekt fastställer uppgiftsfördelningen sinsemellan med hänsyn till bl tillgänglig a kompetens är enligt Statskontorets mening inte tillräckligt. Det ska inte heller innebära att någon av myndigheterna tar över den andres ansvarsområde.

Utnyttjande av extem kompetens

Många myndigheter har tillgång till kunskaper utgör mycket som ett betydelsefullt underlag för Boverket inom flertalet de verksamhetsav områden kartläggningen omfattat. Statskontoret, liksom flera de av kartlagda myndigheterna, att underlag och expertkunskaper menar från uppdragsfinansierade myndigheter bör bättre till såväl i den tas vara fysiska planeringen som i byggandet.

Stadsmiljöfrágor

Statskontoret finner att utredning bör göras för utröna avnämarnas en att uppfattning om och behov Boverkets insatser inom stadsmiljöområdet. av Samtidigt bör övervägas vilka uppgifter är myndighetsuppgifter och som vilka som skulle kunna utföras någon organisation. Även av annan konsekvenserna av att införa full kostnadstäckning för stadsmiljöområdets produkter bör prövas. Enligt Statskontorets mening bör även utredning göras Stadsen om miljörådets roll, uppgifter och koppling till stadsrniljöavdelningen.

46 Utvärderingar SOU 1992 127 m.m.

Byggande Statskontoret föreslår översyn gränserna mellan olika författningar en av rör byggande för att pröva förutsättningarna att nå en bättre som samordning. Vidare bör ett försök göras att upprätta ett samordnat åtgärdsprogram inom området byggnader, miljö och hälsa med en uppgiftsfördelning för samtliga aktörer inom den offentliga sektorn.

5.2 Kommunerna och Boverket

I rapporten Boverkets kontaktytor föreslog Statskontoret att en kompletterande studie skulle göras av hur Boverket uppfattas av de slutliga avnåmarna, främst kommunerna. På utredningens uppdrag har Statskontoret därefter genomfört sådan undersökning. Syftet var att ta reda en på hur kommunerna på Boverket och värderar dess prestationer. ser Statskontoret har i promemoria till utredningen bilaga 6 redovisat en sin undersökning Kommunerna och Boverket en avnämarstudie i 11 kommuner PM 1992-10-26. Kommunurvalet har gjorts i samråd med Svenska Kommunförbundet. I huvudsak har tjänstemän intervjuats men också ett mindre antal politiker. Statskontoret har gjort följande sammanfattning av undersökningen

Kommunernas bedömning Boverket är i stort sett likartad och i av huvudsak positiv bortsett från byggområdet. På detta område gick omdömet isär och två kommuner mycket kritiska mot Boverkets var kunskap och agerande. Stöd i lagtolkningsfrágor viktigast. De produkter och tjänster som kommunerna enligt denna undersökning idag främst utnyttjar är av normerande och policyförmedlande karaktär; Boverkets författningssamling, handböcker och broschyrer används i stor omfattning. Därutöver uppskattas tidskriften Planera Bygga Bo samt seminarier och konferenser, till exempel Plan- och Byggdagama. Dessa dagar fyller flera funktioner. Nyheter och idéer presenteras och utgör också ett rn m kontaktforum mellan kommunerna. Även Hus- och Hälsa-kampanjen har fått stort genomslag. Kritik har riktats mot Boverkets nyhetsbrev, vilka anses komma för sent. Även mot verkets statistik- och prognosmaterial är de här tillfrågade kommunerna kritiska. De att Boverkets material inte är tillrättalagt anser för enskilda kommuner. Dessutom har uppläggningen av statistiken

SOU 1992 127 Utvärderingar 47 m.m.

varierat mellan åren vilket problem vid långsiktig planering ger och uppföljning. Många andra aktörer inom Boverkets verksamhetsområde Det finns många aktörer inom området såväl inom offentlig privat sektor. som Dessa aktörers tjänster och produkter ses i huvudsak som komplement till Boverkets. Inom områdena fysisk planering och naturresurshushållning och byggområdet har kommunerna lyft fram många alternativa informationskällor men även inom övriga områden finns alternativ. Kommunförbundet ut råttslällssamling, cirkulär och ger en annan information inom delvis områden Boverket. Detta material samma som anses som kompletterande till Boverkets berör dock inte Stadsmiljömen och Typgodkännandeområdet. Inom byggområdet använder kommunerna också information från olika centrala verk. Flera kommuner har påpektat att i vissa frågor överlappar och tangerar Boverket och övriga centrala verk varandra. Detta kan i sämsta fall leda till att kommunerna får motstridiga signaler. På byggsidan spelar olika yrkesföreningar viktig roll i informationsen utbytet. Inom de flesta områden är information från privata Företag rikligt representerat. Kommunerna uppger att de tar del information och av litteratur från forskningsorganisationer forskningsresultaten men anses vara svåra att använda i praktiken. Samverkan med länsstyrelserna och mellan kommunerna. Inom områdena fysisk planering, stadsmiljö och byggande har alla kommuner kontakt med lånsstyrelsema. Flest kontakter förekommer i planeringssammanhang och avser dels obligatoriska samråd, dels information och rådgivning. Kommunerna samverkar också sinsemellan, inom t.ex. en region och mellan storstäderna.

Länsstyrelserna och Boverket

5.3.1 Utredningens material

Utredningens expert Hans Lindskog, länsstyrelsen i Älvsborgs

län, har genom intervjuer inhämtat synpunkter från 4 länsstyrelser. Intervjuerna har enbart berört planenhetema eller motsvarande enheter. Boverket har därutöver ett omfattande samarbete med andra delar lånsförvaltningen av Lex. i naturvårdsfrågor, kulturhistorisk bebyggelse, juridiska frågor och med sociala enheten i frågor om äldreboende.

48 Utvärderingar SOU 1992127 m.m.

Intervjuerna har utgått från frågeställningar som riktats till samma kommunerna i Statskontorets undersökning. De synpunkter som inhämtats har redovisats underlag för diskussion vid länsarkitektmötet den som en 13 november 1992. En promemoria, PM 1992-11-16, har därefter ställts Den redovisas i bilaga 7. I promemorian görs följande samman. sammanfattande bedömningar beträffande relationerna mellan länsstyreloch Boverket serna

Samspelet mellan Boverket och länsstyrelserna fungerar numera i allt väsentligt bra och utvecklas hela tiden positivt. Boverket borde emellertid i skilda sammanhang dra bättre länsstyrelser-nas erfarenheter och nytta av det angeläget att utåt kraftfullt markera Boverket och anses mer länsstyrelserna samlad statlig resurs med kompetenser som som en kompletterar varandra och med länsstyrelserna som länk ut mot kommunerna. Länsstyrelsernas beroende Boverket är påtagligt. Särskilt gäller av detta Boverket i rollen samordnare de skilda centrala aktörernas som av intentioner inom samhällsbyggandet och när det gäller hushållningen med

naturresurser. Boverkets produktutbud är omfattande. Kvaliteten kan vara ojämn men hög. Verkets höga ambition både vad gäller produkter anses ändå vara och tjänster föder vidare efterfrågan. Länsstyrelserna hämtar mycket information och stöd från andra än Boverket både på central, regional och kommunal nivå. Unsstyrelserna, entydigt markerar sina begränsade resurser, är som betala för skriftlig information, exempelvis handböcker, och beredda att kan tänka sig att betala för Boverkets övriga produkter och tjänster mera tvingas då till betydligt hårdare prioriteringar eller till att avstå från men inköp.

5.3.2 Länsstyrelsens roll i det samlade miljöarbetet avseende

kontakterna med kommunerna

Utredningen kommunernas arbete för god livsmiljö M 199101 om en uppdrog den 10 december 1991 åt Statskontoret att utarbeta utredningsunderlag länsstyrelsernas roll i det samlade miljöarbetet avseende om kontakterna med kommunerna.

SOU 1907 127 Urvärderitzgar 49 m. m.

Intervjuer har genomförts vid länsstyrelser med miljövârdssex direktören och dennes närmaste medarbetare samt i två kommuner i vart och ett av dessa län och där främst med miljö- och hälsoskyddschefen. Ett flertal frágeomrâden behandlades bl infomiations- och kunskapsa utbyte. Beträffande infonnations- och kunskapsutbyte konstaterades bl.a.

att miljöinformationsflödet från centrala myndigheter till kommuner är stort. Kommunerna prenumererar ofta på allt varvid problem med att sovra uppstår. De flesta kommuner har därför utvecklat strategier för detta samt byggt upp miljöbibliotek, att samtliga statliga myndigheter tar ut avgifter för rapporter och utbildning, att Kemikalieinspektionen, Statens Livsmedelsverk och Boverket är bra pâ informationsspridning inom kompetensomrâde, resp. att SN V uppges ha blivit bättre på infomiationsspridning och SN Vs att allmänna råd har en långsam framtagningsprocess, att nâgra kommuner påpekade att länsstyrelsen borde ha roll en som samordnare av information om lagändringar. En kommun ansåg detta att ansvar borde tas på departementsnivâ, att i några fall tog länsstyrelsens miljövârdsenhet aktiv roll en som samordnare av infomiationsspridningen, att SN V och kommunförbundet tagit initiativ för att samordna infomiationsspridningen.

5.4 Av Boverket initierade

utvärderingar

5.4. 1 Omvärldsundersökning 1990

Hösten 1990 utförde chefen för finska Bostadsstyrelsen Olavi Syrjänen för Boverkets räkning en intervjuundersökning med ett 25-tal beslutsfattare inom Boverkets arbetsområden. Syftet att följa de var upp tre hearingar som år 1987 anordnades i samband med utredningsarbetet kring ett nytt plan- och bostadsverk. Den allmänna reaktionen hos intervjupersonerna verkets var att inriktning blivit den önskats före tillkomsten. Mot bakgrund som av de svårigheter som omorganisation och flyttning inneburit ansåg de flesta att verket kommit igång bättre än vad de väntat sig. I undersökningen

50 Utvärderingar SOU 1992 127 m.m.

redovisas starka och sidor hos Boverket samt hotbilder och

svaga möjligheter; det finns inga förslag till åtgärder.

5.4.2 Boverkets rådsledamöter 1992

Våren 1992 fick SIFO i uppdrag att via enkät till ledamöterna i Boverkets olika râd, 74 få fram samlad bild av ledamötemas värdering personer, en verket och vilka prioriteringar de anser mest angelägna framöver. av Drygt 70 procent svarade. Undersökningen visade att rådsledamöterna gav Boverket väl godkänt i allmänhet mellan 3 och 4 på en S-gradig skala på frågor om hur verket klarade sina uppgifter. I fråga tillförlitlighet rangordnades om Boverket relativt högt. Boverkets förmåga att sammanfatta erfarenheter från t.ex. kommuner och att omforma dessa till goda râd och exempel fick högt betyg, särskilt inom området bostadsmarknad; uppfattningama är delade inom byggområdet. Bedömningen av användbarheten i den mer kunskap lämnas Boverkets experter är genomgående relativt hög som av även här högst på bostadsmarknadsornrådet. men

5.4. 3 Informationsuppfölj ningar

Uppföljningar större informationsinsatser görs regelmässigt genom av enkäter till konferensdeltagare och till köpare eller mottagare av skrifter, somi många fall är konferensmaterial ex. Bostadsmarknad i förändring, Indikatorer, Plan byggdagama och konferenserna Miljö för miljoner. Enligt Boverket visar uppföljningarna av konferenserna att verkets lokalisering inte är något hinder för att samla ett stort antal experter från hela landet, det erbjuds, ett väl genomarbetat program. Det finns om också betalningsvillig efterfrågan på skrifter aktörer på bostadsen som marknaden kan använda som underlag för planering och marknadsbedömning. En läsvärdesundersökning avseende Planera Bygga Bo genomfördes i december 1990. Undersökningen genomfördes med postenkät och som telefonintervjuer omfattande 300 de 7 000 mottagarna av tidningen. av ca företag 50% och de övriga Hälften av tidningens läsare finns i privata i statliga 15% och kommunala organ 35%. Sammanlagt når tidningen 25 000 att den ofta går på cirkulation på arbetsplatser. personer genom En önskan från många läsare var mer konkret information i form av exempel och rättsfall. Synpunkterna har lett till att särskilda sidor av den karaktären finns i tidningen. En annan vanlig åsikt var att numera

SOU 1992 127 Utvärderingar 51 m. m.

tidningen bör lägga stor vikt vid att redovisa Boverkets inställning i olika frågor. Detta har medfört att tydligare myndighetsprofilering en av innehållet nu eftersträvas.

Många efterlyser mer material inom just sitt specialomrâde, bl fler a artiklar om bygg- och bostadsfrágor. De läser PBB läser som också andra tidskrifter. Läsarna skulle också föredra tätare utgivning.

Inom området bostadsmarknadbostadsförsörjningbostadsfmansiering

har Boverket gjort ett antal särskilda avnämarundersökningar, bl.a. avseende Årsboken 1992 Bostadsmarknad i förändring, konferensen Bostadsmarknaden står vi idag Vart är vi på väg - var samt rapporten Indikatorer om utvecklingen på bygg-, bostads- och fastighetsmarknaden.

Antalet svarande har varit 120, 50 respektive 90 ca personer. Ca hälften kommer från privat sektor branschorganisationer, företag och massmedia och hälften från offentlig sektor kommuner, länsstyrelser, riksdag och statsförvaltning. Svaren är överlag mycket positiva. Nästan alla säger sig haft direkt användning informationen, av Lex. vid bedömning, planering, och marknadsanalyser. prognoser Så gott som alla finner det angeläget att Boverket fortsätter med denna regelbundet typ av återkommande statistik, Önskemål analyser och rapporter. om regionala nedbrytningar materialet framförs. av En särskild bearbetning visar att samtliga 24 kommuntjånstemän som svarat på årsboksenkäten att denna bok givit dem uppger ny eller mer aktuell kunskap och att de har nytta boken i sitt arbete. Samtliga av anser att Boverket bör fortsätta att ut motsvarande årsbok bostadsge en om marknaden 22 ansåg att detta borde göras årligen, 2 att detta eventuellt

kunde göras med något års mellanrum. l enkäten Indikatorer frâgades beredd om om man var att betala ett

självkostnadspris ca 50 kr. år för dessa

per rapporter, 85 % svarade ja.

SOU 1992 127

6 Förändringar

I detta avsnitt redovisas nyligen beslutade förändringar och utredningsförslag under beredning, påverkar som förutsättningarna för Boverkets verksamhet.

6.1 Plan- och

boendefrågor inom regeringskansliet

Den under hösten 1991 beslutade departementsreformen innebar bl.a. att Bostadsdepartementet upphörde och att plan- och boendefrâgor fördelades mellan flera departement

Frågor om kommunala bostadstörsörjningsprogram,

kreditförsörjningen och kommunal bostadsfönnedling ingår i Finansdepartemen-

tets ansvarsområde. Miljö- och naturresursdepartementet svarar för frågor som rör fysisk planering och hushållning med naturresurser Inom PBL-omrâdet svarar Näringsdepartementet för de regler som gäller krav på byggnader och ansvarstagandet i byggprocessen samt för anpassningen dessa regler till EES-avtalet av Frågor som gäller besittningsrâtt och bytesrätt samt privat bostadsförmedling handläggs inom Justitiedepartementet Stöd till samlingslokaler handläggs inom Civildepartementet Stöd till icke-statliga kulturlokaler handläggs inom Kulturdepartementet.

Även handläggningen frågor gäller boendekostnader av som är fördelat på flera departement

Regleringen avseende hyressättningen för bostäder tillhör Justitiedepartementets ansvarsområde

54 Förändringar SOU 1992 127

Det individuella bostadsstödet till pensionärer och barnfamiljer m.fl. samt stödet till bostadsanpassning handläggs inom Socialdeparm.m. tementet Beskattningen bostäder samt de statliga räntesubventionema ñr - av och ombyggnad samt för underhåll bostäder ingår i Finansny- av departementets ansvarsområde Olika former statligt stöd för att avhjälpa bl a hälsorisker i - av bostäder handläggs inom Näringsdepartementet Det särskilda tillâggslånestödet för ombyggnad kulturhistoriskt - av värdefull bostadsbebyggelse handläggs inom Kulturdepartementet.

Även ansvaret för de statliga myndigheter är verksamma inom som sektorn är fördelat mellan flera departement, i första hand Finansdepartementet och Näringsdepartementet. För att förbättra samordningen mellan berörda departement har regeringen 1992-11-12 beslutat inrättandet interdepartemental om av en delegation för bostadsfrågor Delegationen består av statssekreterare m.m. politiskt tillsatt befattningshavare i Statsrådsberedningen och eller annan i Justitie-, Social-, Finans-, Nârings- samt Miljö- och naturresursdepartementen. Delegationen skall samordna förändringsarbetet i frågor som rör byggande, bostadsñrsörjning och boendekostnader, fortlöpande följa utvecklingen på bygg- och bostadsmarlmaden och ta initiativ till sådana förändringar kan behövas med hänsyn till regeringens bostadssom politiska mål.

6.2 för bostadsfrnansiering Nytt systern

6.2.1 Nuvarande ordning

Vid och ombyggnad bostäder lämnas statligt stöd till räntekostny- av naderna i form räntebidrag. Iânsbostadsnämnderna beslutar i frågor av rântebidrag. Länsbostadsnämndernas beslut får överklagas till om Boverket. Fr.o.m. år 1992 får Boverkets beslut inte överklagas till regeringen. Boverket betalar ut räntebidrag och ansvarar för den centrala administrationen räntebidrag. Boverket är tillsynsmyndighet ñr av bidragsverksamheten och har föreskriftsrätt. Fr.o.m. år 1992 lämnas räntebidrag i princip oberoende den faktiska finansieringen bl.a. för av att främja sparandet inom bostadssektorn. Räntebidrag lämnas för en

SOU 1992 127 Förändringar 55

beräknad räntekostnad mot skillnaden mellan den som svarar garanterade räntan och en subventionsränta. Subventionsräntan fastställs Boverket. av Räntebidrag lämnas endast för bostäder. 1992 års system innebar en

avreglering jämfört med tidigare ordning, bl.a. slopades en rad av förutsättningarna för stöd t.ex. markvillkoret, konkurrensvillkoret och

produktionskostnadsprövningen och förenklades beräkningen ränte-

av bidrag. Dock behölls kopplingen till taktisk produktionskostnad vid beräkning bidragsunderlag. Principerna för av räntebidragets beräkning

är i huvudsak desamma i såväl 1992-års i tidigare system som system. Enligt den ordning som gällde före 1992 förutsatte statligt räntebidrag bl.a. att statligt bostadslån lämnats för projektet. Sedan den 1 januari

1992 sker all kreditförsörjning vid och ombyggnad bostäder i ny- av konkurrens mellan kreditinstituten på den allmänna lånemarknaden.

Fr.0.m. år 1992 svarar kreditinstituten ñr finansieringen även i de delar som tidigare täcktes med statligt reglerade bostadslån. Staten erbjuder i stället instituten kreditgarantier för de lån eller lånedelar som ligger i

samma säkerhetsläge de tidigare bostadslånen. som Kreditgarantin är avgiftsbelagd och frivillig.

Den statliga bostadslåneadministrationen har handhafts Boverket och av länsbostadsnämndema. Unsbostadsnämnden har även skött låneförvalt-

ningen på uppdrag av Statens bostadsñnansieringsaktiebolag,

SBAB. Den statliga bostadslångivningen avskaffades i och med utgången av år 1991

ñr nya ärenden. Länsbostadsnämndens befattning med förberedelse,

beviljande och utbetalning bostadslån upphör av därmed successivt.

Under budgetåret 199293 överförs låneñrvaltningen till SBAB. Regeringen har lämnat Boverket riktlinjer ñr personalminskningen som innebär att nämnderna i princip halveras till den 1 juli 1994. Frågor kreditgaranti handläggs den om av fr.o.m. den 1 januari 1992

inrättade Statens bostadskreditnämnd. Bostadskreditnämnden har till uppgift att lämna statliga kreditgarantier ñr sådana lån på kredit-

marknaden som tas för att slutligt finansiera upp ny- och ombyggnad av bostäder. Nämnden har dessutom till uppgift att bevaka att kredit-

ñrsörjningen vad gäller och ombyggnad ny- av bostäder fungerar och,

när så inte är fallet, ta de initiativ behövs för som att lösa problemet.

56 Förändringar SOU 1992 127

6.2.2 Beslutade och föreslagna förändringar

Det systemet för projekt påbörjas fr.0.m. år 1993 innebär en nya som fortsatt avreglering och minskad detaljstyming. Det detaljerade regelverket kring räntebidragen awecklas. Detta gäller främst nyproduktionen. För beräkning bidragsunderlaget för ombyggnad gäller tills vidare i av princip system gällde under år 1992. Underlaget för samma som räntebidrag beräknas vid nybyggnad efter en enkel schablonmetod, relaterad enbart till den används för bostadsändamål. Bidragsyta som underlaget är således frikopplat från produktionskostnaden. Endast ett fåtal förutsättningar för räntebidrag gäller bl att det skall röra sig om a bostäder får permanentboende och självständigt boende samt att det skall finnas erforderligt bygglov. Bidrag lämnas på grundval av den beräknade räntekostnaden för ett kapital motsvarar bidragsunderlaget. som Räntesatsen den s.k. subventionsräntan bestäms enligt samma grunder - tidigare. Bidragsandelen sänks för varje tillkommande årgång och som för varje år bidragstiden. Detta innebär att räntebidragen för ny- och av ombyggnad bostadshus successivt avvecklas. Efter år 1995 finns av inlagd s.k. kontrollstation innebär att en avstämning görs inför en som det fortsatta genomförandet av awecklingen. Statliga kreditgarantier behålls för del av finansieringen. Krediten garantier kan även lämnas för viss omfördelning av ränteutgifterna. Ärenden bidrag för projekt påbörjas efter den 1 januari 1993 om som handläggs Boverket och tills vidare av länsbostadsnämndema. av Unsbostadsnämnderna beslutar i fråga bidrag. Länsbostadsnämnderom beslut får överklagas till Boverket. Boverkets beslut får inte nas överklagas. Boverket har tillsyn över bidragsverksamheten och får meddela föreskrifter. Verket sköter även utbetalning av bidrag. Låneñrvaltningens avveckling och bidragssystemets förenkling fr.o.m. 1993 medñr enligt regeringens förslag prop. 199192l50 bil. 15 bet. 199192BoU 23, rskr. 199192343 att länsbostadsnämndema blir så små att det inte längre är rationellt att utforma dem som självständiga myndigheter. Förändringen bostadsñnansieringen för tiden efter den av l januari 1993 innebär att bostadsadministrationen kan minskas ytterligare. Bostadsutskottet uttalade i betänkandet 199192BoU23 att de fortsatta övervägandena beträffande den regionala bostadsadministrationen bör göras med utgångspunkt från att ansvaret ñr de kvarvarande uppgifterna på regional nivå anförtros länsstyrelserna och att länsbostadsnämnderna därmed upphör självständig myndighet. Mot denna som

SOU 199.7 127 Förändringar

bakgrund gav regeringen den 11 juni 1992 Statskontoret i uppdrag att utreda hur den kvarvarande bidragsadrninistrationen på regional nivå kan inordnas i länsstyrelserna. Statskontoret har den 15 oktober 1992 redovisat sitt förslag rapport 199235. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Förslaget innebär i korthet att 267 årsarbetskrafter föreslås inordnas i länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1994 med uppgift att svara för statens stöd till bostadsfrnansieringen på regional nivå. Den nya bostadsfunktionens huvuduppgifter föreslås bli att

- bevilja statligt bidrag för och ombyggnad bostäder, ny- av - besluta om utbetalning nämnda bidrag, av ovan - förvalta bidragsstocken med äldre räntebidrag, följa upp och redovisa statens stöd. --

Förändringarna påverkar också Boverkets resursbehov

se Boverkets

bedömning. De beslutade förändringarna påverkar i hög grad de kommunala förmedlingsorganens uppgifter fortsättningsvis som i huvudsak kommer att avse infomiation statligt stöd för och ombyggnad om ny- av bostäder. I kommunerna arbetar enligt Boverkets bedömning ca 400 årsarbetskrafter med dessa uppgifter. Det fr.o.m. nya systemet 1993 förutsätter att bidragsansökan lämnas direkt till länsbostadsnämnderna. I betänkandet SOU 199247 Avreglerad bostadsmarknad del föreslås att lagen 1947523 kommunala om åtgärder till bostadsförsörjningens främjande upphävs. Kommunen ges i lagen bl.a. möjlighet att på olika sätt stödja bostadsbyggandet i kommunen och nedbringa enskildas bostadskostnader. Bostadsförsörjningslagen ålägger även kommunerna att förmedla statliga lån och bidrag till bostadsbyggandet. Staten bör kunna lita på att kommunerna vidtar de åtgärder behövs för kommunsom att innevånama skall kunna få bra bostäder i kommunen. Utredningen föreslog att § 2 i nämnda lag bestämmelser om som anger att en kommun är skyldig att medverka på olika sätt vid den statliga bidragsgivningen på

bostadsområdet bör utgå ur bostadsförsörjningslagen och i stället införas

i kommunallagen. I de nya reglerna stödsystemet fr.o.m. år 1993 förutsätts om ingen medverkan från kommunala förmedlingsorgan.

58 Förändringar SOU 1992 127

6.2.3 Boverkets bedömning

Nedan följer en redovisning av Boverkets bedömning av konsekvenser av det beslutade nya systemet för bostadsfinansiering fr.0.m. år 1993. Inom Boverket sköts administrationen av statens bostadsstöd inom ett flertal avdelningar. I det följande delas redovisningen av arbetsuppgifterna avseende bostadsfinansiering upp i två delområden, oberoende av organisatorisk tillhörighet,

beviljandeskedet, förvaltningsskedet. -

Inom dessa delområden redovisas dock inte resurser för administrativ service åt länsbostadsnämndema. Bostadsfinansiering i beviljandeskedet avser tillämpningen av de bestämmelser som reglerar förfarandet t.o.m. utbetalning av lån och bidrag. Verksamheten regleras av ett flertal förordningar och under en övergångstid tillämpas även vissa Upphävda förordningar. Boverkets huvuduppgift enligt dessa förordningar är för att lâne- och att svara bidragshanteringen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär att

vara överklagandeinstans och tillsynsmyndighet, svara för utbildning och infonnation, utfärda föreskrifter och utforma blanketter. -

Boverket har dessutom i uppgift att förordna intygsgivare i fråga om ekonomisk plan för bostadsrättsförening, att vara tillsynsmyndighet för sådan verksamhet samt att meddela allmänna råd om utformningen av ekonomiska planer. Boverket har redovisat att arbetssituationen i beviljandeskedet de senaste budgetåren och innevarande budgetår varit mycket pressad och inneburit ett stort övertidsuttag. Boverket gör bedömningen att vissa problem i samband med övergången mellan två bostadsfinansieringssystem i kombination med ett stort antal överklaganden högt påbörjande under 1992 på kort sikt p.g.a. medför att nuvarande arbetsbelastning rörande löpande ärenden består. Pâ längre sikt bedöms det nya systemet medföra färre och enklare överklaganden, varför arbetsbelastningen väntas minska. Detsamma gäller arbetet med föreskrifter och blanketter.

SOU 1992 127 Förändringar 59

Resursökningen i tabellerna nedan hänförs huvudsakligen till Boverkets bedömning resursbehovet för information Beträffande informaav m.m. tionen om bostadsñnansieringsreglema väntas trycket mot Boverket öka då de kommunala förmedlingsorganen upphör. Boverket bedömer att ytterligare resurser motsvarande 1 årsarbetskraft behövs för detta ändamål på såväl kort som lång sikt. Resursökningen ñr övriga kostnader för utbildning för budgetåret 199394 utbildning m.m. avser för länsbostadsnämndemabostads- enheterna bostadsstödet + 0,4 om miljoner kr och datafrågor + 0,3 miljoner kr. Även resurser för ett vidgat ansvar för verket rörande direktinformation till mäklare, kreditinstitut, byggföretag m.fl. och det faktum att kommunernas förmedlande roll upphör har beaktats i bedömningen + 0,5 miljoner kr. Boverket bedömer att arbetet med prövning behörighet för intygsgivare behöver av ökade resurser på såväl kort lång sikt. Detta arbete har innevarande som budgetår tagit allt mer resurser i anspråk. Tabellema 6.1 och 6.2 sammanfattar Boverkets bedömning av förändring av resursbehovet i beviljandeskedet.

avs. rântebidrag m.m. Intygsgivning 3,0 + 2,0 2,0 + Rådgivning, 23,5 + 10,0 + 10,0 information

allmänna råd

Lönekostnaden uppgår budgetåret 199394 till 3,2 miljoner kr.

avs. räntebidrag m.m. Intygsgivning 32 + 30 + 33 Rådgivning, 334,4 +1 295,5 +1 325,5 information Fenix 129 43 64 - - Föreskrifter,

Bostadsñnansiering i förvaltningsskedet avser hanteringen av lån och bidrag efter utbetalningsbeslut. Detta sker genom ADB i dels verkets centrala system för låne- och bidragshanteringen UDS-C och dess regionala försystem BoSS. För bidragshanteringen fr.o.m. 1992 finns ett nytt centralt datasystem Fenix. Boverkets förvaltningsuppgifter för innebär bl.a. ansvar

regelverket i UDS-C samt systemansvar, underhåll och systemansvar för ADB-systemen för hyresrabatter, nybyggnadsbidrag och räntestöd, systemansvar, drift och support av Boss uppdatering och underhåll av regelverket samt systemansvar och support för bidragshanteringen i Fenixsystemet, drift och underhåll av Fenix, drift och underhåll av nettoaviseringsrutinen m.m., uppdatering och kontroll av utdata från UDS-C, kontroll och rättning av fel i subventionshanteringen, avtal och kontakter med kreditinstitut m.m., instruktioner till nämnderna om datasystemen, förfrågningar från nämnder, kreditinstitut, banker, enskilda m.fl., föreskrifter, -

SOU 1992127 Förändringar

- blanketter och information, - handläggning av överklaganden och övriga förvaltningsårenden inom området samt regeringsuppdrag, - återstående aktiviteter i projekt Fenix, - utbetalning av bostadsstöd samt bokförings- och rimlighetskontroller

m.m.

Boverket gör bedömningen att det och förenklade bostadsnya fmansieringssystemet inte i nämnvärd utsträckning påverkar resursbehovet för bidragshanteringen i förvaltningsskedet. Bakgrunden är följande. Resursbehovet för löpande ärenden bedöms oförändrat på kort sikt p.g.a. hantering i dubbla datasystem utvecklingsarbete samt ev. om konvertering av räntebidragsstocken i UDS-C till Fenix. På lång sikt väntas resursbehovet minska med 1,5 årsarbetskrafter. Flera osäkerhetsmoment kvarstår beträffande verkets datasystem. Beträffande frågan komplettering Fenix med nettoaviseringsrutin om av har regeringen ännu inte tagit ställning. Boverket har i yttrande till regeringen angivit att det bästa alternativet är att flytta över räntebidragsstocken i UDS-C till Fenix samt tillföra funktioner för dels beräkning av räntebidrag i beståndet dels nettoaviseringsrutin. en Detta innebär besparingar, bl.a. kan BoSS tas drift. Boverket ur avser även att gå ut med offertförfrågan extern systemförvaltningunderhåll om av Fenixsystemet. Dessa förväntningar innebär, de realiseras, Boverkets om att resurser kan minska. Under 1993 kommer administrationen bostadsav stödet att hanteras i flera datasystem. Tidigast den 1 januari 1994 kan hanteringen ske i ett system. Arbetet med konvertering väntas bli resurskrävande. Mot denna bakgrund bedöms extra resurser motsvarande 2 årsarbetskrafter behövas på kort sikt för och applikationssystemansvar frågor. På längre sikt bedöms resursbehovet för detta ändamål minska med 0,5 årsarbetskraft jämfört med idag. Mot bakgrund av den osäkerhet för närvarande råder beträffande som verkets datasystem för subventionshanteringen är det svårt att bedöma resursbehovet på längre sikt. För bedömning resursbehovet kort av på sikt utgår verket från fortsatt drift UDS-C. Vidare förutsätts av att låneförvaltningen frånskiljs och att verket får hela ansvaret för den tekniska förvaltningen systemet från årsskiftet 199394. En ytterligare av osäkerhetsfaktor är att gällande driftavtal med DAFA sagts upp och att förhandlingar pågår nytt avtal. Andra osäkerhetsfaktorer om är villkoren

62 Förändringar SOU 1992 127

för den framtida systemförvaltningen samt resultatet av de förhandlingar för närvarande pågår mellan regeringen och bostadskreditinstituten som finansiering nettoaviseringsrutinen. Mot bakgrund av detta har om av verket bedömt resursbehovet för driften subventionssystemen på kort av sikt till för UDS-C 12,3 miljoner kr plus porto 3 miljoner kr och för Fenix till 9 miljoner kr plus porto 0,7 miljoner kr. För den tekniska förvaltningen UDS-C bedöms ett resurstillskott behövas motsvarande av 4 miljoner kr. Statskontoret förutsatte i sin utredning nämndernas inordning i om

länsstyrelserna att såväl personella kostnader för bostads-

resurser som enhetemas sakutbildning skall belasta Boverket. Boverket bedömer att det för denna uppgift samt för erforderlig information och utbildning riktad till banker, kreditinstitut, mäklare, byggherrar m.fl. behövs ytterligare 1 ârsarbetskraft både pá kort och lång sikt samt ökade resurser för övriga kostnader 0,5 miljoner kr. För ekonomifunktionen bedöms på kort sikt ett resurstillskott behövas för intemkontroll. för ny redovisningsmodell och Inordningen nämnderna i länsstyrelserna innebär integration med av länsstyrelsens befintliga datasystem, vilket på kort sikt innebär ett ökat resursbehov; längre sikt minskar resursbehovet. I tabellerna 6.3 och 6.4 sammanfattas Boverkets bedömning av förändringar av resursbehovet i förvaltningsskedet.

-

SOU 1992 127 Förändringar

Lönekostnaden uppgår budgetåret 199293 till 5,2 miljoner kr.

Tabell 6.4 Tusentals kronor

Förändring Ovriga kostnader 9293 9394 9495

Löpande ärenden 419 + 75 105 - Systemadm. inkl. rådgivninginfo. 312 782 698 + + Systemansvar 108 + 145 43 - Applikationsfrâgor 108 145 23 + + Driftekonomiansvar 108 19 + + 23 Systemeringprogram. 323 + 57 69 + Ekonomiförv. 360 534 267 + +

+

Härtill kommer driftkostnader för subventionssystemen som för budgetåret 199293 uppgår till ñr UDS-C 12 miljoner kr plus porto 3 miljoner kr och för Fenix 9 miljoner kr plus porto 0,7 miljoner kr.

Förslag om bostadsanpassningsbidrag

m.m.

6.3.1 Nuvarande ordning

Bostadsanpassningsbidrag beviljas enligt förordningen 19871050

om

statskommunalt bostadsanpassningsbidrag för åtgärder

som syftar till att göra bostadslägenheter ändamålsenliga bostäder för handikappade. som Bidrag lämnas till ägare av bostadshus samt hyresgäst och bostadsrättshavare. Staten svarar för 40 % och kommunerna för 60 % av bidraget. Enligt förordningen 1985489 statsbidrag för om att återställa handikappanpassade bostäder m.m. kan statligt bidrag lämnas för återställning

64 Förändringar SOU 1992 127

åtgärder för bostadsanpassning i flerbostadshus och i småhus som av upplåts med hyresrätt. Enligt nuvarande ordning har kommunen beslutanderätten i fråga om bostadsanpassningsbidrag och âterställningsbidrag. I fråga om bostadsanpassningsbidrag är dock länsbostadsnämnden beslutande i s.k. kombinationsärenden och då kommunen är sökande. I övrigt har länsbostadsnämndema tillsammans med Boverket i fråga om bostadsanpassningsbidrag uppgifter huvudsakligen tillsynsmyndighet och som besvärsinstans. Boverkets roll tillsynsmyndighet innebär bl.a. att som föreskrifter, handböcker och annat informationsmaterial. verket svarar för Boverkets roll besvärsinstans innebär att verket prövar överklagade som ärenden i fråga bostadsanpassningsbidrag. Därvid krävs såväl om byggnadsteknisk-ekonomisk arbetsterapeutisk kunskap. Boverket som idag även för uppföljning och utvärdering samt anslagsberäkning svarar och anslagsframställning vad gäller bostadsanpassningsbidrag m.m. Enligt nuvarande ordning överklagas kommunens beslut i ärenden om bostadsanpassningsbidrag hos länsbostadsnämnden. Länsbostadsnämndens beslut överklagas hos Boverket. Boverkets beslut överklagas hos regeringen. I fråga âterställningsbidrag gäller att kommunens beslut om bidrag inte får överklagas. om

6.3.2 Beslutade och föreslagna förändringar

I propositionen med förslag till slutlig reglering statsbudgeten för av budgetåret 199293 föreslogs att vissa specialdestinerade statsbidrag, som utgår till verksamheter för vilka kommuner och landsting är ansvariga, skall inordnas i generellt systern för de statliga bidragen. Hit hör bl.a. ett bostadsanpassningsbidragen och bidragen till återställande av handikappanpassade lägenheter. När statsbidraget till bostadsanpassning upphör fr.0.m. den 1 januari 1993 upphör också förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Att verksamheten därmed skulle vara oreglerad ansågs inte godtagbart med hänsyn till bostadsanpassningens viktiga roll inom äldre- och handikappomsorgen. Regeringen har därför, i propositionen 19929358 bostadsanpassningsbidrag m.m., om föreslagit att verksamheten lagregleras. Genom lagregleringen föreslås kommunerna fâ skyldighet att lämna stöd till bostadsanpassning och en återställning enligt bestämmelser i huvudsak stämmer överens med som nuvarande ordning.

