Beskattning av stipendier : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar EEE 1990:47 ä Finansdepanementet

Beskattning

av

stipendier

Delbetänkande av och

sgftelse- föreningsskattekommittén

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM Best. nr 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8 - 12°° 08/763 10 05 12°° v 16°” (endast beställare inom regeringskansliet)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10575-6 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1990

Till statsrådet Erik Åsbrink

Genom beslut den 25 februari 1988 bemyndigade regeringen chefen för finansdepartementet statsrådet Feldt att tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppdrag att se över beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar. Bemyndigandet har sedermera överförts till statsrådet Åsbrink.

Kommittén har antagit namnet stiftelse- och föreningsskattekommittên.

Till ledamöter i kommittén har förordnats regeringsrådet Anders Swartling, ordförande, samt riksdagsledamöterna Leif Olsson och Bengt Silfverstrand.

Till experter har förordnats regeringsrådet von stig Bahr (fr.o.m. den 6 februari 1989), hovrättsrådet Lennart Frii (fr.o.m. den 14 september 1988), kammarrättsassessorn Cecilia Gunne, skattedirektören Mats Henricson (fr.o.m. den 14 september 1988) och hovrättsassessorn Henning Isoz.

som sekreterare har tjänstgjort kammarrättsassessorn Jerry Eriksson.

Sedan kommittén genom beslut den 21 septemer 1989 fått tilläggsdirektiv har frågan om beskattning av* stipendier och liknande bidrag behandlats med förtur. Resultatet av det arbetet redovisas i delbetänkandet

1990:47) Beskattning av stipendier, vilket här- (SOU med överlämnas.

fortsätter sitt arbete enligt de ursprung- Utredningen direktiven med att se över reglerna om beskattliga av stiftelser och ideella föreningar. ning

har av ledamoten Leif Olsson. Reservation avgivits

Stockholm den 18 maj 1990.

Anders Swartling

Leif Olsson Bengt Silfverstrand

/Jerry Eriksson

RESERVATI ON

B I LAGOR 1 Tillägqsdirektiven (dir. 1989:45). . . . . . . . ..135 2 av o.d. - Beskattningen stipendier Rättsfall angáende beskattningen av

FÖRKORTNINGAR AFL lagen (1962:381) om allmän försäkring dir. direktiv KL kommunalskattelagen (1928:370) KR kammarrätten NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd I prop. proposition Regn tegeringsrätten

RINK utredningen om reformerad inkomst-

beskattning RSV riksskatteverket RÅ regeringsrättens årsbok SAL lagen (1981:691) om socialavgifter SIL lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt SOU statens offentliga utredningar UBL uppbördslagen (1953:272)

SAHMANFATTNI NG

I detta delbetänkande behandlas fragor som rör beskattningen av stipendier och liknande bidrag. Denna del av vart arbete är ett led i den pågående skattereformen.

Hed stipendium avses här ett bidrag till en fysisk person som utges för mottagarens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara om en fråga litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. Till liknande räkbidrag nar vi bidrag som ges ut till en för fysisk person att stödja en verksamhet av annat slag än de nu nämnda samt dessutom priser och belöningar som ges ut för att premiera redan utförda prestationer (t.ex. litterära eller konstnärliga insatser). Begreppet stipendium eller liknande bidrag omfattar dock inte vad som skatterättsligt är gåva och inte heller ersättning för arbete för utgivarens räkning eller s.k. näringsbidrag.

I dag är stipendier och bidrag av det som avses slag här normalt skattefria för om de inte utmottagaren går under mer än två år i följd. Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) ansåg att flera skäl talade för att slopa skattefriheten men att ytterligare underlag behövdes innan frågan kunde slutligt avgöras. Genom tilläggsdirektiv hösten 1989 fick vi i uppdrag att arbeta vidare med vår frågan. uppgift har varit att överväga hur stipendier o.d. skall inordnas i det nya skattesystemet.

i skattereformen är strävandena Ett centralt inslag inkomstbeskattning i den meatt uppnå en likformig inkomster av olika slag beskattas på ett ningen att och att därmed personer som har lika likvärdigt sätt faktiska inkomster också påförs lika mycket stora av reformen har medfört bl.a. skatt. Denna inriktning som hänför sig till eget arbete att alla ersättningar i princip skall beskattas. eller egen prestation

not denna bakgrund har den principiella utgångspunkvårt arbete varit att stipendier och liknande ten för skall beskattas. Dessa erbidrag i fortsättningen inte vederlag för arbete sättningar utgör visserligen utfört för räkning men de som mottagaren utgivarens en verksamhet som mottagaren beutgår för att stödja för att belöna som han utdriver eller prestationer

fört.

utgångspunkt har vi undersökt Med denna principiella för och bidragsgivning för olika områden stipendiefinns skäl - inte minst andra skäl än att se om det - som talar mot beskattning och de rent skattemässiga i så fall är tillräckligt starka för om dessa skäl att motivera avsteg från huvudregeln om beskattning.

har vi ställt oss frågan om det med Till en början eller bidragens ändamål hänsyn till stipendiernas att från huvudprincipen. vi är motiverat göra avsteg att skattefriheten bör behållas för har då funnit som är avsedda för mottagarens grundutstipendier, räknar vi då sådan utbildning. Som grundutbildning kan deltagaren till studiestöd bildning som berättiga 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349). enligt omfattar dock inte utbildning utöver aka- Begreppet eller därmed jämförlig utbilddemisk grundexamen Beträffande stipendier för annan utbildningsnivå.

ning än grundutbildning samt i fraga om stipendier och liknande bidrag utanför utbildningsområdet (t.ex. stipendier till konstnärer, forskare och uppfinnare) föreslår vi däremot en övergång till ett system där dessa ersättningar beskattas. För att dämpa effekterna av en sådan övergång och för att förenkla den praktiska hanteringen förordar vi dock att ett skattefritt grundbelopp samtidigt skall införas. Förslaget innebär att ersättningarna blir skattepliktiga bara till den del de överstiger 1 000 kr. per år och utgivare.

Den föreslagna beskattningen omfattar inte endast stipendier i gängse mening, forskningsbidrag o.d. utan också vissa närbesläktade ersättningar. När staten eller en kommun ger bidrag för att täcka utgifterna i en näringsverksamhet ut- (näringsbidrag) betalas i vissa fall också ett bidrag som är avsett att bestrida mottagarens levnadskostnader under en viss tid. I praxis har sådana bidrag för levnadskostnader ansetts skattefria. Vårt förslag innebär att de i fortsättningen skall beskattas.

Vi har särskilt hur och liknande beövervägt priser löningar skall behandlas i det nya systemet. Även om vi ansett att vissa skäl talar för att undanta dem från beskattning, har vi ändå funnit att det inte är möjligt att genom generella regler på ett tillfredsställande sätt dra en gräns mellan t.ex. priser och stipendier. På grund av dessa avgränsningsproblem föreslår vi inte något undantag för priserna och belöningarna. om statsmakterna skulle önska undanta vissa bestämda priser från beskattning, får detta enligt vår mening lösas så att dessa priser räknas upp i lagen. vi har inte sett det som vår uppgift att lägga fram förslag om en sådan förteckning.

och liknande bidrag som blir skatte- De stipendier skall förslaget beskattas i något av pliktiga enligt eller näringsverksamhet. Bidrainkomstslagen tjänst skall hänföras till näringsverksamhet, om intäkget av den verksamhet som föranlett bidraget till terna del redovisas av mottagaren i inkomstslaövervägande eller om bidraget av annan särget näringsverksamhet skild anledning bör räknas som intäkt av näringsverk- I andra fall skall bidraget räknas som intäkt samhet. av tjänst.

att införa för stipendier och Förslaget skatteplikt har aktualiserat frågan om en samtidig ändring bidrag av Vi föreslår nya avdragsregler för avdragsreglerna. både mottagare och utgivare.

Den ett eller liknande bidrag har som får stipendium ofta allmänna regler rätt att dra av utgifter enligt i den verksamhet som föranlett bidraget. Vi föreslår

en av avdragsrätten. Har bidraget lämnats utvidgning bestämt ändamål, skall mottagaren enligt förför ett få dra av som han haft för att fullslaget utgifter ändamålet även om detta inte skulle följa av följa Den som mottar ett bidrag för bestämvanliga regler. da (t.ex. ett forskningsbidrag) kommer på utgifter normalt inte att få något netgrund av avdragsrätten beskatta. För en sådan mottagare innebär våra to att således inte ökad skattebelastning utan förslag någon endast en utvidgad redovisningsskyldighet gentemot det allmänna. Av naturliga skäl medges inte avdrag för den del av som motsvarar det skatteutgifterna fria 1 000 kr. Vidare får avdrag inte grundbeloppet, för som framstår som normala levnadsgöras utgifter kostnader.

Den som ger ut ett stipendium eller liknande bidrag har enligt nuvarande regler i vissa fall rätt att dra av det utgivna beloppet som en omkostnad i en näringsverksamhet. vara förslag berör inte denna avdragsrätt. För bidrag som inte har karaktär av omkostnad i näringsverksamhet medges i dag avdrag endast om bidraget utgår periodiskt. Vi föreslår att avdrag i fortsättningen skall medges även när bidraget har engångskaraktär under förutsättning att bidraget enligt de nya reglerna är skattepliktigt för nottagaren. Detta förslag gäller dock inte för vissa kategorier av utgivare, nämligen fysiska personer, dödsbon och vissa stiftelser, föreningar m.fl. som är helt eller delvis befriade från inkomstskatt. Förslaget om en utvidgad avdragsrätt får främst betydelse för de oinskränkt skattskyldige stiftelser (t.ex. kulturstiftelser) och föreningar (t.ex. fackföreningar och branschföreningar) som ger ut stipendier av engangskaraktär.

samma skäl som ligger bakom vart förslag att införa skatteplikt för stipendier och liknande bidrag har föranlett oss att föreslå att dessa ersättningar skall beläggas med fulla som tas ut socialavgifter hos utgivarna i form av arbetsgivaravgifter. Något avgiftsuttag blir dock inte aktuellt för de bidrag som utgår för bestämda utgifter som är avdragsgilla för mottagaren. En förutsättning för att övriga stipendier och bidrag skall avgiftsbeläggas är att det belopp som betalas ut till en viss mottagare uppgår till minst 2 000 kr.

Avsikten är att de av oss - i föreslagna reglerna likhet med annan lagstiftning som ingar i skattereformens andra - skall första etapp tillämpas gången vid 1992 års taxering (- 1991 ars inkonster). vi fö-

att de och bidrag som bevilreslår dock stipendier 1991 skall bejats före den 1 januari genomgående handlas enligt nuvarande regler.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) Qglg att 19 5, 32 5 1 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 31 S skall ha följande lydelse, gglg att det i lagen skall införas nya bestämmelser, punkt 2 av anvisningarna till 19 S, punkt 6 av anvisningarna till 20 5, punkt

17 av anvisningarna till 22 5 och punkt 34 av anvisningarna till

23 S, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 sl

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskiftat bo eller gåva;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i

1 Lydelse enligt prop. 1989/90:110. .

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

till sjömän om icke eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning

ävensom ersättning, vilgrundas på förvärvsinkomst, ersättningen tillfallit någon på grund av ken vid sjukdom eller olycksfall i samband med tjänst, dock att annan försäkring, som icke tagits

inkomst räknas ersättning i form av pension till skattepliktig

i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig eller

32 s l eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund enligt eller annan ansvarighetsförsäkring eller på av trafikförsäkring och avser förlorad inkomst av grund av skadeståndsförsäkring

skattepliktig natur;

eller återköp av förbelopp, som till följd av försäkringsfall

säkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

eller annan ersättning för skada på egendom, försäkringsersättning dels i den mån ersättningen avser dock att skatteplikt föreligger dels i den mån annan än privatbostad eller markanläggning, byggnad influtit om den försäkrade eller skasom skulle ha köpeskilling, hade hade varit att hänföra till dade egendomen i stället sålts,

intäkt av och dels i den mån ersättningen eljest näringsverksamhet av eller omkostnad för motsvarar skattepliktig intäkt avdragsgill

näringsverksamhet;

eller premieåterbetalning, som utgått på vinstandel, återbäring än eller sådan av annan personförsäkring pensionsförsäkring grund som tagits i samband med tjänst, sjuk- eller olycksfallsförsäkring av skadeförsäkring, och presamt vinstandel, som utgått på grund

för vilken rätt till mieåterbetalning på grund av skadeförsäkring,

avdrag för premie icke förelegat;

(1956:293) om ersättning åt smittbärare ersättning jämlikt lagen

grundas på förvärvsinkomst; om icke ersättningen

intäkt, som understöd eller därmed jämförlig periodisk periodiskt av i den mån givaren icke utgör vederlag vid avyttring egendom,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt 20 5 eller punkt 5 av till 46 S icke är anvisningarna berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett stipendium och liknande för mottagarens utbildning bidrag i den utsträckning och inte utgör ersättning som anges i 2 av anpunkt för arbete som har utförts visningarna; eller skall utföras för

arbetsgivarens räkning;

studiestöd eligt 3 eller 4 kap. instudiestödslagen (1973:349), ternatbidrag, studielån och resekostnadserättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt vilket av bidrag enligt regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser till utgår deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i om såfråga dant bidrag likställda, och äger i härav den följd bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall skatt erläggas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 ss lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4a ss samma lag som utgör ersättning för merkostnader, för ersättning merutgifter för resor som enligt 3 kap. 7 a 5 samma lag eller enligt 3 kap. 5 d s lagen om arbetsskadeförsäkring eller 10 s lagen om statligt personskadeskydd samt hemsjukvårdsbidrag och helvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den várdbehövande;

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

(1962:329) om hustrutillägg kommunalt bostadstillägg enligt lagen

och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag; bostadsbidrag

vid av utenligt lagen (1988:1463) om bidrag adoption bidrag

ländska barn;

allmän domstol eller utgått av allsom fastställs av ersättning - intill den som - utan att det skett yrkesmässigt männa medel

domstol eller annan myndighet, om ersättningen ställt sig inför

traktamente eller ersättning för tidsspilavser reseersättning,

lan;

till den som i särskilt fall räddat perhittelön samt ersättning

fara eller till avslöjande eller grison eller egendom i bidragit

av person som begått brott; pande

den som lämnat blod eller moderssedvanlig ersättning till organ,

mjölk;

hänför till anställning eller uppdrag tävlingsvinst som inte sig

eller därmed likställd eroch som utgår i annan form än kontant

minnesföremål eller värdet inte överom vinsten avser sättning, avrundat till närmaste hundratal kronor; stiger 0,l basbelopp

för eller kostnad som arbetsgivare uppsådan gottgörelse utgift

för vilka avdrag icke medburit från ur medel, personalstiftelse medel finnas i vid taxering, vid första tillfälle dylika givits

stiftelsen;

från till som arbetsgivare uppburit pensionsstiftelse, gottgörelse

andra medel för att lämna gottgörelsen den del stiftelsen ej ägt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

än sådana för vilka avdrag icke vid till atnjutits avsättning stiftelsen;

ränta enligt 61 s lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 S 1 och 2 mom., 69a S tredje eller 75a stycket 5 fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 S 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 S tullagen (1973:670), 20 5 lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 5 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 s lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 s lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 ss tullagen (1987:lO65;

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 S 4 och 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den under ett skattskyldige beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor;

sådant statligt bostadsstöd som avses i punkt 3 av anvisningarna.

Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 s 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 s.

(se vidare anvisningarna.)

32 sz

1 mom. Till intäkt av tjänst hänförs

a) avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten, b) pension,

2 Lydelse enligt prop. 1989/90:110.

Nuvaramde lydelse Föreslagen lydelse

c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfallseller eller annorledes än på grund av försäkring skadeförsäkring av livränta som utgör vederlag vid avyttring av med undantag i den mån det inte är fråga om livränta som avses i d) egendom, och inte heller annat följer av 2 mom., d) i fråga om sådan i c) angiven livränta, som utgår till följd av och vilken 2 mom. inte är tillämpligt, den del personskada på av livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll, som utgått i annan form än livränta på grund av e) ersättning eller tagen i samband med tjänst, sjuk- olycksfallsförsäkring, dock inte ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarkostnader, f) periodiskt understöd eller därmed jämförli undantagsförmåner, periodisk intäkt som avses i 31 5, som utgår till följd av personskada och utgör g) engångsbelopp intäkt enligt punkt 1 av anvisningarna till 19 S. skattepliktig sådan och vinst vid avyttring av aktier i fåmans h) utdelning på 3 5 12 mom. (1947:576) om statlig införetag som enligt lagen komstskatt skall tas upp som intäkt av tjänst, förmåner och m.m. som anges i punkterna 1 i) sådana ersättningar och 15 av anvisningarna, j) stipendium och liknande bidrag som är skattepliktigt enligt punkt 2 av anvisningarna till 19 5 och inte är hänförligt till intäkt av näringsverksamhet enligt punkt 17 av anvisningarna till 22 S.

annat än ovan - Som intäkt av tjänst räknas jämväl belopp sagts såsom vinstandel, áterbäring eller vid återköp av försäkring uppburet - vilket på grund av pensionsförsäkring eller belopp utgått sådan eller som tagits i samband med sjuk- olycksfallsförsäkring, tjänst.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har tjänsteinnehavare som löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt, att han enligt 1 kap. 5 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren atnjutit från fastigheten, räknas som intäkt av näringsverksamhet eller behandlas enligt reglerna för privatbostad.

Anvisningar till 19 S

2. Hed stipendium avses sådant bidrag till fysisk person, som utges för mottagarens utbildnigg eller för att stödja en av mottagaren planerad eller bedriven litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, idrottslig verksamhet eller verksamhet som forskare eller uppfinnare. Hed bidrag som liknar stipendium avses stöd till fysisk person för annan av denne bedriven verksamhet samt pris eller belöning för verksamhet som denne bedrivit. Som stipendium eller liknande bidrag räknas dock inte a) gåva, b) ersättning för arbete för utgivarens räkning, c) näringsbidrag som avses i punkt 9 av anvisningarna till 22 S.

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

Stipendium och liknande bi-

drag utgör skattepliktig intäkt, om inte annat anges i tredje stycket eller följer av andra bestämmelser i denna lag.

Stipendium för mottagarens är inte grundutbildning skattepliktigt. Med grundutbildning avses utbildning av sådant slag att den kan berättiga till studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), dock inte utbildning utöver akademisk grundexamen eller därmed jämförlig utbildningsnivá. Andra stipendier och liknande bidrag är skattepliktiga endast till den del de under beskattningsåret överstiger 1 000 kronor från en och samma utgivare.

Stipendium och liknande bidrag omfattas inte av bestämmelserna om periodiskt understöd. Bidraget hänförs till inkomstslaget tjänst om inte annat följer av punkt 17 av anvisningarna till 22 5.

Nuvarande lxdelse

Föreslagen lydelse

Är ett stipendium eller liknande bidrag avsett att täcka en bestämd utgift som är avdragsgill för mottagaren enligt 23 5 eller 33 5 eller punkt 6 av anvisningarna till 20 s, gäller följande. Är utgiften hänförlig till tidigare beskattningsar än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får utgiften dras av vid taxeringen för det år då .bidraget tas upp som intäkt. Bänför sig utgiften till senare beskattningsár än det då bidraget skall tas upp som intäkt, skall beskattningen av bidraget skjutas upp till det eller de år då utgiften uppkommer eller senast skulle ha uppkommit. Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång för vilken anskaffningsutgiften annars skulle få dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får utgiften - dock högst ett belopp som motsvarar det skattepliktiga bidraget - dras av omedelbart.

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

till 20 S

6. Har stipendium eller liknande som är bidrag, skattepliktigt enligt punkt 2 av anvisningarna till 19 S, för utgivits att av mottagaren användas för ett bestämt ändamål, - utöver vad är mottagaren som följer av bestämmelserna i 23 s respektive 33 S - berättigad till avdrag för de utgifter han har för att fullfölja ändamålet. Avdrag medges dock inte för utgifter som framstår som normala levnadskostnader.

enligt första Avdrag medges endast för stycket den del av som utgiften överstiger belopp som är från skatteundantaget punkt 2 av plikt enligt anvisningarna till 19 S. Avdraget får inte överstiden skattepliktiga dega len av bidraget.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 22

17. stipendium och liknande bidrag, som är skattegliktigt enligt pggkt 2 av anvisningarna till 19 S, hänförs till intäkt av näringsverksamhet, om övriga intäkter av den verksamhet som bidraget avsett till övervägande del är hänförliga till detta inkomstslag eller bidraget av annat särskilt skäl bör behandlas som intäkt av näringsverksamhet.

till 23

34. Annan skattskyldig än fysisk gerson! dödsbo eller sådan skattskyldig, som är helt eller delvis frikallad från skattskyldighet enligt 7 S 4-6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, får göra avdrag för stigendium eller liknande bidrag även om bidraget inte utgör omkostnad i utgivarens näringsverksamhet. Denna avdragsrätt omfattar också socialavgifter som belöper ga bidraget.

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

enligt första Avdrag medges dock endast stycket för bidrag som ges ut för

att fullfölja den skattskyldiges ändamål enligt

bolagsordning, stadgar eller motsvarande, och endast för den del av bidra-

get som utgör skattepliktig intäkt för mottagaren enligt punkt 2 av anvistill 19 S. ningarna

till 31 S3

under- 2. Såsom periodiskt under- 2. såsom periodiskt stöd räknas inte vad motstöd räknas inte vad motuppbär från en tagaren uppbär från en tagaren befriad stiftelse som är befriad stiftelse som är från skattskyldighet enfrån skattskyldighet enligt 7 S 6 mom. lagen ligt 7 s 6 mom. lagen in- (1947:576) om statlig in- (1947:576) om statlig en komstskatt eller från en komstskatt eller från ideell förening som har ideell förening som har i till uppgift att främja i till uppgift att främja första 7 5 6 mom. första stycket 7 S 6 mom. stycket nämnda lag angivna ändamål nämnda lag angivna ändamål i och som uppfyller övriga i och som uppfyller övriga an- 7 S 5 mom. samma lag an- 7 S 5 mom. samma lag villkor för befrielgivna villkor för befriel- givna från se helt eller delvis från se helt eller delvis Detta skattskyldighet. Detta skattskyldighet.

3 1984:1060. Senaste lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller dock endast om ut- gäller dock endast om utbetalningen sker till betalningen sker till fullföljande av ändamål fullföljande av ändamål som nu nämnts. som perio- som nu nämnts. Av 2 punkt diskt understöd betraktas av till 19 anvisningarna S däremot vad som uppbäres framgår att den där förefrån varje slags stiftel- skrivna skatteplikten för se, om och i den mån det i och liknande stipendium de för stiftelsen gällande är oberoende av om bidrag stadgar är föreskrivet, bidraget utgår periodiskt att stiftelsens intäkter eller inte. skola för all framtid eller viss tid tillfalla som understöd periodiskt viss familj, vissa famil- betraktas däremot vad som jer eller bestämda perso- mottas från varje slags ner. om och i den stiftelse, mån det i de för stiftelsen gällande är stadgarna föreskrivet, att stiftelsens intäkter för all framtid eller för viss tid skall tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer. vad nu sagts gäller dock inte sådant stipendium eller liknande bidrag som avses i punkt 2 av anvisningarna till 19 S.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och första tillämpas gången vid 1992 års taxering. Äldre bestämmelser dock i tillämpas fråga om stipendier och liknande bidrag som beviljats före ikraftträdandet.

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 s lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lgdelse Föreslagen lydelse

11 kap.

2 sl

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 S uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till l 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 S 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370). I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:360) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, b) föräldrapenningförmåner, c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 s, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader, d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

1 Lydelse enligt prop. 1989/902110.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) utbildningsbidrag under och arbetsmarknadsutbildning yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning, g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag studiestödslaenligt gen (1973:349), h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring, i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild inom övning värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk samt tjänstgöring civilförsvarspliktiga, j) utbildningsbidrag för doktorander, k) tinersättning vid grundutbildning för vuxna vid (grundvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare, l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med av tillämpning sagda lag, n) från sveriges förfat- m) och liknanstipendium tarfond och konstnärsnämn- de bidrag till den del biden utgående bidrag som ej draget är skattepliktigt är att hänföra till in- enligt 2 av anvispunkt konst av annat förvärvsar- till 19 ningarna S kommubete enligt 3 5, i den mån nalskattelagen (1928:370), regeringen så förordnar, n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse, o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som av att en följd arbetsgivare lämnar sådant bidrag som likställs med lön 2 enligt kap. 3 s andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter, p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självständigt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I om ersättning i pengar eller naturaförmáner som sägs i fråga första för arbete som någon utfört för någon annans räkstycket ning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 5 andra stycket.

vid av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön beräkning eller annan som den försäkrade har fatt från en arersättning, som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk betsgivare, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket person, och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a 5 eller då han som ombord på svenskt handelsfartyg. vad som tjänstgjort sjöman sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk en svensk person, som äger ett bestämmande inperson, juridisk över den utländska juridiska personen, enligt av riksförflytande säkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-

sionsavgiften.

skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från Hänsyn främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. vad som sägs här skall inte beträffande lön till svensk medborgare eller till gälla den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig enligt tredje eller fjärde stycket förbindelse skall anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om stipendier och liknande bidrag som beviljats efter utgången av år 1990.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 5 lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lxdelse

2 kap.

1 sl

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 ss för varje år betala 1. sjukförsäkringsavgift med 10,10 procent, 2. folkpensionsavgift med 7,45 procent, 3. efter den tilläggspensionsavgift procentsats som anges i särskild lag, 4. delpensionsavgift med 0,50 procent, 5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent, 6. arbetsskadeavgift med 0,90 procent, 7, arbetsmarknadsavgift med 2,16 procent, 8. arbetarskyddsavgift med 0,35 procent, 9. med samt vuxenutbldningsavgift 0,27 procent 10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 5 andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser tillämpas dock alltjämt i de fall bidrag som avses i 1 kap. 2 S andra stycket har beviljats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1989:633.

1 INLEDNING

Enligt vara ursprungliga direktiv (dir. 1988:6) har vi som huvuduppdrag att se över reglerna för inkomst- och förmögenhetsbeskattning av stiftelser och ideella föreningar. Detta uppdrag kan sammanfattas så att vi skall undersöka vilka ändringar som behövs för att anpassa skattebestämmelserna till den nya civilrättsliga stiftelselagstiftning som bereds i justitiedepartementet och i övrigt åstadkomma en modern och ändamålsenlig beskattning av stiftelser och ideella föreningar.

Redan i de ursprungliga direktiven sägs att vi har möjlighet att ompröva de skatteregler som gäller för den som mottar bidrag från en organisation med kvalificerat allmännyttigt ändamål. sedan RINK i sitt betänkande (SOU 1989:33 del III s. 197 f.) tagit upp frågan om den skattemässiga behandlingen av stipendier har den del av vårt utredningsuppdrag som gäller bidragsmottagarnas beskattning utvidgats väsentligt genom tilläggsdirektiv (dir. 1989:45). Tilläggsdirektiven har fogats till detta betänkande som bilaga 1.

RINK har ifrågasatt om inte den nuvarande skattefriheten för stipendier av olika slag borde slopas. Enligt RINK talar neutralitets-, enkelhets- och basbreddningsskäl för en sådan ändring. RINK anser dock att ytterligare underlag behövs för ett slutligt ställningstagande. Genom tilläggsdirektiven har uppdragits åt oss att ta fram detta underlag och föreslå en reg-

Vi skall alltså arbeta vidare med frågan om lering. av och liknande bidrag och om beskattning stipendier uttag av socialavgifter på sådana inkomster. Uppdrasom bidrag från både kvalificerat allmänget, gäller och från andra utgivare, skall nyttiga organisationer enligt tilläggsdirektiven redovisas senast den 1 juni 1990. Avsikten är att nya regler skall kunna börja samtidigt med annan lagstiftning som hör tillämpas till den andra etappen av skattereformen, således fr.o.m. 1991. Den del av vårt utredbeskattningsáret som avser beskattningen av stipendier ningsuppdrag o.d. är att uppfatta som ett led i den följaktligen pågående skattereformen.

Den tid som stått till förfogande för denna del av uthar varit knapp. Vi har haft ambiredningsuppdraget tionen att ta fram det av RINK efterlysta faktaunder- Av tidsskäl har vi emellertid fått nöja oss med laget. en undersökning av stickprovskaraktär. En begränsad samlad redovisning av uppgifter från undersökningen finns i bilaga 4 till betänkandet.

Hed i de principer som ligger till grund utgångspunkt för skattereformen och på basis av de uppgifter som vi erhållit var begränsade kartläggning har vi för genom olika slags stipendier och liknande bidrag övervägt om skatte- och avgiftsplikt. Resultatet av desfrågan sa överväganden redovisas i det följande.

2 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

2.1 Inledning

I detta kapitel sammanfattar vi gällande rätt inom området för beskattning av stipendier och liknande bidrag. vidare redogör vi kortfattat för vilka stipendier o.d. som förekommer i sverige. Båda redogörelserna går tillbaka på mer utförliga redovisningar i bilagor till betänkandet.

Av skäl som redovisas i kapitel 4 har vi inte begränsat oss till stipendier i traditionell mening. var framställning omfattar de flesta former av bidrag som lämnas till fysiska personer för att en av stödja mottagaren bedriven verksamhet. Även priser och belöningar för redan utförda prestationer behandlas.

2.2 Gällande beskattningsregler

En redogörelse för lagstiftning och praxis lämnas i bilaga 2. De viktigare rättsfallen inom området har sammanställts i bilaga 3.

Utmärkande för stipendier och liknande bidrag är att de utgår utan vederlag från mottagarens sida. En annan form av vederlagsfri är förmögenhetsöverföring gåva. Enligt en uttryckligt bestämmelse i 19 S KL skall gåvor undantas från inkomstbeskattning. Denna bestämmel-

se blir dock nästan aldrig tillämplig på stipendier och liknande bidrag. Dessa utbetalas nämligen så gott som undantagslöst av staten, kommunerna, stiftelser, föreningar eller andra juridiska personer. Utbetalsom personer gör till fullföljande av ningar juridiska sitt ändamål anses normalt inte utgöra gåva i skatterättslig mening.

Av avgörande betydelse för den skattemässiga behandlingen av stipendier och liknande bidrag är i stället om de utgår som engångsbelopp eller i periodisk form.

En förutsättning för att stipendier och liknande bidrag av engångskaraktär skall inkomstbeskattas är att de kan inordnas under något av inkomstslagen näringsverksamhet eller tjänst. För detta har i praxis normalt fordrats att de utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning eller att den verksamhet som mottagaren bedriver på annat sätt är till särskild nytta för utgivaren. Är denna förutsättning inte uppfylld, har beskattning inte ansetts kunna ske. Detta har inneburit att flertalet stipendier av engångskaraktär till författare, konstnärer, tonsättare, uppfinnare, forskare m.fl. undantagits från inkomstbeskattning. Detsamma har varit fallet med priser och liknande belöningar till dessa kategorier av mottagare. Det kan dock konstateras att det i praktiken visat sig svårt att dra en klar gräns mellan de fall där stipendier o.d. är skattefria och de fall där de skall betraktas som skattepliktig arbetsersättning eller motsvarande. Denna osäkerhet har minskat förutsebarheten i rättstillämpningen och dessutom medfört risk för missbruk.

För stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefriheten sedan några år mer långtgående

än för andra stipendier och bidrag. En särskild bestämmelse i 19 S KL innebär nämligen att utbildningsär skattefria även om utgivaren har ett stipendierna eget intresse av att mottagaren genomgår utbildningen, förutsatt dock att stipendiet inte utgör direkt ersättning för utfört arbete.

Det hittills sagda har avsett stipendier och liknande som utgår i form av engångsbelopp. Utgår bidrabidrag - detta förutsätter normalt att det utget periodiskt i mer än två år - blir annorlunda. Periodigår läget citeten som sådan utgör nämligen grund för beskattning under förutsättning att utgivaren enligt reglerna i 5 av anvisningarna till 46 5 KL har rätt till punkt avdrag för bidraget. Detta innebär att de flesta periodiska stipendier och liknande bidrag blir skattepliktiga för mottagaren.

Särskilda regler gäller dock för bidrag som utges av stiftelser och ideella föreningar med ett sådant kvalificerat allmännyttigt ändamål som avses i 7 S 6 mom. SIL (hit hör bl.a. ändamålet att främja vetenskaplig forskning). Bidrag från sådana utgivare skall inte i något fall räknas som periodiskt understöd. Konsekvensen blir att dessa bidrag blir skattefria även när de utgår periodiskt.

2.3 Förekomsten av stipendier

Vår undersökning visar att det förekommer en mängd olika slags stipendier och liknande bidrag inom skilda samhällssektorer (i bilaga 4 finns en mer utförlig över de uppgifter som kommit in genom sammanställning När man kort skall beskriva stickprovsundersökningen).

dessa kan det göras utifrån olika indelstipendier

ningsgrunder.

det de berörda samhällssektorerna kan man När gäller områden där stipendier och liknande bipeka på några är särskilt vanligt förekommande. drag

Inom delas stipendier ut på alla utbildningsområdet nivåer, såväl grund- och gymnasieskola som hög-

inom

skola. även för olika former av vistipendier ges och för annan utbildning utanför det dareutbildning vanliga skolväsendet, t.ex. fackliga stipendier.

är vidare mycket vanliga inom det konst- Stipendier området i vid mening. Författare och andra närliga konstnärer har sett låga inkomster av sin generellt verksamhet. Stipendier och liknande bikonstnärliga har därför stor betydelse för konstnärernas sidrag tuation. De bidrag som delas ut av staten och kommu-

nerna är en del av samhällets stöd till kulturen.

En stor del av forskningen i landet möjliggörs genom olika slags stipendier och forskningsbidrag. Bidrag till all slags forskning, såväl grundforskning utgår som mer malinriktad forskning.

och liknande bidrag i stor I övrigt ges stipendier utsträckning till bl.a. uppfinnare och idrottsmän.

Beträffande former av stipendier och bidrag samtliga finns det vidare anledning att särskilt beakta vilket behov hos som de avser att täcka. Det är mottagaren att ett betalas ut för att det vanligt stipendium skall täcka en bestämd utgift för mottagaren. En forskare får t.ex. ett bidrag för att inköpa viss ut-

rustning som behövs för hans forskning. Resestipendier

betalas ofta ut för att täcka utgifterna för en bestämd resa. Andra stipendier har till syfte att täcka mottagarens normala levnadskostnader under en viss tid för att denne skall kunna ägna sig åt en viss utbildning eller någon annan verksamhet. De fackliga stipendierna avser att täcka mottagarens inkomstbortfall under den tid en viss utbildning pågår. En del av de statliga stipendierna till konstnärer och uppfinnare har helt eller delvis till syfte att bidra till uppehållet och därmed göra det möjligt för mottagaren att under viss tid helt ägna sig åt sin verksamhet.

