Avveckling av statliga fonder : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar @% 1982:62 @ Ekonomidepartementet

Avveckling

av

statliga

fonder

Delbetänkande av gredningen angående översyn av den statliga m. m. fondförvaltningen Stockholm 1982

Till statsrådet och chefen för ekonomidepartementet

Den 28 juni 1979 bemyndigade regeringen chefen för ekonomidepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 2 oktober 1979 som utredare numera bankdirektören Hans Henrik Abelin.

Att som sakkunniga biträda utredningsmannen förordnades den 25 oktober 1979 kammarrådet Carl-Einar Nordling och direktören Gösta Telestam.

Att som experter biträda utredningsmannen förordnades den 27 november 1979 numera riksbanksdirektören Erik Karlsson, revisionsdirektören Per Olov Lalin och byråchefen Lennart Lindberg.

Till sekreterare förordnades den 29 oktober 1979 hovrättsassessorn Lennart Frii.

Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandet (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet ( ) Avveckling av statliga fonder. Stockholm i december 1982 Hans Henrik Abelin /Lennart Frii

INNEHÅLL Sid.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

SAMMANFATTNING 27

UTREDNINGSUPPDRAGET 31 1 Direktivuttalanden 31 .2 Utredningens tidigare förslag 32 3 Fonderna för den obligatoriska sjukförsäkringen 33

2 KAPITALMARKNADENS FUNKTIONSSÄTT OCH BETYDELSE FÖR DEN STATLIGA FONDFÖRVALTNINGEN 35 .1 Riktlinjer 35 2.2 Allmänna synpunkter baserade på

kapitalmarknadsutredningens be-

tänkande 36

3 VISSA STATLIGA FÖRVALTNINGSALTERNA- TIV AV SÄRSKILT INTRESSE 39 3.1 Allmänt 39 3.2 Riksgäldskontoret 39 .1 Inledning 39 2.2 Riksgäldskontorets verksamhet 41 Statsverkets checkräkning 45 3.4 AP-fondens nuvarande organisation och verksamhet 48

4 TIDIGARE REFORMFÖRSLAG 53

Innehåll

Sid.

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN 59

AVVECKLING AV STATLIGA FONDER 67 67 Inledning Fonden för allmän 67 sjukförsäkring Arbetsmarknadsfonden 69 Arbetsskadefonden 70 Särskilda yrkesskadefonden 74 Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring 75 Fonden för den frivilliga pensionsförsäkringen 76 6.8 83 Delpensionsfonden 6.9 Trafiklivräntefonden 85 6:10 Barnlivräntefonden 86 6.11 Fiskarförsäkringsfonden 87 6.12 88 Oljelagringsfonden 6.13 90 Oljeprospekteringsfonden 90 6.14 Oljeersättningsfonden 6.15 91 Energiforskningsfonden 6.16 Fonden för arbetsmiljöförbättringar 91 6.17 93 Lönegarantifonden 6.18 Rundvirkesfonden 94 6.19 Ersättningsmedel från Tjeckoslovakien 95 6.20 Handels- och sjöfartsfonden 96 6.21 Rysslandssvenskarnas understödsfond 99 6.22 bensinskattefond 101 Trädgårdsnäringens

6.23 Medel för pensioner m.m. ur den

102 svensk-tyska tvångsclearingen

Kung1.Dramatiska teaterns reserv-

fond 103 6.25 teaterns (Operans) reservfond 104 Kungl. 6.26 Jaktvårdsfonden 105 6.27 Enskilda järnvägars pensionsfond 108

Innehåll Sid. 7 STATLIGT FÖRVALTADE FONDER som INTE FÖRESLÅS AVVECKLADE OCH ÖVERFÖRDA TILL STATSBUDGETEN 109 8 AVSLUTANDE SYNPUNKTER 147

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter dels att 4 kap. 12 § skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 1, 4, 6, 8 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att ikraftträdandebestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lidelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §1)

sjukförsäkringsavgifter används, i den mån kostnaderna inte skall täckas med statsbidrag enligt 19 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, för att täcka 1. kostnader för sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, 2. kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., 3. den allmänna försäkringens kostnader för förmåner enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m., 1) Senaste lydelse 1981:691.

10 Författningsförslag

Nuvarande lidelse Föreslagen lydelse

4. centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att sådana återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studiestödslagen (1973:349) inte skall återbetalas, 5. förvaltningskostnader för de allmänna försäkringskassorna.

För reglering av över- och

underskott finns en åggd,

benämnd allmänna sjukåög-

säkringsfonden. Grunderna

för överföring av medel till och från fonden fast-

ställs av regeringen.

4 §2)

Delpensionsavgifter förs Delpensionsavgifter förs till en fond, benämnd del- till staten för finanpensionsfonden, med vars siering av pensioner tillgångar kostnaderna enligt lagen (1979:84) gär pensioner enligt lagen om delpensionsförsäk- (1979:84) om delpensions- ring och motsvarande försäkring och motsvarande äldre bestämmelser. äldre bestämmelser skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer_särskilt.

6 §3)

Arbetsskadeavgifter förs Arbetsskadeavgifter förs till en fond, benämnd till staten för finan-

2) Senaste lydelse 1981:691. 3) Senaste lydelse 1981:691.

sou 1982:62 Författningsförslag 11

Nuvarande_lydelse Föreslagen lydelse

arbetsskadefonden, med siering av ersättningar vars tillgångar kostna- enligt lagen (1976:380) derna för ersättningar om arbetsskadeförsäkenligt lagen (1976:380) ring och motsvarande om arbetsskadeförsäkring äldre bestämmelser. och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

8 §4)

Av influtna arbetarskyddsavgifter förs 16,5 procent till staten som bidrag till kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet.

Återstoden av influtna arbetarskyddsavgifter förs till en fond, benämnd arbetarskyddsfonden, vars tillgångar skall utgöra bidrag till 1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande arbetarskydd, 2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i övrigt, 3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 2 § tredje stycket arbetsmiljölagen (1977:1160), 4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de anställda.

4) Senaste lydelse 1981:691.

12 Författningsförslag sou 1982:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fonden förvaltas enligt grunder som regeringen fastställer.

10 §5)

Lönegarantiavgifter förs Lönegarantiavgifter förs till en fond, benämnd till staten för finanlönegarantifonden, med siering av ersättningar vars tillgångar kost- enligt lagen (1970:741) naderna för ersättningar om statlig lönegaranti enligt lagen (1970:741) vid konkurs. om statlig lönegaranti vid konkurs skall täckas.

Ikraftträdandebestämmelsernaö)

Denna lag träder ikraft d.1 jan. 1982. Genom lagen Jpphävs 1. lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, 2. lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensionering, 3. lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, 4. lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift, 5. lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift, 6. lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet samt 7. lagen (1981:552) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

Äldre bestämmelser gäller Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fortfarande i fråga on avgifter som belöper på avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet. tid före ikraftträdanéet, dock att 5 § andra stycket lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

5) Senaste lydelse 1981:691. 6) Senaste lydelse 1981:691.

Författninqsförslag 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inte längre skall tilllämgas.

Den för vilken undantagande från försäkringen för tilläggspension gäller betalar inte egenavgifter till tilläggspensioneringen och arbetsskadeförsäkringen. För den som nu sagts beräknas sjukförsäkringsavgiften efter den procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet bedöms få på utgifterna för sjukförsäkringen.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Författningsförslag

2 Förslag till Lag om ändring i (1976:380) om

lagen

arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring dels att 7 kap. 2 5 skall ha nedan angivna lydelse, dels att ikraftträdandebestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Föresla l

lydelse en delse

Avgiften till arbets: Avgiften till arbetsskadeförsäkringen skall skadeförsäkringen skall utgå efter en procent- utgå efter en procentsats som skall vara så sats som skall vara så avvägd att avgifterna avvägd att avgifterna tillsammans med andra tillsammans med andra tillgängliga medel tillgängliga medel täcker täcker 1. ersättningar enligt 1. ersättningar enligt denna lag samt ersätts denna lag samt ersättningar på grund av ningar på grund av obligatorisk försäkring obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) enligt lagen (1916:235) om försäkring för om försäkring för olycksfall i arbete, olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om lagen (1929:131) om försäkring för vissa försäkring för vissa yrkessjukdomar och yrkessjukdomar och lagen (1954:243) om lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, yrkesskadeförsäkring,

1) Senaste lydelse 1981:693.

Författningsförslag 15

Nuvarande lydelse Föreslagenvlydelse

2. kostnader som för- 2. kostnader som föranleds av lagen (1955: anleds av lagen (1955: 469) angående omreg- 469) angående omreglering av vissa ersätt- lering av vissa ersätt= ningar enligt lagen ningar enligt lagen d. 17 juni 1916 (nr 235) d. 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för om försäkring för olycksfall i arbete m.m., olycksfall i arbete m.m., lagen (1962:303) om lagen (1962:303) om förhöjning av vissa förhöjning av vissa ersättningar i anled- ersättningar i anledning av yrkesskada ning av yrkesskada m.m., lagen (1967:919) m.m., lagen (1967:919) om värdesäkring av om värdesäkring av yrkesskadelivräntor yrkesskadelivräntor m.m. och lagen (1977:268) m.m. och lagen (1977:268) om uppräkning av yrkes- om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m., skadelivräntor m.m., 3. förvaltnings- 3. förvaltningskostnader, kostnader. 4. behövlig fondbildning.

Med förvaltningskostnader enligt första stycket 3 avses omkostnader för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas verksamhet beträffande arbetsskadeförsäkringen. Den del av avgifterna som skall anses svara mot förvaltningskgstnader fastställs genom särskild lag.

Beslut om procentsats och förvaltningskostnadsandel för ett visst år skall fattas senast under året dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart

femte år föreslå orocentsats och förvaltnings-

kostnadsandel för de sju följande åren, i den mån beslut ej redan har fattats.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2) Ikraftträdandebestämmelserna

1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1977, kraft d. 1 juli 1977, då lagen (1954:243) om då lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring yrkesskadeförsäkring skall upphöra att gälla. skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser Äldre bestämmelser gäller fortfarande i gäller fortfarande i fråga om skada som har fråga om skada som har inträffat före ikraft- inträffat före ikraftträdandet. trädandet, dock att be- 2. Förekommer i lag stämmelserna i 48 § eller annan författning tredje stycket lagen hänvisning till föreskrift (1954:243) om yrkessom har ersatts genom be- skadeförsäkring inte stämmelse i denna lag, längre skall tillämpas. tillämpas i stället den 2. Förekommer i lag

nya bestämmelsen. eller annan författning

hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

2) Senaste lydelse 1976:380.

Författningsförslag 17

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelserna till ändring i 22 kap. lagen (1962:381) om 1) allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 3 kap. 5 och 15 §§, 11 kap. 2 §, 18 kap. 5 §, 19 kap. 1 § samt 20 kap. 10 och 13 §§, två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och i övrigt den 1 januari 1981.

De nya bestämmelserna i 11 kap. 2 § tillämpas första gången vid beräkningen av pensionsgrundande inkomster för år 1980.

De nya bestämmelserna i 19 kap. 1 § tillämpas första

gången på arbetsgivaravgifter för utgiftsâret 1980.

De tidigare bestämmel- De tidigare bestämmelserna i 22 kap. om serna i 22 kap. om frivillig pensionsför- frivillig pensionsför-

säkring skall alltjämt säkring skall alltjämt

gälla för försäkring på gälla för försäkring på

grund av avgift som har grund av avgift som har

erlagts före utgången erlagts före utgången av år 1980. av år 1980, Q9gk_atE_ 22 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring inte

1) Senaste lydelse 1980:315.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

längre skall tillämpas. J fråga om uggräkning av pensioner som skolat utgå enligt sistnämnda bestämmelser gäller särskilda av regeringen utfärdade föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

SOU 1982:52 19 Författningsförslag

4 förslag till Lag om upphävande av reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom föreskrivs att reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

20 Författningsförslag /

5 förslag till Lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt till jakt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1938:274) om rätt till jakt dels att 36 § 1 mom. skall upphöra att gälla, dels att 26 och 32 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §1)

1 mom. Den som vill utöva jakt vare pliktig erlägga jaktvârdsavgift.

Till bevis om att den jagande fullgjort vad honom enligt första stycket åligger skall han vid jakten medföra ett för honom gällande jaktkort; och vare han pliktig att vid anfordran uppvisa kortet för polisman, av länsstyrelsen förordnad jakttillsynsman, befattningshavare vid domänverket, vid tullverkets kust- eller gränsbevakning eller vid lantbruksnämnds rennäringsavdelning, stiftsjägmästare eller dennes biträden ävensom för den som äger, innehar eller vårdar marken eller den eljest där äger jakträtt; skolande den befattningshavare vid domänverket, lantbruksnämnds rennäringsavdelning och stiftsnämnd sålunda tillkommande befogenheten att påfordra uppvisande av jaktkort hava avseende allenast på mark som står under hans förvaltning eller uppsikt.

2 mom. Från skyldighet att erlägga jaktvårdsavgift äro befriade: Konungen och medlemmar av det kungliga huset; samt

1) Senaste lydelse 1980:583.

Författningsförslag 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

svensk eller norsk same vid utövning av den rättig-

het att jaga, som enligt särskilda bestämmelser

tillkommer honom i vissa delar av riket.

Bestämmelserna om jaktvårdsavgift äga icke tilllämplighet i fråga om rätten att döda djur enligt 14 § 2 mom. eller 15 § och ej heller i fråga om fångst av vildkanin enligt 24 § 2 mom.

3 mom. Av influtna jakt- 3 mom.

Jaktvårdsavgifter vårdsavgifter skall och övriga medel som

bildas en fond (jakt- enligt särskilda förevårdsfonden), vilken skrifter skulle ha efter regeringens be- fonderats enligt denna stämmande skall användas lag förs till staten. för att främja jaktvården inom riket och för andra ändamål som har samband med jaktvården. För sådana ändamål skall också användas de övriga medel som enligt särskilda föreskrifter skall tillföras fonden.

4 mom. Regeringen äger bestämma jaktvårdsavgiftsbelopp samt ordningen för uppbörd, redovisning och fördelning av dylika avgifter ävensom för utfärdande av jaktkort.

32 §2)

Idkar någon, som är Den som bedriver jakt skyldig att erlägga jakt- utan att ha erlagt vårdsavgift, jakt utan stadgad jaktvårdsavatt hava fullgjort vad gift dömes till böter

2) Senaste lydelse 1972:232.

22 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sålunda - och skall tillika eråligger honom, straffes med dagsböter lägga undandragen och vare dessutom sådan avgift. pliktig att till jaktvårdsfonden utgiva den

jaktvårdsavgift som

undandragits fonden.

Den som underlåter att vid jakt medföra gällande jaktkort eller vägrar att på anmodan av den det vederbör framvisa detsamma, dömes till böter högst femhundra kronor.

Visar den som blivit angiven för underlåtenhet, varom sägs i nästföregående stycke, sist under tredje dagen från det angivelsen blev honom kunnig hos polismyndigheten, att han vid tiden för förseelsen innehade gällande jaktkort, och giva omständigheterna vid handen, att förseelsen haft sin grund i förbiseende, vare fri från ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Författningsförslag 23

6 Förslag till Förordning om ändring i jaktstadgan (1938:279)

Härigenom föreskrivs i fråga om jaktstadgan

(1938:279)1)

dels att 35 § 1 mom. och 43 § skall upphöra att gälla, dels att 44 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken närmast före 43 § skall flyttas till närmast för 44 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelser om jaktvårdsavgift 44 §

Jaktvårdsavgiften är 95 kronor och gäller för ett jaktår.

Avgiften betalas in Avgiften betalas in till ett postgirokonto till ett postgirokonto som disponeras av som disponeras av kammarkollegiet. kammarkollegiet. ggllegiet skall lämna Kammarkollegiet skall Svenska jägareförbunbokföra influtna jakt- det uppgift om vilka vårdsavgifter på jakt- som har betalat avvårdsfonden. Efter bok- giften. föringen skall kollegiet lämna Svenska jägareförbundet uppgift om vilka som har betalat avgiften.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.

1) Senaste lydelse av 35 § 1 mom. 1981:678 43 § 1981:678 44 § 1982:319

24 Författningsförslag

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1980:400)om ersättning vid vissa viltskador, 171.111.

Härigenom föreskrivs att 17 § förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, 111.111. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

För andra skador av För andra skador av vilt eller skador av vilt eller skador av andra viltarter än som andra viltarter än som . avses i 1, 2 och 14 §5 avses i 1, 2 och 14 §§ får för särskilt fall får för särskilt fall lämnas ersättning av lämnas ersättning av statsmedel eller ur statsmedel om det är jaktvårdsfonden om det är uppenbart oskäligt att uppenbart oskäligt att den den skadelidande själv skadelidande själv svarar svarar för de kostför de kostnader som skadan nader som skadan förföranleder. Pâ samma anleder. På samma villkor får bidrag lämnas villkor får bidrag till åtgärder för att lämnas till åtgärder

förebygga sådana skador. för att förebygga

sådana skador. För skador som orsakas av vildsvin som lever i För skador som orsakas frihet i län av vildsvin som lever

Stockholms

lämnas full ersättning i frihet i Stockholms ur jaktvårdsfonden, om län lämnas av statsinte skadorna saknar medel full ersättning,

1) Senaste lydelse 1981:176

Författningsförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lidelse

ekonomisk betydelse. om inte skadorna saknar Första stycket gäller ekonomisk betydelse. i fråga om skador av Första stycket gäller vildsvin som lever i i fråga om skador av frihet i andra län. vildsvin som lever i frihet i andra län.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.

SAMMANFATTNING

Utredningens översyn syftar enligt direktiven till att göra den statliga fondförvaltningen mera effektiv och förenkla administrationen. En utgångspunkt för utredningsarbetet har därvid varit att det bör noga prövas, om redan befintliga fonder även bör fortsättningsvis utnyttjas för sitt ändamål eller om fondernas syfte kan tillgodoses genom anslag över statsbudgeten.

Med anledning av utredningens tidigare betänkande (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. har riksdagen beslutat att vissa statliga fonder med ett sammanlagt bokfört kapital om drygt 1,7 miljarder kr. skall avvecklas och att fondmedlen skall tillföras statsbudgeten (prop. 1981/82:213, FiU 1982/83:11, rskr 31).

Som ett led i strävandena att ytterligare förenkla den statliga fondförvaltningen lägger utredningen i det följande fram förslag till av vissa avveckling statliga fonder, nämligen fonden för allmän sjukförsäkring, arbetsmarknadsfonden, arbetsskadefonden och ytterligare ett antal fonder, som inte härrör från donationer; Förslaget innebär att fondmedel till ett sammanlagt bokfört värde av 5,6 kr. drygt miljarder skall tillföras statsbudgeten. Beroende på hur den särskilda delpensionsfonden jämte några i sammanhanget mindre fonder redovisas budgettekniskt, kan statens utgiftssida samtidigt komma att belastas med 780 milj. kr., utgörande de på fonderna redovisade skulderna till statsverket.

28 Sammanfattning SOU 1982Ä62

De fonder som utredningen i det nyss nämnda betänkandet föreslog bli avvecklade hade det gemensamma kännetecknet att de alla hade förlorat sin funktion och därför saknade egentligt existensberättigande. Till skillnad från de sålunda berörda fonderna fyller de fonder som nu föreslås avvecklade fortfarande ett aktuellt syfte. Enligt utredningens uppfattning kan dock detta syfte med större fördel tillgodoses genom direkta anslag över statsbudgeten. Härigenom skapas en rationell hantering av de medel som behövs för de verksamheter det är fråga om, samtidigt som en stramare uppsikt kan hållas över den för ändamålet aktuella medelstilldelningen. De avgifter som nu flyter in till fonderna kan redovisas på budgetens inkomstsida.

I fråga om de fonder som är föremål för utredningens avvecklingsförslag finns inte längre tillräckligt bärande skäl för att hålla fondkapitalet bundet på sätt f.n. sker. Den naturliga vägen att åstadkomma nödvändig rationell hantering av kapitalet är sålunda att fonderna avvecklas. Samtidigt finns ett antal statliga fonder som utnyttjas för sitt ändamål på sådant sätt att en överföring av fondkapitalet till statsbudgeten skulle framstå som föga rationell eller inte särskilt meningsfull. Dessa fonder, som alltså inte föreslås avvecklade, är antingen sådana som utför ett led i statlig affärsverksamhet eller vars självständighet markerats genom att fonderna erhållit eller som avser medelstillgångar som egen styrelse tillhör annat rättssubjekt än staten eller i fråga om vilka gäller särskilda förhållanden. I avsnitt 7 redogör utredningen för nu berörda fonder.

Utredningen har ansett det motiverat att, med tanke

på de möjligheter som förslaget kan medföra från statsfinansiella synpunkter, de med förslaget avsedda fonderna avvecklas så snart som möjligt. Avvecklingen bör dock ske på sådant sätt och i sådan takt att inte

Sammanfattning 29

onödiga förluster uppstår eller onödiga störningar skapas på marknaden. Den av utredningen föreslagna avvecklingen kan genomföras utan att resultatet av utredningens fortsatta arbete avvaktas.

Den i det föregående föreslagna det avvecklingen utgör väsentliga inslaget i det nu framlagda betänkandet. Vid sidan härav föreslås vissa förändytterligare ringar, bl.a. att ett mindre antal fonder överförs till andra bestående fonder samt att av förvaltningen några fonder flyttas från vissa statliga myndigheter till fondernas styrelse.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

1.1 Direktivuttalanden

Enligt direktiven skall utredningens översyn syfta

till att göra den mera statliga fondförvaltningen

effektiv och förenkla administrationen. Direktiven

är fullständigt återgivna i betänkande utredningens

(SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. Av in-

tresse i detta sammanhang är bl.a. uttalanföljande

de.

Det bör också övervägas om det är att i möjligt större utsträckning placera fondmedel hos på räkning riksgäldskontoret. Som har riksförsäkringsverket framhållit i sitt remissyttrande över kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande skulle en sådan ordning kunna innebära både av avlastning förvaltningsarbetet och garanti för god likviditet. Detta skulle också

bidra till en sammanhållen statlig likvidhantering, vilket skulle kunna visa särskilt sig lämpligt för sådana fonder som bygger på Fonder statlig uppbörd. som bygger på statlig uppbörd är i likhet med kapitalfonderna ofta en integrerad del i anslagssystemet.

I fråga om möjligheterna att vid av placering fond-

medel eventuellt utnyttja AP-fondens är kapacitet

följande uttalanden i direktiven av betydelse.

Det bör stå utredaren fritt att och anvisa: överväga andra åtgärder för att effekgöra fondförvaltningen tivare än f.n. Det kan bl.a. finnas skäl att utnyttja de erfarenheter som har vunnits av AP-fondens för-

valtning när det gäller att utforma förslag om övrig

fondförvaltning.

Utredningsuppdraget

1.2 Utredningens tidigare förslag

Som ett led i strävandena att förenkla administratio-

nen och denna mera effektiv har utredningen övergöra och i betänkandet SOU 1982:12 föreslagit avveckvägt av vissa fonder. Betänkandet har föranlett proling till riksdagen (prop. 1981/82:213) och riksposition dagens beslut (FiU 1982/83:11, rskr 31). I propositio-

nen föreslogs att de i betänkandet avsedda statliga

fonderna skulle avvecklas och att medlen skulle till-

föras statsbudgeten. I propositionen anger departe-

mentschefen riktlinjer för hur den statliga följande fondförvaltningen bör rationaliseras (se nämnda prop.

s. 19).

Den av nu föreslagna upplösningen av vissa statmig fonder bör ses som ett första steg i en ratioliga nellare av fondmedlen. Enligt vad jag inhantering hämtat från utredaren överväger han att föreslå att fonder avvecklas under lämpliga former ytterligare och att därefter kvarvarande fonder i huvudsak ställs under en gemensam förvaltning. En enligt utredaren tänkbar därvid är att förvaltningen anförtros lösning åt organ som har till speciell uppgift att placera och förvalta har samma inställning som kapital. Jag utredaren gett uttryck för och anser att den statliga fondförvaltningen bör rationaliseras efter sådana linjer.

uttalade vidare I prop. 1981/82:150 departementschefen om statlig fondförvaltning (se nämnda prop. följande s. 26).

Vid sidan av förekommer olika former av budgeten fonder. Vissa av dessa torde numera ha förstatliga lorat sin betydelse. Vidare är förvaltursprungliga ningen många gånger spridd på flera olika myndigheter. I att effektivisera och förenkla fondförsyfte anser att fondernas administration i valtningen jag så stor utsträckning som möjligt bör sammanföras till effektiva enheter. Dessutom bör de fonder som spelat ut sin roll upplösas. Som exempel på åtgärder med denna inriktning kan nämnas förslagen i propositionen om avveckling av vissa statliga fonder (prop. 1981/82:213). Det finns enligt min mening anledning att undersöka möjligheterna att gå vidare på denna

vag.

Utredningsuppdraget

Avslutningsvis bör också framhållas vikten av att i ökad utsträckning ägna uppmärksamhet åt sådana finansiella konsekvenser av statliga beslut som inte kommer till uttryck på statsbudgeten.

Avslutningsvis vill utredningen erinra om fullmäktiges i Sveriges riksbank remissyttrande över utredningens betänkande SOU 1982:12, där fullmäktige bl.a. uttalade följande (se prop. 1981/82:213 s. 28):

Det är angeläget att utredningen skyndsamt fortsätter sitt arbete och prövar under vilka förutsättningar även andra fonder - särskilt inom socialförsäkringssektorn - kan avvecklas eller omvandlas så att en överdrivet stor administrativ apparat för fondförvaltningen undviks och meningslös placerings- och upplåningsverksamhet elimineras. Fullmäktige ser detta framför allt som en väg att rationalisera kassaflödena inom den offentliga sektorn.

1.3 Fonderna för den obligatoriska sjukförsäkringen

I direktiven till utredningen anges att försäkringskassornas fonder för den obligatoriska sjukförsäkringen skall hållas utanför utredningsuppdraget i avvaktan på resultatet av riksförsäkringsverkets översyn av dessa. Beroende på resultatet av denna Översyn kan det, enligt direktiven, emellertid finnas skäl för utredaren att överväga åtgärder också beträffande försäkringskassornas fonder för den obligatoriska sjukförsäkringen.

Riksförsäkringsverket slutförde sitt uppdrag genom att den 21 maj 1981 överlämna en utredningsrapport till socialdepartementet. På förslag av regeringen har riksdagen därefter beslutat att fonderna för den obligatoriska sjukförsäkringen skall avvecklas och medlen tillföras statsbudgeten (prop. 1981/822100 bil. 8 B s. 67 - 73, SfU 1981/82:12, rskr 294).

2 KAPITALMARKNADENS FUNKTIONSSÄTT ocn BETY- DELSE FÖR DEN STATLIGA FONDFÖRVALTNINGEN

2.1 Riktlinjer

Utredningen skall vid utformandet av sina förslag ta hänsyn till effekterna på kapitalmarknaden. Placeringsreglerna kan därvid behöva relateras till behovet av tillskott av riskvilligt kapital till näringslivet eller till behovet av statlig upplåning. I sammanhanget kan erinras om motiven för tillkomsten av fjärde AP-fonden (se SOU 1972:63, prop. 1973:97, NU 1973:58, rskr 237) resp. den omfattande fondbildning som skett på basis av olika avgifter på oljeprodukter och där kapitalet placerats som lån hos riksgäldskontoret (se SOU 1982:12 s. 423). Denna placeringsform beskrivs närmare i avsnitt 3.2, vartill här hänvisas. Det kan även erinras om att utredningen enligt direktiven har att överväga, om medel bör i ökad utsträckning placeras på räkning hos riksgäldskontoret.

Kapitalmarknadsaspekten har särskild betydelse vid utformandet av placeringsregler för fonderade avgifter, vilka i väsentliga avseenden kan jämställas med statliga skatter dvs. kan betraktas som tvângsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation. Den beloppsmässigt helt dominerande delen av den statliga fondförvaltningen avser medel av denna allmänna karaktär. Endast en mindre del avser enskildas donationsmedel. Av ett per den 30 juni 1982 sammanlagt bokfört fondkapital om drygt 7 miljarder kr. avsåg sålunda endast 940 milj. kr. donationsmedel.

36 funktionssätt - Kapitalmarknadens ...

2.2 Allmänna synpunkter baserade på kapitalmarknadsutredningens betänkande

Näringslivets och andra samhällssektorers kapitalförsörjning på lång sikt sker på kapitalmarknaden. Inledningsvis skall kapitalmarknadens funktionssätt översiktligt beskrivas. Framställningen grundar sig i allt väsentligt på kapitalmarknadsutredningens omfattande kartläggningsarbete (se SOU 1978:11).