SOU 1992127 Förändringar 65

Mot bakgrund att länsbostadsnämndema avvecklas i och av med utgången av âr 1993 föreslås att Boverket i den lagen i princip nya får ersätta länsbostadsnänmdema i de funktioner nämnderna hade enligt som den gamla förordningen. Förslaget innebär att det alltid blir kommunerna som prövar ärenden om bostadsanpassningsbidrag. Genom att länsbostadsnämndema försvinner i och med utgången av 1993 kommer nuvarande besvärsordning i fråga bostadsanpassningsom bidrag inte att kunna upprätthállas. Med anledning detta föreslås av en ändrad besvärsordning innebär att helt instansordning som en ny i fråga om dessa bidrag inrättas. Med utgångspunkt i dornstolsutredningens SOU 1991106 förslag föreslås att kommunernas beslut i ärenden om

bostadsanpassningsbidrag och âterställningsbidrag i fortsättningen skall

överklagas hos länsrätten. Boverkets uppgift som överklagandeinstans upphör. I stället utpekas verket som lämpligt remissorgan för domstolarna. Enligt förslaget får Boverket ensamt för tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet. ansvar Länsbostadsnämndemas tillsynsroll lämna kontinuerlig att information och utbildning till kommunernas handläggare och till andra personalgrupper övertas därmed Boverket. Enligt den av nya lagen blir Boverket tillsynsmyndighet även i fråga återställningsbidrag. Boverket föreslås om vidare rätt att meddela föreskrifter angående tillämpningen av lagen. Boverkets uppgift i fråga anslagsberäkning och anslagsframstållning om bortfaller med den föreslagna ordningen.

6.3.3 Boverkets bedömning

Nedan följer bedömning konsekvenser beslutade en av av och föreslagna

förändringar i fråga bostadsanpassningsbidrag.

om

Boverkets huvuduppgifter i fråga bostadsanpassningsbidrag

om m.m. föreslås bli att

- meddela föreskrifter och allmänna råd vara tillsynsmyndighet för bidragsgivningen. -

Kommunernas beslut kommer att överklagas till förvaltningsdomstol och Boverket blir remissorgan. Förändringarna innebär vidare bl.a. att länsbostadsnämndemas befattning med bidragsgivning och information helt upphör och att Boverket kommer att få verka direkt kommunmot ema.

66 Förändringar SOU 1992 127

Boverket bedömer att de föreslagna förändringarna i fråga om bostadsanpassningsbidrag medför behov av resursförstärkning med m.m. 1,0 årsarbetskrafter för information och utbildning samt för att tillgodose efterfrågan från kommuner och allmänheten, då nämndernas ansvar för bostadsanpassningsbidrag m.m. upphör. Det temporärt ökade resursbehovet för löpande ärenden 0,5 årsarbetskraft motiveras med att verket initialt förväntas få ett betydande antal ärenden på remiss från länsrätter och kammarrätter samtidigt som verket under övergångsperiod kommer att erhålla ytterligare överklagandeen ärenden, eftersom kommunala beslut före årsskiftet 199293 skall överklagas enligt den äldre instansordningen. Handläggningen av ett remitterat ärende förväntas kräva mindre än vad handläggningen resurser ett överklagat ärende gör, antalet remitterade ärenden förväntas av men å andra sidan bli betydligt fler än dagens överklaganden. I tabellerna 6.5 och 6.6 sammanfattas Boverkets bedömning av förändring av resursbehovet.

Tabell 6.5 Personmånader Förändring Arbetsuppgifter 9293 9394 9495

Löpande ärenden 16,0 + 5,0 0 Rådgivning, information m.m. 7,0 + 10,0 + 10,0 Föreskrifter allmänna råd m.m. 3,0 0 0

Summa 26,0 + 15,0 + 10,0

Lönekostnaden uppgår budgetåret 199293 till 0,8 miljoner kr.

SOU 1992127 Förändringar

Rådgivning, information m.m. 99,6 + 694,5 694,5 + Föreskrifter allmänna råd m.m. 43,7 0 0

Summa 315,3 + 780,5 + 729,5

Förslag om bostadsbidragens administration

Nuvarande ordning

Bostadsbidrag lämnas till barnfamiljer och hushåll utan barn enligt lagen 1988786 om bostadsbidrag. Bostadsbidragen har alltsedan de infördes skötts av kommunerna. Beslut om bostadsbidrag överklagas till länsbostadsnämndema och Boverket. Enligt gällande regler finansieras bostadsbidragen till lika delar av staten och kommunerna. Utöver det i lag bestämda bidraget kan kommun också extra bidrag. Sådant bidrag ge extra utöver det lagstadgade finansieras helt kommunen. Den av som vill ha bostadsbidrag måste ansöka om det varje år. Huvuddelen besluten bostadsbidrag av om fattas i samband med ârsskiftena. Antalet årsarbetare i kommunerna som är sysselsatta med bostadsbidrag har skattats till ca 500 år 1991. I statlig tjänst arbetar ca 20 årsarbetare med bostadsbidrag. Inom ramen för sitt uppdrag vid Boverkets bildande har verket bl.a. till uppgift att på central nivå för bostadsbidragen. ansvara Förutom att avgöra överklaganden i sista instans är bostadsbidragens administration en av huvuduppgiftema. Verket för föreskrifter, svarar rutiner och blanketter samt för tillsyn, information till allmänheten, utbildning, juridisk rådgivning i anslutning till bostadsbidrag och avskrivning av bostadsbidragsfordringar. Från kommunerna insamlas statistik om bostadsbidragen sedan bearbetas. Boverket som ansvarar vidare för uppföljning, utvärdering, anslagsberälcning och anslagsframstållning inom bostadsbidragsområdet. En juristgrupp på

bostadsmarknadsavdelningen

sköter frågorna bostadsbidrag. Statistikredovisningen om liksom

68 Förändringar SOU 1992 127

uppföljning och utvärdering görs i samarbete med statistik- och ekonom- Juristgruppen omfattar fem årsarbetskrafter varav ca två grupperna. ca åtgår för överklagandehanteringen. Länsbostadsnämndemas roll i fråga bostadsbidrag är att avgöra om överklaganden i första instans samt att medverka i utbildningen av kommunernas handläggare m.fl. Nämndema dessutom för svarar administrationen de statsbidrag kommunerna uppbär i fråga om av som bostadsbidrag. Sammanlagt 15 årsarbetskrafter bedöms åtgå för dessa uppgifter 12 för överklagandehanteringen. varav

Utredningen bostadsbidragens administration BOAD om särskild utredare har haft i uppdrag att dels förbereda överföring En en bostadsbidragens administration från kommunerna till försäkringsav kassorna, dels föreslå vissa regeländringar i bostadsbidragssystemet. I direktiven samordnad hantering med andra bidragssystem anges att en försäkringskassorna administrerar förutsätts ge administrativa som besparingar på lokal nivå. Kommunalekonomiska kommittén har i sitt betänkande SOU 199198 föreslagit att bostadsbidragen helt finansieras staten. Även detta har aktualiserat frågan överföring av bostadsbiav om dragens administration till försäkringskassoma. Utredaren har redovisat sitt uppdrag i betänkandet SOU 199289. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. I propositionen 19929363 ändrade bestämmelser i fråga om om bostadsbidrag för år 1993, förordas att principbeslut fattas om att m.m. för bostadsbidragens administration på lokal nivå förs över från ansvaret kommunerna till försäkringskassoma den 1 januari 1994. Regeringen har för avsikt att återkomma under våren 1993 och närmare redovisa hur överföringen skall gå till. För den centrala administrationen föreslår utredaren att Riksförsäkringsverket RFV skall ha det odelade centrala myndighetsansvaret för bostadsbidragen. Detta innebär att verket får samma ställning i fråga om bostadsbidrag för andra bidrag och ersättningar vid försäkringssom kassoma. Utredarens förslag innebär vidare att RFV även ska ha till uppgift för uppföljning och utvärdering bostadsbidragen och att svara av dess administration. Enligt utredarens förslag blir Boverkets huvuduppgifter i fråga om bostadsbidrag att

SOU 1992 127 Förändringar 69

ha en samrådsfunktion vid utfárdande föreskrifter boendekost- - av om nader, - ha en samrâdsfunktion vid framtagande anslagsframstållning, av genomföra vissa utvärderingar inom för verkets bostads- - ramen politiska roll. Boverkets behov data och underlag föreslås av tillgodoses RFV. av

Besvärsordningen föreslås till den ordning gäller anpassas som för ärendena inom socialförsäkringen. Förslaget innebär således länsrätt att blir första och kammarrätt andra domstolsinstans. Med det förslag som lagts fram i promemorian domstolsväsendets organisation om Ds 199238 blir regeringsrätten högsta instans i dessa mål. I BOADutredningen utpekas Boverket lämplig remissinstans. som

6.4.1 Boverkets

bedömning

Enligt utredarens förslag ska i princip den centrala administrationen föras över från Boverket till Riksförsäkringsverket RFV. Boverkets representanter har reserverat sig mot förslaget och endast anser att ansvaret för tillsyn, revision, ADB och utbildning ska föras över till RFV.

Övriga

delar dvs. föreskrifter, statistik, uppföljning, utvärdering, anslagsberäkning och anslagsframstâllning bör enligt verket ligga kvar på Boverket.

Resursmässiga konsekvenser för Boverket

Beträffande ärendehanteringen bedöms på kort sikt ett resurstillskott behövas på sammanlagt 1,15 årsarbetskrafter. Bakgrunden är följande. Antalet bidragstagare bedöms öka under 1993 vilket sannolikt medför en ökning av antalet överklagade ärenden för bidragsâret 1993. Det nya inkomstbegreppet enligt BOADs förslag kan medföra ytterligare överklaganden. På kort sikt beräknas detta innebära behov av resurstillskott för ärendehantering på 1 årsarbetskraft. Enligt förslaget överförs ca överklaganden av bostadsbidrag till förvaltningsdomstol. På kort sikt bedöms detta inte minska Boverkets resursbehov för löpande ärenden. Pâ lång sikt väntas däremot resursbehovet för överklaganden försvinna. I ett övergångsskede under 1994 påverkas ärendehanteringen hos Boverket p.g.a. speciella lösningar. Boverket förutsätts anlitas dels remisssom organ, dels bli beslutande myndighet i första instans för de ärenden i det äldre bidragssystemet kommunerna som avslutat före den 1 juli 1994.

70 Förändringar SOU 1992 127

Boverket förväntas få remisser från förvaltningsdomstol under ett övergångsskede innan dessa byggt upp tillräcklig egen kompetens. resurstillskott bedöms på kort sikt uppgå till knappt 0,2 Behovet av årsarbetskraft för detta. Resursbehovet för remissärenden minskar successivt och på lång sikt väntas resursbehovet för detta ändamål försvinna helt. När kommunerna upphör med handläggningen av ärenden om bostadsbidrag den 1 juli 1994 blir Boverket den myndighet som beslutar i ärenden för bidragsåret 1993 och tidigare. Budgetåret 199495 bedöms resursbehovet för detta ändamål till 0,8 årsarbetskraft för att därefter minska kraftigt. För juridisk rådgivning till allmänheten bedöms resursbehovet oförändrat pâ kort sikt. Resursbehovet för föreskrifter väntas enligt BOADs förslag minska på kort och lång sikt med 0,1 årsarbetskraft. Enligt BOADs förslag väntas resursbehovet för blanketter och administrativa rutiner minska med drygt O,8 årsarbetskraft på kort sikt och bortfalla helt på lång sikt. Under andra halvåret 1993 bedöms vissa marginella för information och utbildning behövas. Ansvaret för information resurser och utbildning föreslås överföras till RFV fr.0.m. den 1 januari 1994. Resursbehovet för statistik, uppföljning och utvärdering bedöms öka på både kort och lång sikt med 0,1 årsarbetskraft på grund av behovet att följa föreslagna regeländringar. Resursbehovet för anslagsframstâllning och RRV-prognoser bedöms på kort sikt oförändrat i årsarbetskrafter, datakostnadema bedöms öka på grund av att underlag måste hämtas men från RFV. På lång sikt minskar resursbehovet. Resursbehovet för tillsyn bortfaller helt fr.o.m. den 1 januari 1994. Resursbehovet för regeringsuppdrag bedöms minska såväl kort som lång sikt med drygt 0,3 ârsarbetskraft. De resursmässiga konsekvenserna på kort och lång sikt av utredarens förslag framgår av tabellen nedan.

SOU 1992127 Förändringar 71

Tabell 6.7 Personmånader Förändring

6,75 -

- Lönekostnaden uppgår budgetåret 199293 till 2,1 miljoner kronor.

uppföljning

Datakömingar 35 0 0 i L -l;0

Summa 2 825 -1 155 -1 925 -2 370

De resursmässiga konsekvenserna Boverkets förslag bedöms av av verket innebära ett temporärt resurstillskott för budgetåret 199394 med

ca 1,4 ârsarbetskrafter och för budgetrâet 199495 med 2,3 årsarbetsca krafter jämfört med innevarande budgetår. Budgetåret 199596 bedöms resursbehovet minska med drygt 3,5 årsarbetskrafter jämfört med idag.

72 Förändringar SOU 1992 127

Förändringarna övriga kostnader bedöms bli ungefär desamma som i av tabell 6.8, med undantag för Administration som väntas bli något högre.

6.5 Konsekvenser EES-avtalet

av m.m.

Underlag för detta avsnitt har i huvudsak hämtats från Boverkets uppdatering av de fördjupade anslagsframställningama.

Översikt

Arbetsuppgifter avseende internationell samverkan domineras under den närmaste framtiden de åtaganden som följer av EES-avtalet. av I Boverkets uppdatering 1992-10-30 den fördjupade anslagsframställav ning utarbetades år 1991 har särskild uppmärksamhet ägnats som internationella åtaganden till följd av främst EES-avtalet. För budgetåret 199394 beräknar Boverket att det internationella samarbetet kräver drygt 25 årsarbetskrafter, vilket är ökning med närmare 10 ârsarbetskrafter en från nuläget. EES-avtalet innebär att EFTA-statema skall införliva ett stort antal rättsakter i svensk lagstiftning. Centrala sektorsmyndigheter skall harmonisera föreskrifter eller informera regeringen om regeländringar behöver göras. Möjligheterna att styra utvecklingen genom ny som nationell lagstiftning blir mer begränsade. Det blir viktigare att följa rättspraxis och rättsfallstolkningen doktrinen eftersom myndig- - heterna blir skyldiga att tolka den nationella rätten i ljuset av EG-rätten. EES-avtalet innebär vidgade internationella kontakter samtidigt som det ställer krav på statsmakter och myndigheter att sprida information i avtalets verkningar. Sverige om Når avtalet har trätt i kraft, skall reglerna tillämpas, vilket bl.a. förutsätter tillsyn. Därefter blir det nödvändigt att vara med i den fortsatta utvecklingen regelsystemet. Som medlem i EES får Sverige av möjlighet att direkt påverka utvecklingen och fastställandet av nya

direktiv. Ändringar av befintliga EG-rättsakter och initiativ till nya regler

måste enligt Boverket följas kontinuerligt så att svenska intressen kan bevakas. Berednings- och utredningsresurser för regeringens representanter i EFTA kan hämtas från Boverket. För Boverkets del är behovet av insatser till följd av EES-avtalet mest påtagligt inom området Byggande. Den första fasen av arbetet med att

SOU 1992 127 Förändringar 73

förenkla byggreglema har nära samband med Europaharmoniseringen,

som i ett andra steg kräver information och utbildning. Arbetet med att förenkla byggreglema beskrivs närmare i avsnitt 6.9.

Fysisk planering

EG-samarbetet omfattar inte bara byggregler utom även miljöregler och frågor som fysisk planering och markanvändning. Intresset för samhällsplanering inkluseive fysisk planering och åtgärder till skydd för miljön ökar inom EG-kommissionen. EGs arbete påverkar i vissa avseenden den svenska planlagstiftningen, kommer i första hand men att ställa krav på olika former utrednings- eller planeringsinsatser av som ett led i samarbetet mellan EG och övriga Europa.

Regeringens proposition 199293160, Förslag ändring i miljöom skyddslagen m.m., föreslår anpassning svensk lagstiftning en av i förhållande till vissa EG-direktiv på miljöområdet. För att uppfylla

bestämmelserna i EGs direktiv om miljökonsekvensbeskrivningar föreslås

bl.a. att plan- och bygglagen 198710 ändras på så sätt att en miljökonsekvensbeskrivning i vissa fall skall ingå i underlaget för detaljplan en med betydande miljöpåverkan. Lagförslaget, för närvarande som behandlas i riksdagen, föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.

EGs direktiv om bedömning hur olika åtgärder inverkar av på miljön

- miljökonsekvensbeskrivningar, MKB har införts i flera lagar, bl.a.

- NRL. Direktiv luftkvalitetsnorrner och olycksrisker om om vid särskild industriell verksamhet Sevesodirektivet kräver utvecklingsinsatser. - - Inom EG-kommissionen diskuteras för närvarande en ändring av Sevesodirektivet som berör bl.a. fysisk planering krav genom på regler för lokalisering farliga anläggningar av m.m. Det finns också ett behov av att samordna utredningsarbete på olika nivåer bilateralt, regionalt över nationsgränsema. - I projektet Europa år 2000 har flera direktorat i samarbete tagit fram ett underlag som visar utvecklingen befolkning, verksamheter, av transporter, tätortsutveckling m.m. I andra etapp ska analysen utvidgas till en EGs yttre gränser och relationen till övriga Europa, däribland Norden. Från

svensk sida har intiativ tagits till ett samarbete i Östersjöregionen i syfte att ta fram en vision och strategi för områdets utveckling. Östersjö-

en projektet skulle däremd kunna bli ett komplement till EGs arbete. Boverket har utsetts att samordna det svenska arbetet i projektet.

74 Förändringar SOU 1992 127

I EGs femte rniljöhandlingsprogram, för närvarande behandlas i som Ministerrådet, betonas i flera sammanhang fysisk planering som en avgörande metod att förebygga och komma till rätta med miljöproblem. De praktiska konsekvenserna programmets rekommendationer är dock av fortfarande oklara. Bland övriga projekt intresse för planering och naturresurshushållav ning kan nämnas Grönboken stadsmiljö, ger utgångspunkter för om som planeringen städer och tätorter. EG har nyligen även initierat en av samverkan i planeringen av kustzonema. Frågan rör fysisk planering inom EG hanteras eller initieras som framför allt inom Direktoratet för miljö DG XI, Direktoratet för regionalpolitik DG XVI eller Direktoratet för transporter DG VII. Verksamheterna har inledningsvis i huvudsak inneburit ett informations- och erfarenhetsutbyte, fastare arbetsformer är för närvarande men under uppbyggnad. Boverkets sammanfattande bedömning år att EGs arbete kommer att ställa allt större krav på kompetens och resurser för bevakning, uppföljning och deltagande i expertgrupper från Sverige. Enligt Boverket avsätter danska planstyrelsen ungefär 4 årsarbetskrafter till EG-arbetet inom områdena Byggd miljö och hushållning med samt Fysisk planering. I sammanhanget må anmärkas att naturresurser Planstyrelsens uppgifter på detta område förs över till bl.a. regeringskansliet. För verksamhetsområdet Byggande beräknar Boverket att 19 årsarbetskrafter Byggande de totalt 25 årsarbetskrafter som bedöms avser av komma att arbeta med EES-frågor budgetåret 199394. För Boverket totalt beräknas ett 40-tal behöva verksamhetsanknuten språkpersoner utbildning.

Byggande

Boverket har i sitt uppdrag att uppdatera den fördjupade anslagsframstillningen redovisat rättsakter berör området Byggande bilaga 8. som Boverkets centrala myndighetsuppgifter avser regelsystemet har som redovisats ovan. Standardiseringsarbetet på byggområdet kommer enligt Boverket att oerhört omfattande de närmaste åren. Harmoniserade Europastanéarvara der kommer delvis ersätta de svenska byggreglema. Myndigheternas att för hälsa och säkerhet kräver omfattande medverkan i mandatansvar

SOU 1992 127 Förändringar

givning och standardiseringsarbetet den nära kopplingen till genom föreskriftema. Medverkan i standardiseringen innefattar inte endast deltagande i svenska och europeiska grupperingar utan också hemarbete i form av

granskning av uppdrag mandat till standardiseringen och

granskning av förslag till standarder. Dessutom tillkommer arbete med att välja klasser

ur standarder som överensstämmer med svenska förhållanden. I Boverkets byggregler skall den för Sverige gällande klassen anges.

Boverket deltar f.n. i ett 40-tal olika standardiseringsgrupper bilaga 9. Vad gäller Nybyggnadsreglema NR har Boverket infört särskild en bestämmelse som medger att europeiska standarder får tillämpas som alternativ till föreskrifterna i NR under vissa förutsättningar. Dessutom utarbetas ett nytt kapitel, Säkerhet vid användning, som en direkt konsekvens av byggproduktdirektivet. Även avsnitten Värme och Luft ges helt ny utfonnning. Vidare bevakas utformningen EGs hissdirekav tiv. Byggreglernas EG-harrnonisering kommer också att innebära att NRs konstruktionsbestämmelser, omfattar omkring hälften som av hela NR, på sikt ersätts av standarder innehållande beräkningsregler för bärande konstruktioner Eurocodes.

I fråga om godkännande och kontroll byggprodukter av m.m. samordnas i Europa procedurema för bestyrkande överensstämmelse av i förhållande till Europastandard och riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden, ETA European Technical Approvals.

När en produkt är tillverkad efter europeisk en teknisk specifikation Europastandard eller riktlinje för ETA måste tillverkaren visa att produkten uppfyller kraven i specifikationen. Denna procedur kallas bestyrkande av överensstämmelse attestation of conformity, AC. I vissa fall räcker det att tillverkaren intygar att produkten uppfyller kraven. I andra fall måste ett s.k. tredjepartsorgan delta i proceduren. Tredjepartsorgan måste uppfylla vissa krav i direktivet. som anges Staten ansvarar för att de svenska anmäls uppfyller organ som kraven. Uppgiften att bedöma de önskar bli anmälda ankommer organ som på styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC. Regeringen anmäler de organ som får delta i AC-procedurema inom för byggproduktramen direktivet till EG-kommissionens motsvarande EES-organ, EFTA Surveillance Authority ESA.

Dessa organ provningslaboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan kallas med ett samlingsnamn anmälda Förslag till svensk organ. lagstiftning på detta område Lag teknisk kontroll om prop.

76 Förändringar SOU 1992 127

199192170, ingår i EES-propositionen. Kommissionen har angivit allmänna principer för ansvarsfördelning mellan å ena sidan anmälda för certifiering, tekniska godkännanden och kontroll och å andra organ sidan marknadskontrollorgan market Surveillance authorities. Enligt riktlinjerna skall funktionerna hållas klart åtskilda. nationell godkännandeverksamhet minskar kommer Medan behovet av behovet tillverkningskontroll och bestyrkande av överensstämmelse att av öka. Orsaken till detta är bl.a. att flera produkter kommer att utföras enligt harmoniserad standard och att europeiska tekniska godkånnanden, utfärdade i andra EGEES-länder, automatiskt blir gällande i Sverige. Eftersom även standardiserade produkter måste underkastas tillverkningskontroll och bestyrkande överensstämmelse, kommer omfattningen av av den åtgärden att öka. Boverket är idag huvudman för flera externa kontrollorgan och medverkar i dessa organ. Boverket skall verka för att organen anpassar sin organisation efter EGs byggproduktdirektiv. Flera av dessa organ kommer att bli självständiga certifreringsorgan eller inspektionsorgan. Denna omvandlingsprocedur kommer att fortgå även under 199394 varför måste avsättas för detta. I framtiden torde inte Boverket resurser behöva medverka i utan kan, enligt föreslagen lag om teknisk organen kontroll övergå till att medverka i bedömningen av dem, tillsammans med SWEDAC. Arbetsområdet kommer att öka i betydelse de närmaste åren då den svenska strukturen med anmälda skall byggas upp. Boverket skall organ enligt föreslagen lag teknisk kontroll medverka tillsammans med om SWEDAC i bedömningen anmälda organ. Ett intensifrerat samrådsav förfarande med olika intressenter kommer att äga rum. Beslut vilken AC-procedur som skall gälla för olika produkter om fattas EG-organ idag. Det får förutsättas att svensk representation i av dessa grupperingar medges, när EES-avtalet har trätt i kraft.

Byggproduktlagen Förslaget till byggproduktlag syftar till att införliva EGs byggproduktdirektiv i svensk lagstiftning. Lagen med förordning innebär utöver ett aktivt deltagande i mandatgivning och Standardisering ytterligare uppgifter för myndigheterna. En uppgift består i att till EESs motsvarighet till kommissionen, ESA, anmäla de nationella tekniska specifikationer som bedöms stå i överens-

SOU 1992 127 Förändringar 77

stämmelse med direktivets väsentliga krav pâ hälsa och säkerhet. Någon myndighet skall offentliggöra förteckning med hänvisning till de en tekniska specifikationer kommer att bli allmänt giltiga inom som EES. Sektorsmyndighetema skall även besluta den klass i tekniska om specifikationer för produkter tillämplig i Sverige. som anses Införlivandet av byggproduktdirektivet innebär för Boverket även deltagande i en nationell implementeringsgrupp, bestående av representanter för branschen och andra myndigheter, som skall verka för att direktivet införlivas och tillämpas pá bästa sätt. Marknadskontrollen, torde bli den administrativa som tyngsta uppgiften, kommer att läggas pâ någon myndighet eller flera. Eventuellt kan en myndighet få det övergripande ansvaret. För närvarande utreder

SWEDAC marknadskontrollen på uppdrag Näringsdepartementet. av Boverket kan, i egenskap av central förvaltningsmyndighet för frågor om byggande, få uppgifter vad avser tillsynen marknadskontrollen. För att kunna bedöma produkter vid tillsyn kan det nödvändigt vara att myndigheterna knyter till sig olika laboratorier är fristående frän de som laboratorier som verkar enligt procedurema för bestyrkande om överensstämmelse under tillverkningen.

Marknadskontrollen skall bidra till att säkerställa ömsesidigt ett förtroende för tillämpningen i andra avtalsstater. Detta innebär att det är av stor betydelse att marknadskontrollen utförsövervakas kompetenta av myndigheter. Förtroendet för att endast säkra och hälsosamma produkter marknadsförs säkerställs att tillverkningen eller slutprodukten genom i vissa fall övervakas av anmälda organ. I EG-kommissionens handbok new approach om anges att det är

nödvändigt att koordinera verksamheten mellan medlemsstaterna

för att minimera skillnader i kontrollen. Det krävs resurser för samordning med övriga EES-länder vad utförandet kontrollen. avser av Dessutom mäste likartade kriterier ligga till grund för bedömningen aktuella produkter. av För att samordna och administrera marknadskontrollen bedömer

Boverket att det behövs ca 4 årsarbetskrafter.

Ansvar i byggprocessen

Inom EG har flera olika direktiv tillkommit påverkar som ansvarsfrägoma i byggprocessen. Arbete pågår även för närvarande. Som exempel kan nämnas den grupp, GAIPEC, på EG-kommissionens som uppdrag arbetar med byggandets frågor garanti, Övertagande om ansvar,

Förändringar SOU 1992 127

och försäkring. Det har vid sidan EGs olika kommittéer bildats en av mängd olika organisationer och intressegrupper som kan förväntas få en framträdande roll i diskussionerna och utformningen av framtida direktiv. EES-avtalet kommer således att föra med sig konsekvenser även inom

detta omrâde. Ansvaret i byggprocessen överflyttas i allt högre grad, såväl i internationellt i nationellt perspektiv, från myndigheter till marksom naden. Byggprocessen inbegriper mängd olika aktörer bl.a. komen byggherrar, projektorer, entreprenörer och ansvariga arbetsmuner, ledare. En allmän översyn och uppföljning tillsyns- och kontrollav ansvars-, frågorna i byggprocessen och bygglovsföriarandet år nödvändig bl.a. av bakgrund EES-avtalet. Det är enligt Boverket angeläget att detta mot av sker samlat och att ställning till utformningen förfaranderegler och av lagteknisk lösning tas samtidigt grundlig analys genomförs av som en vilken samhällskontroll över byggandet är rimlig att vidmakthålla i som framtiden. Utöver den offentligråttsliga behöver också den civilrättsliga regler-

ingen av ansvaret beaktas. En viktig uppgift i arbetet är att jämföra de svenska ansvarsförhållandena med de internationella. Jämförelsen måste omfatta bl.a. gällande lagstiftningregelsystem, de berörda parternas roller, myndighetskontroll och egenkontroll, olika yrkeskategorier och deras ansvar, kompetens, kontraktsbeståmmelser, garantier och process- och parternas skiljedomsfrâgor. Även utvecklingen inom produktsäkerhet, produktkonsumentfrågor, försäkrings- och skadeståndsrätt måste beaktas. ansvar, få bild hur ansvarssystemet i sin helhet fungerar och för För att en av underlätta övergång till EGs ansvarsreglering anser Boverket att att en det är synnerlig vikt att medverka i arbetet med ansvars-, tillsyns- och av kontrollfrågoma med för att byggrelaterade ansvarsfrågor ansvar samordnas med andra områden. Det kommer att behövas omfattande kontakter med andra myndigheter och organ, byggherrerepresentanter, entreprenörer, kommunala företrädare, yrkesinspektionen, försäkringsbolag Bildande vissa arbetsgrupper någon form av nätverk etc. av som kommer att behövas.

SOU 1992127 Förändringar 79

Typgodkännande

När Boverket bildades överfördes typgodkännandeverksamheten från Planverket till det nya verket. Verksamheten skall självfrnansierande vara och har organiserats enhet direkt underställd generaldirektören. som en Syftet med typgodkännandeverksamheten har varit underlätta att introduktionen produkter, metoder och tekniska lösningar av nya samt byggnadsnämndemas granskning och besiktning. I och med att byggproduktdirektivet införs ändras verksamhetens förutsättningar allt eftersom de tekniska specifikationerna standarder och europeiska tekniska godkännanden, ETA blir tillgängliga. Svenska typgodkärmanden för produkter kommer på sikt upphöra att till förmån för olika former europeiska godkännanden. av Svenskt typgodkännande och tillverkningskontroll kommer dock fortsätta under att en övergångsperiod några år. Vidare kan uppstå behov av av att utveckla ett system för godkännande av hussystem och byggnader service till som byggare och byggnadsnämnden

Eftersom typgodkännanden är avgiftsfrnansierade bör det kunna överlåtas åt marknaden att bestämma när behovet av dessa upphör.- Svenska typgodkärmanden liksom europeiska tekniska godkärmanden bör kunna utfärdas alla kompetenta Det krävs lagändring av organ. för att andra organ än myndigheter skall utfärda svenska typgodkärmanden. En sådan ändring har nyligen föreslagits i 19929355 prop. om en ny byggproduktlag m.m. Arbetet med riktlinjer för europeiska tekniska godkånnanden som bedrivs inom European Organization for Technical Approvals, EUTA, kommer att bli mycket omfattande. Idag bidrar både det allmänna och näringslivet till verksamheten.

Standardiseringen får idag statligt stöd med 50 % näringslivets av insatser. Boverket att staten bör stödja verksamheten anser med ETA guidelines på motsvarande sätt. Arbetet bör även bedrivas på samma sätt som standardiseringen och organiseras på ett liknande sätt. Boverket har preliminärt anmälts att talesman spokesman body vara i EOTA. Med detta uppdrag följer rad uppgifter inte finansieras en som ur arbetet med godkännandeverksamheten. Här kan nämnas samordnings-

ansvaret på svensk sida med övriga utfärdar ETA, mötesverkorgan som samhet inom EOTAs beslutande översättning riktlinjer organ, av för ETA och andra dokument och informationsverksamhet. Oavsett vilket organ

80 Förändringar SOU 1992 127

som slutligt blir spokesman måste, enligt Boverket, åtminstone under en övergångsperiod anslag lämnas för de allmänna kostnadema. För att underlätta en övergång till de nya formerna för godkännande och bestyrkande överensstämmelse anser Boverket att typgodkännav andekontoret bör bolagiseras och successivt utvidga sin verksamhet utöver godkärmandeverksamheten till att omfatta certifiering av produkter mot standarder. Härvid bör en bedömning göras om det även fortsättningsvis skall vara knutet till Boverket eller om samordning bör ske med annat eller andra organ.

Boende Boende berörs indirekt av Europaarbetet. Inom området anser Boverket att Sverige behöver följa hur EGs direktiv om kreditmarknaden, konsumentfrâgor, offentlig upphandling m.m. påverkar utvecklingen. Det viktigt att Boverket kan bevaka och delta i internationellt erfarenanses hetsutbyte. Boverket har under år 199293 börjat bygga upp en faktabank för internationella jämförelser på bostads- och byggområdet. Det internationella statistikutbytet har lyfts fram i EES-avtalet, och den typ av internationella överblickar som Boverket avser göra förväntas ha stor aktualitet inför den kommande folkomröstningen.

6.6 Förslag om statistik

Nuvarande ordning Idag bereds statistikfrâgoma inom regeringskansliet enligt en särskild styrrnodell innebär att avvägningar sker dels inom respektive som departements ansvarsområde, dels mellan departementen. Den sektorövergripande statistiken ansvarar Finansdepartementet för. Finansdepartementet även för myndigheten SCB. Huvuddelen av den statliga ansvarar statistiken framställs av SCB. Omkring två tredjedelar finansieras med ett särskilt statistikanslag. Resterande delar finansieras med andra anslag på intäkter uppdragsverksamhet. Hittillsvarande statsbudgeten och genom av styrsystem för SCBs statistikproduktion kan betecknas som ett uppdrag från regeringen till SCB att producera statistik med innehåll och omfattning, i tillämpliga delar i överensstämmelse med vad SCB föreslagit, slutligt dokumenterad i regleringsbrev. Detta uppdrag föreslås delas upp och föras ut till myndigheter.

SOU 1992 127 Förändringar 81

Statistikutredningens Förslag

Den statliga statistikutredningen har mot denna bakgrund i betänkandet Effektivare statistikstyrning SOU 199248 föreslagit för den att ansvaret statliga statistikverksamheten delegeras så långt är möjligt och som lämpligt till av regeringen särskilt utsedda s.k. beställarmyndigheter.

Endast SCBs förvaltningsuppgifter föreslås i fortsättningen anslagsfinansieras och SCBs medel för statistikproduktion föreslås föras över

till bestållarmyndigheter. Detta innebär att all statistikproduktion vid SCB föreslås uppdragsñnansieras.

Regeringens förslag

Regeringen har i proposition l992l93zl0l den statliga statistikens om finansiering och samordning föreslagit ordning en som innebär vissa avsteg från utredningens förslag.

I propositionen anges utgångspunkt bl.a. att det finns starka skäl som att inte delegera ansvaret för och avgiftsñnansiera all statistik. Samtidigt

anges att staten i första hand bör i statistik grundläggande engageras av betydelse och där allmånintresset är stort. En utgångspunkt annan är att en ny lag för den officiella statistiken träder i kraft den 1 januari 1993 SFS 1992889. Enligt förslaget sammanfaller utredningens definition av basstatistik med den officiella statistiken enligt ovan nämnda lag. Det är alltså den officiella lagreglerade statistiken är särskilt intresse som av när det gäller ansvarsfördelning mellan myndigheter. Förslaget innebär att SCB får för sådan officiell statistik ansvar som griper över flera områden, som samlar entydig huvudanvåndare eller en där det påtagligt gagnar förtroendet för statistik. Denna verksamhet hos SCB föreslås anslagsfinansieras tillsammans med ñrvaltningsuppgifter och vissa centrala databaser. Ansvaret för officiell statistik för avgräns-

ade sektorsoinråden fördelas till sektorsmyndighetema och finansieras

genom anslag hos dessa. Detsamma gäller övrig statistik och statistiska tjänster, men dessa föreslås finansieras beställaren. Förslaget av förutsätter att resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda

myndigheter anpassas til de förändringar genomñrs. Den som nya ordningen föreslås genomföras successivt i samråd med berörda myndigheter och departement. Förslaget innebär genomförandeatt en kommitté inrättas för att i detalj planera genomförandet. Senast den l april 1993 skall en tidsplan redovisas.

Förändringar SOU 1992 127

Boverkets bedömning

Boverket har redan i sitt remissyttrande över statistikutredningens förslag förklarat verket är berett att åta sig ansvaret beställarrnyndighet att som inom bygg- och bostadsområdet. Om förslaget genomförs kommer Boverket överväga att utveckla sin roll statistikproducent. Verket att som värde i att myndigheten, har ansvar för uppföljning och ser ett som utvärdering bostadsbyggande och bostadsstöd, också producerar det av statistiska underlaget bostadsbyggande. Det ökad flexibilitet och om ger ökade möjligheter till fördjupade studier.

