Generell permutation av donationsbestämmelser : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

AV UTREDNINGEN T V

% ANGAENDE ÖVERSYN I _ ,

%.

AVLADENSTATLIGA-

FONDFORVALTNIiNCEN“LTMMA77 _.f7;fT

L .«

/57-

Statens offentliga utredningar

fig 1984:60

g Finansdepartementet

Generell

permutation

av

donationsbestéimmelser

Delbetänkande av angående av gtredningen översyn den m. m. statliga fondförvaltningen Stockholm 1984

Omslag: Förlagsateljen ISBN 9|-38-08408-2 ISSN 0375-250-X Graphic Systems l984

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

Den 28 juni 1979 bemyndigade regeringen chefen för ekonomidepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 2 oktober 1979 som utredare numera bankdirektören Hans Henrik Abelin.

Att som sakkunniga biträda utredningsmannen förordnades den 25 oktober 1979 kammarrâdet Carl-Einar Nordling och direktören Gösta Telestam.

Att som experter biträda utredningsmannen förordnades den 27 november 1979 numera riksbanksdirektören Erik Karlsson, revisionsdirektören Per Olov Lalin och byråchefen Lennart Lindberg samt den 19 oktober 1983 avdelningsdirektören Jan Andersson.

Till sekreterare förordnades den 29 oktober 1979 hovrättsassessorn Lennart Frii.

Utredningen har tidigare överlämnat tre delbetänkanden, nämligen (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m., (SOU 1982:62) Avveckling av statliga fonder och (SOU 1983:66) Svenska kyrkans fond.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet ( ) Generell permutation av donationsbestämmelser. Stockholm i augusti 1984

Hans Henrik Abelin

/Lennart Frii

I N N E H Å L L FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

NUVARANDE STATLIGA PLACERINGSFÖRE- SKRIFTER FÖR FONDER OCH STIFTELSER MED ANNAN FÖRVALTARE ÄN STATEN 35

ÖVERSIKT ÖVER STATLIGA PLACERINGSFÖRE- SKRIFTER FÖR FÖRVALTNING AV FONDER

ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGS- MODELLER 57 Inledning 57

Innehåll

Placering i obligationer Placering i likvida tillgångar Placering i andelar i aktiefond Avslutande synpunkter

UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 101 10.1 Generell permutation av placerings— regler 101 10.1.1 Fonder och stiftelser 101 10.1.2 Penningfideikommiss 108 10.2 Generell permutation i vissa andra fall 10.3 av fond - eller stiftelse- Förbrukning kapital 113 10.4 Avslutande synpunkter 115

11 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Bilaga 1 ETT URVAL Av FONDER OCH STIFTELSER MED SÄRSKILDA, Av STATEN FASTSTÄLLDA PLACERINGSREGLER 123

Bilaga 2 ÖVERSIKT ÖVER PRAXIS I PERMUTATIONS- ÄRENDEN 163

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till Lag (0000:000) om generell permutation av förvaltningsföreskrifter beträffande donationsmedel som förvaltas av annat än statligt organ

Härigenom föreskrivs följande.

1 §

Utan hinder av vad som i samband med donation från enskild kan finnas föreskrivet i testamente, gåvobrev, stadgar, stiftelsehandling eller annan liknande handling, tidigare beslut av regeringen (Kungl. Maj:t) eller statlig myndighet får styrelse för fond eller stiftelse som förvaltas av annat än statligt organ och som omfattas av föreskrift som nu sagts bestämma att fond- eller stiftelsekapitalet skall placeras även på sätt följer av 2 §.

2 §

Den i 1 § avsedda fondens eller stiftelsens kapital får placeras i 1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet; 2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska Bostadskreditkassan, Svenska Skepps-

8 Författningsförslag sou 1934:60

hypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa eller kreditaktiebolag, eller andra av sådan kredit-

inrättning utfärdade skuldförbindelser;

3. obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit; 4. obligationer, som utfärdats av svenskt näringsföretag och som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller Sveriges investeringsbank aktiebolag; 5. fordran hos riksbanken eller riksgäldskontoret eller fordran, för vilken svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller postgirot eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar; 6. andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931) intill två tredjedelar av den bokförda förmögenheten.

3 §

Om beträffande sådan fond eller stiftelse som avses i 1 §, förvaltningsföreskrift, som inte gäller ändamålsbestämning, förbrukning av kapital eller placering av tillgångar utöver vad som följer av 1 och 2 §§, på grund av ändrade förhållanden inte längre kan iakttas eller föreskriften blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot utfärdarens avsikter, får styrelsen för fonden eller stiftelsen tillämpa förfarande som bäst kan anses överensstämma med utfärdarens avsikter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

sou 1984:60 Författningsförslag 9

2 Förslag till Lag (0000:000) om upplösande av vissa statligt förvaltade donationsfonder

Härigenom föreskrivs följande.

Utan hinder av vad som i samband med donation från enskild kan finnas föreskrivet i testamente, gåvobrev, stadgar, stiftelsehandling eller annan liknande handling, tidigare beslut av regeringen (Kungl. Maj:t) eller statlig myndighet får statligt förvaltad fond eller stiftelse förbrukas för sitt ändamål, om tillgångarnas bokförda värde inte överstiger 20 000 kronor.

Om de i första stycket avsedda donationsmedlen inte kan användas för sitt ändamål, skall medlen över_ föras till allmänna arvsfonden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Författningsförslag

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1929:281) om allmänna arvsfonden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1929:281) om allmänna arvsfonden att 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den egendom som i arv Den egendom som i arv tillfaller allmänna tillfaller allmänna arvsfonden, så ock egen- arvsfonden, så ock egendom som må tillfalla dom som må tillfalla fonden genom gåva och fonden genom gåva och testamente, skall utan testamente eller föresammanblandning med skrift i lag, skall andra medel förvaltas utan sammanblandning av kammarkollegiet såsom med andra medel förvalen särskild fond för tas av kammarkollegiet främjande av vård och såsom en särskild fond fostran av barn och för främjande av vård ungdom samt omsorg om och fostran av barn handikappade. och ungdom samt omsorg om handikappade.

Av medel, som under ett räkenskapsår influtit, skall vid årets utgång en tiondel läggas till fonden. Återstoden skall jämte årets avkastning från och med nästföljande år vara tillgänglig för utdelning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

i sou 1984:60 11

SAMMANFATTNI NG

Utredningens översyn syftar enligt direktiven bl.a. till att göra statlig och annan förvaltning av fonder och stiftelser mera effektiv och förenkla administrationen. Som ett led i utredningens strävanden att effektivisera statligt reglerad förvaltning av fonder och stiftelser har utredningen tidigare fram belagt tänkandena (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m., (SOU 1982:62) Avveckling av statliga fonder och (SOU 1983:66) Svenska kyrkans fond.

Enligt vissa beräkningar kan totala antalet fonder och stiftelser uppskattas till 50.000 och beräknas omfatta en sammanlagd bokförd förmögenhet om minst 50 miljarder kr. Utredningen, vars huvuduppdrag avser statlig fondförvaltning, har i betänkandet (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. redovisat en kartläggning av enbart de fonder och stiftelser som staten förvaltar.

Flertalet fonder och stiftelser torde vara allmännyttiga i den meningen att de har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss eller vissa familjer eller bestämda personer, vård främja och fostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning eller att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar. Som framgår av ovan representerar fonder och stiftel-

12 Sammanfattning SOU 1984350

ser tillsammans ett mycket betydande kapital. De individuella förmögenheterna torde dock ofta vara förhållandevis små.

För att förvaltningen av fonder och stiftelser skall kunna rationaliseras, bör fondkapitalet placeras så effektivt som möjligt. Genom sammanförande av små eller mindre kapitalbildningar till en större fond erhålls betydande möjligheter att uppnå eftersträvad effektivitet i förvaltningen. Ett alternativ är därvid att fonder och stiftelser sammanförs till s.k. samfonder. Med samfonder avser utredningen att ett flertal små fonder och mindre stiftelser sammanläggs (fusioneras) till en enda fond och att de i samfonden ingående fonderna och stiftelserna formellt upplöses. För att få fusionera flera fonder och stiftelser till en större fond bör kravet gälla att de skall ha i huvudsak likartade ändamål. Någon övre gräns för hur stor en fond eller stiftelse får vara för att få fusioneras finns inte, utan denna fråga får bedömas från fall till fall. Syftet med att bilda en samfond är sålunda i första hand att rationalisera förvaltningen av donationsmedel men även att bättre kunna tillgodose ett för flera fonder och stiftelser gemensamt ändamål genom att större belopp kan disponeras för ändamålet. En samfondsbildning innebär en förenklad hantering särskilt när det gäller placering och bokföring av kapitalet och av användning disponibel avkastning. I en samfond av någorlunda storlek är det också lättare att utan avkall på avkastningskraven hålla den betalningsberedskap som kan erfordras med hänsyn till enskilds behov. Fusion av fonder och stiftelser förutsätter att donationsföreskrifter jämkas. Statliga organ kan, efter ansökan, under vissa förutsättningar besluta om sådan jämkning. Förfarandet, som kallas permutation, regleras beträffande allmännyttiga fonder och stiftelser i permutationslagen (1972:205).

Sammanfattning

Vissa av fördelarna med samfondsförfarande kan dock uppnås även på annat sätt. Om donationsbestämmelserna inte lägger hinder i - eller om efter vägen permutation av bestämmelserna förekommande hinder undan- - kan röjts nämligen fonderna och stiftelserna samförvaltas utan att någon fusion rum. äger Kapitalet kan då placeras gemensamt. Bokslut måste dock upprättas för varje fond (stiftelse) i de fall en regelrätt sammanslagning (fusion) inte skett med annan eller andra fonder (stiftelser) till av att följd fondens (Stiftelsens) ändamål inte kan tilllängre godoses. Möjligheterna att åstadkomma en mera organiserad samförvaltning av fonder och som stiftelser, inte är statligt förvaltade, är dock begränsade, eftersom förvaltningen är fördelad på en mycket stor mängd olika rättssubjekt.

När det gäller bör denna välplaceringsinriktningen jas så att minsta möjliga risker i uppstår placeringarna, samtidigt som kostnaderna för bör förvaltningen begränsas i någorlunda relation till det förvaltade kapitalets storlek. Mindre förmögenheter bör av dessa skäl inte placeras i eller i fastigheter aktier. Däremot bör generella möjligheter tillskapas när det gäller placering i vissa av slag obligationer och statspapper samt fondandelar.

Med hänsyn till den på senare tid friare ränteutveckling som ägt rum och mot bakgrund av den trygghet i placeringarna som generellt är förenad med obligationsinnehav, utgör placering i flertalet slag av obligationer ett intressant alternativ. Obligationer som här avses är både statsobligationer och utfärdade av kommun,

obligationer hypoteksinsti-

tutioner, svenska banker eller vissa näringsföretag.

Placeringar som också generellt bör tillåtas är vidare fordran hos riksbanken eller riksgäldskontoret.eller fordran, garanterad av bank osv.

14 Sammanfattning

Aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931) är en ändamålsenlig form för frivillig placeringssamverkan för fonder och stiftelseförmögenheter som står utanför statens förvaltning. Placering i andelar i sådana aktiefonder erbjuder både ett betydande mått av riskspridning och en professionell förmögenhetsför-

valtning. Därutöver erbjuder aktiefondsverksamheten

varierande placeringsmöjligheter utan avkall på riskspridning även på det sättet att aktiefonder kan ha helt olikartade placeringsinriktningar. Sålunda förekommer aktiefonder som nära nog uteslutande har sina placeringar i obligationer med olika utgivare och liknande värdepapper.

Förvaltningsbestämmelser som utfärdats för donationer bygger normalt på samhällsstrukturen vid en viss tidpunkt, i allmänhet vid donationstidpunkten. Deras egentliga syfte, t.ex. att bevara och förkovra fondens eller stiftelsens värde, kan i själva verket motverkas genom nya förhållanden. Permutation för att tillgodose det ursprungliga, egentliga syftet ligger då nära till hands.

Som ett led i strävandena att skapa bättre förutsättningar för icke statliga förvaltningsorgan att fullgöra sitt förvaltaransvar föreslår utredningen generella möjligheter att placera i obligationer, andra skuldförbindelser som inte kräver någon särskild säkerhetsprövning samt andelar i aktiefond. Vidare ges förvaltaren möjlighet att under vissa betingelser avvika från ursprungligen meddelade förvaltningsföreskrifter och i stället tillämpa ett förvaltningsförvarande som bäst kan anses överensstämma med utfärdarens (donators) avsikter. Det är här närmast fråga om förvaltningsverksamheten, som måhända inte längre kan utövas i enlighet med numera föråldrade föreskrifter eller ändrade förutsättningar som kan vara för handen. I sådana fall föreslås en generell

Sammanfattning 15

frihet gälla för förvaltaren att avvika från förvaltningsföreskrifterna. Denna frihet avser dock inte rätt att utan föregående permutation avvika från ändamålsbestämmelse eller förbruka fond- eller stifeller - annat sätt än vad som telsekapitalet på följer av det tidigare sagda - besluta om ändrad placeringsinriktning.

Förslaget i nu berörda delar begränsas till icke statligt förvaltat kapital. I fråga om statligt förvaltade fonder och stiftelser avser utredningen att lägga fram förslag i nu aktuella frågor i utredningens slutbetänkande.

Utredningen föreslår vidare att i lag generellt förordnas att statligt förvaltad fond och stiftelse, vars bokförda förmögenhet inte överstiger 20 000 skall förbrukas för ’ kr., sitt ändamål. Om ändamålet för sådan fond eller stiftelse inte längre kan fullföljas, skall fonden eller stiftelsen upplösas och kapitalet tillföras allmänna arvsfonden. Förslaget är begränsat till de av statliga organ förvaltade fonderna och stiftelserna. Förslaget torde dock kunna tjäna som förebild även när det gäller rationalisering av annan än statlig förvaltning av fonder och stiftelser.

Redan under förarbetena till permutationslagen framhölls vikten av att information spreds om permutationspraxis för att förvaltare av fonder och stiftelser skulle få kännedom om de möjligheter till rationell förvaltning som permutationsinstitutet erbjuder. För att förvaltningen av fonder och stiftelser i allmänhet skall kunna göras mera effektiv och rationell har utredningen funnit det angeläget att sprida kännedom om denna praxis. I bilaga 2 till detta betänkande presenteras en översikt över permutationspraxis sedan permutationslagens ikraftträdande år 1972.

16 Sammanfattning

Det förekommer att regeringen eller länsstyrelse, efter särskild ansökan, enligt praxis i administrativ väg fastställer placeringsregler för fond eller stiftelse, som inte förvaltas av statligt organ. Utanför den reglering som sådant fastställelsebeslut kan sägas innebära faller flera av de mera betydelsefulla fonderna och stiftelserna. Den prövning som sker, när staten fastställer placeringsregler för nu aktuella fonder och stiftelser, kan inte anses vara för någon samhällets syn på hur fonderuttryck na och stiftelserna bör placera sitt kapital. Utredföreslår därför att regeringen eller länsningen styrelse, såvitt gäller fond eller stiftelse som inte förvaltas av staten, vid ansökan om fastställelse av endast fastställer att fondplaceringsregler resp. stiftelsekapitalet skall vara nöjaktigt placerat och att sålunda den närmare utformningen av placeringsinriktningen överlämnas till fondens eller stiftelsens styrelse. Med nöjaktigt placerat menas här främst att förvaltaren placerar det ifrågavarande kapitalet så att detta dels inte blir föremål för onödiga risker, dels lämnar önskvärd kapitaltillväxt eller avkastning, allt beroende på vad som kan vara närmare föreskrivet i donationsurkunden. Genom vad nu anförts markeras att det är styrelsen som bär ansvaret för förvaltningen, däribland placeringsverksamheten. Om man så vill kan det sägas att ett genomförande av förslaget leder till en viss avreglering samtidigt som det bör ses som ett led i strävandena att rationalisera det administrativa förfarandet.

Utredningens förslag i detta betänkande kan genomföras utan att resultatet av utredningens fortsatta arbete avvaktas. Reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

Utredningens uppdrag är att lägga fram förslag som syftar till att göra den statligt reglerade förvaltningen av fonder och stiftelser mera effektiv och rationell. översynen omfattar främst statlig fondadministration samt den statliga reglering som utövas över placeringsverksamheten hos fonder och stiftelser, som har annan förvaltare än staten. Enligt direktiven, som är fullständigt återgivna i

utredningens betänkande (SOU 1982:12) Statlig fond-

förvaltning m.m., bör även vid översynen övervägas bl.a. lämpliga åtgärder att få till stånd en fortlöpande granskning av möjligheterna till permutation, dvs. ändring av donationsbestämmelser, och ett rationellt utnyttjande av fondmedel, varvid även andra lösningar än förfarande enligt permutationslagen bör kunna komma i fråga.

Av särskilt intresse i nu förevarande sammanhang är följande uttalanden i direktiven om statliga placeringsregler för fonder och stiftelser.

En av utredarens huvuduppgifter bör vara att göra en översyn av de placeringsregler som f.n. gäller för de olika fonderna. Därvid bör syftet vara att likartade regler så långt möjligt bör gälla för de olika fonderna. Hänsyn måste dock tas till skillnader i fråga om behovet av likviditet. Det kan därför finnas skäl för utredaren att utforma förslag till några olika placeringsmodeller anpassade till olika grupper av fonder. Ett riktmärke för utredarens förslag till placeringsregler bör vara att medel i huvudsakligen likartade fonder får placeras på samma sätt. Placeringsreglernas främsta syfte bör vara att tillförsäkra en med hänsyn till resp. fonds ändamål säker

x 18 Utredningsuppdraget

och ändamålsenlig placering. Detta får dock vägas mot önskemålet om en tillfredsställande avkastning. Reglerna måste också vara sådana att de befrämjar en effektiv fondförvaltning. Detta gäller allmänt men får givetvis särskild betydelse om hänsyn tas till förvaltningskostnaderna.

Inom ramen för vad jag nu har angett bör utredaren överväga i vad mån rätten att placera fondmedel i aktier och liknande tillgångar liksom i fastigheter och inteckningslån bör förändras. Härvid bör utredaren beakta de synpunkter som framförs i kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande och i den efterföljande behandlingen av detta. Utredaren bör också överväga den statliga fondförvaltningens roll på kreditmarknaden och dess betydelse för ekonomin i övrigt i enlighet med vad riksbanksfullmäktige har anfört i sitt yttrande över kammarkollegiets framställning. Förslagen bör utformas med hänsyn till dessa faktorer och de effekter på kreditmarknaden och ekonomin i övrigt som kan följa på utredarens förslag bör redovisas.

I kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi behandlas frågan om de statligt reglerade fondernas placering av medel. Utredningen konstaterar att fonderna har ett begränsat nettoplaceringsbehov och därför saknar större betydelse från en övergripande kapitalmarknadssynpunkt. Kapitalmarknadsutredningen har därför inte funnit det vara dess uppgift att göra en närmare översyn av de regler som reglerar fondernas placeringar. Utredningen anser dock att de mycket heterogena placeringsreglerna är ägnade att skapa en onödigt vidlyftig administration inom de olika fondförvaltande myndigheterna. Mot denna bakgrund ifrågasätter kapitalmarknadsutredningen, om fondmedel bör få placeras i fastigheter och inteckningslån. Sådana placeringar kräver nämligen omfattande administrativa åtgärder, såsom prövning av inteckningssäkerheternas värde ooh kontakter med enskilda låntagare. Enligt kapitalmarknadsutredningens mening finns därför skäl att begränsa placeringsmöjligheterna för flertalet fonder till obligationer, kommunlån och andra värde-

Utredningsuppdraget 19

handlingar som inte kräver särskild säkerhetsprövning i de enskilda fallen.

Vad som redovisats ur direktiven och kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande har generell räckvidd med avseende på statlig fondförvaltning men är också av betydelse när det gäller sådant fond- och stiftelsekapital, för vilket staten utfärdat placeringsföreskrifter men som i övrigt inte är föremål för statlig förvaltning. Exempel på sådant stiftelsekapital är Nobelstiftelsen.

Genom beslut den 16 februari 1984 utfärdade regeringen kommittédirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angâende utredningsförslagens inriktning (Dir. 1984:5). Enligt dessa direktiv får förslagen bl.a. inte öka de offentliga utgifterna eller minska statsinkomsterna. Vidare bör varje möjlighet att effektivisera den offentliga sektorn tillvaratas.

2 ALLMÄNT OM FONDER OCH STIFTELSER

I det följande redovisar utredningen ett sammandrag av begreppen fond och stiftelse. Till vissa delar baseras framställningen på utdrag ur en inom stiftelseutredningen (Ju 1975:01) upprättad promemoria.

fond kan avse - förutom rent Begreppet bokföringsmässiga poster i aktiebolags och andra juridiska - en rad olikartade förepersoners balansräkningar teelser som t.ex. aktiefond och AP-fonden. stundom betecknas egendomsbildning av stiftelsekaraktär som fond. I doktrinen anges sålunda ibland som typiskt för fondbegreppet att fonden utgörs av kapital i form av pengar eller värdepapper och att det är avkastningen av detta kapital som skall användas för stiftelseändamålet. I den fortsatta framställningen avses med fond endast egendomsbildning av stiftelsekaraktär.

Stiftelseinstitutet har vuxit fram i praxis och är endast i begränsad utsträckning reglerat i lag. Undantag gäller dock bl.a. de stiftelser som är att betrakta som pensions- eller personalstiftelser. . Dessa stiftelser regleras förhållandevis ingående i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.

En stiftelse kan grundas av fysisk eller juridisk person. Som ett led i bildandet av en stiftelse krävs att egendomen skiljs från stiftarens förmögenhet och förs över till stiftelsen. Vidare

22 Allmänt om fonder och stiftelser

krävs att stiftaren har bestämt det ändamål, vilket stiftelsen skall tjäna. Ändamålet får inte strida mot goda seder eller lag. Ändamålsbestämningen måste vara någorlunda preciserad. Annars anses en stiftelse inte ha kommit till stånd. Dessutom torde krävas att ändamålet skall vara åtminstone i någon mån varaktigt och den anslagna egendomen av sådan art och omfattning att det tilltänkta ändamålet skall kunna främjas annat än under en kortare tid. Något krav på att stiftelseförordnandet och skall ha viss förmögenhetsdispositionen form uppställs inte. I fråga om förmögenhetsdispositionen kan det dock av allmänna regler följa krav viss form. Är förmögenhetsdispositionen en på dödsdisposition måste den ske genom testmente.

som någon innehar för annans räkning svarar Egendom inte för innehavarens (dvs. den faktiska besittarens) och ingår inte i hans konkursbo. Egenförpliktelser domen betraktas som främmande hos besittaren. Ett stiftelseförordnande med åtföljande förmögenhetsär förenat med samma rättsverkan om disposition stiftaren med sitt förordnande avsett att stiftelseegendomen skall utgöra en självständig förmögenhet.

En förutsättning för att ett stiftelseförordnande skall leda fram till skapandet av ett särskilt är således att stiftaren avsett att rättssubjekt stiftelseegendomen skall utgöra en självständig förmögenhet. Det är ofta inte möjligt att ur ett stiftelseförordnande direkt kunna utläsa vad stiftaren avsett härvidlag. Har denne förordnat att stiftelseegendomen skall förvaltas av ett härför särskilt tillskapat organ, tolkas det dock alltid som att stiftaren avsett att egendomen skall uten förmögenhet. Är det däremot göra självständig så att stiftaren anförtrott förvaltningen åt en redan bestående organisation, är det betydligt mer att fastställa stiftarens avsikt på komplicerat

Allmänt om fonder och stiftelser 23

denna punkt. Det kan å ena sidan vara så att denne avsett att stiftelseegendom skall utgöra en självständig förmögenhet med den bestående organisationen som förvaltare, s.k. anknuten stiftelse. Å andra sidan kan stiftarens mening ha varit att stiftelseegendomen rättsligen skall ingå som en del av den förvaltande organisationens förmögenhet med en för organisationen gentemot stiftaren bindande förpliktelse att använda egendom för det av stiftaren bestämda ändamålet, s.k. osjälvständig stiftelse. Rådande rättsläge synes vara att, om stiftaren kan antas ha avsett att stiftelseegendomen faktiskt skall hållas avskild från den mottagande organisationen och om stiftelseändamålet samt den mottagande organisationens ändamål inte sammanfaller, stiftarens avsikt anses ha varit att stiftelseegendomen skall utgöra en självständig förmögenhet.

Enligt gällande rätt krävs inte att stiftelsen registreras eller på annat sätt vinner offentligt erkännande för att den skall utgöra en juridisk person. Eftersom det inte föreligger allmän registreringsplikt för fonder och stiftelser måste uppgifter om totala antalet fonder och stiftelser grunda sig på mer eller mindre säkra uppskattningar. Försök till uppskattningar har gjorts (se bl.a. stiftelseutredningens rapport Ds Ju 1979:4). Enligt vissa beräkningar kan totala antalet fonder och stiftelser numera uppskattas till 50 000 med en sammanlagd bokförd förmögenhet om 50 miljarder kr.

Antingen kan stiftaren själv utse de personer som skall ha hand om stiftelsens förvaltning eller också kan stiftaren överlämna förvaltningen till ett redan befintligt rättssubjekt. I sistnämnda fall används ofta begreppet fond i stället för stiftelse. Enligt den i Ds Ju 1979:4 redovisade stickprovsundersökningen var år 1976 förvaltningen av nära 40 000 av totalt 50 000 fonder och stiftelser anförtrodd annat rättssubjekt.

24 Allmänt om fonder och stiftelser

Vad därefter gäller begreppet förvaltning av fond eller stiftelse omfattar det i allmänhet placering, redovisning och förvaring av fondens eller stiftelsens medel i form av värdepapper eller banktillgodohavande samt inkassering av utdelningar, räntor och amorteringar. Begreppet kan även anses omfatta hur medlen skall användas inom ramen för ändamålsbestämmelserna och utbetalning av belopp. Däremot torde enligt allmänt språkbruk med fond- (stiftelse-) förvaltning inte avses den tillsyn som vissa organ kan ha över fonders och stiftelsers verksamhet.

sou 1984:60 25

3 STATLIG KONTROLL AV OCH TILLSYN ÖVER FONDER OCH STIFTELSER

Fondens och stiftelsens förhållande är i olika avseende reglerade i lagstiftningen. I lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (TL) föreskrivs beträffande vissa fonder och stiftelser anmälningsskyldighet till och övervakning (tillsyn) genom länsstyrelse. Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. innehåller vissa specialbestämmelser för pensions- och personalstiftelser. Vissa föreskrifter ges även i 191 § lagen (1955:183) om bankrörelse och i 97 § lagen (1955:416) om sparbanker. Permutationslagen (1972:205) innehåller regler om ändring av sådana för fonder och stiftelser givna villkor som har blivit förâldrade, orimliga eller annars inte kan iakttas. Lagen (1982:315) om styrelserepresentation i vissa stiftelser ger möjlighet för samhället att utse ledamot i styrelsen för vissa stiftelser. Enligt handelsregisterlagen (1974:157) är stiftelse som bedriver näringsverksamhet skyldig att registrera sin firma hos länsstyrelsen. Vissa bestämmelser om stiftelser finns även i skattelagstiftningen.

Enligt TL skall fonder och stiftelser i princip anmälas till länsstyrelsen. Undantagna från anmälnings- - och därmed från skyldighet tillsyn är fonder och stiftelser som genom anknytning till staten eller särskilda institutioner antas vara förvaltade på ett betryggande sätt.

26 Statlig kontroll av ...

De statligt förvaltade fondmedlen är underkastade sedvanlig statlig revision. Särskilda revisionskontor har hand om revisionen, varvid regeringen för varje särskilt fall bestämmer vilka organ som skall granskas av revisionkontoret. Revisionskontoret skall granska redovisningen i syfte att bedöma, om den är rättvisande (redovisningsrevision). I mån av resurser skall revisionskontor även granska förvaltningen i effektivitetsfrämjande syfte (förvaltningsrevision). Revisionskontor skall årligen avlämna en revisionsberättelse innehållande en bedömning för räkenskapsåret. Berättelsen skall tillställas organet senast fem månader efter utgången av det räkenskapsår berättelsen avser. Avskrift av berättelsen skall insändas till riksrevisionsverket, som har meddelat särskilda föreskrifter angående redovisning av gåvo- och donationsmedel.

Riksrevisionsverket och riksdagens revisorer har möjlighet att företa revision inte bara av statligt förvaltade fonder och stiftelser utan även av länsstyrelses och andra statliga organs tillsyn över fonder och stiftelser.

Undantagna från anmälningsskyldighet enligt TL är även stiftelser, som har av regeringen fastställda stadgar och enligt dem står under särskilt anordnad tillsyn, stiftelser som är anförtrodda åt ideella föreningar och andra samfund samt stipendiestiftelser vid enskilda undervisningsanstalter. Undantaga är vidare s.k. familjestiftelser till förmån för medlemmar av viss släkt eller vissa släkter, stiftelser, vars förmögenhet inte överstiger 20 000 kr. samt stiftelser som enligt regeringens förordnande eller stiftarens föreskrift inte skall vara under-

Statlig kontroll av ... 27

kastade tillsyn enligt TL. Totala antalet fonder och stiftelser som står under tillsyn enligt TL uppgår till nära 10 000.

Alla anmälningsskyldiga fonder och stiftelse omfattas dock inte av tillsyn enligt TL. Tillsyn är föreskriven endast för sådana fonder och stiftelser som främjar ett allmännyttigt ändamål. Tillsynen innebär en övervakning av att stiftelsens förvaltning sköts i enlighet med lagen och de föreskrifter som gäller för vederbörande stiftelse. Vid granskningen skall främst ses till att stiftelsens medel inte undandras de ändamål för vilka de har anslagits och att förmögenhet är nöjaktigt placerad. Tillsynen omfattar både stiftelsens organisation och redovisning. Länsstyrelsen skall tillse att det finns en styrelse för stiftelsen (10 § TL). Stiftelsen är för sin del skyldig att anmäla förändringar i styrelsen (11 § TL). Stiftelsens räkenskaper och verksamhetsberättelse skall insändas inom tre månader från räkenskapsårets utgång (14 § TL). Att denna skyldighet fullgörs kontrolleras genom att granskningsliggaren kontinuerligt genomgås. Vid försummelse påminns stiftelsen skriftligen om sina skyldigheter jämlikt 14 § TL. Enligt 17 § TL har länsstyrelsen möjlighet att meddela föreläggande vid vite samt att utdöma vite. Det kan här anmärkas att samarbetsutredningen föreslog att skyldigheten att insända revisionshandlingar till länsstyrelse skulle utsträckas till att avse även alla övriga stiftelser som har mer än en milj. kr. i tillgångar (se samarbetsutredningens betänkande SOU 1970:41 s. 130). Förslaget har inte lett till ändrade regler.

Med ledning av insända handlingar granskar länsstyrelsen stiftelsens förvaltning. Länsstyrelsen skall

28 Statlig kontroll av ...

därvid se till att stiftelsens förmögenhet är placerad på ett tillfredsställande sätt och att tillgångarna används i enlighet med stiftelsens ändamål. Länsstyrelsen har möjlighet att fordra in ytterligare uppgifter och göra ingående granskning av stiftelsens förvaltning när omständigheterna så kräver, t.ex. förteckning över destinatärerna (15 § TL).

Någon intensivare kontrollverksamhet brukar det i praktiken inte bli fråga om. Finner länsstyrelsen vid granskning av stiftelsens redovisningshandlingar att stiftelsens ändamål inte kan med betillgodoses fintliga bestämmelser, kontaktas stiftelsen och uppmanas ansöka om permutation för att få till stånd en ändring av dessa bestämmelser. Har stiftelsens förmögenhet nedgått under 20 000 kr., kan länsstyrelsen undanta stiftelsen från tillsyn.

Länsstyrelsen skall även hjälpa stiftelsen med er- _ forderliga råd och upplysningar. I denna verksamhet ingår främst skyldigheten att fastställa stadgar för stiftelse med allmännyttigt ändamål. Vissa minimikrav för fastställelse anges i 5 § 2 st. TL. Syf— tet med bestämmelsen synes vara att länsstyrelsen skall hjälpa stiftaren eller stiftelsens styrelse att utforma ändamålsenliga föreskrifter. Rådgivningen omfattar inte bara besvarande av direkta frågor från stiftelserna utan också initiativ från egna — tillsynsmyndighetens sida, t.ex. påpekande om att en otidsenlig eller opraktisk stadgebestämmelse lämpligen bör permuteras.

För att kunna fullfölja sin övervakande och rådgivande verksamhet måste länsstyrelsen ha tillgång till fullständig dokumentation. Hos länsstyrelsen skall därför bevaras samtliga föreskrifter som gäller för stiftelsen, liksom de handlingar som inges vid anmälan och vid fortlöpande tillsyn.

Statlig kontroll av ... 29

Över stiftelser som anmälts enligt lagen skall föras en förteckning, innefattande vissa viktigare uppgifter om de anmälda stiftelserna. De redovisningshandlingar som inges till länsstyrelsen är allmänna handlingar, som inte är sekretessbelagda.

Länsstyrelsen har möjlighet att fordra in ytterligare uppgifter och göra en ingående granskning av stiftelsens förvaltning när omständigheterna så kräver (15 § TL). Beroende på stiftelsens ändamål kan det ibland vara befogat att t.ex. begära specifikation av till vem eller vilka medel utdelats.

Enligt 15 § tredje stycket TL kan länsstyrelsen, om omständigheterna påkallar det, dvs. om missförhållanden av något slag misstänks föreligga i någon stiftelse, hos stiftelsen granska räkenskaper m.m.

Enligt 16 § TL kan tillsynsmyndigheten, under där angivna förutsättningar, förbjuda verkställighet av stiftelsens beslut och förelägga stiftelsens styrelse att sina I fullgöra åligganden. 7 § TL stadgas att domstol under vissa förutsättningar föräger ordna om annan förvaltning av stiftelse.

vid sidan av TL finns det för och pensions- personalstiftelser särskilda bestämmelser om styrelsen och dess sammansättning i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen). Med pensionsstiftelse avses i lagen en av arbetsgivare grundad stiftelse, vars uteslutande ändamål är att uttrygga fästelse om pension till arbetstagare eller dennes efterlevande. Flera arbetsgivare kan gemensamt bilda sådan stiftelse. Med personalstiftelse avses i lagen en av arbetsgivare grundad stiftelse med ändamål att främja sådan välfärd åt arbetstagare eller arbetstagares efterlevnade som inte avser pension, avlöning eller annan förmån som arbetsgivaren är att skyldig utge till enskild arbetstagare. Personalstiftelsens

30 Statlig kontroll av ...

ändamål kan begränsas till att endast gälla viss grupp av arbetstagare eller efterlevande.

Tryggandelagen innehåller beträffande pensions- och personalstiftelse detaljerade föreskrifter om val av ledamöter och suppleanter i styrelse, utseende av styrelseordförande och revisor, beslutsförhet och omröstning i styrelsen, arvoden åt styrelseledamöter och revisorer samt likvidation m.m. Tillsynsmyndighet är även enligt denna lag länsstyrelsen. Om tillsynsmyndighetens befogenheter och åliggande gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i TL.

Därutöver kan, som tidigare påpekats, framhållas att i 191 § lagen (1955:183) om bankrörelse (banklagen) och 97 § lagen (1955:416) om sparbanker finns bestämmelser om stiftelser, vilkas förmögenhet huvudsakligen består av medel som förts över från bank. Av särskilt intresse är den tillsynsuppgift som ålagts bankinspektionen i fråga om medelsplaceringen. Beträffande bankerna gäller som viktig aspekt att de i princip inte via till dem knutna stiftelser förvärvar tillgångar och inflytande som banklagstiftningen annars lägger hinder i vägen för. Bankinspektionens granskning tar särskilt sikte härpå.

Intressant i sammanhanget är banklagens bestämmelser om krav på skälig säkerhet för stiftelsens medel jämfört med kravet i TL rörande placering av stiftelsens medel på nöjaktigt sätt.

För stiftelser som står under tillsyn enligt TL eller tryggandelagen gäller att det åligger styrelsen att föra räkenskaper, att årligen avsluta dessa samt att därefter till tillsynsmyndigheten sända in ett räkenskapssammandrag enligt ett formulär som fastställts av regeringen. För stiftelser, som inte står under tillsyn finns det, med ett viktigt undantag, inte några lagbestämmelser om bokförings- och redo-

Statlig kontroll av ... 31

visningsskyldighet. Undantaget avser sådana stiftelser som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art. Dessa stiftelser är bokföringsskyldiga såvitt gäller nämnda verksamhet.

Om stiftelsen är bokföringsskyldig, skall räkenskaperna bestå av löpande bokföring och ârsbokslut enligt bokföringslagens bestämmelser. Även om en stiftelse inte står under tillsyn eller om dess verksamhet inte är sådan att den faller under bokföringslagens bestämmelser, finns det dock krav på en grundläggande ordning och reda bland stiftelsens räkenskapshandlingar. Enligt 20 § taxeringslagen (1956:623) åligger det envar skattskyldig att genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt sörja för att det finns underlag för fullgörandet av deklarationsskyldigheten. Det underlag som krävs är i princip inget annat än en ordnad bokföring.

Revisionsplikt åvilar numera flertalet associationsrättsliga bindningar. För stiftelsernas del har det dock, bortsett från vissa bestämmelser i tryggandelagen, hittills inte funnits några direkta regler om att revisor skall utses. I 5 § p. 5 TL finns dock en föreskrift om att det i stadgar, som ges in för fastställelse, skall vara angivet hur revision skall ske. Bestämmelsens syfte är att i första hand möjliggöra för länsstyrelsen att medge undantag från tillsyn. Sådant undantag kan nämligen medges bl.a. om stiftelsens revision är betryggande anordnad. Vad gäller revision av fonder och stiftelser kan här anmärkas .att en revisionsberättelse inte torde kunna utmynna i beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. Sådant beslut skulle annars, i fall då styrelsen inte följt stiftarens föreskrifter men ändå beviljas ansvarsfrihet, i sak innebära permutation av dessa föreskrifter.

32 Statlig kontroll av ... sou 1984:60

För stiftelser som omfattas av tillsyn enligt TL gäller enligt 6 § TL att styrelseledamöterna är solidariskt ansvariga gentemot stiftelsen för skada som uppstår vid överträdelse av TL eller av de föreskrifter som gäller för stiftelsen eller om de eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndar stiftelsen skada. Bestämmelsen har ansetts analogt tilllämplig även beträffande stiftelser som inte står under tillsyn enligt TL.

Stiftelser är visserligen principiellt skattskyldiga för såväl inkomst som förmögenhet. Vissa undantag är dock medgivna i kommunalskattelagen (1928:370) (KL 53 § 1 mom. e), i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (7 s) och lagen (1947:S77)‘om statlig förmögenhetsskatt (6 §). Enligt dessa bestämmelser är vissa slag av stiftelser skattskyldiga till kommun endast för inkomst av fastighet och av rörelse och till staten endast för inkomst av rörelse.

Denna begränsade skattskyldighet gäller bl.a. stiftelser, som har till ändamål att främja vård och uppfostran av barn, lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning, utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning. För inskränkning av skattskyldighet krävs, utöver ett kvalificerat ändamål enligt ovan, att minst 80 procent av inkomsterna används för det kvalificerade ändamålet räknat som ett genomsnitt över ca 5 år (det s.k. fullföljdsrekvisitet) och att inte heller ett fåtal personer gynnas. I prop. 1976/77:135 tolkade departementschefen fullföljdsrekvisitet så att 80 procent av avkastningen skulle användas för det ideella ändamålet i genomsnitt över en period av 5 år. Skatteutskottet ville för sin del dock inte utesluta att genomsnittsbedömningen i vissa fall borde kunna omfatta en längre tidsperiod (se SkU 1976/77:45 s. 29). I ett avgörande från den

SOU 1§84:60 Statlig kontroll av ... 33

19 maj 1980 (dnr 3069-1979) synes regeringsrätten ha anslutit sig till utskottets bedömning.

Länsstyrelsen är regional skattemyndighet för bl.a. inkomst- och förmögenhetsskatt. Chefen för länsstyrelsens skatteavdelning (skattechefen) leder och ansvarar för bl.a. den deklarationsgranskning och annan kontroll för taxeringen som utförs inom avdelningen och vid lokal skattemyndighet.

Skatteavdelningen är i de flesta län indelad i sex enheter, däribland taxeringsenhet och revisionsenhet. Taxeringsenheten har hand om den årliga taxeringen och dess tjänstemän utför granskning av deklarationer åt taxeringsnämnderna och utför TN-revisioner och taxeringsbesök. Gränsen mellan TN-revision och taxeringsrevision i vanlig bemärkelse är flytande och några mer framträdande skillnader föreligger inte. vad som i allmänhet kännetecknar TN-revision är att den har en smalare inriktning och är mindre omfattande än en vanlig taxeringsrevision. Revisionsenheten gör olika djqmrerevisioner och andra utredningar beträffande skattskyldigas taxeringar.

Den lokala skatteförvaltningen utgörs av lokal skattemyndighet och taxeringsnämnder, som är beslutande organ i första instans i fråga om den årliga taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den kontroll som för närvarande står skattemyndigheterna till buds över stiftelseförmögenheterna består i att de obegränsat skattskyldiga stiftelserna är deklarationspliktiga enligt 22 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623) om deras bruttointäkter överstiger 100 kr., medan de begränsat skattskyldiga enligt 33 § samma lag har att årligen avlämna en särskilt uppgift om verksamheten. Den praktiska betydelsen av denna bestämmelse förringas dock i viss utsträckning av att skattechefen på ansökan från stiftelsen kan

34 Statlig kontroll av ... sou 1984:60

dispensera från uppgiftsskyldigheten. Härtill kommer att uppgifterna regelmässigt är sekretessbelagda. Det kan anmärkas att det inte finns någon formell mellan länsstyrelsernas tillsyn enligt TL koppling och skattemyndigheternas kontroll av fonder och stiftelser.

att kontrollera att alla fonder och stif- Möjlighet telser avlämnar deklaration eller uppgift torde endast finnas beträffande sådana som är kända hos dvs. de som tidigare år fullskattemyndigheterna, gjort sin uppgiftsskydlighet. Det kan här anmärkas att enligt en av riksskatteverket under maj 1983 utfönikartläggning var endast 9 543 fonder och stiftelser av uppskattningsvis totalt över 50 000 fonder och stiftelser kända av skattemyndigheterna.

4 NUVARANDE STATLIGA PLACERINGSFÖRESKRIFTER FÖR FONDER OCH STIFTELSER MED ANNAN FÖR- VALTARE ÄN STATEN

Flertalet fonder och stiftelser uppvisar ett brett spektrum inte bara av allmännyttiga ändamål utan även allehanda förvaltningsföreskrifter. Donator eller testator kan sålunda i donationsurkund eller liknande handling ha meddelat föreskrifter såväl om hur avkastningen skall få disponeras som om hur förvaltningen i övrigt skall handhas. Donator eller testator kan t.ex. ha föreskrivit att medlen skall placeras i sådana placeringsalternativ som sedermera av olika anledningar visat sig framstå som opraktiska eller olämpliga och därför torde behöva ändras. Detta får då - med vissa - endast ske att undantag genom staten beslutar om s.k. permutation. Härigenom kan uppkomsten i viss mening anses ha skett av en statlig placeringsföreskrift för fond eller stiftelse, som inte förvaltas av staten.

Statlig placeringsföreskrift för nu berörd fond eller stiftelse kan uppkomma även till följd av att regeringen efter särskild ansökan fastställer stadgar för sådan fond eller stiftelse. Detta sker då enligt _ praxis i administrativ väg. Enligt vad som uttalades under förarbetena till lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (TL) har sådan fastställelse sökts och erhållits då det gäller stiftelse med betydande förmögenhet eller med ändamål av större räckvidd (NJA II 1929 s. 236). Även länsstyrelse kan enligt 5 § TL - efter särskild ansökan fastställa stadgar för stiftelse (och fond).

36 Nuvarande statliga ...

Enligt vad justitiekanslern uttalat (se Departementsutredningens promemoria 1971:133 angående beslutsrätten i ärenden om permutation, bilaga 2 s. 2) är gällande praxis att erforderliga stadgar inte fastställs av Kungl. Maj:t (numera regeringen) annat än när fråga är om mycket stora stiftelser som är föremål för allmän uppmärksamhet, t.ex. Nobelstiftelsen och stiftelsen Pro Patria.

I detta sammanhang förtjänar anmärkas att stiftelser med allmännyttiga ändamål sedan gammalt åtnjuter Vissa skatteprivilegier (se SOU 1939:47 s. 14 ff). Enbart det förhållandet att stiftelsens stadgar fastställts av Kungl. Maj:t har dock inte inverkat på detta.

Någon skyldighet att hos regeringen eller länsstyrelse söka fastställelse av stiftelses stadgar föreligger inte och ett stadfästelsebeslut synes inte ha någon rättslig betydelse (se Hessler, Om stiftelser, s. 12). Fastställandet av stadgar innebär sålunda inte någon inskränkning av det skadeståndsansvar för försumlig förvaltning som åvilar fondens eller stiftelsens styrelse. I sammanhanget kan nämnas att statens juridiska ansvar för den statliga förvaltningen av donationsmedel har krävt en närmare reglering av placeringsverksamheten så snart donator eller testator inte meddelat särskilda placeringsföreskrifter (se bl;a. kungörelsen 1968:453 om placering av gåvo- och donationsmedel som förvaltas av statlig myndighet). Utredningen återkommer till denna fråga i ett senare betänkande.

Några enhetliga principer för fonders eller stiftelsers kapitalplaceringar torde inte förekomma. Det kan i detta sammanhang inskjutas att flera av de mera betydande allmännyttiga stiftelserna, däribland Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för

Nuvarande statliga ... 37

allmännyttiga ändamål, inte har stadgar fastställda av staten eller är underkastade tillsyn enligt TL (se SOU 1970:41 s. 90). Enligt koncentrationsutredningen torde några enhetliga principer för dessa stiftelsers kapitalplaceringar vara svåra att finna (se SOU 1968:7 s. 188).

Utredningen har försökt att kartlägga de fonder och stiftelser som efter särskild ansökan har erhållit placeringsregler fastställda av staten. Utredningen har därvid tillskrivit samtliga länsstyrelser och granskat ett omfattande arkivmaterial från regeringskansliet. Av praktiska skäl har utredningen valt att redovisa ett urval av fonder och stiftelser som är aktuella i nu berört hänseende. Detta urval redovisas i bilaga 1. Redovisningen sker av praktiska skäl utan redigering av texterna. I tabell 1 nedan anges kapitalets storlek hos de fonder och stiftelser som redovisas i bilaga 1.

38 Nuvarande statliga ... SOU 1984=50

Tabell 1

Kapitalets storlek hos de fonder och stiftelser som redovisas i bilaga 1

Inom parentes anges hur många av nu aktuella fonder/ stiftelser som tillkommit på statligt initiativ.

Stiftelsens till- Antal stiftelser med placeringsregler gångar (1 tkr.) fastställda av länsstyrelse regeringen

0 — 100 1 — 101 — 500 4 - 501 - 1000 1 1001 - 5000 10 3 5001 - 10000 1 3 (1) 10001 - 50000 - 6 (3) 50001 - 100000 - 1 100001 - 200000 - 2 (2) 200001 - 300000 - 1 300001 - 400000 - 1 (1)

Vad gäller de på initiativ tillkomna statligt fonderna och stiftelserna synes redogörelsen i bilaga 1 utvisa att placeringsregler för dessa utformas från fall till fall med till fonderhänsyn nas och stiftelsernas Som Verksamhetsinriktning. belysande exempel kan nämnas de stiftelser som tillskapats på jordbruksområdet (jfr konjunkturfonden för mejeriprodukter m.fl.) där medlen kan lånas ut till berörda intresseföreningar. bör att Tilläggas det enligt utredningens inte kartläggning synes förekomma någon på statligt initiativ tillkommen fond eller stiftelse, vars Verksamhetsinriktning enbart avser förmögenhetsförvaltning.

\ Nuvarande statliga ... 397

Som framgår av redogörelsen i bilaga 1 har även statliga placeringsregler för andra fonder och stiftelser än de på statligt initiativ tillkomna fått varierande utformning. Placeringsregler för sådana stiftelser, t.ex. Ester Lindahls stipendiefond, Samfundet De Nio och Sällskapet Pro Patria, har fastställts endast i sådana fall där stiftaren eller annan som företräder stiftelsen särskilt begärt detta. Utanför den reglering som sådant fastställelsebeslut kan sägas innebära faller, som ovan angetts, flera av de för samhällsekonomin mera betydelsefulla fonderna och stiftelserna.

För vissa fonder och stiftelser har staten fastställt placeringsregler av ramkaraktär. Exempel härpå är tillsynslagens krav på att förmögenheten skall vara nöjaktigt placerad. Totala antalet fonder och stiftelser som är föremål för tillsyn enligt tillsynslagen (TL) uppgår som tidigare påpekats till nära 10 000.

I 15 § TL sägs att vid tillsynsmyndighetens granskning det huvudsakligen bör tillses att stiftelsens medel inte dras från det ändamål, vartill de är bestämda, och att förmögenheten är på nöjaktigt sätt placerad. Rättesnöret för stiftelsestyrelsen vid förfogandet över medlen är stiftarens vilja, sådan den kommit till uttryck i stiftelseurkund och stadgar. Det kan emellertid hända att stiftaren inte meddelat särskilda föreskrifter. De riktlinjer, som förvaltaren då har att - säkerhet följa nöjaktig och - är obestämbara. Detta avkastning tämligen gäller endast stiftelser, som är ställda under tillsyn enligt TL. Däremot har i fråga om stiftelser som avses i tryggandelagen förekommit att länsstyrelse givit tämligen detaljerade föreskrifter om lämplig medelsplacering, oftast då i syfte att åstadkomma en högre avkastning.

40 Nuvarande statliga ...

Vad åter gäller den närmare innebörden av uttrycket nöjaktig säkerhet och avkastning kan följande sägas. Begreppet nöjaktig återfinns, som tiêigare påpekats i TL. I ett av de förslag, som föregick den lagen, talades i stället om betryggande placering. Lagrådet anförde därom, att för icke krav på betryggande placering mâ onödigtvis nedbringa förmögenhetens avkastning, ordet betryggande torde böra ersättas med nöjaktigt, helst ju i om fråga placeringen hänsyn måste tagas till vad stiftaren må hava förordnat (se NJA II 1929 s. 289).

Ett krav på betryggande säkerhet är än strängare ett på endast nöjaktigt säkerhet. Här må som exempel hänvisas till förarbetena till 11 § 1 st tryggandelagen, där departementschefen yttrade att innebörden av säkerhetskravet bäst ansågs kunna anges med uttrycket betryggande, varvid jämförelse gjordes med dåvarande 56 § (numera 59 §) lagen om bankrörelse.

Frågan om innebörden av uttrycket nöjaktig placering har prövats i ett regeringsrättsavgörande i ett mål rörande en pensionsstiftelse, RÅ 1979 R 79 2:9, vari regeringsrätten bl.a. uttalade följande.

Vad som skall förstås med nöjaktig är placering inte närmare angivet i lagen, och av dess förarbeten framgår endast att ett ursprungligt krav på betryggande placering ersatts.med gällande krav på nöjaktighet. Syftet med ändringen är att möjliggöra placeringar som inte onödigtvis nedbringar förmögenhetens avkastning. Kravet på nöjaktig placering får i brist på närmare den precisering ges innebörden att placeringen skall enligt allmän bedömning framstå som ändamålsenlig med hänsyn till det syfte pensionsstiftelsen har. Med en sådan utgångspunkt måste otvivelaktigt placeringens säkerhet framstå som mer angelägen än dess möjligheter till avkastning. Hinder möter följaktligen inte för pensionsstiftelsen att minska anspråken på avkastning för att i stället säkra kapitalets realvärde och sina möjligheter i övrigt att in-

Nuvarande ... 41 statliga

fria pensionsutfästelser vid Från pensionsfall. samma utgångspunkt måste i själva verket sådana placeringar ges företräde som tryggar stiftelsen mot såväl nominella förluster som mot att dess kapital urholkas genom den fortgående penningvärdeförsämringen.

Bland övriga författningar där säkerhetskrav uppställs i en eller annan form kan nämnas försäkringsrörelselagen (1982:713) och föräldrabalken 15 kap. 4 § och den därunder intagna kungörelsen (1974:1048) om placering av omyndigs medel m.m.

De placeringsregler, som uppställs i de nu nämnda författningarna, är inriktade på största möjliga säkerhet och på ett minimum av risktagande. Sådana krav är det inte tal om för stiftelsernas del, något som delvis kommer till uttryck redan genom att ett krav på nöjaktig avkastning ställs upp jämsides med kravet på nöjaktig säkerhet. Förvaltaren har att söka förena dessa ibland svårförenliga krav för att på bästa sätt tillgodose stiftelsens ändamål. Detta utesluter inte ett visst mått av risktagande.

5 ÖVERSIKT ÖVER STATLIGA PLACERINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÖRVALTNING AV FONDER OCH STIFTELSER I VISSA ANDRA LÄNDER

5.1 Inledning

I avsnitten 5.2 - 5.8 lämnas en översiktlig redogörelse för statliga placeringsföreskrifter för förvaltning av fonder och stiftelser i vissa andra länder. De länder som behandlas är Danmark, Finland, Norge, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Frankrike och USA.

5.2 Danmark

I Danmark används beteckningen stiftelse när egendom avskiljts i syfte att tillhandahålla fri bostad åt behövande. När förmögenheten består av värdepapper eller fast egendom, vars avkastning skall användas till ett visst bestämt ändamål, används däremot beteckningen legat eller fond. Om legat driver näringsverksamhet används benämningen fond eller selvejende institution (se Juridisk formularbog 1977 s. 201).

Det rättsliga innehållet i begreppen fond, legat, selvejende institution och stiftelse är inte reglerat i lag utan har utformats i praxis.

I Lovforslag nr L 133/1983-84 Forslag till Lov om fonde og visse föreningar föreslås bl.a. att endast fond, legat, stiftelse eller andra selvejende institutioner som är registrerade i ett centralt kan fondregister uppträda som juridisk person. Därtill ställs i förslaget krav på att fond (motsv.) i princip skall ha en förmögenhet överstigande 200 000 danska kronor.

44 .Översikt över statliga ...

Legat eller fond i Danmark kan upprättas utan registrering eller stadfästelse av offentligt organ. Enligt lov nr 213 av den 31 maj 1983 skulle alla fonder, legat, stiftelser och andra selvejende institutioner före den 1 oktober 1983 anmälas till ett centralt fondregister. Undantagna från registreringsplikt var fonder med kapital understigande 50 000 dkr. och fonder som stod under offentlig tillsyn.

Det finns i dansk rätt inte något krav på att ett privat legat skall stå under offentlig tillsyn. Genom århundraden har det dock varit praxis att donationsurkunder och motsvarande blivit stadfästa av Kongen. Sådan stadfästelse inhämtas beträffande praktiskt taget alla fonder som har ett allmännyttigt ändamål (se Erik Goldschmidt, Nogle bemaerkninger om bestående stiftelser og ikke-konfirmerade legater, Ugeskrift for Retsvaesen 1950 s. 128). Sådan som stadfästelse, kallas konfirmation, meddelas av det ministerium inom vars förvaltningsområde legatets eller fondens ändamål hör. Kapitalgränsen för stadfästelse lär för närvarande i regel ligga på 100 000 danska kronor (dkr.) men varierar något med stiftelsens ändamål. Antalet stadfästa stiftelser och legat antas vara omkring 5 000, varvid justitieministeriet har tillsyn över 100 legat.

Stadfästelsen innebär att fonden/legatet kommer under offentlig tillsyn, vilken bygger på administrativ praxis. Vid vissa tillfällen kräver mera omfattande dispositioner godkännande från tillsynsmyndigheten. Såvida donator inte meddelat särskilda regler för hur det stadfästa legatets kapital skall vara placerat, är statliga placeringsregler tillämpliga. De statliga reglerna om placering av stadfästa legats/ fonders medel är något mer flexibla än reglerna för placering av omyndigs medel och tillåter bl.a. att en tredjedel av fondens/legatets kapital placeras

Översikt över statliga ... 45

i sådana aktier som noteras dagligen på Köpenhamns börs (se Bekendtgdrelse om anbringelse af midler der tillhører legater m.v. under offentlig bestyrelse eller offentligt tillsyn 332/1966, ändrad 354/1972). Det bör särskilt påpekas att dessa regler är tillämpliga endast om det i donationsurkunden saknas regler för medelsförvaltningen.

fonder eller förvaltas - för- Privat stiftade legat utom av de olika fackministerierna - även av bl.a. universitet, högskolor och den statliga myndigheten overformynderiet. Den senare myndigheten förvaltar legatkapital tillhörigt omyndiga (se Betaenkning om overformynderiet nr 358/1964 s. 47).

5.3 Finland

Finland har en allmän stiftelselag (lag om stiftelser 5.4.1930/109). Denna lag avser enligt sin ordalydelse endast självständiga stiftelser och sålunda inte stiftelser som har sin förvaltning anknuten till myndighet eller annat organ. Det kan här inskjutas att begreppet fond i Sverige ofta används för att beteckna sistnämnda typ av förvaltade stiftelser. Den finländska lagen innehåller inte någon definition av begreppet stiftelse. Enligt nyssnämnda lag krävs att stiftelsen vinner offentligt erkännande för att den skall utgöra en juridisk person. Tillstånd söks hos justitieministeriet. För godkännande krävs att stiftelsens förmögenhet är större än 100 000 finska mark. I stiftelsens stadgar måste finnas regler om hur kapitalet skall placeras. Vid justitieministeriets förberedelsearbete används två placeringsmodeller med mycket allmänt hållna föreskrifter.

Sålunda skall kapitalet enligt dessa placeras på ett betryggande och inkomstbringande sätt. Godkända stiftelser registreras. Justitieministeriet för ett för

46 Översikt över statliga ...

hela landet gemensamt register över stiftelserna, vilka uppgår till omkring 2 O00. Pensionsstiftelser, vilka är omkring 500 till antalet, skall enligt en särskild lag placera sitt kapital på enahanda sätt som enligt de nyssnämnda placeringsmodellerna.

Justitieministeriet handlägger frågor om permutation. Enligt 17 § stiftelselagen kan ändamål bara ändras, om det är omöjligt att uppfylla eller om det på grund av att stiftelsen har för små tillgångar eller annan orsak skulle vara uppenbart onyttigt eller stridande mot lag eller goda seder att forsätta stiftelsens verksamhet. Stiftelser och fonder utan egen styrelse är däremot, vare sig det gäller permutation eller andra frågor inte reglerade i lag.

Vad gäller fonder och stiftelser vars förvaltning är anförtrodd annat rättsubjekt förekommer mera sällan att staten anförtros förvaltningen. Staten har inte meddelat några för statligt förvaltade fonder avsedda placeringsregler vilka träder in om donations- eller stiftelseurkunden inte innehåller några regler för medelsförvaltningen.

5.4 Norge

Vad gäller det rättsliga innehållet i det norska stiftelseinstitutet har detta vuxit fram i praxis. Norsk rätt har inte något krav på offentligt erkännande som villkor för bildandet av en giltig stiftelse. Stiftelserna kan indelas i offentliga och privata. Med offentliga stiftelser avses stiftelser som fått särskild stadfästelse av Konungen eller ett departement. Övriga stiftelser räknas som privata. De offentliga stiftelserna är till skillnad mot de privata ställda under statlig kontroll.

sou 1984:60 Översikt över 47 statliga

När det gäller de privata stiftelserna finns inte några allmänna regler för hur medlen skall vara placerade. Stiftelsens styrelse kan därför placera medlen helt valfritt, såvida inte placeringsföreskrifter finns i stiftelsens statuter. De offentliga stiftelserna, däremot, har särskilda regler för medlens placering. Också här är stiftelsens statuter av avgörande betydelse, men det sätts vanligen som villkor för stadfästelse att det i staturerna intas bestämmelse om att kapitalet skall placeras på sätt som är särskilt stadgat för de offentliga stiftelserna (se betänkandet Stiftelser og omdanning NOU 1975:63 s. 38). Enligt den nuvarande utformningen av dessa av staten fastställda allmänna regler är placering tillåten huvudsakligen i olika typer av obligationer (se föreskrift om offentliga stiftelser, Rundskriv. G-298/81 och Kg. resolusjon 4.12.1981).

I odelstingspropositionen nr 3 1979-80 om.lov om stiftelser m.m. föreslogs i enlighet med ett utredningsförslag att gällande rätt skulle kodifieras och att frågor om stiftelser fortsättningsvis skulle handläggas enbart av justitiedepartementet. Propositionen ledde till Lov 23 Maj 1980 nr 11 om stiftelser m.m. Denna lag trädde i kraft den 1 januari 1982. I § 17 anges att tillsynen av de offentliga stiftelserna bl.a. innebär att det skall tillses att stiftelsens medel förvaltas och placeras enligt föreskrifter som meddelas av det allmänna.

Det kan anmärkas att, såvida inte annat bestäms, lagen inte omfattar offentligrättsliga stiftelser eller av offentliga organ avsatta och på uppbörd av skatter och allmänna avgifter uppbyggda fonder.

Enligt melding till Stortinget nr 20 (1980-81) om offentlege fond omfattade den statliga förvaltningen av fonder, uppbyggda av skatter och allmänna av-

48 Översikt över ... statliga

vid årsskiftet 1979/80 totalt 171 fonder gifter, med ett sammanlagt kapital om 2 645 miljoner norska kronor (nkr), varav finansdepartementets fondskontor förvaltar 140 fonder med ett sammanlagt kapital av omkring 1 585 miljoner nkr. Vid val av placeringsobjekt undviks inköp av värdepapper och särskilt pantobligationslån som anses vara arbetskrävande.

5.5 Förbundsrepubliken Tyskland

Rent allmänt kan konstateras att, lika litet som i Sverige, finns i Västtyskland ett enhetligt och klart avgränsat fondbegrepp. Den rättsliga regleringen av statlig och privat fondförvaltning är splittrad och delvis ofullständig. Enstaka lagparagrafer, oftas allmänt hållna, kompletteras av praxis och förvaltningsföreskrifter av olika valörer som utfärdats av myndigheter. Privaträtt och offentlig rätt erbjuder delvis olikartade regelsystem. Friheten för de organ som har hand om fondförvaltningen är stor i fråga om kapitalplaceringar, varvid kan variera beroende på den placeringsreglerna rättsform som valts för fonderna, på vem som förvaltar dessa etc. Skattereglerna kan på ett avgörande sätt påverka valet av rättsform för fonderna. Särskilt i fråga om privata fonder är stiftelseformen den vanliga.

Fonder har ofta formen av stiftelse (Stiftung). Svar på frågor om placeringsregler får därför direkt eller analogt sökas på det stiftelserättsliga området.

Någon direkt definition av begreppet stiftelse ges inte i västtysk lag. Det tycks dock vara en vedertagen uppfattning att stiftelse är ett icke föreningsuppbyggt institut, som är avsett att tjäna ett visst ändamål med hjälp av en förmögenhet som stadigvarande avsatts för just detta ändamål. såtillvida är likheten med det svenska stiftelsebegreppet påtaglig.

Översikt över ... 49 statliga

Stiftelser kan vara av olika slag. I första hand skiljs mellan privaträttsliga och offentligrättsliga stiftelser. Dessa kan i sin tur vara antingen självständiga (selbständige, rechtsfähige) eller osjälvständiga (unselfbeständige, nichtrechtsfähige). De självständiga privaträttsliga stiftelserna finns reglerade i Bürgerliches Gesetzbuch (fortsättningsvis BGB) §§ 80-88. BGB reglerar däremot inte de osjälvständiga stiftelserna och inte heller de offentligrättsliga, vare sig dessa är självständiga eller osjälvständiga. Men inte ens för de självständiga stiftelserna är BGB:s regler uttömmande. Stiftelserätten är nämligen i huvudsak en delstatsangelägenhet (Landesrecht). Kompletterande lagstiftning återfinns således i delstaternas lagstiftning, vilket ju också förutsetts i BGB § 80. Självfallet får delstaternas lagstiftning på området inte stå i strid med BGB:s bestämmelser. Flertalet delstater har under sextio- och sjuttiotalen antagit moderna och tämligen omfattande stiftelselagar; överensstämmelsen är stor mellan de elva delstaternas lagstiftning. Enligt BGB krävs delstats tillstånd att upprätta en stiftelse (§ 80). De närmare reglerna härom återfinns i delstatslagstiftningen som också innehåller regler om tillsynsförfarandet.

Beträffande de privaträttsliga stiftelserna är stiftaren oftast en privatperson eller privaträttslig juridisk person, som genom gåva, testamente etc. skänkt kapital eller annan förmögenhet med avsikt att avkastningen skall användas för visst angivet ändamål. I princip kan även offentligrättsliga juridiska personer grunda privaträttsliga stiftelser. Detta torde dock tillhöra undantagen. Det naturliga tycks vara att offentliga organ - om dessa alls anser det ändamålsenligt att särskilja en viss förmögenhetsmassa för speciellt syfte väljer formen offentligrättslig stiftelse, anstalt eller dyl.

50 Översikt över statliga ...

Att privaträttsliga stiftelser kan förvaltas av offentlig myndighet framgår redan av BGB § 86. De närmare reglerna återfinns i delstaternas lagstiftning. Det faktum att förvaltningen sker i offentlig regi ändrar inget i fråga om Stiftelsens grundläggande rättsliga natur. Den förblir privaträttslig.

Förvaltningen av privata fonder har dock inte lagts på statliga organ. I sammanhanget bör noteras att förbundsrepublikens federala uppbyggnad försvårar direkta jämförelser mellan statliga företeelser i Sverige och Västtyskland.

Det är däremot mycket vanligt att förvaltningen av privata fonder anförtrotts kommunalt organ. Det för sådana fonder är - i den sedvanliga uttrycket mån de har stiftelseform - Örtliche Stiftungen. För förvaltningen av stiftelsekapitalet gäller då i första hand bestämmelserna i stiftelsestadgarna (Satzung). Av dessa framgår normalt hur kapitalet skall placeras, under vilka förutsättningar det får utökas eller minskas, om hela avkastningen skall fördelas på destinatärerna etc. I andra hand följer förvaltningen de för kommunen gängse reglerna.

Att förvaltningen av stiftelser kan skötas av banker framgår exempelvis av 31 § i Nordhein-westfalens sparbankslag. Bankerna synes inte använda några modeller för hur stiftelsernas kapital bör placeras. När förvaltningen sköts av privaträttsliga juridiska personer gäller grundprincipen att stiftelsekapitalet skall placeras säkert och räntabelt. I avsaknad av mer specifika anvisningar i stiftelsestadgar, stiftelselagar etc. anses BGB:s föreskrifter om placering av omyndigs penningmedel tillämpliga (§§ 1806-08).

Översikt över ... 51 statliga

Även om staten inte direkt reglerar de privata fondernas verksamhet, är det klart att samhället, exempelvis genom beskattningsregler och bestämmelser om tillstånd och tillsyn beträffande stiftelser, ändå utövar ett betydande inflytande på detta område.

Som redan nämnts kan privata självständiga stiftelser endast upprättas med den aktuella delstatens tillstånd (BGB § 80). Som en service till presumtiva stiftelsegrundare - och i syfte att om möjligt undvika framtida - tillhandahåller vissa krångel tillståndsmyndigheter s.k. modellstadgar, som förutom att spegla tvingade lagstiftning också beaktar de erfarenheter som vunnits i praxis. I delstatens anstiftelselag ges vilka uppgifter och befogenheter som tillsynsmyndigheterna har, vilka av stiftelseorganens åtgärder som kräver särskilda tillstånd etc. I sådan stiftelselag är placeringsreglerna i regel allmänt hållna och ger fondförvaltaren fria händer tämligen när det gäller själva kapitalplaceringen.

5.6 Storbritannien

I England motsvaras stiftelse- och fondinstitutet närmast av the trust och då särskilt the charitable trust. Det centrala med en trust är att en person (the settlor) överlåter medel till annan (the trustee) för att förvaltas till förmån för en eller flera personer eller för ett bestämt ändamål.

Med charitable trust avses en trust med vissa i lag närmare angivna allmännyttiga ändamål som att hjälpa gamla, fattiga och sjuka, stödja utbildning, religion eller andra för samhället nyttiga ändamål. Charitable trust får inte ha en alltför begränsad krets av destinatärer så att den i praktiken fungerar som en familjestiftelse.

52 Översikt över statliga ...

Charitable trusts skiljer sig även i annat avseende från andra trustformer. Beträffande charitable trust finns inte någon begränsning för deras verksamhet tidsmässigt, medan däremot andra trustformer inte får strida mot the rule of perpeputies. Denna regel innebär att annan trustform än charitable trust inte får ha längre varaktighet än en eller flera personers livstid jämte 21 år.

Trustinstitutet har utformats huvudsakligen i rättspraxis och har fått en mycket stor betydelse på olika rättsområden. Förklaringen till det senare kan finnas i den rättshistoriska utvecklingen med avseende t.ex. på reglerna för makars egendomsförvaltning och testamentsrätten.

Trustförvaltare (trustee) kan vara en eller flera fysiska eller juridiska personer. Förvaltaren räknas som ägare till egendomen, vilken dock inte svarar för förvaltarens personliga skulder. Han är skyldig att använda egendomen på det i trusthandlingen föreskrivna sättet.

Det krävs t.ex. inte något offentligt erkännande för att upprätta en trust. Ett karaktäristiskt drag i trusträtten är den omfattande befogenhet att kontrollera trusternas verksamhet vilken tillkommer domstol, i regel en avdelning av högsta domstolen. Sålunda krävs bl.a. domstolstillstånd för vissa dispositioner. Domstolen kan även ge råd t.ex. i fråga om placering av trustmedel och i vissa fall taga mera aktiv del i förvaltningen (se Law Halsburys of England 4 ed. vol. 5 1974 s. 516). Sålunda kan domstolen vid behov meddela nya förvaltningsföreskrifter (se Keeton, The laws of trust 1947 s. 161) eller ändra ändamålet med stiftelsen eller fonden. Permutationsrätten regleras av s.k. cyprésdoktrinen enligt vilken ändringen skall ligga

Översikt över statliga ... 53

så nära stiftarens vilja som möjligt. Även en statlig myndighet, the Charity Commissioners, har rätt att besluta om permutation, dock endast vad gäller charitable trusts. Kompetensfördelningen med avseende på charitable trusts mellan domstol och Charity Commissioners/Board of Education uppges i doktrinen inte vara fullt klar.

Sådana truster står i motsats till andra trustformer under tillsyn av nämnda myndighet, vilken dock inte har rätt att delta i förvaltningen av trusten (se Halsburys Law of England, 4 ed. vol. 5 s. 520). Tillsynen och kontrollen utövas bland annat pá det sätt att the Charity Commissioners utarbetar allmänna modeller bl.a. för hur trustmedlen skall placeras (se Charity Law and Volantary Organisations, Report of the Goodman Committe 1976 s. 118).

Om trusten inte har några egna placeringsregler är Trustee Investment Act 1961 tillämplig. Denna lag ger även vissa ökade möjligheter till placering av tillgångar, om trusthandlingarna ger snävare regler än lagen. Enligt denna lag får förvaltaren (the trustee) placera upp till 50 procent av trustens tillgångar i en rad olika placeringsobjekt, däribland aktier i solida välkända företag. Förvaltaren skall dock vid placering av kapital samråda med en i finansiella frågor erfaren person (se Hubert Picarda, The Law and Practice Relating to Charities 1977 S. 400).

1962 bildade the Charity Commissioners the Charities Official Investment Fund för att göra det möjligt att tills vidare verkställa placeringar för Charitable truster som vanligtvis på grund av sin ringa storlek inte kunde fullt utnyttja den fulla fördelen av den vidare möjligheten till investering som ges förvaltaren (trustees) i the Trustee Investment Act 1961.

54 Översikt över statliga ...

Nämnda investeringsfond är i realiteten en förenad trust begränsad till registrerade charitable trusts. Den styrs av förvaltare (trustees) utnämnda av the Charity Commissioners, som senare även skapat andra investeringsfonder så som the National Association of Almhouses common investment fund och Charities Narrower-Ranger Common Investment Fund (Charinco). Även för dessa fonder har the Charity Commissioners utsett förvaltare. Det dagliga fondarbetet i samtliga nu nämnda fonder har dock överlämnats till bank.

5.7 Frankrike

I Frankrike har stiftelseinstitutet utformats i praxis och inte i lag. Stiftelsen blir en juridisk person först när den godkänns av regeringen. Detta gäller även stiftelser som inrättas genom testamente. Det är ett villkor för offentligt godkännande att stiftelsen är allmännyttig (reconnaissance dutilité publique). Det är också nödvändigt att stiftelsen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med vissa modellstatuter, vilka upprättas av den myndighet som förbereder ärenden rörande stiftelser, Conseil dEtat.

I nyssnämnda modellstatuter ges föreskrifter om stiftelsens ändamål och förmögenhet, om styrelsens organisation, och räkenskapsföring och revision samt om användningen av stiftelsens medel. Vidare upptas bestämmelser om ändring av stadgarna och om stiftelsens upplösning. Modellstatuterna förutsätter att stiftelse står under tillsyn av den minister under vars departement stiftelsens ändamål närmast hör, varvid för vissa av stiftelsens dispositioner krävs tillstånd (se Dalloz, Nouveau repertoire de droit 1962 § 67).

i Översikt över statliga ... 55

Fonder, bildade av det allmänna, regleras genom särskilda lagar (se Dalloz, Nouveau repertoire de droit 1962 § 19). Bland fondförvaltande statliga myndigheter bör särskilt omnämnas Caisse des dépöts et consignations (CDC). CDC förvaltar bl.a. vissa statliga och allmänna fonder samt privata sparinstituts reserver. Det sammanlagda kapitalet uppgick den 31 december 1979 till drygt 140 000 miljoner francs (se Gérard Dusart, la Caisse de dépöts et consignations 1980 s. 24). CDC lämnar framför allt långfristiga lån till kommuner.

Avslutningsvis kan anmärkas att, oavsett vad fondstatuterna kan fonderna får - efter tillinnehålla, stånd från de France — medel i värde- Banque placera papper ställda till viss man.

5.8 USA

Vid sidan av begreppet fund förekommer även i USA trustinstitut, vilket har ungefär samma innehåll som det i England. Vissa truster, fonder etc. är undantagna från beskattning — federalt och delstatligt. som en motprestation till denna genorisitet från beskattningssynpunkt kräver myndigheterna insyn i skötseln och dispositionen av medlen. Insynen sker från såväl federal som delstatlig nivå genom att helt enkelt räkenskaperna etc. hålls öppna för granskning. Sålunda utöver State Attorney General tillsyn över charitable trusts. Till skillnad från England finns det i USA dock inte några särskilda tillsynsmyndigheter utöver den tillsyn över charitable trust som allmän åklagare (Attorney General) utövar. I de flesta delstater regleras i lag hur trustmedel skall placeras. Om inte donationsurkunden eller motsvarande handling innehåller några särskilda placeringsföreskrifter, innebär dessa lagregler i allmänhet att trustmedel skall placeras i sådana objekt vilken en förnuftig

56 Översikt över statliga ...

