Ett nytt plan- och bostadsverk

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Ett

nytt

plan-

och

bostadsverk

1987:48 Betänkande av organisationskommittén för ett och bostadsverk nytt plan-

Statens offentliga utredningar 1987:48 Bostadsdepartementet

Ett

nytt

plan-

och

bostadsverk

Betänkande av

çgganisationskomrrüttén

för ett och bostadsverk nytt plan- Stockhohn 1987

Bcställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 162 89 STOCKHOLM TEL: 08/739 96 30

eller friexemplar kan beställa Beställare som är berättigade till remisscxemplar sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 Stockholm _ Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10 - 12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00 - 16.40 (endast internt)

ISBN 91-38-10046-0 ISSN 0375-250X

REGERINGSKANSLEIS OFPSEICENIRAL Stockholm 1987

SOU 1987 :48

Tiii Statsrådet och chefen för bostadsdepartementet

Genom beslut den 2 aprii 1987 bemyndigade chefen för regeringen bostadsdepartennentet att tiiikaiia en komittê med högst åtta ledamöter med uppdrag att lämna förslag om den huvudsakiiga inriktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt planoch bostadsverk.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades fr.o.m. den 3 april 1987 som iedamöter landshövdingen Lennart Sandgren, ordförande, kommunalrådet Gösta Biücher, byråchefen Magnus Eiison, riksdagsiedamoten Birgitta Haubraeus, generaidirektören Lennart Hoim, expeditionscfnefen Reidunn Laurén, riksdagsiedamoten Oskar Lindkvist samt kormumai rådet Gun-Britt Mårtensson. Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 14 aprii 1987 onbudsmannen Maritha Lindberg och förbundssekreteraren Michaei Tay. Som experter i konlnittên förordnades fr.o.m. den 3 aprii 1987 byråchefen Sven-Åke Andersson, departementsrådet 011e Kuiiên, departementssekreteraren Anders Sköid och departementsrådet Urban Zetterquist samt fr.o.m. den 10 augusti 1987 kansiirådet Roif Lindeii. Huvudsekreterare i kommittênuär överarkitekten Kerstin Maunsbach och som sekreterare biträder byråchefen Tomas Lindencrona och avdeiningsdirektören Marika af Hinkierfeit. Assistenten i bostadsdepartementet Lena Käiiberg medverkar i sekretariatets arbete. Konrnittên har aniitat konsuitföretaget Sinova för vissa deiutredningar.

SOU 1987 :48

för ett nytt Kouunittên har antagit namnet organisationskomittén plan- och bostadsverk.

får direktiven lägga upp arbetet så, att de Kommittén enligt underställas riksdagen redovisas i två etapper. I frågor som bör med direktiven redovisas härmed i en första etapp förslag enlighet och organisation av verksamheten vid det om huvudsaklig inriktning Vårt betänkande från den första etappen överlärmas nya verket. härmed.

Kommittén avser att i en andra etapp lämna förslag om dels frågor inför 1988/89, dels frågor som kan om budgetregleringen budgetåret beslutas av regeringen utan riksdagens medverkan.

Reservationer har avgivits av ledamöterna Magnus Elison, Birgitta Haubraeus, Lennart Holm och Oskar Lindkvist.

har lämnats av ledamöterna Magnus Elison och Särskilda yttranden Lennart Holm samt av de sakkunniga Maritha Lindberg och Michael

Tay .

Stockholm den 25 septenber 1987

Lennart Gösta Blücher Sandgren Birgitta Hanbraeus Magnus Elison Lennart Holm Reidunn Laurên Oskar Lindkvist Gun-Britt Mårtensson

/Kerstin Maunsbach Tomas Lindencrona Marika af Hinklerfelt

SOU 1987 :48

SAMMANFATTNING

. n.:

wm-

.

nu

u

I detta betänkande föreslås en huvudsaklig inriktning och organi-

vzvtnrilmwl.vasoiä*r$aw.›uv

sation av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

Det nya plan- och bostadsverket organiseras i fyra sakenheter som avser bostadsmarknadsfrågor, planfrågor, stadsmiljöfrågor och i byggfrågor. En huvudenhet bildas dessutom för administrativa fråi K tills vidare som .i? gor. Låneförvaltning och typgodkännande ingår T i verket. Till särskilda enheter generaldirektörens förfogande

; underställs a finns ett verkssekretariat. Tjänsteexporten generals: direkt. direktören

Delegationen för samlingslokaler fortsätter sin verksamhet oförändrad. Rådet för stål- och betongnormer består. Övriga råd som i dag är knutna till planverket och bostadsstyrelsen onbildas så att ett eller flera råd knyts till sakenheterna.

Vi bedömer att de resurser som erfordras för myndighetens verksamhet motsvarar 280-320 årsarbetskrafter. Verket bör vara lokaliserat i Stockholm.

Organisationen framgår av följande tablå.

SOU 1987 :48 8 Sammanfattning

.

”h@6wo_uQE=RiêOE9ü

9. ä

5a 5a .a

§25

ä _ _a_

»E2505

ååh

»E5835 mâöâä näsa .Sååå

.mass

.Stoâeâmca

-aåaâäm ätäoåoømüo

_

:oøoåwøguv ...Män

:o:

än...

.ä

:ozamiawac

Sammanfattning

Tidplan

Genom beslut den 2 april 1987 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en konlnittê med högst åtta lämna förslag om den huvudsakliga inledamöter med uppdrag att och organisationen av verksamheten vid ett nytt planriktningen och bostadsverk. Förslag till inriktning av verkets arbete skall 1. redovisas före utgången av septenber månad 1987. Utredningens arbete skall bedrivas så att det nya verket kan inrättas den

1 Juli 1988. I en andra etapp tas frågor upp som berör budgetreg-

leringen inför budgetåret 1988/89. Denna etapp redovisas före novenber månads utgång 1987.

Utredningen har tagit en utgångspunkt i erfarenheter av de båda verkens hittillsvarande verksamhet samt sökt höra de olika intressenter i samhället som kan anses vara i väsentlig grad berörda av verksamheten. Vi har även sökt informera berörda arbetstagare om ä ia vårt arbete. g; I: 3

De båda verkens hittillsvarande verksamhet

Bostadsstyrelsen tillkom den 1 juli 1948. Den nuvarande organisationen innefattar fem huvudenheter, boendebyrån, byggnadsekonomiadministrativa byrån och personalkontoret. Till byrån, rättsbyrån, generaldirektörens förfogande finns ett verkssekretariat och en informationsenhet. Ett råd för bostadssociala frågor och ett för belånings- och värderingsnletoder är knutna till styrelsen. En särskild delegation, samlingslokaldelegationen, handlägger i styrelsens ställe det statliga stödet till allmänna samlingslokaler och vissa teaterlokaler m.m. I bostadsverket ingår dessutom 24 länsbostadsnärmder.

Bostadsstyrelsens arbetsuppgifter enligt instruktionen SFS 1968:669, senast ändrad 1987:318, är i korthet

10 Sammanfattning

låne- och bidragsverksamheten för att handha den statliga att främja bostadsförsörjningen,

att undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbygbostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt p gande, härav för beslut som avser det framtida grundval ge underlag bostadsbyggandets omfattning och inriktning,

sätt bistå kommuner, byggherrar och andra, som att på lämpligt medverkar i bostadsbyggandet, för att främja långsiktig planeav byggandet och fortgående allmän förbättring av ring bostadsförsörjningen,

främja konsumentupplysning och att genom råd och information varudeklaration på bostadsområdet,

att sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsomfrämja råde, vars resultat kan väntas komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen, att i övrigt ta de initiativ som kan behövas för att främja att goda bostäder byggs och att en god boendemiljö skapas.

Det åligger vidare styrelsen att handlägga ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

bostadsstyrelsen för sin Under budgetåret 1986/87 disponerade verksamhet totalt 55,777 milj. kr. Det totala antalet nedlagda

årsarbetskrafter var 195,3 åa.

Statens planverk tillkom den 1 juni 1967. Den nuvarande organisationen innefattar tre huvudenheter, planavdelningen, administrati-

Till förfova byrån och byggnadsavdelningen. generaldirektörens ett verkssekretariat. Ett planråd, ett tekniskt råd gande finns är knutna till verket. Statens vasamt ett stål- och betongråd nämnd är i administrativt hänseende knutet till verket.

Planverkets enligt instruktion SFS 1967:329, arbetsuppgifter ändrad 1987:289, är i korthet att samla in och bearbeta kunskaper

och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde, ha allmän uppsikt

över och byggnadsväsendet, lämna allmänna råd för planväsenplandet samt meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsen- Dessutom verka för samordning mellan verket det. ska planverket när det insamling och bearbetning av och andra myndigheter gäller och erfarenheter som rör hushållning med mark och kunskaper samt råd och vägledning beträffande fullföljandet av de vatten

Sammanfattning 11

riktlinjer som har beslutats av statsmakterna för hushållningen med mark och vatten.

Planverket utfärdar också riksgiltiga typgodkännanden av konstruktioner eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anordningar om vilka bestämmelser ges i byggnadslagstiftningen samt biträder med utlåtande, undersökning eller annat arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendet. Planverket bedriver tjänsteexport enligt de regler som gäller för myndigheters affärsdrivande verksamhet i utlandet.

Under budgetåret 1986/87 disponerade planverket för sin verksamhet totalt 35,379 milj. kr. Det totala antalet nedlagda årsarbetskrafter var 161,1 åa.

olika intressenter i samhället

Med syfte att inhämta synpunkter från olika intressenter i samhället rörande det framtida verkets arbetsformer och resultat har vi anordnat fyra hearings. De fyra konferenserna behandlade bostadsmarknadsfrågor, planfrågor, närmiljöfrågor och byggfrågor. Ett 20-tal personer från stat, kommun, närlingsliv, organisationer, forskning och yrkesideella föreningar deltog vid varje hearing.

vid konferenserna framfördes flera värdefulla synpunkter. Det_är framför allt tre roller det nya verket bör utveckla.

Den första sammanhänger med överblick. Verket bör utarbeta översikter över och analyser av olika förhållanden i landet av intres- 3 se för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet. Att g 3 söka förutse i och åstadkomma en framförhållning inför olika föränd- Ä 9i ringar är väsentligt. S.k. early warning vore ett uppskattat sätt. i f, i i

12 samman fattn ing

arbete med att ge underlag till Den andra sammanhänger med verkets beslut. Verket bör ta ett ansvar för själva systestatsmakternas och men för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet

att med en konsekvent uppbyggd utvärderingsverksamhet ge underlag Verket bör också med uttill ändamålsenliga regelförändringar. beslut utarbeta författningar och gångspunkt från statsmakternas och enkelt sätt. bestämmelser som kan fungera på ett praktiskt

från önskan om att verket bör vara offensivt. Den tredje utgår en aktiv och pådrivande roll. Det kan innebära Verket bör utveckla insatser vad gäller information, rådgivning, visa upp goda exempel

och aktivt deltagande i utvecklingsarbeten.

från olika intressenter sökt Även i andra studier har synpunkter av tidigare utförda omvärldsinhämtas. Erfarenheter har dragits och utvärderingar. Konsekvenser för verkets myndighetsroll studier och riksdagens behandling av som förorsakas av ny lagstiftning har sökt belysas. Särskilt PBL och NRL verksledningspropositionen mellan stat och konmun. föranleder en delvis ny rollfördelning

omprövning och förnyelse

hittillsvarande verk- I ett flertal avseenden har de båda verkens De förändringar som samhet ansetts behöva omprövas och förnyas.

härvid föreslås är

0 Kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring

förbättra och erfarenhetsåterföring- För att kunskapsförsörjningen Det är väsentligt att olika typer en behövs flera olika åtgärder. ett sakområde kan sammanhållas i en enhet. av uppgifter rörande former utvecklas för Det är vidare väsentligt att mer systematiska och presentation. Riksöversikinsamling, sanmanställning, analys ter bör utarbetas för olika frågor. Även former för fortlöpande avnämare och parter bör utveckdiskussion och samarbete med olika las. Till varje sakområde bör rådgivande organ knytas.

Sammanfattning 13

0 Bostadsmarknadsfrågor

För att åt det nya verkets bostadspolitiska roll bör de ge tyngd övergripande bostadspolitiska frågorna föras samman inom en särskild enhet nya verket. Hit samlas den kompetens som finns i det inom bostadsstyrelsen för uppföljningar och utvärderingar av det bostadspolitiska stödets effekter. Hit förs också ansvaret för administrationen av regelsystemet för det individuella bostadsstödet. Enheten tillförs dessutom ny kompetens när det gäller samhällsekonomi och kreditmarknadsfrågor. Samarbete etableras med forskningsinstitutioner för att kunna initiera sådant utvecklingsarbete som ej kan bedrivas inom det nya verket.

0 Samordningsansvar för hushållning med naturresurser

Med utgångspunkt i den planeringsprocess som har etablerats i genomförandet av den fysiska riksplaneringen och med stöd av en ny med naturresurser (NRL) föreslås att det nya lag om hushållning och bostadsverket får ansvar för samordning och uppsikt över planhushållning med naturesurser. Detta arbete bör ske i nära anslutning till utveckling av metoder för översiktlig koumunal planering enligt den nya plan- och bygglagen (PBL) och i samarbete med berörda sektororgan.

0 Kommunal översiktsplanering och bostadsförsörjningsplanering

En huvuduppgift för plan- och bostadsverket är rådgivning till kommunerna om översiktlig planering. Det gäller särskilt inför utvecklingen av Översiktsplaner enligt PBL. I anslutning härtill bör inom det nya plan- och bostadsverket utvecklas metoder för kommunernas långsiktiga bostadsförsörjningsplanering. Arbetsuppgifter som i dag vilar på kommunsektionen vid bostadsstyrelsens boendebyrå, planverkets kommunbyrå och dess regionbyrå bör sammanföras inom samma enhet i det nya verket.

14 Sanmanfattning

o Närmiljöns verksamheter och utformning

inom de båda myndigheterna som berör frågor för Arbetsuppgifter bör sammanföras till en enhet inom det nya verket. Ett närmiljön samordnat arbetssätt och synsätt bör eftersträvas. Översikter bör utarbetas över boendeförhllanden för olika grupper och över den standard, kvalitet och gestalt. Förändbefintliga bebyggelsens för boendet och av bebyggelsen bör sökas förutses. Utveckringar lingsarbete bör främst bedrivas genom att sprida goda exempel. administrativa och principärenden bör klaras ut Besvärliga frågor Verket bör lämna underlag till regeringen om tidigt. regelbundet ^ hur arbetsformerna för förnyelsen skall kunna underlättas. Verket ha en aktiv roll och söka samarbete med organisationer som bör informations- och utställningsverksamhet för att därmed bedriver informera om den befintliga bebyggelsens värden och möjligheter.

0 Bostadslåne- och byggbestämmelser

För att förenkla bör de krav på byggnader som ställs byggprocessen och lånebestämmelser samordnas i största nñjlii byggbestämmelser För att uppnå detta bör dessa frågor handhas inom ga utsträckning. en och samma enhet. Utarbetandet av delområden i bygg- och lånebesom berör samma byggnadstekniska eller bostadsfunkstämmelserna tionella bör föras ner i organisationen så långt det är fråga På enheten bör också ankomma att samordna hela praktiskt möjligt. verkets författningssamling.

0 Låneförvaltningen

i bostadsstyrelsens nuvarande verksamhet som är De arbetsuppgifter knutna till låneförvaltningen - dvs. utbetalning av lån och bidrag samt avisering av betalningar - förs samman inom en särskild enhet inom det Nuvarande resurser för låneförvaltningen nya verket. bibehålls tills vidare för att inga störningar skall uppstå i

samband med sammanläggningen.

Sammanfattning 15

0 Typgodkännandeverksamheten e Näringslivet bör ta ett ökat ansvar för typgodkännandeverksamheten Å inom byggområdet. Detta bör ske i form av att näringslivet blir

i 5

:Å delägare tillsammans med staten i ett nybildat godkännandeorgan inom byggområdet. Därigenom uppnås också den fördelen att prövning inte kommer att utföras av samma organisation som utfärdar de regler som skall ligga till grund för prövningen. Dessutom minskas organisationen.

Typgodkännandeverksamheten bör i ökad omfattning i förhållande till i dag inriktas mot nya produkter, metoder och tekniska lösningar. Traditionella produkter bör överföras till produktstandard.

Det nya godkännandeorganet bör överta planverkets nuvarande uppgift att utfärda typgodkännanden om produkters överensstämmelse med nationella byggrelger. På sikt bör verksamheten också kunna innefatta europeiska och internationella typgodkännanden. Det nya organet bör också ges möjlighet att utfärda interimistiska tidsbegränsade godkännanden för helt nya produkter och metoder.

Det nya plan- och bostadsverket bör få i uppdrag att närmare utreda formerna för det nya godkännandeoragnet samt att uppta förhandlingar med näringslivet i syfte att inrätta ett nytt godkännandeorgan inom byggområdet.

.-n,»-.u.x›w.›.-»

0 Konsumentupplysning och fastighetsjuridisk rådgivning ar e

:affüvut

Fastighetsjuridisk rådgivning till småhusägare bör ej ingå i det nya verkets ansvarsområde. Konsumentverket bör därför även i fortsättningen ha det centrala stödjande ansvaret för den fastighetsjuridiska rådgivning som bedrivs av länsbostadsnämnder och kommunala konsumentvägledare. Det ansvar som bostadsstyrelsen har för att främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet bör dock ingå som ett led i det nya plan- och bostadsverkets informationsverksamhet.

16 Sammanfattning

0 Inforumverksamheten

Den informations- och utställningsverksamhet som drivs gemensamt vid Inforum har sitt värde i av 12 myndigheter/forskningsorgan att kunna bedriva sektorsövergripande information i möjligheten Efter samråd med berörda myndigheter står aktuella samhällsfrågor. att resurser inte kan säkras för en fortsatt verkdet dock klart samhet i oförändrad form under det nya plan- och bostadsverkets Om verksamheten skall kunna fortleva bör den överhuvudmannaskap. låtas saknar vi förutsättningar på annan huvudman. Inom kommittén för en fortsatt verksamhet skall kunna att nu föreslå hur resurser säkras.

0 Tjänsteexporten

beslut under senare år tagit initia- Statsmakterna har i en serie tiv till att intensifiera tjänsteexporten, även från statliga bedrivs för närvarande såväl vid myndigheter. Tjänsteexport som planverket. I det följande föreslås att det bostadsstyrelsen och bostadsverket ska bedriva tjänsteexport i uppdragsnya planform och med full kostnadstäckning.

service 0 Ledning och administrativ

service som behövs vid det nya plan- och Den administrativa bostadsverket föreslås koncentreras till en huvudenhet för administration. om låneförvaltning som handläggs inom bostads- De frågor administativa byrå föreslås brytas ut ur administratiostyrelsens enhet för låneadministration i det nen och placeras i en separat Den juridiska föreslås bli fördelad på nya verket. kompetensen sakenheterna nen ned en koncentration till en av dem. Ett verksoch en enhet för tjänsteexport föreslås underställas sekretariat wmxmüm

UTREDNINGENS ARBETE

På grundvai av prop. 1986/87:48 om bostadspoiitiken besiutade riksdagen (BoU 7, rskr 93) i decenber 1986 att bostadsstyrelsen och statens pianverk skall läggas samman ti11 en myndighet.

Den 2 april 1987 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdepartementet att ti11ka11a en kommitté med uppdrag att Iämna förslag om den huvudsakiiga inriktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt pian- och bostadsverk.

I eniighet med kommittêdirektiven har vi iagt upp vårt arbete så att de frågor som bör understäiias riksdagen redovisas i två etapper. Ti11 den första etappen har hänförts frågor som rör inriktningen av verkets arbete.

Under den första etappen har vi haft fem sammanträden. Som under- Iag ti11 våra förslag har ett fiertai deiutredningar och överiäggningar genomförts.

En beskrivning av de nuvarande förhåiiandena vid bostadsstyrelsen och statens pianverk har utarbetats. Denna omfattar en sammanställning av de arbetsuppgifter som bedrivits under budgetåret 1986/87 samt de arbetsresurser som erfordras härför. Arbetsresurserna har beräknats i årsarbetskrafter (åa). En sammanstäiining av de viktigare författningarna som regierar de båda verken ingår också. De nuvarande förhåiiandena redovisas i kap. 2.

. Mot bakgrund av de särskiida omväridsstudier vi utfört, verks1edi ;i ningspropositionen (prop. 1986/87:99) och organisationsteoretiska å

Utmdmnmnsamem 18 mu1%7ma

har ett antal mer principiella ställningstaganden utgångspunkter rörande inriktning av verksamheten vid det nya verket föreslagits.

Dessa redovisas i kap. 3.

har identifierats. Med knäckfråga menar Ett antal s.k. knäckfrågor skall upphöra, vi en fråga om en del av den nuvarande verksamheten Bland knäckfrågorna behandlas alltså inte ändras eller utvecklas. verksamheten som bör fortsätta utan den del av den nuvarande som bör övervägas. De nuvarande arbetsuppendast de förändringar t.ex. rådgivning, erfarengifterna vad gäller utvecklingsarbete, ärendehandläggning inom såväl områden för bostadshetsåterföring, i

. försörjning som för plagg§ggning_Qch byggande har redovisats

har utretts. Förslag till kap. 2. Sammanlagt 12 sådana knäckfrågor förändringar redovisas i kap. 4.

intressenter i sam- Under utredningens gång har vi hört de olika grad berörda av verksamhehället som kan anses vara i väsentlig en del av omvärldsstudien, har ten. Vid de hearings, som utgjorde från statliga myndigheter, landsting, ett 80-tal personer deltagit konsulter, forskare och yrkesideella organikommuner, näringsliv, som ägde rum före slutligt ställsationer. Vid den sluthearing, från ett 30-tal olika ningstagande i kommittén, har representanter

intressenter och organisationer inbjudits.

olika har ett flertal kontakter I anslutning till delutredningar överväganden rörande Inforumoch överläggningar ägt rum. Inför 15-tal berörda verksamheten har ett samrådsmöte ägt rum med ett Inför övervägande rörande typgodkänmyndigheter och intressenter. liknande samrådsmöte anordnats med ett nandeverksamheten har ett

berörda Vad gäller genomförandefrågor har överlägg-

tiotal organ. och statens adoetsmarkningar skett med statens arbetsgivarverk

nadsnänd.

berörda arbetstagare om vårt arbete. Vi har fortlöpande informerat två sakkunniga som representanter från personal- I kommittén ingår Kommitténs två sekreterare, som hämtats från varorganisationer. som kanaler mellan kommittén och myndigdera verket, har fungerat

i 19 Utredningens arbete

heterna. Direkt efter varje kommittêsanunanträde har information lämnats till ett tiotal personalrepresentanter. Ett särskilt informationsblad har dessutom distribuerats till samtliga anställda ungefär två ggr/månad. Till de hearings och samrådsmöten som vi anordnat har personal representanter och representanter från de båda verken inbjudits. Vid ett informationsmöte i augusti på verken presenterades ett förslag till huvudsaklig inriktning och organisation om verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

NUVARANDEARBETSUPPGIFTER VID DE BÅDA VERKEN

och resurser vid bostadsstyrelsen 2.1 Arbetsuppgifter

Bostadsstyrelsens tillkomst och utveckling

Bostadsstyrelsen tillkom den 1 juli 1948 genom en omorganisation Samtidigt bildades länsbo-

av dåvarande statens byggnadslånebyrå.

stadsnämnderna.

tillkom hade riks- Innan bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna en rad betydelsefulla beslut om målen och medlen för dagen fattat från den bostadspolitiken. Dessa beslut var grundade på förslag som hade tillsatts redan år s.k. bostadssociala utredningen,

1933.

ansvar för bostadspolitiken och för att dess mål upp- Samhällets mellan stat och kommun. Staten skulle svara för nåddes fördelades och bidragsgivning och för att det de ekonomiska medlen genom lånpå olika områden. Kommunerna fanns en ändamålsenlig lagstiftning och skulle ta initiativ så att bostäskulle svara för planeringen der blev byggda och förbättrade.

statens del av bostadspolitiken behövdes en organi- För att sköta sation. Bostadssociala utredningen ansåg att det inte bara behövbildas av des ett centralt organ, som skulle genom omorganisation och kallas bostadsstyrelsen utan även

statens byggnadslånebyrå

länsbostadsnämnder. Regeringen anslöt länsorgan, som borde kallas i en proposition till 1947 års riksdag. sig till denna uppfattning tillkallades som avlämnade sitt En särskild organisationsutredning

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 21

betänkande i januari 1948 och den 1 juli samma år bildades den nya organisationen.

Genom detta hade man skapat förutsättningar för en successiv decentralisering till länsbostadsnänderna av beslutsfattandet i låne- och bidragsärenden och av låneförvaltningen. I början av 60-talet var decentraliseringen i princip genomförd, även om beslutanderätten för vissa speciella bidragsformer fortfarande ligger kvar på bostadsstyrelsen. Huvuddragen i bostadsstyrelsens nuvarande organisation daterar sig också från den tiden. Organisationen förändrades dock 1982 i vissa delar efter en intern organisationsöversyn.

Bostadsstyrelsens huvuduppgifter och organisation

Bostadsstyrelsen är statens centrala fövaltningsmyndighet för att främja bostadsförsörjningen. Styrelsen handhar bl.a. den statliga lån- och bidragsgivningen till bostadssektorn och till allmänna samlingslokaler m.m. Dessutom är styrelsen chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen leds av en styrelse med sju ledamöter och två personalrepresentanter, där bostadsstyrelsens chef - generaldirektören - är ordförande. En särskild delegation - samlingslokaldelegationen - handlägger i styrelsens ställe det statliga stödet till allmänna samlingslokaler och vissa teaterlokaler m.m.

Inom styrelsen är verksamheten uppdelad mellan fyra byråer - boendebyrån, byggnadsekonomibyrån, rättsbyrån och administrativa byrån - samt ett personalkontor. Dessutom finns två stabsenheter direkt under verksledningen - verkssekretariatet och informationsenheten. Se vidare tablå över organisationen.

Två råd har också knutits till styrelsen för att bistå i vissa frågor dels rådet för belånings- och värderingsmetoder som behandlar utvecklingen av byggnadspriser och kostnader samt dess

22 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Organisation av bostadsstyrelsen

Samlingslokal- Styrelse delegationen Generaldirektör

Bostadssocialarådet

- Informationsenheten Rådet för belånings-och värderingsmaodcr V

I I J

Byggnaqs. Rättsbyrán Administra- Personalekonormbyrån tiva byrån kontoret / Bostads- Besvärs- Ekonomi- Personalkvaljléls- sektionen sektionen administrativa sektionen gruppen

_ Bidrag- Rationalise- Utbildnings- Fncfgl- sektionen nngssck- gmppen sektioner: tionen v Författnings- Malk- sektionen Servicesektionen sektionen

Ombudsmanna- 7434233811358 sektionen sektionen

(knbyggxiadssektionen

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

inverkan på värdering och belåning av låneobjekt, dels bostadssociala rådet som bistår styrelsen i bostadssociala frågor.

Bostadsstxrelsens resurser

För sin verksamhet disponerar bostadsstyrelsen ett myndighetsanslag (B 1) som för 1986/87 uppgick till 50,8 milj. kr. Därutöver 5 milj. kr. över anslaget B 18 för information och disponerades utbildning. När det gäller tjänsteexport och viss försäljningsverksamhet är verksamheten till vissa delar självfinansierande.

Fördelningen av anslagen på olika kostnadsslag under budgetåret 1986/87 redovisas i tabell 1.

Tabell 1 Bostadsstyrelsens anslag under 1986/87 Kostnadsslag kkr B 1 659 Löner Övr. förv. kostnader 128

Bostadsstyrelsens löneanslag har till följd av statsmakternas varit föremål för årliga nedskärningar sedan besparingssträvanden 1982/83. Personalstaten har under denna period minskat med 16 tjänster. Vid bostadsstyrelsen finns för närvarande 161 tjänstemän och 16 lokalvårdare med tills vidare anställning. I tabell 2 redovisas fördelningen av dessa på organisatoriska enheter och olika av tjänster. Med chef avses verkschef, byrå- och enhetschetyper fer. Som assistent räknas med vissa undantag personal med lön motsvarande högst lönegrad N 12 i den statliga löneplanen.

24 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Vid bostadsstyrelsen finns därutöver ett tjugotal projektanställda och ett tiotal konsulter för datautveckling, utvidgad kostnadskontroll m.m. samt tre lönebidragsanställda tjänstemän.

Tabell 2 Personal vid bostadsstyrelsen 30 juni 1987 med tills vidare anställning Byrå/enhet Chefer Hand- Assi- Lokal- Summa läggare stenter vårdare Verkschef Verkssekr. Inf0.enhet

p-no-o-»dø-h-»Nr-

Boendebyrån Byggn.ek.byrån Rättsbyrån Adm.byrån Personalkont. Totalt 6D

Bostadsstyrelsens arbetsuppgifter

Bostadsstyrelsens arbetsuppgifter bestäms av instruktionen för styrelsen, de olika låne- och bidragsförfattningarna, särskilda uppdrag av regeringen samt av de mål som statsmakterna har angett för bostadspolitiken i stort och för de olika bostadspolitiska medlen, t.ex. finansieringssystemet och bostadsbidragen.

Allmänt uttrycker statsmakternas mål för bostadspolitiken att hela befolkningen skall beredas goda bostäder till skäliga kostnader. Bostaden betraktas som en social rättighet (prop. 1967:100, 1974:150, 181/82:l00, 1986/87:48 m.fl.)

De allmänt formulerade målen berör frågor som gäller bl.a.

- tillgången på bostäder - hushållens bostadsstandard bostadskostnader och priser för bostäder bostäders och den yttre bostadsmiljöns egenskaper.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

För vissa av de närmda områdena har statsmakterna uttalat mer konkreta mål. De avser t.ex. utrynmesstandard, 1ika kostnadsförutför bostäder med oiika uppiåteiseform och oiika årgångsättningar ar av hus, att minska standardskillnader som beror av ski11nader i inkomst och försörjningsbördor, att förbättra tiiigängiigheten ti11 bostäder för äidre och handikappade etc. Sådana må] är knutna till utformningen av finansierings- och bidragssystemen.

Eniigt gäiiande instruktion (SFS 1965:669) för bostadsstyreisen och iänsbostadsnämnderna, ändrad 1987:318, beskrivs bostadsstyreisens viktigaste arbetsuppgifter på följande sätt:

Det åiigger styre1 sen särskiit att handha den statiiga iåne- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen, att undersöka och belysa utveckiingen i fråga om bostadsbygbostadsmarknad och bostadssociaia förhåilanden samt på gande, härav för besiut som avser det framtida grundvai ge underiag bostadsbyggandets omfattning och inriktning, att på lämpiigt sätt bistå kommuner, byggherrar och andra, som medverkar i bostadsbyggandet, för att främja Iångsiktig pIaneav byggandet och fortgående aHmän förbättring av ring bostadsförsörjningen, att främja konsumentuppiysning och genom råd och information varudekiaration på bostadsområdet, att främja sådant utvecklingsarbete inom styrei sens arbetsområde, vars resuitat kan väntas komna till praktisk användning inom bostadsförsörjningen, att i övrigt ta de initiativ som kan behövas för att främja att goda bostäder byggs och att en god boendemiijö skapas. Det åiigger vidare styreisen att handiägga ärenden om statligt stöd ti11 aHmänna samlingsiokaier.

Arbetsuppgifternas fördeining

Med utgångspunkt från de arbetsuppgifter som åiagts bostadsstyreisen redovisas i det föijande hur uppgifterna är fördeiade meHan bostadsstyrelsens oHka organisatoriska enheter. Redovisningen

vid de båda verken 26 Nuvarande arbetsuppgifter

sker i faktiskt antal åa under budgetåret 1986/87 med hänsyn tagen till frånvaro av tjänstledigheter och deltider. på grund

Uppgifterna redovisas också med fördelning på 8 verksamhetsområden varav de 5 första definierats i enlighet med att-satserna i instruktion. Styrelsens interna ledning och bostadsstyrelsens administration redovisas som ett särskilt verksamhetsområde under 6. De funktioner som drivs gemensamt med planverket m.fl. punkt när det växel och lokalvård särredovisas under myndigheter gäller 7 och tjänsteexporten under punkt 8. punkt

sammanfattande tabell 3 redovisas verksamheten under I följande för hela bostadsstyrelsen. Som framgår uppgick totala 1986/87 antalet åa till I denna siffra ingår 20,5 åa för de 195,3. funktioner som drivs gemensamt med planverket m.fl. myndigheter, men där bostadsstyrel sen är huvudman.

Tabell 3 Bostadsstyrelsen - antal årsarbetskrafter 1986/87

Verksamhetsområde Verks- Info Boende Byggn. Rätts- Adm. Perso- Sund ledn. enhet byrån ek byrån byrån nalsekr. byrån kont. 6,0 12,5 16,0 45,5 80,5 Lån och bidrag (1) 0.5 Undersöka o belysa (2) 4.6 13,5 0,5 Kommunernas 2,0 2.0 planer (3) Råd och info. (4) 9.0

Utveckla goda

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Ve rksl edningen oc h verkssekretari atet

Verkssekretariatet biträder verksledningen i verksamhetsplaneringsfrågor och i vissa särskilda utrednings- och kontaktuppdrag, bl.a. när det gäller forskningsfrågor. Inom sekretariatet finns också verkschefens sekreterare.

llerksledningen och verkssekretariatet disponerar 5 tills vidare anställda tjänstemän som fördelar sig enligt följande.

Tabell 4 verksledning och sekretariat - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning Enhet Chef Hand- Assi- Suurna läggare stenter Verkschef Verkssekretariat Totalt

Under 1986/87 disponerade verksledning och sekretariat 4,3 åa. Arbetet fördelade sig på följande verksamhetsområden.

0 Lån- och bidragsgivningen (1)

Särskilda juridiska utredningar och utvärderingar av föreskriftsverksamheten.

0 Utveckla goda bostäder (5)

Verkssekretariatet svarar för ledning av styrelsens forskningssom-underbudgetåret 1986/87 disponerade 1,5 milj. kr. för grupp forsknings- och utvecklingsarbete ur byggforskningsrådets medel. Dessa medel har använts för att tillgodose vissa av bostadsstyrelsens särskilda forskningsbehov. Under 1986/87 har styrelsen på detta sätt medverkat till ett flertal olika forskningsprojekt.

28 Nuvarande vid de båda verken arbetsuppgifter

0 Administration (6)

Verkssekretariatet svarar för samordning av verksamhetsplanering, vissa särskilda utredningar och remisser. Sekreterar- AF-arbete, för verkets och vämeringsrådet ligger också på skapet styrelse verkssekretariatet. Verkschefens personliga sekreterare räknas

dessutom hit.

5 och sekretariat - antal årsarbetskrafter Tabell verksledning 1986/87 med fördelning på verksamhetsområden

Verksamhetsområde åa

Lån och bidrag (1) Föreskrifter 0 råd 0,5

Utveckla goda bostäder (5)

Administration (6) Ledning Administrativ service

Totalt

Informationsenheten

har ansvaret för planering, samordning och Informationsenheten av verkets externa information. Inom enheten framställs produktion också till alla anställda vid bostadsstyrelsen personaltidningen och länsbostadsnämnderna. Dessutom hör bostadsstyrelsens bibliotek

till informationsenheten.

Vid enheten finns 8 tills vidare anställda fördelade enligt

följande.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Tabell 6 Informationsenheten - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning Byrå/enhet Chef Hand- Assi- Summa läggare stenter Informationsenh. 5 2

På informationsenheten disponerades 7,5 åa under 1986/87. Hur arbetet fördelade sig mellan olika verksamhetsområden framgår i det följande.

6 Råd och information (4)

Informationsenheten håller en kontinuerlig överblick över verkets externa information och bevakar särskilt att behovet av samhällsinformation, dvs. information om rättigheter och skyldigheter, tillgodoses. Inom enheten framställs således i samråd med fackbyråerna den information som riktar sig till allmänheten i form av broschyrer, informationsblad, kampanjer, utställningar m.m. Enheten samordnar också styrelsens presskontakter och olika rapportserier.

Årligen genomförs två kampanjer i massmedia om bostadsbidragen dels för att upplysa om rätten att få bostadsbidrag, dels för att påminna om skyldigheten att anmäla ändrad inkomst m.m. Därutöver genomförs andra kampanjer vid behov.

Varje år produceras omkring ett tiotal broschyrer om lån och bidrag, villkor för olika boendeformer och om energisparande. Dessutom brukar meddelanden behöva utarbetas till låntagarna om

förändringar i villkoren för deras lån. Till stöd för länsbostads-

nämndernas informationsverksamhet framställs bildpaket i samband med ändringar av lånevillkoren m.m.

30 Nuvarande vid de båda verken arbetsuppgifter

0 Administration (6)

Service lämnas till fackbyråerna när det gäller redigering, layoch produktion av skrifter och annat out, trycksaksupphandling informationsmaterial. För detta arbete anlitas också externa Enheten svarar dessutom för en stor konsulter i hög utsträckning. del av distributionen av broschyrer m.m.

Personaltidningen utkommer i regel med ett nummer per vecka.

Bibioteket svarar för litteraturinköp, viss tidskriftscirkulation och litteratursökning. Samordning har påbörjats med planverkets bibliotek.

Tabell 7 Informationsenheten - antal årsarbetskrafter 1986/87 o Verksamhetsområde aa

Råd och information (4) 2,5

Administration (6) Ledning Administrativ service Personaltidning Bibliotek Totalt

Boendebxrån

huvuduppgifter är att följa utvecklingen i fråga om Boendebyråns bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden. bostadsbyggande, omfattar av befolkningens bostadsför- Dessa uppgifter kartläggning av bostadsbehov och bostadsefterfrågan, särhållanden, bedömning skilt de grupper av befolkningen som har särskilda med hänsyn till bostadsbehov.

En annan viktig uppgift är att främja och följa kommunernas planeav bostadsförsörjningen. Byrån upprättar statistik över och ring

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 31

beräknar medelsbehovet för bostadsverkets lån- och bidragsgivning. Inom byrån bereds också de frågor som tas upp i bostadssociala rådet.

Boendebyrån är indelad i fyra sektioner, bostadssociala, kommun-, statistik- och utredningssektionerna. Dessutom finns en särskild stab knuten till byråledningen. På boendebyrån finns 24,5 tills vidare anställda tjänstemän. Dessa fördelar sig på följande sätt mellan olika tjänster och sektioner.

Tabell 8 Boendebyrån - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning Sektion/enhet Chef Hand- Assi- Summa läggare stenter Byråledning Bostadssociala sekt. Kommunsekt. Statistiksekt. Utredningssekt. Totalt

Under 1986/87 man inom byrån 23,0 åa, vilkas fördeldisponerade ning mellan verksamhetsområden och sektioner framgår av tabell 9. I det följande beskrivs verksamhetens innehåll och omfattning under de redovisade områdena.

0 Lån- och bidragsgivningen (1)

Boendebyrån handlägger ansökningar om bidrag till hissinstallationer och medverkar i byggnadsekonomibyråns handläggning av bidrag till förnyelseåtgärder i miljonprogrammets problemområden. Under 1986/87 har beslut om hissbidrag fattats i 245 ärenden.

Från länsbostadsnämnderna insamlas månatligen uppgifter om lånoch bidragsgivningens omfattning som bearbetas manuellt och sammanställs i statistikrapporter. Därutöver görs vissa särskilda undersökningar.

32 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

För vissa låneformer är långivningen ranbegränsad, det gäller bl.a. tilläggslån och energisparstöd. Från årsskiftet 1987 gäller det också långivningen till ombyggnader i storstadsområdena. Beräkningen och fördelningen av ramar sker inom boendebyrån.

För flertalet lån- och bidragsformer sker anslagsberäkningen inom boendebyrån. För kort- och långsiktiga beräkningar av anslagsbelastningen när det gäller räntebidrag och bostadsbidrag är datamodeller under uppbyggnad.

0 Undersöka och belysa (2)

Boendebyråns uppgifter omfattar analyser av bostadsmarknadens utveckling, hushållsbildningen m.m. med utgångspunkt i uppgifter från folk- och bostadsräkningarna. En skrift Bostäder och boende 1985 är t.ex. under arbete. Dessutom görs analyser av hushållens boendekostnader med utgångspunkt i uppgifter från statistiska centralbyråns bostads- och hyresundersökningar.

av det framtida Mot bakgrund av sådana analyser görs bedömningar bostadsbyggnadsbehovet vad beträffar omfattning, inriktning och fördelning. Årligen insamlas också uppgifter från kommuregional nerna om bostadsmarknadsläget som bearbetas och redovisas.

Datamodeller byggs upp som stöd vid analyser och prognoser av utvecklingstendenser på bostadsmarknaden och av hushållens boendekostnader, bl.a för bedömning av stödsystemens fördelningseffekter. En nordisk grupp inom ramen för nordiska ministerrådet håller f.n. på med en kunskapsöversikt, där boendebyrån deltar.

0 Främja kommunernas planering av bostadsförsörjningen (3)

Sammanställning av kommunernas redovisning av planerad ny- och onbyggnad sker halvårsvis. En gång per år görs en sammanställning av länsbostadsnämndernas yttranden om bostadsförsörjningen i länet.

- Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Allmänna råd rörande bostadsförsörjningen som helhet ges i skrivelser till konmunerna. Modeller för kommunernas planering av bostadsförsörjningen utvecklas och utvärderas.

0 Främja utveckling av goda bostäder (4)

Boendebyråns uppgifter är att i samarbete med socialstyrelsen, ungdomsboendedelegationen, invandrarverket m.fl. genomföra insatser för att förbättra boendeförhållandena för grupper med särskilda bostadsbehov, dvs. gamla och handikappade, ungdomar och flyktingar samt trångbodda barnfamiljer. Arbetet omfattar information, medverkan i utredningar och uttolkningar av lånebestänmelser m.m. Exempel och förslag till lösningar sammanställs, modeller utvecklas för att få in dessa gruppers behov i planeringen, utvärderingar görs.

Under 1986/87 har boendebyrån medverkat i ett tiotal länskonferenser på temat boende för äldre, handikappade och långvarigt sjuka. Dessutom har bostadsstyrelsen genomfört sex kurser i tillgänglighetsfrågor för länsbostadsnämndernas personal. En broschyr Bo på egna villkor har publicerats. En särskild rapport om ungdomars bostadsbehov har utarbetats under 1987.

Särskilda insatser görs i miljonprogrammets områden där byråns uppgifter är att i samarbete med kommunerna, bostadsorganisationerna, hyresgästerna m.fl. följa och analysera arbetet i ett antal områden, ge ut exempelsamlingar, initiera och föra forskning ut resultat vid seminarier, konferenser m.m. En broschyr om de statliga stödformerna till förnyelseåtgärder har utarbetats under 1987.

Insatser görs också för att stimulera konkreta åtgärder som hissinstallationer, förbättringar av den gemensamma miljön, förbättringar av service och förvaltning. För att stimulera kvarboende, successiva förbättringar och korta evakueringar har ett par seminarier genomförts vid bostadsmässan Bo 86 som dokumenterats i två rapporter.

vid de båda verken 34 Nuvarande avbetsuppgifter

- antal årsarbetskrafter 1986/87 Tabell 9 Boendebyrån

Bost.soc. Kommun Statistik Utredn. Totalt Verksamhetsområde Byrå ledn. sektion sektion sektion sektion

Lån och bidrag (1) 0,8 0,5 1,3 Handläggning Statistik, 4,7 4,7 ramar. anslag

0,8 0,5 4,7 6,0 Soma (1)

Undersökaoch 1.8 2,8 4,6 belysa (2)

Konnunernas 2,0 2,0 planering (3)

Utveckla goda 6,1 bostäder (5) 4,1 2,0

Administration (6)

Sunne (6) 5,4 5,0 5.2 2,8 23,0 Totalt 4,6

Byggnadsekonomibyrån

för utveckling av metoder för låne-

Byggnadsekonomibyrån ansvarar

mark och energisparåtgärder samt beräkningar avseende byggnader, av kvalitet samt av kostnader och kostför uppföljning och analys för om bostädernas och nadsutveckling. Byrån har ansvar frågor och kvalitet. Den medverkar i hanteringen boendemiljöns utformning ekonomi och kvalitet av överklaganden med synpunkter på teknik, belopp för tomt- och samt handlägger överklaganden av fastställda Vidare bereder den grundberedningskostnader samt lägestillägg. för rådet för belånings- och värderingsmetoder. frågor

sex sektioner, nybyggnads-, om-

Inom byggnadsekonomibyrån finns

och energisektionerna samt byggnads-, mark-, bostadskvalitetfinns 41 tills vidare anställda kostnadskontrollgruppen. På byrån vilkas framgår av tabell 10. tjänstemän, fördelning

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 35 Tabell 10 Byggnadsekonomibyrån - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning

Vid byggnadsekonomibyrån uppgick antalet faktiskt utförda åa under 1986/87 till 45,5. Utöver tills vidare anställd personal fanns 10 projektanställda för utvidgad kostnadskontroll i ombyggnadsärenden, för försäljning och distribution av låneberäkningsprogram m.m. och för tjänsteexport. I tabell 11 redovisas verksamheten mätt i antal åa fördelade på verksamhetsområden och sektioner. I det följande beskrivs verksamhetens omfattning och innehåll under de redovisade områdena.

0 Lån och bidragsgivningen (1)

Arbetet består av att ta fram underlag för och utarbeta föreskrifter och allmänna råd. Byråns ansvar är främst metoder för låneberäkning, bestämning av ortskoefficienter, belopp för räntestödsberättigade underhållsåtgärder m.m. Bevakning sker även av att bostads- och miljökvalitêer tillgodoses i regelsystemet.

Under 1986/87 har till följd av begränsningarna i styrelsens föreskriftsrätt manus tagits fram till fyra handböcker för bostadslån. Dessutom har program för datoriserad låneberäkning m.m. på persondatorer utarbetats.

36 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Under 1986/87 i byggnadsekonomibyråns regi 6 två-

genomfördes kurser för tekniska handläggare på länsbostadsnämnderna om dagars av låne- och bidragsbestämmelser. Därutöver genomtillämpningen fördes 9 tvådagarskurser i datoriserad låneberäkning.

består i att handlägga låne- och bidrags- Arbetsuppgifterna ärenden samt besvär, och i att besvara remisser, framställningar och förfrågningar om låne- och bidragssystemet. För närvarande medverkar i av ärenden rörande allmänna sambyrån handläggningen utbetalning av energibidrag, tillägg enligt 6 S i lingslokaler, om beräkning av låneunderlag och pantvärde och förordningen också i handläggningen av tillförnyelsebidrag. Byrån medverkar gänglighets- och hissbidrag.

0 Undersöka och belysa (2)

av lån- och bidragsgivningens effekter görs när det Utvärdering vid vidtagna onbyggnads- och gäller kvalitetsfrågor nybyggnad, m.m. En fortlöpande insamling och bearbetning underhållsåtgärder om det särskilda räntestödet till undersker t.ex. av uppgifter hållsåtgärder i flerbostadshus.

sker insamling, bearbetning och Kostnadsuppföljning genom månatlig av kostnader i preliminära lånebeslut vid nybyggnad. redovisning och kvalitet fortlö- Förändringar av priser, standard analyseras sker också av drift- och underhållskostnadernas pande. Uppföljning utveckling.

Särskild granskning av kostnaderna i slutliga ombyggnadsärenden har gjorts med projektanställd personal.

0 Råd och information (4)

föreskrifter och handböcker vänder sig främst till Styrelsens länsbostadsnämnder, kommuner och professionella. De kompletteras därför med mera lättillgängligt informations- och utbildningsmaterial, hjälpmedel m.m. exempelsamlingar,

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

För att främja god bostads- och miljökvalitet utges i serien God Bostad informationsskrifter med exempel på utformning av lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. Under 1987 har nr 9 Gemensam Trädgård utarbetats och nr 10 Goda och dåliga lägenheter påbörjats. Dessutom har konferenser och seminarier genomförts om bostadskvalitet i ny- och onbyggnad samt på temat boende för äldre, handikappade och långvarigt sjuka. Ett häfte om ungdomsbostäder i ny- och onbyggnad har publicerats.

En fortlöpande uppdatering sker av bostadsstyrelsens handbok för

energi rådgivning och av system Bos, som är ett hjälpmedel för energirådgivarna att beräkna lönsamheten av olika energisparåtgärder.

o Utveckla goda bostäder (5)

Byrån svarar för sekreterarfunktionen i styrelsens forskningsgrupp. I arbetet ingår att initiera forskningsuppdrag inom byråns verksamhetsområde, följa upp och föra ut resultaten i verksamheten. Under 1986/87 har två rapporter utkommit i bostadsstyrelsens forskningsserie.

I samarbete med boendebyrån sker ett utvecklingsarbete när det gäller utfornningsaspekter dels för grupper med särskilda behov, dels när det gäller förnyelsen av miljonprogranunets områden.

Byrån medverkar också i genomförandet av ett flertal experimentoch tävlingsprojekt. Under 1986/87 har en tävling organi serats i Västerås på temat God Bostad till rimlig kostnad. Ett program för ett experimentprojekt i Uppsala har tagits fram i samarbete med kommunen m.fl. Dessutom har en särskild hustyp för komplettering i känsliga kulturlandskap tagits fram i samarbete med riksantikvarieänbetet.

c- 38 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken?

