Svenska kyrkans fond : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Venska

k

fining

DELBETÄNKANDE

AV UTREDNINGEN

ANGÅENDE ÖVERSYN

AV DEN STATLIGA

FONDFÖRVALTNINGEN M.M.

SOM?

§9

ê Statens offentliga utredningar Q E 1983:66 % Finansdepartementet

Svenska fond

kyrkans

Delbetänkande av översyn av 1_Ltredningen angående den fondförvaltningen m. m. statliga Stockholm 1983

Omslag Arne Öström ISBN 91-38-07982-8 ISSN 0375-250X

Minab/Gotab Stockholm 1983

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

Den 28 juni 1979 bemyndigade regeringen chefen för ekonomidepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den statliga fondförvaltningen m.m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 2 oktober 1979 som utredare numera bankdirektören Hans Henrik Abelin. Att som sakkunniga biträda utredningsmannen förordnades den 25 oktober 1979 kammarrådet Carl-Einar Nordling och direktören Gösta Telestam. Att som experter biträda utredningsmannen förordnades den 27 november 1979 numera riksbanksdirektören Erik Karlsson, revisionsdirektören Per Olov Lalin och byråchefen Lennart Lindberg. Till sekreterare förordnades den 29 oktober 1979 hovrättsassessorn Lennart Frii. Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandena (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. och (SOU 1982:62) Avveckling av statliga fonder.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet (SOU 1983: 66) Svenska kyrkans fond. Stockholm i oktober 1983

Hans Henrik Abelin /Lennart Frii

INNEHÅLL

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG. . . . . . . . . . . . . . . . SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . l ALLMÄNT OM PRÃSTLÖNEFONDER OCH ANDRA KYRKLIGT FÖRVALTADE FONDER. . . . . . . . . . . . . . . . 33 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER . . . . . . . . 39 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING OM ÄNDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA . . . . . 43 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING I SKRIVELSE 1983:38 . 49 STIFTSNÄMNDENS I §RAM§TÄLLNING OM ÄNDRADE VÄXJÖ PLACERINGSREGLER FOR PRASTLONEFONDERNA . . . . . 57 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGSMODELLER . . . 59 UTREDNINGENS BETRÄFFAN-

ÖVERVÄGANDEN QCH §6RsLAG

DE PLACERINGSREGLER FÖR PRASTLONEFONDERNA. . . . 71 7.1 Inledande synpunkter . . . . . . . . . . . . . 71 7.2 Särskild kyrkoavgift . . . . . . . . . . . . . 74 7.3 Placeringsformer för prästlönefonder . . . . . 76 8 MODELLER FOR PLACERINGSSAMVERKAN . . . . . . . . 8.1 Placering i stiftsfonder . . . . . . . . . . . 8.2 Placering i kyrkofonden . . . . . . . . . . . 8.3 En för hela riket gemensam placeringsfond . . 9 UTREDNINGENS ÖVERVÃGANDEN BETRÄFFANDE PLACERINGS- REGLER FÖR FÖRSAMLINGSKYRKAS FASTIGHETSFOND OCH DOMKYRKAS FASTIGHETSFOND . . . . . . . . . . . .

INNEHÅLL

10 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER o o 97 Bilaga PASTORATENS PRÄS TLÖNETILLGÅNGAR DEN 31 DECEM- BER 1981 . . . . o o o o 0 o o 123

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till Lag (0000:000) om Svenska fond

kxrkans

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l § Svenska kyrkans fond är en fond för placering av medel som ingår i prästlönefonderna. De som tillskjutit kapital till dessa äger gemensamt del i placeringsfonden i förhållande till storleken på det till denna fond tillskjutna kapitalet.

2 § Pastorat uppbär avkastning ur placeringsfonden i förhållande till den andel av fonden som delägare med prästlönetillgångar inom pastoratet har.

3 § Svenska kyrkans fond består av de värdepapper och medel som tillförs fonden, avkastning av sådan egendom samt ur denna härflytande rättigheter.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

4 § Svenska kyrkans fond kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter samt söka, kära eller svara inför domstol eller annan myndighet.

5 § Svenska kyrkans fond står under tillsyn av bankinspektionen.

Om styrelse

6 § De medel som ingår i Svenska kyrkans fond skall på sätt nedan stadgas förvaltas av en styrelse. Denna skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamö- J I terna skall finnas lika ersättare.

många

Regeringen utser för en period av tre år ordförande och

ersättare för denne. Kyrkomötet utser bland företrädare för pastoraten för samma period övriga ledamöter och ersättare för dessa.

7 § Styrelsen företräder fonddelägarna i frågor som rör fonden. Vid förvaltningen beslutar styrelsen över den egendom som ingår i fonden samt utövar de rättigheter som härflyter ur egendomen. Beslut i fråga om utövande av rösträtt för aktier som ingår i fonden skall fattas för varje särskilt fall. Skall rösträtt utövas, skall i beslutet anges noggranna anvisningar för röstningen.

8 § Styrelsen är beslutför, när minst fyra ledamöter är tillstädes och tre av dem är ense om beslutet. Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder.

9 § Den som i Svenska kyrkans fond är l. styrelseledamot, 2. verkställande direktör, 3. innehavare av annan ledande befattning eller

sou 1983:66 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

4. revisor får inte förvärva värdepapper Svenska kyrkans fond

från

eller sälja värdepapper till fonden. Styrelsen eller verkställande direktören skall skriftligen meddela den som innehar befattning som avses i första stycket 3 att denne omfattas av förbudet i första stycket. Bestämmelserna i första stycket gäller även make till sådan person eller omyndigt barn som står under hans vårdnad. Har någon i denna paragraf nämnd person eller flera av dem tillsammans sådan väsentlig ekonomisk gemenskap med annan juridisk person an fonden som grundas på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, gäller första stycket även den juridiska personen, om befattningshavare som avses i första stycket har väsentligt inflytande över den juridiska personens verksamhet.

Om verksamheten

10 § Tillgångarna i Svenska kyrkans fond förvaras av bank, som mottager inbetalningar och ombesörjer utbetalningar avseende fonden. Styrelsen utser sådan förvaringsbank. Om särskilda skal föreligger, kan bankinspektionen medge att flera förvaringsbanker utses för fonden. Förvaringsbank skall vara svenskt bankaktiebolag eller svensk sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen .

11 § Värdepapper som ingår i Svenska kyrkans fond skall nedsättas i öppet förvar hos förvaringsbank. Banken skall omedelbart på räkning sätta in medel som inflyter i fondens verksamhet.

12 § För Svenska kyrkans fond skall finnas fondbestämmelser, vilka upprättas av fondens styrelse.

10 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983:66

Fondbestämmelserna skall ange 1. förvaringsbanken, 2. fortlöpande registrering av prästlönefonds del i Svenska kyrkans fond, 3. grunderna och sättet för tillskott till eller ur uttag fonden, 4. grunderna och sättet för till utdelning fonddelägarna, 5. grunderna för beräkning av del i Svenska prästlönefonds kyrkans fond, 6. grunderna för den ersättning Svenska fond, förkyrkans varingsbanken och revisorerna får ta ut ur fondens tillgångar för sin befattning med fonden, 7. räkenskapsår för fonden, 8. när och var offentliggörande skall ske av årsberättelse för fonden.

13 § Bankinspektionen fastställer fondbestämmelser för Svenska kyrkans fond. Strider bestämmelserna mot eller lag annan författning eller är de oskäliga för fonddelägarna, skall fastställelse vägras. Beslutar styrelsen om ändring av fondbestämmelse, skall beslutet underställas bankinspektionen. Är ändring befogad och är den föreslagna bestämmelsen för skälig fonddelägarna, skall inspektionen godkänna beslutet. Bestämmelsen i dess nya lydelse får inte tillämpas förrän tre månader förflutit från dagen för godkännande av beslutet, om inte medinspektionen ger kortare tidsfrist. Beslutet skall av offentliggöras styrelsen på sätt inspektionen bestämmer.

14 § Medel som tillförs fonden skall, i den mån behov av likvida medel inte föreligger, så snart det anses lämpligt placeras i

sou 1983 : 66 1 1

Fé_5RFATmINGsFc5RsLAG

1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet; 2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska Bostadskreditkassan, Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa eller kreditaktiebolag eller andra av sådan kreditinrättning utfärdade skuldförbindelser än förlagsbevis; 3. obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit; 4. obligationer, som utfärdats av svenskt näringsföretag och som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller Sveriges Investeringsbank Aktiebolag; S. fordran hos riksbanken eller riksgäldskontoret eller fordran, för vilken svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, postgirot eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar; 6. aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som noteras vid stockholms fondbörs eller andel i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931).

15 § Av förvaltade tillgångar får högst hälften av det bokförda Värdet utgöras av aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckoch andelar i aktiefond. Om placering sker i andelar i ning aktiefond och i övrigt i likvida tillgångar, får dock två tredjedelar av det bokförda värdet av tillgångarna utgöras av sådana andelar.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

16 § Vid placering av tillgångar 14 och 15 enligt §§ skall tillses att fonden får en med till intresset hänsyn av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper.

17 § I Svenska kyrkans fond får inte mer än fem ingå procent av röstvärdet för aktier i ett och samma samtliga aktiebolag.

18 § Styrelsen för Svenska fond får inte utan kyrkans bankinspektionens tillstånd upptaga lån i fondens verksamhet eller pantsätta egendom som i fonden. ingår Bankinspektionen kan, om särskilda skäl föreligger, medge att lån får upptagas eller att får ske för viss pantsättning tid, högst ett år, och intill visst belopp, högst tjugo procent av värdet av den egendom som i fonden. ingår Inspektionen kan medge förlängning av nämnda tid.

19 § För förvaltningen av Svenska kyrkans fond utgår ersättning ur fonden enligt grunder som i fondbestämanges melserna.

Om redovisning

20 § För varje räkenskapsår skall senast två styrelsen månader efter årsberättelse för räkenskapsårets utgång avge fonden. I årsberättelsen skall förhållanden av anges samtliga betydelse för bedömande av fondens ställning. Årsberättelse skall så snart det kan ske hållas tillgänglig hos styrelsen samt på de platser i som i fondbeövrigt anges stämmelserna.

,2l § Styrelsens förvaltning skall granskas av revisorer,

som utses av kyrkomötet. Minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.

sou 1983: 66 FÖRFATTNINCSFÖRSLAG 13

Om tillsyn

22 § Vid utövande av tillsyn över Svenska kyrkans fond skall bankinspektionen med uppmärksamhet följa fondens verksamhet, i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på säkerheten för fonden eller eljest är av betydelse för en sund utveckling av fondens verksamhet. Bankinspektionen får kalla till sammanträde med fondens styrelse. Företrädare för inspektionen får närvara vid sådant sammanträde och deltaga i överläggningarna. Vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen kan bankinspektionen förelägga vite.

23 § Bankinspektionen skall för fonden förordna en revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper. Inspektionen äger när som helst återkalla sådant förordnande och i stället utse ny revisor.

24 § Närmare föreskrifter för tillsynen meddelas av regeringen.

25 § Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet skall fonden årligen erlägga bidrag. Närmare föreskrifter om bidragets storlek och om dess fastställande och erläggande meddelas av regeringen. Det åligger fonden att till revisor, som förordnats enligt 23 §. utge ersättning med belopp som bankinspektionen bestämmer 0

14 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983 : 66

Besvär

26 § Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut länder omedelbart till efterrättelse.

Skadestånd

27 § Har skada uppkommit för fonddelägarna genom att Svenska Kyrkans fond överträtt denna lag eller fondbestämmelse, skall fonden ersätta skadan. Vad i första stycket sägs om Svenska fond kyrkans äger motsvarande tillämpning på förvaringsbank.

Straff

28 § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot 9 § första eller tredje eller stycket, 2. meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i årsberättelse enligt 20 § eller i handling som ingivits eller upplysning som lämnats till bankinspektionen, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. I ringa fall dömes inte till ansvar.

29 § Den som inte efterkommit vitesföreläggande som meddelats enligt 22 § andra stycket får inte dömas till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

Denna lag träder i kraft den l juli 1985.

sou 1983:66 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 15

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord

Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lzdelse Föreslagen lxdelse

27 §1

Medel som skall fonderas enligt 26 § och som härrör från löneboställe eller prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet. Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt församlingspräst utgör prästlönefond. Prästlönefond förvaltas av Prästlönefond förvaltas av pastoratet. Den skall göras pastoratet. Prästlönefonds räntebärande på sätt som före- tillgångar skall för placering skrives om omyndigs medel. föras till den enligt lagen Stiftsnämnden kan medge, att (0000:000) om Svenska kyrkans fondens tillgångar placeras på fond inrättade fonden. annat sätt enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat kan bildas prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfond förvaltas av stiftsnämnden. Om inköp av fast egendom eller förvärv av tomträtt för medel ur prästlönefond eller prästlönejordsfond meddelas bestämmelser av regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den l juli 1985.

2. Prästlönefonds tillgångar får till utgången av år 1985 placeras enligt 27 § i dess äldre lydelse.

lsenaste lydelse 1975:1322.

16 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

3 till Förslag Förordning om i förordningen om förvalt-

ändring (1971:889)

ning av kyrklig jord

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord dels att 90 § skall upphöra att gälla, dels att 87 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

87 §1

Förutom till placering i den Förutom till placering i den ordning som gäller för omyndigs enligt lagen (0000:000) om får medel ur prästlöne- Svenska fond inrättade

medel kyrkans

fond användas för placering gemensamma placeringsfonden får

enligt §§;2Q §§ \amt för köp av medel ur prästlönefond användas

fast egendom eller för till- för placering enligt §§:§2 §§ skott till prästlönejordsfond samt för köp av fast egendom för sådant inköp. I fråga om eller för tillskott till prästbeslut angående köp eller till- lönejordsfond för sådant inköp. skott finns bestämmelser i 97- I fråga om beslut angående köp 99 §§. eller tillskott finns bestämmelser i 97-99 §§. När medel ur prästlönefond När medel ur prästlönefond användes för placering enligt användes för placering enligt 88-90 §§ eller för köp eller 88-89 §§ eller för köp eller tillskott som avses i första tillskott som avses i första stycket, skall tillses att den stycket, skall tillses att den sammanlagda avkastningsförmågan sammanlagda avkastningsförmågan av löneboställen, prästlöne- av löneboställen, prästlönefondsfastigheter, prästlönefon- fondsfastigheter, prästlönefon-

lsenaste lydelse 1976:151.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 17

der och prästlönejordsfonden i der och prästlönejordsfonden i stiftet tillgodogöres på ekono- stiftet tillgodogöres på ekonomiskt bästa sätt. Om villkor miskt bästa sätt. Om villkor för inköp av fastighet i visst för inköp av fastighet i visst fall föreskrives i 91 §. fall föreskrives i 91 §.

1. Denna förordning träder i kraft den l juli 1985. 2. Prästlönefonds tillgångar får till utgången av år 1985 placeras enligt 87 § i dess äldre lydelse.

18 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983:66

4 till Förslag om i förordningen (1971:861) om kyrkliga Förordning ändring kostnader

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader dels att 9 § skall upphöra att gälla, dels att 5, 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Vid beräkning av den särskil- Vid beräkning av den särskilda kyrkoavgiften enligt 14 § da kyrkoavgiften enligt 14 § lagen (1970:940) om kyrkliga lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader skall hänsyn tas till kostnader skall hänsyn tas till de lönetillgångar som pastorat- de lönetillgångar som pastoraten hade den 31 december en hade den 31 december året lggl. Den särskilda kyrkoavgiften före det senast förflutna kautgår med belopp som beräknas lenderåret. Den särskilda kyrenligt 6-9 §§. koavgiften utgår med belopp som beräknas enligt 6-8 §§.

7 §2

För lönetillgångar som utgörs För andra tillgångar i

av bankmedel eller andra ford- prästlönejordsfond än i § ringar än i 8 § anges beräknas anges beräknas avgiften till avgiften till sju procent av sju procent av det nominella det nominella värdet. värdet.

lsenaste lydelse 1982:866. ?senaste lydelse 1982:866.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 19

8§3

För lönetillgångar som utgörs För lönetillgångar

andra än

av obligationer, förlagsbevis som avses i 6 och 7 beräknas §§ och konvertibla skuldebrev avgiften till av

fxra Erocent beräknas avgiften till åtta pastoratens andel i den enligt

procent av anskaffningsvärdet. lagen (0000:000) om Svenska kyrkans fond inrättade fonden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.

3Senaste lydelse 1982:866.

20 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att 38 och 39 §§ lagen (1982:943) om kyrko-

mötet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §1

Kyrkomötet skall för varje Kyrkomötet skall för varje inom sig utse en valperiod inom sig utse en valperiod valberedning. Valberedningen valberedning. Valberedningen bereder val av svenska kyrkans bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkomötets centralstyrelse, kyrkomötets utskott. utskott, utom i fråga om ordförande och ersättare för denne, ledamöter i styrelsen för Svenska kyrkans fond och ersättare för dessa.

39 §2

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt, upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. Val av svenska kyrkans cen- Val av svenska kyrkans centralstyrelse, utskott och val- tralstyrelse, utskott, ledamöberedning skall vara proportio- ter i styrelsen för Svenska nellt, om det begärs av minst kyrkans fond och ersättare för så många ledamöter som motsva- dessa och valberedning skall rar den kvot som erhålls om vara proportionellt, om det antalet närvarande ledamöter begärs av minst så många leda-

lsenaste lydelse 1982:943. 2Senaste lydelse 1982:943.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

delas med det antal personer möter som motsvarar den kvot som valet avser, ökat med 1. Om som erhålls om antalet närvarkvoten är ett brutet tal, skall ande ledamöter delas med det

den avrundas till närmast högre antal personer som valet avser,

hela tal. Vid sådant proportio- ökat med 1. Om kvoten är ett nellt Val skall bestämmelserna brutet tal, skall den avrundas i lagen (1955:138) om propor- till närmast högre hela tal. tionellt valsätt vid val inom Vid sådant proportionellt val landsting, kommunfullmäktige skall bestämmelserna i lagen m.m. tillämpas. (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. tillämpas. Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

Denna lag träder i krft den 1 juli 1985.

22 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG SOU 1983: 66

6 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen

lxdelse

53 §

1 mom.1 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs: a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket; för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag; för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

lsenaste lydelse 1983:452.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 23

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statlig personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän; för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349): för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst; för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om samt - i den mån har för avgifterna socialavgifter avdrag medgetts - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter; för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här; b) staten: för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader

24 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG SOU l983r66

och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov; c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer: för inkomst av fastighet och av rörelse; d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna, sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond, allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring, Allmänna pensionsfonden, Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stif- Alva och Gunnar stif- Myrdals telse, Apotekarsocietetens telse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av stiftelse för främjande av

FÖ RFATTN INGSFÖRSLAG 25

farmacins utveckling m.m., farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansierings- Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Ham- institut Aktiebolag, Dag Hamminnesfond, Fonden marskjölds minnesfond, Fonden marskjölds för industriellt utvecklingsar- för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt bete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt för svenskt-norskt industriellt samarbete, Järnkontoret och SIS samarbete, Järnkontoret och SIS - Standardiseringskommissionen - Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets i Sverige, så länge kontorets kommissionens vinst- respektive kommissionens vinstrespektive medel används till allmänt medel används till allmänt ändamål och utdelning nyttiga ändamål och

nyttiga utdelning

inte lämnas till delägare eller inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveck- Institutet för Företagsutveck- Stiftelsen för produktut- ling, Stiftelsen för produktutling, vecklingscentrum i Göteborg, vecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och pro- för teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen duktutveckling, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Sveri- Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga ges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Svenska attachéverksamhet, Svenska bibelsällskapets bibelfond, bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktie- Svenska fond, Svenska

kxrkans

bolag, Svenska skeppshypoteks- Penninglotteriet Aktiebolag, kassan, Svenska UNICEF-kommit- Svenska skeppshypotekskassan,

26 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983 :66

tén, Sveriges exportråd, Sveri- Svenska UNICEF-kommittén, ges turistråd och Aktiebolaget Sveriges exportråd, Sveriges Tipstjänst: turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet; e) kyrkor, sjukvârdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor: för inkomst av fastighet och av rörelse; f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e): för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats; g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet;

sou 1983:66 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 27

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft den l juli 1985.

SAMMANFATTNING

syftar bl.a. till att göra den statliga Utredningens översyn mera effektiv och förenkla administratiofondförvaltningen nen. Som ett led i strävandena att förenkla den statliga har utredningen tidigare lagt fram betänfondförvaltningen kandena 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. och (SOU (SOU av statliga fonder. Förutom den statliga 1982:62) Avveckling omfattar utredningsuppdraget även de placefondförvaltningen som staten meddelat för stiftelser med egen förringsregler och för förvaltade fonder. I detta betänkvaltning kyrkligt ande utredningen fram förslag till placeringsmodell lägger för de av förvaltade prästlönefonderna. Dessa pastoraten som inte är i fast egendom, uppgår till ett fonder, placerade antal av litet över 1 000 och är i regel så små att det för dem ofta av skäl inte funnits något annat placepraktiska än bank. Fonderna hade den 31 december 1981 ringsalternativ ett bokfört värde av drygt 340 milj. kr. sammanlagt Enligt utredningen synes en rationell placeringsinriktning förutsätta samverkan inom den kyrkliga organisationen. Utredhar tre skilda modeller för en ningen övervägt principiellt sådan samverkan, i stiftsfonder, i kyrkonämligen placering fonden eller i en för hela riket gemensam placeringsfond. Av dessa modeller har utredningen ansett sig böra förorda en gemensam placeringsfond för de i prästlönefonderna ingående medlen. Den föreslås benämnd gemensamma placeringsfonden

30 SAMMANFATTNING

Svenska kyrkans fond. En sådan lösning har inte ansetts vara förenad med några mera väsentliga ändringar i pastoratens och andra organs disposition av prästlönetillgångarna. Lösningen skulle inte heller behöva få några konsekvenser beträffande den komplicerade frågan om äganderätten till fondtillgångarna. Utredningen har funnit att ansvaret för placering av tillgångarna bör åvila en för Svenska kyrkans fond utsedd styrelse. Det bör ankomma på styrelsen att söka åstadkomma en så fördelaktig placering som möjligt av fondmedlen med tanke på såväl värdetillväxt som avkastning. Utredningen anser inte att placeringsmöjligheterna bör begränsas till att omfatta endast en eller ett par placeringsformer, t.ex. obligationer. Tvärtom anser utredningen att det är av värde att en viss flexibilitet beträffande placeringarna finns. Intresset av riskspridning kan samtidigt tillgodoses. Det bör sålunda stå Svenska kyrkans fond fritt att ha fondtillgångarna placerade i olika placeringsobjekt, såsom aktier, och förlagsbevis obligationer. Utredningen anser dock att möjligheten att placera i aktier och närbesläktade placeringsobjekt bör begränsas p.g.a. den relativa risk som kan anses vara förenad med placering i dessa objekt. En viktig uppgift för styrelsen bör vara att övervaka att placeringsverksamheten inte kommer i konflikt med stiftsnämndernas att utan möjligheter dröjsmål skaffa tillgång till medel ur placeringsfonden för fastighetsförvärv. Av denna anledning bör placeringarna till lämplig del göras i lätt realiserbara tillgångar. Av hänsyn till intresset av ett bibehållet inflytande för de nuvarande fondförvaltarna bör bestå av företrästyrelsen dare för pastoraten. Av praktiska skäl är det inte möjligt att låta varje pastorat bli representerat i Det styrelsen. bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse företrädare för pastoraten. Ordförande och ersättare för denne bör utses av

SAMMANFATTNING 31

tillförs styrelsen en opartisk ledaregeringen. Därigenom mot. För att så ge garantier för att fondens verklångt möjligt samhet utövas effektivt och i överensstämmelse med god affärssed bör Svenska kyrkans fond stå under tillsyn av bankom tillsyn har utformats efter föreinspektionen. Reglerna bild i bl.a. aktiefondslagen (1974:931). att inrätta en gemensam placeringsfond för medlen Förslaget i får till följd att beräkningen av den prästlönefonderna särskilda kan förenklas. De procenttal för kyrkoavgiften olika som bildar för beräkning av egendomsslag utgångspunkt kan - såvitt avser andra den särskilda kyrkoavgiften prästlönetillgångar än dels fast egendom, dels andel i sådan egendom och dels andra tillgångar i prästlönejordsfond än fast egendom - ersättas med ett enda avseende placeringen i procenttal den Utredningen föreslår en gemensamma placeringsfonden. sådan förenklad Denna innebär möjlighet till en lösning. fortlöpande omräkning av den särskilda kyrkoavgiften. Reformen föreslås träda i kraft den l juli 1985.

1 ALLMÄNT om PRÄSTLÖNEFONDER ocu ANDRA KYRKLIGT FÖRVALTADE FONDER

Utredningens direktiv är fullständigt återgivna i utredningens betänkande (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. Som framgår av nämnda betänkande omfattar utredningens översyn b1.a. de placeringsregler som gäller för vissa kyrkligt förvaltade fonder, nämligen prästlönefonder, domkyrkas fastighetsfond och församlingskyrkas fastighetsfond. Utredningens översyn omfattar däremot inte andra kyrkligt förvaltade fonder som gravfonder, donationsfonder och kyrkokommunala fonder. Prästlönefonderna har uppkommit på olika sätt. Gemensamt för så gott som samtliga av dem är att de har sitt ursprung i de prästboställen som enligt äldre avlöningssystem var anvisade som avlöningsförmån åt kyrkoherdar och komministrar. Med 1910 års prästlönereform fick prästerna kontant lön. Därmed ändrades dock inte karaktären på prästboställena; avkastningen av dem skulle och skall alltjämt användas för avlöning av prästerskapet inom, som regel, det pastorat där de vid reformens ikraftträdande var belägna. Del av bostället - - används i förekommande fall som prästgården tjänstebostad för präster. I några fall kan förekomma att tjänstebostad - - anskaffats efter 1910 års prästlönereform. prästgård En sådan anses ha samma natur som de under äldre prästgård tid tillkomna boställena. Den del av prästboställe som inte

34 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . sou 1983:66

utgörs av prästgård benämns enligt nu gällande terminologi löneboställe. Äganderätten till prästboställena kan variera. De avgjort största och värdefullaste av dem har tillkommit som donationer under medeltiden och anses då ha tillfallit församlingskyrkan i dess egenskap av egen juridisk person. Även prästboställen som tillkommit under senare tid anses ha tillfallit församlingskyrkan, om tillkomsten skett innan församlingarna erhöll status av eget juridiskt subjekt. Detta skedde för lantförsamlingarnas del genom 1817 års förordning om sockenstämmor och kyrkoråd och för städerna något senare, i vart fall dock före 1843. Ett mindre antal boställen har, främst under 1600-talet, upplåtits av staten för att disponeras som avlöningstillgång för prästerskapet utan tidsbegränsning. Den tredje gruppen slutligen, prästboställen, utgörs av dem som förvärvats av församling sedan denna erhållit ställning som egen juridisk person, dvs. 1817 resp. 1843. Med församskall - inom denna ling grupp också jämställas pastorat eller annan kyrklig samfällighet som med stöd av vid varje tidpunkt gällande församlingsstyrelselagstiftning bildats för handhavandet av prästerskapets avlöning och den därtill anslagna egendomen. Den alldeles övervägande delen av har prästlönefonderna tillkommit genom försäljning av boställsjord. Härjämte ingår i fonderna bl.a. medel, som lämnats i ersättning för rätten att ta i anspråk sten-, grus-, ler- eller torvtäkt bopå ställe. Ett mindre antal donationsfonder torde också finnas. Äganderätten till prästlönefonderna tillkommer den som ägde den egendom som de utgör ersättning för. Ägare kan alltså vara eller anses vara den till vilken församlingskyrka egendomen ursprungligen donerats resp. anskaffats, staten eller resp. församling eller pastorat (kyrklig samfällighet). I en och samma fond kan ingå medel som härstammar från olika äga-

sou 1983:66 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . 35

re. Vanligast torde dock vara att fonderna redovisas boställe för boställe. Äganderättsfrågan till fonderna kan då utredas i samma mån som äganderätten till resp. boställe. Prästlönefond skall användas för förvärv av ny fastighet. Ägare till denna blir då samma rättssubjekt som varit ägare till den egendom för vilken prästlönefonden utgjort ersättningsmedel. Särskilt för en fastighet som förvärvas för medel ur olika prästlönefonder kan då uppkomma en synnerligen komplicerad ägarbild. Detta saknar dock praktisk betydelse. Några svårigheter att avgöra vilket pastorat som skall ha tillgång till avkastningen av en viss fond eller fastighet brukar inte förekomma. Medel tillhörande prästlönefonder i flera pastorat inom ett stift kan sammanföras till en särskild fond, benämnd stifts prästlönejordsfond, för att användas till inköp av fastigheter. Fonden, som förvaltas av stiftsnämnd, utgör egen juridisk person och inköpen sker för fondens räkning. Utåt står sålunda fonden som ägare till dessa s.k. stifts prästlönefondshemman. Prästlönejordsfondernas rättsställning är, som framhålls av l958 års utredning om kyrka och stat, synnerligen komplicerad (se SOU 1967:46 s. 175). I fonden ingår ju medel från de olika pastoratens prästlönefonder, som i sin tur kan bestå av medel från skilda håll. Prästlönefonderna förvaltas av pastoraten. stiftsnämnd utövar tillsyn över pastoratens förvaltning av dessa, men dess befattning med prästlönefonderna innefattar framför allt beslutanderätt i vissa frågor. sålunda granskar stiftsnämnd de uppgifter om prästlönefonderna som pastoraten årligen har att inge till resp. stiftsnämnd. Enligt 86 § första stycket förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord skall stiftsnämnd föra förteckning över pastoratens prästlönefonder. Stiftsnämnds tillsyn torde i viss mån kunna jämföras med länsstyrelses tillsyn över stiftelser som främjar ett allmännyttigt ändamål. Styrelsen för sådan stiftelse skall årli-

36 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . sou 1983:66

gen tillställa länsstyrelsen bl.a. årsberättelse (se SOU 1968:12 s. 174). Nu gällande lagstiftning om prästlönefonder bygger i huvudsak på 1960 års ecklesiastika boställningsutrednings betänkande (SOU 1968:12) Förvaltning av kyrklig jord m.m. Som tidigare påpekats uppfattade den nordiska medeltidsrätten kyrkan som ett särskilt rättssubjekt som kunde förvärva och inneha egendom. Däremot ansågs den lokala församlingen, socknen, inte vara en juridisk person förrän i början av 1800-talet. Alltjämt anses lokalkyrkan vara en juridisk person, som är ägare till den tidigare förvärvade egendomen. Sålunda anses en - om den är innan församlingskyrka uppförd år 1817 1843 fick kommuns status - vara församlingarna resp. en självägande stiftelse, fastän den står under kyrkorådets förvaltning. Övriga kyrkor och byggnader, som har anskaffats och vårdats av en församling, är kyrkokommunal egendom, som församlingen fritt förfogar över. Framför allt i de förutvarande danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge har kyrkorna i stor utsträckning fått behålla sina medeltida kyrkojordar. I det ursprungliga svenska riket är kyrkojordarna däremot till följd av Gustav Vasas reduktion fåtaliga och obetydliga till storlek och värde. Endast de äldre domkyrkorna förvaltar numera domkyrkojord. Särskilda förvaltningsföreskrifter gäller för dessa domkyrkor enligt alltjämt gällande 1686 års kyrkolag. Det skall sålunda finnas en särskild domkyrkosyssloman, som under biskopens, domkapitlets och i någon mån landshövdingens överinseende skall ha den närmaste tillsynen över domkyrkan och dess egendom. För Lunds domkyrka finns en särskild stadga, enligt vilken vården och förvaltningen tillkommer domkyrkorådet. Enligt 26 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skall ersättning fonderas när den flyter in för församlingskyrkas eller domkyrkas jord Vid försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller av annan jämförlig anled-

sou 1983:66 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . 37

ning. Ersättning, som härrör från församlingskyrkas och domkyrkas fastighet, utgör fastighetsfond för församlingskyrka resp. domkyrka. Ersättning, som skall fonderas enligt nyss angivna lagrum och härrör från biskopsgården i Lunds stift, skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka. Nu aktuella fastighetsfonder är underkastade stiftsnämndens tillsyn. Med församlingskyrkas fastighet förstås i lagen om förvaltning av kyrklig jord fast egendom, vars avkastning är avsedd för församlingskyrkas behov. Motsvarande gäller för domkyrkas fastighet. Denna definition innebär att själva kyrkotomten med tillhörande kyrkobyggnad, kyrkogård eller annan begravningsplats inte räknas som församlingskyrkas (domkyrkas) fastighet i nämnda lags mening. Sådana tillgångar förvaltas i stället numera enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter och är inte underkastade stiftsnämndens tillsyn (se prop. 1970:168 s. 135). Stiftsnämnden skall enligt 86 § samt 93 § tredje stycket förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord föra förteckning över församlingskyrkas och domkyrkas fastighetsfond. I förteckningen skall anges, så långt det kan ske, från vilken fastighet fonderat belopp härrör samt för varje utbetalning av fonderat belopp dels från Vilken fastighet beloppet härrör, dels för vilket ändamål utbetalning sker.

ma f.f!

2 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER

Enligt 87-90 och 94 §§ förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord gäller följande placeringsregler för prästlönefond.

87 § Förutom till placering i den ordning som gäller för omyndigs medel får medel ur prästlönefond användas för placering enligt 88-90 §§ samt för köp av fast egendom eller för tillskott till prästlönejordsfond för sådant inköp. I fråga om beslut angående köp eller tillskott finns bestämmelser i 97-99 §§. När medel ur prästlönefond användes för placering enligt 88-90 §§ eller för köp eller tillskott som avses i första stycket, skall tillses att den sammanlagda avkastningsförmågan av löneboställen, prästlönefondsfastigheter, prästlönefonder och prästlönejordsfonden i stiftet tillgodogöres på ekonomiskt bästa sätt. Om villkor för inköp av fastighet i visst fall föreskrives i 91 §.

88 § Stiftsnämnden kan medge att medel ur prästlönefond får användas för att bekosta annan värdebeständig rationalisering på pastoratets löneboställe än inköp av fast egendom.

89 § Stiftsnämnden kan medge att medel ur prästlönefond får användas till amortering av sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för att täcka kostnaden för värdebeständig rationalisering på pastoratets löneboställe.

90 § Stiftsnämnden kan medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931).

94 § Vid placering av medel ur en församlingskyrkas fastighetsfond skall tillses att den sammanlagda avkastningsför-

40 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER

mågan av församlingskyrkans fastigheter och fastighetsfond tillgodogörs på ekonomiskt bästa sätt. Församlingskyrkas fastighetsfond skall göras räntebärande på sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Stiftsnämnden kan dock medge att medel ur en fastighetsfond får användas för att bekosta annan värdebeständig rationalisering på en församlingskyrkas fastighet än inköp av fast egendom. Nämnden kan även medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i en fastighetsfond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931). Medel ur en fastighetsfond

får användas även till inköp av fast egendom. I fråga om

villkor för inköp av fastighet i visst fall äger 91 § motsvarande tilllämpning. Första och andra styckena gäller också i fråga om domkyrkas fastighetsfond. I fråga om beslut angående inköp av fast egendom enligt andra eller tredje stycket finns bestämmelser i 97-100 §§.

Enligt kungörelsen (1974:1048) om placering av omyndigs medel m.m. gäller följande.

1 § Förmyndare har rätt att utan särskilt samtycke av Överförmyndaren placera omyndigs medel i följande slag av obligationer, nämligen 1. obligationer som har utfärdats eller garanterats av staten, 2. obligationer som har utfärdats eller garanterats av någon svensk kommun eller landstingskommun, 3. obligationer som har utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska Skeppshypotekskassan eller Sveriges Investeringsbank Aktiebolag eller av svensk bank eller kreditaktiebolag som står under tillsyn av bankinspektionen, 4. obligationer som har utfärdats av svenskt industriföretag, om de har offentligen utbjudits av svensk bank eller av Sveriges Investeringsbank Aktiebolag och noterats vid Stockholms fondbörs.

2 § Utlåning av omyndigs medel får utan överförmyndarens samtycke ske endast mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Avser inteckning annan fastighet än jordbruksfastighet får dock utlåning ske endast om fastigheten fir belägen inom stadsplan eller byggnadsplan och på fastigheten finns uppförd byggnad som huvudsakligen innehåller bostadslägenheter för uthyrning samt inteckningen ligger inom det belopp, för vilket byggnaden är brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkrings-

GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER 41

anstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket. Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och är någon av dem taxerad som jordbruksfastighet, får hänsyn tagas endast till det taxeringsvärde som åsatts jordbruksfastigheten.

3 § Insättning av omyndigs medel hos bank för ändamål, som avses i 15 kap. 4 § föräldrabalken, får ske endast på sådant villkor i fråga om önskad uppsägningstid vid uttag att högsta ränta erhålles. Överenskommelse att omyndigs medel skall kvarstå hos försäkringsbolag får träffas endast under villkor att medlen överföres till förräntningskonto.

4 § Bestämmelsen i 15 kap. 8 § andra stycket föräldrabalken om inskrivning i skuldbok av obligationer som har utfärdats av staten eller Sveriges allmänna hypoteksbank tillämpas även på obligationer som har utfärdats av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller Svenska Skeppshypotekskassan.

Nu gällande lagstiftning om förvaltning av kyrklig jord bygger, som ovan påpekats, i huvudsak på 1960 års ecklesiastika boställsutredningens betänkande (SOU 1968:12) Förvaltning av kyrklig jord m.m. Nämnda utredning anförde i fråga om möjligheter att placera medel ur prästlönefond i aktier bl.a. följande (se SOU 1968:12 s. 172).

Beträffande i vilken utsträckning fondmedel skall få placeras i aktier är utredningen mot bakgrunden av fondutredningens och värdesäkringskommitténs överväganden inte benägen att f.n. förorda att större andel än 25 % av ett pastorats prästlönefonder får placeras i aktier. Skulle vidgade möjligheter till sådan placering öppnas på andra områden inom den offentliga förvaltningen, bör detta givetvis kunna medföra en omprövning också av normerna för prästlönefondernas placering. Men också med hänsyn till önskvärdheten att ha fondmedel disponibla för rationaliseringsändamål synes det t.v. lämpligt att rätt starkt begränsa placeringen i aktier. Liksom hittills bör också stiftsmyndighets medgivande till placering i aktier eller förlagsbevis inhämtas.

3 PASTORATSFÖRBUUDETS FRAMSTÃLLNING OH ÄNDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anhöll i en till regeringen ställd skrivelse av den 24 november 1976 om sådan ändring i 90 § förordningen om förvaltning av kyrklig att stiftsnämnden kan medge att högst hälften, mot tidijord en fjärdedel, av tillgångarna i prästlönefond får placegare ras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs och att med sådan placering får likställas placering i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931). Förbundet åberopade därvid bl.a. att pastoratens möjligheter att i framtiden förvärva fast egendom inte torde komma att förbättras. I skrivelsen anförde förbundet i övrigt bl.a.

följande.

Under senare år har en stor del av svenska kyrkans fastighetsinnehav försålts, i stor utsträckning till de borgerliga kommunerna eller för att ingå i storleksrationaliseringen inom jordbruket. Endast en ringa del av erhållna försäljningsmedel har värdebeständigt kunnat återplaceras i annan fast egendom. Medlen har insatts på bankräkning. Enligt statistiska centralbyråns kyrkokommunala finansstatistik för räkenskapsåret 1975 innestår på bankräkning inte mindre än avrundat 239 miljoner. Den ovan återgivna bestämmelsen om möjligheterna att placera 25 % av prästlönefondsmedlen i aktier eller förlagsbevis tillkom för att ge pastoraten ett alternativ till värdebeständig placering förutom förvärv av fastigheter. Aktiealternativet har dock utnyttjats i mycket ringa utsträckning i första hand beroende på bristande tillgång på sakkunskap och

44 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING . . .

det förhållandet att riskspridningen torde få bedömas såsom relativt otillfredsställande, enär 25 % av en prästlönefond för flertalet pastorat ger ett alltför ringa för att belopp åstadkomma riskspridningen. Enligt uppgifterna i ovannämnda finansstatistik har endast avrundat 14 i miljoner placerats aktier och obligationer. Större delen av detta torde belopp vara placerad i äldre obligationer med låg ränta. Genom den aktiefondslag som har trätt i kraft fr.o.m. den 1 januari 1975 (1974:931) har tillskapats regler som på ett .fullt betryggande sätt möjliggör placering bl.a. i aktier, obligationer och förlagsbevis. Placeraren inom uppnår lagstiftningens ram önskad riskspridning och tillgång till sakkunskap. Lagstiftningen möjliggör också en sådan utformning av placeringsbestämmelserna att dessa tillgodoser de krav som enligt lagen om förvaltning av kyrklig jord med tillhörande tillämpningsbestämmelser krävs för placeringen av prästlönefondsmedlen.

Framställningen tillstyrktes eller lämnades utan erinran av

kammarkollegiet och samtliga stiftsnämnder, stiftsnämnden i

Växjö dock med det förbehållet att med av tillstyrkandet

förslaget om placering i aktiefond avsågs att möjliggöra

bildandet av en stiftets egen aktiefond. Vidare stiftsansåg

nämnden i Skara att placering i aktier borde ske med stor

försiktighet.

Kammarkollegiet anförde i sitt yttrande bl.a. följande.