Det finns också anledning att ta hänsyn till vilka subjekt som betalar ut stipendier. staten betalar genom olika organ årligen ut stora belopp till främst konstnärer, forskare och uppfinnare. I stort sett alla kommuner i landet delar ut stipendier, främst inom det konstnärliga men även inom andra områden. Stiftelserna i landet ger betydande bidrag främst till forskning. Stipendier för utbildning betalas även de till stor del ut av stiftelser. Många av dessa stiftelser förvaltas av kommuner, högskolor eller den skola vars undervisning stöds av stiftelsen. Även ideella föreningar delar ut stipendier. som exempel kan nämnas fackföreningarnas stipendier för utbildning. Det förekommer även att andra subjekt som aktiebolag och ekonomiska föreningar delar ut stipendier. Det är dock mindre vanligt.

Olika stipendier skiljer sig slutligen från varandra genom sin storlek. Det förekommer små och stora stipendier, alltifrån bokpremier och andra stipendier inom grundskolan på något eller några hundratal kronor till vetenskapliga och konstnärliga belöningar på flera 100 000-tals kronor.

vi har det inte möjligt att beräkna De uppgifter gör den totala av de stipendier och liknande omfattningen som förekommer. Det är dock en inte alltför bidrag att uppskatta de årligen utbetalade djärv gissning till till i vart fall stipendierna fysiska personer 300-500 milj. kr.

I detta sammanhang kan också nämnas några bidragstyper som är närbesläktade med stipendier i gängse mening. Det förekommer inom det konstnärliga och en del andra områden av som manga betalningar belöningskaraktär. kan nämnas att en författare eller en forskare exempel för sina insatser får motta ett bidrag som tidigare han fritt får förfoga över. Betalningar av denna typ rubriceras ofta som De är vanliga framför allt pris. inom konstnärs- och forskningsområdet.

3 SKATTEREFORMEN

som redan anförts i kapitel 1 utgör vårt arbete med frågorna om beskattning av stipendier och liknande bidrag ett led i den genomgripande skattereform som nu håller på att genomföras. Hed hänsyn till detta är det på sin plats att något redogöra för de övergripande tankegångarna bakom reformen samt för några av de förslag som har direkt betydelse för våra fortsatta överväganden.

En utgångspunkt för skattereformen är att beskattningen skall göras mera likformig så att personer med samma faktiska inkomst också påförs samma skatt. skatteeffekter får inte skapa stora skillnader mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. Olika typer av arbets- och kapitalinkomster skall behandlas på ett likformigt och i största möjliga usträckning enhetligt sätt.

En annan utgångspunkt är att skattesatserna skall sänkas för att möjliggöra en mera likformig beskattning och göra skatteplanering och skattefusk mindre lönsamt. sänkta skattesatser innebär också en anpassning, motiverad av Sveriges ökande internationella beroende, till de sänkningar av redan tidigare lägre inkomstskattesatser som gjorts i omvärlden.

Dessa två - ökad och sänkutgångspunkter likformighet ta skattesatser - har ett nära samband. En långtgående sänkning av skattesatserna har ansetts fördelningspo-

litiskt acceptabel endast om den kombineras med en ökad likformighet och andra åtgärder som ökar inkomstskattens fördelningspolitiska träffsäkerhet. De sänkta skattesatserna finansieras genom en breddning av skattebasen, dvs. på inkomstbeskattningens omrâde genom en begränsning av avdragen och genom att fler inkomster görs skattepliktiga. Basbreddningen är samtidigt ett

viktigt medel för att öka likformigheten i systemet.

En annan utgångspunkt för förslagen är att reglerna skall göras enhetliga och överskádliga samt såvitt möjligt förenklas.

sammanfattningsvis kan sägas att de övergripande principerna bakom skattereformen är likformighet och neutralitet, enhetlighet, enkelhet och basbreddning.

Skattereformen innebär att de nuvarande sex inkomstslagen tjänst, jordbruksfastighet, rörelse, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital reduceras till tre, nämligen inkomst av tjäns , inkomst av näringsverksamhe , som är en sammanslagning av inkomstslagen jordbruksfastighet, (utom mangårdsbyggnad), annan fastighet (utom egnahemsfastigheter), rörelse och i viss mån kapital och tillfällig förvärvsverksamhet samt inkomst av kagita , som är en sammanslagning av delar av de nuvarande inkomstslagen kapital, tillfällig förvärvsverksamhet och fastighet (såvitt avser privatbostadsfastigheter). Av dessa förändringar är de som berör inkomst av tjänst av störst intresse för oss.

Inkomstslaget tjänst kommer genom skattereformen att utvidgas till att bli en allmän uppsamlingspost för vissa inkomster. Till tjänst räknas enligt 31 s KL anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksam-

het av varaktig eller tillfällig natur om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller inkomst av kapital. Enligt förarbetena syftar utvidgningen till att b1.a. fånga in överskott av hobbyliknande verksamheter men den har också ett vidare syfte (prop. 1989/90:110 s. 307-308 och 650). Av likformighetsskäl har inkomstslaget tjänst getts en sådan omfattning att i princip alla ersättningar som någon får på grund av eget arbete eller egen prestation skall behandlas som intäkt av tjänst om ersättningen inte är att hänföra till mottagarens näringsverksamhet.

Den vida definitionen i 31 s KL skulle leda till att bl.a. hittelön, ersättning som någon får för att han räddat personer eller egendom i fara och ersättning för insatser som bidragit till avslöjande eller gripande av brottsling räknades till skattepliktig inkomst. På grund av dessa ersättningars speciella karaktär har de genom tillägg till 19 5 KL undantagits från beskattning. Det framhålls i förarbetena att en förutsättning för att en ersättning skall vara skattefri är att den handling som ligger till grund för den inte utförts i eller haft samband med tjänst eller uppdrag (prop. 1989/90:ll0 s. 649). I ytterligare ett tillägg till samma lagrum undantas ersättning till den som lämnat organ, blod eller egen modersmjölk från skatteplikt. En förutsättning för skattefrihet i dessa fall är att ersättningen inte påtagligt överstiger vad som är brukligt. slutligen har vissa tävlingsvinster av mindre ekonomiskt värde, t.ex. vinst i idrottstävlingar och andra typer av priser som avser någon form av prestation, undantagits från skatteplikt. En förutsättning för skattefrihet i det fallet är att vinsten inte är att hänföra till anställning eller uppdrag.

som nyss berörts kommer överskott av hobbyverksamheter, som inte skall hänföras till näringsverksamhet, att beskattas som intäkt av tjänst. Det kommer att gälla särskilda regler för avdrag i sådan verksamhet. Enligt 33 S 1 mom. tredje stycket KL får avdrag göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de betalats under beskattningsaret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats under året före beskattningsáret, dock endast i den mån de överstiger det årets intäkter av verksamheten. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten. underskott av en hobbyverksamhet får inte dras av mot överskott i en annan sådan verksamhet. Reglerna innebär att varje hobbyverksamhet kommer att behandlas som om den utgjort en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget tjänst (prop. 1989/902110 s. 653).

Skattereformen medför avsevärda förändringar när det att kvitta underskott av förgäller möjligheterna värvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet mot annan inkomst. I normalfallet får enligt de nya reglerna underskott av näringsverksamhet inte kvittas mot överskott av andra Underskottet får i stället inkomstslag. dras från intäkterna i förvärvskällan närmast följande beskattningsár (26 5 KL). Först när en förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet upphör, får det ackumulerade underskottet kvittas mot annan inkomst då endast med en kvotdel - 70 (3 S 13 mom. och procent SIL jämfört med 3 5 2 mom. SIL).

För inkomst av litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet gäller dock andra regler. Sådan verksamhet får bilda en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet, om den skattskyldige begär det (18 s andra stycket KL). underskott av en

sådan förvärvskälla får enligt 33 S 3 mom. KL - under förutsättning att den skattskyldige under beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattningsåren redovisat intäkter från verksamheten av någon be- - dras av som omkostnad i tydenhet inkomstslaget tjänst, vilket innebär att det får kvittas mot alla intäkter den skattskyldige kan ha i detta inkomstslag.

Som redan nämnts innebär skattereformen sänkta skattesatser. Flertalet fysiska personer kommer endast att betala kommunal inkomstskatt på sina förvärvsinkomster (inkomst av tjänst och näringsverksamhet). Frånsett ett grundbelopp på 100 kr. utgår statlig inkomstskatt för inkomstáret 1991 endast på förvärvsinkomster till den del de överstiger ca 170 000 kr. i beskattningsbar inkomst och tas då ut efter en enhetlig skattesats pá 20 procent. Grundavdraget knyts till basbeloppet och skall uppgå till lägst 0,32 basbelopp (år 1991 ca 10 000 kr.). För taxerade inkomster i intervallet l,86-2,89 basbelopp (ca 58 000-90 000 kr.) trappas grundavdraget upp med 25 procent av inkomsten inom detta skikt (högst ca 18 000 kr. i grundavdag år 1991). För inkomster över 3,04 basbelopp (ca 95 000 kr.) trappas grundavdraget ned med 10 procent av den del av inkomsten som överstiger 3,04 basbelopp, tills grundavdraget åter når nivån 0,32 basbelopp, vilket sker vid en taxerad inkomst på ca 175 000 kr.

Detta innebär - med en kommunalskatt 30 på procent att för den som ligger i det inkomstskikt där grundavdraget trappas upp (år 1991 i skiktet ca 58 000-90 000 kr.) blir marginalskatten på extra arbetsinkomster endast 22,5 procent medan marginalskatten i det skikt där grundavdraget trappas ned (ca 95 000-175 000 kr.) blir 33 procent.

slutligen skall nämnas att skattereformen även innebär förändringar när det gäller socialavgifterna. Utgångspunkten är att alla förvärvsinkomster skall beläggas med socialavgifter eller motsvarande. Fulla avgifter i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter skall i princip tas ut då inkomsten är förmånsgrundande. I andra fall beläggs förvärvsinkomsten med en särskild löneskatt motsvarande skattedelen av socialavgifterna. (I avsnitt 5.2 lämnas en mer utförlig redogörelse för de nya reglerna om socialavgifter.)

4 INKOHSTBESKATTNING AV STIPENDIER OCH LIKNANDE BIDRAG

4.1 Inledning

Enligt tilläggsdirektiven skall vi utreda om stipendier och liknande bidrag skall inkomstbeskattas och beläggas med socialavgifter. vårt uppdrag på skatteområdet beskrivs också så att vi skall ta reda på om det är möjligt och lämpligt att inkomstbeskatta alla typer av stipendier, forskningsbidrag och liknande bidrag. I det sammanhanget att vi inte har anledsägs ning att behandla beskattningen av forskningsbidrag till näringsidkare.

En första fråga som vi har anledning att ställa oss är vilka bidragsformer som uppdraget är avsett att omfatta. Begreppet stipendium är inte definierat i skattelagstiftningen och har i allmänt språkbruk en ganska obestämd innebörd. Uttrycket antyder dock ett väpar sentliga begränsningar.

En gäller mottagarkretsen, dvs. vilka inkomsttagare som berörs. Uttrycket stipendium torde normalt reserveras för bidrag som utgår till fysiska personer. Tilläggsdirektiven innehåller inte något som motsäger denna tolkning. De resonemang i RINK:s betänkande som legat till grund för tilläggsdirektiven förstärker intrycket av att det endast är de fysiska personernas beskattning som åsyftas. starka sakliga skäl talar också för en sådan avgränsning. Vi har därför ansett

att de stödformer som är riktade oss kunna utgå från skall hållas utanför undersöktill juridiska personer

ningen.

karaktär. Utmär- En annan begränsning gäller bidragets kande för ett är att det är vederlagsfritt stipendium det inte ersättning för arbei den meningen att utgör utfört eller skall te eller prestation som mottagaren räkning. Det är också ganska utföra för utgivarens att det bara är de vederlagsfria utbetalsjälvklart skall bli föremål för utredning. Utbetalningarna som eller annan ersättning för arbete ningar som utgör lön i av skatteplikt och det har knapomfattas redan dag att vi skall överväga någon ändpast varit meningen Vi skall således inrikta vart ring i det hänseendet.

arbete på de vederlagsfria utbetalningarna.

oss anledning att göra en ytter- Det senast sagda ger Till de vederlagsfria utbetalningligare precisering. Inkomstskatt och gåvoskatt konarna hör bl.a. gåvor. med varandra det sättet att utkurrerar i princip på som är underkastade den ena skatteformen betalningar också av den andra. Principen har inte skall träffas i den bestämmelse i 19 5 KL som kommit till uttryck från inkomstbeskattning. Vi har utgått undantar gåvor inte i vårt uppdrag att föreslå från att det ligger beträffande gåvoskattens omfattning någon ändring eller mellan inkomst- och gávobeskattning. gränsen med andra ord inte omfatta utbetalvåra förslag skall Även om det ibland kan vara ningar som utgör gåva. om en skattesvårt att avgöra förmögenhetsöverföring skall betraktas som en gåva eller ej, upprättsligt kommer inte nagra mer betydande gränsdragningsproblem och liknande bidrag härrör för vår del. Stipendier Såsom närnästan uteslutande från juridiska personer. i 2 brukar bidrag som lämnas av mare utvecklas bilaga

staten och kommunerna inte behandlas som gåva. Detsamma gäller normalt de utbetalningar som andra juridiska personer, t.ex. stiftelser, gör som ett led i fullföljandet av sitt ändamål.

Vårt arbete skall således avse den skatte- och avgiftsmässiga behandlingen av sådana utbetalningar till fysiska personer som inte utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning och inte heller är att betrakta som gåva. Uppdraget kan dock inte rimligen sträcka sig över hela det fält av i dag skattefria bidrags- och stödformer som ryms inom denna beskrivning. Ett gemensamt drag hos stipendier och liknande bidrag är att de utges för att möjliggöra, stödja, uppmuntra eller belöna en verksamhet (inkl. utbildning) som mottagaren antingen redan bedriver eller planerar att påbörja. Det är i själva verket just denna egenskap av verksamhetsstöd som aktualiserat frågan om införande av skatte- och avgiftsplikt. Frågan är då om det är motiverat att göra någon särskild begränsning med hänsyn till den understödda verksamhetens art. Uttrycket stipendium används ibland närmast som beteckning för sådana bidrag som är avsedda för mottagarens utbildning (jämför t.ex. prop. 1982/83:157 s. 39). Normalt tillläggs uttrycket dock en betydligt vidare innebörd, som omfattar olika former av stöd och bidrag till bl.a. studerande, forskare, uppfinnare, kulturarbetare och idrottsmän. Ett sådant bidrag kan utgå för att helt allmänt stödja verksamheten eller för att bekosta utgifter för ett bestämt ändamål, t.ex. en studieresa eller inköp av en viss utrustning. Möjligen faller bidrag till vissa former av näringsverksamhet utanför begreppet stipendium i traditionell mening. För vår del finns det dock inte anledning att utesluta bidrag till några särskilda verksamhetsslag från den fortsatta undersökningen. vi har uppfattat saken så att vi

bör om skatte- och avgiftsplikt för alla pröva frågan som fyller en likartad stödfunktion oavsett om bidrag de låter sig inordnas under det traditionella stipendiebegreppet eller ej. Till bidrag som omfattas av undersökningen hör b1.a. priser och belöningar av olika slag.

När det gäller bidrag till de mottagare som bedriver näringsverksamhet skall vi dock iaktta en särskild begränsning. För många av de bidrag som näringsidkare erhåller från staten, kommunerna eller vissa andra ju- - de s.k. - finns reridiska personer näringsbidragen dan i dag särskilda beskattningsregler (punkt 9 av anvisningarna till 22 s KL; tidigare punkt 2 av anvisningarna till 19 s KL). Med hänsyn till detta saknar vi anledning att behandla beskattningen av dessa bidrag (jämför vad som i tilläggsdirektiven sägs om forskningsbidrag till näringsidkare). Det skall dock framhållas att ett bidrag, för att vara kvalificerat som näringsbidrag, skall utgå för näringsverksamheten. Ett bidrag som visserligen lämnas till en näringsidkare men som inte utgår för att täcka utgifter i själva verksamheten utan för att bestrida dennes privata levnadskostnader, har i praxis inte ansetts utgå “för näringsverksamheten och har av den anledningen inte behandlats som näringsbidrag. Ett sådant bidrag faller inom ramen för vårt uppdrag.

Med de begränsningar som här angetts skall vi i fortsättningen av detta kapitel undersöka om det är möjoch lämpligt att beskatta olika bidrag till fyligt siska Undersökningen kan emellertid inte personer. stanna vid detta. Införandet av en skatteplikt aktualiserar ett antal följdfrågor som måste besvaras i detta sammanhang. En viktig sådan fråga är om och i vilken man mottagaren av ett skattepliktigt bidrag

skall få göra avdrag för utgifter som bidraget är avsett att täcka. En annan väsentlig fråga rör utgivarens beskattning och gäller närmare bestämt om det finns anledning att generellt eller i särskilda fall medge utgivaren avdrag för sådana bidrag som är skattepliktiga för mottagaren. Även ett antal andra följdfragor kommer att tas upp.

4.2 Principiella utgångspunkter

som nämnts i det föregående har RINK åtminstone principiellt förordat att skattefriheten för stipendier slopas. Till stöd för en sådan ändring har RINK åberopat såväl neutralitetsskäl som enkelhets- och basbreddningsskäl. våra tilläggsdirektiv anknyter till RINK:s överväganden och uttalar bl.a. att det av enhetlighets- och neutralitetsskäl är eftersträvansvärt att alla typer av stipendier, forskningsbidrag och liknande bidrag inkomstbeskattas. I prop. 1969/902110 har föredraganden, med hänvisning till vårt uppdrag, avstått från att ta ställning till frågan om skatteplikt för stipendier och liknande bidrag men ända nämnt dessa ersättningar bland andra typer av inkomster som det från neutralitetssynpunkt ter sig befogat att hänföra till inkomstslaget tjänst.

De citerade uttalandena visar tydligt i vilken riktning de preliminära bedömningarna av skattepliktsfrågan har gått. vår uppgift är att med utgångspunkt i reformens innehåll och principerna bakom denna närmare överväga hur stipendier och liknande bidrag skall inordnas i det nya systemet.

I kapitel 3 har vi lämnat en kortfattad redogörelse för de principer som ligger till grund för skattere-

formen. Ett centralt inslag är strävandena efter en ökad likformighet och de därmed sammanhängande kraven och neutralitet vid beskattningen. I på enhetlighet 1989/90:ll0 beskrivs den ökade likformigheten i prop. själva verket som grundelementet i reformen. Med likmenas i detta sammanhang att olika slags informighet komster behandlas på ett likvärdigt sätt. En sådan likformighet medför att personer som har lika stora faktiska inkomster också påförs lika mycket skatt eller med andra ord att s.k. horisontell rättvisa uppnås vid inkomstbeskattningen. Både i RINK:s betänkande och i prop. 1989/90:110 har framhållits att en olikformig beskattning kan leda till samhällsekonomiska snedvridningar och till komplikationer av olika slag.

En breddning av skattebasen är ett annat väsentligt inslag i reformen. Basbreddningen är ett led i reformens finansiering men är samtidigt ett viktigt medel för att åstadkomma den eftersträvade likformigheten. önskemålet om basbreddning har kommit till uttryck i långtgående strävanden att upphäva existerande undantagsregler om skattefrihet och förhindra undervärdering av skattepliktiga förmåner. I sammanhanget bör understrykas att den sänkning av inkomstskattesatserna som också är ett betydelsfullt led i reformen generellt sett är ägnad att underlätta en övergång från skattefrihet till skatteplikt. Det bör slutligen betonas att ett upphävande av undantagsregler om skattefrihet m.m. i princip leder till en förenkling av revilket är ett ytterligare mål för skattegelsystemet, reformen.

Det reformerade är - liksom det nuvaskattesystemet rande - utan definition av vad uppbyggt någon generell som skall anses som inkomst och därmed vara underkastat beskattning. För att kunna beskattas som inkomst

måste en utbetalning kunna hänföras till något av de tre näringsverksamhet, tjänst eller kainkomstslagen pital. Till intäkt av kapital räknas enligt 3 5 1 mom. SIL löpande avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egendom (under förutsättning att intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet). Ett stipendium eller liknande bidrag kan från mottagarens synpunkt inte anses härröra från egendom på det sätt som paragrafen förutsätter. Det är därför bara inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst som har intresse för vårt vidkommande. För båda dessa inkomstslag tillämpas den tekniken att man först anger vilka slags verksamheter som hör till inkomstslaget (21 och 31 ss RL) och därefter genom exemplifierande uppräkningar och en detaljreglering av vissa typer av intäkter anger de ungefärliga gränserna för det skattepliktiga området (22 och 32 ss KL). Vidare finns i 19 S KL en uppräkning av vad som inte skall anses som skattepliktig inkomst. Den uppräkningen är en blandning av principiella ställningstaganden och specialbestämmelser för vissa ersättningar som man av speciella skäl ansett bör undantas från beskattning.

Hed näringsverksamhet avses enligt 21 5 KL yrkesmässig självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Det som kommit en näringsidkare till godo av näringsverksamheten skall enligt 22 5 KL i princip beskattas som intäkt av denna. Av anvisningarna till paragrafen framatt de intäkter som har anknytning till verksamhegår ten nästan utan undantag är föremål för beskattning. Av särskilt intresse för vår del är att stöd från staten, kommuner m.fl. i form av näringsbidrag i princip skall beskattas. skattefrihet föreligger endast när använts för en utgift som, trots att den hör bidraget till verksamheten, inte är avdragsgill vare sig direkt som omkostnad eller i form av årliga värdeminsknings-

avdrag (t.ex. en utgift för anskaffning av mark). Vi har tidigare framhållit att ett bidrag som utgår till en näringsidkare för att täcka dennes privata levnadskostnader inte faller under reglerna för näringsbidrag. Ett bidrag av det slaget har i hittillsvarande praxis undantagits från beskattning, men det ingår i vårt uppdrag att ompröva grunderna för denna skattefrihet.

vad beträffar inkomst av tjänst kan konstateras att detta inkomstslag utvidgas väsentligt genom skattereformen. Till tjänst räknas enligt den nya definitionen i 31 S KL anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller inkomst av kapital). Den grundläggande principen är att alla ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen prestation eller annan inkomstgivande verksamhet i fortsättningen skall beskattas. Även en enstaka intäkt av en verksamhet som har hobbykaraktär blir skattepliktig. Den hittillsvarande skattefriheten slopas dessutom för bl.a. vissa personalvårds- och reseförmåner, olika slags kostnadsersättningar från arbetsgivare m.fl. och ersättningar som utfallet på grund av vissa s.k. avtalsförsäkringar. På grund av den vida definitionen i 31 S KL skulle skatteplikten komma att omfatta också t.ex. hittelön samt belöningar till personer som räddat människor i fara eller gjort insatser som lett till gripande av en brottsling, om inte dessa ersättningar på grund av sin speciella karaktär undantagits från beskattning genom uttryckliga bestämmelser i 19 S KL.

Det är mot den nu beskrivna bakgrunden som vi har att överväga hur stipendier och liknande bidrag skall behandlas i det nya systemet. Vi kan då ännu en gång

konstatera att det gemensamma för dessa ersättningar är att de utgår för att möjliggöra, stödja, uppmuntra eller belöna en verksamhet som mottagaren bedriver eller avser att bedriva. Någon form av prestation från sida är med andra ord en förutsättning för mottagarens att han skall få bidraget.

Detta har enligt hittills gällande regler inte ansetts vara en tillräcklig grund för beskattning. För skatteplikt har i princip fordrats antingen att prestationen utförts i ett anställnings- eller uppdragsförhållande sådant förhållande inte att eller, om något förelegat, utgivaren haft en särskild nytta av mottagarens prestation. Hed särskild nytta synes man i detta sammanha menat i första hand ekonomiska fördelar. Den hang att utgivaren har till ändamål att omständigheten verksamhet av det slag som mottagaren bedriver stödja och att mottagaren följaktligen genom sin prestation tillgodoser utgivarens ideella intresse har inte ansetts medföra en sådan särskild nytta för utgivaren som bör leda till beskattning.

Enligt vår mening ändrar skattereformen på ett avgörande sätt förutsättningarna för gränsdragningen mellan skattepliktiga och skattefria intäkter. I det nya systemet är den principiella utgångspunkten att alla ersättningar som någon får på grund av en egen prestation eller verksamhet skall beskattas. Utmärkande för och liknande bidrag är, som vi just framstipendier hållit, att de utgår på grund av prestationer som motredan utfört eller förutsätts komma att utfötagaren ra. Det står uppenbarligen bäst i överensstämmelse med det nya systemets uppbyggnad att föra in dessa ersättunder skatteplikt. Ett upprätthållande av det ningar berörda kravet på att mottagarens prestation, för nyss att utgöra grund för beskattning, skall ha varit till

särskild nytta för utgivaren är knappast förenligt med önskemålet om en likformig och neutral inkomstbeskattning. Det kan tilläggas att den typ av kriterier som hittills tillämpats vid gränsdragningen mellan skatteplikt och skattefrihet vållat en betydande osäkerhet i praxis (jämför t.ex. rättsfallen nr 20 och 54 i bilaga 3 avd. A) och att förekomsten av ett skattefritt fält lockat till missbruk i form av oriktiga rubriceringar av skattepliktiga ersättningar.

Vi delar således RINK:s uppfattning att bl.a. neutralitetsskäl talar för att skattefriheten för stipendier o.d. slopas. Denna ståndpunkt gäller i princip generellt beträffande de typer av ersättningar som vårt uppdrag omfattar. Dessa ersättningar förekommer emellertid inom en rad vitt skilda områden och det är naturligt att argumenten för skatteplikt kan ha olika styrka i olika situationer. vi skall här beröra tre särskilda aspekter som har intresse för den fortsatta diskussionen av skattepliktsfrågan.

Den första aspekten gäller den understödda verksamhetens karaktär. Många stipendier och liknande bidrag utgår för att stödja en stadigvarande verksamhet som i - bortsett från - är Det sig bidraget inkomstgivande. kan vara fråga om en näringsverksamhet eller en verksamhet som bedrivs inom ramen för en anställning. Bidraget kan vara avsett att helt allmänt stödja verksamheten genom att t.ex. ge mottagaren arbetsro under ett uppbyggnadsskede eller ge honom tid att vid sidan av det löpande arbetet skaffa sig en vidareutbildning som har betydelse för den fortsatta verksamheten. I sådana fall är det i regel motiverat att uppfatta förhållandet så att bidraget ersätter en annan intäkt som skulle ha varit skattepliktig. Syftet med bidraget kan också vara att täcka specificerade utgifter i verksam-

heten, t.ex. utgifter för inköp av en viss utrustning eller för en bestämd resa. Om verksamheten utgör näringsverksamhet och utgiften är avdragsgill i verksamheten, är bidraget redan enligt gällande regler skattepliktigt som näringsbidrag. Vi anser att likformighets- och neutralitetsskäl starkt talar för att bidraget i de nu avsedda fallen skall beskattas även när näringsbidragsreglerna inte är tillämpliga. En bibehållen skattefrihet för vissa former av stöd till en fortgående yrkesmässig verksamhet medför, som vi nyss berört, betydande risker för en olämplig styrning av bidragsgivningen eller en oriktig rubricering av bidragen.

Frågan är om bedömningen av skatteplikten ändras på något avgörande sätt när verksamheten inte är i sig inkomstgivande. Det kan t.ex. vara fråga om en ren utbildning eller om en ideell verksamhet som inte ger andra inkomster än ett enstaka stipendium e.d. skälen för beskattning framträder kanske inte lika tydligt i dessa fall. Det är dock vanskligt att generalisera. Verksamheten kan, trots att den inte i sig är inkomstgivande, ha ett sådant samband med en pågående yrkesutövning att de nyss anförda skälen för beskattning kvarstår med oförändrad styrka. Även när ett sådant samband saknas talar emellertid likformighetskravet ofta för skatteplikt. Vi kan i det sammanhanget erinra om att de nya beskattningsreglerna innebär att även en enstaka inkomst av en hobbyverksamhet skall beskattas.

Den andra aspekten avser omständigheterna kring sti- Det är vanligt att stipendier o.d. pendiegivningen. först efter ansökan. ofta är stipendiet dessbeviljas utom förbundet med särskilda villkor beträffande användning, redovisning m.m. Om någon ansöker om ett och accepterar att använda det på ett sätt stipendium

eller för ett ändamål som skall godkännas av utgivaetableras ett förhållande mellan parterna som ren, nära ett uppdragsförhållande. En sådan ligger mycket likhet är ett starkt skäl för skatteplikt men bör å andra sidan vår mening inte vara avgörande för enligt skall ske eller inte. En jämförelse med om beskattning är t.ex. knappast motiverad ett uppdragsförhållande när en eller ett pris utan föregående ansökan belöning lämnas för att insatser som mottagaren tidipremiera men i dessa fall framträder egenskapen av gare gjort, i stället med särskilt stor tydprestationsersättning vilket i är ett tillräckligt skäl för lighet, princip Som vi senare kommer att utveckla finns beskattning. också andra skäl som talar för att slopa nuvarande det skattefrihet för priser och belöningar.

som vi kortfattat skall beröra har En tredje aspekt med varaktighet. I dag gäller i att göra bidragets o.d. att skattefrihet förefråga om många stipendier om bidraget har engångskaraktär medan beskattligger skall ske om bidraget utgår periodiskt. Periodining citeten som sådan har således ansetts motivera be- De argument som vi i det föregående anfört skattning. för o.d. har för att införa skatteplikt stipendier däremot helt oberoende av om bidraget är pegiltighet riodiskt eller ej. Periodiciteten kan dock fortfarande

i en situation få betydelse för våra ställningstaganden. Om vi skulle finna att någon viss form av bidrag särskilda skäl bör undantas från beskattning, får av vi särskilt överväga om denna skattefrianledning att het skall endast när bidraget utgår som enmedges eller också när det är periodiskt. I övgångsbelopp saknar relevans för våra ställrigt periodiciteten

ningstaganden.

våra resonemang i detta avsnitt kan sammanfattas en-

ligt följande. På grund av det nya skattesystemets uppbyggnad och inriktning måste den principiella utgångspunkten för vårt arbete vara att stipendier och liknande - i av verksamhetsstöd eller bidrag egenskap - i skall beprestationsersättningar fortsättningen skattas. Argumenten för skatteplikt är starkast när bidraget utgår för att stödja en varaktig verksamhet som i sig är inkomstgivande eller när omständigheterna vid stipendiegivningen är sådana att en jämförelse med ett uppdragsförhållande är motiverad. sådana förhållanden bör emellertid inte vara utslagsgivande. Även i många andra fall motiverar nämligen det övergripande kravet på likformighet att beskattning sker.

Det sagda kan också uttryckas så att presumtionen är ;§5 beskattning. Vår uppgift i det följande är i första hand att undersöka om det inom olika områden ändå finns skäl - inte minst andra skäl än de rent skattemässiga - som talar mot beskattning och om dessa skäl i så fall har tillräcklig styrka för att motivera avsteg från huvudprincipen om beskattning.

4.3 Fortsatt skattefrihet för vissa ändamål?

4.3.1 Inledning

I föregående avsnitt konstaterade vi att de principer som ligger till grund för skattereformen, särskilt det övergripande kravet på likformighet vid inkomstbeskattningen, skapar en presumtion för beskattning av stipendier och liknande bidrag och att vår uppgift i första hand är att undersöka om det inom olika områden ändå finns skäl ggg skatteplikt som är tillräckligt starka för att motivera avsteg från huvudprincipen.

kommer till en början att inriktas på vår undersökning att om det med hänsyn till de ändamål som stipröva och liknande brukar tillgodose finns pendier bidrag ett eller flera undantag. I ett senare skäl att göra avsnitt diskuterar vi behovet av andra undantags-

eller lättnadsregler.

4.3.2 Utbildning

är ett ändamål som för närvarande på många Utbildning särbehandlas vid inkomstbeskattningen. Vi kan sätt att stiftelser som har till äntill en början peka på damål att lämna understöd för beredande av underviseller räknas till de kvalificerat allning utbildning som är begränsat skattskyldige enmännyttiga subjekt SIL. För av sådana underligt 7 s 6 mom. mottagarna - från stiftelser men också från ideella förestöd ändamål - finns en motsvarande beningar med samma i 2 av anvisningarna till 31 s KL, som stämmelse punkt i innebär att understödet, oavsett om det utprincip eller i form, i mottagår som engångsbelopp periodisk hand är skattefritt. Skattefriheten för bidrag garens är emellertid mer vidsträckt än till utbildning mycket så. Sedan länge finns i 19 S KL bestämmelser som generellt undantar som är avsedda för mottagastipendier, från inkomstbeskattning. Bestämmelrens utbildning, serna fick sin nuvarande lydelse genom lagstiftning år sedan. till lagändringen har för ett par Bakgrunden i 2. Vi kan här nöja oss med att redovisats bilaga konstatera att utbildning i 19 5 KL enligt begreppet har en vid innebörd och att bestämmelpraxis mycket innefattar ett undantag från serna i sin nya lydelse annars genom att skattefrihet tillämpade principer när har “särskild nytta av att medges även utgivaren mottagaren genomgår utbildningen.

I sammanhanget vill vi vidare erinra om att bestämmelserna om periodiskt understöd också är utformade så att särskild hänsyn tas till utbildningsändamálet. Enligt punkt 5 av anvisningarna till 46 s KL medges nämligen inte avdrag för periodiskt understöd till mottagare, vars utbildning inte är avslutad, och detta innebär i sin tur att sådana mottagare 19 s KL enligt inte skall beskattas för understödet. Det bör dock noteras att begreppet utbildning, såsom det används i bestämmelserna om periodiskt understöd, torde syfta på mer grundläggande utbildning och således ha en snävare innebörd än samma uttryck i 19 S KL.

Bestämmelserna i 19 5 och punkt 2 av anvisningarna till 31 s KL om skattefrihet för stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning omfattas av det uppdrag som vi fått genom tilläggsdirektiven. Vår översyn kommer dessutom att i viss mån beröra bestämmelserna om periodiskt understöd. I KL regleras emellertid också ett antal olika former av utbildningsstöd som måste anses falla utanför ramen för vart uppdrag. vi tänker i första hand på studiestödet. 19 s KL är stu- Enligt diestöd enligt 3 och 4 kap. studiestödslagen (1973:349) undantaget från beskattning. Detsamma gäller internatbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. studiestödslagen. Vissa andra utbildningsbidrag är däremot redan i dag skattepliktiga enligt särskilda bestämmelser i punkt 12 av anvisningarna till 32 s KL. Till dessa skattepliktiga stödformer hör utbildningsbidrag för doktorander. Vidare kan nämnas bl.a. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen och timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux).

Grundutbildningen som sådan är - om man bortser från studiestöd, o.d. - inte omedelbart stipendier någon

inkomstgivande verksamhet. Den som genomgår grundut-

bildning har normalt inte någon samtidigt pågående av och har till följd av förvärvsverksamhet betydenhet detta i regel inte någon egentlig skattekraft. I linje nu att stipendier och andra bimed det sagda ligger drag till den som genomgår grundutbildning knappast kan som substitut för eller komnågonsin uppfattas av arbetsinkomster och att plettering skattepliktiga det då inte heller finns någon egentlig risk för att skattefrihet för sådana bidrag skall få en bibehållen eller locka till missbruk olämpliga styrningseffekter i form av oriktiga rubriceringar av arbetsersättning- Från är skälen för beskattar. likformighetssynpunkt således inte lika starka i fråga om stipendier ning till grundutbildning som beträffande prestationsersättningar och verksamhetsstöd i allmänhet. Samtidigt de sociala och utbildningspolitiska skälen med synes tala för fortsatt skattefrihet inom särskild styrka detta område.