(prudent) person skulle välja för sina egna medel. Allmänt kan sägas att skatteregler federal och på delstatlig nivå sätter gränser för i vilka objekt och/eller i vilken utsträckning medel får placeras.

Vad i övrigt gäller förvaltningen av vad som i Sverige motsvaras av fonder och stiftelser finns det inte någon generell federal som lagstiftning särskilt tar sikte på placeringsmöjligheterna o.dyl. för privata fonder och stiftelser. Däremot finns det lagar för vissa typer av fonder och stiftelser. Sålunda påverkas flertalet privata fonder och stiftelser för välgörande ändamål av legala regelverk med avseende på status samt av skattemässig lagar i den stat fonden eller stiftelsen har sitt säte. Sålunda behandlas Title 26 of the US Code, section 501 (c) och section 507-509 organ resp. privata stiftelser som är undantagna från beskattning.

I chapter 42 of title 26, section 4940-4948 Internal Revenue Code behandlas mera i (skattelagen) detalj skattereglerna för privata fonder och stiftelser, och där anges vidare bl.a. otillåtna transaktionstyper i dylika fonder och stiftelser.

6 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGSMODELLER

6.1 Inledning

I det följande för utredningen fram mera allmänt hållna synpunkter på placering av fonders och stiftelsers medel. Utredningen anser inte att speciella aspekter bör läggas på placering av tillgångarna, eftersom gängse principer om största möjliga avkastning eller värdetillväxt torde komma att läggas till grund för placeringsinriktningen.

I sammanhang då olika placeringsregler, skrivna eller oskrivna, vägs mot varandra anförs ofta att reglernas främsta syfte bör vara en ändamålsenlig och säker placering. Man vill också att vid reglernas utformning hänsyn tas till särskilda krav på likviditet. Med beaktande härav skall vidare placering i möjligaste mån ge värdesäkring åt det insatta kapitalet.

Olika intressenter kan ha starka önskemål om en tillfredsställande räntabilitet och tillväxt på det insatta kapitalet. Förutom att ändamålet med fonden etc. skall tillgodoses måste sålunda kraven värpå debeständighet och god avkastning kunna tillgodoses. Dessa faktorer bör också balanseras mot intresset av att placeringsreglerna utformas så att de samtidigt främjar eller i vart fall inte motverkar en effektiv förvaltning.

58 Allmänna synpunkter på placeringsmodeller

Genom en effektiv och rationellt utformad förvaltning och av fonder och stiftelser kan goda placeringar möjliggöras som annars inte skulle kunnat ske.

Olika placeringsformer förekommer. De vanligaste placeringsformerna är aktier, reverslån, obligationer, fastigheter och placering på räkning i bank. Utredningen kommer att i ett senare betänkande närmare redovisa de olika placeringsinstrumenten och begränsar sig i förevarande delbetänkande till att mera kortfattat beröra de nämnda instrumenten.

Som framgår av det ovan sagda är frågan om vilka riktlinjer som lämpligen bör vägleda förvaltare av fonder och stiftelser i deras placeringsval mångfacetterad. Vid val av placeringsformen aktier eller vissa andra värdepapper tillkommer aspekten om hur det inflytande skall utövas som följer av fondernas/stiftelsernas värdepappersinnehav.

Den ekonomiska teorins utgångspunkt för analysen av företagens beteende i marknadsekonomin är bl.a. ett antagande om vinstmaximering. För t.ex. en förmögenhetsförvaltare skulle ett motsvarande antagande innebära att denne strävar efter att placera medlen på ett sådant sätt att totalavkastningen (inkl. värdestegring på förvärvade tillgångar) blir så hög som möjlig.

I sin strävan efter högsta möjliga avkastning måste en kapitalplacerare alltid ta hänsyn till den risk som är förknippad med en placeringsform. Risken eller bättre uttryckt osäkerheten om den framtida utvecklingen kan avse utdelningen eller värdestegringen eller bådadera. En placeringsform kan mer eller mindre teoretiskt även innebära finansiell

» Allmänna synpunkter på placeringsmodeller 59

risk (risk för att kapitalet går förlustigt). Sålunda är en fordringsrätts eller akties värde bl-a. beroende på gäldenärens resp. aktiebolagets soliditet.

Ränte- och prisutvecklingen samt skattesystemets utformning har drivit fram intresset för antikviteter, konst, ädelstenar och ädla metaller som placeringsalternativ. Självfallet kan dylika objekt inte komma i fråga vid t.ex. förvaltningen av fonder och stiftelser, men de bör ändock nämnas för att visa den vida ram inom vilken en förmögenhetsförvaltare i och för sig kan operera.

Vid avvägningen av hur placeringsformerna närmare skall användas i den praktiska hanteringen gör sig många synpunkter gällande. Allmänt kan sägas att någon enhetlig, för alla situationer heltäckande lösning inte finns. Visserligen finns framtagna matematiska modeller för hur den optimala värdepappersportföljen bör vara sammansatt. Finansanalytiker och ekonomer har också inte sällan teoretiska lösningar av olika utseende och ofta bestämda meningar om hur de rätta placeringarna skall göras.

Teori och verklighet är dock som bekant inte alltid sammanfallande, och det har följdriktigt visat sig att de modeller som på papperet verkar vara utomordentligt välfunna i själva verket inte lett till åsyftade resultat. I de fall, där vissa placeringar kunde ha förefallit naturliga, har det i stället visat sig att mindre utstuderade alternativ varit de mest lönsamma. som exempel-kan nämnas att de aktiefonder som under för aktiemarknaden besvärliga åren 1979-80 gick bäst, var de som helt enkelt hade placerat en relativt stor del av fondkapitalet som specialinlåning i bank, låt vara att man därvid kom i åtnjutande av en betydligt högre ränta än normalt.

60 Allmänna synpunkter på placeringsmodeller

Den ekonomiska utvecklingen och nyheter på kapitalmarknadens område förändrar alltså ständigt förutsättningarna för användningen av de olika placeringsinstrumenten. Givetvis inverkar också andra, näraliggande faktorer vad gäller placeringar av förmögenheterna. Därtill hör framför allt de krav på betalningsberedskap som en fonds eller stiftelses ändamål ställer.

Men också fonders/stiftelsers storlek har betydelse för möjligheterna till effektiva placeringar. Det kan sålunda vara mindre meningsfullt att placera ett litet kapital i aktier eller reverslån, i synnerhet om kapitalet skall vara lätt tillgängligt för utdelning. Med en stor förmögenhet följer, å andra sidan, större möjligheter att planera placeringarna på både kort och långt sikt. En slutsats inställer sig härvid genast, nämligen att det därför kan vara ändamålsenligt att små fonder och stiftelser med i huvudsak samma ändamålsinriktning i placeringshänseende behandlas som en sammanslagen stor fond eller stiftelse, varigenom möjligheter till optimal förräntning och värdetillväxt av de enskilda förmögenheterna väsentligt ökar. Principiellt kan övervägas att tillämpa ett sådant förfarande också när det gäller större fonder och stiftelser med samma ändamålsinriktning.

Av det föregående framgår att placeringsinriktningen beträffande fond- och stiftelseförmögenheter kan variera högst väsentligt. Flera alternativ kan tänkas. Det framstår därvid som mindre lämpligt att lägga fram alltför detaljerade förslag till regler om placering av medlen i fonder och stiftelser. Däremot är det möjligt och kan i vissa fall framstå som önskvärt att de erfarenheter tas till vara som allmänt sett finns i fråga om förmögenhetsplaceringar.

Allmänna synpunkter på placeringsmodeller 61

Vid val av olika placeringsalternativ bör först klargöras, om förvaltningens mål är en hög direktavkastning eller om tonvikten bör läggas vid en långsiktig värdetillväxt. I det förra fallet kan den finansiella tjänst som fonden eller stiftelsen erbjuder ge upphov till en aktiv likviditetsförvaltning. Därvid blir i regel en betydande del av fondens/stiftelsens placeringar kortsiktiga, dvs. placeringarna sker normalt i form av banktillgodohavanden, statsskuldväxlar eller bankcertifikat. Aktier kan ifrågakomma men ofta bara i undantagsfall. Obligationer har inte varit aktuella i någon större utsträckning, bl.a. därför att obligationsmarknaden generellt sett hittills har haft en relativt låg omsättningskapacitet. Med hänsyn till de nya inslag som på senare tid förekommit på obügationsmarknaden (jfr t.ex. riksobligationerna) torde man dock kunna förvänta sig en motsatt utveckling i detta avseende.

Av intresse i nu förevarande sammanhang är att kartlägga förutsättningarna för placering av de aktuella fondernas och stiftelsernas medel på sådant sätt att några risker inte uppkommer i placeringsverksamheten. Av särskild betydelse är härvid en redovisning av de möjligheter som placering i obligationer och andelar i aktiefonder erbjuder. Givetvis har utredningen ingen erinran mot att

placering, liksom hittills, i stor utsträckning

kommer till stånd i form av likvida tillgångar.

6.2 Placering i obligationer

Ett alternativ till placering i likvida tillgångar är placering i obligationer. Ibland framhålls det att en fond- eller stiftelseförvaltning, som är helt eller i huvudsak hänvisad till placering i obligationer, inte kan uppnå lika hög avkastning som en friare och aktivare förvaltning innefattande rätt att placera i

62 Allmänna synpunkter pâ placeringsmodeller

aktier och fastigheter. En orsak till detta torde vara att riksbanken tidvis utövat en hård reglering av obligationsräntorna.

En ändring har dock på senare tid skett i riktning mot en friare ränteutveckling, vilket kommit till uttryck i en högre avkastning på industriobligationer och vissa stats- och bostadsobligationer. Vidare bör noteras att det riskkapital som aktier representerar kräver en högre total avkastning för att aktiemarknaden skall fungera.

Med beaktande av de synpunkter som skäligen kan anföras beträffande placering av fondernas och stiftelsernas medel samt de särskilda synpunkter som därvid kan läggas på långfristiga resp. kortfristiga placeringar anser utredningen att tillgångarna fritt bör kunna placeras i obligationer. Givetvis gäller härvid, liksom i alla sammanhang då större förmögenheter skall placeras på sådant sätt att rimliga krav på säkerhet i placeringarna uppställs, att förmögenheten åtminstone i viss utsträckning bör fördelas på olika placeringar. Även utan några formella begränsningsregler kan det därför förutsättas att de förvaltande organen normalt inte placerar fondförmögenheten uteslutande i obligationer. Skulle i undantagsfall placeringar göras enbart i sådana värdepapper, bör placeringarna ske i olika slags obligationslån så att i tillbörlig utsträckning också här viss riskspridning sker.

När det gäller placeringar i obligationer kan skilda intressen ligga till grund. Först och främst måste naturligtvis ekonomiska synpunkter vara avgörande. Detta har diskuterats i det föregående. Men också andra värderingar kan anläggas. Det kan sålunda hävdas att vissa slag av obligationsplaceringar är till fördel för det allmänna i sådan grad att en viss prioritet bör komma till stånd, t.ex. beträffan-

Allmänna synpunkter på placeringsmodeller 63

de förvärv av statsobligationer. Statens behov av medverkan vid finansieringen av det f.n. rådande stora statliga budgetunderskottet skulle sålunda kunna föranleda en, mot bakgrund av den låga risk som anses förenad med sådana förvärv, rekommendation från utredningens sida om placeringar i statsobligationer. Utredningen anser dock att ett förslag härom, som närmast skulle få ekonomisk/politisk prägel, skulle falla utanför ramen för utredningsuppdraget. Utredningen lägger därför inte fram några förslag till sådana föreskrifter eller rekommendationer. Detsamma gäller även i fråga om bostadsobligationer, industriobligationer m.m. Placeringarna bör i stället ske väsentligen med utgångspunkt från de för ifrågavarande fond eller stiftelse rådande ekonomiska intressena och i övrigt med beaktande av de allmänna lämplighetssynpunkter som förvaltningen anser sig lägga i placeringsfrågan.

6.3 Placering i likvida tillgångar

som inledingsvis påpekats utgör kraven på likviditet en betydelsefull faktor vid utformandet av placeringsstrategin. Om fonder och stiftelser med olika krav på likviditet samförvaltas, kan balans uppstå mellan sådana krav. Fonder och stiftelser kan uppvisa hela skalan av krav på likviditet. Vissa medel måste sålunda, bortsett från en viss buffert, ständigt hållas i beredskap för krav på betalning. Andra fonder och stiftelser utsätts under längre tidsperioder inte för några betalningskrav. Behov av likviditet hos sådana fonder och stiftelser föreligger därvid i mera begränsad omfattning.

Det är naturligt att fonder och stiftelser i allmänhet håller en viss likviditet. Detta sker i regel genom att nödvändig likviditetsreserv placeras på bankräkning eller i form av bankcertifikat eller statsskuldväxlar. Från utredningens sidan kan givetvis inte någon erinran göras mot en sådan typ av placering. När det gäller större fonder och stif-

64 Allmänna synpunkter på placeringsmodeller

telser med betydande tillgångar är det dock ofta nödvändigt att placeringarna sker med hänsyn till krav på större kapitaltillväxt och även avkastning än vad enbart en likviditetsberedskap kan ge. Det blir därför till slut fråga om en bedömning i det enskilda fallet, hur stor del av fond- (stiftelse-) förmögenheten som skall placeras i likvida tillgångar av nu nämnt slag.

6.4 Placering i andelar i aktiefond

Placering i aktier har i regel betraktats som mera riskfylld än placering i andra slags tillgångar. Sådana placeringar måste därför ofta ske med beaktande av önskvärdheten att placeringarna sprids på olika papper. Detta är särskilt angeläget när det rör sig om något större eller stora förmögenheter. För att kravet på riskspridning skall kunna tillgodoses förutsättes normalt ett mera omfattande kapital. Detta kan bl.a. ha uppkommit genom samförvaltning av flera mindre fonder och stiftelser.

Vad gäller val av aktier som placeringsform representerar investmentbolaget ur placerarnas synpunkt en teknik för indirekt ägande. Aktier i ett sådant bolag kännetecknas av att de genom fördelningen på skilda aktier erbjuder en viss riskspridning. Vad investmentbolaget sålunda kan erbjuda placeraren är portföljval, riskspridning och förvaltning. För små placerare eller för placerare som saknar erforderliga kunskaper, tid eller intresse för att själva köpa och förvalta aktier kan investmentbolagsaktier utgöra ett intressant alternativ.

En med placering i aktier besläktad placeringsform är investering i andelar i aktiefonder. Aktiefondernas verksamhet regleras sedan 1975 av aktiefondslagen (1974:931). Lagen kan närmast karaktäriseras

Allmänna synpunkter på placeringsmodeller 65

som ett slags skyddslagstiftning för mängden av privatpersoner, som ofta satsar ett mindre kapital på andelar i en aktiefond.

En aktiefond består huvudsakligen av aktier eller andra värdepapper och bildas genom att allmänheten tillskjuter kapital till fonden. Aktiefonden betraktas inte som juridisk person. Av intresse i detta sammanhang är särskilt att fonden ägs av fondandelsägarna. Äganderättens omfattning står direkt i proportion till andelsinnehavets storlek. Aktiefondsverksamheten administreras av ett fondbolag, som förvaltar tillgångarna och svarar för försäljning och inlösen av andelar i fonden. Förvaring av tillgångarna i en aktiefond ombesörjs av en s.k. förvaringsbank, som tar emot inbetalningar och svarar för utbetalningar som avser fonden. Aktiefondsverksamhet är i Sverige en skyddad verksamhetsform så till vida som att den måste bedrivas enligt aktiefondslagen, vilken bl.a. förutsätter förvaltning här i landet genom ett svenskt fondbolag.

Den förvaltade fondförmögenheten är avskild från fondbolagets egen. Om inte särskilda föreskrifter gäller enligt aktiefondslagen tillämpas vanliga regler om aktiebolag beträffande fondbolaget. Fondbolagets aktiekapital skall vara minst 250 000 kr., om värdet av den eller de aktiefonder bolaget förvaltar sammanlagt uppgår till högst 50 mkr., och minst 500 000 kr., om värdet är högre.

Fondbolagets styrelse består av minst fem ledamöter. Av styrelseledamöterna utser fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem en ledamot för varje påbörjat tretal. Särskild vikt har i lagen lagts «vid fondandelsägarrepresentanternas ledamotskap i styrelsen. Styrelsen beslutar om hur rösträtt för aktier i fonden skall utövas i varje särskilt fall. Ett styrelsebeslut om utövande av rösträtt är där-

66 Allmänna synpunkter på placeringsmodeller

vid giltigt endast om det biträtts av mer än hälften av fondandelsägarrepresentanterna.

Fondandelsägarrepresentanterna väljs vid en av fondbolaget utlyst fondandelsägarstämma, vid vilken representant för bankinspektionen kan vara närvarande. Valet skall ske enligt de föreskrifter som gäller enligt fondbestämmelserna.

För varje aktiefond finns fondbestämmelser som skall ange de allmänna riktlinjerna för placering av fondmedlen. I fondbestämmelserna skall vidare anges, om utdelning skall ske till fondandelsägarna eller inte och, om utdelning skall ske, grunderna och sättet för denna. Vidare skall i fondbestämmelserna anges grunderna för beräkning av fondandelsvärdet, var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall ske samt uppgifter om räkenskapsår för fondbolaget och fonden. Dessutom skall obligatoriskt anges vissa ytterligare uppgifter i fondbestämmelserna.

Bankinspektionen fastställer fondbestämmelserna för aktiefond. Om bestämmelserna skulle strida mot lag eller annan författning eller vara oskäliga för fondandelsägarna, skall fastställelse vägras. Även ändringar av fondbestämmelser skall underställas bankinspektionen.

Fondbolag får inte utöva annan verksamhet än aktiefondsverksamhet. Efter särskilt tillstånd kan dock fondbolaget utöva verksamhet som äger samband med aktiefondsverksamhet.

Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet. Sådant tillstånd får meddelas endast om fondbolaget registrerats, fondbestämmelser fastställts för aktiefonden samt bolaget är lämpligt att utöva verksamheten.

Allmänna synpunkter på placeringsmodeller 67

Fondbolag får inte utan bankinspektionens tillstånd ta upp lån i aktiefondsverksamheten eller pantsätta egendom som ingår i aktiefond. Fondegendomen är utmätningsfri. För att man skall få tillfredsställande riskspridning får värdepapper med samma utfärdare ingå i en fond till högst 10 % av fondvärdet, om inte bankinspektionen medger undantag från denna bestämmelse. Den angivna huvudregeln innebär sålunda att placering av fondens medel måste ske i värdepapper utgivna av minst 10 börsnoterade eller därmed likställda bolag. Dock får andra än sådana värdepapper förvärvas intill sammanlagt 10 % av fondens värde. Utan hinder av 10 %-spärren får förvärvas obligationer och andra skuldförbindelser utfärdade av staten. Vidare får högst 5 % av röstvärdet för aktierna i ett och samma aktiebolag ingå i en aktiefond.

Egendomen i en aktiefond skall, som tidigare nämnts, förvaras av en förvaringsbank. Sådan bank skall vara svensk affärsbank, sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen (föreningsbank). Om utländska värdepapper ingår i fonden, får dock förvaringsbank låta lämpligt utländskt förvaringsinstitut omhänderha värdepapperen. Anmälan om detta skall göras till bankinspektionen.

Ett fondbolag kan antingen utge fondandelsbevis eller föra register över fondandelsinnehavet. Fondandelsbevis har karaktären av innehavarpapper och utgör alltså grunden för den andelsrätt som beviset utvisar för innehavaren. Om fondbolaget för register över fondandelsinnehavet, läggs registeranteckningen rörande innehavet till grund för andelägarens rätt till fondandelen i fråga. Om fondandelsägare begär inlösen av fondandel, skall i princip inlösen ske omedelbart. I lagen finns också föreskrifter om redovisning av aktiefond och om upphörande och överlåtelse av aktiefondsverksamhet. Fondbolag skall

68 Allmänna synpunkter på placeringsmodeller

för varje kalenderkvartal ange kvartalsredovisning för aktiefond som bolaget förvaltar. Redogörelsen skall innehålla uppgifter av väsentlig betydelse för fondverksamheten samt för viss dag under redovisningsperioden utvisa bl.a. antal och slag av värdepapper samt värdet vid inlösen av en fondandel. För varje räkenskapsår skall fondbolag senast två månader efter räkenskapsårets utgång avge årsberättelse för aktiefond som bolaget förvaltar.

Lagen innehåller vidare regler om tillsyn över aktiefondsverksamhet. Bankinspektionen är tillsynsmyndighet beträffande hela verksamheten inkl. förvaringsbanken.

Vid utövandet av tillsyn har inspektionen att med uppmärksamhet följa fondbolagets verksamhet, i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på säkerheten för bolaget och aktiefond som bolaget förvaltar, eller annars är av betydelse för en sund utveckling av aktiefondsverksamheten. Tillsynsreglerna beträffande aktiefonder knyter nära an till bankinspektionens tillsyn över bl.a. banker. Bankinspektionen skall bl.a. förordna en revisor i fondbolaget.

vikt har lagts vid inspektionens granskning

Särskild

av att fondbestämmelserna i enlighet med aktiefondslagen upptar regler om det sätt på vilket fondandelsägare utser ledamöter i fondbolagets styrelse. Bankinspektionen utöver vidare tillsyn med ledning av handlingar, som fondbolag enligt aktiefondslagen eller med stöd därav utfärdade bestämmelser skall insända till inspektionen. Tillsyn utövas även genom undersökning hos bolaget eller på annat sätt.

Bankinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur fondbolags räkenskaper skall föras. Föreskrif-

Allmänna synpunkter på 69

placeringsmodeller

ter får meddelas också om förvaring och inventering av värdehandlingar.

Fondbolag skall i sin till rapportering bankinspektionen redovisa och aktiefondens fondbolagets tillgångar och vid inspektionens undersökningar tillhandahålla böcker, räkenskaper och andra handlingar av betydelse för tillsynens utövande.

Av det anförda att framgår, bankinspektionen har en central ställning när det gäller av tillsynen aktiefondsverksamheten och övervakningen av att aktie-

fondslagstiftningen fungerar väl.

Aktiefondslagstiftningen förutsätter s.k. öppna fonder. En sådan fond kan, till skillnad från slutna fonder, öka och minska sitt allt kapital efter förändringarna beträffande utelöpande fondandelar. Vidare har i var och en rätt princip att förvärva andelar i en aktiefond. Endast fonder är öppna tilllåtna i Sverige.

Genom det förut angivna kravet på riskspridning föreligger automatiskt en större trygghet för placeraren vid förvärv av fondandelar jämfört med förvärv av enskilda aktieposter.

På senare år har aktiefonderna blivit ett attraktivt placeringsalternativ. Genom fondandelsförvärv har privatpersoner, som förmår att spara endast relativt begränsade att belopp, möjlighet få sitt sparande professionellt förvaltat och, som nyss nämnts, genom fondförmögenhetens fördelning flera på slag av värdepapper en riskspridning på sina placeringar. Sparandet kan också totalt sett administreras till lägre kostnader än om varje enskilt sparande skulle hanteras individuellt.

70 Allmänna synpunkter på placeringsmodeller

I samband med aktiefondernas ökade aktivitet har det diskuterats, huruvida dessa på längre sikt har lyckats uppnå bättre avkastning än den genomsnittliga kursutvecklingen enligt generalindex. Det bör emellertid observeras, att, även om fonderna inte avkastningsmässigt skulle överträffa index, den relativa graden av trygghet är värdefull. Vidare inkluderar fondbolagens förvaltning viss finansiell service. Erfarenheter visar att negativ avvikelse från index, om sådan förekommer, på längre sikt är obetydlig.

6.5 Avslutande synpunkter

För att vissa placeringsformer i praktiken skall vara aktuella krävs att fond- (stiftelse-) förmögenheten är av en viss minsta storlek. Med en stor förmögenhet följer större möjligheter att planera placeringarna på både kort och lång sikt. Vidare kräver hänsynen till kravet på låga förvaltningskostnader att förmögenheterna förvaltas så rationellt som möjligt. I fråga om mindre förmögenheter är det enligt utredningens mening mest ändamålsenligt att möjligheterna till en samförvaltning av fonderna och stiftelserna tas till vara. Samförvaltning kan ske genom att ett flertal småfonder (mindre stiftelser) sammanläggs till en enda fond och att de i små fonder ingående fonderna och formellt

stiftelserna

upplöses. syftet med att bilda en samfond är i första hand att rationalisera förvaltningen av fonder och stiftelser men även att bättre kunna tillgodose ett för flera fonder och stiftelser gemensamt ändamål genom att större belopp kan disponeras för ändamålet. En samfondsbildning innebär en förenklad hantering särskilt när det gäller placering och bokföring av kapitalet och användning av disponibel avkastning. Samförvaltning kan också ske utan att fonderna eller stiftelserna upplöses. Kapitalet kan då placeras gemensamt. Bokslut måste dock upprättas för varje fond och stiftelse i de fall en regelrätt sammanslagning (fusion) inte skett med annan eller

Allmänna synpunkter på 71 placeringsmodeller

andra fonder eller stiftelser. För de olika fonder eller stiftelser som skall ingå i denna samförvaltning bör ett avräkningsförfarande tillämpas. De särskilda fonderna och stiftelserna tar därvid del i kostnaderna för den gemensamma medelsförvaltningen efter storlek och får sin andel av den gemensamma avkastningen i proportion till sitt andelstal i den gemensamma medelsförvaltningen.

7 ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Allmänna arvsfonden tillkom enligt beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt. Begränsningen av arvsrätten ansågs kräva en särskild ordning för att ta hand om egendom efter avlidna, som inte efterlämnade närmare släktingar och inte förfogat över kvarlåtenskapen genom testamente. Sådant omhändertagande borde lämpligen ske genom en fond till främjande av barns och vård och fostran samt - efter beungdoms slut av år 1969 - även riksdagen omsorg om handikappade.

De grundläggande bestämmelserna om allmänna arvsfondens rätt till arv återfinns i 5 kap. ärvdabalken (ÄB). Enligt lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden skall sålunda egendom, som i arv, gåva eller testamente tillfaller fonden, utan sammanblandning med andra medel förvaltas av kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Av medel, som inflyter under ett räkenskapsår skall vid årets utgång en tiondel läggas till kapitalet. Återstoden skall jämte årets avkastning från och med nästföljande år vara tillgänglig för utdelning.

Understöd ur fonden får inte lämnas för åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun. Om omständigheterna föranleder därtill, får tillgängliga medel läggas till fonden. Fondens rätt till egendom bevakas

74 Allmänna arvsfonden

av kammarkollegiet. Kammarkollegiet får fondens på vägnar godkänna testamentet till annan än fonden. Godkännande kan ske, även om anledning till klander föreligger eller testamente inte bevakats i föreskriven ordning, under förutsättning att testamentet kan antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja. Arv som tillfallit fonden kan avstås helt eller delvis till annan, om det med hänsyn till arvlåtarens uttalanden eller andra särskilda omständigheter kan antas överensstämma med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall kan arv avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som stått arvlåtaren nära om det kan anses billigt. Beslut om avstående fattas av regeringen eller efter dess bemyndigande av kammarkollegiet. I vissa fall, när fast egendom ingår i kvarlåtenskapen, krävs riksdagens medverkan. Lagen innehåller härutöver vissa bestämmelser om förfarandet, när egendom tillfallit fonden.

Enligt de grundläggande bestämmelserna i lagen om allmänna arvsfonden är - som av det föreframgår - arvsfondens ändamål att gående främja barns och ungdoms vård och fostran samt omsorg om handikappade. Denna definition av fondens uppgift är mycket vidsträckt och täcker det mesta som har med barna- och ungdomsvård samt omsorg om handikappade att göra. Den begränsas emellertid dels med hänsyn till de vid varje tillfälle tillgängliga arvsfondsmedlens storlek, dels av föreskriften att bidrag ur fonden inte får lämnas för åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun. Beslut om understöd ur fonden meddelas av regeringen.

Arvsfondslagen innehåller inte några föreskrifter, som närmare reglerar utdelningen av ur fonden, bidrag utan bidragsgivningen har inom den nyss angivna yttre ramen för verksamheten utformats successivt i praxis. (En utförlig redogörelse för denna praxis lämnas i Allmänna arvsfonden för barn, ungdom och handikappa-

Allmänna arvsfonden 75

de. Fondens verksamhet under 50 år.) Det ligger i sakens natur att praxis skiftat under de drygt 50 år som verksamheten pågått. Vissa bidragsändamål har helt eller delvis upphört och andra har tillkommit. Förskjutningen i praxis beror främst på den sociala verksamhetens utveckling i samhället, vilken tid efter annan haft till följd att staten och kommun övertagit det ekonomiska ansvaret för en rad uppgifter.

8 ALLMÄNT OM PERMUTATION

8.1 Inledning

I det föregående har diskuterats olika placeringsalternativ för fond- resp. stiftelsekapital. För att vissa placeringsformer i praktiken skall kunna vara aktuella krävs att kapitalet är av en viss minsta storlek. Med en stor fond- eller stiftelseförmögenhetñöljer större möjligheter att planera placeringen på både kort och lång sikt. Vidare kräver hänsynen till förvaltningskostnaderna att förmögenheterna förvaltas så rationellt som möjligt. I fråga om mindre fond- och stiftelseförmögenheter är det enligt utredningens mening mest ändamålsenligt att möjligheterna till en samförvaltning kommer till stånd. En meningsfull samförvaltning bör därvid avse donationsmedel med samma krav på betalningsberedskap. I fråga om flertalet fonder och stiftelser ställs i regel endast krav på att direktavkastningen skall disponeras för utdelning. Det förhållandet att denna - allt i avkastning enlighet med resp. donators föreskrifter - delas ut till olikartade ändamål eller kapitaliseras i olika hög grad torde inte försvåra en ekonomisk samförvaltning.

En förutsättning för att placeringarna skall bli så fördelaktiga som möjligt är sålunda att förvaltningen kan skötas rationellt, t.ex. genom samförvaltning av mindre fonder och stiftelser. Ett problem när det gäller en sådan förvaltning kan

78 Allmänt om p¢rmutation

ibland vara att donationsurkunden lägger hinder i

- vägen, Vare sig det gäller uttryckliga föreskrifter i urkunden hur placeringarna eller förvaltningen skall rum eller - vilket får främst äga betydelse för som inte kan - det förförmögenheter utnyttjas hållandet att ändamålsbestämningen inte längre fyller något syfte. I sistnämnda fall kan det t.ex. gälla bestämmelser om att donationen skall tas i anspråk för tillgodoseende av ändamål, som numera inte kan realiseras. I nu nämnda fall kan urkundsbestämmelserna ändras genom permutation, dvs. beslut om ändring av donationsbestämmelse, så att en både meningsfull placering och förvaltning kan äga rum. Permutation kan sålunda erbjuda en möjlig väg att få till stånd ett mera rationellt utnyttjande av donationsmedel.

Sedan gammalt har enskild genom gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling kunnat donera medel för att främja olika allmännyttiga ändamål, däribland utbildning, försvar och socialvård. Donationer till allehanda allmännyttiga ändamål kulminerade under slutet av 1800-talet och i början av detta sekel men har därefter avtagit i takt med det moderna samhällets framväxt och sociala åtaganden och förekommer numera sporadiskt utom vad gäller forskningsverksamhet.

Ändrade samhällsförhållanden kan medföra att donators föreskrifter inte längre kan följas eller framstår som opraktiska. Om ändrade förhållanden inträffat i fråga om de förutsättningar, under vilka en donation tillkommit, t.ex. beträffande ändamålsbestämningen, kan staten genom beslut om permutation medge att bestämmelser som getts av enskild i ovan angiven urkund får ändras. Ändring av dona-

sou 1984:60 Allmänt

om permutation 79

tionsbestämmelse utan permutation kan ske endast om i donationsurkunden gjorts förbehåll om detta och om vissa andra förutsättningar är uppfyllda (se Hessler, Om stiftelser, s. 498).

Permutationsrätt har sedan gammalt ansetts tillkomma Kungl. Maj:t (regeringen). Permutationsrätten har inte grundats på någon bestämmelse i regeringsformen, utan den har vuxit fram på sedvanerättslig grund (se bl.a. grundlagsberedningens betänkande (SOU 1972:15) Ny regeringsform Ny riksdagsordning, s. 199, och Thulin, Om konungens ekonomiska lagstiftning, 1890).

Som grund för rätten till permutation ligger två,

delvis motstående intressen, nämligen dels

hänsynen till stiftaren, dels samhällsintresset. Stiftarens syften med förordnandet kan vid ändrade förhållanden ibland inte förverkligas på det sätt han avsett. Om någon ändring av ifrågavarande urkund då inte kunde komma till stånd, skulle fonden eller stiftelsen antingen bli tvungen att inställa sin verksamhet eller få vidkännas avsevärda svårigheter att följa stiftarens vilja. Det måste då anses riktigt och överensstämmande med stiftarens vilja och med de intressen som är förbundna med fonden eller stiftelsen att erforderliga ändringar får vidtas.

Samhällets intresse har, åtminstone tidigare, ofta i doktrinen tillmätts en underordnad tämligen betydelse. Detta intresse kan enligt vad som uttalats knappast motivera ingripande i annat än mer påtagliga fall av onyttighet eller skadlighet (se Hessler, Om stiftelser, s. 306). Det kan finnas skäl att anta att samhällsintresset i framtiden kan komma att spela en större roll i permutationsförfarandet än hittills. Enligt en i doktrinen hävdad uppfattning (se L. Vahlén, Stiftelseinstitutet i svensk rätt, Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland 1955, s. 56) torde sålunda enligt modernt betraktelse-

80 Allmänt om permutation

sätt samhällsintresset tilläggas större betydelse och föranleda till permutation så snart fond- eller stiftelsemedlen inte ger det uttryck som är önskvärt ur samhällets synpunkt.

8.2 Permutationslagen

En mera fullständig reglering av permutationsrätten infördes för första gången genom antagandet av permutationslagen (1972:205), vilken trädde i kraft den 1 juli 1972. Beslutanderätten i permutationsärenden har i lagen ålagts fideikommissnämnden i fråga om fideikommiss och i övrigt kammarkollegiet. I vissa fall skall dock ärendet överlämnas till regeringen för avgörande. Det kan i detta sammanhang erinras om bestämmelsen i 22 § första stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen), som tillägger länsstyrelse rätt att under vissa förutsättningar ändra pensions- och personalstiftelses stadgar. Talan mot beslut i samt-

liga permutationsärenden förs hos regeringen. I kam-

markollegiet fattas beslut i permutationsärenden av generaldirektören eller efter delegation kammarråd eller annan tjänsteman.

I 1 § 1 st permutationslagen (PL) stadgas.

Kan bestämmelse, som enskild meddelat i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling, på grund av ändrade förhållanden ej längre iakttagas eller har bestämmelsen blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot utfärdarens avsikter eller föreligger annat särskilt skäl, kan på ansökan bestämmelsen ändras eller upphävas eller undantag medges för särskilt fall (permutation).

I 1 § 2 st PL stadgas att, om permutationen avser ändring av det ändamål som skall tillgodoses, det nya ändamålet skall så nära som möjligt motsvara det ursprungliga.

Allmänt om permutation 81

I permutationslagen regleras frågan om ändring eller

upphävande av bestämmelse som enskild meddelat i

stiftelseförordnande eller liknande handling (1 § PL). Med enskild avses inte endast fysiska personer utan även privaträttsliga juridiska personer.

Utanför lagens tillämpningsområde faller ändring av förordnanden som gjorts av annan än enskild. Detta följer motsatsvis av ordalydelsen i 1 §. Sålunda skall föreskrifter beträffande statliga och kommunala stiftelser ändras av alltjämt regeringen. Även de pensionsstiftelser och personalstiftelser som

avses i är tryggandelagen undantagna från PL:s tilllämpningsområde med stöd av en föreskrift uttrycklig i 5 § PL.

Ett argument för att fonder och stiftelser skall tåla det ingrepp, som permutationsbeslut innebär, är att fonderna och stiftelserna ofta har en skatteprivilegierad ställning. I sammanhanget förtjänar att erinras om att skatteprivilegiet förutsätter att utdelning sker från fonderna och stiftelserna och att dessa har allmännyttigt ändamål, dvs. inte tillgodoser intressen hos en alltför begränsad personkrets. En effektivare kontroll från skattemyndigheternas sida att fonderna och stiftelserna tillgodoser dessa krav torde vara ett incitament till permutation av donationsbestämmelser.

8.3 Generell permutation

Det kan nämnas att regeringen tidigare beslutat om s.k. generell permutation. Av intresse är här främst två Kungl. brev med bestämmelser om dispositionen av vissa donationer till skolväsendet. Det ena utfärdades den 15 november 1968 för stipendie-, premieoch materielfonder vid avvecklingsskolorna, dvs. statliga och kommunala realskolor och folkhögre skolor. Bakgrunden var dessa skolformers upphörande.

Allmänt 82 om permutation

Det andra brevet utfärdades den 14 mars 1969 och rörde lönedonationer vid rikets allmänna läroverk. Utfärdandet sammanhängde med det i 14 § statstjänsteintagna förbudet för tjänstemannalagen (1965:274) man att med tjänsten förenade gåvo- och uppbära donationsmedel eller därmed jämförlig förmån. I båda breven fick fondförvaltare, skolstyrelse och i att på grundval av de genelänsstyrelse uppdrag rella besluten svara för detaljutformningen i de enskilda fallen (se prop. 1972:8 s. 26).

8.4 Om samfonder m.m.

att av donationsfonder skall för- För förvaltningen som övervägas att enklas kan, tidigare påpekats, sammanföra små och mindre fonder till s.k. samfonder.

Med samfonder avser utredningen att ett flertal små fonder till en enda fond sammanläggs (fusioneras) och att de i samfonden ingående fonderna formellt För att få fusionera fonder till en samupplöses. fond bör kravet att de skall ha i huvudsak gälla likartade ändamål. övre gräns för hur stor Någon fond får vara för att få fusioneras gäller, inte en utan denna får bedömas från fall till fall. fråga brukar fonder med mer än ca I praxis kapital på 200 O00 kr. inte få sammanläggas, om det inte finns särskilda skäl till det. Syftet med att bilda en samfond är i första hand att rationalisera fondmen också att man bättre skall kunna förvaltningen ett för flera fonder gemensamt ändamål tillgodose att större kan disponeras för ändagenom belopp målet. En samfondsbildning innebär en förenklad särskilt när det gäller placering och hantering av och användning av disponibokföring kapitalet bel avkastning.

Allmänt om permutation 83

Samfondsförfarande innebär som nämnts att ifrågavarande fonder eller stiftelser upplöses och att en ny förmögenhetsbildning kommer till stånd. Ett sådant förfarande innebär ändring av stiftelseurkunden etc. och förutsätter därför alltid att permutation dessförinnan skett.

Vissa av fördelarna med ett samfondsförfarande kan uppnås även på annat sätt. Om donationsbestämmelserna inte hinder lägger i vägen eller om efter permutation av bestämmelserna förekommande hinder undan- - kan sålunda fonderna förvaltas utan röjts gemensamt att någon fusion äger rum. Kapitalet kan då placeras

gemensamt. Bokslut måste dock upprättas för varje

fond särskilt. Möjligheterna att åstadkomma en mera organiserad gemensam förvaltning av fonder och stiftelser, som inte är statligt förvaltade, är dockofta begränsade, eftersom förvaltningen är fördelad på en mycket stor mängd olika rättssubjekt.

Även när det gäller gemensam förvaltning av fonder och stiftelser - som alltså inte förutsätter fusion kan det tänkas att sådan förvaltning skall föregås av permutationsförfarande. Detta är bl.a. fallet, om donator föreskrivit att förvaltningen skall ske oberoende av fonder eller stiftelser med liknande ändamålsbestämmelser eller om ändrade förhållanden har inträffat som gör det omöjligt att tillämpa den ursprungliga donationsurkunden.

Ofta torde dock gemensam förvaltning av fond- resp. stiftelsekapital kunna ske utan föregående permutation.

8.5 Om verkan av permutationsbeslut

Ett permutationsbeslut är i allmänhet att uppfatta som ett tillstånd, ett medgivande för styrelsen att avvika från det som ursprungligen föreskrivits i

84 Allmänt om permutation SOU 1984.60

stiftarens förordnande. Om permutationsbeslutet sålunda har karaktären av tillstånd, uppstår frågan om förvaltare inte bara är berättigad utan också förpliktad att följa beslutet.

Det tillstånd till förändrad användning av stiftelsens medel som meddelats, bör anses medföra att den förvaltande styrelsen självständigt äger pröva, om de omständigheter som föranlett permutationen fortfarande består; om så inte är fallet, bör den äga rätt att återgå till en tillämpning av stiftelseförordnandet i dess ursprungliga lydelse (se Hessler, Om stiftelser, s. 475). Med andra ord bör styrelsen ändamålet - utan få gå tillbaka till det utsprungliga att på nytt söka permutation - om ändrade förhållanden åter gjort den tidigare ändamålsbestämningen genomförbar.

Det nu skisserade läget är det enda där permutations- - eller skall - I alla andra beslutet får förbigås. då det ändamålet är och förblir ogenomfall, gamla förbart eller onyttigt och det nya definitivt trätt i dess ställe, blir den förvaltande styrelsen bunden av och skyldig att rätta sig permutationen efter dess innehåll. Även stiftaren - och hans arvingar - blir bunden av beslutet i samma utsträckning som av det ursprungliga förordnandet (se Hessler, Om stiftelser, s. 476).

9 PERMUTATION ENLIGT PRAXIS

9.1 Inledning

Under förarbetena till permutationslagen (1972:205) (PL) uttalades att flertalet permutationsärenden var förhållandevis enkla att handlägga och avgöra samt att någon omfattande utredning i inte behövdes. regel För huvudtyperna av ärendena hade, vad som enligt sålunda uttalades, i praxis utbildats fasta normer för bedömningen (se prop. 1972:8 s. 26 f).

I lagstiftningsärendet framhöll departementschefen önskvärdheten av att bättre kännedom spreds om denna praxis och anförde därvid bl.a. följande (se prop. 1972:8 s. 30).

Det torde finnas åtskilliga stiftelser som på grund av olämpligt utformade ändamålsbestämmelser inte kommer till större nytta och där skäl för permutation föreligger men stiftelsens företrädare inte har detta klart för sig. Med hänsyn härtill är det önskvärt att sprida bättre kännedom om permutationsmöjligheterna och gällande principer. Det är en för de handuppgift läggande myndigheterna att ägna uppmärksamhet åt denna fråga.

Med anledning av en motion om översyn av PL uttalade lagutskottet i sitt betänkande LU 1979/80:30 att det är en huvuduppgift för den permuterande myndigheten att se till att donators intentioner så nära följs som möjligt. Vidare ville utskottet starkt betona att särskild varsamhet måste iakttas när det ärengäller den där det endast förflutit en kortare tid mellan mottagandet av en donation och en ansökan om permutation.

86 Permutation enligt praxis sou 1984:50

Kammarkollegiet har uttalat att med den nuvarande lagstiftningen och den skyldighet kollegiet har att i rättstillämpningen följa tidigare praxis det inte är möjligt att rationalisera handläggningen med hänsyn till de krav som från rättslig och pietetssynpunkt kan ställas på en permutationsmyndighet.

Framställningar till kammarkollegiet om permutation leder i regel till att de begärda ändringarna bifalls. Till viss del beror detta på de förhands- och underhandskontakter som förekommer mellan kollegiet och sökandena. Det händer således att sökandena, innan ansökan tar kontakt med kollegiet för att få inges, del av praxis i liknande ärenden. Under handläggningens gång förekommer vidare kontakter med sökandena telefon när det gäller mindre viktiga frågor eller per att kollegiet översänder promemorior med förslag genom till ändring av ansökningarna. Sådana ändringsförslag brukar oftast följas av sökandena.

Kammarkollegiet är i princip bundet av de yrkanden som framställts i ansökan. Någon absolut bundenhet är det dock inte fråga om. Kollegiet kan med stöd av tidigare praxis i viss mån avvika från vad som föreslagits i ansökan när förhållanden påkallar det. Sådan avvikelse torde emellertid endast avse bestämmelser som inte direkt rör ändamålet.

Enligt praxis i permutationsärenden föreskriver så- - vilket är av beträflunda kammarkollegiet betydelse fande fond, från vilken endast avkastningen får tas i - att minst en tiondel av den årliga avkastanspråk skall läggas till kapitalet. Anledningen till ningen denna som övertagits från Kungl. Maj:t, är att praxis, bereda fonden ett visst inflationsskydd. I prop. 1972:8 s. 22 anges sålunda följande.

Vidare anför justitiekanslern att den i anmärkningen under 2 angivna fonderingen av en tiondel av den årliga avkastningen i princip föreskrivs beträffande

sou 1984:60 Permutation enligt praxis 87

alla fonder där kapitalet inte får förbrukas och inte heller är placerat i mera värdebeständig tillgång såsom fastighet. Sådan föreskrift meddelas i samband med permutation även när denna inte avser någon ändring av tillgångarnas placering.

Föreskriften att minst en tiondel av fondens avkastning årligen skall fonderas får dock inte uppfattas så, att fondering sker med t.ex. 30 procent eller mer. En övre kan - åtminstone vad s.k. lämplig gräns gäller stiftelser - vara begränsat skattskyldiga 20 procent. Om denna fonderingsprocent överskrids, föreligger nämligen risk för att stiftelsen blir obegränsat skattskyldig (se Hagstedt, Om beskattning av stiftelser, s. 312 f).

Vidare föreskrivs i regel, framför allt såvitt avser kommunalt förvaltade donationer, att disponibel avkastning inte i något fall får användas för ändamål som skall tillgodoses med utdebiterade medel. Härmed avser kollegiet att fonden inte får tillgodose sådant som obligatoriskt åligger kommun (motsv.) att ombesörja och för vilket kommun kan utdebitera medel.

Är det fråga om försäljning av fast egendom och innehåller inte ansökningen uppgift om priset, föreskrivs normalt, att försäljningen skall föregås av sakkunnig, opartisk värdering, att köpeskillingen inte får understiga vid sådan värdering åsatt saluvärde samt att blivande köpeavtal skall underställas länsstyrelsen för godkännande.

som allmänna villkor för medgivande till sammanläggning av fonder gäller i praxis, att sammanläggningen bedöms främja den verksamhet, som fonderna bedriver enligt sina resp. urkunder eller enligt permutationsbeslut, att det i allt väsentligt föreligger överensstämmelse mellan fonderna i fråga om ändamålsbestämningen samt att det inte i någon av stiftelseurkunderna finns uttrycklig föreskrift om att stiftelsen inte får sammanläggas med annan stiftelse. Kollegiet

88 Permutation enligt praxis

föreskriver vid samfondsbildning att vid disposition av fonden hänsyn skall tas till föreskrifterna för de i samfonden ingående donationerna.

Grundförutsättningarna för permutation torde i grova drag kunna beskrivas enligt följande.

Permutation av bestämmelser för fond eller stiftelse medges i princip endast då bestämmelsen till följd av ändrade förhållanden blivit omöjligt att förverkliga eller påtagligt onyttigt eller uppenbart kommit i strid med donators avsikter. Det sistnämnda är ofta fallet när det allmänna övertagit de uppgifter, för vilka fonden eller stiftelsen bildats. Permutation kan också medges, om det föreligger annat särskilt skäl.

Vid permutation av ändamålsbestämmelser måste ett ändamål sökas som ligger det ursprungliga så nära som möjligt och som kan antas svara mot donators avsikter (se prop. 1972:8 s. 32). Är ändamålet så speciellt att något näraliggande ändamål inte går att uppleta, finns i regel inte någon annan utväg än att fonden eller stiftelsen får ett nytt ändamål, eventuellt med någon annan anknytning till donator. Detta kan eventuellt ske på det sättet att fonden eller stiftelsen sammanläggs med en befintlig fond med liknande ändamål (s.k. samfond).

I fråga om permutation av förvaltningsföreskrifter, t.ex. föreskrifter om medlens placering, fordras som regel däremot endast att de blivit olämpliga eller opraktiska. sådana förvaltningsföreskrifter kan dock framstå som särskilt viktiga för stiftaren. I dessa fall är förvaltningsföreskrifterna underkastade de strängare regler som gäller för ändring av ändamålet.

Där uttryckligheten i donationsurkunden om förvaltning på visst sätt är vag eller där bestämmelserna inte synes ha varit av väsentlig betydelse för donators

Permutation 89 enligt praxis

avsikt med kan förordnandet, en permutering anses möjligare än där donators tilltro och anknytning till den angivna ha förvaltningsmyndigheten synes varit en betydelsefull faktor vid förordnandet. Beträffande åldern av en donation kan kort och gott sägas att en äldre donation permuteras lättare än en yngre. Förvaltningsbestämmelser som utfärdats för donationer bygger normalt samhällspå strukturen vid en viss tidpunkt, i allmänhet vid donationstidpunkten. Deras egentliga syfte, t.ex. att bevara fondens eller Stiftelsens kan i värde, själva verket motverkas genom nya förhållanden. Permutationer för att tillgodose detta ursprungliga, egentliga syfte ligger nära till hands.

Som tidigare påpekats framhölls redan under förarbetena vikten av att information sprids om permutationspraxis för att förvaltare av fonder och stiftelser skulle få kännedom om de möjligheter till rationell förvaltning som permutationsinstitutet erbjuder. För att förvaltningen av fonder och stiftelser i allmänhet skall kunna göras mera effektiv och rationell har funnit det utredningen angeläget att sprida kännedom om denna praxis.

I bilaga 2 till detta betänkande presenteras ett urval av regeringens resp. beslut kammarkollegiets om permutation sedan permutationslagens ikraftträ-

dande den 1 juli 1972.” Beslut efter den 1 januari

1) Praxisöversikt avseende enstaka år finns i prop. 1972:8 s. 39 ff (vissa beslut från år och 1968) M. Nordlander, Förvaltningsrättslig»tidskrift 1974. 172 ff (vissa beslut från år samt L. s. 1973) Hylbom, Andrade förhållandens inverkan särpå stiftelser, skilt på stiftelsers ändamålsbestämning, Uppsala 1978 (vissa beslut från år 1976). Det kan anmärkas att kammarkollegiet diarieför i genomsnitt 300 permutationsärenden per år. .

90 Permutation enligt praxis

1984 har endast undantagsvis kunnat beaktas. I betänkandet inte permutation av donations-

behandlas

bestämmelser, där de personer som medlen skall gynna (destinatärerna) är individuellt bestämda antingen genom att nämnas vid namn eller genom att mekaniskt verkande regler om släkttillhörighet uppställs.

I detta avsnitt har lämnats en översiktlig redogörelse för permutationspraxis. I det följande berörs frågan om behörighet att ansöka om permutation, återgång av donation och rätt att besvära sig över permutationsbeslut.

9.2 Behörighet att ansöka om permutation

Behörig att söka permutation är i första hand den som företräder egendomen, dvs. fondens resp. stiftelsens styrelse eller förvaltare. Vidare får givetvis stiftaren själv anses behörig att ansöka om permutation. Om donator är i livet, skall hans skriftliga medgivande av permutationen inhämtas. Har donator avlidit relativt nyligen skall donators släktingar och eventuella universella testamentstagare höras angående permutationen. I prop. 1972:8 s. 32 uttalas att även personer som ingår i destinatärskretsen eller som efter den ifrågasätta permutationen skulle komma att ingå i denna krets borde anses berörda på sådant sätt att de kan göra ansökan.

Uttalandet i nämnda proposition är dock inte helt entydigt. En mycket vidsträckt möjlighet att permutera ändamål för fond eller stiftelse skulle göra kretsen av presumtiva destinatärer och därmed ansökningsberättigade mycket stor.

Fäster man särskilt avseende vid allmänhetens kontroll av fondens eller stiftelsens verksamhet, skulle det vara konsekvent att ge presumtiva destinatärer en rätt att ansöka om permutation.

Permutation enligt praxis 91

av destinatärs tale- Vad som komplicerar bedömningen rätt är att den rättsliga ställning som tillkommer är och föga utredd; fonds destinatär mångfacetterad som här kan uppkomma må nämnas att Bland de frågor kan tänkas en rätt att utfå destinatär äga juridisk från fonden eller att komma i åtnjutande av medel från fonden. Vidare skulle en person som förförmån tillhöra destinatärskretsen kunna tänkas menar sig att domstol bli förklarad som ha möjlighet genom destinatär. Ett annat problem är, om destinatär äger rätt att föra talan mot styrelsen på grund av påstådd vanvård o.d. av dess angelägenheter (se Karl- Ändamålsbestämmelse och stiftelse, s. 52 ff) gren, och 105 ff).

Räckvidden av uttalandet i förarbetena till permutaatt även presumtiva destinatärer kan göra tionslagen 1972:8 s. 32) beansökan om permutation (se prop. gränsas av följande omständighet. I permutationsbåde före och efter PL:s tillkomst, upprättpraxis, den att stiftelsestyrelsens medverhålls principen kan är för att permutation skall komma till nödvändig stånd. För att en framställning om permutation från ur en redan existerande eller en blivande en person skall kunna bifallas, fordras sådestinatärskrets att biträtt ansökan. Utsikterna för lunda styrelsen eller destinatär att få sin en destinatär presumtiv ansökan är sålunda beroende av om styrelsen beviljad Utredningen vill för godkänner den begärda ändringen. sin del ifrågasätta, om det ur principiell synpunkt kan anses att låta en ansökningsrätt vara godtagbart beroende av om annan, i detta fall fondens eller stiftelsens styrelse, biträder ansökan.

Bland de intressentgrupper som inte är ansökningsbemärks borgenärer samt hans arberättigade stiftarens och övriga anhöriga. Inte heller länsstyrelvingar sen i av enligt TL äger egenskap tillsynsmyndighet

92 Permutation enligt praxis

behörighet att påkalla permutation. Kammarkollegiet äger inte att utan ansökan besluta om permutation.

9.3 Återgång av donation

Innan fond- eller stiftelsebildning fullbordats, får stiftaren ändra ändamålsbestämningen. Såvida inte stiftaren gjort ett särskilt förbehåll om ändring, saknar han däremot i princip möjlighet att företa ändring i fondens eller stiftelsens ändamål när stiftelsen är fullbordad (se NJA 1946 s. 324).

Ändringsförbudet gäller både beträffande godtycklig ändring, dvs. en ändring som går ut på att stiftaren när som helst skulle kunna ge fonden eller stiftelsen ett helt annat ändamål än det ursprungliga, och i fall där ändringen skulle kunna motiveras av att ändrade förhållanden inträtt efter fondens eller stiftelsens tillkomst. Motiven till ändringsförbudet kan främst sökas i de skäl som bakom huvudligger regeln att gåva inte kan återkallas, nämligen hänsynen till stiftarens och fondens eller stiftelsens borgenärer. Dessutom bör hänsyn tas även till destinatärerna, dvs. de som åtnjuter bidrag från fonden eller stiftelsen.

Det som ovan sagts om förbudet mot utan ändringsrätt stöd av förbehåll och om motiven till detta förbud äger motsvarande tillämpning även beträffande återkallelse av stiftarens förordnande. Sålunda råder allmän enighet om att, sedan förmögenhetsdispositionen fullbordats, stiftaren inte återkalla fondäger eller stiftelsebildningen och återta tillgångarna. Detta gäller som en huvudregel och endast i det fall att någon förehållsklausul inte existerar. Återkallelseförbudet är dock, liksom ändringsförbudet, försett med undantag. som ett kan tänkas undantag det - dock föga praktiska fallet att stiftaren,

Permutation enligt praxis 93

och destinatärer är ense om återförvaltaren samtliga Denna skulle då kunna tillåtas komma till kallelsen. stånd.

Vidare kan allmänna regler om rättshandlingars ogilbli Sålunda är reglerna i 3 kap. tighet tillämpbara. i och för sig tillämpliga. Om testamentes avtalslagen särskilda regler i 13 kap. ärvdaogiltighet gäller balken.

Om stiftaren utgått från felaktiga förutsättningar, kan han anses berättigad att återfå undantagsvis Om ändrade förhållanden inträtt, kan det dock medlen. ligga närmare till hands att ansöka om permutation. För att återkrav med stöd av reglerna om felaktiga skall kunna godkännas brukar två förutsättningar villkor För det första bör ändamâlsbeuppställas. vara av så särpräglad natur, att möjligstämningen stiftarens avsikter under de heterna att genomföra ändrade helt och hållet bortfallit. omständigheterna det andra bör krävas att förändringarna inträder För kort tid efter fondens eller stiftelsens så pass att de framstår som oförmodade händelser. bildande medför detta att återkravsrätten oftare I praktiken i för stiftaren än för hans arkommer fråga själv

vingar.

att ovanstående villkor är upp- Under förutsättning emellertid detsamma även beträffande fyllda, gäller andra fall då i princip kan bli aktuellt. permutation Sålunda kan om återgång på grund av bristande

talan

t.ex. om tillgodoseende av förutsättningar väckas, ändamålet har kommit att övertas av det allmänna.

sista från återkravsförbudet rör det Det undantaget att stiftarens förordnande är behäftat med fallet s.k. ursprunglig brist. Om en stiftelseförfattning från inte att tillämpa sägs denna redan början går med ursprunglig brist. Bristen kan vara behäftas

94 Permutation enligt praxis

gälla ändamålsbestämningen eller någon bestämmelse av annat slag. Frågan är i dessa fall om bristen kan åtgärdas genom permutation eller om förordnandet i stället bör drabbas av ogiltighet och var man skall dra gränsen för permutationsrätten.

I propositionen (prop. 1972:8 s. 31 f) till PL omnämnde vederbörande departementschef att det permutationsskäl som är tillämpligt i denna fråga är annat särskilt skäl och fortsatte.

Det är emellertid givet att utrymmet för permutation vid fall av ursprunglig brist är mycket be- Åtminstone när bristen hänför sig till gränsat. ändamålet torde det ofta vara riktigast att själva betrakta hela förordnandet som ogiltigt med påföljd att egendomen i stället skall tillfalla stiftarens rättsägare.

Av allmänna rättsgrundsatser följer att, om ändamålet redan från början är i sin helhet helt omöjligt att genomföra, förordnandet blir ogiltigt och stifta- - hans - berätren eller kanske vanligare arvingar tigade att återta stiftelsemedlen. Permutation torde i detta läge inte ifrågakomma.

Om bristen inte rör ändamålet i dess helhet utan bara avser något moment i ändamålsbestämningen, t.ex. någon mindre föreskrift om verksamhetsföremålet, kan enligt nuvarande praxis dock permutation komma ifråga. Permutation kan enligt denna praxis även ske vid ursprunglig brist hos andra bestämmelser än sådana som rör ändamålet. Endast om bestämmelsen framstår som väsentlig för utfärdaren, anses hela förordnandet ogiltigt.

Som utredningen tidigare påpekat är huvudregeln den att stiftarens förordnande inte kan återkallas. I vissa situationer kan dock stiftaren vid sitt förordnande ha utgått från sådana felaktiga förutsättningar att han får anses berättigad att återfå egen-

Permutation enligt praxis 95

domen. I flera avgöranden, där det enligt utredningennära till hands att anse att egenens mening legat skulle till stiftaren eller dennes rättsdomen återgå har kammarkollegiet i stället valt andra lösägare, ningar.

är det i bilaga 2, 1:49 refererade Belysande exempel I detta ärenden hade makar i inbördes testaärendet. mente år 1974 förordnat att 20 000 kr. skulle tillfalla en församling för att skaffa målade fönster till en Förvaltaren ansökte i stället att få kyrka. använda medlen för restaurering av kyrkans orgel. Som skäl anfördes att riksantikvarieämbetet avslagit att skaffa målade fönster till församlingens begäran kyrkan. Kollegiet biföll ansökningen.

Ett annat exempel är det i bilaga 2, 4D:2 belysande refererade ärendet, där fråga var om senare inträffade nämligen att det allmänna väsentomständigheter, den verksamhet som stiftaren avsett ligen övertagit att omständigheterna var i huvudsak följande. stödja.

Huvudmannen för i Härnösand beslöt den Sparbanken att inrätta i Härnösand 25 april 1959 sparbankens stiftelse för Stiftelsens ändamål anungdomsvård. i huvudsak vara att stödja sådan ungdomsvårgavs dande verksamhet, som inte skulle tillgodoses av samhället. År 1961 slogs Sparbanken i Härnösand samman med Sundsvalls sparbank under firma Länssparbanken i Västernorrland. Styrelsen för sparbanken, tillika stiftelsens styrelse, anhöll hos kammarkolleatt stiftelsens verksamhet skulle få upphöra giet och dess tillgångar tillföras sparbankens reservfond. som skäl härför anförde styrelsen bl.a. att det allmänna i allt väsentligt övertagit ansvaret för den verksamhet banken avsett att stödja.

Genom beslut den 2 november 1976 lämnade kammarkollebankens ansökan utan bifall med motivering att giet

u 96 Permutation enligt praxis

sådana ändrade förhållanden inte inträtt att stiftel-

sens ändamål inte kunde samt tillgodoses att det inte

heller i övrigt förhållanden som förelåg utgjorde för-

utsättning för permutation.

Sparbanken anförde besvär över kammarkollegiets be-

slut. Bankinspektionen och avgav yttrande anförde

sammanfattningsvis bl.a. följande.

Av stadgarnas innehåll synes framgå att syftet med stiftelsen var att verka för inom bidrag områden som inte är föremål för bidragsverksamhet från det allmännas sida. Sparbanken som skäl åberopar för sin ansökan senare tids utveckling på det sociala området, där det allmänna i allt överväsentligt tagit ansvaret för den verksamhet banken avsett

att genom stiftelsen --stödja. En viss begränsning i möjligheterna att nå till upp det ursprung-

liga ändamålet med stiftelsen har härigenom inträtt. Enligt stiftelsens stadgar skall stiftelsen också

främja sparande. Det kan anmärkas att detta ändamål

också gäller för sparbankernas verksamhet i dess helhet och alltså inte kräver av avsättning medel i särskild --- Det bör ordning. också framhållas att det här är fråga om en bank som själv bestämt grunderna för stiftelsens verksamhet och att samma bank -

18 år senare - funnit förhållandena vara sådana att

Verksamheten inte längre bör fortsätta. Inspektionen anser att dessa bör omständigheter tillmätas särskild betydelse jämfört med om någon annan än

banken begärt permutation av stiftelsens stadgar. Det allmännas intresse när det gäller frågan om verksamheten bör fortsätta eller torde också ej få anses ha blivit i icke ringa mån beaktat genom att företrädare för det allmänna i egenskap av huvudmän i banken deltagit i beslutet att upphöra med stiftelsens verksamhet. Skulle permutation vägras, kan också befaras en generellt sett negativ

inställning från bankens sida att i fortsättningen mot sin vilja ur bevilja anslag fonden. Detta kan

knappast vara en önskvärd utveckling.

Kammarkollegiet anförde i yttrande bl.a.

Genom sparbankens huvudmäns beslut 1959-04-25 att inrätta stiftelsen, att till den överföra del av 1958 års vinstmedel och att därvid antaga stadgar för stiftelsen, dess varigenom ändamål och förvalt-

ning fastställdes, konstituerades stiftelsen som

Permutatiön enligt praxis 97

ett självständigt rättssubjekt. Detta bekräftas, förutom genom protokollsutdrag från sammanträdet med huvudmännen nämnda dag, även genom ordalydelsen i § 1 i stadgarna.

stadgarna innehåller inte någon klausul med förbehåll att stiftarna äger rätt att ändra stiftelsens ändamål eller att upplösa den. Någon därpå grundad rätt för stiftarna att återkräva stiftelseegendomen finns alltså inte.

Det i permutationsärendet framförda yrkandet att stiftelsen skall upplösas och medlen skall överföras till bankens reservfond innebär de facto att bankens huvudmän, dvs. stiftarna, gör anspråk på att egendomen skall återföras till stiftarna, dvs. banken. Ett sådant förfarande skulle dock, såsom framgår ovan, helt strida mot stiftelserättsliga principer.

Banken har i besvärsinlagan bl.a. anfört att den förändring som inträtt i synen på det allmännas insatser, varvid fondens existens inte längre kan anses motiverad, är att jämföra med en testators rätt att ångra visst testamentariskt förordnande. Kollegiet vill framhålla att de rättsliga förordnanden som här avses inte är jämförbara. Bildandet av en stiftelse genom testamentariskt förordnande fullbordas inte förrän testamentet blir verkställbart, dvs. tidigast vid testators frånfälle. I det aktuella fallet är det fråga om en fullbordad förmögenhetsöverföring till en därigenom bildad stiftelse. Någon ångerrätt för stiftarna föreligger alltså inte här.

I övrigt fann kollegiet inte att klaganden i besvären eller bankinspektionen i sitt yttrande anfört någon omständighet som borde medföra ändring av det överklagade beslutet. Kollegiet vidhöll därför sitt tidigare ställningstagande och avstyrkte bi-

fall till besvären. Regeringen lämnade besvären utan bifall (Socialdepartementet 1978-09-28, V 2905/76).

9.4 Besvärsrätt

Som tidigare nämnts förs talan mot kammarkollegiets beslut hos regeringen genom besvär (4 § PL). Besvären inges till och bereds inom det departement till vilket fonden eller stiftelsen med hänsyn till sitt ändamål är att hänföra. Av den besvärs-

98 Permutation enligt praxis sou 1984:60

hänvisning som ges i kollegiets avslagsbeslut framgår till vilket departement besvärsskriften skall inlämnas. Det är i allmänhet fråga om social- eller utbildningsdepartementet. Besvärshandlingen skall ha inkommit till vederbörande departement inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

Det är inte helt lätt att få en uppfattning om praxis i besvärsärenden. Dels är antalet avslagsbeslut och antalet besvär ringa, dels behandlas besvären av olika departement och av olika enheter inom departementen. Rent allmänt kan sägas att regeringen mera sällan ändrar kammarkollegiets beslut.

Beträffande frågan om vem som har rätt att anföra besvär över kammarkollegiets beslut den gäller generella regeln i 11 § förvaltningslagen (1971:290), att talan får föras “av den som beslutet angår, om det gått honom emot. Rent principiellt uppställs således dels kravet att beslutet skall ha sådana verkningar mot den som överklagar att det framstår som befogat att beslutet omprövas, dels att det överklagade beslutet skall ha inneburit ett totalt eller partiellt avslag på ansökningen, att denna avvisats eller att det på annat sätt länt klaganden till nackdel.

Detta betyder först och främst att den som varit sökande i kammarkollegiet, dvs. i allmänhet förvaltaren av fonden eller stiftelsen, alltid är besvärsberättigad. Vidare kan antas att de som är behöriga att ansöka om permutation stiftaren, förvaltaren, destinatärerna och presumtiva destinatärer - ofta kan anses så berörda av beslutet att de äger rätt att besvära sig, även om de inte haft ställning av part i första instans. I två regeringsbeslut den 18 januari 1974 har besvär anförda av stiftarens efterlevande barn resp. av en systerdotter till donatorn upptagits till prövning. Besvären lämnades

Permutation enligt praxis 99

dock utan bifall (Socialdepartementet dnr M 532 och 591/73 samt dnr M 3016/72, M 3036/72 och 3076/72). Med åessa beslut får anses fastslaget att även stiftarens arvingar har besvärsrätt.

sou 1984:60 101

10 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

10.1 Generell permutation av placeringsregler

10.1.1 Fonder och stiftelser

Som framgår av vad tidigare anförts gör sig många synpunkter gällande när det gäller avvägningen av hur placeringsformerna närmare skall användas i den praktiska hanteringen. Det kan synas svårt för att inte säga praktiskt omöjligt att lägga fram mera detaljerade förslag till placeringsregler för fonder och stiftelser.

Rationella och ekonomiska fördelar är förenade med att det finns vissa normregler för fonders och stiftelsers placeringar. Även gentemot potentiella donatorer synes sådana föreskrifter vara av värde. Behovet av normregler innebär dock inte att dessa bör vara detaljerade. Detta skulle i onödig utsträckning låsa en blivande utveckling på kapitalmarknaden och allt för snävt binda placeraren i hans bedömningar. Detta motiverar att statliga placeringsregler för fonder och stiftelser i allmänhet bör vara allmänt hållna. En lämplig förebild är tillsynslagens krav på nöjaktig placering. Vidare skall styrelsen för resp. fond eller stiftelse inte kunna undgå sitt ansvar för placeringsverksamheten genom att repliera på en av staten fastställd placeringsföreskrift. Detta motiverar att staten för fonder och stiftelser i allmänhet endast fastställer en allmän ram för

102 Utredningens överväganden och förslag

denna verksamhet. Vad däremot gäller förstatligt valtade fonder och stiftelser dock nödvändiggör statens förvaltaransvar en närmare statlig reglering av verksamheten. Utredningen återkommer till denna fråga i ett senare betänkande. I om vilka fråga rättsregler som gäller resp. vilket ansvar som åvilar styrelser för fonder och stiftelser i allmänhet, torde som grund för skadeståndsansvar kunna analogivis åberopas bestämmelserna i TL. För fonder och stiftelser som omfattas av denna lag gäller nämligen enligt 6 S TL att styrelseledamöterna är solidariskt ansvariga gentemot fonden eller stiftelsen för skada som uppstår vid överträdelse av TL eller de föreskrifter som gäller för fonden eller stiftelsen. Solidariskt ansvar inträder också, om styrelseledamöterna eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndar fonden eller stiftelsen skada. Bestämmelsen anses analogt tillämplig även beträffande fonder och stiftelser som inte står under tillsyn enligt TL.

Som tidigare påpekats förekommer att regeringen eller länsstyrelse,efter ansökan, fastställer placeringsregler för fonder och stiftelser som inte förvaltas av staten. Utanför den reglering som sådant fastställelsebeslut kan sägas innebära faller som ovan angetts flera av de mera betydelsefulla fonderna och stiftelserna. Den prövning som sker vid fastställelse av placeringsregler för nu aktuella fonder och stiftelser torde inte vara uttryck för någon samhällets syn på hur fonder och stiftelser bör placera sitt kapital. Utredningen föreslår därför att regeringen eller länsstyrelse fortsättningsvis endast fastställer att donationsmedel, som inte är statligt förvaltade, skall vara nöjaktigt placerade och att sålunda särskild reglering genom utfärdande av placeringsregler inte meddelas. Som tidigare framhållits markeras härigenom att det är fondens eller stiftelsens styrelse som ensam bär ansvaret för förvaltningen, däribland placeringsverksamheten.

Utredningens överväganden och förslag 103

Ä andra sidan kan det tänkas att det från andra synpunkter än de som utredningen nyss anfört kan vara motiverat i vissa fall med någon form av statlig reglering också beträffande sådana fonders och stiftelsers verksamhet som inte är föremål för statlig förvaltning. Utredningen vill här hänvisa till de som bakom t.ex. lagstiftningen om synpunkter ligger försöksverksamhet med offentliga styrelseledamöter i för samhällsekonomin mera betydelsefulla stiftelser. Vidare torde stiftelser, som delvis baserar sin verksamhet på årliga statsanslag, böra bli föremål för en statlig uppföljning och kontroll av medels- Slutligen kan tänkas fall där staten förvaltningen. av till utvecklingen på kapitalmarknaden och hänsyn allmännyttiga fonders och stiftelsers begränsade önskar utöva en reglering av förvaltskattskyldighet ningen av dessa fonders och stiftelsers förmögenhet. - som - i den formen T.ex. kan detta i England ske att fond eller stiftelse ges möjlighet att placera kapital i en i förhållande till staten fristående fond, vars placeringsregler statligt organ fastställt.

Flertalet fonder och stiftelser torde ha tillkommit under början av 1900-talet. Placeringsinstrumenten hade vid den tiden ofta en annan utformning eller innebörd. Utvecklingen på kapitalmarknaden nödvändiggör därför jämkningar av de placeringsföreskrifter som donator eller testator eventuellt utfärdat utan att för den skull säkerheten i placeringarna åsidosätts. Beträffande torde medelsplaceringsbestämmelse att sådan nästan uteslutande tillkommit för gälla att fondens värde. Ett frångående av placetrygga ringsreglerna för att trygga fondernas värdebeständighet ligger således i linje med reglernas egentliga och torde därför i allmänhet inte behöva möta syfte någon tveksamhet.

104 Utredningens överväganden och förslag

En riktpunkt för permutationsbeslut bör vara de säkerhetskrav som kan uppställas. Ett mått på hur lagstiftaren bedömt placeringar i obligationer från säkerhetssynpunkt utgör banklagens bestämmelser om kapitaltäckningskrav vid obligationsförvärv. Enligt 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse gäller sålunda följande.

Till skydd för insättarna skall bank ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestäms i förhållande till bankens tillgångar och till garantiförbindelser som banken ingått (placeringar). Vid av beräkningen kapitalkravet indelas placeringarna i fyra grupper, nämligen A-D. Vid placeringar som hänförs till grupp A krävs inget eget kapital. I skall banken övrigt vid varje tidpunkt ha eget till ett kapital lägst belopp som motsvarar sammanlagt

en % av summan placeringar som anges under B,

fyra % av summan placeringar som anges under C,

åtta % av summan placeringar som anges under D.

Särskilda regler gäller beträffande vad som skall anses vara eget kapital.

Obligationer som utfärdats av staten, kommun, bank, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken hänförs i riskhänseende till grupp A. Andra, fullgoda hänförs obligationer till grupp B.

Med beaktande av de synpunkter som föranleds av fondernas och stiftelsernas karaktär av tillväxtfonder eller avkastningsfonder samt de särskilda synpunkter som därvid kan läggas på långfristiga resp. kortfristiga placeringar anser utredningen

Utredningens överväganden och förslag 105

sålunda att de förvaltande organen bör fritt kunna

placera fondtillgångarna i obligationer. Givetvis gäller härvid, liksom i alla sammanhang då större förmögenheter skall placeras på sådant sätt att allmänna krav på säkerhet i placeringarna uppställs, att förmögenheten åtminstone i viss utsträckning fördelas på olika placeringar. Även om några formella begränsningsregler inte föreslås från utredningens sida, kan det därför förutsättas att de förvaltande organen normalt inte placerar förmögenheten uteslutande i obligationer. Skulle i undantagsfall placeringar göras enbart i sådana värdepapper, bör placeringarna ske i olika slags obligationslån så att i tillbörlig utsträckning det allmänna kravet på riskspridning därigenom tillgodoses.

Andra placeringar som inte kräver någon särskild säkerhetsprövning är andra skuldförbindelser än obligationer till staten, kommuner och kreditaktiebolag enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag. Förbindelser som här kan vara aktuella är bl.a. s.k. kapitalmarknadsreverser. I detta sammanhang kan erinras om att beträffande andra former av skuldförbindelser ofta ett förmedlande organ, t.ex. bank, utför säkerhetsprövningen, som då inte i och för sig kräver någza särskilda arbetsinsatser från det fondförvaltande organets sida. Det juridiska ansvaret för sådan placering ligger dock i dessa fall på placeraren/långivaren även om förmedlingsorganet i fråga har att göra en kreditprövning av samma slag som om det själv vore kreditgivare och får anses stå åtminstone ett moraliskt ansvar härför.

