Den svenska marknaden för projektkapital : statens nuvarande och framtida roll : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörja remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress AllmäxmaFörlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08f739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13 170-6 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Statens offentliga utredningar Tâáitâå 199295

ä

Näringsdepartementet

rr p-..a.,.ça..-..«x varven-fem

5999935 YITELtIBi§BB01ü1á 4 99922 Nñziñåtüç

CU3TKBB .cust REF;n+L HYSTRöñ .nä3s9. CEST terna

BIBLIBTEKE 5 V

xuwsttaa . j

- Lau YIYLE ans runs0I1Ptá V Visa nas 1

A257 sau tha V11 EEE §UL cin; JK KUN a9

-

122 1992 11 sas ° V- åBKRHOJD1

115 s 3 akten NYSKHJD2

i Siêikbâlbkêiibbblliviå á I

92 9939399 Liu

21 -V ,ant LIK 9 . . 192 tant SER se FR HET . . A

BâNUTYP2C1 tH8nhsL

t HäFñETDL nu BORT 9 KL FÄRGHWV A .

i 7PRHHBJD;2ü.

. 9193949

slutbetänkande av Inglustrifondsutredningen

Stockholm 1992

. n wbøsøräwuuvvtmw.a...-,_. 7 A7, , , ,..

Statens offentliga utredningar

vem 199295

E93 Näringsdepartementet

Den svenska marknaden

för

proj ektkapital

statens nuvarande och framtida roll

-

slutbetänkande av lngustrifondsutredningen

Stockholm 1992

Till statsrådet och chefen för näringsdepartementet

Regeringen beslöt den 19 mars 1992 att bemyndiga chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över det statliga stödet till produktutveckling i första

genom hand Fonden för industriellt

utvecklingsarbete Industrifonden. I uppdraget ingick att överväga behovet Industrifondens verksam-

av het samt överväga med vilka och i vilka former verksamresurser heten kan bedrivas i framtiden.

Med stöd bemyndigandet förordnade av departementschefen, stats-

rådet P. Westerberg, dag docenten Lars Vinell till samma utredare.

Till sekreterare i utredningen förordnades den 23 1992 mars departe-

mentssekreteraren Clas Engström.

Vidare förordnades den 3 april 1992 departementssekreteraren

Ingemar Ahlandsberg, departementssekreteraren Magnus Börjesson

och kanslirådet Lars Häggmark att biträda som experter utredningen.

Härmed överlämnas betänkandet Den svenska marknaden för projektkapital statens nuvarande och framtida roll. -

Stockholm i september 1992

Lars Vinell

Clas Engström

Innehållsförteckning

RÄTTELSER

Sid rad 4 respektive sid 87, rad 3 skall

vara

Att utgångsrisker i investeringar inte blåses upp extra på grund av...

Sid 74 i fotnoten skall vara

Begreppet teknik- och forskningsbaserad verksamhet är knappast...

. l e

m.u Våiêxavv ämmáágáåzzáiááqâç- kim

m

Innehållsförteckning

Förord Sammanfattning Kapitel 1 Industrins roll för tillväxten ll Kapitel 2 Finansmarknadema i teori och praktik 17 Kapitel 3 Nya trender i den ekonomiska politiken 30 Kapitel 4 Projektkapitalmarknadema i USA och 37 Europa Kapitel 5 Den aktuella strukturen för försörjning av 48 projektkapital till företag Kapitel 6 Industrifondens verksamhet 66 7 NUTEKs verksamhet inom

Kapitel nya

produkter 73 i Kapitel 8 Förslag till ändring nuvarande system för 84 av statligt stöd till utvecklingsprojekt Bilaga 1 Industrifondens prestationer med hänsyn till 104 projektens effekter Bilaga 2 Direktiven 120

i 1 i

Förord

Denna skrift baseras dels på kapitalmarknadsteori dels på erfarenheter från projektkapitalmarknader. Litteraturen området på är visserligen omfattande men utan den stora mängd givande kontakter utredningen haft med marknadsaktörer och specialister skilda slag av hade informationen blivit fattig. Industrifonden och NUTEK har på utredningens önskan lämnat varsin rapport som bildat underlag för kapitlen 6 och Docent Lennart Ohlsson och Fil.kand Katarina Stenmark har bidragit med material om den amerikanska venture

capital marknaden respektive med en litteraturstudie över olika bi-

dragsformers effektivitet. Utredningen tackar alla nämnda och onänmda,

Stockholm den 4 september 1992

Lars Vinell Clas

Engström

INDUSTRIFONDSUTREDNINGEN SAMMANFATTNING -

Allmänna förutsättningar

En del den framtida tillväxten i ekonomin måste de nytillstor av kommande dagens små och medelstora företag stå företagen samt för. Utvecklingen förutsätter ett lyft i produkt- och processutvecklingen hos dessa företag.

Den politiska grunden för effektiv kapitalmarknad har lagts men en i dagsläget råder allmän finansiell kris och marknaden för proen jektkapital är påtagligt outvecklad. Det tar mycket lång tid att utveckla sådan marknad. en

Den ekonomiska politiken har fått en företagsvänlig inriktning, vilket främst manifesteras i skattereform gjort Sverige till ett en som attraktivt land vad gäller partiella skattekilar och därmed också till attraktivt land att investera Skattestrukturen kan dock inte ett full effekt förrän den totala offentliga utgiftsandelen och det totala skattetrycket dragits ned till genomsnittlig EG-nivå.

Tillkomsten ett riskkapitalbolag med ett startkapital 6,5 rniljarav der kronor kan bli betydelse för produktutvecklingen och för av stor I dagsläget är dock situationen småföretagsarnheten i Sverige. mycket oklar.

Generella förslag

Det är viktigt att regering och riksdag skapar förutsättningar för en effektiv marknad för projektkapital. Fyra villkor är avgörande, nämligen

att de allmänna institutionella villkoren för företagande är goda, -

att lånemarknadema och de reguljära riskkapitalmarknadema är effektiva,

att investeringar med höga utgångsrisker inte blåses upp extra grund av stora skattekilar och

att jordmånen för individuell fönnögenhetsbildning är god. -

I samtliga dessa avseenden har Sverige genomgått investeen ur ringssynvinkel mycket positiv utveckling. Två i sammanhanget viktiga korrigeringar kvarstår dock på skatteområdet. Det är orimligt att extrabeskatta kapitalvinsten från fåmansföretag eftersom risken förenad med dessa är större för placeringar i storföretag. Den andra korrigeringen gäller dubbelbeskattningen utdelningar. Tas av denna bort kommer effektiviteten på hela riskkapitalmarknaden att öka. Produktutvecklingen i mindre företag tillhör de verksamheter som särskilt gynnas av en sänkning arbetsgivaravgiftema. av

Även den senaste utvecklingen förbättrar om projektkapitalmarknadens effektivitet finns ett antal specifika skäl för fortsatt statligt stöd till produkt- och processutveckling utöver de klassiska argumenten.

Ingen kan säga hur länge den rådande krisen finansmarknaden kommer att bestå. Att slå sönder verksamheter som fungerar inom givna ramar ökar osäkerheten bland aktörerna utan att bidra till krislösning.

Enligt amerikanska erfarenheter kommer det att ta mycket lång tid att bygga upp en projektkapitalmarknad även under goda yttre betingelser.

Med hänsyn till det rika kontaktnät NUTEK, Industrifonden och Utvecklingsfonderna har, vore det ett orimligt stort chanstagande att slå sönder deras verksamheter i förhoppning om att nya företag snabbt skall fylla ut tomrummet.

Till detta kommer intrycket av att Industrifondens professionalism

i regel står högt i kurs t.o.m. bland de som inte beviljats stöd. Inom industrin hyser man också stor aktning för NUTEKs teknologiska expertis.

Riksdagen beslutade under juni 1992 att ett nytt riskkapitalbolag

skall inrättas. Industrifonden skall enligt beslutet samordnas med

riskkapitalbolaget. Enligt min mening är den ägargrupp som föreslås i riksdagsbeslutet olämplig. Jag vill föreslå följande

Under tid bedrivs verksamheten i stiftelseform. en

Stiftelsens huvudman är staten.

I stiftelseurkunden preciseras dels tiden för stiftelsens upplösning,

dels styrelsens sammansättning med avseende på yrkeskategorier; i styrelsen skall ingå personer med erfarenhet av affärsutveckling, finansieringsfrågor och teknologi.

Stiftelsen arbetar ett antal företag svarar för place-

genom som ringen av medlen.

Det skall klart framgå att medlen kan sökas både enskilda av och vencapföretag arbetar med eller

industriföretag av som en

flera projektportföljer.

riskkapitalbolaget bör ut löst med tanke på övergödningens

risker.

Specifika förslag

De organ som berörs av utredningsdirektiven är Industrifonden, NUTEK och Utvecklingsfonderna. Förslagen rörande dessa är

organ

följande

Industrifonden

Industrifonden stannar i statlig ägo ännu tid.

- en

Fonden bör tills vidare ligga utanför det nya riskkapitalbolaget.

-

Fonden skall så länge den ägs staten koncentrera sin verksam-

- av

het till mindre företags och enskilda projekt. Projekt

personers

som ligger inom större företags kärnområde skall inte finansieras

av fonden.

Fonden bör fortsätta öka andelen kapital mot royalty.

-

Fondens nya engagement bör, under tid, minska till maximalt - en

750 miljoner kronor per treårsperiod i 1992 års priser eftersom en inriktning på småföretag kraftigt kommer att öka arbetsbelastningen på fonden per satsad krona.

Fonden slipper återbetala 200 miljoner kronor, statens bidrag

- men

till fonden upphör efter detta.

Fonden nu är en stiftelse må göras till aktiebolag, där

- som om

verksamheten vad beträffar investeringar är klart markerad.

NUTEK

Den del av organisationen arbetar med stöd till FoU och till - som utvecklingsprojekt bör frigöras från övriga delar NUTEK. av

Den nya organisationen bör uppdelas på en FoU-del som ägnar sig sådana projekt vars möjligheter att kommersialiseras är mycket osäkra och en industriprojektsdel där kopplingen till marknaden känns tydlig.

NUTEK bör se över sina principer för selektering projekt,

- av framför allt ifrågasätts koncentrationen mot vissa branscher.

Utvecklingsfonderna

I finansieringsutredningens betänkande föreslogs en rad förändringar

av vilka de flesta har genomförts. Det finns ingen mening i att ytter-

ligare förändra villkoren för Utvecklingsfondema.

KAPITEL l Industrins roll för tillväxten

Sverige är ett industriland. Påståendet kan något förvånande

synas

med tanke på att industrins andel landets totala förädlingsvärde,

av

BNP, sjunkit klart under 20 procent. Inräknas emellertid i industrin

den produktion som sker inom övriga sektorer och är direkt

som

beroende industriproduktionen stiger andelen i fråga till över 40

av procent. Till bilden hör också att industrin för cirka 80 svarar procent

av Sveriges exportinkomster och att den därför skapar huvudparten

av landets kommersiella kontakter med omvärlden.

Sveriges förvandling från jordbruks- till industrination ägde grovt sett

rum mellan 1870 och 1940, även industrin fortsatte öka sin om att andel av BNP under de två första decennierna efter andra världs-

kriget. Från 1870 till 1970 steg industnproduktionen i en årstakt mellan 42 och 5 procent. Detta möjliggjorde årlig höjning BNP

en av

per capita på mer än 212 procent. Av dessa tal inses att tillväxten

åstadkoms av omvandling den svenska ekonomin, vilket

en av

översiktligt kan beskrivas starkt stigande andelar för industri och

av

privata tjänster och en kraftigt fallande produktionsandel för jord-

bruket. Från 1950 till 1970 lämnade cirka 300 000

personer jord-

bruket inklusive skogs- och ñskenäringen för att sysselsättas i andra

sektorer. Under tid drog inom industrin

samma verkstadsföretagen till sig bortemot 40 000 personer från textil- och konfektionsbranschema.

Drivkraften i denna omvandling förändringar i lönsamhetsstruk-

var

turen, dvs fördelningen den förväntade avkastningen

av nya

investeringar över produktmarknadsornråden. Dessa återspeglade i sin tur förskjutningar i den internationella efterfrågan och konkurrensen, vilka ledde till relativpriser på och produktionsfaktorer.

nya varor

11-

dock inte tillräckligt villkor för tillväxt. Ett omvandlingstryck är ett omvandlingstrycket skall realiseras måste det kombineras med För att sådana villkor i ekonomin att dess aktörer genom omdisreagerar och utveckling I allmän mening ponering av gamla av nya resurser. låga transaktionskostnader är en gynnsam förutsättning för en process detta Transaktionskostnadema hålls faktorer hög av slag. nere av som i ekonomin, effektiva institutioner, små skattekilar, god transparens bildningsnivå och en infrastruktur som möjliggör hög geografisk hos arbetskraften. Speciellt viktig är effektiviteten rörlighet kapitalmarknadema.

Resultatet talar för att den svenska ekonomin hade en i internationell jämförelse låga transaktionskostnader under sin tillväxtperiod. Av motsvarande skäl skulle kunna hävdas att transaktionskostnadema varit relativt under de två decennierna. Under denna höga senaste stannade tillväxten i BNP capita vid 1.6 procent. Eftersom period per tillväxten relativt låg också i andra industriländer det snarare var ser omvandlingstrycket minskat. ut som om

Det finns dock skäl till att något beröra frågan om transaktionskostnademas under denna period. För det första åstadkoms förändring med hjälp serie devalveringar, varför volymprestationerna av en minska. Detta märks särskilt vid kronans relativa köpkraft kom att en med Tyskland i industrihänseende har påtagliga jämförelse som med Sverige. För det andra föll förädlingsvärdet per arbetslikheter industrin med antal industriländer. För timme inom jämfört ett stort det tredje har frågan klar betydelse för denna utredning.

Den sannolikt viktigaste faktorn vad gäller de samhälleliga tranutveckling under perioden 1950-90 är den saktionskostnademas ansvällningen den offentliga sektorn. 1950 motsvarade de kraftiga av utgifterna 25 BNP. Tjugo år var offentliga procent av senare relationstalet 44 procent; 1990 var det 62 procent. Under fyrtioårs-

perioden steg det sk skattetrycket, totala skatteinkomsterBNP, från inte fullt 21 procent till drygt 56 procent. Det är naturligt att tänka sig att planeringsinslaget och regleringarnas betydelse i svensk ekonomi steg parallellt med denna utveckling. Den ekonomiska politiken riskerar under sådana förhållanden också få markerat selektiv en inriktning. En ekonomi som har denna karaktär försvårar självfallet näringslivets och hela ekonomins anpassning till ett omvandlingstryck; prissignalema blir otydliga och höga skattekilar sänker rörligheten hos arbetskraften och kapitalet.

Kombinationen av solidarisk lönepolitik och höga marginella skattekilar för individer och företag var av särskild betydelse för näringslivets och speciellt industrins struktur fram till skatterefomien, som startade under det tidiga l980-talet. Denna kombination ledde till en ojämn, osolidarisk, vinstfördelning och inlåsning av kapital framför allt hos ett antal storföretag blev allt större och under som en tid också alltmer diversiñerade. Marknaden för eget kapital kom därvid att bestå ett antal isolerade öar med relativt liten kommuniav kation sinsemellan. Kapitalförsörjningen till små snabbväxande företag blev under sådana villkor otillräcklig. Även verksamheter nya inom de stora koncernema hade mycket att döma svårt att hävda av sig mot de väl etablerade divisionema.

Den socialdemokratiska regeringens överbryggningspolitik 1975-76 och den borgerliga regeringens starkt selektiva stödpolitik under de följande krisåren var iögonenfallande exempel strukturkonserverande politik under 1970-talet. Båda låste in arbetskraften i industrier med svaga framtidsutsikter och hämmade omflyttningen av resurser.

Under åttiotalet fick strukturutvecklingen ett med hänsyn till omständigheterna överraskande förlopp. Under 198182 devalverades kronan med en fjärdedel. Detta borde ha stärkt K-sektom, dvs den del av näringslivet som exporterar sina produkter eller hemma möter som

-13-

utländsk konkurrens, på bekostnad av S-sektom, den skyddade delen näringslivet. Detta blev inte fallet utan den senare sektorn kom av att förstärka sin relativa ställning. Inte ens inom K-sektom snarare blev resultatet det förväntade. Det gynnsamma vinstläget borde rimligtvis ha skapat bra grogrund för nya verksamheter. Eftersom en devalvering initialt stärker den relativa positionen för arbetsen intensiva verksamheter kunde speciellt den forskningsintensiva industrin förväntas ha stimulerats extra kraftigt. I stället kom den kapitalintensiva basindustrin att uppvisa den snabbaste tillväxten, medan frontindustrin minskade sin andel av både förädlingsvärde och investeringar. 1989 kom därtill för första gången sedan området varit statistikbelyst industrins utgifter för FoU att falla i fast penningvärde räknat.

Orsakerna till denna på devalveringen står att finna på respons kapitalmarknadema. I och med att regeringen misslyckades hålla Sveriges relativa inflation i schack steg räntemarginalen mot utlandet och räntenivån blev ur industriföretagets synvinkel mycket hög. Avkastningsdifferensen, dvs avkastningen på genomsnittaktie minus avkastningen på korta statspapper, steg emellertid ännu mer. Kombinationer lån och placeringar i aktier kunde i det perspektivet ge av mycket hög avkastning med kontrollerad risk. Det betydde å andra sidan att intresset för placeringar i osäkra utvecklingsprojekt blev svalt även om dessa gav möjligheten till extremt hög avkastning. Dessa kapitalmarknadsaspekter diskuteras utförligare i nästa kapitel.

1980-talets explosivt överhettade kapitalmarknader har under innevarande decennium följts av sin motsats. De högt uppdrivna tillgångsvärdenas fundament förväntningar om extremt hög tillväxt var i direktavkastningen. Dessa förväntningar blev i grunden orealistiska när inflationstakten i ekonomin i snabb takt drogs ned från nivån 8-10 procent år till 2-4 år. Följden blev ett mycket snabbt fall i per per tillgångsvärdena, varvid det kapitalet hos kapitalägarna i fråga egna

p g a hävstångseffekten krympte dramatiskt och i många fall eliminerades helt. Kreditförlustema i banksystemet överskred med bred marginal de värsta skräckprognosema, vilket resulterade i att bankernas utlåningspolitik svängde 180 grader. Kombinationen av lågkonjunktur och bankkris har lett till en betydande uppgång i antalet konkurser. I detta läge har de företag är och utvecklingssom nya intensiva starkt hämmats i sina ambitioner. Dels är de deñnitionsmässigt i starkt behov av extern kapitalförsöijning, dels har de att möta en kapitalmarknad som långt mer än normalt söker sig till säkra placeringar.

De senaste tjugo åren har framgått strukturomvandlingen i som Sverige försvårats av vitt skilda omständigheter. Det är dock långt ifrån hela förklaringen till att svensk industri är klart konmer centrerad till gamla stora företag än vad fallet är för EG-ländema i genomsnitt. Sveriges industriella bas har två stommar. Den ena är den kapitalintensiva industrin, har sin grund i gamla komparativa som fördelar vad gäller råvaiutillgång. Denna består skogs- och som av stålindustrin samt tung kemisk industri för cirka fjärdedel svarar en av industriproduktionen. Dess produktion är förenad med betydande skalfördelar. Den andra stommen är de företag baseras på som innovationer som gjordes för 75 å 100 år sedan. Här företag avses som SKF, Ericsson, Electrolux, Alfa Laval, ASEA, Atlas Copco och Sandvik. Dessa har bl a genom skickliga företagsledningar successivt utvecklats till globala företag som följaktligen producerar i mängd en länder. Till denna kan också räknas bilindustrin, även dess grupp om historia är kortare än de övriga företagens.

I genomsnitt arbetar den svenska industrins storföretag inom marknadssegment där efterfrågans inkomstelasticitet är mindre än ett, åtminstone i utvecklade ekonomier. Marknaderna har med andra ord relativt låg förväntad tillväxt. Företagen i fråga kommer därför även fortsättningsvis att förlägga huvuddelen av sin expansion utomlands.

tillväxthöjning i Sverige huvudsakligen får Det betyder att en framtida hämta sin näring från andra företag än från dagens etablissemang. Det är dock med hänsyn till tillväxten viktigt att miljön för denna företagsgrupp i Sverige framledes är god. En snabb utflyttning av deras verksamhet kan inte kompenseras. Nyckeln för den svenska storindustrins framgång har varit en avancerad och framgångsrik produktutveckling. Inget talar emot att framgångsreceptet kommer att detsamma för framtidens tillväxtmotorer. vara

Det finns sätt att ersätta vikande tillväxt från den etablerade tre en industrin

genom ökning av utländska företags satsningar produktion i - Sverige ökning nyföretagandet och genom en av snabb produktionsökning hos de små och medelstora - genom en företagen.

Detta förutsätter en radikal förändring i de utvecklingskarakteristika kännetecknat svensk ekonomi under lång följd av år. För att som en förenlig med framtida hög relativ levnadsutvecklingen skall vara en standard måste den också koncentrerad till sådana produktvara ornråden möjliggör relativt höga reallöner. Vilka dessa prosom duktornråden är låter sig dessvärre inte förutses. Det förutsätts ofta i tillväxtdebatten att en ekonomi som har hög bildningsnivå och ägnar relativt andel FoU har större förutsättning att i tid hitta en stor dessa områden ekonomi med motsatta egenskaper. Hypotesen än en har utan tvivel en god empirisk förankring. Frågan är om staten stöd till viss typ av FoU och industriella utvecklingsprojekt genom kan omvandlingen och göra den förenlig med regional påskynda t ex balans. Detta är den bakgrund mot vilkens statens engagemang i via i första hand Industrifonden skall betraktas. produktutveckling -

KAPITEL 2 Finansmarknaderna i teori och praktik

Kapitalets fördelning på tillgångar bestäms på kapitalmarknad. en Med tillgång avses allt som investerares synvinkel kan bli ur en föremål för placering, dvs fastigheter, aktier, guld, andel i en ett utvecklingsprojekt etc. I teori och i effektiv praktik definieras en tillgång i två dimensioner, förväntad avkastning och risk. Två tillgångar med samma avkastning och risk är alltså ur den synvinkeln identiska oavsett eventuella olikheter vad gäller andra egenskaper.