När det annan utbildning, d.v.s. utbildning som gäller vår definition äger rum efter det att deltagaenligt ren har gjort sitt inträde i yrkeslivet, är bedömningen vanskligare. Det förekommer ett nästan betydligt antal olika utbildningsformer och utbildobegränsat och de förhållanden under vilka den enskilde ningsmål, bedriver sina studier eller deltar i utbildningen kan i variera. Han kan dock peka på vissa typhög grad fall. Inte sällan är det fråga om en kortare utbild-

som har en påtaglig anknytning till en anställning har. De fackliga kurserna är i rening som deltagaren av denna och ett annat exempel är de utlandsgel typ resor som lärare ofta företar i fortbildningssyfte. I

andra fall är det fråga om en kortare eller längre utsom en näringsidkare genomgår för att förkovbildning ra i sin verksamhet. Argumenten för beskattning av sig

stipendier och bidrag är i de nu avsedda fallen betydligt starkare än när det är fråga om grundutbildning. Ofta ges bidraget ut i direkt syfte att kompensera mottagaren för ett inkomstbortfall under utbildningstiden (de fackliga stipendierna har i regel detta syfte). En bibehållen skattefrihet kommer då i direkt konflikt med kravet på likformighet vid beskattningen. Även när ett sådant syfte inte föreligger utgör emellertid anknytningen till en fortgående yrkesverksamhet ett starkt skäl för beskattning. Anknytningen medför nämligen att det i många fall är svårt att dra en klar gräns mellan vad som är utbildning och vad som är en del av den fortgående yrkesverksamheten. En bibehållen skattefrihet för utbildningsbidrag i ett system som i övrigt bygger på principen att prestationsersättningar skall beskattas kan medföra betydande tillämpningssvårigheter, vilket redan hittillsvarande praxis ger flera exempel på. Detta betyder också att förekomsten av en skattefri sektor för stipendier o.d. kan inbjuda till missbruk av olika slag.

Vi anser följaktligen att skälen för att beskatta sådana stipendier som utgår för annan utbildning än grundutbildning är relativt starka i de typfall som vi nu berört. som framgått är vi samtidigt medvetna om att förhållandena är i hög grad varierande. Det är inte svårt att ta fram exempel på fall där de argument som vi anfört för att bibehålla skattefriheten inom området för grundutbildning är relevanta trots att det är fråga om en utbildning som enligt vår definition faller utanför grundutbildingen. Beskattningen måste emellertid bygga på generella regler. Allmänt sett anser vi att det likformighetskrav som bär upp skattereformen talar för beskattning av stipendier som utgår för annan utbildning än grundutbildning.

Mot dessa rent skattemässiga skäl måste man väga andra intressen, inte minst de sociala och utbildningspolitiska. Det är uppenbarligen ett starkt samhällsintresse att utbildningen på olika nivåer inte motverkas eller hämmas av skattereglerna. En övergång från skattefrihet till för stipendier som utgår för skatteplikt annan än skulle ur denna utbildning grundutbildning kunna få olämpliga effekter. Det måste emelsynvinkel lertid framhållas att förutsättningarna för en sådan ändras väsentligt genom skattereformen. sänkövergång av skattesatserna medför nämligen att de inningen som framför allt kan väntas bli berörda av komsttagare en kommer att ha en marginalskatt som inte övergång till mer än ca 30 procent eller som på grund av uppgår av t.o.m. är lägre. Även upptrappningen grundavdraget ett denna nivå skulle dock kunna få skatteuttag på kännbara effekter i vissa fall. vi har därför ansett att övergångseffekterna bör dämpas ytterligare genom vissa som dock inte bör vara begränsade till åtgärder, utan ha en mer generell räckvidd. utbildningsområdet Behovet av sådana åtgärder kommer att diskuteras närmare i ett senare sammanhang (se avsnitten 4.4, 4.6 och 4.8). Tills vidare räcker det att nämna att åtgärderna vår bör vara inriktade inte enligt uppfattning endast att åstadkomma lättnader vid mottagarnas på taxering utan också på att i görligaste mån underlätta för utgivarna att kompensera mottagarna genom en höjning av bidragen.

Våra slutsater av de resonemang som vi fört i detta avsnitt är att skattefriheten bör behållas för stipendier som är avsedda för mottagarens grundutbildning medan bör införas för stipendier till anskatteplikt nan utbildning. En viktig fråga är givetvis hur gränsen mellan de båda utbildningsområdena i praktiken skall dras. Vår utgångspunkt har varit att man som

grundutbildning skall räkna sådan utbildning som kvalificerar för och således föregår inträdet i yrkeslivet. Det är emellertid inte möjligt att ha ett så allmänt och obestämt kriterium. För den praktiska tilllämpningen fordras betydligt klarare riktlinjer. Det är en fördel om man vid gränsdragningen kan falla tillbaka på ett redan etablerat regelsystem.

Vi anser att det finns en sådan möjlighet. som nyss nämnts är studiestöd enligt 3 och 4 kap. studiestödslagen undantaget från skatteplikt enligt 19 S KL, och vi har utgått från att denna skattefrihet inte rubbas av skattereformen. Stödet kan utgå till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer som räknas upp i en bilaga till studiestödsförordningen (l973:418; senaste lydelse av bilagan i 1988:1381). vi anser att det från både praktisk och principiell synpunkt finns starka skäl att anknyta till den reglering som skett i studiestödsförfattningarna. Inte minst från likformighetssynpunkt är det lämpligt att låta den föreslagna skattefriheten för utbildningsbidrag omfatta stipendier och bidrag till just sådan utbildning som kan berättiga till skattefritt studiestöd.

Hed grundutbildning bör därför i princip förstås sådan utbildning som kan berättiga till studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen. Det kan dock finnas anledning att i ett avseende modifiera detta förslag. Studiestöd kan under vissa förutsättningar utgå till den som efter akademisk grundexamen genomgår doktorandutbildning. som vi tidigare nämnt är utbildningsbidragen för doktorander skattepliktiga. Detta sammanhänger med att lagstiftaren ansett att denna utbildning i väsentlig mån bör betraktas som arbete (jämför prop. 1989/90:90 s. 33-35 där det föreslås att utbildningsbidragen för doktorander efter hand skall ersät-

Mot denna bakgrund kan det tas med doktorandtjänster). om det är lämpligt att låta stipendier ifrågasättas förbli skattefria. Även om både socitill doktorander ala och skäl i och för sig kan utbildningspolitiska anföras för en bibehållen skattefrihet för stipendiervi ändå att kravet likformighet vid bena, anser på tar över. vi föreslår därför att utbildskattningen utöver akademisk eller motsvarande ning grundexamen räknas som grundutbildning i det här aktuinte skall

ella sammanhanget.

vad vi hittills föreslagit kan sammanfattas enligt

följande. Stipendier till mottagarens grundutbildning förbli skattefria medan stipendier till annan skall i skall beskattas (det förutbildning fortsättningen som vi lägger fram i slag till skattefritt grundbelopp avsnitt 4.4.4 innebär dock, inte minst på utbildningsen inte begränsning av denna skatområdet, obetydlig som räknas utbildning som är teplikt). grundutbildning av sådant att den kan berättiga till studiestöd slag 3 eller 4 kap. studiestödslagen, dock inte utenligt utöver akademisk grundexamen eller motsvaranbildning de utbildningsnivå.

återstår om den föreslagna skattefriheten för Fråga till skall påverkas av om stipendier grundutbildning har engångskaraktär eller utgår periodiskt. stipendiet Vi har nämnt att i det hittills gällande periodicitet ofta ansetts en självständig grund för systemet utgöra har dock inte gällt en sådan stödbeskattning. Detta form som studiestödet, som behåller sin skattefrihet om det under flera år. Inte heller har peäven utgår riodiska understöd varit avdragsgilla för utgivaren för när de utgått till eller skattepliktiga mottagaren vars utbildning inte är avslutad. De argument någon som vi anfört för att behålla skattefriheten för nyss

stipendier till grundutbildning har också samma relevans vare sig stipendiet utgår som engångsbelopp eller i periodisk form. Vi anser därför att stipendiets periodicitet inte skall medföra att skattefriheten går förlorad.

4.3.3 Andra ändamål

I nuvarande skattesystem är även vissa andra ändamål än utbildning förmånsbehandlade. Inte minst gäller. detta i fråga om forskningen. En stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning är begränsat skattskyldig enligt 7 S 6 mom. SIL, och ett bidrag från en sådan stiftelse - eller från en ideell med samma ändamål - är förening enligt punkt 2 av anvisningarna till 3l S KL i undanprincip taget från beskattning även om det utgår periodiskt. Utan uttrycklig reglering gäller dessutom, såsom nårmare beskrivs i bilaga 2, att stipendier och liknande bidrag till andra ändamål än utbildning och forskning

normalt har ansetts skattefria i praxis under förut-

sättning att de haft engångskaraktär. Detsamma har gällt många olika former av priser och belöningar.

Det är den skattemässiga behandlingen av dessa stipendier, bidrag, priser och belöningar som vi har att ompröva. vi vill då först framhålla att det av naturliga skäl är svårt att göra generella bedömningar inom ett så vidsträckt område som det här gäller. Förhållandena varierar kraftigt såväl beträffande arten av den verksamhet som bidraget är avsett att stödja eller uppmuntra som ifråga om de sociala och ekonomiska förhållanden under vilka mottagaren är verksam. spridningen är dessutom avsevärd när det gäller storleken av de utdelade beloppen; dessa varierar från några hundratal kronor till miljonbelopp.

hos de utbetal- Den viktigaste gemensamma egenskapen

- och den egenskap son är utningar som vi behandlar

- är för våra resonemang om skatteplikt gångspunkten att de utgår på grund av en som tidigare framhållits

bedriver eller en prestation verksamhet som mottagaren

Trots de i övrigt skiftande förhållansom han utfört.

att också på vissa anddena anser vi det möjligt peka

som i det stora flertalet fall återkommer på ra drag

när vi befinner oss utanför utbildningsmottagarsidan

bidraget eller området. Den verksamhet som stipendiet,

en verksamhet av avser är i regel stadigvarande priset Det kan vara fråga om en verksamhet yrkesmässig natur.

för en anställning eller ett uppdrag (detta inom ramen

beträffande forskning) eller en är i regel fallet

är att bedöma som näverksamhet som skattemässigt

konstnärlig eller litterär ringsverksamhet (t.ex.

samt uppfinnarverksamhet). Utbetalningens verksamhet

är i sådana fall ofta att ge mottagaren möjändamål

vidare med verksamheten utan att lighet att arbeta

av omedelbart behov av förvärvsinkomster. störas något

om att ett verk, utveckla Det kan vara fråga producera

i verksamheten. stien idé eller att övrigt bygga upp

är i sådana fall att uppfatta pendiet eller bidraget

av eller ett substitut för de som en komplettering

intäkter som verksamheten genererar skattepliktiga

att I andra fall är ersätteller kan komma generera.

utgifter i verkningen avsedd att täcka specificerade

då redan rätt vara samheten. Den kan enligt gällande

och får annars anses skattepliktig som näringsbidrag

vara nära besläktad med sådana bidrag.

är sådana som vi nu beskrivit ta- När omständigheterna

med särskild styrka för belar likformighetskravet

ännu en betona att ett bibeskattning. Vi vill gång

sektor för o.d. i hållande av en skattefri stipendier

i en generell beskattett system som övrigt bygger på

ning av prestationsersättningar och verkssamhetsstöd medför betydande gränsdragninsproblem och risk för missbruk. En utbetalning som i realiteten är en vanlig uppdragsersättning eller ett näringsbidrag betecknas och behandlas av de inblandade parterna som ett skattefritt stipendium eller forskningsbidrag. Möjligheterna för skattemyndigheterna att upptäcka sådana förhållanden är begränsade.

Det förekommer naturligtvis många fall där den nu lämnade beskrivningen inte stämmer särskilt väl och där argumenten för skatteplikt har förhållandevis mindre tyngd. Det kan t.ex. vara fråga om en ideell eller hobbybetonad verksamhet som vid något enstaka tillfälle får stöd i form av ett stipendium eller liknande bidrag. Utbetalningen kan i ett sådant fall inte betraktas som ett substitut för skattepliktiga intäkter i verksamheten. Egenskapen av prestationsersättning eller verksamhetsstöd kvarstår dock och är, som vi tidigare sagt, i princip en tillräcklig grund för beskattning. En grupp av ersättningar som fordrar särskilda överväganden är dock priserna och belöningarna. Vi återkommer till dem i avsnitt 4.4.3.

Av det hittills sagda framgår att vi från allmänna skattemässiga synpunkter inte har funnit skäl att inom det nu aktuella området föreslå några undantag från principen om beskattning av stipendier och bidrag. Hot detta bör dock vägas andra synpunkter som har närmare anknytning till de särskilda ändamål som tillgodoses genom bidragsgivningen. En övergång från skattefrihet medför - eller riskerar att medföra till skatteplikt en reducering av de resurser som kan disponeras för de verksamheter som berörs dessa ändamål. Många av det kan gälla t.ex. forskning, uppfinnarverksamhet, verksamhet inom kultursektorn eller idrottslig verk-

- av starka samhällsintressen. Det är samhet bärs upp inte förvånande att planerna på att mot den bakgrunden som på skatteplikt väckt övergå till ett system bygger för olika sektorer. Under den tid oro hos företrädare vi oss åt vårt uppdrag enligt tilläggsdirektiven ägnat sett flera på sådana reaktioner. Många har vi exempel

anförts mot beskattning inom en

av de argument som också för en eller flera av de övsektor har relevans valt att stanna vid några av de synpunktriga. vi har berört kultursektorn och forsker som i första hand

ningen.

och andra kulturarbetare är en Författare, konstnärer som sett har låga inkomstgrupp yrkesutövare typiskt (U 1989:06) har i skrivelsen er. Konstnärsutredningen och framhållit de “Konstnärernas skatter avgifter stora betydelse för den enskattefria stipendiernas skilde konstnärens ekonomiska situation. Utredningen beskattning av stipendier skulanser att en genomförd en avsevärd försämring av konstnärernas le innebära för dessa synpunkter men situation. vi har förståelse att förutsättningarna för vill samtidigt understryka ändras väsentligt genom skattereformen. en beskattning skattesatsen till ca 30 procent för sänkningen av och upptrappningen av grundavflertalet inkomsttagare ett brett inkomstskikt bör få stor betydraget inom sådan som kulturarbetarna. Vi delse för just en grupp vill också erinra om att de nya förvärvskällereglerna införda bestämmelserna om kvittning och de samtidigt i praktiken medför att litterär, mellan inkomstslag och därmed verksamhet i fortkonstnärlig jämförlig får hänföras till ett eget och förmånsbesättningen Dessa - och också i viss handlat inkomstslag. åtgärder som vi kommer att fömån de generella lättnadsregler - bör medföra att effekterna av reslå i det följande ett med skatteplikt för stien övergång till system

pendier o.d. mildras väsentligt. vi vill också framhålla att det är fel att bara se till den belastning som ett skatte- och avgiftsuttag medför. Övergången innebär att bidragen blir pensionsgrundande, vilket självfallet får betydelse från trygghetssynpunkt.

Det sagda hindrar inte att det efter en till övergång skatteplikt i de enskilda fallen kan uppkomma situationer där det av ekonomiska och sociala skäl kan framstå som motiverat att avstå från beskattning. Inkomstbeskattningen bör emellertid bygga på generella och enhetliga regler. Hänsyn till sådana förhållanden som den enskildes försörjningsbörda, sjukdom m.m. bör i princip tas på annat sätt än genom åtgärder vid taxeringen. Ett uttryck för detta synsätt är att reglerna om extra avdrag vid existensminimum och sjukdom slopas genom skattereformen.

Beträffande forskningsbidragen har vi mött delvis andra argument. Han har framhållit den stora betydelse som de enskilda - främst stiftelser och bidragsgivarna akademier - har inom område och det värde forskningens som detta har när det gäller att upprätthålla en önsk-

värd pluralitet inom forskningen. Det har befarats att

en beskattning av bidragen skall leda till att incitamenten att ge donationer och anslag minskar väsentligt. Vidare har man pekat på risken att ett införande av skatteplikt skall reducera de positiva stimulanseffekter som stipendier och andra bidrag har för den enskilde forskaren. Vi har förståelse också för dessa synpunker men anser att farhågorna är väsentligt överdrivna. I själva verket torde övergången till beskattning inte medföra något mer betydande resursbortfall inom forskningsområdet. Våra förslag berör endast fysiska personers beskattning. De flesta av de stora stiftelserna delar inte ut några mer betydande belopp

utan riktar bidragen till institill fysiska personer När till fysiska personer är de tutioner. bidragen går helt eller till övervägande del avsedda för normalt utgifter i verksamheten. Skatteplikten specificerade för skall enligt vad vi föreslår i det följande bidrag av som i princip inåtföljas generösa avdragsregler, att i den verksamhet som föranlett binebär utgifter skall vara Skatteplikten för bidraget avdragsgilla. innebär därför i fråga om de specialdestinerade dragen inte ökat skatteuttag utan endast ökade bidragen något det allmänna. I den mån krav på redovisning gentemot inte är avsett för utgifter i ett forskningsbidrag utan för levnadskostnader taverksamheten mottagarens starkt för beskattning. Det lar likformighetskravet finns inte skillnad mellan ett sånågon principiell dant bidrag och en vanlig lön eller uppdragsersätt-

ning.

det har man också betonat de När gäller forskningen internationella Det är vanligt att ett aspekterna. av forskare rum mellan olika länder. I utbyte äger förekommer inte sällan att den ensådana sammanhang skilde forskarens kostnader för uppehälle m.m. i visbestrids eller liknande telselandet genom stipendier från en institution eller stiftelse i vistelbidrag selandet. Det har farhågor för att en svensk uttryckts av de som utgår i dessa fall beskattning stipendier skulle försvåra det internationella forskarutbytet. Man i första hand ha tänkt på de fall där en torde_då utländsk forskare vistas i Sverige och får stipendium

härifrån. Införs den av oss förordade skatteplikten för kommer den utländske forskaren enligt stipendier interna svenska att bli skattskyldig här för regler Detta måste nämligen anses som en sådan stipendiet. härifrån verksamhet här i riket föruppburen, genom värvad inkomst av som avses i 53 5 1 mom. KL. tjänst

Vissa dubbelbeskattningsavtal, bl.a. avtalet med USA och avtalen med Sovjetunionen och vissa andra öststatsländer, innehåller emellertid bestämmelser som under vissa förutsättningar kan medföra att stipendiet undgår beskattning här. Om skattskyldighet trots avtalsbestämmelserna skulle föreligga här, kommer betydelsen av detta att reduceras väsentligt genom de avdragsregler som vi föreslår i det följande. Enligt vår uppfattning är dubbelbeskattningsavtalen den rätta vägen att åstadkomma ytterligare lättnader, om sådana anses önskvärda. Ett alternativ skulle vara att ändra de interna skattskyldighetsreglerna i 53 S 1 mom. KL men vi anser oss inte ha underlag för att föreslå någon sådan ändring.

vara resonemang i detta avsnitt innebär sammanfattningsvis att vi inte föreslår något undantag från skatteplikten såvitt gäller stipendier och liknande bidrag utanför utbildningsområdet (se dock vidare avsnitt 4.4.4 angáende ett skattefritt grundbelopp). Det bör tilläggas att en övergripande principiell synpunkt från var sida är att det inte är lämpligt att använda skattesystemet för att ge kultur- eller forskningsstöd eller andra subventioner på de områden som berörs av vårt förslag. Det får förutsättas att statsmakterna ger kompensation för det bortfall som ett införande av skatteplikt medför, i den man en sådan kompensation av kulturpolitiska, forskningspolitiska eller andra skäl anses erforderlig.

4.4 Behov av andra undantagsregler?

4.4.1 Inledning

vara överväganden i avsnitt 4.2 och 4.3 kan sammanfattas så att alla stipendier och liknande bidrag, förutom stipendier för grundutbildning, bör göras skatte- Endast beträffande ett särskilt ändamål har pliktiga. vi alltså ansett oss kunna förorda fortsatt generell skattefrihet. Detta är en långtgående förändring i förhållande till gällande rätt. Det finns anledning att överväga om inte övergången till skatteplikt kan fordra andra särskilda undantags- eller lättnadsregler.

4.4.2 specialdestinerade bidrag

Hed specialdestinerade bidrag menas här ett stipendium eller liknande bidrag, som enligt villkoren vid dess utdelande helt eller delvis är avsett att täcka vissa bestämda utgifter för mottagaren i en av denne bedriven verksamhet.

Det är vanligt att bidrag till forskning (forskningsär specialdestinerade i nu angiven mening. I bidrag) den man stiftelser och andra liknande subjekt betalar ut forskningsbidrag till fysiska personer sker det nämligen i regel för särskilt angivna utgifter i ett forskningsprojekt. I normalfallet gäller att sådana forskningsbidrag utgår endast efter ansökan. I ansökningen får sökanden ange vilken forskning det är fråga om samt specificera de utgifter den väntas medföra. Det kan t.ex. vara utgifter för apparatur eller för att avlöna medhjälpare. Ofta skall mottagaren av ett sådant bidrag senare gentemot utgivaren redovisa hur projektet har utfallit och hur bidraget har använts.

specialdestinerade bidrag förekommer även inom andra områden än forskningen. Inom konstnärsområdet förekommer t.ex. resestipendier, både sådana som betalas ut av staten och sådana som härrör från privata subjekt. Även för sådana resestipendier gäller i regel att mottagaren efteråt skall redovisa för utgivaren hur bidraget har använts.

Han kan utgå från att det från materiell - i synpunkt ett system som föreskriver skatteplikt för specialdestinerade bidrag - är motiverat att för medge avdrag alla eller en stor del av de som bidraget avutgifter ser att täcka. I många fall därför inte nåuppkommer got netto att beskatta. Hot den bakgrunden kan man ställa frågan om det inte är en onödig omgång att beskatta dessa bidrag. man kunde tänka sig att i stället föreskriva att bidragen skall vara undantagna från skatteplikt i den mån de utgår för avdragsgilla utgifter.

Det kan anföras vissa skäl för en ordning med skattefrihet för specialdestinerade bidrag. Den skulle framför allt innebära en förenkling för Dessa mottagarna. kan det uppfatta som krångligt, tidsödande och byråkratiskt att behöva ta upp ett som intäkt för bidrag att sedan dra av beloppet helt eller delvis. Å andra sidan finns det också skäl som talar mot en skattefrihet. Ett system med skattefrihet helt eller delvis för specialdestinerade bidrag blir besvärligt att kontrol-

lera. För en effektiv kontroll räcker det inte med att

fastställa under vilka villkor ett bidrag har betalats ut. skattemyndigheterna måste också följa upp att mottagaren verkligen använt bidraget för de utgifter som tidigare angetts. Den efterkontrollen kan komma att sträcka sig över en period av flera år efter det att bidraget har betalats ut. Dessutom är det den vanliga

ordningen i vårt skattesystem att kostnadsersättningar bruttoredovisas, dvs. att mottagaren tar upp ersättsom intäkt och öppet yrkar avdrag för sina utningen Genom skattereformen har skatteplikten för gifter. kostnadsersättningar t.o.m. utvidgats. Det gäller t.ex. kostnadsersättning för vård i enskilt familjehem och statliga traktamenten.

kan konstateras att en skattefrihet Sammanfattningsvis för bidrag i och för sig skulle specialdestinerade medföra vissa för mottagarna men att den förenklingar skulle leda till kontrollproblem och desssamtidigt utom strida mot annars gällande principer. Av dessa skäl bör bidrag enligt vår uppfattspecialdestinerade ning inte undantas från skatteplikt.

4.4.3 Belöningar

Inom flera områden förekommer utbetalningar som kan karakteriseras som belöningar av priskaraktär. sådana är nästan undantagslöst av engångsnatur och belöningar brukar betalas ut för konstnärliga, vetenskapliga, eller andra liknande insatser, som av idrottsliga ansetts ha särskild kvalitet och betydelse. utgivaren

Till de mest kända och största av dessa belöningar hör De delas ut för insatser inom bl.a. lit- Nobelprisen. teratur och vetenskap. Ett annat stort vetenskapligt är det s.k. Söderbergska priset, som delas ut av pris Torsten och Söderbergs stiftelser. Det uppgår Ragnar till 250 000 kr. och lämnas för framstående insatser inom ekonomisk, medicinsk och juridisk vetenskap. Ett annat är det av forskningsrådsnämnden utdelade pris Nils Gustav Rosén-priset på 50 000 kr. för framstående informationsverksamhet. Inom populärvetenskaplig det konstnärliga området kan nämnas Litteraturfrämjan-

dets författarpris på 75 000 kr. och Nordiska rådets litteraturpris pá 150 000 danska kronor. Det finns också belöningar som ligger på betydligt lägre belopp (se vidare bilaga 4).

Från de principiella utgångspunkter som vi i angett det föregående finns det starka skäl att belögöra ningarna skattepliktiga. De har nästan alltid en direkt anknytning till en verksamhet som mottagaren stadigvarande bedriver och de utgår på grund av prestationer som han utfört i verksamheten. De medför dessutom inte sällan en väsentlig av hans förstärkning skatteförmaga. Det finns emellertid också omständigheter som talar mot beskattning. Utbetalningen föregås inte av något ansökningsförfarande och kan mottagaren normalt inte påverka valet av pristagare. Belöningarna är med andra ord inte några förutsebara inkomster och de har dessutom en utpräglad De skilengångskaraktär. jer sig härigenom i viss mån från stipendier och bidrag i allmänhet och naturligtvis i än från högre grad vanliga förvärvsinkomster. Han kan vidare hävda att en beskattning skulle reducera den betydelse belöningarna kan ha som uppmuntran och stimulans. En beskattning av särskilt de större och mer kända priserna riskerar kanske också att komma i konflikt med vad som uppfattas som internationell kutym.

Av dessa skäl har vi övervägt att i ett möjligheterna framtida system, som bygger på principen att stipendier och liknande bidrag skall beskattas, ändå behålla skattefriheten för belöningarna. Det visar sig emellertid att avgränsningsproblemen blir alltför stora. Möjligen kan man urskilja vissa drag hos de typiska priserna som hittills skilt dem från stipendier och bidrag i gängse mening - t.ex. frånvaron av ansökningsförfarande, speciella urvalskriterier och syftet

att belöna redan utförda prestationer av särskild kvalitet. Gränsen blir dock flytande; man kan peka på fall där det närmast är en tillfällighet om en många i dag går under beteckningen pris eller utbetalning stipendium. Dessutom kan man räkna med att varje försök att i lagstiftningen avgränsa ett skattefritt område leder till en snabb anpassning. Skulle skattefriheten t.ex. göras beroende av hur det formella förfarandet är utformat och vilket syfte utbetalningen har, kan man förutse att förfarandet och ändamålsbeskrivningen för de stipendier som inte redan från börkraven i stor utsträckning ändras så att jan uppfyller skattefrihet uppnås. Ett system som uppmuntrar till av detta slag är naturligtvis inte skatteanpassning acceptabelt.

vi har dragit slutsatsen att det inte är möjligt att utforma generella regler som på ett tillfredsställande sätt löser avgränsningsproblemen. Om statsmakterna, på grund av internationella hänsyn eller av andra skäl, skulle önska undanta vissa bestämda priser från beskattning ser vi inte någon annan framkomlig väg än att i ta in en förteckning över dessa priser. vi lagen har inte sett det som var uppgift att lägga fram förslag till en sådan förteckning.

vårt förslag är således att skatteplikten skall omfatta också belöningarna. I anslutning till de nyss berörda internationella aspekterna vill vi för fullständighetens skull tillägga att ett pris, som lämnas av en i Sverige till en mottagare som är bosatt utgivare i utlandet, på grund av utformningen av skattskyldigi 53 s 1 mom. KL normalt inte kommer att hetsreglerna beskattas här i landet. En beskattning i dennes hemland kan dock komma i fråga. som exempel kan nämnas att de skatteregler, som införts i USA genom skattere-

formen år 1987, innebär att priser av det slag som här avses är skattepliktiga för mottagaren.

4.4.4 skattefritt belopp

Många stipendier och liknande bidrag utgår med små belopp. Inom utbildningsområdet är det vanligt med stipendier som ligger mellan 100 och l 500 kr. Även inom andra områden förekommer inte sällan stipendier i den storleksklassen.

Vi anser att det av flera skäl är lämpligt att modifiera det nya systemet genom föreskrifter som tillåter att ett visst mindre belopp av de i princip skattepliktiga stipendierna och bidragen undantas från beskattning. Ett viktigt skäl är att sådana regler kan bidra till att dämpa effekterna av övergången från skattefrihet till beskattning. Vidare har det uppenbara praktiska fördelar för både enskilda och skattemyndigheter om man genom ett skattefritt belopp undantar de minsta stipendierna från beskattning. Han slipper en hel del deklarations-, taxerings- och kontrollarbete och behöver t.ex. inte ta ställning till de många avdragsfrågor som även de små stipendierna skulle kunna ge upphov till.

Hot detta kan sägas att en ordning med ett skattefritt belopp i viss mån strider mot likformighetsprincipen och motverkar strävandena att bredda skattebasen. I skattereformen har man i stor utsträckning försökt eliminera skattefria öar. Som ett viktigt exempel kan nämnas att det s.k. sparavdraget i inkomstslaget kapital slopas genom reformen.

För vår del har vi ändá gjort bedömningen att fördelarna med ett skattefritt belopp är så stora att över-

för att införa ett sådant för de vägande skäl talar och som i princip blir skattepliktistipendier bidrag Vi vill framhålla att ett såga enligt vårt förslag. till skillnad mot vad som har varit dant undantag, berör endast en liten fallet beträffande sparavdraget, Behovet av en lättnadsregel är grupp skattskyldiga. när det stipendier för utbildning kanske störst gäller tanken att begränsa regeln till och vi har diskuterat Vi har emellertid funnit att en dämpning detta område. och en förenkling av deklaraav övergångseffekterna är önskvärd även inom tions- och taxeringsförfarandet områden som berörs. Dessutom skulle flera andra av de sannolikt medföra been begränsning till utbildning Vi har därför stannat för tydande tillämpningsproblem. att inte förslå någon sådan begränsning.

då hur skattefrihetsregeln skall konstrue- Frågan är ras. En möjlighet skulle vara att låta varje mottagare

av o.d. undanta ett bestämt årligt belopp stipendier av om stipendium under året från beskattning oberoende från en eller flera utgivare. En annan möjerhållits också till på så sätt lighet är att anknyta utgivaren skattefrihet för ett bestämt årligt belopp att gäller vid valet mellan dessa från varje särskild utgivare. beaktas att socialavgifter på bidraalternativ måste vad vi senare kommer att föreslå, skall gen, enligt form av En sådan ordning utgå i arbetsgivaravgifter. förutsätter att utgivaren redan vid utbetalningstillom och i vilken utsträckning skattefället kan bedöma Av detta skäl förordar vi den andra plikt föreligger. dvs. att skattefriav de båda skisserade lösningarna, heten avser ett bestämt belopp från varje utgivare.

om det skattefria beloppet skall Vidare måste avgöras (skatteplikt föreligger endast vara ett tröskelbelopp o.d. under året uppgått till om uppburna stipendier

visst minsta belopp) eller ett grundbelopp (stipendier o.d. är skattepliktiga endast till den del de under året överstigit visst minsta belopp). Den första lösningen används för närvarande beträffande socialavgifterna. vi anser att den samlade tröskeleffekten skulle bli alltför påtaglig om samma lösning tillämpades också på skattesidan. Av den anledningen förordar vi alternativet med ett skattefritt gtundbelopp.

Det återstår att ta ställning till beloppets storlek. Vi anser att ett årligt 1 000 kr. innegrundbelopp på bär en skälig avvägning. Ett skattefritt av belopp denna storleksordning skulle medföra att många av de minsta stipendierna helt undantas från beskattning. Även för övriga mindre stipendier får beloppet en avsevärd effekt. Antag exempelvis att ett fackförbund i dag ger ut korttidsstipendier på 1 700 kr. och att förbundet efter införandet av skatteplikt vill kompensera mottagarna genom en höjning av stipendierna. Det skattefria grundbeloppet medför att redan en höjning med 300 kr. leder till att mottagarna får oförändrad behållning efter skatt (vi förutsätter en marginalskatt på 30 procent).

Sammanfattningsvis föreslår vi att regeln om total skattefrihet för stipendier för grundutbildning kompletteras med en bestämmelse som innebär att stipendier och liknande bidrag för andra ändamål än grundutbildning är skattepliktiga endast till den del de överstiger l 000 kr. per år och utgivare.

4.5 Tillämgligt inkomstslag

och liknande vi har föreslagit att stipendier bidrag till - i med undantag för stipendier grundutbildning skall beskattas. Därmed uppkommer frågan i princip vilket inkomstslag beskattningen skall ske.

Flertalet av dem som mottar stipendier o.d. redovisar sina förvärvsinkomster - även eventuella inövriga som föranlett - som komster av den verksamhet bidraget inkomst av Det finns dock ett inte ringa antal tjänst. som driver den verksamhet som medfört att de mottagare fått bidrag i sådana former att den skall betraktas som näringsverksamhet. Detta är vanligen fallet beträffande men gäller ofta också beträffande uppfinnare t.ex. konstnärer. Särskilt för de senare är det inte heller ovanligt att verksamheten skattemässigt fördelar mellan tjänst och näringsverksamhet på det sig sättet att en del av intäkterna skall redovisas i det ena inkomstslaget och en del i det andra.

Beträffande den förstnämnda gruppen. dvs. de mottagare som redovisar sina övriga förvärvsinkomster i inkomstanser vi det självklart att de skall slaget tjänst, redovisa också stipendiet eller bidraget i det in-

komstslaget.