På kapitalmarknaden finns tre huvudgrupper av placerare. Den första utgörs av försäkrings- och pensions-

inrättningarna. Utbudet av kapital från dessa är sta-

bilt i den meningen att det kan förutses relativt väl, i varje fall på något års sikt, och att utbudets omfattning, totalt sett, inte bestäms av kreditpolitiskt motiverade placeringskrav. Den andra huvudgruppen utgörs av bankerna, vilkas långfristiga placeringar dock till betydande del är betingade av ålagda likviditetskrav och överenskommelser om köp av bostadsobligationer. Den tredje huvudgruppen utgörs av allmänheten, som gör vissa långsiktiga placeringar i obligationer och aktier. Förutom dessa tre huvudgrupper av placerare kan särskilt nämnas allmänna pensionsfonden, som genom tre fondstyrelser gör mycket betydande lång-

siktiga placeringar framför allt i obligationer;

Fjärde AP-fonden svarar för placering av allmänna medel på aktiemarknaden.

Staten medverkar i allt större utsträckning vid lösningen av näringslivets finansieringsproblem. Det växande bytesbalansunderskottet har sin motsvarighet i ett ökat inhemskt utgiftsöverskott och utgör en av de faktorer som skapar finansieringsproblem inom näringslivet. Samtidigt erbjuder kapitalmarknaderna i utlandet en ytterligare finansieringskälla för att tillgodose de växande finansieringsbehoven.

SOU 1982:52 Kapitalmarknadens funktionssätt ... 37

Då den offentliga produktionen endast i utbegränsad sträckning finansieras genom avgifter för nyttjandet av de tjänster den avkastar måste den sekoffentliga

torn anskaffa medel på annat sätt. Det sker huvudsak-

ligen genom den beskattningsrätt som staten och kommunerna har. Genom denna kan det offentliga dra in inkomster från den privata sektorn och därmed minska den privata efterfrågan och i stället samhällsskapa ekonomiskt utrymme för sin egen produktion. Som ett alternativ eller komplement till att öka beskattningen kan sådant utrymme skapas genom kreupplåning på ditmarknaden som tränger ut finansieringen av privata investeringar och kanske också via räntestimulanser medverkar till ökat privat sparande.

Enligt kapitalmarknadsutredningen bör staten sträva efter att i ökad utsträckning placera sin upplåning på den inhemska marknaden utanför bankerna. Genom en sådan statsskuldspolitik begränsas den av ökning penningtillgângen i ekonomin som budgetunderskottet ger upphov till. Detta innebär också att inlåningsökningen i bankerna begränsas. En hög likviditet i form av inlåning i bankerna leder enligt kapitalmarknadsutredningen lätt till en kreditexpansion utanför banksystemet. Vid en sådan utveckling försvåras enligt nämnda utredning möjligheterna att föra en effektiv kreditpolitik.

3 VISSA STATLIGA FÖRVALTNINGSALTERNATIV AV SÄRSKILT INTRESSE

3.1 Allmänt

Under det nu förevarande avsnittet avser utredningen att behandla ett av de förvaltningsalternativ som berörts i direktiven, nämligen förvaltning av statliga fonder genom riksgäldskontorets försorg. Därefter kommer utredningen att redogöra för de övriga nyss nämnda förvaltningsalternativen. Olika alternativ finns när det gäller möjligheterna att åstadkomma en rationell förvaltning av statliga fonder som inte härrör från donationer. Sådana alternativ utgör främst förvaltning av statliga fonder genom riksgäldskontoret samt placering av statlig fondförmögenhet på statsverkets checkräkning i riksbanken resp. överföring av fondmedel till AP-fondens förvaltning.

Riksgäldskontoret

3.2.1 Inledning

Vid flera tillfällen har ifrågasatts, om de fondmedel som olika statliga myndigheter förvaltar, lämpligen borde placeras hos riksgäldskontoret. Även i utredningsdirektiven anges som tidigare påpekats, att utredningen skall överväga, om det är möjligt att i större utsträckning placera fondmedel på räkning hos riksgäldskontoret. I det följande skall placeringsformen belysas, sedan en presentation först gjorts av riksgäldskontoret och dess verksamhet.

40 Vissa ... SOU 1932362 statliga förvaltningsalternativ

Riksgäldskontoret som ett riksdagens organ har en snart tvåhundraårig historia bakom sig. Riksdagen inrättade år 1719 ett särskilt contoir för att betala Karl XII:s krigsskulder. Kontoret övertogs år 1765 av då kung och användes därefter bl.a. vid regerande finansieringen av Gustav III:s expansiva utrikespolitik. År 1789 övertog riksdagen kungens ansvar för rikets gäld och i samband härmed gavs kontoret ställning som ett riksdagens organ. Riksgäldskontoret fick rätt att sedlar. Inför allmänheten framträdde kontoret utge främst som ett sedelutgivande institut. Riksgäldssedlarna kunde betraktas som ett mellanting mellan oblieftersom sedlarna var räntebä-

gationer och sedlar,

rande. Först i mitten av 1800-talet samlades all sedelutgivning hos riksbanken (se K. Hildebrand, Riks- 1789 - 1939 s. gäldskontoret 16).

Efter ett första skede som centralt penningutgivande finansinstitut fick riksgäldskontoret under 1800-talet flera gånger sin verksamhet väsentligt omlagd, varvid de viktigaste nya uppgifterna var förknippade med statens understödsverksamhet, närmast åt kanaler, vattenregleringar och ett forcerat järnvägsbyggande.

Riksgäldskontoret var vid denna tid ålagt att göra lediga penningmedel förräntade, vilket länge skedde

genom direkt utlåning i konkurrens med en del av r;ks-

bankens rörelse. Först så småningom genomfördes den ändringen att riksgäldskontorets överskottsmedel skulle insättas i riksbanken.

ställning till den centrala sta:- Riksgäldskontorets liga finansförvaltningen förändrades betydligt under detta skede. Kontorets stat hade då kommit att få stor omfattning. Sålunda fördes där anslag till statens järnvägsbyggnader och lån till enskilda järnvägar. Bland inkomsterna märktes den s.k. allmänna bevillningen. Det har hävdats att huvuddelen av statens finansförvaltning vid denna tid i själva verket låg

Vissa statliga förvaltningsalternativ ... 41

hos riksgäldskontoret. 1877 överfördes dock huvuddelen av denna förvaltning till statsverket.

Riksgäldskontorets finansiering kunde under perioden mellan de båda världskrigen i allt högre grad baseras på att statsinstitutionerna överlämnade betydande belopp till förvaltning. Denna upplåningsform fick sålunda en mycket stor betydelse.

Den senaste tjugoårsperioden i riksgäldskontorets historia kännetecknas av en stagnerande verksamhetsvolym under förra delen av perioden. Arbetsomfånget har däremot ökat under den senare delen och framför allt under de senaste fem åren.

Den volymmässiga uppgången under senare år sammanhänger med den ökade statliga upplåningen och med ökningen av fartygskreditgarantierna och andra ärenden på varvs- och rederiområdet. Nya arbetsuppgifter har tillkommit, bl.a. genom upplåningen utomlands.

3.2.2 Riksgäldskontorets verksamhet

Riksgäldskontoret har numera till främsta uppgift att förvalta statsskulden. Ett viktigt led i denna förvaltning är upplåningsverksamheten. Den aktuella be-

stämmelsen härom återfinns i regeringsformens kapitel

om finansmakten, vari föreskrivs att regeringen inte utan riksdagens bemyndigande får ta upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse. Vidare sägs att under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet med riksdagens ta bemyndigande upp och förvalta lån till staten samt att närmare bestämmelser härom meddelas i lag,

Med stöd av detta grundlagsstadgande har antagits lagen (1974:568) om riksgäldskontoret. I denna lag

stadgas bl.a. att riksgäldskontoret förvaltas av sju

fullmäktige som väljs av riksdagen för riksdagens

42 Vissa statliga förvaltningsalternativ ... SOU 1982362

valperiod. En av fullmäktige utses av riksdagen till ordförande. Kontoret leds under riksgäldsfullmäktige av riksgäldsdirektören.

För riksgäldskontorets verksamhet har sedan länge funnits särskilda reglementen. I den nu gällande lagen med reglemente för riksgäldskontoret (Riksdagens författningssamling 1975:8) finns vissa bestämmelser angående kontorets uppgifter. Enligt reglementet har riksgäldskontoret till uppgift

a) att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta lån till staten; b) att verkställa alla de utbetalningar, som av riksdagen blivit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen tillhanda; d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; samt e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av riksdagen erhållit.

De nu aktuella huvuduppgifterna för riksgäldskontoret är, i korthet, dels att låna upp pengar i Sverige eller utomlands, dels att ingå garanti för lån. Exempel på statsgaranti som riksgäldskontoret på statens vägnar lämnar är garanti som kontoret ställt till de svenska varven.

De viktigaste formerna för upplâning är försäljning av obligationer, statsskuldväxlar, skattkammarväxlar och upptagande av s.k. dagslån hos bankerna.

Statsverkets inkomster är ojämnt fördelade under budgetåret. Härigenom uppkommer ibland stora kortfristiga lånebehov som huvudsakligen måste täckas genom skattkammarväxlar, dagslån och andra kortare

Vissa statliga förvaltningsalternativ ... 43

förbindelser. Ibland kan också uppkomma kortfristiga kassaöverskott, som riksgäldskontoret kan placera som dagslån eller i form av krediter på högst två månader på den svenska kreditmarknaden.

Som upplåningsform tillkommer lån hos statsinstitutioner och fonder m.m. Denna upplåningsform har, även om den i jämförelse med andra upplåningsformer alltjämt spelar en underordnad roll, kommit att växa i betydelse. Lån hos statsinstitutioner och fonder uppgick den 30 juni 1981 till 6 376 389 695 kr. och den 30 juni 1982 till 7 065 762 939 kr. skulden ökade således under budgetåret 1981/82 med 689 373 244 kr.

Sådana utestående lån per den 30 juni 1982 fördelade sig enligt följande.

44 .Vissa statliga förvaltningsalternativ ... Utestående lån(kr.) Statens pensionsanstalts

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 656 334:86

Riksbankens pensionsfond 6 767 843:18

Exportkreditfonden 49 878 421:78

Exportkreditfonden, pensionsfonden 4 743 600:-- 54 622 021:78 A - Arbetsmarknadsutbildningsfonden

Bankinspektionens fond , behålln. på reservationsanslag 19 189 480:49 Postverkets konsoliderings fond 614 106 772:90 Varvsföretag m.fl. 1 918 795 954:25 Fonden för industriellt sanarbete med u-länder 80 525 477:50 Fonden för industriellt utvecklingsarbete 394 731 171:25 Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete 38 222 000:-- Överskottsmedel från affärsverken 983 761 240:75 Statens jordbruksnännd 7 981 599:90 Statliga nyndigheter med uppdragsverksamhet 133 694 055:55 Utrikesdepartementet (arvssektionen) 200 000:-- Köeskillingen för fastigheten Lejonet nr 1 i Stockholm 2 250 000:-- 7 065 762 939:57

Källa: riksgäldskontoret

SOU 1982552 Vissa statliga förvaltningsalternativ ... 45

3.3 statsverkets

checkräkning

De statliga myndigheternas betalningar förmedlas i huvudsak av postgirot. Ett mål vid utarbetandet av betalningsrutiner har varit att minimera myndigheternas kassahållning utanför statsverkets checkräkning. De medel som inte omedelbart behövs för utbetalning skall vara insatta på statsverkets checkräkning i riksbanken. Genom att

någon medelsplacering

normalt inte tillåts utanför statsverkets checkräkning i riksbanken kan statens upplåningsbehov hållas lägre. Därtill kommer större till övermöjligheter blick och kontroll av statens medel samt ökade möjligheter att prognosticera kassamedelsbehovet i statsverket.

Varje myndighet kommunicerar direkt med statsverkets checkräkning i riksbanken. Detta innebär att varje in- och utbetalning som bokförs

på myndighets post-

girokonto betraktas som bokförd på statsverkets checkräkning. Ett mindre antal myndigheter har dessutom direkt dragningsrätt på checkräkningen.

Varje myndighet har minst ett postgirokonto för inbetalningar. Varje bokförd inbetalning leder till en kontering på kontot statsverkets checkräkning. Postgiroinbetalningarna töms i flera steg till checkräkningen.

Till skillnad från vad som för gäller inbetalningar saknar myndigheterna i regel egna postgirokonton för utbetalningar. I stället sker i normalfallet utbetalningarna från redovisningscentralernas postgirokonton för utbetalningar avseende inom redomyndigheterna visningsgruppen. Dessa konton skall aldrig uppvisa något saldo.

Samma dag som utbetalningarna verkställs i postgirot sker avräkning mot det centrala för postgirokontot

... 46 Vissa statliga förvaltningsalternativ

checkräkning. Om viss dags utbetalningar statsverkets

som överförts till detta inte täcks av influtna medel

täcks de via statsverkets checkräkning postgirokonto,

det omvända fallet levereras överi riksbanken. I

till riksbanken. Postgirots avkastning på skottsmedel

del bestämda av PK-bankens utsina medel är till en

och till en annan del beroende av vid låningsränta

ränta på dagslån och skattvarje tillfälle gällande

betalningar sker normalt genom kammarväxlar. Statliga

att en inbetalsystem S. Detta bygger på principen

vanligen sker över postgiro ning eller en utbetalning

behöver krediteras eller debiteras och att den endast

Motkontot är alltid statsett kassabokföringskonto.

och utför automatiskt verkets checkräkning systemet

motbokföring.

av medel som Inbetalningar till t.ex. länsstyrelse

i bank sålunda normalt på skall innestå inflyter

Kontering länsstyrelsens inbetalningspostgirokonto.

sätt 1 S. Utbetalning av sker då på vanligt system

sker sedan över postgiro från länsstyreldessa medel

sen till bank.

räkning i bank av medel som innestår på Utbetalningar sätt S. Utbekan verkställas på vanligt genom system

över dvs. i realisker då i regel postgiro talningen

checkräkning. Därvid uppstår teten från statsverkets

som genom överföen obalans för fonden e.d. utjämnas

från bankräkningen till postgirokonto ringar av medel

i system S. för inbetalningar

Vissa statliga förvaltningsalternativ ... 47

Behållning på statsverkets checkräkning hos Sveriges riksbank (milj. kr.)

Vid slutet statsverkets checkräkning av 1977 1978 1979 1980 1981 1982

1,9 2,7

Källa: riksgäldskontoret Anm: Behållningen på statsverkets = checkräkning kassamedel som riksbanken antingen har som reserv eller inte hunnit föra över till riksgäldskontoret.

Möjligheten att ha medel placerade på statsverkets checkräkning i riksbanken har uppenbara fördelar. Placeringsformen är enkel och fordrar inte särnågon skild administration. Den är vidare att minska ägnad statens upplåningsbehov. I den mån medlen statspå verkets checkräkning uppgår till större än belopp som bedöms erforderligt överförs de till nämligen riksgäldskontoret.

... 48 Vissa statliga förvaltningsalternativ

nuvarande organisation och 3.4 AP-fondens

verksamhet

fastställde ATP-systemet år 1959. Systemet Riksdagen en fördelningsprincip, dvs. pensionsutbebygger på skall finansieras genom löpande pensionstalningarna står visserligen i ett avgifter. Pensionsförmånerna bestämt förhållande till individernas pensionsgrununder den aktiva perioden. Förmånerna dande inkomster av inbetalda avgifter såär dock oberoende tidigare enskild förmånstagare som för den penväl för varje som Omfördelningen av resionsberättigade kollektiv, i systemet och surser mellan dem som åtnjuter pension aktiva sker alltså genom att pensionsutbetalårgångar skall finansieras löpande med inningarna i princip

flytande avgifter.

var bl.a. att pen- Motiven för fördelningsprincipen kunde påbörjas relasionsutbetalningarna därigenom samt att skulle kunna värdetivt snabbt pensionerna fastställdes emellertid i början säkras. Avgifterna som var högre än de löpande penpå en nivå betydligt Den därigenom uppkomna fondbildsionsutbetalningarna. hade ett samhällsekonomiskt syfte. ningen (AP-fonden) ett förväntat bortfall av försäk- Den skulle uppväga samt möjliggöra en ökad kapitalbildning ringssparande Konstruktionen skulle också medföra en i samhället. att sparandet via effektiv resursfördelning genom fonden kanaliserades ut på marknaden.

AP-fondens uppgick år 1992 till drygt 190

kapital kr. AP-fonden förvaltas enligt bestämmelmiljarder angående allmänna penserna i reglementet (1959:293) Fonden förvaltas av fyra sionsfondens förvaltning. I det följande används beteckningarna styrelser. Andra och fondstyrelserna samt Fjärde Första, Tredje

AP-fonden.

SOU 1982162 Vissa statliga förvaltningsalternativ ... 49

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna har vardera nio ledamöter samt lika många suppleanter. De förordnas av regeringen för en tid av tre år, delvis efter förslag av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. I reglementet finns för varje anfondstyrelse givet hur många ledamöter som skall föreslås av varje part. I förordningen (1973:504) om förslag ledapå möter i styrelserna för allmänna m.m. pensionsfonden, ges föreskrifter om vilka organisationer som har förslagsrätt.

Pensionsutbetalningarna och kostnaderna för såväl

fondens som pensionsmyndighetens, dvs. riksförsäkringsverkets, administration bestrids av de medel som förvaltas av de tre styrelserna. Tillskotten till riksförsäkringsverket sker årligen i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas balansräkningar vid utgången av närmast föregående år.

AP-fonden finansieras med en för alla arbetsgivare obligatorisk avgift i procent av lönesumman. I lönesumman inräknades före 1982 bara en andel av varje anställds lön som låg mellan 1 till 7,5 basbelopp. Från och med år 1982 utgår ATP-avgiften totala på lönesumman. Procenttalet är fastställt till 9,4 procent för år 1982, 9,6 procent för år 1983 och 9,8 procent för år 1984. Avgifterna inkasseras av riksförsäkringsverket.

Första fondstyrelsen förvaltar som pensionsavgifter erlagts av staten, kommuner och liknande samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner och liknande samfällighet äger bestämmande inflytande.

Andra fondstyrelsen förvaltar som avgifter erlagts av enskilda arbetsgivare med i minst genomsnitt femtio arbetstagare anställda under året.

Vissa ... 50 statliga förvaltningsalternativ

Tredje fondstyrelsen förvaltar övriga tilläggspen-

sionsavgifter.

tillkom år 1974 efter förslag av Fjärde AP-fonden (se SOU 1972:63, prop. kapitalmarknadsutredningen rskr Fondens uppgift är att öka till- 1973:97, 237). att placera fondgången på riskvilligt kapital genom aktier i svenska aktiebolag med undantag för medlen i samt i konvertibla skuldebanker och försäkringsbolag förenade med s.k. optionsrätt till brev och skuldebrev av aktier (s.k. warrants). nyteckning

som har en administration, för- Fjärde AP-fonden, egen inom ett som fastställs av revaltar medel rambelopp från Av det nu geringen efter förslag fondstyrelsen. 1 850 milj. kr. har fonden utgällande rambeloppet på 1 550 milj. kr. för placeringar. nyttjat

Första - Enligt reglementet för Tredje fondstyrelser- AP-fonden förvaltas så att den blir till na skall för försäkringen för allmän största möjliga gagn Därvid skall iakttas att placeringen tilläggspension. kraven betryggande säkerav fondmedel tillgodoser på och att tillfredsställande behet avkastningen ger Vid tillkomsten av AP-fonden förtalningsberedskap. fondens inte skulle försämra utsattes att förvaltning för I konsekvens härbetingelserna kreditpolitiken. 1962 års om placeringskvoter att med kom lagstiftning AP-fonden. Detsamma är förhållandet beomfatta även träffande nu lag av år 1974 om kreditpoligällande tiska medel.

förordnar för fondstyrelse fyra revi- Regeringen varje sorer att förvaltningen. Två av revisorerna granska i samråd med de som äger rätt utses organisationer att föreslå ledamöter i fondstyrelsen och på förslag Sedan revisionsberättelsen avav bankinspektionen. skall överlämna denna tillsamgivits fondstyrelsen vinst- och förlustmans med förvaltningsberättelse,

SOU 7982352 Vissa statliga förvaltningsalternativ ... 51

räkning samt balansräkning till regeringen som avgör frågan om fastställande av balansräkningen. Något förfarande där ansvarsfrihet för förvaltningen beviljas fondstyrelsen förekommer inte. Juridiskt är AP-fonden, enligt kapitalmarknadsutredningen (se SOU 1978:11 s. 446), en unik självägande institution.

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna har gemensam förvaltning. Genom att denna del av fonden i huvudsak förvärvar obligationer eller förlitar sig på mellanhandsinstitut i sin verksamhet har administrationen ringa storlek.

AP-fondens organisation och placeringsreglemente förutsätter att fondens kapitalutbud i stor utsträckning kanaliseras via mellanhandsinstitut till de slutliga lântagarna. Utlåningen från fonden till företag, vilkas kapitalbehov är för litet för att obligationsemissioner skall komma i fråga, sker sålunda genom förmedling av mellanhandsinstituten. En redogörelse för mellanhandsinstituten inom näringslivssektorn lämnas i kapitalmarknadsutredningens betänkande SOU 1978:11, vartill här hänvisas.

Frågan om AP-fondens förvaltning har intresse även ur en annan synvinkel. Utredningens av den kartläggning statligt reglerade fondförvaltningen (se SOU 1982:12) utvisar att olika synpunkter kan anföras i om fråga denna. Enligt direktiven skall utredningens arbete bedrivas med utgångspunkt från att fondförvaltningen skall förenklas och göras mera effektiv. Fråga uppkommer, om till AP-fonden kan överföras en del av det fondkapital som avses med den statliga fondförvaltningen. Tanken att överlämna fondförvaltning till AP-fonden är inte ny. I remissyttrandet över kapitalmarknadsutredningens betänkande SOU 1978:11 uttalade sålunda riksförsäkringsverket att medelsförvaltning inte är verkets uppgift och pekade bl.a. på möjligheten att förvaltningen av verkets fonder överlämnades

... 52 Vissa statliga förvaltningsalternativ

till AP-fonden (se prop. 1978/79:165 bil. 3 s. 289). återkommer till denna fråga i det Utredningen följande.

4 TIDIGARE REFORMFÖRSLAG

Som tidigare påpekats har vid flera tillfällen ifrågasatts, om de fondmedel, vilka olika statliga myndigheter förvaltar, lämpligen borde överlämnas som placering hos riksgäldskontoret.

Statskontoret uttalade sålunda i en utredning från år 1929 att möjlighet borde beredas de fondförvaltande myndigheterna att till riksgäldskontoret hembjuda sina fondmedel som lån. Uttalandet skedde under förutsättning att en tillfredsställande avkastning kunde erhållas enligt det förvaltade fondernas ändamål samt att hembudet inte borde ske annat än efter frivillig överenskommelse mellan riksgäldskontoret och vederbörande fondförvaltning (SOU 1929:35).

Även i en av statskontoret den 2 juni 1943 avlämnad fondutredning förordades en centralisering till statskontoret av större delen av den statliga fondförvaltningen. Bland placeringsformerna för den centrala fondförvaltningen omnämndes bl.a. insättning i riksgäldskontoret.

Sedan yttrande över 1943 års infordrats fondutredning från olika myndigheter föreslog dåvarande riksräkenskapsverket en samtidig lösning av centraliseringsoch placeringsfrågorna inte bara för de av statskontoret berörda fonderna utan även för andra fonder, dock inte de donationsfonder där statuterna lade hinder i vägen.

Tidigare reformförslag

Riksräkenskapsverkets förslag gick ut på att vid placering av fondmedel endast en placeringsform skulle godtas, nämligen insättning i riksgäldskontoret mot ränta. Riksräkenskapsverket anförde bl.a.

Fördelarna härmed kunna i korthet angivas så, att statsverkets förvaltningskostnader för fondförvaltskulle avsevärt nedbringas, riskerna vid planingen cering av fondmedel bortfalla och ökad trygghet ernås ur revisionsteknisk synpunkt. Ur finanspolitisk synförefaller det dock naturligare, att den statpunkt upplåning, som kan ske hos myndigheter omhänderliga havda formen av en insättning i riksfonder,_tager än att myndigheterna skulle hos riksgäldskontoret, teckna eller i öppna marknaden förvärva gäldskontoret statsobligationer eller andra statsskuldförbindelser.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle det inte erfordras särskilda åtgärder för medelsförvaltningens centralisering, utan resp. fonds förvaltning skulle kunna bli kvar hos de myndigheter som hittills utövat densamma. Däremot erfordrades en avveckling av medels-

placeringarna.

Riksräkenskapsverkets förslag remitterades till bl.a. riksbanken, statskontoret och pensionsstyrelsen. Remissvaren var delvis kritiska mot förslaget och innehöll i flera avseenden nya tankegångar och för-

slag.

Med hänsyn härtill utarbetades inom finansdepartementet en I promemorian, som genom

odaterad promemoria.

skrivelse den 21 mars 1944 sändes ut på remiss, ut-

talades bl.a. följande.

Med till den genomgripande rationalisering av hänsyn och medelsredovisning, som skulle erfondförvaltning nås genom riksräkenskapsverkets förslag, synes detsamma vara förtjänt att mera ingående diskuteras. Såsom tidigare nämnts omfattar förslaget praktiskt taget all av statliga myndigheter omhänderhavd fondförvaltning och går sålunda betydligt längre än statskontorets motsvarande förslag, Detta hindrar emellertid givetvis icke, att förslagets grundprincip även kan utan hinder tillämpas på en mindre del av den totala fondstocken. Det kunde sålunda mycket väl

Tidigare reformförslag

tänkas att det från placering i riksgäldskontoret åtminstone till en början undantogs medel, redovisade å donationsfonder eller statliga diversemedelsfonder av mindre omfattning.

Varken riksräkenskapsverkets förslag om en centralisering av den statliga fondförvaltningen eller departementspromemorian resulterade i någon rationalise-

ringsåtgärd.

1956 uppdrogs åt en utredning (1956 års fondutredning) att göra en översyn av den statliga fondförvaltningen. I sitt betänkande (SOU 1959:29) Donationsfonder och övriga diverse medel inom statsförvaltningen konstaterade - som valt att inte i kartutredningen detalj - att lägga medelsförvaltningen placeringsformerna var varierande. Utredningen anförde bl.a. följande vad gäller andra statligt förvaltade medel än donationsmedel (se betänkandet s. 45).

Det är givet, att det sällan kan förebäras sådana skäl, som anförts i fråga om donationsfonderna, för en värdebeständig placering av de övriga diversemedelsfonderna. Tvärtom synes dessa medel ofta böra vara insatta på statsverkets checkräkning. Då det gäller att finna en norm, efter vilken medelsplaceringen skall bedömas, har fondmedlens samband med statsbudgeten, dvs. med skattemedel, synts utredningen kunna tjäna som utgångspunkt. Det kan sålunda anses ganska naturligt, att sådana fonder som härrör från riksstatsmedel förblir oplacerade. I detta fallet kan man ofta jämföra en fond med behållningen på ett reservationsanslag. I enlighet med det förda resonemanget finner utredningen det sålunda vara logiskt att bibehålla fonderna för idrottens och friliftslivets främjande samt lotterimedelsfonden oplacerade. Likaså förefaller det rimligt, att fonder bildade av legala avgifter i allmänhet icke blir föremål för placering. Ju närmare fondmedlens natur kommer donationsmedlens, dvs. ju större enskilt intresse som knyter sig till dessa medel, desto starkare torde skälen för placering av medlen vara.

Det anförda är ett principiellt resonemang som inte alltid är tillämpligt i de individuella fallen. Vidare får man inte bortse från att det ibland kan föreligga rättsförhållanden som bryter mot den uttalade principen.

56 SOU 1932:52 Tidigare reformförslag

I sitt betänkande SOU 1959:29 tog 1956 års fondutredning inte upp frågan om kontoinlåning i riksgäldskontoret till särskild behandling. Det gjorde inte heller någon av remissinstanserna. Frågan om denna typ av statlig upplåning behandlades därefter först i riksförsäkringsverkets remissyttrande över kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande SOU 1978:11. Riksförsäkringsverket anförde därvid bl.a. följande (se prop. 1978/79:165 bil. 3 s. 288).