Genom sina köp och försäljningar tillgångar kommer aktörerna av på kapitalmarknaden att generera ett samband mellan förväntad avkastning och risk. Avkastningen förutsätts i kapitalmarknadsanalys vara symmetriskt fördelad, varför standardavvikelsen i dess fördelning kan användas som ett riskmått. Säg att det är möjligt risk låna att utan respektive låna ut medel till årsränta 8 alla en procent, att risktillgångar representeras av aktier och att genomsnittsaktie en förväntas avkasta 16 procent med standardavvikelse 8 en procentenheter. Riskprernien är alltså 16-8 8 Genom låna procent. att och investera i genomsnittsaktien indexportföljen kan placerare en i princip nå vilken förväntad avkastning helst dock till priset som av en ökning i risken. Genom olika kombinationer av de två tillgångarna erhåller placeraren ett linjärt samband mellan förväntad avkastning och risk. Se figur 2.1.

Är marknaden fullt informerad

effektiv kommer kurvan också att

representera sambandet mellan avkastning och risk på marknaden i sin helhet. Därmed följer också kurvan är att en riktlinje för avkastningskravet på enskilda aktier. En aktie med dubbelt så hög risk som genomsnittsaktien måste bli värderad så att dess avkastningskrav utöver räntan är dubbelt så hög marknadens riskpremie. som

m

För den en .tllda aktien gäller ltär dess totala risk. Denna bestar inte av en systematisk del och cn osystcttratisk företagsspecifik del. Den senare kan diversifieras bort i portfölj aktier. Kvar står den en av systematiska risken. Den den förväntade förändringen i anger

avkastningen en enskild aktie givet en förändring i avkastningen

genomsnittsaktien.

Om en aktie förväntas ökaminska med 10 2,5 procent när genomsnittsaktien ökarminskar med 5 procent har den dubbelt så hög en hälften så stor risk genomsnittsaktien. Är enskild aktie som en oberoende av genomsnittsaktien är dess systematiska risk noll. Den är teoretiskt riskfri tillgång. Sambandet mellan avkastningskrav på en en enskild aktie och dess risk illustreras i figur 2.2.

Risken är här alltså kvoten mellan förväntad avkastningsförändring i den enskilda aktien och avkastningsförändringen i genomsnittsaktien.

Denna risk kallas i finansvärlden för beta, efter den grekiska bokstav med vilken den brukar betecknas. Ser vi genomsnittsaktien

som en normal riskplacering är tillgångar med betavärden över ett

högrisktillgångar t ex aktieoptioner och tillgångar med betavärden

lägre än ett lågrisktillgångar fastighetsaktier 1980-talet. Hög- och

lågriskegenskaper bestäms alltså helt av tillgångens systematiska eller marknadsberoende risk.

Diversifieringen spelar en avgörande roll i denna analys. Den innebär

som antytts att i en portfölj med ett tillräckligt stort antal tillgångar

de enskilda tillgångarnas oberoende risker i praktiken är eliminerade. Principen åskådliggörs i följande tabell som avser ett belopp till som lika delar placerats i tre oberoende aktier A, B och C.

a m 1 ä m

m

.

q o o

TABELL 1.1 Diversiñering Aktie Förväntad Varians Standard-

ur

Av tabellen framgår att portföljens risk är mycket låg jämfört med de enskilda aktiernas risker. Diversiñeringseffekten beskrivs

mer

allmängiltigt än i exemplet i figur 2.3.

I den här analysen har följande egenskaper hos kapitalmarknaden

framhållits

Den gäller alla tillgångar.

-

Den producerar ett samband mellan avkastning och risk.

-

Den risk som bestämmer avkastningskravet för enskild

- en

tillgång är den systematiska risken.

I praktiken omfattar kapitalmarknaden ett flertal delmarknader. De

olika marknaderna är dock i regel starkt beroende varandra vad

av

beträffar prisbildningen. Detta beroende har ökat i flera avseenden

-21-

å

u

I

m

H w . m . n m m r llllllllllllllllllllllll

under det senaste årtiondet. Den svenska penningmarknaden har successivt avreglerats. Det har bl lett till allt närmare koppling a en mellan denna och den reguljära aktiemarknaden. Med slopandet av valutaregleringen blev den svenska kapitalmarknadens integrering med den internationella klart markerad. Det betyder dock inte svenska att företag har tillgång till kapital i olika former i tex Tyskland och Storbritannien till samma villkor som motsvarande lokala företag. Kunskapen om de svenska företagen hos aktörerna är klart mindre än om de inhemska företagen. Ett svenskt företag belastas därför med ett extra avkastningskrav. För de globala företagen råder knappast någon informationsasymmetri, men för övriga är den betydande och för mindre företag prohibitivt stor.

Även inom Sverige finns skillnader mellan tillgångar i avkastningskrav som inte kan hänföras till iakttagbara olikheter i riskhänseende. En aktie på småföretagsbörsen i Stockholm förknippas rimligtvis med mindre information och lägre likviditet än aktie på Stockholmsen börsens Al-lista, vilket torde påverka avkastningskrav och riskbedömning. Förekomsten av en s k småföretagseffekt är en empirisk bekräftelse på denna tes. Studier avkastningsrisk relationen av på Stockholmsbörsen 1964-69 kan den tolkningen att de minsta ges företagen Al -listan vid samma identifierade risk har ett i stort sett dubbelt så högt avkastningskrav de största. Detta förhållande kan som ses som ett utslag av bristande effektivitet på kapitalmarknaden.

Ineffektiviteten ökar starkt när steget tas från den reguljära till den icke reguljära marknaden för riskkapital. Det onoterade företagets tillskott av riskkapital sker via nedplöjning vinster och av egna inklusive vänners satsningar. Formellt sett måste avkastningskraven för dessa företag bli extra stora eftersom diversiñeringen inom detta område har starkt begränsad roll; det torde inte alltför en vara vanligt att en egenföretagare inom industrin ser risken i investeringarna i sitt eget företag som en ökning av risken i sin tillgångsportfölj. Då

informationen dessa företag, deras produkter och framtidsidéer är om mycket liten blir också deras lånekostnader relativt stora. Den förväntade avkastningen för investeringar i dessa företag måste därför mycket höga. Förväntningarna finns här dock inte hos ett stort vara antal marknadsöverblickande fmansaktörer utan hos ett antal entusiastiska i regel överoptimistiska individer eller smågrupper av individer och en ser till ett objekt. som var

Den asymmetriska informationen och marknadsineffektiviteten är av mycket att döma betydande på den del av kapitalmarknaden som finansierar industriella utvecklingsprojekt, dvs projektkapitalmarknaden. Denna marknads aktörer, beskrivs i översikt i kapitel som är långivare och placerare riskkapital. Till de förra hör förutom av banker faktiska eller presumptiva kunder till företaget som lanserar projektet. Till de senare räknas investmentbolag, venture capitalbolag och Här finns också antal helt eller delvis privatpersoner. ett offentliga organisationer i olika former stöd till utvecksom ger lingsprojekt. Projekt finansieras inom företag ingår i denna som framställning inte i projektkapitalmarknaden.

Projektkapitalmarknaden har tre framträdande egenskaper som skiljer den från de reguljära kapitalmarknaderna.

Den handlar inte bara tillgångar utan också om hur tillgångar om skapas. Aktörer är således inte bara kapitalförvaltare och investerare också företag specialiserat sig på att identifiera och utan som selektera projekt samt paketera dessa och för deras utsvara veckling.

kan ha lång utmognadstid. Tio till femton är definitivt Projekten inga ovanliga dräktighetsperioder. Det gäller särskilt medicinska biokemiska Utmognadstiden dock i regel svår och projekt. är att förutsäga. För många starkt teknikintensiva projekt, t ex inom det

elektrotekniska området, får den dock inte lång, då teknikvara utvecklingen går mycket snabbt.

Tillgångama är mer immateriella än tillgångarna andra delar av kapitalmarknaden, vilket försvårar approprieringen, dvs möjligheten att tillgodogöra sig hela avkastningen av tillgången. Det är inte bara projektet som är svårgripbart utan också företaget där det drivs. Rör det sig FoU-intensiva mindre företag är värdet om av företaget helt avhängigt av ett litet antal nyckelpersoner, vilka inte lätt låter sig förvandlas till likvida tillgångar. Företagsvärderingen motsvarar härvidlag värderingen av ett fotbollslag i någon av de europeiska ligorna.

Till dessa egenskaper kommer att investerarna på projektkapitalmarknaden ofta ser utfallet i antingeneller termer. Lyckas projektet blir avkastningen mycket hög, misslyckas det ryker hela investeringen. Med det synsättet blir varje projekt ett äventyr venture med ett oklart avkastningskrav. Frågan är hur marknad med sådan en en bild av projekten hos aktörerna kan inlemmas i kapitalmarknaden.

Sett mot bakgrunden av ñnansieringsteorin är huvudproblemet få att en portföljvärdering av projekten inom småföretagssamheten. Löses denna uppgift, löses också kapitalkostnadsproblemet. Med detta avses inget annat än den korrekta värderingen av projektens eller projektportföljens risk. Därmed är vid kända nivåer på den riskfria räntan och riskprernien projektets eller projektportföljens avkastningsförväntningar bestämda. Lösningen förutsätter att dessa förväntningar bildas en effektiv kapitalmarknad.

Om huvudproblemet skall lösas i praktiken måste ett antal delfrågor klaras av.

-25-

För det första måste informationen kring projekten få ett sådant innehåll att en investerare kan göra riskbedömningar. Selektering av industriella utvecklingsprojekt kräver annan typ av kunskap än den en konventionella portföljförvaltare normalt besitter. som

För det andra måste projekten formas ett sådant sätt att de kan bli föremål för ägande approprieringsproblemet.

För det tredje måste projektportföljema marknadsmässigt paketeras på sådant sätt att de kan noteras på en börs.

Härigenom kan utvecklingsprojekt föras in på en reguljär riskkapitalmarknad. Om denna portföljer blir likvida kan företagarnas och typ av speciellt innovatöremas behov uthålligt kapital förenas med av kapitalplacerarnas korta horisont. I kapitlen 4-7 beskrivs i översikt dagens pragmatiska lösningar dessa kapitalbildningsproblem i och utomlands. Där kommer framgå den i detta kapitel Sverige att att skisserade principiella lösningen inte uppnåtts vid fragmentariskt ens lågt ställda krav. Symptomatiskt för dessa pragmatiska ansatser är att kapital för utvecklingsprojekt benärrms högriskkapital. Det ger egentligen i visst avseende klart missvisande bild av de riskegenen skaper sådant kapital borde ha.

Betrakta ett projekt där investeringen uppgår till 1 miljon kronor. Lyckas det är nuvärdet investeringen efter diskontering till den av riskfria räntan 5 miljoner kronor. Säg att utmognadstiden är sju år. Alternativet är förlust hela investeringen. Sannolikheten att lyckas av är 12. Det förväntade nuvärdet är följaktligen 0.5 5 2.5 miljoner kronor, vilket motsvarar årlig premie utöver räntan 14.6 en Sannolikheten att förlora insatsen är dock så hög en procent. som halv. Placeras två projekt detta slag i en portfölj förändras inte av nuvärdet projekt risken att förlora hela insatsen sjunker till per men üärdedel. portfölj med tio likartade projekt är risken en I en att

förlora hela insatsen mindre än promille. Placeraren hem en tar investeringen med en sannolikhet 94.5 procent. Sannolikhetema att få årlig riskpremie på minst 10 är cirka 65 en procent procent. Standardavvikelsen i fördelningen är 7.5 procent. Hela sannoliknu hetsfördelningen framgår av figur 2.4.

Detta exempel är givetvis starkt schabloniserat. Huvudantagandet om oberoende mellan projekten kan på goda grunder antas realvara istiskt; utfallet av ett projekt som tekniskt går ut på att gjuta tråd har inga påtagliga kopplingar till framgång eller misslyckande för ett projekt vars mål är att åstadkomma ett effektivt HIV-vaccin.

I praktiken är en projektportföljs avkastning inte helt oberoende av avkastningen på övriga tillgångsportföljer. Det beror på att varje investerare måste ta med i beräkningen hur alla andra reagerar på händelser skilda slag. Faller något skäl aktiemarknaden av av kraftigt tvingas aktörer sälja ut av alla tillgångar vilket drar ned avkastningen även projektportföljer. Hur stor den systematiska risken är för dessa typer av portföljer beror på det förtroende och den likviditet som karaktäriserar dem. Tills vidare torde räkna med man att en projektportfölj tillhör det första som en nervös placerare säljer ut. Antag att risken är dubbelt så hög som i väl diversiñerad aktieen portfölj. Med erfarenheter från engelska, amerikanska och svenska aktiemarknader skulle riskpremien för sådan en portfölj ligga mellan 15-18 procent. Det bör enligt amerikanska erfarenheter projektkapitalportföljer ledigt klara av.

Sammanfattningsvis kan och bör utvecklingsprojekt bedömas utifrån finansiella perspektiv andra samma som. investeringar. Skall investeringarna genomföras måste de kunna uppfylla det avkastningskrav som följer av den identifierade risken. Denna risk är portföljrisk en och inte serie projektspeciñka risker. Även en om projekten sinsemellan är okorrelerade kan dock projektportföljer i praktiken ha hög

I

m o 23

risk, vilket i så fall har med marknadsaktöremas bristande förtroende för projektportföljer göra, hur fantastiska att riskavkastningsprofilema hos dessa än Här spelar förmodligen arbeta med sådana vanan att portföljer en avgörande roll.

En allmän slutsats från denna genomgång är följaktligen förutatt sättningar för ett inlemmande av projektkapitalmarknaden i den övriga kapitalmarknaden snabbt bör genomföras så att den nödvändiga lärprocessen kan ta fart. Av erfarenheter från andra länder kommer det att ta decennier att skapa aktiv marknad för en projektportföljer. Inte ens i USA förekommer fungerande marknad för andelar i en sådana portföljer. De ligger förankrade hos capital venture bolag. Likviditeten i dessa företags aktier ligger långt under den som gäller för de mindre företagen på t New York Stock Exchange NYSE. ex Därför blir avkastningskraven högre än vad de borde med vara hänsyn till den underliggande risken, dvs standardavvikelsen i portföljens avkastning när den upplöses.

KAPITEL 3 Nya trender i den ekonomiska politiken

Den höga offentliga utgiftsandelen i Sverige ger ett falskt intryck av planinslag i resursallokeringen. Socialiseringen hari stort betydande varit förlagd till inkomsterna medan ansvaret för resurserna och deras

fördelning med avseende på produkter har legat i händerna privata

Under de första decennierna efter andra världskriget stannade företag.

försöken att styra näringslivet vid aktiv konjunkturpolitik, vilken också i vida kretsar ansågs huvudorsaken till den förhållandevis

vara tillväxten under 1950 och 1960-talen. Mot slutet 1960-talet jämna av

intensifierades den politiska diskussionen om en aktiv industripolitik

tillsammans med näringslivet skulle skapa enligt vilken staten förutsättningar för tillväxt som var balanserad över gynnsamma en tiden och över regioner. Industridepartementet bildades 1969 och fyra år fick det ett verk, Statens industriverk. Stålverk 80-satssenare bildandet branschråd och andra insatser mot krisutsatta ningarna, av branscher, och tekoindustün, samt växande flora t ex varven en stödformer vittnar starkt selektiva inslag i

specialinriktade om industripolitiken under 1970-ta1et.

aktiva förefaller ha börjat inom FoU-området.

Den industripolitiken

1965 års industriforskningsutredning resulterade 1968 i bildandet av

för teknisk utveckling STU till vilken knöts ett antal

Styrelsen - -

och fonder. Dessas syfte bl att

offentliga organisationer var a

stimulera överföring forskningsresultat till industrin och att av fungera länkar mellan universitet och framför allt överhuvudtaget som de mindre och medelstora företagen. Tio år senare ombildades

till regionala utvecklingsfonder. 1979 bildades företagarföreningarna

stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete Industrifonden

med syftet att främja industriellt utvecklingsarbete inom näringslivet

SFS 1979630. Vid sidan dessa institutioner växte det upp en av

olika stödformer för mindre utvecklingsföretag och enskilda mängd

innovatörer, varvid ett flertal kommuner kompletterat de statliga programmen med egna insatser.

Från ekonomkretsar kritiken den aktiva var mot industripolitiken mycket stark redan från dess stan. Med tiden blev det alltmer en allmän uppfattning också bland politiker att statens uppgift inom näringspolitiken är att skapa goda generella tillväxtvillkor i form av lagar och institutioner inte att leda utvecklingen. - Avreglering, konkurrens och privatisering blev inte bara 1980-talets slagord i debatten. Principema har också i påfallande hög grad blivit realiteter genom en rad riksdagsbeslut under år. senare

Det helt dominerande inslaget när det gäller systemskiftet i den ekonomiska politiken är 1991 års skattereform och dess pågående uppföljning. Den medförde mycket kraftiga sänkningar marginalav skattesatser för både individer och företag. Tillsammans med den ytterligare reduceringen av kapitalinkomstskatten och den förebådade elimineringen av förmögenhetsskatten, har Sveriges egenskaper som investeringsland förändrats dramatiskt för både utländska och svenska investerare. Framför allt har de tidigare mycket höga partiella marginella skattekilarna förminskats. Med skattekil för en investering avses differensen mellan avkastningskravet en marginell nyinvestering före skatt och avkastningskravet efter skatt.

Från att tidigare ha varit ett land med jämförelsevis mycket höga skattekilar ligger Sverige klart under OECD-genomsnittet såväl nu om hänsyn enbart tas till bolagsskatt som i det fall då ägarskatter maximal marginalskatt inkluderas. Säg att en nyinvestering i ett flermansföretag förutom lån och nedplöjning av vinster finansieras av privatpersoner vilka kräver en procents realavkastning. Kapitalkostnaden för företaget blev i detta fall 14.5 procent enligt 1988 års

Med de regler gäller 1993 blir kapitalkostnaden regler. som 0 m

lägre än tre procent.

skall den förändrade skattestrukturen ha gjort Sverige mera Rimligtvis attraktivt tidigare industriella investerares synvinkel. Det totala än ur skattetrycket är dock fortfarande drygt tio procentenheter högre än EG-genomsnittet. Tillsammans med den höga offentliga utgiftsandelen detta förhållande hämma effektiviteten i ekonomin, varvid den kan totala kapitalavkastningen vid investeringar blir så mycket lägre att skattefördelen neutraliseras. Det gäller givetvis också den uppnådda projektinvesteiingar. Varken avregleringar och nya konkurrenslagar skattestrukturen kan få full effekt vid aktuella nivåer på eller den nya offentlig utgiftsandel. Det må också påpekas att skattetryck och nominell även i det skattesystemet. Vid kapitalinkomstskatten är nya inflation kommer således kapitalinkomster att beskattas även om hög det rör sig reala förluster. om

Frågan det efter dessa förändringar i den ekonomiskpolitiska är om inriktningen finns skäl för staten att delta i finansieringen av industriella utvecklingsprojekt. När det gäller FoU-intensiva projekt på detta område kunna motiveras med skulle ett statligt engagement den amerikanske ekonomen och nobelpristagaren Arrows tre argument för underforskning i marknadsekonomi. Med underforskning avses en blir vad är samhällsekonomiskt här att forskningen lägre än som optimalt.

har gjorts

1 Beräkningarna som baseras på King-Fullertonmodellen

Göran Normann, Industriförbundet. De förutsätter fem av docent inflation. Vidare investeringen är lika fördelad procents antas att maskiner och lager samt att finansieringen med lika byggnader, vikter lån, nedplöjning vinster och nyemissioner. avser av

För det första, menar han, är FoU-resultat i princip kollektiv en vara som kan utnyttjas utan att den förbrukas. Priset på utnyttjandet blir teoretiskt noll, varför företag lönsamhetsskäl inte skulle bedriva av FoU.

För det andra kan det vara svårt för ett företag att hindra andra från att utnyttja sina forskningsresultat. Det kan med andra 0rd inte helt appropriera sina immateriella investeringar. När produkten kommer ut marknaden kan företaget heller inte utan fullständig prisdifferentiering tillgodogöra sig hela konsumentöverskottet, vilket är differensen mellan vad konsumenterna skulle ha gått med på betala att och vad de faktiskt betalar. En företagsekonomisk optimal nivå på FoU blir därför lägre än den nivå är bäst från samhällsekonomisk som

synpunkt.

För det tredje drar osäkerhet och risk ned FoU-investeringama i företag under den samhällsekonomiskt optimala nivån. Även om appropriabiliteten skyddas av patentinstitut och av den naturliga inträdeskostnad primäraktören inom ett FoU-område omger sig med har sannolikt de första argumenten viss betydelse. Styrkan i risk en och osäkerhetsargumentet beror företagets ocheller av kapitalmarknadens förmåga att diversifiera bort de projektspeciñlça riskerna. Fungerar kapitalmarknaden effektivt skall projektets risk bedömas ur portföljsynvinkel oberoende av om företaget är stort och således har en intern projektportfölj eller det är litet och följaktligen måste få om det värderat tillsammans med andra företags projekt. Som kommer att framgå i följande kapitel befinner sig marknadernas förmåga att

2 Arrows tes har dock bemötts av flera ekonomer, t Arvidsson ex 1970 och DasguptaStiglitz 1980, enligt vilka en marknadsekonomi under vissa förutsättningar kan skapa överforskning, dvs mer forskning än vad som är samhällsekonomiskt optimalt.

identifiera och selektera industriella utvecklingsprojekt i ett tidigt

skede utvecklingen. Det kommer att dröja åtskilliga år innan

av

avkastningsriskvärderingen blir ekvivalent med den som förekommer

eller förväntas förekomma dagens reguljära kapitalmarknader.