När det mottagare vars verksamhet i sin helhet gäller näringsverksamhet kunde det tyckas lika självutgör klart att ett eller liknande bidrag skall stipendium tas som intäkt i näringsverksamheten. Vad som ändå upp kan anledning till viss tvekan i detta fall är att ge vi - av skäl som senare kommer att redovisas - anser

att socialavgifter på stipendier och liknande bidrag genomgående bör tas ut i form av arbetsgivaravgifter, således även i de fall där mottagaren är näringsidka-

re. Det är från olika synpunkter önskvärt att underlagen för inkomstskatt och socialavgifter så långt möjligt stämmer överens. vi har därför övervägt om det skulle vara lämpligt att föreskriva att bidragen även i de nu behandlade fallen skall hänföras till inkomstslaget tjänst. Vi har dock funnit att starka skäl talar mot en sådan lösning. Ur principiell synvinkel är det knappast acceptabelt att den som redovisar sina övriga intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet skall vara skyldig att ta upp ett bidrag, som utgår just på grund av verksamheten, i ett annat inkomstslag. En sådan ordning skulle medföra att taxeringen av verksamheten inte blir rättvisande, vilket i sin tur kunde få återverkningar t.ex. på beräkningen av sådana avdrag o.d. vars storlek är beroende av inkomsten av förvärvskällan (bl.a. avdrag för avsättning till s.k. I-SURV och uppskov enligt lagstiftningen om upphovsmannakonto). vidare skulle en redovisning av bidraget i inkomstslaget tjänst kunna medföra kompli-

kationer när näringsidkaren skall beräkna sina omkost-

nadsavdrag i verksamheten. Vi föreslår därför att stipendier o.d. i de nu avsedda fallen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Härefter återstår de fall då verksamheten är delad mellan inkomstslagen. För dessa fall förordar vi en Om övriga intäkter av den verkövervägandeprincip. samhet som motiverat stipendiet eller bidraget till övervägande del är hänförliga till inkomstslaget näringsverksamhet, bör således även bidraget hänföras dit. I annat fall skall enligt huvudregeln redovisning av bidraget ske i inkomstslaget tjänst. När särskilda skäl motiverar det bör dock bidraget redovisas i nätrots att detta inte följer av överringsverksamheten vägandeprincipen. vi tänker pá bl.a. den situationen att näringsverksamheten sett över en längre period va-

rit klart dominerande men tjänsteintäkterna av någon anledning råkar överväga under det år då bidraget uppbärs.

vårt beträffande tillämpligt inkomstslag kan förslag sammanfattas så att ett stipendium eller liknande bidrag skall hänföras till näringsverksamhet, om övriga intäkter av den verksamhet som motiverat bidraget till övervägande del är hänförliga till det inkomstslaget eller det av särskilda skäl ändå är motiverat att behandla som intäkt av näringsverksamhet. I övbidraget fall utgör bidraget intäkt av tjänst. riga

4.6 Behandlingen av mottagarnas utgifter

4.6.1 Inledning

Den som får ett eller liknande bidrag har stipendium ofta av den verksamhet som föranlett utgifter på grund I de fall då bidraget enligt vårt förslag bidraget. skall beskattas aktualiseras frågan om mottagaren har rätt till för utgifterna. Avdrag kan komma i avdrag i inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst. fråga

Den allmänna för omkostnadsavdrag finns anprincipen i 20 s KL. paragrafen medges avdrag för given Enligt alla omkostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. vidare att avdrag inte får göras för sägs den skatteskyldiges levnadskostnader. Skattereformen har inte medfört någon ändring av dessa grundläggande

principer.

23 S KL får från intäkt av näringsverksamhet Enligt för kostnader i verksamheten på sätt som

igöras avdrag

av anvisningarna i paragrafen. vissa av de avframgår

som tas upp i anvisningarna har särskilt dragsregler intresse för dem som mottar stipendier o.d. Det gäller t.ex. bestämmelserna i punkt 27 (tidigare punkt ll av anvisningarna till 29 S) om avdrag för arbetslokal i bostaden. Vidare kan nämnas punkt 28 (tidigare punkt 12 av anvisningarna till 29 s) i vilken framhålls att resor kan som ett naturligt led i utövandet av ingå litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet samt att kostnaderna för sådana resor är avdragsi den mån de inte utgör personliga levnadskostgilla nader.

I 33 5 KL sägs att avdrag frán intäkt av tjänst får göras för alla utgifter som är att anse som kostnader för av tjänsten, om inte särskild skattefullgörande fri kostnadsersättning har utgått. I paragrafen och dess finns detaljerade regler om b1.a. avanvisningar för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa, tilldrag anställning och dubbel bosättning samt avdrag fällig för kostnader för resor med egen bil i tjänsten och hemresor. vi kan också nämna de specialbestämmelser om i som vi berört i kapitel 3. utgifter hobbyverksamhet

vad vi närmast har att bedöma är om de här avsedda bestänmelserna är tillräckliga för att tillgodose avi den situation som uppkommer när stipendragsbehovet dier o.d. gjorts skattepliktiga.

4.6.2 Materiella avdragsregler

Det förekommer naturligtvis ofta att den som uppbär ett eller liknande bidrag har utgifter i stipendium verksamheten som är redan enligt de vanavdragsgilla reglerna i 23 och 33 ss KL. Det är självfallet liga inte var avsikt att föreslå någon begränsning av denna

avdragsrätt.

hur man skall behandla de fall Vad frågan gäller är av ett eller liknande bidrag där mottagaren stipendium att det ändamål som bidrahar utgifter för fullfölja

för och avdragsrätt inte föreligger enligt get utgått Skall det förhållandet att bidraget vanliga regler. föranleda en utvidgning av avgjorts skattepliktigt Skall med andra ord avdrag kunna medges dragsrätten? om bidraget vore skattefritt, trots att utgifterna, inte skulle betraktas som avenligt vanliga regler omkostnader i tjänst resp. näringsverksamdragsgilla

het?

i ett rättsfall från senare Problematiken har belysts 30. var följande. Doktotid, RÅ 1987 ref. Bakgrunden i stor utsträckrandutbildning finansierades tidigare Dessa var skattening genom s.k. doktorandstipendier. en av detta slag var fria. Kostnaderna för utbildning

sidan enligt fast praxis inte avdragsgilla. å andra 1976 skedde en övergång från de Genom lagstiftning till nuvarande skatskattefria doktorandstipendierna för doktorander. Rättstepliktiga utbildningsbidrag sådant bidrag och fallet gällde en person, som uppbar bedrev forskningsarbete i som i och för utbildningen månader. var om han skulle Moskva under några Frågan levnadskostnader m.m. under utfå avdrag för ökade medgav avdrag med hänlandsvistelsen. Regeringsrätten främst till att syftet med den nya lagstiftvisning de forskarstuderande med ningen varit att likställa rättsfall nr 51 i bilaga 3 avd. anställda (se vidare

A.)

för en som enligt var Rättsfallet ger uttryck princip också i andra liknande fall. uppfattning bör tillämpas vart om beskattning av stipendier Grunden för förslag är, såsom vi redan flera gånger och liknande bidrag på grund av en prestaframhållit, att bidragen utgår

tion som mottagaren förutsätts utföra (eller redan har utfört) eller på grund av en verksamhet som han bedriver (eller planerar att påbörja). Hot den bakgrunden är det naturligt att avdrag för utgifter som mottagaren har när han utför prestationen eller bedriver verksamheten medges i större utsträckning än som annars skulle följa av 23 och 33 SS KL.

En förutsättning för att avdrag skall komma i fråga för utgifter som inte är avdragsgilla redan enligt vanliga regler om omkostnadsavdrag i inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst bör dock vara att det föreligger ett ganska starkt samband mellan bidraget och utgiften. Kravet kan också uttryckas så att mottagaren bör vara i hög grad bunden gentemot utgivaren att använda bidraget för ett visst ändamål som är bestämt redan när bidraget beviljas. som exempel kan nämnas att bidrag lämnas för en bestämd studieresa. I ett sådant fall bör avdrag kunna medges för kostnader för själva resan samt för ökade levnadskostnader, kursavgift, nödvändig facklitteratur m.m. Ett annat exempel är att bidraget avser utgifter för att anskaffa en i bidragsansökningen specificerad utrustning för forskning, uppfinnarverksamhet e.d. Avdrag bör då i princip kunna medges för anskaffningsutgiften. (jämför avsnitt 4.6.3).

Även om det nu skisserade kravet på samband eller bundenhet är uppfyllt, bör avdrag inte undantagslöst medges. Det kan förekomma situationer där en som stipendium eller bidrag betecknad utbetalning är avsedd att täcka utgifter för något som visserligen rör en av mottagaren bedriven eller planerad verksamhet men som vid en mer allmän bedömning ändå framstår som en normal levnadskostnad, t.ex. utgifter för mottagarens vanliga uppehälle, för en vanlig semesterresa eller

rent sysselsättning. I för inköp till en hobbybetonad även om sambands- eller sådana fall bör avdrag vägras bundenhetskravet till äventyrs skulle vara uppfyllt.

Vi är väl medvetna om att den här ifrågasatta utvidgav kan ge upphov till avsevärda ningen avdragsrätten i vissa fall. Vi anser att gränsdragningssvårigheter sidan finns en betydande risk för att bedet å andra i det enskilda fallet blir obilskattningseffekterna inte kan l huvudsaklig överensliga om avdrag medges med de riktlinjerna. I det åberopade stämmelse angivna på grund av de särskilda rättsfallet ansågs avdrag, vid från skattefria stiomständigheterna övergången till bidrag, kunna medges enpendier skattepliktiga och således utan stöd av någon ligt vanliga regler bestämmelse. Skall motsvarande resultat kunna särskild mer fordras enligt vår mening att den uppnås generellt regleras. Vi förutvidgade avdragsrätten uttryckligen ordar att så sker.

vad vi hittills föreslagit beträffande den materiella

kan sammanfattas enligt följande. Frågan avdragsrätten om mottagaren av ett stipendium eller liknande bidrag för i den verksamhet som har rätt till avdrag utgifter avser i första hand enligt 23 S resp. bidraget prövas dessa inte avdragsrätt, prövas i 33 5 KL. Ger regler kan den av oss ett andra steg om avdrag medges enligt bestämmelsen. Avdrag enligt den bestämmelföreslagna sen för för ett redan vid bidragsgivmedges utgifter bestämt ändamål, dock inte för utgifter som ningen framstår som normala levnadskostnader.

utanför ramen för 23 och 33 S KL som vi här Det avdrag bör hänföras till samma inkomstföreslagit givetvis och förvärvskälla som stipendiet eller bidraget. slag är det att avdraget inte skall komma Vidare självklart

i fråga om utgiften täcks av ett bidrag eller en bidragsdel som inte omfattas av skatteplikt. Det betyder att avdrag inte blir aktuellt för kostnader för grundutbildning och att avdrag med stöd av särbestämmelsen medges för andra utgifter endast till den del utgiften överstiger det skattefria grundbeloppet. Avdraget bör dessutom inte få överstiga den skattepliktiga delen av bidraget.

4.6.3 Periodisering

skattepliktiga stipendier och liknande bidrag skall enligt våra tidigare överväganden beskattas som intäkt i något av inkomstslagen tjänst eller näringsverksamhet. Avdrag för utgifter som har samband med bidraget skall göras i samma inkomstslag.

Inkomstslaget tjänst skall även efter det att skattereformen genomförts redovisas enligt kontantprincipen (41 s KL med anvisningar). Det innebär att en intäkt anses ha åtnjutits under det beskattningsår då intäkten blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige och att en utgift skall anses belöpa på det år då den betalats eller omkostnaden ägt rum. För årsskiftesbetalningar finns särskilda regler. Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas efter bokföringsmässiga grunder (24 S KL med anvisningar), vilket innebär att inkomster och utgifter skall hänföras till det år då

de enligt god redovisningssed skall tas upp som intäkt

respektive kostnad.

Bestämmelserna i 24 och 41 ss KL om rätt beskattningsår kan medföra att ett stipendium eller liknande bidrag och de utgifter som har samband med bidraget kan bli hänförliga till olika beskattningsár. Av lätt insedda skäl skulle detta kunna medföra betydande olä-

vissa både när utgiften hänför genheter för mottagare år än bidraget och när ordningen sig till ett tidigare Särskilt detta i fråga om de är den omvända. gäller som är i den mening som anbidrag specialdestinerade avsnitt 4.4.2, dvs. bidrag som enligt villkogetts i utdelandet är avsedda att täcka vissa bestämda ren vid

utgifter.

att särskilda bestämmelser bör införas för vi anser att de bidragen och att åstadkomma specialdestinerade skall täcka så långt möjligt hände utgifter som de förs till samma beskattningsár. För näringsbidragen ett sådant syfte (punkt 9 av finns regler som har just till 22 S KL). De bestämmelser som skall anvisningarna och liknande bidrag kan utformas omfatta stipendier efter i huvudsak samma mönster.

till tar således Vårt förslag periodiseringsregler de fall där ett stipendium eller liknande sikte på att täcka en bestämd utgift som för bidrag är avsett är antingen enligt de vanliga mottagaren avdragsgill i 23 och 33 ss KL eller enligt den av oss reglerna (avsnitt 4.6.2). nyss föreslagna specialbestämmelsen är Är utgiften hän- Innebörden av förslaget följande. till ett beskattningsår än bidraget förlig tidigare får avdraget skjutas upp till dess skattskyldigheten inträder. Är ordningen den omvända får för bidraget av skjutas upp till dess avbeskattningen bidraget inträder. Har bidraget använts för att dragsrätten anskaffa en och är avdrag för anskaffnings-

tillgång

tillåtet endast i form av värdeminskningsavutgiften får bidraget kvittas mot en engångsavskrivning drag, på tillgången.

4.7 Övriga följdfrågor som rör mottagarnas beskattning

4.7.1 Inledning

Förslaget att införa skatteplikt för flertalet stipendier och liknande bidrag väcker ett antal följdfrågor. I de närmast föregående avsnitten har vi behandlat frågorna om tillämpligt inkomstslag och om mottagarnas avdragsrätt. Det återstår att klargöra hur de av oss föreslagna bestämmelserna om skatteplikt förhåller sig till befintliga regler om periodiskt understöd och näringsbidrag.

4.7.2 Periodiskt understöd

Enligt 19 s KL föreligger för närvarande skattefrihet för periodiska understöd och för därmed jämförliga periodiska intäkter i den mån givaren inte har rätt till avdrag för det utgivna (vi här

beloppet bortser

och i det följande från sådana periodiska utbetalningar som utgör vederlag vid av Avavyttring egendom). dragsrätten regleras i huvudsak i punkt 5 av anvisningarna till 46 s KL. Fysiska personer har rätt till avdrag bara för vissa utbetalningar som avser underhållsbidrag till make, ersättning till tidigare anställd eller skadestånd och för utbetalningar enligt testamentariska föreskrifter. Juridiska personer har däremot i princip rätt till avdrag för alla slags periodiska understöd o.d. För dem gäller bara den begränsningen att avdrag inte medges för utbetalningar till mottagare som är under 18 år eller vars utbildning inte är avslutad.

I nuvarande system är alltså utgivarens avdragsrätt det primära; mottagaren beskattas bara när utgivaren

har rätt till avdrag (eller skulle ha haft rätt till avdrag om taxering hade skett i Sverige, se rättsfall nr 53 i bilaga 3 avd. A). Det innebär att utbetalningar från fysiska personer i regel är skattefria och att den som är under 18 år eller fortfarande genomgår utbildning (här avses mer grundläggande utbildning) inte heller beskattas för periodiska understöd o.d. från juridiska personer.

Vårt förslag om skattefrihet för stipendier till grundutbildning och skatteplikt för andra stipendier och liknande bidrag är avsett att gälla oberoende av om stipendiet eller bidraget utgår som engångsbelopp eller Frågan om skattefrihet eller skatteperiodiskt. för periodiskt utgående stipendier o.d. skall plikt således i fortsättningen avgöras med direkt tillämpning av de av oss föreslagna reglerna och skall följinte vara beroende av vad som gäller beträfaktligen fande utgivarens avdragsrätt. Det betyder att periodiska och liknande bidrag inte längre skall stipendier omfattas av reglerna om periodiskt understöd. Denna ändring får i sin tur återverkningar på utgivarnas skattesituation. Skall utgivarna behålla den avdragsrätt de har i dag, måste frågan om avdrag särskilt vi återkommer till denna fråga i avsnitt regleras. 4.8.

En nära sammanhängande fråga är hur vårt förslag återverkar på de bestämmelser om beskattning av bidrag från stiftelser m.fl. som finns i punkt 2 av anvistill 31 5 KL. Bestämmelserna innehåller två ningarna led med väsentligt olika innebörd.

Det första ledet avser utbetalningar från stiftelser och ideella föreningar med sådant kvalificerat allmännyttigt ändamål som avses i 7 S 6 mom. SIL. Det

föreskrivs att dessa utbetalningar inte skall räknas som periodiskt understöd om de sker till fullföljande av det allmännyttiga ändamålet. De utbetalningar som omfattas är, såvitt är av intresse för vår del, dels utbetalningar för att främja vård och uppfostran av barn och för att utöva hjälpverksamhet bland behövande (sociala bidrag), dels bidrag för undervisning, utbildning eller forskning (stipendier o.d.).

De sociala bidragen utgår inte på grund av verknågon samhet som mottagaren bedriver och kan inte heller på annat sätt jämställas med De prestationsersättning. argument som vi tidigare anfört för skatteplikt saknar därmed relevans för deras del. Avsikten är inte heller att våra förslag skall beröra de sociala bidragen. Föreskriften att de inte räknas som periodiskt understöd kommer alltjämt att betyda att de är skattefria även när de utgår periodiskt. Annorlunda förhåller det sig med stipendier och liknande bidrag från de här aktuella stiftelserna och föreningarna. Av det vi nyss sagt framgår att inte heller dessa bidrag skall räknas som periodiskt understöd men detta medför inte längre automatiskt att de blir skattefria. I stället skall de behandlas enligt de nya regler om skattefrihet och skatteplikt som vi föreslår.

Det andra ledet av anvisningspunkten omfattar utbetalningar från familjestiftelser. Bestämmelserna föreskriver att dessa utbetalningar alltid skall betraktas som periodiskt understöd. Konsekvensen har hittills varit att utbetalningarna i princip varit skattepliktiga oavsett om de utgått som engångsbelopp eller i periodisk form. Mottagare som är under 18 år eller genomgår utbildning har dock inte beskattats. I fortsättningen bör i stället gälla att de utbetalningar från familjestiftelser som faller under vår beskriv-

av stipendier och liknande bidrag behandlas enning de av oss reglerna. I praktiken blir ligt föreslagna skillnaden inte så stor i skattehänseende. Stipendier till blir skattefria medan övriga stigrundutbildning pendier och bidrag i princip beskattas (en väsentlig skillnad är däremot att skatteplikten i fortsättningen åtföljs av avgiftsplikt; se vidare avsnitt 5.3.).

Innan vi lämnar frågan om hur våra förslag förhåller till om periodiskt understöd m.m. kan ett sig reglerna förtydligande vara på sin plats. Vi har ytterligare redan i avsnitt 4.1. understrukit att överföringar som är att betrakta som gåva inte omfattas av våra förslag. När det gäller utbetalningar från stat, kommun, stiftelser m.fl. får avgränsningen ringa praktisk beeftersom sådana utbetalningar normalt inte tydelse faller under gávobegreppet. I fråga om utbetalningar från personer får avgränsningen större betyfysiska delse. Den medför b1.a. att periodiska understöd från föräldrar till barn förblir inkomstskattefria för motäven om understödet lämnas för t.ex. annan uttagaren bildning än grundutbildning.

4.7.3 Näringsbidrag

Vi har i avsnitt 4.1 framhållit att de näringsbidrag som regleras i punkt 9 av anvisningarna till 22 5 KL punkt 2 av anvisningarna till 19 S KL) fal- (tidigare ler utanför vårt uppdrag. Av vår redogörelse framgick dock också att som stat, kommun m.fl. lämnar bidrag till en näringsidkare för att bestrida mottagarens uppehälle inte räknas som näringsbidrag.

dessa till levnadskostnader - i I praxis har bidrag - ananalogi med vad som gällt i fråga om stipendier setts skattefria (se bl.a. rättsfallen nr 49 och 54 i

bilaga 3 avd. A). Bidragen i fråga utgår uppenbarligen för att möjliggöra eller stödja den av mottagaren bedrivna näringsverksamheten. En konsekvens av de resonemang vi fört i det föregående är att bidragen i fortsättningen bör beskattas. Lagtekniskt fordrar denna ändring inte något ingrepp i reglerna om näringsbidrag. vår definition av stipendier och liknande bidrag bör i stället utformas så att den inbegriper också de nu aktuella bidragen.

4.8 Utgivarnas avdragsrätt

För den som ger ut ett stipendium eller liknande bidrag kan bidraget vara en kostnad i näringsverksamhet, t.ex. för forsknings- och utvecklingsarbete eller för reklam eller PR. Utgiften är då avdragsgill enligt de allmänna reglerna om omkostnadsavdrag i näringsverksamhet (23 S, tidigare 29 S KL). Beträffande kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete kan vi_hänvisa till punkt 24 av anvisningarna till 23 5 KL. I fråga om övriga kostnader kan som exempel från praxis nämnas RÅ 1956 Fi 1135 (litteraturpris) och RÅ 1965 Fi 826 (kulturpris): jämför RÅ 1964 Fi 351 (rättsfall nr 21 i bilaga 3 avd. A, stipendium från ett bokförlag, målet avsåg frågan om utgivarens avdragsrätt skulle hindra att stipendiet undantogs från beskattning hos mottagaren).

Rätten till omkostnadsavdrag är oberoende av om bidraget har engángskaraktär eller utgår i periodisk form. Det är självfallet inte vår avsikt att ompröva denna avdragsrätt. Vår fortsatta diskussion rör uteslutande sådana stipendier och bidrag som inte utgör omkostnad i näringsverksamhet.

vårt om beskattning av Vi har nyss belyst hur förslag

liknande bidrag förhåller sig till regstipendier och

understöd. I dag har juridiska lerna om periodiskt

rätt till för periodiska unpersoner i princip avdrag

utbetalningar utom när derstöd och liknande periodiska

18 år eller inte har avslutat sin mottagaren är under

sak är att utbetalningar från de utbildning (en annan

stiftelserna och föreningkvalificerat allmännyttiga

inte behandlas som periodiskt understöd). arna normalt

beskattning är beroende av om utgivaren Mottagarens

eller inte. Vårt förslag om stipendiehar avdragsrätt

innebär att om skattefrihet eller beskattning frågan

och att stiskatteplikt skall avgöras självständigt

av den anledningen inte och liknande bidrag pendier

omfattas av för periodiskt un-

längre skall reglerna

inte skäl att lata den ändderstöd. Det finns något

rätt till avdrag för de ringen medföra att utgivarnas

förlorad. skall avperiodiska utbetalningarna går

fordras emellertid att den särdragsrätten behållas

skilt regleras.

av bör emellertid inte Vår översyn avdragsreglerna

stanna vid de periodiska utbetalningarna. Huvudprin-

är att en inkomst som vid inkomstbeskattningen cipen av en person skall förvärvas genom förmedling juridisk

föremål för beskattning i endast ett led, antingen bli

eller hos den slutliga mothos den juridiska personen

om beskattning av stipendier och tagaren. Vårt förslag

att även engångsbelopp för utliknande bidrag betyder

konstnärlig verksambildning (utom grundutbildning),

m.m. i fortsättningen blir skatteplikhet, forskning

Skall principen om enkelbeskattning upprätthåltiga.

las måste avdragsrätt i princip utvidgas utgivarnas

En sådan utvidgning kan få betill engångsbeloppen.

sättet att den dämpar effekten av också på det tydelse nuvarande till ett system där övergången från regler

stipendier och liknande bidrag är skatte- och avgiftspliktiga. Den kan därigenom underlätta för vissa utgivare att helt eller delvis kompensera stipendiemottagarna genom en höjning av de utgivna beloppen.

Av skäl som vi nu redovisat föreslår vi att nya regler införs som i princip innebär att utgivarna av stipendier och liknande bidrag får göra avdrag för utgivna belopp både när dessa utgår periodiskt och när de har engångskaraktär. Avdragsrätten bör omfatta också de socialavgifter som enligt vårt förslag i kapitel 5 belöper på utbetalningarna.

som vi redan framhållit bygger nuvarande regler om beskattning av periodiska understöd på principen att mottagarens beskattning är beroende av utgivarens avdragsrätt. De avdragsregler som vi föreslår bör utgå från den motsatta principen, nämligen att mottagarens beskattning är det primära och således det som styr avdragsrätten. Det innebär med andra ord att avdrag bör medges endast om och i den mån det utgivna beloppet är skattepliktigt. Konsekvensen blir att avdrag inte kommer i fråga för stipendier till grundutbildning och att stipendier och för andra ändamål bidrag blir avdragsgilla endast till den del de överstiger det skattefria grundbeloppet, 1 000 kr. Förbudet mot avdrag för stipendier till grundutbildning medför i sak inte någon betydande ändring i förhållande till gällande rätt. I övrigt innebär förslaget en väsentlig utvidgning av avdragsrätten när det gäller engångsbeloppen och en viss skärpning när det är fråga om periodiska utbetalningar (eftersom avdrag inte medges för de första 1 000 kronorna till varje mottagare). För tydlighetens skull bör tilläggas att villkoret om skatteplikt tar sikte uteslutande på den objektiva skatteplikten. Att mottagaren på grund av sina sub-

förhållanden inte är skattskyldig i Sverige jektiva av bosättning i utlandet) eller av (t.ex. på grund skäl stora omkostnadsavdrag) inte påförs annat (t.ex. skatt eller bidraget skall inte någon pá stipendiet

påverka utgivarens avdragsrätt.

För staten och kommunerna, i deras egenskap av stipen-

die- och kommer vårt förslag om utvidgbidragsgivare, av självfallet att sakna betydelse, ning avdragsrätten de inte är skattskyldiga till inkomstskatt. eftersom ett andra av utgivare har Beträffande par kategorier att särskilt överväga om de skall ha möjvi anledning att det nya avdragssystemet. vi tänker lighet utnyttja vissa skattskyldiga subjekt, dels på dels begränsat personer och dödsbon. fysiska

i finns Bestämmelser om begränsning skattskyldigheten mom. SIL. Den i 4 mom. intagna s.k. kataloi 7 5 4-6 omfattar bl.a. akademierna och ett antal namngivna gen och fonder. I 5 mom. finns bestämmelser om stiftelser ideella och i 6 mom. regler om bl.a. de föreningarna stiftelserna. samtliga nu de kvalificerat allmänyttiga är under vissa förutsättavsedda juridiska personer från för alla inningar frikallade skattskyldighet komster som inte härrör från rörelse eller fastighet.

För de som räknas upp i katalogen gäller subjekt också rörelseinkomster och för de skattebefrielsen ideella kan både fastighets- och rörelseföreningarna särskilda villkor undantas från beskattinkomster på

ning.

De begränsat skattskyldiga stiftelser, föreningar som bara har inkomster som är undantagna från m.fl. kommer naturligtvis lika litet som staten beskattning och kommunerna att ha något intresse av avdragsreglerde subjekt som vid sina. För begränsat skattskyldiga

dan av sina skattefria inkomster också har skattepliktiga fastighets- eller rörelseinkomster skulle en rätt till avdrag däremot kunna få betydelse. En avdragsrätt för denna kategori av stipendie- och bidragsgivare aktualiserar emellertid ett antal principiella och praktiska frågor som vi avser att ta upp i vårt fortsatta arbete med stiftelse- och föreningsbeskattningen. skulle en avdragsrätt införas på nuvarande stadium, finns det en risk för att resultatet av det fortsatta arbetet föregrips på ett olyckligt sätt. Vi anser oss därför för närvarande inte kunna föreslå att avdragsrätten utsträcks till de begränsat skattskyldiga subjekten.

När det gäller fysiska personer och dödsbon torde det i allmänhet förhålla sig så att de bidrag som lämnas av dem skatterättsligt är att bedöma som gåva och därmed inte faller under de beskattningsregler som vi föreslår. undantagsvis lär det dock kunna förekomma att en fysisk person lämnar ett stipendium eller ett bidrag under sådana förhållanden att vårt förslag om skatteplikt blir tillämpligt. Ett införande av avdragsrätt för denna kategori väcker dock principiella betänkligheter och medför dessutom risk för missbruk. Vi anser därför att de nya avdragsreglerna inte skall få utnyttjas av fysiska personer och dödsbon.

vårt förslag är alltså att de begränsat skattskyldiga subjekten samt fysiska personer och dödsbon hålls utanför avdragsrätten. För övriga skattskyldiga bör möligheten till avdrag i princip stå öppen. De nya reglerna torde framför allt få intresse för de obegränsat skattskyldiga stiftelserna (t.ex. stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att främja kulturell verksamhet) och för vissa ideella föreningar (t.ex. bransch- och fackföreningar). Även för de utgivare som

av bör dock en principiellt omfattas avdragsreglerna Det är enligt vår mening allmän begränsning gälla. kräva att utdelaniet av rimligt att för avdragsrätt eller liknande bidrag står i överensstämstipendier melse med de stadgar eller motsvarande som styr utgi- Detta krav bör inte uppfattas så varens verksamhet. måste vara utatt stipendie- eller bidragsgivningen nämnd i Det bör vara tillräcktryckligen stadgarna. utdelandet av o.d. framstår som ligt att stipendier ett led i den stadgeenliga verksamheten. naturligt så att stipendiet eller villkoret kan också uttryckas för att fullfölja ett ändamål som bidraget skall utges ligger inom ramen för stadgarna.

är skall medges som all- En särskild fråga om avdraget vid av utgivarens inmänt avdrag eller beräkningen Eftersom vår diskussion i komst av näringsverksamhet. rör endast sådana bidrag som inte utgör detta avsnitt kunde det vara naturligt att omkostnad i förvärvskälla alternativet. Andra skål talar välja det förstnämnda det andra alternativet, dvs. för att medge dock för Genom skattereformen avavdrag i näringsverksamheten. i nuvarande form. Underskott skaffas förlustavdragen av en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet över till det närmast följande beskattfår dock föras för att då dras av från det årets intäkter ningsåret Om avdrag får göras i näringsverkav förvärvskällan. rätten att rulla ett underskott framsamheten, kommer medföra att den som under ett förlustår åt i tiden att bidrag normalt inte riskerar lämnat ett avdragsgillt miste om avdraget. En sådana risk att definitivt gå däremot om avdraget hålls utanför förvärvsföreligger av det nu och också av praktiskällan. På grund sagda vi att får göras vid beräkka skäl förordar avdraget ningen av inkomst av näringsverksamhet.

Det vi föreslagit om utgivarnas avdragsrätt kan sammanfattas enligt följande. Andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och begränsat skattskyldiga stiftelser, föreningar m.f1. får göra avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet även för sådana stipendier och liknande bidrag som inte utgör omkostnad i verksamheten. Avdragsrätten omfattar också de socialavgifter som belöper på bidragen. En förutsättning för avdragsrätt är dock att bidraget utges för att fullfölja det ändamål som enligt stadgar eller motsvarande gäller för utgivaren. Avdrag medges endast för den del av bidraget som är skattepliktigt.

Skattereformens andra steg innebär att inkomstskattesatsen för samtliga juridiska personer utom dödsbon reduceras till 30 procent. För de utgivare som berörs av vårt förslag till - främst de oinavdragsregler skränkt skattskyldige stiftelserna och föreningarna kommer avdragsrätten följaktligen att reducera kostnaden för stipendier o.d. och för de på dem belöpande socialavgifterna till 70 procent av bidrags- och avgiftsbeloppen. vid själva övergången kan förslaget få en mer påtaglig effekt, vilket kan belysas med följande starkt schematiska exempel. Antag att en stiftelse eller förening varje år har en inkomst som före skatt uppgår till 1 miljon kr. och att hela det efter skatt disponibla beloppet används för stipendier av engångskaraktär. Under 1990, då skattesatsen är 40 procent, kan 600 000 kr. delas ut. Under förutsättning att vårt förslag om avdragsrätt genomförs och att socialavgifter på stipendierna tas ut med 37 procent kan stiftelsen eller föreningen nästa år dela ut 730 000 kr. (1 000 000 - 730 000 - 0,37 x 730 000 - dvs. 0), höja stipendiebeloppen med drygt 20 procent. vi vill framhålla att vi i exemplet bortsett från att avdrag inte medges för de första 1 000 kronorna till varje

och att vi å andra sidan inte heller tagit mottagare till att vårt förslag om ett skattefritt grundhänsyn i med det tröskelbelopp som gäller belopp, förening

kommer att medföra att.socia1avvid avgiftsuttaget, de som uppgå: till tas ut endast på stipendier gifter

minst 2 000 kr.

5 SOCIALAVGIFTER FÖR STIPENDIER OCH LIKNANDE BIDRAG

5.1 Inledning

Enligt tilläggsdirektiven skall vi inte endast behandla frågan om skatteplikt för stipendier och liknande bidrag utan också ta ställning till hur och i vilken utsträckning stipendier o.d. bör beläggas med socialavgifter. Det sägs vidare att i ett skattesystem där man eftersträvar neutralitet är det angeläget att alla ersättningar som i grund och botten har karaktär av lön också behandlas som sådan. En neutral behandling av löneinkomster är eftersträvansvärd också i socialavgiftshänseende.

I detta kapitel skall behandlas frågan on socialavgifter på stipendier och liknande bidrag. Först lämnar vi en redogörelse för hur systemet med socialavgifter kommer att se ut sedan skattereformen genomförts. Därefter redovisas våra överväganden beträffande socialavgifter och stipendier.

5.2 Socialavgifter enligt skattereformen

För finansiering av den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål uttas i gällande rätt socialavgifter enligt SAL. Dessa är av två slag, arbetsgivaravgifter och egenavgifter, och betalas huvudsakligen av arbetsgivare resp. egenföretagare.

som en arbetsgivare och i vissa Arbetsgivaravgifter, även en skall betala, beräknas pä fall uppdragsgivare och de skattepliktiga natuden lön eller ersättning raförmäner som utges till anställda resp. uppdragsta- För närvarande uttas arbetsgivaravgifter med gare. (enligt prop. 1989/90:1l0 s. sammanlagt 37,13 procent bortses från allmän löneavgift och arbets- 371, här

miljöavgift).

främst av dem som har inkomst av Egenavgifter betalas inkomst av Till rörelse eller jordbruksfastighet. för beräkningen av avgiftsunderlaget läggs grund till inkomstskatt. För närvarande taxeringen statlig uttas med sammanlagt 33,85 procent (samegenavgifter ma källa).

ansetts att det nuvarande systemet för social- Det har från likformighetssynpunkt. En avgifter har brister som intäkt av tjänst eller röinkomst kan beskattas att den för den skull beläggs med socialavrelse utan har att betala arbetsgigifter. Exempelvis skyldighet inte ansetts föreligga för ersättningar varavgifter arbete och annat arbete som skett för hobbybetonat

utan förvärvssyfte.

har till en likformig beskatt- Skattereformen syftat inkomster. Det har därvid ansetts nödning av olika beakta också socialavgifterna, eftersom vändigt att ekonomiskt sett fungerar som dessa i stor utsträckning ett neutralt skattesystem, kan enligt en skatt. Målet, enbart om reformen också får detta resonemang uppnås omfatta av socialavgifter. Ur neutralitetssynuttaget ansetts att basen för vinkel har det därför angeläget inkomstskatten förvärvsinkomster så långt möjligt på är densamma som för socialavgifter (prop. 1989/90:ll0

s. 372).

Hed dessa utgångspunkter har i 1989/90:110 föreprop. slagits att alla förvärvsinkomster, dvs. all arbetsersättning och all inkomst av näringsverksamhet, skall beläggas med någon typ av socialavgift eller med en motsvarande skatt. Fulla avgifter i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter skall i princip tas ut då inkomsten är förmánsgrundande. I andra fall beläggs förvärvsinkomsten med en särskild löneskatt som motsvarar skattedelen av socialavgifterna (22,2 procent av avgiftsunderlaget).