6.7 Förslag om hälsoskydd

Regeringen den 6 juni 1991 Statskontoret i uppdrag att utreda och gav lägga fram förslag Socialstyrelsens uppgifter vad avser miljö- och om hälsoskyddsfrågor. Resultatet uppdraget redovisades till regeringen av den 6 1992 i rapporten 1992l0 Socialstyrelsens roll inom mars om hälsoskyddet. Rapporten innehåller vissa förslag som berör Boverket, bl.a. föreslås Boverket få arbetsuppgifter vad gäller inomhusmiljönya frågor. I utredningen föreslås Boverket få ansvar för frågor om

radon, fukt och mögel, olika emissioner, luftkvalitet m.m. även för befintlig bebyggelse, hygien och ohyra i bostäder och lokaler. -

Rapporten har remitterats och resultatet blev ett blandat remissutfall. Arendet är under fortsatt beredning och regeringen avser att återkomma i annat sammanhang under våren 1993 med förslag.

Boverkets bedömning

Boverket tillstyrker utredningens förslag befintlig bebyggelse, som avser bl.a. med hänsyn till att verket redan idag har motsvarande uppgifter avseende och ombyggnad samt fysisk planering. För uppgiften avser ny- Boverket att det behövs resurstillskott på två årsarbetskrafter.

SOU 1992 127 Förändringar

6.8 Förslag om kulturstöd

Nuvarande ordning

Det administrativa ansvaret för förhöjt bidragsunderlag och till tilläggslân ligger idag hos Boverket. Riksantikvarieämbetet har dock ansvaret ñr hur medlen används och för hur prioriteringar görs mellan olika projekt.

När ett ärende som gäller kulturhistoriskt värdefull byggnad en kommer in till länsbostadsnämnden faller det på länsbostadsnämnden att undersöka om antikvariska myndigheter godkänt ombyggnaden och att sedan räkna ut och lägga fram ett förslag på hur mycket kulturstöd som bör utgå. Ärendet remittera till länsantikvarien efter att ha hört som, Riksantikvarieämbetet, tillstyrker förslaget eller del den föreslagna en av summan. Boverket sköter därefter den administrativa hanteringen kring

utbetalningarna av stödet.

Utredningens Förslag

Utredningen föreslår att för de medel ansvaret som används till förhöjt bidragsunderlag och tilläggslán överñrs från Boverket till Riksantikvarieämbetet. Stödet omvandlas i samband härmed till ett bidragsstöd. Detta

föreslås inte formellt knutet till vara statens generella stöd till bostadsbyggandet, men avses i första hand utgå i samband med ombyggnader som delfinansierats med de generella räntebidragen. Begreppet bostäder m m föreslås ges en vidare definition än idag och bör framgent även kunna inkludera komplementbebyggelse, exempelvis i form av lokaler i bostadshusens bottenvåningen i stadsmiljö och övriga byggnader som ingår i mangården i lantlig miljö. Byggnadsminnesvärd bebyggelse skall

kunna få stöd upp till 90 % överkostnadema, av och för övrig kulturhistorisk värdefull bebyggelse skall stöd om 50 % kunna utgå. Beträffande handläggningen föreslås att Riksantikvarieämbetet delegerat

ut stödet och beslutanderätten över det till länsstyrelserna. Eftersom

länsbostadsnâmnderna kan väntas bli inordnade i länsstyrelserna kommer

ett nära samarbete mellan dem och länsstyrelsemas kulturrniljöenheter att kunna upprätthållas på ett naturligt sätt. Unsbostadsnämndsfirnktionen

förutsätts bistå kulturmiljöenheterna med bedömningar av fastighetsekonomisk och byggteknisk karaktär i samband med ombyggnad och upprustning även sådana ärenden - av som inte får stöd över bostadsfinansieringssystemet. Handläggningen blir med andra ord en ren länsstyrelseangelägenhet.

84 F ärändringar SOU 1992 127

Fastighetsekonomisk kompetens förutsätts dessutom tillföras Riksantikvarieämbetet centralt för rådgivning, metodutveckling, uppföljning och utvärdering som en resurs för hela landet. Kulturmilj övârden kommer dessutom att få nya administrativa uppgifter med att ta in underlag och betala ut de nya bidragen. Även tilläggslånen för arkeologiska undersökningar föreslås omvadlas till bidrag och hanteras av Riksantikvarieämbetet.

Vissa insatser inom för den ordinarie bostadsfinansieringen ramen Utredningen lägger också ett förslag om möjlighet till vissa insatser inom för den ordinarie bostadsfmansieringen. Utredningen föreslår att ramen möjlighet till förhöjning bidragsunderlaget för s.k. anpassningskosten av nader bör finnas kvar inom bostadsfinansieringens ram. Det bör endast gälla anpassningskostnader som sammanhänger med sådana åtgärder som är stödberättigade, dvs. åtgärder som ingår i bidragsunderlaget. Anpassningsåtgärder vid ombyggnad bör annars falla under varsamhetskravet i PBL 3 kap. 10 § och bör därför normalt inte betraktas som antikvarisk merkostnad. Kulturmiljövårdens uppgift blir att inom ramen för bostadsfmansieringen intyga det antikvariska värdet. Förhöjningen föreslås förbehållas ombyggnader som år av den omfattningen att projekt i kostnadshänseende överskrider taket för schablonen för ombyggnad. När det gäller mindre omfattande ombyggnader där de sammanlagda kostnaderna inte når upp til 80-procentstaket, bör fördyring på grund anpassningsátgärder kopplade till en av ombyggnaden på ett naturligt sätt kunna ingå i den skälighetsbedömning som sker inom ramen för beräkningen av bidragsunderlaget. Sammantaget innebär förslaget en administrativ lättnad genom att ett stort antal småbidrag, som armars skulle gå över kulturramen, kan hanteras på ett enklare sätt. Utredningens förslag får de genomförs den konsekvensen att om Boverket blir avlastat ansvaret för kulturstödet. Länsbostadsnämndsfunktionen inom länsstyrelsen förutsätts fortsatt biträda kulturmiljöenheterna i handläggningen och med bedömningar av fastighetsekonomisk och byggteknisk karaktär. Boverket förutsätts fortfarande handha administrationen av det gamla stödet.

SOU 1992 127 Förändringar 85

Boverkets bedömning

Boverket har i remissyttrande anfört att omläggningen medför relativt stor arbetsbelastning på länsstyrelserna. Boverkets insatser i de frågor

som utredningen behandlar är resursmässigt mycket begränsad, 0,5 personmânad per år.

Byggregler m.m.

6.9.1 Regelförenkling inom PBL-området

När Boverket inrättades fick verket regeringens uppdrag utarbeta att föreskrifter och allmänna råd till PBL för såväl nybyggnad som ombyggnad. Föreskrifterna skulle så långt möjligt uttryckas som funktionskrav. Nybyggnadsregler NR, Svensk Byggnonn som ersatte SBN, fastställdes att obligatoriskt gälla fr.0.m. den 1 januari 1991; arbetet med ombyggnadsregler har inte avslutats.

Arbetet med Nybyggnadsregler avseende byggnader kräver nya som bygglov har fortsatt och resulterat i ändringar NR 1-4. Den nya versionen av NR NR 4 beräknas träda i kraft den 1 januari 1994. En avsikt med Omarbetningen är att redaktionellt och i viss mån innehållsmässigt NR till de egenskapskrav avseende anpassa den färdiga byggnaden som meddelas i EGs byggproduktdirektiv 89106EEG. Detta kommer att bli giltigt i Sverige i samband med EES-avtalet att träder i kraft. Omarbetningen syftar också till att förenkla våra nationella byggregler så att bygg- och bostadsmarknaden i framtiden kan bättre ges förutsättningar för valfrihet och konkurrens.

NR innehåller idag detaljerade krav på rumsstorlekar, rumssamband, inredningar, utrustningar samt föreskrifter m.m. om tekniska lösningar. Från många håll har hävdats att dessa krav hämmat utvecklingen av tekniska innovationer och att möjligheterna variera bostadsutformatt ningen varit ytterst begränsade. Boverket att ersätta dessa krav avser nu med föreskrifter formulerade i funktionstermer. Detta kommer att öka byggherramas möjligheter att bostäders anpassa och lokalers utformning till brukamas krav och önskemål. Samtidigt kommer byggherrens ansvar för byggnadens funktion att accentueras. Nybyggnadsreglema liksom det tidigare SBN-systemet baseras på bestämmelser i PBL. I slutbetänkande utredningen stöd för av om statens bostadsfrnansieringen Avreglerad bostadsmarknad del II, SOU 199247

86 Förändringar SOU 1992127

föreslås ett flertal förändringar PBL, som i sin tur påverkar det av regelsystem Boverket för. Utredningen föreslår att PBLs som svarar bestämmelser planprocessen över, eftersom det nuvarande om ses sarnrådsförfarande kostnadsdrivande. Även PBLs systemet med anses ansvarsregler bör omarbetas, så att det tydligare framgår att det är byggherren har ansvaret för eventuella fel hos byggnaden. Vad som gäller bygglovförfarandet utredningen att förutsättningarna för att menar flytta över PBLs föreskrifter om byggnader till en särskild lag bör studeras. Det bör också undersökas den tekniska bygglovprövningen om kan tas bort och den planmässiga prövningen vid bygglov kan ersättas om med ett anmälningsförfarande inom områden med detaljplan. Utredningen pekar också ut ett antal enskilda bestämmelser i PBL som bör tas bort eller omarbetas. Detta gäller kravet att byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad, kravet att byggnader skall utföras så att reparations-, underhålls- och driftskostnader begränsas samt myndigheternas möjligheter att påverka en byggnads yttre utformning och färg. Regeringen har den 26 november 1992 givit direktiv till översyn av vissa bestämmelser i PBL. Vissa av utredningsförslagen kan komma att behandlas redan i proposition till vårriksdagen.

6.9.2 Förslag till förordning om hissar m.m.

Nuvarande ordning

Behovet översyn reglerna hissar uppmärksammades redan av en av om i propositionen Ny plan- och bygglag prop. 1985 861, s. 249 och om 680. Frågan har också tagits av riksdagen 198889BoUl s. 17, upp rskr 28 bl.a. understrukit vikten av att överväganden om tillsynssom ansvaret för hissar verkligen kommer till stånd. Gällande bestämmelser hissar, maskindrivna portar och vissa andra om rörliga anordningar finns i hisskungörelsen 1939783 och i förordningen 1979210 maskindrivna portar m.m. Hisskungörelsen är i flera om avseende starkt föråldrad. Som exempel kan nämnas att föreskrifter avseende moderna lyft- och transportanordningar såsom rulltrappor, skidliftar och sophämtningsanordningar saknas. Enligt den s.k. hisskungörelsen 1939783 får Arbetarskyddsstyrelsen meddela säkerhetsföreskrifter rörande anordning, beskaffenhet och begagnande hiss medan tillsynen utövas av den kommunala nämnd av fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet tillsynsmyndigsom

SOU 1992 127 Förändringar 87

heten. För tillsynens utövande skall anlitas personal från riksprovplatsen, i detta fall från AB Svensk Anläggningsprovning SA. För uppförande av hiss krävs utöver byggnadslov även ett medgivande tillsynsmyndigav heten. Innan hissen tas i bruk krävs dessutom första besiktning utförd en SA. Återkommande besiktning av av personhiss skall sedan göras årligen, medan andra hissar skall besiktas vart annat âr. Enligt förordningen 1979210 maskindrivna portar gäller i om m.m. fråga om konstruktion och utförande PBL samt de föreskrifter som meddelats med stöd av PBL. Innan en maskindriven port tas i bruk skall den besiktas av SA, som även skall utföra återkommande besiktning med ett intervall av tvâ år. Tillsynen utövas den kommunala nämnd av som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet.

Förslag till ny förordning hissar om m.m.

Inom Näringsdepartementet har utarbetats förslag till förordning

ny om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. Förslaget innebär att hisskungörelsen och förordningen maskindrivna ersätts om portar m.m. av en ny förordning. Innehållet i denna är inte slutligt bestämt men innebär i stort att regleringen utvidgas till att gälla alla rörliga anordningar i och i anslutning till bebyggelse och är tillgängliga för som allmänheten Lex. hissar, rulltrappor, skidliftar, soptransportanordningar, motordrivna portar m.m. Föreskriftsråtten kommer i huvudsak att delegeras till Boverket. Detta gäller dock inte Arbetarskyddsstyrelsens rätt att meddela föreskrifter arbetsmiljöfrågor. om Andra förändringar jämfört med nuvarande reglering är att besiktningsfrekvensen troligen kommer att minska och att kontrollbestämmelselsema anpassas till EGs öppna system för teknisk provning och kontroll A Global Approch. Systemet innebär att alla offentliga och organ, enskilda, visat att de uppfyller relevanta kompetenskrav som ges möjlighet att utföra besiktningar. Systemet medför också det svenska att riksprovplatssystemet kommer att försvinna. Inom hissomrâdet innebär detta att besiktningar istället kommer att kunna göras alla de av organ som bedömts kompetenta att utföra denna uppgift.

88 Förändringar SOU 1992 127

6.10 Boverkets resursbedömningar

- en

sammanfattning

Nedan redovisar Boverket en sammanfattning av de resursbedömningar som verket har gjort i sin uppdatering av den fördjupade anslagsframställningen.

Resurser Resurser Förändring Förändring i FAF i VP 9293 9293-9394 9293-9495 Byggd miljö och hushållning

-

Förändring jämfört med FAF 14 + 1,8 34,8 - -

l Hela den redovisade besparingen inträffar först 199596 när resurser för handläggning av bostadsbidrag minskar.

2 Tjänsteexport 12 åa ingår

I sammanställningen ovan har hänsyn inte tagits till

- förslaget om statistiken se avsnitt 6.6, förslaget om hälsoskydd se avsnitt 6.7,

-

förslaget om kulturstöd se avsnitt 6.8,

-

hissförordningen se avsnitt 6.9.2.

-

SOU 1992 127

Överväganden

7.1 Allmänna

förutsättningar

Omprövning

I den ekonomiska politiken har det under åtskilliga år rått relativ enighet om vilka förutsättningar gäller för den som offentliga verksamheten under 1990-talet. Under den långa utbyggnadsperioden sedan 1950-talet har tillgången på skattemedel gjort det naturligt för stat och kommun att bygga ut produktion i regi för att tillgodose behov. egen nya Kravet i den ekonomiska politiken att få kontroll över växande budgetunderskott ett har gjort det nödvändigt att ompröva stora delar den offentliga av

verksamheten. Åtgärder för att främja marknadsekonomi

och pröva alternativ till offentlig produktion är väsentliga inslag i den ekonomiska politiken. Bland de förändringar förutses som ingår ökade inslag av

marknadsstyming, beställare-utförare-organisation och affärsmässig

upphandling samt konkurrens mellan egen regi och entreprenad. Om avgifter tas ut för offentliga tjänster ökar trycket på producenten att dels bevaka kostnader och kvalitet, dels anpassa produktionen till ändringar i efterfrågan. Enligt budgetpropositionen 1991 prop. 199091100 bilaga 2 s. 10 behöver den statliga administrationen reduceras med 10 % genom strukturella förändringar under 3-årsperi0d. en I arbetet med att effektivisera den offentliga sektorn är det i första hand kärnan som skall värnas rättsväsende, försvar, vård, utbildning och ekonomisk - omsorg, trygghet vid ålderdom, handikapp och sjukdom - medan andra delar måste utsättas för marknadsliknande förutsättningar. mer Boverket ingår bland myndigheterna utanför kärnan. Statsmaktema har inte gjort några väsentliga förändringar därefter i riktlinjerna för den statliga sektorns utveckling.

90 överväganden SOU 1992 127

Förvaltningspolitik

En effektiv politisk styrning myndigheterna har setts som ett medel för av åstadkomma de omprövningar den ekonomiska politiken kräver. att som I riktlinjerna för utvecklingen inom den statliga sektorn har regeringen uttalat att tydligare organisatorisk åtskillnad bör göras mellan en beställaren, formulerar vad skall göras uppdraget och som som - producenten har stor frihet att själv avgöra hur det önskade resultatet som skall åstadkommas. Funktionsuppdelningen beställareproducent är

karaktäristisk för den styrform brukar kallas målstyming och som som förutsätter att graden måluppfyllelse kan mätas. Arbetsformen projekt av väl in i det sätt att arbeta är typisk för målstyming. passar som Svârighetema formulera entydiga och mätbara mål i offentlig att verksamhet gör ofta får nöja sig med att mäta de resultat går att man som att mäta. Intresset förskjuts från budgetstyming input till resultatuppföljning output talar mâl- och resultatorienterad styrning. - man nu om Ambitionema bakom mâl- och resultatstymingen speglar krav att fâ

ut de anslås till den offentliga sektorn. En mer mer av pengar som preciserad styrning kan leda till att en allmänt formulerad verksamhetsinriktning övergår till att bli utpräglade uppdrag och projektbemer ställningar, i ökad grad kan utsättas för konkurrens. som Det pågår sedan länge ett arbete med att flytta över förvaltnings-

ärenden, vilka stor del är besvärsärenden, från regeringskansliet till av en förvaltningsmyndigheter och domstolar. Det finns också en utvecklingslinje har samband med att lagreglerad verksamhet efter en tid brukar som ñnna sina former och lösningar. När inslaget av policymaking minskar kan det rättssäkerhetssynpunkt önskvärt att verksamheten förs ur vara över till domstolsväsendet. Denna utveckling förefaller stämma väl

överens med det förhållandet att EG i högre grad än Sverige föredrar

domstolar för konfliktlösning. I den svenska modellen sker en praktiskt kontinuerlig lagstiftning. De centrala myndigheterna förutsätts följa taget utvecklingen och ta de initiativ behövs, t.ex. till lagändringar. som Myndigheterna kan också få bemyndigande att besluta om föreskrifter; särskilt bemyndigande kan central myndighet ge ut allmänna råd utan inom sitt ansvarsområde tillämpningen av författning. om Till bilden det svenska systemet hör tekniken med s.k. ramlagstiftav ning, karaktäriseras allmänt hållna lagregler, avsedda att som av kompletteras med detaljerade regler i regeringsförordningar och mer myndighetsföreskrifter. I den lagstiftning delegeras i högre grad typen av

SOU 1992 127 Överväganden

intresseavvägningen till verkställighetsniván, i Sverige ofta till förvaltningsmyndigheter. I samband med statsmakterna att tog ställning till riktlinjer för förändringar det statliga regelsystemet av prop. 198384l19, KU 25, rskr 245 uttalade konstitutionsutskottet att en minskad användning ramlagstiftning bör av vara en viktig del av ambitionen att förenkla och rationalisera regelsystemet.

Avreglering

Under 1970-talet började uppmärksammas att den höga lagstiftningstakten gjorde det svårt för både enskilda och myndigheter att hänga med i förändringarna och veta vad gällde. Eftersom som regelsystemet genom sin svåröverskådlighet kom att motverka reglemas styrande syfte, blev det angeläget att begränsa antalet regler och över utformningen se av de som behöver kvar. vara Som grund för beslut om ny regel skall finnas underlag bl.a. som belyser regelns ekonomiska och andra konsekvenser. Dessa krav infördes först för myndigheternas del begränsningskungörelsen genom men gäller numera även för departementens författningsarbete och för kommittéväsendet. Arbetet med avreglering och regelreformering är ett led i

verksamhetsplaneringen inom statsförvaltningen, vilket

bl.a. innebär att reglerna skall bli föremål för konsekvensanalyser nya vart tredje år i samband med den fördjupade anslagsframställningen.

EES och EG

Den yttre faktor starkast torde komma som att påverka utvecklingen i Sverige är den s.k. Europaanpassningen, som har sin grund i EESavtalets krav på att Sverige införlivar ett stort antal av EGs rättsakter i svensk lagstiftning. Påverkan utifrån kommer givetvis att öka vid ett framtida medlemskap i EG. I detta ligger också möjligheter till forskningssamarbete och vidgat kunskapsutbyte.

Frågan är hur Europaanpassningen och internationaliseringen över-

huvudtaget kommer att påverka den svenska statsförvaltningen vid som en jämförelse med andra länder har vissa särdrag

- den statliga förvaltningen är skarpt tudelad mellan regeringskansli

och förvaltningsmyndigheter

. - de svenska departementen är relativt små och inriktade på frågor av politisk karaktär, medan förvaltningsärenden så långt möjligt

92 Överväganden SOU 1992 127

delegeras till myndigheterna; dessa anlitas också för att ta fram

underlag för politiska ställningstaganden det svenska kommittéväsendet är relativt omfattande, en konsekvens bl.a. att departementen är små av förvaltningsmyndighetema för en omfattande lagtillämpning - svarar och har under lagen självständighet som domstolarna samma förarbeten, främst propositionema, har stor betydelse som rättskällor domstolarna har begränsad roll i rättsutvecklingen - en den offentliga sektorn i Sverige, västvärldens relativt sett största, har de senaste decennierna präglats strävan att decentralisera tre av arbetsuppgifter till kommunerna kommunerna är starka och regionerna svaga organisationerna medverkar i den offentliga beslutsprocessen som remissorgan och i utredningar tidigare också i myndighetsstyrel-

ser.

I internationellt samarbete den typ EG syftar till är det, som ett av som i allt förhandlingsarbete, nödvändigt att dels ha ett bra underlag och dels

föra entydig argumentering. Behovet av att hålla ihop det interen nationella förhandlingskaraktär talar för att regeringskansliet arbetet av tar över vissa uppgifter från centralmyndigheterna. Det kan i sammanhanget nämnas det är vad sker i Danmark, där regeringskansliet att som över uppgifter från den danska Planstyrelsen, när denna läggs ner; tar omkring 13 Planstyrelsen inom området fysisk planering förs över till av nyinrättad Planavdelning i Miljöministeriet. I länder med tradition av en ministerstyre och ministeriet ligger det nära till hands att centralisestora när utvecklingen leder till problem, t.ex. till följd av interra, nya nationaliseringen. Den svenska statsförvaltningen har en annan tradition

med relativt liten regeringsstab, kan inrikta sig på politiska frågor en som och kan använda centralmyndigheterna för att handlägga andra ärenden.

Om denna organisationsmodell skall bestå, kan viss vaksamhet komma krävas mot att ta efter organisationslösningar som innebär en att centralisering och uppgifter till ett växande regeringskansli. av resurser EGs legalistiska rättssystem bygger i högre grad än det svenska på domstolspraxis rättsutvecklande faktor. Det finns påtagliga skillnader som beträffande öppenheten i beslutsprocessen och beträffande metoder för

lagstiftning och styrning av myndigheterna.

SOU 1992 127 överväganden 93

7.2 Direktivens

utgångspunkt

En utgångspunkt för översynen är, enligt direktiven, att statlig verksamhet skall inriktad på i första hand frågor vara som innebär myndighetsutövning. Därmed bör jämställas den uppsikts- och råd-

vningsverksamhet samt den kunskapsfönnedling

som är direkt knuten till myndighetsutövning . Direktivens generella beskrivning vad det år för verksamhet av typ av som kan vara statlig kräver viss tolkning för kunna att ge vägledning beträffande Boverkets arbetsuppgifter. Syftet med detta avsnitt är att försöka närmare beskriva, i generella ordalag, vilken typ av verksamhet

som bör kunna centrala nryndighetsuppgifter.

vara

Myndighetsutövning

Den grundläggande definitionen myndighetsutövning återfinns i av

motiven till äldre förvaltningslagen ÄFLPr0p. 197390

s. 397 med hänvisning till 197130 330 ff. Med myndighetsutövning prop. s. avses utävning av befogenhet att fär enskild bestämma förmån, om rättighet, skyldighet, disciplinátgärd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. Denna definition är också utgångspunkten för nya förvaltningslagen 1986223 konsekvent talar som om myndighetsutövning mot någon enskild. Ordalagen i förvaltningslagen antyder att lagstiftaren med myndighetsutövning har avsett ñrvaltningsavgöranden i enskilda fall, dvs. beslut som verkställande förvaltningsorgan fattar med tillämpning av statsmakternas normgivning. Emellertid sägs i förarbetena till förvaltningslagen ÄFL begreppet att myndighetsutövning mot enskild täcker även ärenden som avser meddelande föreskrift till allmän efterrättelse av normbeslut. Råd, upplysningar, remissyttranden och liknande uttalanden utan rättsverkan däremot inte anses vara myndighetsutövning.

Myndighetsutövning förutsätter lag- eller annat författningsstöd.

Boverkets myndighetsutövning i förvaltningslagens mening omfattar följande normbeslut

- verkställighetsñreskrifter enligt PBLPBF

- föreskrifter om miljökonsekvensbeskrivningar enligt

NRL

94 Överväganden SOU 1992 127

verkställighetsföreskrifter enligt författningar om statligt stöd till bostäder, kulturlokaler och energiinvesteringar föreskrifter om kemiska produkter. -

Vidare förvaltningsbeslut om

typgodkännande riksbehörighet ñr ansvarig arbetsledare och behörighet avseende ventilationskontroll behörighet intygsgivare för ekonomisk plan för bostads- - att vara rättsföreningar och

törvaltningsbeslut i överklagat ärende om

investeringsbidrag, räntebidrag, radonbidrag m.fl. bostadsbidrag bostadsanpassningsbidrag. -

Beslut typgodkännande liksom om behörighet torde vara myndigom hetsutövning i nuläget lagfäst, myndighetsmonopol, rätt att överklaga. I det öppna system för provning och kontroll som följer av EES-avtalet kommer motsvarande prövning att ses som en teknisk bedömning utan karaktär av myndighetsutövning. Den uppgift att företräda staten i återkravsmål som Boverket har enligt låne- eller bidragsbestâmmelser torde inte vara myndighetsutövning.

Tillsyn uppsikt - Enligt PBL 1 kap. 8 § utövar länsstyrelsen tillsyn medan Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket. Skillnaden i ordvalet torde ha sin grund i att länsstyrelsen, till skillnad från Boverket, kan direkt ingripa i beslutsprocessen och fatta beslut som får rättsliga konsekvenser för kommun eller enskild. Sådana befogenheter har länsstyrelsen enligt PBL 12 kap. handlar statlig kontroll bl.a. som om beträffande områden riksintresse och enligt 13 kap. om överklagande. av Den typen ingripanden med rättsliga konsekvenser bör kunna av jämställas med myndighetsutövning enligt den definition som har använts i förvaltningslagen och tar sikte åtgärder mot enskild. som

SOU 1992 127 Överväganden 95

Boverket har vidare tillsynsuppgifter enligt ett stort antal författningar om statligt bostadsstöd. I verkets för att bostadsstödet fungerar ansvar tillfredsställande ingår att överklagandeinstans och utöva tillsyn vara att även över kommunernas verksamhet avseende bostadsanpassningsbidrag. Uppgiften att utöva uppsikt har karaktär, såtillvida annan som befogenhet saknas att fatta beslut som har rättsverkan. Boverkets uppgift att utöva tillsyn över tillämpningen PBL och NRL innebär också av en skyldighet att anmäla behov åtgärder till regeringen. av Här antas uppsikt falla utanför myndighetsutövning i förvaltningslagens mening. Nedan diskuteras vilka uppgifter vid sidan myndigav hetsutövning som lämpligen kan skötas central myndighet. av

Styrinformation basinfonnation -

Det underlag som regering och riksdag behöver för sina överväganden kallas här styrinfonnation. Detta underlag behöver inte produceras i myndighetsregi. Men det inom ett område finns långsiktigt behov om ett av lagstiftning eller andra statliga åtgärder för påverka utvecklingen, att kan det vara lämpligt att hålla fast för att följa utvecklingen. en resurs I den svenska förvaltningsmodellen finns den typen av resurser vanligen i centrala myndigheter med tillsyns- eller uppsiktsansvar. Boverket tillhandahåller den information regeringen vill ha inom den fysiska planeringen och beträffande bostads- och byggmarknaden genom att följa utvecklingen och redovisa sina iakttagelser och slutsatser i utredningsrapporter, remissyttranden i sina prognoser, m.m. samt anslagsframställningar. Här ligger sådana uppgifter identifiera som att oklarheter och problem i lagstiftningen, analysera vilka effekter olika åtgärder har och föreslå åtgärder som ökar måluppfyllelsen. Behovet av resurser för denna långsiktiga stabsuppgift åt regeringen kan bara uppskattas i drag, mot bakgrund de ambitioner grova av som statsmakterna har att påverka utvecklingen inom området. Till Styrinformation kan också hänföras den information som statsmakterna anser behöver till myndigheter och allmänhet, framför ges allt i samband med att ny lagstiftning införs. I allmänhet år det sannolikt lämpligt att den centrala myndigheten på området får i uppdrag driva att informationskampanjer, eventuellt med särskilda medel för det till omfattning och inriktning preciserade ändamålet. Men om uppdraget kan klart preciseras, är det inte självklart att det skall gå till myndigheten i princip bör också kunna övervägas att sådana tjänster upphandlas på marknaden.

96 överväganden SOU 1992 127

Det förekommer också att centrala myndigheter får i uppdrag att utfärda allmänna råd reglers tillämpning. Mer om allmänna råd om nedan. Behov information eller ändrade regler till allmän efterav om nya rättelse är konsekvens normgivning. Statsmaktema tar ställning en av till hur informationsinsatsema bör finansieras t.ex. handböcker, utbildning, löpande information i samband med att beslut fattas om ny eller ändrad lagstiftning. Vidare används den centrala statsförvaltningen för produktion av s.k. basirgfomzation med karaktären kollektiv nyttighet för vilken det av visserligen finns periodisk efterfrågan otillräcklig för att säkra en men långsiktig finansiering. Exempel myndigheter med sådan proen duktion är SCB, SMHI och SGU. Boverkets prognoser och statistik avseende bostads- och byggmarknaden är en anslagsñnansierad regeringsbeställning den torde ha inslag också av kollektiv nyttighet. men Behovet styrinformation bedöms fortlöpande regeringen. Behovet av av medel för basinforrnation prövas lämpligen i den fördjupade budgetav vart tredje år. Basinformation kan delfinansieras av annan än processen staten.

Annan information

Återstår att diskutera hur behovet information än styr- och av annan basinformation skall tillgodosesfinansieras. Det gäller efterfrågan från aktörerna på byggmarknaden förvaltare och byggare företag och enskilda, intresseorganisationer och vissa myndigheter Konkurrensverket, Konsumentverket, Finansinspektionen och en tredje grupp är potentiella marknadsaktörer allmänheten dvs. enskilda personer - husägare och husköpare inte är aktiva på byggmarknaden för som tillfället kan bli det om tillfälle bjuds. men som Denna externa efterfrågan kan tillgodoses med allmänna råd eller med information, helt enkelt. Allmänna råd är liksom lagar och andra föreskrifter generellt tillämpbara är inte bindande, dvs. de utgör inte men myndighetsutövning enligt den definition som har använts ovan. De definitioner allmänna råd finns i författningssamlingsförordningen av som 1976725 har syftet att vilket material som får tas in i centrala ange myndigheters författningssamlingar. Med hänsyn till att det kan synas allmänna råd med sin auktoritativa form skulle kunna anses mer som om direkt knuten till myndighetsutövning än annan information, finns det anledning närmare på vad allmänna råd är. se

SOU 1992 127 Överväganden 97

Allmänna råd, rådgivning och kunskapsfömiedling

Allmänna råd är till sin karaktär generella, dvs. de riktar sig till en obestämd krets. Det som skiljer allmänna råd från andra generella råd är att de gäller tillämpningen av föreskrifter. Råd kan också vara specifika med syftet att lösa ett preciserat problem, t.ex. hur PBL skall tolkas i ett visst fall. Denna betydelse här ges begreppet rådgivning, som används i direktiven och förutsätts som avse något annat än kunskapsförrnedling. I en rättsstat sker myndighetsutövning under lagarna, dvs. på grundval av generella rättsregler som domstolar och förvaltningsmyndigheter i konkreta fall skall tillämpa självständigt. I den svenska lagstiftningsmodellen finns bakom normbesluten ett öppet och ofta utförligt redovisat beslutsunderlag i form motiv och fakta. Detta underlag är stöd för av såväl myndigheternas självständiga regeltillämpning som enskildas lagtolkning. Det var tidigare vanligt att myndigheter riktlinjer eller angav ut visningar om hur lagbestämmelser skallbör tolkas. Därigenom skapades oklarhet om vilka regler bindande och vilka som var som bara var rekommendationer. Strävan har sedan tillkomsten av nuvarande regeringsfonn varit att göra klar åtskillnad mellan rättsligt bindande en föreskrifter och allmänna råd tillämpningen föreskrifter om av som inte år bindande. Myndigheternas föreskrifter vilar på bemyndigande av riksdag eller regering; det gör inte allmänna råd. Däremot gäller för både föreskrifter och allmänna råd att regelutfärdande myndigheter skall utreda och bedöma kostnadskonsekvenserna regler och dokumentera av nya dessa utredningar. Allmänna råd hur myndighet tillämpa anger en avser att en rättsregel men anses likväl inte bindande. Om central myndighet har en som utfärdat allmänna råd också är överklagandeinstans, kan dessa regler i praktiken bli lika styrande föreskrifter. Detta förklaras som av att beslutsorgan på lägre nivå i instansordningen kan förväntas tolka och tillämpa en författning i enlighet med centralmyndighetens i allmänna råd uttalade uppfattning tillämpningen. Det gäller om i synnerhet när centralmyndigheten också är slutinstans, vilket Boverket är i exempelvis ärenden om statligt bostadsstöd. Om bortser från denna effekt man av reglerna är emellertid allmänna råd myndighetsspeciñk en form av information kan helst dvs. allmänna som ges av vem som - råd är i princip konkurrensutsatt information.

98 Överväganden SOU 1992 127

Sammanfattning

Direkt knutna till myndighetsutövning är enligt den tolkning av direktiven har redovisats Boverkets uppgifter avseende som ovan tillsyn och uppsikt samt styrinformation; basinfomrationen är däremot inte direkt knuten till myndighetsutövning. Det är fråga på samma sätt statsmakternas beställningar, huvudsakligen grundade på lagstiftning om och finansierade med anslag omprövas vid behov, t.ex. i samband som med lagändringar. Basinformationen kan behöva tas fram utan att det finns någon anknytning till lagstiftning. Direktivens utgångspunkt är att statlig verksamhet skall vara inriktad på myndighetsutövning och därtill direkt knuten verksamhet. Ovan har i generella ordalag diskuterats vilken verksamhet av den typ Boverket nu har, bör myndighetsutövning eller därtill knuten som anses vara verksamhet. Mot denna bakgrund analyseras här Boverkets olika verksamhetsgrenar.

7.3 Byggd miljö och hushållning med naturresurser

De uppgifter rörande fysisk planering som har sin grund i tillämpningen PBLNRL hänförs i Boverkets redovisning till två verksamhetsgrenar av för byggd miljö och för planering. För utredningens behov finns - en en inte anledning att skilja de båda verksamhetsgrenama. De redovisas därför här i samma avsnitt. Enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår skall verket bl.a. påskynda arbetet med naturresurslagens intentioner genomslag i att ge planer och beslut samt utveckla metoder för rniljökonsekvensbeskrivningar. Verket skall vidare i samverkan med de centrala statliga verken påskynda arbetet med att få effektiv planerings- och beslutsprocess en främjar ändamålsenlig infrastrukturutbyggnad. som en De båda verksamhetsområden sysselsätter f.n. 28 + 21 49 årsarbetskrafter. Inom verksamhetsområdet är 15 % regeringsuppdrag, l3 löpande verksamhet och ca 50 % utvecklingsarbete. Boverket bedömer i sin uppdatering av den fördjupade anslagsfrarnställningen för de två kommande budgetåren att det behövs ett resurstillskott på 1,5 årsarbetskrafter, främst som en följd av det ökade internationella samarbetet och ökade rniljöinsatser. Verksamheten sker i huvudsak med stöd av uppsiktsansvaret enligt PBL och NRL. Det övergripande målet för verksamheten är således att verka

SOU 1992; 127 Överväganden

för att den fysiska planeringen och beslut som rör mark- och vattenanvändningen främjar god livsmiljö och god hushållning en en med naturresurser. Kraven på ökad miljöhänsyn i samhällsutvecklingen har alltmer präglat inriktningen Boverkets verksamhet på området under av de senaste åren. Den ändrade inriktningen, har sin grund i riksdagsbeslut, särskilda som regeringsuppdrag och regleringsbrev jfr avsnitt 2.4, har bl.a. inneburit utveckling av metoder i syfte att utnyttja fysisk planering för att förebygga miljöproblem och åstadkomma god en hushållning med naturresurser. Som ett led i arbetet har Boverket inlett samarbete med ett Naturvårdsverket i frågor gemensamt intresse. Huvudsakliga av uppgifter i detta samarbete är bl.a. att utveckla metoder för miljökonsekvensbeskrivningar och att med stöd försöksverksamhet av ge ut föreskrifter och vägledning för arbetet.