Sammanfattningsvis kan det, utifrån ovanstående resonemang även i

väl fungerande marknadsekonomi finnas grund för statlig finan-

en

siering utvecklingsprojekt. Det faktum att miljön för en aktiv

av

projektkapitalmarknad i Sverige klart förbättrats eliminerar därför inte nödvändigtvis behovet statligt projektstöd. Till detta kommer

av

erfarenheten det mycket lång tid att utveckla effektiv

att tar en

venture capital marknad även under goda yttre betingelser. Se kapitel

Ett flertal vanliga argument för statliga insatser håller dock inte.

Ett sådant argument är förekomsten av s k marknadsimperfektioner.

För statligt stöd till FoU och till industriprojekt skall lösa de

att

problem dessa imperfektioner skapat måste staten i regel ha tillgång till så omfattande marknadsinformation och sådan ingående

en

kunskap sammanhangen den rimligtvis inte kan ha. Situa-

om som

tionen är där staten själv är aktiv aktör på marknaden,

en annan en

vid beställningar till försvaret, miljösatsningar och infrastruktur-

t ex

investeringar. I dessa fall kopplas FoU- och projektinsatser till ett

konkret mål. Situationen motsvarar här det allmänna fall när en kund

delfinansierar FoU-tunga projekt i ett företag.

Ett annat skäl för statligt stöd till företags produktutveckling kan

bottna i mål utvecklingen i viss riktning. En allmän

politiska att styra önskan höja den allmänna kunskapsnivån landet kan följas av

att av

strävan att snabbare få till stånd produktion i linje med denna

en en vad marknaden vill. Staten har med andra ord

kunskapsnivå än en affärsidé för landet. Problemet är bara att framgångsrika affärsidéer kommer till på gräsrotsnivån och inte höga administrativa plan;

definitivt inte utanför marknaden. Lika fullt finns fortfarande. synen

-34-

Från bl SlND föreslogs för något år sedan att svensk industri borde a satsa mer högteknologi och speciellt inom datoronlrådet. I kapitel 7 framgår att NUTEKs stödprogram baseras på mycket konkreta framtidsföreställningar. Även från näringslivshåll framträder ibland en tro på att omvandling är något som med ledning av kunskap om framtiden låter sig planeras fram. I nästa kapitel redogörs i korthet för ett välformulerat och intressant förslag från Industriförbundet, vars syfte är att locka fram kapital till kunskaps- och teknikintensiva projekt. Här är ett allmänt område definierat som när det gäller kapitaltillflöde skall prioriteras. Kriteriet är graden av kunskaps- och teknikintensitet. Utöver avkastnings- och riskbedömningar krävs i detta fall ytterligare bedömningsnorm. Bakom förslaget måste en ligga föreställningen att en renodlad riskavkastningsbedömning inte leder till en önskvärd teknologisk utveckling.

Det är förmodligen sant att s k teknikintensiva projekt kräver större uthållighet hos ñnansiärema än vad som är möjligt på dagens kapitalmarknader. Den generella lösningen problemet måste rimligen vara att skapa sådana förhållanden att projektkapitalmarknaden får hög likviditet.

Med förbundets kriterier hade Wilhelm Haglunds hårdmetallprojekt vid 1940-talets början knappast funnit nåd hos projektñnansiär en eftersom det knappast kunde betecknas teknikintensivt. Idén som var femton år gammal; det fanns konkurrenter låg före både produktsom och marknadsmässigt; produktionen roterade kring några gamla som verktygsmaskiner pekade inte mot en ny teknologiutveckling; inom Sandviken fanns produktion som var teknikintensiv än hårdmer metallframställning, tex härdade band för ventiler; dessutom gick produkten inte inledningsvis hem hos kunderna. Det är inte säkert att Haglunds projekt om det förekommit i ett mindre företag blivit accepterat av en amerikansk venture capital marknad med dagens inriktning. Där hade man dock inte satt en extra teknikrestriktion på

utvecklingsprojektet utöver dess möjligheter till god exit, varmed menas en lönsam försäljning av projektet eller hela företaget.

Även det kan finnas klart acceptabla motiv för staten att delfinanom siera industriella utvecklingsprojekt, finns inget erfarenhetsmässigt stöd för att tillämpa sig picking the winner eller bailing out vare the looser strategier. Det finns egentligen endast i undantagsfall skäl för staten att låta andra kriterier än förväntad avkastning och risk vägleda sitt projektstöd.

I Sverige är regional hänsyn ett argument för ett sådant undantag. Det är emellertid inte effektivt samhällssynvinkel att staten blandar

ur

ihop sina insatser inom industriell FoU och stöd till utvecklingsprojekt

med de åtgärder varmed den vill stärka sysselsättningen i vissa regioner. Det är sak för ett investment- eller venture capital företag en privat eller statligt att ha regionalt spridda spanare av utvecklings-

bara idéer, helt att utveckla dessa på platsen för idékläck-

en annan ningen och att låta projektet ingå i portfölj projekt från samma en av

region. Att göra de sistnämnda strategierna till en princip är att kväva många lovande projekt i sin linda.

KAPITEL 4 Projektkapitalmarknaderna i USA och

Europa

Inledning

Enligt gängse uppfattning råder på marknader för k högtekniska s produkter och företag speciella omständigheter försvårar som

uppkomsten av en för dem väl fungerande privat kapitalmarknad.

Jämfört med ett företag i traditionell industri är enligt detta synsätt

det högteknologiska företagets risker och chanser flera sätt unikt. En typ av svårigheter gäller miljön. Flera högtekniska produkter har sitt ursprung i universitets- och högskolemiljö, enskilda uppfinnares

verkstäder etc. Där gäller kompetensen att ta fram produkter, däremot inte att lansera dem på marknaden. Aktörer verkar i denna miljö som kan ha begränsad kunskap och begränsat intresse för den om kommersiella världen. Därmed blir inte deras arbete synligt för privata placerare.

Om privata placerare får på produktupptäckter återstår

syn nya en

mängd problem att lösa. Här finns ingen marknad där olika projekt

kan ställas mot varandra. Det är förenat med omfattande risker och stor osäkerhet att satsa medel i dylika projekt. Därför, lyder argu-

mentet, kan det vara nödvändigt att den offentliga sektorn bidrar med

kapital. När väl en produkt kommit ut på marknaden och visat sig hållbar kan privata aktörer ta över. Detta synsätt har dominerat tänkandet i västvärlden. De flesta länderna har därför tilldelat den offentliga sektorn en betydelsefull roll.

USA framstår ett viktigt undantag. Här har statsmakterna i stället som givit marknaden stort spelrum. Det har visat sig mycket lyckat om jämförelsen gäller andra länder. Ännu återstår kommer

som att framgå ett långt stycke på vägen innan s k högteknologiska idéer snabbt

-37-

omvandlas till tillgångar, vilka på det sätt beskrevs i kapitel 2 som värderas tillsammans med alla andra tillgångar på en kapitalmarknad.

Även Japans förmåga att kapital till nya industriprojekt har generera visat sig stor. Japan är dock i många avseenden olikt USA. vara Fömyelsen har i hög grad skett inom existerande företag och konglomerat.

Medan det amerikanska projektkapitalets storlek och allokering i huvudsak år marknadsstyrda har det europeiska i dessa avseenden skiftande konstruktioner. Inget europeiskt land har givit marknadskrafterna lika stort spelrum på projektkapitalmarknaden som USA. Storbritannien och Holland har dock senare tid börjat likna USA i detta avseende.

Här redovisas några utländska erfarenheter som bedöms vara relevanta för Sverige. Beskrivningen koncentreras till den amerikanska marknaden. Här har projektkapitalmarknad fungerat under en privat lång tidsperiod. Den amerikanska marknaden är också den som en visat bäst förmåga att slussa fram teknikbaserade tillväxtföretag. Redogörelsen för utvecklingen i USA kompletteras med uppgifter från Europa.

USA

i form k capital utvecklades i USA Projektkapital av s venture som särskild ñnansieringsform för teknikbaserade företag, ofta en unga med i universitetsforskningen, under delen av ursprung senare Namnet capital valdes därför att finanmellankrigstiden. venture betraktades äventyr för ñnansiären. Den amerikansieringen som ett marknaden blomstrade kraft och efter ska venture capital av egen

vissa generella skatte- och andra politiskt beslutade reformer under 1970- och 1980-talen.

Marknaden beräknas vid mitten av 1980-talet ha handhaft ett totalkapital omkring 25 miljarder dollar. Antalet venture capital företag uppgick till omkring 2.500. Denna marknad är helt och hållet inriktad teknikbaserade projekt med hög tillväxttakt och behov av återkommande kapitaltillskott relativt stor omfattning. av

Venture capital företag i USA opererar endera som partnerships eller som professionellt ledda pooler av riskkapital. De senare fungerar skattemässigt som ett mellanting mellan svenska värdepappersfonder och kommanditbolag.

Investerarna kan indelas i grupper med något olika motiv för sina placeringar. Den största gruppen, mätt med andelen av totalt kapital i projektkapitalfonder, består institutionella placerare, främst av pensionsfonder och försäkringsbolag. Det är en grupp med stor professionell kunskap om olika placeringsaltemativ, dock utan specifik kompetens att bedriva verksamhet området. Gruppen söker övemormal avkastning för ringa del totalinvesteringama en av ofta omkring tio procent.

Vid sidan av institutionella placerare spelar industriföretag viktig en roll. Förutom att erhålla god avkastning på det insatta kapitalet kan en dylik placering vara ett sätt för dessa företag att erhålla kunskap om och bevaka utvecklingen eller anknytande teknikområden. egna

En tredje kategori placerare är privatpersoner. Det rör sig ofta om personer som genom arbete eller utbildning förvärvat särskild förståelse för högteknologins villkor. Denna skulle knappast grupp satsa lika mycket inom detta område de gör inte projekt som om

kapitalföretag existerade. Fondlösningen erbjuder dem en i deras tycke rimlig riskspridning.

I många fall har uppfinningarna och produktidéema sitt ursprung i universitetsforskningen. Det hävdas i USA att venture capital är den kanske viktigaste modellen för att sprida kunskap från universitet till industrin vid sidan av ren utbildning av arbetskraften. En annan källa är uppfinningar och produktidéer från personal i medelstora och stora företag. I de allra flesta fall är det frågan uppfinningar och idéer om inte prioriterats eller rentav förkastats. En tredje källa utgörs av som enskilda professionella uppfinnare. En fjärde källa är när någon som varken är forskare eller uppfinnare tror sig ha identifierat ett marknadsbehov söker sin specifika produkt. Att verkligen få någon att som satsa på att utveckla en sådan marknadsrelaterad idé är i regel utomordentligt svårt. Personen i fråga möter också stora svårigheter att medel att själv driva projektet vidare.

En förutsättning för projektkapitalmarknad skall bli bestående att en över tiden är att den förmår ge placerare en tillräcklig värdestegring. I efterhand har i USA överavkastningen på marknaden jämfört med genomsnittlig avkastning på börsen legat på en nivå minst fem Å procentenheter. Det är avsevärt lägre än förväntningarna. andra sidan förefaller också post factum risken varit klart mindre än befarat. Observationerna dock för kort tid och är för osäkra för att avser en möjliggöra formell skattning av marknadens risk och eventuella en excess return

Vid sidan beskrivna, formella projektkapitalmarknader, finns av ovan oorganiserad marknad för projektkapital. Den utgör ett viktigt en mer komplement till den professionella delen av marknaden.

3 Härmed avkastning utöver den som motiveras av risken. avses en

Här handlar det ofta om rika privatplacerare satsar mindre del som en av sin förmögenhet i teknikföretag. Denna marknad beräknades vid mitten av 1980-talet handha ett totalt kapital på 50 miljarder dollar. Totalt skulle således den informella marknaden ungefär dubbelt vara så stor den professionella. som

Till skillnad från projekt hanteras på den professionella som projektkapitalmarknaden rör det sig här om individer som satsar 25.000 - 50.000 dollar per företag. Investeringarna på den informella delmarknaden går mestadels till k lifestyle businesses med 0-5 s anställda och en omsättning på kanske ett miljoner dollar eller till par små företag med hög vinst och med 5-50 anställda.

Den offentliga sektorns roll

USAs Small Business Administration har ansvaret för två former av finansiering av mindre högteknologiföretag. SBA licensierar Small Business Investment Companies

SBICs som via lågräntelån och eget

kapital går in i unga företag. Historiskt har SBIC-systemet haft förmågan att driva fram många storföretag inom både högteknologi och mer traditionella industrier. På år har emellertid rad senare en förluster uppstått och efterfrågan på licenser och lånemedel har minskat.

SBA har dessutom ansvaret för att tillsammans med drygt tiotalet federala departement och myndigheter administrera för ett program högteknikföretag, det s k Small Business Innovation Researchprogrammet. SBIR är upplagt finansiering i olika stadier. I som en en första fas kan ett mindre företag, som kan nystartat eller tidigare vara existerande, få ett rent bidrag på 25.000 50.000 dollar för under - att månader ta fram affärsplanen produkt- och sex teknikspecifikationer m m. Under en andra fas kan ytterligare 500.000 dollar i bidrag rena

erhållas. Ungefär vart annat företag av dem som erhållit finansiering under den första etappen får förlängt stöd. Därefter ges inga statliga medel. Det är därför fördel vid beviljning av medel i fas två om en företag vid sin ansökan redan då kan visa att de ordnat privat finansiering.

I projektkapitalsammanhang brukar det talas om fyra finansieringsfaser såddkapital, startkapital, utvecklingskapital och tillväxtkapital. Kapitaltillskotten är små i början och växer mot slutet. Antalet projekt är däremot fler i början. De amerikanska erfarenheterna tyder på att offentliga finansiärer kan fylla temporär roll i tidiga finansen ieringsstadier. Vissa idéer kan behöva förädlas mer innan privat projektkapital är villigt att finansiera dem.

Några slutsatser

Den amerikanska projektkapitalmarknaden har lyckats med att skapa tillgångar intressanta kommersiellt ofärdiga idéer. På det sättet av men har den möjliggjort riskavkastningsbedömning som dock ännu inte en är färdigutvecklad. Inom vart och ett av de steg som placerings-, övervaknings- och fmansieringsprocessema utgör, har det utvecklats betydande specialistkompetens säkerställt en över tiden väl en som fungerande marknad.

Förutom att bidra till uppkomsten av nya företag med allt vad det innebär fyller projektkapitalmarknaden viktiga utbildningsfunktioner. Den skapar ett informationsflöde mellan forskning och industri.

Projektkapitalfondema fyller också en utbildningsfunktion gentemot De och följer med lär sig värderings- och privatpersoner. som satsar ñnansieringstekniker. Det finns flerfaldiga exempel där privatpersoner

börjat med att investera i fonder för projektkapital och sedan gått vidare med direkta satsningar i högteknikföretag. nya

Projektkapitalfondemas viktigaste egenskap har varit deras förmåga att fånga upp nya uppfinningar och idéer med stor potential. Orsaken är sannolikt att fonderna står ägar- och beroendemässigt fria från stat, enskilda storföretag och enskilda kapitalägare. Uppfinnare och idégivare blir seriöst hörda och deras idéer löper mindre risk att köpas upp och av tex konkurrensskäl stoppas undan än vad fallet är vid individuell finansiering.

Argumentet att det offentliga bör gripa in där det finns verkliga eller förmenta marknadsmisslyckande bygger tidigare påpekats på som en felaktig föreställning om att offentligt verksamma aktörer har perfekt information om vilka marknadens brister är och att de, utifrån denna information, kan in och korrigera marknadens misslyckanden. Det är definitivt inte fallet.

Ingen besitter perfekt information. Informationen måste förvärvas. Det finns påpekades i kapitel 2 ingenting säger som som att offentligt verksamma organisationer löser detta bättre än marknadens aktörer. Varför skulle de vara bättre motiverade att förvärva den sarnhällsekonomiskt mest nyttiga informationen och utifrån detta fatta ekonomiskt rationella beslut. Nobelpristagaren Buchanans public choice-teori pekar i stället på att offentligt anställda styrs av egna mål.

Marknadslösningar blir inte mer effektiva än offentliga ingrepp för att människorna inom den privata sektorn i sig är bättre utan därför att den belöningsstruktur dem är effektiv. Ingen kan på som omger mer förhand veta vem besitter de egenskaper krävs för att bli som som en skicklig aktör på kapitalmarknaden. Genom att experimentera sig fram kommer konkurrensen att urskilja dem uppfyller marknadens som

önskemål från dem inte gör det. För att detta skall vara möjligt som måste statsmakterna ge marknadens aktörer omfattande spelrum. Det har gjorts i USA. Därmed har en hyfsat fungerande privat riskkapitalmarknad för nya industriella projekt utvecklats.

Europa

Enligt statistik från Europes venture capital association evca

uppgick venture capital fonderna cumulative funds raised i Europa till 240 miljarder kronor vid slutet 1991. Nytillskottet under åren av 1990 och 1991 var drygt 30 miljarder kronor. Som framgår av figur 5.1 är Storbritannien det dominerande venture capital landet i Europa. Tillsammans med Holland har landet den mest utvecklade venture capital marknaden i Europa.

Banker, och försäkringsbolag har för över 60 pensionsfonder svarat procent kapitaltillskotten under den senaste femårsperioden. Det är av dock intressant att notera att allt större del kommer från realiserade en kapitalvinster 1991 17.2 %, vilket tyder att venture capital marknaden nått viss mognad. Det må dock påpekas att statistiken en svår tolka. Europas capital marknad är minst är mycket att venture av allt homogent begrepp. Några allmängiltiga drag går dock att få ett fram ur evcas redovisning

Såddkapitalet för obetydlig del av de totala investering svarar en - Se figur 5.2. ama.

E

I 45-

.

u

Illlllilll

E

46 w

Vencap företagen är nationellt orienterade. I genomsnitt satsades över 90 procent de totala investeringarna i inhemska av projekt.

Hemmaorienteringen är också stark hos kapitalplacerarna. Tre fjärdedelar av kapitalet investerar de i inhemska fonder. Återstoden går till lika delar till fonder i andra europeiska länder och till icke europeiska fonder.

De oberoende företagen dominerar marknaden. - vencap

Merparten av investeringarna går inte till elektronik, bioteknik och medicin vilka brukar associeras med högteknologi. Konsumentrelaterade produkter är den i Europa prioriterade sektorn för vencapföretagen.

Den sistnämnda egenskapen är intressant och sätter ljuset på ett generellt problem för åtminstone de europeiska marknaderna för projektkapital. I begynnelsen är de högteknologiska och högriskorienterade. Efter tid uppvisar de en samma egenskap av mean reversal kännetecknar den etablerade marknaden för som riskkapital, dvs de stora aktiebörsema. Riskproñlen går med andra ord den mot normala, vilket på aktiemarknadema exemplifieras både av att högoch lågbetavärden tenderar mot ett definitionen - en genomsnittsakties risk.

KAPITEL 5 Den aktuella strukturen för försörjning av projektkapital till företag

den definition gjordes i kapitel 2 har Projektfinansiering enligt som två former Riskkapital och riskvilliga lån. I detta kapitel ges en kortfattad beskrivning den aktuella strukturen på projektkapitalav marknaden och de förändringar denna som låter sig skönjas. av av projektkapitalmarknaden tillskjuts från både statliga Riskkapitalet på och källor. De riskvilliga lånen däremot är i huvudsak privata administrerade statliga Kapitlet avslutas med en beskrivning av organ. EGs restriktioner för statliga insatser vad gäller finansiering av nya av och idéer. Avsikten är utröna NUTEKs och produkter att om Industrifondens verksamhet faller inom för EGs regelverk eller ramen EES-avtalets.

Projektkapitalmarknaden i Sverige

Ett renodlat projektkapitalbolag, eller venture capital bolag, kan sägas företag satsar eget kapital i expansiva, onoterade vara ett som småföretag och högriskprojekt. Specifikt för Sverige är att investeskall minoritetskaraktär för att företaget skall räknas ringarna vara av ett venturebolag. Majoritetsinvesteringar är däremot mycket som vanligt bland amerikanska venture capital företag.

På den svenska capital marknaden finns i nuläget ungefär tio venture privata bolag och strax under tio statliga bolag.

Marknadsutveckling under 80-talet

svenska marknaden fick sitt första genombrott i Den venture capital

början 80-talet i och med att den statliga utredningen Tillväxtkapital, SOU 198195, lade fram sitt betänkande. Riksdagen beslutade om följande åtgärder för att stimulera kapitalmarknaden

Lindrad dubbelbeskattning utdelad vinst i icke börsnoterade - av aktiebolag,

sänkt förmögenhetsskatt varvid aktierna i icke börsnoterade aktiebolag värderas till 30 procent substansvärdet, av

tillåtelse för aktiefonder att placera lO fondmedlen i icke - procent av börsnoterade aktier.

Som följd dessa åtgärder och en av tillskapandet av OTC-marknaden skapades under 80-talets första år cirka 40 venture capital bolag. Huvuddelen bolagen små med kapital av var ett på några tiotal miljoner kronor. Placerarna såg i venturemarknaden ett sätt erhålla att snabb avkastning satsat kapital. Av utvecklingen att döma saknades insikten att riskkapital i denna form är om en mycket långsiktig placeringsform. Kunnande och kompetens saknades också hos många av de nybildade venturebolagen vad krävs för om som att bidra till utvecklingen små kunskaps- och teknikintensiva av företag.

