Strategi för småföretagsutveckling

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

för Strategi

Småföretags-

ckling utve

Betänkande av Utvecklingsfondsutredningen SWE

.Ögren

m

m Statens offentliga utredningar

WE! 1993:70

E Näringsdepartementet

för

Strategi Småföretags-

utveckling

Betänkande av Qtyecklingsfondsutredningen

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-3s-13411-x Graphic ISSN °37525°X

Systems AB, Göteborg 1993

Till statsrådet och chefen

för

Näringsdepartementet

Den 14 januari 1993 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla särskild utredare för att se över de regionala utvecken lingsfondernas framtida ställning och roll som stödorgan för små och medelstora företag.

Med stöd av detta bemyndigande tillsattes Utvecklingsfondsutredningen i

januari 1993.

Som särskild utredare förordnades riksdagsmannen Bengt Wittbom.

Som sakkunniga förordnades riksdagsledamöterna Ian Backman m, Kjell

Ericsson c, Bo G. Jenevall nyd, Birgitta Johansson s, Roland Lében kds samt Gudrun Norberg fp.

Följande personer förordnades vidare att som experter ingå i en referensgrupp till utredningen: hovrättsassessorn Bengt Agartz, direktören Göran Bergholtz, direktören Lars Erichs, direktören Lennart Granlund, direktören

Claes Ihre, direktören Arne Johansson, direktören Ove Nilsson, direktören

Åke Nordlander, utredaren Lars Öhrman länsrådet Lars Ostring. samt

Som sekreterare i utredningen förordnades den 26 januari 1993 direktören Anders Hörnlund. Samtidigt förordnades departementssekreteraren Annelie Mannertorn till biträdande sekreterare.

Den 19 maj 1993 uppdrogs åt Dan Hjalmarsson att biträda vid utarbetandet av betänkandet.

Härmed överlämnas betänkandet Strategi för Småföretags-

utveckling. Utvecklingsfondsutredningens arbete är i och med detta slut-

fört.

Stockholm i augusti 1993

Bengt Wittbom

Uppdraget

Utredningens uppdrag och utgångspunkter I sammanfattning

Utredningens uppgift är att ta ställning till behovet av regionala statliga rädgivnings- och finansieringsinsatser för smälöretag.

Därefter skall utredningen föresla mäl, riktlinjer och genomförandeorganisation gällande verksamheten.

Tidigare erfarenheter frán de regionala utvecklingstonderna och liknande verksamhet visar att angivande av klara mäl och riktlinjer är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för en effektiv verksamhet. Det behövs dessutom en väl fungerande genomförandeorganisation. Utredningen har därför som en av utgángspunkterna lagt stor vikt vid analyser och förslag rörande det praktiska genomförandet av regionalalokala rádgivnings- och finansieringsinsatser.

1.1 Direktiven

Enligt direktiven är utredningens uppgift att kartlägga utvecklingsfondernas nuvarande verksamhet och att med utgångspunkt i riktlinjerna i propositionen prop. 1991 92:51 om en ny småföretagspolitik och proposition prop. 199293:82 kapital till företag ta ställning till om det

om nya m m

finns ett behov av att staten genom regionala organ bedriver rådgiv-

- -

nings- eller finansieringsverksamhet riktad till små och medelstora företag.

Om utredningen kommer fram till att det finns ett sådant behov skall föl-

jande frågor belysas och förslag läggas:

Vilka uppgifter skall de regionala organen ha Här skall alternativa möj-

ligheter redovisas särskilt sådana som inbegriper samarbete med andra -

regionalt lokalt verksamma statliga och privata organ.

Bör det finnas samhällsorgan som främjar småföretagsutveckling i alla län Eller finns det andra organisatoriska lösningar som är lämpligare I

dessa frågor skall utredningen samråda med Regionberedningen.

Vilkenvilka bör vara ägare eller huvudmän för de regionala organen

-

Här skall lösningar som innebär helt eller delvis privat ägande övervägas.

Om ett ändrat huvudmannaskap förordas, hur skall då verksamheten

-

fortsättningsvis finansieras

Vilka konsekvenser får ett ändrat huvudmannaskap för statens möjlighe- -

ter att genomföra åtgärder i syfte att stimulera småföretagsutveckling

Vilken är den lämpligaste associationsformen

-

Särskild uppmärksamhet skall enligt direktiven ägnas åt den finansierings-

verksamhet som utvecklingsfonderna bedriver. Frågori anslutning därtill är följande:

Vilken roll bör de framtida regionala organen spela när det gäller små och -

medelstora företags kapitalförsörjning

Hur bör en sådan verksamhet vara organiserad -

Kan de regionala organens finansieringsverksamhet samordnas med annan statlig riskkapitalverksamhet Hur bör detta i så fall ske

Kan någon del av finansieringsverksamheten föras över till länsstyrel-

-

serna eller andra statliga regionala myndigheter

Om utredaren kommer fram till att finansieringsverksamheten bör upphöra, skall förslag lämnas som anger tidsplan och former för återbetalning

av resterande lånemedel till staten, för att överföras till Industri- och

nyföretagarfonden.

Utredaren är oförhindrad att belysa andra aspekter och ge andra förslag än de som tagits upp i direktiven.

I betänkandet skall de erfarenheter gjorts internationellt uppmärksom

sammas. Hänsyn skall också tas till EG-aspekter samt till regional- och jämställdhetspolitiska konsekvenser.

Av utredningsdirektiven framgår således att utredningen skall belysa och analysera de regionala utvecklingsfonderna utifrån de förutsättningar som den nya statliga småföretagspolitiken ger. Denna grundläggande utgångs-

punkt medför att arbetet skall koncentreras till frågan om hur väl de regionala utvecklingsfonderna har förmått omsätta den statliga huvudmannens riktlinjer i praktisk verksamhet. Denna avgränsning till det statliga perspektivet innebär att utredningen endast i mindre omfattning har sin som

uppgift att diskutera verksamheter som finansieras av andra organ och som har en annan inriktning än vad som ligger inom för de statliga

ramen direktiven för fondernas verksamhet. Detta innebär exempelvis att utred-

ningen inte särskilt skall belysa lokala eller regionala program som finan-

sieras länsstyrelser eller kommuner i annat avseende än hur de påverav kar förutsättningarna för att driva den staten avsedda verksamheten. av

1.2 Uppläggningen av arbetet

Utredningsarbetet har bedrivits under våren och sommaren 1993. Genom

den korta utredningstiden har utredningen inte haft möjligheter att genomföra omfattande undersökningar utan har i allt väsentligt

mer egna

varit hänvisad till tidigare gjorda studier och samarbete med extern exper-

tis. De befintliga studierna och de kompletteringar som gjorts har dock väl motsvarat utredningens behov av underlag.

Slutsatser behovet regionala lokala insatser och hur väl den nuva-

om av

rande verksamheten fyller detta, vilar på ett brett underlag. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK och de regionala utvecklingsfonderna

har bidragit med aktuella fakta verksamheten. Utredningen har också om

utnyttjat ett flertal tidigare gjorda utredningar och utvärderingar. Ett underlag utgörs de studier om de regionala utvecklingsfondernas strategiska

av

konsultinsatser som utredningsföretaget EuroFutures AB genomfört under

1992. När det gäller finansieringsfrågor har bl a SOU 1989:24 Statligt finan-

siellt stöd samt SOU 1992:95 Den svenska marknaden för projektkapital

utnyttjats.

För fullständig genomgång det material som utredningen bearbetat

en av

hänvisas till särskild utredning, Utredningar om de regionala utveck-

en

lingsfonderna, utredningen låtit genomföra samt till källförteck-

som ningen nedan.

Revisionsbyrån Öhrlings Reveko har svarat för en genomgång av de fram-

tida associationsformer kan bli aktuella. Detta underlag redovisas i

som

bilaga

Information småföretagspolitiska aktiviteter iandra länder har inhäm-

om tats.

1.3 Betänkandets disposition

Utredningsrapporten är uppdelad i tre delar. Den första delen behandlar frågor rör behovet statliga insatser för att öka tillväxten och främja

som av

förnyelseförmågan i näringslivet. Underlaget för detta avsnitt är tidigare studier rörande statens roll inom ramen för olika typer av näringspolitiska

insatser, samt studier som specifikt behandlar de regionala utvecklingsfonderna. I detta avsnitt har utgångspunkten varit att identifiera de områden där marknaderna behöver kompletteras för att största möjliga tillväxt och förnyelse i de mindre och medelstora företagen skall kunna erhållas.

Utredningen har valt att basera de ekonomiska resonemangen på allmänt vedertagna ekonomiska argument rörande k marknadsimperfektioner s och ofullständiga marknader. Utredningens slutsatser i detta avseende bygger på och är helt i linje med de argument används när småföretagssom politik av här aktuellt slag diskuterats inom de västliga industriländernas samarbetsorganisation OECD och inom EG.

De generella och internationellt vedertagna ekonomiska argumenten har dock kompletterats med diskussion företagaren entreprenörens roll en om och behovet att betrakta småföretag delar lokala, regionala och av som av eller internationella nätverk. Kapitel 2 utmynnar i redovisning en av var marknaderna behöver kompletteras och på vilka områden organisationer av de regionala utvecklingsfondernas typ kan göra insatser för att på ett effektivt sätt främja småföretagens tillväxt och förnyelse.

I kapitel 3 beskrivs de regionala utvecklingsfondernas omgivning eller handlingsmiljö. Syftet är att redovisa vilka andra organ och företag är som verksamma inom liknande eller angränsande områden de regionala som fonderna. En viktig aspekt är att behandla på vilket sätt fonderna kan samverka med andra småföretagspolitiskt aktiva organisationer. Kapitel 3 mynnar ut i ett förslag om vad en regional lokal småföretagspolitisk organisation skall inriktas på för att utgöra ett effektivt komplement på marknaden.

Den andra delen av betänkandet, kapitel behandlar de regionala utvecklingsfondernas hittillsvarande verksamhet. Kapitlet bygger på tidigare gjorda utredningar under tiden 1978 till 1993. Vidare har, tidigare som nämnts, NUTEK och de regionala fonderna bidragit med underlag till

faktabeskrivningarna. Avsnittet innehåller uppgifter de statligt initie-

om rade verksamheter fonderna drivit och hur dessa har bidragit till som att främja utvecklingen av nya företag och tillväxten i befintliga småföretag. Kapitel 4 avslutas med en redovisning de brister i organisationen och i av verksamhetens uppläggning framkommit i tidigare utredningar och i som samband med utredningens analyser. Redovisningen den hittillsegna av varande verksamheten och de organisatoriska bristerna tjänar undersom lag för utredningens förslag.

I del 3 av betänkandet redovisas utredningens förslag. I kapitel 5 redovisas målen, målgruppen och de principiella utgångspunkterna för den föreslagna nya verksamheten. Detta kapitel innebär tydlig markering de en av nya målen och ett klargörande vad den organisationen skall göra. av nya

I kapitlen 7 och 8 redovisas den verksamhetens inriktning. l kapitel 6 nya beskrivs den organisationens arbete med att bygga effektiva informanya

tionsnätverk för småföretag. Därefter redovisas nyföretagandeinsatser i kapitel 7 och slutligen, i kapitel redovisas finansiering och företagsut-

veckling.

Utredningens förslag till riktlinjer för utvecklingen en effektivt fungeav

rande verksamhet utgår från den grundläggande principen att verksamheten uteslutande skall vissa väl avgränsade insatser i utvecklingsbara

avse företag de mest strategiska områdena. Efter det att utredningen slagit fast -

de målen och den inriktningen fastställs utgångpunkten att de

nya nya praktiska insatserna skall göras i nära samarbete med lokala privata, statliga och kommunala företag och organisationer. Denna markering av den

lokala anpassningen innebär att verksamheten kommer att präglas av olika

lokala lösningar och arbetssätt. Utredningen har i kapitlen 7 och 8 velat

exempel på hur verksamheten skall bedrivas. Syftet är att dessa exempel

ge

skall kunna vägledning vid den lokala verksamhetens utveckling.

ge

Tydligare mål, riktlinjer och exempel är nödvändiga men inte tillräckliga

förutsättningar för bättre fungerande verksamhet. Det behövs dessutom en

effektiv genomförandeorganisation. Detta har varit en avgörande ut-

en

gångspunkt för utredningsarbetet. Utredningen har sin huvud-

sett som

uppgift att lägga grunden till genomförandeorganisation som kan driva

en lokalt förankrade ligger i linje med de statliga målen och riktprogram som linjerna.

Ikapitel 9 redovisar utredningen därför principer för att utveckla en ny och effektivare organisation. Utredningens förslag i kapitel 9 har utformats för

att kunna utgöra direktiv eller riktlinjer för en process där de föreslagna

huvudmännen tillsammans med berörda intressenter slutgiltigt utfor-

nya

och effektiv organisation för den regionala lokala Småföretags-

mar en ny politiken.

I utredningens avslutande kapitel, kapitel 10, redovisas frågor som sammanhänger med genomförandet utredningens förslag. Först ges förslag

av

till sammansättningen av en organisationskommitté vars uppdrag skall att mot bakgrund av de mål, riktlinjer och exempel som utredningen

vara redovisat och med hänsyn tagen till de krav ställs på den nya organisasom

tionen genomföra utredningens förslag. I kapitlet redovisas tidsplan och

beräkningar kostnader för att utforma och starta den nya organisaav upp tionen.

áåáegâä

a.âêââ - A

.-

r l ma. -. ifäâäiü, Ål m5

§2..; §, gxäfi. ägâgzrgä ajg mä :§90 sig. , .

:ââøtåümgáae

. . i . . .

:värt 355342133 åizáág asjzm . . :ag-aan

A

såaagsigg

. mgninfåäaâw

1 iäçgfifêä

zâáñâêåêáiå

Småföretagens roll och behovet av statliga

rådgivnings- och finansierings-

regionala

insatser

Utredningens slutsatser I sammanfattning

Utredningen konstaterar att det finns ett behov av att komplettera och effektivisera marknaderna för finanserings- och radgivningstiänster för småföretag. Svenska och internationella studier har visat att det i första hand är vid finansiering i startskeden eller vid tidig utveckling ismåföretag det behövs kompletterande insatser. Vidare råder det stor som samstämmighet kring att det behövs komplettering av viss information och strategisk rådgivning.

Dessa komplement på marknaderna måste enligt utredningens uppfattning ses iljuset av den enskildes entreprenöriella förmåga. Statliga insatser kan aldrig ersätta en kompetent företagare men kan underlätta dennes verksamhet.

Utredningen betonar att insatserna heller aldrig kan ses isolerade från företagens nätverk av kunder, leverantörer och samarbetspartners. Det är, enligt utredningens uppfattning, förmågan att utvecklafmktbara relationeri dessa nätverk som i hög grad avgör den framtida utvecklingen.

Den strategiska rådgivningen ärav annantyp än de kommersiella tjänsterna på marknaden. Ofta är det frågan om att skapa arenor där småföretagare tillsammans kan utveckla produkter, tjänster och affärsidéer.

2.1 Inledning

Kapitlet inleds med kort diskussion småföretagens roll i den en om

svenska marknadsekonomin. Därefter följer en genomgång av de förändringar staten genomfört eller planerat för att förbättra småföretagens

som allmänna förutsättningar. Avslutningsvis diskuteras de områden där det finns ett behov regionala statliga finansierings- och rådgivningsinsatser. av

2. 2 Småföretagens roll i den svenska ekonomin

Småföretagen spelar en nyckelroll i den svenska näringslivsstrukturen. Det finns enligt rapporten NUTEK 1993 De och små företagens roll i

om nya

svensk ekonomi 460 000 registrerade småföretag tillsammans har över

som

1,5 miljoner anställda. Detta betyder att småföretag med färre än 200

anställda svarar för nästan två tredjedelar sysselsättningen i det privata av

näringslivet. Det största antalet småföretag finns inom varuhandel och

tjänster tabell 2.1.

Tabell 2.1 sysselsättningen l smälöretagen 198889 och 199091 antal personer

KäIIaJNUTEK 1993.

Småföretagens betydelse skall ses i ljuset att den totala industrisysselsâtt-

av ningen minskat under de tre första åren på 1990-talet med 200 000 arbetsca

tillfällen. En del av denna minskning beror på att företagen rationaliserat,

vilket innebär att produktion bibehållits eller ökat. to m

En del av minskningen beror på att företag eller delar företag inte lyckats

av behålla sin konkurrenskraft och därmed tvingats avveckla. Detta är i och

för sig ett naturligt inslag i en marknadsekonomi, del den k struk-

en av s turomvandlingen. Det är dock av helt avgörande betydelse för hela

näringslivets utveckling och framtida konkurrenskraft att den verksamhet som avvecklas ersätts med konkurrenskraftig verksamhet.

annan

Den minskade industriproduktionen och den ökade arbetslösheten under

de första åren på 1990-talet visar att förnyelsen i det svenska näringslivet

inte hållit jämna steg med konkurserna och nedläggningarna. Utredningen

konstaterar därför, liksom regeringen och flertalet bedömare svensk av ekonomi, att mycket stora ansträngningar måste göras för

att återskapa ekonomins förnyelseförmåga. Idenna spelar de mindre och medelstora

process

företagen en central roll.

Under de sista fyra åren på 1980-talet skapades 1,5 miljoner nya arbetstill-

ca fällen, sju tio i småföretag. Detta innebär att småföretagen i varav av under slutet 1980-talet svarade för än 260 000 nya arbets-

genomsnitt av mer tillfällen år. Dessa arbetstillfällen skall ses mot bakgrunden av att

per nya nästan lika många arbeten försvann nedläggningar, omvandling genom och konkurser.

mått på småföretagens betydelse är att det varje år startasi stor-

Ett annat leksordningen 20 000 företag, vilket innebär ca 20 000 heltidsarbeten. nya Under andra halvan 1980-talet har antalet företag ökat fram till år av nya

1990 då antalet låg betydligt över 20 000. Utvecklingen därefter ger anled-

ning till viss därför att statistiken visar att antalet nya företag har en oro

minskat under 1991 och 1992 och ligger på 17 000 nya företag per år.

ca

Utredningen behandlar i det följande avsnittet de generella insatser som redan vidtagits eller planeras för att genom ökade satsningar på

som nu småföretag skapa förutsättningar för postitiv utveckling av det svenska en

näringslivet.

2.3 Generella förbättringar för svenska småföretag

En första utgångspunkt för diskussioner småföretagens roll i den ekoom nomiska förnyelsen är att de generella villkoren på marknaden måste vara

goda. Diskussionen villkoren kan delas in i generella ekonomiska

om respektive strukturella frågor.

När det gäller de generella ekonomiska frågorna vill utredningen särskilt peka på att småföretagen är beroende den allmänna ekonomiska

mer av

politiken än storföretagen. Nedgången i inhemsk efterfrågan under 1990-

talets första år har därför drabbat småföretagen hårt, särskilt de företag som

levererat till den under många år expansiva byggnadsindustrin och den tidigare växande offentliga sektorn. När dessa två sektorer stagnerar ställs mycket stora krav på företagens förmåga till omställning för att hitta nya kunder och på att nya företag startas inom andra områden.

Utredningen vill peka på att småföretagen är beroende av en god inhemsk

efterfrågan, vill samtidigt för att hålla uppe efterfrågan på ett

men varna sådant den nuvarande strukturen konserveras. Alla försök att hålla sätt att kvar efterfrågan inom sådana sektorer där besparingar måste vidtas fördröjer omställningen utan att lösa problemen. Det är därför utredningens uppfattning att saneringen statsfinanserna besparingar måste av genom fortsätta och att mycket stora insatser istället måste göras för att underlätta

den nödvändiga omställningen och förnyelsen.

Utredningen vill i detta sammanhang framhålla att småföretagen under flera decennier inte givits de nödvändiga utvecklingsförutsättningarna. Skattesystemen har varit utformade så att småföretagen betalat högre en andel av vinsten i skatt än de stora företagen. Enligt Industridepartementets rapport 1991 Svenskt näringsliv och näringspolitik har skatten under lång tid slagit hårdast mot familjeföretagen. Under 1989 innebar den betalda skatten t reducering räntabiliteten med 2 procentenheter för hela ex en av industrin. För företag med färre än 200 anställda låg reduceringen på drygt det dubbla, dvs 4 5 procentenheter. Även de lagar reglerat förhållan- - som dena på arbetsmarknaden har inneburit större problem för de små företagen än för de stora.

Efter regeringsskiftet 1991 har stora förändringar vidtagits.

Under 1991 1992 slopades: -

0 omsättningsskatt på aktier 0 moms på värdepapper 0 skogsvårdsavgift 0 allmän löneavgift 0 avgift för vinstandel

Vidare genomfördes:

0 sänkt särskild löneskatt full kvittning för ränteutgifter

0 sänkt skatt på kapitalförsäkringar och värdepappersfonder

0 ändring av regler för finansbolag 0 sänkt förmögenhetsskatt

Under 1992 1993 sänktes: -

0 arbetsgivaravgiften - särskilda löneskatten ° egenavgifterna fastighetsskatten på kommersiella lokaler 0 energiskatten

Totalt har hela företagssektorn, enligt beräkningar inom Finansdepartementet, fått lindringar påi storleksordningen 40 miljarder kronor, varav sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag utgör 9 miljarder.

Enligt utredningens uppfattning kvarstår dock brister hindrar som marknaden från att fungera effektivt. En sådan brist gäller beskattningen av utdelning där marginalskatten i praktiken blir hög att företagen genom först betalar skatt på vinsten i bolaget och att utdelningarna sedan beskattas

hos ägarna. Denna dubbelbeskattning får till effekt att företagarna inte delar ut vinstmedel utan väljer att konsolidera sina företag, vilket innebär att kapital ibland i onödan hålls kvar i företag med svaga framtidsutsikter istället för att delas ut och satsas i andra mer lovande företag.

Utredningen vill framhålla att det är yttersta vikt att förändringar som av leder till att marknadsekonomins möjligheter fullt ut kan tas till vara genomförs. Erfarenheten visar dock att det tar lång tid innan sådana generella förändringar får fullt genomslag i ekonomin. Det kan därför på kort sikt också nödvändigt att överväga direkta stimulanser för de som var

investerar i teknikutveckling, nyföretagande och projekt i småföretag.

Utredningen har erfarit att regeringen bereder olika typer av stimulans-

åtgärder för att öka nyföretagandet och tillväxten i befintliga småföretag.

Bland dessa märks förslag att enskilda personer skall få göra skatteom avdrag vid investeringar i småföretag.

2.4 Behovet kompletterande statliga finansierings- och

av

rådgivningsinsatser

Utredningens utgångspunkt är, berörts ovan, att goda generella villkor

som utgör nödvändig inte tillräcklig förutsättning för att den tillväxten men potential finns i småföretagen skall tas till vara. Därutöver måste som

strukturella frågor rör kompletteringar på marknaderna för rådgiv-

som ning och kapital diskuteras.

Behovet kompletterande insatser har berörts ett stort antal utred-

av ningar. ISverige utgjorde betänkandet SOU 1972:78 om företagsservice ett

grunddokumenten bakom expansionen och breddningen av företagare-

av

föreningarna, vilka kom att omvandlas till de regionala utveck-

senare lingsfonderna. På sätt korn den k Boltonrapporten i Storbritansamma s

nien att bli utgångspunkt för utvecklingen av den brittiska småföretags-

en

politiken. Dessa studier har följts lång rad liknande utredningar i

av en nästan alla västliga industriländer. De internationella erfarenheterna från

småföretagspolitiska kompletteringar av resurser på marknaderna finns

sammanfattade i olika dokument från OECD, bl a den årligen återkommande rapporten Industrial Policy in OECD Countries.

I denna och andra sammanfattande rapporter konstateras att det föreligger tre principiella brister och hinder för att marknaden skall fungera tillfredsställande. De tre bristerna eller rnarknadsimperfektionerna, som diskuteras nedan, rör dels bristeri utbudet kapital och tjänster för de små företagen av

se avsnitt A, dels att småföretagens efterfrågan är bristfällig se avsnitt B, dels förekomsten av s k externa effekter se avsnitt C.

A. Brister i utbudet

Det finns flera olika, i praktiken och i litteraturen uppmärksammade, brister eller marknadsimperfektioner när det gäller utbudet finansieav rings- och rådgivningstjänster, dvs sådana tjänster företagarna behösom ver för att kunna driva sina företag på ett effektivt sätt.

När det gäller finansiering byggnader och anläggningar rörelseav samt kapital sker detta normalt genom bankväsendet inkl mellanhandsinstitut som har engagemang på i storleksordningen 200 miljarder i småföretag. Den extraordinära situationen på den svenska kreditmarknaden med bl a mycket stora förluster i bankerna under 1990-talets första år har emellertid skapat en situation där utbudet kommersiell bankfinansiering till småav företag enligt samstämmiga bedömningar kraftigt har begränsats i förhållande till utbudet under 1980-talet.

Regeringen och riksdagen har därför vidtagit omfattande åtgärder för att ge bankerna sådana villkor att det grundläggande utbudet krediter till av småföretagen kan tryggas. Enligt utredningens uppfattning är det helt

avgörande att bankerna även i fortsättningen på kommersiella grunder kan svara för denna marknadsmässiga bankfinansiering.

Utbudet av kapital för finansiering företagsstart och för av utveckling av nya affärsidéer och produkter är otillräckligt även i normala konjunknya turlägen. Bristen på startkapital och kapital för tidig produkt- och affärsutveckling har uppmärksammats i de flesta västliga industriländer. Därvidlag anges flera olika skäl till att utbudet är för svagt. När det gäller startkapital anges två huvudproblem. För det första saknar extern finansiär en ett bokslut eller andra underlag för traditionell

en finansieringsvärdering,

t ex bankmässiga säkerheter. Bedömningen får därför istället uteslutande göras med utgångspunkt i affärsidén och företagsstartarens person; en bedömning som präglas av osäkerhet.

Ett annat problem begränsar utbudet är varje projekt för det som att mesta är litet i förhållande till den utredning behöva göras inför besom anses slutet om att gå in med finansiering. När det gäller de regionala utvecklingsfondernas finansiering nyföretagare är det genomsnittliga beloppet av per engagemang knappt 400 000 kronor. Detta innebär att finansieringsutredningarna, på det sätt banker och andra finansieringsorgan i dag som gör dem, blir oproportionerligt kostsamma i förhållande till lånebeloppen. Det är helt enkelt så att varje utredning blir för dyr i relation till den avkastning som ges från små engagemang.

När det gäller utvecklingsprojekt i befintliga småföretag begränsas utbudet av kapital av i princip orsaker när det gäller samma som finansiering av nystartare, dvs det är förenat med stor risk därför att det rör sig om tidigare

affärsidéerprodukter samtidigt det när det gäller småprövade som företagen ofta är förhållandevis små projekt. Därför blir utredningen även i

förhållande till de intäkter engagemanget kan

detta sammanhang dyri som

finansiären. Aven när det gäller förmågan att erbjuda säkerheter har de ge små företagen större svårigheter än tidigare. Orsaken till detta är att nu

fastighets- och anläggningsvärden, ligger till grund för säkerheter, ut-

som

gör allt mindre del företagens värde medan upparbetade utvecklings-

en av

kostnader, goodwill, patent och andra mjuka tillgångar ökar i betydelse.

Rådgivningsverksamhet

Även när det gäller information och rådgivning är det småföretagsanpassade utbudet begränsat. Detta har tidigare konstaterats i bl betänkandet a SOU 1972:78 Företagsservice, i ett flertal OECD:s rapporter samt i en om av nyligen redovisad studie, NUTEK 1992:46, Behovet särskilda småom av

företagspolitiska insatser. Av dessa och andra studier framgår att det ofta finns tillfredsställande privat utbud när det gäller konkreta praktiska

ett tjänster revision och vissa tekniska tjänster. På dessa områden har de som små företagen i princip tillgång till tjänster som de stora företagen. samma

Bristerna i utbudet och där statliga kompletteringar kan behövas gäller i första hand strategisk rådgivning rörande företagets utveckling, marknadspositionen. Det finns i praktiken två principiella skäl för att detta utbud saknas. För det första är det få konsult- och rådgivningsföretag som har specialiserat sig på strategisk småföretagsrådgivning. De konsultföretag som finns på marknaden är i allt väsentligt inriktade på storföretagens behov.

Detta är spegling det i praktiken ofta är lika svårt att analysera och en av att råd rörande litet företags position på marknaden det är att analyge ett som ett stort företags position. Detta innebär att den arbetsinsats som konsera

sultföretaget göri inledande fas blir stor i relation till det lilla företagets

en

förmåga att betala. Det blir i praktiken därför inte lönsamt för ett tjänsteföretag att specialisera sig på strategisk rådgivning till småföretag.

redovisade utbudsbristerna stämmer väl överens med de bedöm- De ovan

ningar skatterevisorer, banktjänstemän, utvecklingsfondskonsulter,

som

näringslivssekreterare och inköpare på storföretag, totalt 200 personer, gjort nyligen genomförd intervjuundersökning NUTEK 1992:46. Dessa be-

i en dömare, alla arbetar med mindre och medelstora företag, uppger att de som att det behövs offentliga insatser för att förbättra konsultutbudet när anser det gäller hjälpa småföretagen att utveckla sina affärsidéer. Tre fjärdeatt delar alla tillfrågade att de att dessa insatser behövs. av uppger anser

Tabell 2.2 Anser Du att det behövs offentliga insatser for att hjälpa småföretagen med att utveckla sln alfarslde

-

Källa: NUTEK 1992:46.

I samma studie har 450 småföretagare fått på frågor rör de

svara som om-

råden där de själva upplever att utbudet borde kompletteras. Från en lista med många exempel har företagarna noterat att utbudet finansiering,

av

vissa kurser, kontaktförmedling och samtalspartnersbollplank

är om-

råden där behöver komplettera utbudet med offentliga insatser.

man

Tabell 2.3 Om man skall satsa pá att utveckla småföretagen, vilken eller vllka former anser Du mest lämpliga for en sådan satsning Svar fran småföretagare, %

Källa: NUTEK 1992:46.

Samma frågor har ställts till de externa bedömarna. Dessa konstaterar i likhet med småföretagarna att det finns ett behov att komplettera utbudet.

av De externa bedömarna sätter rollen samtalspartner först på listan att vara

över olika kompletterande insater.

B. Brister i efterfrågan

Det finns ett samband mellan utbudet och efterfrågan tjänster på markav

naden. Den ovan noterade utbudsbristen strategisk rådgivning kan

av ses

som en spegling av att den faktiska efterfrågan från småföretagen på dessa

tjänster också är svag.

Denna efterfrågan kan enligt svenska och internationella erfaren-

svaga

heter i princip bero på två saker. Dels att medvetenheten om att det behövs strategisk eller förändrande rådgivning även i småföretag är begränsad, dels att småföretagare ofta saknar positiva erfarenheter av att utnyttja strate-

giska tjänster. Problemet är att det ofta är svårt att göra en direkt lönsamhetsbedömning när det gäller strategiska tjänster därför att effekterna måste

ses i ett längre perspektiv.

De 450 företagen i refererade studie fick svara på frågor om vilka ovan tjänster de faktiskt utnyttjade. Därav framgick att företagarna efterfrågar och

köper konkreta redovisningstjänster, juridisk hjälp och reklamtjånster. Behovet är direkt och påtagligt och företagen kan bedöma om tjänsten är

lönsam.

När det gäller marknadsundersökningar, hjälp med att bedöma tilltänkt affärspartner och hjälp med affärsutveckling och produktutveckling är det

alltid svårare att fastställa tjänsten är lönsam, vilket leder till att efterom frågan blir väsentligt mycket begränad. Endast en av tio småföretagare mer efterfrågar och köper denna typ av mer strategiska tjänster.

Tabell 2.4 Vilka av följande konsulttjänster köper Du eller har Du köpt Svar frän småföretagare, %

-

-

- Exportsatsningar 7 - - inget av alternativen 5

Källa: NUTEK 1992:46.

De större företagen, de i undersökningen har fler än 9 anställda, köper

som oftare tjänster än de mindre. Företagen i stadsregionerna köper också oftare

tjänster än företagen i Övriga delar av landet.

Dessa två brister när det gäller efterfrågan på tjänster kan påverkas genom att staten bidrar med information och främjar första utnyttjandet av strategisk rådgivning.

När det gäller denna typ information finns deti

av samtliga OECD-länder olika initiativ för att informera företagen. Det är vidare

vanligt att

regeringarna initierar användandet strategiska rådgivningstjänster bl

av a genom att subventionera delar kostnaden. av

C. Externa effekter och storleksnackdelar

I vissa fall är det svårt för ett företag och företagare skydda

en att sina

investeringar i nya produkter och ny kunskap. En anledning till detta är

att

andra företag inte betalat utvecklingskostnaderna kan dra

- som nytta av erfarenheterna dels direkt att ta icke patenterbar produkt genom upp en i

sitt eget sortiment, dels att anställa personal från det företag investerat

som

i utveckling. För det enskilda företaget blir incitamenten därför

svaga att

investera i utveckling risken för att andra företag kan dra

om nytta av

investeringarna är stora. För samhället i stort spelar det ingen principiell

roll vem som exploaterar produkt eller

en ny en ny kunskap och det finns ett värde i att kunskapen sprids. På denna punkt finns således skillnad

en

mellan det enskilda företagets önskan få

om att ensamrätt på sin produkt och samhällets ambition att snabbt sprida kunskapen. Genom att denna skillnad existerar finns det rationella motiv för staten att gå in och dela risken trots att man inte kan säker på få behålla resultaten vara att i det

företag där investeringen gjorts.

Bristerna i utbud och efterfrågan kan också i ljuset ses av att större företag kan ha många projekt i gång samtidigt och därigenom sprida

riskerna. Av

tio utvecklingsprojekt i ett stort företag kanske hälften lyckas vilket

kan ge

en bra total lönsamhet. I det lilla företaget, med endast ett projekt, är

en 5050 chans ofta ett alltför stort risktagande om ett misslyckande kan äventyra möjligheterna till fortlevnad. Genom småföretag bara att kan driva

ett eller ett fåtal projekt kommer därför utvecklingen i småföretag att

begränsas. Även här är det rationellt för staten att som extern finansiär bära

en del av risken.

Förekomsten av storleksnackdelar och effekter således externa uppges ofta som ekonomiskt rationella skäl för staten in och dela risker att vid

utvecklingsprojekt.

Insatser i andra länder

De ovan redovisade utbuds- och efterfrågebristerna när det gäller rådgivning och finansiering anpassade till småföretagens behov ligger till

grund

för förhållandevis omfattande småföretagsprogram så

i gott som samtliga

industriländer. Av nyligen publicerad studie, Industrial

en Support Policies

in OECD Countries 1986 1989, Paris 1992, framgår OECD-länderna

- att till-

satsade 2,8 miljarder dollar i småföretagsstöd. Kostnaden sammans ca inkluderar inte de bedrivs i delstater i federativa statsbildprogram som

ningar såsom USA, Tyskland fl, varför det verkliga beloppet antagligen

m

år flera gånger större. Enligt OECD:s beskrivningar förekommer program för informationsnätverk, nyföretagandeaktiviteter, strategisk rådgivning och finansiering nystart och utveckling i befintliga företag, dvs alla de

av typer insatser som föreslås senare i betänkandet. av

Tabell 2.5 Industristad I OECD 1989 nettokostnad, miljarder USD

D. Entreprenörer

Ipraktiken kompletteras ofta diskussionen kompletteringar av utbudet om och efterfrågan finansierings- och rådgivningstjänster med resonemang av

entreprenörens företagarens betydelse i sammanhanget. Detta resone-

orn

sin utgångspunkt i uppfattningen att det inte går att betrakta före-

mang tar

administratör givna kapital och arbetskraft

tagaren som en av resurser av

på en marknad.

Det avgörande i allt lönsamt företagande är enligt utredningens uppfattning entreprenören kan identifiera behov hos kunder och tillgodose

att detta införskaffa och kombinera till en tjänst eller progenom att resurser

dukt, företagaren har särskild entreprenöriell förmåga. Det är således

att en

inte enbart frågan att producera på bästa sätt, utan det är förmågan att

om

identifiera behov och resurser som är avgörande.

En bristande entreprenöriell förmåga kan inte ersättas med externa insatser. Om inte företagaren själv kan eller vill utveckla sitt företag är det i de allra

flesta fall inte rimligt att anta att statliga komplement kan få annat än marginella positiva effekter. Däremot kan det, utvecklas mer nedan, som rimligt statliga underlätta för entreprenörer att få vara att genom program tillgång till information och behövs för att driva och utveckla resurser som

företaget. I det följande förs bl a en diskussion om att skapa för utarenor veckling där flera företagare med entreprenöriella egenskaper tillsammans lättare kan vidareutveckla sina egna affärsidéer.

E. Nätverk

Diskussionen om brister när det gäller utbud och efterfrågan på vissa finansierings- och rådgivningstjänster på marknaden samt resonemanget om behovet av vissa grundläggande entreprenöriella egenskaper kompletterasi detta avslutande avsnitt på ytterligare punkt. Enligt utredningens en uppfattning är det nödvändigt att i samband med statlig resurskomplettering beakta att småföretag ofta fungerar leverantörer till andra föresom tagi nationella eller lokala produktionssystem, i fortsättningen kallade nätverk. Det är också vanligt att småföretagen har stabila samarbetsrelationer till andra företag och med de organisationerna se t Fredriksson, egna ex Lindmark 1976, och Hägg, Johansson 1983.

Av ovan citerade rapport NUTEK 1992:46 framgår att åtta tio småav företag köper revisionstjänster och att nära hälften samarbetar med andra tjänsteproducerande företag vid reklamkampanjer. Nära hälften alla av småföretag har kontakt med ett branschförbund och vart fjärde företag har erfarenhet av samarbete med den regionala utvecklingsfonden. Var tionde småföretagare sitter också i ett annat företags styrelse.

Utredningen vill därför peka på att småföretag, särskilt de mest framgångsrika, har vittförgrenade nätverk relationer, där relationen i sig kan av ge företagaren den information och de strategiska behövs för resurser som att driva ett lönsamt företag.

En extern resurskomplettering när det gäller utvecklingsfinansiering och strategisk rådgivning måste därför sesi ljuset att företagen verkar och av utvecklas inom ramen för eller mindre vittförgrenade nätverk. Detta mer

innebär att utbuds- och efterfrågekompletteringen ofta måste sin

ta utgångspunkt i att underlätta för företagaren eller nyföretagaren hitta nödvänatt diga resurser och att etablera fördelaktiga relationer med eller flera aktöen rer i sådana nätverk.

Detta innebär att statliga insatser för strategisk rådgivning inte blir av samma karaktär som den operativa rådgivning finns på marknaden. som Studier av utvecklingsfondernas hittillsvarande verksamhet visar att strategisk rådgivning ofta gesi form insatser typen kontaktförmedling, av av strategiskt bollplank och insatser där företagare tillsammans utvecklar sina affärsidéer, s k för utveckling se tex NUTEK 1992, De regionala arenor utvecklingsfondernas strategiska konsultinsatser. Dessa erfarenheter ligger till grund för förslagen senare i betänkandet, i kapitlen 5 10. -

och

Småföretagsanpassad rådgivning

finansiering

Utredningens slutsatser I sammanfattning

Utredningen konstaterar att det finns ett betydande antal privata, halvprivata eller offentliga företag och organisationer som erbjuder smáföretagsanpassade rådgivnings- och finansieringstjanster. Utredningen ser positivt på denna mångfald som ger nystartare och befintliga företagare en stor valfrihet.

Det finns dock möjligheter till effektivisering. Utredningen pekar särskilt pá att Exportrådet, Sveriges lndustriförbund, Svensk Industriförening, Företagarnas Riksorganisation och handelskamrama har verksamheter där en viss ökad samverkan skulle ett mer vittförgrenat nätverk som skulle tacka småföretag av ge olika storlekar, i olika branscher och i olika skeden när det t ex galler exportinriktning. Detta samarbete skulle kunna effektivisera den samlade stödjande strukturen.

Utredningen pekar pá attdet, trots att det finns ett stort antalföretag och organisationer som kan bidra vid genomförandet av rådgivningsverksamhet och som kan svara för finansiering av småföretag, finns behov av vissa kompletteringar. Det gäller i första hand strategisk rådgivning och finansiering itidiga utvecklingsskeden och vid nystart.

3.1 Inledning

Utredningen redovisar i detta kapitel vilka statliga, kommunala och pri-

vata företag och organisationer på olika sätt arbetar med Småföretags-

som

anpassad rådgivning och finansiering.

Redovisningen är uppdelad tre områden. Först redovisas vilka organ som ställer medel till förfogande för småföretagsanpassade tjänster. Denna redo-

visning görs under rubriken beställarna. Därefter behandlas vilka myndigheter och organisationer på nationell, regional och lokal nivå som

de regionala utvecklingsfonderna i viss omfattning har samarbetat med.

Denna benämns i det följande samarbetspartners. Slutligen berörs grupp

de operativa företag och organisationer som mot ersättning genomför

mera konkreta Utredningen har valt att kalla denna grupp för program.

genomförarna.

Klassificeringen har gjorts utifrån de regionala utvecklingsfondernas perspektiv. Utredningen är medveten att gränserna mellan organisationer

om

som är beställare, samarbetspartner eller genomförare är svåra att dra. Flera av de redovisade organen har alla tre uppgifterna.

3.2 Mångfald och samordning

Det finns ett stort antal aktörer på olika sätt bidrar till att utveckla småsom företag. I en NUTEK-studie 1991 om aktörer på nyföretagandeområdet identifierades 530 olika aktörer. Till detta skall läggas det kommersiella utbudet av tjänster som bjuds ut av banker, investmentbolag, utbildningsföretag, konsultorganisationer m fl. Mångfalden är således mycket stor, vilket enligt utredningens uppfattning är en förutsättning för ett effektivt utbud av rådgivnings- och finansieringstjänster anpassade till småföretag. Genom att det finns många företag och organisationer blir det lätt lokalt få tillgång att till de tjänster som behövs och möjligt att få finansieringsansökan pröen vad av flera oberoende instanser.

Samtidigt kan utredningen konstatera att det också finns effektivitetsvinster att göra genom ökad inbördes specialisering och bättre samordning mellan olika aktörer. Samarbetet mellan de regionala utvecklingsfonderna och andra aktörer har tidigare ifrågasätts från olika håll. Utredningen kan samtidigt konstatera att samarbetet ökat betydligt under år. senare

Utredningen ser dock möjligheter att längre än hittills när det gäller att effektivisera de småföretagsinriktade utvecklingsinsatser görsi landet. som Det är enligt de utgångspunkter utredningen redovisat i föregående som kapitel utomordentligt viktigt att hela den stödjande strukturen utvecklas och effektiviseras. Därigenom kan fler företag få starthjälp, fler projekt nya drivas och ges en möjlighet att nå framgång, vilket främjar näringslivets tillväxt och förnyelse.

Nedan ges en kort beskrivning de aktörer på nationell, regional och av lokal nivå som utredningen de viktigaste i ett utvecklat nätser som mer verk av organ som försörjer småföretag med rådgivning och finansiering.

3.3 Beställarna rådgivnings- och av finansieringstjänster

StatenNUTEK är en central beställare rådgivnings- och finansieringsav tjänster för småföretag. Via bl anslagen till de regionala utvecklingsa fonderna och via andra på NUTEK beställer antal program staten ett stort tjänster som kommer småföretagen till del. Den totala nettokostnaden 199091 för småföretagspolitik via Näringsdepartementet till uppgick ca 200

miljoner kronor. Till detta skall läggas resurser för teknisk forskning och utveckling på drygt 600 miljoner kronor och anslag över andra titlar i statsbudgeten som direkt eller indirekt kommer småföretagen till del se NUTEK 199293, Svenskt näringsliv och näringspolitik.

Länsstyrelserna svarar på regional nivå för samordningen av de statliga insatser inom olika politikområden riktas mot näringslivet. Därvid uppsom handlar länsstyrelserna i betydande omfattning konsulttjänster i samband med handläggningen av regionalpolitiska stödärenden och vid genomförandet egna program. Länsstyrelserna utgör därför en mycket viktig av beställargrupp för utvecklingsfonderna och därmed också för den nya organisation som utredningen föreslår. Totalt uppgår det s k länsanslaget, som kan användas förhållandevis fritt för att utveckla länets näringsliv, till ca 1 miljard kronor. Därutöver förmedlar vissa länsstyrelser andra regionalpolitiska medel till bl a småföretag. Enligt Näringsdepartementets och NUTEK:s beräkningar uppgick nettokostnaderna för regionalpolitiken till nära 1,8 miljarder kronor budgetåret 199091.

Länsarbetsnämnderna kanaliserar AMS stödinsatser i form av starta egetbidrag och s k otraditionella medel. Länsarbetsnämnderna saknar i allmänhet den speciella kompetens som krävs för handläggningen av denna typ av stödinsatser och köper därför konsulttjänster utifrån. Detta innebär att nämnderna liksom länsstyrelserna är en betydelsefull beställargrupp. Här kan nämnas att 450 miljoner kronor föreslagits för satsningar via det s k starta eget-bidraget för budgetåret 1993 94.

Landstingen är som huvudmän för de regionala utvecklingsfonderna en viktig beställargrupp. De avsätter i storleksordningen 200 miljoner 150 kronor årligen till utvecklingsfonderna och liknande verksamheter.

Kommunerna är i hög grad engageradei frågor som rör den lokala näringslivsutvecklingen. De köper också tjänster av utvecklingsfonden i det egna länet, andra organisationer och privata konsulter för att utveckla näringslivet. Omfattningen av kommunernas insatser torde röra sig om betydande belopp. Många kommuner bedriver också själva via sina näringslivssekreterare och kommunala utvecklingsbolag m m rådgivningsverksamhet riktad mot småföretagen.

3.4 Samarbetspartners

Utvecklingsfonderna är, som nämnts ovan, en av många aktörer på området småföretagsrådgivning och finansiering. Enligt utredningens uppfattning skulle ett närmare samarbete kunna effektivisera hela den stödjande strukturen.

En nationellt verksam viktig samarbetspartner är Exportrådet, med 350 anställda och en omsättning på drygt 400 miljoner kronor år. Hälften per av de anställda arbetari Sverige och hälften vid ett 30-tal kontor utomlands.

Exportrådets tjänster är till för både stora och små tjänste- och tillverkningsföretag.

Exportrådet ägs av staten och näringslivet gemensamt. Staten är inte bara ägare utan också Exportrådets största kund. De statliga anslagen minskar för närvarande samtidigt som Exportrådet ökar den del finansieringen

av som

företagen själva svarar för, delsi form av årliga abonnemangsavgifter

som ger rabatt vid uppdrag, dels i form av ersättning för enskilda och kollektiva uppdrag av varierande slag.

En viktig del av Exportrådets verksamhet vänder sig till småföretag

som

behöver exporttjänster. Inom avdelningen Exportutveckling för mindre företag arbetar ett 25-tal exportchefer att hyra; de flesta dem verksamma

av regionalt. I Göteborg och Malmö via kontor, på andra orter i egna samarbete med handelskammare och

t ex utvecklingsfonder.

En annan viktig samarbetspartner på nationell nivå är Industriförbundet, som är den största industriorganisationen i landet. Förbundet uppfattas ibland enbart som företrädare för de stora exportföretagen, vilket inte över-

ensstämmer med de faktiska förhållandena. Av de 5 000 företag är ca som anslutna till förbundet har 85 procent färre än 200 anställda och 70 procent av medlemmarna har färre än 50 anställda.

Industriförbundet är främst ett policyorgan med uppgift värna

att om

industrins intressen i frågor rör skatte-, ekonomi-, handels-, miljö-,

som

energi-, konkurrens- och transportpolitik samt rättsliga frågor berör

som

industrin. Via de 17 branschföreningar är anslutna till Industriför-

som

bundet bedrivs omfattande service- och rådgivningsverksamhet riktad

en

mot medlemsföretagen.

En liknande uppgift har Svensk Industriförening SINF. Föreningen

är en intresseorganisation för mindre och medelstora industriföretag och har

näringspolitisk verksamhet och företagsservice huvudsakligt arbets-

som fält. SINF har ett centralt kansli i Stockholm med l5 anställda avdelsamt

ningskontor i Anderstorp och i Borås.

Tyngdpunkten i företagsserviceverksamheten ligger på information och rådgivning ijuridiska och arbetsrättsliga frågor, även ekonomisk råd-

men

givning, bokföring, inkassoverksamhet samt samköp ingår. Serviceverk-

samheten och den affärsdrivande verksamheten drivs via företre av

ningen helägda aktiebolag. Föreningen har l 700 medlemsföretag, vilka

ca

är anslutna till 20 olika branschföreningar.

De största branschföreningarna inom SINF är Föreningen Sveriges

Plastfabrikanter ca 300 medlemsföretag, Elektronikbranschföreningen ca

260 medlemsföretag, Stål- och Mekangruppen ca 200 medlemsföretag, Svenska Form- och Pressverktygsföreningen ca 150 medlemsföretag och Svenska Tekoindustriföreningen ca 130 medlemsföretag.

Företagarnas Riksorganisation organiserar ett stort antal småföretag och är därför en central samarbetspartner både nationellt, regionalt och lokalt för

utvecklingsfonderna och den nya organisation som utredningen föreslår

senare i betänkandet.

Organisationen bildades genom en sammanslagning av Småföretagens Riksorganisation tidigare SHIO-Familjeföretagen och Företagareförbun-

det.

Företagarnas Riksorganisation har 315 lokalföreningar runt om i landet. Dessa är i sin tur indelade i 25 distrikt. Kansliorganisationen har vid sidan av huvudkontoret i Stockholm 16 regionkontor.

Antalet direktanslutna företag uppgår till 65 000. Det finns därutöver ca

30 000 som indirekt är medlemmar via de branschförbund som är anslutna

till Företagens Riksorganisation. Antalet branschförbund uppgår

för närv arande till 38. Av dessa är 6 industriellt inriktade, medan övriga är hänför-

liga till hantverks- och servicenäringarna.

Handelskamrarna representerar ett mycket omfattande kontaktnätverk och är en viktig länk mellan samhället och det privata näringslivet.

ISverige finns för närvarande 11 handelskamrar som oftast täcker två eller tre län. De är auktoriserade regeringen i enlighet med lagen auktoriav om sation av handelskamrar SFS 1990:515. Handelskamrarna är regionalt

verksamma näringslivsorganisationer med medlemmar från alla typer av företag oavsett storlek, företagsform eller bransch. Det totala antalet med-

lemmar i de svenska handelskamrarna är för närvarande 12 000. ca

Det totala antalet anställda vid landets handelskamrar uppgår till ca 180 personer. Sammanlagt ca 700 medlemmar sitter i fullmäktige och ytterligare ett 1 000-tal personer från medlemsföretagen deltar aktivt i den verksamhet som bedrivs inom handelskammarorganisationen.

Förutom på de 11 huvudorterna har handelskamrarna kontor på 25 platser

i landet. Totalt finns således handelskamrarna representerade på 36 orter. Därutöver har Sydsvenska handelskammaren ett eget representationskontor i Warszawa och ett i Budapest.

Handelskamrarna verkar som policyorgan i nârings- och regionalpolitiska

frågor, med speciell inriktning på infrastruktur och handelspolitik. Han-

delskamrarna har samarbetsavtal med och verkar som regional samarbets-

partner för det statliga biståndsorganet SwedCorp, för Exportrådet samt för Sveriges Industriförbund. Förutom sin policyverksamhet har handelskam-

rarna en omfattande serviceverksamhet riktad till i första hand medlems-

företagen, bl a frågor i anslutning till Europaintegrationen.

Det finns handelskamrar i praktiskt taget alla länder i världen. Totalt

uppskattas deras antal till ca 10 000. De utgör ett viktigt internationellt nätverk

för kontakter mellan olika länders näringsliv.

Samverkansmöjligheter

För att illustrera behovet av och möjligheterna till samarbete mellan olika organisationer med näringspolitisk inriktning har utredningen vid de diskussioner som förts med olika intressenter under arbetets gång använt sig av nedanstående figur.

Flgur 3.1 Prlnclpsklss over samverkansmdjllgheter

Företagsstorlek A

Handelskamrarna

Utvecklingsfondema

Utvecklingsgrad KäIIa:Jan Rosenström, Exportrådet.

Den vertikala axeln anger företagsstorlek. Den horisontella axeln representerar hur långt ett företag kommit i sin utveckling från start till ett etablerat exportföretag. Figurens ovaler illustrerar vilka grupper av företag med

avseende på storlek och grad av exportinriktning som de olika organisationerna i huvudsak betjänar. Figuren visar härvidlag att t ex utvecklingsfonderna, handelskamrarna och Exportrådet genom ett närmare samarbete skulle kunna nå ett större antal företag och att organisationerna kompletterar varandra.

På samma sätt skulle Företagarnas Riksorganisation, Svensk Industriförening och Sveriges Industriförbund kunna ritas in ifiguren. Då skulle möjligh eterna, att i samarbete åstadkomma ett mycket omfattande och vittförgrenar nätverk täcker småföretag av olika storlekar, i olika branscher som och i skilda skeden när det gäller exportinriktning, framgå än tydligare.

Utredningen återkommer till förslag om att skapa ett mer systematiskt samarbete och undvikande av dubbelarbetei kapitlen 5 8 samt med förslag om att via ägande stärka möjligheterna till samverkan i kapitel

3.5 Genomförande av rådgivning och finansiering

Det finns ett mycket stort utbud av tjänster som kan komma småföretagen till del. Ovan kapitel 2 diskuterades de områden där det finns anledning att komplettera utbudet på marknaden och att vidta åtgärder för att främja efterfrågan. I det följande redovisas olika organisationer och företag som kan medverka i att praktiskt genomföra sådan kompletterande rådgivnings- och finansieringsverksamhet i nära samarbete eller på uppdrag av t ex utvecklingsfonderna eller den, i det följande föreslagna, nya organisationen.

Rågivning m m

När det gäller olika typer av rådgivning skall i första hand befintliga företag komma i fråga. Det finns, över hela landet, privata konsulter som med delfinansiering från ovan redovisade beställare och samarbetspartners bistår småföretag med strategisk rådgivning i olika frågor.

När det gäller de specifika nyföretagarfrågoma är det, som redan nämnts, ett mycket stort antal företag och organisationer som kan delta i genomförandet av olika program. För det första finns det ett antal privata konsultföretag med huvudsaklig inriktning på nyföretagande, bl a Företagarskolan Gert Axlin AB och Småföretagsplanerarna AB och många fler.

Stiftelsen Svenska Jobs and Society är en del av ett internationellt nätverk av företag, institutioner och organisationer med uppgift att stimulera och stödja initiativ som främjar entreprenörskap och nyföretagande. Jobs and

Society har främst inriktat verksamheten på att initiera och medverka till uppbyggnaden av Nyföretagarcentra runt om i landet. Dessa centra ger kostnadsfri rådgivning till personer som vill starta egna företag. Rådgivningen

tillhandahålls genom ett nätverk av företagare och experter på olika områden. För närvarande finns det drygt 50 sådana Nyföretagarcentra på olika

platser i landet.