0 Administration (6)

och normala administativa servicefunktioner sker Förutom ledning en viss försäljning och distributionsverksamhet inom energisektionen av dataprogram och utbildningsmaterial.

0 Tjänsteexport (8)

bedriver sedan 1983 viss verksamhet för att främ- Bostadsstyrelsen Verksamheten bedrivs av ja tjänsteexport under namnet Swedhousing. som leds av chef och

.sr vv-ram. en särskild arbetsgrupp byggnadsekonomibyråns

som svarar direkt inför verksledningen.

har inte haft omfattning förrän under Verksamheten någon större då ett första erhållits från Costa Rica. Swed- 1986/87 updrag har främst inriktat verksamheten mot Latinamerika där housing intresset för samarbete med Sverige är stort. Således tog Swedinitiativ till svensk medverkan i en bostadsmässa i housing novenber 1986. Detta har lett till att samarbetsavtal Argentina tecknats med de argentinska bostadsmyndigheterna som väntas

medföra ytterligare uppdrag.

verksamhet användes under 1986/87 två åa inom För Swedh0usings Dessutom har vissa externa konsulter

byggnadsekonomibyrån.

anställts för kortare tid i Argentina och Costa Rica.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

izabeii 11 Byggnadsekonomibyrån - antal årsarbetskrafter 1986/87

Verksamhetsområde Byrå- Ny- Om- Nark- Rost. Energi- Kostn. Totalt iedn. byggn. byggn. sekt. kvai. sekt. kontr. sekt. sekt. sekt. Lån och bidrag (I)

Undersökaoch belysa (2) 1,0 0,5 0,5 Rådoch information (4) 1,0 1,0 Utveckla a bostäder ?ä 0,5 Administration (6)

Tjänsteexport (8) Totalt 8,5

Rättsbyrån

Rättsbyrån ansvarar för de arbetsupgifter med juridisk anknytning som åiigger bostadsstyrelsen med utgångspunkt i låne- och bidragsförordningarna. Byrån har såiedes huvudansvaret för verkets föreskrifter, handböcker och bianketter liksom för prövning av överkiaganden. Dessutom svarar man för rådgivning i förvaltningsrättsliga, fastighetsrättsliga och bankjuridiska frågor.

Andra uppgifter är uppfö1jning och information inom nämnda sakområden samt när det gäHer bostadsanpassning för handikappade, krediunarknadsviilkor, kreditriskfrågor m.m. Byrån svarar också för bostadsrättsfrågor, avtalsfrågor och processer samt tiHsyn av bostadsbidragsverksamheten och Iåneförvaitningen. Slutiigen svarar byrån för kansHarbetet åt sam1ingsiokaideiegationen och handiägger det statiiga stödet tiil aHmänna samlingsiokaier.

vid de båda verken 40 Nuvarande arbetsuppgifter

är indelad i fyra sektioner, besvärssektionen, bidrags- Rättsbyrån och onbudsmannasektionen. På sektionen, författningssektionen finns 25 tills vidare anställda tjänstemän. Dessa fördelar byrån följande på olika tjänster och sektioner. sig enligt

vidare Tabell 12 Rättsbyrån - personal den 30 juni 1987 med tills anställning het Chef Hand- Assi- Suurna Sektion/en läggare stenter

1 1 2 Byråledning Besvärssekti on 5 1 6 6 2 8 Bidragssektion 4 1 5 Författningssekt. 3 1 4 Onbudsmannasekt.

1 17 7 25 Total t

Under 1986/87 antalet faktiskt utförda åa inom rättsbyrån uppgick I tabell 13 redovisas verksamheten mätt i antal âa till 23,5. fördelade och sektioner. I det följande på verksamhetsområden beskrivs verksamhetens omfattning och innehåll under de redovisade

områdena.

o Lån- och bidragsgivningen (1)

omfattar samordning, utveckling och erfarenhets- Arbetsuppgifterna föreskrifter och handböcker för lånåterföring av styrelsens

givningen.

är ofta föremål för ändringar som Lån- och bidragsförordningarna ställer krav i bostadstyrel sens föreskrifter BOFS. på ändringar 94 nya nummer i BOFS-serien. under första Under 1986 utkom totalt 31 nunlner. Ändringar aviseras ofta i halvåret 1987 har utgivits serien Bostadsstyrel sen informerar innan de är tryckfärdiga föreskrifter. I denna serie utkom 28 numer under 1986 och 24

nunlner under första halvåret 1987.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 41

Den begränsning av styrelsens föreskriftsrätt som har genomförts fr.o.m. den 1 juli 1986 innebär att föreskrifterna i fortsättningen måste kompletteras med särskilda handböcker. Under 1986/87 har inom byggnadsekonomibyrån manus tagits fram till fyra sådana handböcker för bostadslån. Dessa måste fortlöpande uppdateras på samma sätt som BOFS. Därtill kommer ytterligare handböcker för t.ex. bostadsbidrag, bostadsanpassningsbidrag, låneförvaltning m.m. Rättsbyrån svarar för avgränsningen mot bindande regler och samordningen av de olika handböckerna.

Byrån ansvarar för samordning, utveckling, produktion och erfarenhetsåterföring av blanketter för lån- och bidragsverksamheten. Dessutom har byrån ansvaret för utveckling av de administrativa rutinerna för bostadsbidragsverksamheten och låneförvaltningen.

Information utarbetas till länsbostadsnämnder i tolknings- och tillämpningsfrågor. Inom byrån besvarar man också många förfrågningar i låne- och bidragsfrågor från allmänheten.

En annan viktig uppgift är kurser och konferenser om lån- och bidragsgivningen. Under 1986/87 har byrån medverkat vid ett 20-tal kurs- och konferenstillfällen i nämndernas regi och dessutom genomfört följande kurser för länsbostadsnämnderna:

- bostadsanpassningsbidrag, 1 endagskurs, 50 deltagare - bostadsbidrag, 2 tvådagarskurser, 60 deltagare - förvaltningskurs, 1 tvådagarskurs, 35 deltagare

Vid byrån handläggs ansökningar om stöd till allmänna samlingslokaler. Under 1986/87 har ca 200 ärenden behandlats.

Byrån svarar också för handläggning av överklaganden av länsbostadsnämndernas beslut i låne- och bidragsärenden. Samråd sker i många fall ned byggnadsekonomibyrån. Under 1986/87 prövades närmare 800 överklaganden av länsbostadsnämndernas beslut. Dessutom har byrån handlagt ca 80 ärenden angående eftergift av bostadsbidrag

Nuvarande vid de båda verken 42 arbetsuppgifter

och räntebidrag samt ca 400 övriga ärenden om avskrivningar, skadestånd m.m. intygsgivning,

lämnas bankjuridiskt stöd till läns- Vad avser låneförvaltning för att statens utestående fordran. Byrån bostadsnämndema trygga biträder även länsbostadsnämnderna vid processer och gör uppföljrevision sker av ningar av kreditriskfrågor. Stickprovsmässig säkerheterna för statliga fordringar.

utfärdas också instruktioner för länsbostadsnämndernas Inom byrån låneförvaltning och för deras tillsyn av kommunernas verksamhet _ -m - -M- ---med-bostads-4MdLbostadsanpassningsbidrag.

Vissa behandlas. Till följd av den s.k. kreditmarknadsfrågor av bostadsobligationer fr.o.m. den 1 decenber avprioriteringen 1986 fastställs vecka det s.k. räntebidragstaket för bottenvarje måste också fastställas för tillfälliga krelån. Räntebidragstak räntestöd m.m. Det gör det nödvändigt med en löpande bevakditer, och kreditmarknaderna. ning av utvecklingen på obligations-

har också haft till följd att s.k. nettoavisering Avprioriteringen blivit ett villkor för räntebidrag till bottenlån. Förhandlingar med kreditinstituten och avtal har hittills har därför måst föras träffats med 15 institut.

kurs om de statliga stöd- Under 1987 har en tvådagars genomförts bestämmelserna för berörda kreditinstitut.

0 Undersöka och belysa (2)

av regelsystemet för Inom byrån sker en fortlöpande uppföljning och studier av ärendehantebostadsanpassningsbidrag genom enkäter Materialet används för information till kommuner och som ringen. underlag för utveckling av regelsystemet.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 43

0 Råd och information (4)

Råd och information i fastighets-, famiije- och förva1tningsrättsliga frågor ges ti11 nämnder och komnuner. Under 1986/87 har 2 tvådagarskurser genomförts för ett femtiotai de1tagare från länsbostadsnärmderna om fastighetsjuridisk rådgivning.

TabeH 13 Rättsbyrån - antal åa 1986/87 Verksamhetsområde Byrå- Besvärs- Bidrags- Författn. Onbudsm. Totalt 1edn. sektion sektion sektion sektion Lån och bidrag (l) Föreskrifter o. råd 0,5 0.5 2.0 3,0 Adnurutiner o. blank. 1,0 1,0 2,0 Info o uuaildn. 1,5 0,5 0,5 2,5 Handläggning 3,5 2,5 0,5 6,5 Låneförvaltn - 1,5 1,5 Kreditmarkn. frågor 0,5 0,5 Sunna (1) 4,0 5,5 4,0 2,5 16,0 Undersöka o. beiysa 0,5 0,5 Råd och info. 0,5 0,5 Administration (6)

Administrativa bxrån

Administrativa byrån ansvarar för den ekonomiska redovisningen rn.m. av bostadsstyrelsens och länsbostadsnämndernas myndighetsans1ag 1iksom av samtliga anslag för Iån- och bidragsverksamheten. Byrån sköter också utbetainingen av aHa lån och bidrag och svarar för aviseringen av räntor och amorteringar på utestående Iån. Dessutom svarar byrån för drift och utveckiing av ADB-system för dessa ändamåi och för rationaiiseringsarbete, intern service samt

Nuvarande vid de båda verken 44 arbetsuppgifter

för och internbudget när det gäller myndiganslagsframställningar hetsanslagen.

administreras också de funktioner som drivs gemensamt Inom byrån m.fl . myndigheter och där bostadsstyrelsen är med pl anverket huvudman. Det gäller telefonväxeln och lokalvården som därigenom

delvis finansieras av andra myndigheter.

är förhållandevis stor och heterogen. Den Administrativa byrån består av tre ekonomi-, rationaliserings- och servicesektioner, 48 tjänstemän och 16 lokalvårdare med sektionen. På byrån finns tills vidare anställning. Dessa fördelar sig enligt följande på olika tjänster och sektioner.

Tabell 14 Administrativa byrån - personal den 30 juni 1987 med tills vidare anställning

Chef Hand- Assi- Lokal- Suurna Sektion/enhet läggare stenter vårdare

1 1 2 Byrål edning

Totalt

antalet faktiskt utförda åa till 83,5 inom Under 1986/87 uppgick den adminstrativa Utöver tills vidare anställd personal har byrån. och 12 datakonsulter anlitats på heltid för 12 projektanställda utveckling av ett nytt datasystem för låneförvaltningen. Byråns och sektioner redovisas i arbete fördelat på verksamhetsområden I det beskrivs verksamhetens omfattning och tabell 15. följande innehåll under de redovisade områdena.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

0 Lån och bidragsgivningen (1)

Vad avser låneförvaltning verkställer ekonomisektionen utbetalning av alla lån och bidrag beslut enligt av bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnder och i vissa fall kommuner. Under 1986/87 utbetalades 21 000 nya lån till ett belopp av 8,9 miljarder kr. Samtidigt utbetalades engångsbidrag 1 ca 25 000 ärenden och räntestöd i 35 000 ärenden.

Ekonomisektionen svarar också för avisering av räntor och amorteringar på utestående lån. Den 30 juni 1987 omfattade lånestocken närmare 810 000 lån fördelade låneformer. Den uteståpå 59 olika ende lånefordran uppgick till 86 miljarder varav kr., 70 miljarder för statens och 16 miljarder för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolags (SBAB) räkning.

För de flesta lån sker vid halvårsskiftena två aviseringar gånger per år. Aviseringen är en tungrodd hantering eftersom den bygger på en manuell överföring av in-data från länsbostadsnämnderna. Dessa stansas vid bostadsstyrelsen för vid Dafa. datakörningar Felsökningsrutiner av ut-data sker också manuellt från datalistor som måste skickas ut för kontroll till länsbostadsnämnderna.

För de lån som är berättigade till sker räntebidrag överföring av den del av räntebidragen som löper på bottenlånen till kreditinstituten (15 st) i sanband med dessa låns förfallodagar. Redovisning och avstämning av inkomster och utgifter på samtliga låne- och bidragsanslag sker till Riksgäldskontoret och SBAB. Bokslut upprättas.

I arbetet ingår också att besvara från telefonförfrågningar länsbostadsnämnder, banker och låntagare. Toppar uppstår i sanband med aviseringarna och när självdeklarationerna ska avlämnas i februari.

Bostadsstyrelsens datasystem konstruerades 1967-68 och är

ålderdomligt med avsevärda svagheter. Förändringar sker ofta i

vid de båda verken 46 Nuvarande arbetsuppgifter

upptrappningar av den villkoren för utestående lån, genom extra av nettoavisering m.m., som kräver räntan, införande garanterade och medför påfrestningar på systemet. omprogranmnering

särskilt för utveckling av ett Inom byrån pågår därför ett projekt som sysselsätter 12 nytt centralt och regionalt datasystem, Det centrala systemet beräkprojektanställda och 12 konsulter. kvartalet 1988. Regionalt har datornas kunna tas i drift första Bostadsstyrelsen har stöd införts vid tre länsbostadsnämder. ett permanent beräknat att det för drift av de nya systemen finns en ADB-enhet. Detta begärdes i behov av 9 nya fasta tjänster till men har med hänvisning till anslagsframställningen för 1987/88 arbete tills vidare ej tillmötesgåtts. organisationskomnittêns

o Administration (6)

normalt förekomnande ekonomiadninistrativa upp- Arbetet omfattar bokföring, behandling av reseräkningar, gifter som budgetarbete, m.m. för både bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. fakturor

och materialfrågor liksom I intendenturen handhas inköps- I dessa frågor har bostadslokal-, säkerhets- och skyddsfrågor. även ett samordningsansvar för länsbostadsnämndernas styrelsen lokaler.

diarieföring och arkiv- I registraturen ingår postöppning,

frågor.

för blankett- och mate- Vaktmästeriet har ansvaret kopiering, och viss distribution. rialförråd, transporter, posthantering

o Gemensammafunktioner (7)

administreras de funktioner som drivs gemen- Inom servicesektionen m.fl inom kvarteret och där samt med planverket . myndigheter telefonväxeln och lokalbostadsstyrelsen är huvudman. Det gäller finansieras från andra myndigheter. Bostadsstyvården som delvis

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 47

relsens resp. planverkets andel av telefonväxeln uppgår till vardera 35 procent. När det gäller lokalvården är bostadsstyrelsens resp. planverkets andelar 27 och 23 procent.

Tabell 15 Administrativa byrån - antal årsarbetskrafter 1986/87 Verksamhetsområde Byrå- Ekon. Rational. Service Projekt Totalt ledn. sektion sektion sektion Lån och bidrag (1)

Administration (6)

Gemens.funktioner (7)

*l Exkl. 1 årsarbetare medlönebidrag *.) _Il_ 2 _II_

Personal kontoret

Personalkontoret svarar för bostadsstyrelsens och länsbostadsnälmdernas personaladministrativa frågor som inkluderar även löne- och arbetsmiljöfrågor (de senare i samarbete med servicesektionen). Personalchefen svarar för myndighetens förhandlingar med de fackliga organisationerna.

Personalkontoret är indelat i två grupper. På kontoret finns 8 tjänstemän med tills vidare anställning. Tjänsterna fördelar sig enligt följande.

vid de båda verken 48 Nuvarande arbetsuppgifter

Tabell 16 Personalkontoret - personal den 30 juni 1987 med tills

vidare anställning

Chef Hand- Assi- Suurna Enhet läggare stent

1 1 Personalc hef Personal admini stra- 4 1 5 tiva gruppen 1 1 2 Utbildningsgruppen 1 5 2 8 Total t

Under 1986/87 man 8 åa för verksamheten på kontoret. disponerade mellan olika arbetsuppgifter avseende Hur arbetet är fördelat nämdernas personal framgår i det bostadsstyrelsens resp. följande .

0 Administration (6)

handläggs alla slags perso- Inom personal administrativa gruppen naladuinistrativa frågor för hela verkets personal på ca 650 lönerapportering och anställda när det gäller rekryteringsärenden,

Dessutom svarar man för personalutvecklingsfrågor

pensionsärenden. och biträder i förhandlingsverksamheten.

administreras internutbildningen. Det Inom utbildningsgruppen anordnade kurser för styrelsens och gäller av bostadsstyrelsen cirkul ationstjänstgöring, anmälningar till nämndernas personal, externa kuser etc. Årligen utreds behovet av utbildningsinsatser

och utarbetas en utbildningsplan.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 49

Tabell 17 Personalkontoret - antal årsarbetskrafter 1986/87

Verksamhetsområde Bostads- Län sbostads- Suurna styrelsen nämnderna

Administration (6) Ledning 1,0 1.0 Personaladm. 1,5 1,0 2,5 Lönerapportering,

Planverkets tillkomst och utveckling

Statens planverk bildades den 1 juli 1967 i enlighet med riksdagens beslut. Till planverket överfördes samtidigt den då fristående länsarkitektorganisationen med sina 24 regionala kontor.

till planverkets tillkomst var i korthet att en arbets- Bakgrunden grupp inom komnunikationsdepartementet i januari 1966 fått i uppdrag att se över dåvarande byggnadsstyrelsens organisation. Arbetsgruppen fann bl.a. att statens uppgifter att både bygga och förvalta sina egna fastigheter och samtidigt utöva tillsyn över och byggnadsväsendet inte längre organisatoriskt kunde planförenas. I behandlingen av plan- eller byggnadsärenden spelade myndigheten en dubbelroll och uppträdde både som part och domare i sanlna mål. Det ansågs därför nödvändigt att särskilja dessa båda uppgifter.

Regeringen överlämnade därför i mars 1967 en proposition nr 61 angående delning av byggnadsstyrelseorganisationen med mera. Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet (Olof Palme) anförde i propositionen: Jag vill därför föreslå att byggnadsstyrelseorganisationen delas i ett verk för styrelsens myndighetsupp-

50 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken SOU 1982:48

och byggnadsväsendet och ett verk för styrelsens gifter inom plan- Jag föreslår att det förra byggande och förvaltande uppgifter. verket kallas statens planverk och det senare byggnadsstyrelsen.

i sina huvuddrag organiserat I propositionen föreslogs planverket med tre fackbyråer och ett kansli för administrativa funktioner. De tre skulle vara planbyrån, utvecklingsbyrån och fackbyråerna tekniska byrån.

Vid tillstyrkte ett enhälligt statsutskott riksdagsbehandlingen i berörda delar. I den följande debatten yttrade propositionen bl.a.

hölof Palme medåsyftning på förutsatt ny byggnadslagstiftning

Det tar sin tid innan den utredningen är färdig och har följande: lett till förslag. Men då kommer det nya planverkets arbetsuppgifter att öka kraftigt, kan man förmoda. Verket har en blygsam börmen jag det kommer att få en lysande framtid. jan, hoppas att Riksdagen beslutade enligt förslaget i maj 1967.

Planverket har under årens lopp aktivt verkat som central myndighet inom plan- och byggnadsväsendets område. Verket har genomgått förändringar i arbetssätt och organisation. Som exempel på det senare kan nämnas att planverket på egen begäran fick en lekmanna- 1970. överfördes styrelse den 1 juli Länsarkitektorganisationen 1971 till de då nybildade i den 1 juli planeringsavdelningarna länsstyrelserna. Kontakterna med länsarkitektkontoren organiserades då i stället med medlemmar genom erfarenhetsåterföringsgrupper från länen och planverket.

Planverket har också genomgått en rad inre organisationsföränd- 1970 knöts den nyinrättade statens va-nämnd i ringar. Den 1 juli administrativt hänseende till planverket. Va-nämnden fungerar som domstol i tvister om vatten- och avloppsanläggningar. I sanband med att fick samordnande och överblickande ansvar inom planverket bildades regionbyrån för dessa uppgifden fysiska riksplaneringen ter 1973. av den första etappen av den den 1 juli Fullföljandet visade på stort behov av vidareutveckling fysiska riksplaneringen av metoder för kommunal översiktlig planering. Dessa frågor moti-

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 51

verade inrättandet av kommunbyrån, som tillskapades den 1 ,januari 1979. I sanband därmed beslutade regeringen även om att planverket skulle vara organiserat i två huvudavdelningar, planavdelningen och byggnadsavdelningen samt en administrativ byrå.

Planverket fick redan från början till sig knutet två rådgivande grupper, nämligen rådet för samhällsplanering (planrådet) och tekniska rådet. Senare tillkom rådet för stål- och betongnormer genom att planverket övertog ansvaret för de statliga stål- och betongkonrnittéerna och år 1976 skapades rådet för energihushållning, det senare numera överfört till statens energiverk. Rådens uppgifter och sammansättning regleras av särskilda instruktioner utfärdade av regeringen.

Planverkets huvuduppgifter och organisation

Planverket är central förvaltningsmyndiglnet för ärenden om planoch byggnadsväsendet. Planverkets uppgifter regleras i verkets instruktion (SFS 1967:329), ändrad 1987:289.

Verket har bl.a. till uppgift att samla in och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde, ha allmän uppsikt över plan- och byggnadsväsendet, lämna allmänna råd för planväsendet samt meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsendet. Dessutom ska planverket verka för samordning mellan verket och andra myndigheter när det gäller insamling och bearbetning av kunskaper och erfarenheter som rör hushållning med mark och vatten samt råd och vägledning beträffande fullföljandet av de riktlinjer som har beslutats av statsmakterna för hushållningen med mark och vatten.

Planverket utfärdar också riksgiltiga typgodkännanden av konstruktioner eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anordningar om vilka bestämmelser ges i byggnadslagstiftningen samt biträder med utlåtande, undersökning eller annat arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendet. Planverket bedriver

vid de båda verken 52 Nuvarande arbetsuppgifter

för affärstjänsteexport enligt de regler som gäller myndigheters

drivande verksamhet i utlandet.

för arbete finns i planverkets De grundläggande utgångspunkterna nämligen plan- och bygglagen (1987:246), följande lagstiftning, (1987:12) om hushållning med naturresuromtryckt 1987:246, lagen 1987:247, och lagen (1987:11) om exploateringsser m.m., omtryckt fundament för det nya ; samverkan (1987:11). Dessa kommer att utgöra i

verksamhet. pl an- och bostadsverkets

nämnas att regeringen (bostadsdepartemen- Det bör i sanlnanhanget dels om ändringar i verkets instruktion tet) i juni 1987 beslutade om hushållning med föranledda av de uppgifter som den nya lagen

verket, dels om en plan- och byggförordning naturresurser ålägger verkets uppgifter med stöd av den (1987:383) som närmare reglerar som trädde i kraft den 1 juli 1987. nya plan- och bygglagen

är enkel. Planverket leds av en styrelse Planverktes organisation två Chef för med åtta ledamöter varav personalrepresentanter. Till verkschefen är knutet ett planverket är en generaldirektör. Verksamheten bedrivs inom två stora sakavdelverkssekretariat. Avdelningarna är ningar, planavdelningen och byggnadsavdelningen. finns en administrativ byrå och ett indelade i byråer. Slutligen Se vidare tablån över organisationen. verkssekretariat.

Pl anverkets resurser

verksamhet komer via fyra källor, nämligen Medel till planverkets och B 18. Information och statsanslagen C 1. Statens pl anverk båda under bostadsdepartementets huvudtitel, utbildning m.m., utredningsuppdrag samt genom avgiftsbelagd vidare genom särskilda typgodkännandeverksamhet och tjänsteuppdragsverksamhet, nämligen

export.

är i ekonomiska termer indelad i fem Planverkets verksamhet

nämligen byggnadsavdelningen (BA), planavdelningen budgetenheter,

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Organisation av planverket

Stål»och bctongrådct

“ä- 54 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

(PA), verkschef med verkssekretariat och administrativ byrå (GD + Vs + A), typgodkännandeverksamheten (G) samt tjänsteexportverksamheten (SwP). De tre första finansieras med statsanslag medan de två senare finansieras med uppdragsintäkter. Dessa två redovisas i regleringsbrev och statsbudget under s.k. tusenkronorsanslag.

Planverket har under en följd av år fått vidkännas reducerade statsanslag i linje med statsmaktemas allmänna nedskärning av myndighetsanslagen. För budgetåret 1986/87 är statsanslaget C 1.) till planverket 35 379 000 kr. Därtill kaniner (anslaget medel från anslaget B 18. Utbildning och information med ca 2 500 000 kr och slutligen beräknade intäkter för typgodkännandeverksamheten med ca 4 700 000 kr och för tjänsteexportverksamtleten med ca 5 000 000 kr., totala intäkter således 47 579 000 kr.

Tabell 18 av anslaget C 1. Statens planverk. under Användningen budgetåret 1986/87

Totalt

För att indikera hur tillgängliga personalresurser används redovisas i tabell 19 nedan antalet årsarbeten som under budgetåret 1986/87 utförs inom de fem olika budgetenheterna. Med chef avses i det följande verkschef, avdelningschef eller byråchef. Med assistent avses, med vissa undantag, personal med lön motsvarande N 12 i den statliga löneplanen. Antalet utförda högst lönegrad årsarbeten under budgetåret 1986/87 är totalt 161,1 medan antalet

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

tills vidare anställda i planverket den 30 Juni 1987 var totalt 156 personer.

Tabell 19 Årsarbetskrafter vid planverket budgetåret 1986/87 Budgeten het Chefer Hand- Assi - Sumna läggare stenter Verkschef, sekretariat och admi-

Planverkets arbetsuggifter

I det följande redovisas kortfattat de huvudsakliga arbetsuppgifter som planverket utför samt hur dessa fördelats olika på verkets organisatoriska enheter. Vidare har uppskattats nedlagda årsarbeten för budgetåret 1986/87 för resp. organisatorisk enhet. En redovisning görs också av hur utförda årsarbeten fördelar sig på arbetsuppgifter.

Administration

Planverket leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen har för närvarande åtta ledamöter varav två representanter för personalorganisationer. Ordförande i styrelsen är generaldirektören som också är chef för statens planverk. Styrelsens och verkschefens uppgifter och befogenheter regleras i allmänna verksstadgan (1965:600) samt 1 instruktionen till statens planverk.

56 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Till verkschefen är direkt knutet ett verkssekretariat vars främst är att utarbeta anslagsframställning och annat uppgifter underlag för långsiktig och översiktlig versamhetsplanering.

Verkssekretariatet ska vidare bistå verkschefen med utredningsoch kontaktuppgifter, följa utvecklingen inom plan- och byggnadsväsendets område och ansvara för sekretariatsfunktion i planverkets verksledning och verksberedning, hålla överblick styrelse, över verkets internationella kontakter och åtaganden samt ansvara för samordningen av tjänsteexport från planverket.

Inom administrativa byrån (A) handläggs främst för verket samt ärenden vilka enligt arbetsgemensamma adminstrativa frågor inte faller under annan enhet. Byrån svarar för verkets ordningen samt biträder verket i ekonomi- och personaladministration övriga förvaltnings-, byggnads- och allmänjuridiska frågor. Byrån biträder också vid verkets informationsaktiviteter. Inom administrativa byrån finns fyra sektioner, nämligen ekonomisektionen, personalsektionen, informationssektionen och rättssektionen.

På ekonomisektionen (Ae) ankommer att medverka i arbetet med verkets att upprätta förslag till internbudanslagsframställning, följa upp denna, att svara för bokslut, redovisningsget och att vidare att rapportera och betala ut system och internkontroll, beslutade löner m.m. samt att verkställa övriga utbetalningar. Antalet behandlade verifikationer var under budgetåret 1986/87 ca 3 500 stycken. På sektionen ankommer vidare att svara för kontorsdriften såsom lokalplanering, utrustning, tryck, distribution, Vaktmästeri och budtjänst m.m.

På personalsektionen (Ap) ankonner att svara för personalpolitiken och dess tillämpning, personaladministration, rekrytering, löne- och anställningsvillkor, personalförteckning m.m. Vidare svarar sektionen för intern utbildning samt utbildning av personal vid länsstyrelsernas planenheter och företräder verket vid förhandlingar enligt MBL och L-ATF. Antalet handlagda personalärenden

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 57

som föranlett var under budgetåret 1986/87 ca 300. personalbeslut Vid sektionen utförs under budgetåret 4,0 åa.

På informtionssektionen (Ai) ankonner att svara för extern allmän information i plan- och byggfrågor, vidare för intern allmän information, slutredigering och tryckning av publikationer, av externa kurser, utställningar m.m. samt för biblioproduktion teksfrågor. Sektionen är även handläggande av Inforum utställningslokal. Antalet rapporter som produceras är ca 5-10 per år, antalet meddelanden ca 5 per år, broschyrer till allmänheten ca 5 per år och antalet handböcker m.m. ca 4 per år. Dessutom utges tidskriften Plan- och bygg med 6 numer per år samt en personalmed ett nummer per vecka. Vid sektionen utförs under budtidning getåret 11,3 åa.

På rättssektionen (Ar) ankommer att svara för verkets handlande i förhållande till gällande lagstiftning på det förvaltningsrättsliga området, vidare för arbetsordning och för allmänjuridiska frågor som berör hela verket liksom för rättsfrågor i ansluttill byggnadsväsendet samt vissa ytterligare uppgifter. Dessning utom ansvarar sektionen för verkets diarium, arkiv samt säkerhetsfrågor. Vid sektionen utförs under budgetåret 6,4 åa.

Inom budgetenheten GD + Vs + A utförs således under budgetåret 1986/87 totalt 38,7 åa varav chefer 2,5 åa. handläggare 14,5 åa, assistenter (enhetssekreterare) 4,4 åa och assistentpersonal med funktionellt anknutna uppgifter 17,3 åa.

De uppgifter som utförs inom budgetenheten GD + Vs + A kan också redovisas i mera funktionella termer. Nedan redovisas arbetsuppgifterna inom verkets administration i funktionerna personaladmi-

nistration. ekonomiadministration, administrativ service; informa-

tion och juridisk service.

Dessa uppgifter har i sin tur brutits ner i deluppgifter inom varje funktion.

vid de båda verken 58 Nuvarande arbetsuppgifter

består av att ge erforderIig service Personaiaduinistration Den består av deifunktionen beredti11 den anstä11da personalen. av (2,0 åa), vidare pers0na1-

ning och handiäggning personalfrågor

av persona1utbi1dning till redovisning (1,0 åa), handiäggning vi1ket också hör viss utbiidning av persona1 vid länsstyre1sernas (1,5 åa). För den pianenheter (0,5 åa) samt Iöneadministration funktionen under budgetåret 5,0 åa. persona1administrativa åtgår

stration består av budgetarbete och ekonomiadmi- Ekonomiadnini åa), bokföring m.m. (1,0 åa) nistrativt utveck1ingsarbete (1,0 fakturor m.m. (1,0 åa). För den samt behand1ing av reseräkningar, ekonomiadministrativa funktionen åtgår under budgetåret 3,0 åa.

service består av att föra diarium och sköta Aninistrativ verkets huvudarkiv (2,0 åa), intendentur som inköp, Iokaifrågor m.m. åa), vidare kontorsförråd och och inventareiförteckning (1,5 m.m. (1,5 åa), ett för bostadsstyrei sen och planverdistribution åa) samt siutligen Vaktmästeri ink1. ket gemensamt tryckeri (2,0 i kv. Lysbonben (3,5 åa). transporter tiH samtiiga myndigheter under budgetåret 10,5 åa. För den administrativa servicen åtgår

består av presskontakter samt produktion av tryck- Information av saker som rapporter, handböcker m.m. (4,3 åa), produktion bib1ioteksverksamheten (1,5 åa) samt persona1tidningen (1,0 åa), och drift av utstäHningsverksamheten INFORUM administration åa). För informationsverksamheten åtgår under budgetåret (3,5 10,3 åa.

service består av handiäggning av aHnnänjuridiska frågor Juridisk m.m. (0,5 åa) Hksom handIäggning av byggnadsjurisamt arbetsordning förfrågningar samt medverkan i byggnadsdiska överk1aganden, löpande (2,5 åa). För juridisk service åtgår avdelningens föreskriftsarbete under budgetåret 3,0 åa.

av de ovan redovisade funktionent beskrivna En sanrnanstänning som finns inom arbetsuppgifterna fördeiade på de arbetsenheter nedan i tabeH 20.

verkets administration sanrnanfattas

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Tabell 20 Årsarbetskraft för administration Funktion/enhet GD+Vs A+Ar Ap Verks- och enhetsledning 1,5 Verkssekr.funktion 0,0 Personaladministration

Ekonomiadministration v:

-ÅGBOPQIMON :DOODUIOOCOI

Administrativ service

Information l-*D-i e

Juridisk service Assistenter (sekr) n Totalt 03 v Q NI

Planfrågor

Inom planavdelningen handläggs främst frågor som enligt BL, BS och verkets instruktion ankommer på planverket i dess egenskap av central förvaltningsmyndighet för planväsendet. Inom planavdelningen finns tre byråer, regionbyrån, kommunbyrån och stadsbyrån. Direkt under avdelningschefen finns en juridisk enhet. Verksamheten inom avdelningen är dock till stor del organiserad i projektform över byrågränserna. Inom avdeningen finns en anbition att behandla olika frågor samlat, oavsett inom vilken enhet huvudansvaret ligger. Verksamheten bedrivs inom fem huvudområden vilka redovisas nedan.

Utvecklingsarbete bedrivs om fysisk planering och naturresurs-

hushållning. Det sker i form av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Den nya naturresurslagen och plan- och bygglagen har introducerat nya frågor som kräver sådant utvecklingsarbete. Som exempel kan nämnas frågor om vatten och vattenplanering, energihushållning, tillgänglighetsplanering och behandling av ekologiskt känsliga områden. För utvecklingsarbete åtgår under budgetåret 1986/87 inom planavdelningen totalt 12,8 åa.

Rådgivning sker kring fysisk planering och naturresurshushållning. Här ingår ett stort mått av samordning av olika myndigheters

60 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

information av betydelse för den fysiska planeringen med mottagare eller lokal nivå. Avdelningen har för närvarande nära på regional samarbete med ett 30-tal myndigheter utöver länsstyrelserna. Rådsker främst i skriftlig form genom utgivning av allmänna givningen s.k. böcker, cirkulär och rapporter. Utflödet omfatråd, gröna tar från ett 80-tal rapporter de senaste åren samt planavdelningen ca 10 gröna böcker och ett stort antal cirkulär och meddelanden främst till och kommuner. Även konsom information, länsstyrelser ferensformen har utnyttjats, senast våren 1987 då en serie konferenser hållits om kommunikationer och ledningssystem i nationell skala med deltagande av ett tiotal centrala myndigheter samt alla För åtgår under budgetåret 10,7 åa. länsstyrelser. rådgivning

och information ges i den formen att material utar- Utbildning betas, ofta i samarbete med en eller flera andra statliga myndigheter centrala frågor i kommmer eller länsstyrelser. Som kring exempel kan nämnas konferenser om NRL och PBL, om bostadsbyggande och fysisk planering samt om socialtjänsten i samhällsplaneringen. Sådana konferenser anordnas i samarbete med t.ex. bostadsdepartementet, komnunförbundet, socialstyrelsen, LON, bostadsstyrelsen m.fl. För utbildning åtgår under budgetåret 4,8 åa.

Uppsikt och erfarenhetsåterföring syftar till att följa lagstiftningens tillämpning på fältet samt att fånga upp och förmedla impulser och exempel rörande fysisk planering och naturresurshushållning. Arbetet sker främst genom kontakter med länsstyrelser och kommuner. Under några år dokumenterades resultatet mera aktivt i särskilda överblicksrapporter men resultatet har normalt spridits i mindre anspråksfulla former. Regelbundna länsarkitektmöten ordnas och därutöver två gånger per år för hela landet. regionalt För uppsikt åtgår under budgetåret 3,7 åa.

Slutligen handläggs inom avdelningen löpande ärenden, remisser m.m. Det är ärenden som inkonmer från departementen, luftfartsverket, vattendomstolarna, koncessionsnämden för miljöskydd eller från kamnarrätterna eller andra domstolar. Till denna uppgift hör

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 61

i externa forskningsorgan m.m. För också deltagande arbetsgrupper, ärenden m.m. åtgår under budgetåret 6,0 åa. löpande

I det följande redovisas mera utförligt hur dessa huvuduppgifter genomförs inom de arbetsenheter som finns inom planavdelningen, dvs. juridiska sekretariatet, regionbyrån, konlnunbyrån och stads-

byrån.

0 Juridiska sekretariatet

Från sekretariatet service till avdelplanjuridiska ges juridisk alla enheter. Därutöver handläggs besvärsärenden med ningens huvudvikten vidare ärenden om på rättsliga problemställningar, expropriation och förköp, bestämelser om gatukostnader samt sker löpande bevakning av rättspraxis.

sekretariatet utför under budgetåret 1986/87 totalt 3,6 åa, varav 3,0 av handläggare och 0,6 av assistenter.

o Regionbyrån

Inom regionbyrån handläggs frågor i anslutning till den fysiska Under de senaste åren har arbetet inriktats framriksplaneringen. för allt och metodfrågor i

på kunskapsförsörjningsfrågor

till naturresurslagen. Planverket har rollen som samanslutning ordnare för ett tjugotal centrala myndigheter i dessa frågor. Översikt över dessa myndigheters planerade initiativ gentemot länsstyrelserna utförs. Förteckningar över centralt och regionalt samt söksystem för sådant material utarbetas. underlagsmaterial Materialet introduceras hos länsstyrlserna genom konferenser om i olika ämnesområden.

När det utvecklingsarbete utvecklas metoder för att i gäller planering och beslut beakta kuskaper om ekologiska förhållanden och om förutsättningar som bestäms av mark- och vattenresursernas tillstånd och känslighet. Formerna för vattenplanering utvecklas

vid de båda verken 62 Nuvarande arbetsuppgifter

saman med planeringen för markresursernas utnyttjanoch kopplas av ADB i den fysiska planeringen studeras. de. Användning

utgår från en komnande Rådgivning och myndighetssamordning handbok som ger orientering om tillämpningen av NRL i planeringsfrågor kan och beslutsprocessen. Råd och exempel på hur särskilda i en rapportserie som utarbetas i samråd med behandlas redovisas

olika centrala Inyndigtneter.

och infomationsinsatser inriktas på att stödja Utbildningsunellan länsstyrelserna och centrala sektornwninfonnationsutbytet NRL:s bestämmelser om ekologiska hänsynstaganden uppdigheter. informationsinsatser riktas till allmänheten Inärksamnas. Särskilda

och till miljöorganisationerna.

och erfarenhetsåterföring inriktas främst på NRL:s Uppsikt ska hänsynstaganden. I samregler om riksintressen och om ekologi

med bl.a. naturvårdsverket och statistiska centralbyrån verkan mellan och kommmer i arbekomer samarbetet statliga myndigheter med de första enligt PBL att följas upp. tet översiktsplanerna och myndighe- Genom samarbete med kontaktpersoner på länsstyrelser verksamter, genom erfarenhetsgrupper samt systematisk uppsökande

och kommmer sker en framåtsyftande uppsikt het till länsstyrelser

över lagtillämpningen.

och remisser väntas få minst oför- Arbetet med löpande ärenden

ändrad omfattning under de närmaste åren då praxis skapas bl.a. om hänsyn till riksintressen, mellannär det gäller PBL:s regler människors hälsa och komnunala intressen samt kraven på skydd för remisser väntas också behandla frågor om säkerhet. Åtskilliga annan lagstiftning än NRL:s tillämpning i mål och ärenden enligt i PBL.

utför under budgetåret 1986/87 totalt 20,8 åa, varav Regionbyrån och av assistenter 5,6 åa. chef 1,0, handläggare 14,2

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

o Konununbyrån

Inom kommunbyrån handläggs främst frågor om metoder för den konlnunala Översiktsplaner-ingen. En väsentlig uppgift är också samordningen av den översiktliga fysiska planeringen med konlnunens övriga planering. En annan viktig uppgift är uppsikten över utvecklingen inom området. Arbetet omfattar såväl den konmunomfattande som den översiktliga planering som bedrivs för delar planeringen av komlnunen, t.ex. tätorter, stadsdelar eller vissa landsbygdsdelar.

Aktuella utvecklingsarbeten rör t.ex. samordningen mellan den översiktliga fysiska planeringen och annan kommunal planering t.ex. den ekonomiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen. Metodutveckling om ekologiskt hänsynstagande i den översiktliga planeringen är vidare viktig. Särskilt vattenfrågornas och energifrågornas behandling behöver därvid studeras. Av stort intresse är även tätorternas behandling i planarbetet. Arbetet handlar i hög grad om formerna för samarbete mellan olika parter i men också om hur de olika sakfrågorna kan planeringsprocessen, komma till uttryck i den fysiska översiktsplanen. En annan omfattande är utvecklingsarbeten kring formerna för ADBarbetsuppgift stöd i den översiktliga fysiska planeringen.

Pågående râdgivningsarbete rör handbok och cirkulär om överi PBL. Arbetet är inriktat dels på ett cirkulär om siktsplanen huvuddragen i PBL/NRL-reformen, dels_ en preliminär version av handbok om översiktsplanen. Avsikten är att handboken ska ses över när erfarenheter har hämtats från komnunernas första översiktsplaner.

Byrån medverkar i skilda utbildnings- och informationsinsatser kring översiktsplaneringen. En viktig uppgift blir bl.a. medverkan i utbildningen kring PBL/NRL i samarbete med komnunförbundet. Byrån medverkar också aktivt i regionala konferenser bl.a. om socialtjänsten i samhällsplaneringen samt om komnunikationer och ledningssystem i den översiktliga planeringen. Byrån medverkar

Nuvarande vid de båda verken 64 arbetsuppgifter

och i datorkonferens kring PBL/NRL i samarbete också i PBL-jouren med främst länsstyrelserna.

Inom ramen för uppsikt och erfarenhetsåterföring gör byrån översiktplaner, analyserar systematiska genomgångar av konlmnernas och vidareförmedlar erfarenheter. De närmaste därvid utvecklingen åren blir det särskilt viktigt att bedöma i vilken mån den översiktliga planeringen utvecklas i enlighet med lagstiftningens I arbetet även systematiska länsbesök, kontinuintentioner. ingår samarbete med erfarenhetsgrupper samt deltagande i regionaerligt la länsarkitektmöten.

och remisser avser främst Byråns Inedverkan i löpande ärenden Byrån medverkar i övrigt i betänkanden och forskningsansökningar. externa forskningsprojekt m.m. arbetsgrupper,

under budgetåret 1986/87 totalt 13,0 åa, varav Kontnunbyrån utför och av assistenter 2,0 åa. chef 1,0, handläggare 10,0

0 Stadsbyrån

om tätorternas planering samt Inom stadsbyrån handläggs frågor bebyggelsens och det offentliga rummets funktioner, användning, och samnanhang. Planeringen av tätorter inbegriper gestaltning och sådan som ska förnyas, förändras eller både ny bebyggelse bevaras.

utvecklingsarbetet vid byrån avser främst regelsystemet och

Med stadsmiljö avses inte bara de funktionella stadsmiljöfrågor. utan även upplevelsemässiga, sociala och estetiska egenskaperna kvaliteter. Även metoder i den kommunala planeringen studeras i att förbättra samverkan mellan sektorer. Ett aktuellt exemsyfte arbete är Hela Gatan, en debattskrift utarbetad på pel på sådant Samordnad förnyelseplanering tillhör utveckregeringens uppdrag. lingsarbetet, t.ex. tillgänglighetsplanering och annan planering att inom ramen för en för genomföra bostadsförbättringsprogranunet I fråga om regelsystenret arbetar byrån med samlad stadsförnyelse.

Nuvarande vid de båda verken 65 arbetsuppgifter

som ledning för tillämpningen av PBL med avsekunskapsuppbyggnad av lov samt på detaljplaner och områende på planmässig prövning desbestäunelser. Arbetet utmynnar i olika informations- och rådbl.a. i form av cirkulärskrivelser och artiklar i givningsinsatser Plan och Bygg. Även ADB-stöd till framställning av detaljplaner håller på att utvecklas.

och erfarenhetsåterföring som tilldrar sig störst Den uppsikt intresse är analyser av effekterna av och effektiviteten hos olika främst PBL:s detaljplaner och områdesbestännelser. styrmedel, Inledningsvis prioriteras insatser för att förebygga och motverka tendenser till avarter i tillämpningen och för att underlätta kmmmemasamem.

Rådgivning är för närvarande främst inriktad på inledningsskedet efter PBL:s ikraftträdande. Arbete pågår med preliminära versioner av handböcker om detaljplaner, områdesbestännelser och av lovärenden. Annat arbete rör allmänna råd planmässig prövning inom stadsbyggandets område, t.ex. trafikplanering, handikappan- passning av terminaler, begravningsplatser.

Utbildning och information sker i form av framställning av material samt medverkan i olika utbildningsaktiviteter, för närvarande främst kring PBL, trafikfrågor och den yttre miljön i städerna. Byrån medverkar i PBL-jouren.

Inom stadsbyrån handläggs löpande ärenden såsom yttranden över remisser av offentliga utredningar, forsköverklagade planärenden, ningsansökningar m.m.

Stadsbyrån utför under budgetåret 1986/87 15,8 åa varav chef 1,0, handläggare 10,8 och assistenter 4,0 åa.

En sammanställning av de ovan redovisade funktionellt beskrivna arbetsuppgifterna fördelade på de arbetsenheter som finns inom planavdelningen sammafattas nedan i tabell 21.

66 Nuvarande vid de båda verken arbetsuppgifter

Tabe11 21 Årsarbetskraft för p1anfrågor

PA, Pj R-byrån K-byrån S-byrån Summa Arbetsuppgift/enhet

Avdeinings- och byrå1edning .. . .. Utveck1ingsarbete v0 v v

osmwxnouwo

Rådgivning ra u 0

Nwwrvv-INAH hNNIOONIUIOC

OCCCP-Oi-i Noor-bun- CPQ®CDU1GÖ

Utbi1dning v e . Uppsikt, överblick u o a Löpande ärenden .. v v Assistenter (sekr) u v n Särski1da arbetsuppg. u

Tota1t å vO\ h® F*(AD 0Ö

Byggnadsfrågor

Inom byggnadsavde1ningen hand1äggs främst frågor som en1igt BL, BS och verkets instruktion ankommer på p1anverket i dess egenskap av central för byggnadsväsendet. I detta ansvar förva1tningsmyndighet ingår ett stort mått av samordningsarbete med andra myndigheter med föreskriftsansvar på byggområdet. Till detta bör 1äggas att regeringen i bes1ut den 22 november 1984 uppdragit åt p1anverket att utarbeta ti11 föreskrifter ti11 den nya p1an- och förs1ag i inriktbygg1agen, PBL. Uppdraget präg1ar hög grad verksamhetens ning under tre budgetår.

Inom byggnadsavde1ningen finns ett normsekretariat och fyra byråer, byggnadsteknikbyrån, insta11ationsbyrån, utformningsbyrån och Den senare redovisas separat nedan. Arbetet

typgodkännandebyrån.

inom byggnadsavde1ningen kan inde1as i fem huvudområden en1igt nedan.

Föreskrifter om ny- och ombyggnad utgör kärnan i avde1ningens verksamhet. Uppgiften består i att med stöd av gä11ande byggiagstiftning ge bindande föreskrifter för a11t byggande i 1andet. Föreskrifterna i Svensk Byggnorm, SBN. Arbetet består pub1iceras såväl i tekniskt utveck1ingsarbete som omfattande samråd med andra

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

centrala myndigheter, byggbranschen och många andra intressenter. För föreskriftsarbete åtgår under budgetåret 1986/87 totalt 22,1 åa.

Handläggning av löpande ärenden utgör en betydande del av avdelningens arbete. Tolkningen av byggföreskrifter i branschen och i kommunernas byggnadsnämnder föranleder frågor som ibland besvaras per telefon men inte sällan kräver fördjupad utredning. För sådan handläggning av löpande ärenden åtgår under budgetåret 4,5 åa.

Information kring föreskrifter och annat utflöde från verket krävs av sakenheterna. Arbetet består till stor del i möten med branschföreträdare, intresseföreningar, externa kurser och seminarier etc. För information till och från byggnadsavdelningen åtgår under budgetåret 4,5 åa.

Typgodkännanderegler utarbetas av den föreskrivande myndigheten planverket för prövning av konstruktioner och metoder samt för att handlägga frågor om riksbehörighet som ansvarig arbetsledare. Till dessa uppgifter kan även föras granskning av handböcker som anger tekniska lösningar för att uppfylla föreskrifterna. På grund av koncentrationen på föreskrifter till den nya plan- och bygglagen har för arbetet med typgodkännanderegler under budgetåret 1986/87 inte kunnat avsättas någon arbetskraft.

Normharmonisering har varit en viktig teknisk uppgift under många år och den internationella normharmoniseringen för att främja handeln med byggprodukter kräver under den närmaste tiden betydande insatser. Arbetet består av samverkan med svenska standardiseringsorgan m.fl. liksom med de nordiska länderna (MKB), de europeiska länderna (ECE), andra organ som t.ex. EG och EFTA samt internationella organisationer såsom ISO och CEN. För arbetet med normharmonisering åtgår under budgetåret 4,0 åa.