Riksförsäkringsverket vill i detta sammanhang ta upp frågan om ytterligare förenklingar av verkets fondförvaltning. Som framgår av kapitalmarknadsutredningens betänkande förvaltar verket ca.3 7001nkr huvudsakligen placerade i kommunlån och obligationer. Beslut i placeringsfrågor fattas av särskilda av regeringen utsedda fondfullmäktige: verkets generaldirektör och överdirektör, riksbankschefen, VD för 4:e AP-fonden, två bankdirektörer från affärsbanker samt en riksdagsman. Riksförsäkringsverket handhar dessutom fonder - allmänna och sjukförsäkringsfonden arbetslöshetsfonden samt - där arbetarskyddsfonden medlen är placerade på räkning hos riksgäldskontoret resp. insatta på bankräkning. Det är alltså här fråga om en enkel hantering och fonderna förvaltas ej heller av fondfullmäktige.

Eftersom medelsförvaltning inte är riksförsäkringsverkets uppgift finns det anledning att undersöka om motsvarande placeringar även kunde gälla de av fondfullmäktige förvaltade medlen. Genom att placera medel hos riksgäldskontoret eller bankinstitutet skulle riksförsäkringsverket överlåta sin medelsförvaltning till andra organ. samtidigt skulle verket ändå på ett enkelt sättha tillgång till medlen för de utbetalningar (t.ex. arbetsskadeersättningar) till vilka de är avsedda.

Ett alternativ är att överföra verkets nuvarande placeringar till annat organ som sysslar med medelsförvaltning, t.ex. AP-fonden eller kammarkollegiet.

Riksförsäkringsverket anser att frågan om förvaltningen av verkets fonder bör utredas.

Frågan om riksförsäkringsverkets fondförvaltning behandlades även i riksrevisionsverkets revisionsrapport Riksförsäkringsverkets tillsyn av de allmänna försäkringskassorna m.m. den 2 juni 1978. I denna rapport anfördes därvid bl.a. följande (se rapporten s. 35).

SOU 1982152 Tidigare reformförslag 57

Enligt riksrevisionsverkets mening bör riksförsäkringsverket pröva om skäl alltjämt finns att bibehålla förvaltningen av de s.k. riksförsäkringsverkets fonder. - Till riksförsäkringsverket är knutna

fondfullmäktige som förvaltar 16 fonder, vars avkastning och tillgångar på skilda sätt bidrar till finansieringen av olika trygghetssystem. Enligt riksrevisionsverkets mening kan två skilda frågor behöva aktualiseras, dels frågan om behovet av fond- - där olika bildning överhuvudtaget fonder behöver särbehandlas, dels frågan om hur fondernas tillgångar skall förvaltas. Enligt RRV:s finns bedömning starka skäl som talar för att av de förvaltningen fonder som bedöms behöva bibehållas skall överföras till ett organ som normalt handhar sådana uppgifter.

Utredningen om översyn av riksförsäkringsverkets orga-

nisation anförde (RFV-översynen) om riksförsäkrings-

verkets fondförvaltning bl.a. Ds S följande (se

1981:13 s. 216, 220).

RRV har i sin rapport 1978-06-02 endast lämnat synpunkter på verkets interna administration i de delar som berör RRV menar att det fondförvaltningen. finns starka skäl som talar för att RFV:s att föruppgift valta de s.k. RFV:s fonder skall avvecklas och föreslår att denna fråga tas till fortsatta upp överläggningar mellan RFV och RRV. RFV har också givit uttryck åt tankegångar om avveckling av verkets fond-

förvaltningsuppgifter bl.a. i remissyttrandet över Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. - I likhet med RRV och i enlighet med vad RFV i tidigare sammanhang gett uttryck för anser att fondför- RFV-översynen valtningen i RFV är en uppgift som bör handhas ej av verket.

5 ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

Utredningens översyn syftar som tidigare nämnts till att göra den

statliga fondförvaltningenIneraeffektiv

och förenkla administrationen. Valet av förmögenhetsförvaltning står ofta mellan att utnyttja befintliga, från staten fristående som har organ, till speciell uppgift att placera och förvalta kapital, t.ex. bankerna och AP-fonden, eller att behålla den nuvarande

förvaltningsprincipen efter eventuella ratio-

naliseringsåtgärder. Ett alternativ till dessa förvaltningsmöjligheter är emellertid att man söker undvika en stor förvaltningsapparat genom att avveckla vissa fonder och i stället den styra nödvändiga medelstilldelningen över statsbudgeten. Bortsett från klara administrativa fördelar med en sådan lösning slipper staten att ligga ute med större kapitalmängd än som behövs med till de hänsyn behov som nödvändigt måste tillgodoses i med de enlighet tidigare fondändamålen. En rationalisering i med vad enlighet nu anförts får till att följd mängden utelöpande statspapper minskar, vilket är till fördel från kapitalmarknadssynpunkt. Utredningen skall i det följande närmare beröra dessa frågor.

En rationell och enkel fondhantering förutsätter att fondförmögenheter förvaltas av så få administrativa organ som möjligt. För att en sådan fondhantering skall åstadkommas måste det vidare fortlöpande noga prövas, om förvaltade fonder bör bevaras i sina nuvarande eller förvaltningsformer om förändringar kan anses påkallade.

SOU 1932162 60 Allmänna överväganden

Större delen av de fonder som är föremål för utredoch förslag i det följande är ningens överväganden av statliga, obligatoriska avgifter som är uppbyggda att med skatter. Övriga i detta betänkande jämställa diversemedelsfonder - så aktuella medel bildar s.k. benämnda därför att medlen bokföringsmässigt inte anses i statens kapital. Vad gäller samtliga nu ingå aktuella medel framgick av kapitalmarknadsutredningens betänkande (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi att de inte i alla avseenden lämpade sig för på aktiemarknaden. Placering i aktier borde placering i så fall hellre göras genom att fjärde AP-fonden svarade för av nämnda be-

dennatyp placering (se

tänkande s. 728). En konsekvens av detta synsätt är att en av traditionellt slag, inneplaceringsmodell fattande till placering i aktier, inte är möjlighet aktuell för de medel avses med utredningens försom slag i detta betänkande.

Liknande har anförts av 1956 års fondsynpunkter utredning. Enligt denna utredning (se SOU 1959:29 s. var det att fonder, bildade av offent- 45) rimligt i allmänhet inte blev föremål för liga avgifter, särskild placering. Medlen borde sålunda normalt hållas placerade på statsverkets checkräkning. Ju närmare fondmedlens natur kom donationsmedlens, dvs. ju större enskilt intresse som knöt sig till medlen, desto starkare torde skälen för särskild placering av dessa vara. Enligt 1956 års utredning var detta ett resonemang, som inte alltid var tillprincipiellt i de individuella fallen. Den av nämnda lämpligt utredning föreslagna placeringsmodellen, nämligen att fonderade statliga avgifter i princip borde vara på statsverkets checkräkning i riksbanken, placerade »var enkel och fordrade inte någon särskild administration. Den var vidare ägnad att minska statens upp-

låningsbehov.

Allmänna överväganden 61

En del av de t.ex. statliga fonderna, arbetsskadefonden, har ändamål som har nära samband med det trygghetssystem som byggts upp kring lagen (1962:381) om allmän En strävan under försäkring. det fortsatta reformarbetet inom socialförsäkringsområdet har varit att inordna den verksamhet som avses med dessa fonders syfte i det allmänna socialförsäkringssystemet. Arbetsskadefonden och en del andra socialförsäkringsfonder förvaltas av riksförsäkringsverket, varvid medelsplaceringarna omhänderhas av fondfullmäktige för riksförsäkringsverkets fonder. I och för sig kunde fördelar vara att vinna med den av riksförsäkringsverket i remissyttrandet över kapitalmarknadsutredningens betänkande SOU 1978:11 presenterade modellen att överlämnas till medelsförvaltningen AP-fonden. En sådan lösning skulle innebära att den statliga fondförvaltningen avlastades placeringsoch upplåningsverksamhet. skulle den Samtidigt särskilda kompetens att som placera kapital byggts upp inom AP-fonden kunna utnyttjas. De socialförsäkringsfonder som har skulle därvid i nettotillgângar redovisningshänseende kunna sammanslås till en fond. En sammanhållen fondhantering det nu anförda enligt kunde också ses som ett led i strävandena att samordna olika insatser inom socialförsäkringssektorn. Med en sådan lösning skulle fondernas förvaltning visserligen i stor bli kvar hos de utsträckning statliga organ som hittills utövat densamma. särskilt Någon tillskapad förvaltningsapparat för placeringarna skulle emellertid inte behövas. Däremot skulle erfordras en avveckling av de placeringar som inte väl kan anpassas till det placeringssystem som av tillämpas AP-fonden.

Andra fonder än socialförsäkringsfonder skulle, på sätt förekommer i vissa fall, i och för kunna sig vara placerade på räkning i riksgäldskontoret. En sådan placering skulle, som tidigare påpekats, vara ägnad att underlätta statens upplåning. Vidare skulle en

62 Allmänna överväganden

sådan kunna innebära både avlastning av förordning och bidra till en sammanhållen valtningsarbetet statlig likvidhantering.

Skäl kunde sålunda tala för att statliga fondtillgångar placerades hos AP-fonden eller riksgäldskontoret. emellertid redan framhållit Som utredningen kan stora fördelar vara förenade med att statliga fonder i stället avvecklas och att den med fondändamålet avsedda verksamheten genom anslag över styrs Med en sådan lösning undviker man åtstatsbudgeten. administrativa främst i fråga skilliga olägenheter, men också såvitt redovisom medelsplaceringen gäller fördel med är ningen. En ytterligare fondavveckling att en del av fondkapitalet kan frigöras betydande och direkt tillföras statsbudgeten. Staten behöver inte hålla så stort kapital bundet för ändamål längre som likväl kan tillgodoses via anslag över budgeten. av skulle komma till En minskning budgetunderskottet en reducering skulle ske av den stånd, varigenom överlikvid som finns kapitalmarknaden. Från på uppnås den fördelen att en kapitalmarknadssynpunkt sker av utelöpande statspapper. Personella minskning resurser inom statsförvaltningen kan vidare disponeras för andra och mera ändamål. I vissa fall angelägna Med hänsyn till det kan personalbesparingar göras. anförda anser utredningen starka skäl tala för att en rad fonder avvecklas och att den med statliga fonderna verksamheten i stället finansieras åsyftade över statsbudgeten.

finns emellertid ett antal statliga fonder Samtidigt som för sitt ändamål på sådant sätt att en utnyttjas av till statsbudgeten skulle överföring fondkapitalet framstå som föga rationell och mindre meningsfull. Dessa som inte anser bör avfonder, utredningen är sådana som utgör ett led i vecklas, antingen affärsverksamhet eller vars självständighet statlig markerats att fonderna erhållit egen styrelse genom

Allmänna 63 överväganden

eller som avser som tillhör annat medelstillgångar rättssubjekt än staten eller i fråga om vilka gäller särskilda förhållanden. I avsnitt 7 redogör utredningen för nu berörda fonder. I om vissa av fråga dessa fonder föreslår en del utredningen ändringar. Dessa tas upp i till av anslutning behandlingen varje särskild fond.

Utredningens nu redovisade inställning stämmer väl överens med strävan i den moderna att budgetteorin avveckla specialdestinering vid sidan av statsbudgeten. I prop. 1981/82:213 uttalade departementschefen (s. 16) att det i är att princip föredra att statlig verksamhet finansieras genom över anslag statsbudgeten framför finansiering via ett med system specialdestinering av medel från olika fonder. Finansieras verksamheten över kommer dess mål budgeten och inriktning att underkastas en fortlöpande granskning vid varje budgetprövning.

Utredningens nu framförda principiella ståndpunkt innebär vidare ett tillgodoseende av utredningsdirektiven, eftersom en avveckling av ett större antal fonder leder till att en överdrivet stor administrativ apparat för fondförvaltningen undviks som samtidigt särskild placerings- och upplåningsverksamhet elimineras. Utredningens ståndpunkt tar emellertid endast sikte på vissa statliga som inte härrör från fonder, donationer. I det följande kommer att utredningen ingående redovisa de fonder som föreslås avvecklade. Som kommer att framgå av förordar förslaget utredningen därvid att fondmedlen tillförs I statsbudgeten. de fall en avveckling anses böra ske, utgår utredningen X från att staten helt ansvaret för den påtager sig med ifrågavarande fonder avsedda verksamheten.

Allmänna 64 överväganden

Det kan emellertid tänkas att staten, oaktat det framföredrar att - kortare eller lagda förslaget, på sikt - om nu aktuella fondtillgångar längre placera eller föra över dessa till andra fonder, t.ex. APsom staten härvid kan tänkas fonden. De överväganden, torde till väsentlig del vara politiskt begöra, Politiska bedömningar ligger emellertid utantingade. för och utredningen gör därför utredningens uppdrag inga närmare överväganden av de särskilda lösningar som härvid skulle kunna tänkas. Följande allmänna uttalanden kan dock återges i detta sammanhang.

Den lösning som väljs i fråga om nivå och form på av statliga avgifter vid sidan av statsfondbildning torde få på kapitalmarknaden. Det budgeten genomslag har å ena sidan från visst håll hävdats att minskat från näringslivet på ett mera direkt avgiftsuttag sätt än tillskott av riskvilligt kapital skapar ökad lönsamhet och därmed ökar företagens investerings- (se prop. 1973:97 s. 48). Från denna synpunkt vilja är det av vikt att avgiftsuttaget inte överstiger vad som är nödvändigt för tillgodoseende av resp. fonds ändamål. Å andra sidan kan, beroende på hur tillskott av kapital sker, även ett förriskvilligt hållandevis kraftigt avgiftsuttag försvaras. Vilket som kommer att väljas är självfallet beroende system av vilken inriktning som läggs till grund. politisk

Behovet av fondbildning påverkas även av förstatlig form. Om fonder med olika krav på likvidivaltningens tet samförvaltas, kan balans uppnås i fråga om dylika krav. Den slutsatsen inställer sig därvid att statliga fonder i största möjliga utsträckning bör samförvaltas. Den mest rationella lösningen kan mot denna vara att fondförmögenheter med

bakgrund synas statliga

i huvudsak samma ändamålsinriktning förvaltas som samlad Utredningen har emelleren förmögenhetsmassa. ansett att alternativet att helt avveckla fonder tid

Allmänna överväganden 65

erbjuder så stora fördelar att det bör framför väljas en lösning av nyss antydd art.

I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av de före-

slagna ändringarna anser utredningen det angeläget att dessa kan genomföras utan Därionödigt dröjsmål. genom blir det möjligt att så snart omständigheterna tillåter påbörja ett led i av den rationaliseringen statliga fondförvaltningen. Utredningen anser att reformen bör kunna träda i kraft den 1 juli 1983.

sou 1982:62 67

6 AVVECKLING AV STATLIGA FONDER

Inledning

Med anledning av utredningens tidigare förslag (se SOU 1982:12) har riksdagen beslutat att vissa statliga fonder med ett bokfört sammanlagt kapital om drygt 1,7 miljarder kr. skall avvecklas och att fondmedlen skall tillföras statsbudgeten (se prop. 1981/82:213, FiU 1982/83:11, rskr 31).

Mot bakgrund av de allmänna överväganden som redovisats i det närmast föregående avsnittet har utredningen funnit skäl pröva, om ytterligare statliga fonder skulle kunna bli föremål för avveckling. De fonder som enligt utredningens mening här kan komma i fråga är fonden för allmän sjukförsäkring, arbetsmarknadsfonden, arbetsskadefonden och ytterligare ett antal fonder, som inte härrör från donationer. Fonderna redovisas var för i det En sig följande. redovisning sker också av de fonder som utredningen av särskilda skäl funnit böra vara kvar med oförändrad funktion (se avsnitt 7).

6.2 Fonden för allmän

sjukförsäkring

Sjukförsäkringsfonden inrättades år 1956. I brop.

1956:146 uttalade departementschefen att den del av fondens medel som inte erfordrades för utbetalningar från fonden skulle placeras hos riksgäldskontoret mot ränta. Placeringen skulle i ske villkor som övrigt på bestämdes av fullmäktige i riksgäldskontoret efter

fonder 68 Avveckling av statliga

samråd med dåvarande riksförsäkringsanstalten. Regefastställde för överförandet av ringen grunderna medel till och från fonden. Fonden hade till syfte

att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar finanser. Fondens ekonomiska ställpå försäkringens har under årens lopp skiftat mellan över- och ning underskott. Enligt nyssnämnda propositionsuttalande skulle därvid fonden debiteras ränta för de medel som lånats av statsverket när fonden redovisat ett ackumulerat underskott och tillföras ränta på medel som av staten när fonden redovisat överskott. disponerats I prop. 1981/82:144 (s. 33) uttalade departements-

chefen bl.a. följande.

Den allmänna sjukförsäkringsfondens huvudsakliga syfte bedömer numera vara att ge upplysning om huruvida jag de debiterade socialförsäkringsavgifterna är tillräckliga för att finansiera 85 % av sjukförsäkringens bedömer det därför mindre angeläget utgifter. Jag att påföra fonden ränteinkomster eller ränteutgifter. För att förenkla redovisningsrutinerna placeras den allmänna sjukförsäkringsfonden fr o m budgetåret ett räntelöst konto hos riksgäldskontoret. 1982/83 på

föreskrev den 17 juni 1982 att allmänna Regeringen skulle debiteras ränta för de

sjukförsäkringsfonden

1976 medel som lånats av statsverket under åren 1979 då fonden utvisat underskott. Denna ränta uppgick

enligt beräkningar som utförts av riksrevisionsverket till 700 milj. kr. Återstoden av överskottet 1 675 312 222 kr.skulle överföras till den allmänna per den 30 juni 1982. sjukförsäkringsfonden

den 30 1982 till 1 675 312 222 kr. Fonden uppgick juni

framhållit under avsnittet Allmänna Som utredningen är stora fördelar förenade med att överväganden fonder avvecklas och att den med fondändastatliga målet avsedda verksamheten styrs genom anslag över Med en sådan lösning undviker man statsbudgeten. administrativa olägenheter, främst i fråga åtskilliga men också såvitt gäller redoom medelsplacering

Avveckling av fonder 69

statliga

visningen. En stramare uppsikt kan hållas över den för

ändamålet aktuella medelstilldelningen. En ytter-

ligare fördel med fondavveckling är att en betydande del av fondkapitalet kan frigöras för andra syften och direkt tillföras statsbudgeten. Det nu anförda gäller i hög grad fonden för allmän sjukförsäkring. Utredningen anser med hänsyn härtill att fonden bör upplösas och medlen tillföras statsbudgeten.

6.3 Arbetsmarknadsfonden

På arbetsmarknadsområdet fanns tidigare tre fonder, som helt eller delvis finansierades med arbetsgivaravgifter, nämligen arbetsmarknadsutbildningsfonden, förvaltad av arbetsmarknadsstyrelsen, arbetslöshetsfonden, förvaltad av riksförsäkringsverket och fonden för statlig lönegaranti vid konkurs. Medlen i de båda förstnämnda fonderna var placerade hos riksgäldskontoret. Enligt riksdagens beslut 1980/812145, (prop( AU 1980/81:21, rskr 404) skulle arbetsmarknadsutbildnings- och arbetslöshetsfonderna upplösas och från den 1 juli 1981 ersättas av ett konto (arbetsmarknadsfonden) för finansiering av utbildningsbidrag och arbetslöshetsersättning m.m. hos riksgäldskontoret (regeringens beslut den 9 juli 1981). Kontot disponeras av riksförsäkringsverket. Kontot skulle tillgodoföras dels medel från inflytande arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:552)om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsersättning och - numera utbildningsbidrag lagen ersatt av lagen (1981:691) om socialavgifter - dels behållningen på arbetslöshetsfonden med undantag för ett belopp av 600 milj. kr. sistnämnda skulle belopp enligt särskild föreskrift av

regeringen tillgodoföras

anslaget B 2 Arbetsmarknadsutbildning. Vidare skulle kontot tillföras behållningen på arbetsmarknadsutbildningsfonden samt på resp. medel belöpande räntor och annan avkastning. Ränta på innestående medel på

fonder 70 Avveckling av statliga

konto liksom villkoren i övrigt bestäms ifrågavarande av i riksgäldskontoret efter samråd med fullmäktige För att klara tillfälliga riksförsäkringsverket. i inkomster och utgifter får riksförsäksvängningar disponera en rörlig kredit i riksgäldsringsverket kontoret på 100 milj. kr.

Fonden den 30 1982 till 1 195 038 938 kr. uppgick juni

Under 1981/82 tillfördes fonden budgetåret 1 143 970 639 kr., varav 105 948 900 kr. i räntein- För fondens ändamål utdelades 623 175 380 kr. täkter.

Arbetsmarknadsfonden bör upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen

bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.4 Arbetsskadefonden

vann i vårt land liksom i många andra

Redan tidigt

länder den tanken insteg, att arbetsgivaren borde vara att svara för skador som i arbetet skyldig drabbar eller med andra ord att proarbetstagarna, duktionen skall bära kostnaderna för dessa skador. som är vår äldsta socialför- Yrkesskadeförsäkringen, säkring, har under årens lopp undergått åtskilliga Reformarbetet på detta och andra fält förändringar. inom gick tidigt ut på att söka socialförsäkringen sammanföra de olika komponenterna i systemet så långt det var möjligt. Som resultat av dessa strävanden tillkom den nu gällande lagen (1962:381) om allmän

som trädde i kraft den 1 januari 1963.

försäkring, I denna lag sammanfördes bestämmelserna om sjukoch folkpensioneringen och moderskapsförsäkringen, till ett enhetligt lagverk. tilläggspensioneringen fick däremot kvarstå som en Yrkesskadeförsäkringen fristående försäkring, men tanken var att denna skulle med tiden kunna på ett försäkringsform

av fonder 71 Avveckling statliga

naturligt sätt fogas in i det allmänna socialförsäkringssystemet.

Den allmänna försäkringen avser att bereda den enskilde ekonomiskt skydd vid sjukdom (sjukförsäkring) samt vid invaliditet, ålderdom och frånförsörjares fälle (folkpensionering och försäkring för tilläggspension). Reglerna för dessa olika försäkringsformer återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med riksförsäkringsverket som handtillsynsmyndighet has försäkringen av de allmänna försäkringskassorna och vissa lokala organ. Till skillnad mot folkpensioneringen, som ger ett för alla lika bottenskydd, är tilläggspensionen storlek beroende av vars och ens förvärvsinkomster. Fr.o.m. det år den försäkrade fyller 16 år t.o.m. det år han uppnår 65 år (fr.o.m. den 1 juli 1976 64 år) skall inkomst pensionsgrundande beräknas på grundval av hans inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.

Vad angår finansieringen av den allmänna försäkringen skall här endast framhållas följande. Sjukförsäkringen finansieras genom avgifter från de försäkrade själva och från arbetsgivaren. Egenavgift fr.o.m. år erläggs 1975 enbart av försäkrad som är egenföretagare. Kostnaderna för folkpensioneringen finansieras genom den socialförsäkringsavgift som har att arbetsgivare erlägga för sysselsatt arbetskraft. Försäkrad som är egen företagare har att själv betala socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. för Försäkringen tilläggspensionen finansieras genom avgifter. Arbetsgivarna svarar för kostnader för tilläggspensioneringen såvitt angår arbetstagare. När det ingäller komst av annat förvärsarbete svarar den försäkrade själv för försäkringsavgiften. Avgifterna efter utgår en procentsats som fastställs av och riksregeringen dagen. Finansieringen sker genom ett fördelningssystem som innebär att varje års utgifter i princip skall täckas genom samma års avgifter jämte fond-

72 av fonder Avveckling statliga

avkastning. Avgifterna går till den allmänna pensionsfonden.

Arbetsskadefonden har efter införandetavlagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, som träddei kraft den 1 juli 1977, ersatt yrkesskadeförsäkringsfonden (prop. 1975/76:197 , SfU 1975/76:40, rskr 377). Enligt lagen om arbetsskadeförsäkring har den som drabbats av skada i arbete i princip rätt till full ersättning för inkomstbortfall. Vidare är en grundläggande regel att alla skador och sjukdomar som uppstått på grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skall anses som arbetsskador. I fråga om samordningen mellan den allmänna pensioneringens förmåner och arbetsskadelivräntan innehåller lagen förenklade regler jämfört med vad som tidigare gällde. Lagen om arbetsskadeförsäkring tillämpas av försäkringskassorna.

För skador och sjukdomar som inträffat under perioden - 1977 är däremot 1 januari 1955 1 juli lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring tillämplig. Äldre skadefall regleras av den dessförinnan gällande lagstiftningen. Ärenden enligt yrkesskadeförsäkringslagen och motsvarande äldre författningar handläggs av riksförsäkringsverket. Dessa arbetsuppgifter kommer successivt att försvinna allteftersom beståndet av ärenden enligt den äldre lagstiftningen minskar. F.n. regleras inkomna ärenden efter ett 30-tal olika författningar som har varit gällande under olika långa tidsperioder och som avser skadefall som inträffat

eller yrkessjukdomar som yppats under giltighetstiden

för var och en av dessa författningar. Handläggningen kompliceras i hög grad genom de olika övergångsreglerna. Invaliditetsbedömningen enligt yrkesskadeförsäkringslagen skiljer sig väsentligt från bedömningen vid försäkringskassorna i ärenden rörande arbetsskadeförsäkringen. Inom arbetsskadeförsäkringen rör man sig med ett ekonomiskt invaliditetsbegrepp

\ av Avveckling statliga fonder 73

som skall avse sjukdomens eller skadans försörjningsekonomiska konsekvenser. Bedömningen tar sikte den på inkomstförlust som uppkommer i varje enskilt fall. Inom yrkesskadeförsäkringen utgår man från den rent medicinska defekten. En och samma skada beräknas i princip medföra lika stor procentuell av nedsättning arbetsförmågan för varje försäkrad. Skillnader föreligger också i om beräkningen av

fråga yrkesskadeliv-

räntans storlek och beskattningen. I samband med att den nya arbetsskadeförsäkringen infördes skedde en

oväntad uppgång av antalet ärenden enligt den äldre

lagen. Detta torde hänga samman med att de äldre reglerna i vissa fall kan vara gynnsammare samt med ökade insatser inom företagshälsovården och

forskningen på

yrkessjukdomsområdet. Med hänsyn till att ärendetillströmningen alltjämt är stor torde man få räkna med att administrationen av kommer yrkesskadeförsäkringen att vara en verksamhet av betydande under omfattning flera år framöver (se Ds S 1981:13 s. 165).

Arbetsskadefonden tillförs avgifter som arbetsgivaren har att betala enligt 2 kap. 1 § lagen om (1981:691) socialavgifter. Enligt 4 kap. 6 § nämnda lag skall.. fondens tillgångar täcka kostnaderna för ersättningar

enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och

motsvarande äldre bestämmelser;.Fonden förvaltas ent ligt grunder som anges i reglementet an- (1961:265) gående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder. Arbetsskadefondens tidigare kapitalminskning har förbytts i en kapitalökning, beroende att pá procentsatsen för uttag av avgift under åren 1980 - 1984 till arbetsskadeförsäkringen enligt SFS 1979:649 utgör 0,60 %, vilket innebär en höjning med 0,35 procentenheter jämfört_med för åren 1974 - 1979. uttagen

fonder 74 Avveckling av statliga

den 30 1982 till 1 157 350 518 kr. Fonden uppgick juni exkl. balanserade, periodiserade räntein- Tillgångarna täkter var placerade enligt följande.

12 623 485 kr. på statsverkets checkräkning 278 756 784 kr. i bank 63 940 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer

547 361 627 kr. i kommunlån 33 894 546 kr. i inteckningslån 500 000 kr. i industrilån 171 700 000 kr. i lån till statliga låntagare 14 511 960 kr. i förlagsbevis

1981/82 uppgick till Fondensinkomsterunder budgetåret

558 varav 1 429 429 123 kr. avsåg av-

1 526 677 kr.,

gifter, 440 593 kr. statsmedel och 96 817 842 kr.

motsvarande uppgick fondens uträntor. Under period 605 312 kr., varav 1 316 561 237 kr. gifter till 1 316 för fondens ändamål, 22 075 kr. föravsåg utdelning och 22 000 kr. till bl.a. RFV. valtningskostnad bidrag

bör av skäl som anförts Arbetsskadefonden upplösas fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen beträffande bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.5 Särskilda yrkesskadefonden

med arbetsskadefonden förvaltas särskilda Gemensamt Denna fond bildades i enlighet med yrkesskadefonden. brev den 6 juni 1962 vid budgetårs- Kungl. Maj:ts av 5 milj. kr. från skiftet 1961/62 genom avsättning dåvarande Avkastningen

yrkesskadeförsäkringsfonden.

från den sålunda bildade fonden, särskilda yrkesskadeskall användas för utbetalning av ersättning fonden, som må bliva av Kungl. Majzt medenligt föreskrifter för särskilt fall. Härmed avses excepdelade varje och ömmande fall av som av tionella personskada, bedömts inte kunna inrangeras under någon anledning om yrkesskada men gällande ersättningsbestämmelser som ändå bör ersättas efter liknande grunder. skäligen förvaltas som anges i reglementet Fonden enligt grunder

Avveckling av fonder statliga 75

(1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Fonden uppgick den 30 1982 till 14 S27 juni 289 kr. Tillgångarna exkl. balanserade, periodiserade ränteintäkter var placerade enligt följande.