Flera dessa nybildade privata av venture capital bolag ñck problem redan efter ett år och upphörde med sin verksamhet. Som par en följd av denna utveckling och eftersom de överlevande bolagen i många fall fullinvesterade avstannade aktiviteten var på den svenska venturemarknaden i mitten på 80-talet. Erfarenheterna och kunskapen om ventureinvesteringars karaktär hade dock ökat och de bolag som överlevde eller tillkom efter 1985 medvetna den var om långsiktighet som fordras av en riskfmansiär. Innehållet i portföljerna motsvarade dock i regel knappast de förväntningar från början ställts såväl som av innovatörer företrädare för näringspolitiken. som

marknaden befann sig således redan före börsned- Venture capital konsolideringsfas och de vikande börskursema gången 1987 i en accentuerade denna trend. Intresset har i större utsträckning inriktats i dagligt tal säkra placeringar jfr kapitel 2 och direktavkastmot stället för värdetillväxt och därmed också venture capital ning i mot verksamhet i dess snävare mening.

capital bolagen inte fler än ett dussin. Sedan dess 1990 var venture har antalet ökat tillkomsten av sex statliga riskkapitalbolag. genom startade sin verksamhet under vintern 1992 och de har Dessa bolag och ett eget kapital på 125 miljoner kronor. Riskkapitalbolagen var en har kontor runt i landet. Två dem finns i Stockholm och de om av finns i Göteborg, Linköping, Malmö och Skellefteå. Avsikten övriga från sida dessa statliga riskkapitalbolag skall regeringens är att sex privatiseras.

riskkapital i privata företag står till förfogande Undantaget det som för k Buy Outs, uppskattningsvis 1 750 miljoner s Management omfattar den direkt mätbara venture capital marknaden i kronor, 600 kronor. Till detta skall läggas de Sverige ungefär 2 miljoner institutionella investerarnas placeringskapacitet i onoterade projekt Totalt kan därför den del som uppgår till ett par miljarder. av

projektkapitalmarknaden som investerar i eget kapital i Sverige

uppskattas till minst 6 000 miljoner kronor.

En trend kan skönjas på venture capital marknaden är att som intresset för och företag minskat bland venturebolagen. unga nya

De första åren på 80-talet finansierades relativt många nyetableringar bidrog alltså med k och unga företag och projektkapitalbolagen s investeringarna visade sig i efterhand seed-capital. De här vara befattade med betydligt större risker än väntat.

-50-

Tiden för att utvecklas från ett nystartat företag till en CTC-notering visade sig dessutom betydligt längre i Sverige än i USA. Att vara placera pengarna i unga företag är även administrativt betungande då små investeringsbelopp kan kräva lika omfattande ett analysarbete som stora. De unga företagens behov kontinuerlig hjälp och av rådgivning från venture capital bolaget är stort och tidskrävande.

Nystartade, unga företag och utvecklingsbolag har därför för närvarande mycket svårt att finna finansiärer bland venture capital bolagen. Det finns alltså här en lucka i utbudet riskfinansiering av marknaden. Denna lucka fylls till del statliga aktiviteter en av som kommer de företagen och utvecklingbolagen tillgodo främst unga genom riskvilliga lån.

Statens medverkan i översikt

Det är regionalpolitiken undantagen framförallt tre statliga organ som tillhandahåller finansiering främst i form av riskvilliga lån till nystartade företag och till unga teknikintensiva företag med utvecklingsbara projekt. Dessa organ är Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Utvecklingsfonderna och Industiifonden. Industrifondens och NUTEKs verksamhet inom projektfinansieringen beskrivs i kapitlen 6 och Därför behandlas de här mycket kortfattat.

NUTEK

NUTEK arbetar främst med k såddkapital och kan betecknas s som en mycket tidig såddfinansiär stöd till produktutveckling hos som ger företag och enskilda individer. Verkets såddfinansiering har följande typiska drag Produkten befinner sig i en teknisk utvecklingsfas, den är marknadsfärdi g, kompetensen att driva företag i projektet är inte

-51-

komplett, risken är således hög och den potentiella vinsten storf Syftet med denna verksamhet kan sägas vara att göra idén eller produkten synlig och attraktiv för den komersiella marknaden, dvs att väcka marknadens investeringsintresse.

NUTEK arbetar med tre olika finansiella stödformer. Dessa är villkorslån, kapitaltillskott mot royalty samt garantier. Viktiga samarbetspartners är Utvecklingsfonderna och Industrifonden. Samarbetet med Industrifonden framgår främst förhållandet att av uppskattningsvis tredjedel Industrifondens projekt i tidigare en av skeden har fått stöd från NUTEK.

Industrifonden

Industrifonden finansierar projekt i ett något skede än NUTEK senare när den tekniska risken är mindre där den kommersiella men företagsspeciñka risken kvarstår.

Industrifondens syfte är att stödja utveckling av nya produkter, och för industriell produktion att lämna lån processer system genom eller bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet eller utfastelse om bidrag, till större riskfyllda utvecklingsprojekt.

Industrifonden arbetar liksom NUTEK med projektñnansiering, med finansiering ägarkapital, rörelsekapital eller investeringskapiav tal. Fonden erbjuder normalt högst till halva ñnansieringsbehovet, upp

4 verkets I kapitel 2 kritik mot den Terminologin är egen. gavs en tolkning risk ligger i NUTEKs och Industrifondens utsagor. av som Se vidare kapitel

resten förväntas den privata marknaden täcka. Projektsamarbete med Industrifonden innebär således riskdelning mellan avtalspartema. en

Utvecklingsfondema

Slutligen bedriver även utvecklingsfonderna en ñnansieringsverksamhet som skall ett komplement till den privata marknaden. vara

Det finns sammanlagt 24 utvecklingsfonder, i varje län. Uten vecklingsfondema disponerade 2 800 miljoner kronor i januari 1991. Fonderna arbetar med finansiering småföretag. De bedriver även av rådgivnings- och utbildningsverksamhet gentemot småföretag.

Som en följd av Finansieringsutredningen SOU 198924 beslutades att utvecklingsfonderna skulle betala in 1 000 miljoner kronor till staten. Det beslutades dessutom att utvecklingsfonderna skulle tillskjuta 600 miljoner kronor i form av ägarkapital till de statliga riskkapitalbolagen. Efter regeringsskiftet i september 1991 beslutades att utvecklingsfonderna inte borde vara ägare till riskkapitalbolagen. Av denna anledning kommer de 600 miljoner kronor först som var tänkta att tillföras riskkapitalbolagen också att inbetalas till staten. Utvecklingsfondema kommer således när inbetalningama till staten är klara att ha betalat 1 600 miljoner kronor. Medlen kommer successivt att dras in och utvecklingsfonderna kommer uppskattningsvis att disponera ett kapital på l 200 miljoner kronor efter avslutade inbetalningar den 31 december 1997.

Utvecklingsfondemas ñnansieringsverksamhet är riktad mot småföretag och relativt stor del medlen går till finansiering nyetableen av av ringar och till finansiering av produktutveckling. Utvecklingsfondema själva uppskattar att mellan 10 och 20 procent deras årliga av

-53

produktutveckling. Motsvarande siffra för engagemang går till finansiering nyföretagande låg på ungefär 30 procent för år 1990. av

Utvecklingsfondema och NUTEK samarbetar via de s k produktråden. Konceptet innebär att det i varje län skapas lokala samarbetsgrupper mellan 3 och 6 personer med speciell bedömningskompetens. Dessa har stödmedel till sitt förfogande. Råden administreras av utvecklingsfonden i respektive län.

Syftet med produktråden är att skapa lokala resurser för bedömning och rådgivning till innovatörer och av innovationer uppfinningar, ekonomiskt stöd med små belopp i tidiga faser av innovationspro-

cessen.

Aktuella förändringar

aktuella strukturen för projektkapitalförsörjning till företag står Den för närvarande inför stora förändringar.

Riksdagen har under våren 1992 beslutat att 6,5 miljarder kronor av medel skall användas för inrättandet ett löntagarfondemas av riskkapitalbolag investerar i små och medelstora företag. som

har dessutom aviserat att den i höst att återkomma Regeringen avser med inom två områden. Det området gäller till riksdagen förslag ena behandlats i promemoria från Näringsdepartenyföretagarlån som en under våren 199220. Det andra området rör skattesubmentet Ds ventionerat sparandet för investeringar i teknik- och kunskapsintensiva företag.

Dessa förändringar kommer alla sannolikt i den mån de genomförs tre träda i kraft under hösten eller vid årsskiftet och kommer att att behandlas nedan.

-54

Riskkapitalbolaget

Riksdagen beslutade under juni 1992 se ñnansutskottets betänkande

199192FiU2l om utskiftning löntagarfondemas tillgångar. av Beslutet innebär bl att 6 500 miljoner kronor medlen i a av löntagarfondema avsätts till att förstärka riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag. En förutsättning är att verksamheten skall drivas på affärsmässiga villkor.

Enligt riksdagen skall verksamheten drivas i bolagsforrn. Initialt kommer detta bolag att ägas staten bolaget skall privatiseras av men genom utskiftning. Tänkbara ägare är de juridiska erlagt personer som vinstdelningskatt samt de privatpersoner inte deltar i det premiegrundande allemanssparandet och därigenom får del av löntagarfondemas tillgångar.

Annan verksamhet som staten bedriver inom riskkapitalområdet skall samordnas med riskkapitalbolaget. Regeringen fick i uppdrag att återkomma med förslag hur denna om samordning med riskkapitalbolaget skall se ut utan att mångfalden går förlorad. Härvid nämns Företagskapital AB, Småföretagsfonden, de sex statliga riskkapitalbolagen och Industrifonden. Tillsammans förfogar de här nämnda organen över tillgångar som motsvarar ett kapital på cirka 2 500 miljoner kronor. På vilket sätt denna samordning skall ske är för närvarande inte klart.

Nyföretagarlån

Nyföretagarlånen som regeringen föreslagit i våras har de tyska EKHlånen förebild. som

Bakgrunden är att många nyetableringar har problem att finansiera sin

verksamhet. I många fall går det att starta på grund av bristande finansiering.

Ett nystartat företag har ofta stora initiala kostnader medan intäkterna tenderar ligga Betydande betalningsströmmar under de att senare. första åren kan leda till ett negativt cash-flow vilket i sin tur kan leda till obestånd. En ñnansieringslösning anpassad till ett nystartat bör därför medföra låga räntekostnader samt inga eller låga företag amorteringar i början lånets löptid. Nyföretagarlånet är konstruerat av med dessa utgångspunkter.

avsedda för de företag inte kan lösa Nyföretagarlånen är som finansieringen av sitt företags uppbyggnad på traditionellt sätt.

I Näringsdepartementetets promemoria föreslås lånets löptid vara 15 år. Lånet är amorteringsfritt i 5 år och ränterabatterat i 5 år. De två första åren är lånet räntefritt och år 3-5 tillämpas en räntetrappa som i rörlig marknadsränta gäller från år 6 till 15. utmynnar en som

skall komponent i företagets finansierings- Nyföretagarlånet vara en bör kunna stå för minst 10 procent lösning. Nyföretagaren av fmansieringsbehovet med egna medel. Nyföretagarlånet står som mest för 30 procent frnansieringsbehovet. 40 procent av finansieringsav behovet bör täckas dessa två komponenter, vilket i praktiken kan av likställas med företagets kapital. De resterande 60 procenten av egna skall tillgodoses i form normala bankkrediter. ñnansieringsbehovet av

kan enligt förslaget mest uppgå till 1 miljon Nyföretagarlånet som kronor och det får inte understiga 100 000 kronor.

har varit på remiss och kommer troligen att behandlas Förslaget ute statsmakterna under hösten 1992. Om Riksdagen godkänner av

riktlinjerna för ett nyföretagarlån bör således verksamheten kunna starta den l januari 1992.

För att finansiera nyföretagarlånet föreslogs att utvecklingsfondemas kvarvarande skall inriktas mot denna verksamhet. resurser Utvecklingsfondema disponerar som tidigare nämnts över l 200 miljoner kronor efter indragningar och denna kommer således summa enligt Näringsdepartementets promemoria att finansiera nyföretagarlånen.

Skattestimulerat sparande i teknik- och kunskapsintensiva företag

Finansdepartementet presenterade i slutet av juni 1992 två förslag vilkas syfte är att stimulera den svenska projektkapitalmarknaden till satsningar i unga, teknik- och kunskapsintensiva företag. Det är ena Industriförbundets förslag projektkapitalfonder. Det andra har om tagits fram av ñl.dr. Stefan Fölster, forskare vid Industrins Utredningsinstitut. Denne förespråkar k startkapitalfonder. Efter s avslutad remissomgäng är tidsplanen för genomförande densamma som för förslaget om nyföretagarlån.

Industriförbundets förslag om särskilda projektkapitalfonder

Industriförbundet föreslår skattestimulans för locka fram en att ett utbud av privat riskkapital. Skattestimulansen knyts till placeringar i särskilda s k projektkapitalfonder. De investerade medlen i varje projektkapitalfond skall vara bundna under viss tid cirka 10 år och placeras i nya innovationsföretag.

Projektkapitalfondemas medel får således enligt förslaget endast placeras i bolag vars verksamhet uteslutande syftar till åstadatt komma industriell tillämpning ocheller exploatering av tekniska-

naturvetenskapliga forskningsresultat och uppfinningar. Medel får

heller placeras i bolag aktier är noterade eller dotterbolag till vars

sådana bolag. De olika projektkapitalfonderna initieras och förvaltas speciella projektkapitalbolag. Varje projektkapitalbolag kan

av förvalta flera fonder.

Placerare önskar göra direktinvesteringar i enskilda företag skall som sig den föreslagna skattestimulansen.

inte kunna tillgodoräkna

skall enligt förslaget utformas så att placerare

Skattestimulansen en

skattereduktion redan vid placeringstidpunkten. Skatte-

medges en

reduktionen motsvarar kapitalinkomstskatten anskaffningskostnaden

det belopp placeras i en fond. av som

sedan fonden upplöses realisationvinstbeskattas andelens hela När värde. Med andra ord tidigareläggs avdraget för anskaffningskostrealisationsvinstskatten. Investeraren erhåller nadema vid beräkning av

således skattekredit av staten som återbetalas när projektkapital-

en fondsandelen säljs. skattereduktion för investeraren motsvaras av den innan skattekrediten återbetalas till staten vid ränta som intjänats

försäljning av projektkapitalfonden.

har den effekten att skattereduktionen blir större med tiden. Förslaget fondandelen säljs efter mycket kort tid har skattereduktionen Om endast ett ringa värde.

Skatteavdrag skall kunna göras privatpersoner, företag, banker och av

försäkringsbolag.

Stefan Fölsters förslag till stimulans av riskkapitalförsörjningen i

teknikintensiva projekt, Startkapital.

Utgångspunkten i förslaget är att privata venture capital bolag får disponera över ett s k startkapital som motsvarar 25 procent av venture capital bolagets egna kapital. Startkapitalet är offentliga medel och finns tillgängligt för åberopande hos Skattemyndigheten när venturebolaget behöver statlig assistans i särskilt riskfyllda projekt.

De privata projektkapitalbolagen har därmed motiv investera att statligt startkapital i projekt som de bedömer som lovande på sikt men där de inte är beredda att finansiera projektet från ensamma början.

Om startkapital används för ett projekt måste capital venture bolaget lägga till minst 10-20 procent av investeringen från medel. egna

Privatpersoner, företag och organisationer får precis som idag placera pengar i venture capital bolag insättningen är inte skattefri. För men varje insatt krona i form av eget kapital får däremot venturebolaget disponera över en summa offentliga medel. Dessa offentliga medel kallas startkapital och vad motsvaras av en privatperson betalat i kapitalinkomstskatt på det som placerats i venturebolaget.

Startkapitalet föreslås således utgöra 25 procent av venture capital bolagets aktiekapital. Venturebolaget redovisar aktiekapitalet för Skattemyndigheten och kan därmed tillgodoräkna sig startkapitalet.

Startkapitalet ligger kvar hos Skattemyndigheten tills det åberopas for investering av venturebolaget i ett specifikt projekt. Avkastningen på startkapitalet när andelarna i ett projektbolag säljs skall oavkortat återgå till staten.

capital bolagets verksamhet för att Vissa krav skall ställas på venture skall kunna åberopas. Minst hälften vcnturebolagets startkapital av måste investeras i onoterade bolag verksamhet har aktiekapital vars

industriell tillämpning.

mellan de två Några jämförelser systemen

två är Industriförbundet En väsentlig skillnad mellan de systemen att

till projektkapitalmarknaden via skatte-

vill locka mer privat kapital därmed bredda marknaden. Det förslag Stefan Fölster stimulanser och syftar däremot att rikta det redan befintliga kapitalet presenterar om i dagligt tal riskfyllda teknikutvecklingsprojekt. Fölsters mot mer innehåller således den enskilde placerarens synvinkel inga förslag ur fördelar. Den minskar dock hanshennes risk. direkta skattemässiga

EGs restriktioner for statliga insatser

för alla former statligt stöd fastställs

Den grundläggande principen av

EES-avtalets på detta område i EES-avtalets artikel 61. regler med Romfördragets. De former statligt stöd som sammanfaller av snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa är förbjudet i den mån vissa företag eller produktionen av varor, mellan länderna i EES. Med statligt stöd det påverkar handelsutbytet stöd från även stöd från inte bara ekonomiskt staten, utan avses liksom stöd med offentliga regionala och kommunala myndigheter,

medel från andra slag institutioner. av

antal undantag. Bestämmelsen gäller inte Denna huvudregel har ett stöd till enskilda individer, samt stöd i samband med socialt motiverat eller andra exceptionella händelser. naturkatastrofer

Vidare kan följande åtgärder förenliga med EES-avtalet anses

Stöd för att främja utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder svår sysselsättningsbrist,

stöd till projekt gemensamt europeiskt intresse eller stöd för - av att rätta till en allvarlig störning i ett lands ekonomi,

stöd för att främja utvecklingen viss näringsverksamhet eller - av vissa regioner, sådana åtgärder inte påverkar handeln på om ett sätt som strider mot de avtalsslutande parternas intresse. gemensamma

Den sistnämnda typen stöd i praktiken bl partiell finanav avser a siering av forskning och utveckling samt av småföretag. Den verksamhet Industrifonden, NUTEK och som Utvecklingsfondema har inom produkt- och teknikutvecklingsornrådet faller inom EGs definition för forskning och utveckling. Stöd till forskning och utveckling kan därmed i vissa fall vara undantagna från artikel 61 i EES-avtalet. -

Formerna för övervakning offentligt stöd fastställs i artikel 62. Där av sägs att befintligt offenligt stöd samt alla planer på att införa eller ändra sådant stöd skall granskas fortlöpande för att se om åtgärderna är förenliga med EES-avtalets regler. Granskningen skall utföras av EG-kommissionen när det gäller EG-länderna och ESA,

av dvs

European Surveillance Authority, när det gäller EFTA-ländema. ESA får motsvarande befogenheter och likartade uppgifter som EGkommisionen när det gäller övervakning av offentligt stöd.

4 ESA är EFTAs öververkningsmyndighet.

61 - -

får inte vidtas innan ESA har fastställt att de är förenliga

Stödåtgärder EES-avtalet. Därför skall alla planer på att införa nya stöd

med

befintliga stödprogram anmälas till ESA liksom ändringar av regler i

de verkställs. ESA kan besluta att stödåtgärder som strider mot

innan

skall ändras eller upphävas. ESA kan också begära att ett

EES-avtalet från redan utbetalt stöd

land kräver återbetalning motttagaren av som

befunnits strida mot EES-avtalet.

i artikel 61 och undantagen från denna regel är mycket Reglerna

och därför har kommissionen utfärdat icke bindande allmänt hållna en

rättsakt där reglerna för stöd till forskning och utveckling preciseras,

framework for State aids for research and develop- Community

ment. Dessa föreskrifter skall ESA ta hänsyn till vid tillämpningen av

artiklarna 61-62.

Föreskrifterna statligt stöd till forskning och utveckling som är

avser

knutet till produktion och marknadslansering av nya produkter,

och de faller inom för bestämmelserna

processer tjänster om ramen EES-avtalet. Grundforskningen vid universitet och

i artikel 61 i

inte inom artikel 61 och statligt stöd till

högskolor faller exempelvis

därmed tillåten då den inte utförs med industriella

sådan forskning är eller kommersiella avsikter.

och faller under artikel 61

Bland de stöd till forskning utveckling som

bör skilja på olika typer av FoU

kommissionen att man anser

projektet befinner sig. Tre olika beroende var i utvecklingskedjan

grupper definieras

industriell forskning Basic industrial research Grundläggande

-

definieras det ursprungliga teoretiska eller experimentella

som åstadkomma bättre förståelse för vetenskaarbete mål är att vars

inom olika områden knyter till en industriell pens lagar som an

sektor eller till ett speciellt projekt.

Tillämpad forskning Applied research utgörs enligt kommissionen av forskning eller experiment som baseras på resultaten från grundläggande industriell forskning i syfte att erhålla kunskap som gör att vissa konkreta mål kan nås, såsom mer skapandet av nya produkter, produktionsprocesser eller tjänster. Denna fas kan i normala fall sägas avslutad i och med att första vara en prototyp skapats.

Utveckling Development definieras som forsknings- eller utvecklingsarbete som baseras på resultaten från tillämpad forskning i syfte att skapa eller avsevärt förbättrade produkter, nya produktionsprocesser eller tjänster. Utvecklingsfasen pågå anses i fram till marknadsintroduktion en men inkluderar denna.

För att utvärdera hur hög stödintensitet till olika projekt kan som tillåtas, beaktas hur hög teknisk och finansiell risk som är förknippad med projektet, hur projektet överensstämmer med de övergripande målen att öka den europeiska industrins konkurrenskraft och om projektet riskerar att snedvrida konkurrensen och handelsutbytet mellan EES-ländema.

Kommissionen generellt att grundläggande industriell anser forskning kan berättigad till högre stödnivåer än tillämpad vara forskning och utveckling. De två sistnämnda ligger närmare marknadsintroduken tion och projekt inom dessa kategorier erhåller stöd är risken för om en snedvridning av konkurrens och handelsutbyte större.

Som en generell regel kommissionen att stödnivån för anser grundläggande industriell forskning inte bör överstiga 50 procent av bruttokostnaden för projektet eller programmet.

Tröskelvärdet för stödet till tillämpad forskning och utveckling nämns inte i dokumentet Community framework for State aids for

research and development. I ett domstolsutslag från Europadom-

stolen No C 1989 rörande statligt stöd finns däremot uppgift på

en att stödintensiteten bör överstiga 25 procent för tillämpad forskning.