I det följande redovisas mera utförligt hur dessa huvuduppgifter genomförs inom de arbetsenheter som finns inom byggnadsavdelning-

68 Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

en, dvs. normsekretariatet, byggnadsteknikbyrån, installationsbyrån och utfornningsbyrån.

o Normsekretariatet

Inom normsekretariatet handläggs frågor om konsekvensanalys av normtillämpning samt kontakter med utomstående organisationer såsom standardiseringsorgan, branschorgan m.fl. Vidare handläggs och tillsynsregler av administrativ karaktär samt proceduravdelningens registratur och arkivering.

På sekretariatet ankonlner att samordna utfortming och publicering av föreskrifterna. Frågor om internationell normsamordning handläggs av sekretariatet.

sekretariatet utför under budgetåret 1986/87 totalt 11,6 åa, varav 8,1 av handläggare och 3,5 av assistenter.

o Byggnadstekni kbyrån

Inom byggnadsteknikbyrån handläggs frågor om grundläggningar, byggnadsstormnen och byggnadsdelarnas anordnande.

utarbetas för grundkonstruktioner och Dimensioneringsregler övriga bärande byggnadsdelar med den detaljeringsgrad som betingas av olika materials egenskaper såsom hållfasthet, bestänspeciella samverkan med andra har dighet m.m. Den regelmässiga myndigheter område fått fast form genom statens råd för stål- och på detta betongnornuer.

Brandskydd normeras genom regler för förebyggande åtgärder, t.ex. utförande av eldstäder och rökkanaler samt skyddsavstånd till brännbara väggar m.m., skydd mot brandspridning genom sektionering och brandmotstånd för bärande och avskiljande byggnadsdelar inkl. ventilationskanaler, vidare utrynningsvägar samt åtgärder för att underlätta släckning av brand, bl.a. brandventilation.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 69

Inollmsklillat normeras genom regler för skydd mot det yttre klimatet, exempelvis dränering och fuktisolering, värmeisolering och täthet hos väggar och yttertak, samt för god boendehygien, t.ex. genom fuktskydd, ljudisolering och skydd mot ohälsa. Nya

material introduceras allt oftare. För dessa behövs inte sällan

hälsokonsekvenser klarl äggas. Som exempel kan nämnas asbest, I

radon, formaldewd och flytspackel.

För vämeisolering införs ett nytt nordiskt samordnat klassificeringssystem. Kring detta krävs betydande informationsinsatser.

Inom byggnadsteknikbyrån finns tre sektioner. Byrån utför under 1986/87 totalt 19,5 åa, varav chef 1,0, handläggare 15,5 och assistenter 3,0 åa.

o Installationsbyrån

Inom installationsbyrån handläggs frågor om energi- och installationsteknik för byggnader. Byrån har ett omfattande kontaktnät med branschen och myndigheter.

Regler för dimensionering och utförande utarbetas för byggnaders installationer avsedda för uppvärming. Häri ingår distributionssystem, eldstäder, rökkanaler, avgaskanaler m.m. Reglerna syftar till att få fram väl fungerande och ekonomiska installationer som inte orsakar olägenheter vare sig i byggnaden eller omgivningen.

Motsvarande regler utarbetas för luftbehandling vari även ingår att förhindra spridning av brand och brandgas via ventilationssystemet och att begränsa luftläckage från installationen.

Detsannna gäller vatten och avlopp, där syftet är att skapa installationer som fungerar utan att orsaka hygieniska olägenheter, vattenskador eller problem för de allmänna anläggningarna.

vid de båda verken 70 Nuvarande arbetsuppgifter

i bebyggelsen är centrala i byråns Frågor om energihushållning teknik och regler för att minska verksamhet. Syftet är att finna utan att orsaka andra tekniska proenergiåtgången i byggnaderna

b1em.

om klimat. dvs. teknik för att Slutligen behandlas frågor och termiskt inomhusklimat i åstadkouuna rimligt god luftkvalitet även i utarbetande av olika utrymnen i en byggnad. Byrån medverkar

typgodkännanderegler.

totalt 9,5 åa, varav chef Installationsbyrån utför under 1986/87

och assistenter 1,0 åa. 1,0, handläggare 7,5

o Utforrmingsbyrån

om utformning och utrust- Inom utfonmingsbyrån handläggs frågor avser såväl bostadsmiljö som av byggnad och tomt. Arbetet ning

arbetsmiljö.

omfattar bl.a. byggnaders placering på tomt och Arbetsuppgifterna inre och yttre utformning inkl. plantomtens ordnande, byggnads och anordningar som hör till byggnaderna. lösning samt de utrynInen för utformning av bostäder Ansvaret för utformning av reglerna från bostadsstyrel sen. Vid byrån överfördes 1975 till planverket även frågor om typgodkännande av planlösningar. handläggs

om tillgänglighet för personer Av central karaktär är frågor dessa hör även arbet med föreskrifter med handikapp. Till frågor

för terminalanläggningar för alla trafikslag.

som handläggs inom Barnsäkerhet är en annan av de frågor hos arbetslokaler. Hit hör byrån, liksom frågor om arbetsmiljö

om arbetsmiljö vid sophämtning, takskyddsanordningar, bl.a. frågor hissar och maskindrivna portar m.m.

att byrån aktivt medverkar i teknikupphand- Slutligen bör nämas med BFR beträffande hissar och bl.a. tillsanlnans lingsprojekt,

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 71

badrumsonbyggnad. Byrån representerar också verket i externa organ som Byggstandardiseringen, Statens handikappråd samt Barnmiljörådet.

Utformningsbyrån utför under 1986/87 totalt 6,0 åa, varav chef 1,0, handläggare 4,0 och assistenter 1,0 åa. En sammanställning av de ovan redovisade funktionellt beskrivna arbetsuppgifterna fördelade på de arbetsenheter som finns inom byggnadsavdelningen sammanfattas nedan i tabell 22.

Tabell 22 Årsarbetskraft för byggnadsfrågor Arbetsuppgift/enhet BA, Nt B-byrån I-byrån U-byrån Summa Avdelnings- och

Typgodkännanderegler

Det bör i detta sammanhang påpekas att den nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 juli 1987. Detta har medfört att arbetet inom byggnadsavdelningen i högre grad än normalt måst inriktas på arbete med föreskrifter i anslutning till lagen. Den bild som ovan redovisas av resursernas fördelning under budgetåret 1986/87 är därför inte representativ för avdelningens verksamhet vare sig tidigare år eller troliga verksamhet kommande budgetår.

vid de båda verken 72 Nuvarande arbetsuppgifter

Typgodkännandeverksamhet

av byggprodukter påbörjades i Typgodkännande och tillverkningskontroll 1967. Syftet med verksamheten är att planverket vid dess tillkomst och tekniska lösningar motsvarar de om byggprodukter, metoder pröva och i byggföreskrifter som krav som ställs i byggnadslagstiftningen krav anses uppfyllda kan t.ex. Svensk Byggnorm (SBN). Om gällande utfärda som då ska godtas av byggandsnännplanverket typgodkännande, lämnas normalt för fem år. Planverkets der i landet. Godkännanden är frivillig för företag och tillverkare. typgodkännandeverksamhet och helt ekonomiskt självbäran- Verksamheten är avgiftsfinansierad

de.

främst för att underlätta sin egen Företag söker om typgodkännande för att underlätta projektering med fändiga promarknadsföring, att förenkla och för dukthandlingar, för byggnadslovshanteringen underlätta vad avser besiktning och provtagning. att byggprocessen Två typer av produkter kan urskiljas. Det ena gäller nya produkter av mcket generellt hållna eller metoder vars användning regleras föreskrifter. Det andra gäller seriemässigt framställda produkter

produktregler och där vars användning regleras genom detaljerade

t.ex. provning är svår att utföra på byggplatsen.

arbetsuppgifter är att utfärda

Typgodkännandebyråns huvudsakliga

och konstruktioner inom typgodkännanden för material, produkter och riksbehörigheter för ansvariga arbetsledare. byggnadsområdet bl.a. i arbetet med att

Dessutom deltar godkännandebyråns personal

för olika och i det nordiska utarbeta godkännanderegler produkter samarbetet godkännande och kontroll av byggvaror. Typgodgällande Grunden kännanderegler utarbetas av planverkets byggnadsavdelning.

för och dess samband med den föreskritypgodkännandeverksamheten 1967:100 om vande myndigheten anges i regeringens proposition

bostadspolitiken m.m.

i tre sektioner, bygg-, brand-

Typgodkännandebyrån är organiserad

och installationssektionen.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken 73

En målsättning för arbetet är att göra typgodkännandeverksamheten så attraktiv som möjligt för den tillverkande industrin. Industrins önskemål är i huvudsak följande: korta väntetider, klara entydiga beslut om vilka krav som ställs för typgodkännande och en effektiv handläggning.

För att uppfylla dessa önskemål är en kontinuerlig översyn av

godkännandebyråns handläggningsrutiner nödvändig. Det gäller

såväl tekniska som administrativa rutiner, samarbetet med normbyråerna m.m. Ökade kontakter med Statens provningsanstalt krävs också för att klart fastsälla ansvarsområden och därmed undvika oklarheter om kompetenser.

Godkännandebyrån kommer också noga att följa utarbetandet av en ny byggnorm i anslutning tiil den nya plan- och bygglagen för att snabbt kunna konstatera vilken betydelse den kan få för den fortsatta typgodkännandeverksamheten. En ny struktur och kapitelindelning av byggnormen medför t.ex. förändringar i såväl godkännandebyråns dataregister som av utformningen av godkännandelistorna.

En målsättning är också att bätte än i dag marknadsföra typgodkännandeverksamheten. Detta kan ske genom direktkontakt med olika branschorganisationer, genom att skriva artiklar i fackpressen o.d. Syftet är bl.a. att finna nya produktområden lämpliga för typgodkännanden.

Godkännandebyrån handlägger årligen ca 900 ärenden och utfärdar årligen ca 600 typgodkännanden för kortare eller längre tid.

Omsättningen i typgodkännandeverksamheten är för 1986/87 budgeterad till 4 762 000 kr.

Typgodkännandeverksamheten utför under 1986/87 totalt 17,0 åa varav chef 1,0, handläggare 13,0 och assistenter 3,0 åa.

vid de båda verken 74 Nuvarande arbetsuppgifter

Tjänsteexport

sedan 1983 tjänsteexport under namnet Swede- P1anverket bedriver är i korthet att statsmakterna genom en serie p1an. Bakgrunden de senaste åren underIättat för och uppmanat stat1iga mynbes1ut som bedömer att man har kunnande att erbjuda ska markdigheter utomlands för att medverka tili att öka nadsföra sitt kunnande av varor och tjänster. Verksamheten bedrivs en1igt. svensk export för myndigheters affärsde särskiida regier som gäHer stat1iga drivande verksamhet i utiandet.

Bostadsministem konstaterar i budgetpropositionen, prop. att ligger vä] frame i sin tjänsteexport 1985/86:100, planverket P1 anverkets syfte med jämfört med många andra statiiga organ.

verksamheten är dels att erbjuda kunnande i pi an- och byggnadsfrå-

som har behov därav, att medverka i statsmaktemas gor ti1I Iänder att svensk export samt att erbjuda den egna anbitioner främja och utveckiande arbetsuppgifter utöver de persona1en stimu1erande

vanliga.

ännu främst utveck- Verksamheten inriktas på de enge1skspråkiga i Södra Afrika, b1and dem Tanzania, Zanbia, Zinbabwe lingsländerna ett tiotal uppdrag av och Lesotho. Swedeplan har här genomfört och innehåH. På sikt avses verksamheten varierande omfattning kunna inriktas även på 1ander i MeHanamerika och Sydostasien.

bedrivs inom planverket i en Verksamheten med tjänsteexport som 1eds av verkssekretariatet och arbetsgrupp, Swedepiangruppen, inför Arbetsgruppen har en Iiten som svarar direkt verks1edningen. men är he1t beroende av att kunna iåna in persona1 fast bemanning i första hand från verkets sakenheter men även från Iänsstyreiser,

komnuner eHer enskiida företag för att kunna genomföra uppdrag

som ackvireras.

redovisas i p1anverkets ekonomiadmini-

Administrativt Swedeplan Verksamheten ska i sin helhet stration som en separat budgetenhet.

täckas av uppdragsintäkter.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Omsättningen i Swedeplan var under budgetåret 1986/87 drygt 5 000 000 kr. och gav ett överskott på ca 400 000 kr. För tjänsteexportverksamheten Swedeplan åtgår under budgetåret 3,1 åa för gruppens fasta personal i planverket, varav chef 0,5, handläggare 1,8 och assistent 0,8. Därtill komer kortare konsultinsatser från verkets övriga personal, andra konslutinsatser samt två långtidsstationerade medarbetare i ett uppdrag i Lesotho.

De arbetsuppgifter som ovan redovisats för planverket har under budgetåret 1986/87 fördelats på verkets fem budgetenheter samt på kategorierna chef, handläggare, assistenter (sekreterare) samt assistenter med särskilda arbetsuppgifter på det sätt som framgår av tabell 23 nedan.

Tabell 23 Personalresuser vid planverket budgetåret 1986/87 (åa)

Assistenter (sekr) 4,4 7,8 8,0 3,0 0,8 24,0 Särskilda arbetsuppgifter 17,3 4,4 1,0 - - 22,7 Totalt 38,7 54,2 48,1 17,0 3,1 161,1

2.3 Gällande författningar som reglerar verkens arbete

Statsmakternas vilja beträffande bostadsförsörjningens, planväsendets och byggnadsväsendets områden finns uttryckta i en rad lagar och förordningar vilka också binder verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

Ansvaret för bostadsförsörjningen är delat mellan stat och kommun men är i första hand ett kommunalt ansvar. Kommunemas skyldigheter är reglerade i lagen (1947:523) om konlnunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande. Enligt denna lag är konInunerna bl. a. skyldiga att fortlöpande bedriva bostadsförsörjnings-

vid de båda verken 76 Nuvarande arbetsuppgifter

att utfärda allmänna planering. Det ankonlner på bostadsstyrelsen kan bedrivas. Enligt förråd till komunema om hur verksamheten också bostadsstyrel sen om när redoordningen (1984:38) bestämmer bostadsförsörjningsplaneringen skall ske visning av den konlnunala

genom länsbostadsnärmderna.

är att se till att Statens uppgifter inom bostadsförsörjningen instrument för att kunna bedriva en kommunerna har ändamålsenliga Detta sker främst genom att staten ställer social bostadspolitik. resurser till genom olika former av statlifinansiella förfogande bostadsstyrelsens instruktion (SFS ga lån och bidrag. Enligt är en av verkets huvuduppgifter att 1965:669), ändrad 1987:318, lån- och bidragsverksamheten för att främja handha den statliga I ovannämnda lag om komnunala åtgärder har bostadsförsörjningen. att svara för förmedling av det konlnunerna ålagts skyldigheten

statliga bostadsstödet.

har närmare fastslagits i regeringens Bostadsstyrelsens åligganden för de olika låne- och bidragsformerna. För närvaranförordningar levande låne- och bidragsformer och de finns ett drygt 20-tal men där författningarna fortfadärutöver ett 30-tal som upphävts för utestående lån. De mest betydelsefulla är rande gäller där bostadslån och räntebidrag till ny- och onbyggnad av bostäder,

bostadsstyrelsens åligganden framgår av nybyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder

(1986:692) och onbyggnadslåneförordningen

förvaltning m.m. samt av förordningen (1986:694) om handläggning, förordningen (1983:974) om ränteav bostadslån och räntebidrag;

stöd till förbättring av flerbostadshus; förordningen (1987:818)

samt förordningen (1982:639) om om bostadsbidrag till barnfamiljer

bostadsanpassningsbidrag.

som bostadsstyrelsen ålagts är av många slag och De uppgifter i vissa avseenden mellan de olika låne- och skiljer sig

bidragsformerna.

ska utöva tillsyn över låne- och bidragsverksam- Bostadsstyrelsen meddela föreskrifter för tillämpningen av vissa heten och får

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

i lån- och bidragsförordningarna. Den begränsning av paragrafer styrelsens föreskriftsrätt som nyligen genomförts innebär att föreskrifterna måste kompletteras med allmänna råd och information i särskilda handböcker. Ansökan om lån och bidrag ska göras på blanketter som fastställs av

bostadsstyrelsen.

För vissa stödformer, t. ex. stöd till allmänna samlingslokaler, hissbidrag och förnyelsebidrag, är det bostadsstyrelsen som meddelar beslut i ärendena. I regel är det dock länsbostadsnälnnderna som beslutar om lån eller bidrag utom i de fall beslutanderätten delegerats till kolumnerna, som när det gäller bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag. För beslut som fattats av länsbostadsnämnderna är bostadsstyrelsen första instans vid överklaganden och för konmunala beslut som regel sista instans.

Bostadsstyrelsen sköter utbetalningen av alla lån och bidrag utom bostadsbidragen. Det är också bostadsstyrel sen som svarar för avisering av räntor och amorteringar på alla utestående lån samt för att utfärda instruktioner och utöva tillsyn över länsbostadsnärmdernas låneförvaltning.

I bostadsstyrelsens ansvar ingår också att följa upp lån- och bidragsgivningen i statistik och årsredovisningar. Uppgifterna ligger bl. a. till grund för de beräkningar som görs till styrelsens anslagsframställningar över anslagsbehovet för de olika stödfornlerna. För de stödformer där anslagstilldelningen är knapp ingår det bland styrelsens uppgifter att fördela ramar för stödgivningens omfattning.

Inom planväsendets område är det främst plan- och bygglagen (1987:10), omtryckt 1987:246, som utgör grunden för verksamheten. Planverket har enligt denna lag (1 kap. 8 S andra stycket) ansvaret för den allmänna uppsikten över planväsendet i riket. Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., omtryckt 1987:247, har planverket ansvaret för den allmänna uppsikten över hushållningen med naturresurser. Enligt sin instruktion (SFS 1967:329), ändrad 1987:289, är planverket vidare central myndighet

^ vid de båda verken SOU 1987 :48 78 Nuvarande arbetsuppgifter

därvid verket att insamför frågor inom pl anväsendet. Det åligger

och erfarenheter inom sitt la, bearbeta och förmedla kunskaper särskilt att verka för verksamhetsområde. Det åligger planverket arbete med underlag för samordning av de statliga myndigheternas

tillämpningen av PBL och NRL.

är den legala grunden för Inom området stadsmiljöns utfornning vid den nya plan- och bygglagen samt planverksamheten planverket på motsvarande sätt verkets instruktion med samordningsansvaret, Planverket är också tillsom beträffande översiktlig planering.

för tillämpningen av begravningskungörelsen synsmyndighet med stöd därav föreskrifter för planering (1963:540) och meddelar

av begravningsplatser och krematorier.

dvs. föreskrifter för byg- När det slutligen gäller byggande. av en stor Planär området reglerat mängd föreskrifter. gandet, verket är enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet. särskilt att insamla, bearbeta och Det åligger därigenom verket

och erfarenheter inom sitt område. fönnedla kunskaper

har regeringen i plan- och bygg- När det gäller byggnadsväsendet att meddela förordningen (1987:383)(PBF) bemyndigat planverket och de övriga föreskrifter som behövs verkställighetsföreskrifter av kraven på byggnader m.m. i 3 kap. för tillämpningen av vissa för (2 S), för PBL. Sådana föreskrifter får meddelas nya byggnader (5 §) och för tomter onbyggnad (4 §), för befintliga byggnader

Vidare får planverket meddela verkställighetsföreskrifter (6 §). av dels vissa bestänrnelser i 8 kap. PBL om handför tillämpningen och förhandsbesked (16 S), dels bestämläggning av ärenden om lov av byggnads-, rivmelserna i 9 kap. 1 och 2 §§ PBL om utförande och markarbeten samt om kontroll och provning (19 och nings, verket efter ansökan frågor om godkän- 20 §§). Mot avgift prövar av ansvarig arbetsledare enligt 9 kap. 3 § nande (riksbehörighet) om frivilligt typgodkännande och andra stycket PBL och frågor 16 kap. 2 S första stycket och tredje tillverkningskontroll enligt 21 §§). stycket andra meningen PBL (18 resp.

Nuvarande arbetsuppgifter vid de båda verken

Med stöd av 17 S förordningen (1979:210) om maskindrivna portar m.m., ändrad 1987:1717, medde1ar p1anverket efter samråd med arbetarskyddsstyreIsen verkstäHighetsföreskrifter ti11 förordningen. Med stöd av 8 S förordningen (1981:972) om utförande av e1dningsan1äggningar för fast bräns1e medde1ar p1anverket verkstäHighetsföreskrifter ti11 fastbräns1e1agen (1981:599) för amäggningar under byggnadsnämndens ti11syn.

Med stöd av 8 § förordningen (1979:146) om e1-, vatten- och värmemätare, ändrad 1985:46, meddeIar planverket verkstäHighetsföreskrifter til) förordningen i fråga om vatten- och värmemätare. I 12 S lagen (1970:244)0m anmänna vatten- och avmppsanläggningar, ändrad 1987:134, finns bestämmelser om utförande av aUmän va-anläggning. Enligt 18 S finns reg1er om beskaffenhet av va-instaHation och utförande av instaHationsar-bete i PBL och med stöd av PBL meddeIade föreskrifter.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DET NYA VERKET

3.1 Omväridens synpunkter

finna en Tämpiig inriktning och En utgångspunkt i arbetet med att för verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk organisation intressenter i samhället. De är de önskemåi som stälis från oiika båda nuvarande verken har former för kontakt och samarbete med sin att kompiettera dessa ned omgivning. Vi har ändå funnit anledning två omväridsstudier av mer sammanfattande karaktär.

har bestått av att ta dei av tidigare En dei av vår omväridsstudie omväridsstudier och andra utredningar av utförda utvärderingar, av dessa båda verk. Ett stort antai intresse för sammaniäggningen studier har utförts under det senaste decenniet.

sitt betänkande År 1976 redovisade byggadministrationsutredningen - decentralisering (SOU 1976:26). I om Bostadsverket, samordning redovisas ett ti11 sammaniäggning av bostadsbetänkandet försiag styreisen och statens pianverk. Mot bakgrund av detta betänkande och en omfattande remissbehandiing utarbetades en proposition med riktiinjer för ansvarsförde1ningen inom (prop. 1977/78:93) m.m. I denna föres1ogs att verken inte sku11e bostadsförsörjningen Därefter har fiera utarbetats av de två sammaniäggas. rapporter verken och av andra organ såsom statskontoret och riksrevisions-

verket. I dessa redovisas f1era försiag ti11 decentraiisering, och effektivisering samt förändringar av den inre rationaiisering En dei försiag har anammats och genomförts medan organisationen. Aniedningarna ti11 att andra inte har föranlett någon åtgärd. inte har varit fiera. I en de1 fal] föres1agna åtgärder genomförts

Förutsättningar för det nya verket 81

har anledningen varit att vid budgetbehandlingen medel inte kunnat avsättas.

Det förslag om huvudsaklig inriktning och organisation av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk, som vi här redovisar,

har sin utgångspunkt 1 anspråk på förändringar som ställts under

relativt lång tid.

Den andra delen av vår omvärldsstudie har bestått av att anordna fyra hearings. De fyra konferenserna har behandlat bostadsmark- [ planfrågor, närmiljöfrågor och byggfrågor. De ägde rum nadsfrågor, i inledning av vårt arbete. Avsikten med dem var att ta del av omvärldens synpunkter på det framtida verkets arbetsformer och resultat. Ett 20-tal personer från stat, kommun, näringsliv, organisationer, forskning och yrkesideella föreningar deltog vid varje hearing. Här sammanfattas de framförda synpunkterna kort.

Bostadsmarknadsfrågor

Den bostadspolitiska rollen bör markeras. Det bör finnas en väletablerad och kunskapsrik grupp för analys och framtidsbedömningar. Kontakter med bostadsmarknadens olika parter bör vara goda. Förändringar inom bostadsmarknaden bör fortlöpande bevakas och s.k. early warning bör publiceras. Styrmedlens effekt och effektivitet bör konsekvent utvärderas. Verksamheten med utvärderingar bör organiseras så att den kan bedrivas på ett opartiskt sätt. Kontinuitet och stabilitet för låneförvaltningen bör garanteras. Ett utvecklat ADB-stöd efterfrågas.

Planfrågor

Ansvaret för samordningen av riksplanefrågorna bör handhas inom verket. Verket har här en roll som neutral samordnare och som inspiratör. Framtidsfrågor och förändringar i samhällsbyggandet bör fortlöpande analyseras. Rådgivning och metodutveckling avseen-

82 Förutsättningar för det nya verket

de den konnunala översiktsplaneringen är av stor vikt. Olika synsätt för bör studeras. ADB-teknikens möjligheter bör tas planering till vara. Metoder för samording mellan markanvändnings- och bostadsförsörjningsplanering bör utvecklas. Rättstillänpning och planpraxis bör bevakas. Samarbetet med statliga sektorsmyndigheter och länsstyrelser, som givits en ny roll genom PBL-reformen. bör vidareutvecklas. Ett brett kontaktnät med koumuner bör etableras.

Stad smiljöfrågor

De bostadssociala frågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. Särskilda gruppers anspråk såsom för äldre och handikappade aktualiserar detta. Även frågor om naturmiljön är väsentliga. Arbetsformer behövs för hur omsorgsverksamheten skall kunna samordnas. De krav som det lokala inflytandet och förvaltpå nya genomförandemetoder ningen aktualiserar bör uppmärksanlnas. Ett mer integrerat arbetssätt för bebyggelsefrågor och sociala frågor behöver utvecklas. En för stadsförnyelsen bör eftersträvas. Verket bör aktivt helhetssyn delta i utvecklingsprojekt och informera om goda exempel.

Byggfrågor

av bygg- och bostadslånebestänlnelser bör ske samord- Hanteringen nat. En förenkling bör göras av normer och föreskrifter. Fel och misstag i byggandet bör uppmärksanmas och utredas. Kunskapsbanker bör ha ett ansvar och en bör byggas upp. Verket övergripande i sitt arbete på säkerhets- och principfrågor. Verket tyngdpunkt bör följa utvecklingen av byggandet i stort och arbeta sanman med andra parter. Kompetens- och utbildningsfrågorna för byggnadsbör särskilt uppmärksamnas. Godkännandeverksamhet bör inspektörer bedrivas i någon form. Sveriges intresse för byggnads- och materiinom EG och den övriga internationella marknaden skall alfrågor bevakas.

Förutsättningar för det nya verket 83

Som ett framfördes på samtiiga hearings att kontakt gemensamt drag med forskning är av stor betydeise för verket. Det är väsentiigt för verket att ha ett stort kunnande och en hög kompetens. Kontakt och samarbete med forskare är härvid väsentiigt. Det kan underlätta arbeten med överbiickar och anaiyser och kan vara en förutsättning för en erfarenhetsåterföring och opartisk utvärderingsverksamhet.

Även kontakt med yrkesideelia föreningar framhöHs som väsentiigt. Dessa har upparbetade kontaktvägar inom de olika yrkeskoiiektiven. Ett samarbete kan t.ex. underiätta vidareutbiidning och rådgivning.

över huvud taget de närvarande de oiika roHer oiika poängterade har. Ett resultat förutsätter samarbete. Verket kan parter iyckat härvid ta ett ansvar och söka utveckia ett sami ande övergripande arbetssätt.

x Mycket beröm gavs åt den pågående utbiidningen av PBL, NRL och ESL. Koncentrationen tycktes vara ett effektivt sätt på en uppgift att arbeta och de nya okonventioneiia arbetsmetoderna som introducerats uppskattades. Information och råd gavs när kolmiuner och andra efterfrågade dem.

Att iite före och ha materiai färdigt när det efterfrågas iigga av många som väsentiigt. Verket måste kunna förutse poängterades och hjäipa ti11 med en framförhåiining. Härmed kan en ryckighet, som inte minst förekommit inom bostadssektorn, kanske kunna motverkas. Flera förändringar av iandsexempel gavs på nya framtida som komer att aktuaiisera nya insatser och och stadsbygden arbetsformer.

De synpunkter som framförts är av stort värde för oss i komnittên. De förväntningar som stäHs på det nya verket är höga. En de] önskemåi som framförts tiHgodoses redan. Andra aktuaiiserar nya och är utmanande. Vi ser det som positivt att intresset uppgifter för att samarbeta med verket är så stort.

84 Förutsättningar för det nya verket

De slutsatser för det nya verket som vi vill dra är följande.

Kontakt med omvärlden är väsentlig. Även om bra former för kontakt har utvecklats inom de båda verken är omgivningsrelationer så betydelsefulla att de hela tiden måste uppmärksanlnas, omprövas och utvecklas. De behövs av flera skäl och inte minst för att verket skall kunna utveckla förtroendefulla samarbetsformer.

Det nya verket har många olika uppgifter att utföra. Vi uppfattar att det som framför allt efterfrågades var att verket bör utveckla tre roller.

Den första sammanhänger med överblick. Verket bör utarbeta översikter över och analyser av olika förhållanden i landet av intresse för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet. Att söka förutse och åstadkoma en framförhållning inför olika förändringar är väsentligt. S.k. early warning vore ett uppskattat sätt.

Den andra sanmanhänger med verkets arbete med att ge underlag till statsmakternas beslut. Verket bör ta ett ansvar för själva systemen för bostadsförsörjningen och plan- och byggnadsväsendet och att med en konsekvent uppbyggd utvärderingsverksamhet ge underlag till ändamålsenliga regelförändringar. Verket bör också med utgångspunkt från statsmakternas beslut utarbeta författningar och bestänlnelser som kan fungera på ett praktiskt och enkelt sätt.

Den tredje utgår från önskan om att verket bör vara offensivt. Verket bör utveckla en aktiv och pådrivande roll. Det kan innebära insatser vad gäller information, rådgivning, visa upp goda exempel och aktivt deltagande i utvecklingsarbeten.

3.2 Plan- och bostadsverkets nuyndighetsroll

Den svenska statsförvaltningen har under tiden efter andra världskriget genomgått en omfattande förändring. Den centrala statliga

Förutsättningar för det nya verket 85

förvaltningens uppgifter var tidigare myndighetsutövning 1 form av tillsyn, kontroll och överprövning. Traditionellt har gränsdragmellan politik och förvaltning varit skarp. Regeringskanningen sliet och de centrala änbetsverken har varit klart åtskilda. Förvaltningen har varit självständig och stått I fri från de politiska beslutsfattarna.

och dess tjänstemän har emellertid de senaste decen- Förvaltningen nierna utvecklats från den traditionella mndighetsutövningen till produktions-, service- och omfördelningsverksamhet. Myndigheterna har också fått ett långtgående inflytande över samhällsplaneringen. Målet för den svenska statsförvaltningen är numera att den skall vara rättskännande, öppen, effektiv, smidig och serviceinriktad.

Antalet centrala statliga myndigheter har under efterkrigstiden mer än fördubblats, vilket bl. a. återspeglar hur förvaltningen En offentlig förvaltning krävs för att tagit upp nya ämnesområden. en avancerad industriekonomi och den sociala service upprätthålla ett sådant samhälle kräver.

Myndighetsrollen har alltså konlnit att ändras över tiden. Av den anledningen vill vi här redovisa några nya förutsättningar som bör gälla för det nya plan- och bostadsverket.

Styrningen av den statliga förvaltningen

Två offentliga utredningar har de senaste åren behandlat dessa styrningsfrågor, nämligen förvaltningsutredningen (SOU 1983:39) och verkledningskommittên (SOU 1985:40). Båda utredningarna konstaterar att regeringens styrning av myndigheterna brister i effektivitet. orsakerna kan enligt utredningarna sökas i den offentliga verksamhetens volym liksom i strukturella brister i förvaltningens uppbyggnad.

86 för det nya verket Förutsättningar

betänkande finns det i huvudsak två Enligt verksledningskonlnittêns former för av centrala nwndigheter. Direkt styrregeringsstyrning metoder utvecklas för att återföra beslutsning kan ske genom att till den politiska sfären. Den indirekta styrningen kompetensen sker öka det politiska inslaget i förvaltningsmyndigrøegenom att ternas ledning.

samarbetet Inellan regeringen och myndighe- I syfte att förbättra terna föreslår att de informella kontakterverksledningskonmittên na mellan statsråden, regeringskansliets tjänstemän samt myndighe-

terna utvecklas.

bedömer att det är angeläget att tillföra även statsmakterna ett lekmannainflytande. Motiven till centrala statliga myndigheter detta är främst att tillföra myndigheten olika slags sakkunskap, och slutligen medborgerligt omdöme (SOU vidare partsrepresentation 1985:40, s. 106).

har nyligen tagit ställning till regeringens prop. Riksdagen 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen. I propositiooch regeringens insyn i nen behandlas frågor som gäller riksdagens och styrning av de statliga myndigheternas verksamhet. I proposiatt är en tillräcklig grund för tionen konstateras regeringsformen att Styrningen föreslås dock ändra regeringen styra myndigheterna. karaktär. Riksdagens styrning bör sålunda enligt propositionen verksamhetens huvudinriktning. Regeringens krav på myndighegälla bör myndigheterna ges större friterna bör preciseras. Samtidigt verksamhetens utövande. Ansvarsförhållandena bör göras het vid tydligare, framhålls det.

Plan- och bostadspolitikens utveckling

bygger fortfarande i De politiska målen för bostadsförsörjningen allt på de mål som statsmakterna formulerade på grundväsentligt val 1967:100 som i korthet innebär att hela befolkningen av prop. skall beredas sunda, välplanerade och ändamålsenligt utformade

Förutsättningar för det nya verket 87

bostäder av god kvalitet och till skäliga kostnader. Bostadsförsörjningen är ett konnunalt ansvar. Statens uppgift är i första hand att se till att kommunerna har ändamålsenliga instrument för att kunna föra en social bostadspolitik. I detta ligger att staten fortlöpande måste följa hur instrumenten används och samtidigt ha det övergripande ansvaret för att hushållen har ekonomiska möjligheter att hålla sig med de bostäder de behöver. statsmakterna har i en serie beslut förtydligat och nyanserat de grundläggande målen.

Inom plan- och byggnadsväsendets område har de statliga myndigheternas uppgifter gradvis förändrats i och med att kommunerna har kunnat ta, och tillagts, ett allt större ansvar för samhällets insatser. Genom den nya plan- och byggnadslagen och naturresurslagen ges de statliga myndigheterna uppgiften att ha tillsyn och uppsikt såväl över plan- och byggnadsväsendet som över hushållningen med naturresurser. Den politiska viljan och den önskvärda ansvarsfördelningen inom detta område har därigenom blivit väsentligt klarare genom statsmakternas ställningstagande.

En viktig allmän utgångspunkt för det nya plan- och bostadsverket blir även statsmakternas uttalade anbition att begränsa samhällets regelbestånd. Riksdagen beslutade med stöd av prop. 1983/84:119 om att större återhållsamhet än tidigare skall iakttas när det gäller bemyndiganden för myndigheterna att utfärda föreskrifter. Såväl inom bostadsbyggandets som plan- och byggnadsväsendets område pågår sådant arbete med översyn av regelsamlingarna.

Såväl myndighetsrollen som sådana som de uppgifter inom fackområdet som verket har att handha har alltså givits nya förutsättningar. Härmed påverkas verkets roll och relation till andra organ och parter i samhället.

De slutsatser för det nya verket som vi vill dra är följande.

Enligt svensk förvaltningstradition är det statsmakterna som anger mål för samhällets verksamhet och avsätter de resurser som får

88 Förutsättningar för det nya verket

användas för att förverkliga målen. Plan- och bostadsverket är en central med uppgift att verkställa statsmakternas beslut myndighet samt följa upp att de uppsatta målen blir förverkligade. Det nya verket bör därför ha en tydligt operativ inriktning och en hög Dess uppgifter bör mindre vara att bevaka professionell kompetens. och kontrollera detaljer i utvecklingen utan mera ha en överblicutvecklande och framåtsyftande inriktning i hela sitt arbekande, te.

Statsnakternas styrning av det nya plan- och bostadsverket sker dels i form av innehållsliga beslut i riksdag och regering, dels av anslag. Det är emellertid också angeläget genom beviljande att de informella kanalerna mellan verket och bostadsdepartementet hålls nivåer. Ett ömsesidigt informaöppna och levande på flera i denna form underlättar samspel och hantering av tionsutbyte särskilt frågor. Det nya verket skall som remissorgan komplicerade bl.a. till den samlade bedömningen som ge regeringen underlag regeringen skall göra i ärenden enligt PBL och NRL.

På den centrala nivån i samhällets administration komer det att behöva ha ett utomordentligt väl utbyggt kontaktnät nya verket och ett omfattande samråd. består till stor Samhällsplaneringen del av att och enskilda intressen. Det ankomsammanväga allmänna att ha betydande samordningsuppgifter mellan mer på det nya verket främst statliga sektorintressen men även andra. Som exempel kan nämnas samordningsansvar när det gäller frågor om hushållning med

om riksintressen, men även i frågor om all-

naturresurser, frågor männa råd kring pl aneringsmetoder enligt PBL, samordningsansvar beträffande m.m. Vad gäller bostadsfrågorna krävs byggbestänunelser en betydande samrådsverksamhet inte bara med statliga sektonnyninom t.ex. social sektorn och undervisningssektorn men digheter också med kreditmarknadens olika parter, särskilt Statens Bostads- Det nya verket bör också utveckla finansieringsaktiebolag. kontakterna med massmedia. En bred information om de rättigheter och skyldigheter som medborgarna har då det gäller frågor om mark, och boende är av stor betydelse för att det nya miljö, byggande verkets kunnande skall nå rätt mottagare. Det är angeläget att det

Förutsättningar för det nya verket 89

nya pl an- och bostadsverket bygger vidare på det omfattande samarbete på central nivå som under senare år utvecklats såväl av pl anverket som av bostadsstyrel sen.

Många av de uppgifter som handläggs i det nya plan- och bostads-

verket ska genomföras eller förmedlas på den regionala nivån.

Länsbostadsnämndema ingår i bostadsverket och har hittills utgjort bostadsstyrelsens främsta samarbetspartner på den regionala nivån. I avvaktan på att frågan om en samordnad länsförvaltning avgörs och ett fullföljande av länsförvaltningsrefonnen eventuellt sker kaniner länsbostadsnämnderna att tillhöra det nya plan- och bostadsverket och därmed utgöra en viktig kanal för att föra ut information och sakkunskap liksom för att återföra erfarenheter i olika sakfrågor till det centrala verket.

Inom planväsendets område är det länsnämnderna men främst länsstyrelsernas planeringsavdelningar och planenheter som utgör naturliga samarbetspartners. Planverket har sedan länsarkitektkontoren inordnades i länsstyrelserna år 1971 haft ett omfattande informellt samarbete med främst planenheterna. Detta samarbete bör vidareutvecklas av det nya verket.

Huvudansvaret inom den offentliga sektorn för planering, byggande och bostadsförsörjning ligger emellertid hos landets konlnuner. Här antas planer i olika former, här meddelas tillstånd i byggnadsfrågor och här förmedlas ansökningar om statliga lån och bidrag. Det nya plan- och bostadsverket har som en av sina huvuduppgifter att underlätta konlnunernas arbete inom dessa sektorer samt att följa upp hur kommunerna använder- de styrinstrument som staten genom lagar och ekonomiska resurser ställer till deras förfogande. Det nya verket är därför helt beroende av ett nära och förtroendefullt samarbete med komunerna och deras representanter, lokalt och centralt. Det nya verket bör fortsätta på den av de båda nuvarande verken inslagna linjen att i konkret utvecklingsoch försöksverksamhet vidareutveckla metoder för planeringsändamål, administrativa rutiner m.m.

för det 90 Förutsättningar nya verket

och metodutveckiing är Av stor betydeise för teknikutveck1ing kan iöpande kontakter med

vidare att det nya verket uppehåHa

dvs. främst byggherreorganisationer, entreprebygpranschen, och förvaltare av bostäder och andra nörer, materia1ti11verkare som sker i branschen bör återaniäggningar. Den teknikutveckiing lov och lån som komer att utges av speg1as i de föreskrifter för nära samarbete med branschens företrädare är det nya verket. Ett att bedöma kostnadsutveckHngen och vidare angeiäget i syfte

produktivitet m.m. i branschen.

inte bara med producentsidan utan också med Ett samarbete behövs Härvid är kontakter med organisationer som konsumentsidan. sen och handikapporganisationer väsent1ig. hyresgäströrei

att åstadkoma löpande samar- På motsvarande sätt är det angei äget med de intresseorganisationer och bete och erfarenhetsutbyte som agerar inom samhä11sp1aneringens, byggandets partsföreträdare och bostadsförsörjningens område. Det ankonlner på det nya verket

b1.a. att medverka ti11 förverkiigandet av en sociai bostadspo1i-

att se tili att svaga gruppers intrestik vi1ket b1.a. bör betyda eHer b1ir beaktade.

sen i bostadsfrâgor pianeringsfrågor

komer endast i begränsad ut- Det nya p1 an- och bostadsverket att vända sig direkt ti11 aHuänheten. P1anfrågor, sträckning i första hand i konrnuneriånefrågor och byggnadsfrågor handläggs och länsbostadsnänmderna och det är i na, förmediingsorganen i konkreta ärenden kan besvaras. Det första hand där som frågor komer emeHertid att producera infornya plan- och bostadsverket och skyidigheter i dessa frågor mation om aHlnänhetens rättigheter i vissa 1åne- och bidragssamt besiuta vad gäHer överk1aganden eHer som remissorgan i pian- och byggfrågor. ärendegrupper

öka verkets kunskapsinfiöde och att vidarebe- Ett viktigt sätt att är att samarbete med forskningen och fordra kunskapsbehov inom de berörda sektorerna. Samarbetet såvä1 undervisningen och forskningsinstitutioner som med de med byggforskningsorganen och reievanta undervisningsenheter vid Iantekniska högskoiorna

Förutsättningar för det nya verket 91

dets universitet bör utveckias väsentiigt av det nya pian- och bostadsverket. Ett aktivt samarbete i projektform och att medarbetare i verket deitar som elever e11er lärare i undervisningen skapar ett ökat intresse för verkets ansvarsområde såväi biand forskare som elever vid utbiidningsanstaiterna. I sammanhanget bör nämnas att det nya verket bör utveckla samarbetet också på ko11egiai basis med de yrkesideeiia föreningar och konsuitföretag som finns inom sektorn.

3.3 Drganisationsteoretiska utgångspunkter

De uppgifter det nya verket har att utföra vid sidan av författningar och ärendehandiäggning rör frågor om kunskapsförsörjning. Det är uppgifter med utveckiingsprojekt, rådgivning, utvärderingsverksamhet och erfarenhetsåterföring. Från många håii har det framhåiiits att dessa uppgifter är av stor vikt och att de än mer bör prioriteras. Av den aniedningen vi11 vi utifrån ett underiag som utarbetats av konsuitföretaget Sinova referera några organisationsteoretiska erfarenheter av organisation för kunskapsproduktion.

De pågående framväxten av ett informations- och kunskapssamhäiie har för människor och organisationer inneburit en situation som kännetecknas av ökad förändringstakt, ökad kompiexitet och ökad osäkerhet. Existerande information och kunskaper föråidras i a11t

snabbare takt, viiket ökar behovet av hy information och nya

kunskaper. Behovet av förändring, utveckling och förnyeise har på ett he1t annat sätt än tidigare kommit i förgrunden.

Härmed markeras behovet av organisationer vars huvudinriktning e11er grundläggande uppgift kan sägas vara att åstadkomma förändring, skapa utveckiing eiier bedriva probiemiösning.

De personer som är verksamma inom sådana organisationer har som regei en professioneii utbiidning. De kan antas ha kontroli över en ti11 övervägande dei unik kunskapsmassa. Den professioneiie

92 för det nya verket Förutsättningar

utövaren kännetecknas av en hög grad av skicklighet och expertkunnande.

får allt Med det markerade inslaget av professionell kompetens fler organisationer karaktären av professionella organisationer. hos dessa är ett till stora delar Ett kännetecken organisationer ömsesidigt beroendeförhâllande mellan organisationen och omgivär också mycket personningen. Den professionella organisationen och personlighetsintensiv, samtidigt som verksamheten är person-

orienterad gentemot omgivningen.

är det av stor betydelse att ständigt För de professionella utvecklas i arbetet och ofta stå inför utmanande arbetsuppgifter. har stor för att åstadkomma Denna typ av belöningar betydelse se. Detta naturmotivation, engagemang och arbetstillfredsställel under förutsättning att andra - mer yttre - belöningar ligtvis i Det är också av största vikt i förekomer rimlig omfattning. att man medvetet belönar kunskap och professionella organisationer kompetens. Detta görs ofta med hjälp av särskilda professionella karriärvägar för de anställda.

med kunskap som främsta produkt måste vara En organisation åt ständigt nyskapande. Den måste många gånger lösa problemen kreativt sätt och samtidigt kunna hantera de omgivningen på ett interna Att framgångsrikt kunna hantera denna dubbla problemen. effektivitet för den professituation är nyckeln till långsiktig Det gäller därför att både styra målmedsionella organisationen. vetet och att inom vissa ramar tillåta en hög grad av handlingsfrihet.

Behovet av flexibilitet i organisationen är avhängigt graden av i omgivningen. Möjligheter till större flexibilitet föränderlighet måste byggas in i organisationen Ju mer föränderlig omgivningen

kan antas vara. Men även om flexibilitet och anpassningsförmåga

och nödvändigt behöver organisabedöms som positivt många gånger, tionen en viss av robusthet för att inte sönderuppvisa grad stressas av förändringar. Denna robusthet utgörs således av för-

Förutsättningar för det nya verket 93

stå emot förändringar från omgivningen, vilka inte kan mågan att antas kräva genomgripande interna förändringar.

Det finns en motsättning i det förhållandet att de många gånger uppgifter och den situation som de professionella organisationerna

har att hantera är påtagligt föränderliga, medan den organisato-

riska strukturen har stela och byråkratiska drag. Detta kan ibland förklaras av att människor som är verksamma i en turbulent situation har behov av trygghet i sin hemmaorganisation. De vill därför ha minimala förändringar i den egna organisationen och efterlyser en uttalad fasthet i organisationens agerande. Men i längden är

dock stela och byråkratiska strukturer ett hinder för en profes-

sionell organisations framgång.

underlättar ofta en flexibi- Enkelhet i organisationsutformningen litet. Det verkar som om klara grundformer gör det lättare att åstadkomma en utveckling och förnyelse. I en enkel organisation är de centrala resurserna, vad avser personer, förhållandevis Det är viktigt att staberna är ute på fältet och begränsade. löser problem i stället för att sitta på rummet och kontrollera. En enkel och begriplig organisation måste konbineras med en kraftfull ledning. Denna ledning skall syssla med målinriktningen och den strategiska inriktningen av organisationen. om organisationen är enkel har ledningen lättare för att ständigt skapa sig en överblick över det organisatoriska läget.

Vid den konkreta utformningen av det nya verkets organisation måste man således ta hänsyn till verksamhetens karaktär, situationens särprägel och de professionellas förväntningar, önskemål, behov etc.

önskvärda hos organisationen är därvid en följd av egenskaper i och krav från omgivningen. Den verksamhetsidé som särdrag har till uppgift att förverkliga ställer vidare organisationen krav specifika egenskaper, om detta förverkligande skall på vissa bli framgångsrikt.

för det nya verket 94 Förutsättningar

storlek ger vidare organisationen vissa speciella Organisationens kvaliteter. Stora organisationer är vanligen mer komplexa än små. försöker man ofta i större organisationer att Av denna anledning ge delar av organisationen en ökad självständighet.

Utvecklingen går också i riktning mot mer platta organisationer. består i att man försöker minska ner på antalet Denna platthet blir därigenom mindre hierar:

organisationsnivåer. Organisationen

kisk antas öka hos medaroch kunskapen om den egna organisationen betarna. Detta är viktigt inte minst för engagemang och effektivt

problemlösande.

utformas, desto mindre blir utrymnet Ju plattare organisationen för antalet mellanchefer. I princip får man två organisatoriska nivåer. Den första nivån utgörs av ledningsnivån (strategisk nivå) och den andra nivån utgörs av den operativa nivån (verksamhetsnivå). Det är viktigt att beakta att innehållet på dessa båda nivåer är av helt olika karaktär. Uppdelningen i dessa båda nivåer om både decentralisering och centralisering. följer principen

kan utformas olika för de olika enheter som Organisationen något Detta innebär att man inte nödvändigtvis behöver ha tillskapas. inom resp. enhet. Behovet av att variesanna interna organisation är en följd av att de olika enheterna skiljer sig ra utfornningen med avseende på omgivningsrelationer, arbetsuppgifter, personalens kompetens etc.

De slutsatser för det nya verket som vi vill dra är följande.

bör vara såväl för omvärlden som för Organisationen lättbegriplig de anställda i verket. Antalet beslutsnivåer mellan handläggare och verksledning bör begränsas. En hierarki med många beslutsnivåoch innebär risk för att ledningens er skapar onödig byråkrati kontakter med verksamheten minskar. För den enskilde handläggaren minskar motivation och ansvar om ärenden efter avslutad handläggi sak skall silas genom flera nivåer. ning

Förutsättningar för det nya verket 95

Å andra sidan bör antalet enheter som är direkt underställda verksledningen inte vara för många. cheferna för huvudenheterna bör jämte chefen för verkssekretariatet ingå i en ledningsgrupp en direktion - som tillsammans med generaldirektören inte bör omfatta mer än 7-8 personer.