139 699 kr. på statsverkets checkräkning 875 171 kr. i bank 1 600 000 kr. i hypoteksobligationer 5 385 000 kr. i kommunobligationer 6 000 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer

Fondens avkastning under budgetåret 1981/82 uppgick till 1 394 853 kr. och räntor. Under avsåg motsvarande. period uppgick fondens utgifter till 21 148 varav kr., 16 248 kr. avsåg för fondens utdelning ändamål och 4 900 kr. förvaltningskostnad.

Särskilda yrkesskadefonden bör av skäl som upplösas anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.6 Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring

Enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring kunde frivillig försäkring tecknas för skador som ådragits i och utom arbete. Försäkringsavgifterna skulle bilda en fond benämnd fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring. Teckning av nya försäkringar upphörde emellertid i samband med att lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring trädde i kraft den 1 juli 1977. Fonden förvaltas enligt grunder som anges i reglementet an- (1961:265) gående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Fonden uppgick den 30 1982 till 34 032 juni 401 kr. Tillgångarna exkl. balanserade, periodiserade räntein+ täkter var placerade enligt följande.

750 733 kr. på statsverkets checkräkning

498 746 kr. i bank

500 000 kr. i statsobligationer

76 av statliga fonder Avveckling

13 206 157 kr. i hypoteksobligationer 3 300 000 kr. i kommunobligationer 13 168 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer 1 750 000 kr. i bankobligationer

Fondens inkomster under budgetåret 1981/82 uppgick

till 3 337 537 kr., varav 86 869 kr. avsåg avgifter

och 3 250 668 kr. räntor. Under motsvarande period fondens till 2 419 943 kr., varav uppgick utgifter 2 381 175 kr. avsåg utdelning för fondens ändamål, 11 168 kr. förvaltningskostnad och 27 600 kr. bidrag till bl.a. RFV.

Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring bör upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän Medlen bör därvid tillföras statssjukförsäkring. De i detta betänkande framförda avvecklingsbudgeten. förutsätter generellt att staten övertar förslagen ansvaret för de som åvilat resp. fonder. förpliktelser Inte minst framstår detta som angeläget när det gäller vilka såsom den här ifrågavarande tillfonder, kommit på basis av frivilliga avgifter.

6.7 Fonden för den frivilliga pensionsförsäkringen

Den tillkom vid den frivilliga pensionsförsäkringen allmänna införande år 1914. Det folkpensioneringens då att bereda den enskilde möjlighet ansågs angeläget att avgifter tillförsäkra sig en pension genom egna som till den allmänna pensionen. Några år komplement senare försäkringen, så att även arbetsutvidgades skulle kunna ordna ett pensionsskydd åt sin givare personal.

Även efter ATP:s tillkomst och efter det genom överenskommelse mellan på arbetsmarknaden tillparterna komna för pensionering i början av 1960-talet systemet ansågs behov föreligga av en kompletteringsförsäkring i De främsta anledningarna härtill var statlig regi. den förhållandevis allmänna pensionsåldern (67 år) höga

av Avveckling statliga fonder 77

och de i början små ATP-pensionerna. Dessutom omfattades inte alla grupper i samhället av den allmänna

tilläggspensioneringen (prop. 1979/80:128 s. 42).

Försäkringen inordnades år 1963 under lagen (1962:381) om allmän försäkring och 22 reglerades genom kap. i denna lag samt genom om friförordningen (1962:521) villig pensionsförsäkring hos riksförsäkringsverket.

Den fortsatta utbyggnaden av den obligatoriska pensioneringen, t.ex. genom införandet av pensionstillskott, och det faktum att ATP närmade det s.k. fullsig funktionsstadiet, tillsammans med minskade avdragsmöjligheter och andra förändringar i försäkringens utformning medförde en kraftig nedgång av premiebetalningarna under 1970-talet.

Riksförsäkringsverket föreslog i skrivelse till regeringen den 2 mars 1979 att till möjligheten nya inbetalningar till försäkringen skulle upphöra. Enligt verket kunde försäkringen varken anses ha något väsentligt behov att fylla eller motsvara de anspråk som kunde ställas på en kompletteringsförsäkring (prop. 1979/80:128 s. 42). Verket noterade också att dåvarande låga anslutningsnivå skulle komma att medföra en för försäkringstagarna ogynnsam utveckling av s.k. omkostnader.

Efter ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring upphörde nyackvisition till den frivilliga pensionsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1981. De äldre bestämmelserna skulle dock fortsättningsvis för gälla försäkring som tecknats före av år 1980. utgången

Den frivilliga som handhas av pensionsförsäkringen, riksförsäkringsverket, regleras genom förordningen (1962:521) om frivillig pensionsförsäkring hos riksförsäkringsverket och genom de bestämmelser som

fonder \ 78 Avveckling av statliga

fanns i 22 kap. lagen om allmän förtidigare intagna säkring.

omfattar f.n. omkring 51 000 personer av Försäkringen vilka 21 000 har börjat uppbära pension.

särskilda av regeringen fast- För försäkringen gäller ställda försäkringstekniska grunder. Grunderna regbl.a. av det kapitalbelopp som måste lerar beräkning avsättas för framtida förpliktelser (premiereserv) och för bestridande av framtida omkostnader (omkostsamt den beräkning av premier som tidigare nadsfond) erfordrades.

vartill erlagd avgift be- De pensionsbelopp, varje av tariffer som utfärdas av riksrättigar, framgår Avgifterna till den frivilliga försäkringsverket. beräknas sålunda försäkringspensionsförsäkringen och förutsätts inte. Staten mässigt något statsbidrag för att försäkringsbelopp utbetalas står dock garanti i enlighet med tarifferna.

är så konstruerad att varje enskild Försäkringen anses ha skapat ett självständigt premieinbetalning försäkringsavtal om pension. Någon försäkringsform som innebär att regelbundet betala förpliktelse förekommer inte 1979/80:128 s. 30). premier (prop.

frivilliga avgifter. Allt- Försäkringen grundar sig på sedan införande var de avgiftsbelopp försäkringens som fick inbetalas till försäkringen begränsade. Enligt fick försäkrad, som år 1979 gällande maximeringsregel 70 ha innestående ett belopp varunder år, sammanlagt som motsvarade 1 000 kr. gånger antalet levnadshögst sett är varje avgift att beår. Försäkringstekniskt trakta som en engångsavgift, för vilken pension utgår av eller oberoende om ytterligare avgifter erläggs inte. Inbetalning kunde göras till försäkringen enligt olika för vilka särskilda beett flertal tariffer,

sou 1932562 av fonder Avveckling statliga 79

stämmelser gäller bl.a. i fråga om pensionsrätt, beskattning m.m.

Fonden för den frivilliga pensionsförsäkringen förvaltas enligt grunder som i anges reglementet (1961: 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder. Fonden har fem delfonder enligt nedan.

Tillgångarna uppgick den 30 juni 1982 till följande.

1936 års tariffgrupp 6 991 676 kr. 1938 års tariffgrupp 220 113 077 kr. 1958 års tariffgrupp 299 255 426 kr. 1977 års tariffgrupp 16 057 954 kr. Äldre grupp (jämte 901 ersättningsreserv) 12 331 kr.

Tillgångarna exkl. balanserade, periodiserade ränteintäkter var placerade enligt följande.

1936 års tariffgrupp 56 625 kr. på statsverkets checkräkning 568 442 kr. i bank

765 750 kr. i statsobligationer 55 875 kr. i hypoteksobligationer 1 000 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer 3 621 620 kr. i kommunlån

700 000 kr. i lån till statliga låntagare

1938 års tariffgrupp 79 833 kr. på statsverkets checkräkning 20 390 091 kr. i bank

20 035 620 kr. i statsobligationer 25 295 925 kr. i hypoteksobligationer 9 425 000 kr. i kommunobligationer 20 600 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer 5 300 000 kr. i bankobligationer 98 827 410 kr. i kommunlån 14 200 000 kr. i lån till statliga låntagare

fonder 80 Avveckling av statliga

1958 års tariffgrupp 2 218 465 kr. på statsverkets checkräkning 26 437 424 kr. i bank 6 233 472 kr. i statsobligationer 19 120 992 kr. i hypoteksobligationer 10 760 000 kr. i kommunobligationer 39 920 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer 6 350 000 kr. i bankobligationer 162 071 084 kr. i kommunlån 18 300 000 kr. i lån till statliga låntagare

1977 års tariffgrupp 104 809 kr. på statsverkets checkräkning 4 798 811 kr. i bank 7 000 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer 3 500 000 kr. i lån till statliga låntagare

Äldre gruppen 54 071 kr. på statsverkets checkräkning 2 410 477 kr. i bank

10 000 000 kr. i hypoteksobligationer

var resp. delfonds inkomster Under budgetåret 1981/82 och utgifter följande.

1936 års tariffgrupp inkomster till 639 752 kr. och avsåg Fondens uppgick till 442 748 kr., räntor. Fondens utgifter uppgick kr. utdelning för fondens ändamål varav 408 623 avsåg 22 211 kr. bidrag bl.a. till RFV. och

1938 års tariffgrupp till 20 560 294 kr. och av- Fondens inkomster uppgick räntor och kursvinster. Fondens utgifter uppgick såg varav 14 627 087 kr. avsåg uttill 16 189 963 kr., för fondens ändamål, 285 329 kr. restitution, delning 515 262 kr. återköp, 7 963 kr. förvaltningskostnad och 754 322 kr. bidrag till bl.a. RFV.

Avveckling av statliga fonder 81

1958 års

tariffgrupp

Fondens inkomster uppgick till 29 925 603 kr. och avsåg räntor och kursvinster. Fondens utgifter uppgick till 20 334 175 kr., varav 18 535 489 kr. avsåg utdelning för fondens ändamål, 507 958 kr. restitution, 129 155 kr. återköp, 170 000 kr. kursförlust, 23 235 kr. förvaltningskostnad och 968 338 kr. bidrag till bl.a. RFV.

1977 års

tariffgrupp

Fondens inkomster uppgick till 2 186 210 kr., varav 1 810 620 kr. räntor och 375 590 avsåg kr. kursvinst. Fondens utgifter uppgick till 593 910 kr., varav 546 425 kr. avsåg för fondens utdelning ändamål, 9 112 kr. 3 227 kr. restitution, förvaltningskostnad och 35 146 kr. bidrag till bl.a. RFV.

Äldre gruppen

Fondens inkomster till 2 117 uppgick 878 kr., varav 2 086 461 kr. räntor och 31 417 avsåg kr. statsmedel. Fondens utgifter till 1 333 196 uppgick kr., varav 1 316 216 kr. för avsåg utdelning fondens ändamål, 1 247 kr. restitution och 15 733 kr. återj köp.

Fråga uppkommer om även fonden för den frivilliga

pensionsförsäkringen bör avvecklas. Inledningsvis kan anmärkas att 22 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring att stadgar försäkringstekniska grunder för den frivilliga pensionsförsäkringen fastställs av regeringen, varvid bestämmelserna i 264 § 1 mom. lagen (1948:433) om försäkringsrörelse skall äga tillämpning. Motsvarande bestämmelser återfinns i den

försäkringsrörelselag (1982:732) somträder i

kraft den 1 januari 1983.

fonder 82 Avveckling av statliga

är, vad gäller för- De försäkringstekniska grunderna till sin rättsliga natur att anse som säkringsbolag, till Grunderna har ett komplement bolagsordningen. dessutom en betydelse. I grunderna regsjälvständig leras i vissa avseenden det på försäkringsnämligen rättsförhållandet mellan bolaget och avtalet baserade Grunderna innehåller alltså dess försäkringstagare. föreskrifter, som i fråga om även rent privaträttsliga den skulle avse rättsfrivilliga pensionsförsäkringen mellan staten och försäkringstagarna i den förhållandet Bland de ämnen som

frivilliga pensionsförsäkringen.

skall i är tilldelning av återbäring. regleras grunderna

utan att det särskilt avtalats, ändras Grunderna kan, utan hörande, dock inte så att försäkringstagarnas Det har hittills ansetts att detta avpremien höjs. från beträffande förutsättsteg vedertagna principer för av avtal motiveras av de egenningarna ändring artade förhållanden som är utmärkande för försäkringss. En ändring förut-

avtalet (prop. 1981/822180 148).

godkänner ändsätter dock att försäkringsinspektionen skall stadfästa och ringen, eftersom inspektionen ändringen innan den får tillämpas. registrera

Pensionerna enligt den frivilliga pensionsförsäkringen

till skillnad från förmåner från folk- och tillär, inte värdebeständiga. Visserligen läggspensioneringen, - återutbetalas särskilda tillägg till pensionerna - av överskott som uppkommer på försäkringsbäring rörelsen, men detta bör enligt riksförsäkringsverket inte ses som kompensation för penningvärdeförnågon utan endast som en justering av uttagna sämringen (prop. 1979/80:128 s. 37). premier

av det anförda anser sig utredningen kunna Mot bakgrund att skäl inte kan åberopas mot konstatera några sakliga staten åtar ansvaret för det pensionsskydd som att sig med den frivilliga pensionsförsäkringen. Snarare åsyftas en sådan som en trygghetsgaranti i framstår lösning ett då avsatt fondkapital eventuellt inte har läge

av Avveckling statliga fonder 83

kunnat ge erforderlig förräntning. Enligt utredningens mening bör staten, på motsvarande sätt som i gäller fråga om allmän pensionering, överta ansvaret för de

förpliktelser som följer med den nu friaktuella, villiga pensionsformen. Ett led i detta ansvar ligger redan i det faktum att staten genom riksförsäkringsverket åtagit sig av det förvaltningen fondkapital som byggt upp av de frivilliga En förpensionspremierna. utsättning för att staten skall ta över ansvaret för pensionsförpliktelserna och därmed hela den tillskapade fondförmögenheten bör dock vara att i framtiden

ingen pensionstagare får vare sig lägre pension eller

återbäringsbelopp än vederbörande skulle om den

få, frivilliga pensioneringen behölls i sin nuvarande form. Hur en sådan skall garanti utformas utan att någon överkompensation kommer till stånd är en teknisk fråga som utredningen inte tar ställning till. Man kan härvid tänka sig någon form av anknytning till utvecklingen inom det privata försäkringsväsendet.

Delpensionsfonden

Bestämmelserna om delpension återfinns i lagen (1979: 84) om

delpensionsförsäkring. Delpensionsförsäkringen

finansieras genom en särskild

socialförsäkringsavgift

från arbetsgivarna. beräknas Avgiften på samma underlag som till

socialförsäkringsavgifterna folkpensio-

neringen och sjukförsäkringen. 4 4 Enligt kap. § lagen (1981:691) om socialavgifter skall delpensionsavgifter föras till en fond, delpensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för

pensioner enligt lagen (1979:

84) om och

delpensionsförsäkring motsvarande äldre be-

stämmelser skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som anges i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Fonden hade vid utgången av budgetåret 1981/82 en skuld uppgående till 735 448 383 kr. till inkomsttiteln 1200 Lagstadgade socialavgifter. Enligt social-

84 Avveckling av statliga fonder

skrivelse den 29 juni 1978 medgav regedepartementets disponerade medel ringen att riksförsäkringsverket från nämnda inkomsttitel för tillfällig överflyttning för i den mån upptill fonden delpensionsförsäkring till denna försäkring burna socialförsäkringsavgifter

inte täcker löpande pensionsutbetalningar. Bakgrunden

härtill var att enligt då föreliggande prognoser medel inte komma att helt skulle delpensionsfondens av fr.o.m. andra täcka utbetalningarna delpensioner Vidare hade riksförsäkringsverket i halvåret 1978. av (Ds S betänkandet Översyn delpensionsförsäkringen bl.a. för tiden

1977:9) föreslagit att avgiftsuttaget

år 1976 skulle till 0,45 procent av fr.o.m. höjas I beslutet föreskrevs att riksföravgiftsunderlaget. skulle snarast möjligt efter utgången säkringsverket kalenderkvartal till regeringen redovisa av varje ackumulerade skuld till statsverket. delpensionsfondens medelstransaktioner skulle Till skulden hänförliga därvid särredovisas under inkomsttiteln.

Fondens inkomster under budgetåret 1981/82 uppgick 250 185 kr. och avsåg avgifter. Fondens till 1 399 till 1 517 829 733 kr. och avsåg utgifter uppgick för fondens ändamål. utdelning

förmögenhet utan redovisar Fonden har sålunda ingen 1200 Lagstadgade socialen skuld till inkomsttiteln som framgår ovan den 30 avgifter. skulden uppgick 735 kr. Såvida inte statsjuni 1982 till drygt milj. avser att öka avgiftsuttaget till delpensiomakterna att fonden redovisar en behållen nen så pass mycket innebär fondbildningen en onödig omgång förmögenhet, Fonden bör därför avvecklas. i redovisningshänseende. skall därvid, i likhet Inflytande pensionsavgifter med vad som beträffande t.ex. folkpensionsgäller tillföras statsbudgetens inkomstsida. avgifter,

av

Avveckling statliga fonder 85

6.9 Trafiklivräntefonden

Inköp av trafiklivränta hos sker riksförsäkringsverket med stöd av reglerna i 12 § lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon och 5 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359). Enligt dessa regler skall svenskt försäkringsbolag, som inte har rätt att ansvara för livränta, samt utländsk försäkringsanstalt köpa livränta hos riksförsäkringsverket eller behörig svensk försäkringsanstalt. Hela beståndet trafiklivräntor i riksförsäkringsverket är 800 och den omkring årliga tillströmningen är ca 35. När det gäller värdesäkring fastställer försäkringsinspektionen år varje i november med stöd av särskilda författningar gällande för olika slag av livräntor de eventuella ändringar som skall göras. Själva omräkningsförfarandet är fr.o.m. 1981 automatiserat. I allmänhet betalas livräntorna ut månadsvis. före- RFV-översynen slog att riksförsäkringsverkets av försäljningar trafiklivräntor skulle slopas samt att utbetalning av befintliga trafiklivräntor skulle samman läggas med motsvarande verksamhet om skadelivräntor Ds (se S 1981:13 s. 191).

Fonden uppgick den 30 juni 1982 till 104 587 629 kr. Tillgångarna exkl. balanserade, periodiserade ränteintäkter var placerade enligt följande. 999 803 kr. på statsverkets checkräkning 636 021 kr. i bank 25 495 806 kr. i statsobligationer 4 306 415 kr. i hypoteksobligationer 1 675 000 kr. i kommunobligationer 2 500 000 kr. i industri- och kraftverksobligationer 100 000 kr. i bankobligationer. 34 849 619 kr. i kommunlån 25 000 000 kr. i lån till statliga låntagare 5 500 020 kr. i förlagsbevis

Fondens inkomster under budgetåret 1981/82 uppgick till 12 709 151 kr., varav 4 419 332 kr. avavsåg gifter och 8 289 819 kr. räntor. Fondens utgifter

av statliga fonder 86 Avveckling

till 6 608 789 kr., varav 6 274 228 kr. avsåg uppgick för fondens ändamål, 264 981 kr. kursförutdelning 9 661 kr. förvaltningskostnad och 59 919 kr. lust, bidrag b1.a. till RFV.

bör av skäl som anförts Trafiklivräntefonden upplösas beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen bör tillföras statsbudgeten.

Vad i övrigt anförts under p. 6.6 angående avvecklingssåvitt fonder som bildats på basis förslagen gäller av gäller även i fråga om denna frivilliga avgifter fond.

6.10 Barnlivräntefonden

kan i vissa fall fullgöra sin under- Underhållsskyldig genom att teckna avtal om engångshållsskyldighet Sådant avtal skall godkännas av socialnämnd belopp. för att bli giltigt. Det avtalade underhållsbeloppet skall betalas till socialnämnden som har att köpa en livränta för barnets räkning. Livräntan skall köpas i riksförsäkringsverket eller svenska försäkringsbobefattning med barnlivlag. Riksförsäkringsverkets räntor sker med stöd av 4 kap. 6 § och 7 kap. 7 § föräldrabalken. Barnlivräntorna är inte värdesäkrade. omräkningar sker alltså inte. Administrationen Några barnlivräntorna är en liten verksamhet i av mycket Endast ett eller ett par fall riksförsäkringsverket. förekommer år. Totalt finns ca 20 fall (se varje Ds S 1981:13 s. 175). Inköpen av fonderade influtna

medel avseende barnlivräntor bildar barnlivränte-

fonden. RFV-översynen föreslog att riksförsäkringsverkets skulle slopas (se Ds S 1981:13 försäljningar s. 191).

av

Avveckling statliga fonder 87

Fonden uppgick den 30 juni 1982 till 415 601 kr. Tillgångarna exkl. balanserade, periodiserade ränteintäk: ter var placerade enligt följande.

173 570 kr. i bank 199 706 kr. i statsobligationer 17 837 kr. i hypoteksobligationer 18 000 kr. i kommunobligationer 6 807 kr. i skuld till statsverket

Fondens inkomster under budgetåret 1981/82 uppgick till 30 192 kr. och avsåg räntor. Fondens utgifter uppgick till 53 131 kr., varav 41 567 kr. utdelavsåg ning för fondens ändamål, 11 319 kr. kursförlust och 245 kr. förvaltningskostnad.

Barnlivräntefonden bör upplösas av skäl som anförts

beträffande fonden för allmän Medlen sjukförsäkring. bör därvid tillföras statsbudgeten.

vad i övrigt anförts under p. 6.6 angående avvecklingsförslagen såvitt gäller fonder som bildats basis på av frivilliga avgifter gäller även i om denna fråga fond.

6.11 Fiskarförsäkringsfonden

Genom kungörelsen 1908:100 s. 2 angående en särskild för fiskare avsedd mot skada till försäkring följd av olycksfall öppnades möjlighet för fiskare att genom försäkring i dåvarande riksförsäkringsanstalten bereda sig skydd mot skada till av följd olycksfall såväl i som utom arbetet i 1901 års enligt grunderna lag om olycksfallsersättning. Fr.o.m. den 1 juli_1918 ersattes 1908 års kungörelse av förordningen (1918:375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall, Vilken fisenligt kare genom försäkring i kunde riksförsäkringsanstalten bereda sig skydd i huvudsak enligt i 1916 grunderna års olycksfallsförsäkringslag. Även till denna försäkring utgick visst statsbidrag, såvitt gällde

88 av statliga fonder Avveckling

i arbete. Försäkringsavgifterna skulle olycksfall tillföras en fond. Förordningen upphörde att gälla med av år 1954. Fiskare var därefter hänvisade utgången till den frivilliga yrkesskadeförsäkringen enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Ersättningar enligt författningarna om särskild olycksfallsförsäkför fiskare har höjts vid olika tillfällen. ring Fonden den 30 1982 till 624 119 kr. Tilluppgick juni

gångarna exkl. balanserade, periodiserade ränteintäk-

ter var placerade enligt följande.

31 099 kr. på statsverkets checkräkning 79 170 kr. i bank 200 000 kr. i statsobligationer 7304 337 kr. i hypoteksobligationer

Fondens inkomster under budgetåret 1981/82 uppgick till 289 331 kr., varav 259 583 kr. avsåg statsmedel och 29 748 kr. räntor. Fondens utgifter uppgick till 411 187 varav 306 244 kr. avsåg utdelning för kr., fondens ändamål, 104 907 kr. kursförlust och 36 kr. förvaltningskostnad.

bör upplösas av skäl som an- Fiskarförsäkringsfonden förts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten. Det bör särskilt framhållas att förslaget förutsätter att staten övertar ansvaret för ifrågavarande förpliktelsers fullgörande.

6.12 Oljelagringsfonden

Fr.o.m. den 1 juli 1974 utgår en särskild beredskapsför oljeprodukter. Avgiften redovisas i statsavgift under en särskild inkomsttitel och inflytande budgeten medel överförs till riksgäldskontoret och redovisas över en räntelös kallad Oljelagringsfonden som fond, av för ekonomiskt försvar disponeras Överstyrelsen Fonden, som är räntelös, uppgick den 30 juni (ÖEF). 1982 till 1 016 064 537 kr.

av fonder Avveckling statliga 89

Enligt riksdagsbeslut skulle fonden upphöra per den 1 juli 1982. Som skäl härför åberopade chefen för handelsdepartementet att det i dagens statsfinansiella läge var bättre att ordna finansieringen över statsbudgeten (se prop. 1981/82:102 bil. 3 s. 45 del A, FÖU 1981/82:18, rskr 374). Enligt den regleringsbrev 17 juni 1982 gäller följande. På inkomsttiteln 1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall redovisas utgående balans på oljelagringsfonden 1982-06-30, medel som inflyter genom eftersläpning i redovisningen av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter samt inkomster som inflyter genom utförsäljning av varor som köpts över en i verksamheten upptagen rörlig kredit. För att täcka kostnader för verksamhet som avser budgetåret 1981/82 men som inte betalats under budgetåret och som skulle ha belastat Oljelagringsfonden får ÖEF rekvirera medel från inkomsttiteln.

Oljelagringsfonden var, trots riksdagens beslut, ännu den 31 oktober 1982 inte avvecklad. Den då uppgick till 1 104 947 650 kr. Under budgetåret 1981/82 tillfördes fonden 1 549 498 838 kr. och utbetalades för fondens ändamål 1 826 291 885 kr. Fonden den uppgick 30 juni 1982 till 739 271 490 kr.

Denna fond omfattas i och för sig av utredningens översyn. Emellertid förbereds, enligt vad utredningen erfarit, inom regeringen en av avveckling ifrågavarande fond. Utredningen har mot härav inte bakgrund ansett sig böra lägga fram till förslag avveckling

av fonden. Utredningen finner dock för sin del att

samma motiv föreligger för av denna fond avveckling som i fråga om övriga fonder som omfattas av utredningens avvecklingsförslag.

SOU 1982=52 90 Avveckling av statliga fonder

6.13 .Oljeprospekteringsfonden

Fr.o.m. den 1 juli 1978 höjdes den särskilda beredför (SFS 1978:409) och skapsavgiften oljeprodukter hemställde till riksgäldskontoret att de regeringen mot svarande inkomsterna skulle avskiljas höjningen och redovisas över en särskild räntelös fond benämnd vars medel disponeras av Oljeprospekteringsfonden, statens industriverk efter regeringens bestämmelser 1977/78:128, NU 1977/78:70, rskr 343, rege- (prop. beslut den 29 juni 1978). Fr.o.m. den 1 juli ringens 1982 tillförs beredskapslagringsavgiften stats-

budgeten.

som är den 30 juni 1982 till Fonden, räntelös, uppgick 164 977 053 kr. Under budgetåret 1981/82 tillfördes fonden 116 629 333 kr. och utdelades för fondens

ändamål 82 672 534 kr.

bör upplösas av skäl som Oljeprospekteringsfonden anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring.

Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.14 Oljeersättningsfonden

den 1981 den särskilda bered- Fr.o.m. 1 januari höjdes för oljeprodukter (SFS 1980:1083). Regeskapsavgiften hemställde till riksgäldskontoret att de mot ringen svarande inkomsterna skulle redovisas över höjningen en särskild räntelös fond benämnd Oljeersättningsfonden. Fr.o.m. 1 juli 1982 tillförs beredskaps-

den

Fondmedlen skall, efter lagringsavgiften statsbudgeten. beslut av för uppbyggnad av en oljeerdelegationen i särskilt fall användas för sättningsfond, Varje ändamål som i förordningen (1980:1085) om statanges

stöd för att ersätta olja m.m. Ut-

ligt åtgärder av fondens medel kan även ske till statens betalning industriverk efter beslut av regeringen.

l av Avveckling statliga fonder 91

Fonden, som är räntelös, uppgick den 30 1982 till juni 440 884 077 kr. Under budgetåret 1981/82 tillfördes fonden 398 430 039 kr. och utdelades för fondens ändamål 84 415 177 kr.

Oljeersättningsfonden bör upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän Medlen sjukförsäkring. bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.15 Energiforskningsfonden

Utgifter för energiforskning finansieras med medel från en särskild räntelös fond hos riksgäldskontoret. Fonden tillförs inkomster som svarar mot den del av den särskilda beredskapsavgiften på oljeprodukter, som avses finansiera kostnaderna för energiforskning (prop. 1981/82:90, NU 1980/81:60, rskr 381, regeringens beslut den 9 juli 1981). Bestämmelserna i detta hänseende trädde i kraft den 1 juli 1981. Medlen i fonden disponeras av kammarkollegiet.