Under avsnittet Allmänna synpunkter på placeringsmodeller har berörts den betydelsefulla faktor som kravet på likviditet utgör vid utformningen av placeringsstrategin för fonder och stiftelser. Det är naturligt att fonder och stiftelser håller en viss likviditet. Detta sker i regel genom placering av en

106 Utredningens överväganden och förslag

större eller mindre del av tillgångarna på bankräkning eller i form av bankcertifikat eller skattkammar- och statsskuldsväxlar. Från utredningens sida kan givetvis inte någon erinran göras mot en sådan typ av placeringar.

Placering i andel i aktiefond enligt aktiefondslagen erbjuder både ett betydande mått av riskspridning Och professionell förmögenhetsförvaltning. Aktiefondsverksamheten erbjuder riskspridning även på det sättet att aktiefonden kan ha helt olikartade placeringsinriktningar. Sålunda förekommer aktiefonder som nära nog uteslutande har sina placeringar i obligationer och liknande värdepapper.

På senare år har aktiefonderna blivit ett attraktivt placeringsalternativ. Genom fondandelsförvärv har privatpersoner, som bara förmår att spara relativt begränsade belopp, möjlighet att få sitt sparande professionellt förvaltat och, som nyss nämnts, genom fondförmögenhetens fördelning på flera slag av värdepapper en riskspridning på sina placeringar. Sparandet kan också totalt sett administreras till lägre kostnader än om varje enskilt sparande skulle hanteras individuellt.

Däremot har placering i aktier i regel betraktats som mera riskfylld än placeringar i andra slags tillgångar. Sådana placeringar måste därför ofta ske med beaktande av önskvärdheten att placeringarna sprids på olika papper. En förutsättning för placering i aktier är sålunda att krav på riskspridning kan tillgodoses. Aktieplaceringar torde därför endast böra komma i fråga vad gäller relativt stora tillgångar och samförvaltade fondförmögenheter av mera betydande storlek. Utredningen anser redan på denna grund att bestämmelse i donationsurkund eller motsvarande handling som utgör hinder mot placering i aktier och därmed ur risksynpunkt jämställda värdepapper inte bör generelltundanröjas.

Utredningens överväganden och förslag 107

i fast egendom har inte medtagits som Medelsplacering placeringsform. Enligt utredningen är en restriktiv inställning till placeringsformen motiverad med hänframför allt till de förvaltningskostnader som syn normalt är förenade med fastighetsinnehav. Ofta krävs fastighetsteknisk expertis som på något sätt är knuten till placeringsverksamheten, något som innebär en extra kostnadsbelastning. Inte heller har placering i reverslån med säkerhet av fast egendom medtagits, eftersom sådan placering förutsätter en noggrann säkerhetsprövning från kapitalförvaltarens sida. Detta kan leda till att, på motsvarande sätt som gäller i fråga om placering i fast egendom, till fondens eller stiftelsens förvaltning behöver knytas personer med specialistkompetens beträffande värderingen.

Som tidigare påpekats är möjligheterna att åstadkomma en mera organiserad samförvaltning av fonder och stiftelser, som inte är statligt förvaltade, begränsade. Ett alternativ skulle dock vara att det med förebild i bl.a. aktiefondslagen inrättas placeringsfonder med särskilt uppbyggd administration. En effektiv sådan verksamhet synes dock förutsätta att anslutningen till placeringsfonderna dels skall vara obligatorisk, dels utgöra en förutsättning för en begränsad skattskyldighet. Med hänsyn till utredningsuppdragets omfattning lägger utredningen inte fram förslag i nu antydd riktning. Däremot förordar utredningen att redan befintliga samverkansformer utnyttjas i ökad utsträckning.

Som ett led i strävandena att skapa bättre möjlig-

heter för styrelsen för fond eller stiftelse att fullgöra sitt förvaltaransvar föreslår utredningen att placeringsföreskrifter jämkas så att hinder mot att placera i obligationer, andra skuldförbindelser som inte kräver någon särskild säkerhetsprövning samt andelar i aktiefond generellt undanröjs.

108 Utredningens överväganden och förslag

Som tidigare påpekats bör staten inte detaljreglera hur fond eller stiftelse, som inte är förstatligt valtad, skall placera sitt kapital. På grund av att trots den riskfördelning som finns i aktieinbyggd - viss fondssystemet risk är förenad med placering i andelar i aktiefond har utredningen funnit det motiverat att begränsa den generella att möjligheten placera fond- och stiftelsetillgångar i sådana värdepapper. Utredningen anser att en begränsning till två högst tredjedelar av fondförmögenheten kan vara motiverad.

10.1.2 Penningfideikommiss

Med fideikommiss förstås i allmänhet ett förordnande, vilket föreskriver att viss - en egendom vanligen fastighet eller ett komplex av fastigheter men ibland eller lösöre - för all kapital framtid skall bevaras ominskad och följa en bestämd successionsordning. Innehavaren förvaltar egendomen och avkaståtnjuter ningen därav. Det är regel vid penningfideikommiss att innehavaren inte själv sköter medelsförvaltningen, utan denna är överlämnad till exempelvis banks notariatavdelning, eventuellt i samråd med innehavaren och utsedda gode män (se fideikommissutredningens betänkande SOU 1959:40 s. 80). I allmänhet uppfattas fideikommisset inte som en juridisk person, utan varje särskild fideikommissinnehavare anses ha en begränsad eller bunden äganderätt till Enegendomen. ligt doktrinen saknas för svensk rätts del material för avgörande av frågan var mellan gränsen rättsfiguren stiftelse och institutet fideikommiss går (se Hessler, Om stiftelser, s. 68).

Fideikommissinstitutet går tillbaka till 1600-talets mitt. Enskilda personer började då instifta fideikommiss för sina efterkommande, varvid förebilderna hämtades från utlandet. 1810 infördes förbud att instifta nya fideikommiss i fast Motsvarande egendom. förbud i fråga om lös egendom infördes först genom testamentslagen (1930:104) - numera infogad i ärvda-

Utredningens överväganden och förslag 109

balken - och lagen (1930:106) om vissa rättshandlingar till förmån för ofödda, vilka båda lagar trädde i kraft den 1 januari 1931. Genom lag (1963:583) om avveckling av fideikommiss, vilken trädde i kraft den 1 januari 1963, påbörjades en successiv obligatorisk avveckling av fideikommissen. Avvecklingen skall ske under medverkan av en särskild nämnd, fideikommissnämnden. Denna nämnd är, sedan permutationslagens ikraftträdande den 1 juli 1972, även beslutande instans i permutationsärenden som rör fideikommissförordnanden. I vissa fall skall dock sådana ärenden överlämnas till regeringen för avgörande.

Enligt vad departementschefen uttalade i samband med tillkomsten av 1963 års lag (se NJA II 1963 s. 228) omfattar lagstiftningen om fideikommissförbud även stiftelseförordnanden eller förordnanden där en institution eller inrättning insattes som formell ägare till egendom, om förmån ur den med förordnandet avsedda egendomen under obegränsad tid skall utgå enligt mekaniskt verkande regler. En understödsfond, vars avkastning utdelas inom viss släkt efter behovsprövning, eller en stipendiefond till förmån för medlemmar av viss släkt omfattas enligt departementschefen dock inte av förbudet. Behovsprövningen förutsätter i dessa fall en av testator oberoende prövning.

Kungl. Maj:t har den 13 september 1968 efter hemställan från fideikommissariernas intresseorganisation meddelat generella regler för placering av fideikommisskapital, som förvaltas av bank. Enligt sålunda meddelade placeringsföreskrifter skall kapitalet placeras i fullgoda räntebärande obligationer, i räntebärande lån mot fullgod inteckningssäkerhet eller i aktier noterade på Stockholms fondbörs Alista. Placeringen skall ske efter samråd med fideikommissets innehavare och, om god man finns för kapitalet, godkännande av denne. Kungl. Majzts tidigare meddelade tillstånd till placering av kapitalmedel i

110 Utredningens överväganden och förslag sou 1984:60

andra värdehandlingar än som sagts skulle dock fortsätta att gälla.

I betänkandet (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. har en redogörelse lämnats för fideikommiss, som helt eller delvis är penningfideikommiss.

Enligt vad utredningen inhämtat från fideikommissnämndens kansli torde det penningfideikommisskapital som i och för sig kan bli föremål för alternativa placeringar uppgå till uppskattningsvis sammanlagt ca 150 milj. kr. Enligt utredningens bedömning är medlens placering med hänsyn till dessas begränsade storlek inte av något större allmänt intresse. Överväganden och förslag till placeringsregler beträffande kapitaltillgångar som här är i fråga kräver att en närmare kartläggning sker av penningfideikommissens storlek och kapitalets nuvarande placering. En sådan kartläggning förutsätter ett mycket omfattande arbete med genomgång av ett betydande antal akter hos fideikommissnämnden samt att kontakt tas med nära nog samtliga innehavare av penningfideikommiss. Begäran om ändrade placeringsregler har inte framförts. Utredningen har på grund av det anförda inte ansett sig böra lägga fram något förslag till ändrade placeringsregler avseende nu aktuella medel.

10.2 Generell permutation i vissa andra fall

Utredningen har i det föregående föreslagit att styrelse för fond eller stiftelse, som förvaltas av annat än statligt organ, får bestämma att fond- eller stiftelsekapitalet skall placeras i vissa obligationer, vissa skuldförbindelser eller fondandelar. Dessa möjligheter föreslås föreligga oberoende av vad som i fråga om placeringsskyldighet kan ha föreskrivits i testamente, gåvobrev, stadgar, beslut etc.

och 111 Utredningens överväganden förslag

Emellertid kan behov föreligga av ändrade möjligheter att förvalta den ifrågavarande fonden eller stiftelsen utan att detta rör själva placeringsverksamheten. Förordnandet i ett testamente kan t.ex. innehålla föreskrifter om det praktiska handhavandet av fondtillgångarna, redovisning, sammansättning av styrelse etc., vilket allt p.g.a. ändrade förhållanden (t.ex. ny lagstiftning) kan medföra svårigheter eller hinder när det gäller en rationell och effektiv förvaltning av tillgångarna.

Utredningen har, efter ingående studium av den gällande permutationslagstiftningen och rådande praxis, funnit att det är av stor betydelse för att förvaltningen av fond- eller stiftelsekapital skall fungera tillfredsställande att det förvaltande - i organet fondens eller stiftelsens - har tillregel styrelse räckliga befogenheter att utan omfattande byråkrati själv lösa sin förvaltningsuppgift. Befogenheterna bör avse rätten att självständigt få avgöra, när ändrade förhållanden medfört att förvaltningsföreskrifter som meddelats för fonden eller stiftelsen inte längre kan iakttas eller blivit uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot utfärdarens avsikter. Kan styrelsen därför konstatera att sådana ändrade förhållanden inträffat, bör styrelsen ha befogenhet att tillämpa sådant förfarande som bäst kan anses överensstämma med utfärdarens avsikter. Utredningen föreslår att lagliga möjligheter tillskapas i detta syfte genom införande av en särskild, generellt verkande bestämmelse.

De föreslagna utvidgade befogenheterna för styrelsen bör inte sträcka sig längre än till den del av förvaltningsverksamheten som behöver ändras p.g.a. ändrade förhållanden. Vidare bör det inte förekomma att styrelsen självständigt beslutar om en ändrad tillämpning av själva ändamålsbestämmelsen eller beslutar om att fondens eller stiftelsens kapital skall förbrukas.

112 Utredningens överväganden och förslag

Sådant beslut, som enligt nuvarande praxis i permutationsärenden förekommer när fråga är om mindre fonder och stiftelser, innebär på sikt att fonden eller stiftelsen upphör med sin verksamhet. Beslutet måste därför anses vara av så ingripande karaktär att hänsynen till stiftaren kräver att frågan blir föremål för permutation i gängse ordning. Inte heller bör styrelsen, med undantag för vad som följer av 1 och 2 §§, bestämma annan placeringsinriktning än vad som angetts i föreskrifter eller stadgar för fonden eller stiftelsen. I de nu anförda fallen bör, liksom hittills, en ändring föregås av sedvanlig ansökan och prövning enligt permutationslagen (1972:205).

För att ändrad tillämpning av meddelade förvaltningsföreskrifter i de av utredningen avsedda fallen skall dels kunna tjäna till ledning vid information om praxis och dels utgöra grund för påpekanden eller synpunkter från tillsynsmyndighetens sida kan övervägas om inte vederbörande förvaltande styrelse skall åläggas att till permutationsmyndigheten anmäla beslutade ändringar i berörda avseenden. Enligt utredningens bedömning torde ett stort antal av de fall som här kan komma i fråga vara av förhållandevis enkel och okomplicerad beskaffenhet. Redan av denna anledning torde en anmälningsplikt inte behövas. Härtill kommer att den helt övervägande delen av berörda fonder och stiftelser inte står under statlig tillsyn. Möjligheterna att effektivt kontrollera att en anmälningsplikt av det nu skisserade slaget skulle efterlevas torde få anses vara begränsade. Utredningen har mot denna bakgrund inte funnit tillräckliga skäl föreligga att föreslå införande av sådan anmälningsplikt.

Utredningens förslag under avsnitt 10.1.1 och nu förevarande avsnitt tar endast sikte på fonder och stiftelser som förvaltas av annat än statligt organ. I och för sig torde förslaget väl lämpa sig även beträffande statligt förvaltade fonder och stiftelser. Med hänsyn emellertid till att denna fråga har ett

Utredningens överväganden och förslag

direkt samband med administrationen av statligt förvaltat kapital, vilket spörsmål utredningen avser att behandla i sitt slutbetänkande, återkommer utredningen till den nyssnämnda frågan i det betänkandet.

10.3 Förbrukning av fond- eller stiftelsekapital

Utredningens kartläggning av den statliga fondadministrationen (se bilagan till SOU 1982:12) utvisar att förvaltningen är spridd på ett mycket stort antal statliga organ och att av totalt ca 3 200 donationsfonder drygt 800 har ett bokfört kapital, som understiger 20 000 kr. och har ett sammanlagt bokfört kapital om drygt 5 milj. kr. Utredningen vill i anslutning härtill ånyo framhålla att utgångspunkten för fondens och stiftelsens verksamhet i regel är att förmögenheten lämnar så hög avkastning som möjligt. En effektiv placeringsverksamhet förutsätter därför i allmänhet att den förvaltade förmögenheten är av viss storlek. Med en stor förmögenhet följer större möjligheter att planera placeringarna på både kort och lång sikt.

som ett led i strävandena att göra statligt reglerad fondförvaltning mera effektiv anser utredningen det motiverat att föreslå att regeringen generellt förordnar att fonder och stiftelser vars bokförda kapital inte överstiger en viss minsta värdegräns får förbrukas för sitt ändamål. Det är i och för sig vanskligt att bestämma en sådan gräns, eftersom olika synpunkter härvid kan göra sig gällande. Undantagsvis kan även ett mindre kapital vara tillfredsställande placerat i värdepapper och ge utrymme för erforderlig avkastning eller värdetillväxt. I regel saknas dock, som tidigare framhållits, möjligheter att uppnå effektivitet i förvaltningen när det gäller ett litet kapital, och en fortsatt medelsförvaltning framstår därför i dessa fall som föga meningsfull. Utredningen har funnit att förvaltning av medel som uppgår till

114 Utredningens överväganden och förslag

20 000 kr. eller mindre framstår som irrationell och att möjligheter snarast bör tillskapas att upphöra med statlig förvaltning av förmögenhetstillgångar som uppgår till högst detta värde.

Utredningen föreslår att fonder och stiftelser, vars bokförda kapital inte överstiger den nämnda värdegränsen, får förbrukas för sitt ändamål. Beloppsgränsen är densamma som den i 2 § lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser, enligt vilken 20 000 kr. utgör gräns för anmälningsplikt och tillsyn. På sikt torde den nu föreslagna värdegränsen böra omprövas och sättas högre. Förslaget skapar förutsättningar för en förenklad förvaltning av fonder och stiftelser. Som tidigare påpekats finns det i allmänhet inte några närmare uppgifter om icke statligt förvaltade donationsmedel, varav endast en mindre del står under statlig tillsyn. Beträffande de statligt förvaltade donationsmedlen föreligger dock en fullständig kartläggning samtidigt som förvaltningen av medlen måste anses stå under en betryggande tillsyn.

Mot denna bakgrund är det i detta avsnitt presenterade förslaget begränsat till fonder och stiftelser som förvaltas av statliga organ. Om fond eller stiftelse med angiven storlek inte längre kan fullfölja sitt ändamål, föreslår utredningen att fonden eller stiftelsen upplöses genom att förmögenheten överförs till allmänna arvsfonden.

Genom att donationsmedel tillförs allmänna arvsfonden skulle donators intresse av att medlen används för allmännyttigt ändamål kunna tillgodoses. Utredningen vill i sammanhanget också erinra om att lagstiftaren i andra fall sett allmänna arvsfonden som en uppsamför medel som inte längre kan användas för lingsfond sitt ändamål. Sålunda skall vid likvidation av bankaktiebolag medel i vissa fall tillföras allmänna arvsfonden (se 140 § fjärde stycket lagen om bankrörelse

Utredningens överväganden och förslag 115

[1955:183]). Liknande bestämmelser finns i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo, aktiebolagslagen (1975:1385) och försäkringsrörelselagen (1982:713).

10.4 Avslutande synpunkter

En viktig uppgift för samhället är att se till att medel som under särskilda betingelser upplåtits för att i form av fond eller stiftelse främja vissa ändamål förvaltas på betryggande sätt. Detta gäller särskilt, om fonden eller stiftelsen skall främja allmännyttiga ändamål. En förutsättning för att samhällets kontroll av fonderna och stiftelserna skall bli effektiv är givetvis att vederbörande myndigheter får kännedom om vilka fonder och stiftelser som finns.

Från denna synpunkt är det nuvarande systemet för tillsyn av fonder och stiftelser otillfredsställande, eftersom det innebär att endast en del av fonderna och stiftelserna är skyldiga att anmäla sin existens hos offentlig myndighet. Det finns sålunda inga samlade offentliga uppgifter om förekommande fonder och stiftelser, deras ändamål, stadgar och styrelseledamöter. Med den ökade användning som stiftelseinstitutet fått inom skilda områden ser utredningen detta som en allvarlig brist.

Samhällets kontroll av och tillsyn över fonder och stiftelser är som framgår av vad tidigare anförts uppdelad på länsstyrelse enligt TL och tryggandelagen, å ena sidan, och skattemyndigheterna (däribland länsstyrelsens kontroll av fondens och stiftelsens räkenskaper) å andra sidan.

Enligt utredningens mening kan betydande effektivitetsvinster åstadkommas genom en mindre splittrad kontrollfunktion. En lösning skulle därvid vara att tillsynen enligt TL och tryggandelagen sker som ett

116 Utredningens överväganden och förslag

led i skattemyndigheternas arbete med fonder och stiftelser. Härigenom undviks administrativt dubbelarbete i största möjliga utsträckning. En rationalisering i antydd riktning skulle kunna genomföras i huvudsak inom ramen för nuvarande lagstiftning om tillsyn och skattekontroll. Fonders och stiftelsers uppgiftsskyldighet enligt 14 § tillsynslagen och 33 § taxeringslagen skulle kunna ske med användande av ett och samma formulär, vilket dock nödvändiggör smärre ändringar i tillämpningskungörelsen till TL.

Med hänsyn till utredningsuppdragets utformning lägger utredningen inte fram förslag till ändrade regler om samhällets kontroll av och tillsyn över fonder och stiftelser som inte är statligt förvaltade. Utredningen vill ändock framhålla vikten av att en rationalisering av angiven karaktär beaktas så att dubbelarbete i största möjliga utsträckning undviks.

Utredningen vill understryka betydelsen av att styrelsen för resp. fond eller stiftelse samt de organ som har hand om tillsyn, däribland revision, med uppmärksamhet följer den enskilda fondens eller stiftelsens förutsättningar att sköta verksamheten rationellt och effektivt och att, om en översyn av verksamheten ger anledning till det, de av utredningen i det föregående anförda synpunkterna beträffande permutation m.m. övervägs.

Slutligen vill utredningen framhålla att ett genomförande av dess förslag inte kommer att innebära ökade offentliga utgifter eller minskade statsinkomster men däremot skulle leda till ökad effektivisering inom den offentliga sektorn.

11 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Lag om generell permutation av förvaltningsföreskrifter för donationsmedel som förvaltas av annat än statligt organ

1 §

Författningen har utarbetats efter förebild bl.a. i de generella permutationsbeslut som Kungl. Majzt meddelat den 15 november 1968 resp. den 14 mars 1969 ang. dispositionen av donationsfonder i samband med avvecklingen av vissa skolformer. Eftersom hittillsvarande regler om permutation fastställts i lags form, talar övervägande skäl för att också generella föreskrifter om permutation meddelas i form av lag. Den föreslagna lagen föranleder inte någon ändring i permutationslagen (PL), som enbart avser permutation efter ansökan. Lagen äger tillämpning på sådana fonder och stiftelser som inte skall redovisas i de statliga räkenskaperna. Med fond avses egendomsbildning av stiftelsekaraktär, dvs. medel som varaktigt avsatts för visst ändamål.

Paragrafen har utformats som en bestämmelse av generell karaktär, innebärande möjlighet för förvaltare av fond- eller stiftelsekapital att placera kapitalet på sätt följer av 2 § utan hinder av de föreskrifter angående placeringen som kan finnas meddelade i donationsurkund, stadgar, stiftelsehandling eller dylikt. Givetvis innebär den före-

118, Författningskommentarer

slagna regeln inte någon skyldighet att avvika från meddelade föreskrifter, men den kan underlätta en rationell och effektiv förvaltning av det kapital som är i fråga utan att ett omständligt permutationsförfarande behöver tillgripas.

2 §

Utan hinder av vad för varje donation kan finnas föreskrivet i testamente etc. får enligt den föreslagna paragrafen fonds eller stiftelses tillgångar placeras i sådana värdepapper och lån, som tillgodoser kraven på säkerhet i placeringarna. Här avses i första hand obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet (1.) samt av kreditinstitut som närmare anges i 2. i paragrafen. Vidare anses som säkra placeringar obligationer som utfärdats eller garanterats av svenska banker (inklusive föreningsbanker) (3.) eller som utfärdats av svenskt näringsföretag (4.) samt fordran hos riksbanken eller riksgäldskontoret eller fordran som svensk bank, postgirot eller försäkringsbolag svarar för (5.).

Förbindelser som kan vara aktuella är bl.a. s.k. kapitalmarknadsreverser. Dessa placeringar kräver inte någon särskild säkerhetsprövning. Däremot bör placeringar i skuldförbindelser utfärdade av t.ex. finansbolag inte förekomma, även om finansbolag står under tillsyn, eftersom dessa bolag inte tillerkänts full fondgill status.

Som närmare utvecklats i avsnittet Allmänna synpunkter på placeringsmodeller kan aktiefondslagen (1974:931) närmast karaktäriseras som ett slags skyddslagstiftning för kapitalplacerare med en begränsad placeringsvolym. Andelar i aktiefond representerar redan

Författningskommentarer 119

i sig en riskspridning. Samtidigt erbjuder placering i andelar i aktiefond bl.a. för fonder och stiftelser med begränsade tillgångar professionell kapitalförvaltning. Genom kravet i aktiefondslagen att den mot fondandelarna svarande fondförmögenheten skall vara placerad i minst ett visst antal företags olika aktier har säkerhetsintresset tillgodosetts i betydande omfattning. Mot bakgrund härav föreslår utredningen att placering i fondandelar generellt bör tillåtas. Eftersom det emellertid med visst fog kan hävdas att sådan placering trots allt kan sägas innebära en viss risk, anser utredningen dock att möjligheten att placera i andelar i aktiefond bör begränsas till högst tvâ tredjedelar av fondens eller stiftelsens värde.

De i det föregående föreslagna möjligheterna till jämkning av donationsbestämmelser torde få anses tillgodose donators eller testators önskemål om säkra placeringar. Däremot är placeringar i aktier generellt sett förenade med sådana risker att kravet på riskspridning endast torde kunna tillgodoses, om placeringsvolymen har en betydande omfattning. Redan av detta skäl anser utredningen att ett generellt undanröjande av placeringsföreskrifter som hindrar placering i aktier inte bör komma i fråga. Inte heller har placering i fast egendom eller reverslån mot säkerhet av fast egendom medtagits, eftersom sådan placering i regel kräver att personer med specialistkompetens knyts till kapitalförvaltningen.

3 §

Enligt paragrafen kan jämkning ske av viss förvaltningsföreskrift, om denna på grund av ändrade förhållanden inte längre kan iakttas eller om bestämmelsen blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot utfärdarens avsikter. Med jämkning avses möjlighet för förvaltaren att antingen ändra för-

120 Författningskommentarer

valtningsföreskrift som meddelats av donator eller att, utan att någon formell sker av ändring föreskriften, tillämpa denna på annat sätt än som följer av ordalydelsen, allt under förutsättning att det tillämpade förfarandet kan anses överensstämma med utfärdarens avsikter.

som tidigare påpekats kan ske av jämkning sådan förvaltningsföreskrift som inte avser ändamâlsbestämning, förbrukning av kapital eller placeringsverksamhet (jämför dock jämkningsmöjligheterna enligt 1 och 2 §§). Förvaltaren får i dessa fall avvika från förvaltningsföreskrift som meddelats i testa-

mente, gåvobrev etc. (se 1 §) och i stället tillämpa förfarande som bäst kan anses överensstämma med utfärdarens avsikter.

Förutsättningarna för jämkning är, med ett undantag desamma som de som upptas i PL. avser den Undantaget i PL upptagna lokutionen annat särskilt skäl som, enligt uttalanden under förarbetena till PL, enbart avser ändring av ändamålsbestämning.

Med ändamålsbestämning avser utredningen enbart föreskrifter som bestämmer arten av det ändamål som utfärdaren bestämt i sitt förordnande. Med förbrukning av kapital menas även ianspråktagande av det kapital på vilket avkastningen grundas. Detta innebär på kort - eller lång sikt att fond eller stiftelseförmögenheten kan komma att upplösas.

De fall som åsyftas enligt förevarande bestämmelse är sådana där testamentet, gåvobrevet etc. innehåller föreskrifter om det praktiska handhavandet av

fondtillgångarna, redovisning, sammansättning av

styrelse m.m., vilket allt p.g.a. ändrade förhållanden (t.ex. ny kan medföra lagstiftning) svårigheter eller hinder när det en effektiv gäller eller rationell förvaltning av tillgångarna.

Författningskommentarer 121

Föreligger fall som nu sagts bör förvaltaren ges möjlighet att utan föregående permutationsförfarande själv besluta att, med avvikelse från de ursprungligen meddelade förvaltningsföreskrifterna, tillämpa sådant ändrat förfarande i fråga om förvaltningen som bäst kan anses överensstämma med donators föreskrifter. Den föreslagna paragrafen avser att möjliggöra ett sådant tillämpningsförfarande. Under avsnitt 10.2 har frågan ytterligare kommenterats.

Den i paragrafen föreslagna bestämmelsen innebär sålunda inte rätt för förvaltaren att ändra ändamålsbestämningen för fonden eller stiftelsen i fråga. Ibland kan dock gränsfall uppkomma av sådan art att sedvanligt permutationsförfarande bör tillgripas.

Lag om upplösande av vissa statligt förvaltade donationsfonder

Inte heller denna lag föranleder någon ändring i permutationslagen, som enbart avser permutation efter ansökan. Förslaget innebär att, utan hinder av vad för varje donation från enskild kan finnas

föreskrivet i testamente etc., statligt förvaltad

donationsfond, vars bokförda värde inte överstiger 20 000 kr., får förbrukas för sitt ändamål. Med donationsfond avses egendomsbildning av stiftelsekaraktär, dvs. medel som varaktigt avsatts för visst ändamål. Lagen omfattar sådana donationsfonder som skall redovisas i de statliga räkenskaperna.

Den föreslagna bestämmelsen innebär ingen skyldighet för förvaltare av här avsedd egendomsbildning att medverka till att dessa mindre fonders kapital förbrukas för sitt ändamål, även om rationella skäl talar för en sådan lösning. Anledning saknas därför att i lagtexten särskilt ange att förvaltaren av pietetsskäl eller liknande orsak kan avstå från att förbruka fond- eller stiftelsekapitalet.

122 Författningskommentarer

Om fond eller stiftelse, vars bokförda värde inte överstiger 20 000 kr., ej längre kan fullgöra sitt ändamål, skall fonden upplösas genom att kapitalet överförs till allmänna arvsfonden. Utredningen har i sina allmänna överväganden under avsnitt 10.3 närmare utvecklat motiven härför.

Lag om ändring i lagen om allmänna arvsfonden

Utredningens förslag om lag om upplösande av vissa statligt förvaltade donationsfonder förutsätter ändring i lagen om allmänna arvsfonden.

‘ sou 1984:60 Bilaga 1 123

Bilaga 1 ETT URVAL AV FONDER OCH STIFTELSER MED SÄRSKILDA, AV STATEN FASTSTÃLLDA PLACERINGSREGLER.

124 Bilaga 1

128 1 Bilaga

Bilaga 1 129

Danviks hospital

Stiftelsen Danviks hospital har till ändamål att vårda sådana bräckliga eller värnlösa personer som. ofärdiga, åldriga, även om de kan bidra till eller helt bekosta sitt uppehälle, ändå är oförmögna att tillfredsställande vårda sig själva. Stiftelsen är avsedd företrädesvis för personer som tillhör Stockholms stad (se 1 § i instruktionen för direktionen över stiftelsen).

Stiftelsen står under vård och inseende av landshövdingen i Stockholms län samt förvaltas närmast av en direktion. i vilken landshövdingen eller, vid förfall för denne,_ länsöverdirektören är ordförande. Direktionens övriga sju ledamöter förordnas av socialstyrelsen (se 2 § i instruktionen).

Stiftelsens medel skall, i den mån de inte erfordras för bestridande av löpande utgifter, placeras så att de ger mot inteckning i fast egendom eller avkastning genom utlåning tomträtt i stad inom högst tre fjärdedelar av taxeringsvärdet eller mot hypotek av obligationer eller andra skuldförbindelser, utgivna av svenska staten, Sveriges allmänna Stockholms stad eller andra kommuner i hypoteksbank, riket, eller ock andra därmed jämförliga räntebärande Direktionen får därjämte för stiftelsens obligationer. av ovan nämnda slag, aktier i räkning inköpa obligationer sådana svenska industriföretag, som befinns lämpliga för av stiftelsen medel, preferensaktier, utgivna av placering svenska banker, samt fast egendm. För inköp av aktier får användas hälften av det belopp, vartill stiftelsens högst uppgår. vid beräkning av nämnda belopp skall tillgångar med avdrag för intecknad gäld anses utgöra taxeringsvärdet värdet av stiftelsens fasta egendom. Värdet av obligationer och aktier som innehas av stiftelsen skall anses motsvara

13° Bilaga 1 sou 1984:60

gällande kurs enligt notering på Stockholms fondbörs vid senaste årsskifte (se 8 § i instruktionen).

Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond

Stiftelsen har till ändamål att fondera och förvalta de medel, som på grund av avtal mellan statens jordbruksnämnd och Stärkelse- och Bränneriintressenter, ekonomisk förening, tillförs stiftelsen, ävensom därå upplupna räntor, samt att utbetala sålunda influtna belopp efter grunder, som bestäms i sådant avtal (1 § i stadgar för stiftelsen).

Stiftelsens medel kan utlånas till förening såsom rörelsemedel för föreningens eget behov och för vidare utlåning till Sveriges Stärkelseproducenters Förening u.p.a. och Sveriges Bränneriidkareförening u.p.a. för finansiering av sistnämnda båda föreningars Övertagande av årets produktion vid stärkelsefabrikerna respektive brännerierna. I medlen vara hos Kreditbank övrigt skall placerade Sveriges numera PK-banken - i den mån de icke erfordras för täckande av de med förvaltningen förenade kostnaderna eller jordbruksnämnden lämnar medgivande till annan placering (se 6 § i stadgarna).

Humanistiska fonden

Humanistiska fonden är bildad av lotterimedel, som Kungl. Maj:t i sådant syfte tilldelat Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, och står under akademiens förvaltning. Fondens avkastning skall, sedan avdrag skett för förvaltningskostnader och dylikt samt avsättningar gjorts till behövliga regleringskonton, av akademien användas till befrämjande av dess verksamhet i enlighet med de för akademien gällande stadgarna (se 1 § i reglementet för fonden).

Bilaga 1 131

Fondkapitalets förvaltning, som skall vara helt skild från akademiens övriga fondförvaltningar, ombesörjs av tre ekonomidelegerade, av vilka en utses av kammarkollegiet och två av akademien (se 2 § i reglementet).

1) Ekonomidelegerade äger inköpa obligationer a) som utfärdats eller garanterats av svenska staten eller svensk kommun; b) som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller Svenska skeppshypotekskassan; c) som utfärdats av svenskt kreditaktiebolag; samt d) som utfärdats av allmänna eller enskilda svenska inrättningar eller bolag, därest för obligationerna är ställd fullt betryggande säkerhet i form av inteckning i fastighet eller tomträtt. 2) Ekonomidelegerade äger mot ränta och på de villkor i övrigt, som prövas lämpliga utlämna lån a) till svensk kommun eller mot borgen av sådan kommun; b) mot säkerhet av inteckning i sådan fast egendom eller tomträtt inom riket, som med hänsyn till beskaffenhet, läge, brandförsäkring och avkastning prövas innebära fullgod säkerhet dock inte till högre belopp än att inteckningen ligger inom sjuttiofem procent av taxeringsvärdet eller det värde vartill fastigheten blivit av ekonomidelegerade uppskattat efter sakkunnig värdering; c) mot säkerhet av sådana obligationer, som enligt 1. må förvärvas för fondens räkning; d) mot garanti av svensk bank. 3) Ekonomidelegerade äger inköpa sådan fastighet som med hänsyn till beskaffenhet, läge och avkastning kan anses innebära betryggande placering. 4) Ekonomidelegerade må förvärva aktier och förslagsbevis, som är noterade på Stockholms fondbörs och som befinnes vara lämpliga för anbringande av fondens medel. För sådant förvärv

132 Bilaga 1 sou 1984:6O

må dock ej användas mer än sammanlagt högst sextio procent av fondens kapital enligt senast fastställda bokslut. För beslut om inköp enligt 3 och 4 erfordras att samtliga ekonomidelegerade är ense om beslutet. 5) Ekonomidelegerade äger placera medel på räkning i svensk bank. Fondens värdepapper och övriga säkerhetshandlingar skall lämnas i förvar hos riksbankens avdelning för öppna deposita. Bankens bevis härom skall förvaras i fondens kassaskåp. Fondens kapital får ej tagas i anspråk utan regeringens tillstånd. Inflytande avkastning av fondkapitalet skall insättas på särskild bankräkning (se 4 § i reglementet).

Kungl. och Hvidtfeldska stipendieinrättningen

Stipendieinrättningen grundar sig dels på Margareta Hvidtfeldts den 22 januari 1664 upprättade testamente, dels på Konung Karl XI:s enligt kungl. breven den 25 oktober och den 26 november 1694 gjorda donation. Stiftelsen har till ändamål att på sätt i instruktionen närmare omförmäles, dels bereda stipendier åt lärjungarna i gymnasierna vid de allmänna läroverken inom Göteborgs och Bohus län ävensom åt studerande vid universitet och högskolor inom riket samt vid Chalmers tekniska institut, och dels lämna understöd för vetenskaplig och pedagogisk verksamhet (se 1 § i stiftelsens instruktion).

Stiftelsen förträdes av en styrelse, bestående av fem kuratorer, nämligen landshövdingen i Göteborgs och Bohus län såsom ordförande, biskopen i Göteborgs stift och borgmästaren i Göteborg samt två av Kungl. Maj:t förordnade personer. Stipendieinrättningens kontanta tillgångar skall, i den mån de icke erfordras till bestridande av förestående utgifter. göras fruktbärande genom placering i svenska statens eller Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer, med rätt dock

sou 1984:60 Bilaga 1 133

för kuratorerna, att, där de allo är därom ense, i stället andra svenska som allmänt anses vara av inköpa obligationer, beskaffenhet, eller ock utlämna lån vare sig till fullgod svenska kommuner eller municipalsamhällen, därest Kungl. tillstånd till ifrågavarande lån erhållits, eller mot Maj:ts av sådana som förut nämnts, eller mot hypotek obligationer, sådan inteckning i fastighet här i landet, som prövas innebära fullgod säkerhet. Kuratorerna må även, där de alla är därom ense, besluta om inköp av fast egendom, vare sig landet eller hyresfastighet i stad, som med skogsfastighet på till beskaffenhet, läge och hyres- eller hänsyn arrendeavkastning kan anses innebära betryggande placering. Dock må för sådana inköp användas högst belopp, sammanlagt motsvarande en femtedel av inrättningens eget kapital. Om och i den mån särskilda förvaltningsföreskrifter erfordras i anledning av dylikt köp, meddelas sådana av Kungl. Maj:t efter av kuratorerna, vilka om verkställt köp skall förslag anmälan hos Maj:t. Härutöver må kuratorerna, där göra Kungl. de allo är därom ense, för likaledes motsvarande belopp, sammanlagt högst en fjärdedel av inrättningens eget kapital, aktier i sådana svenska industriföretag, som med inköpa avseende på naturatillgångar och övriga ekonomiska förhållanden befinnas lämpliga för anbringande av medel, ävensom i sådana svenska stipendieinrättningens i vilkas tillgångar till övervägande del företag övrigt, består av aktier i industriella företag av angivna slag eller av som ovan sägs, aktier utgivna av svenska fastigheter, banker, samt förlagsbevis, utgivna av svenska banker, eller av sådana industriella företag, som ovan sägs (se 27 § i instruktionen).

Konjunkturutjämningsfonden för mejeriprodukter

Stiftelsen har till ändamål att fondera och förvalta de medel, som på grund av avtal mellan statens jordbruksnämnd

134 Bilaga 1 sou 1984:60

och Föreningen för mejeriprodukter ekonomisk förening tillförs stiftelsen, ävensom därå upplupna räntor, samt att utbetala sålunda influtna belopp efter grunder, som bestäms i sådant avtal (se 1 § i stadgarna för stiftelsen).

Stiftelsens medel kan utlånas till föreningen såsom rörelsemedel men skall i övrigt, i den mån de icke erfordras för täckande av de med förvaltningen förenade kostnaderna, vara placerade hos bankinrättning. Sådan placering skall. såvitt avser valet av bankinrättning, godkännas av jordbruksnämnden (se 6 § i stadgarna för stiftelsen).

Kötthandelns konjunkturutjämningsfond

Stiftelsen har till ändamål att fondera och förvalta de medel, som på grund av avtal mellan statens jordbruksnämnd och Svensk kötthandel, förening u.p.a. tillförs stiftelsen, ävensom därå upplupna räntor, samt att utbetala sålunda influtna belopp efter grunder, som bestämmes i sådant avtal (se l § i stadgarna för stiftelsen).

Stiftelsens medel kan utlånas till föreningen såsom rörelsemedel men skall i övrigt, i den mån de icke erfordras för täckande av de med förvaltningen förenade kostnaderna, vara placerade hos bankinrättning. Sådan placering skall, såvitt avser valet av bankinrättning, godkännas av jordbruksnämnden (se 6 § i stadgarna).

Ester Lindahls stipendiefond

Denna fond, som instiftats genom ett av fröken Ester Lindahl den 5 juli 1920 upprättat testamente och vars kapital vid överlämnandet till akademien för de fria konsterna var placerat i värdepapper till ett i bouppteckningen efter donatrix upptaget belopp av 450 545 kronor 81 öre, skall av

Bilaga 1 135

nämnda akademi förvaltas genom dess förvaltningsnämnd samt ämbets- och enligt föreskrifterna i de för tjänstemän akademien samt enligt ovan nämnda gällande stadgarna testamente meddelade bestämmelser och i övrigt enligt detta Fonden skall i akademiens räkenskaper särskilt reglemente. bokföras under namn av Ester Lindahls stipendiefon (se § 1 i reglemente för fonden).

Fondens skall räntebärande genom placering i tillgångar göras följande slag av värdehandlingar, nämligen som utfärdats eller garanteras av staten; 1) obligationer, 2) allmänna hypoteksbanks eller konungariket Sveriges Sveriges Stadshypotekskassas obligationer; utfärdade av riksbanken eller av annan 3) fordringsbevis, bank, vars reglemente blivit av Konungen fastställt; 4) eller andra skuldförbindelser, utfärdade obligationer eller av svensk kommun, som till lânets garanterade upptagande eller garanterande erhållit Konungens tillstånd: skuldförbindelser, för vilka säkerhet lämnats genom två 5) tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde; 6) sådana av enskilda järnvägar eller industriella utfärdade värdehandlingar, som till art och till inrättningar den säkerhet, de kan anses jämförliga med någon av erbjuder, de under 1) - 5) nämnda (se 2 § i reglementet för fonden). De från fonden utgående stipendierna skall årligen efter ansökan utdelas till unga konstnärer såsom resestipendier, vilka av en och samma innehavare kunna behållas under högst tre år (se 10 § i reglementet för fonden).

Nobelstiftelsen

Stiftelsens skall, i den mån de icke erfordras för tillgångar anskaffande av lokal för stiftelsens förvaltning jämte högtidssal eller eljest är till förestående utgifter på sätt i 10 § (i reglementet för behövliga, placeras

136 Bilaga 1 sou 1984:60

Nobelstiftelsens styrelse) sägs. Tillfälligt kassaöverskott må förräntas genom än det sätts in i penninganstalt, som står under offentlig kontroll och åtnjuter allmänt förtroende. Vid placering av stiftelsens tillgångar skall lämplig riskfördelning iakttagas (se 9 § i reglementet).

Styrelsen äger inköpa obligationer. utfärdade av a) svenska eller norska staten, b) svenska eller norska hypoteksbanken, c) svenska eller norska kommuner, d) allmänna eller enskilda svenska eller norska inrättningar eller bolag, därest för obligationerna är ställd fullt betryggande säkerhet av inteckning i lands- eller stadsfastigheter, tomträtt eller järnväg (se 10 § 1. mom. i reglementet).

Styrelsen äger ock inköpa andra statspapper eller obligationer, som allmänt anses vara av fullgod beskaffenhet (se 10 § i reglementet).

Styrelsen äger att mot den ränta och på de villkor i övrigt, styrelsen prövar lämpliga, utlämna lån a) till kommun eller mot borgen av kommun, b) mot hypotek av obligationer av de slag, som i 10 § 1. mom. omförmäls, c) mot sådan inteckning i fast egendom inom Sverige eller Norge, som med hänsyn till fastighetens beskaffenhet, läge, brandförsäkring och avkastning prövas innebära fullgod säkerhet, samt mot inteckning i tomträtt till fast egendom av angivet slag, d) mot garanti av svensk bank eller mot borgen av svenska aktiebolag, vars aktier må av stiftelsen förvärvas, eller inom ramen för det belopp som anges i 10 § 4. mom. första

1 _ 137 Bilaga

- mot säkerhet av aktier i aktiebolag, som nyss stycket

nämnts.

fast som med hänsyn till äger inköpa sådan egendom, Styrelsen och avkastning kan anses innebära beskaffenhet, läge (se 10 § 3. mom. i reglementet). betryggande placering

intill ett motsvarande högst sextio Styrelsen äger belopp med avdrag av av stiftelsens eget kapital (tillgångar procent skulder) senast fastställda bokslut, främmande enligt

förvärva fondbörs eller vid utländsk börs a) vid Stockholms eller aktier på lista som inregistrerade aktier upptagna av svenska fondkommissionärer, allt i utges av sammanslutning mån i fråga befinnes lämpligt för anbringande den företaget av stiftelsens medel. vid Stockholms fondbörs och b) förlagsbevis inregistrerade vilket av stiftelsens medel av företag, till utlåning utgivna kan ske (se 10 § 4. mom. i reglementet). lämpligen

utländska aktier må dock användas ett belopp För inköp av motsvarande tjugofem procent av stiftelsens eget högst

kapital (se 10 § i reglementet).

i erfordras att samtliga i För beslut placeringsfrågor till antalet minst beslutet deltagande styrelseledamöterna, bland dem minst en i ekonomiska frågor särskilt fyra, är om beslutet ense. vad nu sagts skall förfaren ledamot, av mindre vikt eller rutinmässig dock icke gälla placeringar

karaktär (se ll § i reglementet).

Norrbacka - Eugeniastiftelsen

- som bildats sammanläggning av Stiftelsen genom stiftelse - Norrbackastiftelsen och Sällskapet Eugeniahemets

138 1 Bilaga sou 1984:60

har till ändamål att underlätta rörelsehindrades situation genom att lämna understöd för undervisning och utbildning, utöva hjälpverksamhet avseende b1.a. boendeförhållanden, arbetsmöjligheter och rekreationsresor samt främja forskning och utvecklingsarbete. Medel som härrör från egendom som tillhört Sällskapet Eugeniahemmets stiftelse skall vid tillgodoseende av angivna ändamål i första hand användas för verksamhet som avser rörelsehindrade barn och före detta elever vid Eugeniahemmet (se 1 § stadgarna för stiftelsen).

Medel som inte behövs för löpande utgifter skall innestå på räntebärande bankräkning eller placeras i värdehandlingar. Med värdehandlingar avses a) fullgoda inhemska obligationer, b) andra skuldförbindelser, för vilka staten, kommun eller annan därmed jämförlig samfällighet i Sverige svarar som löftesman eller garant, för vilka säkerheten utgöres av obligationer som anges under a) eller av inteckning av jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomrätten eller mot borgen av svenska bankaktiebolag, c) fordringar hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt svensk - numera PKbankaktiebolag, sparbank, postbanken banken - eller centralkassa för jordbrukskredit, d) aktier eller förlagsbevis, som är noterade på Stockholms fondbörs. För inköp av aktier får användas högst 60 procent av behållningen enligt senast fastställd balansräkning (se 7 § i stadgarna).

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden bildades år 1961 (prop. 1961:77, SU 1961:89, rskr 1961:133). Motivet var att använda en del av

Bilaga 1 139

från en av våra rikaste naturatillgångar, de avkastningen malmfyndigheterna, för att bygga upp nya lappländska ekonomiska värden. Behovet av finansieringsstöd i Norrland vid sidan av redan existerande former bedömdes vara sådant att ett speciellt riskttagande var samhällsekonomiskt motiverat. Detta borde komma till klart uttryck genom att en viss del av malmvinstmedlen avsattes till en särskild fond, Norrlandsfonden, för industriellt forsknings- och utvecklingssamarbete samt främjande av företagsverksamhet. Norrlandsfondens verksamhet regleras av dess stadgar, som fastställs av regeringen.

Norrlandsfonden har till ändamål att i enlighet med de som riksdagen godkänt (prop. 1975/76:200, NU riktlinjer rskr främja näringslivets utveckling i 1976/77:7, 1976/77:50) Norrland, främst i Norrbottens län. Härvid skall inlandskommunerna ägnas särskild uppmärksamhet. Stiftelsen skall särskilt verka för utveckling och differentiering av att, med beaktande av den norrländska förtagsamheten genom den planeringen, stödja etablering och regionalpolitiska utbyggnad av dels manufaktureringsindustrin grundad på norrländska råvaror, dels sådan industriell produktions- och serviceverksamhet i övrigt, som är stödberättigad enligt normerna för det lokaliseringsstödet, ta initiativ statliga till att och inventeringar som bedöms vara stödja utredningar för det norrländska samt främja av betydelse näringslivet, av industriell service i Norrland. Vidare samordning regional skall stiftelsen ta initiativ till och stödja sådant och utvecklingsarbete som syftar till att forskningsvidareförädla râvarutillgångar eller eljest är av betydelse för det norrländska (se 2 § i stadgarna för näringslivet fonden).

Stöd till och lämnas i form av etablering utbyggnad eller lån. Kortfristiga lån kan dock medellångt långfristigt

140 Bilaga 1 sou 1984:60

i undantagsfall lämnas för att möjliggöra en nödvändig ökning av omsättningstillgångarna i samband med väsentlig expansion eller större beställning, om andra kreditmöjligheter icke föreligger. Lån får under en tid av högst tio år vara ränteoch amorteringsfritt. Återbetalning skall vara fullgjord inom tjugo år räknat från dagen för lånets utbetalning, om icke särskilda skäl föreligger för utsträckning av amorteringstiden. Låneverksamheten skall bedrivas i samverkan med övriga organ som handhar statligt kreditstöd på detta område. Stöd till annan verksamhet enligt 2 § i stadgarna kan lämnas i form av lån, som får vara förenat med Villkorlig återbetalningsskyldighet, bidrag eller förlustgaranti.

För beviljade lån skall i allmänhet gälla samma räntesats som tillämpas för industrigarantilån med rörlig räntefot enligt kungörelsen (1962:372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (se 3 § i stadgarna).

Stiftelsens medel skall, i den mån de icke tagits i anspråk enligt 3 § eller behövs för bestridande av löpande utgifter,

vara placerade på räntebärande räkning i Sveriges Riksbank,

Post- och Kreditbanken eller, när särskild anledning föreligger, annan bank (se 16 § i stadgarna).

Oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond

Stiftelsen har till ändamål att fondera och förvalta de medel, som på grund av avtal mellan statens jordbruksnämnd och Sveriges oljeväxtodlares centralförening u.p.a., samt Sveriges oljeväxtintressenter, förening u.p.a., tillföras stiftelsen, ävensom därå upplupna räntor, samt att utbetala sålunda influtna belopp efter grunder, som bestämmes i sådant avtal (se l § i stadgarna för stiftelsen).

sou 1984:60 Bilaga 1 141

Stiftelsens medel kan utlånas till Sveriges u.p.a., såsom rörelsemedel men oljeväxtintressenter, förening Kreditbank skall i övrigt vara placerade hos Sveriges numera PK-banken -, i den mån de icke erfordras för täckande av de med förvaltningen förenade kostnaderna eller lämnar medgivande till annan placering (se jordbruksnämnden 6 § i stadgarna).

Rosenbäckstiftelsen

Stiftelsens ändamål är att underlätta rörelsehindrades situation att lämna ekonomiskt understöd för genom och utöva avseende undervisning utbildning, hjälpverksamhet b1.a. boendeförhållanden, arbetsmöjligheter och rekreation samt forskning och utvecklingsarbete (se 1 § i främja stadgarna för stiftelsen).

som inte behövs för utgifter, skall innestå pa Medel, löpande räntebärande bankräkning eller placeras i värdehandlingar. Med värdehandlingar avses a) fullgoda inhemska obligationer, andra skuldförbindelser, för vilka staten, kommun eller b) annan därmed samfällighet i Sverige svarar som jämförlig löftesman eller för vilka säkerheten utgöres av garant, som under a) eller av panträtt i obligationer anges affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt jordbruks-, till sådan inom sjuttiofem procent av ett efter fastighet av den fasta expertvärdering godkänt uppskattningsvärde eller tomträtten eller mot borgen av svenskt egendomen bankaktiebolag, hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt c) fordringar - numera PKbankaktiebolag, svensk sparbank, postbanken banken - eller centralkassa för jordbrukskredit, aktier eller som är noterade på Stockholms d) förslagsvis, fondbörs. För inköp av aktier får användas högst 60 procent

142 Bilaga 1 sou 1984:60

av behållningen enligt senast fastställd balansräkning (se 5 § i stadgarna).

Samfundet de Nio

Samfundets ändamål och uppgift är förnämligast att främja den svenska skönlitteraturen genom prisbelöning av från trycket skönlitterära alster samt - därest samfundet bedömer utgivna detta vara ekonomiskt - av en möjligt genom utgivandet tidskrift (se 1 § i stiftelsens stadgar).

Samfundets tillgångar må ej utan tillstånd av överståthållarämbetet - numera i Stockholms län länsstyrelsen - annorlunda än hos bank eller i sådana anbringas tillgångar, i vilka förmyndare äger utan överförmyndarens tillstånd anbringa omyndigas medel (se 21 § i stiftelsens stadgar).

Spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond

Stiftelsen har till ändamål att fondera och förvalta de medel, som på grund av avtal mellan statens jordbruksnämnd och Svensk Spannmålshandels ekonomisk förening, tillförs stiftelsen, ävensom därå upplupna räntor, samt att utbetala sålunda influtna belopp efter grunder, som bestämmes i sådant avtal (se l § i stadgarna för stiftelsen).

Stiftelsens medel kan utlånas till föreningen såsom rörelsemedel men skall i övrigt i den mån de icke erfordras för täckande av de med förvaltningen förenade kostnaderna, vara placerade hos Sveriges Kreditbank - numera PK-banken - (se 6 § i stadgar för stiftelsen).

Bilaga 1 143

Stiftelsen för bistånd åt vanföra i Skåne

Stiftelsens ändamål är att huvudsakligen främja vård, fostran och utbildning av rörelsehindrade barn och ungdomar i Skåne, vård av behövande rörelsehindrade personer i övrigt, likaså i Skåne, ävensom forskning och utvecklingsarbete beträffande hjälp och hjälpmedel åt rörelsehindrade (se l § i stadgarna för stiftelsen).

Medel, som inte behövs för löpande utgifter, skall placeras enligt de bestämelser som tillämpas för omyndigs medel (se 6 § i stadgarna för stiftelsen).

Stiftelsen Övralid

Stiftelsen har tillkommit med anledning av testamentariska förordnanden den 21 oktober och den 7 november 1937 av en av de aderton i svenska akademien, filosofie doktorn Verner von Heidenstam. Stiftelsen benämns Stiftelsen Övralid och har till ändamål att bereda understöd och fri sjukvård åt

dels

behövande personer inom Västra Ny (Nykyrka) kommun samt att till denna kommun överlämna medel till sådana kulturella och sociala behov, som kommunen eljest icke är i stånd tillgodose, varvid dock skall tillses, att skattelindring icke därigenom bereds kommunen, att till svenska

dels

författare och till svenska forskare inom de vetenskaper, som särskilt intresserat testator, utdela understöd och belöningar, dels ock att i oförändrat och väl underhållet skick bedriva egendomen Övralid (se l § i stadgarna för stiftelsen).

Vid placering av stiftelsens medel skall lända till efterrättelse bestämmelserna i förordningen den 21 november 1924 (nr 474) med särskilda bestämmelser om anbringande av omyndigs medel eller den författning, med vilken nämnda

144 Bilaga 1 sou 1984:60

förordning må bliva ersatt, eller de bestämmelser, Kungl. Maj:t på ansökan av stiftelsen för visst fall må meddela (se ll § i stadgarna).

Sällskapet Pro Patria

Kungl. Sällskapet Pro Patria, som står under Kungl. Maj:ts nådiga beskydd, har till ändamål att dels lämna enligt vad nedan sägs, dels genom att utdela penningunderstöd medaljer, som får bäras offentligt av innehavarna, uppmuntra och belöna medborgerliga förtjänster ävensom trohet och flit, som någon visat under långvarig anställning eller verksamhet.

Penningunderstöd må ges till främjande av svenska barns eller svensk ungdoms vård, fostran och utbildning ävensom till behövande ålderstigna, sjuka eller lytta som är bosatta i riket. Understöd eller bidrag kan jämväl lämnas för främjande av verksamhet, som huvudsakligen tjänar något av nämnda syften (se 1 § i sällskapets stadgar).

Sällskapets tillgångar skall placeras på ett betryggande sätt. Vid placeringen skall beaktas såväl önskemålet om god avkastning som önskemålet om värdebeständighet.

Sällskapets medel placeras i 1. fastigheter eller tomträtter som med hänsyn till beskaffenhet, läge och avkastning kan anses innebära betryggande placering, 2. tillgodohavanden eller fordringar hos svenskt bankaktiebolag eller sådant finansbolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid av 57 § första stycket banklagen, hos svensk tillämpning sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, hypoteksbank eller försäkringsbolag med svensk komcession,

sou 1984:60 Bilaga 1 145

3. vid Stockholms fondbörs inregistrerade obligationer, förlagsbevis, aktier eller konvertibla skuldebrev, som kan anses innebära betryggande placering, 4. skuldförbindelser för vilka staten, kommun eller därmed samfällighet svarar som gäldenär, borgensman eller jämförlig garant, 5. skuldförbindelser för vilka säkerheten utgöres av a) panträtt i fastighet eller tomträtt med förmånsrätt inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering bestämt belåningsvärde, b) borgen eller garanti av företag som anges under punkt 2. c) obligationer som avses under punkt 3.

Vid köp av aktier skall iakttagas att Sällskapets aktieinnehav icke genom köpet kommer att överstiga sextio procent av Sällskapets behållning vid senaste kvartalsskifte (se 9 § i sällskapets stadgar).

Svensk Fisk konjunkturutjämningsfond

Stiftelsen har till ändamål att fondera och förvalta de medel, som på grund av avtal mellan statens jordbruksnämnd och Svensk Fisk, ekonomisk förening, tillförs stiftelsen, ävensom därå upplupna räntor, samt att utbetala sålunda influtna belopp efter grunder, som bestäms i sådant avtal (se 1 § i stadgarna för stiftelsen).

Stiftelsens medel kan utlånas till föreningen såsom rörelsemedel i föreningens prisreglerande verksamhet. I övrigt skall medlen vara placerade hos bankinrättning i den mån de icke erfordras för täckande av de med förvaltningen förenade kostnaderna eller jordbruksnämnden lämnar medgivande till annan placering (se 6 § i stadgarna).

146 Bilaga 1 sou 1984:60

Ägghandelns konjunkturutjämningsfond

Stiftelsen har till ändamål att fondera och förvalta de medel som på grund av avtal mellan statens jordbruksnämnd och Sveriges export- och importförening för ägg, förening u.p.a., tillförs stiftelsen, ävensom därå upplupna räntor, samt att utbetala sålunda influtna belopp efter grunder, som bestäms i sådant avtal (se l § i stadgarna för stiftelsen).

Stiftelsens medel kan utlånas till föreningen såsom rörelsemedel men skall i övrigt, i den mån de icke erfordras för täckande av de med förvaltningen förenade kostnaderna, vara placerade hos bankinrättning. Sådan placering skall, såvitt avser valet av bankinrättning, godkännas av jordbruksnämnden (se 6 § i stadgarna).

Anggårdsstiftelsen

Stiftelsens ändamål är att underlätta fysiskt handikappades, särskilt rörelsehindrades, situation genom att lämna understöd för undervisning och utbildning, utöva hjälpverksamhet avseende bl.a. boendeförhållanden, arbetsmöjligheter och rekreation samt att främja forskning och utvecklingsarbete (se 1 § i stadgarna för stiftelsen).

Medel som inte behövs för löpande utgifter skall innestå på räntebärande bankräkning eller placeras i värdehandlingar. Med värdehandlingar avses a) fullgoda inhemska obligationer, b) andra skuldförbindelser, för vilka staten, kommun eller annan därmed jämförlig samfällighet i Sverige svarar som löftesman eller garant, för vilka säkerheten utgöres av som under a) eller av inteckning i obligationer, anges affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt jordbruks-, till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett efter

Bilaga 1 147

expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten eller mot borgen av svenskt bankaktiebolag. c) fordringar hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, postbanken - numera PKbanken - eller centralkassa för jordbrukskredit, d) aktier eller förlagsbevis, som är noterade på Stockholms fondbörs. För inköp av aktier får användas högst 60 procent av behållningen enligt senast fastställd balansräkning (se 5 § i stadgarna).

Eva och Oscar Ahréns stiftelse

Stiftelsens ändamål är bl.a. dels att främja vård och uppfostran av behövande barn, dels lämna understöd för beredande av undervisning och utbildning åt medellösa barn och ungdomar, som ådagalagt utpräglad studiebegåvning, flit och oklanderlig vandel. Utbildningen skall företrädesvis dels avse utbildning till präst, diakon, missionär, lärare eller predikant inom kristligt samfund samt utbildning för praktiska yrken såsom hantverk och handel m.m., dels lämna understöd för främjande av vetenskaplig. företrädesvis medicinsk forskning, därvid Karolinska institutet i Stockholm bör äga företräde.

Den del av stiftelsens medel, som skall göras räntebärande på annat sätt än genom inköp av aktier i aktiebolaget Oscar Ahrên, bör placeras allenast i sådana värdehandlingar, vari omyndigas medel med överförmyndarens i Stockholm samtycke må placeras (se 9 § i stiftelsens stadgar).

Alfta församlings barnhemsfond

Stiftelsen har - i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts medgivande den 6 juli 1961 - till ändamål att genom anslag

148 Bilaga 1 sou 1984:60

från av barnhemsfondens egna medel samt av A. G. avkastningen donation och Johan Johanssons fond, sedan en Apelgrens tiondel av årliga avkastningen lagts till respektive kapital. den barn- och ungdomsverksamheten i främja kyrkliga församlingen, dock att så länge förra barnhemsföreståndarinnan Agnes Rignell lever erforderlig del av avkastningen skall användas till hennes pensionering (se 2 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens medel skall placeras i enlighet med föreskrifterna i förordningen den 21 november 1924 med särskilda bestämmelser om anbringande av omyndigs medel, därest icke tillsynsmyndigheten till viss del medger undantag därifrån (se 6 § i stiftelsens stadgar).

1878 års stiftelse

Stiftelsen har till ändamål b1.a. att bereda behövande och skötsamma ensamstående kvinnor som har vårdnaden om barn eller och arbetat hos ett och samma husbondefolk länge troget att erhålla sunda och ändamålsenliga bostäder (se 1 § i hjälp stiftelsens stadgar).

Stiftelsens medel, i den mån de ej är nedlagda i fastighet avsedd för av stiftelsens ändamål att på i 1 § fullföljande närmare angivna villkor upplåta bostäder, må göras genom förvärv jämväl av andra fastigheter, inkomstbringande till beskaffenhet och läge äga som prövas med hänsyn bestående värde, utlåning mot säkerhet av inteckningar genom i sådan med iakttagande därvid, att inteckning ej fastighet - numera må utan medgivande av överståthållarämbetet i Stockholms län - som säkerhet med länsstyrelsen godtagas mindre den ligger inom 75 procent av vederbörande fastighets samt inköp av svenska obligationer och taxeringsvärde genom Stockholms fondbörs noterade aktier och förlagsbevis, till på

Bilaga 1 149

vars inköp må användas medel till belopp motsvarande högst hälften av stiftelsens bokförda förmögenhet, samt med beaktande av att lämplig riskfördelning ernås. Medel, som ej sålunda placerats, skall insättas på räkning i bank (se 7 § i stiftelsens stadgar).

Dahlgrens stiftelse för upprätthållande av skolhem för flickor

Stiftelsens ändamål är att - i den som kommer till anda, uttryck i civilingenjör Max Albin Dahlgrens testamentariska förordnanden - fostran, och vård av barn främja utbildning och ungdom från Bohuslän, som är i behov därav och som när det gäller utbildningen, visat sig ha håg och fallenhet härför. Ändamålet fullföljes därvid främst genom att ekonomiskt understöd lämnas. Bidrag får icke utgå till verksamhet, som det åligger stat eller kommun att bekosta (se 3 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens tillgångar skall göras fruktbärande genom placering i svenska statens eller Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer, dock med rätt för styrelsen, där minst fyra ledamöter är därom ense, att i stället inköpa andra svenska allmänt såsom fullgoda ansedda obligationer eller ock att utlämna lån till svenska kommuner, därest Kungl. Majzts tillstånd till ifrågavarande lån erhållits, eller att ge lån mot inteckning i fastighet här i landet till högst 50 % av taxeringsvärdet. Utan hinder av vad ovan stadgats får upp till 40 % av stiftelsens tillgångar placeras i svenska, börsnoterade aktier. Härvid skall eftersträvas spridning på aktier i ett flertal företag. Kontanta medel skall alltid i stiftelsens namn innestå i bank (se 10 § i stiftelsen stadgar).

150 Bilaga 1 sou 1984:60

Fru Charlotte W. Dicksons stiftelse

Stiftelsens ändamål är att stödja och främja undervisning och utbildning i ämnen som omfattar hem och hushåll, företrädesvis inriktade på textila sysslor såsom vävning, sömnad m.m. ävensom att i övrigt genom stipendium knyppling, eller det kulturarbete som är förknippat härmed eljest stödja och som till stor del har djupa rötter i Vadstena med omnejd (se 3 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens tillgångar skall efter styrelsens bestämmande vara sätt placerade. Som placeringsobjekt kan på betryggande ifrågakomma 1. inregistrerade vid Stockholms fondbörs, obligationer, 2. andra skuldförbindelser, a) för vilka staten, kommunen eller annan därmed jämförlig i svarar som gäldenär, borgensman eller samfällighet Sverige garant, eller för vilka säkerhet av obligationer, som anges under b) utgörs 1, i jordbruks-, affärs- eller punkt panträtt eller i tomträtt till sådan fastighet i bostadsfastighet inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering Sverige av den fasta egendomen eller godkänt uppskattningsvärde tomträtten, 3. aktier eller förlagsbevis, som inregistrerats vid Stockholms fondbörs.

För av aktier, som under punkt 3 sägs, får användas inköp sextio procent av stiftelsens behållna förmögenhet högst senast fastställda bokslut (se 9 § i stiftelsens enligt stadgar).

Bilaga 1 151

Stiftelsen Ernst och Hilma Fredgas minne

Stiftelsens ändamål är att främja vård av behövande åldersstigna, sjuka eller lytta från städerna Linköping och Norrköping (se 2 § i stiftelsens stadgar).

Fondens medel skall, i den mån de ej tas i anspråk för byggnadsändamål eller behövs för den löpande förvaltningen, placeras i fullgoda värdehandlingar eller insättas i bank på kapitalsamlingsräkning eller liknande räkning (se 6 § i stiftelsens stadgar).

Hugo och Cyssie Hammars donationsfond

Stiftelsens ändamål är att bereda rekreation eller vila åt vid AB Götaverken och dess dotterbolag i Göteborg anställd personal, som enligt beprövande av styrelsen för stiftelsen är i behov därav (se 2 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens tillgångar, inkl. den behållna köpeskillingen vid försäljning av stiftelsens fastighet eller andra tillgångar, skall utgöra en självständig förmögenhet, som ej får till kapitalet minskas och som skall redovisas i räntebärande obligationer, utgivna eller garanterade av svenska staten, fastighets- eller fartygsinteckningar inom 60 % beträffande fastigheter av taxeringsvärdet och beträffande fartyg av dess värde, fastställt på sätt som tillämpas av Svenska Skeppshypotekskassan vid beviljande av lån mot inteckning i fartyg.

Dessutom må placeras högst 60 % av stiftelsens förmögenhet i aktier, som är noterade på Stockholms fondbörs eller i aktier i Salénrederierna AB, i sistnämnda bolag dock för högst 100 000 kronor. I stiftelsen skall också inräknas gåvor ,och gäller för sådana gåvomedel till alla delar samma villkor,

152 Bilaga 1 sou 1984:60

för stiftelsen därest icke för det särskilda som gäller fallet givaren annorlunda föreskrivit.

av stiftelsens medel, sedan minst en Årliga avkastningen tiondel till skall användas för att bereda lagts kapitalet, rekreation och vila åt vid AB Götaverken och dess dotterbolag i anställd enligt stiftelsens ändamål och i Göteborg personal enlighet med dessa stadgar (se 2 § i stiftelsens stadgar).

John Lennings stipendiestiftelse

Fabriksförening har sedan år 1882 förvaltat Norrköpings som med stöd av fabrikören John Lenning den 16 medel, december 1879 testamente med full äganderätt upprättade överlämnats till föreningen. I samband med beslut om sin har fabriksföreningen förordnat, att dessa medel, upplösning skall utgöra en stiftelse, benämnd John Lennings stipendiestiftelse. Stiftelsen skall ha till ändamål att medelst bereda inom näringsliv verksamma och stipendier Norrköpings därstädes mantalskrivna personer tillfälle att i Sverige eller utlandet genom studier vid företrädesvis högre eller genom praktik inhämta ökade undervisningsanstalter insikter och i sitt yrke (se l § i stiftelsens skicklighet stadgar).

Stiftelsens tillgångar får placeras i: 1. aktier och konvertibla skuldbrev noterade på Stockholms fondbörs, dock högst sextio procent av stiftelsens behållning enligt senast fastställt bokslut; 2. och förlagsbevis, registrerade på Stockholms obligationer fondbörs; 3. andra skuldförbindelser, för vilka staten, kommun eller annan därmed jämförlig a) i svarar som gäldenär, borgensman eller samfällighet Sverige garant,

Bilaga 1 153

b) för vilka säkerheten utgöres av obligationer, som anges under punkt 2, för vilka säkerheten utgöres av panträtt i jordbruks-. c) affärs- eller bostadsfastighet eller i tomträtt till sådan i inom sjuttiofem procent av ett efter fastighet Sverige uppskattningsvärde av den fasta expertvärdering godkänt egendomen eller tomträtten, för vilka säkerheten utgöres av borgen av svenskt d) bankaktiebolag; 4. räntebärande bankkonto (se 6 § i stiftelsens stadgar).

LO-distriktets i Stockholms län Hjälpverksamhetsstiftelse

Stiftelsens uteslutande ändamål är att utöva hjälpverksamhet bland inom Stockholms Läns Fackliga Centralorganisations verksamhetsområde bosatta medlemmar eller före detta medlemmar i Landsorganisationen, vilka på grund av ålderdom. eller orsak är behövande samt att till sjukdom jämförbar inom Stockholms Fackliga Centralorganisations verksamhetsområde bosatta medlemmar i Landsorganisationen lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning (se 2 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens skall svara för att stiftelsen styrelse sätt. Till tillhörigt kapital placeras på betryggande för bedömande skall därvid gälla, att vägledning styrelsens utan särskilt tillstånd av vederbörande styrelsen endast äger placera kapitalet i tillsyningsmyndighet börsnoterade aktier eller av staten utgivna obligationer samt utlåna medel mot säkerhet och till lägst för bankmässig affärbankerna Styrelsen skall dock gällande inlåningsränta. ha rätt att utan säkerhet utlåna kapital till bankmässig Stockholms Fackliga Centralorganisation under förutsättning att för bankerna erlägges samt att gällande inlåningsränta

154 1 Bilaga

amorteringsplan icke överstigande tio år i samband med utlåningen avtalas (se 4 § i stiftelsens stadgar).

Lundellska fondstiftelsen

I samband med att Sällskapet Uppsala enskilda läroverk den 1 juli 1968 upphörde med sin verksamhet och upplöstes har Sällskapet och dess Grundfondsförvaltning beslutat överlämna sina behållna tillgångar till en stiftelse, benämnd Lundellska fondsstiftelsen. Av ifrågavarande donationsmedel skall, efter beslut av stiftelsens styrelse, i enlighet med av Sällskapet antagna bestämmelser utdelas premier, stipendier och understöd. Mottagare skall vara elever eller personal vid Lundellska skolan (f.d. Uppsala enskilda läroverk) eller seminariet för huslig (f.d. utbildning Fackskolan för huslig ekonomi), båda i Uppsala, eller i förekommande fall de båda läroanstalterna själva (se 1 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens medel skall göras räntebärande på bästa sätt. Medlen må placeras i obligationer, utgivna av Svenska staten, svensk kommun, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank eller Svenska Bostadskreditkassan samt i inteckningar i svenska fastigheter inom 75 % av taxeringsvärdet. I den mån stiftelsen vid bildandet eller genom annan donation erhåller aktier eller andra än nu nämnda må därvid förbliva. Hinder värdehandlingar möter ej heller att utnyttja rätt till nyteckning av aktier, då nyteckning må ske i förhållande till innehav av gamla aktier eller att behålla genom fondemission erhållna aktier (se 5 § i stiftelsens stadgar).

Bilaga 1 155

Per Månsons från Edänge donationsfond

Fonden har tillkommit genom testamente den 4 mars 1946 av hemmansägaren Per Månsson, Edänge, Hybo. Stiftelsens ändamål är att utdela lämpliga belopp till personer, som är behövande, intresserade och självägande jordbrukare inom Ljusdals kommun och främst till sådana, som gjort sig kända för djurvänlighet och omtanke vid vård av egna djur (se 6 § i stiftelsens stadgar).

Medlen skall insättas på bankräkning eller placeras i säkra värdepapper, som förvaras i bankfack (se 4 § i stiftelsens stadgar).

G. W. Nymbergs stiftelse

Stiftelsens ändamål är bl.a. att lämna studiehjälp åt begåvade bröstarvingar eller adoptivbarn till vissa anställda vid AB Västergötlands Förenade Kalkindustrier.

Stiftelsens medel skall placeras i obligationer, börsnoterade aktier, goda fastighetsinteckningar eller därmed jämförliga värdehandlingar (se punkt 9 i stiftelseurkunden).

Ovansjöfonden för främjande av frivillig ungdomsverksamhet

Fonden har till syfte att främja den frivilliga inom f.d. Ovansjö kommuns gränser dels ungdomsverksamheten genom stipendier till de personer, som utbildar sig till ungdomsledare för verksamhet inom f.d. kommunen samt dels genom premier till dem, vilka inom f.d. Ovansjö kommuns gränser redan är aktiva ledare eller på annat sätt handhar den frivilliga ungdomsverksamheten och ungdomens fostran, oavsett om det gäller politiska, idrottsliga, sportsliga, religiösa eller andra idéella organisationer. Med hänsyn till

156 Bilaga 1 sou 1984:60

att Ovansjö församling instiftat en fond för kristen fostran och undervisning, varur bidrag kan erhållas till utbildning av ledare i församlingsarbetet bland barn och ungdom, skall bidrag till denna verksamhet i första hand sökas ur församlingens fond (se 2 § i stiftelsens stadgar).

Fondens medel skall göras räntebärande genom insättning på särskild bankräkning. Årligen skall 1/10 av fondens avkastning under föregående år läggas till kapitalet (se 3 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsen Apelvikens sjukhus

Stiftelsens ändamål är att företrädesvis i Halland underlätta rörelsehindrades situation genom att i form av understöd utöva hjälpverksamhet avseende bl.a. boendeförhållanden, arbetsmöjligheter, rekreationsresor och fritidsaktiviteter samt att främja forsknings- och utvecklingsarbetet inom ifrågavarande område. Understöd kan lämnas såväl till organisationer, verksamma inom ifrågavarande arbetsfält, som till enskilda personer däribland inräknat även vårdare för de rörelsehindrade (se 1 § i stiftelsens stadgar).