Det finns inga tendenser som talar för ändrad inriktning en av statsmaktemas ambitioner på området. Förutsättningarna för regeringens miljöpolitik har lagts fast i regeringsförklaringen, som betonar avsikten att öka miljöhänsynen och bl.a. utnyttja miljökrav och effektiva miljömål i miljöarbetet. I den utredning översyn om av plan- och bygglagen, som regeringen nyligen tillsatt, betonas kraven att på miljöhänsyn i den fysiska planeringen måste göras tydligare. Ökade krav på internationellt samarbete och anpassning lagstiftav ningen till EG jfr avsnitt 6.5 kan förväntas öka behovet av utredningsoch samordningsinsatser på central nivå. Framför allt bör nämnas

Boverkets ansvar för att samordna Sveriges bidrag Östersjösamarbetet

i samt aviserade förändringar PBL med hänsyn till EGs direktiv av om

miljökonsekvensbeskrivningar.

Boverkets uppsiktsansvar innebär bl.a. följa att utvecklingen och informera myndigheterna tillämpningen om av lagstiftningen. Informationsbehovet har varit särskilt stort under introduktionsskedet, som skett med särskilda resurser från regeringen. Kommande ändringar i PBL kommer att kräva fortlöpande informationsinsatser.

100 Överväganden SOU 1992 127

Boverkets huvuduppgifter

Mot bakgrund ovanstående bedömningar föreslås Boverket av

följa utvecklingen mark- och vattenanvändningen - av verka för att planerings- och beslutsprocessen utformas ett ändamålsenligt sätt och att beslutsunderlaget har en god kvalitet följa tillämpningen PBL och NRL och ta initiativ till utvecklings- - av arbete eller föreslå förändringar av lagstiftningen.

Resursbedömning

För dessa uppgifter behövs basresurs, som bör anpassas till de en ambitioner statsmakterna uttalar för området. Som redovisats ovan som finns inga aktuella uttalanden eller utvecklingstendenser som tyder på minskade ambitioner på området. De ekonomiska förutsättningarna kan dock här liksom på övriga verksamhetsområden leda till ompröv- - ningar. skäl dra på offentlig verksamhet kan att den inte Ett annat att ner vara når sitt mål eller att den inte är efterfrågad. Så är inte fallet beträffande Boverket. Den uppgift Boverket har att förmedla kunskaper inforrnasom tion till myndigheterna i planeringsprocessen länsstyrelserna och kommunerna sköts väl enligt vad inhämtats avsnitt 6; det finns - som dock också några kritiska kommunföreträdare. Det framgår vidare att kommunerna har många infomiationskällor, medan länsstyrelserna är

beroende av Boverket. omprövning bör enligt utredningens bedömning ärendehand- Vid en läggning och regeringsuppdrag prioriteras högt, liksom kunskapsförmedling till myndigheter. Det bör dock observeras att dessa uppgifter kräver fria för utrednings- och utvecklingsarbete för att resurser kompetensen området skall kunna hålla en tillräckligt hög nivå. Däremot kan det ifrågasättas i vilken utsträckning information och rådgivning till andra aktörer än myndigheter bör vara en anslagsñnansierad uppgift. Särskilda informationsinsatser i samband med introduktion viktigare lagändringar bör ske inom för anslag eller med stöd av ramen särskilda För övriga informationsinsatser bör kostnadståckav resurser. ning eftersträvas. Minskade för myndighetsinitiativ leder självfallet till att resurser kompetensen tunnas ut hos myndigheten och till att nödvändiga utvecklingsinsatser i högre grad kommer att styras direkt från regerings-

SOU 1992 127 överväganden 101

kansliet. Det är en utveckling bättre förutsättningar för som ger en mer preciserad målstyming från regeringen. Denna målsättning kan emellertid komma i konflikt med önskemål att begränsa arbetsbelastningen på om regeringskansliet, eftersom mer arbete i sådant fall måste utföras där. Hår tas inte ställning till hur stort omprövningsutrymmet är det får prövas i budgetbehandlingen.

Gränsdmgningsfrågor

Boverket skall enligt sin instruktion verka ñr samordning de statliga av myndigheternas arbete med underlag för tillämpning PBL och NRL. av Lagstiftningens övergripande karaktär gör att frågan den närmare om innebörden av denna uppgift ofta aktualiseras i det praktiska arbetet. Statskontoret har i sin kartläggning av Boverkets kontaktytor funnit att uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan Boverket och sektors- eller expertmyndigheter behöver preciseras. Det år enligt Statskontoret fråga om att göra ett vägval mellan att fördjupa kompetensen på planeringsområdet och att bredda kompetensen till sektorsmyndighetemas områden. Boverket menar för sin del att detta strategival redan har gjorts med inriktning på planeringskompetensen. Problem med överlappande kompetens redovisas inom två områden - RAÄS och SN Vs. RAÄ anser att effektivitetsskäl talar för visst överlapp och ser problemet ett kapacitetsproblem. SNV däremot som anser att överlappet är ett effektivitetsproblem, bör söka komma till rätta som man samarbetsöverenskommelser. med genom Riktlinjer för ansvarsfördelningen och samverkan mellan SNV och Boverket har nyligen redovisats i betänkandet Naturvårdsverkets uppgifter och organisation SOU 199132. Enligt dessa riktlinjer SNV för svarar kunskapsuppbyggnad och uppföljning när det gäller naturvård, miljöskydd och naturmiljöns känslighet. Boverket tillför planeringskompetens och svarar för metodutveckling inom planeringsområdet.

På dessa grunder bedrivs ett omfattande samarbete mellan Boverket och

SNV, som bl.a. kommit till uttryck i ett 20-tal samarbetsprojekt. Uppgiften att utfärda verkställighetsföreskrifter rörande miljökonsekvensbeskrivningar enligt naturresurslagen NRL ingår i Boverkets ansvar för planeringssystemet. I den miljöpolitiska propositionen En god livsmiljö prop. 19909190 föreslogs att NRL i sin helhet skall ingå i en kommande miljöbalk. Mot den bakgrunden ansåg utredningen om SN Vs organisation att samarbetsformema och ansvarsfördelningen när det gäller tillämpningen av NRL borde övervägas. senare

102 överväganden SOU 1992 127

I 1991 års miljöpolitiska proposition refereras s. 130 miljöskyddskommitténs tidigare överväganden NRL. Kommittén framhöll där, om att hushållningsbestämmelsema i lagen inte i första hand tar sikte att tillgodose miljöintressena utan även andra, motstående, intressen En utbrytning av viktiga delar ur lagen skulle rycka sönder helheten och försvåra bl.a. kommunernas planering. Bestämmelserna i naturresurslabör därför inte till någon del ñras över till en ny, samlad miljölag. gen Kommittén har dock framhållit att man inte ser några stora tekniska svårigheter att arbeta in de delar naturresurslagen som anknyter till av miljöskyddet i en samlad miljölag. Därvid ansåg kommittén att bestämmelser verksamhet som påverkar naturmiljön kunde föras över om till miljöbalk, medan bestämmelserna i lagen om områdesskydd m.m. en hör samman med den fysiska planeringen. mer Regeringen gjorde emellertid bedömningen att det behövs ett mer samlat Alla lagar som i första rummet avser att bevara, skydda grepp och förbättra tillståndet i miljön, att garantera medborgarna rätten till en och hälsosam miljö och att säkerställa en långsiktigt god hushållning ren med naturresursema bör därför samlas i en miljöbalk. Regeringen tog sedan upp frågan om hur man bör se på NRL i samband med att miljölagstiftningen samlat i en miljöbalk Föreskrifter motsvarande naturresurslagen, som brukar betecknas som en paraplylag, samlad lagstiftning överordnas de olika i miljöbalken särskilt bör i en behandlade verksamheterna. Härigenom åstadkoms också en naturlig koppling mellan de olika intressen i fråga om miljöhänsyn och exploatering kan stå mot varandra. Denna intressemotsättning har som alltid funnits som en bakgrund i all lagstiftning med sikte på att värna miljövårdens intressen. Regeringen gör den bedömningen att det övergripande ansvaret myndighetsnivå för de frågor som regleras i plan- och bygglagen och naturresurslagen bör ligga på samma myndighet. Jordbruksutskottet biträdde förslaget om en miljöbalk Jordbruksutskottet delar även regeringens syn på värdet av att NRLs regler införs i en miljöbalk J0U3O. Bostadsutskottet utgick i sitt yttrande över propositionen från att en miljöbalk kommer att skapas. Bostadsutskottet delade regeringens uppfattning att NRL-föreskrifter bör tas in i en miljöbalk men ville icke föregripa kommande ställningstaganden om hur de föreskrifter som i balken kommer att motsvara naturresurslagen skall utformas.

SOU 1992 127 överväganden 103

Riksdagen biföll vad jordbruksutskottet hemställt rskr. 338. Sammanfattningsvis framstår det som oklart riksdagen har beslutat om att NRL i sin helhet skall in i miljöbalken och vilka konsekvenser som den nya lagens utformning får för de berörda myndigheterna. Det finns därför anledning att här redovisa utredningens på vad bör syn som vara Boverkets uppgifter. Utgångspunkten för översynen Boverkets arbetsuppgifter i detta av sammanhang år att verket har uppgiften centralmyndighet för att vara PBL och NRL. Syftet med denna lagstiftning är att anvisa metodik en för avvägning mellan olika intressen och konfliktlösning. Boverkets uppgift som centralmyndighet för denna lagstiftning är att till att se planeringssystemet tillhandahåller bästa möjliga underlag för beslut. Boverket har mot den bakgrunden ñreskriftsrätt avseende miljökonsekvensbeskrivningar. I det avseendet skiljer sig Boverkets planeringsuppgift från SNVs. Det behövs en sektorsövergripande funktion utan partsintressen ñr egna att samordna olika sektorsorgans anspråk. SNV har uppgiften att främja hushållningen med naturresurser och skydda miljön. När SNV kommer in i planeringsprocessen kan verket likstållas med andra myndigheter har att inom sina ansvarsområden som främja vissa intressen. De centrala förvaltningsmyndigheterna har och inom sitt var en ansvarsområde uppsikt enligt NRL. Boverkets sektorsövergripande uppsiktsansvar innebär i första hand att verka för att planerings- och beslutsprocessen utformas på ett ändamålsenligt sätt och beslutsatt underlaget är tillräckligt bra med hänsyn till lagstiftningens syfte.. Slutligen skall Boverket bevaka att NRLs avvägningsregler tillämpas vid beslut. Verket har däremot inget beslutsansvar i Boverkets processen. fristående samordningsroll utgör därmed grunderna för NRLen av systemets tillämpning. De överlappningar och gränsdragningsproblem, som kan uppstå, följer av dessa skilda uppgifter och utgör enligt utredningen inte motiv för att ändra ansvarsfördelningen inom för ramen NRL.

Överlappningar av kompetens och har påtalats i Stats-

ansvar, som kontorets kartläggning, utredningen understryka det angelägna anser i att Boverket renodlar och fördjupar sin kompetens i fråga planeom rings- och beslutsprocesser. Det är också viktigt att regeringen i samband med budgetbehandling, uppdrag tydliga anvisningar m.m. ger om inriktningen av Boverkets samordningsuppgifter.

Överväganden SOU 1992 127

I detta sammanhang vill utredningen avslutningsvis anmäla att det inte funnits tid belysa arbetsfördelning och eventuella gränsdragningshar att problem mellan forskningsorgan verkar inom Boverkets ansvarsomsom råde.

7.4 Stadsmiljörådet

De motiv anfördes för att inrätta ett stadsmiljörád med egen som instruktion Sverige har ett sämre debattklimat ñr stadsmiljöfrågor var att än andra länder, bl.a. beroende på grundläggande brister i skolutbildningen. Andra förklaringar framförts till utredningen är att - som arkitekterna har ställning i byggprocessen än i andra länder en svagare bostadssubventionema har haft ett avgörande och att staten genom inflytande på bostädemas utfornming. Utredningen har inte förutsättningar för att bedöma behovet av ett debattforum för stadsmiljöfrågor följaktligen inte heller att ifrågasätta behovet. Uppdraget är, enligt direktiven, att pröva rådets uppgifter och

vilken ställning rådet skall ha i framtiden. Det underlag utredningen har inhämtat från bl.a. kommunerna ger som inte ledning för bedöma i vad mån rådet har lyckats i sin uppgift att att främja debatten i stadsmiljöfrâgor. De synpunkter som utredningen kan

anföra frågeställningen âr av principiell natur För det första är det svårt eller omöjligt att mäta måluppfyllelsen i rådets verksamhet, eftersom det är många effektled och komplicerade orsakssamband mellan åtgärder och effekter. Den verksamhet som rådet driver initiativ är inte myndighetsutövning eller därtill direkt på eget verksamhet. Det är fråga informationsverksamhet bedrivs knuten om som till följd statsmaktemas beslut. I denna typ verksamhet är det svårt av av tillgodose de krav på effektiv politisk styrning numera ställs på att som statsförvaltningens myndigheter. För det andra föreligger grundläggande motsättning mellan rådets en främja fri debatt och dess myndighetsliknande ställning som uppgift att en underordnat den politiska makten. Ett forum för fri debatt bör ett organ obundet från statsmakten antingen grundat på frivilliga insatser i stå föreningsfonn eller med anknytning till forskningsinstitutioner eller andra kultursektom, inte år direkt politiskt styrda. organ, inom t.ex. som För det tredje har Boverket myndighet till uppgift att följa utsom vecklingen inom området fysisk planering och byggd miljö ett utflöde -

SOU 1992 127 Överväganden 105

av den uppsikt verket har över tillämpningen PBLNRL. För denna av uppgift har verket behov av råd från med insikt i sådana frågor. personer Utredningen kan inte bedöma det finns förutsättningar att knyta ett om debattforum till något annat det önskvärt att övervåorgan men anser ganden görs om möjligheterna att anknyta till en institution med uppgifter inom forskning och utbildning eller inom kultursektom. Det är principiellt tveksamt att verksamheten är organiserad myndighet. som en Stadsmiljörådets instruktion bör därför avskaffas. Det bör ankomma på Boverket att avgöra om verket inom detta verksamhetsområde, liksom inom övriga områden, har behov av ett råd.

Byggande

Verksamhetsområdet omfattar tillkomsten byggnader och av nya nyinvesteringar i befintliga byggnader. Boverket är central myndighet för byggfrågor med ansvar för utformningen tillämpningsföreskrifter till av byggnadslagstiftningen. Uppgifterna har sin grund i PBL och tillhörande förordning, som anger väsentliga samhällskrav på byggande. Boverkets övergripande mål är att arbetarför ett effektivt och hälsosäkert byggande. Verksamhetsområdet har 64 årsarbetskrafter. I uppgifterna ingår att följa utvecklingen på byggmarknaden, förmedla kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsområdet och ta initiativ till förändringar. Verket skall enligt instruktionen verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av PBL och NRL samt medverka i internationellt samarbete, särskilt i fråga om samordning av kvalitetskrav pâ byggnader och byggprodukter. Den föreskrivande verksamheten och den information verket som lämnar om nya regler år sådan myndighetsutövning och därtill direkt knuten kunskapsförmedling som det talas i direktiven. Som framgår om av föregående avsnitt år det otvivelaktigt en statlig uppgift att för svara information i form handböcker, skrifter etc. till de berörs - av - som av nya eller ändrade regler; sedan bör det stå var och en fritt att utveckla materialet och ta betalt för produkten. Inom byggområdet till skillnad från övriga verksamhetsområden finns flera företag som arbetar med kunskapsförmedling. Boverket räknar med att det behövs än 10-procentig en mer resursförstärkning inom verksamhetsområdet till budgetåret 199394, följt av en kraftig resursminskning året därefter.

överväganden SOU 1992 127

Avreglering har varit del den statliga förvaltningspolitiken under en av lång tid. Numera det angeläget att avreglera även byggmarknaden anses i syfte begränsa regelsystemets kostnadsdrivande effekter och att åstadkomma bättre förutsättningar för konkurrens. En översyn av PBL

är på gång. Strävandena att ta bort regler, inte behövs med hänsyn som till hälsa, säkerhet, tillgänglighet och miljö, och att förenkla de regler bör finnas kvar innebär minskade arbetsuppgifter. Den intersom nationella hannoniseringen kommer att inriktas på funktionskrav och Europastandarder får allt större betydelse för produkt- och metodutveck-

lingen i byggandet. Även avregleringens tendens framstår klart är det nu osäkert hur om långtgående ambitionerna är att förändra regelsystemet. Bilden kan väntas klarna efter PBL-översynen. Den utvecklingstendens, som visar på ett minskande resursbehov inom verksamhetsområdet, motverkas av ett ökat behov de centrala myndighetsuppgifter har samband med EESav som avtalet. De ökade arbetsinsatser Boverket i sin uppdatering av den som fördjupade anslagsframstållningen nödvändiga måste enligt anser utredningens mening inom ramen för tillgängliga resurser. rymmas

7.6 Typgodkännande

7.6.1 Bakgrund

I betänkande organisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk av SOU 198748 föreslogs att dåvarande planverkets uppgift att utfärda

typgodkännanden produkters överensstämmelse med nationella om byggregler skulle övertas ett nytt godkännandeorgan. Det nya organets av verksamhet skulle på sikt också kunna innefatta europeiska och inter-

nationella typgodkärmanden. Kommittén föreslog vidare att det nya

organet borde ägas gemensamt staten och näringslivet. av Frågan ett nytt godkännandeorgan togs sedan upp i prop. om 1987 8837 ett nytt plan- och bostadsverk. Chefen ñr Bostadsdeparom tementet anslöt sig då i huvudsak till organisationskommitténs överväganden i fråga typgodkärmandeverksamhetens ställning och inriktning. om Han uppmärksammade att överföring av verksamheten till ett nytt en skulle få den positiva effekten att prövningen inte kommer att organ utföras organisation utfärdar de regler som skall ligga till av samma som grund för prövningen. Han meddelade också sin avsikt att föreslå

SOU 1992 127 överväganden

regeringen att ge det plan- och bostadsverket i uppdrag nya att utföra det kompletterande utredningsarbete kunde behövas. som Något sådant uppdrag har dock aldrig givits.

Istället har Boverket tagit frågan i sin slutredovisning upp den 15 november 1991 av uppdraget angående översyn typgodkännandeverkav samheten för byggvaror. I rapporten Boverket anges att avser att i samråd med övriga berörda intressenter och parter utreda frågan den om organisatoriska formen för den framtida godkännandeverksamheten. En arbetsgrupp med företrädare för Boverket, Statens Provningsanstalt SP och Industrins Byggmaterialgrupp har arbetat med riktlinjer för nytt svenskt ETA-organ ETA, European Technical Approvals.

Det finns vissa fördelar med att den eller de organisationer som ges bemyndigande att utfärda nationella typgodkännanden även får möjlighet att utfärda ETA. Eftersom nationella typgodkärmanden kommer att försvinna i takt med att riktlinjer för ETA ETA Guidelines, ETAG utfärdas, bör den personal utarbetat typgodkännanden som för en viss produktgrupp kunna övergå till att utarbeta ETA då riktlinjer för produktgruppen i fråga träder i kraft. På detta sätt kan godkännandeorga-

nens kompetens och personella resurser bibehållas.

Frågan om utfárdande ETA är för tillfället föremål av för överväganden på politisk nivå mellan EG och EFTA. ETA utfärdas de av organ som är medlemmar i Europeiska Organisationen för Tekniska God-

kännanden European Organisation for Technical Approvals, EOTA. EOTA jämställs i EES-avtalet i formellt avseende med EGs permanenta byggkommitté, vilket innebär att svenska kan experter medverka i beredningsarbetet, inte i besluten. Hur frågan men om meddelanden av ETA och riktlinjer för sådana skall lösas för EFTA-ländemas del är ännu oklart. På sikt bör dock svenska få möjlighet bli fullvärdiga organ att medlemmar i EOTA. Regeringen har därför preliminärt anmält till EFTA att Boverket och SP kommer svenska EUFA-organ. att vara

7.6.2 Motiv för

organisationsförändring

Flera skäl talar för att Boverkets nuvarande uppgifter inom godkännande-

området bör överföras till ett från myndigheten fristående organ. Som redovisats i avsnitt 7.6.1 kommer svenska typgodkännanden att

på sikt ersättas av ETA utfärdade EOTA-organ. Denna av godkärmandeverksamhet kommer att bedrivas i konkurrens mellan EOTA-organen. Det måste anses olämpligt att föreskrivande myndighet verkar inom en detta system.

Överväganden SOU 1992 127

EG-kommissionens förslag till handbok tillämpningen av direktiv I om metoden marknadskontrollen är myndighetsuppgift enligt nya anges att en organisatoriskt skild från de uppgifter som skall utföras som skall vara Frågan marknadskontrollens organisation i Sverige av anmälda organ. om utreds för närvarande SWEDAC på uppdrag av Näringsdepartementet. av de olika sektorrnyndighetema, t.ex. Boverket, att på Möjligen kommer engagerade i denna tillsyn. Även byggproduktett eller annat sätt bli om viss åtskillnad mellan godkännandeorgan och anmälda direktivet gör bör skrivningen i nämnda handbok innebära att Boverkets organ, ovan eventuella uppgifter avseende marknadskontroll inom byggproduktområde blir oförenliga med den konkurrensutsatta goddirektivets kännandeverksamheten. anslutning till diskussionerna motiv för organisationsförändringar I om påminnas vad chefen för Bostadsdepartementet anförde i bör också om

19878837 angående typgodkärmandeverksamheten. Han

prop. underströk då det positiva i att prövningen produkt inte utförs av av en organisation utfärdar de regler skall ligga till grund för samma som som prövningen. Boverket, meddelar föreskrifter till PBL, bör därför inte som för typgodkännandeverksamheten. svara Verksamheten inom ett nytt godkännande-organ behöver inte nödvändigtvis begränsad till utfärda tekniska godkännanden. Det finns vara att formella hinder organet även sig i t.ex certifieinga mot att engagerar ringsverksamhet. Det ankommer dock på organet i fråga att besluta om

sådan utvidgning av verksamheten. Det bör understrykas att ett nytt godkännandeorgan inte kommer att hävda någon monopolställning vad gäller utfärdande nationella kunna av typgodkännande och ETA. Utfärdande ETA sker i konkurrens med av EOTA-organ inom och landet och enligt 19929355 övriga utom prop. byggproduktlag kommer även typgodkännandeverksamom en ny m.m. heten i framtiden öppen för konkurrens. att vara

7.6.3 Organisation

Det finns flera olika alternativ till hur godkännandeverksamheten kan

organiseras. En tänkbar lösning kan att begränsa omfattningen av organisatiovara till litet antal handläggare med projektledarkompetens. Behovet nen ett personella för t.ex. deltagande i EOTAs riktlinjearbete av resurser tillgodoses i övrigt anlitande av externa experter från t.ex. genom

SOU 1992 127 Överväganden 109

industrin, de tekniska högskolorna, forskningsinstitutioner eller myndigheter. Det danska EOTA-organet ETA-Danrnark är uppbyggt på liknande grunder. En helt annan organisationsmodell skulle kunna bygga pâ att Boverkets uppgifter inom godkännandeomrâdet i sin helhet överförs till Statens Provningsanstalt SP. Fördelen med detta alternativ är att SP genom sitt goda internationella rykte och stora personella har goda resurser förutsättningar för att på ett effektivt sätt hävda svenska ståndpunkter i EUFAs riktlinjearbete. Man bör också kunna hävda sig väl i konkurrensen mellan EOTA-organen. Det kan nackdel att SP sin vara en genom insyn i EOFA-arbetet kan skaffa sig dominerande konkurrensfördelar. Vad gäller statens ägande i SP är detta föremål för överväganden. I SP-SMP-utredningen SOU 199274 föreslås att SP i första ett steg överförs till ett statligt ägt aktiebolag. I ett andra inleds sedan steg en nedtrappning av det statliga ägandet. Frågan bolagisering SP om av bereds för närvarande inom Näringsdepartementet. Ett tredje alternativ kan den norska modellen bygger på vara som samarbetsavtal mellan Norges Byggforskningsinstitut NBI, certifieen ringsorganisation och Byggstandardiseringsrådet. Enligt avtalet kommer en särskild enhet inom NBI att svara för godkännande- och certifieringsverksamheten. Enheten kommer att ha separat styrelse sammansatt av företrädare för offentliga myndigheter och branschorganisationer samt vara uppdelad i separata godkännande- och certifieringsavdelningar. Frågan om vilken form skall väljas for ett nytt godkännandeorgan som kräver ytterligare beredning. Oavsett vilken form väljs är det som angeläget att understryka att det utses att svensk organ som vara Spokesman Body i EOTA i första hand skall företräda svenska intressen och inte det enskilda organets. Med uppgiften följer bl.a. för ett ansvar samordningen av det svenska engagemanget inom EOTA, mötesverksamhet inom EUPAs beslutande översättning riktlinjer för ETA organ, av och andra dokument samt informationsverksamhet.

7.6.4 Riksbehörighet för ansvarig arbetsledare och för sakkunnig för funktionskontroll av ventilationssystem

Enligt 18 § plan- och byggförordningen PBF prövar Boverket efter ansökan frågor om godkännande riksbehörighet ansvarig arbetsledare av enligt 9 kap. 3 § andra stycket PBL. Enligt förordningen 1991 1273 om funktionskontroll ventilationssystem utfärdar Boverket riksbehörighet av

l 10 Överväganden SOU 1992 127

även för sakkunnig för funktionskontroll av ventilationssystem. Båda dessa uppgifter är helt nationella företeelser som inte berörs av EESavtalet. Det finns dock inga hinder mot att denna form av kompetensprövning öppnas för konkurrens. Tvärtom detta helt i linje med vore regeringens allmänna politik.

7.6.5 Den Europeiska Godkännandeunionen UEAtc

Den Europeiska Godkännandeunionen UEAtc är sammanslutning av en godkännandeorgan i samtliga EG- och EFTA-lånder utom Island, Schweiz, Luxemburg och Grekland. Genom medverkan av unionen kan nationella godkännanden bekräftas s.k. konfirmering av godgenom kännandeorgan i andra medlemsländer. UEAtcs verksamhet kommer att minska i takt med att ETA ersätter nationella godkärmanden. Det bör noteras att de flesta de godkärmandeorgan, som i UEAtc företräder av EG-länder, även är medlemmar av EOTA. Sverige representeras i UEAtc typgodkårmandekontor. Om typgodkännandekonav Boverket genom dess torets övriga uppgifter överförs till något annat organ är det lämpligt att även UEAtc-verksamheten går samma väg.

7.6.6 Finansiering av EOTA-verksamheten

Enligt byggproduktdirektivet kan tekniska specifikationer utgöras av standarder eller Europeiska Tekniska Godkännanden. Om en produkt uppfyller kraven i tekniska specifikation får produkten CE-märkas. en Standardisering får idag ett allmänt statligt anslag som motsvarar 50 % näringslivets insatser. På sätt bör staten stödja svenskt av samma deltagande i EOTA och medverkan vid utarbetande av riktlinjer för ETA ETA Guidelines. Däremot bör arbetet med utfärdande av ETA och nationella typgodkännanden helt avgiftsfinansierat. vara

7.6.7 Sammanfattning

Boverkets uppgifter inom godkännande- och certiñeringsområdet bör överföras till ett godkännandeorgan med staten som huvudman helt eller delvis. Uppgiften bör vara att

utfärda nationella typgodkännanden och beslut om tillverknings- kontroll, i

SOU 1992 127 överväganden

l 11

- vara beredd att uppträda svensk Spokesman body i som EOTA och i denna egenskap delta i arbetet med att utarbeta riktlinjer för ETA samt utfärda ETA, - företräda Sverige i den Europeiska Godkännandeunionen UEAtc samt meddela riksbehörighet - för ansvarig arbetsledare och för sakkunnig för funktionskontroll ventilationssystem. av

Statens finansiella åtaganden i godkännandeorganet bör, utöver startkapital och huvudmannaansvar ñr verksamhetens ekonomi, inskränkas till att stödja deltagande i EUTA och arbetet med att utarbeta riktlinjer för ETA. Stödet bör utformas i enlighet med statens allmänna anslag till standardiseringen.

7.7 Boende

7.7.1 Bakgrund

Nuvarande verksamhet

Av instruktionen för Boverket SFS 1988590, ändrad 19901364 samt

1990 1367 framgår bl.a. att Boverket år central förvaltningsmyndighet

ñr frågor bostadsförsörjning och bostadsmarknad. om Verket svarar också för den centrala administrationen av statens stöd till bostadsförsörjningen. I uppgifterna ingår att följa utvecklingen på bostadsmarknaden och att föreslå förändringar.

Personella resurser och forändringsbehov

Boverkets personella inom området Boende uppgår budgetåret resurser 199293 till 56 årsarbetskrafter. Verket har redovisat förändringsbeett hov t.o.m. budgetåret 199596 innebär som ett temporärt resurstillskott på 6,8 årsarbetskrafter för budgetåret 199394 och minskat resursbeett hov på 6,8 årsarbetskrafter på längre sikt, med fullt genomslag budgetåret 199596. Hela besparingen inträffar när för handläggning resurser av bostadsbidrag minskar. Behovet resurstillskott av ett förklaras av föreslagna förändringar avseende utveckling av datastödet för bostadstinansiering samt förändrad regional och lokal organisation samt avseende

bostadsanpassningsbidrag och bostadsbidrag. På längre sikt minskar

resursbehovet huvudsakligen följd minskat som en av ett behov av

resurser för bostadsñnansiering och bostadsbidragshantering. Inom

SOU 1992 127 l l2 Övervägarzderz

199293 75 % personresursema avsatts för området har budgetåret av regeringsuppdrag och 17 % för utvecklingslöpande ärenden, 8 % för

arbete.

prioriteringar enligt regleringsbrev för 199293 Riktlinjer och

effektiv hantering de statliga stöden för Boverket arbetar för en av vidare... inom för ökad bostadstinansiering. Verket skall ramen

inflytande för de boende verka för att bra valfrihet och stärkt

bostäder kan erbjudas till rimligt pris...

förenkling det statliga bostadsñnans- Boverket skall arbeta för en av effektiv administration bostadsstödet... ieringssystemet och för en av

Förändringar

Verksamhetens grund

Boverkets uppgifter sin bakgrund i statens lnom omrâdet Boende har

främja bostadsförsörjningen och att i övrigt styra åtaganden för att bostadsmarknaden. Ändrade statliga ambitioner i dessa utvecklingen den centrala myndighetens verksamhet. avseenden bör påverka också

främst den långtgående reformeringen av Verksamheten påverkas av nämnderna i länsstyrelserna och den s.k. bostadsstödet. lnordningen av förväntas, när den realiseras, påverka kontrollstationen efter âr 1995

verksamheten .

Bostudsstödets administration

myndighetsutövning redovisats ovan består Enligt den definition av som

myndighetsutövning inom detta verksamhetsområde av Boverkets

verkställighetsföreskrifter enligt förutfárdande av normbeslut om fattningar statligt stöd till bostäder, om intygsgivare avseende förvaltningsbeslut om behörighet att vara ekonomisk plan för bostadsrättsföreningar,

överklagat ärende investeringsbidrag, förvaltningsbeslut i om bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag. räntebidrag,

administrationen de statliga systemen för Uppgiften avseende av

direkt knuten till myndighetsutövning enligt den

bostadsstöd är en uppgift

SOU 1992 127 Överväganden 113

definition som redovisats Denna verksamhet måste, bakgrund ovan. mot av bl.a. de stora volymer hanteras i systemen, prioriterad som vara en myndighetsuppgift som kräver basresurs storlek fortlöpande bör en vars anpassas till pågående förändringar i regelsystem och regional organisation. Även föreslagna förändringar i datasystemen kan, om de realiseras, påverka resursbehovet. Uppgifterna som har direkt anknytning till administrationen bostadsav stödet för information lagstiftning och förändringar - om ny om i stödsystemen, tillsyn, uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder kräver en basresurs storlek bör över med hänsyn till de - vars ses allmänna principer för myndighetsutövning och därtill direkt knuten verksamhet som redovisats Resursbehovet får bedömas i budgetbeovan. handlingen mot bakgrund de allmänna ekonomiska förutsättningarna. av På lång sikt bör insatserna för att följa utvecklingen inom verksamhetsområdet kunna minska till följd av minskade statliga åtaganden.

Styrinfonnation

Inom verksamhetsområdet Boende utgörs produkterna huvudsakligen av statistik avseende bostadsstöd, bostadsbyggande och byggkostnader samt av utredningsrapporter, prognoser, remissyttranden, uppföljningar, utvärderingar och anslagsframstållningar. Dessa produkter utgör styrinformation enligt de definitioner används i avsnitt 7.2. Till som styrinformation kan också hänföras den information statsmakterna som anser behöver ges till myndigheter och allmänhet, framför allt i samband med att ny lagstiftning eller regelsystem införs. nya Information och utbildning bostadssubventionema kommer även om ett antal år framöver att viktig arbetsuppgift för Boverket. När vara en kommunernas för information och förmedling ansökningar ansvar av upphör från år 1993 får Boverket ett ökat ansvar för detta. Vidare är det nödvändigt att länsbostadsnâmndema förses med genomarbetat material för sin utbildning av kommuner, byggherrar, konsulter, fastighetsägare, banker m.fl. Dessa regionala målgrupper kommer bli viktiga att vidareförmedlare information hur det statliga stödet fungerar av om när de kommunala ñrmedlingsorganen upphör. Inför den s.k. kontmllstationen efter 1995 avseende bostadsñnansieringen kan det finnas behov för regering och riksdag få särskilt att underlag från Boverket eller andra aktörer på bostadsmarknaden för sina överväganden.

SOU 1992 127 l 14 Överväganden

för föreslå någon förändring eller göra Det finns inte underlag att

den hittills gällt beträffande styrinforbedömning än som någon annan

Utredningen har inte gjort någon undersökning mationen inom området.

statsmakterna riktar mot Boverket inom hur den efterfrågan ser ut som av denna information får bedömas området Boende. Behovet av typ av

riksdag bakgrund de allmänna fortlöpande regering och mot av av Efterfrågan bör under löpande budgetår ekonomiska förutsättningarna.

specifika regeringsuppdrag till Boverket eller kanaliseras i form av

bedömning behovet styrinfomiation upphandlas på marknaden. En av av

naturligt led i den årliga budgetbehandlingen. bör även ingå som ett

Basinformation

den officiella lagreglerade statistiken, för Frågan hur produktionen av om fmansierings- och samordningsansvar bör organisevilken staten har ett

särskild ordning genomförandekommitté. Detta

behandlas i av en ras, får behandlas och preciseras närmare i det innebär att Boverkets ansvar

sammanhanget.

Extern efterfrågan

Boverkets nuvarande statistikproduktion har karaktären Huvuddelen av

regeringskansliet. Det redovisas bl.a. i anslagslöpande underlag till av del även tillgängligt för byggbranschen, framställningen men görs till stor

länsmyndigheter mfl. Denna externa efterfrågan på kommunerna,

prognosmaterial inom området Boende har redovisats i den statistik- och

Statskontoret har utfört på uppdrag utredningen. kommunstudie som av

Även genomförts inom för utredningen har i de intervjuer som ramen

verksamhet lämnats. Både positiva och negativa synpunkter på denna

i utredningens underlag beträffande Boverkets omdömen kommer fram

entydigt positiv bild visar de avnåmarprodukter och tjänster. En mer

gjort avseende publikationer och andra undersökningar som Boverket har

belyser utvecklingen på bostadsmarknaden informationsinsatser som

material produceras har således sin efter-

avsnitt 5.4.3. Det som nu

bör möjligt att bättre anpassa det till avnämarfrågan men det vara

nasanvändamas behov.

efterfrågan kan handböcker, idéskrifter och liknande Vad gäller extern

i den mån det ñnns betalningsvillig publikationer produceras en

marknadsprövning utbudet och krav på efterfrågan. Detta innebär en av

Utredningen har inte underlag ñr att ifrågasätta full kostnadstäckning.

SOU 1992 127 Överväganden 115

den styr- och basinfomiation hittills producerats för regering och som riksdag. Den framtida produktionen av denna information kan komma att påverkas av förändringar i bostadspolitiken; efterfrågan får bedömas i budgetbehandlingen.

Bostadsanpassningsbidrag m.m.

Uppgifterna avseende bostadsanpassningsbidrag har regeringen

m.m. angivit förutsättningarna för i 19929358 riksdagsbehandlas prop. som för närvarande. Då det råder stor osäkerhet vilket behov förvaltningsdomstolarna kommer att ha att utnyttja Boverket för sina bedömningar av får utvecklingen utvisa resursbehovet. Det är därför angeläget att noga följa upp förvaltningsdomstolamas efterfrågan i detta avseende och hur resursanspråket utvecklas. Utredningen har inte inhämtat något underlag, annat än från Boverket, beträffande denna hantering och avstår därför från att göra någon bedömning Boverkets framtida resursbehov av för denna verksamhet.

Bostadsbidragen

Ett principbeslut väntas inom kort fattas överföringen den lokala om av administrationen bostadsbidragen från kommunen till försäkringsav kassoma. Uppgifterna avseende bl.a. det centrala myndighetsansvaret för bostadsbidragen är under fortsatt beredning i regeringskansliet. Förslag väntas läggas i riksdagen under våren 1993. Boverkets resursbehov för bostadsbidragen kommer att minska kraftigt om det centrala myndighetsansvaret förs över till RFV, vilket förefaller sannolikt. Boverkets roll i ett sådant scenario blir beträffande denna verksamhet endast marginell och bör på sikt kunna minska ytterligare utöver vad verket redovisat. Beträffande resursbehovet för statistik, uppföljning och utvärdering bör detta snarare minska än öka jämfört med nuvarande med hänsyn resurser till kommande förändringar.

