Statskontorets utlåtande i fråga om grunderna för den olika verk och myndigheter åliggande placeringen av statsverkets jämte därtill hörande fonders kapital

1X33 Z National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 9 : 35 FINANSDEPARTEMENTET

STATSKONTORETS UTLÅTANDE I FRÅGA OM

GRUNDERNA FÖR DEN OLIKA YERK OCH MYNDIGHETER ÅLIGGANDE PLACERINGEN AV STATSVERKETS JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS KAPITAL AVGIVET DEN 20 SEPTEMBER 1939

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1929 K r o n o l o g i s k

1. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. ^Supplement till del 3. Lokalfrågor.) Beckman. 30 s. Fö. 2. Betänkande och förslag angående vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. Beckman. 64 s. K. 3. Betänkande och förslag angående tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utfäst pension. Norstedt. 92 s. J u . 4. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1926. Tiden. 529 s. Fi. 5. Bedogörelse för de ecklesiastika boställena. G. Kopparbergs län. Av Henrik Bovin. Beckman, lij, 718 s. E. 6. Utredning och förslag rörande stndieunderstöd åt lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. Norstedt. 107 s. 14 pl. E . 7. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjukvårdsfrågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. Norstedt. 117 s. S. 8. 1928 års tjänstesakkunnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. Fahlcrantz. 90 s. Fö. 9. Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art. Norstedt. 208 s. S. 10. Utredning och förslag rörande praktisk lärarknrs för blivande lärare vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter. Norstedt. 116 s. E. 11.- Förslag till omorganisation av rättsobducentväsendet m. in. Norstedt. 66 s. 1 karta. S. 12. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap m. m. Norstedt. 130 s. J u . 13. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 2. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag m. m. Norstedt. 69 s. J u . 14. Betänkande med förslag till steriliseringslag. Beckman. I l l s. S. 15. Betänkande med utkast till lagstiftning om ekonomiska föreningars rätt att driva inlåningsrörelse. Marcus. 39 s. Fi. 16. Betänkande med förslag till förordning om motorfordon m. m. jämte därmed sammanhängande författningar samt till stadga om trafiken å vägar och gator. Marcus. 305 s. K. 17. Betänkande angående rationell skatteuppbörd. Marcus. 334 s. 5 utkast till blanketter. Fi.

f ö r t e c k

Förslag till lag angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) och förordning med närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootiförordning). Norstedt. 154 s. J o . Utredning beträffande centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbrnksnndervisnings inbördes ställning. Norstedt. 174 s. 28 skissritningar. J o . Utredning och förslag rörande lantmäteriundervisningens ordnande. Marcus. 120 s. J o . Betänkande och förslag rörande understöd åt den civila luftfarten. Beckman. 198 s. K. Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. 3. Förslag till lag om testamente m. m. Norstedt. 450 s. J u . Förslag till tillämpningsföreskrifter till tulltaxeförordningen med motivering jämte utkast till anvisningar till nämnda föreskrifter. Norstedt. 72 s. F i . Betänkande angående en reformerad sjukförsäkring m. m. Beckman, vj, 99 s. S. Yttranden av häradshövdingar och rådhusrätter över processkommissionens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning. Norstedt, iv, 325 s. J u . Falsk förklaring. Falsk angivelse m. m. Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen. 8. Av J. C.W.Thyrén. Lund, Berling. 217 s. J u . Betänkande angående statens medverkan för vinnande av ökad skogsproduktion å vissa marker. Marcus. 120 s. J o . Betänkande angående moderskapsskydd. Norstedt. 213 s. S. Betänkande med förslag till lagstiftning om alkoholistvård. Marcus. 126 s. S. Yttranden i anledning av betänkande angående ordnande av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen. 1. (Hovrätter, nedre justitierevisionen, justitiekanslern, häradshövdingar.) Norstedt, vj, 304 (2) s. J u . Yttranden i anledning av betänkande angående ordnande av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen. 2. (Rådhusrätter, vissa centrala verk, länsstyrelser, vissa sammanslntningar.) Norstedt, vj, 431 s. J u . Utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation. Norstedt. 45 s. E. Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m. Norstedt. 108 s. E . Betänkande angående statslån till kommuner för inköp av skogsmark i vissa fall. Marcus. 95 s. J o . Statskontorets utlåtande i fråga om grunderna för den olika verk och myndigheter åliggande placeringen av statsverkets jämte därtill hörande fonders kapital. Norstedt. 98 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1929:35

FINANSDEPARTEMENTET

STATSKONTORETS UTLÅTANDE I FRÅGA OM

GRUNDERNA FÖR DEN OLIKA VERK OCH MYNDIGHETER ÅLIGGANDE PLACERINGEN AV STATSVERKETS JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS KAPITAL AVGIVET DEN 20 SEPTEMBER 1929

STOCKHOLM 1929 KUNQL. BOKTRYCKERIET.

F. A. NOESTEDT & SÖNER

^

\

Till

KONUNGEN.

Genom beslut den 24 september 1928 liar Eders Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att, i enlighet med de riktlinjer, som angivas i statsrådsprotokollet för nämnda dag, verkställa utredning samt inkomma med förslag till åtgärder för ernående av större enhetlighet och mera tidsenliga föreskrifter beträffande grunderna för den olika verk och myndigheter åliggande placeringen av statsverkets med därtill hörande fonders kapital. o Enligt statsrådsprotokollet bör den av riksdagen begärda utredningen avse sådana kapitaltillgångar, som vederbörande myndigheter hava att i förräntningssyfte på längre eller kortare tid placera. Vad som, enligt statsrådsprotokollet, till en början kräves är en fullständig överblick av de kapitaltillgångar, som falla inom utredningens ram. En registrering av dessa tillgångar bör sålunda komma till stånd. Huvudfrågan i utredningen är emellertid åvägabringande av enhetliga och mera tidsenliga regler beträffande placeringen av de tillgångar, som avses. För fullgörande av det statskontoret sålunda lämnade uppdraget har statskontoret genom cirkulärskrivelse av den 15 november 1928 hän vänt sig till de statsmyndigheter, som kunde anses berörda av utredningen, med anhållan att i avseende å den av dem handhavda eller under deras tillsyn stående fondförvaltningen inkomma med upplysningar angående 1) den organisation, som utövar förvaltningen; 2) gällande föreskrifter om förvaltning och revision, särskilt bestämmelser i avseende å medlens placering; 3) de förvaltade tillgångarnas storlek m. m. vid utgången av senaste räkenskapsår (med användande av vid statskontorets skrivelse fogade blanketter); samt 4) de grunder, efter vilka bokföringsvärdena upptagits (inköpsvärde, nom. värde e t c ) . Tl ] ! i k a har statskontoret i sin ovannämnda skrivelse anhållit, att berörda myndigheter ville — i den mån spörsmålet kunde äga betydelse för deras fondförvaltning — avgiva yttrande 5) rörande lämpligheten av föreskrift om uppdelning av medlen på skilda placermgsobjekt; 6) angående lämpligheten av fastställande av viss belåningsgräns för lån mot inteckningar i fastighet och, vid förordande av sådan gräns, angående densammas bestämmande dels för jordbrukslägenhet och dels för annan fastighet; 7) huruvida och i vilken utsträckning fondmedel lämpligen kunna överlämnas till riksgäldskontoret såsom lån;

4 8) i vad mån och på vilka villkor samma medel kunna placeras i räkning i riksbanken och i enskilda bankinrättningar; 9) huruvida vid förvaltning av ett flertal fonder dessa eller vissa av dem lämpligen kunna i avseende å förvaltningen sammanföras till en gemensam fond, såsom skett med vissa av statskontoret förvaltade fonder; 10) huruvida och på vilket sätt, därest särskild finansiell sakkunskap icke redan står vederbörande myndighet till buds, sådan anses böra beredas; samt 11) huruvida och på vilket sätt samarbete mellan olika myndigheter bör åvägabringas för undvikande av onödig konkurrens om tillgängliga placeringsobjekt. . Registreringen av fondtillgångarna har anknutits till tidpunkten tor det vid skrivelsens avlåtande senast genomförda bokslut eller den 30 juni 1928. Uppgifter beträffande fondtillgångarnas storlek, placering, avkastning m. m. hava infordrats från samtliga statens centrala verk och lokala myndigheter, vilka i sina till riksräkenskapsverket för budgetåret 1927—1928 avgivna räkenskaper redovisat kapitaltillgångar av här åsyftad art. Då emellertid vissa myndigheter, exempelvis domkapitlen, till riksräkenskapsverket endast redovisa en del av sina fonder, hava uppgifter införskaffats rörande samtliga under ifrågavarande myndigheters förvaltning^ stående fondtillgångar. Antalet i utredningen inbegripna myndigheter uppgår till 225. I fråga om statskontorets fondförvaltning hava i utredningen icke inbegripits sådana fonder, vilkas tillgångar uteslutande tagas i anspråk för utlåning enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda grunder, d. v. s. samtliga statens utlåningsfonder samt den med dessa i fråga om kapitalmedlens disposition närställda manufakturförlagslånefonden. Däremot har det ansetts lämpligt att i utredningen medtaga samtliga tillgångar å rusdrycksmedelstonden (bostadslånefonden) samt handels- och sjöfartsfonden ehuru Kungl Maj:t och riksdagen i viss utsträckning reglerat utlåningen a dessa fonder. JJa i de direktiv, som meddelats för utredningens genomförande, särskilt omnämnts fonden för statens aktier, hava jämväl å denna fondtitel redovisade tillgångar upptagits bland de för statskontoret registrerade tillgångarna. Arméförvaltningen har utöver egentliga fondmedel jämväl meddelat uppe f t e r rörande hos arméns truppförband redovisade enskilda; lagerkassor och kompanikassor. _ Samtliga ifrågavarande uppgifter hava influtit i den verkställda registreringen. , ..ef -, t -, De av de olika statsmyndigheterna lämnade uppgifterna toetraiiande iondtillgångarnas storlek och placering m. m. hava sammanställts i bifogade tabell I Denna tabell upptager summan av de hos varje myndighet den 30 juni lyz» redovisade fondmedel och angiver därjämte, huru dessa fondmedel vid samma tidpunkt varit placerade. Vidare har, för att lättare vinna en överblick over de placerade medlens fördelning, fondtillgångarnas olika placenng for varje myndighet i tabell I I angivits i procent (helt procenttal) av totala fondkapita

S a s o m förenämnda sammanställning i tabell I utvisar, uppgingo de fondtillcrånffar som den 30 juni 1928 redovisades hos statens myndigheter till en sa fvsevärd summa som 1 383 534 046 kronor 85 öre. I denna summa mga, emellertid såsom tidigare angivits, vissa hos statskontoret redovisade tillgångar, vilka tagits i anspråk för av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutad forstrackninff eller utlåning. Undantager man dessa tillgångar som i runt tal belöpa s S till 237 miljoner kronor, uppgå de fondmedel vi ka v a n t föremal for placering genom vederbörande myndigheters egna åtgärder, till c a 1 14b milJ0

Den k i 0 ?a 0 biån upptagna tillgångssumman å omkring 1383 miljoner kronor redovisades den 30 juni 1928 på följande satt:

5 Kr.

kontanta behållningar 862 585:16 innestående i Sveriges riksbank 4 806 280: 07 » privatbanker 32 730 456: 36 » hos riksgäldskontoret 94 401901:33 > å postgiroräkning 452 559: 34 fastigheter och lösören 18 487 716: 09 obligationer 446 637 886: 14 aktier 181986558:98 inteckningslån 143 749 208:73 lån till centralkassor för jordbrukskredit 4 914 040: — lån till landsting, kommuner eller mot kommunal garanti 374 958 918: 31 övriga lån och fordringar 79 545 936: 34 Summa kapitalmedel 1 383 534 046: 85 Såsom av tabell I framgår, har endast ett fåtal myndigheter (15) fondtill- Tillgångar gångar innestående å giroräkning i riksbanken. Summan av sålunda redo- • Sveriges n {sban}c visade medel uppgår till 4.8 miljoner. Då riksbanken häivid icke gottskriver ' någon ränta, torde ifrågavarande placeringar huvudsakligen avse sådana medel, som erfordras för bestridande av löpande utgifter. Placeringarna i privatbanker belöpte sig den 30 juni 1928 till i runt tal 32.7 Placeringar miljoner. Dessa placeringar fördela sig å de olika privatbankerna på ungefär i privatbanker foljande sätt: två banker med vardera c:a 6.5 miljoner kronor, en bank med omkring 4 miljoner kronor, en bank med c:a 2.5 miljoner kronor, sex banker med en var 1—2 miljoner kronor, fem banker med en var 200—700 tusen kronor, nio banker en var med mindre belopp upptill 90 tusen kronor samt i övrigt med c:a 2.3 miljoner kronor å diverse sparbanker. Självfallet växla de hos privatbankerna innestående summorna från tid till annan. Av ovannämnda hos diverse sparbanker innestående tillgångar å c:a 2.3 miljoner kronor belöpa sig endast 285 kronor å postsparbanken och övriga tillgångar å ett flertal lokala sparbanker. I fråga om bankplaceringarnas fördelning å de olika myndigheterna belöpa sig de större summorna givetvis å de större förvaltningarna. Särskilt stora bankbehållningar redovisas av statskontoret (10 miljoner) samt av generalpoststyrelsen för postsparbankens och postgirorörelsens räkning (respektive 2.8 miljoner och 9.5 miljoner). Detta är beroende av att för nämnda förvaltningar fondmedel i viss större utsträckning måste hållas likvida. Oaktat ränteavkastningen å de i bank placerade medlen i allmänhet är ej oväsentligt lägre än vid fastare placering, förekomma, såsom framgår av tabell I I , bankplaceringar i stor utsträckning vid vissa förvaltningar. Så är särskilt förhållandet vid de mindre fondförvaltningarna, såsom vid ett flertal allmänna läroverk, en del hospital, domkapitel, folkskoleseminarier och tekniska läroverk. Beträffande exempelvis läroverken hava av sjuttiosju läroverk femton läroverk mera än 90 procent av tillgångarna placerade i bank samt ej mindre än trettiotre läroverk, d. v. s. inemot hälften av antalet, mera än 50 procent av tillgångarna i bank. Vid en granskning av uppgifterna å den ränta, som varit tillförsäkrad olika statsmyndigheter å medel, innestående i privata banker, konstateras, att denna ränta varit i hög grad växlande. Detta förhållande gäller icke blott beträffande myndigheter å olika orter, utan även dels beträffande olika myndigheter å samma ort, dels ock beträffande en och samma myndighet för olika slag av räkningar samt för olika banker. Frånsett ett antal mindre förvaltningar, företrädesvis läroverk, vilka genom avtal med vissa lokala banker, vanligen sparbanker, tillförsäkrats en ränta,

6 som i fråga om för längre tid placerade medel med x/2 procent eller i några undantagsfall 1—2 procent överstiger av bankerna eljest medgiven högsta depositionsränta, torde de förmånligaste räntevillkoren hava utvunnits av dels vissa större förvaltningar, nämligen riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, statskontoret, generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen, samtliga i Stockholm, dels vissa andra likaledes till Stockholm förlagda myndigheter och institutioner, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, tekniska högskolan, institutet för blinda (å Tomteboda) och tekniska skolan, dels ock slutligen vissa utom Stockholm förlagda, såsom domkapitlet i Göteborg, samrealskolorna i Vimmerby och Varberg, högre allmänna läroverken i Strängnäs, Nyköping, Ystad, Halmstad och Uddevalla samt av arméfördelningar och arméns truppförband Hallands regemente, Smålands artilleriregemente, Västra arméfördelningens stab, Dalregementet och Norrbottens regemente. Nu uppräknade myndigheter hava nämligen å medel, innestående å checkräkning hos affärsbankerna, tillförsäkrats gällande depositionsränta, vilken den 30 juni 1928 utgjorde 4 procent. Eljest har för ett flertal statsmyndigheter vid placeringar hos affärsbanker gällt den räntesats, som tillförsäkrats insättare i allmänhet och som exempelvis för medel å checkräkning vid nyssnämnda tidpunkt utgjort 1 procent. Denna senare lägre ränta har sålunda åtnjutits av följande i Stockholm förlagda institutioner och myndigheter, nämligen medicinalstyrelsen, karolinska institutet, nationalmuseum, vitterhetsakademien, arméförvaltningen (artilleridepartementet), kommerskollegium och de större läroverken ävensom av vissa å andra platser förlagda institutioner, såsom domkapitlen i Uppsala, Linköping, Strängnäs, Västerås, Karlstad och Härnösand, läroverken i Uppsala, Skara, Vänersborg, Eskilstuna, Västerås, Karlstad, Östersund och Sundsvall, vissa truppförband, exempelvis Norra skånska infanteriregementet, Vendes artilleriregemente, Skånska trängkåren m. fl. För dessa senare myndigheter, vilka, med hänsyn till den låga räntan å checkräkning sökt placera medel i större utsträckning å fastare räkningar med förmånligare räntevillkor, hava emellertid även dessa räntevillkor varit varierande. Vid placeringar å sparkasseräkning i affärsbanker har räntan för myndigheter i Stockholm varit fixerad till 3 procent, medan samma ränta för myndigheter i övriga delar av landet utgått med 3.5 eller i några undantagsfall med 4 och 4.5 procent. Å sparkasseräkningar i sparbanker har räntan i allmänhet varit 1 /2 procent högre än den av affärsbankerna å samma slags räkning tillförsäkrade, men varierat i ännu högre grad å olika orter (från 3.5 ända upp till 6 procent). Vilken betydelse härovan angivna variationer i räntevillkoren å olika bankräkningar haft för de skilda myndigheterna framgår av den i tabell I I I återgivna medelräntan för bankplaceringarna. Denna medelränta växlar nämligen mellan lägst 1 procent och högst c:a 5 procent. Placering Följande myndigheter hava fondmedel deponerade hos riksgäldskontoret, hos riks- nämligen pensionsstyrelsen (5 miljoner), statens pensionsanstalt (73.7 miljoner lot-t ) ' generalpoststyrelsen (för pensionsfondens räkning 5.7 miljoner) och telegrafstyrelsen (för pensionsfondens räkning 10 miljoner). Placeringarna, som uppgå till sammanlagt i runt tal 94.4 miljoner, grunda sig på av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser. Rätt till dylik placering är enligt gällande bestämmelser förbehållen förutom nyssnämnda myndigheter jämväl riksförsäkringsanstalten, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen, i de båda senare fallen för respektive pensionsfonders räkning. Räntan å de deponerade medlen, vilken bestämmes av riksgäldskontoret med hänsyn tagen till den effektiva medelräntefoten för under senaste fem åren upptagna fasta statslån, utgjorde den 30 juni 1928 för statens pensionsanstalts och generalpoststyrelsens depo-

sitioner 5.1 procent samt för pensionsstyrelsens och telegrafstyrelsens depositioner, vilka verkställts först år 1927, 4.6 procent. Postgiroräkning har utnyttjats av endast ett mindre antal myndigheter Tillgångar ( 9 ) . Samtliga tillgångar å dylik räkning belöpa till c:a 450 tusen. Å dessa ä postgiromedel gottskrevs den 30 juni 1928 en ränta å 1.8 procent. rakning. Omkring 446 miljoner, i det närmaste motsvarande en tredjedel av hela fond- Obligationskapitalet, äro placerade i obligationslån. Vid en å bifogade tabell IV genom^anförd fördelning av ifrågavarande placeringar å svenska statens, hypoteksinrättningars, kommunala, industri- och utländska obligationer har befunnits, att c:a 201 miljoner äro placerade i svenska statens obligationslån, c:a 119 miljoner i hypoteksinrättningars obligationslån, c:a 85 miljoner i kommunala obligationslån, c:a 40 miljoner i industriella eller liknande företags obligationslån samt slutligen en mindre del eller c:a 600 tusen i utländska staters obligationslån. Vad som härvid tilldrager sig uppmärksamhet, är den jämförelsevis stora omfattningen av placeringar i industri- eller därmed jämförliga obligationer. Befogenhet att inköpa dylika obligationer är för närvarande endast medgiven generalpoststyrelsen i fråga om medel, innestående i postsparbanken eller i postgirorörelsen. Av fondernas totala innehav av industriobligationer å c:a 40 miljoner belöpa sig respektive c:a 22.4 miljoner och 5.2 miljoner å postsparbanksmedlen och postgiromedlen. Men ganska betydande poster industriobligationer redovisas även av en del andra myndigheter, såsom riksförsäkringsanstalten (2.7 miljoner), statskontoret (500 tusen), Uppsala domkapitel (400 tusen), vitterhetsakademien (380 tusen), Uppsala universitet (4.2 miljoner), karolinska institutet (200 tusen), tekniska högskolan (280 tusen), bergsskolan i Filipstad (251 tusen), statens pensionsanstalt (540 tusen) samt järnvägsstyrelsen (för pensionsfondens räkning 1.5 miljoner). För dessa fall gäller antingen att inköp av obligationerna skett, sedan Kungl. Majrts medgivande därtill i varje särskilt fall inhämtats (riksförsäkringsanstalten) eller att befogenhet till dylikt inköp varit medgiven i tidigare gällande bestämmelser (statens pensionsanstalt, järnvägsstyrelsen) eller att obligationerna ställts till förfogande genom donationer (statskontoret, karolinska institutet m. fl.) eller ock slutligen att beslut om obligationernas inköp fattats av myndighet, som i fråga om fondmedlens placering icke varit bunden av några reglementariska föreskrifter (Uppsala universitet, Uppsala domkapitel, vitterhetsakademien, tekniska högskolan). Placeringar i utländska obligationslån redovisas av statskontoret (danska statsobligationer å 495 tusen), som därtill ägt befogenhet enligt de för ämbetsverket i nådigt brev den 31 augusti 1877 meddelade bestämmelser, av vitterhetsakademien (danska stats- och hypoteksbanksobligationer, tyska bank- och industriobligationer samt finska hypoteksbanks- och kommunala obligationer allt som allt å c:a 96 tusen), vars styrelse beslutat ifrågavarande placering, samt i några mindre poster dels av tre läroverk, vilka torde hava bekommit obligationerna i samband med donationer, dels ock av järnvägsstyrelsen, vilken för en donationsfonds räkning inköpt danska statsobligationer. Fondernas innehav av obligationer åskådliggöres ytterligare i tabell V, däri de redovisade tillgångarna av olika slags obligationer angivits i procent av det totala obligationskapitalet. Av tabell I V framgår vidare, att den totala medelräntan å det i obligationslån placerade fondkapitalet i allmänhet belöper sig till c:a 5 procent. I de fall medelräntan mera väsentligt understiger detta tal, torde detta i allmänhet vara beroende på ett oförmånligare ränteläge å obligationsmarknaden vid tidpunkten för placeringens genomförande. Enligt nådigt cirkulär den 14 januari 1871 skola obligationer, vilka inköpas av allmänna verk och inrättningar, som disponera statens medel, bokföras

8 till inköpspris, med utsättande inom linjen av deras nominella värde. De av myndigheterna nu redovisade tillgångarna i obligationer äro i de flesta fall bokförda i enlighet med bestämmelserna i nämnda cirkulär. Hos vissa myndigheter, såsom t. ex. fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, vissa hospital, domkapitel, allmänna läroverk m. fl. bokföras emellertid ifrågavarande tillgångar till deras nominella värde eller värden, som i varje fall icke överensstämma med inköpsvärdena. Aktier. Innehav av aktier redovisas till ett sammanlagt bokfört värde av c:a 182 miljoner. Däri ingå i första hand hos statskontoret under titeln »Fonden för statens aktier» redovisade c:a 160.9 miljoner, utgörande för statsverkets räkning i enlighet med särskilda riksdagsbeslut tecknade aktier i LuossavaaraKiirunavaara aktiebolag å nominellt 100 miljoner, aktiebolaget svenska tobaksmonopolet å nominellt 29 miljoner, svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen å nominellt 200 000, aktiebolaget Jordbrukarbanken å nominellt 15 miljoner, ostkustbanans aktiebolag å nominellt 15 miljoner och Kalix träindustriaktiebolag å nominellt 400 tusen. Pensionsstyrelsens och riksförsäkringsanstaltens aktietillgångar å respektive 16 172 000 kronor och 988 595 kronor omfatta följande med Kungl. Maj:ts medgivande förvärvade aktier, nämligen dels, i vad det gäller pensionsstyrelsen, aktier i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, aktiebolaget vin- och spritcentralen samt aktiebolaget kurortsverksamhet (ett företag, som är ägnat att i pensionsförsäkringens intresse bereda kurortsvård), dels ock, i vad det gäller riksförsäkringsanstalten, aktier i aktiebolaget vin- och spritcentralen. övriga myndigheters aktieinnehav, vilka i allmänhet torde hava uppkommit genom donationer, representera ett sammanlagt värde av c:a 3.9 miljoner. Av tabell V I framgår, huru de olika myndigheternas aktietillgrångar fördela sig med hänsyn till aktiernas art (bankaktier, industriaktier samt trafikoch rederiaktier), ävensom förhållandet mellan nominella värdena och bokföringsvärdena inom de olika grupperna. Därjämte har med ledning av lämnade uppgifter i samma tabell angivits 1927 års utdelningar i procent av bokförda värdena. Omnämnas bör beträffande karolinska mediko-kirurgiska institutets aktietillgångar, vilka tillkommit genom donation, att desamma enligt uppgift lära efter hand bliva föremål för utbyte mot andra placeringsobjekt. InteckM 0 t säkerhet av inteckning i fast egendom äro fondtillgångar om tillsammngslån. m a n s c : a 143.75 miljoner placerade. De till beloppen största placeringarna i dylika lån redovisas av följande till Stockholm förlagda myndigheter, nämligen generalpoststyrelsen för postsparbanken 63.3 miljoner och för postgirorörelsen 4.84 miljoner, statskontoret 39.6 miljoner, pensionsstyrelsen 14.94 miljoner, järnvägsstyrelsen för järnvägspensionsfonden 8.4 miljoner, riksförsäkringsanstalten 1.7 miljoner, karolinska mediko-kirurgiska institutet 1.6 miljoner samt av följande å andra orter förlagda, nämligen Uppsala universitet 2.8 miljoner, Lunds universitet 1.9 miljoner och länsstyrelsen i Västmanlands län 1.3 miljoner. Till huvudsaklig del är lånesumman placerad i stadsfastigheter. I vad det gäller de större till Stockholm förlagda förvaltningarna hava lånen dessutom kommit att så gott som uteslutande gälla fastigheter i Stockholm eller Stockholms omgivningar. Ett undantag i detta hänseende utgör emellertid oPensionsstyrelsen, som av ovannämnda 14.94 miljoner redovisa 8.7 miljoner_ såsom lån i Stockholmsfastigheter och 6.2 miljoner såsom lån i landsortsfastigheter (i allmänhet sjukvårdsanläggningar). Lånens fördelning hos olika myndigheter å jordbruksfastigheter och andra fastigheter framgår för övrigt av bifogade sammanställning (tabell V I I ) . Då i de av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser angående fondmedels pla-

!) cering i allmänhet fastställts den gräns i förhållande till fastighetens värde, inom vilken vederbörande myndighet äger utlämna inteckningslån, torde det vara av intresse att påvisa, inom vilka värden de av myndigheterna redovisade inteckningslånen äro belägna. I tabell V I I I hava därför inteckningslånen sammanförts i följande huvudgrupper: a) lån inom 50 procent av fastighetsvärdet b) c)

» >

» 5 5 » 60

> »

> »

» »

d) > » två tredjedelar » e) » utöver två tredjedelar »

> »

Såsom fastighetsvärden hava i samtliga fall räknats med fastigheternas taxeringsvärden. Av ifrågavarande sammanställning inhämtas, att vid de mindre förvaltningarna inteckningslån i allmänhet ligga inom 50 procent av fastigheternas taxeringsvärden. Detta gäller åtminstone i de fall myndigheterna själva vidtagit en placering i inteckningslån. De inteckningar, som ligga över denna gräns, hava nämligen merendels ställts till myndigheternas förfogande genom donationer. Beträffande en del större förvaltningar, såsom pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen (postsparbanken) och särskilt statskontoret, konstateras, att de redovisade lånen i jämförelsevis stor utsträckning ligga upptill 60 procent å två tredjedelar av fastighetsvärdena. Medelräntan å placeringarna i inteckningslån har angivits i samma tabell. Densamma har såsom synes merendels belöpt sig till c:a 5 procent. Lån till centralkassor för jordbrukskredit hava utlämnats av riksförsäk- Lån till ringsanstalten, pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen (postsparbanken), centralDessa lån belöpte sig hos de tre myndigheterna den 30 juni 1928 till samman- k.assor Xö; 3 lagt respektive 200 000 kronor, 3 300 000 kronor och 1 414 000 kronor. °kredit I allmänhet synes en viss återhållsamhet hava iakttagits vid placeringar av ifrågavarande slag. Sålunda redovisar riksförsäkringsanstalten endast två lån, utlämnade till en och samma centralkassa under åren 1919 och 1920, pensionsstyrelsen elva lån, fördelade å fem centralkassor och utlämnade under åren 1917, 1919—1922, 1925 (ett lån) och 1927, samt postsparbanken fyra lån, fördelade å tre centralkassor och utlämnade under åren 1923, 1924, 1927 och 1928. För riksförsäkringsanstaltens båda lån gäller en fast ränta av respektive 53/4 och 5 procent samt en ömsesidig uppsägningstid av respektive sex och tre månader. För de från pensionsstyrelsen utlämnade lånen hava i samtliga fall fastställts en ränta, växlande allt efter förändringar i riksbankens diskonto. De fastställda räntesatserna äro sålunda: a) % procent under nämnda diskonto, dock lägst 4.3 procent, b) samma räntevillkor, men jämväl med räntesatsens begränsning uppåt till högst 6 procent och c) 1\i procent över riksbankens diskonto, dock lägst 4.3 procent. Beträffande samtliga lån är avtalat om en uppsägningstid av ett år, dock i en del fall med rätt för pensionsstyrelsen att uppsäga lånet för omedelbar inbetalning. Av postsparbankens fyra lån löpa två lån med fast ränta å respektive ö 1 ^ och 43/4 procent samt två lån med en ränta som med respektive 1 procent och 3/4 procent överstiger postsparbankens inlåningsränta. Uppsägningstiden är här 3—6 månader. Såsom säkerhet för härovan omförmälda lån förekomma endast i ett fall (hos postsparbanken) inteckningar i jordbruksfastigheter. Eljest har någon säkerhet utöver centralkassornas egna reverser icke presterats. Medelräntan å ifrågavarande placeringar belöpte sig den 30 juni 1928 till följande procent:

hos » »

riksförsäkringsanstalten pensionsstyrelsen postsparbanken

,

5.38 4.3 4.58

I reverslån till landsting, kommuner eller mot kommunal garanti redovisas Lån till landsting, tillhopa c:a 375 miljoner. Av denna summa äro inemot 70 miljoner av Kungl. kommuner Maj:t och riksdagen anvisade för bostadsproduktion från den av statskontoret eller mot Statskontoret saknar eljest befogenhet kommunal förvaltade statens bostadslånefond. att placera fondmedel genom utlämnande av lån av här angiven art. I de fall garanti.