År 1940 var behållningen i prästlönefonderna 18 milj kronor. Enligt serien Kommunernas finanser 1975 uppgick värdet av fonderna vid utgången av år 1975 till inte mindre än 321 milj kronor. Avkastningen under året var 20 milj kronor eller omräknat i procent 6,23. En betydande del av kyrkans tillgångar i form av prästboställsjord har alltså under åren 1940-1975 mot fonutbytts der. Huvuddelen av dessa - ca 75 % — är i bank. En placerad av förklaringarna härtill är att fonderna är splittrade på ett mycket stort antal Flertalet av fonderna är pastorat. små och för dessa finns ofta av skäl inte praktiska något annat placeringsalternativ än i bank. En annan är förklaring att pastoraten betraktat fonderna som ett beredskapskapital att användas för återköp av mark. På grund av det utbulåga det av fastigheter till försäljning har fondmedlen blivit innestående på bankräkning. Pastoratens till inställning andra former av placering av fondmedel än i och jord, skog bank synes också många gånger präglas av en viss konservatism.

sou 1983:66 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING . . . 45

I förarbetena till 1970 års lag om förvaltning av kyrklig jord har understrukits att en bankplacering är klart otillfredsställande och innebär att fonderna inte bevaras vid sitt reella värde. Enligt ecklesiastika boställsutredningen (bet SOU 1968:12 s 169) borde fonderna i första hand användas för rationaliseringen av boställsjorden. Föredragande statsrådet rekommenderade (prop 1970:168 s 130) en mera mångsidig placering av fondmedlen, bl a i aktier. I sammanhanget bör nämnas att kollegiet vid åtskilliga tillfällen, bl a vid konferenser ute i stiften rörande strukturrationaliseringen av den kyrkliga jorden, hävdat den uppfattningen att nuvarande decentraliserade förvaltning av prästlönefonderna är mindre rationell ur ekonomisk synvinkel Vid fondförvaltning gäller nämligen att avsevärda fördelar står att vinna ju högre belopp som det förvaltade kapitalet uppgår till. Exempel härpå är att endast större summor kan sättas in som specialinlåning i bank till bättre ränta än den vanliga. Vidare kan blott ett mera betydande fondkapital bära de kostnader för experthjälp som erfordras om man vill ha högavkastande men därmed också mer arbetskrävande placeringar. Erforderlig riskspridning av placeringarna är också lättare att åstadkomma vid en omfattande än vid en liten förmögenhetsförvaltning. Någon tvekan behövde alltså enligt kollegiets mening inte råda om att en i högre grad centraliserad fondförvaltning än den nuvarande erbjuder bättre möjligheter till både värdesäkring och differentiering av placeringarna. Om intresse från pastoratens och stiftsnämndernas sida förelåg för en central gemensam placeringsfond har kollegiet förklarat sig villigt att omhänderta förvaltningen genm sin fondbyrå.

Stiftsnämnden i Göteborg framhöll att bestämmelserna måste ges en sådan utformning att det blir möjligt att bilda en för varje stift gemensam aktiefond som alternativ till en riksom-

fattande sådan. Stiftsnämnden i Karlstad framhöll följande.

Med det stora och värdefulla innehav av jord och skog som kyrkan disponerar och av vilket värde dagens prästlönefonder endast utgör en bråkdel, är det primära att jord- och skogsförvaltning prioriteras. En stor del av värdefulla marker försvinner för närvarande åtminstone i Karlstads stift ur egendomsförvaltningen mot ersättning i pengar vilket med stor sannolikhet, även med en aktiefond som här är tänkt, på sikt innebär en totalförlust i den kyrkliga förvaltningen. Det bör därför vara en väsentlig inriktning i den kyrkliga ekonomiska förvaltningen att snarast söka åtminstone återfå till förvaltningen mark i den omfattning som förlorats. Den mark som under de sista åren har förvärvats av den kyrkliga egen-

46 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING . . .

domsförvaltningen har ej inneburit intrång för andra ägarekategorier och kommer med den intensiva vård och förvaltning som sker av kyrkan att vara till gagn i framtiden inte bara för kyrkan utan även för det allmänna. Den för närvarande stora svårigheten för kyrkan till återförvärv av mark får inte tas till intäkt för att detta blir bestående för all framtid. Dagens stora prästlönefonder är utan tvekan till största delen ett resultat av ytterst krångliga bestämmelser som ej medgett snabba konkurrensmässiga insatser från den kyrkliga förvaltningen. Den första åtgärden som därför borde göras vore ett undanröjande av dessa hinder. till Förslaget aktiefond är icke en sådan åtgärd. I stället föreligger risk till ännu större administrativa svårigheter. Det bör också beaktas den svårighet som kan föreligga att vid ett allmänt bottenläge på aktiemarknaden med åtföljande lägre kapitaltillgångar i aktiefonden lösgöra medel för egendomsförvaltningen. Stiftsnämnden förutsätter att de svårigheter med en aktiefond som ovan anförts elimineras. Nämnden vill utifrån denna synpunkt ställa sig positiv till bildandet av aktiefond. Den penningvärdeförsämring som skett och som med stor sannolikhet kommer att fortsätta nödvändiggör åtgärder för att förhindra kapitalförstöring. Stiftsnämnden betraktar därför förslaget till aktiefondbildning som ett lovvärt försök och biträder förslaget.

Stiftsnämnden i Härnösand anförde bl.a.

En fråga san inte är belyst i förslaget är fondandelsägarnas inflytande i placeringsfrågorna. Dessa skall enligt förslaget i huvudsak skötas av ett utskott inom styrelsen. Utskottet måste självfallet i första hand låta finansiella synpunkter avgöra valet av placeringsobjekt. Samtidigt måste man vara uppmärksam på att kyrkans medel inte placeras på ett sådant sätt, att någon kan göra gällande, att kyrkan går in och gör vinster i företag som driver en ur etisk eller moralisk synpunkt diskutabel verksamhet. Stiftsnämnden vill gärna se, att dessa frågor betraktas som ärenden av stor principiell betydelse för fondandelsägarna(ll § andra stycket Utkast till bolagsordning).

Genom beslut den 28 februari 1980 ändrade regeringen förordningen om förvaltning av kyrklig jord så att stiftsnämnd kan

medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på

Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktie-

fondslagen (l974:°31).

PASTORATSFÖRBUNDETS FRAHSTÄLLNING . . .

Regeringen förordnade därjämte att pastoratsförbundets skrivelse i övrigt samt remissyttrandena över skrivelsen skulle överlämnas till utredningen.

4 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING I SKRIVELSE 1983:38

av de nuvarande placeringsreglerna för prästlö- Förändringar

nefonderna har aktualiserats inte bara i pastoratsförbundets

skrivelse av den 24 november 1976 utan även i bl.a. följande

motioner till 1983 års kyrkomöte, nämligen

1983:32 av Per-Ola Larsson m.fl., med yrkande att kyrkomötet beslutar hemställa hos regeringen om dels ändring i om kyrkliga kostnader så att avkastning av aktilagen er får behållas av pastoraten och användas i driftbudmen att viss del av värdestegringen skall leveregeten ras till kyrkofonden, dels ändring i gällande tillämpså att hela prästlönefonden i ett ningsbestämmelser får i aktier efter beslut av kyrkopastorat placeras fullmäktige eller församlingsdelegerade.

1983:112 av Urban Gibson, med yrkande att kyrkomötet anhåller att föreslår riksdagen ändring i regeringen lagen om förvaltning av kyrklig jord, så att förvaltav och prästlönejordsfond skall ske ningen prästlönefond av kammarkollegiet.

1983:132 av Berg m.fl., med hemställan att kyrko- Bengt mötet uttalar för en effektivare förvaltning av sig bl.a. prästlönetillgångarna och bildandet av en Svenska

kyrkans fond.

1983:133 av Laxvik m.fl., med hemställan att Ingvar uttalar för behovet av planläggning för kyrkomötet sig att sikt hitta nya kyrkliga intäkter och därmed på bredda den ekonomiska basen för kyrklig verksamhet.

1983:127 av Solveig Olsson m.fl., med hemställan om dels uttalande om de negativa effekterna av nu kyrkomötets brukningsmetoder i jord- och skogsbruket, tillämpade

50 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLIJING . . .

dels att kyrkomötet uttalar sig för att kyrkliga jordoch skogsegendomar upplåts för försöksytor med alternativa metoder och att företräde till kyrkans jordbruksfastigheter ges arrendatorer, som vill satsa på giftfritt jordbruk, samt att förvaltare av kyrklig jord skall anställa arbetslösa för röjning av i skogsarealer stället för att använda kemiska bekämpningsmedel.

Kyrkolagsutskottet anförde i betänkandet l983:l8 med anled-

ning av ovannämnda motioner följande.

Då motionerna 32, 112, 132 - och låt vara perifert motion 133 men ändock tangerande - kan beröra huvudproblematiken sägas samma ämnesområde - i huvudsak prästlönetillgångarna och specifikt dessas och - behandlar utskotplacering användning tet dessa i ett sammanhang, medan motion 127 sin genom speciella karaktär ägnas ett särskilt avsnitt. Vad inledningsvis gäller prästlönefondernas och placering användning avser bestämmelserna därom, liksom för övrigt reglerna om förvaltning av kyrklig jord, att tillskapa garantier för att den egendom som till ändamålet - här: anslagits församlingsprästernas och kyrkomusikernas avlöning - bibehålles oförminskad för framtiden. Denna har målsättning på grund av den ekonomiska ofta icke kunnat utvecklingen upprätthållas, vilket förhållande utskottet i tidigare betänkande (KLU 1982:14) påpekat. Fonderna är vidare med sin direkta anknytning till den ändamålsbundna egendomen bärare av samma stif-

telserättsliga egenskaper som dessa. Det är mot denna bakgrund det omfattande regelverket fondernas kring användning och placering skall ses. är nu liksom i Huvudregeln tidigare bestämmelser att fondmedlen skall göras räntebärande samma på sätt som omyndigs medel, vilket i regleras kungörelsen (1974:1048) om placering av omyndigs medel m.m. I sitt betänkande SOU 1968:12, som ligger till grund för den nuvarande regleringen om förvaltning av kyrklig jord, kritiserade 1960 års ecklesiastika detta förhållande och boställsutredning ansåg de anvisade placeringsformerna enbart att bevara ägnade medlens nominella värde och dem räntebärande med bortsegöra ende från värdebeständigheten. fann det betänk- Utredningen ligt att de snabbt växande prästlönefonderna inte kunde bevaras till sitt reella värde. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att det nu ifrågavarande problemet alltfort kvarstår och förstärks. Icke minst det nyligen införda ekonomiska och statsutjämningssystemet maktens ökade krav på inomkyrklig som finansiering följd härav av den kyrkliga verksamheten detta förhålunderstryker lande. De i motionerna 32, ll2, 132 och 133 aktualiserade tanke-

gångarna förtjänar därför stor uppmärksamhet och fortsatta

1983:66 FRAMSTÄLLNING . . . 51 _sou KYRKOMÖTETS

även om utskottet - vad särskilt gäller de båda överväganden, motionerna - lämpligheten förstnämnda allvarligt ifrågasätter vari de Dessa - liksom för av de förslag utmynnar. övrigt också motionen 132 - förutsätter vidare en genomgripande reform avseende den kyrkliga egendomens förvaltning varvid hittills rättsliga principer och begrepp på området gällande kommer att bli föremål för omprövning i en tidigare icke ’ skedd omfattning. Vad särskilt motion 112 noterar utskottet, att en gäller motion i ämnet - 1982:113 - vid 1982 års likalydande avslogs De i betänkande 1982:14 med kyrkomöte. kyrkolagsutskottets anledning av nämnda motion då framförda synpunkterna, kvarstår i dag i huvudsak oförändrade. Motion 132 åter anvisar vägar för de nu aktualiserade problemens - såväl vad prästlönetillgångarna lösning gäller som den kyrkliga förmögenhetsförvaltningen i allspecifikt mänhet, som måste bedömas intressanta och utvecklingsbara. förutsätter emellertid motionens för- Som tidigare påpekats, ett omfattande och grannlaga studium, varvid verkligande bl.a. de lokala besluts- och inflytandemöjligheterna torde tarva särskild uppmärksamhet. Omfattande ingrepp i den nuvarande berörande de myndigheter som förvaltningsorganisationen i dag utför tillsyns- och/eller förvaltningsuppgifter kan bl.a. förutses. Utskottet finner - trots vidare uppgiftens till viss del förutsebara konsekvenser - det omfattning och dock angeläget att åtgärder vidtages på sikt i enlighet med motionens Detta måste naturligen ske i den statliga syfte. utredningens form. vad så slutligen beträffar motion 127, konstaterar utskottet att de däri uppmärksammade frågorna, varit.föremål för såväl 1979 som 1982 års kyrkomötes behandling (KLU 1979:20, KLU 1982:15 och 1982:18). Kyrkomötets i ämnet 1982-05-13 till regeringen överlämnade skrivelse är f.n. föremål för slutlig Det är vidare - som behandling i regeringskansliet. upplyst här betänkande - att de läroframgår av läronämndens bilagda mässiga aspekter, som motionen berör bör kunna bli bearbetade inom den utredning som på uppdrag av Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete arbetar med i denna fråga. Med hänsyn härtill torde motionen icke föranleda någon kyrkomötets vidare åtgärder. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hem-

ställa 1. att kyrkomötet avslår motionerna 1983:32, 112 och 127, 2. att kyrkomötet i anledning av motionerna 1983:132 och 133 hos anhåller om en utredning rörande den regeringen kyrkliga egendomsförvaltningen i enlighet med vad i motion 1983:132 säges.

KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING . . . SOU l983:66

I kyrkomötets skrivelse 1983:38 anmäldes till regeringen att

kyrkomötet den 13 mars 1983 bifallit vad utskottet hemställt.

Mot bakgrund härav är det motiverat att i det följande närma-

re redogöra särskilt för ovannämnda motion 1983:132 till 1983 års kyrkomöte. I motionen anfördes sålunda följande.

Kyrkan kommer i framtiden att själv få finansiera sin verksamhet i betydligt större utsträckning än vad som sker i ‘ dag. Därför blir det allt viktigare att Kyrkans tillgångar förvaltas på ett sådant sätt att inflationen inte urholkar kapitalet. En bearbetning av Statistiska Centralbyråns officiella statistik visar att summan av de kyrkokommunala omsättningstillgångarna per 1980-12-31 var 2 294 Mkr. 1 923 Mkr var placerade på bankräkning, dvs. 83 %. Summan av Kyrkans tillgångar i grav-, donations- och prästlönefonderna var 1981-12-31 941 Mkr, varav 700 Mkr var placerade på bankräkning, dvs. 74 %. Medel placerade på bankräkning med högsta bankränta, har under den senaste 10-årsperioden minskat i värde med 2 % per år vid en genomsnittlig inflationstakt av 10 %. Det innebär t.ex. att de medel grav-, donations- och prästlönefonderna* haft placerade på bankräkning minskat i värde med 72 Mkr under den senaste 10-årsperioden. Tillgångar placerade i aktier har under den senaste 10årsperioden ökat med 18,3 % per år, dvs. en real värdestegring på 8,7 %. Om vi antar att grav- och donationsfondernas medel på bankräkningar samt 25 % av prästlönefondernas medel på bankräkningar 72-12-31 placerats i aktier och att dessa aktier hade utvecklats som Affärsvärldens generalindex hade dessa tillgodohavanden ökat från 312,3 Mkr till l 204 Mkr under den senaste 10-årsperioden. Med högsta bankränta antas i stället saldot per 81-12-31 ha blivit 499 Mkr. För att motverka fortsatt värdeminskning av Svenska Kyrkans tillgångar och därmed ge Kyrkan ökad finansiell styrka och större ekonomiskt oberoende föreslår vi att

- Svenska fond bildas. Kyrkans - I fonden medel ur donations- och placeras grav-, prästlönefonderna samt de kyrkokommunala fonderna. - Fonden i svenska som räntebärplacerar värdepapper aktier, ande obligationer och statspapper. - Fonden skall även i som placera realtillgångar jord, skog och fastigheter samt kunna förvalta dessa.

KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING . . . 53

— Församlingarna köper andelar i fonden. Andelarnas värde offentliggörs dagligen och kan avyttras så fort likviditetsbehov uppstår. - = fondandelsägarna väljer fondbolagets sty- Församlingarna relse, vilken utformar fondens placeringspolitik och ansvarar för att den överensstämmer med Svenska Kyrkans etiska värderingar.

Med anledning av ovanstående hemställer vi att kyrkomötet uttalar sig för en effektivare av ovan nämnda kyrkliga tillgångar och förvaltning bildande av en Svenska kyrkans fond.

KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING . . . sou 1983:66

Bilaga l till nationen

De kyrkokamlmala tillgångarna 1980-12-31

Tillgångar och skulder Hela riket Milj. kr

Tillgångar

Fastigheter och anläggningar 7 728 Därav kyrkobyggnader m. tillh. klockstapel 4 169 - - 861 begravn .platser församlingshus 1086 prästgårdar 315 löne och klockarboställen l O44 andla fastigheter 252 Övriga anläggningstillgångar 660

Summa an1aggningsti11g5ngar*1 8 388

Kassa, bank och postgiro l 933 Övriga omsättningstillgångar 361

Summa cznsattningsti11g5ngar*2 2 294

Smula lO 682

Skulder Langfristiga skulder 927 Kortfristiga sku1der*3 280 Summa 1 207

Eget kagital Investerat stamkapital 7 461 Kyrkokcnmunala fonder 1 209 Därav investeringsfonder 950 Övriga finansieringskapital 804 Summa finansieringskapital 2 013 Summa 9 474

Surrma skulder och Eget kapital lO 682

*1= Sun1rna anläggningstillgångar = Långfrist. skulder + Invest. Stamkapital *2= = Kassa(lO), Summa ansättningstillgångar bank(l 870), pg(53), ob1ig.(35), övrigt(328) *3= 1ån(23), Tillfälliga övrigt(257)

r l

I FRAMSTÄLLNING . . . 55

KYRKOMÖFETS

Bilaga 2 till ncmionen

De fbnder och donationer sxxn ej ingår i balansräkningen över donkyrkxiuzunnuala

Bilaga 3 till motionen

Grav-, donations- och 25 % av prästlönefbndernas bankmedel antas placerade i aktier.

Ingående balans Generalindex Dir. avkastning Direkta in- och utbetalningar

1973 312 299 - 312 + 13 117 + 2 999 = 328 103 1974 326 541 — 6 531 + 16 001 - 343 = 335 668 1975 333 382 + 96 681 + 13 669 + 68 173 = 511 905 1976 499 872 + 6 498 + 20 995 - 109 130 = 418 235 1977 417 735 - 71 850 + 19 216 - 8 203 = 356 898 1978 354 391 + 57 411 + 15 948 + 1 893 = 429 643 1979 430 351 - 430 + 24 530 + 8 906 = 463 357 1980 458 193 + 103 552 + 26 117 - 22 260 = 565 602 1981 566 060 + 322 088 + 23 772 - 50 675 = 861 245 1982 869 738 + 304 408 + 30 441 = 1 204 587

Det kan anmärkas att utredningen i en den 25 maj 1983 dagtecknad remiss har anmodats att yttra sig över kyrkomötets framställning i ovan nämnda skrivelse 1983:38 samt att utredningen i anledning

56 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNINC . . . därav anfört att den planerar att under hösten 1983 avlämna ett delbetänkande öm placeringsregler för prästlönefonderna.

5 STIFTSNÄMNDENS I VÄXJÖ FRAHSTÄLLNING OM ÄNDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

Stiftsnämnden i Växjö anhöll i en till regeringen ställd skrivelse av den 7 februari 1983 om sådan ändring i 90 §

förordningen om förvaltning av kyrklig jord att obegränsad

placering i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs blir möjlig. I skrivelsen anförde stifts-

nämnden följande.

90 § i kungörelsen 1971:860 om förvaltning av kyrklig Enligt jord kan stiftsnämnden medge att högst en fjärdedel av tilli placeras i aktier eller förlagsbevis gångarna prästlönefond som är noterade på Stockholms fondbörs. Genom markförvärv förde pastoraten i Växjö stift 1980 över hälften - 20 kr - av sina dåvarande omkring milj prästlönefonder till skogsfastigheter. Dessa markförvärv medförde emellertid krav från regeringen på kompensationsmark som i sin tur skapar nya fonder. Således har regeringen beslutat att stiftsnämnden skall verka för att l 500 ha produktiv mark till berörda lantbruksnämnder eller till av dem avyttras anvisad köpare. Hittills har 300 ha försålts och ytterligare kan endast 200 ha försäljas om försäljningsmedlen skall kunna placeras i de ovan nämnda förvärven. Därmed är placeringsmöjligheterna i dessa förvärv uttömda. Fortsatta markköp resulterar endast i krav på motsvarande areal från kyrkan — alltså i princip byten. Detta kan dock vara motiverat i strukturförbättrande syfte på många håll men löser inte aktuella placeringsproblem. För att kunna förverkliga det krav på kompensationsmark som ställts på stiftet måste andra värdebeständiga placeringsmöjligheter skapas utöver vad som nu finns. Eftersom ytterligare markförvärv ej kan ske utan att motsvarande areal avyttras

58 STIFTSNÄMNDENS I VÄXJÖ . . .

återstår praktiskt taget endast den 25 % placeringen i värdepapper. Detta förhållande är klart otillfredsställande, och kommer att praktiskt taget omöjliggöra av resförsäljningar terande l 000 ha. I de fall pastoraten ställer sig positiva till försäljning kommer de att drabbas av stora förluster genom nuvarande starka inflation eftersom köpeskillingen till största delen kommer att placeras på bankräkning. Kyrkans fastighetsbestånd är i stort behov av strukturrationalisering. En försäljning av olönsamma jordbruk är en angelägen åtgärd. För att möjliggöra sådan verksamhet -köp och av mark - utan att i försäljning kyrkan alltför hög grad skall behöva drabbas av inflationsförluster måste ramarna för placeringsmöjligheterna vidgas. Med anledning av ovan framförda skäl hemställer stiftsnämnden om sådan ändring av 90 § i kungörelsen att obegränsad placering i aktier eller förlagsbevis som är noterad på Stockholms fondbörs blir möjlig.

Genom beslut den 25 augusti 1983 förordnade att regeringen stiftsnämndens skrivelse skulle överlämnas till utredningen.

6 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGSMODELLER

I det följande för utredningen fram mera allmänt hållna synpunkter på placering av fondmedel. Synpunkterna är inte uteslutande avsedda för placering av prästlönefondmedel utan gäller i ett vidare perspektiv. Utredningen anser inte att speciella aspekter bör läggas på placering av sistnämnda fondtillgångar, eftersom gängse principer om största möjliga avkastning eller värdetillväxt torde komma att läggas till grund för placeringsinriktningen. Någon åtskillnad bör därför inte göras i betraktelsesättet såvitt gäller placering av prästlönefondmedel resp. andra förvaltade fondmedel. I sammanhang då olika placeringsregler, skrivna eller oskrivna, vägs mot varandra anförs ofta att reglernas främsta syfte bör vara en ändamålsenlig och säker placering. Man vill också att vid reglernas utformning hänsyn tas till särskilda krav på likviditet. Med beaktande härav skall vidare placeringarna i möjligaste mån ge värdesäkring åt det insatta kapitalet. Olika intressenter kan ha starka önskemål om en tillfredsställande räntabilitet på det insatta kapitalet. Förutom att ändamålet med fonden etc. skall tillgodoses måste sålunda kraven på värdebeständighet och god avkastning kunna tillgodoses. Dessa faktorer bör också balanseras mot intresset av att placeringsreglerna utformas så att de samtidigt främjar eller i vart fall inte motverkar en effektiv förvaltning. .

60 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . .

sou 1983:66:

Genom en effektiv och rationellt utformad fondförvaltning kan goda placeringar möjliggöras som annars inte skulle kunnat ske. Olika placeringsformer förekommer. De vanligaste placeringsformerna är aktier, reverslån, obligationer, fastigheter och placering på räkning i bank. Utredningen kommer att i ett senare betänkande närmare redovisa de olika placeringsinstrumenten och begränsar sig i förevarande delbetänkande till att mera kortfattat beröra de nämnda instrumenten. Som framgår av det ovan sagda är frågan om vilka riktlinjer som lämpligen bör vägleda fondförvaltare i deras placeringsval mångfacetterad. Vid val av placeringsformen aktier eller vissa andra värdepapper tillkommer aspekten om hur det inflytande skall utövas som följer av fondernas värdepappersinnehav. Den ekonomiska teorins utgångspunkt för analysen av företagens beteende i marknadsekonomin är bl.a. ett antagande om vinstmaximering. För t.ex. en förmögenhetsförvaltare skulle ett motsvarande antagande innebära att denne strävar efter att placera medlen på ett sådant sätt att totalavkastningen (inkl. värdestegring på förvärvade tillgångar) blir så hög som möjlig. I sin strävan efter högsta möjliga avkastning måste en kapitalplacerare alltid ta hänsyn till den risk som är förknippad med en placeringsform. Risken eller bättre uttryckt osäkerheten om den framtida utvecklingen kan avse utdelningen eller värdestegringen eller bådadera. En placeringsform kan mer eller mindre teoretiskt även innebära finansiell risk (risk för att kapitalet går förlustigt). Sålunda är en fordringsrätts eller akties värde beroende på gäldenärens resp. aktiebolagets soliditet. Ränte- och prisutvecklingen samt skattesystemets utformning har drivit fram intresset för antikviteter, konst, ädelstenar och ädla metaller som placeringsalternativ. Självfallet kan

ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 61

dylika objekt inte vara aktuella vid t.ex. förvaltningen av prästlönefonder, men de bör ändock nämnas i detta sammanhang för att visa den vida ram inom vilken en förmögenhetsförvaltare i och för sig kan operera. Vid avvägningen av hur placeringsformerna närmare skall användas i den praktiska hanteringen gör sig många synpunkter gällande. Allmänt kan sägas att någon enhetlig, för alla situationer heltäckande lösning inte finns. Visserligen finns framtagna matematiska modeller för hur den optimala värdepappersportföljen bör vara sammansatt. Finansanalytiker och ekonomer har också inte sällan teoretiska lösningar av olika

utseende och ofta bestämda meningar om hur de rätta place-

ringarna skall göras. Teori och verklighet är dock som bekant inte alltid sammanfallande, och det har följdriktigt visat sig att de modeller som på papperet verkar vara utomordentligt välfunna i själva verket inte lett till åsyftade resultat. I de fall, där vissa placeringar kunde ha förefallit naturliga, har det i stället visat sig att mindre utstuderade alternativ varit de mest lönsamma. Som exempel kan nämnas att de aktiefonder som under de för aktiemarknaden åren 1979 - 80 besvärliga gick bäst, var de som helt enkelt hade placerat en relativt stor del av fondkapitalet som specialinlåning i bank, låt vara att man därvid kom i åtnjutande av en ännu högre ränta än normalt. Den ekonomiska utvecklingen och nyheter på kapitalmarknadens område förändrar alltså ständigt förutsättningarna för användningen av de olika placeringsinstrumenten. Givetvis inverkar också andra, näraliggande faktorer vad gäller placeringar av fondförmögenheterna. Därtill hör framför allt de krav på betalningsberedskap som en fonds ändamål ställer. Men också fondens storlek har betydelse för möjligheterna till effektiva placeringar. Det kan sålunda vara mindre meningsfullt att placera ett litet fondkapital i aktier eller reverslån, i synnerhet om kapitalet skall vara lätt tillgäng-

62 ALLMÄNNA SYNPUNKTER

ligt för utdelning. Med en stor fondförmögenhet följer, å andra sidan, större möjligheter att planera placeringarna på både kort och lång sikt. En slutsats inställer sig härvid genast, nämligen att det därför kan vara ändamålsenligt att små fonder med i huvudsak samma ändamålsinriktning i placeringshänseende behandlas som en sammanslagen stor fond, varigenom möjligheter till optimal förräntning och värdetillväxt av de enskilda fondförmögenheterna uppnås. Principiellt kan övervägas att tillämpa ett sådant förfarande också när det gäller större fonder med samma ändamålsinriktning. Av det föregående framgår att placeringsinriktningen beträffande fondförmögenheter kan variera högst väsentligt. Flera alternativ kan tänkas. Det framstår därvid som mindre lämpligt att lägga fram alltför detaljerade förslag till regler om placering av medlen i prästlönefonderna. Däremot är det möjligt och kan i vissa fall framstå som önskvärt att de erfarenheter som allmänt sett finns i fråga m förmögenhetsplaceringar tas till vara. Vid val av olika placeringsalternativ bör först klargöras, om förvaltningens mål är en hög direktavkastning eller om tonvikten bör läggas vid en långsiktig värdetillväxt. I det förra fallet kan den finansiella tjänst som fonden erbjuder ge upphov till en aktiv likviditetsförvaltning. Därvid blir i regel en betydande del av fondens placeringar kortsiktiga, dvs. placeringarna sker normalt i form av banktillgodohavanden, statsskuldväxlar eller bankcertifikat. Aktier kan ifrågakomma men ofta bara i undantagsfall. Obligationer har inte varit aktuella i någon större utsträckning, bl.a. därför att obligationsmarknaden generellt sett hittills har haft en relativt låg omsättningskapacitet. Med hänsyn till de nya inslag som på senare tid förekommit på obligationsmarknaden torde man dock kunna förvänta sig en motsatt utveckling i detta avseende.

OU 1983:66 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 63

En fråga, som särskilt tas upp i direktiven är frågan, om möjligheten att placera fondtillgångarna i aktier bör utvidgas. För vissa institutionella placerare, t.ex. på den statliga sidan, lägger placeringsreglementen och andra bestämmelser hinder i vägen för den som skulle placeringsinriktning bli följden av en fri avvägning mellan avkastning och risk. Om man liberaliserar de bestämmelser som i dag restrikutgör tioner för en friare placering i aktier, kommer detta att leda till ett ökat utbud av om riskvilligt kapital. Frågan ett ökat utbud av riksvilligt kapital är inte bara en fråga om ersättning för risk samt ett ökat engagemang inom näringslivssektorn utan berör centrala frågor om hur ägaransvaret skall utövas. Läggs tonvikten vid en långsiktig värdetillväxt, är vissa slag av aktier intressanta. Aktier med då och då återkommande fondemissioner kan här erbjuda ett placeringsalternativ även om direktavkastningen per aktie räknat blir relativt måttlig. Många aktier ger på sådant vis en förhållandevis låg utdelning men en god värdetillväxt. Kurserna har fluktuerat kraftigt genom åren, vilket dock inte hindrar att, generellt sett, aktierna behållit sitt realvärde och i flera fall ökat detta. I andra fall, åter, aktierna en värdetillväxt uppvisar låg men en, relativt sett, hög Dessa aktier är av utdelning. särskilt intresse för dem som eftersträvar ett kortvarigt

aktieinnehav med hög förräntning på det insatta

kapitalet. En omständighet som talar till aktiernas förmån är det förhållandet att vissa aktieplaceringar möjliggjort bättre förräntning än nästan alla andra alternativ. Under den allra senaste perioden (perioden 1981-83) har t.ex. en påtaglig värdestegring registrerats. Det är också lättare att realisera värdestegring på aktier än t.ex. fasvärdestegring på tigheter.

i1 4 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . SOU

l983:6ä

Placering i aktier har i regel betraktats som mera riskfylld än placering i andra slags tillgångar. Sådana placeringar måste därför ofta ske med beaktande av önskvärdheten att placeringarna sprids på olika papper. Detta är särskilt angeläget när det rör sig om något större eller stora förmögenheter. För att kravet på riskspridning skall kunna tillgodoses förutsätts normalt ett mera omfattande fondkapital. Detta kan bl.a. ha uppkommit genom samförvaltning av flera mindre fonder. vad gäller val av aktier som placeringsform representerar investmentbolaget ur placerarens synpunkt en teknik för indirekt ägande. Aktier i ett sådant bolag kännetecknas av att de genom fördelningen på skilda aktier erbjuder en viss riskspridning. Vad investementbolaget sålunda kan erbjuda placeraren är portföljval, riskspridning och förvaltning. För små placerare eller för placerare som saknar erforderliga kunskaper, tid eller intresse för att själva köpa och förvalta aktier kan investmentbolagsaktier utgöra ett intressant alternativ. En med placering i aktier besläktad placeringsform är investering i andelar i aktiefonder. Frågan om en utvidgning av möjligheterna att företa sådana placeringar har aktualiserats genom regeringens beslut den 28 februari 1980 med anledning av den till regeringen ställda skrivelsen den 24 november 1976 från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund med begäran om viss ändring i 90 § förordningen om förvaltning av kyrklig jord (se närmare avsnitt 3). Utredningens uppdrag i fråga om prästlönefonderna grundar sig på nyssnämnda skrivelse från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Aktiefondernas verksamhet regleras sedan 1975 av en lag (SFS 1974:931). Lagen kan närmast karaktäriseras som ett slags skyddslagstiftning för mängden av privatpersoner, som

OU 1983:66 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 65

ofta satsar ett mindre kapital i form av andelar i en aktiefond. En aktiefond består huvudsakligen av aktier eller andra värdepapper och bildas genom att allmänheten tillskjuter kapital till fonden. Aktiefondsverksamheten tas om hand av ett fondbolag, sm förvaltar tillgångarna och svarar för försäljning och inlösen av andelar i fonden. Förvaring av tillgångarna i en aktiefond ombesörjs av en s.k. förvaringsbank, som tar emot inbetalningar och svarar för utbetalningar som avser fonden. Aktiefondsverksamhet är i en Sverige skyddad verksamhetsform så till vida som att den inte får här bedrivas av annan än ett svenskt fondbolag. Aktiefondslagen innehåller bestämmelser om hur verksamheten får bedrivas, minimikrav på aktiekapital i fondbolaget, placeringsregler, som bl.a. föreskriver att högst 10 % av förvaltad fonds värde får placeras i ett och samma värdepapper, rösträttsbegränsning, regler om aktiefonds upptagande av lån, redovisning, tillsyn m.m. Vid utövandet av tillsyn, som utövas av bankinspektionen, har inspektionen till uppgift att med uppmärksamhet följa bolagets verksamhet, i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på säkerheten för och bolaget aktiefond som bolaget förvaltar, eller annars är av betydelse för en sund utveckling av aktiefondsverksamheten. Tillsyns-

reglerna beträffande aktiefonder knyter nära an till bankin-i

spektionens tillsyn över bl.a. banker. Bankinspektionen skall bl.a. förordna en revisor i fondbolaget. Garantier mot missbruk av skötseln av fondtillgångarna i - förutom - krav att ligger tillsynskrav på aktiefonds tillgångar skall vara nedsatta hos förvaringsbank. Förvaringsbank står under bankinspektionens tillsyn. Aktiefondslagstiftningen förutsätter s.k. öppna fonder. En sådan fond kan, till skillnad från slutna fonder, fritt öka och minska sitt kapital. Vidare har i princip vem som helst

66 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . sou 1983:6 €

av allmänheten rätt att förvärva andelar i en öppen fond. Fondbolaget är vidare skyldigt att omedelbart inlösa fondandel, om andelsägaren begär det. Endast öppna fonder är . tillåtna i Sverige. Genom aktiefondernas konstruktion föreligger automatiskt en störe trygghet för placeraren, när det gäller förvärv av

fondandelar jämfört med förvärv av enskilda aktieposter.

Genom kravet på att den förvaltade fondförmögenheten får placeras till högst 10 % i ett och samma värdepapper (minst 10 börsnoterade företags aktier måste därför ingå i värdepappersportföljen) erbjuder placeringen i fondandelar större riskspridning än placering i enbart aktier. På senare år har aktiefonderna blivit ett attraktivt placeringsalternativ. Genom fondandelsförvärv har privatpersoner, som bara förmår att spara relativt begränsade belopp, möjlighet att få sitt sparande professionellt förvaltat och, som nyss nämnts, genom fondförmögenhetens fördelning på flera slag av värdepapper en riskspridning på sina placeringar. Sparandet kan också totalt sett administreras till lägre kostnader än om varje enskilt sparande skulle hanteras individuellt. I samband med aktiefondernas ökade aktivitet har det diskuterats huruvida dessa på längre sikt har lyckats uppnå bättre avkastning än den genomsnittliga kursutvecklingen enligt generalindex. Det bör emellertid observeras, att, även om fonderna inte avkastningsmässigt skulle avvika från index, de likväl kan prestera värdefulla finansiella tjänster åt delägarna. En institutionalisering av ägandet i form av aktiefonder och investmentbolag torde sålunda vara ett sätt att erhålla riskspridning och professionell förvaltning av fondkapitalet. När det gäller förvärv av andelar i aktiefond kan från risksynpunkt större frihet medges än när fråga är om placering i aktier. Det rör sig här nämligen om värdepapper, som

ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 67

redan i sig representerar en riskspridning. Genom kravet i aktiefondslagen att den mot fondandelarna svarande fondförmögenheten skall vara placerad i minst ett visst antal företags olika aktier har säkerhetsintresset tillgodosetts i betydande omfattning. Det föreskrivna kravet på riskspridning innebär därför, som utredningen nyss framhållit, ett större mått av trygghet än placering i enbart aktier. Mera sällan är det möjligt att vid placering direkt i aktier uppnå en liknande riskspridning. Ett annat alternativ är placering i obligationer. Ibland framhålls det att en fondförvaltning, som är helt eller i huvudsak hänvisad till placering i obligationer, inte kan uppnå lika hög avkastning som en friare och aktivare förvaltning innefattande rätt att placera i aktier och fastigheter. En orsak till detta torde vara att riksbanken har utövat en hård reglering av obligationsräntorna. En ändring har dock på senare tid skett i riktning mot en friare ränteutveckling, vilket kommit till uttryck i en högre avkastning på industriobligationer och vissa stats- och bostadsobligationer. Vidare bör noteras att det riskkapital som aktier representerar kräver en högre total avkastning för att aktiemarknaden skall fungera. Med beaktande av de synpunkter som skäligen kan anföras beträffande placering av prästlönefondernas medel samt de särskilda synpunkter som därvid kan läggas på långfristiga resp. kortsiktiga placeringar anser utredningen att fondtillgångarna fritt bör kunna placeras i obligationer. Givetvis gäller härvid, liksom i alla sammanhang då större förmögenheter skall placeras på sådant sätt att allmänna krav på säkerhet i placeringarna uppställs, att förmögenheten åtminstone i viss utsträckning bör fördelas på olika placeringar. Även utan några formella begränsningsregler kan det därför förutsättas att de förvaltande organen normalt inte placerar fondförmögenheten uteslutande i obligationer. Skulle i undantags-

1 i

68 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . sou 1983:66Å

i l w x 1 i

fall placeringar göras enbart i sådana värdepapper, bör placeringarna ske i olika slags obligationslån så att i tillbörlig utsträckning det allmänna kravet på riskspridning därigenom tillgodoses. När det gäller placeringar i obligationer kan skilda in-

tressen ligga till grund. Först och främst måste naturligtvis

ekonomiska synpunkter vara avgörande. Detta har diskuterats i »det föregående. Men också andra värderingar kan anläggas. Det kan sålunda hävdas att vissa slag av obligationsplaceringar är till fördel för det allmänna i sådan grad att en viss prioritet bör komma till stånd, t.ex. beträffande förvärv av statsobligationer. Statens behov av medverkan vid finansieringen av det f.n. rådande stora statliga budgetunderskottet skulle sålunda kunna föranleda en, mot bakgrund av den låga risk som anses förenad med sådana förvärv, rekommendation från utredningens sida om placeringar i statsobligationer. Utredningen anser dock att ett förslag härom, som närmast skulle få ekonomisk/politisk prägel, skulle falla utanför ramen för utredningsuppdraget. Utredningen lägger därför inte fram något förslag till sådana föreskrifter eller rekommendationer. Detsamma gäller även i fråga om bostadsobligationer, industriobligationer m.m. Placeringarna bör i stället ske väsentligen med utgångspunkt från de för ifrågavarande fond rådande ekonomiska intressena och i övrigt med beaktande av de allmänna lämplighetssynpunkter som fondförvaltningen anser sig böra lägga i placeringsfrågan. Enligt direktiven skall utredningen särskilt pröva, om rätten att placera fondmedel i fastigheter bör förändras. Placering av tillgångar i fast egendom är att betrakta som placering med inriktning på långsiktig värdetillväxt. Enligt allmänna erfarenheter är placering i sådana tillgångar ofta förenad med stora förvaltningskostnader och krav på särskilda kunskaper om fastighetsmarknaden. Placeringen förutsätter

ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 69

därför normalt ett tämligen stort fondkapital och tillgång till särskild expertis. Frågan, huruvida placering i fast egendom kan anses ekonomiskt motiverat, kan endast bedömas utifrån kapitalförvaltarens totala resurser. Även när det gäller placering i olika former av reverslån kan det vara nödvändigt att, t.ex. när det gäller reverser mot säkerhet av fast egendom, mer eller mindre fast knyta personer med specialistkompetens till kapitalplacerarens organisation. Placering i olika former av reverslån förutsätter en noggrann säkerhetsprövning från kapitalförvaltarens sida. Detta kan leda till att, på motsvarande sätt som gäller i fråga om placering i fast egendom, fonden engagerar personer med specialistkompetens beträffande värderingen. Som inledningsvis påpekats utgör kraven på likviditet en betydelsefull faktor vid utformandet av placeringsstrategin. Om fonder med olika krav på likviditet samförvaltas, kan balans uppstå mellan sådana krav. Fonder kan uppvisa hela skalan av krav på likviditet. Vissa medel måste sålunda, bortsett från en viss buffert, ständigt hållas i beredskap för krav på Andra fonder utsätts under betalning. längre tidsperioder inte för några betalningskrav. Behov av likviditet hos sådana fonder föreligger därvid i mera begränsad omfattning. Det är naturligt att fonder i allmänhet håller en viss likviditet. Detta sker i regel genom att nödvändig likviditetsreserv placeras på bankräkning eller i form av bankcertifikat eller statsskuldväxlar. Från utredningens sida kan givetvis inte någon erinran göras mot en sådan typ av placeringar. När det gäller större fonder med betydande tillgångar är det dock ofta nödvändigt att placeringarna sker med tanke på större kapitaltillväxt och även,avkastning än vad enbart en likviditetsberedskap kan ge. Det blir därför till slut fråga om en bedömning i det enskilda fallet, hur stor del av

70 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . .

fondförmögenheten som skall placeras i likvida tillgångar av nu nämnt slag. För att vissa placeringsformer i praktiken skall vara aktuella krävs att fondförmögenheten är av en viss storlek. Med en stor fondförmögenhet följer större möjligheter att planera placeringen på både kort och lång sikt. Vidare kräver hänsynen till förvaltningskostnaderna att fondförmögenheterna förvaltas så rationellt som möjligt. I fråga om mindre förmögenheter är det enligt utredningens mening mest ändamålsenligt att möjligheterna till en samförvaltning av fonderna tas till vara. samförvaltning kan ske genom att ett flertal småfonder sammanläggs till en enda fond och att de i samfonden ingående fonderna formellt upplösas. Syftet med att bilda en samfond är i första hand att rationalisera fondförvaltningen men även att bättre kunna tillgodose ett för flera fonder gemensamt ändamål genom att större belopp kan disponeras för ändamålet. En samfondsbildning innebär en förenklad hantering särskilt när det gäller placering och bokföring av kapitalet och användning av disponibel avkastning. samförvaltning kan även ske utan att fonderna upplöses. Kapitalet kan då placeras gemensamt. Bokslut måste dock upprättas för varje fond i de fall en regelrätt sammanslagning (fusion) inte skett med annan eller andra fonder. För de olika fonder som skall ingå i denna samförvaltning bör ett avräkningsförfarande tilläm-

pas. De särskilda fonderna tar därvid del i kostnaderna för

den gemensamma medelsförvaltningen efter storlek och får sin andel av den gemensamma avkastningen i proportion till sitt andelstal i den gemensamma medelsförvaltningen.