Intygsgivarverksamheten

Inom verksamhetsområdet Boende utfärdar Boverket förordnanden om behörighet för intygsgivare avseende ekonomisk plan för bostadsrättsföreningar enligt bostadsrättslagen SFS 1991614. Boverket har dessutom till uppgift att utfärda allmänna råd utformningen sådana ekonoom av miska planer. Verksamheten har på tid tagit senare mer resurser i

l 16 Överväganden SOU 1992 127

anspråk än vad ursprungligen beräknat. Det mest näraliggande som var alternativet till nuvarande ordning är att de söker intyg ordnar detta som på frivillig väg i enlighet med de principer som gäller i övrigt i näringslivet beträffande ekonomisk redovisning, dvs. genom auktoriserade revisorer. I det fall intygsgivarverksamheten beñnns vara en statlig angelägenhet även i fortsättningen och i sådant fall alltså myndig- hetsutövning bör denna likväl avgiftsfinansieras. Som ekonomiskt mål föreslås gälla full kostnadstäckning.

Boverkets huvuduppgifter Boverkets huvuduppgifter inom verksamhetsområdet föreslås vara att

redovisa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, beräkna och prognosticera de ekonomiska konsekvenserna för staten av befintliga och alternativa stödsystem, följa och utvärdera de statliga stödens effekter för de boende och - upp bostadsmarknaden, administrera de generella och individuella bostadsstöden. -

I uppgifterna ingår att sprida information om förändringar i stödsystemen samt peka på behov av förändringar i dessa.

Sammanfattning Boende - Inom området Boende disponerar Boverket för närvarande relativt stora resurser. Verksamheten inrymmer även fortsättningsvis viktiga uppgifter, bl.a. administrationen av det statliga bostadsstödet, kontakter med branschen, kreditinstituten m.fl., analys av bostadsmarknaden m.m. Det nya systemet för bostadsfmansiering från år 1993 innebär stora förenklingar genom bl.a. schabloniseringen av beräkningen av bidragsunderlag, vilket minskar arbetsbelastningen på sikt. För närvarande minskar dessutom bostadsbyggandet och det kan förväntas minska ytterligare framöver, vilket även detta minskar arbetsbelastningen på Boverket. Även arbetsbelastningen avseende bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag förutses minska på sikt. Slutsatsen är att Boverkets resurser inom området bör kunna minska i takt med minskade statliga åtaganden inom området, i takt med att det förenklade systemet för bostadsñnansiering sätter sig samt i takt med att föreslagna eller beslutade förändringar genomförs och med hänsyn till utvecklingen i övrigt.

SOU 1992 127 Överväganden 1 17

Tjänsteexport

Frågan om vilken verksamhetsfonn bör väljas för konkurrensutsatt som affärsverksamhet hos förvaltningsmyndighetema har nyligen undersökts av Riksrevisionsverket RRV på regeringens uppdrag. l dnr rapporten 20-91-0908 Konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna redovisas generella kriterier för när affärsverksamhet bör en bedrivas i bolagsfomi resp. när den bör statlig. RRV finner 6 vara att myndigheterverksamheter uppfyller de verket uppställda förutsättav ningarna för bolagisering, däribland Swedmar och Swedsurvey är som enheter inom Fiskeriverket respektive Lantmäteriverket. I likhet med Swedmar och Swedsurvey har Swedplan SIDA och BITS som dominerande kunder. Swedplans omsättning är dock väsentligt mindre. Världsmarknaden inom området fysisk planering och naturresurshushållning anses ha betydande potential, bl.a. pågår etablering i Östeuropa. Konkurrenter finns både bland svenska konsultföretag och i Danmark, Norge och andra länder. Boverket har i två tidigare anslagsframställningar begärt att få bolagisera tjänsteexporten. Regeringen har inte tagit ställning till frågan i avvaktan på RRVs utredning. I princip bör Swedplans möjligheter till bolagisering bedömas på i huvudsak grunder gäller för Swedmar och Swedsurvey samma som Verksamheten är marknadsstyrd, konkurrensutsatt och tydligt avgränsad inom Boverket. En betydande osäkerhet ligger i att verksamheten har relativt liten omfattning, vilket gör den sårbar. En bolagisering förutsätter därför noggranna förberedelser så att verksamheten kan gå i ut en oskyddad marknadssittlation där intjåningskraven är höga med fungerande ekonomisk styrning och plan för utveckling och marknadsföring. en Vidare bör det finnas genomtänkt policy för hur bolaget skall en tillgång till resursbasen i Boverket. Det kan inte heller bortses från att den nuvarande kopplingen till Boverket i många fall kan fördel vara en på marknaden. Slutsatsen är att en bolagisering bör genomföras stegvis. Som ett första steg bör verksamheten bli resultatenhet inom Boverket. När en egen förutsättningar finns för att bilda bolaget bör någon form knytning av till Boverket övervägas finansiellt eller bolagsstyrelsens - genom sammansättning. Bolaget bör således inledningsvis statligt vara men privatisering bör aktualiseras, när styrelsen verksamheten har anser att nått vad RRV kallar affärsmässig mognad.

SOU 1992 127 119

8 Sammanfattande

bedömning

I det föregående har utredningen avsnitt för avsnitt gått igenom verksamheten vid Boverket. Den sammanfattande bedömningen år verksamatt heten står inför stora förändringar statsmakterna har ännu inte men angett nya färdriktningar för Boverket föranleder som väsentliga omprövningar av mål och uppgifter. I det följande redovisas de formuleringar av mål och uppgifter, som följer av de gjorda analyserna, samt utvecklingen Boverkets av resursbehov framöver.

8.1 Mål och

uppgifter

Boverket är i nuläget enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet för frågor fysisk planering och hushållning om med naturresurser,

bostadsförsöijning och bostadsmarknad, byggande och stadsmiljö. Verket

svarar också för den centrala administrationen av statens stöd till

bostadsförsöijningen.

I Boverkets uppgifter som central myndighet bör, enligt de principiella synpunkter som utredningen anfört i avsnitt ingå

- att följa tillämpningen lagstiftningen, utvärdera effekterna och av ta de initiativ som behövs för att syftet med lagstiftningen skall nås - att biträda regeringen genom yttranden och utredningar - att informera om ny eller ändrad lagstiftning.

För huvuddelen Boverkets ansvarsområde är det PBLNRL av som utgör grunden för verksamheten. Lagstiftningen hur planeringsproanger cessen skall gå till och vilka krav ställs på beslutsunderlaget. som Boverket skall verka för

- att planerings- och beslutsprocesser enligt PBLNRL utformas ändamålsenligt

bedömning SOU 1992 127

120 Sammanfattande

beslutsunderlaget är tillräckligt bra med hänsyn till lagstiftningens - att syfte och åstadkomma den samverkan mellan statliga myndigheter i - att planeringsarbetet lagstiftningen förutsätter. som

I denna uppgifter myndighetsutövning och därtill direkt grupp av knuten verksamhet ingår för Boverkets del att verka för att det på - PBLNRL grundade planeringssystemet fungerar helhet, vilket som en underlätta kontakter och skapa förutsättningar för utbyte av innebär att information mellan de många myndigheter berörs av lagstiftningen. som Det kan ske genom att

fram och förmedla ny kunskap ett exempel på sådana insatser - ta är utvärderingen Erfarenheter av översiktsplanearbetet sprida allmän information ex. Planera Bygga Bo -anordna konferenser liknande ex. Plan Byggdagama. - o

Syftet med reglerna för Byggande är att ange hur byggnader på ett kostnadseffektivt sätt skall utföras för att tillgodose krav pâ hälsa,

säkerhet, tillgänglighet och skydd för miljön. Inom området Boende är huvuduppgiften att svara för administrationen det statliga stödet, dvs. till att stödet fördelas effektivt enligt givna av se regler. Bland centralmyndighetens uppgifter ingår

att verka för att produktiviteten i verksamheten höjs och att utvärdera stödets effekter. -

Boverkets bostadspolitiska uppgift kan snäv eller en vid ges en tolkning. Om syftet endast är att enligt givna regler fördela de subventioner statsmakterna ställer till förfogande, kan Boverkets uppgift som begränsas till att följa produktiviteten i verksamheten och att utvärdera

om stödet fördelas enligt reglerna. Om den bostadspolitiska uppgiften är vidare att främja bostadsför- sörjningen, öka valfriheten, stärka boinflytandet blir det nödvändigt med bredare ansats för att följa utvecklingen på bostadsmarknaden och en utvärdera effekterna olika statliga åtgärder som påverkar utvecklingen. av Det är den uppgiften Boverket har enligt regleringsbrevet. senare nu

SOU 1992 127 Sammanfattande bedömning

8.2 Resurser

I de föregående avsnitten har utredningen gått igenom vilka

resurser Boverket förfogar över på de skilda verksamhetsområdena. Dessa resurser har sedan ställts mot de arbetsuppgifter verket bedöms ha på de skilda områdena under åren framöver.

På omrâdet fysisk planering, byggd miljö och hushållning med naturresurser görs bedömningen att löpande verksamhet och direkta regeringsuppdrag tillsammans för ungefär halva verksamheten. Resten år svarar utvecklingsarbete, inberäknat uppsiktsverksamhet. Avgörande för hur stora resurser verksamheten bör förfoga över är vilken ambitionsnivå statsmakterna anger för området. Riksdagen har i olika sammanhang understrukit vikten att miljöhänav syn tas i samhällsplaneringen. Utredningen noterar regeringen att på senare år har gett Boverket ett stort antal uppdrag på dessa områden. Det tolkar utredningen att ambitionsnivån successivt höjts. som Dessa områden år centrala i diskussionen miljön och miljöns utformning. om Inom detta område pekar utvecklingen också i riktning ökad mot en internationell verksamhet, där Boverkets sakkunskap behöver tas i anspråk i inte ringa utsträckning. Stadsmiljörádet är ett debattforum så vitt utredningen kan bedöma som är uppskattat. Det är emellertid tveksamt om en sådan verksamhet skall äga rum i myndighetsform. Verksamheten kan med fördel i stället bedrivas i form av stiftelse eller annat fristående eller knytas till organ forskning och utbildning på arkitekturområdet.

Boverket har centralt ansvar för byggfi-ágor, inklusive tillämpningen av byggnadslagstiftningen. Regeringen har i bl.a. utredningsdirektiv uttalat sin avsikt att kraftigt begränsa antalet detaljregler på byggområdet. Om dessa ambitioner fullföljs bör det leda till minskade arbetsuppgifter också

vid Boverket. I avvaktan på den översyn skall ske plan- och som av bygglagen kan omfattningen inte avgöras. Samtidigt vidgas Boverkets uppgifter när det gäller medverkan i det internationella samarbetet rörande kvalitetskrav på byggnader och byggprodukter. Detta arbete blir mycket omfattande i och med att EESavtalet träder i kraft. Boverket spelar här en viktig roll. Frågan om rypgødkännande byggprodukter har tidigare av utretts. Förslaget som fördes fram att ett särskilt godkännandeorgan var skulle skapas, skilt från dåvarande planverket. Förslaget ledde inte till åtgärd. Utredningen föreslår att Boverkets uppgifter nu på detta område förs

122 Sammanfattande bedömning SOU 1992127

över till ett särskilt godkännandeorgan med specifika uppgifter. Staten bör medverka till att detta bildas. l allt väsentligt bör, i huvudsak organ hittills, verksamheten självfrnansierande, genom avgifter. som vara Boende. Boverket är central myndighet för frågor om bostadsmarknad och statligt stöd till bostadsförsörjning. Här bedömer Boverket att 34 av personresursema om 56 årsarbetskrafter åtgår för löpande ärenden. Boverket har i sin revidering den fördjupade anslagsframställningen av begärt förstärkning personalresursema för budgetåret 199394. en av Denna förstärkning skulle temporär i avvaktan på att verkets vara befattning med bl.a. bostadsbidrag senare bedöms minska. Utredningen vill peka på vikten att kunskapsförmedlingen och av informatronsspridningen fungerar väl i en så intensiv förändringsfas på boendeomrâdet den vi är inne Det är svårt för alla berörda på som nu bostads- och bostadsbyggnadsområdet att både känna till och rätt kunna bedöma de förändringar av systern och regler som sker. Samtidigt bör bl.a. införandet av schabloner vid beräkning av bidragsunderlag efter hand leda till minskade resursansprák. Utredningen bedömer att Boverkets uppgifter på detta område kan klaras med oförändrade Verket får om så anses nödvändigt resurser. under den besvärliga omställningsfasen omprioritera resurserna från andra områden till detta. På sikt bör väsentlig neddragning resurserna detta område en av kunna ske. Tidpunkten beror på när beslut tas och kan genomföras vad gäller framför allt bostadsanpassningsbidrag och bostadsbidrag. Utredningen föreslår att den Uänsteexport Boverket nu bedriver stegvis får ekonomisk självständighet och bolagiseras. Den bild framträder vid summering av resursutvecklingen vid som en Boverket under kommande år har några karakteristiska drag. Den andel står till förfogande för utrednings- och av resurser som utvecklingsarbete är högre vid Boverket än vid statliga myndigheter i allmänhet. Det bör då noteras att uppsiktsverksamhet ingår i den definition utvecklingsarbete verket har använt i sin redovisning. av som Detta förhållande har intresse vid avvägning av de resurser som bör stå till Boverkets förfogande. l anslutning till vad som anförs i direktiven har utredningen i ett tidigare avsnitt diskuterat vad begreppet myndighetsutövning står för i det här sammanhanget. Vid en mycket strikt tolkning begreppet uppkommer stora möjligheter att begränsa av resursansprâken.

SOU 1992 127 Sammanfattande bedömning 123

Utredningen förordar inte sådan tolkning. Delar utredningsarbetet en av vid Boverket har nära samband med själva myndighetsutövningen. Det

är också viktigt att den centrala myndigheten för plan-, bygg- och bofrågor har överblick över hela området. Det gäller i synnerhet när frågorna är uppdelade på många skilda departement i regeringskansliet. Vidare är det uppenbart att de jämförelsevis för stora resurserna utrednings- och utvecklingsarbete vid Boverket är grund för verkets en roll på områdena fysisk planering och hushållning med naturresurser. Här är Boverkets uppgift att verka för samordning andra statliga av myndigheters arbete vid tillämpning PBL och NRL. av Man kan uttrycka det som att Boverket på vissa områden fungerar som en kunskaps- och stabsmyndighet åt regeringskansliet. Om dessa resurser försvinner från Boverket är det, utredningen som uppfattat saken, knappast troligt att statsmakterna den kraftigt sänkta accepterar ambitionsnivån när det gäller att fatta väl underbyggda beslut. Snarare kan man i riksdagsbeslut och i givna regeringsuppdrag avläsa successivt en höjd ambitionsnivå på dessa områden.

Om uppgifterna fördes från Boverket skulle de därför sannolikt i stället föras över annan myndighet skulle ställa anspråk på motsvarande som resurser. Alternativt skulle kompetensen behöva byggas i regeringsupp kansliet. Utredningen kan inte se någon fördel i detta. Hänsyn bör också tas till de negativa regionalpolitiska effekter skulle följa sådan som av en centralisering.

Det är f.n. mycket svårt att få en klar bild av hur resursanspråken för Boverket kommer att utvecklas framöver. På alltför många områden pågår utredningsarbete och överväganden för skall kunna att man nu bestämma det samlade resursbehovet för en längre period.

Om statsmakterna ser sig tvingade att kraftigt minska vid resurserna Boverket av rent statsfinansiella skäl gäller att det i så fall måste gå ut över de resurser som står till förfogande för utrednings- och utvecklingsarbete. Till sist blir det här frågan om vilken ambitionsnivå man anger för verksamheten. Den avvägningen får göras i budgetarbetet.

Det bör uppmärksammas att möjligheterna att få till stånd besparingar i en myndighets verksamhet alltid är starkt begränsade på kort sikt. Bl.a. de avtalade trygghetsreglerna på det statliga området gör avsedda att besparingar uppkommer med betydande fördröjning.

En sak framstår helt klar. Tyngdpunktema i verksamheten som kommer under åren framöver att skifta starkt från tid till annan. Det kommer därför att krävas hög grad flexibilitet vid myndigheten en av

bedömning SOU 1992127

124 Sammanfattande

kommande år successiva förändringar. Det talar för att under av Boverket bör få arbeta med en flerårsbudget.

Sou 1992 127 125

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. 199270

Boverkets framtida arbetsuppgifter och resursbehov

Dir. 199270

Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-11

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag över att se Boverkets arbetsuppgifter och resursbehov. En grundläggande utgångspunkt för översynen är att statlig verksamhet skall inriktad på i vara Ersta hand frågor innebär myndighetsutövning. Därmed bör som jämställas den uppsikts- och rådgivningsverksamhet samt den kunskapsñrmedling som är direkt knuten till myndighetsutövning. Utredaren bör överväga behovet sådan rådgivning och kunskapsförav medling som inte direkt följer lag eller författning av annan eller är knuten till myndighetsutövning belysa konsekvenserna samt av en begränsning av sådan verksamhet. I utredarens uppdrag ingår också att bedöma verkets behov av resurser och att överväga uppgiftsfördelningen mellan Boverket och andra statliga myndigheter. Jag har i denna fråga samrått med statsråden Bengt Westerberg, Olof Johansson, Görel Thurdin och Per Westerberg.

SOU 1992127 126 Bilaga 1

Nuvarande Förhållanden

anmälan till budgetpropositionen 1992 prop. 199192 100 bil. Vid min inriktningen på Boverkets verksamhet skulle 8 aviserades bl.a. att omprövas under âr 1992. bildades den 1 juli 1988 sammanslagning av Boverket genom en planverk och Bostadsstyrelsen. Boverket enligt dåvarande Statens svarar instruktion för frågor fysisk planering och hushållning med sin om bostadsförsörjning och bostadsmarknad, byggande och naturresurser, stadsmiljö. Verket skall också följa utvecklingen och förmedla kunskaper inom sitt verksamhetsområde samt vid behov ta initiativ och erfarenheter förändringar. Verket även för den centrala administrationen av till svarar stöd till bostadsförsöijningen. I uppgiften ingår att pröva statens överklaganden länsbostadsnämndernas beslut i olika bidrags- och av inklusive överklaganden i fråga bostadsbidrag och lånefrågor, om bostadsanpassningsbidrag, samt att sköta utbetalning bidrag och vissa av lån. Därutöver handlägger verket det statliga stödet till allmänna samoch icke-statliga kulturlokaler. Verket är slutligen också lingslokaler chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna. leds generaldirektör även âr ordförande i verkets Boverket av en som styrelse. Organisatoriskt är verket indelat i avdelningar, nämligen bosex stadsmarknadsavdelningen, plan- och naturresursavdelningen, stadsmiljöavdelningen, byggavdelningen, juridiska avdelningen och administrativa avdelningen. Inom verket finns dessutom ett verkssekretariat samt uppdragsverksamhet på typgodkännandeenhet och en tjänsteexporten Ärenden allmänna samlingslokaler och icke-statliga kulturenhet. om handläggs inom verket Boverkets samlingslokaldelegation. Till lokaler av verket är knutna stadsmiljörådet, bostadsmarknadsrådet, rådet för samhällsplanering, byggrådet och konstruktionsrådet. Stadsmiljörådet är

tillsatt regeringen och har särskild instruktion. av en sedan den 21 augusti 1989 âr lokaliserat till Karlskrona Boverket som f.n. cirka 225 tillsatta helårstjänster inklusive uppdragsverksamhar heten.

Behovet av en översyn

Sedan Boverket bildades och verksamhetens inriktning lades fast har rad omvärldsförândringar inträffat. Inom byggområdet pågår arbete en

SOU 1992 127 Bilaga I 127

med avreglering och regelförenkling i syfte att främja konkurrens. Inom plan- och naturresursområdet liksom inom stadsbyggandet ställs bl.a. krav på ökade miljöhänsyn. Behovet av samordning infrastrukturav investeringar samt utveckling den fysiska regionala planeringen har av ökat. Tillkommit har också Europaharrnoniseringen både på bygg och på miljöområdet. Även frågor hushållning om med naturresurser, fysisk planering och bostadsmarknad påverkas integrationssträvandena i av Europa. Förändringar har gjorts och kommer att göras när det gäller statens stöd till bostadsbyggandet. Riksdagen beslutade på hösten 1991 prop. 19919256 tillfälliga regler för statens stöd till bostadsom byggandet under år 1992 i awaktan på en långsiktig lösning boav stadsfmansieringen. Beslutet innebar bl.a. kraftiga förenklingar när de gäller förutsättningarna för stöd. Vidare har riksdagen nu beslutat prop. 19919215O bil. 15, BoU23, rskr. 343 ett reformerat stöd för om nyoch ombyggnad bostäder fr.o.m. år 1993. Beslutet innebär bl.a. av att systemet med räntebidrag ñr och ombyggnad bostäder förenklas ny- av ytterligare genom bl.a. att bidragsunderlaget för nybyggnad helt bestäms efter en schablon. Vidare har särskild utredare S 199202 tillkallats en för att förbereda överföring bostadsbidragens administration från en av kommunerna till försäkringskassorna. Även förändringar av detta slag medför behov av en översyn Boverkets verksamhet. av En översyn behövs också för att hantera frågan uppgiftsfördelning om och samordning mellan Boverket och andra myndigheters verksamhetsområden. I den särskilda Boverket i 1991 lämnade rapport som mars till regeringen inför arbetet med den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 199293-9495 berördes rad frågor verkets en om arbetssätt samt samverkan med och avgränsning andra statliga mot myndigheter. Av rapporten och de remissyttranden inhämtats över som rapporten framgår att Boverket arbetar inom flera olika områden år som gemensamma med andra myndigheter och att verkets arbete när det gäller samordning av frågor fysisk planering, byggande och hushållning om med naturresurser medför uppgifter anknyter till andra som myndigheters verksamhetsområden. Med anledning av rapporten har Statskontoret på regeringens uppdrag gjort en kartläggning verkets kontaktytor andra statliga av mot myndigheter l992zl9. Enligt Statskontoret bör och ansvars- uppgiftsñrdelningen inom verksamhetsområdena fysisk planering, stadsmiljö och byggande mellan Boverket och andra statliga myndigheter preciseras närmare.

Bilaga I SOU 1992 127

särskild utredare bör tillkallas med uppgift att över Boverkets En se arbetsuppgifter och resursbehov.

Uppdraget

Utredaren bör analysera och pröva de arbetsuppgifter som Boverket utför idag. En viktig utgångspunkt bör därvid vara att Boverkets verksamhet i första hand skall inriktad på frågor innebär vara som myndighetsutövning såsom t.ex. uppsikt enligt bl.a. plan- och bygglagen 1987 10, PBL, och lagen 1987 12 om hushållning med naturresurser NRL. Verksamhet rådgivande karaktär bör i princip begränsas m.m. av till områden där sådan verksamhet direkt följer av lag eller annan författning och i övrigt till frågor hänger direkt samman med som myndighetsutövning eller är nödvändig för att verksamheten som armars helhet skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Utredaren bör därvid beakta förändringar i verkets omvärld, bl.a. den påbörjade reformeringen de bostadspolitiska medlen, arbetet med Europaanpassning och kraven av på ökad miljöhänsyn i samband med fysisk planering och byggande, och

statsmakternas prioriteringar. Rådgivning och kunskapsfönnedling inte följer av lag eller annan som författning eller är knuten till myndighetsutövning bör övervägas särskilt. Utredaren bör pröva dess framtid och överväga konsekvenserna av en begränsning vad gäller sådan rådgivning och kunskapsförmedling. Utredaren bör också oförhindrad att överväga möjligheterna att vara tillgodose behovet statlig rådgivning och kunskapsförrnedling i sådana av frågor på annat sätt särskilda skäl talar för detta. om Med utgångspunkt från ovannämnda analys bör utredaren lämna ett förslag till inriktning Boverkets verksamhet dels i form av en beskrivav ning de mål bör uppnås och den huvudsakliga av som som anger inriktningen verksamheten inom respektive arbetsområde, dels i form av förteckning över de arbetsuppgifter som verket bör svara för, av en utformad så att den kan ingå i instruktionen för verket. Utredaren bör utgå från att målen skall kvalitativ och övergripande natur vara av utformade så att de kan ingå i instruktionen för verket. Vidare bör utredaren redovisa vilka kan behövas för att de beskrivna resurser som målen skall uppnås. Regeringen har i de särskilda direktiven till Boverket inför anslagsframställningen för budgetåret 199394 betonat betydelsen av en

SOU 1992127 Bilaga 1 129 ,

prioritering av insatserna för uppföljning och utvärdering de olika av stödsystem och regelverk verket för. Utredaren bör också ansvarar särskilt överväga vilka resurser och eventuella omprioriteringar är som erforderliga härför. Den statliga verksamheten skall effektiv. I samband med vara prövningen av arbetsuppgifter och ska utredaren därför även resurser pröva i vad mån de arbetsuppgifter inom verkets ansvarsområde och som ankommer på staten lämpligare kan utföras myndighet eller av annan av andra intressenter inom sektorn. På motsvarande sätt bör utredaren överväga om uppgifter som utförs andra myndigheter är lämpade av mer att handhas av Boverket. Utredaren bör därvid särskilt studera resultatet av Statskontorets kartläggning av Boverkets kontaktytor gentemot andra myndigheter. Detta bör ske i samverkan med berörda myndigheter och organisationer. I sammanhanget bör särskilt uppmärksammmas verkets uppgift att verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av PBL och NRL. I den mån utredaren föreslår en ändrad ansvars- och uppgiftsfördelning mellan Boverket och andra statliga myndigheter skall utredaren även redovisa konsekvenserna av förslaget för andra berörda myndigheter. Utredaren bör beakta vad Statskontoret föreslår i utredningen om Socialstyrelsens roll inom hälsoskyddet 199210. Europaharmoniseringen påverkar i hög grad Boverkets arbete. Förhållandet att ett EES-avtal träffats innebär att verket under en övergångsperiod måste prioritera dessa arbetsuppgifter. Det blir nödvändigt att anpassa olika regelverk så att dessa står i överensstämmelse med EGs regler. Vidare medför EES-avtalet uppgifter rörande tillsyn byggproduktdirektivets tillämpning i Sverige. Förutsättav ningarna för typgodkännandeverksamheten förändras starkt. Boverket kommer att ha behov att följa arbetet i flera europeiska av organ. Utredaren bör i sin analys särskilt studera behovet omprioriteringar av inom verket med anledning av den pågående Europaharmoniseringen. Utredaren bör särskilt uppmärksamma de förändrade förutsättningarna för provning och godkännande. Utredaren bör beakta vad föreslås i som verkets översyn av typgodkännandeverksamheten för byggvaror. Förutom vad som tidigare redovisats får Boverket enligt sin instruktion bedriva uppdragsverksamhet utomlands. Sådan intäktsfmansierad verksamhet bedrivs på tjänsteexportenheten. Utredaren bör överväga om dessa arbetsuppgifter bör bibehållas och vilken ställning tjänsteexporten skall ha i framtiden.

130 Bilaga I SOU 1992127

Stadsmiljörådet har i sin instruktion givits uppgifter vid sidan av verkets myndighetsutövning. Rådet har till uppgift att stimulera en obunden debatt sambanden mellan mänsklig miljö, byggandet och om utveckling stad och landsbygd. Utredaren bör pröva rådets arbetsuppav gifter och vilken ställning rådet skall ha i framtiden. Utredaren bör oförhindrad också andra, angränsande vara att ta upp fram under arbetets gång. Utredaren bör beakta det frågor som kommer pågående utredningsarbetet begränsning statens engagemang i om av Statens provningsanstalt och Statens maskinprovningar dir. 19927. För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 19845, beaktande EG-aspekter dir. 198843 samt om att redovisa om av regionalpolitiska konsekvenser dir. 199250. Utredarens arbete bör bedrivas skyndsamt och slutfört före utgången av november 1992. vara

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen nu bemyndigar det statsråd har till uppgift att föredra ärenden om bosom stadsväsendet att tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordningen en - 1976119 med uppdrag att utreda Boverkets arbetsuppgifter och resursbehov, att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt om utredaren. Den särskilde utredaren får anlita Statskontoret för arbetet i de former om vilka överenskommelse träffas. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hernställan.

Finansdepartementet

SOU 1992 127 131

Bilaga 2

Boverkets regeringsuppdrag 199293

Byggd miljö och hushållning med naturresurser

Vision och strategier Östersjöomrádet år 2010

Ministerkonferensen i Karlskrona augusti 1992 beslutade om en gemensam planeringsinsats Baltic Region 2010 Visions and Strategies för utnyttjande av naturresursema inom området. Boverket på svarar regeringens uppdrag för det svenska underlaget.

Storstädernas miljö

Verket genomför på regeringens uppdrag förstudier storstädemas om miljö Stockholm, Göteborg och Malmö. Det dels tätortsutveckling avser planerad utbyggnad bostäder, arbetsplatser och infrastruktur, av dels natur- och grönområden behov sådana områden och sammanhängande av gröna stråk. Uppdraget genomförs i samråd med Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner fl. m

Utvecklingen på miljöområdet

Miljö- och naturresursdepartementet har begärt att Boverket ska bidra med underlag till budgetpropositionen tätorter markanvändning för om bebyggelse och anläggningar. Regeringen redovisar årligen till Riksdagen utvecklingen pâ miljöområdet, dels bilaga i miljödepartemensom tets avsnitt i budgetpropositionen, dels särtryck. Uppdraget som genomñrs i samarbete med Naturvårdsverket.

Eko-komm uner

Boverket och Glesbygdsmyndigheten administrerar informations- och en utbildningskampanj kretsloppstånkande i kommunalt om utvecklingsarbete. Regeringen har beslutat anslå 4.4 Mkr under 2 år.

Bilaga 2 SOU 1992 127

Fysisk planering

Energi och miljökrav i trafikplaneringen,

Uppdraget är åstadkomma ett instrument för trafikplanering som kan att trafikplanering från 1982 TRÅD. Särskild ersätta planverkets råd för till energi, buller och luftföroreningar. Vägverket, trafiksäkerhänsyn tas hetsverket och naturvårdsverket medverkar i samarbete med Kommun-

förbundet.

Bättre plats för arbete

Boverket fick i uppdrag i 199091 års miljöproposition att se över de allmänna råden för planering och lokalisering arbetsplatser med av till buller och emissioner. Arbetet bedrivs i samarbete med hänsyn som naturvårdsverket och andra berörda myndigheter inriktas på frågor om säkerhet, miljö och resurshushållning. Trañk, farligt gods, hälsa, arbetsplatsens miljö samt möjligheten att integrera bostäder och yttre arbetsplatser berörs.

Regionala miljöanalyser

Boverket har i samverkan med Naturvårdsverket uppdraget från propositionen En god livsmiljö. Utvecklingsarbetet är knutet till miljöskyddskommitténs arbete med miljöbalk innehåller en ny som rumsliga miljökvalitetsnormer och till KLIV-utredningen som prioriterar stat-kommun-dialogen i fråga nationella miljömål. Regionala om miljöanalyser ska nationella miljömål till regional och lokal nivå anpassa som underlag för fysiska planer.

Samordning regional infrastruktur

av Regeringen har i regleringsbrevet 199293 givit verket i uppdrag att i samverkan med de centrala statliga verken påskynda arbetet med att få effektiv planerings- och beslutsprocess främjar ändamålsenlig en som en

infrastrukturutbyggnad. överläggningar pågår med trañkverken, bl a

kring deras MKB-redovisning investeringsplanema. Förslagen i av Boverkets k KONTRA-utredning trakñkinfrastruktur följs upp bl s om länsstyrelserna deltar direkt i arbetet med de nya investea genom att ringsplanema.

SOU 1992 127 Bilaga 2 133

Vindkraft

Boverket fick i miljöpropositionen En god livsmiljö i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och NUTEK utarbeta allmänna råd till kommunerna och länsstyrelserna för bygglovs- och miljöprövning av vindkraftverk. Bakgrunden är att introduktionsstöd har införts för små och medelstora vindkraftverk.

Miüökonsekvensbeskrivningar MKB

Regeringen har avsatt 2 milj kr för bl utbildning och försöksverksama het med miljökonsekvensbeskrivningar i kommuner och länsstyrelser. Verket initierar och följer försöksprojekt tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieåmbetet. Projekten berör också Naturresurslagens tillämpning samt riskbedömningar.

Miljökonsekvensbeskrivningar internationellt samarbete

- Boverket arbetar på miljö- och naturresursdepartementets uppdrag och med stöd från nordiska ministerrådet med nordiskt erfarenhetsutbyte kring MKB. Frågan är också prioriterad i EG-sammanhang. I anslutning till detta pågår även utbyte med Canada.

Byggande säkerhetsanordningar på tak

Boverket skall enligt ett särskilt regeringsuppdrag informera kommuner, fastighetsägare och berörda arbetsgivare om gällande bestämmelser för säkerhetsanordningar på tak. Följande punkter kommer särskilt att belysas

- Plan- och bygglagens ansvarsprinciper kommunernas skyldighet att kontrollera

- efterlevnaden av gällande

regler - fastighetsägarens ansvar.

Infonnationsinsatsema genomförs i samverkan med branschorganisationer.

134 Bilaga 2 SOU 1992 127

Hus Hälsa Pâ regeringens uppdrag drivs utbildningskampanj tillsammans med en Byggforskningsrådet. Genom 600 utbildade handledare är målet att nå sysselsatta med projektering, byggande och förvaltca 50 000 personer ning. En Hus Hälsa-jour ett kunskaps- och kursuppläggningsstöd ger till handledare och kursarrangörer.

Utvärdering statens stöd till samlingslokaler av Boverkets uppdrag har avrapporterats under hösten 1992.

Boende Samordnad boendeservice Boverket ska följa och utvärdera de 103 boendeserviceprojekt som upp boende-servicedelegationen givit stöd till. Syftet är att samla uppslag om hur lokalt startade boendeserviceprojekt kan öka trivseln och minska totalkostnadema i ett grannskap. Arbetet drivs i samverkan med Socialstyrelsen.

Äldreboende

Äldreboendet ÄDEL-reformen utvärderas på regeringens

som en del av i samråd med Boverket. uppdrag av Socialstyrelsen

Informationsprogram om äldreboendet Socialministem har givit Boverket i uppdrag att fortlöpande informera om äldreboendet. En startkonferens i april 1992 följs under budgetåret 199293 regionala konferenser. Nya bostadssubventionsregler från av 1993 och byggregler kräver fortsatta informationsinsatser. nya

Fenix-projelctet Boverket fick den 10 januari 1991 regeringens uppdrag att utveckla ett ADB-system för framtida bostadssubventioner. Systemet hanterar ärendeberedning, ärendehandläggning och utbetalning av rântesubventio- Nyutvecklingsprojektet beräknas avslutat vid årsskiftet 199293. ner.

SOU 1992127 Bilaga 2 135

Nettoavisering av räntebidrag

Boverket fick den 25 juni 1992 regeringens uppdrag redovisa de att ekonomiska förutsättningarna för ett bibehållande rutinen med av nettoavisering av räntebidmg även efter utgången år 1992 samt att av redovisa vilka systemlösningar ett bibehållet nettoaviseringssystem kräver. Uppdraget redovisades den 21 september 1992, varvid bl a förordades en integrerad lösning inom Fenix-systemet.

Allmännyttans fondemissioner

I regleringsbrevet bå 199293 har Boverket fått i uppdrag redovisa att praxis rörande allmännyttans möjlighet till fondemission samt i mån av behov föreslå erforderliga regeländringar. Uppdraget kommer att redovisas före utgången av november 1992.

SOU 1992 127 137

Bilaga 3

Produkter och målgrupper

Den följanderedovisningen utgår från Boverkets verksamhetsområden som i sin tur indelasi verksamhetsgrenar. UndervarjeVerksamhetsgren listas produkterna i följande grupperföreskrifterallmännaråd.förvaltningsärendenremisser i förvaltningsärenden. regeringsuppdragR elleruppdragi regleringsbrev Rb, kunskapsuppbyggnad information kunskapsförmedling.