Propositionens förslag innebär att socialavgifter skall tas ut på i princip alla inkomster som skall tas upp till beskattning under inkomst av Inkomtjänst. sterna skall vara förmánsgrundande och fulla socialavgifter skall därför uttas. Avgifterna skall normalt betalas i form av arbetsgivaravgifter. I vissa fall där ett arbetstagar- eller uppdragstagarförhallande inte kan anses föreligga skall avgiften tas ut i form av egenavgifter. Detta medför att sådana ersättningar som nu undantas från därför att socialavgiftsuttag mottagaren inte ansetts ha haft något förvärvssyfte, ersättningar som utbetalas av annan än arbetsgivare och ersättningar i övrigt som inte haft funktion av kostnadsersättning blir avgiftspliktiga. Likaså blir inkomster som tidigare delvis varit skattefria på grund av att de inte kunnat hänföras till innågot komstslag föremål för uttag av socialavqifter (inkomster av hobbyverksamhet). vidare berörs s.k. tillfälliga förvärvsinkomster av avgiftsbeläggningen. Det är bl.a. fråga om priser från fiske- eller kunskapstävlingar, vinster från deltagande i reklamtävlingar och liknande ersättningar för utfört arbete eller prestation.

inte till 1 000 kr. skall dock Ersättningar som uppgår En sådan eralltjämt inte ingå i avgiftsunderlaget.

sättning är inte heller förmånsgrundande.

5.3 överväganden beträffande socialavgifter på

stipendier och liknande bidrag

vi måste ta ställning till är om det Den första frågan skall utgå socialavgifter på stipendier överhuvudtaget Finner vi att stipendier o.d. och liknande bidrag. måste vi dessutom överväga hur skall avgiftsbeläggas skall tas ut samt storleken på dessa socialavgifter

avgiftsuttaget.

skall stipendier och Enligt våra tidigare överväganden - utom stipendier för grundutbildning liknande bidrag som intäkt i av inkomst- - göras skattepliktiga något eller näringsverksamhet. Den principislagen tjänst för att o.d. skall beskattas ella grunden stipendier verksamhetsstöd eller är att de framstår som ett slags stipendier och liknande bidrag prestationsersättning. närbesläktade med förvärvsinkomster, som är således redan nu är skattepliktiga.

som ligger bakom skattereformen Enligt de överväganden en beskattning av förvärvsinbör man vid likformig Av denna anledkomster beakta också socialavgifterna. reformen belagt alla förvärvsinning har man genom form av socialavgifter. Det gäller komster med någon av vilka en del bl.a. tillfälliga förvärvsinkomster, likheter med stipendier o.d. visar stora

liknande som nu skall beskat- De stipendier och bidrag närmast att med tas är som redan framhållits jämställa bör de förvärvsinkomster. Från likformighetssynpunkt

därför behandlas som förvärvsinkomster även i socialavgiftshänseende. skattepliktiga stipendier och liknande bidrag bör därför beläggas med någon form av socialavgifter.

Dessa socialavgifter kan tas ut antingen av den som betalar ut ett stipendium o.d. som arbetsgivaravgifter eller av mottagaren som egenavgifter.

I gällande rätt har man inom i avgiftsomradet princip ställt upp kravet att det skall föreligga ett arbetsgivar/arbetstagarförhållande för att arbetsgivaravgifter skall tas ut. Hed sådana förhållanden har dock likställts uppdragstagarförhållanden. Om ett sådant uppdragstagarförhållande inte ansetts föreligga har de sociala avgifterna i regel tagits ut som egenavgifter, i den man avgifter överhuvudtaget har utgått.

vi har i det föregående föreslagit att stipendier och liknande bidrag skall beskattas som intäkt av näringsverksamhet i vissa fall, nämligen om övriga intäkter av den verksamhet som motiverat till överväbidraget gande del är hänförliga till det eller inkomstslaget det av särskilda skäl ändå är motiverat att behandla bidraget som intäkt av näringsverksamhet. I övriga fall skall stipendier o.d. hänföras till intäkt av tjänst. Det betyder emellertid inte att vi har bundit oss för motsvarande lösning pá avgiftssidan. Även om det är önskvärt att man så långt möjligt upprätthåller en överensstämmelse mellan skatte- och avgiftsområdet på så sätt att en inkomst, som hänförs till rörelse enligt skattereglerna räknas som inkomst av annat förvärvsarbete och därmed till området för egenavgifter, så är det ändå inget uttryckligt krav på detta. Det finns exempel på att ersättningar, som skattemässigt hänförs till rörelse eller jordbruksfastighet, i av-

inkomst av anställning och räknas som giftshänseende

blir föremål för uttag av arbetsgivaravgifter därmed

1981/82:10 s. (t.ex. inkomst av skogskörslor; prop.

det omvända förhållan- 62). Det finns också exempel på

att det en ersättning som skattemässigt det, dvs. på

tas ut socialavgifter som räknas som intäkt av tjänst

egenavgifter.

det, när ett sti- Från principiell synpunkt föreligger

betalas, ut inte sällan pendium eller liknande bidrag

förhållande mellan utbetalaren ett uppdragsliknande

talar för att avgifterna skall och mottagaren. Detta

För denna lösning tatas ut som arbetsgivaravgifter.

hänsyn. Det lar emellertid i än högre grad praktiska

av ett o.d. För finns alltid en utbetalare stipendium

att veta om det skall utgå denne är det nödvändigt

det utbetalade beloppet eller arbetsgivaravgifter på

det klara fördelar att in- Av denna anledning har ej. att socialavgifterna på stiföra en regel som innebär

tas ut

och liknande bidrag genomgående skall

pendier

som arbetsgivaravgifter.

samt med beaktande av de prakti- Av principiella skäl

föreslår vi därför att skattepliktiga ska synpunkterna

i avgiftshänseende alloch liknande bidrag stipendier av anställning, vilket får tid skall anses som inkomst

alltid skall tas ut av till följd att socialavgifterna

utbetalaren som arbetsgivaravgifter.

återstår att ta ställning till avgifternas Därmed alternativ till fulla sostorlek. När det gäller det

skattereformen, nämlicialavgifter som införts genom

kan konstateras att den den särskilda löneskatten, gen skall tas ut i stort enligt de föreslagna reglerna

till den som fyllt 65 år sett endast på ersättningar

Stieller har inkomst av passiv näringsverksamhet.

pendier och liknande bidrag har således inte några likheter med de ersättningar som skall omfattas av den särskilda löneskatten. Det skulle strida mot principerna i det nya systemet för socialavgifter att belägga stipendier o.d. endast med särskild löneskatt.

Den särskilda löneskatten är därför inte någon lämplig lösning. Ett annat alternativ till fulla socialavgifter bör dock nämnas i sammanhanget. I dag gäller att vissa bidrag från sveriges författarfond och konstnärsnämnden visserligen beläggs med i socialavgifter form av arbetsgivaravgifter men att uttaget begränsas till tilläggspensionsavgift (för närvarande 13 procent). Det gäller bl.a. konstnärsbidrag som utgår under minst tre år och femåriga från arbetsstipendier författarfonden, allt enligt regler i ll kap. 2 s första stycket m AFL samt 1 kap. 2 s andra stycket, 2 kap. l s andra stycket och 3 s första stycket SAL. som ett alternativ till fulla socialavgifter på stipendier och liknande bidrag kunde därför övervägas att ta ut avgifter enbart i form av tilläggspensionsavgift.

Till saken hör att flertalet av de och likstipendier nande bidrag som nu görs utfallet så skattepliktiga pass oregelbundet att de i socialförmánshänseende knappast kan bli sjukpenninggrundande. Detta förhållande kunde tala för att socialavgifterna endast skall tas ut som tilläggspensionsavgift.

En sådan begränsning av avgiftsuttaget skulle emellertid strida mot de tidigare nämnda strävandena efter likformighet. vi anser att likformighetskravet här måste ta över. Socialavgifterna pá stipendier o.d. skall därmed, enligt vad som i flertalet fall gäller för annan förvärvsinkomst, tas ut som fulla avgifter. Det nuvarande undantaget för betalningar från Sveriges

bör i enlighet där- Eörfattarfond och konstnärsnämnden

med tas bort.

i detta avsnitt innebär sammanfattvara överväganden

och liknande att skattepliktiga stipendier ningsvis med fulla socialavgifter efterbidrag skall beläggas

förvärvsinkomst. Avsom de är att anse som ett slags

skall tas ut som arbetsgivaravgifter. gifterna

i normalfallet inte Vi vill framhålla att förslaget

på det vi medför att det skall utgå socialavgifter

(se avsnitt 4.4.2). kallat specialdestinerade bidrag

har karaktären av kostnadsersättningar Sådana bidrag de som gäller för och det medför att det enligt regler

11 2 s AFL och 2 sådana ersättningar (10 S UBL, kap.

endast om skall tas ut socialavgifter kap. 3 S SAL),

för kostnader som det är uppenbart att bidraget utgår

inte är avdragsgilla för mottagaren.

6 UPPBÖRD AV PRELIHINÃR SKATT OCH KONTROLLUPPGIFTSSKYLDIGHET

6.1 Inledning

När stipendier och liknande bidrag görs skattepliktiga måste självklart konsekvenserna för uppbörden av preliminär skatt och utgivarnas skyldighet att avge kontrolluppgift uppmärksammas.

6.2 Uppbörd av preliminär skatt

Bestämmelser om en utbetalares skyldighet att betala och redovisa källskatt finns i UBL och vissa följdförfattningar. Preliminär skatt kan utgå som preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt. Preliminär A-skatt kan i princip utgå endast för inkomst av tjänst. Den skall betalas genom att den som betalar ut ett belopp (arbetsgivaren), som utgör lön för mottagaren (arbetstagaren), skall göra skatteavdrag på beloppet. Preliminär A-skatt skall betalas bara då inkomsten hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller på annat sätt utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst (t.ex. pension). skatteavdrag görs därför normalt inte på en biinkomst. I nagra fall har skyldigheten att göra skatteavdrag utvidgats till andra än huvudarbetsgivaren. Det har sålunda föreskrivits att skatteavdrag alltid skall göras från sjukpenning.

En som inte har att betala preliminär skattskyldig betala B-skatt. Sådan skatt A-skatt skall preliminär

för inkomster från den skattskyldiges samtliga utgår således även för inkomst av tjänst, förvärvskällor,

och för förmögenhet.

eller lik- Den som får ett skattepliktigt stipendium

erhåller det inte annat än undantagsvis nande bidrag Utan ändringar i gällande från sin huvudarbetsgivare. kommer det därför inte att dras preliminär regler o.d. I en del fall skall A-skatt på ett stipendium i stället betala preliminär B-skatt. mottagaren

kunde man överväga att i vart fall mot denna bakgrund och liknande bidrag som skall för sådana stipendier av införa en ordning motbeskattas som intäkt tjänst för t.ex. dvs. svarande den som gäller sjukpenning, utbetalare än huvudarbetsgivaren skall att även annan A-skatt. Enligt vad vi har inhämtat betala preliminär

emellertid om betalning av preliminär

torde reglerna ses över inom en nära framtid. Resulskatt komma att kan bli att det införs en ordtatet av den översynen

som innebär att även andra än huvudarbetsgivaren ning utbetalade ermåste göra preliminärskatteavdrag på i Ds 1988:59). vi anser sättningar (jämför förslaget inte motiverat att nu införa en särregledet därför av skatt enbart för stipenring om uttag preliminär De uppbördsproblem som kan dier och liknande bidrag. av införandet av skatteplikt för stipenbli följden

dier o.d., kan hanteras med gällande regler.

6.3 Skyldighet att lämna kontrolluppgift

För att beskattningen av de stipendier och liknande bidrag som nu görs skattepliktiga skall bli effektiv är det nödvändigt att den som betalar ut sådana bidrag lämnar kontrolluppgift på utbetalade belopp. Redan det faktum att flertalet stipendier och liknande bidrag blir skattepliktiga, kommer att medföra att utbetalare av sådana bidrag blir skyldiga att lämna kontrolluppgift för utbetalningen enligt 3 kap. 4 5 i den nyligen av riksdagen antagna lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Ett skattepliktigt stipendium o.d. är nämligen i vart fall att anse som “annan förmån enligt nämnda bestämmelse. Det är därför inte nödvändigt att föreslå några regeländringar för att åstadkomma kontrolluppgiftsskyldighet för utbetalare av stipendier.

7 övsneåucsaasrâumsnssa

De nya regler som införs genom skattereformen skall träda i kraft den l juli 1990 och i princip tillämpas första gången vid 1992 års taxering. som vi redan nämnt i kapitel 1 har det förutsatts att de av oss föreslagna nya reglerna om beskattning av stipendier och liknande bidrag skall börja tillämpas samtidigt med annan lagstiftning som tillhör denna etapp av skattereformen. som huvudregel föreslår vi därför att de nya reglerna om beskattning av stipendier o.d. skall träda i kraft den l januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Denna huvudregel kommer att medföra att de stipendier och liknande bidrag som beviljas efter ikraftträdandet helt faller under de nya reglerna, vilket framstår som den enda materiellt riktiga lösningen. När det gäller bidrag som har beviljats före ikraftträdandet kan det däremot finnas behov av att modifiera huvudregeln. vid diskussionen av denna fråga bör skiljas mellan engångsbelopp och de bidrag som utgår periodiskt.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av engångsbelopp som beviljats före den 1 januari 1991 aktualiseras normalt redan vid 1991 árs taxering och skall då avgöras enligt äldre regler. I två situationer kan det emellertid inträffa att frågan kommer upp först vid 1992 eller senare års taxering. Det ena fallet är att kontantprincipen är tillämplig och att bidraget blir tillgängligt för lyftning först efter ikraftträdandet.

andra fallet är att bidraget utgår till en nä- Det som har brutet räkenskapsår. I det senare ringsidkare medför redan retroaktivitetsförbudet i 2 kap. fallet 10 att det är nödvän- S andra stycket regeringsformen att föreskriva undantag från huvudregeln (skattdigt torde utlösas av bidragsbeslutet som förskyldigheten ha meddelats före ikraftträdandet). I det utsätts fallet inte något retroaktiviförstnämnda uppkommer omständighet som i detta fall utlöser tetsproblem (den att bidraget blir tillskattskyldigheten, nämligen för förutsätts inträffa efter gängligt lyftning, men vi ändå om det är ikraftträdandet), ifrågasätter låta bli tillämpliga. Det kan rimligt att nya regler att i de avsedda fallen utgått antas bidragsgivaren är skatte- och avgiftsfritt och befrån att bidraget från denna utgångspunkt. Bestämt bidragsbeloppet och enligt de nya reglerna kan skattning avgiftsuttag då rubba förutsättningarna för bidragsbeväsentligt

slutet.

När det de bidragen kan omständighegäller periodiska Ett kan ha fattats för en terna variera. bidragsbeslut och ett eller flera delbelopp kan bli flerårsperiod för först efter ikraftträdandet. tillgängliga lyftning kan ha haft att räkna med att Vissa utgivare anledning trots är skattefritt för motbidraget periodiciteten kan vara fråga om bidrag från en kvalifitagaren (det stiftelse eller förening). Andra cerat allmännyttig har från att bidraget är skatteplikutgivare utgått men har inte kunnat förutse någon avgiftsskyldigtigt I situationerna finns det risk för att en het. båda av regler på de delbelopp som utfallet tillämpning nya ikraftträdandet rubbar förutsättningarna för biefter

dragsgivningen.

Pa grund av det sagda föreslår vi att äldre regler genomgående skall tillämpas när ett stipendium eller liknande bidrag har beviljats före ikraftträdandet den 1 januari 1991. ned denna lösning undviks retroaktivitetsproblem. För att ett bidrag skall anses beviljat före ikraftträdandet bör normalt krävas inte bara att beslutet om bidrag har fattats dessförinnan utan också att detta beslut i någon form har hunnit tillkännages före utgången av år 1990.

8 EKONOMISKA KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN H.M.

8.1 Ekonomiska konsekvenser av förslagen

För samtliga kommittéer och särskilda utredare gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens inriktning. Dessa direktiv innebär sammanfattningsvis att förslagen från kommittêerna inte får öka de eller minska offentliga utgifterna statsinkomsterna samt att varje möjlighet att effektivisera den offentliga sektorn bör tas tillvara.

Våra förslag innebär i korthet att vissa tidigare skattefria intäkter görs till inkomstskattepliktiga skatt samt beläggs med sociala Detta medför avgifter. ökade intäkter för främst kommunerna i form av inkomstskatt men även för staten i form av arbetsgivaravgifter. Det är inte möjligt att säga hur stor ökningen av skatte- och avgiftsintäkterna blir för stat och kommun eftersom vi inte vet den totala omfattningen av nu skattefria stipendier och bidrag.

Våra förslag medför med all sannolikhet ett visst merarbete för skattemyndigheterna. Eftersom detta merarbete kan bedömas bli av begränsad bör omfattning dock förslagen kunna genomföras med oförändrade resurser. Förslaget att stipendier och liknande bidrag skall beläggas med sociala avgifter medför ökade sociala förmåner för mottagarna och därmed sikt en på viss ökning av utgifterna för staten i form av ökade

pensionsutbetalningar.

bedömer vi därför att våra förslag Sammanfattningsvis totalt sett inte kommer att öka de offentliga utgifdet tvärtom grunder kan antas terna utan att pá goda medför en viss ökning av intäkterna för att förslagen det allmänna, främst för kommunerna.

8.2 EG-aspekter

direktiv (dir. 1988:43) har samtliga Genom regeringens utredare fått i uppdrag att kommittéer ooh särskilda i sin utredningsverksamhet. De som beakta EG-aspekter lämna som berör den fria har till uppgift att förslag för varor, människor och kapital rörligheten tjänster, eller annat sätt berör det västeuropeiska integrapå bör undersöka hur de lämnade förslagen tionsarbetet, med eventuella EG-regler samt hur en överensstämmer skall ske till sådana regler. anpassning

finns inom EG inte gemensam ordning eller Det någon till sådan inom den del av beens förslag ordning för personer som berörs av skattningsområdet fysiska vara Mot den bakgrunden har det inte heller förslag. att beakta när vi utformat funnits några EG-aspekter vara förslag.

9 SPECIALMOTIVERING

9.1 kommunalskattelagen (1928:370)

Förslagen i kapitel 4 innebär att stipendier och liknande - utom för bidrag stipendier grundutbildning görs skattepliktiga. samtidigt föreslås nya avdragsregler för både utgivare och mottagare.

Beskattning av bidragen kan enligt förslagen komma i fråga i något av inkomstslagen tjänst eller näringsverksamhet. Vissa grundläggande och för de bada inkomstslagen gemensamma bestämmelser - främst om stipendiebegreppet och skattepliktens omfattning - har samlats i en ny punkt 2 av anvisningarna till 19 5. De nya avdragsreglerna för - också mottagarna gemensamma för de båda inkomstslagen - finns i 6 av anvispunkt ningarna till 20 5. Avdragsrätten för utgivarna regleras i en ny punkt 34 av anvisningarna till 23 S.

19 S

Bestämmelsen i första stycket tionde ledet om skatte-

frihet för vissa stipendier ersätts av en hänvisning till den nya punkt 2 av anvisningarna till 19 s.

32 5 1 mom.

Av en j i första stycket framgår att ett ny punkt eller liknande bidrag skall skattepliktigt stipendium hänföras till intäkt av tjänst utom i de fall då bi-

de nya bestämmelserna i punkt 17 av andraget enligt till 22 S skall behandlas som intäkt av visningarna (jämför punkt 2 fjärde stycket av näringsverksamhet anvisningarna till 19 5).

Anvisningar

till 19 S

punkt 2

I anvisningspunktens första stycke definieras begrepoch liknande bidrag (jämför beskrivpet stipendium i avsnitt 4.1). stipendium har förningen Uttrycket behållits sådana utbetalningar som närmast motsvarar i traditionell mening, dvs. stöd för t.ex. stipendier eller verksamhet som konstnär mottagarens utbildning eller forskare. liknande bidrag har fått Begreppet en vid omfattning. Med bidrag som liknar stipendier avses andra inte bara priser och belöenligt meningen för i olika slags verksamheter ningar prestationer i en verksamhet) utan även stöd som (t.ex. konstnärlig för verksamheter som inte nämns i definitionen utges av t.ex. bidrag som staten eller stipendiebegreppet, en kommun för att täcka en näringsidkares levutger nadskostnader under en etableringsfas. En viktig in-

dock i tredje meningen. Där undantas skränkning görs för arbete för utgivarens räkning och gåva, ersättning Undantaget för gåva medför b1.a. att näringsbidrag.

stöd som en förälder lämnar till sitt barn för barnets utbildning inte faller under stipendiebegreppet.

I andra finns stgcket huvudregeln om skatteplikt för stipendier o.d. som framgått av kommentaren till första stycket har begreppet stipendium och liknande bidrag fått en mycket vid omfattning. Det kommer därmed i princip att inbegripa en del stödformer till fysisk person, som undantagits från skatteplikt genom andra bestämmelser i KL, t.ex. studiestöd enligt studiestödslagen och utbildningsbidrag från stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond. Av andra stycket framgår emellertid att huvudregeln om skatteplikt för stipendier o.d. inte omfattar sådana i RL särskilt reglerade stödformer.

I anvisningspunktens föreskrivs två untredje stycke dantag från huvudregeln om skatteplikt. Det första undantaget innebär att ett stipendium för mottagarens grundutbildning inte är skattepliktigt. Definitionen av grundutbildning har kommenterats i avsnitt 4.3.2. Det som krävs är att utbildningen som sådan skall kunna berättiga stipendiemottagaren till studiestöd. Det förhållandet att den enskilde mottagaren inte kan få studiestöd för en utbildning av rent personliga skäl, t.ex. på grund av otillräckliga studieresultat, hindrar inte att anses utbildningen som grundutbildning. Hed akademisk grundexamen avses här t.ex. en jur.kand.- eller en civilingenjörsexamen. För utbildningar som inte avslutas med en sådan examen får bedömas vad som kan anses vara en därmed utjämförlig bildningsnivå, t.ex. avslutandet av den utbildning som ingår i en viss utbildningslinje.

Det andra undantaget från huvudregeln om skatteplikt skattefria om 1 000 kr. Undanär det grundbeloppet har kommenterats i avsnitt 4.4.4. taget

I avsnitt 4.7.2 har framhållits att periodiskt utgåoch liknande bidrag inte skall omende stipendier understöd. Frågan om fattas av reglerna om periodiskt eller skall avgöras med diskattefrihet skatteplikt av de reglerna. Detta har klarrekt tillämpning nya i första meningen av fjärde stycket. Ändringen gjorts får konsekvenser också för utgivarna. Deras avdragsi i punkt 34 av anvisrätt regleras fortsättningen ningarna till 23 S.

andra mening hänvisas till Beträffande fjärde styckets till 32 S l mom. och punkt 17 av specialmotiveringen anvisningarna till 22 S.

femte och sista innehåller Anvisningspunktens stycke för tre situationer i vilka de periodiseringsregler

vanliga reglerna om rätt beskattningsår kan ge ett

resultat. som kommenterats i inte önskvärt Reglerna, avsnitt 4.6.3, har utformats med motsvarande periodiför i punkt 9 av anvisseringsregler näringsbidrag till 22 S som förebild. Periodiseringsreglerningarna endast under förutsättning att stina får tillämpas för att täcka en bependiet eller bidraget utgått stämd utgift för mottagaren. Periodiseringsreglerna ord förbehållna de mottagare som får ett är med andra Det torde i praktiken innespecialdestinerat bidrag. den som sökt och fått ett stipendium för bära att bara vissa i specificerade utgifter har möjligansökningen het att dessa regler. När bidraget har uppbuutnyttja rits i förskott får beskattningen skjutas upp längst den då utgiften uppkommer eller senast till tidpunkt skulle ha Med det citerade uttrycket åsyfuppkommit.

tas den tidpunkt då utgiften, enligt vad som får anses ha varit förutsatt vid bidragsgivningen, senast skulle uppkomma. Att utgiften på grund av t.ex. senare inträffade händelser skjuts upp skall inte medföra motsvarande senareläggning av beskattningen.

till 20 5

punkt 6

I denna nya anvisningspunkt regleras stipendiemottagarnas rätt till avdrag - utöver de avdrag som kan följa av andra bestämmelser i KL - för som utgifter har samband med stipendiet eller bidraget. Både de materiella reglerna i första stycket och de begränsningar som föreskrivs i andra stycket har behandlats relativt utförligt i avsnitt 4.6.2.

till 22 S

punkt 17

Den nya anvisningspunkten tillsammans med reglerar, bestämmelserna i punkt 2 fjärde stycket av anvisningarna till 19 5 och 32 s 1 mom. första stycket fråj, gan om tillämpligt inkomstslag för stipendier och liknande bidrag. Innebörden av bestämmelserna har belysts i avsnitt 4.5.

till 23 S

punkt 34

Innebörden av i denna nya anvisningspunkt om reglerna framgår av avsnitt 4.8. Av regutgivarens avdragsrätt i till 23 s följer att lernas placering anvisningarna avdrag skall göras i inkomstslaget näringsverksamhet och således inte som allmänt avdrag. Det bör underinte är avsedda att påverka den strykas att reglerna som utgivaren kan ha enligt vanliga regler avdragsrätt om omkostnadsavdrag i förvärvskällan.

till 31 s

punkt 2

I finns i dag regler om utbetalninganvisningspunkten kvalificerat stiftelser och idear från allmännyttiga ella föreningar samt från familjestiftelser. De nya för stipendier o.d. har föranlett beskattningsreglerna följdändringar i anvisningspunkten. I förtydlinågra har denna delats upp i två gande syfte samtidigt

stycken.

har utan ändringar överförts den Till första stycket bestämmelsen om betalningar från de kvalifinuvarande Bestämmelsen har i gälcerat allmännyttiga subjekten. rätt inneburit att sådana utbetalningar inte lande anses eller med andra ord att perioskall periodiska inte i skall skatteplikt. Konsedicitet sig grunda har blivit att dessa utbetalningar i regel kvensen för mottagaren även när de utgått varit skattefria under flera år i följd.

För de utbetalningar från de kvalificerat allmännyttiga subjekten, som omfattas av definitionen på stipendium och liknande bidrag, skall skatteplikten och övriga beskattningsfragor i fortsättningen bedömas enligt de nya reglerna i bl.a. punkt 2 av anvisningarna till 19 s, vilket kan medföra att skatteplikt föreligger oberoende av periodicitet. En erinran om detta har gjorts genom tillägget sist i stycket. De hittills gällande reglerna i anvisningspunkten kommer dock alltjämt att ha betydelse för de utbetalningar från kvalificerat allmännyttiga subjekt, som inte omfattas av stipendiebegreppet, t.ex. utbetalningar för sociala ändamål (se avsnitt 4.7.2). Det innebär att sådana utbetalningar alltjämt är skattefria för mottagarna.

De nuvarande bestämmelserna om utbetalningar från familjestiftelser finns i anvisningspunktens andra stycke. Dessa regler har i gällande rätt medfört att bidrag från en familjestiftelse blivit skattepliktiga för mottagarna i den mån stiftelsen fått göra avdrag för utgivet belopp enligt bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 46 s.

Tillägget i slutet av andra stycket klargör att sådana utbetalningar från familjestiftelser som omfattas av begreppet stipendium och liknande bidrag kommer att bedömas enligt de nya beskattningsreglerna för stipendier o.d. När det gäller skatteplikten blir resultatet normalt detsamma som i dag (bortsett från det skattefria grundbeloppet). En väsentlig ändring är däremot att de bidrag som är skattepliktiga enligt de nya reglerna också beläggs med socialavgifter.

På motsvarande sätt som i fråga om betalningar från de kvalificerade subjekten kommer de hittillsvarande reglerna för familjestiftelser även i framtiden att få

för vissa utbetalningar, nämligen främst bibetydelse för sociala ändamål. sådana bidrag blir i likhet drag med vad i dag skattepliktiga för mottagarna som gäller för understöd men några soenligt reglerna periodiskt cialavgifter skall inte utgå på de utbetalade belop-

pen.

Övergångsbestämmelser

Innebörden har i kapitel 7, till vi1ket.hänvibelysts sas.

9.2 Lagen (1962:381) om allmän försäkring

ll kap.

2_S

I denna paragraf regleras vilka inkomster som skall anses som inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Enligt första stycket m gäller vissa från Sveriges författari dag att ersättningar konstnärsnämnden skall anses som inkomst av fond och så förordnar. I föranställning, i den mån regeringen (1983:190) om pensionsgrundande konstnärsbiordningen m.m. anges vilka ersättningar som bestämmelsen drag omfatta. På dessa ersättningar utgår enligt 2 skall SAL socialavgifter endast i kap. 1 5 andra stycket form av tilläggspensionsavgift.

vad som föreslås i kapitel 5 skall socialavgif- Enligt tas ut stipendier och liknande ter på skattepliktiga skall som fulla avgifter och bidrag. Avgifterna utgå ut som arbetsgivaravgifter. Författtas av utgivarna åstadkommas detta genom att bestämmelsen ningstekniskt

i första stycket m i den nu kommenterade paragrafen ändras till att avse skattepliktiga stipendier och liknande bidrag samtidigt som bestämmelsen i 2 kap. 1 5 andra stycket SAL upphävs. Hänvisningarna till den förstnämnda bestämmelsen i 1 kap. 2 s andra stycket och 2 kap. 3 5 första stycket SAL medför att den som betalar ut stipendier o.d. är att anse som arbetsgivare i socialavgiftshänseende medan det som betalats ut är att anse som lön.

Ett stipendium eller liknande bidrag skall enligt den föreslagna bestämmelsen i första stycket m) anses som inkomst av anställning till den del det är skattepliktigt. Kombinationen av det skattefria grundbeloppet på 1 000 kr. och regeln om att man vid uttag av socialavgifter skall bortse från betalningar som inte har uppgått till 1 000 kr. (se 2 kap. 4 S första stycket 1 SAL), kommer att medföra att det på stipendier under 1 000 kr. inte skall utgå vare sig skatt eller avgift, att det på stipendier mellan 1 000 och

2 000 kr. skall utgå skatt på det belopp som översti-

ger 1 000 kr. men inte någon avgift samt att det på stipendier som uppgår till 2 000 kr. eller mer skall utgå både skatt och avgift och då på samma underlag, nämligen på belopp som överstiger 1 000 kr.

En konsekvens av de föreslagna ändringarna är att förordningen om pensionsgrundande konstnärsbidrag m.m. bör upphävas.

Övergångsbestämmelser

I denna del hänvisas till kapitel 7.

9.3 Lagen (1981:691) om socialavgifter 2 kap. 1 5 till 11 Ändringen kommenteras i specialmotiveringen kap. 2 s Arn.

RESERVATION av Leif olsson

Författare, konstnärer, musiker och andra kulturarbetare är grupper som i relativt stor utsträckning erhåller stipendier.

I dagsläget behandlas dessa stipendier olika i skattehänseende beroende på hur de är konstruerade. Utbildningsstipendier är inte skattepliktiga. övriga stipendier är skattepliktiga om de utgår under en tid av tre år eller mer. Punktstipendier är i regel skattefria. En förutsättning för att stipendierna inte skall vara skattepliktiga år att de utgår utan krav på motprestation från den som erhåller stipendiet. Det får inte vara frågan om ersättning för utfört arbete. En kulturarbetare kan aldrig förlita sig på att för sin försörjning erhålla sådant stipendium.

Kommittén föreslår att denna typ av stipendier skall bli skattepliktiga i framtiden.

Jag delar uppfattningen att skattereformen i många delar innehåller inslag som är förmånliga för kulturarbetare. som för alla andra grupper i samhället medför reformen också att inkomstskatten sänks väsentligt. Jag kan dock inte instämma i kommitténs slutsats vad gäller beskattning av de konstnärliga stipendierna. Om principen om stipendiebeskattning genomförs skulle dessa gruppers ekonomiska situation försämras avsevärt. Vidare skulle förutsättningarna för en väl fungerande stödform inom kulturlivet radikalt förändras. För att vidmakthålla nuvarande nivå på konstnärsstödet skulle, om förslaget genomförs, de statliga och kommunala anslagen behöva höjas avsevärt.

förordar således att nuvarande praxis vad qlller Jag av inom det konstnärliga onbeskattning stipendier rådet tillämpas även i framtiden.

Kommittédirektiv

@ Eä å

Dir. 1989:45

Tilläggsdirektiv till stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03)

Dir. 1989:45

Beslut vid regeringssammantråde 1989-09-21

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Mitt förslag

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) ser över inkomstoch förmögenhetsbeskattningen av stiftelser och ideella föreningar. Kom-

mittén har enligt sina direktiv (dir. 1988:6) också möjlighet att ompröva skattereglema för bidrag från kvalificerat allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar. Jag föreslår att kommittén ges tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda av stipendier och liknande beskattningen bidrag även ifall där utgiva-

ren inte är en kvalificerat allmånnyttig organisation. Vidare bör frågan om socialavgifter på stipendier och bidrag som har karaktär av lönefönnån utre-

das.

Beskattningen av stipendier m.m.

Huvudregeln om beskattning av stipendier finns i första stycket elfte ledet

av 19 § kommunalskattelagen (1928:370). Enligt bestämmelsen år stipendier skattefria om de avser mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning. Bestämmelsen, som har fått denna lydelse fr.o.m. 1988 års taxering (SFS 1986:1245),

innebär en perrnanentning av en tidsbegränsad lagstiftning som avsåg 1983-

1987 års taxeringar. Enligt den tidigare lydelsen av bestämmelsen i 19 § kommunalskattelagen var stipendier skattefria om de delats ut till studerande vid

undervisningsanstalter eller annars var avsedda för mottagarens utbildning.

1983 års tidsbegränsade lagstiftning innebar att inkomstbeskattning inte skulle utlösas i fall då mottagaren av stipendiet deltog i utbildning som sti-

hade nytta av men där stipendiet inte utgjorde erpendiegivaren visserligen sättning för en bestämd prestation. Ett stipendium som delades ut till någon som var helt fristående från stipendiegivaren, skulle inte heller i fortsättningen beskattas. Däremot kvarstod principen om beskattning av stipendier som kunde antas utgöra ersättning för någon prestation.

Ändringen innebar en utvidgning av skattefriheten och tog sikte på stipen-

dier som delades ut för deltagande i fackliga kurser och avsåg att täcka inkomstbortfall. Syftet var att skapa en möjlighet för anställda att delta i fackliga kurser, även om de inte hade rätt att med bibehållen lön vara lediga för

kursdeltagande. Stipendier från stiftelser och ideella föreningar son1 är begränsat skattskyldiga därför att de främjar i 7§ 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstiir vidare skattcfria hos mnltaigarcn enligt punkt 2 av skutt angivna iintlnmâl, anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen. I fråga om bidrag som betalas ut till forskningsändamål, forskningsbidrag, torde nuvarande praxis innebära skattefrihet om bidraget avser att täcka di-

kostnader resor m.m. utbredd uppfatt-

rekta för apparatur, Enligt en allmänt ning beskattas forskningsbidrag över huvud taget inte, även om det rör sig om obegränsat skattskyldiga givare. Något helt klargörande avgörande finns emellertid inte. De avgöranden som finns ger närmast vid handen att skatthar haft ett direkt intresse av att forskskyldighet föreligger, om utgivaren ningen blir utförd. inkomstbeskattning (RINK) har i Utredningen (1987:07) om reformerad sitt betänkande SOU 1989:33 (del III, s. 107 ff.) anfört att den nuvarande enkelhets- och basskattefriheten för stipendier bör slopas av neutralitets-, RINK anser dock att ytterligare underlag behövs för ett breddningsskäl. slutligt ställningstagande och att detta bör tas fram inom ramen för stiftelse-

och föreningsskattekommitténs arbete.