Kungl. Maj :t meddelat bestämmelser rörande placeringen av statliga fondmedel har sådan befogenhet medgivits riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, statens pensionsanstalt samt generalpoststyrelsen, i vad det gäller dess förvaltning av postsparbanks- och postgiromedel. Dessa myndigheter hava ock i betydande omfattning placerat fondmedel såsom lån till landsting och kommuner. Pensionsstyrelsen redovisar sålunda ända till 201.4 miljoner (51 procent av fondtillgångarna) i dylika lån, riksförsäkringsanstalten 11.2 miljoner, statens pensionsanstalt sammanlagt 51.1 miljoner och generalpoststyrelsen sammanlagt 39.8 miljoner. I övrigt hava i mindre omfattning kommunlån utlämnats av en del myndigheter, för vilka några närmare bestämmelser angående fondmedlens placering saknas, såsom av en del domkapitel, läroverk och länsstyrelser samt av universiteten. Då det torde vara av intresse att erfara, huru de utlämnade lånen fördela sig på landsting, städer, borgerliga landskommuner och kyrkliga kommuner, har, såvitt det av föreliggande uppgifter varit möjligt, en dylik fördelning genomförts för de olika myndigheterna å bifogade tabell IX, därvid bland lån till landsting jämväl inbegripits lån till väghållningsskyldiga och till tingshusbyggnadsskyldiga. Av tabellen inhämtas att av samtliga redovisade lån å c.-a 375 miljoner utgöra 52.2 miljoner lån till landsting, 224.3 miljoner lån till städer, 44.5 miljoner lån till borgerliga landskommuner samt 53.9 miljoner lån till kyrkliga kommuner. Här berörda låneverksamhet, som endast bedrivits under senare tid, har såsom synes nått en betydande omfattning. I sistberörda tabell är jämväl medelräntan å ifrågavarande lån angiven för varje myndighet, och framgår härav att denna medelränta i huvudsak växlar mellan 4.75 och 5 procent. De under rubrik »övriga lån och fordringar» upptagna tillgångarna omfatta Övriga lån och ford- huvudsakligen reverslån. Arten och beskaffenheten av desamma framgår närringar. mare av anmärkningarna i tabell I.

Av de upplysningar, som vederbörande statsmyndigheter lämnat i avseende å den av dem handhavda eller under deras tillsyn stående fondförvaltningen, framgår följande. Den organisation, som utövar förvaltningen, är i allmänhet myndigheten Förvaltningsorga- själv. Några av de större penningförvaltande myndigheterna hava emellertid nisation. utrustats med fullmäktige, som i viss grad deltaga i fondförvaltningen^ I behandlingen inom riksförsäkringsanstalten av frågor om placering _ av olycksfallsförsäkringsfondens medel samt om förändring av sådan placering skola, utom riksförsäkringsanstaltens chef och två byråchefer i anstalten, deltaga två av Konungen för tre år i sänder förordnade, på det finansiella området erfarna personer. Härjämte är bestämt, att i överläggningarna, men ^ej i besluten om nyssnämnda frågor skola deltaga två av Konungen för tre år i sänder förordnade personer, av vilka den ene utses bland de arbetsgivare, vilkas arbetare äro försäkrade i riksförsäkringsanstalten, samt den andre bland nämnda arbetare. Frågor om placering av pensionsförsäkringsfondens medel samt om föränd-

11 ring- av sådan placering handläggas av särskilda fullmäktige för fonden. Dessa fullmäktige utgöras av pensionsstyrelsens chef och dennes ställföreträdare, fyra av Konungen för tre år i sänder förordnade personer, av vilka tre skola äga erfarenhet på det finansiella området samt den fjärde insikt och erfarenhet i sociala frågor i förening med praktisk kännedom om de mindre bemedlade ^ klassernas behov och levnadsförhållanden, samt vidare chefen för den byrå inom pensionsstyrelsen, som har att handlägga ärenden angående fonden. Generalpoststyrelsen åligger att förvalta och fruktbargöra i postsparbanken innestående medel. Vid medelsplacering och behandling av andra frågor rörande postsparbanken _ deltaga tre postsparbanksfullmäktige, av vilka en tilllika är fullmäktig i riksbanken och en fullmäktig i riksgäldskontoret. Förvaltningen av de hos de statliga myndigheterna förefintliga fondmedlen är i vissa fall ordnad i enlighet med meddelade donationsföreskrifter eller på grund av särskilt givna bestämmelser. Sålunda har en hos fångvårdsstyrelsen förefintlig fond ställts under förvaltning av särskild styrelse. Fondens avkastning disponeras till viss del av fångvårdsstyrelsen. Beträffande vissa under medicinalstyrelsens förvaltning ställda fonder har bestämts, att denna styrelsens förvaltning skall ske i samråd med förtroendeombud för kår, vars intressen fonderna äro avsedda att främja. Länsstyrelserna förvalta de till dem överlämnade fonderna, där ej, såsom i vissa fall skett, på grund av särskilda donationsbestämmelser förvaltningen anförtrotts åt vederbörande landshövding. De hos domkapitlen befintliga fonderna förvaltas av domkapitlen själva. I något enstaka fall — exempelvis domkapitlet i Härnösand — har en särskild styrelse tillsatts för förvaltningen av viss fond. Vid universiteten förvaltas kapitaltillgångarna av vederbörande drätselnämnder, vid karolinska institutet och tekniska högskolan av vederbörande läroanstalts förvaltningsnämnd. o Enligt gällande läroverksstadga — av den 24 september 1928 (nr 412) — påvilar läroverkens ekonomiska förvaltningar respektive rektorsämbeten. I avseende å förvaltningen av de genom särskilda donationer till läroverken överlämnade medel innehålla donationsurkunderna emellertid understundom föreskrifter i fråga om de donerade medlens förvaltning. I vissa fall är denna lagd i lärarkollegiets hand, i andra är bestämt, att det donerade kapitalet skall stå under förvaltning av förutom rektor en eller flera utom läroverket stående personer, t. ex. representanter för kommunen. Vid ett läroverk — Kalmar högre allmänna läroverk — finnes, jämte den förvaltning, som jämlikt gällande läroverksstadga ombesörjes av rektor, i enlighet med därom av Kungl. Maj :t meddelat beslut inrättad en donationsfondsdelegation, vilken övertagit skötseln av vissa fonder, som förut förvaltats av domkapitlet i Kalmar. Denna delegation består av rektor, fyra ordinarie ämneslärare vid läroverket samt en av länsstyrelsen i Kalmar län utsedd, juridiskt bildad person. Förvaltningen av de fonder och medel, som finnas hos folk- och småskoleseminarierna, utövas enligt i stadgan för statens folkskoleseminarier den 3 juli 1914 (nr 133) lämnad föreskrift av vederbörande rektorsämbete, där ej genom donationsbestämmelser är annorlunda stadgat. De tekniska läroverkens kapitaltillgångar förvaltas av vederbörande läroanstalts styrelse i enlighet med stadgan för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier den 6 juni 1919 (nr 365). De av de olika statsmyndigheterna förvaltade kapitaltillgångarna redovisas Revision. i allmänhet i vederbörande myndighets till riksräkenskapsverket för gransk-

12 ning ingående räkenskaper, där ej i fråga om donationsmedel särskilda föreskrifter i fråga om revision finnas meddelade. Vissa av domkapitlen förvaltade fonder och kassor hava icke upptagits av domkapitlen i deras till riksräkenskapsverket avlämnade räkenskaper, utan underkastats granskning av revisorer, utsedda av domkapitlen själva eller i vissa fall av stiftens prästerskap. Detta förhållande har av statsrevisorerna uppmärksammats i deras år 1925 avgivna berättelse. Revisorerna ansågo sig då böra göra det uttalande, att det enligt deras mening måste anses principiellt oriktigt, att medel till så avsevärda belopp som de, varom här vore fråga, av offentlig myndighet förvaltades, utan att berörda förvaltning underkastades den granskning och kontroll, som eljest utövades med avseende å allmänna verks och myndigheters medelsförvaltning och räkenskapsväsende. Det syntes statsrevisorerna därför önskvärt, att åtgärder vidtoges för att samtliga kassor och fonder måtte bliva, i likhet med andra av domkapitlen omhänderhavda medel, underkastade vederbörlig räkenskapsgranskning. Riksdagen delade den av revisorerna uttalade uppfattningen. Enligt riksdagens mening måste det därför anses påkallat, att en förändring i åe nuvarande förhållandena beträffande domkapitlens medelsförvaltning vidtoges i avsikt att samma kontroll måtte erhållas över denna förvaltning som över annan förvaltning av allmän natur. Den kontroll, som sålunda borde anordnas, skulle, enligt riksdagens mening, icke omfatta av domkapitlen förvaltade fondmedel av enskild natur eller sådana donationsmedel, rörande vilka bestämmelser lämnats om särskild revision och kontroll å förvaltningen. Men riksdagen förmenade, att den omständigheten, att vissa medel blivit för särskilda ändamål donerade, icke borde utgöra något skäl för att desamma skulle undandragas berörda kontroll. Då riksdagen sålunda ansåg, att särskilda föreskrifter borde i nu ifrågavarande hänseende utfärdas av Kungl. Maj:t, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande anordnandet av kontroll över domkapitlens medelsförvaltning samt utfärda de föreskrifter i berörda hänseende, som kunde anses erforderliga. Nu berörda ärende lärer för närvarande vara beroende på Kungl. Maj:ts prövning i ecklesiastikdepartementet. Beträffande rikets allmänna läroverk är i gällande stadga för läroverken bestämt, att räkenskaperna över de kassor, för vilka rektor ansvarar, ^skola, innan de underkastas granskning i riksräkenskapsverket, granskas av två utav kollegiet utsedda revisorer, varefter de föreläggas kollegiet och av d«ss ledamöter underskrivas. Göres icke anmärkning vid räkenskapernas beskaffenhet eller i avseende på någon för medlen ställd säkerhet och uppkommer i följd av grövre försummelse härutinnan för kassan förlust, skola kollegiets ledamöter, en för alla och alla för en, vara ansvariga för densamma. Bestämmel- Av den förebragta utredningen framgår, att — med frånseende av de fall, ser i av- ^ p l a c e ringsföreskrifter lämnats i särskilda donationsurkunder — för flerfondmedlens t a l e t a v de penningförvaltande myndigheter, varom här är fråga, särskilt medplacering. delade bestämmelser saknas rörande placering av de utav dem förvaltade kapitaltillgångarna. Föreskrifter i detta avseende finnas endast meddelade för statskontoret, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, statens pensionsanstalt, postsparbanken, postgirokontoret samt postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks pensionsfonder. Vad beträffar den av statskontoret handhavda kapitalplaceringen vill ämbetsverket framhålla följande. Föreskrifterna rörande denna placering innehållas huvudsakligen i kungl. brevet den 31 augusti 1877. Enligt berörda brev skola de av statskontoret

13 förvaltade fondmedlen göras fruktbärande i främsta rummet genom inköp av obligationer, utställda av riksgäldskontoret., av Allmänna hypoteksbanken, Svenska hypoteksföreningar, Bruksägarnas hypotekskassa eller av allmänna verk och inrättningar eller kommuner, som till sådana förbindelsers utgivande erhållit nådigt tillstånd och vilkas finansiella ställning fortfarande synes bereda långivarna tillräcklig säkerhet, varjämte det för statskontoret är medgivet att inköpa norska, danska, tyska, franska eller engelska statspapper. För den händelse värdepapper av nu anfört slag icke stå att erhålla till pris, som synes förenligt med tillbörligt avseende å medlens ränteavkastning, äger statskontoret utlämna lån med förbehåll av återbetalning inom viss tid efter uppsägning, ej överskjutande sex månader, eller lån på bestämd tid av högst ett år, emot säkerhet vare sig av sådana värdepapper, som få för fondernas räkning inköpas, eller av inteckning, fastställd i stenhus i Stockholm, beläget å fri och egen grund samt för all framtid brandförsäkrat i stadens brandförsäkringskontor, eller ock i jordegendom inom Stockholms stads område eller å landet. Det belopp, vartill sådan fastighet belånas, må i allmänhet icke överstiga för stenhus i Stockholm tredjedelen av brandförsäkringsvärde och för jordegendom tredjedelen av medeltalet av de sist förflutna tio årens taxeringsvärde, där ej statskontoret på grund av särskilda omständigheter skulle finna inteckningar, överskjutande detta värde, i något fall innebära fullgod säkerhet. De medel, som icke genast kunna på förenämnda sätt göras fruktbärande, skola insättas å räkning i Sveriges riksbank. Sedermera har emellertid Kungl. Maj:t beträffande de fonder, som tillförts statskontoret för förvaltning, efter framställning av statskontoret, medgivit ämbetsverket rätt att, i avvaktan på annan placering, insätta kapitalmedel i bankinrättning med av Kungl. Maj:t fastställd bolagsordning. Genom beslut den 3 maj 1918 fann Kungl. Maj:t gott förordna, att statskontoret skulle äga att, med iakttagande av de i nådiga brevet den 31 augusti 1877 i övrigt föreskrivna villkor och bestämmelser, efter prövning i varje särskilt fall utlämna lån mot inteckning, fastställd i stenhus i Stockholm, beläget å fri och egen grund samt för all framtid försäkrat i Stockholms stads brandförsäkringskontor eller annan försäkringsinrättning, som av statskontoret ansåges i förevarande avseende erbjuda betryggande säkerhet. För riks för säkringsanstalten finnas placeringsföreskrifter intagna i reglementet den 29 juni 1917 (nr 473) angående förvaltningen av den i 19 § av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete omförmälda fond. Enligt berörda reglemente skall den del av fondens medel, som ej erfordras för bestridande av dess utgifter, redovisas i 1) obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svenska staten; 2) Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer; 3) obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande erhållit Konungens tillstånd; 4) skuldförbindelse, för vilka fonden äger säkerhet genom inteckning i fast egendom inom 50 procent av senast fastställt taxeringsvärde eller inom 60 procent av sådant värde, som efter särskild värdering fastställes av riksförsäkringsanstalten, dock att med Konungens medgivande såsom sådan säkerhet må godkännas dylik inteckning inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde eller på sätt nyss nämnts särskilt fastställt värde; 5) skuldförbindelser utfärdade av centralkassa för jordbrukskredit, vilken i enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida;

14 6) sådana andra värdehandlingar, vilka Konungen i särskilda fall efter framställning av riksförsäkringsanstalten prövar erbjuda fullgod säkerhet; 7) fordringar hos bank i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Konungen meddelas; . 8) lån till företag, som äro ägnade att i olycksfallsförsäkringens intresse förebygga förlust eller nedsättning av arbetsförmågan eller att höja arbetsförmågan hos de försäkrade och som anses erbjuda nöjaktig säkerhet; 9) fastigheter, vilka med Konungens medgivande förvärvas för användning till förebyggande av förlust eller nedsättning av arbetsförmåga eller till höjande av arbetsförmågan hos de i riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetare. Beträffande av svenska staten utfärdade eller garanterade obligationer eller andra skuldförbindelser är föreskrivet, att minst en tiondel skall redovisas på dylikt sätt. Högst en fjärdedel må redovisas på sätt under 8) angives och högst en tjugondel såsom under 9) sägs. Reglementet angående förvaltningen av pensions försäkrings fonden den 17 juni 1916 (nr 232) innehåller bestämmelser angående placeringen av denna fonds medel, i den mån dessa ej erfordras för fondens utgifter. I det stora hela överensstämma dessa stadganden med dem, som meddelats för riksförsäkringsanstaltens fondplacering. Den för denna myndighet i fråga om lån mot inteckning i fast egendom under viss förutsättning medgivna höjningen av belåningsgränsen intill två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde eller efter särskild värdering fastställda värde förefinnes dock icke i fråga om pensionsförsäkringsfondens placering i inteckningslån. Särskilda objekt för pensionsförsäkringsfondens medelsplacering äro dels lån till företag, som äro ägnade att i pensionsförsäkringens intresse befordra folkhälsan •— såsom anordnande av sjukhus, sanatorier, ålderdomshem, bostäder för mindre bemedlade m. fl. — och som enligt fullmäktiges prövning anses erbjuda nöjaktig säkerhet, dels fastigheter, vilka med Konungens medgivande förvärvas för användning till förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga hos befolkningen. För berörda två ändamål må dock högst respektive en fjärdedel och en trettiondel av fondens för placering disponibla medel användas. I av svenska staten utfärdade eller garanterade obligationer eller andra skuldförbindelser skall minst en sjättedel av fonden redovisas. I instruktionen för statens pensionsanstalt den 28 oktober 1927 (nr 396) har, med hänvisning till vad som föreskrives i kap. 1 § 4 av reglementet för anstalten den 31 december 1919 (nr 878), bestämts, att i den mån till anstalten inflytande medel icke åtgå till bestridande av dess utgifter, styrelsen för anstalten äger att årligen intill det maximibelopp, som av Konungen fastställes, lämna lån till skoldistrikt eller skolområde för uppförande av skolhus, men att vad som icke placeras på detta sätt skall överlämnas till riksgäldskontoret som lån mot ränta, som bestämmes av riksgäldsfullmäktige med hänsyn tagen till den effektiva medelräntefoten för under senaste fem åren upptagna fasta statslån. I postsparbanken innestående medel äger generalpoststyrelsen att, i den mån de icke behöva hållas omedelbart tillgängliga för utbetalningar, placera i enlighet med de bestämmelser härför, som meddelats i reglementet angående förvaltningen av de i postsparbanken innestående medel den 27 oktober 1922 (nr 522).^ Ifrågavarande medelsplacering sker a) genom inköp av räntebärande obligationer 1) utfärdade eller garanterade av svenska staten, 2) utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, 3) utfärdade eller garanterade av landsting, kommun eller municipalsam-

15 hälle inom riket för lån, till vars upptagande Kungl. Maj:ts tillstånd blivit meddelat, eller ock 4) utfärdade av sådant verk, bolag eller inrättning, som har av Kungl. Maj:t fastställt reglemente, eller vilket blivit i enlighet med gällande lag om aktiebolag registrerat; b) genom utlämnande av lån 1) till landsting, kommun, municipalsamhälle, väghållningsskyldiga eller tingshusbyggnadsskyldiga inom riket, därest tillåtelse till lånets upptagande blivit av Kungl. Maj:t meddelad, eller till centralkassa för jordbrukskredit, som i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj:t meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida; 2) mot hypotek av sådana obligationer, som här ovan under a) omförmäles, 3) mot säkerhet av inteckning i sådan fast egendom inom riket, som med hänsyn till läge, ytinnehåll, brandförsäkring och avkastning prövas innebära fullgod säkerhet, dock icke till högre belopp, än att inteckningen ligger inom två tredjedelar av taxeringsvärdet, _ 4) mot annan fullgod säkerhet än under b) 2)—3) här ovan sägs; dock att till en och samma låntagare icke må på sådant sätt utlånas mer än högst tiotusen kronor och att sammanlagda beloppet av sådana lån icke må överstiga en femtiondel av insättarnas behållning enligt senaste bokslut; c) genom insättning på depositions- eller därmed jämförlig räkning i bankinrättning, vars bolagsordning blivit av Kungl. Maj:t fastställd samt vars grund- och reservfonder uppgå till ett sammanlagt belopp av minst fem miljoner kronor. Av i postsparbanken innestående medel skall ett belopp, motsvarande minst en tiondel av insättarnas behållning enligt senaste bokslut, redovisas i obligationer, utfärdade eller garanterade av svenska staten eller utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank eller av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller i andra värdehandlingar, som utan svårighet kunna realiseras eller belånas. Postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks pensionsfonders tillgångar ingå, jämlikt kungörelsen den 10 oktober 1924 (nr 447), i den mån de äro eller bliva disponibla, såsom förlagsmedel för vederbörande verk. Därest disponibla medel icke anses för nämnda ändamål erforderliga, kunna de överlämnas till riksgäldskontoret såsom deposition mot ränta, bestämd såsom i fråga om statens pensionsanstalts till riksgäldskontoret överlämnade medel är stadgat. Det åligger dock vederbörande verk att i varje fall svara för att fonden kommer i åtnjutande av minst den ränteinkomst, som skulle hava tillkommit fonden, därest densamma ingått såsom förlagsmedel för verket, eller en ränta av 4 procent för år räknat. Någon skyldighet för riksgäldskontoret att vid varje tillfälle mottaga medel, som från ifrågavarande pensionsfonder hembjudas detsamma, föreligger emellertid icke. Det kan i detta sammanhang erinras om att, när statens järnvägars pensionsfond under år 1928 hemställde till riksgäldskontoret att få överlämna 8 miljoner kronor såsom deposition, riksgäldsfullmäktige meddelade, att de för det dåvarande icke funne skäl mottaga den ifrågasatta depositionetn. Detta föranledde järnvägsstyrelsen att hos Kungl. Maj :t utverka bemyndigande att placera medlen på annat lämpligt sätt. Efter det statskontoret avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid ifrågasatt, huruvida icke de bestämmelser, som genom 2 § i nådiga kungörelsen den 27 oktober 1922 (nr 522) meddelats angående förvaltningen av de i postsparbanken innestående medel, kunde, förslagsvis med uteslutande av de i 1 mom. a) 4) och b) 4) angivna placeringsobjekt, lända till efterrättelse vid förvaltningen av statens järnvägars pensionsfond, förordnade Kungl. Maj:t jäm-

IG likt nådigt brev till järnvägsstyrelsen den 6 oktober 1928 för tillämpning tillsvidare oöh intill dess annorlunda kunde varda föreskrivet: »Disponibla medel av statens järnvägars pensionsfond, vilka icke anses erforderliga såsom förlagsmedel för verket och ej heller efter hembjudande till riksgäldskontoret av detta mottagas såsom deposition, må av järnvägsstyrelsen på följande sätt göras fruktbärande: a) genom inköp av räntebärande obligationer 1) utfärdade eller garanterade av svenska staten; 2) utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, eller ock 3) utfärdade eller garanterade av landsting, kommun eller municipalsamhälle inom riket för lån, till vars upptagande Kungl. Maj :ts tillstånd blivit meddelat ; b) genom utlämnande av lån 1) till landsting, kommun, municipalsamhälle, väghållningsskyldiga eller tingshusbyggnadsskyldiga inom riket, därest tillåtelse till lånets upptagande blivit av Kungl. Maj:t meddelad, eller till centralkassa för jordbrukskredit, som i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj :t meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida; och 2) mot hypotek av sådana obligationer, som här ovan under a) omförmälas; samt c) genom insättning på depositions- eller därmed jämförlig räkning i bankinrättning, vars bolagsordning blivit av Kungl. Maj:t fastställd samt vars grund- och reservfonder uppgå till ett sammanlagt belopp av minst fem miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har att svara för att fonden även å sålunda placerade fondmedel kommer i åtnjutande av ränta efter lägst 4 procent f ö r å r räknat. Lån, som Kungl. Maj :t meddelat landsting, kommun, municipalsamhälle eller annan menighet tillstånd att upptaga, må utlämnas utan annan säkerhet än låntagarens skuldförbindelse. Dylikt lån skall återbetalas med årlig amortering under loppet av den tid, som av Kungl. Maj :t bestämts vid meddelandet av tillstånd till lånets upptagande. Annat lån må utlämnas endast på högst sex månaders uppsägning.» De förvalta- Beträffande de förvaltade fondtillgångarnas storlek, den placering, för vilde tillgång- k e n d e g j o r t g t i n föremål, och den ränteavkastning, som därigenom utvunnits, ar a m m vid m. m. får ämbetsverket hänvisa till ovan omnämnda, utlåtandet åtföljande biutgången av lågor I—IX. o räkenskaps- Av de inkomna upplysningarna framgår att — med fa undantag — såsom året iQ2R?~ grund för placeringsobjektens bokföringsvärden lagts respektive inköpsvärden, ett förfaringssätt, som också överensstämmer med den föreskrift i föreBokförings- r a n d e a v s e ende, som meddelats genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 14 januari värdena. ^ ^ ^ Den redogörelse, som ovan lämnats, giver vid handen, dels att beträffande flertalet av de kapitalförvaltande statsmyndigheterna placeringsföreskrifter saknas, dels att, där för en del verk sådana finnas meddelade, olikheten dem emellan i vissa avseenden är ganska stor. Fullgörandet av det statskontoret lämnade uppdraget att avgiva förslag till åvägabringande av enhetliga och mera tidsenliga regler beträffande placeringen av de tillgångar, soin avses, måste alltså förutsätta en undersökning, huruvida de placeringsföreskrifter, som for vissa förvaltningar redan finnas meddelade, lämpligen kunna bliva normerande även för de statsmyndigheter, för vilka föreskrifter i förevarande avseende ej utfärdats, eller om meddelande av särskilda bestämmelser härvidlag aro av

17 nöden, ävensom huruvida redan lämnade placeringsföreskrifter kunna och böra bringas till större överensstämmelse med varandra. Av statsrådsprotokollet framgår, vilka spörsmål, som vid denna undersökning närmast kräva uppmärksamhet. Statskontoret, som i sin ovannämnda cirkulärskrivelse underställt dessa frågor de olika statsmyndigheterna, vill nu under de rubriker, som i nämnda skrivelse angivits, lämna en kortfattad redogörelse för de yttranden, som inkommit. a) Rörande lämpligheten av föreskrift om uppdelning av medlen på skilda placeringsobjekt. Enligt ovan omförmälda, för riksförsäkringsanstalten den 29 juni 1917 (nr 473) utfärdade reglemente är föreskrivet, att minst en tiondel av olycksfallsförsäkringsfondens disponibla tillgångar skall redovisas i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svenska staten. Detta stadgande anser anstalten lämpligen böra bibehållas. Någon annan föreskrift om medlens uppdelning på skilda placeringsobjekt är, enligt riksförsäkringsanstaltens mening, ej erforderlig eller önskvärd. I samma reglemente är bestämt, att fondens disponibla tillgångar skola, förutom i andra placeringsobjekt, redovisas dels i lån till företag, som äro ägnade att i olycksfallsförsäkringens intresse förebygga förlust eller nedsättning av arbetsförmågan eller att höja arbetsförmågan hos de försäkrade och som anses erbjuda nöjaktig säkerhet, dels i fastigheter, vilka med Konungens medgivande förvärvas för användning till förebyggande av förlust eller nedsättning av arbetsförmåga eller till höjande av arbetsförmåga hos de i riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetare; och är härvidlag stadgat, att högst en fjärdedel må redovisas i berörda lån och högst en tjugondel i nämnda fastigheter. Riksförsäkringsanstalten ifrågasätter nu den ändring av sistberörda bestämmelse, att sammanlagt en tjugondel av fondmedlen må redovisas i senast omnämnda två slag av placeringsobjekt. För pensionsförsäkringsfondens vidkommande är i dess förvaltningsreglemente bestämt, att minst en sjättedel av fondens disponibla tillgångar skall redovisas i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svenska staten. Någon ändring i dessa föreskrifter anser sig pensionsstyrelsen i det avgivna yttrandet icke hava anledning föreslå. Styrelsen erinrar i detta sammanhang om den i reglementet givna bestämmelsen, att högst en fjärdedel av fondens medel kan redovisas i lån till företag, ägnade att i pensionsförsäkringens intresse befordra folkhälsan, och som enligt pensionsfullmäktiges prövning anses erbjuda nöjaktig säkerhet. Styrelsen framhåller, att, ehuru denna del av fondens utlåning måste anses vara av stor betydelse med hänsyn till pensionsförsäkringens syfte, den dock bör hållas och också hållits inom mycket snäva gränser, såsom också framgår därav, att det sammanlagda belopp, som vid utgången av sista budgetåret fanns »placerat mot nöjaktig säkerhet», utgjorde allenast 0.23 procent av fondens totalbelopp. Enligt reglementet för pensionsförsäkringsfonden kan högst en trettiondel av fondens medel redovisas i fastigheter, vilka med Konungens medgivande förvärvas för användning till förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga hos befolkningen. Av postsparbankens innestående medel skall, enligt det för banken gällande reglemente, ett belopp, motsvarande minst en tiondel av insättarnas behållning, enligt senaste bokslut, redovisas i obligationer, utfärdade eller garanterade av svenska staten, eller utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank eller av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller i andra värdehandlingar, som utan svårighet kunna realiseras eller belånas. 2—293075

18 Generalpoststyrelsen anför i sitt yttrande, att någon begränsning i styrelsens val av värdeobjekt, utöver vad sålunda redan finnes föreskrivet, icke synes styrelsen vara lämplig. Insättarna i postsparbanken och postgirot hava, framhåller styrelsen, givetvis berättigade anspråk på fördelaktigast möjliga placering av insättarbehållningen. En ytterligare inskränkning i generalpoststyrelsens val av placeringsobjekt skulle lätteligen medföra, att styrelsen icke kunde på det i varje fall ekonomiskt fördelaktigaste sättet utnyttja marknadsläge och rådande konjunkturer, vilket skulle i längden ofördelaktigt inverka på nu ifrågavarande rörelses räntabilitet. De övriga verk och myndigheter, som yttrat sig i frågan, och för vilka några bestämmelser i förevarande avseende ej finnas meddelade, synas anse en föreskrift om en dylik uppdelning av de förvaltade medlen på skilda placerings objekt tämligen onödig och ej heller önskvärd. Från en del håll har även framförts den meningen, att gällande donationsbestämmelser för medelsförvaltningen i vissa fall måste anses lägga hinder i vägen för någon viss uppdelning av placeringsobjekt. En myndighet — domkapitlet i Karlstad — har emellertid förklarat sig finna saken värd beaktande och själv vidtagit en uppdelning av objekten på så sätt, att ungefär hälften av fondernas tillgångar placerats i obligationer, företrädesvis statsobligationer, varjämte en del placerats i kommunlån. b) Angående lämpligheten av fastställande av viss belåningsgräns för lån mot inteckningar i fastighet och, vid förordande av såddn gräns, angående densammas bestämmande dels för jordbruksfastighet och dels för annan fastighet. Placering av fondmedel mot hypotek av fastighetsinteckningar förekomma i regel icke hos de verk och myndigheter, vilkas fondförvaltning endast är av mindre omfattning. Några av dessa myndigheter hava emellertid gjort uttalanden i denna fråga. Så anser rektorn för högre allmänna läroverket i Lidköping, att belåningsgränsen ej bör sättas högre än till 50 procent av taxeringsvärdet i fråga om jordbruksfastighet. »Då andra fastigheter mer eller mindre äro spekulationsobjekt, synes här en nedskärning av förhållandet mellan lån och taxerings-, respektive brandförsäkringssumma av 10 procent vara motiverad.» Rektorsämbetet vid högre allmänna läroverket i Örebro förmenar, att, om placering mot inteckning skall ifrågakomma, inteckningen bör ligga inom halva taxeringsvärdet. Samma uppfattning delas av rektorsämbetena vid högre allmanna Läroverken i Södertälje och Halmstad. Rektorn vid samrealnkolan i Askersund anser belåningsgränsen bcJra sättas till 60 procent av taxeringsvärdet av såväl jordbruks- som annan fastighet. Rektorsämbetet vid folkskoleseminariet i Växjö finner det lämpligt, att en belå.ningsgräns fastställes, utgörande 50 procent av taxeringsvärdet av jordbruksfastighet samt 662/3 procent av taxeringsvärdet av annan fastighet. Rektorsämbetet vid folkskoleseminariet i Karlstad anser i fråga om fastställande av viss belåningsgräns, att under inga förhållanden lån mot inteckning i jordbruksfastighet bör få utlämnas till högre belopp än 50 procent av taxeringsvärdet och i annan fastighet till högre belopp än 50—60 procent av sådant värde. Vad beträffar länsstyrelserna och domkapitlen synas objekten för de av dessa myndigheter verkställda placeringarna i allmänhet icke utgöras av inteckning i fastighet. Emellertid hava domkapitlen i Västerås och Karlstad såsom sin mening uttalat, att belåningsgränsen beträffande såväl jordbruks- som tnnan fastighet borde sättas till halva taxeringsvärdet av fastigheten, samt don.kapitlet i Härnösand, att gränsen i regel borde bestämmas till två tredjedelar av sådant värde.