Byggd miljö och hushållning med naturresurser

Verksamhetsgren ochprodukteri VP 9293 Målgrupper

ll. Mark ochvatten Remissvar, särskilt4 kap NRL Statliga verk som har Rapporttill regeringen om NRLsriksintressen sektorsansvar enligtNRL. Underlagför regeringens miljöredovisningR länsstyrelserna i sinroll att sammanställa densvenskadeleni Ostersjösamarbetet R företräda staten Riksintressearkiv kommunernas ansvarigaför Löpandenaturresursstatistik övrersiktsplaneringen. NRL-utbildning ochregionala möten. kontaktpersonträffar Östersjöstatemas Focal meddestatligaverken points

l2. Kust ochhav Nationellöverblick över anspråk och skyddsbehov i havet Kommunernas planerings- Rapport om kunskaper ochmetoder för kommunernas ÖP organ. länsstyrelserna ang. kustzonen statligamyndighetermed Regionalakurserför ett hundratalberörda kommuner. havsintressen, marina centra

13.Odlingslandskapet Bok om kommunalplanering och odlingslandskapets Kommunernas omvandlingregionalakonferenser för länsstyrelsema. planeringsfunktioner. länsstyrelserna. forskningen

14.Bebyggelsekultur Stadsmiljörådet Bygga varsamt landet Planerare, högskoloroch Rådetsutmärkelse stadsmiljö för fotskningsorgan. DenkulturellastadenUNESCO-konfcrcns opinionsbildare, intresserad allmänhet. 15. Stadens gestalt.struktur och form Tätortsbeskrivningar Kommuner.planerare.bygg- Rapporter om denlilla tätorten - arbetssätt och bostadssektom, hög- Effekter av stödtill miljonprogrammcts bostadsområden skolor.fotskningsorgan stadsmiljörådetzBoken Brasagt om sta-gen. rapporter från BFRFRN. seminariumFramtidsstaden och frånârshögtid 1993. opinionsbildare kvällsmöten. debattartiklar ledamöteroch av rådetskansli intresserad allmänhet.

138 Bilaga 3 sou 1992 127

16. Stadens sorti system trafik. försörjning och ekologi - Energi och miljökrav i trafikplaneringen TRAD R Kommuner. planerare. bygg- - Oversyn rådför planering av arbetsområden R och bostadssektom av Ekokommuner R, Storstädemas miljö R forskningsorgan Handbok och utbildning kring trafikplanering tätort. i regeringskansliet Seminarieserie kring arbetsplatser och miljö. Stödtill projekt. löpande information, konferenser och uppföljning utvärdering kring ekokommuner. Temaprogram och skrifterom stadsekologioch stadens grönytor

l7. Den befintliga bebyggelsen begreppet byggnaden särdrag enligt PBL Kommuner planerare. Rapportom 3 10, rådgivningsbladfor underhålloch ombyggnad. bygg- och bostadssektom forskningsorgan ERFRN intresserad allmänhet

18. Fastighetsförvaltning Kommuner Förbättringsregler bamsakerhet byggbranschen - särskilt takskyddR projektorer och informationom Handbok medpraktiska erfarenheter från fastighetsförvaltare

fastighetsförvaltning

Övergripande insatserallmän bevakning Forskare ochlärare vid univ. FoU-fronten; deltagandei rådgivande och högskolor. Branschen Uppföljningav till högskoloroch forskningsråd;följa och skriva organ artiklari fackpress. Remissvar statliga utredningar. Intern samordning och service till hela verksamhets omrâdet.

verksamhetsomrâdet innebär verkets för tillsyn och uppsikt därutöver såväl Inom hela ansvar PBLNRL-beslut. medverkan i statliga utredningar ocharbete med SOUDsuppföljningarav remisser insatser för besvarande brev och telefonförfrågningar och regeltolkningar. som av

Fysisk planering

Verksamhetsgren ochprodukter i VP 9293 Målgrupper

21. Översiktlig samhällsplanering, regional nivå Kommunernas Regionala miljöanalyser R planeringsorgan ändamålsenlig infrastrukturutbyggnad R länsstyrelserna Planeringav Nyhetsbrev och studiematerial kring metoderför statliga myndigheter nya översiktlig samhällsplanering OS-projektet Regionala seminarier

SOU 1992 127 Bilaga 3 139

22.PBUNRL- allmänt Kommunernas Allmännaråd om prövning av vindkraft R planeringsorgan Praxissamling hälsaochsäkerhet,Rättspraxisdatabas länsstyrelserna om PBL dp, bygglov m, DP-databas, ÖP-arkiv. statligamyndigheter m vattenfrågoma i fysisk planering, VA- infrastruktur PBUNRL underlag Kunskapssammanställning plansystemen om inomEG Studiematerialför skolorna om denbyggdamiljön. Plan- Byggdagama

23.Miljökonsekvensbeskrivningar Beslutsmyndigheter. Allmänna råd om MKB R samrâdspaner ochsökande Utbildningochförsöksverksamhet medMKB R inom MKB-omrâdet Internationellaerfarenheter MKB av

24. Översiktsplanering i PBL Kommunernas Reviderad handbokför översiktplaner planeringsorgan Oversiktplaner goda exempeli form av minirapporter länsstyrelserna statligamyndigheter

25.Rättsverkandeplaner dp. ob,fp Kommunernas 26. Lov i PBL. planeringsorgan 27.P|angenomförande länsstyrelsema Allmänna råd om kulturmiljön i planering,följs upp statligamyndigheter genom lokalakonferenser bygg- ochbostadssektom Regeringsremisser. överklagadeplaner Remisserfrån kammarrätten. överklagande bygglov Revideradhandbok om detajlplaneroch områdesbestämmelser Grundvatten i planeroch bygglov Parkering sambandmedPBL i PBL-vcrkstani Planera,bygga.bo

28. Wark- ochmiljörätt allmänt Kommunernas planerings- 29. Planeringsprocessplaneringsmetoder organ, länsstyrelserna Stadsmiljöavdelningens kontaktverksamhet .externa statligamyndigheter konferenserrn m bygg- ochbostadssektom Övergripande insatser allmän bevakning Andraaktörenoffentliga och Uppföljning av FoU-fronten; deltagande i rádgivanden privata organ till högskoloroch forskningsråd; följa ochskriva Berördaavdelningar artiklar i tidskrifterlntemsamordningochservicetill hela verksamhetsområden Remissvar statligautredningar.

inom hela verksamhetsområdet innebärverketsansvar för tillsyn ochuppsiktdessutom såväl uppföljningar av PBLNRL-beslut. medverkani statligautredningarocharbete medSOUDsremisser som insatser för besvarande brev. av telefonförfrågningar och regeltolkningar.

SOU 1992 127 140 Bilaga 3

Byggande

produkter i VP 9293 Målgrupper Verksamhetsgren och

byggnadsverksamheIbyggmarknad Politiskt ansvariga och 31. Statistik över bostadsförsötjningsprogram tjänstemän i riksdag. Prognosmetoder och - FNECE-konferens regering, länoch kommuner, rapport till och deltagandei för bygg- och bostadsföretag. Statistikuppbyggnad inför kontrollstationen ny branschorganisationer, bostadsfinansiering. massmedia en och intresserad Kvartalsvisa nyhetsbrev om bostadsbyggande och

bostadsbyggnadsprognoser till regeringen. allmänhet. byggkostnader. planerade bostadsbyggande och rapportom kommunernas

byggkonjunkturen.

Regering, riksdag statliga 32. Byggregler - allmänt PBLPBF beträffande byggregler myndigheter. kommuner. Underlag för ändringar i centrala bransch organisa och för lagstiftning om byggprodukter byggregler tioner, fastighetsförvaltande Översynoch EG-anpassning av Boverkets för europeisk företag, byggherrar. Medverkan i och mandatgivning konsulter, entreprenörer. standardisering Rb funktionsinriktade privata provnings-, EG-harmoniserade och remissutgåva godkännanade- och Nybyggnadsregler EGs byggproduktdirektiv kontrollföretag, Information om tillämpning av konsekvensberakning byggregler internationellaorgan Metoderför av

Ombyggnadshandbok

Plan- och byggdagama

Nyhetsbrev inom Verksamhetsgren 32-37

Regering, riksdag statliga 33.Ansvar och tillsyn i byggprocessen marknadskontroll enligt EGs byggprodukt- myndigheter, kommuner. Teknisk centrala bransch organisa direktiv godkännande tioner. fastighetsförvaltande Underlag till regeringen avseende provning. företag. byggherrar. konsuloch kontroll i lagstiftning om byggprodukter ter. entreprenörer, privata Information. stöd till utbildning provningsm godkännande-

och kontrollföretag, interna-

tionellaorgan

brandskydd Regering. riksdag statliga 34. Byggnads konstruktion betongbetsämmelser EK rådför statisk och myndigheter, kommuner. Uppdaterade hållfasthetsdimensionering centrala branschorganisa dynamisk vindlast och om tioner. fastighctsfönaltande Nya byggregler. remissutgåva företag, byggherrarkonsulter, Europeisk Standardisering Rb entreprenörer, privata prov- Huvudman för kontroll-organ nings-. godkännanade- och Handböcker kontrollföretag. intematio-

nellaorgan

SOU 1992 127 Bilaga 3 141

35. Byggnadsfysilt hälsoskydd Regering,riksdagstatliga Utredningar för material föreskrifterenligt myndigheter,kommuner, kemikalielagstiftning centralabranschorganisa Hustlzl-lälsa R tioner. fastighetsförvaltande Grunder för ventilationskrav företag,byggherren Nya byggregler, remissutgåva konsulter, entreprenörer, EuropeiskStandardisering, blamätmetoder föremissioner privata provnings-, Rb; huvudmanför kontrollråd godkânnanade- och Radonenkät, rapporter, kunskapsuppbyggnad kring a kontrollföretag, ljudstömingar, byggavfall. legionella, fuktdimensionering, internationella organ hälsoriskerpga elektriskaoch magnetiska fält

36.Installationer energi hushållning l byggnader Regering, riksdagstatliga Beslut om solvännebidrag till bostäder myndigheter.kommuner. Föreskrifterför maskinella anordningar, a hissar centralabranschorganisa- Nya byggregler, remissutgâva tioner, fastighetsförvaltande Europeisk Standardisering Rb företag,byggherrar, Informationoch rådgivning om obligatorisk konsulter,entreprenörer, ventilationsanläggningar privataprovnings-, funktionskontrollav Rapportom inneklimatoch energiåtgång i småhus med godkännanade- och elvärme kontrollforetag, internationellaorgan

37. Byggnads utfonnninggestaltningarkitektur Regering, riksdagstatliga Nya byggregler, remissutgåva myndigheter.kommuner, Europeiskstandardisering Rb centralabranschorganisa- Dispensgivning tioner, fastighetsförvaltande utformningsfrågor företag,byggherrar, Handbokom Rapporten Boendets värden konsulter,entreprenörer. internationell jämförelse av boendekvalitet privata provnings-,godkännanade-och kontrollföretag, internationellaorgan

38.Typgodkännande verksamheten kommunernas byggnads- Riktlinjerför typgodkärmande av izärmepannor, av nämnder,byggnads-och avgaskanaler ochinsatsrör i skorsten allmänna råd ws-inspektörer Bevisom typgodkännande tillverkningskontroll Riksbehörighet för ansvarig arbetsledare sökande från byggsektorn Riksbehörighetför funktionskontroll Nyhetsbrev

39. Stödtill samlings lokaler kulturlokaler Kommuner, folkrörelser Bidragsgivning Utvärderingav stödetR Nyhetsbrev

Övergripande insatser allmän bevakning Andra aktörer,offentligaoch föreskrifter.Stöd till tillsynsverksamheten. privata Samordningav Bevakningoch rådgivningbeträffande stadsmiljö

verkets ansvar för tillsyn och uppsikt av byggandet,för byggstatistikoch för bidragsgivning till samlingaslokaler rn m innebär vidare medverkanistatliga utredningar, remisser och

142 Bilaga 3 SOU 1992 127

uppföljning utredningsförslag insatserför besvarande brev av och telefonförfrágningar och av regeltolkningar.

Boende Verksamhetsgrenoch produkter i VP 9293 Målgrupper

41. Bostadsmarknadsstatistik Årlig bostadsmarknaden i Politiskt ansvarigaoch undersökningom läget kommuner.regioneroch helalandet. tjänstemän i riksdag, Indikatorerför om bostadsbyggnadets regering,länoch kommuner, prognoser utveckling Zggrår. lnforrnarionsbrev. bygg- och bostadsföretag, branschorganisationer, massmedia och allmänhet. 42. Boendekostnader bostadselterfrågan boendemönster Statistikuppbyggnad inför kontrollstationen för ny Politiker ochtjänstemän i bostadsfinansiering med early wamings riksdag, regering,länoch Databank och informationsbrev om kreditmarknad och kommuner, bygg- och bosparande i Sverigeoch Europa.Rapporter till OECDoch bostadsföretag, branschori Nordiska ministerrådets serie. Analys ganisationer, massmedia och av boendemönstrens förändring en intresserad allmänhet.

44. Olika gruppers boendeboendeservice Äldrebeonde Politisktansvariga, särskildaboendeforrner föräldre och intresseorganisationer, bygg- Uppföljningav handikappade R och bostadsföretag inriktade lnfo.kampanjom äldreboende äldreboende och andra Analys behovet äldreanpassade bostäder särskilda gruppers boende av av Utvärderingav boendeserviceprojekt R Skrifter om bygg- och subventionsregler och om erferenheterav gruppboende för utvecklingsstörda Konferenser. Nyhetsbrev

45. Bostadsförsörjuingsplanering Rapporter. Regionala möten. Analys av kommunala Kommuner och länsstyrelser bostadsförsörjningens roll vid ökad marknadsstyming Utvecklingsarbete avvecklas underhösten.

46. Individuellt bostadsstöd uppföljning utvärdering - Förbättrad fördelningsmodell frami tas samarbete med Politiskt ansvarigaoch finansdepanementet Rb tjänstemän i riksdag, bostadsbidragens ändamålsenlighet, regering, länochkommuner, Rapportom fördelningseffekteroch effekterför hushåll. Årligen bygg- och bostadsföretag, återkommande statistikom bostadsbidrag. branschorganisationer, Anslagsberäkningar massmediaoch en intresserad allmänhet.

SOU 1992 127 Bilaga 3 143

47.Individuellt bostadsstöd administration - Föreskrifter. Hushåll som är berättigade Utförande av nya regler11. 17 93. 11 94 till stöd.länsbostads Beslut om överklaganden av bostadsbidrag nämnder.kommuner. lnfonnation,juridisk rådgivning om bostadsbidrag m m Regering och riksdag Anslagsberäkningar

48.Generelltbostadstödochbostadsbeskattning uppföljning utvärdering Metoderför att analyseraoch utvärderabostadsstöden, a Politiker och tjänstemän i genom Fenix-systemets databas Rb riksdag,regering,länoch Räntebidragens fördelningsprofil genom modell som kommuner.bygg- och kopplar fastigheteroch hushåll, i samarbetemed bostadsföretag, finansdepanementet Rb branschorganisationer. Analys av användningocheffekter av tilläggslån. RBF- massmedia och en intresserad stöd,bostadsanpassningsbidrag ochradonbidrag Rb allmänhet Skattteregler för ochfinansiering bostäderEuropa av i beskrivningochdatabas

49.Generellt bostadsstödoch bostadsforfattningar administration Tillämpningsföreskrifter. Personer som sökt, fått eller Beslut om beviljandeochförvaltning räntebidrag av m m, har rättatt stöd m beslut om bostadsanpassningsbidtag, förordnande av intygsgivareför ekonomiskaplaner.Utbetalning, Politisktansvarigaoch aviseringar räntebidrag av rn m tjänstemäniriksdag, Kostnaderför att behålla nettoavisering R regering,län och kommuner, Allmännyttiga företags fondemissioner Rb bygg- ochbostadsföretag, Informationochövrig utbildning om stödforrnema. branschorganisationer, NyhetsbrevRäntebidragsstatistik. Anslagsberákningar

Övergripande insatser allmän bevakning Andraaktörer,offentligaoch Intern och extern service ochsamordninginomhela privata verksamhetsområden Aktuell kunskapsöversikt i Årsbok ochpresenteras en vid eller flerabostadsmarknadsdagar Intemsamordning och service

Inom hela verksamhetsområdet innebärverketsansvar för bidragssystem. för bevakning av bostads-ochbostadskreditmarknaden ochför uppföljningutvärdering såväl medverkani statligautredningarocharbetemedSOUDs-remisser somsvar brevoch telefonförfrågningar om regeltolkning.

SOU 1992 127 144 Bilaga 3

Tjänsteexport

Verksamhetsområdeoch produkter l VP 9293 Målgrupper

Konsulttjänster inom områdena Motsvarande institutioner

planering statlig. central och kommunal - Fysisk Miljövårdsplanering nivå, beslutsfattare och övrig - Tyngdpunkten i Planlagstiftning personal. - Planadministration verksamheten ligger - [nstitutionsuppbyggnad länderi tre regioner Södra - och Tjänsterna har formen Afrika. Baltikum av långtidsinsatser Sydostasien. 0 o korttidsinsatser specialuppdragrapponer inkl. utbildningsinsatser 0 seminarierworkshops on-the-job-training som studieresor, regionalt internationellt

komplementspccialstudier föredrag etc

sou 1992 127 145

Bilaga 4

Boverkets skriftliga information

Perioden jan 1991- sept. 1992

Byggd miljö och hushållning med naturresurser

Skrifter Allmänhet Kommuner Regionala org. Företag RegRiksdag egtpall LstUM branschørg.

JAS-konsekv. förbebyggelsen x x x Konsekvenser av trafikinvest. x x x MKB vadär - det x x x Kommunernas arbetemed vindkraft x x x x Kustochhav - program x Referat fr. EG-sem. x Sverige 2010 x x Ekobyar x x Gruppboende. 6 skrifter x x x

Kyrkogårdens åt form miljö x x Miljöför livet x x x Planera tillgängligt x x Planera för en godmiljö x x x Solkraft x x

Tre små tätorter x x x Trädenitiden x x Boende föräldre x x x Kulturmiljöni planeringen x x x Ändring detaljplan av x x Nyhetsbrev x x x x

kraftföretag

Fysisk planering

ADB-stödi planeringenPlA 3 x x Planering inför 90-talet x x x x ÖP-90huvudrapport x x x x ÖP-90 delrapport centrala x x x x

Utvecklingoch kommunal planering x x x x PBUNRL underlag Nr38 x x x x PBUNRLunderlag nr 40 x x x x Nyhetsbrev x x x x

146 Bilaga 4 SOU 1992127

Byggande

Allmänhet Kommuner Regionala org. Företag Reg. Riksdag Skriher paliL LstIbn branschorg. up.

Aluminiumkonstruktioner x Ansvarig arbetsledare x Att informera om källsortering x Balkonger x

Ulbmtrl.för bostadsförbättring N x Trähusaffisch N x Dåfår vi hälsa i vårthus N

ütergiinfomaterial x. Ljudreduktion x Påköming konstruktion x Radonbidrag-egnahem kaminer. spisar x Typgodk.av Ventilation x

Ventilation- allnuâd x NybyggnadsregJedNR 3 x varsamhet i byggande x solvärme bidragsinfo x Nyhetsbrev x x

-Energiföretag

Boende

Bostads- och botlenlån Bostadsmarlaiadsläget x x Byggeren. flyttar tvåellerflera x Hyror i nyproduktionen x Ersåttninçlån

Ny bostadsfmansiering x Hyresnivier i andra under x x Vembor hur x x Skattereformeu effekter x i förändring x Indikatorer nyheubrev x x

Kommunernas planering för x x bostadsförsörjningen Bidrag till bostadsanpassning Konsumentskydd för småhus Bostadsanpassningsbidrag handbok

Nyhetsbrev om bostadsbyggande x - x byggkosuiader A X x - x lån och bidrag x -

SOU 1992 127 Bilaga 4 147

Gemensam service

Allmänhet Kommuner Regionalaorg. Företag RegRiksdag Shin ggnpolis. LstLön branschorg.

Planera bygga boaicbhiñ x X X Boverket informationmyhelsbrev x X X Administrativa medunyhesbrev x X

SOU 1992 127 149

Bilaga 5

n a

å s å . a x 5 ®

u ..

v .

g .z

a

. J . . i å å . q

J . .

. B E

ax

|

u U n l a . I .u

SOU 1992 127 151

Bilaga 6

STATSKONTORET PM

Utredningsavdelning 3 1992-10-26 1992-11-26

Kommunerna och Boverket

en avnämarstudie i 11 kommuner

-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Statskontorets slutsatser

1 Bakgrund 154 1.1 Uppdrag, genomförande och rapportens uppläggning 154 1.2 Boverkets verksamhet 155

2 Kommunernas utnyttjande Boverkets produkter och av tjänster 158 2.1 Fysisk planering och naturresurshushâllning 158 2.2 Stadsmiljö 160 2.3 Byggande 161

2.4 Bostadsmarknadbostadsförsöijningbostadsñnansiering 162

2.5 Typgodkännande 163 2.6 Sammanfattning 163

3 Kommunernas alternativa informationskällor 164 3.1 Fysisk planering och naturresurshushållning 164 3.2 Stadsmiljö 165 3.3 Byggande 166 3.4 Bostadsmarknad bostadsförsörj ning bostadsñnansiering 167 3.5 Sammanfattning 168

152 Bilaga 6 SOU 1992 127

4 Karaktåren på kommunernas behov stöd 169 av

5 Ökad avgiftsbeläggning Boverkets produkter och av tjänster 172

Bilagor

Uppdraget Intervjuguide Kommuner som ingår i studien Politikernas på Boverket 173 syn

SOU 1992 127 Bilaga 6 153

Statskontorets slutsatser

Statskontoret drar följande generella slutsatser från kartläggningen av kommunernas utnyttjande och bedömning Boverkets verksamav het.

0 Stor samstämmighet i kommunerna

Statskontorets kartläggning omfattar 11 kommuner. Urvalet består av stora och små kommuner, storstad, glesbygd och tätorter. en Skillnaderna i bedömning Boverket är dock mycket små. av

0 Stöd i lagtolkningsfrågor viktigast

De produkter och tjänster kommunerna idag utnyttjar är främst av normerande och policyförmedlande karaktär. Det är också den typ av stöd bedöms som viktigast i framtiden och kommunerna är som beredda att betala för.

0 Många andra aktörer inom Boverkets verksamhetsområde

Det ñnns många aktörer inom omrâdet, såväl inom offentlig som privat sektor. Dessa aktörers tjänster och produkter i huvudsak ses som komplement till Boverkets. Bland aktörerna finns många statliga myndigheter, särskilt inom byggområdet. Kommunerna har pekat på att det finns behov av samordning och eller renodling av uppgifterna.

0 Samverkan med länsstyrelserna och mellan kommunerna

Statskontorets kartläggning Boverkets kontaktytor med andra av statliga myndigheter rapport 199219 kunde påvisa att många statliga centrala myndigheter har en negativ på länsstyrelsernas arbete och syn kompetens inom Boverkets verksamhetsområden. Kommunerna är positiva till samarbetet med länsstyrelserna och det stöd får från man dessa. Kommunerna samverkar också sinsemellan, t.ex. inom region en

eller mellan storstäderna.

154 Bilaga 6 SOU 1992127

1 Bakgrund

1.1 Uppdrag, genomförande och rapportens uppläggning

Regeringen beslöt den 11 juni att tillkalla en särskild utredare med uppdrag över Boverkets arbetsuppgifter och resursbehov Dir. att se 199270. Till särskild utredare utsågs landshövding Bengt K.Å. Johansson. Den särskilde utredaren har därefter i en skrivelse bilaga 1 hemställt om Statskontorets biträde att genomföra en studie av hur kommunerna ser på Boverket och värderar dess prestationer. Studien omfattar Boverkets olika verksamheter fysisk planering och hushållning med naturresurser, stadsmiljö, bostadsmarknad, bostadsförsörjning och bostadsfinansiering, byggande och typgodkännande. Såväl studien som redovisningen av dess resultat i denna promemoria bygger på denna verksamhetsindelning. Något samband med Boverkets enhetsindelning finns inte. I huvudsak har studien fokuserats på följande

Boverkets tjänster och produkter, bl.a. i vilken utsträckning de kommer till användning och utnyttjas liksom bedömning av deras kvalité Kommunernas alternativa informationskällor. - Kommunernas behov av kunskaps- och informationstöd inom området.

Statskontoret har genomfört uppdraget och gjort två olika intervjuundersökningar dels intervjuer med 45 tjänstemän i ll kommuner dels 9 intervjuer med kommunpolitiker. Den intervjuguide som använts redovisas i bilaga 2. Politikerintervjuerna är att betrakta som ett komplement till intervjuerna med tjänstemännen. Kommunurvalet har gjorts i samarbete med Svenska Kommunförbundet och omfattar samtliga kommungrupper. I urvalet ingår kommuner med olika politisk majoritet, olika organisation och med geografisk spridning inom landet. Intervjuerna har genomförts såväl på chefsnivâ som på. tjänstemannanivå. De representerar de olika verksamhetsområden. Kommunerurvalet framgår av bilaga

Intervjuundersökningarna har genomförts av Ann Dahlberg projekt-

ledare och Anette Gröjer.

SOU 1992 127 Bilaga 6 155

1.2 Boverkets verksamhet

I detta avsnitt beskrivs översiktligt de områden Boverket verkar som inom. Beskrivningen bygger dels på Statskontorets rapport Boverkets kontaktytor kartläggning 1992l9 - en dels på Boverkets anslagsframställning för budgetåren 199293-9495. Några uppgifter har också hämtats från proposition 19878837 om ett nytt plan- och bostadsverk, Boverket. Sist i avsnittet beskrivs kort vilka rådgivande organ som är knutna till Boverket.

Fysisk planering och hushållning med naturresurser

Boverkets uppgifter år i huvudsak att

- utveckla metoder för den fysiska planeringen med tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Som en del därav ingår metodutveckling för den långsiktiga planeringen av bostadstörsörjning råd därom, samt att ge utveckla plansystemet samt allmänna råd - ge och vidareförmedla goda exempel; verka för samordning V - av de statliga myndigheternas arbete med frågor som rör tillämpningen planav och bygglagen och naturresurslagen samt ha den allmänna uppsikten över hushållningen med naturresurser.

Verket bör därutöver bevaka aktuella utvecklingstendenser, följa tillämpningen lagarna på området och lämna av förslag till nödvändiga förändringar.

Inom detta verksamhetsområde ligger samtliga beslut på kommunerna och länsstyrelsema. Boverket har inte någon föreskriftsfunktion, ska enligt PBL och NRL men svara för den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet respektive hushållningen med naturresurser. I viss mån också verket på förfrågningar svarar från kommuner, länsstyrelser och enskilda.

Stadsmiljö

Boverkets uppgifterna enligt proposition 19878837 är att

följa utvecklingen i tätorterna, -

sou 1992127

156 Bilaga 6

utveckla metoder och råd kan underlätta planering, pro- - ge som duktion, vård och förnyelse tätortsmiljön. Utveckling av av boendeservice och andra boendesociala frågor, följa styrmedlens effekter och uppmärksamma statsmakterna och andra berörda på hur de kan behöva förändras, utarbeta allmänna råd och förmedla goda exempel för att stimulera och underlätta planläggning, produktion och varsam förnyelse av bebyggelsemiljöer dels i tätorter dels utanför samlad bebyggelse, sköta handläggningen statsbidrag till fömyelseåtgärder, - av

tillgänglighetsbefrämjande åtgärder och konstnärlig utsmyckning

i bostadsområden, biträda samlingslokaldelegationen vid beslut om stöd till allmänna samlingslokaler m.m., följa utvecklingen det sociala livet, livskvaliteten och gestalt- - av ningsfrågor i bebyggelsemiljöer i stad och på landsbygd speciellt med avseende på effekterna lagstiftningen samt statliga lån- och av bidragsformer.

Inom stadsmiljöområdet bedrivs omfattande informations- och en rådgivningsverksamhet.

Byggande

Boverket är central förvaltningsmyndighet för byggfrågor och har ansvaret för utformningen tillämpningsföreskrifter till bl.a. PBL av

och PBF. De mest omfattande föreskrifterna utgörs av nybyggnads-

och ombyggnadsregler. Dessutom arbetar verket med regler för förbättringsåtgärder i befintliga hus och för kontroll av vatten- och värmemätare etc. Regelsystemen ska samordnas med övrig samhällsstyming byggandet och inriktas funktioner och grundav läggande egenskaper av särskild betydelse. Föreskrifterna utgör utgångspunkter för såväl bygg- och förvaltningsverksamheten som kommunernas tillsynsverksamhet.

Bostadsmarknadbastadsförsörjningbostadsfinansiering

Arbetet innebär att fortlöpande följa och utvärdera styrmedlens effekter för bostadsförsörjningen. Häri ingår att utvärdera de fördelningspolitiska effekterna i förhållande till de uppsatta målen och till sådana förändringar i omvärlden påverkar hushållens som

SOU 1992 127 Bilaga 6

levnads-och boendeförhållanden. Med stöd detta ska Boverket av lämna förslag till åtgärder leder till att de bostadspolitiska medlen som blir effektivare i förhållande till de bostadspolitiska målen. Verket ska därutöver fortlöpande undersöka och belysa utvecklingen bostadsav byggandet och bostadsmarknaden. Aktuella problem och utvecklingstendenser på bostadsmarknaden bör belysas och uppmärksammas på så tidigt stadium ett att ,statsmakterna och andra berörda i god tid får kännedom de förändom ringsbehov som kan uppkomma. Vidare omfattar Boverkets uppgifter handläggning överklaganav den angående bl.a. räntebidrag för och ombyggnad, räntestöd, ny-

tilläggslån och bostadsanpassningsbidrag, investeringsbidrag, allmänna

förutsättningar för stöd samt ansökningar förordnande om av intygsgivare för ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar. Boverket utformar också föreskrifter och blanketter.

Typgodkännande

Verket ska arbeta för kvalitet och goda egenskaper hos byggnader. Detta innebär att bl.a. för typgodkännande byggvaror. svara av Verksamheten är dels inriktad på att pröva material, byggprodukter och byggsystem i förhållande till funktionskrav givna i PBL och nybyggnadsreglema dels att meddela riksbehörighet ansvarig av arbetsledare. Verksamheten ska intåktsñnansierad. vara

Rådgivande organ

Till Boverket är enligt instruktionen fem rådgivande organ knutna Stadsmiljörådet, Bostadsmarknadsrådet, Rådet för samhällsplanering, Byggrâdet och Konstruktionsrådet. Stadsmiljörådets sammansättning, organisation och verksamhet regleras i en särskild instruktion SFS 19881009 och har därmed

formen självständig myndighet. Övriga råd består

av en av generaldirektören, ordförande och andra ledamöter till det antal som Boverket bestämmer.

158 Bilaga 6 SOU 1992 127

2 Kommunernas utnyttjande av Boverkets produkter och tjänster

2.1 Fysisk planering och naturresurshushållning

Inom området fysisk planering tillhandahåller Boverket många olika produkter och tjänster. Hit hör råd och information via handböcker och andra skrifter, seminarier och konferenser, kurser, direktkontakter och tidskrifter. Kommunerna år i stort sett eniga om att det skriftliga material som Boverket tagit fram är bra, lättfattligt och skrivet på ett pedagogiskt sätt. Vilka produkter och tjänster kommunerna kommit i kontakt med varierar mycket. I stort sett lyfter alla kommuner särskilt fram de handböcker om Detaljplaner och Områdesplaner som togs fram i samband med att PBLNRL infördes och även handboken om ändring av detaljplaner som utarbetats senare. Böckerna anses pedagogiska och absolut nödvändiga vid en introduktion av ett så stort nytt lagkomplex. I denna bedömning finns ingen skillnad mellan stora och små kommu-

Även rapportenhandboken trañkplanering TRÅD används

ner. om av en del kommuner. Tidskriften Planera Bygga Bo kommer de flesta kommuner i kontakt med och man anser att denna fyller en viktig funktion genom att ge överblick, informera om nyheter och förändringar. Den ger också referat av rättsfall och Boverkets yttranden. Enigheten är stor om att tidskriften är föredömlig, väl avvägd och allmänt mycket bra och den används av flertalet av de intervjuade. De flesta kommunerna har någon gång besökt seminarier och kon-

ferenser anordnade Boverket. De konferenser som många lyfter

av fram som viktiga och bra genomförda år Plan- och byggdaganta. Dessa fyller två funktioner dels presenteras nyheter, idéer, nya infallsvinklar m.m, dels utgör de ett kontaktforum mellan kommunerna. Ca hälften av de kommuner som ingår i Statskontorets kartläggning har någon gång varit i direktkontakt med Boverket. Kontaktema är föranledda av dels konkreta problem t.ex. lagtolkning dels behov av att få råd och upplysningar, goda exempel och nya vinklingar i planeringsarbetet. Uppfattningen om Boverkets stöd vid direktkontakter varierar. Allt ifrån att Boverket har bra kompetens bättre än tidigare och inte så mycket detaljstyrning och kan ge svar på frågor och

SOU 1992 127 Bilaga 6

problem till att Boverket inte har någon hjälp erbjuda eftersom att kompetensen inom planeringsområdet inte är lika stor som den Planverket tidigare hade. De flesta är dock positiva. Exempel på positiva bedömningar är att Boverket har specialistfunktion inte finns en som någon annanstans. Kommunerna är mycket nöjda med det bemötande de får. De får bra och inte Boverket kan direkt svar om svara återkommer de alltid inom rimlig tid. Samtidigt finns dock synen att svaren är bra, men att det tar något för lång tid få dem. att En kommun är negativ Boverket för som anser att en tynande tillvaro. Om kommunen vänder sig dit med frågor vid något konkret problem har Boverket ingen hjälp att erbjuda. De säger intressant fråga vi återkommer det gör de inte. Samma kommun - men hade en nära och intensiv kontakt med det tidigare Planverket, men man anser att Boverket inte har tillräcklig kompetens på planeringsområdet.

Vad gäller övriga skrifter varierar användandet mellan kommuner-

na. En del kommuner känner inte till något utöver nämnda ovan produkter, andra använder det mesta vad Boverket skriver. av Exemplen som tas nedan är sådana produkter upp som några kommuner bedömer viktiga. som Kommunerna får Nyhetsbrev från Boverket berör de olika som verksamhetsområdena. Det är dock bara några enstaka kommuner

som tagit upp dessa under intervjuerna.

Boverket gör uppföljhingarsanvnanställningar bl.a.

över detaljplaner och Översiktsplaner. Genom dessa kan kommunerna få tips, exempel och idéer i planeringsarbetet. Kritik framkommer om att den uppföljning av översiktsplanerna gjorts tog för lång tid och som genomfördes i ett alltför sent skede för att kommunerna skulle ha någon nytta denna i sitt planeringsarbete. av Någon kommun positivt på att Boverket på tid börjat ser senare intressera sig alltmer för mindre städer

och landsbygden och inte

längre är så koncentrerat på storstäder. Bl.a. TRÅD har fått kritik för att den i alltför hög grad riktar sig städer. mot stora Stockholms kommun att de endast har Boverket när anger nytta av det gäller stöd för planprocessen och inte planernas innehåll som sådant eftersom de själva på detta område är så långt framme.

SOU 1992 127 160 Bilaga 6

2.2 Stadsmiljö

Stadsmiljöomrâdet är det område där Boverket arbetar utan lagstöd och i huvudsak med rådgivnings- och inforrnationsverksamhet. Flera kommuner nämner att de köper stor del Boverkets skrifen av få kommuner lyfter fram några specifika produkter som de ter, men i praktiken använder i sitt arbete. En förklaring till detta kan vara att Boverkets litteratur på stadsmiljöomrâdet är relativt allmän karakav tär. Kommunerna har dock pekat att idéer och visioner från olika håll behövs och Boverkets skrifter är många informationsatt en av källor. Ett undantag är emellertid Boverkets material kring äldreboendet flera kommunerna i kartläggningen har använt, bl.a. som av i studiecirklar for äldre. En hel del informationsmaterial och broschyrer, t.ex. Bygga bostad på landet, Hus ska till glädje, använder inte kommunerna själva vara broschyrerna fyller viktig funktion information till allmen en som mänheten och kommunerna sprider detta material. Liksom inom kommunernas arbete med den fysiska planeringen uppskattas tidskriften Planera Bygga Bo och Plan- och byggdagarna de flesta. Stockholms stad gör emellertid bedömningen att mycket av Plan- och byggdagarna inte så mycket, eftersom de i huvudsak ger riktar sig till mindre kommuner inte själva bedriver utveckling som inom omrâdet. En kommun att de saknar stöd från Boverket stadsanser miljösidan eftersom de skriver alltför vagt. Verket borde agera mer kraftfullt för att kommunen ska få stöd att hävda estetiska värden mot byggbranschens företrädare. Några kommuner, framför allt i Stockholmsområdet, lyfter fram Stadsmiljörådets utåtriktade verksamhet. Rådet anses välja bra ämseminarium EG, och kontakten med rådet är värdefull nen, t.ex. om och stort utbyte. En fortsättning och vidareutveckling av ämnena ger skulle dock behövas. I övriga delar landet förefaller dock Stadsav miljörådets verksamhet mindre känd. Stadsbyggnadskontoret i Stockholm har i dagsläget inte så stort stöd på stadsmiljöomrâdet. De arbetar själva med behov av Boverkets frågor Boverket och deras eget material anpassas direkt samma som till Stockholms behov medan Boverkets material av naturliga skäl är av mer generell karaktär.

SOU 1992127 Bilaga 6 161

2.3 Byggande

Pâ detta område används Boverkets nybyggnadsregler i hög grad. Mycken kritik har dock kommit fram under intervjuerna i fråga om dessa. De nya byggreglema inte lika klara den gamla anses vara som byggnormen. Nybyggnadsreglema förefaller ha blivit tydligare för varje omskrivning fortfarande återstår mycket önska. men att En annan åsikt var att reglerna ändras för ofta. Andra gör bedömningen att förenklingama inom området är positivt. Även Boverkets broschyrer används i stor omfattning. Dessa delas

ut till allmänheten och förefaller uppskattas. Särskilt omnämnda är

broschyrerna Bygglov behöver jag det och Bygga på landet.