Huvudenheter som omfattar fler än 45-50 personer bör ges en fast underindelning. I övrigt bör personalen inom enheterna helt eller delvis kunna ingå i mer eller mindre permanenta arbetsgrupper beroende på hur arbetsuppgifterna växlar. Salma individ kan därmed ingå i flera arbetsgrupper. Ansvaret för ett projekt bör alltid åligga en huvudenhet även om deltagare i projektet komer från flera huvudenheter. Arbetsgrupperna bör ledas av projektledare.

Organisationen inom en huvudenhet bör kunna byggas upp kring naturliga arbetsgrupper.

Även om det inte finns någon fast indelning i underenheter så kan beslutsbefogenheter delegeras till olika befattningshavare inom nwndigheten.

Planverket har en indelning i avdelningar under det att huvudenheterna vid bostadsstyrelsen utgörs av byråer. För att ge goda förutsättningar för personal rekrytering samt för att underlätta övergången bör cheferna för huvudenheterna ges ställning som avdelningschefer eller tekniska direktörer även om en underindelning i byråer kan undvikas.

vid indelningen i sakenheter har vi haft som utgångspunkt att så långt som möjligt föra samman uppgifter, som rör samma sakområde, från pl anverket och bostadsstyrelsen. Därigenom kan utbytet i form av samordningsvinster bli så högt som möjligt.

Vi har också övervägt den organisatoriska samordningen av utvecklingsarbete och handläggningen av löpande ärenden. Inom bostadsstyrelsen handläggs dessa uppgifter delvis vid skilda byråer. Inom planverket har de sanlnanförts från att tidigare varit åtskilda.

för det nya verket 96 Förutsättningar

Nackdeien med att sanlnanföra uppgifterna är risken att de iöpande undan utveckiingsarbetet. Fördeien är deis att ärendena tränger från enskiida ärenden kan tiiigodogöras i utveckerfarenheter från utvecklingsarbete kan 1ingsarbetet, de1s att sakkunskapen Kommittén finner att utveckutnyttjas i ärendehandiäggningen. och ärendehandiäggning bör samnanföras inom de oiika Hngsamete effekterna överväsakområdena. De positiva genom kunskapsutbynet

ger.

för i enheter är också de oiika En utgångspunkt organisationen Den organisation vi föresiår har mottagarna av verkets produkter. sin utgångspunkt i en sådan grund.

SOU 1987 :48

ÖVERVÃGANDEN OM DET NYA VERKET

Kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring

Förslag

För att förbättra kunskapsförsörjningen och erfarenhetsåterföringen behövs f1era oiika åtgärder. Det är väsent1igt att oiika typer av uppgifter rörande ett sakområde kan sammanhåilas i en enhet. Det är vidare väsentiigt att mer systematiska former utveck1as för insamling, sammanstänning, ana1ys och presentation. Riksöversikter bör utarbetas för o1ika frågor. Även former för fortiöpande diskussion och samarbete med o1ika avnämare och parter bör utveckias. Til] varje sakområde bör rådgivande organ knytas.

Bakgrund

I direktiven ti11 kommitténs arbete betonas betydelsen av att utveck1a former för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring. Där sägs:

I motiven tiH PBL och NRL framhöH jag att en förutsättning för att myndigheterna ska11 kunna utöva sin ti11syn och uppsikt är att det etab1eras en väl fungerande kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring. Det är b1.a. impuiserna härifrån som bör motivera fortsatta utveckiingsinsatser. Det är genom förankringen i kunskapen om rådande förhåHanden och i vunna erfarenheter som rådgivnings- och informationsinsatser b1ir meningsfuHa och intressanta för mottagarna. och det är

om det nya verket överväganden

av effekterna av och effektiviteten hos de genom anaiyser oiika regeisystennen som verket får den grund som är nödvändig för att motivera förändringar av reg1ernas innehåll.

och vid de hearings som Både i de tidigare utförda utvärderingarna former för kunskapsförsörjning och konmittên anordnat har bättre Ett stort intresse har framerfarenhetsåterföring efterfrågats. av bättre överbiick, f1er Översikter, tydiigare verkligkonnnit och misstag bör utredas.. hetsförankring. Goda exempei bör spridas bör av styrmede1. Ett vä1 utveckiat samarbete utvärderingar göras bör utarbetas. Kvaiiteten i utbi1dningen med forskningsverksamhet samråd och samarbete bör ske med oiika berörda måste bevakas. Ett i samhäHet. Ett brett kontaktnät bör etabieras. parter

formerna för kunskapsförsörjning och Intresset av att utveckia erfarenhetsåterföring är aHtså stort. Det kan sanmanfattningsvis två avsikter. Från kommuner, länsorgan och oiika sägas utgå från förväntas att verket har en överblick över parter inom landet förhåHanden och vunna erfarenheter. Verket kan sägas representera Verket ska11 ha en kompetens och förstå hur den sami ade kunskapen. Verket skaH ge råd och informera om o1ika frågor bör utvecklas. avsikten sanunanhänger med att verket är denna kunskap. Den andra Det skaH kunna föresiå och utvärdera ett organ åt regeringen. beslutar om för att genomföra sin o1ika åtgärder regeringen Verket skaH härvid också ge underiag ti11 regeringen poiitik. utifrån en kunskap om förhåiiandena i iandet.

Prob1emstä11 ningar

måste vissa mer principielia konstateranden göras Inledningsvis beträffande kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring.

är beroende av utbiidning och forskning. Kunskapsförsörjning över befintiig kunskap. En Det måste finnas sanInanstäHningar och vidareutbiidning bör förmed1a denna kunskap grundutbiidning för att Det måste vidare

ti11 berörda upprätthåHa kompetenser.

som inriktas mot att kompiettera och finnas forskningsprogram

överväganden om det nya verket

förtydliga denna befintliga kunskap på ett med hänsyn till samhällsutvecklingen erforderligt sätt.

Erfarenhetsåterföring utgår från ett operationsanalytiskt synsätt. Utifrån förutsättningar och mål genomförs en process som resulterar i en produkt. Mot bakgrund av utvärdering av processen och produkten kan sedan förutsättningarna och målen förbättras. utvärderingar bör utföras av andra än de som varit involverade i processen.

Såväl kunskapsförsörjning som erfarenhetsåterföring är alltså beroende av utbildnings- och forskningsverksamheten i samhället. Verket har här en roll men är inte ensam ansvarig. Flera olika organ, institutioner och konsulter i samhället medverkar härvid. Högskolor och forskningsråd har en central roll.

För verket är det dock väsentligt att förhållandena för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring bevakas. Verket måste tydliggöra sina anspråk härvidlag gentemot andra organ. Verket bör också aktivt påverka genom att beställa, föra diskussion om, utveckla samarbetsavtal kring olika insatser samt påtala brister och aktualisera förändringar för att åstadkomma förbättringar. Särskilt avsatta medel för att kunna beställa olika insatser är härvid väsentligt. Verket bör dessutom medverka genom eget arbete för en kunskapsförsörjning i de frågor som annars ej blir behandlade.

Former för att bevaka, aktivt påverka och medverka till en kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring finns för närvarande inom de båda myndigheterna. Av redovisningarna om nuvarande arbetsuppgifter och resurser vid bostadsstyrelsen och statens planverk, avsnitten 2.1 och 2.2, framgår flera sådana former. Att etablera en väl fungerande kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring blir därför en fråga om att renodla dessa former och att därmed åstadkomma en större tydlighet och systematik.

om det nya verket 100 överväganden

förbättra kunskapsförsörjningen och erfaren- Inför arbetet ned att kan några olika frågor ställas: hetsåterföringen

om rådande förhållanden och - Hur sker insamlandet av kunskap vunna erfarenheter

och erfarenheter, hur analyse- - Hur sammanställs dessa kunskaper ras och bedöms de, hur förmedlas de

och hur väcks och - Hur anammas forskningsresultat nya forsknings-

utvecklingsbehov

som skall och vilka miss- - Hur bestäms vilka goda exempel spridas tag som skall belysas

- Hur sker utvärderingen av gällande regelsystem och hur aktuali-

seras förändringar av detta

standardkrav etc. - Hur förverkligas beslutade lagar, regler,

i grundutbildningen och vidareut- - Hur upprätthålls kvaliteten

bildningen?

en systematik. Genom att spalta upp De här frågorna exemplifierar och erfarenhetsåterföring i ett hanteringen av kunskapsförsörjning antal delfrågor kan en mer detaljerad och systematisk bedömning Det bör för verket att fortlöpande följa göras. vara en uppgift avseenden och vidta de åtgärder som upp sin verksamhet i dessa därav föranleds.

att utveckla en god systematik. Väl Det är dock inte tillräckligt behövs också. Det är väsentligt utvecklade omgivningsrelationer och för informationsutbytet inåt och utåt. både för nära samarbete kontaktverksamhet kan övervägas. Kontakt och Olika former för samarbete i enskilda projekt, informationsverksamhet är exempel på som finns inom de nuvarande verken och som bör kontaktformer vidareutvecklas. verkets styrelse spelar härvid också en väsentlig

Överväganden om det nya verket 101

roll och kan så göra även framdeles. För närvarande finns det två råd vid bostadsstyrelsen och tre vid planverket. Genom att verken ges en ny organisation bör antalet och deras inriktning övervägas.

Olika lösningar kan härvid tänkas. Ett stort antal råd försvårar

för generaldirektören att själv ta en stor aktiv roll. Ett litet antal begränsar kontaktytan. Konlnittên har övervägt olika lösningar och funnit att den lösning där ett rådgivande organ knyts till vardera sakenheten bör prövas. Avdelningschefen för resp. sakenhet blir därmed ordförande i rådet. I rådet bör ingå såväl politiker som tjänstemän. En bred sammansättning utifrån det aktuella sakområdet bör eftersträvas. Även fler rådgivande organ och andra former av rådgivande organ bör kunna finnas.

Försl ag ti ll Verksamhetsinriktning

Inför organisationen av det nya plan- och bostadsverket bör några åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna till kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring.

I organisationen bör olika sakområden särskiljas. Härmed kan uppgifter för varje sakområde hållas samnan. Inom varje sakenhet handläggs därmed uppgifter för kunskapsförsörjning, t.ex. översikter och utvecklingsprojekt, samt för regeltillämpning, t.ex. utvärderingar, rådgivning och information. Inom sakenhetema bör överklaganden och remisser handläggas. Härmed ges en naturlig möjlighet till erfarenhetsåterföring.

Riksöversikter bör utarbetas inom sakenheterna för olika frågor. En kontinuitet i arbetet med riksöversikter bör eftersträvas för att underlätta jämförelser och framtidsbedömningar. Utifrån riksöversikterna bör analyser göras.

För utvecklingsprojekt, bedömingsanalyser och briststudier bör ett samarbete etableras med andra parter i samhället för att där-

om det nya verket 102 överväganden

deras kunnande och erfarenheter. Även intermed tillgodogöra sig bör tillmätas stor betydelse. Ett väl nationella erfarenheter för verket intressant forskutvecklat samarbete bör ske med övrig En konsekvent utvärderingsverksamhet bör byggas ningsverksamhet. samarbetsavtal med olika forskningsinstitutioner. upp genom fasta sakenhet bör organ knytas som har en bred Till varje rådgivande

kontaktyta mot parter i samhället.

Bostadsmarknadsfrågor

Forslag

åt det bostadspolitiska roll För att ge tyngd nya verkets frågorna föras samman bör de övergripande bostadspolitiska enhet i det nya verket. Hit samlas den inom en särskild som finns inom bostadsstyrelsen för uppföljningar kompetens av det bostadspolitiska stödets effekter. och utvärderingar Hit förs också ansvaret för administrationen av regelsyste- 7 bostadsstödet. Enheten tillförs met för det individuella dessutom när det gäller samhällsekonomi och ny kompetens Samarbete etableras med forskningsinkreditmarknadsfrågor. _ stitutioner för att kunna initiera sådant utvecklingsarbete se. A som ej kan bedrivas inom det nya verket.

...Ãâñçâfân

Bakgrund

I direktiven för vårt arbete framhålls som en av det nya verkets

mest angelägna uppgifter att genomföra en fortlöpande utvärdering

Yw-áygügvnexrizrs

effektivitet och effekter samt av de bostadspolitiska styrmedlens som föranleds därav. Detta motiveras att föreslå de förändringar

på följande sätt:

4-4 s Målet Bostadspolitiken är i grunden en fördelningspolitik. åt alla kräver att samhälatt det skall finnas goda bostäder insatser utformas så, att också de hushåll som har belets

överväganden om det nya verket 103

gränsade egna resurser får del av välfärdens utveckling. För att insatserna skall vara fördelnin spolitiskt försvarliga, måste stödet vara utformat på ett s dant sätt att inte insatfrämst kommer de resursstarka grupperna i samhället till

åerna e .

Det är således väsentligt att subventionerna är effektiva i förhållande till de bostadspolitiska målen. Samma gäller i fråga om de övriga styrmedel som är avsedda att påverka fördelningen av välfärden i boendet. För att ändamålsenligheten hos de olika styrmedlen skall kunna följas - och för att de ansenliga ekonomiska resurser som sätts in skall kunna försvaras i förhållande till andra angelägna behov - måste styrmedlens reella effekter fortlöpande utvärderas. I detta ligger att både det generella och det individuella bostadsstödets utveckling måste kunna relateras till sådana förändringar i omvärlden som påverkar hushållens levnadsförhållanden.

Vi har därför i uppdrag att i vårt förslag se till att verkets resurser fördelas så att denna uppgift kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt och att personal med tillräcklig ekonomisk kompetens kan tillföras verket.

Vid den hearing i bostadsmarknadsfrågor som vi genomfört bekräftades betydelsen av dessa frågor genom de förväntningar som riktas mot det nya verket från omvärlden. Det ansågs allmänt att det nya verkets bostadspolitiska roll borde markeras. Utvecklingen på bostadsmarknaden borde fortlöpande följas upp och utvärderas. Resultatet borde föras ut på olika sätt för att i god tid kunna ge information, s.k. early warnings, om betydelsefulla förändringar i omvärlden. Utvärderingar av de olika styrmedlens effekter borde genomföras systematiskt.

Inom det nya verket behövde därför finnas en kvalificerad enhet med hög analytisk kompetens och kompetens inom ekonomi och kreditmarknadsfrågor. Sådan kompetens ansågs för närvarande inte finnas i tillräcklig utsträckning. Verket borde också etablera goda kontakter med byggmarknadens olika parter och utveckla samarbetet med forskningsorganen.

* om det 104 överväganden nya verket

Problemställningar

Samhällets stöd till bostadssektorn är mycket omfattande. Stödet

former. Direkta stödformer är lämnas i såväl direkta som indirekta

till och ombyggnad samt underhåll m.m. och räntebidrag nytill Indibostadsbidrag barnfamiljer, ungdomar och pensionärer. i första hand till rekt lämnas stöd bl.a. genom skattelättnader Det totala samhälleliga stödet till bostadssektorn egnahemsägare. till ca 35 miljarder kr. under 1986 varav drygt 19 miljaruppgick kommunernas kostnader för der i direkt stöd. I detta belopp ingår

och de kommunala bostadstilläggen till folkpension bostadsbidragen ca 3 miljarder kr. Bostadsstyrelsen svarar för som uppgår till administrationen av det övriga direkta stödet.

sker en fortlöpande insamling och bearbetning På bostadsstyrelsen _ och andra om utvecklingen på bostadsmarknaav statistik uppgifter å 4 omfattning och inriktning, kostden, lån- och bidragsgivningens m.m. Dessa uppgifter läggs till grund tillsammans nadsutvecklingen I statistik för särskilda undersökningar och med annan officiell av det statliga stödets effekter. På grund av uppföljningar kan dock denna verksamhet inte bedrivas bristande personalresurser

a systematiska sätt som krävs. på det

å. p .r antal studier den uppfölj- Riksrevisionsverket har i ett granskat -,- .ej- bedrivs inom bostadsstyrelnings- och utvärderingsverksamhet_som RRV när det bostadsbidragen att sen. Bl.a. konstaterar gäller

varken fördelningspolitiska eller bostadsstimulerande bidragens Enligt RRV:s nening finns effekter har utvärderats tillräckligt. det för att ur det material som bostadsstyrelsen förutsättningar bearbetning och tar fram få ut mer information genom fördjupad

analys.

För att utvärderingar av det bostadspolikunna göra kvalificerade tiska stödets effekter krävs kunskaper inte bara om det bostadspo-

litiska regelsystemet utan även om övriga fördelningspolitiska

bostadsmarknaden. skattesystemet har styrmedel som påverkar men det finns även andra faktorer som påverkar hushållens berörts

överväganden om det nya verket 105

ekonomi och betalningsförmåga, t.ex. studiestöd, pensioner och de kommunala bostadstilläggen, daghemsavgifter m.m. Utvecklingen av byggkostnaderna liksom av priserna på bostäder är också betydelsefulla faktorer som måste tas med i en analys av stödsystemets effekter. Det kräver kunskaper om byggmarknadens sätt att fungera liksom om bruksvärdesystemet och andra faktorer som påverkar prisbildningen på bostadsmarknaden.

Behovet av bostadspolitiskt stöd är därutöver i hög grad kopplat till läget på kreditmarknaden. Genom avprioriteringen på kreditmarknaden fr.o.m. den 1 december 1986 gäller helt nya förutsätt-

ningar för kreditförsörjningen. Ett allt större antal kreditinsti-

tut har kommit in på den tidigare prioriterade marknaden och påverkat konkurrensförhållandena. Kredittillgången är för närvarande mycket god men om efterfrågan på kapital från andra sektorer ökar kan dessa förhållanden ändras. Räntebidragens storlek är dessutom direkt relaterade till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. En fortlöpande bevakning av vad som händer på kapitalmarknaden är därför nödvändig för att kunna bedöma de bostadspolitiska och statsfinansiella effekterna av utvecklingen samt vid behov genomföra eller föreslå ändringar i regelsystemet. Detta kräver ingående kunskaper och erfarenheter om hur kapitalmarknaden fungerar.

Den kompetens som finns inom bostadsstyrelsen på dessa områden är spridd genom att ansvaret för utvärderingar och uppföljningar av de bostadspolitiska stödformerna är uppdelat mellan olika byråer. Inom boendebyrån svarar man för statistikinsamling och för undersökningar och analyser av utvecklingen på bostadsmarknaden och av boendekostnaderna m.m. Det gäller även bostadsbidragen, medan administrationen av bidragen och regelsystemet ligger på rättsbyrån. Rättsbyrån svarar även i viss utsträckning för bevakningen av kreditmarknaden.

När det sker statistikinsamling och gäller produktionskostnaderna analys på byggnadsekonomibyrån. Här svarar man också för en fortlöpande uppföljning av räntestödet till underhålls-, reparations-

om det nya verket 106 överväganden

och vissa särskilda studier av lån- och och energisparåtgärder

T.ex. var det byggnadsekonomibyrån som

bidragsgivningens effekter. var för den utvärdering av bostadsförbättringsprohuvudansvarig gramet som gjordes 1986.

Försl ag ti ll verksamhetsinriktnilq

åt det bostadspoliti ska roll och För att ge tyngd nya verkets för en fortlöpande utvärdering av de bättre förutsättningar effektivitet och effekter föreslår vi bostadspoliti ska styrtnedlens ska frågorna förs sanlnan inom en att de övergripande bostadspoliti Hit samlas den kompetens som finns inom enhet i det nya verket. och utvärderingar av det bostadsstyrelsen för uppföljningar effekter. Hit förs också ansvaret för bostadspolitiska stödets av och regel systemet för det individuella administrationen när det gäller sambostadsstödet. Enheten tillförs ny kompetens

hällsekonomi och kreditmarknadsfrågor.

inriktas mot en breddning av Verksamheten inom den nya enheten belysning av alla de utredningsverksamheten för att ge en allsidig vid sidan av de rent bostadspolitiska som påverkar förändringar och boendeförhållanden. Det gäller t.ex. hushållens levnadsbarnbidrag, pensioner och inkomstutveckling, beskattningsregler, Det är också viktigt att uppmärksamna komnunala bostadstillägg. av annan lagstiftning än ekonomisk effekterna på bostadsmarknaden för olika upplåtelseformer och för sådan. Det gäller regler t.ex. för hyressättning, men prisbildningen på bostadsmarknaden, även regler för bostadsanvisning, onbildning av hyresfastigheter

m.m.

följs kontinuerligt och Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet Mot bakgrund härav och av utvecklingen på den allmänna analyseras. på och villkoren för kreditmarknaden när det gäller tillgången behovet av olika former av bostadspolitiskt stöd krediter skall lån och subventioner faststälbedömas och villkoren för statliga

överväganden om det nya verket

las när det gäller räntebidragstak, orts- och tidskoefficienter m.m.

Statistikproduktionen ses över och utvecklas i samarbete med bl.a. statistiska centralbyrån för att ge underlag för en breddning av utredningsverksamheten. Metoder och modeller för en systematisk utvärdering av de bostadspolitiska styrmedlens effektivitet och effekter byggs upp. Dessa bör omfatta utvärdering av såväl subventionernas och andra styrmedels effekter för prisbildningen inom bostadsbyggandet som de fördelningspolitiska effekterna av det direkta och indirekta ekonomiska stödet till byggande och boende. Samarbete etableras i dessa frågor med olika forskningsinstitutioner för att kunna initiera sådant utvecklingsarbete som ej kan bedrivas inom det nya verket.

Arbetet bör resultera i Översikter på riksnivå och regional nivå över olika förhållanden på bostadsmarknaden. Framtidsbedömningar och prognoser utarbetas när det gäller bostadsbehov och bostadsefterfrågan för att ge underlag för beslut om det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Information om aktuella problem och utvecklingstendenser bör föras ut och belysas på ett tidigt stadium så att nödvändiga åtgärder hinner vidtas. om utvecklingen föranleder behov av ändringar i de bostadspolitiska styrmedlen bör detta uppmärksammas och förslag till sådana ändringar föreläggas statsmakterna.

Samordningsansvar för hushållning med naturresurser

Förslag

Med utgångspunkt i den planeringsprocess som har etablerats i genomförandet av den fysiska riksplaneringen och med stöd av en ny lag om hushållning med naturresurser (NRL) föreslås att det nya plan- och bostadsverket får ansvar för samordning och uppsikt över hushållning med naturesurser. Detta

om det nya verket 108 överväganden

bör ske i nära anslutning till utveckling av metoder arbete den nya plan- och för översiktlig kommunal planering enligt

(PBL) och i samarbete med berörda sektororgan. bygglagen

Bakgrund

om utnyttjande av naturtillgångar och dess samspel med Frågor sätt att belysas under slutet miljöpåverkan kom på ett avgörande

av 1950-talet av den s.k. Rom-klubben. I en av dess rapporter

att naturtillgångar som t.ex. olja och mineraler framhölls jordens det är nödvändigt med en planerad hushållär begränsade och att

ning med dessa ändliga resurser.

under i Sverige i mitten När många industrigrenar högkonjunkturen planerade för omfattande utbyggnader av anläggningar på 1960-talet västkusten ordentlig fart även i på den svenska tog miljödebatten för att påverka utvårt land. statsmakterna hade inga styrmedel Regringen påbörjade därför i vecklingen eller lokaliseringen. förstudier till det som senare kom att kallas slutet av 1960-talet

den fysiska riksplaneringen.

Med stöd 1972:111 om hushållning med mark och vatten av prop. om vissa riktlinjer för den beslutade riksdagen grundläggande I beslutet angavs vissa verksamhetsanfysiska riksplaneringen. för t.ex. jordbruk, skogsbruk och renskötsel, knutna riktlinjer kulturminnesvård och friluftsliv, liksom områdesanknutnaturvård, t.ex. vissa älvar, fjällområden och kustavsnitt na riktlinjer för

betonades starkt.

till att behandla Under 1980-talet har riksplaneringen utvidgats av nationell för hushållning ned mark vissa andra frågor betydelse och deras markanoch vatten. Som exempel kan nämnas energifrågor av kraftledningar och gasledningar samt utspråk, framdragning av havsresurser. Den beslutade kärnkraftsavvecklingen nyttjande i det svenska samhället, som innebär en omfattande omställning

överväganden om det nya verket

komer att ställa nya stora krav på åtgärder i planering och hushållning med mark och vatten.

Riksdagen beslutade i novenber 1986 om en ny lag om hushållning med naturresurser m.m. (NRL). Lagen (1987:12) trädde i kraft den

1 juli 1987. I stort kan sägas att den nya lagen i huvudsak kodi-

fierar de olika beslut och riktlinjer som statsmakterna tidigare fattat inom ramen för den fysiska riksplaneringen samt vissa delar ur byggnadsstadgan (9, 38 SS BS). Därutöver anges riktlinjer för en långsiktigt god hushållning med våra mark- och vattenresurser. NRL förutsätter att genomförandet av planeringen i konlnunema sker med stöd av den nya plan- och bygglagen (1987210) (PBL) som likaså trädde i kraft den 1 juli 1987.

NRL preciserar statens intressesfär i förhållande till konmunerna i frågor om mark- och vattenanvändning och den fysiska miljön i övrigt. Denna precisering är en förutsättning för PBL:s decentralisering av ansvaret för planläggning och lokal miljö till konmunerna.

1 direktiven till organisationskomittên sägs beträffande uppgifterna i anslutning till NRL:

Planverkets uppgift är att svara för en mer övergripande allmän uppsikt över hur lagarna (NRL och PBL) tillämpas. I fråga om NRL betyder detta dessutom att verket har ett särskilt samordningsansvar för de olika statliga sektormyndigheternas arbete med frågor som rör hushållningen med naturresurser, särskilt i frågor av riksintresse. De krav som detta samordningsansvar ställer på organisationen av det nya verket bör uppmärksammas av konmittên.

Problemställningar

En bärande tanke i den fysiska riksplaneringen var att skapa en dialog i frågor om hushållningen med naturresurser mellan statsmakterna och konlnunerna. Planverket har i detta arbete spelat en nyckelroll dels genom att organisera denna dialog som omfattar

om det nya verket 110 överväganden

statsmakternas riktlinjer och många parter, dels genom att uttolka utveckla metoder och innehållsliga råd för arbetet.

består i av att tidsmässigt och redaktio- Detta arbete hög grad samordna den information som behövs främst i den konmunala nellt för att genomföra statsmaktemas fysiska och övriga planeringen med mark och vatten. En anbitioner när det gäller hushållningen liksom organ bidrar med rad centrala sektormyndigheter regionala kunskaper och underlag för detta arbete.

Av särskilt intresse är härvidlag avgränsningen av uppgifterna som har att utöva ett särskilt miljöbevakgentemot de sektororgan särskilt naturvårdsverket. En översyn av miljövårdsninsansvar, Utredningen För organisationen i landet har nyligen genomförts. i septenber 1987. en bättre miljö (SOU 1987:32) presenterades diskuterar i enlighet med sitt uppdrag avgränsningen Utredningen för bl.a. gentemot planverket. Utredningen av ansvaret miljöfrågor därvid att statsmakterna genom beslut om NRL fastlagt konstaterar att har ansvaret för den allmänna uppsikten enligt planverket därför inte anledning att föreslå förändringdenna lag och finner avseende. föreslår dock att det miljöbevakar i detta Utredningen som naturvårdsverket i praktiken har, befästs genom ningsansvar ett i naturresurslagen. Förslaget ger enligt utredningen tillägg en bättre för samverkan med främst andra centrala verket plattform Utredningen vill dock myndigheter som tillämpar naturresurslagen. vikten av att den enhet som inom det nya plan- och bostadsbetona verket får ansvaret för det praktiska samordnings- och tillsynsoch integritet så att den kan hävda arbetet ges en stark ställning den neutrala och samordnande rollen utan sakområdesansvar.

om centrala ansvaret för vattenplanering konstaterar I frågan av vattnet, liksom planeringen av utredningen att planering från PBL. Lagen anger att statens marken, ska ske med utgångspunkt har det centrala för plan- och planverk uppsiktsansvaret vilket enligt lagens regler också inkluderar byggnadsväsendet Utredningen föreslår därför inte planering av vattenområdena.

heller på denna punkt någon förändring.

överväganden om det nya verket

Försl ag till Verksamhetsinriktning

Det nya verket skall vara central myndighet för frågor om fysisk planering och för samordning av frågor om hushållning med mark och vatten.

Den nya planlagstiftningen lägger på ett tydligt sätt fast ansvarsfördelningen mellan staten och kontnunerna avseende planering och byggande. Kommunerna har huvudansvaret och staten kan på eget initiativ överpröva komnunala ställningstaganden endast om dessa äventyrar riksintressen, hälsa och säkerhet eller innehåller uppenbara brister i mellankomnunal samordning.

Det nya verket får enligt 5 kap. naturresurslagen ansvaret för den allmänna uppsikten över hushållning med naturresurser. Det innebär att det nya verket bl.a. ska göra löpande översyn av riksintressen. Av motiven till PBL och NRL framgår bl.a. hur statsmakterna avser att det statliga inflytandet skall inriktas. Det är väsentligt att det nya plan- och bostadsverket i sitt samråd med de statliga myndigheterna särskilt uppmärksamnar tillämpningen av det statliga inflytandet. I samverkan med bl.a. naturvårdsverket och statistiska centralbyrån bör erfarenheterna följas upp av samarbetet mellan stat och komnun vad gäller riksintressen m.m. De första översiktsplanerna enligt PBL bör kunna tjäna som en viktig källa för bedömningarna.

Regering och riksdag har vidare betonat att en löpande kunskapsförsörjning och beredskap för nya frågor är viktiga inslag i den fysiska riksplaneringen och hushållningen med naturresurser. Genom de arbetsinsatser och den arbetsfördelning som följer av NRL erhålls via berörda centrala myndigheter, varibland det nya verket har ett särskilt samordningsansvar, löpande information om utvecklingen beträffande de frågor och områden som NRL omfattar. När det gäller frågan om ansvaret för samordning av riksintressen i enlighet med NRL finns skäl att förtydliga vad som skall avses med begreppet samordning. Det bör därvid uppmärksanmas att plan- och bostadsverkets samordningsuppgifter skall ses som samordning av en

om det nya verket 112 överväganden

ett stort antal sektorintressen, ibland planeringsprocess i vilken innebär att sinsemellan oförenliga, ingår. Samordningsansvaret bistår kommunerna, länsstyrelser och cenplan- och bostadsverket verk med råd, sammanställningar m.m. för att planeringen trala vidare med NRL:s intentioner. Med skall kunna föras i enlighet således inte något övertagande av samordningsansvaret följer ansvar från berörda sektorsorgans verksamhet.

av åtgärder och Naturresurslagen verkar vad gäller genomförandet via en rad andra lagar, bland dem den nya tillståndsprövningen Det är främst med stöd av dess översiktsplaplan- och bygglagen. om markanvändning och husneinstitut som kommunerna kan besluta Det innebär i sin tur att arbetet med hållning med naturresurser. med utvecklingen av metoder uppsikt enligt NRL är nära förknippat Det är därför angeläget att för kommunal översiktlig planering. sker i anslutning till varandra i det nya dessa båda uppgifter

plan- och bostadsverket.

och bostadsverket skall ha kan De samordningsuppgifter som planav två deluppgifter. Den ena gäller mot denna bakgrund sägas bestå dvs. verka för att berörda att samordna kunskapsförsörjningen, ställer till förfogande för främst sektormyndigheter underlag sätt och vid rätt tidpunkt. Den kommunernas planering på enhetligt består i att sammanställa översikter andra samordningsuppgiften initiativ i frågor som över de centrala myndigheternas planerade med mark och vatten samt att bl.a. upprätta gäller hushållning över centralt eller regionalt framtaget underlagsförteckningar material för kommunal planering.

att ansvaret för de Enligt vår mening är det därför lämpligt i det nya verket som frågor som ovan antytts läggs på den enhet också har ansvaret för frågor om översiktlig planering.

överväganden on det nya verket 113

4.4 Kommunal översiktsplanering och bostadsförsördningsplanering

Förslag

En huvuduppgift för plan- och bostadsverket är rådgivning till kommunerna om översiktlig planering. Det gäller särskilt inför utvecklingen av Översiktsplaner enligt PBL. I anslutning härtill bör inom det nya plan- och bostadsverket utvecklas metoder för kommunernas långsiktiga bostadsförsörjningsplanering. Arbetsuppgifter som i dag vilar på kommunsektionen vid bostadsstyrelsens boendebyrå, planverkets kommunbyrå och dess regionbyrå bör sammanföras inom samma enhet i det nya verket.

Bakgrund

I direktiven till vårt arbete framhålls att det är en väsentlig uppgift för det nya verket att utveckla metoderna för den kommunala översiktliga planeringen bl.a. så att bostadsförsörjningsplaneringen integreras i översiktsplaneringen.

Där sägs

“Den beslutade nya plan- och byggnadslagstiftningen innebär att ett långt skede av utrednings- och försöksverksamhet inom planområdet är avslutat. verkets uppgift blir nu att föra ut, följa och vidareutveckla de nya planinstrumenten på sådant sätt att intentionerna bakom reformen förverkligas.

För att översiktsplaneringen skall kunna fullgöra sin avsedda uppgift att främja en allsidig sammanvägning av de olika överväganden som rör kommunens utveckling är det väsentligt att kommunala sektoriella planer integreras i översiktsplaneringen.

om det nya verket A. överväganden

..,. för det nya verket att utveckla Det är en väsentlig uppgift . i denna riktning. › metoderna för den kommunala planeringen bör därvid bättre samordnas med Bostadsförsörjningsplaneringen den fysiska planeringen i övrigt.

för om översiktlig fysisk planering vilar i dag på Ansvaret frågor är myndighet för frågor planverket, under det att bostadsstyrelsen

om bostadsförsörjningsplanering. Statsmakternas ställningstaganden

innebär både en förstärkning av kommunernas översiktliga planering

och anspråk på samordning mellan planeringsformerna.

a-;a-.s-...grane *

- :r Problemställningar

Genom 1947 års byggnadslag introducerades de översiktliga planerna

i

skulle användas för att reglera i lagstiftningen. Generalplaner

Regionplaner skulle användas för främst tätorternas utveckling. och reglera utvecklingen i tätlösa mellankommunala frågor

i

att

ortsområden ned flera kommuner.

knöts till de nya planinstituten. Genom en av Stora förväntningar

sociala välfärdsideal styrd planläggning skulle skapas goda lev-

âaâåügü_

Generalplanerna utvecklades emelnadsförhållanden och god miljö.

de instrument för välfärdsutvecklingen som lertid aldrig till

itu...- förväntats vid lagregleringen.

på 1960- och 70-talen styrde Under den stora utbyggnadsperioden

evangemang-nade?

även den bostadsförsörjningsplanering i hög grad övrig planering,

växte i viss ekonomiska, i kommunerna. Bostadsbyggnadsprogrammen

mån fram som en ersättning för generalplaner enligt byggnadslagen.

som alltför långsiktiga och läsande. Generalplanerna uppfattades var mer handlingsinriktade och uppfatta- - Bostadsbyggnadsprogrammen

Jwøøuáwnütüüaxwnlüwøøxwnütn*

-- som mer verklighetsförankrade. - des av kommunpolitikerna -

- (PBL) och naturresurslagen (NRL) ger nya Plan- och bygglagen

för det överiktliga planarbetet. Enligt propositioutgångspunkter och bygglag 1985/86:1) bör den översiktliga nen om ny plan- (prop. samordnas med kommunens övriga planering och fysiska planeringen av markanvändning. Det gäller såväl sociala program för reglering barntillsyn, äldreomsorg och socibostadsförsörjning, utbildning,

överväganden om det nya verket 115

al omvårdnad som koulnunala anbitioner rörande markpolitik, energihushållning, varuförsörjning, trafikförsörjning, sysselsättning, näringsliv och kommunal ekonomi.

Av översiktsplanen ska framgå bl.a. grunddragen i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse. Översiktsplanen har karaktär av dokument för politiska mål, som rör mark- och vattenhushållning, fysisk miljö och bebyggelseutveckling. Planen ska ge uttryck för både ett långsiktigt mål och en strategi för successiva förändringar som syftar till att nå de långsiktiga målen.

Översiktsplanema är inte bindande. För att de skall kunna fullgöra sin uppgift att stärka hushållningen med naturresurser och bidra till en god social miljö är det viktigt att de är väl underbyggda och redovisade.

Genom en ändring år 1983 av lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande har bostadsförsörjningsprogramnen blivit renodlade kormumala instrument. Bostadsförsörjningsprogram- g met ska ange dels en långsiktig översikt över behovet av åtgärder som rör bostadsförsörjningen, dels ett årligt produktionsinriktat

handlingsprogram som såkonkret som möjligt bestämmer vilka åtgär-

der som planeras för de närmaste tre åren.

Metodutvecklingsarbetet har dock varit obetydligt. Långsiktigheten i komnunernas bostadsförsörjningsplanering har i stor utsträckning försvunnit. Planeringen har under senare år haft ett kortsiktigt perspektiv, närmast som produktions- och genomförandeplaner på 1-2 års sikt. Det går inte att bortse från att denna brist på långsiktighet medverkat till dagens svåra läge på bostadsmarknaden.

översiktsplanen ger utrymme för en nyanserad syn på planeringens tidsperspektiv. Översiktsplanen skall behandla långsiktiga strategiska frågor men den skall också kunna användas för att ge handlingsfrihet. Konmunen skall inte behöva ta ställning till markanvändning där man är osäker och vill ha fortsatt handlingsfrihet. I kort tidsperspektiv där planeringsunderlaget är bättre kan översiktsplanen ha en mer preciserad och åtgärdsinriktad utfonming.

om det nya verket 116 överväganden

för samordningen mel- PBL:s översiktsplan ger nya förutsättningar

lan kommunernas olika planeringsformer.

bör översiktsplanen samordnas med andra över- Enligt propositionen inom komunen såsom t.ex. bostadsförgripande program och planer

sörjningsprograrmien.

_ att i sitt arbete använda begreppet över- Några konlnuner väljer ,_ planering, dvs. man samlar och siktsplan synonymt med översiktlig .._.,..- diskussion om avvägningar mellan t.ex. redovisar motiv, politisk sociala och sysselsättningsaspekter m.m. i översiktsplanen. frågor Detta beskrivning. översiktsplanens framgår då av översiktsplanens koncentrerad till frågor som formella redovisning är självfallet rör mark- och vattenanvändning och bebyggel seutveckling. Andra kommuner bedriver översiktlig planering med andra instrument

& särskilda utvecklingsprogram, GPF - och bostadspolitiska program, vill betrakta som ett av flera utflöden ur den översiktsplanen planeringen. En slutsats av detta är att det politisöversiktliga ka programmet för konlnunens utveckling är själva utgångspunkten ska bli samordnad oavsett samför att den kommunala planeringen diskussionen förs. Det är band med vilket dokument den politiska målen redovisas i de skilda dokumendå viktigt att de politiska ten. Detta blir en garanti för en samordning av de skilda plane-

ringsformerna i kommunen.

Plan- och bostadsverket bör se som en viktig uppgift att utveckla

metoderna för en mera långsiktig bostadsförsörjningsplanering. bör ses som en del av det ansvar verket har för utveck- Uppgiften av de nya översiktsplanerna. Översiktsplanen är vägledande lingen och för beslut som gäller utifrån komför kommande planläggning

mande initiativ.

iüâä. dvs. då ut- och om-

I en situation då resurserna är begränsade,

:411935 i en annan ort

byggnad på en ort sker på bekostnad av utvecklingen wza: v* strategi för . är det viktigt att kommunerna har en långsiktig

.own-x i bostäder och bostadskomplenuent. Det kan betyda att

investeringar vad som sker som en del i en större ort får en betydelse som är

*wøkmé-iáaawâvw:

tätort i dess helhet. Förbejämförbar med det som sker i en liten . ..

Ajai

överväganden om det nya verket

redelse och tidplaner för stadsförnyelse har med andra ord en naturlig plats i översiktsplanen, samtidigt som förnyelsefrågorna också är av vital betydelse. I kommitténs direktiv påpekas att en samordning mellan konlnunernas arbete med Översiktsplaner och med bostadsförsörjningsprogram skapar bättre förutsättningar för en god kommunal planberedskap och en bättre grund för olika beslut som avser att utveckla bebyggelsen efter medborgarnas behov.

Förslag till Verksamhetsinriktning

Plan- och bostadsverket bör bedriva utvecklingsarbete med metoder för långsiktig av

planering bostads-försörjningen. Arbetet bör

bedrivas samordnat med det för kommunal överutvecklingsarbete siktlig planering, som är en huvuduppgift för verket inom ramen för verkets tillsynsansvar enligt PBL.

Ansvaret för utvecklingsarbetet för bostadsförsörjningsprogranunen vilar idag på konmunsektionen vid bostadsstyrelsens boendebyrå. Ansvaret för utvecklingsarbetet för kommunernas översiktliga planering har planverkets konmunbyrå under det ansvaret för frågor om naturresurshushållning närmast ligger på planverkets regionbyrå. Dessa olika uppgifter bör sammanföras inom sanna enhet i det nya verket.

Närmiljöns verksamheter och utformning

Förslag

Arbetsuppgifter inom de båda myndigheterna som berör frågor för närmiljön bör samnanföras till en enhet inom det nya verket. Ett samordnat arbetssätt och synsätt bör eftersträvas. Översikter bör utarbetas över boendeförhållanden för olika grupper och över den befintliga standard, bebyggelsens kvalitet och gestalt. för boendet Förändringar och av bebyggelsen bör sökas förutses. utvecklingsarbete bör främst

om det nya verket överväganden

Besvärliga adminibedrivas genom att sprida goda exempel.

strativa och principärenden bör klaras ut tidigt. frågor lämna underlag till regeringen om hur Verket bör regelbundet

för skall kunna underlättas. Verket arbetsformerna förnyelsen

bör ha en aktiv roll och söka samarbete med organisationer

informations- och utställningsverksamhet för att som bedriver

om den befintliga bebyggelsens värden och därmed informera

möjligheter.

Bakgrund

för kommitténs arbete poängteras betydelsen av att I direktiven

av en rikare närmiljö. Med närmiljö avses i stödja utvecklandet

utanför den enskilda bostaden detta sammanhang den byggda miljön

eller arbetsplatsen. I direktiven sägs:

Särskilda insater behövs för att utveckla den byggda miljön,

som tillförsäkrar alla en fullså att den ger de betingelser under livets alla skeden och i det dagliga livets värdig miljö Det innebär att frågor om gestaltning och alla sysslor. måste s ökad betydelse. Det innebär vidare att utformning maste riktas inte bara mot hur bebyggelsen uppmärksamheten utan också mot hur den kan användas och mot den anordnas, verksamhet som faktiskt bedrivs där.

om bostadspolitiken sägs (s. 8): I regeringens prop. 1986/87:48

till att förbättra äldre syftar

üostadsföñaättringsprogrammet och bostadsomr den så att de fungerar väl för alla.

bostäder av olika Även äldre människor och människor med handikapp slag att med bevarad integritet få bo i en god bostad i har rätt ett bostadsområde. Detta kräver bostadsområden med god vanligt Att är den kanske service och god tillgänglighet. uppnå detta största bostadspolitiska utmaningen sedan den allmänna bostadsbristen Det kräver samordnade insatser byggdes bort. från staten, kommunerna och olika fastighetsförvaltare.

I regeringens prop. 1985/86:1 om ny plan- och bygglag sägs

(s.112 f):

har föreslagit att socialtjänstens företrä- Socialutredningen dare i sitt arbete med för nya bostadsområ-

planeringsfrågorna

den och vid sanering av gamla skall verka för att följande

delmål uppfylls.

överväganden om det nya verket

en allsidigt sanunansatt social struktur; - en planering av närmiljön som främjar kontakt och gemenskap; möjligheter till differentierade kultur- och fritidsaktiviteter för alla; ett tillräckligt och väl lokaliserat utbud av social service; en lokalisering av lämpliga arbetsplatser och andra verksamheter som bidrar till att ge bostadsområdena ett mångsidigt socialt liv; väl utbyggda kollektiva resmöjligheter som tillgodoser även de handikappades behov; ett bostadsutbud som tillgodoser också speciella sociala bostadsbehov i icke segregerade former; offentliga platser och byggnader så utformade att de blir tillgängliga för alla; differentierade sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter för grupper med behov av särskilda insatser; en aktiv konsumentverksamhet med inriktning i första hand på att stödja resurssvaga grupper.

Jag ansluter mig till socialutredningens förslag till delmål, vilka har tillstyrkts praktiskt taget enhälligt av remissinstanserna. - Enligt min mening svarar delmålen väl mot de krav som man bör ställa på en god bostadsmiljö för olika kategorier av boende.

I detta sanrnanhang vill jag också betona vikten av att bestående samverkansfornler mellan berörda samhällsorgan utvecklas i enlighet med intentionerna bakom socialtjänstlagen (1980:620) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Enligt socialtjänstlagen (5 S) hör det till socialnämndens uppgifter att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med bl.a. andra samhällsorgan fränüa goda miljöer i konrnunen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (8 S) har landstingskonmunen getts motsvarande ansvar att samverka med andra samhällsorgan.

I sanna proposition sägs också (s. 432):

Det historiskt framvuxna kulturlandskapet med sin bebyggelse är en betydelsefull del av vårt gemensamna kulturarv. Strävandena att ta till vara detta har i arbetet med PBL tillmätts stor tyngd.

Den framtida byggnadsverksamheten komer till stor del att innebära kom letteringar och andra förändringar inom redan bebyggda omraden. Nybeby gel sens mera begränsade omfattning

och strävan från många håll att hushålla med naturresursema

samt att utnyttja redan gjorda samhällsinvesteringar gör en sådan utveckling naturlig. Det gäller att ta vara på det redan befintliga byggnadsbeståndet och upprusta eller bygga om det i takt med förändrade krav och förutsättningar. Utnyttjandet av

överväganden om det nya verket

redan investeringar i gator, ledningar och serviceangjorda läggningar av skilda slag medför också anspråk på komplettei den redan byggda miljön. Lagsystemet har rande bebyggelse därför utformats så att det är anpassat till dels önskemålen att främja och styra sådana önskvärda förändringar av byggnader och bebyggelseområden och dels behovet av att bevara kulturhistoriskt och miljömässigt värdefull bebyggelse. Som en av vad jag tidigare anfört i den allmänna motisammanfattning vill nu ange de viktigaste punkterna, där veringen jag därför den nu föreslagna lagstiftningen får särskild betydelse för stadsförnyelse- och bevarandefrågorna.

Ovanstående citat belyser en uttrycklig vilja från statsmakterna avseende insatser för de bostadssociala förhållandena och bebyg-

gelsekvaliteten.

Problemstäl lningar

Den byggda miljön är i Sverige relativt ung. Den har en förhållandevis och är av god kvalitet. De förändringar som hög standard görs är till stor utsträckning upprustnings- och förvaltningsåt- Tillskotten i form av nybebyggelse är marginella och får gärder. en strategisk betydelse. För att tillgodose nya krav och önskemål

erfordras en stor mängd förnyelseåtgärder.

De hittillsvarande insatserna för förnyelseåtgärder har varit sektoriella. Olika år har olika slags åtgärder prioriterats. Anbitionerna om bättre arbetsmiljö vid sophantering har genomförts med

särskilda stödformer och åtgärder. Kravet på mindre energiförbrukhar förverkligats genom flera olika åtgärder och subventioning ner. och hissinstallationer genomförs med Handikappanpassning särskilda stödformer och lagstiftning. Miljöförbättring i miljonbostadsområden genomförs med särskilda bidrag. Äldreprogranlnets har resulterat i flera olika åtgärder för omsorgens normalisering bostadsbeståndet. Förändringarna i

att anpassa det befintliga

vården av de psykiskt sjuka aktualiserar andra åtgärder och stödformer. med att antalet sektoriella åtgärder växer ökar Samtidigt kraven på helhetssyn och samordning.

överväganden om det nya verket

ökar i omfattning och olika insatser görs Förnyelseverksamheten för att utveckla dess arbetsformer. Genom PBL har nya instrument tillskapats. Genom särskilda finansieringsregler har möjligheter åstadkoninits. Olika parter, t.ex. landsting, bostadsförvaltare, privata intressenter bedriver försöksverksamhet. Även inom olika enheter på bostadsstyrelsen och statens planverk bedrivs ett flertal arbeten av rådgivnings- och utvecklingskaraktär.

Direktivet om att särskilda insatser behövs för att utveckla den byggda miljön bör enligt vår mening uppfattas så att än mer kraftfulla insatser behövs för att utveckla inriktning och arbetsformer för stadsförnyelsen.

Ned stadsförnyelse avses då förändringar som aktualiseras i bostadsområden t.ex. utifrån bostadssociala anbitioner eller utifrån önskemål om att samordna omsorgsverksamhet. Det avser också andra stadsmiljöåtgärder t.ex. för detaljhandel, trafik, arbetsområden.

Att arbeta med stadsförnyelse förutsätter andra synsätt än vad den nationella utbyggnadsplaneringen utvecklat. Vid förnyelse i staden, av bostadsområdet eller kvarteret måste anbitioner och begränsningar i förändringsarbetet utgå från den aktuella platsen och de människor som bor och verkar där. Förändringsarbetet blir mer sammansatt. Det inrymmer ofta fler konflikter, större hänsynstaganden, mer besvärligt genomförande än vad en traditionell utbyggnad innebär. En förutsättning för ett lyckosamt resultat är att de människor som berörs av förändringen upplever sig som delaktiga.