19 För de större förvaltningarna äro ju föreskrifter meddelade i fråga om medelsplacering mot inteckning i fastighet. I sitt yttrande rörande detta spörsmål hänvisar riks för säkringsanstalten till det utlåtande anstalten avgav den 10 januari 1927 med anledning av riksdagens revisorers berättelse om den år 1926 av dem verkställda granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden den 1 juli 1925—30 juni 1926. Enligt riksförsäkringsanstaltens reglemente skulle den del av olycksfallsförsäkringsfondens medel, som ej erfordrades för bestridande av fondens utgifter, redovisas i bl. a. skuldförbindelser, för vilka fonden ägde säkerhet genom inteckning i fast egendom inom 50 procent av senast fastställt taxeringsvärde eller inom 60 procent av sådant värde, som efter särskild värdering fastställdes av anstalten, dock att med Konungens medgivande såsom sådan säkerhet kunde godkännas dylik inteckning inom två tredjedelar av senast fastställt taxeringsvärde eller på sätt nyss nämnts särskilt fastställt värde. _ Med hänsyn till de föreskrifter med avseende å inteckningslån, som sålunda finnas meddelade för riksförsäkringsanstalten, hölle anstalten före, att några ytterligare bestämmelser i fråga om fastställande av belåningsgräns knappast kunde anses vara av nöden. Anstalten förklarade sig emellertid i sitt ovanberörda underdåniga utlåtande icke vilja, därest så ansåges lämpligt, motsätta sig en bestämmelse av innehåll, att inteckning som säkerhet för lån ur olycksfallsförsäkringsfonden under inga förhållanden finge ligga högre än 60 procent av taxeringsvärdet. Riksförsäkringsanstalten anför i sitt nu avgivna yttrande, att anledning icke synes föreligga att bestämma belåningsgränsen för lån mot inteckning olika för jordbruksfastighet och för annan fastighet. Jämväl pensionsstyrelsen hänvisar i sitt nu till statskontoret avgivna yttrande, i vad angår placering mot inteckning, till det utlåtande, som styrelsen avgav den 10 januari 1927 med anledning av statsrevisorernas ovan omförmälda berättelse. Enligt revisorernas mening, anförde styrelsen, vore de nuvarande bestämmelserna för inteckningslån ur pensionsförsäkringsfonden icke att anse såsom fullt betryggande. Revisorerna syntes förorda en sådan ändring av bestämmelserna, att ett beviljat lånebelopp skulle ligga ej endast inom 60 procent av efter särskild värdering fastställt värde, utan ock inom 50—60 procent av taxeringsvärdet. Det syntes dock styrelsen kunna ifrågasättas, om ett införande i reglementet av båda dessa säkerhetsföreskrifter vore ur trygghetssynpunkt påkallat. Även om dessa synpunkter i allmänhet iakttagits vid utlämnande av inteckningslån ur pensionsförsäkringsfonden, syntes det styrelsen tillräckligt med den i reglementet för förvaltningen av fonden givna bestämmelsen, att den del av fondens medel, som ej erfordrades för bestridande av dess utgifter, redovisas i, bl. a., skuldförbindelser, för vilka fonden äger säkerhet genom inteckning i fast egendom inom 50 procent av senast fastställt taxeringsvärde eller inom 60 procent av sådant värde, som efter särskild värdering fastställes av fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden. _ Pensionsstyrelsen meddelar i sitt yttrande till statskontoret, att vid tillämpningen av dessa bestämmelser någon skillnad icke gjorts mellan lån mot säkerhet av inteckningar i jordbruksfastighet och i annan fastighet. Av det förra slaget av lån har endast ett fåtal utlämnats, och särskilda bestämmelser för sådan inteckningssäkerhet anser styrelsen icke vara av behovet påkallade. Vad postsparbanken angår är i reglementet för förvaltningen av de i denna bank innestående medel 'i förevarande avseende stadgat, att de skola göras

20 fruktbärande bl. a. genom utlämnande av lån mot säkerhet av inteckning i sådan fast egendom inom riket, som med hänsyn till läge, ytinnehåll, brandförsäkring och avkastning prövas innebära fullgod säkerhet, dock icke till högre belopp, än att inteckningen ligger inom två tredjedelar av taxeringsvärdet Enligt vad den av Kungl. Maj:t särskilt tillkallade sakkunnige emellertid upplyst, ligger placeringen av postsparbankens lån i allmänhet inom 60-procentsgränsen och, där denna överskridits, har belåningen endast undantagsvis gått över 61—63 procent av taxeringsvärdet. Den sålunda meddelade bestämmelsen finner generalpoststyrelsen för sin del vara tillfyllest. Skulle till äventyrs någon särskild begränsning erfordras beträffande lån mot inteckning i jordbruksfastighet, bör, enligt styrelsens förmenande, sådan begränsning icke göras snävare, än att lån medgives till högst 60 procent av jordens taxeringsvärde. Karolinska institutet anser, att viss gräns bör fastställas för lån mot inteckning i fastighet, och meddelar, att institutet för sin del vid dylik belåning följt den principen, att lån icke beviljas utöver 60 procent av fastighetens taxeringsvärde. Civilstatens änke- och pupillkassa ifrågasätter, att, därest belåningsgräns anses böra fastställas, denna sättes till 50 procent av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och 60 procent av dylikt värde för annan fastighet. c) Huruvida och i vilken utsträckning fondmedel lämpligen kunna överlämnas till riksgäldskontoret såsom lån. Beträffande vissa verk och myndigheter finnas, såsom ovan framhållits, redan nu bestämmelser meddelade, att de av dem förvaltade kapitaltillgångarna skola helt eller delvis överlämnas såsom lån till riksgäldskomtoret. Sålunda är i fråga om statens pensionsanstalt bestämt, att i den mån till anstalten inflytande medel icke åtgå till bestridande av dess utgifter, styrelsen för anstalten äger att årligen intill det maximibelopp, som av Konungen fastställes, lämna lån till skoldistrikt eller skolområde för uppförande av skolhus, men att vad som icke placeras på detta sätt skall överlämnas till riksgäldskontoret som lån mot ränta, som bestämmes av riksgäldsfullmäktige med hänsyn tagen till den effektiva medelräntefoten för under senaste fem år upptagna fasta statslån. En liknande bestämmelse om medelsplacering finnes meddelad med avseende å de av postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk förvaltade pensionsfonderna. I den mån dessa fonders tillgångar äro eller bliva disponibla, ingå de såsom förlagsmedel för verket, men, därest disponibla medel icke anses för nämnda ändamål erforderliga, må verket överlämna medlen till riksgäldskontoret såsom deposition mot ränta, bestämd såsom i fråga om statens pensionsanstalts till riksgäldskontoret överlämnade medel är stadgat. Härvidlag har dock verken ålagts att i varje fall svara för att fonden må komma i åtnjutande av minst den ränteinkomst, som skulle hava tillkommit fonden, därest densamma ingått såsom förlagsmedel för respektive verk eller 4 procent för år räknat. Vad beträffar de övriga verk och myndigheter, vilka avgivit yttrande över detta spörsmål, kan framhållas följande. Riks försäkringsanstalten har åberopat, vad anstalten anfört i sitt underdåniga utlåtande den 19 december 1924 med anledning av då senast församlade statsrevisorers berättelse. Anstalten framhöll däri, att olycksfallsförsäkringsfonden helt och hållet vore bildad av medel, som tillskjutits av arbetsgivarna. Fondens medel, vilka voro avsatta för ett särskilt ändamål och finge användas endast på sätt, som funnes medgivet i det för fonden gällande reglemente, kunde alltså icke anses såsom statsmedel. Då fråga om en dylik placering i riksgäldskontoret av olycksfallsförsäk-

21 ringsfondens medel ånyo bragtes på tal genom statsrevisorernas berättelse för år 1926, åberopade riksförsäkringsanstalten vad anstalten beträffande denna angelägenhet förut framhållit, och i det yttrande i saken, som anstalten nu på statskontorets begäran avgivit, har anstalten ansett sig kunna vidhålla sin härvidlag en gång intagna ståndpunkt. Redan i ett med anledning av statsrevisorernas berättelse av pensionsstyrelsen den 20 december 1924 avgivet underdånigt utlåtande framhöll pensionsstyrelsen, att i de av riksdagen godkända grunderna för förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden meddelats den bestämmelsen, att minst en sjättedel av fondens medel skulle redovisas i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svenska staten. Längre gående anspråk på disponerande av fondens medel för statens lånebehov skulle, påpekar pensionsstyrelsen, stå i strid med hela den princip, på vilken fondförvaltningen vore byggd och som år 1916 fastslagits av statsmakterna. En föreskrift angående tvångsplacering av fondens medel i lån till staten, utöver härom redan givna bestämmelser, skulle utgöra ett ingrepp i den handlingsfrihet, som statsmyndigheterna vid fondförvaltningens tillkomst uttryckligen velat tillförsäkra den myndighet, åt vilken anförtrotts det ansvarsfulla uppdraget att placera fondens medel. Vad sålunda från pensionsstyrelsens sida beträffande ifrågavarande placering förut framhållits, har styrelsen nu, då frågan härom åter kommit på tal, icke ansett sig hava anledning frånträda. Generalpoststyrelsen har för postsparbankens räkning förklarat sig vidhålla det uttalande styrelsen gjorde i underdånigt utlåtande den 30 december 1924. Styrelsen framhöll däri, att hithörande fondmedel uteslutande vore insättarnas egendom och alltså icke kunde hänföras till statsmedel och att beträffande förvaltningen av desamma denna synpunkt måste vara den bestämmande. Generalpoststyrelsen vore av den uppfattningen, att det bleve för ett gemensamt förvaltningsorgan omöjligt att i erforderlig grad tillvarataga postsparbankens särskilda intressen och att förvaltningen kunde tillfredsställande handhavas endast av en myndighet, som hade frihet och möjlighet att bedöma ändamålsenligheten av fondplaceringarna med hänsyn uteslutande till dessa intressen. Generalpoststyrelsen förklarar nu, att styrelsen icke haft någon anledning att ändra denna sin principiella uppfattning. Styrelsen avstyrker därför bestämt sådan ändring i nuvarande bestämmelser angående förvaltningen av de i postsparbanken innestående medlen, som skulle bliva följden av att dessa i sin helhet eller till mera avsevärd del överlämnades vare sig till riksgäldskontoret eller annat medelsförvaltande organ. De övriga verk och myndigheter, vilkas yttranden rörande detta spörsmål inhämtats, hava i de fall, då uttalanden gjorts, i allmänhet ej ansett en placering i riksgäldskontoret lämplig och hava principiellt framhållit, att en dylik placering i varje fall måste bliva beroende på de villkor, under vilka placeringen skulle kunna tänkas ifrågakomma. Storleken av den ränta, som genom en sådan placering kan erhållas, anses i de flesta fall vara avgörande. För de mindre fondförvaltningarna har föreliggande fråga ansetts sakna betydelse. Från en del institutioner har framhållits, att för deras fondförvaltning gällande donationsbestämmelser lära lägga hinder i vägen för en placering av nu antytt slag. d) / vad mån och på vilka villkor medel må kunna placeras i riksbanken och i enskilda bankinrättningar. Beträffande detta spörsmål synes av de införskaffade yttrandena framgå, att placering av medel i enskilda bankinrättningar i stor omfattning äger rum, i allnänhet i avbidan på annan placering eller för löpande behov. Kungl.

22 Maj:t har också beträffande vissa förvaltningar lämnat uttryckliga föreskrifter, att insättning av medel å depositions- eller annan räkning hos enskild bank må under sådana förhållanden tillämpas. Någon erinran mot placering i riksbanken har icke framförts under den förutsättning likväl, att räntan där skulle kunna beräknas bliva lika hög som genom annan bankplacering. e) Huruvida vid förvaltning av ett flertal fonder dessa eller vissa av dem lämpligen kunna i avseende å förvaltningen sammanföras till en gemensam fond såsom skett med vissa av statskontoret förvaltade fonder. Tanken på ett sammanförande av flera av de av vederbörande myndighet förvaltade fonderna till en gemensam fond har, att döma av de inkomna yttrandena rörande detta spörsmål, tydligen icke vunnit anslutning. Det framhålles sålunda från vissa håll — fångvårdsstyrelsen, veterinärhögskolan, en del domkapitel och allmänna läroverk m. fl. — att givna donationsbestämmelser lära lägga hinder i vägen för ett dylikt förvaltningssätt. Från riksförsäkringsanstalten har framförts den meningen, att de olika ändamål fonderna hava att tjäna icke medgiva en sammanslagning i förvaltningsavseende av fonderna. I fråga om fondförvaltningen hos andra myndigheter — såsom postsparbanken, järnvägsstyrelsen, domänstyrelsen, farmaceutiska institutet, statens pensionsanstalt, några domkapitel — har uppläggandet av en gemensam fond ansetts föga lämpligt. Vissa myndigheter — såsom pensionsstyrelsen — sammanföra dock vid förvaltningen sina fonder till en dylik gemensam enhet. f) Huruvida och på vilket sätt, därest särskild finansiell sakkunskap icke redan står till buds, sådan anses böra beredas. De större förvaltningarna •— såsom riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, postsparbanken, järnvägsstyrelsen, domänstyrelsen, statens pensionsanstalt, Uppsala och Lunds universitet samt civilstatens änke- och pupillkassa —• anse behov av särskild finansiell sakkunskap utöver den, som redan nu står vederbörande myndighet till buds, icke erforderlig. Sammansättningen av den styrelse eller direktion, som handhar vederbörande inrättnings fondförvaltning, anses vara sådan, att myndigheten därigenom är tillförsäkrad all den sakkunskap, som på ifrågavarande område kan vara erforderlig. Från en del allmänna läroverk och seminarier hava emellertid önskemål uttalats om beredande av tillgång till dylik sakkunskap, såvida ej, såsom från åtskilliga håll uttalats, möjlighet kunde förefinnas, att ifrågavarande ekonomiska angelägenheters skötande helt avlyftades från läroanstalten och besörjdes av någon därför lämpligare penningförvaltande myndighet. g) Huruvida och på vilket sätt samarbete mellan olika myndigheter bör åvägabringas för undvikande av onödig konkurrens om tillgängliga placeringsobjekt. Även om en del av de hörda myndigheterna redan ordnat ett visst samarbete sig emellan vid placering av fondernas medel, synes den uppfattningen — på några få undantag när — vara tämligen allmänt utbredd, att något verkligt behov av en dylik samverkan knappast kan anses vara för banden, ja, från en del håll uttalas till och med, att den ej ens kan anses önskvärd. Någon konkurrens om tillgängliga placeringsobjekt har tydligen icke försports. Tvärtom har ifrågasatts, huruvida icke ett gemensamt uppträdande från de olika fondernas sida å obligationsmarknaden skulle kunna verka stimulerande på obligationskurserna. Utlandet. Enligt de direktiv för föreliggande utredning, som i statsrådsprotokollet i ärendet angivits, böra vid utredningen jämväl beaktas de regler, som i utlandet må gälla för den statliga fondförvaltningen. Statskontoret har för detta ändamål i skrivelse den 15 november 1928 hän-

23 vänt sig till utrikesdepartementet med begäran, att departementet ville införskaffa och tillhandahålla ämbetsverket upplysningar angående de bestämmelser, som i förevarande avseende kunde vara meddelade i de övriga skandinaviska länderna ävensom Tyskland, England och Frankrike. Ämbetsverket, som fått mottaga de meddelanden, som från vederbörande legationer kommit utrikesdepartementet tillhanda, har emellertid icke funnit de lämnade upplysningarna vara ägnade att tjäna till vägledning vid föreliggande utredning. I sin år 1926 avgivna berättelse över verkställd granskning av statsverkets Centralijämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli sering. 1925—30 juni 1926 framhöllo statsrevisorerna bl. a., att vissa svårigheter förelåge i det förhållandet, att den av de olika statliga myndigheterna bedrivna låneverksamheten under nuvarande organisationsformer vore splittrad på ett flertal händer, varigenom lätt — i händelse av bristande samverkan mellan myndigheterna — en viss planlöshet i medelsförvaltningen kunde göra sig gällande. Härtill komme, förmenade statsrevisorerna, att verksamhetens väldiga räckvidd och dess uppdelning på flera förvaltningsorgan givetvis försvårade en mera ingående kontroll och realgranskning från statsmakternas sida i fråga om det sätt, varpå myndigheterna fullgjorde hithörande åligganden. Ur detta uttalande synes man kunna utläsa, att statsrevisorerna tänkt sig möjligheten och lämpligheten av ett sammanförande under en gemensam organisation av de olika penningförvaltningarna eller ett större eller mindre antal av dem. De myndigheter, vilkas kapitalförvaltningar närmast voro föremål för statsrevisorernas uppmärksamhet i deras ovanberörda berättelse, voro, förutom statskontoret, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, statens pensionsanstalt och postsparbanken. Statskontoret vill erinra därom, att riksförsäkringsanstalten i ett den 19 december 1924 avgivet underdånigt utlåtande med anledning av nämnda år församlade statsrevisorers berättelse beträffande av revisorerna väckt fråga om viss samverkan mellan olika myndigheter i avseende å kapitalplaceringar påpekat, att anstalten och fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden jämlikt nådigt brev den 9 maj 1919 ålagts bl. a. att, där gemensamma intressen kunde antagas vara för handen, samråda med varandra vid placering av medel enligt § 3 mom. 1, 8) och 9) i reglementet för olycksfallsförsäkringsfonden eller enligt § 4 mom. 1, 8) och 9) i reglementet för pensionsförsäkringsfonden. Riksförsäkringsanstalten framhåller i sitt ovanberörda utlåtande vidare, att genom överenskommelse mellan generalpoststyrelsen för postsparbanken, pensionsstyrelsen och riksförsäkringsanstalten viss samverkan anordnats i fråga om medelsplacering. Sålunda har det överenskommits, att det skall tillkomma vederbörande föredragande i respektive verk att efter varje sammanträde, vid vilket lån beviljats, meddela de övriga institutionerna upplysning om de räntesatser, som för normala fall tillämpats för olika lånetyper samt •— beträffande inteckningslån av vanlig typ —• uppgift å de bestämmelser, som tillämpats beträffande hypotekets läge i förhållande till den belånade fastighetens taxerings- respektive särskilt uppskattade värde. Den samverkan, som sålunda i viss mån redan anordnats mellan vissa ämbetsmyndigheter, förmenade riksförsäkringsanstalten, kunde ytterligare utvidgas och utsträckas även till andra statsmyndigheter. Riksförsäkringsanstalten fann för sin del emellertid icke lämpligt, att någon slags centralisering ägde rum i avseende å inköp av obligationer. En

sådan anordning befarade anstalten skulle snarare kunna verka till motsatsen av vad därmed åsyftades. I sitt utlåtande den 10 januari 1927 i anledning av år 1926 församlade statsrevisorers berättelse har riksförsäkringsanstalten icke gjort något särskilt uttalande i fråga om centraliseringen av fondförvaltningen. Beträffande en möjligen ifrågasatt centralisering av förvaltningarna har pensionsstyrelsen vid olika tillfällen yttrat sig. I utlåtande den 20 december 1924, i anledning av ovanberörda statsrevisorers berättelse, erinrar styrelsen om pensionsfondskommitténs uttalande i dess betänkande den 4 mars 1916, att det »måste strängt fasthållas vid, att endast pensionsförsäkringens egna uppgifter och behov finge komma i betraktande och att det vore ännu viktigare att låta denna synpunkt vara bestämmande, då det gällde att organisera ifrågavarande myndigheter» — d. v. s. förvaltningsmyndigheter för pensionsförsäkringsfonden •— »enär dess åtgöranden komme att hava stort inflytande beträffande pensionsförsäkringens lyckliga genomförande och vidare utveckling. Fonden borde därför förvaltas såsom en enhet och med uteslutande hänsyn till de försäkrades fördel. Förvaltningen kunde icke överlämnas åt annan redan befintlig statsmyndighet än en sådan, som hade möjlighet att bedöma ändamålsenligheten av ifrågasatt placering av fondens medel med hänsyn till pensionsförsäkringens fördel, emedan fara vore, att genom en sådan anordning denna myndighets särskilda intressen skulle kunna göra sig gällande på pensionsförsäkringens bekostnad.» Pensionsfondskommittén ansåg det vara av väsentlig vikt för pensionsförsäkringens lyckliga genomförande, att själva försäkringsverksamheten och fondförvaltningen stode i intimt samband med varandra. Rörande ifrågasatt gemensam förvaltning av pensions- och olycksfallsförsäkringsfonderna hade kommittén framhållit, att icke heller detta syntes vara lämpligt med hänsyn till de olika ändamål, som dessa fonder vore avsedda att tillgodose. De huvudgrunder för förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden, som kommittén föreslog, och vilka även kommo till uttryck i Kungl. Maj:ts förslag i ärendet till riksdagen, blevo även av riksdagen godkända. Skulle det, framhåller pensionsstyrelsen i sitt ovanberörda utlåtande, ifrågasättas, att, för vinnande av enhetlighet i de olika fondernas placeringar, dessas — och sålunda även pensionsförsäkringsfondens •—• förvaltning skulle läggas under ett gemensamt, i förhållande till pensionsförsäkringen fristående förvaltningsorgan, så måste pensionsstyrelsen för sin del på det bestämdaste avstyrka en sådan anordning, vilken ju skulle stå i uppenbar strid mot de principer, som statsmakterna från början ansett böra läggas till grund för pensionsförsäkringsfondens förvaltning. En fond av så betydande storlek samt med så egenartade uppgifter, och vilken för varje år hade att verkställa nyplaceringar till högst avsevärda belopp, kunde icke lämpligen anförtros åt annan myndighet än den, som organiserats med hänsyn till denna fonds speciella behov och som i sin verksamhet stode i kontinuerlig samverkan med pensionsförsäkringens förvaltningsorgan. Den myndighet, som fattade beslut om fondmedlens placering, fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, vore så sammansatt, att nödigt inflytande beretts åt såväl den finansiella som den sociala sakkunskap, som erfordrades för tillgodoseende av dessa speciella behov. På grund av den finansiella sakkunskap, som sålunda tillförsäkrats pensionsförsäkringsfondens förvaltningsmyndighet, torde denna säkerligen vara väl skickad att — därest sådant i enhetlighetens intresse befunnes lämpligt — övertaga förvaltningen av även andra fonder, ehuru väl en sådan anordning ur pensionsförsäkringsfondens synpunkt vore varken behövlig eller önskvärd. Ett sådant tillvägagångssätt vore i varje fall säkerligen att föredraga fram-

25 för en anordning, som lösgjorde pensionsförsäkringsfonden från dess naturliga samband med pensionsförsäkringsverksamheten i övrigt eller som på något sätt äventyrade de finansiella såväl som sociala krav, vilka måste ställas på denna fonds förvaltning. I ett senare utlåtande, den 10 januari 1927, har pensionsstyrelsen i förevarande avseende framhållit, att det syntes styrelsen, som om det beträffande placeringsbestämmelserna i allmänhet skulle möta ganska stor svårighet att genomföra någon större grad av enhetlighet för det stora antal fonder av olikartad natur, varom fråga vore. Styrelsen hölle före, att till en viss grad skilda synpunkter torde böra göras gällande vid förvaltningen av dessa fonder, allteftersom de hava karaktären av försäkringsfonder eller sådana andra fonder, för vilkas placering likviditetsfrågan måste tilläggas en mera väsentlig betydelse. I likhet med riksförsäkringsanstalten är emellertid även pensionsstyrelsen av den uppfattningen, att fördelar möjligen kunna utvinnas genom en viss, lämpligt anordnad samverkan vid placering av de olika fondernas medel, under förutsättning dock att denna samverkan icke på något sätt binder de ansvariga förvaltningsorganens handlingsfrihet, och erinrar om vad som i detta avseende redan åstadkommits mellan vissa ämbetsmyndigheter. Liksom riksförsäkringsanstalten tänker sig styrelsen, att en utsträckning även till andra förvaltningsorgan måhända kunde vara till nytta, då fråga är om beviljandet av lån, exempelvis till kommuner eller mot inteckningssäkerhet, men anser för sin del några fördelar av en samverkan fonderna emellan vid obligationsköp icke kunna utvinnas. Styrelsen förmenar, såsom riksförsäkringsanstalten, att ett gemensamt uppträdande från de olika fondernas sida å obligationsmarknaden sannolikt skulle, i motsats till vad statsrevisorerna syntes antaga, verka stimulerande på obligationskurserna. Enligt den erfarenhet styrelsen förvärvat vid de obligationsköp till avsevärda belopp, som under årens lopp gjorts för pensionsförsäkringsfondens räkning, måste man vid dylika placeringar — särskilt då det gällde större belopp — gå fram med den yttersta försiktighet, något som enligt styrelsens mening knappast i erforderlig grad läte sig göra vid ett gemensamt uppträdande av flera olika köpare. Vidkommande postsparbanken framhöll generalpoststyrelsen i det underdåniga utlåtande, styrelsen den 30 december 1924 avgav över samma år församlade statsrevisorers uttalanden i fråga om förvaltningen av vissa fondmedel, att postsparbanksmedlen uteslutande äro insättarnas egendom och sålunda icke att hänföra till statsmedel. Styrelsen uttalar såsom sin bestämda uppfattning, att det icke bleve möjligt för ett gemensamt förvaltningsorgan •— och att statsrevisorerna åsyfta upprättandet av ett sådant, synes styrelsen tydligt — att i erforderlig grad tillvarataga postsparbankens särskilda intressen, och håller före, att förvaltningen kan tillfredsställande handhavas endast av en myndighet, som har frihet och möjlighet att bedöma ändamålsenligheten av fondplaceringarna med hänsyn uteslutande till deras intressen. Generalpoststyrelsen förklarar sig för den skull icke kunna dela åsikten om fördelen av en gemensam och likartad fondförvaltning. Vad statens pensionsanstalt beträffar lärer enligt statskontorets mening något inordnande av dess fondförvaltning under ett centralt organ icke behöva ifrågasättas, med hänsyn till det sätt, varpå denna anstalts medel enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen lämnade föreskrifter äro placerade. Av ovanstående redogörelse framgår, att de större _ fondförvaltande myndigheterna — d. v. s. de statliga organ, som statsrevisorerna i förevarande avseende närmast uppmärksammat — bestämt avvisat tanken på upprättandet av något centralt organ, som skulle efter enhetliga grunder verkställa medelsplaceringarna för de olika fonderna. De synpunkter myndigheterna, i vad