Svenska Uppfinnarföreningen har rådgivare på 22 platser i landet som

hjälper uppfinnare att utvärdera och bedöma marknadsmöjligheterna för

olika produktidéer. De ger även råd om hur man skall kunna gå vidare för

att kommersialisera idéer. Rådgivarna ger också vägledning och förmedlar kontakter när det gäller patentfrågor, myndighets- och företagskontakter, möjligheter att få finansiering m m.

Det finns i landet ett 10-tal större teknikbyar, vars uppgift bl a är att

stimulera företagsutveckling genom samverkan med högskolorna och

universiteten. Utöver dessa, som huvudsakligen bygger sin verksamhet på

forsknings- och utvecklingsresultat från närstående institutioner, finns det

ett betydande antal mindre teknikbyar eller s k resurscentra kopplade till icke forskande högskolor som regionalt och lokalt främjar teknikbaserat

nyföretagande.

Universitets- och högskolornas kontaktsekreterare har som huvuduppgift

att främja samverkan med näringslivet i forskningsfrågor och kan i övrigt erbjuda förmedling av kontakter till den kompetens som finns att tillgå vid

dessa institutioner. Därutöver stimulerar kontaktsekretariaten ett ökat ny-

företagande bl a genom att stimulera till avknoppning. Kontaktsekre-

terarna ger råd till forskare som avser att starta egna företag, arrangerar seminarier och starta eget-utbildning. De hjälper även uppfinnare att få sina idéer och tekniska lösningar utvärderade och testade.

Krediter

Bankerna är den ojämförligt viktigaste källan när det gäller företagens

externa finansiering. Nästan all finansiering från t ex de regionala utveck-

lingsfonderna sker i samverkan med banker.

Riskbärande lån

Industri- och nyföretagarfonden har ansvar för de s k nyföretagarlånen.

Fonden bidrar också till finansiering av produktutvecklingsprojekt och

marknadssatsningar. Fonden har ingen egen regional organisation utan

samarbetar med de nuvarande utvecklingsfonderna.

NUTEK utgör viktig för finansiering teknisk forskning och en resurs av utveckling. Totalt föreslås 2,3 miljarder för denna verksamhet under ca budgetåret 199394. Endast mindre del av dessa resurser avser dock en utveckling i småföretag.

De regionala utvecklingsfonderna, som beskrivs utförligt i kapitel har i dagsläget en lånestock på ca 2,5 miljarder kronor.

Riskkapital

Riskkapitalbolagen utgör en mycket viktig genomförare på finansieringsområdet. Med riskkapital avses finansiering genom tillskott av ägarkapital i företagen, eller sådan finansiering som kan omvandlas till ägarkapital. Förteckningen över riskkapitalbolag omfattar de finansiärer som helt eller delvis kan gå in som minoritetspartners i mindre och medelstora företag utanför börsen och där entreprenörer har kvar kontrollen över företaget. Bolagen kan investera över hela landet. Den nya riskkapitalstrukturen består av två dominerande huvudbolag i en riskkapitalstruktur som nyligen tillförts 6,5 miljarder kronor.

Atle Förvaltnings AB är ett portföljförvaltningsbolag som är huvudägare i

AB Produra Venture Capital, Partnerinvesteringar i Göteborg AB och KapN

AB.

Bure Förvaltnings AB är huvudägare i HIDEF Kapital AB, Malmöhus Invest AB MIAB och Ven Cap AB. Bure skall liksom Atle investera som aktiva och långsiktiga ägarei svenskt näringsliv genom att tillföra riskkapital och kompetens för att skapa värdetillväxt. Atle och Bure har till uppgift att tillhandahålla riskkapital till såväl befintliga som nya riskkapitalbolag.

Företagskapital AB, som startades 1973, är landets äldsta venture capitalbolag. Bolaget investerar i befintliga företag.

Chalmers Innovation AB är ytterligare en aktör på riskkapitalmarknaden som utvecklingsfonderna och den nya organisationen kan samverka med.

Ett annat exempel är Euroventures Management AB som investerar kapital och kunnande uteslutande som minoritetspartners i små och medelstora industriföretag och även i yngre företag. Företaget ingår i det europeiska nätverket av Euroventures-bolag.

Four Seasons Venture Capital AB är ett av de äldsta och största bolagen med inriktning på venture capital. Företaget investerar i alla branscher.

Vidare kan följande bolag nämnas: Industri Kapital Svenska AB, Nordic Capital Ltd, Pernovo AB, Procordia Nova AB, Skandia Investment AB, Spira Invest AB, Teli Innovation Capital AB och Traction AB.

Utredningens bedömning av behovet av kompletteringar

Trots det förhållandevis omfattande utbudet av småföretagsanpassade rådgivnings- och finansieringstjänster kan utredningen konstatera att det fortfarande finns brister i utbudet.

När det gäller rådgivning bör enligt utredningens uppfattning utbudet på det strategiska området förstärkas. Utredningen vill härvidlag bl a framhålla olika insatser för att erbjuda strategiska bollplank och arenor, där företagare tillsammans ges möjligheter att diskutera företagande och utvecklingsfrågor.

När det gäller finansiering konstaterar utredningen att två tydliga brister i utbudet kan identifieras. För det första bör utbudet av medel för tidig projektfinansiering s k såddkapital samt startfinansiering förstärkas. - - Vidare ser utredningen ett behov av ökade resurser för finansiering av projekt i små företag där formella säkerheter saknas och där företagarna inte vill eller kan engagera ägarkapital från riskkapitalbolagen. Idag är Industrifondens lån och de regionala utvecklingsfondernas utvecklingskapital exempel på den typ av finansiering där utredningen ser ett behov av förstärkta resurser.

De regionala utvecklingsfondernas

Verksamhet

Utredningens beskrivning och analys l sammanfattning

De regionala utvecklingsfonderna bedriver en omfattande verksamhet för att främja utvecklingen i småföretag. Verksamheten ärorganiserad i 24 fonder, e n i varje län. Totalt finns därutöver 16 filialkontor . Den ärliga omsättningen är drygt 500 miljoner kronor. Lánefonden omfattar ca 2,8 miljarder kronor. Utredningens allmänna slutsats är attfondemas verksamhet fyller en del av det behov av kompletterande insatser som identifierats i tidigare kapitel. Verksamheten präglas dock av mycket stora regionala variationer. Utredningens genomgång pekar pä brister när det gäller att omsätta den statliga huvudmannens riktlinjer i praktisk verksamhet. Vidare konstaterar utredningen att fonderna har en alltför svag förankring idet regionalalokala näringslivet.

Kapitlet inleds med en kort beskrivning av de regionala utvecklingsfondernas nuvarande organisation och verksamhet. Därefter följer en översiktlig genomgång av tidigare utvärderingar och studier rörande utvecklingsfon-

derna. Vidare redovisas ett referat av hur småföretagare och andra i näringslivet uppfattar fondernas verksamhet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Dessa erfarenheter av den tidigare verksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna utgör underlag till förslagen i del 3 av betänkandet.

4.1 Fonderna idag

De regionala utvecklingsfonderna är självständiga stiftelser med staten och landstingen i vissa fall kommuner som huvudmän. Varje län har en ut-

vecklingsfond och i flera län finns dessutom lokalkontor, totalt 16. Detta innebär att fonderna har en förhållandevis god regional spridning figur 4.1. De regionala utvecklingsfonderna har idag 560 anställda. Antalet an-

ställda per utvecklingsfond varierar från 14 till 40 personer.

Flgur 4.1 Utveckllngsfondernas lokalisering exklusive tlllalkontor

Härnösand

Örebro yköping áne o 6 Göteborg 0 isby Jönköping am Halmstad

Malmö o

Intäkter

Det totala driftsutfallet eller omslutningen för de 24 utvecklingsfonderna

var 1992 ca 540 miljoner kronor inkluderar även köpta och vidarefaktu-

rerade tjänster på 100 miljoner. Av detta svarade och landsting för

ca stat

tre fjärdedelar medan företag och övriga lokala eller regionala organisa-

tioner svarade för den resterande fjärdedelen.

I fast penningvärde har fondernas anslag under år minskat. Fon-

senare

derna har i vissa fall försökt kompensera sig för de realt minskande anslagen genom att ta mera betalt av företagen för konsulttjänster, vilket

också delvis har legat i linje med statens anvisningar i senare Småföretagspolitiska propositioner. Men trots detta svarar de direkta konsultintäkterna

och andra avgifter för endast en tiondel av de totala intäkterna. Detta är till stor del beroende av att det visat sig svårt att få betalt av företagen för näringspolitiskt motiverad och långsiktigt inriktad rådgivning eller kunskapsuppbyggnad. Detta diskuteras i kapitel 2 och resonemanget förs vidare i kapitel 8 där riktlinjerna för verksamheten åskådliggörs.

Figur 4.2 Intaktsfordelnlng 1992, utfall

Övriga intakter, rama och regionala uppdrag där även lansstyrelseoch landstingsmedel ingår

Konsulting 10%

Projekt, NUTEK Landstingen landsting m 22% 25%

Källa: NUTEK.

De regionala utvecklingsfondernas insatser

De regionala utvecklingsfonderna arbetar bl med information, rådgiv-

a

ning, nyföretagande och finansieringsfrågor för att främja småföretag. En

av de fördelar fonderna själva betonar är att kunna erbjuda k fullsom s

service, vilket innebär att fonderna kan bistå med information, rådgivning och finansiering; allt samlat i komplett lösning för det enskilda företaget

en

eller en grupp av företag.

Information och kort rådgivning

Genom rådgivningen får länets företagare information och kontakter om sådant som rör företagsstart, företagande, teknik, regelverk och Europa-

ny

integrationen. Alla företagare, oavsett storlek eller bransch, kan vända sig till utvecklingsfonderna för att få information de stöd finns att till-

om som

gå.

Enligt utvecklingsfondernas egna uppgifter omfattade under 1992 den allmänna, för företagen kostnadsfria, rådgivningen 28 700 företag. Dessa företag fick i genomsnitt 3,5 timmars rådgivning företag rörande frågor per kring nyföretagande, internationalisering och finansiering rn m.

Inom ramen för informations- och rådgivningsverksamheten, ibland kallad den allmänna samhällsrollen, ligger att hänvisa företagare vidare till rätt instans när det gäller olika typer av samhällsrelaterade frågor. Det kan naturligtvis också gälla att förmedla kontakter med organisationer, konsulter eller andra företag som har relevant information.

Under 1992 tog totalt 40 200 företag vid 380 000 olika tillfällen direkt kontakt via telefon, brev eller personliga besök.

Runt om i Sverige arrangerar utvecklingsfonderna olika typer särskilda av informationskampanjer för att främja t ex kvinnligt företagande eller företagsstart m m. Ett exempel är utvecklingsfondens i Skaraborg satsning, Kreativt Center, där man samlat ett antal rådgivande organisationer och företag under ett tak. I direkt anlutning till detta drivs Utveckling i Väst; ett gemensamt projekt för de fyra västliga länen.

En viktig aktuell uppgift liggeri att bredda kontaktytan mot den inre marknaden i Europa. Anpassningen till EG kräver information många småsom företagare saknar. En hel del av informationsförsörjningen sköts av

branschföreningar och andra organisationer, medan en del av behovet av

direkta informations- och kompetenshöjande insatser tillgodoses av utvecklingsfonderna.

På samtliga utvecklingsfonder finns s k EG-konsulter hjälper företag som med företagsanpassad information. Sedan hösten 1992 är NUTEK Sveriges EICC Euro Information Correspondence Centre, med nätverk ett som omfattar 14 orter i Sverige. Många utvecklingsfonderna ingår i detta av samarbete tillsammans med bl handelskammare och andra regionala a organisationer.

Inom ramen för information fungerar många utvecklingsfonder som remissinstans och bistår även på annat sätt kommuner, landsting och andra organ i frågor som rör småföretagsutveckling samt fungerar utredande som organ i småföretagsfrågor.

Informationsinsatsernas, eller den k korta allmänna rådgivningens, ins riktning och omfattning varierar mellan länen. Enligt NUTEK:s statistik över fondernas verksamhet avsätter den fond på inforsom satsat mest mation ca 34 procent av den totala timbudgeten till informationsaktiviteter, medan den fond satsat minst avsätter knappt 8 timbudsom procent av geten till denna verksamhet.

Nyföretagandeinsatser

Utvecklingsfonderna främjar nyföretagandet lokalt i regionen. Idetta ligger omfattande stimulansåtgärder och rådgivning. Insatserna sätts in så att de behöver kunskaper, uppföljning och rådgivning i startskedet skall som kunna få detta till en kostnad som upplevs som rimlig. En annan viktig del av insatserna är att o rn mars 1993 handha nyföretagarlån.

Enligt uppgifter från NUTEK har 22 400 personer under 1992 genom fon-

derna fått rådgivning mer än en timme per person om företagandets

villkor och möjligheterna att starta eget. Av dessa var det nästan 6 000 persedan gick vidare och verkligen bildade ett nytt företag. En del av soner som dem som inte tog steget fullt ut har skjutit upp företagsstarten och andra har funnit att de inte skall driva företagi regi på grund av att affärsegen idéerna dåliga eller olika, personliga skäl. En del företagare har uppvar av givit brist på startkapital.

Nyföretagarinsatserna har drivits i ett nära samarbete mellan många olika parter och intressenter, inte minst privata konsulter. Utveckling av arbetsverktyg såsom analysmaterial, samt utveckling av kompetens sker ocksåi samverkan mellan utvecklingsfonderna och NUTEK. Staten uppdrog åt fonderna i slutet av 1980-talet att ombesörja att varje fond utsåg en företagskonsult som särskilt ansvarade för frågor som rörde kvinnliga företagare. Dessa projekt för kvinnligt nyföretagande på de olika fonderna har främst rört information och utbildning riktad mot kvinnor som avser att starta företag, samt bildandet av nätverk av kvinnliga företagare.

Fonderna har i betydande omfattning kompletterat information, kurser och andra kompetenshöjande insatser med startfinansiering. Av nyutlåningen 1992 från utvecklingsfonderna gick 566 lån till nyetablerade företag, som lånat sammanlagt 214 miljoner kronor 378 000 kronor per nystartat företag.

I flera av landets utvecklingsfonder finns lokala produktrådbedömningsgrupper arbetar med att bedöma olika produktidéer. Denna aktivitet är som väl integrerad med utvecklingsfondernas övriga verksamhet. I de regioner där det finns väl fungerande produktråd har det visat sig att antalet kommersiellt intressanta produktidéer har ökat. Syftet med produktråden är att i hela landet skapa lokala möjligheter och resurser för:

Bedömning av tekniska idéer, uppfinningar och innovationer. - Rådgivning till uppfinnare och innovatörer, såväl enskilda som företag. - Ekonomiskt stöd i tidiga faser av innovationsprocessen, tex nyhets- granskningar, enklare prototyper, begränsade marknadsundersökningar.

Motiven för denna produktrådsverksamheten är främst att en lokal instans gör det enklare, snabbare och billigare för innovatören att få en värdering av sin idé samt eventuell rådgivning och finansiering. Dessutom ger en lokal bedömning chansen till en korrekt värdering av viktiga kringfaktorer såsom idéägarens personliga erfarenhet och förhållanden.

I en nyligen genomförd utvärdering av statens stöd till Svenska uppfin-

nareföreningen SUF, Översyn av stöd till innovatörer, konstateras att det

finns en etablerad arbetsfördelning mellan utvecklingsfondernas produktråd PU-råd och den verksamhet som SUF bedriver i samarbete med lokala regionala rådgivare. De 22 rådgivarnas uppgift är att ta hand ett om mycket stort antal idéer varav de flesta inte är av sådan karaktär att det finns möjligheter att utveckla dessa vidare till lönsamma företag. Det är härvid rådgivarnas uppgift att hjälpa uppfinnare att se fördelar och brister i de egna idéerna. Enligt SUF:s och utredningens bedömning kan rådgivarna sålla bort så mycket 80 90 procent alla idéer; idéer är som - av som uppenbart orealistiska. Därigenom får PU-råden möjlighet att koncentrera sig på ett mer hanterligt antal idéer.

När det gäller nyföretagandeinsatser och insatser för att främja uppfinnande och produktutveckling varierar insatserna avsevärt mellan länen; från nästan ingenting till att utgöra ett de viktigaste områdena. Dels av beroende på olikartade näringsgeografiska förutsättningar, dels beroende på vilken prioritet ledningen för respektive utvecklingsfond givit aktiviteten.

Finansiering och företagsutveckling

Informationsuppgifterna och nyföretagandeaktiviteterna kompletteras vid de regionala utvecklingsfonderna med finansiering och företagsutveckling. Dessa uppgifter innebär i de allra flesta fall ett djupare från engagemang fondens sida i enskilda företag och projekt. Finansieringen förutsätter en kreditprövning och många gånger en aktiv uppföljande rådgivande företagsutvecklande insats.

Finansiering

De regionala utvecklingsfonderna kan erbjuda finansiering total låneur en fond som omfattar 2,8 miljarder kronor. Utvecklingsfonderna erbjuder ca följande finansieringsformer ur den statliga lånefonden:

Lån Lånegaranti Garanti för bankgaranti Utvecklingskapital Nyföretagarlån från 15 mars 1993

Fonderna har 70 procent sina finansieringsengagemang placerade i ca av

räntebärande lån i småföretag. I flera riksdagsbeslut och i finansieringsförordningen har fonderna uppmanats att väsentligt minska omfattningen på

låneverksamheten till förmån för riskbärande finansiering, s k utveckmer lingskapital. Vidare har fonderna uppmanats atti större utsträckning finansiera nystartade företag. Sedan i mars 1993 skall fonderna arbeta med s k nyföretagarlån.

Bakom den statliga huvudmannens uppmaning att prioritera lån som bär större risk ligger ambitionen att finansieringsverksamheten iallt väsentligt

skall ett komplement till finansiering från t ex banker och risk-

vara annan

kapitalbolag. Beloppsmässigt svarar den uttalade riskfinansieringen för

knappt 30 procent av engagemangen i företag.

Flgur 4.3 Utveckllngstondernas engagemang I småföretag

Utvecklingsfinansiering 28%

Rörelselan 72%

Källa: NUTEK.

Enligt uppgifter från utvecklingsfonderna skall fondernas amorteringslån

dock inte jämställas med bankfinansiering, eftersom fondernas amorte-

ringslån regelmässigt uppges ligga på en högre risknivå än bankernas lån.

När fonderna lånar ut pengar gör de ofta detta som en samfinansiering

med banker eller andra finansiärer. Enligt uppgifter från NUTEK och de

regionala utvecklingsfonderna var den beräknade hävstångsfaktorn under 1992 nästan dvs för varje 100 000 kronor som fonden lånade ut fick

företagen låna ytterligare 400 000 kronor av bankerna.

Totalt lånade fonderna ut ca 550 miljoner kronor år 1992, vilket med häv-

stångseffekt skulle innebära att ca 2 750 miljoner kronor tillfördes de små företagen. Utan fondernas insats skulle således enligt NUTEK:s och fonder-

nas bedömning småföretagen gått miste om inte bara den halva miljard som fonderna lånade ut, utan dessutom ytterligare 2,8 miljarder bansom kerna tack fondernas har gått in med. vare engagemang

Det föreligger stora regionala variationer när det gäller finansieringens in-

riktning. De län som arbetat mest med utvecklingskapital har fördelning en 5050 mellan de båda finansieringsformerna, medan det län har minst som andel inte använder sig av utvecklingskapital överhuvudtaget. Vidare är det stora skillnader i angiven hävstångseffekt. Ett län att hävstångsuppger effekten är nästan 10 gånger, medan ett annat län att lånen har knappt anser 2 gånger i hävstångseffekt.

Den ovan redovisade hävstångseffekten hänger enligt uppgift från fonderna samman med att den gjorda finansierings-kreditbedömningen tjänar som beslutsunderlag även för banken. Detta brukar ibland uttryckas så att fonderna bistår företagarna med att paketera sina kredit- eller risk-

kapital-finansieringspropåer. Ett vanligt förekommande argument vid

diskussioner de regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamom het är att denna sammanställning affärsidé och finansieringsbehov är av en minst lika viktig uppgift själva tillskottet kapital. Idetta som av sammanhang uppger NUTEK och fonderna att det är själva beslutet att gå in med

egna pengar som ger trovärdighet åt fondens finansieringsbedömning. De

regionala fonderna utför dessutom finansieringsutredningar på uppdrag av t ex Industri- och nyföretagarfonden, länsarbetsnämnder, länsstyrelser och NUTEK.

När det gäller fördelningen av finansieringsmedlen visar NUTEK:s statistik att tre fjärdedelar de utlånade beloppen går till befintliga företag, i av ett genomsnitt under de senaste fem åren.

Sett som antalet finansieringsärenden utgör nyetableringar dryg fjärdeen del av alla ärenden. Andelen nyföretagandeärenden har ökat under senare år. Det är dock även här betydande skillnader mellan länen. lett län går 70 procent av låne- och riskfinansieringsbeloppet till företag medan det i nya ett annat län endast är 9 procent går till företag. som nya

Fonderna skall enligt finansieringsförordningen prioritera den primära målgruppen, utvecklingsbara tillverkande företag, vilket i betydande

man omfattning också gjort. Över fjärdedelar den samlade tre av finansieringsverksamheten går till denna primära målgrupp.

Fondernas verksamhet är i praktiken inriktad på de riktigt små företagen med färre än 20 anställda. Dessa företag får över 70 de totala procent av beloppen för utlåning och riskfinansiering.

Under de senaste åren har drygtl 600 företag per år fått finansiering. Av

dessa företag har 86 procent färre än 20 anställda. De regionala utvecklings-

fonderna är således de små företagens riskfinansieringskälla. Låneengageär små, och många. Genomsnittet per företag under de senaste fem

mangen åren är ca 400 000 kronor.

Även här förekommer variationer beroende på den inriktning de

stora

olika fondernas ledningar valt och på den regionala lokala näringslivs-

strukturen.

Tabell 4.1 Lánefonden vid utgången av år 1992

Bokförl värde 1992-12-31 2 574 mkr Tillägg för redovisningsmåssig avskrivning, finansiering mot royalty 271 mkr

Vårde brutto 1992-12-31 2 845 mkr

Finansieringsengagemang i småföretag 1 797 mkr Bokförda likvida medel 1 481 mkr

Anm: Bokfört värde 1992-12-31 bygger på en värdering av utestående fordringar som gjorts mycket försiktigt. Bland annat exkluderas utestående utvecklingskapital med royaltyavtal. I stort över en 15-årsperiod har fonden bevarats realt intakt.

KäIIa:NUTEK.

Tabell 4.2 Medelvärde för lánetonden 1986 - 1992 Genomsnlttllga vården respektive år Mkr

Bokfört värde Iånefonden 2 600 Genomsnittlig likviditet ca 50%

Anm: varav 20 royalty Källa: NUTEK.

Tabell 4.3 Under året beviljade krediter, utveckiingskapitai och övrig finansiering Genomsnittilga värden for perioden 1986 1992 -

Källa: NUTEK.

Företagsutveckling

De regionala utvecklingsfonderna framhåller att det är kombinationen kompetens, kapital och kontakter efter hand blivit utvecklingsfondersom nas speciella kännetecken. Utvecklingsfonderna skiljer sig därigenom från kommersiella konsulter på det sättet att helhetsutvecklingen i företagen kan sättas i främsta rummet.

Rådgivning inriktad på strategiska frågor i småföretagen omfattade 3 600 företag, med i genomsnitt drygt 33 timmar företag. Rådgivningstjänsten per skulle enligt fondernas bedömning inte komma till stånd samhällsutan subvention. I genomsnitt betalar företaget fjärdedel och samhället en tre fjärdedelar av kostnaden för de aktuella insatserna.

Ren kommersiell konsulting i konkurrens med andra konsultföretag omfattade uppdrag för 800 företag.

Under 1992 deltog 33 200 i utvecklingsfondernas olika utbildpersoner ningar och korta kurser. Dessa fördelades på 1 500 aktiviteter. Totalt blev det 332 000 deltagartimmar.

De utvecklingsfondskonsulter som sysslar med längre insatser i företag, ca 150 personer, fick i enkätundersökning i december 1991 De regionala en utvecklingsfondernas strategiska insatser 1992 på frågor rörde svara som arbetets omfattning och inriktning. Nedan redovisas delar de av svar som konsulterna angivit när det gäller den verksamheten. egna

Frågorna som avser att fånga konsultens arbete har delats in i två avsnitt. Ett avsnitt handlar om vad konsulten sysslar med. Är det enklare, taktiska, operativa frågor som framtagande reklammaterial, eller är av annonser etc,

det de strategiska förändringsfrågorna Det andra avsnittet

frågor rör de

metoder konsulterna utnyttjar. Arbetar konsulten med utbildning,

som

rådgivning, initieringprojektledning eller med direkt genomförande

insatser

Strategisk eller operativ konsulting

Distinktionen mellan strategisk och operativ konsulting har diskuterats i flera olika sammanhang, bl i tidigare studie, SIND 1980:6 Behovet av a en

företagsservice. Enligt resonemanget i denna undersökning präglas operativ konsulting bl att den innehåller generell kunskap, att tjänsten i för-

a av väg lättare kan kostnads- och intäktsbedömas och att den rör en mindre del

av företagets aktivitet, dvs den kan avgränsas.

Den strategiska tjänsten å andra sidan innehåller kunskap som är specifik för varje företag, är svår .att kostnads- och intäktsbedöma och inverkar på

hela företaget, dvs den kan inte avgränsas.

Med utgångspunkt i dessa definitioner och mot bakgrund av intervjuer

med konsulter i fonderna under vintern 1991 har frågor rörande arbetets

inriktning formulerats. Svaren på frågorna visar att en konsult i genomsnitt avsätter ca 30 procent av sin tid åt konkreta operativa praktiska uppgifter.

Det finns, visar undersökningen, ett samband mellan å ena sidan om

insatsen är operativ eller strategisk och å den andra möjligheten att ta betalt

företagen. De konsulter debiterar stor del av sin arbetstidi av som en företagen arbetar också större delen sin tid med konkreta insatser. De av

debiterar till 25 procent den tillgängliga tiden i företag direkt till

som upp av

företagen lägger 27 procent den totala arbetstiden på dessa operativa kon-

av sultinsatser, medan de debiterar 76 100 procent av sin tid lägger 42 som procent av sin tid till operativa insatser.

Genomsnittskonsulten lägger 45 procent sin arbetstid på strategisk

ca av

konsulting, dvs på att arbeta med strategisk förändring. I övrigt arbetar konsulterna med marknadsundersökningar, produktutformning mm.

Tabell 4.4 Områden tidsåtgång

Konkreta praktiska insatser 30% Strategiska insatser 45% Övriga insatser t ex design 25% 1 0 0%

Denna grova indelning i operativa respektive strategiska insatser har i undersökningen kompletterats med ett resonemang om vilka metoder som

konsulterna använder. Tidigare erfarenheter, bl från fallstudier, har a visat

att det är stor skillnad i arbetssätt när det gäller konkret operativ konsulting och när det gäller strategiska insatser. Av undersökningen framgår

också att det i viss mening är skilda verksamheter det är frågan om.

Resultaten visar att konsulter arbetar med praktiska reklam-, som annons-

och försäljningsinsatser också genomför dessa insatser och i större omfattning tar betalt. På en fråga vilka metoder är vanligast när

om som man sysslar med konkreta praktiska insatser konsulterna oftast direkt svarar genomförande.

När det å andra sidan gäller strategiska frågor är insatser initie-

av typen

ring projektledning och samtalspartner mycket vanligare än direkt

genomförande insatser.

Det finns således ett tydligt samband mellan insats konkret eller typen av strategisk och valet arbetsmetod. När det handlar strategiska

av om frågor

väljer konsulten rollen initierare och

som samtalspartner lyssnare. När det gäller de konkreta insatserna väljs rollen genomförare.

som

Vissa företagsutvecklande insatser riktar sig till befintliga företag som söker

nya marknader. Sedan starten 1990 har 550

ca EG-konsekvensanalyser

genomförts av fonderna eller fonderna anlitad personal. Vidare av arbetar

de flesta utvecklingsfonder med EG:s Interprise,

program Europartenariat, BC-net Business Cooperation Network; samverkan mellan en och

förmedling av kontakter mellan svenska företag och företag i övriga

Europa. Vid Europartenariat i Lille Frankrike juni 1993 30-tal var ett

svenska företag representerade utvecklingsfondernas agerande.

genom

Under 1992 fick enligt uppgifter från NUTEK 5 100 företag konsulthjälp i

internationaliseringsfrågor, i genomsnitt nästan 10 timmar i varje företag.

Tjänsterna har bestått EG-konsekvensanalyser, kontakt med

av andra

företag, förberedelser för marknadsbesök utomlands, information

om EG

och Europavillkor. I huvudsak rör det sig arbete på om hemmaplan för att underlätta för företagen att nå ut till marknader.

nya

Övriga insatser och särskilda

program

Utvecklingsfonderna har, utöver nämnda antal

ovan program, ett stort andra aktiviteter. Dels sådana initierats program som av staten och NUTEK, dels aktiviteter utvecklats och finansierats

som regionalt lokalt. Exempel på program är energirådgivning, kvalitetsprojekt

m m.

Figur 4.4 Detta gor man just nu pá fonderna rubriker ur verksamhetsberättelser 1992 -

Europacentrum EG-kontor Euro Info Correspondence Center Startblocket Starta eget-utbildningar Etablerarskolan för kvinnor Utveckling pá hemmaplan Se till din marknad 90-talets arbetsledare Tekniknätverket Samverkan i näringslivets Europacenter Starta eget-datatester Resurscentrum för kvinnor Affärsutveckling Oct-kvalitetsprojekt Produktrád Företagsregister BC-net Databassökningar Samarbete med Upptäck Sverige-butiken Turistprojektet Kvinnor i företagsledning Grundstenen etablering Hus 24 etablering Mineraljakt Underleverantörssamverkan Allärsstrategi och analys Exportsamverkan samverkansprojekt, Träindustrin 1992 - 1994 BlTT, Samverkan med Chalmers Starta eget-mässa EG-analys LOM Ledning, organisation och medbestämmande Norra EG-paketet Herrljunga-modellen Samarbete med Centrum för ekonomisk rådgivning Akademikerresursen Motorcentrum Brytpunkt Skaraborg Utvecklingscentrum Tibro Kommunutveckling Karlsborg Att bygga och underhålla nätverk Företagsbutiken Produktutveckling och design Min töretagsidé

Källa: Utvecklingsfo nde rnas årsredovisningar 1992.

Utvecklingsfondens organisation

De regionala utvecklingsfondernas nuvarande genomförandestruktur är förhållandevis komplex. Relationerna till vissa andra organisationer och

politiska instanser sammanfattas i nedanstående figur. För detal- .en mer

jerad beskrivning SOU 1977:3 Utbyggd regional näringspolitik, SIND

se 1981:7 De regionala utvecklingsfonderna samt informationsskriften 1993, Vad gör utvecklingsfonderna.

Figur 4.5 Utveckllngstondernas huvudmannaskap m m

RiksdagRegering Landstingsförbundet

Näringsdepartementet

NUTEK Landstinget

Styrelsen Länsstyrelser Kommuner Banker Företag Exportrådet Jobs Society Konsulter m

Företagare

Fonderna har tvâ huvudmän: staten representerad NUTEK landsav samt

tingen och kommunerna Göteborg, Malmö respektive Gotland.

Det operativa ansvaret, den statliga huvudmannafunktionen och medels-

tilldelningen till de 24 fonderna har uppdragits åt SIND, NUTEK.

numera

På NUTEK har småföretagsenheten ansvaret för småföretagsfrågorna. En-

heten, som kan betraktas statens centrala huvudman och som serviceorgan för fonderna, har i genomsnitt haft 20-tal anställda under ett de senaste 10

åren. Enheten har svarat för fördelningen av anslagen, samordning, konfe-

och vissa centrala direkt initierats och genomförts av

renser program som verket. NUTEK har också anordnat seminarier för fondernas styrelser.

När SIND:s organisation omstrukturerades och verket slogs samman med bl STU till NUTEK i början 1991 förändrades också villkoren för den a av statliga huvudmannafunktionen att bl antalet anställda vid genom a

småföretagsenheten minskade kraftigt. En del de uppgifter som tidigare

av

låg på småföretagsenheten vid SIND har förts över till andra enheter på det verket, och decentraliserats till utvecklingsfonderna.

nya

Landstingen utövar enligt avtal med staten sitt huvudmannaskap genom

att tillsätta styrelserna i fonderna. Styrelserna utser sedan VD i fonderna.

Styrelsen i varje fond län består 9 och ofta är landshövdingen av personer

ordförande. Staten är inte representerad i styrelserna och har därmed inte

något direkt och formellt inflytande över tillsättning av VD eller styrelsens arbetei stort. Staten utser två lekmannarevisorer i respektive utvecken av

lingsfond. Från och med verksamhetsåret 1992 upphandlar NUTEK de

auktoriserade revisorerna gemensamt för alla utvecklingsfonder.

I flertalet fonder är också länsstyrelsen och länets kommuner stora bestäl-

lare näringspolitiska insatser. Detta innebär att den statliga huvudman-

av riktlinjer och landstingens intentioner ofta skall jämkas samman med nens andra stora beställares önskemål.

Anslag och målstyming

NUTEK fördelar, nämnts det årliga anslaget till de 24 regionala som ovan, fonderna. Under de senaste två åren har NUTEK förändrat och intensifierat

budgetarbetet och utformat effektivare målstyrning. Grundläggande för

en

denna är att generella mätbara mål samt att avsätta resurser för upp-

ange

följning och utvärdering. NUTEK:s anslagsberedning och uppföljning är i

allt väsentligt utvecklade enligt de riktlinjer som riksdagen givit alla statliga verk.

I avsaknad av formell styrelserepresentation och andra befogenher arbetar

NUTEK med kontaktmän och lekmannarevisorer. Kontaktrnannafunktio-

har fått ökad betydelse för samarbetet mellan staten och fonderna. Det

nen

är kontaktmannens uppgift atti styrelsen och gentemot fondens ledning

tala för de övergripande målen. Detta sker i form av en löpande dialog mellan fonden och kontaktmannen.

NUTEK anordnar vidare styrelseseminarier, VD-möten och erfarenhetsträffar. Dessa fyller viktig funktion i dialogen mellan fonderna, NUTEK

en och regeringen.

Mål och målgrupper

Verksamheten syftar till att främja utvecklingen ett internationellt konav kurrenskraftigt svenskt näringsliv genom att satsa på utvecklingsbara småföretag, dvs sådana företag är lönsamma eller efter insatsen kan som som förväntas bli lönsamma. Det har tydligt markerats från de båda huvud-

männens sida att finansierings-, rådgivnings- och informationsverksamheten uteslutande syftar till att utveckla ett livskraftigt näringsliv.

Insatserna skall styras till lönsamma och utvecklingsbara företag. Detta är

en grundläggande utgångspunkt för hela den statliga småföretagspolitiken som syftar till att stärka det enskilda företaget också hela näringslivsmen strukturen. Valet företag blir därför kritiskt i den meningen inav att om satser systematiskt sätts in i företag som är blir dessa insatser, även svaga om de i det enskilda fallet är framgångsrika, i ett samhällsperspektiv ineffektiva. I ett marknadsekonomiskt perspektiv leder detta till att resurser hålls kvar i företag istället för att föras över till företag med bättre svaga framtidsutsikter se kapitel 2.

Det är förenat med stora svårigheter att avgöra de regionala utveckom lingsfonderna styrt resurserna till de utvecklingsbara företagen. Ett grundproblem är att avgöra ett företag är utvecklingsbart eller inte. Den om definition på utvecklingsbarhet huvudmännen givit är att företaget som skall vara lönsamt eller kan komma att bli lönsamt efter det utveckatt lingsfonden gjort sina insatser.

Målgruppen

I en större enkätundersökning i december år 1991 De regionala utvecklingsfondernas strategiska konsultinsatser, NUTEK 1992 svarade 150 ca utvecklingsfondskonsulter, som i huvudsak arbetar med strategisk konsulting, på frågor som rörde arbetsuppgifter och målgrupper. De tillfrågades om hur stor del av arbetstiden de avsatte till arbete i olika företag. typer av Därvidlag fick konsulterna även, utifrån sina uppskattningar, avgöra egna om de arbetar med utvecklingsbara företag.

Konsulterna har i undersökningen själva fått göra bedömningen. Konsulterna har fått uppge hur stor del tiden under normalvecka de av en avsätter till olika företagskategorier. En stor del tiden 31 av - procent avsätts för arbetei företag har vikande lönsamhet konsom en men som av sulterna bedöms ha stor expansionspotential. 19 arbetstiden en procent av går åt till arbete i företag med god lönsamhet och stor expansionspotential.

ca 12 procent av arbetstiden ägnas åt företag har god lönsamhet som men begränsad utvecklingspotential.

Totalt 32 arbetstiden avsätts till företag med lönsamhet och procent av svag

begränsad utvecklingspotential. Av denna tid går över två tredjedelar till hjälpa företag med vikande lönsamhet och begränsad utvecklingspoten-

att tial med lån från fonden.

Figur 4.6 UtveckiingsiondskonsuIternas fördelning av arbetstiden på olika toretagskategorier

God 31% 19%

Expansionses 6% potential

Begränsad 32% 1 2% 21 ,4% med lån från fonden

vikande God Lönsamhet

KällazN UTEK, 1992.

Irapporten finns frågor på vilket sätt konsulten har kommit i kontakt

om

med företaget. Svaren på dessa frågor gör det möjligt att uppskatta om fonden har valt företagen eller företaget spontant har efterfrågat tjänsten.

om Fondens konsulter att de arbetar drygt 35 procent av sin arbetstid uppger

med företag själva efterfrågat fondens tjänster, 34 procent med företag

som

där konsulten tagit initiativ till insats. 13 procent med uppdrag som

en

initieras andra på fonden och 8 procent med uppdrag från fondens

av ca

styrelse.

Tabell 4.5 Utvecklingsiondskonsulternas arbetstid

Andel av arbetstid som gar till

1 0 0 %

KäIIaJNUTEK, 1992.

Konsulterna arbetar nästan uteslutande med företag som har färre än 50 an-

ställda. Uppskattningsvis 40 procent arbetstiden läggsi riktigt små före-

av tag med färre än 10 anställda.

Av studien framgår också att det finns ett klart samband mellan andelen debiterbar tid och storleken på de företag konsulten arbetar De konsulter

som debiterar större delen sin tid arbetar också i större

av företag. Enkäten

visar vidare att tredjedel konsulterna lägger tid på

en av mest företag som är nyetablerade, i detta fall i betydelsen mindre än tre år gamla.

När det gäller finansieringsverksamhetens målgrupp finns det ingen aktuell studie direkt behandlat frågan. Det går dock

som att indirekt disku-

tera målgruppen genom att bedöma utfallet finansieringsverksamheten.

av

Av de sammanställningar NUTEK gjort framgår fonderna

som att uppvisar

ett företagsekonomiskt svagt resultat.

Om resultatet räknas på det kapital arbetar i företagen, dvs finansiella som

placeringar och likviditet borträknat, uppvisar fonderna totalt litet

ett överskott på 3 procent per år. Detta värde är ett genomsnitt åren 1986 av -

1992. Ränteintäkterna totalt på det arbetande kapitalet

var 14 procent per år, medan låne- och ränteförluster 11 var procent per år. Resultatet på den

knappa tredjedel som utgörs av utvecklingslån och -kapital är kortsik-

rn m

tigt negativt. Det finns förväntan att denna finansiering skall utdel-

om ge ning på sikt.

Över perioden 1986 1992 har fondens samlade värde vuxit med i - genomsnitt 7 procent per år, vilket i stort motsvarar inflationen. Verksamhetsåret 1992 försämrades fondernas resultat och blev negativt -4 procent på den

del som arbetar i företagen.

Tabell 4.6 Utveckllngslondernas nya kredltengagemang Genomsnlttllga värden áren 1986 1991 -

Målgrupp Mkr

749 100% Källa: NUTEK, 1992.

Denna korta genomgång målgruppen visar att de regionala utvecklings-

av fonderna arbetar med förhållandevis små företag, ofta med färre än 20 an-

ställda. I denna finns företag med god lönsamhet och en stor expan-

grupp

sionspotential också företag fonderna försöker få att över-

men svaga som

leva. När det gäller finansieringsverksamheten tyder resultatet på att ut-

antingen har sina i företag och

vecklingsfonderna satsat resurser svaga eller att de satsati många projekt som har varit framgångsrika samtidigt

de använt överskotten från dessa projekt till att finansiera många nya som riskfyllda projekt.

4.2 Problem identifierats i tidigare utredningar och

som

propositioner

Idet följande redovisas frågor uppmärksammats i tidigare utredningar

som

och propositioner under de regionala utvecklingsfondernas femtonåriga

historia. Syftet med avsnittet är att identifiera och tydliggöra de problem åren har följt de regionala utvecklingsfonderna och som fortsom genom farande inte är lösta. Avsnittet, utgör del av grunden för förslagen i som en

de avslutande kapitlen, baseras på en rapport från utredningsföretaget

EuroFutures AB och på utredningens egna analyser.

Framställningen delas in i tre avsnitt. Först redovisas vad som utredningar, regering och riksdag har sagt önskvärd inriktning verksamheten,

om en av

sedan följer diskussion målgruppen och slutligen en genomgång av

en om hur frågan huvudmannaskapet behandlats. om

Verksamhetens inriktning och finansiering

De regionala utvecklingsfonderna bildades 1978 genom att företagareföre-

ningarna omvandlades och fick förstärkta I början var kreditförresurser. medlingen den största delen fondernas verksamhet. Redan i betänkanav

det SOU 1972:78 Företagsservice hade emellertid förslag framförts att större vikt skulle läggas vid k företagsservice, dvs vid olika insatser för att

s

komplettera med information, rådgivning och kontaktförmedling. Denna företagsserviceverksamhet betonades i betänkandet SOU 1977:3 Utbyggd regional näringspolitik och de centrala frågorna i propositionen

var en av prop. 197778:40 de mindre och medelstora företagen. Under de om

regionala fondernas hittillsvarande verksamhet har företagsserviceaktivi-

successivt givits ökad tonvikt i propositioner och andra förslag. teterna

Den långsiktiga förändringen vad beträffar utvecklingsfondernas företagsservice återgesi figur 4.4. I figuren ritas två kurvor. Den ena representerar den tolkning utredningen gjort vad riksdag och regering önskat se

som av

för utveckling över tiden. Den andra kurvan benämns förslag.

Den andra kurvan speglar ett försök att sammanfatta den faktiska utveck-

lingen under de senaste femton åren. Utredningen är medveten det

om att

i utredningar och propositioner har förekommit enstaka förslag och uppfattningar som gått stick i stäv mot huvudlinjen. Utredningen har dock uppfattat huvuddragen enligt följande sammanfattningar. I den schematiska figuren representerar den lodräta axeln personalresurser

som satsas på olika verksamheter.

En första viktig förändringstrend är att företagsserviceaktiviteterna givits ökad prioritet under åren. Det är dock utredningens uppfattning att denna förändring genomförts långsammare än vad givits uttryck för i

som pro-

positioner och riksdagsbeslut.

Flgur 4.7 Fran kredltglvnlng tIII toretagsservlce prlnclpsklss

Å

Personalresurser

FÖRETAGS- SERVICE

ungefärlig bild av NN , hur det ser ut i x verkligheten xx KREDWER

xxx Hur regering och

4 riksdag viII prioritera insatser förslag

1972 1977 1982 1987 1992

Företagsserviceverksamheten har diskuteras i ett stort antal utredningar

och propositioner under 1980-talet. En generell

utgångspunkt är att företagsservicen alltid skall utgöra ett komplement till den privata marknaden; den får aldrig bli konkurrent till privata en tjänsteföretag. Vid ett flertal

tillfällen har regeringen pekat på fonderna skall stimulera att uppkomsten

av nya tjänsteföretag, dvs att fonderna snabbt skall göra sig själva överflödiga. Ofta sägs det att tjänsterna skall strategisk karaktär

vara av inom

områdena marknadsföring, export och produktutveckling.

Utredningen vill peka på att deti praktiken är mycket svårt att avgöra vad

är strategiskt respektive operativt. Av den ovan refererade enkätsom undersökningen bland över 150 konsulter vid utvecklingsfonderna går det

dock att utläsa vissa huvuddrag när det gäller vad som är strategiskt och vad och hur mycket fondernas går till de som är operativt av resurser som

olika insatser. Utredningen vill framhålla att nivåerna i biltyperna av

derna är osäkra på grund att definitionerna är osäkra. Det är dock rimligt

av

att anta att fonderna inte ägnat sig så mycket åt strategisk rådgivning som riksdag och regering uttryckt önskemål om.

Detta är delvis följd att riksdagen givit fonderna motstridiga signaler.

en av

Dels har velat fonderna skall näringspolitiska och arbeta med

man att vara de strategiska områden där privata företag alltid har svårt att vara lön-

dels har riksdagen, besparingsskäl, uppmanat fonderna att i

samma, av högre grad avgiftsfinansiera sin verksamhet.

Figur 4.8 Ett ökat Inslag strategisk rådgivning principsklss

Personalresurser

STRATEGISK RÅDGIVNiNG

verkligheten

Hur regering och riksdag vill prioritera ANNAN RÅDG|VN|NG insatser förslag

1972 1977 1982 1987 1992

Fonderna har fått fler och fler uppgifter lagrats på de gamla. Under

som

första hälften 1980-talet fick fonderna uppgiften att arbeta med

av t ex

strategisk företagsutveckling med refinansiering från SIND, energirådgiv-

ning, beträffande mikro- och elektronikinsatser, teknik i rätt tid,

rådgivning

starta eget-program i samverkan med SIND, underleverantörsprogram osv.

Fonderna har således efter hand fått ett stort antal nya uppgifter utan att

resurserna ökat.

När utvecklingsfonderna bildades 1978 fick fonderna i lånefonmer pengar den och ett totalt och decentraliserat för finansieringsverksamheten. ansvar Under de första åren kunde fonderna få förlusttäckning från staten. Av statsfinansiella och andra skäl drog regeringen tillbaka förlusttäcksenare ningen. Fonderna skulle enligt huvudmännens mening få klara finansie-

ringen på egen hand, vilket i praktiken innebar utlånings- och finansieatt ringsverksamheten skulle självbärande, dvs fonderna borde klara vara att av att hålla fonden realt intakt.

Innan fonderna bildades dvs inom för de dåvarande ramen företagareföreningarna och under de första åren arbetade fonderna i hög grad med

rörelselån mot realsäkerheter och borgen. Regeringen har därefteri flera propositioner betonat att fonderna i princip inte skall syssla med lån-

givning mot säkerheter. Detta skall enligt den statliga huvudmannen vara bankernas och det ordinarie kreditväsendets roll.

Ienlighet med regeringens strävan att göra utvecklingsfonderna till ett renodlat komplement på finansieringsmarknaden föreslog regeringen i början av 1984 att fonderna skulle få ett nytt finansieringsinstrument, det k s utvecklingskapitalet. Detta innebar i praktiken att fonderna fick mycket fria

händer att finansiera projekt i företag. De fick själva avgöra om finansieringen skulle ske i form av lån mot Villkorlig återbetalning, vinstandelslån

eller bidrag mot royalty. Regeringen betonade att utvecklingskapitalet uteslutande skulle användas i företag är lönsamma eller kan som bli lönsamma. Grundtanken är att fondernas samlade utlåning skall ge avkastning motsvarande minst inflationen.

Regeringen har i flera propositioner under 1980-talet fonderna uppmanat atti högre grad arbeta med utvecklingskapital. Fonderna har detta trots inte väsentligt ökat andelen utvecklingskapital. En förklaring till detta det, är att som det visat sigi flera studier, varit mycket svårt få att tillräckligt hög avkastning på utvecklingskapitalet. Dels därför att det är svårt hitta de att lovande projekten, dels därför att det är svårt skriva att kontrakten så att

återbetalningen sker utan problem.

Genomgången ovan har visat att ca 30 procent de

av nya engagemangen ur den statliga lånefonden går till k s utvecklingskapital m m. Detta innebär å andra sidan att hela 70 är procent vanliga rörelselån. Dessa uppgifter bör dock betraktas med stor försiktighet därför det kallas att som amorteringslån ofta bär en mycket större risk än vanliga lån. fonderna Enligt och NUTEK skulle inte banker eller andra finansiärer ta dessa lån. Som tidigare diskuterats har dessa amorteringslån också en hävstångseffekt som innebär att företagarna får låna ytterligare banken tack fonden har av vare att gått in. Den sammanfattning utvecklingen av som utredningen göri nedanstående figur bör därför läsas med viss försiktighet. En slutsats som utredningen drar är dock att de regionala fonderna inte de

motsvarat ålägganden

ett ökat risktagande regering och riksdag givit uttryck för genom

om som åren.

Figur 4.9 Fran Ianglvnlng till hogrlsktlnanslerlng prlnclpsklss

i

Kapital

HÖGRISK- FINANSIERING \\\ g ““““““““““““““““““ ungefärlig bild av

M““““ i ,w hur det ut i

ser verkligheten

Hur regering och riksdag vill prioritera LÅNG|VN|NG insatser förslag

1972 1977 1982 1987 1992

Målgruppenvalet av företag

Fondernas målgrupp har diskuterats vid flera tillfällen under fondernas

historia. Iutredningar och propositioner konstateras att fonderna med nuvarande resurser inte kan nå annat än en mindre del av den primära mål-

gruppen, de tillverkande företagen. Den utvärdering som SIND gjorde i början av 1980-talet pekade på att fonden nådde ut till ca 6 procent av de små företagen i målgruppen.

En senare studie från NUTEK pekar på att ca vart tredje industriföretag i målgruppen någon gång konkret har samarbetat med utvecklingsfonden.

I alla utredningar och propositioner framhålls att fonderna uteslutande

skall arbeta med utvecklingsbara företag, dvs sådana företag som är lön-

samma eller kan bli lönsamma efter insatserna. Det framhålls i flera sam-

manhang att fonderna aldrig får ge stöd på ett sådant sätt att en nödvändig

strukturomvandling inom näringslivet fördröjs.

Utredningen har på flera ställen i detta betänkande pekat på de svårigheter

som har förelegat när det gäller att identifiera s k utvecklingsbara företag.

Nedanstående schematiska figur bygger på den tidigare refererade enkätundersökningen där utvecklingsfondernas konsulter fått bedöma i

egna

vilken omfattning de arbetar i utvecklingsbara företag.

Figur 4.10 Mot ett ökat Inslag utveckllngsbara företag prlnclpsklss

Företag

UTVECKLINGSBARA FÖRETAG

NNalm Ungefärlig bild av

-e-,_ hur det ser ut i ---__ verkligheten

Hur regering och Z riksdag vill prioritera SVAGA FÖRETAG insatser förslag

1972 1977 1982 1987 1992

Huvudmannaskap och organisation

Staten och landstingen är huvudmän för fonderna. Alltsedan starten 1978 har landstingen utsett de skall sitta i fondernas

ensamma personer som sty-

relser. Redan i den grundläggande propositionen prop. 1977 78:40 de

om

mindre och medelstora företagen anförde regeringen det fanns nack-

att

delar med att landstingen utsåg styrelserna. I flera propositioner under 1980-talet har regeringen tagit styrelsefrågan med anledning utred-

upp av

ningar från t ex Industriförbundet, SIND och finansieringsutredningen som samtliga föreslagit att sättet att utse styrelse skall förändras.

Utredningarna har alla föreslagit att staten som den huvudmannen bör

ena

vara representerad i styrelsen. Vidare betonas att näringslivsrepresentationen bör förstärkas. Ipropositionen prop. 1989 90:8 näringspolitik

om m m

föreslog regeringen en ändring som dock inte antogs riksdagen.

av

I flera studier, tex SIND 1981:7 och Industriförbundets utvärdering, har framhållits att fondernas mål är oklara. Flera utredningar har behandlat

konflikten mellan de regionala, sysselsättningspolitiska målen och de nationella näringspolitiska ambitionerna. Både verket och Industriförbun-

det framhåller att fonderna uteslutande bör prioritera den nationella,

näringspolitiska verksamheten och inte ägna sig åt sysselsättningspolitik.

I utredning efter utredning har således problemet med styrelsens samman-

sättning och den oklara målformuleringen berörts. I de regeringspropositioner lagts under de 15 år fonderna existerat har dock, med som som

undantag det förslag till ändringar av styrelsen 1989 som inte kunde

av genomföras, inga förslag till lösningar av dessa problem redovisats. En samlad bedömning utredningen gör är således att de båda huvudsom männen på grund en svag policyfunktion inte i önskvärd omfattning av

kunnat omsätta mål och riktlinjer till praktisk verksamhet ute på fältet.

4.3 Småföretagens uppfattningar om de regionala

utvecklingsfondema

Enligt två SIFO-undersökningar, en omfattande 450 småföretagare i hela landet och en riktad till 400 småföretagarei Stockholmsregionen, finns det

ett betydande intresse bland företagen för den typ av verksamhet som de regionala utvecklingsfondema bedriver. Fonderna når också ut till nästan

en tredjedel av alla företag i den primära målgruppen.

Totalt i den rikstäckande studien genomfördes 450 intervjuer och i Stockholm 400 med småföretagare med 2 49 anställda. Genom att urvalet strati-

-

fierats kan hävdas är representativa för samtliga småföretag med

att svaren 2 49 anställda i Sverige. -

Tabell 4.7 Anser Du att det behövs offentliga insatser för att förbättra konsultutbudet när det galler att hjälpa smáföretagen med att utveckla sin affärsidé Svar fran småföretagare

Riket % Stockholm %

KäIa:SIFO, 1992.

Av tillverkningsföretagen i landet har en tredjedel egna erfarenheter av praktiskt samarbete med utvecklingsfonden. När det gäller Stockholm, där fondens resurser i förhållande till målgruppens storlek är mindre än på andra håll, har 17 procent av alla industriföretag egen praktisk erfarenhet

av att samarbeta med utvecklingsfonden. Resultaten tyder också på att småföretagen i Stockholm generellt sett har färre kontakter med branschförbund och småföretagens organisationer än i övriga landet.

Tabell 4.8 Vllka av följande personer, organ eller myndigheter har Du egen praktisk erfarenhet av att samarbeta med Svar fran småföretagare; flera svar har avglvlts varför procentsumman överskrider 100 procent

Riket % Stockholm %

KäIIaJSIFO, 1992.

Hur nöjda är företagarna och konsulterna med utvecklingsfonden

Över hälften alla

av industriföretag som arbetat tillsammans med fonden,

55 procent, är nöjda eller mycket nöjda med utvecklingsfondernas insatser. Av svaren på frågan framgår å andra sidan att 12 procent alla är klart

av

missnöjda och ytterligare 11 procent missnöjda med sin kontakt med fon-

derna. Resultaten från Stockholm är positiva. Här mer uppger 62 procent att de är nöjda med fonden, medan andelen klart missnöjda eller missnöjda är 7 respektive 9 procent.