Medel som inte behövs för löpande utgifter skall innestå på räntebärande bankräkning eller placeras i värdehandlingar. Med värdehandlingar avses a) fullgoda inhemska obligationer, b) andra skuldförbindelser, för vilka staten, kommun, annan därmed jämförlig samfällighet eller kreditaktiebolag i Sverige svarar som löftesman eller garant, eller för vilka säkerheten utgörs av obligationer som anges under a) eller av inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten

Bilaga 1 157

eller mot borgen av svenskt bankaktiebolag, svensk eller centralkassa för jordbrukskredit, sparbank hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt c) fordringar svensk sparbank eller centralkassa för bankaktiebolag,

jordbrukskredit, aktier eller förlagsbevis, som är noterade på Stockholms d) fondbörs. För av aktier får användas högst sextio inköp av behållningen enligt senast fastställd procent balansräkning (se 7 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsen Arbrå Jordägarefond

Denna stiftelse har bildats jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse av den 1 mars 1963, nr 43 (se 1 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens ändamål är att förvalta de tidigare under stående Arbrå sockens Magasinskassa och Arbrå kommunalstämman sockens Till stiftelsens förvaltning kan även Legokassa. kassor, som då överlämnas andra för jordbrukare gemensamma införlivas med (se 2 § i stiftelsens stadgar). grundfonden

Beslutanderätten över stiftelsen utövas på stämmor med huvudmännen, som av envar ägare av i mantal satt jord utgöres inom Arbrå socken (se 3 § i stiftelsens stadgar).

i de för förvaltning övertagna kassorna utgör Tillgångarna stiftelsens Denna skall vara placerad i säkra grundfond. som lämnar ränta, såsom aktier, räntebävärdehandlingar, god rande lån till kommun eller mot inteckningar obligationer, inom 60 % av taxeringsvärdet i jordbruksfastighet liggande eller ock insatta bankinrättning. För att trygga fondens på skall av nettoavkastningen, dvs. värdebeständighet årligen sedan skatter och administrationskostnader avgått, minst 10 % överföras till När grundfonden uppgår till grundfonden.

158 1 Bilaga sou 1984:60

300 000 kronor ankommer det på årsstämman att besluta i vad mån ytterligare avsättning skall ske (se 13 § i Stiftelsens stadgar).

Stiftelsen de C:s minnesfond

Stiftelsens ändamål är att utdela understöd på lägst 300 kr. åt ensamma mödrar eller familjer med barn med företräde för dem, som har klena eller sjuka barn, samt i andra hand åt medellösa, åldersstigna kvinnor i Stockholm (se 1 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens tillgångar skall av styrelsen i samråd med den förvaltande banken placeras på betryggande sätt i reverser mot säkerhet av pantbrev, obligationer, aktier förlagsbevis, eller andra värdepapper som kan anses innefatta en hygglig och säker placering. Av stiftelsens årliga behållna avkastning skall en tiondel läggas till kapitalet (se 5 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsen C. O. Rydbergs donationsfond

Stiftelsens ändamål är att utdela livräntor till kvinnliga s.k. pauvres honteux med företräde för änkor, vilka gjort sig kända för hedrande vandel och vilka vid för tidpunkten livräntans tilldelande är och under de närmaste därförut förflutna fem åren varit mantalsskrivna i Stockholm. Intill en tiondel utav samtliga kan dock av livräntetagare utgöras ogifta kvinnor, som uppfyller nyssnämnda villkor (se 1 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens medel får placeras i säkra obligationer, i räntebärande lån mot panträtt i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller i tomträtt till sådan fastighet i Sverige inom 75 procent av ett av stiftelsen efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta

sou 1984:60 Bilaga 1 159

egendomen eller tomträtten, samt i aktier noterade på Stockholms fondbörs A-lista. För inköp av aktier får dock användas högst 60 procent av stiftelsens behållning enligt senast fastställda bokslut (se 10 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsen Siamon

Stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning med utnyttjande av de medel, som stiftelsen emottagit på grund av ett av framlidne ingenjören Göran Simon Göransson och hans hustru Annie Iréne Göransson, född Kolthoff, den 23 augusti 1935 upprättat inbördes testamente (se 2 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens tillgångar skall efter styrelsens bestämmande i varje särskilt fall placeras sålunda:

1. För inköp och bebyggande av sådan fastighet, som med

hänsyn till beskaffenhet, läge och hyres- eller

arrendeavkastning kan anses innebära betryggande placering. 2. För utlåning mot inteckning i fast egendom här i landet, som innebära fullgod säkerhet, med beaktande att prövas inteckningarna skall ligga inom 75 procent av senast fastställda taxeringsvärde, dock att inteckning må, därest överståthållarämbetet - numera i Stockholms länsstyrelsen län - ansökning av styrelsen därtill lämnat tillstånd, på såsom säkerhet ändock att inteckningen icke har godtages nämnda förmånsrättsläge. 3. För utlåning till svensk kommun, där kommunen erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd till lånets upptagande. 4. För inköp av dels obligationer utgivna av svenska staten, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa samt Svenska bostadskreditkassan, dels och sådana på Stockholms fondbörs noterade obligationer,

160 Bilaga 1

som utgivits av svenska städer eller industriella företag. 5. För inköp till belopp motsvarande högst sextio procent av stiftelsens behållning enligt senast fastställda bokslut av aktier i sådana svenska industriföretag, som med avseende på naturatillgångar och övriga ekonomiska förhållanden befinnas lämpliga för anbringande av stiftelsens medel, ävensom i sådana svenska företag i övrigt vilkas tillgångar till övervägande del består av aktier i industriella företag av angivna slag eller av fastigheter, som ovan under 1. angivits, ävensom av aktier, utgivna av svenska banker, samt av förlagsbevis, utgivna av svenska banker eller av sådana svenska industriella företag, som ovan sägs. För beslut om inköp enligt detta moment erfordras, att samtliga ledamöter i styrelsen som deltager i beslutet, är därom ense. 6. Inflytande penningmedel, vilka icke lämpligen kan placeras på ovan angivet sätt, skall göras räntebärande genom hos eller annan bank (se 3 § i insättning sparbank stiftelsens stadgar).

Sundbergska stiftelsen

Sundbergska stiftelsen i Linköping, vilken grundats genom testamente av garvareåldermannen Gustaf Sundbergs den 1 december 1879 avlidna änka, fru Wilhelmina Sundberg, har till ändamål att i enlighet med Kungl. Maj:ts medgivande genom utdelande av stipendier medverka till att välartade, värnlösa och, i den mån tillgångarna det medge, även andra fattiga gossar och flickor från Linköping efter avslutad folkskoleundervisning erhåller sådan fortsatt skol- eller yrkesutbildning, som motsvarar deras fallenhet och som det icke åligger de legala barna- och ungdomsorganen att bekosta (se 1 § i stadgar för stiftelsen).

Bilaga 1 161

Stiftelsens tillgångar skall efter stiftelsens styrelses bestämmande i varje särskilt fall placeras sålunda: 1. För och av sådan fastighet, som med inköp bebyggande till beskaffenhet, läge och hyres- eller hänsyn arrendeavkastning kan anses innebära betryggande

placering. För mot inteckning i fast egendom här i landet utlåning som innebära säkerhet, med beaktande att prövas fullgod skall ligga inom 75 procent av senast inteckningarna fastställda taxeringsvärde. För utlåning till svensk kommun, där kommunen erhållit Maj:ts tillstånd till lånets upptagande. Kungl. För av dels obligationer utgivna av svenska staten, inköp Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges samt Svenska bostadskreditkassan, dels stadshypotekskassa ock sådana på Stockholms fondbörs noterade obligationer, som av svenska städer eller industriella utgivits företag. till motsvarande sextio procent av För inköp belopp högst stiftelsens behållning enligt senast fastställda bokslut, av aktier i sådana svenska industriföretag, som med avseende naturatillgångar och övriga ekonomiska på förhållanden befinnas för anbringande av lämpliga stiftelsens medel, ävensom i sådana svenska företag i vilkas till övervägande del består av övrigt, tillgångar aktier i industriella företag av angivna slag eller av som ovan under 1. angivits, ävensom av fastigheter, av banker samt av förlagsbevis, utgivna av aktier, utgivna svenska banker eller av sådana svenska industriella som ovan För beslut om inköp enligt detta företag, sägs. moment erfordras, att samtliga i styrelsens beslut deltagande ledamöter är därom ense.

vilka icke lämpligen kan placeras Inflytande penningmedel, på ovan angivet sätt, skall göras räntebärande genom

Bilaga 1

insättning hos sparbank eller annan bank (se 3 § i stadgarna för stiftelsen).

syskonen Jonas Ohlêns, Ingrid Olssons och Lars Olssons fond

Förutvarande Ljusdals landskommun har varit uppdelad i tre fjärdingslag nämligen norra och östra, västra och södra fjärdingarnas skifteslag. För envar av dessa finns förvaltning, anordnad enligt lagen den 13 juni 1921 om förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter. Inom landskomunen hade funnits legokassa och uddemantalskassa, som förvaltats av jordägarestämman. vid extra stämma den 18 november 1965 hade stämman beslutat, att medlen skulle överlämnas till en stiftelse Ljusdals jordägares kassor (numera rubricerade stiftelse) och att styrelsen för stiftelsen skulle utses av fjärdingarnas skifteslag.

Av den årliga avkastningen och sedan omkostnaderna avräknats må styrelsen varje år utdela lämpliga belopp till personer, som gjort ansökan därom, är behövande, intresserade, självförsörjande jordbrukare inom Ljusdals socken och gjort sig kända för djurvänlighet (se 5 § i stiftelsens stadgar).

Stiftelsens tillgångar skall förvaltas självständigt utan sammanblandning med andra medel, och styrelseledamöterna är gemensamt ansvariga för fondens tillgångar. Medlen skall insättas på bankräkning eller placeras i säkra värdepapper, som skall förvaras i bankfack (se 3 § i stiftelsens stadgar).

Bilaga 2 163 Bilaga 2 ÖVERSIKT ÖVER PRAXIS I PERMUTATIONSÄRENDEN

164 Bilaga 2

Bilaga 2 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL BILAGA 2

1 ÄNDAMÅLSÄNDRING 2 SAMFONDSBILDNING OCH ANNAN UPP- LÖSNING AV FONDER a) Samfondsbildning 209 b) Annan upplösning av fonder 233 c) Beslut om kapitalförbrukning i övrigt 243 3 ÄNDRING AV FONDS FÖRVALTNINGS- BESTÄMMELSER I ÖVRIGT

4 ÖVRIGA FRÅGOR

a) Permutationslagens tillämpningsområde 323 b) Rätt att ansöka om permutation 333 c) Besvärsrätt 337 d) Återgång av donation och andra frågor 351

Sökordsregister 357

166 Bilaga 2

Bilaga 2 167

1:1

ÄNDAMÅLSÄNDRING

OCH UNDERHÅLL - KYRKANS PRYDANDE FÖRSAMLINGSHEMSBYGGE

Genom testamente 1959-05-14 förordnade amerikanske medborgaren Andrew Bernhard Olson att hans kvarlåtenskap skulle, sedan vissa legat utgått, överlämnas till kyrkorådet i Krogsereds församling, Hallands län, att av kyrkorådet insättas på bank och förvaltas under namn av Ander Ohlssons, Yered, donation till minne av hans föräldrar Olander Ohlsson, Yered, och Anna Josefina Ohlsson. Kapitalet skulle oförändrat kvarstå men räntan kunde efter kyrkorådets bedömande uttagas och användas till kyrkans prydande eller underhåll.

Kyrkorådet ansökte om att i den mån avkastningen av donationen inte erfordrades för kyrkans prydande eller underhåll densamma fick användas för att bekosta ett församlingshemsbygge. Fondens behållning uppgick 1976-12-31 till ca 453 000 kr. och upplupen avkastning till ca 147 000 kr. Som skäl för ansökningen anfördes att Krogsereds kyrka för närvarande inte var i behov av underhåll eller reparation som inte kunde täckas genom andra medel än de som utgjordes av nämnda donation.

Kammarkollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att av den årliga avkastningen minst en tiondel skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-01-16, dnr 614/77

1:2

ÄNDAMÅLSÄNDRING

- KLQCKSPEL TRARELIEF

År 1971 påbörjade kyrkorådet i Kortedala församling en insamling vars ändamål var att anskaffa ett klockspel till Kortedala församlingskyrka. De insamlade medlen jämte upplupen ränta uppgick till 16 354 kr.

Kyrkorådet ansökte om att de insamlade medlen skulle få användas till Kortedala församlingskyrkas prydan-

168 Bilaga2

de genom av inköp en väggdekor närmare bestämt en trärelief benämnd Ängelns hälsning till Maria. Som skäl anfördes att det vore utsiktslöst att söka åstadkomma ett klockspel, vilket i dag lär kosta minst 200 000 kr..

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-01-31, dnr 1530/77

1:3

ÄNDAMÅLSÄNDRING

LÄSESTUGA - MATERIAL TILL BIBLIOTEKSSAMLING M.M.

I samband med att huvudmännen i dåvarande Motala Sparbank år 1920 beslöt att överlåta sparbanken till Östergötlands Enskilda bank gjordes vissa donationer. Bl.a. överlämnades 15 000 kr. till anordnande av en läsestuga enligt de närmare föreskrifter, som komma att lämnas av Motala Stadsfullmäktige.

Motala kommun ansökte om att halva behållningen av donationen skulle användas till utsmyckning av den blivande bibliotekslokalen i Folkets Hus i Motala och att den andra hälften skulle fonderas, varvid den årliga avkastningen, med avdrag för 10 % som skulle läggas till kapitalet, skulle användas till inköp av materiel till bibliotekets samlingar av tryckt materiel om Motala. Som skäl anfördes att donationen aldrig kommit till användning och att inom tätorten Motala fanns ett huvudbibliotek med filialer vars ordinarie kostnader skulle täckas av kommunala medel. Av handlingarna i ärendet framgick att fondkapitalet uppgick till ca 123 000 kr.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att av den årliga avkastningen av det kapital som skulle fonderas för materielinköp minst en tiondel skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-09-01, dnr 24-229-78

Bilaga2 169

1:4

ÄNDAMÅLSÄNDRING

ALTARTAVLA - H KYRKORUMMETS FÖRSKONANDE

Ernst Leonard Carlsson förordnade i testamente 1939-04-17 bl.a. att av hans kvarlåtenskap skulle 15 000 kr. överlämnas till Yxnerums församlings kyrkoråd för att användas till förskönande och andaktsändamål i dess kyrka genom utförande av en givande altartavla av en god och erkänd konstnär samt insättning av katedralfönster i kyrksalen.

Församlingen ansökte om att donationen i stället skulle få användas till att göra kyrkorummet skönare och mera funktionellt. Därmed avses arbeten rörande omändring av altarring samt inkyrkans belysning, stallation av hörslinga och högtalaranläggning.

I ärendet upplystes bl.a. att kyrkan renoverades inår 1969. Altarväggen pryddes med ett medelvändigt tida krucifix och figurer. Behov av altartavla i kyrkan förelåg inte.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-03-03, dnr 137/77

1:5

ÄNDAMÅLSÄNDRING

TILL JORDBRUKARE - UNDERSTÖD STIPENDIER TILL BARN FRÅN LRF-ANSLUTNA LANTBRUKARE

Genom 1952-10-24 överlämnade Hilma Glad gåvobrev av RLF - numera Röktill Svanshals lokalavdelning av LRF - visst att Svanshals lokalavdelning belopp under namn av Glads katastroffond förvaltas av lokalavdelningens styrelse i enlighet med i gåvobrevet meddelade föreskrifter av vilka bl.a. framgår följande.

av medlen må efter styrelsens för lokalavdel- Avkastningen bestännande användas för utlännande av bidrag till ningen sådana brukare av jordbruksfastigheter inom Svanshals församling, i första hand Ramstad 2:1, 3:1, 3:2, 4:2, 4:8 och 2:39, vilka utan eget förvållande befinna sig i Gottorp

170 Bilaga 2

ekonomiskt trångmål på grund av översvänning, annan naturkatastrof, eldsolycka, sjukdom och dylikt, eller som av därmed jämförlig anledning är i behov av ekonomiskt bistånd. Bidrag nå utgå endast till nedlem av RLF.

Styrelsen för Rök-Svanshals lokalavdelning av LRF ansökte om att avkastningen från fonden, sedan minst en tiondel därav lagts till skulle få ankapitalet, vändas, förutom till det i gåvobrevet angivna ändamålet, även till stipendier till ungdom från LRFanslutna lantbrukarhem inom Svanshals för församling lantbruks- och lanthushållsstudier. Som skäl anfördes bl.a. att fonden ännu inte hade och utnyttjats enligt styrelsens mening bade anledning saknats för någon jordbrukare i församlingen att söka bidrag ur fonden. Fonden, vars avkastning var liten, skulle komma till bättre användning om densamma fick användas även för utdelning av stipendier. lokal- Enligt avdelningens mening förelåg behov av dylika stipendier för församlingens ungdom.

Kollegiet biföll framställningen.

Kk 1978-03-13, dnr 24-52-78

1:6

ÄNDAMÅLSÄNDRING

UNDERSTÖD -H u TRIVSELBEFRAMJANDE ÅTGARDER

Genom testamente 1944-05-09 överlämnade Klara Schön till femte vaktdistriktet av Stockholms polisdistrikt visst belopp att bilda en fond benämnd Kommissarie J Fromhold Schöns fond, vars ränta i måårligen maj nad skall utdelas i två lika stora poster till behövande ordinarie och gifta polismän, tillhörande vaktdistriktet, vilka äro i behov av detta understöd på grund av att deras hustrur eller barn under räkenskapsåret, räknat från den 1 maj, varit insjuknade, så att detta föranlett oförutsedda Förvaltutgifter. ningen av medlen och utdelningen av understöden skulle vidare handhas av en särskild nämnd.

Med anledning av omorganisation inom Stockholms polisdistrikt meddelade Kungl. Maj:t beslut 1972-01-28 genom vissa ändrade bestämmelser beträffande fondens förvaltning av vilka framgår bl.a. att fonden överfördes till första vaktdistriktet.

Bilaga 2 171

Fondens förvaltningsnämnd hemställde om permutation på så sätt att fondens årliga ränta i stället skall i maj månad utdelas till vaktdistriktets polispersonal för hjälpande eller trivselbefrämjande åtgärder. Som skäl anfördes att olika försäkringar ofta täcker de behov testamentet avser, att polismännen inte gärna vill berätta på arbetsplatsen om sina ekonomiska och familjära förhållanden, att det är lika vanligt med extra som med ordinarie polismän och att många polismän har familjeliknande förhållanden utan att vara gifta.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst en tiondel av fondens årliga avkastning skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-08-03, dnr 1605/77

1:7

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BEKLÄDNADSBIDRAG TILL NYFÖTT BARN - UNDERSTÖD TILL ARBETSTAGARE

Hilma och Nils Arvedsons fond har enligt sina av länsstyrelsen i Värmlands län 1974-11-27 fastställda stadgar till ändamål att främja sådan välfärd åt arbetstagare vid AB Pripps Bryggeriers arbetsställen i Dalarna och Värmland samt i Åmål som avser beklädnadsbidrag till nyfött barn till anställd vid något av angivna arbetsställen.

Styrelsen för fonden hemställde om permutation av ändamålsbestämningen, vilken föreslogs få följande lydelse.

Fondens ändamål är att främja sådan välfärd åt arbetstagarna och deras barn vid AB Pripps Bryggeriers arbetsställen i Dalarna, Värmland samt i Ånâl - i fortsättningen benännd arbetsgivaren - som i första hand avser beklädnadsbidrag till nyfött barn till anställd vid något av angivna arbetsställen och i andra hand annan form av välfärd, som inte avser pension, avlöning eller annan förmån, vilken arbetsgivaren är skyldig utgiva till enskild arbetstagare.

Som skäl anfördes att det var svårt att tillgodose ändamålet då medelåldern bland de anställda var relativt hög.

172 Bilaga 2 sou 1984:60

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst tio procent av den årliga skulle avkastningen läggas till kapitalet.

Kk 1978-08-18, dnr 24-185-78

1:8

ÄNDAMÅLSÄNDRING

MANLIGA ELEVER - KVINNLIGA ELEVER

Enligt testamente 1939-05-20 förordnade Hans Nilsson att sedan vissa legat utgått återstående kvarlåtenskap skulle bilda en stiftelse benämnd Hans Nilssons stiftelse. Av stiftelsens årliga nettoavkastning skulle en tiondel läggas till och 800 kr. kapitalet utgå som bidrag till två olika föreningar. Av den därefter återstående årliga skulle bl.a. avkastningen en fjärdedel såsom stipendier utbetalas för bekostande av utbildning för välartade, behövande begåvade gossar från de båda skånska länen, vilka bedriva jordbruksstudier och en fjärdedel såsom utbestipendier talas för bekostande av utbildning för välartade behövande gossar från de båda skånska länen, vilka bedriva allmänna studier. Vidare förordnades att stiftelsens medel skulle deponeras hos och förvaltas av Skandinaviska Banken Aktiebolags i notariatavdelning Helsingborg.

Skandinaviska Enskilda Banken i hemställde Helsingborg om permutation av testamentet på så sätt att stipendier i fortsättningen skulle kunna även till utgå kvinnliga elever. Som skäl anfördes att manliga och kvinnliga elever borde likställas.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst tio procent av den årliga skulle avkastningen läggas till kapitalet.

Kk 1978-08-21, dnr 466/77.1 beslut 1977-11-17 biföll regeringen (Utbildningsdepartementet, dnr 1124/77) en liknande ansökan.

1:9

ÄNDAMÅLSÄNDRING

UNDERSTÖD ÄT FRÅN -

SJpKHUS”UTSkRIVEN KONVALESCENT

ALLMÄN DISPOSITIONSRATT FOR HALSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND

Bilaga 2 173

Genom testamente 1907-01-31 överlämnade Knut Johan Lambert Ljungberg 5 000 kr. till bl.a. epidemisjukhusen, att användas till understöd åt från sjukhusen utskrivna konvalescenter enligt bestämmande av resp. överläkare.

Stockholms läns landsting ansökte att fondens avkastning skulle användas för bidrag till patienter vid och konvalescenter från i första hand Roslagstulls sjukhus, att fondens namn ändrades till K Ljungbergs bidragsfond, att dispositionsrätten till fondens avkastning skulle ligga hos hälso- och sjukvårdsnämnden med rätt till delegation enligt gällande bestämmelser, samt att en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet. Som skäl anfördes att det sällan förelåg sådan kontakt mellan sjukhuset och patienten efter utskrivningen att sjukhuset då fick kunskap om eventuella hjälpbehov.

Kammarkollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet. Avkastningen fick inte användas till ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1979-02-13, dnr 1342/77

1:10

ÄNDAMÅLSÄNDRING

SJUKSTUGA - FRITIDSHEM/DAGHEM

Enligt protokoll från kommunalstämma i Bräcke 1913-05-11 överlämnade grosshandlaren Per Edlings dödsbodelägare 10 000 kr. till Bräcke kommun såsom grundplât för inrättandet av en sjukstuga i Bräcke. Medlen avsattes till en fond benämnd Bräcke sockens sjukstugefond vars kapital vid tiden för ansökan uppgick till ca 100 000 kr.

Bräcke kommun ansökte om att fonden skulle få användas till allmänna kostnaden för uppförande av ett fritidshem eller daghem inom Bräcke samhälle.

Som skäl anfördes att byggande av sjukstuga eller liknande numera var en landstingskommunal uppgift och att det ursprungliga ändamålet aldrig skulle komma att kunna förverkligas.

174 Bilaga 2

Kammarkollegiet fann att det av Bräcke kommun föreslagna nya ändamålet för fonden inte var tillräckligt närliggande det ursprungliga, varför kollegiet avslog ansökningen.

Kk 1978-08-31, dnr 347/74

1 : 1 1

ÄNDAMÅLSÄNDRING

ANORDNANDE AV TEKNISK AFTONSKOLA - BIDRAG TILL BEFINTLIGA SKOLOR

I samband med att huvudmännen i dåvarande Motala Sparbank år 1920 beslöt att överlåta sparbanken till Östergötlands Enskilda bank gjordes vissa donationer. Bl.a. överlämnades 20 000 kr. till anordnande av en teknisk aftonskola enligt reglemente, som skall avfattas av stadsfullmäktige i Motala.

I skrivelse 1977-11-08 till kammarkollegiet, vilken skrivelse ingivits till länsstyrelsen i Östergötlands län, hemställer Motala kommun, med stöd av kommunfullmäktiges beslut 1977-09-21, § 208, om permutation av fonden. Länsstyrelsen har med eget yttrande 1978-02-10 överlämnat ansökningen till kollegiet.

Motala kommun ansökte om att donationens behållning skulle fördelas mellan Platenskolan, för inköp av sådan teknisk-naturvetenskaplig utrustning som gick utöver det som kunde anses rimligt att anskaffa med kommunala medel, och Stefanskolan, för ett urmuseum. Medlen skulle fördelas mellan Platenskolan och Stefanskolan i enlighet med de närmare föreskrifter kommunfullmäktige sedermera kunde komma att utfärda. Som skäl anfördes att fonden aldrig tagits i anspråk för avsett ändamål och att detta på grund av ändrade förhållanden, bl.a. inom skolväsendet, inte kunde fullföljas. Av handlingarna i ärendet framgick vidare att fondkapitalet uppgick till ca 164 000 kr.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-09-01, dnr 24-230-78

Bilaga 2 175

1:12

ÄNDAMÅLSÄNDRING

KRISTLIGA TIDNINGAR - NÄRMARE ANGIVNA RELIGIOSA TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER

Genom gåvobrev 1922-05-19 överlämnade L C Lindblom vissa aktier till Södertälje landstingslasarett. Utdelningen skulle användas till prenumeration av de kyrkligt kristliga tidningarna Församlingsbladet- Evangeliskt Veckoblad, Sveriges Ungdom, Sveriges Barn samt Ljus och kraft. Fondens kapital uppgick 1975-12-31 till 4 022 kr.

Landstinget ansökte att fondens namn ändrades till Lindbloms och Wallinders fond, att avkastningen disponerades i första hand vid Södertälje sjukhus för prenumeration på religiösa tidningar och tidskrifter, att dispositionsrätten till fondens avkastning skulle ligga hos hälso- och sjukvårdsnämnden med rätt till delegation enligt gällande bestämmelser, samt att en tiondel av den årliga nettoavkastningen skulle läggas till kapitalet.

Som skäl anfördes att donationsbestämmelsernas villkor med specificering av vid tidpunkten för fondens bildande befintliga kristliga tidningar torde på senare tid ha omöjliggjort användande av fondens avkastning.

Kammarkollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet.

Kk 1979-01-02, dnr 225/77

1:13

ÄNDAMÅLSÄNDRING

MANLIG - _ KVINNLIG SÖKANDE

Genom testamente 1953-03-18 förordnade Otto Nilsson att vissa medel skulle tillfalla Östra Husby församling och bilda en fond, benämnd Cecilia och Otto Nilssons donation. Fonden skulle förvaltas av en styrelse. Den årliga avkastningen skulle utdelas till en yngling från folkskolan med betyg om god

176 Bilaga 2

flit och gott uppförande som har intresse för jordbruk, samt bör tilldelas den som önskar få teoretisk utbildning i jordbruk. Utdelning kunde också ske till den som har samma betyg från skolan och som behöver hjälp för inköp av mindre jordbruk eller till arrende av jordbruk.

Styrelsen för stiftelsen hemställde om att även kvinnliga sökanden som i övrigt uppfyllde kraven enligt testamentet skulle få rätt att söka stipendium ur fonden.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-02-02, dnr 24-403-78

1:14

ÄNDAMÄLSÄNDRING

BARN PÅ SJUKHUS -

FATTlGA

ALLMAN DISPOSITION FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND

1901 hade av en okänd givare 5 000 kr. överlämnats till Stockholms hälsovårdsnämnd för epidemisjukhusets räkning. Medlen skulle bilda en fond vars avkastning skulle användas till hjälp åt fattiga barn, som vårdats på epidemisjukhuset.

Stockholms läns landsting hemställde om permutation. Ansökningen innebar att fondens avkastning skulle användas till hjälp åt patienter, företrädesvis barn vid i första hand Roslagstulls sjukhus, att fondens namn skulle ändras till Roslagstulls sjukhus bidragsfond, att dispositionsrätten till fondens avkastning skulle ligga hos hälso- och sjukvårdsnämnden med rätt till delegation enligt gällande bestämmelser, samt att en tiondel av den årliga nettoavkastningen skulle läggas till kapitalet. Som skäl för ansökningen anfördes att fonden varit mycket svår att använda med gällande begränsning till fattiga barn. Det framgick sällan vid sjukhusvistelse att ett barn eller dess familj var i behov av ekonomisk hjälp.

Kammarkollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet. Avkastningen fick inte användas till ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1979-02-02, dnr 1343/77

Bilaga 2 177

1:15

ÄNDAMÅLSÄNDRING

-

LUFTvÄRn u

UNDERSTOD ÅT HEMVARNSMAN

Luftvärnsfonden för Umeå med omnejd tillkom genom en insamling år 1940. Fonden skulle användas för luftvärn åt Umeå med omnejd. Den del av medlen, som återstod efter inköp av fyra luftvärnskanoner, fonderades. Fondens behållning uppgick 1978-01-01 till drygt 50 000 kr.

Umeå kommun såsom förvaltare av fonden hemställde om permutation. Ansökningen innebar att för fonden skulle gälla följande.

Luftvärnsfonden i Umeå ned cnnejd har till syfte att stärka sanhömighet, kamratskap och deltagande vid utbilning inom hemvärnet samt att uppnuntra till deltagande vid hemvärnets insatser inom den konnunala beredskapen. Därvid får avkastningen av fonden användas i första hand till såväl hemvärnsnan som nedlem av dennes fandlj för att tillgodose sådant vid frivillig konnnnal beredskapsinsats uppkonnet särskilt behov som ej kan tillgodoses inom ranen för gällande bidragsförfattningar, i andra hand till såväl hemvärnsman som nmák lem av dennes familj för att tillgodose sådant av tjänstgöringen föranlett särskilt behov sm ej kan tillgodoses inom ranen för gällande bidragsförfattningar samt i tredje hand till inköp av priser för att stimJlera hemvärnsman till deltagande i utbildning, övningar och tävlingar.

Vidare skulle gälla att fonden skulle förvaltas av sociala centralnämnden i Umeå.

Som skäl för framställningen anfördes att hemvärnet utgjorde en kommunal beredskapsstyrka med uppgifter dels vid en eventuell krigssituation och dels vid olika former av olyckshändelser och katastrofer. Det nya ändamålet för fonden låg därför nära det ursprungliga, samtidigt som fonden kunde komma till användning i dagsläget.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att av den årliga avkastningen minst en tiondel skulle läggas till kapitalet.

Kk 1979-03-27, dnr 24-1559-78

178 Bilaga 2

1:16

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BIDRAG TILL BEKOSTANDE AV SJUKHUS- OCH LÄKARVÄRD BIDRAG TILL REHABILITERING ELLER KONVALESCENTVÅRD

I testamente 1929-05-15 förordnade fröken Maria Norén bl.a. att 5 000 kr. vardera skulle tillfalla Tärna kommun, Risbäcks kapellag av Doroteas socken och Dikanäs kyrkobokföringsdistrikt av Vilhelmina socken. Medlen skulle förvaltas som en fond. Av fondens avkastning skulle årligen en femtedel läggas till kapitalet och resten utdelas till sådana inom distrikten boende obemedlade personer, som utan att åtnjuta fattigunderstöd, äro i behov av bidrag till bekostande av sjukhus- och läkarvård.

Styrelsen för fonden hemställde om permutation. Ansökningen innebar att utdelning av fyra femtedelar av avkastningen skulle få ske till personer boende inom distriktet, som var i behov av bidrag till rehabilitering eller konvalescentvård. Som skäl för framställningen åberopades att såväl sjukhus- som läkarvård i princip bekostades av sjukförsäkringen och att det således var svårt att utdela medel enligt testamentets föreskrift.

Kollegiet biföll ansökningen på så sätt att disponibel avkastning, sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, fick användas enligt ansökningen, dock inte för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1979-03-29, dnr 996/75

1:17

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BEGRÄNSNING AV DESTINATÄRSKRETS

Genom testamente 1923-04-22 förordnade makarna Karl August och Charlotta Elisabeth Jansson att deras efterlämnade förmögenhet skulle bilda en fond benämnd Karl August Janssons stiftelse. Sedan stiftelsens kapital vuxit till 300 000 kr. skulle den årliga avkastningen användas till befrämjande av Metodist Episkopalkyrkans verksamhet i Örebro och Karlstad. Stiftelsen skulle särskilt inrikta sin verksamhet på upprättandet av ålderdomshem, barnhem, diakonisshem,

Bilaga 2 179

sjukhem och andra liknande anstalter. Enligt testamente 1945-05-09 förordnade hustrun att stiftelsen inte skulle vara bunden av dessa tidigare bestämmelser, men att det ålåg stiftelsen att använda avkastningen till främjande av Metodistkyrkans verksamhet i Örebro och Karlstad i så nära anslutning till ifrågavarande bestämmelser som praktiska hänsyn må medgiva.

Kungl. Majzt förklarade genom beslut 1964-06-29 att bestämmelserna i det första testamentet inte utgjorde hinder mot att stiftelsens årliga avkastning, sedan en tiondel därav lagts till kapitalet, användes för befrämjande av Metodistkyrkans verksamhet i Örebro och Karlstad, oaktat stiftelsens kapital inte uppgått till 300 000 kr. Vidare förklarades att hinder inte heller mötte mot att avkastningen användes för annan nyss avsedd verksamhet än upprättandet av sådana anstalter, som angivits i testamentet.

Styrelsen för stiftelsen ansökte om att stiftelsens stadgar skulle ändras till att, sedan en tiondel av den årliga avkastningen lagts till kapitalet, återstoden av avkastningen skulle årligen utdelas som stipendier till behövande barn och ungdomar under tjugoett år, vilka tillhörde Metodistkyrkans församlingar eller dessas barn- och ungdomsorganisationer i Örebro och Karlstad. Som skäl anfördes att den disponibla avkastningen utdelades till kyrkans ungdomsarbete i de båda städerna. Styrelsen fann det önskvärt att - i till anslutning testatorernas önskemål att tillgodose - få för barmhärtighetsinrättningar framtiden ett närmare preciserat ändamål.

Karlstads Metodistförsamling tillstyrkte framställningen.

Örebro Metodistförsamlings förvaltningsråd motsatte sig ändamålsändring och anförde att det var svårt att finna behövande barn och ungdomar under 21 år. Förvaltningsrâdet anförde att ett stöd som gav förmåner för alla ungdomar i församlingens ungdomsarbete var välbehövligt. Länsstyrelsen i Stockholm avstyrkte framställningen, eftersom den föreslagna ändamålsändringen fick anses medföra en begränsning av den krets ungdomar som kunde ha nytta av stiftelsemedlen.

Kammarkollegiet fann de nuvarande bestämmelserna för stiftelsen inte utgöra hinder mot att avkastningen användes även för det ändamål som avses med ansökningen. Tillräckliga skäl för att göra den inskränk-

180 2 Bilaga sou 1984:60

ning i ändamâlsbestämningen som ansökningen innebar hade inte anförts. Kollegiet avslog därför framställningen.

Kk 1979-04-20, dnr 755/76

1:18

ÄNDAMÅLSÄNDRING

SOLDATPENSIONER - BIDRAG TILL FRIVILLIGA SKYTTEVÄSENDET

Uppsala läns enöresfond tillkom genom att rotehållarna inom Uppsala län överlämnade 30 000 kr. av Uppsala läns enöreskassa och klädpenningfonds medel. Kungl. Maj:t fastställde 1909-01-22 reglemente för fonden. Avkastningen skulle användas för pensioner åt avskedade soldater vid Upplands infanteriregemente, vilka tillhört de inom Uppsala län förlagda kompanierna och utmärkt sig under långvarig tjänst, samt åt dessas behövande änkor och oförsörjda barn. Efter samtliga pensionsberättigades frânfälle skulle avkastningen användas för att bereda regementets värnpliktiga trevnad under vapenövningstiden, genom att anordna läsrum, skaffa tidningar och böcker m.m. dylikt eller, efter beslut av Kungl. Maj:t, för annat för de värnpliktiga nyttigt ändamål.

Enöresfondens direktion ansökte att fonden skulle få kallas Uppsala läns enöreskassas minnesfond och få till ändamål att dels stödja det frivilliga skytteväsendet eller andra därmed jämförliga, det frivilliga lokalförsvaret berörande ändamål, dels ock bevara minnet av indelningsverket till exempel genom bidrag till upprustning och underhåll av gamla soldattorp, allt såvitt gällde den del av Uppsala län inom vilken enöreskassan varit verksam.

Som skäl anfördes att det inte längre fanns någon som var berättigad till pension ur fonden och att de värnpliktigas behov numera tillgodosågs med andra medel. - Fonden 1977-01-01 till 13 393 kr. uppgick

Kollegiet biföll ansökningen med föreskrift att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle tillföras fondens kapital.

Kk 1979-09-11, dnr 159/77

sou 1984:60 2 181 Bilaga

1:19

ÄNDAMÅLSÄNDRING

KVINNLI G - __ MANLIG DESTINATAR

Genom gåvobrev 1913-12-08 skänkte Anna Mathilda Roos fastigheter för bildande av en stiftelse till förmån för medlemmar av föreningen Kristliga föreningen av Unga Kvinnor. Kungl. Majzt beslöt 1971-10-29 att fastigheterna fick försäljas och att den disponibla avkastningen fick användas som bidrag till mindre bemedlade kvinnliga medlemmar av KFUK-KFUM för vila och rekreation.

Styrelsen för stiftelsen ansökte om att bidrag i fortsättningen skulle lämnas företrädesvis till kvinnliga medlemmar av KFUK-KFUM, men att även manliga medlemmar skulle få komma ifråga.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att av den årliga avkastningen minst en tiondel skulle tillföras fondens kapital.

1979-04-24, dnr 24-793-78

1:20

ÄNDAMÅLSÄNDRING

UNDERHÅLL AV KYRKA - KYRKORGEL

Stora Kils församling förvaltade såvitt nu är i fråga fem donationsfonder.

Theodor Erikssons fond: Vissa medel skänktes till Stora Kils kyrka att användas efter bestämmande av kyrkorådet. Om möjligt skulle 10 % av den årliga avkastningen kapitaliseras. - Fondens kapital var omkrong 41 000 kr.

Hilma wibelius minnesfond: Syftet med fonden var att utgöra en underhållsfond för Stora Kils kyrka. Fonden skulle göras bestående för all framtid och förvaltas av Stora Kils kyrkoråd. Sedan kapitalet uppgått till 10 000 kr. må avkastningen i mån av behov användas för kyrkobyggnadens underhåll och förskönande såväl dess inre som dess yttre. Avkastning som inte togs

182 Bilaga 2

i anspråk lades till fondens kapital. Vid större reparationer eller nybyggnader kunde dessa medel förbrukas men kapitalet skulle alltid vara minst 10 000 kr. - Fondens kapital var omkring 20 000 kr.

Gammalt Kilsbarns fond: Den årliga räntan skulle vid jultiden fördelas mellan fem äldre personer av de mest behövande inom församlingen, vilka icke åt- - Fondens njuta stadigvarande fattigvård. kapital var omkring 5 600 kr.

Biskopinnan Charlotte Rundgrens gåvomedelsfond: Fonden hade tillkommit genom två donationer. Den årliga räntan skulle vid jultiden användas till understöd åt tre aktningsvärda och torftiga personer som icke anlitat fattigvården. Enligt den senaste donationen skulle minst en femtedel av räntan tillföras fondens - Fondens var cirka 2 400 kr. kapital. kapital

Carl Nordlings fond: Avkastningen skulle användas till beklädnad av medellösa konfirmander. Någon del av den räntan skulle till - Fondens årliga läggas kapitalet. kapital var omkring 1 400 kr.

Församlingen ansökte om permutation. Theodor Erikssons fond och Hilma wibelius fond föreslogs få sammanläggas till en fond, vars medel fick tas i anspråk för inköp av en orgel till nya kyrkan i Kils samhälle. Vidare föreslogs att Gammalt Kilsbarns fond, Biskopinnan Charlotte Rundgrens gåvomedelsfond och Carl Nordlings fond sammanlades till en fond, vars medel fick tas i anspråk för social verksamhet bland barn och åldringar.

I ärendet upplystes att den nya kyrka till vilken orgeln skulle inköpas låg fem km. från den plats där den gamla kyrkan, som fortfarande användes, var belägen. Den nya kyrkan beräknades bli invigd i juni 1979. Orgeln till den nya kyrkan var beställd. Som skäl för ansökningen anfördes bl.a. följande. Genom att omplacera medlen i fasta föremål hedrades donatorerna på ett bättre sätt än att låta inflationen minska fondernas värde. Dessutom var fondernas ändamål otidsenliga och administrationskostnaderna höga.

Kollegiet yttrade i beslut:

Den kyrka till vilken Theodor Erikssons fond och Hilna Wibelius Minnesfond är donerade, är fortfarande i bruk. Eftersom fondernas avkastning sålunda kan användas i enlighet med bestänmelserna i donationsurkunderna, finner kannarkollegiet inga skäl för pernutation. Kollegiet avslår därför framställningen i denna del.

Bilaga 2 183

Tillräckliga skäl för att få ta i anspråk kapitalmedlen i Gannalt Kilsbarns fond, biskopinnan Charlotte Rundgrens gåvomedelsfond och Carl Nordlings fond har inte anförts. Kollegiet kan därför inte bifalla framställningen i föreliggande skick. Däremot bifaller kollegiet framställningen på så sätt att fonderna får sannanläggas till en samfond, varvid samfondens årliga avkastning, sedan nánst en tiondel tillförts kapitalet, får användas till social verksanhet bland barn och åldringar. Avkastningen får inte användas för ändamål som skall tillgodoses med utdebiterade medel. En förteckning avseende de i samfonden ingående fonderna skall upprättas samt innehålla dels de föreskrifter som gällde för fonderna före sannanläggningen och dels stadgar för sanáonden.

Kk 1979-09-07, dnr 24-1507-78

1 : 21

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BEGRAVNINGSBIL - BÅRVAGN

I testamente 1957-01-15 förordnade Klas Johan Johannesson att 20 000 kr. av hans kvarlåtenskap skulle överlämnas till Berga kyrkoråd för inköp av en begravningsbil med tillbehör.

Kyrkorådet hemställde att fonden i stället skulle få användas till inköp av bårvagn, överföring av gudstjänsterna i Berga kyrka till ålderdomshemmet och utsmyckning av det nya församlingshemmets kapell. Som skäl anfördes att församlingen inte hade för avsikt att inköpa begravningsbil. Fondens kapital uppgick 1979-01-01 till 40 773 kr.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har avgivit yttrande i ärendet 1979-08-17.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-09-10, dnr 24-1037-79

184 Bilaga 2

1:22

ÄNDAMÅLSÄNDRING

ALLMÄN UTVIDGNING AV DESTINÄRSKRETS

I testamente 1977-05-01 förordnade Holger Carlsson att en fastighet skulle tillfalla Lions Club i Österhaninge att disponeras efter eget godtycke. Lions Club överlämnade enligt stiftelseurkund 1979-12-31 fastigheten till en stiftelse benämnd Stiftelsen Holger Carlssons Minne samt upprättade stadgar för stiftelsen. § 2 av stadgarna har följande lydelse:

Stiftelsens uteslutande ändanål är att fränja barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att fränr ja vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lytta.

Styrelsen för stiftelsen hemställde att § 2 i stadgarna skulle få följande lydelse:

Stiftelsen har till huvudsakligt ändanål att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestänr da personer, fränüa vård och uppfostran av barn eller länna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksanhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning.

Som skäl för ansökningen anfördes att bestämmelsen i § 2 var alltför begränsad. Av handlingarna framgick att stiftelsens tillgångar 1981-06-30 var ca 135 000 kr.

Kollegiet yttrade i beslut.

Vad styrelsen har anfört är inte skäl för att utvidga stiftelsens ändanål. Kannarkollegiet avslår därför ansökningen.

Kk 1982-11-12, dnr 24-1045-82

1:23

ÄNDAMÄLSÄNDRING

UTBILDNING INOM LITOGRAFISKA FACKET - UTBILDNING M.M. INOM DEN GRAFISKA BRANSCHEN

Genom gåvobrev 1963-08-29 bildades Erik och Hanna Grudes stiftelse. Stiftelsens kapital hade senare

Bilaga 2 185

ökats genom testamente 1963-07-25 av makarna Grude. Stiftelsens ändamål var att främja svensk ungdoms utbildning inom det litografiska facket genom att bevilja stipendier för dylik utbildning vid skola i Sverige eller i utlandet, eller anslag till sådan skola.

Stiftelsens styrelse ansökte om att stiftelsens ändamål skulle vara att främja utbildning och vetenskaplig forskning inom den grafiska branschen antingen genom utdelandet av stipendier eller på annat sätt.

Som skäl anfördes bl.a. att den grafiska tekniken hade undergått en ytterst snabb utveckling. Det hade visat sig allt svårare att finna stipendiater som motsvarade stiftelsens ändamålsbeskrivning. Med litografiska facket avsågs en del av det arbetsområde som tillhör reproduktionsområdet. Den nya tekniken hade inneburit att gränserna mellan arbetsuppgifterna inom reproduktionsområdet hade blivit mindre markanta och att uppgifterna flöt in i varandra. Den första grundutbildningen var numera gemensam för alla grafiska yrkesarbetare.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-10-10, dnr 24-700-78

1:24

ÄNDAMÅLSÄNDRING

DESTINATÄRSKRETS

I testamente 1974-03-28 förordnade Karl Gustafsson att viss del av hans kvarlåtenskap skulle bilda Handikappfonden och förvaltas av Ryssby församlings kyrkoråd. Avkastningen skulle, efter det att en tiondel lagts till kapitalet, utdelas som hjälp till personer inom Ryssby församling, som genom olycksfall, sjukdom eller andra orsaker blivit svårt handikappade och därav kommit nödsituation.

Kyrkorâdet hemställda såvitt nu är av intresse,att avkastningen av denna fond skulle få användas som bidrag till uppsökande verksamhet bland gamla och/eller sjuka personer inom församlingen, som bidrag till personer inom församlingen, som genom sjukdom eller olycksfall kommit i ekonomiska svårigheter, som bidrag till kost-

186 Bilaga 2

nad för resor utöver vad den kommunala färdtjänsten eller försäkringskassan ersätter, till täckande av

kostnader för konvalescentvård och rekreationsresor

för församlingsmedlem som är i behov till bedärav, stridande av kostnader för ortopediska hjälpmedel och andra hjälpmedel som handikappad kan beperson dömas vara i behov av samt som bidrag till arbete

bland pensionärer, barn och ungdom i församlingen.

Som skäl för ansökningen anfördes att invånarantalet i Ryssby församling var 2 000 knappt personer, varför ändamålsbestämningen var alltför samt begränsad, att sociallagstiftningen numera svårt tillgodosåg handikappades behov.

Kollegiet yttrade i beslut såvitt nu är av intresse:

För ändring genom pernutation av det ändanål som skall

tillgodoses krävs att det nya ändamålet så nära som nöjligt motsvarar det ursprungliga. Detta krav är inte uppfyllt såvitt gäller kyrkorådets begäran att få använda

Handikappfonden även som bidrag till arbete bland pensionärer, barn och ungdom i försanlingen. kan Ansökningen därför inte bifallas i denna del.

Kk 1980-01-03, dnr 24-881-79

1:25

ÄNDAMÅLSÄNDRING

LINDRING AV SKATTETRYCKET -

RESTAURATION AV KYRKA

Genom gåvobrev 1928-03-09 överlämnade Ollas A Eriks-

son vissa medel till Boda socken att bilda en minnes-

fond. Av fondens årliga skulle avkastning 1/4 läggas till kapitalet tills kapitalet ett uppnådde belopp av 100 000 kr. Resterande skulle bilda avkastning en särskild fond att användas till av skatlindring tetrycket inom socknen under missväxtår, eller då det av en eller annan orsak är svårare eljest än vanligt för socknens jordbrukare att sina utgöra skatter, dock detta med den att därest våra inskränkningen avkomlingar försumma att vårda och ansa vår grav och gravsten å kyrkogården denna vård och ans då

övertages av förvaltningen och bestrides av medel ur denna fond. Då minnesfonden till uppgått 100 000 kr. lägges hela årliga till den särskilavkastningen da fonden för Fonden skulle förskattelindringen.

Bilaga 2 187

valtas av kommunalnämnden. Skattelindringsfondens medel uppgick vid tiden för permutationsansökan till ca 50 000 kr.

Rättviks kommun hemställde om permutation. Ansökningen innebar att kyrkliga institutioner kunde erhålla medel från 3/4-delar av fondens årliga avkastning. Som skäl för framställningen anfördes att då Boda kyrka var i stort behov av restauration skulle genom ianspråktagande av medel från skattelindringsfonden till restaurationen skattetrycket för befolkningen i Boda socken lindras.

Kollegiet yttrade i beslut:

Bestämmelserna för fonden antyder att donators avsikt med förordnandet varit att skapa en fond ned socialt ändamål. finner att det ändamålet - Kammarkollegiet föreslagna bidrag till kyrkliga institutioner, t ex för restaurering av Boda kyrka - inte är tillräckligt närliggande det ursprungliga för att pernutation skall kunna beviljas.

Kannarkollegiet avslår därför ansökningen.

Kk 1980-01-11, dnr 1442/77

1:26

ÄNDAMÅLSÄNDRING

STATY - MINNESPLATTA

1936 mottog en privatperson ett belopp från en okänd givare. Detta belopp skulle innestå och förräntas i viss sparbank tills det blev så stort att det för medlen kunde uppföras en staty på skolgården i Djäkneboda. Statyn skulle uppföras till tacksamhet över att det vid kriget med Ryssland 1809 inte kom till någon drabbning och blodsutgjutelse i Djäkneboda under ryska härens marsch från Sävar till Ratan. Dessutom skulle statyn bli en fredens och förbrödringens symbol för kommande tider och släkten. I en donationsurkund preciserades monumentets utformning och placering. Monumentet skulle föreställa en knäböjande kvinna och utföras i granit eller marmor och på sockeln skulle inhuggas orden Tillkomme Ditt Rike. Den privatperson som mottagit donationen hemställde nära 30 år senare att styrelsen för viss hembygdsförening skulle använda beloppet till ett billigare minnesmärke.

188 Bilaga 2 sou 19å4:60

Hembygdsföreningen ansökte om att föreningen, i stället för uppförande av monumentet, kunde låta gjuta en gjutjärnsplatta, med en liknande inskription som den som föreskrevs i förordnandet, att uppsättas på en större natursten på skoltomten.

Som skäl för framställningen anfördes att kostnaderna för ett monument i enlighet med givarens önskemål blev mycket stora i förhållande till de medel som stod till förfogande. Dessa medel uppgick 1979-12-31 till 9 198 kr.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1980-04-08, dnr 24-80-80

1:27

ÄNDAMÅLSÄNDRING

UNQERSTÖD TILL ÄNKOR OCH BARN INOM HANTVERKS- OCH -

TJ5NsTEMANNAKLAssERNA

FRAMJA BARN- OCH UNGDOMSVÅRD M.M.

Enligt testamente 1919-11-22 med tillägg 1921-01-04 förordnade Margaretha Carolina Hallberg bl.a. att vissa medel skulle överlämnas till drätselkammaren i Trelleborg att förvaltas under benämning Möllerska donationsfonden. Efter legatarien Alma Svenssons död skulle den - sedan årliga avkastningen 1/10 därav till - utdelas till behövande lagts kapitalet änkor och barn inom hantverks- och tjänstemannaklasserna i Trelleborg. Enligt uppgift avled Alma Svensson år 1959.

Kommunen hemställde om permutation av relaterade ändamålsbestämmelse, innebärande ändring enligt följande.

Fondens ändamål är att genom bidragsgivning ur tillgångarnas avkastning, sedan minst 1/10 lagts till kapitalet, fränüa barn- och ungdomsvård och bistå åldringar och handikappade eller eljest behövande i avseende på sådana ändamål och behov, som inte skall bekostas av utdebiterade nndel.

som skäl för framställningen anfördes bl.a. att ändamålsbestämmelsen på grund av ändrade förhållanden blivit uppenbart onyttig, vilket även bestyrktes av att någon utdelning aldrig skett. Med bibehållande av sin

Bilaga 2 189

sociala anknytning skulle en utvidgning och anpassning av bestämmelsen till dagens förhållanden medföra att fonden åter skulle fylla sin funktion. Fondens behållning uppgick 1979-12-31 till 44 208 kr., varav kapitalbehållning 16 123 kr. och balanserad utdelning 28 085 kr.

Kammarkollegiet biföll ansökningen. Kollegiet erinrade emellertid om att sådana avkastningsmedel som avsåg längre tid tillbaka än 1980-01-01 fick anses ingå i fondens kapital.

Kk 1980-09-01, dnr 24-280-80

1:28

ÄNDAMÅLSÄNDRING

MINDRE BEMEDLAD PERSON INOM VISST LÄN - ELEV VID VISS VÅRDSKOLA

Enligt testamente 1972-12-12 förordnade Valborg Karolina Andersson att vad som återstod av hennes kvarlåtenskap, sedan bl.a. vissa legat blivit utbetalda, skulle överlämnas till Västmanlands läns landsting att förvaltas under benämningen Familjen Andersson i Borgvalla fond. Beträffande fondens användning föreskrevs följande.

Den årliga avkastningen av denna fond skall utdelas som hjälp åt framåtsträvande, ndndre bemedlad person inom länet, nan eller kvinna, som för sin utbildning är i behov av hjälp eller behöver hjälp för sin verksanhet.

Fondens kapital uppgick till ca 235 000 kr.

Landstinget hemställde om permutation. Ansökningen innebar bl.a. att fondens destinatärskrets skulle begränsas till elever vid Västmanlands läns landstings vårdskola, mantalsskrivna inom länet. som skäl för framställningen anfördes bl.a. att det av praktiska skäl bedömdes som uteslutet att medel från fonden skulle kunna sökas för alla typer av utbildning samt att en allmän tillkännagivning skulle vara alltför svârhanterlig och kostsam utan att därför garantera en rättvis fördelning. I allt fall var någon form av begränsning av destinatärskretsen nödvändig. Utskottet kunde dock tänka sig en precisering av användningsområdet till att omfatta utbildning vid sex namngivna landstingsskolor.

190 2 Bilaga sou 1984:60

Kammarkollegiet fann att tillräckliga skäl för att göra den begränsning av destinatärskretsen som sökanden begärt inte hade anförts i ärendet. Kollegiet avslog därför framställningen.

Kk 1980-10-08, dnr 24-155-80

Förvaltningsutskottet anförde besvär. Regeringen lämnade besvären utan bifall (Socialdepartementet 1981-01-29, M 2918/80).

1:29

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BARNVERKSAMHET I SVERIGE - MOTSVARANDE VERKSAMHET UTOMLANDS

Föreningen för vård och fostran av barn och ungdom (tidigare Föreningen för värnlösa barns uppfostran) hade till ändamål att bereda vård och fostran åt värnlösa eller eljest hjälpbehövande barn och ungdomar. Föreningen förvaltade bl.a. sex donationsfonder. Föreningen hemställde om permutation. Ansökningen innebar att föreningen ville använda såväl avkastningen som kapitalmedlen i dessa fonder för föreningens verksamhet i allmänhet för hjälpbehövande barn och ungdomar och särskilt för sådana, som bereds vård i barnbyn i Sierra Leone.

Som skäl för framställningen anfördes. Föreningens verksamhet hade tidigare främst bestått i drivandet av barnhem, placering av barn i fosterhem och utgivandet av en tidskrift. Till följd av samhällets förändring hade bl.a. verksamheten vid de flesta av föreningens barnhem nedlagts, däribland Gerdahemmet, Gisselö gosshem och Sjöbo barnhem. Numera hade föreningen endast ett barnhem i drift, nämligen Hultgården i Nässjö. Även den i Norrköping bedrivna barnbespisningen hade nedlagts. Föreningens verksamhet bedrevs numera dels vid nämnda barnhem i Nässjö, dels i Ungdomens hus i Norrköping, dels vid daghem i Östersund och dels genom stipendier till bl.a. ungdomar som tidigare vårdats vid föreningens barnhem. Därutöver hade föreningens verksamhet numera särskilt inriktats på anläggande av en barnby i Sierra Leone, där fattiga, handikappade och i övrigt hjälpbehövande barn skulle mottagas. Igångsättandet skedde med bistånd av SIDA, men drivandet av barnbyn skulle föreningen stå för. - Då de barnhem som avkastningen från fonderna skulle tillfalla numera nedlagts, kunde bestämmelserna i ifrågavarande testamenten och gåvobrev på grund av ändrade förhållanden inte längre iakttagas. Föreningen ansåg att det föreslagna nya ändamålet så nära som möjligt motsvarade det ursprungliga.

Bilaga2 191

Länsstyrelsen i Östergötlands län avstyrkte bifall till ansökningen och anförde bl.a. följande.

Även om det föreslagna nya ändamålet i och för sig måste anses behjärtansvärt kan det dock enligt länsstyrelsens uppfattning inte anses uppfylla de krav som anges i 1 § andra stycketpernutationslagen att det nya ändamålet så nära sonnnüjligt skall motsvara det ursprungliga. Länsstyrelsen finner vidare sannolikt att samtliga donatorer avsett att den donerade förmögenheten fortvarande skulle tjäna ett bestämt ändamål.

Kollegiet yttrade i beslut:

Av donationsurkunderna frangår klart att donatorerna avsett att bilda fonder och att endast avkastningen skulle användas för respektive fonds ändamål. Med hänsyn härtill och då inte heller fondernas kapital är att beteckna som ringa finner inte kollegiet att föreningen anfört tillräckliga skäl för ianspråktagande av fondernas kapitalmedel.

Då donationerna gjordes bedrev inte föreningen någon verksanhet utomlands och donationsurkunderna medger inte heller enligt sina ordalydelser någon sådan användning av avkastningen. Av vad som frangått i ärendet skulle avkastningen från fonderna kunna användas för föreningens nuvarande verksanhet inom landet. Kollegiet finner därför inte skäl föreligga att utvidga fondernas användningsområde till att även omfatta verksamhet vid barnbyn i Sierra Leone, vilket dessutom är alltför avlägset från fondernas ursprungliga ändamål.

Kammarkollegiet bifaller därför ansökningen på sätt att föreningen medges att använda avkastningen från ifrågavarande fonder - sedan årligen minst en tiondel därav lagts till fondernas kapital - för föreningens verksamhet i allmänhet för hjälpbehövande barn och ungdomar inom landet. Däremot lännar kollegiet ansökningen utan bifall i övrigt, nänüigen i vad avser ianspråktagande av fondernas kapital och inledande av verksamhet vid barnbyn i Sierra Leone.

Av handlingarna i ärendet frangår att avkastningen från några fonder inte fömbrukats i enlighet med fondernas bestämmelser utan samlats under viss tid och bokförts såsom disponibel avkastning. Sådana avkastningsmedel smn. avser tid tillbaka än 1980-01-01 får anses numera längre ingå i kapitalet.

Kk 1981-02-26, dnr 24-667-80

192 Bilaga 2

1:30

ÄNDAMÅLSÄNDRING

VANDRINGSPRIS

Styrelsen för Svenska Pointerklubben förvaltade Guldpokalen som var ett vandringspris instiftat till uppmuntran av det skandinaviska samarbetet för pointerns utveckling som ädel och sportsmässig brukshund.

Guldpokalen var pris vid Svenska Pointerklubbens årliga jaktprov. Om samma person erövrat priset fem gånger blev det för alltid dennes egendom. Styrelsen för Svenska Pointerklubben hemställde om permutation. Ansökningen innebar att priset skulle bli ständigt vandrande. Som skäl anfördes att det tidigare av olika skäl varit praktiskt omöjligt att under en tävlandes aktiva liv kunna komma upp till 5 inteckningar.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-08-11, dnr 24-763-81

1:31

ÄNDAMÅLSÄNDRING

- BQHÖVANDE KVINMOR FORSAMLINGENS ALDRE MEDLEMMAR

Enligt gåvobrev 1920-06-12 förordnade grosshandlaren C F Delin att 2 000 kr. skulle överlämnas till kyrkorådet i Sjötofta församling för bildandet av en fond benämnd Komminister Anders Jacob Delins minnesfond. Avkastningen av fonden skulle utdelas

vid jultiden till två behöfvande änkor eller äldre ogifta kvinnor inom Sjötofta församling, hvilka äro kända för en aktningsvärd vandel, men icke åtnjuta understöd af den konnunala fattigvården, med högst femtio (50) kronor till hvardera.

Fondens kapital uppgick vid 1980 års utgång till ca 4 600 kr.

Kyrkorådet hemställde att fondens avkastning i stället fick användas till församlingens verksamhet bland samtliga församlingens äldre medlemmar.

Bilaga 2 _ 193

Som skäl anfördes att fondens ändamål var otidsenligt. Utdelning från fonden hade inte ägt rum sedan år 1967.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-08-12, dnr 24-819-81

1:32

ÄNDAMÅLSÄNDRING

TUBERKULOSSJUKA - KRONISKT LUNGSJUKA

Enligt testamente 1907-01-31 av apotekare Knut Ljungberg skulle visst belopp bilda en fond benämnd Apotekaren Knut Ljungbergs fond. Räntan skulle efter marinöverläkarens bestämmande användas för beredande av sanatorie- eller annan vård av tuberkulossjuka bland underbefäl och manskap vid Kungl. flottans station i Stockholm.

I beslut 1957-04-26 förordnade Kungl. Maj:t att avkastningen skulle användas för beredande av understöd åt behövande tuberkulossjuka bland underbefäl och meniga vid flottan, därvid företräde skulle ges åt personal som tillhört Stockholms örlogsstation.

Chefen för marinen ansökte om att avkastningen av fondmedlen skulle användas för beredande av understöd åt behövande kroniskt lungsjuka bland underbefäl och meniga vid flottan, därvid företräde skulle ges åt personal som hade tillhört Stockholms örlogsstation eller som tillhörde eller hade tillhört Ostkustens Örlogsbas. Som skäl angavs att det numera var svårt att finna bidragsberättigade. Antalet tuberkulossjuka var i dag ringa. Förutvarande Stockholms örlogsstation motsvarades närmast av Ostkustens örlogsbas. Av de eventuellt företrädesberättigade som tillhört Stockholms örlogsbas fanns endast ett fåtal äldre personer kvar i livet.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle tillföras kapitalet och att disponibel avkastning inte fick användas till ändamål som skulle tillgodoses med allmänna medel.

Kk 1981-09-04, dnr 24-552-81

194 Bilaga 2

1:33

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BEKLÄDNADSBIDRAG - BIDRAG TILL LÄGER OCH UTFLYKTER

Enligt testamente 1932-11-15 förordnade Noak Larsson att hans kvarlåtenskap skulle tillfalla Södra Unnaryds kommun och förvaltas av församlingens kyrkvärdar. När kapitalet uppnått visst belopp skulle räntan utdelas till beklädnad för mindre bemedlade Läsebarns föräldrar inom kommunen.

Unnaryds kyrkoråd ansökte, som förvaltare av fonden, om att avkastningen ur fonden skulle få användas till läger och utflykter för konfirmander.

Kollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till fondens kapital samt att avkastningen inte fick användas för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1981-09-08, dnr 24-958-81

1:34

ÄNDAMÅLSÄNDRING

PÅ TYSKA HEMMET -

BEHQVANDE 0

BEHOVANDE ÅLDRINGAR INOM EN FORSAMLING

Genom testamente 1962-03-19 av Magda Ettler förordnades bl.a. att viss del av hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Tyska Hemmet, Östermalmsgatan 33, Stockholm, att bilda en fond, benämnd Magda och Max Ettlers fond. Fondens angelägenheter skulle handhavas av kyrkorådet i Tyska Szta Gertruds församling såsom fondens styrelse och dess ändamål vara att främja vården av behövande på Tyska Hemmet.

Församlingen hemställde att fondens avkastning skulle få utdelas till behövande åldringar inom församlingen. Som skäl anfördes att verksamheten vid Tyska Hemmet upphört.

Kollegiet biföll ansökningen, men föreskrev minst

att

en tiondel av den årliga avkastningen skulle laggas till kapitalet.

Kk 1981-11-18, dnr 24-359-81

Bilaga 2 195

1:35

ÄNDAMÅLSÄNDRING

PAUVRES HONTEUX - ÄLDRE PERSONER

I testamente 1924-11-01 förordnade konsul Otto Åkerman att vad som återstod av hans förmögenhet, sedan legat och vissa kostnader utgivits, skulle bilda en stiftelse med namnet Konsul Otto Åkermans hem för Pauvres Honteux i Visby. Stiftelsens ändamål skulle vara att åt äldre, verkligt behövande, aktningsvärda personer av s k ståndspersonsklass kostnadsfritt eller mot viss avgift bereda ett hem, där bostad samt i den mån stiftelsens tillgångar det medgiva, även vård och föda dem tillhandahållas, för vilket ändamål ett särskilt hem städse skall finnas och av stiftelsen vidmakthållas. Stiftelsens förvaltning skulle äga rum på det sätt stadsfullmäktige i Visby bestämde.

Stiftelsens styrelse hemställde tillsammans med Gotlands kommun att begreppet pauvres honteux i Visby inte längre behövde tillämpas och att intagning till hemmet fick ske utan avseende på vilken kategori äldre personer inom Gotlands kommun det var. Som skäl anfördes att det var svårt att finna några personer ur kretsen pauvres honteux i Visby och att begreppet inte var tidsenligt.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1931-12-14, dnr 24-979-80

1:36

ÄNDAMÅLSÄNDRING

KYRKTORN - KYRKORGEL

I testamente 1952-03-06 förordnade Maria Edlund att hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Vännäs församling att användas till uppförande av ett torn på församlingens kyrka. Församlingen hemställde att fondens medel skulle få användas för en orgel till Vännäs kyrka. Som skäl angavs att ett torn inte kunde byggas av fondmedlen på grund av stora kostnader för förstärkning av kyrkans grund och bärande stomme.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-12-23, dnr 24-1512-81

196 Bilaga 2 sou 1984:60

1:37

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BEREDA BOSTAD - EKONOMISKT STÖD

1878 års Stiftelse hade sitt ursprung i en år 1878 företagen insamling för att lindra rådande bostadsbrist i Stockholm. Enligt de ursprungliga stadgarna för stiftelsen, fastställda av Kungl. Majzt och överståthållarämbetet år 1957, skulle ändamålet vara att bereda behövande och skötsamma ensamstående kvinnor, som hava vårdnaden om barn eller länge och antingen troget arbetat hos ett och samma husbondsfolk, hjälp att erhålla sunda och ändamålsenliga bostäder.

stadgarna fullgjordes ändamålet dels genom Enligt upplåtelse av hyresrätt i stiftelsens egen fastighet mot billig hyra, dels genom bidrag till hyreskostnad.

Genom kammarkollegiets beslut 1977-09-09 utvidgades destinatärskretsen att jämväl omfatta behövande och skötsamma ensamstående kvinnor som har eller haft vårdnaden om föräldrar eller andra anhöriga.

Stiftelsens hemställde att ändrad ändamålsstyrelse bestämmelse skulle gälla för stiftelsen. Bestämmelsen skulle ha följande lydelse.

Stiftelsen, som verkar under naxmet 1878 års Stiftelse, har till ändamål att ge ekonomiskt stöd åt behövande och ensamstående kvinnor, företrädesvis kvinnor som antingen hava vårdnaden om barn eller länge och troget arbetat hos ett och samma husbondfolk eller har eller haft vårdnaden om föräldrar eller andra anhöriga.

Som skäl för har sökanden anfört bl.a. ansökningen Stiftelsen ägde ingen fastighet och hjälföljande. till destinatärskretsen hade därför skett via pen s.k. Genom de statliga och kommunala hyresbidrag. bostadsbidragen hade bidrag till hyreskostnaden alltmer kommit att falla under samhällets sociala verksamhet. Genom föreslagen ändring av stiftelsens ändamålsbestämmelse skulle man undvika sammanblandmed de statliga och kommunala bostadsbidragen. ning skulle därför i huvudsak innebära en an- Ändringen till lagstiftning på det sociala passning gällande området.

biföll ansökningen och föreskrev att av Kollegiet den minst en tiondel skulle årliga avkastningen tillföras fondens kapital.

Kk 1982-01-22, dnr 24-1589-81

Bilaga 2 197

1:38

ÄNDAMÅLSÃNDRING

BIDRAG TILL FATTIGA FLICKEBARN - STIPENDIER TILL STUDERANDE UNGDOMAR

Dr Alfred Steinmetz Minne m.m. var en stiftelse vars ursprungliga ändamål var att i mån av tillgångar giva kristlig uppfostran och vård åt fattiga flickebarn från Bollnäs församling, varvid företräde lämnas åt sådana flickor, vilka blivit intagna på Bollnäs fattigvård till full försörjning. Stiftelsen förfogade över tre fonder, nämligen kassafonden, Greta Tillgrens Minnesfond och pensionsfonden. Sistnämnda fond hade tillkommit för pensionering av tidigare i stiftelsens tjänst anställd personal. År 1961 förklarade Kungl. Maj:t hinder inte möta mot försäljning av stiftelsens fastighet jämte i densamma uppförd, till barnhem avsedda byggnad. Tillika föreskrevs bl.a. att disponibel avkastning av fonderna skulle efter ansökningsförfarande utdelas till medellösa flickor, tillhörande nämnda församling, som stipendier för yrkesutbildning. Såvitt gällde pensionsfonden skulle detta dock gälla först sedan pensionsberättigad person inte längre fanns.

Stiftelsens styrelse hemställde om tillstånd att ändra § 1 i stadgarna till följande lydelse:

Stiftelsens ändamål är att av de medel, som stå till dess förfogande, utdela stipendier till studerande ungdomar från Bollnäs församling.

Som skäl för framställningen framhölls att det blivit svårt att finna bidragsberättigade mottagare samt att i församlingen fanns ungdomar av båda könen med begränsade ekonomiska resurser, vilka satsade på en utbildning.

Kollegiet biföll ansökningen, men föreskrev att minst en tiondel av fondernas årliga avkastning skulle läggas till kapitalet. Detta beslut skulle dock inte innebära någon ändring rörande eventuella pensioner ur pensionsfonden.

Kk 1982-02-05, dnr 24-98-81

198 Bilaga 2

1:39

ÄNDAMÅLSÄNDRING

EN ELEV - FLERA ELEVER

Bokhandlanden Alfons Ahlgrens Stipendiefond bildades genom testamente 1959-08-22. Enligt förordnandet skulle fonden förvaltas av kollegiet vid Högre allmänna läroverket i Värnamo. Vidare föreskrev testator att avkastningen årligen skulle utdelas, efter prövning av kollegiet vid skolan, till en begåvad och skötsam elev i högsta ringen för vidare studieutbildning. Högre allmänna läroverket i Värnamo motsvarade numera Finnvedsskolan.

Skolstyrelsen i Värnamo kommun hemställde om permutation. Ansökningen innebar att den årliga räntan kunde utdelas även till flera elever samt att personalkonferensen ägde rätt att besluta om utdelning.

Som skäl för ansökningen anfördes bl.a. följande. Personalkonferensen vid Finnvedsskolan hade utdelat stipendium till elev med högsta medelbetyget. Denna urvalsmetod fick rimligtvis anses uppfylla villkoren i Alfons Ahlgrens förordnande. Inom personalkonferensen var man dock medveten om att betygens mät- och var bristfällig. Det hade dock inträfprognosvärde fat att två elever erhållit samma medelbetyg, vilket medfört svårigheter. Personalkonferensen hade funnit det lämpligt att utdelning från fonden årligen kunde ske till fler än en elev.

Kollegiet biföll ansökningen, men föreskrev att av den årliga avkastningen minst en tiondel skulle tillföras fondens kapital.

Kk 1982-03-11, dnr 24-10-82

1:40

ÄNDAMÅLSÄNDRING

- FRÄMJA VÅRD FRAMJA FORSKNING

Enligt testamente 1970-12-22 av Lorentz Nilsson skulle hans kvarlåtenskap tillfalla en stiftelse benämnd Helfrid och Lorentz Nilssons stiftelse. Stiftelsen skulle förvaltas av en styrelse. Stiftel-

Bilaga 2 199

sens ändamål skulle vara att främja vård av behövande eller handikappade med särskild företrädesrätt sjuka för - Vid utdelande av bidrag enligt synskadade. ovan skulle företrädesrätt lämnas för mottagare med hemortsrätt inom Staffanstorps kommun eller - vid av denna kommun - bostad inom det eventuell delning område av annan kommun som tidigare ingått i Staf-

fanstorps storkommun.

Stiftelsens styrelse hemställde om att även få använda stiftelsens avkastning till att främja medicinsk forskning med företräde för forskning inom Som skäl till ansökningen angavs att ögonsjukdomar. det av stiftelsens stora avkastning om ca på grund 200 000 kr. årligen var svårt att finna destinatä-

rer inom stiftelsens ändamålsområde.

biföll ansökningen på så sätt att stiftel- Kollegiet sens avkastning, sedan minst en tiondel därav årliga till i andra hand fick användas i lagts kapitalet, enlighet med ansökningen. Vidare föreskrev kollegiet att inte fick användas för ändamål som avkastningen skulle tillgodoses med allmänna medel.

Kk 1982-03-18, dnr 24-1754-81

1 :41

ÄNDAMÅLSÄNDRING

- FATTIGA, FÖRSUMMADE FLICKEBARN

BlDRAG TILQ

LON TILL FORSAMLINGSDIAKONISSA

I testamente 1914-11-09 förordnade Anna Katrina Olsson bl.a. att hennes hemman 1/4 mantal Houva Över- 2:3 i Forshälla socken skulle bilda en fond, gård som skulle förvaltas av i Forshälla förkyrkorådet Fondens avkastning skulle användas till samling. att bereda fattiga, försummade flickor, helst sådana som förlorat en eller båda föräldrarna, en god och kristlig uppfostran. Även gamla, ärbara fattiga i församlingar skulle erhålla understöd. tjänarinnor

hemställde att ändamålsbestämmelserna ut- Kyrkorådet så att medel ur fonden även fick överföras vidgades till församlingens diakonifond, vars avkastning användes för lön till diakonissan i församlingen. Som skäl för framställningen anfördes bl.a. att det numera var svårt att ur fonden dels ut medel enligt donationsbestämmelserna och att en överföring av

200 Bilaga 2

medel från Anna Katrina Olssons donationsfond till diakonifonden torde motsvara testators intentioner.

Kollegiet biföll ansökningen på så sätt att medel ur fonden fick i andra hand användas för diakonal verksamhet i församlingen. Kollegiet föreskrev dock att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet och att avkastningen inte fick användas för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1982-05-07, dnr 24-306-81

1:42

ÄNDAMÅLSÄNDRING

BIDRAG TILL FÖRSAMLINGSMEDLEM, SOM INTE ÄGDE MER ÄN 2 000 KR. - FÖR SOCIALT ÄNDAMÅL ENLIGT SOCIALNÄMNDS BE- BIQRAG STAMMANDE

Sigfrids egnahemsfond, som förvaltades av Östra Göinge kommun, bildades genom donationsbrev 1918-02-15 av N J Sigfrid. Fondens ändamål var att årligen skulle utdelas bl.a. 1 000 kr. till inom viss församling boende personer, som inte ägde mera egna medel än 2 000 kr.

Östra Göinge kommun hemställde att minst 10 % av avkastningen skulle årligen tillföras kapitalet och att utdelning skulle ske genom socialnämndens försorg för socialt ändamål, varvid hänsyn skulle tas till att ändamålet inte fick tillgodoses av allmänna medel.