Härmed aktualiseras en mängd utvecklingsbehov. De rör såväl förändringsarbetets metodik som dess resultat. Metoder för hur de åtgärder, som brukare önskar, enkelt kan administeras och genomföras behövs. Brukarplaneringen behöver utvecklas. Även metoder behövs för hur de av riksdagen beslutade standardkraven skall tillgodoses, t.ex. vad gäller tillgänglighet. Förändringar i

om det nya verket 122 överväganden

arbetsmetodik, rollfördelning, finansieringsregler, byggbestämnel-

ser kan härvid erfordras.

och upplevelsen av miljön är värd särskild uppmärk- Gestaltningen samhet. Vid är hänsynstagande till befintliga miljökvaförnyelse liteter Att integrera det nya med det gamla väcker nya nödvändigt. Metoder för miljöanalys behövs. Även bukarpl a-

gestaltningsfrågor.

Goda exem-

neringen som sådan aktualiserar nya gestaltningsfrågor.

kan ge vägledning. pel på lyckad varsamhet och förnyelse

har i detta sammanhang en speciell roll. Kommuner, En myndighet etc. är parter och är fastighetsförvaltare, statliga myndigheter av att utveckla fonner för förnyelse. Verket har intresserade också ett ansvar för regelsystemet och kan aktualisera förändring-

ar av detta.

Förslag till Verksamhetsinriktning

av det och bostadsverket bör några Inför organisationen nya planatt förbättra att hantera frååtgärder vidtas för möjligheterna gorna för närmiljön.

som behandlar frågor om De enheter inom de båda myndigheterna till en enhet inom det nya verket. Inom närmiljön bör sammanföras för närmiljön behandlas såsom denna bör olika slags uppgifter information, remiss- Översikter, utvecklingsfrågor, rådgivning, Härvid bör ett arbetssätt utarbetas som ärenden, överklaganden. ett samordnat synsätt för förnyelsen som en överblick medger såväl över hela från råd till praktiskt genomgenomförandeprocessen förande.

Ett samarbete bör utvecklas med institutioner, organisationer, centra som arbetar med redovisning av olika gruppers boende och Översikter bör utarbetas för klassificering av den byggda miljön. bostadssociala förhållanden och för den befintliga bebyggelsens

standard, kvalitet och gestalt. Ett samarbete bör också utvecklas

som bedriver informations- och utställningsmed organisationer

överväganden om det nya verket

verksamhet för att på ett pedagogiskt sätt informera om den befintliga bebyggelsens värden och möjligheter.

Utvecklingsarbeten bör bedrivas kring de av statsmakterna uttalade anbitionerna. Verket bör fånga upp goda exempel från komnuner och intressenter. De som medverkat i det utvalda projektet bör vara med och informera. Verket bör också etablera ett samarbete med andra organ som har liknande utvecklingsintressen, t.ex. socialstyrelsen, landsting, komnuner, bostadsförvaltare, hyresgäströrelsen, handikapporganisationer.

Verket bör fortlöpande och regelbundet lämna underlag till regeringen om hur handläggningen och regeltillämpningen för fömyelsen skall kunna förenklas och samordnas. Dessa underlag bör diskuteras med olika parter i samhället.

Bostadslåne- och byggbestänlruelser

Förslag

För att förenkla byggprocessen bör de krav på byggnader som ställs i byggbestämmelser och lånebestänmelser samordnas i största möjliga utsträckning. För att uppnå detta bör dessa frågor handhas inom en och sauna enhet. utarbetandet av delområden i bygg- och lånebestänlnelserna som berör sanIna byggnadstekniska eller bostadsfunktionella fråga bör föras ner i organisationen så långt det är praktiskt möjligt. På enheten bör också ankomma att samordna hela verkets författningssamling.

Bakgrund

De bestärmnelser och allmänna råd som myndigheten har att utfärda i enlighet med PBL och PBF skall trygga säkerhet och hälsa, god

om det nya verket 124 överväganden

m.m. för dem som skall bo och arbeta i byggnaenergihushållning

der. Bestämmelserna skall vara sådana att de gynnar en god ekonomi

vid och orrbyggande samt god beständighet som kan bidra byggande

Vid onbyggnad skall bestämmelserna även till god driftsekonomi.

och stimulera varsamhet med kvaliteter i den befintliga möjliggöra

Bygmestäntnelserna ger således byggherren skyldighebebyggelsen.

ter att tillgodose ställda krav.

.. ._ har att utfärda i enlighet med De bestämmelser som myndigheten u -A avser att definiera de rättigheter som byggherlåneförfattningar eller erhålla statligt stöd. ornbyggande att

...eu-u

ren har vid nybyggande . i enlighet med byggbestämnel serna ger bygg- Bostäder som uppförs

*m.m.

Därutöver tillkommer rättigheter till herren sådana rättigheter.

och sibventioner om de kvaliteter i bostaden och dess miljö lån

4...r:.-:;..›,;.,=;

i sin bostadspolitik vill främja blir tillgodosedda. som samhället ._ sker med hänsyn till den Viss differentiering av lånemöjligheterna

i teknik och de material som används för att uppfylla byggbestämnel-

å sernas krav.

li 41

Problemställningar

Y§FUJAALA

:raw som lånevillkor avser att ge byggnaden goda

Såväl byggbestänmielser

kostnader i byggande och drift. Det bruksegenskaper till rimliga

har en god och löpande återär därför att myndigheten

_m.u=um.\;-.wu:uxw.m=.›w.

angeläget

av erfarenheter från byggnaders bruks- och förvaltningsskeföring

såväl vad avser de tekniska som sociala egenskaperna. Byggde, och bostadsvanor undergår förändringar - det är därför nadsteknik

w-u-z-:t att har förmåga att avläsa dessa förändringar

viktigt myndigheten

.man

därav till samhällets regler för ny- och och återföra erfarenheter

man.. onbyggnad.

wxcwnlvk-r-.ø-.aøv-xcrs.:

har bestämmel- För regleringen av ny- och onbyggnadsverksamheten

som bestäms i den serna i hög grad inriktats på sådana egenskaper utförandet Det tekniska projekteringen och vid på byggnadsplatsen.

att ha insyn i och kunskap

mxroøoøvuwwcmtnø-u)

blir angeläget för den nya myndigheten

av ny- och onbyggnad. Först genom om samtliga led i produktionen

överväganden om det nya verket

en sådan allsidig kunskap kan myndigheten på ett effektivt sätt bevaka kostnads- och kvalitetsutvecklingen.

För den nya myndigheten innebär detta att kompetensen måste höjas vad beträffar allmänkunskap om byggproduktionens villkor samt om bostädernas bruk och förvaltning, särskilt avseende systematisk återföring av tekniska, ekonomiska och sociala erfarenheter.

Förslag till Verksamhetsinriktning

Bygglov är och bör även i framtiden vara en förutsättning för bostadslån vid nybyggnad. Bygglov innebär att byggnadsnämnden har bedömt att byggherren har förutsättningar för att tillgodose nybyggnadskraven i byggbestämmelserna. I fråga om bostadsfunktionell utformning bör kraven i bygg- och lånebestämmelser samordnas i största möjliga utsträckning. Därmed avses även bestänmelser för beräkning av låneunderlag och pantvärde. Exempel på områden där en samordning är angelägen är enhetlig terminologi, metoder för bedömning av ekonomiska konsekvenser av nya och ändrade bestänlnelser (såväl bygg- som lånebestännnelser), granskning och tillsyn samt information och utbildning.

Denna samordning tillskapas enklast genom att utarbetandet av de delområden i bygg- och lånebestämmelserna, som berör samma byggtekniska eller bostadsfunktionella frågor, förs ner i organisationen så långt det är praktiskt möjligt.

Samordningsbehovet mellan byggbestänmelser och lånebestämelser vid onbyggnad har senast behandlats i regeringens prop. 1986/87:48 om bostadspolitiken. Där framgår bl.a. att bygglov inte är en förutsättning för lån, att konmunen har möjlighet att i detaljplan och områdesbestämmelser sänka kvalitetskraven i förhållande till orrbyggnadsföreskrifterna samt att en onbyggnadsåtgärd kan få bygglov - men inte lån - därför att onbyggnaden inte medför en väsentlig teknisk eller funktionell förbättring. Sanbandet mellan bygglov och lån är alltså inte lika starkt som vid nybyggnad. Det är dock minst lika angeläget med sama grundsyn och begreppsvärld

;L-

,kygmma

om det nya verket 126 Överväganden

Lika viktigt är vid tillämpningen av låne- och bygbestämmelser. och ombyggnad av t.ex. bostäder att behandla drift, förnyelse utifrån en helhetssyn om förvaltning av befintlig bebyggelse.

Wtv-rrgvtåg“-åä*:=i§fvilünqz;ggrgaflr

av metoder för bedömning av konsekvenser Samordning och utveckling av nya eller ändrade bygg- och lånebestämmelser är en angelägen

1 sanband med utarbetandet av verkets författningssamling. uppgift

srtz-:a-e Genom att utarbetandet förs ner i organisaitonen av olika delområ-

ökas möjligheten att bättre den i bygg- och lånebestämmelserna

*rTY-iw-c-»zêr-Fe?

bedöma den tekniska och ekonomiska konsekvensen av förslagen. underlaget för och Dessutom förbättras genom denna samordning att kostnadsutvecklingen för bostadsbygganförutsättningen följa det vad gäller delar (olika konstruktioner, grundläggningsförfaoch helheten samt för bestämning av olika schablonberande etc.) inom metoden för beräkning av låneunderlag. lopp

skall sina regler i Det nya plan- och bostadsverket publicera skall utformas enkelt och verkets författningssamling. Reglerna och med beaktande av riktlinjer för förenkling av myndigtydligt av planverkets och heters regler. Med hänsyn till omfattningen nuvarande regelsamlingar inom bostads- resp. bostadsstyrelsens bör en särskild underenhet tillskapas med samordningsbyggområdet ansvar för hela verkets författningssamling.

Låneförvaltningen

Forslag

i bostadsstyrelsens nuvarande verksamhet De arbetsuppgifter som är knutna till låneförvaltningen - dvs. utbetalning av samt avisering av betalningar - förs samman lån och bidrag enhet inom det nya verket. Nuvarande resurinom en särskild för bibehålls tills vidare för att ser låneförvaltningen inga störningar skall uppstå i samband med sammanläggning-

en.

överväganden om det nya verket

Bakgrund

Enligt direktiven bör kommittén när det gäller de låneadministrativa delarna av den nuvarande bostadsstyrelsen - dvs. verksamheten ned utbetalning av lån och bidrag samt avisering av betalningar utgå från att de tills vidare skall hållas samman inom en särskild enhet inom det nya verket.

Det ingår således inte i kommitténs uppdrag att ompröva låneförvaltningens organisation i stort men direktiven antyder att detta kan komma att ske i annan ordning. Låneförvaltningens organisation på bostadsstyrelsen är så nära knuten till hur verksamheten är organiserad på länsnivå att den inte kan lösas isolerat på central nivå. Komittên förutsätter dock att en översyn av låneförvaltningens organisation kommer att ske i annan ordning.

Med hänsyn till låneförvaltningens stora ekonomiska betydelse är det emellertid viktigt att sammanläggningen av de båda verken genomförs på ett sådant sätt att några störningar inte uppstår i aviseringar och utbetalningar. I de omvärldsstudier som genomförts har detta särskilt framhållits från Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag och andra kreditinstitut. Det ansågs också av vikt att man i låneförvaltningen fick tillgång till utvecklat ADB-stöd.

Problemställningar

Bostadsverket förvaltar en lånestock som den 30 juni 1987 omfattade omkring 810 000 lån fördelade på 59 olika låneformer. Den utestående lånefordran uppgick till 86 miljarder kr. varav ca 70 miljarder för statens räkning och 15 miljarder för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolags (SBAB) räkning. Därutöver utbetalades under 1986/87 periodiska räntebidrag i 35 000 ärenden och 25 000 engångsbidrag.

om det nya verket 128 överväganden

från staten att SBAB har sedan den 1 juli 1985 övertagit uppgiften Bostadsstyrelsens nyutlåning och anskaffa medel för långivningen. sker således på uppdrag av bolaget och för bolagets förvaltning utbetalas för närvarande drygt 30 000 nya lån räkning. Årligen av ca 9 miljarder kr. SBAB:s andel av lånestocken till ett belopp kommer därigenom successivt att växa.

är uppdelat mellan länsbostadsnämn- Ansvaret för låneförvaltningen Länsbostadsnämnderna ansvarar för alla derna och bostadsstyrelsen. ett lån är färdigt att betalas ut. Deras åtgärder som vidtas innan beslutet om utbetalning liksom konansvar omfattar även själva av inteckningssäkerheter. På länsbostadstroll och registrering man svarar för kredit- och nämnderna förvaras sedan pantbreven,

av utestående lån, beslut om övertaganden, förlustbevakningen av överhypotek m.fl. åtgärder som inteckningsaneringar, notering

kan inträffa under lånens drygt 30-åriga löptid.

verkställer utbetalning av alla lån och bidrag Bostadsstyrelsen Dessutom svarar bostadsstyrelsen för avisering utom bostadsbidrag. lån. För de flesta lån av räntor och amorteringar på utestående vid halvårsskiftena två gånger per år. sker aviseringarna

För de lån som är berättigade till räntebidrag, ca 400 000 lån,

av den del av räntebidragen som löper sker sedan 1986 överföring till kreditinstituten (15 st.) i samband med dessa på bottenlånen Bostadsstyrelsen måste låns förfallodagar (s.k. nettoavisering). från kreditinstituten om därför erhålla och registrera uppgifter

och amorteringsvillkor på underliggande bottenlån. ränte-

finansieras delvis genom avgifter. Sedan 1981 Låneförvaltningen i samband med att bostadsuttas således en administrationsavgift övertas och en aviseringsavgift när ränta och lån beviljas eller skall betalas. Krav- och påminnelseavgifter kan också amortering ger inkomster i tas ut under vissa förutsättningar. Avgifterna

40 milj. kr. motsvarar ca 50 % storleksordningen per år vilket I själva verket av länsbostadsnämndernas förvaltningskostnader. om inte för lånekan det dock diskuteras självfinansieringsgraden

överväganden om det nya verket

förvaltningen är högre om bostadsverket fick tillgodoräkna sig intäkter från det räntepålägg som görs på statens och SBAB:s upplåningsränta vid utlåning. Om så vore fallet skulle låneförvaltningen troligen kunna göras helt självfinansierande.

Låneförvaltningen är för närvarande en mycket tungrodd hantering eftersom den rynner många manuella rutiner. Vid länsbostadsnämnderna är alla rutiner manuella. Överföring av in-data för utbetalningar och för uppgifter om ändrade förhållanden i lånestocken sker manuellt från länsbostadsnämnderna till bostadsstyrelsen. Dessa stansas vid bostadsstyrelsen för datakörningar vid DAFA. Felsökningsrutiner av ut-data sker också manuellt från datalistor som måste skickas ut för kontroll till länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsens centrala datasystem för låneförvaltningen konstruerades 1967-68 och är ålderdomligt med avsevärda svagheter. Täta ändringar i villkoren för utestående lån, t.ex. genom extra upptrappningar av den garanterade räntan, införande av nettoavisering, uppdelning mellan stats- och SBAB-lån, avprioritering m.m. som krävt omprogrammering, har medfört stora påfrestningar på systemet. Vid de senaste aviseringarna har en lång rad allvarliga misstag inträffat och risken för en totalkrasch av systemet är oerhört stor.

Sedan några år tillbaka pågår därför inom bostadsstyrelsen ett projekt för utveckling av ett nytt centralt datasystem som ska ersätta det gamla. ADB-systemet är på grund av det bakomliggande regelverket relativt komplicerat tillämpningsmässigt sett. I lånesystemets register finns uppgifter om drygt 800 000 lån. Men med hänsyn till alla de uppgifter som behöver lagras om varje lån konner databasen att innehålla totalt ca 7 500 miljoner tecken i skivminneslagrad form. Det nya systemet beräknas kunna tas i drift under första kvartalet 1988.

Parallellt med utveckling av ett nytt centralt datasystem har arbete pågått att införa datorstöd till nämnderna. Hittills har datordrift införts helt eller delvis vid fyra nämnder men det

om det nya verket 130 överväganden

fortsatta införandet har stoppats upp i avvaktan på en eventuell

översyn av låneförvaltningens organisation.

Förslag till Verksamhetsinriktning

är för närvarande integrerad med övrig ekonomi- Låneförvaltningen administrativ verksamhet vid den administrativa byrån på bostads-arbetar för närvarande 22 styrelsen. Inom den administrativa byrån knutna till låneförvaltningen när åa med löpande arbetsuppgifter redovisning, avstämningar och det gäller utbetalning, avisering, m. m. Därutöver finns 12 projektanställda och 9 konsulter bokslut och nämndernas datasystem samt 3 för utveckling av styrelsens av bostadsstyrelsens rutiner med kreditkonsulter för samordning har beräknat att instituten för nettoavisering. Bostadsstyrelsen finns ett behov av det för drift av de nya datasystemen permanent till en ADB-enhet, varav 5 för det centrala 9 nya fasta tjänster och 4 för det systemet. Detta begärdes i anslagsframregionala för 1987/88 men har med hänvisning till organisationsställningen kommitténs arbete tills vidare inte tillmötesgåtts.

vissa frågor som gäller låneför- ; Även inom rättsbyrån handläggs 5, j Främst detta onbudsmannasektionen som lämnar valtningen. gäller

än för och

stöd till nämnderna och svarar tillsynsbankjuridiskt

“§53 i åter-

kreditriskfrågor m.m. Här handläggs också överklaganden av eftergifter vid exekukravs- och övertagandeärenden, prövning auktioner m.m. Dessa arbetsuppgifter motsvarar 3 åa i omfatttiva för upprättande av ning. Därutöver svarar författningssektionen ränte- och amorteringsvillkor m.m. för olika villkorsblad gällande för av datasystemet. Om låneformer som underlag programmering skall skiljas ut från övrig verksamhet bör detta låneförvaltningen dock tills vidare inte gälla den senare uppgiften som är kopplad

till långivningens bostadspolitiska innehåll.

Med denna gränsdragning sysselsätts 25 åa inom bostadsstyrelsen

knutna till låneförvaltningen och med löpande arbetsuppgifter och 12 konsulter för datautveckling därutöver 12 projektanställda 49 årsarbetare. Vid länsbostadsnämnderna arbetar m.m., dvs. totalt

Överväganden om det nya verket

närmare 2/3 av de anställda, dvs. knappt 300 tjänstemän med motsvarande frågor. Genom datorisering borde det finnas möjligheter till rationalisering av denna verksamhet totalt sett. Men eftersom det inte ingått i kommitténs uppgifter att pröva låneförvaltningens organisation i stort har dessa möjligheter inte prövats.

I avvaktan på en eventuell översyn av låneförvaltningens organisation föreslås tills vidare att de arbetsuppgifter som är knutna till låneförvaltningen inom den administrativa byrån och rättsbyrån bryts ut ur nuvarande organisation och förs samman till en särskild enhet. För att inga störningar skall uppstå i aviseringar och utbetalningar i samband med sammanläggningen bibehålls tills vidare de personalresurser som finns för verksamheten, dvs. 49 åa. Detta är viktigt ckså för att det nya centrala datasystemet skall kunna tas i drift programenligt.

När datamoderniseringen genomförts torde dock det permanenta behovet av arbetskraft ligga på en lägre nivå. Enligt de bedömningar som gjorts av bostadsstyrelsen i anslagsframställningen för 1987/88 kan behovet uppskattas till omkring 35-40 årsarbetskrafter.

Dessa bedömningar utgår dock från en oförändrad ansvarsfördelning mellan bostadsstyrelsen och länsbostadsnänmderna för låneförvaltningen samt att även länsbostadsnämnderna får tillgång till datorstöd. Rationaliseringsvinsten genom datorisering skulle då huvudsakligen tas ut genom personalminskningar på regional nivå med i genomsnitt 2 tjänster per nämnd, dvs. totalt ca 50 tjänster. Med hänsyn till att datoriseringen tills vidare stoppats upp på regional nivå är det osäkert om dessa bedömningar håller.

om det nya verket SOU 1987: överväganden

Typgodkännandeve rksamheten

Försiag

Näringsiivet bör ta ett ökat ansvar för typgodkännandeverksamheten inom byggområdet. Detta bör ske i form av att b1ir tiHsammans med staten i ett näringsiivet deiägare nybiidat godkännandeorgan inom byggområdet. Därigenom uppnås att inte kommer att utföras av också den fördeien prövning som utfärdar de regler som ska11 iigga samma organisation ti11 grund för prövningen. Dessutom minskas organisationen.

bör i ökad omfattning i förhåi- Typgodkännandeverksamheten lande ti11 i dag inriktas mot nya produkter, metoder och tekniska Traditioneiia produkter bör överföras iösningar. tiil produktstandard. å å? Det nya godkännandeorganet bör överta pi anverkets nuvarande att utfärda typgodkännanden om produkters överensuppgift stämmelse med nationeHa byggregler. På sikt bör verksamhesamheten också kunna innefatta europeiska och internatione1-

i 1a typgodkännanden. Det nya organet bör också ges möjlighet

för

i

att utfärda interimistiska tidsbegränsade godkännanden heit nya produkter och metoder.

i

bör få i uppdrag att närmare

i Det nya p1 an- och bostadsverket

utreda fonnerna för det nya godkännandeorganet samt att i syfte att inrätta ett uppta förhandiingar med näringsiivet nytt godkännandeorgan inom byggområdet.

Bakgrund

I direktiven för vårt arbete anges att:

“Kolnnittên bör överväga den nuvarande friviHiga typgodkännandeverksamhetens stäiining och därvid även pröva om denna verk-

man-mean”.

överväganden om det nya verket

samhet iämpligare bedrivs av annan huvudman än den myndighet som utfärdar föreskrifter på området.

Planverkets nuvarande typgodkännandeverksamhet startade som en integrerad dei av normverksamheten. Med tiden växte omfattningen och verksamheten kom att bedrivas inom en separat enhet, sedemera typgodkännandebyrån. Verksamheten har i dag 17 anstä11da och har en omsättning på ca 5 miij. kr./år.

Byggprodukter, metoder och tekniska lösningar kan efter ansökan hos pianverket prövas i förhåilande ti11 kraven i Svensk byggnorm. Om gä11ande krav bedöms vara uppfyiida kan pianverket utfärda

typgodkännande. Som viiikor för typgodkännandet föreskrivs norma1t

en av planverket godkänd ti11verkningskontro11.

En typgodkänd produkt, metod eiler teknisk iösning ska11 godtas av byggnadsnämnden i de avseenden som anges i typgodkännandebeviset. I beviset iämnas också uppgift om viika ritningar, arbetsbeskrivningar m.m. som ti11hör beviset. Typgodkännandet är frivi11igt och avgiftsfinansierad. För typgodkända produkter kan medges avvikelser från normkrav och kan anges gynnsammare dimensioneringsvärden än för andra produkter. Typgodkända och ti1Iverkningskontroilerade produkter märks med planverkets kontroilmärke.

De motiv som iegat til] grund för verksamheten finns återgivna i prop. 1967:100 resp. 1978/79:111. Huvudmotiven har varit att underlätta byggnadsnämndens granskning och besiktning samt introduktionen av nya produkter, metoder och tekniska Iösningar.

I grova drag kan två oiika kategorier av produkter urskiijas för vi1ka typgodkännande söks. För det första nya produkter, metoder e11er tekniska iösningar vars användning reg1eras av genere11t håiina föreskrifter. För det andra traditioneiia byggprodukter vars användning regieras av preciserade godkännanderegier med krav

på o1ika egenskaper och deras verifiering. På senare tid har även

tilikommit ett ökat antal typgodkända branschregier.

134 om det nya verket överväganden

Problemställningar

(PBL) - som trädde i kraft den Enligt den nya plan- och bygglagen 1987 - skall ta ett mer uttalat ansvar för att 1 juli byggherren kraven Sak samma bör gälla för näringslivet de samhälleliga följs. inom byggområdet. Därför bör i fråga om typgodkännandeverksamheten vara med och dela på ansvaret för näringslivet i form av delägare samt vid behov ställa erforderlig kompetens till verksamheten Vid ett särskilt samrådsmöte (1987-08-31) om typgodförfogande. inom byggområdet har representanter för kännandeverksamheten förklarat vara till förslaget att tillnäringslivet sig positiva sammans med delägare i ett nybildat godkännandeorgan

staten_bli

Vidvsamrådsmöêet förklarade för

inom byggområdet: representanter

att de var beredda att uppta förhandlingar om hur ett näringslivet genomförande av förslaget skall gå till.

Ett inom byggområdet medför också att prövnytt godkännandeorgan inte kommer att utföras av samma organisation som utfärdar ningen till för vid prövning de regler som skall ligga grund prövningen. av helt och metoder kan det vara en fördel nya tekniska lösningar eftersom de som utaratt skilja utfärdande och prövande organ åt, betat en bestämmelse kan känna sig låsta till tidigare ställnings-

tagande.

liksom att produkter skall I PBL anges, tidigare, typgodkända metoder och godtas av byggnadsnämnden. Typgodkända produkter, tekniska lösningar redovisas normalt i konstruktionshandlingar. Till skillnad mot tidigare behöver inte byggnadsnämnden fastställa konstruktionshandlingar. Nuvarande fördel att typgodkännandet underlättar granskning kan därför få mindre betybyggnadsnämndens delse i framtiden.

Ikraftträdandet av PBL komer emellertid inte att minska efterfrågan på typgodkännandeverksamheten. Tvärtom, genom att PBL ger ett mer uttalat ansvar för att de samhälleliga kraven byggherren följs och på grund av en allmänt ökad uppmärksamhet på kvalitetskommer behovet av opartiskt verifierade egenskaper säkringsfrågor att öka. Därtill kommer att det andra huvudmotivet för dagens

i överväganden om det nya verket 135

verksamhet - att underlätta introduktionen av nya produkter, metoder och tekniska lösningar - kommer att få ökad betydelse i framtiden.

Nordiska Kommittén för Byggbestämmelser (NKB) är ett samarbetsorministerrådet (NMR) för de nordiska ländernas gan under Nordiska centrala och husbyggnadsmyndigheter. På grundval av riktlinplanjer fastställda av NMR har NKB nu börjat utarbeta produktregler som leder till ömsesidigt accepterande av godkända och tillverkningskontrollerade produkter.

Inför mellan EFTA-EG, i syfte att de nu pågående överläggningarna minska de tekniska handelshindren inom byggområdet, har den nationella en viktig roll att spela. Att en typgodkännandeverksamheten svensk byggexportprodukt överensstämmer med EG:s krav förväntas att i framtiden kunna verifieras på två sätt. Det ena sättet är att har de egenskaper som anges i en Europastandard. Det produkten andra sättet är att produkten har de egenskaper som anges i en I nuvarande förslag till EG-direk- Europeisk typgodkännanderegel. tiv på byggområdet anges att ett Europeiskt typgodkännande utgör ett alternativ till Europastandard i det fall det är nödvändigt metoder eller tekniska för vilka fråga om nya produkter, lösningar Europastandard inte har utarbetats.

inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har frågor rörande tekniska handelshinder inom byggområdet behandlats sedan mitten av 70-talet. Från svensk sida har nyligen på grundval av NMR:s föreslagits att ECE ska utarbeta en överenskomhandlingsprogram melse om ömsesidig acceptans av nationellt godkända produkter.

Förslag till Verksamhetsinriktning

Den framtida förväntas få ett bredare typgodkännandeverksamheten verksamhetsområde än i dag. Förutom att bedöma om enskilda produkmetoder eller tekniska lösningar uppfyller samhällets krav ter, tillkommer att bedöma olika branschregler. Branschregler utarbetas bransch ansvarar för att ta fram erforderligt genom att berörd

om det nya verket 136 överväganden

utarbeta provningsmetoder, föresiå kunskapsunderiag, erforderiiga samt vid behov utarbeta regier för kontroiior- 1ämp1iga kravnivåer den utökade nordiska och gan. Ti11 detta kommer så i framtiden internationeiia - främst europeiska - godkännandeverksamheten.

under1ätta introduktionen av ny teknik bör det ankomma på För att att närmare utreda formerna för interidet nya godkännandeorganet Såväl utvärdering av resu1mistiska tidsbegränsade godkännanden. tatet som konsumentskyddsfråga (tredje man) bör ingå i utredning-

en.

finns ett flertai kontroiiorgan som är samägda av Inom byggområdet berörda och näringslivet. Det bör ankonma på det nya myndigheter att samordna arbetsformerna för dessa. godkännandeorganet

vidare att i organi- Det bör ankomma på det nya godkännandeorganet serad form redovisa sina erfarenheter från godkännandeverksamheten för det nya plan- och bostadsverket.

Förs1ag ti11 genomförande

bör närmare utre- Det nya p1an- och bostadsverket få i uppdrag att det samt att uppta förhandda formerna för nya godkännandeorganet i syfte att inrätta ett nytt godkännande- Iingar med näringslivet organ inom byggområdet.

och fastighetsjuridisk rådgjy- , Konsumentuppiysning

ning

Försiag

tili småhusägare bör ej ingå i Fastighetsjuridisk rådgivning ansvarsområde. Konsumentverket bör därför det nya verkets ha det centraia stödjande ansvaret för även i fortsättningen som bedrivs av 1änsden fastighetsjuridiska rådgivning

överväganden om det nya verket

bostadsnämnder och kommunala konsumentvägledare. Det ansvar som bostadsstyrelsen har för att främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet bör dock ingå som ett led i det nya plan- och bostadsverkets informationsverksamhet.

Bakgrund

I direktiven för vårt arbete anges att:

Kommittén bör vara oförhindrad att överväga om de mål som eftersträvas med den nya verksorganisationen skulle främjas av att verket tillförs uppgifter och resurser som i dag finns på annat håll.

Konsumentverket svarade fram till 1982 för direktrådgivning till enskilda konsumenter i olika frågor. Efter riksdagsbeslut överfördes denna uppgift till de kommunala konsumentvägledarna. I anslutning härtill anmälde emellertid konsumentverket i en skrivelse till att de problem som konsumenterna ställdes inför på regeringen småhusområdet var så komplicerade att det var tveksamt om det var möjligt att helt låta kommunerna svara för denna rådgivning. Konsumentverket hade då en icke obetydlig rådgivning avseende problem med havererade entreprenader och småhusköp. Enligt konsumentverkets bedömning fanns ett betydande behov av individuell rådgivning och fastighetsjuridiska frågor. Konsumentverket i byggnadstekniska föreslog därför att en central rådgivningsbyrå skulle inrättas.

Som en följd härav togs frågan upp i budgetpropositionen, prop. 1983/84:100 bil. 13. Regeringen delade konsumentverkets bedömning att och fastighetsjuridiska frågor var så komplibyggnadstekniska cerade att man inte kunde förutsätta att konsumentsekreterarna i kommunerna skulle kunna bygga upp tillräcklig kompetens inom detta område. När det renodlad byggnadsteknisk rådgivning borde gällde den 1 första hand tillgodoses genom de kommunala byggnadsnämnderna som redan hade skyldighet att svara för sådan service. Vad gällde den fastighetsjuridiska ansåg dock regeringen att rådgivningen behovet var så stort att det för att bli tillfredsställande till-

138 överväganden om det nya verket

godosett i hela landet borde finnas ett rådgivande organ åtminstone på länsnivå.

Det föreslogs därför att ansvaret för den fastighetsjuridiska rådgivningen till småhusägare skulle läggas på länsbostadsnämnderna fr.o.m. den 1 juli 1984. Länsbostadsnämnderna ansågs redan ha den byggnadstekniska kompetens som behövdes för en rådgivning av detta slag. Konsumentverket förutsattes dock vara centralt stödjande organ för utbildning, information, materialservice m.m. till nämnderna.

Länsbostadsnämndernas fastighetsjuridiska rådgivning har succesivt byggts upp och det årliga antalet förfrågningar uppgår för närvarande till omkring 5 000. Med hänsyn till bostadsstyrelsens ansvar som chefsmyndighet för länsbostadsnännderna har dock i praktiken bostadsstyrelsen fått svara för det centrala stödet till nämnderna. För att bygga upp nämndernas kompetens på området har således bostadsstyrelsen organiserat den utbildning som genomförts för nämndernas personal. Konsumentverkets roll har begränsats till viss lärarmedverkan. Bostadsstyrelsen har också fått ta fram och bekosta informationsmaterial, program för boendekostnadskalkyler m.m. utan att ha tillförts erforderliga personalresurser.

Problemställningar

Med hänsyn till att bostadsstyrelsen i praktiken har fått fungera som centralt stödjande organ åt länsbostadsnämnderna i fastighetsjuridiska frågor kan det övervägas om inte det faktiska ansvaret för denna verksamhet borde föras över från konsumentverket till det nya plan- och bostadsverket.

Enligt bostadsstyrelsens instruktion ingår det som en av bostadsstyrelsens uppgifter: att genom råd och information främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet

överväganden om det nya verket

Denna arbetsuppgift i bostadsstyrelsens instruktion tillkom som ett resultat av den s.k. BAU-propositionen, prop., 1977/78:93, ned riktlinjer för ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m.m.

Där betonades vikten av att bostadsstyrelsen informerade medborgarna om deras rättigheter i fråga om bostadsbidrag och andra former av bostadsstöd. En ökad konsumentupplysning om bostäder ansågs också nödvändig för att de boende skulle få ett bättre underlag att bedöma kostnader och värden hos olika bostadsalternativ. Ökade informationsinsatser behövdes om olika upplåtelseformer, hyresutvecklingen, bostadsförvaltning m.m. Genom särskilda informationsåtgärder ville man också att småhusköparnas ställning skulle stärkas.

Beträffande gränsdragningen mellan bostadsstyrelsens och konsumentverkets ansvar inom detta område knöts den till begreppen fast och lös egendom. Enligt detta synsätt har bostadsstyrelsen huvudansvaret för sådan information som behandlar egenskaper hos fast tillbehör därtill, medan konsumentverket har motsvaegendom eller rande uppgift beträffande lös egendom. Samtidigt har dock konsumentverket ett ansvar knutet till avtalsvillkorslagen när det marknadsföring och produktutforning som omfattar även fast gäller egendom. Detsamma ansågs då gälla frågor om konsumentens ställning i samband med förvärv av fastighet.

som kunde förutses - bl.a. när det gäller De gränsdragningsproblem tillbehören i bostaden som vid förvärvstillfället ofta är lös egendom men som efter installation blir fast egendom - skulle lösas verken. I detta sammanhang framhölls att genom samråd mellan även planverket hade ett ansvar inom detta område.

Att föra över det centrala ansvaret för den fastighetsjuridiska rådgivningen till det nya plan- och bostadsverket skulle således kunna anses väl i linje med den gränsdragning kopplad till ligga fast och lös egendom som redan gjorts mellan bostadsstyrelsens och konsumentverkets ansvarsområden. Efter sammanläggningen av bostadsstyrelsen och planverket konner också att finnas tillgång

140 överväganden om det nya verket

till den byggnadstekniska kompetens som behövs för sådan rådgivning.

Mot detta kan dock anföras att den fastighetsjuridiska rådgivningen främst avser knutna till avtalsvillkoren vid förvärv av problem eller vid entreprenader. Där gäller olika regler fastigheter ett mönster. Den lagstiftning som är enligt ganska komplicerat kan vara jordabalken, lagen om köp och byte av lös tillämplig Vid entreprenader regleras rättsegendom och konsumentköplagen. förhållandena inte uttryckligen genom lag utan ofta genom standardavtal. För småhusentreprenader gäller vissa allmänna villkor där enskild konsument är köpare enligt ABS 80 som är ett resultat av förhandlingar mellan bostadsstyrelsen, konsumentverket, Svenska Kommunföbundet samt parterna på småhusmarknaden. Konsumentverket har dock huvudansvaret för bevakning av lagstiftningen inom detta område och för om avtalsvillkor och upprättande av förhandlingar standardkontrakt. Där finns således specialistkompetensen.

Därutöver är det i första hand en uppgift för de kommunala konsuatt svara för direktrådgivning till småhusägare. mentvägledarna Länsbostadsnämndernas ansvar inom detta område bör främst ses som en stödfunktion till kommunerna i de fall där de saknar tillräckeller där kommunen är ovillig att lämna råd på grund lig kompetens av eventuell försunnelse från byggnadsnämndens sida. Med hänsyn till att konsumentverket har det centrala ansvaret för stödet till de kommunala konsumentvägledarna bör detta gälla även länsbostadsnämndernas rådgivning. Annars föreligger risk fastighetsjuridiska för en olikartad tolkning av de regler som gäller. Det nya planoch bostadsverket bör heller inte ensidigt företräda konsument-

intressen utan vara neutralt i förhållande till olika partsintres-

sen. s

Slutsats

anser vi det således av flera skäl olämpligt Sammanfattningsvis att det övertar det centrala stödjande ansvaret för nya verket

överväganden om det nya verket 141

länsbostadsnänmdernas fastighetsjuridiska rådgivning. Detta ansvar bör även i fortsättningen ligga kvar på konsumentverket.

Bostadsstyrelsens nuvarande ansvar för att främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet bör dock ingå som ett led i det nya plan- och bostadsverkets informationsverksamhet.

Inforumverksamheten

Förslag

Den informations- och utställningsverksamhet som drivs gemensamt av 12 myndigheter/forskningsorgan vid Inforum har sitt värde i möjligheten att kunna bedriva sektorsövergripande information i aktuella samhällsfrågor. Efter samråd med berörda myndigheter står det dock klart att resurser inte kan säkras för en fortsatt verksamhet i oförändrad form under det nya plan- och bostadsverkets huvudmannaskap. Om verksamheten skall kunna fortleva bör den överlåtas på annan huvudman. Inom komittên saknar vi förutsättningar att nu föreslå hur resurser för en fortsatt verksamhet skall kunna säkras.

Bakgrund

Under planverkets huvudmannaskap bedriver 12 myndigheter eller forskningsorgan en gemensam informations- och utställningsverksamhet vid Inforum. I direktiven för vårt arbete berörs Inforumverksamheten i sanband med frågor som gäller utvecklandet av en rikare närmiljö. Där sägs:

Den bör i detta sanmanhang ses som en värdefull tillgång. Kommittén bör överväga hur denna verksamhet skall kunna utvecklas och hur de resurser som behövs för verksamheten skall kunna säkras. Kommittén bör därvid samråda med andra berörda myndigheter och intressenter.

142 överväganden om det nya verket

Verksamheten vid Inforum har pågått sedan våren 1983. Från början endast i verksamheten men allt fler deltog sju myndigheter/organ har successivt tillkommit. Urval sgrund för att få delta i verksamheten har varit att det är fråga om en myndighet eller ett forsksom har ansvar för vår dagliga miljö. För närvarande ningsorgan deltar följande 12 myndighetsorgan:

- bostadsstyrelsen - byggforskningsinstitutet -

byggforskningsrådet

- konsumentverket - lantmäteriverket naturvårdsverket planverket :i: riksantikvarieänbetet t; socialstyrelsen äP. statens energiverk i 72 statistiska centralbyrån i . styrelsen för teknisk utveckling A4_

med verksamheten vid Inforum är att öka myndigheternas Syftet

vxçzøçsz-;wüwwrárm

med enskilda människor och att vara en kanal för samhällskontakt informationen om rättigheter och skyldigheter. Verksamheten syftar *r också till att skapa debatt i olika aktuella samhällsfrågor.

vid Inforum tillhandahålls handböcker, rapporter, gratisbroschyrer I bokhandeln finns även m.m. som ges ut av deltagande myndigheter. .c till de deltagande myndigheternas .. annat material med anknytning verksamhetsområden som offentliga utredningar, debattskrifter m.m. länmar också service ge eller förmedla svar Personalen genom att på frågor inom samma områden.

Vid Inforum arrangeras omkring fyra större utställningar per år på olika aktuella teman. Vissa utställningar produceras av någon enstaka medan andra är samproduktioner av flera som har myndighet, intressen inom ett visst änmesområde. Det förekomner också att utanför Inforum-kretsen, som berörs av ett aktuellt myndigheter

Överväganden om det nya verket

ämne, inbjuds att delta. Som exempel på några utställningar som genomförts kan nämnas Bättre begagnade bostäder en utställning om RDT-programmet, Med varma hälsningar om energihushållning, Kablar anamma om kabel-TV och ”Cykla å stad för att propagera för ökad trafiksäkerhet för cyklister.

Ibland ordnas även seminarier och presskonferenser vid Inforum, dock inte så ofta som önskvärt på grund av att lokalerna inte direkt lämpar sig för detta.

Inforum ligger centralt vid Drottninggatan i Stockholm. Lokalerna innehåller en bokhandel på ca 70 kvm och en utställningsyta på ca 200 kvm. Utställningen är öppen fem dagar per vecka från tisdag till lördag. Man har uppskattat det genomsnittliga antalet besökare per dag till mellan 50 och 100 personer, dvs. ca 20 000 om året. Dagskassan i bokhandeln uppgår normalt till mellan 300 och 700 kr.

Verksamheten finansieras dels via planverkets anslag, dels genom att deltagande myndigheter betalar en årlig avgift. Planverket svarar dock för större delen av kostnaderna.

Vid Inforum tjänstgör 3,5 åa varav planverket står för lönekostnaderna för 2,75 av dem, dvs. ca 400 000 kr. per år. Planverket står också för hyreskostnaderna som uppgår till ca 300 000 kr. per år. Övriga kostnader för verksamheten, dvs. lönekostnader för 0,75 åa, basbelopp för utställningar och marknadsföring uppgår under budgetåret 1986/87 till närmare 370 000 kr. som fördelas mellan myndigheterna. I genomsnitt betalar varje deltagande myndighet eller organ ca 30 000 kr.

Därutöver kostar varje utställning mellan 50 000 och 150 000 kr. att producera, dvs. ca 400 000 kr. per år. Dessa kostnader brukar dock finansieras direkt av utställande myndigheter. Den årliga kostnaden för Inforumverksamheten uppgår därigenom till ca 1,5 milj. kr. Det ger en kontaktkostnad per besökare på ca 75 kr.

144 överväganden om det nya verket

de krav som stäiis i direkti- Med hänsyn tiil på resursminskningar av bostadsstyreisen och pianverket är det ven för sammaniäggningen orimligt att det nya verket på samma sätt som pianverket uppenbart skaii subventionera verksamheten för övriga deitagande myndigheter. Om verksamheten skaii kunna bibehåiias i nuvarande form krävs därför att varje myndighet betaiar sin fuiia andei av kostnaderna, annars måste andra aiternativ övervägas.

Samråd smöte

På konlnittêns samrådsmöte rum den 11 juni 1987 inbjudan ägde ett med de 12 Inforumyndigheterna. Tili detta hade även Inf0rum-personaien inbjudits samt företrädare för bostadsdepartenøentet, Arkitekturmuseet, Riksutstäiiningar och Svensk civiidepartementet, Byggtjänst.

De inbjudna onbads ta stäiining tili föijande fyra olika aiternativ för den framtida verksamheten vid Inforum:

A1t. 1 Verksamheten bedrivs enligt nuvarande riktiinjer under det nya pian- och bostadsverkets huvudmannaskap. Varje dei tagande myndighet betaiar sin fulla andel av kostnaderna.

Z Verksamheten att omfatta heia statsförvaltningen och Mt. vidgas drivs av annan huvudman. Finansiering kan eventueiit ske genom i reiation til] viika tjänster resp. myndighet har utavgifter nyttjat.

Mt. 3 Verksamheten bedrivs i annan form, t.ex. som vandringsuteller i samarbete med annat organ, t.ex. Svensk Byggstäiiningar tjänst, Arkitekturmuseet, Riksutstäiiningar.

Mt. 4 Verksamheten vid Inforum iäggs ner heit och hâiiet.

Den aiimänna vid samrådsmötet var att det stora uppfattningen av en verksamhet av det siag som bedrevs vid Inforum iåg i värdet att kunna bryta sektorsgränser och att kunna beiysa möjiigheten

överväganden om det nya verket 145

aktuella samhällsfrågor ur flera olika aspekter på samma gång. För de organ som utlokaliserats hade Inforum också ett värde som skyltfönster i Stockholm. Samtidigt ansåg andra att Inforum-verksamhetens koncentration till Stockholm utgjorde ett problem i sig eftersom det stod i strid med principerna för samhällsinformation - att alla medborgare i landet skall få tillgång till likvärdig information oavsett var de bor.

De flesta anförde dock en viss tveksamhet till verksamheten som den bedrevs i dag. Besöksfrekvensen vid Inforum ansågs alltför låg liksom omsättningen i bokhandeln. Trots goda insatser av en entusiastisk och kunnig personal hade verksamheten således inte tillräcklig slagkraft. Det konstaterades att verksamheten skulle behöva större resurser bl.a. för marknadsföring för att få ökad slagkraft och locka fler besökare.

Mot den bakgrunden anmälde fyra intressenter att de redan under budgetåret 1987/88 ämnade dra sig ur verksamheten. En av dessa kunde dock tänka sig att stå kvar och betala full andel av kostnaderna om verksamheten blev mer slagkraftig. I övrigt var det bara en av intressenterna som förklarade sig beredd att inom rimliga gränser svara för sin del av kostnaderna enligt förslaget i alternativ 1.

Det stora flertalet förordade en utveckling av verksamheten enligt alternativ 2. På civildepartementet skulle under hösten 1987 övervägas om det eventuellt fanns behov av något gemensamt organ för samhällsinformation av Inforums typ. Det var emellertid för tidigt att nu ge några utfästelser i den riktningen.

En sådan lösning skulle emellertid innebära att den nuvarande inriktningen av verksamheten på bygg- och miljöfrågor skulle uttunnas. Detta såg några av byggmyndigheterna som en nackdel. Planverket och riksantikvarieämbetet ansåg i stället att statsmakterna borde stimulera samarbete över sektorsgränserna genom att avsätta basresurser för verksamheten. Eventuellt kunde det då uppdras åt det nya verket att administrera verksamheten.

om det nya verket 146 överväganden

dock en nedläggning av verksamheten i Bostadsstyrelsen förordade nuvarande form om den inte kunde övertas av annan huvudman. I bedrivas vidare i lösare form inom det stället kunde verksamheten t.ex. för informationsfrånya verkets regi genom en samrådsgrupp vissa sektorsövergripande insatser. Då gor för att möjliggöra kunna bedrivas mer flexibelt sätt där i skulle verksamheten på ett kunna väljas som är effektivast i varje situation de media skulle art och till vilken målgrupp man vill förhållande till budskapets nå. När utställningsformen väljs som medium kunde det vara bättre utställningar eller i olika att delta t.ex. i Byggtjänstorganens

mässor.

som vid sin utställning i Stockholm har 250 000 Svensk Byggtjänst, att av sina lokaler besökare per år, erbjöd genom en omdisposition till frigöra en utställningsyta på 150 kvm åt Inforummyndigheterna en kostnad som understiger vad som gäller i dag. Även Arkitekturstå till förfogande för vissa utställningar museet erbjöd sig att som berör för museet aktuella frågeställningar.

Slutsats

intressenter står det klart att resurser Efter samråd ned berörda för en fortsatt verksamhet vid Inforum i oförändinte kan säkras rad form under det nya plan- och bostadsverkets huvudmannaskap. att det nya verket - med Enligt vår mening är det inte rimligt kraven - skall behöva subvenhänsyn till på resursnedskärningar tionera verksamheten för övriga deltagande organ.

Om verksamheten skall fortleva i någon form bör den överlåtas på saknar vi förutsättningar att nu annan huvudman. Inom kommittén för en fortsatt verksamhet skall kunna säkföreslå hur resurser ras.

Överväganden om det nya verket

4.11 Tjänsteexgorten

Förslag

Statsmakterna har i en serie beslut under senare år tagit initiativ till att intensifiera tjänsteexporten, även från statliga myndigheter. Tjänsteexport bedrivs för närvarande såväl vid bostadsstyrelsen som planverket. I det följande föreslås att det nya plan- och bostadsverket ska bedriva tjänsteexport i uppdragsform och med full kostnadstäckning.

Bakgrund

Tjänsteexporten är en betydelsefull och snabbt växande sektor. Redan 1982 svarade den för drygt 20 procent av Sveriges totala export. Sverige är ett av världens mest tjänsteintensiva länder. Ändå är vår del av den samlade världshandeln med tjänster lägre än vår andel av den samlade världshandeln.

Grunden för den stora satsning som statsmakterna gjort de senaste åren på att främja tjänsteexport, såväl enskild som kommunal och statlig, lades av den s.k. Dennis utredning, dvs. konsultexportutredningen. I sitt betänkande “Statligt kunnande till salu: export av tjänster från myndigheter och bolag, SOU 1980:26,

lämnas förslag om åtgärder för att åstadkomma sådana förändringar.

I princip kan sägas att betänkandet uppmanar myndigheter som anser sig ha kunnande att erbjuda andra länder också ska göra det. Vidare framhålls de statliga myndigheternas särskilda möjligheter att agera vägröjare och dörröppnare“ i länder där företagen inte har sådana möjligheter.