Fonden uppgick den 30 juni 1982 till 149 463 266 kr. Under budgetåret 1981/82 tillfördes fonden 238 463 266 kr. och utdelades för fondens ändamål 89 000 000 kr.

Energiforskningsfonden bör upplösas av skäl som anförts beträffande för allmän

fonden sjukförsäkring.

Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.16 Fonden för arbetsmiljöförbättringar

Enligt bestämmelserna i 5 § lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift skulle en fond benämnd fonden för arbetsmiljöförbättringar bildas att en genom tilläggsavgift till arbetarskyddsavgiften upptogs tillfälligt. Fonden skulle i huvudsak finansiera vissa räntelättnader i samband med kreditstatligt

92 av statliga fonder sou 1932:62 Avveckling

i mindre och medelstöd för arbetsmiljöförbättringar

1975:66 s. 23). Fonden skulle stora företag (se prop.

en för ett byggas upp av förhöjd arbetarskyddsavgift

åren 1977 (SFS 1975:353) och 1979 (SFS vart av 1976,

1978:874).

Med stöd av 5 § andra stycket lagen om arbetarskydds-

den 24 juli 1975 bl.a. avgift meddelade regeringen

följande bestämmelsera

förvaltas av Fonden för arbetsmiljöförbättringar Medlen skall enligt särskilda bekammarkollegiet. stämmelser användas för att bekosta räntelättnader

täcka vissa andra kostnader i samband med statligt och kreditstöd för arbetsmiljöförbättringar. Förvaltningen med andra medel. För skall ske utan sammanblandning förvaltningen gäller vad som föreskrivs om placering

av den placeringsfonden som kammarkollegiet gemensamma en av de medel i fonden förvaltar. Högst fjärdedel behövs för utbetalningar från fonden får som inte aktier eller som är noterade placeras i förlagsbevis fondbörs. Kammarkollegiet tillhandapå Stockholms av statens industriverk eller håller på rekvisition utvecklingsf0nd)i den av företagareförening mumera industriverk bestämmer medel för ändaordning statens mål som anges i 5 § tredje stycket lagen (1971:282) Närmare anvisningar rörande om arbetarskyddsavgift. meddelas av statens infondmedlens ianspråktagande

dustriverk.

den 1 januari Lagen om arbetarskyddsavgift upphörde

1982 och ersattes av lagen (1981:691) om socialav-

gäller dock gifter. Enligt övergångsbestämmelserna

äldre bestämmelser i fråga om avgifter som belöper på

tid före ikraftträdandet.

den 11 1981 att 2 500 000 kr. Regeringen föreskrev juni

skulle få anur fonden för arbetsmiljöförbättringar

av ADBvändas för utveckling arbetarskyddsstyrelsens

1980/81:100 bil. 12, SoU verksamhet (se prop.

1980/81:24, rskr 263).

den 30 juni 1982 till Fondens tillgångar uppgick

106 176 499 kr. Tillgångarna var placerade enligt

följande.

985 563 kr. på statsverkets checkräkning

av Avveckling statliga fonder 93

11 390 936 kr. 1 bank 64 000 000 kr. 1 reverslân (korta) 16 800 000 kr. i inteckningslån 13 000 000 kr. 1 reverslân (långa)

Fondens bruttointäkter uppgick budgetåret 1981/82 till 15 236 456 kr., varav 14 598 098 kr. avsåg ränteintäkter. Utdelningen för fondens ändamål uppgick till 9 781 699 kr.,varjämte räntekostnader uppgick till 493 159 kr. Fondens redovisade årsresultat uppgick till 2 461 599 kr.

Fonden för

arbetsmiljöförbättringar bör upplösas av

skäl som anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten.

Lönegarantifonden

Ett system med statlig vid konkurs lönegaranti trädde i kraft den 1 januari 1971. Garantin innebär att staten svarar för av betalning arbetstagares fordran hos arbetsgivare som har försatts i konkurs. Den avser sådana löne- och pensionsfordringar som har förmånsrätt i konkursen samt vissa konkursansökningsoch konkurskostnader. I fråga om utbetalat belopp träder staten i rätt mot arbetstagarens konkursgäldenären. Lönegarantin finansieras med arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Avgifterna förs till en fond som förvaltas enligt grunder som regeringen fastställer.

Fonden, som förvaltas av utvisade kammarkollegiet, den 30 juni 1982 ett saldo av negativt 34 590 821 kr. Ställningen var följande. 8 192 761 kr. på statsverkets checkräkning 2 216 418 kr. i bank 45 000 000 kr. i hos upplåning riksgäldskontoret

94 av statliga fonder sou 19g2,62 Avveckling

Under 1981/82 uppgick fondens avkastning budgetåret till 17 007 526 kr. Till fonden fördes lönegarantiav- 602 143 933 kr. Utdelning för fondens ändagifter på till 802 426 990 kr. Till fonden är numera mål uppgick kredit hos på f.n. knuten en rörlig riksgäldskontoret 000 000 kr. Tillsammans med denna kredit högst 200 fonden som en buffert mellan, å ena sidan, fungerar och, å andra sidan, den av framför lönegarantiavgiften allt starkt varierande omfattningen på konjunkturskäl garantin.

bör av skäl som anförts beträffande Fonden upplösas för allmän Medlen skall därvid fonden sjukförsäkring. tillföras statsbudgeten.

6.18 Rundvirkesfonden

Genom beslut den 30 juni 1960 förordnade Kungl. Maj:t att till en fond, benämnd rundvirkesfonden, nybildad skulle överföras vissa närmare angivna prisutjämningssom har av regeringen fastställda avgifter. Fonden, står under kammarkollegiets förvaltning. stadgar, såvida inte före- Fondens tillgångar skall, regeringen vara och förräntas enligt de skriver annat, placerade eller kommer att gälla för bestämmelser, som gäller i allmänhet. Fonden kammarkollegiets fondförvaltning ändamål att verksamhet som är till har till stödja mindre främst avgagn för det enskilda skogsbruket, en rationell virkeshantering och virkesvård. seende härom fattas av som sålunda Beslut skogsstyrelsen, över fondens närmare användning. disponerar

30 1982 till 5 980 005 kr. Fonden uppgick den juni Tillgångarna var placerade enligt följande. 1 846 kr. på statsverkets checkräkning 2 046 899 kr. i bank 2 179 400 kr. i statsobligationer 778 100 kr. i hypoteksobligationer 293 760 kr. i kommunlån

Avveckling av statliga fonder 95

680 000 kr. i reverslån (långa).

Fondens avkastning uppgick budgetåret 1981/82 till

475 680 kr. för Utdelning fondens ändamål uppgick därvid till 73 536 kr.

Denna fond innebär en

specialdestinering vid sidan av

statsbudgeten. Enligt utredningens bör även mening denna fond upplösas och medlen tillföras stats-

budgeten.

6.19 Ersättningsmedel från Tjeckoslovakien

Kungl. Maj:t ratificerade för del Sveriges en tidigare av riksdagen godkänd överenskommelse den 22 december 1956 mellan och Sverige Tjeckoslovakien angående reglering av vissa anspråk och fordringar.

Kungl. Maj:t förordnade den 4 oktober 1957 (nr. 6134) att från ett närmare

angivet reservationsanslag skulle

överföras ett belopp av 4 827 000 kr. till en särskilt för ändamålet

upplagd diversemedelstitel, benämnd

Ersättningsmedel från Tjeckoslovakien för framtida

användning enligt det beslut om reglering av vissa

anspråk och fordringar mot Tjeckoslovakien, som kunde komma att fattas av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:t tillsatte därefter en nämnd med uppdrag att avge till förslag fördelning av de tjeckoslovakiska

ersättningsmedlen och fastställde den 18 december

1959 nämndens till förslag fördelning. Till de intres-

senter som då anmältanspråk på ersättning utbetalades därefter fastställd ersättning. Utbetalning av ett belopp om 5 791 kr. kunde dock inte ske till en

intressent, Aktiebolaget Textum, Handels & Industri.

Fonden, som förvaltas av kammarkollegiet, uppgick den 30 juni 1982 till 5 791 kr. Tillgångarna av utgörs en räntelös fordran på statsverkets i checkräkning riksbanken.

av fonder 96 Avveckling statliga

Rätten till beloppet är numera preskriberad ( om prese SOU 1982:12 s. 109). Fonden fyller därför skription inte funktion i den meningen att någon självständig utfästelse skall uppfyllas med den. Fonden bör någon därför avvecklas.

6.20 Handels- och sjöfartsfonden

Handels- och leder sitt ursprung till sjöfartsfonden en år 1723 införd avgift som togs ut på alla i svenska hamnar inkommande och utgående varor. Avgiften skulle finansiera utrustandet av konvojer liksom andra åtför att skydda svenska handelsfartyg mot kapare gärder För av dessa medel ini Medelhavet. förvaltningen rättades konvojkommissariatet. Avgiften på utgående avskaffades år 1835. Samma år beslöts att konvaror för inkommande varor inte längre skulle vojavgifter beräknas efter särskilda taxor utan erläggas med av I och med fredsslutet med 10 procent tullbeloppet. Marocko år 1845 konvojkommissariatet och upphörde medlen kunde annat sätt främja handel och sjöfart. på År 1857 förordnade Kungl. Majzt att avgiften till handels- och skulle upphöra som särsjöfartsfonden skild och innefattas i den tullsats beskattningstitel som fastställdes i tulltaxan. Av inflytande tullmedel skulle ett på visst sätt beräknat belopp årligen tillföras fonden. Detta bidrag från tullmedlen uppår och fondens inkomster utgjordes fram hörde 1869, till år 1948 främst av räntemedel. Bland övriga medel som har tillförts fonden kan nämnas nettoinkomster kanalverk fram till år 1917 och beav Trollhätte vid avvecklingen år 1927 av handelshållningen kammaren i Schweiz.

År 1948 beslöt att överskottsmedlen från Kungl. Maj:t av handelskommissionens olika clearingkassor, några beräknat kr., skulle föras över till närmare 5,3 milj. och Överskottsmedlen skulle handels- sjöfartsfonden. till såväl som ränta användas till åtgärder kapital

av Avveckling statliga fonder 97

som främjar Denna del av varuutbyte. fonden har alltsedan år 1948 bokförts särskilt under benämningen varuutbytesmedlen. Under åren 1951 - 1955 fördes ytterligare drygt 13 milj. kr. i överskottsmedel av olika slag över till handels- och sjöfartsfonden (varuutbytesmedlen). Däribland utgjorde överskottet från kolclearingkassan 6,5 milj. kr.

Under 1900-talet har en del av fondmedlen placerats i aktier i s.k. Sverigehus utomlands. När sådana aktier sedermera har sålts har köpeskillingen återförts till handels- och sjöfartsfonden t.ex. vid försäljningen av Sverigehuset i New York år 1960. När huvuddelen av aktierna i i Sverigehuset Paris såldes år 1973, tillfördes fonden ca 10 milj. kr. Återstående aktier såldes år 1977 för ca 1,4 milj. kr. Av dessa medel har, tillsammans med donationer från näringslivet, år 1979 bildats en delfond - Svensk-franska - för språkfonden att främja handelsförbindelserna mellan Sverige och Frankrike.

Med hjälp av medel ur handels- och sjöfartsfonden har regeringen under årens lopp haft att möjlighet på skilda sätt genom dels lån, dels och bidrag understöd främja Sveriges handel och sjöfart. Under de senaste två decennierna har främst utrikeshandelsfrämjande åtgärder, däribland

handelssekreterarorganisationen,

fått ekonomiskt stöd från fonden.

År 1974 beslöt att fonden regeringen (varuutbytesmedlen) i första hand skall användas för inköp av fastigheter till handelssekreterarorganisationen. Sedan år 1974 har bl.a. bostäder köpts åt handelssekreterarna i Chicago, Detroit, New York och Melbourne samt tjänstebostad för direktören för svenska handelskammaren i Madrid. Vidare har kontorslokaler köpts åt handelssekreteraren i Oslo.

8 fonder 98 Avveckling av statliga

och görs f.n. en sär- Inom handels- sjöfartsfonden dvs. den del som redovisning av fondens utsprungsdel överskotten från clearingkassorna tillfanns innan år 1948. utbetalning har inte fördes med början Någon gjorts under 1970-talet.

Svensk-franska språkfonden utgör enligt regeringsden 22 februari 1979 en delfond inom handelsbeslut Fondens avkastning skall användas och sjöfartsfonden. för i franska språket. I till stipendier utbildning beslutar att fonden skall uppdet fall regeringen samt förbrukad avkast-. lösas, skall fondens kapital ej

efter upplösning tillföras handels- och sjöfarts-

ning utom viss del som fonden. Den årliga avkastningen, av en särskild nämnd. tillförs kapitalet, disponeras

delfonder inom handels- och sjöfartsfonden Samtliga förvaltas av kammarkollegiet.

den 30 juni 1982 till Fondens ursprungsdel uppgick för denna del av fonden var 770 653 kr. Ställningen

följande. 1 439 kr. på statsverkets checkräkning 899 512 kr. i bank 130 298 kr. i interna skulder

avkastningen till Under budgetåret 1981/82 uppgick 217 kr. Ur denna del av handels- och sjöfarts- 112 utdelning för fondens ändamål. fonden skedde ingen

vid samma tidpunkt till Varuutbytesmedlen uppgick kr. Denna delfonds ställning var 10 596 353 följande. 2 886 599 kr. i bank

1 500 000 kr. i reverslån Kkorta)

4 800 000 kr. i inteckningslån 2 078 050 kr. i reverslån (långa) 668 296 kr. i skuld till statsverket

statliga

Avveckling av fonder 99

Under budgetåret var 1981/82 avkastningen från varuutbytesmedlen 1 499 049 kr. för denna Utdelning delfonds ändamål uppgick till 1 799 238 kr.

Delfonden Svensk-franska språkfonden uppgick den 30 juni 1982 till 2 187 004 kr., varav 124 815 kr. var placerade i bank, 2 065 850 kr. i inteckningslån och 3 661 kr. i skuld till statsverket.

Under budgetåret 1981/82 var språkfondens avkastning 319 505 kr. Utdelning för denna delfonds ändamål uppgick till 181 699 kr.

Handels- och sjöfartsfondens ålder och den hävd den vunnit inom handels- och sjöfartskretsar torde möjligen kunna anföras som skäl för att bibehålla densamma. Med hänsyn till den principiella linje som utredningen i följt fråga om förutsättningarna för avveckling av statligt förvaltade fonder och då andra skäl än de nyss anförda inte kan åberopas för bevarande av fonden, bör även denna avvecklas och tillgångarna föras till Det nu statsbudgeten. sagda gäller hela fondförmögenheten utom delfonden Svensk-franska språkfonden.

I fråga om sistnämnda fond består den till viss del av donationsmedel. Återstoden utgörs av allmänna medel. På grund av att i fonden svårigheter särskilja allmänna medel från donationsmedel torde denna delfond inte böra bli föremål för avveckling. Den bör dock, sedan Handels- och sjöfartsfonden avvecklats, fortsättningsvis benämnas Svensk-franska språkfonden och bilda en helt fristående fond.

6.21 Bysslandssvenskarnas understödsfond

För att bistå svenska som undersåtar, tidigare var bosatta i Ryssland och som av på grund händelser i samband med ryska revolutionen åsamkats ekonomiska

av fonder _ 100 Avveckling statliga

framförallt nationalisering av deras förluster, genom i befintliga egendom, tillsattes en statlig Ryssland åren 1920 - 1922. som var i verksamhet

kommitté,

Kommittén sattes att förvalta medel som anvisats för åt nämnda Verksamheten har hjälpverksamhet personer. därefter bedrivits av olika organ och i skilda former. beslut av 1934 års riksdag avsattes medel till Enligt en vars avkastning skulle användas till denna fond, understödsverksamhet.

var fondens avkastning 62 307 kr., Budgetâret 1976/77 34 478 kr. i Vid budgetårets slut varav togs anspråk.

fanns en odisponerad, balanserad avkastning på

221 453 kr. Mot härav beslöt regeringen den bakgrund 1977 att 200 000 kr. skulle tillföras in- 3 november komsttiteln diverse inkomster. Vidare beslöts Övriga i fonden skulle nedsättas till ett beatt kapitalet vars till ca 35 000 kr. och lopp, avkastning uppgick att det från fonden avförda kapitalet skulle tillföras inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

Fonden, som förvaltas av kammarkollegiet, uppgick den 30 1982 till 385 924 kr. Fondens tillgångar juni var placerade enligt följande. 15 325 kr. på statsverkets checkräkning \ 10 599 kr. i bank 360 000 kr. i inteckningslån

Fondens budgetåret 1981/82 till avkastning uppgick 36 422 kr. Under samma tidsperiod utbetalades 73 400 kr. för fondens ändamål.

understödsfond bör upplösas av Rysslandssvenskarnas skäl som anförts beträffande fonden för allmän sjuk- Medlen bör därvid tillföras statsförsäkring. budgeten.

av Avveckling statliga fonder 101

6.22 Trädgårdsnäringens bensinskattefond

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957 ställdes ett belopp av 420 000 kr. till statskontorets förfogande för att avsättas till en särskild befond, nämnd Trädgårdsnäringens bensinskattefond. Fonden skulle förvaltas av statskontoret i enlighet med de grunder, vilka tillämpades i fråga om liknande fonder under statskontorets förvaltning. Kungl. Maj:t förordnade jämväl att anslagsmedel om 297 000 kr. skulle tillföras fonden. Medlen skulle ställas till förfogande för lantbruksstyrelsen, som hade rätt att med beaktande av vad som anförts i jordbruksutskottets utlåtande 1957:1 p. 205 och memorial 1958:21 disponera medlen jämte i fonden befintliga medel för ändamål som riksdagen godkänt. Kungl. Maj:t förklarade att statskontoret ålagts att efter rekvisition utbetala av lantbruksstyrelsen ur medgivna bidrag fonden. Kungl. Maj:t meddelade den 28 maj 1959 beslut avseende anslagsmedel om 300 000 kr.

Fonden, som numera förvaltas av kammarkollegiet, uppgick den 30 juni 1982 till 599 802 kr. Fondens tillgångar var placerade enligt följande. 460 kr. på statsverkets checkräkning 124 942 kr. i bank 200 000 kr. i industriobligationer 104 400 kr. i kommunlån 170 000 kr. i reverslån (långa)

Fondens avkastning uppgick budgetåret 1981/82 till 79 390 kr. Under samma period utbetalades 192 552 kr. för fondens ändamål.

Fonden bör upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän Medlen bör sjukförsäkring. därvid tillföras statsbudgeten.

fonder 102 Avveckling av statliga

6.23 Medel för pensioner m.m. ur den

svensk-tyska tvångsclearingen

1956:172 bl.a. att riksdagen måtte I prop. föreslogs en i Bonn den 22 mars 1956 undertecknad godkänna överenskommelse rörande tyska tillgångar i Sverige. innebar att ett Det uppnådda förhandlingsresultatet inlett likvidationsförfarande förklarades tidigare avslutat.

I den av riksdagen godkända överenskommelsen (se prop. för behandlingen av 1956:172) angavs riktlinjerna och livräntor i den svensk-tyska tvångspensioner överenskommelsen innebar bl.a. att det clearingen. skulle statskontoret att utbetala ifrågavarande åligga och livräntor ur de medel, som en särskilt pensioner för ändamålet ställde till tillsatt likvidationsnämnd statskontorets förfogande. I propositionen angav att likvidationsnämnden skulle departementschefen upphöra.

föreskrev den 7 juni 1956 att likvida- (Kungl. Maj:t skulle av de av nämnden förvaltade medlen tionsnämnden statskontoret för ändamålet överlämna ett så till ränta - efter de stort kapitalbelopp att detta jämte av stadfästa grunderna för då gällande Kungl. Maj:t - till det de svenska livförsäkringsbolagen uppgick som försäkringsmässiga grunder erbelopp, enligt fordrades för utbetalningarna. De sålunda överlämnade skulle förvaltas av statskontoret under en medlen benämnd Medel för särskild diversemedelstitel, m.m. ur den svensk-tyska tvångsclearingen. pensioner räntebärande i enlighet med Dessa medel skulle göras vilka för placering av de allmänna grunder gällde fonder under statskontorets förmedel, tillhörande

valtning.

som numera förvaltas av kammarkollegiet, upp- Fonden, den 30 1982 till 693 129 kr. Ställningen gick juni

Avveckling av statliga fonder

för fonden var följande. 527 536 kr. i bank 170 000 kr. i reverslån (långa) 4 407 kr. i skuld till statsverket

Under budgetåret 1981/82 uppgick avkastningen till 82 696 kr. Utdelning för fondens ändamål uppgick därvid till 34 108 kr.

Enligt utredningens mening bör fonden upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.24 Kungl. Dramatiska teaterns reservfond

Tillgångarna i denna fond utgjordes ursprungligen av överskottsmedel i ett penninglotteri, vartill Aktiebolaget Dramatiska teaterbyggnadskonsortiet erhöll

tillstånd. Genom beslut den 18 februari 1910 för-

ordnade att överskott - Kungl. Maj:t, ifrågavarande efter vissa - skulle avdrag överlämnas till statskontoret samt att av dessa medel skulle bildas en reservfond, omnämnd i 5 § i ett mellan Kungl. Maj:t och Kungl. Dramatiska teaterns aktiebolag den 14 december 1907 upprättat kontrakt. Avkastningen av fonden skulle uppbäras av bolaget. I övrigt fick fonden anlitas för bestridande av bolagets utgifter endast under vissa förutsättningar och endast efter beslut av Kungl. Majzt. Vad bolaget fått använda skulle, så snart teaterverksamheten lämnade överskott, återbäras till fonden. Reservfonden har sålunda tillkommit i samband med teaterbyggnadens tillkomst. Fonden förvaltas numera av kammarkollegiet.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1974:28, KrU 1974: 15, rskr 248) har verksamheten vid Dramatiska teatern förts över till ett statsägt aktiebolag, Nya Kungl. Dramatiska teaterns AB. Bolaget har ett aktiekapital om 50 000 kr. Aktierna redovisas bland statens aktier.

104 Avveckling av statliga fonder

Fonden uppgick den 30 juni 1982 till 633 485 kr. Tillgångarna var placerade enligt följande. 19 kr. på statsverkets checkräkning 604 666 kr. i bank 28 800 kr. i kommunlån

Avkastningen uppgick budgetåret 1981/82 till 77 411 kr. Under denna period skedde ingen utdelning för fondens ändamål.

Fonden bör upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.25 Kungl. teaterns (Operans) reservfond

I samband med uppförande av en teaterbyggnad i Stockholm förband sig det konsortium, som bildades

härför, att för grundande av en reservfond och till

understödjande av den framtida verksamheten på vissa villkor ställa till Kungl. Majzts disposition det kontanta överskott, som kunde uppstå av de medel som ställdes till konsortiets förfogande. Om teaterverksamheten i den ifrågavarande byggnaden upphörde, - teaterns reservfond skulle reservfonden Kungl. överlämnas till Stockholms stadsfullmäktige för att användas till kulturella ändamål, som Kungl. Maj:t kunde godta. Vidare skulle, i händelse teaterverksamheten kom att upphöra eller det ordinarie anslaget till Operan inte vidare blev beviljat av riksdagen, av statsverket till Stockholms stad återgäldas det av staden till byggnadsarbetet anvisade bidraget om 600 000 kr. Genom kungl. brev den 17 juni och den 23 september 1898 förordnade Kungl. Maj:t, att den sålunda bildade reservfonden skulle överlämnas tilll statskontorets förvaltning. Avsikten med ifrågavarande fond torde ha varit att, om intäkterna från teaterverksamheten inte förslog, skapa garantier för att densamma trots detta skulle kunna fortsätta. Ifråga-

av Avveckling statliga fonder 105

varande fond, som är av samma karaktär som Kungl. Dramatiska teaterns har i reservfond, likhet med denna inte varit av sådan storlek, att avkastningen från densamma varit att tillräcklig jämte inkomsterna från teaterverksamheten bestrida de med verksamheten förknippade utgifterna. Årliga statliga har därför bidrag lämnats till teaterns verksamhet.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1974:28, KrU 1974: 15, rskr 248) har verksamheten vid Operan förts över till ett statsägt aktiebolag, Nya Kungl. Teaterns AB. Bolaget har ett om 50 000 aktiekapital kr. Aktierna redovisas bland statens aktier.

Kungl. teaterns (operans) som reservfond, numera förvaltas av kammarkollegiet, uppgick den 30 juni 1982 till 3 598 239 kr. för Ställningen fonden var följande. 763 794 kr. i bank 8 500 kr. i utländska obligationer 480 700 kr. i statsobligationer 2 345 500 kr. i lån till Operan 255 kr. i skuld till statsverket

Avkastningen på fonden uppgick budgetåret 1981/82 till 124 401 kr., varav 113 003 kr. utdelades för fondens ändamål.

Fonden bör upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring. Medlen bör därvid tillföras statsbudgeten.

6.26 Jaktvårdsfonden

År 1938, i samband med antagandet av lagen (1938:274) om rätt till jakt, infördes en skyldighet att erlägga jaktvårdsavgift. Skyldigheten åvilade alla som ville utöva jakt på annan mark än den han ägde. Från skyldigheten var undantagna bl.a. jordbruksarrendatorer, boställshavare m.fl. skulle Jaktvårdsavgift erläggas

av fonder 106 Avveckling statliga

- 30 eller del därav

för helt jaktår (1 juli juni)

och med olika belopp för jakt inom kommuner, utgick vissa län eller för jakt inom hela landet.

Från år 1951 infördes en skyldighet att erlägga jaktför alla som jagar oavsett om de utövade vårdsavgift mark eller om de utnyttjade annat jakten på egen jaktområde.

År 1960 förenklades uppbörden av jaktvårdsavgiften att en enda för hela riket gemensam ytterligare genom jaktvârdsavgift infördes.

bestämmelserna om jaktvårdsavgift i F.n. återfinns om rätt till (jaktlagen) och lagen (1938:274) jakt i (1938:279). Av 26 § jaktlagen framgår jaktstadgan att den som vill utöva jakt är pliktig att erlägga Av bestämmelsen framgår vidare vilka jaktvårdsavgift. som är befriade från att erlägga sådan avgift. Av 3 mom. Vidare att av de in- 26 § jaktlagen framgår skall bildas en fond som flutna jaktvårdsavgifterna användas för att jaktvården i bl.a. skall främja m.m. 43 - 44 a §§ i jaktstadgan innehåller riket och dess förnärmare bestämmelser om jaktvårdsfonden valtning samt bestämmelser om jaktvårdsavgiftens storlek och dess uppbörd m.m.

tillkomst har de influtna Alltsedan jaktvårdsavgiftens medlen använts till att finansiera jakt- och viltvårdsarbetet i landet. Jaktvårdsavgiften är f.n. Influtna medel till kan för 95 kr. jaktvårdsfonden 1982/83 beräknas uppgå till omkring budgetåret kr. Tillsammans med tidigare års balanserade 28 milj. medel behållningen till drygt 30 milj. kr. uppgår som anförtrotts ledningen av Svenska jägareförbundet och viltvårdsarbetet i landet (prop. 1951:189, jakt- 3LU rskr 327) erhåller årligen, genom beslut 1951:14, av regeringen, medel ur jaktvârdsfonden.

av Avveckling statliga fonder 107

För budgetåret 1982/83 har Svenska jägareförbundet erhållit drygt 20 milj. kr. ur fonden till förbundets och dess arbete i länsjaktvårdsföreningars landet. Även några andra ideella organisationer erhåller årligen smärre belopp ur fonden till sin verksamhet. Detta gäller Jägarnas riksförbund - Landsbygdens jägare och Svenska Ur fonden naturskyddsföreningen. utgår dessutom medel till naturvårdsverket för viss viltforskning (1982/83 2,7 milj. kr.), medel till finansiering av en personlig i viltprofessurtjänst patologi vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt samt medel för förvaltningen av det s.k. kronhjortsreservatet i Skåne. Genom beslut 1981 har regeringen vidare ställt till Svenska jägareförbundets förfogande 6,0 milj. kr. ur fonden under en för treårsperiod nybyggnad av Öster-Malma jaktvårdsgård- och skola. Regeringen disponerar också jaktvårdsfonden för ersättningsfall enligt 17 § förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador m.m.

I skrivelse den 28 mars 1979 till hemregeringen ställde Svenska jägareförbundet bl.a. om att möjligheterna till att medlen ur jaktvårdsfonden och älgskaderegleringsfonden (numera viltskaderegleringsfonden) görs räntebärande närmare utreds. Regeringen har den 10 juli 1980 beslutat överlämna ärendet till utredningen.

Fondens tillgångar, som består av en räntelös fordran på statsverkets checkräkning i riksbanken, den uppgick 30 juni 1982 till 15 911 571 kr. Fonden förvaltas numera av kammarkollegiet.

