Statlig fondförvaltning m. m. : avveckling av vissa statliga fonder : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

S ‘rail i

g

fond

förvaltning

fonder

vissa

Avveckling stafliga

av

DELBETÅNKANDE AV UTREDNINGEN ANGÅENDE ÖVERSYN

AV DEN s TATLIGA

FONDFÖRVALTNIN G EN M.M.

Sülüüå

Statens offentliga utredningar @f}% 1982:12 @ Ekonomidepartementet

Statlig fondförvaltning

m.m.

vissa fonder

Avveckling statliga

av

Delbetänkande av utredningen angående översyn av den m.m. statliga fondförvaltningen Stockholm 1982

Omslag Johan Ogden Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06835-4 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1982

Till statsrådet och chefen för ekonomidepartementet

Den 28 juni 1979 bemyndigade regeringen chefen för ekonomidepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 2 oktober 1979 som utredare numera bankdirektören Hans Henrik Abelin.

Att som sakkunniga biträda utredningsmannen förordnades den 25 oktober 1979 kammarrådet Carl-Einar Nordling och direktören Gösta Telestam.

Att som experter biträda utredningsmannen förordnades den 27 november 1979 numera riksbanksdirektören Erik Karlsson, revisionsdirektören Per Olov Lalin och byråchefen Lennart Lindberg.

Till sekreterare förordnades den 29 oktober 1979 hovrättsassessorn Lennart Frii.

Efter remiss har utredningen avgett yttrande den 13 mars 1980 över Promemoria angående den framtida finansieringen av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet m.m. - av vissa Statlig fondförvaltning Avveckling statliga fonder ( ). Stockholm i februari 1982 Hans Henrik Abelin /Lennart Frii

INNEHÅLL gigl

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 9

SAMMANFATTNING 11

1 UTREDNINGSUPPDRAGET 15

ALLMÄNT OM FONDER OCH STIFTELSER 23 Inledning 23 Förvaltning av fonder och stiftelser 26 Tillsyn över fonder och stiftelser 28 3.1 1929 års lag 29 Kontroll genom skattelagstiftning 32 2.3.3 Insyn via offentliga styrelseledamöter 32

3 STATLIG FONDFÖRVALTNING 35 3.1 Inledning 35 3.2 Donationsmedel 37 3.2.1 Donationsfonder 37 3.2.2 Forskningsanslag m.m. 39 3.3 Statens pensionsfonder 41 3.3.1 Inledning 41 3.3.2 Folkpensioneringsfonden 42 3.3.3 Pensionsfonder under kammarkollegiets förvaltning 44 3.3.4 Statens pensionsanstalts pensionsfond 47 3.4 Andra fonder som är delar av statens förmögenhet 49 3.4.1 Allmänt om statsbudgeten 49 3.4.2 Presentation av statliga kapitalfonder 51 3.5 Annan statlig fondförvaltning 58 3.5.1 Inledning 58

Innehåll sou 1982:12

Eid_- 3.5.2 Gränsdragning mellan statlig och annan fondförvaltning 59 3.5.3 Statlig verksamhet i privaträttsliga former 61 3.5.3.1 Fondförvaltning genom statligt aktiebolag 61 3.5.3.2 Fondförvaltning genom statlig stiftelse 62

4 KYRKLIGA FONDER 65 4.1 Inledning 65 4.2 Prästlönefonder 65 4.2.1 Allmänt 65

4.2.2 årästlönefonderna och 67

kyrkofonden 4.3 Pastoratsförbundets framställning om ändrade placeringsregler för 70 prästlönefonderna 4.4 Församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond 71 Allmänt 71 4.4.2 Förvaltningsföreskrifter 72

AKADEMIER, FRISTÅENDE STIFTELSER M.M. 75 5.1 Akademier och ideella föreningar 75 5.2 Stiftelser som inte förvaltas av 76 statligt organ 78 Penningfideikommiss 5.4 Vissa andra 83 juridiska personer

AVGRÄNSNING AV UTREDNINGSUPPDRAGET 85 6.1 Avgränsning vad gäller statliga 85 kapitalfonder 6.2 Avgränsning vad gäller övrig statlig fondförvaltning 87

Inledning

Innehåll

?ii

6.3.2 Statliga aktiebolag och stiftelser 89 6.3.3 Kyrkliga fonder 90 6.3.4 Vissa andra juridiska personer 90

7 AVVECKLING AV VISS STATLIG FONDFÖR- MÖGENHET 95 7.1 Inledande synpunkter 95 7.2 Statens pensionsfonder 99 7.3 Vissa andra statligt förvaltade fonder 102 7.3.1 Fonden för försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet 102 7-3.2 1953 års fond för teknisk forskning 102 7.3.3 Fonden för en professur i försäkringsrätt vid Stockholms högskola 103 7.3.4 Fonden för en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms högskola 104 Tingshusfonden 105 7.3.6 Försäljningsmedel av viss häradsjord i Kärna och Slaka socknar i Östergötlands län 106 7.3.7 Manufakturförlagslånefonden 107 7.3.8 Polenmedlen 108 7.3.9 Baltiskt regleringskonto 110 7.3.10 Ersättningsmedel från Jugoslavien 110 7.4 Avslutande synpunkter 111

8 STATLIGT FÖRVALTADE MEDEL SOM OM- FATTAS AV UTREDNINGSUPPDRAGET 115

Bilaga Uppgifter om de statliga organ som 117 förvaltar nu aktuella medel samt om de förvaltade medlen

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till Lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;

Härigenom föreskrivs att 1 § reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Folkpensioneringsfonden, Arbetsskadefonden, särarbetsskadefonden, sär- skilda yrkesskadefonden, skilda yrkesskadefonden, fonden för frivillig yrfonden för frivillig yr- kesskadeförsäkring, delkesskadeförsäkring, del- pensionsfonden samt fonpensionsfonden samt fon- den för den frivilliga den för den frivilliga pensionsförsäkringen pensionsförsäkringen skall på sätt nedan föreskall på sätt nedan före- skrivs förvaltas av fondskrivs förvaltas av fond- fullmäktige. fullmäktige.

Denna lag träder i kraft

10 SOU 1932:12 Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i reglementet (1919:878) för statens pensionsanstalt

Härigenom föreskrivs att 4 § reglementet (1919:878) för statens pensionsanstalt skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse

I den mån till anstalten inflytande medel icke åtgå till bestridande av dess utgifter, äger styrelsen att årliqen intill det maximibelopp, som av Konunqen fastställes, lämna lån till skoldistrikt eller skolområde för uppförande av skolhus.

Vad som icke placeras på detta sätt skall överlämnas till riksgäldskonto- 1 . n ret som lan mot ranta, som bestämmes av riksgäldsfullmäktige med hänsyn tagen till den effektiva medelräntefoten för under senaste fem år upptagna fasta statslån.

Denna lag träder i kraft

SAMMANFATTNING

Utredningens översyn syftar bl.a. till att göra den statliga fondförvaltningen mera effektiv och förenkla administrationen. översynen gäller därvid också de placeringsregler som staten meddelat för fonder och stiftelser med egen förvaltning och för kyrkliga penningfonder. Det givna uppdraget att göra förvaltningen mera effektiv och förenkla administrationen är begränsat till den statliga medelsförvaltningen. En översiktlig bild av de medel som berörs av utredningsuppdraget framgår av sammanställningen på s. 14.

Den statliga fondförvaltningen omfattar förmögenhets-

tillgångar som skiljer sig avsevärt från varandra i

fråga om art, storlek och ändamål. Uttrycket fond används till synes utan någon större konsekvens och kan avse en rad olikartade företeelser som exempelvis aktiefond, AP-fonden,donationsfondochprästlönejordsfond. Ofta betecknas egendomsbildning av stiftelsekaraktär som fond. I doktrinen anges ibland som typiskt för fondbegreppet att fonden utgörs av kapital i form av pengar eller värdepapper och att det är avkastningen av detta kapital som skall användas för stiftelseändamålet.

som framgår av utredningens överväganden föreligger svårigheter att ge begreppet statlig fondförvaltning ett klart avgränsat innehåll. Vid övervägande av olika alternativ till begreppsbestämning har utredningen stannat för att i sitt arbete fästa avgörande vikt vid om det statliga organet är redovisningsskyl-

12 Sammanfattning

digt för sin förvaltning av medlen och om dessa är - eller för - i likplacerade disponibla placeringar vida medel, värdepapper och dylikt i avsikt att till gagn för fondens ändamål få till stånd en god avkastning.

De medel som berörs av utredningens uppdrag uppgår till ett bokfört värde av uppskattningsvis ca 8 800 milj. kr., varav nära 7 000 milj. kr. avser statligt förvaltade medel. Utredningen har ansett det värdefullt att på ett så tidigt stadium som möjligt i utredningsarbetet redovisa den omfattande kartläggning som skett av de statligt förvaltade fond- och stiftelsemedel som berörs av utredningsuppdraget. Denna redovisning är också av betydelse för en bedömav den avgränsning av utredningsuppdraget som ning återges i betänkandet. Uppgifter om statliga förvaltningsorgan och om de av dem förvaltade fondmedlen återfinns i bilagan till detta betänkande.

Utredningen, som avser att i ett kommande betänkande lägga fram förslag till skilda former för medelsplaceringar samt administration av den statliga fondförvaltningen, har under sitt hittillsvarande arbete nämnda förvaltning och funnit att bl.a. viskartlagt sa statligt förvaltade medel, som inte härrör från donationer, förlorat sin betydelse p.g.a. främst föråldrade ändamål och att de inte längre fyller någon självständig funktion. De fonderade medel som här avses är folkpensioneringsfonden, civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden, allmänna familjepensionsfonden, statens pensionstanstalts pensionsfond och ytterligare tio fonder. Det sammanlagda bokförda värdet av dessa medel uppgick den 30 juni 1981 till 1 730 milj. kr. Marknadsvärdet underdrygt stiger detta belopp.

Utredningen har ansett det motiverat att, med tanke de som förslaget kan medföra från på möjligheter

Sammanfattning 13

statsfinansiella synpunkter, föreslå att de nämnda fonderna avvecklas så snart som möjligt. De fonder som förlorat i betydelse och som därför enligt utredningens mening snarast bör avvecklas anges i detta betänkande. Detta utesluter inte att ytterligare fondmedel kan finnas som är att jämställa med de nyss nämnda i avvecklingshänseende. Utredningen föreslår därför att det bör ankomma på de medelsförvaltande organen att fortlöpande noga överväga, om ändamålen med förvaltade fonder, som inte uppkommit genom donationer, förlorat sin betydelse och att fonderna därför bör avvecklas.

Den av utredningen föreslagna avvecklingen bör kunna genomföras utan att resultatet av utredningens fortsatta arbete avvaktas. Den kan, bedriven under lämpliga former, förväntas medföra ett likviditetstillskott till statsbudgeten.

E

E

k V H 14 SOU 1982 :12

nunnan:

px

xm

wmxuxxmmcwa amamcmnpmmu

amamcmwu

made

nemmuouw

ocg»

maapwum

op

.

xn

ucommcoamcmq

maHwo

«Hawk

ax ma

mmumuHm>unu mmxuxxeoo nmumcmauwmu

xp

nade

;x

mummxaaaa

:mono

ucou

. or

mmwaxnxx

wuamumcmmcoumcma

.cmvcoumocunmcoqwcmaxaou

gmucomw pmbcou

\w

uxnafle

umcnaummum

umucommcnaummua

umammummcaumomaa

umncou

Loo

can

N W W M M

Hmume

W. W_ W

Pam.

mcmumum

umuumn

kx

Hann

“mmmm

^umHemumxV mumumcoamu

mUcmmmm

coo

nade

uxmnnzw

mmaaumum

om M .

muvc

mnmuamumL

se

:mn

M-Hmuuwww

\Nmma

“W W _ .

.umucouamuwamx

F!

“ma

uzammnmmcmummmu

px

mumuwmxumncn

cmncoumcoflmcmamwaflemu

s

ucmanHumU.mmmm

s

mmHEeoxHmUwuMAmx

nade

..

umcaccmm

umflauwum

cmxuxxeou

.

wummHmanL:mmm umHmmgm%c%nmom%m

mmqaumuw

ao.. um um

oc«cuHmumuu:ou

M r

uaaxmnmw

amnms

mv on

mccmeaam

nmmamumaum

wawsooe

uum

amumuumflcfleum

»um

mumcxomumn

mumumncom

man man man

mwaumum

M

4. W em”

_mux

.

som

.ounmpmuaaws

mummavau

aonms

mcummcnasmmpmu

ummmuvaazmmcacvmuua ummmnnaaammcacvmnuz ummmuvaaammcqcvmpua

W _

m.uoa>u

cmpmpoumma

:mono

munc nHu=oooq

\m mv

mnmuHmumL

.nmvcom

M . . W

mxaao

__

m m m

..gx

\c

.cmvcommcoamcma

.

-saa

\

H H H om

mucmwanm mmuHmumm wmuHmumu mmuHmnmm

nade

nmncommcowm

ummcu umm:H ummcH umxuv

umqaumpmh

mmflaumum

Hmvms

ao»

F \e \N \m \¢ \m xo \› \m

. _

.

px px

uxmuou

naae

Honmsmmcac

wage

omcofiumcoo

Hmnme osm mum>

aa. um

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

Utredningen erhöll den 28 juni 1979 sina direktiv av dåvarande chefen för ekonomidepartementet, statsrådet

Mundebo. Denne anförde därvid:

Förvaltningen av fonder har i olika sammanhang uppdragits åt statliga myndigheter. Detta gäller framför allt kammarkollegiet och riksförsäkringsverket som ansvarar för en stor del av den statliga fondförvaltningen. Jag bortser därvid från de statliga kapitalfonderna. De fonder som förvaltas av kammarkollegiet och riksförsäkringsverket företer stora skillnader i fråga om art, storlek och ändamål. Fondernas sammanlagda behållning uppgår till betydande belopp. Den 30 juni 1978 var bokföringsvärdet av de fonder som förvaltas av kammarkollegiet 927 milj. kr. Hit hör exempelvis allmänna arvsfonden, kyrkofonden och ett stort antal donationsfonder. Tillgångarna i flertalet donationsfonder är sedan år 1968 sammanförda till en gemensam placeringsfond. Den 30 juni 1978 var bokföringsvärdet på riksförsäkringsverkets fonder drygt 3,4 miljarder kr. Bland dessa kan nämnas folkpensioneringsfonden, arbetsskadeförsäkringsfonden och fonden för frivillig pensionsförsäkring. Genom gåvor och donationer till skilda allmännyttiga ändamål har skapats ett stort antal fonder som förvaltas av andra myndigheter. Antalet donationsfonder hos andra myndigheter än kammarkollegiet har vid halvårsskiftet 1975 uppskattats till ca 2 500 med ett sammanlagt fondkapital på minst 400 milj. kr.

Även andra offentliga organ förvaltar fonder. En särställning bland dessa har allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Denna har bl.a. genom fondmedlens storlek andra samhällsekonomiska effekter än övriga fonder. AP-fondens verksamhet har nyligen behandlats i kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi och i prop. 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden och lämnas därför utanför det utredningsuppdrag som jag här avser att föreslå. Andra exempel på fondförvaltande offentliga organ är de allmänna försäkringskassorna, vars fonder för den obligatoriska sjukförsäkringen uppgår till ca 1,2 miljarder kr. Som en följd av ändringar i

16 Utredningsuppdraget

är dessa fonder enligt Kungl. sjukförsäkringssystemet den 1974 föremål för utred- Maj:ts uppdrag 25 augusti av i samråd med riksrevining riksförsäkringsverket sionsverket och försäkringskasseförbundet.

Under den senaste tjugoårsperioden har det skett vis-

sa reformer av den statliga fondförvaltningen. Efter

av 1956 års fondutredning skapades år 1968 den förslag för statens donationsfongemensamma placeringsfonden der och Förvaltningen denna uppdrogs åt gåvomedel. av statskontoret. föreslog i betän- Fondbyråutredningen kandet (SOU 1971:82) Förvaltning av fonder i staten

att statskontorets fondförvaltande uppgifter skulle

överföras kammarkollegiet. På grundval av detta på överfördes till kammarkollegiet, som förslag fondbyrån har fått en central roll i statlig fondfördärigenom biträder vid sidan av sin egen valtning. Fondbyrån andra fondförvaltande myndigheter med fondförvaltning råd och i fråga om förvaltningen. Genom anvisningar av fonder från andra myndigheter till överflyttning placeringsfonden har fondbyråns verksamgemensamma hetsområde ökat och dess erfarenhet i växande grad

kunnat tas i anspråk.

pekade på möjligheten för den Fondbyråutredningen fondförvaltande att uppdra vissa förvaltmyndigheten åt bank. I prop. 1972:32 angående vissa ningsuppgifter och anslagsfrågor inom finansdeparteorganisationsmentets verksamhetsområde anförde föredragande stats-

rådet att denna fråga borde ägnas fortsatt uppmärksam-

het och att den liksom frågan om att belasta resp.

med senare skulle tas upp fond förvaltningskostnaderna för Dessa frågor har ännu inte fått Kungl. Maj:t.

någon slutlig lösning.

För förvaltade fonder gäller att förmånga statligt och av fondmedlen skall ske valtningen placeringarna föreskrifter som har fastställts i enligt detaljerade reglemente eller annan offentligrättslig reglelag, Det finns emellertid också fonder som inte förring. av men som ändå är valtas någon statlig myndighet underkastade föreskrifter som regeringen har utfärdat.

Placeringsreglernas syfte är att fondtillgångarna skall med säkerhet. Placeringar får placeras fullgod därför i första hand göras i vissa obligationer. Även

i aktier är tillåtna i vissa fall men på placeringar av riskkaraktären endast i begränsad omfattning. grund får också i viss mån göras i skuldförbin- Placeringar delser mot säkerhet i fast egendom. Om särskilda pla-

saknas för en fond gäller normalt kunceringsregler av donations- och görelsen (1968:453) om placering fondmedel som förvaltas av statlig myndighet.

Statskontoret har i en skrivelse till regeringen den

25 november 1971 - av kammarkollegiet den kompletterad 1974 - att för all- 24 april begärt placeringsreglerna männa arvsfonden och gemensamma placeringsfonden

SOU 1982112 Utredningsuppdraget 17

skulle ändras så att fondmedlen i vidgad utsträckning skulle få placeras i aktier. I skrivelsen den 24 april 1974 kollegiet motsvarande ändring för kyrkobegärde fonden. styrelserna för handelsflottans pensionsanstalts placeringsfond och samefonden, vars tillgångar förvaltas av kammarkollegiet, hemställde i skrivelser till regeringen den 5 mars 1974 resp. 29 april 1977 i samråd med kollegiet om likartade ändringar.

Vid av kammarkollegiets skrivelse den remissbehandling 24 april 1974 förordade riksbanksfullmäktige en utredav för de fonder som förvaltas ning placeringsreglerna av det allmänna. Därvid borde placeringsreglerna sättas in i ett mera allmänt sammanhang än vad kammarkolhade gjort i sin framställning och hänsyn tas legiet även till effekterna på kreditmarknaden och ekonomin i Det borde också prövas om inte en betydligt övrigt. enklare administrativ apparat kunde skapas. I avvaktan på resultatet av kapitalmarknadsutredningens arbete har slutlig ställning inte tagits till framställningarna. har emellertid genom beslut den Kammarkollegiet 25 1977 med åberopande av permutationslagen januari (1972:205) vidgat möjligheterna för de i den gemensamdonationsfonderna att ma placeringsfonden ingående i aktier från 25 % till 60 % av fondernas beplacera hållningar.

Statskontorets och kammarkollegiets skrivelser och över kollegiets skrivelse har behandremissyttrandena lats av kapitalmarknadsutredningen. I utredningens slutbetänkande behandlades sålunda frågan om de statliga fondernas placeringar av medel. Till en början konstaterade utredningen att fonderna har ett begränsat nettoplaceringsbehov och därför saknar större betydelse från en övergripande kapitalmarknadssynpunkt. Utredningen ansåg därför det inte vara dess uppgift att göra en närmare översyn av fondernas placeringsregler men framförde vissa synpunkter i sammanhanget. Bl.a. ifrågasatte utredningen om fondmedel bör få placeras i fastigheter och inteckningslån. Enligt utredningens mening fanns det skäl att begränsa placeringsmöjligheterna till obligationer, kommunlån och andra värdehandlingar som inte kräver särskild säkerhetsprövning i de enskilda fallen. Utredningen ställde sig kritisk till en utvidgad rätt att placera fondmedel i aktier. Kapitalmarknadsutredningen förordade en översyn av de statligt reglerade fondernas placeringsregler. Remissyttranden över utredningens betänkande i denna del avgavs av bl.a. kammarkollegiet och riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket ifrågasatte därvid om verket inte kunde befrias från förvaltningsansvaret över sina fonder.

I prop. 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden anslöt jag mig till utredningens uppfattning att det kan behövas en översyn av de olika reglerna som gäller för placering av fondmedel och fondernas administration. Jag framhöll vidare att en sådan översyn borde syfta också till att göra den statliga fondförvalt-

18 Utredningsuppdraget

ningen mera effektiv och administrationen mindre och

enklare. Jag nämnde också att inom den närmaste jag framtiden skulle återkomma till den närmare utform-

ningen av ett sådant s. utredningsuppdrag (prop. 167).

En översyn av den statligt reglerade fondförvaltningen

kan förutses inrymma flera svårlösta Detta problem. hänger samman bl.a. med att förvaltningen avser ett

mycket stort antal fonder som skiljer avsevärt sig från varandra i fråga om art, ändamål och storlek, krav på likviditet. har därför funnit att utred- Jag ningsarbetet lämpligen bör anförtros åt en särskilt tillkallad utredare med biträde av Till ledexperter. ning för utredningsarbetet vill anföra jag följande.

Som jag framhöll i kapitalmarknadspropositionen bör

översynen syfta bl.a. till att göra den statliga fond-

förvaltningen mera effektiv och förenkla administrationen. Detta bör inte begränsas bara till kammarkol-

legiets och riksförsäkringsverkets fonder utan avse hela den statliga med för fondförvaltningen undantag AP-fonden och vissa andra fonder till vilka återjag kommer. Det torde emellertid inte finnas anledning att närmare granska enskild fonder. varje myndighets Utredningen bör i första hand inriktas på att finna

generella metoder för att göra effondförvaltningen fektivare.

Förutom AP-fonden bör de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska hållas sjukförsäkringen utanför utredningsuppdraget i avvaktan resultatet på av den av dessa. pågående översynen Beroende på resultatet av denna översyn kan det emellertid finnas skäl

för utredaren att överväga också beträffande åtgärder försäkringskassornas fonder. Vidare bör de statliga

kapitalfonderna hållas utanför uppdraget eftersom de inte är regelrätta fonder utan samman med det hänger statliga anslagssystemet.

Utredaren bör överväga om den fondförvaltstatliga ningen kan sammanföras till en myndighet. Därvid måste beaktas att i vissa fonder har en tillgångarna sådan karaktär att särskilda krav kan ställas fondpå förvaltningen och att denna därför bör ligga kvar hos

nuvarande fondförvaltande myndigheter. Om det av sådana eller andra orsaker visar att sig olämpligt överföra förvaltningen av vissa fonder till en annan

myndighet, bör övervägas i vad mån man kan förgöra valtningen effektivare genom att kammarkollegiets fondbyrå i högre grad än f.n. utnyttjas för rådgivande och samordnande uppgifter.

Skulle utredaren finna att av vissa förvaltningen fonder lämpligen bör utövas av annan än den som f.n.

gör detta, får också övervägas hur en sådan över-

flyttning skall kunna genomföras. Vidare bör den i

prop. 1972:32 berörda frågan om att förvaltningskostnaderna skulle belasta resp. fond tas till närmaupp

Utredningsuppdraget 19

re behandling av utredaren. En sådan kostnadstäckning kan vara ett incitament för en gemensam förvaltning av de olika fonderna genom att förvaltningen blir mindre kostnadskrävande för fond än om förvaltningen är resp. uppdelad på olika myndigheter.

En anna fråga som bör övervägas är om det finns skäl att vid förvaltningen av fonderna anlita bankerna med deras särskilda erfarenheter på området.

Det bör också övervägas om det är möjligt att i större utsträckning placera fondmedel på räkning hos riks- Som riksförsäkringsverket har framhålgäldskontoret. lit i sitt remissyttrande över kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande skulle en sådan ordning kunna innebära både avlastning av förvaltningsarbetet och för likviditet. Detta skulle också bidra garanti god till en sammanhållen statlig likvidhantering, vilket skulle kunna visa sig särskilt lämpligt för sådana fonder som bygger på statlig uppbörd. Fonder som bygger på statlig uppbörd är i likhet med kapitalfonderna ofta en integrerad del i anslagssystemet.

En av utredarens huvuduppgifter bör vara att göra en av de som f.n. gäller för de översyn placeringsregler olika fonderna. Därvid bör syftet vara att likartade så långt möjligt bör gälla för de olika fonderregler na. måste dock tas till skillnader i fråga om Hänsyn behovet av likviditet. Det därför finnas skäl för kap utredaren att utforma förslag till några olika placeanpassade till olika grupper av fonder. ringsmodeller Ett riktmärke för utredarens förslag till placeringsregler bör vara att medel i huvudsakligen likartade fonder får placeras på-samma sätt.

Placeringsreglernas främsta syfte bör vara att tillförsäkra en med hänsyn till resp. fonds ändamål säker och ändamålsenlig placering. Detta får dock vägas mot önskemålet om en tillfredsställande avkastning. Reglerna måste också vara sådana att de befrämjar en effektiv fondförvaltning. Detta gäller allmänt men får särskild betydelse om hänsyn tas till förgivetvis valtningskostnaderna.

Inom ramen för vad jag nu har angett bör utredaren i vad mån rätten att placera fondmedel i överväga aktier och liknande tillgångar liksom i fastigheter och inteckningslån bör förändras. Härvid bör utredaren beakta de synpunkter som framförs i kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande och i den efterföljande behandlingen av detta.

Utredaren bör också överväga den statliga fondförvaltroll på kreditmarknaden och dess betydelse för ningens ekonomin i övrigt i enlighet med vad riksbanksfullmäktige har anfört i sitt yttrande över kammarkollegiets Förslagen bör utformas med hänsyn till framställning. dessa faktorer och de effekter på kreditmarknaden och

20 SOU Utredningsuppdraget 1982:12

ekonomin i övrigt som kan följa på utredarens förslag bör redovisas.

Det bör stå utredaren fritt att och anvisa överväga andra åtgärder för att effekgöra fondförvaltningen tivare än f.n. Det kan bl.a. finnas skäl att utnyttja de erfarenheter som har vunnits av AP-fondens förvaltning när det gäller att utforma förslag om övrig fondförvaltning.

Om utredningen skulle ge vid handen att det finns statligt förvaltade fonder som har förlorat sin betydelse på grund av exempelvis föråldrade börändamål, åtgärder föreslås med syfte att få till stånd ett mera rationellt utnyttjande av sådana fondmedel. Härvid kan förfarande enligt permutationslagen erbjuda en Också andra möjlig väg. lösningar än permutationsförfarande bör emellertid kunna kommai fråga. Enligt permutationslagen kan bestämmelse som enskild har meddelat i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande ändras eller upphävas under vissa förutsättningar, bl.a. om bestämmelsen blivit uppenbart onyttig. Utredaren bör överväga lämpliga åtgärder för att få till stånd en fortlöpande av granskning möjligheterna till permutation av fondbestämmelserna.

Utredningen bör beakta de personalmässiga konsekvenserna vid de berörda myndigheterna. Utredaren skall därför fortlöpande och samråda med

informera de be-

rörda personalorganisationerna.

Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) som ägnar sig åt att se över stiftelseinstitutet såvitt avser både självständiga och osjälvständiga stiftelser har uppgifter som nära anknyter till det nu behandlade uppdraget. Utredaren bör därför hålla kontakt med denna utredning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för ekonomidepartementet

att tillkalla en särskild utredare med att se uppdrag över den statliga m.m. i de hänsefondförvaltningen enden som jag nu har angett,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns kom-

mittéanslag.

I en till regeringen ställd skrivelse av den

24 november 1976 anhöll Svenska kyrkans församlingsoch pastoratsförbund om sådan i 90 § förordändring

Utredningsuppdraget

ningen om förvaltning av kyrklig jord att stiftsnämnden kan medge att högst hälften, mot dåmera högst en fjärdedel, av tillgångarna i prästlönefond får placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs och att med sådan placering får

likställas placering i andelar i aktiefond enligt

aktiefondslagen. Genom beslut den 28 februari 1980 ändrade regeringen nämnda förordning så att lagrummet fick det innehåll att högst en fjärdedel av tillgångarna i prästlönefond får placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931). Regeringen förordnade därjämte att pastoratsförbundets skrivelse i övrigt samt remissyttrandena över skrivelsen skulle överlämnas till utredningen.

Svenska jägarförbundet hemställde i en till regeringen ställd skrivelse den 28 mars 1979 bl.a. att möjligheterna att medlen ur jaktvårdsfonden och älgskaderegleringsfonden (numera viltskaderegleringsfonden) görs räntebärande närmare övervägs. Regeringen förordnade genom beslut den 10 juli 1980 att ärendet skulle överlämnas till utredningen.

sou 1982:12 23

2 ALLMÄNT OM FONDER OCH STIFTELSER

2.1 Inledning

Den statliga förvaltningen omfattar förmögenhetstillgångar som skiljer sig avsevärt från varandra i fråga om art, storlek och ändamål. Uttrycket fond används till synes utan någon större konsekvens. I den statliga redovisningen kan uttrycket användas för att beteckna sådant statskapital som är nedlagt i anläggningstillgångar. Uttrycket kan även avse finansiella omsättningstillgångar (se budgetutredningens terminologi i betänkandet SOU 1973:43, bl.a. s. 185).

Fondfloran synes bli allt rikare i fråga om fondernas antal och ändamål. Även placeringsinriktningen skiljer sig beträffande fonderna. Termen fond används ibland för att beteckna en rent bokföringsmässig post. Uttrycket fond begagnas därvid för att beteckna medel som avsatts i konsolideringssyfte eller för investeringar (se t.ex. reservfond och investeringsfond).

fond kan också avse - förutom rent bokfö- Begreppet ringsmässiga poster i aktiebolags och andra juridiska - en rad olikartade företepersoners balansräkningar elser som t.ex. aktiefond, AP-fonden, donationsfond och prästlönejordsfond.

Med aktiefond förstås i aktiefondslagen (1974:931) en huvudsakligen av aktier och andra värdepapper bestående fond, som uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och som ägs av dem som tillskjutit kapi-

24 Allmänt om fonder och stiftelser

tal. En aktiefond betraktas inte som juridisk person. AP-fonden däremot har en juridisk status och

annan

anses vara en unik självägande institution (se kapitalmarknadsutredningens betänkande SOU 1978:11 s.446). Som exempel på andra fonder som står under statlig reglering kan nämnas de av pastoraten förvaltade prästlönefonderna och de statligt förvaltade donationsfonderna.

stundom betecknas egendomsbildning av stiftelsekaraktär som fond. I doktrinen anges sålunda ibland som typiskt för fondbegreppet att fonden utgörs av kapital i form av pengar eller värdepapper och att det är avkastningen av detta kapital som skall användas för stiftelseändamålet (se Hessler, Om stiftelser s. 163, Sjöholm, Förvaltning av kommunala donationsfonder, Förvaltningsrättslig tidskrift 1962 s. 23 och NJA 1936 s. 643).

Stiftelseinstitutet har vuxit fram i praxis och är endast i begränsad utsträckning reglerat i lag. Undantag gäller dock bl.a. de stiftelser som är att betrakta som pensions- eller personalstiftelser. Dessa stiftelser regleras förhållandevis ingående i lagen om tryggande av pensionsutfästelser m.m. (1967:531). Nämnda lag innehåller dock inte någon särreglering av pensions- eller personalstiftelsernas medelsplacering.

En stiftelse kan grundas av fysisk eller juridisk person. Som ett led i bildandet av en stiftelse krävs att egendom skiljs från stiftarens förmögenhet och förs över till stiftelsen. Vidare krävs att stiftaren har bestämt det ändamål, vilket stiftelsen skall tjäna. Ändamålet får inte strida mot goda seder eller

lag. Ändamålsbestämningen måste emellertid vara

någorlunda preciserad. Annars anses en stiftelse inte ha kommit till stånd. Dessutom torde krävas att ändamålet skall vara åtminstone i någon mån varaktigt för

Allmänt om fonder och stiftelser 25

att en stiftelse skall komma till stånd. Enligt gällande rätt krävs inte att stiftelsen registreras eller på annat sätt vinner offentligt erkännande för att den skall utgöra en juridisk person.

Ofta återfinns föreskrifterna rörande stiftelsen i den handling, som utfärdas i samband med egendomsöverföringen, t.ex. i ett gåvobrev. Vanligt är emellertid också att stiftaren tar in sådana föreskrifter i en särskilt upprättad stiftelseurkund. I denna handling brukar i sådant fall återfinnas de tidigare berörda uppgifterna om det ändamål, som stiftelsen skall tjäna, och dessutom föreskrifter om hur stiftelseförmögenheten skall förvaltas.

Stiftelser kan ha egen förvaltning av stiftelseförmögenheten. Medlen kan även överlämnas till ett redan existerande organ, exempelvis en statlig myndighet, för ändamålets tillgodoseende. I sistnämnda fall används ofta begreppet fond i stället för stiftelse. Enligt doktrinen föreligger numera inte någon större skillnad i rättsverkningar mellan stiftelser och fonder med olika förvaltningsformer. Stiftelser och fonder behandlas sålunda likadant,om de har en självständig förvaltning eller är anknutna till ett redan befintligt organ (se Holmström-Roos, Stiftelser En ori- -entering s. 10).

Såvida det rättsliga innehållet i de olika fondbegreppen inte reglerats i lag eller det eljest framgår av omständigheterna, kan det sällan dras några skarpa gränser mellan rättsfiguren stiftelse och de olika fondbegreppen. Om fondens kapital eller andra tillgångar är mera varaktigt avsatta för visst ändamål, föreligger dock en stiftelse och sålunda en juridisk person. Inte sällan synes i judikaturen kravet på varaktighet ha behandlats utifrån praktiska utgångspunkter, varför några säkra slutsatser inte kan dras om

26 Allmänt om fonder och stiftelser

var gränsen går mellan fonder som är eller inte är stiftelse.

Forskningen vid högskola och universitet tillförs årligen, förutom anslag över statsbudgeten, medel från näringsliv, fonder, stiftelser eller enskilda personer. Dessa medel bidrar till att finansiera forskningsprojekt eller utgifter av engångskaraktär, exempelvis resebidrag. I detta sammanhang kan anmärkas att enligt allmänt språkbruk med fond inte torde avses medel avsatta till att täcka av sistutgifter

nämnda karaktär. Medlen till forskning kan

antingen överlämnas till enskilda forskare, till forskargrupper eller till forskarinstitutioner. Vid tillvarje fälle träffas avtal inte bara om villkoren för när medlen skall få användas utan även om hur medlen skall förvaltas.

Vad gäller fonder och stiftelser anser forskningsrådsutredningen att strukturen med ett stort antal mindre fonder som förvaltas på olika håll ett ger övertag åt forskare och forskarstuderande med goda personkontakter och skicklighet i konkurrensen om forskningsmedel (se forskningsrådsutredningens betänkande SOU 1977:52 s. 174). I

Sammanfattningsvis kan sägas att tillfälliga omständigheter synes spela in när det gäller bruket av begreppen fond resp. stiftelse. Några klara gränser kan alltså inte dragas mellan fond och stiftelse.

2.2 Förvaltning av fonder och stiftelser

Vad därefter gäller begreppet omfatfondförvaltning tar det i allmänhet placering, och förvaredovisning ring av fondens eller stiftelsens medel i form av lån, förvärv av värdepapper eller banktillgodohavande samt inkassering av räntor och förfallna amorteringar. Begreppet kan även anses omfatta hur medlen

Allmänt om stiftelser och fonder 27

skall användas inom ramen för ändamålsbestämmelserna och av belopp. Däremot torde enligt allutbetalning mänt med fondförvaltning inte avses den tillspråkbruk som vissa har över viss förvaltning av fonsyn organ der och stiftelser.

Förvaltningen av en fond eller en stiftelse kan vara delad mellan olika organ (se JO 1978/79 s. 482). Sålunda kan ifrågakomma att till bank överlämnas att ombesörja vissa förvaltningsuppgifter, t.ex. notariatförvar eller placeringsfunktioner, medan förvaltningen i övrigt handhas av exempelvis ett statligt organ.

Skiljelinjen mellan stiftelser (fonder) som har resp. inte har egen förvaltning har blivit diffus i och med att det förekommer att bl.a. statliga organ förvaltar stiftelser med egen styrelse. Här kan inskjutas att doktrinen numera inte någon skillnad från enligt rättslig synpunkt föreligger mellan fonder med resp. utan egen förvaltning.

I den mån fråga är om stiftelser med eget beslutsorgan även skiljelinjen mellan statlig förvaltning och synes vara oklar. Var linjen därvid skall statlig tillsyn dragas torde enligt utredningens mening främst bero på hur arbetsfördelningen mellan stiftelsens beslutsorgan och det utformas i det enskilda falstatliga organet let.

Det torde framgå av det ovan anförda att det föreligvissa att ge begreppet statlig förger svårigheter valtning av stiftelser ett även i praktiken klart avgränsat innehåll.