Stödet kan dock tillåtas överstiga de angivna tröskelvärdena i vissa speciella fall. För stöd till forskning och utveckling som är riktat enbart till små och medelstora företag kan stödintensiteten således tillåtas överskrida de angivna nivåerna med till 10 ovan upp procentenheter.

Stöd till forskningsprojekt kan dock ges i olika former. Den procentsats som anges i föreskrifterna och som benämns stödintensiteten är den andel rena bidrag som ett projekt maximalt tillåts erhålla. En

översättning av stödformer ingående i ett projekt eller till

program

rena bidrag behöver alltså göras. Vad motsvarar exempelvis ett projekt som till 70 procent finansierats med mjuka lån cm det skulle räknas om i andel rena bidrag. För att göra detta används inom EG-

kommissionen en omräkningsmodell som kallas Net grant equivalent model. Denna översätter mjuka lån och andra stödformer till bidrag för att därigenom kunna jämföra stödintensiteten hos olik projekt och

program runt om i Europa.

För att utvärdera om NUTEKs och Industrifondens verksamhet strider mot EES-avtalet och EGs regler måste för det första verksamheten

klassas som endera grundläggande industriell forskning, tillämpad forskning eller utveckling. Därefter måste stödintensiteten i NUTEKs

och Industrifondens ñnansieringsarsenal utvärderas med hjälp Net av grant equivalent model för att slutligen jämföra denna stödintensitet

med de av kommissionen godkända nivåera för respektive kategori.

NUTEK stöder projekt som ofta betraktas avslutade när

som en prototyp finns färdig. Därmed torde de projekt som NUTEK stödjer

i huvudsak falla inom kategorin tillämpad forskning. Finansieringsinstrumenten som NUTEK arbetar med torde därför kunna innehålla en stödintensitet 25 procent. I den mån NUTEK finansierar produktutveckling i små och medelstora företag kan stödintensiteten uppgå till 35 procent.

Industrifonden finansierar projekt i ett skede där målet ofta senare är en marknadsintroduktion. Industrifondens stödjer därmed projekt som enligt ovanstående definitioner till största delen faller inom kategorin utveckling. Vissa projekt torde dock kunna benämnas tillämpad forskning.

Sammanfattningsvis kan reglerna för stöd till Forskning och utveckling betecknas som oklara. Det finns till exempel inga angivna tröskelvärden på stödet till utveckling. Vid kontakter med EGkommissionen säger berörda handläggare själva enskilt att om ett stödorgan skall ses över för att studera om stödformema är godkända eller inte blir bedömningen i viss mån subjektiv. De tröskelvärden som anges är riktlinjer och för att säkert kunna avgöra om NUTEK och Industrifonden behöver ändra inriktningen på sin verksamhet eller inte måste organisationerna utvärderas ESA eller kommissionen. av

Det är ytterligt svårt att statistiskt jämföra det svenska FoU-stödet till företag med motsvarande stöd i andra länder. Det finns dock inget stöd i den tillgängliga statistiken för hypotesen att det svenska stödet är större än genomsnittet för andra OECD-länder. Mycket tyder i stället att det statliga stödet till forskning- och utveckling i företag är jämförelsevis lågt i Sverige.

KAPITEL 6 Industrifondens verksamhet

Inledning

Fonden för industriellt utvecklingsarbete Industrifonden inrättades - - 1979 efter beslut år. Motivet att mot den l juli riksdagens samma var, utvecklingen inom industrin under 1970-talets senare bakgrund av hälft, försöka stimulera de större företagen att i växande grad satsa på förnyelse ökad produktutveckling. genom

Industrifondens syfte är att stödja utveckling av nya produkter, och för industriell produktion. Detta sker genom att processer systern fonden erbjuder statlig medverkan i form av riskdelningñnansiering i skedet från funktionsprototyp till för industriella utvecklingsprojekt och med marknadsintroduktion.

Normalt medverkar fonden med högst hälften av riskexponeringenl- Om synnerliga skäl föreligger har fonden dock ñnansieringsbehovet. möjlighet att öka sin andel.

Industrifonden arbetar med projektñnansiering, med finansiering av eller investeringskapital. Vid lyckat resultat ägarkapital, rörelsekapital skall fonden återfå sina medel med avkastning.

Organisation och beslutsgång

Industrifonden är stiftelse med staten huvudman. en som

Industrifondens styrelse. Styrelsen fattar alla beslut Regeringen utser medverkan från fonden. Till sin hjälp har styrelsen ett kansli som om består VD, fem handläggare samt administrativ personal. av

Styrelsen fattar i regel principbeslut. De är ofta, i synnerhet för de mindre företagen villkorade. Sådana villkor kan omfatta krav t ex på ökning av företagets egenkapital och övrig egenñnansiering, synpunkter personalsammansättningen i företaget eller säkerställande av kundsamarbetet. Kansliet genomför styrelsens beslut, vilket i regel innebär att slutföra förhandlingarna. Avtal med projektplan finns för samtliga fondens projekt.

Tillgångar

Vid Industrifondens start anvisades 300 miljoner kronor som grundkapital. Genom senare riksdagsbeslut har kapitalet först höjts för att sedan åter minskas. Stiftelsekapitalet utgör f 695 n miljoner kronor.

Industrifonden har genom åren utgående från stiftelsekapitalet och dess avkastning beviljat riskdelningñnansiering ackumulerat om 3.765 miljoner kronor 1992-08-10. Hittills tecknade avtal omfattar 2.601 miljoner kronor.

Industrifonden förfogar f över 957 miljoner kronor. Merparten är n medel som reserverats för utbetalning till beviljade projekt. Industrifonden är ålagd att placera de medel arbetar i som företagen, eller reserverats för garantiåtaganden, hos Riksgäldskontoret.

Bedömningsgrunder

Företag som är verksamma i Sverige kan ansöka om Industrifondens

medverkan i lovande men riskfyllda projekt. De kriterier som fonden

tillämpar vid bedömning kan sammanfattas på följande sätt

Industrifondens medverkan skall nödvändig för att projektet

vara

skall kunna genomföras med full kraft.

Projektet skall leda till ökat utvecklingsarbete i företaget.

-

skall offensiv förnyelse, dvs teknisk Projektet skapa en en ny

-

lösning eller mot marknadskrav.

svara nya

Projektet skall medföra ett onormalt risktagande för företaget.

-

Projektet skall ha lönsamhetspotential som svarar mot risktagan-

- en det.

Projektet får inte för litet. Den nedre beloppsgränsen är satt till

vara -

5 miljoner kronor.

Riskdelningfinansiering

Industrifondens samverkansformer är följande

Villkorslån är lån till företaget för projektets genomförande. Det betalas normalt i 3-5 poster i takt med projektets utveckling och

kräver inga formella säkerheter företaget. Räntan, normalt 4

av

över diskonto, betalas löpande. Länet amorteras vid förut-

procent

bestämda tillfällen. Löptiden till projektets behov. Skulden

anpassas

kan helt eller delvis efterges projektet helt eller delvis miss-

om

lyckats.

5 Detta begrepp kommenteras i kapitel 2 och i förslagskapitlet.

Kapital mot royalty innebär kapitaltillskott att går till företaget för projektets genomförande, varvid inga formella säkerheter och ingen löpande ränta krävs företaget. Industrifonden får av royalty på intäkterna i projektet, från sålda produkter. t ex

Projektgaranti tecknas om försäkring mot eventuellt misslyckande och betingar avgift under löptiden. en Garantibelopp utbetalas vid konstaterat misslyckande. Royalty går till fonden vid eventuellt återupptaget projekt.

Kreditgaranti avser garanti för sådana lån hos bank eller annan långivare som fonden godkänner vilka gäller industriella utvecklingsprojekt. Garantiavgift betalas till fonden. Garantin utlöses vid finansiell kris. Fonden erhåller royalty risken kan om övervinnas.

Från första början hade Industrifonden rätt att utnyttja stödformerna villkorslån respektive kapital mot royalty. Fram till budgetåret 198788 var villkorslån den helt dominerande stödformen.

Sedan dess har kapital mot royalty dominerat och f 55 utgör n procent av fondens engagemang. Förklaringen härtill är den stora ökningen av projekt i mindre och nystartade företag. För litet ett företag med begränsad kapitalbas kan en löpande räntebelastning utgöra en. stor börda, i synnerhet vid förseningar projekten. I dessa fall

av brukar__.___-

Industrifonden därför utnyttja kapital mot royalty.

Under 1983 tillkom den riskdelningsform i

som dagligt tal kallas projektgaranti. Orsaken var att vissa, främst stora, företag önskade riskdelning med fonden men ändå finansiering på hand när egen man kunde bättre räntevillkor än de fonden kunde som erbjuda.

Garantin utfaller de tekniska, om marknadsmässiga eller kommersiella förutsättningarna inte visar sig hålla.

till skillnad från Projektgarantin utfaller vid projektmisslyckande företag går i konkurs andra anledningar. kreditgarantin, om av

Kundkategorier

Industrifonden startade hade huvudsakligen de större Når man företagen i åtanke.

Under år har emellertid de mindre och medelstora företagen senare för Industrifondens engagemang, detta gäller svarat merparten av nya också man räknar i monetära termer. om

året har de företagen emellertid återkommit Under det senaste stora till Industrifonden i ökande utsträckning.

års många i små och ofta nystartade, En följd av senare engagemang teknologitunga företag är att Industrifondens riskexponering ökat i form likviditetskriser, rekonstruktioner betydlig. Följdema härav av konkurser har blivit allt tydligare under den innevarande djupa och lågkonjunkturen.

Bokslut

Sedan -1-.979 har Industrifonden mottagit mellan tre och fyra tusen .. projektsamverkan. Antalet registrerade projektansök-

förfrågningar om

-t vid slutet verksamhetsåret 199192 till 892 stycken. ningar uppgick av Antalet ansökningar sedan starten 393 stycken. beviljade var

reviderade bokslutet från verksamhetsåret I det senaste ännu Industrifondens kapital till 1.276 miljoner 199192 uppgår egna kronor.

Det är inte helt lätt att ansätta rättvisande

ett värde på Industrifonden

eller värdera dess insatser. Fonden har dock, åtminstone nominellt,

stiftelsekapitalet i behåll; den reala avkastningen förefaller dock

vara

negativ.

Kostnaderna i relation till

beviljat stöd framgår av tabell 6.1. Enligt

denna har kostnaderna stigit snabbare

än stödet. Antas att stödet är

halva investeringen lägger Industrifondens

utgifter för projekten en

extra bottenplatta i avkastningskravet på 2,5 utöver den

procent

riskfria räntan. Enligt fonden beror den Ökande kostnaden

under

senare år huvudsakligen på den ökade andelen

småföretagsprojekt.

Cirka ett manår år läggs ned per på projekt som aldrig når styrelsen.

TABELL 6.1 Industrifondens kostnader

för

finansieringsverksamheten

Kostnader Beviljad Kostnader

ñnansiei procent

5,3 71

Resultatet Industrifondens verksamhet av

I redovisas antal analyser gjorts Industrifondens bilaga 1 ett som av har såväl lyckade missverksamhet. Som framgår av bilagan som undersökts. l bilagan studie lyckade projekt presenteras a en av bästa med avseende på intern och utländsk Industrifondens nio projekt fakturering samt genererande antal årsarbeten. av

fonden sig i fått stora Av bilagan framgår att de projekt engagerat försäljning. Det är också intressant effekter både på sysselsättning och få betydelse för dessa utvecklingsprojekt bekräftad. att exportens stora Det är emellertid också synnerligen viktigt att konstatera att sex den faktureringen projekt hos stora sjundedelar av genererade avser fondens inriktning är därför svår företag. Någon småföretagsprofil i skönja. Frågan kvarstår dock hur mycket av den genom projekten att tillskapade verksamheten beror på Industrifonden och hur mycket som kommit till stånd denna. Vid intervjuer med företagen framsom utan kommer i regel starkt positiva yttringar vad gäller behovet av Industrifonden för utvecklingsverksamheten. Undantagen finns av naturliga skäl hos de företag som inte beviljats stöd. Stor försiktighet måste iakttas vid tolkningen företagens redovisade attityder. Frågan av fondens prestationer diskuteras i förslagsavsnittet. om

-72-

KAPITEL 7 NUTEKs verksamhet inom

nya produkter

Inledning

NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket är - - en sammanslagning av STU Styrelsen för Teknisk Utveckling, SIND Statens Industriverk och STEV Statens Energiverk. sammanslagningen ägde rum 1991. Som namnet antyder arbetar verket med näringslivsoch teknikutveckling. NUTEK har ett flertal uppgifter. I denna utredning koncentreras uppmärksamheten helt till verkets stöd till innovationsbaserat företagande i verksamheter. Nya idéer, nya uppfinningar och innovationer är följaktligen verkets arbetsområden. Målgruppen består av enskilda företag, existerande småföretag, forskningsbaserade småföretag, avknoppningar från storföretag och högskolor samt enskilda uppfinnare och forskare.

NUTEK arbetar i företags tidiga utvecklingsskeden såddsom en finansiär utan fomella avkastningskrav. Verket lån i ger tidiga utvecklingsskeden där såväl teknisk kommersiell risk som föreligger. Stödet omfattar ett stort antal projekt med relativt små belopp i vart och ett. Verket sig den i ser som dagsläget enda genuina såddfinansiären i Sverige. När det gäller enskilda uppfinnare och forskare samt småföretag finns ofta stora finansiella och kompetentmässiga trösklar innan vägen till framgångsrik exploatering kan beträdas. På grund av dessa förhållanden är de privata investerarna ofta tveksamma. Deras brist på kunskap inom de områden de olika egen innovationsembryon avser, leder till stor osäkerhet i deras bedömningar. De har för att använda terminologin i kapitel 2 svårt att satsningar på idéerna se

som placeringar i tillgångar. Marknadsmekanismema därför

anses fungera dåligt. Gapet mellan uppfinningar, teknisk forskning och tidiga idékoncept å ena sidan och marknadens kännedom och om intresse för dessa potentiella möjligheter å andra sidan är stort enligt

den som företräds av NUTEK. Dessa omständigheter anses vara

syn

verkets raison dêtre inom finansieringsområdet.

Dess samlade kompetens inom teknik och ny-småföretagande samt

kontakter med såväl företags- och forskarvärlden utgör enligt verkets

i Sverige unik resurs till stöd för teknik- och forsk-

egen syn en

ningsbaserat företagande.

NUTEKs verksamhet med avseende på stöd till

Här presenteras Huvuddelen detta inriktar

utveckling av nya produkter. av program

stöd till teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt hos nya och sig

befintliga småföretag.

Stödformer

dels finansiellt stöd,

Verket kan inom produktutvecklingsområdet ge

dels stöd rådgivning, information och kontaktskapande

genom

åtgärder.

6 teknik- och företagsbaserad verksamhet är knappast Begreppet definierade vädja till intuition och känsla hos

utan avses snarare

den tilltalade. I denna utredning uppfattas det som verksamheter

där andelen tekniker respektive forskare svarar för en betydligt

andel antalet anställda än vad är normalt inom större av som svensk industri.

Finansiella stödformer

De finansiella stödformema är

villkorslån -

tillskott mot royaltyavtal och

-

garantier

-

Villkoren för dessa stödformer är vad beträffar villkorslån, vilka

bokföres som lån och belastar balansräkningen

ränta 4 procent över diskonto -

räntefritt to m slutrapportdagen, därefter löpande betalning

- var

tredje månad

amortering 5 procent av faktureringen eller 35 procent av licens-

intäkter

inga formella säkerheter

-

eftergift vilken bokföres som intäkt om projektet inte ger ekono-

-

miskt utbyte

Primär målgrupp sägs sådana småföretag vilkas överlevnad inte

vara

står och faller med projektintäktema. Målgruppen förefaller därför

vara liten.

Villkoren beträffande tillskott mot royalty är

7 procent av faktureringen eller 50 procent licensintäkter.

- av

Procentsatsen minskas när återbetalningen inklusive ränta till

NUTEK är uppfylld

ingen ränta

-

inga formella säkerheter

-

,Stödet bokföres som intäkt och royaltyn kostnad.

som

Eftergift kan ske om projektet misslyckas.

Primär målgrupp är enskilda personer och nystartade småföretag när intäktsosäkerheten i projektet är stor och återbetalningsförmågan är beroende av projektframgången.

Projektgarantin tecknas garanti mot tekniskt misslyckande eller som säkerhet för banklån. Anslagsmottagaren eller kunden står själv som för finansieringen. Garantin betingar avgift på procent per år en en vilken bokföres som kostnad.

Bidrag kan till förstudier eller vissa särskilda aktiviteter som ges första del vidarefmansiering från NUTEK. Detta bidrag, som av en maximalt får uppgå till 5 basbelopp cirka 175.000 kronor 1992 kan sökas separat. Anslagsmottagaren förfogar över resultatet. Primär målgrupp är här enskilda personer och små företag.

Icke finansiella stödformer

De icke finansiella stödformerna har tidigare inkluderat kostnadsfri rådgivning och vägledning till enskilda innovatörer och småföretag inom patent- och juridikornråden. Detta har dock upphört i och med tjänsteindragningar under 19911992.

Anslagsbelopp

NUTEKs tidigare STUs direkta produktutvecklingsstöd fördelar

och

sig som framgår av tabell 7.1.

TABELL 7.1 Direkt

produktutvecklingsstöd

Företagstorlek Antal anslag

antal anställda 8788 8889 8990 9091

-20 264 271 227 21-200 26 27 12 358 200- 6 16 10 55

Summa 296 314 249 413

Företagstorlek Beviljade belopp i miljoner kronor

antal anställda 8788 8889 8990 9091

-20 64 87 70 21-200 17 ll 7 200- 1 8 4

Summa 82 106 81 87

Antalet ansökningar stöd inom för

om ramen programmet Nya Produkter har i genomsnitt varit cirka 1200 år.

per

199091 fördelades de direkta projektanslagen enligt tabell 7.2.

TABELL 7.2 Fördelning av direkta projektanslag

Andel projek, Storleksklass,

av procent tusen kronor

29 0-100

33 100-300

14 300-500

14 500-1.000

10 1.000-

med avseende mottagarkategori var 19901991

Fördelningen

följande

TABELL 7.3 Projektanslagens fördelning på mottagare

Andel totala

Mottagarkategori av anslagsmedel

Procent

Enskilda uppfinnare 4

-

Småföretag under 200 anställda 62

- Företag över 200 anställda 5 -

Universitet, högskolor 10

- KOFO-institut 5 - Privata icke affärsdrivande organ 8 -

Diverse offentliga organisationer 6

-

Cirka tre fjärdedelar av projektanslagen låg alltså under halv

en

miljon kronor. Utöver direkt projektstöd har följande aktiviteter

finansierats

TABELL 7.4 Övrig finansiering

Aktivitet Tidigare årlig Budget 9293 finansiering i i miljoner

mljoner kronor kronor

Teknopoler 12 8

-

KOFO småföretagar-

service 5 2 ATIP 10 O -

Innovatörsbidrag 10 9

-

Teknkomm förädling 2 O

-

Divövrigt 8 4

-

Totalt 47 23

Teknopoler är utvecklingsparker vilka ofta är knutna till universitet

såsom IDEON i Lund. KOFO avser kollektiva forskningsinstitut som

numera heter industriforskningsinstitut. Innovatörsbidrag är ett bidrag till innovatörer i ett uppbyggnadsskede. ATIP är utvecklingsprojekt som initierats av anställda i företag.

-79-

TABELL 7.5 Budgeten för 9192 respektive 9293

Aktivitet 9 192 9293

miljoner miljoner

kronor kronor

Priorit teknik 59 58 omr -

Övriga teknikomr 56 43

- EUREKA 6 20 - ATIP 10 O - Produktråd 5 10 -

Teknopoler 14 8

-

KOFO småföretagarstöd 5 2

-

Innovbidrag 10 0

- Diverse PU-stöd 8 4 -

Totalt 173 145

EUREKA är ett europeiskt program för teknisk kommersiell ut-

veckling.

Resultat

Resultatredovisningen av offentligt stöd i sådd-ñnansieringsfasema flertal skäl

anses vara komplicerad av ett

7 Dessa orsaker åberopas NUTEK utgör dock med undan-

som av -

tag av det första inget hinder för en analys av portföljinvestering-

-

8-

Tiden mellan insatsen och det kommersiella resultatet - är lång ofta 8-10 år.

Det är svårt att i resultatpåverkan särskilja den aktörens insats - ena från den andra.

Projekten innehåller alla tänkbara typer företagsrisker. Orsaken - av till ett misslyckande respektive grunden för en framgång kan därför ofta vara svårt att enkelt härleda.

Trots detta har verket gjort ett försök till resultatredovisning. Se skriften Vad STU gjort för mindre och medelstor industri och nyföretagande.

De väsentligaste slutsatserna och exemplen denna är ur följande

Stöd huvudsakligen lån med cirka 100 miljoner kronor under slutet 1970-talet och början 1980-talet till cirka 80 av av högteknologiska företag har resulterat i en årsomsättning i dessa företag på över en miljard kronor.

Av 127 miljoner kronor i stöd till 95 teknikbaserade företag med förmodad hög tillväxtpotential hade 1988 23 miljoner kronor eftergivits, 15 miljoner kronor återbetalats och ytterligare 44 miljoner kronor beräknas återbetalas.

Återstoden är fortfarande osäker fordran. Dessa en företag hade en omsättning på minst 600 miljoner kronor 1989 och tjugo dem hade av 1991 en tillväxttakt på minst 25 procent år. per

arna.

g1-

I cirka 40 procent Industrifondens och 50 procent av Vencapav satsningar har STUNUTEK varit finansiär i tidiga skeden. bolagens

vid oför-

Återbetalningsvolymen har tredubblats under 80-talet

ändrad anslagsvolym.

har genomförts under 1980- Cirka 30 teknikupphandlingsprojekt talet och total faktureringsvolym cirka en och en motsvarar en halv miljard.

Samarbetsparters

samarbetar NUTEK med

Inom produktutvecklingsområdet

SUF Samarbetet innebär främst allmänna Svensk Uppñnnarförening kontakter inom innovationsområdet samt utnyttjande av SUFs rådgivare.