Under budgetåret 1981/82 uppgick utdelning för fondens ändamål till 25 812 283 kr., varav 21 100 785 kr. till Svenska jägareförbundet och 240 000 kr. till Jägarnas riksförbund - Landsbygdens jägare. Fondens intäkter uppgick under samma period till 34 846 491 varav kr., 34 186 983 kr. avsåg och 659 508 jaktvårdsavgifter kr. uppbörds- och bötesmedel.

108 av staliga fonder Avveckling

Utredningen har övervägt, om jaktvårdsfonden lämpligen eller om den - sätt bör avvecklas på utredningen - t.v. funnit beträffande viltskaderegleringsfonden bör vara kvar. Motsvarande skäl som anförts vid behandlingen av fonden för allmän sjukförsäkring föreligger dock enligt utredningens mening. Jaktvårdsfonden bör därför upplösas och medlen tillföras statsbudgeten.

6.27 Enskilda järnvägars pensionsfond

Den tidigare vid enskilda järnvägar anställda personalen hade varit pensionsförsäkrad i pensionskassor som bildats för ändamålet. I samband med statens Övertagande av enskild järnväg har den vid järnvägen anställda i regel fått övergå i statens personalen tjänst. De anställda, som övergått i järnvägars i enskild

statens järnvägars tjänst men varit delägare

pensionskassa, har i regel fått kvarstå vid den pensionsrätt de innehaft som delägare i den enskilda kassan. Denna pensionsordning utgjorde ett provisorium. I den av riksdagen godkända propositionen 1945:183 (se BaU 1945:33, rskr 281) föreslogs att staten skulle överta pensionsförpliktelserna mot att kassans tillgångar överläts till staten.

Fonden, som förvaltas av statens järnvägar, uppgick den 30 juni 1982 till 6 852 777 kr. Medlen är placerade som lån till statens järnvägar, som gottgör fonden ränta med 3,5 procent på lånesumman.

Under 1981/82 uppgick utdelning för fondens budgetåret ändamål till 1 074 915 kr. Fondens intäkter uppgick under samma period till 265 584 kr.

Fonden bör upplösas av skäl som anförts beträffande fonden för allmän sjukförsäkring och medlen tillföras statsbudgeten.

7 STATLIGT FÖRVALTADE FONDER SOM INTE FÖRESLÅS

AVVECKLADE OCH ÖVERFÖRDA TILL STATSBUDGETEN

Utöver de fonder som i det föregående föreslagits av-

vecklade och i om vilkas fråga tillgångar utredningen

funnit att de bör tillföras statsbudgeten återstår

ett antal fonder som faller under utredningens över-

syn. Dessa fonder av framgår följande samman-

ställning.

Statlig fondför- Egenförvaltande Fonder förvaltade valtning stiftelser m.m. av kyrkliga organ med statliga

placeringsreglez

1 700 milj. kr. 1 700 milj. kr. 340 milj. kr.

Donationsfonder Stiftelser Prästlönefonder Kyrkofonden Penningfidei- Dmkyrkas fastig- Allmänna arvs- kommiss hetsfond fonden m.fl. Akademier Församlingskyrkas fonder fastighetsfond Nedsatta medel

Statlig fondförvaltning får anses omfatta

fonder, be-

träffande vilka har statligt organ hand om förvalt-

ningsuppgifter som placering, och förredovisning

varing av fondens medel eller beslutar om hur medlen

skall användas inom ramen för ändamålsbestämmelserna.

Däremot torde enligt allmänt språkbruk med fondför-

valtning inte avses den som tillsyn statligt organ

kan ha över av förvaltning fonder.

fonder som ... 110. Statligt förvaltade

i det framförda förslag att Utredningens föregående förvaltade fonder omfattar inte avveckla statligt alla fonder som är föremål för statlig förvaltning. är flera och redan av vad som Skälen härför framgår i samband med den följande presentationen av anförs fonderna. Dessa indelas i fyra grupper, vilka framgår det som hänförts till någon av av följande. Fond, är sålunda inte föremål för förslag om dessa grupper, och samtidigt överförande av fondmedlen avveckling Däremot har utredningen i fråga till statsbudgeten. dessa fonder funnit att vissa rationaliseom några av bör vidtas och har då föreringsbefrämjande åtgärder slagit därav föranledda ändringar. Ändringsförslagen förs fram i till behandlingen av varje säranslutning skild fond.

I Fonder som ett led i statlig affärsutgör verksamhet

De fonder som avses är affärsverkens överskottsmedel, exportkreditfonden, exportkreditnämndens konsolideringsfond, rundpensionsfond, postverkets radiorörelsens fond, statens jordbruksnämnds och Svenska Varv AB:s konton i riksgäldskontoret. dessa fondmedel utgör likviditetsreserver Samtliga för viss affärsverksamhet och torde därför inte omfattas av utredningsuppdraget.

II Fonder vars markerats med självständighet

egen stzrelse

Sådana fonder är allmänningsfonderna, arbetsskyddsfonden för industriellt samarbete med fonden, u-länder, fonden för industriellt utvecklingsarbete, fonden för svenskt-norskt samarbete, kulturfonden för Sverige och Finland, provinsialläkarfonden, samefonden, skogsbruksfonderna, Storsjöns virkes- Sveriges bildkonstnärsfond och utdrivningsfond, författarfond. Utredningen avser att i Sveriges ett senare betänkande behandla placeringsregler

Statligt förvaltade fonder som ...

för sådana fonder som förvaltas antingen av statliga organ eller, utan att detta är fallet, för vilka gäller som placeringsföreskrifter staten fastställt.

III Fonder och medel som tillhör annat rättssubjekt än staten

De medel som avses är, förutom donationsfonder (närmare uppgifter härom framgår av utredningens betänkande SOU 1982:12), djurgårdsfonden, köpeskilling för fastigheten Lejonet nr 1 och medel som enligt skilda nedsatts hos författningar fiskeristyrelsen, kammarkollegiet, lantmäteriverket, länsstyrelserna och polisstyrelserna. Utredningen avser att i ett senare betänkande behandla förvaltningen av nu nämnda medel. samtliga

IV Fonder och andra medel, i om vilka fråga gäller särskilda förhållanden

De fonder som avses är allmänna allarvsfonden, männa arvsfondens livräntefond, fonden för utrikesdepartementets arvssektion, handelsflottans pensionsanstalts placeringsfond, kyrkofonden, Göteborgs stifts biskopshuskassa, reparationsfonden vid biskopshuset i Härnösand, postverkets understödskassa och viltskaderegleringsfonden. Utredningen ämnar i ett senare betänkande också behandla förvaltningen av nu nämnda samtliga medel.

Utredningen kommer nu att närmare behandla enwar av de i det föregående nämnda fonder som inte föreslås avvecklade.

a) Affärsverkens och myndigheters överskottsmedel. Riksdagen har fattat principbeslut om att affärsverken, utom postverket, skall beredas möjlighet

som ... 112 Statligt förvaltade fonder

att medel räntebärande i riksgäldskontoret placera

1976/77:130 s. 50 och prop. 1977/78:100 (prop.

2 s. FiU 1977/78:15, rskr 142). De bil. 26-27,

som önskade utnyttja att placera

verk, möjligheten

medel detta sätt, skulle göra framställning på

om detta. I skrivelse den 20 juli till regeringen

till fullmäktige i

1978 har regeringen hemställt

särskilda beslut av riksgäldskontoret att,efter

konton för placering av

regeringen,tillhandahålla

överskott av likvida medel vid affärsverk och

För sålunda placerade medel skall myndigheter.

ränta på de villkor varom riksgäldsgottgöras

kontoret beslutar. Bakgrunden till denna möjlighet

att placera räntebärande är följande. I prop.

1977/78:100 bil. 2 s. 50 uttalade departements-

chefen bl.a. följande.

min mening bör affärsverkens tillfälliga Enligt likvida medel på ett sätt överskott på placeras som är godtagbart från statsmakternas synpunkt

och samtidigt tillgodoser verkens placeringsbehov. skäl talar därför för att övervägande med för postverket, för vilket verken, undantag efter beslut av regesärskilda regler gäller, bör kunna rätt att placera sådana ringen medges räntebärande hos riksgäldskontoret. Denna medel bör kunna utnyttjas även för myndigmöjlighet heter med likartad verksamhet, främst uppdragsatt placera medel på verksamhet. Möjligheten måste dock begränsas i vissa räntebärande räkning avseenden. Det bör givetvis inte vara möjligt

för att lyfta anslag för placering myndigheterna - Anslag bör inte om inte på räntebärande räkning. - få förrän särskilda skäl föreligger disponeras eller överenskommet förskott verkställd utgift betalas, alltså enligt nu gällande kontantprincip. bör inleverans av överskott få skjutas Inte heller under tiden medlenpå ränteupp i syfte att placera bärande Affärsverkens och myndigheternas räkning. i placerade överskottslikvid riksgäldskontoret den 30 1982 till 983 761 240 kr. uppgick juni resp. 133 694 055 kr.

och exportkreditnämndens Exportkreditfonden

Exportkreditnämndens i riksgäldspensionsfond.

kontoret inlånade medel är numera fördelade på

de rubricerade båda två konton, nämligen på

Statligt förvaltade fonder som ... 113

fonderna. Medlen på kontot exportkreditnämndens pensionsfond utgör det kapitaliserade värdet av exportkreditnämndens pensionsförpliktelser och skall överföras till om nämnden staten, upphör med sin verksamhet. till det Bakgrunden andra kontot är att söka i exportkreditnämndens huvudsakliga uppgift att lämna exportkreditgarantier. För garantierna utgår premier. En sammanfattande redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet i fråga om exportkreditgarantier återfinns i prop. 1973:195 angående ökning av för garantin exportkredit m.m. Enligt vad departementschefen uttalade i nämnda proposition bör för beviljad exportkreditgaranti erläggas en lämpligt avvägd premie.

Vid dess beräknande bör hänsyn tagas till olika inverkande omständigheter som kredittidens längd, det exportland varom fråga är, andra förefintliga riskmoment och varans art, liksom ock därtill att premien jämväl bör innefatta till bidrag täckande av nämndens administrationskostnader.

Premier för beviljad exportkreditgaranti skulle överföras till en fond, förvaltad av riksgäldskontoret (se prop. 1973:195 s. brev 17, kungl. den 26 juni 1933 och den 22 februari 1974). Kontot exportkreditfonden utgör sålunda en reserv för framtida och är skaderegleringar uppbyggt av exportkreditnämndens rörelseöverskott. Avsikten med fondbildningen var ursprungligen att den år 1933 tillskapade exportkreditnämnden skulle bli en statlig verksamhet av tillfällig natur (se SOU 1952:45 s. 187).

Exportkreditfonden och exportkreditnämndens pensionsfond uppgick den 30 juni 1982 till 49 878 421 kr. resp. 4 743 600 kr.

fonder som ... 114 Statligt förvaltade

Postverkets konsolideringsfond. Enligt riks- C) beslut 1975/76:100 bil. 1, FiU dagens (prop. 173) har inrättats en konsoli- 1975/76:20,rskr för Ändamålet med fonden deringsfond postverket. är att bereda för postverket att då möjlighet årets slutresultat överstiger gällande förräntefter särskild prövning av regeringen ningskrav, avsätta skillnaden till en särskild fond. Fonderade medel kan sedan, efter prövning av i att bättre än hitregeringen, utnyttjas syfte taxeåtgärder till förtills tidsmässigt anpassa marknaden. Fondmedlen skall utsättningarna på

vara insatta på särskilt konto i riksgäldskon-

toret och tillgodogöras ränta på postverket insatta medel skrivelse den 22 april (regeringens Fonden den 30 juni 1982 till 1976). uppgick 614 106 772 kr.

för postverket skall ses Konsolideringsfonden som en för detta affärsverk att i verkmöjlighet bevara en del av sitt överskott i konsosamheten motsvarande sätt som sker i lideringssyfte på affärsföretag. Bl.a. skapas därigenom privata viss flexibilitet i fråga om behovet av taxe- Det innebär att marknadsförhållanden höjningar. kan bättre beaktas och att alltför täta portokan undvikas. Verket får med andra förändringar ord att driva en prispolitik som är möjlighet liknande som andra stora företags. Därmed av slag elimineras en del av de nackdelar som kan vara med att driva affärsverksamhet i den förknippade statliga verksformen.

fond. Enligt 1966 års riksdags- Rundradiorörelsens beslut 1966:136, SU 1966:163, rskr 388) (prop. hos televerket fonderats den del av de årliga har som inte beavgifterna för radiomottagarinnehav, drift av och investeringar för hövs för årets Televerket har rätt att utrundradiorörelsen.

Statligt förvaltade fonder som ...

nyttja de sålunda fonderade medlen (rundradiorö- _relsens fond) som likviditetsreserv. be- Enligt slut av 1976/77 års riksdag (prop. 1976/77:100, KrU 1976/77:30, rskr 118) skulle rundradiorörelsens fond inte längre förvaltas av televerket utan föras över till och riksgäldskontoret redovisas på riksgäldsfonden. av

Överföringen fondens

medel skedde successivt under budgetåret 1977/78. Ränte- och uppsägningsvillkor fastställs av riksgäldskontoret för ett budgetår i taget efter samråd med televerket och Sveriges Radio. Fondmedlen disponeras av televerket. Fonden den 30 uppgick juni 1982 till 171 918 660 kr.

Statens jordbruksnämnds I den av utjämningskassa. riksdagen bifallna prop. 1980/812190 förordnades vissa riktlinjer för

råvarukostnadsutjämning till

viss industri (JoU 1980/81:36, rskr 419). Regeringen bemyndigade jordbruksnämnden att fr.o.m. den 1 juli 1981 inrätta en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam utjämningskassa. Till kassan skulle föras de som nämnden avgifter enligt förordningen (1981:639) om utjämning av industrins kostnader för jordbruksråvaror hade bemyndigats att ta ut. Vidare skulle till kassan föras ett belopp av de medel som tillerkänns jordbruket inom ramen för jordbruksprisregleringen. slutligen skulle kassan tillföras vissa anslagsmedel på jordbrukets område.

Regeringen uppdrog åt jordbruksnämnden att i enlighet med de i propositionen 1980/81:19O angivna riktlinjerna lämna förslag i fråga om jordbrukets bidrag. Från utjämningskassan skulle betalas ut de utjämningsbidrag och som exportbidrag nämnden enligt förordningen (1981:639) om utjämning av industrins kostnader för jordbruksråvaror hade bemyndigats att fastställa. Regeringen bemyndi-

förvaltade fonder som ...

116 Statligt

att för budgetåret 1981/82 gade jordbruksnämnden en rörlig kredit i riksgäldskontoret disponera för att likviditetsmässigt täcka tillfälliga un-

derskott i utjämningskassan. Utjämningskassans inkomster och skulle, sett på sikt balanutgifter sera. Underskott skulle månadsvis regleras gentutnyttjande av den emot riksgäldskontoret genom krediten. Eventuellt överskott i utjämrörliga skulle likaledes regleras månadsvis ningskassan räntebärande räkning i riksgenom insättning på Det kassamässiga överskottet avgäldskontoret. seende Statens jordbruksnämnds utjämningskassa den 30 1982 till 7 981 599 kr. uppgick juni

Svenska Varv AB konto. Genom skilda beslut har f) ställt till förfogande för regeringen anslag täckande av förluster m.m. avseende den statliga varvskoncernen. uppdrog den 5 juli 1979 Regeringen åt att från särskilda anslag utkammarkollegiet betala de återstående beloppen, nämpå anslagen sammanlagt 2 635 000 000 kr. till Svenska ligen Varv AB. Vidare regeringen åt kammarkolleuppdrog att utbetala 130 161 700 kr. i enlighet med giet från bolaget i början av år 1979. ansökningar skulle sätta in de utbetalda medlen på Bolaget räntebärande konto i riksgäldskontoret. Såsom villkor för utbetalningen gällde följande. Svenska Varv AB fick den 12 juli 1979 lyfta tidigast 455 000 000 kr. Återstående medel fick lyftas efter beslut av i varje enskilt fall. regeringen Svenska Varv AB hade den 30 juni 1982 1 918 795 954 kr. innestående på räkning i riks-

gäldskontoret.

SOU 1982352 förvaltade Statligt fonder som ... 117

II a) Allmänningsfonde . Länsstyrelsen i Norrbottens län förvaltar s.k. allmänningsfonder enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt de särskilda reglementen för allmänningsskogarna som fastställts av Kungl. Maj:t. Bakgrunden till fonderna är följande.

Framför allt under 1800-talet genomfördes en gränsläggning mellan enskildas fastigheter och kronomark. I bl.a. Norrbottens län gällde därvid särskilda regler. Sålunda skulle den del av skogsmarken som inte behövdes för husbehovsskog utläggas som allmänning. De äldsta allmänningsskogarna i Norrbottens län bildades under slutet av 1800-talet, närmare bestämt under tiden 1875 - 1900. Vid tillkomsten av allmänningsskogarna föreskrev Kungl. Maj:t som regel, att av medel, som inflöt från skogarna pâ grund av därå upplåten avverkningsrätt m.m., skulle bildas särskilda skogsmedelsfonder. Som regel gäller att allmänningsskogarna som samfälld egendom tillhör ägarna av de fastigheter, för vilka skogarna vid gränsläggningen blivit avsatta, eller med vilka är förenad rätt till i delaktighet skogen. Allmänningsskogarnas ägare och fondernas ägare är desamma. Ägarna har del i fonderna efter samma grunder som de har del i skogarna.

Fondernas avkastning används för bl.a. kostnader för skogens behöriga vård och förvaltning och på allmänningen belöpande skatter m.m. Återstoden av avkastningen kan sedan fonderas eller utdelas. Utöver bidrag till olika ändamål som är knutna till jordbruket kan sådan utdel-

,direkt

ning ske i form av stipendier till elever vid statliga lantbruks- och lanthushållsskolor m.m. som exempel på anslag till vissa allmänna ändamål kan nämnas bidrag till enskilda utfartsvägar

118 Statligt förvaltade fonder som ... sou 1932:52

och bidrag till olika fiskodlingsanstalter för fiskodlingens främjande m.m.

Vården och förvaltningen av allmänningsskogarna och de därifrån härflytande fonderna regleras genom lagen (1952:167) om allmänningsskog i Norrland och Dalarna. Allmänningsskogarna skall förvaltas av särskilda av delägarna utsedda allmänningsstyrelser. Allmänningsstyrelsen utövar beslutanderätt i alla frågor, där delägarnas inte denna lag eller reglemente förbehålgenom lits delägarna eller länsstyrelsen. Delägarnas beslutanderätt utövas på allmänningsstämma. I reglemente, som skall fastställas av regeresp. ringen, lämnas föreskrifter om allmänningsstyrelsen, dess sammansättning och åligganden.

Fonderna uppgick den 30 juni 1982 till följande belopp.

Arvidsjaurs allmänningsfond 1 500 000 kr. Gällivare 1 530 541 kr. Jukkasjärvi 2 865 039 kr. Jokkmokks 2 146 801 kr. Pajala, Junosuando och Tärendö allmänningsfond 1 500 000 kr. 1 111 776 kr. Arjeplogs 0 Arjeplogs nybygges allmänningsfond 100 000 kr.

Länsstyrelsens befattning med allmänningsfonderna innefattar direkta förvaltningsuppgifter som placering och redovisning av fondmedlen. bestämmelserna i resp. reglemente har Enligt länsstyrelsen jämväl att utöva viss tillsyn över allmänningsstyrelsernas verksamhet. Rent allmänt kan det ändamålsenliga i ifrågasättas att förena förvaltnings- och tillsynsuppgifterna hos ett och samma organ. Liknande synpunkter

Statligt förvaltade fonder som ... 119

har anförts beträffande de s.k. landshövdingestiftelserna (se JO 1975/76 s. 288). Utredningen föreslår med hänsyn härtill att förvaltningen av allmänningsfonderna bör överlämnas till resp. allmänningsstyrelse, som har den bästa överblicken över fondens verksamhet. Den nuvarande förvaltningsformen synes innebära en ur statens synvinkel onödig omgång i redovisningshänseende. De allmänna intressen som kan bedömas vara förknippade med resp. fonds verksamhet kan i stället tillgodoses genom att staten utser styrelseledamot eller på annat sätt utövar viss kontroll av verksamheten.

Förslaget att allmänningsstyrelserna bör omhänderha förvaltningen av allmänningsfonderna förutsätter enligt de av Kungl. Maj:t fastställda fondreglementena initiativ av länsstyrelsen eller delägarna eller minoritet av delägare. Delägare skall höras över ändringsförslag som väckts av länsstyrelsen. Väcks förslag av delägarna eller minoritet av delägare, skall länsstyrelsen avge eget yttrande. Förslag skall överlämnas till regeringen för prövning och fastställelse.

b) Arbetarskyddsfonden. Fondens uppgift är att genom bidrag till forskning och utvecklingsarbete, utbildning och information söka förbättra arbetsmiljön i vid mening. Fondens verksamhetsområden - och ekonomiska resurser - har i flera omgångar vidgats efter riksdagsbeslut sedan starten 1972.

Bidrag till forskning och utveckling skall avse främst sådan forskning, vars resultat kan väntas få praktisk användning inom arbetslivet, och sådant utvecklingsarbete, som behövs för att nya tekniska lösningar skall komma i praktisk till-

120. statligt förvaltade fonder som ... sou 1932;52

lämpning. Bidrag till forskning får lämnas även för att främja kontakt med internationell forskning. Bidrag till utbildning inom arbetsmiljöns område skall avse utbildning av skyddsombud, arbetsledare, tekniska planerare och andra som är med om att forma arbetsmiljön samt kompletterande utbildning av personal inom företagshälsovården och arbetarskyddet i övrigt. Bidrag till utbildning beträffande medbestämmande i arbetslivet och andra arbetslivsfrågor skall avse utbildning i syfte att sprida kunskap om nya regler arbetsmarknaden och sådana förhållanden i på övrigt som är av betydelse för att utveckla arbetstagarnas medbestämmanderätt. Bidrag till information skall avse främst brett upplagd information riktad till stora persongrupper inom arbetslivet.

Från arbetarskyddsfonden ställs medel till arbetarskyddsstyrelsens förfogande för bidrag till kostnader dels för utbildning av personal inom företagshälsovården, dels för särskilda projekt och undersökningar inom arbetarskyddsområdet som arbetarskyddsstyrelsen finner skäl låta utföra. Fonden har en styrelse, som utses av regeringen efter förslag av parterna på arbetsmarknaden. Enligt 15 § förordningen (1971:803) med instruktion för styrelsen för arbetarskyddsfonden skall fondens tillgångar vara placerade på räntebärande räkning i bank. Fondens tillgångar den 30 juni 1982 till 519 114 000 kr. uppgick

Med till de strävanden som numera förehänsyn kommer att underlätta statlig fondförvaltning skulle det kunna ifrågasättas om inte fondens medel borde placeras i riksgäldskontoret. Utredningen har emellertid inte ansett sig böra lägga fram förslag i denna fråga.

Statligt förvaltade fonder som ...

C) Fonden för industriellt samarbete med u-länder.

Fonden för industriellt samarbete med

u-länder är en självständig statlig stiftelse, vars medel består av en grundfond som regeringen anvisat till stiftelsen. Medlen skall - i den mån de inte behövs för bestridande av löpande utgifter - vara placerade på räntebärande räkning i riksgäldskontoret (prop. 1977/78:135, UU 1978/79:1, rskr 9, regeringens beslut den 2 november 1978). Fondens huvuduppgift skall vara att främja tillkomst och utveckling av tillverkande företag i u-länderna i enlighet med dessa länders planer och prioriteringar. Fonden kan därvid finansiellt medverka i samägda företag s.k. joint ventures, tillsammans med

u-landspartner och svenskt Fonden kan företag. ställa kapital till i form förfogande av aktier och långfristiga lån och ställa garantier för upplåning som görs av ett eller flera av de samverkande företagen. Fonden arbetar utan vinstsyfte. Fonden har möjlighet att mot statsgaranti själv låna upp ett kapital motsvarande högst tre gånger den vid varje tillfälle gällande grundfonden. Fondens i placering riksgäldskontoret uppgick den 30 juni 1982 till 80 525 477 kr. Fondens uppgift att för statens räkning genom långivning bedriva industriellt samarbete med u-länder får anses innefatta myndighetsutövning.

Ö) Fonden för industriellt utvecklingsarbete. I prop. 1978/79:123 att föreslogs en fond för industriellt utvecklingsarbete skulle inrättas. Fonden, som skulle kunna lån till ge större utvecklingsprojekt, föreslogs få ett startkapital på 300 milj. kr. Riksdagen godkände att fonden fick inrättas (NU rskr 1978/79:59, 415). Fonden för industriellt utvecklingsarbete inrättades den 1 juli 1979. Genom regleringsbrev den 21 juni 1979 har medel ställts till fondens förfo-

122 förvaltade fonder som ... Statligt

utbetalas av kammarkollegiet efter gande att från som får disponera dem rekvisition fonden, (1979:630) om statför stöd enligt förordningen kreditstöd Fonden för industriellt ligt genom och för fondens administrativa utvecklingsarbete 15 § fondens stadgar, som kostnader. Enligt fastställdes av regeringen den 13 september 1979,

sina likvida medel på ränskall fonden placera i eller hos tebärande räkning riksgäldskontoret AB. Fondens placering Sveriges Investeringsbank den 30 juni 1982 i riksgäldskontoret uppgick 171 kr. Fondens uppgift att för till 394 731 bedriva indusstatens räkning genom långivning får anses innefatta triellt utvecklingsarbete

myndighetsutövning.

för svenskt-norskt industriellt samarbetea e) Fonden att en fond för I prop. 1980/81:189 föreslogs industriellt samarbete skulle insvenskt-norskt Fonden skulle fördelaktiga lån rättas. genom mellan svenska och norska stödja samarbetsprojekt det industriella området. Riksdagen företag på rskr 427) och godkände förslaget (NU 1980/81:65, fastställdes till 250 milj. kr.som fondkapitalet skulle av parterna. Fonsuccessivt tillskjutas föreskriver att likvida medel skall dens stadgar räntebärande konto hos riksvara placerade på eller i Sveriges Investeringsbank gäldskontoret det i svenska AB när gäller tillgodohavanden

kronor.

med den överenskom- Det industripolitiska syftet att stimulera industriellt utveckna fonden är mellan svenska och norska förelingssamarbete sådana som på relativt kort tag rörande projekt sikt kan leda till gemensam kommersiell exploa-

i form av produktion och marknadsföring. tering stöd till stora projekt med be- Fonden avses ge risker. Den svensk-norska industrifonden tydande

Statligt förvaltade fonder som ... 123

bör ses som en till bl.a. Nordiska komplettering investeringsbanken och Nordisk industrifond. Avgränsningen mot dessa nordiska organ är klar i och med att fonden avses engagera i sig projekt som är så stora att medverkan från Nordisk industrifond inte är aktuell och så riskbetonade att Nordiska investeringsbanken inte kan engagera sig. Fonden företräds av en särskild styrelse. Fondens placering i riksgäldskontoret uppgick den 30 juni 1982 till 38 222 000 kr. De uppgifter som fonden har får anses innefatta myndighetsutövning.

f) Kulturfonden för Sverige och Finland. I samband med regleringen av Finlands krigsskuld till Sverige träffades den 16 oktober 1958 en överenskommelse om inrättande av en fond för främjande av de kulturella förbindelserna mellan Sverige och Finland. Fondens stadga fastställdes genom en överenskommelse den 13 april 1960. Vid fondens tillkomst avsattes 5 milj. kr. till fondkapitalet. Beloppet har sedermera genom överenskommelser i februari 1962, maj 1964 och juni 1971 och 1981 successivt så att höjts, hittills sammanlagt 28 milj. kr tillförts fonden. Fonden har en särskild Hälften styrelse. av tillgångarna förvaltas i och den Sverige andra hälften i Finland.

Enligt 1 § stadgan har kulturfonden för Sverige och Finland till ändamål att de kultufrämja rella förbindelserna mellan dessa länder genom att i form av bidrag ur fondkapitalets avkastning understödja strävanden att öka kännedomen om och kontakterna mellan de båda ländernas kultur, näringsliv och folk.

Enligt 2 § stadgan ankommer det på regeringarna i Finland och Sverige att utfärda särskilda be-

124. Statligt förvaltade fonder som ...

stämmelser om förvaltningen av fondens tillgångar i land. Sådana bestämmelser har för resp. Finlands vidkommande utfärdats den 29 juni 1960. I Sverige förvaltas fondens kapital av kammarenligt placeringsregler som föreskrikollegiet vits av i beslut den 25 juni 1981. regeringen Fonden den 30 juni 1982 till uppgick 14 620 224 kr.