Tabell 4.9 Hur nöjd är Du med de Insatser utveckllngstonden gör för er Svar frán småföretagare, exklusive tveksamma, svar

Riket % Stockholm %

KäIIa:SlFO, 1992.

I samband med den rikstäckande studien frågade SIFO 200 konsulter som

arbetar med småföretag om hur nöjda dei allmänhet med de insatser

var

som utvecklingsfonden ilänet gör. Det visade sig att de 147 konsulter som inte var näringslivssekreterare eller anställda vid utvecklingsfonden var mycket mer negativa till fonderna än vad företagarna var.

Småföretagskonsulternas inställning till utvecklingsfonden

Tabell 4.10 Hur nöjd år Du I allmänhet med de Insatser utveckllngstonden l länet gör Svar fran smátöretagskonsulter, exklusive tveksamma, svar

Narlngsllvssekr

KäIIaJSIFO, 1992.

Av tabellen framgår att småföretagskonsulterna är väsentligt mycket mindre nöjda med fondernas verksamhet än vad småföretagen själva är.

Endast 29 procent är nöjda eller mycket nöjda. Av de privata konsulterna är 10 procent klart missnöjda. Även här är det frågan

om Småföretagskonsulter som har praktisk erfarenhet samarbete med utvecklings-

egen av fonder.

För vidare information se rapporterna NUTEK 1992:46 Behovet särav

skilda småföretagspolitiska insatser samt Utvecklingsfonden i Stockholm

1993 Hur kan små industriföretag i Stockholms län utvecklas och

expandera

4.4 Sammanfattande problembild

Genomgången i föreliggande kapitel visar att de regionala utvecklingsfonderna under åren bedrivit en omfattande verksamhet i syfte att främja nyföretagandet och utvecklingen i befintliga småföretag. Verksamhetens

volym har varit i princip oförändrad även det statliga anslaget har om minskat i reala termer.

Utredningens allmänna slutsats är att fondernas verksamhet i stor utsträck-

ning kan anses fylla det behov av kompletterande insatser identifierats

som

i kapitlen 2 och Utredningen konstaterar dock att verksamheten präglas

av mycket stora regionala variationer som inte är beroende näringsgeoav grafiska förhållanden utan beror på att den verkställande ledningen och styrelserna prioriterar olika delar verksamheten olika och att huvudav männen haft begränsade möjligheter att styra verksamheten.

Detta innebär att t ex vissa län ger låt prioritet åt nystartade företag trots att det inte finns andra aktörer, medan andra satsar mycket stora resurser

nya företag. De regionala variationerna kan Visa sig genom att vissa län i hög grad arbetar med utvecklingskapital, medan andra län i allt väsentligt

arbetar med rörelselån mot säkerheter.

Till dessa regionala variationer skall läggas att fonderna generellt sett inte

fullt ut efterkommit den statliga huvudmannens riktlinjer när det gäller att arbeta med utvecklingskapital, utvecklingsbara företag och ett

som

entydigt komplement till marknaden.

Utredningen drar utifrån dessa konstateranden slutsatsen att den statliga huvudmannen inte har kunnat eller haft otillräckliga mandat för att

omsätta mål och riktlinjer i praktisk handling.

Härav följder att: För det första har centrala policydeklarationer inte fått genomslag i organisationen som helhet. Den har inte nått ut, den har uppfattats olika på olika håll i landet eller de regionala fonderna har inte brytt sig om statens riktlinjer.

För det andra har utvecklingsfonderna och huvudmännen inte haft det

arbetssätt och den organisation som krävts för att kunna förmedla policyn och omsätta riktlinjerna till praktisk handling.

Utredningen kommer därför att i förslagsdelen behandla dessa problem

genom att föreslå en effektivare policyfunktion samt att redovisa arbetssätt

som i mycket hög grad bygger på en lokal samverkan. I förslagsdelen kommer utredningen att exempel på sådana lokala samverkans-

ge

aktiviteter som ligger i linje med den statliga policyn.

Utredningen ser således, utifrån den statliga huvudmannens perspektiv,

ett stort behov av att stärka policyfunktionen. Utredningen konstaterar bl

a genom att studera den historiska utvecklingen under 1980-talet att det inte

är tillräckligt att ge nya och tydligare direktiv i propositioner och anvis-

ningar. Detta har den statliga huvudmannen redan gjort lång rad i en propositioner utan att dessa direktiv sedan omsatts i praktisk handling. Utredningen har med utgângspunkti beskrivningen de regionala utveck- - av

lingsfondernas komplexa organisationsstruktur, med bl a dubbla och ur inflytandesynpunkt ojämlika huvudmän konstaterat att det nuvarande

-

huvudmannaskapet inte är förenligt med en effektiv statlig regional lokal

småföretagspolitik. Utredningen återkommer därför i förslagsdelen till grundläggande organisatoriska förändringar för att stärka policyfunktionen.

Utredningen konstaterar att fonderna i praktiken i betydande utsträckning kunnat vara säkra på att år efter år få anslag för verksamheten. Denna brist på konkurrens i genomförandeledet kan ha hämmat verksamhetens effektivitet och har med all säkerhet försvårat styrningen. Staten har inte haft möjligheter att byta genomförare. Utredningen återkommer till detta i förslagsdelen under rubriken 9.4 Ökad konkurrens i genomförandeledet.

Utredningen har också funnit att de regionala utvecklingsfonderna i alltför liten omfattning har en god förankring eller legitimitet bland olika privata organisationer. Den kritik som småföretagens organisationer se t ex Sveriges Industriförbund 1981, Företagen och utvecklingsfonderna riktat mot de regionala utvecklingsfondernas verksamhet har enligt utredningen en saklig grund, t ex att fonderna i för hög grad arbetar med svaga företag och att det ibland förekommer insatser som konkurrerar med befintliga eller nystartade privata företag. Men betydande del kritiken bottnar en av ocksåi att fonderna enskilt och tillsammans inte förmått sprida kännedom om och få legitimitet för sitt sätt att arbeta.

Utredningen anser att de regionala utvecklingsfonderna har haft svag näringslivsanknytning i den meningen att näringslivets organisationer inte fullt ut har ställt sig bakom fondernas verksamhet. Detta har vållat problem, inte minst när det gällt att få förståelse och stöd för verksamheten på lokal nivå. Utredningen återkommer till detta problem i förslagsdelen under rubriken 9.2 Bättre förankring till näringslivet.

Utredningen konstaterar avslutningsvis att det trots det omfattande underlag som utredningen utgått ifrån finns behov av ytterligare kompletteringar. Det gäller dels genomförandefrågor, dels finns det ett behov av fortsatta studier som syftar till att analysera de samhällsekonomiska effekterna av den typ av regional lokal verksamhet som här är aktuell.

Mål, målgrupper och principiella

för verksamheten

utgångspunkter

Utredningens forslag l sammanfattning

Utredningen föreslår att den nya organisationen skall främja utvecklingen av ett internationellt konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Verksamheten skall vara inriktad pá renodlad näringspolitik och komplettera med insatser pá de mest strategiska områdena: informationsnätverk, nyföretagandeinsatser, finansiering och företagsutveckling. Utredningens förslag är helt i linje med EG:s rekommendationer pá omradet.

Närdet galler finansieringsmäklarroll och företagsutvecklande projekt skall arbetet inriktas pá utvecklingsbara projekt och företag, dvs sådana som har en betydande tillväxt- och lönsamhetspotential och som kan bli internationellt konkurrenskraftiga, dvs säväl exporterande som importkonkurrerande.

Organisationen skall inte på egen hand driva operativ konsultverksamhet utan så långt som möjligt köpa eller förmedla tjänster av privata företag.

Organisationen skall främja uppkomsten av nya konsult- och tjänsteföretag samt stimulera utvecklingen av nya riskkapitalkällor.

I föreliggande kapitel redovisas mål, målgrupper och principer för verksamheten. Syftet är att ange de övergripande utgångspunkterna för verksamheten. I de därpå följande kapitlen 6 8 fördjupas och

- resonemangen

konkreta exempel på verksamhetens inriktning ges.

5.1 Verksamhetens mål

Målet för de direkta insatserna har genom åren uttryckts på ett flertal sätt. I

propositionen prop. 1977 78:40 De mindre och medelstora företagen redovisades den s k Företagareföreningsutredningens förslag till målform ulering. Enligt denna skulle uppgiften för det som senare blev de regionala utvecklingsfonderna vara att främja utvecklingen av ett internationellt konkurrenskraftigt svenskt näringsliv som ger möjligheter till ökad och trygg sysselsättning. Detta bör ske med särskild inriktning på småföretagen. Föredragande industriminister anslöt sig till utredningens form ulering och tillade att verksamheten också kunde sägas syfta till att verka för att

utveckla viljan och förmågan hos personer i länet att driva företag och att

starta nya företag. Vidare anförde industriministern att organisationen bör inrikta sina stöd och utvecklingsinsatser inte bara på företag som redan är lönsamma utan också på sådana företag som efter insatser kan uppnå lönsamhet. Därvid markerades också att det aldrig fick bli frågan att ta om över ansvaret för de beslut som fattades i småföretagen. Den enskilde företagaren måste enligt industriministern alltid ha det slutgiltiga ansvaret för de beslut som fattas i företaget.

I den s k småföretagspropositionen prop. 1981 82:118 upprepades den tidigare målform uleringen med tillägget att fonderna skall medverka till att uppnå en tillfredsställande effektivitet hos enskilda företag och i möjligaste mån bidra till en effektiv produktionsstruktur inom olika branscher. Föredraganden vidgade således målresonemanget och tog med ytterligare en viktig aspekt, nämligen att främja en effektiv produktionsstruktur.

De regionala utvecklingsfondernas verksamhet har därefter berörtsi ett tiotal propositioner under 1980-talet. Senast frågan togs upp i en regeringsproposition var ipropositionen prop. 1991 92:51om småföretagspolitik en ny bet. 199192:NU14, rskr 1991 92:93. Där anförde föredragande statsrådet att den låga tillväxttakten i den svenska ekonomin fordrar omprövning en av den långsiktiga ekonomiska politiken. Nya och mer framgångsrika vägar måste nu prövas. Vidare redovisades att den småföretagspolitinya ken skulle ha följande huvudsakliga innehåll:

en förbättrad rättssäkerhet, bl a genom att äganderätten och näringsfriheten skrivs in i grundlagen en effektiv konkurrens skapas i privat och offentlig verksamhet skattetrycket sänks en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag skapas - lagar och regler på olika områden förenklas och tas bort nyetablering och Europakontakter underlättas -

I propositionen anfördes vidare: För att ta vara på utvecklingskraften och mångfalden hos småföretagen samt att underlätta nyetableringar fordras att politiken inriktas på att skapa goda generella förutsättningar. ... De näringspolitiska branschstöden avvecklas och de övriga selektiva åtgärderna skall begränsas till de mest strategiska områdena. Utredningen återkommer i bl a förslagsdelen till vad kan med de mest stratesom avses giska områdena.

I en senare proposition prop. 1992 93:82 om kapital till företag bet. nya 1992 93:NU19, rskr 1992 93:145, aviserade regeringen föreliggande utredning angående utvecklingsfondernas ställning och roll som samhällets stödorgan för små och medelstora företagi hela landet se beskrivning av direktiven i kapitel 1.

Utredningens förslag till mål för den nya organisationen

I de senaste finansplanerna och i andra dokument betonar regeringen mycket tydligare än i tidigare propositioner att småföretagen spelar en central roll för tillväxten och förnyelsen i hela det svenska näringslivet. Den tonvikt som regeringen lagt på tillväxt och förnyelse har legat till grund för utredningens målformulering.

I enlighet härmed anser utredningen att verksamheten skall inriktas på utvecklingsbara företag. Detta begrepp har tidigare inte definierats på annat sätt än att det skulle avse sådana företag som är lönsamma eller som efter en insats kan bli lönsamma. Någon närmare precisering av vad som skall uppfattas som lönsamt har aldrig gjorts. Utredningen vill ge begreppet utvecklingsbara företag en tydligare innebörd genom att framhålla att det skall gälla projekt företag som är baserade på affärsidéer med betydande tillväxt- och lönsamhetspotential. I detta ligger också att det skall röra sig om projekt företag som kan bli internationellt konkurrenskraftiga. Med internationell konkurrens avses såväl export- som importkonkurrens.

Inom ramen för verksamheten skall insatser kunna riktas inte bara mot enskilda företag utan också grupper av företag som samverkar i integrerade produktionsnätverk. Samarbete av detta slag har blivit allt vanligare under senare år och torde komma att bli än mer betydelsefullt under de kommande åren.

En väsentlig utgångspunkt, som dessutom särskilt betonats i den senaste propositionen prop. 1991 92:51om en ny småföretagspolitik, är att de selektiva åtgärderna skall begränsas till de mest strategiska områdena. De förslag som utredningen redovisar i det följande präglasi hög grad av denna ambition att tydligt ange ramarna för verksamheten. Genom att ge verksamheten denna inriktning mot utvecklingsbara företag med goda förutsättningar att hävda sigi internationell konkurrens enskilt eller i samarbete med andra anser utredningen att det övergripande målet om tillväxt och förnyelse bäst kan tillgodoses.

Enligt utredningens uppfattning är det inte meningsfullt att ytterligare precisera målen. Det är istället mer ändamålsenligt att, som görs i de följande kapitlen, ge exempel på verksamheter som ryms inom den givna målformuleringen samt föreslå en organisatorisk lösning som ger förutsättningar för att uppnå uppställda mål. Viktiga frågor blir härvidlag hur man lokalt och regionalt identifierar vilka företag som är utvecklingsbara och hur man utformar de strategiska insatserna. I de tre följande kapitlen ger utredningen exempel på insatser som uppfyller dessa kriterier och därför är lämpliga för den organisationen. Utredningen vill dock redan nya här återigen framhålla att anpassningen till lokala förhållanden och samverkan med lokala aktörer bör vara ett avgörande inslag i verksamheten.

De nya malen | sammanfattning

Verksamheten syftar till att främja tillväxt och förnyelse i det svenska näringslivet genom

- att göra strategiska insatser i k utvecklingsbara företag; samt s att endast göra sådana insatser som pá ett effektivt sätt kompletterar marknaderna och gör dessa mer effektiva.

5.2 Den nya organisationens målgrupp

Mäldiskussionen ovan bör enligt utredningen i relation till den

ses nya

organisationens målgrupp. Lika viktigt att ha tydliga mål och effektiva

som

insatser blir att dessa insatser sätts in i rätt företag. Målgruppsresonemanget är därför centralt. Den första utgångspunkten i utredningens arbete med

att

identifiera målgruppen är att fastställa vad med små företag. I

som avses

internationella sammanhang t inom EG- har gränsen för vad är

- ex som

ett småföretag satts vid 500 anställda. När det gäller finansiering brukar ofta

gränsen sättas vid 250 anställda. EG brukar i sina också ha gräns program en vid5O anställda.

I tidigare sammanhang och i de instruktioner gällt för de regionala

som

utvecklingsfonderna har mindre och medelstora företag företag

setts som

med färre än 200 anställda. Denna storleksbegränsning har i praktiken haft

liten betydelse då utvecklingsfonderna mycket sällan kommit att arbeta

med företag med fler än 100 anställda. När det gäller de strategiska kon-

t ex

sultinsatserna har fonderna sällan arbetat i företag med fler än 50 anställda. Vid finansieringsinsatser kan något större företag ibland komma i fråga. Enligt NUTEK:s beräkningar har 86 procent de får finansiering färre

av som än 20 anställda.

Utredningen föreslår ingen ändring av nuvarande storleksinriktning med företag upp till 200 anställda. Utredningen kommer dock konsekvent i den följande framställningen att använda begreppet småföretag. Genom detta

markerar utredningen att tyngdpunkten för den organisationens verknya samhet kommer att ligga vid de mindre företagen med till 50 anställda upp och att organisationen i realiteten också kommer att syssla med nystartade

företag och utvecklingsbara företag med ett fåtal anställda.

Betoningen av internationell konkurrenskraft kommer att innebära att

lokala serviceföretag, t ex små butiker, budfirmor och verksamhet

annan

som är av stor betydelse för den lokala miljön, men som inom överblickbar tid inte kan antas avgörande för Sveriges förmåga att konkurrera vara internationellt, inte kommer att kunna få del av särskilda utvecklings- eller finansieringsinsatser. Som redovisas i kapitel 6 bör dock även dessa företag få del av den allmänna informationen.

Itidigare förslag och propositioner har den primära målgruppen avgränsats till tillverkande företag och industrinära tjänster. Utredningen ansluter sigi princip till denna näringsgrensavgränsning. Utredningen anser dock att målgruppen bör i perspektiv den nya tekniken och det ökade ses av service- och mjukvaruinnehållet i produktionen. Av detta drar utredningen den slutsatsen att det vore hämmande för den nya organisationen om den skulle styras av näringsgrenskoder istället för av den avgörande frågan om den grundläggande affärsidén har tillväxt- och lönsamhetspotential och kan hävda sig i internationell konkurrens.

I fortsättningen, liksom tidigare, måste ett urval göras bland de företag som vänder sig till organisationen. Valet måste göras utifrån en sammanvägd bedömning av affärsidéns bärkraft och entreprenörens förutsättningar att genomföra den. Den nya organisatoriska lösning som utredningen föreslår i kapitel 9 innebär att näringslivet föreslås in som delägare. Detta kommer bland mycket annat att innebära att den kompetens och det nationella, regionala och lokala kontaktnät som de nya huvudmännen tillför kan komma till nytta i arbetet med att identifera vilka företag som skall ingå i målgruppen.

Utredningen vill därför inte låsa fast målgruppen mer än vad som angivits ovan. Denna generella målgruppsbestämning ger ett betydande och nödvändigt utrymme för lokala överväganden. Utredningen tar dock bestämt avstånd från att service- eller finansieringsinsatser görs i företag med svag lönsamhet, begränsad tillväxtpotential och liten eller ingen betydelse för utvecklingen av andra företag i industriella nätverk.

5.3 Grundläggande principer för den nya organisationens

verksamhet

Den nya organisationen föreslås få tre tydliga kännetecken. För det första att den kraftsamlar kring de mest strategiska områdena informationsnätverk, nyföretagandeinsatser samt finansiering och företagsutveckling där teknisk utveckling är ett viktigt inslag. Dessa tre områden beskrivs utförligt i de följande tre kapitlen. För det andra att fokus ligger på lokala aktiviteter och nätverksbyggande. För det tredje att stor vikt läggs vid att ge organisationen en sådan utformning och sådana kompetensmässiga resurser att den kan omsätta målen i praktisk och effektiv verksamhet.

Kraftsamling kring de mest strategiska områdena

Organisationen skall enligt utredningens uppfattning präglas av en mycket

medveten strävan efter att bidra till att främja svenska småföretags inter-

nationella konkurrenskraft genom klart definierade näringspolitiska insatser. Med begränsade resurser måste det självklart att kraftsamla på vara områden där organisationens insatser får den största tillväxteffekten. Det gäller, såsom utförligt beskrivits i kapitel att komplettera med inform

tion och kontakter där privata konsulter, organisationer eller myndigheter har små förutsättningar verksamma.

att vara

Exempel på strategiska områden

Ett tydligt exempel på en sådan kompletterande insats är, beskrivs i

som

kapitel att hjälpa till att bygga informations- och kontaktnätverk kring

olika nationella och

internationella stödsystem som snabbt förändras till

följd av bl a EES-avtalet. Aven den inhemska utvecklingen ställer ökade krav på förbättrade informationsnätverk Företagen måste, enligt utm m.

redningens uppfattning, kunna få veta vad som finns tillgängligt iform

av

stöd och nätverk. Den nya organisationen med ägarmässig förankring i

en

och ett nära samarbete med företagens organisationer avsevärt förbätt-

ger

rade möjligheter att utveckla effektiva nationella, regionala och lokala

informationsnätverk.

När det gäller nyföretagandeinsatserna, beskrivs i kapitel skall

som orga-

nisationen kraftsamla kring lokala kampanjer, upphandling och admi-

nistration av kompetensutveckling och framför allt kring uppföljande in-

satser. Den uppföljande rådgivningen, där det är möjligt bör ske med

som

lokala resurser, kan i betydande omfattning sätt sälja in

ses som ett att

privata redovisningsbyråer, revisorer och andra konsulter peka

genom att

på behovet av dessa tjänster inom företagen. Det handlar att den

om nya

organisationen identifierar en informationsbrist på marknaden och stimulerar till att skapa långsiktigt effektiva lokala nätverk löser del

som en av

problemen.

Vid finansieringsinsatser i utvecklingsbara företag bör organisationen bistå med att utforma affärsplaner och förmedla kontakter med andra finansiärer. Utredningen vill betona denna roll som finansieringsmäklare. Även

här kommer samarbete mellan huvudmännen de samt resurser som

huvudmännen förfogar över att kunna goda förutsättningar för

ge en sådan mäklarroll. I de fall där inga andra finansiärer finns tillgå, skall att

den nya organisationen ha möjlighet att skräddarsy finansieringslös-

egna ningar.

Normalt bör organisationen därefter deltai fortlöpande diskussioner kring projektet i rollen som samtalspartner och strategiskt bollplank. Utredningen vill lyfta fram de uppföljande aktiviteterna i finansieringsarbetet. Den nya organisationen skall också skapa arenor för utvecklande aktiviteter, bl a inom ramen för huvudmännens samlade kontaktnät.

När det gäller den del av resurserna som skall avsättas till företagsutvecklande insatser bör mönstret vara lika tydligt. Som tidigare nämnts skall insatserna uteslutande görasi utvecklingsbara företag eller grupper av företag. Insatsen bör huvudsakligen bestå av en kombination av finansiering och rådgivning nätverksbyggande.

Organisationen böri ökad omfattning som en konsekvens av att småföre- tagen i målgruppen arbetar i lokala, regionala, nationella och intemationella nätverk arbeta med grupper av företag. Det kan gälla aktiviteter av olika slag. Gemensamt för dessa bör vara att de nästan undantagslöst sker i nära samarbete med en eller flera lokala initiativtagare. Den nya organisationens uppgift bör bli att fungera som katalysator och extern resurs.

I generella termer kan den nya organisationens verksamhet sägas syfta till att förbättra marknadens funktionssätt. Dels genom att underlätta informationsspridningen om var det finns olika typer av samhällsresurser, dels informera om var det finns småföretagsanpassat kapital och lämpliga konsulter att tillgå.

Organisationen förbättrar också marknadens funktionssätt genom att delfinansiera sådana tjänster som företagen av olika skäl inte kan köpa till rimliga villkor eller priser. Ett exempel är starta eget-kurser där det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att så många som möjligt genomgår sådana. Det kan i andra sammanhang, t ex vid teknikutveckling eller inbrytningar på nya marknader, finnas ett samhällsintresse av att ge små företag möjligheter att få tillgång till utvecklingskapital och strategisk rådgivning. Samhället i stort tjänar på att många människor vågar söka nya lösningar och affärsidéer.

En självklar princip för all verksamhet i den nya organisationen bör vara att begränsa den egna insatsen. Organisationens personal skall aldrig ta över ansvaret för besluten i företagen. Offentligt finansierade insatser kan vara ett stöd för entreprenörers skapande och handlingskraft, men aldrig en ersättning för egna idéer.

Den nya organisationen en av många aktörer -

Den av utredningen föreslagna nya organisationen se vidare kapitel 9 skall ses som en av flera aktörer på den näringspolitiska arenan. Den bör

dock så långt som möjligt samarbeta med länsstyrelserna, kommunerna och andra myndigheter liksom med privata företag och organisationer. Detta blir naturligt då flera viktiga samarbetspartners är huvudmän. En viktig princip, inte minst när det gäller finansiering, bör att bevara vara mångfalden. I alla regioner år det värdefullt företagen har flera olika om instanser att vända sig till, vilket är förutsättningarna för en av en fungerande marknadsekonomi.

Genom den nya organisationens kontaktnät och organisationens inriktning torde alla som vänder sig till organisationen kunna få direkt information eller tips om en person att kontakta. Därigenom skapas ett bredare utbud av service vid nystartade företag.

När det gäller den företagsutvecklande insatsen blir bilden annorlunda därför att resurserna inte räcker till alla önskar finansiering och rådgivsom ning. Det är inte heller lönsamt för staten och det svenska näringslivet att ge alla samma möjligheter i detta avseende. Organisationen skall sträva efter att, som diskuterats ovan, välja de mest utvecklingsbara företagen bland de företag som på olika sätt kommit i kontakt med organisationen.

I linje med EG:s rekommendationer

Utredningen har i sina förslag noga beaktat de regler för stöd till företag som gäller inom ramen för EES-avtalet.

Informationsnåtverken

Utredningens forslag I sammanfattning

Utredningen vill satsningar iniormationsnätverken en höjd prioritet iden ge nya organisationen.

Utredningen föreslår att organisationen informerar om och bygger informationsnátverk kring:

den nya organisationens verksamhet, regler och stödsystem i Sverige och EG, smátöretagens situation som underlag för myndigheters och andra organs arbete.

Den organisationens övergripande uppgift är att förbättra småföre-

nya

möjligheter att få information och kontakter i syfte att stärka deras

tagens

internationella konkurrenskraft. Ett viktigt inslag i detta arbete är att underlätta informationsspridning samt framväxten och utvecklingen av olika

informationsnätverk. Utredningen har härvidlag identifierat fyra typer av huvudomrâden.

6.1 Information den organisationens verksamhet

om nya

Enligt utredningens mening och bl internationella erfarenheter, samman-

a

fattade OECD, är informationen till målgruppen ett avgörande led i

av

arbetet med den typ av småföretagsprogram som den nya organisationen skall arbeta med. En viktig huvuduppgift är att informera om de egna aktiviteterna och den roll som organisationen har inom det näringspolitiska området. Det gäller för den organisationen att skapa en efterfrågan på

nya

de rådgivnings- och finansieringstjänster som erbjuds.

Det gäller också i mycket större omfattning än tidigare informera om de att

villkor som gäller för de projekt som den nya organisationen avser att

finansiera. Budskapet att organisationen endast satsar på långsiktigt lönprojekt måste nå ut till alla småföretagare och övriga intressenter. samma

Detta innebär bl a att klargöra den affärsmässiga profil som organisationen skall ha, dvs att finansiering och företagsutveckling endast görs i utvecklingsbara företag och lyckade satsningar måste bära kostnader för för-

att

luster i andra projekt. Vidare betyder detta att organisationen tydligare än vad den regionala utvecklingsfonden har lyckats med måste klargöra de att avtal som tecknas vid finansiering utvecklingskapital inte kan bli genom föremål för omförhandling i de fall där vinsterna uppfyller prognoserna.

Det är också viktigt att organisationen att göra sin verksamhet känd genom får ett inflöde idéer och projektuppslag vilket valet k utveckav ur av s lingsbara företag kan göras se diskussionen målgruppen i föregående om avsnitt. Denna utgångspunkt är central.

Det har tidigare diskuterats i vilken omfattning k uppsökande verksams het är en effektiv form för att få kontakt med utvecklingsbara företag. Enligt utredningens uppfattning har det i många fall visat sig effektivt att söka upp befintliga företag och sälja in de näringspolitiska aktiviteterna. Problemet med detta arbetssätt är att det blir mycket dyrt tillräckligt många om företag skall kunna besökas. Utredningen vill här peka på att ett samarbete med de kontaktnät t handelskammare, Företagarna och Svensk som ex industriförening representerar bör eftersträvas.

Utredningen föreslår därför att uppsökande verksamhet endast utnyttjas i särskilda projekt. I normalfallet bör den generella informationsgivningen från organisationen och organisationens huvudmän så effektiv de vara att företag som kan utveckla ett effektivt samspel med fonden själva tar kontakt och efterfrågar tjänsterna.

6.2 Information regler och stöd i om Sverige och EG

Tillgången till relevant information om marknader, leverantörer, produktidéer osv är nyckeln till själva företagandet. Det är, utredningen berört som i kapitel endast de personer själva har förmåga att identifiera, förstå som och utnyttja relevant information kan driva långsiktigt lönsamma som småföretag. Utredningen har också i kapitel 2 behandlat entreprenörens företagarens roll och ansvar för att hitta och vidareutveckla denna inform ation till hållbara affärsidéer. När det tex gäller den specifika marknadsinformation som företagare behöver för att vidareutveckla sina affärsidéer, egna kan externa statliga eller komm unala aktörer eller företagarnas egna organisationer endast i undantagsfall direkt bidra. Detta är också grunden läggande utgångspunkt, som utvecklas mer utförligti kapitel att ansvaret för strategiska beslut i småföretagen naturligtvis aldrig får övertas den av nya organisationen. Däremot redovisas i kapitel 8 olika insatser i form av nätverksbyggande för att skapa arenor där företagare tillsammans kan diskutera frågeställningar och erfarenheter är betydelsefulla för utvecksom lingen av företagen.

Utredningen vill dock framhålla att det finns annan typ av information är nödvändig för och små företag, som av olika skäl inte i som nya men

tillräcklig omfattning finns tillgänglig. Det utredningen avser är utbudet av generell information på vissa väl avgränsade områden. Grundläggande för

denna informtion är att den är intresse för flera företag oberoende av av Verksamhetsinriktning och lokalisering. Vidare att informationen rör de rättigheter eller skyldigheter som företagarna har gentemot olika myndigheter. Denna typ information utredningen föreslår att den nya av som organisationen skall arbeta med sammanhänger med statens och kommuregler och verksamheter samt med olika inhemska och internernas egna nationella stödprogram.

Detta innebär att den organisationen har en viktig roll när det gäller att,

nya i samarbete med t ex NUTEK och Euro Info Correspondence Centres, kunna besked och eller hänvisa till organisationer och personer som kan ge

informera grundläggande samhällsregler på olika områden, t ex skatter,

om arbetsrätt, arbetsmiljö, straffrättsligt ansvar etc.

Den organisationen skall också kunna besked om relevant infornya ge mation och relevanta kontakter när det gäller nationella och internationella stödsystem och regelverk

6.3 Information småföretagens situation

om

Informationen och nätverken skall vara dubbelriktadei den meningen att

den organisationen också bör ha uppgift när det gäller att i olika stat-

nya en

liga och kommunala sammanhang bidra till att sprida kännedom om småföretagens situation. De regionala utvecklingsfonderna har i betydandeomfattning arbetat med denna typ information genom att ta fram underlag

av

till stat och kommun i småföretagsfrågor. Arbetet har innehållit ett brett spektrum uppgifter, allt från deltagande i olika referensgrupper till att

av skriva formella utredningar.

Enligt utredningens uppfattning ger den nya organisationens nära och

lokalt bedrivna samarbete med småföretagen, småföretagens organisationer

och olika myndigheter samt förankringen via huvudmännen goda förutsättningar för sådan effektiv roll småföretagens företrädare. Det bör

en som dock uppmärksammas att NUTEK Företag och NUTEK Analys har till upp-

gift att centralt ta fram, granska och systematiskt sammanställa information

och kunskap rörande småföretag. Den organisationen skall bidra med nya

regionala lokala kompletteringar och inte dubblera NUTEK:s uppgift på

detta område.

6.4 Informationsarbetet ett viktigt inslag i den

- nya

organisationen

Arbetet med att sprida information och att utveckla kontaktnätverk bör,

enligt utredningens mening, organiseras så att samtliga anställdai den

nya

organisationen deltar. Avsikten med detta är att alla skall kunna fungera som ambassadörer för den organisationen i möten med företagare

nya och andra intressenter.

Vidare är det viktigt att företagare och ståri begrepp att starta

personer som eget skall kunna vända sig till erfarna med sina frågor. Även personer om

det rör frågor av generell karaktär är det ofta nödvändigt att den

som svarar

har en god kunskap och kan slussa företagaren vidare till rätt instans eller i vissa fall direkt ge den information företagaren behöver.

som

Arbetet ställer således stora krav på personalens förmåga att bygga och

upp

vidmakthålla egna relevanta personliga kontaktnätverk.

Utredningen har valt att i diskussionen ovan relativt tydliga exempel på

ge hur en aktiv informationsverksamhet skulle kunna bedrivas. Här i som andra sammanhang är det naturligtvis fråga för den organisationen en nya och organisationens huvudmän att i samarbete med näringslivet och den

anslagsgivande myndigheten NUTEK successivt utforma en regionalt

lokalt anpassad effektiv verksamhet.

Nyföretagandeaktiviteter

Utredningens förslag I sammanfattning

Utredningen förslår att nylöretagandeverksamheten ges en ökad prioritet iden nya organisationen.

Nyföretagandeverksamheten bör inriktas pá lokalt förankrade verksamheter som bl a kan innehålla informationskampanjer. kurser, andra aktiviteter samt uppföljande rådgivande verksamhet.

Nyföretagandeverksamheten skall där det är möjligt drivas av privata företag där den nya organisationens roll är att initiera, samordna och medverka vid finansieringen.

Den höjda ambitionsnivån närdet gäller att stimulera nyföretagandet kan också uppnås genom ett närmare samarbete med arbetsmarknadsverket, vilket kan bidra vid finansieringen av sådana aktiviteter. Samarbetet med arbetsmarknadsmyndigheterna syftar till att ge ett ökat utbyte iform av nya permanenta arbetstillfällen.

7.1 Behovet företag

av nya

Ett viktigt inslag i den svenska småföretagspolitiken är insatser för att

nya

stimulera till ett ökat nyföretagande. I ett internationellt perspektiv har svenska småföretag och nyföretag svarat för jämförelsevis liten del av de

en

senaste decenniernas produktions- och sysselsättningsexpansion i Sverige. För att ändra på detta och bättre ta till vara expansionspotentialen i nya och små företag har regering och riksdag beslutat om en rad förändringar.

Skattereformen 1990 innebar lägre marginalskatter och starkare incitament till sparande och investeringar i företag och därmed också ett ökat motiv att starta verksamhet. Under 1992 och 1993 har statsmakten gått vidare

egen och prioriterat arbetet med ytterligare skatteförändringar som gynnar företagande. Arbetet med att avreglera och förenkla drivs också vidare med hög prioritet.

För att underlätta företagsstarter har det vidare under 1992 införts ett

särskilt nyföretagarlån.

Utredningen föreslår att den nya organisationen förstärkt möjlighet ges en att med direkta insatser komplettera de generella insatserna med nyföre-

tagandeaktiviteter. Enligt utredningens bedömning torde den organisanya tionen kraftigt kunna öka satsningarna på nyföretagandeaktiviteter och

med ökad effektivitet kunna driva nyföretagandeverksamhet enligt en nedan beskrivna inriktning med avsevärt förstärkt budgeti förhållande en till den verksamhet de regionala utvecklingsfonderna hittills kunnat som bedriva.

Den nya verksamheten skulle därmed ytterligare förstärkt roll på ges en nyföretagandeområdet. De regionala utvecklingsfonderna har redan idag en viktig roll i sammanhanget. En uppskattning från NUTEK vid handen ger att fonderna bidragit till att 6 000 företag år under de två första per startats åren på 1990-talet. Totalt i landet hade år 1992 över 20 000 samtalat personer en timme eller mer med en handläggare vid utvecklingsfond i samband en med en planerad företagsstart.

Till detta kommer att flertalet fonder är engagerade i kampanjer, utbildningsaktiviteter, kortare kurser och längre rådgivning efter företagsstarten.

Fonderna har också i betydande omfattning bidragit med finansiering av nya företag. Enligt NUTEK:s och fondernas beräkningar avsattes år 1992

drygt 200 miljoner kronor till 550 nyetablerade företag. ca

Den regionala utvecklingsfonden är flera organisationer arbetar en av som med nyföretagandeaktiviteter. Som framgått översikten i kapitel 3 har av kommuner, länsstyrelser, AMS och andra offentliga organ aktivt arbetat på området. Vidare är tex Jobs and Society privata och samt halvprivata företag aktivt engagerade rådgivare vid företagsstarter. Flertalet som av utvecklingsfondernas aktiviteter görs idagi samarbete med någon eller några av de ovan nämnda organen.

Utredningen har tidigare i kapitel 4 redovisat erfarenheter från den nuvarande starta eget-verksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna som visat att flertalet fonder bedriver omfattande och väl en fungerande verksamhet. Denna innehåller olika aktiviteter där insatser för typer av att främja kvinnligt nyföretagande är betydelsefull del verksamheten. en av Vissa utvecklingsfonder samarbetar också med föreningen Ung företagsamhet. Det förekommer stora lokala och regionala variationer i sättet att arbeta. Utredningen positivt på dessa regionala variationer och vill ser uppmuntra en inriktning som innebär att starta eget-aktiviteterna anpassas

efter de regionala förutsättningarna. Detta är, utvecklas

som mer nedan, en av utredningens huvudrekommendationer, att i ännu högre grad än tidi-

gare driva verksamheten på lokal nivå anpassad till de lokala förutsätt-

ningarna. Vad utredningen däremot uppfattat bristi hittillsvarande som en verksamhet, är att nyföretagandeaktiviteterna givits olika i hög prioritet olika län. Utredningen tar här ställning för att nyföretagandeverksamheten

skall huvuduppgifterna och kraftigt höjd prioritet i

ses som en av ges en hela landet.

Starta och eget-kurser

7.2 eget-kampanjer starta

Den organisationen skall enligt utredningens förslag tillsammans

nya -

med de lokala bankkontoren, Iobs and Society, AMS, och revisions-

bl a

byråer, företagens organisationer, skolan och inte minst det lokala

egna

näringslivet initiera och genomföra omfattande starta eget-kampanjer.

-

Syftet med de återkommande kampanjerna är att fler personer skall komma företagande ett tänkbart alternativ till en anställ-

att se eget som ning. Ett viktigt moment är att realistiska bilder av vad det faktiskt innege bär företag. Detta kan göras på många olika sätt beroende på de att starta eget lokala förutsättningarna. Exempelvis kan kampanjer drivas dels via i lokala media, dels via olika lokala informationsträffar där annonser

aktuell och relevant information om egenföretagande som sysselsättning

och livsform redovisas. Vid dessa informationsträffar bör olika lokala och intressenter tillfälle medverka. Syftet med att lokala

regionala ges att nyckelpersoner medverkar är att dessa skall kunna tjäna som goda före-

bilder och kanske i skeden mentorer i samband med företagssenare som bildanden.

Den organisationen utgör här länk i ett omfattande informationsnya en

nätverk där branschförbund, SAF, småföretagarnas organisationer, Iobs and

Society, AMS och enskilda stora och små företag också utgör viktiga infor-

mationskällor.

Genom kampanjer och lokala träffar i ett systematiskt samarbete på olika får den organisationen kontakt med som senare kan

orter nya personer

vilja delta i starta eget-kurser. De går vidare till dessa kortare kurser

som betalar kursavgift. Priset bör avvägas så att det inte avhåller personer en från att delta, samtidigt är tillräckligt högt för att avhålla personer som men inte har genuint intresse från att gå kursen. Anledningen till att subett ventionera kurserna är, behandlats i detalj i kapitel att det ligger som mer

i samhällets intresse att så många möjligt deltar. Dels för att stimulera

som till företagsstart, dels för avråda med affärsidéer och eller att personer svaga

orealistiska uppfattningar möjligheterna att driva företag.

om

7.3 Mer omfattande aktiviteter

De korta starta eget-kurserna är ofta att betrakta som en allmän information behöver följas upp med mer omfattande aktiviteter. Dessa uppföljande

som

längre aktiviteter bör alltid, där så är möjligt, utformas i samarbete med andra aktörer som t ex AMS och upphandlas lokalt lokala företagare. Det av finns över hela landet stora och små tjänsteföretag är intresserade som av att få genomföra längre insatser. Om inte sådana tjänster finns i den aktuella regionen bör viktig uppgift för den organisationen en nya vara att på olika sätt verka för att ett sådant privat tjänsteutbud uppkommer.

Även när det gäller de längre aktiviteterna har staten inom närings- och arbetsmarknadspolitiken ett intresse av att deltagandet är stort. Detta ökar förutsättningarna för att de företag startas kan drivas vidare på som ett lämpligt sätt.

Av ovan nämnda skäl och genomgången i kapitel 2 framgår delar att av aktiviteterna bör subventioneras så att deltagarna endast betalar del en av den verkliga kostnaden för den längre verksamheten.

En av aktiviternas viktigaste funktioner är att deltagarna möjligheter ge att diskutera företagande, affärsidéer och konkreta problem och möjligheter. Programansvarigas roll är därför i hög grad att utöver de traditionella utbildningsmomenten skapa en arena för kreativa nyföretagare, plats en där de tillsammans kan mötas och utveckla idéer.

7.4 Uppföljande verksamhet

I de regionala utvecklingsfondernas tidigare verksamhet och annan starta eget-verksamhet vid t AMS har bristen på för ex resurser uppföljande verksamhet varit påtaglig. Genom ökad satsning på en nyföretagande och den nya organisationen väsentligt bättre ges möjligheter till uppföljande akitiviteter. Dessa kan exempelvis ske på sådant sätt den att nya organisationen svarar för olika typer uppsökande och av uppföljande verksamhet. Konkret innebär detta att organisationen till ser att nyföretagare erbjuds en kostnadsfri rådgivning några månader efter det att företaget startat sin

verksamhet. Här föreslås uppföljning och

rådgivning på uppdrag av AMS bli en viktig uppgift. Aven denna uppföljande aktivitet skall i första hand skötas av lokala företagare konsulter med finansiering från den nya organisationen med viss finansiering från AMS. I de fall det inte går att finna personer på lokal nivå som är villiga att ta på sig denna uppgift kan den nya organisationen svara för det praktiska genomförandet uppföljningen. av

Samtalen och rådgivningen kan röra redovisning, finansiering och affärsidéer där den praktiska insatsen ofta innebär underlätta för att nyföretagaren att utveckla ett eget lokalt kontaktnät. Även i detta fall får insatsen anpassas till de lokala förutsättningarna.

En viktig uppgift för den organisationen är att initiera och

annan nya

återkommande nätverksträffar kring aktuella frågor med en

arrangera

eller flera inbjudna inledare. Ett övergripande syfte är att ge nyföretagare en

möjlighet att träffas, att skapa där de kan mötas och diskutera en arena

företagandets möjligheter och problem. Tanken bakom detta är att personer

är i färd med att bygga sina företag, ofta har nytta av att diskutera som upp problem och möjligheter med andra personer som är i samma situation.

Den uppföljande verksamheten och de återkommande nätverksträffarna

har i de regionala utvecklingsfondernas verksamhet visat sig vara ett verksamt instrument för att öka överlevnadsgraden och tillväxtrnöjligheterna hos de nya företagen.

7.5 Samarbete med Arbetsmarknadsverketlänsarbetsnämndema

Regeringen har inom ramen för arbetsmarknadspolitiken kraftigt ökat satsningarna på att bistå arbetslösa med att starta eget genom det särskilda starta eget-bidraget. Det utgör ersättning under de första sex månaderna

en motsvarande ersättningen från arbetslöshetskassan. Starta eget-bidraget har

ökat i omfattning och uppgår enligt den reviderade finansplanen prop.

1992 93:150 för budgetåret 199394 till 450 miljoner kronor.

Figur 7.1 Starta eget-bidraget utbetalningar, milj kr

500 , 450

400 400

3°° - 272

101 100

199091 199192 199293 199394

Prel

Anm: För 199394 anges anslagets storlek

KäIa:Arbetsmarknadsdepanementet.

Det är utredningens uppfattning att en del av de resurser som idag används

inom ramen för AMS starta eget-verksamhet skulle kunna få ännu högre

effekti termer av nya långsiktigt stabila arbetstillfällen ett närmare

genom

samarbete med den nya organisationens nyföretagandeverksamhet.

Utredningen förslår därför att en del av de medel som idag avsätts inom ramen för det s k starta eget-bidraget och inom för medel för

ramen

okonventionella insatser används för köp extern kompetens.

av

Genom den förändrade organisation som utredningen föreslår möjligges heter till uppbyggnad effektiv statligt finansierad organisation på av en ny-

företagandeområdet. Den nya organisationen föreslås bli verksam inom

områden som starta eget-information, längre nyföretagandeaktiviteter,

finansiering av nyföretagare samt uppföljning enskilt och i form nät-

av verk.

Denna inriktning av verksamheten skulle, enligt vad utredningen erfarit vid kontakter med Arbetsmarknadsdepartementet och regionala

represen-

tanter för arbetsmarknadsmyndigheterna, kunna goda förutsättningar

ge för ett utvecklat samarbete mellan den organisationen och AMS LAN nya .

Detta samarbete bör enligt utredningens förslag kunna förverkligas

genom

att AMS avsätter i storleksordningen en fjärdedel inom

av resurserna

ramen för starta eget-bidraget till köp externa där den

av resurser nya organisationen bör kunna flera samarbetspartners. vara en av

Enligt utredningens uppfattning innebär förslagen att den organisatio-

nya nen uttalat ges en roll som statligt finansierad aktör på nyföretagandeområdet.

Finansiering och företagsutveckling

Utredningens förslag l sammanfattning

Utredningen föreslår att en sáddkapltalfond omfattande 600 miljoner kronor inrättas för att finansiera förstudier och tidiga marknadsanalyseri utvecklingsbaraföretag. Fonden föreslås fá disponera delar av de medel som riksdagen beslutat att de regionala utvecklingsfonderna skall inbetala till statskassan. Den nya organisation far i uppdrag att fördela sáddkapitalet till målgruppen.

Utredningen föreslår vidare att 1,2 miljarder kronor avsätts till en fond för kreativt kapital. Det kreativa kapitalet visar vissa likheter med det tidigare förekommande utvecklingskapitalet, men ärväsentligt mer inriktat pá utveckling av företrädesvis industriella projekt itidiga skeden och pá en aktiv kombination av finansiering och strategisk rådgivning.

Den nya organisationen skall arbeta med att förmedla kontakter med andra finansiärer- dvs arbeta som flnansleringsmäklare, vilket innebär ett aktivt samarbete med andra aktörer pa riskkapitalmarknaden. Bland dessa märks NUTEK, industri- och nyföretagarfonden, riskkapitalbolagen och bankerna mfl.

En central uppgift skall också vara att främja etableringen av nya fina nslerlngskállor.

Den nya organisationen skall vidare arbeta med särskildaföretagsutveck- Ilngsprojekt i enskilda företag eller i nätverk av småföretagare. Organisationens roll är härvid att komplettera pa sådana områden där privata tjänsteföretag inte kan verka med bibehållen företagsekonomisk lönsamhet.

Organisationen skall i möjligaste man repliera pá privata företag vid genomförandet av insatserna.

8.1 Inledning

En väsentlig del den verksamhet som skall bedrivas i den nya organisa-

av

tionen bör försörjningen med kapital vid start eller utveckling av

avse

företag. Utredningen har i kapitel 2 redovisat olika brister på kapitalmark-

naden gör att utbudet kapital för nystart och utveckling är för som av knappt. Annorlunda uttryckt har utredningen konstaterat att vissa kom-

pletteringar den privata kapitalmarknaden skulle lönsamma för

av vara den svenska ekonomin att dessa bäddade för att fler bra företag stargenom

tades och fler projekt med möjlighet att bli internationellt konkurrens-

kraftiga drogs igång. Denna nationella lönsamhet utgör motivet för att staten går in med insatser för att förbättra och komplettera kapitalmarknaderna för småföretagen.

Utredningen har identifierat tre områden där statliga kompletteringar via den nya organisationen kan få betydande positiva effekter. Dessa tre områden är:

Riktad finansieringsverksamhet i kombination med strategisk rådgivning, s k kreativt kapital. Verksamhet finansieringsmäklare. som Främja etableringen av nya finansieringskällor.

I följande kapitel redovisas riktlinjer för och exempel på hur dessa tre arbetsuppgifter föreslås bli utförda i den nya organisationen.

8.2 Finansieringsverksamhet

Utredningen har i kapitel 2 redovisat olika generella motiv för staten att in och komplettera riskkapitalmarknaden. Argumenteringen ligger härvidlag i linje med ett stort antal tidigare utredningar och erfarenheter från OECD och EG som konstaterat ett strukturellt behov att förstärka kapitalav tillgången när det gäller tidiga skeden företagsstart och -eller när det av en gäller projekt nyskapande karaktär. Det är huvuduppgift för den av en nya organisationen att komplettera riskkapitalmarknaden med sådana resurser och sådan finansiering inte finns på den privata marknaden. som

Utredningen föreslår två principiellt olika typer kompletteringar. Dels av en finansiering av förstudier och tidiga marknadsanalyser, ett k sådds kapital, dels en ny finansieringsform, ett k kreativt kapital. Dessa två koms plement på kapitalmarknaden redovisas nedan.

Endasti undantagsfall skall det organisationens uppgift bistå med vara att vanliga amorteringslån. Utredningen vill framhålla att det är avgörande en skillnad mellan att öka kvantiteten kapital på marknaden och bistå med att ett kvalitativt annorlunda kapital det slag det här är frågan av som om.

Att i någon betydande omfattning arbeta med kvantitetslån är inte effektivt, bl a av det skälet att de finansiella finns resurser som tillgängliga är mycket små i förhållande till småföretagens samlade behov traditionella krediav ter. Detta innebär att även hela den aktuella lånefonden utnyttjades om skulle detta ändock inte i någon väsentlig omfattning förändra det totala utbudet av krediter till småföretagen.

Utredningen vill därför framhålla bankernas helt avgörande betydelse för småföretagens kreditförsörjning. Tillfälliga problem på lånemarknaden med höga räntor och knapphet på kapital för utlåning måste lösas genom bl insatser av finansmarknads- och ekonomisk-politiskt slag. a

Sådana viktiga ekonomisk-politiska förändringar har nyligen gjorts på skatteområdet. innebär förbättrade möjligheter för befint- De nya reglerna liga företag att behålla vinstmedel och därigenom stärka det egna kapitalet. När konjunkturen vänder kommer därmed Soliditeten i småföretagen att successivt kunna höjas upp till den nivå som bankerna kräver för att bevilja erforderliga krediter. Därmed torde redan vidtagna åtgärder leda till att situationen på kreditmarknaden avsevärt förbättras. Det är dock utredninguppfattning att ytterligare förbättringar på skatteområdet behöver videns tas, tex att dubbelbeskattningen på aktier avskaffas.

Såddkapital för många idéer och småföretag nya

En viktig förutsättning för en ökad tillväxt i ekonomin är att nyetableringarna lönsamma företag Ökar. För att få till stånd en ökad nyetableav ring måste de affärsidéer som föds hos personer på olika håll i landet ges goda utvecklingsförutsättningar.

Vanligtvis kan personer med bra idéer själva bekosta de insatser av olika slag behövs för att genomföra de första prövningarna av idéernas hållsom barhet. Imånga fall särskilt k teknikbaserade företag krävs dock redan - i s på detta tidiga stadium förstudier som kan vara så kostsamma att de potentiella entreprenörerna inte har möjligheter att själva finansiera dessa. Att istället finansiera utvecklingen med banklån mot personlig borgen, inteckning i egen fastighet eller mot annan liknande säkerhet bedöms ofta inte vara rimligt med hänsyn till de risker för den egna privatekonomin som detta innebär. Andra privata finansiärer som är villiga att in i projekten är ofta svårt att finna.

Mot denna bakgrund har regeringarna i praktiskt taget alla industriländer sett det viktig uppgift för staten att bidra till att täcka vissa utvecksom en lingskostnader i såväl det tidiga idéutvecklingsskedet som i det efterföljande produktutvecklingsskedet. Därmed får många idéer möjlighet att utvecklas och föras fram till verklig prövning på marknaden.

ISverige är deti första hand NUTEK som inom sitt program för utveckling av nya produkter svarat för denna typ av utvecklingsfinansiering. De medel som ställts till NUTEI:s tidigare STU:s förfogande har dock successivt minskats sedan början av 1980-talet. Enligt de analyser som gjorts ibl a kapitel 2 har behovet dessa medel ökat, varför anslagen enligt utredav ningens uppfattning istället borde ha höjts.

Utredningen föreslår att det, bl a som ett komplement till NUTEK:s resurser, inrättas en fond för s k såddkapital. Fonden föreslås få disponera 600

miljoner kronor från de 1,6 miljarder som riksdagen fattat beslut att dra om in från utvecklingsfonderna. 600 miljoner dessa medel drogs av ursprungligen in för att de regionala utvecklingsfonderna skulle få bli delägarei risk-

kapitalbolag. Dessa intentioner genomfördes inte. Utredningen föreslår

istället att dessa medel får användas för fond för såddkapital en

Fondens ändamål skall att med förhållandevis små medel finansiera vara insatser i ett tidigt idéutvecklingsskedei syfte att ta fram tekniska förstudier,

affärsplaner, marknadsundersökningar m m. Såddkapitalet skall endast

användas till projekt bedöms kunna utvecklas till bilda i som att stommen internationellt konkurrenskraftiga, lönsamma företag. Beloppsgränser och

ett preciserat användningsområde bör fastställas staten i samarbete med av den nya organisationen. Användningsområdet bör dessutom avgränsas på ett sådant sätt att den såddkapitalverksamheten kompletterar de nya resurser som finns på NUTEK för utveckling produkter, Industri- och av nya nyföretagarfondens verksamhet samt de insatser görs och planeras för som att främja innovationer och uppfinnare. Regeringen har under sommaren tillsatt en utredning enmansutredare professor Vedin

Bengt-Arne om

innovatörernas situation och möjligheterna att stimulera innovationer och

utveckling till praktiska affärsidéer. Utredningen skall lämna sitt betänk-

ande under hösten 1993.

I propositionen prop. 1992 93zl70 forskning redovisas om m m ett förslag om en ny samverkansfunktion för förbättrade kontakter mellan universitetens högskolornas forskning och näringslivet. Denna samverkan bör ske i former som anpassas till de villkor gäller på respektive Samversom ort. kan gäller tex kontaktfunktion, god utvecklingsmiljö, en licensförmedling samt lokal riskfinansiering. För verksamheten har riksdagen anslagit en fond på 1 miljard kronor där den årliga avkastningen kan användas för

samverkansfunktioner.

Stöd till uppfinnare, såddkapitalet och NUTEK:s stöd till produktutveckling

syftar till att delfinansiera verksamhet. Dessa medel ökade ger möjligheter till enskilda och företag att driva ett projekt vidare så långt finanatt annan siering från riskkapitalbolag, Industri- och nyföretagarfonden samt den nya organisationen kan bli aktuell.

Fondens förvaltning bör ligga på staten utsedd myndighet, exempelen av vis NUTEK. Handläggning, beredning och beslut bör ligga på den nya organisationen. En avgörande utgångspunkt för handläggningen såddfinanav siering är att insatserna görs på lokal nivå. Verksamheten skall utformas

genom ett avtal mellan NUTEK och moderenheten.

Självklara samarbetspartners när det gäller att identifiera sådana projekt

-

där såddkapitalet kan bidra till utvecklingen lönsamma företag bör

av -

NUTEK, Svenska Uppfinnareföreningens SUF rådgivare och huvud-

vara männens lokala regionala organisationer.

Enligt utredningens uppfattning kommer de flesta idéer att diskuteras och bedömas regionala rådgivare eller andra lokala regionala nyckelperso-

av Endast mindre del de många idéer som kommer fram är i någon ner. en av mening intressanta i internationellt konkurrensperspektiv. Det är dessa ett idéer den organisationen bör sträva efter att identifiera i ett nära som nya samarbete med lokala regionala aktörer.