7 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG BETRÄFFANDE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

7.1 Inledande synpunkter

Som framgår av vad tidigare anförts grundar sig utredningens i fråga om prästlönefonderna på en skrivelse den 24 uppdrag november 1976 från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund till regeringen. Skrivelsen torde få ses mot bakgrund av de svårigheter pastoraten i dag har att kunna återplacera sina medel i främst jord- och skogsegendom. I om förvaltningen av sådan egendom har kyrkan otvetydigt fråga sakkunskap till sitt förfogande i de tolv stiftsnämnderna. För Stockholms stift finns dock inte någon särskild stiftsnämnd. I nämnda stift fullgörs stiftsnämnds åligganden av stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs enligt regeringens bestämmande. Inom samtliga stift råder en uppsplittring av förvaltningen av jord och skog som från rationell synpunkt torde få anses vara mindre lämplig. Den kyrkliga skogsförvaltningen, som sedan år 1972 omhänderhas av stiftsnämnderna, omsluter mellan l50 och 175 milj. kr. årligen och lämnar ett resultat före skatt om ca 45 % av detta belopp, dvs. ca 70 — 75 milj. kr. Efter vissa vinstututdelas nettoresultatet till pastoraten jämningsavsättningar efter andelstal. Jordbruksegendomarna förvaltas av pastoraten

72 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . sou 1983:66

när det gäller löneboställena, medan stiftsnämnderna direktförvaltar kyrkofonds- och prästlönefondsfastigheterna. Den fastlagda mark- och en starkt jordbrukspolitiken utgör bidragande faktor när det gäller svårigheterna för kyrkan att återinvestera prästlönefondsmedlen i jord och Från skog. kyrkans sida har därför i samarbete med en särsparbankerna skild kyrkans värdepappersfond i form av en aktiefond tillskapats i syfte att åstadkomma ett rationellare placeringsalternativ för de prästlönefondsmedel som är placerade på - ca 300 kr av totalt bankräkning milj. 340 milj. kr. Även en av affärsbankerna har en motsvarande aktiefond. tillskapat Numera är ca 28 milj. kr. placerade i Svenska kyrkans värdepappersfond. En del av detta belopp utgörs dock av kapital som centrala kyrkliga institutioner placerat i aktiefonden. Orsaken till att endast en ringa del av prästlönefondernas kapital funnit sin placering i aktiefonder kan vara flerfaldig, bl.a. kan, enligt vad utredningen erfarit, en viss skepsis mot en aktiv kapitalförvaltning av kyrkans medel vara en av anledningarna. Som framgår av bilagan till detta betänkande är huvuddelen av medlen i prästlönefonderna i bank. Fonderna är placerad splittrade på ett mycket stort antal pastorat och är i regel så små att det för dem ofta av praktiska skäl inte finns något annat placeringsalternativ än bank. Pastoraten har vidare betraktat fonderna som ett att anberedskapskapital vändas för återköp av mark. Även av det utbudet på grund låga av fastigheter till har fondmedlen blivit inneförsäljning stående på bankräkning. Pastoratens inställning till andra former av placering av fondmedel än i jord, och bank skog synes många gånger präglas av en viss konservatism. I förarbetena till lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord underströks att en bankplacering av tillgångarna var klart otillfredsställande och att fonderna inte därigenom bevarades vid sitt reella värde, varför en mer mångsidig placering av fondmedel, bl.a. i aktier, förordades (se prop.

sou 1983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÄGAEJDEN . . . 73

1970:168 s. 130). Pastoraten synes dock inte sällan hysa tveksamhet inför tanken att de skulle gå in i vad som uppfattas som aktiespekulationer, vilka då befaras få negativa verkningar för kyrkans verksamhet. Ibland har mera uttalat framförts den uppfattningen att pastoraten skulle ytterligare frånhändas sin självbestämmanderätt över egna medel, om annan placering än i lokalt anknutna banker valdes. I nuvarande placeringsinriktning ligger emellertid ett speciellt problem. Detta gäller för stiftsnämnderna, som skulle kunna tänkas önska att de i större utsträckning kunde disponera över prästlönefonderna än som f.n. är möjligt, främst för att - som inträffade åren 1977-80 - kunna vara med och konkurrera på lika villkor vid de stora skogsegendomsutbuden (jfr utbuden från Munksjö, Billerud m.m.) och därmed kunna påskynda det pågående rationaliseringsarbetet beträffande den kyrkliga jorden. Men den nuvarande placeringsinriktningen är också ett problem för kyrkan totalt, eftersom den uppsplittrade förmögenhetsförvaltningen utestänger möjligheten till en samlad förvaltning sm på ett aktivt sätt skulle kunna bidra positivt till kyrkans försörjning. Den kyrkliga verksamheten är till allra övervägande delen skattefinansierad. En aktivering av de ecklesiastika tillgångarna vad gäller såväl kapitalförvaltningen som förvaltningen av jord- och skogsbruket synes därför vara från allmän synpunkt motiverad. Nuvarande fördelning av förvaltningsansvaret mellan stiftsnämnder och pastorat kan anses utgöra den kompromisslösning som uppnåddes för att 1972 års reform skulle kunna genomföras utan hinder av pastoratens negativa attityd till densamma. Tack vare skicklig förvaltning i kombination med goda skogskonjunkturer har emellertid denna attityd numera avsevärt dämpats. I syfte att nå reella ekonomiska förbättringar också för det ecklesiastika jordbrukets vidkommande har genom stiftsnämnderna tanken ånyo förts fram om en regionalisering

74 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . . sou 1983:66

av jordbruksförvaltningen efter skogsförvaltningsmodellen, dvs. en förvaltningsmässig samling till stiftsnämnderna. Ett studium av jordbrukets ekonomiska utfall de senaste åren ger ovedersägligen vid handen, att kraftfulla strukturrationaliseringsinsatser och en organisatorisk översyn måste till för att man skall kunna förbättra den låga lönsamheten. År 1979 var avkastningen blott ca 0,25 % av 1975 års taxe- - frånräknad. Ett arbetssutskott ringsvärden värdestegringen vid 1980 års stiftsnämndskonferens har därtill aktualiserat lönsamhetsfrågan och bl.a. presenterat alternativa förvaltningsmodeller. Uppsala universitets jordbruksförvaltning, omfattande ett jordbruksinnehav liknande t.ex. Uppsala stifts - ca 15 000 ha - har initialt befunnits vara av särskilt intresse, främst med hänsyn till dess enligt arbetsutskottet smidiga organisatoriska uppläggning och uppnådda goda avkastning. Strukturrationaliseringsarbetet kommer emellertid sannolikt att medföra att de redan stora prästlönefonderna tillförs ytterligare medel.

7.2 Särskild kyrkoavgift

I sammanhanget bör nämnas att pastoraten har att betala en särskild kyrkoavgift beräknad på pastoratens lönetillgångar, dvs. löneboställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfond och prästlönefondsfastigheter. Denna kyrkoavgift, som tillsammans med den allmänna kyrkoavgiften skall finansiera ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner, tillförs kyrkofonden. Enligt 14 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader skall avgiften utgå i förhållande till vad som kan anses utgöra skälig avkastning av tillgångarna. Regeringen har fastställt närmare föreskrifter och därvid utgått från fasta procenttal för olika egendomsslag, bestämda för

l983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . . 75 sou

- skäl - för flera hela riket och av främst administrativa

år.

I 5 § förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader stadgas

att skall tas till de lönetillgångar som pastoraten hänsyn

hade den 31 december 1981. Den särskilda kyrkoavgiften utgår

med belopp som beräknas enligt 6-9 §§ i förordningen om kyrk-

liga kostnader. I nyssnämnda paragrafer stadgas följande.

som av fast egendom eller 6 § För lönetillgångar utgörs andel i fast beräknas till två procent av egendom avgiften 1980 års Med fast egendom likställs tomttaxeringsvärde. rätt. Har viss del av egendomen vid taxeringen åsatts skogsbruksvärde skall för denna del dock avgiften beräknas till sex

procent av skogsbruksvärdet.

För som av andel i fast egendom skall lönetillgångar utgörs beräknas i proportion till andelstalet. avgiften

7 § För som utgörs av bankmedel eller lönetillgångar andra än i 8 § anges beräknas avgiften till sju fordringar av det nominella värdet. procent

som av för- 8 § För lönetillgångar utgörs obligationer, och konvertibla skuldebrev beräknas avgiften till lagsbevis åtta procent av anskaffningsvärdet.

9 lönetillgångar som utgörs av aktier och andelar i § För aktiefonder beräknas avgiften till fyra procent av anskaff-

ningsvärdet.

av den särskilda kyrkoavgiften skall sålunda Vid beräkningen tas till de som pastoraten hade den 31 hänsyn lönetillgångar

december 1981. Bestämmelsen har fått till effekt att varje

mellan t.ex. fastighetsinnehav och förmögenhetsförändring kommer att påverka pastoratens ekonomiska banktillgodohavande

situation kort sikt. Vissa effekter av det nuvarande sypå stemet av en skrivelse av den 17 januari 1983 från framgår

stiftsnämndskonferensens arbetsutskott till civildepartemen-

tet. I skrivelsen anfördes bl.a. följande.

1982 års som skall vara värdemätare för fastaxeringsvärde, avviker i grad från saluvärdet på dessa fastigtigheter, hög

76 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . .

heter - relation ung 1:3. Ett pastorat, som erbjudes placera sina fonder i mark, gör därför en förlust sikt på kort genom att man tvingas att till kyrkofonden, kanske under flera år, inleverera 7 % som ränta på medel trots att den bankplacerade verkliga avkastningen genom markköp bedöms motivera 6 % av ett värde som endast motsvarar en av tredjedel banktillgången. Motsvarande vinst för vid uppstår pastoratet försäljning av fastighet. För att förtydliga vad som nu sagts kan framytterligare, hållas att för att pastoratet vid av skall få inköp skogsmark en intäkt som motsvarar 7 % på bankmedel erfordras vid en kommunalskatt om 30 kronor per skattekrona ca 6 x 3

= 26 % av

0,70 taxeringsvärdet. Pastoratet får sålunda av egna skattemedel erlägga skillnaden, 20 % av taxeringsvärdet, till kyrkofonden fram till justeringen 1985. att under dessa för- Svårigheten utsättningar få pastoraten att medverka i strukturrationali— seringen är uppenbar. Om man i stället med ett enkelt en rapportsystem gjorde årlig avstämning mellan lönetillgångarnas olika placering inom pastoratet skulle olägenheterna för rationaliseringsarbetet elimineras och följsamhet i i detta avseenavräkningen de kunna uppnås som merarbete samtidigt inget väsentligt behöver uppstå.

Stiftsnämndskonferensens arbetsutskott får därför på konferensens uppdrag hemställa om sådan av om ändring förordningen ändring (SFS 1982:866 § 5) av kungörelsen (1971:861) om kyrkliga kostnader, att årlig avstämning sker av lönetillgångarnas placering att läggas till för av särskild grund beräkning kyrkoavgift.

7.3 Placeringsformer för prästlönefonder

När det gäller utformningen av för placeringsregler prästlö-

nefonderna, som huvudsakligen tillkommit genom av försäljning

prästboställen, är det allmännas intresse inte till begränsat att kapitaltillgångarna bevaras och i största utmöjliga

sträckning får en värdetillväxt. Fonderna bör även lämna en

så hög direktavkastning som möjligt, eftersom det är ett

allmänt intresse att den lokala hålls nere. I utdebiteringen

den mån de intentioner som låg bakom 1970 års boställsreform

skall fullföljas, tillkommer dessutom att placeringsreglerna bör utformas så att medlen, åtminstone inom en avlämpligt

vägd planeringsperiod, också kan vara tillgängliga för för-

sou 1983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . . 77

värv i rationaliseringssyfte av fastigheter. Man bör samtidigt hålla i minnet att huvudändamålet med förvaltningen av prästlönefonderna är att fondernas avkastning skall användas för samma ändamål som den försålda egendomen varit avsedd för, dvs. i princip till prästerskapets avlöning. Placeringsreglernas närmare utformning beror sålunda på om man vid förvaltningen av medlen bör fästa den största vikten vid så stor värdetillväxt som möjligt eller vid hög direktavkastning samtidigt som det måste beaktas att medlen skall vara lätt tillgängliga för återplacering i fast egendom. Om målsättningen bör vara främst att hålla medel tillgängliga för återplacering i fast egendom, bör förvaltningen av medlen koncentreras till en hög direktavkastning i kombination med korta placeringar såsom t.ex. statsskuldväxlar, bankcertifikat och specialinlåning i bank. Förutsättningarna för en sådan förvaltningsinriktning har dock inte förelegat under senare år. Särskilt gäller det de förvärv som var aktuella under åren 1977-80, då stora mängder prästlönefondsmedel hade kunnat placeras och återplaceras i fast egendan i samband med vissa stifts förvärv av större skogsegendomar. Dåvarande - och nuvarande - och jordförvärvslagstiftning andra rent politiska skäl omöjliggjorde emellertid en sådan direktanvändning av fondmedlen annat än i begränsad utsträckning. Om förvaltningen av medlen i prästlönefond skall inriktas på en hög direktavkastning i kombination med korta placeringar, kan, bl.a. mot bakgrund av fondernas ofta ringa storlek, aktier komma i fråga endast i undantagsfall. Beroende på läget på aktiemarknaden kan också önskvärdheten av att ha fondmedel disponibla för rationaliseringsändamål motivera att placering i aktier begränsas. Frågan om placering i riskkapital såsom aktier är som utredningen tidigare påpekat inte bara en fråga om graden av risktagande och ersättningen härför. Man kommer också in på

78 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . .

frågor som rör den rätt till ägarinflytande som följer med aktieinnehavet. Mera konkret kan man ställa frågan, hur den rösträtt skall utövas som de förvärvade aktierna ger. Skall begränsningar införas vad gäller rätten att förvärva en större post aktier i samma företag? Vad gäller kyrkligt förvaltade fonder tillkommer den omständigheten att man från kyrkligt håll understundom ansett att köp av aktier i vissa företag inte lämpligen bör ske av etiska skäl. För vissa prästlönefonder med stora banktillgodohavanden kan man f.n. utnyttja möjligheterna till specialinlåning mot högre ränta än på vanlig bankräkning. Uögränteperiodens längd

är dock svårbedömbar, varför placeringar med sikte på denna

typ av avkastning kan leda till viss ryckighet och ibland administrativa olägenheter. Det förtjänar i sammanhanget erinras om ränteutvecklingen under den senaste tioårsperioden. En lugnare placering av kapital är naturligtvis att sätta in medlen på vanlig bankräkning med viss bundenhet i tiden, varigenom något högre ränta erhålles. I tider av högt ränteläge kan denna placeringsform ofta visa sig vara fördelaktig, om man bortser från olägenheten av att medlen inte är omedelbart tillgängliga för uttag. Möjligen kan särskild överenskommelse träffas med banken i fråga om förmånligare villkor för insättning av medel. Vid en mera långsiktig inriktning på förvaltningen av större kapitalplaceringar skulle, under vissa förutsättningar, särskilda lösningar kunna tänkas. En möjlighet kan t.ex.

vara att obligationer ges ut, särskilt riktade till stifts-

fonderna och med en garanterad inflationsskyddad avkastning. Dessa obligationer, som staten skulle kunna tänkas emittera, skulle kunna uppfylla såväl avkastnings- som värdebeständighetskraven och därigenom ta udden av den skepsis mot placeringar i värdepapper som, enligt vad nyss sagts, på en del håll präglat synsättet inom kyrkan.

SOU l983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÃGANDEN . . . 79

En annan är att prästlönefonder förvärvar andelar möjlighet i obligationsfonder som inrättas inom ramen för aktiefondslagstiftningen (se prop. 1982/83:l33). För resp. pastorat torde i en sådan obligationsfond vara lika enkel placering som insättning på ett vanligt bankkonto. Genm denna lösning skulle de förhållandevis små prästlönefonderna kunna utnyttja stordriftens fördelar utan att förändringar av den svenska kyrkans lokala organisation behövde genomföras. En närbesläktad lösning är placering i andelar i aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931) med huvudsaklig placeringsinriktning på aktier. De här nämnda placeringsformerna är enkla att hantera för pastoraten samtidigt som fondernas krav på god avkastning och riskspridning tillgodoses. Vidare undviks till en del de problem av etisk natur som direkta förvärv av aktier i vissa fall skulle tänkas medföra för kyrkan. Oavsett hur det allmännas intressen bäst skall komma till uttryck genom särskilda placeringsregler anser utredningen att det i vart fall måste betonas att fondens storlek är av grundläggande betydelse för möjligheterna till effektiva placeringar. Det kan sålunda synas mindre meningsfullt att placera ett litet fondkapital i aktier eller andra värdepapper, i synnerhet om kapitalet skall vara lätt tillgängligt för utdelning. Med en stor fondförmögenhet följer, å andra sidan, större möjligheter att göra placeringarna på både kort och lång sikt. En slutsats inställer sig härvid, nämligen att det kan vara ändamålsenligt att flera mindre prästlönefonder i största möjliga utsträckning i placeringshänseende behandlas som en sammanslagen stor fond, varigenom möjligheter till optimal förräntning av de enskilda fondförmögenheterna uppnås. Vad gäller prästlönefondsmedlen synes en rationell placeringsinriktning sålunda förutsätta samverkan inom den kyrkliorganisationen. I det följande presenteras tre principga iellt skilda modeller för en sådan samverkan, nämligen place-

80 UTREDNINGENS ÖVERVÃGANDEN . . . sou 1983:66

ring av prästlönefonderna i antingen stiftsfonder eller i kyrkofonden eller i en för hela riket gemensam placeringsfond. Däremot har utredningen inte funnit att enbart en modernisering av nuvarande placeringsregler skulle kunna åstadkomma den eftersträvade samverkan.

8 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

8.1 Placering i stiftsfonder

Olika alternativ erbjuder sig, när det gäller att få till stånd den samverkan inom den kyrkliga organisationen som är nödvändig för att en rationell placeringsinriktning skall kunna uppnås. Ett alternativ är därvid att stiftsnämnden administrerar en uppsamlingsfond inom stiftet. Tänkbart är därvid att bygga på lagstiftningen om prästlönejordsfonder, dvs. fonder som enligt 27 § tredje stycket lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord bildas av medel ur prästlönefonder från flera pastorat. Lagstiftningen om prästlönejordsfonder tillkom år 1942 och hade som bakgrund ett av en särskilt tillkallad sakkunnig avgivet förslag beträffande prästlönefondernas förvaltning (se prop. 1942:142 s. 29 f). Förslaget innebar tillskapande av särskilda stiftsfonder genom tillskjutande av prästlönemedel. Från dessa fonder skulle förvärv av fastighet sedan kunna ske. Inleverering av lönemedel till en av stiftsmämnderna i varje stift förvaltad fond skulle enligt den sakkunnige verkställas först i den mån medlen erfordrades för likviderande av fastighetsköp för stiftsfondens räkning. Den inköpta fastighetens avkastning skulle fördelas på de pastorat, från vilka lönemedlen ingått i fastigheten, efter storleken av varje pastorats insats.

82 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

Den sakkunnige förordade att inköp av stiftsegendomarna

skulle ske i den gemensamma stiftsfondens namn, vilken fond

därför måste erhålla ställningen av ett särskilt bildat rättssubjekt. Den sakkunnige anförde vidare bl.a. om denna fond (se prop. 1942:142 s. 31).

Närmast skulle den få karaktär av en genom lagstiftning bildad stiftelse, vars ändamål skulle vara att möjliggöra en fördelaktig placering av prästlönefonder i fastigheter. Fondens konstituerande såsom ett eget rättssubjekt förutsätter, att för fonden finnes representation, som skall äga tala och svara för fonden. Detta representantskap synes böra utövas av de myndigheter, som hava att föra talan för övrig ecklesiastik jord.

Den sakkunniges förslag ledde till att det inrättades stiftsfonder, benämnda prästlönejordsfonder, som förvaltas av resp. stiftsnämnd /se 27 § tredje stycket lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord/. Denna lagstiftning förutsätter frivillig samverkan mellan pastoraten. Prästlönejordsfonder har framför allt utnyttjats i samband med större gemensamma förvärv av jord- och skogsbruk. Ove Hassler har i skriften Värdebeständig placering av kyrkans fonder anfört b1.a. följande om lämpliga samarbetsorgan (se a.a. s. 252).

Vad hindrar att delägarna-pastoraten bildar en nämnd för varje inköpt fastighet och för stiftsnämndens räkning ombesörja viss del av förvaltningen? Gäller det annan fastighet, torde det alltid förhålla sig så, att stiftsnämnden icke kan den omedelbara - Önskvärt vore själv åtaga sig förvaltningen. vidare, att en samarbetsnämnd bildades av stiftsnämnden och stiftets pastoratsförbund med t.ex. två ledamöter från nämnden och två från förbundet. Denna samarbetsnämnd skulle ha en dubbel uppgift. Dels skulle den hålla kontakt med pastoraten, vilka skulle lämna nämnden uppgift på de belopp, som de äro beredda att satsa för fastighetsköp; nämnden skulle också lämna orientering i dessa frågor och beträffande aktuella objekt för inköp. Dels skulle nämnden hålla fortlöpande kontakt med mäklare och andra, som ha fastigheter att utbjuda. Genom att en sådan samarbetsnämnd mellan stiftsnämnden och stiftets pastoratsförbund kommer till stånd skulle dessa viktiga angelägenheter kunna effektivt bevakas.

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 83

Intet torde heller hindra, att en samverkan kommer till stånd mellan flera stift, när det på marknaden utbjudes större objekt, t.ex. brukskomplex, och förvärvet av detta objekt överstiger det enskilda stiftets resurser. I sådant skulle objektet komma att ägas av två eller flera stifts prästlönejordsfonder i samäganderätt. Varje fond skulle förvärva viss andel i objektet och få lagfart för denna andel. Förvaltningen av sådan fastighet skall då också bli gemensam. I praktiken kunde detta tillgå så, att de berörda stiftsnämnderna och stiftsförbunden tillsatte en mindre styrelse eller att överenskommelse träffades om att den stiftsnämnd, inom vars område objektet är beläget, skulle sköta förvaltningen med redovisningsskyldighet till det andra eller de andra stiften. Även ett samarbete på riksplanet kunde möjligen vara önskvärt med en central nämnd, bestående av ledamöter, utsedda av biskopsmötet, stiftsjägmästarnas förening och Svenska Pastoratens Riksförbund. Denna nämnd skulle kunna skaffa sig en vidare överblick såväl över de fondkapital, som funnos att placera, som över utbuden av fast egendom. Möjligen skulle denna nämnd även kunna ge stiftsnämnderna och pastoraten en viss service beträffande värderingen av fastigheter m.fl. angelägenheter.

I den mån modellen med stiftsfonder skall kunna innebära några mera påtagliga förändringar av nuvarande förhållanden synes den förutsätta att pastoraten åläggs att placera samtliga prästlönefondsmedel i resp. stiftsfond och att den ekonomiska förvaltningen sålunda samlas hos stiftsnämnderna. Med tanke på de bakomvarande intresseinriktningarna skulle dock skilda krav på medinflytande i placeringsfrågorna kunna

uppkomma. Tillgodoseende av sådana krav skulle sannolikt leda til] mer eller mindre komplicerade lösningar. Med hänsyn härtill och då stiftsnämnderna själva inte förfogar över någon mera omfattande kompetens att förvalta fondkapital av den omfattning det här skulle bli fråga om, anser utredningen inte att den nu skisserade modellen bör förordas.

84 MÖDELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

8.2 Placering i kyrkofonden

Kyrkofonden bildades år 1914. Syftet med bildandet av fonden var att denna skulle bidra till utjämning av prästerskapets villkor över hela riket. Fonden kom att fungera som en central prästlönekassa. Utgifterna för prästlöner m.m. skulle i princip balanseras mot kyrkligt-kommunala skatteuttag. Beskattningen för prästlöneändamål fixerades och bibehölls väsentligen mycket högre än som motsvarade de totala utgifterna för prästlöner o.d. Även skatteunderlagets tillväxt medförde en stigande kapitalbehållning i kyrkofonden. Enligt 1927 års prästlöneregleringssakkunniga saknade en fortgående kapitalanhopning hos kyrkofonden fäste i grunderna för lagstiftningen samtidigt som den stred mot allmänt följda statsfinansiella principer (se SOU 1929:39 s. 43). De sakkun— niga föreslog mot bakgrund härav att ett nytt system skulle inrättas för finansieringen av bl.a. prästlöner. Systemet förutsatte att man årligen upprättade en för hela riket avsedd prästlönebudget. Församlingsbidragen skulle bli den reglerande faktorn. Kyrkofondens kapital skulle dock bibehållas oförändrat. Förslaget resulterade inte i någon lagstiftning. Kyrkofondens fasta inkomster utgörs numera av dels en årlig statlig ersättning för prästerskapets till statsverket indragna tionde m.m., dels inkomst av de av stiftsnämnderna förvaltade kyrkofondsfastigheterna, dels ränta och annan vinst på kyrkofondens övriga tillgångar, dels särskild kyrkoavgift, dels allmän kyrkoavgift som utgör fondens största inkomstkälla. Under den senaste tioårsperioden har en långsiktig tillväxt av fonden - utöver penningvärdeförändringen ägt rum. Kyrkofonden hade den 30 juni 1983 tillgångar till ett bokfört värde av 415 milj. kr. Den centrala roll som kyrkofonden spelar i den kyrkliga ekonomin aktualiserar enligt utredningens mening frågan, om

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 85

denna fond kan utnyttjas som bas för, om inte all, så större

delen av den kyrkliga fondförvaltningen. En sådan lösning skulle ligga i linje med den av utredningen i det föregående

förordade lösningen att fonder bör samförvaltas i största utsträckning. Eftersom medlen i kyrkofonden och medmöjliga len i har att tillgodose väsentligen samma prästlönefonderna ändamål, kunde den från rent administrativ synpunkt mest

rationella lösningen av fondförvaltningen synas vara att

medlen i prästlönefonderna tillförs kyrkofonden. En av nu skisserad art har också aktualiserats vid lösning skilda tillfällen under det kyrkliga reformarbetet. Sålunda

avgav kammarkollegiet den 3 juli 1940 ett förslag i denna riktning. Förslaget innebar b1.a. följande (se prop. 1942:142

s. 14).

Samtliga prästlönefonder skulle inlevereras till kyrkofonden, dock skulle av skäl smärre fonder upptill 2 000 å praktiska 3 000 kr. undantas från leveransskyldighet. Beträffande sistnämnda fonder, som sålunda skulle kvarbli under pastoratens förvaltning borde föreskrivas, att viss del av avkastningen skulle till - tillförd lokal läggas kapitalet. Kyrkofonden avlöningstillgång skulle sålunda efter verkställd uppskattning omsättas i areal åkerjord (boställskapital). Boställsskulle förklaras äga samma natur, som det boställe, kapital varifrån det härflutit. För boställskapitalet ansvarade kyrkofonden, varur till pastoratet årligen skulle utgå ett belopp motsvarande den för året på boställskapitalet belöpande avkastningen (boställsränta). För kyrkofondens medel skulle inköpas fastigheter. De för kyrkofondens medel förvärvade fastigheterna skulle förvaltas och disponeras som allmänna kyrkohemman. Med undantag för själva penningförvaltningen, som tillkom statskontoret såsom förvaltare av kyrkofonden, skulle all övrig av fondernas indragning till kyrkofonden föranledd redovisning och förvaltning åligga de särskilda stiftsnämnderna. Dessa skulle sålunda övervaka inlevereringen av fonderna till statskontoret och hålla bokföring över dessa fonder, verkställa uppskattning till åker av fonderna, fastställa boställskapital och avkastningsprocent, uträkna och i avräkningslängd med kyrkofonden tillgodoföra pastoraten avkastningen å boställskapitalen. Vidare skulle det åligga stiftsnämnderna att, utom själva förvaltningen av fastigheterna, var i sin ort verkställa utredning samt till Kungl. Maj:t avgiva förslag till inköp av fastigheter.

86 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

Ifrågavarande medel skulle emellertid även kunna placeras lokalt. Dylik användning borde kunna äga rum såväl innan fonderna inlevereras till kyrkofonden som genom återbäring till pastoratet av tidigare inlevererade medel. Fastigheter, som inköptes för kyrkofondens räkning, skulle förvärvas och lagfaras för Kungl. Maj:t och Kronan. De lokalt inköpta fastigheterna skulle äga enahanda natur och disponeras på samma sätt som det boställe, varifrån inköpsmedlen influtit, och det skall ankomma på Kungl. att i Maj:t varje särskilt fall bestämma, vilket rättssubjekt som skulle förvärva fastigheten.

Förslaget att medlen i prästlönefonderna skulle tillföras kyrkofonden resulterade inte i någon lagstiftning. Av intresse i sammanhanget är att kyrkofonden sedan den 1 januari 1983 har egen styrelse; se förordningen (1982:867) med instruktion för kyrkofondens styrelse. Kyrkofondens styrelse fullgör de förvaltningsuppgifter som enligt lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader och förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader ankommer på styrelsen. Kyrkofonden förvaltas i övrigt av kammarkollegiet. I frågor av större vikt bör kammarkollegiet samråda med kyrkofondens styrelse. Styrelsens kansligöromål fullgörs av kammarkollegiet. Föredragningen ankommer i första hand på den i tjänsteman kammarkollegiet som kollegiet utser. Den för kyrkofonden tillsatta styrelsen skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna skall finnas lika många ersättare. Ordföranden och tre ledamöter samt ersättare för dem utses för tre år av Tre regeringen. ledamöter samt ersättare för dem utses av kyrkomötet. Enligt utredningens mening kunde en rationell lösning i och för sig vara att överföra prästlönefondsmedlen till kyrkofonden och låta styrelsen för denna ansvara för av förvaltningen de sålunda sammanslagna tillgångarna. En sådan skulle lösning dock innebära att prästlönefondsmedlens anknytning till resp. pastorat helt upphörde. Vidare skulle för de olika pastoraten det ekonomiska utfallet av en sådan lösning bero den aktupå

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 87

ella mellan prästlönefondsmedel och andra lönefördelningen och därmed medföra orättvisor pastoraten emellan. tillgångar skulle innebära helt ändrade förutsättningar för Lösningen av för ekonomisk utjämning mellan finansieringen systemet kommuner. Om samma finansieringssystem skall tillämkyrkliga torde lösningen förutpas på samtliga prästlönetillgångar, sätta förändringar i förvaltningen av den kyrkgenomgripande Sålunda torde även de prästlönetillgångar som är liga jorden. i fast egendom eller andel i sådan egendom, f.n. placerade med ett sammanlagt taxeringsvärde överstigande 2,3 miljarder kr., behöva överföras till kyrkofondens förvaltning. Därmed skulle landets ca 1 100 pastorat förlora en av sina väsentli- En sådan omfattande förändring av den kyrkgaste uppgifter. liga strukturen förutsätter långt mer djupgående överväganden än vad som kan ske inom ramen för denna utredning. Därigenom får tanken från utredningens sida att överföra medlen till kyrkofonden anses ligga utanför utredningsuppdraget.

8.3 En för hela riket gemensam placeringsfond

har i det föregående diskuterat två alternativa Utredningen att åstadkomma en mera rationell förvaltning av prästvägar lönefondsmedlen. Inget av dessa alternativ har dock ansetts Ett tredje alternativ skulle kunna vara att tillgodtagbart. en särskild, för hela riket gemensam placering av medskapa len i Tanken att centralisera förmögenprästlönefonderna. hetsförvaltningen av prästlönefonderna är i och för sig inte och har bl.a. framförts i motioner till 1983 års kyrkomöte ny (se skrivelse 1983:38, som redovisas under avkyrkomötets snitt 4 i detta betänkande). Medlen skulle sålunda kunna samlas i en gemensam placeringsfond. Fonden skulle ägas gemensamt av dem som äger och de skulle därvid äga del i de gemenprästlönefondsmedlen samma tillgångarna och dessas avkastning efter förhållandet

88 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

mellan marknadsvärdet av vad var och en och de tillskjutit

samfällda tillgångarnas motsvarande värden. Varje prästlöne-

fond som ingår i den gemensamma fonden skulle ha sin bestämda

andel i hela den samfällda varför förändförmögenhetsmassan,

ringar i de olika objektens värde inte skulle rubba den pro-

centuellt beräknade andelen. Naturligtvis inträder vid till-

komsten av nya delägare en förskjutning av andelarnas storlek

för de äldre delägarna. Andelen, dvs. relationstalet och inte

det bokförda värdet, av den gemensamma placeringsfondens

marknadsvärde skulle alltså bli det vid aktuvarje tidpunkt

ella uttrycket för prästlönefondens ställning.

Ove Hassler har pekat på en med den gemensamma placerings-

fonden snarlik lösning, nämligen möjligheten av att ett hol-

dingbolag i form av en ekonomisk förening bildas (se Ove

Hassler, Värdebeständig placering av kyrkliga fonder,

s. 253). Hassler har därvid anfört.

övervägas bör även möjligheten att bilda ett i holdingbolag form av en ekonomisk förening. Pastorat och församlingar skulle gå in som medlemmar i och där för sina föreningen fondmedel förvärva andelar i föreningen. Vinsten skulle utde-

las på andelarna efter insatsernas storlek. När det gäller prästlönefondsmedel, måste ansökan göras hos om domkapitlet godkännande av föreningsandelen som placeringsobjekt. Ett holdingbolag skulle kunna ägna åt en allsig antingen sidig placeringsverksamhet (fastigheter av skilda slag, obli-

gationer, aktier, bruttokraft) eller åt ett speciellt för-

valtningsområde, t.ex. placering i annan fastighet. I det senare fallet skulle verksamheten bli så omfattande, att nya fastigheter kunde inköpas med korta intervaller.

Ett holdingbolag skulle erbjuda flera fördelar. Även mindre

fonder skulle kunna placeras där. Fondmedel av olika slag kunde placeras, inte endast prästlönefondsmedel. Delägarna skulle tillförsäkras inflytande i bolaget, vilket korresponderar med den kommunala Detta självstyrelsen. inflytande skulle kunna utövas av stiftsvis valda fullmäktige.

Utredningen, som funnit det samhällsekonomiskt motiverat att

lägga fram ett förslag till samordnad har fondförvaltning,

vid övervägande av de olika som kan tänkas för att lösningar,

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 89

få till stånd en mera rationell förvaltning av prästlönefonderna, av rationalitets- och effektivitetsskäl stannat för alternativet med en för hela riket gemensam placgringsfond för prästlönefonderna. Denna fond kan lämpligen benämnas Svenska kyrkans fond. Prästlönefonderna förvaltas i dag av pastoraten. Utredningen anser att den grundläggande formen för förvaltningen bör bibehållas. Några förändringar från äganderätts- eller dispositionssynpunkt med avseende på fondtillgångarna är inte åsyftade. Han behöver därför inte gå in på den komplicerade frågan om äganderätten till den egendom som pastoraten förvaltar. Den centrala uppgiften för utredningen har varit att finna en form för placering av prästlönefondsmedlen som leder till största möjliga effektivitet i fråga mn avkastning och förvaltning av dessa. Samtidigt har utredningen, som nyss påpekats, eftersträvat att inte orsaka rubbningar i de äganderättsförhållanden som nu råder. Genom att söka åstadkomma inflytande för de nuvarande förvaltarna, pastoraten, i den gemensamma placeringsfonden kan den angivna målsättningen tillgodoses. Utredningen föreslår vissa placeringsföreskrifter men har dock inte detaljutformat dessa utan inom vissa ramar lämnat öppet för fondförvaltaren att själv bedöma hur fondtillgångarna skall placeras. Placeringsföreskrifterna framgår närmare av utredningens förslag till särskild lag om Svenska kyrkans fond och författningskommentaren till denna. Som framgår av förslaget blir det möjligt för förvaltaren att placera fondmedlen i en rad alternativa placeringsobjekt, däribland aktier, förlagsbevis och obligationer. Utredningen anser dock, som framgår av författningskommentaren, att möjligheten att placera medel i aktier och närbesläktade placeringsobjekt bör

90 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

begränsas på grund av den risk som kan sägas vara förenad med dessa placeringsformer. En av styrelsens huvuduppgifter bör vara att övervaka att placeringsverksamheten inte kommer i konflikt med stiftsnämndernas möjligheter att utan dröjsmål skaffa tillgång till medel ur placeringsfonden för fastighetsförvärv. Av denna anledning bör placeringarna till lämplig del göras i lätt realiserbara tillgångar. Utredningens förslag skall ses mot bakgrund främst av önskemålet att få till stånd en på ekonomiska grunder så effektiv förvaltning som möjligt av prästlönefonderna. Utredningen vill emellertid också framhålla betydelsen av att placeringarna sker med tillbörligt beaktande av att behovet av strukturrationalisering beträffande kyrkans innehav av fast egendom på lämpligt sätt tillgodoses. Den gemensamma placeringsfonden bör förestås av en styrelse. Utredningen har därvid övervägt, om inte fonden borde ha identisk styrelse med kyrkofonden. Kyrkofondens styrelse tillkom så sent som den l januari 1983 och får ses som resultatet av strävandena att låta kyrkan få en mera aktiv del i fondförvaltningen. Kyrkofondsstyrelsen har emellertid tillagts även andra beslutsfunktioner än dem som har avseende på placeringsfrågor. Styrelsen skall sålunda bl.a. avge förslag beträffande den allmänna kyrkoavgiftens nivå samt fördela bidrag till rikskyrkliga ändamål. Någon exklusiv kompetens i placeringsfrågor har kyrkofondsstyrelsen inte heller. Eftersom placeringsbehovet avser betydande ekonomiska värden och med hänsyn till de blandade funktioner som tillagts kyrkofondsstyrelsen, anser utredningen det inte lämpligt att utnyttja denna för de placeringsuppgifter som här är ifråga. Nu angivna skäl har utredningen funnit tillräckliga för att inte föreslå att kyrkofonden och den gemensamma placeringsfonden skall ha gemensam styrelse.

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAA 91

Vad beträffar storleken och sammansättningen av styrelsen för den gemensamma placeringsfonden anser utredningen, i likhet med vad som gäller beträffande kyrkofondsstyrelsen, att placeringsfondens styrelse bör bestå av ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna bör finnas lika många ersättare. Ordföranden och ersättare för denne bör utses av regeringen. Därigenom tillförs styrelsen en opartisk ledamot samtidigt som det allmännas intresse av insyn i styrelsens arbete tillgodoses. Med hänsyn till de ofta komplicerade rättsliga spörsmål som kan uppkomma vid sidan av de rent placeringsmässiga uppgifterna kan det vara lämpligt att ordföranden besitter juridisk kompetens. Av hänsyn till intresset av att man i största nöjliga utsträckning bibehåller inflytande för de nuvarande fondförvaltarna bör styrelsens ledamöter i övrigt bestå av representanter för pastoraten. Av praktiska skäl är det inte möjligt att låta varje pastorat bli representerat i styrelsen. Det bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse företrädare för pastoraten. Som tidigare påpekats utövar stiftsnämnderna viss tillsyn över förvaltningen av prästlönefonderna. Enligt 86 § förordningen om förvaltning av kyrklig jord skall nämligen stiftsnämnden föra förteckning över pastoratens prästlönefonder. I förteckningen skall anges, så långt det kan ske, från vilken fastighet fonderat belopp härrör, samt för varje utbetalning av fonderat belopp dels från vilken fastighet beloppet härrör, dels för vilket ändamål utbetalningen sker. Det åligger pastorat att lämna stiftsnämnden de uppgifter som nämnden behöver för att föra förteckningen. Med hänsyn till stiftsnämndernas myndighetsuppgifter talar övervägande skäl för att stiftsnämnderna även i det föreslagna systemet med en gemensam placeringsfond bör föra förteckning över pastoratens prästlönefonder.