26 angår deras verksamhetsområden, anlagt på detta spörsmål, synas statskontoret vara sådana, att ämbetsverket också kan i det stora hela ansluta sig till desamma. Envar av dessa förvaltningar har att företräda speciella uppgifter och intressen, som icke få på något sätt eftergivas. Detta syfte torde bäst vinnas därigenom, att varje förvaltning skötes för sig, ehuruväl den samverkan dem emellan, som, enligt vad upplysts, äger rum, endast kan vara till gagn vid de olika medelsplaceringarna. För övrigt äro ju de organisationsformer, under vilka dessa myndigheters medelsförvaltning utövas, sådana, att full garanti måste anses vara för handen, att fondmedlen komma att placeras på det med hänsyn till ekonomiska och andra synpunkter fördelaktigaste sätt. För att undvika den splittring i fråga om medelsplaceringarna, över vilken statsrevisorerna klagat, och för att uppnå den enhetlighet och lätthet i kontroll och realgranskning från statsmakternas sida, som statsrevisorerna åsyftat, har emellertid under utredningens gång framkommit tanke på ett sammanförande i största möjliga utsträckning av det stora antalet mindre fondförvaltningar, för vilka några placeringsföreskrifter icke finnas meddelade, under ett gemensamt, för sådant ändamål utrustat centralt förvaltningsorgan. En sådan centralisering synes medföra vissa fördelar. Det torde nämligen knappast kunna förnekas, att i åtskilliga fall ekonomiska förvaltningsuppgifter kommit att påvila myndigheter, för vilka dylika uppgifter måste vara ganska främmande och därför bliva i viss mån betungande. Att handläggningen av hithörande spörsmål på grund härav understundom icke blivit sådan, som bäst främjat fondernas intressen, är helt naturligt. Härtill kommer, att genom låneverksamhetens uppdelning på så stort antal förvaltningsorgan, som nu är fallet, kontrollen blivit mera tidsödande och, såsom statsrevisorerna framhållit, försvårats. Gtenom ett inordnande av de många smärre fondförvaltningarna under en enda, för uppgifter av ifrågavarande slag särskilt lämpad centralmyndighet, skulle, föreställer sig statskontoret, större möjligheter till förmånliga placeringar kunna erhållas, då för ett dylikt centralorgan med dess mera omfattande kapitalförvaltning placeringsobjekt skulle stå till buds, som de olika småförvaltningarna var för sig icke äro i tillfälle att kunna utnyttja. Skulle, såsom statskontoret senare i utlåtandet kommer att ifrågasätta, bestämmelse komma att meddelas om viss disposition av fondmedlen såsom lån till riksgäldskontoret, skulle överenskommelse om dylik placering givetvis i hög grad underlättas genom fondmedlens gemensamma förvaltning under en enda myndighet. Att den sålunda samlade fondförvaltningen lättare skulle kunna bliva föremål för en mera ingående granskning och kontroll torde ligga i öppen dag. Såsom ovan framhållits, anser statskontoret, att den ifrågasatta centraliseringen icke bör omfatta de av riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, postsparbanken (postgirokontoret) och statens pensionsanstalt utövade förvaltningarna. Men även av övriga fondförvaltande myndigheter torde en del böra undantagas från centraliseringen. Frånsett vissa av arméns truppförband förvaltade donationsfonder lära de av dem redovisade fondmedlen till huvudsaklig del icke vara att betrakta såsom fonder i egentlig mening, utan synas mera hava karaktären av förlagsmedel för befordrande av vissa manskapets gemensamma intressen vid truppförbandet. Under sådana förhållanden synas praktiska skäl tala för att ifrågavarande kapitaltillgångar, med undantag av donationsfonderna, bibehållas under hittillsvarande förvaltningsform. Domkapitlen intaga i förvaltningsavseende en mera fristående ställning gentemot statsverket än andra statliga myndigheter, och frågan, huruvida dom-

•21

kapitlen i dylikt avseende böra underkastas samma bestämmelser, som gälla för statsmyndigheter i allmänhet, är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Under sådana förhållanden anser sig statskontoret för sin del åtminstone icke för närvarande vilja ifrågasätta, att centraliseringen skall omfatta jämväl domkapitlen. Den stora fastighetsförvaltning, som ingår i de ekonomiska förvaltningsuppgifter, vilka påvila universiteten i Uppsala och Lund, och de särskilda organisationsformer, som härför skapats, synas utgöra tillräckliga skäl för att icke inordna dessa förvaltningar under den ifrågasatta centrala myndigheten . Bland de övriga statliga högskolorna lära karolinska mediko-kirurgiska institutet och tekniska högskola}!, av likartade skäl böra, som hittills, själva ombesörja sina respektive fondförvaltningar. Då statens pensionsanstalt undantagits från den centrala förvaltningen, lära ej heller böra dit anslutas extra provinsialläkarnas pensionskassa och lärarinnornas pensionsanstalt, vilka av nämnda anstalt förvaltas. Som de affärsdrivande verkens pensionsfonders tillgångar, i den mån de äro eller bliva disponibla, ingå såsom, förlagsmedel för vederbörande verk, lärer ett överflyttande av dessa kapitaltillgångar till någon central förvaltningsmyndighet icke böra ifrågakomma. Till den centrala myndigheten skulle sålunda, bortsett tillsvidare från den fondförvaltning, som ankommer på statskontoret, sammanföras de statliga fondförvaltningar, som nu utövas av: fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningen, arméns truppförband, i vad avser av dem förvaltade donationsfonder, marinförvaltningen, medicinalstyrelsen, hospitalen, Järvsö sjukhus för spetälska, länsstyrelserna, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, nationalmuseet, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, farmaceutiska institutet, allmänna läroverken, direktionen över Stockholms stads undervisningsverk, statens folkskoleseminarier, institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken, särskilda anstalter för yrkesundervisning, gymnastiska centralinstitutet, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, stuteriöverstyrelsen, veterinärhögskolan, veterinärinrättningen i Skara, skogshögskolan, kommerskollegium och lotsstyrelsen. Beträffande de till centralisering ifrågasatta förvaltningarna är att märka, att de av läroverken förvaltade ljus- och vedkassor, biblioteks- och materialkassor, premie- och fattigkassor, byggnadsfonder samt andra därmed jämförliga kassor enligt statskontorets mening allt fortfarande böra kvarbliva hos läroanstalterna. Vad beträffar den av direktionen över Stockholms stads undervisningsverk utövade fondförvaltningen skulle centraliseringen endast avse de av direktionen förvaltade fondmedlen för allmänna läroverk i Stockholm och högre lärarinneseminariet. Om nu en centralisering av dessa fondförvaltningar skulle ifrågakomma, föreställer sig statskontoret, att det för en sådan centralisering åtminstone tillsvidare knappast vore behövligt att inrätta något särskilt organ, utan synes statskontoret, som ju förvaltar fondmedel till belopp, vida överstigande det till centralisering nu' ifrågasatta, kunna omhändertaga denna förvaltning. Att ökning i behovet av arbetskrafter inom ämbetsverket skulle uppstå är givet på grund av det avsevärda antalet nya fonder, som skulle tillföras detsamma. Statskontorets fonder, som för närvarande uppgå till ett antal av 84, skulle nämligen genom den föreslagna centraliseringen komma att stiga till ett antal av över 2 500 stycken.

28 Det kan emellertid antagas, dels att i vissa fall förefintliga donationsföreskrifter utgöra ett bestämt hinder för att fondmedel undandragas förvaltningen av den myndighet, till vilken de nu äro överlämnade, dels ock att starka praktiska skäl tala för att en fonds hittillsvarande förvaltning bibehålies. I dylika fall synes anmälan om sådant förhållande böra av vederbörande myndighet göras hos statskontoret, som, för den händelse ämbetsverket anser sig kunna godtaga de av myndigheten angivna skälen för att fonden fortfarande förvaltas av myndigheten, borde äga att lämna medgivande härtill, men i motsatt fall skulle hava att underställa frågan härom Kungl. Maj:ts prövning. Då tanken på en centralisering av de statliga fondtillgångarna kommit upp först under utredningens gång och delvis i anslutning till vad fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret vid gemensam överläggning med statskontoret i sådant avseende uttalat, har tiden icke medgivit att ånyo hänvända sig till de olika fondförvaltningarna för att inhämta deras yttranden i fråga om centraliseringen. Skulle Kungl. Maj:t besluta en centralisering på sätt statskontoret angivit, torde de olika kapitaltillgångarna få av statskontoret övertagas till förvaltning i de valutor, vari tillgångarna nu äro placerade, för att sedermera genom statskontorets försorg i placeringsavseende successivt bringas i överensstämmelse med de föreskrifter, som Kungl. Maj :t kan komma att för denna förvaltning utfärda. Då det nu gäller att söka utforma förslag till reglementariska föreskrifter beträffande den medelsförvaltning, som •— vid genomförandet av statskontorets förslag till centralisering — skulle komma att påvila statskontoret, men även torde böra bliva gällande med avseende å de förvaltningar, som icke skulle, omfattas av centraliseringen och icke redan hava särskilda föreskrifter om medelsplacering, torde man i första hand få taga ställning till de olika spörsmål, som enligt de. statskontoret för utredningen givna direktiven kräva sin lösning. Till en början bör då avgöras, huruvida föreskrift kan anses böra meddelas Fondmedlens uppdel- om uppdelning av medlen på skilda placeringsobjekt. ning pä Motivet för meddelandet av en sådan bestämmelse torde vara behovet att skilda placerings- för vissa förvaltningar alltid hava tillgång till likvida medel eller lätt reaobjekt. liserbara värdepapper. Då det emellertid beträffande nu ifrågavarande fondförvaltningar kan förutsättas, att en stor del av kapitaltillgångarna alltid äro placerade i sådana valutor och då ett stadgande om fondmedlens uppdelning på skilda placeringsobjekt för de mindre omfattande fondförvaltningarna skulle kunna medföra svårigheter vid medelsplaceringen, anser sig statskontoret icke böra förorda, att en föreskrift av ifrågavarande innebörd meddelas. Det andra spörsmålet, som uppställer sig till besvarande, är, huruvida vid Viss belånings- placering av medel i lån mot inteckning i jordbruks- eller annan fastighet, gräns. Särskild någon bestämd gräns för dylik belåning bör fastställas och i så fall var denna värdering. gräns lämpligen bör sättas, liksom ock huruvida, för vinnande av kännedom om fastighetens verkliga värde, särskild sakkunnig besiktning och värdering må anses erforderlig. Statskontoret har haft tillfälle att uttala sin uppfattning rörande detta spörsmål i sitt underdåniga utlåtande den 23 december 1926 i anledning av vad riksdagens revisorer i sin nämnda år avgivna berättelse erinrat i fråga om statskontorets fondförvaltning. Statskontoret framhöll i berörda utlåtande, att bestämmandet av en fix belåningsgräns, som icke finge överskridas, å ena sidan icke skulle fritaga ämbetsverket från ansvarigheten för placeringar inom nämnda gräns, men å den andra kunna i vissa fall verka hinderligt för

erhållande av fördelaktiga placeringar. Man måste därför ställa sig rätt tveksam om lämpligheten att fastställa en dylik belåningsgräns. Statskontoret vill erinra om att beträffande sparbankerna någon bestämd belåningsgräns icke finnes fastställd, under det att i fråga om försäkringsbolagen denna gräns satts till två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde. A t t särskilt låg belåningsgräns är fastställd vid belåning hos hypoteksinrättningarna — Sveriges allmänna hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa med dessa förvaltningar tillhörande hypoteksföreningar — sammanhänger med den särställning dessa penninginstitut intaga såsom utgivare av obligationer. Av den utredning angående gränserna och villkoren för den primära, fastighetskrediten, som verkställts av 1921 års fastighetskreditsakkunniga, framgår, att 60-procentsgränsen kan betraktas såsom den dominerande vid fastighetskrediten i ett stort antal främmande länder. Innan statskontoret uttalar sig om lämpligheten av fastställandet av viss belåningsgräns, torde det vara nödigt avgöra frågan, huru den intecknade fastighetens värde skall bestämmas. I de flesta fall lärer man hava ansett sig kunna utgå från det fastigheten åsatta taxeringsvärdet, varjämte hänsyn likvisst även tagits till brandförsäkringsvärde, läge, hyresavkastning och andra hithörande förhållanden. Understundom har det emellertid ansetts, att särskild sakkunnig värdering av fastigheten påfordrades för ett rätt bedömande av dess värde. Beträffande detta spörsmål vill statskontoret särskilt erinra om statsrevisorernas uttalande, att det syntes dem »nödvändigt att stadga skyldighet för vederbörande verk att låta anställa sakkunnig besiktning och värdering av till belåning ifrågasatta fastigheter», men att revisorerna ansett det erforderligt att, jämväl i de fall, där särskild värdering skett, »göra belåningsgränsen avhängig av taxeringsvärdet». Även fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret hava framhållit önskvärdheten av att inteckningslån icke beviljas, förrän värdering av den intecknade fastigheten ägt rum. Enligt statskontorets uppfattning är föranstaltandet av särskild sakkunnig besiktning och värdering ej under alla förhållanden erforderligt. Så länge belåningen hålles inom tämligen snäva gränser, exempelvis inom 60 procent av taxeringsvärdet, lärer det icke innebära någon risk att vid avvägandet av lånebeloppet hänföra sig till fastighetens taxeringsvärde med hänsynstagande till övriga omständigheter, som, utan att särskild värdering därför behöver anlitas, äro ägnade att tjäna till ledning för säkerhetens bedömande. Vill man emellertid begagna sig av en högre belåningsgräns, kan det onekligen vara av vikt att genom en särskilt anordnad värdering få ett ytterligare stöd för kännedomen om fastighetens verkliga värde. Någon anledning att i förevarande avseende göra skillnad på jordbruks- och annan fastighet såsom placeringsobjekt anser statskontoret icke föreligga. På grund av vad sålunda framhållits anser sig statskontoret kunna förorda en bestämmelse av innehåll, att mot säkerhet av inteckning i fast egendom inom riket lån må, med hänsyn tagen till fastighetens läge, ytinnehåll, brandförsäkring och avkastning, utlämnas till belopp, ej överstigande 60 procent av senast fastställda taxeringsvärde eller, elär genom särskild värderings anställande utrönts, att högre belåning kan anses motiverad, inom två tredjedelar av samma taxeringsvärde. Det har vid flera tillfällen ifrågasatts, att de fondmedel, vilka de olika Överlämstatliga myndigheterna hava att förvalta, lämpligen borde överlämnas såsom ^ S ^ e J ^ lån mot ränta till riksgäldskontoret. Särskilt statsrevisorerna hava haft sin ^ wLuppmärksamhet fäst på denna möjlighet. Det har från deras sida framhållits, gäldskontoret såsom lån.

30 att det låge närmast tillhands, att staten för tillgodoseende av sitt medelsbeliov som låntagare toge i anspråk de kapitaltillgångar i form av fondmedel, över vilka staten själv disponerade. Det har förut visats, att en sådan långivning redan nu äger rum i ganska stor omfattning. Statskontoret har i underdånigt utlåtande den 18 december 1924, med anledning av statsrevisorernas sålunda gjorda uttalande, såsom sin mening framhållit, att en sådan placering visserligen kunde synas ligga nära till hands, men att, då statskontoret, med hänsyn till de ändamål, de under dess förvaltning ställda fonderna hade att tillgodose, för de utlånade medlen måste betinga sig högsta möjliga ränta och i varje fall en ränta, motsvarande den, som genom annan betryggande placering kunde erhållas, riksgäldskontoret knappast torde bliva betjänt med en dylik upplåning. Då denna fråga nu åter upptagits till övervägande, har statskontoret därom samrått med representanter för riksgäldsfullmäktige. Därvid har från fullmäktiges sida framförts den meningen, att, även om fullmäktige förr — exempelvis vid tiden för utfärdandet av föreskrifter i fråga om placeringen av pensionsförsäkringsfondens medel — haft anledning att uttala sig för en dylik långivning till riksgäldskontoret, de ekonomiska förhållandena åtminstone för det närvarande voro sådana, att en tvångsplacering därstädes av myndigheternas fondmedel icke kunde anses tillrådlig. Detta uteslöte emellertid icke, att det dock vid vissa tillfällen vore ur statens synpunkt önskvärt, att till riksgäldskontorets förfogande ställdes fondmedel till efter förhållandena avpassade belopp. Ur riksgäldskontorets synpunkt vore det mest betryggande, om skyldighet stadgades för den ifrågasatta centrala fondförvaltningen att i första hand till riksgäldskontoret hembjuda större belopp på sätt för närvarande vore bestämt för statens järnvägars pensionsmedel. Statskontoret anser för sin del, att möjlighet bör beredas de fondförvaltande myndigheterna att, i den mån en med hänsyn till de förvaltade fondernas ändamål tillfredsställande avkastning därigenom kan erhållas, till riksgäldskontoret hembjuda sina fondmedel såsom lån. men att detta icke bör ske annat än efter frivillig överenskommelse mellan riksgäldskontoret och vederbörande fondförvaltning. Kommer den ifrågasatta centrala fondförvaltningen till stånd och en stor del av kapitaltillgångarna alltså att samlas i en hand, lärer detta komma att betydligt underlätta en sådan anordning. Placering av Frågan i vad mån och på vilka villkor fondmedel må kunna placeras å räkriksbanken. n^nS i riksbanken har föranlett statskontoret att i detta avseende samråda med riksbanksfullmäktige. Å medel, placerade i riksbanken, åtnjutes icke räntegottgörelse. Enligt gällande lag äger riksbanken gottgöra ränta å insättningar endast i följande fall: _ dels må fullmäktige åt firmor, som hava växeldiskontering i riksbanken och ej själva driva bankrörelse, öppna upp- och avskrivningsräkning med räntegottgörelse ; dels må av fullmäktige, där omständigheterna sådant påkalla, räntegottgörelse kunna medgivas för medel, innestående å depositionsräkning. Riksbanksfullmäktige hava framhållit, att motivet för sistnämnda bestämmelse, som tillkom genom lag av år 1920, var att bereda riksbanken ett diskontopolitiskt hjälpmedel, och bestämmelsen kunde således icke utan vidare utgöra stöd för att riksbanken skulle gottgöra ränta å depositioner av statsmyndigheter. Ej heller syntes anledning finnas att bereda riksbanken möjlighet att bevilja sådan räntegottgörelse. Någon placering av fondmedel å räkning i riksbanken mot ränta lärer sålunda icke böra ifrågasättas.

31 I detta sammanhang har statskontoret ansett lämpligt att till behandling Postgirot. upptaga en särskild fråga rörande fondmedlens förvaltning. Å statsverkets giroräkning i riksbanken finnas innestående icke blott statsmedel i egentlig mening, utan även fondmedel. Detta sammanförande till en och samma räkning av olika slag av medel har statskontoret funnit mindre lämpligt. Vad fondmedlen beträffar försvårar denna anordning den överblick över dessa medelstillgångar, som, för vidtagande av erforderliga placeringar, måste anses önskvärd. Man skulle ju kunna råda bot för detta förhållande genom att de egentliga statsmedlen insattes å en räkning och fondmedlen å en annan räkning i riksbanken. Emellertid har statskontoret vid övervägande av denna fråga kommit till den uppfattningen, att det för förvaltningen av fondmedlen innebure större fördelar att för dem utnyttja postgiro rörelsen. Härigenom skulle nämligen fondmedlen kunna efter medgivande av Kungl. Maj:t bliva föremål för förräntning, vilket ju ej är förhållandet vid deras nuvarande placering i riksbanken. Vidare skulle, då fondmedlens insättningar och uttag å postgirot förmedlas över å olika platser befintliga postanstalter, likvider mellan statskontoret och andra förvaltningsmyndigheter å skilda platser genom girering betydligt underlättas, varjämte särskiljandet i redovisningshänseende av statsmedel och fondmedel hos olika myndigheter skulle lättare åstadkommas. I avvaktan på annan, mera fast placering pläga de fondförvaltande myn- Placering av digheterna begagna sig av de privata bankinrättningarna för tillfällig insätt- fondmedel i ning av medlen. Medgivande härtill har också lämnats i de placeringsföreskrif- bankerna. ter, som för vissa förvaltningar meddelats. Statsrevisorerna hava i avseende å sådan placering framhållit, att det syntes dem vara ett befogat anspråk, att staten, med hänsyn till att den i så stor omfattning permanent ställde medel till de privata bankinrättningarnas förfogande, härför erhölle en något förmånligare räntegottgörelse än vad hittills syntes vara vanligt. Med anledning av vad revisorerna sålunda ifrågasatt har från de större privatbankernas sida framhållits, att de statliga och kommunala institutionerna åtnjöte förmånen att för ä vistamedel erhålla en ränta, som betydligt överstege den gällande a vistaräntan, i det de å berörda medel merendels erhölle högsta depositionsränta. Ifrågavarande institutioner måste alltså anses synnerligen gynnsamt behandlade i förhållande till bankernas övriga kunder, vilka å ä vistamedel icke komme i åtnjutande av högre ränta än giroränta. Det borde under sådana förhållanden icke rimligen kunna ifrågasättas, att bankerna skulle ytterligare öka de särskilda förmåner, vilka sålunda vore medgivna de statliga och kommunala institutionerna. De större privatbankerna anse sig sålunda åtminstone för närvarande icke kunna medgiva de statliga myndigheterna vid deras placeringar i dessa banker vidare förmåner än vad som nu är fallet. Detta bör dock, enligt statskontorets förmenande, icke utgöra något hinder för att dylik tillfällig medelsplacering i bank alltfortfarande kommer till användning, och stadgande härom läror för den skull böra inflyta bland de placeringsföreskrifter, som kunna varda meddelade. Statskontoret vill i detta sammanhang dock icke underlåta att framhålla, att i de fall då — att döma av de från vissa myndigheter inkomna uppgifterna — vederbörande förvaltningar vid medelsplaceringar i bank icke synas hava kommit i åtnjutande av sådan förmån, som ovan omnämnts, detta, enligt vad man från bankhåll upplyst, måste hava berott på att anspråk härpå icke fram-

32 ställts, då i annat fall banken icke haft anledning att tillämpa annan praxis än den som i allmänhet följdes. Gemensam Enligt de direktiv för föreliggande utredning, som i statsrådsprotokollet i fond. ärendet angivits, bör övervägande ske, huruvida den för statskontoret träffade anordningen, genom vilken ett större antal fonder förvaltas sammanförda till den s. k. gemensamma fonden, bör i ena eller andra hänseendet undergå ändring, så att vissa smärre fonder, vilka för närvarande icke ingå i den gemensamma fonden, dit hänföras eller vissa större fonder därur utbrytas. Härjämte bör undersökas, om skäl föreligga att också för andra myndigheter inrätta motsvarigheter till statskontorets gemensamma fond. Statskontoret får med anledning härav till en början lämna en redogörelse för uppkomsten av den inom ämbetsverket förefintliga gemensamma fonden och de förändringar, densamma under årens lopp undergått, ävensom för dem av statskontorets fonder, som för närvarande ingå i fonden, samt den årliga ränteavkastning, som å densamma kan beräknas. I ett den 11 november 1875 dagtecknat betänkande angående lönereglering m. m. för statskontoret förordade den då arbetande löneregleringskommittén vissa åtgärder i avseende å statskontorets fondförvaltning. Efter att hava konstaterat, att var och en av de under statskontorets förvaltning stående fonderna förvaltades skild från de övriga, så att utlåning och inbetalning skedde för varje fond särskilt ävensom att varje fond hade sina värdehandlingar och kontanta tillgångar och följaktligen en i alla detaljer skild bokföring, förklarade kommittén, att en högst väsentlig förenkling skulle kunna åstadkommas, om samtliga fondernas tillgångar förenades till en kassa, vilken förvaltades gemensamt för alla och vars tillgångar bokfördes i en gemensam liggare, med särskilda konti för de olika slagen av värdepapper. I sammanhang därmed borde inflytande räntor, utlottade obligationer m. m. uppföras i en gemensam räkning, vars behållning vid varje års slut fördelades på de särskilda fonderna i förhållande till deras under årets lopp växlande andel i det gemensamma kapitalet. Utom den högst väsentliga fördelen av en sålunda förenklad bokföring skulle den gemensamma förvaltningen av fonderna enligt kommitterades åsikt medföra en annan fördel, om ock av underordnad betydelse, nämligen att en vida mindre kontant kassa behövde vara inneliggande än som dittills varit fallet, då sådan för varje fond måste hållas i beredskap att möta förefallande utgifter samt, vid det förhållande att inköp av obligationer dittills skett för var och en fond särskilt, en mindre, kontant behållning ofta legat ofruktbar, emedan den icke kunnat sammanslås med dylika behållningar å andra fonder till inköpande av räntebärande papper. _ Vid genomförandet av den föreslagna föreningen av de särskilda fondernas tillgångar måste enligt kommitterade för varje fond bestämmas den andel, varmed densamma inginge som medintressent i den gemensamma kassan. En sådan noggrann uppskattning av varje fonds egendom betingades därav, att de_ då bokförda värdena, som, vad obligationerna beträffade, utvisade inköpspriset, icke uttryckte det värde dessa papper ägde i fondmarknaden och följaktligen icke gåve tillförlitlig upplysning om de verkliga tillgångarna. Ehuru de obligationer, i vilken fonderna redan till större delen voro placerade, vanligen icke voro underkastade märkliga fluktuationer, vore det likväl möjligt, att orn framdeles en fond komme att skiljas från de övriga, obligationernas värde i marknaden då kunde vara så förändrat, att en förlust tillskyndades antingen den utbrutna fonden eller de kvarvarande, om den förra erhölle kontanta medel motsvarande sitt bokförda värde. Härav följde, att jämväl efter fondernas förening ny uppskattning tid efter annan, när så syntes lämpligt, borde äga rum av värdet å deras gemensamma tillgångar, och varje fond vid

33 sådant tillfälle tillgodofördes den vinst eller påfördes den förlust, som belöpte på dess, i förhållande till det hela, bokförda behållning. Kommitterade föreslogo alltså, dels att samtliga ovan nämnda fonders tillgångar förenades till en kassa med gemensam förvaltning och bokföring i enlighet med de grunder, som ovan blivit angivna, dels att, innan den gemensamma förvaltningen av fonderna trädde i verket, varje fonds tillgångar uppskattades till sitt verkliga värde och detta bokfördes i stället för det dåvarande •—• uppskattningen skulle därvid ske efter sådana grunder, att varje fond tillgodofördes det belopp, som, därest realisering av tillgångarna genomfördes, skulle tillfalla fonden — dels ock att ny uppskattning av fondernas tillgångar sedermera skulle äga rum, så ofta statskontoret funne dessa genom värdepapperens stigande eller fallande hava så förändrats, att räkenskapen icke längre utvisade fondernas verkliga ställning. I sitt den 13 december 1875 avgivna utlåtande över kommitterades betänkande och förslag i ovan angivna hänseende anförde statskontoret bl. a. följande. »Till stöd för denna framställning är endast anfört, att dymedelst skulle åstadkommas en mycket förenklad bokföring och att mindre kassa behövde vara inneliggande. Den förenkling i bokföringen, som genom kommitterades förslag skulle åstadkommas, torde till stor del komma att motvägas genom ett ganska tidsödande bokslut, och skillnaden i behövlig kassabehållning kan, efter statskontorets tanke, ej vara av nämnvärd betydenhet, då denna behållning även uncler nuvarande förhållanden kan, då några betydligare utgifter ej äro för den närmaste tiden att motse, hållas ganska låg. Genom det nya bokföringssättet skulle dessutom omöjliggöras, att å vilken tid som helst, utan verkställt gemensamt bokslut, bestämma en kassas ställning. Då härtill kommer, att de fonder, därå utgifter i allmänhet ej förekomma, såsom Längmanska donationsfonden, Palmqvistska fonden m. fl., skulle komma i åtnjutande av mindre ränteinkomst, än dittills varit fallet, samt att även de fonder, vilka äga tillgångar, som löpa med högre ränta än 5 procent, skulle, då dessa tillg;ångar, bestående i reverser mot inteckning, av kommuner utfärdade förbindelser m. m., vid en sammanföring icke kunna upptagas i värde över pari, komma att lida en årlig ränteförlust och denna ingalunda obetydlig, då dylika värdepapper huvudsakligen hos tvenne fonder finnas för mer än en miljon kronor, synes ej mycket tala för en dylik sammanslagning av fonderna, vilken dessutom skulle i avseende å bokföringen föranleda frånträclande av grunderna för Kungl. Majrts i nådiga cirkuläret den 14 januari 1871 meddelade föreskrifter rörande bokföring av obligationer, som av allmänna verk inköpts.» Genom nådigt brev den 31 augusti 1877 förordnade emellertid Kungl. Maj:t bl. a., att samtliga de under statskontorets vård stående fonders och kassors tillgångar skulle från och med år 1878 såsom en deras gemensamma tillhörighet bokföras, att vid denna bokföring obligationer och andra värdepapper, vilkas värde kunde anses växlande, skulle efter särskild av statskontoret verkställd uppskattning övertagas av den »gemensamma fonden» och den varje särskild fond tillkommande andel i det gemensamma kapitalet bestämmas efter det värde, som sålunda uppkomme för dess vid 1877 års utgång ägande tillgångar, att de för fonderna förekommande utbetalningar ävensom utlåningar, inköp av obligationer m. m. skulle bestridas av en gemensam kassa, till vilken ock skulle ingå samtliga fondernas inkomster, anslag, räntor, utlottade obligationer m. m., samt att över upplupna räntor och vinstmedel skulle föras särskild räkning, vars behållning vid årets slut på de särskilda fonderna skulle fördelas efter deras uncler året växlande andel i det gemensamma kapitalet. 3—2 930 7 ö