Som skäl för ansökningen anfördes att det inte varit möjligt att utdela medel ur fonden samt att ändamålet borde anpassas efter rådande samhällsförhållanden.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-07-09, dnr 24-749-82

Bilaga 2 201

1:43

ÄNDAMÅLSÄNDRING

- ELEVHEM ELEVFORENING

Elevhemsfonden vid gymnasieskolan i Skara bildades genom att förre rektorn vid Skara högre allmänna läroverk Gustaf Holmstedt i samband med läroverkets 300-årsjubileum 1941 utfärdat upprop till förmån för ett då planerat elevhem i Skara.

Skara kommun hemställde om permutation. Ansökningen innebar bl.a. att den för utdelning disponibla avkastningen skulle i början på varje kalenderår utdelas till elevföreningar vid gymnasieskolan i Skara. Som skäl för ansökningen anfördes att något elevhem inte hade uppförts och att tanken på detta inte längre var aktuell.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-07-23, dnr 24-231-82

1:44

ÄNDAMÅLSÄNDRING

KYRKOINVENTARIER - PRYDNAD AV KYRKOGÅRD

Gåvofonden för Vårfrukyrkan skulle användas för anskaffande av inventarier och textilier för Vårfrukyrkans behov och dess prydande. Fonden bestod av medel som överlämnats för att hedra en avliden anförvants eller väns minne eller i anledning av högtidsdag. Fondens kapital uppgick 1981-12-21 till 27 779 kr. Fonden förvaltades av kyrkorådet i Enköpings församling. Kyrkorådet ansökte att fonden fick användas även till annan prydning inom och utanför Vårfrukyrkan samt å Vårfrukyrkogården för kyrkans och kyrkogårdens behov och prydande.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-08-02, dnr 24-1609-81

2 202 Bilaga

1:45

ÄNDAMÅLSÄNDRING

FATTIGA BARNS BEKLÄDNAD - BIDRAG TILL FORSAMLINGS SOCIALA ARBETE

I testamente 1919-10-19 förordnade Jon Gustaf Siljeström att vad som återstod av hans kvarlåtenskap, sedan legat och vissa kostnader utgivits, skulle tillfalla Alingsås Missionsförening att användas för föreningens verksamhet till fattiga barn beklädnad.

Missionsförsamling (tidigare benämnd Alings- Alingsås ås Missionsförening) hemställde att kollegiet ger församlingen tillstånd att använda avkastningen från fonden till församlingens sociala ar- Siljeströmska bete, företrädesvis som ekonomiskt bidrag till barneller enskilda personer som har särskilda familjer behov och till församlingens arbete bland människor med alkohol- och andra drogproblem.

Som skäl anfördes bl.a. att samhällets ansvar för barns materiella standard markant ökat t.ex. genom och om bidragsförskott och att barnbidrag reglerna det därför för församlingen känts alltmer onaturligt att utdela pengar till barns kläder.

Kollegiet biföll ansökningen på så sätt att fondens avkastning i första hand skulle användas för verksamhet bland barn och ungdom och i andra hand som bidrag till barnfamiljer eller enskilda personer som hade särskilda behov och till församlingens arbete för ungdom med alkohol- och andra drogproblem. föreskrev att minst en tiondel av den år- Kollegiet liga avkastningen skulle kapitaliseras.

Kk 1982-08-23, dnr 24-292-82

1:46

ÄNDAMÅLSÄNDRING

ANVÄNDNINGSOMRÅDE

Genom Kungl. Maj:ts beslut 1970-02-20 lades Skara stad, Valle och Ardala landskommuner samt den del av Gudhems landskommun, som motsvarades av Bjärka församling, samman till en nybildad kommun, benämnd

Ä Bilaga 2 203

Skara. Samtidigt förordnades bl.a. att användningsomrâdet för de dåvarande kommunernas donationer skulle vara oförändrat efter indelningsändringen, som skulle gälla fr.o.m. 1971-01-01.

De kommuner som sålunda bildade Skara kommun hade berörts av ändringar i kommunindelningen även tidigare 1934 och 1952. I samband med beslut härom nämligen hade Maj:t utfärdat bestämmelser rörande an- Kungl. vändningsområdena för de av kommunerna förvaltade donationsfonderna. Innebörden av dessa beslut var i allmänhet att användningsområdena skulle vara oförändrade efter kommunsammanläggning. För den 1934-01-01 Skara stad gällde emellertid till följd av nybildade Kungl. Majzts brev 1933-05-12 angående den nya kommunindelningens verkan å de donationer som vid utgången av år 1933 disponerades av Skara stad eller Skara socken, vilken lades samman med staden, att dessa skulle komma samtliga invånare inom den vidgade staden till godo, såvitt donationsbestämmelserna inte lade hinder i vägen.

Skara kommunfullmäktige hemställde att avkastningen av Skara kommuns donationsfonder skulle få användas inom hela kommunen, såvitt donationsbestämmelserna inte lade hinder i vägen. Som skäl anfördes bl.a. att förvaltning och användning av fonderna skulle väsentligt underlättas om de fick användas inom hela kommunen.

biföll ansökningen. I beslutet an- Kammarkollegiet fördes följande.

En förutsättning för att Skara konnuns donationsfonder skall få användas inom hela konmunens område bör, såsom kcmmunen själv utgått ifrån, vara att donationsbestännelserna inte lägger hinder i vägen. Med denna begränsning avses sådana fall där donator velat tillgodose ett klart område inom den ursprungliga konnunen eller där avgränsat donator förutsett att konnunsannanläggning skall ske själv och neddelat särskilda bestämmelser med anledning härav. Andra fall kan också tänkas då donator, genom föreskrift eller annorledes, uttryckt en avsikt med donationen som innebär att dess användningsområde inte får otvetydligt till en genom sannanläggning nybildad konmun. utvidgas

För ändring av en donations användningsområde även i fall då, enligt vad ovan sagts, donationsbestännelserna lägger hinder bör krävas skäl av annan art än i vägen, speciella de i detta ärende aktuella allmänna förvaltningstekniska.

204 Bilaga 2 sou 1984:60

Med hänvisning till vad sålunda anförts föreskriver kanr narkollegiet, med bifall till ansökningen, att avkastningen av de av Skara konnun förvaltade donationsfonderna skall användas inom hela konnunens område, såvitt donationsbestännelserna inte lägger hinder i vägen.

Kk 1982-11-08, dnr 24-28-81

1:47

ÄNDAMÅLSÄNDRING

FATTIGA, FÖRÄLDRALÖSA BARN - BARN OCH UNGDOM

Lovisa Elisabeth Lycke förordnade i testamente 1900-03-12 att 20 000 kr. av hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Sorunda församling. Kapitalet skulle förvaltas av kyrkorådet och räntan skulle den 24 september varje år användas till vård och underhåll åt fattiga, föräldralösa barn i församlingen. Fondens kapital var 1981-12-31 ca 48 000 kr.

Kyrkorådet ansökte om att avkastningen, sedan 10 procent lagts till kapitalet, skulle användas till kristen verksamhet bland barn och ungdom inom församlingen, exempelvis för frivilligt studiearbete, enskilda studier, lokalupplåtelser och studieledare. Som skäl anfördes att de sociala myndigheterna sörjde för ändamålet i testamentet.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet och att fonden inte fick användas för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1982-11-11, dnr 24-1067-82

1:48

ÄNDAMÅLSÄNDRING

LIKBILN- GRAVGRAVARE

Enligt testamente 1963-07-09 av Claes Wilander skulle kyrkorådet i Traryds församling erhålla 5 000 kr. för inköp av en likbil.

Bilaga 2 205

Kyrkorådet hemställde om att fonderade medel för inköp av en likbil i stället skulle få användas för inköp av en gravgrävare. Som skäl anfördes att församlingarna inte ombesörjde transporter i egen regi eftersom den delen av begravningsverksamheten sköttes av begravningsentreprenörer.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-11-15, dnr 24-747-82

1:49

ÄNDAMÄLSÄNDRING

MÅLADE KYRKFÖNSTER - RESTAURERING AV KYRKANS ORGEL

I inbördes testamente 1974-10-23 förordnade makarna Sigrid och Erik Larsson att 20 000 kr. skulle tillfalla Rappestads församling för att skaffa målade fönster till Rappestads kyrka.

Kyrkofullmäktige begärde tillstånd att i stället få använda medlen - 27 180 kr. - för av restaurering kyrkans orgel. Som skäl anfördes att riksantikvarieämbetet avslagit församlingens begäran att skaffa målade fönster till kyrkan.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-11-17, dnr 24-1221-82

1:50

ÄNDAMÅLSÄNDRING

MINDRE BEMEDLADE KVINNLIGA PERSONER INOM VISS FÖR- SAMLING - M UNDERSTOD TILL BEHOVANDE

I testamente 1940-07-04 förordnade Hildur Ström bl.a. att hennes fastighet skulle överlämnas till Hedvig Eleonoras församling i Stockholm att förvaltas under benämningen Stiftelsen Hildur Ströms Minne. Vidare överlämnades till församlingen 100 000 kr. till en fond i och för uppförande när så blir nödvändigt av en ny byggnad på tomten. Fonden förvaltades av stiftelsen.

206 Bilaga 2

Av fastighetens nettoinkomst skulle årligen hälften avsättas till fastighetens underhåll och den andra hälften utdelas i form av understöd till mindre bemedlade bildade kvinnliga personer inom Hedvig Eleonora församling.

Vid tiden för permutationsansökan var stiftelsens tillgångar fördelade på en underhålls- och understödsfond samt en nybyggnadsfond. Den förra hade förutom fastigheten en nettoskuld på ca 220 000 kr. och den senare hade ett kapital på ca 550 000 kr.

Stiftelsen hemställde om kollegiets medgivande till att

dels sannanslå de båda fonderna till en dels av den totala avkastningen utgiva åttio (80) procent såsom understöd till behövande inom och utom Hedvig Eleonora församling, allt enligt förordnanden i testamentet. Resterande del av avkastningen, tjugu (20) procent, avses att fonderas årligen.

som skäl för ansökningen anfördes att endast ca 10 000 kr. årligen kunnat utbetalas som understöd på grund av att så stor del av kapitalet och avkastningen bundits enligt bestämmelserna i testamentet. Vidare syntes det inte praktiskt genomförbart att uppföra någon ny fastighet.

Kollegiet avslog ansökningen såvitt avser bestämmelsen att understöd utbetalas till behövande utom Hedvig Eleonora församling.

Kollegiet biföll ansökningen i övrigt och föreskrev att minst en tiondel av den nybildade fondens avkastning skulle fonderas.

Vidare föreskrev kollegiet att avkastningen inte fick användas för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kollegiet anförde som skäl för sitt avslag till vidgad destinatärskrets följande:

Den föreslagna bestännelsen att understöd skall utgå till behövande även utom Hedvig Eleonora försanüing innebär en kraftig utvidgning av den s k destinatärskretsen. Denna krets är enligt testanentet begränsad till att omfatta endast nündre bemedlade bildade kvinnliga personer inom församlingen. Kammarkollegiet finner inga skäl föreligga för e sådan utvidgning. Ansökningen kan därför inte bifallas pa denna punkt.

Kk 1982-12-09, dnr 24-933-81

Bilaga 2 207

1:51

ÄNDAMÅLSÄNDRING

MÄN - KVINNOR

Enligt testamente 1944-05-04 förordnade makarna Karen och Markus Markussen bl.a. att viss del av deras kvarlåtenskap skulle förvaltas som en stiftelse, benämnd Markussens studiefond. Fondens avkastning skulle utdelas som stipendier varje år till behövande, skötsamma och särskilt begåvade inom Kronobergs län födda män i och för påbörjande, fortsättande och avslutande av deras studier vid läroverk, universitet och andra i testamentet nämnda läroanstalter. För stiftelsen har upprättats särskilda stadgar i huvudsaklig överensstämmelse med testamentsbestämmelserna.

Styrelsen för fonden ansökte om sådan ändring av ändamålsbestämmelsen i stadgarnas 1 § att stiftelsen fick möjlighet att utdela stipendier även till inom Kronobergs län födda kvinnor. Som skäl för framställningen anfördes att den inskränkningen av stipendiekretsen till enbart män måste i allra högsta grad anses som otidsenlig. Vidare anfördes.

Sedan testamentets upprättande har det skett stora förändringar i det svenska samhället när det gäller jänüikhetssträvandena mellan män och kvinnor. Ett exenpel på detta är den utjänning som ägt rum på utbildningens område. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick andelen kvinnliga studerande vid landets universitet och högskolor höstterminen 1945 till 22 procent. Höstterminen 1979 var andelen inte mindre än 53 procent. Det betyder att nu är det fler kvinnor än nån som är högskolestuderande. Även på andra områden, t ex inom förvärvslivet, har det skett en fortgående utjänning nellan könen. Dessa stora sanhällsförändringar kunde makarna Markussen knappast förutse när de upprättade sitt testamente.

Kammarkollegiet yttrade i beslut:

Stiftelsens styrelse har tidigare ansökt om pernutation av stadgarna av samma innebörd som den nu aktuella frank ställningen. Genom beslut 1976-06-21 avslog Kammarkollegiet denna framställning. Beslutet notiverades av att kollegiet funnit utrett att testatorerna avsiktligt begränsat kretsen av förmånstagare till nän och att det inte förelåg några särskilda skäl för pernutation.

208 Bilaga 2

Sedan år 1976 har frågan om jämställdhet mellan könen kommit allt mer i fokus och utvecklingen på området har gått snabbt. Bl a kan pekas på lagstiftningen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet och den rättspraxis som utvecklats. Arbetet för jämställdhet numera ett utgör naturligt inslag inom sanhällslivets olika områden.

Regeringen har vidare genom beslut 1977-11-17 i ett likartat ärende - ändrade bestämmelser för Karl Gustaf Redins stipendiefond - likställt kvinnliga och manliga elever.

Mot bakgrund av dessa omständigheter finner kollegiet numera tillräckliga skäl föreligga för permutation enligt framlagt förslag.

Kammarkollegiet bifaller därför framställningen.

Kk 1982-12-23, dnr 24-1185-80

Bilaga 2 209

2A : 1

SAMFOND . DONATORS SAMTYCKE

Skolstyrelsen i Umeå kommun förvaltade bl.a. 13 donationsfonder tillkomna genom gåvobrev och testamenten mellan åren 1836-1965. Skolstyrelsen ansökte om att de 13 donationsfonderna, däribland Inspektor P Nordströms donation och Kyrkoherde Gustaf A Grubbströms minnesfond, skulle sammanläggas till en samfond benämnd Stipendiefonden vid Umeå kommuns grundskola samt att för samfonden skulle gälla bl.a. följande bestämmelser.

Av den årliga avkastningen skall minst en tiondel läggas till kapitalet. Därefter skall den för utdelning disponibla avkastningen företrädesvis användas för

belöning eller uppmuntran åt elev, som visat goda kunskaper i särskilt ämne, god kamratanda eller berömvärd flit, belöning till elev, som ägnat arbete åt teater eller musik eller axman kulturell verksamhet vid resp. skola eller åt gymnastik dler idrott, stipendium för fortsatt utbildning, hjälp åt elev för studier eller för studieresa inom- eller utomlands, studiebesök, skolresa, fritidsverksamhet, kulturell verksamhet, idrottstävling eller annat för eleverna gemensamt ändamål eller förvärv av materiel m.m.

Som skäl för framställningen i ärendet anfördes en önskad ändring av donationsbestämmelserna till ett mer allmänt ändamål.

Kollegiet yttrade i beslut såvitt nu är av intresse:

Genom gåvobrev 1894-01-01, 1897-05-07 och 1905-01-06 överläxmade Per Nordström vissa medel till dåvarande fattigvårdsstyrelsen för att förvaltas under benämningen Inspektor P Nordströms donation. Den årliga räntan skulle utdelas till nödställda fattiga inom vissa byar.

Kammarkollegiet finner att de för samfonden föreslagna ändamålen inte så nära som möjligt motsvarar det ursprungliga ändamålet för Inspektor P Nordströms donation. Denna bör sålunda inte ingå i den föreslagna samfonden. Kollegiet avslår ansökningen i denna del.

Kollegiet finner vidare att kyrkoherde Gustaf A Grubbströms minnesfond inte bör ingå i samfonden, eftersom donator Elsa Grubbström inte lämnat sitt medgivande till den föreslagna permutationen. Ansökningen avslås därför även i denna del.

210 .Bilaga 2

Kollegietiinnerdärenot inte hinder föreligga not att övriga donationsfonder får bilda en samfond.

Kk 1978-08-04, dnr 157/75

2A:2

SAMFOND . FRISÄNGSFOND

I testamente 1945-07-17 förordnade Ester Malmén att 15 000 kr. skulle tillfalla vardera Mörby sjukhus och länslasarett att användas för en fri- Södertälje Företrädesrätt till frisängarna hade i Huddinge säng. boende och till Huddinge hörande personer.

Stockholms läns landstingskommun ansökte om att de två fonderna skulle få sammanläggas till en fond benämnd Ester Malméns frisängsfond, att avkastningen skulle användas i första hand vid Huddinge sjukhus till förmån för patienter företrädesvis från Huddinge kommun, att kammarkollegiets beslut 1973-02-12 1 p., angående ändrade bestämmelser rörande s.k. frisängsfonder, skulle för patienter i såväl sluten gälla som öppen vård. Därvid skulle gälla följande.

Avkastningen av frisängsfond av nu ifrågavarande slag får, i den mån avkastningen inte kommer till användning för beenskilt elredande av ersättning för vård på allmän sal, ler halvenskilt rum, användas under eller efter sjukhusvård till patient a) såsom bidrag som i anledning av sjukhusvistelsens längd eller på grund av nünskad orsakad av sjukdomen, fått sin arbetsförmåga, ekonomiska ställning försämrad, täckande av kostnad för eftervård, som patient av b) till ekonomiska skäl eljest inte har näjlighet att bekosta, c) till bestridande av kostnader för ortopediska hjälpnedel, d) till bestridande av kostnader för andra personliga än ortopediska, vilka personer ned olika fyhjälpmedel siska medicinskt bedöms vara i behov av, dock handikapp tandproteser och vanliga glasögon samt ej täckande av kostnader för konvalescentvård och e) till rekreationsresor, som patient av ekonomiska skäl eljest inte har nöjlighet att bekosta.

av ovan angivna frisängsfond må dock inte Avkastningen användas för ändanål som skall bekostar med allnänna HEdel eller till bestridande av utgift i den del den täcks av medel från allnän försäkringskassa.

Bilaga 2 211

Kollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att av den årliga avkastningen skulle minst en tiondel läggas till kapitalet.

Kk 1978-11-13, dnr 161/77

2A:3

SAMFOND

Enligt testamente 1924-05-30 förordnade Emelia Jakobina och Ellen Dorotea Eriksson att visst belopp skulle bilda en fond. Fonden skulle förvaltas av en styrelse om tre personer, vilka skulle utses av stadsfullmäktige i Göteborg. Avkastningen skulle användas till årligt understöd med lika mellan sex fördelning inom Göteborgs stad födda och boende obemedlade kvinnliga handelsbiträden inom kortvaru- och manufakturbranschen, som genom sjukdom eller ålderdomssvaghet blivit urståndsatta att kunna fortsätta med sin verksamhet. De sjukligaste och äldsta skulle äga företräde.

Genom kammarkollegiets beslut 1976-12-06 bildades Göteborgs kommuns donationsfond - samfond - för socialt ändamål. I samfonden ingick 31 fonder. För samfonden gällde bl.a. att

disponibel avkastning av samfonden skulle enligt beslut av sociala centralnännden användas till stöd åt behövande inom konnunen och att vid disposition av samfonden skulle hänsyn tas till föreskrifterna för de i samfonden ingående donationerna i den utsträckning som fanns länpligt.

Styrelsen för fonden Systrarna Erikssons minne hemställde att fondens förvaltning skulle överflyttas till Göteborgs kommunstyrelse och att fonden skulle få sammanläggas med samfonden. De personer, som hittills erhållit bidrag från fonden, skulle fortsättningsvis erhålla bidrag från samfonden. Som skäl anfördes att ändamålsbestämningen numera var svår att uppfylla och att fondens medel kunde komma till bättre användning om de tillfördes samfonden.

Kollegiet biföll ansökningen. Vidare föreskrevs att i donationsboken för samfonden skulle att framgå fonden Systrarna Erikssons minne ingick i Göteborgs kommuns donationsfond - samfond - för socialt ändamål.

Kk 1979-02-19, dnr 24-168-78

212 Bilaga 2 sou 1984:60

2A:4

SAMFOND. ANVÄNDNINGSOMRÄDE. DONATORS SAMTYCKE

Linköpings kommun hemställde om permutation av 220 donationsfonder med huvudsakligt ändamål att utgöra premie-, stipendie- och materielfonder till förmån för elever vid skolor inom Linköpings kommun. Framställningen innebar dels att donationernas geografiska verksamhetsområde - oavsett vad som kunde vara föreskrivet - ändrades till att omfatta hela storkommunen Linköping, dels att vissa fonder sammanlades till samfonder på närmare angivet sätt och dels att ändamålsbestämmelserna ändrades på närmare angivet sätt.

Kollegiet yttrade i beslut, såvitt nu är av intresse:

Enligt kannarkollegiets praxis i pernutationsärenden med stöd bl.a. av Kungl. brev 1968-11-15 ang dispositionen av avvecklingsskolornas donationsfonder m m får användningsområdet för en genom sannanläggning nybildad kommuns donationsfonder för skoländamål - efter därom gjord ansökan - utsträckas till att omfatta hela den nybildade komnunen om ej särskilda skäl talar därenot. Grunden härför är att varje konnun nu utgör ett elevområde.

Vad gäller de fonder som skall ingå i de föreslagna sanfonderna finner kollegiet ned det undantag som frangår nedan inte hinder möta not att avkastningen av den får användas inom hela Linköpings nybildade konnuns område. Enligt praxis bör härvid föreskrivas att vid utdelning hänsyn skall tas till de i resp samfond ingående fondernas ursprungliga bestännelser i den utsträckning som finnes länplig. I fråga om utvidgning av användningsområdet för de i ärendet aktuella särfonderna finner kollegiet inte heller hinder föreligga not en sådan pernutation med de undantag som frangår nedan.

Undantagen avsåg fonder där donator motsatt sig samfondsbildning.

Gentemot de i ärendet framförda erinringarna att vissa styrelser och personer inte hörts över pernutationsansökningen har konnunen invänt följande. I de fall en dylik styrelse alltjämt fungerar eller samråd i övrigt äger rum med viss person har vederbörande beretts tillfälle att avge yttrande. I andra fall, då föreskrifter härom fallit i glömska eller av annat skäl inte iakttagits under en lång tid, har konnunen funnit neningslöst att försöka få in yttranden i ärendet. Kollegiet finner - i likhet med länsstyrelsen - att konnunens inställning i denna fråga kan godtagas.

Kk 1979-02-19, dnr 446/74

Besvär fördes mot beslutet. Se vidare 4C:7.

Bilaga 2 213

2A:5

SAMFOND. DONATORS SAMTYCKE

Halmstads kommun förvaltade bl.a. 142 donationsfonder för skoländamål. Kommunen ansökte om att fonderna skulle läggas samman till två samfonder benämnda Halmstads grundskolors samfond och Halmstads gymnasieskolors samfond med hela kommunen som användningsområde.

Beträffande en av fonderna, T.I.F.-gåvan, hade donator, kamratföreningen T.I.F., begärt att donationen återställdes till föreningen. Föreningen anförde att samfondsbildningen syntes innebära, att de villkor som förknippats med T.I.F.-gåvan inte kom att kunna tilllämpas.

Kollegiet yttrade i beslut, såvitt nu är av intresse:

Kammarkollegiet finner att fonden TIF-gåvan inte bör ingå i samfonden, eftersom donator kamratföreningen T.I.F. inte lämnat sitt medgivande till permutationen. Ansökningen lämnas därför utan bifall i denna del. Kollegiet medger att återstående 141 fonder får läggas samman till två samfonder.

Kk 1979-02-27, dnr 1375/74, 1818/76

2A:6

SAMFOND

Genom gåvobrev 1947-11-23 överlämnade Maggi, Elisabeth och Sigrid von Platen vissa medel till Hälsingborgs stad att bilda en fond, benämnd Fröken Ellen von Platens donationsfond. Av fondens årliga avkastning skulle en femtedel läggas till kapitalet, varefter återstoden skulle utdelas till en eller två musiklärarinnor i Hälsingborg, vilka äro i behov av hjälp och gjort sig förtjänta därav.

Helsingborgs kommun hemställde om permutation på så sätt att fondens medel skulle överföras till Helsingborgs kommuns samfond för mindre bemedlade, som bildats genom kammarkollegiets beslut 1976-05-07. Samfondens för utdelning disponibla avkastning skulle användas till bistånd åt mindre bemedlade. Avkastningen fick inte användas för ändamål som skulle tillgodoses genom det allmännas försorg. som skäl anfördes att det numera var svårt att finna perso-

214 Bilaga 2

ner som enligt bestämmelserna var berättigade till utdelning.

Kollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att i donationsboken för Helsingborgs kommuns samfond för mindre bemedlade skulle framgå att Fröken Ellen von Platens donationsfond ingick i samfonden.

Kk 1979-10-01, dnr 1463/76

2A:7

SAMFOND

Svenska Fotografernas Förbund förvaltade tre fonder till förmån för behövande förbundsmedlemmar samt Ernest Flormans Minnesfond, vars avkastning skulle utdelas som hederspension till äldre medlem i förbundet.

Förbundet hemställde om permutation.

Framställningen innebar att fonderna skulle läggas samman till en samfond, Svenska Fotografernas Förbunds Rese-, Utbildnings- och Understödsfond. För samfonden skulle enligt stadgar, antagna av Svenska Fotografernas Förbunds kongress, gälla bl.a. att avkastningen skulle användas “till förbundets medlemmar för ändamål som kan verka för fotografyrkets utveckling, för ändamål som kan främja yrkesutbildningen genom kursstipendier, studieresor och som ekonomiskt understöd till behövande medlemmar, att fonden skulle förvaltas av förbundsstyrelsen och att fondens medel skulle placeras i enlighet med vad som gällde angående förmyndarmedel. Av handlingarna i ärendet framgick att Ernest Flormans Minnesfonds kapital 1978-12-31 uppgick till drygt 6 000 kr. medan övriga tre fonders kapital uppgick till sammanlagt ca 90 000 kr.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet medger att fonderna får läggas ihop till en sanmond med bestännelser enligt det anförda, dock att av den årliga avkastningen minst en tiondel skall läggas till kapitalet.

Vidare föreskriver kollegiet att vid disposition av sank fonden hänsyn skall tas till de ursprungliga donationsbestännelserna i den utsträckning som finns länpligt och

Bilaga 2 215

att för samfonden skall läggas upp en donationsbok som skall innehålla dels en förteckning över de fonder som i sanüonden och de föreskrifter som gällde för dem ingår före sannanläggningen och dels stadgar för samfonden. Det torde ankonna på länsstyrelsen att fastställa stadgar med övriga erforderliga föreskrifter för samfonden.

Kk 1979-10-26, dnr 24-831-78

2A:8

SAMFOND

Kriminalvårdsstyrelsen förvaltade följande två donationsfonder med anknytning till kriminalvården. L Rubens fond, vars ränteavkastning skulle användas till fromma för frigivna fångar. Fonden bildad engåvobrev 1901-01-20. Fångvårdsmännens minnesligt fond bildad enligt gåvobrev 1927-09-24 av Viktor Almqvist. Denna fonds avkastning skulle användas till understödjande av fångars familjer som i följd av familjeförsörjarnas frihetsförlust råkat i nödställd belägenhet.

Kriminalvårdsstyrelsen hemställde att fonderna fick sammanläggas till en fond, benämnd Rubens och Almqvists samfond, vars disponibla avkastning, sedan minst tio procent därav lagts till kapitalet, skulle i form av bidrag till frigivna klienter och utgå klienters familjer. Som skäl anfördes bl.a. att en rationell förvaltning och redovisning av fondkapitalet skulle erhållas.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att vid disposition av samfonden skulle hänsyn tas till föreskrifterna för de i samfonden ingående donationerna i den utsträckning som fanns lämplig. En förteckning över de i samfonden ingående fonderna skulle upprättas, som innehöll dels de föreskrifter som gällde för fonderna före sammanläggningen och dels stadgar för samfonden.

Kk 1981-06-26, dnr 24-1265-80

216 Bilaga 2

2A:9

SAMFOND. ANVÄNDNINGSOMRÅDE

Kristianstads kommun förvaltade elva samfonder med sociala ändamål. Samfonden hade bildats genom elva olika beslut under 1976 av kammarkollegiet. Med undantag för föreskrifter om geografiska användningsområden var samfondernas stadgar Dessa likalydande. innehöll bl.a. den föreskriften att beslut om utdelning skulle fattas av sociala Centralnämnden efter hörande av förekommande särskilda kommittéer. De geografiska användningsområdena utgjordes av förutvarande Araslövs kommun, Degerberga kommun, Everöds kommun, Fjälkinge kommun, Kristianstads stad, Nosaby kommun, Oppmanna-Vånga kommun, Tollarps kommun, Träne kommun, Vä kommun och Åhus köping.

Kommunen hemställde om att de elva samfonderna fick sammanläggas till en samfond. För samfonden skulle gälla följande stadgar.

a. Samfonden har bildats genom sannanläggning av 11 sank fonder vilka i sin tur sannanlagts av fonder med socialt ändamål enligt särskild förteckning. b. Förvaltningen av samfonden skall handhas av konnunstyrelsen. c. Av den årliga avkastningen skall nünst 1/10 läggas till kapitalet. Beslut om utdelning fattas av sociala centralnännden. Utdelningen skall användas åt behövande eller åt organisationer för verksanhet bland behövande. d. Avkastningen får inte användas för ändanål som skall tillgodoses med utdebiterade medel. e. Avkastning som inte används reserveras för utdelning under konnande år. f. Vid disposition av samfonden skall hänsyn tas till föreskrifterna för de i samfonden ingående ursprungliga donationerna i den utsträckning som finnes länplig.

Som skäl anfördes bl.a. att

Kristianstads konnun hade bildats genom sannanläggning av ett större antal konnuner vid fyra tillfällen med början år 1952. Under perioden 1952-1966 var nuvarande Kristianstads konnuns geografiska område uppdelat på elva konnuner. Senaste konnunsannanläggningen ägde rum år 1974. Genom de olika koununsannanläggningarna och sanhällsutvecklingen hade medvetenheten beträffande de förutvarande kcnnungränserna successivt minskat. Denna förändring nrr tiverade en sannanläggning av de elva samfonderna till en social saniond med ett och sanna geografiska använd-

*

sou 1984:60 Bilaga 2

ningsområde. Vidare skulle genom sanmanläggningen administrativa fördelar vinnas som i sin tur skulle ge utrymme för en ytterligare förbättring av inriktningen av fonddispositionerna.

Kammarkollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att en särskild donationsbok skulle upprättas för den nybildade samfonden. Donationsboken skulle, förutom förteckningen över de fonder som ingick i samfonden, innehålla de föreskrifter som gällde för fonderna innan de fick bilda samfond samt stadgar för den nya samfonden.

Kk 1981-09-07, dnr 24-297-81

2A:10

SAMFOND. DONATORS SAMTYCKE

Skolstyrelsen i Gävle kommun hemställde om permutation av tolv av skolstyrelsen förvaltade fonder. Ansökningen innebar såvitt nu är av intresse att en fond, Rektor Sven Karsbergs premiefond för engelska, skulle sammanläggas med tidigare av kammarkollegiet bildad samfond.

Enligt gåvobrev 1958-05-30 förordnade Sven Karsberg att vissa medel skulle bilda en fond benämnd Rektor Sven Karsbergs premiefond för engelska. Fonder överlämnades till Gävle stads drätselkammare för att förvaltas på samma sätt som Gävle Borgareskolas övriga fonder; Den för utdelning disponibla avkastningen skulle delas i två premier och vid läsårets slut utdelas som belöning för goda kunskaper i och visat intresse för engelska språket. Fondens kapital uppgick 1979-12-31 till 24 180 kr.

Sven Karsbergs barn, Arne Karsberg och Birgit Lundvik uttalade i yttrande bl.a. följande.

Det står fullt klart för oss och för var och en som kände pappa, att han, utifrån sin tid och dess skolförhållandn i Gävle stad, på det skarpaste skulle motsätta sig något sådant. Han ägnade mer än 30 år av sin nannakraft åt att utveckla Borgareskolan och bevara dess särart.

Nu är vi ju medvetna om att nycket förändrats sedan dess och att hela skolväsendet inom konnunen organiserats om och att den allnänna tendensen på alla områden är att sannanföra till större enheter. Så vi tror inte att det

Bilaga 2

är lönt att känpa not utvecklingen och får därför ge vårt tillstånd till denna sannanslagning.

Men vi gör det med stor olust och under protest.

Kollegiet yttrade i beslut, såvitt nu är av intresse:

Kammarkollegiet finner inte, med hänsyn till vad Sven Karsbergs barn anfört, skäl föreligga för permutation av Rektor Sven Karsbergs premiefond för engelska.

Ansökningen lännas därför utan bifall i den delen.

Kk 1981-08-26, dnr 24-290-81

2A:11

SAMFOND

Norrköpings kommun ansökte om permutation beträffande ett antal fonder, som dels förvaltades av kommunen, dels av annan förvaltare. Samfonden föreslogs bildad genom sammanläggning av 139 av kommunen förvaltade fonder och 4 av annan förvaltade fonder. För samfonden hade upprättats förslag till stadgar. För fonderna som behandlades särskilt i ansökan, under bl.a. punkt 6, gällde att de skulle ingå i samfonden. Fonderna under punkt 6 hade ett kapital som uppgick till 216 965 kr., 258 178 kr., 146 076 kr., 140 622 kr. och 800 706 kr.

Som skäl för framställningen anfördes bl.a. följande.

För många av fonderna är utdelningsbestännelserna starkt föråldrade. För fonder med låg kapitalbehållning kan den för utdelning tillgängliga avkastningen bli helt obetydlig eller så liten att kostnaden för att förvalta och redovisa fonden överstiger dess avkastning. I en samfond kan förvaltningen ordnas rationellt, bestännelserna för utdelning blir enhetliga och de belopp som kan delas ut blir någorlunda stora. För att fonderna som behandlats under punkt 6 ovan skall få ingå i samfonden franhålls att alla donatorer bör behandlas lika. Den lojalitet och respekt fondförvaltaren och sanhället är skyldig att visa inför donators vilja och intntioner kan ju inte sägas vara större om fondkapitalet är stort än om det är fråga om ett blygsamt fondkapital. Vidare kan fondkapitalets storlek vara beroende av omständigheter som donator och fondförvaltaren inte kan råda över.

Bilaga 2 219

Kollegiet anförde i beslut, såvitt nu är av intresse:

I propositionen (1972:8) med förslag till permutationslag framhöll föredraganden (s 30) att som utgångspunkt för tillämpningen av lagen bör gälla att den praxis som har utvecklat sig vid Kungl. Maj:ts handläggning av permutationsärenden skall följas även i fortsättningen och att någon ändring av hittills tillämpade allmänna principer inte är åsyftad. Justitiekanslern uppgav (prop s. 22) i remissvar att det brukade föreskrivas som villkor vid samfondsbildning att ingen av de fonder som skulle bilda samfond fick överstiga 20 000 kr.

Kollegiet uttalade 1974-09-27 (se Aktuellt från skolöverstyrelsen 1974/75 nr 22, s 3), i anledning av gymnasieskolans inrättande 1971-07-01 och därmed sammanhängande problem vid användningen av donationsfonder bl a följande. I praxis har ansetts att en fond kan - såvitt övriga förutför finns - om inte sättningar sammanläggning sammanläggas fonden har en alltför stor kapitalbehållning. I beslut 1968-11-15 från Kungl. Majzt avseende bestämmelser om dispositionen av avvecklingsskolomas donationsfonder sattes gränsen till 20 000 kr. Med hänsyn till penningvärdeförändringen har kollegiet dock medgett att större fonder får sammanläggas. Är en fonds behållning över 40 000 kr bör den dock - om tillräckliga skäl anförs därför - kunna sammanläggas.

Ovan angivna utveckling av praxis har fortsatt och kollegiet tillämpar numera inte någon fast gräns för hur stor en fond får vara för att ingå i en samfond utan denna fråga bedöms från fall till fall.

En samfondsbildning innebär i regel att ett flertal småfonder samunanläggs och de huvudsakliga permutationsskälen för detta är dels att rationalisera fondförvalmingen och dels att bättre kunna tillgodose ett för flera fonder gemensamt ändamål genom att större belopp kan disponeras för ändamålet. Ju större en fonds kapital är desto svagare gör sig dessa skäl gällande. I sammanhanget bör även nämnas att då sammanläggning inte går att genomföra är samförvaltning ett alternativ som tillgodoser vissa av skälen för samfondsbildning. En samförvaltning torde kunna genomföras utan permutation såvida inte någon donationshandling innehåller ett förbud not samförvaltning.

Av ifrågavarande fonder har fonden 6d (140 622 kr.) ett kapital som i ock för sig inte talar emot att den ingår i samfonden. Däremot har den ett så speciellt och från övriga fonder särskiljande ändamål beredande av räntefria lån att den inte kan anses lämplig att ingå i samfonden.

220 2 Bilaga

Övriga fyra fonder har var för sig så stort kapital att de skäl som vanligen anförs för samfondsbildning här saknar Därutöver ingår i två fonder fastigheter med

särskil tyngd. a förvaltningsforeskrifter vilket också talar

anot att de ingår i samfonden.

Att en har

fond ålderdomliga bestämmelser är i sig inte

heller

tillräckliga skal att medge att den inläggs i san-

ñmud utan bor

istallet atgärdas enom pernutation av ända-

målet. Inte heller 1 övrigt har onnunen - ned hänsyn till fondernas storlek - anfört tillräckli t starka skäl för

att fonderna skall få läggas in i sa onden.

Kolle iet avslog såvitt avser ansökningen nu behandlade onder.

Kk 1981-12-21, dnr 953/77

Kommunen anförde besvär. Regeringen avslog besvären (Utbildningsdepartementet 1982-09-02, dnr 208/82).

2A:12

SAMFOND. KYRKLIG SAMFÄLLIGHET

Kyrkonämnden i Uddevalla, Bäve och Lane Ryrs församlingars kyrkliga samfällighet ansökte om permutation beträffande ett antal som fonder, förvaltades av församlingarnas kyrkoråd.

Ansökningen innebar såvitt nu är av intresse att tre samfonder skulle få bildas och att samfondernas avkastning skulle få användas inom hela den kyrkliga samfälligheten.

Kollegiet anförde i beslut såvitt nu är av intresse:

Syftet med en samfällighet är att åstadkonna en samordnad

ekonomisk förvaltning. Församlingarna fortsätter att vara konnunala enheter med egna beslutande organ. En samfällighet är inte en lika fast sanmanhållen enhet som en konnun eller en försanüing. Problem kan uppkomma om en församling bryts ut ur samfälligheten eller ny församling tillkommer.

Vidare saknar samfälligheten organ som är länpade att handha utdelningen ur fonderna. På grund härav kan pernutation inte medges.

Kammarkollegiet avslog ansökan i nu aktuell del.

Kk 1982-04-16, dnr 24-112-79

2 Bilaga 221

2A:13

SAMFOND

Toarps, Rångedala och Äspereds församlingar bildade sedan 1971-01-01 en kyrklig samfällighet för vården av alla angelägenheter av ekonomisk natur. Kyrkofullmäktige för samfälligheten ansökte om permutation beträffande ett antal fonder, som förvaltades av församlingarnas kyrkoråd. Fonderna hade i huvudsak sociala ändamål. För två av fonderna, Per J Samuelssons fond och August och Johan Magnussons fond, gällde att avkastningen i första hand resp. att 50 kr. av avkastningen skulle användas för viss gravskötsel.

Ansökningen innebar såvitt nu är av intresse följande. I första hand föreslogs att alla fonderna sammanlades till en samfond, benämnd Samfonden för barn-, ungdomsoch äldreverksamhet inom Toarps kyrkliga samfällighet, med hela den kyrkliga samfälligheten som användningsområde. Som skäl för framställningen har anförts bl.a. följande. Fonderna har likartade ändamål. Församlingarna har gemensam ekonomisk förvaltning och gemensam kyrkoherde och bedriver redan stora delar av barn-, ungdoms- och äldreverksamheten gemensamt inom samfälligheten. Den föreslagna samfondsbildningen skulle medföra ekonomiska och administrativa fördelar.

Kollegiet anförde i beslut, såvitt nu är av intresse.

Syftet med en kyrklig samfällighet är att åstadkonna en sanordnad ekonomisk förvaltning. Försanlingarna fortsätter att vara konnunala enheter med egna beslutande organ. En samfällighet är inte en lika fast sannanhållen enhet som en konnun eller en församling. Om en samfond bildas för hela samfälligheten kan problem uppkomna ifall senare en församling bryts ut ur samfälligheten eller ny försanüing tillkonner. Vidare saknar samfälligheten organ som är länpade att handha utdelningen ur fonderna.

På grund av det anförda kunde enligt kollegiet permutation inte medges.

Kk 1982-07-01, dnr 24-1655-79, 24-1656-79, 24-1657-79

Ä 222 Bilaga 2 sou 1984:60

2A:14

SAMFOND. LÖNEBIDRAGSFOND

Den regionala museiverksamheten inom Östergötlands län bedrevs av två självständiga rättssubjekt; Stiftelsen stads museum för skön konst och Linköpings Östergötlands Fornminnes- och Museiförening.

Stiftelsen förvaltade sex fonder, vilka huvudsakligen hade till ändamål att inköpa konst. Kapitalen bestod i sin helhet av aktier. Den ekonomiska förvaltningen av fonderna handhades av Östgötabanken resp. Skandinaviska Enskilda Banken. Fyra av fonderna hade 1980-12-31 ett om 707 935 kr., 892 361 kr., kapital 165 412 kr. och 10 000 kr.

förvaltade bl.a. tolv fonder av vilka fler- Föreningen talet hade såsom ändamål att inköpa föremål till utökande av föreningens samlingar. Den ekonomiska förhandhades av Östgötabanken förutom för en valtningen lönebidragsfonden, som förvaltades av kammarfond, Fonden bildades under 1930-talet kollegiets fondbyrå. av lotterimedel för avlönande av landsantikvarier i den landsantikvarieorganisationen. En av tidigare fonder hade ett kapital om föreningens övriga 665 647 kr.

Stiftelsen, föreningen, kommunen och landstinget heminnebar såvitt nu ställde om permutation. Ansökningen är av intresse att stiftelsens och föreningens fonder skulle i första hand få bilda en samfond med stadgar enligt upprättat förslag.

Kollegiet anförde i beslut:

Den s k lönebidragsfonden har inte bildats på enskilt initiativ varvid inte är tillänplig beträfpernutationslagen fande denna fond. Kollegiet kan sålunda inte besluta att fonden skall ingå i samfond.

Flera av de fonder som enligt framställningen skall läggas sannan till samfond har kapital av betydande storlek, vilket skulle kunna vara hinder för samfondsbildning. Med hänsyn till fondernas ändamålsbestämmelser och placering i aktier finner emellertid särskilda skäl föreligga att kollegiet låta dem ingå i en santond enligt framställningens förstahandsyrkande.

biföll ansökningen, såvitt nu är av intresse. Kollegiet

Kk 1982-09-17, dnr 24-1317-81

Bilaga 2 223

2A:15

SAMFOND. ANSAMLAD AVKASTNING

Malmö kommun förvaltade ett antal skolfonder till förmån för elever inom kommunen. Malmö skolstyrelse hemställde om såvitt nu är av intresse viss samfondsbildning.

Kollegiet anförde i beslut, såvitt nu är av intresse:

Enligt ansökan skall fonderna vid Pauliskolan och Malmö Latinskola läggas in i samfonden för gyrmasieskolan. Frågan har under beredningen i kommnen behandlats bl a i skolornas samarbetsnärmder och kollegiet. Dessa organ har genom skolornas rektorer i skrivelser till konmmen notsatt sig att de två skolornas fonder in i samfonden. läggs Rektor för Pauliskolan, Lars har även vid be- Bjellerup, sök hos kollegiet redogjort för sin skrivelse. Samarbetsnäxmderna och kollegierna anser att flertalet donationsbestämmelser ännu kan efterlevas. Pauliskolan föredrar att den skolans fonder får bilda en egen samfond. - Av handlingarna framgår vidare att de båda skolorna har avsevärt större sammanlagt fondkapital än de övriga gyrmasieskolorna, räknat efter elevantalet. ‘

Kollegiet kan enligt praxis medge att det bildas samfonder för en hel kormun på det sätt som Skolstyrelsen har begärt. Det ligger i sakens natur att en samfond får ett mera allmänt fornulerat ändamål än de fonder haft som upplösts och lagts in i samfonden. Vid föresamfondsbildning skriver dock kollegiet att vid disposition av samfonden hänsyn skall tas till föreskrifterna i urkunderna för de i samfonden ingående donationerna i den utsträckning som finnes lämplig. Om som i detta fall en förhållandevis stor del av samfondens kapital ursprungligen donerats för en viss skola eller utbildningslinje, bör detta enligt kollegiets mening beaktas när Skolstyrelsen beslutar om utdelning av medel.

Kammarkollegiet medger att Malmöskolornas samfond nr 1 för grundskolan och Malmöskolornas samfond nr 2 för gyrmasieskolan får bildas och att bestämmelser enligt bilagorna 4 och 6 skall få gälla. Kollegiet föreskriver dock att av samfondernas årliga avkastning skall minst en tiondel läggas till kapitalet. Vidare föreskriver kollegiet att vid disposition av samfonderna skall hänsyn tas till föreskrifterna i urkunderna för de i samfonden ingående donationerna i den utsträckning som finns länplig. De donationsböcker som uppläggs för samfonderna skall innehålla dels förteckning över de fonder som ingår i samfonden och de före-

224 Bilaga 2

skrifter som gällde för dem före sannanläggningen, dels stadgar för samfonden .

Av handlingarna i ärendet frangår att vissa fonder inte använts sedan länge, utan att avkastningen reserverats. Som villkor för att samfonderna skall få bildas föreskriver kollegiet att sådan avkastning som hänför sig till tiden före år 1981 skall läggas till sanübndernas bundna kapital.

Kk 1982-10-12, dnr 24-51-81

2A:16

SAMFOND. ANVÄNDNINGSOMRÅDE

Efter ett upprop av Elfsborgs Läns Läkareförening 1909 bildades 1912 Elfsborgs läns förening för beredande av vård åt fattiga obotligt sjuka. Enligt 1 § i stadgarna från samma år skulle föreningen ha till uppgift att upprätta sjukhem och där bereda vård åt medellösa och mindre bemedlade, Elfsborgs län tillhörande obotligt sjuka. Föreningen ändrade sedermera namn till Föreningen för Älvsborgs läns sjukhem. Enligt § 1 i stadgar, som fastställdes av länsstyrelsen 1972, hade föreningen till uppgift att upprätta sjukhem och där bereda vård åt sådana inom Älvsborgs län boende vilka äro långtidssjuka, i behov av sjukvård men icke kunna mottagas å lasarett, sjukstuga eller därmed jämförlig anstalt.

Ett hem för 30 patienter uppfördes 1914. Föreningen hade under årens lopp erhållit penninggåvor och donationer. Älvsborgs läns landsting har under senare år givit bidrag till sjukhemmets drift. Sedan sjukhemmet ansetts mindre lämpligt för sitt ändamål och utdömts av brandmyndigheterna har fastigheten överlämnats till Älvsborgs läns landsting. Landstinget har förbundit sig att uppföra ett nytt sjukhem i egen regi på fastigheten.

Föreningens styrelse förvaltade 38 fonder. Fondernas ändamål var huvudsakligen att bereda vård åt långtidssjuka på sjukhemmet. Donatorerna hade beträffande nio av fonderna föreskrivit att sjuka som bor på orter inom södra Älvsborgs län skall ha företräde.

Föreningens styrelse har, som ansökningen slutligen utformats, hemställt att de fonder som styrelsen förvaltar skall få sammanläggas till en samfond be-

Bilaga 2 225

nämnd Sjukhemsfonden i Ulricehamn och att kollegiet skall fastställa stadgar för samfonden. Första stycket av andra meningen i 3 § lyder: Återstoden av avkastningen skall användas till olika hjälpåtgärder inom hemsjukvården i södra Älvsborgs län (den s k Sjuhäradsbygden) ----. Föreningen har i andra hand hemställt att denna passus skall ändras till Återstoden av avkastningen skall användas till olika hjälpåtgärder inom hemsjukvården i Älvsborgs län med företräde för den s k Sjuhäradsbygden ----.

som skäl för ansökningen har anförts bl a följande. Sedan sjukhemmet lagts ned önskar föreningen använda avkastningen av de kvarstående fondmedlen i så nära anslutning till donatorernas önskemål som möjligt.

De medel, som tillförts föreningen och bildat dess ekonomiska grundval har lämnats av givare i södra delen av Älvsborgs län, de sju häradena. Medlen har merendels lämnats mer eller mindre formlöst och ofta utan närmare föreskrifter, men alla gåvor och testamentslöften har âsyftat att bereda människor från södra delen av Älvsborgs län en drägligare tillvaro än i de ofta fattiga och trångbodda hemmen på den tid, då det allmänna ej kunde ta hand om sjuka annorledes än på lasarett och sjukstugor under kortare tid och på fattigstugorna och i städernas försörjningshem.

Kollegiet anförde i beslut, såvitt nu är av intresse.

Såvitt frangår av donationsurkunderna har inte avsikten med någon av donationerna varit att begränsa utdelningen till sjuka inom Sjuhäradsbygden. Inte heller av upprcpet för bildande av den förening som förvaltar fonderna eller av föreningsstadgarna från och med bildandet 1912 och fram till 1980 frangår annat än att föreningens verksanr het skulle avse hela Älvsborgs län. Kollegiet anser därför att saniondens användningsområde inte kan begränsas till att avse Sjuhäradsbygden.

I 9 av de 28 bevarade donationsurkunderna har donatorerna föreskrivit att företräde skall ges till sjuka från Sjuhäradsbygden. Det sjukhem som föreningen har förvaltat har legat i Ulricehann och det har under ett antal år endast använts för patienter från Sjuhäradsbygden, huvudsakligen från ett område motsvarande Ulricehanns konnun. För 10 av de 38 fonderna saknas donationsurkunder. Enligt föreningens styrelse har donatorerna varit bosatta i södra delen av Älvsborgs län och donationerna har varit avsedda för sjuka från denna del av länet. Kollegiet finner att

2 sou 1984:60 226 Bilaga

de i detta oxmärmda omständigheterna talar för stycket att visst företräde för hjälpåtgärder inom hemge ett sjukvården i Sjuhäradsbygden. Uttrycket i 3 § i stadgarna

olika inom hemsjukvården i Älvsborgs län hjälpåtgärder med företräde för den s k Sjuhäradsbygden bör enligt

tolkas så att personer från andra delar

kollegiets mening

av Alvsborgs län än Sjuhäradsbygden inte får uteslutas

från Företräde bör endast ges för sökande hjälpåtgärder. från i de fall likartade förhållanden rå- Sjuhäradsbygden der för sådan sökande och sökande från andra delar av

Älvsborgs län.

Kollegiet bi föll andrahandsyrkandet.

Kk 1982-11-02, dnr 24-1624-80

2A: 1 7

SAMFOND . TI LLSYN . FONDSTORLEK . GRAVSKÖTSELFÖRESKRIFT

kommun förvaltade såvitt nu var i fråga 79 Borås fonder. av fonderna hade ett socialt ända- Merparten mål. fonder hade som ändamål att vårda vissa Övriga Kommunen ansökte om vissa samfondsbildninggravar. ar.

anförde i beslut, såvitt nu är av intresse. Kollegiet

ansökningen skall samfonderna stå under länsstyrel- Enligt medan detta gälla för särfonderna. sens tillsyn ej skall Huruvida en fond skall stå under tillsyn eller ej kan ej

såvida ej stiftaren lärmat säravgöras genom permutation, skild föreskrift därom. Alla fonderna saknar föreskrift

varför får avgöras enligt lag om tillsyn, tillsynsfrågan

om tillsyn över stiftelse (1929:116).

för samfondsbildning är De huvudsakliga perxrutationsskälen rationalisera fondförvaltning och dels att bättre dels att ett för flera fonder gemensamt ändamål kunna tillgodose större kan disponeras för ändamålet. Ju genom att belopp är desto svagare gör sig dessa större en fonds kapital Särskilda skäl krävs för att en stor fond skäl gällande. tillämpar inte nåskall få ingå i en samfond. Kollegiet för hur stor en fond får vara för att få gon fast gräns i en samfond utan denna fråga bedöms från fall till ingå J P Holmströms donation (644) (en av fonderna som fall. av ansökan) har ett kapital som uppgår till omfattades 273 800 kr. Kolumnen har inte - med hänsyn till fondens

- anfört starka skäl för att fonden storlek tillräckligt

skall få läggas in i samfonden.

Bilaga 2 227

Genensamt för tre av fonderna är att fattigvårdsstyrelsen tagit enot pengar som överlännats på villkor att styrelsen skulle åtaga sig vård av gravplatser. får Styrelsen genom att ta enot belppen anses ha läunat tyst samtycke till villkoren. De avtalsförhållanden som därigenom uppstått kan inte ändras eller upplösas genom permutation. Konnunens förpliktelser för gravskötsel kvarstår därför oavsett hur konmunen disponerar donationsmedlen.

Med undantag för J P Holmströms donationsfond (644) medgav kollegiet de sökta samfondsbildningarna, dock med den inskränkningen att förslaget rörande samfondernas tillsyn lämnades utan åtgärd. läm- Kollegiet nade ansökningen, såvitt gällde ovan nämnda gravfonder utan åtgärd.

Kk 1982-11-12, dnr 24-493-79

2A: 1 8

SAMFOND . DESTINÅTÄRSKRETS

Odd Fellowlogen nr 15 Carl XIV Johan i Örebro förvaltade ett antal fonder vars ändamål i huvudsak var att lämna bidrag till behövande medlemmar av logen eller till medlemmar närstående behövande personer.

Logen hemställde att fonderna skulle sammanläggas till en samfond. Som skäl för anfördes ansökningen att det förelåg svårigheter att dela ut medel ur fonderna samt att en samfondsbildning innebar en förenklad administration.

Kollegiet anförde i beslut, såvitt nu är av intresse.

För de medel som förvaltas av sökanden under benänning Albert Englunds gåva har givaren ej lännat några bestänr melser beträffande användning och förvaltning av medlen. Sökanden äger därför rätt att utan prövning enligt den i pernutationslagen stadgade ordningen disponera över dessa medel. Angående ändanålsbestänmelserna för i ansökningen angivna fonderna gäller bl a att destinatärskretsen skall utgöras av behövande personer samt, ned undantag för två av fonderna, att medel endast skall utdelas till medlemmar av logen eller till anhöriga till dessa nedlennar eller anhörig till avliden medlem. Föreslaget ändamål för samfonden innebär en alltför stor utvidgning av destinatärskretsen genom att medel kan utdelas till personer som ej är behövande och till personer utan anknytning till Odd Fellowlogen. Enligt kannarkollegiets nsning förelig-

228 Bilaga .2 sou 1984:60

ger därför ej skäl att bifalla ansökningen utan beaktande av de begränsningar beträffande destinatärskretsen, som gäller för flertalet av särfonderna.

Kammarkollegiet lämnar ansökningen utan åtgärd beträffande Elbert Englunds gåva.

Kollegiet medgav att den sökta samfonden fick bildas. Beträffande samfondens ändamål biföll kollegiet ansökningen på så sätt att samfondens avkastning i första hand skulle användas till behövande medlemmar av logen och till medlemnarna närstående behövande anhöriga och i andra hand för äldreomsorg och för främjande av vård, uppfostran och utbildning av ungdom. Kollegiet biföll i övrigt ansökningen.

Kk 1982-12-10, dnr 24-1552-81

2A: 1 9

SAMFOND . DONATORS YTTRANDE . SKOLSAMFOND

Tingsryds kommun förvaltade ett antal fonder för huvudsakligen skoländamål och sociala ändamål. Kommunen hemställde om att få bilda tre samfonder.

Kollegiet anförde i beslut, såvitt nu är av intresse.

Den föreslagna ändamålsbestämmelsen för Tingsryds kommuns socialnärmds samfond (en av de sökta samfonderna) att bl.a. behövande inom kommunen som inte vill erhålla hjälp från samhället skall erhålla ekonomisk hjälp strider mot bestämmelsen att avkastningen inte får användas för ändamål som skall tillgodoses med utdebiterade medel och bör därför utgå.

Enligt fast praxis föreskriver kammarkollegiet vid bl.a. samfondsbildning att minst en tiondel av den årliga avkastningen skall läggas till kapitalet. Syftet är att i någon mån motverka att kapitalets realvärde sänks genom inflation. Den föreslagna övergångsbestämmelsen under stadgarnas § 2 skulle medge att en stor del av ansamlade räntemedel fick förbrukas under en kortare tid, varefter den disponibla avkastningen skulle sjunka. En sådan bestämmelse skulle motverka regeln om kapitalisering. I liknande fall föreskriver därför kollegiet som villkor för permitation att en del av den ansamlade räntan inte får förbrukas utan skall läggas till kapitalet.

Enligt stadgamas § 5 skall samfondemas förvaltning stå under kommunfullmäktiges tillsyn. Detta innebär ingen

2 229 Bilaga

i ändring bedönningen av om förvaltningen även skall stå under enligt tillsyn lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelse. Det ankonner på länsstyrelsen att besluta i den senare frågan.

Konnunen har inte inkomit med yttrande från donatorerna för vissa av fonderna, nänligen Erik Wenborns premiefond, Inga Jonssons, Kvarnmåla donationsfond och Gunnar Ericssons ndnnesfond. För Inga Jonssons, Kvarnmåla donationsfond gäller att utdelning skulle ske i samråd med donatorerna. De två övriga fonderna är relativt nya och donatorerna lever. Utan samtycke från dessa kan fonderna inte läggas in i respektive samfond. «

Fyra av de fonder, som omfattas av har ansökningen, inte bildats på enskilt initiativ utan genom anslag från kommunen. är inte Permutationslagen tillämplig beträffande dessa fonder. Det torde ankomma på regeringen att besluta om permutation för fonderna.

Kollegiet avslår ansökningen såvitt avser Erik Wemborns premiefond.

Kk 1982-12-30, dnr 24-163-164-165-82

2A:20

SKOLSAMFOND

Styrelsen för Brunnsviks Folkhögskola förvaltade elva fonder, som huvudsakligen hade till ändamål att tillgodose eleverna vid folkhögskolan.

Styrelsen för folkhögskolan hemställde att få lägga samman fonderna till en samfond samt att bl.a. följande bestämmelser skulle få gälla för samfonden.

Den för utdelning disponibla får användas avkastningen till förmån för elever i folkhögskolans längre kurser, företrädesvis för studiebesök, skolresor, fritidsverksanhet, kulturell verksanhet, idrottstävling eller annat för eleverna gemensamt ändmmü, förvärv av materiel eller andra saker, hjälp åt elev för studier eller för studieresa inom eller utom landet. Avkastningen kan även användas för belöning eller upnuntran av elev som visat god kamratanda eller berömvärd flit, belöning till elev som ägnat arbete åt gynnastik eller idrott, stipendium för fortsatt utbildning.

230 Bilaga 2

Som skäl för framställningen anfördes bl.a. att de intentioner som fondernas stiftare haft inte var aktuella eller ändamålsenliga samt att fondernas avkastning var ringa.

Kammarkollegiet yttrade i beslut:

Karmarkollegiet gör följande överväganden.

De flesta fonder är till för stipendier och andra individuella ändamål, vilket bättre måste beaktas vid bestämmande av samfondens ändamål.

av Kungl Majzts beslut 1968-11-15 rörande dis- Med ledning positionen av de s k avvecklingsskolornas donationsfonder har kollegiet utbildat en fast praxis rörande ändamålet när fonder av förevarande slag får bilda samfond.

Kammarkollegiet bifaller därför ansökningen med den ändringen att samfonden får följande ändamål.

Den för utdelning disponibla avkastningen får användas till förmån för elever i folkhögskolans längre årskurser, företrädesvis för belöning eller uppmuntran av elev, som visat god kamratanda eller berömvärd flit, till elev, som ägnat arbete åt teater eller mubelöning sik eller annan kulturell verksamhet vid skolan eller åt gymnastik eller idrott, stipendium för fortsatt utbildning, åt elev för studier eller för studieresa inomhjälp eller utomlands, studiebesök, skolresa, fritidsverksamhet, kulturell verksamhet, idrottstävling eller annat för eleverna gemensamt ändamål, förvärv av materiel eller andra saker.

Kk 1983-01-13, dnr 24-157-81

2A: 21

SAMFOND . FONDSTORLEK

Göteborgs kommun förvaltade ett antal skolfonder. kommunfullmäktige hemställde om att få Göteborgs bilda tre samfonder.

anförde i beslut, såvitt nu är av intres- Kollegiet se, följande om några av de fonder som omfattades av ansökan.

Bilaga 2 231

Göteborgs Nya Elementarläroverks för flickors särfond och Donationen 1862 har betydande kapital, varför enbart skälet att rationalisera fondförvaltningen inte är tillräckligt för att lägga in fonderna i samfonden. (Fondernas kapital och s.k. disponibel avkastning var år 1978 212 126 kr. och 27 134 kr. resp. 195 293 kr. och 85 335 kr.) Då Göteborgs nya elementarläroverk inte längre finns samt givaren av Donationen 1862 ville vara okänd och inköp av skolböcker bekostas av allmänna medel, finner kollegiet att särskilda skäl föreligger för att lägga in fonderna i samfond III.

wilh Röhss utdelningsfond av år 1934. Fondens kapital är betydande, men då fonden inte är knuten till särskild skola finner kollegiet att det finns skäl att lägga in fonden i samfond. (Fondens kapital och s.k. disponibel avkastning var år 1978 189 020 kr. och 19 752 kr.)

3 d Pensionsfonden. Fondens kapital är betydande, men då fondens ändamål inte går att tillärrpa idag, finner kollegiet att skäl föreligger att få lägga in fonden i samfond. (Fondens kapital och s.k. disponibel ränta var år 1978 182 664 kr. och 62 181 kr.)

Kk 1983-01-24

232 Bilaga 2

Bilaga 2 233

2B:1

UPPLÖSNING

Värmlands läkarförening förvaltade Carl-Axel Jeppsons Minnesfond. Ur fonden skulle när medlem i föreningen avled och efterlämnade änka med barn som behövde hjälp, 200 kr. utbetalas till de efterlevande.

Föreningen ansökte om att fonden skulle överföras till Sveriges läkarförbunds understödsfond. Reglementet för understödsfonden innehöll bl.a. följande.

Fondens ändamål är att lämna understöd åt förbundsmedlemmar, som råkat i nödställd belägenhet, och åt behövande änkor och oförsörjda barn efter förbundsmedlemmar.

Som skäl anfördes att fondens ändamål inte längre gick att uppfylla och att det aldrig skett någon utdelning från fonden.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-04-20, dnr 24-1298-78

2B:2

UPPDELNING

Kyrkorådet i Nysätra församling förvaltade Elisabeth af Silléns fond. Avkastningen av fonden skulle, sedan 10 % lagts till kapitalet, användas i första hand för att bekosta tillsyn och vård av Elisabeth af Silléns fädernegrav och i andra hand till hjälp åt Nysätra sockens fattiga eller sjuka och för diakonala ändamål i övrigt i socknen. Fonden uppgick 1979-01-01 till 26 452 kr.

Kyrkorådet begärde att få dela fonden på så sätt att 40 % av kapitalet bildade en fond för skötsel av graven och resten utgjorde en fond med övriga nuvarande ändamål för den odelade fonden.

Som skäl för ansökningen anfördes följande. År 1976 var avkastningen av fonden 1 595 kr. och förvaltningskostnaden 150 kr. Kostnaden för gravskötseln inberäknat periodvis återkommande omförgyllningar av inskriptioner på gravens två stenar uppgick i genomsnitt till omkring 500 kr. per år. Eftersom summan av kostnaden för gravskötsel och den del av avkast-

234 Bilaga 2 sou 1984:60

ningen som skulle läggas till kapitalet översteg 20 % av fondens nettoavkastning åtnjöt fonden inte inskränkt skattskyldighet enligt 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen. Fonden hade således debiterats skatt med 630 kr. för år 1976. Bifall till ansökningen skulle innebära, att skattebeloppet minskades genom att endast gravfonden beskattades, och gjorde det möjligt att använda större del av avkastningen för fondens sociala ändamål.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kollegiet bedömer att kostnaderna för graven kommer att stiga i nünst sanna takt som fondavkastningen. Den framtida vården av graven skulle enligt denna bedönning äventyras om fonden delades på begärt sätt. Eftersom Elisabeth af Sillén föreskrivit att det främsta ändamålet för fonden skall vara att bekosta gravskötseln bör ansökningen inte bifallas.

Kannarkollegiet lännar ansökningen utan bifall.

Kk 1979-06-06, dnr 24-148-78

2B:3

UPPLÖSNING

I testamente 1898-05-22 föreskrev makarna Lars Johan och Lovisa Wingqvist att efter bådas död av deras efterlämnade förmögenhet skulle avsättas 100 000 kr. till en fond. Kapitalet skulle innestå hos ägaren eller ägarna till Fritsla Mekaniska vävfabrik utan säkerhet så länge den fanns till och ägdes av testatorernas efterlevande. En ränta motsvarande vad som i solida bankinrättningar högst beräknas på deponerat kapital skulle årligen utdelas till de fattigare vid fabriken och arbetarna på Fritsla Stom. En styrelse bestående av sex personer skulle besluta om fördelningen av understöden. Vidare föreskrevs att om fabriken övergick i annan persons ägo än de efterlevande fick kapitalet innestå även hos denne, såvida han ställde säkerhet till Fritsla kommun. Skulle fabriken helt upphöra skulle fonden tillfalla Fritsla kommun och förvaltas av den såsom annan kommunens egendom.

I testamente 1907-03-11 föreskrev makarna Birger och Maria Wingqvist att efter deras död skulle 100 000 kr. bilda en fond med deras namn till förmån för firman L J Wingqvists arbetspersonal och möjligen behövande

Bilaga 2 , 235

däri inbegripet personalen såväl vid tjänstemän, fabriken som på Stommen och Bjällbo tillika med firmans jordbruksarbetare inom Fritsla kommun. För denna fond skulle i avseende på omhänderhavandet, förvaltningen och utdelningen gälla alla de bestämmelser och grunder som föreskrivits beträffande förstnämnda fond.

- till - över- Ignar Andén släkting Birger Wingqvist efter dennes död rörelsen. Andén avsatte under tog sin livstid vid tre olika tillfällen sammanlagt vilka redovisats - i likhet med de 200 000 kr., donerade medlen - som skuld i rörelsens tidigare bokslut. Efter den sista avsättningen har redovisats en skuld om totalt 400 000 kr.

Efter Ignar Andéns död 1972 övertogs rörelsen av hans tre barn, vilka fortsatte rörelsen. Dessa barn ansökte om att bestämmelsen om årlig utdelning av fondens ränteavkastning måtte upphävas och att vid bifall till detta yrkande kollegiet måtte förordna att fonden skulle anses upplöst. som skäl åberopades bl.a. att rörelseresultatet sedan mitten av 1950talet successivt försämrats, att antalet anställda kraftigt minskat och att samhällets sociala omvårdnad i dag var så utbyggd att ingen behöver lida nöd.

Kollegiet anförde i beslut:

I ärendet frangår visserligen att de textila grenarna av rörelse minskat jämfört med tidigare. Men ifrågavarande rörelsen bedriver också - liksom tidigare - annan verksanhet såsom jordbruk och skogsbruk. Eftersom donationernas destinatärskrets omfattar även andra arbetstagargrupinom textilindustrin är det per än dem som är sysselsatta inte omöjligt att använda avkastningen av de donerade medlen. Kammarkollegiet finner därför inte tillräckliga skäl för en upplösning av fonderna enligt anföreligga sökningen.

Kollegiet lännar ansökningen utan bifall.

Kk 1979-10-02, dnr 1201/77 - som

Barnen anförde besvär._Regçringen fann permuta-

tionslagen ej tillamplig pa de av Ignar Anden avsatta - besvären i denna del utan åt ärd och

medlen lamnade

i ovri t utan bifall (Socialdepartementet 198 -04-02, dnr V 510/79).

2B:4

UPPLÖSNING

Enligt 1954-11-23 förordnade testamente systrarna Hanna och Olivia Johnsson att deras kvarlatenskap,

236 ; Bilaga 2 SOU 1984:6O

sedan vissa legat utgått, skulle tillfalla Älmhults Missionsförsamling att bilda en fond benämnd Hanna och Olivia Johnssons donation. Endast fondens avkastning fick förbrukas och därvid i första hand användas för underhåll av missionsförsamlingens kyrka.

Missionsförsamlingen ansökte om permutation. Ansökningen innebar att fonden skulle få upplösas och dess medel skulle få användas som bidrag till finansieringen av en tillbyggnad av ungdoms- och församlingslokaler. Som skäl för ansökningen anfördes bl.a. att församlingen under årens lopp i erforderlig omfattning underhållit den år 1894 uppförda kyrkobyggnaden, delvis med hjälp av avkastningen från och donationen, att man var i stort behov av utökade lokaler för bl.a. ungdomsverksamhet. Donationens medel uppgick vid tiden för ansökan till ca 13 000 kr. och den beräknade kostnaden för tillbyggnaden till ca 650 000 kr. Finansieringen av densamma avsågs huvudsakligen ske med frivilligt insamlade medel ävensom kommunala och andra bidrag. Enligt församlingens det uppfattning låg med hänsyn till ändrade förhållanden - i med linje testatorernas vilja att fondens kapital användes för finansiering av tillbyggnaden.

Kollegiet anförde i beslut:

Missionsförsanüingens kyrka är fortfarande i bruk. Behov av underhåll av densanna kommer otvivelaktigt att finnas även i framtiden. Eftersom fondens avkastning sålunda kan användas i enlighet med bestämmelserna i testamentet, finner kannarkollegiet inga skäl för permutation. Kollegiet avslår därför framställningen.

Kk 1980-06-13, dnr 24-207-80

Missionsförsamlingen anförde besvär. Regeringen avslog besvären (Justitiedepartementet 1980-10-02, dnr 1584/80).

2B:5

UPPLÖSNING

Enligt ett inbördes testamente 1965-11-16 av Anna och Gottfrid Persson skulle visst bilda en belopp fond benämnd Anna och Gottfrid Perssons premiefond. Gottfrid Persson

Sedan avlidit, ändrade Anna Persson

for sin del testamentet 1974-10-13, varigenom fonden har bildats endast på av Gottfrid grundval Perssons testamentsförordnande. För fonden skulle följande bestammelser gälla. Endast den räntan skulle årliga ?utdelas såsom premium till den och mest flitigaste intresserade eleven vid skolan. Premien skulle ut-

Bilaga 2 237

delas till elev i sista klass i Alvikens skola, Bromölla.

skolstyrelsen hemställde om att fonden skulle få upplösas och medlen få användas för inköp av böcker till skolbiblioteket. Fondkapitalet uppgick till drygt S17 kr. som skäl för framställningen anfördes att beloppet var ringa och att det blev en svår bedömningsfråga att utse årskursens flitigaste elev.

Kollegiet yttrade i beslut:

Med hänsyn till att fonden nyligen har nottagits av skolstyrelsen, att inga ändrade förhållanden inträtt efter nottagandet och att vad skolstyrelsen anfört inte heller utgör annat särskilt skäl för pernutation, finner kanr narkollegiet att permutation inte kan beviljas.

Kollegiet avslår därför ansökningen.

Kk 1980-11-14, dnr 24-450-80

2B:6

UPPLÖSNING. HUSRIVNING

I testamente 1923-02-15 förordnade Per Hansson att det av honom ägda huset med uthus etc skulle tillfalla Everöds församling såsom ålderdomshem för församlingens fattiga, som därigenom komma att bo nära sin präst och kyrka och därför bättre kunna tillses och njuta den omsorg de kunna behöva.

Kommunen ansökte om att nämnda - å byggnader belägna kommunen tillhöriga fastigheten Everöd 5:74 i Kristianstads kommun - skulle få rivas. Som skäl anfördes att bostadshuset var att betrakta som saneringsobjekt och saknade värde. År 1967 uppfördes ett nytt ålderdomshem och i samband därmed upphörde behovet av donationsbyggnaden som ålderdomshem. Byggnaden hade stått obebodd sedan 1976. Stiftelsen saknade i övrigt tillgångar.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-10-02, dnr 24-620-81

238 Bilaga 2

2B:7

UPPLÖSNING

I testamente 1969-01-23 förordnade Ingrid och Edgar Berg bl.a. att ett belopp om 5 000 kr. skulle tillfalla S:t Pauls Metodistförsamling att användas för inre prydande av församlingens helgedom. Ifrågavarande belopp fick dock komma till användning först då församlingen byggde en ny, tidsenligare kyrka med utnyttjande av församlingens kyrktomt.

Metodistförsamlingen hemställde om permutation, innebärande att såväl kapital som upplupen ränta skulle då användas för prydande av nuvarande kyrka. Som skäl för framställningen anfördes att församlingen inte hade för avsikt att ersätta nuvarande, kulturhistoriskt värdefulla, kyrka med en ny.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-01-22, dnr 24-1756-81

2B:8

UPPLÖSNING

Enligt sammanträdesprotokoll 1940-08-21 bildades stiftelsen Oskarströms församlingshem av personer intresserade av att få till stånd ett församlingshem inom municipalsamhället samt antogs bl.a. stadgar för stiftelsen. I stadgarna föreskrevs att stiftelsen skulle förvaltas av en särskild styrelse samt att stiftelsens medel skulle överlämnas till det gemensamma kyrkorådet i händelse av stiftelsens upplösning. Av handlingarna i ärendet framgick att stiftelsen under år 1940 hade förvärvat en fastighet som hittills använts som församlingshem.

Länsstyrelsen i Hallands län fastställde stadgar för stiftelsen senast 1958-01-22 i anledning av Oskarströms utbrytning till egen församling. Enligt de nya stadgarna skulle stiftelsens medel i händelse av dess upplösning överlämnas till nämnda församling.

Styrelsen för Oskarströms församlingshem hemställde att stiftelsen skulle upplösas och dess tillgångar, däri ingående fastigheten Åsen 1 samt ett kapital om ca 20 000 kr. (räkenskapsåret 1980), skulle överlämnas till Oskarströms församling. Såsom skäl anfördes dels att stiftelsen saknade tillräckliga medel för

sou 1984:60 Bilaga 2 239 _

drift och upprustning av den snart försam- 100-åriga lingshemsbyggnaden, dels att Oskarströms församling hade för avsikt att uppföra ett nytt församlingshem på egen mark varefter det gamla församlingshemmet skulle rivas.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kammarkollegiet medger att stiftelsens tillgångar överlänr nas till Oskarströms församling, varigenom stiftelsen upplöses. De överlännade tillgångarna skall användas såsom bidrag till uppförande av nytt försanüingshem i Oskarströms församling.