Statliga organ som förvaltar fonder eller stiftelser är att i sina ingående räkenskaper avge redoskyldiga visning för resp. fonds eller stiftelses förmögenhet i med föreskrifter som utfärdas av riksrevienlighet sionsverket. Om förvaltningen är delad mellan två

28 Allmänt om fonder och stiftelser

eller flera statliga organ, redovisar ett vart av organen sin del av förvaltningen. Det som disorgan ponerar avkastningen redovisar sålunda endast förvaltningen av denna.

2.3 Tillsyn över fonder och stiftelser

Några generella krav på redovisning eller revision för fonder och stiftelser finns inte i allmänhet. Om fonden eller stiftelsen driver näbokföringspliktig ring,gäller dock bokföringslagens regler. Fonden eller stiftelsen kan vidare vara underkastad revision i enlighet med stiftarens föreskrifter. Lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (TL) synes förutsätta att så är fallet med stiftelser allmännyttiga (se S § TL). Vad gäller revision av fonder och stiftelser med egen kan anmärkas att en reviförvaltning sionsberättelse inte torde kunna utmynna i beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. Sådant beslut skulle annars, i fall då styrelsen inte följt stiftarens föreskrifter men ändå beviljas ansvarsfrihet, i sak innebära permutation av dessa föreskrifter.

I statsförvaltningen används datorbaserade redovisningssystem, där de statliga organen är sammanförda

i redovisningsgrupper. En är in-

redovisningscentral rättad vid ett av de organ som ingår i redovisresp. ningsgrupp. Särskilda revisionskontor har hand om revisionen, varvid regeringen för varje särskilt fall bestämmer vilka organ som skall granskas av revisionskontoret. Revisionskontor skall granska redovisningen i syfte att bedöma, om den är rättvisande (redovisningsrevision). I mån av resurser skall revisionskontor även granska i effektiviförvaltningen tetsfrämjande syfte (förvaltningsrevision). Revisionskontor skall årligen avlämna en revisionsberättelse innehållande en bedömning av det orgranskade ganets redovisning för räkenskapsåret. Berättelsen skall tillställas organet senast fem månader efter

Allmänt om fonder och stiftelser 29

utgången av det räkenskapsår berättelsen avser. Avskrift av berättelsen skall insändas till riksrevisionsverket, som har meddelat särskilda föreskrifter angående redovisning av gåvo- och donationsmedel.

Riksrevisionsverket och riksdagens revisorer har möjlighet att företa förvaltningsrevision inte bara av statligt förvaltade fonder och stiftelser utan även av länsstyrelses, stiftsnämnds och andra orstatliga gans tillsyn över fonder och stiftelser.

2.3.1 1929 års lag

Kontroll av den statliga förvaltningen av fonder och stiftelser utövas genom den ovan beskrivna revisionsverksamheten. Vad gäller viss annan fondförvaltning finns en statlig tillsyn anordnad. Sålunda finns för stiftelser med allmännyttigt ändamål en offentlig tillsyn över förvaltningen anordnad genom lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (TL). Tillsynen enligt denna lag åvilar länsstyrelsen i det län där stiftelsens förvaltning huvudsakligen skall utövas. Enligt tillsynslagen skall, om någon anslagit egendom att som självständig förmögenhet stadigvarande tjäna ett bestämt ändamål, den sålunda grundade stiftelsen anmälas hos länsstyrelsen. Till de stiftelser som alltid skall anmälas hör pensions- och personalstiftelser. Vissa stiftelser behöver inte anmälas till länsstyrelsen. Bland dessa kan nämnas stiftelse som genom regeringens ellerstiftarens förordnande är undantagen från tillsyn enligt lagen. Vidare kan nämnas stiftelse, där stadgarna fastställs av Konungen (numera regeringen) och där särskild tillsyn är anordnad, samt stiftelse, vars styrelse utgörs av statsmyndighet eller vars räkenskaper är föremål för granskning av riksrevisionsverket. Enligt regeringens förordnande är kammarkollegiet tillsynsmyndighet för vissa stiftelser, där landshövding eller annan högre befattningshavare i länsstyrelse är ordförande eller ledamot i stiftelses

30 Allmänt om fonder och stiftelser

styrelse (se JO 1975/76 s. 288). Vidare kan domkapitel vara tillsynsorgan för vissa stiftelser. Sjöfartsverket är tillsynsmyndighet för stiftelsen Sveriges sjömanshus enligt Kungl. Majzts beslut den 5 maj 1972.

Därutöver kan tilläggas att i 191 § lagen (1955:183) om bankrörelse och 97 § lagen (1955:416) om sparbanker finns bestämmelser om stiftelser, vilkas förmögenhet huvudsakligen består av medel som förts över från bank. Av särskilt intresse är den tillsynsuppgift som ålagts bankinspektionen i fråga om medelsplaceringen. Beträffande bankerna gäller som en viktig aspekt att de i princip inte via till dem knutna stiftelser förvärvar tillgångar och inflytande som banklagstiftningen annars lägger hinder i vägen för. Bankinspektionens granskning tar särskilt sikte härpâ.

Intressant i sammanhanget är banklagens bestämmelser om krav på skälig säkerhet för stiftelses medel jämfört med kravet i 1929 års lag rörande placering av stiftelsens medel på nöjaktigt sätt.

Vad åter gäller länsstyrelsens tillsyn enligt 1929 års lag omfattar den både stiftelsens organisation och redovisning. Länsstyrelsen skall tillse att det finns en styrelse för stiftelsen (10 § TL). Stiftelsen är för sin del skyldig att anmäla förändringar i styrelsen (11 § TL). Stiftelsens räkenskaper och verksamhetsberättelse skall insändas till länsstyrelsen inom tre månader från räkenskapsårets utgång (14 § TL). Att denna skyldighet fullgörs kontrolleras genom att granskningsliggaren kontinuerligt genomgås. Vid försummelse påminns stiftelsen skriftligen om sina skyldigheter jämlikt 14 § TL. Enligt 17 § TL har länsstyrelsen bl.a. i detta fall möjlighet att meddela föreläggande vid vite samt att utdöma vite. Det kan här anmärkas att samarbetsutredningen föreslog

Allmänt om fonder och stiftelser 31

att skyldigheten att insända revisionshandlingar till länsstyrelse skulle utsträckas till att avse även alla övriga stiftelser som har mer än en milj. kr. i tillgångar (se samarbetsutredningens betänkande SOU 1970:41 s. 130).

Med ledning av insända handlingar granskar länsstyrelsen stiftelsens förvaltning. Länsstyrelsen skall därvid se till att stiftelsens förmögenhet är placerad på ett tillfredsställande sätt och att tillgångarna används i enlighet med stiftelsens ändamål. Länsstyrelsen har möjlighet att fordra in ytterligare uppgifter och göra en ingående granskning av stiftelsens förvaltning när omständigheterna så kräver, t.ex. förteckning över destinatärerna (15 § TL). Någon intensivare kontrollverksamhet brukar det i praktiken inte bli fråga om. Finner länsstyrelsen vid granskning av stiftelsens redovisningshandlingar att stiftelsens ändamål inte kan tillgodoses med befintliga bestämmelser, kontaktas stiftelsen och uppmanas ansöka om permutation för att få till stånd en ändring av dessa bestämmelser. Har stiftelsens förmögenhet nedgått under 20 000 kr. kan länsstyrelsen undanta stiftelsen från tillsyn.

Länsstyrelsen skall även hjälpa stiftelsen med erforderliga råd och upplysningar. I denna verksamhet ingår främst skyldigheten att fastställa stadgar för stiftelse med allmännyttigt ändamål. Vissa minimikrav för fastställelse anges i 5 § 2 st. TL. Syftet med bestämmelsen synes vara att länsstyrelsen skall hjälpa stiftaren eller stiftelsens styrelse att utforma ändamålsenliga föreskrifter.

För att kunna fullfölja sin övervakande och rådgivande verksamhet måste länsstyrelsen ha tillgång till fullständig dokumentation. Hos länsstyrelsen skall därför bevaras samtliga föreskrifter som gäller för stiftelsen, liksom de handlingar som inges vid anmälan och

Allmänt om fonder och stiftelser

vid tillsyn. Över stiftelser som anmälts fortlöpande skall föras en förteckning, innefattande enligt lagen vissa uppgifter om de anmälda stiftelserna. viktigare De redovisningshandlingar som inges till länsstyrelsen är allmänna handlingar, som inte är sekretessbelagda.

2.3.2 Kontroll genom skattelagstiftning

Det allmännas till insyn i och kontroll av möjligheter de stiftelser som inte står under tillallmännyttiga enligt 1929 års lag är begränsade. Taxeringsförsyn emellertid viss möjlighet till insyn fattningarna ger och kontroll. Enligt 33 § taxeringslagen (1956:623) det stiftelse som helt eller delvis är befriad åligger från för inkomst eller förmögenhet att skattskyldighet lämna bl.a. om inkomster och utgifter samt uppgift och skulder till länsstyrelsen. Den praktillgångar tiska av denna bestämmelse förringas dock betydelsen i viss utsträckning av att skattechefen på ansökan från stiftelsen kan dispensera från uppgiftsskyldighe- Härtill kommer att regelmässigt är ten. uppgifterna sekretessbelagda.

stiftelserna intar i skattehänseende De allmännyttiga Vid avsättning till vissa allmänen gynnad ställning. stiftelser sålunda inte någon arvsnyttiga utgår och dessa stiftelser är också i de eller gåvoskatt, flesta fall helt eller delvis fria från skatt.

I detta kan anmärkas att frågan huruvida sammanhang fond eller stiftelse utan egen förvaltning skall behandlas som ett särskilt skattesubjekt överlämnats till att lösa (se Hagstedt, Om beskattning av praxis stiftelser s. 95 f).

2.3.3 Insyn via offentliga styrelseledamöter

Genom 1972 års lag om försöksverksamhet med offentlig bl.a. i allmännyttiga stiftelstyrelserepresentation

Allmänt om fonder och stiftelser 33

ser (SFS 1972:827) ökade det allmännas insyn i för samhällsekonomin mera betydelsefulla stiftelser (se betänkandet Ds I 1980:21 s. 164). Som ett starkt motiv till nämnda lag åberopas den gynnade ställning i skattehänseende som de allmännyttiga stiftelserna intog (se prop. 1972:116 s. 113 f). Försöksverksamheten har sedermera förlängts och utgår enligt nu gällande lagstiftning den 30 juni 1982 (se SFS 1980:468).

3 STATLIG FONDFÖRVALTNING

3.1 Inledning

Statlig fondförvaltning tar sikte på såväl medel av donationskaraktär som medel som fonderats enligt statlig författning eller statligt Organs beslut. De förvaltningsföreskrifter som statligt förvaltade medel är underkastade uppvisar en mycket stor variationsrikedom. Det gäller inte bara när enskild donator satt sin prägel på föreskrifternas utformning utan även när det är fråga om förvaltningsföreskrifter som utformats under statlig medverkan.

Ändring av förvaltningsföreskrift för förval-

statligt tade medel, som enskild person avsatt för visst varaktigt ändamål genom gåva, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling,förutsätter enprövning ligt permutationslagen (1972:205). Förvaltningsföreskrift för övriga statligt förvaltade medel kan däremot ändras på samma sätt som den tillkommit.

I detta avsnitt skall några av de förvaltningsföreskrifter som statligt förvaltade medel är underkastade presenteras, varvid dock förvaltningsföreskrifter, som enskilda donatorer meddelat, på grund av föreskrifternas mångfald inte kommer att närmare behandlas.

Redan i detta sammanhang skall påpekas att två statliga förvaltningsföreskrifter av central betydelse för statlig - åtminstone medelsförvaltning enligt resp. föreskrifts - inte ha sinsemellan lydelse synes klart

36 Statlig fondförvaltning

avgränsade tillämpningsområden. Detta skulle kunna vålla vissa problem hos de förvaltande statliga organen. De föreskrifter som åsyftas är kungörelsen (1968:453) om placering av donations- och fondmedel

som förvaltas av statlig myndighet samt förordningen

(1974:591) om skyldighet för statlig myndighet att anlita riksbanken eller postgirot. Enligt resp. författnings lydelse är kungörelsen tillämplig på donationsmedel och fondmedel, medan förordningen gäller i fråga om medel, som förvaltas av statligt organ.

Enligt 2 § kungörelsen får myndighet placera de förvaltade medlen i

a) obligationer utfärdade eller garanterade av staten eller av kommun eller därmed jämförlig samfällighet inom riket, utfärdade av allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställs av Kungl. Maj:t, eller kreditaktiebolag, b) andra skuldförbindelser, för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet inom riket svarar som löftesman eller garant, för vilka säkerheten utgöres av obligationer, som anges under a),eller av inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten, c) fordringar hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt bankaktiebolag, sparbank, postbanken eller centralkassa för jordbrukskredit.

Enligt 2 § 1974 års förordning skall kontanta medel som ej behövs för omedelbart förestående utbetalning, om annat inte har föreskrivits, vara insatta på checkräkning i riksbanken, på postgirokonto eller, efter beslut av regeringen i varje särskilt fall, på räkning i annan bank än riksbanken.

Statlig fondförvaltning, 37

3.2 Donationsmedel

3.2.1 Donationsfonder

Sedan gammalt har enskild person kunnat genom gåvo-

brev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande

handling donera medel för att främja olika allmännyttiga ändamål, däribland forskning och utbildning. Ge-nom frikostiga donationer har bildats fonder, som haft en avgörande betydelse för de äldre universitetens utveckling. Under 1700—talet hölls sålunda verksamheten vid universitetet i Lund i gång genom de donationer universitetet fick (se Lunds universitets historia, 1790 - 1867 s. III, 51). Långt dessförinnan lade Gustav II Adolf grunden till Uppsala universitets i dag omfattande förmögenhetsförvaltning genom att överlämna sina arvegods till universitetet med syftet att sörja för dess hela nödtorftiga uppehälle. En liknande utveckling kan skönjas vid övriga akademiska lärosäten. Donationer av medel till allehanda allmännyttiga ändamål kulminerade under slutet av 1800-talet och i början av detta sekel men har därefter avtagit och förekommer numera sporadiskt utom vad gäller universiteten.

Som framgår av vad tidigare anförts (se avsnitt 2.1) bildas, i den mån medlen mera varaktigt avsätts för visst ändamål, donationsfonder som närmast är av stiftelsenatur. Den statliga förvaltningsorganisationens tillväxt har medfört att den statliga av förvaltningen donationsfonder numera är spridd på mer än 120 organ. Universitetet i Uppsala, kammarkollegiet, universitetet i Lund, Karolinska institutet, universitetet i Göteborg, statens konstmuseer och Nordiska museet har den mest omfattande förvaltningen av donationsfonder. Den statliga förvaltningen av donationsfonder avser ett sammanlagt bokfört kapital om ca 800 milj. kr. Närmare uppgifter om den statliga förvaltningen av

38 SOU 1982312 Statlig fondförvaltning

donationsfonder återfinns i bilagan till detta betänkande.

De statligt förvaltade donationsfonderna uppvisar ett brett spektrum inte bara av allmännyttiga ändamål utan även av allehanda förvaltningsföreskrifter. Donator kan sålunda i donationsurkund eller liknande handlingar ha meddelat föreskrifter såväl om hur avkastningen skall få disponeras som om hur förvaltningen i övrigt skall handhas. Donator kan ha före-

skrivit exempelvis att medlen skall förvaltas åtskil-

da från andra donationsmedel, att medlen skall placeras i det placeringsobjekt som var aktuellt vid donationens överlämnande eller att närmare angiven bank skall ha hand om kapitalförvaltningen.

Sådana av enskild person meddelade förvaltningsföreskrifter kan på grund av nya förhållanden, t.ex. be-

träffande ändamålsbestämningen, behöva ändras. Detta

får då - med vissa - endast undantag ske genom att staten beslutar om permutation. Härigenom uppkommer en statlig förvaltningsföreskrift. Staten kan även meddela allmänna föreskrifter för ett statligt organs fondförvaltning. Sålunda har de flesta donstionsfonder, som förvaltas av kammarkollegiet, sammanförts till kammarkollegiets gemensamma placeringsfond, som inrättades den 1 juli 1968 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1968. Enligt beslutet kan donationsoch liknande medel, som förvaltas av annan statsmyndighet, överlämnas till förvaltning i den gemensamma placeringsfonden.

Varje donationsfond får ett för varje budgetår bestämt andelstal i den gemensamma fonden, vilket tal blir bestämmande för den avkastning som tillkommer donationsfonden för budgetåret.

Medlen i den gemensamma placeringsfonden får enligt beslutet den 28 juni 1968 placeras i

Statlig fondförvaltning 39

a) fullgoda inhemska obligationer, b) andra skuldförbindelser, för vilka staten, kommun eller annan därmed jämförlig samfällighet här i landet svarar som löftesman eller garant, för vilka säkerheten utgöres av obligationer som anges under a) eller av inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett av ämbetsverket efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten eller mot borgen av svenskt bankaktiebolag, c) fordringar hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, postbanken eller centralkassa för jordbrukskredit, d) aktier eller förlagsbevis, som är noterade på Stockholms fondbörs. För inköp av aktier, som underd) sägs får användas högst en fjärdedel av den gemensamma placeringsfondens behållning enligt senast fastställda balansräkning.

3.2.2 Forskningsanslag m.m.

Allmännyttiga ändamål, numera främst forskningen, tillförs ofta medel, som är avsedda att i sin helhet kunna tas i anspråk för angivet ändamål. Medlen kommer som anslag över statsbudgeten eller från bl.a. näringsliv och privata stiftelser.

Externa medel som används för verksamhet som bedrivs vid högskoleenhet skall förvaltas av högskolestyrelsen (i praktiken den centrala förvaltningen). Högskoleförvaltningarnas redovisning innehåller därför i princip uppgift om alla förekommande medel. Samverkan mellan högskoleenheterna och organ utanför dessa sker enligt forskningssamverkanskommittén (FOSAM) i många olika former och ibland på villkor som inte alltid underlättar en exakt redovisning av alla medelsströmmar.

Enligt FOSAM (se betänkandet SOU 1980:46 s. 30)uppgick de externa medlens andel av driftmedelsomslutningen budgetåret 1979/80 till ungefär en femtedel. Skillnaderna mellan högskoleenheter när det gäller de externa medlens betydelse var dock förhållandevis stora. Därtill kom att olikheterna mellan högskoleenheter när det gällde att rubricera externa medel enligt FOSAM

40 Statlig fondförvaltning

gjorde att en jämförelse mellan högskoleenheter i detta avseende var mindre_meningsfull.

Totalt finns f.n. omkring 700 stiftelser och fonder i Sverige som stöder forskning. De flesta av dessa delar varje år ut jämförelsevis små belopp. I många fall avser stödet endast bidrag till studerande.

En del fonder stöder dock forskning med avsevärda belopp varje år. Några av de viktigaste privata stiftelserna när det gäller bidrag till forskning är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, Stiftelsen Therese och Johan Anderssons minne, Wilhelm och Martin Lundgrens stiftelse samt Carl Berthel Nathorsts stiftelse. De nämnda stiftelserna, med undantag för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, fördelar årligen anslag till forskning på sammanlagt mellan tvåhundratusen och ca två milj. kr. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse intar en särställning bland de privata stiftelserna och fonderna som den ojämförligt största finansiären av forskning inom högskolan. Åren 1978 och 1979 delade stiftelsen ut resp. 25,5 och 20,6 milj. kr. i forskningsanslag.

Wallenbergsstiftelsen har strävat efter att komplettera de statliga satsningarna på forskning. Den har gjort en programförklaring, som innebär att den principiellt inte tar initiativ som medför kostnader för det allmänna annat än efter framställning från universitet och högskolor. Stiftelsen fattar inte heller beslut i frågor som rör till forskning inom anslag högskolan utan föregående samråd med vederbörande högskoleenhet (se SOU 1980:46 s. 74).

Det är svårt att urskilja något dominerande mönster bland det stora antalet stiftelser när det gäller bidragsgivningen. Stiftelserna arbetar ofta över ett

Statlig fondförvaltning 41

mycket brett område men följer inte sällan en viss linje i anslagsgivningen. Vissa forskningsområden eller vissa typer av forskning kan därigenom gynnas. En del stiftelser söker sprida sina insatser och spelar på så sätt en kompletterande roll i förhållande till de satsningar som görs av staten. Större stiftelser kan koncentrera sig på stora projekt, där de t.ex. kan möjliggöra en ny typ av forskning (se SOU 1980:46 s. 74).

Forskningsanslag från privata stiftelser, näringsliv och enskilda personer blir, enligt vad som uppges vara stadgad praxis, föremål för räntebärande placeringar, varemot övriga forskningsanslag placeras på statsverkets checkräkning. Forskningsanslag, som är räntebärande placerade, förvaltas förutom av högskoleenheterna bl.a. av socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium och statens naturvårdsverk.

Närmare uppgifter om räntebärande placerade forskningsanslag och andra gåvor som avser att tillgodose ändamål av engångskaraktär framgår av bilagan till detta betänkande.

3.3 Statens pensionsfonder

3.3.1 Inledning

I det föregående har den statliga förvaltningen av donationsmedel översiktligt beskrivits. En annan del av den statliga fondförvaltningen omfattar statens fem

pensionsfonder, nämligen folkpensioneringsfonden,

civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden, allmänna familjepensionsfonden och statens pensionsanstalts pensionsfond. Dessa fonder redovisas som delar av statens förmögenhet.

42 Statlig fondförvaltning

3.3.2 Folkpensioneringsfonden

1896 beslöt riksdagen att årligen avsätta 1,4 milj. kr. till en fond benämnd arbetareförsäkringsfonden (se prop. 1895:22 s. 25). Fonden skulle förvaltas av statskontoret och redovisas som statens egendom. Vid 1914 års ingång uppgick fonden (som då omfattade 38,5 milj. kr.) i den nyinrättade pensionsförsäkringsfonden (se prop. 1913:126 och prop. 1916:207). Därutöver skulle den nya fonden tillföras pensionsavgifter. Frågor om den nya fondens medelsplacering skulle handläggas av särskilda fullmäktige för fonden. Förvaltningen i övrigt uppdrogs åt det nyinrättade ämbetsverket pensionsstyrelsen. Fondens placeringar reglerades av ett särskilt reglemente (SFS 1916:232).

Efter tillkomsten av 1935 års lag om folkpensionering ombildades fonden år 1937 till folkpensioneringsfonden, varvid särskilda fullmäktige för fonden skulle ha hand om placeringsfrågor. Förvaltningen i övrigt skulle handhas av pensionsstyrelsen.

Fonden skulle ha en tillväxt med för varje år på förhand bestämda belopp. Fondinkomster som inte gick åt

till fondökning och fondens löpande utgifter skulle

successivt inlevereras till statsverket.

Enligt reglementet för fonden (se SFS 1936:638) fick fondens medel placeras på i huvudsak samma sätt som tidigare gällde för pensionsförsäkringsfonden.

I samband med andra världskrigets utbrott inställdes fondökningen. Efter beslut av 1941 års riksdag skulle fortsatt fondering av medel i folkpensioneringsfonden inte ske (1941 års statsverksprop., inkomstbil. s. 25 Fonden redovisades - efter från f). förslag - fr.o.m. som riksräkenskapsverket budgetåret 1941/42 en statlig kapitalfond.

Statlig fondförvaltning 43

I samband med riksförsäkringsverkets inrättande den 1 juli 1961 överflyttades förvaltningen av folkpensioneringsfonden i vad avser placeringsfrågor till fullmäktige för riksförsäkringsverkets fonder, medan fondens förvaltning i övrigt anförtroddes riksförsäkringsverket. Samtidigt tillkom ett reglemente (SFS 1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder. Reglementet bygger i stor utsträckning på bestämmelserna i reglementet angående förvaltningen av folkpensioneringsfonden.

Fonden, som vid halvårsskiftet 1939 uppgick till 787 milj. kr., tillfördes den 1 juli 1958 enligt beslut av 1958 års riksdag 550 milj. kr. utgörande medel, som fonderats i riksbanken för framtida pensionsändamål. Enligt regeringsbeslut har fonden tillhöriga aktier på nominellt 14,6 milj. kr. under budgetåret 1978/79 överförts till fonden för statens aktier. Fondens bokförda tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till drygt 1 321 milj. kr.

Bland folkpensioneringsfondens tillgångar kan nämnas riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, vars bokförda värde vid senaste budgetårsskiftet uppgick till 2 097 000 kr. Aktiebolaget Kurortsverksamhet, vars hela aktiekapital ägs av fonden, driver sjukhuset. Aktiekapitalets nominella värde och dess bokföringsvärde är 500 600 kr. resp. 75 kr.

På fonden sker som tidigare anmärkts inte längre någon fondering. Avkastningen inlevereras till statsverket, medan utgifterna för folkpensioneringen finansieras med anslag över statsbudgeten. Koppling saknas därför mellan dessa utgifter och fonden.

44 Statlig fondförvaltning

3.3.3 Pensionsfonder under kammarkollegiets förvaltning

Kammarkollegiet förvaltar följande pensionsfonder, nämligen civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden och allmänna familjepensionsfonden. Därutöver förvaltar kammarkollegiet en mindre del av statens pensionsanstalts pensionsfond i den meningen att aktuell del av fonden är placerad i kollegiets gemensamma placeringsfond.

Tjänstepensionsfonderna och familjepensionsfonden tillkom under 1930-talet och förvaltades intill årsskiftet 1972/73 av statskontoret. Vid nämnda tidpunkt överflyttades förvaltningen till kammarkollegiet.

Vad gäller civila tjänstepensionsfonden kan anmärkas följande. I äldre tider fanns för den civile tjänsteinnehavarenintenågonrätttill pension. Han var inte heller skyldig att avgå från tjänsten vid viss ålder utan kunde vanligen intill_sin död behålla sysslan och därmed förenad avlöning. Detta även om sysslan måste skötas av annan. Detta hade uttryckligen bestämts i en kunglig resolution den 23 september 1688. I kunglig förordning från 1778 stadgades att en äm-

betsman vid civilstaten, som uppnått 70 års ålder

samt länge och väl tjänat, kunde få avsked med hela lönen. Åldersgränsen sattes drygt 40 år senare till 65 år.

Genom kunglig kungörelse den 29 juni 1798 anslogs ett belopp av 10 O00 riksdaler specie av statsmedel att användas till pensioner åt ämbets- och tjänstemän, som, innan de uppnått pensionsålder, var utarbetade eller besvärades av obotliga sjukdomar.

Besparingarna på detta anslag skulle fonderas. Avsikten var att härigenom lägga grunden till en framtida fullständigare pensionsinrättning. År 1826 fastställ-

Statlig fondförvaltning 45

de Kungl. Maj:t reglemente för civilstatens pensionsinrättning. Inrättningens tillgång utgjordes av den besparingsfond som uppkommit av 1798 års pensionsanslag, vissa andra statsanslag och enskilda bidrag. Kassans intäkter skulle fonderas.

Då pensionerna från kassan var väsentligt lägre än lönerna, blev följden att ett mycket ringa antal ämbetsmän begagnade den möjlighet till tidigare pensionering som genom kassan stod till buds. Ett av kassans syften hade sålunda förfelats. Pensionsinrättningen togs i stället desto mer i anspråk för den med pensionsinrättningen förenade änke- och pupillkassan.

Trots att flera reformförslag lades fram under senare delen av 1800-talet kom en omorganisation av det civila pensionsväsendet till stånd först i början av 1900-talet. Sålunda tillkom 1907 en ny pensionslag, vilken innebar att civilstatens pensionsinrättning uppdelades i pensionsfonden för civila tjänsteinnehavare och i civilstatens änke- och pupillkassa, vilken skulle förvaltas av en styrelse (se SFS 1907:136). Nyssnämnda fond däremot skulle förvaltas av statskontoret, varvid medlen skulle göras räntebärande enligt de bestämmelser som gällde för statskontorets fondförvaltning i allmänhet (se SFS 1907:85). till- Samtidigt kom civilstatens änke- och pupillkassa.

Enligt pensionslagen skulle tjänstemännen erlägga pensionsavgifter, vilka skulle tillföras den fonden. nya Enligt vad som uttalades under förarbetena skulle därigenom inte blott avgifternas värde genom förräntandet förhöjas, utan även graden av

tjänsteinnehavarnas

deltagande i pensionskostnaden bli än överskådligare om avgifterna ingick bland statsverkets inkomster eller på annat sätt omedelbart användes för löpande pensionsutgifters bestridande (se prop. 1907:18).

46 Statlig fondförvaltning

Vad beträffar allmänna familjepensionsfonden hade än-

nu inte i början av 1800-talet några pensionsinrätt-

ningar bildats för civila tjänstemäns änkor och barn. Dessa kunde inte påräkna annat understöd än begravningshjälp eller intjänad s.k. nådårsbesparing.

Sedan försäkringstanken började tränga igenom,framstod tydligare än förut behovet av att man sörjde för tjänstemännens efterlevande på ett effektivare och mera tillfredsställande sätt. Sålunda bildades på initiativ i vissa fall av staten och i andra fall av enskilda personer föreningar eller kassor för pensionering av efterlevande änkor och barn. Till dessa pensionsinrättningar lämnades i viss utsträckning statsbidrag.

Det statliga pensionsväsendet blev föremål för en allmän reform genom 1934 års civila tjänstepensionsreglemente. Staten övertog då ansvaret för den civila tjänstepensioneringen. I samband därmed bildades den civila tjänstepensionsfonden av pensionskassor. Två år senare blev familjepensionerna föremål för motsva-

rande reform, varvid staten övertog civilstatens

änke- och pupillkassa och motsvarande kassor (se prop. 1936:201). Numera har de då tillskapade pensionsförfattningarna ersatts med statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287)och allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän.

Civila tjänstepensionsfondens och allmänna familjepensionsfondens bokförda tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till 36,3 milj. kr. resp. 103,3 milj. kr. Fonderna är inte underkastade någon särskild för dem gällande författningsreglering.

Vad beträffar militära tjänstepensionsfonden vidtogs de första åtgärderna för pensionering av personal vid den svenska krigsmakten under 1600-talet. Då inrättades Vadstena krigsmanshus på grundval av en kunglig

Statlig fondförvaltning 47

donation. Genom andra donationer ökade krigsmanskassans tillgångar. År 1736 inrättades arméns pensionskassa. Inkomsterna utgjordes av vissa pensionsavgiften Under mitten av 1800-talet beviljade riksdagen ett särskilt kreditiv.

Statsanslag hjälpte sålunda till. Därjämte togs hela kassansavkastningi anspråk. kvarstod

Pensionssystemet

till mitten av 1930-talet.

Flottans pensionskassa räknade sitt ursprung från den s.k. amiralitetsarmbössan, sedermera från slutet av 1600-talet benämnd amiralitetskrigsmanskassan. I kassan fonderades pensionsavgifter. Till mitten av 1800-talet bestreds pensionerna med kassans egna medel. Därefter hjälpte staten till. Även detta pensionssystem kvarstod till mitten av 1930-talet.

Efter förslag av 1934 års militärpensionssakkunniga skulle någon fortsatt fondering av de militära befattningshavarnas bidrag till pensionskostnaderna inte ske.

Däremot skulle de militära pensionskassornas medel

överföras till statskontoret för att förvaltas som en gemensam militär pensionsfond. Kapitalet skulle emellertid inte ökas utan avkastningen skulle användas till pensionsutgifterna.

Militära tjänstepensionsfondens bokförda tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till drygt 4,5 milj. kr. Fonden är inte underkastad någon specifik författningsreglering.

3.3.4 Statens pensionsanstalts pensionsfond

Statens pensionsanstalt, som till en början benämndes Statens anstalt för pensionering av folkskollärare m.fl., bildades 1919 genom Övertagande av bl.a. följande pensionsinrättningars tillgångar och skulder, nämligen folkskollärarnas pensionsinrättning, småskol-

48 Statlig fondförvaltning

lärares m.fl. ålderdomsunderstödsanstalt, folkskollärarnas änke- och pupillkassa och barnmorskornas pensionsanstalt. I 4 § reglementet (1919:878) för statens pensionsanstalt meddelas följande, alltjämt gällande regler för anstaltens medelsplacering:

I den mån till anstalten inflytande medel icke åtgå till bestridande av dess utgifter, äger styrelsen att årligen intill det maximibelopp, som av Konungen fastställes, lämna lån till skoldistrikt eller skolområde för uppförande av skolhus. Vad som icke placeras på detta sätt skall överlämnas till riksgäldskontoret som lån mot ränta, som bestämmes av riksgäldsfullmäktige med hänsyn tagen till den effektiva medelräntefoten för under senaste fem år upptagna fasta statslån.

Placeringsreglernas utformning medförde att anstalten inte hade något behov av att mer eller mindre formaliserat till sig knyta experter i placeringsfrågor.

I reglementet intogs även en bestämmelse (7 § 2 mom.) om att staten,skulle erlägga den årliga avgift, som enligt försäkringsteknisk beräkning behövdes för att tillsammans med årsavgifter bereda pension enligt reglementet. De belopp, varmed inkomsterna av räntor på kapitaltillgångarna, pensionsavgifter av befattningshavare och huvudmän samt statsbidragen översteg utgifterna för pensioner och förvaltning, skulle fonderas.

Fr.o.m. budgetåret 1933/34 upphörde fonderingen, och anvisningarna av statsmedel inskränktes till vad som behövdes för pensionsanstaltens löpande utgifter utan anlitande av dess kapitalbehållning.

1926 hade nya personalgrupper inordnats i anstalten, vars namn därvid ändrades till statens pensionsanstalt. Denna anstalt uppgick den 1 juli 1963 i statens personalpensionsverk (numera statens löne- och pensionsverk) till vilket alltså den nu ifrågavarande pensionsfonden är knuten.

Statlig fondförvaltning 49

Fondens bokförda tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till drygt 218,5 milj. kr.

3.4 Andra fonder som är delar av statens förmögenhet

3.4.1 Allmänt om statsbudgeten

Det statliga budgetsystemet moderniserades till budgetåret 1980/81. Drift- och kapitalbudgeterna fördes då ihop till en sammanhållen statsbudget. Därvid försvann kapitalfond som redovisningstekniskt begrepp i statsbudgeten. Det förtjänar att framhållas att detta inte innebar någon förändring av tillgångarnas förvaltning och handhavande.

Statsbudgeten var t.o.m. budgetåret 1979/80 uppdelad i en driftbudget och en kapitalbudget.

Driftbudgeten var då en sammanfattning av statens driftinkomster och driftutgifter. Driftinkomster var t.ex. skatter, tullar etc. Bland driftutgifterna ingick utgifter för den offentliga förvaltningen, men beloppsmässigt dominerade transfereringar till enskilda företag och kommuner.

Driftinkomsterna delades upp i egentliga statsinkomster och inkomster redovisades i huvudsak brutto. Inkomsterna av statens kapitalfonder redovisades däremot netto. Bland inkomsterna av statens kapitalfondermärktes främst inkomsterna från de statliga affärsverken.

Driftutgifterna kunde på samma.sätt delas upp i egentliga statsutgifter och utgifter för statens kapitalfonder. De förra var uppdelade på huvudtitlar. Utgifterna för statens kapitalfonder utgjordes i huvudsak av statsskuldräntor och grundavskrivningar.

S0 Statlig fondförvaltning

Kapitalbudgeten var planen för statens investeringar det aktuella budgetåret. Investeringarna kunde avse realinvesteringar i affärsdrivande verksamhet eller finansiella investeringar i t.ex. lånefonder. Kapitalbudgeten redovisade blott en omplacering av statens förmögenhet.

De statliga kapitalfonderna skapades vid 1911 års budgetreform. Fonderna ansågs utgöra statens s.k. produktiva kapital, d.v.s. kapitaltillgångar som medförde monetär avkastning. Vid 1937 års budgetreform kom kapitalfonderna att omfatta även icke produktivt kapital, t.ex. försvarsanläggningar.

För varje kapitalfond fastställdes årligen en investeringsstat. saldot mellan utgiftssidan och inkomstsidan, det s.k. investeringsbemyndigandet, angav det nettotillskott av kapitalmedel som erfordrades för och skulle - åtminstone investeringarnas genomförande sikt - motverka statens på lång upplåningsbehov.

Kapitalfondernas kapitalbehållning fick inte användas till att bestrida driftbudgetens utgifter. Endast överskotten överfördes till driftbudgeten. Kapitalfonderna utgjorde från varandra avskilda förmögenhetsmassor, förvaltade av olika organ.

Utvecklingen av statens verksamhet och ekonomi efter andra världskriget medförde bl.a. att kapitalfonderna inte längre ansågs vara ett samlat uttryck för statens förmögenhet. Tillgångarna som anskaffades inom driftbudgetens avgiftsfinansierade verksamhet (s.k. uppdragsverksamet) kunde också anses vara en del av statens produktiva kapital. Dessa tillgångar lades till grund för intern redovisning av kapitalkostnader, d.v.s. de förräntades och skrevs av. Förmögenhetsbegreppet hade således i viss mening vidgats. Vidare hade ett antal nya kapitalfonder skapats, främst statens datamaskinsfond, statens vägverks för-

Statlig fondförvaltning 51

rådsfond och fonden för beredskapslagring (se budgetutredningens betänkande SOU 1973:44, bilaga 6 s. 73).

Förmögenhetstyper hade tillkommit, som inte redovisades på kapitalfonderna. Även vissa tillgångar, som finansierades över driftbudgeten, t.ex. uppdragsmyndigheternas utrustningskapital, ansågs utgöra förmögenhet (se SOU 1973:43 s. 183).

3.4.2 Presentation av statliga kapitalfonder

Utöver riksgäldsfonden, d.v.s. riksgäldskontorets tillgångar och skulder och den under nyssnämnda myndighets förvaltning stående fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, upptogs vid tiden för utredningsdirektivens utfärdande följande kapitalfonder i rikshuvudboken. För varje fond redovisas vid tidpunkten för avvecklingen av kapitalfonderna gällande redovisningsregler m.m.