34 Att märka är härvid, att några bestämmelser i enlighet med kommitterades förslag om successiv ändring av bokföringsvärdena å vissa värdepapper icke meddelades. I enlighet med föreskrifterna i nyssnämnda nådiga brev sammanfördes från och med år 1878 statskontorets fonder till ett antal av tjugutvå för förvaltning och redovisning å titeln gemensamma fonden. Åtgärden omfattade emellertid icke samtliga statskontorets fonder. Såsom självständiga fonder bibehöllos nämligen handels- och sjöfartsfonden, militieboställskassan, Längmanska donationsfonden samt fonden för underhåll av erforderligt segeldjup i Hjälmaren m. m. I samband med inrättande av den gemensamma fonden fastställdes genom statskontorets beslut den 25 februari 1878 nya värden å de underfondernas värdepapper, vilka kunde anses växlande. De i den gemensamma fonden år 1878 upptagna kapitaltillgångarna belöpte sig till sammanlagt kr. 8 823 067:83. Av de i gemensamma fonden ursprungligen upptagna fonderna hava sedermera åtta fonder utbrutits; bland dem de ecklesiastika fonder, vilka jämlikt lagen om kyrkofond den 9/12 1910 och kungl. brev den 10 /i 2 1913 skulle förvaltas fristående under benämning kyrkofonden. Nya fonder hava emellertid under den förflutna 50-årsperioden tillkommit och upptagits i den gemensamma förvaltningen. Vid utgången av budgetåret 1927/1928 uppgingo de under gemensamma fonden redovisade fonderna till ett antal av fyrtiofyra och omfattade tillgångar å tillhopa kr. 17 846 449: 99, varav kr. 17 653 678:72 utgjorde för alla underfonder gemensamma tillgångar och kr. 192 771:27 vissa underfonder enskilt tillhöriga tillgångar. De gemensamma tillgångarna fördelade sig å underfonderna på följande sätt: Förenade mötespassevolanskassomas fond Norrbottens hästjägarskvadrons fond En per mille fonden Palmqvistska fonden till Stockholms befästande Noréenska testamentsfonden Almarestäkets bros arrendemedelsfond Drottningholms broars arrendemedelsfond , Fonden för Karl XII:s monument Eiskopslöneregleringsfonden Dalby m. fl församlingars kyrko- och skolfond Brunskogs församlings avlöningsfond Fryksände pastorats regleringsfond Filéenska testamentsfonden Vadstena krigsmanshusfond Invalidhusfonden . . ._ _ Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond Jämtländska renbetesfjällens skogsfond Jämtländska lappväsendets fond Västerbottens lappfond Norrbottens lappfond Westzynthii testamentsfond Fonden för en minstation till skyddande av inloppet till Gävle Militärsällskapets i Stockholm krigsskolestipendiefond Greve Erik Posses donationsfond Baltzar von Platens stipendiefond Donationsfonden för anordnande av föreläsningar i astronomi vid sjökrigshögskolan Lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål

22 608: 32 86 399: 56 74 242: 75 703 734: 64 24 677: 79 23 682: 57 14 058:15 51 862: 77 1 506 283: 02 261 251: 76 53 234:19 29(5 157: 53 42 552: 83 736 219: 57 3 748 365: 54 4 018 887: 68 1 316 383: 01 300 374: 02 312 592: 53 526 844: 23 89 385: 15 80 779: 12 8 483: 96 58 803: 96 22 174: 18 19 255: 55 733 138: 90

35 Arméns musikfond 197fiS97in A. R. von Kraemers testamentsfond 90 oZo] 1Q Gripsholms slotts försäljningsmedelsfond .'.'.[ 11 fififii 71 I l b b b 7 4 Särskilda medel för fiskets befrämjande (redovisade å åtta ' olika titlar) Q n , „ W. Billengrens donationsfond lfi K9R i i (rarnisonsskolans i Landskrona fond . . " " " JJS^Ji Haga slotts försäljningsmedelsfond Sfi Q«9' m Deponerade medel från kronolägenheten Hästhagen' '.". 7 884- fil Deponerade medel från kungsgården Lindhov . . . . 23 917-" 8fi Djurgardsfonden (delvis) . I.-.'.'.'.'.'.' 958 680 : 43 Summa gemensamma tillgångar 17 653 678:72 Al le ^ 1 f f i . / ^ t e m g s h ä n s e e n d e fristående fonder har under årens lopp höest väsentligt okats. Från att år 1878 hava utgjort endast fyra med X å n S r P gen;TbXtSt 319 /f 9 28 k ni°V TrV ^Teih™ io d me* fond» Ä g f nett a S m m l n s c ? 194 000 000 t ? \ ™ <* tillgångar å tillr w-r sammans c.a iy4 000 000 kronor enligt följande specifikation: Statsverkets fond av rusdrycksmedel 91 814 Qli • r>9 Djurgårdsfonden (delvis) alt III ^ Understödsfonden för behövande svenskar i Paris' .' 59 S M ! V± Johnssonska donationsfonden ^ n 7of nt Lantförsvarets fonderade arrendemedel .'...'. £0 iVA\ It Carnegiestiftelsens fonder 1 sa* o?n i n 2 Undsättningsfonden ?*? ?50: ?? Allmänna nödhjälpsfonden ..'.'.'.'.' «Q I99 o"? Fonden för underhåll av segeldjupet i Hjälmaren' '. .'.'.' ].'.' [ [ ' 4 08 206- 69 T d \ n uv f u 0 d r st a ad 0 e r n dnande " * " » , f a S t a t e n S * * * " * 6 Längmanska donationsfonden ....['. £ : S 5 7 i S?ockholin 0nden f Ö P U p p r e S a n d e Kungl. teaterns' ' reservfond'

av

ett

' Sveamonument ' i ".'.'.'.'.'.'..'.

° °'' ^ , 2 1 ? ^ J : ?jj

Ruskåsens fond Lunds biskopslönemedels besparingsfond " .'.' d vstm AK 1, ? *smstitutets donationsmedelsfond Abrahamsonska stiftelsens fonder . . Vismgsö skolegodsfond Köpeskilling för rektors vid högre allm. läroverket i' J ö n ^ ping loningsjord Gustaf Berghmans testamentsfond '.'.'.'.' von Hallwylska donationsfonden tfu u T , C - G - , M a l m s t r ö m « och hans' hustru'Char-' lotta Malmströms donationsfond . . . . Peter och Malin Beijers donationsfond till kungl. biblioteket " Jernkontorsfonden för bergsvetenskaplig forskning ''

42 295 947: 16

lÄnd r r a t i s k a teaterns reservfond -.••':::::::::::

Fonden f

S

T S k a h 1 0mb08kap8 - ° c h f å r a v e l n s Cradling' \ [

*onden for anläggande av ett statsstuteri Statens hastavelsfond ?nommilS°k! d 0 n a t i 0 n s f ° n d t i H befrämjaiide av' ädelhästavel ane

Iltlltll

^ 9 1^7 • 1^ 551 893 ^ i l ä ä oS» 5 : 68

°'' 8 °

,,. l ?7 ?97 no 4. J 2 I M Q 22 ^ 539: 66 .Q 7 7 1/t7 53 493 • Ofi 2 07 7 4 * 84

282 319- 43 0S4 9i?* J5 AlU™ £ ™' 5 8 130 476:37

36 Brukspatron Conrad Hammarströms fiskacklimatisationsfond Handels- och sjöfartsfonden Fonden för en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms högskola Kapten G. E . Westermarks och hans hustru Emilies belöningsfond .. o Gruvingenjörsbostället Stora Gårdens försäljningsmedel . . . . Indelningsverkets besparingsfond Pensionsfonden för civila tjänstinnehavare (två fonder) . . . . Tjänstemännens vid Strömsholms stuteri samt deras änkors och barns pensionsfond Deponerade försäljningsmedel för kungsgården Lindhov . . . .

16 053: 60 6 054 124: 82 373 069: 80 163 809: 69 45 363:02 1 367 852: 01 26 319 866: 04 261 016: 95 86 971: 25

Summa tillgångar 194 038 195: 95 Under det att antalet av de i gemensamma fonden ingående fonderna under 50-årsperioden 1878—1928 alltså ökat från tjugutvå till fyrtiofyra och fondernas tillgångar från c:a 8.8 miljoner kronor till c:a 17.6 miljoner kronor, hava antalet självständigt förvaltade fonder under samma tidsperiod ökat från fyra till trettionio och deras tillgångar från c:a 3.4 miljoner kronor till c:a 194 miljoner kronor. Normerande för fondernas ställning i förvaltningshänseende har i allmänhet varit Kungl. Maj:ts beslut härom. Under senare åren hava dessa avgöranden allt oftare inneburit, att de under statskontorets förvaltning ställda fonderna skulle förvaltas fristående var för sig. Anledningen härtill torde vara dels, i vad det gäller donationsmedel, ett hänsynstagande till donationsbestämmelserna, dels ock, i vad det gäller fonder såsom exempelvis statsverkets fond av rusdrycksmedel, undsättningsfonden, allmänna nödhjälpsfonden, fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädlande m. fl., att dessa fonder hava att tillgodose vissa speciella ändamål, som i viss mån försvåra möjligheten till medlens fastare placering. Den årliga ränteavkastningen å gemensamma fondens kapital har under de senaste tio åren belöpt sig till omkring 4.45 procent. En tendens till ökning av den procentuella avkastningen har förmärkts under nämnda tidsperiod, men torde dock ränteavkastningen i och för sig med hänsyn till de förräntningsmöjligheter, som under senare år stått till buds, få anses låg. För jämförelse kan omnämnas, att av de fristående fonderna ett tiotal yngre fonder för budgetåret 1927-—1928 utvisa envar en ränteavkastning av omkring 5 procent, samt att motsvarande avkastning för flertalet av övriga fristående fonder belöper sig till 4.6 a 4.7 procent. Att gemensamma fonden alltfortfarande utvisar en sämre årlig ränteaykastning torde i huvudsak bero på det förhållandet, att fondens tillgångar i ganska betydande omfattning upptagas av lågprocentiga obligationer, vilka, inköpta under tidsperioden 1880—1910, å de bokförda inköpsvärdena lämna fonden en jämförelsevis låg ränta. Härtill kommer emellertid, att med den sammanställning av olika fonder som för närvarande förekommer inom den gemensamma fonden, möjligheterna att överblicka den totala kassaställningen i hög grad försvåras och därigenom även möjligheterna att bedöma omfattningen av erforderliga medelsplaceringar. Gemensamma fonden innesluter nämligen ett flertal fonder, vilkas kapitaltillgångar i stor utsträckning kunna tagas i anspråk för löpande utgifter. Därjämte redovisas inkomster och utgifter för en del underfonder i första hand hos andra myndigheter och bringas till statskontorets kännedom rapportledes

37 först sedan en till två månader förflutit efter inkomsternas, respektive utgifternas inträffande. Dessa förhållanden kunna givetvis medföra, att de för gemensamma fonden å statsverkets giroräkning i riksbanken under viss tidsperiod utan räntegottgörelse innestående medlen komma att omfatta ett högre belopp än som är erforderligt för mötande av löpande utgifter. Slutligen bör här omnämnas, att vissa lån anvisats av Kungl. Maj:t från gemensamma fonden mot en räntefot, som varit ej obetydligt lägre än den, som kunnat utvinnas vid medlens placering i rent förräntningssyfte. Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att de fördelar, man vill vinna genom en sammanslagning i förvaltnings- och bokföringshänseende av ett flertal fonder, förutsätta, att den sålunda bildade gemensamma fonden endast omfattar fonder av viss ensartad karaktär. Det bör alltså icke förekomma att i en sådan gemensain förvaltning innesluta fonder, vilkas kapitalmedel icke placeras enbart för vinnande av bästa möjliga förräntning. Ej heller torde i en gemensam fond böra upptagas fonder, vilkas kapital tagas i anspråk för löpande utgifter eller vilkas inkomster och utgifter icke redovisas allenast hos den fondförvaltande myndigheten. Med tillämpning av dessa synpunkter lära med avseende å statskontorets gemensamma fond vissa omflyttningar av ämbetsverkets fonder böra verkställas, i det att en del fonder, som för närvarande förvaltas fristående för sig, lämpligen kunna inordnas under den gemensamma fonden, och andra med fördel^ därifrån avskiljas. I den förnyade gemensamma fond, som sålunda uppstår inom statskontoret, skulle — därest centraliseringsförslaget vinner avseende — ingå jämväl de fonder från andra fondförvaltningar, som äro av natur att böra dit hänföras, liksom även de myndigheter, vilka alltfortfarande själva skulle ombesörja sina fondförvaltningar, borde, i enlighet med de riktlinjer statskontoret uppdragit, sammanslå fonder av ensartad karaktär till en gemensam fond. Sedan Kungl. Maj:t tagit ställning till det av statskontoret här framlagda principförslaget, torde statskontoret få underställa Kungl. Maj:t förslag angående de fonder hos statskontoret, som sålunda lämpligen böra sammanföras till en gemensam enhet i förvaltningshänseende, samt huru vid dylik fondsammanslagning vare sig hos statskontoret eller annan myndighet bör förfaras med avseende å en utav sammanslagningen påkallad värdering av de olika fondernas kapitaltillgångar, i syfte att de olika underfondernas andelar i den gemensamma fonden må varda rätteligen bestämda. Det har ovan framhållits, att det åtminstone tillsvidare knappast vore be- Särskild hövligt att för den av statskontoret föreslagna centraliseringen inrätta något finansiell särskilt organ, utan att statskontoret syntes kunna omhändertaga denna för- s^ckunskap. valtning. Fråga har då uppkommit, huruvida en sådan fondöverflyttning till statskontoret bör föranleda till att tillgång beredes statskontoret till särskild finansiell sakkunskap utom ämbetsverket. Riksbanks- och riksgäldsfullmäktige, som funnit en centralisering av fondförvaltningen motiverad, hava ifrågasatt, att statskontoret, som enligt fullmäktiges mening lämpligen borde anförtros denna centrala fondförvaltning, borde vid placeringen biträdas av representanter för fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret. Beträffande detta förslag vill statskontoret framhålla, att det principiellt sett naturligtvis alltid är för ett ämbetsverk värdefullt att erhålla förstärkning i sakkunskap. Emellertid bör å andra sidan erinras, att statskontoret hittills utan särskilt biträde handlagt placeringen av fondmedel till betydligt större belopp (c:a 370 miljoner kronor) än som vid en centralisering av nu föreslagen omfattning skulle ytterligare komma under statskontorets förvaltning (c:a 30 miljoner kronor). Statskontoret har också att vid prov-

38 ningen av säkerheten för lån från statens stora utlåningsfonder träffa avgöranden av betydligt mera invecklad art än dem, som rena placeringsfrågor i allmänhet kräva. Vid sådant förhållande kan det måhända ifrågasättas, huruvida just vid dessa placeringsfrågors avgörande någon utomstående finansiell sakkunskap skulle vara särskilt erforderlig. Statskontoret, som under nuvarande förhållanden ej saknar möjlighet att erhålla råd av finansiell sakkunskap, vill emellertid icke motsätta sig en eventuell föreskrift om biträde av sakkunniga ledamöter, därest detta kan anordnas utan att verka alltför tyngande på ärendenas handläggning, men har på grund av vad ovan anförts ej för närvarande velat för sin del framlägga förslag i sådant hänseende. För övrigt vill statskontoret framhålla, att även under nuvarande förhållanden ett visst samråd tidtals ägt rum med riksgäldsfullmäktige och att ett sådant samarbete givetvis kan närmare ordnas genom meddelande av särskilda föreskrifter. Skulle det emellertid anses riktigt, att en särskild finansiell sakkunskap under ansvar för sina råd anordnades för den statliga fondförvaltningen i allmänhet, torde, såsom statskontoret här nedan framhållit i fråga om samarbete mellan olika myndigheter, ytterligare utredning härom böra ske. Samarbete Därest den av statskontoret föreslagna centraliseringen kommer till stånd, myndiq- ä r a n . å S r a vidare anordningar för åvägabringande, såsom i direktiven för heter. utredningen framhållits, av samarbete mellan olika myndigheter för undvikande av onödig konkurrens om tillgängliga placeringsobjekt knappast vara erforderliga. Vinner centraliseringsförslaget däremot icke avseende, utan fondförvaltningen kommer att bibehållas i nuvarande organisationsformer, skulle det kunna tänkas, att de fördelar man avser att vinna genom det åsyftade samarbetet kunde ernås på så sätt, att en gemensam placeringscentral inrättades, till vilken vederbörande fondförvaltningar under vissa förutsättningar hade att hänvända sig. Denna myndighet kunde tänkas sammansatt av de fullmäktige — till större eller mindre antal — som för närvarande deltaga i handläggningen av placeringsfrågor i respektive riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen och postsparbanken. Det särskilda fullmäktigskapet för berörda myndigheter skulle då eventuellt upphöra och ersättas av uppdraget såsom fullmäktig i den nya centralen för hela rikets fondförvaltning, varmed ingalunda åsyftas inrättandet av ett nytt ämbetsverk. E t t så långt gående förslag har statskontoret blott velat antyda, men ej närmare utforma, då tanken härpå ej framkommit från någon av de fondförvaltningar, vilka utrustats med särskilda fullmäktige, och, därest Kungl. Maj :t skulle finna uppslaget värt beaktande, givetvis utredning om förslagets möjliga realiserande i så fall bör ske. Placerings- Det torde vara självfallet, att beträffande den centrala fondförvaltning, som objekt. skulle komma att utövas av statskontoret, ävensom i fråga om fruktbargörandet av de kapitaltillgångar, som — med frånseende av riksförsäkringsanstaltens, pensionsstyrelsens, statens pensionsanstalts (extra provinsialläkarnas pensionskassas och lärarinnornas pensionsanstalts) samt postsparbankens — skulle bibehållas vid hittillsvarande förvaltningar, i viss mån restriktiva föreskrifter böra bliva gällande i avseende å objekten för medelsplaceringen. Vid angivandet här nedan av de placeringsobjekt, som erbjuda sig, har statskontoret närmast haft till förebild de bestämmelser, som meddelats beträffande postsparbankens medelsförvaltning. I första rummet böra givetvis såsom placeringsobjekt upptagas av svenska staten utfärdade eller garanterade obligationer ävensom sådana, utfärdade av

39 Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Vidare torde till de placeringar, som i allmänhet böra anses erbjuda fullgod säkerhet, få räknas obligationer, utfärdade av landsting, kommun eller municipalsamhälle inom riket för lån, till vars upptagande Kung]. Maj:ts tillstånd blivit meddelat. Om lämpligheten av att för ifrågavarande slag av fondförvaltning placera medel i industriobligationer kan man hysa en viss tvekan. Då emellertid för vissa industriers obligationslån ställts sådan säkerhet, som kan anses jämförlig med sådan inteckningssäkerhet, som, enligt vad nedan sägs, skulle godkännas såsom säkerhet, anser statskontoret att för sådant fall hinder icke bör förefinnas för fondförvaltningarna att genom dylik placering tillgodogöra fondmedlen den högre avkastning, som därigenom skulle erhållas. Utom genom inköp av obligationer böra fondmedlen kunna göras fruktbärande genom utlämnande av lån. Såsom statsrevisorerna påpekat, medgiva de för statskontoret nu gällande placeringsföreskrifterna ämbetsverket icke rätt att utlämna lån mot skuldförbindelse, utfärdad eller garanterad av kommun. Ett dylikt medgivande anser statskontoret böra lämnas såväl ämbetsverket självt som andra statliga fondförvaltningar, varjämte medgivandet även bör avse rätt att mot vederbörlig förbindelse utlämna lån till landsting, municipalsamhälle, väghållningsskyldiga eller tingshusbyggnadsskyldiga inom riket, därest tillåtelse till lånets upptagande blivit av Kungl. Maj :t meddelad. Vissa av de myndigheter, för vilka placeringsföreskrifter redan finnas meddelade, äga befogenhet att göra kapitalmedlen fruktbärande genom utlämnande av lån till centralkassa för jordbrukskredit, som i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj:t meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida. Då, såsom fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret påpekat, åtminstone vissa delar av jordbrukets kreditfråga, däribland jordbrukskasseväsendet, torde falla inom ramen för det utredningsarbete, som för närvarande bedrives av jordbruksutredningen, har statskontoret icke ansett sig för närvarande böra upptaga län till centralkassa för jordbrukskredit bland objekten för den fondplacering, varom nu är fråga. Såsom statskontoret ovan i utlåtandet framhållit, böra fondmedlen kunna, mot säkerhet av inteckning i fast egendom inom riket, placeras i lån, som, med hänsyn tagen till fastighetens läge, ytinnehåll, brandförsäkring och avkastning, prövas innebära fullgod säkerhet och icke överstiger 60 procent av senast fastställda taxeringsvärde eller efter särskild värdering, utvisande att högre belåning kan anses motiverad, inom två tredjedelar av samma taxeringsvärde. I anslutning till vad förut anförts anser statskontoret placering av fondmedel i riksgäldskontoret såsom lån mot ränta böra upptagas bland föreskrifterna för medlens fruktbargörande. Slutligen bör möjlighet beredas fondförvaltningarna att, i avvaktan på annan, mera fast placering av fondmedlen, insätta desamma på depositions- eller därmed jämförlig räkning i bankinrättning. ^ Under åberopande av den utav statskontoret sålunda verkställda utredningen Hemställan. får statskontoret hemställa, att Kungl. Maj:t måtte dels besluta, att till en central förvaltningsmyndighet, statskontoret, skola sammanföras de statliga fonder, som nu förvaltas av fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningen, arméns truppförband, i vad avser av dem förvaltade donationsfonder, marinförvaltningenL, medicinalstyrelsen, hospitalen, Järvsö sjukhus för spetälska, länsstyrelserna, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, general-

40 tullstyrelsen, nationalmuseet, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, farmaceutiska institutet, allmänna läroverken, utom vad avser av dem förvaltade ljus- och vedkassor, biblioteks- och materialkassor, premie- och fattigkassor, byggnadsfonder samt andra därmed jämförliga kassor, direktionen över Stockholms stads undervisningsverk, i vad avser av direktionen förvaltade donationsfonder för allmänna läroverk i Stockholm och för högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier, institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken, särskilda anstalter för yrkesundervisning, gymnastiska centralinstitutet, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, stuteriöverstyrelsen, veterinärhögskolan, veterinärinrättningen i Skara, skogshögskolan, kommerskollegiet, lotsstyrelsen och domänstyrelsen; att ifrågavarande myndigheters fondtillgångar skola av statskontoret övertagas till förvaltning i de valutor, vari tillgångarna vid övertagandet äro placerade för att sedermera, där så befinnes erforderligt, genom statskontorets försorg successivt bliva föremål för placering i enlighet med de allmänna bestämmelser för fondplaceringen Kungl. Maj:t kan komma att utfärda; att, därest ovan nämnd förvaltningsmyndighet anser meddelad donationsföreskrift utgöra hinder för att viss fond undandrages myndighetens förvaltning eller starka praktiska skäl tala för att den hittillsvarande förvaltningen bibehålles, det skall åligga myndigheten att anmäla detta hos statskontoret, som, för den händelse ämbetsverket anser sig kunna godtaga de av myndigheten angivna skälen för att fonden fortfarande förvaltas av myndigheten, äger att lämna medgivande härtill, men i motsatt fall har att underställa frågan härom Kungl. Maj:ts prövning; samt att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av statskontoret eller annan myndighet, som fortfarande kommer att förvalta ett flertal fonder, besluta om och i vad mån de av samma myndighet förvaltade fondernas kapitaltillgångar lämpligen böra bliva föremål för gemensam placering (gemensam fond); dels ock fastställa följande

F örslag till reglemente för fruktbar gör and et av fonder, förvaltade av statsmyndighet. 1 §• Detta reglemente äger tillämpning på statliga myndigheter och institutioner, som handhava förvaltning av fonder i förräntningssyfte, med undantag av riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, statens pensionsanstalt (med extra provinsialläkarnas pensionskassa och lärarinnornas pensionsanstalt) samt postsparbanken jämte postgirokontoret. Postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks pensionsfonders tillgångar skola dock fortfarande, jämlikt därom särskilt lämnat stadgande, i den mån de äro eller bliva disponibla, ingå såsom förlagsmedel för vederbörande verk; och endast i det fall att disponibla medel icke äro för nämnda ändamål erforderliga, och icke heller efter hembjudande i enlighet med samma stadgande, mottagas av riksgäldskontoret såsom deposition, skola beträffande medelsplaceringen gälla här nedan i detta reglemente givna bestämmelser.

41 Därest i donationsurkund äro för viss fond meddelade särskilda bestämmelser om tillgångarnas placering, skall vad sålunda stadgats gälla utan hinder av bestämmelserna i detta reglemente. 2 §.

De förvaltade fondmedlen äger myndigheten att på följande sätt göra fruktbärande: a) genom inköp av räntebärande obligationer 1) utfärdade eller garanterade av svenska staten, _ 2) utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, 3) utfärdade eller garanterade av landsting, kommun eller municipalsamhälle inom riket för lån, till vars upptagande Kungl. Maj:ts tillstånd meddelats, eller ock 4) utfärdade av sådant verk, bolag eller inrättning, som har av Kungl. Maj:t fastställt reglemente, eller vilket blivit i enlighet med gällande lag om aktiebolag registrerat; dock beträffande de under 4) här ovan angivna obligationer endast under förutsättning att för obligationerna ställts sådan säkerhet, som befinnes vara jämförlig med den under b) 3) här nedan omnämnda inteckningssäkerhet; b) genom utlämnande av lån 1) till landsting, kommun, municipalsamhälle, väghållningsskyldiga eller tingshusbyggnadsskyldiga inom riket, därest tillåtelse till lånets upptagande blivit av Kungl. Maj:t meddelad, 2) mot hypotek av sådana obligationer, som här ovan under a) omförmälas; 3) mot säkerhet av inteckning i sådan fast egendom inom riket, som med hänsyn till läge, ytinnehåll, brandförsäkring och avkastning prövas innebära fullgod säkerhet, dock icke till högre belopp än att inteckningen ligger inom 60 procent av senast fastställda taxeringsvärde eller, därest av myndigheten föranstaltad särskild sakkunnig värdering finnes giva anledning till högre belåning, inom två tredjedelar av samma taxeringsvärde; c) genom placering i riksgäldskontoret såsom lån mot ränta samt — i avvaktan på annan, mera fast placering — d) genom insättning på depositions- eller därmed jämförlig räkning i bankinrättning, vars bolagsordning blivit av Kungl. Maj:t fastställd. 3 §. Medel, erforderliga för nära förestående utbetalningar, skola, i den mån så lämpligen kan ske, hållas tillgängliga genom placering å giro- eller därmed jämförlig räkning i riksbanken eller sådan bank, som i 2 § d) sägs, eller å postgiroräkning.

4§. Lån, som Kungl. Maj :t meddelat landsting, kommun, municipalsamhälle eller annan menighet tillstånd att upptaga, må utlämnas utan annan säkerhet än låntagarens skuldförbindelse. Dylikt lån skall återbetalas med årlig amortering under loppet av den tid, som av Kungl. Maj:t bestämts vid meddelandet av tillstånd till lånets upptagande. Lånet kan utlämnas mot antingen fast eller rörlig ränta. 5§. Till skyddande av fordran må å offentlig auktion eller fondbörs inköpas egendom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt.

42 Egendom, vilken sålunda till skyddande av fordran inköpes, skall, där densamma icke utgöres av sådana obligationer, som i 2 § a) omförmälas, åter avyttras så snart lämpligen ske kan.

Övergångsstadgande. Dessa bestämmelser gälla allenast placering av fondmedel, som äger rum efter bestämmelsernas ikraftträdande, och skola således beträffande då redan placerade fondtillgångar tillämpas endast successivt i den mån omplacering befinnes önskvärd. Till detta utlåtande fogas de i statskontoret upprättade, i utlåtandet åberopade tabellerna (I—IX) över fondmedlen. Härjämte överlämnas följande handlingar: a) Statskontorets cirkulärskrivelse den 15 november 1928 (Bil. 1), b) E t t konvolut, innehållande från olika myndigheter inkomna svarsskrivelser (Bil. 2), c) E t t konvolut, innehållande från olika myndigheter inkomna tablåer över fondmedlen (Bil. 3), d) En av de i överläggningarna delta.gande representanterna för fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret den 29 nästlidne augusti avgiven promemoria (Bil. 4 ) , e) E t t konvolut, innehållande åtskilliga från utrikesdepartementet bekomna handlingar (Bil. 5). 1 Protokollsutdrag, utvisande vilka som deltagit i handläggningen av föreliggande ärende ävensom innehållande en därvid uttalad särskild mening, bifogas. Stockholm den 20 september 1929. Underdånigst: P E R SÖDERMARK. NILS SPILHAMMAR. / Carl Veyron.

Bilagorna 1—3 och 5 äro här uteslutna.

TABELLER

44 Tabell I. Samman ställning av hos statsmyndigheter m y n u i g n e x

Kontant behållning

Innestående i bank Sveriges riksbank

Privatbanker

InneInnestående hos riks- stående å Fastigheter och postgirogäldslösören räkning kontoret

7 564-31

Fångvårdsstyrelsen Arméförvaltningen: . . . . . . . .

— 38-50 —

— — —

5161-04 39 379-28 4 720-84 33 82769

_ — — —

Säger för arméförvaltningen

38-50

—

83 08885

—

Arméns truppförband: Kronobergs reg:te i Växjö . . > > i Karlskrona

615-27 — 374-78 — — 129-01 — — — — —

— — — — — — — — — — — —

—

—

—

—

7 695-48 10 622-64 11 685-92 29 907-08 3 283-50 16 041-61 62 229-99 4 51876 17 628-34 48 519-— 29 956-91 5 507-91 5 167-82 7 011-11 58 61516 106-36 29 485-03 18 988-12 15 989-18 844-39 4 681-18 6 481-17 38 807-51 43 872-41 12 676-38 38 777-84 12111-10 1 505-18 799-95 3 294-57 15160-21 687-74 888-81 14 769-19 58 186-37 6 083-93 18 139-43 5 822-97 8 411-90 2 849-77 35 514-67 21099-91 4 817-01 1561-13 4 275-32 1397-88

Fortiflk:itionsdep:t Sjukvårdsstyrelsen

N. Skånska infanterireg:tet S. » > Skånska kavallerireg:tet . . "Wendes artillerireg:te . Skånska trängkåren . . Militärbefälh. å Gotland Livgrenadjärreg:tet . . Jönköpings-Kalmar reg:te Smålands arméart.reg:te Göta ingenjörkår . . . Svea trängkår . . . . V. arméfördeln:s stab . Skaraborgs reg:te . . . Älvsborgs > . . . Bohusläns » . . . Värmlands » . . . Livreg:tets husarer . . Göta trängkår . . . . Ö. arinéfördelms stab . Svea livgarde . . . . Göta » . . . . Livreg:ts grenadjärer . Upplands reg:te . . . . Göta artillerireg:te . . Karlsborgs > . . Södermanlands reg:te . Livreg:tet till häst . . Svea artillerireg:te . . Svea ingenjörkår . . . Fälttelegraf kåren . . . Jämtlands fältjäg.reg:te Dalregementet . . . . Hälsinge reg:te . . . . Västernorrlands reg:te . Norrlands dragonreg:te » artillerireg:te > trängkår . . Norrbottens reg:te . . Västerbottens > . . Norrbottens artillerikår Bodens artillerireg:te . » ingenjörkår . .