Kk 1982-01-22, dnr 24-120-81

2B:9

UPPLÖSNING

Enligt testamente 1940-11-26 förordnade Margit Ingeborg Eklund att en fjärdedel av hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Stockholms Stadsbudsförening u p a för att bilda en fond benämnd Stadsbudet 81 Carl Fredrik Eklunds Gåvofond, vars årliga avkastning skulle utdelas av nämnda förenings styrelse till gamla orkeslösa mindre bemedlade stadsbud och stadsbudsänkor.

Styrelsen för fonden ansökte om att fonden skulle få upplösas och att dess tillgångar skulle få fördelas i lika andelar mellan de kvarvarande f.d. medlemmarna i Stockholms Stadsbudsförening u p a.

Som skäl till ansökningen anfördes bl.a. följande. Stockholms Stadsbudsförening upphörde redan år 1961. Därefter bildades tre av varandra oberoende föreningar från vilka en styrelse bestående av tre personer - en från vardera - för fonföreningen utsågs den. Något intresse hos dessa föreningar att överta förvaltningen av fonden från nuvarande styrelse fanns inte. Avkastningen, ca 3 500 kr. per år, var för liten att utdela till de ca 15-20 medlemmarna som alla var lika bidragsberättigade. I ärendet upplystes att fondens behållning uppgick till ca 37 000 kr.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet bifaller ansökningen på så sätt att fondens medel får utdelas till dem som enligt fondbestämmelserna är bidragsberättigade.

Kk 1982-02-19, dnr 24-1048-81

240 Bilaga 2

23:10

UPPLÖSNING

I gåvobrev 1913-05-06 föreskrev Salomon Smith bl.a. följande.

Jag skänker till staden Ystad ett belopp af hundratusen Kronor att utgöra en stiftelse, som skall kallas Gustaf och Augusta Smiths ålderdomshem och hvars ändamål skall vara att med högst sjuttiotusen Kronor af det skänkta ber lopet uppföra byggnad, att användas till fria bostäders utlännande åt obemedlade, som minst 15 år varit medlennar af Ystads sanhälle, och som ej tillhöra den egentliga arbetsklassen och ej heller den klass, som användes till de mera underordade göromålen i den enskildes dock tjänst, så, att i särskilda fall äfven sistnännda af kategorier behöfvande kunna få lägenhet i stiftelsen, när styrelsen pröfvar skäl dertill vara förhanden. Hvad af donerade medlen återstår, sedan stiftelsens byggnad blifvit uppförd, skall utgöra en orubblig fond, deraf räntan för all framtid skall användas till byggnadernas underhåll samt öfriga nödiga utgifter för stiftelsen.

Genom testamente 1933-03-31 av Betty Bruzelius tillfördes stiftelsen kapital för hemmets utvidgning med ytterligare en byggnad. Härvid föreskrev testator att den tilltänkta byggnaden skulle uppföras i huvudsak efter den plan som låg till grund för den av hemmets stiftare förut uppförda byggnaden.

Stiftelsens tillgångar bestod vid tiden för permutationsansökan av fastigheterna nr 3 och nr 4 inom kvarteret Ystad i Ystads kommun samt en aktiepost om ca 17 000 kr. Av ett till ansökningen bifogat värderingsintyg framkom att fastigheternas värde var 1 300 000 kr. I intyget framhölls dock att åtgärder för eftersatt underhållsarbete motsvarade en kostnad om ca 300 000 kr. Stiftelsens skulder uppgick till ca 1 030 000 kr. Med undantag för en mindre del inteckningsskulder utgjorde Ystads kommun stiftelsens enda fordringsägare.

Stiftelsens styrelse hemställde om permutation Ansökningen innebar att stiftelsen erhåller tillstånd att försälja fastigheterna till Ystads kommun, att stiftelsen med erhållen köpeskilling skall reglera sina skulder, att stiftelsen i och med försäljningen upphör med sin verksamhet.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet bifaller ansökningen på så sätt att stiftelsen medges tillstând till försäljning av fastigheterna

Bilaga 2 241

samt att de från försäljningen härrörande medlen får användas till betalning av stiftelsens skulder. Kollegiet föreskriver dock att försäljningen av fastigheterna skall föregås av värdering av opartisk, sakkunnig värderingsman, att köpeskillingen inte får understiga vid sådan värdering åsatt saluvärde och att det för försäljningen upprättade ktteavtalet skall underställas länsstyrelsen för godkännande.

Huruvida stiftelsens verksanhet skall anses ha upphört i och med ifrågavarande försäljning kan ej avgöras i detta ärende. Kollegiet lännar därför ansökningen i denna del utan åtgärd. I det fall stiftelsen saknar tillgångar efter betalning av skulderna får stiftelsen anses vara upplöst. I annat fall får stiftelsens styrelse ta ställning till vilka åtgärder som länpligen bör vidtagas ned resterande del av stiftelsens tillgångar och ansöka om härför erforderlig permutation.

Kk 1982-04-16, dnr 24-1443-81

23:11

UPPLÖSNING

Forsa församling förvaltade dels fonden Inventarium Domesticum för vilken urkund eller annan uppgift om fondens bestämmelser saknades, dels Likvagnskassan. Den senare fonden grundade sig på ett gåvobrev 1909-09-25 av Olof Olsson, Jonas Andersson och Lars Andersson till Forsa församling. Gåvan bestod av en likvagn. Vid uthyrning av vagnen skulle avgift upptas vilken skulle användas för vagnens underhåll. Fonderna hade 1981 en behållning om 875 kr. respektive 1 075 kr.

Forsa församling ansökte om att fondernas medel skulle få överlåtas till Forsa kyrkas blomsterfond, varvid fonderna skulle upplösas. Forsa kyrkas blomsterfond har följande huvudändamål.

1. Ihågkonnandet av sjuka och ganüa i församlingen. 2. Till kyrkans prydande. 3. Mission, flyktinghjälp, cancerforskning etc. som prästerna och kyrkvärdarna i samråd finna angelägna. 4. Det särskilda ändanål, som givaren själv bestänner.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-07-29, dnr 24-570-82

242 Bilaga 2 sou 1984:60

2B:12

UPPLÖSNING. GRAVUNDERHÅLL

I testamente 1886-03-27 förordnade godsägaren J M Svensson från Flishult att avkastningen av ett belopp skulle användas dels till vård och underhåll av våra gravar och dels till livränta till barn av föräldrar som bor och arbetar på Flishults egendom. Beloppet skulle förvaltas av kyrkorådet i Näsby. Svenssonska fondens kapital var 1981-05-18 3 854 kr.

I testamente 1945-10-03 förordnade August Wilhelm Nehrman att räntan av visst belopp, som överlämnats till Näsby församling, i första hand skulle användas till underhåll av familjegrav och att därefter möjligen återstående överskott skulle fördelas mellan fattiga inom församlingen boende personer. Nehrmans fond förvaltades av kyrkorådet i Näsby församling. Fondens kapital var 1981-05-18 5 181 kr.

Kyrkorådet hemställde om att fonderna skulle upplösas och att innestående medel skulle avsättas till underhåll av ovan nämnda gravar på Näsby kyrkogård. Beträffande den Svenssonska fonden skulle underhållet omfatta en tidsperiod om 30 år, 1981-2011, innefattande skötsel av gravplanen, vinterkrans och gravstenens underhåll (förgyllning), och beträffande bankdirektör August Wilhelm Nehrmans fond en tidsperiod om 50 år, 1981-2031, innefattande skötsel av gravplanen, vinterkrans och gravstenens underhåll.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-09-08, dnr 24-1354-80

Bilaga 2 243

2C:1

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt en 1840-06-15 upprättad handling överlämnade A M Berghman till kyrkoherdeämbetet i By pastorat och kyrkorådet i Bro församling 250 riksdaler banco. Medlen skulle utlånas mot fem procents ränta och upplupen ränta läggas till kapitalet till dess svår missväxt inträffar å Torpen under Mellby Ägendom, då de således hopsparde medlen utdelas lika emellan alla Barnen å berörde Torp.

Kyrkorådet i Bro församling hemställde om permutation på så sätt att hela det disponibla beloppet, 2 630kr. jämte upplupen ränta, fick användas till kyrkans verksamhet bland barn under sex år i Bro församling. Som skäl anfördes bl.a. att några torp under Mellby egendom inte längre existerade och att söndagsskola och vardagsarbete för 3-5 åringar, dvs. innan den kommunala förskolan tog vid, kunde underlättas genom bidrag från denna donation. I ärendet upplystes att By pastorat på grund av omorganisation upphört.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-01-12, dnr 813/77

2C:2

KAPITALFÖRBRUKNING

I testamente 1970-08-08 förordnade makarna J A Löfbom och Edit Löfbom att viss del av deras kvarlåtenskap skulle tillfalla föreningen Djurens Vänner, Helsingborg, att förvaltas som en Djurens fond där ränteavkastningen varje år användes för lidande djur. Edit Löfbom avled 1970-10-21 och J A Löfbom 1970-11-09.

Föreningen anhöll om sådan ändring av testamentet att föreningen fick disponera fondmedlen utan annan inskränkning än som följde av det därmed avsedda ändamålet. Som skäl åberopades dels att inflationen hade lett till att utbytet av den rätt föreningen tillagts genom testamentet blivit alltmer urholkad och illusorisk, dels att makarna Löfbom, om de haft effekten av penningvärdeförsämringen klar för sig, skulle ha givit testamentet en annan lydelse.

244 Bilaga 2

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet finner inte att sökanden anfört tillräckliga skäl för permutation och lännar därför ansökningen uumibiñul.

Kk 1978-01-16, dnr 325/75

2C:3

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt testamente 1972-02-13 förordnade Sven Carlsson att hans kvarlåtenskap, sedan vissa legat utgått, skulle utgöra en fond benämnd Sven Carlssons Smâkyrkofond. Fonden skulle förvaltas av kyrkorådet i Öja församling och användas som grundplåt för byggande av en småkyrka inom Albergaområdet i Stora Sundby.

I skrivelse till länsstyrelsen i Södermanlands län ansökte kyrkorådet om permutation. Ansökningen innebar att såväl fondens avkastning som kapital fick användas till dels utbyggnad av kyrkogården vid Öja kyrka samt restaurering av kyrkorgeln, dels markanskaffning och anläggande av parkeringsplats vid församlingshemmet i Alberga och dels byggande av en församlingssal i anslutning till Klockargården, församlingshuset vid Öja kyrka.

Länsstyrelsen överlämnade med eget yttrande ärendet till kammarkollegiet för permutation. Länsstyrelsen tillstyrkte att fonden med avkastning fick tas i anspråk, men av hänsyn till testators vilja endast till det av kyrkorådet sist nämnda ändamålet.

Som skäl för ansökningen anfördes att det inte var aktuellt med något ytterligare kyrkobygge inom församlingen.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet bifaller ansökningen på så sätt att kollegiet medger att fonden, såväl kapitalet som avkastningen, får tas i anspråk för byggande av i anslut-

församlingssal

ning till Klockargården, församlingshuset vid Oja kyrka.

Kk 1978-04-10, dnr 24-147-78

sou 1984:60 Bilaga 2 245

2C:4

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt testamente 1959-09-18 förordnade Ester Falk att hennes kvarlåtenskap skulle överlämnas till kyrkorådet i Säfsnäs. Medlen skulle användas till något som kunde berika det inre av kyrkobyggnaden.

Kyrkorådet ansökte om att 6 000 kr. av fonden skulle få tas i anspråk till stiglucka och övriga prydnader på Säfsnäs nyanlagda kyrkogård. Som skäl anfördes att stiglucka och extra arbeten med kyrkogårdens förskönande inte kunde bekostas med skattemedel och att kyrkobyggnaden efter den senaste restaureringen var i mycket gott skick och inte behövde mer konstnärlig utsmyckning. Av handlingarna i ärendet framgick att fonden uppgick till ca 26 000 kr.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-04-14, dnr 24-450-78

2C:5

KAPITALFÖRBRUKNING

Genom testamente 1927-01-18 förordnade fru Anna Kristina Lithström bl.a.a att 10 000 kr. skulle tillfalla Malmöhus läns Hemslöjdsförening i Malmö att förvaltas som en fond benämnd Bengta och Johan Eskilssons fond. Av den årliga räntan skulle 9/10 användas till beredande av fri undervisning i vävnad åt behövande elev.

Styrelsen för hemslöjdsföreningen ansökte om att såväl ränta som kapital av fonden skulle få användas till vidareutbildning av hemslöjdsföreningens egen personal. som skäl åberopades bl.a. att undervisningen numera var fri på de skolor där vävning förekom och att den vävskola som under många år bedrevs i föreningens regi övertagits av Polhemsskolan i Lund. Under de senaste åren hade stipendium på grund därav inte kunnat utdelas. Vidare åberopades att värdet på fondens kapital, som 1976-12-31 uppgick till 11 493 kr., endast var en bråkdel av vad det var för 50 år sedan då testamentet skrevs.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet, som inte finner de av sökanden åbercpade skälen tillräckliga för att upplösa fonden, bifaller an-

246 Bilaga 2

sökningen på det sättet att avkastningen - sedan minst en tiondel därav lagts till kapitalet - får användas för vidareutbildning av hemslöjdsföreningens egen personal.

Kk 1978-06-27, dnr 456/77

2C:6

KAP ITALFÖRBRUKNING

Enligt testamente 1924-03-19 förordnade Bernhard Olsson bl.a. att ett belopp av 6 000 kr. skulle avsättas till en fond, benämnd Bernhard Olssons livräntefond. Fondens årliga ränta skulle utgå till den tjänare, manlig eller kvinnlig, som hos ett och samma husbondefolk tjänat i mer än 8 år. Fonden skulle förvaltas av Långelanda kommunalnämnd.

Orust kommun, som förvaltade fonden, anhöll om permutation så att fondens kapital skulle få förbrukas genom fördelning bland de personer som bäst kan uppfylla fondens ändamål. Av handlingarna i ärendet framgick att fonden enligt 1975 års bokslut uppgick till 1 434 kr. Som skäl för framställningen anfördes dels det ringa fondkapitalet, dels fondens omoderna ändamål.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-09-01, dnr 660/77

2C:7

KAPITALFÖRBRUKNING

Genom testamente 1945-08-16 förordnade Hans Hansson att all hans kvarlåtenskap skulle tillfalla Burlövs ålderdomshem och förvaltas av dess styrelse. Den årliga avkastningen skulle utbetalas till hemmets föreståndarinna och användas till extra förplägnad för å âlderdomshemmet intagna pensionärer, förslagsvis å den fest som årligen vid midsommar brukar anordnas å hemmet eller vid andra tillfällen då föreståndaren finner lämpligt.

Burlövs kommun ansökte om att ändamålsbestämmelsen ändras på så sätt att fonden skulle få förbrukas och användas för förbättring av yttre miljön vid ålderdomshemmet Granliden i Arlöv. Som skäl anfördes att

sou 1984:60 Bilaga 2 247

någon utdelning inte hade ägt rum sedan 1971 samt att fonden på grund av ändrade förhållanden inte fyllde sitt ursprungliga ändamål. Fondens kapital uppgick vid årsskiftet 1977/78 till 4 189 kr.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kammarkollegiet medger att fonden får förbrukas för ovan angivet ändamål, dock föreskriver kollegiet att det på länpligt sätt anges att förbättringen av den yttre niljän bekostats av medel från denna fond.

Kk 1978-12-04, dnr 24-1446-78

2C:8

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt testamente 1814-06-18 med tillägg 1825-03-20 förordnade Eric Boman Ericson bl.a. om bildandet av en fond vars avkastning skulle användas till lön åt skolläraren i Österhaninge församling. Om överskott uppstod skulle detta användas till inköp av böcker åt fattiga barn och belöningar åt de barn som visar mesta flit och gör bästa framsteg.

Skolstyrelsen i Tyresö kommun anhöll om att få upplösa fonden och förbruka kapitalet för upprättande av ett skolmuseum. som skäl anfördes bl.a. att lärarlöner bekostades av staten, att eleverna i grundskolan hade fri materiel samt att premier för flit och framsteg i dag saknade reell betydelse. Av handlingarna i ärendet framgick vidare att fondens kapital 1974-12-31 uppgick till 17 412 kr.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet finner att det föreslagna ändamålet ej tillräckligt nära notsvarar det ursprungliga. Kollegiet lännar därför ansökningen utan bifall.

Kk 1979-01-23, dnr 982/75

2C:9

KAPITALFÖRBRUKNING. GRAVUNDERHÄLL

Borås kommun förvaltade 8 fonder som överlämnats för framtida skötsel av vissa gravar. De fonder som omfat-

248 Bilaga 2

tades av ansökan var dels Elfrida Wendts, Lars Petterssons, Hilda Leijons samt Johan Wilhelm Holmertz gravfonder, dels Anna Lindströms, Gustafva Kollbergs, August och Bernhardina Bergströms samt Rosalie Salmenius’ gravfonder.

Kommunen ansökte om permutation. Enligt ansökningen räckte avkastningen av fonderna inte till de löpande underhållskostnaderna för gravarna. Tillstånd begärdes att få täcka bristen genom att använda fondernas kapital.

Kollegiet yttrade i beslut:

Enligt permutationslagen kan bestännelse, som enskild neddelat i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling, under vissa förhållanden ändras eller Lmçmävas. Genom permutation kan således bestämmelserna ändras beträffande sådana gravfonder som utgörs av donationsmedel av stiftelsekaraktär. Pernutationslagen är däremot inte tillänplig på sådan gravfond som tillkonnüt genom att en nyndighet mot ersättning åtagit sig vård av gravplats för viss eller obegränsad tid.

Gemensamt för de fyra förstnännda fonderna är att fattigvårdsstyrelsen tagit emot pengar som överlännats på villkor att styrelsen skulle åtaga sig vård av gravplatser. Styrelsen får genom att ta ennt beloppen anses ha lännat tyst samtycke till villkoren. De avtalsförhâllanden som därigenom uppstått kan inte ändras eller upplösas genom pernutation. Kollegiet lännar därför ansökningen såvitt gäller dessa fonder utan åtgärd.

Kollegiet bifaller ansökningen rörande övriga fonder, men föreskriver att respektive fond får användas bara för den gravplats som avsågs då kapitalet överlännades.

Kk 1979-03-01, dnr 1709/77

2C:10

KAPITALFÖRBRUKNING

Publicistklubben mottog 1916-01-30, enligt testamente av Sofia Gumaelius, 2 500 kr, för att bilda Sofia Gumaelius understödsfond för tidningstypografer. I stadgar för fonden har föreskrivits att avkastningen skall användas för tillfälliga understöd åt behövande typografer anställda vid tidningstryckeri, eller deras anhöriga, och att fondens kapital inte får förbrukas.

Bilaga 2 249

Publicistklubben begärde att bestämmelserna för fonden skulle ändras så att den fick upplösas genom att de samlade tillgångarna i ränta och kapital förbrukades för föreskrivet ändamål i samarbete med Grafiska fackförbundet. Fonden uppgick, inberäknat ränta och kapital, 1978-12-31 till 7 910 kr. Som skäl anfördes att fondavkastningen var otillräcklig för ändamålet och att det visat sig svårt att finna behövande bidragstagare.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-05-23, dnr 1638/75

2C: 1 1

KAP ITALFÖRBRUKN ING

Länsstyrelsen i Uppsala län godkände 1964-11-09 ändrad disposition av Börje Sockens magasinkassa. Länsstyrelsens beslut innebar att magasinkassans tillgångar skulle bilda en stipendiefond benämnd Börje sockens Magasinkassas Stipendiefond. Av fondens årliga avkastning skulle tio procent läggas till kapitalet och återstoden utdelas såsom stipendier till jordbrukarungdomar boende inom kassans ursprungliga verksamhetsområde och som under året bevistat lantbruks- eller lanthushållsskola, folkhögskola eller skogsskola. Fonden skulle förvaltas av styrelsen för Börje lokalavdelning av RLF. År 1973 tillfördes fonden 8 991 kr. från Börje Hästförsäkringsförening som då trätt i likvidation.

Styrelsen för Börje lokalavdelning av LRF ansökte om att de medel i stipendiefonden som härrörde från hästförsäkringsföreningen jämte upplupen och inte ianspråktagen ränta fick användas för finansiering av samlingslokal i Börje förutvarande socken.

Därvid avsågs att använda medlen som bidrag till stiftelsen Börje Idrottsgård som huvudsakligen utnyttjades av ungdomar från trakten. som skäl för framställningen åberopades bl.a. att de studerande inom lantbruksnäringarna fick sitt stipendiebehov täckt genom avkastningen från den ursprungliga fonden. Vidare anfördes att den föreslagna användningen innebar att medlen som ursprungligen kom från den gamla bondesocknen Börje skulle komma samma bygd tillgodo. Som jämförelse framhölls att de övriga socknar som erhållit medel i samband med likvidationen av hästförsäkringsföreningen använt dessa till respektive bygds samlingslokal.

250 Bilaga 2

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-06-11, dnr 24-826-78

2C:12

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt testamente 1933-04-21 förordnade K J Larsson att 5 000 kr. skulle bilda en fond benämnd K J Larssons fond för Kyrkrums förskönande. Den årliga avkastningen skulle användas till fortsatt plantering och förskönande av det s k Kyrkrum i Fole. Vidare förordnade K J Larsson att 10 000 kr. skulle bilda en fond benämnd K J Larssons understödsfond. Den årliga avkastningen skulle utdelas till mindre bemedlade personer inom Fole socken, vilka på grund av sjukdom i familjen eller av annan oförvållad orsak, som prövas skälig, är i behov av tillfälligt understöd. Understödet fick inte utgå till personer som åtnjöt fattigvård. Fonderna förvaltades av kyrkorådet i Fole församling. Vidare föreskrevs i testamentet.

Kapitalet i förenännda båda fonder får ej ndnskas, nen kan avkastningen i den nån den ej användes under ett år reserveras till följande år.

I ärendet upplystes att Kyrkrum var ett markområde vilket var bebyggt med såväl prästgård som skola och att fondernas senast redovisade behållning uppgick till 16 325 kr. resp. 23 322 kr.

Kyrkorådet ansökte om permutation. Ansökan innebar följande. Den årliga avkastningen från K J Larssons fond för Kyrkrums förskönande föreslogs få användas till kyrkogårdens förskönande. Den årliga avkastningen från K J Larssons understödsfond föreslogs få användas till församlingens arbete med social Verksamhet bland de äldre i socknen, som inte täcktes genom det allmännas försorg. Vidare hemställdes att ca 11 000 kr. från K J Larssons fond för Kyrkrums förskönande och ca 13 000 kr. från K J Larssons understödsfond, vilka belopp uppgavs utgöra hopsamlade avkastningar som inte kunnat utdelas under tidigare år, skulle få tas i anspråk för ovanstående ändamål.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet Hedger att ändamálsbestämmelserna för fonderna ändras enligt ansökningen. Kollegiet föreskriver dock

2 - Bilaga 251

att minst en tiondel av den årliga avkastningen av resp. fond skall läggas till kapitalet.

Inga skäl har anförts för att de hopsamlade avkastningarna skall få disponeras. Visserligen har testator föreskrivit att avkastning under ett år kan reserveras till följande år. Därmed synes avses att ge nöjlighet att reservera avkastning vid enstaka tillfällen. Att ta i anspråk under en följd av år hopsanüad avkastning enligt framställningen innebär att fondernas resterande kapital blir så ringa att det blir svårt att tillgodose ändamålen. Detta skulle strida not syftet med donationerna. Kollegiet avslår därför framställningen i denna del.

Kk 1979-07-16, dnr 24-249-78

2c:13

KAPITALFÖRBRUKNING

Kyrkorådet i Tensta församling förvaltade b1.a. en fond benämnd Tensta kyrkas sjukfond, vars avkastning skulle användas till läkarhjälp åt behövande församlingsbor, som inte kunde erhålla understöd från kommunen, särskilt till sådana från södra hälften av socknen.

Kyrkorådet hemställde om permutation. Ansökningen innebar att fondens kapital skulle få tas i anspråk för kristen verksamhet inom Tensta församling bland barn och ungdom, ålderstigna och andra, som var i behov av omvårdnad. Som skäl anfördes fondens ringa kapital och att någon utdelning inte kunnat ske sedan fonden emottogs år 1929. Av handlingarna i ärendet framgick att fonden 1979-12-31 uppgick till drygt 2 400 kr.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1980-07-17, dnr 24-184-80

2C:14

KAPITALFÖRBRUKNING

Köinge kyrkoråd förvaltade dels Ameli & Berta Karlsons donation vars avkastning, enligt testamente 1929-05-22 av Berta Karlsson, skulle utbetalas till läkarevård och medicin åt fattiga sjuka inom Köinge

FWWWM

252 Bilaga 2 SOU 1984: 60

socken, som ej erhålla understöd av kommunen, dels Nygrenska fonden vars ändamål inte var känt på grund av att urkund saknades.

Kyrkorådet hemställde om permutation. Ansökningen innebar att fonderna skulle få sammanläggas till en samfond med ändamålet kristen verksamhet bland barn och ungdom, ålderstigna och andra, som är i behov av omvårdnad. Vidare skulle enligt ansökningen gälla att inte endast avkastningen utan även samfondens kapital skulle få förbrukas. Av handlingarna i ärendet framgick att de båda fondernas kapital 1978-12-31 uppgick till sammanlagt ca 9 400 kr.

Kol1egiet,som biföll ansökningen om samfondsbildning, yttrade i beslut, så vitt nu är av intresse:

Kannarkollegiet finner, främst med hänsyn till fondkapitalets storlek, att tillräckliga skäl för att få förbruka fondmedlen inte har anförts och lännar därför detta yrkande utan bifall.

Kk 1980-08-05, dnr 24-3-80

2C:15

KAP I TALFÖRBRUKN ING

Grosshandlaren Carl Fredrik Liljevalch, som avled år 1909, hade i testamente 1908-01-02 bemyndigat utredningsmännen i sitt bo att bestämma om användningen av de medel som skulle komma att återstå i boet, sedan av honom gjorda donationer utgått. Med stöd härav förklarade utredningsmännen, i skrivelse till stadsfullmäktige i Stockholm 1912-12-20, sig villiga att använda intill 500 000 kr. för att i Stockholm få till stånd en byggnad, huvudsakligen avsedd för konstutställningar, under förutsättning att fullmäktige till byggnadstomt upplät ett i skrivelsen närmare angivet område på Djurgården. Genom beslut 1913-03-31 beslöt stadsfullmäktige upplåta tomten i fråga och uppdrog åt drätselnämnden att träffa avtal med utredningsmännen om byggnadens förvaltning. Avtalet ingicks 1914-05-26.

I punkt 6 av avtalet föreskrevs att det kapital, som kunde återstå av angivna 500 000 kr. efter byggnadsarbetenas avslutande och som enligt punkt 2 skulle tillfalla staden med full äganderätt, skulle förvaltas som en särskild fond benämnd Liljevalchs konst-

Bilaga 2 253

vars fick - för såvitt inhalls fond, avkastning komsterna av utställningarna inte förslog till att betala omkostnaderna för - användas till byggnaden att täcka eventuell brist och i främsta rummet till avlöning åt intendenten. Då fondens kapital översteg 100 000 kr. fick räntan även användas för eventuella ombyggnader eller andra ändamål, som främjade syftet med förevarande donation. Fondens kapital fick inte tas i anspråk för annat ändamål än utvidgande av konstutställningsbyggnaden eller uppförande av ny sådan enligt beslut av stadsfullmäktige. Fondens kapital uppgick 1978-12-31 till 120 351 kr. och avkastningen till 6 056 kr.

Enligt testamente 1916-04-03 med tillägg 1916-06-25 förordnade Kasper Erik Salin bl.a. att hans skioptikonplåtar och film rörande Stockholms stad jämte samtliga kopior härav skulle överlämnas till stadens arkiv. Vidare skulle visst belopp överlämnas, varav räntan skulle användas till komplettering av donators samling av Stockholmsvyer då fotografierna blivit skadade eller förstörda och till komplettering av banden. Fondens kapital uppgick 1978-12-31 till 2 419 kr. och avkastningen till 206 kr.

Enligt testamente förordnade Sara Ericsson bl.a. att avkastningen av 5 000 kr. skulle användas till översyn av en av donators dotter Irma Ericsson tillverkad och till Stockholms kommun donerad modell av delar av Stockholm, benämnd Lilleby. Vidare skulle återstående kvarlåtenskap tillfalla stadsmuseet. De donerade medlen har behandlats som en fond, vars kapital 1978-12-31 var 6 487 kr. och avkastning 675 kr.

Stockholms kommunfullmäktige hemställde om permutation. Ansökningen innebar att ovan nämnda fonders kapital fick tas i anspråk för sina ändamål.

Som skäl för ansökningen anfördes bl.a. beträffande Liljevalchs konsthalls fond att fondens avkastning numera tillfördes intäkterna för Liljevalchs konsthall och kostnaderna för driften ingick i kulturnämndens budget. Beträffande K E Salins fond och änkefru Sara Ericssons donation anfördes att fondkapitalen var ringa samt att någon möjlighet att sammanlägga fonderna inte fanns.

Kollegiet yttrade i beslut:

Beträffande Liljevalchs konsthalls fond har - speciellt med hänsyn till fondens storlek - inte tillräckliga skäl

254 Bila9a2 sou 1984:60

anförs för att fonden skall få förbrukas. Kannarkollegiet avslår därför ansökningen i denna del.

Kollegiet bifaller ansökningen i övrigt.

Kk 1980-12-23, dnr 24-577-80

2C:16

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt protokoll 1940-01-27 vid sammanträde med Stockholms stads biblioteksstyrelse överlämnade AB Wallinska skolan 1940-01-20 en donation för bildande av en biblioteksfond. Avkastningen skulle, sedan en tiondel lagts till kapitalet, användas av stadsbiblioteket till inköp av böcker till gymnasiets bibliotek.

Genom beslut 1975-12-18 medgav kammarkollegiet, med anledning av att Wallinska skolan upphört, att avkastningen fick tas i anspråk för inköp av böcker till barn- och ungdomsavdelningen vid Stockholms stadsbiblioteks huvudavdelning.

Stockholms kommun ansökte om att fondens kapital fick förbrukas i enlighet med fondens ändamålsbestämmelse. Som skäl för framställningen anfördes fondens ringa kapital. Detta uppgick år 1979 till 2 821 kr.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-01-09, dnr 24-344-80

2c:17

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt testamente 1946-12-18 förordnade makarna Anna och Nils Apelskog att viss del av deras kvarlåtenskap skulle avsättas till en fond. Fonden skulle förvaltas av kyrkorådet och användas till kyrktornets restaurering efter det ursprungliga förslaget eller till kyrkans förskönande.

Genom beslut 1977-01-31 medgav kammarkollegiet på ansökan av kyrkorådet i Askersunds församling att fondens medel fick användas till täckande av kost-

Bilaga 2 255

naderna för en kommande behövlig restaurering av tornet på Sofia Magdalena kyrka i Askersund. Vidare föreskrev kollegiet att kyrkorådet skulle inkomma till kollegiet med förslag rörande dispositionen av återstående medel.

Kyrkorådet hemställde om att hela fonden skulle få tas i anspråk för ifrågavarande restaurering. Fondens behållning 1979-12-31 uppgick till 77 999 kr. Som skäl för framställningen i ärendet anfördes att kostnaderna för tornets restaurering uppgick till 200 500 kr. enligt en av kyrkorådet godkänd kostnadsberäkning utförd av AB Västerviks Fasadreparationer.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-02-25, dnr 24-1611-80

2C:18

KAPITALFÖRBRUKN ING

Enligt gåvobrev 1916-07-08 överlämnade Ernst M Grenander och Elsa Grenander 3 000 kr. till domkapitlet i Västerås. Beloppet skulle utgöra en fond, vars avkastning skulle användas till inköp av vetenskaplig teologisk litteratur för stifts- och läroverksbiblioteket i Västerås.

Domkapitlet ansökte om att Grenanderska biblioteksfonden skulle överlämnas till Västerås stadsbibliotek för att få förbrukas för inköp av litteratur till bibliotekets forskaravdelning. Fondkapitalet uppgick 1979-06-30 till 12 752 kr. Som skäl för framställningen anfördes bl.a. att efterfrågan på medel till de ändamål som donatorerna avsett att stödja varit mycket liten.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kammarkollegiet finner att fonden ned hänsyn till sin storlek inte bör förbrukas. Kammarkollegiet bifaller dock ansökningen på så sätt att fondens förvaltning får överföras till drätselkontoret samt att fondens årliga avkast- - sedan ndnst en tiondel därav tillförts ning kapitalet får användas till inköp av företrädesvis teologisk litteratur till forskaravdelningen vid stadsbiblioteket.

Kk 1981-07-15, dnr 24-274-80

256 Bilaga 2

2C:19

KAP I TALFÖRBRUKNING

Malmö S:t Johannes församling förvaltade bl.a. sex fonder med sociala ändamål. Församlingen ansökte om permutation. Ansökningen innebar såvitt nu är av intresse att både avkastningen och viss del av kapitalet (10 % årligen) skulle få användas till kristen verksamhet bland barn och ungdom, âlderstigna, sjuka och andra som är i behov av omvårdnad. Fondernas kapital uppgick 1980-12-31 till 71 175 kr., 11 266 kr., 222 944 kr., 10 826 kr., 20 019 kr. och 112 001 kr.

Som skäl för framställningen anfördes bl. a. följande:

P.g.a. ändrade förhållanden i sanhället kan fonderna ej längre på rätt sätt utnyttjas och har därför blivit uppenbart onyttiga. Yrkandet om att viss del av kapitalet får disponeras är väsentligt för församlingen för dess nöjligheter till ökade aktiviteter som planerats. Inflationens nuvarande storlek är också en omständighet som testatorerna och givarna förnodligen icke tagit med i beräkningen. Försanüingen konner naturligtvis, som tidigare, att iaktta viss försiktighet med att ta kapital i anspråk, om detta yrkande bifalles. Men kyrkorådet är av den åsikten att det är viktigare att fonderna tas i anspråk i nänniskokärlekens tjänst än att de smälter bort i inflationen, även om det skulle innebära att de står något längre som minnesmärken över upphovsnännen.

Kollegiet yttrade i beslut såvitt nu är av intresse:

Kannarkollegiets praxis vad avser ianspråktagande av kapital från fonder är restriktiv. I princip medges endast förbrukning - oavsett om det är omedelbar eller successiv av fonder vars kapital är så ringa att avkastningen knappt överstiger administrationskostnaderna och att det inte finns någon nüjlighet att bevara fonden exenpelvis genom sannanläggning av flera små fonder till en större fond eller överlännande till annan förvaltare.

I sanband med beslut om ändrade ändanâlsbestämmelser för donationsfonder, där endast avkastningen får användas, föreskriver kannarkollegiet regelmässigt att en viss del av avkastningen skall läggas till kapitalet. Motsvarande föreskrift lännades av Kungl. Maj:t innan pernutationslagen (SFS 1972:205) infördes. Kungl. Majzt tillänpade den regeln att en tiondel av avkastningen skulle fonderas varje år. Detta föreskrevs i princip beträffande alla fonder där kapitalet inte fick förbrukas och inte heller var

Bilaga 2 257

placerat i mera värdebeständig tillgång såsom fastighet. Kollegiet har ändrat denna praxis till minst en tindel för att ge fondförvaltaren nöjlighet att avsätta ett större belop till kapitalet och därmed förbättra nöjligheterna att inflationsskydda fondens kapital.

Kannarkollegiet finner inte tillräckliga skäl föreligga för ianspråktagande av kapitalet från fonderna och avslår därför ansökningen i den delen.

Kk 1982-03-22, dnr 24-882-81

2C:20

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt testamente år 1955 förordnade Valborg Magnusson att en tredjedel av hennes återstående kvarlåtenskap, sedan vissa legat utgått, skulle tillfalla Lundby församling i Göteborg för byggande av småkyrkor i Lundby. De donerade medlen, vilka fonderades under benämningen Valborg Magnussons fond, uppgick 1981-12-31 till 147 564 kr.

Lundby församlings kyrkoråd hemställde om att av fondens kapital få använda 50 000 kr. till byggande av en ny orgel i Toleredskyrkan. Som skäl för ansökningen anfördes att det inom en överskådlig framtid inte fanns behov av fler kyrkor i församlingen.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet bifaller ansökningen. Kollegiet föreskriver att en ndnnestavla skall uppsättas i Toleredskyrkan av vilken det frangår att Valborg Magnussons fond bidragit med medel till anskaffandet av orgeln.

Kk 1982-07-16, dnr 24-439-82

2c:21

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt donationsbrev 1918-05-28 överlämnade Claes A. Tamm ett antal obligationer till Sveriges Allmänna Fjäderfäavelsförening att bilda en fond benämnd Claes A. Tamms fond. Fondens ränteavkastning skulle användas uteslutande för att anordna föreningens allmänna utställningar med vissa tidsintervaller. Fonden skulle

r

Bilaga 2

stå under förvaltning av den sistnämnda föreningens förvaltningsutskott. I samband med att Sveriges Fjäderfäodlares Riksförbund år 1931 uppgick i dåvarande Sveriges Allmänna Fjäderfäavelsförening ändrades namnet till Sveriges Fjäderfäavelsförening. Sedan ännu ett namnbyte ägt rum 1967 förvaltas numera av Föreningen Svensk Fjäderfäskötsel.

Föreningen hemställde i första hand att fonden skulle få upplösas och att såväl upplupen avkastning som ursprungligt kapital skulle få användas för att främja landets fjäderfänäring. I andra hand hemställde föreningen dels att fonden skulle bestå och att upplupen och kommande avkastning skulle användas för att främja landets fjäderfänäring, dels att fonden skulle fÖrvaltasavstyrelsen för föreningen.

Som skäl för ansökningen anfördes att föreningen inte på många decennier anordnat någon allmän utställning och att man inom föreningen helt saknade intresse och motiv för att anordna dylika utställningar. Föreningen var vid tiden för donationen en men hade avelsförening numera till ändamål att verka för främjande av landets fjäderfänäring. Föreningen hade inte längre något förvaltningsutskott och man ansåg det i stället lämpligt att styrelsen handhade förvaltningen. 1979-12-31 uppgick fondens kapital till 20 000 kr. och dess ackumulerade avkastning till ca 22 000 kr.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kammarkollegiet är mycket restriktivt när det gäller att medge uplösning av fonder genom förbrukning av kapitalet. Tillräckliga skäl för att upplösa fonden har inte anförts med hänsyn till dels att förvaltaren kan föreslå ett nytt ändamål för fonden som är närliggande det ursprungliga ändamålet och dels att det sannanlagda beloppet av fondens kapital och ackunulerade avkastning är relativt stort. Kannarkollegiet avslår därför förstahandsyrkandet och bifaller andrahandsyrkandet på så sätt att fondens avkastning får användas till att främja landets fjäderfänäring, att upplupen avkastning som kan hänföras till tiden efter år 1980 får användas för det nya ändamålet och att föreningens styrelse skall förvalta fonden. Kollegiet föreskriver dock att ndnst en tiondel av den årliga avkastningen skall tillföras kapitalet.

Kk 1982-10-14, dnr 24-1610-80

sou 1984:60 Bilaga 2 259

2C:22

KAPITALFÖRBRUKNING

Enligt gâvobrev 1936-02-29 donerade Sven Edvard Larsson 10 000 kr. till Tvååkers kyrka. Medlen skulle bilda en fond benämnd Bröderna Larssons i Södra Måsagård stiftelse och förvaltas av kyrkorådet i Tvååkers församling. Räntan skulle användas till Tvåákers kyrkas förskönande samt till höjande av kyrkomusiken och kyrkosângen inom församlingen.

Kyrkorådet hemställde om att få förbruka fondens medel i sin helhet för inköp av lämplig skulptur eller annan kyrklig bilddekoration inom de närmaste åren. I ärendet upplystes att fondens kapital fortfarande uppgick till 10 000 kr. och att fondens avkastning använts enligt donationsvillkoren. Såsom skäl till ansökningen anfördes att nyttjandet av fondens avkastning starkt beskars på grund av att nära hälften av avkastningen åtgick till skatt.

Kollegiet yttrade i beslut:

Det skäl sökanden åberopat har inte medfört att bestämmelserna i gåvobrevet ej längre kan tillämpas och utgör inte heller annat särskilt skäl för permutation.

Kammarkollegiet avslår därför ansökningen.

Kk 1984-01-20, dnr 24-484-83

260 Bilaga 2

Bilaga 2 261

3A:1

FASTIGHETSFÖRSÄLJNING

Enligt gåvobrev 1932-05-05 överlämnade Edla af Klercker till Akademiska föreningen i Lund fastigheterna Kyrkokvarteret 1 och Torsken 2 i Skanörs församling, Vellinge kommun. Fastigheterna skulle, efter givarens död, bilda en stiftelse med namnet John och Edla af Klerckers studentgård i Skanör med ändamål att bereda manliga medlemmar av Akademiska föreningen tillfälle till studier, vila och rekreation under en fri och otvungen samvaro. Vidare förordnades att stiftelsen skulle förvaltas av en nämnd bestående av Akademiska föreningens ordförande, Lunds studentkårs ordförande, Akademiska föreningens edil och kassör samt en av Akademiska föreningens överstyrelse vald ledamot.

Akademiska föreningen hemställde om tillstånd att få försälja fastigheten Torsken 2.

Som skäl angavs att de båda donationsfastigheterna var i behov av en mycket genomgripande och kostnadskrävande renovering. Det var nödvändigt att renovera Kyrkokvarteret 1, som innehöll de bostäder vilka upplåts till Akademiska föreningens medlemmar, för att stiftelsens verksamhet skulle kunna drivas enligt af Klerckers önskemål. Om- och tillbyggnaden av denna fastighet hade kostnadsberäknats till 500 000 kr. och kunde delvis finansieras genom en försäljning av Torsken 2.

Kollegiet medgav att fastigheten fick försäljas, varvid köpeskillingen skulle användas för att finansiera om- och tillbyggnad på stiftelsen tillhöriga fastigheten Kyrkokvarteret 1. Kollegiet föreskrev att en försäljning skulle föregås av värdering av opartisk, sakkunnig värderingsman, att köpeskillingen inte fick understiga vid sådan värdering åsatt saluvärde och att blivande köpeavtal skulle underställas länsstyrelsen för godkännande.

Kk 1978-03-28, dnr 1523/77

3A:2

FASTIGHETSFÖRSÄLJNING

Enligt gåvobrev 1962-11-13 överlämnade direktör Stig Bergman fastigheten Maggås 22:6 i Orsa församling,

262 Bilaga 2

Kopparbergs län, till stiftelsen Beckers personalhem i Maggås. Fastigheten skulle användas för att bereda vård eller vederkvickelse åt behövande, ålderstigna eller sjuka som är eller varit tjänstemän, arbetare eller andra anställda hos AB Wilh. Becker eller dess dotterbolag. I gåvobrevet förbehöll sig givaren rätt att så länge han önskade ensam få nyttja och disponera fastigheten.

Styrelsen för stiftelsen Beckers personalhem i Maggås ansökte om att fastigheten Maggås 22:6 skulle få säljas till direktör Stig Bergman för 50 000 kr. Vidare framgick att, så snart försäljningen genomförts, skulle stiftelsens medel läggas samman med andra fondmedel till en ny stiftelse, Wilh. Beckers Personalstiftelse. Denna skulle ha till ändamål att åt arbetstagare vid företaget ge bidrag till vissa studier. Som skäl anfördes att givaren förbehållit sig rätt att disponera fastigheten varför denna inte kommit destinärerna till del och att donator erbjudit sig att köpa tillbaka fastigheten för att aktivera donationen. Av handlingarna i ärendet framgick att fastigheten var åsatt ett taxeringsvärde av 25 000 kr.

Kollegiet medgav att fastigheten Maggås 22:6 i Orsa församling, Kopparbergs län, överläts till Stig Bergman för en köpeskilling ej understigande 50 000 kr., varvid köpeskillingen skulle fonderas och tillföras Wilh. Beckers personalstiftelse.

Kk 1978-06-05, dnr 24-569-78

3A:3

FASTIGHETSFÖRSÄLJNING

I gåvobrev 1896-05-27 förordnade makarna Johanna Gustafwa och Carl Johan Olsson att fastigheten Erslycke 1:7 i Lycke socken skulle tillfalla Lycke kommun för att tjäna som bostad åt mindre bemedlade eller understödstagande kommunmedlemmar. Fastigheten skulle inte få försäljas, utarrenderas eller upplåtas till sådana byggnadstomter, för vilka tomtlega skulle erläggas. Fastigheten är lagfaren för Lycke församling.

Lycke församlings kyrkoråd ansökte om att fastigheten skulle få försäljas. Köpeskillingen skulle insättas

Bilaga 2 263

på bank och den årliga räntan användas till församlingsvårdande angelägenheter, såsom ungdomsverksamhet, understöd till behövande inom församlingen m.m. Som skäl anfördes bl.a. att det sedan år 1950 hade varit omöjligt att uppfylla donationsbestämmelserna.

Kollegiet medgav att kyrkorådet försålde fastigheten Erslycke 1:7 i Lycke socken. Kollegiet föreskrev att försäljningen skulle föregås av värdering av sakkunnig opartisk värderingsman, att försäljningspriset inte fick understiga vid sådan värdering åsatt saluvärde och att för försäljningen upprättat köpeavtal skulle underställas länsstyrelsen för godkännande. Kollegiet föreskrev vidare att inflytande köpeskillingsmedel skulle fonderas och avkastningen tillföras en fond benämnd Erslyckan. Av den årliga avkastningen skulle minst tio procent läggas till kapitalet. Avkastningen fick inte användas för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1978-09-29, dnr 24-539-78

3A:4

MARKBYTE

Genom gåvobrev 1930-03-15 överlämnade nämndeman Ored Ohlsson från Stoby som gåva gården Olahus, bestående av fastigheterna Stoby 4:3, 4:4, 4:5 och 4:6 samt Stobymaden 5:1 i Stoby socken, till önnestads Folkhögskolas och Lantmannaskolas Garantiförening (sedermera önnestads lantmannaskolas garantiförening) i Kristianstads län. I gåvobrevet föreskrev Ohlsson bl.a. att fastigheterna skulle odelade kvarbli i lantmannaskolans ägo för all framtid och därvid tjäna vid skolan förekommande undervisning, företrädesvis i skogsodling och beteskultur. Genom senare gåvobrev överlämnade Ohlsson visst kapital för att för framtiden säkerställa Stiftelsens fortbestånd. Medlen skulle uteslutande användas i ändamål att iståndsätta och för framtiden vidmakthålla Olahus. Kapitalmedlen hade enligt donators föreskrift fonderats och benämndes Olahus fond. Förvaltningen av stiftelsen och de fonderade medlen hade övertagits av Kristianstads läns landsting.

Landstinget anhöll om kammarkollegiets medgivande till markbyte, innebärande att 2 675 m2 av stiftelsens fastighet Stoby 4:3 skulle överföras till grannfastigheten Rättelövsmölla 1:4, tillhörig Seve Siges-

264 Bilaga 2

gård, och att från den senare fastigheten 490 m2

överförs till Stoby 4:3, och till att markbytet sker genom fastighetsreglering. För mellanskillnaden i areal skall Sigesgård erlägga ersättning till landstinget med 3 kr/m2. som skäl åberopades dekilformade och svåra gränsförhållanden som rådde och som förhindrade ett rationellt brukande av stiftelsens mark.

Kollegiet medgav att ifrågavarande markbyte kom till stånd och att det skedde genom fastighetsreglering. Kollegiet föreskrev dock att fastställandet av mellanskillnadsersättningen skulle föregås av värdering av opartisk, sakkunnig värderingsman, att ersättningen inte fick understiga det värde som framkommer vid sådan värdering och att blivande avtal skulle underställas länsstyrelsen för godkännande. Vidare föreskrev kollegiet att inflytande ersättningsmedel skulle tillföras Olahus fond att disponeras i enlighet med dess föreskrifter.

Kk 1979-07-05, dnr 24-1616-78

3A:5

FASTIGHETSFÖRSÄLJN ING

Genom testamente 1939-03-22 förordnade J A Engvall att hans del i fastigheten, numera betecknad Räven nr 11 i Aneby, skulle tillfalla Lommaryds kommun som skulle använda den till uthyrning åt behövande mot så stor hyra att halva fastigheten därmed underhölls. Fastigheten fick inte försäljas. Vad som återstod av kvarlåtenskapen skulle fördelas lika mellan Lommaryds och Bredestads kommuner och bilda Engvalls donationsfond. Räntan skulle till varje jul utdelas till gamla behövande fem kronor till varje. Fonden skulle stå under respektive kommunalnämnds förvaltning. Lommaryd och Bredestad ingår numera i Aneby kommun.

Aneby kommun ansökte om medgivande till dels försäljning av fastigheten, dels att medlen av försäljningen tillfördes Engvalls donationsfond, dels att ändamålsmålsbestämningen skulle ändras på så sätt att fondens årliga avkastning, efter det att en tiondel lagts till kapitalet, utan beloppsbegränsning fick användas till bidrag till åldringar, handikappade och övriga behövande i avseende på sådana ändamål och behov som staten och kommunen inte skall tillgodose med utdebite-

Bilaga 2 265

rade medel, dels att disponibel avkastning används enligt beslut av sociala Centralnämnden, dels ock att fondens förmögenhet och tillgångar i övrigt förvaltas av kommunstyrelsen genom att tillgångarna hålles räntebärande i bank. Som skäl för ansökningen anfördes att fastigheten var i behov av kostnadskrävande reparationer samt beträffande ändamålsbestämningen att den formulering som valts gav större möjligheter till utdelning ur fonden. Av handlingarna i ärendet framgick att fastighetens taxeringsvärde uppgick till 45 000 kr.

Kollegiet biföll ansökningen med föreskrift att en försäljning av fastigheten skulle föregås av värdering av opartisk sakkunnig värderingsman, att förinte fick understiga vid sådan värsäljningspriset dering âsatt saluvärde och att för försäljningen upprättat köpeavtal skulle underställas länsstyrelsen för Kollegiet föreskrev vidare att godkännande. inflytande köpeskilling skulle läggas till Engvalls donationsfond. Avkastningen skulle användas enligt dock att minst en tiondel av den åransökningen, liga avkastningen skulle läggas till kapitalet.

Kk 1979-09-14, dnr 24-444-79

3A:6

TOMTMARK . LÖNEDONATION

I testamente 1848-01-07 förordnade Johan Dahlborg att viss fastighet, numera benämnd Ödetorp Östra 3:3 i Grinstads jordregistersocken, skulle tillfalla Grinstads sockens skolemästare för evärderlig tid till så kallat boställe, som efter den enes avträdande av en annan tillträdes... Donationen bestod vid tiden för permutationsansökan av ovannämnda med en areal av 33 hektar och i bank innefastighet stående ca 50 500 kr.

Melleruds kommun, som förvaltade fonden, hemställde innebar tillstånd att få om permutation. Ansökningen de på fastigheten belägna byggnaderna med försälja en normalstor tomt, varvid försäljningsmedlen skulle tillföras övriga kapitalmedel. Vidare anhöll kommunen att få använda fondens avkastning till barnoch ungdomsverksamhet i Grinstads församling. Fondförvaltare skulle vara fritidsnämnden.

Kollegiet yttrade i beslut såvitt nu är av intresse:

266 Bilaga 2

Beträffande ansökan, J Dahlbergs fond, Hedger kollegiet att ifrågavarande tomtmark får försäljas och att inflytande käpeskilling fonderas med fondens övriga kapital. Kollegiet avslår däremot ansökningen såvitt avser det föreslagna nya ändamålet för fonden, då detta inte är tillräckligt närliggande det ursprungliga. Härvid hänvisar kollegiet till den praxis som utvecklats efter Kungl. Maj:ts beslut 1969-03-04 ang. dispositionen av lönedonationer vid rikets allnänna läroverk m.m. Enligt denna praxis skulle donationer av här ifrågavarande slag användas till förmån för skolledare och lärare, företrädesvis som bidrag till studier, studieresor och vetenskapligt pedagogiskt författarskap eller för förvärv till lärarbibliotek, inköp av konstverk eller dylikt till lärarrum m.m.

Kk 1979-09-14, dnr 890/77

3A:7

FASTIGHETSFÖRSÄLJN ING

Genom testamente 1969-08-26 förordnade Karin Hedström, som avled samma år, att fastigheten Hjorten1, Hedemora kommun, skulle vid hennes frånfälle med full äganderätt tillfalla Hedemora diaförsamlings koniverksamhet, huvudsakligen för vård och hjälp åt gamla Hedemorabor, vilka icke har möjlighet till hjälp på annat sätt än genom församlingens diakonissa. Vidare föreskrevs i testamentet att försäljning av fastigheten får ske 25 år efter testators död.

Kyrkorådet hemställde i skrivelse 1976-04-28, om permutation av testamentsbestämmelserna så att församlingen fick tillstånd att försälja fastigheten, trots att 25 år ännu inte förflutit efter testators död.

Kollegiet yttrade i beslut 1976-09-10:

Den universella testamentstagaren har invänt att försanr lingen inte fullföljt ändanålsbestänningen på det sätt som testator avsett. Mot denna invänding kan det enligt kannarkollegiets mening hävdas att det av testamentets ordalydelse inte klart kan utläsas hur testator menat att ändamålet skulle fränjas. Kollegiet finner därför testamentet inte lägga hinder i vägen not att försanr lingen fullföljer ändamålet på det sätt att fastighetens avkastning används för att gagna diakoniverksanheten i Hedemora.

Bi1aga2 267

Testator har inskränkt församlingens dispositionsrätt till fastigheten genom förbudet att sälja den innan 25 år förflutit efter hennes frånfälle. Försanüingens notiv att redan nu sälja fastigheten är att denna för närvarande inte kan ge någon avkastning, eftersom eventuella hyresintäkter skulle åtgå helt till anortering av reparationsskulden. Enligt vad kollegiet under hand erfarit bör det inte vara svårt att få fastigheten uthyrd på den allnänna hyresmarknaden. Visserligen torde fastigheten inte kunna ge någon nettoavkastning under de närmaste åren. I ett längre perspektiv torde dock enligt kollegiets mning ett bibehållande av fastigheten i församlingens ägo kunna gagna ändamålet att fränüa diakoniverksanheten i Hedemora.

således inte tillräckliga skäl

Kollegiet_finner föreligga

för att häva försäljningsförbudet och lännar därför ansokningen utan bifall.

Kk 1976-09-10, dnr 618/76.

Kyrkorådet ansökte i skrivelse 1977-10-14 ånyo om permutation.

Kollegiet yttrade i beslut:

Då intet nytt framkomit lännar kannarkollegiet på de i tidigare beslutet angivna skälen ansökningen utan bifall. Kk 1979-10-10- dnr 1499/77

3A:8

MARKBYTE

Enligt testamente 1932-01-04 förordnade hemmansägaren Håks Per Persson att återstoden av hans kvarlåtenskap, sedan vissa legat utgått, skulle tillfalla Norra Ny församling och bilda en fond benämnd Håks Per Perssons Testamente. Fonden skulle förvaltas av Norra Ny sockens fattigvårdsstyrelse och avkastningen, sedan en tjugondel lagts till kapitalet, skulle utdelas till behövande personer boende i viss församling. Den i donationen ingående fasta egendomen fick inte avyttras. Torsby kommun ansökte om permutation. Ansökningen innebar att stiftelsen skulle få genomföra ett planerat markbyte med lantbruksnämnden i Värmlands län. Stiftelsen skulle till lantbruksnämnden lämna tre områden med en total areal av 45,1 har. Stiftelsen skulle från lantbruksnämnden erhålla ett område med en total areal av 54,0 ha.

Lantbruksnämnden uttalade att det föreslagna markbytet innebar att stiftelsen från arronderingssynpunkt förbättrade sin situation avsevärt samtidigt som det var av vikt för lantbruksnämnden att kunna dis-

stor

ponera de ifrågavarande skiftena för fortsatt rationaliseringsarbete. Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1980-11-14, dnr 24-972-80

268 Bilaga 2

3A:9

MARKOMRÅDE

Genom inbördes testamente 1949-08-05 förordnade Maja och Albert Johansson bl.a. att Mossebo Säteri (Mossebo 3:3) i Pelarne socken med allt tillhörande fast och löst avsättes till en fond, benämnd Maja och Albert Johanssons stiftelse, Mossebo Gästhem. På fastigheten skulle ordnas fri eller så billig vistelse som möjligt åt sådana som är i behov av vila. Vidare föreskrevs att säteriets corps de logis för all framtid skall kvarstå såsom ett kulturminnesmärke.

Fondens styrelse hemställde att kollegiet skulle lämna medgivande till försäljning av ett markområde av fastigheten Mossebo 3:3. Som skäl anfördes att området utgjorde skogsmark som slutavverkats och att det var mera lönsamt att sälja marken än att plantera skog på den.

Kollegiet medgav att fonden sålde markområdet. Kollegiet föreskrev att försäljningen skulle föregås av värdering av sakkunnig opartisk värderingsman, att försäljningspriset inte fick understiga vid sådan värdering åsatt saluvärde och att blivande köpeavtal skulle underställas länsstyrelsen för godkännande. Kollegiet föreskrev vidare att inflytande köpeskillingsmedel skulle fonderas. Avkastningen, sedan minst en tiondel årligen lagts till kapitalet, skulle användas enligt fondens ändamål.

Kk 1981-09-28, dnr 24-88-81

3A:10

FASTIGHETSFÖRSÄLJNING

I testamente 1940-01-04 förordnade Erik Gustaf Eriksson att den honom tillhöriga fastigheten Artorp Gästgivaregården 1:6 - numera Gärdhems Artorp 1:6 i Trollhättans kommun - skulle med full tillfalla äganderätt Gärdhems församling under villkor att den användes till bostad åt blivande församlingssyster. Stiftelsens styrelse hemställde att kollegiet lämnade medgivande till försäljning av Gärdhem Artorp 1:6 och till att såväl köpeskillingen som fonderade bankmedel fick disponeras på sätt församlingen fann lämpligt för diakonalt arbete inom församlingen.

Bilaga 2 269

Som skäl för framställningen anfördes bl.a. att egendomen inte vid något tillfälle kunnat utnyttjas för avsett ändamål och att behov därav inte heller torde föreligga i framtiden.

Kollegiet biföll ansökningen vad avser försäljning av fastigheten Gärdhems Artorp 1:6. Kollegiet föreskrev dock att en försäljning av fastigheten skulle föregås av värdering av opartisk sakkunnig värdeatt försäljningspriset inte fick underringsman, stiga vid sådan värdering åsatt saluvärde och att för försäljningen upprättat köpeavtal skulle underställas länsstyrelsen för godkännande.

biföll ansökningen i övrigt på så sätt att Kollegiet liksom bankmedlen skulle fonderas och köpeskillingen härav - sedan minst en tiondel tillatt avkastningen förts - fick användas för kristen verksamkapitalet het bland barn och ungdom, ålderstigna, sjuka och andra, som är i behov av omvårdnad. Disponibel avkastning fick dock inte användas för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1982-10-15, dnr 24-1096-81

270 Bilaga 2

Bilaga 2 271

3B:1

BIDRAGSBELOPPETS STORLEK

I testamente 1941-01-11 förordnade Alfred Christensen att av hans kvarlåtenskap skulle bildas en fond benämnd Alfred och Alma Christensens minne. Fonden skulle förvaltas av kyrkoråden i Oscars och Matteus församlingar i Stockholm. Sedan vissa legat utgått skulle återstoden av fondens avkastning årligen utdelas i poster om 300 eller 250 kr. till mindre bemedlade och oförvitliga i Stockholm bosatta kvinnor.

Kyrkoråden i Matteus och Oscars församlingar anhöll om permutation på så sätt att respektive kyrkoråd, för i testamentet angivet ändamål, ägde rätt att fritt bestämma storleken av de belopp som skulle utbetalas.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet samt att disponibel avkastning inte fick användas för ändamål som skulle tillgodoses av allmänna medel.

Kk 1979-04-03, dnr 24-1342-78

3B:2

BIDRAGSBELOPPETS STORLEK

Genom stiftelseurkund 1935-11-25 bildade Alma Detthow en stiftelse, kallad Alma Detthows hjälpfond. Stiftelsens ändamål var att utdela den årliga avkastningen som tillfällig hjälp åt oförvållat i nöd komna eller på grund av sjukdom i behov varande företrädesvis ur de bildade klasserna. kvinnor, Enligt kammarkollegiets beslut 1975-11-24 var den högsta summa, som inalles på ett år fick utgå till samma person 600 kr., och fick ingen sammanlagt av stiftelsen erhålla mer än högst 2 400 kr.

Styrelsen för stiftelsen hemställde att ovannämnda belopp skulle få höjas till 900 resp. 3 600 kr. Som skäl anfördes att förändringen av penningvärdet hade medfört att det understöd som fonden kunde ge numera var otillräckligt för hjälpsökandenas behov samt att tillgängliga medel medgav att understödsbeloppen ökades.

272 Bilaga 2

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-09-04, dnr 24-134-79

3B:3

BIDRAGSBELOPPETS STORLEK

Genom testamente 1860-03-12 donerade friherre Malte von Liewen och hans hustru Annette von Liewen till Bäckseda socken, under namn av Annette Wilhelmina von Liewens Donation, vissa jordbruksfastigheter. Enligt testamentsbestämmelserna skulle fastigheterna utarrenderas. Arrendesumman skulle årligen

utdelas i lika lotter till sex (6) inom socknen bosatte och nantalsskrifne under sist och nästförutgângna året sannanvigde äkta par, hvilka vore mindre bemedlade och utmärkta för godt uppförande.

Vid utdelning av donationsmedel kunde även inom socknen boende och mantalsskrivna flickor mellan 16 och 20 år komma i fråga.

Kungl. Maj:t medgav i beslut 1932-03-18 att av donationsmedlen fick årligen utdelas högst 12 gåvolotter, varvid förutom arrendesumman även skogsförsäljningsmedel fick tas i anspråk. Gåvolotternas belopp uppgick sedan år 1975 till 1 600 kr. vardera. Genom kammarkollegiets beslut 1977-09-09 utökades antalet gåvolotter vid varje utdelning till högst 24 med bibehållande av gåvolotternas storlek.

Förvaltningsnämnden för Annette Wilhelmina von Liewens Donation hemställde om att minst tio procent av donationsmedlens årliga nettoavkastning skulle läggas till kapitalet samt att beloppsgränsen för gåvolotterna skulle undanröjas. Som skäl anfördes att såväl tillgångar som vinstnettot på donationsfondens avkastning motiverade en höjning av gåvolotterna.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att donationsmedlens avkastning inte fick användas för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1981-09-11, dnr 24-844-80

Bilaga 2. 273

3B:4

BIDRAGSBELOPPETS STORLEK

Karolinska institutets konsistorium förvaltade bl.a. följande tre stipendiefonder 1. Grosshandlare Axel Lennstrands donationsfond 2. Grosshandlare Axel Lennstrands stipendiefond 3. Ernst Ferdinand Söderbergs stipendiefond.

Konsistoriet hemställde om permutation. Ansökningen innebar följande. Beträffande fond 1 skulle föreskriften stipendiums storlek skall vara 500 kronor ändras till stipendiums storlek skall vara minst 1.000 kronor. Beträffande fond 2 skulle föreskriften stipendiat må icke samtidigt inneha annat stipendium utgå. Beträffande fond 3 skulle föreskriften stipendium skall utgå med minst 500 kronor och högst 3.000 kr ändras till stipendium skall utgå med minst 1.000 kronor.

Som skäl för framställningen anfördes att vissa gåvo- eller testamentsbestämmelser medförde en opraktisk inskränkning av stipendienämndens arbete. Sedan stipendierna inrättades hade t.ex. i en del fall avkastningen stigit på ett sätt som möjliggjorde utdelande av större stipendiebelopp än vad stadgarna medgav. Penningvärdets fall medförde även att större stipendiebelopp var motiverade.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-03-11, dnr 24-228-82

3B:5

BIDRAGSBELOPPETS STORLEK

I testamente 1945-04-21 förordnade Johan och Lydia Svensson att Lydia & Johan Svenssons fond skulle bildas och förvaltas av kyrkorådet i Örkelljunga socken. Den årliga räntan skulle användas till att utbetala tio kr. till varje inom äktenskapet inom Örkelljunga socken fött barn som faddergåva. Om den årliga räntan inte skulle räcka till fick behövligt belopp tagas av fondens kapital.

Kyrkorådet i Örkelljunga församling hemställde om permutation. Framställningen innebar att åtta tiondelar av den årliga räntan skulle få fördelas bland

274 Bilaga 2

de under året födda barnen och att två tiondelar skulle läggas till kapitalet. som skäl för ansökningen anfördes att räntan för år 1981 var 5 000 kr. och att beloppet för utdelning var för lågt.

Kollegiet biföll ansökningen på så sätt att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet och att återstoden fick utdelas till angivet ändamål med belopp som kyrkorådet bestämde.

Kk 1982-09-13, dnr 24-1023-82

3B:6

BIDRAGSBELOPPETS STORLEK

I testamente 1920-07-05 förordnade Ester Lindahl att viss del av hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Kungl. Akademien för de fria konsterna för att bilda en fond benämnd Ester Lindahls stipendiefond. Avkastningen skulle uppdelas i stipendier om 5 000 kr. och skulle utdelas av en nämnd till unga konstnärer såsom resestipendier i högst 3 år. Stipendiebeloppet har sedan höjts tre gånger och senast till 20 000 kr. genom kammarkollegiets beslut 1979-03-15.

Kungl. Akademien för de fria konsterna hemställde om medgivande att få ändra bestämmelsen om stipendiebeloppets storlek på så sätt att det fortsättningsvis skulle överlåtas på akademien och stipendienämnden att i samråd besluta om från fonden utgående antal stipendier och deras storlek. Som skäl för framställningen anfördes att akademien ville undvika att med hänvisning till penningvärdets fall behöva göra kontinuerliga permutationsframställningar.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet.

Kk 1982-12-13, dnr 24-906-82

Bilaga 2 275

3B:7

BIDRAGSBELOPPETS STORLEK

Genom gåvobrev 1930-04-15 överlämnade Gustaf Fränckel vissa medel till Stockholms Enskilda Banks förvaltning för att bilda en fond benämnd Gustaf Fränckels Understödsfond för Musiker. Avkastningen skulle utdelas på visst sätt som understöd åt behövande musiker till ett belopp av högst 500 kr. årligen för varje understödstagare. Genom permutationsbeslut senast av kammarkollegiet 1976-01-16 hade beloppsgränsen höjts till 2 000 kr.

Styrelsen för fonden hemställde att understöden fick utges med varierande belopp alltefter de sökandes behov.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet.

Kk 1979-05-30, dnr 24-1213-78

3B:8

BIDRAGSBELOPP. MIDDAGSFOND

Genom testamente 1951-12-28 förordnade Oswald Lydén att hans kvarlåtenskap skulle bilda en fond, vars avkastning skulle utdelas till orkeslösa åldringar inom Tanums storkommun. Understödet till var och en som kunde komma ifråga skulle utgå med högst 100 kr. Fonden skulle förvaltas av en styrelse bestående av fyra personer. Styrelsen skulle sammanträda den 11 juli varje år och i samband därmed förtära gemensam middag, vars pris inte fick överstiga 25 kr. per kuvert. Arvode till styrelseledamot skulle inte utgå. 1968-11-29 medgav Kungl. Maj:t en höjning av understödsbeloppen och anslaget för styrelseledamöternas middag. Genom kammarkollegiets beslut 1976-09-10 höjdes understödet till högst 400 kr. och anslaget till styrelseledamöternas middag till 125 kr. per kuvert.

Styrelsen för stiftelsen anhöll att anslaget för styrelseledamöternas middag fick beräknas efter 250 kr. per kuvert. Som skäl anfördes penningvärdets fall och därmed starkt ökade restaurangpriser.

276 Bilaga 2

Kollegiet inhämtade under hand att fondens kapital uppgick till cirka 200 000 kr. och att ett fyrtiotal personer fick bidrag ur fonden. Kollegiet biföll ansökningen. Kk 1982-09-17, dnr 24-1021-82

Bilaga 2 277

3C:1

PLACERINGSFÖRESKRIFT. AKTIEFOND

I samband med att Föreningen Gotlands vapen vid årsmöten 1962-03-13 och 1963-03-08 beslutade om föreningens ombildande till stiftelse antogs stadgar för denna. Stiftelsens medel skulle enligt § 6 placeras i börsnoterade aktier eller i obligationer med betryggande säkerhet.

Styrelsen för stiftelsen ansökte om att placering av stiftelsens medel medgavs i Handelsbankens aktiefond. Som skäl åberopades bl.a. att aktiefondens förvaltning hade bättre möjligheter än enskilda att bedöma vilka placeringar i aktier som fortlöpande var mest gagneliga.

Kollegiet medgav att stiftelsens medel fick placeras i aktiefond under förutsättning att fonden endast innehade sådana svenska värdepapper som var inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

Kk 1978-01-20, dnr 1361/77

3C:2

PLACERINGSFÖRESKRIFT

Arkitekt Henrik Åberg upprättade ett tillägg till ett tidigare testamente 1921-07-12, vilket inte godkändes som testamente. Genom en överenskommelse i november 1922 mellan dödsbodelägarna i hans dödsbo deponerades visst belopp till förvaltning av Skandinaviska Kreditaktiebolagets Notariatavdelning i Stockholm för bildande av en fond benämnd Henrik och Olga Åbergs museifond. Boutredningsmannen bestämde att vissa medel skulle förvaltas hos Skandinaviska Kreditaktiebolagets Notariatavdelning, Stockholm, för bildande av en fond benämnd Henrik och Olga Åbergs Linköpingsfond för stödjande av filantropiska och kulturella strävanden. Medlen fick enligt särskilda bestämmelser för båda fonderna bland annat placeras i inteckningar i Stockholmsfastigheter inom 2/3 av taxeringsvärdet.

Skandinaviska Enskilda Banken ansökte om att medlen fick placeras i inteckningar i Stockholmsfastigheter inom 75 procent av belåningsvärdet. Som skäl

278 Bilaga 2 sou 1984:60

anfördes att det medgivna utrymmet utnyttjades för bottenlån hos andra kreditinstitut, varför placeringsalternativet inte kunde utnyttjas.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-01-11, dnr 24-1274-78

3C:3

PLACERINGSFÖRESKRIFT

Genom testamente 1966-07-29 föreskrev Albert Nilsson bl.a. att viss egendom skulle tillfalla Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening att av föreningen förvaltas som en fond benämnd Albert Nilssons, Gunghult, Hinneryd, studiefond för helnykterister. För fonden skulle vidare gälla bl.a. att kapitalet skulle innestå på Kronobergs läns sparbank i Strömsnäsbruk eller ock utlånas till jordoch skogsägare (däribland även Hinneryds kyrkliga församling för innehav av kyrkohemman) inom Hinneryds församling och mot säkerhet av inteckning i jord och skogsfastigheter (eventuellt mot värdering) upptill 90 % av taxeringsvärdet och till sedvanlig utlåningsränta i sparbank.

Föreningen hemställde om permutation av fondens placeringsföreskrifter. Ansökningen innebar att de medel som ej utlånas till jord- och skogsägare i Hinneryds församling skulle få utlånas till föreningen. Utlåningen skulle ske till sedvanlig utlåningsränta i sparbank mot säkerhet i form av pantbrev i föreningens fastighet Helliden 2:2 i Agnetorps socken, Tidaholms kommun, och/eller i de av föreningen ägda fastigheterna Helliden 2:5 och 2:8 i samma socken. Som ytterligare säkerhet skulle tecknas borgen av Sveriges Blåbandsförbund i Örebro.

Som skäl anfördes att 35 000 kr. av studiefondens medel inte var utlånade, att Hellidens Folkhögskola stod i ett utbyggnadsskede då det kunde bli nödvändigt att uppta lån mot hög ränta medan studiefondens medel utlånades till lägre ränta och att utlåning till föreningen skulle på bästa sätt gagna folkhögskolan.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att av den årliga avkastningen minst en tiondel skulle läggas till kapitalet.

Kk 1979-02-15, dnr 1002/77

Bilaga 2 279

3C:4

PLACERINGSFÖRESKRI FT

(IVA) förvaltade fon- Ingenjörsvetenskapsakademien derna IVA:s jubileumsinsamling, IVA:s stiftelse, Enströmfonden, John Davidssons fond, Hofintendenten Axel Melanders fond, Nils Fredrikssons fond, Kooperativa fonden, Axel Ax:son Johnsons fond, Henry och Gerda Dunkers donation, Professorn Einar Hogners forskningsfond och Korrosionsfonden.

I stadgarna för IVA föreskrevs i § 39 att förvaltningen av akademiens tillgångar skulle befordra akademiens rätt och säkerhet och att i sådant hänseende akademiens kontanta medel och av akademien eller akademistyrelsen förvaltade fonder skulle förräntas med fullgod säkerhet.

IVA såvitt nu är av intresse, att sådana fondbegärde, bestämmelser upphävdes som inskränkte IVA:s möjligheter att fritt placera fondmedel med hänsyn till vad som vid varje tidpunkt befanns lämpligt. Vidare skulle fondernas kapital, med undantag för vad som motsvaras av IVA-stiftelsens fasta egendom, få placeras i en samförvaltningsfond. De olika fonderna skulle äga del i samförvaltningsfondens kapital och avkastning i förhållande till de tillgångar var och en tillfört samförvaltningsfonden.

Kollegiet biföll ansökningen och anförde:

gör följande bedönning rörande placeringen av Kollegiet den föreslagna samförvaltningsfondens kapital. Enligt fast praxis i pernutationsärenden lännas inte tillstånd till att donationsmedel får placeras helt fritt om donationsvillkoren eller övriga omständigheter lägger hinder i vägen för det. Föreskrifterna i § 39 av stadgarna för IVA torde emellertid bli tillänpliga även på den föreslagna samförvaltningsfonden, och innebär därvid tillräcklig säkerhet även för kapitalet i Enströmfonden, som såvitt handlingarna utvisar är den enda berörda fonden som f.n. har särskilda placeringsföreskrifter. Det är därför godtagbart att låta Enströmfonden ingå i samförvaltningsfonden utan att meddela särskilda bestämmelser för placeringen av samförvaltningsfondens kapital.

Kk 1979-09-06, dnr 24-692-78

280 2 Bilaga

3C: 5

PLACERINGSFÖRESKRI FT

Stiftelsen Solhemmet för Handel och Industri grundade sig på Sigge williamsons testamente 1927-01-29 med tillägg 1929-03-26. Den hade varit föremål för permutation genom kammarkollegiets beslut 1977-05-09. Styrelsen för stiftelsen ansökte om ändrade möjligheter att placera stiftelsens tillgångar. Stiftelsen önskade fâ placera dem i överensstämmelse med kollegiets normalplaceringsregler.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att stiftelsens medel fick placeras i 1 obligationer, som inregistrerats vid Stockholms fondbörs, 2 andra skuldförbindelser, a) för vilka staten, konnun eller annan därmed jämförlig samfällighet i Sverige svarar som gäldenär, borgensnan eller garant b) för vilka säkerheten utgöres av obligationer som anges under p 1, panträtt i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller i tomträtt till sådan fastighet i Sverige inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten, borgen av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller försäkringsföretag med svensk koncession, 3 fordringar hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas ned kreditaktiebolag vid tillänpningen av 57 § första stycket banklagen eller försäkringsföretag med svensk koncession 4 aktier eller förlagsbevis, som inregistrerats vid Stockholms fondbörs.