En motsvarande utredning om den kommunala sektorns möjligheter genomfördes i början av 1980-talet av landshövdingen Norling. Betänkandet heter Kommunalt kunnande - ett stöd för svensk export, SOU 1983:72. Inom utrikesdepartementet genomfördes en

148 överväganden om det nya verket

utredning kallad Svensk byggexport, Ds UD 1984:2, som pekade på stora möjligheter för export av tjänster och produkter inom byggnads- och energiområdena. Generaldirektören Lars Ag ledde en annan kallad tjänsteexportutredningen som i sitt betänkande utredning Handla SOU 1984:33, lämnade förslag bl.a. om de med tjänster, små och medelstora företagens möjligheter att öka sin export. Samverkan med berörda statliga myndigheter betonades.

har i en rad propositioner de senaste åren förändrat Regeringen och förbättrat möjligheter att bedriva sådan myndigheternas I prop. 1980/81:171 lades grunden till statsmaktertjänsteexport. nas satsning på den offentliga sektorn tjänsteexport. I prop. om exportfrämjande verksamhet föreslås bl.a. ökade 1983/84:168 medel för främjande av tjänsteexport på flera områden. I prop. 1984/85:140 om tjänsteexportfrågor redovisas utvecklingsmöjligheter samt anges statsmakternas ambitioner mera allmänt. I prop. 1984/85:175 föreslås ändringar i skattereglerna som underlättar bosättning utomlands under kortare tid med skattefrihet. I prop. 1985/86:154 föreslås att kommuners och landstingskommuners kompetens utvidgas så att de får möjligheter att exportera tjänster. Utgångspunkten är därvidlag att detta ska ske i form av underleverantörer till svenska företag eller staten. Riksdagen har i samtbeslutat förslag. Frågor om stöd till liga fall enligt regeringens m.m. handläggs inom utrikesdepartementets handelsavtjänsteexport delning.

I förordning 1981:673, ändrad 1985:914, föreskriver regeringen bestännelser affärsdrivande verksamhet i för statlig myndighets utlandet. är tillämplig och Denna förordning på bostadsstyrelsen planverket. I tjänstledighetsförordningen (1984:111) anges vissa om rätt till tjänstledighet för tjänstemän liksom avlöregler ningsförmåner m.m. vid utlandsstationering.

Bostadsministern redovisar i prop. 1985/86:100, bilaga 13 (budgetatt om tjänsteexport samlat varit föremål propositionen) frågor för överväganden inom bostadsdepartementet i samråd med utrikeshandelsavdelning. Enligt bostadsministerns uppfattdepartementets

överväganden om det nya verket

ning ligger lantmäteriverket, planverket och Centralnämnden för fastighetsdata väl framme i sin tjänsteexporterande verksamhet jämfört med många andra offentliga organ. Deras organisation och produkter har definierats, marknadsanalyser har gjorts och marknadsstrategier utvecklats. Bostadsministern uttalar att den stra-

tegi som myndigheterna hittills tillämpat med en satsning på de

s.k. programländerna i Afrika och de expanderande länderna i Sydostasien är väl underbyggd.

Bostadsministern konstaterar samtidigt att en fortsatt positiv utveckling av verksamheten kräver ett aktivt engagemang från myndigheterna. Samarbetet mellan de tre nämnda myndigheterna bör vidareutvecklas. Det konstateras vidare att det är en självklar förutsättning att tjänsteexporten bedrivs på affärsmässiga grunder och att den ger lönsamhet. En förutsättning för att uppnå lönsamhet är emellertid att stöd kan utgå under ett inledande skede av verksamheten. Bostadsministern föreslog - och riksdagen beslutade senare - att under perioden 1986/87 - 1988/89 avsätta 1,5 milj. kr. per år till de tre myndigheterna som stöd till främst marknadsföring och utbildning för främjande av tjänsteexporten.

Mot denna bakgrund har regeringen i direktiven till organisationskommittén anfört följande:

Kommittén bör slutligen pröva den på kostnadstäckning och lönsamhet inriktade tjänsteexport som bedrivs av såväl planverket som bostadsstyrelsen och överväga i vilken mån som den nya myndigheten bör bedriva sådan verksamhet.

Problemställningar

En rad myndigheter, kommuner och institutioner har intensifierat sin verksamhet med tjänsteexport under de senaste åren. Dit hör Sveriges Exportråd ned sitt särskilda program för tjänsteexport. Verksamheten främjas också av Exportrådets olika aktiviteter bl.a. genom Svensk Bygg och Energiexport, SHEBEX.

om det nya verket 150 överväganden

fortfarande kraftigt. En stor del av Det svenska biståndet ökar

och tjänster i Sverige, det biståndet används för köp av varor

De två biståndsmyndighetena SIDA och BITS finans.k. åter-flödet.

som svenska företag och myndigheter sierar många av de uppdrag i Afrika, Asien och Mellanamerika. Det utför åt utvecklingsländer

nänna att hälften av det svenska bistånkan vara värt att ungefär

i tredje världen. det används till byggnader och anläggningar

inom sina En rad myndigheter har startat tjänsteexportverksamhet

Som exempel kan nämnas att televerrespektive verksamhetsområden.

av teletekniskt kunnanket genom SwedTel har en omfattande export

100 milj. kr. Vägverket har bildat de i storleksordningen per år.

kallat SweRoad för export av kunnande inom vägaygett dotterbolag och trafiksäkerhetens område vars omsättgandets, vägunderhållets 20 milj. kr. per år. Vattenfall äger ning är i storleksordningen VBB bolaget SwedPwer som tillsanmans med bl.a. konsul tföretaget

m.m. Dess omsättning är i säljer kunnande om vattenkraftsutbyggnad

kr. Statens järnvägar driver i? storleksordningen 40 milj. per år.

Domänverket och ASSI äger vardera tjänsteexport genom SweRail. SwedForest. Riksskatteverket bedriver hälften av företaget

inom myndighetens ram liksom SMHI, båda med en

är. tjänsteexport

i storleksordningen 2-3 milj. kr per år. omsättning .i 35.;

verksamhetsområde har lantmäteriverket Inom bostadsdepartementets

i under närmare tio år och har nu en omsättbedrivit tjänsteexport ä bedrivs i samarbel 10 milj. kr. per år. Verksamheten ning på drygt för vars omsättning är ca te med centralnämden fastighetsdata

2 milj. kr. per år.

,.;,;.;;;,2

under

stygg-rm_

Både bostadsstyrelsen och planverket startade budgetåret

Verksamheten sked- ;_._ 1982/83 en försöksverksamhet med tjänsteexport. .. med bostadsdepartementet liksom med andra

523,; de då i nära samarbete

Verksamheten finansierades med lån myndigheter inom sanlna område.

handelsavdelning, vars som lämnades från utrikesdepartementets

bl .a. är att allmänt främja den statliga tjänsteexporten. uppgift har emellertid inriktats väsentligt Tjänsteexportverksamheten

Wåâxürxwáéláâ-“száávmwwxxusøüs-eçssaqmgsgasa;

olika i de två verken.

överväganden om det nya verket

Bostadsstyrelsen bedriver táänsteexport under namnet Swedhousing. Verksamheten har varit ringa de första åren men intensifierats under budgetåret 1986/87. Verksamheten är främst inriktad på samarbete med länder i Latinamerika. Kontakter har tagits med Argentina i samarbete med svenska företag för eventuell medverkan i bostadsbyggande m.m. Ett projekt genomförs för närvarande med stöd från BITS i Costa Rica. Kontakter har tagits ned bostadsmyndigheter och företag i Frankrike. Under budgetåret har för ledning och administration av verksamheten åtgått 1,6 åa och för projektuppgifter 2,5 åa, sammanlagt 4,1 åa. Omsättningen under budgetåret 1986/87 var ca 1,7 milj. kr. och överskottet ca 80 000 kr.

Planverket bedriver tjänsteexport under namnet Swedeplan. Verksamheten har främst inriktats på de engelskspråkiga s.k. programländerna i södra och östra Afrika. Det största projektet avser två planeringsuppgifter och utbildningsinsatser i Lesotho finansierade av SIDA. Uppdrag har genomförts i Tanzania, Zanbia och Zimbabwe. I samarbete med Rymdbolaget och lantmäteriverket utreds satellitbilders användbarhet i utvecklingsländernas planering. Under budgetåret 1986/87 har för ledning och administration av verksamheten åtgått 3,1 åa och för projektuppgifter ca 3,0 åa, sammanlagt 6,1 åa. Därav är två medarbetare långtidsstationerade i Lesotho. Omsättningen under budgetåret var ca 5,0 milj. kr. och överskottet ca 400 000 kr.

Någon samlad utvärdering av tjänsteexportverksamheten vid de två myndigheterna har inte utförts. Verksamheten har emellertid löpande omprövats och det står klart att båda verksledningarna stödjer verksamheten och ser fördelar av personalpolitisk karaktär liksom möjligen på sikt även ekonomisk karaktär med att fortsätta verksamheten med tjänsteexport.

I direktiven till organisationskomittên anges att kommittén ska överväga om den nya myndigheten ska bedriva verksamhet med tjänsteexport eller inte.

I om det nya verket 152 överväganden

En rad motiv kan anföras mot att verksamhet med tjänsteexport vid ett nytt plan- och bostsdsverk. Som exempel kan ska bedrivas närmas:

bland personalen - Myndigheten torde sakna tillräcklig kompetens teknisk m.m. i främnande kulturer för att bedriva rådgivning

konsultverksamhet i allmänhet och - Myndigheten är inte lämpad för Konsultrollen är främmande för en i andra länder i synnerhet.

statlig myndighet

med enskilda företag om uppgif- - Myndigheten ska inte konkurrera ter utomlands som de utför bättre

dolda subventioner av tjäns-

.,v;;«;.=:ey_.-:.un-.;*;

- Myndigheten arbetar med öppna eller D, som inte är sunda ur företagsekonomi sk é teexportverksamheten c E synpunkt.

aus-

i

Andra motiv kan anföras för att verksamhet med tjänsteexport 5 ska bedrivas vid ett nytt plan- och bostadsverk. Som exempel kan

nämas:

och

...L-ev

kompetens - Myndigheten har hos sig en betydande professionell av samhällsbyggande i bred mening som bör därtill erfarenheter

.ymømumøuwmmeøn-axøaøuâmørwwøä-a

kunna erbjudas länder i olika utvecklingsstadier

_._.,s...;..-,›.:.r;.vv_.-._v_;;»_.afamr_

intressanta utblickar i - Myndigheten får med denna verksamhet kulturer och synsätt, tillfälle till professionell dialog andra till stimulerande och annorlunda med kollegor samt möjlighet .w arbetsuppgifter för medarbetarna

mig.. .-

och dörröppnare-och - Myndigheten kan i många fall agera vägröjare sätt som företag inte alltid

.;;-..:.;:...--s-...

därtill avtalsslutande part på ett

som statlig myndighet och regeringsorÄ

kan genom sin ställning

gan .

.:.›.-=;e_,.,,,.:___.

..-::Å:-.v§__-ä;;;

gaväjerar

överväganden om det nya verket

Till motiven för en fortsatt verksamhet med tdänsteexport bör fogas att de stora givarorganisationerna i världen, främst Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika och Asien, alla börjat utvidga utvecklingsstödet även till tätorternas utbyggnad och sanering. Denna betydande omställning sker långsamt men tydligt och präglar nu också synsättet på biståndets inriktning i SIDA. Efterfrågan på svenskt kunnande inom samhällsbyggandets område för insatser i utvecklingsländerna kan därför konnw att öka väsentligt. En ny myndighet inom plan- och bostadsväsendets område bör här kunna spela en central roll som sektoransvarig i samspel med biståndsorganen.

Förslag till Verksamhetsinriktning

Ett nytt plan- och bostadsverk bör få en stark ställning inom sektorerna bostadsförsörjning samt plan- och byggnadsväsendet i Sverige. Det samlade kunnandet såväl som erfarenheter som organisationen har borde med fördel kunna erbjudas till många andra länder. Ett nytt plan- och bostadsverk bör bedriva tjänsteexport i uppdragsform och med målsättningen att ha full kostnadstäckning. Verksamheten bör i ett inledningsskede baseras på de erfarenheter som hittills vunnits och den inriktning som de två myndigheterna var för sig givit sin tjänsteexport.

Verksamheten kan förslagsvis tills vidare bedrivas efter tre linjer vilka successivt får utvärderas. Den första linjen kan avse uppdrag i länder som får svenskt bistånd, dvs. de s.k.

programlän-

derna. Behovet av kunnande inom sektorerna planering, byggande och bostadsförsörjning är i många av dessa länder betydande. Inte sällan finns välutbildad personal i dessa länder men deras erfarenheter behöver kompletteras och deras arbetsresurser ofta förstärkas avsevärt.

Den andra linjen kan avse uppdrag i sådana utvecklingsländer där verksamhet inom planerings-, byggnads- eller bostadssektorerna prioriteras så högt att landet är berett att finansiera insatser

. om det nya verket 154 överväganden

med biståndsmedel eller lån från andra finansiärer än Sverige,

t.ex. Arabfonderna, Världsbanken eller de regionala utvecklings- Detta ofta länder som är under stark ekonomisk bankema. gäller och industriell t.ex. i Latinamerika eller arabvärlutveckling, den. kan avse uppdrag i länder som betalas upp- Den tredje linjen dvs. industriländer i Europa, vissa i Sydostdragsgivaren direkt, NIC-länder Industrialised Countries) i asien samt vissa (Newly Arabvärlden. bör i samliga tre linjer vara att skapa Målsättningen Government to Government Cooperation samt att vid behov s.k. samverka med enskilda företag i Sverige eller utomlands. En annan

bör vara att sträva efter långsiktigt, institutionellt målsättning *som blir aktuella. samarbete med de uppdragsgivare/länder

Den resursbas som ska utnyttjas bör i första hand vara den egna i andra hand personal i länsstyrelser och myndighetens personal, länsbostadsnämder och i tredje hand personal i konlnuner eller i branschen. Samarbete med myndigheter med anknytkonsultföretag till verksamhetsområdet bör eftersträvas liksom nära samarbening te med bostadsdepartenlentet.

Ekonomiskt bör målsättningen redan från början vara att verksamhefullo ska bära sina kostnader. Eventuellt överskott bör ten till till en början användas för utbildnings- och utvecklingsinsatser i syfte att bredda och fördjupa kuninom den egna organisationen nandet och intresset för tjänsteexport. På några års sikt bör vara att verksamheten ska ge ett överskott för att målsättningen reserv. Verksamheten bör bedrivas inom kunna bygga upp en viss myndighetens ram, dvs. inte i bolagsform. _ .

...nu

bör verksamheten bedrivas i en separat organisato-

organisatoriskt .mun

ri sk enhet för tjänsteexport. Verksamheten bör utgöra en separat

i den nya myndighetens ekonomiadministrativa redovisbudgetenhet Verksamheten bör bemannas med personal som lånas in på kort a; ning.

eller tid från sakenheter. En minsta möjliga ...um

längre myndighetens a bör ansvara för den löpande ackvisitionen och

Enheten bör bemannas så att de båda projektadministrationen.

ÄBPAQ-»uvwm-vblnw

nuvarande verkens tillvaratas. Därutöver bör personal kompetens

2 .

överväganden om det nya verket

inlånas mot ersättning för längre eller kortare tid från verkets

övriga enheter, från länsförvaltningar, konmuner, organisationer,

andra statliga verk eller enskilda företag alltefter tillgång på uppdrag.

Ledning och administrativ service

Förslag

Den administrativa service som behövs vid det nya plan- och bostadsverket föreslås koncentreras till en huvudenhet för administration. De frågor om låneförvaltning som handläggs inom bostadsstyrelsens administativa byrå föreslås brytas ut ur administrationen och placeras i en separat enhet för låneadministration i det nya verket. Den juridiska kompetensen föreslås bli fördelad på sakenheterna men med en koncentration till en av dem. Ett verkssekretariat och en enhet för tjänsteexport föreslås underställas verkschefen.

Bakgrund

Praktiskt taget all offentlig verksamhet behöver en väl fungerande administrativ service. Sådan administrativ service lärmas inom bostadsstyrelsen från administrativa byrån, från personalkontoret, från informationsenheten och verkssekretariatet. Inom planverket länmas sådan service från administrativa byrån och från verkssekretariatet.

Det är uppenbart att den sanmanläggning av de två verken som förestår och den reduktion av den samlade personalen som väntas ske bör kunna leda till reduktion av resurserna för administrativ service i förhållande till de nuvarande sanmanlagda resurserna.

om det nya verket SOU 1981:48 156 överväganden

för beskrivning av verksamhetens innehåll l syfte att få underlag av erforderliga resurser har vi lämnat uppdrag och dimensionering att studera och lämna ett föråt konsultföretaget Sinova frågan har därför under andra kvartalet 1987 genomfört en slag. Sinova servicefunktionerna vid planverket och studie av de administativa Arbetet har bl.a. bestått i intervjuer med ca 25 bostadsstyrelsen. Sinova har i augusti 1987 lämnat ett personer i de två verken. till utformning och dimensionering av administration, förslag och stabsfunktioner vid det nya plan- och bostadsverket. service material har vi utarbetat följande förslag till :.. Med stöd av detta av den administrativa servicen vid det nya verket. utfonming

›c,-g.au-4..«.›5!ø-ê-é=e-*r-ae..-;

å*

i Allmänna utgångspunkter

å service som behövs vid det nya plan- och Den administrativa bostadsverket ska ha som utgångspunkt att ge service till fyra

4§å vidare enheter samt verkschef med

huvudenheter, tills två övriga totalt i storleksordningen 300 personer. Tills :I två stabsenheter, vidare får det ansvar även för viss ekonomi- och personya verket naladministration åt länsbostadsnämderna, totalt 450 personer.

. förs om verksamhetens inriktning .. Det resonemang som i det följande å bör för den mera och resursdimensionering ses som en utgångspunkt

age-um... i och uppgiftsfördelning

fördjupade analys av verksamhetsinnehåll ..-:.-.:..:_,.- å inför inrättandet av det nya verket. Ansvaret för som måste föras

a..., ,i - i likhet med motsvarande diskussioner

. detta arbete måste därför .z för övriga arbetsenheter - läggas på verksledningen för det nya

www...,

.. plan-

u;

kostateras att de båda verken bostadsstyrelsen och Det kan vidare är samlokaliserade i kvarteret Lysbonben på

planverket Kungsholmen

1982 har vissa basfunktioner i Stockhoim. Ända sedan inflyttningen till lokalerna samordnats och utnyttjas såväl av dessa båda knutna i kvarteret liksom i grannmyndigheter som av övriga hyresgäster haverikomissionen, riksarkivet och skapet, bl.a. statshälsan,

byggforskningsrådet.

L w..

överväganden om det nya verket

En utgångspunkt för utformningen av den administrativa servicen vid den nya myndigheten är att den rent administrativa servicen ska samlas i en huvudenhet. Det innebär bl.a. att de uppgifter kring låneförvaltningen som handläggs inom bostadsstyrelsens administrativa byrå ska lyftas ut och bilda en särskild enhet för låneförvaltning. Vidare är en utgångspunkt att stabsorganen ska vara få och resursmässigt små, detta i syfte att minska risken för oklar ansvarsfördelning mellan stabs- och linjefunktioner i verket.

En annan utgångspunkt har vidare varit att informationsfrågorna ska anses utgöra en del av den administrativa servicen nen ned

tydlig koppling till verkets ledning; Vidare har utgångspunkten

varit att den juridiska kompetensen vid det nya verket ska fördelas på sakenheterna och att en koncentration av juridisk kompetens inkl. samordningsansvar för utgivningen av myndighetens författningssamling ska placeras vid den enhet som främst kommer att handlägga byggfrågor.

Slutligen har en utgångspunkt varit att sakenheterna själva i huvudsak svarar för sin egen verksamhetsplanering och internbudget men att detta arbete samordnas av den administrativa enheten. Såväl detta arbete som övrigt administrativt arbete vid det nya verket bör kunna effektiviseras betydligt genom utarbetande av bättre ekonomisystem och utnyttjande av tillgängliga administrativa datasystem.

Förslag till verksamhetens inriktning, organisation och personalresurser

Det nya plan- och bostadsverket kommer att hantera frågor som i hög grad berör människors levnadsvillkor. Dess samarbetspartners kommer att återfinnas såväl inom den offentliga sektorn som i den enskilda och bland organisationer av skilda slag. Frågan om samspelet mellan statsmakterna och centrala verk liksom om ledningen av de centrala verken har nyligen behandlats av verksledningskonk mittên, SOU 1985:40, och i regeringens proposition, prop.

158 överväganden om det nya verket

av den statliga Därvid 1986/87:99, om ledningen förvaltningen. framhålls bl .a. att myndigheter med utåtriktad verksamhet lämpligen bör förses med en leknannastyrelse i syfte att tillföra myndigheten sakkunskap och medborgerligt omdöme. Vi föreslår därför att det nya verket ska ledas av en styrelse med företrädare för de sakområden som verket har att bevaka. Styrelsen bör i första hand följa verkets arbete och besluta om den långsiktiga inriktningen av verkets arbete. Styrelsen bör bestå av 7-9 ledamöter och utses av regeringen.

Ansvaret för av plan- och bostadsverket bör åvila en ledningen generaldirektör. Generaldirektören beslutar i de ärenden som inte styrelsen behandlar. Verkschefen kan i sin tur delegera beslutsrätt. Till knyts en direktion som generaldirektören består av avdelningscheferna samt chefen för verkssekretariatet. Direktionens uppgift är att utgöra rådgivande grupp till verkschefen som normalt fattar sina beslut i närvaro av direktionen. Direktionen behandlar frågor av betydelse för verket som helhet, och frågor som berör fler än en huvudenhet. Direktiopolicyfrågor nen ansvarar för verksamhetsplanering och ekonomisk planering.

Till verkschefen knyts en stabsenhet, verkssekretariatet. Dess är att sekretariat till verkets styrelse och direkuppgift utgöra tion samt att bereda frågor som ska behandlas av verkschefen eller direktionen och samordna vissa för verket gemensamma uppgifter. Verkssekretariatets uppgifter är bl.a.:

att utarbeta underlag till beslut på direkt uppdrag av direktionen

att förbereda direktionens sammanträden samt svara för sekreterarfunktionen i direktionen

att vara för generaldirektören och direktionen i fördragande frågor som ankonrner på verkssekretariatet och i frågor som uppdras av direktionen

överväganden om det nya verket

att samordna vissa utvecklingsprojekt där flera sakenheter är involverade

att samordna de internationella kontakter som är av myndighetsövergripande karaktär. I övrigt svarar sakenheterna själva för de internationella kontakterna inom resp. sakområde.

att samordna organisationens arbete med den långsiktiga planeringen, dvs. på 2-5 års sikt.

Sakenheterna bör utföra det konkreta arbetet med att utarbeta planeringsunderlag inom sina resp. ansvarsområden och lämna underlag till verkssekretariatet. Ansvaret för att leda och att ange ramar och direktiv till långsiktsplaneringen faller på verksled- Verkssekretariatets roll blir att utarbeta underlag till ningen. verksledningen samt att samordna och sammanställa planeringsunderlagen till en långsiktig plan för organisationen som sedan beslutas av verksledning och styrelse.

Alla andra administrativa serviceverksamheter till det nya planoch bostadsverket förs samman i en administativ huvudenhet (administrativ avdelning). Den administrativa huvudenheten föreslås preliminärt indelad i fyra enheter, en för ekonomi och planering, en för kontorsservice, en för personaladministration och personalutveckling och en för informationsfrågor. Ledningen för den administativa huvudenheten föreslås utövas av en avdelningschef. Anledningen till att chefen bör rekryteras på denna nivå är främst behovet av att kunna rekrytera en kompetent och erfaren person till den viktiga och strategiska tjänsten.

Kraven på att utveckla och förnya ekonomistyrningen på den nya myndigheter har bedömts som centrala och viktiga. Kraven på personalutvecklande insatser blir också mycket viktiga.

cheferna för ekonomienheten och personalenheten bör därför rekryteras med krav på erfarenhet inom resp. område. Särskilt inom

160 överväganden om det nya verket

ekonomiområdet bör vederbörande besitta erfarenhet av utveckiingsarbete. Dessa två tjänster bör placeras på byråchefsnivå.

Enheten för ekonomi och planering får den viktiga uppgiften i det nya verket att ansvara för att utveckia och använda ett som anpassas tiH de krav som stäHs integrerat ekonomistyrsystem av den nya organisationens uppgifter och struktur. Ett sådant saknas i dag i de båda myndigheterna. Behoven ekonomistyrsystem att förbättra och förstärka i detta avseende har med utgångspunkt från intervjuerna bedömts centralt.

Enheten skaH ansvara för

att håHa Saman och under verksiedningen Ieda arbetet med verksamhetspianering. I dag finns p1 aneringsdokument på båda myndigheterna men ingen egentiig pianeringsprocess

att utarbeta internbudgeten

och förbättra denna utifrån de möjiigheter som redovisning system S erbjuder

att utveckia en kontopi an med både k0stnadss1ags-, kostnadsstälie- och kostnadsbärarredovisning anpassad till en betydande projektverksamhet

att införa och använda tidredovisning (finns som sidorutin tiil system S)

att utveckia en ekonomisk via rapportuttag från det rapportering centrala redovisningssystemet (samt från eventueHa egna

system) ;i

att genomföra den uppföljning och utvärdering av verksamheten

som krävs för verksamhetspianering och andra strategiska besiut i t.ex. Iångsiktpianeringen

överväganden om det nya verket

- bokslut och årsredovisning för verket och länsbostadsnännderna

att under verksledningen hålla samman arbetet med anslagsframställan. Systemet med treåriga anslagsramar och ökad betoning av resultatanalys i AF komer att innebära nya arbetsuppgifter för ekonomienheten

att verksamhetsplanen följs upp i verksamhetsberättelse och intern resultatanalys.

Samtliga uppgifter kan och behöver förbättras i förhållande till dagens situation. För att bygga upp ett integrerat och samman-

hållet planerings- och ekonomisystem krävs resurser. Ny kompetens

kan därför också behöva utvecklas.

Den ekonomi- och planeringsenhet som beskrivs behöver inte vara en stor enhet uttryckt i årsarbetskrafter. Vi har med stöd av Sinovas 4 rapport bedömt att sex årsarbetskrafter är tillräckligt (inkl. uppgifter för länsbostadsnämnderna). Dessutom förutsätts ett helt annat utnyttjande av befintliga administrativa sär- ADB-system, skilt system S.

Resurser föreslås vidare avsättas för (DU) organisationsutveckling och administrativ rationalisering (AR) på den nya myndigheten. Behovet av detta har påtalats i flera sammanhang. Två årsarbetskrafter samt resurser för konsultinsatser beräknas för detta. Vi har övervägt en lämplig placering. Flera alternativ finns. Vi har dock funnit att en placering på ekonomienheten med anledning av utvecklingsarbetet där kan vara den bästa omgivningen. Dessa två åa ingår därför på enheten utöver resurserna för ekonomistyrning. Enhetens totala resursbehov blir därmed 7-8 åa.

Enheten för kontorsservice är ansvarig för all kontorsservice för den nya myndigheten samt de gemensamma funktioner i form av lokalvård och telefonväxel som bostadsstyrelsen ansvarar för i dag. Det innebär följande arbetsuppgifter:

162 om det nya verket överväganden

Iokalvård beiefonväxei utrustning och upphandiing personai restaurang reception registratur och diarium arki vfunkti on distribution 1oka1fråg0r förråd Mankettförråd och blankettdi stribution Vaktmästeri.

Serviceenheten bör få i uppdrag att undersöka tryckerifunktionen alternativ tiH egenproduktion kan med avseende på vad o1ika innebära i form av resurser, kvaiitet och kostnader. Vi bedömer att det för kontorsservicen är 13-15 åa. totala personaibehovet som telefonväxel och Iokaivård erfordras För gemensamma funktioner 20,5 åa.

Enheten för dvs. personawtveckling och personalfrâgor, personaiadministration, får en strategisk roH i den nya myndigheten. med delvis nya arbetsuppgifter kräver En ny organisation förväntas också b1i mer av komptensutveckling. Den nya myndigheten kunskapsorganisation viiket innebär en ständig kompetensförändring Enhetens främsta ansvar b1ir såiedes och utveckiing av personalen. att anaiysera och ansvara för den nya myndighetens personaiutveckling Ined b1.a. föijande instrument:

och utveck- - perszonaipianering (viiket innebär både rekrytering ling av egen personai) - intern utbiidning - pianaeringssamtai.

I detta skaH enheten samverka med den personaiansvari ga på sakenheten och med individen. Den nya organisationen och inriktningen

överväganden om det nya verket

kräver att t.ex. projektarbete och projektledarrollen utvecklas hos personalen.

Det vardagliga personalansvaret har enhetscheferna på sakenheterna. Personalenhetens ansvar blir att stödja och driva på i samverkan nied denne, t.ex. att ansvara för att planeringssamtal med den anställde genomförs av den personalansvariga enhetschefen.

De personaladministrativa uppgifterna avser främst

- löneinrapportering - löneadministration - personalstatistik - personalredovisning - rekrytering (tillsanrnans med chefen för sakenheten) - övriga personalfrågor.

I en dimensioneringsdiskussion bör man dimensionera enheten på lång sikt men tillskjuta en viss extra resurs för de uppgifter som kommer att följa av sammanläggningen av de båda myndigheterna. Sådana insatser kan t.ex. genomföras som projekt med extra insatser från andra delar av oragnisationen eller med extern kompetens. Vi bedömer att det långsiktiga resursbehovet för enheten för personalfrågor är 7-9 åa. Tills vidare har enheten också personalansvar för länsbostadsnännderna. Skulle dessa eventuellt inordnas i länsstyrelserna kan enheten minskas med tre årsarbetskrafter.

Enheten för informationsfrågor är ansvarig för myndighetens interna och externa information i följande avseenden:

- information/kommunikation utåt till myndigheter och intressenter samt allmänheten - information via massmedia information/komnunikation inåt i organisationen extern utbildning mot regional och lokal nivå bibliotek tryckeri.

om det nya verket 164 överväganden

Beträffande hantering vid det nya verket informationsfrågornas återstår vissa att ta stäHning ti11 innan dess s1ut1iga frågor och resursbehov kan bestämmas. Dessa frågor får avgöorganisation Som exempe1 på sådana frågor kan ras av den nya verks1edningen. nätmas hur informationsenheten löpande ska fö1ja verksiedningens hur kontakterna med massmedia ska organiseras, om det nya arbete, verket hur samarbetet med sakenheska ha egen förhgsverksamhet, löses, hur extern utterna ska utformas, hur bibiioteksfrågoma och hur intern ska bi1dning ska genomföras persona1information Vi bedömer preiiminärt, med stöd av Sinovas ana1ys, organiseras. för informationsenheten är 8-13 åa. Den närmare att resursbehovet av resursbehovet biir avhängigt av att ovanstående preciseringen frågor kan Iösas.

HUVUDSAKLIG INRIKTNING OCH ORGANISATION AV VERKSAM- HETEN VID DET NYA VERKET

Förslag

Det nya plan- och bostadsverket organiseras i fyra sakenheter som avser bostadsmarknadsfrågor, planfrågor, stadsmiljöfrågor och byggfrågor. En huvudenhet bildas dessutom för administrativa frågor. Låneförvaltning och typgodkännande ingår tills vidare som särskilda enheter i verket. Till generaldirektörens förfogande finns ett verkssekretariat. Tjänsteexporten underställs generaldirektören direkt.

Delegationen för samlingslokaler fortsätter sin verksamhet oförändrad. Rådet för stål- och betongnormer består. Övriga råd som i dag är knutna till planverket och bostadsstyrelsen onbildas så att ett eller flera råd knyts till sakenheterna.

Vi bedömer att de resurser som erfordras för myndighetens verksamhet motsvarar 280-320 årsarbetskrafter. Verket bör vara lokaliserat i Stockholm.

5.1 Organisationsförslag

Det nya plan- och bostadsverket bör ledas av en styrelse med verkets generaldirektör som ordförande. Vi föreslår att verket organiseras i fyra huvudenheter för de sakfrågor som ligger inom verkets ansvarsområde samt en huvudenhet för administrativa frå-

och organisation 166 Huvudsaklig inriktning

ingår tills vidare som gor. Lâneförvaltning och typgodkännande särskilda enheter i verket. Till generaldirektörens förfogande finns ett stabsorgan - ett verkssekretariat. Verket bör bedri-

underställs generaldirektöva tjänsteexport. Tjänsteexporten ren direkt.

för över- Sakenheterna utgörs av en bostadsnarknadsavdelning blick av bostads- och byggmarknad bl.a. vad avser de bostadspolitiska medlens fördelningspolitiska effekter; en planavdelning planering och den komför utveckling av kommunernas översiktliga samt för tillsyn av naturremunala bostadsförsörjningsplaneringen en stadsniljöavdelning för att stödja surslagens tillämpning; av den byggda miljön, främst genom att kommunerna i utvecklingen de instrument för detaljplanering och stöd till vidareutveckla som verket har miljöförbättring samt bostadssociala åtgärder, ansvar för; en byggavdelning för att utarbeta bygg- och lå handläggs verkets författnebestämmelser. Inom byggavdelningen handlägger förutom det utvecklingsningssamling. Avdelningarna även remisser och arbete som är verksamhetens huvudinriktning inom sitt område. Till varje sakenhet knyts ett överklaganden från den omvärld som berörs av enheeller flera råd med ledamöter

tmsamem.

för administrativa frågor utgör en serviceenhet Avdelningen kontorsservice och för ekonomisk uppföljning, personalfrågor, information. Avdelningen ansvarar också för gemensamma funktioner telefonväxel och personalrestaurang inom kv. som lokalvård, statliga lokaler i omgivningen. Lysbomben med flera

samt i I organisationen ingår även en enhet för typgodkännande med direktiven en enhet för låneförvaltning. Vi utgår enlighet utformning på sikt kommer att bli från att dessa verksamheters föremål innan organisationen slutligt för ytterligare överväganden

kan fastläggas.

beslut av prop. 1986/87:99 om Enligt riksdagens med anledning ankonner det på verket själv ledning av den statliga förvaltningen

inriktning och organisation

Huvudsaklig

att avgöra avdelningarnas organisation. Enligt vår bedömning bör indelning i underenheter så långt möjligt undvikas. Avdelningarna med mer än ett 40-tal tjänster bör dock ges en fast indelning i underenheter. I övrigt bör personalen inom enheterna kunna ingå i mer eller mindre permanenta arbetsgrupper beroende på hur arbetsuppgifterna växlar. Arbetsgrupperna bör ledas av projektledare. Delegation av beslutsbefogenheter kan ske såväl till projektledare som enskilda tjänstemän. Det är en fördel om ansvar kan delegeras så långt ner i organisationen som möjligt.

Det är inte nödvändigt med likartad indelning av avdelningarna. För utvecklingsuppgifter kan tillämpas en mer flexibel organisation under det att avdelningar med mer bundna arbetsuppgifter kan ges en fast enhetsindelning.

Under budgetåret 1986/87 har de båda nuvarande myndigheterna haft tillgång till 357 åa. De resurser som erfordras för det nya verket motsvarar enligt vår bedömning 280-320 årsarbetskrafter. Vi har i vårt förslag uppskattat personalbehovet för varje avdelning. Det ankommer emellertid på verket att göra en mer exakt fördelning mellan olika avdelningar. Vi har inte behandlat möjligheterna till rationalisering och resursminskning inom låneförvaltningen. Typgodkännandeverksamheten ingår med oförändrade resurser, liksom de gemensamma funktioner som är knutna till nuvarande lokaler i kv. Lysbomben m.m.

Vårt förslag utgår från att i enlighet med direktiven länsbostadsnämnderna utgör regionala organ åt plan- och bostadsverket. Enligt vår uppfattning måste den integration som nu genomförs på det centrala planet mellan bostadsstyrelsen och planverket följas av en samordning regionalt. Arbetsgruppen för samordnad länsförvaltning har emellertid ännu inte redovisat sitt förslag. Utformningen av den framtida regionala organisationen påverkar organisationen av den centrala myndigheten endast i ringa mån.

Delegationen för samlingslokaler förutsätts fortsätta sin verksamhet utan förändringar. Handläggningen av delegationens

inriktning och organisation 168 Huvudsaklig

Rådet för stål- och frågor sker inom stadsmiljöavdelningen. betongnomer föreslås bestå och kopplas till byggavdelningen. Tekniska rådet, värderingsrådet och bostadssociala planrådet, onbildade sakavdelningarna, så rådet föreslås och kopplade till får till ett eller flera råd. att varje avdelning tillgång av ledamöter från organisationer och intressenter Råden bör bestå inom avdelningens sakområde. I råden bör ingå såväl förtroendevaloch forskare. Rådens sanmansättning bör beslutas da som tjänstemän av verket. Rådens ordförande är resp. av regeringen på förslag

avdelningschef.

va-nämnd hör administativt till planverket. Vi föreslår Statens att va-nämden avskiljs från den nya myndigheten.

Se vidare tablå över organisationen.

eller Vi anser att det nya verket bör heta plan- och bostadsverket och bostadsstyrelsen. Vi finner det naturligt att orden plan planoch bostad i namnet för att ge en klar bild av vad verket ingår med. Det finns motiv för att låta även ledet bygg- ingå i sysslar namet. Vi anser dock att namnet då blir för långt. För beteckning

talar möjligheten att särskilja den centrala myndig- -styrelsen bostadsverket/bostadsstyrelsen. Mot detta talar att heten - jfr. givits beteckningen verk utan alla nya myndigheter på senare tid att organisation - jfr. räddningsverket, energirynma en regional verket.

5.2 Verksamhetens inriktning

Bostad marknadsavdelningen

De grundläggande målen för bostadspolitiken ligger fast. Det innjte-

bär bl .a. att bostadsförsörjningen är ett komnunalt ansvar medanz_

i första hand är att ge finansiellt stöd och se statens uppgift har ändamålsenliga instrument till till att kommunerna i övrigt för att kunna bedriva en social bostadspolitik. Betyförfogande

H U V U d S .d k 1b :I g :l n r .1 k .Tu n .1. n g O C h 0 r g .d n :I S .d t .1 0 n

s s

83mm

§02: amma_

ägo..

.e

»så

. .âê -

»Euwwøwüvâ asus»

. I »M

uütoâøåmøn

.

.aånååm

.. .

:oaoaøuâov

:oc .

.

-..aa

. -

N .

:oaamiauac

.ä .a

éääåanaim

_

»Sååå “_3355

170 Huvudsaklig inriktning och organisation

resurser används för bostadsförsörjningen i dande samhälleliga vid och det är därför att dessa resurser används mening angeläget på ett effektivt sätt. Det nya verket blir central myndighet på det området. Det ankommer på det nya verket att bostadspolitiska följa och förutse utvecklingen inom bostads- och byggnadssektorn, att utvärdera styrinstrument samt att uppmärksamma tillgängliga statsmakterna och berörda parter på förhållanden eller utveckling som kan behöva föranleda ändrade regler eller andra åtgärder.

För att utföra dessa arbetsuppgifter skapas_en avdelning (huvudenhet) för Avdelningens huvuduppgifter är bostadslarknadsfrågor. att undersöka och belysa utvecklingen av bostadsbyggande och bostadsmarknad och med ledning därav ge underlag för bedömningar och regional nivå av framtida bostadsefterfrågan och på riksnivå Dessa uppgifter omfattar kartläggning av hushållens byggnadsbehov. boendeförhållanden bl.a. med avseende på utrymmesstardard, boendekostnader och samt lägenheternas fördelning på upplåtelseformer ägandeförhållanden.

ska också svara för insamling och bearbetning av Avdelningen statistik om lån- och bidragsgivningen, frågor om rambegränsningar av anslags- och medelsbehovet för lån- och samt beräkningar bidragsgivningen.

Utvecklingen på byggmarknaden ska kontinuerligt följas och analyseras när det sysselsättningsläge och produktivitet. Mot gäller härav och av utvecklingen på den allmänna kreditmarknaden bakgrund när det tillgången på och villkoren för krediter skall gäller behovet av olika former av bostadspolitiskt stöd bedömas. Bostadsstödets effekter skall fortlöpande följas och fördelningspolitiska utvärderas i förhållande till de bostadspolitiska målen och till andra förändringar i omvärlden som påverkar hushållens levnadsoch boendeförhållanden. Det gäller t.ex. inkomstutveckling och fördelning, beskattningsregler, barnbidrag, pensioner samt kommunala bostadstillägg till pensionärer och handikappade.

Huvudsaklig inriktning och organisation 171

Inom bostadsmarknadsavdelningen administreras också de behovsprövade hushållsinriktade stödformerna som bostadsbidrag och förvärvslån till flerbarnsfamiljer. Denna uppgift omfattar föreskriftsgivning, administrativa rutiner, information, tillsyn av verksamheten vid länsbostadsnämnder och kommuner samt handläggning av överklaganden.

Bostadsmarknadsavdelningen vänder sig främst till regering, riksdag, kreditmarknaden, länsorgan och kommuner samt opinionsbildande organ med information om bostads- och byggmarknaden.

De formella grunderna för verksamheten inom bostadsmarknadsavdelningen är bl.a. bostadsbidragsförordningarna och de övriga lånoch bidragsförordningarna vad avser kreditvillkor, kommunal förmedlingsrätt, allmännyttan m.m. Mera indirekt utgör bostadsanvisningslagen, hyres- och bostadsrättslagarna grund för verksamheten liksom reglerna för fastighetsbeskattningen och beskattning i övrigt.

Till bostadsmarknadsavdelningen förs nuvarande arbetsuppgifter från statistik- och utredningssektionerna vid boendebyrån och bidragssektionen vid rättsbyrån samt del byggnadsekonomibyrån, alla inom bostadsstyrelsen.

De arbetsresurser som används för dessa arbetsuppgifter vid bostadsstyrelsen motsvarar ca 30 årsarbetskrafter. En förstärkning av den ekonomiska kompetensen erfordras vad gäller samhälls- och bostadsfrågor liksom i kreditmarknadsfrågor. De nuvarande projektbundna resurserna för kostnadskontroll kan utgå. Bostadsmarknadsavdelningen bör ha tillgång till en arbetsresurs motsvarande 25-30 âa.

Avdelningen leds av en avdelningschef. Avdelningens organisation och arbetssätt bestäms av verksledningen. Det kan enligt vår bedömning vara lämpligt att det inom avdelningen finns en mindre enhet för juridiska frågor, som ansvarar för bostadsbidragen, förvärvslånen och övriga juridiska frågor. I övrigt är det möjligt

inriktning och organisation 172 Huvudsaklig

att en organisation med mer eller mindre permanenta tillämpa arbetsgrupper inom avdelningen.

Pl anavdelningn

och byggande har av naturliga skäl en starkt Frågor om planering lokal karaktär. I takt med att kommunerna blivit alltmera själv-

och resursstarka förändras såväl länstyrelsernas som de ständiga centrala verkens roll. Överblick och erfarenhetsåterföring blir i

statens medverkan i planeringen. Bara i vissa ökad grad basen för som rör hushållning med naturresurser, riksangivna avseenden, av mellankonrnunala frågor samt frågor om intressen, samordning behåller staten en möjlighet att ingripa i hälsa och säkerhet,

plan- och byggfrågor.

motverkar sektorisering och splittring i besluts- Naturresurslagen och ger stöd för bättre samordning i de statliga och processen arbete med hushållningsfrågor. NRL:s kommunala myndigheternas blir av konregler en gemensam grund för myndigheternas prövning

kurrensfrågor om mark- och vattenanvändning. Fysiska planer enligt

PBL och planeringsunderlag som tas fram i sanband med planeringen

blir instrument för kunskapsförsörjning och underlag för tillämp-

av NRL:s hushållningsbestämnelser i enskilda ärenden. ningen v- - - Den översiktliga fysiska planeringen behöver samordnas med konmiu-

awa-iaørtv-.mwwwarnwvuk

v-...e-ø- nens övriga planering för t.ex. bostadsförsörjning, utbildning,

liksom med koulnunala anbitioner som rör t.ex. energibarntillsyn

»na-ä

.n eller Planeringen bör också visa hur hushållning sysselsättning. va: konmunen avser att fullfölja statliga anbitioner om t.ex. vägar,

.:.,.,-v-v-,:.L_-..._.v.._.

eller inom jord- och skogsbruket. Mot denna ledningar förändringar bakgrund blir utvecklingen av översiktplanen enligt PBL en angelä-

müaønâåââwøwsøwgssgrgggøxw

-› v gen uppgift. ,

...L- Det nya verket blir central myndighet för frågor om fysisk plane-

ring. Det ankonmer på verket att ha uppsikt över och utveckla

metoder för fysisk planering, att ge ut allmänna råd och goda

93s mrn

& mamma:

Huvudsaklig inriktning och organisation

exempel samt att utveckla en enhetlig syn på plansystemets funktion. I arbetet ingår att verka för samordning av de statliga arbete med underlag för tillämpningen av plan- och myndigheternas bygglagen och naturresurslagen. I uppsikten ingår att ha en överblick över aktuella utvecklingstendenser samt att verka för en enhetlig lagtillämpning.

För att utföra dessa arbetsuppgifter skapas en avdelning (huvudenhet) för planfrågor. Avdelningens huvuduppgifter ska vara att med stöd av den nya lagstiftningen inom detta område ge statliga myndigheter, länsorgan, kommunala planeringsorgan och andra intressenter de råd som erfordras för att tillgängliga styrmedel ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Avdelningen skall således ge kommunerna råd beträffande översiktlig planering och den planering för bostadsförsörjningen, som kommunerna skall bedriva enligt lagen om kommanala åtgärder för bostadsförsörjningens fränüande. Avdelningen ska vidare ansvara för uppsikten över de riksintressen som enligt den nya lagstiftningen ska preciseras av berörda sektormyndigheter. En viktig uppgift blir att ge de råd för planering och hushållning med mark och vatten som föranleds av den beslutade kärnkraftsavvecklingen. Utveckling av planeringsmetoder och spridande för av goda exempel är viktiga uppgifter avdelningen. En huvuduppgift som även kräver nya arbetsformer är att följa utvecklingen av markanvändning och hushållning med naturresurser samt av styrmedlens effekter.

Planavdelningen vänder sig främst till statliga myndigheter, länsoch kommunernas kommunstyrelser med sin rådgivning och styrelser information.

De formella grunderna för verksamheten inom området översikt-

lig kommunal planering liksom hushållning med naturresurser är den

nya plan- och bygglagen (PBL) och lagen om hushållning med naturresurser (NRL). Verket ska med stöd av översiktsplaneinstitutet i PBL ge råd om hur de allmänna intressena kan redovisas liksom hur intentioner kan säkerställas i planläggning och översiktsplanens tillståndsgivning. Med stöd av förordningen om redovisning av den

inriktning och organisation 174 Huvudsaklig

konlnunala bostadsförsörjningsplaneringen ges allmänna råd om bostadsförsörjningsplaneringens form och innehåll samt koppling till kormwnal Med stöd av NRL har annan översiktlig planering. verket den allmänna över hushållningen med naturresuruppsikten ser.

Till nuvarande arbetsuppgifter från region-

planavdelningen förs

del av konmunbyrån och del av den planjuridiska enheten vid byrån, samt från del av komnunsektionen vid bostadsstyrelsen. planverket

De arbetsresurser som detta motsvarar vid de båda nuvarande mynär ca 35 årsarbetskrafter. Samordningseffekten är digheterna liten. De nya lagarna innebär att kraven på den centrala myndigheten blir uttryckta, men behöver inte leda till resursutexplicit Planavdelningen bör ha tillgång till 30-35 åa. byggnad.

leds av en avdelningschef. I övrigt är det möjligt att Avdelningen med mer eller mindre arbetstillämpa en organisation permanenta grupper inom avdelningen.

Det behov av en enhet med stark ställning och integritet för det praktiska samordnings- och tillsynsansvaret enligt NRL, som betonas i utredningen För en bättre miljö, SOU 1987:32, anser vi blir tillfredsställt genom planavdelningen.

Stad smi l j öavdel ningen

har stor för människornas välbe- Den gemensamma miljön betydelse finnande. Det gäller såväl omkring den egna bostaden som arbetsfritidsmiljön och den offentliga miljön i tätorterna. Den miljön, tekniska och ekonomiska utvecklingen har medfört att behovet av alltmer förskjutits från den enskilda bostaden till åtgärder Det har ökat behovet av att ge råd till komnunerna om omgivningen. av miljön liksom om samordning av tillgängliga resurser utfornning och om tillvaratagande av sociala, miljömässiga och kulturhistoriska intressen. Att utveckla service och tillgänglighet i den

Huvudsaklig inriktning och organisation 175

befintliga stadsmiljön så att bostadsområdena kan ge en god miljö för alla människor har regering och riksdag utpekat som den kanske största bostadspolitiska utmaningen sedan den allmänna bostadsbristen byggdes bort. Staten avsätter betydande resurser för stöd till konlnunala och andra byggherrar då det gäller produktion av ny bebyggelse liksom för förbättring av redan befintlig bebyggelse och utbyggnad av konrnersiell och samhällelig service i bostadsområdena.