Fondens medel bör förvaltas så

att fondens tillgångar placeras på ett betryggande sätt;

bidragsverksamheten finansieras den avkastning som fonden er-

att ur håller från dessa placeringar;

omfattningen de bidrag lämnas inte överstiger den avkastning att av som fonden Detta innebär att vid t 5 procents inflation och 10 som ger. ex procents avkastning på placerade 600 miljoner kronor kan fonden dela

ut 30 miljoner kronor årligen.

Kreativt kapital

Utredningen föreslår att den lånefond finns disponibel efter beslutade

som

indragningar till staten respektive avsättning till den föreslagna såddkapitalfonden 1,2 miljarder kronor skall överföras till en fond för

- ca -

kreativt kapital. Denna fond föreslås sedan ge den nya organisa-

senare

tionen i uppdrag att förvalta kapitalet enligt vissa angivna riktlinjer. Uppdraget bör regleras i ett särskilt avtal mellan fonden och den nya organisa-

tionens moderenhet. Avtalet bör innehålla ändamålsklausul som anger en

finansieringsinsatserna skall projektbundna och avse tidig utveck-

att vara ling affärsidéer bedöms ha de kvaliteter diskuterats ikapitel av som som

Projekten kan bedrivas inom för såväl helt nya som befintliga

ramen

företag.

Finansieringsverksamheten handhas de regionala enheterna i den nya

av organisationen. Riktlinjerna härför utformas av moderenheten på ett sätt

medger större flexibilitet i den samlade finansieringsverksamheten än

som utmärkt det hittillsvarande utvecklingsfondssystemet. Riktlinjerna som bör bl ange följande: a

En beloppsram inom vilken varje enskild regional enhet får möjlighet att

-

bevilja finansiering utan att inhämta tillstånd från moderenheten. Stor-

leken av dessa beloppsramar fastställs årligen moderenheten efter för-

av

handlingar med företrädare för kapitalfonden.

Ett maximalt belopp som regional enhet kan i ett projekt

- en engagera

företag utan att behöva inhämta särskilt godkännande från moderenhe-

ten.

Det blir möjligt för två eller flera regionala enheter eller andra finansiärer -

att samfinansiera större projekt s k syndikering.

Finansiering som beviljas av de regionala enheterna tecknas i den statliga

kapitalfondens namn. Det är staten formellt står finansiär, inte som som de regionala enheterna eller moderenheten.

Utredningen redovisar nedan vissa grundläggande principer bör gälla

som för det kreativa kapitalet.

För det första bör det ses uteslutande ett komplement till finansiering

som från andra aktörer. Den organisationen bör därför endast använda kapinya

talet till projekt som inte får tillräcklig finansiering på sätt.

annat

För det andra skall målgruppen uteslutande utgöras projekt bedöms

av som

ha en betydande tillväxt- och lönsamhetspotential och kan bli inter-

som

nationellt konkurrenskraftiga. Målgruppen är således uteslutande de före-

tag som är utvecklingsbara enligt definitionen i kapitel

För det tredje skall det tydligt framgå att det kreativa kapitalet inte utgör en

subvention till det enskilda företaget. Utredningen vill här peka på den

att

nya organisationen inte subventionerar enskilda företag. Insatsen syftar till att ge många nya företag och projekt chansen till tidig finansiering. Det

en

är därför viktigt att de projekt lyckas återbetalar medel som enligt fastställda

avtal. Dessa medel kan sedan användas till satsningar. nya

Den nya organisationens roll blir ofta att delta i tidiga skeden utveckav en

lingsprocess. Efter ett inledande samspel mellan organisationen, andra

eventuella tidiga finansiärer och företagarenprojektägaren kan det bli

aktuellt att aktiv mäklarverksamhet etablera kontakter genom en med

ytterligare finansiärer, t ex de nya riskkapitalbolagen. Utredningen vill dock

peka på att detta inledande samspel ofta sträcker sig över ett flertal år.

Kreativt kapital i förhållande till utvecklingskapital

Det kreativa kapitalet uppvisar likheter med det utvecklingskapital

som

finns vid de regionala utvecklingsfonderna. Utredningen har också i sitt arbete funnit ett flertal exempel på att utvecklingsfonder arbetar på ett sätt

är förenligt med de principer som angivits för det kreativa kapitalet. som Därmed skulle kunna hävdas att utvecklingsfondernas utvecklingskapital egentligen är sak kreativt kapital. Utredningen delar inte samma som denna uppfattning utan vill som motiv för att införa en nya finansieringsform hävda följande.

Utvecklingskapitalet har kommit att täcka ett mycket bredare spektrum av engagemang än vad som ovan angivits för det kreativa kapitalets. Genom att framhålla att den nya organisationen skall arbeta med kreativt kapital vill utredningen markera att engagemangen uteslutande skall görasi utvecklingsbara företag och att det regelmässigt skall vara en kombination av kapital och strategisk rådgivning.

Utredningens begrepp kreativt kapital är således väsentligt mycket mer - inriktat på industriell utveckling och internationell konkurrenskraft. Vidare utgår det kreativa kapitalet i högre grad än utvecklingskapitalet från ett aktivt samspel mellan företaget och det nätverk av resurser som den nya organisationen föreslås representera se kapitel 3.

Utredningen är av den uppfattningen att projekt där det kreativa kapitalet kan komma till användning nästan alltid är unika och att förutsättningarna och upplägget måste anpassas till de specifika förutsättningarna. Utredningen vill dock som vägledning för det praktiska arbeteti det följande ge vissa exempel på hur denna utvecklingsinsats skulle kunna utformas.

Exempel 1: Utvecklingsbara produktidéer

Genom samarbetet med Svenska uppfinnareföreningens regionala rådgivare i de s k produktråden FU-råden, kommer den nya organisationen i kontakt med produktidéeri tidiga skeden. Om PU-råden efter sin projektbedömning bedömer att produkten och affärsidén är utvecklingsbar kan det vara den nya organisationens uppgift att mäkla samman projektägaren med NUTEK eller andra finansiärer. I vissa fall kan den ovan föreslagna såddkapitalfonden komma i fråga.

I de fall den nya organisationen genom PU-rådet eller på annat sätt, t ex genom att inventera slumrande idéer i befintliga småföretag, kommer i kontakt med företag, företagare och projektidéer som bedöms vara utvecklingsbara och där ingen annan har möjlighet att gå in med hela finansieringen bör organisationen kunna bistå med såddkapital och eller kreativt kapital.

m

Exempel 2: Tekniker som startar eget

Ett ytterligare exempel där det kreativa kapitalet kan bli aktuellt är när en grupp tekniker vill starta eget. Typfallet är att dessa tekniker har god idé, en känner till marknaden men har behov kompletterande kompetens när av det gäller företagsledning, dvs praktiska handfasta kunskaper de om problem och möjligheter alltid uppstår i ett litet företag. I dessa fall kan som den nya organisationen inom för det nätverket utarbeta ramen egna en samlad finansieringslösning där det kreativa kapitalet bildar grunden stomme. I denna samlade lösning ingår kontinuerlig uppföljning och en strategisk rådgivning. Denna uppföljning kan innebära att handläggarna fungerar som ett strategiskt bollplank i företagsfrågor. Det bör också vara viktigt att förmedla kontakter, bl a för att eventuellt förstärka styrelsen i företaget. Enligt utredningens uppfattning finns det goda exempel på att de regionala utvecklingsfonderna arbetat på detta sätt.

Exempel 3: Lånefinansiering

I vissa undantagsfall skall den nya organisationen kunna bidra med företags- och finansieringsinsatser av mer vardaglig natur. Det handlar exempelvis om att genom lån mot säkerheter hjälpa små företag över tillfälliga likviditetskriser. I många fall, särskilt under de senaste årens oförmånliga konjunkturläge, har inte bankerna kunnat in med kortfristiga lån.

Det bör dock återigen påpekas att detta inte är någon huvuduppgift och att det inte får bli fråga att subventionera lånet. Organisationen skall om istället ta ut full bankmässig ränta och ta betalt för att täcka risker. Enligt utredningens uppfattning bör dock denna typ finansiering kunna av avvecklas i takt med att konjunkturen vänder och situationen på låneatt marknaden stabiliseras.

Utredningen är medveten om att det, inom ramen för det som tidigare i de regionala utvecklingsfonderna benämnts lån, funnits engagemang som enligt ovanstående resonemang egentligen kunnat hänföras till kreativt kapital. I dessa fall har lånen och den finansieringsutredning gjorts som använts i syfte att kunna intressera ytterligare långivare, i första hand bankerna. Amorteringslånen har i dessa fall använts så att bank och stat delat risken. Enligt uppgifter från de regionala utvecklingsfonderna har en finansiering på ca 2,5 miljarder kronor år åstadkommits denna per genom typ av riskdelning.

Instrument i finansieringen

De finansieringsinstrument som för närvarande står utvecklingsfonderna till buds är lån, garantier och utvecklingskapital.

Lån

När det gäller lån dominerar konventionella amorteringslån eller rörelselån. Dessa utgör mer än två tredjedelar av deti företag engagerade beloppet. Normalt lämnar låntagarna säkerheter för dessa lån och de är förbundna med krav på regelbundna amorteringar och ränta. Låneverksamheten som uteslutande görs av kvantitetsskäl bör, som nämnts ovan, reduceras avsevärt.

Garantier

Som tidigare berörts kan fondernas kreditgivning i form av lån och garantier ses som ett kvantitetskomplement till det ordinarie bankväsendet eller som ett kvalitativt annorlunda inslag där riskdelning med banken ingår. Utredningen ser garantigivning som ett särskilt viktigt finansieringsinstrument i rådande läge på kreditmarknaden. En ökad användning av garantier ökar småföretagens möjligheter att klara de omedelbara finansieringsbehoven.

Lån mot royalty

Finansiering med s k utvecklingskapital utgör ca 20 procent av den finansieringsverksamhet som de regionala utvecklingsfonderna har bedrivit. Den kan ske antingen i form av villkorliga lån eller medelstillskott mot royalty. Den senare formen är den vanligaste.

Medelstillskott mot royalty innebär att utvecklingsfonden genom avtal med det mottagande företaget får en rätt till andel i framtida inkomster. Fonden förvärvar således som krav för sin finansieing en avkastningsrätt som ger betydligt större möjligheter att kompensera sig för risktagande än vad som gäller för konventionella rörelselån och garantier.

Vinstandelslån

Vinstandelslån eller förlagslån med fast och eller rörlig ränta har hittills använts endast i begränsad utsträckning av de regionala fonderna.

Vanligast torde vara att vinstandelslånen säkerhetsmässigt ligger mellan lån och eget kapital och att räntan på skuldbeloppet delas upp i en fast och en rörlig del. Den senare bestäms oftast med utgångspunkt från det låntagande företagets vinst eller utdelningen till aktieägarna. Det som utmärker vinstandelslånen är således att skuldebrevsinnehavaren får möjlighet att i större utsträckning än andra långivare delta i fördelningen av bolagets överskott.

Avtal om vinstandelslån utgår från definition det vinstbegrepp en av som skall användas. Detta förutsätter att båda parter är överens och förstår om hur alla resultatpåverkande poster skall beräknas och hanteras.

Konvertibla lån

De regionala utvecklingsfonderna har arbetat med konvertibla förlagslån. Konvertibla lån innebär att långivaren ges en rätt att byta ut sin fordran på bolaget mot aktier och därmed tillgodogöra sig en avkastning i form av andel i bolagets värdetillväxt.

Från det låntagande företagets synpunkt är fördelen med ett konvertibelt lån att den ränta som är förbunden med lånet kan hållas på en lägre nivå än som gäller för vanliga lån.

Sett ur en kapitalplacerares synvinkel innebär konverteringslånet också vanligtvis fördelar jämfört med vanliga lånefordringar eller ett direkt aktieförvärv i bolaget ifråga. Fördelarna blir speciellt påtagliga vid placeringari företag som bedöms ha goda tillväxtmöjligheter men som ännu inte fått dessa bekräftade på marknaden. Infrias förväntningarna kan placeraren utnyttja sin rätt att byta ut sin räntebärande fordran mot aktier och därmed erhålla avkastning i form av utdelning och värdetillväxt. Det konvertibla lånet innehåller å andra sidan risk utöver den är förknippad med en som ett vanligt lån i så måtto att konverteringsrätten kan komma att visa sig sakna värde.

Frihet att välja lämpligt finansieringsinstrument

Den nya organisationen bör ges möjligheter att välja de finansieringsinstrument som bedöms vara lämpligast i det enskilda fallet. Instrumentet skall dock vara förenligt med de krav på avkastning som staten och huvudmännen ställer.

Avkastningskrav

Utredningen förslår ett långsiktigt avkastningskrav enligt vilket lånekapitalet över en längre period bör bibehålla sitt reala värde.

Riktlinjerna för finansieringsverksamheten bör årligen diskuteras i förhandlingar mellan staten och moderenheten. Idessa förhandlingar mellan staten medelsförvaltaren och moderenheten bör två huvudfrågor diskuteras. För det första om den organisationen i sin verksamhet på ett nya effektivt och för det samlade näringslivet lönsamt sätt förmått bidra till att utveckla nya företag, nya produkter och affärsidéer i befintliga företag eller på andra sätt bidragit till att stärka det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. För det andra om den organisationen förmått fylla - nya sin uppgift till en rimlig kostnad.

8.3 Rollen finansieringsmäklare

som

De medel som den nya organisationen kommer att förfoga över för finansiella insatser är begränsadei förhållande till de behov rikskapital av som finns. En viktig uppgift för de regionala bolagen blir därför att medverka till att projektföretag inom målgruppen erhåller finansiering från andra källor.

De regionala enheterna förutsätts ha nära kontakter med företagen inom respektive region, vilket ger goda förutsättningar för att på ett tidigt stadium identifiera projekt med goda utvecklingsmöjligheter. Denna lokala överblick utgör grunden inte bara för den finansieringsverksamheten egna utan även för framgång i rollen att förmedla finansiella kontakter och att samarbeta med andra. Den nya organisationen föreslås således bidra till att projekt med tillväxt- och lönsamhetspotential synliggörs, dvs kommer till andra finansiärers kännedom. Detta kan göras att den organisagenom nya tionen medverkar i utarbetande väl underbyggda affärsplaner kan av som presenteras för andra riskfinansiärer.

NUTEK

Den nya organisationen skall nära samarbeta med NUTEK bl har som a resurser för att bidra vid utveckling produkter och för att stimulera tekav nisk utveckling, uppfinningar och innovationer.

Industri- och nyföretagarfonden

Den ombildade Industrifonden har två olika huvudinriktningar: finansiering av produktutvecklingsprojekt och marknadssatsningar samt verksamhet med nyföretagarlån.

Finansiering av produktutveckling och marknadssatsningar utgör Industrifondens traditionella verksamhet. Industrifonden har tidigare varit inriktad främst mot större företag. Organisation och arbetsformer har utvecklats för att möta de krav som denna inriktning ställt. Fonden har nyligen ombildats och givits en ny inriktning där de mindre och medelstora företagen ståri centrum för verksamheten. Finansiering av större företag skall endast få förekomma i mer begränsad omfattning.

En uttalad orientering mot mindre och medelstora företag kräver en ökad lokal närhet till marknaden, där småföretagen finns. Det krävs därför vissa förändringar bådei fondens organisation och i dess arbetsformer som ökar de regionala lokala kontaktytorna. Behovet närmare marknadskomav en takt förstärks ytterligare i och med att fonden fått i uppgift att sköta den helt nya verksamheten med nyföretagarlån.

Industri- och nyföretagarfonden torde inte komma att bygga upp en egen decentraliserad organisation utan väljer istället att genom samarbete med andra aktörer ute i landet åstadkomma närhet till kunderna. De regionala enheterna i den nya organisationen torde kunna bli sådana naturliga samarbetspartners när det gäller nyföretagarlån.

Portfölj- och riskkapitalbolagen

Genom den överföring av kapital från löntagarfondssystemet till de nybildade riskkapitalbolagen genomfördes under hösten 1992 har de som mindre och medelstora företagen fått förbättrade finansieringsmöjligheter. Dessa nya riskkapitalbolag utgör en av den nya organisationens samarbetspartners.

8.4 Främja etableringen finansieringskällor

av nya

Det bör enligt utredningens uppfattning vara den nya organisationens uppgift att bidra till att främja etableringen andra finansieringskällor. Detta av kan exempelvis ske genom att informera de möjligheter befintliga om som och eventuellt nya Skatteregler ger för att investera i nya företag och eller i utvecklingsprojekt i befintliga småföretag.

8.5 Strategisk företagsutveckling

Syftet med de strategiska företagsutvecklingsinsatserna är att främja utvecklingen av internationellt konkurrenskraftiga småföretag. Utvecklingsinsatserna bör, som beskrivits ovan ofta men inte alltid vara kopplade till det kreativa kapitalet. I det följande redovisas utredningens förslag till principiella riktlinjer för verksamheten. Riktlinjerna kompletteras med vissa exempel på insatser.

Principiella utgångspunkter

Den strategiska företagsutvecklingen vid den nya organisationen skall liksom alla direkta insatser i företag uteslutande ses som ett komplement till de företag och organisationer som finns på marknaden. Den nya organisationen skall därför inte konkurrera med befintligt utbud av tjänster.

Genom beteckningen strategisk företagsutveckling vill utredningen markera att insatserna är av en annan typ än de som företagen ofta köper. Av t ex rapporten NUTEK 1992:46 om Behovet av särskilda småföretagspolitiska insatser framgår att småföretagarna ofta köper redovisnings- och juridiska tjänster samt andra konkreta tjänster av teknisk eller ekonomisk karaktär. När det gäller planering och utveckling är det mer ovanligt att småföretagare utnyttjar externa tjänster.

På det strategiska området, där den nya organisationen skall verka, finns det i praktiken inga kommersiella konkurrenter. I kapitel 2 har utredningen utförligt diskuterat varför marknaden för sådana tjänster är svagt utvecklad. De argument som förts fram i olika svenska studier t ex SOU 1972:78 om företagsservice och i bl a OECD:s skrifter om småföretagspolitik vilar på att småföretagen ofta inte har råd att köpa strategiska tjänser därför att dessa blir dyra förhållande till företagets storlek. Vidare framförs i dessa sammanhang att småföretagen saknar information och erfarenhet av att använda strategiska tjänster. I den tidigare verksamheten vid de svenska utvecklingsfonderna och som grund för liknande satsningar iandra länder ligger dessa två motiv: att det blir för dyrt, dvs att utbudet är dåligt anpassat, och att småföretagen ibland saknar information och erfarenheter, dvs att efterfrågan på tjänsterna är svagt utvecklad. Utredningen ansluter sig till dessa motiv men vill dessutom peka på flera ytterligare aspekter som bör beaktas när strategisk rådgivning diskuteras.

Utredningen har, som utvecklats i kapitel på basis av studier och erfarenheter som gjorts i Sverige och internationellt identifierat flera andra aspekter som är relevanta i sammanhanget. För det första måste entreprenörens

företagarens roll beaktas när frågor om strategisk företagsutveckling disku-

teras. Företagarens kunskaper, motivation och förmåga till entreprenöriellt agerande är helt avgörande för möjligheterna att driva ett internationellt konkurrenskraftigt företag.

Det är särskilt det entreprenöriella agerande som utredningen vill framhålla. Enligt utredningens uppfattning är goda kunskaper och hög motivation ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att driva ett framgångsrikt och lönsamt företag. Därtill krävs en särskild egenskap, en entreprenöriell förmåga. Denna kan ta sig uttryck i en förmåga att göra goda affärer, knyta lönsamma kontakter, hitta nya idéer som fyller behov på marknaden osv.

Utredningen sätter den enskilde företagareni centrum. Det är han eller hon som i alla situationer måste fatta de avgörande besluten. Det är också alltid företagaren som måste svara för utveckling av de grundläggande affärsidéerna. Den nya organisationen eller någon annan statlig organisation kan och får inte ta över ansvaret för beslut i företagen.

Genom att betona samarbete och nätverk kommer utredningen i enlighet med detta också att föreslå strategiska åtgärder som fokuserar på att skapa nya kopplingar mellan företagare, dvs att aktivt och konkret medverka till att företagens nätverk utvecklas i en för företagen lönsam riktning.

Insatser i enskilda företag

Utvecklingsfonderna avsätter enligt uppgifter från NUTEK ca 100 årsarbetskrafter till strategisk företagsutveckling. Under denna rubrik ryms ett stort antal olika insatser. På vissa utvecklingsfonder har flera typer av konsultverksamhet givits benämningen strategisk företagsutveckling medan andra fonder begränsat begreppet till aktiviteter inom ramen för ett tidigare särskilt program, det s k SFU-programmet.

Omfattande studier av de regionala utvecklingsfondernas strategiska konsultinsatser har visat att merparten av tiden ute i företag kan sägas gå till insatser som liggeri linje med de generella principer som angivits ovan. Utredningen konstaterar dock att det finns ett betydande antal utvecklingsfonder och utvecklingsfondsanställda arbetar med verksamhet som som kan betraktas som operativ konsulting. Enligt utredningen bör denna typ av insatser, i direkt konkurrens med det privata näringslivet, inte förekomma i den nya organisationen. Istället bör de personella resurserna användas till strategisk rådgivning på det sätt som beskrivits ovan när det gäller kombinationen av pengar och rådgivning inom ramen för de: kreativa kapitalet.

Utvecklingsbara företag skall kunna få rådgivning, kontaktförmedling och andra insatser från de regionala enheterna. När det gäller längre engagemang i enskilda företag gäller samma principer som vid finansiering, dvs att den nya organisationen endast skall arbeta i utvecklingsbara företag.

En företagsutvecklande insats kan innebära att den nya organisationen deltar som strategiskt bollplank iolika utvecklingprojekt eller förmedlar kontakter till andra konsulter eller tjänsteföretag. I de fall längre insatser skall göras bör organisationen i normalfallet inte göra detta med egna resurser utan köpa externa tjänster. Om det aktuella projektet har goda möjligheter att bli lönsamt efter en strategisk företagsutvecklande insats skall den nya organisationen med egna resurser helt eller delvis kunna finansiera externa konsulter.

Arenor för utveckling

Erfarenheter från de regionala utvecklingsfondernas hittillvarande verksamhet visar att det många gånger är effektivt att göra strategiska företagsutvecklingsinsatser inte barai enskilda företag utan också i grupper av företag.

Dessa gruppaktiviteter måste ta sin utgångspunkt i de behov företagen har. Den nya organisationens uppgift blir därför att i nära samarbete med lokala nyckelpersoner identifiera dessa behov och biståi arbetet med att få igång aktiviteter för att tillgodose dessa.

I kapitel 7 om nyföretagandeinsatser har utredningen redovisat behovet av att kontinuerligt arrangera nätverksträffar eller se till att dessa arrangeras. Detta är enligt utredningen en viktig strategisk uppgift, som kan ge företagarna en arena där de kan träffas och diskutera företagsutveckling.

Ett annat exempel på en strategisk insats kan vara att stimulera till ett utvecklingsarbete på en ort med många små underleverantörer. Utgångspunkten för aktiviteter av detta slag är att det finns en eller flera lokalt verksamma nyckelpersoneri företag, organisationer eller i kommunen som är villiga att tillsammans med den nya organisationen utveckla och driva utvecklingsprojektet. Utan detta lokala engagemang är möjligheterna att driva effektiva projekt begränsade.

Det bör vara den nya organisationens roll att administrera, sammankalla och upphandla externa resurser samt att se till att aktiviteten drivs på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen vill peka på att det endast är den nya organisationen och tidigare utvecklingsfonden och andra anslagsfinansierade verksamheter som uthålligt kan arbeta på detta sätt med att initiera sammankalla och administrera arenor för kreativ utveckling.

En lång rad olika lokala och regionala projekt har utvecklats och drivits av de regionala utvecklingsfonderna. Exempelvis har insatserna gällt kvinnliga företagargrupper, särskilda underleverantörssatsningar, olika branschmässiga initiativ. Utredningen ser positivt på att många olika arenor för kreativt företagande utvecklas lokalt, regionalt, nationellt och internationellt med förankring i nyckelpersoner ute i landet. Det är utredningens uppfattning att just denna lokala anpassning och den direkta samverkan med företag och organisationer på lokal nivå inte minst inom ramen för huvudmannens lokala kontaktnät ger kraften bakom den stategiska företagsutvecklingen. Enligt utredningens uppfattning är det därför inte meningsfullt att i förhand, utöver vad som angivits när det gäller de generella riktlinjerna, precisera på vilka områden de företagsutvecklande insatserna skall bedrivas.

Det är utredningens uppfattning att frågorna om hur verksamheten i detalj skall utformas måste överlåtas på de regionala enheterna. Det blir sedan en avgörande uppgift för de regionala enheterna, moderenheten och NUTEK att systematiskt göra uppföljningar och utvärderingar för att avgöra vilka utvecklingsprojekt och metoder som på bästa sätt motsvarar verksamhetens mål.

Huvudmannaskap och

geografisk

organisation

Utredningens förslag I sammanfattning

Utredningen föreslar en ny genomförandeorganisation som ger en bättre näringslivsförankring, en bättre förmåga att omsätta riktlinjemai praktiska insatser och ett ökat inslag av konkurrens.

Enligt utredningens förslag skall näringslivet företrätt av Industriförbundet, - Handelskammarförbundet, Svensk industriförening, Företagarnas Riksorganisation och Exportrådet -tillsammans med staten äga och driva den nya organisationen. Staten och näringslivet delar pä ägandet; staten 50 procent och näringslivet 50 procent. industri- och nyföretagarfonden, Näringsdepartementet eller annan av staten utsedd organisation föreslas svara för den statliga andelen.

Den nya organisationen föreslås fä färre organisatoriska enheter ute i landet samtidigt som de konkreta aktiviteterna skall drivas mer lokalt. Utredningen ger exempel på en organisation med 6 respektive 14 regioner direkt under en moderenhet.

Utredningen föreslår att en moderenhet inrättas som skall svara för atthuvudmännens riktlinjer genomförs. Vidare har moderenheten ansvar för att driva centrala förhandlingar om policy och anslag gentemot den statliga anslagsgivaren NUTEK. Om den nya organisationen inte uppfyller de krav staten och NUTEK ställer pä verksamheten skall annan genomförare kunna bli aktuell. Därigenom uppkommer en nödvändig potentiell konkurrens som ökar effektiviteten och förbättrar möjligheterna att genomföra huvudmannens policy.

Den nya organisationen föreslås, som redovisats i kapitel drivafinansieringsverksamhet pá uppdrag av statliga kapitalfonder.

Organisationslösningen skapar förutsättningarför en konstruktiv dialog mellan staten och den näringslivsanknutna genomförandeorganisationen. Denna dialog sker a genom diskussioner om medel frän NUTEK, avtalen om att sköta kapitalfond och säddfinansiering samt genom en löpande utvärdering. Detta ser utredningen som en nödvändig förutsättning för ett lönsamt samspel mellan staten och smátöretagen.

I sammanfattning är det i första hand följande tre generella krav som den nya organisationen måste uppfylla, nämligen att:

ge möjlighet till successiv anpassning till nya förhållanden situationen

-

på bl a riskkapitalmarknaden är i snabb förändring,

-verka lokalt med omfattande regionala och lokala kontaktytor mot

näringslivet och de mindre och medelstora företagen vilket bl a innebär att den nya organisationen alltid skall sträva efter att anlita befintliga tjänsteföretag och befintliga näringslivsorgan istället för att bygga upp

egna resurser,

över tiden kunna bibehålla en hög kompetens i den organisationen

- egna bl a genom ett nära samarbete med näringslivet i de konkreta programmen.

Analysen i kapitel 4 De regionala utvecklingsfondernas verksamhet har visat att den nuvarande organisationen har brister som hämmat effektiviteten. För det första har näringslivsanknytningen varit för för det svag, andra har det saknats möjligheter att utforma och genomföra en sam-

manhållen policy och för det tredje har de regionala utvecklingsfonderna i realiteten nästan haft ensamrätt på statlig regional småföretagspolitik. När

den nya organisationen utformas måste huvudmännen se till att den bättre

än tidigare kan hantera dessa frågor. Därför måste den nya organisationen

utformas så att:

staten och näringslivet delar på huvudmannaskapet för den verkstäl-

-

lande organisationen näringslivsanknytning,

den nya organisationen får en förbättrad förmåga att utveckla och

- genom-

föra en fastställd policy policyfunktionen stärks,

staten tillför medel på ett sådant sätt att konkurrens från andra

- genom-

förande organisationer kan uppkomma konkurrensaspekten.

Ovanstående förutsättningar och krav på organisationen ligger till grund för följande förslag till organisation för den regionala lokala små-

en ny

företagspolitiken.

9.1 Regional organisation

Itidigare kapitel har utredningen föreslagit att den konkreta verksamheten nästan undantagslöst skall bedrivas lokalt i nära samarbete med privata tjänsteföretag, intresseorganisationer och andra statliga och offentliga

organ. Utgångspunkten för detta är att information, nyföretagandeaktivite-

ter, finansiering, företagsutvecklande insatser och andra verksamheter som föreslås måste bygga på ett utpräglat lokalt samarbete där statens roll är att

tillsammans med lokala intressenter identifiera insatser kan bidra till som

att ta till vara den tillväxt och förnyelseförmåga finns i många

som nya

företag och i de befintliga småföretagen.

Funktionella kriterier

Denna långtgående decentralisering av genomförandet ställer krav på organisationens geografiska utbredning. Utredningen har därför en ambition att föreslå organisationslösning innebär att den faktiska verksamheten en som kommer så nära målgruppen som möjligt.

Av beskrivningen de regionala utvecklingsfondernas verksamhet fram-

av

går att det idag finns 24 regionala utvecklingsfonder en i varje län samt att

det dessutom finns ytterligare 16 filialer. Totalt är den nuvarande verksam-

heten således uppbyggd på 40 enheter. Denna organisationsstruktur är

resultatet av de beslut som riksdagen fattade vid inrättandet av de regionala utvecklingsfonderna år 1978 och spontan utveckling därefter. en

Antalet enheter och filialer speglar dels ett behov av att komma nära de företagare och enskilda som ingår i målgruppen, dels i vissa fall inomregionala politiska överenskommelser där vissa länsdelar krävt och fått en

egen utvecklingsfondsfilial. I allt väsentligt torde den utspridda regionala

organisationen resultatet ändamålsenlig anpassning till de vara av en behov som verksamheten ställer på en landsomfattande verksamhet av utvecklingsfondernas karaktär.

Det finns dock påtagliga nackdelar med en spridd organisation. En sådan

nackdel är att kostnaderna för administration och kontorsservice ökar med fler kontor. En annan allvarlig nackdel är att det i en organisation med många små kontor är svårt att få en tillräcklig volym för att enheterna skall kunna utgöra lärande och kompetenta miljöer. Konsulter som arbetar på mycket små kontor ges endast begränsade möjligheter atti diskussioner och samarbete lära av varandra. Det kan också uttryckas som att deti den typ av informations- och rådgivningsverksamhet som här diskuteras finns en minsta effektiva storlek och att det med en uppdelning på många små kontor inte går att uppnå denna kritiska storlek.

Behovet en minsta effektiv storlek är ännu tydligare när det gäller av

finansieringsverksamheten. Som redovisats i kapitel 8 skall projektfinan-

sieringen ge en total avkastning motsvarande minst inflationen. Detta innebär i praktiken att vissa projekt måste så god avkastning att de bär ge de många projekt inte utvecklas på det sätt som det var tänkt. upp som

Detta förutsätter en god överblick och ett relativt stort geografiskt upptagningsområde. De krav på volym som finansieringsverksamheten ställer

skulle således tala för ett fåtal kontor.

En mycket gles struktur, t ett centralt som bereder ärenden och ex organ

fattar besluten, ger å andra sidan en svag lokal förankring och en sämre för-

måga att identifiera intressanta projekt. Utredningens förslagi det följande

syftar till att hitta en avvägning mellan kravet en kritisk organ isations-

storlek, en tillräcklig geografisk täckning och kravet på en mycket god lokal förankring.

De regionala utvecklingsfondernas hittillsvarande finansiering av företag

och projekt, dvs fondernas utestående kapitalstock exklusive de medel som placerats i bank eller i andra säkra placeringar, har inte, redovisats i sorn kapitel motsvarat uppställda krav på realt bevarat kapital.

Ett av skälen kan vara att finansieringen med nuvarande avvägning mellan storlek och lokal förankring inte har fungerat i enlighet med de intentioner som huvudmännen givit uttryck för. En anledning till detta skulle därvid kunna vara att de nuvarande enheterna, med 24 kontor och 16 filialer, blivit för små. De har därigenom kommit att sakna den geografiska överblick och den verksamhetsvolym som krävs för att bygga upp en väl avvägd portfölj av finansieringsobjekt.

En annan anledning kan vara att den av landstinget tillsatta styrelsen använt fonden i arbetsmarknadspolitiska syften vilket resulterat i förluster.

Vid utformningen av den lokala regionala organisationen blir uppgifnya ten således att hitta en struktur som ger den nödvändiga lokala förankringen. Samtidigt måste enheterna vara så stora att konsulterna blir tillräckligt många för att möjliggöra ett kollegialt utbyte. Vidare skall enhetens upptagningsområde vara så stort att det möjliggör den överblick som krävs för att bedriva en riskfinansieringsverksamhet inom för de i som ramen kapitel 5 preciserade målen behåller länefondens reala värde.

Näringsgeografiska kriterier

De ovan behandlade funktionella kriterierna, dvs de aspekter är som knutna till den organisationens verksamhet, måste kopplas till de krav nya och förutsättningar näringsgeografiska faktorer t som ges av som ex befolknings-, närings- och kommunikationsstrukturer och olika ekonomiska förutsättningar i landet. I dessa frågor har utredningen samrått med Regionberedningen C 1992:6.

Det finns flera olika näringsgeografiska aspekter måste beaktas vid utsom formningen av den nya organisationen. En första indelningsgrund är hur näringslivets spontana utveckling ter sig. Vilka kopplingar finns mellan olika företag i lokala, regionala eller nationella nätverk Enligt utredningens uppfattning har näringslivets kopplingar och nätverk mycket lite att göra med den länsindelning hittills varit grundläggande för de som regionala utvecklingsfondernas verksamhet. Utredningen förordar därför att de spontana företagsstrukturerna i högre grad än tidigare beaktas när den regionala strukturen fastställs.

En andra rimlig utgångspunkt är att göra en regionindelning som utgår från befolkningsstrukturen. Därigenom skulle den nya regionala organisationen fastställas så att varje enhet fick ett lämpligt antal invånare inom sitt

verksamhetsområde. Denna indelningsgrund skulle å andra sidan komma att bortse från den andra dimensionen, den geografiska aspekten, de komm unikationsmässiga frågorna.

Som redovisats i det föregående skall verksamheten drivas i mycket nära

samarbete med lokala privata företag och organisationer. Genom att tydligt

markera att verksamheten skall drivas lokalt har utredningen därigenom

tagit ställning för att den regionala indelningen måste göras så att

reseavstånden och restiderna till regionens olika delar inte blir för långa.

För det tredje har länsgränserna kommit att överlappas av nya region-

begrepp som t ex Mälardalsregionen och region Västsverige. Dessa nya

Samarbetsområden äri hög grad ett på att indelningar ienskilda kom-

svar

muner eller län inte befinns vara effektiva i ljuset av den nya inter-

nationella konkurrensen som möter svenska regioner under 1990-talet, ett decennium som många bedömare anser kommer att präglas av konkurrens mellan Europas olika regioner.

Utredningen vill slutligen peka på en fjärde grundläggande dimension som bör beaktas när den slutgiltiga regionindelningen läggs fast, nämligen

huvudmännens egna regionala indelningar.

De svenska handelskamrarna, som föreslås bli huvudmän, har en indelning som delar Sverige i 11 regioner. Den andra föreslagna huvudmannen,

Industriförbundet, har en nationell indelning samtidigt som förbundet har ett samarbetsavtal med handelskamrarna som innebär att dessa fungerar som regional organisation. Den tredje föreslagna huvudmannen, Exportrådet, har en regional anknytning via bl a verksamheten Exportchef att hyra. Företagens Riksorganisation är organiserad i över 300 lokala före-

ningar ute i landet.

Huvudmännens geografiska indelningar är olika och bör sammanvägas

med de övriga ovan redovisade kriterierna. Vidare kan finnas anledning att i bedömningen den organisationens regionala struktur beakta det av nya sätt varpå bankerna är organiserade.

Utredningens förslag

Redovisningen ovan visar att den slutliga regionala indelningen bör fastställas med hänsyn till bl a följande aspekter:

A. De funktionella kraven

Organisationsstorlek -

Närhet till målgruppen -

B. De näringsgeografiska kraven

De spontana kopplingar som finns mellan företagen i målgruppen olika typer av nätverk.

Befolkningens fördelning i landet. -

Avståndet mellan den regionala enheten och personer

företag i målgruppen restid.

De nya regionbegrepp som växer fram, bl a för att möta konkurrensen från andra regioner i Europa t ex Mälardalsregionen.

Huvudmännens olika regionala indelningar. -

Utredningens utgångspunkt är att sammanvägningen av alla dessa krav inte kan göras inom ramen för en statlig utredning, utan måste ses som en av nyckelfrågorna för den organisationskommitté som föreslås få i uppdrag att bilda den nya organisationen mer om detta i kapitel 10. Avvägningarna får således göras inom ramen för förhandlingar och diskussioner mellan de olika huvudmännen och andra intressenter. Utredningen vill också framhålla att den nya organisationen skall ha en sådan flexibilitet att den regionala lokala organisationen efter behov skall kunna ändras i takt med att de funktionella och näringsgeografiska förutsättningarna förändras.

Utredningen vill dock i det följande redovisa några exempel på regionala indelningar som kan vara vägledande vid utformningen av den nya organisationen.

Utredningens exempel angående regionallokal organisation

Mot bakgrund de krav redovisats och med hänsyn tagen till

av som ovan den inriktningen för verksamheten föreslår utredningen att verksamnya heten i fortsättningen bedrivs inom för en organisation som utgår ramen

från större geografiska områden än länen.

De enheterna skall ha större upptagningsområde och lokaliseras så

nya ett att de effektiv täckning landet. Med en effektiv täckning avses att ger en av

det skall finnas geografiska och kommunikationsmässiga möjligheter att bedriva lokala projekt. Detta ställer isin tur högre krav på den nya organisationens flexibilitet när det gäller att kunna kombinera det större upptagningsområdet med ett utspritt genomförande. I praktiken innebär

mer

detta personalen måste kunna geografiskt rörlig. Det är dock

att vara mer

fullt möjligt att tillgodose dessa krav med hjälp förbättrade komm uni-

av

kationer och med utnyttjande modern data- och kommunikations-

av teknik.

De regionalt lokalt verksamma enheterna skall i huvudsak arbeta inom de funktionella och näringsgeografiska angivits ovan. En strävan

ramar som är det inom för den sammanhållna organisationen skall vara att ramen nya möjligt att samarbeta över regiongränserna. Detta blir mer naturligt i den

typ sammanhållen organisationsstruktur som utredningen förordar än i

av

den tidigare regionala strukturen med fristående, regionalt utsedda styrelser och fondledningar.

Varje regional enhet kommer enligt utredningens förslag atti samverkan med det lokala näringslivet och inom ramen för organisationens övergripande policy att kunna utveckla en högre grad av regional specialisering.

Den organisationen bör t kunna utnyttja personer och erfarenheter nya ex från region för arbete i Om en region i södra Sverige exemen en annan.

pelvis utvecklat ett arbetssätt för att främja en särskild grupp underleveran-

törer bör de kunskaper vunnits kunna tas till vara i norra Sverige. I som

den organisationsformen bör sådana specialiteter kunna komma till

nya

nytta för hela organisationen oberoende regiontillhörighet. Vidare bör

av

det inte finnas något hindrar att ett eller flera företag som är loka-

som

liserade utanför viss region deltar i olika och gruppaktiviteter i

en program andra regioner. Detta innebär att nystartare och småföretagare får en ökad

valfrihet när det gäller regionala finansierings- och rådgivningstjänster.

Utredningens exempel med färre enheter och ett större geografiskt område organisatorisk lösning som i första hand tar fasta på de krav på över-

ger en

blick finansieringsverksamheten ställer. Genom att betona finansie-

som

ringen och förmågan att etablera och bibehålla en organisationsvolym som

möjliggör ett lärande erfarenhetsutbyte blir å andra sidan den lokala genom

kopplingen Det blir med andra ord längre mellan enhetens kontor

svagare.

och den lokala verksamheten. Denna nackdel uppvägs större regioav att

ner bättre svarar mot de spontana företagsnätverken, dvs de kopplingar som näringslivet utvecklat i t ex Mälardalsregionen, Västsverige eller

Malmö Köpenh amnomrâdet.

En preliminär sammanvägning de olika kriterierna 6 eller 14 regioav ger

ner. Dessa två tänkbara indelningar exemplifieras i figur 9.1 och 9.2.

Figur 9.1 Figur 9.2 En Indelning i sex regioner En Indelning I fjorton regioner ungefärligt antal Invånare I 1 OOO-tal

Källa: Bearbetning av SCB-material.

Ett slutgiltigt ställningstagande måste, tidigare nämnts, överlåtas till

som den organisationskommitté föreslås bildas av staten och som består av som företrädare för de aktuella huvudmännen och eventuella övriga intressenter.

Utredningen ger därför i det följande ett exempel på en annan organisa-

torisk lösning, där den lokala närheten prioriteras. En ökad betoning av att

organisationen måste spegla den lokala aktiviteten skulle innebära att de 24 enheter plus de 16 filialer idag finns inom ramen för de regionala

som

utvecklingsfonderna även i fortsättningen skulle utgöra utgångspunkten.

Denna lösning, med ett större antal kontor, prioriterar den lokala anpass-

i ningen av nyföretagande- och företagsutvecklingsaktiviteter. Utredningen

ifrågasätter dock ett stort antal kontor med bibehållen effektivitet kan

om ha beslutanderätt i finansieringsfrågor. Behovet av överblick och ett större

l geografiskt område talar för att ett förslag med många små kontor måste kombineras med att besluten gällande finansiering läggs på 3 4 region-

kontor.

En tänkbar sådan indelning att dela in Sverige i Region Norr, Mellan-

vore

sverige, Västra Sverige respektive Södra Sverige. Denna indelning utgår från den ordning som spontant växt fram genom att utvecklingsfonderna i

praktiken inom ramen för VD-samarbetet redan har haft denna indelning.

Om sådan lösning väljs blir varje region tillräckligt stor för att kunna ha

en den överblick och den volym krävs för att bedriva finansiering enligt som de riktlinjer diskuterats i kapitel Genom nära kontakter med 24 som

kontor och 16 filialer får områdes- eller regionansvariga ett inflöde av

projekt. Lösningen med många små kontor och ett fåtal regionkontor ger

dock upphov till kostnader i form ytterligare en organisatorisk nivå.

nya av Med flera nivåer ökar kostnaderna för intern administration för finansie-

ringsverksamheten.

Denna kostnad kan å andra sidan vara ekonomiskt motiverad om den ger effektiv prövning de lokala projekten. Dessa avvägningar lämnas till en av

den ovan föreslagna organisationskommittén.

9.2 Bättre förankring i näringslivet

Den föreslagna verksamheten syftar, som bl a nämnts i kapitel till att ta till den utvecklingspotential som finns i nya och befintliga företag. För

vara

att detta skall kunna göras effektivt måste verksamheten ha en god förankring i näringslivet. Som redovisats i tidigare avsnitt är det endast genom ett aktivt samarbete med företagen och företagens egna organisationer som

p j den bedrivas effektivt sätt.

företagsutvecklande verksamheten kan ett

m

De regionala utvecklingsfonderna har, som beskrivits i kapitel fått

förhållandevis näringslivskopplingar till följd att landstingen

svaga av

utsett styrelsen. Landstingen, som regional huvudman, förknippas inte

med nyföretagande, företagsutveckling eller kreativ finansiering utan har

sin legitimitet i första hand inom sjukvård och kollektivtrafik. De lands-

tingsutsedda styrelserna har därför inte kunnat ge utvecklingsfonden en

tillfredsställande förankring ute i näringslivet när det gäller kontakter, kunskap och stöd för verksamheten.

Två argumentationslinjer

Utredningen har mött två typer av argument beträffande styrelsernas arbete. Enligt argumentationslinje hävdas det att de landstinget

en av ut-

sedda styrelseledamöterna fonderna politisk inriktning. Denna

ger en leder till att fondernas styrelser förordar satsningar motiveras kortsom av

siktiga regionalpolitiska sysselsättningsöverväganden. Det torde ha förekommit att styrelser av sysselsättningsskäl valt att bevilja utvecklingskapital för att hålla företag vid liv som annars skulle ha avvecklats.

Den andra typen av kritik riktats mot fondernas styrelser är annat som av

slag. Det hävdas istället att den allvarligaste bristen är att styrelserna inte aktivt tagit del i utformningen av fondernas verksamhet.

Utredningen är dock av den uppfattningen att varken staten eller lands-

tingen som huvudmän tillräckligt konkret har formulerat uppdraget. Utredningen har därföri detta betänkande haft ambitionen att klart rikt-

ange

linjer och ramar för verksamheten. Dessa redovisas i kapitlen 5 En bred

-

enighet om dessa principiella riktlinjer skulle också väsentligt underlätta

de nya huvudmännens arbete med att genomföra för samhället lönsamma program.

Utredningens uppfattning är att såväl en politisk styrning i strid mot den

statliga huvudmannens riktlinjer avsaknaden styrning har begränsom av

sat utvecklingsfondernas möjligheter att bedriva en effektiv småföretags-

politisk verksamhet.

Delat ägande mellan stat och näringsliv

Den alltför svaga organisatoriska legitimiteten och den styrnings- och svaga

policyfunktionen föranleder utredningen att föreslå betydande organisatoriska förändringar. En grundläggande förutsättning för bättre förankring

en i näringslivet en stärkt organisatorisk legitimitet är att näringslivet - - ges

möjlighet att, på i princip lika villkor som staten, svara för verksamheten

vid den nya organisationen.

Utredningen föreslår därför att näringslivsanknytningen förbättras genom

näringslivet och gemensamt möjlighet att äga den nya organiatt staten ges sationen. Ett samägande där staten och näringslivet tillskjuter vardera 50 röstetalet och kapitalet i juridisk person ger den nödprocent av en ny vändiga näringslivsförankringen.

Näringslivets ägarengagemang föreslås bli kanaliserat via centrala intresseorganisationer på småföretagsområdet. Utredningen har fört diskussioner med berörda organisationer och föreslår att Företagarnas riksorganisation,

Handelskammarförbundet, Svensk industriförening, Industriförbundet

och Exportrådet möjlighet att teckna aktier eller liknande upp till ett

ges värde motsvarande 50 procent av ägandet och rösterna.

Statens ägarandel bör enligt utredningens mening hållas av Industri- och

nyföretagarfonden, Näringsdepartementet eller staten utsedd

annan av

ägarrepresentant. Utredningen har nämnt Industri- och nyföretagarfonden

tänkbar statlig ägare flera olika skäl. För det första finns det avsom en av sevärd kompetens inom fonden när det gäller finansiering av småföretag

väl skulle kunna komma till användning i den nya organisationens

som ledning.

För det andra finns det sedan nyföretagarlånen fördes till den ombildade industrifonden ett behov att i högre grad än tidigare kunna repliera på regionalalokala nätverk. Kopplingen till den organisationen skulle

nya

kunna vara ett led i en sådan regional lokal förankring.

För det tredje skall den organsitionen fungera mäklare av risknya som en

kapital, även från Industri- och nyföretagarfonden.

Utredningen dock att ägarinflytande inte får utformas så att Industri-

anser

och nyföretagarfonden blir alltför dominerande aktör på marknaden för

en

riskkapital för småföretag. Utredningen har pekat på behovet av mångfald och konkurrens även på detta område.

När det i övrigt gäller det statliga ägandet utredningen att detta bör

anser

utformas så att det kortsiktiga politiska inflytandet begränsas och att det blir organisatorisk åtskillnad mellan den myndighet som ansvarar för

en statens anslag till den organisationen och de som ansvarar för ägarnya funktionen. Denna åtskillnad är förutsättning för att det som diskuteen -

ras mer utförligt nedan skall gå att skapa en potentiell konkurrenssitua-

tion bidrar till att effektivisera den nya organisationen. som

Ägarna utser styrelsen ien central juridisk enhet som i sin tur utser styrel-

i de olika enheterna ute i landet. Styrelsen i det centrala organet serna

respektive enheterna ute i landet bör vara liten, högst åtta personer. Statens

representant regelmässigt ordförandeposten med utslagsröst. Utred-

ges

ningen föreslår att deti den bolagsordning eller i de avtal reglerar den som nya organisationen skrivs in att styrelseledamöterna skall nomineras regionalt lokalt inom ramen för huvudmännens regionala lokala kontaktnät. Därigenom kan den organisationen försäkra sig god nya om en lokal förankring.

Utredningen vill dessutom lägga till att deti styrelsen för varje regional enhet bör finnas någon eller några rekryteras utanför regionen. Det är som vidare moderenhetens och huvudmannens uppgift att till styrelserna se att får en sådan sammansättning att den organisationen kan ledas nya ett sätt som ligger i linje med statens och de andra huvudmannens intentioner.

Den nya styrelsen kommer att kunna fungera i enlighet med de regler som den Valda associationsformen medger. Den kommer dessutom bättre än tidigare ha möjlighet att koppla den nationella policyn till verksamheten vid de operativa enheterna på fältet mer detta i nästa avsnitt. om

Styrelsens arbete har ytterligare en viktig dimension: att fungera som informations- och kunskapsförmedlare. Genom styrelse med god fören ankring i näringslivet kan bankkontakter, samarbete med lokalt verksamma konsultföretag och industriföretag utvecklas.

Den lokala förankringen utgör vidare skydd mot att den organisationya nen inte utvecklas som en konkurrent till lokala företagare och att samarbetsmöjligheter tas till vara.

9.3 Förbättrad policyfunktion och central service

Analysen av de regionala utvecklingsfondernas hittillsvarande verksamhet har visat att verksamhetens mål varit oklara. Ikapitlen 5 8 har utred- ningen därför föreslagit en tydligare Verksamhetsinriktning.

Stora regionala skillnader

Den tidigare oklarheten har bl resulterat i stora regionala variationer a som inte är beroende av olikheter i näringsstruktur och andra lokala regionala förutsättningar. I vissa län har t ex fonderna satsat på att öka den del av verksamheten bär sina kostnader s k operativ konsultsom egna egen verksamhet. Denna konsult- och utbildningsverksamhet har i några fall på ett ur näringspolitiskt perspektiv olämpligt sätt kommit att konkurrera med privata tekniska och ekonomiska konsultföretag eller utbildningsföretag.

Men skillnaderna mellan länen har inte endast rört hur mycket fonden tar betalt för sina tjänster, utan också vilka uppgifter som skall ingåi verksam-

heten. I vissa län har vikt lagts vid insatser för att främja nyföret ex stor medan denna verksamhet givits betydligt lägre prioritet i andra tagandet, Olikheterna mellan olika fonder beträffande målen och verksamlän.

hetens inriktning har flera orsaker. En anledning är att styrelserna fungerat

olika från län till län. En anledning är att VD ifonderna fått mycket annan

stort utrymme för egna policybeslut och aktiviteter.

Två motstridiga mål

Ytterligare anledning hänger med de i tidigare avsnitt diskuen samman terade oklarheterna i den statliga huvudmannens målformulering som bl a

kommit till uttryck i att två motstridiga mål väglett arbetet med att utforma riktlinjer för de regionala utvecklingsfonderna. Den första utgångspunkten eller målformuleringen, låg till grund för fondernas bildande 1978, var

som

med statliga och landstingskommunala medel komplettera med insatser

att

tillvara tillväxt- och förnyelsepotentialen bland nya och befintliga

som tog småföretag. Det statliga anslaget subventionen från staten och komm u- -

sågs investering och en komplettering som möjliggjorde en

nerna - om en snabbare tillväxt.

ökade besparingskrav korn dock regeringen och riksdagen Genom generella ändra sin målformulering och i högre grad än tidigare förorda att

att

fonderna i ökad omfattning skulle avgiftsfinansieras. I propositioner och direktiv anmodades därför de regionala utvecklingsfonderna att minska subventioneringsgraden, dvs ta betalt företag och enskilda samt

mer av minska förlusterna vid finansiering.

Dessa två motstridiga mål småföretagspolitiska subventionerade insatser

-

och avgiftsfinansierad konsulting har skapat osäkerhet när det gäller

valet inriktning vid fonderna. Vissa fonder har snabbt sökt göra sig mer av

oberoende de statliga och kommunala anslagen genom att syssla mer

av

med konsulting. har dock inneburit att de då tvingats söka operativ Detta sig till de något större företagen och till tjänster som företagen är villiga att betala för. Därigenom har fonderna i hög grad tvingats lämna de rent

näringspolitiska aktiviteterna.

Andra utvecklingsfonder har hållit sig kvar vid de ursprungliga småföretagspolitiska insatserna informationsverksamhet, nyföretagandeinsatser

-

och finansieringföretagsutveckling på sådana områden där privata konsultföretag inte kan arbeta lönsamt. Men dessa fonder de näringspolitiskt

inriktade har å andra sidan fått sin verksamhet till realt sjunanpassa -

kande anslagsnivåer.

Utredningens förslag i kapitlen 5 8 syftar till att klargöra verksamhetens

-

inriktning. Därvid konstateras att aktiviteterna i fortsättningen uteslutande skall avse den näringspolitiskt motiverade kompletteringen på marknaden, den ursprungliga verksamheten. Dessa aktiviteter måste alltid i betydande omfattning finansieras via anslag bidrag från andra än de företag

och enskilda som får del insatserna. Vilka dessa insatser är har exempliav

fierats i tidigare avsnitt.

En förstärkt policyfunktion

Det är dock inte tillräckligt atti skrift formulera renodlad policy för

en mer

de nya organen. Det avgörande är enligt utredningens uppfattning

att ge

organisatoriska förutsättningar för att kunna genomföra policyn.

Analysen av de regionala utvecklingsfonderna har visat det dubbla att

huvudmannaskapet staten centralt och landstinget regionalt givit

- - en mycket svag grund för ett effektivt genomförande den statliga näringsav

eller småföretagspolitiska policyn. Staten har via NUTEK tidigare SIND utövat sitt huvudmannaskap och landstinget sitt att regionalt

genom utse hela styrelsen.

NUTEK har, i allt väsentligt, förordat den statliga näringspolitiska verksamheten. Iprincip har NUTEK styrmedel haft möjlighet begränsa som att

eller to m avsluta anslagsgivningen till den eller de fonder inte som följer riktlinjerna. I praktiken har dock detta inte gjorts. Dels därför att NUTEK:s resurser att följa upp och avgöra om verksamheten ligger i linje med de slutliga målen varit begränsade. Dels därför att NUTEK i realiteten inte

kunnat upphandla motsvarande verksamhet från någon annan regional organisation. Det har inte funnits några realistiska alternativ.