92 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

För att så långt möjligt ge garantier för att fondverksamheten sköts på rätt sätt måste även andra bestämmelser om tillsyn finnas. Utredningen föreslår därför att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. Inspektionen har redan nu tillsyn över bl.a. bankinstituten, andra kreditinstitut, aktiefondsverksamhet, fondkommissionärer och fondbörsen. En tillsyn över Svenska kyrkans fond kommer att innebära näraliggande arbetsuppgifter för inspektionen och i stor utsträckning vara av samma beskaffenhet som tillsynen över aktiefonder enligt aktiefondslagen. Som framgår av det ovan anförda kan skilda insyns- eller tillsynssystem tillsammans sägas tillgodose intresset av att placeringsfondens verksamhet utövas effektivt och i överensstämmelse med god affärssed. Med hänsyn till placeringsfondens karaktär har utredningen dock funnit det motiverat att placeringsfondens tillgångar skall omhänderhas av förvaringsbank, vilket är i linje med vad som gäller enligt aktiefondslagstiftningen. Utredningen föreslår dessutom att det införs en skyldighet för styrelsen att lämna offentlig redovisning för förvaltningen av fonden. Publicitet i fråga om fondens förvaltning anser utredningen vara ett av de effektivaste medlen mot missbruk. En sådan redovisning kan vara ett lämpligt komplement till den tillsyn som statliga myndigheter direkt eller indirekt utövar. Redovisningen bör inte ske med alltför långa mellanrum. Styrelsen bör inte i onödan lägga ned kostnader på olika redovisningar. Mot bakgrund av att placeringarna i allmänhet torde bli långsiktiga till sin karaktär föreslår utredningen att styrelsen skall vara skyldig att avge berättelse om verksamheten minst en gång per år. Berättelsen skall på lämpligt sätt hållas tillgänglig för de i verksamheten intresserade. Av vad som i det föregående sagts om fondens struktur och kravet på att fonden skall förestås av en styrelse med upp-

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 93

gift bl.a. att svara för placeringspolitiken följer att fonden tillerkänns ett stort mått av kvalificerade funktioner. Utredningen anser därför att placeringsfonden skall ha rättskapacitet, dvs. möjlighet att uppträda som självständigt rättssubjekt. Styrelsen äger sålunda företräda fonden i frågor som gäller avtal, tvister m.m. En huvudfråga vid utformandet av en ny central fondförvaltning är, om anslutningen till denna skall göras frivillig eller obligatorisk. Emot en obligatorisk anslutning talar främst sådana skäl som att åtgärder som syftar till gemensamma lösningar av betydelse för värdetillväxt och avkastning i regel bygger på frivilliga överenskommelser. Vill man å andra sidan åstadkomma största möjliga effektivitet i kapitalförvaltningen, kan en obligatorisk anslutning till den gemensamma placeringsfonden övervägas. I sammanhanget förtjänar att erinras om att de placeringar som på frivillig väg skett av prästlönefondsmedel i andelar i aktiefond inte kan anses ha nått åsyftad omfattning. Utredningens överväganden på denna punkt har lett till slutsatsen, att en anslutning till den föreslagna förvaltningen av en gemensam placeringsfond bör vara obligatorisk. Även om det från rationell synpunkt kan ifrågasättas, om på frivillig väg tillskapade kyrkliga aktiefonder bör fortsätta sin verksamhet efter bildandet av den gemensamma placeringsfonden, behöver dock tillkomsten av sistnämnda fond inte innebära att de på frivillig väg bildade kyrkliga aktiefonderna inte längre skulle fylla ett syfte och därför bör avvecklas. En bidragande orsak härtill är att den gemensamma placeringsfonden skall kunna placera sina tillgångar i bl.a. andelar i aktiefonder. Vidare kan de kyrkliga aktiefonderna inriktas på att söka underlätta förvaltningen av det stora fondkapital av annat slag som finns inom Svenska kyrkan på både central, regional och lokal nivå, t.ex. donations- och gravfonder.

94 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

Som framgår av det tidigare anförda uppgick prästlönefonderna vid utgången av år 1981 till omkring 340 milj. kr. Övriga prästlönetillgångar, dvs. tillgångar placerade i fast egendom eller andel i sådan egendom, hade vid samma tillfälle ett sammanlagt taxeringsvärde om 2,3 miljarder kr. Prästlönefondernas samlade betydelse på kapitalmarknaden torde inte komma att bli av den arten att anledning finns att föreslå regler med avseende på deras funktion i detta hänseende. Förslaget att andra lönetillgångar än dels fast egendom, dels ande] i sådan egendom och dels andra tillgångar i prästlönejordsfond än fast egendom skall vara placerade i en gemensam placeringsfond får till följd att de procenttal för olika egendomsslag som bildar utgångspunkten för beräkning av den särskilda kan - såvitt avser andra lönekyrkoavgiften än de nämnda - ersättas av ett enda tillgångar nyss procenttal avseende placeringen i den gemensamma placeringsfonden. Detta procenttal bör bestämmas så att en omläggning till den nya placeringsformen framstår som motiverad från ekonomisk synpunkt. En närmare redovisning av denna fråga lämnas i författningskommentaren. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1985. En närmare motivering för den föreslagna tidpunkten lämnas i författningskommentaren.

sou 1983:66 95

9 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE PLACE- RINGSREGLER FÖR FÖRSAMLINGSKYRKAS FASTIGHETSFOND OCH DOMKYRKAS FASTIGHETSFOND

I det föregående har redovisats utredningens förslag och överväganden beträffande placeringsregler för prästlönefonder. Vad gäller de kyrkliga fastighetsfonderna skall utredningen i det följande ta upp motsvarande frågeställning. Beträffande dessa fonder har en utförlig redogörelse lämnats i avsnitt 1, vartill här hänvisas. har från stiftsnämnderna - som förord- Utredningen enligt (l97l:860) om förvaltning av kyrklig jord skall vara ningen för - in om tillsynsorgan fastighetsfonderna begärt uppgifter fondmedlens storlek och placering. Med ledning av den förteckning som stiftsnämnderna skall föra över medelstillgångarna enligt nämnda förordning hade utredningen förväntat sig erhålla ett samlat material av betydelse för en bedömning av det sammanlagda fondkapitalet och dess placering. Inkomna svar och vad utredningen i övrigt inhämtat utvisar dock att nära nog ingen stiftsnämnd för sådan förteckning som är föreskriven i nyssnämnda förordning. Några stiftsnämnder har i anledning av utredningens skrivelse valt att tillskriva samtliga församlingar i stiftet och begära in besked, huruvida församlingen förvaltar nu aktuell typ av fastighetsfond. Enligt vad dessa stiftsnämnder meddelat utredningen uvisar de från församlingarna inkomna svaren att de personer som har hand om församlingarnas förvaltning ibland sammanblandar

96 UTREDNIHGENS ÖVERVÄGANDEN .

begreppen prästlönefond, församlingskyrkas fastighetsfond och fond som numera regleras enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Andra stiftsnämnder baserar, i avsaknad på dokumentation, sina svar på vad tjänstemän vid stiftsnämnden kunnat erinra sig. Nämnda omständigheter medför att de till utredningen inkomna uppgifterna måste tas med stor försiktighet. De insända svaren utvisar följande i fråga om fastighetsfondernas storlek och hur dessa är placerade. Uppgifterna avser förhållandena den l januari 1981.

Tabell 1

Domkyrkas fastighetsfond

Stift Totalt fondkapital Annan placering i kr. än i bank l 069 235 -- Uppsala 117 167 -- Linköping Skara 131 O81 -- 979 874 -- Strängnäs Lund 9 031 166 567 955 i aktier, 5 000 i räntebärande statsobligationer, 6 570 068 i utlån. t. församl. och 789 660 övr. plac.

UTREDNINGENS ÖVERVÄCANDEN . . . 97

Tabell 2

Församlingskyrkas fastighetsfond

stift Totalt fondkapital Annan placering i kr. än i bank Uppsala 56 860 43 500 utlån. t. församl. 2 320 121 -- Linköping Lund 6 622 829 48 000 i räntebärande statsobligationer, 245 306 i utlån. t. församl. och 360 000 övr. plac. 2 069 041 -- Göteborg Karlstad 566 284 284 000 i andelsskog Härnösand 54 326 --

Det allmännas intresse när det gäller förvaltningen av församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond är av annan art än vad gäller prästlönefonderna, vilkas förvaltning, åtminstone till en del, är ett led i stiftsnämndernas arbete att strukturrationalisera det kyrkliga fastighetsinnehavet. Vad gäller domkyrkas resp. församlingskyrkas fastighetsfond synes det allmännas intresse begränsa sig till bevarandet av egendomen. Mot bakgrund av vad utredningen enligt ovan inhämtat om hur stiftsnämndernas tillsyn över förvaltningen av nu aktuella fondmedel i praktiken utövas kan det enligt utredningens mening starkt ifrågasättas det meningsfulla i att behålla nuvarande regler m tillsyn. En effektiv tillsyn förutsätter givetvis att stiftsnämnderna gjort en noggrann kartläggning av samtliga fastighetsfonder. Sådan kartläggning har inte gjorts. Därtill kommer att begreppet församlingskyrkas

98 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . .

fastighetsfond i många fall för församlingarna synes inrymma

svåra tillämpningsproblem.

I sammanhanget kan omnämnas att kammarkollegiet såsom projektledare tillsammans med statskontoret och stiftsnämnden i Uppsala stift genomfört en förstudie under benämningen Kyrie - ett för den fastighetsregister kyrkliga jorden. Enligt denna studie är det tänkta registret avsett att även omfatta en registerfunktion för domkyrkas och församlingskyrkas fastighetsfond. Ett sådant register skulle kräva en fullständig kartläggning av nu aktuella fastighetsfonder. Någon enhetlig bild föreligger inte av fastighetsfondsbeståndet vare sig i dess helhet eller beträffande däri ingående enheter. Enligt utredningens uppfattning måste vidare den i det föregående berörda kartläggningen komma till stånd. Därjämte bör rent ecklesiastika frågor lösas, t.ex. frågan mn dispositionsrätt till fondtillgångarna, Vissa administrativa angelägenheter osv. Först därefter kan det bli aktuellt att ta ställning till placeringsfrågorna. Utredningen förordar att dessa frågor blir föremål för särskild översyn. I avbidan på resultatet av sådan översyn ter sig någon ändring i nuvarande placerings- och förvaltningsregler inte meningsfull, och utredningen anser sig i konsekvens härmed inte böra lägga fram något förslag till placering av nu aktuella fastighetsfondstillgångar.

10 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

(0000:000) om Svenska kyrkans fond Lag

Förebild till bestämmelserna i denna lag har hämtats bl.a. från lagstiftningen om aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931). Utredningen har övervägt att, i stället för att utforma en särskild lag för den föreslagna placeringsfonden (svenska kyrkans fond), göra erforderliga hänvisningar till annan främst då till aktiefondslagen. Med hänlagstiftning, syn till önskvärdheten att få till stånd en överskådlig lag-

stiftning har det emellertid synts utredningen mest praktiskt

och ändamålsenligt att samtliga bestämmelser om Svenska kyrkans fond finns direkt angivna i en och samma lag.

Allmänna bestämmelser

l§

Denna innehåller en definition av begreppet Svenska paragraf fond, som vara en fond för placering av medel kyrkans anges som i Fonden ägs gemensamt av dem ingår prästlönefonderna. som som utredningen närmare utäger prästlönefondsmedlen. vecklat i avsnitt 1 i detta betänkande om prästlönefonder och andra kyrkligt förvaltade fonder, kan ägare till prästlöne-

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER SOU 1983:6

fondsmedel vara eller anses vara församlingskyrka, staten

eller församling eller pastorat (kyrklig

samfällighet). Utredningen har funnit det naturligt att delägarskapets storlek ställs i relation till storleken av det prästlönefondskapital som tillförts den gemensamma placeringsfonden (Svenska kyrkans fond). De som tillskjutit kapital till prästlönefonderna äger sålunda gemensam del i placeringsfonden i förhållande till storleken på det till denna fond tillskjutna kapitalet, dvs. den ifrågavarande prästlönefonden. Den gemensamma placeringsfondens sammansättning anges närmare i 3 §. Beräkning av värdet av andelarna i den gemensamma fonden synes kunna ske med relativt långa intervaller. Beräkningen kompliceras emellertid av att tillskotten till och uttagen från placeringsfonden sker vid olika tidpunkter samt av att placeringsfonden undergår fortlöpande värdeförändringar. Det föreslagna andelssystemet innebär inte någon principiell nyhet. Ett liknande system är föreskrivet i bl.a. 28 och 29 §§ förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord. Som framgår av 27 § lagen om förvaltning av kyrklig jord kan medel från flera pastorat bilda prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfond förvaltas av stiftsnämnden. Med hänsyn till innehållet i 92 § förordningen (l97l:860) om förvaltning av kyrklig jord har utredningen inte funnit det motiverat att även prästlönejordsfonderna skall ingå i Svenska kyrkans fond. 92 § nämnda förordning föreskriver bl.a. att ersättning, enligt 26 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord, som härrör från prästlönefondsfastighet får behållas av stifts prästlönejordsfond och användas till inköp av fast egendom, om det kan antas att köp kommer till stånd inom en nära framtid. I annat fall skall ersättningen tillföras pastoratens präst

IOU 1983:66 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 101

lönefonder i förhållande till pastoratens andel i fastigheten.

2 §

I paragrafen stadgas att pastorat uppbär avkastning ur place-a

ringsfonden i förhållande till den andel av fonden som delägarna med prästlönetillgångar inom pastoratet har. Vilka som är att betrakta som sådana delägare som har prästlönetillgångar inom ett pastorat har angetts i kommentaren till 1 §.

3 §

I paragrafen anges vilken egendom sm ingår i placeringsfonden. I denna ingår de medel som överförs från prästlönefonden. Vidare ingår de Värdepapper som anskaffats för medlen såsom aktier, andelar i aktiefonder och obligationer liksom ersättning för sådan egendom, t.ex. likvid för försålda värdepapper eller nya värdepapper som inköpts för sådana medel. Till fonden hör även dess avkastning, dvs. som regel räntor och utdelningar samt sådana rättigheter av olika slag,

t.ex. teckningsrätter, som härflyter ur de i fonden ingående

värdepappren. Förebild till bestämmelserna har hämtats från aktiefondslagstiftningen (se prop. 1974:l28 s. 110).

4 §

Enligt det framlagda förslaget skall Svenska kyrkans fond uppträda som särskilt rättssubjekt. Fondens associationsrättsliga form liknar närmast en stiftelse, men dess organisation och verksamhet är exklusivt reglerad i lagen om Svenska kyrkans fond. såtillvida kan fonden jämföras med AP-fonden, som även den är exklusivt regleradi särskild författning.

102 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Stiftelseformen är knappast lämpad för sådan ekonomisk verksamhet som det här gäller och som förutsätter ständiga betalningsströmmar till och från fonden. Ett led i verksamheten är att fonden tar emot kapital för placering och pastoraten får tillbaka fondmedel för att kunna återinvestera i fast egendom. I sammanhanget bör erinras om att det föreligger vissa grundläggande skillnader mellan Svenska kyrkans fond och aktiefonder enligt aktiefondslagstiftningen. Svenska kyrkans fond är ett eget rättssubjekt till skillnad från aktiefonder. Vidare är Svenska kyrkans fond, i motsats till aktiefonder, inte avsedd för placeringar från allmänheten. Dessutom utgör fonden enligt föreslagen lydelse av 27 § lagen om förvaltning av kyrklig jord ett obligatorium, innebärande skyldighet för förvaltarna av prästlönefonder att föra över prästlönefondsmedlen från Svenska kyrkans fond för placering av tillgångarna.

5 §

I paragrafen slås fast att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. Härigenom möjliggörs en fortlöpande kontroll av att fondens verksamhet utövas på ett för fonddelägarna tillfredsställande sätt. Närmare föreskrifter om tillsyn lämnas i 22-24 §§.

Om styrelse

6§

I 6-8 §§ regleras vissa styrelsefrågor. I 6 § anges att ansvaret för placering av fondens tillgångar skall åvila en för Svenska kyrkans fond utsedd styrelse.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 103 FOU 1983:66

Bestämmelserna har berörts i den allmänna motiveringen under avsnitt 8.3. Som av vad där anförts bör, av hänsyn framgår till intresset av att man i största möjliga utsträckning bibehåller inflytande för de nuvarande fondförvaltarna, styrelsen bestå av företrädare för Av praktiska skäl pastoraten. är det inte att låta varje pastorat bli representerat möjligt Det bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse i styrelsen. sådana företrädare. Vad beträffar storleken och sammansättningen av styrelsen för den placeringsfonden har även dessa frågor gemensamma under den allmänna motiveringen, avsnitt 8.3. kommenterats

7 §

I samband med att utredningen anfört allmänna synpunkter på verksamhet har framhållit vikten av styrelsens utredningen att medel som är investerade i Svenska kyrkans fond förvaltas ett sätt. Mot bakgrund härav har utredningen på betryggande som till att tillgodose intresset av föreslagit regler syftar att verksamhet utövas effektivt och i överplaceringsfondens ensstämmelse med affärssed. Utredningens förslag förutgod sätter att är ansvarig för förvaltningen av styrelsen ytterst fonden. Det får förutsättas att styrelsen, även om den står för fondens verksamhet i förhållande till andra ansvarig och inför fonddelägarna, delegerar det direkta rättssubjekt handhavandet av på lämpligt sätt. Föreplaceringsärendena bilder finns härvid bl.a. från den praktiska tillämpningen av där den löpande förvaltningen inom aktiefondslagstiftningen, fondbolaget väsentligen handhas av verkställande direktören, ibland med av ett särskilt av styrelsen tillsatt placehjälp Det förefaller att den löpande verkringsutskott. lämpligt samheten inom fonden ombesörjs av en administration som byggs i huvudsak liknande grund som den inom ett förvaltningsbopå lag.

104 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER SOU 1983:66

Delegeringen av det direkta placeringsansvaret innebär, som nämnts, inte att styrelsen fritas från det yttersta ansvaret för verksamheten. I förhållandet mellan fonddelägarna, styrelsen och förvaringsbank (se 10 §) kommer förvaringsbanken att ha den mera passiva att förvara fondens tilluppgiften gångar och se till att dessa inte används för ovidkommande ändamål. Styrelsen däremot har att under av vad i iakttagande lagen eller eljest finns stadgat och i självständigt eget namn förvalta fonden. På sätt framgår av 14 och 15 §§ kan fondens tillgångar placeras i aktier. Olika möjligheter står till buds när det gäller att lösa frågan om utövande av rösträtten för aktier. Styrelsen företräder fonden utåt och skulle därför kunna tänkas ombesörja utövandet av rösträtten. Särskild delegering till enskild styrelseledamot efter förebild av aktiefondslagen kan därvid tänkas liksom också att beslutar att styrelsen inte utöva rösträtt. En av rösträtten för aktisterilisering erna skulle emellertid kunna medföra att aktier i övriga bolaget får ett ökat röstvärde i förhållande till aktiestocken med därav följande möjlighet till ökat inflytande i bolaget för innehavare av en större av aktier. minoritetspost Alternativet att låta styrelsen utöva rösträtten kan i och för sig innefatta fara för maktkoncentration. Riskerna i detta hänseende bör dock inte överdrivas främst med hänsyn till att styrelsen representerar en som grupp fonddelägare

inte torde ha som mål att

genom kapitalägande skapa underlag för inflytande i näringslivet. Rättsförhållandet mellan styrelsen och fonddelägarna är av liknande slag som sysslomans handhavande av för uppdrag huvudmans räkning. Styrelsen företar som syssloman på uppdrag av andelshavarna alla de saa erfordras för rättshandlingar, placering av de av fonddelägarna inbetalda medlen och förvaltning för deras räkning av tillgångarna.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 105

Reglerna om sysslomannaskap, som i huvudsak återfinns i 18 kap. handelsbalken, ger inte nämnvärd ledning för en närmare bedömning av de nu avsedda parternas inbördes rättigheter och skyldigheter. I första hand beror dessa därför på vad som kan anses avtalat mellan parterna eller på vad som med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit deras avsikt. I övrigt gäller, förutom vad som kan anses framgå av de berörda bestämmelserna i handelsbalken, vad som följer av allmänna rättsgrundsatser. Den som förvaltar fondegendomen måste självfallet uppfylla högt ställda krav. Redan de ekonomiska värden san torde komma att omfattas av förvaltningen är av sådan storlek att särskilda kvalifikationer i fråga om skicklighet, insikter beträffande värdepappersförvaltning och omdöme måste fordras av den ledning i vars händer fondförvaltningen anförtros.

8 §

I paragrafen meddelas regler om när styrelsen är beslutför. Bestämmelsen överensstämmer med vad som i allmänhet gäller när inte särskilt kvalificerad majoritet krävs för styrelsebeslut. Utredningen har inte funnit anledning föreslå föreskrifter för sådana eventuella fall av kvalificerad art. Några.regler om hur ofta fondstyrelse skall sammanträde meddelas inte i lagen. Utan särskilt stadgande torde det stå klart att sammanträde skall hållas så ofta det påkallas för att styrelsen skall kunna fullgöra sina åligganden.

9 §

Det är av stor vikt att styrelseledamot i fonden vid utövande av beslutanderätten beträffande denna inte har personliga intressen san strider mot de intressen han har att ta till vara. I denna paragraf stadgas därför förbud för personer i

106 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

ledande ställning i Svenska kyrkans fond och vissa dessa personer närstående fysiska och juridiska personer att för egen räkning göra vissa värdepapperstransaktioner. Förebild till bestämmelserna har hämtats från 8 § aktiefondslagen (se prop. l974:l28 s. 147).

Om verksamheten

10 §

I paragrafen föreskrivs att för Svenska kyrkans fond skall finnas förvaringsbank, som utses av styrelsen. Kriterierna för förvaringsbank är här desamma som angivits i aktiefondslagen (26 §), dvs. svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen. Om fonden vuxit till mycket betydande storlek, kan uppdelning på flera förvaringsbanker vara aktuell, under förutsättning att uppdelningen inte medför fara från rättssäkerhetssynpunkt eller innebär andra nackdelar. Det bör ankomma på bankinspektionen att besluta i denna fråga.

ll §

I denna paragraf föreskrivs hur förvaringsbank skall omhänderta egendom som ingår i Svenska kyrkans fond och förfara med medel som inflyter i fondens verksamhet. Förebild till bestämmelserna har hämtats från 27 § aktiefondslagen.

12-13 §§

Dessa paragrafer, som till övervägande delen stämmer överens med 12-13 §§ aktiefondslagen, innehåller regler om fondbestämmelser samt föreskrifter, fastställelse och ändring av fondbestämmelser.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 107

Rättsförhållandet mellan fonden och fonddelägarna regleras närmare genom särskilda fondbestämmelser. Bankinspektionen skall enligt l2 § fastställa fondbestämmelserna. Vid fastställandet bör bankinspektionen i första hand konstatera att upplysningar lämnats på de punkter, som enligt lagen måste regleras i fondbestämmelserna. Det bör att det står styrelsen fritt att samtidigt påpekas till fondbestämmelserna foga uppgifter som styrelsen vill låta komma till fonddelägarnas kännedom. Sådana bestämmelser bör inte omfattas av annan granskning från inspektionens sida än att bestämmelserna inte strider mot lagen, annan författning eller fondbestämmelserna.

14 §

Som av bilagan till betänkandet dominerar placering i framgår obligationer vid sidan av placering i banktillgodohavanden. Även fortsättningsvis bör möjlighet finnas att placera fondi obligationer, vilka traditionellt ger en hög tillgångar med ofta en sämre värdebeständighet än aktier. avkastning Något större behov av placering i utländska obligationer inte finnas. Dessutom skulle en sådan form av placering synes försvåra värderingen. Erfarenhetsmässigt spelar normalt rätten till detta slag av placering en mycket obetydlig roll. Rätten att i obligationer bör därför begränsas till placera inhemska lån. Utredningen anser därvid att anledning inte finns att förorda att någon del av obligationsinnehavet skall utgöras av viss typ av obligationer. I om placeringar i obligationer förekommer i gällande fråga inga begränsningar. Säkerhetsaspekterna har här reglementen givetvis varit av stor betydelse, eftersom placeringarna genomgående gällt statens, kommuns samt hypoteksinstitutioners och kreditaktiebolags obligationer. Ett mått på hur bedömt placeringar i obligationer från säker lagstiftaren

108 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

hetssynpunkt utgör banklagens bestämmelser om kapitaltäckningskrav vid obligationsförvärv. Enligt 57 § lagen (1955: 183) om bankrörelse gäller sålunda följande. Till skydd för insättarna skall bank ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestäms i förhållande till bankens tillgångar och till garantiförbindelser som banken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i fyra grupper, nämligen A-D. Vid placeringar som hänförs till grupp A krävs inget eget kapital. I övrigt skall banken vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt en procent av summan placeringar som anges under B, fyra procent av summan placeringar som anges under C och åtta procent av summan som placeringar anges under D. Särskilda regler gäller beträffande vad som skall anses vara eget kapital. Obligationer som utfärdats av staten, kommun, bank, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken hänförs i riskhänseende till grupp A. Andra, fullgoda obligationer hänförs till grupp B. I fråga om rätten att placera fondtillgångar i andra skuldförbindelser än obligationer anser utredningen att den bör begränsas till skuldförbindelser utfärdade av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet samt kreditinstitut enligt vad som anges i paragrafen. Förbindelser som här kan vara aktuella är bl.a. s.k. kapitalmarknadsreverser. Dessa placeringar kräver nämligen inte någon särskild säkerhetsprövning. Däremot bör placeringar i skuldförbindelser utfärdade av t.ex. finansbolag inte förekomma, även om finansbolag står under tillsyn, eftersom dessa bolag inte tillerkänts full fondgill status. Medelsplacering i fast egendom eller andel i sådan egendom har inte medtagits som placeringsform. Detta en konseutgör

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 109

kvens av att medlen i prästlönefonderna är prästlönetillgångar som inte är placerade i fast egendom eller andel i sådan egendom. Sett ur placeringsfondens synvinkel kan de huvudsakliga fördelar, som denna placeringsform kan innebära, i regel uppnås genom förvärv av aktier i fastighetsaktiebolag. Enligt utredningen är en restriktiv inställning till placeringsformen motiverad med hänsyn framför allt till de förvaltningskostnader som normalt är förenade med fastighetsinnehav. Oftast krävs fastighetsteknisk expertis som på något sätt är knuten till placeringsverksamheten, något som innebär en extra kostnadsbelastning. Möjligheten att placera medel på postgiro tar närmast sikte på temporära placeringar av likvida medel. Ofta ter sig nämligen sådana placeringar mindre fördelaktiga, eftersom de inte medför någon avkastning, eller, även om det skulle kunna bli aktuellt med placering på räntebärande giro, i vart fall en mindre fördelaktig medelsförräntning.

15 §

I 14 § 6. lämnas möjlighet att placera fondmedel i aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som är noterade vid Stockholms fondbörs samt andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen. På grund av dessa värdepappers riskkaraktär har utredningen funnit det motiverat att i 15 § begränsa möjligheten att placera fondtillgångar i sådana värdepapper. Utredningen anser att en begränsning till högst femtio procent av fondförmögenheten kan vara motiverad. Då placering sker i andelar i aktiefond och i övrigt i likvida tillgångar föreslås gränsen gå vid två tredjedelar av det bokförda värdet av tillgångarna. Med likvida tillgångar förstås i detta sammanhang lätt omsättningsbara tillgångar såsom kassa- och banktillgo-

110 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

dohavanden, bankcertifikat, statsskuldsväxlar och postgiromedel. Däremot avses inte här obligationer med längre löptid än ett år, aktier och fondandelar. Kravet på säkerhet i placeringarna får genom det anförda anses tillbörligen tillgodosett. Utredningen har funnit att det åtminstone för närvarande inte föreligger något praktiskt behov av att kunna placera nu ifrågavarande medel i vinstandelsbevis.

16 §

I paragrafen fastslås styrelsens allmänna skyldighet att se till att Svenska kyrkans fond får en med hänsyn till intresset av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper. Redan de i det föregående föreslagna begränsningarna i rätten att placera fondtillgångarna innebär ett skydd för att fonddelägarnas tillskjutna kapitaltillgångar inte blir föremål för spekulativa placeringar. Detta hindrar inte att utredningen ansett påkallat att formulera en mera allmänt hållen föreskrift av innebörd att styrelsen skall vaka över att fondförmögenheten blir föremål för sådana placeringar att onödiga risker inte uppkommer i placeringsverksamheten. Bestämmelsen har en motsvarighet i bl.a. aktiefondslagen (21 §). Mot bakgrund av föreslagna begränsningar i rätten att placera fondtillgångarna och kravet på riskspridning har utredningen dock inte funnit det motiverat att, i likhet med vad som gäller för aktiefonder, begränsa fondens möjligheter att placera i värdepapper med samma utfärdare till högst tio procent av fondens värde.

17 §

Enligt paragrafen får i Svenska kyrkans fond inte ingå mer än fem procent av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER lll

aktiebolag. Bestämmelsen syftar till att hindra en från sammindre önskvärd maktkoncentration och att söka hällssynpunkt skapa garantier för att fondens inflytande inte blir alltför stort. Förebild till bestämmelsen har hämtats från 22 § aktiefondslagen.

18 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om upptagande av lån i fondens verksamhet och om pantsättning av fondens egendom. Förebild till bestämmelserna har hämtats från aktiefondslagen (24 §). Första stycket innehåller ett allmänt förbud mot lån eller I andra stycket finns bestämmelser om pantsättning. undantag i vissa fall från huvudregeln. Enligt utredningens mening bör fondens verksamhet normalt inte utövas med hjälp av upplånat kapital. I vissa fall kan det dock tänkas vara förmånligt för fonddelägarna, om styrelsen har möjlighet att ta upp krediter för fonden. Styrelsen för Svenska kyrkans fond får enligt paragrafen inte utan bankinspektionens tillstånd belasta fonden med skulder och i intet fall till mer än tjugo procent av fondens värde. Genom bl.a. de försiktighetsåtgärder, som genom före» varande paragraf kan anses vidtagna, torde särskilda regler om hur man skall förfara vid upplösning av fonden inte vara behövliga, för det fall tillgångarna inte förslår att täcka skulderna. Skulle fonden behöva upplösas och behållna tillgångar skiftas på fonddelägarna, förutsättes att särskild lag utfärdas i ämnet.

19 §

I paragrafen stadgas att kostnader, som belöper på fonden för förvaltningen av denna, skall betalas med medel ur fonden.

112 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Kostnader som är aktuella är ersättning till styrelse och tjänstemän i fonden, förvaringsbank och revisorer. Även andra utgifter för fondens verksamhet skall bekostas med medel ur fonden, t.ex. lokalhyra, leverantörer och dylikt. Genom vad nu sagts framgår att inga kostnader, som rör fondens verksamhet, kommer att belasta någon annan än fonden själv. I fondbestämmelserna bör närmare anges grunderna för bestridandet av de nämnda utgifterna. Utredningen har i det nu förevarande avsnittet beträffande placeringsfondens verksamhet tagit upp vissa bestämmelser som gäller förutsättningarna för en så tillfredsställande förvaltning som möjligt av det till fonden tillskjutna kapitalet. Utredningen har också övervägt att låta Svenska kyrkans fond bygga upp en reservfond för att man den vägen skall kunna möta eventuella förluster i verksamheten. Utredningen har dock funnit att de bestämmelser som reglerar placeringsfondens verksamhet, främst genom särskilda villkor för placeringar och noggranna regler för bankinspektionens tillsyn, är tillräckliga för att möta de eventuella ekonomiska påfrestningar i verksamheten som kan förekomma. Dessutom bör framhållas att, om en reservfond skulle ha tillskapats, denna i vart fall knappast torde kunna ha relaterats till annan del av verksamheten än den som avser placering i riskkapital såsom aktier.

Om redovisning

20 §

För fonddelägarna är det av stor betydelse att de får en regelbundet återkommande redovisning för styrelsens förvaltning av fonden. Det är också från allmän synpunkt väsentligt att styrelsen med jämna tidsmellanrum öppet redovisar fondens verksamhet. Styrelsen bör dock inte i onödan lägga ned kost-

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 113

nader på olika redovisningar. Mot bakgrund bl.a. av att placeringarna i allmänhet torde bli långsiktiga till sin karaktär bör styrelsen vara skyldig att avge en utförlig årsberättelse. Det anförda hindrar inte att, om det skulle visa sig önskvärt från bl.a. placerarhåll, berättelse om verksamheten ges ut oftare, t.ex. i form av halvårsberättelse eller delårsrapport. Exempel på sådant som bör finnas i årsberättelse är antal och slag av värdepapper, värdet av de olika slagen av värdepapper, medel som innestår på bankräkning, skulder som avser fonden, den under året uppkomna avkastningen av fondegendomen, under året uppkomna kostnader som avser fonden, utdelning under året till pastoraten, antalet tillskjutna prästlönefonder. I lagen ges inte närmare föreskrifter efter vilka metoder redovisning skall lämnas. Det bör givetvis åligga styrelsen att, utan att uttryckligt stadgande härom föreligger, iaktta god redovisningssed och följa de föreskrifter som följer av tillämpliga författningar och anvisningar från revisorerna. I den mån tillsynsmyndigheten utfärdar anvisningar eller rekommendationer av betydelse i redovisningshänseende skall dessa givetvis efterkommas. I andra stycket föreskrivs att årsberättelse skall så snart det kan ske hållas tillgänglig hos styrelsen och på de platser i övrigt som anges i fondbestämmelserna. I lagen har inte uppställts något krav på att handlingarna skall tillhandahållas i sådan omfattning att varje fonddelägare kan få ett exemplar och inte heller att offentliggörande skall ske genom annonsering eller dylikt. Enligt 12 § andra stycket p.8 skall dock fondbestämmelserna alltid innehålla uppgift om när och var offentliggörande skall ske av de nämnda redovisningshandlingarna.

114 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER SOU &

21 §

Fondstyrelsens förvaltning skall vara underkastad revision av särskilda revisorer. Genom lagtextens utformning klarläggs att kyrkomötet har att utse minst två revisorer, varav minst en skall vara auktoriserad eller auktoriserat revisionsbolag. Bestämmelser härom har intagits i förevarande paragraf. Något behov av revisorssuppleanter har inte ansetts föreligga.

Om tillsyn

22-24 §§

I 5 § slås fast att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. I 22 § upptas de allmänna principerna efter vilka bankinspektionen bör utöva tillsyn över fonden. Bankinspektionen skall sålunda med uppmärksamhet följa fondens verksamhet i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som gäller säkerheten för fonden eller i övrigt är av betydelse för en sund utveckling av fondens verksamhet. Till bankinspektionens kontrollfunktion hör att se till att fondens redovisning sköts på ett godtagbart sätt. Inspektionen skall sålunda vaka över att fondstyrelsen iakttar god redovisningssed. Utredningen har ansett det lämpligt att tillsynsreglerna beträffande Svenska kyrkans fond så nära som möjligt anknyter till vad som gäller bankinspektionens tillsyn över verksamhet av liknande slag och har som en följd härav i sitt lagförslag tagit in vissa bestämmelser efter mönster av bl.a. lagstiftningen om aktiefonder.

q sou 1983:66 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 115

25 §

Paragrafen, som motsvarar 47 § aktiefondslagen, innehåller bestämmelser om fondens skyldighet att bidra till kostnaderna för bankinspektionens tillsyn. Kostnaderna för tillsynen bör betalas av fonden i likhet med vad som gäller beträffande annan verksamhet som står under inspektionens tillsyn. I ett andra stycke anges särskilt att fonden också skall utge ersättning för revisor som bankinspektionen förordnat. Det ankommer på inspektionen att bestämma denna ersättning.

Besvär

26 §

Enligt paragrafen, som motsvarar 48 § aktiefondslagen, skall besvär över bankinspektionens beslut i dess egenskap av tillsynsmyndighet avgöras av regeringen. Besvär som anförts över inspektionens beslut får ingen materiell verkan förrän regeringens beslut föreligger. Vad inspektionen beslutat leder sålunda omedelbart till efterrättelse.

Skadestånd

27 §

Paragrafen innehåller regler om skadeståndsskyldighet för Svenska kyrkans fond och förvaringsbank gentemot fonddelägarna, om fonden eller banken överträtt denna lag eller gällande fondbestämmelser. Reglerna innebär att skadeståndsansvar

föreligger oberoende av fel och försummelse. Förebild till

bestämmelsen har hämtats från 49 § aktiefondslagen. På övriga skade ull, dvs. sådana fall där skada uppkommit utan att fonden överträtt lagen om Svenska kyrkans fond eller gällande fondbestämmelser, tillämpas skadeståndslagen (1972:207).

116 FÖRFATTNINGSKOIVJMENTARER SOU 1983 : Gi

Enligt utredningens mening kan det ligga nära till hands att räkna med att avtalsrättsliga synpunkter skall beaktas, och då jämlikt 1 § skadeståndslagen. Styrelsen för Svenska kyrkans fond skulle med ett sådant resonemang kunna betraktas som fonddelägarnas uppdragstagare eller syssloman och förvaringsbanken kunna liknas vid depositarie i förhållande till dem. Anläggs dylika avtalsrättsliga synpunkter, torde styrelsen och förvaringsbanken ha att gentemot fonddelägarna principiellt svara för fel och försummelse hos ledning och personal (jfr bl.a. prop. 1974:128 s. 246).

Straff

28 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om straff för brott mot vissa sådana föreskrifter i lagen som ansetts särskilt betydelsefulla och vilkas efterlevnad inte tillräckligt kan beaktas inom ramen för bankinspektionens tillsynsverksamhet eller genom vitesföreläggande i samband därmed. Enligt första stycket punkt 1 kan straffansvar drabba styrelseledamot, verkställande direktör och annan ledande befattningshavare i fonden, om han förvärvar värdepapper från .fonden eller säljer värdepapper till fonden. Detsamma gäller vissa närstående personer. Skyldigheten i 9 § för styrelse eller verkställande direktör att meddela vissa befattningshavare att de omfattas av förbudet mot värdepapperstransaktioner har inte straffsanktionerats b1.a. med hänsyn till att bankinspektionen vid sin tillsyn över fonden kan bevaka att bestämmelsen efterlevs och förelägga vite, om skyldigheten inte fullgörs. Enligt första stycket punkt 2 kan straff ådömas den som lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i kvartalsredogörelse, årsberättelse eller handling som ingetts eller upplys-

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 117

ning som lämnats till bankinspektionen. Förutsättning för straffansvar är dels att det föreligger uppsåt eller oaktsamhet, dels att gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. De brott enligt brottsbalken som närmast kan vara aktuella är svindleri och osant intygande, vilka straffbeläggs i 9 kap. 9 § resp. 15 kap. 11 § första stycket brottsbalken. Påföljden enligt första stycket är böter eller fängelse i högst ett år. I andra stycket föreskrivs att ansvar inte skall ådömas i ringa fall. När det gäller att bedöma, om ett visst fall skall anses ringa eller inte, bör hänsyn tas till sådana omständigheter som gärningens beskaffenhet, omfattningen av den straffbara verksamheten och i vilken utsträckning denna kunnat medföra skada.

29 §

I fråga om vissa förfaranden som belagts med straff enligt 28 § eller i annan lagstiftning, t.ex. aktiebolagslagen, kan bankinspektionen meddela vitesföreläggande med stöd av 22 § andra stycket, dvs. vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen över fondbolag. Bestämmelsen i förevarande paragraf avser att förhindra att dubbla sanktioner i form av både straff och vite skall kunna förekomma för samma gärning. Enligt förevarande paragraf skall sålunda gälla att den som överträtt vitesförbud som meddelats enligt 22 § andra stycket inte får dömas för straff för gärning som omfattas av förbudet.

Ikraftträdande

Utredningen har vid övervägande av lämplig tidpunkt för ikraftträdandet av de funnit att en sådan

nya bestämmelserna

118 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER SOU 1983 g 66

tidpunkt bör vara den l juli 1985. Det sedvanliga remissförfarandet har då hunnit avslutas i god tid dessförinnan och kyrkomötet har kunnat höras över den föreslagna reformen, innan en proposition på grundval av betänkandet föreläggs riksdagen våren 1985. Det får förutsättas att kyrkomötet har möjlighet att förberedelsevis — och under antagande att den föreslagna lagen av godtas riksdagen jämlikt 6 § andra stycket bland pastoraten utse ledamöter i fondstyrelsen redan innan lagen träder i kraft den l juli 1985.

Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig och jord förordning om ändring i förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord

Ändringarna i rubricerade författningar föranleds av att prästlönefonds tillgångar föreslås vara placerade uteslutande i Svenska kyrkans fond. För att arbetet med att föra över prästlönefondernas tillgångar till Svenska kyrkans fond skall gå så smidigt som möjligt har utredningen funnit det motiverat att föreslå att tillgångarna till utgången av år 1985 får placeras enligt äldre bestämmelser. I vad mån prästlönefondstillgångar i form av aktier, obligationer m.m. bör övertas av den centrala fonden eller om tillgångarna före överförandet till fonden bör omvandlas till likvida medel torde få överavgöras genom enskommelse mellan resp. pastorat och fonden.

xOU 1983:66 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 119

Förordning om ändring i förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader

Ãndringarna i 5 och 7-9 §§ föranleds av att prästlönetillgångar enligt förslaget skall vara placerade antingen i dels fast egendom, dels andel i sådan egendom och dels andra tillgångar i prästlönejordsfond än fast egendom, eller i Svenska kyrkans fond. Som framgår av 27 § tredje stycket lagen om förvaltning av kyrklig jord kan medel från flera pastorat bilda prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfond förvaltas av stiftsnämnden. Om prästlönejordsfond bildas, sker det i samband med förestående och planerade inköp av fastighet. De tillgångar i prästlönejordsfond som inte utgörs av fast egendom eller andel i sådan egendom bör därför främst ses som en temporär placering av medel, som måste hållas likvida. Särskild kyrkoavgift på tillgångar i prästlönejordsfond som utgörs av fast egendom eller andel i sådan egendom utgår enligt 6 §. Särskild kyrkoavgift på övriga tillgångar i prästlönejordsfond skall enligt den föreslagna ändringen i 7 § bestämmas efter samma procenttal som f.n. gäller för lönetillgångar som utgörs av bankmedel. Härigenom torde den särskilda kyrkoavgiften på nu ifrågavarande prästlönetillgångar i verkligheten inte undergå någon förändring. I 8 § anges att på andra prästlönetillgångar än som avses i 6 och 7 §§ beräknas avgiften till 4 % på resp. andel i Svenska kyrkans fond. Den föreslagna procentsatsen är densamma som f.n. gäller för prästlönetillgångar placerade i aktier och andelar i aktiefond. Procenttalet har bestämts så att en anslutning till Svenska kyrkans fond för pastoraten framstår som motiverad från ekonomisk synpunkt. Enligt utredningens överslagsvis gjorda beräkningar motsvarar förslaget i kronor räknat minskade utgifter för särskild kyrkoavgift med årligen 5-10 milj. kr.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Från främst stiftsnämndshåll har kritik riktats mot att beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften är fast knuten till läget den 31 december 1981 utan att man kan beakta senare förändringar i prästlönetillgångarna. Det har hävdats att denna fasta anknytning skulle utgöra ett hinder i arbetet att strukturrationalisera kyrkans jord- och skogsinnehav. Regelsystemets utformning i detta hänseende har motiverats av önskemålet att få en enkel administration både när det gäller grunddata och i fråga om budgetbehandling. Vidare har en förutsättning för avgiftskonstruktionen varit att utjämningsreglerna revideras med förhållandevis korta intervaller. Motivet att förenkla regelsystemet kvarstår med oförminskad styrka. Däremot torde det nu stå klart att revideringen av systemet för utjämningen i ekonomiskt hänseende mellan de kyrkliga kommunerna kommer att dröja längre än som förutsattes när det nuvarande systemet fastställdes. Olägenheterna med nuvarande regler för avgiftsberäkningen kommer därför att bli större än man tidigare behövde befara. vill i Utredningen anslutning härtill betona att det är av vikt att regelsystemet utformas så att stiftsnämndernas möjligheter att fullgöra de uppgifter som stiftsnämnderna ålagts i författning underlättas. På grund av det anförda synes numera övervägande skäl tala för en fortlöpande omräkning av den särskilda kyrkoavgiften. Därvid bör innehavet av prästlönetillgångar vid utgången av året före det senast förflutna kalenderåret utgöra beräkningsgrund. En sådan lösning kan sägas vara ett led i utredningens uppgift att lägga fram förslag som syftar till att effektivisera inte bara fondförvaltning utan även statlig tillsyn över sådan förvaltning.

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

I 6 § andra stycket lagen (0000:000) om Svenska fond kyrkans anges att regeringen utser ordföranden i styrelsen för fonden

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 121

och ersättare för honom. Vidare skall kyrkomötet bland företrädare för pastoraten utse övriga ledamöter i styrelsen och ersättare för dessa. Kyrkomötets val av dessa ledamöter och ersättare bör lämpligen beredas av den valberedning, som kyrkomötet enligt 38 § lagen (1982:943) om kyrkomötet skall utse inom sig.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Frågan om äganderätten till fondtillgångarna har i realiteten inte förändrats genom den föreslagna lösningen att inrätta Svenska kyrkans fond. Förslaget är i första hand att betrakta som en administrativt och rationellt betingad ändring av nuvarande förhållanden. Enligt utredningens mening talar övervägande skäl för att Svenska kyrkans fond i beskattningshänseende bör behandlas på samma sätt som allmänna pensionsfonden och andra organ, som avses i 53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928:370). Till detta lagrum hänvisas i 7 § första stycket e) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Eftersom Svenska kyrkans fond ägs av dem som tillskjutit kapital till fonden, kommer kapitalvärdet av fondens skulder rent bokföringsmässigt att motsvaras av kapitalvärdet av fondens tillgångar. Svenska kyrkans fond kommer därför inte att redovisa någon skattepliktig förmögenhet /jfr 2 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt/.

E2292 PASTORATENS PRÃSTLÖNET I LLGÅNGAR DEN 31 DECEMBER 1981

H

E mfi ma 125

o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o o o o o o o o o o

mmH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo ooA

me

mun ooA

-«mH4mo mmzouh

som »Hm omm omm ace mom mmu Anm emu man ouo omm hem man mmm oas »ma mum ooo can mao ooo ou: moc ooo Nun mom mmm man

. . . oo oo Nm oA nu om

aan mmm mmm hmm osm m~A ooo una ana Hce moo who man owe who men mAA nmo

-xzm 4uomz

mc: ANA Hmm »nu »mm

A A A

ooo “nn ecu ooo ooo ooo ooo ooo mmm ”aa ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo saa ann AoA ooo com ooo »No «no ooo nam

mno umwoxm

mm

»na emo can men Hon mom omm uno ewa Anu ana Hmm Ame men »mo mum mow ana mmm nom maa on” won um» man AmN omm mao

kmm A A A A A

xH»wn»»mmz<zHu

ooo Hae mmm ooo ooo ooo ooo ooo AA¢ och ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo auo AA¢ aan ooo Hae ooo Hua oAN ooo omm can won oom ooo mam woo mam omm

-oH»mm

ou» men som moo ugn ewa unc one mao nun «om mu: ooA Aoo »oo New ca» mmA

zm<mzHzxnmum

“ao 000 »mo

mukuz

A A A A N N N N n N A N A A N N

ann

Non nee omm nun ena mao m¢¢ omm omm New ena owm oem who man Nov mno ons ooo emu ana Aco coo who nmo can cum onw

muz:z:oxoxm›x

oeo.oom

waamusowa

zukmxzu

an»

moo moo owe ocg mmm omv one msn mao man aan man Awo omm mmm man mmm oas aan man ooo mm» man

o4zmaz:

Nam »mn hm» om» «AN

-u»»xm

A N N A A N G A n M N A A N N A

mu»zmzou:ox

ana o o o o o o o

Hmm omm Noa moo ewa omm Hmm cue moe «Nu cam new nee men ooo com how cum msn

.zm›m4<u»zuu

an» «ac AOA

o m ~ «A ¢A mo

»»oxw44a» ozomoxm›x

on nu so nu mm aa en nn me no Ah se he

ozuzznnpa

AMA oo~ AMA

zamm

zoH»xHmaummm

ooam oo.A oo.N oo.A oo.N oo.N

xmnzozoxu

oo.N oo.N oa.H oo.N mN.A oo.A eo.~ co.n

xmm»mH»<»m

oo.N oo.N ea.» oo.n co.~ co.»

mmpmznnp

oo.~ ea.» no.~ nm.~ oo.n m~.~ oo.m co.» oo.~

4›z< -wmuma

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

»umxm»»<xm

on mo ow on on

non ooA new um cow own men oNA new one ooA Hon au Nee ooA emu omm den omm men ooA com enn

›»oxm.4H»

-u»›xm

o«.o om.o oc.o om.o om.” om.o mn.o om.o oh.H m¢.o o¢.o mm.o 00.0 om.o oo.o oo.o mm.o om.A oc.” om.o mm.¢ om.A oo. on. oe.o mN.A oo.o mm.o om.o

m»«m

m m

zm :m

ngzm nmz«m

mo»m<n oH4xm›z

›mo»w<n oH4xm›x

›mo»w<u

ozn4:mmnm

»mo»w<a ›mo›m<a oH4xu›x »mo»m<a oH4zm›x »zo»m<a

»mo»m<a »mo»m<n

uzH4:mmnm

»mo»m«n uH4xm›x uH4xm›x ›mo»w<m »mo»m<u »zo»m<a

.

zxz

»mo»m<a ma4xm›x »mo»m<n »mo»m<m ›ao»m<n oH4xm›z

0zH4zmmnu.<moz

»mo»m<n

omm-mu4wom w4mx›mmmonm maxz<:»mp mozamaumn mnaupmmoz mzmuznmuzpx »mp4mu»mn>

wzzzz<o mmz::4 ommom nmun: nnon az:4< ma:::xn: wzgau omzaz nmzxo<m zzn4 »mozn4<m »›mo mzzozm›n z:»:Hm uozH»»H 44mm»mn z:»eHw »mHzx mmzaonm

omm

eonoao AomoAo momoAo ¢oNoAo moNoAo houono ooNoAo aomoao NomoAo monoAo womoao momoao Nocono mo¢oAo eoqono AomoAo uomoao ¢omoAo momoAo oomoao Hooaaa NoooAo moooao eoooaa moooAo NowoAo mooome AoooAo

»H-Ho-mo

»ocean

oA

126 SOU 1983 :66

o o a o o o o o o o o c o o o o o o o o o o o o o a

acc com

mmH»x

om

som

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo

mm

-oH4mo

oq

amzoH»

o

. . . use com moo one maa oo” uno ooo »mn can moo omm omm ooo »ua noe uno non nom :Ho omm cm: mom mmN noe oem can con

o N om NA

ooo awn

nu mm om MN

Juan:

oas one owe ooo can maa man com Mm man no

-xzm

neg Nea Anm oAN No_ ofla mun

A

o o

man »mo ooo coo ann noe men eoo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ann uno com man ooo Hon own ooo nae A@A emu uno ana

auo -mmoxm

man

me

“Ne emu sq: moo noe och mun mom Nun non emo anv emo mmm mmm «He maa one oem can mmm mun mmu som omm »mm

A A n a

xH»mu»»mmz<zHm

o

can aan ooo ooo ade ooo mom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo AA: mmn »no can ooo cow ooo mmm ooh noe N00 oAN ooo

mw:.omm

-ou»mm

omm ooo uno mao mmm

oA

n~A QNA Nam han Ame ohm one »mo Hua A00 oss emo om» mn: oac owe mno uno man omo oo:

zm<uzHzg<aum

annu: N N A A A N A Q N A

can

mmzar: oem mmm mom man ooo una cum «co Hua new ana ace mu» aoo cow owe noe men oem man ego moo ago men nom AmN Aoo NNN ooo

zuwmxzm

m.m

»muunamm

emo mmm oem oum enn can mom omm owe uno cam nun moo uno own one

o4mmaz:

Noa Hmm mo» «Aw mn» «No Non Noa sop cum oo« om» AmA

xoxm»x -m»›xm

A A n A 0 A A N n M o M A G

mupzuzounoz

mn» o o o o a o o c o o o o o o o

som mao ooo man man oas noe

.z4m›m.«»zuu

Amo «ac Noa en» cow nom won

A

ppoxmggap nzomoxm›x

mo mm

uzwzzunpa

NA Am oo nn GN Nm on na

man saa

:amg

xma›mu»<»m zmnnozoxu zoupaxamnuunm

oo.N oo.N oa.H om.H om.A no.A oo.A oo.A oo.N

zuhmzunk

eo.~ oc. oo.n oc.~ mm.» oo.A oo.n oo.~ oa.n oo.N oo.n oo.c oo.A co.» oe.m oo.A oo.A oe.m ao.~ oo.m

4»z< -kmnma

o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ace ooo ooo ooo ooo ooo ooo ace

»gmxu»»<xm

om

uwoxwggup

com oou oow can oea man ena mom oem can

mc

¢AN »mm »eu om” new one mn~ omm omm men una maa Non nom

-u»»xm

mn.o mm.o o¢.o mm.o o~.u mN.A 00.0 om.A mA.A oc. om.~ om.H oN.A oA.A oo.A oo.A oo.A m~.o mA.A mo.” mo.A co.” oA.A oo.a m~.H oN.A mA.A mo.o mA.A

m»m

m m

4zmmnL

zH4:mmnL

a4=wanu

ozagzqmmpu

»mo»m<a zH4xmmom

ozH4:mmnm ozH4zmmom

oH4xm›x

ozH4znmpm ozH4xmmnm

o~4xm»x

ozH4:mmnu 0zH.zmmnm uzH4:mmpu wzH4zmmnu mzH4:mmnu

oH4xm›x

ozH4:mmpu wzH4:muom wzH4z«mmnm

›ao»m<n »«o»m<a

mz»4:mmng ozH4zmmnm mza4xmmnu

»mo»w<m

»zo»m<u »mo»m<m

2:42

»mp4mm»mo ommzanmmmpmn

mmzH4xmn=n mmxxmkaxm moz4»wu mozm4mwu» mnzggaz mmommuopm oznwuom: umzqm:: omgwxuo muxamzop pamzo nnmozmm mzz:zmonw

mzuxHozm.no~HHo

muzn »wzu» mamma» «knock m4wozm mmomoz ommnn øz:mmq 4<mmoow omuz:

omo«m om4 w44H:

NoooAo cooogo uooaao mooaaa eooaao mooAAo nooAAo oooAAo moaaac eoamao ooaano aouaao coumao

nn-ao-mo

nouofio Hcwaao NoNAAo nomads moNAAo ®oNAAo Homaao NomAAo menade

GA

moooflo Hoofiflo oeoafio øoonno moafiao eomñao

,

SOU 1; w 3 : ,O ,0 .aula J wa 127

o o o o o o o o o o o o o o a o c o o o o o o o o o o c c

mmH»x

o c c a o o o o o o o o o o o o o o c o o o o o c

ooo »ca ooo ooo

on AA om mn

-oH4mo mmzomh

o

ao» moo noo emo å» ooo mo” «no omu man Hmm mac mao omm own ago com emu som nae cow ooo me» ooo Ann ooo om oem

. . m m AA aw

Amumx

mc «o um oo mn mm om ed av 00 Am co

med man mow omm mms

-xzm

ANN ow» mm» ca» »mm “HH

A

ace mmo hue moo ooo Aon ana ooo dum ooo ooo nom coo cog ooo ooo coo som ohm Hon omm Noe ooo coo ooo ooo omm emo emo

u

-mwoxm

ae cm nu oo

mom mms ena ooo eco emo mac can som own mao mao oem one omm maa oo

S..._n

AAo um» »nn no“ Hog Mmo »mm

»wm A A

N m A N A A

xn»mH»»mmz<zHm

coo ”Ho amg mmm omm con »nu ooo new ooo ooo omm ooo oo» ooo ooo coo mmu ow“ mao emo mao coo ooo coo ooo now woo cec

se

mao men

-mH»mu

emo con mow mom ena men non one osm new moo ana owe cec »Ho nnq con com com

zm<mzHzxnmmm

m8 um” no» mm» «en MAN

mmhm: N M A N N mAA.A A A a A u A n N A N

ann

uno can muo ooo Ann mun moo »ma ao: ana ana ooo cue ooo moo man ooo moo »oo com «om mmm omm ›no one one nam emo

mmz:xxoxoxu»x

mmo.mmo

mom

zukmzzu

._.~muuBE

mmm mmm cow mom nam man ooo emu une una moo own moo mao man uno mun och mao one oem ooo

o4mmoz:

Hoe 000 »on Ace ooA «am

-m»»«xm

A m A A N A m A n A a N N A A a A N 0 A

mmpzwzoazoz

mun o c o o o o a a o

own ooo Hon emu aan maa owe mha mac ooo com man com one man saa oem acw

.zm›m4<a›zuu

«mo om»

N

Coxm._._H» ozomoxm›x

an ha MM mm co «A Au Aw wo nn om nu se Ac oc ae

una ova

uzazznnpn

zamu

zo~»xHuHumam

oo.H

xmH»ma›<›m

oo.H oo.M

zmwmzank

oo.~ oo.m co.~ oo.m co.~ ao.v ea.~ oo.~ oo.~ oo.~ oo. oo.~ oo.~ oo. oo.~ oo.~ ac.” oo.fl oa.~ oo.” om.~ oo.m oo.m oo.~ eo.~

xmHzozoxm

?KN

._._.2< »paxan

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooc ace ooo ooo ooo ooo coo ooo coo coo ooo ooo coo coo coo goo ooo ooo ooo ooo ocg ooo ooo

»mmxu»»<xm

No no mm

ana men com new aan man

pwoxmggmw

one aan mma aan Sn Hm: omv mun men Non moo mac om“ non Hum Nun Ame cum gon NBA

-m»»xw

om.o mn.” ca.” oH.~ mm.» on.H oo.H cA.A o~.A o¢.A na.a oc.A oo.~ om.A oo. eo.~ o~.A mn.o m¢.o ou.” mm.” co.A mA.A mo.~ oe.o em.a oø.o mm.o mA.A

w»m

m m am

»nam

.åxå nmzqm nu:m nu:w 4xm›x o»ma

qonmxqw »mo»m<a H4zmmnu

ozH4:mzpL

oH4xm›x »mo»m<u

ozH4x«mmnu

¢wH4xu»x «wH4xm»x

uzH4:mmnm ozmazqmzpm

uH4xu›x

mzH4:mmom uzH4:mmnm ozH4:mmnm mza4zmmnm

»uo»m<a »mo»w<a »mo»w<u

ozH4:mmnm ozu4zmupm 0zH4:«mmøm

m›»m

uH4xm›x

uH._xmC_ wH4za›x uH4xm›x oa4xa›x mzuwmogx

z:z

wH4xm»x

mmmxuzo

:oo

4<mmoz mnzooom m4om:s4 m44mxHo:: mmuuzazm mmuoza»:nz z:»uzHw4n: mmmxm:wm mmmoz«:m: nwmuaum 4mmm<: ma»m»m zu»mo<

mooxm »m4< §mm nmm«n «Jana; mo. ommgmo «mac» »moom mmzm zznx auxm »um 4<koZ a>

momano oomAAo Ao¢AAo uoeaao coowao Homaao uomaao oanade momAAo AooAAo ~coAAo moeaao nooaao uonaao eonaao monnao ocaouo ooaouo monouo momowo

noen”

canada oanade AonAAo manage Homouo

HH-Ho-mo

moAc~o ®oAo~c

aa

»OSS

%u no .%o H. @w % 2 66

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o o

muH»x

o o o o e o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo

-uH4mo

oo

muzonp

o o o o o

unc non own emo mum oeo oem non mmm omm coo sou use mow mao

om

. . . Hm” Hon emo ooo woo mom o.: Hoe

m

wow cow

AH mm ma

mow one new man moo ena mao moo

-xzm ;ucuz

coq oo: cog »ou mm¢ nam cum Sm men

.n

o

ooo ooo ooo ooo ooo coq ooo ooo ooo ooo ooo ooo acc cow ooo ooo ooo oom acc ooo ooo ooo ooo ooo So ooo ooo ooo

-mwoxm

no on oo

cum saa men mmm som omm

«mnn

um” mha Hon coq Han men Noe one Ham mmm cum mom »Hc mun Noa .än aan man owe

»mm

H H H H

xH»mu»»mmz<zHu

o

ooo ooo ooo ooo ooo com ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooh ooo ooh can can ooo ooo mom ena ooo ooo ooo oc.. ooo

-oH»mm

emu moo nno mac mug mm« aan hmm com non «on hum one ooa ecu moo mmm uno cow ooh mam emo Hun mam omn ooo moo

mupux

zm<ozHzx«mum

¢ N N m n N Hoo.~ a A N N N N m H n H H M H n

mam

aug »Ho Hm” oss owe mom mmm mon nmo oae moo mao nne uno one and «ac omg omm coo moo ooo ooo cec Nam om” Aco et. mom

amz=:xoxoxm»x

mom

zmpmzzm

»umu:nmu

nav oom omm one ene aan mac omm una mam own une mom oem omm noe mao one omm

u4mmnz:

»nu «Nu »ma How NAN osm .KN sea, :AH So

-u»»xw

n H H a H c n M u A N H m

mm»zuzomzox

man o o c

mao ena oHm men mao omm non oem cue moo new maa moo maa cum men mum

.zm›m4<m»zmu

sm” ofio »nu ¢¢m MAN ae Ame å» «ca

o

ppoxmggap ozomoxm›z

nu en nn

mmn

oo mm

can

mo ha on on oo no mo mm o.. ua

Non Noa man man ems ann cam can

oznzznn›=

z«mu

xmH»mH»<»n zoH»xHuuuuam

oo.H mn.H oo.N om.H om.H

mukmznnw

oo.~ ~o.~ oo.n om.~ co.» om.u om.~ om. oo.m oo.~ oo.e oo.~ eo.~ oo.” oo.n om.~ om.~ om.~ cm.~ om; oa.~

gwuzozoxm

oo. 8:. oo.~

4h2< -»mnmn

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo can ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

»mmxu»»<xm

G

oo» ANN Hou nom «nu mam »mn Mow ana com «mm Hon »nu «om mun mom een men me» con omm een mow mod oow emu Sm Hmm

»»oxm4.n›

-uwpqxm

om.o mm.o om.H mm.~ mm. om.o om.o mm.o oo.o om.” om.u oo.o on.H m~.H om.o oo.o m¢.o mm.o o~.o me.o mm.o mm.o om.o co.” mig ou. oh.H oo.o co.”

m»m

m m

mzqm »mu

nm:m

4nm:m zmmpu

mo»m<a uH4xa›x

mH4xm›x »mo»m<a

uzndzamznu

wH4xm»x »mo»m<a ›mo›m<n »mo»m<a zH4xmmnm

›mo»m<a »ao»m<a

uz5zmm.£

oa4xa›x »mo»m<a »mohm<m »mo»m<a »mo»m«a wa4xm›x »mo»m<a

HHk2mmD4

ozH._zmz..:

ou4xm›x »mo»m<n

z:z

moa:

wH4xm»x »mo»m<n »mo»m<a

»anar

»mo»w<a

mn»m

muznzzuxw ›mun:-›m.nw: wa»mwzHzH mxHmmxmo4<>

zz<

m»4mwom ›muzz:mm mc»mmman monxmmon mozHxmxz«m ma›mm«n» mz:mmzHu muzamum mo»mm44n:

m<zzou ›muxu gnu m»mn »m m4Hx»z woH»« «mama hmH mzmo: mHx a»mø ›mao:z »zzm hum .Cao

eomouo moncmo aonouo mooowo

Hauuouno

oonouo nocowo uocouo aoaouo mooouo Homomo Nomouo momouo comomo momomo Hooowo Nooomo cognac nohowo mohomo monouo Hooouo mooouo oooomo mcoomo oaoouo noooua

on

oo¢o~o SSS uooñuo

SOU 1983 :66 BILAGA 129

DOODOOOOOOOOOOOOOOOOOOODOOOOO

mmH›x

o o o o o o o o o o o o a o e o c o c o o o o o o o o o o

-uH4mo uuzoa»

o nu

Neo Hmm moH sme mmm ooo com Hmo mom oHo one can NAN Nah Noe How owm ooo ooo Hmm mmm ooo nH~ oHh com oHo mao

. . . m ¢ HH no om mm se ch oo :H

hon Hmm hmm omH oem mow ooo woe mHH con mom hoe oem con

-xzm Jmomx

QNH HHN ou»

H

ooo ooo ooo ooo ooo one ooo ooo ooo omm oom ooo ooo ooo ooo oom ooo ooo ace ooo ooo omo ooh ooo ooo ooo omm omm ooo

awwfiww

ohm som hmH mao maa omH Hmm omm woo mmm ooo ooo new com ann ooo one Neo Noa hoo »un omm Hmm ouo nun cow «co oH~ cow

»mm H N H H H H H H H H

xa»mH»»mmz<zHu

ooo ooo oho ooo ooo ooo ooo coo ooo oo» emo ooo ooo ooo coo new ooo ooo ooo ooo ooo NHQ ~HH ooo com ooo man oHo ooo mun new one mom mmm mmm mmm emu oho ø0H ann ooh hem

-oH»mm

ohm can one moo Non unc ooo who HHm hH~ ooh »um hue Hem

«zm0zHzxnzmn

un» «mm

uu»u: H H u N H H m H H H H H H H H H H H m H H

mpg

omm Hmm .ixwo moo moo mao ~00 »No omm ago ooh uno HHo unc ooo non “ou hoo now uoH VHO ana mom omH moo hoo men emo

omcummm

muz:::oxoxmx

man

zupmzzm

men one omm ooo

hrw%M%%w

hwm Non wow ~Hm omm non mom unc ocg cum Hom emo man own hHo cec »uu um» «Hm «no

u4mmoz:

~00 0H0 -o

omm% H h H N N H m

aukzmzoazox

mpg o o o a

ooo hHm noe ocg omm mun »Hm mao Hun ohH com emo oHm ooo ~Ho N00 ooo omm cow who Hmm one ooo com en»

.zm›m4<m»zmu

ozuzznwws

hH on oo mo mm oH Hh oc nu un oc om Ne HN mH ma mm on eu mh

hhoxwamwå azouoxm»x

mm om

moH m~H HNH

zoH›xmmHouaw

mm.H

xmnzozoxu

ho.H oo.H oø.H oo.H oo.H

xmH»wu›<›m

oo.H mm.~ om.H oo.H cm.H co.» oo.H oo.m om.H oo.~ om.~ oo.n aa.” oo.~ oo.~ no.~ oo.~ oo. oo.~ oo.~ oo.m

mmpmznwp

oo.~ oo.~

r%w%äw

ooo ooo ooo ooo ooo coq eos ooo ooo ocg ooo ooo ooo ooo ago ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo acc ooo ooo ooo ooo

»mmxu»›«xw

Nm mh ch om

ohH mmH mHH omm hnH ~oH ~oH ~mH NHH Hou man omm oc Hm aan non mhH men ohH hmm mmH how men com mmH

»»ozm4.a›

-m»zm

mo.o o¢.H om.o o~.N om.H oo.H mm.o o¢.o oH.o mH.H m~.H mm.o ac.o oN.H oo.H m~.H mo.o o¢.o o¢.o mm.H mm.o oc.: mm.o om.o om.H om.» mm.o om.H mH.H

m»m

«m

:w :w

nm:w

mo»wn

4zmmnm

»mo»m<u ouom«w

zH4zmmnm zH4zmmnu zH4:manu

wzH.zmmnm

»mo»m<a »mo›m<a »mo»m<a

uzH.zmanm wzH4:mznm

»mo»m<a ›mo»w<n »zo»m<n »zo»m<a

ozH4zmmnm

»mo»m<n oH4xmz »mo»m<n ›mo»m<a »zo»m<n mH4zm›x oH4xmx

oz~4zwmnu ozH4:manm

oH4xm›x

z:z

»mo»m<a

am:

›z mom

mm::<:<›mo4 mummmmuzH44:

H

Huouxm wzammmnmnø mz:mum›ah wxHmu»mu> mampmonz mm::<:ø<4o »4::mu»ma: «4o»mHmx ›mmmxzH 44:xw::m ›mu4mmn: mozuonuu mommmm»4:: nz:4mn: m::mmmmH 0mmmmzzn4

o:.4ns› m»mn ›mm4:o m::mun m»mu 22» mnnm 44H44: ›mm mczam nwmxw

mooHmo cooauo mooHmo moHHmo ¢oHHwo ooHHmo Ho~Hmo oouauo ho~HNo oomamo momauo comumo oomHuo momauo oHmHNo uoenuo noaauc

HH|Houmø

moHH~o moHH~o hoHH~o ~o~H~o ¢owH~o mo~H~o HoMH~o monH~o monH~o honH~o oomH~o Ho¢H~o

om

.

1.30 SOU 1983 o 6

OO0OOOOOOOOOOOOOOOODOOOOOO O O

ooo

muH»z

on

O09000OOODOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

oo

-wHomo

ooo

NNzoH›

How ooo mNo oom omm mmm ooo ooN oNN Anm om» mmm men HoN oom oem coo cum omv owe mmm who om: Han ooe new onw

Nmomx

No oH en om no on on om en Hm no

oou omm

›xzm

Nam oH¢ o¢H o¢H :em HoN «mu moN Han o¢H Nmm omo

o

ooo oom ooo ooo emo ooo ooH ena «mo ooH NNo Hce moo Neo ooH ooo ooo ooo ooo ooo ooo omo one oou ooo oom ooH mom

N

-wwmmm

no om mo on on

som Nmm HNo ooo ooo Non ooH »He NmN HcH eoH oem mmm mom han omH omm com eon ~oH ooH

»mm

ONH

H N H H

xH»wH»»mmz<zHN

ooo NHm ooo ooo one mao ooo »Ho emo ooo ooo moo ooo ooo omH ooo Hne Hce mmH Hoo ooo Neo oem oHH mom ooo ooo ooo ooo

-wH»mm

mmH woe own ooo moo omm ooo omm moo som mmo ons omm omm owe moo mow

zm<uzHzxnmmm

»ma HHm Hom «nu Hon NHN ooH NaN one ooo

zoom: N N H H m¢m_~ H N N o~o_H H H H N N H H H m H m H H N H

«nu

NHn moo acc ~Ho ooo woo ewe mn~ ~oH maa ooo ooo mHo moo NmH ¢mH ooo oHm mmm com Hum moo mHN Noa mun How han mao

mNz::zoxoxa›x

moo

zukmxzu

»mmu:ouu

emo

oomuoz:

«no

-m»»xm

I-I I-I h

mmwzuzomzox

ang o o

omm ooo woo ooo moH mom owo ooo omo one ouo ooo moo one oem

.zm›mH<m»zuu

«mm NN: om» oqo mNc «Hm mNm oHo mNo GHN

N

»»ozmHHH» azomoxm›x

on en oo om oo oN mo om ce Ho oH oo no

mnH omH ooH oou eoH ooH moH oou HoH mcH

ozHz=un»:

~¢H

zumu

xmH»mH»<»m zoH»zHmHuNmm

oo.H mn.H oo.H oo.H

mmwmzanp

oo.~ oo.m mm.m oo.~ oo.n oo.H oo.H oo.H oo.H oo.~ om.H om.H oo.~ oo.m oc.: oo.o oo.~ oo.~ oo.H oo.~ oo.n oo.H oo.H

xmHzozoxm

oo.~ oo.c

4kz< upmnma

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

»mmxN»»<xm

ooo com

Nm oc ow

oaN ~oH oNN o¢H moH ¢oH mHH omH mom oNH moH man han oem ooo ann mha oHN omH ooH now

›»oxmH4H»

HNN «NH

-m»»xm

o~.o o¢.o cm.o mm.H m¢.o mm.o mm.o o¢.o o¢.o 00.0 mc.o mo.H mm.o om.H oc.o mc.H oo.H oH.H oe.o oo.H mm.o oe.o oe.o o«.o mo.o oo.H om.H o¢.o om.o

m»«w

m m

u:m grow

o»mn

Hnmzw

o»wu

H:mmou

»uo»m<m oHHxm»x »mo»w<n »mo»m<n oHHxm»x »mo»m<a »mo»m<n oHoxm»x

:mmpNoxm›x:on

›mo»w<a uHHx«»x »mo»m<m »mo»m«m »mo»m<a »ao»m<a »mo»m<a »mo»m<a »«mo»m«o »mo»m<a uHNxm›x mzmxznp »mo»m<a oHHxm»x ›mo»m<q

mmNmHom ›mo»m<a

ZZ2

»ao»w<a oHNxa›x

muzH

maao›ozH mu«»mNoNmm mwmommmmz« m2»»nx4oom» mo»mu:xnmu wmmonmmnnm wwzHanxHN

«ammo: wo›m::oH ›mmNzz»w mmoz m::zug mzuuo »mmom maumnn zmm»»Hm uz:mwm mzmozu» o»mmm«m mzmpno mzmxmmom ymooux

«ago: m<xm o›m m< mmH m»mn ›mm::

mo¢HNo NomHNo NoHomo moHomo uowomo mouomo oomomo mowomo oouomo oouomo wouono monomo eomono momomo oomomo moeomo oocomo mooomo

HH-Ho-nw

¢o¢H~o HoHomo ¢oHomo Homono Homomo Homomo

DH

¢o¢H~o HomH~o ~omomo Hoqomo Noqomo

SOU 1983 2 wfl £ mx @% 131

c o c c o o o o c o c o o o c o o c o o c c o c c c c o o

mmH»x

c o c c o c c c c c c c c c c c o o c c c o c o c c c o

coo

mn

-uH4mo amzoH»

o o

Hue emo mum maa moo »mm one nu osm moo com man ooh mao nan oqH own nee man oHN «om owe on» com co” moo oem

. . . A A ea mo

no on an Hm om ana ana won Hmm men mmm mmm oma nmn omm com cHH owe emo

Jmmux

ooh Maw

-xzqm

oo»

c c

new aan coo oco mao coo nan con oem coo coo coo ooo oae coo coo coo coo coo coo mom coo coo can coo ooc coo

ano -wmoxm

no

one mmm «Hm oem mmu man una «NH one can mmm «mm mha ecu omm com com cum on» Hem com cow omm man moo can »mm H H

xH»w~»»mmz«zHu

c o

wee emu cnn som Ham coo men coo one cum ana can mmo won coo cmm men a¢w moo one Hm: nod own oqq own mo» Hua non coo nno woo ccu coo moo omo com own one can mow emo owe sue une

-oH›wm

cow cue och coq Hm” Hoo hon ooH om»

mmn.~

zm<uz»zzumum

«mom:

H H H H H H H N H H A M N H N H H H H H H N H H H

mom

omm omm N00 cec emo com oem «ow one mum mmo nun »mo How oem Noa sno won som acc mno Hmm omm OHH mow omm »mn osm man

auz:z:oxoxm›z

mom

zmpmxzu

mmm oem woe emo man

»mmunoum

sme one oHo omm man Hae omw omm Hmm new uno emo Hue com con man nme «Ne ono mac nam Now mmm mn:

-u»wxm o4munzn

H H N o H H N N H H H

muwzmzomnox

ana c c c o

ooe Noe mha emo «mm cow New hmm moo mmm mom moo ou» som mum omm mao Hmm man eo: Hoe ann oao una emo

.zm›m4<u»zmu

e mm Ho nn on em mm Ho ca om mm en oc

nn

ppoxmgouk

nu oo

con mum

ozomoxa›x

omm man goa cum one nMH amg

mzHzzuw»:

zamm

zom»xHmHuuam

oo.H oo.H mw.H oc.H

xwmzozoxm

h@.H ho.H am.H eo.H om.H co.N oo.H oo.H oo. cc.m oo.~ oo.~ ao.~

zmH»mH»<»m

oo.m oo.~ ec.~ cc.~ co.m

mupmznsp

mm.~ om.” om.~ oo.~ eo.~ oo.~ co.¢

4»z< -kunna

o e

cog coo ccc coo coo coo noe oao coo coo coo ccc ccc coo coo cco coo coo ooo cec coo ccc ccc coo coo coo oao

»1axm»»<xw

ou

emu ana eon

no we on

una no maa one oem cow ene ana uua con woo HoH

wpoxmggaw

sea cow ooH mmm “ma HHH »cc »ma

-m»»xm

om.o mo.o cn.c oc.o on.o m›.o cm.c cn.o cm.c oa.o mm.o oH.H mo.” mc.o mm.H mN.H c¢.o cq.c on.» oe.o ow.H mo.o o¢.o mm.c mn.H oo.H o¢.o om.c cm.H mpaw

4nm:w 4nmzm ao»ma

0H4xm›x 44nu:m

zn4zmmnm za.=mmnm

0zH4:mmnm

»mo»m<n øa4xa›x »mo»m<a »mo»m<n »mo»w<n »mo»m<n »ao»m<n »mo›w<a »mo»m<n »mo»m<a ›mo»w<n »mo»m<n »mo»w<a ›mo»m<n

mzH4zwmnm

»mo»w<n »mo»m<n »mo»m<a »mo»w<u

m44mu«m

»mo»w<a oH4xm»x mH4xm›x »«o»m<a

momummmmzzam

oH4xm›x

mommzzHx wamopmzmam mozmnnxoac mammmnnam mommmmzm momomw.mx momu:uz:< nnpxuzzum

mzuxoau mxmxxow »mo4u »p4w wo»w4< mz> mo»mm4g mzm:ozw om: «madman o«u mza» umum mmoz ow: ozmnw ma«o»um«o m:4o:aH› o: mormmm»4

mcmomc momomo eomomo mcmcno ocmcmc Hooomo mooomo nooomo mooomo oooono Honomo uonomc monomo eouomo monomo oonomo Homomo Nomomc momomo eowomo mooomo oooomo noøomo ococmc Hcocmc Nooomo mooomo cooomo

HHvHo›mo

«ooomc

:H

132 SOU 1983 :6

OOOOOOOOCOOOOODODGOO OOOOOOOO

oo mmo

muH›x

oc ao

ODOO o

ooo ooo ooo ooo ooo

on no mm

›uH4mo

um

ooo

mmzon»

one ana woo ena Han uno can sme coo omm «no noe mun ooq omm nam one ace ooo cow man mmu uno How emo man New can omu

om om mn un

ecu

ow on as

-xzm gnaw:

mow oem

Nos ond om

amg omm ena mnc cum cha oem omm

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo emo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

uw%%@w

no co

Hon own oom mug omg ecu n- Hou man com mmn mon oqo cum one one mam cum emu oma aan maa

»mm no:

»NH »an

xH»mH»»mmz<zHu

o o

ooo com ooo uno ooo ooo ooo ooo ooo one ooo one ooo ooo ooo cam ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo com ooo ooo acc

-wH»wu

omm maa one coo moo non

zm<ozHzxxmmm

mum one maa och uno :No umm mao ooo Hem am: new can com mmn ace ene com amd

amp“: A a-.a A N H A N N H mon.~ H

mam

emo nan Hoe ooo moo omm man woo ace omm men mon um» »no man han cam omm maa ena Noa osm man mmm can nus Hum wee »mo

muz::zoxoxm»x

mom

zmpuxzu

›amu:num

ann ace aan uno own mom oeo ono man mao omm emu

m4auø2:

00¢ «om ooh «ma mm¢ Aha ooo goa ooc com nmo man mm» Hem mun omm uno

›mh»zw

F FI ri I-( m I-l FC N

mmpzmzonzox

mpg o o

men som mmm moo em moo mom uno

.za›m4<z»zmu

»Hm «mu 000 mn: »mn ooa ooo moo «He oøa ago omm com one

»»ozm44H» nzomozm›z

oc au no

wznzznwpa

omm ana

gen ce he NN AN Ao mo mh

con mmm

oo no

ac» omg emu ena con

zamm

xmH»wH»<»w xmnzozoxu zoH»xHmHumam

oo.H em.H oo.H

mmumznwp

mn.~ oo.~ oo.~ oo.~ em.m eo.” oo. oo.~ oo.~ ao.~ oo.~ oo.~ eo.m oo.m oo.m no.~ oo.H mm.~ oo.N oo.~ oo.m oo.a oo.a oo.H oo.H oo.~

4h2< -banan

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo

»mmxm»»<zm

oo

men mon oem

MA ua no oc

non con ena sea

Hon on

ana Hum emu men omg Neu cum mom ana

hwoxmqgnn

mu»

-m»»xw

o¢.o oe.o mq.o m¢.o om.~ o¢.H mm.o oo.H oo.H 00.0 ao.H ov.H mo.~ om.o oH.n om.H om.o co.” cm.A

muuw on.

om.” mn.o om.n m¢.o om.” mo.e me.o on.o oo.a

W m m m m

m›x ma

nu:m

mm»mn

zo»m<a

oH4zm›x

mzH4zmmnL

»mo»m<m zn4zwmnm zH.:mmnm zH4zmmnm

»mo»m<n wn4xm›x oH.xm›x uzu4:mmnu wzH4zmmnm

wH4xm›x

oza4zmmnL

»mo»m<n uH4xm›x

uzH.zmmnm

oa4za›x

O

»mo»m<n

ozH4:mznm

»mopm<n »mo»m<m øu4xm›x »mo»m<n ›mo»w<a

z:z

uxmnwm

mnz»›x-<z:»m:mu mnmn:zø<-<mom»

»mo»m<u

24<:

mmuxozH

mn»m44n: uzu4nxm oz:n4mmw: muzoznmww momzmuHm: n4umzm»»› ›muo4m: mn44m: wxHxmnnm wozamngmxo »:o»oH»m memmm2:» z:›z:m ommmkm» zmn:zu uøznonuo mzz:mnz»z

aonm nmz mmuxa wzmgm 44a4 z»»um oz:4 m»mo D49:

eomnmo momamo oomamo uoaooe neneco ooaoao moaoeo uomaao momoco momoeo monoco nomoeo uocoaa moaoeo oocoeo noaoeo ooeooa momovo oomooo moooco

uH-ao-mo

momflmo Hoaoco Nomoco Homoco aoooqo

on

couo«o ~omo¢o Hoooqo Noooao

W

nu nu ®w no ao 2 mä E m% & 133

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

emo ooo ooo ooo

on

ooa Noa

-o~4mo

o-

mmzon»

o

cww com coo man woe coo Ham oo» one emo mm» omm man »mo oww VAQ “mo Hmm oAo Aow mow can ømm wen uno oHo som Aoo