För inköp av aktier, som under p 4 sägs, får användas högst sextio procent av stiftelsens behållning enligt senast fastställda bokslut.

Kk 1979-11-12, dnr 24-641-79

,,

Bilaga 2 281

3C:6

PLACERINGSFÖRESKRIFT

Enligt gåvobrev 1932-07-06 överlämnade Ebba Danelius visst kapital att bilda en fond benämnd O H D:s fond för arbetsterapi för nervsjuka i Stockholm. Fonden, som numera benämns Stiftelsen för O H D-fondens arbetsterapi, utgjordes ursprungligen av nom. 50 000 kronor Svenska Bostadskreditkassans 5 % obligationer 1932 och nom. 50 000 kronor Svenska Skeppshypotekskassans S % obligationer 1931.

Enligt gåvobrev 1945-11-23, av samma donator, utökades fonden med nom. 45 000 kronor Inteckningsbanken AB:s 3 % obligationer 1937 och nom. 5 000 kronor Svenska Bostadskreditkassans 3 % obligationer 1939.

Fondens ekonomiska förvaltning skulle omhänderhas av Aktiebolaget Göteborgs Banks notariatavdelning.

I gåvobrevet från 1932-07-06 föreskrevs beträffande placeringen att då omplacering på grund av utlottning eller av annan anledning erfordras äger notariatavdelningen inköpa andra såsom fullt säkra ansedda obligationer om möjligt sådana löpande med fem procent ränta, så att fondens kapital alltid bibehålles vid ett nominellt belopp av etthundratusen kronor.

Götabanken hemställde, i egenskap av ekonomisk förvaltare, om permutation. Ansökningen, som biträddes av fondens styrelse, innebar att fondens kapital skulle få omplaceras i svenska börsnoterade aktier och obligationer samt i reverser med säkerhet av bankgaranti. Som skäl för framställningen anfördes bl.a. behovet av att kunna omplacera kapitalet på ett mera inflationsskyddat sätt.

Kollegiet biföll ansökningen, dock med föreskrift att för inköp av aktier fick användas högst sextio procent av fondens behållning enligt senast fastställda bokslut.

Kk 1980-03-04, dnr 24-386-78

282 Bilaga 2

3C:7

PLACERINGSFÖRESKRIFT

Falu kommunstyrekse förvaltade bl.a. 25 fonder för skilda ändamål. Kommunen hemställde om permutation.

Ansökningen innebar,såvitt nu är av intresse, att i de fall donationsurkunderna innehöll bestämmelse om speciell placering av donationskapitalet gemensam placering skulle kunna ske. Gemensam placering skulle ske genom insättning å bankräkning, utlåning till Falu kommun med stöd av tillstånd regeringens eller SFS 1977:544 § 3, köp av aktier i börsnoterade bolag och Falu Elverk AB eller statsobligationer.

Kollegiet föreskrev i beslut att vid utlåning till kommunen skulle utgå marknadsmässig ränta samt att för inköp av aktier fick användas sextio högst procent av det behållna donationskapitalet seenligt nast fastställda bokslut.

Kk 1982-03-11, dnr 24-1089-79

3C:8

PLACERINGSFÖRESKRIFT

Hjalmar Bengtssons Minnesfond bildades genom gåvobrev 1967-12-08, varigenom 150 000 kr. överlämnades till Norums Röda Korskrets. Beträffande förvaltningen av fonden föreskrev givaren bl.a. att kapitalet skulle insättas hos AB Göteborgs Bank i Stenungsund å räkning med högsta möjliga ränta. AB Göteborgs Banks nuvarande firma vid tiden för ansökan var Götabanken.

Norumkretsen av Svenska Röda Korset hemställde om permutation. Ansökningen innebar dels att Norumkretsen skall äga rätt att jämväl insätta hos kapitalet andra svenska banker, dels att kapitalet även skall kunna placeras i bankcertifikat, revers med bankgaranti och revers med säkerhet i i fast inteckning egendom inom 90 % av taxeringsvärdet. Som skäl anfördes bl.a. att fondens avkastning skulle användas för olika aktiviteter för pensionärer i Stenungsund. Kostnaderna för denna verksamhet hade ökat, varför det var nödvändigt att höja fondens avkastning.

Bilaga 2 283

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-08-02, dnr 24-1357-81

3C:9

PLACERINGSFÖRESKRI FT

Stiftelsen Solhemmet för Handel och Industri grundade sig på Sigge williamssons testamente1927-01-29 med tillägg 1929-03-26. Bestämmelserna rörande placeringen av stiftelsens tillgångar var föremål för permutation genom kammarkollegiets beslut 1977-05-09 och 1979-11-12.

Styrelsen för stiftelsen hemställde om medgivande till att stiftelsen även fick förvärva, äga och förvalta hyresfastigheter. Som skäl anfördes att ett bättre inflationsskydd för stiftelsens tillgångar härigenom erhölls.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-08-04, dnr 24-108-82

284 2 Bilaga

Bilaga 2 285

3D:1

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Fonden tillkom genom gåvobrev 1911-02-19 av Elis Sidenbladh. Fonden förvaltades av vetenskapsakademien och hade till ändamål att dels ge stipendier för studier vid högre läroanstalter åt söner, men även döttrar, till vetenskapsakademiens svenska ledamöter och ordinarie tjänstemän, dels tillhandahålla ett räntebelopp åt donators bröstarvingar så länge sådana finns. 20 procent av fondens årliga avkastning skulle efter viss avjämning läggas till kapitalet. Förvaltningsutskottet avgav utlåtande över inkomna - efter hörande av fondens ansökningar inspektor varefter akademien fattade beslut.

Vetenskapsakademien anhöll att kollegiet måtte medge att beslutanderätten i stipendieärendena överflyttas från akademien till dess förvaltningsutskott och att 25 procent av fondens årliga avkastning får läggas till kapitalet. Som skäl för ansökningen anfördes bl.a. följande.

Vid pågående omläggning av bestämmelserna för akademiens donationsfonder hade beslutsfattandet i stipendieärenden regelmässigt flyttats från akademien till någon av dess klasser eller något utskott. I förevarande fall borde stipendiegivningen länpligen handhas av akademiens förvaltningsutskott vars utlåtande hittills i praktiken varit avgörande för besluten. Fondens inspektor borde givetvis som hittills yttra sig till utskottet över inkonna ansökningar. vid den omläggning som pågick hade vidare eftersträvats att i största utsträckning erhålla enhetliga bestänmelser om avsättning av årsavkastningen till fondernas kapital varvid 25 procent valts genomgående. Med hänsyn till bl a rådande inflation var det angeläget att så sker även här.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev i enlighet med sin praxis att minst tio procent av fondens årliga avkastning skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-02-09, dnr 871/77

3D:2

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Fonden tillkom genom gåvobrev 1930-02-15 av Rickard Hogner. Fondens ändamål var att bli till välsignelse

286 v Bilaga 2

och ära för Sverige samt att skaffa hemmavarande svenskar goda arbetsförtjänster samt lyckliga hem, så att de finna att bästa land är Sverige samt ovansklig heder och ära att kallas och vara svensk. Fonden förvaltades av Vetenskapsakademien. Donator hade upprättat vissa riktlinjer angående de ändamål för vilka anslag från fonden skulle utgå, innebärande bland annat att fonden fick användas till befordrande av fosterlandskärlek, understöd åt lantbruks- och trädgårdsskötsel, riksmuseum, arkeologi, fornminnesvård, konst, sång, musik, hälsovård, gymnastik, idrott, lån åt behövande, export, hemslöjd m.m. I ett tillägg till gåvobrevet hade donator förklarat att akademien för övrigt fick göra som den efter tidsförhållandena anser bäst. Enligt överenskommelse mellan akademien och donator skulle under första 150-årsperioden av fondens verksamhet endast vart åttonde års avkastning utdelas och övriga årsavkastningar läggas till kapitalet. Akademien måtte därefter besluta hur räntemedlen skulle användas.

Akademien anhöll att kollegiet måtte medge dels att fonden fick användas för igångsättande av vetenskaplig verksamhet i fall då medel därtill eljest inte stod till förfogande, dels att utdelning av avkastningen fick ske årligen, sedan 25 procent därav lagts till kapitalet.

Som skäl för ansökningen anfördes bl.a. följande. Fondens ändamål var synnerligen vidsträckt och spände över de mest skiftande områden. Med hänsyn till donators tillägg till gåvobrevet kunde möjligen anses att den tänkta ändringen av fondens ändamål inte skulle kräva permutation. Då emellertid åtgärden var av ingripande natur hade akademien ansett sig böra ansöka om permutation för förändringen. Vid en ändring av fondens ändamål på föreslaget sätt var det ett väsentligt önskemål att avkastningen, efter avsättning med 25 procent till kapitalet, fick tagas i bruk för årlig utdelning. Detta var desto mer angeläget som en inbesparing av räntan under sju år torde leda till att fonden - även om ändamålet ändrades till av främjande - blev för sin vetenskaplig forskning skattskyldig inkomst och förmögenhet. Donators syfte med ackumuleringen av räntan skulle därigenom i betydande grad motverkas.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev i enlighet med sin praxis att minst tio procent av fondens årliga avkastning skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-02-09, dnr 823/77

Bilaga 2 287 Å

3D:3

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Genom testamente 1908-04-07 överlämnade Johan Edvard Lignell till Aktiebolaget Göteborgs Bank visst belopp att förvaltas som en fond under namnet Brukspatron J E Lignells donationsfond. För fonden är föreskrivet att den årliga räntan fördelas i tvenne lika stora delar hvaraf den ena lägges till kapitalet och den andra utbetalas till studiehjälp åt en eller flera mindre bemedlade unga begåfvade män, vilka Bankens styrelse i Stockholm äger utse.

Götabanken ansökte i egenskap av förvaltare för fonden att få ändra donationsföreskrifterna på så sätt att av den årliga avkastningen 9/10 fick utbetalas som stipendier och 1/10 fick läggas till kapitalet. Som skäl anfördes att på grund av den begränsade utdelningsmöjligheten hade fonden av taxeringsmyndigheterna ansetts vara obegränsat skattskyldig. Det måste därför anses vara av betydelse för fondens ändamål att utdelning av fondens avkastning fick ske i sådan omfattning att fonden ansågs vara icke skattskyldig.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att av den årliga avkastningen minst en tiondel skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-05-25, dnr 1676/77

3D:4

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Genom testamente 1919-06-12 förordnade Axel och Maria Melander att 70 000 kr. skulle tillfalla Karolinska institutet under namnet Axel och Maria Melanders fond. Fondens ändamål var att understödja och uppmuntra unga forskare inom de medicinska disciplinerna. I testamentet föreskrevs bl.a. att af räntan skall 1/4 läggas till kapitalet, intill dess detsamma uppgår till 250 000 kronor, och därefter 1/10, intill dess kapitalet uppgår till 500 000 kronor. Fonden förvaltades av Handelsbanken.

I skrivelse 1978-03-17 till kammarkollegiet hemställde Handelsbanken att endast tio procent av den årliga nettoavkastningen fortsättningsvis skulle

288 Bilaga 2

läggas till kapitalet. Som skäl anfördes att bestämmelserna om avsättning med 25 procent av avkastningen till kapitalet medförde sådana skattekonsekvenser att såväl förmögenhetstillväxten som den disponibla avkastningen för fondens egentliga ändamål kunde bli tämligen begränsade.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev i enlighet med sin praxis att minst tio procent av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-06-06, dnr 24-391-78

3D:5

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Svea Anderssons stipendiefond för medicine kandidater och licentiater grundade sig på ett testamente från 1942-12-27 med tillägg och ändring 1942-06-18. Enligt föreskrifterna skulle av fondens årliga nettoavkastning en fjärdedel läggas till kapitalet och tre fjärdedelar utbetalas såsom stipendium till en medicine kandidat eller licentiat.

Götabanken, som enligt testamentet hade att förvalta fonden, hemställde om sådan ändring av föreskrifterna att av den årliga avkastningen 9/10 fick utbetalas som stipendier och 1/10 läggas till kapitalet. Som skäl åberopades att på grund av den begränsade utdelningsmöjligheten kunde fonden inte anses utdela avkastningen i den omfattning som enligt rättspraxis skäligen kunde antas svara mot avkastningen på tillgångarna och fonden skulle således anses vara obegränsat skattskyldig.

Kollegiet biföll ansökningen på så sätt att kollegiet föreskrev att minst 1/10 av avkastningen skulle läggas till kapitalet.

Kk 1978-12-27, dnr 24-1480-78

3D:6

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Genom gåvobrev 1916-11-05 överlämnade Agnes och Erik Johansson 10 000 kr. till Ås socken att bilda en fond benämnd Sigrid och Johan Erssons i Torsta dia-

Bilaga 2 289

konissfond. Fonden skulle förvaltas av Ås sockens kyrkoråd. Räntan av 8 000 kr. skulle varje år utdelas som bidrag till underhåll af en eller flera diakonissor eller en eller flera sjuksköterskor. Räntan av återstående 2 000 kr. skulle årligen läggas till kapitalet tills detta uppgick till 200 000 kr.

Kyrkorådet i Ås hemställde om permutation. Ansökningen innebar att bestämmelsen om att räntan på 2 000 kr. skulle läggas till kapitalet tills detta uppgick till 200 000 kr. ändrades till att minst en tiondel av den årliga avkastningen på hela kapitalet, lades till kapitalet. Som skäl för ansökningen anfördes att de 2 000 kronorna aldrig inom rimlig tid kom att växa till 200 000 kr. Fondens sammanlagda värde uppgick 1977-12-31 till 61 841 kr.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-01-26, dnr 24-559-78

4 3D:7

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Enligt testamente 1925-02-20 förordnade Didrik Bildt b1.a.

Hvad som återstår i mitt bo, sedan här ofvan gjorda legat utgått och testamentariska bestämmelser i öfrigt fullgjorts, går till Johanniterorden i Sverige. Af medlen bildas en fond, kallad Didrik Bildts fond, hvarav halfva räntan årligen utdelas. Resten fonderas. Medlen utdelas till sjukliga gamla, i Sverige boende svenska undersâtar, med företräde för dem af adlig börd, 4/5 (fyra femtedelar) till herrar, 1/5 (en femtedel) till damer.

Genom kammarkollegiets beslut 1976-11-19 upphävdes föreskriften i testamentet om den särskilda kvoteringen mellan herrar och damer av understöden från fonden.

Johanniterorden hemställde om ytterligare permutation av fondbestämmelserna. Ansökningen innebar att kollegiet, med ändring av gällande bestämmelser, föreskrev dels att minst en tiondel av fondens årliga avkastning skulle läggas till dess kapital, dels att fondens övriga avkastning, efter avdrag för erforderliga förvaltningskostnader skulle utde-

290 Bilaga 2

las till behövande sjukliga gamla, i Sverige boende svenska undersåtar.

Som skäl för framställningen åberopades bl.a. att bestämmelserna för fonden medförde obegränsad skattskyldighet varigenom avkastningen till stor del åtgick för att betala på fonden belöpande skatt.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-03-23, dnr 24-267-81

3D:8

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Judiska församlingen i Stockholm ansökte om permutation, bl.a. samfondsbildning beträffande ett antal fonder, som förvaltades av församlingen. Församlingen föreslog, såvitt nu är av intresse, att endast en fond skulle underkastas bestämmelse om fondering av viss del av avkastningen. Som skäl för denna begränsning anfördes.

Församlingen är medveten m att kollegiet vanligen brukar föreskriva viss fondering för att skydda donationsfonderna not inflationen. Församlingen har emellertid en väl fungerande förmögenhetsförvaltning med bl a ett placeringsråd och har därigenom åstadkommit ett reellt inflationsskydd.

Församlingen har i och för sin förmögenhetsförvaltning knutit en placeringskommitté till sig bestående av kvalificerade placeringsrådgivare. Som norm för konnátténs placeringsutryune gäller att så många procent av varje års avkastning läggs till kapitalet som notsvarar konsumentindex förändring. Det bästa skyddet not inflationen anser församlingen dock vara att sköta placeringarna på ett framsynt sätt och därvid har kapitaliseringsprocenten nycket liten betydelse. Med hänsyn härtill önskar församlingen att kollegiet inte föreskriver någon fonderingsprocent.

Kollegiet, som biföll ansökan om samfondsbildning, ansåg att sedvanlig kapitaliseringsregel skulle gälla. Kollegiet anförde därvid följande. I kollegiets föreskrifter vid samfondsbildning ingår enligt fast praxis att av den årliga avkastningen minst en tiondel skall tillföras fondens kapital. Anledningen är att förvaltaren skall ha möjlighet att inom vissa - övre är beroende gränser gränsen

1984:60 Bilaga 2 291 soU

kan inträda för fonden av när skattskyldighet anpassa kapitaliseringen efter bl.a. inflationen. Kollegiet finner inte att församlingen angivit skäl mot den sedvanliga regeln om tillräckliga kapitalisering.

Kk 1981-09-16, dnr 24-442-80

Församlingen anförde besvär. I yttrande över besvären anförde kammarkollegiet bl.a. följande:

Avsikten med föreskriften är att motverka att kapitalets värde urholkas. Av besvärshandlingarna frangår att församlingen kapitaliserar betydligt större del av avkastningen än vad kollegiet föreskrivit. Försanüingen har i besvären anfört att behovet av pengar kan vara så stort att varje kapitalisering kan vara ytterst besvärande. Härenot kan anföras att en tiondel av årsavkastningen inte torde ha någon större betydelse i en sådan situation och att, om verkligt stora tillfälliga behov uppstår_och särskilda skäl anses föreligga, kollegiet kan genom permutation medge församlingen att använda en del av kapitalet.

Regeringen avslog besvären (Kommundepartementet 1982-08-19, Ky 1610/81).

3D:9

KAPITALISERINGSFÖRESKRIFT

Enligt testamente 1979-05-11 av Olov Holgert Larsson skulle vissa tillgångar tillfalla en stiftelse under namn Stiftelsen Edit och O.H. Larssons minne med bl.a. bestämmelser. Stiftelsen skulle förvaltas av följande en särskilt utsedd styrelse. Stiftelsens tillgångar skulle vara placerade i Sundsvallsbanken med vilken skulle samråda i frågor av ekonomisk nastyrelsen tur. Av stiftelsens nettoavkastning skulle årligen en tredjedel läggas till kapitalet.

för stiftelsen hemställde om att få ändra Styrelsen på kapitaliseringsbestämmelsen så att minst tio procent av den behållna avkastningen varje år skulle avsättas till kapitalet. Som skäl åberopades att kapitaliseringsbestämmelsen syntes medföra att stiftelsen blev obegränsat skattskyldig vilket testator inte avsett.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-11-15, dnr 24-1387-82

292 Bilaga 2

Bilaga 2 293

3E:1

FÖRVALTARBYTE

S:ta Maria Magdalena församling anhöll hos kammarkollegiet, såvitt nu är i fråga, att förvaltningen för Löwendahlska donationen samt Lisa och Ludv. Lunddonationsfond - som stiftelseurkunderna bergs enligt skulle förvaltas av notariatavdelningarna hos Sveri- Kreditbank Svenska Handelsbanken - skulle ges resp. överföras till Skandinaviska Enskilda Banken. Församlingen hade andra fonder som förvaltades av sistnämnda bank och förvaltningskostnaderna skulle bli lägre om ansökan bifölls.

Svenska Handelsbanken och Post- och Kreditbanken, PK-banken, avstyrkte bifall till ansökningen. Handelsbanken anförde därvid att två återstående avkomsttagare till Lisa och Ludv, Lundbergs donationsfond motsatt sig överföringen.

Genom beslut den 31 augusti 1976 avslog kammarkollegiet församlingens ansökan med hänsyn till vad Handelsbanken anfört samt till att Skandinaviska Enskilda Banken förklarat sig kunna överta förvaltningen av fonderna endast under förutsättning att de nuvarande förvaltarna inte hade något att erinra.

S:ta Maria Magdalena församling anförde besvär över kammarkollegiets beslut. Skandinaviska Enskilda Banken förklarade därvid sig villig att utses till förvaltare av berörda fonder samt förband sig att överföra de båda avkomsttagarnas avkastning till deras konto i Handelsbanken. Kollegiet tillstyrkte bifall till besvären med hänsyn till vad Skandinaviska Enskilda Banken senast anfört.

Regeringen upphävde i beslut 1977-12-22 överklagade beslutet och återförvisade ärendet till kollegiet för handläggning.

Kollegiet biföll därefter ansökningen, dock med föreskrift att det ålåg Skandinaviska Enskilda Banken att - så länge någon av makarna Widegren var i livet så snart dem tillkommande avkastning från Lisa och Ludv. Lundbergs donationsfond var tillgänglig, föra över densamma till makarnas konto i Handelsbanken.

Kk 1978-02-23, dnr 24-50-78

294 Bilaga 2

3E:2

FÖRVALTARBYTE

I gåvobrev 1960-08-16 överlämnade G A Näslund 10 000 kr. till Nordmalings manskör för bildande av en fond med ändamål att stödja manskören. Fonden skulle förvaltas av en styrelse vald av kören.

Kassören i Nordmalings manskör Arnold Engman hemställde att förvaltningen av fonden skulle överföras till kulturnämnden i Nordmalings kommun. Kulturnämnden biträdde ansökningen. Som skäl anfördes bl.a. att Nordmalings manskör var upplöst och att något styrelseval inte hade skett sedan 1963.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-06-02, dnr 24-237-78

3E:3

FÖRVALTARBYTE

Stiftelsen tillkom genom testamente 1950-06-13 av makarna Sture och Angelica Leander jämte testamentstillägg 1959-03-18 av Sture Leander. Stiftelsen skulle förvaltas av en styrelse bestående av ordföranden i Ängelholms Frimurareförening samt ordförandemästarna i frimurarelogerna i Helsingborg. Skulle dessa loger upplösas skulle styrelsen i stället bestå av häradshövdingen i Södra Åsbo och Bjäre domsaga samt kyrkoherdarna i Ängelholms och Helsingborgs Maria församlingar. Stiftelsens ekonomiska förvaltning skulle handhas av Skandinaviska Enskilda Bankens notariatavdelning i Helsingborg.

Stiftelsen ansökte om att stiftelsens styrelse skulle bestå av lagmannen i Ängelholms domsaga samt kyrkoherdarna i Ängelholms och Helsingborgs Maria församlingar. Som skäl åberopades bl.a. att stiftelsens ändamål - understöd åt behövande sjuka ålderstigna, och människor - utanför verksamlytta låg logernas het och att logernas medlemmar inte var särskilt lämpade att svara för utdelningen av stiftelsens avkastning.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-06-08, dnr 1644/77

Bilaga 2 295

3E:4

Stiftelsen Aina Rietz fond tillhörde Gamla Majflickors Förbund. Fonden bildades vid förbundets första årsmöte 1948-02-19 till minne av en av förbundets stiftare, kuratorn Aina Rietz, som avled 1947-12-08. Fonden förvaltas av förbundet. Förbundet hemställde om att förvaltningen av fonden skulle överföras från förbundet till Carl Johans församling i Göteborg. Som skäl anfördes bl.a. att förbundet troligen skulle komma att upplösas och att förbundet därför ville försäkra sig om att fonden skulle komma att existera även i framtiden. Kyrkorådet förklarade sig villigt att övertaga förvaltningen.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-01-02, dnr 24-761-78

3E:5

FÖRVALTARBYTE

Genom testamente 1915-02-15 förordnade G Th Gustafsson bl.a. att Stora Skedvi församling skulle erhålla ett belopp av femtusen kr. och att den årliga räntan användas till understöd åt behövande inom förskulle Såsom förvaltare förordnades en banks nosamlingen. tariatavdelning.

hemställde om att bankens förvaltning av Kyrkorådet fonden upphörde och att kapitalet tillställdes kyrkorådet. Fonden skulle därefter förbrukas och användas i med vad donator föreskrivit. Som skäl anenlighet fördes bl.a. att nuvarande förvaltningskostnader översteg fondens avkastning. Fondens kapital uppgick vid årsskiftet 1976/77 till 1 794 kr. och avkastningen till 125 kr. Banken hade inte någon erinran mot ansökningen.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-02-08, dnr 1279/77

3E:6

FÖRVALTARBYTE Genom beslut 1975-09-11 sammanlades kammarkollegiets de båda av förvaltade fonderna Johanna socialstyrelsen

296 Bilaga 2 sou 1984:60

Hedéns donationsfond och Barnmorskornas understödskassa. Den sålunda bildade fonden, benämnd Barnmorskornas understödskassa, skulle ha till ändamål att utge bidrag till behövande barnmorskor. Den ekonomiska förvaltningen av fonden skulle överföras till kammarkollegiets fondbyrå. År 1976 antogs stadgar för fonden.

Sedan socialstyrelsen i skrivelse till kammarkollegiet föreslagit att beslutanderätten beträffande fondens avkastning skulle överföras till Svenska Barnmorskeförbundet, hemställde förbundets styrelse att få överta såväl ändamålsförvaltningen som den ekonomiska förvaltningen av fonden.

Kollegiet biföll ansökningen och medgav sålunda att förvaltningen av Barnmorskornas understödskassa överfördes till Svenska Barnmorskeförbundet. Beslutet skulle gälla räknat fr.o.m. 1979-07-01.

Kk 1979-07-13, dnr 940/77

3E:7

FÖRVALTARBYTE

Genom gåvobrev 1938-08-01 överlämnade Odd Fellowlogen nr 3 Amicitias i Malmö 10 000 kr. till Malmö allmänna sjukhus. Medlen skulle bilda en fond med namnet Odd Fellow-logen Amicitias frisäng och den årliga avkastningen skulle, sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, användas för bestridande av kostnad för sjukhusvård åt medlem av logen eller dennes familj. Sedan kapitalet stigit till 15 000kr. kunde ett eventuellt överskott få disponeras för sjukvård åt utom logen stående person, som inte åtnjöt understöd av allmänna medel.

Malmö sjukvårdsstyrelse hemställde att fonden skulle få överföras till logen, vilken biträdde ansökningen. Logen skulle efter övertagandet använda fondens avkastning till humanitär verksamhet samt till sjukhusvistelse för sjuk broder eller dennes familj. Fondens namn skulle ändras till Humanitära fonden vid sjukdom. Som skäl anfördes att fonden p.g.a. genomförda sociala reformer inte behövdes i samma utsträckning som förr. - Fondens kapital var 1978-12-31 22 565 kr.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-08-28, dnr 24-842-79

Bilaga 2 297

3E:8

FÖRVALTARBYTE . PLÅCERINGSFÖRESKRIFT

Genom testamente 1961-04-21 förordnade Adolf och Gurli Johnsson att visst belopp skulle bilda en fond och tillfalla Föreningen Pensionerade Officerare. Fonden skulle förvaltas av Stockholms Enskilda Bank. Fondens kapital skulle i princip hållas placerat i svenska börsnoterade aktier - dock inte i bankers eller aktier - men fick tillfälförsäkringsbolags ligt göras räntebärande på bankräkning.

Föreningen hemställde dels att förvaltningen av medlen skulle flyttas över till föreningen och dels att bestämmelserna om medelsplacering skulle ändras till vad som gällde för föreningens övriga tillgångar, nämligen följande.

Medlen skall göras vinstgivande genom placering i bank eller på sådant annat sätt som gällande bestännelser om anbringande av onyndigs medel tillåter. Medlen må även med de begränsningar som må beslutas vid årssannanträdet i föreningen placeras i aktier noterade på Stockholms Fondbörs och på Svenska fondhandlareföreningens lista.

Som skäl anfördes det ringa belopp kapitalet utgjorde samt att fondens kapital skulle samförvaltas med föreningens övriga tillgångar.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-09-03, dnr 24-821-79

3E:9

FÖRVALTARBYTE

I testamente 1958-06-13 med tillägg 1962-07-03 förordnade fru Bertha Almgren bl.a. att vissa värdehandlingar skulle tillfalla Skolan för vuxna synskadade i Kristinehamn och bilda en fond benämnd Professor Oscar Almgrens blindskolefond. Sedan fonden vuxit till 10 000 kr. skulle avkastningen enligt testamentet användas till s k blindklockor eller möjligen annat, som kan vara till nytta och glädje för de blinda.

Handelsbanken anhöll i egenskap av boutredningsman i dödsboet efter Bertha Almgren om permutation. Ansökningen innebar att legatet i stället skulle tillfalla

298 2 Bilaga sou 1984:60

Synskadades förbund i Uppsala län att i den omfattning testamentet angav utge huvudsakligen resestipendier till synskadade. Som skäl åberopades bl.a. att skolan upphört och ingick som en del i ett AMUcenter. Vidare anfördes att såvitt dödsboet kände till erhölls blindklockor numera genom allmänna medel.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-09-05, dnr 1678/77

3E:10

FÖRVALTARBYTE

Genom testamente 1961-04-21 förordnade Adolf och Gurli Johnsson att 50 000 kr. skulle tillfalla Kungl. Skånska trängregementets officerkår (numera regementsofficerskår). Fonden skulle förvaltas av Stockholms Enskilda Bank.

Regementsofficerskåren hemställde att själv få överta förvaltningen av fonden och anförde som skäl att bankens förvaltningskostnader översteg fondens avkastning. -

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-09-07, dnr 24-227-79

3E:11

FÖRVALTARBYTE. AVKASTNINGSMEDEL

Östergötlands läns lantvärnsbeklädnadsfond bildades 1808 och dess förvaltning överlämnades 1865 till landstinget i Östergötlands län, att användas till understöd först och främst åt sådana som personer från Östgöta Landsförsamlingar blifvit utskrifna till Landtvärn och för denna äro till tjänstgöring helsa och välfärd skadade, så sådana länge fanns, och därefter åt avskedade soldater och förtjänta båtsmän inom länet.

Landstinget i Östergötlands län ansökte om att få överföra fonden till hemvärnsförbundet för att användas såsom förbundets styrelse finner Av lämpligt.

Bilaga 2 299

stadgar för förbundet framgick att dess ändamål var att inom Linköpings försvarsområde, genom främst ekonomiska åtgärder, stödja försvarsområdets hemvärn samt därigenom bidraga till att vidmakthålla och fördjupa allmänhetens intresse för hembygdens försvar. Inflytande bidrag till hemvärnet skulle användas till sådan verksamhet för vilken statliga medel inte fick tas i anspråk.

Som skäl för ansökningen åberopades att samhällsförhållandena hade blivit så förändrade att fondbestämmelserna inte längre var tillämpbara. Fonden uppgick 1978-12-31 till 12 804 kr., varav 6 848 kr. avsåg upplupen ränta.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet bifaller ansökningen på så sätt att fondens förvaltning får överföras till Östergötlands och Tjustbygdens Hemvärnsförbund, varvid avkastningen av fonden, sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, skall användas i förbundets verksanhet att stödja henr värnet i Linköpings försvarsområde. Med hänsyn till att avkastningen lagts till kapitalet under en längre tid, bör den sålunda ackunulerade räntan numera anses utgöra del av fondens kapital.

Kk 1979-10-12, dnr 24-1115-79

3E:12

FÖRVALTARBYTE

Genom testamente 1975-03-13 förordnade Johan Winberg bl.a. att en del av hans kvarlåtenskap skulle bilda Offerdals Nordsvenska hästfond med ändamål att understödja nordsvensk avel inom Offerdals socken medelst premieringar i stil med vad som skett de senaste åren. Fonden skulle förvaltas av lantbruksnämnden i Jämtlands län.

Lantbruksnämnden ansökte om att förvaltningen av fonden skulle överlämnas till Jämtlands läns hushållningssällskap. Som stöd för ansökningen åberopades att lantbruksnämndernas uppgifter beträffande hästavel avsågs bli överförda till de inom området verksamma organisationerna samt att hushållningssällskapet var engagerat i hästavel i länet. Hushållningssällskapet förklarade sig berett att överta förvaltningen av fonden.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-12-17, dnr 24-1183-79

300 Bilaga 2

3E:13

FÖRVALTARBYTE

Enligt gåvobrev 1920-12-31 skänkte B John F Andersson vissa medel till Klara församlings fattigvårdsstyrelse. Avkastningen skulle användas till en gemensam middag för styrelsens medlemmar. Till midda-

gen fick även ordföranden i stadens fattigvårdsnämnd, stadens fattigvårdsinspektör och sekretestyrelsens rare eller den som hade i att förvalta fonuppdrag den inbjudas. Om styrelsen upphörde skulle medlen

på motsvarande villkor övertas av de funktionärer, som inom Klara församling kom att ersätta denna.

Vid tiden för permutationsansökan var ca kapitalet 10 000 kr. och det förvaltades av Stockholms kammar-

kontor, som tillställde sociala distriktsnämnden

nr 1 avkastningen.

Kyrkorådet i Klara församling ansökte om att dels

förvaltningen av fonden skulle till överflyttas kyrkorådet, dels att den årliga sedan avkastningen, minst en tiondel lagts till kapitalet, fick av kyrkorådets fonddelegerade användas till en gemensam

middag, med rätt för fonddelegerade att därvid in-

bjuda personer som biträder i deras fonddelegerade arbete, eller andra enligt givarens syfte.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1980-01-03, dnr 24-524-79

3E:14

FÖRVALTARBYTE

Enligt testamente 1911-10-18 förordnade Hans Jakap Svensson bl.a. att hans skulle tillkvarlåtenskap falla de fattiga inom Hede socken Sörbygdens härad.

Efter förslag från kyrkorådet i Hede församling hemställde Munkedals kommun om att fondens förvaltning skulle få överföras till församlingens kyrkoråd.

Kollegiet yttrade i beslut:

Med hänsyn till att det inte är en uppgift för försan-

lingen att förvalta en fond med enbart social inriktning, finner kannarkollegiet att fondens inte bör förvaltning överflyttas till kyrkorådet.

Kollegiet avslår därför ansökningen.

Kk 1981-01-09, dnr 24-894-80

Bilaga 2 301

3E:15

FÖRVALTARBYTE

Genom donationsbrev 1947-12-27 förordnades om bildandet av Alfred och Herminia Löfgrens Musikfond, vars medel skulle förvaltas av Aktiebolaget Svenska Handelsbankens notariatavdelning i Göteborg.

Fondens styrelse hemställde att fondens medel fortsättningsvis skulle förvaltas av kommunstyrelsen i Karlstad. Som skäl anfördes att bankens förvaltningskostnader uppgick till nära hälften av fondens årliga avkastning.

Handelsbanken hade inte något att erinra mot bifall till ansökningen. Kommunstyrelsen i Karlstad tillstyrkte ansökningen och uttalade sin villighet att förvalta fondens medel på samma sätt som skedde för övriga donationsfonder.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-07-14, dnr 24-366-81

3E:16

FÖRVALTARBYTE

Stiftelsen, biskopen Johannes Rudbeckius stiftelse, tillkom genom att biskopen Johannes Rudbeckius 1631-11-25 donerade 1/2 mantal frälse Åsskog nr 1 i Almby socken, numera stadsägan nr 1092 i Örebro kommun, till Örebro skola till förbättring av skolmästarens lägenhet. Stiftelsen förvaltades enligt Kungl. Maj:ts beslut 1960-12-09 av stiftsnämnden i Strängnäs. Kammarkollegiet förordnade i beslut 1974-04-01 att stiftelsens disponibla avkastning varje år skulle överlämnas till skolstyrelsen i Örebro för att enligt beslut av skolstyrelsen användas till förmån för skolledare och lärare vid gymnasieskolan och grundskolans högstadium i Örebro kommun, företrädesvis som bidrag till studier, studieresor och vetenskapligt och pedagogiskt författarskap.

Stiftsnämnden begärde hos kammarkollegiet att bli befriad från att förvalta stiftelsen och föreslog att Örebro kommun skulle överta uppdraget. Som skäl anförde stiftsnämnden att förvaltningen av fastig-

302 Bilaga 2

heten inte på ett naturligt sätt kunde inlemmas i nämndens övriga förvaltningsuppdrag. Kommunfullmäktige i Örebro beslöt att genom fastighetsnämnden överta förvaltningen av stiftelsen.

Kollegiet biföll ansökningen och föreskrev att stiftelsens disponibla avkastning skulle användas enligt kollegiets beslut 1974-04-01. Kollegiet avsåg att i särskild skrivelse uppdra åt kommunen att efter samråd med länsstyrelsen till kollegiet inkomma med förslag till stadgar för stiftelsen.

Kk 1982-01-12, dnr 24-193-81

3E: 1 7

FÖRVALTARBYTE

Stiftelsen Fonden Kvällsol bildades år 1918 genom att dess stiftare överlämnade 1 940 kr. till dåvarande Svenska lärarinnornas underpensionsförening, stödsförening. Pengarna skulle bilda en fond, av vars ränta årliga utdelningar skulle göras åt pensionerade behövande lärarinnor. - Ledamöter i styrelsen skulle utses av Lärarnas Riksförbund.

Styrelsen för stiftelsen förvaltade enligt beslut av Kungl. Maj:t 1955-12-09 även en annan fond, Olga Peterssons fond. Den hade bildats enligt testamente 1937-11-28 av Ada Petersson för att lämna pensioner åt behövande lärarinnor, med företräde för sådana som varit anställda vid Åhlinska skolan eller Södermalms Högre Elementarläroverk för flickor.

Styrelsen förvaltade vidare Hedda De la Gardies, född von Hermanson, stiftelse. Denna hade bildats genom en donation år 1908 av greve Johan Casimir De la Gardie till förmån för lärarinnor vid Brummerska skolan i Stockholm. Avkastningen skulle användas till att bereda understöd åt lärarinnor med försvagad hälsa. Kungl. Maj:t i beslut 1970-03-20 medgav att stiftelsen fick förvaltas av styrelsen för stiftelsen Fonden Kvällsol, enligt för denna stiftelse gällande bestämmelser i tillämpliga delar.

Styrelsen begärde hos kammarkollegiet att bestämmelserna för fonderna skulle ändras. Ansökningen innebar i huvudsak att fondernas ändamål skulle vara att lämna ekonomisk hjälp till äldre kvinnor, företrädesvis lärarinnor som var i behov härav, för att

Bilaga 2 303

bereda dem möjlighet till rekreativ vård eller hjälpa dem som kommit i ekonomiskt trångmål och att styrelsen skulle utses av Stockholms stadsmissions huvudstyrelse.

som skäl för framställningen anfördes att kretsen av destinatärer minskat så att det blivit svårt att tillgodose fondernas ändamålsbestämmelser.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-01-14, dnr 24-550-80

3E: 1 8

FÖRVALTARBYTE

Enligt gåvobrev 1952-11-04 av en kommitté bestående av vissa danska medborgare med prins Axel som ordförande överlämnades ett insamlat kapital till svenska ambassadören i Köpenhamn för att bilda en dansk-svensk fond. Dess ändamål skulle vara att ge svenska medborgare ökad kunskap om Danmark och danska förhållanden samt att utveckla kontakten och samhörigheten mellan de svenska och danska folken. Ambassadören, som skulle förvalta fonden, skulle varje år lämna en redogörelse över dispositionen av fondmedlen till den danska kommitténs ordförande.

1972-11-22 fastställde den svenska ambassadören och den danska rådgivande kommittén stadgar för fonden som därvid benämndes Dansk-svenska vänskapsfonden.

I skrivelse ingiven av utrikesdepartementet hemställde svenske ambassadören i Köpenhamn om permutation. Ansökningen innebar att förvaltningen av fonden skulle överflyttas från ambassadören till den danska rådgivande kommittén, som skulle utgöra styrelse. Enligt förslag till nya stadgar, som antagits av ambassadören och rådgivande kommittén, skulle fondens ändamål vara att främja dansk-svenska kulturförbindelser och över huvudtaget dansk-svensk vänskap och förståelse. I vissa frågor skulle krävas skriftligt godkännande av Sveriges ambassad i Köpenhamn såsom vid användning av fondens kapital, ändringar av ändamålet och vid fondens upplösning.

Såsom skäl till ansökningen anfördes att fondförvaltningen låg för mycket utanför ambassadens arbetssfär

304 Bilaga 2

och att kommittén hade bättre förutsättningar att själv bestämma om fondens förvaltning och användningen av dess medel.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-11-25, dnr 24-886-81

3E:19

FÖRVALTARB YTE

Såsom tillägg till ett den 29 augusti 1939 upprättat inbördes testamente förklarade makarna Hildur och Harry Winberg i förordnande den 10 november 1959 att sedan vissa legat utgått återstående del av kvarlâtenskapen skulle tillfalla Halmstads församling. Detta kapital skulle utgöra en särskild fond med benämning Hillan och Harry Winbergs fond. För fonden gällde enligt förordnandet bl.a. följande.

a. Fonden skall förvaltas av Sveriges Kreditbank genom dess notariatavdelning i samråd ned kyrkoherden i Halnr stads församling. b. Årliga behållna nettoavkastningen skall genom bankens försorg och efter anvisning av kyrkoherden i försanüingen utdelas till hjälp åt inom försanüingen bosatta behövande sjuka eller lytta, företrädesvis sjuka eller lytta barn. c. Det åligger kyrkoherden att halvärsvis för kyrkorådet i församlingen anmäla huru fondens nettoavkastning blivit använd.

Ar 1962 delades Halmstads församling i Szt Nikolai och Martin Luthers församlingar. Dessa församlingar bildar tillsammans med två mindre församlingar en samfällighet. Kyrkonämnden, som är det förvaltande och verkställande organet i samfälligheten hemställde om permutation. Ansökningen innebar såvitt nu är av intresse att den ekonomiska förvaltningen skulle handhas av kyrkonämnden.

Som skäl för ansökningen i nu aktuell del anfördes bl.a. följande.

PK-bankens notariatavdelning i Stockholm är förvaltare av fonden. Detta är onödigt konplicerat då kyrkonännden i realiteten har beslutanderätten rörande fondens användning. - Fbndens kapital utgöres i huvudsak av två reverser om tillhopa 1 250 000 kr. samt bankmedel på drygt

2 Bilaga 305

500 000 kr. Räntan på bankmedlen till uppgår 9,5 procent. Kyrkonäxmden har möjlighet att erhålla avsevärt högre ränta på bankmedel i lokal bank i Halnstad än vad PKbanken lärmar. Den avkastning som man kan erhålla från bankmedlen är av avsevärd betydelse för att möjligheten ge bidrag i enlighet med fondens ändamålsbestänmelse. Vid tiden för testamentets upprättande var makarna Wiberg bosatta i Stockholm och det torde därför ha varit naturligt för dem att förordna att fonden skulle förvaltas av Sveriges Kreditbank i samråd med kyrkoherden i Halmstads församling. Vidare kan påpekas att i stiftelsens tillgångar tidigare ingick en fastighet som är belägen i Stockholm. Denna har sålts och medlen har placerats på bankräkning. Makama Winberg föddes och växte upp i Halmstad och under sina sista lexmadsår bodde Hillan Winberg i Halmstad. Detta makarna tyder på att Winberg hade en stark anknytning till Halmstad, varför det inte torde strida mot testatorernas att fonden vilja färvaltas av kyrkonäxmdeu.

PK-banken ansåg sig inte kunna att den tillstyrka ekonomiska förvaltningen av fonden skulle omhänderhas av kyrkonämnden i Halmstads kyrkliga samfällighet.

Kollegiet yttrade i beslut:

På grund av fondens betydande storlek torde det varit av väsentlig betydelse för donatorerna att en bank förvaltar fonden. Med anledning härav finner kanmarkollegiet att vad sökanden anfört ej utgör skäl för tillräckliga att kyrkonärmden ensam skall vara fondförvaltare. Vad sökanden anfört utgör dock skäl för att också annan bank kan vara fondförvaltare.

Kammarkollegiet bifaller ansökningen på så sätt att fondförvalmingen i enlighet med kyrkonäxmdens bestämmande jämväl får handhas av annan bank i samråd med kyrkonärmden.

Kk 1982-12-13, dnr 24-293-82

306 Bilaga 2

Bilaga 2 307

3F:1

STYRELSELEDAMOT. MANDATPERIOD

Enligt stiftelseurkund 1951-08-13 förordnade Hanna Larsson att hennes kvarlåtenskap skulle utgöra en stiftelse benämnd Stiftelsen för gamla och vårdbehövande inom Hallsbergs socken. Stiftelsen skulle stå under förvaltning av en styrelse bestående av tre ledamöter. Mandatperioden skulle vara fyra år. Av styrelsens ledamöter skulle dåtida motsvarigheter till kommunfullmäktige i Hallsberg, Kumla-Hallsbergs Hushållningsgille och sociala Centralnämnden i Hallsbergs kommun utse en ledamot vardera.

Hallsbergs kommun hemställde om permutation av stiftelseurkunden så att mandatperioden ändrades från fyra till tre år. Sociala Centralnämnden och Kumla- Hallsbergs Hushållningsgille biträdde ansökningen. Som skäl åberopades att primärkommunens mandatperiod numera var tre år. Av praktiska skäl var det fördelaktigt om primärkommunens och stiftelsens mandatperioder sammanföll.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-01-12, dnr 750/77

3F:2

STYRELSELEDAMOT

Genom testamente 1939-04-08 förordnade makarna Ellen och Folke Zetterwall att sedan vissa legat utgått, kvarlåtenskapen efter dem skulle tillfalla byggnadsstyrelsen och utgöra en fond benämnd Helgo Zetterwalls fond. Därvid föreskrevs bl.a. att beslutanderätten över fonden skulle tillkomma en nämnd om sju personer. Dessa skulle utgöras av byggnadsstyrelsens generaldirektör, tre på särskilt sätt bestämda befattningshavare (kammarkollegiets beslut 1973-11-01) och tre bland de till tjänsteåren äldsta tjänstgörande arkitekterna utom stat inom byggnadsstyrelsen.

att - i stället för tre Byggnadsstyrelsen begärde arkitekter utom stat - dessa tre styrelseplatser fick, allteftersom de blev lediga, besättas av byggnadsstyrelsen efter förslag av Svenska arkitekters riksförbund (SAR). Som skäl anfördes att arkitekterna utom stat redovisades sista gången i 1958 års statskalender. Någon ny arkitekt utom stat hade inte ut-

308 2 Bilaga sou 1984:60

setts sedan 1934 och kretsen hade uppnått en hög ålder.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-06-02, dnr 24-372-78

3F:3

STYRELSELEDAMOT

Genom testamente 1953-12-12 förordnade Jörn Thuring att kvarlåtenskapen efter honom skulle tillfalla Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse. Av stadgarna framgick bl.a., att 20 procent av avkastningen skulle kapitaliseras, samt att återstående avkastning skulle användas för vetenskaplig forskning enligt styrelsens bestämmande, företrädesvis inom den medicinska disciplinen.

Kammarkollegiet medgav i beslut 1973-04-27 bl.a. att stiftelsens styrelse skulle bestå av två ledamöter. En namngivet bankdirektör skulle vara den ene ledamoten. Den andre styrelseledamoten skulle utses av Svenska läkarsällskapet för en tid av 3 år i sänder.

Styrelsen för stiftelsen anhöll att stiftelsens styrelse skulle bestå av minst tvâ och högst fem ledamöter, att de två enligt bestämmelsen utsedda ledamöterna skulle bestämma antalet styrelseledamöter och, om antalet skulle vara fler än två, jämväl utse de övriga styrelseledamöterna, samt att för giltigt styrelsebeslut skulle förutsättas, att, om styrelsen bestod av högst tre ledamöter, två av dem var ense om beslutet, om antalet styrelseledamöter var fler än tre fattades beslut med enkel majoritet och att vid lika röstetal skulle den mening som omfattades av ordföranden gälla. Som skäl anfördes att om antalet styrelseledamöter utökades skulle stiftelsen få direktkontakt med företrädare för olika forskningsområden.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-01-11, dnr 24-1550-78

sou 1984:60 2 Bilaga 309

3F:4

STYRELSELEDAMOT

Genom gåvobrev 1937-05-29 och 1942-07-15 skänkte Kullgrens Enka Aktiebolag vissa belopp till Malmöns församling för bildande av två fonder. Fonderna skulle förvaltas av en styrelse, som bestod av tre personer, av vilka bolaget ägde att utse en, som tillika skulle vara styrelsens ordförande och de övriga skulle utses av Malmöns kyrkostämma.

Konkursförvaltaren för bolaget ansökte att styrelsen i sin helhet skulle utses av Malmöns kyrkostämma. Som skäl för ansökningen anfördes att förbolaget sattes i konkurs vid Göteborgs 1978-04-10. tingsrätt

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-01-18, dnr 24-1428-78

3F:5

ERSÄTTARE FÖR STYRELSELEDAMOT

Bertil Gustafssons stiftelse för Pauvres Honteux i Linköping bildades genom testamente 1950-12-05. Enligt förordnande gällde att styrelsen skulle bestå av dels landshövdingen i Östergötlands län dels biskopen i Linköpings stift och dels en av länsstyrelsen i Östergötlands län utsedd person, som dock inte fick vara befattningshavare i stads Linköpings tjänst.

Stiftelsens styrelse hemställde att landshövdingen och biskopen skulle ges om de så fann möjlighet att, lämpligt, utse annan i sitt ställe till ledamot i stiftelsens styrelse. som skäl anfördes att styrelsens arbetsuppgifter hade utvecklats ett sätt på som innebar att och kunlandshövdingen biskopen ej de belastas med ytterligare uppgifter på grund av respektives arbetssituation.

Kollegiet biföll ansökningen på så sätt att landshövdingen och biskopen berättigades utse varsin personlig ersättare.

Kk 1981-12-21, dnr 24-1668-81

310 Bilaga 2

3F:6

ERSÄTTARE FÖR STYRELSELEDAMOT

Bertil Gustafssons fond för hembygdsforskning bildades testamente 1950-12-05. I förordnandet angenom att fondens skulle bestå av dels landsgavs styrelse hövdingen i Östergötlands län dels biskopen i Linköpings stift och dels landsarkivarien i Östergötlands län.

Stiftelsens styrelse hemställde att landshövdingen och biskopen berättigades utse var sin personlig ersättare. Som skäl för ansökningen anfördes att resp. befattningshavares arbetssituation medför att dessa fått allt svårare att ägna sig åt fondens angelägenheter. Från förvaltningssynpunkt skulle det därför vara en fördel om landshövdingen och biskopen berättigades utse en personlig ersättare, som hade bättre möjligheter att ägna tid och intresse åt fondens angelägenheter.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1982-05-07, dnr 24-454-82

3F:7

INSKRÄNKNING ATT UPPLÅTA LOKAL

1937-05-25 skänkte Erik och Axel Enligt gåvohandling Wiklund 1 100 kr. för bildande av en stiftelse, benämnd stiftelsen Vads Bystuga. Gåvan skulle vara en för anskaffande av en samlingslokal i Vad grundplåt och stiftarna tänkte sig att kapitalet skulle ökas ytterligare gåvor och donationer. Länsstyrelgenom sen i Kopparbergs län fastställde 1937-09-14 stadgar för stiftelsen. Enligt stadgarna hade stiftelsen till ändamål att förvärva, äga och förvalta sami Vad, Söderbärke socken, till stöd för lingslokal där bedriven ideell verksamhet. Samlingslokalen var avsedd för sammankomster samt till möten religiösa och sammanträden, som avsåg främjande av välgörenhet, folkbildning, idrott och liknande ändamål. nykterhet, Lokalen fick däremot inte upplåtas till politiska sammankomster, inte heller till nöjestillställningar.

Stiftelsen anhöll, såvitt är av intresse, att inskränkningarna vad gäller möjligheten att upplåta skulle upphöra. Som skäl anfördes samlingslokalen, att hade haft svårt att kunna följa instyrelsen

sou Bilaga 2 311 1984;60

skränkningarna, då man under en lång följd av år varit hänvisad till kommunala bidrag för sin verksamhet och dessa gavs bara under den förutsättningen att inga sådana begränsningar fanns.

Länsstyrelsen tillstyrkte inte ändring med hänsyn till donatorernas uttalade ovilja mot upplåtande av lokaler för politiska sammankomster och nöjestillställningar. Stiftelsen vidhöll sitt yrkande och anförde bl.a. att

fornuleringen i stiftelsens stadgar att lokalen inte må upplåtas till politiska sannankomster, ej heller till nöjestillställningar kan ha berott på att vid tiden för stiftelsens tillkomst ett Vads Folkets hus fanns där det var full verksanhet och att det då bedöndes som länpligt att göra en uppdelning av verksanheten i de tvâ samlingslokalerna i denna del av Söderbärke så att politiska möten och nöjestillställningar skulle hållas i Vads Folkets Hus och övrig verksanhet i Vads bystuga. Någon verksauhet i Vads Fblkets hus har inte funnits de sista tjugofem åren och byggnaderna revs för ett tiotal år sedan. Situationen vad gäller disponerandet av stiftelsen Vads Bystugas lokaler är idag helt annorlunda än vid tiden för stiftelsens tillkomst. I dag är Vads Bystuga den enda sanningslokal som står till förfogande i Vad. Den är nycket anlitad och är att betrakta sm en verklig bystuga för ortens befolkning. För att tillmötesgå önskemål att lokalen verkligen skall vara en sådan samlingspunkt för bygden kan det anses vara befogat att en ändring av den ursprungliga fornuleringen av § 2 i stiftelsens stadgar sker i enlighet ned de önskemål som framställts.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1981-06-26, dnr 24-1521-80

3F:8

LÅNEFÖRBUD

Genom testamente 1923-05-04 av Emilie Piper, som avled 1926-12-13, och avstående 1927-02-05 av hennes syster tillföll viss fast egendom inom Kimstads, Kullerstads och Borgs socknar i Östergötlands län med äganderätt riddarhuset att förvaltas som en särskild fond, benämnd Emilie Pipers donationsfond, på vissa i testamentet närmare angivna villkor. Dessa innebar bl.a. att riddarhuset inte fick inteckna eller eljest belåna eller pantsätta fastigheterna---

312 Bilaga 2

dock med de undantag som i testamentet föreskrevs eller förutsattes kunna ske. Undantagen återfinns i testamentet under 5. Av denna punkts andra stycke framgick, att egendomen förutsattes vara belånad för intecknad gäld till det belopp sådan gäld förelåg vid Emilie Pipers frånfälle. Beloppet av intecknad gäld uppgick på hennes dödsdag enligt bouppteckningen till 330 000 kr.

Riddarhusdirektionen anhöll om tillstånd att, oaktat förbudet i testamentet, belåna den Emilie Pipers donationsfond tillhöriga fasta egendomen intill ett belopp av 300 000 kr. utöver den vid Emilie Pipers frånfälle befintliga intecknade gälden och att inteckna egendomen i härför erforderlig utsträckning.

som skäl anfördes bl.a. följande. Taxeringsvärdet på den fasta egendomen var 1926 1 171 400 kr. medan det år 1977 uppgick till 6 782 000 kr. be- Egendomen svärades av inteckningar till ett belopp av 330 000 kr. Inteckningarna var för närvarande belånade till cirka 175 000 kr. Bland den testamenterade egendomen ingick en byggnad, benämnd Löfstad slott. Denna byggnad var jämte kringliggande område i enlighet med bestämmelse i testamentet avgiftsfritt upplåten till Östergötlands museum. Det ålåg dock riddarhuset enligt testamentet att svara för dels det yttre underhållet av slottsbyggnaden med flyglar och magasinsbyggnad, dels underhållet av ett antal anläggningar i anslutning till slottet. Denna underhållsskyldighet hade under åren varit mycket betungande och hade utgjort en stor belastning för fonden. För att betjäna byggnaderna inom slottsområdet ävensom på en intilliggande, fonden tillhörig jordbruksfastighet pågick, efter anmaning av vederbörande hälsovårdsnämnd, installation av en vatten- och avloppsanläggning. Denna hade kostnadsberäknats till 540 000 kr. Emellertid hade den förklarats för allmän, vilket betydde att statsbidrag skulle komma att utgå. Riddarhuset skulle dock komma att åsamkas en kostnad liggande mellan 350 000 och 400 000 kr. Ca 100 000 kr. syntes kunna tas i av reseranspråk verade fondmedel, men bortåt ca 300 000 kr. behövde upplånas, då direktionen inte ansåg sig kunna taga i anspråk några andra medel härför och inte heller den ovan nämnda outnyttjade belåningsrätten. Även andra stora utgifter för slottet kunde bli aktuella, exempelvis erfordrades inom tio år en större fasadrenovering.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-05-02, dnr 1667/77

Bilaga 2 313

3F:9

LÅNEFÖRBUD

Genom gåvobrev 1924-09-21 skänkte Sally von Bahr till stiftelsen Uppsala Domkyrkas Gosskör viss fast egendom i Undersåkers socken, Jämtlands län. Gåvans ändamål reglerades i en samma dag till stiftelsens styrelse ställd skrivelse, vari bl.a. förordnades att den fasta egendomen inte fick säljas, uthyras eller belånas samt att densamma måtte användas till rekreationsort för kören och dess ledare samt medlemmar av Domkapitlet och körens styrelse ävensom för andra utövare av musik, särskilt kyrklig sådan. Sedermera har genom Kungl. Maj:ts beslut 1954-05-26 den donerade egendomen avyttrats och i dess ställe förvärvats fastigheterna Öregrund 23:2 och 23:3 i Östhammars kommun med därå befintliga byggnader jämte vissa inventarier. Vid förvärvet var fastigheterna besvärade av ett antal inteckningar intill ett belopp om tillhopa 30 000 kr., vilka nu är obelånade. Vidare upplystes att stiftelsen år 1930 testamentariskt erhållit 100 000 kr. av Sally von Bahr till underhåll av den fasta egendomen i Jämtland, vilka medel numera disponerades för fastigheterna i Östhammars kommun.

Domkapitlet hemställde, som förvaltare, om att kollegiet medgav stiftelsen rätt att inteckna fastigheterna Öregrund 23:2 och 23:3 för gäld, samt på sätt och i omfattning stiftelsens styrelse fann lämpligt uthyra desamma. Som skäl anfördes att egendomens underhåll på grund av den allt fortlöpande penningvärdesförsämringen inte kunde finansieras enbart med avkastningen från det donerade kapitalet. På grund härav hade underhållet eftersatts, varför stiftelsen nu stod inför betydande reparations- och underhâllsåtaganden. Förbudet mot att belåna egendomen syntes därför inte längre kunna iakttagas. Genom att upphäva förbudet mot att hyra ut fastigheterna kunde inkomster erhållas dels till att bekosta erforderliga lån, dels som bidrag till driftkostnader.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-09-27, dnr 24-194-79

314 Bilaga 2

3F:10

ANNONSERING. REVISIONSBERÄTTELSE

I testamente 1944-05-04 förordnade makarna Karen Johanne Markussen och Markus Markussen att av del av deras kvarlåtenskap skulle bildas en fond, Markussens studiefond. Fondens medel och övriga tillgångar skulle överlämnas till statskontoret för att där bokföras och förvaltas som särskild fond. Hos statskontoret skulle föras särskilda räkenskaper vilka varje år skulle granskas av vederbörliga revisorer. Revisorernas berättelse och utlåtande skulle fortast möjligt publiceras i en tidning i länet.

Kungl. Maj:t vägrade i brev 1955-02-04 statskontoret att ta emot fonden men biföll ett andrahandsyrkande om att Sveriges Kreditbank AB skulle få förvalta medlen på sätt som föreskrevs i testamentet och i ett förslag till stadgar som fastställdes av länsstyrelsen i Kronobergs län 1955-02-17.

Stiftelsens styrelse begärde att bestämmelsen om att revisionsberättelsen skulle kungöras i en tidning i Kronobergs län skulle slopas. som skäl anfördes bl.a. att kungörandet av revisionsberättelsen var en helt onödig åtgärd och kostnad. Makarna Markussen hade tänkt sig att förvaltningen och revisionen skulle ske i Stockholm och ville därför att revisionsberättelsen skulle offentliggöras i ett lokalt organ. Nu utsågs revisorerna av länsstyrelsen i Kronobergs län, som var tillsynsmyndighet för stiftelsen. Revisionsberättelsen fanns tillgänglig för allmänheten på länsstyrelsen. I ärendet upplystes att stiftelsens kapital uppgick till ca 1,3 milj. kr.

Kammarkollegiet fann inte att tillräckliga skäl förelåg att helt frångå testatorernas anvisning. Kollebiföll så sätt att giet ansökningen på kollegiet med av bestämmelse - föreskrev ändring ifrågavarande att en mindre annons skulle införas i en länstidning om att revision hade verkställts och att revisionsberättelsen fanns tillgänglig för allmänheten på länsstyrelsen.

Kk 1979-07-05, dnr 24-550-79

Bilaga 2 315

3F:11

ANNONSERING

Gösta Miltons donationsfond till Kungl. Tekniska högskolan hade till huvudsakligt ändamål dels att främja vetenskaplig undervisning i samband med högskolans avdelning för lantmäteri, dels ock främja vetenskaplig forskning i samband med lantmäteriet eller lantmäterieleverna och deras utbildning.

Stiftelsens styrelse hemställde om permutation. Ansökningen innebar följande ändring i 5 § S st.

Före varje utdelningstillfälle skall kungörelse med erforderliga upplysningar anslås på högskolans anslagstavla. Utdelningen skall därjämte bekantgöras på annat lämpligt sätt enligt högskolestyrelsens närmare bestännande.

Som skäl för framställningen i ärendet anfördes att kostnaden för annonseringen var betydande med hänsyn till avkastningens ringa storlek.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1980-10-30, dnr 24-805-80

3F:12

AVKASTNINGSMEDEL

I testamente 1939-02-26 förordnade Josefina och Hugo Karlström bl.a. att ett belopp om 7 500 kr. skulle tillfalla Lummelunda församling. Ifrågavarande belopp skulle förvaltas av församlingens kyrkoråd och den årliga avkastningen av 2 500 kr. eller en tredjedel därav utgå till extra förplägnad i julen åt socknens fattiga.

Församlingen hemställde om att nämnda avkastning skulle få användas för kristen verksamhet bland barn och ungdom, ålderstigna, sjuka och andra som är i behov av omvårdnad.

Kammarkollegiet biföll ansökningen. Kollegiet föreskrev att av den årliga avkastningen skulle minst en tiondel tillföras kapitalet samt erinrade om att sådana avkastningsmedel som avsåg längre tid tillbaka än 1980-01-01 numera fick anses ingå i kapitalet. Disponibel avkastning fick vidare inte användas

316 Bilaga 2

för ändamål som skulle tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1981-11-06, dnr 24-527-80

3F:13

AVKASTNINGSMEDEL

Trelleborgs kommunstyrelse förvaltade bl.a. trettiotre fonder med social anknytning. Kommunstyrelsen hemställde att fonderna skulle få sammanläggas till en samfond benämnd social samfond för Trelleborgs kommun.

Kollegiet biföll ansökningen och yttrade såvitt nu är av intresse:

Av handlingarna i ärendet frangår att avkastningen från vissa fonder inte förbrukats i enlighet ned fondernas bestämmelser utan ackunulerats och bokförts såsom dispcr nibel avkastning. Sådana avkastningsmedel som avser längre tid tillbaka än 1980-01-01 får anses numera ingå i kapitalet.

Kk 1982-01-07, dnr 24-1056-81

3F:14

PERMUTATIONSKOSTNAD

Enligt inbördes testamente 1967-08-16 förordnade makarna Anders och Alida Andersson följande.

Efter bådas vårt frånfälle skall behållningen av vår kvarlåtenskap tillfalla Tynnereds församling, Göteborg, att förvaltas av församlingens Kyrkoråd. Rådet äger att efter gottfinnande använda medlen till Kyrkans prydande och vård.

Anders Andersson avled 1971-06-04 och Alida Andersson avled 1978-04-27.

Kyrkorådet hemställde om permutation. Ansökningen innebar, såvitt nu är av intresse, att kostnaden för ansökan om permutation skulle fâ bestridas av medel ur testamentsgåvan.

Kollegiet yttrade i beslut:

Bilaga 2 317

Lika med domkapitlet och finner kannarkollelänsstyrelsen git att de donerade medlen kan användas i enlighet med testamentets föreskrifter. Vad sökanden har anfört utgör inte tillräckliga skäl att Hedge pernutation.

Testamentet innehåller inte föreskrift att förvaltningskostnader 0 dyl får belasta de testanenterade medlen. Vid detta förhållande saknas anledning medge att med pernutationsansökningen förenade kostnader får bestridas med anlitande av dessa.

Kannarkollegiet avslår därför ansökningen.

Kk 1981-09-08, dnr 24-678-80

3F:15

ORGANISATIONSFÖRÄNDRING

Enligt testamente 1971-01-14 förordnade Louise Tirén att hennes kvarlåtenskap, sedan vissa legat utgått, skulle bilda en stiftelse benämnd Professor Lars Tiréns donation 1958. Stiftelsens skulle, avkastning sedan 15 procent årligen lagts till kapitalet, användas för att främja vetenskaplig forskning rörande skogens föryngring i Vidare förordnades Sverige. att styrelsen för stiftelsen borde bestå av medlemmarna i skogshögskolans styrelse samt en medlem av skogsstyrelsen, att styrelsens medel skulle förvaltas av Stockholms Enskilda Banks notariatavdelning och att testamentsexekutor och boutredningsman skulle vara advokaten Vivika Adlers Stockholms Enjämte skilda Banks notariatavdelning.

Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet ansökte att styrelsen för stiftelsen skulle bestå av dekanus vid skogsvetenskapliga fakulteten samt av unifyra versitetets styrelse för en tid av tre år utsedda ledamöter, varav en skulle företräda skogsstyrelsen.

som skäl anfördes att skogshögskolan sedan 1977-07-01 ingick som en skogsvetenskaplig fakultet i det nybildade Sveriges lantbruksuniversitet.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-03-15- dnr 1636/77

318 Bilaga 2

3F:16

ORGANISATIONSFÖRÃNDRING

Dåvarande interimsstyrelsen vid Lunds universitet anhöll om permutation av närmare angivna fonder enligt följande. skall - 1 Stipendier för studerande på grundexamensnivå utan avseende på vad i vederbörande donationsurkund föreskrivits - utdelas av högskolestyrelsen med rätt för denna att delegera beslutanderätten på en central stipendienännd, vars sanuansättning högskolestyrelsen bestänner. 2 Utan avseende på vad i vederbörande donationsurkund föreskrivits om stipendiats tillhörighet till viss fakultet/ sektion skall dylik föreskrift i tillämpliga fall avse notsvarande utbildningssektor/utbildningslinje på sätt närmare i ansökan angives. 3 I donationsurkunderna föreskrivna villkor om stipendiatens släktförhållanden, bördighet från viss ort samt om föräldrars yrke, födelseort, ekonomi och dylikt skall ej vara obligatoriska utan skall beaktas endast företrädesvis där sökande uttryckligen i ansökan åberopat desamma. 4 I ansökan upptagna resestipendier, som nu utdelas av vissa fakulteter med särskilda belopp för envar av grupordinarie lärare, docenter och studerande ändras så perna att beloppen för ordinarie lärare och docenter utdelas av vederbörande fakultetsnännd och belppen åt studerande utdelas av stipendienännden. 5 Alla stipendier får utdelas och utbetalas en gång årligen med engångsbelopp, som utgöres av den årliga avkastningen. 6 Kameral sannanslagning eller sanordning får företagas med fonder med ringa avkastning nen med sanna destinatär.

Som skäl för ansökningen åberopades angelägenheten av att kunna rationalisera utdelningen och den ekonomiska förvaltningen av fonderna. Vidare upplystes att i den nya högskolan inte var knuten grundutbildningen till fakulteter utan till utbildningslinjer, som administrerades av ett trettiotal linjenämnder.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-07-11, dnr 1011/77

Bilaga 2 319

3F:17

ORGANISATI ONSFÖRÃNDRING

Skaraseminariets fond bildades genom kammarkollegiets ’ beslut 1975-10-23 om sammanläggning av fyra donationsfonder. Kollegiet biföll bl.a. ansökan om att samfondens årliga avkastning, sedan en tiondel därav lagts till kapitalet, skulle utdelas i stipendier efter vissa föreskrifter till lärarkandidater vid lärarhögskolan i Jönköping, i första hand lärarkandidaterna vid låg- och mellanstadielärarlinjerna samt att beslut om stipendiater skulle fattas av rektorsnämnden.

Högskolestyrelsen vid högskolan i Jönköping hemställde att stipendierna skulle få utdelas till lärarkandidater vid högskolan i Jönköping samt att beslut om stipendiater skulle fattas av högskolestyrelsen efter förslag från linjenämnden för låg- och mellanstadielärarlinjerna. I övrigt skulle bestämmelserna vara oförändrade. som skäl anfördes att i och med högskolereformen 1977-07-01 hade lärarhögskolan i Jönköping nedlagts. Den nya högskolan i Jönköping bestod av förutvarande lärarhögskolan och förskoleseminariet.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1978-11-01, dnr 1417/77

3F:18

ORGANI SAT I ONSFÖRÃNDRING Kammarkollegiet har i beslut 1973-12-06 medgivit att 10 donationsfonder - förvaltade av det avvecklade folkskoleseminariet i Karlstad - fick sammanläggas till en samfond benämnd Karlstads Folkskoleseminariums Minnesfond. Samfondens årliga avkastning skulle, sedan minst en tiondel därav lagts till kapitalet, användas till stipendier åt studerande vid lärarhögskolan i Karlstad. Beslut om stipendiater skulle, efter förslag av elevkårens styrelse, fattas av rektorsnämnden - vid behandling av stipendiefrågor utökad med sådant antal representanter för elevkâren att röstetalet blev lika för lärarkår och elevkår. Ursprungligt ändamål för fonderna var att utdela premier eller stipendier till vissa elever vid folkskoleseminariet.

Lärarhögskolan i Karlstad anhöll om att disponibel avkastning skulle användas till stipendier åt studerande vid de allmänna utbildningslinjerna inom sektorn för utbildning till undervisningsyrken vid högskolan i

320 Bilaga 2 sou 1984:60

Karlstad samt att beslut om stipendiater skulle fattas av linjenämnden för låg- och mellanstadielärarlinjerna, till vilken nämnd också ansökan skulle inges. Som skäl anfördes bl.a. att lärarhögskolan i Karlstad 1977-07-01 skulle upphöra och uppgå i högskolan i Karlstad genom ikraftträdandet av högskolelagen. De allmänna utbildningslinjerna inom sektorn för utbildning till undervisningsyrken vid högskolan i Karlstad motsvarade lärarhögskolan. Linjenämnden för låg- och mellanstadielinjerna var den närmaste motsvarigheten till den förutvarande rektorsnämnden vid lärarhögskolan.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-02-21, dnr 649/77

3F:19

ORGANISATIONSFÖRÄNDRING

I testamente 1936-01-16 förordnade Edvard Cassel att hans kvarlåtenskap, sedan vissa legat utgått, skulle tillfalla stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola för att bilda en stiftelse för i första hand privaträttens utvecklingsbehov. Stiftelsens styrelse skulle bestå av avdelningens dekanus, såsom ordförande, samt två ledamöter valda av Högsta domstolen respektive Sveriges advokatsamfund. Efter beslut 1952-08-01 av Kungl. Maj:t skulle ordförande utses av juridiska fakulteten för en period av tre år.

Juridiska fakultetsnämnden hemställde om att nämnden fortsättningsvis skulle få utse ordförande i stiftelsens styrelse. Som skäl anfördes att nämnden 1977-07-01 övertagit fakultetens funktion som beslutande organ i flertalet ärenden.

Kollegiet biföll ansökningen.

Kk 1979-06-27, dnr 24-7692-79

3F:20

ORGANISATIONSFÖRÄNDRING

Genom testamente 1822-09-07 donerade kommerserådet P E Filéen medel till allmänna uppfostringsanstalter

Bilaga 2 321

i riket avsedda att användas för folkundervisningen eller Elementaira skolor, hvarest efter Vexelundervisningsmethoden, eller på annat enkelt sätt,-bibringas de första begreppen i Religion och Moral, jemte skrif- Va och\rékna.

Kungl. Maj:t förordnade 1974-07-12 att avkastningen från Filéenska testamentsfonden skulle, sedan en tiondel av avkastningen lagts till kapitalet, efter beslut av kollegiet vid speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm användas för att främja studier och verksamhet inom dess arbetsområde.

Linjenämnden för speciallärarlinjen vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm ansökte om att testamentsfonden skulle få följande ändamål.

Avkastningen från Filéenska testanentsfonden skall, sedan en tiondel av avkastningen lagts till kapitalet, efter beslut av linjenännden för speciallärarlinjen vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm användas för att fränüa studier och forskning inom linjens ännesområde och verksanr het i övrigt som gagnar speciallärarlinjen. Berättigade att söka medel ur fonden är personal och studerande vid speciallärarlinjen,

som skäl anfördes bl.a. att efter det att högskolereformen trätt i kraft år 1977 hade kollegiet vid speciallärarlinjen upphört att vara beslutande organ inom högskolan. Lärarhögskolan i Stockholm uppgick samma år i Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Det organ som låg närmast till hands att besluta hur fondens avkastning skulle användas var linjenämnden för speciallärarlinjen. Föreslagen ändamålsbestämning kunde sägas vara en kodifiering av rådande praxis och strävan efter en mer precis ändamålsbeskrivning.

Kollegiet biföll ansökningen med tillägget att av den årliga avkastningen skulle minst en tiondel tillföras fondens kapital.

Kk 1981-10-21, dnr 24-1078-81

3F:21

ORGANISATIONSFÖRÄNDRING

Enligt testamente 1962-03-22 av Elin Gigner erhöll Borås Djurskyddsförening visst belopp att bilda en fond benämnd Gustaf och Elin Gigners donation, som

322 Bilaga 2

skulle förvaltas av föreningens styrelse. Årliga räntan skulle användas för föreningens verksamhet.

Enligt testamente 1959-08-15 av Karin Karlsson erhöll Borås Djurskyddsförening viss del av hennes kvarlåtenskap att användas till

inkêt›aN föda åt djuren, såsom till änder, svanar och för övrigt skogens vilt både inom Boråsområdet samt övriga platser inom Sjuhäradsbygden, där så behövs.

Styrelsen för föreningen ansökte om att förvaltningen av fonderna skulle få överflyttas till Stiftelsen Svenska Blå Stjärnans Djursjukhus i Borås. Fondernas ändamål skulle bestämmas enligt följande.

Från Gustaf och Elin Gigners donation skulle, sedan minst tio procent lagts till kapitalet, användas för djursjukhusets verksamhet till inköp av instrument och utrustning som kommer att medföra en förbättrad djurvård vid djursjukhuset.

Medlen i Karin Karlssons fond skulle i första hand användas enligt de ursprungligen gällande bestämmelserna och i andra hand för djursjukhusets verksamhet enligt ovan.

Som skäl anfördes att föreningen skulle upplösas.

Kollegiet biföll ansökningen, men föreskrev beträffande Gustaf och Elin Gigners donation att minst en tiondel av den årliga avkastningen skulle läggas till kapitalet, och beträffande Karin Karlssons fond att endast årliga avkastningen, sedan minst tio procent därav lagts till kapitalet, fick användas för djursjukhusets verksamhet samt att sådan avkastning som inte utdelas under visst år skulle tillföras kapitalet.