Statens formella påverkansmöjlighet har i praktiken inskränkts till

att utse revisorer i fonderna, vilket givit små möjligheter påverka de regionala att fondernas verksamhet.

Den svaga centrala policyfunktionen har inte bara försvårat komm unikationen från huvudmannen staten ut till den praktiska verksamheten

utan

också kommunikationen från de 24 fonderna och till anslagsgivande

upp

myndighet och näringsdepartement. Dialogen mellan den statliga huvud-

mannen och de 24 fonderna har således inte fungerat effektivt. Utred-

ningen ser allvarligt på detta. Ien och effektiv organisation är förbätt-

ny en rad policyfunktion och en stärkt central service ett nödvändigt villkor för en effektiv verksamhet.

En sådan förstärkt policyfunktion kan åstadkommas den genom att nya organisationen får en moderenhet och att NUTEK:s ställning

som statens

förmedlare till verksamheten klargörs. I det följande diskuteras

av resurser funktion och i det avslutande avsnittet tas NUTEK:s roll moderenhetens

upp.

centrala organisationen eller moderenheten bör enligt utredningens

Den

förslag ha följande uppgifter:

a Formulera och implementera policy;

b Företräda organisationen i förhandlingar bl a med NUTEK;

c Ordna kompetensutveckling och viss utbildning;

d Följa och utvärdera verksamheten; upp

e Ansvara för normala moderenhetsfunktioner som tex att

styrelse och revisorer, utöva formell kontroll samt, om utse

aktiebolagsformen väljs, fördela eventuella koncernbidrag.

a Formulera och implementera policy

Den centrala enheten kan den juridiska formen av ett moderbolag i en ges koncern. Detta skulle innebära att moderbolaget har alla de möjligheter till

inflytande över koncernen aktiebolagslagen medger. Avsikten med att

som

skapa koncern med ett moderbolag och flera dotterbolag är att ge möjlig-

en

heter att stärka policyfunktionen. Utredningen ser dock möjligheter att via avtal åstadkomma policyfunktion inom ramen för andra juridiska

samma som tex stiftelser. personer

Den organisationen skall i ett konstruktivt samspel mellan moder-

nya

enhet, dotterenheter och centrala-regionala-lokala intressenter forma en förenlig med de riktlinjer ställt för verksampolicy som är som staten upp heten. Utredningen vill betona att den förstärkta policyfunktionen inte skall ensidig centralisering verksamheten. Som tidigare

ses som en av framhållits skall den konkreta verksamheten bedrivas mer lokalt än de nya

regionala utvecklingsfonderna tidigare gjort.

Genom dialogen mellan huvudmännen, den centrala enheten och de

genomförande enheterna ute i landet skapas förutsättningar för att huvudmännens småföretagspolitiska intentioner blir kända av dem som genom-

för verksamheten.

Utredningen vill dock understryka att aktiv dialog ger dem som arbetar en

på fältet kanal för att kontinuerligt redovisa vad som är praktiskt

en

möjligt åstadkomma. Med andra ord innebär detta att huvudmännens

att

näringspolitiska riktlinjer på småföretagsområdet successivt kommer att till sådant är praktiskt möjligt att genomföra och att arbetet på

anpassas som fältet kommer att kunna till det ger största möjliga småföreanpassas som

tags- eller samhällspolitiska effekt.

Figur 9.3 Dialog om Verksamhetsinriktning

Huvudmän Moderenhet

kontinuerlig dialog + om verksamhetsinriktning

RegionalaLokala enheter Genomförandet

Utredningen avser med sitt förslag till organisation att den kon-

ny genom

tinuerliga dialogen mellan huvudmännen moderenheten och fältorganisationen genomförarna åstadkomma både starkare policyfunktion och

en en bättre regional lokal anpassning verksamheten. av

Moderenhetens policyformulerande uppgifter är avgörande av betydelse för koncernens effektivitet och förmåga genomföra de

att operativa

momenten i den statliga regionalalokala småföretagspolitiken. Denna

centrala uppgift förutsätter dock inte i

stora egna resurser moderbolaget. Den policyform ulerande verksamheten skall ske i form samverkan

av

dialog mellan moderenheten och döttrarna där de utredande

merparten av och samordnande tas från dotterenheterna. Moderenheten resurserna

svarar för initiering, samordning och det samlade policydokumentet. Moderenhetens verksamhet finansieras med avgifter från dotterenheterna.

Huvudmännen i moderenheten och moderenhetens fastställer

ledning

avgifterna.

b Företräda organisationen i förhandlingar

Den centrala organisationen skall för förhandlingar med NUTEK

svara gäl-

lande policy och anslag. Förhållandet mellan den anslagsgivande enheten

NUTEK och den organisationen beskrivs i särskilt avsnitt nya ett nedan. Moderenheten tar härvid över bl de uppgifter tidigare VD-rådet a som ett samarbetsinitiativ mellan fonderans VD:ar för. Det är dock - svarat en stor skillnad gentemot VD-rådets funktion i och med moderenheten skall att ges formella möjligheter att företräda hela organisationen och även fakges tiska möjligheter att implementera överenskommen policy. en Förhand-

lingen med NUTEK diskuteras utförligt i det följande.

mer

c Ordna kompetensutveckling och viss utbildning

centrala enheten bör för att ett erfarenhetsutbyte kommer till Den ansvara

stånd i koncernen. Dotterbolagens stora självständighet kommer att leda

till dessa och för sig kommer att utveckla olika arbetsmetoder. att var en

Detta är fördelarna med en markerad regional lokal förankring av

en av verksamheten.

Det är dock stor betydelse att det inom koncernen finns möjligheter att av träffas och utbyta erfarenheter kring dessa arbetsmetoder. De utvecklings-

kostnader upparbetats i del landet bör självklart nyttiggöras i

som en av

andra delar. Det bör därför ligga i moderenhetens uppgifter att initiera och samordna erfarenhetsutbyte.

Det torde dock endast i undantagsfall vara moderenhetens uppgift att ta

initiativ till att centralt utveckla konkreta arbetsmetoder. Erfarenegna

heten från de regionala utvecklingsfondernas hittillsvarande verksamhet tyder på att metoder utvecklats centralt i ett uppifrån-och-ned-

som

perspektiv sällan blir utnyttjade vid arbetet på fältet.

Undantaget från denna huvudregel är när det gäller utveckling av olika finansiella instrument. Här kan moderenheten och dotterenheterna tillanlita expertis för att utveckla effektiva avtalskonstruktioner sammans

eller lösa andra juridiska eller skattemässiga problem vid projektfinansie-

ring i små och nya företag.

d Följa upp och utvärdera verksamheten

En av den centrala enhetens viktigaste uppgifter är, som redan nämnts, att följa och utvärdera verksamheten. Analysen av de regionala utveck-

upp

lingsfondernas hittillsvarande verksamhet pekar på att uppföljningen och utvärderingen tidigare inte kunnat genomföras på ett sådant sätt att resulta-

kommit att påverka verksamhetens inriktning. Detta har fått två negaten tiva konsekvenser. För det första har den positiva styreffekten som en systematisk utvärdering ofta uteblivit. Det har inte funnits tillräckligt ger underlag för avgöra vilka aktiviteter varit samhällsekonomiskt att som effektiva och därför skulle ha drivits vidare och vilka som varit - som mindre effektiva och därför borde ha avvecklats. Utredningen ser -

samspelet mellan den organisationens moderenhet och de regionala

nya enheterna förutsättning för kontinuerlig utvärdering och analys som en en de samhällsekonomiska effekterna. I den verksamheten måste av nya ständigt insatta i form kapital och driftsanslag sättasi relation resurser av till effekten för enskilda företag och näringslivet i stort. I slutändan skall

varje insats kunna höja företagens lönsamhet.

Den andra negativa effekten utvärderingsav en svag och styrfunktion har

varit att de regionala utvecklingsfonderna enskilt och gruppi diskus-

som sionerna med huvudmännen saknat de för fortsatt verksamargument en

het som en utvärdering de olika aktiviteterna skulle

noggrann av ha givit.

Den tidigare bristen på sakliga underlag har inneburit fondernas

att

verksamhet i betydande omfattning kommit diskuteras på basis

att av

svaga faktaunderlag och eller ideologiska argument.

Genom systematiska utvärderingar den typ NUTEK arbetar

- av som nu

med och nya möjligheter att vidta åtgärder får moderenheten tillsam-

mans med dotterenheterna ute i landet bättre grund för beslut en om

dimensionering och fördelning av resurser mellan olika insatsområden.

Förbättrade möjligheter också att med givna uppnå ges resurser största

möjliga samhällsekonomiska effekt mätt i termer ökad tillväxt och

av en

en bättre förmåga till förnyelse i mindre och medelstora företag och i nya företag.

Figur 9.4 Utvärdering som styrning och torhandllngsunderlag

Huvudmän Moderenhet

utvärdering utvärdering för för styrning förhandlingar

RegionalaLokala enheter Genomförandet

e Ansvara för normala moderenhetsfunktioner

Moderenheten skall enligt de regler gesi aktiebolagslagen eller andra

som

regler som är tillämpliga, ansvara för att utse styrelser och verkställande

direktörer idotterenheterna. Moderenheten skall i övrigt svara för de upp-

gifter som åligger en ägare av ett aktiebolag eller juridisk

annan person.

Bland dessa uppgifter ingår att utse revisorer i dotterenheterna

och att låta

genomföra revision enligt associationsrättsliga regler. Till denna formella revision fogas, som tidigare nämnts, aktiv uppföljnings- och utvärde-

en

ringsverksamhet.

9.4 Ökad konkurrens i genomförandeledet

Sedan 1978, när de regionala utvecklingsfonderna bildades, har fonderna

för stor del den statliga regionala närings- och småföretagssvarat en av

politiken. Denna dominerande position kan vid sidan av oklarheter i mål och styrfunktion ha varit flera bidragande orsaker till att

en svag en av

utvecklingsfonderna inte i alla avseenden har kommit att följa den statliga huvudmannens riktlinjer. Staten har inte haft något reellt alternativ och

fonderna har vid avvikelser från riktlinjerna därför inte omedelbart be-

hövt riskera att anslaget fördelats till någon annan genomförare på regional

eller lokal nivå.

Åtskillnad mellan huvudmän och anslagsgivare

Genom att tydligare än tidigare skilja på huvudmannarollen och den

statliga anslagsgivar-beställarrollen vill utredningen skapa förutsättningar konkurrens mellan olika genomförare på den regionala för en potentiell

lokala nivån.

Utredningen föreslår därför att NUTEK liksom tidigare får statens uppdrag

att fördela medlen för den småföretagspolitiska verksamheten till den nya

organisationen.

NUTEK skall i enlighet med de statliga intentionerna fördela anslagen till

den organisationen ungefär på sätt som till de regionala ut-

nya samma

vecklingsfonderna. Verket skall därvidlag bygga vidare på den nuvarande

anslagsprocessen.

Förhandlingen och anslagsgivningen skall ske i enlighet med den övergripande policyn moderenheten och NUTEK överenskommit i en

som central förhandling. Det finns flera fördelar med detta tudelade förhand-

lingsförfarande i jämförelse med direkt förhandling med moderenheten

en som sedan fördelar anslagen till dotterbolagen.

För det första bibehåller staten via NUTEK bättre möjlighet att följa upp en verksamheten i de olika delarna organisationen. I de fall där verksamav

heten i eller flera dotterenheter inte fyller de krav staten har ställt

en som beträffande verksamhetens inriktning kan och bör NUTEK helt eller delvis avbryta anslagsgivningen och i möjligaste mån söka efter annan

genomförare på lokal regional nivå. Om förhandlingen istället förs direkt

med moderbolaget får NUTEK väsentligt svårare att driva statens frågor gentemot en stark moderenhet.

För det andra ger den förordade ordningen önskvärd lokal regional en anpassning av verksamheten. Det är inte avsikten att moderbolaget skall tillföras resurser för att centralt hantera detaljerad anslagsprocess. Dessa en resurser bör finnas på dotterenhetsnivå där kunskapen de lokala - om regionala kraven finns.

Länsstyrelsernas roll

Utredningen har undersökt förutsättningarna att låta medelsfördelningen ske via länsstyrelserna. Syftet med detta skulle förutsättningar vara att ge för en bättre regional anpassning medelsfördelningen och användav ningen. Utredningen har dock sett två vägande skäl till inte förorda att en sådan lösning.

Ett första skäl är att en regional medelsfördelning inte möjligger samma heter till en samlad policy central fördelning via NUTEK Det som en ger. finns därför enligt utredningen mycket talar för den som att renodlade småföretagspolitiska inriktning utredningen föreslagiti kapitlen 5 8 som kan bli svårare att genomföra via länsstyrelserna. Denna svårighet sammanhänger i första hand med att länsstyrelserna i sina instruktioner har att beakta inte bara näringspolitiska också regionalpolitiska utan aspekter. Det finns därför en risk att länsstyrelsernas ambitioner åstadkomma att en jämnare inomregional fördelning leder till att den organisationens nya resurser inte uteslutande används till den målgrupp särskilt utveckav lingsbara nyföretagare och befintliga företagare fastslagitsi som utredningens förslag i kapitel

I en inomregional avvägning kan näringspolitiskt intressanta projekt i större städer eller expansiva områden tvingas stå tillbaka för mindre intressanta projekt i delar länet. Vidare svaga av ser utredningen en risk i att de medel som anslås till den småföretagspolitiska verksamheten kan komma att få konkurrera med andra väsentliga uppgifter som idag ligger på länsstyrelserna.

Det andra vägande skälet till att inte låta länsstyrelserna sköta fördelningen av anslagen till dotterbolagen är att den regionala lokala organisationen därigenom låses fasti den befintliga länsorganisationen. Denna indelning är inte självklart förenlig med de funktionella och näringsgeografiska kraven som utredningen redovisat tidigare i detta kapitel.

Utredningen vill dock markera att den organisationens arbete bör ske i nya nära samarbete med länsstyrelserna.

Anslag respektive beställarfunktion

Som framgått föregående avsnitt föreslår utredningen att NUTEK bör

av

föra anslagsdialog direkt med de enskilda dotterenheterna. Skälet till

en

detta är därigenom får lättare att påverka de olika dotter-

att staten

enheterna, inte minst att det uppstår en potentiell konkurrens;

genom

staten har möjlighet att avbryta samarbetet med de enskilda regionala

en enheterna och anlita annat organ.

Denna situation skulle kunna jämställas med beställarsituation, en for-

en

mell upphandling. Utredningen har noggrant övervägt frågan om anslag respektive formell upphandling. För upphandling talar det faktum att

en

tydligare köp-sälj-relation uppkommer skapar en mer uttalad kon-

en som kurrenssituation. Detta förfarande lämpar sig dock bäst i situationer där

och tjänster standardiserat slag skall upphandlas. När det

varor av mer

gäller verksamhet det slag dotterenheterna skall driva är det

av som

betydligt komplicerat att fastställa specificerade beställningar.

mer

Utredningen förordar att den tidigare mellan NUTEK och de regionala utvecklingsfonderna utvecklade anslagsformen bibehålls. Enligt utred-

ningen bör det fullt möjligt att med ett normalt anslagsförfarande få

vara

till stånd potentiell konkurrens befrämjar dotterbolagens verksam-

en som

het och effektivitet. Det bör härvid tydligt framgå att staten under de tre

första åren ikläder sig ett visst för dotterenheternas verksamhet. ansvar Efter de första åren kan statens för hela verksamheten tillåtas tre ansvar avta.

Det bör dock i högre grad än tidigare framgå att det årliga anslaget till den

verksamhet bedrivs dotterenheterna skall, i det fall verksamheten som av inte bedrivs i enlighet med de statliga riktlinjerna, kunna ges till annan

lokal regional genomförare. Därigenom torde användandet av den normala anslagsformen alla de fördelar upphandling skulle kunna

ge som en Fördelen med anslaget är också att det ges inom ramen för en väl inarge. betad anslagsprocess där NUTEK redan tidigare har ett avsevärt kunnande

och väl inarbetade rutiner se kapitel 4.

Figur 9.5 Organisation for regionallokal smáioretagspolltlk

Den nya organisationen ger 0 ökad förankring i näringslivet ägandet 0 stärkt policyfunktion renodlad verksamhet moderbolaget 0 ökat inslag av konkurrens anslag skilt från moderbolaget

Ägare lndustriförbundet Handelskammarförb. Statlig ägare Svenskindustrförening Företagarnasriksorg. Exportrådet Å 50%

MODERENHETEN

Styrelse utses av moderenheten Styrelse utses moderenheten Styrelse utses moderenheten av av

lokal förankring samverkan lokal förankring samverkan Lokal förankring samverkan

Anslag för driften: 0 NUTEK svarar för anslag till de regionala enheterna. 0 NUTEK och moderenheten förhandlar om central policy.

Kapitalfond: 0 En statlig fond 1,2 miljarder kronor. 0 Moderenheten och den statliga fonden tecknar avtal om användningen av medlen. 0 Moderenheten och stiftelsen förhandlar årligen om förlängning av avtalet.

Såddkapitalfond: 0 Statlig fond NUTEK på 600 miljoner kronor. 0 Moderenheten och den statliga fonden NUTEK tecknar avtal användningen om av medlen. 0 Moderenheten och den statliga fonden NUTEK förhandlar om förlängning av avtalet.

10. Val av associationsform, kostnader samt

genomförande

Utredningens slutsatser I sammanfattning

I kapitlet föreslås att den nya organisationens moderenhet och dess regionala enheter skall bedrivas i aktiebolagstorm, medan kapitalfonden lämpligen bör bildas som en stiftelse.

Vidare föreslas en särskild organisationskommitte lör att arbeta med avvecklingen de nuvarande utvecklingslonderna och uppbyggnaden av den nya av organisationen.

Slutligen konstateras att utredningens förslag inte till någon del medför en belastning för statskassan, utan innebar avsevärda långsiktiga positiva effekter för samhällsekonomin.

10.1 Val associationsfonn av

Utredningen har anlitat Öhrlings Reveko för att närmare granska för- och

nackdelar med de två associationsformer aktiebolag och stiftelse som - -

kan för den organisationen och för den statliga kapital-

varaaktuella nya

fonden. Ohrlings Revekos rapport har fogats till utredningens betänkande som bilaga

Den nya organisationen

I framhålls att det med hänsyn till den verksamhet som skall

rapporten

bedrivas föreligger skillnader vad gäller för- och

av den nya organisationen nackdelar mellan de båda associationsformerna.

Aktiebolagsformen har två viktiga fördelar enligt Öhrlings Reveko; dels

möjligheterna till aktivt ägarinflytande, dels till resultatutjämning inom koncernen.

För att kunna hantera framtida strukturförändringar inom den nya organisationen, tex till följd minskade eller indragna anslag, är en nödvändig av förutsättning att verksamheten drivs i aktiebolagsform.

Som tidigare påpekats har ett de stora problemen med utvecklingsav fonderna varit de otillräckliga möjligheterna att utöva ägarinflytande och effektiv styrning. Detta problem kan lättare hanteras inom aktiebolagets ram än inom andra associationsrättsliga former.

Utredningen föreslår därför att verksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform.

Kapitalfonden

Igår det gäller lämplig associationsform för den statliga kapitalfonden har Ohrlings Reveko konstaterat att stiftelseformen är att föredra. Skälen härtill är framför allt skattemässiga.

De avkastningskrav måste ställas på låneverksamheten blir betydligt som högre om den bedrivs i aktiebolagsform, eftersom avkastningen då måste täcka även skatten. Detta skulle innebära högre kapitalkostnader för de företag som finansieras med medel från kapitalfonden. Stiftelseformen är däremot möjlig att förena med skattefrihet, vilket inte är praktiskt möjligt med aktiebolagsformen.

Utredningens förslag är därför att den statliga kapitalfonden bildas som en stiftelse.

Den nya organisationens kapitalstruktur

Vanligen brukar svenska koncerner, uppbyggda med moderbolag och rörelsedrivande dotterbolag, sträva efter dotterbolagen kapitalstruktur att ge en som är anpassad för den bransch de arbetar

De materiella tillgångar är bundna i ett rent konsultföretags balansräksom ning är vanligtvis små. Det betyder att risken i den finansiella strukturen är låg. Enligt SCB:s statistik är Soliditeten bland företag bedriver som uppdragsverksamhet drygt 15 procent. För börsnoterade tjänste- och dataföretag är Soliditeten högre. Den har de senaste åren legat på drygt 30 procent.

Intäkterna i den nya organisationen kommer att dels via anslag genereras från NUTEK dels via uppdrag från länsstyrelser, kommuner Den risk etc. i som är knuten till den NUTEK-finansierade verksamheten beståri att anslagen kan komma att dras in den organisationen inte förmår om nya bedriva verksamheten enligt statens och NUTEK:s önskemål. Risken som är knuten till verksamhet finansieras länsstyrelser, kommuner som av etc sammanhänger främst med att utläggningen av uppdrag kan bli ojämn.

t

Mot denna bakgrund rekommenderar Öhrlings Reveko en soliditet som är

högre än genomsnittet för företag med uppdragsverksamhet. Vid beaktande den initiala Soliditeten för den nya organisationen framhålls också

av att hänsyn bör tas till initiala kostnader när verksamheten påbörjas.

Utredningen att den organisationen under period av 3 4 år anser nya en -

bör bygga kapital är tillräckligt hög

upp ett eget som ger en soliditet som

med hänsyn till verksamhetens art. Enligt Ohrlings Revekos bedömningar bör en tillfredsställande soliditetsnivå ligga vid 30 procent.

10.2 Genomförandet

Diskussionen nedan angående genomförandet baseras på antagandet att

utredningens förslag remissbehandlas under augusti- september och att regeringen väljer att lägga fram proposition som kan beslutas av riksen dagen under hösten 1993.

Om regeringens proposition och riksdagens beslut liggeri linje med utredningens förslag bör avtalet mellan staten och landstingen angående de regionala utvecklingsfonderna, som gäller till och med den 31 december 1994, sägas upp av staten före utgången av år 1993.

Därefter utses en särskild organisationskommitté bestående av represen-

tanter för de huvudmännen. Kommittén skall enligt utredningens förnya slag ha till uppgift att genomföra uppbyggnaden av den nya organisationen

och att i samarbete med landstingen genomföra avveckling av de nuva-

en rande utvecklingsfonderna.

Organisationskommittén bör enligt utredningens uppfattning arbeta parallellt med att de frågor sammanhänger med uppbyggnaden av den nya

som

organisationen och de sammanhänger med avvecklingen av de nu-

som

varande utvecklingsfonderna, löses.

Uppbyggnad av den nya organisationen

Inledningsvis föreslår utredningen att kommittén, enligt de riktlinjer

angående Verksamhetsinriktning och regionalindelning som riksdag och

regering dragit får i uppgift att utarbeta översiktlig plan för den nya upp, en organisationens struktur.

Bildandet av den nya organisationen sker sedan i två steg.

I ett första steg bildas ett moderbolag. I anslutning till detta utses också styrelse och verkställande direktör.

I ett andra steg bildar moderbolaget de dotterbolag skall ingå i organisa-

som

tionen. Moderbolagets styrelse utser sedan styrelser i de regionala dotter-

bolagen vilka i sin tur tillsätter verkställande direktörer. Detta bör ske

under våren 1994 för att verksamhetsplanering och budgetering för de

regionala bolagens kommande verksamhet skall kunna genomföras före

mitten av augusti 1994, vilket är nödvändigt med hänsyn till bl NUTEK:s

a

planeringsprocess.

De verkställande direktörer utses i de regionala bolagen bör så snabbt som

som möjligt inleda rekrytering till nyckelbefattningar. Rekry-

av personer

tering av övrig personal kan därefter ske successivt. Rekrytering, introduktion och utbildning av personal skall ske så att de bolagen kan börja

nya sin verksamhet under hösten 1994.

Avveckling av utvecklingsfonderna

Kostnaderna för avvecklingen av de nuvarande utvecklingsfonderna är huvudsakligen hänförliga till olika slags avtal främst hyresavtal.

Det är viktigt att alla avtal med en bindningstid på mer än ett år sägs upp

före utgången av år 1993. De avvecklingskostnader som beräknats av

Ohrlings Reveko utgår från att så sker. Under dessa förutsättningar har avvecklingskostnaderna hänförliga till avtal uppskattats till 30 miljoner

ca kronor.

Avvecklingen av de nuvarande stiftelserna bör enligt utredningens upp-

fattning ske med vederbörligt hänsynstagande till personalen. Uppsagd

personal som är intresserade av att starta konsultverksamhet egen som bedöms kunna bli ett värdefullt komplement till de regionala bolagen nya bör i möjligaste mån få finansiellt och eller stöd för detta. De annat per-

soner som kan beredas platsi den organisationen bör få information

nya härom så snart möjligt. som

Öhrlings Reveko har på grundval av vissa schablonmässiga antaganden

beräknat kostnaderna för personalavveckling till 15 miljoner kronor.

Under dessa förutsättningar uppgår alltså enligt Öhrling Revekos beräk-

ningar kostnaderna för att avveckla utvecklingsfonderna till 45 miljoner ca kronor.

Ekonomiska konsekvenser för staten av förslagens genomförande

Utredningen har beträffande det statliga driftsanslaget till den nya organisationen föreslagit att detta under inkörningsperiod av 3 år bibehålls en

på ungefär samma nivå som gällt för utvecklingsfonderna under de senaste

åren. Det är utredningens bedömning att den nya organisationen efter dessa

3 år skall vara mer effektiv än dagens utvecklingsfondssystem.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av själva genomförandet av

den organisatoriska, strukturella förändringen har Öhrlings Reveko kon-

staterat att utvecklingsfonderna 1992-12-31 hade ett sammanlagt eget kapital

utöver de medel som tillhör lånefonden uppgående till ca 190 miljoner kronor. De har vidare gjort schablonmässiga beräkningar av kostnaderna

för avvecklingen av de nuvarande regionala stiftelserna och därvid som

framhållits kommit fram till ett belopp om 45 miljoner kronor. Detta innebär, enligt deras beräkningar, att kostnaderna för avvecklingen av de regionala stiftelserna kan täckas med det egna kapitalet. Den kalkyl som presenteras ser ut på följande sätt.

Tabell 10.1 Ekonomiska konsekvenser av en avveckling av nuvarande utveckllngstonder

Kälü: Öhrlings Reveko

Kalkylen utmynnnar således i ett resterande överskott för staten på 57

miljoner kronor. Det bör dock noteras att ytterligare poster kan tillkomma

utöver de som har beaktats av Ohrlings Reveko.

Avvecklingen av stiftelserna kan vara förenad med problem som inte

beaktats av Öhrlings Reveko och sålunda medföra kostnader som inte är

förutseddai kalkylen. Inte heller har kostnaderna för den föreslagna organisationskommittén beaktats. Hur stora dessa eventuella extra kostnader skulle kunna bli är svårt att med nuvarande underlag beräkna. Det är dock troligt att dessa extra kostnader inte förbrukar det resterande överskottet.

Kostnaderna för avvecklingen är å andra sidan mycket försiktigt beräknade. De baseras sålunda på ett antagande om att alla gällande avtal skall sägas nu upp och att de kostnader som är förbundna med dessa uppsägningar fullt ut realiseras. Vidare antas att all personal kommer att sägas och att inte upp

några återanställs. I praktiken kommer emellertid en stor del av hyres-

avtalen m rn att kunna tas över den organisationen och föranleder av nya därmed inga kostnader. Likaså kommer betydande andel personalen en av

att kunna erbjudas ny anställning. Detta innebär att de faktiska avveck-

lingskostnaderna vad gäller hyresavtal och personal därmed också totalt

blir lägre än i Ohrlings Revekos kalkyl.

Utredningen gör därför den bedömningen att det inte kommer att ställas några anspråk på finansiella medel från statens sida för att genomföra den

föreslagna organisationsförändringen.

Beträffande de 600 miljoner kronor enligt utredningens förslag bör

som

föras över till fond för såddkapital kan följande anföras. Riksdagen

en

fattade våren 1990 beslut prop. 1.989 90:88, bet. NU 30, rskr 326 att in-

om

rätta sex regionala riskkapitalbolag. Agare till dessa föreslogs bli Småföretagsfonden samt ett antal utvecklingsfonder. De regionala utvecklings-

fondernas ägarandel skulle enligt förslaget satsas genom att fonderna under

en sjuårsperiod satsade totalt 600 miljoner i de regionala riskkapitalbolagen.

Samtidigt har fonderna i enlighet med prop. 198990:88 att inbetala ytter-

ligare 1 miljard av sin lånefond till statskassan. I enlighet med besluten

med anledning av ovan nämnda proposition och propositionen prop. 199192:51 om småföretagspolitik skall återstående medel inbetalas

en ny under tiden fram till den 31 december 1997 totalt 1 303 miljoner kronor.

Riksdagens beslut om att inrätta sex nya regionala riskkapitalbolag genom-

fördes men utan att de regionala utvecklingsfonderna gick in ägare. som

Utredningens föreslagna fond för såddkapital på 600 miljoner kronor

föreslås tas från de ännu inte inbetalda medlen till statskassan. Därigenom

kommer de 600 miljoner kronorna till användning för finansiering

av

småföretag, vilket var avsikten med riksdagens beslut våren 1990.

Referenser

A. Promemorior upprättade av NUTEK på utredningens uppdrag

Utvecklingsfondema nuläge, 1993 stencil - Sammanställning av utvecklingsfondernas aktuella kundundersökningar, 1993 stencil

B. Övrig referenslitteratur

Bohman, H., Boter, H., 1984, Planering i mindre och medelstora företag akademisk avhandling Bolton, l.E., 1971, Small Firms. Report of the Committee of Inquiry on Small Finns Byström, B. O., Glader, M., 1974, Industriell service Caves, R., 1977, American Industry: Structure, Conduct Performance Dertouzos, Lester, Solow, 1989, Made in America. Regaining the Productive Edge Ds I 1980:18, Att utveckla en långsiktig industripolitik Ds Ju, 1979:1, Vägar till ökad välfärd EuroFutures AB, 1992, Översyn stöd till innovatörer av Fredriksson, C., Lindmark, L., 1976, Nationella och lokala produktionssystem Hjalmarsson, D., Johnsson, T., 1978, Behovet av företagsservice en empirisk studie - Hjalmarsson, D., Johnsson, T., 1978, Produktutvecklingsservice för mindre företag Hägg, Hörnell, E., 1983, Småföretag, nätverk och industripolitik Hägg, Johanson, 1983, Industrial Policy in an Industrial Network Perspective Industridepartementet,1991, Svenskt näringsliv och näringspolitik Johannisson, B., 1978, Företag och närsamhälle Kirzner, 1973, Competitions and Entrepreneurship Lancaster, K., 1969, Introduction to Modern Microeconomics Landström, H., 1987, Utvecklingsförlopp och finansiellt handlande i unga innovationssbaserade företag Lundberg, L., 1989, Internationell konkurrens och omvandling Långtidsutredningen 90, Bil. 13, Kunskapsbildning för strukturell förnyelse Normann, R., 1976, Skapande företagsledning Normann, R., 1983, Service Management NUTEK 1991:4, Att skapa livskraft NUTEK 1992:46, Behovet av särskilda småföretagspolitiska insatser NUTEK 1992, De regionala utvecklingsfondemas strategiska konsultinsatser stencil NUTEK 1992 93, Svenskt näringsliv och näringspolitik NUTEK 1993, De nya och små företagens roll i svensk ekonomi OECD, 1989, 1991, Industrial Policy in OECD Countries OECD, 1992, Industrial Support Policies in OECD Countries 1986-1989 Ohlsson, L., 1991, Förnyelsepolitiken och riskkapitalet Ohlsson., L., Vinell, 1987, Tillväxtens drivkrafter Olofsson, C., Wahlbin, C., 1993, Teknikbaserade företag från högskolan Peterson, R., 1977, Small Business Building a Balance Economy Proposition 1977 78:40, De mindre och medelstora företagen Proposition 197879:123, Riktlinjer för industripolitiken mm Proposition 1980 130, Industripolitikens inriktning mm Proposition 1981 82:51, Om småföretag

Proposition 198182:118, Åtgärder

för de små och medelstora företagen samt om innovationspolitikens inriktning den s k Småföretagspropositionen Proposition 198990:88, Vissa näringspolitiska frågor Proposition 199091: Näringspolitik för tillväxt

Proposition 1991 92:51, En ny småföretagspolitik Proposition 1992 93:82, Kapital till nya företag m m Proposition 199293:170, Forskning m m Ramström, D., 1975, Små företag stora problem - Scherer, F. M., 1970, Industrial Market, Structure and Economic Performance Schumacher, E.F., 1973, Small Beautiful SIND 1975:4, Underleverantörsproblematiken SIND 1976:5, Kreditförsörjning i mindre och medelstora företag SIND 1980:6, Behovet av företagsservice SIND 1981:7, De regionala utvecklingsfondema SIND 1987:2, Smáföretagande möjligheter och hinder - SIND 1989:3, Nyföretagandet i fem länder SIND 1990:1, Upp, upp och iväg debattbok - SIND 1991:6, Nyföretagande i Sverige SOU 1972:78, Företagsservice SOU 1977:3, Utbyggd regional näringspolitik SOU 1989:24, Statligt finansiellt stöd SOU 1991:82, Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 1992:95, Den svenska marknaden för projektkapital SOU 1993:16, Nya villkor för ekonomi och politik Sjöström, R., Wahlbin, C., 1991, Tidig kommersiell bedömning av produktutvecklingsprojekt Stieglitz, 1986, Economics of the Public Sector Ståhl, Lundgren, N., 1981, Industripolitikens spelregler Sveriges Industriförbund, 1981, Företagen och utvecklingsfondema Sveriges Industriförbund, 1993, EG och smâföretagen under publicering Sveriges Industriförbund, 1993, Industrins väg ur krisen Utvecklingsfonden i Stockholm, 1993, Hur kan små industriföretag i Stockholms län utvecklas och expandera

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av sakkunniga

Kjell Ericsson c

Roland Lében kds

Gudrun Norberg fp

Sammanfattning

0 Småföretagen har stor betydelsei svenskt näringsliv både i glesbygd och tätort. Vårt land är ibehov av att nya företag bildas och kan överleva, liksom att befintliga småföretag ges förutsättningar att växa och bli internationellt konkurrenskraftiga.

0 Situationen på finansmarknaden kräver statliga insatser för småföretagen. Marknadens riskkapitalförsörjning är otillfredsställande både svårtillgänglig och kostsam. Det finns därför behov av statliga åtgärder för att särskilt småföretagen och nya företag skall utvecklas.

0 Småföretagen behöver ha tillgång till rådgivning. Företag med låg eller ingen betalningsförmåga måste kunna få viss rådgivning kostnadsfritt.

Det kreativa kapitalet bör förstärkas och lånefonden utökas. Fortsatta medelsindragningar från utvecklingsfonderna bör ifrågasättas mot bakgrund av dagens situation på finansmarknaden.

0 Målgruppen bör inte begränsas och snävas in så kraftigt som utredningen föreslår. Behovet av nya och växande företag är så storti Sverige att det inte befogar en koncentration av insatser till tillverkningsindustrin enbart.

Landstingens fortsatta medverkan som huvudman bör hållas öppen. Landstingens uttalade intresse av fortsatt medverkan är svårt att avvisa inte minst ur ekonomisk synpunkt. Näringslivets inträde i ägarrollen ser vi som angeläget.

0 Dotterbolagen de regionala enheterna bör även ifortsättningen vara en i varje län. En reformering av utvecklingsfonderna får inte medföra att närheten och lokalkännedomen förloras.

Inledning

Utvecklingsfondsutredningen har i betänkandet Strategi för Småföretagsutveckling framlagt förslag till hur de regionala statliga rådgivnings- och finansieringsinsatserna för de små företagen skall utformas.

Vi konstaterar med tillfredsställelse att utredningen gör en värdefull kartläggning av utvecklingsfondernas verksamhet. Denna genomlysning av verksamheten är berättigad efter att fonderna nu verkat i ett och ett halvt decennium. I betänkandet beskrivs också småföretagens villkor och förutsättningar samt småföretagssektorns stora betydelse i svenskt näringsliv.

I betänkandet finns en beskrivning av de nuvarande fondernas verksamhet. Av denna beskrivning framgår att de regionala utvecklingsfonderna bedriver, ivarierande grad, en omfattande verksamhet för att främja utvecklingen i småföretag. Verksamheten är organiseradi 24 fonder samt 16 filialer och den årliga omsättningen är drygt 500 miljoner kronor. Lånefonden omfattar för närvarande 2,8 miljarder kronor. ca

Utredningens allmänna slutsats är att fondernas verksamhet fyller ett viktigt behov och att fortsatta regionala aktiviteter för näringslivsutveckling behövs. Utredningen ger intressanta utgångspunkter för en formulering av den framtida verksamheten gällande informationsnätverk, nyföretagande samt finansiering av företagsutveckling.

Vi vill framhålla det som sägsi betänkandet, att utbudet kapital för av finansiering av företagsstart och för utveckling av nya ideér och produkter i småföretag är otillräcklig även i normala konjunkturlägen.

Den extraordinära situationen på den svenska kapitalmarknaden, med bl a mycket stora förluster i bankerna under 1990-talets första del, har skapat ett läge där möjligheten till kommersiell bankfinansiering för småföretag är starkt begränsad. Bankerna intar en försiktig utlåningspolitik i och med bankkrisen. Säkerhetsmassan värderas mycket försiktigt och krenumera diter utan tillfredsställande säkerheter är sällsynta. Finansmarknaden idag ger således inte utrymme för en minskning statliga insatser vad av avser småföretagens kapitalförsörjning.

En internationell jämförelse visar att alla västeuropeiska länder har utvecklade program för småföretag. Detta gäller inom områden export, som nyetablering, regionalpolitik och generella skattelättnader.

Imånga länder inte minst inom EG- finns utvecklade för - mer program småföretagen än vad Sverige har. Det bör samtidigt framhållas att många generella åtgärder i form av skatte- och avgiftslättnader, bättre riskkapital-

försörjning m m har vidtagitsi Sverige under de senaste två åren för att förbättra näringslivets situation och göra vårt land till ett attraktivt företagarland. Ändock kvarstår behovet ytterligare åtgärder, särskilt lokal av av karaktär för småföretagen och nyföretagandet.

Utredningens analys och slutsats, liksom förslag till åtgärder, delar vi i stor

utsträckning. Det finns emellertid som vi ser det- några väsentliga punk- ter där vi har en annan mening. Vi tar, i vårt särskilda yttrande, endast upp

områden där vi har kompletteringar att framföra eller avvikande mening. Vi vill speciellt uppehålla oss vid kapitel 2 Småföretagens roll och behovet

av statliga regionala rådgivnings- och finansieringsinsatser, kapitel 3 Små-

företagsanpassad rådgivning och finansiering, kapitel 5 Mål, målgrupper

och principiella utgångspunkter för verksamheten, kapitel 8 Finansiering och företagsutveckling samt kapitel 9 Huvudmannaskap och geografisk organisation.

Småförtagens roll och behovet av statliga regionala rådgivningsoch finansieringsinsatser

Vi vill framhålla, liksom utredningen gör, att småföretagen har en mycket

stor betydelse för dynamiken och tillväxten i Sveriges näringsliv och för

svensk ekonomi. Det finns idag 460 000 registrerade småföretag, som tillsammans har 1,5 miljoner anställda. Detta betyder att småföretag med färre än 200 anställda sysselsätter två tredjedelar av alla som arbetari det privata

näringslivet.

Tillskapandet av nya arbetsplatser kommer främst att ske i det privata

näringslivet. Småföretagen har där de största möjligheterna att skapa nya

jobb under de närmaste åren. Därför är det av synnerligen stor vikt att små

företag får möjlighet att födas, överleva och växa. Småföretagen är således

spjutspetsen i kampen mot arbetslösheten och för att få balans i Sveriges ekonomi.

Småföretagen har särskilt stor betydelse för sysselsättningen på mindre

orter och i glesbygd, där inslaget av stora företag är litet eller begränsat. Nya arbetstillfällen kommer där nästan enbart att växa fram i de mindre företagen.

Mot bakgrund av småföretagens stora betydelse är det väsentligt att skapa

villkor för företagande och entreprenörskap i vårt land. Idetta arbete har de reformerade fonderna en stor roll att spela. Vi återkommer i senare avsnitt

med mera preciserade uppgifter för de reformerade fonderna.

Småföretagsanpassad rådgivning och finansiering

Utredningen konstaterar att det finns ett betydande antal privata, halvprivata eller offentliga företag som erbjuder småföretagsanpassade rådgivnings- och finansieringsinsatser. Ilikhet med utredningen vi att

anser

det är positivt med denna mångfald.

Vi delar också utredningens syn på möjligheterna till effektivisering och

konkurrens. I de fall det kan ske en ökad samverkan med tex Företagarnas

Riksorganisation, Exportrådet, Sveriges Industriförbund, Svensk Industri-

förening och handelskamrarna är detta positivt. Eventuellt kan fler eller andra organiationer bli aktuella med utgångspunkt från vårt förslag

beträffande målgrupper, som följer nedan. Möjligheterna härtill varierar

dock emellan olika regioner och län. Därför är det väsentligt att det finns ett organ som står som garant för att småföretagen har tillgång till rådgiv-

nings- och finansieringsinsatser.

Rådgivningsverksamhet av mera omfattande slag bör i stor utsträckning upphandlas i konkurrensutsatt sektor. För småföretag och blivande småföretagare är det emellertid viktigt att det finns en organisation att vända sig till för att få råd och hjälp utan att behöva debiteras kostnad vid

en

första telefonsamtalet. Denna allmänna rådgivning är nödvändig för att

inte hämma tillväxten av nya och små företag med låg eller ingen betal-

ningsförmåga.

Mål, målgrupper och principiella utgångspunkter

för verksamheten

Vad gäller målgruppen för det framtida arbetet delar vi utredningens

upp-

fattning om verksamhetens inriktning på företag med utvecklingspotential

och kommande konkurrenskraft. Däremot bör inte avgränsning till en

näringsgrenen tillverkande företag och industrinära tjänster bli

normgivande. Mot bakgrund av det oerhört stora behovet expansion inom av svenskt näringsliv och då speciellt inom de mindre och medelstora före- tagen vill vi varna för en alltför snäv avgränsning. -

Att behålla en relativt vid målgrupp är även motiverat att tjänste-

av sektorn väntas expandera, inte minst beträffande tjänsteexport. På den svenska marknaden är tjänste- och servicesektorn dessutom staddi utveck-

ling med anledning av avmonopoliseringen och en ökad andel privata utbud inom tidigare statliga, landstings- och kommunala områden.

Till bilden hör också landets ojämna företagsstruktur. Detta kräver att insatser kan görasi regionalt lokalt viktiga företag, även om kriterierna för målgrupp inte exakt stämmer med utredningens förslag. Vi anser därför att frihet bör finnas för de regionala organisationerna att avgränsa målgruppen enligt regionens behov och organisationens resurser.

Finansiering och företagsutveckling

Förslagen om såddkapital avkastningen på 600 miljoner respektive kreativt kapital 1,2 miljarder är bra. De belopp som beräknas stå till förfogande måste dock anses vara otillräckliga. Det finns mot bakgrund av dagens brist på riskkapital starka skäl att ifrågasätta fortsatta medels- indragningar från utvecklingsfonderna. Vi menar att regering och riksdag bör överväga att riva upp den socialdemokratiska regeringens beslut om en kraftig minskning av utvecklingsfondernas medel.

En dragningsrätt mot Industri- och nyföretagarfondens medel 2,4 miljarder är även befogad, varigenom det kreativa kapitalet kan ökas i väsentlig grad. Vi anser det också viktigt att beslutsrätten i företagsfinansieringsärenden liggeri den regionala organisationen där lokalkännedomen finns. Detta gäller även de s k EKH-lånen som idag handläggs av utvecklingsfonderna, men beslutas centralt av Industri- och nyföretagarfonden.

För att ytterligare förstärka detta kreativa kapital, anser vi att man bör undersöka möjligheterna att överföra kapital från de av staten delägda riskkapitalbolagen till Industri- och nyföretagarfonden. Därigenom skulle man med hjälp av de reformerade fonderna hjälpa ny- och småföretag med ytterligare riskkapital.

De reformerade fondernas kreditgivning kan enligt vår mening främst ske genom:

att lämna garantier till lån, -

att lämna lån mot royalty,

att lämna garantilân, -

att lämna vinstandelslånförlagslån, -

att lämna rörelselån, -

att ge rekonstruktionslån vid rekonstruktioner av utvecklingsbara företag.

Huvudmannaskap och geografisk organisation

Utredningen föreslår en förändring av huvudmannaskapet. Den de

ena av nuvarande huvudmännen, landstingen, lyfts bort och ersätts med närings-

livet i form av Företagarnas Riksorganisation, Industriförbundet, Svensk Industriförening, Exportrådet och Handelskammarförbundet.

Vi delar uppfattningen att näringslivet bör ingå huvudman och dela

som

ägaransvaret. Vi ifrågasätter dock avvecklingen av landstingens medver-

kan.

Landstingen har en nära anknytning till respektive region och har intresse

av att avsätta resurser för att utveckla denna. De medel landstingen som tillför verksamheten är stor betydelse, varför vi att bör tillav anser man

varata landstingens positiva intresse och förhandla fram en modell för

samverkan. Man bör här även betänka fonderna får alltför liten att om en resursram, riskerar basen för verksamheten att bli alltför snäv och attrak-

tionskraften kan därför bli försvagad. Därigenom riskerar de reformerade

fonderna att förlora presumtiva köpare sina tjänster. av

Den reformerade organisationen kan ha två huvudmän eller tre. Vi för-

ordar att Industri- och nyföretagarfonden intar statens roll huvud-

som

man delägare, exempelvis 50 procent. Landstingen samarbetade med

näringslivet tidigare i utvecklingsfondernas föregångare. Det kan ske igen genom att de delar huvudmannaskapet i övriga 50 procent. Även andra

procentsatser kan naturligtvis tänkas.

Vi anser det vara betydelsefullt att näringslivet ingår och delar huvudmannaskapet. Den kunskap och kompetens som näringslivet besitter

kommer då den nya organisationen till del. Det bör bl ske aktiv a genom medverkan i de regionala styrelserna.

Det finns ytterligare skäl för näringslivet att ingå huvudman. Utred-

som

ningen tar med rätta upp problemet att utvecklingsfonderna inte alltid haft tillräcklig legitimitet hos näringslivet.

Utredningens förslag om betydligt mera distinkt målformulering och

resursanvändning, lilksom näringslivets medverkan och kompetens i styrelserna, bör öka förståelsen och samarbetet mellan näringslivet och politikerna.

Föreslagen modell med ägande i en moderorganisation har fördelar beträffande målstyrning och tydlighet dotterenheterna,

engagemang, gentemot men kan också innebära risk för centralisering beslutsfattande. Därför är av

det angeläget att denna organisation får klart avgränsade uppgifter

som t ex

förvalta lånefonden. Överordnade besluti moderorganisationen i finanatt

sieringsfrågor bör inte ske. Den kan däremot ansvara för viss marknadsföring, centrala utbildningsinsatser, m m.

För att inte förlora kompetensen och lokalkännedomen är det viktigt att

det direkta arbetet med företagen sker ute i regionerna och att besluten fattas där.

Med ordet region vi län. Såsom hittills bör de reformerade fonderna avser

länsvisa. Vi vill mycket hårt trycka på att de 24 fonderna består, även i

vara

organisationsform. Det är närheten mellan företag och fond och den

annan

lokala kännedomen som är i hög grad avgörande för uppnådd effektivitet.

Utredningens förslag färre fonder och större regioner vill vi direkt om

avstyrka även av andra skäl. Den nya regionindelningen i Sverige, som

utreds och diskuteras, är fortfarande mycket oklar. Sannolikt sker ingen

avveckling länen under närmaste lO-årsperiod. I det läget är det inte

av

lämpligt att bygga upp tillfälliga och godtyckliga regionmönster, som senare troligen måste justeras. När slutligen en ny regionindelning genomförs i Sverige skall naturligtvis fondernas organisationsstruktur anpassas därtill.

Styrelserna i länets fonder kan fastställas av moderenheten efter lokala nomineringar. Samhällets representanter bör därvid utses av landstingen i respektive län liksom det lokala näringslivet utser sina representanter. De regionala enheterna får därmed lokalt förankrade styrelser.

Vi har i princip inget att invända mot utredningens förslag att utveck-

lingsfonderna omvandlas till aktiebolag. Det är emellertid inget starkt krav från vår sida. Man kan även överväga att genomföra föreslagna förändringar med utgångspunkt från befintliga stiftelser. Bl innebär en omvand-

a

ling till bolag, enligt beräkningarna, en icke ringa kostnad.

Vårt förslag om länsindelad och effektiviserad organisation bör inte på långt när medföra de avvecklingskostnader som utredningen beräknar.

Särskilt yttrande av sakkunnige Bo G. Ienevall nyd

Jag står helt bakom utredningens betänkande med undantag en punkt

som egentligen mer är en skärpning av skrivningen.

Utredningen föreslår att Industri- och nyföretagarfonden, Näringsdepartementet eller staten utsedd organisation föreslås svara för den annan av statliga andelen.

Jag att skrivningen och dess innebörd skall vara Industri- och nyanser företagarfonden föreslås svara för den statliga andelen.

Denna skärpning anser jag vara motiverad av att det är synnerligen viktigt att statens ägardel förvaltas kunnig organisation med en naturlig av en anknytning till verksamheten. Industri- och nyföretagarfonden har bl a ansvaret för de nyföretagarlånen har en direkt koppling till såväl nya som den gamla till den föreslagna nya organisationen. Dessutom har som Industri- och nyföretagarfonden ett unikt kunnande inom stora delar av den verksamhet föreslås utredningen och som kan bli aktuell i som av förlängningen många ärenden. Utvecklingsfonderna hade tidigare ett av mycket fruktbart samarbete med den dåvarande Sveriges lnvesteringsbank; ett samarbete till vissa delar kan ersättas av Industri- och nyföresom tagarfonden.

Jag har därför mycket bestämd uppfattning om att Industri- och nyföreen tagarfonden är den mest kvalificerade statliga organisationen att förvalta statens ägandei den utredningen föreslagna förändringen av de nuav varande utvecklingsfonderna.

Särskilt yttrande av sakkunniga Birgitta Johansson s

En aktiv och sammanhållen näringspolitik är jämte sund ekonomisk en politik de viktigaste insatserna för att lösa den ekonomiska och industriella

kris Sverige befinner sig Enligt min uppfattning har staten två viktiga

huvudfunktioner för att bidra till uthållig tillväxt och en god näringslivsutveckling. Staten skall dels sätta regler och allmänna förutsättningar, ge dels uppträda som en aktör.

Till de allmänna förutsättningarna hör främst att bedriva en långsiktigt hållfast ekonomisk politik leder till låg ränta och låg inflation. Dit hör

som

också att staten skall för förstklassig kunskapsförmedling, forsk-

ansvara en

ning och kompetenshöjning till att det finns goda kommunikationer

- se och att det finns spelregler gör att marknaden fungerar. som

Men måste också aktör och uppträda såväl katalysator

staten vara som

och accelerator näringslivsutvecklingen. I denna roll finns en

som av mängd olika instrument att använda, som t ex stöd till strukturom-

vandling, riktade FoU-insatser, offentlig upphandling rn m.

En huvudfåra i näringspolitiken måste vara att på olika sätt befrämja villkoren och förutsättningarna för de mindre företagen. Dit hör bl a att se

till att det finns fungerande riskkapitalförsörjning. Utvecklingsfonderna

en

spelar här en viktig roll.

Enligt min uppfattning måste en framgångsrik näringspolitik bygga på insatseri tre geografiska dimensioner med aktiv samverkan dem emellan:

en

internationellt, nationellt och regionalt lokalt.

Den utredning presenterat sina förslag hade endast i uppgift att se

som nu

till den regionala lokala nivån. Förslaget har flera förtjänster, men lider av den grundläggande svagheten, att sakna helhetsperspektiv. Utrednings-

mannen kan dock knappast klandras för detta.

Uppdragsgivarensnäringsministerns syfte med utredningen synes ha varit att få ett förslag att avskaffa utvecklingsfonderna. Ingen kan heller

om beskylla näringsministern för att vara anhängare av ett samlat närings-

politiskt perspektiv. Föreliggande förslag, erkänner den viktiga policy-

som

funktion utvecklingsfonderna har på regional nivå, svävar genom

som

avsaknaden en politik på central nivå i ett näringspolitiskt tomrum.

av

Stor osäkerhet råder vilken näringspolitisk roll NUTEK skall spela.

t ex om

Klarhet detta är viktigt för att kunna ta ställning till organisation och

om

koppling den k moderenhet föreslås för de regionala fonderna.

av s som

Förslaget om såddfinansiering små tillväxtföretag är bra. Det stämmer av väl med synpunkter som jag tidigare i andra sammanhang framfört. Men det är inte fråga om utan endast indragning medel nya pengar, en av från utvecklingsfonderna.

Den ideologiska inriktningen av direktiven har också lett till att utredningen sett sig nödsakad att föreslå förändringar som inte är sakligt motiverade. Jag kan inte finna att utredningen på ett övertygande sätt redovisat analyser som talar för att vidta de förändringar för utvecklingsfonderna föreslås som när det gäller huvudmannaskap Utredningen har inte visat de förm m. delar som uppnås genom att stänga ute landstingen från verksamheten.

Jag känner stark tveksamhet inför förslaget att knyta statens ägarandel till Industri- och nyföretagarfonden. Utvecklingsfonderna bör ett ses som näringspolitiskt instrument och då bör de kopplas till det fullgör organ som de näringspolitiska uppgifterna, dvs NUTEK. Det bör inte vara omöjligt att kunna vidta sådana arrangemang att säkerställer att det är olika man enheter inom NUTEK för anslag till utvecklingsfonderna och som ansvarar de som ansvarar för ägarfunktionen.

När det gäller utredningens förslagi övrigt delar jag inte uppfattningen att den regionala indelningen av fonderna inte kan göras inom ramen för en statlig utredning utan måste ses som nyckelfrågorna för organisaen av en tionskommitté. Utredningen borde på denna punkt ha presenterat ett samlat förslag, där en rimlig utgångspunkt är att det skall finnas utvecklingsfonder i varje län. Vidare borde utredningen i detta sammanhar.g ha beaktat lokaliseringen regionala högskolor. Företagsamhet i Sverige av måste i allt högre utsträckning bygga på kunskapsintensiv produktion. Närheten till högskolor och universitet är strategisk betydelse för att få av till stånd en sådan utveckling. Det är angeläget att få till stånd ett utvecklat samarbete mellan utvecklingsfonderna och de regionala högskolorna.

Särskilt yttrande av experterna Göran Bergholtz

Arne

Johansson

Lars Ostring

Sammanfattning

Småförtagen har stor betydelse för Sverige. sysselsätter två tredjedelar av alla inom näringslivet. Svarar för dynamik och tillväxt och bidrar aktivt till

Sveriges konkurrenskraft. Särskilt betydelsefulla för sysselsättningen i mindre orter och i glesbygd.