60-24 — 100-— — 5-3 048-87

—

— — — 267-42 —

— — — — — —

243-92

—

— — — _

— — —

— — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — —

20 420-— — — 3 400-— — — — — 9 400 — 33 200-— 50000-— 3 000-—

—

—

—

—

—

17 3 5 0 ' 65 000-— 4 600-— 775-—

— —

— —

—

3 715-69

13 510-49 97 3 0 0 - 4 400-—

— — — — — —

— — — — — — 2 837-67

—

23 500-— 700-— 12 200-— — 63 068-35 — —

132-74

— —

— — 35682 100 — — — — 300-— —

— — — — — — — — —

Arméns intendenturförråd i Boden

—

—

1485 96

—

—

—

Säger för arméns truppförb anc

5 734-07

—

765 96362

—

6 55336

878 84369

>

fästnins-

. . .

— —

—

— — — — — — — — —

— — — — — — — — —

Omfatta till huvudsaklig del medel som nedlagts i truppförbandens marketenterirörelse.

87 498-67 46 858-41 51100 — 118162-18 5 001-75 32 566-59 800-80 000-— 30 000-— 2 000-— 3 032-25 — —

45 den 30 juni 1928 redovisade fondtillgångar.

Obligationer

629 260-—

Aktier

Inteckningslån

Lån till landsLån till ting, kommucentralkassor ner eller mot för jordkommunal brukskredit garanti

—

—

—

— — — —

— — — —

— — — —

— — — — — — — — — — — — — — —

— —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

130 600 — 31 0 0 0 -

— 161-600 —

— _ — — —

övriga lån och fordringar

— — — — — 46 072-52

2 000-—

—

48 205-98 44 955-55 10 741-46 24 020-—

—

17 500-— 59 4 3 3 -

—

5 000-—

— — —

10 947 — 35-343-40 6 300-—

— — —

9 000--

—

5 000--

—

88 334 02 350--

— — —

10 0 0 0 -

— —

51 000-—

—

5 000--

— —

20 000-—

— —

50 000-—

— — — ~ — 503 130-41

19 000-—

— 9 000-—

— —

10 175-—

— — — — — —

1 600--

38 700-—

— — — — — — — — —

— — — — — — — —

400--

35 350-—

—

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

2 500 —

112 225 —

— — — — — — —

500--

— — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — •— — — — — — — — — — —

— — — — — —

12 365-— 1 300-—

.—. —

3 532-90

—

4 273-18 9 927-08 1 865-— 5 100-—

— — —

3 040-07

— —

1500-4 987-20

—

15 000-—

— —

1 300-— 4 300--

—

5 691-79

— — —

1 280-—

— —

11 867-14

—

6 896-73

— — — ^ 4 0 29861

S u m m a

636 824-31 135 761-04 39 379-28 35 759-34 33 827-69 244 727-35 74 803-27 12 622-64 11 6»5-92 100 887-84 4» 239-05 26 783-07 95 379 — 4 518-76 44 528-34 163 692 — 81256-91 13 507-91 5 167-82 10 544-01 58 615-16 32 676-54 180 055-51 31813-36 21864-18 944-39 18191-67 112 781-17 46 252-58 55 636-97 12 676-38 187 461-86 18 548-30 13 705-— 33 799-95 66 630-34 25160-21 1 987-74 8 270-40 153 267-86 111369-31 62 183-93 136 301-61 10 824-72 6^615-31 3 749-77 115 514-67 112 967-05 6 817-01 11790-11 4 275-32 1 397-88 1 48596 2 415 248-76 '

46 TABELL I.

M y n d i g h e t

Marinförvaltningen . . . . Riksförsäkringsanstalten (full mäktige) Pensionsstyrelsen (fullmäktigf 0 Medicinalstyrelsen . . . . Hospital:

Kontant behållning

SAMMANSTÄLLNING AV HOS STATSM TNDIGHBTEK

Innestående i bank Sveriges riksbank

Privatbanker

327 485-80

15 304-98

27 635-59 703 569-54

895 006-87 600 000-— 5 000000-— 35 524-51 1 600 000-— 205 58496 2 641-57 — —

—

—

— —

— — __ —

» Vänersborg

— — — —

» Härnösand > Piteå

18-25

— — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — —

Säger för hospitaleiL Järvsö sjukhns för spetälsk*i Länsstyrelserna: Uppsala län . . Södermanlands > Jönköpings > Kalmar » Gotlands » Blekinge > Kristianstads » Malmöhus » Hallands > Göteborgs o. Bohus » Skaraborgs » Värmlands > Västmanlands > Kopparbergs > Västerbottens > Norrbottens > Säger för länsstyrelserna Väg- och vattenbyggnadssty relsen Byggnadsstyrelsen . . . . Generaltullstyrelsen Nationalmuseet Domkapitlen:

. . . .

— — — — — —

> 8kara 507-85 —•01

Innestående Innehos riks- stående å Fastigheter och postgirogäldslösören räkning kontoret

4 783-77 4 356-29 1 408-43 1401-15 160-89 5 947-65 548-60 22 304-84 435-10 7 582-70 525-64

— —

— — — —

— — __ —

— — — — — —

— — — — — —

460 149-98

— — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — —

2 060-94 573-— 483 010-79 10 002 737-49 7 993-88 — 16 377-10 —

— — — — —

— — — — —

32 448-15 69 931-03 4 307-7 6 121674-21 85 360 20

— —

— —

— .—.

—

25 200—

Summa

500 000-— 54 641-27 554 641-27

49 45506 5 702-43 6 206 85 15 451-83 18 427-73 51178-12 82 543-69 37 192-33 16 544-77 264-91 25 076-— 7 558-99 8 245-88 9 697-40 121 758-98

—

26 845-13 33 157-37

— —

—

Reverslån med Kungl. Maj:ts tillstånd Fordringar hos redogörare Med Kungl. Maj:ts tillstånd utlämnade reverslån: mot säkerhet av oblig. eller andra värdehandlingar > » » borgen av sv. staten > > » trafikab. Grängesberg—Oxelösund utan säkerhet samt fordran av statsverket för förskotterade understöd

— — — — — — —

39400-—

—

30 000 —

— — — •

—

— — — — — — — — 69 400 —

— —

3 423 733-—

—

179 614-61

7 U 3 081'32 726 342*21 10 000 000"— 267 254-07 19 879 216 90 Summa 37 985 894-50

DEN 30 JUNI 1928 REDOVISADE FONDTILLGÅNGAR.

Obligationer

Aktier

Inteckningslån

909 3 2 5 - -

-

—

43 885 585-3J 112 512143-6J 6 314 415-U

988 5 9 5 - 16 172 0 0 0 - -

Lån till lands Lån till centralkassoi ting. kommuner eller mot för jordkommunal brukskredit garanti

—

200 0 0 0 - - 11197 883-57 554 641-27 3 300 0 0 0 - - 201 418 054-33 2 37 985 894-50

389 49932

— — — — — — — — — — — — — —

~ — — — — — — —

—

—

—

—

—

—

— — — — — — — — — — — —

—

— — — — — — — —

—

—

11 000-—

10-000-— 16 300-— 26 375 — 63 286 —

—

3 000 — 40 575-60 91 3' 0-— 60 000-— 25 200-—

—

276 250-—

— 612 28660

76 800-—

— — 76 800 —

9 700-— 113 082-30 2 015-— 83 263 336-83 '160920 260-76 5 030-05 — 81 880-50 108 035-— 614 740-— 627 207-62 92 500-—

—

299 600 —

— — — —

39 100-—

5 000-— 10 000-— 7 000-—

— — —

2 000-—

— —

1324 038-10

— — — 1348 038-10

—

39 609 525-08

— — 15 000-— 128 700-— 143 550-— 315 250 — 31 500-—

— 1

— — — — — — — — — — — — — —

1 000 — 17 000-— 500-— 24 000-— 5 999-32 260 000-—

Övriga lån och fordringar

—

— — — — — — — — — — — — —

30 0 0 0 - 40 000-—

1 727 209-66 14 944 46076

— — — —

— — — —

— — — — — — _

59 476 557-35 394 271 647-29 6 522 641-68 34 783-77 44 356-29 1 408-43 1 000-— 18 401-15 660-89 29 947-65 6 547-92 282 304-84 435-10 18 582-70 525-64 438 95438 5 720-68

— — .—

1 599-48

800-— 18 757-74

2 300-—

—

29 55774

3 89948

2 600 13190

2 791 933-66

11 760-94 115 670-30 370 454 322 39 13 023-93 515 90721

10 0 0 0 - -

— — — — — —

1 252 115-78

6 206-85 69 851-83 54 727-73 114 553-12 145 829-69 37 192-33 16 544-77 5 264-91 25 076-— 48 134-59 101145-36 69 697-40 1470 997-08 76 800-— 306195-13 51915-11

—

— — — — — — | — — — — —

— _ — — — —

S u m m a

69 959 784-78

— 18 043-81 25 000-—

— — — —

B

130 000-— 7

16 300-— 233 160-—

—

115 342-06

—

22 — 71 940-—

696 531-96 1 083 998-65 240 357-76 552 796-12 552 700-21

Redovisade å >fonden för statens aktier> enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut. Lån från statens bostadslånefond samt handels- och sjöfartsfonden enl. Kungl. Maj:ts beslut. 5 Lån och fordringar enligt KuDgl. Maj:ts beslut. 6 Reverslån, placerade i vissa donationsfastigheter. 7 Reverslån mot borgen. 4

48 TABELL I.

M y n d i g h e t

Kontant behållning

SAÄ IMANSTALLN ING AV HO£> STATSM"5r NDimETER

Innestående i bank Sveriges riksbank

Privatbanker

InneInnestående hos riksstående å Fastigheter )ch gäldspostgirolösören räkning kontoret

195 960-97 328 536-25 22 25144 157 930-26 59142-74 94 597-63 8 390-71 32 508-46

—

—

—

— —

— —

~ —

— — — 12 054-65

—

898-42 1213 03981

—

12 05465

25 200 —

10 000--20 000-— — 4 193 179-06 1 095-92 2 000 000-—

602-02 75-29

—

16-17 — 656-30

784-57 — 113-85

Stockholms stads konsistorium

126 —

—

Säger för domkapitlen och Sthlms stads konsistorium

1 982-64

z

Vitterhets-historie- och antikvi— 2 215-05 —

— 96 000-— —

23 376-80 422 000-— 417 347-95

— — —

Farmaceutiska institutet . . .

— — 1004-—

— — —

1714 188-15 9 302-57 73 621 —

— — —

— — —

317 382-— — 11 000-—

Allmänna läroverken: Uppsala h. allm. lärov. . . Gävle > > » Hudiksvalls h. allm. lärov. . Enköpings samrealskola . . Söderhamns » . . Norrtälje » . • Linköpings h. allm. lärov. Norrköpings > » > Västerviks > > > Eksjö > » > Vimmerby samrealskola . . Vadstena > . . Skara h. allm. lärov. Vänersborgs » > > Borås > > > Mariestads realskola . . . Lidköpings h. allm. lärov. Skövde > » » Alingsås samrealskola . . Falköpings > . . Strängnäs h. allm. lärov. Örebro > » > Nyköpings » > > Eskilstuna » > » Södertälje » > > Askersunds samrealskola . . Västerås h. allm. lärov. . . Faluns > » > . . Arboga samrealskola . . . Sala » . . . Köpings » . . . Växjö h. allm. lärov. Jönköpings > > >

— 404-43 — 5307 726-83 322-34 119-01 661-11 378-85 42-08 129-02 314-76 — — — — — — 347-56 — 249-14 — — — — .— 223-28 23-5G 221-66 205 306-5E —

35-— — — — — — — — .— — — — — — — — — — — — 4 850-— — — — — —

49 058-69 37 291-79 15 52K-27 7 439-— 22 330-52 11 565-87 66 219-18 52 848-65 84 866-22 24 436-73 18 393 99 15 759-55 22 968-08 34 195-04 28 307-31 26 310-23 34 763-11 4 892-30 19 05013 15 723-19 62 269-05 42 052 87 28 683-35 16 999-67 22 963-93 21 475-57 21 38579 30 294-25 21 723-8S 10 249-2E 16 760-4E 22 833-71 116 277-6E

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

— — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 64 000-— — — — — — — — — — — —

Uppsala universitet Lunds > Karolinska-mediko-kirurgiska

1 293-3S —

— — — —

—

•

— — — — — — — — •—•

— — — — — — — — — — — — — — — — —

Reverslån mot borgen. » >

utan säkerhet en 1 cLonntior sbestämmels enl. Kungl. Maj: ts medgiva nde för byg gnadsarbeten

.

71113-2 9 41037 541-0

Samma 118 064-2 3

Reverslån mot säkerhet.

49 DEN 30 JUNI 1928 REDOVISADE FONDTILLGÅNGAR.

Obligationer

5 000--

294 300-— 42 66667 376 697-87 264 500-— 326 396-72 60 900-— 39 380-— 225 746-30

15 580-—

Övriga lån och fordringar

—

568 712-99 434 978-21 518 736-73 524 792-31 538 103-75 198 504-83 74 360-71 709 234-41

517 56805

6 693 80864

963 662-20

931 008-95 16 684 852-92 9 751 052-47

27 850-—

50 —

3 264 63518

59 730 —

1 341 53742

—

257 16247

792 428-31 7 429 141-05 4 973 753-60

32 400 — 348 028-87 422 880-—

45 000-— 2 787 777-29 1 927 475-—

— —

7 803-84 442 849-40 8 500-—

2 353 650-91 119 259-60 1 714 920-—

2 583 666-—

1 654 425-— 10 000-— 20 000-—

3 000-—

5 4 6 000-—

— —

— —

— —

52 000-— 197111-75 16 300-— 21 385-— 11 495-— 4 500-— 195 095-30 145 500-— 48 131— 8 617-50 4 000-—

6 580-—

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

—

—

73 000-— 172 100-— 9 043-41 1 000-— 42 277-60

—

76 700-— 134 202-89 891-—

—

1000.— 85 324-30 57 500-—

— — —

— — —

2 500-—

— — — — — — — — — —

1 200-—

— —

—

34 500-—

—

— — — _

7 500-—

—

5 000-—

— — —

18 000-— 4 000 — 10 000-—

—

60 600-—

—

— — —

— — — — — —. —

1750-—

— — — — — —

— —

82 476-60

—

16 300-—

— —

1 3 504-71 118 064-29 3 25 937-05 1 20 790-—

—

692-29 2 300-—

2 000-— 1000--

— —

S u m m a

5 800-— 438 750-—

—

— —.

45 000-— 63 700-— 119 787-42

Lån till Lån till landscentralkassor ting, kommuner eller mot för jordkommunal brukskredit garanti

— — — — — — —

169 740-50 44 338-65 61 0 0 0 - 21 989-39 2 989-98 18 985-64 11 780-—

4 Aktier

Inteckningslån

192 915-— 1 000-— 43 050-— 18000-—

—

5 000-—

— — — — —

3 200 —

—

Bieverslån: mot realsäkerhet > borgen utan särskild säkerhet, till Akad. sjukhuset m. Förskotterade medel: för byggnads- m. fl. arbeten vid universitetet » universitetets institutioner m.

— — — — —

60 860-—

— — — —

e 40 000-—

9 013-45

— — — — — — — — — — — —. — — — — _ — — — — — — — —

— — — — — — — — _ — — — — — — — — — .— — — — — —

7 517-51

—

fl fl

8 672 312-06 138 562-17 1 820 545-— 108 365-98 237 107-97 95 186-27 28 877-07 34 552-35 16 388-21 308 933-49 208023-21 138 376-07 33 096-31 22 523-01 16 074-31 210 708-58 83 733-69 99 307-31 48 299-62 100 353-09 23 877-94 32 177-69 15 723-19 397 283-19 215152-87 80 776-76 35 999-67 65 241-63 26 475-57 100 059-07 164 520-70 22 836-55 10251-30 19 360-37 118875-52 173777-65 8 500'— 9 100-— 287 500"— 267 071-28 391 490-92

Summa 963 662-20 5 6

Eieverslån mot säkerhet av livförsäkringsbrev. Situdielån mot borgen. — 7 Lån till läroverkets byggnadsfond och driftskassor.

4—293075.

50 TABELL I.

M y n d i g h e t

Kalmar h. allm. lärov. . . Oskarshamns realskola . . Lunds h. allm. lärov. Malmö > > > Kristianstads» > » Karlskrona » > » Hälsingborgs > > > Ystads » > » Malmö realskola . . . Karlshamns > . . . Landskrona > . . . Ängelholms sam realskola . Trälleborgs » Göteborgs h. latinlärov. . . > > reallärov. . . Halmstads h. allm. lärov. . Varbergs samrealskola . . . Uddevalla h. allm. lärov. . Göteborgs v. realskola . . > ö. > Strömstads samrealskola . . Karlstads h. allm. lärov. . Arvika samrealskola . . Kristinehamns > . . Åmåls > . . Filipstads » . . Härnösands h. allm. lärov. Östersunds > » » Sundsvalls h. samlärov. . . Örnsköldsviks samrealskola Luleå h. allm. lärov. . . . Umeå > » » . . . Piteå samrealskola . . Haparanda > . . Skellefteå » . . Visby h. allm. lärov. . . . Norrmalms h. latinlärov. . . Södermalms h. allm. lärov. Norrmalms h. reallärov. . . Östermalms h. allm. lärov. Vasa realskola . . . Katarina » . . . Kungsholmens > . . . Nya elementarskolan . . . Säger för läroverken Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk . . Statens folkskoleseminarier: i Stockholm > Uppsala » Strängnäs > Linköping > Växjö » Göteborg » Karlstad > Falun t Umeå Säger för folkskoleseminarierna Reverslån mot borgen. Reverslån mot realsäkerhet. Reverslån.

Kontant behållning

15-—

—

794-89 584-08

—

—

17-59 355-47

—

191-14 178-66 220-50 1402-27 410-84 467-72

.—

481-85

—

805-84 186-48 83-53 115-46 300-— 158-01

— —

932-71 80-83 37-06

—

22-22 1414-15 229-03 515-43 639-28

—

262-93 2 368-— 1 418-67

— —

229-73 19 663-41

SAMMANSTÄLLNING AV HOS STATSMYNDIGHETER

Innestående i bank Sveriges riksbank

— — — — — — — — — _ — — — — — — . — — .— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Privatbanker 14 491-11 3 306-31 21 204-13 114 929-58 51 095-16 20 256-71 75 558-83 36 053-79 32 686-49 27172-15 80 350-01 14 560-64 69 684-34 29 478-49 1816134 36 596-61 15 530-20 16 782-95 45 528-64 28 8 8 6 - 10 361-66 24 819-86 10 936-11 29 014-05 31 897-61 66 169-06 11 200-01 68 500-90 29 374-44 31 315-96 4 473-06 7 879-26 20 068-37 29 36115 32 517-71 41 295-27 22 833-97 12 541-83 19 942-14 20499-69 6 724-51 6 731-02 1 645-15 20 727-33

6 178-33 2 339 058-88

Innestående Innehos riksstående å Fastiggheter ooch gäldspostgirolösöören kontoret räkning

— — — — — . — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —. — — — — — — — — — — — — — — , — — — —

— — — 36 5 000-—

— — — — — — — — — _ — — — — — — — — — _ — — — .— — — — — — — — — — — — — 100 0000 —

—

—

—

—

—

—

— — — — — —

—

— — — —

7 544-96 166-19 1 070-76 2 285-38 1 083-77 2 540-90 699-56 18 618-71 4 972-69

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — — — —

50-—

38 98292

-

—

50-—

z |

—

—

DEN 30 JUNI 1 9 2 8 REDOVISADE FONDTILLGANGAR.

Obligationer

138 435-3 C

—

70 8 6 0 - 101 9 8 0 404 1 2 4 - 164 6 0 0 16 000;— 79 490-30

— •

—

6 000-— 13 072-60

—

89 270-— 136 000-— 67311-40

— —

1 000-—

—

5 000-— 146 544 —

— — — —

163 339-56 5 000-— 131 447-32

—

43 361-25 44 500-— 4 35125 10 o o o - -

—

36 000-— 71 463-75 40 600-35 51 466-46 37 500-— 28 862-50 64 666-67 10 058-29 9 650-—

Aktier

— — — —

130 966-— 10 o o o - -

— — — — — — — — — — — — — — —

25 000-—

2 200-120 200--

9 000--

—

3 500--

— — — — — — — — — — — —

4 650-—

5 000-—

—

101 000-—

—

8 800-— 1 000-—

— — —

19 690-—

— — —

7 000-— 3 000--

—

3 000--

— — —

31 5 0 0 - 14 0 0 0 - 8 000-—

—

18 850-—

—

3 879 953 91

154 580 —

758 3 7 1 —

593 910-38

—

— — — — —

— —

6 727-50 3 000-— 6 800-—

—

3 000-— 20 527-50

— — — —

1000--

—

— — — —

— — — — — — —

1000-—

5 Inteckningslån

— — — — — — — — - |

Reverslån mot realsäkerhet. Reverslån mot borgen. Reverslån ät studerande.

— — — — — —

1 500-—

— — — — 1 500 —

51 Lån till Lån till lands kommucentralkasso] ting, ner eller mot för jordkommunal brukskredit garanti

Övriga lån och fordringar

1 S u m m a

— — — — — — — — — — — — — — —

—

—

296 492-41 14 521-31 92 064-13 217 704-47 458 003-24 305 056-71 152 777-53 115 544-09 32 704-08 27 527-62 88 386-87 35 824-38 69 863-— 220 928-99 160 563-61 113118-85 16 997-92 23 668-55 47 010-49 28 886-— 35 857-50 181 955-05 11019-64 32 629-51 39197-61 69 327-07 174 539-57 76 500-90 161 75447 31 396-79 47 871-37 83 879-26 38 441-84 48 775-30 32 746-74 96 660-70 99 587-— 54142-18 71 671-53 60 367-69 37 005-68 71 397-69 11703-44 30 607-06

81 795-91

69 37451

7 408 97595

—

—

—

593 910-38

— — — — — — — — —

— — — — — — — — —

— — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — •

—

— — — — — — — — —

12 600 — 2 1 200--

— — — — — — — — — — 3 —

2 03686 3 000-—

— — — — _

960-— * 5 000-—

6 885-60

— — — . — — — — — — — — — — — — -— — —

— — — — — —

1 404-71

— — — — — — _ —

— —

—

2 704-24 530 — 500-—

7 544-96 1216-19 1 070-76 2 285-38 9 311-27 5 540-90 10 203-80 19148-71 8 472-69 i

3 73424

64 79466 I

i

52 TABELL I.

SAMMANSTÄLLNING AV HOS STATSMYNDIGHETER

1 Kontant behållning

M y n d i g h e t

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda . . . . Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte . . . Tekniska läroverk: Tekniska gymnasiet i Örebro Tekniska lärov. i Malmö . . > > > Härnösand Elektrotekniska fackskolan i

Sveriges riksbank

Privatbanker

—

12 941-14

—

—

58 000-—

,

—

55 013-38

—

—

—

— — —

— — —

60 225-79 53 389-40 7 987-94

— — —

— — —

— — —

—

—

12-97

—

—

—

—

9 584-14

—

—

—

—

15 835-06

—

—

—

— —

— —

24 623-16

—

— —

— —

— — — —

— — — — —

101 66747

— — — — —

— — — — —

— — — — —

78-13

12 175-05

2 493-63

—

—

—

— —

— —

141179-98 16 094-13

— —

— —

—

— — —

— — — — — —

14 458-30 44 000-— 1 584-46 25 814-69 2119-90 9 298-21 21 401-27

— — — — — —

—

— Tekniska elementarskolan i

—

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna Säger för tekn. läroverk Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Tekniska skolan i Sthlm . Bergsskolan i Filipstad . . J > Falun . . . Vävskolan i Borås . . . .

•

Säger Gymnastiska centralinstitutet Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet I Lantbruksinstitutet vid Ultuna Lantbruks- och mejeriinstitu-

—

2 754-90

— —

171658 46

59 437-72 12 042-71 7 872-87 22 314-17

Statens pensionsanstalt . . . 10 ooo-— 2 759 364-67 Extra provinsialläkarnas pen-

— —

Lärarinnornas pensionsanstalt Statens affärsdrivande verk: Generalpoststyrelsen: Postgirokontoret

15 881-67 . . . . 803 171-54

27 232-71 267 016-24

— —

—

334 057-84 2 842 231-65 19 049-04 9 485 399-96

— —

286 294-02 93 830-14

— —

— —

—

5 701 3 6 5 -

—

•

—

— —

4 565-17 5 611363-73

Summa 862 585-16 4806 280-07 32 730456 36 94401901 32

452559-34 18487 716-09

43-—

73 700 536:33

— —

8 600-23 10 000 ooo-36 805-— 10 643-— — — 101 126-— —

— Vattenfallsstyrelsen

Innestående InneFastigheter hos riks- stående å och gäldspostgirolösören kontoret räkning

—

Tekniska elementarskolan i

Veterinärhögskolan Veterinärinrättningen i Skara

Innestående i bank

. . . .

— —

—

—

—

~-~

Reverslån åt studerande mc)t borgenssäkerhet. Reverslån: till A.-B. Vin- och Spritcentralen > hypoteksinrättning mot säkerhe onab-iM norann mnf. hnro-pn

Summa

1 000 ooo-1 000 ooo-10 ooo-2 010 000--

53 DEN 3 0 JUNI 1 9 2 8 REDOVISADE FONDTILLGÅNGAR.

Obligationer

Aktier

Inteckningslån

Lån till landsLån till ting, kommucentralkassor ner eller mot för jordkommunal brukskredit garanti

Övriga lån och fordringar

1023 495-23

952 554-09

—

17 600-— 36 60865 18 720-— 1000-—

S u m m a

—

72 613-38 96 834-44 97 109-40 8 987-94

25 000.—

12-97 104 180-44

94 596-30 56 350 —

130 685-06

58 500-— 1

18 700-— 207 274-95

25 000 —

645 837-— 291 500 —

65-883-35

77 200 —

—

—

8 549-—

51872-16

8 549 —

489 682-41

2 700-—

773 858-07 303 542-71 7 872-87 28 964-17

2 700 —

1114 237-82

6 650-— 943 987-—

65 88335

75 844-99

90 59180

163 4 2 6 - -

12 825-—

199 758-29

11 360-—

28356-41 9 663-87 22 000-— 227 508-— 5 125-04 14 285 039-—

141179-98 192 345-13

280 432-48 3 751 983-98

352 879-08 5 280 210-22

3 000-—

13 578-58

45 213-89 1 261 210-— 114112 452-22 13 849 579-25 1 675 599-— 7 936-50 24 015 3 0 2 - -

47 135 265-75

225 576-59 44 000-— 29 940-87 41 233-46 24 119-90 236 806-21 26 526-31 137 903 784-33

63 320 234-72 1 414 040-— 36139 764-31 2 2 010 000-— 4 841 000-— 3 681 703-75 s 5 203 668-98 251 000-— 4 188 887-12 9 395 080-39 8 404 514-— 563 376-— 5 18 397 764-— 362 250 —

446637 88614 181986 558-98 143 749208 73 4 914040 — 374958918 31 s

Fordran av postverket. Fordran av telegrafverket (förlagsmedel). Fordran av statens järnvägar (förlagsmedel). 6 Fordran av statens vattenfallsverk (förlagsmedel). 4

1 321167-45

220 474 956-43 37 977 402-66 7 627 964-— 25 216 433-14 51428 447-— 101126-— 1 683 417-45

79 545936 34 1383 534046 85

et

f-i

I II

Sao £"

> — O cg .9 O K i-i

t

•

'£

b£a^

S-Si

. a a 0

,-q

I I

s ^ l

A4 a

I I II

w

A)

»9 .b 15 ^1 V,

'•** a es ^ . £a

M I S I I S I I ^ I I I I I S

S bo a

-2 a«*

I I ei t-, bo aj

a a -p.2 bCn oo t j

g u

:0

o

I II 03

i ' a w t» °3 L ~S

o S 2 - « S § t: a «« ,a --H :ca _M _g

« ,M

PH

^

00 , 0 ca

a

> b0-v5 «3 02 **&

- H OS OS t—

co r^ iO vz t^co i>-oo

cocooi-^oscooscoco<Mcor~-i>-iO«£>ioco-f<-^ oiMcooococot^rHiMaiinocoHNOHCD^ cotocDQO<Mr^coioincr><Mio--i«5cc>OQOcoos t^-HHO^Nffl

•**< c© CO i—I

vOCOOOCOCM

W

t^ o _•-3 i2 b042

^•^M

o •* a zz o3 g + i

a « o

<» u bo o 9 • 60*3 rf cS -

^

"SS .a* rf 9 5^

a °a^ rf JM

ja S ^ ä

cd

a12 a :£ .£ .g g S • 4^ i— o :co . 02>< P3 t>

H

2.9 H.S -P£> 3 f - 2 sg p,

MS.S'OIS

be'" "C o .s,.s a S<)PHa20

•5

.