Det är en fördel om beskattningen av stipendier i allmänhet och beskatthärrör från kvaliñcerat allmännyttiga organisaningen av sådana bidrag som kan. behandlas i ett sammanhang. Jag anser det därför lämpligt att

tioner ut-

och även

vidga stiftelse- föreningsskattekommitténs uppdrag till att omfatta

detta område.

Riktlinjer för utrednlngsuppdraget

Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas på, förutom vad som följer av

de direktiven, att ta reda på om det är möjligt och lämpligt att ursprungliga

och liknande bi-

inkomstbeskatta alla typer av stipendier, forskningsbidrag

kan anses eftersträvansvärt av enhetlighets- och neutralitetsskäl. drag, vilket från bl. a. fackliga organisationer till medlemmars När det gäller stipendier förutses med att täcka de merkostnader, anutbildning kan vissa problem

för medlemmen eller för organisationen, tingen som följer av ett skatteuttag. Dessa problem bör belysas av kommittén. Utbetalning av forskningsbidrag kan kanaliseras i olika former och avse olika av utgifter. typer Utredningsarbetet bör ta sikte på att utröna om det finns anledning att på inkomst- eller utgiftssidan behandla skilda former av forskningsbidrag olika. Det kan röra bidrag till apparatur m.m., som i de flesta fall torde betalas ut direkt till en institution eller liknande, eller bidrag till t.ex. resor. Den sistnämnda typen av bidrag kan i vissa fall ha karaktär av traktaments- eller resekostnadsersättning och bör då behandlas som sådan. Kommittén har inte anledning att behandla beskattningen av forskningsbidrag till näringsidkare. I ett skattesystem där man eftersträvar neutralitet är det angeläget att alla ersättningar som i grund och botten har karaktär av lön också behandlas som sådan. En neutral behandling av löneinkomster är också eftersträvansvärd i socialavgiftshänseende. Kommittén bör därför också ta ställning till hur och i vilken utsträckning stipendier och liknande bidrag bör avgiftsbeläggas. Utredningsarbetet beträffande beskattningen av stipendier bör bedrivas så att en lagändring kan träda i kraft samtidigt som huvuddelarna av skattereformen, dvs. den 1 januari 1991. Kommittén bör därför avge ett delbetänkande i denna fråga senast den 1 juni 1990. En viss förlängning av den tid inom vilken kommitténs hela uppdrag skall vara slutfört är motiverad med tanke på det merarbete som uppkommer till följd av dessa tilläggsdirektiv. Till det kommer att arbetet med den nya civilrättsliga stiftelselagstiftningen, som skall ligga till grund för kommitténs överväganden om skattereglernas försenats i förhållande till vad som förutsattes utformning, i de ursprungliga direktiven. Av dessa skäl bör senaste tidpunkt för slutredovisning av uppdras get bestämmas till den 1 maj 1991.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar stiftelse- och föreningsskattekommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Bilaga 2

BESKATTNINGEN AV STIPENDIER O.D. - GÄLLANDE RÄTT

1 Inledning

som stipendier brukar i första hand räknas sådana understöd eller bidrag som utgår till mottagarens utbildning eller lämnas för att stödja en av mottagaren bedriven verksamhet som konstnär, forskare, uppfinnare eller idrottsman. Den redogörelse som lämnas i denna bilaga har dock - liksom betänkandet - en vidasjälva re syftning. Framställningen omfattar inte bara stipendier i traditionell mening utan också bidrag som lämnas för att stödja eller stimulera verksamheter av andra slag än de nu nämnda. Vidare behandlas priser och liknande belöningar som ges ut för att premiera prestationer som mottagaren tidigare utfört.

I det följande behandlas främst fragor som rör gränsdragningen mellan skattefrihet och skatteplikt för mottagna bidrag. vid genomgången av praxis kommer dock också några rättsfall att beröras som gäller mottagarens rätt till avdrag för utgifter som har samband med bidraget.

Ett antal m.m. har samlats i bilaga 3. Denna rättsfall har två avdelningar, A som innehåller rättsfall från regeringsrätten och B som tar upp nagra meddelanden från dåvarande riksskattenämnden. De hänvisningar till bilagan som görs i det följande avser den aktuella avdelningen och rättsfallets nummer i denna (exempel:

rättfall nr 10 1 avd. a betecknas A 10).

till lagtext avser, om inte annat anges, Bänvisningar den som föreslagits i prop. 1989/90:ll0. lydelse

2 Lagregler

2.1 Översikt

innehåller inte någon allmän de- Skattelagstiftningen finition av inkomstbegreppet. En viktig principiell dock den bestämmelse i 19 s KL avgränsning görs genom föreskriver att förvärv genom bl.a. arv, testamensom och inte skattepliktig inkomst. Gränste gåva utgör mellan och stipendier o.d. behandlas dragningen gåva i avsnitt 2.2 nedan. I övrigt gäller som förnärmare för att ett förmögenhetstillskott skall inutsättning att det kan inordnas under något av de komstbeskattas särskilda inkomstslagen, numera näringsverksamhet, och Brister denna förutsättning, skall tjänst kapital. tillskottet undantas från beskattning. Är den uppmaste undersökas om tillskottet ända på grund fylld, är skattefritt. Flertalet såav någon undantagsregel dana undantagsregler finns i 19 s KL.

För av det slag som behandlas i denna bilaga bidrag kan endast något av inkomstslagen näringsverksamhet eller tjänst komma i fraga.

Hed näringsverksamhet avses enligt 21 s KL en yrkesoch självständigt bedriven förvärvsverksamhet. mässig Det som kommit till godo av verksamhenäringsidkaren 22 i beskattas som inten skall enligt s KL princip vissa regleras närmare i täkt av denna. intäktsslag anvisningarna till 22 S. I punkt 9 behandlas närings- 2 av anvisningarna till bidragen (tidigare punkt räknas stöd som staten, kom- 19 s). som näringsbidrag

141 munerna och vissa andra utgivare lämnar till en näringsidkare för näringsverksamheten. Bidraget är i princip skattepliktigt om det inte används för sådana utgifter i näringsverksamheten som inte är i någon form avdragsgilla (t.ex. utgifter för inköp av mark).

Till tjänst räknas enligt 31 s första stycket KL anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller kapital). Enligt andra stycket i paragrafen skall med tjänst likställas bl.a. rätt till periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt i den man beloppet inte är skattefritt enligt 19 S KL eller utgör vederlag vid avyttring av egendom. I 32 5 KL anges närmare vilka intäkter som skall hänföras till inkomstslaget. Enligt punkt 12 av anvisningarna till 32 5 utgör bl.a. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, vissa ersättningar vid grundutbildning för vuxna (grundvux) m.m. och vid arbetsmarknadsutbildning skattepliktig intäkt av tjänst.

Av 31 och 32 ss KL med anvisningar framgår således att skatteplikt under vissa förutsättningar föreligger för periodiska understöd o.d. samt att vissa bidrag till utbildning är skattepliktiga. Beträffande de stipendier och liknande bidrag som inte faller under någon uttrycklig skattepliktsbestämmelse gäller däremot enligt praxis (se vidare avsnitt 3 nedan) att bidraget normalt skall hänföras till tjänst endast under förutsättning att bidraget utgör ersättning för arbete som utförts för utgivarens räkning eller att utgivaren på annat sätt har särskild nytta av den verksamhet som bidraget utgått för. I linje med detta ligger den bedömning som gjorts av vissa bidrag till näringsidkare.

t.ex. staten eller en kommun ger en Det förekommer att inte endast för utgifter i själva näringsidkare bidrag utan också för att täcka näringsnäringsverksamheten levnadskostnader under en etableidkarens privata e.d. Sådana bidrag till levnadskostnader ringsperiod har i ansetts falla utanför begreppet näringspraxis Under förutsättning att bidraget inte utgjort bidrag. för räkning och inte ersättning för arbete utgivarens har det ansetts skattefritt (se särutgått periodiskt skilt rättsfallen A 49 och 54).

sedan funnits bestämmelser som I 19 s KL har länge att som är avsedda för mottagarens innebär stipendier från beskattning. Hot bakgrund av utbildning undantas berörts är bestämmelserna om skatden praxis som nyss för utbildningsstipendier närmast att upptefrihet fatta som ett för en allmän princip som är uttryck flertalet och liknande bitillämplig på stipendier För ett år sedan utvidgades skattefriheten drag. par för utbildningsstipendier ytterligare. Lagändringen kommenteras i avsnitt 2.3 nedan.

19 understöd och liknande Enligt s KL är periodiska intäkter, som inte utgör vederlag vid avperiodiska av skattefria för mottagaren i den yttring egendom, inte har rätt till avdrag för utgivet mån utgivaren 20 s eller 5 av anvisningarna till belopp enligt punkt Dessa bestämmelser och vissa regler som an- 46 s KL. till bestämmelserna om periodiskt understöd knyter i avsnitt 2.4. Tills vidare räcker det att behandlas att som sådan kan utgöra konstatera periodiciteten för och således kan medföra att grund beskattning skattefria och bidrag blir skatteannars stipendier

pliktiga.

143 2.2 Avgränsningen mot gåva

Utmärkande för stipendier och liknande bidrag är att de är vederlagsfria i den meningen att de inte utgör ersättning för arbete eller prestation som mottagaren har utfört för utgivarens räkning eller i dennes omedelbara intresse.

En annan i princip vederlagsfri form av förmögenhetstillskott är gåva. Av bestämmelserna i 19 s framgår att gåvor i princip är undantagna från inkomstbeskattning (här kan tills vidare bortses från de periodiska understöden). Denna skattefrihet kan ses som ett uttryck för principen att inkomstskatt och gåvoskatt är med varandra konkurrerande skatteformer. En utbetalning som är underkastad den ena formen av beskattning skall inte träffas av den andra.

För inkomstbeskattningens del har gränsdragningen mellan stipendier och gåvor hittills inte haft så stor betydelse, eftersom bada normalt är inkomstskattefria. I ett framtida system där stipendier o.d. gjorts skattepliktiga skulle gränsdragningen få en större betydelse.

Det skatterättsliga gåvobegreppet överensstämmer i princip med det civilrättsliga. De rekvisit som skall vara uppfyllda för att en gåva skall anses föreligga har beskrivits på något olika sätt. Enighet råder dock om att i varje fall följande villkor skall vara uppfyllda, nämligen att en förmögenhetsöverföring sker från överlátaren till mottagaren och att överlataren företar transaktionen frivilligt och med gávoavsikt. Till detta brukar läggas att en beskattning förutsätter att överlåtelsen tillför mottagaren skatteförmága (se till det anförda Bratt - - Fogelklou Norrdell,

arv och skatt gåva, 7 uppl., s. 273 f., Skatt på på Englund, Beskattning av arv och gåva, 8 uppl., s. 183 f. och om beskattning av stiftelser, Hagstedt, s. 204 f.).

och liknande bidrag härrör nästan uteslustipendier tande från staten, kommunerna, stiftelser, föreningar Beträffande bidrag från och andra juridiska personer. anses normalt inte vara sådana utgivare gåvorekvisiten När lämnas av staten eller en kommun uppfyllda. bidrag det för att fullfölja eller tillgodose allmänna sker intressen. Överföringen saknar den på mottagarens perinriktade som förutsätts för att krason frikostighet vet skall vara uppfyllt. Motsvarande på gåvoavsikt i regel när bidrag lämnas av andra juridiska gäller I fall brister det också i fråga om personer. många När t.ex. en stiftelse betalar kravet på frivillighet. sker det i normalfallet för att främja ut stipendier, det ändamål som enligt stadgarna styr stiftelsens kan då ses mer som ett infrianverksamhet. Utgivandet de av en förpliktelse än som en frivillig disposition.

innebär sammanfattningsvis att bidrag från Det sagda och kommunerna inte brukar behandlas som gåva staten samma sak beträffande bidrag som andra och att gäller lämnar som ett led i fullföljandet juridiska personer av sitt ändamål.

2.3 och bidrag för mottagarens stipendier utbildning

var bestämmelsen i Enligt sin ursprungliga lydelse 19 s KL om skattefrihet för utbildningsstipendier sådana som utgått till stutillämplig på stipendier eller eljest varit derande vid undervisningsanstalter avsedd för utbildning. Genom lagstiftning mottagarens

145 som tillämpades första gången vid 1988 ars taxering fick bestämmelsen sin nuvarande lydelse (ändringen innebar en permanentning av en tidsbegränsad lagstiftning som hade gällt vid 1983-1987 års taxeringar). Enligt den nya lydelsen föreligger skattefrihet för stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning.

Bakgrunden för ändringen var följande. Regeringsrätten hade i en serie avgöranden funnit att stipendier som fackförbund eller avdelningar inom facket hade betalat ut till fackliga förtroendemän för deltagande i kurser var skattepliktiga. Motiveringen hade i huvudsak varit att kurserna var direkt inriktade på den fackligt-politiska verksamheten och att fackförbundet eller avdelningen därför fick anses ha ett eget intresse av att förtroendemannen i denna egenskap deltog i kursen (se rättsfallen A 41 och 43). Syftet med lagändringen var att göra stipendierna i de nu avsedda fallen skattefria och att därigenom möjliggöra för anställda, som inte hade rätt till ledighet för studier med bibehållen lön, att delta i de fackliga kurserna (se vidare prop. 1982/83:l57, SkU 1982/83:5, prop. 1986/87:45 och sku 1986/87:15). Även om ändringen var inriktad på fackliga stipendier har den nya bestämmelsen fått en generell lydelse som omfattar också andra slags utbildningsstipendier.

Enligt 19 S KL är vidare ett antal andra former av utbildningsstöd skattefria. Det gäller b1.a. studiestöd enligt 3 och 4 kap. studiestödslagen (1973:349) samt internatbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag. I punkt 1 av anvisningarna till 19 5 har också bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond, till fullföljande av

lämnar för mottagarens utbildning undansitt ändamål, tagits från beskattning.

2.4 Periodiskt understöd m.m.

av i avsnitt 2.1 är ett pesom framgått redogörelsen understöd för mottagaren enriodiskt skattepliktigt har Det är således avdast om utgivaren avdragsrätt. som beskattningen hos mottagaren. Det dragsrätten styr är dock att notera att det är den principiella viktigt och inte den faktiska avdragsrätten som är avgörande. Har ett understöd lämnats av t.ex. en utperiodiskt föreligger skatteplikt för ländsk juridisk person, är sådana att utgivamottagaren om omständigheterna vid en i Sverige, skulle ha haft avren, taxering dragsrätt (jämför rättsfall A 53).

regleras främst i punkt 5 av anvisning- Avdragsrätten till 46 har ñumera rätt arna s KL. Fysiska personer till endast för vissa familjesrättsliga underavdrag m.m. men däremot inte för de s.k. frivilhållsbidrag understöden. För juridiska personer liga periodiska däremot att de har rätt till avdrag för periogäller diska som inte utgör vederlag vid förutbetalningar Enda är att avdrag inte värv av egendom. begränsningen för understöd till som är under 18 år medges mottagare eller vars utbildning inte är avslutad.

av bestämmelserna om periodiska understöd och Med stöd intäkter beskattas ett därmed jämförliga periodiska antal olika former av stipendier och bidrag när stort de (innebörden av periodicitetskravet utgår periodiskt i avsnitt 3.3 nedan). I punkt 2 av anvisningbelyses arna till 31 5 KL finns emellertid en viktig undan- Där föreskrivs att bidrag som lämtagsregel. nämligen nas av stiftelser och ideella föreningar med sådant

147 kvalificerat allmännyttigt ändamål som avses i 7 s 6 nom. SIL inte skall anses som periodiskt understöd, om utbetalningen sker till fullföljande av ändamålet i fråga. Bestämmelsen synes vila på förutsättningen att bidrag från de berörda utgivarna är skattefria för mottagaren när de utgår som engångsbelopp. vad bestämmelsen vill utsäga är närmast att denna skattefrihet inte går förlorad av det skälet att bidraget utgår i periodisk form (beträffande bestämmelsens innebörd hänvisas i övrigt till Hagstedt, a.a. s. 191 f.).

I punkt 2 av anvisningarna till 31 s KL finns också en bestämmelse som rör utbetalningar från familjestiftelser. Sådana skall - även om de har enutbetalningar - betraktas gångskaraktär som periodiskt understöd. Detta innebär å ena sidan att stiftelsen får göra avdrag för utbetalningen om de förutsättningar som anges i punkt 5 av anvisningarna till 46 S KL är uppfyllda och å andra sidan att mottagaren beskattas när avdragsrätt för stiftelsen föreligger.

3 Praxis

3.1 Huvudregeln om skattefrihet

Ett stort antal rättsfall bekräftar att ett stipendium eller liknande bidrag, som inte utgår periodiskt utan som engängsbelopp, är skattefritt för mottagaren under förutsättning det inte utgör ersättning för arbete

att

för utgivarens räkning eller utgår för verksamhet som på annat sätt är till särskild nytta för utgivaren.

Många av rättsfallen gäller stipendier för utbildning, så t.ex. A 5, 8 och 34 (studieresor) och A 30 (kurs för röntgenassistenter). Av särskilt intresse är ett

A 42 och 47, där fackliga stipendier till par fall, skattefria när de utgick för förtroendemän ansågs däremot rättsfallen A 41 och grundutbildning (jämför 43 som berörs i avsnitt 3.2 nedan).

kan de flesta hämtas från kultursek- I övrigt exemplen se bl.a. rättsfallen A 3, 4, 6 och 9 (författatorn; och 33 (skådespelare). som exemre), 29 (tonsättare) områden kan nämnas rättsfallen A 14 pel från andra 39 och 49 Särskilt det (forskare), 35, (uppfinnare). rättsfallet, A 49, är av intresse. Mottasistnämnda fick bidrag från STU för garen, som var näringsidkare, i näringsverksamheten, dels pridels utgifter själva vata levnadskostnader under en projektutvecklingstid. skattefritt ef- Bidraget för levnadskostnader ansågs för något åt STU tersom det inte utgjorde ersättning utfört arbete och inte heller utgick periodiskt.

inte bara bidrag och stöd för en Skattefriheten gäller verksamhet. Även priser och pågående eller planerad utförda har anbelöningar för tidigare prestationer fann redan 1912 att setts skattefria. Regeringsrätten inkomstbeskattas (rättsfall A Nobelpriset inte skulle fattades med tre röster mot två). Prin- 1, avgörandet i senare se b1.a. rättscipen har bekräftats praxis, litteraturpis), 21 fallen A 10 (Svenska Dagbladets från ett som erkänsla för tidi- (stipendium bokförlag litterär verksamhet), 33 (pris för årets gare utövad i svensk reklamfilm) och bästa skådespelarprestation

46 (Nordiska radiopjäspriset).

har rätt att göra av- Den omständigheten att utgivaren såsom för omkostnad i drag för det utgivna beloppet inte hindra att bidraget är skatrörelse har ansetts tefritt för (rättsfall A 21). mottagaren

149 3.2 Avgränsningen mot arbetsersättning

Det är således en väl etablerad princip att stipendier och liknande bidrag, som har engångskaraktär och inte utgör arbetsersättning, skall undantas från inkomstbeskattning. Lika klart är att en utbetalning som har karaktär av löneförmån eller annan ersättning för arbete är skattepliktig även om den ges ut under beteckningen stipendium, resebidrag e.d. (se bl.a. rättsfallen A 2, 19 och 37, B 3 och 6). Skatteplikt föreligger inte bara när förmånen uppbärs direkt från arbetseller uppdragsgivaren utan även när den betalas av en arbets- eller uppdragsgivaren närstående stiftelse (rättsfallen A 19, 28 och 45 samt B 1). Det kan konstateras att också ett mer avlägset samband med en anställning har varit tillräckligt för att medföra beskattning (se rättsfall A 52, där ett bidrag från Tjänstemännens Trygghetsfond beskattades).

Även om huvudprinciperna är klara, har det i praktiken visat sig att gränsdragningen mellan de skattefria bidragen och de skattepliktiga kan arbetsersättningarna vara besvärlig. Frågan har inte sällan varit föremål för process.

När ett stadigvarande avtalsförhállande föreligger mellan utgivare och mottagare har det ibland varit oklart om en utbetalning skall beskattas eller inte. Ett typfall är utbetalningar från ett till en förlag författare vars verk ges ut eller har givits ut av förlaget. I dessa fall har stipendier o.d. vanligen beskattats (se rättsfallen A 16 och 25; jämför dock A 3 där en utbetalning från förlagets anstipendiefond sågs skattefri). En liknande situation förelåg i rättsfallet A 26 där ett stipendium från sveriges

Radio till en som medverkat i tv-program skådespelare beskattades.

Större har de fall erbjudit där något disvårigheter rekt eller liknande knappast föuppdragsförhållande relegat men där mottagaren ändå utfört prestationer som direkt eller indirekt varit till nytta för utgivaren. fall där beskattning skett kan som exempel på nämnas rättsfallen A 12, 22 och 32. Ett liknande fall där blev den motsatta är rättsfallet A 23. I utgången kan också nämnas rättsfallet A 40 där utsammanhanget framtida nytta av den stödda verksamheten givarens ansågs utgöra grund för be- (mottagarens utbildning) skattning.

Särskild väckte de fall där regeringsuppmärksamhet rätten fann att stipendier som utbetalats av olika fackförbund till fackliga förtroendemän för deltagande i kurser var (rättsfallen A 41 och 43). skattepliktiga

Även i dessa fall ansågs utgivaren ha ett sådant eget

intresse av mottagarens utbildning att beskattning borde ske. som av redogörelsen i avsnitt 2.3 framgått ovan föranledde utgången i dessa mål ett lagstift-

ningsingripande.

som ett exempel på de gränsdragningsproblem som uppkommit i kan nämnas rättsfallen A 20 praxis slutligen och 54 (bidrag till författande av lagkommentarer). var likartade men utgången blev olika omständigheterna i de båda malen.

3.3 Periodicitet

uttryck för principen att perio- Många avgöranden ger diciteten i grund för beskattning. som exemsig utgör kan nämnas rättsfallen A 3 och 15 (tre- resp. fempel

151 åriga stipendier; jämför A 6 där ett ettårigt stipendium från samma statsanslag inte beskattades). se också från senare tid rättsfallet A 53 (treårigt stipendium från Vereinigung der Hund- und Fussmalanden Künstler in aller Welt beskattades).

Några avgöranden belyser närmare gränsdragningen mellan engångsbelopp och periodiska utbetalningar. Hånatliga utbetalningar under en så kort tid som tre månader ansågs inte ha en sådan varaktighet att det var fråga om periodiskt understöd (rättsfall A 36). I ett annat avgörande ansågs kravet på periodicitet uppfyllt när utbetalningarna hade skett månadsvis under ett år (rättsfall A 38). När utbetalningarna sker en eller ett par gånger per år har periodicitetskravet ansetts inte vara uppfyllt i fråga om stipendierna som utgått under två år (rättsfall A 29) men däremot när det utgått under tre år eller längre tid (rättsfallen A 3, 15, 53 n.fl.; se också RSV:s anvisningar angående beskattning av vissa tidsbegränsade konstnärsbidrag i form av engångsbelopp m.m., Rsv Dt 1977:14).

Det förhållandet att ett stipendium som utgått under tre eller fem år hade måst sökas på nytt varje år ansågs inte hindra att kravet på periodicitet var uppfyllt (rättsfallen A 24 och 27).

3.4 Avdragsfrågor

Det förhållandet att ett stipendium eller liknande bidrag beskattas hos mottagaren behöver inte medföra att denne får avdrag för utgifter som bidraget varit avsett att täcka. Avdrag har vägrats när utgiften avsett en renodlad semesterresa (rättsfallen A 2 och 7). Motsvarande bedömning gjordes när en bankanställd fick ett resestipendium från bankens personalstiftelse

152 (rättsfall A 28) och också när en sjuksköterska fick ett utbildningsstipendium, avseende studier till läkare, från det landsting hos vilket hon varit anställd (rättsfall A 40).

Rättsfallen A 17 och 18 är exempel på att en forskare fått räkna av utgifter för sin forskning mot ett beskattat bidrag. I rättsfallet A 11 fick innehavaren av ett s.k. docentstipendium göra avdrag för forskningskostnader men avdraget reducerades med belopp motsvarande ett uppburet skattefritt anslag.

Av intresse är rättfallet A 51. I det principiellt fallet fick en person, som uppbar skattepliktiga utför doktorander, avdrag för kostnader bildningsbidrag för en forskningsresa.

Bilaga 3

RÄTTSFALL ANGÅENDE BESKATTNINGEN AV STIPENDIER 14.14.

I avdelning A redovisas rättsfall från regeringsrätten. Därefter tas i avdelning B upp några meddelanden från dåvarande riksskattenämnden (RN).

Rättsfall m.m. redovisas i kronologisk ordning. De flesta rör frågan om skatteplikt eller skattefrihet för stipendier. Några få rör närliggande frågor, t.ex. vad som är periodiskt understöd, avdrag för kostnader för forskning och liknande.

A. Rättsfall från rggeringsrätten

1. RÅ 1912 ref. 145: Fråga om Selma Lagerlöfs Nobelpris skulle inkomstbeskattas eller ej. gggg: som ifrågavarande utan täflan utdelade pris så mycket mindre må anses utgöra beskattningsbar inkomst, som Nobelstiftelsen förklarats skattskyldig för hela den upplupna, till fördelning mellan pristagare afsedda afkastningen af stiftelsens medel, finner ... etc (- ej beskattning). (Domen dikterades av två ledamöter. En ledamot kom till samma resultat med en annan motivering medan de två återstående ledamöterna ansåg att priset skulle beskattas eftersom det utgjort ett uttryck af erkänsla och belöning för hennes skriftställarverksamhet och följaktligen måste anses ha utgjort en inkomst, som härflutit af hennes arbete”.)

2. ref. 9: En anställd vid LKAB hade från RÅ 1934 en semesterresa fått bidrag till arbetsgivaren - med 350 kr. Han beskattades för rekreationsbidrag som en trots invändning att beloppet avlöningsförmån varit till resekostnaden och utgått bidraget anpassat endast under förutsättning att han tillbringat annan ort än Kiruna. Ett yrkande om semestern på för resekostnader med 295 kr. avslogs. avdrag

3. 55: En svensk författare L hade fått RÅ 1936 ref. 2 000 kr. i understöd från Albert Bonniers för svenska författare. För fonden stipendiefond av ägde att i gällde att den vid utdelandet stipendier till det konstnärliga värdet av första hand ta hänsyn men också skulle beakta en författares produktion L hade också fått honorar från behovet av understöd. med sammanlagt 4 800 kr. L Albert Bonniers förlag erhållits utan och framhöll att stipendiet ansökan av särskilt arbete. - Med utan utförande något till de under vilka nämnda hänsyn omständigheter understöd från Albert Bonniers stipendiefond utgått beskattad för detta understöd. Däremot blev han inte han för 1 000 kr. av ett för beskattades årsbeloppet i tillfälligt understöd av tre år följd beviljat till understöd åt inhemska, statsanslaget skönlitterära författare av utmärkt förtjänst.

4. ref. 50: En författare S hade under ett RÅ 1952 år fått om 4 500 kr. från enstaka stipendium Stockholms stad. Anslag för sådana stipendier av staden för lämnande av understöd anvisades årligen konstnärer, tonsättare och skådespelare åt författare, vilka berikat vårt kulturella liv men i Stockholm

155 icke lyckats skapa en tryggad existens för sig själva. S blev inte beskattad för stipendiet eftersom omständigheterna inte gav vid handen att beloppet tilldelats honom under förhållanden att

sådana

detsamma utgjort för honom skattpliktig inkomst.

5. RÅ 1953 ref. 26: En person H, som var anställd som kurator vid stockholms stads centraldispensär, hade fått l 000 kr. i resebidrag från stadskollegiet för en studieresa till England. Hon hade under tre och en halv månader varit tjänstledig utan lön för att i England bedriva socialvårdsstudier. Studierna, för vilka hon också tagit i anspråk sin semester, hade uteslutande avsett vidareutbildning och förkovran i hennes yrke. H blev inte beskattad för beloppet enär ifrågavarande resebidrag får anses utgöra stipendium för Hzs utbildning.

6. RÅ 1953 Pi 1047: En författare blev inte beskattad för ett stipendium om 2 S00 kr. som hon under ett år fått av statsanslaget till understöd åt inhemska, skönlitterära författare av utmärkt förtjänst.

7. RÅ 1955 Fi 1278-1279: En person blev beskattad för ett från arbetsgivaren uppburet bidrag - 500 kr. per år under två år i följd - för bestridande av kostnader i samband med semesterresa. Ett med samma belopp yrkat avdrag för sådana kostnader vägrades båda åren.

8. RÅ 1955 Fi 1285: En person hade fått ett rese- och studiestipendium från marinförvaltningen med 2 148 kr. Han blev inte beskattad för beloppet enär det måste

anses hava utgjort ett stipendium för klgdns

utbildning.

9. En författare blev inte beskattad för RÅ 1955 Fi 1346: aoklotteriet mottaget belopp om 1 000 kr. ett från

10. Fi 1134: En författare blev inte beskattad RÅ 1956 för ett från tidningen Svenska Dagbladet erhållet

litteraturpris om 2 000 kr.

11. 1402: En forskare som innehade ett s.k. RÅ 1957 Fi för kostnader för docentstipendium yrkade avdrag med 7 398 kr. Han hade vetenskapligt forskningsarbete under beskattningsáret fått ett särskilt om 4 800 kr. som inte utgjort forskningsanslag intäkt för honom. RegR fann att han i skattepliktig till för kostnader för princip var berättigad avdrag arbete, som han i egenskap av docent vetenskapligt 7 398 kr. men att varit skyldig att utföra, med yrkade reduceras med belopp motsvarande det avdraget skulle

skattefria anslaget.

12. 552: som var docent i RÅ 1960 Fi En person, och matematisk statistik, försäkringsmatematik för ett om 12 000 kr., som han beskattades belopp från Thulebolagen som bidrag till erhållit vetenskapligt forskningsarbete.

13. D var under tiden 1 RÅ 1961 ref. 19: En person - 30 och 1 - 31 oktober 1954 anställd januari april hos förlagsstiftelse i som konsulent Högerns

157 Stockholm. Under tiden 4 maj - 24 samma år september vistades han i USA för tryckeritekniska studier. Under studietiden fick han ingen lön men före avresan

tilldelade stiftelsen honom ett som stipendium

betecknat resebidrag om 4 100 kr. Kort tid efter återkomsten till Sverige fick han anställning hos ett annat företag. 5335: väl får av handlingarna i målet anses framgå, att ifrågavarande resebidrag utgått för D:s utbildning, men enär omständigheterna i målet tillika grunda antagande, att D erhållit resebidraget såsom förmån i tjänsten, samt bidraget förty icke kan anses såsom sådant stipendium som avses i 19 5 kommunalskattelagen, prövar Regn lagligt att, med ändring av Kammarnzs utslag, fastställa prövningsnämndens beskattningsåtgärder. (beskattning av bidraget)

14. RÅ 1961 Fi 1002: H hade från Vetenskapsakademien erhållit ett stipendium om 5 000 kr., enligt egen uppgift som belöning för redan utfört arbete. gggg: Enär vad i målet förekommit giver vid handen, att ifrågavarande belopp 5 000 kr. utgått till H från vissa angivna, av Vetenskapsakademien förvaltade stiftelser till fullföljande av dessas huvudsakliga ändamål att främja vetenskaplig forskning, samt icke förebragts omständighet som kan medföra att beloppet likväl skulle vara skattepliktig inkomst för H, prövar ... etc. (- ej beskattning).

15. RÅ 1961 Fi 1284-1288: En författare beskattades för de belopp som han under fem på varandra följande beskattningsår uppburit från statskontoret av statsanslaget till understöd åt inhemska, skönlitterära författare av utmärkt förtjänst.

16. RÅ 1962 ref. 24: En författare G hade under två år - det första året med 5 000 kr. fått arbetsstipendium det andra med 1 000 kr. - från Albert Bonniers och AB (Stipendier för yngre och nyare Förlags Han hade också andra inkomster från författare). Han beskattades för stipendiet, varvid Regk förlaget. Enligt de för Albert lämnade följande motivering: Bonniers stipendier för yngre och nyare förlags författare bestämmelserna åsyftar sådant gällande som G erhållit, att möjliggöra för arbetsstipendium, att fullborda ett planerat eller påbörjat mottagaren skönlitterärt arbete. - Stipendierna i fraga få anses

åtminstone huvudsakligen vara avsedda för författare, vilkas verk utkomna Bonniers förlag, och på Albert hör G. - om sådant för till dessa författare avsett stipendium, som i 19 S mottagarens utbildning är icke - Hed hänsyn kommunalskattelagen sägs, fraga. det och till vad eljest i målet förekommit till sagda bör stipendiet uppfattas såsom en till G - utöver vanliga honorar - utgående ersättning för av honom

författade arbeten, vilka utgivas på förlaget.

17. RÅ 1962 Fi 258: En forskare hade uppburit vissa belopp från Karolinska Institutet av vilka 1 344 kr. härrörde medel som Nationalföreningen mot tuberkulos hade från ställt till för visst ändamål. Han förfogande för men fick samtidigt avdrag för beskattades beloppet facklitteratur med 364 kr.

18. RÅ 1962 Fi 1391: En forskare beskattades för ett om 5 232 kr som han fått av stockholms stad för bidrag en undersökning under tid då han haft sociologisk

159 anställning hos staden. Han fick avdrag för kostnader i nämnda verksamhet med 1 000 kr. av yrkade 2 718 kr.

19. RÅ 1963 ref. 32 I och II: Enligt ett avtal mellan statens handels- och industrikommission och vissa företag inom pappersindustrin uttogs åren 1951 och 1952 en konjunkturutjämningsavgift pa exporterade pappersprodukter. viss del av avgiften skulle överföras till stiftelser som företagen bildat för att användas för sociala ändamål till fromma för de anställda. I enlighet med avtalet bildades en social fond vid Oskarström sulphite Hills AB. Under år 1961 utbetalade fonden bidrag för rekreationsresor till dels en anställd och dennes hustru (I), dels en avliden anställds efterlevande hustru (II). Bidraget beskattades i bada fallen.