Alla västeuropeiska länder har särskilda stimulansåtgärder för småföretag.

Sveriges förutsättningar för småföretagande måste bli minst lika bra som i våra konkurrentländer.

Utvecklingsfonderna har i huvudsak fungerat väl. l huvudsak nöjda kunder, genomfört statsmakternas intentioner, klarat avkastningen på det

egna kapitalet, kompetent personal och stor kontaktyta inom näringslivet.

Främsta områden där ändringar bör ske. Slå Industri- och nyföresamman

tagarfonden med utveckingsfonderna, vilket såväl starkare finansiell

ger decentraliserad organisation. Detta föreslås inte av utredningsresurs som

Vi föreslår starkare näringslivsanknytning, men i andra former

mannen.

än i utredningsmannens förslag. Uppdrag skall tas i konkurrens. Klarare rollfördelning. Utredningsmannens förslag alltför krystat och byråkratiskt krångligt.

Den koncernen ska komplettera marknaden och ägna sig åt:

nya

Riskfinansiering. Allmän rådgivning.

3 Strategisk rådgivning program långa konsultinsatser, där uppdragen

fås på lika villkor och i konkurrens med andra. På så sätt får privata

företag möjlighet att konkurrera om de statliga uppdragen.

Organisationen består koncern där allt kapital finns samlat. Genom-

av en förande av insatser och beslut om kreditgivning fattas av de länsvisa bolagen. Utredningsmannens båda alternativa regionindelningar avvisas.

Skulle ge för dålig förankring och kontaktytor till företagen.

Ägandet bör spegla de finansiella insatserna. Näringslivsmedverkan skall

garanteras såväl i moderbolagets som de länsvisa bolagens styrelser. Den

splittrade organisationen med två separata kapitalstiftelser, Industri- och nyföretagarfonden samt särskild genomförandekoncern avvisas som alltför krånglig. Ger oklara ansvarsroller och är dessutom kostsam.

Staten agerar genom riksdag och regering mål och riktlinjer för

som anger småföretagspolitiken. Länsstyrelserna upphandlar så att privata företag får konkurrera på lika villkor med den koncernen. NUTEK har uppföljnya ning och tillsyn. På så sätt sammanblandas inte rollerna. Enklare utkräva

ansvar.

Småföretagens betydelse

Smâföretagen har stor betydelse för Sverige:

sysselsätter två tredjedelar av alla inom näringslivet betydelsefulla för dynamik och tillväxt i näringslivet ökad betydelse för Sveriges internationella

- konkurrenskraft

småföretagen dominerar sysselsättningen på mindre orter och i glesbygd -

Småföretagen har mycket stor betydelse för tillväxten i Sveriges näringsliv och för sysselsättningen i Sverige. När detta yttrande lämnas har Sverige 445 000 öppet arbetslösa. Det är mer än 10 procent den arbetande befolkav ningen. De nya jobb, som behövs, skall skapas inom det privata näringslivet. Småföretagen har bäst möjligheter att skapa jobb under de närnya maste åren. Således är möjligheterna för småföretag att etablera sig och för befintliga småföretag att växa av avgörande betydelse för att få arbetslösner heten och då också för att få balans i Sveriges ekonomi.

Det finns ca 460 000 företag med mindre än 200 anställda. Dessa utgör 99,7 procent av alla företag. Dessa företag sysselsätter två tredjedelar ca av alla anställda inom näringslivet. Småföretagen har ökat sin andel av exportsektorn under de senaste åren. Småföretagen för 30 procent svarar ca av investeringsvärdet inom industrisektorn år 1990.

Småföretagen är dessutom betydelsefulla för dynamiken i svenskt

näringsliv. En nyligen genomförd studie för åren 1985 1989 Forum för - av småföretagsforskning och NUTEK visar atti förhållande till antalet sysselsatta skapade småföretagen fler nya arbetstillfällen än storföretagen. Om man sedan mäter i nettoförändringar, dvs nyskapade arbetstillfällen minus försvunna, blir småföretagens betydelse dynamisk faktor ännu tydlisom gare. Sju av tio netto nya arbeten skapades i småföretag.

Vidare har det ömsesidiga beroendet mellan småföretag och storföretag ökat. Den alltmer ökade specialiseringen i näringslivet innebär fler småatt

företag är beroende storföretagens utveckling. Storföretagen är för interav nationell konkurrenskraft i sin tur beroende att det finns en stark strukav inom landet för inköp delar, komponenter och inte minst kvalifitur av cerade tjänster inom en rad områden.

Det är påfallande att många småföretag under de senaste åren uppstått

nya

inom branscher har andra företag som kunder, t ex professionella

som tjänster i form revisions- och reklambyråer, datakonsulter samt mjukav varuproducenter. Sammanfattningsvis har småföretagens betydelse för Sveriges internationella konkurrenskraft ökat.

Småföretagen har särskilt stor betydelse för sysselsättningen på mindre orter och i glesbygd. Där bedrivs liten eller begränsad verksamhet av storföretag. Det är småföretag kan skapa de arbetstillfällen som behövs

som nya där.

Det är bl mot denna bakgrund som Utvecklingsfondskommitténs förslag

a

skall bedömas. Utredningens uppgift är att ta ställning till behovet av regio-

nala statliga rådgivnings- och finansieringsinsatser för småföretag.

Internationell jämförelse

Alla västeuropeiska länder har utvecklade program för småföretag:

export nyetablering -

regionalpolitik

-

generella skattelättnader m

-

Som framgår följande tablå har alla västeuropeiska länder program

av särskilt riktade till småföretag. I många länder är omfattningen betydligt större än iSverige. Ofta finns det nationella program som sedan kombine-

med betydande regionala verksamheter texi Tyskland där respek-

ras som tive Bundesland driver ett omfattande småföretagsprogram.

Nedanstående tabell är framtagen från Research Institute for Small and

Mediumsized Business in the Netherlands oktober 1992. Sammanställ-

ningen är dessutom kompletterad med en jämförande bedömning avseen-

de svenska förhållanden inom angivna områden.

Åtgärder inom olika politikområden I de tolv EG-lånderna kompletterad med en jämförande bedömning avseende svenska förhållanden inom

angivna områden

Politikområde Land

B DK F G GR IRL I L NL P SP UK SV Generella skattelättnader ++ 0 + ++ + + 0 + 0 0 ++ + ++ Regionalpolitik + + ++ ++ 0 ++ +++ ++ + + + ++ ++ Teknikspridnlng och FoU ++ ++ +++ +++ +++ +++ ++ + ++ ++ ++ ++ + Underieverantörsinsatser + 0 0 0 0

Nyföretagande + ++ +++ ++ ++ ++ + + ++ ++ ++ +++ +++

Informationrådgivning ++ ++ +++ ++ + ++ ++ + + + + ++ ++

0 inga åtgärder + 1 2 åtgärdsprogram - ++ 4 eller 5 åtgärderprogram +++ mer än 5 atgärderprogram

Utvecklingsfondernas verksamhet en värdering

-

Utvecklingsfonderna har i huvudsak fungerat väl:

företagen i huvudsak nöjda

-

i allt väsentligt genomfört riksdagensregeringens intentioner

-

klarat avkastningskraven, dvs inflationen

kompetent personal -

- stor kontaktyta med näringslivet

Slutsatsen är att utvecklingsfonderna inte skall reformerzs:

raseras utan

nüringslivsföretrüdare skall alltid ingå i styrelserna

-

- uppdrag skall tas i konkurrens med privata företag

- en gemensam finansiell fond

klarare roller -

Enligt tillgänglig statistik för år 1992 gav utvecklingsfonderna allmär kostnadsfri rådgivning till 28 700 företag. I genomsnitt fick dessa ca företag ca 3,5 timmars rådgivning. Ca 36 000 företag använde utvecklingsfondernas personal för längre konsultinsatser. 33 200 deltog i utbildningar

personer l l

l

arrangerade utvecklingsfonderna. Utvecklingsfonderna bedriver däru-

av

töver riskfinansiering Under de 15 år utvecklingsfonderna har

m m. funnits har stor kontaktyta byggts med småföretagen. Denna konen upp

taktyta har ett värde i sig själv. En reformerad organisation skall värna om

att de kontaktytor finns inte utan tas till vara. Over åren har som raseras

många attitydstudier gjorts hur småföretagen uppfattar utvecklings-

om fonderna och deras kompetens. Gemensamt är att de haft att göra med som

utvecklingsfonderna är mer nöjda än de som har begränsad eller ingen erfarenhet av utvecklingsfonderna.

Kompetensprotll

Enligt vår bedömning visar denna sammanställning att utbildning, erfarenheter och genomsnittliga anställningstider verkar rimliga i förhållande till de arbetsuppgifter skall lösas. Därmed inte sagt att varje medsom arbetare de 400 finns inom fonderna är skickade för sina arbetsav ca som uppgifter. Särskilt betydelsefullt är att det sker en viss omsättning av personal. konsult hos småföretagarna behövs enligt vår För att vara effektiv uppfattning färska erfarenheter från ansvariga positioner i näringslivet. Sammantaget är medarbetarna hos utvecklingsfonderna en väsentlig framtidsresurs. En reformerad organisation måste dra nytta av den erfarenhet, kunskap och personliga kontakter finns med småföretagen hos fonsom dernas medarbetare.

Utredningsmannen försöker i diagram på s. 54 och 55i utredningen visa att utvecklingsfonderna inte uppfyllt riksdagens intentioner i tillräcklig utsträckning när det gäller att ändra från finansiering till förtagsservice samt från allmän rådgivning till strategisk rådgivning. Vi vill uppmärksamma att bakom dessa diagram finns inget statistiskt underbyggt material, utan det är fråga bildmässig återgivning utredningsmannens subjekom en av tiva värdering. Vår är liksom utredningsmannens att utvecklingssyn fonderna har haft förmåga att ändra inriktning. Inom det finansiella området har utvecklingsfonderna ökat andelen högriskutlåning i form av utvecklingskapital. En hög andel, 30 procent, ligger på nyetableringar, vilca ket alltid innebär högt risktagande. Trots detta har utvecklingsfonderna

klarat en avkastning motsvarar inflationen, vilket också varit kravet som på fonderna. Många andra finansierat risk har gjort mycket som stora förluster. Avkastningssiffrorna visar att utvecklingsfonderna har betyden ande professionalism i att värdera och genomföra finansiering med hög risk.

Enligt vår mening är orsakerna till att lyckats så avkasten av man pass ningsmässigt väl att man har ett decentraliserat beslutsfattande. I småföretag är företagsledaren mycket avgörande för företagets framgång. Riskkrediter erbjuds efter värdering företagsledarens ägarens av kapacitet och affärsidéns bärigheti kombination. Utan personlig kännedom vid sidan av mer formella analyser fungerar inte sådan kreditgivning. BI detta skäl a av är utredningsmannens förslag om indelning i storregioner olämpligt. Den personliga kännedomen om företagen går förlorad med sådan organisaen torisk lösning.

Den decentraliserade organisationen har emellertid uppenbar nackdel. en Varje utvecklingsfond har betydande andel sina medel outlånade en av eller inte utbetalda till företagen. Orsaken till detta ha likviditetsär att reserv för kommande utlåning eller för utbetalning redan beviljade lån. av En gemensam fond med dragningsrätter för den länsvisa organisationen medför att en högre andel det samlade kapitalet kan arbeta hos småföreav tagen. Enligt vår uppfattning bör en reformering ske på denna punkt.

Ett annat problem som utredningsmannen tar är att utvecklingsupp fonderna inte alltid haft tillräcklig legitimitet hos näringslivet. Det har att göra med att somliga näringslivsorganisationer varit mycket kritiska till själva idén med utvecklingsfonderna. En kritik har riktats annan mot utvecklingsfonderna på grund av att landstinget utsett hela styrelserna i fonderna. De reformerade utvecklingsfonderna bör sådana styrelser ges att företagarerfarenhet dominerar. För förståelsen och samarbetet med näringslivet är det också angeläget att framstående politiker deltari styrelsearbetet. Det ligger nära till hands att jämföra med bankstyrelser, som ofta består av ledande såväl från näringslivet institutiopersoner som statens ner.

Utvecklingsfonderna får kritik från enskilda konsulter och konsultföretag. Kritiken baseras ofta på att att fonderna tar jobb från de privata man anser konsultföretagen. Fonderna får i regel inte hel kostnadstäckning för de konsultinsatser som genomförs. Av den anledningen är det svårt för privata konsulter att konkurrera uppdragen. Å andra sidan är det inte tillfredsom ställande att utvecklingsfonderna den anslagskonstruktion genom som finns de facto erhåller monopolställning. Enligt vår uppfattning måste utvecklingsfonderna utsättas för konkurrens på ett bättre sätt. Utredarens i vårt tycke byråkratiska förslag med bibehållande nuvarande av anslagsstruktur via NUTEK inte sådana möjligheter. Vi föreslår istället ger att ett

bolagen erhåller årligt anslag från riksdag och system där de länsvisa ett för allmänna och korta rådgivningsinsatser, som inte går att ta regering betalt för och också är svåra att upphandla. Längre rådgivningsinsatser som programvis i konkurrens, vilket utrymme för privata bör upphandlas ger konsulter. Detta ligger också i linje med riksdagens och regeringens nya Då vi den reformerade organisationen skall konkurrenspolitik. anser att baserad är det naturligt att länsstyrelsen, har det samlade vara länsvis som företräda staten i länen, genomför dessa upphandlingar. ansvaret att denna lösning utsätts den organisationen för konkurrens. Det Genom nya effektiviteten och möjlighet för privata konsulter att få ger skärpa, ökar ger

uppdrag.

Utredningsmannen att NUTEK varit alltför svagt som statens anser för utvecklingsfonderna. Vi delar denna uppfattning. Orsaken huvudman till detta det avtal finns mellan staten och landstingen. är att finna i som Det NUTEK position. Regeringen ger sedan sina närmare ger en svag föreskrifter i regleringsbrev. NUTEK:s utrymme blir att lämna ytterligare detaljerade föreskrifter. Det har lett till att NUTEK enligt vår uppfattning

istället alltför detaljerat engagerat sigi enskilda genomförandeprojekt. När

NUTEK hade 20 anställda fanns det givetvis en stark berörd enhet inom inneboende kraft för detta. Vi återkommer längre fram till utredningsorganisatoriska förslag. Regeringen sluter avtal med koncernen. mannens Bolaget har genomförandeansvaret. Länsstyrelserna upphandlar program i konkurrens. NUTEK centralt verk har ansvaret för uppföljning och som underlag till regering och riksdagi vad mån intentionerna och målsätt-

ningarna uppfylls på ett effektivt sätt.

behov komplement till marknaden

Nya förutsättningar - av

Vi delar utredningsmannens att de statliga åtgärderna skall vara syn till marknaden. Områden där tillräckliga förutsättningar för komplement lönsamhet skall skötas marknadens aktörer. Områden där sam-

finns av

hället subventionerar skall där så är möjligt utsättas för konkurrens.

Enligt vår uppfattning bör de reformerade utvecklingsfonderna arbeta

inom tre områden:

Riskfinansiering Industri- och nyföretagarfonden slås ihop med

utvecklingsfondernas kapital. 2. Allmän rådgivning någon att vända sig till med korta frågor. 3. Program långa konsultinsatser, där uppdragen tas på lika villkor

och i konkurrens med andra.

Riskfinansiering

Behovet av kompletterande riskkapital till marknaden har accentuerats. Det har att göra med att många k vencap-förtag misslyckats och s att bankerna intar mycket försiktig utlåningspolitik i och med bankkrisen. en Säkerhetsmassan värderas mycket försiktigt. S k förtroendekredinumera ter, dvs krediter utan tillfredsställande säkerheter, är sällsynta. numera

Under nuvarande kreditläge och särskilt under nästa konjunkturuppgång behövs kompletterande krediter för småföretagen för expansionsinvesteringar. Småföretagens bristande soliditet i kombination med bankernas försiktiga värdering av säkerhetsmassan kundfordringar, byggnader och maskiner kommer att hindra tillväxt och expansion hos småföreannars tagen.

Lämpliga kreditformer för sådan finansiering är lån för samt garantier företagens bankkrediter. Vi vill förorda att den formen kommer till senare användning. Garantier har två väsentliga fördelar. De är administrativt enkla att hantera, dvs billig administration. Egen långivning måste till 100 procent täckas eget kapital. Samma kapitaltäckning behövs inte för av garantier. Beroende på hur kapitalet är bundet och på garantiernas risknivå sätts kapitaltäckningskravet för garantierna. Genom använda garantier att

skulle finansieringskapaciteten kunna ökas med 50

ca procent, utan att de reformerade fonderna tillförs ytterligare kapital.

Vi delar utredarens uppfattning att det oavsett konjunkturläge kommer att finnas brist på riskkapital vid nyetableringar, större utvecklingsprojekt både inom teknik och marknad. Det är väl känt de t ex att projekt som NUTEK finansierar fram till prototypframställning mycket ofta har svårt att finna fortsatt finansiering. Risken bedöms alltför fortsätta som stor att utvecklingsarbetet av existerande externa finansiärer. Företagen själva har ofta inte tillräcklig egen finansiell kapacitet. Utredarens organisatoriska lösning på problemet är att föreslå två fonder för såddfinansiering och nya - en en för kreativt kapital.

Enligt vår uppfattning är utredningens uppgift att ta ställning till hur de samlade statliga insatserna för att finansiera småföretag bör utformas. Utvecklingsfondernas finansiella uppdrag och Industri- och nyföretagarfondens ligger så nära varandra de bör i att ses ett sammanhang. Industrioch nyförtagarfonden har fått två huvuduppgifter: finansiering av produktutvecklingsprojekt och marknadssatsningar samt verksamhet med nyföretagarlån. Fonden har ombildats och små- och medelstora företag står i centrum för verksamheten. Finansiering större företag skall endast få av förekomma imer begränsad verksamhet. Som utredaren konstaterar kräver orienteringen mot småföretag ökad lokal närhet till marknaden. Vi delar utredarens uppfattning att detta ytterligare förstärks av genom verksamheten med nyföretagarlån.

förenklat kan situationen beskrivas så att utvecklingsfonderna har Något det lokala kontaktnätet uppbyggt den nuvarande organisationen, genom har dokumenterad förmåga att ta risk och finansiera utvecklingsprojekt hos småföretag, har bl indragningarna till statskassan en för men genom a liten finansiell kapacitet för de framtida behoven. Industri- och nyföretagarfinansiella varit framgångsrika när det fonden har betydande resurser, finansiera större företags utvecklingsprojekt, även om avkastgäller att ningen varit lägre än hos utvecklingsfonderna. Industri- och nyföretagarfonden saknar erfarenhet från att finansiera småföretag och saknar även regional organisation med det nödvändiga decentraliserade beslutsegen fattandet.

Enligt vår finns det fördelar med att slå Industriuppfattning stora samman och nyföretagarfonden med utvecklingsfonderna. Utvecklingsfonderna får den moderenhet saknat. Industri- och nyföretagarfonden får den man idag saknar. Tillsammans får också regionala organisation som man man finansiell kapacitet. Om fonderna får behålla sina nuvarande en betydande miljarder tillsammans med de 2,4 miljarder finns hos Industri- 2 ca som och nyföretagarfonden skapas finansiell kapacitet för riskfinansiering på en miljarder. Om sedan utredaren räknar med att denna ca 4,4 man som volym skapar förutsättningar för ytterligare krediter hos banksystemet innebär det extra finansiellt utrymme för småföretagen på närmare 20 ett kronor. Till detta kommer möjligheten att garantier till miljarder ge bankerna på ytterligare 2 miljarder. Vår bestämda uppfattning är att en ca sammanslagning utvecklingsfonderna och Industri- och nyföretagarav fonden skall göras.

Därutöver vill vi något kommentera utredningsmannens förslag om fond för såddkapital och kreativt kapital. Fonden för kreativt kapital skiljer sig inte nämnvärt från den sammanslagna fonden som konstituerats av utvecklingsfonderna och Industri- och nyföretagarfonden. Fonden för såddhar den fördelen utredaren föreslår att kapital inte skall dras från kapital att småföretagen till statskassan. Såvitt vi förstår anser utredaren att bidrag skall kunna lämnas från fonden. Enligt vår mening bör bidrag inte komma ifråga. Det årliga beloppet på 30 miljoner kronor är också litet för att täcka in behovet. Man skapar dessutom med denna lösning ett besvärligt priorite- Enligt vår uppfattning bör denna typ finansiering kunna ringsproblem. av täckas in med villkorliga lån eller royaltyavtal från den nya sammanslagna fonden. Därmed skulle behovet särskild fond för såddkapital inte av en längre finnas. Dessutom slipper juridisk person med sammanman en ny hängande administrativa kostnader.

När det gäller de finansiella produkterna för riskfinansiering bör grunden och nyföretagarfondens utvecklingsfondernas för dessa vara Industri- samt nuvarande produkter. Vid expansionsinvesteringar är det ofta fråga om att lämna krediter där bankmässiga säkerheter saknas. I dessa fall är lån och

garantier lämpliga produkter. Vid nyetableringar, produkt- och marknads-

investeringar är det både fråga om volym samt att avlasta risk på om ett sådant sätt att krediten förstärker soliditeten. Från soliditetssynpunkt bör sådana krediter kunna jämställas med kapital. Lämpliga produkter eget kan då vara royaltyavtal, konvertibler och lån där återbetalningen är avkastningsberoende. Det bör moderbolagets uppgift över tiden vara att utveckla och introducera lämpliga finansiella produkter.

Vi delar utredarens uppfattning att krediter skall till ges företag med tillväxtmöjligheter och som utsätts eller kan utsättas för internationell

konkurrens. Detta gäller oavsett bransch. Inriktningen av finansieringen mot expansionskrediter, krediter till nyetableringar, projektfinansiering av nya marknader, nya produkter etc bör styras avtal mellan modergenom bolaget och regeringen. På så sätt kan olika betoning på olika delar ges av finansieringen över tiden beroende på konjunkturläge Generellt bör rn m. bolaget ha som avkastningskrav att bevara de samlade lånemedlens reala

värde. Denna lösning också möjligheter att styra över kreditgivningen ger till ytterligare risktagande att ytterligare öka andelen finansiegenom tex ring av nyetablering. Sannolikt fordras då någon form av förlusttäckning om inte bolaget skall urholka sitt kapital.

Allmän rådgivning

Med allmän rådgivning att de skall menas som starta företag och de som driver skall kunna vända sig till den reformerade fonden med alla typer av frågor. De kan inte påräkna någon lång rådgivning. Det rör sig ofta om att hänvisas vidare. Ge på kortare enkla uppgifter. Sådan allmän svar rådgivning på i snitt 3,5 timmar till 29 000 företag 1992. Med kostnad gavs en av 500 kronor per timme kostar denna service 50 miljoner kronor. ca Det innebär i genomsnitt 2 miljoner kronor ca per utvecklingsfond. Småföretag och blivande småföretag bör ha organisation kunna vända en att sig till utan att debitering sker vid första telefonsamtalet. Alternativt kan sådan

service ges av företagarens organisationer efter avtal med eller egna staten att staten ger uppdraget till länsstyrelserna. Då utecklingsfonderna idag ger sådan service och då vi föreslår att reviderade utvecklingsfonder skall utgöra stommen i bolaget är det lämpligt denna service också i fortsättatt ningen ges därifrån. Alla småföretag oavsett bransch bör kunna få denna

allmänna service. Rent praktiskt skulle det ta längre tid värdera att om företaget är ett utvecklingsbart företag arbetar eller kan komma som att arbeta i internationell konkurrens än att besvara frågan.

Större konsultinsatser, s k program

Liksom finansieringen bör dessa reserverade för företag med tillväxtvara

möjligheter och utsätts för internationell konkurrens.

som

Utredaren har sökt göra uppdelning mellan strategisk konsulting och

en

konsulting. Som utredaren själv konstaterar är denna uppdelning operativ

helt enkel göra. Denna konsultinsatser rör sig ofta om sådant inte att typ av långsiktigt och har göra med företagets överlevnad på sikt. som är som att

kan fråga utveckling produkter, nya tekniker, nya

Det vara om av nya marknader i Sverige eller utomlands eller för service till nyprogram etablerare.

Vi delar utredarens uppfattning att det behövs statliga insatser för att om

stimulera nyetablering och strategiska konsultinsatser i småföretag. Den

ordning har rått har inte varit bra. Något förenklat har utvecklingssom nu fonderna fått statliga medel för konsultinsatser. Målstyrning från riksdag har varit Om målsättningarna är otydliga är det också och regering svag. svårt utkräva resultatansvar. NUTEK har haft otydlig roll. Utveckatt en lingsfonderna har också fått uppdragen utan att de utsatts för konkurrens.

Utredaren delar uppfattningen staten även fortsättningsvis skall ge att

medel för stimulera denna strategiska konsultinsatser hos små-

att typ av

företag. Utredningsmannen föreslår att NUTEK skall upphandla hos den regionala organisationen. Sedan skall den organisationen inte själv

nya nya utföra operativa insatser utan i sin tur upphandla tjänsterna. Detta är enligt

vår både dyr och byråkratisk ordning. För stor del de uppfattning en av

samlade anslagen kommer att användas för administration. Dessutom

saknar NUTEK tillräcklig kännedom de regionala förhållandena i

om Sverige.

Enligt vår uppfattning skall koncernen länsvis baserad. Länsstyr-

vara elserna företräder inom länet. Länsstyrelserna har ett samlat anslag staten på 1 miljard kronor för regional utveckling inom länen. Riksdag och ca

i riksdagsbeslut och regleringsbrev inriktningen hur regering anger av

dessa medel skall användas. Från detta anslag finansierar länsstyrelserna

för nyetablering, export Upphandling sker hos utvecklings-

program m m.

fonderna och hos andra beroende på är mest skickad för upp-

vem som

draget. Samma ordning bör tillämpas för de k strategiska konsultinsatser-

s

naprogrammen. Anslagsmässigt kan det befintliga anslaget för regional

utveckling tillföras medel eller så kan ett särskilt anslag för småföretags-

utveckling skapas. Det möjlighet att betona inriktningen på utveckling

ger och tillväxt hos småföretagen. På detta sätt erhålls samordning av de en statliga insatserna riktade till nyetablerare och små- och medelstora företag.

För länsstyrelserna är huvuduppgifterna att stimulera förnyelse av

en av

näringslivet och tillväxt. De direkta företagsinsatserna kan då ses i ett sam-

manhang med länsstyrelsens arbete med att utveckla infrastruktur i form av utbildning och kommunikationer för näringslivets utveckling.

På samma sätt bör länsarbetsnämnder, kommuner och landsting kunna anlita de reformerade utvecklingsfonderna. Även sådan upphandling bör enligt vår mening skei konkurrens. Större upphandlingar bör regelmässigt lämnas ut för anbudsgivning.

Vi vill i detta sammanhang något kommentera utredningsmannens förslag om att medel för nyetableringsfrågor bör föras från över länsarbetsnämnderna till den reformerade organisationen. Dessa medel avser ersättning till arbetslösa och kostnader för genomföra att nyetableringsprogram för arbetslösa. Enligt vår uppfattning bör ersättning till arbetslösa som förut

betalats ut länsarbetsnämnderna och av programmen för nyetablering upphandlas under konkurrens. Direkt stöd till produktutveckling och marknadsföring skall inte länsarbetsnämnderna ägna sig åt.

Urtedningsmannen föreslår att de reformerade utvecklingsfonderna inte själva skall operativa, dvs genomföra konsultinsatserna vara utan regel-

mässigt anlita andra. Med sådan ordning en anser vi att de reformerade utvecklingsfonderna blir tämligen ointressanta som rådgivare till före-

tagen. Dessutom kommer de på sikt inte heller kunna att uppätthålla professionalitet. Med den ordning vi föreslår som upprätthålls konkurrenssituationen upphandling. genom De reformerade utvecklingsfonderna skall enligt vår mening ha kunnande genomföra att direkta konsultinsat-

ser.

Organisation

Aktiebolag med länsvisa dotterbolag

- utvecklingsfonderna och Industri- och nyfäretagarfonden slås samman. Upphandling i konkurrens. - Ökad näringslivsmedverkan. -

Klarare roller: Småföretagsutveckling

- ansvarar för genomförande. Riksdag och regering för riktlinjer. Länsstyrelserna för upphandling. NUTEK tillsyn och uppföljning.

Regional indelning

Enligt vår uppfattning skall den länsvisa organisationen behållas. Skälen för detta är att de reformerade utvecklingsfonderna måste ha närhet till

företagen för att kunna fungera. Att ha en organisation i varje kommun

och dessutom har många kommuner alltför få företag för

blir för kostsamt för att skaffa nödvändig specialisering. Nästa nivå är länen. att ge utrymme Som nätverk är länen den starkaste regionala indelningen. Många organi-

Arbetsmarknadsverk, politiska partier, landsting och

sationer som t ex -

länsstyrelser har länen regional indelningsbas. De organisationer

- som

har större regionala indelningar, tex handelskamrarna, har oftast

som som lokalkontor i länen. Orsaken är att tappar kontaktytor om man inte är man

länsvis representerad.

Utredningsmannen talar spontana näringslivsstrukturer. Vi har för

om

vår del svårt hitta några sådana. Företag ingår i olika nätverk. Det kan

att

kunder har sin geografiska spridning och leverantörer som har

vara som Utredningsmannen har tydligen heller kunnat definiera några en annan. regioner. Han föreslår två alternativ det baserat på sådana spontana - ena

sammanslagning län och det andra med grund för indel-

en av en annan

ning, bl befolkningsstorlek. Båda är enligt vår mening teoretiska modeller

a inte skulle fungera väl. T tror vi att det är få företag i norra Värmsom ex

land spontant känner att de tillhör samma spontana näringslivs-

som vi företagen i Värmland

region som t ex Nyköping. Däremot tror att norra spontant att de tillhör Värmlands näringsliv.

anser

Organisation med klara roller

Statenoch ev andra ägare

Moderbolag

T

Dotterbolagi varje län

Enligt vår mening bör koncern bildas genom en sammanslagning av

en

nuvarande utvecklingsfonder och Industri- och småföretagsfonden. Fördelarna det finansiell styrka och decentraliserad organisation. Den

är att ger koncernen skall bestå ett moderbolag och dotterbolag i varje län. nya av

Koncernen skall ha operativa uppgifter:

- Riskfinansiering

Allmän rådgivning - Strategiska konsultinsatser uppdragen erhålls i konkurrens - program se vidare avsnittet Nya förutsättningar komplement till marknaden -

Moderbolaget skall ha de uppgifter utredaren hans k modersom anser att s enhet skall ha, dvs formulera och implementera policy, företräda organisa-

tionen i förhandlingar med regeringen, ordna

kompetensutveckling och utbildning. Dessutom bör moderbolaget för viss produktsvara gemensam utveckling, fördela finansiella ramar till de länsvisa dotterbolagen, följa upp de länsvisa bolagens kreditgivning.

Alla finansiella beslut enskilda som avser företag skall fattas decentraliserat, dvs hos de länsvisa bolagen.

Medel för allmän rådgivning anslås årligen

av riksdagen. De närmare villkoren anger regeringen i regleringsbrev.

Program eller medel för strategisk konsulting konkurrerar de länsvisa bolagen om med andra konsulter. Upphandling sker för del länsvis statens av länsstyrelserna som har det samlade ansvaret företräda i länen. att staten

N äringslivsmedverkan

styrelserna i såväl moderbolaget de länsvisa som dotterbolagen bör domineras av ledamöter med företagarerfarenhet. För förståelsen och samarbetet med näringslivet är det också angeläget framstående att politiker deltar i styrelsearbetet.

När det gäller finansiella resurser kommer dessa framför allt från staten. Agandet bör spegla de finansiella insatserna. Att som utredaren föreslår bilda två stiftelser, behålla Industri- och nyföretagarfonden samt bilda en särskild organisation med ett mindre aktiekapital för att möjliggöra ägande från näringslivet är alltför en krånglig, krystad och byråkratisk organisationslösning. Näringslivets professionalitet bör tillföras genom styrelserepresentation.

Länsstyrelserna

Svarar för statens upphandling i länen.

Närings- och teknikutvecklingsverket

det viktigt att de skilda aktörerna har tydliga Enligt vår uppfattning är och sin uppgift. Det också möjlighet att roller. På så sätt vet var en ger med småföretagspolitiken riksdag och regeutkräva ansvar. Mål anges av länsstyrelserna. NUTEK utvärderar och ring. Statens upphandling sker av och genomförande sker effektivt och om riksföljer upp om upphandling mål uppnås. NUTEK lämnar till regeringen dagens och regeringens reformer. Genomförandeansvaret har den nya underlag för eventuella

koncernen.

Särskilt yttrande experten av Lennart Granlund

Iag betraktar det inledningsvis värdefullt som att utredningen slagit fast värdet, nödvändigheten och det fortsatta behovet av utvecklingsfondernas viktigaste funktioner:

Informationsnätverk - Nyföretagaraktiviteter - - Finansiering

- Företagsutveckling

Utredningen innehåller också i allt väsentligt mycket en positiv redovisning och värdering utvecklingsfondernas hittillsvarande av insatser, arbete och inriktning.

Jag välkomnar utredningens uppfattning att verksamheten i framtiden skall vara inriktad på näringspolitik och på utvecklingsbara företag. Förslagen om bättre stringens i policy och långsiktiga Verksamhetsmål från den statliga huvudmannens sida är också välgörande och bör bilda en

grundval för effektivisering verksamheten.

av Här finns utrymme för förbättrat samspel mellan stat och regionala organisationer. Jag instämmer i att verksamheten också i fortsättningen skall komplettera marknaden på strategiska områden.

Dock anser jag att flera andra utredarens av åtgärdsförslag har svag verk-

lighetsanknytning och innebär ett försämrat stöd för de svenska småföre-

tagen och deras konkurrenskraft. Detta föranleder följande kommentarer:

Utredningen har redovisat sådana underlag, utvärderingar och erfarenheter nuvarande av utvecklingsfonder att de ger stöd för att rasera nuvarande organisation på det sätt utredningens som förslag innebär. Utredningens material understryker tvärtom att man bör reformera nuvarande system mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits under fondernas hittillsvarande verksamhet.

Det är mot bakgrund analysen förvånande av att utredningens åtgärdsförslag på väsentliga punkter inte bara är extremt långtgående utan också i flera avseenden logiskt ogrundade och utan stöd i analys och

erfarenhetsredovisning.

Det är en allmän uppfattning idag mångfald, att decentralisering och

lokal förankring är nödvändiga

inslag i en framgångsrik småföretagspolitik. Aven utredningen framhåller

dettai beskrivnings- och analys-

delarna. Det är därför förvånande

att utredningens åtgärdsförslag på

-

de punkter de är tydliga uttryck för långtgående centralise-

- ger en

ringsambition. Utredningen föreslår bl a en organisation som utgår från större geografiska områden än länen innebärande färre regionala enheter. Man anser också att slutgiltigt ställningstagande i denna nyckelfråga måste överlåtas till en organisationskommitté. Jag anser

att mycket starka skäl främst närhet till kunderna talar för att den - länsvisa organisationen skall behållas och att utredningen borde ha lagt detta sitt förslag. Även det viktiga och omfattande samarbetet som

med näringslivsorganisationer, myndigheter etablerats talar

m som starkt för en fortsatt länsbaserad organisation.

Jag delar inte utredningens beskrivning av att det delade huvud-

mannaskapet gett grund för genomförande av statens närings-

en svag

och småföretagspolitik. En närmare analys år för år av vad regering

och riksdag sagt om verksamhetsinriktningen hade visat att regeringens k huvudlinjer inte alls framträder så klart som utredningens s bildmässiga och i hög grad subjektiva tolkningar visar. Staten har gjort ett mycket stort antal operativa prioriteringar som ofta inte varit

giltiga mer än 2 3 år. Det senaste mest påtagliga exemplet är rikt-

-

linjerna för 1993 års verksamhet där 70 procent statens medel

av

öronmärktes för två verksamhetsområden Min uppfattning är att fonderna i mycket hög grad följt de snabba och ofta kortsiktiga prioriteringar riksdagen, regeringen och NUTEK gjort. Ovanstående är

som

väsentligt att slå fast eftersom utredningens organisationsförslag i så hög grad utgår från och motiveras med statens begränsade styrnings-

möjligheter i nuvarande system.

Utredningen konstaterar med referens till anlitad expertis att - endast marginella skillnader föreligger vad för- och nackdelar avser

mellan associationsformerna aktiebolag och stiftelse. Utredningen föreslår trots detta byte associationsform till aktiebolag. Jag delar

av

inte utredarens uppfattning utan förordar stiftelseformen mot bak-

grund de redovisade fördelarna med stiftelseformen, den förvänav

tade stiftelselagens utvecklade regelverk, hittillsvarande positiva

nya erfarenheter stiftelseformens flexibilitet och skattemässiga fördelar. av

Enligt direktiven skall utredningen redovisa vilka konsekvenser ett förslag ändrat huvudmannaskap får för statens möjligheter att

om

genomföra åtgärder i syfte att stimulera småföretagsutveckling. Det är

enligt min mening allvarlig brist i utredningen att sådana analyser en konsekvenserna inte redovisas. Det ytterst motiverat eftersom av vore landstingen, svarat för minst lika stor del av verksamhetens som finansiering staten, längre föreslås vara huvudman. som

Det är enligt min uppfattning också märkligt att landstingen trots

deras eget och Landstingsförbundets uttalade önskemål fortsatt om

delägarskap, föreslagits ingå i den nya ägarkonstellationen. Utred-

ningen tycks vara beredd att principiella skäl i det närmaste halvera av

organisationens resurser att avstå från landstingens regionalt

genom

förankrade medel. Detta kan rimligen i småföretagens intresse.

vara Starka skäl talar för att istället komplettera nuvarande utvecklings-

fonder med fler delägare och breddad styrelse. Det föreligger

annars

stor risk för att utredningens förslag kan leda till splittrad organisa-

en

tionsstruktur i de fall landstingen skapar

egna organ.

Utredningen föreslår en komplex och byråkratisk organisation med

oklara roller, ansvar och befogenheter för de olika aktörerna. Förslaget

motiveras främst med behov av centralstyrning för att minska de regionala skillnaderna i förhållande till dagens situation samt

att

säkerställa genomslag för den statliga näringslivspolitiken.

Den föreslagna nya organisationen har enligt min uppfattning för många policyskapande organ, vilket innebär risk för fortsatt otydlighet

och bristande övergripande styrning. Detta gäller särskilt staten, som uppträder i flera olika roller. Utredningen har inte heller närmare

beskrivit och analyserat fördelningen och befogenheter

av ansvar mellan de policyutvecklande och de fördelar organen som resurser. Enkelhet och klarhet behövs ifråga såväl styrning organiom som sation. Det behövs ett centralt forum för övergripande policyutveck-

ling och viss gemensam service.

Detta organ bör få dispositionsrätt över lånefonden och få förtroendet

att kanalisera statens medel till de regionala Om inte, organen. anser jag det inte motiverat att inrätta central stiftelse ägd huvuden av männen. Behovet viss service löser då enklast av gemensam man genom att de regionala stiftelserna äger ett gemensamt serviceaktie-

bolag.

Utredningen föreslår att nuvarande utvecklingsfonder avvecklas,

vilket bl a innebär uppsägning all personal. Ett flertal objektiva av

undersökningar visar entydigt att de flesta företag varit i kontakt

som

med utvecklingsfonderna är mycket nöjda med erhållen service. Personalen är bärare av ett under många år upparbetat strukturkapital i form av kunskap, erfarenhet, kontakter och metoder, vilket

represen-

terar ett högt värde.

Ikonsekvensberäkningarna av en avveckling nuvarande utveck-

av

lingsfonder har man helt bortsett från detta strukturkapital är den

som

överlägset tyngsta posten på balansräkningens tillgångssida för kunskapsorganisationer. Ett uppbyggande nytt sådant kapital tar rim-

av

ligen i anspråk vida överstiger den beräknade omresurser som struktureringsvinsten. Att riskera att slå sönder ett sådant struktur-

kapital framstår ekonomiskt lättsinne. Nuvarande arbetsuppsom gifter har i allt väsentligt bedömts angelägna att utföra även i fram-

tiden och nuvarande fonder ha fungerat bra. Då borde det vara anses

effektivare att vidtaga anpassningsåtgärder av nuvarande personal-

inom för befintlig organisation. Att det finns en resurs resurs ramen

att bygga på framgår av utvecklingsfondernas personalbas.

1991 hade utvecklingsfonderna tillsammans 394 konsulter och

verkställande direktörer.

90 procent dessa har än 5 års yrkeserfarenhet från det

- av mer

privata näringslivet, ofta i chefsposition.

65 procent har än 10 års erfarenhet av arbete med små och - mer medelstora företag.

30 procent har drivit egna företag. - 65 procent har högskoleexamen. - 70 procent är ekonomer. - 30 procent är tekniker. -

Genomsnittsåldern är 45 år och den genomsnittliga

-

anställningstiden är ca 6 år.

Iag bedömer det angeläget att man nu i detta sammanhang samsom

ordnar befintligt kapital för nyföretagande och småföretag. En sam-

ordnad kapitalresurs för finansiering om 3,5 4 miljarder kronor kan bedömas erforderlig för att möjliggöra den utveckling av småföretagen

eftersträvas. Utöver föreslagen överföring av resterande kapital

som

vid utvecklingsfonderna kan detta enklast ske genom att avstå från beslutade indragningar av lånemedel samt att överföra nyföretagarlånen till de nya regionala organen.

Det bör vidare prövas, del de överskott som förväntas i samom av band med avveckling Fond 92-94 kan tillföras småföretagen via av

de nya regionala organen.

Särskilt yttrande experten

av Claes Ihre

Bakgrund

Utredningen konstaterar att det finns ett behov att staten bedriver

av

rådgivnings- och finansieringsverksamhet riktad mot små och medelstora företag.

Som grundläggande mål för detta måste ligga att verksamheten skall vara

effektiv och att kvalitén skall hög och jämn.

vara

Ur den synpunkten avges här yttrande på tre punkter till utredningens förslag. I övrigt är utredningsförslagens huvuddrag väl analyserade och

genomarbetade.

De tre punkterna är:

Huvudmannaskapet

-

Systemets koppling till andra aktörer verksamheter

-

Förändringsprocessen

-

Huvudmannaskapet

Utgångsförutsättningar

Huvudmotivet för att utvecklingsfonder UF skall finnas offentligt

som en finansierad verksamhet är att det finns andra alternativ erbjuder som

samma tjänster på den öppna marknaden. Omvänt gäller att denna offent-

ligt finansierade aktör skall konkurrera med privata alternativ.

UF skall alltså komplettera marknaden. Om detta förhållande skulle

gälla skall UF vara finansierade med offentliga medel.

Att genom ett beställarsystem skapa potentiell konkurrens är alltså

en

definitionsmässigt möjligt och bör därför ligga grund för

som uppbyggnad av UF-systemets övergripande struktur.

Eftersom vidare UF-systemet är centralt anslagsfinansierad verksamhet en utan direkta lönsamhetskrav på den verksamheten så går det egna att helt decentralisera ansvaret för UF-verksamheten.

Orsakerna till detta anslagsfinansierad verksamhet korrigerar sig

är att en själv och att starkt decentraliserad organisation har en tendens atti delar en avvika från verksamhetsidén samt atti delar bli operativt ineffektiv. Det

måste alltså finnas någon form av central funktion som gör strategiska

prioriteringar, utvecklar systemet och som vid behov gör operativa korrigeringar.

Utredningen föreslår att ägarrollmoderenhet och beställarroll hålls skilda åt. Detta behöver kommenteras på strategisk-, och operativ nivå.

resurs-

Verksamhetsidéstrateginivå

Ägarrollen är principiellt den som fastställer verksamhetsidé, strategier och

resultatkrav, dvs policy.

Men den helt dominerande delen av uppdragen dvs intäkterna komom från beställare och alternativa beställare finns så blir beställaren mer en den styr Verksamhetsinriktning, strategier och resultat. som

Beställaren bestämmer vad skall göras, hur mycket som skall göras och

som

oftast hur det skall göras. Ägaren kan tillhandahålla en resurs men

mycket Denna måste också till beställarens önskemål. mer. resurs anpassas Här finns alltså konflikt mellan ägarens formella strategiska ansvar och en

beställarens reella strategiska styrning.

Nästa komplikation är att policyn också skall utformas tillsammans med de

regionala dotterenheterna.

Detta innebär att tre instanser, moderenhet, dotterenhet och beställaren,

skall utforma policyn. Eftersom staten är huvudman för beställaren, är en av ägarna i moderenheten och är huvudman för kapitalfonden bör den statliga rollen hållas samman mer.

Risk finns att den nuvarande strategiska splittringen finns kvar. annars

Resursnivå

Resurserna antal UF, lokalisering, kompetensprofil på personal, antal

tjänster fastställes i princip av moderenheten.

Men genom ägarensresursernas inlåsning mot en beställare eftersom det

inte finns alternativ användning för UF-resursen så länge den är offenten ligt finansierad och beställarens inlåsning mot UF-systemet eftersom det

definitionsmässigt inte finns något alternativ till UF, så kommer dels resurserna att vara långsiktigt helt styrda av beställaren som sitter

pengarna, dels beställaren vara moraliskt tvingad att undvika snabba

förändringar i sitt utnyttjande av UF-resursen både nationellt och lokalt och därigenom vara låst på relativt lång sikt. Ren anslagsstyrning är ett trubbigt instrument.

De regionala resursemas uppbyggnad och förändring på lång och kort sikt

måste alltså hanteras i direkt och mycket nära samverkan mellan ägarrollen och beställarrollen.

Vad avser centrala resurser är avsikten att hålla moderenhetens på resurser

en låg nivå. Samtidigt skall moderenheten enligt utredningsförslaget

genomföra en rad centrala uppgifter.

Stor del av samma uppgifter måste parallellt genomföras beställaren.

av Detta gäller:

policy- och anslagsdiskussioner på central och regional nivå,

-

- erfarenhetsutbyte, uppföljning och utvärdering.

-

Såväl ägare som beställare måste alltså bygga vissa parallella centrala upp resurser.

Operativ nivå

Beställarrollen skall enligt utredningen läggas ungefär dvs via

upp som nu,

årsvisa rambeställningar målstyrningar.

Detta ger beställaren ett starkt strategiskt inflytande men något operativt

inflytande.

Om problem uppstår under den löpande beställningsperioden måste beställaren gå till moderenheten för att snabbt kunna korrigera det gått snett.

som

En konsekvens av en delad moderenhetsroll och beställarroll blir alltså en

tröghet i systemet den som betalar och lägger beställningar kan själv

-

snabbt korrigera när något går snett utan måste gå via moderenheten.

Beställaren kan i praktiken använda sig av exit-agerande i ett kort perspektiv.

Det avbrytande av anslagsgivningen från beställarens sida föreslås

som om dotterenheter följer statens krav är i praktiken inget alternativ, eftersom

det som ovan nämnts definitionsmässigt kan finnas

en annan genomförare.

Även på den operativa nivån måste alltså ägare och beställare jobba tätt

ihop.

Koppling till andra aktörerverksamheter

I utredningen framhålls behovet samverkan med andra aktörer. Att av med denna bakgrund föreslå ytterligare statlig aktör moderenhet kan en

motverka syftet och skapa onödiga uppbyggnads- och igángsättningspro-

blem.

Strävan bör istället vara att i största möjliga mån bygga på existerande, igångvarande verksamheter. EG-informationsnätverk, produktråd, såddfinansiering etc är i dagsläget operativt fungerande nätverk där ytterligare

aktör knappast i sig kan bidra till ökad effektivitet. en

Motiverade resursförstärkningar alternativt systemförbättringar bör ske

inom den nuvarande uppsättningen aktörer.

Förändringsprocessen

Oavsett hur UF-systemets struktur kommer att se ut i olika detaljer så

innebär perioden hösten 1993 årsskiftet 1994 en tid av kraftiga omställ-

ningar för UF-systemet.

De krav som måste ställas på förändringsprocessen är:

den kompetenskärna som håller rätt kvalitet måste bevaras,

-

den dagliga operativa verksamheten måste hela tiden fungera

-

så att kunderna målgruppen kommer i kläm,

kostnaden för omstruktureringen måste hållas under kontroll -

så att struktureringsvinsten blir en struktureringsförlust.

Effektivaste sättet att göra detta är att ansvaret både för den nuvarande verksamheten och den framtida hålls ihop så att det blir missar i

stafettväxlingen och så att den funktion som skall ha det framtida ansvaret

också kan påverka hela förändringsprocessen.

Sammanfattning

Såväl med tanke på den idag pågående verksamheten förändrings-

som fasen och framför allt den framtida verksamheten bör det finnas stark en

och sammanhållen statlig roll.

§ärskilt yttrande av experten

Ake Nordlander

Direktiven till kommittén vid handen att en omfattande belysning ger skall göras utvecklingsfonderna. Tyvärr har kommittén vilket utav redaren även framhåller inte genomfört egna omfattande undersök- ningar. De bristfälliga analyser som finns i betänkandet vad gäller avsnitten Nyföretagaraktiviteter respektive huvudmannaskap och organisation bör

därför enligt min mening inte läggas till grund för ett genomförande.

Utredningen föreslår avsevärda ökade kostnader för staten vad gäller nyföretagarinsatser. Rådgivning och starta eget-kurser skall enligt utred-

ningen subventioneras med statliga medel.

Att den organisationen i regi svarar för det praktiska genom-

nya egen

förandet vad gäller uppföljning av nyföretagaraktiviteter är enligt min

mening inte godtagbart.

Det bör noteras att företagsrådgivare finns och existerar idag på marknadens

villkor. Detsamma gäller starta eget-utbildningar, där en mängd alternativ

finns att tillgå för nyföretagare. Det kan knappast vara acceptabelt att en snedvriden konkurrenssituation uppstår genom statlig subventionering. Ett förhållande där den organisationen väljer ut lokala företagare

nya konsulter för att med statlig subventionering bedriva rådgivning och utbildning är knappast tilltalande. Skall subventionering ske vilket i en -

sig är oerhört tveksamt måste nyföretagaren själv få välja rådgivare och

utbildning.

Idag finns Jobs and Society med över 50 lokala nyföretagarcentra i

som landet bedriver kostnadsfri och konfidentiell rådgivning med hjälp av

lokala nätverk. Utbyggnadstakten för nyföretagarcentra är hög. Vid 1993

nya års utgång lär över 60 nyföretagarcentra finnas i landet med lokalt näringsliv som drivkraft.

År 1992 erhöll över 8 500 rådgivning vid landets nyföretagar-

personer

centra. Totalt antal kontakter inklusive telefonrådgivning uppgick till

- - 500. Under året startades 2 500 nya företag med hjälp av Jobs and Society. Overlevnaden dessa företag är oerhört hög. 95 procent överlever under av period fem år. Den erfarenhet kan förmedlas genom Jobs and en av som -

Societys nyföretagarcentra med nätverk av t ex banker, försäkringsbolag,

revisionsbyråer, advokatbyråer, industriföretag, handelsföretag, konsulter, lokala näringslivsorganisationer, arbetsförmedlingar och kommuner är till stor hjälp för nyföretagaren.

Jobs and Society centralt finansieras ett tjugotal större företag och genom organisationer. Därtill kommer än 1 000 lokala företag, organisationer, mer och myndigheter som finansierar nyföretagarcentra i landet.

Totalt uppgick kostnaden för Jobs and Societys centrala verksamhet och landets nyföretagarcentra till 20 miljoner kronor. 75 detta ca procent av belopp härrör från privat sektor

Kostnaden per nystartat företag för Jobs and Society uppgår till 8 000 kronor.

Kostnaden för Utvecklingsfonderna nystartat företag torde per vara avsevärt större. Om man försiktigtsvis antar att endast tredjedel utvecken av lingsfondernas kostnader härrör från arbete med rådgivning och hjälp till nystartade företag skulle kostnaden företag uppgå till 25 000 kronor. per Enligt NUTEK startades nämligen nästan 6 000 företag, fått någon form som av rådgivning från utvecklingsfonderna. Det är att notera att någon uppföljning av vilka företag som avvecklats eller gjort konkurs gjorts. heller föreligger statistik från resultatet tidigare års insatser. av

Utredningen föreslår som uppföljande verksamhet att den organisanya tionen bör initiera och nätverksträffar kring aktuella frågor för arrangera nyföretagare där syftet är att skapa en arena för att diskutera nyföretagandets problem och skapa nya kontakter. Att nätverksträffar sker är viktigt. Det kan dock ifrågasättas detta är uppgift för den organisationen. om en nya Nämnas kan att Jobs and Societys nyföretagarcentra 1992 arrangerande över 120 nätverksträffar i landet med ett genomsnittligt deltagande 35 av

personer träff.

Utredningen menar att den nya organisationen bör genomföra starta egetkampanjer där syftet är att fler skall se eget företagande ett alternativ. som Enligt utredningen skall detta genomföras i samarbete med bl Jobs and a Society. Det bör i detta sammanhang framhållas att tidigare erfarenheter från bl a utvecklingsfondernas starta eget-kampanjer i början 1980-talet av inte enbart var positiva.

Det är väsentligt att inte uppmuntra till orealistiska företagsstarter. Lika viktigt som att tillråda till företagsstart är det att avråda till företagsstart om affärsidén inte håller. Att och seriöst pröva förutsättningarna noga genom erfarna personer med företagarerfarenhet och egen specialistkompetens är många gånger bättre än rena kampanjer.

Enligt min mening bör den organisationen inte ägna sig åt nyförenya tagaraktiviteter utan överlåta dessa till andra befintliga aktörer. Framför allt är det viktigt att de ideella insatser idag görs och det näringslivssom engagemang som idag finns för nyföretagande icke hämmas.

Istället bör den organisationen koncentrera sig till befintliga utvecknya lingsbara småföretag. Detta kan med fördel ske genom de finansieringsformer föreslås utredningen och övriga befintliga finansierings- :som av källor.

Utredningen föreslår ett ändrat huvudmannaskap och ny organisation för dagens utvecklingsfonder. Jag instämmer i utredningens slutsats att statens möjligheter till inflytande över verksamheten bör stärkas.

Eftersom staten tillhandahåller medel för verksamheten är det naturligt att tillser denna bedrivs på ändamålsenligt

NäringsdepartementetNUTEK att

sätt.

Detta sker enligt min mening bäst genom att staten utser representationen i styrelserna. Därvid bör beaktas att representationen bör vara bred. En ökad näringslivsförankring verksamheten sker bäst genom att staten utser av lämpliga personer med företagserfarenhet till styrelserna.

Den korporativistiska modell utredningen förordar genom blandat som ägande stat och näringslivsorganisationer är principiellt förkastlig. av Eftersom staten står för finansiering av verksamheten bör staten även vara huvudman.

Den modell som utredningen förordar genom föreslagen aktiebolagskonstruktion även mindre välbetänkt. Möjligheterna till styrning synes vara verksamheten torde begränsad, varför dagens oklara rollfördelning av vara kan komma att bestå.