Industrifonden Samarbetets mest synliga tecken är att cirka en Industrifondens i skeden har fått stöd från tredjedel av projekt tidigare NUTEK.

Samarbetet går via Produktråden, kontakter Utvecklingsfondema finansieringbedömning av projektsmåföretag och genom gemensam samarbete i teknikspridningsaktiviteter.

Teknopolerna Samarbetet sker i form av dels utveckling av kunskap och metodik kring forskningsbaserat nyföretagande, dels gemensam projektñnansiering.

Aktuella förändringar 9293

Inför 9293 har inom området Nya produkter NUTEKs budgetåret

anslag minskats, ett antal tjänster dragits in och vissa omprioriteringar gjorts. Detta leder enligt verkets egen utsago till följande förändringar från och med 1 juli 1992.8

Prioritering kommer att göras mot tekniskt nydanande projekt - som bedöms ha stor kommersiell potential.

Prioriterade områden är produktutveckling inom informationsteknik, biomedicinsk teknik, bioteknik, miljö, EUREKAs småföresamt tagarprojekt.

De speciella stödformema ATIP och Innovatörsbidrag försvinner helt.

Stöd till externa konsultinsatser avseende teknikförmedlings-, teknikförädlings- och utbildningsaktiviteter upphör och ersätts i förekommande fall direkt projektstöd i enskilda projekt. av

All allmän rådgivning till innovatörer - avseende exempelvis patent, juridik, skattefrågor upphör. Viss sådan rådgivning kan inom ges ramen för ett av NUTEK lämnat direkt projektstöd friståmen ende.

Övrig verksamhet av indirekt karaktär kommer att nedprioriteras till

förmån för direkt projektstöd till teknikbaserad produktutveckling. Mindre stöd kan till projekt hos teknopolorganisationer för ges rådgivning till forskningsbaserat nyföretagande och för stimulans till deltagande i europeiska tekniksamarbetsprogram för små och medelstora företag.

S Utredaren kommenterar detta i sitt förslag.

KAPITEL 8 Förslag till ändring av nuvarande system

för statligt stöd till utvecklingsprojekt

Uppdraget

i första hand det statliga stödet till produkt- Mitt uppdrag har avsett

främst Industrifonden. Därtill har min uppgift varit utveckling genom

behovet för finansiellt stöd till att ta ställning till staten att ge

förenade med hög kommersiell risk. I utvecklingsprojekt som är

också till organisationsstruktur för uppdraget har ingått att ge förslag

sådant stöd det skall finnas och till typ av stöd. Självfallet ett orn - har i mina förslag hänsyn till de förändringar Sverige jag att ta

genomgått vad gäller den ekonomiskpolitiska profilen, skattesystemet

och industristrukturen.

Bakgrund

Av det inledande kapitlet framgick

att framtida tillväxt förutsätter en betydande omvandling av en och speciellt inom industrin näringslivet

detta i sin tur måste bygga på kraftig ökning av nyföretagsatt en bildningen och framförallt utvecklingen av nya storföretag av

sådan omvandling rimligtvis måste föregås eller ske parallellt att en med betydande satsningar i produkt- och processutveckling.

En omvandling detta slag förutsätter både en rik tillgång på av kapitalmarknad. I det första innovatörer och en väl fungerande

Å sidan vittnar patentstatistiken avseendet ter sig bilden splittrad. ena

-84

och projektansökningar till NUTEK ett imponerande idéflöde a om vad gäller nya produkter, utveckling gamla produkter och lösningar av på produktionsproblem. Utlänningars intresse för svenska uppfinningar förefaller vara mycket stort, vilket bl a antyds av nettoexporten av royalties vars synliga del är 300-400 miljoner kronor och vars dolda del kan vara lika stor.

Å andra sidan förefaller det råda innovatörsbrist om i begreppet innovatör också läggs förmågan att driva idé fram till marknadsen penetrering. Avsaknaden av managementkapacitet kopplad till idékläckama gör att långivare och kapitalister år beredda att sätta som in riskkapital upplever brist på färdigförpackade projekt. en

Orsaken till bristen på färdiga projekt står enligt min mening att finna på kapitalmarknaden. Om denna fungerar effektivt skall avkastningskraven för varje tillgång även andel ett utvecklingsprojekt - en av eller av en projektportfölj bestämmas dess risk. Denna risk är - av inte tillgångens totala risk utan dess systematiska risk. På den öppna svenska marknaden för projektkapital har bildandet projektportav följer varit rudimentärt. Likviditeten i de få företag har svarat för dessa portföljer har som långa tider varit i det närmaste obeñntlig. Det må tilläggas att inte ens på USAs venture capital marknad är likviditeten tillfredsställande om jämförelsenormen är den reguljära riskkapitalmarknaden.

Resultatet har blivit att riskerna för enskilda projekt och projektportföljer kommit att bedömas mycket högre än vad fallet blivit på en effektiv marknad. Detta betyder i sin tur att avkastningskraven drivits i höjden. I USA har de enligt mina kalkyler motsvarat k egna s betavärden kring dvs riskpremien på venture capital placering en är tre gånger så hög på placering i väl diversiñerad som en en aktieportfölj. I Sverige är en sådan kalkyl helt meningslös eftersom det inte finns någon marknad.

förefaller ovanligt högt med Betavärdet för USAs projektportföljer till förutsättningarna. Utvecklingsprojekts utfall är rimligtvis hänsyn sinsemellan oberoende. De utgör som framgick av kapitel 2 således idealfall för diversifiering. En portfölj bestående av skilda typer av ett teoretiskt få mycket attraktiv avkastprojekt kan följaktligen sett en Även sådana portföljer skulle presenteras den ningsriskprofil. om svenska marknaden idag skulle de likväl förknippas med hög risk på hantera dem. I sammanhanget må grund av aktörernas ovana att erinras att finansmarknaderna idag erbjuder en mängd instrument om också kan användas för att minska riskerna vid projektñnansiesom innovationsföretag med projektportfölj skulle t kunna ring. Ett en ex finansieras med ett konvertibelt lån, dvs en obligation och en teckningsoption. En sådan konstruktion sätter nedre gräns för en förlusten möjliggör full delaktighet i eventuella övervinster för men investeraren. En intressant variant på denna idé lär vara väg att

introduceras under hösten.

Så projektkapitalmarknaden har mycket lägre effektivitet länge som kommer det investeras mindre än övriga delar av kapitalmarknaden att i utvecklingsprojekt än vad är samhällsekonomiskt optimalt. I som Sverige liksom i en rad andra länder har den pragmatiska lösningen blivit helt eller delvis offentliga institutioner med på problemet i olika former stödja enskilda företag, innovatörer och uppgift att Strukturen beskrevs i översikt i kapitel Eftersom dessa uppfinnare. till övriga kapitalmarknaden är vad jag erfarit institutioners koppling mycket lös kan varken projektval eller nivån på projektinvesteringama bli effektiv. Därför är denna lösning i längden otillfredsställande. Den naturliga för regering och riksdag borde i stället vara att ansatsen skapa förutsättningar för effektiv marknad för projektkapital. Fyra en villkor är enligt min mening härvidlag avgörande, nämligen

de allmänna institutionella förhållandena för företagande är goda att -

att lånemarknadema och de reguljära riskkapitalmarknaderna är effektiva

att investeringar med höga utgångsrisker inte blåses upp extra på grund av stora skattekilar samt

att jordmånen för individuell förmögenhetsbildning är god. -

I samtliga dessa avseenden har Sverige genomgått investeringsen ur synvinkel mycket positiv utveckling. Den allmänna politiska attityden till företagande har blivit allt vänligare sedan 1970-talet och lett till ett flertal ändringar i lagstiftningen underlättat företagandet. som Avregleringen och det successiva inlemmandet av den svenska kapitalmarknaden i den internationella kommer att höja effektiviteten och på sikt minska kapitalkostnadema. Tyvärr förefaller dock småföretagsbörsen i Sverige ha betydande likviditetsproblem. Det försvårar exit för projektkapitalfonder, drar ned avkastningsförväntningama och minskar satsningarna.

1991 års skattereform och dess pågående uppföljning har i allt väsentligt ändrat förutsättningarna för investeringar i Sverige. Det gäller såväl investeringar i maskiner och byggnader som rena kapitalplaceringar. De partiella skattekilama för materiella investeringar har reducerats så kraftigt att de efter 1993 ligger klart under EG-genomsnittet för såväl utländska svenska investerare. Den som beslutade elimineringen av förmögenhetsskatten kommer sannolikt att efterhand ändra förmögenhetsstrukturen till fördel för projektkapitalinvesteringar. Två i sammanhanget viktiga korrigeringar kvarstår dock skatteområdet. Den gäller kapitalvinstbeskattningen för ena fåmansföretag. Det är enligt min mening orimligt att extrabeskatta placeringar i dessa företag vilka på grund av bl a låg likviditet är förenade med större risk än placeringar i storföretag. Den andra gäller dubbelbeskattningen av utdelningar. Tas denna bort ökar effektiviteten

både de reguljära och de oorganiserade marknaderna för riskkapital.

Därutöver är enligt min mening redan en nominell skattesats på 20 procent för kapitalinkomster i högsta laget för att vara förenlig med kapitalbildning som leder till snabb förnyelse av näringslivet. en alltså sänkas Även skattekilen Denna skattesats behöver ytterligare. för arbetsinkomster är betydelsefull för produktutvecklingen i de mindre företagen. Ett normalt FoU-intensivt företag har faktiskt en högre löneandel konventionell arbetsintensiv verksamhet inom än en industrin. Projektkapitalmarknaden skulle alltså stimuleras av en rejäl och varaktig sänkning arbetsgivaravgiften. Båda dessa förändringar av ligger inom för de mål den nuvarande regeringen uppsatt i sin ramen regeringsförklaring.

Varken avregleringar och privatiseringar eller reformeringen av skattestrukturen kan bli effektiva så länge den offentliga utgiftsandelen och det totala skattetrycket ligger så långt över EG-genomsnittet fallet är idag. I investeramas ögon drar detta ned den totala som effektiviteten investeringar i Sverige varför avkastningen före skatt riskerar bli så mycket lägre än alternativa lokaliseringar att den direkta skattefördelen neutraliseras. Det må betonas att ett medlemi EG och EMU inte löser detta problem. Jag förutsätter i mina skap förslag att regeringen fullfölja sitt mål om en minskning av avser utgifts- och skatteandelarna till genomsnittlig EG-nivå.

Kvar-stående argument för statligt stöd

Vilka skäl kvarstår för statligt stöd till utvecklingsprojekt Den frågan är berättigad med hänsyn till de förändringar redan skett inom som svensk ekonomi och de mål för den ekonomiska strukturen regeringen

har satt Argumentet att med statliga insatser fylla de hål upp. ut som eventuellt finns på kapitalmarknaden blir allt svagare.

Enligt min mening har detta argument aldrig varit särskilt starkt i ett land som i huvudsak är marknadsekonomiskt. Det är sak hävda en att att marknaden är ofullkomlig, helt att veta hur denna brist en annan skall rättas till med administrativa medel. Det gäller inte minst inom det område där förmågan till överblick är så liten fallet är med som industriella utvecklingsprojekt.

Fortfarande har emellertid Arrows tre argument för underforskning externa effekter, begränsningen i att tillgodogöra sig hela avkastningen och den stora osäkerheten en viss giltighet även inom projektkapitalmarknaden. Jag tror dock att de har en relativt liten betydelse. Det kan vara nyttigt att erinra sig att Sverige blev ett industriland remarkabel innovativ verksamhet bistånd genom en utan av vare sig Industridepartementet, STU eller Industrifonden och att industriproduktionens tillväxttrend efter tillkomsten av Industridepartementet inte ens varit en tredjedel vad den tidigare under 1900av var talet.

Jag anser dessutom att målet regional balans inte har direkt om en koppling till stöd för FoU- eller utvecklingsprojekt.

Det faktum att andra länder kraftigt stödjer dessa verksamheter och därigenom skapar en ineffektiv resursallokering utgör heller inget starkt argument för att Sverige skall göra detsamma.

Mina allmänna synpunkter på statens insats på projektkapitalmarknaden

För mig har helt andra argument varit vägvisande när jag föreslår att

Industrifonden, NUTEK STU-delen och Utvecklingsfondema tills skall fortsätta sin verksamhet än i vissa avseenden starkt vidare om modifierad form.

det första kan hur länge den rådande krisen För ingen säga bestå. Att slå sönder verksamheter finansmarknaderna kommer att inom ökar osäkerheten bland aktörerna utan som fungerar givna ramar till ingen trovärdighet att allmänt att bidra krislösning. Det ger hänvisa till marknaderna när dessa för tillfället är lamslagna.

det andra kommer det enligt amerikanska erfarenheter att ta För tid projektkapitalmarknad även under mycket lång att bygga upp en betingelser. Expertisen finns inte utan måste utvecklas. Det goda yttre inte minst förmågan skapa kapitaltillgång av en produkt-, gäller att en eller marknadsidé. Jag bedömer att både NUTEK och process- Industrifonden har sådan inriktning och kan sådan grad av en ges en marknadskonformitet att de kan bidra positivt till utvecklingsproces-

sen.

det finns sannolikt övergångsprocess från statligt För tredje en en av till renodlad marknadsstöd dominerad projektkapitalförsörjning en bättre andra. Dessvärre är det allokering av projektkapital som är än svårt finna stöd i ekonomisk teori för annat än mycket allmänna att Med hänsyn till det rika utsagor om optimala övergångsprocesser. NUTEK, Industrifonden och Utvecklingsfondema har anser kontaktnät orimligt chanstagande att slå sönder deras jag det vara ett stort i effektiva företag snabbt skall verksamheter förhoppning om att nya

fylla ut tomrummet.

lndustrifondens professionalism i regel står Till detta kommer att av mycket högt i kurs t m bland sådana som inte beviljats stöd. Inom o min också aktning för industrin hyser man enligt uppfattning stor teknologiska Det här borde tala för att NUTEKs expertis. argumentet

-9-

organisationerna vore färdiga att introduceras marknaden. Expertisen i fråga ligger dock inte på det kommersiella planet utan i egenskapen av en myndighet som söker och genomför s k second best-lösningar.

Utvecklingsb0laget

Under utredningens gång kom från Ny Demokrati ett förslag upp om att bilda en investeringsbank av medel från löntagarfondema. Bankens syfte skulle vara att förse små och medelstora företag med riskkapital. Resultatet har blivit förslag till ett riskkapitalbolag, för vilket riksdagen ställt upp ett antal villkor. FiU 1991 199221, rskr.339

Ett bolag skall bildas, varvid 6.5 miljarder kronor tillskjutes - av löntagarfondsmedel. Verksamheten skall starta 1992.

Andra statliga organ skall inordnas, däribland Industrifonden. -

Verksamheten skall inte ägas staten. - av

Mångfald, riskvillighet och affärsmässighet skall enligt ñnansut- skottet vara ledande principer för verksamheten.

Enligt uppgift kommer företaget att ägas av två grupper, företag som betalat vinstdelningsskatt och medborgare

som inte sparat i allemansfonder. Ägare är alltså dels stora företag, dels sådana personer av

vilka det dominerande antalet aldrig intresserat sig för sparande och förmodligen inte heller för kapitalets användning. Frågan om detta är en idealisk ägargrupp för ett kapitalmarknadsbolag målgrupp är vars småföretag eller fonder som inriktar sig till sådana företag ter sig minst sagt retorisk.

-9]

Det viktigt för utvecklingsbolaget att det får ägare fullgör sitt är som ägaransvar och dessutom har känsla för företagets avsedda nisch. som Enligt min mening är utgångsläget nu sådant att det riskerar ta mycket

får sådan ägarstruktur. För att inte den lång tid innan företaget en

skall falla på grund privatiseringen blir ett goda ursprungsidén av att

hastverk föreslår jag följande

Under tid får företaget stiftelseform. - en

Stiftelsens huvudman är staten. -

I stiftelseurkunden preciseras dels tiden för stiftelsens upplösning, dels styrelsens sammansättning med avseende på yrkeskategorier;

i skall inte ingå politiker denna skall besättas styrelsen utan av

med gedigen erfarenhet av affärsutveckling, finansieringspersoner

frågor och teknologi.

Stiftelsen arbetar ett antal helägda företag svarar för genom som placeringen medlen. av

Det skall klart framgå att medel kan sökas av både enskilda industriföretag vencapföretag arbetar med en eller flera som av som Även ägda företag Industrifonden projektportföljer. offentligt som

skall kunna söka medel där för sina projekt.

Stiftelsen kan uppträda garant för olika ñnansieringsformer, som t för obligationsdelen i konvertibel. ex en

också utvecklingsbolaget bör gå ut löst. Erfarenheten Jag anser att

från olika regionala fonder visar tydligt övergödningens risker.

Synpunkter på Industrifondens och NUTEKs verksamhet

Industrifondens och NUTEKs STU-delen verksamhet har beskrivits i två separata kapitel. Jag här synpunkter avser ge på deras arbetssätt och prestationer i syfte att motivera mina förslag till förändringar. Båda organisationerna är s k non-profit organisations. De skall således inte bedömas efter företagsekonomiska mått utan efter de mål satts för deras verksamhet. Målen är dessvärre inte som formulerade på så sätt att mått på måluppfyllelse är lättdeñnierade. Att stödja utveckling produkter, och för av nya processer system industriell produktion eller att stödja innovationsbaserat företagande i nya företag och småföretag är målformuleringar inte omedelsom bart finner sina mått. Jag skall till väga följande sätt för Industrifonden. Efter några iakttagelser rörande fondens kostnader och företagsekonomiska resultat diskuterar jag i korthet observerade effekter för de stödda projekten. Därefter kommer jag val av projekt och företag för att avsluta med några synpunkter på stödformer. Mina synpunkter på NUTEKs stöd till utvecklingsprojekt är fragmentariska och stannar vid jämförelse mellan de två organisaen tionemas ansatser vid projektval.

Industrifonden har verkat i cirka tretton år. Under dessa år har fonden registrerat bortemot 900 projektansökningar och beviljat anslag i olika former till 45 procent dessa. Det ackumulerade stödet är 3.8 av miljarder kronor i löpande priser. Senaste budgetåret uppgick stödet till 315 miljoner kronor. Antalet avslutade projek är 140. Av dessa är

68 genomförda enligt avtal. Övriga har lett till eftergifter eller fallerat

totalt. I några av dessa fall har dock projekten levt vidare.

Kostnaderna för stöden har i relation till detta vuxit kraftigt under senare år. Budgetåret 19911992 uppgick det till 5.4 procent av beviljat stöd. Säg att fonden svarat för hälften av projektkostnaderna. Det skulle betyda ett extra förräntningskrav fjärdedel en av

månaders statsskuldsväxlar. Kostnaden, huvud-

basräntan sex som

omfattar löner till anställda och ersättning till konsulter sakligen intuitivt mycket hög, även här bortses från vissa förefaller vara om kostnader detta år. Skälet till den den stigande kostnadsextraordinära trenden står entydigt att finna i den ökande andelen småföretagsprodessa i sett lika dyr som jekt. Handläggningen av anses stort vara storföretagsprojekten. Jag återkommer till denna handläggningen av aspekt senare.

projekten har täckt kostnaderna. Den Intäkterna för de genomförda nominella har dock varit låg och den reala negativ. avkastningen Orsaken till detta ligger inte i mängden misslyckade projekt. Denna jämförelsen görs med är i själva verket anmärkningsvärt låg om exempelvis amerikanska venture capital företag, vilkas kapitalavkastenligt uppgift ligger stadigt betydligt över den genomsnittliga ning på den aktiemarknaden. Urval och definitioner avkastningen reguljära beror den avkastningen för fonden är dock oklara. Följaktligen svaga förutom på eventuellt för höga kostnader på prissättningen på dess kan i sin bero antingen på att fonden inte tagit ut tjänster. Detta tur inte tål Den första vad den kunnat eller på att projekten mer. den rimliga dels med hänsyn till att fonden fattat sin tolkningen är stöd dels med hänsyn till projektens resultat. uppgift vara att ge

för Industrifondens performance med utgångs- I bilaga 1 redogörs bruttovinst och statsinkomst punkt i den försäljning, sysselsättning, Fonden har plockat ut de nio bästa projekten, projekten genererat. medelstort och fyra små enligt gängse varav fyra är stora, ett fakturering för projekten 1991 4.25 definitioner. Dessa företags var och täckningsbidrag TBl 3.2 miljarder. miljarder kronor gav ett har inte kunnat beräknats måste enligt min Kapitalavkastningen men varit hög. Av både bedömning av företagens kapitalintensitet ha och täckningsbidrag svarade de stora företagen för drygt fakturering storlek, vilket visar 85 procent. Exportandelen var av samma

exponnarknademas avgörande betydelse för nya produkter syftar som till stor volym. Det säger också hel del en om svårigheterna att snabbt ändra industristrukturen.

Av nämnda bilaga framgår också att industrifondens projekt gett statskassan mer i inkomster än i utgifter. Dessa uppgifter avser givetvis direkta effekter och tar inte hänsyn till alternativen. Den stora frågan gäller om resultatet blivit detsamma utan fondens medverkan. Skall jag gå efter attitydema från forskningsavdelningama på de stora företagen blir svaret klart nekande. Fondens insats var enligt dem helt avgörande. Skall jag efter min egen efterhandsbedömning av projektens art blir reaktionen den motsatta vad gäller de stora företagen. När det gäller de mindre företagen är jag i varje fall övertygad om att projekten allvarligt fördröjts. Det beror helt enkelt på att ñnansieringsaltemativen åtminstone var svåra att upptäcka för företagen i fråga. Många ansåg att de inte fanns. Att på djupet i denna intressanta fråga ligger utanför tidsramen för min studie. Rådata talar dock till fondens fördel. Den forskning bedrivits som inom området inget klart på effekten ger svar av statligt stöd. Vad gäller FoU finner den amerikanske ekonomen Mansfield i studie en från 1984 att endast 20 procent av FoU-projekten skulle ha finansierats av företagen själva de inte fått statligt stöd. Det är dock om tveksamt detta resultat låter sig överföras till om satsningar på utvecklingsprojekt i Sverige.