Statens affärsverksfonder

Postverkets fond Televerkets fond Statens järnvägars fond Luftfartsverkets fond Fabriksverkens fond Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond

Affärsverken är statliga affärsföretag, som drivs i direkt statlig regi. De administrerar ett stort antal aktiebolag. Affärsverken är inte några självständigt fungerande juridiska personer, eftersom de inte äger tillgångarna i verksamheten utan förvaltar dessa åt staten. Tillgångarna och skulderna inklusive det i verken investerade statskapitalet redovisas brutto i zbalansräkningsform under särskilda kapitalfonder i rikshuvudboken. Dessa kapitalfonder utgörs av statens

52 Statlig fondförvaltning

affärsverksfonder (se affärsverksutredningens betänkande SOU 1968:45 s. 53 f). På fondernas tillgångssida upptas fastigheter, maskiner, inventarier, lager och den kassa som behövs för affärsdriften. På balans-

Aräkningens skuldsida ingår bl.a. det disponerade

och - av att bruttoredovisstatskapitalet på grund — ning tillämpas värdeminskningskonto.

Riksbanksfonden

Riksbanksfonden tillkom vid budgetreformen 1937 (se prop. 1937:225 s. 24 f). På fonden upptas riksbankens tillgångar till ett belopp som motsvarar det nominella värdet av riksbankens egen grundfond. Fonden bör inte förväxlas med riksbankens jubileumsfond, som är en stiftelse med egen förvaltning.

Statens allmänna fastighetsfond

Slottsbyggnadernas delfond Kriminalvårdsstyrelsens delfond Beskickningsfastigheternas delfond Karolinska sjukhusets delfond Akademiska sjukhusets delfond Byggnadsstyrelsens delfond Generaltullstyrelsens delfond

På statens allmänna fastighetsfond redovisas de fastigheter, som inte hänförs till affärsverken (se prop. 1979/80:100, bilaga 2, s. 31).

Försvarets fastighetsfond

Befästningars delfond Kasernbyggnaders delfond Försvarets forskningsanstalts delfond

På försvarets fastighetsfond redovisas de fastigheter som används för försvarsändamål.

Statlig fondförvaltning 53

Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond Biståndsförvaltningens lånefond Värnpliktslånefonden Lånefonden för tjänstesamhället vid Mörby Statens bosättningslånefond Vattenkraftslånefonden Luftfartslånefonden Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Statens lånefond för universitetsstudier Allmänna studielånefonden Studiemedelsfonden Lånefonden för studentkårslokaler Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor Jordbrukets lagerhusfond Jordbrukets maskinlånefond Fonden för supplementär jordbrukskredit Kraftledningsfonden Egnahemslånefonden Arrendelånefonden Arbetarsmåbruklånefonden Kronotorparnas inventarielånefond Statens avdikningslånefond Fiskerilånefonden Lånefonden för främjande av beredning och avsättning av fisk m.m. Statens fiskeredskapslånefond Skogsväglånefonden Statens skogslånefond Lånefonden för insamling av skogsfrö Lånefonden för lån med uppskjuten ränta Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer m.m. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden Lånefonden för bostadsbyggande Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

54 Statlig fondförvaltning

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin Lånefonden för kommunala markförvärv Lånefonden för allmänna samlingslokaler Statens hantverks- och industrilånefond

Fonden för låneunderstöd

Kammarkollegiets delfond Lantbruksstyrelsens delfond Arbetsmarknadsstyrelsens delfond Bostadsstyrelsens delfond Riksbankens delfond Riksgäldskontorets delfond

Förvaltningen av dessa lånefonder är utspridd på flera offentliga organ, däribland bostadsstyrelsen, som svarar för den avgjort största lånesumman. Fonden redovisar utestående (icke avskrivna) lån. Det bokförda värdet av lånen har hittills anpassats till kravet på avkastning enligt statens normalränta (numera statens utlåningsränta). Medel för utlåningsverksamheten tillförs myndighet genom anslag över statsbudgeten. Den budgettekniska omläggningen den 1 juli 1980 hade bl.a. den konsekvensen att revolverande låneverksamhet, som innebär att återbetalade medel får användas för ny utlåning, upphörde utom i vissa undantagsfall.

Fonderna finansieras direkt via det statliga anslagssystemet. Deras tillgångar består av fordringar på dem som beviljats och erhållit lån.

Fonden för statens aktier

På denna fond redovisas huvudparten av statens aktien

1982:12 fondförvaltning 55 SOU Statlig

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

I 1973:90 (s. 258) om ny regeringsform och ny prop. riksdagsordning chefen för justitiedeparte-

uttalade

mentet att han förutsatte att liksom hi-

regeringen,

tills, inte lägger fram förslag i klart interna riks- (se även grundlagberedningens bedagsangelägenheter tänkande SOU 1972:15 s. 264). som framgår av 9 kap. 8 § regeringsformen disponeras tillgångar som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter av riksdagens organ, vilka äger vidta både förvaltningsåtgärder och förfogandeåtgärder såsom avhändelse och pantsättning (se prop. 1973:90 s. 346).

för beredskapslagring och Förrådsfonden för Eonden ekonomiskt försvar

Förstnämnda fond bestod tidigare av två delfonder, statens jordbruksnämnds delfond och överstyrelsens för ekonomiskt försvar (ÖEF) delfond. Bestämmelser om förvaltning av dessa fonder finns i kbr 1970-05-27, finansdep. dnr. 753/70 och 2290/70. Förvaltningsbestämmelserna har för ÖEF:s delfond ändrats 1972-05-05, handelsdep. dnr. 295/72, och 1975-06-26, handelsdep. A dnr. 1048/1975.

Fonden för beredskapslagring är en fond för finansieoch redovisning av den beredskapslagring av olika ring produkter som handhas av statens jordbruksnämnd genom ÖEF. Den är inrättad som en revolverande fond. Detta innebär alltså att inflytande medel genom omsättning av varulagret får behållas inom fonden och att investeringsanslag endast behöver anvisas för att öka det på fonden redovisade kapitalet. Fonden avser sålunda inte finansiella omsättningstillgångar. Förrådsfonden . _ för ekonomiskt försvar är av samma beskaffenhet.

56 Statlig fondförvaltning

Fonden för förlag till statsverket

Denna fond tillkom 1918. Den förvaltas av riksgäldskontoret. Fonden är en budgetteknisk redovisning av mycket skilda investeringar. På fonden redovisas exempelvis projekteringskostnader för statlig byggnadsverksamhet, viss förrådshållning och viss lagring av jordbruksprodukter (se riksgäldskontorets årsbok 1977/78 s. 107).

Statens vägverks förrådsfond

Tillgångarna består av grustag samt maskiner och lager av olika förbrukningsmaterial som används i väghållning (se prop. 1979/80:100, bilaga 9 s. 63).

Sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk

Dessa fonder omfattar fastigheter och andra för mera stadigvarande bruk anskaffade tillgångar, vilka uppförs eller förräntas med anlitande av anslag för kapitalinvesteringar i fonden samt andra tillgångar, beträffande vilka regeringen särskilt förordnat att de skall tillhöra fonden (Dep. prot. K-dep. 1966-06-29 nr. 14, dnr. I:2653 och I:2723/66). Fonden för Södertälje kanalverk ingår numera i Sjöfartsverkets fond.

Fonden för kreditgivning till utlandet

Fonden inrättades fr.o.m. budgetåret 1945/46 (se prop. 1945:139 ang. statens kreditgivning till utlandet m.m.; SU 165, rskr. 431 och kbr. 1945-06-29 i vilka bl.a. förordnas att fonden skall förvaltas av riksgäldskontoret). Fonden innefattar en redovisning av fordringar på grund av kreditgivning till utlandet och tillskapades för att denna kreditgivning skulle

Statlig 57 fondförvaltning

få en enhetlig budgetteknisk och redovisbehandling ning (se prop. 1945:139 s. 8).

Statens datamaskinsfond

På denna fond redovisas värdet motsvarande statens innehav av datamaskiner.

Jordfonden

Fonden inrättades enligt beslut av 1940 års riksdag (se prop. 1940:130, JoU 33, rskr. 273). Den förvaltas av lantbruksstyrelsen.

Fondens medel skall enligt beslut av 1949 års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med för åtgärder yttre rationalisering på jordbrukets område. På fonden bokförs kostnader för förvärv av fastigheter, å ena, och köpeskillingarna för försålda fastigheter, å andra sidan.

Naturvårdsfonden

På denna fond skall redovisas värdet av de områden som avsatts som nationalparker samt värdet av vissa naturvårdsobjekt (se prop. 1975/76:100, bilaga 11 s. 137, samt jordbruksdep. beslut 1976-06-03, nr. 42).

Övriga statens pensionsfonder

Folkpensioneringsfonden Civila tjänstepensionsfonden Militära tjänstepensionsfonden Allmänna familjepensionsfonden Statens pensionsanstalts pensionsfond

Dessa pensionsfonder har behandlats under avsnitt 3.3.2 - 3.3.4.

58 fondförvaltning Statlig

3.5 Annan statlig fondförvaltning

3.5.1 Inledning

Den förvaltningen av fonderade medel är förstatliga delad ett stort antal myndigheter och andra organ. på Donationsfonder förvaltas av ett mycket stort antal och till ett sammanlagt bokfört kapital myndigheter om drygt 800 milj. kr. Den statliga fondförvaltningen av andra typer av medel än donationsmedel omfattar - exett betydligt mer omfattande kapital och uppgår klusive tidigare som kapitalfonder benämnda medel men statens - till inkluderande pensionsfonder drygt 6 100 milj. kr., varav 1 700 milj. kr. belöper på pensionsfonderna. Kammarkollegiet, riksförsäkringsverket och länsstyrelserna är exempel på myndigheter som förvaltar även andra medel än donationsmedel.

Bland de fonder som kammarkollegiet förvaltar kan nämnas allmänna arvsfonden, kyrkofonden, samefonden och fonden för lönegarantiavgifter. Allmänna arvsfonden, som uppgår till drygt 124 milj. kr., tillkom enligt beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätten. Fonden skulle främja vård och fostran av barn

och ungdom samt omsorg om handikappade. Kyrkofonden

uppgår till ca 250 milj. kr. Den intar en central ställning i den kyrkliga ekonomin och har sin viktigaste funktion alltjämt inom det prästerliga avlöningssystemet. Samefondens medel skall användas till för samerna och uppgår nu till nära 17 milj. kr. gagn Fonden för lönegarantiavgifter skall trygga arbetstagarnas rätt till avtalade löner vid arbetsgivarens konkurs. Den uppgick den 30 juni 1981 till drygt 120 milj. kr.

Riksförsäkringsverket förvaltar bl.a. den frivilliga pensionsförsäkringens fonder, trafiklivräntefonden och arbetslöshetsfonden. Pensionsförsäkringens fonder

Statlig 59 fondförvaltning

uppgår nu till ca 520 milj. kr. Trafiklivräntefonden avser trafiklivränteförmåner och uppgår nu till drygt 78 milj. kr. Arbetslöshetsfonden bidrar till att finansiera stödet vid arbetslöshet. Fonden den uppgick 30 juni 1981 till drygt 1 000 milj. kr.

Länsstyrelserna förvaltar bl.a. sådana nedsatta medel som avses i 4 kap. 14 §, 9 kap. 23 § och 11 95 kap. §, allt vattenlagen (1918:523), i vissa fall även s.k. villkorsmedel enligt vattenlagen, nedsatta medel som avses i 3 § förordningen (1978:881) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 6 kap. 17 § expropriationslagen (1972:719), 137 § första stycket byggnadslagen (1974:385), 35 § miljöskyddslagen (1969:387), 34 § naturvårdslagen (1964:822), 67 § väglagen (1971:948), 8 § lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet och 12 kap. 21 § jordabalken.

Förvaltningen av nedsatta medel vid samtliga landets

länsstyrelser avsåg den 30 juni 1981 totalt drygt 130 milj. kr. Den närmare av fördelningen framgår bilagan till detta betänkande.

3.5.2 Gränsdragning mellan och annan statlig fondförvaltning

Den statliga fondförvaltningen som rymmer myndigheter sedan länge intar en central inom statsförposition valtningen men även organ, vars till vad anknytning som i dagligt tal avses med inte statlig förvaltning förefaller särskilt stark. Var går nu mellan gränsen statlig och annan fondförvaltning? I det följande skall något beröras mellan dessa fondgränsdragningen förvaltningar.

Allmänt kan om de organ, som oftast anses i den ingå statliga förvaltningen, sägas att de tillförts statsförvaltningen för att handha en offentlig förvaltningsuppgift eller affärsverksamhet. Vidare finansieeras verksamheten helt eller delvis angenom löpande

Statlig fondförvaltning

slag. Offentlig förvaltningsuppgift har bl.a. tilllagts allmänna pensionsfonden och de allmänna försäkfonder - som direktiven ringskassornas enligt lagts utanför fondutredningens uppdrag, försäkringskassornas fonder dock endast tills vidare. Åtskilliga inrättningar som i äldre tid betraktades som självstänt.ex. universiteten, har successivt inlemmats i diga, genom att staten till största destatsförvaltningen len övertagit det ekonomiska ansvaret för deras verksamhet (se H. Strömberg, Allmän förvaltningsrätt 9. uppl. 1978 s. 26 ff).

Vid besvarandet av gränsdragningsfråga kan nyssnämnda utredningens mening god vägledning hämtas från enligt begreppet förvaltningsmyndighet enligt förvaltnings- Utanför detta begrepp och därmed den statliga lagen. förvaltningsorganisationen faller korporationer, d.v.s. sammanslutningar av fysiska eller juridiska som sammanhålls av en intressegemenskap som personer t.ex. till medlemmarnas yrkesutövning eller anknyter annan verksamhet, deras fastighetsinnehav eller egenav Till offentliga korporationer räkskap låntagare. nas bl.a. Sveriges allmänna hypoteksbank och anslutna Konungariket Sveriges stadslandshypoteksföreningar, hypotekskassa och anslutna stadshypoteksföreningar

samt andra offentliga anstalter såsom Svenska skepps-

Dessa sammanslutningar faller sålunda hypotekskassan. utanför förvaltningsbegreppet (se Hellners, Förvaltningslagen med kommentar, 1978 s. 28).

Begreppet förvaltningsmyndighet avser inte sådana allmänna organ som visserligen handhar offentliga förvaltningsuppgifter men som är organiserade i privaträttslig form, d.v.s. i form av bolag, förening, stiftelse eller liknande. Dessa organ är självstänrättssubjekt och således formellt sett inte en diga del av staten.

Statlig 61 fondförvaltning

Vad gäller den statliga av fonderade förvaltningen medel kan anmärkas att alla gåvo- och donationsmedel som omhänderhas av statlig eller befattmyndighet ningshavare där i hans egenskap av tjänsteinnehavare skall redovisas till vederbörligt revisionskontor i myndighets ingående räkenskaper, om inte regeringen medgivit undantag härifrån.

3.5.3 Statlig verksamhet i former privaträttsliga

3.5.3.1 Fondförvaltning genom statligt aktiebolag

Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild person. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske med stöd av lag. Om statlig verksamhet bedrivs i privaträttsliga former, t.ex. i aktiebolags- eller stiftelseform, anses sådana statliga organ inte vara statliga förvaltningsmyndigheter.

Med ett statligt aktiebolag avses här sådana aktiebolag, där staten äger samtliga aktier eller har ett dominerande aktieinnehav. Statligt är inte aktiebolag underkastat de förvaltningsföreskrifter som gäller för statliga förvaltningsmyndigheter. Vad som gäller för aktiebolag i allmänhet är noga reglerat i aktiebolagslagen (1975:1385). I regel lämnas vid tillskapandet av statliga aktiebolag allmänna riktlinjer angående bolagets verksamhet. Statens styrning av dess aktiebolag sker formellt på samma sätt som andra aktieägares, vilka på bolagsstämma utser styrelse och revisorer samt fattar beslut som tillkommer stämman. Aktier i åtskilliga av de statliga aktiebolagen förvaltas av Statsföretag AB. Detta förvaltningsbolag har ansvaret för den översiktliga planeringen i dotterbolagen.

62 Statlig fondförvaltning

3.5.3.2 Fondförvaltning genom statlig stiftelse

Med statlig stiftelse förstås här stiftelse där staten ensam eller tillsammans med andra intressenter bildat stiftelsen. Exempel på statlig stiftelse är

stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete

(SFS 1979:630), som ger kreditstöd till industriellt utvecklingsarbete. Enligt regeringsbeslut 1979-06-28 (ändring 1979-09-13) avseende fondens stadgar (§ 15) skall stiftelsens likvida medel, i den mån de inte behövs i den löpande verksamheten, vara placerade räntebärande hos riksgäldskontoret eller i Sveriges Investeringsbank. Vidare kan nämnas Norrlandsfonden, som har till uppgift att tillgodose forskningsändamål och behov av ekonomiskt stöd till näringslivet i de nordligaste länen (se prop. 1961:77, SU 1961:89, rskn 1961:233). Enligt stadgarna för stiftelsen Norrlandsfonden skall stiftelsens medel, i den mån de inte behövs i den löpande verksamheten, vara placerade på räntebärande räkning i Sveriges Riksbank, Post- och Kreditbanken eller, när särskild anledning föreligger, annan bank.

Någon lagstiftning som anger hur en statlig stiftelse skall vara utformad existerar inte. Detta regleras i stället i den mer eller mindre detaljerade stadga som regeringen fastställer för stiftelsen. Finansieringen av den statliga stiftelsens verksamhet sker i regel genom ett anslag över statsbudgeten. Någon markant skillnad mellan finansieringen av statliga myndigheter och statliga stiftelser synes inte föreligga. Valet mellan dessa båda verksamhetsformer träffaswmed hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall (se kulturrådets betänkande SOU 1972:66 s. 225).

Avslutningsvis kan nämnas att beslut av statlig förvaltningsmyndighet om t.ex. utdelning ur donationsfond normalt kan överklagas genom besvär till högre instans och i sista hand till (se Förvalt-

regeringen

Statlig fondförvaltning 63

ningsrättslig tidskrift 1957 s. 144). Däremot torde beträffande beslut av aktiebolag eller stiftelse krävas uttryckligt författningsstöd för överklagbarhet (se Ragnemalm, Förvaltningsbesluts överklagbarhet, s. 165).

4 KYRKLIGA FONDER

4.1 Inledning

Vissa förvaltade fonder kyrkligt prästlönefonder, församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond - är föremål för statliga placeringsregler. I detta avsnitt skall dessa fonder närmare behandlas. Inledningsvis lämnas en översiktlig beskrivning av den svenska kyrkans organisation.

Riket är indelat i 13 stift. Dessa är kyrkans regionala enheter. Stiftets organ är domkapitlet och stiftsnämnden. Kostnaderna för domkapitlets verksamhet bestrids frånanslaggpâstatsbudgeten. Stiftsnämndernas verksamhet finansieras via dels statsanslag, dels pastoratens skogstillgångar. Större delen av beloppet frånstatsbudgetenersättsgenombidrag ur kyrkofonden (se SOU 1981:14 s. 41). För bl.a. avlöning av ordinarie präster och kyrkomusiker bildar en eller flera församlingar pastorat enligt indelning som regeringen beslutar. Den 1 januari 1980 fanns det 1 145 pastorat. På lokalplanet utgör församlingarna basenheten. Hela landet är genom lag indelat i församlingar. Den 1 januari 1980 fanns det 2 570 församlingar.

4.2 Prästlönefonder

4.2.1 Allmänt

Som exempel på fonder som i viss utsträckning står under statlig reglering kan nämnas de av pastoraten

fonder SOU 7932372 66 Kyrkliga

förvaltade prästlönefonderna. Dessa fonder bidrar till att bekosta prästlönerna (25 och 27 §§ lagen av 83 - 90 (1970:939) om förvaltning kyrklig jord, §§

förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig

skall göras räntebärande på sätt som jord)..Medlen föreskrivs om omyndigs medel. De närmare föreskrifter

som gäller i detta avseende är meddelade i 15 kap.

4 § föräldrabalken och i kungörelsen (1974:1048) om medel m.m. Stiftsnämnd - som placering av omyndigs - kan beär ett statligt organ medge undantag enligt stämmelser som meddelas av regeringen (se 27 § 2 st. nyssnämnda lag).

Prästlönefonderna har uppkommit på olika sätt. Huvudsakligen är fonderna bildade av medel, som influtit vid försäljning av boställsjord. Härjämte ini fonderna bl.a. medel, som lämnats i

går ersättning

för rätten att taga i anspråk sten-,grus-, ler- eller torvtäkt på boställe. Ett mindre antal donationsfonder torde även finnas. Huvudsakligen är fonderna bildade av medel som influtit vid försäljning av fastighet. I en och samma fond ingår medel som härstammar från olika ägare. En uppdelning av äganderätten till sådan fond torde vara omöjlig att genomföra. Medel tillhörande i flera pastorat inom ett prästlönefonder stift kan sammanföras till en särskild fond, benämnd stifts att användas till inköp av prästlönejordsfond, fastigheter. Fonden, som förvaltas av stiftsnämnd, och inköpen sker för fonutgör egen juridisk person dens räkning. Utåt står sålunda fonden som ägare till dessa s.k. stifts prästlönefondshemman. Deras rättsär,som framhålls av 1958 års utredning om ställning kyrka och stat,emellertid synnerligen komplicerad (se SOU 1967:46 s. 175). I fonden ingår ju medel från de olika pastoratens prästlönefonder, som i sin tur kan bestå av medel från skilda håll.

har inte funnit Huvudparten av prästlönefondsmedlen i fast utan förvaltas som någon återplacering egendom

Kyrkliga fonder 67

penningfonder av pastoraten. Betydande belopp har under årens lopp samlats i dessa fonder. 1980 var behållningen över 337 milj. kr. Av dessa fondmedel var ca 301 milj. kr. placerade i bankräkningar. Vidare var 15 milj. kr. placerade i aktier och obligationer och 20 milj. kr. i lån. Aktiefonder har bildats för placering av sådana prästlönefondsmedel som inte kunnat återplaceras i fast egendom.

Prästlönefonderna förvaltas av pastoraten. Stiftsnämnd utövar tillsyn över dessa fonders förvaltning, men dess befattning med prästlönefonderna innefattar framför allt beslutanderätt i vissa frågor. Sålunda granskar stiftsnämnd de uppgifter om prästlönefonderna som pastoraten årligen har att inge till resp. stiftsnämnd. Enligt 86 § 1 st. förordningen om förvaltning av kyrklig jord skall stiftsnämnd föra förteckning överpastoratens prästlönefonder. Stiftsnämnds tillsyn torde i viss mån kunna jämföras med länsstyrelsens tillsyn över stiftelser som främjar ett allmännyttigt ändamål. Styrelsen för sådan stiftelse har att årligen tillställa länsstyrelsen bl.a. årsberättelse (se SOU 1968:12 s. 174). Nu gällande lagstiftning bygger i huvudsak på 1960 års ecklesiastika boställsutredningens betänkande SOU 1968:12.

4.2.2 Prästlönefonderna och kyrkofonden

I den kyrkliga ekonomin intar kyrkofonden en central ställning. Denna fond förvaltas, som tidigare omnämnts, av kammarkollegiet och omfattas därför av utredningens uppdrag. Fondens huvudsakliga uppgift är att främja en utjämning mellan ekonomiskt starka och svaga pastorat på så sätt att de senare pastoraten får större eller mindre tillskott ur fonden för att fullt ut kunna täcka lönekostnaderna för sina präster och kyrkomusiker. Kyrkofondens utgifter finansieras huvudsakligen genom den s.k. allmänna kyrkoavgiften, som varje pastorat och därmed varje skattebetalare skall

68 fonder Kyrkliga

betala till kyrkofonden. Ökad avkastning på prästlönefondsmedlen minskar behovet av tillskott från kyrkofonden.

Nuvarande bestämmelser om kyrkofonden finns i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader, vilken är av kyrkolags natur. Till lagen ansluter kungörelsen (1971:861) om kyrkliga kostnader. Dessa författningar trädde i kraft den 1 januari 1972.

Sin viktigaste funktion har kyrkofonden alltjämt inom det prästerliga avlöningssystemet. Biskoparna och vissa präster avlönas direkt från kyrkofonden. Kostnaden för pensionsförmåner åt präster eller efterlevande till präster betalas också ur kyrkofonden liksom en del arvoden till präster och till inte prästvigda tjänstebiträden åt präster.

Avlöningskostnaderna för församlingspräster och för kyrkomusiker bestrids i princip av det pastorat där de är anställda. För dessa kostnader skall pastoratet i första hand anlita den s.k. nettoavkastningen (80 % av vinsten) av sina präst- och kyrkomusikerlönetill- - d.v.s. större delen av vinsten från lönebogångar ställen, prästlönefonder, eventuella andelar i stiftets prästlönejordsfond och prästlönejordsfastigheter samtdets.k. boställskapitalet. I det fåtal fall, där nettoavkastningen är så stor att det blir överskott, skall pastoratet inleverera överskottet till kyrkofonden. Om nettoavkastningen inte täcker avlöningskostnaderna, skall pastoratet ta i anspråk utdebiterade medel intill ett visst öretal per skattekrona. Fordras ytterligare medel till präst- och kyrkomusikerlönerna får pastoratet tillskott ur kyrkofonden. Dessa tillskott är en av kyrkofondens stora utgiftsposter.

Kyrkofondens främsta inkomstkälla är den allmänna kyrkoavgiften, som samtliga pastorat skall betala med

sou 1932,12 Kyrkliga fonder 69

det antal ören per skattekrona i som pastoratet regeringen fastställer för varje år. Pastoraten finansierar avgiften genom av utdebitering församlingsskatt.

Varje år sker en avräkning mellan och pastoraten kyrkofonden. Därvid fastställs bl.a. hur stor nettoav-

kastning varje pastorat har haft av sina präst- och kyrkomusikerlönetillgångar samt storleken av pastoratets lönekostnader. Vidare fastställs rätt pastoratets till tillskott ur kyrkofonden och den som kyrkoavgift pastoratet skall betala. Avräkningen är varje år dels slutlig, avseende närmast föregående dels kalenderår, preliminär avseende tillskott och allmän kyrkoavgift för året efter avräkningsåret. Avräkningen ombesörjs av stiftsnämnderna och - för pastoraten i Stockholms stift - av kammarkollegiet. Den grundar sig pa uppgifter som pastoraten lämnar. Vidare skall länsstyrelserna årligen inom vissa angivna tider lämna stiftsnämnderna och kammarkollegiet för uppgift varje pastorat om det antal skattekronor på vilket församlingsskatt för närmast föregående kalenderår skall beräknas. Av-

räkningsförfarandet skall vara avslutat före den 22 september varje år. Genom 1979 års taxeringsreform har taxeringsperioden och förlängts, länsstyrelserna har därför inte möjlighet att i tid lämna definitiva

uppgifter.

En särskild utredare har i att en uppdrag göra översyn av kyrkofonden som instrument för ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna och av det tekniska förfarandet vid avräkningen mellan dessa och kyrkofonden (Dir. 1980:81). Utredaren, som antagit benämningen kyrkofondsutredningen, anför i delbetänkandet SOU 1981:88 bl.a. att ett förenhetligt utjämningssystem utsätter att man avvecklar den nuvarande avräkningen mellan pastoraten och kyrkofonden. Som en ersättning föreslår utredningen att en särskild bekyrkoavgift räknas på pastoratens Denna lönetillgångar. avgift utgör en försiktig uppskattning av från avkastningen

fonder SOU 1982=12 70 Kyrkliga

lönetillgångarna enligt vissa schabloner (se sistnämnda betänkande s. 77 f).

Härutöver kan anmärkas att kammarkollegiet i en skrivelse den 24 april 1974 anhöll om jämkning av placeringsregler för den av kollegiet förvaltade gemensamma placeringsfonden, allmänna arvsfonden och kyrkofonden. Skrivelsen överlämnades den 10 maj 1974 av finansdepartementet till utbildningsdepartementet för handläggning i vad avsåg frågan om placeringsregler för kyrkofonden. Regeringen beslutade den 29 januari 1981 - under erinran om det uppdrag som lämnats utredningen angående översyn av den statliga fondförm.m. - att skulle valtningen framställningen läggas till handlingarna.

4.3 Pastoratsförbundets framställning om ändrade placeringsregler för prästlönefonderna

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anhöll i en till regeringen ställd skrivelse av den 24 november 1976 om sådan ändring i 90 § förordningen om förvaltning av kyrklig jord att stiftsnämnden kan att hälften, mot dåmera en fjärdedel, av medge högst tillgångarna i prästlönefond får placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs och att med sådan placering får likställas placering i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen. Förbundet åberopade därvid bl.a. att pastoratens möjligheter att i framtiden förvärva fast egendom inte torde komma att förbättras.

tillstyrktes eller lämnades utan er- Framställningen inran av kammarkollegiet och samtliga stiftsnämnder, stiftsnämnden i Växjö dock med det förbehållet att med förslaget om placering i aktiefond avsågs att möjliggöra bildandet av en stiftets egen aktiefond.

Kyrkliga fonder 71

Genom beslut den 28 februari 1980 ändrade regeringen nämnda förordning så att stiftsnämnd kan medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond en-

ligt aktiefondslagen (1974:931). Regeringen förordnade

därjämte att Pastoratsförbundets skrivelse i övrigt samt remissyttrandena över skrivelsen skulle överlämnas till utredningen.

4.4 Församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond

4.4.1 Allmänt

Den nordiska medeltidsrätten uppfattade kyrkan som ett särskilt rättssubjekt som kunde förvärva och inneha egendom. Däremot ansågs den lokala församlingen, sock-F nen, inte vara en juridisk person förrän i mitten av 1800-talet. Församlingar, särskilt nybildade, förvärvade då i stor omfattning fast egendom.

Gällande rätt erkänner inte församlingen som ägare av lokalkyrkan och dess egendom (se Schalling, Den kyrkliga jordens rättsliga ställning i Sverige,s. 225). Alltjämt anses lokalkyrkan vara en juridisk person, som är ägare till den tidigare förvärvade egendomen (se Sundberg, Kyrkorätt,s. 294).

Var gränsen i övrigt går mellan församlingskyrkan och den lokala församlingen som rättssubjekt är oklart och torde enligt vad som uttalas i doktrinen få avgöras i varje särskilt fall med hänsyn till vad som skäligen kan ha avsetts (se Schalling, ovan anfört arbete, s. 227).

72 Kyrkliga fonder

Framför allt i de förutvarande danska landskapen, Skåne, Halland och Blekinge, har kyrkorna i stor utsträckning fått behålla sina medeltida kyrkojordar. I det ursprungliga svenska riket är kyrkojordarna däremot i följd av Gustav Vasas reduktion fåtaliga och obetydliga till storlek och värde.

Endast de äldre domkyrkorna förvaltar numera domkyrkojord. Särskilda förvaltningsföreskrifter gäller för dessa domkyrkor enligt alltjämt gällande 1686 års kyrkolag. Det skall sålunda finnas en särskild domkyrkosyssloman som under biskopens, domkapitlets och i någon mån landshövdingens överinseende skall ha den närmaste tillsynen över domkyrkan och dess egendom. För Lunds domkyrka finns en särskild stadga, enligt vilken vården och förvaltningen tillkommer domkyrkorådet.

4.4.2 Förvaltningsföreskrifter

Enligt 26 § lagen om förvaltning av kyrklig jord skall ersättning som inflyter vid försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgâng eller av annan jämförlig anledning av församlingskyrkas eller domkyrkas jord fonderas. Ersättning som härrör från församlingskyrkas och domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för församlingskyrka resp. domkyrka. Ersättning, som skall fonderas enligt nyss angivna lagrum och härrör från biskopsgården i Lunds stift, skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka. Nu aktuella fastighetsfonder är underkastade stiftsnämndens tillsyn.

Med församlingskyrkas fastighet förstås i lagen om förvaltning av kyrklig jord fast egendom,vars avkastning är avsedd till församlingskyrkas behov. Motsvarande gäller för domkyrkas fastighet. Denna definition innebär att själva kyrkotomten med tillhörande kyrkobyggnad, kyrkogård eller annan begravningsplats

- fonder 73

Kyrkliga

inte räknas som församlingskyrkas (domkyrkas) fastighet i nämnda lags Sådana mening. tillgångar förvaltas i stället enligt lagen om församlingsstyrelse (1961:436) och är inte underkastade stiftsnämndens tillsyn (se prop. 1970:168 s. 135).

Stiftsnämnden skall enligt 86 § förordningen om förvaltning av kyrklig jord föra förteckning över församlingskyrkas och domkyrkas I fastighetsfond. förteckningen skall anges, så det kan från långt ske, vilken fastighet fonderat belopp härrör samt för varje utbetalning av fonderat belopp dels från vilken fastighet beloppet härrör, dels för vilket ändamål utbetalning sker.

Medlen i nu aktuella skall i fastighetsfonder likhet med medlen i prästlönefonderna göras räntebärande på sätt föreskrivs om omyndigs medel. Stiftsnämnd kan enligt 90 § nyssnämnda förordning medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i eller församlingskyrkas domkyrkas fastighetsfond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931). Medlen förvaltas av den församlingen resp. som förvaltar domkyrkan.

Domkyrkornas fastighetsfonder och församlingskyrkornas fastighetsfonder uppgick, såvitt infordrade uppgifter utvisar, 30 1980

den juni till vardera sammanlagt

drygt 11 milj. kr. Domkyrkas fastighetsfond fanns en-

ligt dessa uppgifter i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs och Lund stift, medan församlingskyrkas fastighetsfond förekom i följande stift, nämligen Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Karlstad och Härnösand.

Det allmännas intresse när det gäller förvaltningen av församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond är av annan art än vad gäller prästlönefon-

- 74 Kyrkliga fonder

derna, vilkas avkastning i regel direkt eller indirekt påverkar kyrkofondens ekonomi och därmed i sista hand den allmänna kyrkoavgiften. Vad gäller domkyrkas resp. församlingskyrkas fastighetsfond synes det allmänna intresset begränsa sig till bevarandet av egendomen.

5 AKADEMIER, FRISTÅENDE STIFTELSER M.M.

5.1 Akademier och ideella föreningar

De offentliga insatserna inom kulturområdet har av ålder i betydande utsträckning ombesörjts av organ som varit formellt fristående från staten såsom exempelvis akademier och vittra samfund. Staten har genom att fastställa stadgar för verksamheten gett dessa inrättningar rättssubjektivitet. Deras rättsliga ställning är då närmast att jämföra med stiftelsers. I den mån stadgarna även innehåller regler för hur inrättningarnas medel skall vara placerade föreligger exempel på statligt reglerad förmögenhetsförvaltning. Detsamma är förhållandet, omideella föreningars fonderade medel är underkastade statliga placeringsregler.

I detta sammanhang kan nämnas att enligt kungörelsen (1953:739) angående kollekter får i samband med offentlig gudstjänst och andaktsstund som förrättas i svensk kyrkoförsamling inom riket upptas kollekt till vissa ändamål. Regeringen beslutar om vissa kollektändamål (rikskollekt) och domkapitlet om andra ändamål (stiftskollekt). På dagar då ingen riks- eller stifts-

kollekt skall tas upp får kyrkorådet i församlingen

besluta om kollekt (församlingskollekt).

I kollektkungörelsens 5 § finns bestämmelser om redovisning av uppburna kollekter. Sålunda skall riks- och stiftskollekter utan dröjsmål sättas in på särskilt postgirokonto (centrala kollektkontot). Från detta konto överförs två gånger i månaden influtna medel

76 Akademier, fristående stiftelser m.m.

till mottagarna. Församlingskollekter skall utan dröjsmål sättas in på församlingens postgirokonto. Är mottagaren annan än församlingen, skall kollekten utan dröjsmål överföras till mottagaren. Huruvida för kollektmedel hos kollektmottagaren gäller särskilda placeringsregler, beror helt på de stadgar eller motsvarande som gäller för resp. mottagare.

5.2 Stiftelser som inte förvaltas av statligt organ

Regeringen kan enligt praxis i administrativ väg utöva viss över stiftelser som inte för-

beslutanderätt

valtas av statligt organ (se Hessler, Om stiftelser s. 14). Regeringen kan sålunda fastställa stadgar för sådan stiftelse. Enligt vad somrittaladesunder förarbetena till lagen (1928:116) om tillsyn över stiftelser har sådan fastställelse sökts och erhållits då det gäller stiftelse med betydande förmögenhet eller med ändamål av större räckvidd (NJA II 1929 s. 236).

Enligt vad justitiekanslern uttalat (se Departementsutredningens promemoria 1971:133 angående beslutanderätten i ärenden om permutation, bilaga 2 s. 2) är gällande praxis den att erforderliga stadgar inte

fastställs av Kungl. Maj:t (numera regeringen) annat

än när fråga är om mycket stora stiftelser som är föremål för allmän uppmärksamhet, t.ex. Nobelstiftelsen och stiftelsen Pro Patria.

I detta sammanhang förtjänar måhända anmärkas att stiftelser med allmännyttigt ändamål sedan gammalt åtnjutit vissa skatteprivilegier (se SOU 1939:47 s. 14 ff). Enbart det förhållandet att stiftelsens stadgar fastställts av Kungl. Maj:t har dock inte inverkat härpå (se NJA I 1946 s. 160).

Någon skyldighet att hos regeringen eller länsstyrelse söka fastställelse av stiftelses stadgar förelig-

Akademier, fristående stiftelser m.m. 77

ger inte, och ett stadsfästelsebeslut har inte någon omedelbar civilrättslig betydelse (se Hessler, Om stiftelser s. 12).