Utredningen har föreslagit organisation med 6 respektive 14 regioner en direkt under moderenhet. Enligt min mening är det väsentligt att konen centrera antalet. Det finns knappast skäl för filialverksamhet lokalt. en

Utredningen förordar konkurrens vad gäller själva utförandet. Detta är vällovligt. Den metod föreslagits torde dock innebära att någon reell som konkurrenssituation inte uppstår. Att avbryta anslagsgivningen till dotterär extraordinär åtgärd. Att i dagens läge söka annan utförare organen en och anlita utomstående intressent torde därför komma att ske endast i

undantagsfall.

Utredningen att svårigheter finns med normal upphandling då: menar verksamheter det slag dotterenheterna skall driva är det väsentligt av som komplicerat att fastställa specificerade beställningar till. Detta är mer emellertid felaktig föreställning. Denna verksamhet skiljer sig inte en nämnvärt från verksamhet. Svårigheter torde inte finnas att fastannan ställa kravspecifikationer vad gäller själva genomförandet.

Särskilt yttrande av experten

Lars Ohnnan

Utredningens uppgift har varit att värdera och ta ställning till hur de

samlade statliga insatserna för småföretagsutveckling bör utformas. En viktig slutsats som utredaren drar är att det även fortsättningsvis finns

behov av kompletterande insatser från samhällets sida det slag av som de regionala utvecklingsfonderna utför.

Göran Bergholtz, Arne Johansson och Lars Östring i sitt yttrande

ger en beskrivning av och bakgrund till behovet särskilda av stimulansåtgärder för småföretag och värderar mot den bakgrunden resultatet av utvecklingsfondernas verksamhet.

Jag instämmer i allt väsentligt i deras slutsatser i det avseendet och ifråga om den fortsatta inriktningen på samhällets insatser för småföretagsutveckling.

Utvecklingsfonderna har således i huvudsak fungerat väl. Vad som nu behövs är förstärkning verksamheten en av resursmässigt parat med vissa förändringar i organisationen som utvecklar förutsättningarna för nå att bra resultat.

Verksamheten bör inriktas på riskfinansiering, allmän rådgivning samt strategisk rådgivning till utvecklingsbara företag. Det är väsentligt att länsanknytningen behålls så länge nuvarande administrativa regionindelning gäller. De resurser förvaltas Industri- och som nu av nyföretagarfonden bör sammanföras med de för riskfinansiering resurser som utvecklingsfonderna förfogar över. Det samlad ger en kapitalresurs på drygt4 miljarder kronor för krediter till företag med tillväxtmöjligheter och som möter eller kan möta internationell konkurrens.

Den allmänna rådgivning bör öppen som ges vara för nyetablerare och alla småföretag oberoende av bransch. Det är fråga om tidsmässigt kortare rådgivning som ges till företagen utan krav på kostnadstäckning.

I likhet med Bergholtz,

Johansson och Östring anser jag att de reformerade

utvecklingsfonderna skall arbeta med operativ konsulting och det då att skall röra sig större insatser i om företag med tillväxtmöjligheter som utsätts för internationell konkurrens. Verksamheten finansieras genom programupphandling företrädesvis av statliga landsting och komorgan, muner. Det finns skäl som talar för att länsstyrelserna rollen ges som statlig upphandlare och att NUTEK:s roll renodlas till uppföljning och kontroll av verksamheten. Om den lösningen väljs är det av avgörande betydelse att länsstyrelserna utvecklar den kompetens behövs för effektiv som upp-

handling och riktlinjer som klart markerar att de medel man tillförs för

ges den här upphandlingen skall förbehållas tillväxtföretagi enlighet med de

riktlinjer gäller för de nya utvecklingsfonderna. I det fall länsstyrel-

som

sernas roll i stort förändras får en anpassning självfallet göras beträffande deras engagemang i statens stöd till småföretagutveckling.

Organisation

En bra förankring och anpassning till de utvecklingsförutsättningar för näringslivet gäller lokalt och regionalt är nödvändig om insatserna för

som

småföretagsutveckling skall bli effektiva. Verksamheten måste ha legiti-

mitet i näringslivet i länet, vilket kräver att företagen känner delaktighet.

Men småföretagspolitiken måste också ha en förankring och en uppslutning i det politiska systemet lokalt och regionalt. Sett ur företagens synpunkt måste det angeläget att det finns bred politisk förståelse för

vara en

behov insatser för att främja deras verksamhet. Eftersom det är fråga om

av

åtgärder som finansieras till betydande del av skattemedel är det logiskt att

här också finns ett direkt politiskt ansvarstagande.

Enligt min uppfattning bör landstingen kvarstå som regionala huvudmän för samhällets småföretagsstöd. Ett fortsatt landstingsengagemang som huvudmän och verksamhet som till stor del finansieras genom uppen

handling från länsstyrelser, landsting och kommuner bidrar till bra

rn arbetsförutsättningar och ger incitament för hög kvalitet i insatserna.

Frågan om val av styrelseri de regionala utvecklingsfonderna har alltid

varit kontroversiell. Liksom i andra sammanhang bör den som har en

ägar-huvudmannaroll i det här fallet också utse sina styrelseledamöter i

organisationen. Det blir huvudmännens sak att se till att de styrelser som tillsätts har hög kompetens och bidrar till att verksamheten har en bra förankring i länets näringsliv.

De regionala enheterna bör organiseras som länsvisa stiftelser och verk-

samheten reglerasi konsortialavtal mellan huvudmännen. Väsentligt är att avtalen markerar behovet av resultatuppföljning och att förändringar i

arbetsinriktning genomförs, om och då behov uppstår.

Centralt bör inrättas särskild stiftelse som förvaltar de sammanslagna en

medlen från Industri- och nyföretagarfonden och de regionala utvecklingsfonderna. Den centrala stiftelsens huvuduppgift blir att fördela finansiella

ramar till de länsvisa stiftelserna och följa upp deras kreditgivning. Beslut i kreditärenden tas i de länsvisa stiftelserna. Därutöver bör den centrala stiftelsen formulera och implementera policy på det här området, företräda den samlade organisationen i förhandlingar med regeringen samt kunna

för viss produktutveckling. Som en markering av att verksamheten i

svara

sin helhet bygger på samverkan mellan huvudmännen bör landstingen ges möjlighet att ingå i styrelsen för den centrala stiftelsen.

Kommittédirektiv

Dir. 1993:2

De regionala utvecklingsfondema

Dir. 1993: 2

Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-14

Mitt förslag

särskild utredare tillkallas för att se över de regionala Jag föreslår att en framtida ställning och rollsom stödorgan för små och utvecklingsfondemas

arbete bör följas parlamentarisk refe-

medelstora företag. Utredarens av en

I utredarens uppdrag ingår att rensgrupp. kartlägga utvecldingsfondemas nuvarande verksamhet, utvecklingsfondema och vilka verksamhetsuppgifter överväga behovet av fonderna bör kunna ha framöver, och i vilka former verksamheten kan bedriöverväga med vilka resurser i framtiden, vas

Organisationsform och huvudmän för utvecklingsfon-

överväga lämplig dema. förslag beträffande utvecklingsfondemas framtida analysera och lägga -

organisation när det gäller de små och medelstora företagens

roll och

kapitalförsöijning.

De regionala utvecklingsfondema

utvecklingsfondema är länsvisa stiftelser med staten och

i De regionala

kommuner huvudmän. De bildades år 1978

lantlstingen jämte vissa som l97778:NU34, rskr. 197778:l10. Verkprop. l97778:40 bil. bet. avtal mellan huvudmännen och till avtalen fogade samheten regleras av avtal gäller år l994. Det statliga huvudmanstadgar. Nuvarande t.o.|n. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK. nuskapet utövas av

Utvecklingsfondemas verksamhet består rådgivnings-, utbildningsav av och konsultverksamhet samt riskfylld finansiering småföretag. Huvudav

delen av frnansieringsverksamheten sker med medel har tillhandahållits

som av staten och regleras av förordningen 1987:894 statlig finansiering om genom regional utvecklingsfond. Därutöver bedriver några fonder utlåningsverksarnhet med medel från landsting. resp. Vid slutet av år 1991 utvecklingsfondemas sammanlagda för var resurser statlig finansieringsverksamhet 2 800 miljoner kronor. På grundval ca av två skilda beslut av riksdagen prop. 198990:88, bet. l98990:NU30, rskr. l98990:326 resp. prop. l99l92:5l, bet. 199l92:NU14, rskr. l99l92:93 har fonderna förbundit sig år 1997 betala att t.o.m. sam-

manlagt l 600 miljoner kronor till staten. Därefter skulle deras s.k. läne-

fonder bestå av ca l 200 miljoner kronor. Regeringens målsättning år att effektiv riskkapitalmarknad med minien mal statlig inblandning successivt bör byggas Vissa skatteförändringar upp. har genomförts och andra övervägs i syfte att öka tillgången privat riskkapital. På grundval av riksdagsbeslut dels våren 1992 prop. 199192: 92, bet. 199192:FiU2l, rskr. 1991922339, dels hösten 1992 prop. 199293:41, bet. 199293:FiU3, rskr. 199293:25 har struktur med en olika riskkapitalbolag byggts upp för att kommersiella grunder förse små och medelstora företag med riskkapital. På grundval av regeringens proposition kapital för företag, om nya m.m. har riksdagen fattat beslut om att införa ett system med s.k. nyföretagarlån prop. l99293f82, bet. 199293:NUl9, rskr. 199293:l45. Frågor lån om skall prövas av Industrifonden, byter till Industri- och nyföresom namn tagarfonden. I propositionen aviseras dels att utvecklingsfondemas lån till nya företag skall anpassas till vad kommer att tillämpas Industrisom av och nyföretagarfonden, dels att regeringen att tillsätta utredning avser en om utvecklingsfondema.

Utredrringsuppdraget

Mot bakgrund av dels de erfarenheter finns utvecklingsfondemas som av hittillsvarande verksamhet, dels den aviserade omläggningen småföreav tagspolitiken och dels de möjligheter har införts beräffande smånya som företagens riskkapitalförsörjning bör en översyn göras utvecklingsfonav demas ställning och roll som statens stödorgan för små och medelstora företag. För detta bör en särskild utredare tillkallas. Utredarens arbete bör följas av en parlamentarisk referensgrupp liksom referensgrupp med föen reträdare för bl.a. länsstyrelser och andra berörda regionala organ. Utredaren bör inledningsvis göra en kartläggning utvecklingsfondemas av nuvarande verksamhet och göra sammanställning de utvärderingar en av av fonderna som har gjorts. Han bör därvid ta tillvara uppgifter fonderna om som finns hos bl.a. NUTEK.

Utredaren bör därefter ta ställning till behovet för staten att genom regionala bedriva rådgivnings- eller finansieringsverksamhet riktad organ till små och medelstora företag. Om han finner att sådana exempelorgan vis utvecldingsfondema bör finnas kvar, bör han belysa vilka uppgifter dessa bör ha. Alternativa möjligheter bör redovisas, som inbegriper sam-

med andra regionala Såvida myndighetsuppgifter föreslås fin-

verkan organ. bör övervägas dessa kan föras över till länsstyrelserna eller nas kvar, om statliga regionala myndigheter. Utredaren bör även efter samråd andra med Regionberedningen C 1992:6 ta ställning till om regionala sam- liällsorgan småföretagsområdet bör finnas i varje län eller om andra

organisatoriska lösningar kan vara lämpligare. Vidare bör utredaren förslag till lämplig associationsfonn samt vilken ge vilka bör ägare till eller huvudmän för sådana organ. Utreeller som vara bl.a. lösningar innebär ett helt eller delvis privat daren bör överväga som ägande. Om utredaren finner att utvecklingsfondema bör finnas kvar men

förändring huvudmannaskapet bör han överväga hur verkförordar en av finansieras i fortsättningen. I det sammanhanget bör också samheten bör övervägas vilka konsekvenser ett förändrat huvudmannaskap för fonderna

leda till när det gäller möjligheter att olika sätt genomföra kan statens åtgärder för stimulera etablering och utveckling av småföretag. att Särskilt bör utvecklingsfondemas finansieringsverksamhet analyseras.

därefter lämna förslag rörande fonderas framtida roll och Utredaren bör det gäller de små och medelstora företagens kapitalförorganisation när utredaren hur verksamheten skall samordnas med sörjning. Därvid bör ange statlig riskkapitalverksamhet. annan finansieringsverksamheten bör avslutas, bör för- Om utredaren finner att tidsplan och former för återbetalning resterande låslag lämnas rörande av

för överföras till Industri- och nyföretagarfonden i

nemedel till staten att enlighet med vad sägs i prop. 199293:82. som belysas vilka möjligheter utvecklingsfondema har att samord- Vidare bör verksamheten med andra statliga och privata organ. na oförhindrad belysa andra aspekter och ge andra förslag Utredaren är att föranleds genomgången utvecklingsfondema. som av av de erfarenheter området har gjorts Utredaren bör uppmärksamma som

internationellt. vad sägs i direktiven till samtliga kommittéer Utredaren skall beakta som utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. och särskilda EG-aspekter dir. 1988:43 samt beaktande av regio- 1984:5, beaktande av dir. 1992:50. Utredaren skall också beakta de nalpolitiska konsekvenser

jämställdhetspolitiska konsekvenserna sina för-

miljöpolitiska resp. de av

slag. Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den l augusti 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en utredare omfattad av kommittéförordningen 1976: 1.19 - med uppdrag att se över de regionala utvecldingsfondemas ställning och roll som statens stödorgan för små och medelstora företag, att besluta om en parlamentarisk referensgmpp, experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag B Närings- och teknikutvecklingsverket: utredningar och information, anslagsposten 4. Till regeringens förfogande.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemstållan.

Näringsdepartementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1993

Ö ÖHRLINGS REVEKO Bilaga 2 173

sfonderna

Utveckling

Framtida associationsformer m m

ÖHRLINGS REVEKO 175

Innehållsförteckning

1 Uppdrag

2 Uppdragets genomförande

3 Kort beskrivning av Utvecklingsfonderna

3.1 Företagsform och huvudmän 3.2 Finansieringskällor 3.3 Verksamhet 3.4 Redovisningsprinciper och skattestatus

4 Den organisationens framtida struktur

nya

4.1 Struktur 4.2 Kapitalfonden 4.3 organisationens framtida verksamhet Den nya 4.4 Avkastningskrav 4.5 Kapitalstruktur 4.6 Utdelningskrav 4.7 Proforma resultat- och balansräkningar

5 Alternativa associationsformer

5. 1 Aktiebolag 5.2 Stiftelse 5.3 Jämförelse mellan associationsformerna

6 Allmänna principer för beskattning av associationsformerna aktiebolag respektive stiftelse

6.1 Inledning 6.2 Beskattning av aktiebolag 6.3 Beskattning av stiftelser 6.4 Koncernbidrag 6.5 Förslag till ändringar i bolagsbeskattningen

ÖHRLINGS REVEKO

Bedrivande fmansieringsverksamhet

av Lag om ñnansbolag Lag om kreditmarknadsbolag

Konkurrensfrågor och handlingsoffentlighet

Konkurrensfrågor

Regler om statlig upphandling

Avvecklingen av Utvecklingsfonderna

Översiktlig beräkning av

avvecklingskostnader m m

Awecklingskostnader Dotterbolag Finansiella konsekvenser för staten

Principskiss vid bildande av Den

nya

organisationen

12.1 êssociationsformer

12.2 Overförande tillgångar och skulder av

13 skattefrågor

13.1 Transaktionsskatter 13.2 Skatter utlöses till följd bolagiseringen som av 13.3 Den organisationens långsiktiga beskattningssituation nya 13.4 Kapitalfondens framtida skattesituation

Bilaga

Balansräkningar för kapitalbolaget Den koncernen samt nya 1992-12-31

ÖHRLINGS REVEKO 177

Uppdrag

Öhrlings Reveko har Utvecklingsfondskommittén erhållit i uppdrag att

av belysa och lämna förslag avseende nedanstående punkter.

1 Lämplig associationsform för Utvecklingsfondema. Av särskilt ny

intresse att få belyst är stiftelseformen med beaktande av den nya

stiftelselagen f bereds inom regeringskansliet och aktiebolagssom n formen. Den associationsformen måste dels medge en stabil och nya varaktig verksamhet, dels utrymme för viss styrning exempelvis ge offentliga främst statens, uppköp tjänster. Vidare genom organs, av bör aspekter rör kommunernas inflytande beaktas med utgångssom punkt från den kommunallagen och vad där sägs om bl a fullnya mäktiges inflytande.

2 Lämplig associationsform för det organ som lånemedlen skall

överföras till.

3 Frågor rör övergängsaspekter bör beaktas, bl a frågan om fondersom stiftelsekapital, frågan inbetalningar till staten samt andra nas om aspekter som här kan vara av vikt.

4 Frågor rör de ekonomiska ställning och formerna som nya organens för privatiseringsprocessen bör om möjligt belysas.

5 Vissa fonder äger ocheller bedriver viss verksamhet i aktiebolag. Deras roll och framtida betydelse vid privatisering av fonderna bör en belysas.

Utvecklingsfondkommittén har i uppdrag att göra översyn av Utvecklingsen fondemas ställning och roll statens stödorgan för mindre och medelsom stora företag.

Uppdraget har utförts civilekonomerna Håkan Gehlin och Olle Westin. av

skatterättsliga avsnitten Åsa Wilsson,

I de associations- respektive har

FöretagsJuridik samt Ann-Charlotte Davidsson från Ohrlings Revekos

skatteavdelning medverkat.

ÖHRLINGS REVEKO

Uppdragets genomförande

Uppdragets genomförande har skett dels studier genom av befintligt skriftligt underlag, dels diskussioner med Anders Hörnlund, sekreterare i Utvecklingsfondskommittén samt Göran Ekström, NUTEK. Ordföranden i Utvecklingsfondemas vd-råd har även lämnat visst underlag.

Vi har för detta uppdrag haft tillgång till följande underlag:

Preliminär rapport Utvecklingsfonderna version 2 innehållande: -

PM ang anslagsstrukturen och näringspolitiska prioriteringar för 1993. Uppgifter om produktionsstatistiken samlat för Utvecklingsfondema. Uppgifter om riksdagens inbetalningsbeslut från Utvecklingsfondema till staten. Normalavtalet mellan staten och respektive landsting angående driften av Utvecklingsfond samt normalstadgarna.

Beslutslista avseende statliga medel - genom NUTEK 1992 och 1993.

- Sammanställning över äskanden och budgets.

- Sammanställning över Utvecklingsfondernas avtal och bindningar

med bindningstid över 1 år.

- Visst riksdagstryck.

Vi har baserat på detta underlag genomfört analyser samt redovisat vara slutsatser och förslag i enlighet med den i avsnitt l redovisade uppdragsbeskrivningen.

Vi har för detta uppdrags utförande genomfört någon särskild granskning av det erhållna materialet utan förutsatt det att är riktigt.

ÖHRLlNGS REVEKO

Kort beskrivning av Utvecklingsfonderna

3.1 Företagsform och huvudmän

Utvecklingsfonderna tillkom den l juli 1978 genom att Företagareföreningombildades till stiftelser. Det finns 24 självständiga utvecklingsfonder i arna Sverige, i varje län. Huvudmän är Närings- och teknikuten staten, genom vecklingsverket NUTEK och respektive landsting. l Malmö och Göteborg är kommunerna de lokala huvudmännen.

3.2 Finansieringskällor

Varje utvecklingsfond har ursprungligen tillförts medel från staten, vilka i fondemas årsredovisning benämns statlig lånefond. Härutöver har lånefondsmedel tillförts från landstingen. Per 1992-12-31 uppgick de statliga lånefonderna till 2.578 Mkr, härav 55 % likvida medel. Landstingens lånevar fond uppgick till 41 Mkr. Under fem år, med början i december 1991, har dock fonderna förbundit sig att återbetala totalt 1.600 Mkr av lånefondsmedlen till staten. Under 1991-1992 har 286 Mkr återbetalats.

Huvudmännen skall årligen tillskjuta medel för stiftelsens löpande verksamhet. För drivandet speciella projekt tillför stat, landsting och andra av dessutom särskilda projektmedel. Verksamheten finansieras även av Utvecklingsfondernas konsultintäkter. Totalt uppgick intäkterna för 1992 till egna 542 Mkr för verksamheten exklusive låneverksamheten.

3.3 Verksamhet

Stiftelsemas verksamhet regleras dels avtal mellan huvudmännen och dels av respektive stiftelses stadgar. Nuvarande avtal upphör den 31 december av

1994. Av stadgarna framgår bl a att stiftelsen är ett organ för samhällets

åtgärder i syfte att främja etablering och utveckling främst små och av medelstora företag.

Utöver stadgar och avtal med staten styrs verksamheten genom åtgärder och medelstilldelning från NUTEK. Likaså finns författningar som delvis styr låneverksamheten.

Utvecklingsfonderna arbetar främst med konsultinsatser, rådgivning, nyetablering och finansiering i små och medelstora företag. Målet är att stärka och utveckla konkurrenskraft och lönsamhet. En viktig princip för deras

ÖHRLINGS REVEKO

verksamhet är att inte konkurrera med befintligt serviceutbud, utan utgöra ett komplement till detta.

Vissa av stiftelsema äger dotterbolag. Dotterbolagens verksamhet beskrivs i avsnitt 11.

Verksamheten kan indelas i fyra huvudgrupper:

Finansiering

Separata medel avskilda för utlåning till mindre och medelstora företag finns för varje fond. Tanken är att Utvecklingsfonderna skall komplettera bankernas basfinansiering med riskvilligt kapital. Från starten 1978 till och med 1992 har Utvecklingsfondema lånat ut drygt 6,5 miljarder kronor till företagen. Den sammanlagda utlåningen omfattar rörelsekapital till befintliga och nystartade företag samt från 1984 även k utvecklingskapital, vinsts andelslån och andra ñnansieringsformer. Generellt kan sägas att riskexponeringen är hög.

Som nämnts ovan skall icke oväsentliga lånefondsmedel återbetalas till staten. För vissa fonder kan detta medföra att den ursprungliga lånefonden kommer att halveras, vilket medför att ñnansieringsverksamheten kommer att reduceras betydligt.

Utvecklingsfondemas ñnansieringsformer är, enl förordningen statlig om finansiering genom regional utvecklingsfond SFS 1987:894:

l lån

2 garanti för lån lânegaranti 3 garanti för bankgaranti och 4 utvecklingskapital och 5 nyföretagarlån.

Summan av utestående kapitalskulder de varje fond garanterade lånen av och fondens förpliktelser på grund av garantier för bankgarantier får enl § 4 uppgå till högst 25 procent av fondens eget kapital enligt senast fastställda och av revisorerna godkända balansräkning. Den l januari 1993 hade stiftelsema utestående lån sammanlagt 1.664 Mkr till 5.196 företag om 320 tkrföretag i genomsnitt vilka finansierats staten. Nyutlåningen av under 1992 var 542 Mkr till 1.315 företag 412 tkrföretag i genomsnitt.

Ö ÖHRLINGS REVEKO 181

Finansieringsformer kan kombineras inbördes och med andra former av statlig finansiering. Utvecklingsfonderna får dock inte delta i finansieringen, för samma ändamål tas i anspråk stöd enligt förordningen om glesbygdsom stöd.

Finansiering får endast företag som har eller bedöms kunna få tillfredsavse ställande lönsamhet. Fonden får inte medverka i finansiering som kan ske på den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor.

Beslut finansiering skall innehålla uppgift om beviljat belopp eller om garantins omfattning, de villkor är förenade med finansieringen och som ordningen för utbetalning.

På lån och villkorligt lån skall betalas ränta efter en räntesats som bestäms med beaktande det allmänna ränteläget och förutsättningarna i varje av

särskilt fall. Återbetalningstiden skall inte vara längre än vad som behövs

med hänsyn till syftet med lånet.

Ett lån kan till omedelbar betalning under vissa förutsättningar. sägas upp

Konsultinsatser

I Utvecklingsfondernas verksamhet ingår kontinuerlig rådgivning och uppföljning i företag. Konsultverksamheten består exempelvis av att bistå vid nyetableringar, göra företagen mer marknadsinriktade, bistå med administrativ rådgivning, hjälpa till med exportfrämjande åtgärder, produktutveckling, företagsanalyser och marknadsplaner samt uppföljning av insatserna. Sammanfattningsvis kan konsultverksamheten indelas i allmän och kostnadsfri rådgivning och konsultationer mot arvode.

Projektstyrd verksamhet

Projektmedel huvudmännen eller andra anslås till specifika projekt kan av eller inom ramen för målstyming i allmänt specificerade områden. Som exempel specifika projekt kan nämnas strategisk företagsutveckling och produktutveckling.

ÖHRLINGS REVEKO

Utbildning

Utvecklingsfonderna utvecklar och genomför utbildningar vilka är särskilt

anpassade för småföretag. Som exempel utbildningsprogram

kan nämnas fondemas Starta eget-utbildningar. Stiftelsema initierar och driver även nätverksgrupper för företagare. Utbildningsinsatser kan tillhandahållas såväl mot avgifter som gratis.

3.4 Redovisningsprinciper och skattestatus

En stiftelse är enligt gällande rätt bokföringsskyldig enligt bokföringslagen om den bedriver näringsverksamhet.

Bokföringslagens bestämmelser bokföring, bokslut om m m är därför tillämpliga för Utvecldingsfonderna. För fonderna gemensam standard för intern resp extern redovisning saknas dock.

Utvecklingsfonderna är befriade från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet hänförbar till innehav fastighet. av Konsultverksamheten är 0 1991 mervärdeskattepliktig medan m utbildningsverksamheten och ñnansieringsverksamheten är skattefri.

f

ÖHRLINGS REVEKO 133

Den nya organisationens framtida struktur

4.1 Struktur

Utvecklingsfondkommittén har angivit nedan beskrivna struktur för Den nya organisationens framtida verksamhet.

Figur Den nya organisationens framtida struktur

Staten AMS Statendirekt m eller indirekt Ägarehuvudman NUTEK . Näringslivet 100% Industritörbundet 0

Handelskammaretörblrridet mh-w

Kapimfond kEmme SvenskIndustritörening Företagarnas Riksorganisation A Exportrådet Am y i Ägarehuvudman Centraltorgan Dennya organisationen Anslag Länsstyrelser m Lokalupphandlin

Regionala bolagOman

Den organisationen föreslås organiseras i en koncern med ett centralt nya organ som styr verksamheten. Staten, direkt eller indirekt via t ex Industrioch nyföretagarefonden och näringslivet kommer att äga alternativt vara huvudman för det centrala organet.

Under det centrala organet kommer det att finnas regionala bolagorgan. Dessa är helägda av moderbolagetorganet.

Verksamheten vid det centrala organet är koncentrerad till frågor av gemensam karaktär och policyfrågor. Den egentliga verksamheten kommer att bedrivas vid de regionala bolagenorganen.

Statennäringslivet ställer som ägarehuvudmän inga normala avkastnings- eller utdelningskrav det centrala organet. De kräver däremot att verksamheten är självñnansierad och således att ytterligare ägartillskott inte krävs. Eventuell expansion förutsätts finansieras via anslag eller via självñnansiering.

f

ÖHRLINGS REVEKO

Via förhandling mellan det centrala och NUTEK fastställs organet policy m m för verksamheten i de regionala enheterna.

Staten preciserar via anslagsprocess krav på omfattning, inriktning en och kvalité på upphandlade tjänster hos de regionala enheterna.

4. Staten ställer krav Kapitalfonden att kapitalet realt skall bibehållas.

Kapitalfonden träffar avtal med det centrala för Den organet nya organisationen om kreditberedning, uppföljning lämnade krediter av etc. Olika ekonomiska relationer kan tänkas. Kapitalfonden kan låna ut pengar till Den nya organisationen mot ränta motsvarande inflationen. Ett annat alternativ är att Den nya organisationen erhåller resultaten baserad management fee.

För fördelningen av risker och resultat i ñnansieringsverksamheten mellan Kapitalfonden och Den organisationens koncern kan olika nya modeller Den organisationens koncern kan bära allt från nya hela till inget av riskerna och resultatet för fmansieringsverksamheten.

Det centrala organet styr aktivt de regionala enheterna bl a genom att tillsätta styrelse.

NUTEK fördelar anslagen till Den organisationens regionala nya enheter. NUTEK kan överflytta anslagsñnansierade uppdrag från en av Den nya organisationens regionala enhet till annan.

Den angivna strukturen har följande karakteristiska drag.

Agare huvudmän

Ägar-huvudmannasituationen förutsätts långsiktigt stabil.

- vara

Ingen handel förutsätts ske med ägarandelar i Den organisationen. - nya

Ägamahuvudmännen ställer inga normala ekonomiska

- avkastningsoch utdelningskrav på den framtida Nya organisationen.

Ägarnahuvudmännen erhåller

- i denna egenskap ingen utdelning eller värdetillväxt av sitt engagemang.

f

ÖHRLINGS REVEKO

Den nya organisationen

Koncernen kommer att ha relativt låg risknivå vad avser rådgiv- - en ningsverksamheten. Riskerna med finansieringsverksamheten är framför allt förknippade med hur avtalet med Kapitalfonden utformas.

Den framtida kapitalförsörjningen blir helt beroende av internt gene- rerade medel.

Konsekvenser för privatisering

Den beskrivna inriktningen av verksamheten vid de båda organen ovan medför att det vanligt förekommande skälet för förvärv av privatiseringsobjekt vinst inte är för handen. Enligt uppgift från Utvecklingsfonds- - kommittén finns dock ett intresse från näringslivets organisationer att av andra skäl ta ett ägaransvar för verksamheten.

4.2 Kapitalfonden

Kapitalfonden kommer att från Den nya organisationen ägarmässigt vara en separerad verksamhet. Staten kommer direkt eller indirekt att ensam äga eller vara huvudman för fonden.

Det avkastningskrav ställs på verksamheten är att kapitalet skall hållas som realt oförändrat sikt. Det innebär att avkastningen skall vara lika med inflationen. Då de lån som skall lämnas avser verksamheter med en hög risk för fallissemang betyder det att låneräntan eller annan ersättning som Kapitalfonden erhåller, utöver kompensation för inflation, måste innehålla riskkompensation. Effekten Kapitalfondens lånevillkor av det låga en statliga avkastningskravet är att den enda komponent i ett normalt avkastningskrav som exkluderas är realräntan.

Avkastningskravet uppnås enklast större del av fondens kapital som inte lånas ut. En möjlig utväg att stimulera utlåningen till nystartade företag och projekt vore att differentiera avkastningskravet. För kapital som inte lånas ut kunde ett marknadsmässigt avkastningskrav ställas och skillnaden mellan detta och inflationen kunde inlevereras till staten. Det reala avkastningskravet skulle dä enbart omfatta endast utlånade medel.

Vad Den organisationens kostnader för att hantera Kapitalfondens avser nya finansieringsverksamhet avses de täckas av ett anslag från NUTEK.

ÖHRLINGS REVEKO

Då det förräntningskrav ställs på Kapitalfonden understiger som vad en affärsmässigaktör skulle ställa på fonden lämpar det sig inte för privatisering.

Relationema till Den organisationen kan regleras nya genom avtal och kan konstrueras enligt ett antal alternativ:

Kapitalfonden står för risken

Den nya organisationen administrerar utlåningen enligt ett managementavtal. Då ersättning för Den organisationens nya utlåningskostnader erhålls via anslag och efter prestation, vad gäller volym eller avkastning, finns inget klart ekonomiskt incitament att låna ut kapital till företagen. De behöver inte de ekonomiska ta konsekvenserna av de lånar ut till låntagare kommer om som att fullgöra sina förpliktelser.

På längre sikt är finansieringsverksamhetens volym avhängig avkastningen då nya medel inte skall tillföras Kapitalfonden. Den nya organisationen får härigenom ett incitament låna kapitalet att ut till så riskfria projekt möjligt. En utlåning med kreditförluster som stora skulle nämligen på sikt urholka basen för fmansieringsverksamheten.

Den nya organisationen står för risken

Den nya organisationen administrerar lånen och ansvarar för bedömningen av låntagarnas kreditvärdighet. Detta alternativ innebär att risken i låneengagemanget överförs från Kapitalfonden till Den nya organisationen. Kapitalfonden kommer alltid stå skadeslöst att och erhålla en förräntning på sitt kapital inflationen. som motsvarar Den enda risk som Kapitalfonden står är att Den organisationen nya hamnar obestånd och inte kan fullgöra sina skyldigheter.

Överförandet av risken från Kapitalfonden till Den organisationen nya kan ske genom att Den organisationen lånar kapitalet från nya Kapitalfonden för att i sin tur låna ut till det aktuella företaget. Ett alternativ är att kapitalet lånas ut direkt från Kapitalfonden till det aktuella företaget, men att risken överförs från Kapitalfonden till Den nya organisationen i enlighet med ett managementavtal.

Ett avtal där risken för förluster i lånedelen hamnar hos Den nya organisationen torde innebära restriktiv lånegivning en mer än i det tidigare alternativet. Det kan finnas risk kapitalet kvarstannar en att i Kapitalfonden och förräntas mot bankränta.

ÖHRLINGS REVEKO

Vidare innebär detta alternativ att avkastningen i Den nya organisationen kan variera högst avsevärt mot bakgrund av hur låneverksamheten utfaller. I det fall kapitalet passerar Den nya organisationens balansräkningar innebär det att dessas omfattning ökar högst avsevärt vilket också påverkar avkastningsmål och jämförbarhet.

Kombination av alternativen ovan -

Dessa alternativ kan uppfattas som två ytterligheter. Det finns flera andra sätt att fördela risken. Det är dock viktigt att avkastningen fördelas i proportion till riskfördelningen mellan Kapitalfonden och Den nya organisationen. Vidare kan administrationsersåttningen konstrueras enligt olika alternativ, allt från en fast avgift till en som är relaterad till lånets storlek.

Enligt uppgift från Utvecklingsfondkommittén avses alternativet väljas där Kapitalfonden ensam står för risken med utlåningen. Skälet härtill är primärt att en delning av kreditrisken bedöms medföra att med Den nya organisationen undvika utlåning till nya företag eller projekt med hög risk.

Som tidigare nämnts är det dock inte säkert att den valda avtalsmodellen medför de avsedda effekterna. Den nya organisationen torde lättast tillfredsställa Kapitalfondens avkastningskrav och säkra grunden för den egna finansieringsverksamheten utlåning till projekt genom med låg risk.

4.3 Den nya organisationens framtida verksamhet

Den nya organisationen avses i framtiden ha två huvudsakliga verksamhetsområden.

Finansiering av små och medelstora företag. -

På uppdrag främst av staten ge små och medelstora företag rådgivning inom specificerade områden inkl kreditförmedling.

4.3.1 Finansiering

Olika alternativ vad avser hantering av låneverksamheten har beskrivits i avsnitt 4.2.

ÖHRLINGS REVEKO

4.3.2 Rådgivning

Konsultverksamheten kommer huvudsakligen att ha staten som finansiär. Anslagen kommer att lämnas av statliga myndigheter främst NUTEK. Vidare kommer regionala organ i form av länsstyrelser, landsting och kommuner att lägga ut konsultuppdrag. Anslagen kommer att lämnas årsvis. Uppfyller inte en utvecklingsfond NUTEKs kvalitetskrav kan anslaget nästa år överföras till annan part.

Företagens egen upphandling av konsultuppdrag skall i huvudsak hänvisas till privata konsultföretag. Det betyder att om ett uppdrag varit finansom sierat av samhället i form av t ex NUTEK avslutas ett företag vill fortmen sätta och själv stå för kostnaderna skall uppdraget övergå från Den nya organisationen till ett privat konsultföretag. Företagen skall dock betala en mindre avgift vid utnyttjade av Den nya organisationens tjänster t ex Starta Eget-utbildning.

4.4 Avkastningskrav

4.4.1 Avkastning justerat eget kapital

Avkastningskravet är normalt ett uttryck för ägarnas förväntade avkastning på det tillskjutna ägarkapitalet. För att fastställa ett avkastningskrav utgår man normalt från nivån den riskfria placeringens avkastning.

Ett lämpligt mått en riskfri placerings avkastning är den s k realräntan ränta efter skatt rensad från inflation. Realräntan har under det senaste året varit hög. Vi anser att en långsiktig realränta om 3 6 % är realistisk. -

En ytterligare komponent i förräntningskravet är den riskkompensation som krävs grund av osäkerheten i bedömningen av företagets framtid. Riskkompensationen består i sig av två delar, en som avser en generell kompensation för riskkapital samt en som avser det speciella företagets risksituation. Den generella riskpremien för börsen brukar oftast beräknas skillsom naden mellan den genomsnittliga avkastningen för börsaktier värdestegring och direktavkastning jämfört med räntan för riskfria placeringar. Normalt brukar den generella riskpremien anses ligga omkring 5 %. För individuella företag kan riskpremien variera från 2 % och uppåt.

f

ÖHRLINGS REVEKO

Olika företags specifika riskpremie avviker normalt från den generella riskpremien. Denna avvikelse beror ett antal specifika parametrar i den omvärld som företaget verkar Exempel sådana parametrar är antal produkter, marknadsposition, produkters mognad, konkurrenssituation, risk för tekniklyft m m.

En typ specifik risk som bör beaktas vid fastställande av avkastningskrav av för tjänsteföretag är personalberoendet. Konsultföretag är helt beroende av att ha en kompetent personal. Därför är det viktigt att ta hänsyn till risken för att denna personal lämnar företaget. Flera företag i konsultbranschen har för att minimera denna risk erbjudit nyckelpersoner delägande i bolaget.

Summan av realränta och riskpremie utgör ett s k realt avkastningskrav. Motsvarande nominella avkastningskrav erhålles som summan av det reala avkastningskravet och den förväntade ärliga inflationen. Inflationen har under det senaste årtiondet varierat högst avsevärt. Den nu förda politiken prioriterar en låg inflationstakt. Vi bedömer ett långsiktigt inflationsantagande om 3 6 % som rimligt. -

Det innebär att ett avkastningskrav på eget kapital efter skatt för ett företag uppgår till minimum ll %, vid den nuvarande riskfria nominella räntan om 9 %.

4.4.2 Riskkomnensation vid utlåning

Den nya organisationens verksamhet vad avser låneverksamheten är extremt riskfylld då de avser att finansiera projekt och förslag i en tidig utvecklingsfas där osäkerheten är särskilt stor.

De årliga förlusterna under åren 1987--1992 har i genomsnitt uppgått till 12 % av utestående lån avseende amorteringslånen.

Baserat att denna förlustnivå kreditförluster och en antagen inflationsnivå om 5 % erfordras en avkastning enligt nedanstående tabell:

Utlåning inklusive riskkompensation muliplicerat med utlåning inklusive inflationskompensation t ex 1,136 x 1,05 1,193.

ÖHRLINGS REVEKO

Beräkningarna ovan baseras att fondens utlåningskapacitet utnyttjas till fullo.

Vad avser royaltylånen bedömdes 277 Mkr generera avkastning per 1992-12-31. Om lånen antas ha 7 års löptid skulle lånen utan avdrag för förluster och amorteringar uppgå till 572 Mkr utan avkastningskrav och 675,3 Mkr med 5 % avkastning.

Baserat på dessa antaganden erfordras en avkastning enligt nedanstående tabell:

Hänsyn till rörelserisken har tagits vid val av kapitalstruktur se avsnitt 4.5.

4.5 Kapitalstruktur

Normalt brukar svenska koncerner, uppbyggda med moderbolag och rörelsedrivande dotterbolag, sträva efter att ge dotterbolagen en kapitalstruktur som är normal för den bransch de arbetar Styrningen sker ofta med hjälp av nyckeltal fokuserade avkastningen på eget eller sysselsatt kapital och viss minimisoliditet.

För tjänsteföretag används oftast andra styrmått t debiteringsgrad, som ex vinstmarginal och omsättning eller förädlingsvärde anställd eller intäktsper person.

De materiella tillgångarna som är bundna i ett rent konsultföretags balansräkning är traditionellt små. Det betyder att den risk finns i den finansom siella strukturen t ex vid ränteförändringar är låg. Vi kan vid jämförelse en med SCB-statistik avseende företag som bedriver uppdragsverksamhet konstatera att Soliditeten för denna grupp är låg, drygt 15%. För börsnoterade tjänste- och dataföretag är soliditeten högre. Den har de senaste åren legat drygt 30 %.

ÖHRLINGS REVEKO

Omsättningen i den nya organisationen kommer att genereras dels via anslag från NUTEK dels via uppdrag från länsstyrelser och kommuner. Den risk som kan knytas till verksamheten finansierad via NUTEK är att anslagen dras in, medan risken knuten till verksamheten finansierad av länsstyrelser och kommuner är att dessa har en ojämn utläggning av uppdrag. Vi anser mot denna bakgrund att Soliditeten bör vara högre än snittet för företag med uppdragsverksamhet. Vi vill också peka att riskerna kan öka till följd av

den konkurrensutsättning som torde bli en följd av EES-avtalet se avsnitt

9.

Vid beaktande av den initiala soliditeten för Den nya organisationen bör också hänsyn tas till initiala kostnader när verksamheten påbörjas.

Som en slutsats av resonemanget ovan anser vi att den inititala Soliditeten bör uppgå till 30 %.

4.6 Utdelningskrav

Den utdelningskapacitet som ett företag har utgörs normalt av avkastningen det justerade egna kapitalet med avdrag för de vinstmedel som krävs för att företaget skall växa i finansiell balans. Utöver denna restriktion skall även hänsyn tas till i vilken mån moderbolaget har likvida medel i tillräcklig omfattning för utdelningen. Det innebär att en tillväxt som ett bolag har i det totala kapitalet måste motsvaras av att vinstmedel efter skatt måste kvarhållas i sådan proportion att det justerade egna kapitalet uppfyller ställt krav på andel eget kapital.

Vid ett antagande av att ett bolag i finansiell balans har en tillväxt lika med antagen inflation 5 % och en avkastning om 15 %, innebär det att av uppnådd avkastning 15 % utgörs 5 % av tillväxt i företaget och 10 % är utdelningsbart till ägaren.

Utdelningsnivåerna för börsbolag har under det senaste året har sjunkit till drygt 2 % av justerat eget kapital. Under slutet av 1980-talet låg nivåerna runt 4 5 %. -

Som framgår av förutsättningarna skall dock inte någon utdelning lämnas av Kapitalfonden eller av Den nya organisationen.

f

ÖHRLINGS REVEKO

4.7 Profomia resultat- och balansräkningar

I bilaga l redovisas en sammanställning över resultat och ställning för de 24 Utvecklingsfondema 1992. Tillgångar och skulder har översiktligt fördelats mellan

- lçapitalfond

Ovrig verksamhet - Landsting -

Principerna för fördelningen anges i bilaga

Baserad på nämnda sammanställning samt verksamhetens framtida inriktning har en översiktlig bedömning gjorts av utvecklingsfondkoncemens ställning och resultat.

4.7.1 Den nya organisationen

Intäkterna 1992 för all verksamhet, förutom låneverksamheten, uppgick till cirka 542 Mkr. Resultaträkningen i sammandrag framgår av nedanstående sammanställning.

Resultaträkning proforma 1992 Mkr

Den nya inriktningen av verksamheten innebär att intäkterna kommer att minska. Driftanslagen för landstingkommuner och konsultintäkter tillom sammans cirka 185 Mkr bortfaller eller minskar.

Statens anslag kommer enligt de förutsättningar som ha angetts Utveckav lingsfondkommittén att uppgå till cirka 140 Mkr.

f

ÖHRLINGS REVEKO

Intäkter och kostnader behöver analyseras noggrannare inför omstruktureringen. Vi redovisar två räkneexempel för att illustrera effekterna två av olika nivåer verksamhetens omfattning. I Högaltemativet antar vi att intäkterna minskar till cirka 400 Mkr genom att driftanslaget från landstinglkommuner bortfaller samtidigt som intäkterna från företag minskar något. Nivån på Övriga intäkter är oförändrad även om verksamhetens inriktning ändras. I Lågalternativet antar att verksamhetens ändrade inriktning medför att dessa intäkter minskar väsentligt.

Prgforma resultaträkning 1993 Mkr

Vad avser kostnader har vi antagit att i båda alternativen tillkommer kost-

nader för policyfunktionen kallat moderbolag om cirka 5 Mkr. Övriga

kostnader antas minska proportionellt mot minskningen av intäkter. Främmande tjänster antas ligga drygt 25 % över nivån vid en proportionell neddragning. Skälet härtill är att Den nya organisationen i Ökad utsträckning skall handla upp tjänster från lokala tjänsteföretag. Lokalkostnadema antas minska mindre än personalkostnader genom att ett förhållandevis stort antal lokala enheter bibehålls. Personalkostnaderna motsvarar därmed Lägalternativet, drygt 13 av nuvarande kostnader och i Högaltemativet nästan 34.

f

ÖHRLINGS REVEKO

Alternativa associationsformer

5.1 Aktiebolag

Aktiebolag är den helt dominerande associationsformen inom svenskt näringsliv.

Grundläggande för ett aktiebolags verksamhet är bolagsordningen. Denna kan ses som aktiebolagets stadgar eller den grundläggande överenskommelsen mellan aktieägarna om de viktigaste reglerna för bolagets verksamhet, bland annat verksamhetsföremålet.

De regler som gäller för aktiebolag återfinns i aktiebolagslagen ABL.

Aktiebolagsverksamhet syftar till inte annat föreskrivs i bolagsord- - om ningen att generera vinster till aktieägarna. Vinsterna kommer aktieägarna tillgodo genom utdelning och värdeökning på aktierna.

I ett aktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser.

Aktierna i ett aktiebolag kan bärare olika rättigheter, t A- och Bvara av ex aktier eller stam och preferensaktier. l bolagsordningen kan också föreskrivas att aktieägare eller annan skall berättigad att lösa aktie övergår vara som till ny ägare. Aktieägarna kan ett aktieägaravtal, sinsemellan avtala genom om hårdare inskränkningar aktieöverlåtelser än vad är möjligt av som att reglera i bolagsordningen. Inskränkningen reglerar till vilken krets överlåtelse skall ske och till vilket pris samt i vilka situationer aktier måste Överlåtas.

Nedan anges några för aktiebolagsformen karakteristiska drag.

Stängd associationsform. -

Goda förutsättningar för andrahandsmarknad aktierna kan överlåtas. - -

Utdelning av vinst möjlig. -

Ger bra förutsättningar för aktivt ägarinflytande. -

Underlättar anskaffande av riskkapital. -

Vanligtvis förknippat med krav vinstmaximering. -

I särklass vanligaste associationsformen för affärsverksamhet. -

J ÖHRLINGS REVEKO

Väl beprövat regelverk. -

Möjlighet till röstdifferentiering. -

Goda möjligheter till insyn. -

5.2 Stiftelse

5.2.1 Nuvarande bestämmelser om stiftelser

Svensk rätt saknar legal definition av begreppet stiftelse. Av lagen 1929: 116 tillsyn över stiftelser T illsynslagen framgår dock att det för om bildandet av en stiftelse krävs ett förordnande och en förmögenhetsdisposition. Förordnandet skall innehålla en viljeförklaring från stiftelsebildarens sida att för visst ändamål skapa en varaktigt bestående och självständig förmögenhet som han själv tillskjuter. Stiftelse kan sägas vara självågande.

Stiftelsen kännetecknas av att en eller flera fysiska eller juridiska personer avsätter en viss förmögenhet till ett bestämt och varaktigt ändamål. Enligt allmänna stiftelserättsliga principer har en stiftelse inte någon utomstående ägare. Förmögenheten ägs av stiftelsen själv. Föreskrifterna rörande stiftelsens förvaltning återfinns ofta i en stiftelses stadgar. Någon samlad lagstiftning om stiftelser finns inte. Inom justitiedepartementet pågår emellertid ett arbete med att utarbeta en särskild stiftelselag.

Styrelsen har som huvuduppgift att se till att stiftelsens ändamål fullgörs i enlighet med vad stiftaren förordnat vid stiftelsens tillkomst.

Stadgarna för Utvecklingsfonderna anger att överskjutande tillgångar vid stiftelsens upphörande skall tillskiftas staten och landstingen. Giltigheten av en sådan klausul kan ifrågasättas då den inte är kopplad till viss framtida händelse eller tidpunkt och heller klart anger grunderna för ändring.

Staten har bildat en del organ, vilka kallas stiftelser. I dessa fall avhänder sig staten egendom som gör det möjligt att främja Stiftelsens ändamål tillfälligt, varefter stiftelsen genom årliga bidrag hålls vid liv så länge detta är önskvärt. Någon större skillnad mellan finansieringen av t ex statliga myndigheter och statliga organ som benämns stiftelser torde inte föreligga i dessa fall. Valet mellan dessa båda verksamhetsformer sker med hänsyn till de särskilda förhållanden i varje enskilt fall. Myndighetsstiftelsema beskriver en glidande skala mellan ekonomiskt självbärande subjekt, t ex Stiftelsen Småföretagarfonden, till stiftelser som är helt beroende av statliga anslag.

f

ÖHRLINGS REVEKO

Statliga stiftelser är inte underkastade regler myndigheter i samma som a fråga om förvaltningslagens regler, diarieföring, arkivering och sist, men kanske inte minst, statliga lönebestämmelser.

Ett ytterligare karaktärsdrag hos statliga stiftelser är att de ofta är temporära, d v s verksamheten förutsätts kunna upphöra efter minst 4-5 års en period. Den temporära karaktären måste framgå stadgar eller förmögenav hetsdisposition för att vara rättsligt giltig.

Nedan anges några för stiftelseformen karaktäristiska drag.

Stiftelsen är en juridisk självägande organisation. person -

Inga förutsättningar för andrahandsmarknad inga ägare. - -

Vissa förutsättningar för aktivt inflytande från stiftama. - Dessa kan t ex utse styrelse.

Mindre goda förutsättningar för anskaffande kapital. - av

Kan konstrueras ett flexibelt sätt. -

Dåligt utvecklat regelverk. -

Kan vara en skattemässigt fördelaktig Organisationsform. -

Kan i princip inte avvecklas, annat sätt än att tillgångarna - genom förbrukas i enlighet med ändamålsbestâmningen eller att genom verksamheten vid bildandet anges vara temporär.

5.2.2 Ny stiftelselagstiftning

I en lagrâdsremiss i januari 1993 föreslås stiftelselag. Lagförslaget inneen håller en omfattande civilrättslig reglering stiftelseinstitutet bestämav samt melser om tillsyn.

I det följande beskrivs de lagförslag är särskild betydelse för utvecksom av lingsfonder.

Ö ÖHRLINGS REVEKO

Förvaltning

Den föreslagna lagen skiljer mellan två former för förvaltningen egen för- valtning och anknuten förvaltning. Det huvudsakliga ansvaret för förvaltningen ligger vid förvaltning de fysiska personer som bildar stiftelegen styrelse och vid anknuten förvaltning den juridiska person eller sens statliga myndighet som är Stiftelsens förvaltare.

Näringsverksamhet

Lagförslaget-innebär att stiftelser även i fortsättningen skall ha rätt att bedriva näringsverksamhet. Alla stiftelser bedriver näringsverksamhet som skall enligt förslaget bokföringsskyldiga, skyldiga att upprätta offentlig vara årsredovisning samt skyldiga att ha kvalificerad revisor.

Ändring av föreskrifter

I fråga ändring dyl föreskrifter i ett stifelseförordnande innehåller om e av lagen bestämmelser i huvudsak motsvarar de bestämmelser som f n som finns i permutationslagen 1972:205.

Tillsyn

Enligt förslaget skall i princip alla stiftelser stå under tillsyn. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse eller dess förvaltare har sitt säte. Enligt förslaget koncentreras tillsynen till de stiftelser som är bokförings- och ârsredovisningsskyldiga.

Registrering

Enligt lagförslaget skall stiftelse som är bokförings- och årsredovisningsen skyldig registrerad i ett stiftelseregister. Registreringsmyndighet är den vara länsstyrelse utövar tillsynen över stiftelsen. som

Avveckling

Stiftelse kan upphöra genom

likvidation genom att stiftelsens tillgängliga medel förbrukats, -

permutation, -

viss tid förflutet för temporära stiftelser. -

ö ÖHRLINGS REVEKO

Skydd för borgenärer

En stiftelse som utövar näringsverksamhet skall träda i likvidation värdet om av stiftelsens tillgångar är lägre än stiftelsens skulder. summan av

Om likvidationsskyldigheten inte iakttas, blir i första hand stiftelsens styrelseledamöter eller förvaltare solidariskt ansvariga för stiftelsens uppkommande förpliktelser.

Koncern

Om en stiftelse äger så många aktier eller andelar i svensk eller utländsk en juridisk person att den har än hälften rösterna för samtliga aktier mer av eller andelar, är stiftelsen moderstiftelse och den andra juridiska personen dotterföretag.

Om en stiftelse i annat fall på grund aktie- eller andelsinnehav eller avtal av ensam har ett bestämmande inflytande över juridisk och en person en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är stiftelsen moderstiftelse och den juridiska personen dotterföretag.

Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans koncern. en

5.3 Jämförelse mellan associationsformerna

Båda associationsformerna är tänkbara för Den organisationen och nya Kapitalfonden. De förändringar i bestämmelserna för stiftelser föreslås som i den i avsnitt 5.2 beskrivna lagrådsremissen innebär inga formella problem att bibehålla stiftelseformen.

5.3.1 Aktiebolag

Flera av de fördelar som följer aktiebolagsformen är inte tillämpbar på av Den nya organisationen.

Goda förutsättningar för andrahandsmarknad. Någon förändring i ägarstrukturen avses inte ske.

Vinstutdelning. Någon vinstutdelning till ägarna inte ske. - avses

Anskaffande av riskkapital. Den organisationen förutsätts - nya vara självfinansierade. Frågan om eventuellt behov ägartillskott bör av regleras i konsortialavtal mellan ägarna.

J ÖHRLINGS REVEKO

För Den nya organisationens regionala enheter finns incitament att driva verksamheten med vinst då resultatet kan bibehållas i fonden. Vinsten kan användas olika sätt t ex expansion i befintliga eller nya verksamheter eller resultatbaserade lånesystem.

De viktiga fördelar som återstår med aktiebolagsformen är bl a möjligheterna till aktivt ägarinflytande och till resultatutjämning inom koncernen.

5.3.2 Stiftelser

Stiftelseformens fördelar är:

flexibla konstruktionsmöjligheter och -

skattemässiga fördelar för skattebefriade stiftelser. -

De flexibla konstruktionsmöjligheterna är att se som en fördel. Den nya organisationen blir en hybrid av vinst- och icke vinstdrivande verksamhet.

Stiftelseformens nackdelar är:

inga förutsättningar för andrahandsmarknad,

dåliga förutsättningar att anskaffa kapital,

-

dåliga förutsättningar för aktivt inflytande, -

små möjligheter att förändra verksamheten, -

dåligt utvecklat regelverk. -

Flertalet av nackdelarna är, med tanke den framtida strukturen, inte av avgörande betydelse. Dåligt utvecklat regelverk avhjälps till stor del om förslaget till ny stiftelselag antas.