* S -2 6 ,a o

en JS tn :ro bC-W

«

c g -p

rf >,a

rf a tj

55 °

1 rtS 1 I I 1 1 1 1 1

1 1111! 1I 1II 1I 111111I 11i 1111 1

1 23 1 1 1 1 1 1 1 1

III

1 I-11

1111II 1

o

|

|

c o l l

I I

« • *

1 1o i n

1 I I I

1 1 T-i 1 »o 1 1

111 1 111 1 1 1 111 111 II 1 1111 1

r i i i i i i s i 11 I I i i i i i 11 i i 11 11 i

i

°* 1 1 l 1 1 I I 1 1 1 1 1 1 1 - 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 .-i °» 1 I*5 lOT IS 1 1 15 1 IS? 1°° 1 IS 1 13 1 1 1 1 1©»

co-* |

|

|

|

|

, |

1 ""* 1 1 1 1 1 1 1 1 co

i>

Tticnr^

t^cMcn

coo

IOCMCDO

co as 1 o a > N c o

S

1 III

111111 1

1 1 1 1 1*" 1 1 1 1 1 I 13 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 II

111111 1

ITH 1

11 1111 1

00NCOH

1 1 -•( 1 1 OS 1 1 1 l O ^ a O O O t i O W ' i l S N N

1 1

1 1111 1111111 111111111111111 1 \a T-" to to T)* as o i—i co co io o <s *—i o 5<j o co •"*! co to »-i as H CO O O

CD

O<M

TH

00 H

ICO

TH

-sJiOO H H O

|CO-#0 1 NW

T-l

1 1 1 1 1 11111111111 11 11 1II 111 1 1 1 g

I I I

1 1 1 1 1*= 1 1 1 1 1 1 1 " 1 1 1 1 I-"101 1 Is* 1 1 1 1

111 111111 1 59 476 557-35 394 271647-29 6 522 641-68

! D B 3 H r t i O H H l O H t * » 5 H t » r l O O T-l i—l

1252115-78

CO t - O <M tO l O H

2 415 248-76

t O T-H ITS»

1 T-IT-IT-I—I^IOI—ICOT-ICOCOCNJ T-H T-l

o >—i t o co T-I co T-l i—l r-i

W H T H T-l

T-I

CD 05 »b CO •* TH

34 783-77 44 356-29 1 408-43 1 000-— 18 401-15 660-89 29 947-65

O 1NNOONOOlOHlO-^H^OtOHClJHINHh.MOHHNai CrJ 1 O H l O O ) » 0 0 0 0 > e i 3 N ^ - * C O O J O ! t D M J 5 N ( O O O H 0 3 0 t l co»hTHTHcJ^<b'i^^csöÖ!>ö^OTcbT^^»oai^i:-t--ö»iii:^ T|iOOJQOiOMh"tOr)lOseOtOMNCOtOaOOlNH^<H?OHCJNCn o^THt^(jicoco^o^tOTHCT5C<JCMcoT-icocotoj>ir2a5coc-"CNjco ooeocoistoiONNOMeoinHQOfflT-KjjtooNcoioyicoT-iT^H

111111 1

56 M M1 1

1 I^S» 1 M S I I 1 IS I I 18

1 1

M M1 1

1 I I 1 I I 1 I I 1 I I 1 18 I00I

1 <JQ

(MN

1 1

%

1 1 1 I i I I 1 1 1 I I I I 11 I I 1 1

i o: 1

OS 00

iTfOCOCOI 1 ^HCOCN»'* 1

1N 1 lO

I r f O t C N 1 COOSCO

I O 1 1 OS 1

eo c*

o?:o COOS

M M1 1

1 IS 13 1 1. 1 1 1 1 1 I I 1 001 1 1 1

M M1 1

1 1 1 II II II II II II II 1

1 1

MM!

1 I I I I i I I I I I I I I 1 1 1l

II

CCOOOHO

m* r-4

O O

i—1

I I 1 1 11

T-1 T-1

i—i

1 OS • * 1 CC

CO I i—I 1

oo

l O i o e o e i o i M N H

I O I B O O O

co

to

O O O O N H O O J N O )

I I O C O M ' O

ö

tb ^ t^ eb ös CQ 4f(-iti i> rti ib h-1~-ö ib ih

<H t-lO

I I

M

H

H

H

OlOO)lO(NC3TjltDNn"*050500JH NCONiOQOHiO(MOHH(OascOHO (XKJSMi^iONtOiOiOXiHOSOtOtDH CDiflH^ajH N^OCONt^OiO i—i i—i T-i Tti eo

11 760-94 115 670-30

1 1 1 I I 1 1 1 I I 1 1 I1I I I1 1i

^

•O O» 00 OO ^

00 »H

Väg- o. vattenbyggnadstyrelsen

6 547-92 282 304-84 435-10 18 582-70 52564

—1

1 1 I I I I I I I I 1 1 I I 1 11 11 1

1 1 1 II 1 oo

OiSTHinNOQiDOtOX^OO ONCO'VinOO O H iH

2 600131-90

1—1

Säger för länsstyrelserna

1—1

1-H

t

ctfTS

A a

%* oa elt»

o ea c a .5 S -t->

:0 C5

:ct > "CMW

cS

M 0Q

Järvsö sjukhus för spctä Länsstyrelserna: Uppsala län Södermanlands > Jönköpings » Kalmar > Gotlands > Blekinge > Kristianstads » Malmöhus > Hallands > Göteborgs o. Bohus J Skaraborgs > Värmlands > Västmanlands > Kopparbergs » Västerbottens > Norrbottens >

a fcj •> t-

<1J

cg 45

Säger för hospi

bC

>>

1 1 1 1 1 J 1 .1 1 1" 1 1 1I'* 11 1

M M1 1

CS

•n a

l

1 1 IS I I I I 1 1 1 1 I I 1 -*IS 1 1

os os I io 1

Kronor

fondkapital

a a

1 M M1 1

M

ro _£2 OJ i—i

MIM

Kontant behåll- Sverining ges riksbank

O

Summa

o

•n

Innestående Innestående Fastighos å heter Obligariksoch tioner Aktier gälds- postPrivat- kongiro- lösören banker toret räkning

Lån Lån till landstill ting, Övriga centralInteckkommu- lån kassor ningsner eller och för lån mot fordjordbruks- kommu- ringar nal kredit garanti

TABELL II, UTVISANDE FONDTILLGÅNGARNAS PLACERIJfG,

ANGIVIEN I PROCENT AV TOTALA FONDKAPITALET

H

i i o lo?

c* <N i IS 1

i c o o I

H

I s0 1 1 1 1 *M 1 1 1 13 1 1 1 1 1 1

i i H w c o o o i I I C?t T-i <M 1

SI!

»"MS 1 1 1 l'3 f " M

III

1 II 1 1 11 11 11 1 1

- H —i 1 i—1 T-l 1

NNOf-CCCOiOCO I to 1—1 CD lO 1-) (M 1

coco -n

l l l l f

' l i c o i l l l

TJI-* N

M

I I

M

*

g

ICON | co

M

^m 1 I I I

1131111*11111

III

111 II 1 1 1111l i

III

^£g 2 ^ W N

^

o

M

I

C"» | | 1 | « . | ^ | | | « co jeo | | | | f | , | | |

M

\& • * T-H

r-~co-"#

cc co t--o> co r^ co o »o co co I O

CCTiiO

<N CO Ol

^XiHNCONtOI^CONrt

IcO

I

I I CO CO T

I I

O N r *

I I I I I I o« co i COOt

I I I

(Oia©INHO)Hil)HlOCI)-IH

»O <M l^

^cbt^cbösMcbcbcMcb^ö-^ coo5ioa>OHh.K)050oa)co lOaicor-o-r^ost^t^T-nnicotN COCOCxNtNCO^GC^COCO-^CTi aicoTfiiniotocoi-ic^cooic^o

O2oa-JH cb GM N

'C o a o

M ga T3

bC fl OB'S o - i ft

bOTd

as p S 3

2 JT P4.S J4 £

aa 90

a :cS :o3 P : o oj :e8 '

. M .2

OiOiO o o o o <—I • * i-H C0C0»O C* CO !>• CO C5

o .2 u iS » p,i fl * g

^O ^T3 W

£ a

> ras w C Q O ^ P

-»-3

a

oj

•

.fl o

•

O O I ^ N M O H O l n N - H H »

(p i-i \

asciCNoeocN-^CNoeooeoo i b i>> cb t~- GM cfc cb cb cb cb cb ^t< cb

tOOlBNiOCOCOIMNCDNNO e < 5 H H Q O i n c o 3 5 0 c o o i o o N CO t — i C CO-•* CO CO CO CO CO CM CO O OC0 0 3 N C Q H O O C O « J « H H H CM CO CM i-H CM

ii

•

• 00

.

. U)

.

. O

•

tet-- I GM CM i b THCDTJI coiOiO NOOO { ^ CO GM COr-ICO CO »-I

-M

>§ .

o

• o>

* o3

• -+J "S

:oJ

O

* » «s

J* H

00 S

m a

"o J4

CO

• to t-. Kfl

a

•t; fl oo

00 3 h - f l ^ t»

oo oj p +> oo

J8 "8.5 <» £ BO t 3

Oj 00 o • * :c?-cS

oo

fill*

£ 5 P-.Ö o 3 S f l d 35 ^ o, fl (H Cl es D —i

ft:oä

<" 05

00 bO _,

^2 r° 9 « to a o a-9.1

S3 a

13 : o 4^ ID : o d •a-s : q <t> u

0 MO r :do O

JA U -*J . r ^ J3

ca

a *" 2 ?9 8 "fl rf

w W r a « .S O :o3 M .S oj >4

TABELL II, UTVISANDE FONDTILLGÅNGARNAS PLACERING, till Lån Lån landsInnetill InneÖvriga stående stående Fastigcentral- ting, KonInteck- kassor kommu- lån hos Obligaheter å tant ner eller och Aktier ningsriksför tioner och postbehåll- Sverifordmot lån gäldsjordlösören giroPrivatges ning kommu- ringar kon- räkning bruksriks- banker toret nal kredit bank garanti

1 i | i i i i i i l l l l 1 1 1 1 1 * l^ 00 1 1 I I l 1 I I l

1 i i i | i | l l 11 1 1 1 11 i 1 1II 11 1l l 11 I M 1 1 1 11 11 111 1 11 111 11 1 l 1 l 1 1 *°S IS 1 1 \% 188 12 1 1 1 1 I10 I3S 1 1 1 IS 1 1 -• | Is* |OT 1 1 1 1 1 1 \™ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I^S 1 SSS^SSs ISS^JS l££"* I^SSS IPiSåBSSS 1 |«-

1 1 1 1 1 1 13 1 1 1 1 ! 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 13 1| | 1 1111 1 11 1 11 I I I 1 11 11 1 1 1 1 1 11 11 1 11 1 II 1 1 M 11 1 11 1 11 11 Hm^iooaiotootaNOHHcoiooNJiNioconco-tt-OHgo-i TjiwiocoiMuooHiNn^aiooiNHaioXHto NOJICH locoooioi

Ti

1-1

T-H

T-(

fl

OJ r& O

I I I I I I I1-1 I I I I I I I 1 " I I I I I I I I I I I I I

fl fl

1—1

I | 1 1 \* I 1 1 1 1 1 1 1 1 -

ITH 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ITH 1

bO

fl *

t^WfMCOOOr-INIMHt^ailQtJlOiOOOIMCOajNrtdaONOONiONiOeO C005'*0(MCOHaiH(CC<3!OiNOa)(NHHHh.05ri05HingiO>-l«)NCD rH COIN i - l 1—1 i—1 —1 ©? <N-^1 CO i—l T-H

Vänersborgs h. allm. lärov. . Borås > > > . Mariestads rcalskula . . . Lidköpings h. allm. lärov. Skövde » » > Alingsås samrealskola . . Falköpings > . • Strängnäs h. allm. lärov. Örebro > > > Nyköpings » » » Eskilstuna » » » Södertälje > » » Askersunds samrealskola . Västerås h. allm. lärov. . Falu » » » Arboga samrealskola . . Sala » . • Köpings » . . Växjö h. allm. lärov. Jönköpings > » » Kalmar > * » Oskarshamns realskola Lunds h. allm. lärov Malmö » » » Kristianstads > » » Karlskrona » > » Hälsingborgs > » » Ystads » » » Malmö realskola . . . Karlshamns > . . . Landskrona » . . .

ta

Kronor

Summa

fondkapital

O C l ) 0 0 0 1 1 D H H O O N C i O i O O M C M C l ) i p O T | ( M H i ( 5 < [ > i a O O t O »

ANGIVEN I PROCENT AV TOTALA FONDKAPITALET

1 1 - " ° 1 1 1 1 1 1 - 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1111 1

*> 1 1 1 1 1 8 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 i 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1111 1

1 1 1 ! 1 11 111 11 1 1 11 1 1 11 11 11 1 1 II 1II 1 11

1 1111 1

S 13 I00'-0 1 1 I S 1 1 152^ 1 * 1 1 IcS&S 18 I " 1 I I I I 1 2

I

I | | IS

1 1 1 1 1 1 1 1 1 I o 1 S 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 ° 1 1 1-1 1 1 1

1 M I M

col-ctiaDcal

O

1 CO 1 1 f »

1H C O 1 1 1

los

cc

1O : I O W N

1 CONNNCDNOJCOCO

i—i

1 I I I I I II I I I I I 1 I I I I I I I I I I I I I I I I I I II

II 1II

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I 1 11 1 1 111 IIII I1I 11 i 1

C* 00

I 1

II 11 11 11 111111111I I I 1I 111I II 11II 1

i

i

| | | * | » J - . | « | ~ . ( - i | | J - * | | | |eo.H | | | | ^

| | -

1 1 1II1

1 CO COOT00OT- * CO 1 H lO O tO !D • * O

7 408 97595

593 910-38

1 1 11 1 1 1 1 i 1 1 1 1 I I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 11 11 1 1 1 1I i 1 1

1—1

T—1

QO I OT i-H O GN U3 OT I O O ' U H H S N O N a i M D T l l O T l l O CO J 05 tD 00 OS IQ r f | m O O K 5 ! D O i O 0 1 ^ ^ 0 3 I N 0 0 » M - .

(MCDWtDHOJtDHOOiOiOHIQOKNCOOiCOlNI^'CflN'ClKXiXTfiN-XiOasOO COC0050'-iOicX>OGOC0030cx>T^COiOiOl^COGOGO-^tl£^r->Oin-HCX)COOCOt--cC> ö O i O o e o t o e o N M i O H H N m o s ^ t O H H N c o c o a j N a o j ^ H O N H r H O eoeoiN^O'HiHOii'cPOQcooOTHcocoeDt^t^coeO'^f/jeo^coosasint^toect^THeo <M i-H i-H i—I 1-H i—1

o*# O O»* O i-H O O i-H

i—I

i-H i—I

nii 7 544-96 1216-19 1 070-76 2 285-38 9 311-27

HOco-HtMHrHNoas-^cjffJHcotojjcoooiOTiMoaicoccieoco^coo-^cD •*OHHmo5Na;o<MHaioocoa5 C O H O ifltcai^iMtMNcoH H O

nä

a

>>

ti E a c •g ,c v fl ort q -i- t -3 B :C

C

*

11i 1 1 1 Ö

1 III! 1 1 1 II 1 1 1 1 1

1 1

1 1 111 1 1 9 93 2

|

1 1 . IS 1 1 1 X5 Cl

i 1

c* co

T* CO

1 \ 1 1 1 1

1 1 1 1 1

1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 1

co r^ r^ en •<*( ana o CO rH

MM 1 1 1 1II

MM 1

II II 1 * 1 1i 1

MM 1 1 1 111

II II

us CO co

1 1 1 1 1 1

1 1 II 1 1 1 1 1 1 1

SQ \a c i »if.»

i 1

o C

-H Cl co Tt<

o i» i—I t•*#

773 858.07

1 Vinlm

1 Särskilda anstalter för yrkes undervisning: Tekniska skolan i Stock

c o a. T-* CO -H i—1

51872-16

1 1

•>*< <M

489 68241

co Cl

Säger för tekn. lärovert

©* CO

130 685-06

II 1

1 CO

Tekniska fackskolan för ma skinindustri i Eskilstuna

lOCO

104 180-44

1 Tekniska elementarskolan :

1 MM

12-97

. I N I

1 1

co N

96 834-44 97 109-40 8 987.94

II 1 1

72 613-38

1 CO CO CO

1 023 495-23

64 78466

Kontant behåll- Sverining ges riksbank

1 at

Institutet och förskolan föi blinda å Tomteboda . . . Vårdanstalten i Lund för blindf med komplicerat lyte . . Tekniska läroverk: Tekniska gymnasiet i Örebrc Tekniska lärov. i Malmö . » i i> Härnösanc Elektrotekniska fackskolar i Västerås Tekniska elementarskolan

Säger för folkskoleseminariei

5 540-90 10 203-80 19 148-71 8 472-69

Kronor

fondkapital

Summa

Lån Lån till InnelandsInnetill stående stående ting, Övriga Fastigcentralhos kommu- lån Inteckå heter Obligakassor ner eller och riksAktier ningspostoch tioner för gäldslån mot fordgiro- lösören Privat- konjord- kommuringar banker toret räkning bruksnal kredit garanti

Innestående i bank

60 TABELL II, UTVISANDE FONDTiLLGANGARNAS PLACERLN4,

ANGHVEN I PROCENT AV TOTALA FONDKAPITALET

1 1i

'

'

|

'

1 11 1M M

1 1

i i i " * 1

1 1 1 1 1 co

11 11

1 II

111 1 1 1II i

1 11

I

1 11

1 1

1 11

CO

1 1 CM

«3 00

en | l O C O H ' f i O l O co 1 CT5 CM CTJ C 5 i—1 i—'

1 1

1 1 1 CM I | 1 1 1 CM 1 1

1 1

I

1 CM CO CM uO CO CM

O l CO

l H

1 ^ 1 1 1 11 1

M OS 1 O CO O H H O 1 oo n« os <M m co C O O O C O c n t O C O r h t » O " * CO H O CM CO i O O CTi CM y-{ GO ufJ t~-

C5

GO CM

TK CO | •* CD CM •"* CO r— CO r-O O CO CO i * CM Os - * CT3 •*> -3< T—I -t

l O r ^ f f i H T f i CO C O C O ( M T l i J J r N C M C O N O CM CM OS

CM O O CO CO(M

r*< t ^ l - c o c o —i c o r— f— r?5 •--i N O CO - * en co CM n i T H co

CO ! > • CO

«s*

o

T* CO T-4 C d

<Ji

^

r-l

1 1

CM

1 1

oo CO

rH i-l

1 1

TH

1 1I*"* M M

I

f~ H

<N

1 t~- 1 1 rH 1

CO "5*

1—(

11 CD O O r-l

o oo

O CO

CO

1 1 11 1 !

CO

O

CT> IO

<M

— 00

i

l-H

1 1 1 1

O

|

O)

O

T H

1 I

1 11 1 1 1 1 O

00 (M

l~

o

1 1 1 1 I 1 I N 1 1 1 1 1 1 1

i

1 CM CM «M •"* t~~ CO lOCOCTi

•-I t > l ~ 00

III III

t!H 34

1 1 1

co

1 1

1 COiO

os

i 1 11

1 CT5 C O C O T - t C O CM i - l

1 1

1 T—1

I

IH

1 1 ° ° 1 11 1 1 l>Tt< | | 1

co

1 1 1 1

^ 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1

I

1 1

I 1

»1

| t

1 I 1 1 1 1

i

t>»

1 1

1 11

I

II

1 -1 1 1 1 I 1

1 1 11 1 11

!>

I

«s

1 1

|

o r^ y—i

-HH

-X)

II

-«* O

i

1 11 1

C O O

t>

I

| | | [ II

1 11

i

J S —1

1 1

1 Irt 1»

!>CO

r-

i

- i 1 1M M

1 1

i 1 o l i 1

t—

r f CO

1 11

~ 3 1 coco 1

i-I

i

—!

l O CO CTi • * T-H CO co

r-H.O

1 CM 1

00 CM o OJ O

C ^ T H

1 1 s 11

|

i

Ol

1-4

"* 1 1 iO

O

oo

«o

s

"* eo »o

T—1

i O

CO i—I

l>-

1 1 i Ho

1 1 1 1 1 1

so co

I

CM CO

CM i O 1-H

62 Tabell I I I .

Specifikation av hos privatbanker a f f ä r s b a n k e r

M y n d i g h e t

kapital- eller de- sparkasseräkning positionsräkning Kronor

Fångvårdsstyrelsen Arméförvaltningen: Artilleridep:tet Fortifikationsdep:tet Sjukvårdsstyrelsen Civila dep:tet Arméns truppförband: Kronobergs reg:te i Växjö . . > > i Karlskrona Hallands reg:te Norra skånska infanterireg:tet . Södra > > Skånska kavallerireg:tet . . . Wendes artillerireg:te Skånska trängkåren Militärbefälh. å Gotland . . Livgrenadjärreg:tet Jönköpings-Kalmar reg:te . . . Smålands arméartillerireg:te. . Göta ingenjörkår Svea trängkår Västra arméfördelningens stab Skaraborgs reg:te Älvsborgs > Bohusläns » Värmlands > Livreg:tets husarer Göta artillerireg:te . . . . Karlsborgs > . . . . Göta trängkår Östra arméfördelningens stab Svea livgarde Göta > Livreg:tets grenadjärer . . . Upplands reg:to Södermanlands reg:te . . . Livreg:tet till häst . . . . Svea artillerireg:te Svea ingenjörkår Fälttelegrafkåren Jämtlands fältj ägarreg:te . . Dalregementet Hälsinge reg:te Västernorrlands reg:te . . . Norrlands dragonreg:te . . . > artillerireg:te . . > trängkår Norrbottens reg:te 1

Postsparbanken.

Ränta

%

Kronor

Kronor

% 3

55--

5 754-46

3-5

3 944-05 596-76 16 393-99

3-5 4 35

16 947-62 4 816-— 29 571-48

14 709-93 2 242-96 671-08 23 068-— 320-94

3-5 3-5 3-5 3-5 3-5

5 167-82 1 882-63

1 019-83

3-5

106-36 6 014 0<s

3-5 3-5

34 77

4 3-5 3-5 3-5 4 3-5 3-5 3 3

39 379-28 4 665-84 33 827-69

uppsägningsräkning

Ränta

7 564-31

inn

10 622-64 319-89

16 881-41 3 579 — 12 000-87 7 700-

4 3-5 4 4

13 143-75 19 396-82

4-5 4

26 063-81 15 398-04

4 4

1502 87

464 91 4 411 10 1505 — 4 681 18 6 481 17 22 365 81 13 053 09 12 406 43 3 401 91 3 294 57 3 714 20

19-69

668 05 753 81

10 314-27

4 202 (17

52 130-73

215 70 776 59 120 80 130 60 295 09

18 018-63 816-86 10000'—

35 4 3 3 3 o

}

11446-01

O

2 032-91

4 4 3-5 3-5 3-5 4 3-5

—

—

5 071-64

Ränta

den 30 juni 1928 innestående fondtillgångar.

checkräkning Kronor

Ränta

Antal banker

%

—

—

5161-04

—

1 1 1 2

—

—

3 1

6 825-22

2 287-14 3 283-50 16 041-61 7 520-06 2 275-80

1 4 4 1 1

20000 — 6449 5 507-91

1 3-5 4

58 615-16

6 589-54

—

—

1 1 1 2 1 2 3 2 1 2 1 1 1 2 1

1 561-24

1-5 1

—

379-48

/ \

I

å:

s t å e n d e

_

_

3 298-45 11 272-50

1 1

307-60

5 054-40 785-54 5 307-34 620-73 7 789-91 25 514-67

1-5 1 1 1 4

3 1 1 1 1 1 5 4 1 2 1 1 1 1 3

} 31 1 2 1 1 1

sparbanker

kapital- eller depositionsräkning

i n n e s t å ende sparkasseräkning

å:

Antal banker

Samma innestående i privatbanker

Medelränta

Kronor

Ränta %

Kronor

—

—

—

—

—

7 564-31

—

—

— — —

— — —

— — —

5161-04 39 379-28 4 720-84 33 827-69

1 4 3-99 4

1 941-02

— —

— —

— —

— —

— —

7 695-48 10 622-64 11 685-92

3-63 4 3-83

— —

— —

29 907-08 3 283-50 16 041-61 62 229-99 4 518-76 17 628-34 48 519 — 29 956-91 5 507-91 5167-82 7 011-11 58 615-16 106-36 29 485-03 18 988-12 15 989-18

3-68 4 4 3-84 2-24 3-98 2-53 399 4 4 3-93 4 3-5 3-23 4-31 3-71

844-39 12111-10 1 505-— 4 681-18 6 48117 38 807-51 43 872-41 12 676-38 38 777-84 18 799-95 3 294-57 15160-21 687-74 888-81 14 769-19 58186-37

2-38 382 4 3-5 3-5 3-34 293 4 382 4 3 3 3-03 309 4-70 397

6 083-93 18 139-43 5 822-97 8 411-90 2 849-77 35 514-67

1-32 4 2-80 1-22 364 4

— —

4 10865

4-5

— —

— —

— —

—

—

—

— — — — —

— — — — — — —

— — —

40 000-— 9-64 635 —

— — — _

— — _

%

11 225-95

—.

— —

Ränta

—

15 409-12 889-93

4-5 4-5 4

4-5 4

2 1

150-— 12 676-38

3-6 4

—

—

.

—

— .—.

— —

—

—

— — — —

— — — —

—

— —

— — —

— .

135 — 252-25

— — 326-90

—

— — —

—

— — —

1 1

—

, —

—

—

3-6 4

1 1

1 1

64 TABELL i n .

SPECIFIKATION AV HOS PRIVATBANKER

a f f ä r s b a n k e r kapital- eller de- J positionsrakning

M y n d i g h e t

Kronor Västerbottens reg:te Norrbottens artillerikår Bodens artillerireg:te » ingenjörkår > fästning Arméns intendenturförråd i Boden . . Marinförvaltningen

Statskontoret Generaltullstyrelsen Nationalmuseet Domkapitlen: i Uppsala > Linköping > Skara > Strängnäs > Västerås T Växjö > Lund » Göteborg > Karlstad

SRänta

Kronor

Ränta

%

13 565-45 2 196-06 20-51 172-90

3-5 3-5 3-5 3-5

5 290-98

1 485-96 10 014-—

3-5 3

16 681-18

13 475-13

2 620-95 1 540-62 4 102-42 1 397-88

Riksförsäkringsanstalten Pensionsstyrelsen Medicinalstyrelsen Hospital: i Stockholm > Uppsala > Nyköping > Växjö » Västervik » Lund > Göteborg > Vänersborg > Kristinehamn » Härnösand » Piteå Järvsö sjukhus för spetälska Länsstyr el serna: Uppsala län Södermanlands län Jönköpings » Kalmar » Gotlands » Blekinge > Kristianstads • Malmöhus > Hallands » Göteborgs o. Bohus län Skaraborgs län Värmlands > Västmanlands > Västerbottens » Norrbottens > Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen . . . Byggnadsstyrelsen

kasseräkning

4-5 4 4 4

inne-

uppsägningsräkning Kronor 7 534-46

101 684-79

4 783-77 1874-50

3 3-5

160-89 3 076-93 548-60 10 664-0 435-10 2 643

5 35 35 3-5 4 35

525-64 5 651-52

50-91

3-5

6 206-85 14 972-08 2 150 — 44 500-75 211-69 25 795-24

1 304-63 6 67812 1 48802 4 341-16

4 35 3-5 4

—

5 472-29

11 640-7'

25 076-— 2 086-70 8 245-88 5 000-— 117 858-04 24 140-0 29 766-71

573800 546-41 \ 5 000 000

0 4-5

}

= 1509-11

14 365-75 2 871-08 36 96618

4 4

14 993-37 6 234-58

3-5 3-5

103 487-33 36 369-53 126 500-— 12 000-—

4 4 4-75 4

3 910-58

3-5

2 603-93

4-75

10 31667

RäLta

60 226-63

3-5

DEN 30 JUNI 1928 INNESTÅENDE FONDTILLGÅNGAR.

s t å e n d e

å:

checkräkning Kronor

/ \ / \

— — — — — —

687 697-79 207 309-08 600 0U0-— 73 74386

Antal

Ränta banker

%

__ — — — — — — 4 4-5 4 1

— — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

4 328-97

I sparbanker

3 2 1 2 1 1 1

—

1 1

— ..

—

—

2 481-79

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — —

1401-15

—

— 4

1 1 1

— — 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 2 2 2 1

— —

14 583-70 26 510-36

1 1

2 2

—

—

—

9 600 — 21 773-65 66 857-04 239-45 22 251-44 225-— 5—29.1075

1 1 4-75 4 4 1

1 1 1 1 1 1

1 408-43

— — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — _ — — —

—

—

— _ — — — . —

2 870-72

4-5

—

—

— — —

— — —.

— — —

— —

— —

— —

479-75 14 973-10

4 4-5

1 1

—

—

4 939-70

Samma innestående Medelränta i privat% banker

%

—

502-24

4 202 191-08

—

Ränta

} * } l

—

—

1 4

Kronor

%

— — — — —

8 390-66 2 060-94

Ränta

Antal banker

— — — — — — —

—

— —

sparkasseräkning

— — — — — — — — —

—

— —

Kronor

i n n e s t å e n d e å:

— — — — — — — — —

1 1 1 1 1 1 1 1 2 6

4 69740

kapital- eller depositionsräkning

21099-91 4 817-01 1561-13 4 275-32 1 397-88 1 485-96 15 304-98 895 006-87

3-14 4-04 3-99 3-98 4 3-5 3-34 4-12

600 000-— 205 584-96

4 2-36

4 783-77 4 356-29 1 408-43 1401-15 160-89 5 947 65 548-60 22 304-84 435-10 7 582-70 525-64 5 702-43

3 3-78 4 4 5 3-98 3-5 3-76 4 3-83 4 4

6 206-85 15 451-83 18 427-73 51178-12 82 543-69 37 192-33 16 54477 264-91 25 0 7 6 ' 7 558 99 8 245-88 9 697-40 121 758-98 26 845-13 33 157-37 2 060-94 573-—

4 4 441 3-93 3-83 4-09 4-5 4-5 4 3-28 4 4 4 4 3-69 4 4

7 993-88 16 377-10

45 382

961-97 7 055-93 16 544-77 264-91

4 4-5 4-5 4-5

1 1 1 1

— — — —

—

3 900-94 2 705-06

— — — —

4 4

—

— — —

— — — —

— — — 10 002 737-49

7 993-88

4-5

—

— __

—

—

— — — —

219-91 4 307-76 4 676-30 27 217-02

4 4-5 4 4

1 1 1 1

— — —

316296-80 5 å 4-5

—.