. . .

ma

mow owe

Hm mn um

emo ann omm com oem mom Ahw ana one con acw wmA ooo hmm ace wow mn» mo» ~¢o »ma ®hA

;mama

«mm

-xz«m w

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

muo

maa com

-mmoxm

ow

mow owo oo: ooh can ¢oo own omA mma con mom ooo mun on» ace swe omg moo maa com ooh ooo cue on» oAm ohm

»mu A A m A H

xH»ma»»mmz<zHm

ooo mom uno mms mao ooo ena coA mho «aw evo mn» oho nae ooo nam ooo «mm ooo oHH ewa oem mum woo uoa nmo own one acc oss mum one own mao mha wan mom omm ooo omm mmm

-uH»wm

mow oem ewa mom one AoA :Hc ego hwA Nun mnH AAo hAo mm: »eo «on

zm<ozHzxnzmm

«me

ampmx

H m w w c H H w m H A H w H H A H

ang

maa coq AAo one emo mmm ooo mom mmm mom oAA unc »ou hoo Awh oem Awo now h¢A AAo omm ana QAM som hAw Hon com nn» AAo

umz:xzoxoxm»x

zuwuxzm

men

ooo emo cum one noe

›muu:ømz

ooh one «Ah who HHn ooo emo moH mom oow mmm Aoh ¢Ao owe mom mm: mn: Hsu

w4muoz:

Now Hmm ou» »mc «mm OHG

-u»»xm

A m H H M w w N h H A ou

mupzmzoaxox

«nu o o o o

com oss ooo ooh man man ooo acw men »no moo msn :oo mmm mom one man emu man ooo omm una ooo

.z«m›m4a»zmu

HN: MAN

w

pwoxmgqnp

wo no hm no mo Am nu

omu una

ozomoxz›x

hA an

¢AA sea noe wow man hmA nog nmH oo” ann AoA oAA hwA

øznzzunpa

nam

zoH»xHmHuunm

mh.A oo.H ho.A mm.” ho.A mm.”

xmazozoxm

oo.M oo.A om.A m~.~ eo.n oo.m oo.m oo.m oo.~ eo.m

xmH›mH»<»m

oo.~ om.“ oo.w oa.~ oo.w ao.m oa.~

mmnwznwp

om.w om.w ao.m oo.~ oc.~ oo.m

4»z< u»mnma

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

co

»umzm»»<xm

em

omm omm com nam

Ne Neu

mam Aow nog mew oem how hon maa men man Hou ohm AOA ooA een :NH GOA Hou Hm: hon Aow

pwoxmgdnr

-u»»xm

oo.A oo.A mo.o mm.” mm.: mm.o mm.o m¢.o om.o om.o me.: o¢.o

mo.A o¢.o oa.o oh.A oe.o mm.a oh.o om.o o¢.o o¢.o o¢.o oA.o m«.o mm.o mq.o 00.0 om.o

m»w

«m

ma

m:m m:m mzm

ao»m<n zo»m<n

›mo»m<n »mo»w<a ›mo›w<a »mo»m<m »mo»m<u »mo»w<a »mo»m<n »mo»m«n »mo»m<a mH4xm›x »mo»m<a »mopm<a »mo›w<n »mo»m<n »mo»w<n »mo»m<a »mo»m<a

maao»wxa»x

«oH4xz›x wn4xm›x »mo»m«n »mo»w<u oH4xu›x

zxz

»mo»m<a »mo»m<n m»mu: »mo»w<a ›m44uz w02H »mo»m<n

amw<

nommmp» ma»mmHm<z womu44: oz:4»nu m:mxzm mozHmu mo›uz»»om wz::muHm4: woammwomgm wo»mHmm m»4::mzm mmmzH4< wamo»w»:o4

mnzmoz: u.mm: among uopxw «mmoz momma m«mmu mzoz «mac: zmmn: mnmo» zu4 wz:m«z uo»m «monm woo

moaono oooomo mcoamo cconmo oouamo momano eomamo momnmo woqamo moqamo moonmo AomAno womAmo

HH|Honmo

AooAmo uoaflmo mooAmo HoHHmo woAAmo moAAmo ¢oAAmo mcHHmo ooAAno AowAmo wowAmo mouflmo ¢owAmo mowAmo HocHmo qoeflmo

DH

_ ,

134 SOU 1993 :GE

o a o o o c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

une ooo

muH»x

NN nu

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo oma oem ooo ooo men ooo

A 0 we mo nw mm

-eH4mo muzoah

«ma

o o

. . . mun ago one nun »mn Haw om» ooh non Nea aan »oo mao una chm oem ueo «ow mms an» mhw cam cow mmm Now omm mum

A c N oo Aw no ho mm ea

mmm man omm nma som

cm oc

-xzm ;moms

mo» goa »eu Awe cam ecu mmm »ca noe nov

A

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo acc ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooa ooo ooo ooo ooo ooo

smooxm

A

mno

nun una

ca

ooh amg «om ana woo «mm 09A «no mac han man »Hm «co omm emu omv won men mma eoa cue mmm wow one

»mm A A A

N A

x»›mn›»mm:<zHu

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo cec ooo ooo ooo ooo ooo ago ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

N

-wH»mu

maa man

no

one ams moo vom wen omm cec man mmn sou moo

zz«ozHzznmmm

Moo «Hm «Am mha ohm ooN ooo »NN NhN ohm emo oc« «mm

muhmz N A n A N A H A

mpg

omm man Num mom hoh QQN aan man ooh men ann omm mao Nmh Hua mmm nad omm ooo saa oo» mac «co MhN moo »na Mon mao men

zuz:xxoxoxm»x

mom

zu»m=:u

»amu:owm

one man can oem aaa mao ooo oom duo von ova ooo mum emu cow man mac mom oem cow ecu cue now

e4uunz:

NAM MAM Nam »we Aoo omg

-m»»xm

e N A M A A m N N M N h A N m N N

muhzmzouxox

mom o o o o o o o o o o o o o

emo omm mao maa aan cam com noe ams mun ooo own evo ace

.z4m»m.z»zmu

»wa vad

O m

»»oxm44a» ozomozm›x

mm um on ON ca no Ac No om co mm hN

man

wzuzxnw»:

«AA

zamm

xmH»mH»<»m xwmxozoxm zo~»gHm~umam

om.N oo.N oo.N oo.N oo.H oo.A oo.A

mukmzuww

oo.: oc.n oo.n co.~ oo.u oo.m am.~ om.m oo.m oø.c oo.m ao.m cu.“ aa.c no.” mm.~ oo.: oo. oo.m co.” co.» oo.

4›z< -kamma

o

oo: coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oss ooo acc ooo ooo ooo ooo ooo

»umxm»»<xm

om mm oc Aw

can new hem mha ena saa ana mmm hmm mum hNN ana «Hm com ocg mun maa «hm own wNA cum hmA

»»oxw44H»

ANN ANA

-u»»xm

mc.o om.” mN.A om.H om.” oH.n ma.” ma.o øe.H om.A oN.A o¢.A oo.A mm.A mA.A oo. mh.A oo.A ow.» om.” oq.H om.” om.o cw.H ca. cm.H om.” mm.H o¢.A mpam

m m

mom zqw

zmmnm

zH4:«mznL 2n4:mmnL

uH4xm›x H4zmmpu Hqzammnm H4zmmnm

ozH4:«mmnm ozH4z«mzom

uH4zm›x

H4:mmnmmo«»m

uH4xu›x uH4xm»x

uzH4:«wmnm ozH4z«munm ozmgxamunm wzngzqwmnm

»mo»m«u wH4xm›z

mzH4xwmpm ozH4z«wmnm o:n4zmmnm mzH4:4manm mzH4xn«nm

Z242

wommmwmazwzwa

mzH4zmmnm mzH4xqmmnu mzH4zmmnm

mz»»›:mnm:mo4nw

w4gx »mo»m«a

ommwmzH44um mommmmmnzH4 wommmmzz mz»»›:»›mo mmomu44nz mxzummmoz mxmnmuuøpw mn«uo:«au zHo:4 mnzmmnm omqmua; mozn4«: maz«m›mzm» mozmxm4 mnzm2n4Hm wmmzoao

oomz< ozax ›mwuz moz mqz azmnw zAJ wga «noon wmo mao

momon

AArAoumw

momomø domomo Hooomo moaoma mocomo ooqanc mooomo Homomo momomo Hooomc uoeomo mooomo eooomo mooomo uohomo mohomo monomo wohomo nonomo Aooomo momomo oowomo nooomo eoocmo

on

«omens «chemo «among «comma

nu nu 1. w LL afl % J fl 135

.

a.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo com

oN :H

-oH4mo mmzomp

o o o

hho mum «cm «me än men »Hm mao moq moo moo ooH hon one aan NNH aan GH: mum oHo ooh man men saa mom ago

. . . c mn hH nu Hm mm

nan una oem ecu

mm

acw maa can cum com han HhH hHH

Juan:

HnN moH hhu ooH o0H

-xzm

mn» HN:

N H

o

NHM ooo ooo ooo mä So man om» ooo ooo ooo com oem ooo om» and ooo ooo ooo oHm one ooo ooo ooo ace ooo ooo ooo

NH we om oo nu

ecu woo omm

|%%%@w

:ae »mn new :ou oh hhH man men mma maa com oem man Nhm omm Hoo man Han ou» mha »mm H H H

uaixoom

zH»wH»»mmz«zHm

o

omm ooo ooo ooo ooo enn emo ooo ooo ooo ooo saa ooo ooo one ooo ooo ooo oom oem ooo ooo ace ooo ooo ooo ooo mom mow mao omm nam now one mmm one man omm won nen com mmm coo Hou noe men mao m¢H

-oH»mm

man ooh Sm än who ooh on»

zm<uzHzxumum

muwu:

H H N N n H H H H H H

mn»

hH~ som mmm emo ena one men ann com hHo :NH mao Hue can swe nam ace awe mmh mom och omm omm «Ho eoo Hon emo mom ~hH

muz:xzoxoxm›x

mnm

zmpuzzm

New ooo Hwo ooo cue nam emo moo ado mmm omm oem emo ømw hoe woo hHH ooa oHH emo »He omm Noa cum omm

w4mmaz:

HHN 08 SN NN:

¢ H H H N N H H H H H H N H H M H m H H N H N &

mmpzmzoazox

man o o o o o o o o

omm ana moH mha sno om: omm ene com maa mqo new one mvm mmm moo Anm one noe man

.zm›m4<=»zmu

MHN

h 0 H HN om nu oo . om an oo om ON oh nu Hc om

ozomoxm›x

ana NmH aan med

wzuzxnwpa

2:

& .

zoH»«xHmHumum

oo.N oo.N oo.H oo.N co.N oo.~ ao.¢ oo.N oo.n oo.H oo.~ oo.N om.H eo.~

zmH»mH»<»w

oo.n oo.” oo.~ øo.N oo.m 21m oo.~ oo.~ oo.~ oo.~ oo. oo.m oa.m ao.~ oo.m

mmpmznwh

xmH:ozoxu

&

o o

ooo ooo ooo ooo ooo S.. ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ace ooo ooo

nu cu mo

›uzzu»›<xw

oHN Now eon HcH mam «mm new mn ~H~ mom mmm ~oH can omm una omg «mu ena oHo 0HM om” ana man HHM

»»ozm44H»

-m»»xm

00.0 mo.H o¢.H mm.o mm.o mN.H 36 m¢.o oH.H om.o oc.” o¢.o oo.o o¢.o oo.” o«.o om.o m¢.o om.H oo.o oo.H mm.H om.H o¢.o mn.H o¢.o 04.0 oo.H oo.H mhw

m

:«m

nm:m

H4zm›x mo»m<a

zH.zmmnL

4zm›x

»mo»m<n

uzH._zmmE

oH4xm›x »mo»w«a zH.:wmnu

oza4:wmnu

»mo»w<n

ozH4:mmnm mzH4xmmnm

»mo›m<u wH4zm›x

ozngzqmmpm ozH4z«mmpm

mH4zm›x »mohm<n »mo»m«n »mo»w<a

wzm4:mmnm

.:..m8.ma »mo»m<u »mo›m<m wp44mz uu4xm›x

z:z

»mo»w<m ›mowm<n »uo»m<a

mzmxum-›mm:: »muxzm»m »wmu44nxm mm:z<:mz<40 moz:m«mxm wouumw44: oomuoz:z<z

m:m4«m qazaaow mmzHm:» «zmunmmp fi_<.:mmo.r ons.: 4:nx mmmxmq ›mwzm ao›m mommmx mom»zH wz:z<= 4::x mxunmaug »wHzx omm»nHx ›mH muzzm

omm» «an m:w

mooovo ooooco moooeo oonowo uoneoo maoooo coooco mooaco eooaco uouaco moNHco momamo aouomo

HH:Hormo

ooooqo oaooqo 233 mohoco nohoco Hoooco moooqo HooH¢o HoHHdo ~cHH¢o moHH¢o ¢oHH¢o moHHv0 moNH¢o ¢o~H¢o

DH

âSä

136 SOU 1983 :6E

°°OOOOOO°OOOgOOCO°OOOOOO COCO

O ooo

m

mmH»x

mha

o o o o o o o o o o o o o o o o e o o o o o

ooo ooo ooo oem ooo ooo ooo

co nn nu

-oH4mo

He ow

mmzoap

mha an

mmo mao mmo mmm coq mha ann mmm ana ooo ecu New Aon coo mmm emo hon man mom moo maa uno mmo man oww maa nom mmm mun

on on en en

ewa woo

no mn no

-xzm Juan:

ooo mow oea

oo AH

med mad flea «AH hmm mha com Hmm one am omm

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo one soc

-www

am om

nae

oo ow

woo com mum goa Anm una mmw omm hoe men ecu ohm »ma Noa oem mmm noe mms hmm ana who won

»m«u

on»

H A

xu»mn»»mwz<zum

o

ooo ooo ooo ooo ooo cec ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo

-oH»mm

Hm oo oo

one can mwm

oc

Nee Hon oao Now coq Ham man cow oem maa som oem omm one com noe can mom men enn owe

za4ozHzx<mmm

maka: H (Ur-lr- € 740-I

an»

mom mon man omm ooo men mow ann han mow »mo wmc »mn mno nom one ana evo mc som »Ho hho ooo mmm “ma maa w«m men Hoe

mmz:zzoxoxa›z

zmhmxzm

mn»

›muu:omm

mmn nov ace won mam ana

m4mmnz:

Non mn» mhw one wan wmm oo» uno one «on emo coo oo: osm men mun mao men omm

-m»»¢xm

¢~¢ ou»

m I-IFTPIN P-ll-CI-fir-1 on

mupzmzomzox

mmm o o o o o o o

mmm one mac oow ooo can man oem emo

.za›m4<m»zuu

ANA «mm «we new mww com emo han

wzuzznwwa

›»oxw44H›

an

nzomoza›x

om nu uh Aw No mn om mu on mm nu no ou ou

con

zum;

zoH»zHmHuumm

zmwmznnw

xmn»mH»<»m xmnzozoxm

oo.c oo.n oo.m oo.a co.» om.“ om.H oo.n oo.w oo.w co.” oo.m oo.M oo.H oo.~ oo.m oo.w oa.m oo.w oo.H eo.” oo.n ao.e oa.H om.~ om. cu.~ am.: oo.~

4k2< upmamu

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

»mmzu»»<xw

am om mo

oam maa oou wmn own ann mmm mum omm

amg we

hmm omH Hmm acc omm cow aan mow

›»oxm..H›

«ma «mu »Hu How hmn

»u»»xm

oo.u oH.H oH.w mw.H oo.~ oh.n a¢.H ma.“ ow.H om.o o¢.H oo.H m~.H mN.H oc.” om.~ cm.H om.“ oo.” cc.» mw.H o¢.H mm.o om.n oc.o om.o ce.” m«.A ma.

m»m

«m

mmm

ao»ma

4xmapm

H4:muom

ozH4xmmnu ozw4:mmnm ozH4:mmpu

oH4xa›x

mza4:mmnL ozH.:mmnL

wH4xm»x

wzH4zmmpm wzH4:mapm o2H4x«mmnm wzH4:mmnu mzH4z«manm

uH4xz›z

uzH4:mzam mzH4xwmnm wzH4z«munm uzH4:«mmnm

›mo»m<n

ozH4:mzpu

wzH4z«mznL

uzu4zmanm

zzz

ozH.:«mmnm

mwmmmu»»xm:zHzm

Hnmxm »mu»w<u »zo»m«n

ozH4:mmnm

23»

mzmomnzzm wwzumzmnmaw ommzanmmw»wn mommmmoz mmomz»mn

m:::u wzm4o4n mznmm.4ow wzwzm qzmum mo»m mmm»nm mm»m:o mo»w n=wnmnm mzmxHzu mqmmzwm moxuaw: ›mma: «zaux4om wnz»mo »mm< ~zH4xox «4:3x

mo: man» ›m 4<m

Hooamo woommo nooumo ¢ooHmo moommo oooamo hooamo woaamo momumo eoaamo wownmo mownmo oowmmo momamo monamo oomamo nammmo moeamo uomamo momamo

H~-~o-mo

Hoflflmo howamo Hommmo ~omHma ¢omHmo Hovamo moqmmo ooqamo Homamo

on

SOU 1983 2 0% E m% & 137

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo

n Q

-uH4mo mmzoup

o NA

ego who «no one maa mao mun coq mom mac man mao cam mhm hue can cum mun owe hoe ooo Ham aug ooo ooo can com

. . h aa en mo um ou mA oA Ah mc om

Amour

hm no

aan ewa ond can mmm omm men can oem moA

-xzm

»ou

o

ooo com oom oom ooo ooh ooo oem oom coq ooo oem ooo oom ooo oom ooh oom ooo oom ooo can ooo cum cow cow ooA cow

m A

mnn -wooxu

oh

emo nae mom omm coo men ann owe mm» mao man oflo mao oss hoe cam mom mao :ae uno »no oou Ncc um» cum »mu A A a A

A N A A A m A

xH»mH»»mmz<zHm

o

ooo ooo omv one own ooo ooA ooA oom ooh ooo ooo cow oem oom ooc oom oo: ooo oo: ooo oou oom oov ooh ooo oom ooh

A Am

one mom omm men man wuo ooo nan ooo moe mms ooo omm oom how

-oH»mm

noe mao mmm Nae mao 0AA «mm Hmo dam mAm Mmm

zm«wzHzxummm

zman: A A M A N A A A 0 N A A A N ~ A

mom

nmo una mmA Hun mao omm emo oo: aan h~A wow moo Hon Nah omm one Nah ohm acw bh: moo oem «we ago ¢Am mmm ae» noe oom

muz:z:oxoxa›x

zmpmxzu

«nu

can omm som men nom mom nun aan

»«mmu:oma

Hum men one mao mom new mac omm Hoe man ooo eao mmm uno men ou: coo »no “mo oda

u4mmnz:

«no

-uwwqxm

A A A N N A N A G A

mmpzuzoazoz

man o o o o

mAm och emu who one men maa hhh omm nun mmm omm mmm oa« mn» han som om» maa man mac oss ooo acw mmm

.zm›m4<m»zmu

h 0 0

ozuzznwwa

on av eo mo ma ao nu am mo

»»oxm44H»

om mo om mm nn no hA mm mm om

nzomoxm›x

omg Noa una

«mm

zoH»xHmHumam

om.H oo.N ao.H

xmuzozoxu

om.H oo.N om.N om.N

xmH»mH»<»m

oo.H om.H om.~ oo.H oo.H om.A oo.n mm.n ea.~ mm.~ co.» oo.~ oo.” oo.~ oo.~ oo.m om. oo.n oo.”

mupmzunp

oo. om. oo.~

4»z< -Hanau

e o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo one ooo

›mmxu›»<zm

om

maa com own oda oem A¢A «ma A¢A »aa Anm omm mun »nn una ANN ohm «nu som emu MAN mmw Anu ewa own omg ooA

›»oxm4.H›

-m»»xw

om.o mm.o mo.” o¢.o on.o m¢.o o¢.A am.“ en. oo.o om.H om.a o¢.H oo.” om.o mm.o om.o mA.A om.o oc.o oh.o om.o oo.A co.» om.A om.o an.H om. om.A

m»«m

m

:am

zmmpm zmmnm

Jzqmmnm mo»m«n

»mo»m«m

wzH4zmapL

uw4zm»x

ozH4zwmnm ozH4:wapu

»mo»w<m

wzH4x4mmnL

»ao»m<a

ozH4:«wmom mzH4:mmom

»mo»m<m

ozH4xmmnu wzm4:«mupm mzH4z«manu

›mo»m<n mH4xu›x »«mo»mm oH4xm›x »4no»m4n »«ao»wa »mo»m<u »zo»m«n »mo»w<n

»mo»m<n nnmmzm

mmmo»

2:42

»mo»m<n

uz:n4

ma›mmn»5z4« wp4mmmnm> mo»wumH mpgaxommzmpm mø»mmwzz< mmzw4mxun

nam: oz:mamm mhgaxwmo »m«uom mp4m»xw m»mn om:o: ›mw4< nz«4ma m»4:=z4« oommz< ma›mm»no mn›zu› momxm«z «ammo ›mwm›m «mama ›mwz:w4 m«mwzH» wo›mmz:H4 mapm oommz4u mmmoawg

comamo uoaooo ooaooo moaooa ooAooo mouooo nomooo oouooo momooo oouooo nowooo mouooo oowowo momooo nomoea comoco momooo momooo nomooo oonooo Aooooo Nocooo mcaooo oocooo mocaoo oocooo

AA:AoIm¢

moAo¢o »among Homage

DH

132» SOU 1983 66

OOOOOOOOOOOODDODOOOOOOOOOOOOO

mNN»x

OOOOOOOOOOODDOODOODOOOOODOOOO In m oo o oo

d)

-uHNmo

om oc

ooa

Nazca»

o

aan osm nom NN» coo Non How moo oqo mom nun som men mmm can Nam mmo mmw on» nmN oNN om» coo Now men NaN

omcmt

ma om

maa

mn

omm omm oom

-xzm

mmfi omN hmm mNN omg ¢NN »no mmN omm

ocn coo com coq som cow one now coo ooh ooo ooh coo ooc occ coo coo coo ooo ooa coo com coo coo one och coo

mua -mNoxw

Now moo Nmo mms ego Nae Non moo «Ne mmN cum maa men eon mom mmm ana

»mN

ONN NNN Noe S4 Nae mNN ANN Nmfl Nuq «Ne

H n N H H H N N H N N N N H H N

xH»mH»»mmz<zHu

a o

ooN och Noe coo coo coo coq coo one Nov ago com coo coo coo one ooo coo cow coo New coo one ooc com Non

âo»$

-uH»mN

NNN Nm «mo NON men NNN Ham mmo coo emu can men Hue on: omo omm emo emo NNN boo N¢m Nae mmm ons efio

aNN.N

zm<mzHzx«mmm

Nupmz N N A N H N n N H N N N H N N N N N N

gnu

Nan one omN ago ooo Anu Neo «no mmm mon mmm emo New :Ne Nam Aho moo om: coq aan mao No” nae Nae Noa «No sme ace mm»

mNz:xzoxoxmx

mom

zmpmxzu

»zmunoum

Nae »No mao cow nun owe acc omv mao maa com one mao omm coo som moo

oNmNn::

oo» mn» New Non NoN Noa Awe Neo Noa Noa amg Noa

-N»»x H N H N N A A H o H 0 H N H M H H

zmwzmzouxox

mom o o o o o o o o o e c o o o

wvm ann moo own acc mom non man moo mum omm

.zua»mNm»zmu

Hmm Nae Na: ou»

wpoxm

Q 0

ozoNoxmx

nu en NH mN an om ms

uzuzxawpz

mun

om

and «ma omm

NH» zumm xmmx

xmH»mH»<»m zoH»zHNHom¢w

oo.N oo.M om.” oo.N oo.N co.” oo. oo.N oo.N oo.N om.N oo.N oo.N oo.H oa.m oo.N mN.H ao.: mh.H co.N oo.N oo.m no.N cc.m om.N cc.m ca.N oc.N oo.N

zoxu 4hZ< upmnmu mmpmznnk

c

coo coo coo occ occ coo occ coo coo coo coo ooo ooo ooo ccc coo ooo ooo one coo coo coo oco occ coo coo oco

»LNxm»»<xm

Nm no me

ana

NaN oo

Nun NoN Hun Hm Ham oem ewa own ooN oN¢ ooN can own oo” eon can amN ohm ¢mN cum

»»oxwNNH»

«NH

-N»»xm

m¢.c ce.o m¢.A oo.H m¢.H cm.H mN.N o¢.N mN.N c¢.c o¢.c oc.H mH.a oN.H c¢.c om.o mm.c mo.o cn.c oN.n om.o ov.c o¢.o cH.n m¢.o o¢.o mm.o oH.H om.o

m»w

am

:«m

mo»m<n

zHN:«mmuN zHN:mmnN

Nzqmmnu

»No»m<a HNzmanm

wzHN2«wNyN

zHN:mmnu

wzHN:mmnm

wzHN:mmnN mzHNx«mmpN wzHNz4w:pN

pqmohman »mo»w<n »mo»m«n »No»m<a »mo»m<g

oHNxmx »mo»w<u »mo»m<a

ozHN:mmnN

»mo»m«u »mo»m<a

uzHNxmmnu

»mo»m<a «wHNxN»x »«o»m<u »mo»n<m »mo»m<u

2_L2

mamma»

mNxz<:«Nmo mumo»zxo: nomm»2oN< m»N:xuNn «omNmmNNnz mxunmmwkoz mo»mNxzm mohmmuxm mxnmmmmom mo»mNNnw moNNmHw wamoNmmmaz

a»mn «oNmN oo:zmN omNmNxN mamnwm «ommmoou nmamzuz «zzumo mo»aNxNN nnmmuz mzNo:4n»m ozzmn mn›mm»No» m::Nm uN:mNoN NNN»NNm on::Nw«

hcoooo moeooo Nomoco Nomooo momooo comowo momooo oomcoc hcmooc Nomooo mooooo oumooo nooooa cocoon Nonooo monooo eonooo mannen mooooo cowooo momooo mcococ mooooo

NN-No-mo

Nonooo Nowooo Nomooo Hooooo Nooaoo

on

«cocoa

H , ,

SOU 1983 2 0% no T; ax G nn

c c o o a o c o c o o c o c o c o c c c o o c c o c c o

ann

umupxa

ow“

o o c o c o c c c o c c c o c o c c c c c c o c o o

coo com coo

m em ma

-wH4mo muzomk

«ma mwo man emo one uno oh» Hou nov omm mmm can can moo som Hao omw eon omw »mo man one moo moo »HN mao mom anv Huv

. .

HH mm ha mm om

mom oem cum men ova man coo omm con men ana mom unc can nya new man nog eon

;mums

ooh New mm» ou»

-xz(m

«ma

H H A

.

c c o c c o o c o c c c c c c c o

coo coo coo occ coo coo coo coo coo coo coo coo

o H e o

auo

QM no oo

-mwo¢m

on ua

oofi «we omm

»mL

zn»mH»»mmz<zHu

o c

coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo ccc coo coo coo coo oco coo coo coo coo coo coo coo one coo

on mum oem mmm mom com men con mac one saa oem one owe oem can mun man

-oH»mm

mam “Na New ohm «mm »mm »ou

zm<mzHzznmum

:nu oo»

guru:

H J m 0 M N w u N H n m N M N H N M H H H m H

«nu

om

mmm oem oem one nan cow emo omm oss Hem Non mao uno cum omm mmm mao omo owe »ma «hm «no coo mme mno mao «mm man

auz::xoxozm›x

men

zupmzzu

»«muu:oma

one ooa can nun emo nas www oem one som own acw mmo odd cow «Hm Huh mmo awe Ane omm men coo han

m«4mmoz:

oda mm» oo» ao: «mo

-u_wzm

H H N H m A e N M A m N ~ H

mupzuzomxoz

zum o o c c o c c o

mmm ou: non men man mug una om» am» ow» com men Hoe man cam ena han mmm owe mac

.z«m›m4m»zmu

¢~o.n~»

N m n om mu om mu no mn

»woxwggur czouoxu›z

om mm no NH

mm» oma maa med con maa mo

ozHzznn»:

zamm

xmnxozoxu zoH»«zHmHuuum

oo.H mu.~

xmHwmH»<›w

oo. oo.~ co.» co.~ em. om.~ cc.“ co.M oo.~ cc.m cc.m oc.~ oo.~ cc.~ oo.~ oo.m oo.~ oo.~ oo.~ ao.~ oo.m ae.u oo.m oo.~ oo.u ac. oo.~

4›z< -pmuau mupmz«n»

c o c

coo coo coc coo coo coo coo coo occ coo coo ccc coo coo coo coo coo coo coo coo coc coo coo coo coo coo

m

›m«zxu»»xw

an

no mmm oo maa nun mmm nom »mm :aa una mow mum una om ena mam com oem cow :ma Hon maa mum omm

»»oxw44H»

-m»»xm

cc.~ m~.o oo.H oo.H oo.H ow.” o~.H co.o c¢.H mo.~ oc.H co.“ mm.» ch.H om.» mm.H mn.o m¢.o mm.o om.o c¢.c om.c om.o m«.o oe.o oe.c o«.o mo.o mm.H

w»m

m m

z«m :«m :«m

u:m wH4«

4nmzw H4xm»x mo»m«u

»mo»m<a »ao»m<a »mo»m<m o».zm›x »uo»m<a «wH4xm»x »mo»m<a

uznozammnm

»mo»m«a ›mo»w<a »«mo»w¢

wzH4xmmnm

uH4xm›x 4oH.xm›x

mzugxawmpu

pqmohnqn

x

ozaozgmmpm

oH4xm›x uH4xm›x «oH4xz›x »mo»m<a uH4xm»z

muzaanx ›mo»m<n »mu»m<a »«mo»m«a

manna

wH4xz›x

mnmo»mz«mm»w wo«»mmm»mu monummopx mmzopznznnw

mo«»m4 uozHmpx4o an4m:z«: mmmo»w44«z mp4mmmnz 4«omw mp4m:m ax4au: mmamaxw uH.4H wam«Hxm mx«z4«m mo»mmnw mn:zmng4 uz«»mnm«o mo»mun4

›m›x 2:O4 magma; mø»m› «mopm ›mao: namn: uoow annan

mcmcho oomcno womouo oomono Nocono moqono aocono moecno ooqono noeono mcconc Homono Ncmcno momono gemene momomo oomcno humana oonono Mooono Nooono monono monuno oooono noooso Hahaha «guano mono».

mH-Ho-mw

mn

poncho

/J

140 SOU 1983 :66

c o o o c o c c c o o c c o c c o o o o c o o c c c c o

occ

amH»x

ma

c o o o c o o c c o c o c c o c c c o c c c c o c c c

com occ

n N

|0H4mO amzoH»

o

. . «nu mao men mmo «Nu mm» one moo «mm com mao »nu sam mom ana moo mms ago aao ace mow mmo cmw cam :mm awe om» man

nu um no on nu om mu

own una com nun mun own noe cow mwn

Hm

-.2m Jmoux

owe um“ mofl »ca non cow ohm one

H H

c o c o o c o c c c o c c c c o o e

ace coo occ occ coo coo cco occ occ coo coo

c

uww%E%

oo ma om om

omm anv New mm mm

»mL

AHA

c

xn»mH»»wmz<zam

occ occ occ coo coo occ occ occ coo occ occ coo coo occ coo occ coo coo coo coo coo coo coo coo occ coo occ coo

uwupmqm

eu

una mao can non mmm nan

oo

Noe co» «me cec moH :oo que emo «Ho omm Neo una uno cec «am com moo cum eo: moo

auhmx

zm<uzHzx«mum

w m H H M H n H ¢ n w M n A m a

man

mmm cum geo »oo can maa maa acw mom mom sou acc meo man enn oao mwa Haw mcm moo »Ho cow man oda moo uno som som one

amz:x:oxozm›x

man

zuhuzzm

kmw%MFuW wqgmmoxu

now man moo man nun www mmm enn »om nae awn one one one ao» aan Ane coq maa ana emo nco omm som ~o¢ mmm Hoe noe can

0 H A H w A N w w H H n M

munzmzouxoz

zum c c o o c c o

com mmo mow can can com ocg una une osm mmm sme mmo wow can moe mmm one omm oae

.z«m›m4a»zuu

N00 Aco

ozomoxmwx

w A

kkoxmuwwä

mc um en mn eo ou nu ha wm oc na MN nu

ozuzznnpz

ena am“ «ea una con oda mma

xmH»mm›<»m xwnzozoxu zoH»mHm~um¢m

oo.~ co.“ oo.H oo.H oo.~ oo.m ca.” co.w oo.H oo.~ oo.~ oo. oo.w Mm.H ac. oo.~ oa.~ co.~ eø.H oo.H co.” mw.w mn.~ oc.H oo.~ oo.w oo. oo. cc.~

mupmzuwk

&

o

occ occ coo occ occ occ coo coo occ occ coo coo ccc coo occ occ coo coo occ coo coo occ coo coo coc occ ocg occ

wuamxmppqxw

oo mu No mm Ho

can Nea man cam ewa «ma cam msn mma ena omm man sea own mom one non osm con oøa now

»»oxm44H»

GAH »HH

-m»xw

c¢.o o¢.o mq.H mq.o 00.0 om.c o¢.o o¢.o om.o co.c mn.o ca.” om.o me.a co.“ oc.o om.o oo.a cc.H o~.H am.o co.c wm.o cn.H om.o cm.c oe.o mo.a mo.c

w»m

mn

«m w

:m

mo»m<m mo»m<n mo»m<a

»«mo»ma »mo»m<a ›mo»w<u uH4xm›x

ozH4zmmnu

»mo»m<n

wzugzammnu

»mo»m<m »mo»m<a

ozH4:wmnm

»zo»m«n »mo»m<n »mo»m<m a~4xm»x »mo»w<a wH4xu›z »mo»w<a «uH4xa›x »«mo»ma »mo»m<n

mwzH.nmxm ozH4:wmnm

»mo›m«a

zzz

uHmm: »mo»w<a »mo»w<a ›m44uz »mo»w<n

mozHanxmoon.

muogo

muzazznam mmoz wp4wma mmzH44Hm zoaxmoz«4 wnmo»oznzm wo4w«n: ummmu4.Hm mn4>m mauo»xm mozH4nx mopmmoax wz«4<xu<4 m::mu44 mnz«wn: ›mxz:mm w»4::mu uozH4u mauoax »mo»mHx azp4<m

mo»w ›mmu w:=m ›mmxu «meow »um ›mH›m

mowouo coacha oomono Hooono mcoomc nooono mooono oooono noochc ocooho oaoono Haodno uooano mcoanc aooano moonno oooano oooano Homnhc mcwmno momano oouano

HA-Ho-no

«guano

DH

“among «cache øooomo noofino øooaso oofiflno

‘L 1 . xx nu w : wfl ä m% mä 4 141 1. av

o o o o c o o o c o o o o c c o o o o o o o c o o o o o o

mua»x

c o o o c o o o o o o o o o o c o o o c c c o c o c c c

coo

-wH4mo amzonp

Ham

DwflPHvAAnm

o o o o o

new man »on mmm men ons com »oo own mmo mum com owe coo com nnq mmm mum hA¢ »oo nAo mom mom

. . . N HH

oem on com om omm ena oo maa nan oou eon mao um» ann one ccN man mn» mun han

-xzm Jmamz

ou:

H H 6

o o o o c o

ooo com ccc com coo coo ooo com coo coo coo coo ccc ccc ooo cow coo coo ooc coo ccc coo ccc

0 nu up

mno

ma mm en NA on mm NM

-mooxm

oA

uno ena emo eo man Ace muo omo men emu mmn MAA

›mm

x»»mH»»wmz<zHm

o

ccc cow ooo can oem cec coo com oco ooc coo ooo coo coo ooH coo ccc oco con ccc coo one coo coo coo ccc coo coo

N

mn AA woo owe com com wma woo mmu moo can man man com

-oH»mu

una omm one maa cue cAN och ocg on»

¢zmuzHzxnmwm

HHm HGH

mmpmz omo.~ oAm.N

H H H H A A N H A A N N

mmm

HmH mac Noe Hoe :NG ana una enn men con »mo mmm Ham emu «on aan man Hmm Nee mmc cum mac Amo own nuo NOA NNA »mo moo

mmz:xxoxoxax

zuwmzzu

mom

mum omm cow now maa mao

»muu:oma

maa han owe one oeo Noa mam emo oou cam am: man mmm mwm can AAA een Amc moH NAc »no Neo

u4amnz:

«um

-m»›zm

H H H n A N N m H H A A N A A N 0 m

ampzuzomzoz

man o o o c c o c o o

omm non omm mum «ea une uno och om» Ham una mmo Nhu mum men cow mom ace

.z«z›m4a›zuu

000 000

H 0 om

ne Ho oo He oc

mow maa

»»oxm44H» azomoxm›x

MH ou No nu

emu cow oou How

wzazxnnpa

AoA NMH

zamm

zoH»zHuHumaw

co.A oo.A cc.A oo.A oa.~ oc.N oo.m

xmazozoxm

oo.N oc.N co.A oo.~ oo.m oo.~ oo.~ oo.” co.¢

xmH»mH»<»m

oo.~ oo.” cc.~ em.~ om.~ ae.~

zmpmznwp

co.“ ee.~ oo.m oo.n om.~ oo.m am.m

4»z< -wmnma

o

ccc coo coo ocg occ ccc coo coo coo coo eos ooc coo oco ccc coo coo coo coo occ ccc cec oco occ ooo ccc coo ccc

A om

maa

›Lmxu»›<zw

no

MNA mmm mom new eA¢ own one omv o~A men «NA nun mun NAM mom Ame man cow NNA now omm omm MAH AA¢

»›oxmg4H»

-m»»xm

oc.A oe.o mm.o am.o om.A oA.A mA.A mm.o oe.o cv.A m¢.o cc.A ow.A oa.o c¢.o mm.H om.o oo.A o¢.o mc.o c¢.o md.H oo.H oc.H om.H ao.H m~.A 00.0 om.o

w»m

w ›x «m

zm

o»ma nm:m

mo»m<n

H4:mznu a4:wmnm

zH4zmmnm zH4:mmnm

4:manu

mza4zmmnm ozn4=mmnm ozH4:mmom øzH4:mmnm

»mo»m<n »mo»m<a »mo›w<a oH4xm»x

ma›m4mozH

›mo»m<n uH4xm›x »mo»m<a »mo»w<u »mo»m<a uH4xa›x

mzugzqmmnm

»mo~m<a ›mo›m<a

uzH4:mmnm

›mo»m<a ›mo»m<a ›mm4=un: ¢uH4xm»x

z:z

›mozm

nmnnmumwH mammwmzpz m»4::munnø mz::mm<xmo mpgszmmwqm mo›muma4m mzgoxomom mn4moauu nz:4mao» wozHzxp4o oz«4›mmnz mmnmumm momomugdumw

nou<zzm »nmmaz omm›z mzu. ›mmon: ommxunm øpm ›men: muznanx «moon »m4o moow mmmzuw m»m« muzH44u mwzum

ooeaoo noenoo ooeaoo ooeaoo nomaoo comaoo momaoo eomnoo oomaeo mooaoo cooaoo maonoo manage aonnoo moaono ooaono cAAono Acmono uomona nomono oomono

AA|AonnQ

HomHoo Nomnoo homAoc HooHoo Noonoo AonAoo Monaco eofiono

an

.N ;\

SOU 1983 :66

OOOOOGODOCOOOOODGOO C) O O D O O D C) O O

muH»x

OOCOOOOOOOOOOOOOOOOOOOODODOOO

oo

mwzomw

om

-«un4mo

I\ o

ace cec I\

om c J ma «N

new

mo

mmm man man moo men can emo man ewa mmm omm

-xz«m Jun“:

00¢ Hmm

och cos coo cow com som ao¢ coo coo cow coo com coo coo coo coo com noe coo noe com com coo ccc ccc occ som ago coc

mua -muomm

new

ou on Ho

cum one cow nmo moa awn man :ma oco uno um» son mam uuo mmm nn» uno awn noe can Ana noe “mo ann can »mm

H N H A H H a H H H H H

xH»mH»»mmz<zHm

coo coo cow com can com oo» coo com com ooe com coo cec occ occ no coo occ coo ooe con oem coo coo com coo coo coo

O» Q N O h I\ N D

-oH»mu

mom CU O 0 N

zm<ozHzx«mum

mm»m: r4I\ll\lr-It-i¢\lr-1|-Ir’ll-Or-I NNNPIPC Q l

mom

maw com oem «ma omm soc

mmz:xxoxoxm»x

mom

zupuzzm

wqmmunomm

une mac oem man mmm who com one can saw one mmm mac mum oom now nun mao one omm mom man

o4mmaz:

am” e¢m »Nm Anm nga amd omg

-m»›zm

a A I Fl I-I N FI

mupzuzouzox

«nu o

oss cec mmm uno omm ohm Anu

.z«m›m4zwzmu ›»oxw44H» azomoxm»x

no on on Hm um on og mc mn

maa

oc av

uzmzzawpa

con ena «ea eva now man ANA

zqmm

xmH»mH›<›w xmuxuzoxm zo~»«xH¢Huuum

co.H oo.H om.H m~.H oc.N cc.H

mwpwznwp

oo.~ oo.” co.m ao.~ oo.~ nm.~ om.» cc.a co.” oo.~ cc.~ oo.~ oo.m cc.~ oo.c mn.n oc.o cc.w oc.u co.“ oo.~ co.~ oo.~

gk2< -hmuma

c

occ ccc coo coo ccc coo coo coo coo coo coo coo coo occ coo coo coo coo coc coo acc ccc coo coo ccc coo coo ccc

»mmxu»»<xm

om

ppoxmqgnw

ana Hua mun «Ha oom mmm men ena nae maa cec amg »wa MMA mmm New wee Now own mom own Nam

-u»»xm

mH.H mm.: c¢.o cm.c oq.o oo. cm.c mo. mm.~ mm.“ mm. mm.H mm.o oe.e oe.o oa.o oa.o om.o on.o oo. mH.~ oc.o om.o 00.0 mm. em.: me.o om.a cc.c

m»w

w

mzqw

o»mn

u4xm›x

H4:mznL

ozH4x«mmn_ mz»4:4wmom

›uo»m«a oH4xm›x »mo»m«n »mo»m«a »mo»m«a »ao»n<a »mo»w<n «oH4zm›x »mo»m«a ›mo»m<a

uzH4zmapm

mzngzqmmnm

»mo»m<a ›mo»m<a

ozaazqwmnm

»mo»m<n oa4xm›x »mo»m<a »mo»m<a »mo»m«m »mo»m<n

zzz

mn›mzz: owwm:m »mo»m<n »mo»m<u »mo»w<a

mn›m«nuam mo›momum mn›ammm:m wø«»m44H w»4a:nH4 mzunmz4z mc»muHm wo›mumx4n=: mo›mxuo»m mo›mmonmL ommmwmox az<4»m uouxmzz<4 nz:4w4a«x mxqmmnow

nwwozm monm mmoz nnmnm nmw4< m›z nxznwm m:4<x ›mmno ›mwm›m mn4upm ›moz5n4 ›mz mammo»

Hdsacnmo

ocococ nooooo Hoodoo mccnoo mccnoc coofioo mcoaoo aoanoo ucaacc mcmaoo «cameo momaoo ooaaoa nomaeo aouano mouaoo mouaoo eouaoe mcwuoc oouaoo aomaoo manage momnoo aomneo mcmmoc Hc¢Hoc ~a¢Hao mocfimo aocaoo

on

_ , , _

SOU 1983 : W Ea au wg 143

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o n

ooo ooo

N . oH

-wH4mo mmzoup

o

. . «ma mmo awn mom mmm mmu mao mmm mma ego man Hm: oem emo omm mmo mao nae cow mac who sno »ae nam oofi ena omm uno

guomz

nu oo om ce HN on oo

nee emu mwo man oem mun ooo nom new nuu omm acc new mom no omm oNH

-xzm

HNN om» omg h~¢

H c N

o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo coq ooo ooo ooo one ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

o

nwwmüw

en HH mm no ma

mom nns cam nun QHH mwm mom mmm amd maa “au uno mum mmm von um: an« OHH

›w«m

xH»mH»»mmz<zHu

o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo cog ooo ego ooo ooo ooo ooo ooo geo ooo ooo ooo

-mnpmam

mmm ena oNH nen emo owe mmo owe wow emo man cum HoH mom mac woe man man noe man now

zm<ozHzxnmwm

H00 Hon oo» oo”

amp»: H H H H H H H

mum

mmzpz one nNo maa omm nam mac man moo noe ooo mom mno nun one ace cum

ou» uno ooo com N00 Han um» »ou mha omu who ohm mm»

mom

zmpmzzm

hmw%»%@w

mmo omm eon mao nun man coo ooo ana mom ana mum coq one moo man umu Neo goa ooc men hmm

w4mmoz:

Hue Hoe “Nm »mo Noa Moo «co

oxoxm»x

m H H N H M N H H H H N H 5 m H

mmpzmzouxoz

mpg o o o o o o o o o

omm ooo Hmm man mao Now Hun «Na omm mmm mom own man Now man omg eon mmm How man

.z«m›m4z»zuu

m 0 o

bpoxwmwwa ozomoxm›x

om ae mm eo oo we nn mm mm «N eo Hm mm

mznzznwpn

ecu NOH maa

xmH»wH»<»m zoH»x~L»uumm

oo.m oø.H oo.~ ac.» oc.~ oo.~ co.” oo. oo.N oo.m am.H oo.~ oo. om.H oo.N oo.H oo.H oo.N oo.H oa.~ oo.n ac.“ oo.m ao.” oo. oo.e oo.H oc.H oo.~

xwHzozoxm

|%w%%m au»mzaw»

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo cec coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooa ooo ooo ooo coo ooo coo ooo ooo ooo ooo

»mmxm›»<xm

ou NH se

mun una ana ana own men cum une enn omm cum

wpcxmggnw

mo» am” o- «av con m- mac ana own HHN omv um owe Non

.