Staten kan sålunda fastställa en stiftelses stadgar. Även efter en stiftelses tillkomst kan staten meddela beslut om stiftelsens stadgar. Bestämmelser i stiftelseurkunder, t.ex. förvaltningsföreskrifter, kan nämligen av olika anledningar framstå som opraktiska eller omöjliga att tillämpa. Om stiftaren redan i urkunden har angivit i vilken ordning får jämkning ske, gäller givetvis detta. Annars erfordras för jämkning medverkan av offentlig myndighet; detta sker genom s.k. permutation. Med permutation avses ett förfarande, varigenom myndighet vid ändrade förhållanden medger att bestämmelser som har getts av enskilda i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnanden och liknande handlingar får ändras.

Staten kan sålunda fastställa eller jämka enskild stiftelses stadgar. Stiftelser, som inte förvaltas av statliga organ, kan härigenom vara underkastade av staten fastställda förvaltningsregler med avseende på medelsplaceringen. Exempel på stiftelser, som har av regeringen fastställda placeringsregler, är följande:

Danviks hospital Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond Humanistiska fonden Kungl. och Hvitfeltdska stipendieinrättningen Konjunkturutjämningsfonden för mejeriprodukter Kötthandelns konjunkturutjämningsfond Ester Lindahls stipendiefond Nobelstiftelsen Norrbacka-Eugeniastiftelsen Norrlandsfonden Oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond Rosenbäckstiftelsen Samfundet De Nio

78 Akademier, fristående stiftelser m.m.

Spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond Stiftelsen för bistånd åt vanföra i Skåne Stiftelsen Övralid Svenska Fisks konjunkturutjämningsfond Sällskapet Pro Patria Ägghandelns konjunkturutjämningsfond Änggårdsstiftelsen

Stiftelser, som har av länsstyrelse fastställda placeringsregler, är t.ex.:

Eva och Oscar Ahréns stiftelse Alfta barnhemsfond 1878 års stiftelse Dahlgrens stiftelse Fru Charlotte W Dicksons stiftelse Fredgas minne Hugo och Cyssie Hammars donationsfond Lennings stipendiefond LO-distriktets i Stockholms län hjälpverksamhet Lundellska fondstiftelsen Per Månssons från Edänge donationsfond G. W. Nymbergs stiftelse Ovansjöfonden för främjande av frivillig ungdomsverksamhet Stiftelsen Apelvikens sjukhus Stiftelsen Arbrå Jordägarefond Stiftelsen S. DE C:s minnesfond Stiftelsen C. O. Rydbergs donationsfond Stiftelsen Siamon Sundbergska stiftelsen syskonen Ohléns fond

5.3 Penningfideikommiss

Med fideikommiss förstås i allmänhet ett förordnande, - en vilket föreskriver att viss egendom vanligen eller ett komplex av fastigheter men ibland fastighet eller lösöre - för all framtid skall bevaras kapital

Akademier, fristående stiftelser m.m. 79

ominskad och följa en bestämdsuccessionsordning. Innehavaren förvaltar egendomen och åtnjuter avkastningen därav. Det är regel vid penningfideikommiss att innehavaren inte själv sköter medelsförvaltningen, utan denna är överlämnad till exempelvis banks notariatavdelning, eventuellt i samråd med innehavaren och ut-

seddagodenán (sefideikommissutredningensbetänkandeSOU

1959:40 s. 80). I allmänhet uppfattas fideikommisset inte som en juridisk person, utan varje särskild fideikommissinnehavare anses ha en begränsad eller bunden äganderätt till egendomen. Enligt doktrinen saknas för svensk rätts del material för avgörande av frågan var gränsen mellan rättsfiguren stiftelse och institutet fideikommiss går (se Hessler, Om stiftelser s. 68).

Fideikommissinstitutet går tillbaka till 1600-talets mitt. Enskilda personer började då instifta fideikommiss för sina efterkommande, varvid förebilderna hämtades från utlandet. 1810 infördes förbud att instifta nya fideikommiss i fast egendom. Motsvarande förbud i fråga om lös egendom infördes först genom testaments- - numera i lagen (1930:104) infogad ärvdabalken och lagen (1930:106) om vissa rättshandlingar till förmån för ofödda, vilka båda lagar trädde i kraft den 1 januari 1931. Genom lag (1963:583) om avveckling av fideikommiss, vilken trädde i kraft den 1 januari 1964, påbörjades ensuccessivobligatorisk avveckling av fideikommissen. Avvecklingen skall ske under medverkan av en särskild nämnd, fideikommissnämnden. Denna nämnd är,sedan permutationslagens ikraftträdande den 1 juli 1972,även beslutande instans i permutationsärenden som rör fideikommissförordnanden. I vissa fall skall dock sådana ärenden överlämnas till regeringen för avgörande.

Enligt vad departementschefen uttalade i samband med tillkomsten av 1963 års lag (se NJA II 1963 s. 228) omfattar lagstiftningen om fideikommissförbud även stiftelseförordnanden eller förordnanden där en in-

80 Akademier, fristående stiftelser m.m.

stitution eller inrättning insatts som formell ägare till om förmån ur den med förordnandet avegendom, sedda under obegränsad tid skall utgå enegendomen ligt mekaniskt verkande regler. En understödsfond, vars utdelas inom viss släkt efter behovsavkastning eller en till förmån för medprövning, stipendiefond lemmar av viss släkt omfattas enligt departementschefen dock inte av förbudet. Behovsprövningen förutsätter i dessa fall en av testator oberoende prövning.

har den 13 september 1968 efter hemstäl- Kungl. Maj:t lan från fideikommissariernas intresseorganisation meddelat regler för placering av fideikomgenerella i värdehandlingar enligt följande. Fideimisskapital som förvaltas av bank enligt av kommisskapital, meddelade placeringsföreskrifter, skall Kungl. Maj:t i räntebärande obligationer, i ränplaceras fullgoda tebärande lån mot inteckningssäkerhet eller i fullgod aktier noterade Stockholms fondbörs A-lista. Plapå skall därvid ske efter samråd med fideikomceringen missets innehavare och, om god man finns för kapitalet, godkännande av denne. Kungl. Maj:ts tidigare meddelade tillstånd till placering av kapitalmedel i andra värdehandlingar än som nu sagts skulle dock fortsätta att gälla.

Fideikommiss,som helt eller delvis,är penningfideikommiss är följande:

Ramsellska (Ramsell) Lefebure-Lillienbergska (Falkenberg) Hornsbergs (Taube) Ruuthska (Bonde) Fliseryd (Nordenankar) Hägerum (Weidenhielm) Värnberg (Oxenstierna) Sundby och Näringsberg (Stenbock) Ankarcronska (Ankarcrona)

Akademier, fristående stiftelser m.m. 81

Sandemar (Braunerhjelm) Bona (Giertta) Wängsjöberg (von Post) Erstavik (af Petersens) Riddersholm (Ridderstad) Östanå (Boström) Sjöö (Banér) Kipplingeberg (von Engeström) Salnecke (Gyllenadler) Hacksta (Segerstråhle) Frötuna (Bernadotte af Wisborg) Ericsberg (Bonde) Lagmansö (Falkenberg) Sjösa (Trolle-Löwen) Trollesund (Trolle-Löwen) Gärdesta (Trolle-Löwen) Biby (Celsing) Fjellskäfte (Celsing) Heby (von Engeström) Jacobsberg (Wattrang) Hörningsholm (Bonde) Wibyholm (Bonde) Sturefors (Bielke) Grönlund (Klingspor) Baroniet Adelswärd (Adelswärd) Solberga (Danckwardt-Lillieström) Landsjö (Kuylenstierna) Katrineholms m.fl. med Toftaholms fideikommisskap (Bonde) Bratteborg (von Seth) Gripenberg (Hermelin) Wallby (Bråkenhielm) Schedingsnäs (Stiernclou-Lillienberg) Ulfsnäs (Ribbing) Engaholm (Koskull) Johannishus och Tromtö (Wachtmeister) Christinehof (Piper) Trolle-Ljungby (Trolle-Wachtmeister) K Årup (Trolle-Wachtmeister)

82 Akademier, fristående stiftelser m.m.

Råbelöf (Kennedy) Barsebäck (Hamilton) Näsbyholm (von Blixen-Finecke) Svenstorp (Gyllenkrok) Björnstorp (Gyllenkrok) Övedskloster (Ramel) Trollenäs med Fulltofta fideikommisskapital (Trolle) Stora Markie (Stiernblad) Petersborg (Bager) Koberg och Gåsevadholm (Silfverschiöld) Ek (Lilliestierna) Fårdala (Scheffer) Nyrö (Kalling) Säbylund (Lagerfelt) Bystad med Brevens bruk (Gripenstedt) Boo (Hamilton af Hageby) Segersjö (Montgomery-Cederhielm) Refvelsta med Göksbo (von Engeström) Fullerö (Cronstedt) Hedensberg (Hamilton) Geddeholm (Lewenhaupt) Fiholm (von Frischen Ridderstolpe) Sager-Moltke-Huitfeldtska (Sager) Prinsessan Sofia Albertina (Stenbock) Bogesund (von Lantingshausen-Wachtmeister) Falkenstedtska (Falkenstedt) Mellingeholm (Schürer von Waldheim) Lehusenska (Lehusen) Fållnäs (von Horn) Gerstaberg (Trolle-Löwen) Barckska (Bonde) Älby (Tottie) Häringe (Trolle-Löwen) Wegesberg (Franc) Hesselbyholm-Heby nr. 1 (Liljencrantz) Wrangelska (Wrangel) von Schwerin-Spantekovska (von Schwerin) Ekarebol (innehavaren oviss) Stora Djupsås (Björnberg)

Akademier, fristående stiftelser m.m. 83

Sjönnebol (Bratt) Västerås kvarnar (Falkenberg) Ruckerskiöldska (Hedenstierna) Bundsenska (Bundsen) von Schinkellska (von Schellendorff) Gallierafonden (Hans Majestät Konungen)

5.4 Vissa andra juridiska personer

I separat lagstiftning har meddelats placeringsregler för vissa juridiska personer, exempelvis bankers, sparbankers, jordbrukskassors, försäkringsbolags, understödsföreningars, erkända arbetslöshetskassors och AP-fondens fonderade eller fondbundna kapital (se 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse, 26 § lagen (1955:416) om sparbanker, 34 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, 274 § lagen om för-

(1948:433)

säkringsrörelse, 24 § lagen (1972:262) om understödsföreningar, 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 12 § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens Vidare har särskilförvaltning. da placeringsregler meddelats för vissa offentliga organs förvaltning (se 9 § reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder och 2 § reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen).

Vissa av ovan uppräknade bestämmelser avser att relatera krav på eget kapital till beskaffenplaceringars het. I och för sig kan detta kapital såsom i ingående rörelse placeras på samma sätt som främmande kapital.

Samtliga nyss nämnda bestämmelser, utom reglerna för de erkända arbetslöshetskassornas fonder, de allmänna försäkringskassornas fonder och riksförsäkringsverkets fondförvaltning, blev föremål för kapitalmarknadsutredningens överväganden. Utredningens förslag ledde till ändringar i bestämmelserna.

6 AVGRÄNSNING AV UTREDNINGSUPPDRAGET

6.1 Avgränsning vad gäller statliga kapitalfonder

I ingressen till utredningens direktiv uttalas att förvaltningen av fonder i olika sammanhang uppdragits åt statliga myndigheter. (Detta gäller framför allt kammarkollegiet och riksförsäkringsverket som ansvarar för en stor del av den statliga fondförvaltningen. Därvid bortses emellertid från de statliga kapitalfonderna.) Blandudefonder somriksförsäkringsverket förvaltar omnämns vidare i direktiven folkpensioneringsfonden. Denna fond var vid tiden för direktivens utfärdande en statlig kapitalfond. Enligt ett annat uttalande i direktiven skall emellertid de statliga kapitalfonderna hållas utanför utredningsuppdraget, eftersom de inte är regelrätta fonder utan hänger samman med det statliga anslagssystemet.

Med hänsyn till vad som anförts i direktiven finns det anledning att närmare undersöka, om samtliga de i utredningsdirektiven som statliga kapitalfonder benämnda fonderna skall hållas utanför utredningsuppdraget.

Denovan(se avsnitt 3.4.2) lämnade presentationen av statliga kapitalfonder visar att med sådan fond kan avses finansiella och reala anläggningstillgångar (aktier för stadigvarande innehav och fordringar av långfristig natur resp. fastigheter, maskiner och dylikt) eller finansiella omsättningstillgångar såsom kassamedel, banktillgodohavande och andra fordringar av kortfristig natur (se budgetutredningens betänkande

86 Avgränsning av utredningsuppdraget

SOU 1973:44, bilaga 6 s. 88). Enligt fondutredningens mening talar övervägande skäl för att utredningsuppdraget skall anses omfatta sådana tidigare som statliga kapitalfonder benämnda fonder som har tillgångar placerade i eller disponibla för placering i likvida medel, värdepapper och dylikt i avsikt att till gagn för fondens ändamål få till stånd en god avkastning. Enligt utredningens mening är folkpensioneringsfonden och övriga statens pensionsfonder av nu nämnd karaktär. Av väsentlig betydelse är vidare att inga andra tidigare som kapitalfonder benämnda fonder än de nyssnämnda har placeringsregler. Enligt utredningens mening kan det vidare starkt ifrågasättas, om ändamålet för dessa fonder numera fyller någon självständig funktion. Detta har också ifrågasätts av andra statliga utredningar (se fondbyråutredningens betänkande SOU 1971:81 s. 31 och budgetutredningens betänkande SOU 1973:43 s. 185).

Fonder med finansiella och reala anläggningstillgångar och som saknar placeringssyfte och beträffande vilka verksamheten i mer eller mindre stor utsträckning finansieras över statsbudgeten ligger enligt utredningens uppfattning däremot utanför utredningsuppdraget. Exempel härpå är de affärsdrivande verkens fonder, vilka i själva verket är det baskapital för verksamheten som tillskjutits över statsbudgeten. Vidare torde för vissa riksdagens verk pensionsfonden på grund av fondens särskilda ställning falla utanför utredningsuppdraget.

På grund av det anförda synes följande avgränsning av de tidigare som statliga kapitalfonder benämnda fonderna kunna ske. Utanför utredningsuppdraget bör falla statens affärsverksfonder, riksbanksfonden, statens allmänna fastighetsfond, försvarets fastighetsfond, fonden för statens aktier, statens utlåningsfonder, fonden för låneunderstöd, pensionsfonden för vissa riksdagens verk, fonden för beredskapslagring

Avgränsning av utredningsuppdraget 87

och samtliga kapitalfonder som ovan (se avsnitt 3.4.2) redovisas under rubriken Diverse kapitalfonder ävensom de under riksgäldskontorets förvaltning stående riksgäldsfonden och fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Däremot torde de fonder som ovan redovisas under rubriken Övriga statens pensionsfonder,d.v.s. folkpensioneringsfonden, civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden, allmänna familjepensionsfonden och statens pensionsanstalts pensionsfond, böra omfattas av utredningsuppdraget.

6.2 Avgränsning vad gäller övrig statlig fondförvaltning

Tidigare har framhållits att den statliga sektorn erbjuder en provkarta på olika fonder och olika sätt att placera fondmedlen. En del fonder kan ha alla sina medel placerade hos riksgäldskontoret. Andra fonder har sina medel till en del placerade i aktier. Också andra placeringar förekommer, t.ex. i likvida medel, fast egendom etc.

Dessa hos riksgäldskontoret deponerade fonder har sina medel placerade på särskild räntelös eller räntebärande räkning. Fondernas ställning är av särskilt intresse, eftersom utredningen enligt direktiven bör överväga, om det är möjligt att i större utsträckning placera fondmedel på räkning hos riksgäldskontoret.

Andra exempel på statligt förvaltade medel är de avgifter enligt vattenlagen och andra nedsatta medel som länsstyrelserna förvaltar (se avsnitt 3.5.1). Samtliga nu avsedda medel är underkastade föreskrift om räntebärande placering. Ytterligare exempel på statligt förvaltade medel är jaktvårdsfonden, viltskaderegleringsfonden och länens viltskadefonder.

Enligt lagen (1938:274) om rätt till jakt skall den som vill utöva jakt erlägga jaktvårdsavgift. Influtna

88 Avgränsning av utredningsuppdrag

avgifter bildar jaktvårdsfonden, som förvaltas av kammarkollegiet. Fonden till främjande av

används

jaktvården inom riket. För fälld älg, kronvilt och dovvilt skall enligt förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador avgift erläggas. Avgifter som inflyter inom ett län bildar en viltskadefond för länet. Fonderna förvaltas av länsstyrelsen och används bl.a. för att ersätta skador orsakade av vilt. För länen finns en gemensam regleringsfond, viltskaderegleringsfonden, som förvaltas av kammarkollegiet. Från regleringsfonden får efter regeringens bestämmande medel överföras till den viltskadefond som behöver tillskott. Det kan antecknas att Svenska jägareförbundet i en till regeringen ställd skrivelse den 28 mars 1979 bl.a. hemställt att möjligheterna till att medlen ur jaktvårdsfonden och

älgskaderegleringsfonden (numera viltskadereglerings-

fonden) görs räntebärande närmare utreds. Genom beslut den 10 juli 1980 har regeringen förordnat att ärendet skall överlämnas till utredningen.

Vid övervägande av vad som i det föregående anförts finner utredningen det mest ändamålsenligt att översynen omfattar, förutom de i nyssnämnda regeringsärende aktuella fonderna, samtliga statligt förvaltade medel som är disponibla för placering i likvida medel, värdepapper och dylikt i avsikt att till gagn för fondens ändamål få till stånd en god avkastning.

6.3 Avgränsning vad gäller andra fonderade medel

6.3.1 Inledning

I utredningsdirektiven talas om statlig fondförvaltning men även om statligt reglerade fonder. En beskrivning lämnas också av den fondförvaltning som sköts av statliga myndigheter och andra organ. Vidare uttalas att det finns fonder som inte förvaltas av statliga myndigheter men som ändå är underkastade

Avgränsning 89

av utredningsuppdraget

föreskrifter som regeringen utfärdat. Den gjorda beskrivningen av fonderna följs dock inte upp av något explicit uttalande om att sistnämnda fonder omfattas av resp. faller utanför Utredutredningsuppdraget. ningen vill därför närmare beröra denna fråga.

6.3.2 Statliga aktiebolag och stiftelser

Statlig verksamhet bedrivs normalt i myndighets form men kan också - som beskrivs i något avsnittet 3.5.3 bedrivas i privaträttsliga former, t.ex. i aktiebolags- eller stiftelseform. Sådana statliga organ anses inte vara statliga förvaltningsmyndigheter.

Enligt utredningens uppfattning får aktiebolagsformen anses innefatta sådan särskild att den reglering, fondförvaltande verksamhet som ett statligt aktiebolag eventuellt kan bedriva bör falla utanför utredningsuppdraget.

Valet mellan de båda verksamhetsformerna statlig myndighet och statlig stiftelse träffas med till hänsyn förhållandena i varje särskilt fall (se avsnitt 3.5.3.2). Med hänsyn härtill bör utredningens uppdrag avse en översyn även av de av staten fastställda reglerna för hur stiftelser får placera i tillgångarna likvida medel, innehav av och i värdepapper dylikt syfte att till gagn för stiftelsens ändamål få till stånd en god avkastning. I analogi medvadnovananförts om de tidigare som statliga kapitalfonder benämnda fonderna bör däremot stiftelser, där fonderat kapital i själva verket är det för verksamheten som baskapital tillskjutits över statsbudgeten, inte ingå i utredningsuppdraget. Riksbankens jubileumsfond bör inte omfattas av utredningens översyn (se vad som ovan anförts om riksbanksfonden under avsnitt 3.4.2).

90 Avgränsning av utredningsuppdraget

6.3.3 Kyrkliga fonder

Som framgår av avsnitt 4.3 förordnade regeringen att pastoratsförbundets skrivelse om ändrade placeringsregler för prästlönefondsmedel samt remissyttrandena över skrivelsen skulle överlämnas till utredningen. Utredningen har på grund av det anförda uppfattat sitt uppdrag så att även prästlönefonderna, trots att de inte formellt förvaltas av statligt organ, skall omfattas av utredningens översyn.

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat kan bildas prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Eftersom dessa fonder förvaltas av stiftsnämnd - en instans - omfattas även statlig dessa fonder av utredningsuppdraget.

I detta sammanhang kan nämnas att ökad avkastning på prästlönefondsmedlen minskar behovet av tillskott från den av kammarkollegiet förvaltade kyrkofonden. Denna fond förvaltas av kammarkollegiet och omfattas som statligt förvaltadavtitredningensuppdrag. Fonden har som huvudsaklig uppgift att främja en utjämning mellan ekonomiskt starka och svaga pastorat på så sätt att de senare pastoraten får större eller mindre

tillskott ur fonden för att fullt ut kunna täcka

lönekostnaderna för sina präster och kyrkomusiker.

För församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond gäller samma placeringsregler och nära nog identiska tillsynsregler som för prästlönefonderna, varför även dessa fastighetsfonder bör anses ingå i utredningens uppdrag.

6.3.4 Vissa andra juridiska personer

Som framgår av avsnitt 5.2 förekommer att statlig instans fastställt placeringsregler för stiftelser med egen medelsförvaltning.

Avgränsning av utredningsuppdraget 91

Vidare har Kungl. Maj:t meddelat generella placeringsföreskrifter för placering av fideikommisskapital i värdehandlingar (se avsnitt 5.3).

I separat lagstiftning har (som anges under avsnitt 5.4) meddelats placeringsregler eller regler på krav på fondtäckning för vissa juridiska personers, t.ex. bankers, sparbankers, jordbrukskassors, försäkringsbolags, understödsföreningars, erkända arbetslöshetskassors och AP-fondens fonderade eller fondbundna kapital. Vidare har särskilda placeringsregler meddelats för vissa offentliga organs fondförvaltning.

Som framgår av avsnitt 5.4 blev vissa av dessa bestämmelser föremål för kapitalmarknadsutredningens överväganden.

De av riksförsäkringsverket förvaltade fonderna ingår som förvaltade av statligt organ i det uppdrag som lämnats utredningen angående översyn av den statliga fondförvaltningen m.m. Vidare bör framhållas att, som tidigare nämnts, enligt uttalande i utredningsdirektiven försäkringskassornas fonder t.v. skall lämnas utanför utredningsuppdraget i avvaktan på resultatet av riksförsäkringsverkets översyn av dessa fonder.

Mot bakgrund av de i detta avsnitt lämnade redogörelserna uppkommer frågan, om utredningsuppdraget omfattar placeringsreglerna för de erkända arbetslöshetskassornas fonder liksom de placeringsregler statlig instans meddelat för stiftelser, penningfideikommiss och andra privaträttsliga subjekts fonderade medel.

1956 års fondutredning uttalade, såvitt nu är av intresse, bl.a. följande:

Utanför de egentliga statsmyndigheterna förekommer i viss utsträckning förvaltning av donationsfonder eller fonder av snarlik karaktär, för vilka har Kungl. Maj:t meddelat placeringsföreskrifter. Grunderna härför är

92 Avgränsning av utredningsuppdraget

varierande. som exempel kan nämnas Nobelstiftelsen, vilken inte utgör någon donation till statsverket, men där en förlikning mellan Alfred Nobels testamentsexekutor och legala arvingar ledde till att frågan om stiftelsens förvaltning underställdes Kungl. Majzts prövning. Andra exempel utgör den likaledes i det föregående berörda Humanistiska fonden, som bildats av lotterimedel och som förvaltas av vitterhetsakademien, samt andra av akademier och staten närstående institutioner förvaltade fonder. Vidare kan nämnas vissa av konjunkturutjämningsavgifter bildade forskningsfonder. Utredningen har inte ansett, att fonder av nu angiven karaktär omfattas av dess uppdrag; Någon inordning i den föreslagna gemensamma fonden har inte ifrågasatts, då de inte förvaltas av rent statlig myndighet. Emellertid förmenar utredningen, att de i förevarande betänkande anlagda principiella synpunkterna för fondmedelsförvaltning bör kunna tjäna som riktlinje även vid uppgörande av förvaltningsföreskrifter för nytillkommande icke helt statliga fonder.

Det bör anmärkas att 1956 års fondutrednings uppdrag endast avsåg statligt förvaltade fonder och att nämnda utredning som grundval för sina överväganden studerade bl.a. placeringsreglerna för Nobelstiftelsens medel (se SOU 1959:29 s. 31 ff).

Enligt utredningsdirektiven för utredningen angående översyn av den statliga fondförvaltningen m.m. skall översynen syfta till att göra den statliga fondförmeraeffektiv och förenkla administratio-

valtningen

nen, vilken i dag är utspridd på många händer. En av utredningens huvuduppgifter är att göra en översyn av de statliga placeringsregler som gäller och utarbeta olika placeringsmodeller. Den statliga regleringen av erkända arbetslöshetskassors, stiftelsers och vissa andra privaträttsliga subjekts medelsplacering kan därvid ses som redan befintliga placeringsmodeller.

Vid övervägande av vad som anförts i det föregående ligger det nära till hands att utgå från att vid översynen av den statliga fondförvaltningen låta utredningsuppdraget omfatta även sådan enskild förvaltning av fonderade medel, för vilka staten fastställt placeringsregler. I analogi med vad ovan sagts om de

Avgränsning av utredningsuppdraget 93

statliga stiftelserna bör översynen dock begränsas till de fonderade medel, vilka är placerade i eller disponibla för placering i likvida medel, innehav av värdepapper och liknande tillgångar. Vidare bör placeringsregler, som efter kapitalmarknadsutredningens överväganden blivit föremål för särskilda åtgärder, inte ingå i utredningens översyn. Vad beträffar de erkända arbetslöshetskassornas fonder bör dessa på grund av att ändamålet med fonderna kan ställa särskilda krav på stor likviditet, hållas utanför utredningsuppdraget.

7 AVVECKLING AV VISS STATLIG FONDFÖRMÖGENHET

7.1 Inledande synpunkter

Inom statsförvaltningen förekommer, vid sidan av statsbudgeten, fonderade medel, som genom statliga medelsanvisningar avsatts för särskilda ändamål. Enligt den grunduppfattning som för närvarande råder anses det inte vara tillfredsställande att man på detta sätt specialdestinerar medel. En avgränsning av vissa inkomster till på förhand bestämda ändamål inom den offentliga verksamheten förhindrar en rationell avvägning mellan resurser och behov. Ett argument mot specialdestinering är också att behovsprövningen blir mindre rigorös vid användning av fondmedel än vid tilldelning av anslag över statsbudgeten. Om ett ändamål tillgodoses genom både budgetanslag och fondmedel, är det inte osannolikt, att fondmedlen anslås för mindre angelägna delar av verksamheten än budgetmedlen.

Användningen av medel från en fond förutsätter en fortgående institution, som kanske aldrig hade kommit till stånd vid en Om fondmedlen skulle budgetprövning. förbrukas i sin helhet eller till större delen, kan det mycket väl bli så att staten vidmakthålla tvingas den redan tillskapade verksamheten. Till undvikande av irrationella lösningar härvid har statsmakterna därför under de senaste decennierna strävat efter att avveckla specialdestinationer inom statsförvaltningen.

Som ett led i strävandena att nedbringa kostnaderna för den statliga fondförvaltningen bör åtgärder fort-

96 Avveckling av viss statlig fondförmögenhet

löpande övervägas för att en avveckling skall kunna ske av fonder som inte längre fyller någon självständig funktion, alternativt att en sammanslagning skall komma till stånd av fonder med likartade ändamål. I de fall en avveckling anses böra ske, kan det anslag som anvisas på budgeten för verksamheten ökas med ett belopp som motsvarar fondavkastningen, samtidigt som staten helt påtager sig ansvaret för den ifrågavarande verksamhetens upprätthållande. Att bevara verksamheten för fonder, vars ändamål med större fördel kan tillgodoses genom statliga anslag, skulle därvid innebära en onödig omgång i redovisningshänseende.

Med hänsyn till vad ovan sagts bör den principiella målsättningen uppställas, att statligt förvaltade fonder, som inte härrör från donationer, endast bör bibehållas, om vägande skäl talar härför. Ett slopande av sådana fonder skulle få till följd, att motsvarande kapital skulle tillföras statsbudgeten samt att de utgifter som tidigare tillgodosetts via resp. fond i fortsättningen skulle få bestridas direkt över statsbudgeten. Det bör i detta sammanhang påpekas att statsmakterna äger fritt förfoga över fonder som tillkommit genom statliga medelsanvisningar eller eljest uppstått av allmänna medel.

I fonder som bildats genom uppbörd av avgifter av olika slag finns inte några delägare med sådana anspråk på tillgångarna som tillkommer exempelvis aktieägare eller föreningsmedlem. Deras krav på fullav förpliktelser kan däremot gå ut på att görande t.ex. pension eller annan förmån betalas ut. En gäldenär kan i allmänhet inte befria sig från en förutan borgenärens samtycke genom att överpliktelse låta förpliktelsen på en ny gäldenär. I vissa fall är detta dock möjligt. som ett exempel härpå omnämns i doktrinen (se Rodhe, Lärobok i obligationsrätt s. 227) att ett försäkringsbolag helt eller delvis övertager ett bolags försäkringsbestånd. Det torde ligga dylikt

Avveckling av viss statlig fondförmögenhet 97

i sakens natur att, såvida annat avtaej uttryckligen lats, det rättssubjekt som övertar ansvaret för eventuella förpliktelser jämväl övertar de vartillgångar ur nämnda förpliktelser skall bl.a. av fullgöras (se Jägerskiöld i Festskrift till s. 193 anfört Agge, exempel).

Som ett uttryck för detta kan bl.a. synsätt åberopas följande. Den statliga finansierabyggnadsforskningen des tidigare i stora delar en särskild genom byggnadsforskningsavgift. Avgiftsskyldigheten reglerades i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift. Staten bidrog samtidigt till forskningen genom anslag över budgeten. Avgifterna och anslagsmedlen tillfördes fonden för byggnadsforskning, som förvaltades av kammarkollegiet. Riksdagen beslöt (prop. 1980/81:178, SfU 1980/81:28, rskr. 1980/81:406) att skulle lagen upphöra att gälla i och med utgången av år 1981 och att byggnadsforskningen därefter skulle finansieras genom anslag över statsbudgeten. I och med att byggnadsforskningsavgiften försvann, beslöt riksdagen (prop. 1981/82:25, CU 1981/82:6, rskr. 1981/82:64) att fonden för byggnadsforskning skulle Ett särskilt upplösas. reservationsanslag fördes upp i statsbudgeten. Riksdagen beslöt att till detta skulle reservationsanslag överföras den som fanns i fonden vid kassabehållning utgången av år 1981.

Utredningen, som överväger framtida former för placeringar av statligt förvaltade fondmedel och administration av den statliga har under fondförvaltningen, sitt arbete kartlagt sådana fonderade medel. samtliga Utredningen har därvid funnit att bl.a. vissa statligt förvaltade medel, som inte härrör från donationer, förlorat sin betydelse på grund av främst föråldrade ändamål. Enligt utredningens är det inte ratiomening nellt att dessa medel hålls särskilt fortsättningsvis avskilda och görs till föremål för särskild förvaltning. Utredningen anser det motiverat att med tanke

Avveckling av viss statlig fondförmögenhet

Q8

på de möjligheter som förslaget kan medföra från statsfinansiella synpunkter, föreslå att dessa fonder avvecklas så snart som möjligt.

De medel som omfattas av förslaget är folkpensioneringsfonden, civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden, allmänna familjepensionsfonden och statens pensionsanstalts pensionsfond samt tio ytterligare i det följande närmare presenterade fonder. Som redovisatsuppgickdet sammanlagda bokförda värdet av fonderna den 30 juni 1981 till drygt 1 730 milj. kr. understiger detta be-

Marknadsvärdet

lopp. Den av utredningen föreslagna avvecklingen av fondmedlen skulle, om den kommer till stånd, medföra ett likviditetstillskott till statsbudgetens inkomstsida. Avvecklingen kan genomföras utan att resultatet av utredningens fortsatta arbete avvaktas.

Den föreslagna avvecklingen kan ske genom att fonderna upplöses och medlen återförs till statsbudgeten. En avveckling kan också ske genom att vissa fonder slås samman. Utredningen föreslår att de nyss nämnda fonderna avvecklas genom att däremot svarande tillgångar realiseras och överförs till statsbudgeten.

Utredningen har gjort en så långt möjligt noggrann undersökning av de fonder, som, med hänsyn till vad ovan anförts, kan anses sakna fortsatt självständigt Detta utesluter inte att de existensberättigande. förvaltande organen själva bör göra en inventering av förvaltade fondmedel i syfte att, om fonder skulle med ändamål som kan anses ha upphört eller påträffas som inte längre fyller någon självständig funktion, få till stånd en avveckling av fonderna. De fonder som här åsyftas är alltså bara statligt förvaltade fonder, som inte grundas på donationer.

Avveckling av viss statlig fondförmögenhet 99

Utredningen skall i ett senare betänkande behandla permutationsinstitutet, som äger tillämpning på donationsmedel.

7.2 Statens pensionsfonder

Med statens pensionsfonder avses här folkpensioneringsfonden, civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden, allmänna familjepensionsfonden och statens pensionsanstalts pensionsfond. Bakgrunden till dessa fonder har beskrivits ovan i avsnitten 3.3.2 - 3.3.4. Någon avsättning förekommer inte längre till dessa pensionsfonder (se 1938:1 Bih. s. 67 prop. ff). Avkastningen inlevereras till statsverket, medan utgifterna vad gäller folkpensioneringen finansieras med anslag över statsbudgeten. Övriga pensionsförmåner avräknas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Familjepensionsmedlen belastas dock med vissa smärre årliga utgifter för pensioner. Under budgetåret 1980/81 uppgick de till 9 677 kr. Bortsett från denna i sammanhanget obetydliga utgiftspost saknas koppling mellan Utgifter för pensioner och fonderna.

Med angivet undantag fyller fonderna sålunda inte längre någon funktion i den meningen att pensionsutfästelser skall uppfyllas med dem. Enligt utredningens uppfattning innebär fondernas bevarande under särskild förvaltning och med den ändamålsbestämning som finns en onödig omgång i redovisningshänseende. Fonderna bör därför avvecklas (se även SOU 1978:11 s. 719 och SOU 1971:82 s. 31). De författningsändringar som föranleds av den föreslagna avvecklingen är i 1 § regleändring mentet (1961:265) angående förvaltning av riksförsäkringsverkets fonder och upphävande av 4 § reglementet (1919:878) för statens pensionsanstalt. Folkpensioneringsfonden förvaltas av riksförsäkringsverket. Övriga fonder, utom statens pensionsanstalts pensionsfond, förvaltas av kammarkollegiet. sistnämnda fond förvaltas av statens löne- och pensionsverk.

100 Avveckling av viss statlig fondförmögenhet Medlens placeringar den 30 juni 1981 framgår medan. FOLKPENSIONERINGSFONDEN (kr.) Bank och statsverkets checkräkning 13 774 814 Lån till statliga låntagare 306 395 200 - Riksgäldskontoret

STATENS PENSIONSANSTALTS PENSIONSFOND (kr.)

Riksgäldskontoret 210 683 133 Kammarkollegiets placeringsfond 7 886 511 Summa 218 569 644

102 av viss statlig fondförmögenhet Avveckling

7.3 Vissa andra statligt förvaltade fonder

7.3.1 Fonden för försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet

Fonden bildades genom att Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 föreskrev att behållningen i krigsriskkassan skulle ställas till statskontorets förfogande samt att statskontoret skulle av nämnda behållning avsätta 5 500 000 kr. till en under statskontorets förvaltstående diversemedelsfond, benämnd fonden för ning försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet, att, till såväl kapital som ränta, användas i enlighet med de bestämmelser Kungl. Maj:t framdeles meddelade. Kungl. Maj:t föreskrev även att medlen skulle räntebärande. Fonden förvaltas numera av kamgöras markollegiet.

Fondens avkastning eller kapital har inte disponerats för fondens ändamål under de senaste tio åren. Redan med hänsyn härtill bör fonden avvecklas.

Fondens tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till 1 545 978 kr. Tillgångarna var placerade enligt följande: 31 642 kr. i kontanter 1 078 213 kr. i bank 40 000 kr. i räntebärande statsobligationer 133 623 kr. i kommunlân 262 500 kr. i reverslân

7.3.2 1953 års fond för teknisk forskning

Kungl. Maj:t föreskrev den 5 juni 1953 att av behållningen i olika clearingkassor och krigsriskkassan skulle 1 200 000 kr. avsättas till en under statskontorets förvaltning stående diversemedelsfond, benämnd 1953 års fond för teknisk forskning, att användas i enlighet med de bestämmelser Kungl. Maj:t framdeles,

Avveckling av viss statlig fondförmögenhet 103

efter förslag av statens tekniska forskningsråd, meddelade. Kungl. Maj:t föreskrev den 27 januari 1956 att medlen skulle göras räntebärande enligt de regler som gäller för statskontorets fondförvaltning. Fonden förvaltas numera av kammarkollegiet.

Fondens avkastning eller kapital har inte disponerats för fondens ändamål under de senaste tio åren. Redan av detta skäl bör fonden avvecklas.

Fondens tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till 1 213 987 kr. Tillgångarna var placerade enligt följande: 26 182 kr. i kontanter 496 905 kr. i bank 144 300 kr. i räntebärande statsobligationer 434 400 kr. i kommunobligationer 112 200 kr. i hypoteksobligationer

7.3.3 Fonden för en professur i försäkringsrätt vid Stockholms högskola

Kungl. Maj:t förordnade den 19 oktober 1951 (prop. 1951:106, CU 1951:3, rskr. 1951:191) att av försäkringsinspektionens fond ett belopp om 650 000 kr. skulle avsättas till en av statskontoret förvaltad fond. Fondens skulle - tillsammans med avavkastning kastningen, och, i fall av behov, kapitalet, av en av Svenska försäkringsbolags riksförbund insamlad och förvaltad fond - användas dels till avlönande av innehavaren av ifrågavarande professur i försäkringsrätt, dels till bestridande av utgifter för den pensionsrätt, som jämlikt Kungl. Majzts beslut må varda förenad med professuren, dels och, i den mån Kungl. Maj:t så medgivit, till bestridande av andra med professuren förenade utgifter.