20. RÅ 1964 ref. 12: En revisionssekreterare K hade under två år fått anslag med 2 S00 kr. resp. 3 500 kr. från Emil Beijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning för utgivande av en kommentar rörande vissa delar av vattenlagen. Stiftelsen som hade till ändamål att främja rättsvetenskaplig forskning samt att stödja juridisk undervisning hade vid taxeringen behandlats som begränsat skattskyldig. Arbetet med lagkommentaren bedrevs av K på fritiden. 5335: I målet är upplyst att stiftelsen efter ansökan av K tilldelat honom anslag under åren 1954 och 1955 för utgivande av ifrågavarande lagkommentar på P.A. Norstedt 5 Söners - Enär vid sådant förhållande det förlag. uppburna beloppet får anses ha karaktär av ersättning för ett av K utfört arbete, finner RegR ej skäl att göra ändring i KammarR:s utslag. (- beskattning av anslaget)

21. RÅ 1964 Fi 351: En författare B hade fått ett från Tiden litterärt stipendium Bokförlagsaktiebolaget med 3 000 kr. Stipendiet hade vid bolagets taxering som en kostnad i bolagets rörelse. ansetts avdragsgill Enär får anses hava §5: ifrågavarande stipendium B som erkänsla för tidigare utövad litterär tilldelats samt den att utgivaren av verksamhet omständigheten, må hava varit berättigad att vid sin stipendiet avdrag för utgiften i fråga inkomstberäkning åtnjuta icke föranleder till att stipendiet för mottagaren intäkt, finner KR ... etc. (- ej utgör skattepliktig beskattning av stipendiet). gggg: ej ändring.

22. ref. 23 I: En forskare 0 hade under år 1959 RA 1966 fått från Förbundet genom AB Rabén bidrag Kooperativa med 700 kr. och från AB Bofors med 3 000 kr. a Sjögren för ett vetenskapligt examensarbete i ämnet statskunskap). Han hade (licentiatavhandling sedan 1956 ett kontrakt med kooperativa Förbundets av ett verk om Geijer och Bokförlag om utgivning samhällsekonomin och hade gentemot AB Bofors åtagit beträffande en av de sista sig att utföra forskning vid Bofors bruk. Även om brukspatronerna gggg: forskningsbidrag från kooperativa ifrågavarande Förbundet och AB Bofors avsett studier av betydelse för O:s licentiatavhandling i ämnet statskunskap, kunna bidragen med hänsyn till de omständigheter, de icke hänföras till sådana under vilka utgått, för studerande vid undervisningsanstalter, stipendier 19 s kommunalskattelagen utgöra icke som enligt inkomst, utan måste anses utgöra skattepliktig för arbete. - På grund härav ... etc. ersättning (- beskattning av bidragen)

161 23. RÅ 1966 ref. 23 II: En forskare (amanuens vid tandläkarinstitutet i Umeå) hade fått 4 807 kr. i forskningsstipendium från Västerbottens läns landsting. 5335: Av handlingarna i målet framgår, att ifrågavarande såsom stipendium betecknade forskningsbidrag om 4 B07 kr. utgått från ett av landstinget för vetenskaplig forskning anvisat anslag, att beloppet lämnats som bidrag till G:s studier för utarbetande av doktorsavhandling, samt att studierna avse ett sådant ämne, att resultatet av dem icke kan antagas vara av särskild nytta för bidragsgivaren. Även om beloppets storlek och särskilt dess beräkning med utgångspunkt från två månaders förlorad arbetsinkomst för G kan ingiva viss tvekan om bidragets karaktär, finner Regn, med hänsyn till förut anförda omständigheter och till att bidraget skäligen bör bedömas under beaktande av de med studierna förenade kostnaderna för anskaffande av apparatur m m och för G:s uppehälle å annan ort under åtminstone tre månaders tjänstledighet, bidraget utgöra sådant stipendium för utbildning, som jämlikt 19 S kommunalskattelagen icke är skattepliktig intäkt. På grund härav ... etc. (- ej beskattning av stipendiet)

24. RÅ 1968 ref. 1: En tonsättare A hade under fem år i följd fått stipendier av statsmedel (det aktuella året med 3 000 kr.). Ansökan om stipendium av det aktuella slaget skulle ges in till musikaliska akademien, som efter prövning lämnade förslag om utdelning till KM:t. stipendierna utgick årligen med varierande belopp och beslutades för ett år i taget. gggg: A har under flera år uppburit stipendium av ifrågavarande slag. Även om stipendierna beslutats för ett år sänder och

i

med olika får de med hänsyn till belopp, varaktighet anses utgöra periodisk stipendiegivningens intäkt av natur. På grund härav ... skattepliktig etc. (- beskattning av stipendiet)

25. RÅ 1968 Fi 978: En författare S hade fått ett från Albert Bonniers Förlag AB med barnboksstipendium 3 000 kr. Han hade såväl under det aktuella som tidigare fått annan ersättning beskattningsáret litterär verksamhet från förlaget. Han beskattades för för eftersom det ansågs som belöning för stipendiet utförda arbetsprestationer för ifrågavarande tidigare bokförlag.

26. . RÅ 1968 Fi 979: En skådespelare hade fått ett om 2 000 kr. från Sveriges Radio. Det stipendium hade ett mellan Sveriges Radio och utgått enligt Svenska Teaterförbundet slutet avtal, vari reglerades ekonomiska förhållanden mellan företaget och för deras medverkan i tv-program. skådespelare betraktades som avlöningsförmån och blev Beloppet följaktligen beskattat.

27. Fi 905: En författare S hade under 1964 fått RÅ 1972 från statskontoret med 12 000 ett konstnärsstipendium kr. S tilldelades ifrågavarande stipendium 5535: 1964. av KM:t meddelade bestämmelser äger Enligt av företräde till detsamma vid innehavare stipendiet nästföljande års utdelning men må uppbära stipendiet tre är i Med hänsyn till den varaktighet högst följd. varmed således kan beräknas utgå bör det, stipendiet att det år sökes på nytt, hänföras till oavsett varje intäkt av skattepliktig natur, såvida inte periodisk

163 särskilda förhållanden föranleder till annan bedömning. Sådana förhållanden har inte framkommit i målet. RegR ... etc. (- beskattning av stipendiet)

28. RÅ 1972 Pi 906: En person som var anställd vid Stockholms Enskilda Bank hade från bankens personalstiftelse fått ett resestipendium om 4 000 kr., avsett för resa till Frankrike för vidareutbildning i franska språket. Han beskattades för beloppet, eftersom det ansågs som en förmån i tjänsten. Avdrag för kostnader för resan vägrades helt.

29. RÅ 1974 A 529: En tonsättare W hade under åren 1966 och 1967 fått det s.k. större arbetsstipendiet om 12 000 kr. vartdera året från musikaliska akademien. Under år 1968 fick han inget stipendium från akademien medan han år 1969 tilldelades det s.k. mindre arbetsstipendiet om 8 000 kr. §5: I målet är utrett att W uppburit det större arbetsstipendiet under endast två år, 1966 och 1967. vid sådant förhållande kan stipendiet icke anses för W utgöra periodisk intäkt för vilken han är skattskyldig. Det förhållandet att W 1969 erhållit det mindre stipendiet å 8 000 kr - vilket vad i målet enligt handlingarna utvisar är ettårigt - synes icke böra föranleda till annan bedömning. På grund härav ... etc. (- ej

beskattning av det i målet aktuella stipendiet för

1966). gggg: ej ändring.

30. RÅ 1974 A 1755: En person H deltog i en tvåårig kurs för röntgenassistenter. Hon fick stipendium från Örebro läns landsting med 2 431 kr. Regn:

vederbörande taxeringsintendent har i målet uppgivit vad han frán Örebro läns landsting inhämtat att enligt eleverna vid den tvååriga kurs för röntgenassistenter, redan under 1966 torde ha haft en ren som H genomgick, studerandestatus, som inte motiverade någon särskild

ersättning, samt att det ifrågavarande kontantbidraget utan áterbetalnings- eller utgått Det är mot bakgrunden härav tjänstgöringsskyldighet. - som H hävdat - inte har tydligt att bidraget av löneförmán för utfört arbete utan är att karaktären såsom ett sådant varom talas i 19 5 anse stipendium och att det följaktligen inte kommunalskattelagen skall räknas som skattepliktig inkomst. På grund

härav ... etc. (- ej beskattning)

31. RÅ 1975 A 1988: Utdelning från en familjestiftelse. stadgarna har beskattats för ett Förmånstagaren enligt ut till hennes förmyndare och av belopp som betalats använts för att avlöna en sjuksköterska, som denne vårdat förmánstagaren.

32. Aa 65: En forskare B hade fått ett danskt RÅ 1977 om 19 832 kr. från universitetet i kandidatstipendium Odense. B har fr o m den 1 juni 1970 och 5335: tre år kandidatstipendier från därefter under uppburit För tiden 1970 - 31 universitetet i Odense. 1 juni 1970 till 19 832 december uppgick stipendiebeloppet kr. Av handlingarna i målet framgår att B uppburit för utarbetande av objektiva test för stipendierna av nordbors förståelse av de tre skandinaviska mätning Under 1970 har Bzs forskning avsett språken. förståelse av danska språket. Av de regler svenskarnas Universitet fastställts att gälla för som av Odense kandidatstipendierna framgår bl a att

165 stipendiebeloppen fastställts med hänsyn till stipendiatens tidigare lönemässiga placering. Vidare framgår att det kan åläggas stipendiaten att i viss utsträckning assistera vid undervisning eller annat institutionsarbete vid sidan av den forskning som stipendiet avser. Hed hänsyn till vad ovan anförts finner Regn att det belopp om 19 832 kr som B uppburit 1970 inte kan anses utgöra sådant stipendium till mottagarens utbildning, som enligt 19 5 kommunalskattelagen är skattefritt. RegR ... etc. (- beskattning av stipendiet)

33. RA 1977 Aa 154: En skådespelare hade fått 3 000 kr. i stipendium från en förening i samband med en årlig bedömning av svenska reklamfilmer för årets bästa skådespelarprestation i svensk reklamfilm. Beloppet ansågs inte utgöra ersättning för arbete och ansågs inte heller på annan grund skattepliktigt (förhandsbesked).

34. RÅ 1977 Aa 189: En person hade fått ett stipendium från arbetarskyddsfonden. att täcka stipendiet avsåg kostnader 1 samband med studier i USA, bl.a. rese- och hyreskostnader, studieavgifter och traktamentsersättning. Beloppet ansågs inte utgöra ersättning för arbete eller på annan grund vara skattepliktigt för mottagaren (förhandsbesked).

35. RÅ 1978 Aa 71: En uppfinnare hade fått bl.a. ett arbetsstipendium om 50 000 kr. från Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Stipendiet ansågs inte utgöra ersättning för arbete eller på annan grund vara skattepliktigt (förhandsbesked). (Uppfinnaren hade

från STU fått 34 000 kr. i anslag för samtidigt av en som sedermera hade utveckling uppfinning, Patentet hade kommit att utnyttjas patenterats. vilket medförde att uppfinnaren skulle kommersiellt, få betala tillbaka det beloppet. Beloppet ansågs i den utsträckning som gäller för skattepliktigt näringsbidrag.)

36. Aa 169: Ett understöd som RÅ 1978 Om periodicitet. under endast tre månader ansågs inte ha utgått utgetts med en sådan varaktighet att det utgjort periodiskt

understöd.

37. RÅ 1979 Aa 26: B hade från Västerbottens läns

3 000 kr. som i kontrolluppgift landsting uppburit rubricerats som utbildningsbidrag. 5335: B genomgick åren 1969 - 1971 en treårig utbildning till under vid Alnängsskolan i örebro. Efter arbetsterapeut erhöll hon den 28 februari 1972 avslutad utbildning vid Umeå lasarett inom Västerbottens läns anställning Den 13 mars 1972 beviljades B det i landstingsområde. såsom betecknade beloppet målet aktuella, stipendium nu redovisade vid handen att B 3 000 kr. Det ger förmån först efter avslutad beviljats ifrågavarande och sedan hon erhållit anställning hos utbildning Oavsett hur förmånen betecknats är den landstinget. till i förevarande fall med hänsyn omständigheterna att hänföra till intäkt av tjänst ... etc. (således beskattning av bidraget)

38. RÅ 1979 Aa 239: Om periodicitet. Kravet på har ansetts uppfyllt när utbetalningar periodicitet har skett månadsvis under ett helt år.

167 39. RÅ 1980 1:39: En person A hade fått 40 000 kr. i arbetsstipendium för uppfinnare av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Enligt STU:s stadgar för arbetsstipendier gällde bl.a. att stipendiet skulle vara en uppmuntran till personer med förutsättningar för tekniskt nyskapande, att stipendium skulle utgå i form av engångsbelopp och kunde utdelas under högst två år i följd till samma person och att STU inte gjorde anspråk på eventuella uppfinningar eller andra resultat utan endast krävde en redogörelse för hur stipendiet kommit till användning. Enligt texten på ansökningsblanketten var stipendiet i första hand avsett för sökandens levnadskostnader. A hade bedrivit viss verksamhet i ett av honom ägt aktiebolag, i vilket han var delägare och anställd. stipendiet hade emellertid tilldelats honom personligen. Han blev

inte

beskattad för stipendiet, eftersom detta inte ansågs utgöra ersättning för arbete och inte heller - såsom det allmänna hade gjort gällande - var att betrakta som intäkt i en av A i aktiebolagsform bedriven rörelse.

40. RÅ 1981 1:22: En person H var anställd som sjuksköterska hos Värmlands läns landsting. under hela inkomståret var hon tjänstledig från sin sjukskötersketjänst för att studera till läkare. Hon hade bara utfört visst feriearbete hos landstinget. Hon hade fått ett studiestipendium från landstinget på 10 000 kr. Anställningen hos landstinget hade varit en förutsättning för att hon skulle kunna få bidraget i fråga. Hon beskattades för stipendiet därför att det med hänsyn till omständigheterna ansågs kunna antas att arbetsgivaren påräknat en framtida nytta av att hon genomgick utbildningen. Ett i andra hand

framställt om avdrag för utbildningskostnader yrkande levnadskostnader m.m.), avslogs eftersom (ökade inte hade varit nödvändig för tjänstens utbildningen eller hänförde till fullgörande av bibehållande sig innehavd tjänst.

41. RA 1981 1:31 I och III-VI: Fackliga stipendier. som fackförbund betalat till förtroendeman stipendier inom facket för deltagande i kurser ansågs var i samtliga fall skattepliktiga. RegR:s motivering i huvudsak Eftersom kursen var direkt följande: den verksamheten fick inriktad på fackligt-politiska fackförbundet och avdelningen anses ha ett eget av att X såsom förtroendeman inom förbundet intresse i kursen. Stipendierna fick och avdelningen deltog för arbete för förbundets E därför anses som gottgörelse E |i och avdelningens räkning och var således i som intäkt av tjänst (förhandsbesked). 3 skattepliktiga E 5 Ä 42. å stipendium som z RÅ 1981 1:31 II: Fackligt stipendium. till förtroendeman inom facket för fackförbund betalat att delta i en 30-veckors kurs vid folkhögskola. 5335: får anses till att höja den allmänna Kursen syfta hos deltagarna. Även om utbildningsnivån har intresse av att B såsom rabriksarbetareförbundet inom förbundet deltager i kursen, kan förtroendeman intresse inte anses vara så påtagligt att detta hänföra till för arbete stipendiet är att gottgörelse Inte heller föreligger annan för förbundets räkning. att beskatta Detta utgör således grund för beloppet. som avses i 19 S sådant utbildningsstipendium kommunalskattelagen.

169 43. RÅ 1981 Aa 18 och 21-23: Fackliga stipendier. som i nr 41.

44. RÅ 1981 Åa 19: Fackligt stipendium. Som i nr 42.

45. RÅ 1981 Aa 163: En person S var anställd som dirigent vid ett musikaliskt sällskap. Till sällskapet var knuten en resefond, vars avkastning enligt ett donationsbrev skulle utbetalas till dirigenten (eller till hans ställföreträdare) som bidrag till kostnader för studieresor som han önskade företa. Det var möjligt för dirigenten att på en gång utnyttja det sammanlagda beloppet av två, tre eller t.o.m. flera års tillgängliga delar av fondens avkastning. De belopp som dirigenten sålunda kunde uppbära från fonden ansågs ha utgått för tjänsten och därmed vara skattepliktiga för honom (förhandsbesked).

46. RÅ 1982 1:26: Fackligt stipendium. Stipendium som ett fackförbund tilldelat en medlem för deltagande i kurs med fackligt innehåll har ansetts skattefritt när medlemmen vid tiden för stipendiets uppbärande inte har något förtroendeuppdrag eller annat särskilt uppdrag för förbundet (förhandsbesked).

47. RÅ 1982 1:35: Fackligt stipendium. Ett fackförbund gav bidrag till en medlem för deltagande i viss utbildning med allmänt innehåll. Medlemmen innehade förtroendeuppdrag hos förbundet. Hans skolutbildning hade bestått av endast sjuårig folkskola. RegR: Den utbildning som J erhållit under ifrågavarande tid

maste bedömas i huvudsak vara en allmän komplettering - sett - bristfälliga av den med dagens ögon som han erhöll som ung. Det skolutbildning sina haft förhållandet att J genom förtroendeuppdrag en särskild anknytning till de bidragsgivande bör därför inte hindra att bidragen organisationerna anses sådana som är avsedda för utgöra stipendier utbildning och som enligt 19 S mottagarens kommunalskattelagen inte räknas som skattepliktig inkomst. Inte heller finns det annan grund för att

inkomstbeskatta beloppet.

48. RÅ 1984 1:63: En författare B hade fått det Nordiska för år 1977 om 10 000 kr. gggg: Det radiopjäspriset utdelas vartannat år till Nordiska radiopjäspriset författaren av en nyskriven pjäs som första gängen i radio under av de senaste tva aren. sänts något är enligt statuterna att hos författare, syftet och kritiker stimulera intresset för lyssnare som dramatisk Prisvinnaren utses av hörspelet genre. en som består av tre medlemmar och som för varje jury tillfälle sammansatts av en företrädare för en för kritiker och en för sveriges Radio. författare, Ett motsvarande utdelas samtidigt i Finland, pris och Danmark och den vinnande pjäsen i ett land Norge normalt att sändas också i de andra länderna kommer mot enligt där gällande bestämmelser. ersättning vad som i målet upplysts från Sveriges Radio Enligt står i valet i Sverige varje gång mellan omkring regel 90 olika - B erhöll priset 1977 för en pjäs pjäser. som sänts av radioteatern 1976. Något anställningseller mellan honom och Sveriges uppdragsförhállande Radio inte under någotdera året. Att han förelåg Radio får ses mot bakgrund av erbjudit Sveriges pjäsen han såsom fritt verksam författare på området var att

171 hänvisad till detta monopolföretag för att över huvud taget få sina verk framförda inför svensk publik. Hed hänsyn härtill och med beaktande av juryns sammansättning och de förhållanden varunder vinnaren utsetts kan det ej anses att priset utgjort någon från sveriges Radio utgående ersättning som skall beskattas i likhet med de avtalsenliga honorar B uppbar för varje sändning av pjäsen. Inte heller var omständigheterna sådana att priset varit att betrakta såsom en skattepliktig tävlingsvinst. vad som upplysts on syftet med priset och övriga villkor för detta visar i stället att det belopp B erhållit varit att jänställa med sådana engångsbetalade belöningar för vilka skattefrihet sedan ansetts länge föreligga. Regeringsrätten bifaller inte besvären. (- ej beskattning)

49. RÅ 1986 ref. 170: En person W, som behövde medel för att utveckla och patentera en uppfinning, hade vänt sig till Styrelsen för teknisk utveckling (STU) för att få ett s.k. projektanslag. sådant anslag beräknades av STU med utgångspunkt i projektets totala kostnad, vari inräknades levnadskostnaderna för den som bedrev utvecklingsverksamheten. Utvecklingsanslaget var konstruerat som ett lån. om projektet misslyckades, efterskänktes lånet helt eller delvis. I ett förhandsbesked uttalade §§! bl.a. att N fick betraktas som näringsidkare och att, om STU eftergav återbetalningsskyldigheten, den del av det eftergivna beloppet som utgått för konsultkostnader m.m. skulle behandlas enligt reglerna för näringsbidraq i punkt 2 åttonde stycket av anvisningarna till 19 S kommunalskattelagen. Beträffande den del av det eftergivna beloppet som var avsedd för privata levnadskostnader uttalade RSV:

Denna del får antas vara avsedd att täcka W:s och hans familjs uppehälle under projektutvecklingstiden. Sådana kostnader av privat natur är inte hänförliga till och den del av själva näringsverksamheten som lämnas för ändamålet kan följaktligen anslaget inte anses utgå för verksamheten i fråga (jämför prop. s. 39 och 40). vid en eftergift är således 1982/83:94 åttonde inte tillämpligt. Frågan om stycket får i stället avgöras med ledning av skatteplikt allmänna Enligt nämndens skatterättsliga principer. kan en av den nu ifrågavarande delen mening eftergift inte anses ersättning för något åt av anslaget utgöra arbete. vidare kan det inte antas att en STU utfört sker i sådan ordning att W därigenom eftergift erhåller en utgående förmån. vid nu angivna periodiskt förhållanden skall eftergiften inte föranleda någon beskattning hos W. 5335: ej ändring.

50. 888: hade fått 3 964 kr. i s.k. RÅ 1986 not En person från Göteborgs kommun. Hon hade utbildningsbidrag utfört arbete i ett s.k. ungdomscentrum. Hon för eftersom det ansågs ha beskattades beloppet ersättning för utfört arbete av tillfällig utgjort natur.

51. RÅ 1987 ref. 30: En person S var Avdragsfråga. anställd vid Göteborgs universitet samt genomgick vid universitetet. Under ca doktorandutbildning 8 månader bedrev han forskningsarbete vid i Moskva. Under den tiden uppbar han universitetet lön men däremot halvt utbildningsbidrag för inte någon doktorander. Sådant utbildningsbidrag är enligt punkt 12 av anvisningarna till 32 S kommunalskattelagen intäkt av tjänst. gggg lämnade en skattepliktig

173 utförlig redogörelse för förarbetena till den lagstiftning varigenom övergång hade skett från skattefria doktorandstipendier till skattepliktiga utbildningbidrag. Av uttalanden i prop. 1975/76:193 s. 14 drogs slutsatsen att departementschefen utgått från att kostnader som varit nödvändiga för forskarutbildningen skulle vara avdragsgilla vid beskattningen i den man de inte täcktes av forskningsrádsanslag e.d. vidare uttalade Regn b1.a.: Av vad som har anförts i det föregående framgår att lagstiftarens inställning varit att forskarutbildningen i väsentlig mån är att betrakta som arbete och att utbildningsbidragen för doktorander därför i sin helhet skall vara skattepliktiga. Genom övergången till beskattade bidrag avsåg man att tillgodose önskemålen att få ett mer rättvisande underlag för inkomstprövningen av vissa förmåner och att tillförsäkra de forskarstuderande sjuk- och pensionsförmåner. Eftersom syftet med lagstiftningen således varit att i berörda hänseenden likställa de forskarstuderande med anställda är det enligt regeringsrättens mening följdriktigt att, såsom departementschefen får anses ha förutsatt, avdrag medges enligt föreskrifterna i 33 5 1 mom. kommunalskattelagen.

S2. RÅ 1988 ref. 127: som ett led i fullgörandet av den s.k. trygghetsöverenskommelsen mellan SAF och PTK kan Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond ge olika former av skydd och stöd till tjänstemän i händelse av driftförändringar hos arbetsgivaren. Trygghetsfonden kan t.ex. betala ut studiebidrag och understöd för start av eget företag. Den senare stödformen kan ges t.ex. för att delvis betala utgiften för en kvalificerad rådgivare under viss tid men även för att

täcka den förutvarande tjänstemannens levnadskostnader den första tiden efter företagsstarten. En under X hade blivit uppsagd från en tidigare person Han att starta eget företag inom anställning. avsåg som han varit verksam i. Han samma bransch tidigare hade att få studie- och startbidrag från möjlighet Både RSV och Regn fann att det som Trygghetsfonden. ut till X från Trygghetsfonden var betalades för honom som intäkt av tjänst. Det skattepliktigt ett sådant samband mellan ansågs nämligen föreligga och den tidigare anställningen att bidragen bidragen betraktas som förmåner som utgått på grund av skulle

denna.

53. RÅ 1986 not 626: om beskattning av ett Fråga Av handingarna framgår konstnärsstipendium. gggg: bl.a. E erhöll från Vereinigung der Hundföljande. und Fussmalenden Künstler in aller Welt ett stipendium

som skulle utgå under tre år. Enligt en _ överenskommelse som E träffade med föreningen i

samband med skulle han under stipendiebeslutet sända sina alster till föreningen för stipendietiden hans utveckling. vidare fick bedömning av konstnärliga föreningen rätt att under viss tid reproducera, och distribuera alstren utan att utge särskild avbilda härför. Föreningen kan förlänga tiden för ersättning och under förutsättning att föreningen stipendiet finner den konstnärliga kvaliteten tillräckligt hög finns att bli medlem i föreningen och möjligheter därmed få rätt till en livsvarig lön. Föreningens delvis från försäljning av julkort och intäkter härrör med av verk utförda av medlemmar dylikt reproduktioner av - Av en skrivelse från och även stipendiater. att med stipendierna är att föreningen framgår syftet som i mun- och fotmålandet försöker erbjuda personer,

175 finna en meningsfull sysselsättning, möjlighet till utbildning, träning och vidareutveckling. Föreningen har enligt skrivelsen inget intresse av att tillförsäkra sig rätten till en stipendiats verk. Föreningen räknar inte med att stipendiaten under stipendietiden kan producera verk som kan säljas. Det händer ytterst sällan att stipendiater åstadkommer verk, som går att kommersiellt. - En av exploatera förutsättningarna för att ett stipendium skall anses skattefritt enligt 19 s kommunalskattelagen är att stipendiet är av benefik karaktär och således inte utgör ersättning för t.ex. arbete. I förevarande fall har inte uppställts något krav på att E skall utföra något arbete för föreningens räkning. vidare kan föreningen inte antas ha tillförts något ekonomiskt värde av betydelse genom den rätt till alstren som föreningen fick enligt överenskommelsen. Inte heller i övrigt har framkommit någon omständighet som gör att stipendiet skall tas till beskattning på den grunden att det utgör ersättning för arbete. - Nästa fråga blir då om stipendiet som med hänsyn till sin varaktighet får anses som periodiskt - är skattepliktigt enligt 31 och 32 ss kommunalskattelagen såsom periodiskt understöd eller därmed jämförlig intäkt. - Periodiska intäkter är i regel skattepliktiga i den mån givaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. I sistnämnda hänseende gäller enligt punkt 5 av anvisningarna till 46 s kommunalskattelagen bl.a. att avdrag inte medges för

utbetalning till mottagare vars utbildning inte är

avslutad. E har enligt vad som upplysts i målet år 1978 avslutat en konstnärlig grundutbildning bestående av konstfackskola och undervisning på konstakademi. Hans utbildning får på grund härav anses avslutad i den mening som avses i förevarande lagrum. Inte heller i övrigt föreligger någon omständighet som enligt

skulle hinder mot avdrag för lagrummet utgöra understöd från föreningen till E därest periodiskt taxerats i Sverige. Det anförda leder föreningen således fram till att det under året utbetalda

är skattepliktigt som periodiskt stipendiebeloppet understöd eller därmed jämförlig intäkt. - På grund

och då E inte heller i övrigt visat fog för härav nedsättning av taxeringarna bifaller regeringsrätten

inte besvären. (- beskattning av stipendiet)

54. RÅ 1989 not 196: B och S, båda domare, hade fatt

fran med 70 000 kr. för att bidrag arbetsmiljöfonden en avseende samtliga former av utarbeta lagkommentar kontant stöd vid arbetslöshet. De hade tidigare

en kommentar till lagen om allmän publicerat försäkring men hade inte utövat yrkesmässigt För att slutföra arbetet med den nya författarskap. de att ta tjänstledigt en kortare lagkommentaren avsåg tid. B och S har uppgivit att de sedan gggg: och utan andra årsskiftet 1985/86 självständigt arbetat med vid sidan av medarbetare lagkommentaren ordinarie arbeten och att de, när de ansökte om sina från arbetsmiljöfonden, redan hade träffat bidrag av kommentaren. avtal med ett förlag om utgivning B och fonden innehåller uppgifter om Kontraktet mellan och bidragsbeloppet (70 000 kronor). projekttiteln vidare anges att bidraget avser kostnadsslaget I innehåller kontraktet - förutom löner. övrigt namn- och tidsuppgifter o.d. - endast erforderliga standardvillkor som uppenbarligen inte är förtryckta med tanke den för B och S aktuella utformade på Vad som förekommit i målet ger stöd för situationen. i deras fall - trots bedömningen att bidraget innehållet i de formellt gällande kontraktsvillkoren som ett inte villkorat stöd som är är att uppfatta

177 avsett att i första hand täcka deras privata levnadskostnader under de perioder då de på grund av arbetet med lagkommentaren är tjänstlediga från sina ordinarie arbeten. - På grund av det sagda och då bidraget inte utgör ersättning för något åt fonden utfört arbete och inte utgår periodiskt är bidraget inte skattepliktigt (jfr särskilt RÅ 1986 ref. 170). Regeringsrätten ändrar ...etc. (- ej beskattning av bidraget)

B. Meddelanden från riksskattenämnden (förhandsbesked

m.m.)

1. 6:11: var anställd vid ett RN serie I 1962 En person Han hade från bolagets sociala pappersbruksaktiebolag. fond fått ett semesterstipendium i form av en anvisning pa 450 kr. hos Reso resebyrå. Anvisningen ha utgått på grund av vederbörandes anställning ansågs inom ramen för vad han kunde vara beredd att och ligga en eller annan gång utge som semesterkostnad. därför utgöra skattepliktig intäkt Anvisningen ansågs av tjänst (förhandsbesked).

2. RN serie I 1962 7:8: En person xadvokat) ville stödja ett som avsåg vissa medicinska forskningsarbete För arbetet skulle utses en lämplig yngre problem. som skulle ägna hela sin tid åt forskare (gruppledare)

Denna gruppledare skulle samarbeta

forskningsarbetet. med vissa men dessas arbete skulle vara mera kollegor av natur. En arbetsperiod på fem år ansågs rådgivande Årskostnaden beräknades till ca 72 000 kr., nödvändig. inkl. ersättningen till gruppledaren. Denna ersättning skulle motsvara löneförmaner enligt den lönegrad som för forskare anställda av Statens tillämpades medicinska forskningsråd (ca 45 000 kr./år). Belopp motsvarande ârskostnaden skulle betalas ut till var om advokaten skulle få avdrag gruppledaren. Frågan för som för periodiskt understöd. utbetalningarna Enär utbetalningarna skulle komma att utgöra gggg: för utfört arbete och därför icke vara att ersättning hänföra till understöd eller därmed periodiska utbetalningar, besvaras den av jämförliga periodiska sökanden framställda frågan nekande (- ej avdrag,

förhandsbesked).

179 3. RN serie I 1954 2:12: En person var anställd vid ett industriaktiebolag. Han räknade med att från bolaget erhålla ett erbjudande om subventionering av semesterresa. Hans egna kostnader för en sådan resa skulle uppgå till ca 800 kr. samt den av bolaget subventionerade kostnaden till sammanlagt ca 1 200 kr. Ifrågavarande bidrag till semesterresa ansågs vara en på grund av mottagarens tjänst utgående förmån och ansågs därmed skattepliktigt (förhandsbesked).

4. RN serie I 1964 3:4: ned anledning av en av styrelsen för sveriges författarfond upprättad PH om beskattning av utbetalningar från fonden uttalade RN att författarpenning och periodiska utbetalningar utgör för mottagaren skattepliktig intäkt. Vidare anser nämnden . . . att uppburet engångsbelopp bör anses som icke skattepliktig intäkt. Därvid bör enligt RN:s mening som engångsbelopp betraktas sådant bidrag som beviljas som engångsbelopp, oavsett om bidraget vid utbetalningen uppdelas i ett par poster under en tidrymd av högst tolv månader.

5. RN serie I 1967 5:2: Inom LKAB hade man bedrivit en företagsomfattande skyddskampanj. Beroende på det goda resultatet av denna avsåg man att efter kampanjens slut dela ut premier bland de deltagande 3 000 arbetarna och tjänstemännen i Kiruna. För det fall att premierna utformades som studieresa i grupp till stålverk inom eller utom landet samt som småpremier i form av nyttosaker av mindre värde, ansågs mottagarna inte böra beskattas för det. För det fall att premierna däremot utformades som individuella resestipendier, utlottade bland deltagarna i

vara skattepliktiga för kampanjen, ansågs stipendierna mottagarna.

6. RN serie I 1968 3:3: Förmån, som en arbetsgivare lämnar en anställd i form av subventionerad eller subventionerad resa till och från semesterresa semesterort, utgör ett med lön jämförbart vederlag (förhandsbesked, avgjort av Regn 1968-01-30).

7. I 1968 7:3: En läroverkslärare hade från RN serie i fått 42 Statens Almindelige Videnskapsfond Köpenhamn kr. för att det möjligt för honom att 000 danska göra slutföra ett sedan många år bedrivet forskningsarbete rörande en dansk författare. Fonden ämnade offentligresultatet av hans arbete i form av ett större göra skulle täcka hans löpande utgifter och verk. Beloppet hans så att det skulle motvar enligt mening avpassat årslön efter avdrag för skatt. Han räknade svara hans få med C-avdrag för att utföra med att tjänstledighet fann att beloppet inte utgjorde forskningsarbetet. gg för utbildning som avsådant stipendium mottagarens På härav och då sågs i 19 s kommunalskattelagen. grund arbetet skulle utföras i Sverige förklarades beloppet (förhandsbesked, ej ändrat av Regn vara skattepliktigt enligt utslag 1968-05-28).

8. 2:4: RN uttalade att flitpengar, som RN serie I 1969 till verkstads- och lärbetalas ut yrkesskoleelever, o.d. som för utfört, i regel produklingar uppmuntran tivt arbete, utgör enligt rådande skatterättsliga inkomst av Flitpengar kan praxis skattepliktig tjänst. inte med icke skattepliktiga stusålunda jämställas diemedel eller studiebidrag.

Bilaga 4

REDOVI SNI NG AV KARTLÄGGNING

1. Kartläggningen och dess genomförande

För att fä en bild av vilka stipendier och liknande bidrag som förekommer i Sverige har kommittén genomfört en begränsad undersökning. På den korta tid som har stått till förfogande har det inte varit möjligt att kartlägga den totala av omfattningen stipendier och liknande bidrag. Den som undersökning genomförts har i stället varit av stickprovskaraktär. Ett begränsat antal myndigheter, stiftelser och andra subjekt, som enligt vad som kunnat antas basis av på redan kända förhållanden betalar ut och stipendier liknande bidrag, har tillfrågats om sina utbetalningar till fysiska personer. har i en första Sammanlagt omgång ett 30-tal tänkbara stipendieutbetalare kontaktats. En skriftlig förfrågan har därefter tillställts en grupp av 24 olika utgivare, bland vilka ingår myndigheter, stiftelser, fackföreningar och akademier. svar har kommit in från 22. Tre institutioner har därutöver lämnat uppgifter på eget initiativ.