- En kommun använder även den förstnämnda i växeln vid frågor från allmänheten. Tidskriften Planera Bygga Bo läses de flesta. av Man anser dock att alltför lite utrymme i tidskriften åt byggsidan. ges Boverkets Plan- och byggdagar år också relativt välbesökta även om de flesta även här att alltför lite tid ägnas åt byggområdet. menar Boverkets Hus och hälsakampanj förefaller ha varit uppskattad. Om denna kampanj har nästan bara positiva röster hörts. Materialet från kampanjen har spridits till politiker, tjänstemän, byggare, ansvariga arbetsledare och framför allt till allmänheten. När det gäller hur direktkontakten med Boverket fungerat är även inom detta verksamhetsområde åsikterna spridda. Inom bygglovsområdet förefaller de flesta överens direktkontakten vara om att fungerat bra. Snabba och kompetent personal är omdömet. svar I frågor till Boverket på det byggtekniska området kommun menar en att det fungerar bra medan överhuvudtaget en annan anser att om svar erhålls så är det undermâligt. Några kommuner har aldrig tagit kontakt med

Boverket i byggfrâgor utan har vänt sig till andra.

I tvâ kommuner allmänt kritiska till var man Boverket vad gäller byggsidan. Det påpekades att tjänstemännen saknade praktisk kunskap om byggande vilket får till följd att regler Boverket som skapar rimmar mycket illa med verkligheten. Ett exempel på detta är att Boverket inte fäster någon vikt vid håvdvunnet byggande och historisk erfarenhet och kunskap. Detta borde anses vara lika kvalificerat som modern byggteknik. Även beträffande det lagreglerade obligatoriska samrådsförfarande

som ska ske mellan kommunen och byggare innan byggstart och som

162 Bilaga 6 SOU 1992 127

bl.a. Boverket varit initiativtagare till, finns vitt skilda synpunkter. I en kommun menade man att denna lagregel strider mot PBLs syfte att förenkla. I några andra kommuner tyckte man att lagregeln var mycket bra eftersom många problem och oklara frågor kunde redas ut på ett tidigt stadium.

2.4 Bostadsmarknadbostadsförsörjningbostadsñnansiering

Inom bostadsförsörjningsomrâdet är kommunernas bedömning av Boverkets statistik- och prognosmaterial huvudsakligen negativ. Skälen till detta är flera. Ett är att Boverkets material ligger på central och regional nivå och därför inte kan utnyttjas av kommunerna. Ett annat skäl är att Boverkets statistik ändras för ofta genom att nya uppgifter kommer till och andra försvinner. Då jämförelser ska göras i ett längre tidsperspektiv omöjliggörs detta genom ändringarna. I de fall kommunerna använder Boverkets statistik- och prognosmaterial gäller det inte den löpande statistiken utan sammanställningarna. Av Boverkets produkter på bostadsfinansieringsområdet används framför allt författningssamlingen BOFS. Även handböckerna som gäller nybyggnadsregler, Plan- och bygglagen, låneregler m.m. är flitigt använda. Dessa handböcker får i huvudsak ett gott omdöme även om några av de intervjuade påpekat att dessa i vissa fall snabbt blir inaktuella. Den information som Boverket ger via den så kallade

Snabbinfonnationen kommer för det mesta senare än andra konkurre-

rande aktörers information. Nyhetsbreven läses av många. I några fall har också när det gäller denna information, förts fram kritik på att denna kommer senare än de privata aktörernas. De broschyrer som Boverket ger ut får i allmänhet ett gott omdöme, framför allt har den om Bostadsanpassningsbidrag nämnts. När det gäller de ansökningsblanketter som Boverket tagit fram pâ bidrags- och lånesidan anses allmänt att dessa är alltför krångliga och omfattande. De flesta användarna bland allmänheten klarar inte av att fylla i blanketterna och mycket tid på kommunerna går åt för att hjälpa till med detta arbete. I flera kommuner tas direktkontakt med Boverket. Kommunerna anser dem vara mycket återhâllsamma med svar när problem uppstår i ärenden där Boverket är besvärsinstans. Ibland uppstår också

SOU 1992 127 Bilaga 6 163

problem med att tolka lagar och regler på området. Även i dessa fall anser kommunerna att det är svårt att få raka I de fall svar. som prejudikat finns i rent principiella frågor förefaller det dock vara lättare att få svar.

2.5 Typgodkännande

Boverket distribuerar faktablad typgodkånnande

om till alla kommuner. Kommunerna behöver inte själva beställa eller bevaka de får att denna information. Detta menar kommunerna är fördelaktigt.

Kvalitén på typgodkännandeverksamheten i de flesta fall anses vara god. I ett fall har klagomål framförts på bristande information i samband med typgodkännande. Kritiken bristande redovisningar avser av restriktioner och användningsområde vad gäller specifika typgodkännanden. I några fall har detta lett till brukarna att trott att de använt rått produkt men denna har inte kunnat godkännas kommuav nens byggnadsinspektörer. För brukaren har detta inneburit merkostnader. Praktiska tips för användandet av den typgodkända produkten har också efterlysts.

2.6 Sammanfattning

Statskontoret kan konstatera att skillnaderna, vad gäller behov av stöd och omdömen om produkter och tjänster, är små mellan kommunerna som ingår i kartläggningen. En skiljelinje kan i vissa frågor ses mellan Stockholms stad och övriga kommuner. En kommun annan är genomgående negativ än övriga. mer Samstämmigheten är stor i kommunernas och bedömning, syn om att de handböcker Boverket tagit fram är mycket bra och att de kommer till stor användning. Material som ses som särskilt viktigt gäller i första hand stöd i lagtolknings- och

lagtillämpningsfrågor.

Inom samtliga kommuner och de flesta verksamhetsområdena har man också uppfattningen att tidskriften Planera Bygga Bo ger bra överblick över bostadsområdet är viktig för kommunerna. m.m. som Den kritik som framförts gäller att tidskriften inte behandlar bygg-

området tillräckligt. Boverket anordnar ett antal seminarier och konferenser men det är i stort sett endast konferensen Plan- och byggdagarna som har lyfts fram av kommunerna under intervjuerna. Uppfattningen om att det finns ett behov denna typ verksamhet är i huvudsak av av samstämmig.

Bilaga 6 SOU 1992 127

De flesta kommunerna använder broschyrer från Boverket inom olika verksamhetsområden. Uppfattningen är att de är mycket bra de till största delen är riktade mot allmänheten. De undermen att lättar pä så sätt kommunernas informationsverksamhet. Vad gäller den direktkontakt kommunerna har med Boverket skiftar omdömena mellan kommunerna och mellan verksamhetsområdemer Direktkontakter förekommer mest inom fysisk planering, bygganna. de och bostadsfinansiering, är inte särskilt frekventa ens här. men Kommunerna är nöjda inom området fysisk planering och byggmest däremot mindre nöjda med övriga områden. lov, men Kommunerna utnyttjar i liten grad det statistik och prognosmaterial tas fram Boverket då anser att det inte är tillrättalagt som av man för enskilda kommuner. Dessutom har uppläggningen av statistiken varierat mellan åren vilket gör det svårt att följa utvecklingen.

3 Kommunernas alternativa informationskällor

3.1 Fysisk planering och naturresurshushâllning

Alla kommuner har ett relativt omfattande samarbete med länsstyrelserna i planeringssammanhang. Samarbetet regleras genom att obligatoriskt samråd ska ske kring detalj- och Översiktsplaner men dessutom utnyttjar många kommuner länsstyrelsen för att få exempel, råd och stöd. Statskontorets generella bedömning är dock att länsstyrelserna i stort sett bra stöd och hjälp och spelar en stor roll i kommunernas ger planeringsarbete. Omdömena skiftar mellan kommuner som hör till länsstyrelse, även mellan olika tjänstemän inom samma samma men kommun. Bedömning kunskap och kompetens beror på i vilka av sammanhang man haft kontakter. Åtta de ll kartlagda kommunerna att de i planeringsav uppger frågor har kontakt med Konrmunförbundet. Kommunerna har oftast direktkontakt i juridiska frågor, de utnyttjar också material som men Kommunförbundet tagit fram. Kommunförbundet ger ut informationsblad, cirkulär och tar dessutom fram information delvis inom områden Boverket. Enligt kommunerna kompletterar samma som produkterna varandra. En kommun har använt Kommunförbundet som förhandlare i kontakt med Banverket.

SOU 1992 127 Bilaga 6 165

Hälften av kommunerna har kontakt med forskningsorganisationer eller deras produkter, t.ex. Byggforskningsrådet BFR, Statens Institut för byggnadsforskning, Tekniska Högskolan i Stockholm och

Chalmers Tekniska Högskola. Synpunkterna på och bedömningen

av BFRs forskningsrapporter och forskningsrapporter i allmänhet varierar, men synen är delvis att det är svårt att använda dessa direkt i det konkreta arbetet. Stockholms stad bedriver för närvarande utegna vecklingsprojekt som finansieras med anslag från BFR. För att resultaten ska kunna användas även av andra kommuner kommer Boverket att göra sammanställningar de resultat är mest allmänt av som av intresse.

Kommunerna har informationsutbyte och informationssamverkan

med andra kommuner. Både strukturerat samarbete där de träffas regelbundet och sporadiska kontakter förekommer. I Stockholmsregionen har landstinget uppgifter inom regionplaneringen. Landstinget samlar här information hela regionen och får om på så vis en överblick över regionen motsvarande den Boverket som har för hela landet. Inom detta verksamhetsområde finns ett stort antal organisationer och föreningar som håller seminarier och konferenser och ger ut informationsmaterial. Exempel på dessa är Föreningen för samhällsplanerare som ger ut tidskriften PLAN, Kommunaltekniska föreningen och Arkitektföreningen. Föreningarnas material är mer specialinriktat och har en annan infallsvinkel än Boverkets och fungerar därför snarare som ett komplement än ersättning. en På marknaden finns också privata organisationer t.ex. Bygginfo som flera kommunerna använder för att få material och nyheter på området. Bygginfo har också ofta hand organisationen komom av munernas bibliotek. Plan- och byggnadsrättsbyrån, ut som ger sammanställningar av rättsfall på området, är ett annat exempel.

3.2 Stadsmiljö

Inom stadsmiljöområdet anger kommunerna att även använder man andras produkter och tjänster än Boverkets. Dock har endast tre kommuner specificerat andra alternativ. En förklaring till att många kommuner inte några alternativ anger kan vara att de inte urskiljer verksamhetsområdet, utan det ingår som en del i fysisk planering och byggande.

Bilaga 6 SOU 1992 127

En viktig samarbetspartner inom stadsmiljöområdet är länsstyrelbåde den kulturhistoriska avdelningen och planenheten. Också serna, med Byggforskningsrâdet BFR sker visst samarbete men från forskningsrapporter kan det svårt att dra slutsatser som är direkt vara tillämpbara i det praktiska arbetet. i Stockholm stad, själv driver utvecklingsfrågor på stadsmiljöomsom rådet, har bl.a. kontakt och samarbete med Regionplanekontoret, Kungliga Tekniska högskolan och Arkitekternas forskningsorganisation. Stockholm har vid några tillfällen sökt forskningsmedel från BFR. Kommunsanzarbete betonas också i Stockholm. Deras främsta samarbetspartner är här Malmö och Göteborg även övriga men nordiska huvudståder.

3.3 Byggande

Inom byggnadsverksamheten har kommunerna i många fall kontakt med ett flertal andra aktörer dels myndigheter på central och regional nivå dels privata företag och dels yrkesföreningar. De centrala myndigheter kommunerna uppgivit att de någon som gång har kontakt med är sammanlagt Lantmäteriverket, Räddnings-

verket, Statens provningsanstalt, Sprängämnesinspektionen, Socialsty-

relsen, Naturvårdverket, Livsmedelsverket och Sjöfartsverket. Kommunerna skiljer sig vad gäller vilka kontakter man valt att upprätthålla. Det förhåller sig alltså inte så att alla kommunerna har kontakt med alla nämnda centrala verk. Ibland tas direktkontakt ovan med myndigheterna när det gäller rådgivning i speciella frågor, i andra fall använder kommunerna skriftlig information från verken. Omfattningen kontakterna år dock relativt liten. av I kommun att kontakt inte tas med de centrala verken om en uppges det går att undvika. Skälet är att specialiseringen gått för långt och olika verk olika information i frågor. Dessutom påpekar ger samma kommunen att den praktiska kunskapen om byggande inte finns i dessa myndigheter varför informationen inte är praktiskt användbar. I kommun påtalas att det är bra när Boverket samarbetar en annan med andra myndigheter för information. Sådant samarbete att ge ut brukar leda till entydiga regler och råd. mer I något fall framhålls att Kommunförbundets rättsfallssamling är bra och förbundet också är bra på att besvara juridiska spörsmål. att I kommun påtalas att Kommunförbundets material jämte en annan

SOU 1992 127 Bilaga 6 167

Boverkets är det bästa på marknaden. De flesta kommunerna har dock inom byggområdet inte kontakt med Kommunförbundet centralt, men mycket goda kontakter med Kommunförbundets länsavdelningar. Länsstyrelserna är den myndighet på regional nivå några som av kommunerna vänder sig till och då framför allt till planoch miljöenheten. I en kommun framhålls att länsstyrelsen inte är något alternativ till Boverket eftersom Boverket uppfattas tekniskt mer inriktat och konkret vad gäller konstruktioner etc än vad länsstyrelsen är. Om det gäller ny- eller ombyggnad eller planering för nya områden som ska bebyggas tas direktkontakt med Boverket. Om det däremot är problem i befintlig miljö eller bebyggelse sker kontakterna i första hand med länsstyrelsen. I två kommuner används Svensk Byggdânsns byggregelhandböcker mycket. Av de privata företagen på marknaden förefaller Byggutbildarna och Bygginfo vara de mest utnyttjade alternativen till Boverket. Några kom att dessas information är bättre än muner anser Boverkets. Ytterligare två privata företag produkter använts är Kommentus vars förlag och Láneförmedlarna. Ett stort antal yrkesföreningar sprider också kunskap och information till sina medlemmar. Nämnas kan Kommunaltekniska föreningen, Sveriges Stadsarkitektförening, Föreningen för svenska byggnadsinspelaörer, Föreningen för planingenjörer, Föreningen för Sveriges Byggnadsnämndssekreterare, Föreningen för svenska

bygglovsgranskare, Renhállningsverksföreningen och Ãkerifbrbundet.

I flera kommuner har pekats på att tjänstemännen erhåller så mycket information och reklam från många håll de inte har tid gå att att igenom allt. Det blir därmed svårt att urskilja Boverkets information och produkter i allt detta varför Boverkets information ofta hamnar i papperskorgen tillsammans med den andra reklamen.

3.4 Bostadsmarknadbostadsförsörjningbostadslinansiering

Inom bostadsförsörjningsområdet har kommunerna inte någon kontakt med andra centrala verk utom i ett fall och det gäller kommun en som skaffar statistik- och prognosmaterial från SCB. I kommun en annan skaffas statistik från Kommunförbundet. På bostadsñnansieringsområdet förekommer i vissa fall täta kontakter på den regionala nivån och då främst med Länsbostads-

SOU 1992 127 168 Bilaga 6

På bidragssidan förefaller tjänstemännen uppskatta LBNs nämnden. Boverkets vilken i något fall påtalats bristfälligt. kunskap mer än vara de privata företagen på marknaden är även inom detta område Av Byggutbildarna och Bygginfo mest populära. I flera av kommunerna dessas information kommer ut snabbare, är mer lättläst menar man att och inte lika byråkratisk Boverkets. Visserligen är företagens som information dyr de flesta tycker att den är värd priset. men

3.5 Sammanfattning

de flesta verksamhetsområdena har kommunerna ett vitt Inom kontaktnät med andra organisationer. Nedan i tabellen ges en översikt bör observeras alla kommuner inte har kontakt över dessa. Det att med alla organisationerna nämns. Med sammanställningen visas som framför allt bredden alternativa informationskällor och kommunerav nas kontaktnät.

Område Central Kommun Läns- Kommun- Forskn. Yrkes- Privata mynd. LBN styrelsen org. fören. företag

förb. samarbete

Fysisk planering naturresurshushålln. x x x x x x -

Stadsmiljö - x x x - - -

Byggande x x x - x x

Bost. markn, försörjn, . finansiering x x x - x -

Typgodk. - - - - - - l Även Kommunförbundets länsavdelning

Det första kan konstateras är att det sammantaget finns många som alternativa informationskällor och kontakter upprätthålls. Framför som allt inom fysisk planering och naturresurshushållning och byggområdet

förefaller många alternativ finnas.

SOU 1992 127 Bilaga 6 169

Konstateras kan också att ingen kommun nämnt några alternativ till Boverkets typgodkännandeverksamhet. Kommunförbundet används på alla områden inom Stadsmiljö utom och Typgodkännande. Det är framför allt vid problem med lagtolkningsfrågor som man vänder sig till förbundet. Inom byggområdet används flera olika centrala verk. Flera kommuner har påpekat att i vissa frågor överlappar och Boverket tangerar och övriga centrala verk varandra. Detta kan i sämsta fall leda till att kommunerna får motstridiga signaler. På de tre förstnämnda områdena har alla kommuner kontakt med länsstyrelserna. Mest kontakter förekommer i planeringssammanhang där dessa består dels obligatoriska samråd dels information och av rådgivning. Många kommuner också de har informationsuppger att och erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Inom områdena fysisk planering och stadsmiljö har flera kommuner uppgett att de tar del information och litteratur från forskningsav organisationer såsom BFR, KTH, SIB och Chalmers. I Stockholms stad

deltar man också aktivt i forskningsammanhang.

Framför allt på byggsidan spelar olika yrkesföreningar en viktig roll i informationsutbytet, också inom området fysisk planering. men Inom alla områden utom stadsmiljö och typgodkärmande är de privata företagen rikligt representerade.

4 Karaktären på kommunernas behov stöd

av

Kommunernas behov stöd inom Boverkets av nuvarande verksamhetsområden avser

Normering och lagtolknjng

Policyutveckling och policyförmedling

Samordning

Sektorskompetens

170 Bilaga 6 SOU 1992 127

Kommunerna har betonat behovet av att en central myndighet har i uppgift att vara norrngivare och rikslikare, tolka lagarna och att föra ut visioner. Till detta hör att vara ett kontaktorgan, där kommuner m.fl. kan få reda på statsmaktemas riktlinjer. Tanken med t.ex. PBLNRL är att alla ska följa samma regler, men normering behöver inte drivas med påbud utan kan göras genom att visa på goda exempel och alternativ. Fördelen med att en myndighet ger ut rådgivningsskrifter är att dessa får mera tyngd. På byggsidan har de flesta kommunerna framfört att Boverkets viktigaste uppgift är att vara normgivare. Regler och normer bör formuleras på central nivå. Detta för att få enhetlighet och likhet inom riket. Reglerna används av och stöder kommunerna i deras arbete och bör vara utformade så att de även blir ett praktiskt stöd för byggama. Ett exempel på önskvärd normering som har framförts tämligen generellt år att Boverket borde ge ut ombyggnadsregler. Avsaknad av sådana ställer till problem i kommunerna. Problemet består av att det i dagsläget inte finns några regler att peka på i diskussioner med byggföretag m.fl. Endast i ett fall redovisades åsikten att det spelar ingen roll om Boverket ger ut ombyggnadsregler eller ej, vi klarar oss bra ändå. Detta synes vara motsägelsefullt mot att normering kan drivas utan påbud. Flera av kommunerna menar också att Boverket som statens företrädare också bör ha en uppgift som kravställare när det gäller hälsa och säkerhet, t.ex. brandskydd, radon och soptransporter. Det har också påpekats att det vore olyckligt att överlåta allmän trevnad och tillgänglighet till marknaden. Många kommuner har pekat på behovet av pøliqfännedling och policyutveckling. Det anses allmänt att Boverket behövs som en sammanhållande kunskapsbank på planeringsområdet och för att ge stöd åt framför allt mindre kommuner med sammanställningar av exempel och rättsfall, överblick över området, metodutveckling, rådgivning, ta fram handledningar, driva en debatt m.m. Kommunerna har också behov att få en överblick över EGs regler på området. Som framgår av avsnitt 5 är många kommuner beredda att betala för denna del. Information bör riktas, inte bara till kommunerna utan även utåt i samhället till allmänheten, byggentreprenörer m.fl. genom t.ex. faktabroschyrer. En annan viktig uppgift för Boverket som framhållits av de flesta kommunerna är uppföljningar och utvärderingar. Genom sådan verksamhet erhålls en allmän överblick, brister upptäcks och initiativ kan tas till nödvåndiga förändringar.

SOU 1992 127 Bilaga 6 171

Policyförmedling och policyutveckling blir extra viktigt när kommunerna drar ner sina och inte själv har möjlighet på resurser att satsa området. I dagens läge lämnas mer och mer ansvar till byggföretagen. Ett

av de motiv som anförts är att byggföretagen inte alltid vill sitt ta ansvar men försäkrar sig dock mot bygg- och konstruktionsfel. I ett eventuellt framtida försåkringsärende kan frågor inom byggområdet komma att avgöras av jurister i en domstol i stället för fackfolk inom planeringsav och byggnadsonrrådet och bedömningar boendefrågor om etc kan alltså hamna helt andra yrkeskategorier.

Några kommuner har pekat på behovet samordning. Dessa av upplever i vissa fall att Boverkets arbetsuppgifter och andra centrala verks

uppgifter överlappar varandra. Framför allt förekommer det mellan

Boverket, Lantmäteriverket och Naturvårdsverket. Överlappningen

leder ibland till att motstridiga signaler kommer från de olika verken. Ett önskemål framförts är att i de delar normgivningsmandaten som sammanfaller eller tangerar varandra bör informationen samordnas eller uppgifterna renodlas. Om inte Boverket fanns skulle kommunerna vara tvungna att vända sig till flera olika myndigheter. En kommun menar att det vore bättre med ett litet nära lagstiftama i departementen än organ att ett stort verk långt nere i Karlskrona sköter denna samordning. En annan viktig uppgift för Boverket kommunerna som pekar på är att verket bör upprätthålla dialogen mellan politikerna, departementen och kommunerna på byggområdet. Politikerna kan inte hålla en direkt dialog med alla kommuner. Efter nedläggningen Bostadsdepartementet har av denna uppgift aktualiserats alltmer. I uppgiften seldorskompetens ingår att vara en expertorganisation inom

bostadsområdet, att bevaka och följa lagar och föreskrifter upp och att föreslå förändringar samt delta i

arbetet med en EG-anpassning lagregler etc. Flera kommuner har av pekat på behovet av denna uppgift.

Några kommuner betonar att det borde på stadsmiljöomsatsas mer rådet särskilt Sverige går med i EG. Det är viktigt för om Sverige att vid anpassning till EG kunna utgå från vår kultur en egen och sedan jämka med EGs regler. Inom samman EG är satsningen på stadsmiljöområdet större än i Sverige.

172 Bilaga 6 SOU 1992 127

5 Ökad avgiftsbeläggning Boverkets produkter och

av

tjänster

I våra intervjuer ställde frågan om kommunerna även i framtiden skulle utnyttja de Boverkets produkter som man för närvarande av faktiskt utnyttjar om dessa skulle ha priser motsvarande full kostnadstäckning. Vad gäller handböcker och lagtolkningsmaterial skulle flertalet kommuner vara beredda att även i fortsättningen köpa detta eftersom materialet är av stor betydelse för kommunerna. För övriga produkter går det att urskilja två olika linjer. Ungefär hälften av kommunerna i studien skulle vara beredda att köpa till ett högt pris då de värderar Boverkets material högt. Däremot skulle en noggrannare avvägning göras av vilket material man har störst nytta av och man skulle troligen inte köpa lika mycket. Några kommuner anser att det rent av skulle vara nyttigt med en högre grad av kostnadstäckning eftersom kommunerna då skulle en viss möjlighet att styra och eventuellt påverka utbudet. Det finns kommuner som redan idag väljer att köpa andra produkter än Boverkets även om de oftast får betala ett högre pris för dessa alternativ. Exempel på detta är Byggutbildamas information. I Stockholms stad görs i flera fall bedömningen att det inte finns så mycket att hämta från Boverket då de själva har en hög kompetens. I ett läge när stadens resurser minskar skulle dock ett ökat utnyttjande av Boverkets produkter och tjänster, som i dagsläget är jämförelsevis billiga, bli av större intresse. Man skulle i så fall vilja påverka materialet och kanske i vissa fall samarbeta kring framtagandet. Stadsbyggnadskontoret skulle kunna tänka sig ett utbyte av personal och eventuellt lån av experter från Boverket mot en viss kostnad. På så sätt skulle kontoret få idéer och lösningsförslag samtidigt som Boverket får möjlighet till policyfönnedling och får exempel på tillämpningar som kan spridas till andra kommuner. En annan kommun menar att Boverket också har ett utbyte av kommunerna på så sätt att de hämtar in tankar, idéer och lösningar från kommunerna. Ska kommunerna i så fall sälja sina tankar, idéer och lösningar till Bo verket Några kommuner menar att en högre avgift på Boverkets produkter och tjänster skulle leda till att kommunerna i högre grad samarbetar med varandra och små kommuner skulle förlita sig mera på de större.

SOU 1992 127 Bilaga 6 173

Statskontoret 6.4 Bilaga

Politikernas syn på Boverket

Statskontoret har intervjuat 9 kommunpolitiker från olika kommuner och med olika partitillhörighet. Intervjuerna har till största delen gjorts per telefon vilket kan ha medfört att dessa inte alltid är lika nyanserade som personliga intervjuer och det kan därför tveksamt dra alltför vara att långtgående slutsatser intervjuerna. Vilka kommuner av som ingår i denna studie framgår av underbilaga I det följande redovisas skillnader och likheter med tjänstemännens på Boverkets produkter och tjänster syn och kommunernas behov stöd inom verksamhetsområdet. av

Sammanfattning

Intervjuerna med kommunpolitikema kan sammanfattas enligt följande

0 Mer splittrad på Boverket syn

Till skillnad mot tjänstemännen i huvudstudien har politikerna en mer splittrad bild såväl Boverkets produkter kommunernas av som behov av stöd.

0 Stöd i lagtolkrzingwágor viktigast

Politikerna inte ett lika tydligt behov stöd ser av som tjänstemännen, men behovet är störst när det gäller normering.

0 Andra aktörer

Även politikerna pekar på att det finns andra aktörer inom verksamhets-

omrâdet. Den huvudsakliga alternativa informationskällan för kommunerna är Svenska Kommunförbundet.

0 Samverkan med länsstyrelserna och mellan kommunerna

Politikerna liksom tjänstemännen framhåller betydelsen av samverkan med länsstyrelserna. Ingen har berört samverkan mellan kommuner.

174 Bilaga 6 SOU 1992 127

Utnyttjande av Boverkets produkter och tjänster Flera politiker har påpekat att Boverket inte vänder sig med sin information till politiker. Dessa erhåller mycket reklam och information från privata aktörer inom bo- och byggsektorn. Ofta blir de också personligen kontaktade. Några av politikerna läser tidningen Planera Bygga Bo. Denna är uppskattad. Ett fåtal politiker har deltagit i Plan- och byggdagarna. Någon menar att dessa dagar inte givit någon direkt kunskapsbehållning samt att för mycket tid ensidigt ägnats åt planeringsområdet. En annan tycker att han lärt sig mycket. De är emellertid överens om att Plan- och byggdagama är ett utmärkt forum för att knyta kontakter. Bedömningen av plan- och byggdagama överensstämmer således med tjänstemärmens.

Boverkets övriga skrifter ges starkt varierande omdömen av de få som

tagit del av dessa. Uppfattningama skiftar från att Boverket genom skrifterna visar prov på att de är bra på att ta fram information, kunskap och planeringsunderlag till att skrifterna är besvärliga på så sätt att de beräkningsexempel som verket tagit fram är så krångliga att experthjälp behövs för att kunna förstå vad som menas. Ett fåtal av politikerna har haft direktkontakt med Boverket, per telefon ocheller personlig kontakt. Man har tagit kontakt för att få hjälp med regeltolkning och att förhöra sig om möjligheter till ekonomiskt bistånd för olika projekt. Uppfattningen finns att Boverket är så anonymt att inte ens tanken på att det går att vända sig dit har infunnit sig.

Alternativa informationskällor Som tidigare nämnts kommer de flesta politikerna i kontakt med privata aktörer inom området men också med andra offentliga organ. Mest aktiva förefaller Kommunförbundet och Länsstyrelserna vara. Dessa är oftast med att förse politikerna med information om seminarier etc. I de noga fall utbyte av information eller samarbete skett med dessa är politikerna nöjda. Länsstyrelserna har i flera fall tagit kontakt med kommunerna och diskuterat olika ärenden och frågor fortlöpande. Detta är också uppskattat. En politiker tycker dock att denna verksamhet förefaller ha avstannat vilket beklagades. I ett fall hålls kontinuerliga möten med länsarkitekten. Exempel på andra informationskällor som nämnts av de intervjuade är BFR, Naturvårdsverket och Lantmäteriverket.

SOU 1992 127 Bilaga 6 175

I ett fall framförs åsikten att Boverket är den väsentligaste informationskällan medan övriga aktöarera information bra är ett komplement. Boverkets information ansågs denne politiker strukturerad av vara mer och tillrättalagd för kommunernas behov än vad information annan om området är, t.ex. länsstyrelsens.

Behov av stöd

Åsiktema kommunernas om behov av stöd inom boendeområdet är skiftande. Några menar att kommunerna inte har något behov alls av en central instans termen överorgan har använts eftersom de har tillräcklig kompetens själva. I tider avreglering ifrågasätts denna instans av ännu mer. Andra tycker att det är absolut nödvändigt med en part på central nivå för kommunerna.

Normering och lagtolkning

Tyngdpunkten när det gäller efterfrågan på stöd ligger även i denna intervjugrupp på normeringssidan. Arbetet bör huvudsakligen inriktas på att ta fram fungerande regler och handböcker på informera samt att kommuner och andra aktörer. Några av de intervjuade ansåg att regelverket kring byggandet är krångligt i sig och bör förenklas de direkt felaktiga samt att byggregler som finns snarast bör rättas till. Några menade Boverket brister att i

kompetens på detta område. Ett exempel på detta är handikappnonnen,

vilken enligt politikerna döljer problem istället för rätta till dem. Åsikten finns också att Boverkets normer är alltför detaljerade och att kommunerna i sitt arbete hönvisar alltför mycket till normerna. Risken finns att hög detaljeringsgrad driver byggkostnadema. en upp Med mindre detaljstyming skulle säkert kreativiteten hos byggföretag och arkiteker öka.

Policyutveckling och policyförmedling

Politikerna inte behov policyförmedling tjänstemännen ser samma av som gör. Informationen bör kunna köpas från den privata sektorn eftersom denna information ofta är bättre. Politikerna liksom tjänstemännen seminarier anser att och andra sammankomster fyller ett viktigt behov för knyta kontakter att på området.

Bilaga 6 SOU 1992127

Tillsyn bl.a. uppföljning och utvärdering är enligt politikerna genom uppgift för Boverket. I samband med detta är det viktigt att mindre en goda resultat verkligen påtalas både för statsmakten, kommuner och andra aktörer. Ett de intervjuade att Boverket inte alltid par av menar reagerat.

Samordning

Tidigare fick kommunerna information från Bostadsdepartementet om vilken roll de ska ha i bo- och byggfrågor. Nu tår kommunerna ingen information alls. Det är i dagsläget svårt att veta vart ska vända sig man ärenden ska skickas. Någon central instans bör ta på sig ett och vart En politikerna att Boverket dessvärre helt större ansvar. av anser misslyckats med detta.

Sektorkompetens

Även politikerna ett behov hos kommunerna att om Sverige ska gå ser med i EG borde något statligt ha uppgiften att vara Sveriges organ ansikte utåt i bostads- och byggfrågor. Ett organ behövs som tar emot och vidarebefordrar information på detta område.

Ökad avgiftsbeläggning Boverkets produkter och tjänster av

Få politikerna har någon uppfattning de kostnader som är av om förknippade med Boverkets produkter. De menar att kommunerna är villiga betala för det vill ha i fråga rådgivning och inforatt man om mation. De är dock endast beredda att betala för produkter man känner att man har nytta av.

Övrigt

Ett politikerna att när Boverket gör något i olika frågor par av menar är det vanligtvis allt eller inget gäller. Verket förefaller ibland vara som överambitiöst. Detta leder till att kommunerna ibland känner sig pressade under Boverkets krav. Arbetet skulle kunna leda längre om verket arbetade på kommunernas villkor eftersom kommunerna står mer närmare de Boende. Ett område på vilket politikerna saknat insatser från Boverket är tre av miljöskydd i allmänhet och i synnerhet kopplingen mellan miljöskydd och bostäder.

SOU 1992 127 Bilaga 6 177

Bilaga 6.4.1

En kommunpolitiker i vardera följande kommunerna har intervjuats av Landskrona, Leksand, Växjö, Götene, Örebro, Mölndal, Degerfors och Borlänge. Moderaterna centerpartiet och folkpartiet företräds vardera av två politiker. Tre de intervjuade företräder socialdemokraterna. av

SOU 1992 127 179

Bilaga 7

LÄNSSTYRELSERNA OCH BOVERKET

Samspelet mellan Boverket och länsstyrelserna är grundläggande av betydelse i arbetet med att tillvarata de statliga intressena i den fysiska planeringen och naturresurshushâllningen. Genom intervjuer, som gjorts med länsarkitektema vid länsstyrelserna i Västerbottens, Stockholms, Jönköpings och Malmöhus län och i en hearing med landets länsarkitekter har utredningen hämtat underlag för en bedömning hur detta samspel fungerar från länsstyrelsemas av horisont.

Länsstyrelsernas roll och verksamhet

Länsstyrelsemas verksamhet spänner över många sektorer. Länsstyrelserna svarar bl a för frågor regionala utvecklingsinsatser, näringsom livsutveckling, kommunikationer, utbildning, miljö-, och kulturnaturmiljövård, lantbruk, fiske, livsmedelskontroll och djurskydd, social omvårdnad, civil beredskap och fredsräddningstjänst. Också när det gäller planväsende, långsiktig bostadsförsöijning och hushållning med naturresurser har länsstyrelserna nyckelfunktioner. Till detta kommer att den nuvarande länsbostadsnämndsorganisationen avvecklas vid utgången år 1993 och att den kvarvarande regionala av bidragsadministrationen förs över till länsstyrelserna. Från länsbostadsnämndema har länsstyrelserna redan tidigare övertagit frågor om förbättrad anknytning den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen av till övrig fysisk planering och det sociala innehållet i boendet. Lånsstyrelsernas insatser för att tillvarata de statliga intressena i den

fysiska planeringen och naturresurshushâllningen koncentreras huvud-

sakligen till samråd med kommunerna i olika faser planprocessen och av till avvägningar mellan länsstyrelsernas olika enheterlänsexperter samt till samordning med statliga sektorsmyndigheter. Länsstyrelsernas roll har förändrats från att detaljgranskande till att samrådsinstans vara vara en med överblick över behov av mellankommunal samordning. Inriktningen år att länsstyrelserna i än högre grad skall arbeta sektorsövergripande, mer långsiktigt och förebyggande pâ den regionala nivån.

180 Bilaga 7 SOU 1992127

Länsstyrelsemas framtida roll och engagemang i samhällsplaneringen och den fysiska planeringen är föremål för prövning av den regionnu beredning, fått till uppgift att utforma förslag om den offentliga som verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå.

Länsstyrelsen skall gentemot i första hand kommunerna företräda statens samlade intressen och i samråd bidra med underlag och råd i frågor som rör PBL och NRL. Vidare skall länsstyrelsen på särskilt angivna grunder riksintressen, mellankommunala frågor samt hälsa och säkerhet pröva kommunernas beslut planer. Denna prövning kan utökas och även om gälla bygglov i visst område. Länsstyrelsen har således såväl en service-, samråds- som en myndighetsroll. Länsstyrelsen har också tillsyn över plan- och byggnadsvâsendet samt hushållningen med naturresurser i länet. För att kunna fullgöra sin uppgift att både ta till vara statens intressen och tillhandahålla underlag för kommunernas planering, krävs att länsstyrelsen får tillgång till material från de olika statliga intressenterna. Boverket har där viktig roll att planeringsanpassa olika sektorsen myndigheters intressen i den fysiska planeringen, dvs att översätta de centrala verkens planeringsunderlag så att det blir tillgängligt och användbart i kommunerna och för länsstyrelsen. Länsstyrelsen samråder under hela planprocessen med de statliga organ har maranvändningsintressen och skall på lämpligt sätt hålla andra som statliga myndigheter underrättade kommunernas planarbete såväl när om det gäller översiktlig planering som detaljplanering. Länsstyrelsen skall också på begäran lämna de uppgifter om planering och planeringsunderlag Boverket behöver för att få kännedom om som aktuella utvecklingstendenser inom verkets ansvarsområde. Enligt länsstyrelseinstruktionen skall länsstyrelsen särskilt med beaktande fastställda nationella mål verka för att statlig, kommunal av och landstingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt kravet på en långsiktig, god hushållning med resurserna. Länsstyrelsen skall således i enlighet med sin instruktion allsidigt väga olika sektoriella intressen mot varandra. Vidare skall länsstyrelsen beakta

SOU 1992 127 Bilaga 7 181

de regionala aspekter som är av betydelse för länets utveckling och göra de regionala avvägningar som det finns möjligheter till och behov av.