Fonden förvaltas numera av kammarkollegiet.

Staten har numera övertagit ansvaret för att avlöna innehavaren av ifrågavarande professur och fondens

104 Avveckling av viss statlig fondförmögenhet

övriga förpliktelser. Fonden saknar sålunda den uppgift vartill den avsedd. Avkast-

ursprungligen var

ningen, som budgetåret 1980/81 uppgick till 39333 kr., tillförs årligen Stockholms universitets avlöningsanslag. Fondens bevarande innebär en onödig omgång i redovisningshänseende. Fonden bör därför avvecklas.

Fonden förvaltas numera av kammarkollegiet. Tillgångarna uppgick den 30 juni 1981 till 689 333 kr och var placerade i kollegiets gemensamma placeringsfond.

7.3.4 Fonden för en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms högskola

Genom kungl. brev den 28 januari 1927 föreskrev Kungl. Maj:t, att av anslaget till försäkringsinspektionens verksamhet ett belopp om 350 000 kr. skulle avsättas till en fond, vars avkastning skulle användas till underhållande vid Stockholms högskola av en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik. Nämnda belopp skulle av Statskontoret bokföras och förvaltas som en särskild fond. Fondens avkastning skulle sålunda användas dels till avlöning av en innehavare av ifrågavarande professur i enlighet med de grunder, som gällde för avlöning av en professur vid statsuniversitetet, och dels med högst 500 kr. om året för inköp av erforderlig facklitteratur inom professurens ämnesområde. Den årliga avkastningen av fonden skulle stå till Stockholms högskolas förfogande med redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket. Genom kungl. brev den 30 januari 1931 höjdes det årliga anslaget för inköp av facklitteratur till 800 kr. Vidare medgav Kungl. Maj:t att från fondens avkastning fick utgå ett belopp om högst 2 500 kr. till inköp av äldre facklitteratur samt övningslitteratur.

Avveckling av viss statlig fondförmögenhet 105

Genom kungl. brev den 6 juni 1941 medgavs att räntemedel, reserverade från föregående år, fick användas till det med fonden avsedda ändamålet. Genom kungl. brev den 14 april 1961 förordnades att kanslern för rikets universitet, filosofie doktorn Carl Harald Cramér skulle komma i åtnjutande av hel ålderspension. Kungl. Maj:t föreskrev vidare, att till kostnaderna för nämnda pension skulle för varje budgetår från fonden för en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid universitetet i Stockholm, efter bestridande av de på fonden fallande avlöningskostnaderna, lämnas ett bidrag med belopp som motsvarade den för samma tid beräknade kostnaden för sådan förtidspensionering vartill rätt kunnat grundas på den av Cramér innehavda anställningen som professor. Beslutande organ över avkastningen är regeringen. Fonden, som inte är underkastad några särskilda placeringsregler, förvaltas numera av kammarkollegiet.

Staten har numera övertagit fondens förpliktelser, varvid fondens ändamål fullgörs med anslagsmedel. Avkastningen, som budgetåret 1980/81 uppgick till 51 646 kr., tillförs årligen Stockholms universitets avlöningsanslag. Fondens bevarande skulle innebära en onödig omgång i redovisningshänseende. Fonden bör därför avvecklas.

Fondens tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till 401 646 kr. Tillgångarna var placerade i bank.

7.3.5 Tingshusfonden

Den 1 januari 1971 övertog staten skyldigheten att vara lokalhållare för de allmänna underrätterna. Med anledning härav har tingshusbyggnadsskyldiges samtliga tillgångar liksom ansvaret för deras förbindelser övertagits av staten. Kungl. Maj:t uppdrog i beslut den 19 februari 1971 åt statskontorets att fondbyrå förvalta de medel och fordringar som tillfallit staten

106 Avveckling av viss statlig fondförmögenhet

i anledning av lokalhållningsreformen och svara för de skulder som staten övertagit, allt i den mån dessa uppgifter inte skulle fullgöras av annan myndighet enligt särskilda föreskrifter eller särskilt beslut.

Av fondens avkastning om totalt nära 6 milj. kr. per år har under budgetåret 1980/81 31 331 kr. disponerats för fondens ändamål. Med tanke på att staten ansvaret som lokalhållare genom att hänvisa övertagit erforderliga anslag direkt över statsbudgeten, fyller tingshusfonden inte längre någon nämnvärd uppgift. Dess bevarande innebära en onödig omgång i resynes dovisningshänseende. Fonden bör därför avvecklas.

Fonden uppgick den 30 juni 1981 till 50 557 140 kr., varav inlånta medel 436 521 kr. Tillgångarna var placerade enligt följande: 39 820 kr. i kontanter 17 764 220 kr. i bank 15 520 800 kr. i inteckningslån 707 300 kr. i kommunlån 16 525 000 kr. i reverslån

7.3.6 Försäljningsmedel av viss häradsjord i Kärna och Slaka socknar i Östergötlands län

Kungl. Maj:t beslutade den 28 juni 1962 (prop. 1962:174, JoU 1962:27, rskr. 1962:332) att försäljningsmedel för av kronan tillhöriga häradsjordar i rubr. socknar skulle inlevereras till statskontoret, varvid medlen, intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, skulle redovisas som en särskild diversemedelstitel och innestå på statsverkets checkräkning. Medlen, som förvaltas av kammarkollegiet, uppgick den 30 juni 1981 till 80 176 kr.

Medlen utgör likvid vid försäljning av kronan tillhöriga häradsjordar och ingår således bland statens Medlens kapital eller avkastning har inte tillgångar.

Avveckling av viss statlig fondförmögenhet 107

disponerats under de senaste tio åren, varför medlen inte längre bör förvaltas avskilda. Utredningen föreslår att fonden avvecklas.

7.3.7 Manufakturförlagslånefonden

Genom beslut av rikets ständer år 1818 avsattes av den dåvarande manufakturdiskontens medel 200 000 riksdaler banko att användas till s.k. stående lån eller förlagslån. I samband därmed utfärdade Kungl. Maj:t i brev den 9 december 1818 vissa bestämmelser rörande utlåningen, innebärande att lånen skulle löpa på sex år, därav de tre första utan avbetalning. Lånen skulle i huvudsak användas till understöd för anläggningar av nya, i riket förut okända uppfinningar i fabriks- och slöjdväg.

Manufakturdiskonten, varifrån medlen sålunda avskildes, leder sitt ursprung tillbaka till år 1756, vilket år rikets ständer anvisade ett belopp av 131 666 riksdaler i form av kreditiv i ständernas bank. Kreditivet löpte med tre procents ränta. Det höjdes sedermera genom beslut vid olika riksdagar, så att det år 1818

uppgick till 6 milj. riksdaler banko. Med åren ökades

efterfrågan på förlagslån, och ytterligare avsättningar till manufakturförlagslånefonden måste verkställas. Avsättningarna synes ha skett från den s.k. besparingskassan, d.v.s. överskottet på den av manufakturdiskonten bedrivna lånerörelsen. Genom beslut den 26 oktober 1877 förordnade Kungl. Maj:t att förvaltningen av fonden, som dittills omhänderhafts av kommerskollegium, skulle flyttas över till statskontoret. Bestämmelser för lån från fonden utfärdades år 1927 (SFS 403/1927). Enligt dessa kunde lån beviljas åt företag som ämnade igångsätta sådana för landet nya tillverkningar, för vilkas gynnsamma bedrivande särskilda förutsättningar syntes föreligga, mot säkerhet som godkändes av statskontoret. Sedan lånet innehafts under två år från första lyftningsdagen, skulle det under därpå följande

108 av viss statlig fondförmögenhet Avveckling

högst åtta år återbetalas med lika kapitalbelopp årligen. Bestämmelserna upphävdes 1960 (SFS 1960:372). Fonden förvaltas numera av kammarkollegiet.

Fondens kapital eller avkastning har inte disponerats under de senaste tio åren, varför fonden bör avvecklas.

Fondens tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till 40 008 kr. Tillgångarna var placerade på statsverkets checkräkning.

7.3.8 Polenmedlen

överenskommelse den 16 november 1949 mellan Enligt Sverige och Polen skulle den polska regeringen till betala visst belopp inom 17 år från och med Sverige den 1 januari 1951 och utgå i form av en procentuell avsättning på likviderna för av Sverige importerade kol och koks. Enligt bestämmelserna i överenspolska kommelsen skulle ett i Sveriges riksbank öppnat konto tillgodoföras nämnda avsättning.

Kungl. Maj:t tillsatte den 16 juni 1950 en nämnd med att förslag till fördelning av det beuppdrag avge

lopp som skulle erläggas av polska regeringen. Kungl.

förordnade den 22 juni 1951 att såväl redan in- Maj:t flutna som därefter inflytande avsättningar skulle överlämnas till statskontorets förvaltning, varvid medlen skulle redovisas under en särskild diversemedelstitel, benämnd Polenmedel. Kungl. Maj:t fastställde vidare den ovan angivna nämndens förslag till fördelning (se Utrikesdepartementets skrivelse den 2 maj 1951). Till de intressenter som då anmält anspråk på ersättning utbetalades därefter fastställd ersättning. Utbetalning av ett belopp om 3 169 kr. kunde dock inte ske till en intressent, dödsboet efter Klotylda Nilsson. Intressenten kunde nämligen inte anträffas.

Avveckling av viss 109 statlig fondförmögenhet

Preskriptionsinstitutet har betydelse vad gäller de medel, som nedsatts för att tillgodose dödsboets anspråk på skadestånd.

Såväl enligt 1862 års som enpreskriptionsförordning ligt nu gällande preskriptionslag (1981:130) gäller beträffande andra fordringar än konsumentfordringar, d.v.s. näringsidkares mot en fordringar konsumenter, allmän preskriptionstid om 10 år och räknas från fordringens tillkomst. Den allmänna preskriptionstiden gäller i den mån inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.

Bestämmelser om en tjugoårig preskriptionstid fanns i lagen (1942:236) om preskription av rätt till medel som innestår hos offentlig Denna har myndighet. lag numera ersatts av bestämmelser i om lagen (1927:56) nedsättning av pengar hos myndighet (se SFS 1981:135). 1942 års lag var medel i annat fall tillämplig på som, än som avses i 1927 års eller annan lag, enligt lag författning har betalats in till offentlig myndighet för att ges ut till den som finnes till berättigad medlen. I 1927 års lag har från och depositionstiden med den 1 juli 1981 förkortats från 20 till 10 år. Fristen för att lyfta nedsatta medel har förlängts från ett år till tre år. I fråga om nedsättning eller inbetalning, som har gjorts före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser. Dessa bestämmelser innebär följande. Innestår nedsatt belopp fortfarande efter tjugo år, får dessa medel lyftas av om han gäldenären anmäler sig inom natt och år. Gör han inte det, tillfaller beloppet staten. Bl.a. Polenmedlen träffas av dessa äldre bestämmelser, varför dessa medel numera i sin helhet tillhör kronan.

Fonden Polenmedlen fyller numera inte någon självständig funktion i den meningen att utfästelser skall uppfyllas med den. Fonden bör därför avvecklas.

110 av viss fondförmögenhet Avveckling statlig

som förvaltas av kammarkollegiet, uppgick den Fonden, 30 1981 till 77 429 kr. Tillgångarna var placejuni rade i bank.

7.3.9 Baltiskt regleringskonto

Av de som de mellan Sverige och De medel, jämlikt Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regeringar träffade överenskommelserna av den 30 maj 1941 och den 7 oktober 1946 samt riksdagens i anslutning därtill lämnade (prop. 1946:350) stod till medgivande för ersättning för förluster i Litauen, förfogande Lettland och Estland, reserverades genom Kungl. Majzts beslut den 24 januari 1947 ett belopp av omkring 324 000 kr. Medlen avsåg att bl.a. tillgodose ersättfrån andra rättsägare än dem som jämlikt ningsansprâk beslut beretts gottgörelse med 24 % av de uppsagda skattade förlusterna.

Fonden fyller numera inte längre någon självständig funktion i den meningen att utfästelser skall uppfyllas med den. Fonden bör därför avvecklas.

Fonden, som förvaltas av utrikesdepartementet, uppden 30 juni 1981 till 598 114 kr. Tillgångarna gick var placerade i bank.

7.3.10 Ersättningsmedel från Jugoslavien

I prop. 1947:310 begärde Kungl. Maj:t riksdagens godkännande av bl.a. en den 12 april 1947 dagtecknad överenskommelse rörande reglering av vissa förtrolig svenska i Riksdagen anmälde med anspråk Jugoslavien. skrivelse den 18 juni 1947 (nr. 306), att den godkänt nämnda överenskommelse. Den av Jugoslavien lämnade fördelades sådant sätt, att vid avtaersättningen på lets kända ersättningsberättigade intresseningående ter tillsammans erhöll 99 % av beloppet, medan 1 % tillfördes en avsedd att i första hand använreserv,

Avveckling av viss statlig 111 fondförmögenhet

das till att möta eventuella senaretillkommande ersättningsanspråk.

Fonden fyller numera inte längre någon självständig funktion i den meningen att utfästelser skall uppfyllas med den. Fonden bör därför avvecklas.

Fonden, som förvaltas av utrikesdepartementet, uppgick den 30 juni 1981 till 588 657 kr.

7.4 Avslutande synpunkter

Utredningen har i det föregående i föreslagit åtgärder syfte att få till stånd ett mera rationellt utnyttjande av fondmedel som inte längre fyller funktion någon på grund av att staten tagit över ett direkt ansvar genom medelstilldelning över statsbudgeten. I regel har härvid de för resp. fond gällande ändamålsbestäm-

melserna kommit att förlora i betydelse. I det

föregående har pekats på två vägar för att åstadkomma en avveckling av nu aktuella fonder som inte längre fyller någon självständig funktion. En väg är sammanslagning med annan eller andra fonder, en annan är att statsbudgeten tillförs fondmedlen. Utredningen har i fråga om de fonder som nämnts i detta avsnitt förordat den senare linjen. I bör framhållas dettasammanhang ånyo att utredningen kommer att, såvitt gäller statligt förvaltade donationsfonder, behandla om permufrågan tation i ett senare betänkande. Permutationsinstitutet äger inte tillämpning på de medel som i detta betänkande är föremål för utredningens förslag.

Det sammanlagda bokförda värdet de fonder som är på föremål för utredningens till förslag uppgår 1,7 miljarder kr. Med hänsyn till av sammansättningen de tillgångar, som utgör skulle en fondförmögenheten, realisation av tillgångarna medföra ett likviditetstillskott till statsbudgeten.

112 av viss statlig fondförmögenhet Avveckling

kan givetvis bli föremål för Själva avvecklingen olika lösningar. En är att samtliga tillgångar avyttras ett så ekonomiskt fördelaktigt sätt som möjpå Nödvändiga försäljningar kan härvid

ligt. behöva

successivt över en längre period till undvispridas kande av förhastade realisationer med risk för sämre försäljningsresultat, t.ex. p.g.a. sämre börskurser. Avvecklingen kan innebära att vissa större placerare, t.ex. banker och försäkringsbolag, förvärvar de nu aktuella fondernas tillgångar. Staten erhåller härvid kontanta tillgångar, vilket medför att statens upplåningsbehov kan minskas i motsvarande mån.

Det kan emellertid också tänkas att staten, oavsett att - kortare det nu framlagda förslaget, föredrar på sikt - om nu aktuella fondtilleller längre placera eller föra över dessa till andra fonder. Stagångar ten då sina placeringspolitiska intentioner. följer I ett kommande betänkande avser utredningen att närmare behandla hithörande spörsmål. Bl.a. avser utredningen att, direktiven, överväga de synpunkter enligt som i denna fråga framförtsi kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande (SOU 1978:11).

Den av föreslagna avvecklingen av fondmeutredningen del saknar för frågan om det fortpraktisk betydelse satta handhavandet av fonder, som förvalpersonella tas av berörda organ. Information om betänkandets huvudsakliga innehåll har lämnats till berörda personalorganisationer.

Det bokförda värdet av de fonder som föreslås bli avvecklade samt den årliga avkastningen av fondkapitalet framgår av följande sammanställning.

Avveckling av viss 113 statlig fondförmögenhet

Fondkapi tal Avkastni ng per 810630 budgetåret (kr.) 1980/81 (kr.)

Folkpensioneringsfonden 1 321 400 000 85 372 274 Civila tjänstqaensionsfonden 36 273 304 3 182 012 Militära tjänstepensionsfonden 4 524 332 405 527 Almänna familjepensionsfonden 103 256 041 9 882 283 Statens pensionsanstalts pensionsfond 218 569 644 21 267 605 Fonden för försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet 1 545 978 148 799 1953 års fond för teknisk forskning 1 213 987 93 393 Fonden för en professur i försäkringsrätt vid Stockholms högskola 689 333 39 333 Fonden för en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms högskola 401 646 51 646

Tingshusfonden 50 557 140 5 905 571 skulder resp. skuldräntor ./. 436 521 31 331 ./. Försäljningsmedel av viss häradsjord i Kärna och Slaka socknar i Östergötlands län 80 176 -

Manufakmrförlags-

Ersättningsmedel från Jugoslavien 588 657 55 708 Summa 1 739 379 268 126 438 572

8 STATLIGT FÖRVALTADE MEDEL SOM OMFATTAS AV UTREDNINGSUPPDRAGET

Den i det föregående föreslagna av fondavvecklingen medel förutsätter att en avgränsning kan göras av de medel som berörs av förslaget från övriga statligt förvaltade fondmedel. För att en sådan avgränsning skall framstå som meningsfull har ansett utredningen det nödvändigt att redovisa samtliga statligt förvaltade fonder och stiftelser som omfattas av utredningsuppdraget. Detta har också bedömts som angeläget med hänsyn till önskvärdheten av att den av utredningen gjorda kartläggningen av statligt förvaltade fondmedel på ett så tidigt stadium som möjligt blir föremål för en samlad presentation.

I en till betänkandet fogad sålunda de bilaga anges statliga organ som är redovisningsskyldiga för förvaltningen av fondmedel samt de fonder och stiftelser som är föremål för den statliga Förförvaltningen. teckningen över organen följer fördelningen efter departementstillhörighet.

Det i bilagan återgivna materialet har insamlats genom att utredningens sekretariat varit i kontakt med en stor mängd statliga organ liksom med revisamtliga sionskontor inom statsförvaltningen, varvid ett mycket omfattande skriftligt material genomgåtts. Om ingivna donationsurkunder eller ingivet skriftligt material i övrigt utvisar att nu aktuella medel är underkastade särskilda förvaltningsregler (däribland placeringsregler) har detta angetts i kolumnen Anmärkningar i övrigt. Det ligger i sakens natur att det i bilagan

116 förvaltade medel ... Statligt

redovisade materialet kan vara behäftat enstaka

med

smärre fel. För att i möjligaste mån eliminera antalet fel har, i den mån tiden det medgett, resp. organ beretts tillfälle att granska materialets tillförlitlighet. De redovisade uppgifterna avser tidpunkten 1981-06-30. Materialet avser 260 statliga organ och 3 600 fonder och stiftelser.

BILAGA

UPPGIFTER OM DE STATLIGA-ORGAN SOM FÖRVALTAR NU AKTUELLA MEDEL SAMT OM DE FÖRVALTADE MEDLEN

FÖRTECKNING ÖVER FONDFÖRVALTANDE ORGAN Sid.

120 Förteckning över fondförvaltande organ 511

Förteckning över fondförvaltande 121 organ

Sid. Universitetet i Uppsala 307 Vänerskolan 330 Åsbackaskolan 330 Östervångsskolan 330 Fiskeristyrelsen 331 Lantbruksstyrelsen 331 Lantbruksnämnden i Kristianstads län 332 Skogsvårdsstyrelsen i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs,

Förteckning över fondförvaltande organ

§i_i-_ Länsstyrelsen Södermanlands län 402 Länsstyrelsen Östergötlands län 403 Länsstyrelsen Jönköpings län -404 Länsstyrelsen Kronobergs län 404 Länsstyrelsen Kalmar län 405 Länsstyrelsen Gotlands län 406 Länsstyrelsen Blekinge län 407 Länsstyrelsen H- Kristianstads län 408 Länsstyrelsen ›-» Malmöhus län 409 Länsstyrelsen ›-- Hallands län 409 Länsstyrelsen ›-- Göteborgs och Bohus län 410 Länsstyrelsen H- Älvsborgs län 410 Länsstyrelsen ›-- Skaraborgs län 411 Länsstyrelsen H- Värmlands län 412 Länsstyrelsen H- Örebro län 412 Länsstyrelsen u-- Västmanlands län 413 Länsstyrelsen n-- Kopparbergs län 414 Länsstyrelsen r-- Gävleborgs län 415 Länsstyrelsen 1 Västernorrlands län 415 Länsstyrelsen i Jämtlands län 416 Länsstyrelsen 1 Västerbottens län 417 Länsstyrelsen i Norrbottens län 419 Statens brandnämnd 422 Fonder placerade hos riksgäldskontoret

enligt regeringens beslut 423

SOU 1982 :12 Bilaga 123

:me mo

Hum_HmHm

:mm

:samma

uwvums

mnmnucm

:aaah

:um

.mmHmH›Hm umcoHm«mu

:woman

mmHmH›Hm

;oo

.c0Humu:enmq

H

uawxmumm

Houmcov

mxHH

som

uLHmm

mucfl

cmHmH

HoHHmc

um: :me

mcHcamnu:

m

mcHcxume: umammummcfiu

m

uHHxmHmm uHHxmHmm .HmuuHm

cm

umHHn cmucom

mmH

mama Eocmm Ucsmc mamma .mvcmxmw mumspmv “nan. mHcH Ummaum

H eo amp

cm

Auxv

mucmHmnmHcmH .Hnomxmaoaxc .HnoHHHm:ucH .HnoHHHmaucH mucmHmamHcmH .Hpomxmuoaxc .HnoHHHm:ncH

ummcwuuomaa

.Hnocaseox

HmHHxm

.Hnoxcmn

HmHHxm

HoHHxm HmHHxm .Hnoxcmg HmHHxm .Hnoxcmp

mcqcxmnxcmn

H H H H H H H H H H H H H M H N

omg

.anomumum .anowumum

ago ooo ago coo Nmm cow oss som owm omm omr coo

muuc

Doo «om oo_

ma H H H H om 0_ H_ “Hm n .H m m m m q mm

mumpEomumcEmmxum

can

Huxv

mmm mum nen omg com men

HmHHamx

Hmmv

H. Hm no mm

own

Hm

mumucmemunm

flash

Hunuxom

on

HmHmxmHu

muHHmHm:m mvHHmHmcm -mHHmHo;

msszm

mnmnuauma.

.m.Hp

cmsmuwcmnu

aaau

Hmsmucm

Hawa «Hwy aaau Ada»

cmuumuoc

EocH

umumumucs unamumucs HmHucoaHHm uaumgmucz mmwAccax uoumgmucs

ax

mcoHumz

ox

cmumHHHn

:mono

UH uH cH

mv

cmnuos

ma

|mmc«aaaxwmc0Hm«mm

waamvc:4

mvcaaugoz

mxmcumnumcmumpm

ncougmwwmsmm

ucwcemcmm mvmumucou

UCOM

:unna cmucou cmmmmx

m:c ace; mu4m

:sov

uumHO£

mv:mmwoumx cmmuo. mammor cmaoum mmm_

124 Bilaga SOU 1982 :T2

um

rHmu

pmm

uuncaaa

ue0xHHHu

:camp

|HUmaxm

uHu:HucH

umu :um: awn

ñcmucmmcwcoHaHuo

mnmaa

,mmHog›um

:mmmH

ma

cmuamu0c

nHHHu

Eow.pm©cHHHHxmmc0Hm

H

.N-__-NHmH

HmUm5mcoHumccU

:mmHHxmmu3:c

.:mmcHcummxm

:oo

Hmumemc0Hum:0c

umumm

ummucm

amHomHHoxumEEmx

mmm.

mums mucmu

m um:

som

mcHcxumec :mupmnumsemx

H pm

wcmuumno: umuHmnmL

yum.»

nHHxmgmm nmmH›onmp .mcpmmcmm

umHnm cmncom

emo;

Hmumz nmc0Hu mmmmn .Hmmm awe socmm ahah muumm nmmH

H xm mu mm nu m

cm

coo

Auxv

mHmnmmmHumL

.Hnomxmaoa›c

ummcwuoomaa

umfluxm .Hno

m:Hcxmuxcmn

H H H H

Hmm

munmvH:xw

Hmm coo

omg

mun: Hmm

wa H mm om

mnmpsomumcEmmxnm

:ou

Auxv own

mom oqa

HmuHamx

q

Hmm. Nam moq

mumucmswuum

uumuxom

flash

on

msesm :HHmumcm

mvmHuHum:.

uoxcm

UH

you

Hmsmucm

HHHu

umuxm.axm

cm#umgo;

EocH

mvcmnumHmcomumm

.E.E

mUcmvumHmcomumm

.E.E

couumnoc Ucoumcowmcmm

mcoaumz umgmumuca pmuummum umuummum

:mono

nH

umumm mn

coo

ou

coauoe

|HHxm:momcHxoHm

cmwmmxcmmmaamsemu mcwxmummmcmfimu>oI

wa

mmumncflxncmnmemumk mmumn:Hx|cmumsmpm»

|mcoHmcma

mmmmxmnnumnmvc:

m:HcEmcmm ovmuoucom

cue mu neon ucom

.55

H#mHO£

ovcmmHonmm cmuuwnumsemx cmuumuumsemx

£00

EH0:xooum mgogopnu c3um.Ho: mcwxm mmcHxmHm

:mono m0w H H

SOU 1982 :12 Bilaga 125

ummm

w

mcmucmHHmcHoo

mc«:xumsc mcuoHuuHm Hm-N_-ooo_

HoHHo

cm

Auxv

mocmHmomHcmH .Hgomxmuoaxc mucmHmomHcmH .Hpowxouoaxc mucmHmomHcmH

.Hgocaeeox .Hnocsesox .Hnocsesox .HgomxmHoaH; cmHwomHHoo

ummcqumumaa

HmHHxm HoHHxm HoHHxm

mcwcxmuxcmn

H H H H H H H H H H H H H

.HoomHmHm .Hnomumum

ooo ooo ooo ooo ooo

.Hnomumgm

m.o m_N “Hm

ooo ooo ooo ooo ooo

muuc wa

m_ mo F on mm me q mn W_ ow H o H

mnmuEomuw2Emwxuo

:mv

Huxo

ooo pmm mun mmm mmm mo.

HmuHamx

r e

Hmm.

Hm

mo. HN_ ooo

Hann

Hgnoxoo

om

mumucmsmuumamumwuwums.

Eo

meezm

›mumuumHomz umumuumwmmz

Exam .m.Hn .E.E

meamz

amsmvcw

mean:

:Hu H HHHH H

EOCH

umuum

Hmumm

H~m;umvc:muo HHm;u0nc:muu HHm;umuc:muu

mcoavoz

2322:5 umcomuma tmumumuc: uwcomuma

:mono

:pan Hoxcm

mcowmuscx

:oo

umnmum

uwuscx

:Hm

cowumcov

mHHmummum

av

:waves

H

vum

mumesmx

-HHHo:o.;oo

umcuu

muHHxmcm

ma

mam:

m

.con u:uHH:

mcoumuumwmmz uc0mmmHAmummpm

HDL

mcwcemcmm ovmnmvcom

coo

u

Hamcumvcz cmHHmuoc mmxocmpu mcuupmmpmz mmumnaamz

:oo

mosHmz cmvcom cmenmm

:oo

-mxgm mmwmx mcow

nga; so u

HHmHmocHH

ov:mwHoumm

:mono oeHmz

126 Bilaga SOU 1982 :12

.~mL

oucox

uaawu

-mc www

mmuoomaa

nmcmmaawu

-man -man

pmpHm.cL

|m

IQWEENV_

.ocHcummxm

.Ham

“Hampa

:mmm

.mcwcummväm

mcgmmcmaafifly

cmxpmnmE

caeeox

Uvoaunnmcm

a

mucmmouuam

G_-mo-›mmr.ucgamx

omcwmmsmuawmmm umUc:uEmmumxov

pm:

gmmHoumu pmwwovmu .mmHoumu pmm«oUmn

ovcmumnmucmp

:mxm

.cmxcmnnxm

.cmmcwcummx umwaxwmpmm umxpmmuumm

mc«cxume: pmñomañox .mcnmmcmm Hmnacoa pmuHmumm mmum»mm maaumum umaaoamm

umHpm .uwL mx ;oo mx .mcum mx HQDHCOQ ~muHm COHUOE m H Mafia

cm

Auxv

mucagmnoucmp

ummcwnmoman

mcficxmuxcmn

I H

.Hgomumuw

coo

mnuc

QUWHEDQ

ma ac

:mn

umLEmwv_um

Auxv

Hmuwumx

fine

pmm. ow u I I

wumucmsouum

uunmxom

“can

ow

Haw»

mmpmv

m

numxwwm

.unga

-umHmcHe«gx

:.Sv:3

m

£00

.Hama .H..e

Haemucm

uw

ocHcuHHnu=mgmnH ®_UCm..m.mWuwm@C.mCU.HOH

umucmflx

Haag

.Cm..5wwamLH.C

musnu

Haag

mcumucmuum

mcoavmz .adam mmauflm wcwu gmnflfiemu unga umauou

vc:e

«Hum

nmuwmu

-mucmuHH

on

:manus uopxnu

wumvc

ma ham

mcmupwHmcHeHux

pmmcmu

mmpmpadau

cmmamuuwum ncouamcompmm

mcacsmcmm mnmuoucou mcommUc:E Ucoummccdz

mmcqno

_uco.t=mm cmumuoh Ucouwucms

ucoç mc«m mu

meaocmammmx -mupmHmcHe«ux

ov:mmwoumm uumummcdp C®mH®.H..~w

sumac

SOU 1982 :12 Bilaga 127 ” E

so E

moomvamum

A

3879;: uB:§mSE

.

oc«cxumEc 5-8-53

umHun of uwmH må

cm

Auxv

mncmgmnmucmu

wvcmumnmucmu

mucfififlcfi

ummcaumumaa mcacxmuxcmn

H H u n - - - - I I u - u u H

.anomumum .anomumum .Hnowumum

com 8a

coo

muuc

ma F_ S w

mUmuEomumcEmmxum

:mv

Auxv

F n I I

mmm So man NS Rm NE S_ S. man En »mo wqo

amuuamx

N N m

emme

om 3 NN mm om S or

NP än

N

wcsw

uumuxom

wumucmemuum

om

nw

Seam

a

Homqaoa

mnmwuwuma.

gmoHm

-

.8 € 3m

amsmucm

Hawa Hawa

umv:mwmmwHoa

EOCH

cmaoxmmwaoa

på

mcmanmz umflemgm umgmgmucs

:mono ...Em

H

mumanmmo

m

on u

:manus

ms ma

ucou mc

vcommwncmanum ncommaamngwaaoa

mEmB83

m m: __ ._ _. .. ._ : = .. = ._

weaocxooum

u

mcwcsmcmm mvmumucom

mmunmu

m m H u

mm

2 u m

cmwamuxuwmwaomw

E

cmflfifimwflom

Eaocxuoum

mncmmHovmm

-›ummHHoamxHm_ mwamugmummw

c

oumgåoän E3828

mnfimuugozw

mafiouaz mumumz

mmnmmmmm_

omfiufl

cmmamnn

cmmao :musa:

mxomzi madam.

H

. . w M HM u a _ W w m _ _

128 Bilaga E

so E

H

muomnamuw

Gwotâm:

umuuflummmwfiuwwmm

mc«cxumEc umaum ummH

m3

cm

Auxv

ummcanmomaa

mcwcxmuxcmn

I I - - I I I - I - - I I I I I I I I - I - I - I - I I I -

munc wa

uvmuEomum;Emwxum

:mv

Auxv

m

own man mmm

I I I R I

in NE Sm än Em om: DR Sm EN o$ a8 SN m? må EN NE o?

amuwamx

E. .å e N m p m. m _ . m e

emme

R R 8 om S

m.:

Hczn

mumucmemuum

uunuxom

om

oumwuaumz.

Hmemucm

Eocw

mcmauoz

:mono

aoums

av

:manus

ma

mcmmummammm

._ _. ._ __ __ .. ._ .. .. _. _. ._ .. : .. : _. : _. .. ._ _. .. .. ._ .. ._ ._ __

mcwcemcmm mnmnmvcou

m

mU:mw«0nomW cmflflfimmfloni

Soficiumv. mcoimimx uflmcmflmflx

E

mammans mcfimflxwu mcE mmcmcmfim mS3 9.32202 € mcflficnn m_uCm.mu® ;z € _.:._ cemcmäxmo 3.355; v:ZBmm csmgmimx D®CCOm Eocflmmmx csmcmüsä

oEmcnmW

cmmuo EEE 230: grå %xm gasa; Em;

mädm

§5

. ._ H xnmh_ . _ _ W W W m M _ I m . _ . _ _ _ _ i _ _ _

:12 Bilaga 129 SOU 1982 E

so E

H

^moo.umwm.V

moomvfimum

gmamflgxmmumu

mcwcxums: FaI_oI_mm_

umHu›m mag pmmH max

cm

Auxv

ummcwumomaa

mcficxmuxcmn

I I I I I I I | I I I I I I I I - I I I I I I I I I I I I

muuc ma

mumuE0mumcEmmxpm

:mn

Auxv I mmm I .I one

mmm

|

omm man m_.M

I

mmm own coo mmm man aa. »mm So New Bo Sm ma. «S Fem å. m:

amuaamx

. N m q n N N e e m

on om _. R me om

pmm. mi :3 mom

F .

mumucmeouum

«can

uunçxom

om

mumuuwumz.

amsmucm

eocw

mcmavmz

:mmua

amums

av

ma :matas

. = _. .. ._ .. .. ._ = : : = = : __ ._ .. = =

mcmmummawmm

: _. : : : : .. : = :

mcacemcmm mvmumucou

cmmamuxummaaomn

mU:mwH0Umm mgonmcdflmz mcogxmvcm4 muonmaamnh umumsnbm cmuumgaaoph muonmumcm

cemcmoauanj

mcE mcflfiuj cfimoflmz € :mI._

mumncoxamm. mxomnmmczx,

mzmâans .I.m.I,m:S

EHOLHmmCK. .vmuweamxm

mnmnpm muonofiu Eo:3_ ounxm

mamm DEANS 93$ RES: mmüom mcfix HwE mumxm

cmmuo.

na UCD4

. M n _ u M U H m W fl l_

130 Bilaga SOU 1982 :12 E

F E0 E

W

wuomnawum

AmwoTmwmC uogmfluxmmank

mc«cxume: eauracemme

umHun m3 ummH max

cm

Auxv

ummcfluoomaa mcficxmuxcmn

I I I I I I I I I I I I I I I - I I - I I I I I I I I I I

muuc ma

con

Auxv I I I I Om S I I I I

QR RN Ra mä Nmm mt Rm :w men Sm mum «mm mmm »mo omm «mm mew .om

Hmuaamx

m —. m N. m m m m N P m

emme

Mm 9 Nm N. en

qcan

muoucmemuum

uunuxom

om .

mnm..33m:.

Hwsmucm

=55.

mcmanoz

cmmuo

Hmuos

mu

ma :manus

mcmmummammm

: .. ._ : : .. _. _. .. .. .. : : : .. : __ __ : _. .. : : : : = : =

mcacsmcmm mumumvcou

mncmmaovumm cmmamuxuwmgom,

csmzmcwuwwpx mmoxwimx 3889.3 HHmwxfiu:: csmcgmumm ucmmacgmz

nmumñpmx @8823. Swsmfl mm.H.3mm mmcmiom mmcaqom :mxHu:mm mgomsmgx Eaocmnah_

cmmpo. wv_._...u Beam: O..—D®.H.D 9.33. mamm mumm :Hmm mxHu:4 mcâmz vâåumm mHmo Hmvm:n4

H mao:

N. , H . _ M H .

SOU 1982 :12 Bilaga 131 E

so E

A

muomnamum

^moo_mmm.V

umuu«ummm%xurm@m

I

mcHcxumEc

I

um«um mm; umw«

cm

Agxv

ummcaumomaa

mcflcxmuxcmn

I I I I I I I I I I I I I I I I I I

muuc

ma

mumueomumcEmmxum

:mv

Auxv

omm

I pm I

omm mmm mmm mom «ow Rm one .ma oer mm» mam mä Pee mms mom

amuaamx

m m N N e

_o FN nr w. Ne

pmm. .mm

m

mumacmemuum

uumuxom

“can

on

meeam

mnmapaums.