De nackdelar som kvarstår är alltså dåliga förutsättningar för ett aktivt inflytande och normalt inga möjligheter till resultatutjämning mellan stiftelser. I de fall stiftelserna är skattebefriade kan dock i praktiken resultatutjämning uppnås om detta reglerats i stadgarna. En ytterligare väsentlig nackdel är de mycket små möjligheterna för stiftaren att i framtiden förändra eller aweckla verksamheten. Stiftaren avhänder sig i princip också förmögenheten för gott. För statliga stiftelser kan, efter riksdagsbeslut,

förmögenheten eventuellt återvinnas se avsnitt 10.

ÖHRLINGS REVEKO

Allmänna principer för beskattning associationsformerna

av

aktiebolag respektive stiftelse

6.1 Inledning

Aktiebolag och stiftelser är juridiska För juridiska finns personer. personer endast ett inkomstslag inkomst näringsverksamhet och all verksamhet - av utgör en enda förvärvskälla. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet sker enligt bokföringsmässiga grunder och med iakttagande god redoav visningssed. i

Aktiebolag och stiftelser är självständiga skattesubjekt. Beskattning sker på en nettovinstbeskattning. Aktiebolag och stiftelser erlägger statlig inkomstskatt och skattesatsen är 30 %.

6.2 Beskattning av aktiebolag

Aktiebolag är eget skattesubjekt och beskattas självt för sina inkomster. Dessutom gäller att i den mån inkomsterna utdelas till aktieägarna beskattas även aktieägarna för den utdelade inkomsten, det föreligger k ekonomisk s dubbelbeskattning eventuellt kommer reglerna att ändras då företagsskatteutredningen för närvarande ser över dessa regler. Vissa inskränkningar finns dock i dubbelbeskattningen genom det s k annellavdraget.

Aktiebolag kan göra avsättning till en s k skatteutjämningsreserv. Avsättning kan göras antingen med 30 % eget kapital till K-SURV eller med av en 15 % av lönesumman till en L-SURV. Genom att avsättning sker till en skatteutjämningsreserv blir den effektiva skattenivån i ett aktiebolag cirka 23 %.

Inom koncerner kan resultatet utjämnas genom koncernbidrag.

6.3 Beskattning av stiftelser

Även stiftelser är eget skattesubjekt och beskattas självt för sina inkomster. Den nominella skattesatsen är liksom för aktiebolag 30 %.

Stiftelser som tillgodoser ett kvalificerat allmännyttigt ändamål är helt eller delvis befriat från sin skyldighet att betala skatt. Detta uppnås att genom en sådan stiftelse, enligt bestämmelserna i 7 § lagen statlig inkomstskatt om SiL, är frikallad från skattskyldighet från inkomst vissa verksamheter. av

b

ÖHRLINGS REVEKO

Beroende av graden av skattefrihet kan de skattebefriade stiftelsema delas i tre olika kategorier:

a Stiftelser som enligt praxis är befriade från skattskyldighet för all

inkomst. Hit hänförs t ex fonder eller stiftelser, som bedriver sådan verksamhet som åligger stat, landsting, kommun m 7 § 3 mom SiL.

b Stiftelser befriade från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet. De stiftelser, som kan hänföras till denna kategori av privilegierade stiftelser, är uppräknade i den s k katalogen i 7 § 4 mom SiL. Lagen är uttömmande. Hit hänförs bl a företagareförening som erhåller statsbidrag och regional utvecklingsfond som avses i förordningen 1978:504 om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond.

c Stiftelser befriade från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst

av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse 7 § 6 mom SiL. Hit hänförs en kategori av priviligierade stiftelser med ett kvalificerat allmännyttigt ändamål.

En stiftelse kan inte göra någon avsättning till en s k skatteutjämningsreserv. Detta innebär att den effektiva skattenivän alltid blir 30 %.

En stiftelse kan också vara skattskyldig till förmögenhet. Avgörande för om en stiftelse är skattskyldig för förmögenhet är om den är skattskyldig för inkomstskatt. En stiftelse som kan hänföras till 7 § 3 och 4 mom SiL behöver aldrig betala förmögenhetsskatt medan en som bedriver rörelse eller omfattas av 7 § 6 mom SiL kan betala förmögenhetsskatt.

Utvecklingsfonderna hänförs idag till de privilegierade stiftelser som uppräknas i den s k katalogen i 7 § 4 mom SiL och är härigenom skattebefriade för all verksamhet utom från fastighetsinkomster.

6.4 Koncernbidrag

Reglerna om koncernbidrag är rent skattemässigt betingade och har tillkommit i syfte att möjliggöra för företag inom en koncern att uppnå viss en inkomstutjämning inom koncernen. För att avdrag för koncernbidrag skall erhållas krävs att vissa förutsättningar skall vara uppfyllda 2 § 3 mom SiL. Bl a skall moderföretaget vara ett svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag

f

ÖHRLINGS REVEKO

och äga mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar.

Av lagtexten följer att avdrag för koncernbidrag aldrig kan lämnas med skatterättslig verkan när stiftelser är med i ett koncernförhållande.

6.5 Förslag till ändringar i bolagsbeskattningen

I en departementspromemoria Ds 1993:28 som i dagarna offentliggjorts redovisas förslag till ändringar i företagsbeskattningen. I pronemorian föreslås bl a följande förändringar för juridiska personer utom dödsbo:

Skattesatsen sänks från 30 till 25 % samtidigt som möjligheterna att göra avsättning till SURV slopas.

Ett kompletterande system för resultatutjämning periociserings- - fonder- införs för att möjliggöra att resultatet mellan olka beskattningsår utjämnas även i vinstsituationer och för att ge ei investeringsstimulans. Utgångspunkten är att avsättning till periodiscringsfond görs med högst 30 % av årsvinsten och att fonden måste upplösas senast efter sex år. Den skattekredit som en fondavsâttnng medför skall räntebeläggas.

De nya reglerna skall kunna träda ikraft den 1 januari 1394. -

Det nu redovisade förslaget till ändringar i företagsbeskattningen innebär om förslaget går igenom att det i fortsättningen inte komme att föreligga någon diskrepans i beskattningsunderlaget av stiftelser och akiebolag. Det nya förslaget innebär inga förändringar vad avser möjligheterna att lämna koncernbidrag.

Ö ÖHRLINGS REVEKO

Bedrivande finansieringsverksamhet

av

7.1 Lag om finansbolag

Finansbolagens verksamhet regleras i lag 1988:606 ñnansbolag. Enligt om nyssnämnda lag avses med ñnansieringsverksamhet, näringsverksamhet som har till ändamål att lämna eller ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsument m m. Den nya organisationens verksamhet får falla inom anses lagens definition för ñnansieringsverksamhet.

Tillstånd krävs av Finansinspektionen för att driva finansiell verksamhet. För att finansinspektionen skall ge tillstånd måste följande villkor a vara uppfyllda:

ñnansieringsverksamheten skall drivas i aktiebolagsform aktiekapitalet måste vara minst fem miljoner kronor ändring av bolagsordningen skall prövas av finansinspektionen. -

Finansbolagens kapitaltäckning regleras särskilt i lagen. Finansbolagen står under tillsyn av finansinspektionen. Finansinspektionen får förordna en revisor.

7.1.1 Undantag från lagens tillämpning

7.1.1.1 Stiftelser

Om finansiell verksamheten drivs myndighet, stiftelse eller organisation av behövs enligt lagen om fmansbolag inte tillstånd inhämtas. Departementschefen har i prop. 198788: 149 s 26 utvecklat skälen till detta och bl a anfört följande:

Lagen bör liksom hittills omfatta endast sådan verksamhet sker inom som ramen för näringsverksamhet och som drivs i företagets form. Med företag bör i detta sammanhang avses aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag och enskild näringsidkare. Det skall således vara fråga om en yrkesmässigt bedriven fmansieringsverksamhet som utmärks av självständighet, viss regelbundenhet och varaktighet samt i regel av vinstsyfte och drivs som inom nämnda företagsformer. Den finansieringsverksamhet bedrivs som av tex staten, kommun, landsting, stiftelser och organisationer, offentliga institutioner, fonder och liknande bör således inte omfattas bestämmelav serna i den föreslagna lagen. Detta stämmer överens med hur lagen idag tillämpas.

b

ÖHRLINGS REVEKO

7.1.1.2 Särskild tillsyn

Ytterligare undantag finns då lagen om finansbolag inte är tillämplig och det är när företag lyder under annan lagstiftning om särskild tillsyn. Detta gäller företag som driver verksamhet ett redan tillsynsreglerat område t ex banker, försäkringsbolag, värdepappersinstitut fl. Även verksamhet m som avses i lagen 1949:722 om pantlänerörelse och som enligt denna lag står under tillsyn av länsstyrelsen undantas från lagens tillämpningsområde.

Utvecklingsfondernas verksamhet utgör finansieringsverksamhet enligt lagen om finansbolag och borde härigenom falla inom lagens ram. Verksamheten sker emellertid dels i stiftelseform, dels lyder fonderna under annan lagstiftning. Utvecklingsfondernas verksamhet regleras i förordningen statlig om finansiering genom regional utvecklingsfond SFS 1987:894. Enligt denna förordning utövar statens industriverk NUTEK tillsyn över Utvecklingsfondernas verksamhet.

7.1.1.3 Slutsats

Följande slutsats kan dras:

Om den finansiella verksamheten drivs i stiftelseform behövs inte tillstånd inhämtas av finansinpektionen och lagen ñnansbolag blir om inte tillämplig.

Om den finansiella verksamheten drivs i aktiebolagsform blir lagen om ñnansbolag tillämplig.

Om verksamheten regleras särskilt i lag och det i lagtexten föreskrivs att verksamheten skall stå under särskild tillsyn krävs inte något tillstånd från finansinspektionen och lagen om fmansbolag blir inte heller tillämplig.

Enligt förslaget om Den nya organisationens framtida struktur skall staten bilda ett kapitalorgan. Kapitalorganet skall finansieras med medel från staten. De regionala utvecklingsorganen skall förmedla lånen från kapitalorganet till små och medelstora företag. I samband med detta måste en ny lagstiftning stiftas där låneverksamheten kommer att regleras. I lagtexten kan det införas att den blivande verksamheten i kapitalorganet och de regionala organen skall stå under särskild tillsyn, förslagsvis NUTEK som idag utövar tillsynen över fonderna. Om detta införs i lagen blir verksamheten reglerad genom särskild tillsyn och det spelar inte någon roll om verksamheten drivs i stiftelseform eller aktiebolagsform. Verksamheten kommer inte att omfattas av lagen om finansbolag. I samband med att EES-

f

ÖHRLINGS REVEKO

avtalet träder i kraft kan tillsynsansvaret behöva överföras till ñnansinspektionen, se avsnitt 7.2.

7.2 Lag om kreditmarknadsbolag

Riksdagen har i december 1992 antagit regeringens prop.199293:89 om ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m m. Flera av ändringarna är betingade av de EG-regler om kreditinstitut som omfattas av avtalet mellan EG och EFTA-ländema om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES. l propositionen ingår också förslag till en helt ny lag om kreditmarknadsbolag. Den föreslagna lagen kommer att ersätta lagen 1963:76 om kreditaktiebolag och lagen 1988:606 om ñnansbolag.

Lagen om kreditmarknadsbolag kommer att träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Enligt propositionen är avsikten att ikraftträdandet skall ske den dag EES-avtalet blir gällande.

I lagen om kreditmarknadsbolag definieras ñnansieringsverksamhet med näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter m m. Kapitalfonden får enligt denna definition anses driva fmansieringsverksamhet som faller inom ramen för lagens tillämpning medan Den nya organisationen endast kan anses driva ñnansieringsverksamhet om de själva lånar ut medel eller ställer garanti. I de fall de fattar beslut om kredit eller förmedlar kredit till näringsidkare torde de inte anses driva ñnansieringsverksamhet.

Enligt lagens definition menas med ett kreditmarknadsbolag, ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet.

Finansieringsverksamhet får endast drivas efter tillstånd av Finansinspektionen. Följande villkor bör vara uppfyllda för att tillstånd skall medgivas:

fmansieringsverksamheten skall drivas i aktiebolagsform, den planerade verksamheten skall anses sund, bundet eget kapital skall då verksamheten påbörjas uppgå till minst -

fem miljoner ecu en ecu motsvarar ca 9 SEK,

eller om nettovärdet av tillgångarna uppgår till högst ett hundra miljoner kronor, får Finansinspektionen medge lägre bundet eget kapital, dock lägst motsvarande en miljon ecu, bolagsordningen skall godkännas. -

Ö

Öl-IRLINGS REVEKO

Ändringar bolagsordningen skall prövas av Finansinspektionen. Kredit-

av marknadsbolagens kapitaltäckning regleras särskilt i lagen. De står under tillsyn av Finansinspektionen. Tillståndet att driva ñnansieringsverksamhet kan återkallas. Finansinspektionen får förordna en revisor.

Ett kreditmarknadsbolag får endast ge koncembidrag efter medgivande av Finansinspektionen.

7.2.1 undantag från lagens tillämpning

Tillstånd krävs inte om verksamheten drivs av statlig eller kommunal myndighet, men däremot gör lagen om kreditmarknadsbolag inte undantag för ñnansieringsverksamhet som drivs av stiftelser.

Tillstånd behövs inte om ñnansieringsverksamheten står under tillsyn av Finansinspektionen enligt annan lag.

För att lagen om kreditmarknadsbolag och dess krav på kapitalisering och andra villkor inte skall bli tillämplig kapitalorganet bör, om det bedöms lämpligt, införas en särskild lag där finansieringen genom kapitalorganet regleras och där det särskilt stadgas att verksamheten skall stå under tillsyn av Finansinspektionen.

Ö ÖHRLINGS REVEKO

Konkurrensfrågor och handlingsoffentlighet

8.1 Konkurrensfrägor

Verksamheten vid Den nya organisationen och kapitalorganet kommer att lyda under konkurrenslagstiftningen.

Kapitalorganet kommer att ha konkurrensfördelar jämfört med andra företag som bedriver fmansieringsverksamhet p g a att staten inte avses ställa marknadsmässiga avkastningskrav. Organet anses dock inte heller fortsättningsvis få medverka i finansiering som kan ske den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor.

I det fall organisationen skall verka i konkurrens med övriga Den nya näringslivet, kommer så sannolikt att ske först efter en övergångsperiod.

Den nya konkurrenslagen SFS 1993:30; ikraftträdande den l juli 1993 innehåller bl a regler som förbjuder konkurrensbegränsade samarbete mellan fysiska och juridiska personer som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Konkurrensverket kan enligt lagen medge undantag.

Inrättandet av verksamheterna vid såväl kapitalorganet som Den nya organisationen måste ske med beaktande av gällande konkurrensregler.

8.2 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag

Nuvarande ordning

Av kommunallagen 3 kap. 16 § KL framgår att kommuner och landsting får lämna över vården av kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomiskideell förening eller en stiftelse. Dock att angelägenhet som innefattar myndighetsutövning kan överlämnas utan att det finns stöd för detta i lag. heller kan angelägenhet där särskild ordning föreskrivits överlämnas.

AV KL 17 § framgår att innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget bestämmer ensam helägda kommunala företag eller när kommunen eller landstinget ensam bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet skall fullmäktige

fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

Ö

ÖHRLlNGS REVEKO

utse styrelseledamöter och minst en revisor,

se till att fullmäktige får yttra sig innan sådana besluti verksamheten

som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, samt

4. besluta om att allmänheten har rätt att ta del handlingar hos det av kommunala företaget enligt de grunder gäller för allmänna som handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.

I 18 § stadgas att innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, skall fullmäktige till att den juridiska se personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i omfattning är en som rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

Lokaldemokratikommitténs förslag

Mot bakgrund av att kommunallagens reglering handlingsoffentlighet hos av kommunala företag inte ansetts innehålla någon egentlig möjlighet att överklaga ett kommunalt företags beslut att vägra lämna ut handling har ett en förslag till reglering utarbetats av lokaldemokratikommittén. Förslaget medför ändringar, förutom i sekretesslagen, även i kommunallagen och arkivlagen.

Förslaget bygger på att de kommunala företag omfattas den som av lagreglerade klagorätten helt inordnas i tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens regelsystem. Företagens handlingar skulle därigenom behandlas som allmänna handlingar och företaget i avseende dessa jämställas med myndigheter. Ett företags beslut att vägra lämna ut en handling skulle då kunna överklagas efter regler gäller för samma som myndigheter.

f

ÖHRLINGS REVEKO

omfattas är: aktiebolag där kommun eller landsting äger mer än Företag som 90 % aktierna och där dessa representerar mer än 90 % av röstetalet, av andra företag där kommun eller landsting har ett bestämmande inflytande, beslutsorgan. Företag med större enskilda varmed avses majoritet i högsta ägarandelar eller större enskilt inflytande omfattas av nuvarande fakultativa handlingsoffentligheten i kommunallagen enligt förslaget.

Slutsats

Det kan noteras att landstingen utser samtliga styrelseledamöter i Utvecklingsfondema, varför dessa sålunda skulle omfattas den lagreglerade av klagorätten så länge nuvarande ordning gäller. I den struktur son1 Utvecklingsfondkommittén föreslår har landsting eller kommuner inget inflytande varför de föreslagna reglerna inte är tillämpliga.

Ö ÖHRLINGS REVEKO

Regler om statlig upphandling

Den nya organisationen avses uppdrag främst av staten NUTEK, AMS m myndigheter för att ge stora och medelstora företag rådgivning konsultverksamhet. Även kommuner och landsting förväntas lägga ut konsultuppdrag på Den organisationen. Även avsikten är att konsultnya om uppdragen inte nu skall konkurrensutsättas kan detta ske senare.

Regler om statlig upphandling finns i upphandlingsförordningen 1986:366. Förordningen skall tillämpas vid statliga myndigheters upphandling bl av a tjänster, om regeringen inte föreskriver annat. Vid upphandling skall myndigheterna utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns, i övrigt iaktta affärsmässighet samt behandla anbud och anbudsgivare objektivt. Direktupphandling, d v s beställning utan anbudsförfarande får enligt utfárdande föreskrifter endast utnyttjas i vissa speciella fall, mindre belopp, t ex brådska och synnerliga skäl.

I den mån som upphandlingen ske utan iakttagande nämnda avses av nyss regler bör övervägas om det är nödvändigt att under en övergångsperiod undantaga förordningens tillämpning i detta fall.

Det kan noteras att reglerna om statlig upphandling kommer att förändras när EES-avtalet träder i kraft. Det anslag som NUTEK lämnar till Den nya organisationens regionala enheter torde omfattas de reglerna. av nya Reglerna innebär bl a förbud att gynna vissa företag och att myndigheten måste annonsera upphandlingar.

De nya reglerna kommer att skärpa kraven att Den organisationen

nya blir kostnadseffektiv.

Ö ÖHRLINGS REVEKO

10 Avvecklingen av Utvecklingsfonderna

I princip gäller för stiftelser, som redovisats i avsnitt 5.2, att stiftarna inte har rätt att ändra stiftelsernas ändamål eller kräva tillbaka egendom. För Utvecklingsfondema gäller särskilda regler.

Utvecklingsfonderna är enligt dess stadgar stiftelser som är undantagna från tillsyn enligt Tillsynslagen. Av stadgarna framgår vidare att ändring av

desamma fastställs genom beslut av regeringen och landstinget. Ändring

eller upphävande av bestämmelse i stiftelseförordnande kan enligt huvudregeln bara ske enligt reglerna i permutationslagen 1972:205. Därav framgår att ändring och upphävande av bestämmelse endast kan ske om, på grund av ändrade förhållanden, bestämmelsen inte längre kan iakttagas eller blivit uppenbart onyttig eller stridande mot utfárdarens avsikter eller med särskilt skäl är för handen.

Klart torde emellertid vara att stiftarna i stiftelseförordnandet med giltig verkan kan föreskriva att ändring skall kunna ske annat sätt än genom permutation enligt ovan, så dock endast om föreskriften har gjorts beroende av att viss händelse inträffar som man inte kunnat råda över.

Det torde åligga styrelserna för Utvecklingsfondema att tillse att ändring ocheller upphävande av fonderna sker i enlighet med gällande rättsregler på området.

Som tidigare nämnts saknas det en enhetlig stiftelselag, vilket medfört att de offentliga stiftelserna vid sidan om det klassiska stiftelsebegrepppet har kunnat utveckla en egen praxis. Detta har varit möjligt eftersom de offentliga stiftelserna har ansetts haft en annan karaktär allmännyttiga i sig. Sålunda har man enligt praxis accepterat att stiftarna ha kunnat tillbaks medel, som tillskjutits till stiftelsen. Detta har möjliggjorts genom att det i stiftelsens stadgar förts in att verksamheten i stiftelsen är beroende av riksdagsbeslut eller lag. Om riksdagen grund av en proposition fattar beslut om ändrade riktlinjer för stiftelsen eller att stiftelsen skall byta verksamhetsform, har det kunnat medföra att kapitalbehovet i stiftelsen sjunkit. Stiftelsens styrelse har därefter i enlighet med riksdagens godkännande fattat beslut om att återbetala medlen till stiftarna.

Det har inte prövats i domstol om ovan beskriven praxis är förenlig med gällande lagregler för stiftelser.

f

ÖHRLINGS REVEKO

En annan teknik för återbetalning skulle kunna vara att hävda att Utvecklingsfondema är temporära stiftelser, vilket också i avtalet mellan anges stiftarna. Det är dock tveksamt vilken rättsverkan avtalet har gentemot stiftelsen. I stiftelsens stadgar och i förmögenhetsdispositionen framgår nämligen inte klart stiftelsemas temporära karaktär.

En ny stiftelselag kommer troligtvis att införas. I lagrådsremissen om stiftellser görs inte någon diskrepens mellan offentliga stiftelser och andra stiftelser.

Detta torde innebära att Stiftelselagen blir tillämplig fullt ut även på offent liga stiftelser. Medel torde därför inte fortsättningsvis kunna återbetalas till stiftarna under pågående veksamhet. Enligt förslag till stiftelselag skall - orm stiftelsen upphör medlen förbrukas enligt ändamålet. - Även fortsättningsvis kan dock temporära stiftelser inrättas där stiftelsens förmögenhet återbetalas till stiftarna när verksamheten upphör.

Det bör noteras att avtalen mellan staten och landsting och i vissa fall kommuner avseende Utvecklingsfonderna måste sägas senast den 31 upp december 1993 för att upphöra den 31 december 1994.

Det bör övervägas i vad mån avveckling Utvecklingsfondema, förutom av beslut av Stiftelsens styrelse, kan aktualisera fullmäktigebeslut i landsting och kommuner. Detta i synnerhet som stadgarna och avtalet mellan staten och landstingkommuner föreskriver att ändring av stiftelsemas stadgar skalll beslutas av såväl staten som landstingkommuner.

ÖHRLINGS REVEKO 213

11 Översiktlig beräkning av avvecklingskostnader m m

11.1 Avvecklingskostnader

Avvecklingskostnadema för Utvecklingsfondema är främst hänförliga till

olika avtal samt personal.

beräkningarna utgått från att beslutet den framtida strukturen Vi har vid om hösten 1993 så att avvecklingen nuvarande verksamhet kan fattas under av årsskiftet 199394. Avvecklingstiden har beräknats till ett kan påbörjas vid kan alltså påbörja sin verksamhet den 1 januari år. Den nya organisationen Utvecklingsfondema finansiera sin verksamhet 1995. Under 1994 förutsätts d anslag främst från stat och landsting hittillsvarande sätt, v s genom samt olika konsultuppdrag.

beräkningar avvecklingskostnadema för avtal grundar sig på de Våra av sammanställning upprättats respektive utvecklingsfond över avtal och som av löptid över år. Avvecklingskostnadema har beräknats bindningar med en ett utgångspunkt från samtliga befintliga avtal kommer att sägas upp med att 1993. Avtalen har därvid antagits upphöra så snart bindföre utgången av Det torde inte osannolikt att vissa av stiftelsemas ningstiden löper ut. vara förlängas vid omstrukturering av Utvecklingsbefintliga avtal kommer att en har dock i huvudsak inte beaktats vid vår fondernas verksamhet. Detta uppskattning avvecklingskostnadema. av

förutsättningar beräknar vi avvecklingskostnadema till i Under angivna storleksordningen 30 Mkr.

antagit samtliga anställda, med undantag för verkställande Vi har vidare att anställningsvillkor. Förutsatt att övertalig personal direktörer, har sedvanliga 1993, eller senast under första halvåret 1994, sägs upp före utgången av några uppsägningslöner eller avgångsvederlag utgå till de torde därför inte anställda.

enligt de uppgifter vi erhållit från Utvecklings- Verkställande direktörer har, vd-råd, anställningskontrakt mellan ett och två år. Under fondernas samtliga verkställande direktörer sägs beräknar vi förutsättning att upp inklusive pensionsavtal till i storleksordningen avvecklingskostnadema

15 Mkr.

ÖHRLINGS REVEKO

I samband med omstruktureringen av Utvecklingsfondema finns risk att även indirekta avvecklingskostnader uppstår. Exempel på dylika kostnader är bortfall av konsultintäkter och risk för högre kreditförluster till följd av att uppsagd personal torde vara mindre motiverad att utföra sina arbetsuppgifter än tidigare. Indirekta kostnader har medtagits i vår uppskattning av avvecklingskostnadema.

I avvecklingskostnadsberäkningen ingår inte heller eventuella insatser i form av förtidspensioner, hjälp av starta egen verksamhet etc.

Avvecklingskostnaderna för Utvecklingsfondema uppgår alltså under angivna förutsättningar till i storleksordningen 45 Mkr.

11.2 Dotterbolag

Utvecklingsfondema har ett antal dotterbolag, vilka framgår av uppställningen nedan.

Län Bolag Bokfört värde tkr

Stockholm Stockex AB 50 Uppsala Upplands Invest AB 50

GöteborgBohus Start Invest AB 33.000 Värmland Vermland Export-Vermex AB 90

Västmanland Nämndö Förvaltnings HB 4.970 Gävleborg Gavlex Trade AB 50 Strategikonsult i Gävle AB - Jämtland Regib i Östersund AB - Norrbotten Nordmek AB 200 Kronoberg Kalmar Gotland Företagsutvecklarna 900 Blekinge Jönköping

Summa 39.310

Stockholms Regionexport-Stockex AB har bedrivit någon verksamhet

under 1991 och 1992. Bolaget kan mot denna bakgrund avvecklas.

Verksamheten vid Upplands Invest AB har i huvudsak varit vilande under 1992. Mot denna bakgrund kan bolaget avvecklas.

f

ÖHRLINGS REVEKO

Start Invest AB är ett helägt dotterbolag till Göteborgs- och Bohusläns Utvecklingsfond. Verksamheten består i huvudsak att erbjuda olika former riskvilligt kapital till näringslivet. Verksamheten är inte endast begränsad av till företag i Göteborgs- och Bohus län utan även till Kungsbacka kommun i

Ale, Lerum och Färgelanda kommuner i Älvsborgs län.

Hallands länsamt

till verksamheten bedrivs i separat dotterbolag är enligt bolaget Orsaken att dels bolaget verkar utanför länet enligt ovan, dels att bolaget har en att friare placeringspolitik än fonden.

Vi verksamheten i bolaget bör överföras till Kapitalfonden då anser att verksamheten i huvudsak består av Finansiering.

Vermland AB har under 1992 bedrivit någon verksamhet.

Export-Wermex

Bolaget kan avvecklas.

Nämndö Förvaltnings HB är ett dotterbolag till Utvecklingsfonden i Västmanland. Verksamheten består fastighetsförvaltning en fastighet vari av av verksamhet bedrivs. Huruvida Den organisationen skall äga och egen nya förvalta fastighet i fortsättningen bör överlåtas till den nya ledningen att en avgöra. Det är dock tveksamt detta kan anses vara inom Den nya om organisationens kompetensområde.

Gavlex Trade AB har under 1992 bedrivit någon verksamhet och kan därför avvecklas.

Strategikonsult i Gävle AB har under 1992 bedrivit någon verksamhet och kan därför avvecklas.

Regib i Östersunds verksamhet omfattar uthyrning och försäljnng av mässmaterial. Dotterbolaget har varit vilande under 1992 och kan därför avvecklas.

Nordmek AB har under 1992 bedrivit någon verksamhet och kan därför awecldas.

Företagsutvecklarna har till uppgift att genomföra utbildningar och andra kompetenshöjande insatser för små och medelstora företag. Bolagets ägs av Utvecklingsfonderna i Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge och Jönköping med 20 % var.

ÖHRLINGS REVEKO

Verksamheten synes vara den karaktär bör bedrivas av som även inom den nya organisationen. Därför bör den tillföras den organisationen nya och organiseras ett för ändamålet lämpligt sätt. Detta kan den vara att integreras i det Utvecklingsfondbolaget eller bedrivs nya som självständigt dotterbolag.

11.3 Finansiella konsekvenser för staten

Enligt de beräkningar vi har redovisat i bilaga 1 uppgår som det egna kapitalet i Utvecklingsfonderna 1992-12-31 efter eliminering per av låneverksamheten till cirka 190 Mkr. Baserat på detta kapital kan de finansiella konsekvenserna för staten översiktligt beräknas enligt följande.

Mkr

Eget kapital 1992-12-31: 190 Avgår: Avvecklingskostnader: j: Återstod 145

Återbetalning till landsting 50 % Q

Återstod för staten 72 Avgâr: Nytt eget kapital 50 % ;l§ Omstruktureringsvinst 57

Ö ÖHRLINGS REVEKO 217

12 Principskiss vid bildande av Den nya organisationen

för Den organisationen har redovisats i avsnitt Den framtida strukturen nya

4.

frågeställningarna inför bildandet den strukturen är: De principiella av nya

associationsformer skall verksamheten i Kapitalfonden respeki vilka organisationens koncern bedrivas och tive Den nya

inkråmet överföras från de nuvarande Utvecklingsfonderna hur skall till enheterna inom den strukturen nya

12.1 Associationsformer

l2.1.l Kapitalfonden

associationsformer är aktuella för kapitalorganet är aktiebolags- De två som formen respektive stiftelseformen.

de nackdelar tidigare redovisats med stiftelseformen Vi trots som anser stiftelseformen i detta fall är föredra. Skälen härtill är framför allt att att

skattemässiga. Stiftelseformen är möjlig att förena med skattefrihet se

avsnitt 6, vilket inte är praktiskt möjligt med aktiebolagsformen. Det avkastningskrav ställa verksamheten att kapitalet realt som staten avses behålls oförändrat medför verksamheten drivs i aktiebolagsform att - om avkastning utlåningsverksamheten måste täcka såväl inflakapitalorganets av den skatt måste betalas inflationsvinstema. Med nuvartion som som innebär det avkastning utlåningsverksamheten måste ande skattesatser att av 42 % jämfört med verksamheten drivs utan skattebelastning. öka med om 5 % innebär det avkastningskravet höjs från 5 % till Vid en inflation om att 7 %.

12.12 Den nya organisationen

strukturförändringar inom Den organisationen, t ex till För att hantera nya minskade eller indragna anslag, torde det vara väsentligt att ha följd av möjligheter till resultatutjämning inom koncernen. En nödvändig förutsättning härför är att verksamheten drivs i aktiebolagsform.

Vi har härvidlag övervägt två olika strukturer. I den ena är det centrala och de rörelsedrivande regionala bolagen ägs indirekt via organet en stiftelse holdingbolag. Den andra strukturen är en ren aktiebolagskoncem. ett

Ö 218 ÖHRLINGS REVEKO

Figur Skiss över strukruralremariv

Staten Näringslivet Staten Näringslivet

L_T_Jl______l

Shbla AB

AB

Regionala bolag Regionala bolag

Båda alternativen är enligt vår mening möjliga använda. att

I stiftelsevarianten kan stiftelsen konstrueras för att tillgodose kraven på attt utdelning inte skall lämnas till stat och näringsliv. En fördel med detta är också att stiftelseformen blir garanti för en att Den nya organisationens koncern blir autonom, Stiftelseformen säkerställer också att det kapital staten och i viss mån näringslivet avskiljer tjänar det avsedda syftet. Genorm att stiftelsen äger aktierna i moderbolaget i Den nya organisationen blir reglerna som beskrivits under aktiebolagsformen tillämpliga inom den aktie:bolagsrättsliga koncernen. I den aktiebolagsvarianten rena får dessa och andra krav regleras genom konsortialavtal och bolagsordning.

Vi anser dock att den aktiebolagsvarianten rena är marginellt bättre. Skälem härtill är att:

strukturen är enklare, nivå mindre, - en verksamheten i hela koncernen kan finansieras - via koncernbidrag fråm de rörelsedrivande regionala bolagen och en framtida förändring verksamheten - av är lättare att åstadkomma.

ÖHRLINGS REVEKO

12.2 Överförande tillgångar och skulder av

det redogjorts varför det får lämpligast att driva Den nya Tidigare har anses i aktiebolagsform. Med anledning härav kommer endast organisationen denna verksamhetsform att behandlas nedan.

vid omstruktureringen bör gälla att själva bolagiseringen Som utgångspunkt och rakt möjligt och bra skattemässig lösning. I ska ske så enkelt som ge en endast transaktionsskatter stämpelskatt och i något detta fall uppkommer lagfartsstämpel varför de praktiska skälen får vara avgörande. fall

tänka sig olika alternativ till hur det skall gä till när de gamla Man kan Utvecklingsfonderna skall upphöra med sin verksamhet och inkråm och verksamheten skall föras över till Den nya organisationen. delar av

Följande principiella sätt att överföra inkråm kan särskiljas.

a Apportemission

b Köp

c Aktieägartillskott

d Kombination köp, aktieâgartillskott och apportemission av

mellan och landsting reglerar verksamheten vid Enligt de avtal staten som Utvecklingsfonderna skall stiftelsen upphör med sin verksamhet - om överskjutande tillgångar delas mellan huvudmännen i förhållande stiftelsens till vad de tillskjutit för verksamheten.

tanke på dels avvecklingen verksamheten inom de nuvarande Med att av fonderna torde viss tid, dels att ñnansieringsverksamhet och annan ta verksamhet mäste fungera kontinuerligt föreslår vi följande prioriterad modell för överförande av tillgångar och skulder.

12.2.1 Den nya organisationen

En helt koncern bildas. Detta bör ske i tvâ steg. Först bildas ett ny moderbolag. Detta kan bildas staten varefter näringslivet kan köpa av alternativt och näringslivet tillsammans eller slutligen in sig, av staten stiftelse. Därefter bildar moderbolaget i sin tur åtta till tio regioav en nal dotterbolag. Stiftarna tillskjuter kontanta medel och eller in egendom. De kan också tillskjuta medel i form av aktieapporterar ägartillskott.

ÖHRLINGS 220 REVEKO

Styrelse och vd utses.

I de konsortialavtal och bolagsordningar

som upprättas i samband med bildandet regleras frågan förbud om mot överlåtelse av aktier och hembudsföreskrifter. I bolagsordningen kan föreskrivas att i bolaget uppkommen vinst ska fördelas på sätt än annat att utdelas till aktieägarna, t ex understödja viss konsult- eller finansieringsverksamhet.

Den nya ledningen utser styrelser och vd:ar för de regionala bolagen.

De regionala bolagens ledningar förbereder avtal om förvärv av inventarier, lokaler Rekrytering m m. av personal påbörjas med sikte att verksamheten skall starta den l januari 1995. Överenskommelser träffas med de nuvarande Utvecklingsfonderna om hur övergångsproblem skall hanteras.

4. Den l januari 1995 påbörjas verksamheten.

5. Den avveckling de nuvarande Utvecklingsfonderna av som påbörjats under 1994 fullföljs under 1995. Finansiering sker med hjälp av fondemas egna kapital.

Eventuellt överskjutande kapital delas mellan landsting och stat i förhållande till vad de tillskjutit.

12.22 Andra alternativ bilda Den att nya organisationen

Ett annat alternativ är att de gamla Utvecklingsfonderna bildar ett aktiebolag och apporterar så mycket sina respektive av verksamheter och inkråm, som skall tas över av Den organisationens koncern. nya Apporteringen kan ske direkt till moderbolaget, sin som tur bildar och apporterar egendomen till de åtta till tio regionala bolagen. I utbyte mot inkråmet får stiftelsema aktier i moderbolaget. Aktierna kan sedan säljas till de blivande huvudmännen.

Ett annat sätt kan att respektive utvecklingsfond vara eller i vissa fall två eller flera bildar aktiebolag och apporterar egendom. När de gamla fonderna har bildat aktiebolagen och apporterat egendomen kan de sälja aktierna till ett holdingbolag som redan har bildats med alternativt staten och näringslivet eller stiftelse ägare. en som

ÖHRLINGS F REVEKO 221

detta alternativ kan att aktierna istället för att säljas till En variant vara tillskiftas i samband med att verksamheterna i de nya huvudmännen, staten skall upphöra. Detta alternativ torde endast vara möjligt de gamla fonderna respektive fond upphör omedelbart och överskjutande om verksamheten i enligt stadgar fördelas ut huvudmännen eller att huvudmännen tillgångar överens staten skall erhålla aktierna i förskott. kan komma om att

l2.2.3 Slutsats

praktisk utgångspunkt visar att det enklaste sättet torde En jämförelse ut blivande ägarna till Den organisationen bildar ett modervara att de nya sin bildar de regionala aktiebolagen och att den verksamhet bolag, som i tur skall över köps från de gamla Utvecklingsfondema. och inkråm som tas

och de regionala bolagen bör kapitaliseras lämpligt sätt. Moderbolaget

kreditmarknadsbolag, gäller inte träder i kraft förrän Enligt lag om som men blir gällande, skall ett kreditmarknadsbolags bundna den dag EES-avtalet uppgå till minst fem miljoner eller nettovärdet av tillegna kapital ecu om uppgår till högst etthundra miljoner kronor, får Finansinspektionen gångarna bolaget kan ha lägre bundet eget kapital, dock lägst en miljon medge att i cirka 9 SEK. Enligt nyssutnämnda lag krävs inte tillecu. En ecu står ñnansieringsverksamheten står under tillsyn Finansinspektionen stånd om av Som tidigare nämnts bör det bedöms lämpligt i samenligt annan lag. om ñnansieringsverksamheten lagregleras i den nya Utvecklingsband med att regleras verksamheten skall stå under tillsyn av Finansfondema, även att Härigenom kommer lagen kreditmarknadsbolag inte att bli inspektionen. om tillämplig och bolagen i den koncernen kan ha ett lägre bundet eget nya kapital än en miljon ecu.

12.2.4 Kapitalfonden

Följande bör vidtas vid bildandet av kapitalfonden: steg

Staten nybildar en stiftelse. Stadgar upprättas.

Styrelse och vd utses av stiftarna.

utarbetas med Den organisationen hantering och Ramavtal nya om ersättning för kreditgivningen.

Ö ÖHRLINGS REVEKO .222

Den statliga lánefondens engagemang överförs den l januari 1995, via staten, från de nuvarande Utvecklingsfonderna.

En särskild teknik kan därvid användas för att undvika de svårigheter att kräva tillbaka förmögenheten tidigare har redovisats. som Tekniken går ut på att initialt tillskjuts endast mindre kapitalbelopp, ett medan större delen av kapitalet sätts på särskilt konto ett som disponeras av stiftelsen.

Ett annat sätt att åstadkomma sak är inrätta stiftelse samma att en med begränsad livslängd, dock lägst 4-5 år.

b

ÖHRLINGS REVEKO 223

13 skattefrågor

bolagisering Utvecklingsfondernas verksamhet i ett centralt och flera

En av regionala aktiebolag medför att ett flertal skattefrågor aktualiseras. Grovt kan dessa delas in i transaktionsskatter, skatter som direkt aktualiseras sett bolagiseringen långsiktig skatteplanering för den nya koncernen. av samt

13.1 Transaktionsskatter

13.1.1 Stämxlskatt aktier

Stämpelskatt 2 % skall betalas vid bildande aktiebolag eller vid om av ökning aktiekapitalet. Beskattningsunderlaget skiljer sig beroende av vilken teknik som väljs.

Vid bildande bolag utgår stämpelskatt endast det nominella aktieav kapitalet. Detta medför vid bildandet kan lägga reservfond som att man upp inte beläggs med stämpelskatt.

vanlig nyemission med kontant betalning utgår stämpelskatt vad Vid en inbetalats för aktien, d även på eventuell överkurs. som v s

delvis med

Vid apportemission där samtliga aktier helt eller betalats apport-

utgår stämpelskatten aktiernas nominella belopp. Aven i detta egendom fall kan bolag tillföras reservfond inte utlöser stämpelskatt. ett en som

Tillförs bolag kapital aktieägartillskott stämpelskattebeläggs ett eget genom inte denna kapitaltillförsel. Ett aktieägartillskott hamnar i det mottagande

bolaget i fritt eget kapital.

eventuell fondemission i framtiden reservfond eller fritt eget kapital Vid av utgår stämpelskatt sådan ökning det nominella aktiekapitalet. av

Stämpelskatten är inte avdragsgill och år inte aktiveringsbar.

l3.l.2 Lagfartsstämpel

Vid de flesta former överlåtelser fastigheter utgår stämpelskatt. av av Skattesatsen när juridisk är förvärvare är 3 % av det högsta av person köpeskilling eller taxeringsvårde.

Ö ÖHRLINGS REVEKO

Saknas särskilt taxeringsvärde görs jämförelsen i stället med det värde som

inskrivningsmyndigheten, med ledning intyg från sakkunnig

av eller annan utredning bedömer att egendomen hade vid kontraktstidpunkten.

Lagfartsstämpel är aktiveringsbar och ingår i avskrivningsunderlag

för byggnad.

13. 1.3 Dispenser

Formellt sett finns möjlighet att erhålla dispens från skyldighet att betala ovan nämnda skatter.

I 9:4 lag punktskatter och

om prisregleringsavgifter kan regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från skyldighet att betala stämpelskatt aktier synnerliga skäl föreligger. om I 42 § lag om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet

finns motsvarande dispensbestämmelse för lagfartsstämpel.

Dispenspraxis är mycket restriktiv. I praktiken är det regeringen som beslutar i ärenden av denna dignitet.

13.2 Skatter utlöses till följd bolagiseringen som av

Aktuella skatter i detta sammanhang är fastighetsskatt, inkomstskatt och mervärdeskatt vid överflyttning verksamhet. av

13 l Fastighetsskatt .

Staten är i princip befriad från fastighetsskatt.

Ett statligt bolag är skattskyldigt för fastighetsskatt avseende hyreshus,

småhus och vissa allmänna byggnader, såsom förvaltningsbyggnader,

d v s fastigheter är åsatta taxeringsvärde. som

Fastighetsskatten för allmänna byggnader är 2,5 % av taxeringsvärdet. Dock är den genom särskild lag tillfälligt höjd till 3,5 % vid 1993 års taxering.

J;

ÖHRLINGS REVEKO 225

13.22 Inkomst vid överlåtelse av egendom

skattskyldig till statlig inkomstskatt. De nuvarande Utveck- Staten är inte skattskyldiga till statlig inkomstskatt endast för inkomst av lingsfondema är näringsverksamhet hänför sig till innehav fastighet. Vid överföring som av del verksamheterna från de nuvarande Utveckav verksamheterna eller av till den utvecklingsfondkoncernen kan det finnas en viss lingsfondema nya uttagsbeskattning vid överföring fastighet, om det inte sker till risk för av marknadsvärdet. Med uttagsbeskattning att det överlåtande organet menas ha fastigheten till marknadsvärdet, varvid skillnaden skall anses avyttrat marknadsvärdet och reavinsttaket blir en skattepliktig inkomst. Detta mellan verksamheten i respektive utvecklingsfond förs över direkt gäller oavsett om eller via staten till Den nya organisationens koncernen.

verksamheten eller del den utlöser inte någon Själva överföringen av av

för det bolag alternativt stiftelser övertar verksamheten.

inkomstskatt som 13.2.3 Mervärdeskatt

utgår inte vid överlåtelse hel rörelse eller av rörelsegren. Mervärdeskatt av

organisationens långsiktiga beskattningssituation 13.3 Den nya

flertal omständigheter kommer att påverka den nya koncernens beskatt- Ett ningssituation. Vissa omständigheter går att påverka i samband med bolagiseringen, andra inte. De viktigaste kommer att behandlas nedan.

13.3.1 SURV-underlag

Med största sannolikhet kommer koncernen att tillämpa K-SURV. SURV- -underlaget utgörs då i princip skillnaden mellan varje bolags tillgångar av och skulder.

tillgång räknas dock inte aktier i svenska aktiebolag där ägaren är Som skattskyldighet. Detta innebär att moderbolaget inte får frikallad från a med värdet aktierna i svenska dotterbolag. Aktier i utländska bolag räkna av får tas till 65 % anskaffningskostnaden. upp av

kapital fördelar sig skattemässigt mellan olika helägda svenska Hur eget har inte någon betydelse då helheten ändock blir densamma och då bolag positivt underlag i bolag kan flyttas över till bolag med negativt underett lag.

f

ÖHRLINGS REVEKO

l3.3.2 Resulgtutje mning

Det är viktigt att ha tillgång till resultatutjämning i form

av koncembidrag

mellan de helägda koncembolagen.

För att rätt till koncembidrag skall föreligga fordras bl a att aktierna i dotterbolag har varit helägda under hela beskattningsåret. Denna förutsättning är inte uppfylld moderbolaget i Den om nya organisationen förvärvar dotterbolagen på årets första dag. För att rätt till koncembidrag skall föreligga under det första verksamhetsåret bör därför aktierna överföras till moderbolaget vid utgången året innan den koncernen skall av nya påbörja sin verksamhet eller att dotterbolagen nybildas under det första verksamhetsåret.

13.3.3 Maskiner ;gb inventarier

De maskiner och inventarier övertas kommer som att få en ny skattemässig avskrivningsplan utgår från det faktiska anskaffningsvärdet som på inventaiierna.

13.3.4 Avskrivning byggnader

Avskrivningsunderlag för byggnad utgörs byggnadens taxeringsvärde

av dividerat med hela taxeringsvärdet gånger vederlaget för hela fastigheten. Saknas taxeringsvärde skall proportionering ske med tillämpning de av regler som gäller för fastställande taxeringsvärde. av

13.4 Kapitalfondens framtida skattesituation

Staten skall bli huvudman samt tillskjuta medel till ett organ, som skall låna ut medel tillsmå och medelstora bolag. Detta organ kan drivas i stiftelse-

form eller alternativt aktiebolagsform se avsnitt 12.

ovan

Om namnet på den stiftelsen lagstiftningsvis förs in i nya den s k katalogen i 7 § 4 mom SiL kommer stiftelsen bli skattebefriad att från all annan inkomst än sådan hänför sig till innehav som av fastighet. Eftersom stiftelsen i detta fall endast skall ha kapital kommer alla intäkter bli skattefria. att Bedrivs verksamheten i aktiebolagsform uppkommer skattepliktiga intäkter eftersom det föreligger avkastningskrav ett eget kapital.

m

1993 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l.Stymings- och samarbetsformer ibiståndet. UD 36.Lag om totalforsvarsplikt. Fö. 2.Kursplaner för grundskolan. U. 37.Justitiekanslern. En översyn av JK:s arbetsuppgifter

Ersättning för kvalitet och effektivitet. m.m. Ju. Utformning nytt resurstilldelningssystem for 38. Hålso- och sjukvården i framtiden tre modeller. S. av ett - grundläggande högskoleutbildning. U. 39. En gräns for ñlmcensuren. Ku. Statligt stöd till rehabilitering tortyrskadade 40. Fri- och rättighetsfrågor. Del A och B. Ju. av fl. S. 41. Folk- och bostadsrâlmingår 1990och i framtiden. flyktingar m. 5. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka. S. 42. Försvarets högskolor. Fö. . arbetslöshet.A. Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduk- 43. Politik mot tion. Jo. 44. Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. 7. löneskillnader och lönediskriminering. 45.Trosa bryter sig loss. Bytänkande eller demokratins Om kvinnor och män arbetsmarknaden.Ku. räddning. C. Löneskillnader och lönediskrirninering. Om kvinnor 46. Vissa kyrkofrågor. C. och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 47. Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, Postlag. K. barnomsorg, äldreomsorg och primärvård. C. datalag. Ju. 48. Kommunala verksamheter i egen förvaltning och i 10.En ny 1 Socialförsåkringsregister. S. kommunala aktiebilag. En jämförande studie. C. l . S. 12. Vårdhögskolor 49. Ett år med betalningsansvar. kvalitet utveckling huvudmannaskap.U. 50. Serveringsbestâmmelser.S. - - - 13. Ökad konkurrens järnvägen. K. 51. Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - 14.EG och våra grundlagar. Ju. M. 15. Svenskaregler för internationell omfördelning av 52. Ersättning vid arbetslöshet.A. 53.Kostnadsutjämning mellan kommuner. Fi. olja vid en oljekris. N. 16.Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- 54. Utvisning grund av brott. Ku. kommissionens förslag. Fi. 55. Det allmännas skadeståndsansvar. Ju. 16.Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- 56. Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor. kommissionens förslag. Bilagor. Fi. UD. 17. Ägandet radio och television i allmänhetens 57. Beskattning av fastigheter, del l av tjänst. Ku. Schablonintäkt eller fastighetsskatt Fi. - 18.Acceptans Tolerans Delaktighet. M. 58. Effektivare ledning i statliga myndigheter. Fi. 19.Kommunema och miljöarbetet. M. 59. Ny marknadsföringslag. C. 20. Riksbanken och prisstabiliteten. Fi. 60. Polisens rättsliga befogenheter. Ju. 21. Ökat personval. Ju. 61 Överföring av HIV-smitta genom läkemedlet . 22.Vad är ett statsrådsarbete värt Fi. Preconativ. S. 23.Kunskapenskrona. U. 62. Rättssäkerheten vid beskattningen. Fi. partiell översyn. Ku. 63. Person och parti Studier i anslutning till 24. Utlänningslagen en - - 25. Sociala åtgärder för jordbrukare. Jo. Personvalskommitténs betänkande 26. Handläggningen vissa säkerhetsfrågor.Ju. Ökat personval SOU 1993:21. Ju. av 27.Miljöbalk. Del l och 2. M. 64.Frågor för folkbildningen. U. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 65. Handlingsplan mot buller. 29. Fortsatt reformering företagsbeskattningen. Handlingsplan mot buller. Bilagedel. M. av Del 2. Fi. 66.Lag om införande av miljöbalken. M. 30.Rätten till bistånd inom socialtjänsten. S. 67. Slutförvaring av använt kärnbränsle KASAMs - 31.Kommunemas roll alkoholområdet och inom yttrande över SKBs FUD-program 92. M. missbrukarvården. S. 68. Elkonkurrens med nätmonopol. N. 32. Ny anställningsskyddslag.A. 69.Revisorerna och EG. N. 33. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och 70. Strategi för småföretagsutveckling.N.

livsmedelsindustri för EG. Jo. 34.Förarprövare. K. 35. Reaktion mot ungdomsbrott. Del A och B. Ju.

å 111.30- J Öääffâüäå :§40123x171

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bankstödsnämnden.[28]

Justitiedepartementet

Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. En ny datalag. [10] Del [29] EG och våra gnmdlagar. [14] Folk- och bostadsrâkningår 1990 och i framtiden. [41] Ökat personval. [21] Översyn av tjånsteinkomstbeskattningen. [44] Handläggningen av vissa säkerhetsfrågor. [26] Kostnadsutjämning mellan kommuner. [53] Reaktion mot ungdomsbrott. Del A och B. [35] arbetsuppgifter Beskattningav fastigheter, del I Justitiekanslern. En översyn av JK:s Schablonintäkt eller fastighetsskatt [57] [37] m.m. statliga myndigheter. [58] Effektivare ledning i Fri- och rättighetsfrågor. Del A och B. [40] Rättssäkerheten vid beskattningen. [62] Det allmännas skadeståndsansvar. [55]

Polisensrättsliga befogenheter. [60]

Utbildningsdepartementet

Personoch parti Studier i anslutning till - Kursplaner för grundskolan. [2] Personvalskommitténs betänkande Ersättning för kvalitet och effektivitet. Ökat personval sou 1993:21. [63] Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. [3]

Utrikesdepartementet

Vårdhögskolor Stymings- och samarbetsformer i biståndet. [l] kvalitet utveckling huvudmannaskap.[12] Kontrollen över export strategisktkänsliga [56] - - av varor. Kunskapens krona. [23]

Frågor for folkbildningen. [64]

Försvarsdepartementet Lag om totaltörsvarsplilct. [36] Jordbruksdepartementet

Försvarets högskolor. [42] Livsmedelshygienoch småskalig livsmedelsprodulction.

[6]

Socialdepartementet

Sociala åtgärder för jordbrukare. [25] Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och flyktingar m. fl. [4] livsmedelsindustri för EG. [33] beroendeframkallande psykofarmaka. Bensodiazepiner-

[5] Arbetsmarknadsdepartementet

Socialförsäkringsregister. [ll] Ny anställningsskyddslag. [32] Rätten till bistånd inom socialtjänsten. [30] Politik mot arbetslöshet.[43] Kommunernas roll alkoholornrådetoch inom Ersättning vid arbetslöshet.[53] missbrukarvården. [31]

Hälso- och sjukvården i framtiden tre modeller. [38]

- Kulturdepartementet

Ett år med betalningsansvar. [49] löneskillnader och lönediskriminering. Serveringsbestämmelser. [50] Överföring Om kvinnor och män på arbetsmarknaden.[7] av HIV-smitta genom läkemedlet löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor Preconativ. [61] och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. [8]

Ãgandet radio och television i allmänhetens tjänst.

Kommunikationsdepartementet av

[17] Postlag. [9] Utlänningslagen en partiell översyn. [24] Ökad konkurrens järnvägen. [13] - En gräns för ñlmcensuren. [39] Förarprövare. [34] Utvisning grund av brott. [54]

Finansdepartementet

Näringsdepartementet

Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- - Svenskaregler för internationell omfördelning av olja kommisionens förslag. [16] vid en oljekris. [15] Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- - Elkonkurrens med nåtmonopol. [68] kommisionens förslag. Bilagor. [16] Revisorernaoch EG. [69] Riksbanken och prisstabiliteten. [20] Strategi för småföretagsutveckling. [70] Vad är ett statsrådsarbete värt [22]

Statens offentliga utredningar

1993 Systematisk förteckning

Civildepartementet

Trosa bryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins räddning. [45] Vissa kyrkofrågor. [46] Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård. [47] Kommunala verksamheteri egen förvaltning och i kommunala aktiebilag. En jämförande studie. [48] Ny marknadsföringslag. [59]

Miliö- och naturresursdepartementet

AcceptansTolerans Delaktighet. [18] Kommunerna och miljöarbetet. [19] Miljöbalk. Del l och 2. [27] Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - [51] Handlingsplan mot buller. Handlingsplan mot buller. Bilagedcl. [65] Lag om införande av miljöbalken. [66] Slutförvaring av använt kämbränsle KASAMs yttrande över SKBs FUB-program 92. [67]