Provinsialläkarfonden. I den av riksdagen an- 9) 1961:186, rskr 394) prop. 1961:181 tagna (SU att huvudmannaskapet för provinsialföreslogs läkarväsendet skulle överföras till landstingen den 1963 och att redan från och med den 1 juli 1962 skulle tillämpas för 1 januari nya grunder taxeersättning. Provinsialprovinsialläkares läkarna skulle förslaget inbetala viss enligt del av taxeinkomsterna till staten. Enligt en mellan läkarna och förhandlingsöverenskommelse staten skulle dessa medel sammanföras till en fond för bestridande av vissa kostnader för viav provinsialläkare m.m. För tidareutbildning den efter den 30 1963 skulle fonden tilljuni föras inkomster inbetalningar från progenom som alltjämt var kvar i statens vinsialläkare, Bestämmelse härom inflöt i 6 § provintjänst. sialläkartaxan (1963:160). Denna taxa ägde tillde som efter den lämpning på provinsialläkare, 30 1963 kvarstod i statens tjänst, och juni för sådan läkare. Fonden ställdes under vikarie av en som utsågs av Kungl. ledning styrelse, Provinsialläkartaxan upphörde vid ut- Maj:t. av år 1974 1974:969). Den för fongången (SFS den särskilt tillsatta styrelsen beslutar över Fonden, som numera förvaltas av avkastningen. den 30 juni 1982 till kammarkollegiet, uppgick 7 465 444 kr.

Statligt förvaltade fonder som ... 125

h) samefonden. Enligt beslut av 1943 års riksdag sammanfördes jämtländska renbetesfjällens skogsfond, jämtländska lappväsendets fond samt Västerbottens och Norrbottens lappfonder till en gemensam fond, kallad statens lappfond. 1971 års riksdag omvandlade statens lappfond till samefonden (prop. 1971:51, JoU 1971:37, rskr 216). Beslutet innebar att man behållit systemet med en särskild fond, vars medel skall användas till gagn för samerna. Medel sålunda för utgår att främja och stödja rennäringen, den samiska kulturen och samiska organisationer i enlighet med bestämmelser i rennäringskungörelsen (1971:438). Särskilda bestämmelser för fondens placeringar saknas. Fondmedlen består av b1.a. ersättningar för intrång i renskötseln och olika slag av upplâtelseavgifter. Fonden, som förvaltas av kammarkollegiet, har en särskild styrelse.

Fondstyrelsen för samefonden ingav våren 1977 till regeringen en om att framställning få investera högst 60 procent av fondens behållning enligt senast fastställda bokslut i svenska börsnoterade aktier. Denna har framställning inte resulterat i av nâgra ändringar placeringsreglerna för fonden. samefonden den uppgick 30 juni 1982 till 11 636 791 kr.

i) Skogsbruksfonderna tillkom i samband med överenskommelser i början av år 1966 mellan de huvudsakliga flottnings- och kraftintressenterna i Ljungan, Gimån och Indalsälven. Överenskommelserna innebar en till totalövergång landtransport av rundvirke från nämnda älvars inverkningsområden. Kraftintressenterna utfäste sig att utbetala vissa engångsersättningar som bidrag till de vägar och andra som eranordningar fordrades för till landtranstotalövergången port. Ifrågavarande ersättningar skulle erläg-

fonder som ... 126 Statligt förvaltade

- en till särskilt bildade skogsbruksfonder gas fond för medel för övre Indalsälven (uppströms

och en gemensam fond för medel Hissmoforsdamm) och nedre Indalsälven. Den för Ljungan, Gimån fonden skulle ställas under förvaltförstnämnda i Jämtlands län och den ning av länsstyrelsen sistnämnda av länsstyrelsen i Västernorrlands

ändamål är att lämna bidrag till län. Fondernas i skogsbruket inom aktuella kapitalinvesteringar För fondernas verksamhet har resp. älvområden. fastställt särskilda reglementen. länsstyrelse fonden skall fungera en Som styrelse för vardera som har att besluta om bidrag fördelningsnämnd, i övrigt av fonderna ur fonden. Förvaltningen som bl.a. omhänderhas av resp. länsstyrelse, se till att fondmedlen görs räntebärande, skall utbetalningar enligt fördelningsnämnverkställa beslut och utse ordförande i fördelningsdens skall också utöva nämnderna. Länsstyrelserna fördelningsnämnds verksamhet. tillsyn över resp.

för övre Indalsälven uppgick Skogsbruksfonden 1982 till 551 311 kr. Skogsbruksden 30 juni för Gimån och nedre Indalsälven fonden Ljungan, till 1 094 595 kr. vid samma tidpunkt uppgick

i likhet med vad som anförts Rent allmänt kan, de s.k. allmänningsfonderna, ifrågabeträffande i att förena förvaltsättas det ändamålsenliga hos ett och samma nings- och tillsynsuppgifter mening bör förvaltorgan. Enligt utredningens överlämnas till ningen av skogsbruksfonderna som beslutar om utdelresp. fördelningsnämnd, och därmed har den bästa överning ur fonden blicken över fondens verksamhet. Utredningen

föreslår att så sker. Den nuvarande förvaltnings-

formen innebära en ur statens synvinkel synes i redovisningshänseende. De allonödig omgång intressen som kan bedömas vara förknippade männa verksamhet kan i stället tillmed resp. fonds

Statligt förvaltade fonder som ... 127

godoses genom att staten utser styrelseledamot eller på annat sätt utövar viss kontroll av verksamheten.

Förslaget förutsätter ändring i resp. fonds reglemente. Sådan ändring må ske genom beslut av resp. länsstyrelse under förutsättning att förslag till ändring enhälligt biträds av fördelningsnämnden.

j) Storsjöns virkesutdrivningsfond tillkom enligt föreskrifter som Mellanbygdens vattendomstol meddelade i deldom den 21 december 1965. Dessa föreskrifter avsåg skilda vattenkraftsbyggnadsföretags inverkan på virkesutdrivningen till Storsjöns allmänna flottled. Virkesutdrivningsfonden skulle uppbära, förvalta och fördela belopp som tillförs fonden från Indalsälvens vattenregleringsföretag och Storsjön-Övre Indalsälvens flottningsförening enligt bestämmelserna i nämnda deldom. Fondens ändamål är att lämna bidrag till skogsbruket inom Storsjöns virkesutdrivningsområde. För fonden gäller ett av länsstyrelsen i Jämtlands län fastställt reglemente. Enligt reglementet beslutar en särskild bestyrelse om hur medlen skall användas inom ramen, för ändamålsbestämmelsen. i Förvaltningen övriga bl.a. placering och redovisning av medlen, omhänderhas av nämnda länsstyrelse. Länsstyrelsen skall också utöva tillsyn över förvaltningen. Fonden uppgick den 30 juni 1982 till 363 969 kr.

I likhet med vad som anförts bl.a. beträffande skogsbruksfonderna kan ifrågasättas det ända-| målsenliga i att förena förvaltnings- och tillsynsuppgifter hos ett och samma organ. Skäl talar för att förvaltningen av virkes- Storsjöns utdrivningsfond överlämnas till bestyrelsen, som beslutar om utdelning ur fonden och därmed har

förvaltade fonder som ... 128 Statligt

bästa överblicken över fondens verksamhet. den föreslår att så sker. Den nuvarande Utredningen innebära en ur statens förvaltningsformen synes onödig omgång i redovisningshänseende. synvinkel som kan bedömas vara för- De allmänna intressen med fondens verksamhet kan i stället knippade att staten utser styrelseledatillgodoses genom sätt utövar viss kontroll av mot eller på annat

verksamheten.

förutsätter ändring i fondens regle- Förslaget mente. Sådan ändring beslutas av länsstyrelsen

i Jämtlands län efter förslag av skogsvårdsstyi länet. som skulle stå i strid relsen Ändring i Mellanbygdens deldom den mot bestämmelserna 21 december 1965 får enligt fondens reglemente

inte beslutas.

bildkonstnärsfond. Fonden tillkom den k) Sveriges verksamhet regleras av för- 1 juli 1982,1Fondens om Sveriges bildkonstnärsfond. ordning (1982:600) medel som ersättning åt Staten anvisar årligen bild- och formkonstnärer för att konstnärliga av deras hand i offentliga institutioners verk allmänheten eller används på annat ägo visas för sätt (visningsersättning). Denna allmännyttigt tillförs fonden och skall användas ersättning som i första hand syftar till att till ändamål konstnärer ekonomisk och arge yrkesverksamma rörande fonden och betsmässig trygghet. Frågor dess handläggs av en särskild styrelanvändning se för fonden.

författarfond. Fonden har till uppgift 1) Sveriges den av statsmedel, som att förmedla ersättning till litterära verk för utgår till upphovsmän av verken. Fonden bilbibliotekens utnyttjande år sedan riksdagen året dessförinnan dades 1955, biblioteksersättning skulle inbeslutat att en

Statligt förvaltade fonder som ...

föras. Fondens verksamhet förordregleras genom ningen (1962:652) om Sveriges författarfond. De medel som varje år överförs från statsbudgeten till fonden bestäms dels av biblioteksutlåningens omfattning, dels av vissa multiplar för biblioteksersättningen. Budgetåret 1982/83 uppgår ersättningens grundmultipel för hemlån av svenskt originalverk till 36 öre. Av fondens medel utbetalas individuell s.k. författarersättning, penning till sådana upphovsmän till litterära verk i original, vilka är antingen svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 bedrivs försöksverksamhet med individuell även till ersättning översättare. Fonden har en särskild styrelse. De medel som återstår då författar/översättarpenningarna fördelats, används efter styrelsens bestämmande till stipendier, underpensioner, stöd och andra gemensamma ändamål för författare, översättare och bokillustratörer. Kammarkollegiet medverkar vid fondens Fonden förvaltning. uppgick den 30 juni 1982 till 6 151 097 kr.

III a) Djurgårdsfonden. I en proposition till 1884 års riksdag angående försäljning till Stockholms stad av en del under mark Djurgården lydande föreslog Kungl. Maj:t bl.a. att den med anled ning av överlåtelsen lösen erinflytande jämte sättning för skada och intrång skulle till gå djurgårdskassan. Riksdagen, som biföll den föreslagna försäljningen, förordnade emellertid, att berörda lösen och skulle till ersättning ingå statskontoret för att förvaltas som en särskild fond. Fondens årliga skulle överlämavkastning nas till djurgårdskassan att användas för kassans ändamål. Beträffande nämnda kassa hade rikets ständer i en skrivelse den 1 december 1809 hos Kungl. Maj:t att densamma anhållit, endast måtte få användas till förbättrande Djurgårdens

130. Statligt förvaltade fonder som ... sou 1982,62

förskönande samt därvarande broars och och underhåll och icke graveras med särskilda vägars och gratifikationer till vissa persoavlöningar ner. I ständernas skrivelse erbjöds dåvarande Karl XIII att till bestridande av samtregenten för hovhållningen m,m. motta en liga utgifter viss summa mot att till ständerna överlämårlig nades såsom en i evärderliga tider åt dem förbehållen förvaltningen av de kungsrättighet och m.m. som förut stått gårdar kungsladugårdar under omedelbara styrelse. Den begräns- Konungens dock att den här vid huvudstaden4 ningen gjordes bör bliva under Kungl. Majzts belägna Djurgården enskilda disposition. Enligt statsrådsprotokollet den 26 februari 1810 antog Kungl. Majzt ständernas sistnämnda överenskommelerbjudande. se har sedermera den innebörden, att givits till Djurgården inte skulle dispositionsrätten vara bunden endast till dåvarande Konungens eller annan medlems av den kungliga familjen utan grunden för den regerande livstid, utgöra dispositionsrätt över Djurgården. Konungens

som förvaltas av kammarkolle- Djurgårdsfonden, har till att tillgodose undergiet, huvudsyfte av och dess avkastning tillhållet Djurgården, ställs för sådant ändamål riksmarskalkämbetet och tillförs Under vissa periodjurgårdskassan. der har kassan i anspråk för de kungliga tagits slottens underhåll och för samma ändamål har årens ur fonden. Då fonlån under lopp utgått huvudsakligaste inden utgör djurgårdskassans kommer de medel, som sålunda ställs komstkälla, kassans att uppgå till enahanda» till disposition år från år med endast de avvikelser, som belopp av förändringar i ränteläget. Enligt betingas från år 1943 skulle statskontorets fondutredning det kunna tänkas, att detta årliga tillskott stat ersattes med ett årtill djurgårdskassans

förvaltade som Statligt fonder ... 131

ligt anslag över statsbudgeten. Som en följd härav skulle åtgärder vidtas för djurgårdsfondens avveckling. På grund av ständernas ovannämnda skrivelse den 1 december 1809 har emellertid Djurgården till skillnad mot de kungliga slotten förblivit under H.M. Konungens enskilda disposition. Ständernas skrivelse har sedermera ansetts vara grunden för den regerande Konungens dispositionsrätt över Djurgården. Dess förvaltning har som följd härav uppdragits åt av H.M. Konungen personligen utsedda ämbetsmän samt varit ställd under riksmarskalkämbetets överinseende. Statsmakternas förfoganderätt över djurgårdsfonden torde med anledning härav vara begränsad och beroende på den ställning riksmarskalkämbetet intar till frågor som rör fonden. Fonden uppgick den 30 juni 1982 till 8 627 208 kr.

b) Köpeskillingen för Arvfurstens palats m.m. (Lejonet nr 1). 1902 års riksdag förklarade att hinder inte mötte för av fasförsäljning tigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i Stockholm på villkor bl.a. att fastigheten inköptes för statsverkets räkning för en köpeskilling av högst 2 250 000 kr., vilken köpeskilling tills vidare skulle innestâ i riksgäldskontoret under vissa särskilt angivna förutsättningar (se bl.a. prop. 1902:67, rskr 92).

Genom köpebrev av den 1 oktober 1902 försåldes ovannämnda fastighet till svenska staten för en köpeskilling av 2 250 000 kr., med rätt för köparen att samma dag tillträda fastigheten. Hos riksgäldskontoret innestående belopp uppgick den 30 juni 1982 till 2 250 000 kr.

Fondens avkastning tillfaller medlem av kungahuset.

förvaltade fonder som ... 132. Statligt

medel. Vid fiskeristyrelsen, kammarc) Nedsatta kollegiet, lantmäteriverket, länsstyrelserna och förvaltas medel, som nedpolisstyrelserna satts av enskild person eller statligt organ i avvaktan att det avgörs när medlen skall på utbetalas och till vem. Exempel härpå är sådana nedsatta medel som avses i 4 kap. 14 §, 9 kap. 23 §, 11 kap. 95 §, allt vattenlagen (1918:523), villkorsmedel vattenlagen samt medel enligt nedsatta 12 kap. 21 § jordabalken. Samtjämlikt medel - som den 30 1982 liga nedsatta juni 130 kr. - är uppgick till drygt milj. placerade räntebärande i bank. Beträffande den på räkning närmare av medlen har en redoredovisningen lämnats i betänkandet SOU 1982:12. görelse

Allmänna arvsfonden. Fonden tillkom enligt be- IV a)

slut av 1928 års riksdag i samband med att

kusiner och avlägsnare släktingar genom lagen om arv uteslöts från arvsrätt. Be- (1928:279) av arvsrätten ansågs kräva en särgränsningen skild för att ta hand om egendom efter ordning avlidna, som inte efterlämnade närmare släkoch inte förfogat över kvarlåtenskapen tingar testamente. Sådant omhändertagande borde genom ske en fond till främjande av lämpligen genom vissa ändamål (en utförlig redoallmännyttiga för allmänna arvsfondens verksamhet görelse återfinns i Allmänna arvsfonden för barn, ungdom Fondens verksamhet under 50 och handikappade. år. 1982).

bestämmelserna om allmänna De grundläggande arvsfondens rätt till arv återfinns i 5 kap. ärvdabalken. Enligt 1 § skall kvarlåtenskap, till vilken annan arvinge saknas, tillfalla allmänna arvsfonden. Enligt lagen (1928:281) arvsfonden skall den egendom, som om allmänna i eller testamente tillfaller fonden, arv, gåva

SOU 1982:52 Statligt förvaltade fonder som ... 133

utan sammanblandning med andra medel förvaltas av kammarkollegiet. Fonden skall främja vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Av medel, som under ett räkenskapsår influtit, skall vid årets utgång en tiondel läggas till fonden. Återstoden skall jämte årets avkastning fr.o.m. nästa år vara tillgänglig för utdelning.

Kungl. Majzt har den 14 mars 1969 meddelat placeringsregler för fonden. Fondens tillgångar får härigenom placeras i

a) fullgoda inhemska obligationer, b) andra skuldförbindelser för vilka staten, kommun eller annan därmed jämförlig samfällighet här i landet svarar som löftesman eller garant, c) andra skuldförbindelser, för vilka säkerheten utgörs av obligationer som anges under a) eller av inteckning i jordbruks-, affärseller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett av statskontoret efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten eller av borgen av svenskt bankaktiebolag, d) fordringar hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, postbanken eller centralkassaför jordbrukskredit, e) aktier eller förlagsbevis, som är noterade på Stockholms fondbörs. För köp av aktier, som sägs under e), får användas högst en fjärdedel av allmänna arvsfondens behållning.

Understöd ur fonden utdelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Understöd får inte lämnas för åtgärd, vars bekostnad åligger stat eller kommun. Fondens rätt bevakas av kammarkollegiet, som också numera förvaltar fonden. Fonden uppgick den 30 juni 1982 till 173 375 572 kr.

förvaltade fonder som ...

”1 34 Statligt

Medlen i allmänna arvsfonden är närmast att med donationsmedel. jämställa

b) Allmänna arvsfondens livräntefond. Kungl. Maj:t föreskrev den 12 1931 att av den allmänna juni arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter Erik Edvard Svedbom skulle avstås bl.a. Magnus vad som för beredande av livräntor åt åtgår vissa Kungl. Majzt föreskrev namngivna personer. vidare den 11 1931 bl.a. att av den september allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen

efter Svedbom skulle, för beredande av angivna

till en särskild fond, benämnd livräntor, Allmänna arvsfondens livräntefond, avsättas 310 000 kr. Fonden erforderligt belopp, högst skulle förvaltas av statskontoret. På livräntefonden ränteöverskott skulle tilluppkommande föras allmänna arvsfonden och vid livräntefrånfälle skulle statskontoret till tagares allmänna arvsfonden överföra inte längre ermedel för fullgörandet av livränteforderliga fondens återstående förpliktelser.

Allmänna arvsfonden och allmänna arvsfondens livräntefond redovisas var för sig. Båda fonderna förvaltas numera av kammarkollegiet. Det torde möta hinder att inom arvsfonden hålla inte något de vilkas avkastning skall tillavskilda medel, handahållas enskilda personer.

finner inga bärande skäl för att Utredningen arvsfonden och livräntefonden i fortallmänna förvaltas och redovisas åtskilda från sättningen varandra. Rationella skäl talar för en samordning i dessa hänseenden. Utredningen föreslår därför, att allmänna arvsfondens livräntefond helt upphör att dess och skulder överförs genom tillgångar arvsfonden. Allmänna arvsfondens livräntefond på

förvaltade fonder Statligt som ... 135

uppgick den 30 juni 1982 till 31 272 kr.

Tillgångarna var placerade enligt följande: 272 kr. i kontanter

31 000 kr. i statsobligationer

Under budgetåret 1981/82 fondens avuppgick kastning till 960 kr. Utdelning för fondens

ändamål uppgick till 687 kr. Vidare återfördes 1 197 kr. till allmänna arvsfonden.

c) Fonden för utrikesdepartementets arvssektion. I riksgäldskontoret finns en deposition benämnd

utrikesdepartementets arvssektion, som den 30 juni 1982 uppgick till 200 000 kr. Depositionen tillkom i mitten av 1930-talet och har

anknytning till utrikesdepartementets arbete

med arvsärenden. I en skrivelse den 5 september 1934 från utrikesdepartementets arvsbyrå till riksgäldskontoret anfördes bl.a. följande.

För täckande av mindre förluster i arvsmål, som icke lämnat och där behållning ersättning för av utrikesdepartementet och detsamma underlydande konsuler gjorda utgifter icke kunnat beredas av vederbörande har arvingar, utrikesdepartementets arvsbyrå hittills enligt bemyndigande kunnat förfoga över vissa, huvudsakligen i U.S.A. upplupna räntemedel. Sedan emellertid amerikanska banker fr.o.m. medio förra året upphört att ränta gottskriva å checkräkningsdepositioner har denna inkomstkälla sinat. Önskvärt vore därför att göra räntebärande någon del av de som arvsmedel, konstant innestå för departementets i riksbanken räkning i avvaktan på att efter ärendets de, behöriga handläggning, kunna utbetalas till vederbörande arvingar.

Kungl. Majzt medgav den 26 april 1935 att ett

belopp intill 100 000 kr. av i riksbanken för

utrikesdepartementets räkning innestående arvsmedel måtte av departementet tillsvidare deponeras hos riksgäldskontoret. Kungl. Majzt medgav jämväl att ränteavkastningen skulle användas

å 136 Statligt förvaltade fonder som ...

å I bl.a. till täckande av utgifter i arvsärenden. Den 29 1935 deponerades 80 000 kr. och, juni den 5 juli 1938 efter vederbörligt bemyndigande,

120 000 kr. Samtliga dessa medef har

ytterligare stått ograverade intill dags dato. Kungl. Maj:t den 1941 räntemedlens användutvidgade 23 maj till även andra i samband med ning utgifter verksamhet. Räntemedlen, som den arvsbyråns 30 1982 till 186 754 kr., är plajuni uppgick cerade statsverkets checkräkning. Under på 1981/82 utdelades av räntemedlen budgetåret 1 013 kr.

avslutar omkring 300 arvs- Utrikesdepartementet varav ca 90 procent avser mål i mål årligen, Nordamerika staterna och Canada). Så- (Förenta ärenden är av natur, efterdana privaträttslig i Sverige uppdrar åt utsom enskilda arvingar rikesförvaltningen att företräda arvingarnas i utlandet. Gentemot arvingarna i intressen Sverige sker således ingen myndighetsutövning.

lider ekonomisk skada, är det utrikes- Om arvinge i dess egenskap av ombud för förvaltningen, som bör upptäcka och konstateraskadan. arvinge, En av skada kan t.ex. vara, att en arvinge typ förlorar en arvsprocess i Förenta staterna på grund av att utrikesförvaltningen, enligt amerikansk domstols bedömning, företett en I sådant fall otillräcklig släktskapsbevisning. har beslut, som innebär skada för arvingen,

fattats av ett som ligger utanför utrikes-

organ förvaltningens myndighetskontroll.

till att svenska skade- Med hänsyn myndigheters ståndsansvar enligt skadeståndslagen (1972:207) och skaderegleringskungörelsen (1972:416) främst avse skada på grund av felaksynes beslut, är det tvektigt offentligrättsligt

i

förvaltade fonder Statligt som ... 137

samt om skadelidande kan arvinge yrka ersättning för skada med stöd av dessa lagar.

Av dessa speciella skäl anser utredningen, att nämnda fond inte bör utan kvarstå så upplösas länge utrikesförvaltningen åtar sig dessa privaträttsliga arvsärenden.

Ö) Handelsflottans pensionsanstalts placeringsfond. Sjöfolket hade i äldre tider en särskild förmån, den s.k. föringen. Föringen bestod i en rätt för varje svensk sjöman, som återvände från en utrikesresa med svenskt handelsfartyg att från tullverket få ett mindre belopp. Det beloppet utgjorde ersättning för en sedan mycketlängeindragen tullfrihet. År 1864 avskaffades föringen. I stället inrättades för sjöfolket en särskild pensionering som förvaltades av en pensionsanstalt (sedermera handelsflottans pensionsanstalt). hade som Föringen nämnts utbetalats av tullverket. Finansieringen av pensionsanstaltens verksamhet bestreds därför så längre 1864 års system var i kraft med anslag från tullmedlen. Under åren 1939 - 44 lades pensioneringen om i syfte bl.a. att förbättra pensionerna, främst för manskapet. De ökade kostnaderna bestreds av redarna genom redareavgifter, av sjömännen själva genom hyresavgifter (kallades vanligen plåtavgifter och utgjorde viss procent av lönen) samt av staten genom höjning av det statliga Penanslaget. sioneringen bekostades alltså av staten, redarna och sjöfolket.

År 1961 lades pensioneringen om på nytt. Syftet var att anpassa till den sjöfolkspensioneringen allmänna Tanken var att tilläggspensioneringen. sjömanspensioneringen helt skulle inriktas på sjömän med långvarig sjötjänst bakom och sig

förvaltade fonder som ... Statligt

att dem ett visst skydd från tidigast 55 års ge ålder till dess den allmänna pensionsåldern inträdde. Statsbidraget och hyresavgifterna Redarna skulle ensamma betala pensioslopades. neringen (prop. 1961:80).

Ett pensionssystem trädde i kraft den 1 juli nytt 1972. förbättringar av Samtidigt genomfördes vissa de tidigare gällande bepensioner enligt stämmelserna. Om sjömanspensionen utgår sammed vissa andra förmåner, t.ex. folktidigt eller tilläggspension i form av förtidspension skall samordning ske av förmånspension, beloppen.

Genom brev den 29 juni 1951 beslöts att kungl. förvaltningen av Handelsflottans pensionsanstalts fonder skulle överflyttas till statskontoret den Fondmedlen skulle därvid per 1 juli 1951. för fonder. placeras gemensamt pensionsanstaltens Fonderna, som benämndes Handelsflottans pensionsanstalts förvaltas numera av placeringsfond, Majzt föreskrev i brev kammarkollegiet. Kungl. den 29 juni 1951 att fondmedlen skulle placeras på sätt gäller för försäkringsfond, jämlikt 274 om försäkringsrörelse om § lagen (1948:433) inte för särskilt fall medgav undanregeringen eller annorlunda hade föreskrivits beträftag fande som hade överlämnats till anstalten. gåva som beslutar över avkastningen är Handels- Organ flottans (se reglemente 1961:302 pensionsanstalt för handelsflottans En ny förpensionsanstalt). (1982:713) ersätter per den säkringsrörelselag 1 1983 den nu gällande lagen (1948:433)

januari

1981/82:180, NU om försäkringsrörelse (prop. 1981/82:45, rskr 385). 274 § i sistnämnda motsvaras i den nya lagen av 7 kap. 9 § lag (se 1981/82:18O s. 198). prop.

Statligt förvaltade fonder som ... 139

Enligt vad

sjömanspensionsutredningen anförde i

sitt betänkande Ds K 1978:12 nämnda betän- (se kande s. 34) tedde det med nutida sig synsätt mera naturligt att parterna på arbetsmarknaden har det direkta inflytandet på pensionssystem av kompletterande natur än att detta skulle ligga hos statsmakterna. nämnda Enligt utredning var det givet att vid en staten, övergång till ett system grundat i kollektivavtal, får anses ha ett ansvar för de pensioner som hänför sig till arbete till tiden före om inte övergången, fonderna skulle vara för att tillräckliga fylla dessa förpliktelser. nämnda Enligt utredning kunde staten dock inte anses ha ansvar i något rättslig mening för som

sjömanspensioneringen,

hänför sig till arbete efter Utredövergången. ningen förordade en samordning av de författpå ning och de på kollektivavtal förmågrundade nerna. Detta måste beaktas bl.a. vid den över-

enskommelse om finansieringen som måste ingås mellan staten och arbetsmarknadens Fonparter. dens tillgångar uppgick den 30 1982 till juni 162 851 475 kr.

En särskild utredare (K undersöker 1979:06) f.n. förutsättningarna för en

sjömanspensionering

grundad på kollektivavtal. Eftersom f.n. utredning pågår om en sådan av omläggning sjömanspensioneringens finansiering, finns inte nu anledning att lägga fram något förslag om avveckling av de av handelsflottans pensionsanstalts fonder som inte härrör från donation.