Hwemucm

Eocn

mcoauoz

:mono

Hmums

mv

ma :manus

: : .. = = :

wcmmummammm

: : : : : : : ._ : : :

mcqcsmcom mnmnoucou

mvcmmaovom cmmampxuwmaaomw

wmummaamxm

mmuumaaom HHmmuc:m xflmu~mxwcg. vcswumumm oamwxoxg cmesuoum mCmEH®£HH u:mnmv«p mpmwaamu mvcmumam: mczufix mmuwm

mmm :mvom xflmx mafia;

cmmuo_

ua mms:

_ W

132 Bilaga sou 1982 :12 _

@\\

Iemuu gnu

amvmemcowumcov

mucmnmgaaqu uxmemuuxxm

.HmnmEmcowumcoU

mwunoueamp

Hmvmsmcowumcou Hmumsmcowumcov

mm

¢m-$2

w

mN-qo-_mm_

Hmuwemcofiumcou

wwmmmmwmwwmfimumflmma

ommumqmr

Hmumsmcoflamcou

oomnname

E932

cflcxmu

.nmumum ouuowm.

mc«cxumec ummacmeemm umuccmomv

umHun muox munx de: nxmm .aonm Hana: mucms mmxHw mmimä u«um .aonm

nu mm nu nu nu nu

cm

Anxv

ummcwumomaa

umfiuxm

mcficxmuxcmn

- u u n n u u - H

men

muuc

ma Fm

:mn

Ånxv mmm Ro mmm mp: nen man mmm ana »mm m:

Hmuwamx

m

Fame mmm än oem hmm nu mm mmm com ä

F N

uoacmemuum

wcan

uunuxom

om

H

mnwwxauuz

mo«umm

meeam

Hmvmewuxmemuvxxm

pmxmcmm

www? mmw«

amemncm

mämmwoüawmguwamammw

cmaams

ä .. .. m _.

mcwucmmu

umflucmafiummmmm mucmvwmvoz mxwuumuxm

mcmaumz mcämämm xmuamcm mcwpmamoz xmuamcm mcummamu

.pm; :oo

ou :mä cwuu

cmunms

Hmume.:uumm~m

ucowmczonumwnoumum

cmucou -mamma

wa

uxmfluamm

Hmumemmc«c~mumum.

Hmumséämmgu oucoxmmcfiumammn H0vms.:uummum

mcacsmcmm mnmumncou mxm_mH; cmwmHwom:m uxmwuamm oucoxmmcflu cmncmesx cmacmsam

mucmm mucmm cmvcou

&

mncmwHonmm umunmamummxauu:

campa “magma §%_%_w..m

sou :12 Bilaga 133 1982

-Hane

zuu

M m

mcwcxumec mmpHmgnm m=oum:xumm OUCNEEOXHMH

umHun om om M m n m

cm

oucmumnoucmu mncmnmnmucmu mucmumnmacmu

Auxv

mucmnmaøucmu oucfimfifimu

ummcuumomaa

umquxm

mcacxmuxcmn

M H q H H H

man

.Hnomumuw .anowumum

ooo

.anomuwum

ooo

.aaomumum

coo

.aaomumum

So ooo

munc cum

ma o.. an E. N. E.

mnmneomumcEmwxnm

can

Agxv mmm mmm omm mom coo an» man mmm man Nmo

Hmufiamx

F w q or om «F m. Fp .mm. man No_

Hann

mumucmemuum

ugnuxom

on

:oo

comcwcummm

Haw»

muuflmo

mUmnmmnmu

coo

nmmHm

ummupamuuouvw

uoxcm

magnum»

cums

nmxomn

um

HWEQUCW vanan

m um .mao

eocw

Hag»

pmpaumn.çLo

m m

Hawcnmucz aamncnmax aamncmflnaum

cmmuo mcoaumz Hmm«u» amxca mmwuumu :ann .who anxca ueumfix cums

H

nmnucmo

M

mucemcmncmonuunm

on x m

lemma

:manus

cmncom

cmvcoumuwuwumvca

wa ufl

mumxumonmHmnm>mumm

mmamoa

mmuoamHK

mmwmxmcmaucmc |we:oHwn:w,mxnm concouncsuo cmmmmxaawaza

mcflcymmu

mcwcsmcom mumcumsmx mumummnmm muuamoccwe

oumuoucom HmvmEomm mmmmx Hqupmm mxmecmo Hmumsomu

M ma mxz nu

^uuV

mucmma›oUmm mumumwumu -»Hmum»Hfi>fiu

:mage mafia

134 Bilaga SOU 1982 :12

H .amau .Ecm

mm

ucom

mcHcxumec cmnmumcwnmz

umwnm

q N

umwn›n qeomxwm mamma

o: mx ._ m:H mg: H

cm

|«pmaam›mx

Apxv

nmucmn cflm.$8

nmmcauuomaa

.anowumum

umflgxm

zmfixma

mcqcxmuxcmn

cmm

H H H n u n u u u

coo

mucmnmn

who S.. Bo

ummm Acmnco

muuc

mm om å

ma mmm

mUmuEowumcEmmxp0

con

Auxv

mmm owe new oem

u

m8 «Md 2: mmm

Hmuwamx

N

wmme

Nm mm mm

man NE.

uunuxom

“can

mumucmsmuum

on

mufloucfl

-meg

Iwmccas

mUmumwunm

amsmnwunmmas

$23

:3

amemucm

Hag» nam

v53

EOCH Q35

mmmmxuammwu

m

umcowmcmm umumuaom umumcumox cmwamume Ezmucmawum

mcmavoz umomas amxcm E96:

:mono

mona: :cam:

vw zoo

Lt:

umummxu

mmflmmsm

ucma :owm musa

ou

|ammx :meon :mavms

m

acomaaoamxv

-vag

amnoeomm

ma

mxumenmummz

ocotsmaz

mxmcflm

mamxmcmz

ucommmcucnmmn

mxocsz mxocaz

coucounamuwz cmmcwcuwmx

:namn:

mcmumxwcnm nmxnwncmmcm

mcwcsmcmm mumumvcou

mmmmxmcoww .cmaoxmmmaux ncomunma ucoumaoxm Ucomwcowu meaocxooum

amvos mmwH

m S u

m n_ E2. uonm nanm 3:3. :oda u mam;

:ab

oucmmaonmxM m#mgmmgn;M uuHm.HP:a>wo_~

:mono

W 9:.: _ W M W n M M . _

SOU 1982 :12 Bilaga 135

:cm

cmnmumcwnmsv

uoumu

nun»

.cmmcHcummxm

H

nmmwoUmu

-..mäoxdmc

zoo E en Fm

.HHoxumEEmx

^umHum

mcflcxumec umwun cmcofldén

Pm

onxoua

m

o_\m

umuHm nmmw

w S

uu uwmu H mx H H m om m ._.

cm

nnxv

mucmumnmucmu

ummcflumomaa

mcwcxmuxcmn

M u - u n u a -

.Hnomumum

som

muuc

ma

FF.

mUmuE0wumcEmmxpm›

con

nuxv

man mmm mao omm som .mmm

n

ä. EN

Hmuflamx

m F m q

Fame

R O. F. mm

mumucmsmuum

uunmxom

«can

om

umcoaummuxmu

:mums:

mvmumwumm

-mamman

ou:mm:on

.Ha

umüåcâ

.

awemncm Em£m.nm

.u Hag» Haag

E

mucmmanouuo

EOCM .Hm um .

Uwumnmvca aoxoxao Houosomu umumuonc: amxcqxom Junta unumumnc: Eumeomu

cwouc

mcøanoz

on

33.3. oflusum mmmu uoxcm

ma

uouma

m

u?

:none:

-amccmz

-män

Ucoumcowumcov

nnxcfixon

mv x

:matas män?

.

u_8_Bo2n_E2o

ma

coucom.mxmEnnummmm

Honmsoawm

uH

A € $.Zov_:o_._

ucowmfiucmaflum mumummpmm

. u

at am»

mncaäâ

mcwcsmcmm

mum:ammumn:

mbmumvcom

vcommunum Houoeomu nHmamwm vcommcowu cmaonmz wuumuw nmconm

EBB cacao;

m

H :S vH xuo 92 mmm? .F

AumV

mncmmHonom% uu~mumLHH>Hu.

cwmuow mumpm›munu UCHC. w M M m W . M E F . _

136 Bilaga SOU 1982 :12

m_ m:

H

E. .we .2 på

q Ha

mcHcxumec

PS. omxw. Ex: omxq

53;: magin

m

umHnn

H ce

H L H H H H u

cm

mucmumnmucmu

Auxv

oucmumoflcm...

ummcHuoomHa

ocHcxwuxcmn

H H u I - u - - u

.Hnomumum .Hnomum»m

8a coo

muuc

wa on «H

mvmpeomuocemwxum

con

Auxv

car «mm Em cum E: is En mow une

Hmuwamx

F N w m N

mn i. aa

pmm_

.N

Hcaw

mumucmeouum

unmmxom

ow

§2

|xpm

mcwcumwu

uumneoxuma

:äs

-mäta

H

Hmcomuma

mumummuwu

ä

umdoamv_

å.,

unmmHwwm

.meg

Hmemucm

ou:muummcoHuHcmuH

.U.u m HHHH

:3

EocH

.u

HHS

mcEHHEm__a.:_ wmnonmuax

cmmuo mcoHvoz mHHxnx m:HcmHmm uuwuxm uocsmw asså näsa.: Hamcpoucz HmUmeomu

dflm mama

:cum -mä

ucmanpm mHHxux uoasmpa

mn u?

cmHums

.må u:

numsx

moucmemmmu

muwHUHn

ma

mncmamsm

nmmnmuHumHHmuum

mmmmxxumm

muäamsm

mcnmxmoawummHm :mHoxwmxHumaHux

nmu

ucoumwemua mnmxumnumc mnmxmnmnvmc

mcHcemcmm mumumucou cmucou EmmHm? cmuamx mucmq n:omoHu 89.8283. wmnonmumu c%co%:m£

q

mccHe H93. Hacax .ucom 3:3_

. ox: H

:.._Hm.5.._HH>Hu

Auuv

mucmmHoumm mumummamu

cameo maa:

SOU 1982 :12 Bilaga 137 M _

wpma

mumxsnnpnm

-pmm

.

H

uwupmuaoxaaoc

cmHoxmmn;mummun_

memes:

munmunw>Hmcow

Hm

wcmnmuwwumm

n Nm

m_.om\qH

mcHcxumec .cogmummxau cmnmummxau

oL\m_ omxw

cocoa? Aroeommv

m\m.

umHun mmx cmdumz

.N H H H H

cm

Anxv

ummcauoumaa

ocqcxmuxcmn

u u u u 1 I n u u I

muuc

ma

muwuEomumLEmwxum

:mn

Apxv raw mmm mmm mp_ woe QNQ www com awe mmm

Hmuaamx

N m e N m n

emmw

me me

mu. ma.

Hash

mumucmsmuum

uunuxom

om

nH

mamma

e:HumumcmHa

:mHm:omuma

mucmasoua mUmumwunL

.Hnouum

:wm:wcmwuoU::

Ezmmas

wmxuxxumuaom

Hmemucm vanan

m .u

.s.E

eoca

unwHmcomuom uoxoHom>Hm wumucmsommm gmHu=um.HHz nmcowwcmm

m

mcoHooz Hawcumvcs HomHuH umuouos umumuouc:

cmmuc .u:

han

means .ucou ucmnu

cmavme

mv

mmwmx.w:mu

ma Hawa

-? € $E8_Em:

:mncou

mr;

mmD._u.—.HHH.HLm..DCm.__C..nu

umcczo

cmucoumqumuocmam ucommwucoaaum

wenuuwmoum mumHccm;umu

coucoumsamañnan

ucom

mumnmucou

Hawa

mcwcsmcmm

nmmcucmamm

cmcowm mmu cmuamx mxomn mxwxoou mnmumH

.N u

-uHmgm_H«>Ho

Cab

mUcmmHoumm mumummhDm

cmmuo ma?

138 Bilaga SOU 1982 :12

W W M M .

:cm

mcummcmmaawu

nanm

cmmcucuwmxm

w :oumn

ä..

umwwoUmn

mc

we se :oo Fe

o o

mc«cxumec .aaoxnmesmx

.

mmfiooio

ogxn

nmuHm

g\«e 0m\m

umHun

u\m S

uu ummu umm« mmx mmx

m m H m n.

cm

Aggy

mucmumamucmu

.

mucmumnmucfi

ummcwumomaa

.gmwuxm

acflcxmuxcmn

,

H fl x u H u a a -

.~nomumum

mom man

.anomumuw

muuc

So

ma

D—JnU..—_.=JmHJD_

m mw Fm

:mv

Anxv

Foo com at mmm .mha unc

:UD1._.D

amuaamx

mm. än

e N m

.mms

mp mm Nm E

uunmxom

“can

DJDJ_.D:_nuJ

om

.aa

mncmwuwemuu

.E

D3D4UO...D.

namn»

.s,flv_$E3fl._

cmewuuouvw

uoaoxwmmquxwnw

0ucmn:mn

.E.E

amsmncm

gmuxwucox

anwa

...324

uownzuwxmuam

Hmwu

umofimuocouaaa

.mun

xnmmnuoummh

.u

wcmaumz mcqcnamm oucumum mnsmum

.auum muucm nanm: anew: ocanx

wummu

vmcou

mv

cmanms

ncou

nam u?

wmnmncmammz

.

wsnamxmm

ma

mxmcwxm

mucmnumcmuw

mc

mumwUaawz

covcomnsuaax

Q

vcoumwnouwwz

.

mcwcsmcmm mumumvcou

ucommmccws

mmumnficzg wum~comm

mm3v_3a:.~m

Ucommcowu

ouxqp Ex?

:.

noomn namnge: muumm

neon ucou neon namn:

:. H m n_ H H n_

Cab

0UcmmwoUmx mumumwpnm uuHwumLHH>wo

cmmno med_ . w _

Bilaga 139 SOU 1982 :12 . M _

usmx

gmn›H

nxzmm uxznw vxanm

|wcumEoc

M

m

.o »F t

mcHcxumec wmuHmumL mumummunu mmHmg›ummugm mumummumm mmHmuumwuuw> mumummumm mmHmu›ummunm

omxmw Sh.

umHun .añoxums cmumco

Q.

H H m nmoc:

cm wo:

mo: won mo:

nnxv

mvcmumnmucmu

oumumomaa

umwcauoumaa

mumumumaa mvmnmomaa mumumumaa

uonmmaaoxnmesmx

mcwcxmuxcmn

pmamoaaoxgmssmx umflmoaaoxumesmx

u u u I -

.Hnowumum .aaoxumssmx

coo mmm ewa pmm «mo

muuc

Fn mm q F N

ma

mUmuE0mumcEmmxpm

:mv

Auxv

mmm a mmm mmm mun mew mum «mu

«Fm «S

Hmuwqmx

m N N

»war mmm

om om

Q. 2 med

“can

uumuxom

wuoucmsmupm

om

ii‘!

H

amumgmwpmu

uufluxm

-G93

»m;emwxuomso;umuHom

Hmemncm uxoxua 29:

EOCH

mcmaumz wmcmcmuum

:mono .umsmuu anew: uocowu mmcxmm mmcxmm mmcxmm wmcxmm

mv ucou

:manus

vcom

mmamucmu mcomwcwm

wa

mmmmxmccmsmmnux mcmmcH:pHmpn.wsn

-oHHoxmumuHHmg«s

wsnuumumuuo

mnnouwas

my t nu

mmxcwm

ucommszmaflnzw

uamxm

mnmxmauamu Ucoumwnopmwc

mcwcemcom

ucommfluoumflz

mnøumucou

Hmumeomw

om\~. Exü okxoe

:mena: nmccau vcou

H . H m x.u uno. 2 man

:ut

mncmmHoumm cmmuo. m»mumwym_ -pHmumuHfi>flo

oc? _ M W ,

140 Bilaga SOU 1982 :12

fl

mcwcxumec

umHum

cm

Auxv

ummcnumumaa mcwcxmuxcmn

mpnc ma

wvmpsomum;emmxum

:mn

Apxv mom ana .mo

Hmuflamx

m

_mm_

mm

man

M

mumucmemuum

“can

ugmuxom

on

mumummumm

amumsvcoç

^umm«oumu

HWENUCW

soca

mmwauemmv

uu

MCQHUGZ mesam

:mono som

mv new

:manus

m

ma

vcou

u

uomwmxmamxmcme

mcncsmcmm mvmnmucom

mcmcflnmz Huumeucou

^umV

mucmmHoumm mumummumm -gHmgn.Hfl>flo

cmmao mafia

z

i.1ulIui1Il..

SOU 1982 :12 Bilaga 141

uumusmm

M

umu:ou:mumuHm

mx

mcacxumEc

H

umw~m ummcH

cm Auxv

ummcaumomaa

mcwcxmuxcmn

muuc

ma

mnwuEomumLEmwxum

:mn

Auxv

Hmufiqmx _mm_

Hash

uunuxom

mumucmemunm

on

umucmauma

cmcumn

cums

mumxma

mvamwoom

umacofluma mucmmcmn pmucmquma nwucmfluma

Haw» Aqua

mxmfluwmam

Haag

Hmsmucm

.E.E .E.E Z _- - EDCH Haga Had» .B.E .E.s Had» Aflflu

mcwcxmuom mcwcxmuou mcwcxmuou mcwcxmaom ocwcmmuom

m

mcqcmwuou Hmwncmaqum mcflcywuou

cmmuo

macaw»: amanda mmuuwm umxomm amanda omuuflm uum mmpuflm

ucom ucou ucou

umvmumnmncs umuoumnmuca nmaucmawum

mu

cmuvms

ncom ucou

mcmmmmz

ucou ucou vcou vcom

u:om.Nuumm

mao» acc. vcom vcom ucom Ucou ma vcom

mcwoczw

vcom Ucou

ucou.m:ommx«uumuu

acc; vcou

mcommumuuouwflux

wzoxmmm mcmumuo:

ucom

mcwcsmcmm mumumucom mmumnnmsem: wumwcmcaz mcmeucmuum mcommanmu mcommumuc mmpmgaamnx wummumnsm: mcmuosamz

mcwvc:4 ucou mmuucwz mcomsoch mcuo: m»uumnoH4 mcquo: cocoxmxm ucom mcwsamz mccmz xccmn mcmumm mcowmao wcmumvm wmumnmpu mcommaco

uno; co nco. :o

mncmm..nov.om mxmcaaoumx ummacxnnw

h cmmuo

142 Bilaga SOU 1982 :12

m...

uunuemm

H

pmucom

mx

H

mcw:xumE: mvmuHm

umHun ummca

»Emm

“mama

cm

mucmgmnmucmg

Auxv

cmHmpomg

.anoqgamancd

mm

umapxm

.anocsseox

uumumumpmon

Aamvcoç

an

ummcwnmomaq

mcwcxmuxcmn

H A

mmflauemm

H H H

mccmmumcmoV

omm coo A

mcmuHmunu

cor moo ooh

.Hnomumum

«mm Na, mom

mnUc ma omm mmm mom ummm

m m m

mnmueomum:emmxum

:mn

Agxv mom

mmnausmm

Hmufiamx

mvmuHmumLEmw

.mms coo

m

“can

Aumvcom

mumucmsmuum

»gn_xom ummmV

om wx

pmnummum

umucmwumacumn

muamwoom gmucmquma

vH uM

cmxficfiax

HWENUCW

mcwcxmnomumocmu

eocw

umucmauma

aaau

mu:mnEmpmammnu»

Aqqu

umsemceaavmm

ocwcxmuou mxmflmpaufix mcacxmnom

cmmuo

mcflcwwnom

: 2 _- _. .- Z

MCQHUQZ mmguflm mmnvwm

gnu

cmvcou

ucou

uxmuom

.

ucou

mu

mmumnvcng wcommxwnu

:manus

ncom

uamu

:mcowmxwuu

ucou meow acc. ucom

wcowwao

ma

ucou vcom

cmvcoumumummumz

Ucou Ucou vcom

ucoumaamncumc mxmcmnmammmmz

ucou

mcwmumcmuwmm

:oo

mvmuoncom

m

mcqcsmcmm mcumxmz mucwamumm mcommcon mcommcom mHHmuumx mmumnxxum mmuonocnmh mumcumz mcmxficflaxnzz ucoumocfl:

mcmexflz maamuogh muzxm mcwzpco

:oo

mmc:H4 Hflaumm scam .ucow ooHa

u

mucmwHovmm campa . mxmcwaoumx ummscxanm

SOU 1982-12 Bilaga 143

umvcou

uaosqumnom

w :Emm

:

mumuumummma

A

mcHcxumec mumu~mumL

umwun ummca

cm

Anxv

.anowuumnvca

gm_axm

ummcflumomaa

-

mcwcxmuxcmn

u u u u u n n -

M M

pmm omm

mguc ma omm mmm

mvmuEomumcemwxum

:mn

Auxv

mn_ mom mmm who nar mwc coo mmm

mmm mmm

amuwamx

nu mu m F mm om

wmm_ mmq pm.

F

Hann

uumuxom

wuoucmemuum

ow

.s.E

umucuqgma

Haag Haag

.m.Hn .m.Hn

mvamaoom

.nanm

umumumaam

Hmcompma

uwcoxua

uocEmmxum

afimnc

Hmsmncm

.s.s

Hmemucm

mxanm

Hag» vvs Haag

m

eocw m

umumgmuca pmaamaxaan oucmxmumum umucmauma omumumncz mummzcxznw

mcmanmz mncmm:mn ucmsHH mcflcxwuou mcacmH axmHx›ma mcflcxwgou ummcmmfluu

Z

aumu:x

:mono

:mcumn .HHH»

amanda

mmm

umuumummma

cmmuoz

mcuamuu

:non

mmm

mn

namnen

usa;

caumumx

:manus

mcamumcmwmmx

ucom

ucomummmfiam xmwapmwuma

brom

cmmcanacoux

mmm

ma

cmanmsmmmnnumam mcmncoumzwamumu

cwmumzuom

mvmum

««nmHuc

manad:

wcmcon

mcmmmccamum umuwumwpmseox

.

coocomucmflumm

mxmcfiu

mcwcsmcmm ovmumvcou umumpaamcmx

coo

mncaamumm ucoumunuw mcwcxmnou mmumnmamx mzwamwmch m:cmEaa mamxmumm m:oanms«4 nwmcflaxxam

magma magma mmuuflp xqdou cmucom msacum

:con co co gnu co xx: Hamn

mncmm«onmm mxmcflfiogmx ummscxzwm

compo w

144 Bilaga SOU 1982 :12

numeaumumm

nmvcom

a :Emm

mumuumummma

.- 2 .- —_

mvmuamumu

M

mc«cxumEc

umH~m nmmcH

cm

Auxv

ummcanoomaa mcwcxmuxcmn

muvc ma

mvmuEomumLEmwxum

can Agxv

Hmuflamx Pam.

“can

uumgxom

mumucmsmuum

on

aonamaoow

Hwsmucm

socw

ummcmmwnu

mcmanmz

:mono

mmo

nmsonmca

:oo

umccmz zoxmmm mamman;

omum

zoccmm

wmamx wnwm:

couawem:

eamzcmuasz

mv

cm

:manus

|unumnmH4

.mnon:mHa›u .maoncoHHw

mmumxma

cmumouamuxmnucox

ma

:mmmHHoxmxumoum4

mmlx

uonmmcwcmuum

mmmauumu mcwxpomm

c0ucmucmucHo:

wmwm~cum

couumamxznm

mmm

.

cmucmancmx cmuwumuumm ummcmmxznm umvmnmumum

mucmemummv

mcwcsmcom oumnmncom cmmn:u«xH4 :mcc«mpo cmcc«umpmn :m::wumnmn mcnmxwz auoummnm CMCCHHHOLMML uucmunoafifiz

nmawm mmm none: wzcmmz mmuo mmnu mumnxz mxwcfiu mauagm

mo ou um m:m

mncwwgovmm mxmcaaonmx ummzcxsnm

camuo

SOU 1982 :12 Bilaga 145

uumewmmumm

umucom

H :Emm

mumuumummma mumuamnnu

a

mcHcxumec

umaun ummcH

cm

Anxv

ummcnumumaa mcwcxmnxcmn

mnnc

ma

mnmpEomumcemmxum

can

Auxv

Hmuflqmx pmm.

Hann

uumuxom

mumucosmuum

on

muamauom

EDCH Hmemucm

ummcmmuuu

mcoauoz

:mono

ncou mmo

nmcon

manamuzum

noamwu

co

ucmaflum

mu

cmanme

-mamma

nmanmczn maaaxwmm

.Hm

muuoaumcu

.cuumucw

ma

nanm

ucafiouoz

cmnmvcsm

mcfiumflnx

cmxwuomwmmoum mumancwcmmono

mmumnsø:

mxmsaocnmuow

.

mnmancmcmmopu

maamcmmm

mxmmcmnuumz cmncoumcowu mmcnmnuwcnwhm Houmemwuamu .ucoumnmumnmnca Hamcoxamnmcou Unmncmmmamz

mcwcsmcmm oumumucom mumncmno cmeumuww smgpmumnam uommououm wuvcmumm mxmunnmpmm

mn; .Hm

mwumz cmcoflufim cmumonm cflmumcuom ucommflu cHoocH4 occws cmncou cmucom

4 E

meeu mseu m no muuo4 2 HH

ummscxsnw

mncmm«ovmm_

V campa” mxmcflaoumx

146 Bilaga SOU 1982 :12

nu...

umvcou

nnoewmmumm

novcom

:Emm

uumeflmmuom

Hmvmemcoaumcou

w

wumuumnmmma mumwumnmmma

_

mcwcxumsc

H

mvmuHmamL

pmHun ummcH mmHun

nu

anocaesox

cm

-dgumanca

mncmgmampcmg .Hnofiugm:ocH

-ogcmg

.

Auxv

-oaxg

gmapxm

.aaocaseox

ummcanmumaa

Bomumum

H H H H

mcacxmuxcmn

H

man www omm ann

H H H

_.m

coo .mm eon owe me.

mvcmuwn .Haomxmu

acw mmm

.Hoompmuw

pmm

mpnc

ma _ omm omm nom mew mm .am M. .ago

obmusowumcEmmxum

:mn

upmusmm

Auxv

mmm oss own N_o 000

uumsflmmuom

Hauwamx Aumvcou

mm

_mm_ man cam Nam 000

mumuuopmwwa

M hm q_

.Nm

Hann

agnmxom ummmv mvmuHm mccwu

P

wumucmemuum

om

mnamaoow

mx

autos

Hmemucm Hmsmucm EOCH mmflaaeam

mcmaumz ummcmwwum u:msHH ummcmmflum mumumvcou

uamaoh

:mono

mumx

wzmnoomn

cmccm

cuqagmm

cmxcmnmxap

mv

cmaums

Hcmnumumn

:oo

vcou

umomo

aovoew

mmumnvcsg

ma w

ummcfiumcofimcmaxmom

cmsammo

Haw.

x

commaumu

mumavcmcmmomu mzmcoxampmcow

m

cowpwmoamau

:oo

mcommscmmz

mumumncou

mumumoma

mcacemcmm uvmuwumupm4 Hmumemucwu

cm

nommmuopm uowHmm :mmmmconmm cwcxmuog cmucom

maazn cmxogu cHu::4 opzum muafimum

xcm

Q vec» cmw«4

mncmmn0vom mxmcflaoumx ummzcxnnm .mmcflgxmmuommxflx

campa . umxum

SOU 1982 :12 Bilaga 147

.

N

NmumewcoNNmcou

mcwcxpmsc

umHun Nu

cmN

cmacseeox

cm

-mxmNoaN; -mxmuoazc -mxmNoaN;

.aaocsesox

mu:mNmnmNcmN

-NNNm:ucN -NNNm:u:N

-mNmNm

.dnocassox

Auxv

.Noox:mn .cxomuca

.Hgoxcmn .Nnoxcmn -mxmpoa›;

-opcmu

mmNNm

.NnomxmNoaN;

-mNcmN

ummcwumomaa

.Hnomumpm

N

.anowumuw

N N M N N N N N

mcwcxmuxcmn

N N N N

NmmNmucNgNnLuN:xm

mmm com

Homo Nooo

N

coo omm

N.ooo N.NNq

goo N oNw »pm Nam

coo Doo ago goo orm

man

.Hnomumuw

New om”

mms

mucmumn

com man som coo «Na mNm

mncmpmn

mm. om»

com com mmm omm omm Nam

muuc

NNN

ma mm we :ma wa. am man o. .Nno mon mm oN N mm .ago N .Hae m w ON mm .Nno m .Hog m N .Ago

cmv

mumus0mum:Emmxpm

Auxv

omm Mum man mmm mmm

amuqamx

emma mmm am» NNN mmm man

w F_ «N

new mmm

uunuxom

“can

mpmucmemuum

ow

muamquom

amsmucm

NNNNmN »gagna NNNNmN NNNNmN

socw

cmaazpmmuvau

mum mgm mum mum

mcmavmz

:mmuo

mmm_ mmm_ mmm_ sno_

uwcowmcoa

mv

cmaums

cmvcomwmcwnxmmsmu

A.wuNouv

ma

-wmcNNmcoNwcwaxNo_

mcwcemcom mumumvcom cmvcou mmmHHHwuu

ovcmmNovmm. -mmcNNxmmNn_mxNm

camuo

.. . umxum

148 Bilaga SOU 1982 :12

Hmumemcoaamcou

M

= = = =

mcHcxnmec

um«n›m

nu

cm

mucmumnmucmu mncmnmnmucmu

-mxouoaxz

.B8v_B8E

.anocaeeox .anocaesox

Auxv

-2383 -quumauca .Hnoxcmn

.Hnomxmpoa›c

nmmcanuomaa

.HDOCJEEOX

.Hnowumum

-mucmu

H

mcwcxmuxcmn

H fl H M H

H H

mmm

a H H A

coo So ooo ooo 000 coo man

.

ooo man

.anomumum .Hnomumuw mvcmumn

NNN ODD Dop

mmm com

muuc

08 mo. om»

wa m F .Hno com m nr .ago F .ago F com må mm_ mv mm

mumus0mumcsmmxnm

:mn

Auxv

ONM ana mmm mmm mom

mmm osm

amuaamx

mm we

«mas mmm mm. ar_ man mmq

ne mn

»am

uunuxom

«can

mumucmsmuum

on

uaammnmmcnuommu

Ume

_ummcflHemmumL

wumum0m4

gnu

DUAMHOOW oumnum

-mumxmmmxu

camp

wmamcmsemm

Hmsmucm

mcHuxmmnommumxmm»mgg

mumxmflu

H

EOCH .u EOCH

ucou

nnmHao

.Ham

mcwuxmmunm Hamumxoxao

mcoauoz

.m

mUcm0cmm m«aH«Hu; uoucmua4

CGOHD

:oo uu cmccm .nam .u..muu

.E.0.HL ua««uu

av

:manus -mmxg›

cmucoumumxmmumnu

|ummmvmxmmmxn›

cmncoumu:muHHcnmm

ma

nae»

mcommcmn

Ucommcowumcou Aumncmammcumummv nmmcwuxmmummumxmfiu

amg

mcwcemcom oumnoucom ^wo-.o-Nmmw cmucotumxm

mawz uaflxmumm cacsmcmn mnadxmgmm coucom maa mcfinxmm :mucou

-mmcdnxmmumumxmm

ovcmm«oumm uoxnm

:mono

SOU 1982 :12 Bilaga 149

a

Houmsmcoqpøcou

=

ocHcxumec

umwum au

H

nasxm

cm .

:muum

:ma -Hmm

Auxv

-mxmuoa›; -ocmH»mmu

.Hgoc:eeox.«

mvcmnmnmucmu

-mucmg

.ago

-nçxonv

H

.anoxcmn

ummcanmomaa

um som

.Hnoc:eeox

m

.anomumum

M

mHmommmHunm

mmm H

mc«umumaa.mmcumncou mcmucommcoamcma

mcwcxmuxcmn

M fl A qFq mmm

umquxm

som

ooo mm_ Hoax» mmm ago

^munmmm:Hn

H H ooo omm mmm

mucmumn .Hnomumum amacflaucmc

man M mum msn ooo ooo ne» »mo

muuc NXHHO

ma nu F a .ago go. F N nu som coo F N you oem

mnmuEomumcEmmxum

cmv

Auxv mmm

mmm mo_ mmm

Hmuwamx

a. man »mms “ma mmm

mm man 0.0

Hann

upnoxom

mumucmemuum

- N

om

meeam

muamwoom umuuflgxm

Hmemncm

m EOCH

uoacmuHHxHumgh cmcoqmcmaaoo

mcoaumz mucmHmuo

:mono

mu

:manus

m:ommuovc

-coqamu

ma

mcwnxmmnwmwcowm

-mpcmpHHxH_mnh ncoumumuon

mcwcsmcmm onmnmucou

um»

cmncom Hfioomzh neon

mncmmwovom .mocqgxmmunumxdx

:anno umxum

150 Bilaga SOU 1982 :12

mmxznnumu

M

Hmnme

.um.uoc mpHmgm;

Hmnmsmmcwcxmuom

.uocaoc

._

mc«cxumec .mcummcwmaawa mmuausmm

:Hm

um«gn mxcmm Hamxm Hamxm H

cm

nuxv

gmfiuxm :mHmumm~

ummcwumumaq

mcficxmuxcmn

H H

mow goo

muuc

ma mm_ omm

mvmueomuo:smmxnm

can

Auxv

mmm .am man omm

amuwqmx

m m m.

pmm. cow

unnuxom

“can

mumucmemuum

ow

uxaou

msszm

xmcfloflums

muamauom

mmHumm

mucmumu amsmucw

H

Had»

EOCH

mcumsouxsnw mcwcxwuom

mcmaumz omuwumuc: acficxmuom

:mono

:

av

ma :manus

commaaz

maflz

Ucoumcowumcou

mcacsmcmm mumnmvcou cmnHflam_ mH;mucHJ Emmxaom

mcmwm

umuxmn

cmmamaxumamwuom

ovcmmgouom mxwnmoaowu Ezfinoumuonma

:mono wcmumum

SOU 1982 :12 Bilaga 151

meuoeummmw m_-oN-Nmm_

CNN

umammummcwcuamunm

.m m

umHamnwm:HcuHmumu NmNomgma:NcuNmunu NmNmmNmmcN:¢Nm~mL um~omummcN:uHmunu

N

Nmumewcoflumcou

.ooummme

8-8-32

m_mUHHmumummm

§8

:

muaamumummm mnaamumuwmu

:.

umxpoumoa umxumuwoa

munx mNnx

umxpmuw0a

mcHcxumsc

.ä

umflum .aoumv

Nu ä å: mm mm

cm

Nfimcmfimfl

mucmpmnmucmy

mucmumnmucmu

Auxv

.B95______9_ -mv_B2_E

mucmpmnmgcmu mucmgmnmucmg

mucmumnmucmu

mncmumnmucmp mncmumgmucmu

umucmu

ummcapmomaa

.anomumum

N N N N

mcflcxmuxcmn

N H N H

omm New

RN NNN N H H

.Nnomumum .NnomumNw

mmm

.Hoomamum .Hnomumum .anomumum

own

.Hgomumgm

omm

.Agowpmum

omm

mvmuEowuocEmmxpm

mncmumn

mao mmm

muuc

mm. m8 So RN Mme

.ago .e.e

ma N m N_ cr m w we me

N N N

:mn

Auxv

moo mmm aan mmm mom Nmo mmm

amuaamx

em.

m w N

Fame

Fe we 0_

mom

mm.

mumucmemuumamumcoaumxacassox

o.

uummxom

«can

om

som

.Lmâ

umaumuum

H .

umcomuma

,

amemncm

__ ._

HAN»

_. .. =

mudflmcm

.. __

eocw aawu

mcmauoz vmumumuc:

:mono

mvcm :så gene,

umconwcma

-uøucs

namnen

on u

-msec

cmnmummeumoa

:manus

cmuwuxmuwuamamcmo

mmnmnczmm

co

Iumvc: mm::n4

cm~nNNogNcoxNmom

wa

ucoumumumnmucz

w

cnmuemx

cmpmuxmpñuymcm coumuwmeumom cmpnuxmpavumcm Ucomwvnumumvcz

o

mcmnmm

mncdq

mumxpmumom mwom:@Hmc%H3

mwwmxwvnum

waau

wvmumucom ucoumnnum vcommnnuw

wumaox

Ucoumcouu

mcqcemcmm

mum

sNm;NN2 mcmnm

2 U

.U.m x .u._ Q Ucou u mam: c:

mucmmHonmm cwmuom umxum»mom

m W 4 W W W M W W W M u M W F W _ W w . W w

152 Bilaga SOU 1982 :12

uusumuaammn

ootmimvmw

mnrumnxmnmr

w m

uoHmmgmmcHcuHmnn_

ncaçm

owsääm.

= = : = =

mvaamuwuwmu umxumumoa

_

m:«cxumEc_

umanm uumncu

cdcsm.

.Q2

.