I enlighet med den lånsförvaltningsreform genomfördes från den 1 som juli 1991 beslutar varje länsstyrelse sin organisation. om egen För samordning inom länsstyrelsen av frågor rör fysisk planering, som naturresurshushâllning och bostadsförsörjning i första hand svarar länsarkitekten finns inom expertomrâdet planväsende, som naturresurshushållning och bostadsförsörjning. Länsarkitekten också för de svarar flesta kontakterna med Boverket.

ALLMÄNT OM SAMSPELET MELLAN BOVERKET

OCH LANSSTYRELSERNA

Länsstyrelserna kommer i kontakt med Boverket framförallt vad gäller verksamheten inom fysisk planering och hushållning med naturresurser. I mindre omfattning gäller kontakterna stadsmiljö och bostadsförsöij-

ningbostadsmarknad. Detsamma gäller verksamheten inom byggområdet

och avser då som regel besvårsärenden, där tekniska frågor uppstått. Sedan sammanlåggningen och utñyttningen har Boverket successivt byggt upp omfattande och uppskattade kontakter med länsstyrelserna och svarar numera för riksomfattande sammanställningar och analyser i ett informationsutbud, i stort relevant och som anses vara av stort värde för verksamheten. Viktiga inslag i samspelet är yrkesmässig samhörighet och närhet trots avstånd. Det anses från länsstyrelsehåll viktigt att i större utsträckning än hittills markera Boverket och länsstyrelserna som en samlad statlig inom resurs PBLNRL-omrâdet med kompetenser kompletterar varandra och med som länsstyrelserna länk ut mot kommunerna. Boverket borde som genomgående använda sakkunskapen på länsstyrelserna bättre. Länsstyrelserna kan exempelvis definiera de problem i planering och beslutsfattande, är som angelägna att verket tar sig an. Länsstyrelserna kan med sin erfarenhet också ge förslag hur dessa skall hanteras och bidra till verkets om att produkter anpassas till de behov finns på läns- och kommunnivå. som

182 Bilaga 7 SOU 1992127

LÄNSSTYRELSERNAS UTNYTTJANDE AV

BOVERKETS PRODUKTER OCH TJANSTER

Boverket för ett omfattande och varierat produktutbud till svarar länsstyrelserna. Enligt samstämmiga uppgifter är ambitionen hög och kvaliteten god. Av särskilt värde är enligt länsstyrelserna de seminarier, konferenser och kurser, verket anordnar och inte enbart riktar sig till som som Iänsarkitekter och medarbetare vid planenheter eller motsvarande utan även till företrädare för andra expertområden inom länsstyrelserna. I utbudet finns rad återkommande funktionsvisa sammandragningar men en också sammankomster i olika sakfrågor. De seminarierkonferenser mest nytta är de, där som anses ge länsstyrelsernas erfarenheter tas tillvara och tvåvägskommunikation därmed fungerar. Också Boverkets skriftliga material värdesätts och bedöms vara av genomgående god kvalitet. Exempel på återkommande informationsskrifter är Planera, bygga, Bo, Boverket Informerar och Bovinken. Länsstyrelserna får också del anteckningar från verkets direktionsav möten samt handböckerrapporter i skilda ämnen inom verkets arbetsområden. Boverket har också tagit på sig ansvaret att förmedla utanför verket framtaget informations- och utredningsmaterial av gemensamt och mer allmänt intresse. Direktkontakter är vanliga i samspelet. Länsstyrelserna deltar i erfarenhetsgrupper och referensgrupper. Direktkontakter förekomgemensamma också i länsstyrelsernas projektverksamhet. Även direktrådgivning mer förekommer i viss utsträckning framförallt i princip- och tolkningsfrågor. Som regel sker detta i telefonkontakter. Som exempel på önskade ytterligare informationsinsatser från Boverkets sida nämns seminarier eller liknande om naturresurslagen respektive trañkplanering utifrån helhetssyn inom området miljöen ekologi-hushållning och fler länsstyrelseanpassade regionala konferenser enligt den k KUT-gruppens modell. Som önskvärd nämns också en s prejudicedrande rättsfall, beslut och liknande regelbunden utgåva av samt information och erfarenheter av näringslivets attityd till samhällsplaneringen. Den enda konkreta invändningen mot Boverkets produktutbud är att gäller anpassningen till länsstyrelsernas insatserna är mer ojämna när det situation och kommunernas planeringsförutsättningar.

SOU 1992 127 Bilaga 7 l83

Sådana insatser förutsätter kunskap hur avvägningar mellan olika om markanvändnings- och bebyggelseintressen går till i praktiken. Bättre kunskaper behövs även de förutsättningar länsstyrelser och om som kommuner arbetar utifrån. Kvaliteten skulle kunna förbättras ytterligare om Boverket i än högre grad kunde satsa på ett utåtriktat arbetssätt ett arbetssätt med än mer dialog med länsstyrelse och centrala verk kan vara en väg att komma till rätta med detta. Detta särskilt gälla för den anses del av verkets personal saknar yrkeserfarenhet från kommun och som länsstyrelse.

LÄNSSTYRELSERNAS ALTERNATIVA

INFORMATIONS KALLOR

Länsstyrelserna hämtar åtskillig information också från andra källor än Boverket. Vanligast är

Kontakter länsstyrelserna emellan för att utbyta erfarenheter kring

gemensamma problem Samverkan med företrädare för andra sakområden inom den egna länsstyrelsen för att fâ kärmedom produkter från andra centrala om verk och då inte minst från SNV och NUTEK Kontakter med olika departement, Kommunförbund och kommuner. Kommunaktuellt och Kommunförbundets informationsblad är viktiga informationskanaler För bredare fack- och yrkesinriktad information utanför myndighetsrollen spelar de tekniska högskolorna, byggforskningen och kursgivare Föreningen för Samhällsplanering viktig roll. som en

KARAKTÄREN PÅ LÄNSSTYRELSERNAS BEHOV AV

STOD

Boverket anses undantagslöst fylla ett stort eller mycket behov för stort länsstyrelserna. Särskilt gäller detta Boverket i sin roll samordnare i samhällssom byggandet och hushållningen med naturresurser. På central nivå är det ett femtontal myndigheter har inom NRL- och PBL-området. som ansvar Det betonas som viktigt att Boverket verkar för dessa myndigheter att uppträder på ett likartat sätt mot länsstyrelserna och i förhållande till

184 Bilaga 7 SOU 1992127 v

kommunernas planering. Det arbete som Boverket inlett tillsammans med SNV, NUTEK och RAÄ värdesätts och ett viktigt steg anges vara i den riktningen. Ett motsvarande samordningsarabete med trañkverken inte minst med tanke på förestående stora infrastruknämns som önskvärt turinvesteringar. Detsamma gäller motsvarande samverkan med Televerket, Vattenfall, SGI och SMHI. Samordningsbehovet är påtagligt inte minst när man ser till de störningar i slutändan drabbar kommunerna genom att de centrala som verken har olika på riksintressebegreppet, riksintressenas avgränsning syn och status i förhållande till kommunernas planering m.m. Boverket fyller vidare ett stort behov genom att verket fungerar som kanal för länsstyrelserna till berörda departement, kontinuerligt bevakar och har överblicken över vad händer inom området, i sin roll som som drivkraft och uttolkare lagstiftning, rättsfall m m samt i som av rollen samordnare i frågor som gäller Europaanpassningen. av Länsstyrelserna att Boverket bör ha en mer aktiv roll när det anser gäller introduktion och utveckling datorstöd exempelvis i form av av geografiska informationsystem GIS.

ÖKAD AVGIFTSBELÄQGNING AV BOVERKETS

PRODUKTER OCH TJANSTER

Beskeden är inte entydiga vad gäller ökad avgiftsbeläggning. länsstyrelmarkerar kraftigt sina bristande Från länsstyrelsehåll har serna resurser. uppskattat att produkter och tjänster varit kostnadsfria eller som man hittills tillhandahållits till rimliga kostnader. Det finns basinformation, inte går att undvara. Hit hör framförallt handböckema. En någorsom lunda allmängiltig uppfattning tycks att länsstyrelema är beredda att vara betala för denna basinformation. I övrigt kan man tänka sig vissa avgiftshöjningar tvingas då till betydligt hårdare prioriteringar både men vad gäller tjänster och övriga produkter, alternativt avstå från dessa.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNINGAR

Samspelet mellan Boverket och länsstyrelserna fungerar numera i allt väsentligt bra och utvecklas hela tiden positivt. Boverket borde emellertid i skilda sammanhang dra bättre nytta av länsstyrelsemas erfarenheter och det angeläget att utåt mer kraftfullt markera anses

SOU 1992127 Bilaga 7 185

Boverket och länsstyrelserna samlad statlig med som en resurs kompetenser som kompletterar varandra och med länsstyrelserna som länk ut mot kommunerna. - Länsstyrelsernas beroende Boverket år påtagligt. Särskilt gäller av detta Boverket i rollen samordnare de skilda centrala som av aktörernas intentioner inom samhällsbyggandet och när det gäller hushållningen med naturresurser. Boverkets produktutbud är omfattande. Kvaliteten kan ojämn - vara men anses ändå vara hög. Verkets höga ambition både vad gäller podukter och tjänster föder vidare efterfrågan. - Länsstyrelserna hämtar mycket information och stöd från andra än Boverket både på central, regional och kommunal nivå. - Lånsstyrelsema, som markerar sina bristande är beredda resurser, att betala för skriftlig basinformation exempelvis handböcker och som kan tänka sig att betala mera för Boverkets övriga produkter och tjänster, tvingas då till betydligt hårdare prioriteringar, men alternativt avstå från dessa.

SOU 1992127

Bilaga 8

Rättsakter berör området

som Byggande

Prioriterade rättsakter markeras med letstil.

Rådets direktiv 84529EEG den av 17 september 1984 om tillnârmning medlemsstaternas lagstiftning av i fråga om eldrivna hissar, i dess lydelse enligt 86312EEG och 90486EEG.

Rådets direktiv 78170EEG av den 13 februari 1978 Om funktionen hos värmeanordningar för rumsuppvärmning och varmvattenförsörjning i nya eller befintliga icke-industriella byggnader samt värmeisolering och varmvattenförsörjning i hushåll i icke-industriella nya, byggnader, i dess lydelse enligt 82885EEG.

Rådets direktiv 90396EEG den 29 juni 1990 tillnärmning av om av medlemsstaternas lagstiftning anordningar för förbränning om av gasformiga bränslen.

4. Rådets rekommendation 86666EEG den 22 december 1986 av om brandsäkerhet i befintliga hotell.

5. Rådets direktiv 71316EEG den 26 juli 1971 tillnännning av om av medlemsstaternas lagstiftning föreskrifter om gemensamma ñr både mätdom och metrologiska kontrollmetoder, i dess lydelse enligt anslutningsakten för Danmark, 72427EEG, anslutningsakten för Grekland, anslutningsakten för Spanien och Portugal, 87354EEG och 88665EEG. 6. Rådets direktiv 7533EEG den 17 december 1974 tillnärmav om ning av medlemsstaternas lagstiftning kallvattenmätane. om 7. Rådets direktiv 79830EEG den 11 september av 1979 om tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning av om varmvattenmätare. Rådets direktiv 7332EEG den 19 februari 1973 hannoniseav om ring medlemsstaternas lagstiftning elektrisk av om utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser. Tillämpas i Sverige fr.o.m. den 1 januari 1994 med tolkning utifrån kommissionens meddelande 7323EEG. 9. Rådets direktiv 67548EEG den 27 juli 1967 tillnämming av om av lagar och andra författningar klassificering, förpackning och märkom ning farliga ämnen i dess lydelse enligt 79831EEG, av anslutningsakten

188 Bilaga 8 SOU 1992 127

för Grekland, 84449EEG, 88302EEG, 90420EEG, 91235EEG och 91321EEG. Målsättningen är att bestämmelserna skall tillämpas från den 1 januari 1995. 10. Rådets direktiv 76663EEG den 27 juli 1976 tillnämming av om medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av av användning och utsläppande på marknaden vissa farliga ämnen och av i dess lydelse enligt 79663EEG, 82806EEG. 82828EEG, preparat, 83264EEG, 83478EEG, 85467EEG, 85610EEG, 89677EEG, 89678EEG, 91173EEG, 91338EEG och 91339EEG. EGTAländerna har rätt att vidmakthålla vissa begränsningar. Situationen skall ses över under âr 1995 . 11. Rådets direktiv 88379EEG den 7 juni 1988 tillnärmning av om lagar och andra författningar klassificering, förpackning och av om märkning farliga preparat, i dess lydelse enligt 89178EEG, av 9035EEG, 90492EEG och 91155EEG. Målsättningen är att bestämmelserna skall tillämpas från och med den 1 januari 1995. 12. Rådets direktiv 83189EEG den 18 mars 1983 om ett av informationsförfarande för tekniska standarder och föreskrifter, i dess lydelse enligt anslutningsakten för Spanien och Portugal samt 88182EEG. EES-pmp. bilaga 14 bilaga II 13. Rådets beslut 90683EEG av den 13 december 1990 om moduler för olika stadier i förfarande vid bedömning av överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska hannoniseringsdirektiv. 14. Rättsakter avtalsstaterna skall beakta vid tillämpning är som

a Slutsatser Standardisering, godkända av Rådet den 16 juli

om 1984 EGT nr C 136, 4.6. 1985, s.2. b Rådets resolution 83C 17602 metod för teknisk om en ny harmonisering och standarder,

c Meddelande från kommissionen om åsidosättandet av vissa

bestämmelser i Rådets direktiv 83189EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande för tekniska standarder och föreskrifter, d meddelande från kommissionen publicering i Europeiska om gemenskapens officiella tidning rubriker och förslag till tekniska av föreskrifter anmäls medlemsstaterna i enlighet med rådets som av direktiv 83189EEG av den 28 mars 1983 ändrat genom Rådets direktiv 88183EEG av den 22 mars 1988,

e Rådets resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn på

bedömning av överensstämmelse, kommissionens grönbok om den europeiska standardiseringens utveckling åtgärder för en snabbare teknologisk integration i Europa.

SOU 1992127 Bilaga 8 189

15. Meddelande från kommissionen angående konsekvenserna av EG-domstolens dom den 20 februari 1979 i målet 12078. 16. Kommissionens meddelande förverkligandet den inre om av marknaden vitboken. 17. Rådets direktiv 89106EEG den 21 december 1988 av om tillnännning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter.

18. Rådets direktiv 89392EEG den 14 juni 1989 tillnärmav om ning av medlemsstaternas lagstiftning maskiner, i dess lydelse om enligt 91368EEG. 19. Rådets direktiv 85374EEG den 25 juli 1985 tillnärmav om ning av medlemsstaternas lagar och andra författningar skadeom ståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister. 20. Rådets direktiv 77576EEG av den 25 juli 1977 tillnännom ning av medlemsstaternas lagar och andra författningar säkerom hetsskyltar på arbetsplatser, i dess lydelse enligt 79640EEG, anslutningsakten för Grekland och anslutningsakten för Spanien och Portugal. 21. Rådets direktiv 91271EEG den 21 maj 1991 rening av om av avloppsvatten i tätbebyggelse. 22. Rådets resolution av den 7 maj 1990 avfallspolitik. om

SOU 1992127

Bilaga 9

Boverket

Förteckning 1 Boverkets deltagande i

-

standardiseringsarbetet

CEN BTS 1 Technical Sector Curt Ivarsson Board Building and civil engineering

CEN BTS 1 Ad-hoc-grupp brand Robert Jönsson AGH6

CEN TC 89 i Thermal perfomance Paul Lindroth BST TK 42 of buildings and building components Energihushâllning i byggnader

CEN TC 127 Fire safety in Robert Jönsson buildings

CEN FC 164 Water supply Bengt Lindström WGZ Internal systems and components Vatteninstallationer

CEN TC 166 Chimneys Folke Pettersson, utsedd till Skorstenar KTH nordisk repr. finansieras av NKB

192 Bilaga 9 SOU 1992 127 Structural Sture Åkerlund CEN TC 250 Eurocodes Bärande konstruktioner CEN TC 264 Air qualityBuilding Josephine Bahr WG materials, emissions ISO FC 92 Fire spread beyond Robert Jönsson SC4 the room of origin WG3 BST TK 14 Murverk Lotta Bergstrand Arne Cajdert, ordf. BST TK 15 Brandprovnings- Robert Jönsson metoder BST TK 31 Cement och bygg- Lars Göransson kalk BST TK 41 Area och volym Gunnevi Petersson BST TK 42 Värmeisolering Paul Lindroth, TC88 ordf. och 89 BST TK 45 Betong Sture Åkerlund BST TK 61 Värme- och Bengt Lindström ventilationssystem BST TK 64 Sanitetssystem Peter Johansson BST TK 68 Skorstenar Peter Johansson BST TK 71 Lättbetong Lars Göransson

SOU 1992 127 Bilaga 9 193

BST TK 84 Eurocodes Sture Åkerlund, svensk ref.

ordf. till CEN TC 250

TK 84 Laster Sture Åkerlund AG 1

TK 84 Betong Sture Åkerlund AG 2

TK 84 Stål Lars Göransson AG 3

TK 84 Kompositer Lars Albrektsson AG 4

TK 84 Trä Lars Albrektsson AG 5

TK 84 Murverk Lotta Bergstrand Arne Cajdent AG 6 ordf.

TK 84 Geoteknjk Lars Göransson AG 7

TK 84 Aluminium Lars Göransson Ej bildad AG 9

SEK TK 88 Säkerhet hos Anna Törngren vindgeneratorer

SEK TK ISO Byggnadsakustik Klas Hagberg 432

SEK TK ISO Mekanisk vibration Klas Hagberg 108 vibration och stöt

SEK TK ISO Byggnads- Klas Hagberg 10823 vibrationer

194 Bilaga 9 SOU 1992 127

MNC TK 52 Allmänt kon- Lars Göransson struktionsstål

MNC TK 98 Armering Lars Göransson

SMS TK 190 Luftbehandlings- Eilert Westerberg teknik

INSTA B 58.2 Nordisk referens- Paul Lindroth, ordf. grupp för värmeisolering, CEN TC 88 och 89

INSTA B 109 Koordinerings- Eilert Westerberg grupp för VAområdet, CEN TC 163, 164 och 165

NKB SAKO Koordinering Sture Åkerlund av nordiska insatser i Eurocodearbetet

NKB SAKO Koordinerings- Sture Åkerlund grupp för nordiska synpunkter pâ Basis for design under CEN TC 250

NKB Brandgrupp Sven-Erik utsedd

Magnusson till Boverkets repr.

SOU 1992 127

Bilaga 10

Förkortningar

AC Attestation of Conformity, Bestyrkande överensstämav melse mellan granskad produkt och krav i teknisk specifikation BFR Byggforskningsrådet BITS Beredningen ñr Internationellt Tekniskt Ekonomiskt Samarbete CPD EGs byggproduktdirektiv EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EFTA European Free Trade Association EG Europeiska Gemenskapema EUTA European Organization for Technical Approvals ESA EFTA Surveillance Authority övervakningsorgan enligt EES-avtalet ETA European Technical Approval, Europeiska tekniska godkännanden KOV Konsumentverket

MKB Miljökonsekvensbeskrivning

NR Boverkets nybyggnadsregler N RL Lag 1987 12 hushållning om med naturresurser m.m. PBB Planera Bygga Bo

PBF Plan- och byggförordning 1987383

PBL Plan- och bygglag 198710 RFV Riksförsäkringsverket Riksrevisionsverket

SBAB Statens Bostadsñnansieringsaktiebolag

SCB Statistiska centralbyrån SGU Sveriges geologiska undersökning SIB Statens Institut ñr Byggnadsforskning SIDA Styrelsen för internationell utveckling SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SNV Statens naturvårdsverk SP Statens provningsanstalt SWEDAC Styrelsen för teknisk ackreditering UEATc Europeiska Godkärmandeunionen

SOU 1992 127

Innehåll

Sammanfattning l Inledning 1.1 Uppdraget 1.2 Utredningsarbetet 10 2. Bakgnmd ll 2.1 Den sociala bostadspolitiken 11 2.2 Fysisk planering 12 2.3 Motiv för att ändra organisationen 14 2.4 Riktlinjer efter år 1988 16 3 Verksamhet 19 3.1 Verksamhetsområde 19 3.2 Mål, produktion 20 3.3 Byggd miljö och hushållning med naturresurser 21 3.4 Fysisk planering 24 3.5 Byggande 26 3.6 Boende 28 3.7 Gemensam service 30 3.8 Tjänsteexport 32 3.9 Utbildning och information 32 3.10 Översikt och finansiering - resurser 36 4 Organisation 39

5 Utvärderingar

m.m. 43 5.1 Boverkets kontaktytor 5.2 Kommunerna och Boverket 46 5.3 Länsstyrelserna och Boverket 47 5.4 Av Boverket initierade utvärderingar 49 6. Förändringar 53 6.1 Plan- och boendefrâgor inom regeringskansliet 53 6.2 Nytt system för bostadsñnansiering år 1993 54

6.3 Förslag bostadsanpassningsbidrag m.m. 63 om 6.4 Förslag bostadsbidragens administration 67 om 6.5 Konsekvenser EES-avtalet m.m. 72 av 6.6 Förslag statistik 80 om 6.7 Förslag hälsoskydd 82 om 6.8 Förslag kulturstöd 83 om 6.9 Byggnegler 85 m.m 6.10 Boverkets resursbedömningar en sammanfattning 88 -

överväganden 89

7.1 Allmänna förutsättningar 89 7.2 Direktiven 93 7.3 Byggd miljö och hushållning med naturresurser. Fysisk planering 98 7.4 Stadsmiljörådet 104 7.5 Byggande 105 7.6 Typgodkärmande 106 7.7 Boende 111 7.8 Tjänsteexport 117

8 Sammanfattande bedömning 119 8.1 Mål och uppgifter 119 8.2 Resurser 121

Bilagor

Fördelning av personresurser på verksamhetsområden och

.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrin ochdess patienter levnadsförhållanden. - - villkor i högskolan. U. vårdens innehållochutveckling. Reglerförrisker.Ett seminarium varför om 38.Fristående skolor.Bidragochelevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne änute. M. 39.Begreppet arbetsskada S. Psykisktstördas situationi kommunerna 40.Risk och skadehantering i statligverksamhet. Fi. -en probleminventeringsocialtjänstens ur 41. Angående vattenskotrar. M. perspektiv. 42.Kretslopp Basenför hållbar stadsutveckling. M. - 4.Psykiauini Norden -ett jämförande perspektiv. 43.Ecocycles The Basisof Sustainable Urban - Koncession för försäkringssammansluuiingar. Fi. Development. M. Ny mervärdesskattelag. 44.Resurser högskolans för gnrndutbildning. U. Motiv. Del 45.Miljöfarligtavfall ansvar ochriktlinjer.M. - - - Författningstext ochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykiskt långtidssjukaforskning - Kompetensutveckling nationellstrategi.A. - en kringservice.stödochvård. Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avregleradbostadsmarknad, II. Del Fi. m.m.- Ekonomioch rätt i kyrkan.C. 48.Effektivare statistikstymingDen statliga - 10.Eu nytt bolagförnrndradiosändningar. Ku. statistikens finansiering ochsamordning. Fi. 11.Fastighetsskatt. Fi. 49.EES-anpassningmarknadsföringslagstiftrtingen. av 12.Konstnärlighögskoleutbildning. U. C. l3.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgifter ochhögkostnadsskydd inomttldre- och 14.Mindrekadmiumihandelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S l5.Ledningochledarskap i högskolannågra 51. Översyn av sjöpolisen. Ju. perspektiv och möjligheter. U. 52. Ettsamhälle alla. för 16.Kroppenefterdöden.S. 53.Skatt dieselolja.Fi. 17.Densistaundersökningenobduktionen i ett 54. Mer förmindre nya styrformerför barn och - psykologiskt perspektiv. ungdomspolitiken. C. 18.Tvångsvärd i socialtjänsten ansvar ochinnehåll.S. 5S.Rádför forskning om transporter och - I9.Lángtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20.Statenshundskola. Ombildningfrånmyndighettill Radför forskning om transporter och aktiebolag. kommunikation. Bilagor.K. 21.Bostadsstöd till pensionärer. S6.Färjorochfarleder.K. 22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57.Beskattning vissa av naturaförmåner m.m. Fi. 23.Kontrollfrägoriurlldatoriseringen m.m. Fi. S8. Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden 2A.Avregleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas om ingenting gör. M. 25.Utvärdering försöksverksamheten av medS-årig 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60.Enklarereglerför statsanställda. Fi. 26.Rättentill folkpension kvaliñkationsregler i 61. Ett reformerat åklagarväsende. Del. ochB.Ju.. A internationella förhållanden. 62.Forskningochutvecklingför totalförsvaret-förslag 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fö. 28.Kartläggning kasinospelenligt av internationella 63. Regionala roller en perspektivstudie. C. - regler.Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. C. - 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges 65.Kartboken. C. nationellasmittskyddsfunktioner. 66. Västsverigeregioni utveckling. C. - 30.KreditförsälcringNågra aktuellaproblem.Fi. 67.Fortsatt reformering företagsbeskatmingen. av Del - 31.Lagstiftning satellitsändningar om av Fi. TV-programKu. 68.Långsiktigmiljöforskning. M. 32.Nya Inlandsbanan. K. 69.Meningsfullvistelse asylförläggning. Ku. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasystemets datorsu-uktur. M. 71. Bostadsförmedling i nya former. Fi. 35. Kart-ochmätningsutbildningar i nya skolformer.M. 72.Det kommunala medlemskapet. C. 36.Radio och TV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

valfrihet- service, stödoch värd för 105. Administrativt stöd till Försvarsmakten. Fo. 73. Välfärd och psykisktstörda. S. 106. Civilbefälhavarna. Fo. 74.Prova privat- Provning och mätteknikinom SP 107. Kulturstöd vid ombyggnad. Ku. SNlP i europaperspektiv. N. 108.VAL. Organisation Teknik Ekonomi.Ju. och kriser och i krig. Fi. 109. Investeringar i arrendejordbruket och andra 75. Ekonomisk politikunder 76. Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetlin- arrenderattsliga fragor.Ju. inför 200Halet. Bilagor 110. Information ochden InformationsTeknologin kande. Skogspolitiken nya Skogqiolitiken inför 2000-talet. BilagorIl. Jo. straff-och process-lustiga frågor m.m. Ju. i socialförsäkringen lll. Den framtida skogsvardsorganisationen. Jo. 77. Psykiskt störda - ett kunskapsunderlag. 1 12. Administrationen i kanslihuset. Utredningen vissa internationella insolvens- Klara administrationen Bilaga. Fr. 78. om frågor.Ju. 113.Lagom företagsrekonsmrktion. Ju. organisation. 114. Malmöregionens trañksystem. Överenskommelse 79. Statens fastigheter och lokaler - ny åtgärder i trafikens infrastruktur. K. Fi. om och kriminalpolitisk forskning.Ju. 115. Kontroll i konkurrens avveckling av AB Svens 80. Kriminologisk dubbeltbättre. Ju. Bilprovnings monopol på konuollbesiktrting. K. 81. Trafikpolisen mer än utmaning. Ju. 116. Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. A 82. Genteknik en - lågprisbutiken. En studie 83. Aktiebolagslagen och EG.Ju. 117. Konsumenterna och av kränkning brott.Ju. ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. Jo. 84. Ersättning för genom försvarsfastigheter. Fö. 118.Arvoden för vardhos privatpralniserande läkare. 85. Förvaltning av U. 119. Svensk trädgärdsnäring nuläge och utvecklings 86.Eu nytt betygssystem. - 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbnrk och möjligheter. Jo. livsmedelsindustri för EG förslag om vegeta- 120.Allmänna arvsfonden. biliesektom, livsmedelsexponen ochden ekolo 121. Vissa mervärdeskattefrägor. Fi. produktionen. Jo. 122. Social bakgrund studiestöd och övergång till giska - 88. Veterinär verksamhet behov, organisation och högre studier. U. 123.Enhav möjligheter AMU-Gruppen påvag n finansiering. Jo. av - Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. 2000-talets utbildningsmarlarad. A. 89. - - - 17A. Bistånd under omprövning. Översyn det av svens 90. Biobränslen för framtiden.Jo. Bilagedel.Jo. utvecklingssarnarbetet med Moçambique. UD. 91. Biobränslen för framtiden. 125. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och 92. Pliktleverans. U. U. livsrnedelsindustri för EG förslag om animalie- 93. Svensk skola i världen. - 94. Skola för bildning. U. sektom. Jo. marknaden för projektkapital 126. Swedish Environmental Debt. M. 95.Den svenska framtida roll. N. 127. Boverket uppgifter och verksamhet. Fi. statens nuvarande och - - 96. Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

Ku. 97.Sparar vi for lite l-lushallssparandet i samhälls-

ekonomin. Fi. 98.Kommunernas socialbidrag en kartläggning av normer. kostnader m.m. 99. Rådgivningen inom jordbruket och trädgårds-

näringen. Jo. 100.Staten och arbetsgivarorganisarionerna. Fi.

101. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. Fö.

102. Myndigheternas förvaltningskostrtader budgetering av pris- och löneförandringar. Fi. - 103. FHU92.A. l04.Var uppgiftefter Rio svensk handlingsplan infor 2000talet.M.

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Livskvalitetför psykiskt långtidssjuka

Översyn forskningkringservice,stödoch vard.[46] Bistånd under omprövning. av det svenska - Avgifter och högkosutadsskydd inomäldre-och utvecklingssamarbetet medMoçambique. [124] handikappomsorgen. [50]

Justitiedepartementet Ettsamhälle alla. för [52]

Välfärdochvalfrihet service.stöd ochvärdför Bundnaaktier.[13] psykisktstörda[73] EES-anpassningkreditupplysningslagen. av [22] Psykisktstörda i socialförsäkringen kunskaps- ett Översyn sjbpolisen.[51] av underlag. [77] Ettreformerataklagarväsende. DelA ochB. [61] Bostadsbidragenklare rättvisare billigare. [89] Utredningen vissainternationella insolvens- - - om Kommunernas socialbidrag kartläggning - en av frâgor.[78] normer, kosmader m.m. [98] Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.[80] Arvoden för vardhosprivatpraktiserande läkare. [118] Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. Allmänna arvsfonden. [120] Genteknik en utmaning.[82] aktiebolagslagen ochEG. [83] Kommunikationsdepartementet

Ersättningförkränkning genom brott.[84] NyaInlandsbanan. [32] VAL, Organisation TeknikEkonomi.[108] Radför forskning om transporter ochkommunikation. Investeringar i arrendejordbruket ochandraarrende- Rad förforskning om transporter ochkommunikation. rättsligafragor.[109] Bilagor. [55] Informationoch den nya InformationsT eknologin Färjorochfarleder. [56] straff-och processrättsliga fragor m.m. [110] - Telelag.[70] Lag om företagsrekonsmiktion.13] Malmöregionens trafiksystem. Överenskommelse

Försvarsdepartementet om åtgärderi trafrkens infrastruktur.[114]

Kontrolli konkurrensavveckling AB Svensk av Forskning och utvecklingför totalförsvaretförslag - - Bilprovnings monopol påkontrollbesiktning. [115] till atgärder. [62]

Förvaltning försvarsfastigheter. av [85] Finansdepartementet

Försvarsmaktens hälso-och sjukvård. [101] koncession försäkringssammanslumingar. för [5] Administrativt stöd till Försvarsmakten. [105] Nymervärdesskattelag. Civilbetltlhavama. [106] Motiv.Del - Socialdepartementet Författningstext ochbilagor.Del [6] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] Psykiskt stördas situationi kommunerna m.m.- Fastighetsskatt. -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Långtidsutredningen 1992.[19] Psykiatrini Norden ett jämförande perspektiv.[4] - Kontrollfragoritulldatoriseringen m.m. [23] Kroppenefterdöden.[16] Avregleradbostadsmarknad. [24] Densistaundersökningenobduktionen i ett - Kartläggning kasinospelenligt av internationella psykologiskt perspektiv.[17] regler. [28] Tvångsvárd i socialtjänsten ansvar och innehåll.[18] - KreditförsäkringNågraaktuellaproblem. [30] Statens hundskola. ombildningfrånmyndighettill - Risk-ochskadehantering i statligverksamhet [40] aktiebolag. [20] Avregleradbostadsmarknad, Del11.[47] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Effektivarestatistikstyming Den statligastatistikens Rättentill folkpension kvalifikationsregler i - - finansiering och samordning. [48] internationella förhållanden. [26] . Skatt dieselolja.[53] Smittskyddsinstitutet organisation Sveriges ny för - Beskattning av vissa naturafönnaner m.m. [57] nationella smittskyddsfunktioner. [29] Enklareregler för statsanställda. [60] Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, - Fortsatt reformering av foretagsbeskattrtingen. Del vårdens innehåll och utveckling. [37] [67] Begreppet arbetsskada. [39] Bostadsförmedling i nya former.[71]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

kriser ochi krig.[75] Svensk tradgardsrtäring nulage och utvecklings Ekonomisk politikunder - Statens fastigheter och lokaler ny organisation. [79] möjligheter. [119] - jordbruk och för lite i-lushållssparandet i samhälls- Åtgärder rdr att förbereda sveriges Sparar livsmedelsindustri för EG förslag om animalieekonomirt. [97] - Staten och arbetsgivarorganisationerna. [100] sektorn. [125]

Myndigheternas törvaltningskosurader Arbetsmarknadsdepartementet budgetering av pris- och lönetörandringar. [102] - nationell strategi.[7] Administrationen i kanslihuset. Kompetensutveckling en - Klara administrationen Büaga. [112] Årsarbetstid. [21] - Vissa mervärdeskatteñâgor. [121] FHU92 [103] och verksamhet. [127] Privat förmedling och uthyrning av arbetskrañ. [116] Boverketuppgifter möjligheter AMU-Gruppen vägmot på Etthavav - 2000-talets utbildningsmarkrtad. [123] Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet kompetens. Grundutbildningens Frihet ansvar- villkor En nytt bolag izirrurrdradiosundningar. [ro] högskolan. [1] satellitsartdningar av TV-program.

Lagstiftning

i om Konstnärlig irögskoleutbildning. [12] Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv Radiooch TV i ett. [36] och möjligheter. [15] Meningsfull vistelse på asyrrorraggning. [69] försöksverksamheten med 3-arig Förbudmot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96] Utvärdering av yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. [25] Kulturstöd vid ombyggnad. [107] Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. [38] Näringsdepartementet Resurser för högskolans grundutbildning. [44] uramppdraget. [59] Prova privat Provning och mätteknikinom SP och

Ettnytt betygssystem. [86] SMP i europaperspektiv. [74] Pliktlevaans. [92] Den svenska marknaden mr projektkapital statens - Svensk skola i världen. [93] nuvarande och framtida roll. [95]

Skola för bildning. [94] studiestöd och övergång till Civildepartementet Social bakgrund högre studier. [122] Ekonomiochratt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksarnhet i foikrorelsernas tjänst [33] Jordbruksdepartementet marknadsmringslagstifmingeniü EES-anpassning av Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] Mer m mindre nya styrformer för barn- och - Skogspolitiken inför 2000-talet. i-luvudbetänkande. ungdomspolitiken. [54] [76] Regionala roller en perspektivsurdie. [63] - Skogspoiitiken inför 2000-talet. Bilagor [76] Utsikt framtidens regioner sju debattinlägg. [64 mot - Skogspolitiken infor 2000-talet. Bilagor11. [76] Kartboken. [65] Åtgärder roratt förbereda Sveriges jordbruk och Västsverige region i utveckling. [66] livsmedelsindustri för EG -förslag om vegetabilie- Det kommunala medlemskapet. [72] aektom. livsmedelsexporten ochden ekologiska Kommunal uppdragsverksamhet. [128]

produktionen. [87] Veterinär verksamhet behov, organisation och finansiering. [88] Biobrlinslen för framtiden. [90] Biobränslen för framtiden. Bilagedel. [91] Rådgivningen inom jordbruket och

uadgardmäringen. [99] Den framtida skogsvårdsorgartisationen. [111] Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av ändrade kopvanor i dagligvaruhandeln. [117]

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljö- och naturresursdepartementet Regler för risker. Ett seminarium varför tillåter om mer föroreningar inne anute. [2] Fastighetsdatasystetnets datorstmktur. [34] Kan- och mamingsutbildrtingar i nya skolformer.[35] Angående vattenskocrar. [41] Kretslopp Basen för hållbarstadsutveckling. [42] - Ecocycles TheBasis of Sustainable UrbanDevelop- ment. [43] Miljöfarligt avfall ansvar och [45] - Miljöskulden.En rapportom hur miljøskulden utvecklas om ingenting gör. [58] långsiktigmiljöforskning.[68] Vår uppgiftefter Rio svensk handlingsplan inför - 2000-talet.[104] SwedishEnvironmental Debt.[126]

KUNGL. BIBL.

1992 12-1 8

STOCKHOLM