Det nya verket blir central myndighet för frågor om utvecklingen av en rikare miljö i våra tätorter. uppmärksamheten måste också riktas mot hur bebyggelsen används och de verksamheter som bedrivs där. Det ankontner på det nya verket att utöva tillsyn över dessa frågor, att utveckla metoder för planering, produktion och förnyelse av goda stadsmiljöer. Verket måste ta i beaktande behovet av vård, omsorg, boende, arbetsliv, service och gemensamma aktiviteter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas hushållsgrupper med speciella behov, som gamla och unga, långtidssjuka och handikappade, flyktingar och invandrare. Verket måste i nära samarbete med kommuner, landsting, byggherrar, förvaltare, boendegrupper och andra intressenter ta initiativ till och utveckla former för tillskapanfrämst i sanband med planering av tätorternas de av goda miljöer förnyelse. Frågan om formerna för medborgarnas deltagande i planering och förvaltning blir därvid en viktig uppgift.

För att redan gjorda investeringar i gator, ledningar och utnyttja serviceanläggningar av skilda slag sker bebyggelsen ofta som tillskott i den redan byggda miljön. Verket har ett ansvar för att planering och byggande inriktas på att ta vara på det befintliga byggnadsbeståndet liksom att det upprustas och byggs om i takt med förändrade krav och förutsättningar. De nya lagarna har utformats så att de är anpassade för att styra sådana önskvärda förändringar och på att bevara kulturhistoriskt och miljömässigt värdefull bebyggelse.

Verket bör också följa utvecklingen av den byggda miljön vad gäller t.ex. markutnyttjande, servicegrad, framkomlighet och olika

176 Huvudsaklig inriktning och organisation

störningsfaktorer som t.ex. buller och luftföroreningar. Gestaltningen och upplevelsen av miljön bör särskilt uppmärksammas.

För att utföra dessa arbetsuppgifter skapas en avdelning (huvudenhet) för stadsniljöfrågor. Avdelningens huvuduppgifter ska vara att med stöd av lagstiftningen inom detta område utge de allmänna råd som kan erfordras för att stimulera och underlätta planläggning, produktion och förnyelse av goda stadsmiljöer. Avdelningen skall även behandla frågor om ekonomi och genomförande av planer. Brukarnas deltagande i planeringen bör uppmärksammas. Redovisning av goda exempel utgör här ett särskilt viktigt instrument.

Det bör vidare ankomma på avdelningen att med stöd av gällande förordningar utarbeta underlag till föreskrifter för lån- och bidragsgivning för de stödformer som statsmakterna ställer till förfogande för utveckling av stadsmiljön. Uppföljning av styrmedlens effekter samt att lämna förslag om förändringar i regelsystemet är en naturlig uppgift för stadsmiljöavdelningen. Frågor om tillgänglighetsplanering och förnyelseåtgärder samt om stöd till allmänna samlingslokaler handläggs inom avdelningen.

E Stadsmiljöavdelningen vänder sig främst till kommunala facknämnder, landsting och olika intresseorganisationer med sin informaå g: tion. ? ?I De formella grunderna för verksamheten inom området stads- L miljöfrågor utgörs när det gäller utformning och samordning av i i; PBL, särskilt de där angivna planinstituten områdesbestännelser gl och detaljplan. När det gäller lån och bidrag är utgångspunkten bl.a. de bestännelser som gäller beträffande bostadslån till lokalå i tilller för boendeservice, statsbidrag till förnyelseåtgärder, E gänglighetsfrämjande åtgärder, konstnärlig utsmyckning och gestaltning samt stöd till allmänna samlingslokaler.

awxw.:

Till stadsmiljöavdelningen förs nuvarande arbetsuppgifter från delar av kommunbyrån, del av planjuridiska enheten samt hela

iumwuwudiwieøøeas-caswøen›

Huvudsakiig inriktning och organisation

stadsbyrån vid pianverket, vidare de1ar av kommunsektionen, bostadssociaia sektionen, kvaiitetssektionen, nybyggnadssektionen, onbyggnadssektionen, marksektionen samt rättsbyrån vid bostadsstyreisen.

De arbetsresurser vid de båda nuvarande myndigheterna som därigenom sku11e sanmanföras motsvarar ca 40 årsarbetskrafter. Samanförandet ger utrymme för vissa samordningsvinster. Framför a11t torde kunskapsutbytet i enskiida projekt göra det möjiigt att höja anbitionsnivån. Dirnensioneringen av avdeiningens resurser är i hög grad en fråga om anbitionsnivå. Vi bedömer att det finns utrymne för den i våra direktiv efterfrågade förstärkningen av insatser för en rikare närmiljö om avde1ningen får tiHgång till oförändrat 40 åa. Avdeiningen bör inte ti11skapas med mindre resurser än 30 âa. Det skuHe innebära att arbetsinsatserna inom detta fä1t b1ir mindre än vad bostadsstyreisen och pianverket nu kan åstadkonlna.

Byggavdei ningn

Samhäiiets utveckiing har biand annat inneburit en Iångtgâende såväl i Sverige som i de fiesta andra iänder. Bebygurbanisering, har koncentrerats och byggnadsobjekten har ofta utformats i geisen större enheter, ti11 vi1ka fogats ett omfattande försörjningssystem. Mark som tidigare inte bebyggts på grund av besvär1iga markförhåiianden har tagits i anspråk för bebygge1se.

Den stora utbyggnaden av bostäder och annan bebyggeise har kunnat genomföras tack vare ett industriaiiserat byggande. Det har också utveckiats nya materia1 och produkter samt produktionsmetoder. Ti1| biiden hör dock att innovationerna inte aHtid iett ti11 de

tekniska kva1iteter som förutsatts. En dei brister, som orsakat

mi1Jö- och häisoprobiem samt byggskador m.m., har kunnat avhdäipas endast genom omfattande reparationer och orrbyggnader. I efterhand kan konstateras, att bristerna inneburit en onödig kapitaiförstöring, som drabbat både enski1da och samhäiiet. Ned en bättre insikt i byggandet och med bättre kunskaper och erfarenhetsåterfö-

178 Huvudsaklig inriktning och organisation

ring från förvaltningsskedet liksom en kvalitetsstyrning av detta hade en icke oväsentlig del av bristerna kunnat undvikas.

De senaste årens allmänna standardhöjning har också inneburit höjda anspråk på utformningen av bostäder och annan bebyggelse. Väsentliga inslag i standardhöjningen som direkt berör byggandet är en bättre energihushållning och ökad tillgänglighet, vilka skall ses som led i den långsiktiga målsättningen statsmakterna fastslagit för energipolitiken resp. den sociala välfärden.

För hela landet gemensanlna regler för dimensionering och utförande

av bärande konstruktioner har möjliggjort ett högre materialutnyttjande med upprätthållande av kravet på säkerhet och lett till en enhetlig bedömning av för säkerheten väsentliga frågor hos de lokala byggmyndigheterna. En förenklad byggplatskontroll har möjliggjorts genom inrättandet av särskilda kontrollorgan för fabrikstillverkade komponenter m.m.

Den samhälleliga styrningen av grundläggande kvaliteter har dock

inte minskats genom utvecklingen inom byggområdet. successivt har

regelsystemet byggts ut så att det i dag blivit relativt omfattande och detaljinriktat. På motsvarande sätt har samhällets ekonomiska styrmedel när det gäller lån och bidrag komnit att bli ett komplicerat regelverk. För bostäder och boendemiljöer gäller att regler för ekonomiskt stöd till byggande utformas så att de främjar bostadssociala anbitioner i fråga om bostadsstandand och bostadskvalitet.

Det finns nu skäl att närmare samordna och inrikta regelsystemen (tekniskt och finansiellt) på de funktioner och ekonomiska förhållanden, som är av särskild betydelse för att samhället skall kunna förverkliga den beslutade socialt inriktade bostadspolitiken och garantera säkerheten och andra grundläggande egenskaper och kvalibeter i all bebyggelse. Det ankonmer på komnunerna att bevaka att byggande komer till stånd i önskad omfattning och på lämplig plats. På staten ankomner att genom lagstiftning och ekonomiskt

Huvudsaklig inriktning och organisation 179

stöd se till att byggandet sker på ett ur allmän synpunkt lämpligt sätt och att vissa grundläggande egenskaper garanteras.

Det nya verket blir central myndighet på byggandets område. Det ankommer på det nya verket att med stöd av gällande lagstiftning ge ut de författningar som erfordras för att garantera de av statsmakterna beslutade minimikraven på kvalitet och egenskaper hos byggnaderna. Vidare ankommer det på verket att på olika sätt främja goda bostäder. Verket skall ge ut författningar om vad som särskilt gäller som villkor för bostadslån och räntebidrag t.ex. hur låneunderlag och pantvärde skall beräknas.

Det är därför angeläget att myndigheten har en god och löpande återföring av erfarenheter från byggnaders bruks- och förvaltningsskede, såväl vad avser de tekniska som sociala egenskaperna. Byggnadsteknik och bostadsvanor undergår förändringar - det är därför viktigt att myndigheten har förmåga att avläsa dessa förändringar och erfarenheter därav till sitt författnings-

återföra

arbete. För den nya myndigheten innebär detta att kompetensen måste höjas vad beträffar allmänkunskap om byggproduktionens villkor samt om bostädernas bruk och förvaltning, särskilt avseende systematisk återföring av tekniska och sociala erfarenheter.

För att utföra ovan angivna arbetsuppgifter skapas en avdelning (huvudenhet) för byggfrågor. Avdelningens huvuduppgifter skall vara att samordna och utveckla de krav på byggnader som ställs i bygglagstiftningen och låneförfattningar och att bevaka kostnadsutvecklingen samt främja kvalitetsutvecklingen inom byggområdet. Avdelningen skall vidare följa förändringarna inom byggtekniken och bostadsvanoma och återföra dessa erfarenheter till författningsarbetet med regler för ny- och onbyggnad. Uppföljning av bygg- och bostadslånebestänrmelsers effekter samt lämna förslag om förändringar är en väsentlig uppgift. De skärpta krav på energihushållning, som föranleds av den beslutade kränkraftsavvecklingen, skall bearbetas inom avdelningen. Avdelningens rådgivningsverksamhet bör inriktas på att värdera nya metoder och lösningar och att aktivt förmedla sina erfarenheter från detta arbete.

b_ _.

180 Huvudsaklig inriktning och organisation

Avdelningen skall handlägga ärenden om tillämpningen av PBL och bygg- och låneförfattningarna, bl.a. överklaganden, som ankommer på den centrala myndigheten samt ge information och annan service till företrädesvis andra myndigheter, branschorganisationer och .. övriga intressenter på byggområdet. . . Avdelningen skall samarbeta med forskningen, byggbranschen, kommu- . -. m.fl. i ner, byggherrar, folkrörelser och intresseorganisationer syfte att utveckla metoder och material för ett bättre och mera rationellt byggande, såväl vid nybyggnad som vid förändring av befintlig bebyggelse, samt medverka i det pågående internationella

c;s-aøsøuwmømaax-a.v».›.g-++-=aç;r›..c-rem-pewa.

arbetet med harmonisering av byggreglerna inom Norden och övriga Europa.

Byggavdelningen vänder sig främst till kommunala byggnadsnämnder och fastighetskontor, byggherrar, bostadsförvaltare, byggentreprenörer, olika intresseorganisationer och andra som deltar i byggprocessen och förvaltningen av bostäder och andra byggnader.

De formella grunderna för verksamheten inom byggavdelningen utgörs vad gäller materiella regler m.m. av PBL med tillhörande förordning. Vad gäller ny- och onbyggnad av bostäder utgör gällande låne- och bidragsförordningar den formella grunden. Myndighetens åligganden har fastslagits i resp. förordning.

Till byggavdelningen förs nuvarande arbetsuppgifter från byggnadsavdelningen samt rättssektionen vid planverket samt från stora delar av byggnadsekonomibyrân och rättsbyrån vid bostadsstyrelsen.

De arbetsresurser som används för här berörda arbetsuppgifter vid de båda nuvarande myndigheterna motsvarar ca 90 årsarbetskrafter. Genom sammanläggningen uppstår betydande samordningsvinster. Det gäller bl.a. vid samanförandet av rättssektionen och del av normsekretariatet på planverket med författningssektionen och besvärssektionen på bostadsstyrelsen liksom vid sammanförandet av de enheter som arbetar med utformning av bostäder. Vi utgår vid

Huvudsaklig inriktning och organisation

vår resursbedömning också från att regelsystemet kommer att förenklas på det sätt som angivits i våra direktiv. Enligt vår bedömning bör byggavdelningen ha tillgång till en arbetsresurs motsvarande 65-75 åa.

Avdelningen leds av en avdelningschef. Den blir så stor att den lämpligen bör indelas i underenheter. En enhet bör ansvara för den formella utformningen av föreskrifter för byggande och motsvarande låne- och bidragsregler samt överklaganden i dessa frågor. På enheten bör ankomma att samordna hela verkets författningsverksamhet. Enheten bör också kunna svara för samordningen mellan reglerna och den blankett- och datatekniska hanteringen av låne- och bidragsverksamheten. Det kan vara lämpligt att enhetens chef har ett samordningsansvar för samtliga rättsfrågor utom arbetsrättsliga inom verket.

En möjlig indelning i underenheter kan vidare vara en enhet för om nyproduktion av byggnader och en enhet för frågor om frågor förvaltning och förnyelse av byggnader.

Administrativa avdelningen

Till stöd för sakenheterna, stabsenheterna och generaldirektören skapas en avdelning för intern administration av det nya verket. Avdelningens huvudupgifter ska vara att ge den service som erfordras i frågor om personalförsörjning och personalutveckling, ekonomiadministrativa frågor, kontorsservice samt frågor om intern och extern information m.m. Erfarenheten visar att en väl fungerande administrativ service är en viktig förutsättning för sakenheternas arbete. Med stöd av en studie utförd av konsultföretaget

Sinova har vi i avsnitt 4.12 ovan närmare preciserat uppgifter och

resursbehov för avdelningens arbete.

De formella grunderna för verksamheten inom den administrativa avdelningen är främst det nya verkets instruktion och arbetsordning, vidare allmänna verksstadgan, ekonomiadministrativa bestäm-

182 Huvudsaklig inriktning och organisation

melser för statlig verksamhet samt lagstiftning, föreskrifter och avtal inom det arbetsrättsliga området.

Till administrativa avdelningen förs nuvarande arbetsuppgifter vid större delen av administrativa byrån vid planverket samt personalkontoret, informationsenheten och delar av administrativa byrån vid bostadsstyrelsen. De resurser som nu används för dessa uppgifter motsvarar ca 65 årsarbetskrafter. Vårt förslag innebär att verket bör ha tillgång till 35-45 åa. Härtill konlner ca 20 åa som för närvarande används för lokalvård m.m. Spännvidden i bedömningen beror främst på hur stor del av informationsproduktionen som skall ske i verket.

Styrelse, direktion och stabsfunktioner

Den svenska förvaltningen har av tradition en bred folklig förankring. Flertalet statliga centrala myndigheter har därför styrelser med ledamöter hämtade från såväl politiska och fackliga intressen som sakkunniga och partsintressen inom respektive områ-

de. Det nya plan- och bostadsverket komner att handlägga frågor

som på ett direkt sätt berör medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Det är därför lämpligt att det nya verket leds av en styrelse. Styrelsen utses av regeringen och bör bestå av 7-9 ledamöter. Ledamöterna bör så långt möjligt representera sakkunskap inom de änhesområden som det nya verket ska behandla. Styrelsens uppgift bör främst vara att löpande följa verkets arbete och att besluta om den långsiktiga inriktningen av verkets arbete.

Ansvaret för ledningen av plan- och bostadsverket bör åvila en generaldirektör. Generaldirektören beslutar i de ärenden som inte styrelsen eller samlingslokaldelegationen behandlar. Till generaldirektören knyts en direktion som består av avdelningscheferna samt chefen för verkssekretariatet. Direktionen skall ha en rådgivande funktion och behandla frågor av betydelse för verket som helhet, policyfrågor och frågor som berör fler än en huvudenhet. Direktionen ansvarar för verksamhetsplanering och ekonomi sk planering.

Huvudsaklig inriktning och organisation

Till generaldirektörens förfogande inrättas ett verkssekretariat som också får till uppgift att vara sekretariat till verkets styrelse och direktion. Verkssekretariatet bereder vidare frågor som ska behandlas av verkschefen eller direktionen och samordnar vissa för verket gemensamma uppgifter. För verkssekretariatet erfordras 4-5 åa.

Under generaldirektören inrättas även en ledningsenhet för samordning av verkets tdänsteexport. Personalresurser till denna verksamhet får hämtas såväl inom verkets enheter som från statlig, kommunal eller enskild verksamhet i landet i övrigt. De knyts till ledningsenheten för begränsad tid och avgränsade uppdrag beroende på tillgången på uppdrag eller andra resurser.

Låneförvaltning

I enlighet med statsmakternas direktiv till organisationskommittên har utgångspunkten beträffande frågor om låneförvaltning varit att denna verksamhet tills vidare ska hållas samman i en ny enhet i det nya verket. En särskild enhet för frågor om låneförvaltning skapas i det nya verket. Dess arbetsuppgifter är i huvudsak att svara för utbetalning av lån och bidrag samt avisering av ränta och amorteringar på utestående lån dels för statens räkning och dels på uppdrag av SBAB. I dessa uppgifter ingår att svara för drift och utveckling av ADB-systemet för låneförvaltning. Därut över skall enheten svara för redovisning, avstämningar och bokslut av låne- och bidragsanslagen gentemot staten och SBAB. Viktiga uppgifter är också att lämna bankjuridiskt stöd till länsbostadsnämnderna, svara för tillsyns- och kreditriskfrågor samt överklaganden i förvaltningsskedet.

De formella grunderna för enhetens verksamhet återfinns i låne- och bidragsförordningarna, det nya verkets instruktion, bokföringsförordningen, avtal med Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag m.m.

-.;..,.›...

184 Huvudsakiig inriktning och organisation

förs deiar av adminstrativa byrån Ti11 enheten för Iåneförvaitning och ombudsmannasektionen vid bostadsstyreisen. I våra överväganden har vi räknat med att enheten för iåneförvaitningen ti11s vidare har oförändrade resurser i förhåiiande tili vad bostadsstyresisen för närvarande har ti11gång tili. De motsvarar 49 årsarbetskrafter.

:få Txggodkännande

Vi har i ansiutning till de överväganden om typgodkännandeverksamhetens framtid, som vi redovisat i avsnitt 4.8, föreslagit att denna bör överföras till ett nytt organ som ägs gemensamt av sta- En sådan förändring kommer emeiiertid inte ten och näringsiivet. att kunna vara genomförd den 1 juli 1988. Typgodkännandeverksamheten måste däför ti11s vidare fortsätta inom det nya verket.

Godkännandebyrån vid pianverket bör överföras med oförändrade och resurser. Den bör utgöra en särskiid enhet. arbetsuppgifter Godkännandebyråns resurser motsvarar 17 årsarbetskrafter.

5.3 Genomförandefrågor

I våra direktiv har angivits att sammanläggningen av bostadsstyrelsen och statens pianverk ti11 ett nytt verk enligt riksdagens besiut ska11 ske den 1 juli 1988. Genomförande av organisationen måste a11tså ske på kort tid. Även om kommitténs uppdrag eniigt direktiven inte innefattar åtgärder i själva genomförandefasen, vill vi utifrån b1.a. de erfarenheter som vunnits i arbetet även beröra några frågor i den delen.

innebär såväi för- som nackde- Den mycket korta genomförandetiden iar. Det är en fördei att de störningar i verksamheten som aiitid uppkommer vid en omorganisation biir kortvariga. Eftersom sammanläggningen ska11 förenas med en minskning av organisationen är det också en fördei att osäkerhetstiiiståndet biir kortvarigt.

Huvudsaklig inriktning och organisation 185

Den korta omställningstiden ställer emellertid också stora krav på genomförandeorganisationen. Genomförandet styrs i stor utsträckning av det trygghetsavtal (TRA-S) som träffats mellan parterna inom den statliga sektorn. För att skapa förutsättningar för ett tidsmässigt och även i övrigt väl samordnat agerande från arbetsgivarsidan i trygghetsfrâgorna och för att anpassa detta till vårt arbete, så har vi tagit initiativ till överläggningar dels med statens arbetsgivarverk och statens arbetsmarknadsnämnd, dels med de bägge myndigheterna. Det har därvid bl.a. framkommit att riskförklaring bör ske och att omställningsgrupper enligt TRA-S bör inrättas av verken i omedelbar anslutning till att vi lämnar detta betänkande.

Självklart är det angeläget att snabbt komma igång med aktiva insatser för omställningsåtgärder enligt TRA-S och annat förberedelsearbete för en smidig övergång till den nya organisationen. Sinova har föreslagit att interimi stiska personal- och ekonomifunktioner anordnas för att förbereda organisationer av det nya verket och delta i omställningsarbetet. Vi bedömer det högst angeläget att de bägge myndigheterna får ekonomiska förutsättningar för att avdela särskilda resurser för uppgifter som knyts till omställningsgrupperna och för andra viktiga förberedel seåtgärder.

Vi har i anslutning till frågan om genomförandet också övervägt det nya verkets lokalisering. Vi har därvid konstaterat att det skulle medföra en allvarlig störning i verksamheten om de svårigheter som omorganisationen i sig innebär med dess icke obetydliga skulle utökas med de problem som följer av en personalminskning omlokalisering. omorganisationen underlättas genom att de bägge myndigheterna redan finns i samma lokaler. Enligt vår bedörming saknas förutsättningar att genomföra omorganisationen till den

1 juli 1988 om den skall förenas med en lokalisering utanför

Stockholmsområdet. Väsentligt är också att de krav på utvecklade kontakter med statsmakterna som har ställts på det nya verket talar för en lokalisering till Stockholm. Mot denna bakgrund bedömer vi det nödvändigt att verket även framgent lokaliseras till Stockholm.

RESERVATIONEROCH SÄRSKILDA YTTRANDEN

Reservation av iedamöterna Magnus Eiison, Lennart Holm och Oskar Lindkvist (s)

Angående typgodkännandeverksamheten

att från 1. Förs1aget skilja planverkets typgodkännandeverksamhet det nya verket har inte någon grund i kritik av e11er påvisade

brister i den nuvarande hanteringen. Tvärtom synes denna fungera

väl och inströnmingen av ärenden är järm, me11an 600 och 700 ansökningar per år. Något akut behov av förändring före1igger inte.

2. Verksamheten är självfinansierande och täcker sina kostnader inom pianverket för löner, 1oka1er, administration, förbrukningsmateriai m.m. - den betalas såiedes redan helt av näringsiivet. Att skiija den från det nya verket innebär a11tså inte någon minskad be1astning på statsbudgeten. Ett föres1aget de1ägarskap i ett nytt organ måste tvärtom innebära nya kostnadsåtaganden.

3. I förs1aget anförs fördeien att prövningen inte kommer att utföras av samma organisation som utfärdar de regler som ska11 Iigga tili grund för prövningen. Denna förde1 motiveras av att de som utarbetat en bestänneise kan känna sig låsta ti11 tidigare stäilningstagande. Detta motiv synes oss väga Iätt mot de praktiska förde1ar som en godkännandeverksamhet inom myndigheten har.

Reservationer och särskilda yttranden 187

Ett typgodkännande innebär att myndigheten övertygat sig om att produkten/metoden uppfyller de krav som samhället ställt enligt byggnadslagstiftningen.

Granskningen av nor-manligheten kan ofta göras med direkt utgångspunkt från föreskrifterna exempelvis av provningsanstalten enligt mätmetoder som anges i SBN. I många fall fordras emellertid kompletteringar av SBN-texterna med mer detaljerade regler för typgodkännandegranskningen och med villkor för bevisens giltighet m.m. Dessa regler utformas av planverket i samråd med provningsanstalten och berörda branscher. De föreläggs planverkets tekniska råd, ofta efter remittering, och fastställs slutligen av verkschefen. Det är viktigt att sådana regler snabbt kan upprättas för nya och expanderande produktområden, såsom fallet t.ex. varit för produkter för energihushållning.

fall med tekniskt avancerade produkter som bygger på Iytterligare hittills okänd eller oprövad teknik och för vilka de befintliga föreskrifterna ger otillräckliga prövningsgrunder måste granskningen göras så att de resulterande tekniska egenskaperna motsvarar de avsedda föreskrivna funktionskraven. Detta löses f.n. inom planverket genom tekniska samråd mellan verkets nornbyråer och godkännandebyrån. Arbetssättet fungerar smidigt och ger dem som arbetar med produktutveckling inom näringslivet ett gott stöd, ofta omvittnat. Det ger byggnadsnämnderna möjlighet att acceptera nya produkter och metoder som de själva saknar möjlighet att granska. I vissa fall har planverket meddelat kortfristiga godkännanden med skyldighet för sökanden att redovisa erfarenheter av den första användningen av produkten som villkor för senare förlängning av giltighetstiden.

Från tillämpningen av de regler som meddelas för typgodkännandegranskningen återgår givetvis information som påverkar den successiva revideringen av föreskrifterna - verksamheten har givit planverket en snabb och direkt kontakt med utvecklingsarbetet i byggbranschen. Typgodkännandeverksamheten och dess regler blir därmed ett led i föreskriftsarbetet och dess verklighetsanspassning.

188 Reservationer och särskilda yttranden

Det skulle med säkerhet bli besvärande för byggnadsverksamheten och för myndigheterna om typgodkännandeverksamheten skildes från byggnadsmyndigheten. Det skulle uppstå två normsystem - byggföreskrifter och typgodkännanderegler - som det fordrades stor omsorg och mycket arbete för att hålla sannnan mellan de båda myndigheterna (att utfärda godkännanderegler är tveklöst myndighetsutövning). Plan- och bostadsverkets befattning med denna samordning och detta utvecklingsarbete skulle koruna att belasta dess organisation och kräva personal på anslagsmedel (i dag kan normenheternas insatser debiteras i typgodkännandeavgifter).

4. Typgodkännandet är ett medel att på ett enkelt och snabbt sätt konstatera att produkter och metoder i byggandet har de egenskaper som lagstiftningen vill trygga åt tredje man - brukarens krav på säkerhet. hälsa och kvalitet i bebyggelsen. Att denna kontroll skulle övertas eller till vissa delar styras av producenterna i material- och byggindustrin är en idé som knappast motiveras i betänkandet och som kan ha svårt att vinna allmänhetens förtroende. Typgodkännandets objektivitet måste bevaras. Det är denna objektivitet som även för näringslivet är betydelsefull som argument i marknadsföringen.

Ett inflytande från det etablerade näringslivet i godkännandeverksamheten ger heller ingen garanti för att importerade produkter eller nya och alternativa produkter eller metoder från företag som söker sig in på marknaden får en generös bedömning i syfte att

tillgodose konsumenternas pris- och kvalitetsintressen.

Planverket har tillkallat en rådgivande grupp till typgodkännandearbetet. Det nya verket bör aktivera denna och där tillgodogöra sig tillverkarnas, byggarnas, förvaltarnas och konsumenternas erfarenheter och synpunkter.

5. Enligt förslaget bör ett nytt godkännandeorgan överta uppgiften att utfärda typgodkännanden om produktens överensstänmelse med nordiska byggregler, senare även med europeiska och internationella. Det är inte sannolikt att några sådana övernationella regler

Reservationer och särskiida yttranden 189

kommer att finnas - i EG/EFTA-samarbetet förutsättes att internationeiia rekommendationer ska11 omsättas i de1s nationeHa de1s nationeila standards. Så sker redan myndighetsföreskrifter, inom Norden. Något behov av internationeH godkännandeprövning finns aHtså inte och torde knappast komma att uppstå.

6. Som siutsats av denna genomgång av försiaget finner vi det oiämpiigt att nu inrätta ett nytt myndighetsorgan för typgodkän-

nandeverksamheten. Det bör vara en sjäivkiar angeiägenhet för det

nya verket - och för regeringen - att aktuaiisera en sådan fråga om och när EG/EFTA-samarbetet om byggmarknadens harmonisering stä11er krav på en från de ordinarie byggnadsmyndigheterna skiid nationeH kompetens i dessa frågor.

Reservation av ledamoten Birgitta Hanbraeus (c)

Jag för-es] år

- att det nya verket föriäggs utanför Stockholms-regionen - att antaiet anstäHda reduceras kraftigt och - att de föreslagna pian- och stadsmiijöavdeiningarna s1ås sanlnan.

bör bIi regel och verkets språk befrias från Brukarp1anering abstrakt p1 aneringsjargong.

Som framgår av betänkandet har frågor om pianering och byggande en starkt 1oka1 karaktär. Genom den nya plan- och bygg1agen (PBL) har människorna i kommunerna nu sjäivständigt ansvar för byggandet. Behovet är också mindre. Statens medverkan i av nybebyggelse inskränker sig tiil att bevaka vissa naturresursfråpianeringen gor, riksintressen, samordning av meiiankommunaia .frågor samt om hälsa och säkerhet. Ansvaret härför vilar i första hand frågor på 1änsstyre1serna.

min mening har inte organisationskomittên dragit tiHräck- Eniigt ligt iångtgående siutsatser av denna nya situation. Arbetsbördan

190 Reservationer och särskilda yttranden

bör bli avsevärt lättare än för bostadsstyrel sen på det nya verket eftersom i stor utsträckning decentraoch planverket, uppgifterna liserats.

Konmunerna och andra berörda komer att söka kontakt med verket när de är osäkra på hur de nya lagarna skall tolkas. En av de för verket blir då att betona kormnunernas viktigaste uppgifterna rätt och skyldighet att besluta själva som de anser klokt, under Verket bör också samla goda erfarenheter från politiskt ansvar. olika delar av landet i en kunskapsbank.

att verket sig ett språk som känns Det är väsentligt tillägnar konkret och klart för vanligt folk. Det finns en planeringsjargong som i sin abstraktion är för alla utomstående. Rissvåmegriplig ken finns att som sysslar med plan- och byggfrågor i tjänstemännen konInunerna och statliga isolerar sig med och regionala myndigheter detta fjärrsynta sätt att angripa frågorna, vilket förspeciella de flesta förtroendevalda och mindre byggföretag i underläpassar förvirring snarare än klarhet. Bara stora, teorege och skapar tiskt fullfjädrade byggföretag kan hävda sig och praktisk kunskap och lokal erfarenhet får svårt att göra sig gällande. Den professionalism som kommittén bejakar, i enlighet med Sinovas rapport, kan bli olycklig i detta sammanhang. Planeringen måste komna ned

på marken.

Kommittén betonar betydelse på ett sätt som översiktsplaneringens jag anser inte finns täckning för i lagen, som den slutligen utformades av riksdagen, med ändring i regeringens proposition. Det finns anledning att verket tar på sig uppgiften att ingen metoder för från centralt håll. Behoven styra översiktsplaneringen olika i olika delar av och omständigheterna är så fundamentalt landet att det är naturligt och önskvärt att kommunerna utformar dessa på olika sätt efter de riktlinjer som finns i lagen.

Konlnittên 115 att översiktsplanerna inte säger visserligen på s. är bindande, men på s. 116 anför man: Översiktsplanen är vägledande för kommande planläggning och för beslut som gäller

Reservationer och särskilda yttranden 191

utifrån kommande initiativ. (Min understrykning.l Man talar också om att samordna bostadsförsörjningsprogrammet och översiktsplaneringen.

Skrivningen genomsyras av ett visst synsätt på samhällsplanering, som länge varit förhärskande i planverket, nämligen den rationalistiska planeringssynen och de funktionalistiska stadsbyggnadsidealen. Man tror sig kunna förutse framtiden och kunna styra de många fria aktörerna. Men det finns ingen möjlighet att samla kunskap om alla faktorer som avgör hur dessa vill och kommer att amrm

Enligt min åsikt passar ett annat synsätt bättre ihop med den nya plan- och bygglagen, nämligen att man utgår från platsen. Människorna i en kommun har unik kunskap om platsen där de bor och om sina egna möjligheter och önskemål. De drabbas personligen av att inte få fullfölja sina drömmar och de får själva ta konsekvenserna av resultatet av sitt handlande. De bör också själva få bestämma över hur de vill bygga och bo i samråd med kommunala förtroendevalda, som har att se till också andra kommunmedborgares intressen. Detta innebär att brukarplanering bör bli regel. Med detta synsätt anser jag att det räcker med en avdelning inom verket för plan- och stadsmiljöfrågor.

Det nya verket bör inte placeras i Stockholm eller Stockholmstrakten. Det är en fördel att verket är litet från början. Människornas efterfrågan på dess tjänster får avgöra om det så småningom behöver expandera. Antalet anställda bör alltså reduceras kraf-

tigt, vilket kan underlättas av en omlokalisering. Med den över-

hettade arbetsmarknaden i huvudstaden blir det inga svårigheter för dem som inte vill flytta att finna nya arbeten. Det är också angeläget att plan- och bostadsverkets personal inte präglas av den speciella miljö som finns i huvudstaden men som är främmande för resten av landet.

192 Reservationer och särskilda yttranden

Reservation av ledamoten Lennart Holm

Angående bostadslåne- och byggbestänlnelser

Rmricerade frågor föreslås handläggas i en enhet med tillgång till en arbetsresurs motsvarande 65-75 åa. Nuvarande resurs motsvarar ca 90 åa. Jag har intet att erinra mot beskrivningen av enhetens arbetsuppgifter men är tveksam till en så kraftig personalreduktion som här föreslås. Betoningen av möjligheterna att från byggnaders bruks- och förvaltningsskede hämta erfarenheter att lägga till grund för byggföreskrifter och lånevillkor är positiv. Till de uppgifter som därmed aktualiseras måste också läggas en förstärkt över de häl sovådor som förändringar i mateuppsikt rialanvändning och byggnadsteknik kan innebära och ökad uppmärksamhet på säkerhets- och hälsorisker för grupper med särskild för miljöbetingelser, t.ex. rörelsehandikappade och känslighet allergiker. Frågor om bostadsanpassningsbidrag handläggs därför lämpligen här.

Sammantaget ställer dessa uppgifter krav på större resurser än de föreslagna varför ramtalen bör höjas med 10 åa, alltså till 75-85 åa.

Särskilt yttrande av ledamoten Magnus Elison

Angående de bostadspoliti ska uppgifternas fördelning

Utångspunkten för en sammanläggning av två myndigheter med delvis likartade arbetsuppgifter måste, som kommi ttên anfört, vara att så långt som möjligt föra samman i nya sakenheter uppgifter som rör sanna sakområden. Självklart innebär detta att arbetsuppgifter, som sedan länge inom en myndighet är sammanhållna inom en enhet, kommer att fördelas på olika nya enheter.

Kommitténs förslag till indelning av det nya verket i sakenheter och deras arbetsuppgifter innebär för bostadsstyrelsen en större

Reservationer och särskiida yttranden 193

i detta avseende än för pianverket. Inte bara byråers förändring utan även sektioners arbetsuppgifter kaniner att fördeias på 01 ika Detta innebär en uppenbar risk för försvagning av enheter. stäHning. Detta har också påtaiats av olika bostadspolitikens intressenter vid kommitténs hearings.

åt det bostadspoiiti ska ro11 föresiår För att ge tyngd nya verkets att förs sam-V komittên de övergripande bostadspolitiska frågorna man inom en särskiid enhet i det nya verket - bostadsmarknadsav-

delningen.

Risken med uppspiittringen av de bostadspoliti ska arbetsuppgifterna på fyra sakenheter och - tiiis vidare - en iåneförvaitningsendock. Den fördeining av uppgifterna på de oiika enhehet kvarstår terna som kommittén nu skisserar måste därför kunna iöpande omprövas. Vidare måste ett samarbete över gränserna meiian de 0Iika enheterna på a11a sätt underiättas och främjas. Denna preiiminära arbetsfördeining meHan sakenheterna och samarbetet dem emeiian bör också komma till fiexibiiitet i de uttryck genom en större rådens ämnesområden och anknytning till de oiika sakenföresiagna heterna.

Angående resursbehovet

har för de o1ika enheterna i det nya verket redovisat en Kommittén i antai årsarbedömning av de erforderiiga resurserna, uttryckta De allmänt motiven för det mindre resursbehobetskrafter. angivna vet i förhâiiande tiil de sanmaniagda resurserna i bostadsstyreisen och pianverket är de vinster som uppnås på grund av samordav iikartade inom de två befintiiga verningen arbetsuppgifter ken.

För kommittén har såiunda inte redovisats någon mera utföriig för maximi- och minimiantaiet årsarbetare för de fyra motivering sakenheterna. För den administrativa avdeiningen, där samordnings-

194 Reservationer och särskilda yttranden

vinsterna är helt självklara, har dock en sådan redovisning lämnats i form av en utredning från Sinova.

Såväl i kommitténs direktiv, som vid kommitténs hearings och av kommittén själv har angivits behovet av ökade insatser inom olika områden. Detta behov torde vara omöjligt att tillgodose genom samordningsvinster samtidigt som resurserna skärs ned. Vissa nuvarande inom de båda verken måste sålunda slopas och arbetsuppgifter för andra måste resurserna begränsas. Någon redovisning lämnas dock inte för den i kommitténs direktiv angivna förutsättningslösa omprövningen av nuvarande arbetsuppgifter.

De totala resurser som kommittén anger för det nya plan- och bostadsverket måste därför mera uppfattas som ett godtagande av vad som sägs i direktiven att organisationen måste minskas inte oväsentligt i förållande till i dag än som en realistisk bedömning av de resurser som behövs för de arbetsuppgifter som förutsatts åvila det nya verket.

Kommitténs förslag beträffande byggavdelningen innebär en uppenbar underdimensionering. Vissa samordningsvinster kan givetvis erhållas. Däremot torde det vara för tidigt att utgå från att den avsedda samordningen av bygg- och lånebestämmelserna och förenkling av regelsystemet kan ge så avsevärt stora vinster att resurserna kan reduceras från 90 till 65-75 årsarbetare.

I den andra etappen av kommitténs arbete, som bl.a. skall omfatta frågor om budgetregleringen inför budgetåret 1988/89, måste sålunda behovet av resurser för de olika arbetsuppgifterna utförligare behandlas. Sålunda bör inte nu anges någon total personalresurs för det nya plan- och bostadsverket, som kan komma att binda de fortsatta övervägandena.

Reservationer och särskiida yttranden 195

Särskiit yttrande av ledmoten Lennart Ho1m

I organisationskonmittêns uppdrag ingår inte att studera för det och bostadsverket. Jag viH eme11er- Iokaifrågan nya p1antid med detta särskiida uppmärksanrna de möjiigheber ti11 yttrande ytterligare samordning och effektivitetsökning som kan uppnås inom lokaierna i kvarteret Lysbonben vid Västerbropian i Stockholm.

år 1982 lokaiiserades tiH När bostadsstyreisen och planverket kvarteret Lysbonben uppfattades det som en önskvärd och medveten Båda myndigheterna hade fört en nomadiserande tiHvaro i åtgärd. 1oka1er i StockhoIm. Föriäggningen ti11 Lysbonben uppfatförhyrda tades också som ett första och naturiigt steg tili den samordning som organisationskonmi ttên nu haft att studera. De båda myndighefrån hela utrymmet i kvarteret i terna tog början praktiskt taget anspråk - utrynrne gavs dock för haverikorrlnissionen och en enhet inom statshäi san. Genom de successiva personaireduktioner som blivit föijden av den åriiga neddragningen av verkens driftsbudget har en viss rumsreserv uppstått. Den ytteriigare personaiminskning som sker om organisationskomittêns försiag följas bör kunna ge en rumsreserv i storieksordningen 70-90 arbetsplatser.

I kommitténs betänkande återkommer ofta påpekandet om behovet av en nära kontakt me11an den nya myndighetens oiika avdeiningar och forskningen, särskiit den som sker inom ramen för byggforskningsrådets Det sku11e därför vara 1ämp1igt att Iåta stafinansiering. tens råd för BFR, b1i den enhet inom statsförbyggnadsforskning, vaitningen som fick ta de iedigbiivna iokaierna i Lysbonben i anspråk.

Kvarteret Lysbonben innehåller sådana iokaier som byggforskningsrådet har stor av i sin verksamhet, dvs. samiingsiokaier av nytta oiika storiek för före1äsningar, seminarier, konferenser m.m. BFR använder för övrigt redan tämiigen rege1bundet sammanträdes1oka1en i Duvsiaget. Möjiigheterna att få iunch och kaffe inom huset gör det bekvämt att ordna heidagsöveriäggningar. Bostadsstyreise och har båda bibiiotek som redan samordnats så att de har pianverk

196 Reservationer och särskilda yttranden

och ett gemensamt katalogsystem samt har samordgenlensam läsesal nad accession. En ytterligare samordning med byggforskningsrådets bibliotek skulle ge en väl täckande biblioteks- och informationsservice inom plan-, bostads- och byggområdet. Alla tre biblioteken är anslutna genom terminal till institutet för byggdokunaentation Planverk och bostadsstyrelse har vidare på ett väl (Byggdok). samordnat sätt ut sin grafiska kapacitet för olika typer av byggt publikationer. Med ytterligare förstärkningar kan byggforsknings-

rådets. behov bli väl tillgodosedda och ett distributionssystem,

som i stor har samma adressater hos de nuvarande tre utsträckning myndigheterna, byggas upp i fortsatt nära samverkan med t.ex. Svensk Byggtjänst.

En samlokalisering av byggforskningsrådet med det nya plan- och bostadsverket skulle innebära att bebyggelsesektorns olika medarbetare ofta får anledning att besöka kvarteret Lysbonben för deltagande i rådgivande organ, referensgrupper, konferenser och seminarier. Det kunde därför te sig meningsfullt att ordna information och viss service till denna stora krets av besökande, t.ex. möjligheter att förvärva skrifter och annat material som utges av myndigheten och forskningsrådet - gärna även inrynlnande motsvarande verksamhet från statens institut för byggnadsforskning. Detta skulle innebära att en viss del av det arbete som nu bedrivs av Inforum kunde bedrivas i lokalerna, också med inriktningen av att skapa affischer och annat utställningsmaterial som kan användas av lokala och regionala organ inom myndigheternas område.

En samlokalisering av BFR med den nya myndigheten ger alltså möjligheter till samordningsvinster och besparingar i lokalkostnader som bör kunna koma :myndigheterna tillgodo.

Särskilt yttrande av de sakkunniga Maritha Lindberg och Michael

lax

Kommittén och omvärlden ställer stora krav på och anger en hög anbitionsnivå för det nya verket. Servicenivån skall höjas, många

Reservationer och särski1da yttranden 197

av nuvarande arbetsuppgifter iyfts fram som angeiägna och nya tiilkonuiuer. Någon nedskäming av nuvarande arbetsarbetsuppgifter anges ej expiicit. Sätts detta mot komittêns försiag uppgifter ti11 är resurserna inte föreniiga med anbipersonaidimensionering tionsnivån.

Personairesurserna för bostadsmarknads-, p1an- och stadsmiljöavdelningarna bör därför eniigt vår mening iigga iägst på den högre av de föresiagna nivåerna.

vid har komittên förutsatt att konrnande förenkresursbedönningen tiH Vi Hngar av regeisystemen ger möjiighet personaiminskning. tror inte att ett eventueHt förenkiat regeisystem gör arbetet på den centra1a nivån vare sig enkiare e11er volynvnässigt mindre. bör därför ges en betydiigt större personaidimen- Byggavdeiningen än den föreslagna. Inte he11er anser vi att de samordsionering ningsvinster utredningen pekar på är så stora.

Både på kort och 1ång sikt kommer kompetens- och personamtveck- Iingsfrågorna att stäHa mycket stora krav på en vä1 fungerande och tiiiräckiigt dimensionerad personaifunktion. Erforderiiga resurser måste också sättas av för ABD-utveckiing inom verket, inte bara för låneförvaltningen utan också för övriga teknisk/administrativa en fråga som konrnittên inte berör i betänsystem, kandet. Av dessa skä1 bör även den administrativa avdeiningen ges större resurser än vad som är föres1aget.

ti11 an anser vi som hel het vara bra, men Försiaget organisationspi om inte av personaimässiga skäi ifrågasätter byggnadsavdeiningen är för stor och bör delas i två avdeiningar. Dock bör som utredföresiagit bygg- och iånebestämneiser vara integrerade. ningen

föresiår att verket iokaiiseras tiH Stockholm. Vi Utredningen anser detta vara en riktig bedömning, då verket skal1 vara expertti11 landets a11a kommmer och berörda länsoch servicemyndighet organ.

och särskilda yttranden 198 Reservationer

Angående typgodkännande

i den reservation som lämnats av ledamöterna Magnus Vi instänner Elison, Lennart Holm och Oskar Lindkvist i frågan.

Angående information

får en allt större betydelse för de statliga Informationsfrågorna detta det nya verket verken och wndigheterna. Speciellt gäller att får inte

som har många målgrupper tillgodose. Informationen

av konsultinsatser utan skall genomföras av i göras beroende så att den bli konsekvent och uthållig. huvudsak egen personal

infonnationsfrågoma har i det fram- Med hänsyn till den betydelse tida verkets arbete, anser vi att chefen för infonnationsenrueten

skall ha säte och stänlua i verksledningen.

Angående Inforum

för konlnitténs arbete pekas på den värdefulla till- I direktiven är och vi att överväga hur verksamgång som Inforum ges i uppdrag kunna utvecklas samt se över hur resurser för den heten skall skall kunna säkras.

av den knappa tid som stått till Vi anser att kommittén på grund inte utrett frågan om Inforumverksamheten tillräckligt. förfogande därför att komittên Iämar frågan vidare till civil- Vi föreslår som just nu ser över den statliga informationsverkdepartementet, framtid bör enligt oss också samheten. En utredning om Inforums innehålla en utvärdering av den nuvarande försöksverksamheten.

SOU 1987 :48

BILAGOR

SLUTHEARING OM KOMMITTENSFÖRSLAG- ETAPP 1

Tid och g1ats:

Tisdagen den 1 septenber 1987 k1. 13-16 i Rotundan, Rosenbad, Stockh01m

Närva rande :

Lennart Sandgren, Organisationskommittên, ordförande Hans A1mgren, HSB:s riksförbund Lennart Boström, För. Sveriges byggnadsinspektörer Sven Dingertz, Industrins byggmateriaigrupp Göran Ekbiad, Sveriges fastighetsägareförbund Lennart Ekiund, Statskontoret Lai1a Freiva1ds, Konsumentverket Ingvar Fride11, Sveriges viiiaägareförbund Sture Ho11man, Riksbyggen Leif Johannesson, Danderyds kommun Benny Johansson, SACO/SR Bo Johnsson, Landsorganisationen Mats Josefsson, Riksbanken Sune Jussii, SBAB Ro1f A Kar1son, Svenska kommunförbundet Jan Kie11and, Byggentreprenörerna Siv Kimbrê, Socia1styre1sen Christian Laine, Riksantikvarieämbetet Torsten Landgren, SABO Bo Levinsson, Länsstyrelsen 1 Kristianstads län Daniei Nordström, Länsstyreisen i Stockholms 1än Jan-Erik Nyberg, Länsbostadsnämnden i Västernorr1ands län Rune 01sson, Byggforskningsrådet 01of Pontusson, Statens pris- och karte11nämnd Gunnar Rosenborg, Industrins byggmaterialgrupp Mats Rönnberg, Stadshypotekskassan Märt Saarm, Länsstyrelsen i Västerbottens län Göran Steen, Riksrevisionsverket Nils Einar Nahigren, Arbetarskyddsstyreisen

2 1 Biiaga

Kerstin Hängnerud, Länsbostadsnännden i Äivsborgs iän Petr Zupanc, SAR

U11a Bogren, TCO-S, pianverket Leif Hedtjärn, bostadsstyreisen Peter Heinbürger, pianverket Ciaes Koffman, SACO/SR, pianverket Thomas Nordberg, SACO/SR, bostadsstyrelsen Lars Skog, TCO-S/ST Göran Söderlund, bostadsstyreisen Mian HaHin, pianverket

Gösta Biücher, organisationskomittên -- Magnus Elison, -- Birgitta Hanbraeus,

Tay, - - OHe Kuilên,

Marika af Hinkierfelt, - - - - 8 Lena Käilberg,

Ordföranden, Lennart Sandgren

Ordföranden häisade deItagarna i överiäggningen väikoma och informerade om praktiska frågor i ansiutning ti11 överiäggningen.

Tomas Lindencrona, organisationskonlnittên

tili från dagens överiäggning kommer att sändas Koncept protokoH ut ti11 de inbjudna deitagarna måndagen den 7 septenber. Godkännande eHer eventueiia korrigeringar av konceptet bör vara sekretariatet tiHhanda senast fredagen den 11 septenber. De deitagare som då inte hört av sig förutsätts ha godkänt protokoliet. ix S i

Biiaga 1

Lennart Boström, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer

Föreningen har tidigare haft ti11fä11e att framföra synpunkter och finner med ti11fredsstä11e1se att många av dessa synpunkter beaktats i föreiiggande förs1ag. Den satsning som i försiaget görs på stadsmiljöfrågorna i förhå11ande ti11 bygg- och p1ansidan anser föreningen tveksam. Stadsmi1jöavde1ningen och planavdelningen borde s1ås samman. Av stor vikt är satsning på erfarenhetsåterföring från byggandet samt beständighetsfrågor. Men hur är det med kompetensfrågorna och kan det nya verket rekrytera någon ny persona1? Det tekniska rådet bör ryma såväi teknik- som Iånefrågor. Inde1ningen i nybyggnad och ombyggnad tveksam eftersom dessa båda aktiviteter har nära samband. Kommer det nya verket att få resurser att hämta kompetens externt?

Hur är det med tiiisynsfrâgorna? Har staten heit siäppt intresset

och ansvaret för dessa trots de mycket betydande stat1iga resurser som satsas på t.ex. bostadsbyggandet?