.Han :C gxmm

cm

mncmumnmucmn

ansv

mvcmnmnmucmu mncmumnmucmu mncmumnoucmu

ummcuumomaa

mc«:xmuxcmn

n u H H M a

.Hnomumum ;Hnomumum .Hnomumum .3o38.m

oqq

mUm.:=omum;Emwv_nm

Pmm mmm mmm

mun:

ma m w m 5_

can

Auxv

men ppm man omc mmm mmm ocg rm”

amuwumx

5 m OF NF we

pmm_ «me com ram

»wa «ma

uummxom «c:n.on

mumucmemuumamtmcoflmxczeeox

som som

muzx

nuwom

umaumumo

messm

ezmwaeumom

nuwoa

-3u3m

-umoa

.asmmmxpmequu

uomam

H

umcomuma

nmcvuocm

wszmmssumom

m

amemucm

mu:x.axmumoa

Haag

muaamumcm

mamma

w

Hag» .. EOCH HAHA Mad»

m

Haag

umumuaammu

commumumme

uw;Emmxum

än

mcoauoz onumumuca eaflocmafium umumcou cmmamuxum

CNDHC

mU:m uHum umxnm mmemum .aasox esfleogm ummam

tm:

uno;

uwcowumcov

on

nmucmsmummu

:manus

cmucoumumummeumom ncoummcwumnaaomcox

uouo«

mcmeuwoz

ma

Hmx

ncommumumumvcz cmncouwomssuwom

cmumummeumom mcHmpmcmucoH4 muoxumumom

mcwcsmcom oumnmvcou cmqumuoz

z

mcuom gmumflcflz mcflaamm

I

Utom u Ea

mn:mw«onom umxumumom

:mono

SOU 1982 :12 Bilaga 153

som

mucmp

sauce;

.mm

among_ cause; .amma

.xuao

mm_

.xnno

w .m

cmucou

m

onumoamome

m%xmm+mmmmumwmcmm

om-wo-qmm_ om-mo-qmm.

maa_ m.mv .acw

gcowpo

pmoupoo pcouuoo

mcflcxumec .uummHmh .pmwWww% mmuamumu nmmuuom

»ovän uzx wnqmme »xx uzx .noga mm mucmu mm om mucmu Hfimxm

cm

?å

ummcqumumaa

mm

mE$_ € v_c2

__ __ __

mvwusomumcEmwxno

AHA»

munc

ma :m4

can

?å

mu» maa »mm mo_ Nmo oss «mm

Hmuaamx

q

mm nu om ow

$2 Now mmm

mumucoemuummmumcowumxacaeeox

N

uunmxom

Ea.

on

noxoa

mm

nmcoamcma

uwoanxumnzu

uH

-mama Uw

mssam

nw

.m.Hn

mnaamumcm mmaaxshm

.umcm

ucman

amcomuma mnmumnum

gnu

amsmucm

Haag aH_p

gmmmcnmw

um

EOCH add»

.Hu.s

uoaam

.aH»mmflu:um umxummamw nnuwgmuca unpmumncs ®HmhDLH#0E

wcoaumz nmpmumnc: mumxum mumumxm

:mono

mxzwm codmcmm

.aua mumn

ncowowm

pos

mumomcnmn

ncnmn -gong

mu

oxmfluuoz

co

:mäns

-masa

-umncz

mnmxmammmmncwamw

an

vcom

.cogmm.umz

mHou

ncommconmcma

:oo

mum-om

wsaocmammmz

moom

muoum

mumsouxsnm vcouwunum -ogogmcqmaoz

ocflcemcmm € 285: -ägnas u:0mowm mnafixmcm Ucommezma omgm mcmwox

.w coo Hoxq mom

-cgmn

ou:mmwovmx umx~mmHmH mcmpmam

58o nmmm

154 Bilaga SOU 1982 :12

acw

.m»~mLnnm

Loo Emu

ummuumn

umaaoxpmeemx

cmucom

mcmvcom

E0 m um

uummxmummo:m

H

|onmuumxamwunmumnm

umuamunm

Hmuemm cmxmmcm

.pm umx

coumcoaumcou coaumuzsuma

:

unmuuom

mcHcxumec

.cm

ummH›onmu cmmañap umxum

umHpn mm mucmu umm« :Hc man mvcmm u«Hm

cm

Auxv

gmmcflumomaa

mcacxmuxcmn

mumusomumcemmxpm

muuc ma

:mn

Agxv

owe mmm

Hmuflamx Fmm. mmq vad

mumucmeouumamnwcoaumxacaesox

m

“can

ugnuxom

om

nmmam rama ~H

xmmumu

coo

umcownma

:m |nmw

mmnaamume

Ncmswwm

H :mn |«H som mssam ummm

-mnmm›aumu

uoxcm

uwuump

mcuHam

Ada»

mm«Uc›Eo

uH

xmcom ummuoa

mcuzunwaamxm

:maa

uuncaawu uoxwflccme

.ummuoa

pmm

ovcmum

HMENUCW umwuoa

Haag umHH som aH_u

mcacuummmnmaamxw

Had» NHWL .m.Hp

Haag mmm;

coquxmmmcwcvnwn

uH umumo EOCH Haag uouum som mvnmu

oummcamm umumumucs uaumgonca

Uncmnm

Ume

oucmmcmz mcacmwu mxmcmw

cmmuo WCOHUOZ mcflcnamm mmpuwm pmuuumu nmcom uoxcm :pmm umgodgnu uocmum ocflcmamm umnumu

uum som A

mxnmeumummzmu

smcov :maa Lmcou

ucmawum

uwmcwcommn

mv mafia: :mamma nmum .mgm :nada:

:namn: wa

mccnz:

mcwnom mcwnoz

vcommcoaumcov

:oo ommpv Fmmwv um:m:

mnmumucom mxmamqouzm

mam:

mcficemcmm Hmumsodn mawsm mawsu ACOHMWCDU cmncom ugmuu cmw cmuamx mmaaoem

:oda coq» coo usch

acnmw

umxuomuumumwm

mncmm«0vom mcoumum ummm

:wmpo

SOU 1982 :12 Bilaga 155

rwcodumcou

»maa -mä

vmcofiumcou

$83

umcowumcou

:woman :woman mcmm :woman

gm;cmn:e.ucoLmmcHu

a

H H : : : _.

mcammcmmaaqh mcummcmmdfi

mcwcxumec

mmcumucom nmmcfluoommq ncoummcwu

H

umflun mumumo mmcgucom Ucommmcwu Socmmfifi ummu:pmn mumumo mmcpmucou

mama

cm

B8_.8BSm

mumxummumum

Auxv

fl$_.s3Sm mumxummpmum

mumxummumum

38.$B8m

man«uumcox mumxpmwumum

pmmcwumomaq

umfluxm

mcwcxmuxcmn

w

mcncxmuxomcu mcwcxmnxomco mcwcxmuxomco

w

mcacxmpxomco

m m w m

mcflcxmgxomgo mcacxmgxomcu Dcwcxwuxomco

H m m

munmvH:xm

Gm

Nee SN om» m? Nam

owe one mms

muuc

ma mm R mo m S F q Ne a.

mumuEowumcEmwxum

con

Auxv

Neo Ra SN ana mo» men Sm

Hmuwamx

am pm

.mms man m2 SN pmm Em

_.

uummxom

flash

wumucwemuum

om

.E.E

xumumcox

:Emm

umcov -uoncs

.

:Jema

ovum

mv_m.cm.m:umu

umcox

Hmcowuma

DcHHEmmHmw®NH®

madame

nmumumuc:

auquxmucmc

nan

amsmucm

umxmuoaanfin

mumuxu

mucmuaqm

ä

socq

um

.5

.cmaoxmmuonmueoh

Amcaasmmxonv

m

uouuxxmfloamu

coo m

mcmanmz avsäga.: .mx:nmum:

mcacnH

:mono

& .unga aaxcH mafia .Hmc:x cowu suis?

mcmxm

wawcusoom

:mn

mucm.Emnm

u:

-meon

-aouuaum

Hmvm

mu

mCHH

Ucou

.ao

:wanna

uwcoflumcon

mcmecmumm

émcax

mc

aauu :Ham:

ma

mucqan

m

EOCH

vcommucmsmummu

to?

Ucommucmemumou

mania,‘

mxmcomEmcmun cosncmmcfimmumm

manmz noxmn

mcmwamumwum wmmaummvxmm

:oo

Hawa

mxmcmsxomm

mcwcsmcmm mnmaoncou

:3

vcoumcowu mucmwemnu umxouofianfim

nam

E325 Hmm»mmc ammo; mumnwmm Lmumzu

mcc ween Log :mm use mum4

umammamoxumssmx

mUcmwwobmm cmono4 _

156 Bilaga SOU 1982 :12

W M _ W M _

:mamma :mamma

ncom.omHa

umcomumcov umconumcom

M

ncom.omaammcumvcom

mcum

mcnmmcmmaamm

__ _. .. : :

mcacxumec

mmcumvcom

M H

Cmmfimfih

ummnm

mama ovan

.

mxpco

cm

mxucu mxnco mxuco

-com

mcmuco_ mxucu oxucu mxgcu

Anxv

.omfiamfigxm

cmH.cxomucH

mxgco mxuzo

.omäåuxm

cmaczseox cmacaeeox

.u

ummcaumomaa

mumum

mumum mumum wumum

.p

mumum mumum mumum

.ago

mcwcxmuxcmn

:ma H

mumuw wumum

:ma

qmsmucm

m H H H

H m m m m

oqm ooo

m m m

qmm oom ooo ena ooo m m ooo mmm mmm ooo mmm

Hmemccm cmncou

mmm mmm mmm

muuc cmucou

one mao

mmm man mcmv men Sm oem mmm

wa omq mm P m we om we om q m m

con

mUmuEomum:smwxum

Auxv

mmm mmm cam mmm mom mmm mmm

man mm:

amuaamx

emmm

m. mm om rm mm

mmm mmm mmm men

q

Hcam

uummxom

mumucmsouum

ow

nmcmcbuom

-cauwcox

mmaamxmcmum

ammxauua

uoxmmmumn

:WH nw

omunfln

xouxmam«uum

an»

munmgumumu xommumcox

-muadgogm

mmwaccHx

OUHO

xommumccx.mH

mucmaeo umavcmaw

“adam

ummncm

uuwcox.mpmxnmucmcum:ox

om

mama:

awsmvcm

uH

umumusowmccwecuou

USD

uw

.

.mammans

n«

coo

.

sacam

umcmummamxm:mum

: w

Mcsmm

mmpuqg gmqocu

Eocm

wmucmmmmuw

:ma «um

mcmaumz amcomnma xwwcxmm mcacxmuou cmamcomumm gmducmampm xommumcox

m

masmu pmavzum .ummHm Hummmmm mmuumsb

M

CGGHD pmaam :ma .non .xomL mxm*a m

eacum

nom

.

mocaaxu

yum

ucom.aHum

zamxmcmummmnmn

mu

mmumaamxumumucmsmmom

umcou

H

:waves

muHagmmHmu mccmmmmvc

cmucom

cmncoumuoucoxcumo

m

mempuwcgm

ma

m::

mcqcxmnom

oco

mxmcomccon coucommcoau ucmE::oEmmm

mcacsmcmm mvmnmncom :m:camuo mxmcmmax mvcmmmpaa: ngnxqpnmm mcmnmnom

woman cmcoo

cc

ucom pmm maa usa» Ucou Ucou n .amwm

umnmmamoxumeemx

mvcmmHovom cmmuo_

. . . _

SOU 1982 :12 Bilaga 157

uwcowumcov

:maa

-Smä

A

mcummcwmaaww

H : .. .. : : _. =

mcacxumec vcommmcwu

325 mtmumo wmâmncnc

cm

?En

muoxummumum wumxnmmamum

måga

Ev:

mxuco mxuco mxuzo

.omHamawxm

ummcwumomaa

mumxummumuw

m»oxummumum

mumum mumuw mumum

9:$_m.c_c2

pm

ocwcxmuxomco mcacxmuxumcu mcacxmuxomco

m äää m m. H

mcflcxmuxomco

m

m cm m w m

nmq m w Q Fmm

munc

N än

co

ma we mm mm w om mow new e mmm

muwueomuocEmmxuo

:mn TC:

mmm mmm sme än wmm mor «me 95 Nm.

Hmuaamx

P F m V

we

Em_ arm www

E pp

uunuxom

E3.

mumucmemunm

om

u

mm

cexm

Am

52:5

ä

ncmaqum

sawucmaaummwmm

uuwcox uumcox

.cE›m awe»:

n

muaxmum

cm.:

muum

usuaaaxm

ucmawuwommn gmaucmaaum

ä

acw

m

...så

mficnflfla

van

cmaoxmxommuwcox

uH

mumuma

amemvcm

.mcmaamuHHuoc~

H

.o

Em?

xomuumcox

mcmaqmuawuocp

uowH

ung

cmoau

EOCH

.cmaoxmxumuumcox uctwemumHHm

at :B

2mEm$..8£

aim

.vm

.awum

mcmaumz

.xomuumcox

cmmuo

.xomuumcox .xommumcox a%mumuo@fim

am

:omm .mHm namn .adam .gsm xomu ...Em m\~ m\n eafiu mamma .uno

N\— å. on

uno»

45m ucou

mmnoncmaamx

45m

mbcmuuwconu

mn

:Sune

.adam

Uumcowx

ma .adam :mum

wnmesznm

wcommuwuu

.nanm

mmEEmE

ncoumcowumcou

-839: mcmeto:

;oo

coo

muvamumu

.ammxumuumcox

ocncemcmm

Ucoummccws msmuumpmmmq

mumuouco..

umuuamm ucom.aHum mnmsmnu cmpmgo»

mummm n:;pg

z

:con van_ ucom SS cfiumx 2 use. ucom ace.

umwmmaaoxnmssmx

oncmmaovmm

__ cumuo ,

158 Bilaga SOU 1982 :12

M W M _ M fl M

.må

umwmaa.

massa

H

cum _. : _. ._ __ _. _. ._

mcwcxumec

:maa

umHun H» mä.

mxuco mxuco

cm

Auxv mxgcw mxuco 9:5 mxucu

.om

mxuco oxnco mxpco

a

mumum

ammcaumumaa

mumum

m ma

mumum 3Sm wumum

mcwcxmuxcmn

mumum wumum mumum

m m m

A m m m

mum.m0mmmow

m W m omo mmm

cmvcom

«mo

munc

omN . EN

ma omm N mms m mmm com mmm N

mvmuEomumcsmmxuo

cmu

Auxv

omm som own noe EN Nam omm and ann

Hmuaamx

m

ewmp

em _. no E om se

.mm Nam

we mp

Hann

uumuxom

mumucmemuum

on

Eocfl

cm

.Houoc mqumum

mumumuwam

«cm

coo

cmmoeaam

o

wumnx

H

-$aBmcm3

w

coflfimmmofis

ovum coo

u

gmqucoaqum

m m

umcemmmmumumu

mum»

u

nmwemua

u:oLmflu:muflum.xomLumcox

m

cm

can flumwm mxwc

Hmewvcm

ezflucmaflummmma

um%0v

oH

Hawa

um

auxm

mxzmmwoaaxuonsu

mco

awåmmxmmwwwmwg

socw

um

EEE mcox

m

wcmuuonuuoz

uwqwcmmqu

mvcmwcmum

aa ;oo

mcmaumz .xommumcox mfiofioflm m:Hcwou: .xomçuwcox .unaauxmu

cm

m.Em

cmmuo Hmcom mnsmg_ omHpmm mccmm

cH

.usa .nam

mc

.m.x u

.

-ma

..uu4

ampmmv

mxmuusz uuzwmnmv

-ucuz

mu

cmenme

.a_»m

E:«emua.uc:

-meon

mmcpmumaw

ucou

umxfiaoflanflm

§5_

m

ucom.aflum

ma

mcom

Bufimuci

meH

m

mcmamm

mxw

cmvcommcowu

a

vco

cmmco

mumumvcom

co

Acmccougmmmp

flu

mcqcsmcmm c8$_B8 mmpmnmc:n4 ncou.aHum mxmcmsm:m4

. :oo we

cwcxomw unumxwu

Acmvco mumgmu

:mc

mm»wm muwflc

aa

.Em cmw ucou

a gm

m I SE :mm

umqmmaaoxpmsemx

mUcmw«ouom

cwouo

SOU 1982 :12 Bilaga 159

»maa

-mcoaumcov

›momaa

fl

mcnmmcmmmaap

H

mcwcxumEc mmcpmvcou ucoummcwu

umHu›n mnmumo

mxucu

cm

mxpzo nuxv oxugu mxggo

mxpco mxpcu mxncu

nmmcanmomaa

mum»m wumum

mumum

9_%_mmm§om§

mgmuw

mcwcxmuxcmn

mumum mumum mum»m

m W W W

m m m

nan man

cmucou

«em mom

muuc

wa N mor owe mom NN mm F

mvmuEomumcEmmxum

:mn

Auxv

¢_~ coo man mum omm mmm mao man mmm

Hmuflamx

M M

_mm_

w

mm no mm

aa_ mm. man

Hann

upauxom

mumucmsmunm

om

:omm

ncmawum numcox

-nam

umwvcmaaum

.m

umesmäums

muum

umxmcmsmnm

uflgumancauwcox

mcmcoux

xommumcox

umuzuaumcaumumammcwcxomu

zoo

H

umwncoaqum

.xomuumcox

man

muons

umxummuumunnm

Hmsmucw

mcqcgump

.:uHmgm.cHumz

mumxmau

H

aaq»

EOCH

umwemua

.cmaoxmxumuumcox

mumnmxm

wcmuuoam

.umwucmaqum .umaucmaauw .xomLumcox maamquuwaucq

nmpwumuca

mcmaumz

.xomçumcox .xomuumcox

un;

mmwacmz umnemua

:mono

.nmmuoH “mamma

gmflu mafia N\e Nxe ams um: m som

mccas

cmncou umummu

wuumpmmmm

mcwuozp wmwmmsm

w30cmmum

.nanm

mn

ucom.a«pm

:waves

mcmaoxm

:oo

ma w

mcmumcumm

mcwuwoz

m n

ucouwmcwcmamn

oxq nos»

mxwncnaumuwo

cmcon :namn:

u

mxumeumummz

mnmumucou

m:a:ucNuwm3

mcqcsmcmm mfiflz ucou :con uouxmz U:om.aaum mxmwcxmh mccmsaam uouxom QCCHE Hmx ucou cmuamx mam: Hamcox Ucoumucos

umflmoaaoxumesmx

mucmmgoumm

cmmuo

160 Bilaga sou 1982 :12

»woman

umcoaumcon

:woman

H

mcummcmmaaflp mmcumucom

H

vcommmcap

m:wcxume:

umflno

mumu

mxugo mxnso mxgzo

cm

axugo

Auxv mxuzo mxpco mxuzu

ammcwumomaa

mamum mpmum mum»m mumum mumum

mcncxmuxcmn

mumum mumum

m W W m

m

m

mmm man

W

mmm «mm

m_m

auvc

ma coq aw q oN mm av mm

mUmuEomumcemwxpm

can Agxv

ar. mmm m.N vom mmm mam «mm

Hmufiqmx

m

Fmm. mm

um

mmm Fun one mmm

aaah

aumuxom

mumucmemuum

on

mvcmasoua

.cnañnus |Hmm«uu xaumcom

.cumox

.Has

cmuumumwm

muum

mamman:

mmmmuuca

mHoxw.mEoumc:

umcEmwxummco«umxHHn:m

.m

cowmcma

USD

mama

xmcaowvms

HMEMUCW

mmamcmmmcwcxmuom

ummmoumcox

m

umwmnmwuzum

ummHm

soc“

.cmHoxwmxHUuoz

cmuuoamw_m

cmemxmuowanwn

Emcwume

.uumncmcso

mmuuqnmvmumom

mmuogmHmu ovcmwemuu

cmuu

.mcHcma

CMOQO

MCDAUOZ m .uxmua AF AN An amume gnu .Hc: un... :oo

H

cocoaumcon nmconumcov

:ena

-oqanan

cowumcon

maoxwmm;

nmeonmca

av

uxmmumm

vcmauuoz

:manus

cmeunumumumon

amomsmcoflumcoo

-mnummumnu

cmaau

cm

cmnmummsmumn

wa

nH

Numxooz

meHocmHH«m-mmcmmax

apxummscsm;

nom

.amcax

H

msaocxooum

H

mvmnoncou

mamunoz

:oo

mcqcsmcom uumummcan mxmmaemx mcmuuoam

co

ummma cmncou uammmu umxmu uq_HumHn maoxw mHmm:mH

Hama Haag m«m any um mm “nu mcon ncou ncou

umwmmaaoxumssmx

on:mm«›onmm

cmmuo

SOU 1982 :12 Bilaga 161

-woman

nmcowumcou

:woman

H

mcummcmmaauw

._ : : : .. .. :

mmcumncou vcoummcwu

M

m:fl:xume:

umwu›n mumu

mxuzo

.

mxuco mxuco

cm

9:8 mig...

mxuzo

.

w:flo.H.3a_%$v_mH

Agxv

mxuco mxnco

wumum

m

BBm mumum

gmmcfluoomaa

cmfimmkmmfimwxafiommmomw

33»

mumum

.m8

mcacxmuxcmn

.

mum

mumum mumum

m H . m m m m

m

man m m8

$503

m

m.: .Nm än ma»

emo

muuc

wa mow 2 mm moo dum ü mm mom. N

mvmuEowumcEmmxum

can

Auxv

man D: .Nm mom cum å. So mmm

Hmuflamx

m m

nom

Nm

Fmm_ wmq EN SN N2

F e m

uunuxom

“cam

wumucmemuum

on

:own: ncxw

uumamcmaznsm mumxmwmnmmcw

mcHcnvmuHH

muum

ä

coo

HDL

mumaxcm

van

mmwas

:8

Hmsmvcm

awsmvcm

Hwmcäucaxcwo

cmvom ummHm

_.

um;

50:4

.umm:a..HEm\w

m

:oo

m Haw»

A

mcwcnaom .uoaucmaaum .$ € c2_flm m:Haxomu:

cmmpo

mcmnuøz umqsmgm mamwoom muaumxw

amcow mmm» mmmv magnum

m

495:8

mn

coavms

-u:o»

ummcwcmamn msmuumpmsem:

-e:uman

mcommowum

Ucom

mcmmamuuwumoammcpmu

mcaummon

wa

mcmflfltumfimmfimu

mxmizzmz

ucoumunumumuc: cmvcoumcowumcob cmcouumamxaum nmmfiumewaxomxmau

mucaan

mucaanoo

cmvcomaoxm

mcwcemcmm mumumvcou

vcoummccus Emflmmcio mumasuflumcfl m:HcuHmumL

umvcom cmvcou mccmeHH :mxnuu m«HHo vmucou ncommcoflu

n you E;

mucmmfioUmmfl umammaaoxumsemx

cmmuoä

_ .

162 Bilaga SOU 1982 :12

Imam

umcofiamcoo

umomaa

H

: = : : = :

mcummcmmaawh

a

m:Hcxumec

umHgn mnmumo wmcpmncow ncommmcflu

.

mxnco mxuco

cm

mxpco mxggo

Auxv mxuco cxuco mxuco mxuco

ummcaumomaa

muwum mumum mumum mumum mumum mumum mumam wumum

mcficxmuxcmn

m m m m m m m m

wow mmm mmm .om

our mmm «om mod

munc

ma a me ne F Ne mm m F

mUmueowumLsmmxum

:mn

Auxv mmm som cow

was omm mmm mm_ _om

amuaamx

mm NN nu mp

Pam. 0.. mmm www man

uummxom

«cam

wumucmemuum

om

-egna

musa

mcwuxmu:

uauxmmumumz

nxmuwvaumnmnu

uommumvcmaus

m

.cuaqpua

mvuo

cmuuoau

umuum

Aaumummu mmaacme

-mmcgumncma

mmmaamuoe

mvc:4v

.Hn«n.u:s

mcacvannuz

van

mcuoaoxmmcouxwanmx umoHmmHoxmmuum>meoum::

Hmemucm

Had“

uoxcm umuam

uH

muonmcamamz

Hag»

mammv

EOCH

voumuoucz

uwaam

.xwmuumwsoum::

^omunHn.a.«um

umflucmaflum

wnmgmamxum

amanda

.aquwmmmu

mopoamamu .umavcwawuw

gnu

cumn

mcmaumz

Unumumucz

mam

~Hfl“.»ufim ugmocmp ummc«Hm:›

:mona

.mumuso ummHm .uwqusgm oum umumu

m ou Ae AN um Em: H

gem

mmunam

mmaoumauw

Ifioxw

mn

cmaume

-mcoqpmcoo

Hmx

magma

coaumcou

mcflamumz

ma

covcouwvnumumncs

mcwmumcuom

emu

mvcmmcmn

a

ncoumcoaumcon

amazon

mmgmnfizom

vcommwusum cmum«uxwwnmum:

mvmumvcom :mumxmancmh mcamumumz maoxmmmcshg

.

mcwcemcøm umxm:ow agumxcg mmgamm mmumnuxm msflmmgom

un» co vag» mufi nach »goa mam:

umfimmaaoxumeemxw

_ oncmmgoumm cmmuow _ _ _

SOU 1982 :12 Bilaga 163

umcowumcon

:maa

umomaa

H

mcummcmmaaap

H : : = : = : =

mcHcxums: um«n›w mnmnmo mwcumucom vcoummcwu

m

x

mxuco

cm

mxgso

u

mxuco mxuzo mxnco oxnco uxuzo

L

Auxv

o

ummcwuoomaa

mumum mumum mumum mumum mumum mumum mumum mumum

mcwcxmuxcmn

w m m m m m m m

a

mmm

o

mom

mmm mac mmm oss

m

«ma

muu:

wa n me w w F e me me

mvmuE0mum:smmxum

:ou

Auxv

Nmo mmm maa mwm ana new mmm con

amuaamx

mn me

www

»F on

«map MNF mmm cam

uumuxom

«cam

mumucosmuum

on

.

uumum

|m :ca

uemx

umumm

.~HHuumum:x

ovcmmHumumo

vw

mucmaua

o

.umcamm›Hu

unumuouc:

muum

-uumamn

Umumumuca

mmmwwwmncmm

umuum

w

“mama .Ammu

mmaumpmucqs

uumgmoumuuounmv

.szqnmumeoaawo

mHHflu

cn%:%nxmHHmñumma%vmMwMmu

m:n«Hm

van

.xamwxwu umuuunu

nmamgmuc:

.

Hmsmvcm

cmsoumcmwu

mnwmc.cuumumn

uH

mcumummu

camp :pan

.vaam

um

mmumnocoux

uw

eocw

.:muuoam

Unumumnc:

A Haga

umuum

coo coo coo coo

mumnmowmmo .umwmmaaoxums

mamman

vnumumvcz

m

mcumuoz

Emu

.xummvcma amcomnmm uwummmuc:

:mono

E::momm .cmuuoau .Hnmuuu

m

.mun uoxcm camp uoxcn umaam .amczx uoxcn mcvqa kexen .gamba

gnu .umx you na

umcowmcma

uumvca

coum ouuo

on

axwxumsaamzuamumccom

»mama

mcmEumx

:manus

utom -meon

mcmsxomm

ma

uouxoo uouxoo

cmccwumcumcox

mummumm

uommeamumcmu

wcummm

Hmuwsmumucox mmcomoumxc

mcwcsmcom mnmnmucou

ncommoccae

mHHHmmu wwaHmmu

ucoumunum vcommcowu

Begum.

muopmmcm mwv:4 cmvcou

muH mfluan mfluzn ucou

4 P I I

umflmmaaoxumeemx

N mUcmmwoUmm cmmuo.

Bilaga SOU 1982 :12

-maa

-mcowumcov

nmomaa

a

H :

mcwcxumEc mcpmmcmmaaah mmcnmvcou vcoummcan

umHun mnmumo

cm

oxago mxgzo

Auxv mxuzu mxucu 9:5 mxpco mxuco oxpco

ummcwumomaa

mumum mum»m mumum mum»m

mcwcxmuxcmn

wumum mumuw muwum ›mumum

W m m W

m w m m

man »am

mmm one

wuuc

ma m me awn mm m mmm mum sme

mumueowum:Emmxum

con

Auxv mmm mom

omm maa som »am one Mme

amgqamx

N

am om or

pmm. mm_ »mm mmo mm.

F

Haga

»un_xom

mumucmemuumomvum

om

c

Loo :mm vH

Imumnsm

ax :oo ox

mumumon

o

...aim wean

umumumncs

:oo

nom

H

uoxcm

uH› one

m:uwHm

poxcm uoxcm

mvaamumcm

um

uoxcm

cumummu

p?

maaau

u

uummo:

nan

o

unux

uoumemuofi

ammo;

Hmsmucm

om

Haag 4.» Loo

um

uwuum

awmazwmcamwmobaaa

socw

flaw

.cmemuwcmnu umcmwawww

mäts

mmm

umuum

mv.

mxmamuemuo

om

uocoqmcmm nmumumuca

uocoflwc

.nnumumoca .um:oHm:mm

HAM»

umcoflmcmm umuuumv Hmumgfiafle umcoflmcmm cmuuoau

:mono

mmuowo

MCUADQZ Hmnv coo cums E. uM m um: umamo cumn

uwumum

goxcm

wmumnma ummccqe

Icon

umcoflumcou

nmumm

cunusmm

muam

en

ucoummcacuumucamuam

:mamma

umgmuflafie

mane:

ma gnu

mxmumcmumcoaaxu

E

wucaasam

cmmmmmcauaconx

umuuumn

ucoumcoawcma ucoumm:w:uHm cmmcHUm:mncm4 muammcmvuoz

mcacsmcmm onmnmucou ucommcofim mxmcmmaflg cmncou CDUCOLOXCW m:cHouu mmflmamfluw mcuHHm cmucmuqmmum mmcwummon mummouumz mvcmumu:anu

amx

:oo ace»

mUcmmw0Umm umflmmmaoxgmeemx

cmmgo

SOU 1982 :12 Bilaga 165

rmcoqumcon

:maa

:woman

H

mcnmmcwmaaww

H = : = = : __ : ._

mc«:xuwEc umann mnmumu wmcnmncou Ucommmcflu

J

cm

mxuco mxuzo mxuzu mxnco mxncu mxuco mxuco

.

^uxV

oxuco oxncu

ummcaumomaa

wumuw mumum mumum mumum mumum mumuw mumum

mcacxmuxcmn

mumum mumuw

m m m m m m m

m

man wmm

m

mam nom mom men Neu

muuc mmm

ma F e mm. or q m ar q.

mnmuEowumcEmmxum

con

Auxv

com mmm mmm man men men omg mmm mam

amuwamx

N

Fame

we em um mm me

no. hm. new

Assn

uummxom

mumucmsmuum

om

:aa:

.o

.camp

umuuon.Ho

co: :cm

“mamma umumx

mucmmHumuum

muum

uoxcm

yum

-oumcmnudaau

.numucs

mum

mcouxmaumx

pm: U«

mcmuuoau umxumHH:u

.um

cmemumcmnuaaau

.pmquum

nan

.amcax

som

mxcm

mcmuuoa_

mcumuummu

Hmemncm Hmnm .pmmmom

umcowmcoa mpmpmuamuo

Mafia

eocq

uoxcm

Haag

H

umcowumxwuflumuu

umuuø

uH

mucfi cumn

mcoauoz

.uocoqmcmm .unuwumncz .umumumuca .unumpmuca uawxmumm

cmmuo

Manu .amczx :owumuw amumm uoxcn pmm uaamum .codmcml mcms muuwom Loo mmacms omguqm Hawa :menn

ocou

uwucmemummu

umcon umuwmu namnen

on

:manus :mamma nmcou mccae

n

ma

muumcom

amg

w:owm:mm

mHHme

cmm

vcoumcowumcon

mzwamuc mcflaaoz

:oo

mcwcemcmm oumnmucou

mconmcomom

mamma;

ucoumcowu uwncmeeox vcoumucms ncoumcoau Ucoumucms ocommumum mmumnummmg

a

mmpmnmc:w4 Hmumcmu wcmumHc

“mafia:

m

x u. o mum ›ccmn Hama mao»

umwmmaaoxumssmxm

mvcmmwoummm

. cmmuo, M M W _ v _ _ w W M M _ . _ _

166 Bilaga SOU 1982 :12

umcowumcou

:maa

nmomaa

W

mcummcmoaaaw

W

mc«cxumec umaun mumumo mmcnmucom uccmmmcflu

cm

mxgco mxugo mxgzo

Auxv mxpno mxuco mxgcu mxuzo mxpco mxgcu

ummcwumomaa

mumum mpWum mumWm ›mumpm wumum mpmum

mcncxmuxcmn

wumum ›mpmum mWmWm

W W W W W W

m W W

uno «mm .mn men

emo Nm:

mnuc

ma N nu on WN mnq WW» N .mm N

mUmuEomumcEmwxum

:on

Amxv arm

www nam ann rum .ao qww »NW .mo

WWuWamx

m

mm om mm em

.map .mm som »mc «N.

Wash

uunuxom

muoucmemuum

om um .w

mvcma

.enn

m

umvcmesox

d

nnwsmu

m

coo

.cmmWgmuWm

^.mumu

WHWWWWWOQ

ma

umgcmeaam

mcmuuW.eWgx

muuwmo

:.E

OUUO som

.

umuum

.umewumxxu

umwuoa

:.=_ncmnEmm cmHm:Hu:mxm wucmssmum unamuouca mWcWW.:WWnW:

mmumn

mcmmcanmxv

USD

mca:o

u«

:cmuumwnax:

WWemu:W

mumoaumo

Hmcomnma

Acmwcosmnmomcoemxmv

Haag Had» cums

.Hm aawu

mcsoxso

.o

EOCH Mafia

uamauwn

. W

cmucmawumcw

.%o

coo

maoxmuanxm

Had»

mmouonnzum

pm

uocowmcmm

ucuauoz

umumpmnca mcwcmnmn

anwa

mwmxuxw uoccwx mcqcnamm .mumxmam mmuuam managed.

CNOHO

uoxcn mason; xm:mw

mama

muuflm cmaax

mu han som :mmm mcwp

vmcou

:CH

:nous:

UCOL

açwum

mv

coanma

^cmvcomU::I\.Humucmm

ucou.amuw

WWW

mcmumaamx

muuaflm

mcoumz

wa WWW»

muuomumcu

ucou

mcowmmumu

Masu

m:muumamcHsWux mmamuuwnoccmz

cmuuoau

mxmzuoumaaoz ncommcoqumcou umucmaumumou

mcwcsmcmm oumuovcou

mumnm>mumn: ncommumum

noumcmm macowmom wcmmamu mcaaoumu ucoumcoflu mxfluumum mWgap:Wxm mxwcmw

WHZ m:c MCCHE um: u«u

umwmmaaoxumssmx

0n:mmWoumm

cømuo

SOU 1982 :12 Bilaga 167

uwcowumcon umcowumcon

:maa -maa

:woman :woman mcmm

M

gw:cmnc0m.ucommmc«n

ummcwnmomaa

H = : : _. = H

mcHcxumec mcummcmmaaflh mmcumucom vcoummcnu mcgmmcmmaqñh mmcpmvcou p0nu:umu

umuun mumumo mumumo

mxuno

cm

nuxv mxuco mxngo mxggo mxuco oxgcu

wumuw mx.Eo.3mum

ummcfluoomaa

mumum wumum mumum mumum mumum

mcwcxmnxcmn

m m m m m m m

mmm En

mmm man »oc «ma mm.

mnuc

ma q n mm N mm m m

muwuEomumcEmmxum

:mn

Auxv com aan

omo mam une »ma So

Hmuwamx

Fame

mn »N

one omm

.q

mmm RF

_.

uumuxom

«can

muoucmsmunm

on

Am

ñcoq

uonmamv

Mafia :oo Haw»

.nagon

.c

uw

acmnu

.o

umaam

mnmm:.cuumLmn

muum

mUcm~cmEumw

camp EOCH

.sxcm

cmemaaoa cxsmuumxm

.mummc.cuumumn

smumouo:0pA

.npnL.e.n»fiH=u mUcmmHumuum

umxwwaoa goxcmfiflflu mfimufififiu

vag

cmsum uoxcm maw«o

Hmemucm

Haag

umssmaume

.mummcwmmumu

:

Eoca

.uumumcoquamoamuo

awn

umuum umuuo

mamxoa

pouum

umfiucm muaam cweum

UwV

wmuoamunw umumumucs unuwumucz uoxumHHHa

mcwauoz

.Unumuwuc: uBm.§.c= mxmcmm mucmwc

:mono

cmuozo camp cumn cmsmam camp mvcm mwmu mcUHHm

flaw mam .cma .Hm n«

ocmmcH

-uousmm

mu

ucouwmccfle -com.aHum

um»

L:m~P:__mm

:manus

-pHmgmmsmm

mcmnmaaox mcoumaamx

ma um»

cmaoxmuzwxmwumu

umemmz

uc0ummcwcuam

onmuowcou

omxmh

:mucoupmmmm mwuauzmxm ncouwmcwc mgoxgo~H:~

mcqcemcmm

m

coum.a«uw mcowmum4 mxwmmcmn mcwsu ucommocflc

UHn vwn mcmum

m

con m .

mucmmHovmxM umwmmaaoxpmeemx

cmmnom

_ W _ J W

168 Bilaga SOU 1982 :12

nmcoaumcov

:maa

«woman

H

mcummcwmamnh

H

mc«cxumsc um«g›n mvmumo mmcuuucom ucommmcan

cm

mxgco

mxpcu axaco mxgcu mxgzo mxgco

Auxv

mxuco mxgcu

ummcqumomaa

mumam mumpm mumuw wumam mumum mumpm

mcwcxmuxcmn

mumum mpmpw

W

m m W W W

omm

m m

maa mao

muvc

mn. Npm Fo_

ma q m ma P q men mmm F

mnmuEomumcEmmxno

can Agxv man mum omm _oN meg man mq

Nm«.mN

Hmuqamx

m

om mu

.mm_

Ne NF

mm_ maa

“can

»unçxom

wumucmemuam

on

cums

ba:

umuuumn

uumumawmmax

H

nan:

ucmaame

^.mCmAH®E

muum

H

coo

-mmcHuum._

mwmH

.mmaumuuoaw

mummcmocwcuumumn

u? :oo

Amaacomnmav

use muuo:

mncmumamx

uoxcm

mumwmo

cmHoxmmn;~mum4

coo

Hmemucm

.mcqcuadauagmgmaamwpnx

coo

-mmav

H A

.xmmmcumgm4

m

cmemäcmnp

Acmncwaumumaoflumum

unumumnc:

EOCH una

ummav

Aumaumumcmaame

cmuuoau

ummav

coo

.HmumEamm«u» amu0EHmwwuu umaaoummm

.uo:oHmcmm ammmmucmH mcaanxcnn

mcoauoz

Hamcumuca

cmmuo

noxcz .coawcmm Umcumox .cmncwa

:U .cmu Haw» uH .adam ucma .qwum .adam WMED

H

um»

nmmccws

nuaumuma

nach

unnmemm uummemw

on

cuauoe

uacmasox

Iwsmmmaoxmxaou

ncommmccfls

ucou

mamxmaammmumowmuo wumwumcmemwmmoxmxaog

ma

.cuaagusnmgmaqmmgac

wsmucom

mumaumcflsmwmumxm

new

ucommmcHcuHm

maumz

Eaocxooum

U:oLmm:w:uam

mumumucou

muumumsoam mcouxmaumx mcommponc

mcflcsmcom wcmuuoam H ucoy cmvcom mcflcuafin mmau mzmau ucom mms: msawumc

umammaaoxumssmx

uucmmqon0x

cmmuo

sod 1982 :12 Bilaga 169

nmcowumcon

ummcaumumaa

:maa

w

mcnmmcmmaaah

H : = = = = : : = :

mcHcxums:

um«gn mnmpmo mcmucou

Ucom

mxuco mxuco mxuco

cm

Auxv mxuco mxpgo mxuco mxggu mxgco mxnco mxgco

mumum mumum mumum

umocfluoumaa

mumum mumuw mumum mumum mumum mpmum wumuw

mcficxmuxcmn

m m m m m m m m w m

man mmm geo mms ea. mam wmo wen oem rom

auuc

ma q m F N q we e F am mp

mumueomumcEmmxum

con

Auxv

mmm man mm_ ohm mmm mam oro .oo mer o_m

Hmuflamx

No en mr Nm pm me Fm

Pmmp emu mom mew

uumuxom

“saw

on

mumucmsmuumqmuuoouan

:oo

.muoa

Mxma

mUmumxmcm mumumxmcxm

onnmnn

aflflu

H

cums

cmaoxmmaaacmz

cmaoxmmaqwcmz

.Hwxmmmm.%m=sMuHMHumam

w

-ammumx

mcflcnfimo

mmmaamnms

-mn;pmum4

mno

cemcmcwuwaux

um»

ummam

awsmucm

caanxcmw

-non

Qmcflxmms

.