2 Uppgifter från kartläggningen

2.1 Inledning

De som har lämnat uppgifter om utbetalningar i form av stipendier och liknande bidrag har i regel delat ut sådana för en mängd olika ändamål, bl.a. till nämligen mottagarnas utbildning, till forskning, till

och idrottare samt till en del konstnärer, uppfinnare andra av mottagare. I det följande kategorier område för område för olika redovisas uppgifterna mottagarkategorier.

2.2 Stipendier för mottagarens utbildning

2.2.1 Inledning

delas ut för många olika utbildningsända- Stipendier Av skäl som av våra resonemang i kapitel mål. framgår de som rör grundutbildning för 4 redovisas uppgifter Hed till innehållet i tilläggsdirektiven sig. hänsyn redovisas också uppgifterna om fackliga stipendier

separat.

2.2.2 stipendier för grundutbildning

på i Stipendier för grundutbildning synes förekomma sett alla nivåer av skolväsendet. Det delas ut stort antal individuella stipendier på i regel ett stort Det är att stipendier för ganska små belopp. ovanligt överstiger 10 000 kr. grundutbildning

Kommunerna förvaltar ett stort antal donationsfonder, till ändamål att stödja verksamheten vid som har i bl.a. att dela ut skolorna kommunen, genom sålunda uppger stadskontoret i Malmö stipendier. kommun att från de av kommunen förvaltade utdelning donationsfonderna under år 1988 skett enligt följande:

183 elever vid antal stipendie- total stipen- belopp (kr.) utdelning (kr.) dier

grundskolan 6 200 1 200

gymnasie-

terskeskolan

högskolan 55 S00 27 500

Inom skolväsendet i Trelleborgs kommun delas det ut stipendier dels från samfonden för grundskolans donationsmedel i Trelleborg, dels från olika donationsfonder knutna till söderslättsgymnasiet. Från samfonden har flertalet bidrag utgått på annat sätt än som individuella stipendier. Av de under år 1989 totalt utdelade 41 912 kr. har endast 2 127 kr. betalats ut som premier till nio enskilda elever (belopp mellan 75 och 691 kr.). Från de olika donationsfonderna vid Söderslättsgymnasiet synes däremot i stort sett hela det utdelade beloppet på ca 127 000 kr. ha delats ut som stipendier och premier. Till 29 mottagare har delats ut stipendier på mellan 1 000 kr. (nio stipendier) och 15 000 kr. (ett stipendium).

Även de olika högskoleenheterna förvaltar ett stort antal donationsfonder, varav de flesta har till ändamål att stödja utbildning men några att främja forskning (i SOU 1982:12 s. 194 f. finns en fullständig redovisning av dessa donationsfonder). Ändamålet full-

i att stipendier delas ut till följs regel genom studerande. Lunds universitet, stipendieavdelningen sektionen, att från de av vid juridiska upplyser universitetet förvaltade donationsfonderna delades ut totalt l S38 stipendier till budgetåret 1988/89 vid universitet (totalt utdelades ca studerande De utdelade stipendierna fördelade sig 8 milj. kr.). efter storlek enligt följande:

stipendiebelopp, kr. Antal stipendier

kommuner och vissa statliga myndigheter finns Utöver som betalar ut stipendier för grunddet andra subjekt Av de har Crafoordska stiftelutbildning. tillfrågade av för andra ändamål även ggg vid sidan utdelningar delat ut och bidrag till grundutbildning. stipendier dels i form av till skolor och Det har skett bidrag - under år 1988 delade man ut sammanlagt ca liknande detta sätt - dels i form av stipendier 2 milj. kr. på under år 1988 delades 47 sådana uttill ungdomar. ut. Det sammanlagda stipendiebebildningsstipendier var 310 500 kr. och de enskilda stipendierna loppet mellan 3 000 kr. och uppgick till varierande belopp

10 000 kr. De utgick för bl.a. konstnärlig grundut-

bildning i utlandet.

de större har troligen lämnats *) En del av beloppen än t.ex. till för annan utbildning grundutbildning, doktorander eller för forskning.

185 Riddarhuset förvaltar ett stort antal donationsfonder. Under år 1988 utbetalades från dessa fonder, till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest för ungdoms utbildning, sammanlagt 5,3 milj. kr. på ett sådant sätt att det inte ansetts som skattepliktigt för mottagarna. Beloppet utdelades till 631 stipendiater enligt följande:

stipendiebelopp, kr. Antal stipendier

Till studerande på Enåvsrâiåeå ECB högskola-

Till studerande på SY!E5i°§k212

1 000 - 5 000 100 6 ooo - 10 000 44 mer än 11 000 17

Inom förekommer få folkhögskolorna troligen individuella stipendier till eleverna. vid de tre skolor som kontaktats - östra Grevie Folkhögskola, Hvilans Folkhögskola och Sydöstra Skånes Folkhögskola - fanns endast två donationsfonder. Inte av dem någon delade ut stipendier till enskilda elever. som framgår nedan delar dock fackförbund inom Lo ut stipendier för studier vid folkhögskolor.

2.2.3 Fackliga stipendier

i vart fall inom De fackliga stipendierna synes vara av likartat slag inom de Lo-området tämligen stora antalet stipendier utgår i olika förbunden. Det än grundutbildning, t.ex. regel för annan utbildning i olika fackliga kurser. Det delas för deltagande mindre antal större stipendier för dock ut ett i studier vid folkhögskola. Stipendierna deltagande kurser dels i form av ett nagot för fackliga utgår för veckokurser (1 500 kr. under år större belopp mindre belopp (150-300 kr.) för 1989), dels som något Dessa utges för att täcka kortare kurser. stipendier

inkomstbortfall för mottagarna.

Inom de organisationerna utanför tillfrågade är de stipendierna av annat slag, LO-omradet fackliga

när de överhuvudtaget förekommer.

förbund delade under år 1988 ut Statsanställdas kr. i Dessa utgick i sammanlagt 2 462 046 stipendier. av 1 554 veckostipendier pa l 300 kr. (beloppet form för år 1989 och till 1 700 kr. höjt till l 500 kr.

år och 26 stipendier för för 1990) har - beroende på folkhögskolestudier. De senare kr. utbildningens längd - uppgått till mellan 4 300

och 17 000 kr. (20 stipendier). (två stipendier) dessutom delat ut ett mindre antal Förbundet har på 3 000-8 000 kr. (5-10) utlandsstipendier

delade under år svenska Byggnadsarbetareförbundet 1 247 050 kr. i stipendier. Bland 1989 ut sammanlagt 503 om 1 500 kr. för dessa utgick stipendier i veckokurser pa förbundets kursgård deltagande SSU-kurser). Vidare utgick l 718 (Lo-kurser och med mindre (150 kr. och 200 kr.) stipendier belopp

187 för deltagande i kortare fackliga ungdomskurser och Byggnads Grundkurs. Några stipendier har utgått med 300 kr. för varje kursdag. Förbundet delade dessutom ut fyra folkhögskolestipendier om 18 200 kr. vardera.

Statstjänstemannaförbundet uppger att det centralt kommer att betalas ut ca 450 000 kr. i stipendier under år 1989. Det motsvarar 750 stipendier med ett genomsnittligt belopp om 600 kr. Stipendierna skall motsvara 35-45 procent av mistad lön under kurstiden eller motsvarande före skatt. Nära 95 procent av stipendierna har betalats ut för deltagande i kursverksamhet. Övriga avser deltagande i internationella fackliga konferenser. Även de lokala ST-avdelningarna delar ut stipendier.

gggg ger ut stipendier av ett annat slag. Från SACO/sR:s fackliga stipendiefond delas ut stipendier för mottagarnas studieresor. under 1988 utgick 6 stipendier om ett sammanlagt belopp av 50 000 kr. Fr.o.m. 1988 uppgår stipendierna till samma belopp som stipendier till riksdagsmän för enskilda studieresor, dvs. 10 500 kr. för resor utanför Europa, 7 000 kr. för resor inom Europa, dock högst 2/3 av de verkliga kostnaderna.

2.2.4 stipendier för annan utbildning

Till denna grupp hör bl.a. stipendier till doktorander samt stipendier för annan liknande vidareutbildning. kartläggningen har i huvudsak gett uppgifter om sådana stipendier och inte om andra utbildningsstipendier.

Doktorander kan visserligen få såväl utbildningsbidrag som studiestöd enligt

studiestödslagen men trots det har stipendiemedel för dem. Vid i stor betydelse Handelshögskolan finansierar flertalet doktorander sin Stockholm utbildning med stipendier.

till doktorander uppgår till större belopp Stipendier än de som hittills beskrivits. utbildningsstipendier vara med belopp på 50 000-100 000 Det synes vanligt kr. per ar.

de stipendieutbetalarna har En del av tillfrågade till ändamål att understödja såväl vetenskaplig och utbildning. Det kan av forskning som undervisning som lämnats vara svårt att avgöra om ett de uppgifter avsett eller utbildning. Här stipendium forskning som närmast synes avse redovisas några stipendier (se vidare nedan under avsnitt 2.4). utbildning

delade under år 1988 ut 10 Kempestiftelserna individuella till doktorander och stipendier var motsvarande. Det genomsnittliga stipendiebeloppet

S0 000 kr.

Humanistisk- och samhällsvetenskapliga avser att fr.o.m. budgetåret 1990/91 forskningsrådet ut ett fatal för studier vid dela stipendier University Institute (EUI) EG-institutionen European i Florens. Stipendierna skall uppgå till 000 kr. år. Mottagaren skall ha 50 000-60 per eller motsvarande i Sverige. doktorandtjänst förutsätts utgöra ersättning för Stipendierna i samband med studierna. I övrigt delar merkostnader enskilda ut endast ett fåtal rådet till mottagare omkostnader, t.ex. resekostnader, i bidrag för samband med utbyte med utländska forskningsråd.

189 Naturvetenskapliga forskningsrådet delar ut individuella stipendier endast i form av s.k. postdoktorstipendier. De avser postdoktoral

utbildning och forskning samt avser att täcka

personliga levnadsomkostnader samt kostnader för resor till och från stipendieorten. Under bugetåret 1988/89 utdelades sammanlagt 9,8 milj. kr. för 76 postdoktorstipendier. Beloppet för ett sådant stipendium varierade mellan 130 000 kr. och 265 000 kr. per år.

De Söderbergska stiftelserna delade under år 1989 ut

stipendier till i vart fall sex doktorander, varav fyra vid Handelshögskolan i Stockholm. De utdelade beloppen varierade mellan 70 000 kr. och 125 000 kr. per mottagare och år.

Svenska institutet, som är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att sprida information om Sverige till andra länder, delar ut stipendier för att främja utbyte inom studier, utbildning och forskning mellan Sverige och utlandet. under budgetåret 1989/90 utdelas sammanlagt 16,5 milj. kr. i stipendier. De är genomgående avsedda för mottagarnas utbildning (på högskola, i en del fall för doktorander). Av det nämnda totalbeloppet delas ca 11,9 milj. kr. ut i stipendier för utlänningars vistelse i Sverige (ca 370 stipendiater) och ca 4,6 milj. kr. för svenskars vistelse i utlandet (ca 290 stipendiater).

2.3 Stipendier till konstnärer

Det delas ut relativt stora belopp i stipendier och liknande bidrag till konstnärer (varmed avses bl,a.

översättare, dramatiker, bildkonstnärer, författare, och konsthantverkare). tonsättare, skådespelare från KLYS skulle det årligen delas ut Enligt uppgift och bidrag till över l 100 olika slags stipendier

konstnärer från olika utbetalare i sverige.

olika typer av Inom konstnärsområdet förekommer många

Det finns dels sådana som har till syfte stipendier. för en tid, dels att bidra till mottagarens uppehälle att bidra till kostnader i stipendier avsedda resestipendier), dels mottagarens verksamhet (t.ex.

ett stort antal priser och belöningar.

varierar i storlek från något Konstnärsstipendierna kronor till Nobelpriset i litteratur. 1 000 tal upp Flertalet ligger dock i storleksordningen stipendier

10 000-50 000 kr.

och som delas ut Större delen av de stipendier bidrag

från staten och kommunerna. Staten delade

kommer ut över 100 milj. kr. i bidrag budgetåret 1988/89 Av detta utgick ca 35 milj. till konstnärer. belopp

som skattefria stipendier och liknande bidrag. kr.

av de bidragen till konstnärer Huvuddelen statliga styrelsen för delas ut av två myndigheter, nämligen

författarfond i vad avser dramatiker, sveriges och kulturjournaliser samt författare, översättare i vad avser andra konstnärer. konstnärsnämnden

delade 1988/89 ut författarfond budgetåret Sveriges kr. i och ersättningar till ca 52,6 milj. bidrag och andra konstnärer. Av det utbetalades författare kr. i av författarfonden som skattefria ca 8,7 milj.

ansedda stipendier och bidrag enligt följande:

191 Typ av stipen- Totalt Antal Belopp per dium/bidrag utdelat stipen- mottagare belopp i kr. dier/bi- i kr. drag

2-Arigt arbets- 1 252 000 48 25 000-27 000 stipendium

1-årigt arbets- 3 181 000 210 8 000-24 000 stipendium

Resestipendium 1 431 727 135 3 000-25 350

Nordiska resestipendier för författare 58 000 4 12 000-19 000

xonstnärbidrag till författare, översättare och kulturjournalister 1 240 000 40 31 000

Konstnärsbidrag till dramatiker:

2-årigt konstnärsbidrag 530 000 16 20 000-45 000

1-årigt konstnärs-

arbetsstipendierna och De ett- och tvååriga är avsedda att mottagaren en konstnärsbidragen ge bidrag utdelas till tids arbetsro. Tillfälligt som råkat i tillfälligt ekonomiskt nödläge. mottagare

de skattefria bidragen delade författarfonden Utöver ersättningar med ca samma år ut skattepliktiga kr., bl.a. i form av femåriga 40,7 milj. arbetsstipendier.

delade 1988/89 ut ca Konstnärsnämnden budgetåret kr. i bidrag och ersättningar till 42,7 milj. ca 25,9 milj. kr. i av konstnärer. Av det utgick som skattefria ansedda stipendier konstnärsnämnden och bidrag enligt följande:

av Totalt ut- Antal Belopp per Typ stipendelat belopp stipen- mottagare dium/bidrag i kr. dier/ i kr.

bidrag

Bild- och form-

konstnärer

ettårigt arbets- 000 605 20 000-40 000 bidrag 18 980

Ton-, scen- och

filmkonstnärer

tvåårigt konst- 000 14 15 000-30 000 närsbidrag 335

ettårigt konst- 000 232 15 000-25 000 närsbidrag 4 233

193 Gemensamma bidragstyper

mottagaren ekonomisk och arbetsmässig trygghet och därmed ge denne möjlighet att ägna sig åt sin konstnärliga verksamhet under viss tid.

Utöver dessa skattefria bidrag delade konstnärsnämnden samma år ut skattepliktiga ersättningar med ca 15,2 milj. kr., bl.a. i form av femåriga arbets- och konstnärsbidrag.

Det bör nämnas att i det statliga stödet till konstnärerna ingår dessutom den skattepliktiga inkomstgarantin för konstnärer. Den utgår i princip för mottagarens återstående livstid och betalades under år 1988 ut till 142 konstnärer med berättigade sammanlagt 8,4 milj. kr.

Kommunerna är viktiga stipendieutbetalare. I själva verket torde det förhålla sig så att flertalet av landets 284 kommuner och 23 landsting delar ut något slags kulturstipendium. Ett villkor för att få sådana stipendier är ofta att mottagaren är bosatt i kommunen i fråga eller har annan anknytning till kommunen. Förutom att kommunerna delar ut stipendier av kommunala medel förekommer det att de förvaltar och delar ut medel från donationsfonder med syfte att främja konstnärliga ändamål. Det finns inte några

samlade om totalt utdelade stipendiebelopp uppgifter kommunerna i landet. De som lämnats av

från uppgifter

de kommunerna torde dock ge en ganska tillfrågade representativ bild av kommunernas stipendiegivning.

kommun delar genom sin kulturnämnd Trelleborgs ut 10 000 kr. i kulturstipendium till en årligen musiker eller annan liknande person med författare, till kommunen. Kulturnämnden i Trelleborg anknytning också att besluta om årliga utdelningar om ca har l 000 kr. ur Gunnar Nords stipendiefond till en i kommunen. Det stipendiet har begåvad pianist emellertid inte delats ut på flera år.

Malmö kommun delar årligen ut Malmö stads avsedda att kulturstipendier. Stipendierna_är eller underlätta kvalificerad utbildning möjliggöra och inom skilda konstnärliga och fortbildning kulturella områden för därtill förtjänta personer, som är mantalsskrivna i Malmö. Kulturstipendierna delas ut efter ansökan eller efter förslag av vissa eller institutioner. Stipendiet kan organisationer för ett ändamål, t.ex. för en ges preciserat studieresa. skall avge en kort Stipendiaten för hur de tilldelade medlen har redogörelse I budgeten för år 1989 var avsatt disponerats. 140 000 kr. för dessa stipendier. Stipendierna brukar ut till mellan 10-15 per år. under år delas personer 1989 har per mottagare varierat stipendiesumman mellan 10 000 kr. och 20 000 kr.

Stadskontoret i Malmö delade ár 1988 av dessutom ut tre stipendier om donationsfondsmedel 30 000 kr. till lovande konstnärer. Till vardera unga äldre konstnärer utdelades totalt och/eller sjuka

195 239 000 kr. med belopp varierande mellan 17 000 kr. och 20 000 kr.

Malmöhus läns landsting delade år 1989 genom sin kulturnämnd ut åtta kulturstipendier på vardera 10 000 kr. Kulturstipendierna är avsedda för etablerade konstnärer. stipendiaterna utses på basis av insända meriter samt utlåtanden från remissinstanser inom olika områden. Stipendierna delas ut för redan utförd verksamhet, de kan användas enligt stipendiatens egna önskemål och det föreligger ingen redovisningsplikt.

Bland andra tillfrågade subjekt, som delar ut stipendier till konstnärer, kan nämnas följande.

Publicistklubben delar genom sin Hiertanämnd ut stipendier till journalister från ett 30-tal olika donationsfonder. Det delas årligen ut mer än 700 000 kr. De flesta stipendierna är resestipendier i storlek mellan S 000 kr. och 50 000 kr.

Kemgestiftelserna delade under år 1988 ut fem stipendier till konstnärer (genomsnittligt stipendiebelopp 50 000 kr.).

Crafoordska stiftelsen betalade under år 1988 ut 50 000 kr. i stipendier och bidrag till konstnärer (av totalt utdelade 23,6 milj. kr.). Beloppet delades ut i form av sex konstnärsstipendier (3 000-10 000

kr.) och fyra bidrag till inköp av musikinstrument

och konstnärsmateriel (3 000-6 000 kr.).

svenska Akademien delade år 1988 ut sammanlagt 2,4 milj. kr. i stipendier och bidrag enligt följande:

196 a) 71 belöningar till enskilda utan ansökan 2 065 000 kr. totalt, varav 1 á 150 000 kr., 3 å 60 000 kr., 6 å 50 000 kr., 2 å 40 000 kr., 2 á 35 000 kr., 11 å 30 000 kr., 16 5 25 000 kr., 21 å 20 000 kr. och 9 å 15 000 kr. till och enskilda efter b) 16 bidrag organisationer särskild ansökan 345 000 kr. totalt, varav 1 á 70 000 kr., 1 å 50 000 kr., 1 å 25 000 kr., 3 S 20 000 kr., 8 å 15 000 kr. och 2 å 10 000 kr.

De bidrag som utdelas efter ansökan avser finansiering av planerade aktiviteter.

från Svenska Akademien kan, som utdelningarna till en del karakteriseras som belöningar. framgått, Det också en del av de beskrivna kommunala gäller stipendierna. När det gäller utgivna belöningar utgör en utmärkt källa. Här dagspressen kompletterande på belöningar som nämnts i följer några exempel under de senaste månaderna. tidningarna

år 1989 om 75 000 Litteraturfrämjandets författarpris kr. tillföll Kerstin Ekman.

stiftelsen utdelades under slutet av Från Edstrandska år 1989 300 000 kr. till tre unga konstnärer. Eva Löfdahl fick 140 000 kr. Pål svensson och Jonas Theselius fick 80 000 kr. vardera. Stipendiet uppgavs vara största konstnärsstipendium. i pressen sveriges

om 100 000 kr. tilldelades i Esselte litteraturpris januari 1990 Jan Myrdal.

197 Nordiska rådets litteraturpris om 150 000 danska kronor utdelades i slutet av januari 1990 till Tomas Tranströmer.

svenska Akademiens översättarpris för år 1990 på 215 000 kr. tillföll Jan Stolpe.

Erna och Viktor Hasselblads stiftelses fotopris för 1990 - en guldmedalj och 215 000 franska franc tillföll den i Paris bosatte amerikanske fotografen och konstnären William Klein.

Wilhelm Peterson-Bergets musikstipendium på 15 000 kr. delades av Musikaliska Akademien ut till Ansgar Krook.

Sångerskan Margareta Hallin och översättaren Greta Hjelm fick stiftelsen Konstnärshems gris på 10 000 kr. var.

stiftelsen Natur och Kulturs översättarpris tilldelades Eva Liljegren och Leonard Neuger. De fick 25 000 kr. var.

Ida Bäckmans stigendium på 30 000 kr. gavs till Björn-Erik Höijer för dennes framstående insatser inom svensk litteratur och publicistik“.

Bildkonstnären Ernst Billgren fick Malmö Kommunala bostadsbolags konststipendium på 50 000 kr.

Bukowskis kulturgris på 50 000 kr. tillföll docenten vid Nordiska muséet Elisabet Hildemark och förste intendenten vid Nationalmuseum Lars Sjöberg.

kulturbelöning på 6 000 kr. Gotlands tidningars delades ut till musikern Jan Ekedahl.

2.4 Stipendier till forskning; m.m. uppfinnarverksamhet

till forskning delas större När det gäller bidrag inte ut till individer utan till delen av bidragen eller till specificerad. forskningsinstitutioner vid en viss institution. I sådana fall forskning av institutionen och används administreras bidragen där till löner och utrustning. Det nu sagda gäller som bidrag från andra såväl statliga bidrag utbetalare.

av de stora stiftelserna i landet betalar De flesta till forskning på detta sätt. ut sina bidrag Riksbankens Jubileumsfond och Ingabritt Stiftelsen Arne Forskningsstiftelse har på och Lundbergs att de inte betalar ut bidrag till förfrågan uppgett forskare utan endast till projekt och enskilda institutioner.

endast en mindre del av bidragen till Det är därför som delas ut som stipendier och liknande forskning till personer. Det typiska bidrag fysiska till en enskild forskare är avsett forskningsbidraget utgifter i en av denne att täcka specificerade En del av bidraget kan bedriven forskningsverksamhet. dock vara avsett för mottagarens levnadskostnader. i regel till mellan Sådana forskningsbidrag uppgår 20 000 kr. och 100 000 kr. Utöver dessa typiska förekommer i viss omfattning forskningsbidrag för gjorda insatser. belöningar

199 De tillfrågade stiftelserna och andra subjekten delar ut individuella stipendier och bidrag enligt följande.

De söderbergska stiftelserna delar ut huvuddelen av sina bidrag för forskning som individuella bidrag. Her än hälften av totalt utdelade 17,7 milj. kr. år 1989 gick ut i form av sådana bidrag. Under detta år fick ca 100 forskare i medicin, ekonomi och rättsvetenskap ta emot bidrag för specificerad forskning. Beloppen har i normalfallen varierat mellan 10 000 kr. och 100 000 kr. Några bidrag har varit resebidrag.

Även Crafoordska stiftelsen delar ut en del av sina bidrag till vetenskaplig forskning och undervisning som individuella bidrag. Av totalt utdelade 170 bidrag om sammanlagt 16 milj. kr. för detta ändamål utdelades 136 individuella bidrag om sammanlagt ca 4,7 milj. kr. De individuella bidragen utgick som forskningsstipendier, bidrag till kongressresor och forskningsresor samt för inköp av forskningsmateriel. De flesta bidragen har varierat mellan 5 000 kr. och 25 000 kr. (uppgifterna avser år 1988).

Kungliga vetenskapsakademin delar ut individuella forskningsbidrag. Under budgetåret 1988/89 utgick sammanlagt 7,1 milj. kr. i stipendier och bidrag till 510 mottagare. storleken på utdelade stipendier har varierat mellan 2 000 kr. och ca 70 000 kr. Samtliga stipendier som delats ut avser bidrag till kostnader för forskning och utbildning och avses täcka projektkostnader, som ofta innefattar inköp av utrustning.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som är Sveriges största stiftelse, delar ut huvuddelen allmännyttiga av sina till forskning som bidrag till projekt bidrag Endast ca 10 milj. kr. av under år och institutioner. utdelade ca 190 milj. kr. har använts för 1989 totalt eller indirekt stipendieverksamhet. Det senare direkt att stiftelsen delade ut ca 4 milj. kr. förekom genom de forskande i landet för att där till högskolorna för att till yngre forskare användas ge stipendier för verksamhet i utlandet. Den mottagande högskolan utser och de belopp som skall själv stipendiaterna delas ut. Avsikten är att det skall delas ut ett stort antal bidrag för kortare vistelser - upp till 3

månader - i utlandet. Stiftelsen delade under det direkt ut till yngre forskare senaste året stipendier stipendeprogram inom ämnesområdena enligt egna och juridik. Under år 1989 har bioteknologi, geologi även för humanister och det startats stipendieprogram Stipendierna som delas ut enligt teologer. är avsedda för stiftelsens egna stipendieprogram vistelser i utlandet (1-2 år). längre

svarar för en betydande del av bidragen till Staten i landet. I statsbudgeten för budgetåret forskningen är avsatt över 5 miljarder kr. för forskning 1990/91 En del av dessa medel och forskarutbildning. och de för förmedlas av forskningsrådsnämnden närvarande tre forskningsråden inom verksamhetsområde. Även de utbildningsdepartementets ut sina nästan uteslutande till betalar bidrag och institutioner. Individuella bidrag projekt endast i form av de tidigare beskrivna förekommer och det av postdoktorstipendierna utdelade Nils Gustav forskningsrådsnämnden om 50 000 kr. för framstående Rosén-priset informationsverksamhet. populärvetenskaplig

201 Styrelsen för Teknisk utveckling (ggg) beviljade under budgetåret 1988/89 stipendier, bidrag och lån på sammanlagt 212 milj. kr. till företag och fysiska personer. Det avser både skattefria och skattepliktiga bidrag. Anslagen har utgetts 1 följande former till enskilda uppfinnare och forskare:

Benämning antal bidrag totalt utdelat

uppfinnarpris 9 st. 450 000 kr. (S0 000 kr. var)

PYI-stipendier 15 st. 2 390 000 kr.

Bidrag - där 19 st. 837 576 kr. resultaten blir allmänt tillgängliga

- där 26 st. 1 893 000 kr. Bidrag resultaten tillhör projektägaren

villkorliga lån 76 st. 5 212 165 kr.

Uppfinnarpriset har karaktär av belöning för gjorda insatser. PYP-stipendierna utgår till yngre forskare för utlandsvistelser i utvecklings- och utbildningssyfte.

Enligt STU:s uppfattning är uppfinnarprisen och PYF-stipendierna skattetria. När det gäller bidrag och lån torde det övervägande antalet enligt STU utgå till näringsidkare för näringsverksamheten. I sådant fall är bidraget - för skattepliktigt enligt reglerna - om det använts för att bestrida näringsbidrag

kostnader men skattefritt om det använts avdragsgilla kostnader (se rättsfall nr 49 1 för inte avdragsgilla

bilaga 3 avd. A).

delar ut olika bidrag för att Arbetsmiljöfonden bl.a. arbetsmiljöforskning. Under år 1989 stödja utdelades bidrag som kan rubriceras som fyra och liknande bidrag med sammanlagt 156 000 stipendier kr. har avsett resekostnader för mottagarna Bidragen mellan 6 000 kr. och 125 000 kr. och de har varierat

Malmöhus läns genom Lunds sjukvårdsdistrikt landsting delade under år 1989, från de av sjukvårdsdistriktet donationsfonderna, ut sammanlagt över förvaltade kr. till medicinsk forskning. De största 2 milj. kommer från fonder med ändamål att stödja beloppen och rörande hjärt- och Cancerforskning forskning De utdelade bidragen har avsett b1.a. lungsjukdomar. till resekostnader för deltagande i kongresser bidrag och symposier samt bidrag till specificerad _ har varierat från 7 000 kr. upp forskning. Bidragen till ca 100 000 kr.

kommun delade under år 1988 genom stadskontoret Malmö från de av kommunen förvaltade ut forskningsbidrag, till 82 läkare vid Malmö Allmänna donationsfonderna, med sammanlagt 1,43 milj. kr. Beloppen sjukhus varierade mellan l 500 kr. och 75 000 kr.

kan utöver det som redan som exempel på belöningar har nämnts ges följande exempel.

från de ovan nämnda stiftel- Det Söderbergska priset 250 000 kr. lämnas för framstående insatser serna på medicinsk och forskning. År inom ekonomisk, juridisk 1989 tillföll det professor Kurt Grönfors.

203 Berol Kemis pris för bästa prestation inom ytkemi vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet tilldelades tre forskarstuderande vid Chalmers. Två av mottagarna fick 15 000 kr. var och den tredje 10 000 kr.

Föreningen Pressarkivets vänners presshistoriska

stipendium på 10 000 kr. tilldelades litteraturvetaren Anette Arnell.

2.5 stipendier för andra ändamål

Hed stipendier för andra ändamål avses bl.a. stipendier för miljövård och humanitär verksamhet samt stipendier till idrottare och företagare.

Av svaren från de tillfrågade subjekten har följande kommit fram.

Malmöhus läns landsting delar genom kulturnämnden vid sidan av sina kulturstipendier årligen ut fyra ungdomsledarstipendier och två miljöstipendier. År 1989 var stipendiesumman 10 000 kr. Ungdomsledarstipendierna avser i första hand ungdomsledare som arbetar ideellt och i huvudsak oavlönat. Hiljöstipendierna delas ut till personer sou gör särskilt uppmärksammande insatser på miljövårdens område.

Malmö kommun delade genom stadskontoret under år 1988 av donationsmedel ut tre bidrag om-vardera S 000 kr. för sjukas och invalidiserades vård och utbildning. Det uppges att det årligen utdelade beloppet för detta ändamål efter permutation kommer att öka till 200 000-300 000 kr.

Crafoordska stiftelsen delade vid sidan av andra ändamål under år 1988 ut 23 bidrag till idrottslig - totalt 717 000 kr. - och 19 bidrag till verksamhet humanitär verksamhet - totalt 126 500 kr. De flesta och största av dessa bidrag delades ut till i form av verksamhetsbidrag och till föreningar ändamål. Till enskilda delades ut två särskilda idrottsstipendier i form av resebidrag (sammanlagt 7 000 kr.) och sju bidrag till sjuka barn och vuxna för rekreationsresor, inköp av handikappade samt för studiekostnad (sammanlagt 49 500 instrument kr.).

Ur kan dessutom ges följande tva exempel. tidningarna

Rune Andersson - Blekinge läns tidning utsåg i köksinredningsbranschen - till Årets företagare år 1989. Han fick 25 000 kr. Bleking

Huraren Gunnar Pettersson fick av Stockholms motta Isaak Hirsch-stipendiet på Byggnadsförening att användas för vidareutbildning i 40 000 kr., för förr och nu. kalkavfärgningsteknik

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Företagslörvllrv i svenskt näringsliv. I. 4l.Tio Ar med jämställdhetslagen - utvlrdering och 2. Överklagningsrütt och ekonomisk behovsprövning (Utslag. C. inom socialtjänsten. S. 42. Internationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur. 43.Förenklad statistikreglaing: med förslag till hg om organisation och resurser lör en självständig den statliga statistiküaunstallningen. C. högskola på idrottens område. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB. TransportrådeL K. 45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fd. 46. Särskild skatt i den finansiella saldot-rt Fi. “

ongoing

. Förbud mot tjanstehandel med Sydafrika mm. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. . Lagstiftning lör reklam i svensk TV. U. . Samhällsstdd till underhallsbidragsberättigade bam. ldéskisser och bakgrundsmaterial. S. 9. Kostnader m: fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. ll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. 12. Meddelarrltt. Ju. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. lskungtidsuuedningm 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16. Storstadsuafik 5 - ett samlat underlag. K. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Vällärd och segregation i storstadsegbnema. SB. 21. Den elintertsiva industrin under kllmkmñsavvecklingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. ME. ZlTomu-ättsavgald. Bo. 24. Ny kommunallag. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektorn. C. 26. Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. F6. 27. Post å. Tele - Aflärsverk med regionalt och socialt ansvar. K. 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En intemationell utblick. C. 29. Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningcn. Ju. 3l . Perspektiv påarbetsförmedlingen. A. 32. Staden. SB. 33. Urban challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 35. storstäderna ekonomi 1982-1996. SB. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 37. Författningsreglering av nya importrutinei m.m. Fi. 38. Översyn av naturvårdslagen nun. ME. 39. Konsmärens villkor. U. 40. Kamkraftsavveckling - kompetens och sysselsattning. ME.

ma. w

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet Strömgatan 18- Sveriges statsministerbostad. [10] En idrottshbgskola iStockholm - struktur. organisation Välfärd och segregation istorstadsregionema. [20] och resurser for en självständig högskola pä idrottens Staden. [32] område. [3] Urban Challenges. [33] lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Stadsregioner i Europa. [34] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingssukda. [11] Storstädernas ekonomi 1982-1996. [35] Konstnärens villkor. [39] Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] Demokrati och makt i Sverige. [44] Arbetsmarknadsdepartementet Perspektiv pa arbetsfömtedlingen. [31] Justitiedepartementet Meddelarrätt. [12] Översyn av sjölagen 2. [13] Bostadsdepartementet Översyn av upphovsrättslagstiftrtingen. [30] Kostnader for fastighetsbildning m. m. [9] Tomträttsavgäld. [23] Utrikesdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Industridepartementet

Organisation och arbetsformer inom bilateralt Företagsförvärv isvenskt näringsliv. [1] utvecklingsbistånd. [17]

Försvarsdepartementet Civildepartementet Svensk säkerhetspolitik ien föränderlig värld. [5] Ny kommunallag. [M] . Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] Fönnänssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Att följa upp kommunal verksamhet - En internationell utblick. [28] Tio är med jämställdhetslagen - utvärdering och Socialdepartementet förslag. [41] Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning Internationellt ungdomsutbyte. [42] inom socialtjänsten. [2] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. statliga statistikfmnställningen. [43] Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport .[19] Tobakslag. [29] Miljö- och energidepartementet Kommunikationsdepartementet Den elintettsiva industrin under kärnkrañsawecklingert Transporträdet. [4] (211 Storstadstrañk 5 - ett samlat underlag. [16] Den elintensiva industrin under kämløaftsavvecklingert Post & Tele - Afiärsverk med regionalt och socialt Bilagedel. [22] ansvar. [27] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Kärrtkraftsavveckling - kompetens och sysselsättning. [40] Finansdepartementet Längtidsutredningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18] Författningsreglering av nya importrutiner m.m. [37] Kapitalavltastningen i bytesbalansen. [45] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Beskattning av stipendier. [47]

KUNGL. BIBL.

1990 - -06 2 I

STOCKHOLM