-m»»xm

oo.H on.o om.o mH.H mo.H oo.H oH.H mH.a ca.“ mo.o om.o oo.H oc.H om.o o«.o om.o oo. mc.o mm.o oo.o mm.o o¢.o cm.o m¢.a om.” on.» mo.H oe.H om.o

m»m

w aw w

zmmnm

o»ma

4nm:m

n4:mmnL

mo»m<a

»mo»m<n

»mo»m«m mmnmma«»w

ozH4zmmpm wzH4zmmou mzH.zmmnm ozH4xmmpm

om4xm›g »mo»m<n »mo»w<a

mzH4zmmnm

»mo»m<n mH4xm»x »ao»m<a mH4xm»x »«mo»ma

uzH4:«mmnm ozH4zwmnu

»mo»m<a »mo»w<m »mo›m<a

mzH4zmmpm o:H4:mmnu

z:z

m:m

uH4xm›x

›momm

›moz:w4-m44om» m4uaozH»mmmx

»mo»m<n

mz4o:m4mmn: om»mn: mxaxH4o wnuzuxmn m»4::mo4 mamman: mm:H4mHzx »uo»mH «zzzano mozaxgnwm mp4mzm›wn mzamnz mnnmmm wmummomo zomxm4m<x m::mmo2 mzxazmop »om»»nz

m»mn ›mmo maxa ›mwoz z›mn u mp4mnm 4<nz<m panna

oomano NooHno mooano eooano mooano monuno eonano monano nonano monano oohano mooano moonno oomano mooano mooauo ecoano scanna ooouno

HH|Ho|m0

oomfino oooñno nooflno »ovana «guano canflno uoøano confine Nooflno «guano

nu

144 sou 1983:66

o o o o c o o c o o o o o o o o o o o c o c o o o o o c c

mmH»x

c o c c o o o o c o o o c o o o o o o o c c o c o o o c

coo

H

-ua4mo mmzoa»

. . . Hon uno mom one moo mmm ocH oss ooH mom ooo omm «NH emu Nea one emo Hmm emo oem «No can “No maa New cow »mn Hum ~H¢

N mm mm on oo no

mno cec nmu oem acc mao omm mom

-xzm ;ucuz

woH o~H o- Hon c~H ocg oHH Hoe mmH co» may Hm: NOH acc Hmo

H H

c o c o o o o o c 9

coo coo coo coo coo coo ooo occ coo coo ace ooc coo coo coo ooo coo coo coo

oçr.h»wm

ooo.mv

mnn -mmoxw

me He ow om en mm Ah

¢¢H omm emo owe how Hmc :HH moo moo mom one Hoo

H H H

o

zH»wH»»mmz«zH»

occ coo coo coo coo coo coo occ coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo occ coo coo coo coo coo cec occ coo

on

-uu»mm

maa coo new moo mom occ nun mma omo ooo ewa was mam men emo omm cec eve

zm<wzHzzuzmm

HmH :HH «nu Hem och New mm: mHH ohm

mupuz H m H H N H H H H H N H H H H

«nu

»aa NMH moo 0H0 moo ena men noe man cow mam mmm hhH oem man own oem No» owo OHO moo mao new occ «mo man h«H nun mha

muz::zoxoxz›x

mom

zmpmxzu

»amu:oum

omm mom omm emo mac owe uno nee mmm one una mom mno osm cow men one mom now “No

o4amoz:

um» MMH mn: 0hH Hce HOH om: »ma «mo

-m»»xm

N N M n H N N H H H H H m H H N H H

muwzmzoazox

mam o o a o o

uno enn mmo man mmm owe ene mao moo nam now maa ono mao

.zm›m4<m»zmu

~mH «MN om» OHN Hoo ANN «mo »mo Hon coq

N h H H

›»oxm44H»

no

ozouoxu›z

om nn mn mo no on mH om mm ne OH He H0

ana nog mmH oo NNH

øzazznnws

NHH

«mm

xmn»mH»<»m xwunozoxm zoH»xHmHumaw

oo.H oo.H oo.H oo.H om.H oo.H nm.H

mmpmznwp

oo.m oo.~ oo.~ oe.~ oo.n cc.~ oo.m oa.~ oo.~ eo.n oo. oo.~ oo.~ eo.~ oo.~ oo.~ oo.m oo.~ oo.~ oe.~ oo.~ om.

4»z< apmamn

coo ooo cec occ coo coo coo coo occ coo coo coo coo ao: coo coo ooo coo ooo coo occ coo coo coo coo ace ooo occ acc

»mzxu»»<zm

oo oo eo

won New cum one coo oo” new mac How unm «ma mom ooH mac man AHN som mom com non Hmc HoH nmu

hwoxmoonp

HAH HQH AHN

-m»»xw

mn.o mo.o mc.o om.o mn. mo.c mo.c om.H om.» oc.o cH.H oH.H oH.H oH.H mm.o mq.o mo.o mc.o o¢.o oc.o mc.o co.H o¢.o om.o m~.H m~.o m¢.o m~.o o¢.H mkw

m nu

nm:m ng:m

:mmpm ao»mn zo»wm H4xm»x

mo›m<n mo»m<a

›zo»m<a »mo»m<n mH4xm›z

mzH4:mmnm

›mo»w<n »zo»m<a »ao›m<n

ozH4zwunm wzH4:mmom

»mo»m<a uH4xz›x ›mowm<m »mo»m<n »mo»m«m »mo»m<m »mo»m<a »mo»m<a ›mo»m<m »mo»w<n mH4xm»x oH4xm›x

ma:zx

z:z

›muz:w.

m»4n:mmo«L-mmz«xm

›mo»m<n

›m44ux mnmx«

mz::wHm:Hm mwo:zuz:: mumopmowzm 44H4mZ0h .4:zmzmnwm muzHoHx wmmmumHm mnmopmmua wz:s44uxmn mnmzzun: ›mmz:w4-xz:: m:4o:.umzn mamo~m4unm»m

›mzaom m«zm» «aha» wznmH4x zpmn mn4mznm uxqxz<m mo»m«m mn4mzH> ammoz wzHm uxnm «mac: pam»»H »mo»m

mownno oounno nomano oo~Hhc oouano cH~Hho HomHho uomuno eomnne momano nomuno oomano mooano qoeauo moeano ooeano nooano ooqano HcmHno uomano comauo mcmHno oomano nomflno

oH

confine oomanø Noqano momfino

HH|Ho|nø.

aocmno_

J? .

SOU(1983 Z afi fla H my

o o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o o o e o o o o o

zmn»x

o o o o o c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo

m om

-wH4mo mmzoH»

o o

mao can mmm ooo ooo mo: um» mms »ao ohm emo omm can omm maa cmu mn¢ com maa mmm :HH mmo ooh mun ooo omm mom

. . ca om oo MH

oom cow soc om omm om omm ouu ou eH omm ua mag can con owe can wan

4mam:

New Hen «co

-xzo

MHN AMA

H

o o o o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

ooo ooo oem ooo

umwoxm

nu Ha

xno

om ha He om mc co nn oc

omm am man o¢e one Noe ocg ¢NH Now no »mn

»m«m H H

xH»mH»»mwz<zHu

o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo

nee

oo oc

am omm noe ooa ooo mom mum omm mmm ohH New one “mm oem

-oH›mm

com «Ho oo~ on» mu:

zm<uzHzxummm

m¢o HH:

aupux

H H N H

mpg

Nm” man ooo mm Non oem Nob now own ooo one man han NHH eon Nun com woo NMH nun men emu men mmo ana new mom m›o omo

mmz:x:oxoxax

man

zu»m_Eu

ana mao nmo

›mmu:nuz

man mac mm can ooo oem una own owe men ca» moo omm own “uu Hoe «mm can emu Rue Hon om» mo» mm»

o4mun:3

NHO om»

nmphaxm

H H o H 0 n H H M N N 0 H H H H Q H H N

mmhzmzouxox

«nu o o a a o o o o o

omm emo com »co ooo noe oHH ooo ma: man ooo emo com NAN ewa can moo omm au» flue

.zz›m4<m›zuu

0 oo on nu om mo um nn en ea :0

omm

ozouoxm›x

om mo NN HH can

»woxwqguw

0HH Hod NOH

u2Hzzna»=

zum»

zoHpz~uHumam

oo.H oo.H oo.~ oo.~

xmazozoxm

oo.H ao.n mm.~ ao.~ oo.m oo.~

xmH»m~»<»m

oo.~ oc.~ oo.m oo.e om.~ om.~ oo.~

mmwmzuwp

oo.~ oo.~ oo.m oo.~ oo.~ a°.~ oo.m em.m oo.~ oo.~ co.“ oo.m

.»z< npmnma

o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo moo ooo ooo ooo ooo ooo ooa ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

»umxu›»<xw

uum Hmm mm» wow Hum omm can nun Hon mmm mow ma” Hsu now man No cow man omm oem new mun moo can Noa maa mha

pwoxmgqah

-u»›xw

om.o oH.H mo.H mm.o me.a oc.H oH.H oo.H 00.0 mo.o oH.H oe.o mH.H om.H ca.” mo.o mn.o oe.o mq.o 00.0 om.o om.ø o¢.o o¢.o ma.o oa.o mm.o mm.o øm.o

m›m

w

zm :m

Hoxmmnm

mo»m<m uo»w<n

H4zmmam

zH4:nmnm »mo›w<m

mzm4zmmnm wzH4z4muom

»«mo»ma »mo»m«a »ao»m<a ›mo»w<m »mo»w<u »mo»w<a

uzagzamanm ozH4:wmnm

»mo»m<n »mo›w<m »mo»w<a

mznozqmmom

»mo»m<n ›mo»m<a

mzagzqwmnu

oH4xm›z

zxz wm4xm›x wH4xm›x »mohm<a »mo»m<a »mo»w<m

ma»mm4onmm ›mox-wzxumm mzx:m4a<x muuo»m4«zzo wuoxmsuw mumommm4nw monmuxuam mo»wmmmm:

›mmonm ›mmzzom mo›mxu«m ›mmm»wH4 mz:am< mm»m44u= mzammnz ›m44us: w»4::zm›x pmmxuo m4noz:x nz<4mzou ›mmuo» 0amm4om mzzpmnsz mzamoz .4n:wmou xm›xzu»m muznzzpm uz<4mo: n»mxm

moouno Noawno noauno anamma monuno oenuno nomuno moauno oomuuo Homomo uomcao momomo eomomo momouo Hoonoo uooooo mooowo mooooe Hcmomo uonowo monomo «gnome

Noam“

no¢owo

H~-ao-mw

«coupe Honung

on

oaofino “Hague Høowho

mm 6 Wu nu %w fl : 6

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c o o o

ooo

mmH»x

com

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo

Q

-uH4mo mmzou»

o o o o

. . . mm» o¢A HnH «so mun mn» mmo cow nwH new omm one man oem own non ¢¢o mmH co“ moo omm AoN »mo Ame ooo

No no um NN oo

nun

oo 00 mH

-xzm gnaw:

noH mHH NwA emo mom maa NAA »mm ooA No cm mo 2 nwH no Hmm

H H

o o o o o o o

ooo ooo omm emu aan ooo ooo ooo wee ooo nom ooo ocg ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

nWw%@w

oo no se oc

ooA MNA nHH on“ mmm mac omm omm mm: man mmH noe maa oem ooA ene nHm acc

»mm

xH»wu»»wmz<zHm

o o o o o o o

ooo ooo mao om“ nga ooo coo ooo mmw goo Ame ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

-oH»mm

mmm nun own ann new can aan mmm

zm<uzHzxnmmm

MAM one moH mmm owe emo nee m«c one man QAN can om» Hoe

anwa:

A H H , H H A H A

ana

one ana con NnH ANN moA oem one one mam mao ono mmm moo oem Hmm Noa nan mmo man con Hmm nom ooo 08 enn ewa m3 o«a

H.=5z:ox9_Ec_

mmm

zupmzzu

hw%%M%%w

omm maa ooo now cec nun moo mao mam mon mac con ewa men man

o4muoz:

HnH oAA AAo Neu Hum mom Awe NoA HoH NMA HoH mm» än oeo

A H A A M H H A H A N e N n H H H A N N N

amhzmzoazox

m2 o o o o o o o

ooo cue uno oem ooo new omm men aco

.z«z›m4z»zmu

NON «NA NAN Noe QHH Hnn uno ooo non So wnm «en ooo

hhoxmumwa

ow e 0 0

ozomoxa›z

wo nm on om mo om en

MVH omg own mo» con aan omg

uzuzxnfls

MAA AQA AAA NOA

xma»mH»<›m xmazazovm zoH»xHnHumaw

oo.N

mmpwznmw

oo.~ oo.~ om.“ mm.» co.» oo.~ oo.m am.A co.~ oo.m oo.~ mn.H mN.A oo.H oa.~ oo.N oo.m oo.~ ou.” øo.m oo.~ oo.A oo.~ ooå oo.~ oo.m Sá om.H

|#%%Ew

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ace ooo geo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

›mzxm»»<xm

om

mna can mmm

Am mn

Hou Hem ewa mnu mmm nee cum moA m0H cec one oAA mam Hmm ooo com men nmH omm emu

»ozm44H›

HN: Hon

-m»»xm

o¢.o oc.o o¢.o mn.o me.o o¢.o mo.~ o¢.o o¢.o o«.o mm.o m¢.a oo.A o¢.o om.= mm.o ow.o oo.A om.o oo.” oo.: ec.o oo.H oc.o 34 mn.o oo.H om.“ o¢.o

m»m

zm :m ma

mo»m<a

›ao»m<a

›mo»m<a zH4:mmøm »zo»m<n

ozaqzawmpm

»ao»m<n ›mo»w<a »aohm<n »mo»m<n »ao»w<a »mo»m<m

»mo»m<a ozH4zwmnm mzH4xmmom ozH4zmznm

u»4zm›x »mo»m<n »mo»m«a oH._§C_

wzH..:muE

»zo»m<n »mo»w<a »mo»m<a

zzz

»mo»w<a »mo»m<a ozH4:mmnm

›moz:.

mz:»»«x-»mm»m:m

»mo»m<m

»mmzuu» ›mu4xu›z momomu»m«m w4Hxuw›4 mzmmmo» mzz=muz:x mo»mxouz u44Hx mø›m:nm»m muzmmnz mn»mmm<z onm44gw mmm«zmm»m moznonz oz<4namxm mgmxxom zmmxam «.655 zx:m<zzHx

mmou omm mz:z» umxm mo»m mz:mm4 4H»nm »mun 4225.

monomo oonowo momowo mooomo nomomo moaomo oomooo nomcmo noooao mooowo oooomo uooaoo mooawo oooaoo mooamo ononmo momamo mouse

HH|Ho|nø

Aooowo Nooowo HooHmo nooHno NoAAwo

an

eomoøo «cocoa øooaao HoHH®o øoaaoo ooAA®o

, Qi ;V

SOU 1983 :66 BILAGA 147

OOOOOOOOOOOOOOODOOOOOOOOOOOOO

muapxa

o 0 c c o o c o c c o c c o o o o c o o o c c c o c o o

ooo

m

-oH.mo mmzoH»

o

. u om: goo man »no omm non «mo mmm «NN owe nun mm» om» »Ho maa Ham mmo Hum »no mum mao who maa «mm non ann cmo can

ua wo oo oo No mm om

maa nun man man awe maa aan mun man emu enn cum mom man onu ena goa ann omw

-xzm annu:

goa mm”

o

ooc oco som coo omm ooc own can coo coo coo oou omg Hco coo coo own :au ao« Hoo oem son mom coo com um» coo »ma

M mu no

|%w%@%

mq ae mm

unc nan men emu mom »oo ana owe oHo new owe woo com nam Hc: mmw mum cum cum one moo man

»mm N H H H

xH»mH»»mmz<2Hu

coo coo amg coo emo coo com omm coo coo cco om» one omm ooo coo emo men men ace coo man ooo «mu coo own non coo m~¢

mu

mmn man con mom ana man omm mna emu ana man man moo men oao

-wH»mu

owe Huv can ~c¢ oçu ana «mo Hmm «Hm Non who am»

:www: H H N a H H H H H e H H H H ooo.H H

una

oHv mom one sea maa »No om: ”oo moo moo cec man «ma mac man mac one new mun oco h¢~ «on »Ho «aw owe moo mom emo one

zupuzzu

kmw%Mr%W

own uno emo omm cum han mmm mom pmm «Ho som coo och mao oem eva com nun emu com man ooc coo omm Nam cow ~oH

04muaz:

Hum ANA

H H H H H H N H M w m a H N H 0 H H H H m H

c o o e o o c o c o

oem maa noe com man cam Nan omm oea mom ooH mmm «No och cum mun one

.z«m›m4m»zmu

Hom nn»

nu

kkoxwüwww ozouoxm›z

on mm mm aa mm

mHH NH man aoa can »ma ana »nu oHH mm“ oNH maa

oo.N nm.H

xma»mH»<»w

cm.H oo.H co.M oo.~

zuwmzuuh

om.~ oo.¢ oo.~ om.~ oo.~ oo.~ cc.m eo.~ om.~ am.” oo.~ co.“ co.~ oo.~ oo.n oc.~ oo.~ oo.¢ aa.~ om.» om.~ co.» oo.~

&

o

coo coo oco coo ooo coo coo coo coo coo coo coo coo ooo coo :oo coo cec coo coo coo coo coo coo oco coo coo coo

»uaxu›»<zm

om om mn nu NH

som mmm new oem one maa mom cow

ppoxmqgaw

maa omg «em ewa new »mm mmm man een omm con can ana com Hem

-u»»xm

o¢.c om.o om.o co.” mw.o mm.o om.o m¢.o oo.H mo.o om.o mm.o m¢.o o¢.o co.H oe.o on.o e¢.o ov.o o›.a oc.H a«.o oH.H n.o ce.c on.a mm.o cm.o cv.o

mpam

.

H4:mmnm »mo»m«n

»mo»m<a »mo»m<a »mo»m<n »mo»w<n ›mo»m<a

uzH4zwmnu øzH4:mmom

»mo»m<a »mo»m<n »mo»m<n »«mo»mn »mo»m<a

pqmopmaa »mo»m<n »mo»w<a »mo»m<n »mo»m<n

wzH4:wmnm

»mo›m<a »mo»m<a »mo»m<n »mo»m<a »mo»w<a »«mo»mu

zzz

›mo»w<m »mo»m<n »mo»m<a

wnmowwmmok mno›mu44om mnmopmxmnnm mz:w4zmm oumuxum mxmxozuc mo»m44no mumo»m4ø xu<mmoz:x mammccumm mmmmmm mwmmmozuc mzowuzamo mmmknmmzax mw:umzmx4g mommnzH

mnuohwu mxunmon: o:mzm» w4x non» n44< 4<mzo maanwm nmn muHnnu mn4mum› mmmxu«» mango:

noaamo oonnma uounwo mouamo saunas mouamo nomnoo comamo oomnmo oamaao aocaoo noeaoa cocaao mocmmo nomnmo

HHnHonMo

oññnoo Haaamo Howfimo momflmo confine oouñmo Manama monnøo namnge oomaøa “ovana oo¢Hno Homaoa Nomamo

nu

148 SOU 1983 :66

OOOOOODOOOOOQOOODODOOOODOOOOO

co

mmH»x

on

OOOOOGOOOOOOOOOOOOGOOOOD o o

ooo ooo

A nu

-oH4mo mmzoup

O o

mao om: mom men mao com man ego nnm woo

E S we Na om

oz maa noe mum

-xzm Jmomz

fie ei HS ia 03 flu Ea SN «ca com omm can ena

(V PC

ooo Hem ace noe mmm ou: emo ooo emo ooo ace com mha omm ooo ooo coo maa ooo oem can oo: one com ooo ooo oem

mno -mwoxm

mm mm

coo moo Ono ena com ena ann mcq mmm emo mom omw aan ocg

»m» N H

xH»m»»»mw:«zHu

ooo omm ooo :Ho mno mm“ who moo ooo one ooo mao ooo ooo ooo que ooo oem ooo non ooo som ooo ooo och

-oH»m¢

men cec man oma ann 00¢ oca som one ooh mms aug oen wmn «mo one acw

amp”: N P370:-drl

U

mam

k man men new Hon cum Hen «ea eon com non new com new moo wee moo osm “om “om »mo som hmm nam

zmpwzzu

KN O O s? d FO N M N N 3 »O M M o M

can mow non

w4munza

I* O O O ri l\ to o»

oxuxm›x «museum -møpaxm

1-9 M I41 H I-I N M N M N n H H N Q H H

ann o o o o o o o o o o o o

mmo emu can moo ova oaa som nmo man omm omm omm owe

.zz›m4<a»zuu

Nah am» Now goo

,anox

ma 0 0

kboxmüuüá o:omoxm›x

on no co no on um no mm nu eo em

maa nom

w:»:zan»:

d ONA

mm

xmu»mH»<»m xwnznzoxu zoH»zHm»omam

oe.H om.H ao.~ oo.~ om.“ oo.~ oo.~ oc.~ oo.m oo.H oo.H oo.n on.” ao.n om.” oo.~ ao.~ oe.~ co.” oo.” oo.m oo.m oo.~ oø.m no.~ oe.u oo.m ao.~ co.»

.»z< »kunna nzuw»

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

~n«mxm»»xw

:uu ena Hou mmm con osm aan maa m¢~ Non Nun man omg mmm one »Hm med

kuoxmgaun

MAN

umpwaxm

om.o om.o o~.o o«.o oo.o oH.H me.o mh.o oM.o o¢.~ oc.a ca.” mc.o ac.o mm.o m¢.o oe.o mm.e no.0 oo.H 00.0 mc.o ou.” me.” mm.o aw.“ oo.H oH.H om.o wpaw

m m m

:m

4xm›x

n4:mmnu wH4xz›x

ozH.xmmøm

»mo»m<n »mo»w<n »mo»m«a

wz~4:mupm

»mo»m<m »zo»m<n oH4xm»x »mo»m<n

mzH4zmmnu uzH4zmmou uzH4zmmnm

›zo»m<a »mo»m<a uH4xm›x »zo»m<m uH4xm›x »«o»m<n »mo»w<n uH4xm›x »mopm<n wmo»m<m

ozH4:«mmom

»mo»m<m »mopm<a

uzH4:mmnm

zzqz

ma:am44a

mgax n«m

mouumwm mnazzno mwHmmm wmzmkmw uu:HJmmx mxnmnznm mnmo»mpzw «mx«»»n4m mznm›mm«xwo oaummø4u mommnzx mn4mu:znm mo4mmx mmm»»uoz4 mmomzznz m<:mmom womuxmxm

umzHo4m mango» mn4mzm mx4o:a mmzHm «cam MEOQZHJ amouw mmomz <mw nm«xx: qumoz

momaoo nomamo uoeano oocamo oooaoo monamo monuoo oonawo nomaoo mommmo momooo moaawo oomooo oonooo uomooo

:anno

Hoeamo Noommo Howooo

uH›no-nø

confine aonflao noofioo ooofimo Nopmuo ¢on~oo «cacao nofloco

OH

moofloo Honflao

SOU 1983 :66 BILAGA 149

OO CJOOOOOGOOOGOOOOOGODDOOCOOOO

muH»x

ODD

ooo ooo ooo ccc ooo ooN

N m A Nm oA

-4oH4mo

mos

muzonp

moo ooA sme moo omm oss ooo NAo han emo one uno con men omA mm” mom noe om» Hoe

oA

own emu omm man can mon

Jmamz

mmN wNA

-xzm

ea” on“

N

o o o c

ooo oom ooo coo cch ooo ooo ooc coo cch ccm oem com ooN ooA coo con ooo ooA cco oom oom ooo con ooo

e

mno -mmoxm

emu AoA noe oAA oom mmm Aon ohm own mmfl won mao NAA moA one own »on ooo moo Non nae men «nu cam »mm

xH»mH»»mmz<zHu

o o o c

cch ccc coo ooo ccc ooo oom oom ccc oom cch com ooo ooA ooN ccc cch ooo cch oom ooa ooo ooo ccw ooo

mm

-oH»mm

com one nah NAN och geo mum hmm mhA ego meg hao nan non mhé cue coo AoN AoA oss Ane NAN Hmm om»

mupmz

«zmøzHzx«mmm

N N A N m N A A A A N

mpg

noA nun »om »ou mao onh ooh ooh ena ANN oNo Aon Amm moo own osm oem con ooo NoA 0:0 emo sme noe mm” man own NoN wee

amz::zoxoxz›x

man

zmpmxzm

›muu:nmm

emo mac oem omm ana mom Hon Hon owe one mom ooA ohm ANo Aon con oAm oom Nam mam one ooo can coo one nae mow man

ø4mmmz=

GAG

-u»»zm

N rnnh N

mmhzuzoazox

mom c c c

oau com sne men som Hou goo maa ooo omm owe uno men Aho AmN man com one nom

.z«m»m4a»zmu

«ow WAN

wpoxwgguw

mzmzzunwa

on

nzouoxm›z

eo oo uh on mm ou He oh no oo om mn hm

ecu ecu mun emu emu

zumm

xmH»wH»<»m xmazozoxm zoH›xnmnumnm

oo.N oo.A oo.A oo.A oo.A oo.N oo.A oo.M oo.A oo.A oo.A oo.A oo.N oo.N mm.A oo.A

mmwwzunh

oo.n oo.o oo.n oo.m oo.¢ ca.“ oo.m oo.c eo.n cc.n oo.m oo.m

oo.m.

AhZ< npmuma

o on

ccc ooo ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ccc ooo ooo ooo ooo

»mmxm»»<xw

nu ow no oo

Aun AoN Hag maa hon moA oAN mnw Nam AoA mma one can OAA com hcm nmu eon mmm won «ha moN oNA

»»oxm44H»

um»»xw

ow.» ow.o co.c oo.o oo.A oA.A om.A om.” mm.” mm.A om.A om.A mm.o mn.o co.H c¢.c oN.A oa.A oN.A mn.o mø.o oo.N m¢.o mu.» mo.c om.o oe.o oN.o oN.A

m»«m

:w :w

nm:m

a4xm›x mo›wa

4:mmnm

oa4zm›g

ozH4xmmpu uzH4zwmpu ozH4zmmom wzH4z4wmnu

mH4xm›x »ao»m<n

ozH4:mmnm uzH.zmanm wzH4:mznu

»mo»m<m »moww<n »mo»m<n ›mo»m<a »mo»w<u

uzH4:mzøm oza4zmmnu øzH.:mmnm

wH4xm›x »mo»m<m oH4xm›x

oza4:manm

mH4xm›z »mo›w<a

m›mn

2:42

ozH4xmapu

a»mp

»mo›m<n

mmomamouo mzxxmzn›mHmx mn»mmH4Hm wooxmmzz:o mooxwzamm

maomo: moxw.m<x m::zwH møz:m›z wzwzznm maomx mzomuokm moz:wmz:4 mzznw mxm:wuaw mozumx›mm mnzm›n mxHm›4 mzm:»mn xHm< xHa< w4au:4o: mxazmxup» mwoxmzogm mo:mm44Hm

mmn mom›z «cox om

mcucoc momcuo momooo mocooa moeooo nomooo comooo mcmcoc ocmcoc ucococ ncoovc eooooo mcococ ocococ eonooo

AA|Aovmw

Aomomo Nomooo conooo Aocomo eo¢ooo mcqcoc ooeooo hcococ Aomooo Nomooo Aooooo aohcoc uchcoc mchcoc

an

150 SOU 1983 Q

OOOOOGGOOGOOOO GOOOOOOOOGCPOOO

hum

mmH»x

ea

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

oo ooo ooo com ooo

m

mmzomw

mn

-mH4mo

ma on

eon

o o

coo cec ooo hue Hun mum aw“ mao men NNH omm «no Hua «ch ooo eva one «om

on nu

mom

nu co

-xzm ;ucuz

Nhn has OHH coo ann mmu maa ohm mow How

o

one ooo com ooo ooh och ooo ooo con cow ooh cow ooa oom ooH can can och ooh ace ooo ooo ooo com ooo ooo ooo ooo

m G

vwwfiaw

om HN

oem mac own omm

No

com mmm com mmm oem

ohm ea

can wow goo nom emo ooh com new can Hun new

»mu

HHN

H H H H

xn»mH»»mmz<zHu

o

oou oom oem com ooo com com ooH oao cow cam ooh cow ooo ooo cow ooc ooo one oou ooh ooo ooo oem ooo oo» ooo ooo

nu 0 m

›mH»mm

man mom

MN co

oem mac mac man ooo woo

og

«om mom uno New one won men who Hem ohm non How omo

mmpmz

MHN

zm<ozHzx«mum

H H H H H N H H

mom

mam moo omm «Hm maa own emo new ana oou ooo omm mmm uhn who moo Non man omm oem ham oou emo cum oom mom AHA man ace

amz:::oxoxa›x

mom

zm»u:zu

»mmu:nma

own cam mom omm ooo mmm ann una ecu

w4mmaz:

ham one hum one can mom Hem «om emo oda mom Hmm men emo :Ho men man cam omm mmm

-m»»zm

H I-I N I-I PI

ampzmzoazox

man

ewa amm ooo ooo com ooo oem can ann

.zm›m4<mpzmu

mH« Mao «ac NNH hma Hua

M

pkoxmggnw nzouoxm›z

oc

uzazznnps

ena

Han om No mc om mo mm oo

maa aan

me» omg mhn NN

«ea

znmm

zoH»zuuHuuam

muwmzuwe

xmu›mn›<»m xmnzozoxu

hc.H oo.~ oo.~ oo.~ oo.H om.~ om.~ oo.H oo.¢ oc.H oø.H oo.m oo.m oo.” co.n oo.H oo.n oo.~ oo.~ eo.” oo.~ oo.H oo.~ oo.~ eo.m oo.~ co.“ oo.¢ no.»

4»z< upmnma

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

wwozmagup ›mazu»›<xm

mma mmu ooa man nam

en nu

Hon :NH maa «nu Nhm own ana maa ena How haw omu hos HoH mmm han oem »ou mmm som oem

-u»»xm

mH.H om.o mm.o mm.o me.~ om.o oc.” oh.H am.o oc.o mm.o mc.o m¢.o oo.o om.ø mn.o on.o oo.o o¢.o oe.H o«.o o¢.a oo.o ac.o oe.o mn.o oh.o mH.H mn.”

w»m

»wa

uhzqw

44nmxm

ozH4zmmnm

›mo»w<n »mo»m<a »mohm<a ›mo»m<a zH4:mmom zH4:mmnu ›mo»m<a moxm»x:oo

»mo»w<a »mo»m<a ›mo»m<m »mo›m<n »mo»m<a »«o»m<n »ao»m<n ›mo»m<a

uwø›»

»mo»m<n

mzH4zmmnm ozH.zmmnm

»mo»m<m »moam<a »mo»w<a w»4xm›x

z:z

»uo»w<a 0H4xm›z »mo»m<n »«mo»mn

om:

m4oom4Hm wmwm44Ho mooxmzw mxHmu44H: mxmzu›mn mooxmomm waazmggaxm mo»m4om mmommmznmm nz<4«zm mmupnwunx mnu-w4n oz<4mwznm mozamnzmnx

wuz»m <40 mmoz wzamo mom m4Lmum omm ›muzm»m ›mmx<4 mmwn» m4«:« man mage: oz<4nm «nmnm

mohooo Aowooo Nowooo mooooo eomooo mooooo mooooo oooooo mooaoo noonoo coonoo mooaoo oooaoo nonaoo monaoo momnoo comamo

HH|Ha|mw

Hooooo Nooooo Hoodoo Hoaaoa HomHoo Noumoo HoHooH NoHo0H

DH

¢ooooo Nofimoo :omges oofiaoo

m

§OU 1983 : ø% ä m% H 151

o o e c o c o c c c c c o c o c c c c c c c o c c c c c c

zuH»z

o c c c o c c c c o c c c c c o o c c c c c c o c

coo ooo coo coo

m A ca no

-oH4mo mwzou»

c

. . man uno coo Ham 3a «mm emo mha www owe maa emo Noa nn» Mow man Non ace woo man NGM mao Now goa mmm uno moo «ow

N o Na om No «A cm

Juan:

emu com ann omm one man ocw mnm ana com ann won

-xzm

Sm mmA Ehn «on New «no ~m¢ øøm New

N

o

coo occ cco coo coo coo ooo coo coo coo coo coo coo ooc coo coo coo ooc coo coo ooc ooo coo coo oco oco coo coo

:%«m@w

cu

Nan com coo mow man £3 Hou oem Hon aa: non Hem mac evo Noa oem mum mno mao sam Ham coo o- coo maa Amh »mu

ANG

A A

xH»wH»»mmz<zHm

c

coo ago ccc coo oco goa coo coo coo coo acc coo oco coo coo coo coo coo coo coo ooo coo oco coo coo cco coo coo

cm

-oH»mm

nun owe moo oem mum woe man men man man one

zm<mzHzxnaum

nA~ Neu än och com »oc omm och nog ANG who own emu om» ecu one

mu»mx cA A A

mom

Hmm 0AA men nee oc» one än aha can acw new sno can ann owe mmm mun mum saa emo ocg mum aan «no coq new Hon mwu can

mmz::xoxoxmx

zmpmxzu

mn»

kmwmmr%w uqgmmnzn

one own mow maa En eon Km mmm woe coo Hua han ooh Neu omm :hv cow emo oem oem one cum ann mmm man on» omm oc» one

A M A M A A A 0 m

mupzmzoaxox

mum o o o c c o o

mam non mmm con omm com com emo nan own noe coo oem omm moo mom oem saa

.z«m›m4m»zuu

»oo Amo om» Nan

0 m M

kkoxmüwüü ozomoza›x

om on o.. ä mu en ou Am nu no on

wzuzznapa

can

ac ca

Ham mun

xmH»mH»<»m xwmxozoxm zo~»xHmHomam

co.N oc.A co.A oc.H cc.A

mmpmznwp

oo.~ oo.~ aa.” co.~ MMJA hoà aa.m oc.¢ oo.~ oo.~ ca.” oo. oo.~ oo.a ao.~ oo.~ cc.~ ao.n oo. oo. co.» oo.~ oo.m oc.m

&

c o

coo cco coo noe occ occ coo ccc coo coo coo coc coo acc ace coo coo oco coo coo coo acc coo coo coo cec ooo

»mmzm»›<xw

no

can ena mmm com

cc Ac

vow mom cum man con enn :aa own enn “me nun oAA aan ana noe

»»oxm44a›

¢¢~ SN NAN JAN NAN

-u»»xw

on.o m~.A ac.“ mm.o mm.» om.o mm... om.A om.A mm.c cc.A oc. ma.» mo.” m~.H cm.A mA.A om.o mn.o om.c mm.o co.A cm.A oo.~ c~.A cm.A om.~ cm.A cm.A

m›m

m

gzqmmnm

:mmpm

»mo»m<a

ozH4zmmnm uzH._:mm.£_ wzH4:mmnu

ozH4zwmpm øzH4xmzpm uzH4zmmnu ozH.:wmoL

»mo»m<n »mo»w<a uH4xm›x

ozH4zmmnu mzH4:mmpm wzH4xmmpu wza4zman»

uzH4:maøL

»mo»m<a

uzH4:mmng 0zH4zmmpm

»mo»w<a

ozH4zmmn» mzH4:mmnm mzH4zmmnu

»mo»m<n »mo»m<a

zzz

»mo»m<n »m9.w<n

muzzn.mm»»» mzmnH4-m4o« nnmzmomw mnummoxm mxHmo.nxmzzo

nnmwupm »ammar mazo»maw4 mamma: Ewzgmoz mzmoz44: «no.2 «mpmnwm moz::o:w m4mmz:w u4mw:z ugmmom mzanom nsmqcnwu mama» m»mw44øw u4ummz4 «upon mgmmmm mz:w4m: «awn: pnmoz:z zmp=m mnm4uww

moaocm eoaooa moaooa ooaooa uouooa ¢omccA mcmccA uomoon nomooa aomood mcmocA ocmcoA Hoaooa ~c¢ooA mc¢ccA ¢c¢ccA AomocA ~cmcoA momooa ¢cmcoA mcmccA Hooooa

HH-Ho-mø

AcmccA oo~ccA ~omcoA

nn

nous.: «omega maeoofi «cocoa

152 Son 1983 :6

OOOODOQOOOOOOOOOOQOOOOOOOOOOO

mmH»x

OOOOOOGOODOOOOOOOOOOOOO o o o

oo oo ooo ooo

Ho om aa

-oa4mo muzoup

con

o

Hon com hAA mmm mom »No emo ooo nom who mmm som ANN new ooo man acc mmm cum oem mom omo who own Hmo omm hm¢ Aoo

no

one ace

Nm oo

Juan:

cum awn nun mom ann mmm omm mom owe new

-xzm

»na oAA meg gun Hoe mha mo» Nea MA: “mn men oafl

A A

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

mno mwoxm

Hu

new

en hh oA

woo one ena »mn mmm moa ana noe han omm one can one ann nog ena hmm oac mom

»mu

ANA GAO

o

xH›ma››wmz<zum

ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooa ooo ooo

mh ma

-ma»mm

mmm som une maa ace New AAA am» nom que mac oen one mun »Hm saa mac omm acw moo ann mmm Hon

zm<uzazxnmmm

annu: A A N N A

mom

sea ann owa sne ooo com coo mmm omg com emo mon man mmm emo med Hon own ana een cam ohm ooo hoe moA cec omm sme man

mmz=:zoxoxm»x

mom

zupuxzm

»mmu:cuz

mac mom han mmm mao mmm mum ooo mmm mom oem anv one com uno ewe ooa can omm

w4amnz:

Nea «om ooh ego meg 000 mha who Aom omg

-m»»zm

N HON? Fl N I-I N ca

aupzmzoanoz

ann o o o o e o o o o o

can poo nno nav omv Aeo cum who maa com Non moo who man

.z4z›m4m»zmu

mm» «om «oh Noe Amu

A 0 A o a m

kkozwümwü azomoxm»x

nu om ou nn om hé hh mn mc he Md oo oc

øzHz:ns»:

zwH»mu›<»m xmnzozoxm zoH»xHmHumam

oo.A oo.A oo.H oo.M oo.A

zmpmznnp

oo.~ oo.~ ao.~ co.¢ oo.~ ao.n 00.0 oo.~ co.m oo.m oo.n eo.m co.» oo.~ oo.~ oø.a oo.m oa.m ce.~ oo.m oo.m oo.m oo.n ca.~

&

o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo cec ooo ooo

»»mxm»»<xm

om nu oh en

«me Aon mm: owe oem om” mum coo «mu can ocg one mom ana om: one Hsu mac Aoo men oem can

»»oxm44H»

-m»»xm

om.A o~.o mm.“ mo.A oo.A oo.H oA.A mA.A o¢.A oo.A oo.A mm.” oo.A mN.A oA.A o~.A oo.H o~.A om.H oA.A om.A m~.o om.H mm.o mm.o oo.A oo.H om.= o¢.A

m›m

;raw

a4:mmpL

zH4:munm za4:mmnm

uzH4zmznm

øH4zm›x øn4xa›x

ozH4:mmnm ozH4zmmpu ozH4zmmnm wzH4zmmnm

»mo»m<n »ao»m<n

uzu4:mmpm mza4xmmpu 0zH4zmmpm uzH4:wmnm uzH4:mmnm

»mo»m<a

ozH4zmmnm ozH4zmmpu ozH4zmmnm uzH4xmmpm uzH4zmmnu ozH4:mmnm

oH4xm›x

zzz

ozH4:mmnu mzH4:mmnm

»mo»m<n »mo»w<n

øz:mnz:mu m44moz:m oz:m:az mmumzaamm m4nmmzz<z møzH44nu mzuzH›»momu moznmua mozzmmmpmn m«zmown:

wnzm møHw wznxm nz4 amxup w4oza mzmnng z»»nw mama» »amazon mooem za» mmz›»< nmm: mznmpm muz«4 o4mz:mm nmnum mhH4

mooooa ¢ooooA mooooA AohooA monooa mohooA oohooA hohooA cohooA oonooa ~ooooA Mo®ooA eoeeoa AooooA ~ooooA mooooA ¢ooooA mooooA AooAoA mooAoA mooAoA ¢ooAoA mooAoA

AAIAovm0

uonoofi canon» ”omega «cocoa mooaofi ooofioa

DH

W V

nu nu 1; nä no ao : ,O 4 vnmu. ax xx 153

o o o o o o o c o o o o o o o o o o o o o 0 o o o o o o

ooo

muH»x

Z

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo com ooo ooo ooo

m N om om

-oH4mo

OHM

amzom»

o o

man »mo enn owe än man mmm ooo »no una evo sea 00¢ mow woe ecu una can nan »mo own coq com ann moo «co noe

. . . o 0 m oc mn No Hm no mm no mo

mmm hmm at one cow mHH man cec Hon «om cow ooc

-xzm Jmom:

”Ho HoH HHN HHH

H H

o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo acc ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

mno

mu

-mwoxm

oc

Noa «ow Hae åc maa maa cam own moq Ana «mo omm man can nmu mno som New one una »mm cow maa man

umqm

“NN

H H H H H

zH»mH»»mmz<zMm

o o

ooo ooo ooo ooo So ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo acc ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooa ooo ooo ooo ooo

mm en

coo mum mao ncm can ooo can oem ecu omm maa

-oM»mm

one Hum emo oHo mom can emo Neu omg «No ooh New

zu<ozHzxnmmm

ä.. ANN

aupmz

H N H H H

mom

»NH won om» o¢m Em nu» nuo mac men oem mmm oem cue ooH New mmo unm han »mm oHH noe ooo mom ago ooo Hoo omm one oae

mmz:xzoxoxm»x

zuwmxzm

mom

moo ens mma

»muu:omm

moo mmm one So moo mum moo one cum moo mom emo omm mmm ann emu ooo ana mun emu one cow mn:

w4zmoz:

»om «mm ou»

-m»»«xm

N H H H H N H N H

mmpzuzoazoz

man o o

Hem on» mao man Odo mmm ooo eva com mom mmm osm cum eo» mmm ooo «me emo mmm emu oca emo 050 cum «Ho

.z«m›m4a›zmu

ou: HHH

ow on on mo mm om mm Oh MH un oo Nm on

sou mma

»»oxw44H» ozomoxa›x

ac om Nm om

man own on

ozazxnwka

mHH maa ooa con :Ha

zum;

zo~»x~mHuwnm

Mm.H

xmazozoxm

oo.H

xmH»mH»<»m

ao.m oo.~ oo.~ oa.~ oo.~ ac.» oo.~ oc.~ oo.~ aa. ac.“ oo.~ ao.~ ca.” co.~ ›e.m oo.n oo.~ oo.~ oo.m oo.~ øø.N o°.~ oo. oo.m oo.n

mmkmzuwp

âå

4«»z -pmnmm

o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ace ooo ooo ooo ooo ocg ooo

»umxm»»<xm

en on Ae No an

ego Han ana omm mMH ace nen man nun new Anu een Aha com Hem cow goa HHH ooo em: «em one osm

›hoxw44H»

-m»»xm

om.o om.» om. 00.0 om; o~.H o¢.o mm.o mm.o om.o oo.o om.H oo.H om.H om.H om.a om.” om.H oc.: mn.~ oo.H om.: om.H a~.~ mm.H oo.H om.H mm.H mm.H

m»m

am

mzm mzm

:m

Lzw nm:m

mo»m<n

H4:mmnm n4:mmpm H4zmmnm

ozH4:mmpu oza4:wmpu ozH4zmanm wzH4:mmnu ozH4zwmnu ozH4:mmpm

»mo»w<n wH.xm»x

ozm4zmmpm

o»4xa›x »mo»m«a »mo»w<a »mo›m<n

uzH4:mapm

»mo»m<n wH4xm›x »mo»m<n ua4xm›x uH4xm›x

wzdxåmon

»mo»m<n ›mo»m<a on4xm›x

Z242

ozH4zwmpu

›mo»m<a

mznnnm mxunmm az:w<a nwmm44u: mzsuzam mzmxao mzu44: mmuxammmoz: m.Hmmo: w.omummo w4omn:44H4 w4amo:am»»› mozH4xnzoz m:4o:m:wm wmoumzmn: xHzoumm xwnmkmn mz.uozH mmnm

mao”. mzzam mmmum wz»na maa w44x mzmm4 wwum mom: mnzzn»

nooHoH HoHHoH moaaoa moaaon moaaoa ~o~HoH mowHoH ¢o~HoH mo~HoH HomHoH ~omHoH momHoH eomaoa momHoH Hocaoa Mo¢HoH coaaaa moeaoñ Hoaoaa ~oHoHH noHoHH ¢oHoHH moaoaa Nomoan no~oHH

~H-Ho-mm

.633 Houaofi oamaofl Nooflou

OH

SOU 1983 :6 €

ODOO0OOOOOOOCOOOOOOOOOOOOOOOO

zmH»x

OOOOOOOOOOOOOOOO DOOOO OOOQOOOO

om ow cc

muzouw

om

-oH4mo

en oH

o c D*

mao mun omm mmm Ann ooo «Hm »ou can woe mom Nam Hem ana Neo uno N1 o

ca ae

men

Ho mo

-xzm Juomz

new

we mo me

HMH 00¢ Hua emu mmn »Ha H¢H men maa man mmm onm

coo ooo coo coo coo coo coo coo coo coo ooo coo ooo coo coo ooo coo coo coo ooo coo coo

muo umuoxm

Ho em no

mun mom men

Ho eo

aan

oHH mu um

Hmm Hce can man men mmm maa

»mm

«NH MMA agg

H a

c

xH»mu»»mmz<zuu

o c o o o o

coo coo coo coo ace coo coo coo coo one cec coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo man

mm ao

-mH»mm

can omm one

no mo

zz<ozHzxnzum

mmH on» »mn «em coo Hum *mm

annu:

«nu

oem Hmm coq mac men mum med men cnm omm mnn Han nom une »ua mao G00 emo mao aus com nun omu ace oo» mmm aan mno mnv

¢mz::zoxox¢»x

zupuxzu

«pm

»muoaoum

omm one mom one omm emo emu unm nmm nmo

u4muoz=

«mo Hun Hue age on» can «ma moo mom cam mac omm onw man cec enn omm omm can

-u»»xm

~ N F106]!-Ir-1|-flC\li0PIr-II‘ I-I I-I

aw»zmzoa:ox

gnu o o

eon ooo non sea owe aan man

.z«m›m4z»zuu

Hno «Ho uno mmm Hoe coo moo mmo nee omu uno omm oem one

»»ozm4.H» azomozm›x

mo

uzuzzxnhn

maa una men

nn mo un co

maa ena ana

Ann mn mo oo

ena

Hm no on

:NH ana

zamm

xmH»mH»<»m xmnzozoxm zoH»xHmHuwam

aupmznnp

co.n cc.~ co.n oa.~ cc.~ co.¢ co.~ oc.m oo.m oo.~ oo.m aa.: oo.~ oo.~ co.~ co.» oo.: oo.~ co.N oo.~ oø.m oo.m eo.m oo.m oo.m co.w co.m mm. oo.H

4«wz uwwnmn

ooo ooo coo coo ooo coo oco coo coo coo can ace coo coo cco coo coo coo coo coo ooc coo coo coo coo coo coo coo coo

»umxu»»<xw

emo com nae cow nom

oc

owe coo enn mmc oem

on

«mm ade Nan mmo new omn oem mms moo can

»»oxm.4H»

MAN ønc Non HHH Hou Nee HHN

H H H H

-u»»xm

mH.H mH.H m¢.H m~.H ce.” m~.H cw.H mm.” mw.H co.H om.H c¢.H m~.H o~.H c¢.H mN.H co.H co.H mH.H mw.H oo.H mH.H o~.n oo.: oH.H on. mo.H oN.H om.a

m»m

m

mxm

nmzm wo4o znmn

4:mmnm

mmnmmoz«4 zH4:mmn»

uzH4:mmnu mzm4znmnm zH4zwmnm zH4zmmnm wzH4:mmom zH4zmmom mzH4zwmpu

wH4xm»x

uzH.zwmpL

zH4:mmpmwaz<4 zH4zmmnmmo<»m

oza4zmmnm uzH4:wmnm wzH4zmmpm uzH4zmmou ozH4zwapm

hum bum

mzH4zwmnm 0zH4:mmnm wzH4zwmnm

mH4xm›x

mzH4zwmnm

ozm<a<x-«u:mokmmouz

zz

wH4xa›x

ozH4zmmnm

mzmomnnmmmoz

mnzzn mozamzcox mmuoz«n4 mxwnmpmam m»mu44uxm nwmmoz «m»mm44uxw «m»mm44uxm mzu4auø«x mzuougom m4:4mucuz wmommom xH4xmmømz xH4xmun ooz:moz:n

uao›m m»nm›z mmnm mzmpw uxw›m «m»Ha ›mm4« «m»na x4»mo: mz«m man» nozmzn»

¢owoHH ncuoHH moeona

HHnHo:mo

HcmoHH ~omoHH mcmcHH ¢omoHH mcmoHH Hc¢oHH mo¢oHH oo¢cHH ho¢cHH oo¢oHH HcmcHH ~omcHH mcmcHH ¢cmcHH momoHH HowoHH moooHH hoooHH mchoHH moooHH

on

uocofla :ocean HcnoHH ~onoHH HcocHH cowoHH

_ W H _

mw nu 1; w LL wfl %% mg ma 155

c c o o o c c o c c c o o c c o c o o o o o o o c o c o o

muH»x

c c c c c o o c c o c c o o o c c o c o o c c c c

coo coo coo coo

m

zwzouw

cu mu cw

-wH4mo

cum com uno new sea mmu cec non mao mom «mo «Hm med oua auo »eo ewa use mao ooa haw maa oou woo com omm men nmc uno

. . .

no mm nu mu on oo ma wa ca om NN No au oo ac mo

cam evo can nee aom mom nae cog

-zzqm Jmou:

~o¢ mo» sm» “mu on»

u N

ccc coo coo acc coo ooo coo coo ooo coo ccc coo ccc cco cco coo coo ccc coo ccc coo coo coo coo ccc coo coo coo coo

nwwflww

en av nn co

nog »ma ova uno omm moo one «an man «om oau hon mna «mu mow amm aaa omm new mow mun one maa mom omm

›wu a

zH»mH»›mwz<zam

coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo coo ccc coo ccc coo coo coo coo coo cec coo ccc coo ooc ccc coo coo coo coo

No mm

saa cna one omm new oau cam mmm moo omm mom moa mmm moo ace maa one una Non cum

-oH»mu

«Ho hum och ago Nee

zm<uzHzxnmmm

and mm»

mmwuz

a a

man

oao ena oam one mha om” «mo mmo mmm ace mmm non one omm cow men amo ann mao com one moo osm ø«« oco omo coo mum can

zmz:z:oxoxmx

zupuxzu

«nu

hmw%%fi%w

omm nam men mco aca emo som one cum mom mom men woo unc Non oem mmm osm enn men omm Now ecu mmm

u4mmaz:

Noa oda «ea u«o »oo

a a N a N a N a N

mmpzmzoazox

«pm c

som mun awn maa nun man Hem och mmm hav emo Nee use och aum mha Hum omm omm mao mmm cha som can

.zm›m4<m»zuu

mo: nn» NAN NAN

mo om no

hhozwuwflfl nzo»oxz›x

on ha mn om oo on on un en oo

man ann can een man eon oma ooa won ocg

uzazxunpa

con can mha hma aha

zon»zHuHuumm

om.H

xmH»mH›<›m xmmzozoxm

oo.H mh.a mN.a oo.~ ho.a Mm.a em.H om.a oo.~ oo.~ eo.a om.~ oc.~ co.“ om.a oa.~

mupmznwp

co.» oo.~ oo.m co.» oo.o oc.m oo.: oc.~ ao.m oo.¢ oo.c om.c

&

acc coo coo coo coo coo coo coo coo coo ooc coo coo coo eo: coo ooa coo coo coo coo coo coo coo coo coo oco coo coo

»uzxu»›<xm

no nu

møa mum omm Hem une one mom one Hae omm men maa mmm -~ mmn ohm ooa men som maa cow aan con con :nu Nea can

»»oxm44H»

-u»»xm

oN.a ow.» om.a oa.a ou.” om. om.a cm.a om.~ mm.a an.» om.a om.a m¢.o cm.c co.o om.a om.a cc.c on.o oh.c on.o om.o oo.o oo.c om.c om.o om.o cm.o m»w

xm :w

4:wmnm 4:mmnm

H4:mmnm

zH4zwmpm zH.zmmnm

uzu4:mmnm

o»4xm›x »ao»m<a

ozu4z«mznm

»mo»m<a »mo»w<a »zo»w<m ›mopm<a »mo»w<a

ozH4xmmnL wzngzammpm

oH4xm›x uH4xm›x »mo»m<n »mo»w<a

ozH4zmmnm

»mo»m<m ›mo»m<a

ozH4:mmnm

»mo»m<a »mo»w<a »mo»m<n ›mo»w<m

z:z

w»m:o »mo»w<n

ocomzooummox zHz.u:4H

H:mHz›uH: u4mmzm»w mm:wmoHm< mmo4amwm mozHxmn xm›xzu»m moom-xm:›o mzmxwoo m:m:4mxwu c::xzu»m mzmmmm»mp mzu:nam

4mx momma u»omoa u4ummom «zany «4Z ›mmH moznm oamm«4 m:u:4n nz<m «zen uozn u»zH4x uomw

ncmaaa oowoaa oaooaa moooaa coooaa moooaa aooaaa Nooaaa mooaaa cooaaa moaaaa doaaaa aoaoua uoaoma moaoua voaoua moaoua ooaoma noaowa ooaawa aomoma uowoua mowoua aowowa momoma oouoma houcma momoua

aaaaosmø

aømowa

on

SOU 1983 :66

OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

amH»x

o o o o o o o o o o o a o a o o o o o c o o o o o o o o o

-oH4mo muzoak

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c

. . mac owe »ma cam

um

man

-xzm Jmom:

mm” “ma

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo acc ooo

mno -moozw

oo oo

maa maa

kmam

xH»wH»»mmz<zHm

o a o o o o o o o o o o e o o o o o o o o o o o o

coo coo coo coo

-oa›mm

cec ann cum eon

zm<uzHzxnmwm

mmpmz

mom

men mac som ;no mmm «om moo woo HHN man han »ca omm nov møm Non acw »no omm man emo emu omm owe oem mo” mom who omm

uuz:zzoxoxm›x

ann

zm»m:zm

»mmu:omz

mac mao owe mom noe can mac one mac cow nun mom som coo owe own can nwn uno mno emo

o4mmoz:

Anm Nmo 00¢ «No »co na» »ma oc»

-mb»zw

N G n 0 0 m 0 o 0 Q 0 AH mm ea ca na :H nu

mmwzmzoazox

on au NH au aa Na AA

mmm e o o o e o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o

mnc nad coo one

.zm›m4<m»zuu »»ozm44H» azouox«»x

ewa man ow“ med

uzHz:ns»:

zum»

xmH›wH»<»w xmnxozoxu zoH»«xHuHuuaw

mmpmznnw

oo.~ om.” om.~ co.“ oo.o 00.0 ao.o oo.o oo.o oo.a oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o eo.o oo.o eo.o oo.: oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.e oo.o 00.0 oo.o

4»z< -hanna

o o o o o O o o o o o o o o o o o o o o o o a o o

coo coo ooo ooo

›umxu»›<zw

omm new “mn mmn

ppoxmgdnn

-m›»xm

om.o m«.o om.o mo.o o¢.o mm.o o~.o ¢~.o oH.o Hm.o om.o m~.o oH.o om.o mw.o -.c om.o ow.o -.a o~.o Hn.o ~H.o oH.o no.o mH.o MH.: mn.o m~.o oH.o m»m

menu

mmnu

map»

zH4zwmnL zH4zwmpL zH4:mmnL

m.:mmnm H4zmmpu H4zmmnm

zH4:mmpm zH4zmmnm

ozH4zmmpu ozH4zmanm u2H4zmmnm ozH4:«mmpm 0zH4zmznm mzH4zmmnm wzH4:«mmnm wzH4:mmom

»mo›m<n

ozH4:manm wzH4:mmnm wzH4:mznm

uwzu4:mmnmoxm›zmo»m

wza4:m«pm mxnmommm 0zH4zmzou

mozom4u

zu.<ou<z

z:z

»mo»w<n ›mo»w<m

m<

»mo»m<a mzzoo

mz4o:moz:x m»xumm4mozu mzmkmmuou: mzmz4oxmnxm xm»xzzumm momxmzm mxunzamaxw

mmsm 4< :m:a: «an m<4x mmoxw hum u4oo muzz:on oHou: wmumo ›m:w mampwaz Hm<Z moH4un: 2Hm<»<z amow man»z »mm<m uz«mm ›m4mmmux

oonowa momowa eomown coaoma moaoma oonoma Homoma women momoma mouomn oouoma uumoma momoma comoma noeoma nooomn uomoma

HH-Ho-ne

woman” mogen” Hocomn Nocom eoaomg moqoma ¢o¢omH Homoma

oH

Hogan” Nedan” eouonñ Honom”

_

mw nu mu nu aa .. Hm M um mm 157 .

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

omHox

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo ooo ooo .. ooo ooo ooo ooo

m oo on oo on

oom

-«oHomo

mmH oNH

oozoH»

o o o o o o o o o

ooo oom moo oHm moo NN: moH ooo »mo HN» Hon ooo ooo ooo ooo om~ Ham moo moo omm

. . . H m o M m om NH Nm ha

oon

oooox

ooH ana ~Hm ooH emo mNN han mmH cum oHo

-xzo N N H .

pH

o o o o o o o o o o o o o o o.

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

Ho oc ao om

-mooxm

co oo

ooo o~H ooo ooH oH~ oNN

m«o

oH~ HH»

Hmo H

..

xHomHoommz«:Ho

o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

oo

moo oem moo omo ooo omo mHo HoH Hua

-uH»mo

ooo Nam oHo »Ho

zo«ozHzxuoom

:mha:

H H H H H N H

.u

mom

ooo omH omH mmo moo NNm ooo oem ooo omH Hmo oom oHm hmm oHm ooH omH emo mHo Hmo ooH NNM ohm moo NHo moo moo oHo Hon

mmz:r:oxoxm»x

zooozzu

moo

Hqmuunou

moo mmm ooo ooo ooo moo omm ooo ooo moo ooo »Nm moo Hoo Non omH Hom noH omH ooo nun moo ooo oem mmH mHo Ham

«no

-mHHx

mm:

oHmNcz:

N o H n H m o N o N N H N o o m NH oH HH oH NN oH mH oH HH HH HH

omozozoazog

moo o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

omm oou ooo ooo oom

_zoo»oo«m»zmo

m »H oc

»»oxmooH» ozoNoxN›x

ooH mHH

ozHz:uo»:

zum;

zoH»zHoHooom

oo.H

mmwmznow

oo.N oo.H oo.m oo.~ oo.: oo.o oo.: oo.o oo.m oo.m oo.N oo.~ oo.~ oo.~ oo.n oo.m oo.~ oo.m oo.m

xmH»mH»<»m

oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.m oo.o oo.o oo.o

xmHzozoxm

H»z< -annan

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

poomxwoooxm

on mm ao m~ om

own ooH Nm»

»»oxmHHH»

-N»»xw

oN.o o~.o m~.o o~.o oo.o om.o oo.o oo.o oo.H oo.o oo.o om.o oo.H mo.o oo.o oo.o oo.H oo.o oo.H oo.o mo.o oo.o oo.o om.o oo.o oo.o mo.o mo.o

moam m~.o.

zommoo

maya

oooomoo

Hoxoox

Hozommoo

mo»m<u

zHozmooo

ozHozwooo ozHozmaoo

zHo:mooo

ozHozmmoo

wHHxm›x

wzHo:«omoo

ozHozmmoo

Hm

»mo»m<o

ozHozmooo

mzHo:«wooo

»mo»m<n

ozHozmooo uzH4:wmnu

z

ozHo:omooo ozHo:mmoo

»mo»m<o

pomoomoo

ozHoz4mooo

ozHozmmom

»mo»m<o

zzoz

»oo»m<o

ozHo:ommoo

z:»zuHHom mzoo-»mommp mamxaaupmn moomoomozom momomm»m:o mzuoooom»o<m oozHz:om»mn

z:omm moooom»mu oozHmmo oozHoon> oozom oooxo z:»zNHH< oonomns ›mazz<: mo»omozo oozHoHo mzHo:x nnzmn panna oomomooo nmmz›»

»mHx moo ›m«» ooo xo<z

ooommM:ooo¢mm..;

. .

oooomH

momomo mooomH Ganons mooomH

momomH oomomH oomomH ›cmonH HooomH ~ooomH mooonH oooomH moooHH oooonH oooomH HooomH ~ooomH nonomH oooomH oooomH HooomH ~ooomH oooomH mooomH oooonH mooomH

HH-Ho-mo

NONNHH

oH

MW U mu mm .w o

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

oHH

moH»x

ooo

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

one coq ooo moo ooo

-uHomo omzooo

oc mo HH

omo H›H

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

han HmH omm moo non mmH oem

ouowx

no

cum oom moo oou

-xzm

onH ooH

H H

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

«no mHo Hmc one ooo ooo ooo

-mmmmw

one Han mom com coo one omm

»mo m

H H

zH»mH»»mwz<zHu

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo oHm mom ooo ooo ooo How

uwnomqo

ooo omm moo one ooo

zm«ozHzxnmmm

om» one

zoom: NHOQN

ung

Hmm ooo oem moo one Hoe men oem omo enn mom mom man NH» une mom no» coo oc» ooo Hun emo eon emo one eon com moo mom

mmz:xzoxoxox

zuommzm

moo

»muo:omm

mom moo

om no No

mom oom som mmm

mc

uozmoz:

Hua och Nm: hmm oHo ow“ Non HmH ooo um moo o«H moo “Nm coo non moo mom

um»»xm

«mo

N o

mmozuzooxox

cm on on -

moo o N OODOOOOOOOOOOOOODOODOOOQOQO

.z«z›mHm»zuu

me

ooaxmooao ozomoxmxx ozuzxnooa

moo

zum»

xmH›mH»<»m xmuzozoxm zoHo«xoo»umom

mupmzuwo

oo.o

oo.oH co.«H

oo.o

oo.Hu oo.oH

oo.m

oo.nH

oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o

oo.om

oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.: oo.o

ooz< nunnan

o

ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

»omxm»»<xm

moo

on on mn

pooxmoouo

mom moo emo ana

an He oH no om

oHN coo um mmH on won am «Nu oen do

-m»»xm

oH.H om.H oo.o oo.H om.H mm.H mH.H oo.o m~.H oo.o ac.H mn.o oH.a oo.H m¢.H om.” mo.o m›.H oe.H oA.H om.H mo.o oo.o mo.o om.” oM.H oo.H oo.o om.”

w»w

m m x m

zm zm

nmzam oxmx

onozom

nmzqm

m›x m›x

xm»x xx»: xm›x

oxm»x mznm

oHoxox

4xm›x

oHHxa›x

«oHoxo»x

oxm»x

oHHxm›x mmäomw 0HHzm›x uHHxm»x uHHxm›x mHHxu›x oHHxm›x uHHxm›x oHoxm»x

oamu»mn-«z<4oomom: -zmoo»mmooxm-wz:m«z momo»mzu-m:oo:<oH»

zz mm«o

uHHxm›x oHHzm›z mzammo

mo»mmx-<z<4nmo»mn

wHHzz›x

wozanoxmmoz momoomooomm o<mo»o-om:Ho HmozHo-o»mHmo xmnom-<oz:omu: z:m»mH-›muuu zmoz-mzmHoxm uzunnHm-mpHm<mw m›mmnnm-n»mmzum mzm:mz=oo-m«om uonxm-mozHoo:x

mmzHgnxzHH

uHx-mzzHx

mwzHmnxzu

:U0

4<mzmco o<mao: women oflmmzzf ozHm›: mozuo-moa: amo»mzm»m m»mn

omm uHn0 »nam

oooooo oomooo oomooo oooooo ooeaoo oomouo oooomo ooonoo oooomo oooono oomomo oomomo oooomo oowono oooomo ooeomo oooomo oooomo ooowmo oooumo ooummo oomomo

HH-Ho-mo oooHmo ooeomo oooomo ooommo ooommo ooommo

ooHHmo

on

, , W W , , , N , , W

SOU 1°83 2 wfl f m% ?u 159

,

o o c c o c o c c c o o o c a o c o o c o o c o c c c

emo »na

muH›z

o.. woo

A .

o o o o a c c o o o o o c c c o o c c c

ooc oem coo ooc ooo ooc mon ooc cow

om «A

cmc

mmzonw

mca owe com med coo

-uH4mo

mug

A A

o o o o o o c o c c c

ooc coo mow can man So mmm »um Aoo Ack Noe men Hm: mom mom coo och omm

. . m no

omm cow can one man Han nae con oem mmm man »Ha oem

-xzm gwen:

3.0. :co Hm»

A m A A A m A m o

c 0 o c u o c o o c c o o c

I omm amd una ooc ooc coo coo coo com ooc now coo ooc on»

ooo,oom

om

mno

ooc mum mmm mmm ena ana non omm non mmq mmm saa

ooxw

å..

»mu A m

on

zH»mH»»mmz<zHm

o c c c o o o o c o o

coo mun owe oem So ooc one coo one com ooc coo ooc coo coo coo coo ace moo omm can mon med ooc omm mam

-oH»wm

com mme moo moo mom mom

zz<wzHzxuuum

»ma »no «me om¢

«mum: A ¢ A A A m m ma m e N m A

mpg

ooc ann mam un» man mum En man ooh ann ena «co »Hm nmo oem emo omm cum man owe owe “eo ana ~nA cam omm goa -A uno

muzn::ozoxm›x

man

zm»u.Em

mo

cum ana una mmm nem mo moo

»muo:nmm

one woo med one Aco moo Gm wan mum How ume maa mmm omm man den mmm »oo can How aha

-m»»xm w4mmnzu

m n m h m m o 0 A A nu ma nu Nm mu

Hu cA AA mm Am «A Ne con

mmhzmzonzox

mn» o o o o c o c c o o c o c o o o o o o o c o c o c c

oss cam oem

.z«m›m4m»zuu

oo on

hpoxmoomp ozomoxm›x

Ne

ozHz:«w»:

z«mm

zoH›x»mHummm

co.o co.o

xmH»wH»<»m zmnxozoxu

oo.o oo.o co.»

co.¢A

co.» oo.m om.m oo.m cc.¢ ao.: oc.c

oo.AA

oo.o

oo.oH

oo.o oo.o oo.m

oo.moA

muwmznwp

co.AA co.cA

cc.o

oo.AA mm.- 8.3 oo.o~ øo.ma oo.øm

4kZ< -wmnmn

Q o c

oco coo ooc coo coo coo ooc coo coo coo coo coo ooc ooc coo ccc cog ooc coo ccc acc coo coo coo coo coo

o m eo

»m«mxu»»xw

sm nu Am

m¢o eon ann Ru oem acc mao emo new non maa own Ann ANA mna sea oo» men ena com

»»oxw.4»»

A m ¢

nm»»«xw

ou.” ma. om.o cw.A oo.o ca.” mmtn ou. mo.H cc.” mo.o mo.o mA.A cA.A m«.n cc.A ow.H mo.” oo.” oH.o mm.o m~.H ma.” eø.o mn.e mn.o o¢.A c¢.o mw.o

m›m

w w x x m

m m :m

nuzw nmzm mmmnz

:am

m:m mz4m m:m

4xm›z n»:m

Hfizqw oxmyx

uH4xm›x wH4xm›x

wH4xm›x

:um

4xm›x

mu

wH4xm›x oH4xm›x wH4xm›x uH.xm»x wH4xm»x «uH4xm›x wH4xm›x mH4xm›x oH4xm›z oH4xm›x wH4xm›x

xm»x

4uozHzzuo-n4wmmou>

m»mn

uH4xm›x oH4xm›x uH4xm›x

mozH40mxm-nzn4mom

oH4xm»x wH4xm›x

zzaz

uH4xz»x 436.53.

m:m

mu:z<:<»m44<: mo«»wzH»mHmx mmnm-n<»m44no

O

z:pw4Hxmm m:4o=mzHmF«x xH4mnm-ooo:4 mn4u»mmopm wuznapxzpn muaomwzHw4m: ›m›4-›mmm: zomxw4z<x

mmzHnnx›z ommumn wozHmnx mxH»»nm m«mu»mn zm«xm:: mp.4>m mHm:Hm momomm»nu

mama»

BE nnxn mp4wu mozzg 3244: «ago:

ocmccc aocaao ooooeo ooanao onmomo oomomc oomomo cowcoo oomooo oooooo ooonmo oomono oomono oooono oomcno oomomo ccmmno ccamno oomcoo ocmowo

AAIAonMw

ooAc¢c oomoqo ooämo oo~Anc 000000 coacha oooAho confine ocmAno

aa

, ,

160 SOU 1983 :66

OOOOOODOOCIDOOOOODOOOO o o o o o

oc Hog ooo

mmH»x

on

omo «mm

H

QOOOOOGOOOODOO o o o o o

ooo ooo com ooo ana com

n mu

-wn4mo

om

muzoup

Non ouu Hoe

o

»wa mmn moo «mo one nma nmo mum «om «Ha “ma ¢H~ ooo non mom um» Hoe owe Hon HH: mmw

om co

omen:

men one cam man own mun com men som

»xz«m

«mo «NH cow «ua mmm one Hum

I-I ~O N

o o o o o o

con No» ooo acc ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo one ooo

muc -mmoxw

Ho

mom

mo mm

omm mom mac

med en

hon mm» Noa han mmc own »uu

»maa

0 A

xH›ma»»mmz<zHm

o

ewa can ooo ooo ooo com ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo man ooo

-wH»wu

oem owe une una man one

No

zm<ozHzxummm

flog «no mm“ can on omg ooh mom »ma emo

ampmz

«NH

ua

mom

omm .aug omm Hoe oau man mao ewa ooo «He mom Hoe um» new man aan hum nam no» man mom mmm «no osm ämm omm ana moo

mwz:xxcxoxm›z

mom

zupuxzu

»muu:omm

mmm enn enn one non ooo ade man oom eos ooo mac mmm moo oem mmm mmm mnc mmm men mmm

o4mmaz=

mn» Ham ade »ou Hoe com ooe

-u»»xm

o H I-l I-l Fl I-I an Ha en ma nu on vu

non

ampzuzoaxox

man OODOOOOOOO o o o o o OOOOOOOOG

coo new one

.z«m›m4a›zuu

hmm

›woxm44H» nzomoxm»x

oo

cum nun wow

øzuzxuwpn

:nam

xmH»mH›<›m xmuzozoxm zoH»xHmnummw

mmwmzanp

co.» co.» oo.o 00.5 oo.o oo.o oo.o oo.o

oo.HH

oo.: oo.o 00.0 00.5 oo.o oo.o oa.o ao.: oo.o oo.: oo.ø co.»

oo.oH

oo.o oo.o co.» 00.0

oo.omH

ao.un

4»z< -»mnmu

o

ooo one ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ace ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

»Lazm»»<xw

an oo mm

new mom mna

nu ma

cam omm How mmu ao¢ osm mun nee mam man ooo

»»oxm44H»

N00 «mo mo: ~¢o

H A

-uphqxw

oo.o co. oo.o oH.a on.o oh.o mc.o nm.H oo.H ma.” om.H oH.H mm.H mH.H co.” mm.H om.H om.H m~.H ca.” mH.H ao.o o¢.o oo.o mu.a om.o no.9 mo.o

m»m

m m m x w w m m m m m «m m «m

mzw

m..: wank nmzw 4xz›x nmzm

owommmnp

oH4xa›z oH4za›x oa4xm›x

4xz›x

oH4zm›x oH4xm»x uH4zm›x

wH4xm›x oH4zm›x om4xm›x oHoxm»x oH4xm›x mponxmon oH4xm»x 0H4xm›x oH4zm›x mH4xm›x wH4zm›x

wH4xm›x wH4xm›x oH4xm›x

:U0

oH4xm›z

«xm

zzz

:ua

ou4xm›x «uH4xm›x

mzmzmoaoaxamza

mzuxuow

:oo

w4o4n

uuzwzaxmuwwn

D

:uo IUD

u44H»an mn»m:4<: wz:a4zmm 44<uoo: mommmmmnm mmmz«» xHa« mxunm ma»w4m<x ›mmzm»m mmu44nw mxxozxxon azunwxx:n u4uwgu›4 4«=<a mzao»mmp u4:4mmp wz4o:xuo»w mzum xm›x›om mwznoosz z:»zmm«m

umn «moo; «ms: «zoom

oomooo oooowo oouamo oomawo oommwo oowooo oomooo oooooo oowooo oocoun ooooan ooooaa oomoaa aouaaa ooeana oomaaa ooomna ooaoma oomomn oomcma oonoma oomoma ooaama

H~-~o-mo

oooHmo oomoHH

DH

oo¢ooo oonofln oomomfl

Statens offentliga utredningar 1983

Kronologisk förteckning

. Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. 59. Kreativ finansiering. Fi. Nytt militärt ansvarssystem. Ju. . Återvinning i konkurs. Ju. . Skatteregler om traktamanten m. m. Fi. 61. Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. C. Om hälften vore kvinnor. A. 62. För gammal för arbete? A.

wwvøøeww-

Koncession för försäkringsrörelse. Fi. . Utslegning i grundskolan. U. Radon i bostäder. Jo. . Ledighet för anhörigvård. S. . Ersättning för miliöskador. Ju. 65. Översyn av upphovsrättslagstiftningan. Delbetänkande 2. . Stan ,_elskatt. Fi. Ju. . Lagstiftningen på kärnenergiområdet. l. . Svenska kyrkans fond. Fi. . Användning av växtnäring. Jo. . Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Jo. . Former för upphandling av försvarsmateriel. Fö. . Att möta ubåtshotet. Fö. . Barn kostar. S. . Kommunalforskning i Sverige. C. . Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. l. . Näringspolitiska effekter av internationella investeringar.

. Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. A. . Den stora omställningen. l. . Bättre miljöskydd ll. Jo. . Vilt och jakt. Jo. . Utbildning för arbetslivet. A. . Lag om skatteansvar. Fi. . Ny konkurslag. Ju. . Internationella faderskapsfrågor. Ju. . Bestrålning av livsmedel. Jo. . Bilar och renare luft. Jo. . Bilar och renare luft. Bilaga. Jo. . Invandringspolitikan. A. . Utbyggd havandeskapspenning m. m. S. . Familjeplanering och abort. S. . Företagshälsovård för alla. A. . Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. S. . information som styrmedel. l. . Patentprocessen och sanktionssystemet inom patentråtten. Ju. . Effektivare företagsrevision. Ju. . Fastighetsbildning 1. Aweckllng av samfällda vägar och diken. Ju. . Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. Ju. . Politisk styrning-administrativ självständighet. C. . Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. Fi. . Kontroll av rådgivare. Ju. . Barn genom insemination. Ju. . Områden för turism och rekreation. Jo. . Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. Fi. . Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. Jo. . Bulvanlag. Ju. . Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. Fi. . Egenföretagares sjukpenning m. m. S. . Vattenkraft. l. . Översyn av lagstiftningen om füuu-“genhatsbrott utom gäldenärsbrott. Ju. 51. Ensamföriáldrarna och deras barn. S. 52. Företagshemligheter. Ju. 53. Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. Fi. . Skall matmomsen slopas? Fi. 55. Församlingen i framtiden. C. . Naturresursers nyttjande och hävd. Jo. 57. Olika ursprung -— gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. U. . Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. U.

Statens utredningar 1983

offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bättre miljöskydd ll. [20] Nytt militärt ansvarssystem. [2] Vilt och jakt. [21] Ersättning för miljöskador. [7] Besträlning av livsmedel. [26] Ny konkurslag. [24] Bilavgaskommittén. 1. Bilar och renare luft. [27] 2. Bilar och Internationella fadarskapsfrågor. [25] renare luft. Bilaga. [28] Patentprocessan och sanktionssystemet inom patenträtten. Områden för turism och rekreation. [43] [35] Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. [45] Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Effektivare föra- Naturresursers nyttjande och hävd. [56] tagsrevision. [36] 2. Kontroll av rådgivare. [41] 3. Bulvanlag. [45]4. Återvinning i konkurs. [60] Fastighetsbildningsutredningen. 1. Fastighetsbildning 1. Av- Arbetsmarknadsdepartementet veckling av samfällda vägar och diken. [37] Om hälften vore kvinnor. [4] 2. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. [38] Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [18] Barn genom insemination. [42] Utbildning för arbetslivet. [22] Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gälde- Invanderingspolitiken. [29] närsbrott. [50] Företagshälsovård för alla. [32] Företagshemligheter. [52] För gammal för arbete? [62] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 2. [65]

Industridepartementet Försvarsdepartementet Lagstiftningen på kârnenergiområdet. [9] Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] Direktinvesteringskommittén. 1. Sysselsättningsstrukturen i Att möta ubåtshotet. [13] internationella företag. [16]2. Näringspolitiska effekter av internationella investeringar. [17] Den stora omställningen. [19] Socialdepartementet information som styrmedel. [34] Barn kostar. [14] Vattenkraft. [49] Utbyggd havandeskapspenning m. m. [30] Familjeplanering och abort. [31] Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. [33] Civildepartementet Egenföretagares sjukpenning m.m. [48] Kommunalforskning i Sverige. [15] Ensamföräldrarna och deras barn. [51] Politisk styrning-administrativ självständighet. [39] Ledighet för anhörigvård. [64] Församlingen i framtiden. [55] Handlingsoffantlighet utanför myndighets områden. [61]

Finansdepartementet Skatteregler om traktamentan m. m. [3] Koncession för försäkringsrörelse. [5] Stämpelskatt. [8] Lag om skatteansvar. [23] Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. [40] Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. [44] Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. [47] Kulturarbetare och uppfinnare. skatter och avgifter. [53] Skall matmomsan slopas? [54] Kreativ finansiering. [59] Svenska kyrkans fond. [66]

Utbildningsdepartementet Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1] Språk- och kulturarvsutradningen. 1. Olika ursprung - gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. [57] 2. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. [58] Utslagning i grundskolan. [63]

Jordbruksdepartementet Radon i bostäder. [6] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket m. m. 1.Anvândning av växtnäring. [10]2. Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. [11]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

MBA

Liber

FV4

ISBN 91438-07982-8

Allmänna ISSN 0375-25OX

Förlaget