Kyrkofonden. Beträffande kyrkofonden, som intar en särpräglad juridisk har en ställning, utförlig redogörelse lämnats i betänkandet SOU 1981:88. Enligt 3 § kungörelsen (1971:861) om kyrkliga kostnader skall beträffande - som förvaltningen

förvaltade fonder som ... 140. Statligt

skall ske utan sammanblandning med andra medel - vad som föreskrivs om kammarkollegiets gälla i den mån inte annat gemensamma placeringsfond av andra bestämmelser, t.ex. att vissa följer medel kan användas till köp av ny kyrkofondsmeddelade den 28 juni fastighet. Kungl. Maj:t vilka överensstämmer med 1968 placeringsregler, för den allmänna arvsfonden. placeringsreglerna Fonden den 30 juni 1982 till uppgick 335 429 392 kr.

stifts biskopshuskassa och reparationsf) Göteborgs fonden vid i Härnösand. Här avses biskopshuset två särredovisade fonder med nära anknytning till nämligen Göteborgs stifts kyrkofonden, och reparationsfonden vid biskopshuskassa biskopshuset i Härnösand.

den kungl. brev den 4 november Enligt genom 1881 fastställda löneregleringen för biskopen i skulle denne inneha biskopshuset Göteborg i Av brev den 3 februari 1819 Göteborg. kungl. bl.a. att en ämbetsgård åt biskopen framgår hade anskaffats på kronans bekostnad tidigare och att till dess underhåll hade anslagits beinom stiftet. Åt det från sparade pastoralier den s.k. arbetshusfonden beviljade anslaget skulle av pastoralier från stiftet besparade ränta. I övrigt skulle erläggas 5 procents användas till underhåll av sådana besparingar Den biskopshustomten skulle biskopshuset. gamla och köpeskillingen tillföras statsförsäljas verket. förordningen (1936:578) med Enligt ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande för disposition av därtill jämte nya grunder medel skulle fonden överlämnas till och avsedda förvaltas av statskontoret. Fonden är inte under-

kastad särskilda fonderings- eller planågra ceringsregler.

Statligt förvaltade fonder som ... 141

Genom kungl. brev den 9 september 1819 medgav Kungl. Maj:t att räntorna på den s.k. be-

sparingsfonden, som bildats av odisponerad

lönebesparing på vakanta tjänster vid Härnösands gymnasium, fick användas till

nödigaf repara-

tioner av biskopshuset i Härnösand med det uttryckliga villkoret att kapitalet bleve oförryckt samt förökat med vad av räntorna kunde besparas. Genom kungl. brev den 22 september 1865

förklarade Kungl. Maj:t att domkapitlet

hade rätt att använda reparationsfondens kapitaltillgång för reparationer av biskopshuset. Vidare medgav Kungl. Maj:t enligt kungl. brev den 15 juli 1876 att av fondens behållning fick användas till bestridande bl.a. av kostnaderna för ombyggnad av uthus vid biskopsgården. Enligt förordningen (1936:578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel skulle fonden överlämnas till och förvaltas av statskontoret. Fonden är inte underkastad några särskilda eller fonderingsplaceringsregler.

I samband med den år 1936 genomförda omläggningen av biskoparnas avlönande överflyttades ifråga-

varande fonder till statskontorets

förvaltning samtidigt som det förordnades, att avkastningen av fonderna årligen skulle omföras till kyrkofonden. Fonderna förvaltas numera av kammar-

kollegiet. Enligt utredningens torde det mening vara obehövligt att särredovisa ifrågavarande fonder. Fonderna bör helt i uppgå kyrkofonden. Biskopskassan och reparationsfonden för biskopshuset i Härnösand den 30 uppgick juni 1982 till 1 54 349 kr. resp. 2 920 kr.

Biskopskassans tillgångar var placerade enligt följande:

fonder som ... 142 Statligt förvaltade

331 kr. i kontanter 54 018 kr. i bank

tillgångar var placerade Reparationsfondens enligt följande: 220 kr. i kontanter 2 700 kr. i statsobligationer

uppgick under Avkastningen på biskopskassan till 7 489 kr., varav budgetåret 1981/82 5 673 kr. överfördes till kyrkofonden.

för biskops-

Avkastningen på reparationsfonden

huset i Härnösand uppgick under budgetåret till 210 kr., vilket belopp överfördes 1981/82 till kyrkofonden.

understödskassa har till ändamål

9) Postverkets bereda understöd åt behövande efterlevande att som varit anställda vid verket, till personer, samt att lämna bidrag till semesterverksamhet Kassan leder sitt ursprung för verkets personal. instruktion för generalposttill Kungl. Maj:ts den 5 december 1873, § 43, där förestyrelsen att böter för förseelser vid försändelskrevs till samt vissa sers avlämnande postbefordran viten skulle till hälften fördelas förfallna vederbörande och en särskild mellan angivare att bereda understöd åt änkor kassa, avsedd efter som varit anställda och barn personer,

vid Sedermera har Kungl. Maj:t

postverket. beslut tillfört kassan vissa yttergenom olika 1951:32 s. 3). I ligare inkomstmedel (prop. 1951:32 föreden av riksdagen godkända prop. användandet av postverkets understödsslogs att till att avse, förutom unkassa skulle vidgas till änkor och barn, även understöd derstöd till semesterhemsverksamhet för postverkets rskr 99). Postverket har personal (SU 1951:114,

Statligt förvaltade fonder som ... 143

därefter genom den av personalorganisationerna bildade Postpersonalens semesterhemsförening utvecklat semesterhemsverksamheten. Bakgrunden till denna verksamhet är att söka i postverkets

svårigheter att bereda sina anställda semester under sommaren. Riksdagen beslöt år 1967 om en utvidgning i semesterhemsverksamheten (prop. 1967:60, SU 1967:98, rskr 222). De fastigheter, som används i semesterhemsverksamheten, förvaltas av Postpersonalens semesterhemsförening, vars styrelse består av representanter för

personalorganisationerna och postverket. Under-

stödskassan skall numera tillföras bl.a. behållen inkomst vid av försäljning makulatur och äldre handlingar samt makulerade frimärken på dessa.

Enligt reglemente för understödskassan, senast

fastställt av Kungl. den Maj:t 9 juni 1967, får kassans bundna kapital i placeras obligationer och andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet,

riksbanken, bankaktiebolag, postbanken, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller

annan som

kreditinrättning Kungl. Maj:t god-

känner, eller efter medgivande av Kungl. - Maj:t fastighet eller byggnad för semester-

ändamål. Kassan uppgick den 30 juni 1982 till 16 338 221 kr., varav 7 081 177 kr. i fastigheter för semesterändamål.

Understödskassans huvudsakliga ändamål är

numera att lämna till bidrag semesterhemsverksamhet för postverkets personal. En stor del av understödskassans kapital är placerat i fastigheter, som utnyttjas i denna semesterhemsverksamhet. Möjligheten till sådan placering har efter statsmakternas beslut successivt vidgats. Med hänsyn härtill torde kassan lämpligen inte

som ... 144 Statligt förvaltade fonder

böra omfattas av utredningens avvecklingsförslag

i detta betänkande.

I syfte att erhålla

h) Viltskaderegleringsfonden.

för vissa skador förormedel till ersättning har 1931 varit

sakade av älg jägarna alltsedan

att inbetala avgift för fällda älgar. skyldiga dessa avgifter till en Från början sammanfördes hela riket fond. Fr.o.m. år 1951 för gemensam 3LU 1951:14, rskr 327) har den (prop. 1951:189, att de avgifter som inflyter ordningen gällt län bildar en särskild s.k. länsfond. inom varje

bestämmelser återfinns i förordningen Nu gällande om ersättning vid vissa viltskador (1980:400) att fällm.m. Enligt 9 § förordningen gäller

skall inbetalas för varje älg,-kronvilt avgift som fälls. storlek beoch dovvilt Avgifternas av statens naturvårdsverk. För stäms årligen länen finns en gemensam regleringsfond (viltsom förvaltas av kammarskaderegleringsfonden), 12 § förordningen beslutar kollegiet. Enligt om överföring av medel från länens regeringen till Nu viltskadefonder regleringsfonden. föreskriver att länsstyrelserna gällande ordning inleverera skall till viltskaderegleringsfonden av medel som influtit till viltskade- 40 procent 13 § anges att från fonderna. I förordningens får efter regeringens beregleringsfonden överföras medel till den Viltskadefond stämmande tillskott samt anvisas medel för som behöver skador av älg, kronvilt eller att förebygga dovvilt och liknande ändamål.

inbetalda fällavgifter för jakt- Totalt uppgick till knappt 24 milj. året (= budgetåret) 1981/82 således 9 milj. kr. inkr. Av dessa skall drygt Ur levereras till viltskaderegleringsfonden. utbetalas, efter ansökan, medel regleringsfonden

Statligt förvaltade fonder som ... 145

till länsstyrelser som behöver tillskott till länens viltskadefonder krav p.g.a. höga på ersättning för grödskador m.m. och där medlen i länens viltskadefonder inte räcker till. Ur regleringsfonden utgår vidare årligen medel till länsstyrelserna för deras arbete med försöksverksamheten med reglerad och samordnad älgjakt och till kostnaderna för de s.k. länsälgnämnderna. De anvisade beloppen de senaste åren har uppgått till omkring 2 milj. kr. Ur regleringsfonden erhåller naturvårdsverket medel till älgforskning som fördelas av verkets forskningsnämnd. För budgetåret 1982/83 uppgick medelsanvisningen till 1,1 milj. kr. Även Svenska jägareförbundet erhåller medel ur fonden till för älgforskning, budgetåret 1982/83 uppgående till knappt 2 milj. kr. Ur viltskade-

regleringsfonden utgår vidare i vissa fall medel till särskild forskning, kongresser m.m. som har direkt till anknytning frågor om älg, kronvilt eller dovvilt. Fondens som tillgångar, består av en räntelös fordran på statsverkets checkräkning i riksbanken, den 30 uppgick juni 1982 till 7 029 549 kr.

Under budgetåret 1981/82 uppgick från länens viltskadefonder överförda andelar av influtna fällavgifter till 7 441 990 kr. för Utdelning fondens ändamål uppgick under samma period till 4 455 377 kr., varav 1 155 000 kr. till Svenska jägareförbundets stat.

Utredningen har övervägt om

viltskadereglerings-

fonden, i likhet med vad som föreslagits beträffande jaktvårdsfonden, bör bli föremål för avveckling och dess medel föras över till statsbudgeten. Utredningen anser emellertid att något närmare samband inte kan anses föreligga mellan dessa båda fonder, vilket också understryks av

förvaltade fonder som ... 146 Statligt

att fonderna har att tillgodose väsentligen skilda ändamål. Vid sin bedömning har utredningen fäst stor vikt vid det förhållandet att viltfungerar som regulator skaderegleringsfonden till de uppbyggda vilti förhållande regionalt Med hänsyn till den koppling som skadefonderna. sålunda kan anses råda beträffande viltskadeoch viltskadefonderna och i regleringsfonden beaktande av att särskild utredning, genom och viltvårdsberedningens (Jo 1977:04) jaktom nyss nämnda fonders framtida försorg,pågår anser utredningen f.n. inte verksamhet sig

böra föreslå att viltskaderegleringsfonden

avvecklas.

J

sou 1982:62 1.47

8 AVSLUTANDE SYNPUNKTER

som framgår av det föreslår föregående utredningen att de under punkterna 6.2 - 6.27 avsedda fonderna avvecklas och tillförs I statsbudgeten. fråga om de fonder som föreslås avvecklade kan allmänt sägas följande.

Flertalet av fonderna är uppbyggda på statliga, obligatoriska avgifter. Som avgifter betecknas i regeringsformen i första hand det som betalas för en specificerad motprestation från det allmänna. Avgifterna är avsedda att täcka eller bidra till statens kostnader och är eller frivilliga obligatoriska. Skatter däremot brukar definieras som tvângsbidrag till det allmänna utan direkt Det motprestation. har dock i vissa fall visat vara svårt sig att dra en klar gräns mellan begreppen skatter och avgifter. Begreppet avgift används nämligen ibland också för att karaktärisera pålagor, för vilka inget specificerat vederlag utgår och som inte i sin

heller helhet tillförs den

näringsgren som belastas med Den allmänna avgiften. arbetsgivaravgiften är ett exempel på denna form av avgift, som sett är statsrättsligt skatt (seHolmberg- Stjernquist, Grundlagarna, s. 259).

Fonder, som består av obligatoriska avgifter till det allmänna utan direkt har motprestation, inte några enskilda intressenter i den meningen att äganderätt eller fordringsrätt i om medlen fråga tillkommer dem som tillskjutit dessa. Eftersom nu aktuella medel är pålagor av skattenatur, hör medlen till de

statliga

148 Avslutande synpunkter

Det kan vara en formell omständighet, tillgångarna. att medlen fonderas för en bokföringsteknisk åtgärd, därför inte föreligga några hinder för sig. torde

Det

över medel som den inte längre anstaten att förfoga behövs för att ändamål skall tillgoser ursprungliga doses. Dessa tillgångar står till regeringens disposidock inte tillgångar som är avsedda tion. Detta gäller eller dess eller som i lag för riksdagen myndigheter särskild Exempel på det har avsatts till förvaltning. senare är för den allmänna tjänstepensioneavgifterna förvaltas i en särskild fond ringen, som enligt lag Grundlagarna, s, 327). (se Holmberg-Stjernquist,

För de som står till regeringens dispositillgångar ett antal restriktioner. Statsmedel får tion gäller inte användas annat sätt än riksdagen besålunda på Medlen kan anstämt (se 9 kap. 2 § regeringsformen).

inte bara för bestridande av utgifter i mera

vändas snäv bemärkelse utan också genom utlåning. Utlånings-

transaktioner kan vara att betrakta som penningplace-

och faller då inom området för penningförvaltringar Villkor av olika slag som beslutas vid budgetningen. får även för dispositionen av regleringen betydelse har sålunda att den statliga egendomen. Regeringen rätta efter vad som är föreskrivid dispositionen sig liksom vad som följer av avtal som staten vet i lag, träffat eller av andra förpliktelser.

hari huvudsak tagit sikte De föregående synpunkterna de statliga fonder som är uppbyggda på obligatopå fonder som är föremål

riska avgifter. Övriga statliga

t;ex. fonden för den frivil-

för utredningens förslag,

har bildats genom att avliga pensionsförsäkringen, olika frivilligt betalats in. I dessa gifter av slag finns inte delägare med sådana anspråk fonder några som tillkommer t.ex; aktieägare eller på tillgångarna

Deras krav på fullgörande av förplik-

föreningsmedlem. telser kan däremot gå ut på att pension, livränta

eller annan förmån betalas ut.

Avslutande synpunkter 149

Samtliga fonder som berörs av utredningens förslag fyller, som tidigare framhållits, alltjämt en funktion i den meningen att verksamhet i olika avseenden upprätthålls i enlighet med de som syften legat till grund vid fondernas bildande. Uppfyllandet av de avsedda ändamålen sker genom ianspråktagande av medel ur fonderna. Det som dessa kapital representerar är emellertid av en som storleksordning gör det möjligt för staten att över en stor del förfoga av kapitalet

för andra ändamål utan att för den

skull hinder skulle föreligga för utbetalning av medel för de syften som ursprungligen avsetts med fonderna. Att ett fullföljande av dessa syften sker från statens sida är naturligt så länge ändrade för förutsättningar utbetalning inte gäller, t.ex. ändrad genom lagstiftning. Utredningsförslagen förutsätter sålunda att staten vid en avveckling av berörda fonder helt tar över ansvaret för den med fondförmögenheterna avsedda verksamheten. Vid sådant förhållande är det naturligt att staten också övertar de varur tillgångar förpliktelserna skall fullgöras.

De av utredningen i det föregående framlagda förslagen innebär att en av berörda avveckling fonder sker i ett sammanhang. har Utredningen emellertid också övervägt att föreslå en stegvis av avveckling fonderna. De rationaliseringseffekter som utredningen eftersträvat med förslagen skulle då emellertid endast delvis kunna Vid sitt förverkligas. ställningstagande har utredningen därför ansett att en samlad avveckling bäst tillgodoser de nämnda strävandena. Utredningen har vid sina överväganden inte lagt några politiska värderingar utan har arbetat uteslutande från tekniska och rationella utgångspunkter.

Med hänsyn till av de sammansättningen tillgångar, som utgör skulle en

fondförmögenheten, avyttring av

tillgångarna medföra ett likviditetstillskott till statsbudgeten av betydande omfattning.

i

j 150 .Avslutande synpunkter

förutsätter att stor uppmärksam- Utredningens förslag het åt avvecklingsförfarandet. Eftersom ägnas själva J karaktär

denna fråga har starkt budgetpolitisk lägger 1

- utred-

utredningen i enlighet med den uppfattning 1

företrädde redan vid tillkomsten av utred- å ningen 1982:12 - inte fram föregående betänkande SOU 1 ningens i Utgångspunkten bör något särskilt förslag frågan. en av tillgångarna kan ske 1 dock vara att avveckling med minsta möjliga förlust. En brådstörtad försäljning bör därför undvikas. Genom en lugn takt av värdepapper förhindras onödiga störningar på marki avvecklingen vill i väsentliga delar hänvisa naden. Utredningen till vad som i denna fråga anförts i prop. 1981/82:213

samt finansutskottets betänkande 1982/83:11.

föranleder vissa författningsändringar som Förslagen - - föreslås träda i kraft liksom förslagen i övrigt utom i om förslaget till lag den 1 juli 1983, fråga av (1961:265) angående förom upphävande reglementet av fonder. I sistvaltningen riksförsäkringsverkets nämnda hänseende föreslår utredningen att reglementet bestämmer. Utredningen anupphävs den dag regeringen kan närmare tidpunkten för ser inte att den precisera ikraftträdandet av förslaget att upphäva ifrågavarande så inte tagit närmare reglemente länge regeringen till formerna för avvecklingen av riksförställning fonder. Det kan bl.a. tänkas att :egesäkringsverkets önskar anlita fondfullmäktige för riksförsákringen när det avvecklingen av ringsverkets fonder gäller fondfullmäktige medverkar i ett sådant dessa. Så länge torde inte kunna avvecklingsförfarande reglementet

upphävas.

i av de framlagda författ- Några kommentarer övrigt torde inte behövas. ningsförslagen

huvudsakliga innehåll har Information om betänkandets

lämnats till berörda personalorganisationer.

Avslutande synpunkter 151

I det följande redovisar en utredningen sammanställning av de fonder som föreslås avvecklade. Utredningen har därvid inte ansett det att redovisa meningsfullt avkastningen av fonderna med till det i hänsyn många avseenden bristfälliga underlaget för en sådan redovisning. Här hänvisas emellertid till vad som i fråga om avkastningen kan finnas angivet i anslutning till

redogörelsen för varje särskild fond.

Det sammanlagda bokförda värdet av de fondtillgångar som omfattas av till utredningens förslag uppgår

drygt 5,6 miljarder kr. Beroende på hur den särskilda

delpensionsfonden jämte några i sammanhanget mindre fonder redovisas statens budgettekniskt,kan utgiftssida samtidigt komma att belastas med 780 milj. kr., utgörande de på fonderna redovisade skulderna till Ä statsverket.

Det bokförda värdet av tillgångarna, utdelningen avseende resp. fonds ändamål samt av placeringarna de sammanlagda tillgångarna framgår av följande sammanställning.

152 Avslutande synpunkter

Fond Utdelning av-

Fondförgägenhet

seende fondens per 820630 (krd and

budgetåret 1981/82 (krJ

Fonden för allnän sjuk-

yrkesskadefonden Fonden för frivillig 34 032 401 175 yrkesskadeförsäkring Fonden för den frivilliga 6 991 676 623 pensionsförsäkringen 220 113 077 087 299 255 426 489 16 057 12 722 952 3/ Delpensionsfonden

Fonden för arbetsmiljö» förbättringar 106 176 499

10 409 1799/

Lönegarantifonden Rundvirkesfonden 5 980 005

Ersättningsmedel från 791 Tjeckoslovakien

Handels- och sjöfarts- 900 951 fonden 11 264 649

Rysslandssvenskarnas 385 924 understödsfond

Trädgårdsnäringens bensinskattefond 599 802

Medel för pensioner m.m.

ur den svensk-tyska 697 536 tvångsclearingen

Kungl. Dramatiska 633 485 teaterns reservfond

Kungl. Teaterns (Operans)

3 598 49414/

reservfond

Avslutande synpunkter 153

Fbnd Fbndförmöqenhet Utdelni av- * seende fondens per 820630 (kr.) ändamål

budgetåret

1981/82 (kr.)

Jaktvårdsfonden 15 911 571

25 812 28315/

Enskilda järnvägars

pensionsfond 6 852 777 1 074 915

Suma 16 / 5 655 770 441 4 599 489 408

Oljelagringsfonden (se 6.12) 739 271 490

Fonden har under budgetåret 1981/82 tillförts avgifter ned 1 038 021 739 kr.

Fbnden har under tillförts budgetåret 1981/82 avgifter med 1 429 429 123 kr.

Fonden har per 820630 inte redovisat några tillgångar men däremot en skuld till statsverket på 735 448 383 kr. Fonden har under budgetåret tillförts 1981/82 avgifter ned 1 399 250 185 kr.

Fonden har under budgetåret 1981/82 tillförts avgifter med 4 419 332 kr.

Fbnden har under budgetåret tillförts 1981/82 avgifter med 116 629 333 kr.

Fonden har under budgetåret 1981/82 tillförts avgifter med 398 430 039 kr.

Fonden har under budgetåret tillförts 1981/82 avgifter med 238 463 266 kr.

Fbnden har per 820630 redovisat en skuld till statsverket på 45 000 000 kr. Fbnden har under budgetåret tillförts 1981/82 avgifter med 602 143 933 kr.

Delfonden har per 820630 redovisat interna skulder

på 130 298 kr.

12) Delfonden har per 820630 redovisat en skuld till statsverket på 668 296 kr. 13) Fbnden har per 820630 redovisat en skuld till statsverket

på 4 407 kr. 14) Fonden har per 820630 redovisat en skuld till

statsverket

på 255 kr. . 15) Fonden har under budgetåret 1981/82 tillförts avgifter med 34 186 983 kr. och uppbörds- och bötesmedel med 659 508 kr. 16) Fonderna har under budgetåret tillförts 1981/82 avgifter med 5 260 973 933 kr. samt uppbörds- och bötesmedel med

659 508 kr.

154 Avslutande synpunkter

per 820630 (kr-) Placeringar av fondtillgångarna

Bank .Statsverkets checkräkning Räkning hos riksgäldskontoret Statsskuldsförbindelser Statsobligationer Hypoteksobligationer Kommunobligationer Industri- och kraftverksobligationer Bankobligationer Utländska obligationer Industrilån Förlagsbevis Reverslån (korta) Lån till statens järnvägar Lån till Operan Komunlån

Inteckningslån och andra

reverslån (långa) Balanserade, periodiserade ränteintäkter

Snmma

KUNG “HBL

Statens

offentliga utredningar 1982

Kronologisk förteckning

/

. Real beskattning. B. . Real beskattning. Bilaga 1-3. B. 55. Översyn av det skatteedministrativa sanktionssystemet. Bilaga. B. . Real beskattning. Bilaga 4-6. B. . Tandvården under 80-talet. S. . Kommunal förvaltning och medbestämmanderän. Kn, 57. Pantbrav. Ju. De förtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. . Bostadsbidragen. Bo. Kn. 59. Militär själavård. Fö. . Sockernäringen. Jo. . MBL i utveckling. A. Talböcker-utgivning och spridning. U. 61. Sexuella övergrepp. Ju. . Videoreklamfrågan. Ju. 62. Aweckling av statliga fonder. E. . Ny plan- och bygglag. Ru...issaa-.manställning Bo. . Sanering efter industrinedläggningar. Bo. , Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbetskraft. S. . Statlig fondförvaltning m. m. E. . Kommunalföretaget. Kn. . Tillväxt eller stagnation. E. . Internationella företag i svensk industri. l. . Skatt på energi. B. . Skatt på energi. Bilagor. B. . Förvärvsarbete och föräldraskap. A. . Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. U. . Kommunerna och näringslivet. Kn. . Ett effektivare vite. Ju. . Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. Jo. . Fritidsboende. Bo. . Vidgad Iänsdemokrati. Kn. . Översyn av rättegångsbalken 1. Processen itingsrätt. Del A. Lagtext och sammanfattning. Ju. 26. Översyn av rättegångsbalken 1. Processe l i tingsrätt. Del B. Motiv m. m. Ju. 27. Svensk industri i utlandet. l 28. Löntagarna och kapitaltillväxten 9. E. 29. KOMVUX-kommunal utbildning för vuxna. U. 30. Information om arbetsmiljöriskar. A. 31. information om arbetsmiljörisker. Bilaga 1. Värdering av risker i arbetsmiljön. A. 32. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 2. Arbetsmiljöinformation-påverkan, behov och utbud. A. 33. Information om arbetsmiljörisker. Sammandrag. A. 34. Prisutveckling inom bostadsbyggandet och dass orsaker. Del 1. Bo. 35. Prisutveckling inom bostadsbyggandet och dess orsaker. Del 2. Bilagor. Bo. 36. Enklare föräldraförsäkring. S. 37. Kommunal planering i förändring. Kn. 38. Fakta för konsumenter. H. 39. Stöld i butik. Ju. 40. Ägarlägenheter. Ju. . Överklagande av kommunala beslut. Kn. 42. Utbildning för hälso- och sjukvård vid katastrofer och i krig. S

. Språk- och kulturstöd för invandrer- och minoritetsbarn i

förskoleáldarn. S. . Nytt bilstöd till handikappade. S. 45. Ortnamns värde och vård. U. 46. Handlingsprogram i handikappfrågor. S. 47. Löntagarna och kapitaltillvâxten 10. E. . Försvarsmaktens personalkategorier. Fö. 49. lnvandringspolitiken. A. 50. Reviderad tandvårdstaxa. S. 51. Hästavel och hästanvändning. Jo. 52. En effektivare kraditpolitik. E. 53. Kreditpolitiken. Fakta, teorier och erfarenheter. E. . Oversyn av det skatteadministrativa sanktionssystamet 2. B.

Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Justitiedepartementet Sockernäringen. [6] Videoreklamfrågan. [8] [22] Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. Ett effektivare vite. [21] Hästavel och hästanvändning. [51] Rättegângsutredningen. 1. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del A. Lagtext och sammanfattning. [25] 2. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del B. Motiv m. m. [26] Handelsdepartementet Stöld i butik. [39] Fakta för konsumenter. [38] Ägarlâgenheter. [40] Pantbrev. [57] Sexuella övergrepp. [61] Arbetsmarknadsdepartementet

Förvärvsarbete och föräldraskap. [18] 1. Utredningen rörande information om risker i arbetsmiljön. Försvarsdepartementet information om arbetsmiljörisker. [30]2. Information om arbetse Försvarsmaktens [48] [31] 3. personalkategorier. miljöriskar. Bilaga 1. Värdering av risker i arbetsmiljön. Militär själavârd. [59] Information omarbetsmiljörisker. Bilaga 2. Arbetsmiljö-information-påverkan. behov och utbud. [32] 4. Information om arbets-

miljörisker. Sammandrag. [33] lnvandringspolitiken. [49] Socialdepartementet MBL i utveckling. [60] Tandvården under 80-talet. [4] Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på lâkararbetskraft. [11] Enklare föräldraförsäkring. [36] Bostadsdepartementet [9] Utbildning för hälso- och sjukvård vid katastrofer och i krig. Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. [42] Sanering efter industrinedläggningar. [10] i försko- Fritidsboende. [23] Språk- och kulturstöd för invandrar- och minoritetsbarn leåldern. [43] 1.Prisutveckling inom bostadsbyggandkt Byggprisutredningen. [44] och dess orsaker. Del 1. [34] 2. Prisutveckling inom bostadsbyg- Nytt bilstöd till handikappade. Handlingsprogram i handikappfrågor. [46] gandet och dess orsaker. Del 2. Bilagor. [35] Reviderad tandvârdstaxa. [50] Bostadsbidragen. [58]

Ekonomidepartementet lndustridepartementet Utredningen angående översyn av den statliga fondförvaltning- Direktinvesteringskommittén. 1.Internationella företag i svensk en. 1.Statlig fondförvaltning m. m. [12]2.Avveckling av statliga industri. [15]2. Svensk industri i utlandet. [27] fonder. [62] Tillväxt eller stagnation. [14] Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagarna Kommundepartementet och kapitaltillväxten 9. [28]2. Löntagarna och kapitaltillvâxten 10. [5] Da förtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. [47] Kommunalförataget. [13] Kreditpolitiska utredningen. 1. En effektivare kreditpolitik. [52]2. och näringslivet. [20] Kommunerna Kreditpolitikan. Fakta, teorier och erfarenheter. [53] [24] Vidgad Iänsdemokrati. Kommunal planering i förändring. [37] Överklagande av kommunala beslut. [41] Budgetdepartementet Kommunal förvaltning och medbestämmanderätt. [56] Realbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real

beskattning. Bilaga 1-3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga 4-6. [3] Energiskattekommittén. 1.Skatt på energi. [16]2. Skatt på energi.

Bilagor. [17] Skattetilläggsutredningen. 1.Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 2. [54]2. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet. Bilaga. [55]

Utbildningsdepartementet Talböcker-utgivning och spridning. [7] Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. [19]

KOMVUX-kommunal utbildning för vuxna. [29] Ortnamns värde och vård. [45]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.