Den mycket höga storföretagsandelen i industrifondens projekt förvånar säkerligen den sett småföretagen huvudsakligt mål som som för projektstöd. Fondens styrelse och handläggare motiverar satsningarna på storföretagsprojekt med argumentet att det rör sig om idéer som ligger utanför företagets huvudfåra och därför har svårt att finna intern finansiering. Jag har på grund upplevelser i ämnet av egna ingen anledning att tvivla på riktigheten i påståendet. Det gäller ibland även uppslag inom huvudfåran. Det förekommer att forsknings-

chefer för ledning och styrelse bakom ljuset citerat från intervju för att få genomföra enligt honomhenne nödvändiga satsningar. Här sådana FoU-investeringar som de facto blivit synnerligen avses för företagen i fråga. Förhoppningsvis är sådana betydelsefulla erfarenheter inte legio, även de det så är problemet inte men om vore finna statligt stöd utan intern kommunikations- ochledningsatt en fråga.

I fondens projektkatalog ingår ett flertal projekt som uppenbarligen storföretags kämområde. Varför skulle ligger inom ifrågavarande skattemedel riskeras för att finansiera delar SAABs 16-ventilsav eller Volvo Flygmotors civila turbofläktmotorer CF6-80 Här motor de för statligt stöd till FoU och utvecklingsgäller knappast argument tidigare anförts. Om så vilka projekt med goda projekt som vore, lönsamhetsutsikter skulle då inte beviljas stöd Svaret på dessa ligger i sammanfallande intressen utvecklingsavdelplaceringar nog minimera utvecklingskostnadema vid bestämd nings strävan att en nivå Industrifondens önskan säkra sin ekonomi. på risken och att

Under Industrifondens första år villkorslån den dominerande var stödformen. Därefter har kapital mot royalty blivit den viktigaste stödformen. Andra former är projekt- och kreditgaranti. Det har forskats stödformers samhällsekonomiska effektivitet. mycket om Resultaten är dessvärre inkonklusiva. Det förefaller dock enligt en jag bett Katarina Stenmark på Stockholms litteraturgenomgång som Universitet inslag självñnansiering höjer effektivitegöra, som om av i stödet. har också varit vägledande för Industrifonten Den principen den. Ibland kan dock enligt min mening principen drivas väl långt. Finner fonden innovatör har ett mycket lovande projekt bör det att en faktum han har svårt att finansiera sin insats inte leda till att egen skoningslöst avfärdande. Det gäller inte minst i det exeptionellt krisbetonade och därmed riskovilliga klimat för närvarande råder som på kapitalmarknaden. Fonden borde kunna dra ned på självfinan-

sieringsgraden till åtminstone 20 procent när den är starkt övertygad om ett projekts framtida goda möjligheter. Jag är något skeptisk till försäkringsbetonade stödformer. Försäkringsfallet förhållanden avser som den som försäkrar sig inte kan påverka. Den situationen föreligger inte vid utvecklingsprojekt. Stödformen skapar moral en hazard situation knappast kan samhällsekonomisk effektiv. som vara

En tredjedel av Industrifondens projekt har i tidigare skeden fått stöd från NUTEK STU. De två organisationerna samarbete dock inte är starkt formaliserat, vilket kan fördel. NUTEK kan dels vara en ses som en kontaktorganisation mellan näringsliv och universitetsforskningen dels som en stödjare av företagsprojekt i tidiga skeden såddñnansiär enligt vencapslang. NUTEKs non-proñtproñl är ännu mer markerad än Industrifondens. Hår är företagsekonomiska lönsamhetskalkyler meningslösa annat än inom delområden. Det är också svårare att resultatet i form försäljning än vad fallet se av etc är med Industrifonden. Verket har dock gjort försök att mäta effekten av verksamheten i det avseendet. Huvudragen denna studie av redovisades i kaptel

I ett väsentligt avseende är Industrifonden och NUTEK olika, nämligen vad avser strategi för urval av projekt. Medan Industrifonden inte prioriterar något område, har NUTEK huvudmål som att stödja tekniskt nydanande projekt inom specifikt angivna områden. NUTEKs ansats må ligga i tidens anda hårt koncentrera men att insatserna till vissa områden med i förväg diskonterade tillväxtegenskaper är att spekulera. Går utvecklingen väg än den en annan tänkta och det gör den för det mesta har inte bara sparmedel utan också reala bundits på fel ställen vilket resurser upp fördröjer anpassningen till nya villkor. Jag anser att även NUTEK skall tänka i rena avkastningsriskterrner i synnerhet verket som anser sig vara den enda såddñnansiären i landet. Även när situationen på projekt

-97-

kapitalmarknaden har förbättrats bör verket avhålla sig från ett urval andra kriterier än de nämnda.

På flera håll har framkommit kritik mot bristen kundanpassning i N UTEKs satsningar. Verket är enligt denna syn alltför produktfokuserat i sin verksamhet. En sådan fokusering kan fördröja marknadsintroduktionen så mycket att konkurrenter som startade långt redan hunnit få ett grepp marknaden när det är dags för senare om marknadsintroduktion. En uppfinnare får pengar, går hem, drar ned rullgardinen det är så hemligt och utvecklar. Efter två år kommer han tillbaka och får Efter några år presenterar han en nya pengar. produkt. Men då har japanerna redan kört in ett kundanpassat koncept. Detta framgångsrik innovatörs måleriska beskrivning är en verksamheten något mer prosaiskt kommit fram från andra av som håll. Jag tycker personligen att detta är en något generaliserad bild av händelser kan förekomma. Det är dock mycket möjligt att en s k som såddfinansiär namnenligt ägnar sig tidiga faser i innovationssom kedjan tappar marknadsperspektivet; andra finansiärer tar vid. Nu är det vilseledande att innovationer som ett entydigt förlopp, vars se fmansieringsstadier kan hänföras till vencapterminologins olika faser sådd, utveckling och tillväxt. Olikheterna mellan skilda 3 start, projekthistorier är betydande även vad gäller mönstret i nettokassaflödet. De politikförslag som ställs utgår dock i regel från en fixerad föreställning ett utvecklingsförlopp, tex det förslag från Inav dustriförbundet behandlades i kapitel Det är dock uppensom barligen viktigt att marknaden konkretiseras på ett tidigt stadium när det rör sig om en produktidé.

NUTEK tillämpar trattprincipen vid selektering projekt. Verket får av år utreds tekniska konsulter. i över tusen ansökningar per vilka bl a av Av dessa avfärdas i steg de flesta. Några procent når marknaden. Utredningskostnadema är till dyra. Erfarenheten säger också att synes det är svårt att utreda sig till starkt ökad säkerhet om projekts framtid. a

Därför borde verket pröva parallella försök enligt den modell som

förespråkades den legendariske företagskonsulten Gunnar Ehrle-

av mark 1970-talet. För en mängd projekt är utredningskostnadema

projekt höga i förhållande till projektkostnaderna. Därför kunde

per verket ett experiment med hjälp av intuition plocka ut säg 25 som projekt och stödja dem tills de kan avfärdas eller med säkert resultat drivas vidare. Även sannolikheten för varje projekt att lyckas är om så litet 10 procent är risken att alla misslyckas inte mer än 7 som procent.

Enligt de synpunkter kommit fram till mig hyser FoU-personal som och ledare inom industrin i regel stor respekt för kunnigheten och klokheten hos verkets tjänstemän. Samtidigt framkommer en i stort

enhällig på olämpligheten att slå ihop STU med SIND. Både

sett syn

enskilda innovatörer och utvecklingsfolk företag tycks känna sig

desorienterade i den organisationen och att STU-delens nya anser effektivitet fallit efter hopslagningen. Jag vill dock betona att mitt

intryck inte är baserad på formell intervjuundersökning eller ett

en mycket stort antal intervjuer och diskussioner.

Den delen inom NUTEK arbetar med stöd till FoU och till som

utvecklingsprojekt är väsensskild från verkets övriga verksamhet. Jag har därför kommit till den uppfattningen att NUTEKs innovationsverksamhet åter bör bli självständig enhet med stor stödjande en som

flexibilitet måste sin verksamhet till de stora förändringar anpassa

som kan komma att uppstå projektkapitalmarknaden.

Förslag

Allmänt

Målformuleringarna måste skärpas för Industrifonden, NUTEK och

andra vilkas uppgift är stödja företags och

offentliga organ att

enskilda utvecklingsprojekt. Målen måste vara angivna på

personers

sådant sätt att måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt kan

ett mätas.

Motiv De målformuleringar som jag stött på i officiella skrivelser och interna PM är många och inte alltid sammanhängande.

Begreppet risk används ofta ett minst sagt förvirrande Framför allt måste villkoren för statens engagemang i sätt.

projekt inte kan finansieras på den privata marknaden

som klart Det är mot dessa villkor Industrifonden och anges.

NUTEK skall avgöra de skall delta i finansieringen av

om

projekt, vilkas förväntade avkastning inte motsvarar en

rätt sätt skattad risk.

Industrifonden

Industrifonden stannar i statlig ägo ännu en tid.

Motiv Det är för tidigt med privatisering med hänsyn till den

en aktuella situationen finansmarknaderna och osäkerheten

den tid det innan projektkapitalmarknad vuxit upp.

om tar en

Fonden bör tills vidare ligga utanför utvecklingsbolaget.

Motiv viktig rätta idéer skall fångas och Mångfalden är om upp

utvecklas. Formen på utvecklingsbolaget är ännu inte klar.

NUTEK-samarbetet är för närvarande viktigare än sam-

arbetet med privata venture capital företag.

-100-

Fonden skall så länge den ägs av staten koncentrera sin verksamhet till mindre företags och enskilda personers projekt. Projekt som ligger inom större företags kämområde skall inte finansieras av fonden.

Motiv Så länge fonden är i statlig ägo och är en non-profit organisation varigenom staten förmedlar stöd finns inga hållbara argument att stödja sådan verksamhet där andra finansieringsmöjligheter finns.

Fonden bör fortsätta att öka andelen kapital mot royalty.

Motiv Den stödformen har visat sig fungera bra hos fonden. Dess

effektivitet har åtminstone i viss grad verifierats av den

ekonomiska forskningen.

Fondens bör under tid minska till högst 750 nya engageman en

miljoner kronor treårsperiod i 1992 års priser.

per

Motiv För närvarande dominerar storföretagen när det gäller det

totala stödet. När engagemangen i storföretags projekt efter

hand minskar kraftigt kan denna lucka inte helt fyllas med

i småföretags projekt även detta i procent

engagemang om

stiger och skall stiga dramatiskt. Begränsningen avser

också att förhindra extra snedvridning den framtida en av Ännu inte

konkurrensen på marknaden för projektkapital. är

Industrifonden ett företag som helt arbetar efter företagseko-

nomiska principer.

Fonden slipper återbetala 200 miljoner kronor, men statens bidrag

till fonden upphör efter detta.

Motiv Trots minskat engagemang kommer fondens kostnader att

öka, därför att engagemanget blir fördelat mycket fler

-101-

tidigare och därför sökkostnadema Ökar. Vid

projekt än att behov nytillskott kan fonden på samma villkor som

av

privata företag söka finansiering för projekt hos utvecklings-

bolaget.

stiftelse må göras till aktiebolag, där 7. Fonden som nu är en om verksamheten vad beträffar investeringar är klart markerad.

Motiv Stiftelseformen har fungerat bra och till fördel anses vara det sekretess. Att ansökningarna behandlas när gäller konñdentiellt är viktigt för innovatörerna. Aktiebolags-

formen dock fram företagsekonomiskt tänkande

tvingar ett

till de restriktioner uppställs i bolagsordsom kopplat som

också blir förenligt med statens mål för verksamningen heten. Aktiebolagsformen underlättar också en framtida

privatisering. Skillnaden mellan stiftelse och aktiebolag vad

gäller sekretess har enligt min mening uppförstorats.

NUTEK

Den del arbetar med stöd till FoU och till utvecklingsprojektet

som bör frigöras från NUTEK.

Motiv Verksamheten är väsensskild från den bedrivs inom som delen NUTEK. Skilsmässan är också enligt min övriga av

uppfattning ett starkt önskemål från målgruppen.

Den organisationen bör uppdelas på en FoU-del som ägnar sig

nya

sådana projekt vilkas kommersialiseringsmöjligheter är mycket osäkra och industriprojektsdel där kopplingen till marknaden känns

en tydlig.

-102-

Motiv En del av NUTEK-verksamheten måste helt finansieras av

staten. Många projekt kan emellertid finansieras enligt i stort

sett samma principer som inom Industrifonden. Framtiden får avgöra denna del kan uppgå i Industrifonden eller

om

finna andra kombinationer på marknaden.

NUTEK bör se över selekteringsprincipen.

Motiv Projektkostnadema förefaller höga, det kan

vara men vara en

orättvis bedömning. Det är dock viktigt att undersöka

alternativ. Framför allt ifrågasätter jag koncentrationen på

vissa områden.

Utvecklingsfonderna

l Finansieringsutredningens betänkande föreslogs rad förändringar

en

av vilka de flesta har genomförts. I och med tillkomsten ut-

av

vecklingsbolaget har utvecklingsfonderna fått en ny finansieringskälla där de rent kommersiella villkor kan söka medel till regionala projektportföljer. Jag ställer mig dock mycket tveksam till en regional indelning av projektkapital. Regionalitet är en onödig och kostsam restriktion för en projektportfölj. Därför tror jag idén faller sig

av

själv. I övrigt finner jag ingen mening i att ytterligare förändra

villkoren för dessa företag.

-103-

BILAGA l

Industrifondens resultat med hänsyn till projektens effekter.

Positiva effekter av 24 lyckade industrifondsprojekt

Inledning

lndustrifondens verksamhet är inriktad riskdelning i lovande men

riskfyllda industriella utvecklingsprojekt.

Verksamhetens innebär att flertalet projektengagemang har en art lång Tidigare undersökningar har visat att

förhållandevis mognadstid.

med 2-3 år med teknisk utveckling och

det är vanligt en period av

vilka ofta följs 2-3 års marknads-

produktionsförberedelser, av introduktion. bör därför ha nått viss mognad innan Projekten en en utvärdering är relevant, dvs innan projekteffektema är möjliga att

kvantiñera.

aktuella kvantitativa analysen är baserad på uppgifter erhållna

Den nu via företagen och 24 projekt. Dessa för intervjuer av avser svarar knappt 16 procent fondens hittills utbetalade medel. av

9 2 och i förslagskapitlet diskuteras innehållet och I kapitel mebestämningen lovande och riskfyllt och liknande

ningsfullheten i

formuleringar.

-104-

Urval

Avsikten med studien är att spegla effekterna i ett begränsat antal Industrifondsprojekt, har genomförts ett lyckosamt sätt. Vid som urvalet projekt har en nedre gräns satts vid en ackumulerad av fakturering 50 miljoner kronor i 1990 års prisnivå.

Intervjuer av företagen

Resultaten i studien baseras på intervjuer av de berörda företagen.

Uppgifterna fakturering härrör uteslutande från företagen. Antalet om årsarbeten grundas på direkta uppgifter från företagen och på skattningar med utgångspunkt i andra data om dessa.

Kontaktperson har som regel varit ekonomichef, marknadschef, VD och i vissa fall utvecklingschef. De begärda uppgifterna har avsett såväl försäljning som inköp, produktion och redovisning.

Verksamhetsperiod

De analyserade projekten är varierande ålder och mognad. Flera av av fondens äldsta projektengagemang finns med, men också några av datum. De redovisade effekterna perioden från respektive senare avser projektstart t o m 1990.

Effekterna projekten redovisas i denna studie utan försök till av och slutsatser beträffande olika betydelse för projektens analys parters tillkomst och genomförande.

-105-

Ãldersstruktur

De 24 projekten är i genomsnitt cirka 7 år gamla, räknat efter tidpunkten för avtalet med Industrifonden.

Företagsstorlek

Projekten fördelar sig efter företagens storlek på följande sätt räknat efter storleken vid tidpunkten för avtalet med industrifonden. Medelstora företag avser här företag med 50 500 anställda. -

Tolv projekt har genomförts av stora företag. Två av dessa har genomförts i nära samarbete med medelstora företag. Storföretagsprojekten är av äldre datum än de övriga. Sex projekt avser avtal träffade före 1983 och endast två efter 1984.

Åtta projekt har genomförts medelstora Två av företag. av dessa avser avtal före 1983.

Fyra projekt har genomförts av småföretag, varav ett med ett storföretag som ägare. Samtliga kan betecknas som projektbolag, dvs företag utan övrig verksamhet eller andra intäkter vid projektstarten. Tre av dessa avser avtal från 1985 eller senare.

Industrifondens betalningar till och från projekten

Projekten har sammanlagt erhållit 252 miljoner kronori utbetalda medel från Industrifonden, räknat i nominella priser. Sju projekt har erhållit än 10 miljoner kronor från fonden och tolv projekt mer mindre än 5 miljoner kronor.

-106-

Storföretagsprojekten har i genomsnitt erhållit 17,3 miljoner kronor i utbetalt stöd, jämfört med de medelstora företagen 2,8 miljoner kronor och småföretagen 5,6 miljoner kronor.

lndustrifondens ackumulerade utbetalningar, och inbetalningar från, projekten framgår diagram 1 och Villkorslån sammanlagt av 93,3 miljoner kronor har utbetalats via arton avtal. Av dessa har sjutton slutamorterats med sammanlagt 86,3 miljoner kronor vid halvårsskiftet 1991. Eftergifter på 3 miljoner kronor har medgivits. Dessutom har hittills sammanlagt 43,8 miljoner kronor i ränta inbetalats till fonden. Detta framgår av diagram

Totalt har 158,8 miljoner kronor utbetalats i form av bidrag mot royalty, reglerat i nio avtal. För fyra av avtalen har royaltyperioden sammanlagt 86 miljoner kronor erhållits, jämfört med utgått och utbetalda 70 kronor. För resterande fem avtal har to miljoner m första halvåret 1991 erhållits 100,3 miljoner kronor mot utbetalda 88,4 miljoner kronor. Det framgår av diagram

Diagram 3 visar att de utbetalda villkorslånen har resulterat i amorteringar och ränta som tillsammans överstiger utbetalningarna. Industrifonden har således för villkorslånen fått viss real aven kastning på sitt kapital i de aktuella projekten.

Diagram 4 visar att till fonden inbetald royalty ännu inte uppgår till utbetalda bidrag till projekten, uttryckt i en fast prisnivå. summan av Fem av projekten kommer dock att ge ytterligare royaltybetalningar.

-107-

Diagram 1

T

V

.

I s F

o l .

u 1 | u I

u x n .

m

. . w

1 - . - - L o

m

W m

Diagram 2

s o .

u

m ä

.

-109-

Diagram 3

s o . h p X.

m

x h .

- - 1 1 - - 1 c

-110-

Diagram 4

E o .

å x...

m

...\ . K. |||1 1 @ 1

-111-

Fakturering

Den redovisade ackumulerade faktureringen för projekten har följande

indelning

till svenska kunder. Efter avdrag för importerat material Fakturering är denna fakturering underlag för momsberäkning.

från svenska företag till utländska kunder. Dessa kan Fakturering -

utländska dotterbolag, självständiga distributörer eller agenter

vara samt slutkunder.

från svenska företag, de ovanstående Summa fakturering summan av

posterna.

inklusive utländska dotterbolags och i möjligaste mån

Fakturering -

återförsäljares påslag.

5 nedan visar den ackumulerade faktureringen t 1990, Diagram 0 m

uttryckt i 1990-års prisnivå. Det kan vara värt att påminna om att tre blev föremål för avtal redan 1980 och ytterligare fem av projekten

under 1981-82.

under 1983 och 1984 har den ackumulerade Från en ringa fakturering

till svenska kunder t 1990 uppgått till 8.500

faktureringen o m

kronor och exportfakturering på drygt 23.000 miljoner

miljoner

kronor. Den sammanlagda faktureringen från svenska företag uppgick alltså till 31.500 miljoner kronor, med exportandel 73 procent.

en

svenska kunder enbart uppgick under 1990 till 1.200

Fakturering till kronor och till 4.100 miljoner kronor. Sammanlagt miljoner exporten

5.300 kronor med exportandel 73 innebär detta miljoner en

procent.

Diagram 5

E o . å .

m

å -113-

Ärsarbeten

hittills 30.800 årsarbeten i De studerade projekten har genererat cirka 3.200 kan hänföras till de företag som har drivit Sverige, varav Huvuddelen dessa årsarbeten återfinns inom utvecklingsprojekten. av till viss del också försäljning och administration. tillverkning men

Sociala avgifter och inkomstskatt

de sociala avgifterna pekar på knappt 2.000 En grov skattning av kronor 1990, anställda hos underleverantörer miljoner t o m varav för cirka 200 miljoner kronor. Dessa siffror är uttryckta i 1990 svarat schablonavgift på 37 procent för års prisnivå och baseras en perioden.

inkomstskatten pekar på cirka 2.100 En liknande skattning av anställda hos underleverantörer svarat för cirka miljoner kronor, varav 200 miljoner kronor.

Mervärdeskatt

de 24 hittills lett till drygt 1.300 miljoner Sammanlagt har projekten kronor i till svenska staten uttryckt i 1990 års prisnivå. moms

Investeringar

Industrifonden finansierar högst 50 procent av utvecklingskostnaderna innebär den totala kostnaden alltid är minst i ett projekt. Detta att dubbelt så stor som fondens engagemang.

-114-

Svårigheten ligger i att härleda investeringarna till ett specifikt projekt. Nya produktionsanläggningar och maskiner kan ofta användas även för annan produktion.

En grov uppskattning pekar på att projekten har genererat eller varit förknippade med investeringar i storleksordningen 1.500 2.500 miljoner kronor.

Fakturering och täckningsbidrag under 1991 för Industrifondens nio hittills bästa projekt.

Nedanstående tabeller visar påverkan på fakturering och täckningsbidrag för Industrifondens nio hittills bästa projekt.