.onmvmxmamu

EOCH

umvummumnnum

u«

amma;

cum

.HonoeHmm«ph .H@UmEH®wfluh .HmnmsamwHu» .HmnoeHomHa›

m

.mcflcnumumnm

.t.m

.umqucmaqum Eaocxooum

mcoauoz

.umpmumuca

cmmuo

em:

mmoumfim .Hm cmaoxm “exam coo ognoum .mcx: .nanm aoxcH ummHm cmm

mv

nmmccae

:Emm :Emm -Emm

ummccwe

-maogmxnom

uumnu Ucomemw

mu

made:

:manus

vcommzccpmn

wa

mcmaoxmmuuwmnwm mcmaoxmmaawcmz mcmaoxmmaqqcmz

uw:m:

mcmfioxmmfiaflcmz

:mun

wcmaoxmmucmq

mcacsmcmm onmumucou

mcmaoxmmxm

med“:

mesflumcflemw

F N M

wumumflumx Ucommam

seam: mao; masa: ;oo cmm usa» vcou use» ucou acc;

mUcmwwovmm@ cmmnoM umfimmaaoxumeemx

.

170 Bilaga SOU 1982 :12

:maa

-mcowumcon

-mmcwumumaa

n

w

mcHcxumEc mcummcmmaaap

am_u›n mvmumo mcmucou

ucoç

mxugo

cm

mxgco

Auxv mxnco mxgco mxggo mxnco mxpcu mxuco

mpmum

ummcqpoomaa

mum»m

mumum mumum mumgm mumum

mcwcxmuxcmn

mumum mumuw

W m W m m m

W _mm m

mmm

ewe men awn

muuc

.ma

ma M men mmN .F _ a q mmm

0umueomum:Emmxuo

:uu

Agxv .mo “Nm .ma mmm mmm mmm «mm Nan

Hmuflamx

w 0_

om .N hm em

.mm_ ram om.

N

«cam

uamuxom

mumucosouum

on

Haau

uammunc

new

.ucmc

:Homan: mucflfln mamwaa:

xzunucma

mcx:

cmaoxmmx0mnm

mwxm

use

:me

*månen .awummmwu

:oo

:

Ucag

EOCH Loo

.amvmEammqu» .~mumE~mmwup .HmuwEamwHup .mvmnmxmc›m .HmumaHomHup mammmumumu .HwUwEH®mHHH

mummco

.mcwcxmnou

:mono

måna: .mumumxm .mumvmxm uo:cHx .omuvqm

H

H

ummccne

vcommmccue

on n«

uwpumancw

any

mcowmpm4

COAUOE

mcflcuaflnua

mwH:o4|mHumz

ucommmcwcnammumu

ma

w:mHoxwmmcmumumn mcmUmumxuwumxuw:m u:uflum:Hmxumucm: ømnmaooxucmszmcox

mao»

w:mHoxmmucmum

P

ucou

mcwcemcmm vcommmccas mumupmcuemm msmocxooum

UUNHQUCOL vcomsmm um:m: Ucou mcmeomx mcmcowu wcmumum xum aflamsg

:uu mum» usa_

0v:mm«oUmm cmmuoh HQHDOHHOXHNEEGX

SOU 1982 :12 Bilaga 171

uwmcwnmomaa

umcowumcob

:maa

H

_. ._ __ ..

mcummcmmaauh

H .. _. .. _.

mc«cxumec

325 mnmumo mcmncou ocou

.

cm

?Eu

mxgcu 3.20 mxucu mxpzo cxucu

?å

mxuco

ummcauuomaa

233m gowuxm

mumum aflfim mumum mumum wamum

mumum

mcE%§c2

-

m. H

w m m m m

m

ma. ooo mmm mmm man woo

muuc

mä

ma n N E N ewe N N aw

mUm.E_omumcEmmv_uo

:mv

?å

mmm in mmm sme mmm woo ooo

amuaamx

mä mä

N

S2

ha R E om we am

B. sa.

unmuxom

2%

mumucmamuum

on

mcwanxcnn

uowucmawum

u«

umeamx

Lä

SE93

-us

%._a € _._.2..

93m.

mnxm

cmaoxmmmx mu:mmaumuum

umoam

umasmna

H

.mummcmmcwcuumumn

uummuuou

H

332» mcflaemm

H

USD

amemucm

...m2

H

omcmauomxcmxamm cmaoxmoncumuma

EOCH

HmnmEammanu

cmwaouxuwwcma

Hama

mu:mwmm

oH0nosammHuh

m

ha

Emmi

coo

cwHoxmwUc®um

umécmaflm .ummucmaaum .umwvcmaqum

mcmaumz

..a:E33m

CNOHD

.umwsoum mmuuwm 933m Umcmmxn

Hz Haw» Haw» 9.8 :ma o u~m

H

u? u?

coo -..am

axaom |mam

cmmoxmmmwux

on

Ucoummccas

528..

:28... cmaam

muooumgmaamo

umcoflumcou

.ät

nwmfiuxnom

mumwuwcwemmmaoxm

ma

ncou

Ucomemm

mmazmuumcmoumm

\mnxm\

cmucoumfiocmaflm cmucotficmqflm

zoo ;oo

mcncsmcmm mucmgm»:gn_ cmflflcflm mcmHoxwum:m

oufiouce mmam: mcmexm ucom .Hmc:x .Hoc:x cmaoxm czamu mmuumfl: min.. mumumom

nae» maflz acc.

mucmmHoummw umwmmaaoxumsemx

. ESE

172 Bilaga SOU 1982 :12

umcowumcou

:maa

-mmcagmomaa

H

mcummcwmaanh

H : .. __ ._ : : __ = =

mcHcxumec

325 mvmumo mcmucou

use;

.

mxnco

cm

mxpgu

co

måga

ägo mxuco

.

TC;

ucm¢.mxouwuH

mxuco

.A

mxpco

mx.Eoamumuw

.omwamm@am

m.omEm3v_m

mxucu

.um:_m$v_m

ummcaumomaa

ma

EL

w»mum

.

umm%%%

3Bm mumum mumum

mum%momHNmxomw

mumum

m

9:$_.m..c_c2

mumum

H a.. m M W H

m m

Hfioom

@o.aNeo0mw

3%

mcmmmow

m

xwm

W

DON «mm xxx

cmucou

S:

cwvcou

m

emo

muuc

ma am one man mm 3 mp »W mm m om N mms

mUmpEomum:Emmxum

con

Ev;

Nno mmm mmm NS .om meg new enn .mp

amuaqmx

N m

mmm

G mm

S2 que Neu emm mmm

uanuxom

då.

mumucosmuum

on

umfiuaum

mmm

ucqnnmu

n H

cmccmsmma

mmuuqgmaamcoaaz

moum

|EmuuHom›«uu

os

umsemx

omHpmm-cmaHmuH

%:m.nEB umxwcmw

UM

v_.HmECmD

nan

Hmsmucm fifimmcfl

maaouzuaax

m

m::mmwumm

m

.umumamua

umnummum

__

EOCH

H

;oo ;oo

mmnmcoamqo amUmeHmwHp›

mcoaumz

ES

uuzuaax .uB2mE5 CmEwUCmH .umuwumuc:

:ammo

mucmn muummH4 muamem .adam ummaou cmuumu .adam ucmHxm» -amma

ad,

cmaame

ucmaauw mucmumu

wmumncax

pmm

Ucom

mu

uuHon

ucou

SHE...

nmuosmmcwcnamwumu

-um:cmx

ma

vcom u nach

mmuonuoz

newmccmnmzcum cmucoumumumamuc:

:oo

muznuzcomnma

umumzo

cmucotmuuzz

mfloaumg

mcwcsmcmm

mum mam

cmxuxx cmnmewnmh mxm:mm covcou mcmmamumfiuw mm«umw mcpmumum

\ccom\

u 2

mama enas _u:o.._ osm.

& HDL

n U

mncmm«›onmm% umflmmmaoxumsemx

smart_

_ _ _

SOU 1982 :12 Bilaga 173

N M M

SSS R8:

.

Dmlwoldmmr

Hmpfiamx

w

fimnmemcoflumcou Honmemcoflgmcou

ouumc

Nqnuonme »samma u3.__wwD

mcHcxumEc 3-81:2

umfinn SAVES ugamxom umwm

nu mmo uzx nu m.HDv_ HEX

cm

cmamummu

OXHLU mxpzu

cmHmHmmg

nuxv

.cxomuca

:mH.cxomgcH

wumuw

cmacseeox

mxuco

wumum wumum

ummcfiumumaa

m w A H

mcwcxmuxcmn

L

mumum

H H

qqw ooo m m oem som

ooo som mmm

m

nom ooo mNw omm omm

munc oxucu

mm

ma mm on own mm mm mr han mp

:mv

mnwgs0mumcEmmxpm

Auxv mmm coo mmm mmq mom mew

Hmuwamx

mm am

omm mmm our

romp Nun

om

ma_

aaah

uunmxom

mumucmemuum

om

m

mom

-3m

.

vcmnsmm

ams

mzcmeamz öocacmnnu

mnumum

|mm am...

-mucmHcHummHuom

-mucmHmmu

mcmumpm

:Em:

mvum comm O£®D

ucmacam nmcumEmc

:S

wmpou

EOCH

H

mpcmacd

HHmcuovcaxvmuwmmcacnaqnun

w H

nan usmm umvc:

Hmsmvcm

Had»

m um

.E.E

uxmucmacnuummwn

H um

umsovmcs umcodnms

£00 m

mEemmxum

eoca Haw» som

mucmmumumc\cme

mxu›ao

.E.E

nanm

umcmnum:um umcEmwxum oucmufluumom umumuouca

mcmanmz

umuannnm uwcumEm: umv_mr_mm

cmmuo

pman mmuuflm uouuwmu: pung... Em?

Hag» :ma .mp ;I was pmm Hon

umcov

ucmuflmmgm

wuflmxm

cmaums

mb

vcommumumumvcs

ma «mama

mcmcoxxmx

cmumumnEmxwU:m4 ncoumwucmauum uumxmcmmmUcmHwm>m cmucoumacmmcah

gmeamz

awuuwmm«u:mumo

m:msncw4

gm»

vcoumcoflumcou

mcwcsmcmm mnmumncom cmmamguapm cmvcom

N

m coflu ocuo gagn mm:

.

mncmmaoUmxW umummaaoxumssmx

cwouou

M .

174 Bilaga SOU 1982 :12

:maa

-mcoflumcou

-wmcaumumaa

w

fl : = ._ = _. = : :

mcHcxumE: mcummcmaaaqh

umwun mmmpmo mcmbcou

nco»

cm

mxugo

Auxv mxuco mxggo mxnco 92% mxuco oxuzo mxuco

mumum

ummcqnoumaa

mumum mumum mumum BSm mumum m»mam

mcwcxmuxcmn

wumum

m w W m m m m

m maa cum www m_~ m: mmm rea

mnuc

ma m no m m m m N mm

mnmuEomum;emmxum

:mv

Auxv

omm mmm .um omm m_m Em Nm. arm ams

amuwamx

m we om

Fame

Nm Nm

new hm. m.: nn»

F

uunuxom

«can

mumucmemuumamvummuzn

on

umaumx

:cm

namnms

nun

:mmm

|cmum

sacum

m

:nan

-xumagnm amuuflmua

mm«umm.nnn

mmumc

Loo

.mmuumumu

u«

mcmumzxumo

mESSm

A

uoxcm

mux0›uuo

Hamcguncz

.saocxooumv

usmm

mbmumwuwuo

m m

Hmemucm

Amuonoumu

umagmummocoux

umauauw

: =

mncauumumaamwo

EOCH

uovczxuzwuwu

umn

zmemumcmnu mumuflafiemwm mmcmufluummm

:oo

ucmsscos mucmuumuaa:

mcoavmz .umcowmcmm .Eüämuca

cmmuo

mmnmmoa

.o

.umnuumb ugm mnsmgu ocg: amanda .mcopx HQEEGL

you

uox

pmm

:mmm

ucouazn nmaamxm

Ucouémuwmu

-968

wmmwom

on co

nccuaamnc

mmnumpmm

-gat

:manus

nemmnmmweaocmaamxw

Hama

-mamma

-mcoqamcou

m m

ma

ucmeacos

cmmcaaemmgnumsaoc

cmvcommcoflumcoo

uH

Ucoumcoaumcov cmxHmxmumEoI

un_

msaocmaaoxm cmvcoumucme

;dam

mcqcsmcmm mumumocou mcmmcaaemm mxmcmmaa_ 355333 ncomwucms mucmcnnocm mumuwaws mgumcaum mumsmmux

mcmmcqa umvcou

P

ac mmHgn :musen mHHx mmuo

umnmmaaoxpmsemx

mvcmmHonmm cwmuo. u

SOU 1982 :12 Bilaga 175

ummcwuoomaa

:maa

umcoflumcou

H

mcummcmmaaaw

A : __ .. : ._ = .. :

mc«cxumEc

um«um mumumo mcmvcou

ucom

mxuco mxpcu

cm

9.20 Auxv måna mxuzo EEO 9.20 mxnco mxuco

ummcwuoomaa

mumum 3Bm ›mumum 33m mumum 333m wumum

mcacxmuxcmn

wumum

ä?? m m. m m m m. m w

m

mmm 3b mm.

Rm Nmo m.: :m »nr

muUc

ma «me m. N 2 N e ma n N

mumpEomumLEmmxuo

con

Auxv

man mmm Now mmm

amuwamx

«mm EN m.: »pm :N

N

Fame

nu em mm wa

www

.ä

mmm N2

acam

uunuxom

mumucmsmuumamvummuan

om

axmuom

numeamx

uemuu

.aämmmop Eouxsnm

“B833

a ,

awsmucm Unuwgmuca

umvummum

uH

wcmuumomHm;

..

maHamxmcmumumxm4

EOCH

o5S_2ot8:8

:S

.mcoHuaumaxm .quummocacxwaom .m_3uEm mcacxmuou € 3m

mcoauuz

cmmuo

.um«xum vmumumuc: mEBm

mew: hmm ovcmn

umcowumcov

uxmuou -838

Utom

mummumnmnm

-gmxma

m:mumUm

mv

-cm

uumocmo

:manus

mfifimfim

Bmicmfiz

ma

mcommfiflz waomcu

umuxmnauamumcmu

um»

vcoummcwcxmuou

på ä:

angenäm

vcoumcowumcou

w

ucoumcoflumcov

madam

nam

mcwcsmcmm mnmumucou m«aamxmcmpm mcncxmuou

mao» ecco_ .E8

nnmccnmm

u?

muaamum wacxsnw unoa~ .åxå u::uu

m ncou mom maa: mom mam .HB 7.32 ncom

awwmmaaoxumsemx

mvcmmHoUmm

campa

176 Bilaga SOU 1982 :12

wmmcwumomaa

:maa

ñmcowumcob

H

H

mcwcxnmEc mcummcmmaaqh

pmHnn mumumo mcmvcou

uno;

cm

Anxv oxuzo mxggo mxpco mxugo

cmHmummu cmH.cxompcH

ummcapoomaa

mumum mumgm mumpm

mpmpm

mcwcxmuxcmn

.Hae H H

m W m W H

am» men m_~ 000 omm nmw oo_

muuc

ma __ mm o. m N cm en

momuEomumLEmmxum

:mn

Agxv mam am» mmm _qm mus mr» pmm _m_

Hmuaamx

mm msn mus Ne _ma_ em. New omm owm

“can

aun.xom

wumucmeouum

on

noun muum coo

aHmn;›Hmnm

uxsnmwmccflm

mcwcxmnou

.m .mom van

noxcm

HWEMUCW mumueo

nH Haw»

ocacxmuouumocmu ocwcxmuouumocmu

EOCH . Haag

mmcumsou mamxm»wmam:a xmcwowumz

.mcucxmuou .unumumuca

cmouo

xmuofianflm

MCOäUOZ

umpuflm amanda mmunam Humupm

umcov

uxmuou

pmm coo

xmcuoavme

mcommcmcon

coqumcou

mcwcxmnouumocmo

mu

:waves cmncou

mncsaxomm

vcommmcwcmumuaamnc

Iumccmo

wacmvcng

ma

mmcm

m:mpmUcw4

mcmuumx:nwamucm2 ucommcoaumcov

mcmpmcmaawm

Ucommumumumncn maHamxmcmum

mcncsmcom mumnmucou

gnu gnu

mxmzoccnm wmamzuumx Ucoumcowu mcumxmz mmumau mcflcxmuom EHmCHH mcacxwnom

mfiamz mum:o mew: ucom vcou

un» 3

umwmmaaoxumsemx

mncmm«onmm

. W cmmuo

SOU 1982 :12 Bilaga 177

H

mcHcxumec

umHgn

cm

mHnHunmcox

umnmucmu .umHamHpxm

.Hnocassox

-mumum

cmHc:Eeox

.HnoHuum:u:H

Auxv

.cxumucq

-mxmuoa›; cmHmum›mu

nummcHumomHa

|momHa umHuxm

um:

mumum

cmHmmmHgnç cmdmüäa

cmncoummcHumomHamHux

ummcHumumHa

mxmcmu

wmcumncommcoHumcoo

H H H H

.Hnomumum

H H H H m H

mcHcxmuxcmn

U:oummcHumomHa

H H

mncmnHmu

oo_ H mmm omq mam

som com H Doo mmm are omm

som som

mvcmnHnu 0nnmuH:xw

omm 000 omm mom ena

cmncou nummcHu

som amp mmm mmm emu

munc mvcmu mxuco

H.. «om

ma N_ m .Hno H mmm H .Hno om omv m mr cmH N rm F um: mm N

mumusomumcemwxum

:mn

Auxv

Hmuflamx Hmm.

Hc=H

uummxom

wumucmemuum

ow

mvum

van

Hmemocm

socH

mcoHuoz

:mono

mv

cmHnoe

ma

mcHcsmcmm mnmnmucou

mucmmHo.umm umHmmHHoxnmEEmx

cømuo

178 Bilaga SOU 1982 :12

.

Hmvmsmcoaumcov

mH-NH-momH

H

anamma

amd

H

HHmNHm~mHv NH-oo-HmaH

m

mcH:xumec HmHHn

.Hmmm Hzx mHax

nu

-mHmHm

cwaczssox .umHamHHxm

cm

oxggo

:mawmmmu

mxggo

.cxooH:H

.HnoHHHm:u:H mucmHmnmH:wH

.HnomHmHm

Auxv

.Hno.Hm.m .Hoo.Hoa»; .Hnoc:aeox

-uH:xmmHmHm

mncmHmnmH:mH

.HnowHemHa :mHmmmHHnH

cwHHHHm:ucH mHnHHHmcox

mHmHm

ummcwnmomaa

mxmcmu mHmHw

H H H H

mHmHm

mcwcxmuxcmn

H H H W

mxmxu

H H H H

mum mam

H

H Nun Mme H H

cam

H

som coo

H

coo H

can com acc cow

munmnH:xm .HnowHmHm

new coo

Hnomumum

H

com mha Nmo mmm »aa omm OHN own

cmncou

man Nan

mxuco

Hm.

muvc

Hon mm_

ma H N m Nmo How ma .Hno com man .spam mmm mm Hm CMA m_ MN Nm am q Hm H cpu oH

con

mumuE0mum:Emwxpm

Huxv

omm pm_ om_

HmHHamx

Nm

_mm_ man mmm

mm.

Hcan

Hunuxom

mumucmemuum

om

soumcn

.umucmmmHoxm

muuo

;oo

tan uHm

.camp

HWEGUCW

mumaamxqucmc

Eo:H Haag coo

m

mcoanoz mmHuHm cmuumou omHuHm

:mono

coo |oxu›x

:oo

m:mb:ommum

-smmgmu

mv

cmU:omwuw

:manus

uoxuxx

ma

Hm

mnwumucou ucoumHcmHHH

e

mcwcemcmm m:cmEaa m::mEHH mpmmcwa ncouaoxw

nHmQ

mucmmaonmm

umflmmaaoxumeemx.

campa

SOU 1982 :12 Bilaga 179

M

uxuouw

.uLHmm mnnxxm

IHHHH uuHm

umsuus

cm

pmwocox

mpmamx

nwamucmc

.mN-Ha-HNm. wumuHmumH:: mo4Noumeme

Hmumsmcowumcov

mHH:xm

H

.amumewcowumcou

qo-H_-_mm.

.amumswcowumcon

HHHH

HmumH

mmHm:mmmcHcnHm

mmmuwmme

Hum

cmmHHum

uos

nHmL:H

umm;Hmnmz

m

mcHcxumsc cmmcHcummx mcauamun mHmHmcm:HL

um»

umHum munx wunx cmucou cmuuHm umucmu mxmcmm m›uumu

mpnx

E

nu menu mean: mmm nu Hm mmnw E H

oxgcu

cm

mxuco mxuco

cmHmumou

Auxv

.cxooucH cmHc:eeox mxuco

wumum mumum

nmmcHnmomHq

mumum

H H H

mcHcxmuxcmn

W

mumum

ooo

m

«Hm goo m

saa

mur

munc

amp Npq coq W ana

ma men m CWH P N NH q H

mnwuEomumcEmmxum

con

Auxv

man wow mmm mmm

HmuHamx

wmmp men

Nm

Hon Now

m

Hash

uumuxom

mumucmsmuum

ow

uxomu

ovum

mcapuumgumu

munLHHH»

m

nan

Hmemucm

aoxcH

EOCH

.mcqcnxwuwu

.añmcgmucz .m:HcwH usumuouuqa cmm:H:ummx cmvcoLoxu›x

mcmHumz

:mono

mmuuam

o

noun

:oo

Lmwumum

msmocxooum

:mmm

mu

cwHumE

xxmmumu

muuHum

ma cm

mmmmxmacmnoxman

;oo

cmucoumuummgaao xHumEmumEmmcHu

amg H

mumumucom

xmwumemums CGUCOLWuHWL

mcHcemcmm

mmuonmumu uwamucmx

vH

cmncom gumman mHoxmmmc

xHu

amqmmaaoxgmssmx

mncmmHovmm

.

cømno_

180 Bilaga SOU 1982 :12

amumemcoaumcou

M

cenmonamme

Hmumsmcofiumcon Hmumemcoapmcou

mmumnmr

amd

u3Hm0DwmC..n.Hmm.mm uzammnmmcapmmmm

pm

N-›o-m›m_

m:Hcxumsc

NNuNoum›me Nmmnenmw

N

umann

m

nu uzx hm nu .noga m

cm

pmH.cxom»cH

cmHmpmm.

mxpco

cmHwnown

Auxv

.cxomuc« .cxumpca mumum

umamucm:

_wv_.H£U

ummcnnmomaa

cmvcoumuumumnw

A

wumum

H H M H m

mcacxmpxcmn

._

ma coo m coo coq coo 000 «mm com

cmunuom

m

mmm ooo mmm com ooe mmm

mnuc mxpco

ma :oo m m :ma m e mr N :ma mm N

mvmpsomumcsmmxum

:mv

Auxv

mum arm Nam mam som

amuwamx

N

emma mer «mm mos een

N

or

mo_

uummxom

“can

mumucmsouum

on

o

.cvumu

uunumaoucmc

-mmm |mm

uoxmuam

mvuo

-vaggan

.nmmcHguumngm.mnaHsmuonu

mxmcmuumamuum

xmcmm cmaame

uumuua

nan

Hmemucm mxfiuxcmam mxwcmuu

gnu

mv_mcm.C

m um

gmumcuumaoucmu

EOCM

som

mcummamucwn

:oo .m

mcmauoz mcacnamm oucmnsmgu umfiucmaflum

:mono

mmunam cmuamx tomma moan »mamma xmflcxmu

OCH:

m:u«Hm :v_mcmm

u_

cmncouxmuam

nmumnum

«mafia

n:am\

-nam -www

mn

:manus

0:0» pm»

gmmcauuumgpnumnaae

.cunmu«a

ma

som coo :oo

mcwnom

mcflcmnuon

Haag

mcanoz cmeumu

ung

cmucouwunmu \HmvmEmmunu: mcmvcommaumu

mcacsmcmm mumumucom muém Mafia pmpuunu umcomnma .amg xm:mm cowumum mafia“ conumcou nmamucmz -mñoucmx mxwcmum cause_

umwmmaaoxumeemx

mtcmmHonmx

:mono

SOU 1982 :12 Bilaga 181

:så J85

ncmesmm

som :om

mHxom>m

Gewmvnonwosmmme

nae

maumoumrme

mmN3om-8:mm$

weucouqmmw

H

Hmumemcofiumcou Houmsmcoqumcoo

mmpuwmmp

amumemcoflumcou

mmv

ä;

omv

256mm.

ä;

mmmummm_

A ._

:musen

cmucomoxuxx

»um uum

mcHcxumec

ä

um_u›n mpmmfluflh ?Näää mumm› mama ounx .goal gxmg mgnx mgmmauah ämm. mamm cmucom

nu $3 nu uzx Ex mm

cm

mxuco oxpco

Auxv

.EL

mxuco

mvcmpmnmucmp

cmHmammu

cmaczseox

måga .Hae

.Hn0.a›:

ammcaumomaa

E.:

mumum mumum amsmvcm

H

mwmuw

.apa

mcficxmuxcma

238m

fl a H

H m m N som

coo can

.Hnomumum mcmvcou

m

cow

m.

oss mmm oem man

mnvc

m_o

ma N SN mms n om» en N own m N

con

mUmuE0mumcEmwxpm

Auxv

Hmuaamx

omm can coq «no oem ram_ N

omm

Nm

acw mmm

Hann

m

uunuxom

mumucmsmuum

on

uoucmpaH

muum

cmpmsmgo munugaau

gouge“ una :mamma

amsmvcm

:oo

Hag» gm; una

EGEN

cmmcHcumwx cmucouoxuxx

umcowwcmm

mcoavuz m:HcnH umumflm»: umumwmu:

:mono

H

umcowmcma

.mmåcâ

:xmcmm

U:omummmu

gnu

mama:

umxnm0uma

mn

:matas |pmmmu

mxmflamsmuo

|mma0mmcmu

mcnmummh

ummacwaoxmqn

wa

.:mucomm:o«amumamm

vw

:mv

pmm

mcfificmn

mcqcsmcmm mumamucou ucmmmcgm: mcflaaflxmmaox mccmeaam mcumammu xmcmncaox

muouxmn

A:

Hmvmz mxwxp cmmcwn .Hmc:x .amcax

E

nH E H cyan nach

mvcmwaoUmmH umflmmaaoxumsemxm

cwmuo.

_ m _ _ V W u _ H W _ _ .

182 Bilaga SOU 1982 :12

M

m_m_

|:cms.Hn mcmucoxmwu

^mm›vm.-oo-.›m_

Hmnmsmcoaumcov

oN-o.-»m_

w

Hmumemcofiumcon

opwuenme

.m.›m. mg»mm›m

oamuonme

m:Hcxume: ݟ.E.:2 ^.namu:v

:ou

umHu›n mm; .noga uxmu axx munx Hana: .nzuxmm Hmums

mm mm m

.uuuou mxuco

mcmncou

cm

cwawammn

mxnzo

.umaamquxm

-uaaxmmumum

Auxv

mumum .cxumuca

cflcseeox cmHmgmmg

gnu

cmacassox

.cxompca

nmmcwumomaa

.Hno

mumum

.nm

amsmncm

amd gnu

›mamgm

m H H M

.ago

mcwcxmuxcmn

a H w H H H

H H

mmm oem coo coo

W

.mo :ma m

oo» coo Bm mmm Doo om.

mom com coq

som coo

wcmucou

mmm omm «mm «mm moo

Hmemucm

mmm mmm

mnvc

›.m

mxuzo

«mm m? Fm_

.oumu :ma :mucom mmm mmm :ma

ma om m N ev r FN mm mm m w .om q om sq

muwuEomuo;emmxno

:ou

Agxv

m_o mmm moo

Hmuwamx

on

_mm_ »ra ana

n_

nam

”can

gunuxom

wumucmsmuum

ow

|xpwaaau

cmaame uflcmmuo

mvum

.amczx

som

van xmflemm

m

mmumnmm mxmwemm

m»:

HWEWUCW.

.E

Eocw

mcacsmhusmuumxm

E

mmwHwon

muummmcmmw

um

umuoumma .cmmcaumccmm

:mono

uocofiumm

MCOHUOZ

.u:uH:x anwa: ummcac

cwq

mu

:manus

nwmmauwunnuxmuncmz

ma

cmucomoxuxx

onmnmucom

cmvcoumemm cmucommcma

mcficemcmm

umqmmaaoxnmsemx

mucmw«oUmm

:mono

SOU 1982 :12 Bilaga 183

uxmammmunx

:ma

cmmcmmusamms

umcov Aom_mv Aomemv

Smmmwzfim

.mN-.a-a¢m_

H

mNS\$$

pm: en

Eumsmcofimcou

uzammnmmcaummmm

Hmnmemcoflumcou Hmomemcofiumcon

mmumwme Fmummmemmp

.Pumpor

nu m

Fame

anamma anamma

meumnmw

mmumouomme mouooumnme

us

.Hmumswcoau

m.

m:«cxumec mo-wa-mnm_ cmmmumxflx

ma um «mm?

.cmmmmx

:oo

um«un m~nx .goal .Han uxmu amvoz uzx uzx .85 gxmp

mc :z hm E H w so nu

mxucu mxuco mxuco mxgcu

cm

mncmumnmucmn

c3822

.Hnomxouoac

.5635 wumuw

Anxv

cWH.cxooucH

mucmumnmucmg

cmH.:xomac« cmacseeox

.ummmcmmwwüw

wumammaaoxumesmx

.daocassox

.guuou

:mamnmmp

.Hnomxmuoa›;

mumum mumum mumuw

pmmcauoomaa

mumum

d \ H m

ucomwmcflumomaamfluxm

mcwcxmuxcmn

H H som H H fl H mmo m

m m fl m m So Q8

H

coo oss acc mmm H.oom com com oss

.Hnom»mum .anowumuw

mmm ooo raw Na. som woo

mmmñmmmw

«mo 80

umuccw

ocg

mxpco

muuc

ma m om. mr men omm wo: mr ca me New em ca_ N.. ana om mc :ma ms me

con

mumneomum:Emmxpm

Auxv mmm mmm mmm

emo «mm m8

Hmuaamx

mmm

wwme mam man

w_N m_N m?

— F

mä

uunuxom

«cam

mumucmsmuum

om

.

owwmuucn

muum

amfiamaflmcemm

Unn

Hmewucw

HmumsmmcHcmH

m

EOCH

axmflcxmu

mcwcxwuom

= _.

mcoaumz axmnogm

:mono :oo

umomoua

nmxnwnnu aumcmmi

H

gm;

|mm:w:onm

mu

:manus

ñmgmmcquxmmpom

mcflcxmgou

u« :oo

umuuonmmcflcna

ma ma

uno; acc» cm

Hmnmemmcacwammung

pmm ht

uouxmu

caaoxwfimuumumx umumaeoofimcmpn

um»

mum

mcwcemcmm mumumncou mgmsamgu muamuwcm uocEmmxpm mcacxmnou mcmcxmpou

you vc:4 cmvcom mmm. xmficxmu SE8 cmucou flusm

um»

ymfimoafloxumeemx

mucmmHoUmx”

cmmuo_

_ W M W M _ U . .

184 Bilaga SOU 1982 :12

H

mcHcxumsc

umHnm

mxnco oxucu

cm

mncmnmnmucmn

.oxpzo mxucu

mucmumnmucmu

-Hggm:ucH cmHwummn

.Hnomxmaoamc .HnoHnum:U:H cmH.cxumucH

cmHmpmmu

Auxv

cmuvnou

mucmgmgmpcmu

cmHwgmgoa›g

mxuco

:mHmxouoa›;

.

cmHmummn

mxuco

cmHc:esox

|mmcHnmomHamHuxm

cmHmummp cmHc:ssox

wumum

.Hgocassox

wumum

ummcHumomHa

mumum m»mum

H H H

mcHcxmuxcmn

Eom

mumpm mumum

w H H H H H H H H H H

com

H H m

som m H w goa

omm mom coo com som

.Hnowumum

soc com coo

.Hnowumum .Hnowumum

«mo

mnmpeomumcsmmxum

DOD m

coo com mms com ooq m

cmncom

men man mmm mHq oo_ Hm_

mnuc

ma mm_ Hae man oo. Omd mo; Nam om mmm .mm _ m m mm m can unc mr an co_ H .Hoo mm m mm

:mn

Auxv

HmuHamx

mmm mmo mmm mao mmm emo

mumucmemupm

«mar

mm

mom .mm osm mm. mmm

Hcan

uumuxom

H m H m

muum

om

van um»

ummcHcmHm

EocH

-mommaemg

|mHumxHucmmncmH

umHmmHHoxumsemx

Hmsmncm

:mono ..

HHHu

:mcoHummHcmmuo

: .. ..

mama

mcoHnmz ezmmss ompuHm mcH:ucmnumu

.amma soc“ mo:

um;

.Ham :mmm

m

you -mH_ gm»

-:mupm› -cmuum -cmy»m

m

mocmnemgkma

mv

cmHnmE

m

Hanne

m

pmUcmH

|HnmxmHm

ma max

mmcnmHnmxHu:mmUcm4 .Hcm.umuuHmmcmuum>

m m

m m

umuuHmmcmuum> nmumHmmcmuum> nmuuHmmcmuum> mvcmnemnuon

am

mvcmnemuumn

of m

mumuoucom :mmmHcmuum

soc“

mcHcEmcmm ,UnoLm:mH Hmsmucm mwHHxmnmm mumxmflm

.aux

muHHxm

.axx .amx

umx cmmmH cmmmm :mmmH

N . m e

ovcmmHovmm umHmmHHoxumEemx

cmmuo

SOU 1982 :12 Bilaga 185

m.-N_-Hmm.

HmU0Em:oHumcon

H

moHumm

mmHmss0xmcmHmc

Ucmficwm

mcacxumec

m_-qo-omm_

mHnx

uman›n cmaams

nu :oo

uH:xm

cm :WH

anommHun

cmHwmmHumu

mncmumnmucmu

cmHmHaoH cmHcassox

cmacassox

..cxumHcH

cmacoeeox

Anxv

-mxmuoaxc .cxomHcH

cmHmHmmH

mucmHmnmHcmH

.cxomHcH cmHmHm›oH -aHamHuxm

.anomxmu0a›c cwHamHuuma

.Hn

.HnomxmHoa›c

.cox

ummcHumomHa

.mHmpm

H H H

mcacxmuxcmn

H H H H H H H H H H H H

H H H Hmm . mom ooo ooo ooo H H ooo

cmUc0mwmcHHmu

.HN ooo ooo ooo omw H Foo mmm omm ooo

mcficxmuxomcu

ooo

.Hnomumum

Hon ooh omm ooo ooo

Bomumum

mms mm. o_q con ooo

ooa.m_o ooo.q_m

mmm com

mHnc

moo moq HH_ mer ma_ ooo

.Hno oun

ma H w F :md F Na o_ om P ow m No :WH am mom ow. ow. mm Ewa N w F

mumHE0wumcEmmxnm

con

Huxv

m_q mom man

HmHHamx

Hmm_ mum uns mom

N

Ne

Hcan

ouooxoo

mo_

wumucmsmuumamvum

om

rcmemuxmuu

-uHHau:

cmemnm

maampauax

van m

:oo

HWEMUCW

muoumummm~mumu

m

mmHmxmHHmxHHHmHo

EOCH

omom

mcwumcowmcma mncmnemum HmmHuucHgHn;

mcmavmz

:mono

.mcwc mu

ucmacwu

mn Hmm

cmaume

muamumcmwcowmcma

ma

uumxmHamHmcHoum mcmuuoauwamucmx

Loo

cmncounauazx

mcwcemcmm onmnmncom ucou.omaa

cmucou mmHpmm

umammaaoxumeemx