Sture Ho11man, Riksbyggen

Det framlagda försiaget är ett bra förslag. En särskiid ros för det 1ätt1ästa språket. Om det nya verket kommer att präg1as av utredningens tankar om rådgivning och serviceanda så kommer en verk1ig förnyelse att ske. Beträffande de föreslagna råden bör behovet av att mötas utgöra utgångspunkten, inte ett föreskrivet antal möten. Ledamöterna i råden bör sjäiva påverka mötestätheten. Den administrativa avde1ningen förefa11er vara överdimensionerad. Informationsfrågorna och den externa utbi1dningen är båda av po1icykaraktär och bör knytas ti11 verksiedningen.

Att den kommuna1a bostadsp1aneringen bör inordnas i bostadsmarknadsavdeiningen är i högsta grad en bostadsmarknadsfråga.

Avgränsningen ne11an bostadsmarknadsavdelningen och stadsmiijöavde1ningen är ok1ar. De bostadssociaia frågorna bör hå11as ihop i

4 Bilaga 1

endast ett bostadssocialt råd. Inom en enda avdelning. Det behövs kan de bostadssociala frågorna komna att stadsmiljöavdelningen av bevarandefrågor och annat. Samlingslokaldelegationen skymas bostadssociala avdelningen. Erfabör- knytas till den samanslagna är av stor betydelse som redan närmts. Spridrenhetsåterföring är bra men samordning kan behöningen av finansieringsfrågorna vas.

Rolf A Karl son, Svenska konmunförbundet

i organisationskonlnittén och har Komunförbundet är representerat att föra fram synpunkter vilka i stor därigenom haft möjligheter komit att beaktas i det nu utsända förslaget. utsträckning

med de fyra avdelningarna är bra och väl Förslagets huvudstruktur Det förefaller vara en robust struktur som kan fungera motiverat. Den är betydligt lättare att förstå för även under 1990-talet. myndigheterna. Det är utomstående än dagens struktur på de två liksom att att verksamheterna har integrerats långt. positivt och den juridiska servicen utvecklingsarbete, ärendehantering råden förefaller ändaförts saman i sakenheterna. De föreslagna

målsenliga.

De brister som kan noteras är begränsade. En närmare avgränsning andra verk borde redovisats t.ex. mot av verksamheterna gentemot mellan centrala verket och LMV, RAÄ och SNV. Resursfördelningen har inte belysts. Den regionala statliga förvaltningen länsorganen bör samordnas enligt förbundet.

verksamhetens inriktning på rådgivning, metodut- När det gäller på överblick är denna veckling, spridning av exempel och satsning tilltalande. Satsningen på kompetent uppföljning av bostadspoliti-

ken och på stynnedlens effekter tillstyrks. Samordningsarbetet som planverket ansvainom raunen för den fysiska riksplaneringen, som mycket positivt av konlnunerna och rat för, har uppfattats arbetet bör fortsättas. Stadsmiljöavdelningens arbete måste präg-

Bilaga 1

därför att ansvaret för dessa frågor 1 1as av hög kompetens b1.a. allt väsent1igt en1igt nya p1an- och byggiagen läggs på kommunerna. Kvaiificerad behövs då för att vara av värde i rådgivning kommunerna och därmed tas emot positivt. Byggavdeiningens uppgift att samordna bygg- och 1ånebestämme1ser är ange1ägen. Viktigt även att och utveckiingsarbetet, här iiksom i utnyttja forskningsverket i övrigt. Det nya verket bör såvä1 ta initiativ tiil FoU som förmedia och konkretisera resultat ti11 kommunerna.

Det är angeiäget att det nya verket har goda kontakter med fältet. För närvarande har p1anverket goda sådana kontakter, b1.a. genom försöksverksamheten i kommunerna, däremot inte bostadsstyre1sen. Avsätt resurser för resor. Utnyttja projektorganisationen för att ti11fä11igt knyta personer från fä1tet“ tiil verket. Bind inte upp a11a resurser i form av 1öner. Utveckia ADB-kompetensen så att verket kan stä11a krav på producentmyndigheterna utifrån verksamhetsanalyser m.m.

Benny Johansson, SACO/SR

Förbundet ser positivt på sin möjiighet att de1ta i organisationskommitténs arbete. Det är positivt att förs1aget inte 1åser den framtida organisationen i detaij. Det bör ske av nya verks1edningen ti11sammans med de 1oka1a persona1organisationerna.

De föresiagna råden bör omprövas. Erfarenheterna av Iiknande råd är inte I stä11et bör ti11fä11iga referensgrupper för positiva. skiftande frågor övervägas. Vaiet av hög ambitionsnivå måste återspeg1as bättre i förs1aget. Beträffande bostadsmarknads-, planoch stadsmiijöavdeiningarna ryms inte ambitionshöjning ens med de högre resurstaien eftersom nya arbetsuppgifter ti1ikommit. För byggavdeiningen måste de påstådda samordningsvinsterna preciseras och kvantifieras i deiposter. Ti11s vidare framstår förs1aget på denna punkt he1t 0rim1igt.

f Bilaga 1

Kerstin Hängnerud, länsbostadsnäumden i Älvsborgs län

I det utsända materialet nämns ingenting om länsbostadsnämdernas roll i det fortsatta arbetet i det nya verkt. Den föreslagna interna organisationen i avdelningar tycks väl avvägd och naturavgränsade. Frågor om orts- och tidskoefficienterna liksom ligt kostnadskontrollgruppens arbete bör föras till byggavdelningen.

Det väl fungerande samarbetet mellan bostadsstyrelsen och länsbostadsnämderna måste bibehållas. Nämderna måste kunna påräkna fortsatt stöd i sitt arbete. Detta kan försvåras om verkets arbete sker i tillfälliga arbetsgrupper och inte i en fast och välkänd organisation. Fortsatt stöd är nödvändigt även då det gäller personalfrågor och information. Informationsenheten bör knytas till verksledningen. Extra resurser krävs för fortsatt ADB-utveckling.

Frågor om lånebeslut och låneförvaltning har nära sanband och bör inte skiljas åt genom att enheten för låneförvaltning avskiljs från det Slutligen kan konstateras att det finns en nya verket. allvarlig risk för att den regionala nivån försvagas och därmed uppstår betydande svårigheter att tillräckligt snabbt genomföra statsmakternas anbitioner inom bostadspolitiken. Det borde vara ett starkt intresse för det nya verket att ha ett regionalt organ som både kan föra ut information och sakkunksap och som kan återföra erfarenheter till centrala verket.

Jan-Erik Nyberg. länsbostadsnämnden i Västernorrlands län

Från kommuner och låntagare ställs stora krav på länsbostadsnämnderna i frågor om bostadsförsörjningsplanering och låneadministration. Nämderna behöver därför kraftfullt stöd från det nya verket bl.a. genom öppna, snabba kontakter inte minst för att undvika ryckighet i produktionen av bostäder.

Det framlagda förslaget kan i huvudsak godtas. Bostadsmarknadsavdelningen har ett missvisande namn och bör i stället kallas

Bilaga 1

bostadsförsörjningsavdelningen. Fördelningen av den juridiska kompetensen på sakenheterna är välgörande. sammanhållningen av besvärsärenden och föreskriftsfrågor är välmotiverad. Ett ökat datorstöd är nödvändigt.

Sune Jussil, Statens bostadsfinansieringsaktiebolag

Mina synpunkter begränsas till frågor om lâne- och bidragsförvaltning. Det är tillfredsställande att enheten för lâneförvaltning har lämnats orörd. Enheten ansvarar för förvaltning av lån i storleksordningen 100 miljarder kr. Av dessa är ca 25 miljarder lån som förvaltas åt SBAB. I motsats till annan verksamhet i det nya verket få denna verksamhet därför inte drabbas av störningar eftersom stora ekonomiska värden står på spel.

Det faktum att ett nytt datasystem inom kort ska testas och parallellköras med det gamla gör det än mera angeläget att inte röra verksamheten. Det kan ske först när det nya systemet är intrimmat och när förutsättningarna i allmänhet för statliga låneförvaltningen kan överblickas.

Frågan om bevakning av fordringar genom t.ex. underhandsförsäljningar, exekutiva auktioner eller indrivning av fordringar är av sådan betydelse att de borde omnämnas i förslaget. Slutligen kan det finnas skäl, som Kerstin Hängnerud framhållit, att förlägga frågor om tids- och ortskoefficienter på samma avdelning som får ansvaret för att utveckla metoder för beräkning av uppgiften låneunderlag, pantvärde och räntebidrag. Dessa frågor är intimt sammanbundna.

Olof Pontusson, statens pris- och kartellnämnd

av en avdelning för bostadsmarknadsfrågor i det nya Tillskapandet verket kan tillstyrkas. Där kommer den ekonmiska utredningskapaciteten att förstärkas. Det blir då angeläget att avgränsa uppgif-

1 Bilaga

andra såsom SPK, som sysslar med likterna gentemot myndigheter Som exempel kan nämnas frågor om lönsamhet i nande uppgifter. samt samspelet mellan grundutförande och tillbyggnadsindustrin i byggandet. Detta bör belysas av konlnittên. När det valsprodukter gäller interna organistionen föreslås att kostnadsutslutligen ska bevakas såväl inom bostadsmarknadsavdelningen som vecklingen Dessa uppgifter borde lämpligen sanmanföras till byggavdelningen. endera avdelningen.

Siv Kinbré , socialstyrelsen

Redan i första i den nya plan- och bygglagen framhålls paragrafen att syftet med lagen är att främja en samhällsutveckling med goda sociala levnadsförhållanden för människorna. De fyra föreslagna sakavdelningarna förefaller lämpliga. Dessa bör samtliga genomsyras av intentionerna om socialt hänsynstagande i byggande och boende. För den skull är det angeläget att vidareutveckla samarbetet mellan det och socialstyrelsen. Samarbetet kan dels nya verket ske formellt genom t.ex. deltagande i rådsmöten m.m., delsiinformellt. Erfarenhetema från ett nyligen genomfört gemensamt möte med det bostadssociala rådet och det tekniska rådet visade att vägen ännu är lång, man talade inte sanna språk.

Mot bakgrund av att de sociala frågorna bör beaktas i samtliga arbete har socialstyrelsen intresse av att delta i avdelningar-s samtliga till avdelningarna knutna råd. Namnet på stadsmiljöavdelningen är olämpligt eftersom verksamheten avses täcka även mindre tätorter och landsbygdsmiljöer. Narmfrågan bör bearbetas vidare. Slutligen kan nämas att frågor om kvarboende blir allt mera angelägna och bör uppmärksammas av det nya verket.

Bo Levinson, länsstyrelsen i Kristianstads län

Planverket och länsstyrelserna, främst planenheterna, har sedan ett väl utvecklat samarbete. Detta är emellertid inte alltid länge

Bilaga 1

fallet i samspelet mellan centrala verk, regionala myndigheter och lokala Styrning och påverkan sker fortfarande i alltför hög organ. överprövning eller andra formella åtgärgrad genom föreskrifter, der. Den nya plan- och bygglagen förutsätter en väsentlig ökning av de informella kontakterna nellan alla tre nivåerna. Inte minst behöver kommunerna i sitt dagliga planeringsarbete snabba och effektiva kontaktvägar till den statliga förvaltningen. Detta medför ökat behov hos länsstyrelserna att få stöd från nya verket i form av erfarenheter från andra län eller råd i komplicerade frågor. Det innebär också nya förutsättningar för erfarenhetsåterfötill det nya verket. Denna fråga är inte behandlad i det ring utsända materialet. Den borde belysas med utgångspunkt från att ett ändrat arbetssätt och ökad integration mellan central och regional nivå är önskvärd. Ett sådant arbetssätt kan tänkas påverka organisationen och skulle bl.a. kunna spara resurser.

Torsten Landgren, SABO

Det nya verket blir central myndighet på bostadspolitikens område. För detta skapas en bostadsmarknadsavdelning. Men bostadsfrågorna sprids på ytterligare ett par avdelningar i nya verket och därtill

alla länsbostadsnämnderna. Här finns uppenbara avgränsningspro-

blem. Bostadsmarknadsavdelningen bör vara spindeln i nätet men är i så fall för liten. Avdelningen bör vara stategiskt inriktad och ansvara för samordningen av dessa frågor i verket och därför utgöra mer tydligt stabsorgan, med betydande utredningsresurser.

Besvärsfrågorna bör samlas i en enda enhet och inte i den där föreskrifterna utarbetas. De föreslagna råden bör utnyttjas mera intensivt och ha aktiv medlemsmedverkan. Plan- och byggfrågorna har fått för stora resurser i förhållande till bostadsfrågorna. Byggavdelningen är för stor, det kan ge för många regler. Regleringen kan decentraliseras till kommunerna. Kanske även till de boende och till de allmännyttiga bostadsföretagen. verkets kompetens på det bostadssociala fältet bör ökas som tidigare framhållits av bl.a. Hollman och Kinbrê.

10 1 Bilaga

Rune 0l sson, byggforskningsrådet

Den centrala uppgiften för det nya verket blir utvecklingsarbete. Det är därför viktigt att det nya verket får en god förmåga att medverka i definition av FoU-behov, att medverka med initiativ till FoU samt att medverka vid bedömning av FoU-förslag. Verket ta till FoU-resultat och att måste samtidigt ha förmåga att sig omsätta dem i nonnarbetet och annat utflöde. Ett samarbete mellan och det nya verket blir mot denna bakgrund av byggforskningsrådet stor vikt.

Den föreslagna organisationen bör kunna ge goda förutsättningar för ett väl utvecklat samarbete med forskarvärlden och med byggav stadsmiljöavdelning ligger väl i forskningsrådet. Tillskapandet linje med de bedömningar som gjorts inom BFR om angelägna satsav den byggda miljön. Det bör innefatta ningar på utvecklingen bör det bevaka den även glesbygdsmiljön. Slutligen nya verket internationella utvecklingen inom sina ansvarsområden. Det framgår inte av förslaget.

Gunnar Rosenborg, industrins byggmaterialgrupp

Byggavdelningen beräknas enligt förslaget få en personal på 75 personer och hantera såväl byggbestänmelser som låne- och bidrags-

regler. En sådan enhet är för stor och det är därför motiverat att

låta de två huvudverksamheterna bilda var sin avdelning.

av fusionen har i förslaget beräknats Rationaliseringseffekten till 11 %. Om det är acceptabelt är ännu svårt att bedöma. Men neddragningarna ligger helt på byggavdelningen och den administrativa För den senare avdelningen kan reduktionen vara avdelningen. tillfredsställande och kan eventuellt reduceras ytterligare om vissa uppgifter överlåts till t.ex. Svensk Byggtjänst.

När det blir en viktig uppgift att medverka gäller byggavdelningen i internatinell normharmonisering, vilken kräver speciell kompe-

Bilaga 1 11

tens. En annan viktig uppgift blir att bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen. Mot denna bakgrund bör resurserna ökas vid byggpå bekostnad av bostadsmarknads-, plan- och stadsavdelningen miljöavdelningama.

När det slutligen gäller de föreslagna råden har byggmaterialindustrin kunskaper och erfarenheter att bidra med och hoppas på att få delta aktivt i samtliga. De två föreslagna råden knutna till har för brett område. Bättre vore att dela upp byggavdelningen verksamheten i mindre råd och indelade i frågor kring t.ex. stomme, klimatskäm, inredningar och installationer. Bostadsstyrelsens värderingsråd bör behållas och knytas till den av oss föreslagna låneavdelningen.

Märt Saarm, länsstyrelsen i Västerbottens län

nödvändigt att nu utveckla Den nya pl an- och bygglagen gör det översiktsplanen i kontnunen. Det kräver att också länsstyrelsen sin utveckling. För detta arbete preciserar vilja angående länets erfordras analyserande och överblickande material från central nivå. Dessa behov finns inte belysta i komitténs förslag.

Den rådgivning i tidigt skede kring PBL och NRL som planverket i län och konrnuner. Det nya verket bör organiserat har uppskattats fotsätta på den inslagna vägen. Erfarenhetsutbyte i båda riktningarna bör utvecklas.

Den föreslagna organisationen är väl avvägd och ändamålsenlig. Länsstyrelsernas roll i samspelet med det nya verket och komnunerna är emellertid difust beskriven. De allmänna råd inom planväsendets område som nya verket utarbetar bör riktas såväl till länsstyrelserna som kommunerna.

I det rådet för stadsmiljöfrågor bör företrädare för föreslagna och byggentreprenörer delta, kanske även för länsstybyggherrar relserna. ADB-stödet måste utvecklas vid det nya verket.

1 12 Bilaga

Ingvar Fridell, Sveriges villaägareförbund

för det är låneförvaltningen som Av största betydelse nya verket utan avbrott eller störningar. Sanbandet mellan måste fungera och bostadsverket, regionala organ och regeringskansliet, plan- Vidare kan planavdelningen och komunerna är oklart i förslaget. som serviceorgan till konlmnerna stadsmiljöavdelningen uppfattas vilket till t.ex. kommunförbundet oklar. kan göra relationerna mellan bostadsmarknadsavdelningen och Slutligen ar gränsdragningen oklar. Till bostadsmarknadsavdelningen bör föras byggavdelningen Det bör vara utgångspunkten för frågor om de boendes preferenser. hela arbetet.

Mats Rönnberg, Stadshypotekskassan

Efter avregleringen på kreditmarknaden och avskaffandet av place-

ringsplikten är det naturligt att frågan om subventionssystemet till bostadssektorn aktualiseras. och den statliga långivningen Detta visserligen inte i kornnittêns direktiv men måste ändå ingår utgöra en utgångspunkt vid bedömning av förslaget.

roll och uppgifter är utmärkt. Den Bostadsmarknadsavdelningens behöver med nödvändighet nära kontakter med marknadens kreditin- Det kan bl.a. kanaliseras via det föreslagna rådet knutet stitut. till avdelningen.

kommer att hantera Såväl stadsmiljöavdelningen som byggavdelningen som har sanband med kredit-marknaden. Det krävs därför god frågor vid också dessa avdelningar. Branschens kompetens i sådana frågor bör utnyttjas, bl.a. genom de föreslagna råden. Allmänt expertis sett är det att ansvaret för lånefrågor i det nya verket angeläget koncentreras till bostadsmarknadsavdelningen.

Tveksamt är emellertid mot enheten för i förslaget gränsdragningen För bostadsinstituten är det väsentligt att det låneförvaltning.

Bilaga 1 13

ordentligt på vilket sätt SBAB ska samverka med det nya klargörs verket. Det är fullt möjligt att avveckla en stor del av nu utestående bostadslån och därmed att förenkla den datamässiga hanteringen genom att lösa in lånen på dagens konkurrenskraftiga bostadsfinansieringsmarknad. Det är olämpligt att lägga tillsynsoch kreditriskfrågor på enheten för låneförvaltning. Däremot bör självfallet inkasso- och kravverksamheten handhas på enheten.

Från bostadsinstitutens utgångspunkter är det att beklaga att kommittén inte kunnat behandla frågorna om låneförvaltningen på ett mera förutsättningslöst sätt. Här finns stora möjligheter att rationalisera hanteringen genom att i ökad utsträckning utnyttja kreditmarknadens institut.

Nils-Einar Wahlgren, arbetarskyddsstyrel sen

Från ser man fram mot fortsatt gott samararbetarskyddsstyrelsen bete med i första hand plan-, stadsmiljö- och byggavdelningama vid det nya verket. Det kommer att avse såväl industrilokaliseringsfrågor som trafikfrågor, energifrågor, frågor om avfallshantering m.m.

Samverkan bör ske bl.a. via de råd som knyts till dessa tre avdelningar, i vilka arbetarskyddsfrågor bör bli representerade. Något oroande är de resursminskningar som föreslås för byggavdelningen.

Just där är en hög teknikkunskap av cental betydelse.

Christian Laine, riksantikvarieänbetet

Den föreslagna organistionsstrukturen förefaller ändamålsenlig. Av stor betydelse är att pl ansystemet fungerar. Planering som form och metod för demokratiskt beslutsfattande måste kontinuerligt hållas i vigör och utvecklas. Det är avgörande för sektormyndigheternas möjlighet att tillföra kunskap och påverka besluten. För

14 1 Bilaga

den skull har det ett stort ansvar att se till att nya verket systemet fungerar väl.

som central samordnande myndighet för Samordningen av planverket, planväsendet, med en tung sektormyndighet som bostadsstyrelsen innebär en risk för obalans i verksamheten som det naturligtvis observant I organisatoriskt hännya verket måste vara mycket på. seenden kan det kanske inte ges tydligare markeringar än vad förnu innehåller. Kvar står dock att, genom att länsbostadsslaget nämndernas lämnats utanför förslaget, verket som det nu ställning ser ut kommer att företrädas av två olika slag av organ på regioframstår i längden som nal nivå. En sådan obalans i organisationen direkt olämplig.

Precis som vad gäller de sociala frågorna måste bevarandeaspekten också alla avdelningarnas arbete om än i olika skalor. genomsyra Det står klart att bevarandefrågorna i allmänhetens ögon tillmäts ökande vikt. Samspelet med sektororganet på detta område blir därför även för det nya verket.

angeläget

Hans Almgren, HSB:s Riksförbund

Inom HSB hanteras alla de nivåer av planering, byggande och belåning som det nya verket ska ansvara för; Teknikerna har inga att känna igen sig i den nya organisationen. Lånehandsvårigheter läggarna är mera tveksamma eftersom värderings- och belåningsfråfördelas avdelningar. Det finns dock logiska skäl gorna på flera till detta som i alla kompromisser och den föreslagna organisationen bör kunna fungera väl. Av särskilt intresse i kommitténs förslag är den nya bostadsmarknadsavdelningen som kanske ger en chans att leda utveckingen på ett sätt som inte sker i dag. vidare är det angeläget att samordning framför allt av belåningsfrågorna sker över avdelningsgränser inom det nya verket. Det förutsätter att avdelningarna i huvudsak är lika stora och likaberättigade parter sinsemellan.

Biiaga 1 15

Beträffande de föreslagna råden tycks ri sken främst vara att de blir för stora eftersom intresset för att deita tycks stort, åtminstone om man får döma av tidigare iniägg vid dagens öveiäggning. HSB kan också tänka sig att medverka direkt 1 ad-hoc-grupper. Bostadsstyreisens värderingsråd bör bibehåHas och det bör samordnas med verksamheten i tekniska rådet på iämpiigt sätt.

Jan KieHand, Byggentreprenörerna

Byggnadsavdeiningens stora spännvidd skapar probiem för intresseorganistionernas representanter i det tekniska rådet. Få personer behärskar heia området. Samtidigt är det angeiäget att åstadkonlna en integration me11an byggföreskrifter och 1ånevi11kor och byggentreprenörerna vi11 därför ti11styrka den föresiagna iösningen.

AHmänt sett förefaHer komittêns förslag vä1 genomtänkt och bör - rätt hanterat - kunna fungera väl. Av särskilt intresse är att det nya verket ska aniägga också ett mera makroekonomi skt perspektiv.

Daniei Nordström, länsstyreisen i Stockholms län

En fråga av principieH karaktär saknas i konrnitténs materia1. Det gäHer frågan om besvärshantering en1igt den nya p1an- och bygglagen. Principfrågan gä11er om det nya verket i t.ex. p1anärenden som remitteras från regeringen i första hand ska Iämna tekniska och med stöd av understäliningsgrunderna i PBL e11er om synpunkter verket - i Iikhet med vad 1änsstyre1serna gör - också ska göra en tota1 avvägning som ink1uderar ekonomiska, miljömässiga eHer sysse1sättningsanknutna aspekter. Va1et av anbitionsnivå här måste återspegias i resursbedönningarna vid det nya verket som borde betraktas som ännu en s.k. knäckfråga i komnittêns arbete.

En förtusättning för den senare roHen är att verket har en grund- Iig kunskap om komnunaia förutsättningar och förhåHanden samt ett

16 Bilaga 1

väl fungerande system för erfarenhetsåterföring från och

konlnuner

län.

Ordföranden, Lennart Sandgren

Ordföranden tackade de de1tagande för värdefu11a synpunkter och påminde om förfarandet med utsändning och godkännande av protoko1let från dagens överlägning. Mötet avslutades därmed.

sou 1987:48 . Bilaga 2

Kommittédirektiv

gg

w

Dir 1987:18

Ett nytt plan- och bostadsverk

Dir 1987:18

Beslut vid regeringssammanträde 1987-04-02

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Gustafsson, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att lämna förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk.

Bakgrund Riksdagen har nyligen, efter förslag i prop. 1986/87248 om bostadspolitiken, beslutat att bostadsstyrelsen och statens planverk den 1 juli 1988 skall läggas samman till en myndighet (BoU 7, rskr 93). Bostadsverket och statens planverk fullgör var för sig uppgifter av väsentlig betydelse för samhällsbyggandet. Bostadsverket - d. v. s. bostadsoch länsbostadsnämnderna - i sin nuvarande form styrelsen organiserades för ca 40 år sedan som ett instrument för statsmakternas strävanden att i grund förändra bostadsförhållandena. så att alla kunde tillförsäkras sunda och rymliga bostäder till kostnader som var skäliga för dc enskilda hushållen. Planverket inrättades för ca 20 år sedan, i ett skede då behovet av en förbättrad hushållning med mark och vatten började uppmärksammas och då det framstod som allt mer uppenbart att instrumenten för kommunernas fysiska planering måste vidareutvecklas. Det samhällsbyggnadsarbete som har genomförts under efterkrigstiden har förändrat det svenska samhället. Många av de brister och missförhållanden som från början stod i centrum för de politiskt ansvariga samhällsorgzlnens och myndigheternas arbete har eliminerats eller fått en väsentligt minskad betydelse. Detta är ett resultat både av de insatser som myndigheterna har medverkat i och av ändrade förhållanden i omvärlden. Nya uppgifter har kommit till, vissa har kunnat lösas medan andra kvarstår och

har fått ökad aktualitet. I mitt anförande till propositionen uttalade jag att de problem som i dag och i framtiden möter den plan- och bostadspolitiska administrationen i många delar är andra än då denna byggdes upp. Grundläggande bostadspolitiska mål har förverkligats genom det bostadsbyggande som kulminerade i miljonprogrammet. Kommunindelningsreformen har medfört att kommunerna nu har både kompetens och resurser att ta ett större självständigt ansvar för bostadsförsörjning och samhällsplanering. Detta präglar den nya planoch byggnadslagen (PBL). Samtidigt summeras erfarenheterna av 20 års arbete med fysisk riksplanering i en lag om hushållning med naturresurser (NRL). Jag uttalade vidare att det mot denna bakgrund är naturligt att ompröva den plan- och bostadspolitiska administrationen. Framför allt behövs en närmare samverkan mellan bostadsförsörjningen och samhällsplaneringen i övrigt. Med PBL kommer en sådan samordning naturligt till stånd i kommunerna. Den bör också åstadkommas på verksnivå. Genom att rationalisera och samordna verksamheten kan vidare ökat utrymme ges åt utvärdering och utveckling av de plan- och bostadspolitiska styrmedel som de båda verken arbetar med. En kommitté bör nu tillkailas för att förbereda sammanläggningen. Kommitténs uppgift bör vara att, med beaktande av vad jag anför i det följande, lägga fram förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisationen av verksamheten vid den nya myndigheten.

Den nya myndighetens resurser

Innan jaggår närmare in på de nya förutsättningar och förändringsbehov

som enligt min mening särskilt måste uppmärksammas av kommittén, vill jag kort beröra frågan om vilka resurser som kan disponeras för den nya myndighetens verksamhet. De ekonomiska ramarna för den offentliga verksamheten kommer inom överskådlig tid att vara starkt begränsade. Skall gjorda åtaganden kunna infrias och nya angelägna samhällsbehov kunna mötas, måste varje redan etablerad verksamhet fortlöpande omprövas och rationaliseras. Detta gäller självfallet också plan- och bostadssektorn och äterverkar även på administrationen inom denna. Det är rimligt och ändamålsenligt att vid den nu förestående omorganisationen rikta in sig på att etablera den organisation som kan komma att bestå under den tid som kan överblickas. Det innebär att organisationen måste minskas inte oväsentligt i förhållande till i dag. Som jag redovisar i det följande behöver samtidigt ökade insatser göras inom vissa områden. Det är därför angeläget att alla samordningsmöjligheter tas till vara och att

nuvarande arbetsuppgifter omprövas förutsättningslöst mot bakgrund av de förhållanden som kan förutses för framtiden.

Myndighetens övergripande uppgifter En samlad reform har nu genomförts i fråga om den lagstiftning som rör hushållningen med mark och vatten, den fysiska planeringen och byggnadsväsendet. Från den 1 juli 1987 gäller en ny plan- och bygglag och en lag om hushållning med naturresurser m.m. Reformen syftar till att - decentralisera ansvaret för planläggning och lokal miljö till kommunerna genom att begränsa statens kontroll, bättre för de boende att delta i planeringen och -ge förutsättningar påverka utformningen av närmiljön, -ge större frihet och ansvar för den enskilda människan, -främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt, - i fråga om hushållningen med naturresurser stöd i de ge riksintressen kommunala planerna, -förenkla och modernisera plansystemet. - ställning för sociala och ekonomiska hänsyn i planering ge en starkare och byggande samt att - för jvlzmcring av stadsförnyelse och andra ge bättre förutsättningar förbättringar i bebyggda områden. Inom bostadsförsörjningen gäller alltjämt de mål som har väglett under efterkrigstidens omvandling av det svenska samhället bostadspolitiken - att hela befolkningen skall beredas sunda, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. Bostadsförsörjningen är ett kommunalt ansvar. Statens uppgift är i första hand att se till att kommunerna har ändamålsenliga instrument till sitt förfogande för att kunna genomföra en social bostadspolitik - bl. a. genom plan- och byggnadslagen tillfredsställande av stiftningen, de markpolitiska medlen, finansiering bostadsbyggandet, medel att påverka bostädernas fördelning och möjligheter att motverka brister i förvaltningen. I detta ligger också att staten används. Härutöver har staten fortlöpande måste följa hur instrumenten det övergripande ansvaret för att det förs en ekonomisk politik självfallet som medger att välfärden i samhället fördelas på ctt sådant sätt, att hushållen har ekonomiska möjligheter att hålla sig med de bostäder de behöver. De statliga myndigheternas uppgifter inom plan- och byggnadsväsendets område har gradvis förändrats i och med att kommunerna har kunnat ta, och ett allt större ansvar för samhällets insatser. Genom PBL och NRL tillagts, ges de statliga myndigheterna uppgiften att ha tillsyn och uppsikt såväl över som över hushållningen med naturresurser. Jag plan- och byggnadsväsendet

anförde vid min anmälan av dessa lagförslag att statens tillsyn och uppsikt hand bör inriktas av att inga enskilda beslut inte i första på en bevakning råkar falla ur ramen för vad som bedöms vara lagens andemening. Tillsynen och över hushållningen med och uppsikten över plan- och byggnadsväsendet bör och bedrivas i ett naturresurser ha en mer framåtsyftande inriktning

långsiktigt perspektiv. utövas främst det samråd på regional nivå som Tillsynen genom svarar för. Planverkets är att svara för en mer länsstyrelserna uppgift övergripande allmän uppsikt över hur lagarna tillämpas. I fråga om NRL att verket har ett särskilt samordningsansvar för de betyder detta dessutom arbete med frågor som rör hushållningolika statliga sektorsmyndigheternas en med naturresurser, särskilt i frågor av riksintresse. De krav som detta

samordningsansvar ställer på organisationen av det nya verket bör uppmärk-

sammas av kommittén. De instrument som den centrala myndigheten kan använda sig av för att och allmänna råd eller påverka tillämpningen av lagarna är att ge föreskrifter sätt förmedla erfarenheter eller sprida information om goda på annat metoder samt att föreslå alltefter vad lösningar och lämpliga lagändringar, Rätten att meddela som kan vara lämpligt med hänsyn till omständigheterna. föreskrifter i fråga om dessa lagar är emellertid begränsad till byggnadsvå-

och är vidare beroende av bemyndigande från regeringen. *.%Fr›'-V.1Alb\

sendets område i samhället inte

söker på olika sätt se till att regelbeståndet utwvøhwø*

Statsmakterna blir alltför omfattande (jfr 1983/841119, KU 25, rskr 245). En större prop. för återhållsamhet än tidigare iakttas sålunda när det gäller bemyndiganden myndigheterna att utfärda föreskrifter. Detta har präglat bl. a. regeringens till den 22 november 1984 att utarbeta förslag till uppdrag planverket föreskrifter m. m. till PBL. Vidare med att rensa bland pågår ett arbete meddelade föreskrifter. Det innebär att myndigheterna mer än tidigare måste arbeta med andra instrument, främst råd och information i tidigare olika former. En likartad förändring av den centrala myndighetens roll är möjlig och bör eftersträvas också inom område. Ett arbete med att bostadsförsörjningens förenkla har inletts. lämnade bemyndiganden att utfärda reglerna Tidigare aviserades ett ,mm föreskrifter ses över. l prop. 1986/87148 om bostadspolitiken fortsatt arbete med att förenkla olika inslag i lånesystemet och begränsa till kostnadsutvecklingen. Sådana förenklingar, räntebidragens följsamhet ändrade och ett vidgat kommunalt ansvarstafinansieringsförutsättningar att delegera beslutanderätten och decentralisera gande ökar möjligheterna av det samhällsstödda bostadsbyggandet. Därigenom minskar styrningen behovet av detaljföreskrifter. Samtidigt kan belastningen från överklagan-

den i enskilda ärenden komma att minska.

Det jag nu har sagt innebär att det finns möjligheter att också inom bostadsförsörjningens område utveckla uppgiftsfördelningen mellan de centrala och regionala statliga myndigheterna samt kommunerna i samma riktning som inom plan- och byggnadsväsendet. Det är emellertid för tidigt att gå närmare in på dessa frågor i detta sammanhang. Jag nöjer mig med att konstatera, att det som bör bestämma inriktningen och organisationen av det nya verkets arbete också inom detta område är myndighetens uppgift att utöva en framåtsyftande uppsikt över hur bostadsförsörjningens behov tillgodoses. Kommittén bör utforma sitt organisationsförslag på ett sätt som främjar en sådan inriktning av arbetet. Kommittén bör vidare uppmärksamma, att verket inom sitt omrâde bör kunna stödja de regionala statliga myndigheterna i Llcras uppgift all på ell samlat sätt företräda de statliga intressena i den kommunala planeringen.

Erfarenhetsåterföring och utvärdering I motiven till PBL och NRL framhöll jag att en förutsättning för att myndigheterna skall kunna utöva sin tillsyn och uppsikt är att det etableras en väl fungerande kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring. Det är bl. a. impulserna härifrån som bör motivera fortsatta utvecklingsinsatser. Det är genom förankringen i kunskaper om rådande förhållanden och i vunna erfarenheter som rådgivnings- och informationsinszttser blir meningsfulla och intressanta för mottagarna. Och det är genom analyser av effekterna av och effektiviteten hos de olika regelsystemen som verket får den grund som är nödvändig för att motivera förändringar av reglernas innehåll. Det senast sagda gäller i hög grad också det bostadspolitiska området. Bostadspolitiken äri grunden en fördelningspolitik. Målet att det skall finnas goda bostäder åt alla kräver att samhällets insatser utformas så, att också de hushåll som har begränsade egna resurser får del av välfärdens utveckling. För att insatserna skall vara fördclningspolitiskt försvarliga, måste stödet vara utformat på ett sådant sätt att inte insatserna främst kommer de resursstarka grupperna i samhället till del. Det är således väsentligt att subventionerna är effektiva i förhållande till de bostadspolitiska målen. Samma gäller i fråga om de övriga styrmedel som är avsedda att påverka fördelningen av välfärden i boendet. För att ändamålsenligheten hos de olika styrmedlen skall kunna följas - och för att de ansenliga ekonomiska resurser som sätts in skall kunna försvaras i förhållande till andra angelägna behov - måste styrmedlens reella effekter fortlöpande utvärderas. I detta ligger att både det generella och det individuella bostadsstödets utveckling måste kunna relateras till sådana förändringar i omvärlden som påverkar hushållens levnadsförhållanden. Att genomföra en sådan fortlöpande utvärdering av styrmedlens effekti-

vitet och effekter samt att föreslå de förändringar som föranleds härav, bör vara en av verkets mest angelägna uppgifter. Kommittén bör i sitt förslag se till att verkets resurser fördelas så. att uppgiften kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt och att personal med tillräcklig ekonomisk kompetens kan tillföras verket.

Utveckla instrumenten för den kommunala översiktliga planeringen Den beslutade nya plan- och byggnadslagstiftningen innebär att ett långt skede av utrednings- och försöksverksamhet inom planområdet är avslutat. Verkets uppgift blir nu att föra ut, följa och vidareutveckla de nya bakom reformen förverkplaninstrumentcn på sådant sätt att intentionerna och ligas. Ett av den fysiska planeringens syften är att inför medborgare beslutsfattare i kommunerna lyfta fram och tydliggöra de ibland konkurrerande anspråk och önskemål som från olika sektorer i samhället ställs pä av mark och vatten och i fråga om utformningen av användningen miljön. Genom den översiktliga kommunala planeringen eftersträvas en från allmän synpunkt lämplig hushållning med naturresurser och kulturvärden.

Översiktsplanen är avsedd att i stort ange kommunens politiska program för

hur den fysiska miljön kan utformas, vårdas och användas så att en god miljö och goda sociala levnadsvillkor uppnås för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Den nya plan- och bygglagen gör en sådan planering obligatorisk.

Översiktsplanen grundar inga rättigheter eller skyldigheter. Den redovisar

de allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av markoch vattenområden. För att översiktsplaneringen skall kunna fullgöra sin avsedda uppgift att främja en allsidig sammanvägning av de olika överväutveckling är det väsentligt att kommunala ganden som rör kommunens sektoriella planer integreras i översiktsplaneringen. för Det är en väsentlig uppgift för det nya verket att utveckla metoderna den kommunala planeringen i denna riktning. Bostadsförsörjningsplztneringen bör därvid lvättre samordnas med den fysiska planeringen i (ivrigt. Härigenom skapas båittre förutsättningar för en god kommunal planberedatt utveckla bebyggelsen skap och en bättre grund för olika beslut som avser efter medborgarnas behov. Denna uppgift bör återspeglas i organisationen av verkets arbete.

Stödja utvecklandet av en rikare närmiljö Särskilda insatser luchövs för att utveckla den byggda miljön, så att den ger som tillförsäkrar alla en fullvärdig under livets alla de betingelser miljö

skeden och i det dagliga livets alla sysslor. Det innebär att frågor om gestaltning och utformning måste ges ökad betydelse. Det innebär vidare att uppmärksamheten måste riktas inte bara mot hur bebyggelsen anordnas, utan också mot hur den kan användas och mot den verksamhet som faktiskt bedrivs där. Att med olika medel verka för att vård, omsorg, boende, arbetsliv, service och kulturella aktiviteter i vid mening samordnas på ett sätt som främjar framväxten av en rikare och för alla tillgänglig miljö i den befintliga och tillkommande bebyggelsen är i huvudsak en uppgift för kommunerna i samverkan med andra huvudmän. Det nya verket bör stödja kommunerna i denna uppgift genom att vidareutveckla dc instrument för detaljplanering och stöd till bostadsbyggande och mil jöförbättring som verket har ansvar för, genom att informera om de möjligheter som dessa instrument bjuder och genom att förmedla erfarenheter och exempel på goda lösningar. Vad jag har sagt i det föregående om verkets föreskrifts- och utvecklingsverksamhet innebär att ökad vikt framdeles kommer att behöva läggas vid den rådgivnings- och informationsverksamhet som verket bedriver eller initierar. Kraven på verkets insatser måste emellertid avvägas mot olika mottagares förutsättningar att tillgodose sina behov på annat sätt. Under planverkets huvudmannaskap driver i dag ett flertal samverkande statliga myndigheter en fortlöpande informations- och utställningsverksamhet. Den bör i detta sammanhang ses som en värdefull tillgång. Kommittén bör överväga hur denna verksamhet skall kunna utvecklas och och hur de resurser som behövs för verksamheten skall kunna säkras. Kommittén bör därvid samråda med andra berörda myndigheter och intressenter.

Myndighetens övriga uppgifter Jag har i det föregående berört några olika frågor som enligt min mening bör särskilt uppmärksammas i samband med att den nya myndigheten De båda nuvarande verken utför härutöver många andra organiseras. arbetsuppgifter, som tar betydande resurser i anspråk. Även dessa uppgifter måste i förhållande till de reformer som har beslutats och de prövas intentioner som ligger bakom dem. Jag har exempelvis inte gått närmare in även i framtiden uppgiften att utfärda föreskrifter till på den viktiga byggnadslagstiftningen i syfte att säkra att byggnader får grundläggande egenskaper i fråga om bl. a. stabilitet, säkerhet, värmehushållning, hygien och eller som syftar till att precisera samhällets krav vid tillgänglighet ombyggnad. Till denna uppgift ansluter nära den för framtiden utomordentatt verka för en god energihushållning i ligt betydelsefulla uppgiften bebyggelsen. Jag har inte heller uppehållit mig vid det nya verkets uppgifter

v 8

avstått från att närmare beröra den

för byggnadskontrollen. Jag har vidare

som består i att ärenden som underställs omfattande verksamhet pröva eller siitt. inte heller verken efter överklagande på annat Jag har slutligen nuvarande som chefsmyndighet för berört bostadsstyrelsens uppgifter

länsbostadsnämnderna

av de olika författningar som

Verkens nuvarande uppgifter framgår verksamheten - bl. a. verkens instruktioner (1965:669 och 1967:329) reglerar har fått efter särskilda - och av de uppdrag som verken vid olika tidpunkter

beslut av regeringen. Kommitténs att lämna förslag om den huvudsakliga inriktningen uppdrag av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk och organisationen innebär att kommittén skall värdera hur det nya verkets resurser bör fördelas mellan olika med beaktande av de förändringsbehov som jag har uppgifter, och den rationalisering och effektivisering som redogjort för i det föregående Kommittén bör i sitt arbete i kan genomföras i och med sammanläggningen. i erfarenheterna av de båda Verkens

denna del ta en utgångspunkt

intressenter i samhället som hittillsvarande verksamhet samt höra de olika av verksamheten. kommittén anser vara i väsentlig grad berörda underrätta inom arbetsgruppen för Kommittén bör vidare sig om arbetet och om översyn av samordnad länsförvaltning (C 1986:C) utredningen .

miljövârdsorganisationen (Jo 1986:04).

från att de låneadministrativa delarna av den Kommittén bör utgå - d. v. s. verksamheten med utbetalning av lån nuvarande bostadsstyrelsen tills vidare skall hållas samman i en och bidrag samt avisering av betalningar-

särskild enhet inom det nya verket. bör vara oförhindrad att överväga om de mål som eftersträvas Kommittén skulle av att verket tillförs med den nya verksorganisationen främjas en sådan uppgifter och resurser som i dag finns på annat håll. Syftet med att öka det verkets möjligheter att driva överföring skall vara nya inom områden som är centrala för verket. utvecklingen Kommittén bör vidare överväga den nuvarande frivilliga typgodkännanoch därvid även pröva om denna verksamhet deverksamhetens ställning bedrivs av annan huvudman än den myndighet som utfärdar lämpligare föreskrifter på området. den på kostnadstäckning och lönsamhet Kommittén bör slutligen pröva som för itiirvztrztrtde bedrivs av såväl planverket som inriktade tjänsteexport i vilken mån som den nya myndigheten bör bostadsstyrelsen och överväga

bedriva sådan verksamhet. de Kommitténs överväganden om det nya verket bör preciseras så långt att av verksamheten kan till grund för i fråga om inriktningen läggas av verksamheten bör

statsmakternas beslut. l fråga om organisationen

till att avse den i huvudenheter eller förslaget begränsas indelning

motsvarande som bör beslutas av regeringen samt till att ange det ungefärliga antal tjänster som bör disponeras för enheternas uppgifter. Den närmare verksorganisationen bör läggas fast i ett senare skede och grundas på statsmakternas beslut i anledning av kommitténs nu nämnda förslag. Kommittén får lägga upp sitt arbete så, att de frågor som bör underställas redovisas i två Till den första - som skall riksdagen etapper. etappen redovisas till regeringen förc utgången av september månad 1987 - skall hänföras frågor som rör inriktningen av verkets arbete. Till en andra etapp som skall redovisas till regeringen före utgången av november månad 1987 får hänföras dels frågor om budgetregleringen inför budgetåret 1988/89, dels frågor som kan beslutas av regeringen utan riksdagens medverkan. Under arbetets gång skall kommittén informera berörda huvudorganisationer med vilka staten har avtal om löner och andra arbetsvillkor samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén skall därutöver informera berörda arbetstagare om sitt arbete. Kommittén skall slutligen beakta de generella kommittédirektiven (dir 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119)med högst åtta ledamöter och med uppdrag att lämna förslag om den huvudsakliga inriktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag till utredningar m. m.

Beslut Regeringen ansluter sig till förcdragandens övcrvâigzindcn och bifaller hans hemställan. (B0stadsdepzrrtementet)

i

Statens 1987

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Otillbürlig Ju. 2. Dödsboägande och samngandc avjordhruksfasxiglm mm. Ju. 3. ungüdsutredningm 87. F1. 4. Eunykyrkolagm. m.Del1.C. 5. Ennykyrkolagm. m.Del 2.C. 6. Folkstyrelsars villkor. Ju. 7. Barnets rm. Ju. 8. Svenska försvarsindustrin: utlandsvcrksamha. UD. 9. Det svenska totalförsvaret anna: 90-talet. RS. 10. mm. F1. ll. 12. 13. 14. Mordet påOlof Palme. Ju. 15. Miljdskadefmrd. ME. 16. Begmvningslag. C. 17. Franchising. Ju. 18. Internationella familjerittsfrigor. Ju. 19. Varannan damernas. A. 20. läkemedel och hälsa. S. 21. Äldreomsorg i mveckling. S. 22. Missbrukama Socialtjänsten och Tvinga. S. 23. Medicinteknisk säkerhet. S. 24. 25. 26. 27. utlänning. Tillstånd. dispemet, Skqapsiega

§11

28. Bistånd förbättra miljön-land. UD. 29. Smdtillnlringsüva. E. 30. Fel i fastighet. Ju. 31. Imegátasskydda i informationssmnhället 4. Ju. 32. Förenbünre miljö. ME. 33. Jumuviänillsammanabel LC. 34.

35. Underlag för reformer sam!förslag. Del 3. C. 36. Föra: bättre miljö. Myndighaer och författningar. ME. 37. Stödet till bam- och mgdomsmrcnhrgar. C. 38. Arkiv m: individ och miljö. U. 39. Suidianedel. U. 40. Datorisering avtullens export- och impomutiner. Fi

41. Pisa dclser. :c

42. Miljökonsekvenser avfasta . K. Snabbare kötkonsingxipandm mm. K. Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. Jo. avmavärdeskatten. Del XI. E.

ååââtå

Översyn Översyn av rlnegángsbalkm 4. Ju. skäliga lokalhym och tryggheti besittningar. Bo. En nya. plan- och bostadsvelk. Bo.

1987 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Arbetsmarknadsdepartementet Justitiedepartementet Varannan damanas. [19]

Otillbltrlig m mamma ochsamlande av jotdlruksfastighet

Bostadsdepartementet

i besitmingeu. (471 skäliga lokalhyror och trygghet Eunyuplan-odibostadsvuk. [48]

Översyn av rättegångsbalken: 3. [13]

Civildepartementet

Monia på Olof Palme. [14] Ennykyrkolagm. m.Del l. [4] Franchising. [17] [18] Fmnykytkolagmui. Del 2. [5] Begravningslag. [16] Fel i fastighet. (301 Jumavi ärtillsammazisbel 1.[33] lntegxitetsskyddet i hformationssmihlllet 4. [31] ExempelsamüngDel 2. [34] Ju mer vi är tillsammans. Övenyn av rmegångsbalkm 4. [46] lumaviartillsammansündalagförreformasatm furslag. Del 3. [35] Stödet till bam- och imgdomsföteningar. [37]

Utrikesdepartementet

Svenska mlandsverksamha. [8]

Bistånd Rir bättre miljö i u-land. [28] Miljö- och Energidepartementet

lvüljöskadcfoxid. [15]

Försvarsdepartementet Förenbämemiljö. (321

Det svenska totalförsvaret inför 90min. [9] m m um miljö. Miljövårdsfamiljm. Myndigheter ochmfatmingar. [36]

Socialdepartementet

[12] [legitimation för hälsa. (201 ukancaci och Äldreomsorg i utveckling. [Zl] Socialtjänstm ochTvñnget. [22] säkerhet. [23]

Kommunikationsdepartementet

Ökat kuumumalt vuøilllningsmsvar. [ä] Enskilda vägar. [26] Skeppsiega till utlänning, Tillstånd. dispenser. tlaggskiñe.

av [42] Mil Snabbare klhkottsinsripandm mm. [43].

Finansdepartementet

Ungtidsuuedxiingal 87. [3] mm. [10] lag. [74] Stöd till näringsliv; [E] Datuiserirt; av tullens export- och impormnixier. [40] Översyn av mavurdeskanm. Del XI. [45]

Utbildningsdepartementet

Arkiv Rlrindividochmiljo. [38] Smdiemedel. (391 UNGL. BiBL

Jordbruksdepartementet 198? 10 i?

uvmcacispricciccmivmøcimamci. (441 31 OCKHOLM