Av dessa är fyra i stora företag och fem i små och medelstora företag. Industrifondens medverkan i de nio projekten uppgick till 171 miljoner kronor, varav 122 miljoner kronor i de stora företagen respektive 49 miljoner kronor i de små och medelstora företagen. De av Industrifonden insatta medlen är återvunna.

Tabellema Bl och B2 visar projektens påverkan på faktureringen och bidrag år 1991 i miljoner kronor.

-115-

TABELL B1 Fakturering från tinansieringsprojekt

Fakturering Varav export Stora företag 3.950 3.300 Små och medelstora företag 650 500 Summa 4.600 3.800

Den ackumulerade faktureringen i 1991 års priser uppgår till 32

miljarder hos de stora och 4 miljarder hos de små. Exportandelama

är 85 respektive 75 procent. Avkastningen projektinvesteringen har

inte kunnat beräknas, men nedanstående tabell över täckningsbidraget

antyder att det rört sig om i genomsnitt lönsamma projekt.

TABELL B2 Bidrag från ñnansieringsprojekt

Täckningsbidrag, 1991 miljoner kronorår Stora företag 2.700 Små och medelstora företag 400 Summa 3.100

-116-

Begreppet täckningsbidrag används normalt för att visa bidraget till fasta kostnader. Här används Täckningsbidrag för att uppskatta bidraget till såväl allmänna kostnader i Sverige som försäljnings- och administrationskostnader i dotterbolag utomlands. Det är således bidraget efter svenska särkostnader som beräknas.

Analys 35 projekt där Industrifonden förlorat av eftergifter, konkurser eller ackord pengar genom

Industrifonden har även låtit genomföra en analys av misslyckade projekt dvs projekt lett till eftergift eller konkursackord. som Avsikten har varit att få bättre kunskap orsakerna till de en om problem som uppstått.

Urval

I analysen ingår 35 projekt. Samtliga projekt som har lett till partiell eller fullständig eftergift för Industrifonden finns med i studien. Samtliga projekt lett till konkurs eller ackord finns också med. som

Vad menas med misslyckat

Studien projekt där avtalen lett till kapitalförluster från avser Industrifonden. Dessa har uppstått vid beviljade eftergifter, genomförda konkurser eller ackordsuppgörelser. Såtillvida kan projekten ur strikt företagsekonomisk synvinkel sägas vara helt eller delvis misslyckade för Industrifondens del.

Detta konstaterande dock inte hela sanningen. En annan sida av ger saken är, att utfallet dessa avtal visar att Industrifonden har av

-117-

fungerat just finansiär riskfyllda projekt. Projekten har efter som av med Industrifonden i vissa fall lagts ned. Ofta har slutuppgörelsen dock kompetenshöjning uppnåtts, som går att nyctiggöra i övrig en verksamhet.

I andra fall har projekten fortsatt efter beviljad eftergift eller genomförd konkursackord. Ett antal projekt är fortfarande igång och kan ännu inte avfärdas som misslyckade.

så småningom lett till framgång och I några fall har projekten t o m de ursprungliga målen har uppnåtts. Ett helt eller delvis misslyckat avtal för fondens del är således inte nödvändigtvis lika med ett misslyckat projekt.

Orsaker till misslyckande

Materialet visar att projekten fått problem eller misslyckats på grund kombination orsaker. Marknadsrelaterade orsaker lika av en av var vanliga som tekniska.

Det vanligaste marknadsproblemet bristfällig organisation för var en marknadsföring och försäljning.

Den dominerande tekniska orsaken för probleinprojekten var uppnå prestandamål. Bakom detta kan ligga tendens svårigheter att en sätta målen för högt, att vilja utveckla andra eller tredje generatioatt direkt. Ett bristfälligt tekniskt koncept eller otillräcklig nens produkt teknisk kompetens förekommer också.

Av analysen att döma har företagen höga tekniska ambitioner. Detta kan få följande konsekvenser

-118-

Kompetensen, tiden och budgeten räcker inte till för att uppnå uppställda prestandamål. I de fall man så småningom klarar detta kan produkten komma ut för sent på marknaden, och projektekonomin kan vara körd i botten.

Företagen sätter huvuddelen av resurserna på teknikarbete och försummar marknad och organisation,

Många företag har haft problem med bristande marknadskunskap och organisation. Några exempel är

Marknadens storlek uppskattas globalt, vilket - som regel ger imponerande volymer. Tänk en sån liten marknadsandel behöver för att ro projektet i hamn är fras hörts i de en som finaste familjer. Ett vanligt fel är sedan att ge sig på hela världen samtidigt.

Valet av agenter och återförsäljare är ofta inte tillräckligt - noggrant.

Frestelsen att bilda säljbolag ökar snabbt de fasta kostnaderna. - egna Kunderna identifieras alltför vagt, vilket leder till dålig analys av kundernas köpbeteende och behov.

En tidig kundkontakt ofta marknadsanpassat - ger mer utvecklings arbete. I några fall har detta emellertid lett till speciella önskemål som minskat produktens generella marknadsvärde.

Kunskapen om kundernas priskänslighet har visat sig påfallande svag i många fall.

-119-

BILAGA 2

Kommittédirektiv

Dir. 199234

Fonden för industriellt utvecklingsarbete, m.m.

Dir. 199234

Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-19

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över det

statliga stödet till produktutveckling genom i första hand Fonden för industriellt utvecklingsarbete Industrifonden. I uppdraget ingår att

överväga behovet av Industrifondens verksamhet, överväga med vilka resurser och i vilka former verksamheten kan - . bedrivas i framtiden, .

se över det stöd till produktutveckling i enskilda företag som

-

handhas av Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, samt av

de regionala utvecklingsfondema.

-120-

Statligt stöd till produktutveckling

Staten stöder i olika former det arbete med produktutveckling som bedrivs i små och medelstora företag. 1 -

Fonden för industriellt utvecklingsarbete

Industrifonden är en statlig

stiftelse, mål är att bidra till långsiktigt ökande lönsamhet och vars tillväxt i svensk industri. Fondens uppgift är med finansiella att insatser på hög risknivå stödja utvecklingen produkter, av nya processer och system för industriell produktion. Stöd lämnas främst till små och medelstora företag. Fonden har för närvarande 150 ca projektavtal, som innebär framtida ekonomiska förpliktelser.

Industrifondens verksamhet regleras förordningen 1979630 av om stöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete ändrad senast 1991 1953. Fonden tar också emot och bereder ärenden Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete.

Statsmaktema behandlade Industrifondens verksamhet senast våren 1991 prop. 19909187, NU35, rskr. 317. Riksdagen godkände de ändrade riktlinjer och den minskning stiftelsens kapital med av sammanlagt 350 miljoner kronor under en fyraårsperiod som föreslogs i regeringens proposition. De riktlinjerna innebär bl.a. fonden nya att utöver projektgarantier, bidrag mot royalty och villkorslån inom den givna ekonomiska ramen också får möjlighet att arbeta med kreditgarantier.

Per den 1 juli 1991 hade fonden kapital 1 300 ett ca miljoner kronor, varav ca 1 000 miljoner kronor i likvida medel. Av de likvida medlen motsvarades 800 miljoner kronor kreditlöften och andra ca av gjorda åtaganden.

-121-

Ãven och teknikutvecklingsverket, NUTEK, disponerar vissa Näringsför utvecklingsprojekt hög risknivå i resurser finansiering av småföretag. NUTEK lämnar stöd på ett tidigt stadium i utveckdå det föreligger hög teknisk och kommersiell risk i lingskedjan, en Stöden lämnas i form bidrag eller villkorslån. I flera fall projekten. av delñnansierar NUTEK den tekniska utvecklingen i ett projekt med ett belopp, varefter Industrifonden är med och finansierar begränsat projektets fortsatta utveckling.

utvecklingsfondema är länsvisa stiftelser med staten och De regionala landsting jämte vissa kommuner huvudmän. De kan resp. som förutom omfattande rådgivningsverksamhet olika sätt delta i en finansiering småföretag. I viss utsträckning finansieras riskfylld av produktutveckling. Fonderna skall, till skillnad projekt som inbegriper från Industrifonden, i sin verksamhet beakta de regional- och sysselsättningspolitiska mål staten ställer upp. som

Utvecklingsfonderna hade i januari 1991 ett sammanlagt kapital ca 2 800 miljoner kronor, vilket l 600 miljoner enligt skilda beslut av riksdagen successivt skall betalas tillbaka till staten. av

Hösten 1991 lade regeringen fram sin proposition 19919251 om en småföretagspolitik. I propositionen, vars riktlinjer har godtagits av ny riksdagen NU14, rskr. 93, behandlas bl.a. frågan om småföretagens riskkapitalförsörjning.

målsättning effektiv riskkapitalmarknad med Regeringens är att en minimal inblandning successivt bör byggas Vissa statlig upp. skatteförändringar har genomförts och andra Övervägs i syfte att öka tillgången privat riskkapital.

-122-

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av dels de erfarenheter finns Industrifondens som av hittillsvarande verksamhet, dels den aviserade omläggningen av småföretagspolitiken bör en utredare tillkallas för att göra översyn en av det statliga stödet till produktutveckling främst Industrifongenom den. Utredaren bör ta ställning till behovet för staten att genom ett eller flera finansiellt stöd till organ - ge utvecklingsprojekt som är förenade med hög kommersiell risk. Om sådant behov ett föreligger bör utredaren bedöma hur stora sådant eller sådana resurser ett - organ behöver ha, varvid utgångspunkten bör endast vara att organen skall komplettera ordinarie finansiering banker. genom t.ex.

Utredaren bör också ta ställning till hur sådana stödinsatser bör bedrivas myndigheter, stiftelser, av aktiebolag eller i annan associationsform. Fonnema för finansiella insatser skall också behandlas, alltifrån lån och garantier till ren venture-capitalverksamhet, dvs. placeringar av ägarkapital på minoritetsbas i de aktuella portfölj företa-

gen.

Vidare bör utredaren ge förslag till vilken eller vilka som bör vara ägare till eller huvudmän för sådana ñnansieringsorgan. Utredaren bör

överväga lösningar som innebär ett helt eller delvis privat ägande.

Om utredaren förordar förändring Industrifondens en av ställning och roll bör han överväga vilka konsekvenser förändringen kan leda till när det gäller NUTEKs och utvecklingsfondemas stöd till enskilda företag för produktutveckling. Utredaren bör undersöka möjligheterna till samordningsvinster och bl.a. föröverväga och nackdelar med en sammanslagning av Industrifondens verksamhet och NUTEKs stöd till produktutveckling.

Utredaren bör beakta de förändringar skatteområdet har avise-

som

främst öka privat riskkapital för småförerats i syfte att tillgången

tagen.

Utredaren bör uppmärksamma de erfarenheter på området som har

gjorts internationellt.

Utredaren skall beakta vad sägs i direktiven till samtliga

som

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 19845 samt beaktande av EG-aspekter dir. 198843.

beaktas EGs stöd till enskilda fö-

Särskilt bör begränsningar att ge

retag.

Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 15 augusti 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

tillkalla utredare omfattad av kommittéförordningen

att en - -

-med det statliga stödet till

1976119 uppdrag att se över pro-

duktutveckling främst Fonden för industriellt utvecklings-

genom

arbete Industrifonden,

besluta sekreterare och annat biträde

att om sakkunniga, experter,

utredaren.

hemställer beslutar kostnaderna skall

Vidare jag att regeringen att belasta tolfte huvudtitelns anslag I Näringspolitisk myndighet utredningar och information, anslagsposten Till regeringens

förfogande.

-124-

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

Näringsdepartementet

KUNGL. BIBL.

1992- 10-0 5

STOCKHOLM

1992 Statens offentliga utredningar

Kronolo förteckning

Riket ansvar kompetens.. Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdess patienter levnadsfñrhållandm. - - villkor i högskolan U. vårdens innehålloch utveckling.S. Regler lörrisker.Ett seminarium varforvi om 38.Fristlertde skolor.Bidragoch elevavgiller.U. tillltet mer föroreningar inne in ute. M. 39.Begreppet arbetsskada. S. Psykiskt störda situationikommunerna 40. Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. Fi. -en probleminventering ur socialtjänstens 4l.Anglendevattenskotrar. M. pektiv.S. 42.Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling. M. - 4. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. 43.Bcocycles TheBasisof Sustainable Urban koncession för lörslkringssammanslumingar. FL Developmt. M. Ny mervirtlesskattelag. 44. Resurser to högskolans gundtttbildning.U. Motiv.Del 45.Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer.M. - - Forfattningztext ochbilagor.Del2.Fi. 46.Livskvalitetfor psykisktlångtidssjuka forskning - - 7. Kompetensutveckling nationellstrategi.A. en kringsavice.stödochvlrd S. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47.Avreglerad bostadsmarknad. DelII. Fi. m.m.- Ekonomiochtitt i kyrkanC. 48. Effektivare statistikstyrningDenstatliga - 10.Ett nytt bolag för mudndiosándningar. Ku statistikens finansiering och samordning. Fi. 1 Fastighetsskau. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstimingen.

12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. C 13.Bundna aktier.Ju. 50.Avgilleroch högkostnadsskydd inomlldre- och 14. Mindrekadmium i handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S 15. Ledningoch ledarskap i högskolan några 51.Översyn sjöpolisen.Ju. av perspektiv och möjüllheter. u. 52.Ett samhälle för alla.S. 16.Kroppeneller döden.S. 53. Skattpl dieselolja. Fi. 17.Densista undersökningen obduktionen i ett 54. Mer förmindre nya styrfonner bam- för och - psykologiskt perspektiv. ungdomspolitiken. C. 18. Pvángsvlrd i socialtjänsten ansvar ochinnehlll.S. 5S.RÅd förforskning om transporter och - 19. Llngtidsutredningen 1992. Fi. kommunikation. K. 20. Statens hundskola. ombildning frånmyndighet till Rid förforskning om transporter och aktiebolag. S. kommunikation. Bilagor. K. 21. Bostadsstöd till pensionärer. S. 56.Färjorochfarleder. K. 22. EES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. S7.Beskattning av vissanaturum-miner m.m. Fi. 23.Konuollñágor i nrlldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden. En rapportom hurmiljöskulden 2A. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas vi om ingenting gör. M. 25. Utvlrderlng av försöksverksamhetm med23-årig 59.uraruppdragetU. yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60.Enklare regimför statsanstallda. Fi. 26. Rlttentill folkpension kvalifrkationsregler i 61.131 reformerat lklagarvlsende. DeL ochB. Ju. A internationella förhållanden. 62. Rnskningochutvecklingfor totalförsvaret - förslag 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. F6.

28. Kartläggning av kasinocpcl enligtinternationella 63.Regionala roller en perspektivstudie. C. - regi Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. C. - 29.Smittskyddsinstitutet ny organisation förSveriges 65. Kartboken. C. nationellasmittskydüftmktiorter. 66.Västsverigeregion i utveckling.C. - 30.Kreditförsikring Några aktuellaproblem.FL 67.Fortsatt reformering av foretagsbeskatmingen. Del - SLLagstiIining om satellitlindningar av Fi. TV-progranLKu. 68. Långsiktigmiljöforskning. M. 32..NyaInlandsbanan. K. 69. Meningsñillvistelse på asylforlâggning. Ku. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst C. 70. Telelag.K. 34. Fastighetsdatasystetnets datorstmknrr. M. 71.Bomdstörmedling i nya former. Fi.

35. Kart-ochmlmingsutbildningarnya i skolformer.M. 72.Detkommunala medlemskapet. C. 36.Radio och TV lett. Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73.Välfärdoch valfrihet-service. stödoch vårdför psykisktstördaS. 74. Prova privat ProvningochmätteknikinomSPoch - SMP ieuropaperspektiv. N. 75. Ekonomisk politikunderkriserochi krig.Fi. 76.Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetänkande. Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorII. Jo. 77.Psykiskt störda i socialförsäkringen kunskaps- - ett underlag. S. 78. Utredningen vissainternationella om insolvensfrågor. Ju. 79.Statens fastigheter lokaler och ny organisation. Fi. - 80. Kriminologiskochkriminalpolitisk forskning.Ju. Slffrañkpolisen mer an dubbeltbättre.Ju. 82. Genteknik en utmaning. Ju. - 83. aktiebolagslagen ochEG.Ju. 84.Ersättning för kränkning genom brott.Ju. 85.Förvaltning försvarsfastigheter. av F6. 86. Ett nytt betygssystem. U. 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri förEG förslag - om vegetabiliesektom, livsmedelsexporten ochden ekologiska produktionen Jo. 88. Veterinärverksamhetbehov,organisation och fmansiering. Jo. 89. Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.S. - - - 90. Biobränsle-n för framtiden. Jo. 91. Biobrinslen för framtiden.Bilagedel. Jo. 92. Pliktleverans. U. 93. Svenskskolai världen.U. 94.Skolaför bildning.U. 95.Densvenska marknaden förprojektkapital statens nuvarande ochframtidaroll. N. -

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Bundna aktier. [13] Nya Inlandsbanan. [32] kreditupplysningslagen. [22] Rad forforskning om transporter och kommunikation. EES-anpassning av Översyn sjöpolisen. [51] Radfor forskning om transporter och kommunikation. av Ettreformerat aklagarväsende. A Del ochB. [61] Bilagor. [55] vissa internationella insolvens- Färjor ochfarleder. [56] Utredningen om frågor. [78] Telelag. [70]

Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning.[80] Finansdepartementet Trafikpolisen mer in dubbeltbättre. [81] utmaning.[82] Koncession för försåkringssammartslumingar. [5] Genteknik en - Aktiebolagslagen och EG.[83] Ny mervirdesskattelag.

Ersättning för kränkning genom brott. [84] Motiv.Del - Författningstettt ochbilagor. Del [6] - Försvarsdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrâtter. [8] mm.- Forskning och utvecklingför totalförsvaret-förslag Fastighetsskatt. till atgärder. [62] Lñngtidsutredningen 1992.[19] Förvaltning försvarsfastigheter. [85] Kontrollfrlgor i tulldatoriseringen m.m. [23] av Avreglerad bostadsmarknad. [24] Socialdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella - Psykiskt stördas situationikommunerna regler. [28] perspektiv. [3] Kreditförsakring Någraaktuella problem.[30] -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. [4] Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. [40] Psykiatrini Norden - ett jämförande Avreglerad bostadsmarknad, Delll. [47] Kroppenefter döden. [16] Effektivare statistikstyrning Denstatliga statistikens Densista undersökningen obduktionen i ett - - finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv. [17] ochinnehåll [18] Skattpå dieselolja. [53] Fvangsvard i socialtjänsten - ansvar Ombildningfrånmyndighet till Beskattning av vissa naturaförmáner mm. [57] Statens hundskola. Enklare reglerför statsanstillda. [60] aktiebolag. [20] pensionärer. [21] Fortsatt reformering av företagsbeskatmingeza. Del Bostadsstöd till Rättentill folkpensionkvaliftkationsregler i [67] - Bostadsförmedling inya former. [71] internationella förhållanden. [26] Ekonomisk politikunder kriserochi krig. [75] Smittskyddsinstitutet ny organisation Sveriges för Statens fastigheter och lokaler ny organisation. [79] nationella smittskyddsfunktioner. [29] - Psykiatrin ochdess patienter levnadsförhållanden, - Utbildningsdepartementet vårdensinnehålloch utveckling. [37] Begreppet arbetsskada [39] Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor - - Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka ihögskolan. [1]

forskningkringservice, stödochvård.[46] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] - perspektiv Avgifteroch högkostnadsskydd ildre-och inom Ledningochledarskap i högskolan - några

handikappomsorgen. [50] ochmöjligheten [15] Ettsamhälle för alla. [52] Utvärdering av forsöksverksamheten medHrig Välfärd och valfrihet service,stödoch vårdför yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. [25]

psykisktstörda. [73] Fristående skolor. Bidragoch elevavginer. [38]

Psykisktstörda i socialförsäkringen ett kunskaps- Resurser for högskolans grundutbildning. [44] underlag. [77] Láraruppdraget. [59]

Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare.[89] Ettnytt betygssystetn. [86] - - - Pliktleverans. [92] Svensk skola i världen.[93]

Skolaför bildning.[94]

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Mindre kadmiumihandelsgödsel. [14] Reglerför risker.Ett seminarium om varför vi tillåter Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetânkande. mer föroreningar inne änute. [2] [76] FastighetsLtasystemets dalorstntkuir. [34] Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor [76] Kart-och mitningsutbildningar i nya skolfonner. [35] Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorII. [76] Angående vattenskoter.[41] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och Kretslopp Basenför hållbar Stadsutveckling. [42] livsmedelsindustri förEG förslag om vegetabilie- EcocyclesTheBasisof Sustainable UrbanDevelop- - sektorn.livsmedelsexponen den och ekologiska ment. [43] produktionen. [87] Miljöfarligtavfall ansvar och riktlinju. [45] - Veterinärverksamhet behov,organisation och Miljöskulden.En rapportom hur miljöskuld utveck- fmansiering. [88] las om vi ingenting gör. [58] Biobrânslen för framtiden.[90] Långsiktigmiljöforskning.[68] Biobränslen för framtiden.Bilagedel[91]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling u veckling en nationellstrategi. [7] - Årsarbetstid. [27]

Kulturdepartementet Ett nytt bolagförrundradiosândningar. [10] Lagstiftning satellitsândningar om av TV-program. [31] Radiooch TV i ett. [36] Meningsfullvistelse asylförlåggning. [69]

Näringsdepartementet Prova privat Provningoch mätteknik inomSPoch - SMPi europapezspektiv. [74] Den svenska marknaden förprojektkapital statens nuvarande ochframtidaroll. [95] - Civildepartementet Ekonomioch rm i kyrkan.[9] Kasinospelsverksamheti folkrörelsemas tjänst [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstifmingen [49] Mer för mindre nya styrfonnerför barn-och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller en perspektivsmdie. [63] - Utsiktmot framtidens regioner sjudebattinlägg. - [64] Kartboken. [65] . Västsverige regioni utveckling.[66] - Detkommunala medleanskapet. [72]