Kk 1981-11-03, dnr 24-1009-81

Bilaga 2 323

4A:1

PERMUTATI ONSLAGENS TI LLÄMPN INGS OMRÅDE

Greve E C D Reventlow hade i gåvobrev 1851-09-24 förordnat följande.

Härmed gifver och förärar jag för evärderlig tid till folkskolan vid Munkarps by den vestra tredjedelen utaf den vid 1847 års laga skifte till nr 6 1/32 mantal Munkarp utlagda plan, utgörande denna tredjedel, hvarpå skolhuset är nu uppförtl cirka Sex Tunneland, och skall brukningsrätten till denna jordareal i skolelärarens avlöning endast motsvara underhållet af en ko och ett jord-

skolstyrelse då eger att använda denna jord på hvad sätt den för gott finner till skolkassans bästa, hvarvid skoleläraren i sådant fall endast erhåller sin genom gällande författningar bestända årliga lön . . . . ..

Ovannämnda fastighet, betecknad 6:23 ut-

gunkarp

gjordes av en tomtdel på 6 000 m med bostadsbyggnad och skolbyg nader (skoltomten) och en jordbruksdel på 24 850 m . Enligt värderingsutlåtande 1974-07-20 avseende skoltomten hade byggnaderna värderats till 193 000 kr. och tomtmarken till 27 000 kr. Jordbruksmarken hade inte särskilt värderats. Höörs kommun var lagfaren ägare till fastigheten.

Kommunen hade i skrivelse till kammarkollegiet “för kännedom meddelat att fastigheten försålts för 235 000 kr. och med tillträde 1975-05-01. Som skäl för försäljningen hade anförts följande.

Gudnuntorps socken uppgick 1.1.1952 i Snogeröds kommun, vilken konmun genom konnunsannanläggning 1.1.1969 uppgick i Höörs nybildade kommun. Skolundervisningen i den nybildade Höörs konnun kommer i framtiden att vara koncentrerad till tätorterna Höör och Tjörnarp. Skolan i Munkarps by har icke utnyttjats för skoländanál sedan konmunbildningen 1.1.1969.

Vidare hade kommunen i skrivelse till länsstyrelsen i Malmöhus län bl.a. anfört. De på fastigheten befintliga skolbyggnaderna syntes ha uppförts och bekostats av socknen genom skattemedel. Sedan skolan lades ned hade undervisningen överflyttats till en ny skola i kommunen. Finansieringen av denna hade skett helt genom kommunala skattemedel och fick anses utgöra en ersättning för den nedlagda skolan i Munkarps by. Kommunen ansåg vidare att ifrågavarande gåva inte var av sådant slag att permutation kunde

324 Bilaga 2 sou 1984:60

sökas eller medgivas, varför det inte förelåg skäl att det kapital, som influtit vid försäljningen, skulle fonderas eller på annat sätt avsättas för visst ändamål.

Länsstyrelsen hade i yttrande funnit att av köpeskillingen, 235 000 kr., fick 42 000 kr. anses belöpa på den donerade marken 000 kr. - 193 000 ut- (235 kr., det värdet = görande uppskattade på byggnaderna, 42 000 kr.) och ansett att detta belopp borde fonderas som E C D Reventlows donation.

Kollegiet yttrade i beslut:

Eftersom ifrågavarande fastighet utgör en donationsfastighet finner Kammarkollegiet att en försäljning av den med därav föranledd ändring av det med donationen avsedda ändamålet är underkastad pernutationslagens (1972:205) regler.

Enligt praxis i pernutationséérenden brukar beträffande donationer som är anslagna till lön åt skollärare beslutas om sådana nya ändamålsbestärrmelser som motsvarar de föreskrifter som utfärdats av Kungl Majzt i brev 1969-03-14 ang dispositioner: av lönedonationer vid rikets allmänna läroverk m m, punkt B 6.

Med hänvisning härtill finner kollegiet att kormunen bör att av inflytande köpeskilling fondera dm del åläggas som kan anses hänförlig till fastighetens rnarkvärde. I enlighet med länsstyrelsens förslag finner kollegiet att värdet på marken bör beräknas till 42 000 kr.

Kollegiet beslutar sålunda följande.

Kollegiet godkänner den skedda fastighetsförsäljningen och föreskriver att av köpeskillingen 42 000 kr skall avsättas till en fond benännd E.C.D. Reventlows skolfond. För den sålunda nybildade fonden skall upprättas stadgar av vilka skall framgå att avkastningen av fonden skall, sedan årligen minst en tiondel därav lagts till kapitalet, användas enligt beslut av Skolstyrelsen till förmån för skolledare och lärare vid grundskolan inom Höörs komrrun, företrädesvis som bidrag till studier, studieresor och vetenskapligt och pedagogiskt författarskap. Avkastningen får inte användas för ändamål som skall tillgodoses med utdebiterade medel.

Kk 1978-01-19, dnr 829/76

Bilaga 2 325

4A:2

PERMUTATIONSLAGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Sura sockens förening mot tuberkulos hade enligt sina stadgar till uppgift att med till buds stående medel verka för bekämpande af tuberkulosen såsom folksjukdom i vårt land med särskild hänsyn till förhållandena inom Sura socken. I stadgarna sades vidare.

§ 9 Beslut om ändring af dessa stadgar eller om föreningens upplösning nå endast fattas af två på hvarandra följande föreningsmöten, däraf ett ordinarie, hvarvid vid sista mötet fordras, att minst två af tredjedelar de röstande sig om beslutet förena. Är föreningens uplösning beslutad, skall styrelsen föranstalta om, att föreningens medel blifva använda till afsedt ändamål.

Styrelsen för föreningen ansökte om att kollegiet måtte bifalla styrelsens beslut om upplösning av föreningen samt förslag till disposition av föreningens tillgångar.

Kollegiet yttrade i beslut:

Då det inte ankommer på kannarkollegiet att vare sig pröva frågan om uplösning av föreningen eller hur föreningens medel därvid skall disponeras, lännar kollegiet ansökningen utan åtgärd.

Kk 1978-06-09, dnr 24-728-78

4A:3

PERMUTATIONSLAGENS TILLÄMPNINGSOMRÄDE. RÄTT TILL ARV

Genom testamente 1965-03-23 förordnade Annie Martinson (avliden år 1967) bl.a. följande.

4. All kvarvarande behållning, inklusive utfallande försäkringsbelopp såväl beträffande liv- som pensionsförsäkringar, skall tillfalla en fond benämnd Annie Thorell- Martinsons fristad för sjuka. Fonden skall förvaltas av de ordinarie prästerna i Heliga Trefaldighets försanüing i Kristianstad och de kontanta nedlen skall användas för inköp av en fastighet eller lägenhet i Kristianstad. Mina nöbler och övrigt lösöre skall användas för nöblering av ett dagrum i lägenheten. Fastigheten eller lägenheten skall uplâtas till fattiga, sjuka damer från Kristianstads län efter behovsprövning.

326 Bilaga 2

Sedan styrelsen för Annie Thorell-Martinsons fristad för sjuka hemställt om permutation av testamentet hemställde donators syster om att utfå 50 000 kr. som arv efter Annie Martinson.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kannarkollegiet får meddela att det inte ankonner på kollegiet att pröva frågan om (donators syster) rätt till arv.

Kk 1978-11-17, dnr 24-1236-78

Donators syster (The Thorell) anförde besvär. Regeringen lamnade besvären utan bifall (Socialdepartementet 1979-03-22, M 3087/78).

4A:4

PERMUTATIONSLAGENS TILLÃMPNINGS OMRÅDE

Genom inbördes testamente 1915-04-05 förordnade Ludvig och Tiny Danström att 100 000 kr. skulle tillfalla Halmstads stad för att bilda en fond benämnd Ludvig Danströms donationsfond. Avkastningen skulle i första hand användas till kyrklig verksamhet, undervisningsväsendet och den allmänna upplysningens höjande, stadens förskönande samt till sjukvårdens förbättrande.

Efter Tiny Danströms död förordnade Ludvig Danström i nytt testamente 1918-10-14 att, sedan vissa legat utgått, hans återstående förmögenhet samt fastigheten Villa Elde skulle tillfalla Halmstads stad för att bilda en fond benämnd Ludvig Danströms donationsfond. Avkastningen skulle, sedan 1/10 lagts till fonden, av folkskolestyrelsen användas till premier och stipendier samt till beklädnad och bespisning av fattiga skolbarn.

Efter Ludvig Danströms död träffades mellan dennes dödsbodelägare och Halmstads stad en överenskommelse 1924-08-11. Denna innebar att Ludvig Danströms donationsfond skulle användas till de i Ludvig och Tiny Danströms testamente 1915-04-05 angivna ändamålen. Dessutom förband sig staden att varje år och för all framtid till premier, stipendier samt till beklädnad eller bespisning av fattiga skolbarn utbetala ett belopp motsvarande nio tiondelar av donationsfondens avkastning.

I skrivelse 1976-12-01 till kammarkollegiet hade kommunstyrelsen i Halmstads kommun, med stöd av kommunfullmäktiges beslut 1976-06-23, § 169, och 1976-10-28, § 262, hemställt om permutation. Ansökningen innebar att fondens användningsområde i första hand skulle

Bilaga 2 327

vara hela kommunen, att ändamålsbestämningen i Ludvig och Tiny Danströms testamente 1915-04-05 skulle vara gällande för fonden samt att kommunen skulle befrias från skyldigheten att för skolsociala ändamål årligen utbetala ett belopp motsvarande nio tiondelar av donationsfondens avkastning.

Som skäl för ansökningen anfördes att ändamålsbestämningen i 1915 års testamente bäst syntes överensstämma med vad båda makarna gemensamt ansett väsentligt. Med den sociala omvårdnaden, de skolsociala förmånerna och studiestödet, som tillkommit efter donationsfondens inrättande, syntes anledning inte föreligga att kommunen därutöver skulle för dessa ändamål anslå medel till belopp motsvarande nio tiondelar av fondens årliga avkastning.

Kollegiet yttrade i beslut:

Den överenskomelse som Halmstads stad och dödbodelägarna träffade 1924 är inte av beskaffenhet att kunna prövas av kammarkollegiet enligt pernutationslagen. Kollegiet lännar därför ansökningen, i den del den gäller befrielse från skyldighet att till skolsociala ändamål årligen utbetala ett belopp notsvarande nio tiondelar av donationsfondens utan åtgärd. Kammarkollegiet bifaller avkastning, ansökningen i ovrigt.

Kk 1979-03-06, dnr 1805/76

4A:5

PERMUTATIONSLAGENS TILLÄMPNINGSOMRÄDE

Genom beslut 1923-06-01 lämnade Kungl. Maj:t tillstånd till försäljning av markområden från den Kvillinge kyrka tillhöriga kronolägenheten Kyrkosågen nr 1. Av utredningen i ärendet framgick att lägenheten utgjorde en del av ett genom donationsbrev 1474-03-22 till Kvillinge kyrka donerat gods. Kungl. Maj:t överlämnade åt kammarkollegiet att förordna om disposition av de inflytande köpeskillingsmedlen.

Genom beslut 1927-09-08 förordnade kollegiet att köpeskillingsmedlen skulle överlämnas till kyrkorådet i Kvillinge församling för att som en Kvillinge kyrka tillhörig särskild fond av kyrkorådet förvaltas och disponeras på sätt om kyrkokassas medel är vedertaget; skolande av årliga räntan 1/10 läggas till kapitalet.

328 Bilaga 2

Norrköpings kyrkliga samfällighet hemställde att den s.k. fick utgöra en särskild inves- Kyrkosågsfonden teringsfond för Kvillinge kyrka. Vidare hemställdes att fonden befriades från bestämmelsen om kapitalisering med 1/10 av den årliga räntan.

Kollegiet yttrade i beslut:

Kyrkosågsfonden består av medel som influtit såsom ersättning för försåld kyrklig jord, närmare bestämt församlingsfastighet, och som fonderats. Kyrkosågsfonden får kyrkas alltså anses utgöra en försanüingskyrkas fastighetsfond. För sådan fond gäller bestännelserna i 26 och 28 §§ i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord samt 93-95 §§ för- (1971:860, omtryckt 1976:151) om förvaltning av ordningen kyrklig jord.

Till följd av dessa lagbestänmelser kan kannarkollegiet inte medverka till att Kyrkosågsfonden ändras till en särskild investeringsfond. Den tidigare neddelade föreskriften om viss kapitalisering av årsräntan är dock på grund av den nu gällande lagstiftningen inte längre aktuell.

Kanuarkollegiet lännar därför ansökningen såvitt avser Kyrkosågsfonden utan vidare åtgärd. I övrigt handläggs ansökningen som ett pernutationsärende, vari särskilt beslut komer att neddelas.

Kk 1979-11-22, dnr 24-1531-79

4A:6

PERMUTATIONSLAGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Direktionen för Falun-Borlänge hälso- och sjukvård förvaltade en donationsfond benämnd Ester Åsberg- Lindbergs Minne. I framställning till kammarkolledirektionen att en givare som ville giet upplyste vara anonym önskade skänka 125 000 kr. till fonden utan anspråk på att ändra fondens namn eller bestämmelser. Direktionen begärde att kammarkollegiet skulle godkänna åtgärden.

Kollegiet yttrade i beslut:

Enligt pernutationslagen (1972:205) erfordras tillstånd genom pernutation för att ändra, upphäva eller annars undantag från bestänmelse som nskild neddelat i göra testamente, stiftelseförordnande eller liknande gåvobrev, Sådant medgivande krävs därenot inte för att handling. utan villkor tillföra en donationsfond ytterligare medel.

Bilaga 2 329

Kannarkollegiet lännar därför framställningen utan åtgärd.

Kk 1982-04-13, dnr 24-413-82

4A:7

PERMUTATIONSLAGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE. PREMIE- OBLIGATIONSLÅN

År 1876 utbjöd Aktiebolaget Göteborgs Handelskompani (härefter kallat bolaget) för Köckert, Haltenhoff & Co:s i Genêve räkning ett premieobligationslån på 7 200 000 kr., fördelat på 480 000 delaktighetsbevis á 15 kr. Bevisen skulle efter utlottning lösas in under åren 1876-1914. Utgivning och inlösen av bevisen skulle förmedlas av bolaget. Till säkerhet för lånets återbetalning skulle låntagaren hos bolaget deponera Bergslagernas Jernvägs Aktiebolags 5 % obligationer (utgivna 1874-01-15) allt efter som delaktighetsbevis lämnades ut. - för- Bolaget sattes i konkurs år 1879 och därmed upphörde utlämnandet av nya och utlottningen av äldre bevis. Det fanns då 39 896 utlämnade oinlösta bevis, motsvarande ett lånebelopp på 598 440 kr. och hos bolaget hade obligationer deponerats till motsvarande värde. Obligationerna har efter konkursen förvaltats av särskilda - 1915-06-03 återstod 2 024 sysslomän. oinlösta delaktighetsbevis. Högsta domstolen förklarade i dom 1919-04-11 att innehavarna av dessa var berättigade att för varje bevis få ut 1/2024 av depositionsmedlen, inklusive behållen ränteinkomst.

Kapitalets förvaltare begärde att de deponerade medlen genom permutation fick avsättas till en särskild fond för främjande av näringslivs- och arbetslivsforskning. I andra hand hemställde sökandena att kollegiet hos regeringen tillstyrkte att den föreslagna ändringen av syftet med förvaltningen kom till stånd genom särskild lagstiftning. Som skäl för ansökningen anfördes bl.a. följande.

Förvaltarna har regelbundet genom annonser i dagspressen annodat innehavare av utestående bevis att länna in dessa för inlösen. Under de senaste 30 åren har sannanlagt fe bevis lännats in (ett under ettvart av åren 1950, 1951, 1957, 1962 och 1965). Antalet utelöpande bevis är nu 1813. På varje bevis belöper 1/1813 av de deponerade medlen. Dessa uppgick vid årsskiftet 1977/78 till 1 679 709 kr. Det måste

330 Bilaga 2 SOU 1984:6O

antas att de flesta oinlösta bevis har förstörts eller förkommit. Det framstår som meningslöst att fortsätta förvaltningen av det stora kapitalet enbart för att möjliggöra för någon eller några innehavare av bevis att göra anspråk på en liten del av kapitalet. Enligt bestämmelserna för den föreslagna fonden skulle den som inom tio år från fondens bildande presenterade ett eller flera av de ursprungligen utfärdade bevisen ur fonden få 1 000 kr. för varje bevis.

Kollegiet yttrade i beslut:

Enligt pernutationslagen kan bestämmelse som enskild meddelat i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling under vissa förhållanden ändras. Per- Hutationslagen är därenot inte tillänplig på de avtal, som här föreligger mellan långivare och låntagare rörande premieobligationslånet. Eftersom depositionen skett enligt dessa avtal kan ansökningen om permutation inte tas upp till prövning.

Omständigheterna i ärendet berör inte något intresse som kannarkollegiet skall bevaka. Det ankomer därför inte på kollegiet att göra en sådan framställning till regeringen som sökandena begärt i andra hand.

Kollegiet lännar därför framställningen i sin helhet utan åtgärd. Kk 1980-01-21, dnr 24-2-79

Kapitalets förvaltare anförde besvär. Regeringen fann enligt grunderna för permutationslagen

(1972;205) att den för delaktighetsbevisen gällande depositionsutfastelsen borde kunna ändras genom

permutationf Regeringen upphävde kammarkollegiets

beslut och överlämnade ärendet till

kammarkollegiet (Justitiedepartementet 1981-08-20,

Egg/gä)behandl1ng

4A:8

PERMUTATI ONSLAGENS TI LLÄMPN INGSOMRÅDE . GRAVVÄRDS- AVTAL kommun förvaltade bl.a. 14 fonder för Nynäshamns huvudsakligen sociala ändamål och skoländamål.

an-

sökningen innebar, så vitt nu är av bll-

intresse,

dande av särskilda gravfonder. Enligt ansökningen skulle del av Oscar Rydbergs donationsfond och av Oscar Jansson, Blista, Julglädjesfond utbrytas ur fonds kapital att bilda särskilda fonder respektive avsedda för gravskötsel. Förvaltningen av dessa fonder skulle, jämte de medel (i ansökningen betraktade som en särskild fond, benämnd Adlercreutz gravfond) med vilka Friherrinnan Adlercreutz fond för fattiga qvinnor under Nynäs utökades enligt

gamla testamente

1877-01-05 under förbindelse att underhålla a Osmo

sou 1984:60 Bilaga 2 331

kyrkogård Adlercreutzska grafven det skick den

i

sig nu befinner, överföras till Osmo respektive Sorunda församling.

Kollegiet avslog ansökningen samt erinrade om att kommunens åtagande att bekosta vård av gravar alltjämt bestod. Kollegiet yttrade i beslutet bl.a.:

Enligt pernutationslagen kan bestännelse, som enskild meddelat i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling, under vissa förhållanden ändras eller upphävas. Genom permutation kan således bestännelserna ändras beträffande sådana gravfonder som utgörs av donationsmedel av stiftelsekaraktär. Pernutationslagen är däremot inte tillämplig i de fall en nyndighet not ersättning eller annorledes åtagit sig vård av gravplats för viss eller obegränsad tid. För Oscar Rydbergs donationsfond, Oscar Jansson, Blista, Julglädjesfond samt Friherrinnan Adlercreutz fond för fattiga gamla qvinnor under Nynäs gäller att förvaltaren av donationerna för ett visst ändamål tagit emot donationsmedlen not villkor att vårda vissa gravplatser utan rätt att därvid ta donationsmedlen i anspråk. Förvaltaren av donationsmedlen får genom att ta enot beloppen anses ha lännat tyst samtycke till villkoren. De avtalsförhållande som därigenom uppstått kan inte ändras eller upphävas genom pernutation.

Kk 1981-07-29, dnr 24-266-79

4A:9

PERMUTATIONSLAGENS TI LLÄMPN INGSOMRÄDE

Enligt testamente 1911-02-28 av Anders Hansson skulle hans återstående tillgångar, sedan skuld och utredningskostnad gäldats, tillfalla Ockelbo kommun under namn av Anders Hanssons dövstumsfond varav räntan, sedan fonden vuxit till, skulle användas till

skolbildning för inom kommunen befintliga döfstunna nedellösa barn, i vars förstånd och förnuft det är hopp att i någon för dem passande skola ernå åsyftad verkan.

I beslut 1939-02-10 förklarade Kungl. Majzt bl.a. att bestämmelserna i testamentet inte skulle utgöra hinder för att använda fondens avkastning till ändamål avseende bildning, uppbyggelse, personlig samvaro eller annan personlig hjälp för dövstumma av alla åldrar.

332 Bilaga 2

Ockelbo kommun hemställde om att, utan att destinatärskretsen skulle ändras, få utbyta ordet dövstum mot hörselskadade/talskadade i fondens namn samt ändamål. Som skäl anfördes att ordet dövstum borde ändras till det mera tidsenliga hörselskadad/talskadad.

Kollegiet yttrade i beslut: Kammarkollegiet bifaller ansökningen vad gäller ändringen av fondens namn, dock att kollegiet föreskriver att minst tio procent av fondens årliga avkastning skall läggas till kapitalet.

I övrigt erfordras inte permutation, varför framställningen i den delen lämnas utan åtgärd.

Kk 1982-11-15, dnr 24-582-82

sou 1984:60 Bilaga 2 333

4B:1

RÄTT ATT ANSÖKA OM PERMUTATION. DESTINATÄR

Enligt testamente 1901-04-22 förordnade Eva Bonnier bl.a. att hennes kvarlåtenskap skulle bilda en fond, vars ändamål skulle vara att bekosta dels konstnärligt smyckande av offentliga byggnader i Stockholm dels även prydande av allmänna platser i Stockholm med konstverk i skulptur eller skulptur och arkitektur i förening. I testamentet intogs även ett reglemente för fonden. I reglementet föreskrevs att en särskild nämnd, Eva Bonniers donationsnämnd, ägde bestämma om medlens användande för det med fonden avsedda ändamålet.

Stockholms kommunfullmäktige hemställde, i egenskap av destinatär, om permutation av testamentet. Därvid anhöll fullmäktige att få avskaffa Eva Bonniers donationsnämnd och överföra dess uppgifter på kommunens konstnämnd för utsmyckning av allmänna platser. Som skäl anfördes bl.a. att donationsnämndens verksamhet hade ringa omfattning och att det var svårt att praktiskt efterkomma donators anvisningar rörande sättet att utse nämndledamöter.

Kollegiet anförde i beslut:

Eftersom Eva Bonniers donationsnännd inte biträtt ansökningen kan kannarkollegiet inte ta upp denna till prövning. Ansökningen lännas därför utan åtgärd.

Kk 1978-03-02, dnr 900/76

4B:2

RÄTT ATT ANSÖKA OM PERMUTATION. KOMMUNMEDLEM

År 1876 överlämnade sångerskan Christina Nilsson behållningen av en konsert i Växjö domkyrka till Växjö stad att bilda en fond. Fondens ändamål skulle vara att uppföra arbetarebostäder i staden. Sådana bostäder uppfördes sedermera och var i bruk fram till början av 1970-talet. Fonden hade övergått till att vara en kapitalfond vars behållning 1974-12-31 uppgick till 30 647 kr. 72 öre. Fonden förvaltades av kommunstyrelsen i Växjö kommun.

Jarl Jörnehag, Vederslöv, Växjö, i egen-

hemställde

skap av boende i Växjö kommun, om permutation av

334 ~ 2 Bilaga

ändamålsbestämningen. Ansökningen innebar att fondkapitalet skulle ta tas i anspråk för att renovera Christina Nilssons fädernehem Snugge. Som skäl anfördes att Snugge, som var i privat ägo, fr.0.m. 1974-01-01 hyrdes på femtio år av Smålands Museum i Växjö, att byggnaden var klassificerad som kulturhistoriskt märklig men i mycket dåligt skick, att Smålands Museum saknade resurser för en restaurering och att Växjö kommun vid förfrågan sagt sig inte ha för avsikt att anslå medel till detta.

Kommunstyrelsen i Växjö avstyrkte bifall till ansökningen.

Kollegiet anförde i beslut:

Eftersom kommunstyrelsen, som är fondens förvaltare, inte biträtt ansökningen kan kannarkollegiet inte ta upp denna till prövning. Ansökningen lännas därför utan åtgärd.

Kk 1978-03-02, dnr 1481/75

4B:3

RÄTT ATT ANSÖKA OM PERMUTATION. PRESUMTIV DESTINATÄR

Enligt testamente 1966-02-24 av Axel Hirsch skulle till Kungl. Karolinska mediko-kirurgiska Institutet utgå 8 000 000 kronor att förvaltas som en särskild fond, benämnd Oscar, Axel och Fanny Hirschs fond. Denna fond skulle delas i två lika delar varav en skulle bilda Axel Hirschs studieresefond för kirurger. Av denna fonds avkastning skulle

stipendier utgå till läkare, som vid Karolinska Institutet avlagt medicine licentiatexamen och under minst två år varit anställda som underläkare vid någon av Karolinska Institutets undervisningskliniker inom de kirurgiska disciplinerna, för att bereda dem tillfälle till studier å utrikes ort.

De närmare stadgarna rörande fondernas förvaltning, verksanhet m.m. äger Institutets lärarkollegium att fastställa. Testator vill allenast uttala det önskemålet att stipendiernas belopp bliva av sådan storlek, att de bereda vederbörande stipendiater effektiv hjälp.

Docent Leif Bergdahl, Thoraxkirurgiska kliniken, Karolinska sjukhuset, hemställde om att kravet att

Bilaga 2 335

ha avlagt medicine licentiat/läkarexamen vid Karolinska institutet skulle upphävas så att även i övrigt kvalificerade sökande som avlagt sin examen vid andra högskolor både inom och utom riket skulle vara berättigade till stipendium från fonden. Som skäl till ansökningen angavs att ovanstående krav var diskriminerande. Karolinska institutets fakultetsnämnd avstyrkte ansökningen. Kollegiet yttrade i beslut: Eftersom Karolinska institutet, som är fondens förvaltare, inte biträtt ansökningen, lämnas denna utan åtgärd. Kk 1982-06-22, dnr 24-149-82 Bergdahl överklagade kollegiets beslut. Regeringen yttrade i beslut: Regeringen avslår besvären. Utbildningsdepartementet 1984-05-10, dnr 1936/82.

336 Bilaga 2

Bilaga 2 337

4C:1

BESVÄRSRÄTT

På därom gjord ansökan meddelade kammarkollegiet den 15 februari 1973 beslut om permutation av Nanna wallins fond. Enligt de nya bestämmelserna för fonden, som förvaltas av Oscars församlings kyrkoråd i skulle fondens - sedan Stockholm, avkastning minst en tiondel därav till - efter lagts kapitalet samråd med Gärdesskolans kollegium i Stockholm tilldelas en eller flera studiebegâvade elever vid nämnda skola eller förutvarande sådana elever vid denna skola för fortsatt utbildning efter genomgången av obligatorisk skola.

Häröver anförde kollegiet vid Gärdesskolan besvär med yrkande att formuleringen efter samråd med Gärdesskolans kollegium i förenämnda beslut ändras till i samråd med Gärdesskolans kollegium.

Kungl. Majzt yttrade i beslut:

Eftersom Gärdesskolans kollegium inte kan anses ha rätt att anföra besvär över kannarkollegiets beslut, upptar Kungl. Maj:t inte besvären till prövning.

Utbildningsdepartementet 1973-08-30, dnr 1060/73

4C:2

BESVÄRSRÄTT. DONATORS ARVINGE. INNEVÅNARE I LANDS- TINGSKOMMUN

Genom gåvobrev den 27 augusti 1943 överlämnade fru Elsbeth Funch, född Nisser, såsom gåva till Elsbeth Funchs stiftelse, Ökna Konvalescenthem fastigheten Ökna Säteri 1:1 med förbehåll att hon under sin livstid eller intill den tidigare tidpunkt, som kunde av henne komma att bestämmas, ägde full och hel nyttjande- och förvaltningsrätt till den bortgivna egendomen liksom rätt att utan redovisningsskyldighet uppbära avkastningen av egendomen. Vidare överlämnade hon som gåva på enahanda villkor på gården befintliga levande inventarier liksom de döda inventarier, som brukades för jordens, skogens och trädgårdens skötsel, ävensom vissa i gåvobrevet närmare angivna konstföremål.

338 Bilaga 2 sou 1984:60

Jämlikt § 18 i stadgarna beslöt styrelsen den 18 augusti 1944 att upplösa stiftelsen.

I skrivelse den 10 maj 1971 anhöll landstingets förvaltningsutskott att få nedlägga driften av konvalescenthemmet och använda avkastningen av den donerade egendomen för stiftelsens ändamål.

Kammarkollegiet förklarade i beslut den 14 september 1972 hinder inte möta att konvalescentvården på Ökna säteri nedlades och att avkastningen av den donerade egendomen användes för den upplösta stiftelsens ändamål.

Över kammarkollegiet beslut har besvär anförts av Th. Svanström, Nyköping, godsägaren Lennart Wahlström, Tystberga, civilingenjören Stig Bredberg, Tystberga, arkitekten Hakon Ahlberg, Stockholm samt fru Gunilla Skawonius och konstnären Sven Erik Skawonius, Bromma.

Kammarkollegiet anförde i yttrande över besvären bl.a.:

Någon rätt för stiftarens anhöriga att i den egenskapen överklaga förevarande beslut finns inte. Ahlberg samt Gunilla och Sven Erik Skawonius har inte heller visat någon annan omständighet som skulle innebära att de i förevarande ärende skulle vara behöriga att överklaga kollegiet ber slut. Kollegiet anser därför att deras besvär inte kan upptas till prövning. Vad beträffar de övriga klagandena är de bosatta inom landstingskonnunens område och är tänkbara destinatärer. Deras besvär bör därför upptas till prövning.

Kungl. Majzt yttrade i beslut:

Kungl. Maj:t lännar de av Gunilla Skawonius, Svanström och Wahlström anförda besvären utan bifall.

Ahlberg och Sven Erik Skawonius är inte arvingar till donator och har inte heller visat någon annan omständighet, som innebär att de i förevarande ärende är behöriga att överklaga kannarkollegiets beslut. På grund härav upptar Kungl. Maj:t inte deras besvär till prövning.

Socialdepartementet 1974-01-18, dnr M 3016, M 3036, M 3076/72

2 339 Bilaga

4C:3

BESVÃRSRÃTT. DONATORS BARN

Frida Pettersson och f. Jenny Segerholm, Pettersson, överlät genom gåvobrev den 22 mars 1951 fastigheten Smedsta 3:1 i Lunda socken till Södermanlands läns

landsting att utgöra en donation benämnd Systrarna Frida och Jenny Petterssons minne. För donationen lämnades följande bestämmelser: skulle Fastigheten utnyttjas för tillgodoseende av någon angelägen uppgift inom landstingets sjukvårdande eller famil-

jesociala verksamhet. Härvid skulle företräde i möjligaste mån beredas husmödrar från Faslandsbygden. tigheten överlämnades med full äganderätt. Donatorerna och Karl Alfred Lundwall, som efter gåvobrevets utfärdande gift sig med Frida Pettersson, skulle dock ha nyttjande- och förvaltningsrätten till fastigheten liksom rätt att utan redovisningsskyldighet uppbära från egendomen fallande avkast-

ning under deras återstående livstid. Fastigheten fick inte styckas eller del därav eller försäljas upplåtas för sambruk med närliggande gårdar.

I överenskommelse den 9 maj 1963 träffades tillägg och förtydligande till nämnda mellan Frida gåvobreb och Karl Alfred Lundwall, och hennes Jenny Segerholm man Botvid Segerholm samt Södermanlands läns lands-

tingskommuns förvaltningsutskott. Enligt överenskommelsen skulle nyttjanderätten till fastigheten gemensamt tillkomma Frida och Karl Alfred Lundwall samt

Jenny och Botvid Segerholm. Den på visst sätt fram-

räknade nettoavkastningen av skulle defastigheten las med hälften till vardera Därest en av familjen. makarna avled skulle hälft odelad tillfamiljens falla den efterlevande maken. Sedan denne avjämväl lidit skulle helt tillfalla den nettoavkastningen eller de efterlevande inom den andra familjen.

Samtliga i överenskommelsen nämnda personer hade av-

lidit vid tiden för permutationsansökan.

I skrivelse den 7 mars 1972 hemställde förvaltningsutskottet att få sälja fastigheten samt att försäljningslikviden skulle få utgöra en fond, vars avkast-

ning skulle utnyttjas för i gåvobrevet ändaangivet mål.

Genom beslut den 9 februari 1973 biföll kammarkolle-

giet ansökningen och anförde:

340 Bilaga 2

Kollegiet föreskriver, att försäljningen skall föregås av värdering av cpartisk, sakkunnig värderingsman, att köpeskillingen inte får understiga vid sådan värdering åsatt saluvärde samt att blivande köpeavtal skall underställas länsstyrelsen för godkännande. Vid försäljning erhållna kåpeskillingsmedel skall fonderas. Den årliga avkastningen skall, sedan minst en tiondel därav lagts till kapitalet, användas för ändamål som anges i gåvobrevet 1951-03-22.

Över kammarkollegiets beslut anförde revisorn Carleric Lundwall och Carl—Axel Lundwall, som båda var Karl Alfred Lundwalls barn, besvär.

Kammarkollegiet anförde i yttrande över besvären, att klagandena enligt kollegiets mening saknade rätt att besvära sig över beslutet, enär de inte var bosatta inom Södermanlands län och inte heller anfört någon annan grund för besvärsrätt.

Kungl. Maj:t yttrade i beslut:

Kungl. Maj:t - som upptar de av klagandena anförda besvären till prövning - lännar besvären utan bifall.

Socialdepartementet 1974-01-18, dnr M 532, M 571/73

4C:4

BESVÄRSRÄTT. MILJÖVÅRDSGRUPP

I en den 17 september 1953 dagtecknad stiftelseurkund grundade numera avlidne advokaten Rolf Nordenstedt Kulturens Toppeladugård, Nordenstedtska stiftelsen. Urkunden godkändes samma dag av hans hustru Karin Nordenstedt. I stiftelsen skulle ingå Toppeladugårds slott med tillhörande byggnader, trädgård, sjö, park, skog och åker samt vissa andra i stiftelseurkunden närmare angivna fastigheter, däribland den s.k. Risen, allt i Genarps och Lyngby socknar i Skåne. Genom senare gåvobrev tillförde makarna Nordenstedt stiftelsen ytterligare fastigheter, aktier och lösören. Under år 1957 antogs med donators medverkan stadgar för stiftelsen. Enligt stiftelseurkunden är stiftelsens huvudsakliga ändamål att i anslutning till Kulturens (Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige) verksamhet inom Toppeladugårds slott upplåta bostäder eller rum, där museimän och andra vetenskapsmän under tillfreds-

Bilaga 2 341

ställande yttre betingelser skall kunna ägna sig åt vetenskaplig forskning eller mötas för vetenskapliga överläggningar. Stiftelsen har vidare till ändamål att bereda Kulturen möjlighet att ställa lokaler och plats till förfogande för allmänt kulturella ändamål, att till fromma för bygdens folk bevara till slottet hörande park och trädgård, vilken sistnämnda finns beskriven i Carl von Linnés Skånska resa, samt att även i övrigt efter förmåga skydda och befrämja de skönhetsvärden som naturen i så rikt mått här rymmer s ej minst den s.k. Risen, och därmed tjäna allmännyttan. Stiftelsen skall styras av en nämnd. Enligt 8 § stadgarna för stiftelsen skall, om fråga uppstår om stiftelsens upplösning och nämnden är enig om att stiftelsen skall upplösas, frågan hänskjutas till Kulturens styrelse, som äger att fatta beslut härom. Upplöses stiftelsen skall, enligt nämnda paragraf, dess samtliga tillgångar överlämnas till Kulturen att förvaltas på sådant sätt att stiftelsens syfte i största möjliga utsträckning tillgodoses med iakttagande av att stiftelsens förvaltning och räkenskaper bildar en för sig sluten enhet.

Kammarkollegiet meddelade den 10 oktober 1975 efter ansökan från stiftelsens nämnd beslut i ärendet. att - utan hinder av stiftarnas Kollegiet medgav föreskrifter - slott med tillhörande Toppeladugårds mark med undantag av naturreservatet Risen fick försäljas. Av inflytande köpeskillingsmedel samt stiftelsens nuvarande fonder skulle bildas en enda fond. Av avkastningen fick, sedan minst en tiondel därav lagts till kapitalet, medel ställas till förfogande av stiftelsens nämnd genom stipendier och anslag för att tillgodose vad som överensstämmer med stiftarnas syfte, nämligen att gynna vetenskaplig forskning och bereda tillfälle för museimän och andra vetenskapsmän att mötas för vetenskapliga överläggningar. Denna verksamhet skall förläggas till lokaler inom Kulturens område i Lund, huvudsakligen till Weibullska huset, vilket därvid skall benämnas Nordenstedtska stiftelsen. Kollegiet föreskrev vidare att försäljningen av Toppeladugård skulle föregås av värdering av opartisk sakkunnig värderingsman, att köpeskillingen inte fick understiga vid sådan värdering åsatt saluvärde samt att blivande köpeavtal skulle underställas länsstyrelsen för godkännande.

Över kammarkollegiets beslut anfördes besvär bl.a. av Genarps miljövårdsgrupp.

342 Bilaga 2

Genarps miljövårdsgrupp uttalade i sin besvärsskrivelse att gruppen inte motsatte sig permutation i vad avser Toppeladugårds slott och park, men däremot beträffande natur- och fritidsområdet. I påminnelser yrkade miljövårdsgruppen därjämte att, för det fall att permutation medgavs, det samtidigt föreskrevs att markområdena överfördes till annan samhällelig institution och att de förklarades som naturreservat.

Regeringen yttrade i beslut:

Regeringen lännar de av Genarps miljövårdsgrupp anförda besvären och det i gruppens pånünnelser framförda yrkandet utan bifall.

Frågan om utvidgning av naturreservatet Risen får prövas enligt bestännelserna i naturvårdslagen.

Utbildningsdepartementet 1977-05-26, dnr 4271/75, 55/76

4C:5

BESVÄRSRÄTT .i INTRESSEFÖRENING

Genom testamente den 28 januari 1735 förordnade Brita Thomaedotter dels att viss henne tillhörig egendom skulle tillfalla Falu stads nya kyrka, som inte fick sälja eller skingra egendomen utan borde behålla den och alltid vinnlägga sig om att vidmakthålla den och låta bruka den till kyrkans nytta, dels att viss annan henne tillhörig egendom skulle tillfalla Falu stads trivialskola, som inte fick sälja eller avsöndra egendomen utan alltid borde behålla den och endast arrendera ut den och se till att egendomen brukades och hölls i gott stånd. Arrendet, om vilket kyrkorådet och åbon alltid skulle avtala, skulle årligen mottagas av rektor, som hade att redovisa det och i första hand använda det till inköp av böcker till skolbarnen eller till själva skolans vidmakthållande. - kom Angivna egendomar sedermera att bilda fastigheten Krus- och Ebbegården 1:1 i Aspeboda socken om 11084/100000 mantal, varav Falu Kristine församling ägde 8150/100000 mantal och gymnasieskolan i Falu kommun 2934/100000 mantal.

På ansökningar av församlingen och kommunen förklarade kammarkollegiet i beslut den 28 augusti 1973

2 343 Bilaga

de i testamentet meddelade bestämmelserna inte utgöra hinder mot att och kommunen förförsamlingen sålde sina andelar i nämnda till Falu fastighet kyrkliga samfällighet. Avsikten med försäljningen var att fastigheten sedermera skulle i ett ingå markbyte mellan samfälligheten och Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag. Denna transaktion är numera genomförd.

I en den 3 februari 1977 till regeringen inkommen skrivelse anförde Intressentföreningen Fågelmyran som ombud för ett flertal besvär fastighetsägare över kammarkollegiets beslut och att yrkade det upphävdes. Till stöd för besvären åberopades bl.a., att på fastigheten skall kunna en stor placeras del av Sveriges största för soptipp industriavfall.

Föreningen utgjorde en sammanslutning av boende och fastighetsägare i Aspeboda och Ornäs samt personer med intresse för trakten och kring Fågelberget Fågelmyran inom Borlänge och Falu kommuner. Föreningen m.fl. hade anfört besvär över koncessionsnämndens beslut att lämna tillstånd till en anläggning för deponering av industriavfall inom området Fågelmyran. Det för anläggningen avsedda området var beläget huvudsakligen inom Krusfastigheten och Ebbegården 1:1.

Kammarkollegiet anförde i yttrande i ärendet bl.a.:

Huvudregeln i förvaltningslagen 11 § beträffande besvärsrätt är att talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom enot. I rättspraxis har utvecklats den principen att besvär får anföras, förutom av den som intar partsställning, av den som beslutet rör, dvs. har ett berättigat intresse i saken.

Föreningen som sådan kan knappast sägas vara direkt berörd eller ha ett berättigat intresse av ifrågavarande pernutationsbeslut, varigenom Falu konmun och Falu Kristine försanüing fick tillstånd att sälja sina resp. andelar av Krus- och Ebbegården till den kyrkliga samfälligheten i Falun. Avsikten - vilket med försäljningen var också var klarlagt i pernutationsärendet - att sefastigheten dermera skulle ingå i ett mellan markbyte samfälligheten och Stora Koparbergs AB. Bergslags

Emellertid kan inte uteslutas att de fastighetsägare och andra personer, som föreningen för företräder, egen del kan äga besvärsrätt. Det är nämligen tänkbart att de skulle kunna göra gällande att de är presumtiva eller verkliga destinatärer till den stiftelse som bildats

344 Bilaga 2

genom testamentsförordnandet och vars ändamål är att vara till kyrkans nytta resp. främja skolverksamhet. Vid dessa förhållanden bör enligt kollegiets mening besvären inte avvisas på den grund att föreningen saknar besvärsrätt.

Vad gäller frågan om besvären anförts i rätt tid får kollegiet anföra följande. Huvudregeln är att besvärshandling skall ha kommit in till besvärsmyndigheten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (förvaltningslagen 12 §, andra stycket). Något krav på delgivning i viss form uppställs inte utan det räcker enligt praxis att klaganden skriftligen fått del av beslutet genom beslutsmyndighetens försorg. I pernutationsärenden är det som regel endast part och den som avgett yttrande eller på annat sätt agerat i ärendet som erhåller skriftligt besked om beslutet. Annan som inte varit direkt involverad i ärendet på detta sätt men som ändå berörs av detta blir vanligtvis inte underrättad om beslutet genom perrrutationsmyndigheten.

I fråga om beslut som avser föreskrift till allmän efterrättelse och som ej delges räknas besvärstiden från den dag då beslutet tillkänrnagavs. Denna regel är emellertid inte tillänplig i pernutationsärenden.

Föreningen har hävdat att besvären kommit in i rätt tid. Föreningen synes därvid stödja sig på att den helt kort före besvärsinlagans avfattande fick kännedom om permitationsbeslutet.

Reglerna rörande besvärstid och praxis på området får till följd att somliga perrrutationsbeslut teoretiskt sett inte vinner laga kraft. Eh klagande kan göra gällande att till utgångspunkt för beräkning av besvärstid skall tas den dag han fick del av beslutet, dvs. blev underkunnig om det. I praktiken kan detta emellertid få orimliga konsekvenser och leda till rättsosäkerhet. En prösming får därför göras från fall till fall av de föreliggande omständighetema.

I det aktuella ärendet har perrrutationsbeslutet tillställts två komnunala myndigheter - de beslutande organen i kortnunan resp. församlingen. Dessa är underkastade offentlighetsprincipen som innebär insyn för kommnmedlemmarna i vad som händer på det kommunala resp. församlingskormmnala området. Med hänsyn härtill anser kollegiet att föreningens påstående att ej ha fått kärmedom om beslutet förrän nyligen inte förtjänar avseende. Dessutom anser kollegiet att en i detta sammanhang oskäligt lång tid förflutit från pernutationsbeslutet till dess besvären anfördes. Enligt kollegiets mening bör därför besvären i första hand avvisas såsom inkomna för sent.

sou 1984:60 Bilaga 2 345

Regeringen yttrade i beslut:

Eftersom klagandena kan anses behöriga att föra talan

ej

not kannarkollegiets ifrågavarande beslut, tar regeringen inte up besvären till provning.

1977-12-01, dnr Ky 4181/77

Kommundegartementet (U 424/7 )

4C:6

BESVÄRSRÄTT

Genom beslut den 2 februari 1929 biföll kammarkollegiet en ansokan av styrelsen for socialforvaltningen i Helsingborgs kommun om permutation av J.H. Wennerbergs fond.

Härutöver anförde familjen Hafströms dödsboförvaltning, som den 7 februari 1979 fått del av beslutet, besvär genom Harald Hafström i en den 4 juli 1979 inkommen skrivelse.

Regeringen yttrade i beslut:

Enär besvären inte anförts inom rätt tid, upptar regeringen inte dessa till prövning.

Socialdepartementet 1979-08-02, dnr M 172a/79

Med anledning av ansökan av Harald Hafström om återav försutten tid yttrade regeringsrätten

ställinde i es ut:

vad Hafström anfört utgör inte skäl för återställande av

denuförsuttna besvarstiden. Regeringsratten lannar darfor ansokningen utan bifall.

Regeringsrätten 1980-03-26, 3778-1979

4C:7

BESVÄRSRÄTT. PASTOR. KYRKORÅD

Genom beslut den 19 februari 1979 medgav kammarkollegiet permutation för ett flertal skolfonder inom nuvarande Linköpings kommun. Bland dessa var nedan nämnda fonder.

Melker Brodins Fond (nr 13). Genom testamente den 19 december 1938 förordnade Hilda och Melker Brodin att ett belopp om 5 000 kr. skulle utbetalas till Nykils kommun för att förvaltas som fond av skolstyrelsen. Årliga ränteinkomsten å fondkapitalet skulle i första hand bestrida kostnaden för“testamentsgivarnas gravkullar så att de alltjämt skulle befinnas i vårdat skick. Det som sedan återstod av fondräntan kunde av skolstyrelsen inom vad denna

346 Bilaga 2 sou 1984:60

hade befogenhet att pröva och bestämma över begagnas för skolbarnens trevnad såsom tandvård, skolresor m.m.

Petrenska fonden (nr 74). Genom testamente den 11 januari 1886 förordnade Augusta Johanna och S.N. Petrens att till Nykils församling skulle utges 2 000 kr., vilka medel skulle förvaltas av Nykils församlings kommunalnämnd, och varav räntan årligen, skulle efter pastors och församlingens gottfinnande utdelas, med en tredjedel till premier åt flitiga och välartade skolbarn, och återstoden till kläder åt barn, som under året ordentligt bevistat folkskolan, samt kunde av sådant understöd vara i behov.

Hanna och Gustaf Rudebecks donation (nr 79) och Gustaf och Hanna Rudebecks donation (nr 80). Genom gåvobrev den 23 augusti 1917 förordnade Hanna och Gustaf Rudebeck att 6 500 kr. skulle tillfalla Nykils kommun. Av dessa medel skulle kyrko- och skolrådet använda räntan å 1 000 kr. för gravunderhåll och räntan å 1 000 kr. till materiel för flickslöjd och skodon åt fattiga skolbarn inom kommunen. Återstoden skulle förvaltas av Nykils kommunalnämnd. Efter viss tillväxt skulle del av avkastningen användas till skolhusbyggnad och resterande del till något slags sjukhem i kommunen.

Enligt kammarkollegiets beslut skulle det bl.a. bilinnefattande das dels en grundskolans samfond, förutom andra - fonderna nr 13, 74 och 80, bestående av i huvudsak donationsfonder från förutvarande folkskolorna, dels en gymnasieskolans samfond, - förutom andra - fond nr beståeninnefattande 79, de av donationsfonder till förmån för elever vid förutvarande högre allmänna läroverket i Linköping.

Kyrkoherden Bo Adell anförde med instämmande av kyrkorådet i Nykils församling besvär över kammarkollegiets beslut och yrkade att regeringen dels upphävde kollegiets beslut beträffande fond nr 13 samt förklarade fonden vara en av kommunen förvaltad gravfond, dels förklarade att avkastningen av fonderna nr 74, 79 och 80 borde gå till elever inom förutvarande Nykils elevområde efter hörande av pastor och församling.

Kammarkollegiet anförde i yttrande bl.a.:

13 Melker Brodins fond skulle enligt testamentet

tillkonna

Nykils konnun och förvaltas av dess skolstyrelse. Andamå-

Bilaga 2 347

let var i första hand att med avkastningen bestrida kostnader för grawård. Återstoden av avkastningen kunde användas för skolbarnens trexmad. Efter kormunsannxanläggningar förvaltas fonden numera av Skolstyrelsen i Lin- Köpings kormun. Enligt kollegiets mening företräder varken Adell eller kyrkorådet i Nykils församling något sådant intresse beträffande denna fond som skulle berättiga dem att anföra besvär över kollegiets beslut. Eftersom de sålunda saknar besvärsrätt bör besvären i denna del inte --tas upp till prövning.

I fråga om 74 Petraeuska fonden torde den dispositionsrätt över fonden som kan ha tillkommit Nykils församling på grund av testamentet ha övergått till den borgerliga komrunen i saxrband med komnunaliseringen av skolväsendet. Av handlingarna i ärendet framgår att fonden tidigare förvaltats av förutvarande Södra Valkebo kormun, som bildades vid 1952 års komrrunindelningsreform. Efter senare konuunsamnanläggningar förvaltas fonden numera av Linköpings komrun genom dess skolstyrelse. På grund härav har det enligt kollegiets mening inte funnits anledning att höra vare sig Nykils kyrkoråd eller pastor i ärendet. Om pastor - trots att fonden numera förvaltas av den borgerliga kommnen - ändå bort höras till följd av testamentsbestänmelsen, vill kollegiet hänvisa till överklagade beslutet. Enligt detta har kollegiet godtagit komnunens uppfattning att det inte skulle vara meningsfullt att höra de olika pastorerna som finns omnärmda, när detta inte skett under en lång följd av år. - För Övrigt anser kollegiet att klaganden inte heller beträffande denna fond --är berättigad att anföra besvär.

Liksom beträffande Petraeuska fonden torde Nykils församlings rätt till Gustaf och Hanna Rudebecks donerade medel ha upphört genom skolväsendets kormunalisering. I vart fall kan, liksom i fråga om Petraeuska fondai, konstateras att donationerna tidigare förvaltats av Södra Valkebo komrrun och numera förvaltas av Linköpings korrmm. Vidare faller donationernas ändamål numera inom den borgerliga konmmens konpetensområde. Enligt kollegiets mening saknar såväl Adell --som kyrkorådet även här besvärsrätt.

Regeringen yttrade i beslut:

Emedan klaganden inte kan anses ha rätt att anföra besvär över kanrnarkollegiets beslut rörande ifrågavarande fonder upptar regeringen inte besvären till pröxming.

Utbildningsdepartementet 1979-12-20, dnr 862/79

348 Bilaga 2 sou 1984:60

4C:8

BESVÄRSRÄTT

Enligt ett av fröken Alma Hafström den 13 februari 1933 upprättat testamente skulle tiotusen (10 000) kronor avsättas till en fond, som skulle benämnas S.H. Hafströms fond och tillfalla Hälsingborgs stad, samt förvaltas efter bl.a. följande grunder:

Så länge min brorsdotter fru Ellen Sjöberg, född Hafström, överlever mig skall hon av fonden åtnjuta räntan. Efter henes död eller om hon dött före ndg skall räntan tillkonna min brorsdotter fröken Hanna Hafström under hennes livstid. Då fondens ränta icke tillkomer vare sig Ellen Sjöberg eller Hanna Hafström skall räntan utgå till nun brorsdotter fru Ingeborg Barber, född Hafström, under hennes livstid.

Då ingen av dem, som sålunda blivit berättigad till fondens ränta längre är i livet, skall räntan årligen vid Julen i två lika delar utgå till tvenne aktningsvärda i Hälsingborg boende äldre fattiga kvinnor av bättre saur hällsställning s.k. pauvres honteuses efter drätselkannarens i Hälsingborg eller däremot svarande nyndighets bestämmande, dock att företräde skall lännas till avkomling efter min fader, som är bosatt i Hälsingborg och kan anses tillhöra sagda klass av kvinnor.

Genom beslut den 7 maj 1976 medgav kammarkollegiet på därom av kommunstyrelsen i Helsingborg gjord framställning att vissa donationsfonder för välgörande ändamål, däribland S.H. Hafströms fond, fick läggas samman till en samfond benämnd Helsingborgs kommuns samfond för mindre bemedlade. I ärendet var upplyst att Helsingborgs kommun efter permutationsbeslutet fullgjort betalningsskyldighet enligt föreskrifterna mot Hanna Hafström samt att fru Ingeborg Barber, född Hafström, avlidit år 1964.

Harald Hafström - som anmält företräda sig familjen Hafströms dödsboförvaltning, vari uppges ingå de oskiftade dödsboena efter Samuel Herman Ask, Ingeborg Hafström, Ernst Hafström, Sigrid Hafström, Fritz Hafström, Gerda Hafström, Anna Hafström och Thor Hafström - anförde besvär över kammarkollegiets beslut och yrkade därvid att donationsfondens medel skulle överlämnas till dödsboförvaltningen.

Kammarkollegiet anförde i yttrande i ärendet bl.a. följande:

Bilaga 2 349

Klaganden har inte visat att han äger företräda vare sig S.H. Hafströms fond eller dess destinatärer. Inte heller i övrigt föreligger några omständigheter som berättigar klaganden att anföra besvär över pernutationsbeslutet. Klagandens yrkande innebär att han vill göra gällande bättre rätt till fondens medel än vad samfonden har. Ett sådant yrkande kan inte prövas i administrativ ordning utan talan därom bör väckas vid allmän domstol.

Regeringen yttrade i beslut:

På av Kammarkollegiet i yttrandet angivna skäl upptar regeringen inte besvären till prövning.

Socialdepartementet 1980-12-04, dnr 842/77

350 Bilaga 2

Bilaga 2 351

4D: 1

ÅTERGÅNG AV DONATION M.M.

Sjukvårdsstyrelsen i Jämtlands läns landstingskommun förvaltade följande tre fonder, instiftade av Jämtlands Gille. Enligt två gåvobrev 1930-11-26 överlämnade gillet till direktionerna för Jämtlands läns lasarett i Östersund och för centralsanatoriet Solliden i Östersund obligationer till ett kapitalbelopp av S 000 kr. vardera. Räntan var avsedd att få av överläkarna vid lasarettet och sanatoriet fritt disponeras till något sjukvårdsändamål, för vilket de eljest inte ägde anslag eller medel. Under i övrigt likartade förhållanden borde medlem av gillet eller dennes nära anförvant äga företräde. Fondernas kapitalbehållning 1975-12-31 var 12 216 kr. resp. 11 271 kr. Enligt gâvobrev 1937-10-17 överlämnade gillet till direktionen för Jämtlands läns centrallasarett 10 000 kr., vars avkastning skulle användas för vård på lasarettet av medlem av gillet. Fondens kapitalbehållning 1975-12-31 var 36 565 kr.

I gemensam ansökan begärde sjukvårdsstyrelsen och gillet att få lägga samman 1930 års fonder och återföra 1937 års fond till gillet. Gillet ville använda sistnämnda fond för reseersättningar, traktamenten och andra angelägna ersättningar i anslutning till sin verksamhet, som enligt gillets stadgar skulle vara att bland medlemmarna verka för främjandet av vänskap, broderlighet och hjälpsamhet.

Kollegiet lämnade ansökningen utan bifall och anförde:

En förutsättning för att ändra donationsföreskrifter om ändamål är att det nya ändanálet så nära som möjligt notsvarar det ursprungliga. Den föreslagna ändringen för den fond som instiftats år 1937 fyller inte detta krav.

Fonderna kan visserligen ännu användas efter sina bestänr melser eller kannarkollegiets beslut 1973-02-12 om ändrade bestämmelser rörande användningen av s k frisängsfonder. Det skulle emellertid vara en fördel om alla tre fonderna kunde läggas ihop till en samfond och få ett gemensamt vidgat ändamål. Under ärendets handläggning har därför inom kollegiet upprättats ett sådant förslag till beslut. Sökandena har dock inte kunnat enas i frågan om hur förvaltningen av sanfonden skulle ordas.

Gillets företrädare har under hand notsatt sig ett beslut med tillstånd endast att lägga sannan de två fonder som bildats år 1930.

352 Bilaga 2

Det saknas därför förutsättningar att bifalla ansökningen i nåxm dab

Kk 1979-10-10, dnr 545/76

Gillet anförde besvär. Regeringen lämnade besvären utan bifall (Socialdepartementet 1980-02-07, M 2566/79).

4D:2

ÅTERGÄNG AV DONATION

Huvudmännen för Sparbanken i Härnösand beslöt den 25 april 1959 att inrätta Sparbankens i Härnösand stiftelse för ungdomsvård. Stiftelsens ändamål angavs i huvudsak vara att stödja sådan ungdomsvårdande verksamhet, som inte skulle tillgodoses av samhället.

År 1961 slogs Sparbanken i Härnösand samman med Sundsvalls sparbank under firmanamnet Länssparbanken i Västernorrland, senare ändrat till Sparbanken Västernorrland.

Styrelsen för Sparbanken Västernorrland, tillika stiftelsens styrelse, anhöll hos kammarkollegiet att stiftelsens verksamhet skulle få upphöra och dess tillgångar tillföras sparbankens reservfond. Som skäl härför anförde styrelsen bl.a. att det allmänna i allt väsentligt övertagit ansvaret för den verksamhet banken avsett att stödja.

Yttranden i ärendet avgavs av länsstyrelsen i Västernorrlands län samt bankinspektionen, som anförde bl.a. följande:

Av stadgarnas innehåll synes framgå att syftet med stiftelsen var att verka för bidrag inom områden som inte är föremål för bidragsverksanhet från det allnännas sida. Sparbanken åberopar som skäl för sin ansökan snare tids utveckling på det sociala området, där det allnänna i allt väsentligt övertagit ansvaret för den verksamhet banken avsett att genom stiftelsen stödja. Inspektionen kan för sin del på denna punkt ansluta sig till bankens uttalande. Det torde nänüigen förhålla sig så att det allmänna i allt större utsträckning övertagit ansvaret för och bidragsverksanheten till vissa av de aktiviteter som i stadgarna anges som föremål för stiftelsens bidragsverksanhet. Exenpel härpå torde vara anordnande av ung-

Bilaga 2 _ _ 353A

domsgårdar och därmed sammanhängande verksamhet. Det samhälleliga övertagandet på detta område har accentuerats under tiden efter 1959, då stiftelsen bildades. En viss begränsning i möjligheterna att nå upp till det ursprungliga ändamålet med stiftelsen har härigenom inträtt. Enligt Stiftelsens stadgar skall stiftelsen också främja sparande. Det kan anmärkas att detta ändamål också gäller för sparbankernas verksamhet i dess helhet och alltså inte kräver avsättning av medel i särskild ordning.

Det är vidare möjligt att, som länsstyrelsen påpekat, utdelning ur stiftelse: hade kunnat få en större omfattning, om Stiftelsens styrelse hade verkat mera aktivt för att fullfölja ändamålsbestämrnelsernar*

Å andra sidan har, som nämnts, stiftelsen verkat sedan år 1959. Under verksamhetstiden har av det anvisade kapitalet, 147 000 kr, endast 1.750 kr utdelats. Även om, som nyss framhållits, detta förhållande till en del kan bero på bristande aktivitet från Stiftelsens styrelses sida, kan den ringa bidragsgivningen inte frånkännas betydelse i förevarande sammanhang. Ett tänkbart alternativ är att stiftelsen efter vederbörlig ansökan om permutation ändrar stadgarna så att ändamålsbestäxwnelserna kommer att i vissa hänseenden sammanfalla med engagemang från det allmännas sida utan att för den skull komna i konflikt med bestämmelsen i 17 § andra stycket sparbankslagen. Av sparbankens ansökan till kamrnarkollegiet synes emellertid framgå att banken inte avser att söka sådan permutation. Återstående alternativ skulle därför vara att bankens ansökan bifalles eller att banken fortsätter stiftelsen under oförändrade villkor. I den uppkomna situationen vill bankinspektionen inte motsätta sig att ansökan bifalles. Vid detta ställningstagande från inspektionens sida har särskilt beaktats den i nyssnämnda lagrum fastslagna regeln att avsatta vinstmedel skall redovisas under bankens reservfond.

Genom beslut den 2 november 1976 lämnade kammarkollegiet bankens ansökan utan bifall med motivering att sådana ändrade förhållanden inte inträtt att stiftelsens ändamål inte kunde tillgodoses samt att det inte heller i övrigt förelåg förhållanden som utgjorde förutsättning för permutation.

Sparbanken Västernorrland anförde besvär över kammarkollegiets beslut.

Bankinspektionen och kammarkollegiet avgav yttrande i ärendet.

354 Bilaga 2

Bankinspektionen anförde bl.a.:

I sitt beslut har kanmarkollegiet anfört att det sedan stiftelsens tillkomst inte inträtt sådana ändrade förhållanden att stiftelsens ändamål inte kan tillgodoses och att inte heller i övrigt sådana förhållanden föreligger som enligt 1 § pernutationslagen utgör förutsättning för pernutation. Enligt inspektionens nening borde dock i det föreliggande fallet de i inspektionens yttrande redovisade skälen kunna åberopas som skäl för pernutation. Det bör också franhållas att det här är fråga om en bank som själv bestämt grunderna för stiftelsens verksamhet och att sanna bank - 18 år senare - funnit förhållandena vara sådana att verksanheten inte längre bör fortsätta. Inspektionen anser att dessa omständigheter bör tillmätas särskild betydelse jämfört med om någon annan än banken begärt permutation av stiftelsens stadgar. Det allnännas intresse när det gäller frågan om verksamheten bör fortsätta eller ej torde också få anses ha blivit i icke ringa mån beaktat genom att företrädare för det allnänna i egenskap av huvudnän i banken deltagit i beslutet att upphöra med stiftelsens verksamhet. Skulle pernutation vägras, kan också befaras en generellt sett negativ inställning från bankens sida att i fortsättningen not sin vilja bevilja anslag ur fonden. Detta kan knappast vara en önskvärd utveckling.

Kollegiet anförde bl.a.:

Genom sparbankens huvudmäns beslut 1959-04-25 att inrätta stiftelsen, att till den överföra del av 1958 års vinstmedel och att därvid antaga stadgar för stiftelsen, varigenom dess ändanäl och förvaltning fastställdes, konstituerades stiftelsen som ett självständigt rättssubjekt. Detta bekräftas, förutom genom protokollsutdrag från sammanträdet med huvudnännen nännda dag, även genom ordalydelsen --i § 1 i stadgarna.

stadgarna innehåller inte någon klausul med förbehåll att stiftarna äger rätt att ändra stiftelsens ändamål eller att upplösa den. Någon därpå grundad rätt för stiftarna att âterkräva stiftelseegendomen finns alltså inte.

Det i pernutationsärendet framförda yrkandet att stiftelsen skall upplösas och medlen skall överföras till bankens reservfond innebär de facto att bankens huvudnän, dvs stiftarna, gör anspråk på att egendomen skall återföras till stiftarna, dvs banken. Ett sådant förfarande skulle dock, såsom frangår ovan, helt strida not stiftelserättsliga principer.

i sou 1984:60 Bilaga 2 355

Banken har i besvärsinlagan bl a anfört att den förändring som inträtt i synen på det allnännas insatser, varvid fondens existens inte längre kan anses notiverad, är att jämföra med en testators rätt att ångra visst testamentariskt förordnande. Kollegiet vill franhålla att de rättsliga förordnanden som här avses inte är jänr förbara. Bildandet av en stiftelse genom testamentariskt förordnande fullbordas inte förrän testamntet blir verkställbart, dvs tidigast vid testators frånfälle. I det aktuella fallet är det fråga om en fullbordad förmögehetsöverföring till en därigenom bildad stiftelse. Någon ångerrätt för stiftarna föreligger alltså inte här.

I övrigt fann kollegiet inte att klaganden i besvären eller bankinspektionen i sitt yttrande anfört någon omständighet som borde medföra ändring av det överklagade beslutet. Kollegiet vidhöll därför sitt tidigare ställningstagande och avstyrkte bifall (Socialdepartementet 1978-09-28, V 2905/76) till besvären.

Regeringen lämnade besvären utan bifall.

356 Bilaga2

Sökordsregister till bilaga 2 357 Sökordsregister till bilaga

å In

aftonskola 174 E aktiefond 277 altartavla 169 daghem 173

186, 189, 190, 205, 209, 213, 217, 218, 220, 221, E 224, 227, 228, 233, 234, 235, 236, 243, 245, 247, elev 198 251, 252, 253, 255, 256, elevförening 201 257, 259, 266, 298, 300, elevhem 201 305, 314, 316, 330, 335, 351, 352 E

E fastighetsförsäljning 240, 261, 262, 264, 266, 268 barn 171, 176, 188 forskning 198 barnverksamhet utomlands fotograf 214 190 frisängsfond 210 begravningsbil 183 fritidshem 173 beklädningsbidrag 171, 194, frivilliga skytteväsendet 202 180 besvärsrätt 337-349 föreskrift om minnestavla bibliotekslokal 168 257 bibliotekssamling 168, 254, församlingsdiakonissa 199 255 församlingshem 167, 183, bidragsbelopp 271-275 235, 238, 244 bostad 196 församlingskyrkas fastigbårvagn 183 hetsfond 327

358 Sökordsregister till bilaga 2 sou 1984:60

församlingsmedlem 192, 194, kommunmedlems ansökan 200, 202, 204, 205, 243, 333

221 handelsbiträde 211 kyrkorgel 181, 195, 205 hantverkare 188 kyrktorn 195 hemslöjd 245 kyrkogård 201, 245, 250

5 M kapitalförbrukning 243-259 kapitaliseringsföreskrift manlig-kvinnlig 172, 175, 285-291 181, 197, 207 klockspel 167 markbyte 263, 267

Sökordsregister till bilaga 2 359

markområde 268 sjukstuga 173 middagsfond 275 skattetrycket 186 miljövårdsgrupp 340 skola 174 minnesplatta 187, 257 skolmuseum 247 musiklärare 213 sockenlokal 249 soldatpensioner 180 E stadsbud 239 staty 187 9 styrelse 307-310

organisationsförändring I 317-322 tomtmark 265 E tidningar 175 tillsyn 226 pauvres honteux 195 trivselbefrämjande åtgärd pastors besvärsrätt 345 170 patient 172, 176 trärelief 167 permutationslagens tillämpa tuberkulossjuk 193 ningsområde 247, 323-332 typograf 248 permutationskostnad 316 placeringsföreskrifter H 277-283, 297 polisman 170 underhåll av kyrka 167 premieobligationslån 329 upplåtelse av lokal 310 prydande av kyrka 167 upplösning 233-242

tation 333-335 X,Y,Z å

samfond 209-231

360 Sökordsregister till bilaga 2 å ålderdomshem 246 återgång av donation 351-355 Ä,Ö ändamålsändring 167-208

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

1. Socialaaspekterpå regionalplanering.l. 51 5V°5k SYd87ik8D0Wk- Ud- 2. Värdepappersmarknaden. Fi. 53. F6ranin93|’3$|3dI°- U- 3. Domstolaroch eko-brott.Ju. 54. Tvångsmedel- Anonymitet- Integritet.Ju. 4, Långtidsutredningen.LU84.Huvudrapport.Fi. 55. I rätt riktning.A. 5. Sektorstudier.LU84.Bilagedel1. Fi. 56. Folkrätteni krig. Fö. 6. Särskildastudier. LU84.Bilagedel2. Fi. 57. Kommunernai totalförsvaret.Fö. 7. Lângtidsutredningen.LUB4.Bilagedel3. Fi. 58. invandrar-och minoritetspolitiken.A. 8. Näringstillstånd.Ju. 59. Näringsförbud.Ju. 9. Förslagtill lag om Kooperativaföreningar.I, 60. Generellpermutationavdumuiunsbestimmelser.Fi. I0. Kompletterandemotstándsformer.Fö, 11. Rösträttoch medborgarskap.Ju. I2. Rösträttoch medborgarskap.Bilaga.Ju. l3. Samordnadnarkotikapolitik.S. I4. RFIO:5.Ju. 15. Ekonomiskbrottsligheti Sverige.Bakgrund,övervägande. åtgärdar.Ju. 16. Förvärvigod tro. Ju. 17. Sverigesinternationellatransporter. K. 1B. ArbetsmarknadsstridenI. A. 19, Arbetsmarknadsstridenll. A. 20. Datoreroch arbetslivetsförändring,A. 21. Förenkladsjälvdeklaration.Fi. 22, Panträtt.Ju. 23. FolkbibliotekiSverige.U. 24. Enbättreinformationom kemiskaprodukter.Jo. 25. Ny konsumantköplag.Ju. 26. Ny Banklagstiftning.Del1. Bankröralselag.Fi. 27. Ny Banklagstiftning.Del2. Bankektiebolagslag.Fi. 28. Ny Banklagstiftning.Del3. Sparbankslag.Fi. 29. Ny Banklagstiftning.Del4. Föreningsbankslag.Fi. 30. LÅSMERA!U. 31. Arbetsmarknadspolitikunderomprövning.A. 32. Nyaalternativtill frihetsstraff. Ju. 33. Handlamedtjänster. Ud. . 34. Bostadskommitténsdelbetänkande.Sammanfattning.Bo. 35. Bostadskommitténsdelbetänkande.Del 1. Bo. 36. Bostadskommitténsdelbetänkande.Del 2. Bo. 37. Rullandefastighetstaxeringm m Del 1, Fi. 38. Rullandefastighetstaxeringm m Dal2. Fi. 39. Hälso-ochsjukvårdinför90-talet.(HS90)Huvudrepport.S, 40. Hälsopolitiskamål och behovsbaseradplanering.Under- Iagsstudie.S. 41. Hälsopolitiskamål och behovsbaseradplanering.Huvudbilaga1-3 Huvudbilaga1: Faktaom ohälsanssocialaoch yrkesmässigafördelningi Sverige,Huvudbilaga2: Arbetsmiljö, yrke,utnyttjandeav slutenvård, Huvudbilaga3: Den jämlikasjukvården?S. 42. Att förebyggaskador —— ett hälsopolitiskthandlingsprogram. Underlagsstudia.S. 43. Att förebyggahjärt- och kärlsjukdom~ ett hälsopolitiskt handlingsprogram.Underlagsstudie.S. 44. Hälsopolitiki samhällsplaneringen—— Boendemiljö- Arbetsmiljö - Arbetslöshet- Kost.Underlagsstudie.S. 45. invandrarnai hälso-och sjukvården.Underlagsstudie.S. 46. Primärvården:uppgifter i det förebyggandearbetet. Underlagsstudie.S. 47. Primärvårdensuppgifter i det förebyggandearbetet. Huvudbilaga:Hälsoupplysning.S. 48. Länssjukvården- möjlighetertill förändring.Underlagsstudie,S. - 49. Hälsa- vård - Samhällsekonomi- Sysselsâulilly. Expertrapport,S. 50. Personalför framtidenshälso-ochsjukvård.Underlagsstudie. S. 51. Datateknikoch industriellförnyelse.l,

Statens offentliga utredningar 1984

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Domstolar och värdepappersmarknaden. [2] eko-brott. [3] 2, Näringstillstánd. [8] 3. Ekonomisk brottslighet Lángtidsutredningen. 1. Långtidsutredningen. LU 84, Huvu i Sverige. Bakgrund, övervägande, atgärder. [15] drapport. [4] 2.Sektorstudier. LU 84. Bilagedel 1.[5] 3.Särskild: 1983års rösträttskommitté. 1. Rösträtt och medborgarskap. studier. LU 84. Bilagedel 2. [6] 4. Långtidsutredningen. LU 84 [11] 2. Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. [12] Bilagedel 3. [7] RF10:5. [14] Förenklad självdeklaration. [21] Förvärv i god tro. [16] Banklagsutredningen. 1. Ny Banklagstifining. Del 1. Benkrörel Pantrâtt. [22] selag. [26]2. Ny benklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslagen Ny konsumentköplag. [25] [27] 3. Ny banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. [28] 4. N] Nya alternativ till frihetsstraff. [32] banklagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. [29] Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet, [54] Fastighetstaxeringskommittén. 1. Rullande fastighetstaxering Nâringsförbud. [59] m m Del 1.[37]2. Rullande fastighetstaxering m m Del 2. [38] Generell permutation av donationsbestämmelser. [60]

Utrikesdepartementet Handla med tjänster. [33] Utbildningsdepartementet Svensk sydafrikapolitik. [52] Folkbibliotek i Sverige. [23] LÅS MERA! [30] Föreningarnas radio. [53] Försvarsdepartementet Kompletterande motståndsformer, [10] Folkrätten i krig. [56] Jordbruksdepartementet Kommunerna i totalförsvaret. [57] En bättre information om kemiska produkter. [24]

Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Samordnad narkotikapolitik. [13] Konfliktutredningan. 1.Arbetsmarknadsstriden I. [18]2. Arbets- Hâlso- och sjukvård inför 90-talet. (HS 90) marknadsstriden ll. [19] l. Hälso- och sjukvård inför 90-talet, (HS 90) Huvudrappcrt. [39] Datorer och arbetslivets förändring. [20] 2. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlags- Arbetsmarknadspolitik under omprövning. [31] studie. [40]3. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. l rätt riktning. [55] Huvudbilaga 1-3 Huvudbilaga 1: Fakta om ohälsans sociala lnvandrar- och minoritetspolitiken. [58] och yrkesmässiga fördelning i Sverige, Huvudbilaga 2: Arbetsmiljö, yrke, utnyttjande av sluten vård, Huvudbilaga 3: Den jämlika sjukvården? [41] 4. Att förebygga skador - ett hälsopoli- Bostadsdepartementet tiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. [42] 5.Att förebygga Bostadskommittén. 1. Bostadskommittens delbetänkande. hjärt- och kärlsjukdom - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. - Sammanfattning. [34] 2› Bostadskommittens delbetänkande. Underlagsstudie. [43] 6. Hälsopolitik i samhällsplaneringen Del l. [35]3. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. [36] Boendemiljö - Arbetsmiljö - Arbetslöshet - Kost. Underlagsstudie. [44] 7. invandrarna i hälso- och sjukvården. Underlagsstudie. [45] 8. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande Industridepartementet arbetet. Underlagsstudie. [46]9. Primärvårdens uppgifter i det Sociala aspekter på regional planering. [1] förebyggande arbetet. Huvudbilaga: Hälsoupplysning. [47] 10. - möjligheter till förändring. Underlagsstudie. Förslag till lag om Kooperativa föreningar. [9] Länssjukvården —Sysselsättning - Datateknik och industriell förnyelse. [51] [48]11.Hälsa - vård - Samhällsekonomi Expertrapport. [49] 12.Personal för framtidens hälso» och sjukvård. Underlagsstudie. [50]

Kommunikationsdepartementet Sveriges internationella transporter. [17]

lt e i

9-17

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.