*

—

—

87161-96

—

4-5

1 1

4-32

2-42 32 448-15 2-82 69 931-03 4-5 4 307-76 3-75 121674-21 323 85 360-20 4-75 195 960-97 328 536-25 c:a4'75 22 251-44 4 157 930-26 3-89

66 TABELL III.

SPECIFIKATION AV HOS PRIVATBANKER

a f f ä r s b a n k e r M y n d i g h e t

i Härnösand > Luleå » Visby Stockholms stads konsistorium Vitterhets-, historie- och antikvitetsaka demien Uppsala universitet Lunds > Karolinska mediko-kirurgiska institutet Farmaceutiska institutet . . . Tekniska högskolan Allmänna läroverken: Uppsala h. allm. läroverk Gävle > » > Hudiksvalls h. allm. läroverk Enköpings samrealskola . . Söderhamns > . . Norrtälje > . . Linköpings h. allm. läroverk Norrköpings > > > Västerviks > > > Eksjö > > » Vimmerby samrealskola . . Vadstena > . . Skara h. allm. läroverk . . Vänersborgs h. allm. läroverk Borås h. allm. läroverk . . Mariestads samrealskola . . Lidköpings h. allm. läroverk Skövde > » •> Alingsås samrealskola . . . Falköpings Strängnäs h. allm. läroverk Örebro > > > Nyköpings » » > Eskilstuna > > > Södertälje > > > Askersunds samrealskola . Västerås h. allm. läroverk Falu » > > Arboga samrealskola . . . Sala > . . . Köpings > . . . Växjö h. allm. läroverk Jönköpings h. allm. läroverk Kalmar > > > Oskarshamns realskola . . . Lunds h. allm. läroverk . . Malmö > » > Kristianstads h. allm. läroverk Karlskrona > > >

kapital- eller de- sparkasseräkning positionsräkning Kronor

Ränta

45 0 0 0 - 94 597-63

4 4-5

%

Kronor

Ränta

%

in

uppsägnings räkning Kronor

32 508-46 400 0001 004-34

5 219-03

1144-96

3-5

3 513-88 115-28 1 10543

3 4 3-5

104455 21516-68 642-44 6 544-95

4 3-5 3-5 3-5

9 498-96 8 717-73

35 35

4 638-95 4 596-52

3-5 3-5

486 243-67 4 083-54

2 825-— 28 325 — 2 778-— 4 400-4 674-77 38 266-18 38131-08 63 349-54 14 999-84 10 737-19

4 4 4 4 4 4 4

1 375-— 18 0 0 0 3 250-— 8 940-61 4 200-—

4 4-5 4 4 4

465-96

5 50035 528-94 5 421-25

4*00 19 498-98 1162-94 26 140-98 16 170-— 3 757-74 10 674-33 9 018-47 6 278-50 7 367-58

42-41 568-40

4 4

1 500-

1 368-86

3-5

2 443-77

3-5

1 833-66 1689-11

4 45713

2 603-89 3 501-93 4 364-12

3-5 3-5 3-5

1 937-04

3-5

14 491-11 1 741-07

3-5 3-5

334-03 738-90 2 550-52

4 3-5 3-5

3-5

35 4 4 4 4 4 4-5 4

14 929-78

Ränta

%

DEN 30 JUNI 1928 INNESTÅENDE FONDTILLGÅNGAR.

checkräkning Kronor 14 142-74

I sparbanker

å:

s t å e n d e

Ränta

Antal banker

Kronor

% 1

kapital- eller depositionsräkning Ränta

%

1 1

innestående sparkasseräkning

—

23 376-80 22 000-—

1 1

1 1

249 635-55

1 227 944-48

50 7 9 6 - -

1 1 2

1 800-— 9 736-48

1 1-5

2 1

5 700-— 111-85 3 655-50 4 227-31

.

1 1 2 1 2 3 2 2

1 1

__

1 1

— _ — — —

— _ — / — \ —

—

—

5 000-—

,

— —

— — __

__ 2

—

—

—

2 107-40

<> • 8 821-43

5 915-09 4-45

1 1

835-94

2 3 1 2 1 2 2 2

— —

6 000-— 1 602-99

— — _

1 1

3 2 3 2 1 2 2 2

— — — —

— /\ —. ,. — \f

_ — —

_ —

— — ,

—

å: Summa innestående i privatbanker

Medelränta

59 142-74 94 59763 8 390-71 32 508-46

3-28 4-5 4 4

23 376-80 422 000-— 417 347-95

1 3-84 4-27

— —

1714 188-15 9 302-57 73 6 2 1 - -

1-57 3 4-27

Antal

%

Ränta Kronor

%

.—.

—

—

—

—

—

—

—

—

8 390-71

—

109 538-31 57169-75

4-5 5

} 1

— —

— —

18 933-69 18 632-35 15 526-27 3 925-12 17 815-24 5 785-67 27 953-— 7 973-02

4 4 4 4 4 4 4 4

1 1 2 1 1 1 1 1

8 794-45 1 000-— 15 759-55 8 438-62

4 45 4 4-5

—

—

20 0 0 0 - -

—

—

—

49 058-69 37 291-79 15 526-27 7 439-— 22 330-52 11 565-87 66-219-18 52-848-65 84 866-22 24 436-73 18 393-99 15 759-55 22 968-08 34 195-04

14 727-75 17 513-71 34 763-U 4 89230 13 084-17 7 812-90 7 910-29 24 632-71 35 262-76 13 468-69 3 949-46 9 250-92 17 270 37 1976-59

4 4-5 4 4 45 5 4 4 4 5 4-4 4 4 4

1 1 1 1 1 1

28 307-31 26 310-23 34 763-11 4 892-30 19 05013 15 723-19

3-89 3-47 4 353 4 3-95 4 368 387 3-99 385 4 3-5 3-76 3-92 4-25 4 4 4-34 4-5

1 1 1

62 269-05 42 052-87 28 683-35

4 3-92 4-48

1 1 1

—

— .

—

16 999-67 22 963-93 21 475-57 21 385-79 30 294-25 21 723-89 10 249-25 16 760-45 22 833-71

2-85 3-96 3-55 305 4-07 3-94 383 3-87 4-1 4-47 3-5 3-97 4-49 4-5 407 4-06

1 1 1 2

} }

4 153-27 2 950-— 2 98958 1 722-— 5 59970 108 91007

4-5 4 4 4 4-5

—

—

—

1 522-83 20 635-73 114 595-55 44 356-26 14 603-20

4-5 45 4-5 4-5 4-5

1 1 1 1

1 1 Q

2 1

116 277-65 14 49111 3 306-31 21204-13 114 929-58 51095-16 20 256-71

68 TABELL HL

SPECIFIKATION AV HOS PRIVATBANKAR

a f f ä r s b a n k e r kapital- eller depositionsräkning sparkasseräkning

M y n d i g h e t

Kronor Hälsingborgs b. allm. läroverk Ystads > » > Malmö realskola Karlshamns realskola Landskrona >

Ränta

%

—

—

2 000-—

3-5

-c Kronor

10-8 633-82

\ Ränta „,

i

uppsägningsräkning Kronor

3-5 3-5

44-02

Ängelholms samrealskola . . . Trälleborgs

>

. . .

Göteborgs h. latinläroverk . . » » realläroverk . . . Halmstads h. allm. läroverk . Varbergs samrealskola . . . . Uddevalla b. allm. läroverk . . Göteborgs västra realskola . . > östra > . . Strömstads samrealskola . . .

300-— 13 750-7 559-70 10 474-52

4 5 4 4

7 784-— 500-—

4 4

Karlstads h. allm. läroverk

- {

6 842-72

3-5

2 493-31

3-5

3 757-31 9 738'— 123-24 153-41 137-35

3-5 3-5 4 3-5 3

689 10 515 5 679 18 749 2 097 2 309 7154 197 5 934 5 231 6 720 5 115 5 989 5 934 3 284 4 724' 6 731

3-5 3-5 3-5 3-5 3-5 3 3-5 3-5 3-5

Arvika samrealskola . . . Kristinehamns samrealskola Åmåls > Filipstads > Härnösands h. allm. läroverk . . . . Östersunds > > > . . . . Sundsvalls h. samläroverk Örnsköldsviks samrealskola Luleå h. allm. läroverk Umeå > > > Piteå samrealskola Haparanda samrealskola Skellefteå > Visby h. allm. läroverk Norrmalms h. latinläroverk Södermalms h. allm. läroverk . . . . Norrmalms h. realläroverk Östermalms h. allm. läroverk . . . . Vasa realskola Katarina » Kungsholmens realskola Nya elementarskolan Statens folkskoleseminarier: i Stockholm » Uppsala > Strängnäs > Linköping > Växjö > Göteborg > Karlstad » Falun > Umeå Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

16 827-13 49118-16 684-06 59 685-40 5 328 49 27 672-53

4 4-5 4 4 4 4

17 551-69 27 285-78

4 4

4306-03 13 030-78 2 000-—

4 4 4

6 017-82

3 500-—

146-90

3-6

35 3 3 3 3 3 3

411-31 166-19

3 3-5

5 802-33 515-59

3-5 3-5

2 896-69

RäD",a

DEN 3 0 JUNI 1 9 2 8 INNESTÅENDE FONDTILLGANGAR.

i

ä:

s t å e n d e

I

checkräkning

s p a r b a n k er

kapital- eller depositionsräning

Antal • bankei

Kronor

1 Räntai

Kronor

1 %

1 167-0(i 3 536-7 i

1 4

— — — — — —

— — — — — — —

— — — —

6 700-— 1 887-71 6 308-43

4 4

1 1 1 1 1

— — 1— — — 8 102-72

— — —

— — —

—

—

1 1 1 1 1

o16

— —

— — — — — — — — —

— — — — —

— — —

— — —

— — — — — — — •— —

— — — — — — — —

— —

12 941-14

—

—

1i

—

1 846-51 2 400 —

— — — — — — —

17 718-76 6 552-07 9 701-76 131-87

20 727-33

1 1

— — — — — •

—

— 1 1 1 1

—

•

1 2 1 3 2 2 1 1 1 1 ! 1 2 1 2 1 2 1 3

— 2

3 1

— — 2

1 1

Ränta

%

|

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — -

6 464-21

— — — — \f — — /\ — — — — — — — — — /\

— \i — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

i n n e s t å e n d e å: sparkasseräkning

Antal bankei

Summa innestående i privatbanker

Medel-1 ränta

%

Kronor

Ränta

74 391-77 32 517-08 30 675-62 26 538-33 79 801-99 504-— 14 560-64 38170-84 31513-50 29 478-49 18161-34 9 003-89

5 4-5 4 4-5 5 \ 4-5 4-5 J 6 4-5 4-5 4-5 4-5

1 2 3 1 2

75 558-83 36 053-79 32 686-49 27172-15

4-94 4-45 3-97 4-48

80 350-01

14 560-64

5 4-5 i

} >1

69 684-34 29 478-49 18161-34

4-5 4-5

36 596-61

4-41

3 589-48

—

—

15 530-20 16 782-95 45 528-64 28 886-— 10 361-66 24 819-86

404 4 4-42 4-03 4-47

•

%

—

41771-33 11 364-— 9 738-42 15 423-71 1002-67 7 721-99 3 21412 29 014-05 15 070-48 9 897-59

—

4-5 45 4-5 4-5 4 5 4-5 4 4 4

1 1

1 1 1

} 2 } 1' 1 1

1 289-33

4-5

—

—

—

—

— .

1 546-27 2 163-89 724-36 19 871-16 587475

—

4 4-5 4-5 4-5 4-5

1 1 1 1 1

34 574-70

—

—

— — —

—

—

—

— —

4 052-33

— —

1645-15

—

—

—

10 936-11

5-32!

3-33

29014-05 31897-61 66 16906 IL 200-01 68 500-90 29 374-44 31 315-96 4 473-06 7 87926 20068-37 29 361-15 32 517-71 41 295-27 22 833-97 12 541-83 19 94214 20 499-69 6 724-51 6 731-02 1 645-15 20 727-33

4-85 4 4 437 3-53 3-87 334 3-97 3-73 359 4-49 4 3-92 392 1-45 196 2-24 3-82 3-3 3 4 1 3-95 3-5 4 4 366 4-5 4 419 3-95

1115-83

—

1 070-76 2 285-38 347-74 2 540-90 69956 12 816-38 957-10

—

4 4 4 4-5 4 4-5 4

— 1 1 1 1 1 1 1

7 544-96 166-19 1 070-76 2 285-38 1 083-77 2 540-90 699-56 18 618-71 4 972-69

—

—

—

12 94114

54 866-48

55 013-38

TABELL III.

70 SPECIFIKATION AV HOS PRIVATBANK3R

a f f ä r s b a n k e r kapital- eller de-j positionsraknmg

M y n d i g h e t

Kronor Tekniska gymnasiet i Örebro » läroverket i Malmö > » i Härnösand . . . Elektrotekniska fackskolan i Västerås . Tekniska elementarskolan i Norrköping > > i Borås . . . Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna Vävskolan i Borås Tekniska skolan i Stockholm . . . . < Bergsskolan i Filipstad > i Falun Gymnastiska centralinstitutet Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet Lantbruksinstitutet vid Ultuna . . . . Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp Stuteriöverstyrelsen Veterinärhögskolan Veterinärinrättningen i Skara Skogshögskolan Kommerskollegium Lotsstyrelsen Extra provinsialläkarnas pensionskassa Lärarinnornas pensionsanstalt Statens affärsdrivande verk: Generalpoststyrelsen: Postsparbanken Postgirokontoret Telegrafstyrelsen Järnvägsstyrelsen Domänstyrelsen

Ränta

%

18 250-93

l

arkagseräkn.

Kronor

inne-

uppsägningsräkning

Ränta

%

5 051-39

9 584-14 1173417

3-5 3-5

6 823-16 1 312-20

3 3-5

2 363-59

6 054-55

3-5

12 544-90

3-5

Kronor

5 534-22 1972-89

3-5

29-08 25 000-— 14 316-65 5 953-29 7 872-87 2 143-57

3-5 5 4 4 4 4

8 345-76

3-5

44 000512-32 25 143-85

183814 21270-71

2 552-02 130-56

— ' 3 3

70 0001 075-87

17 800-

2119-90

7 524-36

101126-—

Summa 8116 598 2;

588 299-19

— 1127 586

Ränta

DEN 30 JUNI 1 9 2 8 INNESTÅENDE FONDTILLGÅNGAR.

stå

ende

å:

I sparbanker

checkräkning

Antal banker

Ränta

Kronor

kapital- eller depositionsräkning Kronor

%

Ränta

%

— —

—

•

— — — — —

— — — — —

17 757-48

34-87

—

—

350-06

141179-98

— — — — — —

— — — — — —

—

—

4 908-05 27 232-71 267 016-24 2 842 231-65 9 415 399-96

4 4

4 4

—

—

—

— —

10 643-— 20 615 380 28

—

2 453-72

—

—

— — —

— — — — —

1 2 1

— — — — —

1 2

—

2 1 2 1 1 1 1 1 1

— — — — — — . — —

— — — — — — — —

9 11 1 1 1

— — — —

—

12 970-80

— — — — —

1 1

1 1 3

— —

i n n e s t å e n d e å: sparkasseräkning Kronor

Ränta

Antal banker

4 4-5

—

— 4

1 2 1 1

—

—

—

20 972-89

—

2 128-—

3-96 4-5 4 4 3-5 3-57

24 623-16 22 31417

3 3-97

—

— —

— —

3 549-23

6 112-54

4-5

— —

— —

— —

— — —

— — —

— — —

—

—

—

—

—

—

— —

— —

— —

%

60 225-79 53 389-40 7 987-94 12-97 9 584-14 15 835-06

— . — —

670-84

Medelränta

%

36 923-47 53 389-40 12-97

Summa innestående i privatbanker

4-5

59 437-72

4-38

12 042-71 7 872-87 2 493 63

3-74 4 3-58

141179-98 16 094-13

4 3-61

14 458-30 44 0 0 0 - 1 584-46 25 814-69 2119-90 9 298-21 21 401-27 27 232-71 267 016-24

3-92 4 332 4-01 3 2-14 3-99 4 4

2 842 231-65 9 485 399-96 8 600-23 10 643-— 101 126-—

4 4 3 4 4

32 730 456-86

72 Tabell IV, utvisande av myndig» Svenska statens obligationer Myndighet

Fångvårdastyrelsen Arméförvaltningen: Artilleridepartementet Sjukvårdsstyrelsen Arméns truppförband: Kronobergs regemente i Karlskrona Norra skånska infanterireg:tet . . Södra > » Skånska kavallerireg:tet Wendes artillerireg:te Militärbfh. å Gotland Livgren adjärregementet Smålands arméartillerireg:te . . . Skaraborgs regemente Älvsborgs > Bohusläns » Göta artilleriregemente Östra arméfördeln. stab Göta livgarde Upplands regemente Svea artillerireg-.te Jämtlands fältjägarregrte . . . . Hälsinge regemente Norrlands artillerireg:te Västerbottens regemente Marinförvaltningen Riksförsäkringsanstalten Pensionsstyrelsen Medicinalstyrelsen Hospital: i Stockholm > Uppsala » Strängnäs > Växjö > Västervik > Lunds > Göteborg > Vänersborg » Härnösand Länsstyrelserna: Södermanlands län Jönköpings > Kalmar » Gotlands > Malmöhus > Göteborgs och Bohus län . . . . Skaraborgs län Värmlands > Västmanlands > Västerbottens > 1

Premieoblig.

Hypoteksinrättningars obligationer

Nominellt värde

Bokfört värde

Medelränta

613 460-—

613 460-

3-79

110 600-—

110 600--

4-5

20 000-

20 000-—

2 000 10 000 20 000

2 000-10 000 20 070-05

5 6 4-98

30 000-

29 205-98

21020 17 500 47 220 5 000 10 800 29 640 6 300 !350

21 020-— 17 500-— 45 433 5 000-— 10 947' 25 343-40 6 300350-

5-7 5 5-02 5 4-80 4 5

2 000-—

2 000--

9 000-

9 000-—

51 000-

51 000-

45 020-—

39-834-02

%

Nominellt värde

Bokfört värde

5-10

5 000 5000-— 20 00020 000 50 00050 U00 871 500-871 500-— 17 391 978-49 14 142 765-03 96 781 251-48 79 133 621-56 1 295 918-78 1 266 126-25

5 5 5 5-18 51 4-94

19 10040 000-

19 10040 000-

4*71 5

17 000500-

17 000500--

4-88 5

260 000-

260 000--

11 ooo--

11 ooo-

5-27 5

3-000 — 25 600-— 22 000-— 3C00-—

3 00025 375-22 1663 000--

5 5-4 5-41 3-6

84000-— 60 000-—

69 80060 000--

3-99 5

234 120-—

205 500--

4-43

5 0004 825-— 876 159-98 15 521 333-20 288 233-33 22 857 038-03 059 760-— 3 035 938-90 10 900 —

10-900-—

1000-

1000'

24 000-

24 000-—

10000-— 13 300-—

10 ooo-—

51 000--

41120-—

79 560-— 24 000-—

40 575-60 21 500-—

25 200-— 35 000--

25 200 — 34 750-—

13 300--

Medelränta

lieterna redovisade obligationslån. Kommunala obligationer Nominellt värde

Bokfört värde

Industri- m. fl. obligationer

Medel ränta %

Nominellt värde

15 8 0 0 -

15 800--

4-16

—

—

— —

— —

— 31 000- -

— — — — 15 0 0 0 14-750-— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 1 000-— 1 ooo-29 000 •— 29 000-— 10 000-— 10 000-— — — — — — — — — 33 000 — 33 000-— 12 204 561 — 11 506 209-55 10 590 850-— 10 521484-06 1 875 000-— 1 841 950 — — — — — — — 7 920 — — — — — — — — — —

•

— 1000-—

— — — — — — 5 999-32 — —

Bokfört värde

— 31 000-—

— — — — 9 000-— 9 000-— 4-75 10 000-— 10 135-50 — — — — 1 000-— 1 000-— — — — — 14 000-— 14 000-— — — — — — — — 10 000-— 10 000-— — — — — — — — — — 5 4 000-— 4 000 — 4-76 19 500-— 19 500 — 6— — — — — — — — — — — — — — 5 — 5-67 2 718400-— 2 715 277-61 4-4 — — 4-85 170 400-— 170 400 — — — — — — — 5-28 — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — 1 000-—: 4-5 i

— — — — — — — — —

— — — — — — — — —-

— — 1000-— — — — — — 35 000-—1

— — 1000-— — — — — — — 35 000-—

Utländska obligationer

Medelränta NominelH ; värde % —

—

— 5-81

— —

Bokfört Medel ränta värde %

1 __ —

—

Summa obligationer bokf.värde

Totala medelräntan

629 260-—

3-80

130 600-— 31 0 0 0 - -

4-58 5-81

— — 2 000-— 5 5-22 — — 48 20598 5-02 5*43 — — 44 955-55 5 — $ 3 0 0 0 - - 10 741-46 6-2 10 741-46 6-2 5-5 — _ ! _ 24 020-— 5-63 — — — 17 500-— 5 5-5 — \ — 59 433 — 5-13 — — — 5 000-- 5 — — — 10 947-— 4-80 5-5 — — 35 343-40 4-42 — — — 6 300-— 5 — — — — 350-— — — — — 9 000-— 5 6 — 5 000 — 5'80 5-50 88 334-02 5-08 — — — — 10 000-— 6 — — — — 51 000-— 5 — -— — 5 000 — — i — — — — 20 000-— 5 .— — 50 000 — 5 _ 909 325 — 5 5-31 43 885 585-39 5-29 112 512143-65 5-03 4-96 — — — 6 314 415-15 4-91 _ — — 30 000-— 4-29 — — — — 40 000-— 5 — — — — 1 000-— 5 — — — — 17 000-— 4-88 — — — — 500 — 5 — 24 00Ö-— 5 — — — — 5 999-32 5-28 — — — — 260 0 0 0 - - 5-27 — — 11 000-— 5 — — — — 5-5 — — — — — — 5-5

— — — — — — — — — —

— — — — — — —

— — — — — —

—

—

10 000 — 16 300-— 26 375 — 63 286-— 3 000-— 40 575-60 91 300-— 60 000-— 25 200-— 276 250 —

5 4-42 5-40 5-20 3-6 6-86 4-10 5 4 4-64 :

74 TABELL IV, UTVISANDE AV MYNDIG-

Svenska statens obligationer Myndighet Nominellt värde

Bokfört värde

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen . . . . 10 000-— 9 700' Byggnadsstyrelsen 175 0 4 0 - 103 182-30 Statskontoret 49 821 722-88 46 774 862-01 Generaltullstyrelsen Nationalmuseet 22 70022 030-50 Domkapitlen: i Uppsala 158 500 — 125 740-— > Linköping 378 360 — 366 615-75 •• Skara 30 000' 30 000-— » Västerås 56 000 55 400-— ••> Växjö 294 500294 300-— » Lund » Göteborg > Karlstad 237 5 0 0 237 500-— > Härösand 446 0 5 6 - 326 393-72 > Luleå 50 9 0 0 - 50 900-— » Visby 6 5006 380-— Stockholms stads konsistorium 107 1 5 0 104 656-30 Vitterhets-, historie-o. antikvitetsakademien 157 9 9 5 - 131 790-49 Uppsala universitet 1 696 820 — 1537 190-91 Lunds > 1 033 200 — 1 020 873-60 Karolinska mediko-kirurgiska institutet . . 924 620 — 763 705-19 Farmaceutiska institutet 75 400-— 75 250 Tekniska högskolan 833 660-— 798 457 Allmänna läroverken: Uppsala h. allm. lärov 2 000-— 2 000 Gävle > » > 20 500-— 20 501-75 Hudiksvall » » > 16 300 — 16-300 — 3 500-— Enköpings samrealskola f 7 400-$ 1 000-— Söderhamns > 1 500-— 1-495Norrtälje > 4 500-— 4 500 — Linköpings h. allm. lärov 162 500-— 163 095-30 Norrköpings > > > 205 500-— 145-000-— Västerviks > » > 49 000-— 48 131 — Eksjö > > > 9 500-8 617-50 Vimmerby samrealskola Skara h. allm. lärov 115 300-— 114 035-50 Vänersborgs > » > 7 000-— 6 624-73 Borås > > > 61 000-— 61000.— Mariestads realskola 12 000-— 12 989-39 Lidköpings h. allm. lärov 3 000-— 2 989-98 Skövde > > » 18 900-— 18 985-64 Alingsås samrealskola . 11780-11780-— Strängnäs h. allm. lärov 73 0 0 0 - 70000Örebro > > > 173 000-— 171100-— l Nyköpings > > > 50-— 50-— Eskilstuna > > » Södertälje > > > 38 300-— 29 302-60 Västerås » > > 72 700-— 72 700 — Falu > > > 114 869-60 107 693-55 Arboga samrealskola 1 800-— 891-— Köpings > 1 800-— 963-95 Växjö h. allm. lärov 86 880-— 84 324-30 Jönköpings > » » 17 500-— 17 500-— Kalmar > > > 126 1 6 0 - 116 730-30 1

Premieoblig.

Medelränta

%

Hypoteksinrättningars obligationer Nominellt värde

Bokfört värde

Medelränta

4-64 6-30 8 900 8 900-— 4-92 21 798 426-67 20 963 896-64 5-09 5-44 558 5 4-87 5 4-40 5fi4 5 5-09 5-16 563 525 4-06 5-24 5-13 4-95

26 000 175 933-26 56 500-— 30 700--

26 000-— 163 911-87 56 500-— 30 200-—

32 666-67

32 666-67

98 600-— 98 734-— 167 080-— 167 080-754 880-— 662 856-48. 1 523 680 — 1523 680-— 968 971-01 963 933-34 43 009-601 60 600-— 525 031 — 528 067-—

5 5 5

40 000-— 60 000-—

40 000-— 59 497-501

533 5-02 5-2 4-98 5-5 5-19 5-5

11 000-—

10 985-—

30 000-

30 000-

4-95 5-28 5-11 5-5 5-02 5 4-63 5-21 4-91 5-75 5 3-9 7-7 6-72 4-95 5 5-12

1 ooo-

1 ooo-—.

30 000-

29 745-921

11480-—

8-993-41

6 000-— 2 500-— 7 600-—

5 975-— 2 500 — 7 600-—

40 000-— 9 000 —

40 000-—: 8 750--.

%

75 HETERNA REDOVISADE OBLIGATIONSLÅN.

Nominell: värde

Bokfört värde

—

Utländska obligati 3ner

Industri- m. fl. obligat ioner

Kommunala obligationer Medelränta

%

—

Medel- Nominellt ränta värde

Nominellt värde

Bokfört värde

1 ooo-— 515 000-—

1 000-— 507 700-—

— —

— —

— —

— — —

%

4 — — 4-67 500 0 0 0 - - 495 000-—

14 863 410*21 14 521878-18 5 030-05 5 000 59 850-— 61000 —

4-80 5 5-01

63 000— 74 000— 3 000— 112 000—

63 000-— 71 680-— 3000 — 110 000 —

5-05 4 65 6 4-72

400 000-— 25 000-— 3<00-— 104 000-—

400 000-— 25 000-— 3 000-— 104 000-—

6-15 5-5 5 5-25

10 000— 505 330— 27 000—

10 000 — 376 697-87 27 000-—

—

— — — — — —

— — — — — —

— —

— —

10 000-— 10 00C — 8000-8 00C — 2100021 00( — 16 960 — 17 001 — 976 80C — 970 010— 2 358 20( — 2 358 200 — 431 40C — 419 974-71

—

112 9 7 ' / -

—

6-5 5-40 4-48

—

5 5 4-5 4-95 5-16 523 5-20

—

112 2 7 7 - -

4-80

6100(-—

60 985 —

5-7

—

— —

— —

_ _

— —

— —

_

50* —

500-—

_ —

— __

— —

4 00)-— 51 00) — 8 00) —

4 000.— 50 605-— 7 968-—

5-5 5-04 4-52

_ — — — — — — — —

—. — — __ —

— — — — — — — — —

__ — —

7 O0J-— 1 00)-— 11 00>—

7 000-1 000-— 10 909-34

7 5 4-9

9D —

36-05

6'24

— — 3 0(0 —

— —

— —

2 955-—

5'0l

25 000 — 25 000-— 1 200-1 356-— 380440-379 000-— 4 398 200-— 4 259 083-71 71 000-— 71 000-— 201 000-— 201 000-— 1 000-— 1000-— 282 000-— 279 155-— 1

10 000-— 56 000-—

10 000-— 56 127-50

— — — —

5-54 5-27 5-20 5-01 5 5-37 5 5-8

—

—

3 000-10 000-—

3 000--

5-5

10 ooo-—

—

—

2 000-—

2 000--

— — — —

— — —

5 000-—

4 100—

— —

— —

9 000-—

9 000-—

— — _

—. — —

3 000-— 1 000-—

—

1 000-—

—

3 000-1 ooo-— — i ooo-—

—

Bokfört värde

— —

5-5

— — — — g 6

— — — — —

7 5-5

—

5-5

—

500-8 000-—

500-— 8 000-—

7 5-44

1 000.-

1000 — 10 o o o - -

5 Summa Totala Medel- obligationer medelbokf. värde räntan ränta

% 9 700 — 113 082-30 5-05 83 263 336-83 5 030-05 — 81 880-50 —

—

— — — — — — — — —

— — , — — — — — — — — — — —

— — — — —

— — — — —

— — — — —

.— — —

— — — — — — — — — — — — .—

— — — — — — — — — —

98 710 — 96 157-82

— — — — — — — — — — — — —. — — — — — — —

— — — — — — — — — — — —

5-84

— — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — —

— — —

— — —

—

•

. —

10 000 —

—

5-5

— — —

4-64 6-08 4-76 5 5-03

614 740-— 627 207-62 92 500-— 299 600-— 294 300-— 42 666-67 376 697-87 264 500-— 326 396-72 HO 900-— 39 380-— 225 746 30 792 428-31 7 429141-05 4 973 753-60 2 353 650-91 119 259-60 1 714 920-—

5-84 5-38 5-03 5-05 5 4-37 5-40 4-41 5-64 5 5-01 4-91 5-34 525 4-78 4-95 5-32 4*97

52 000-— 197 111-75 16 300 — 21 385-—

4-54 5-41 5 5-14

11 495-— 4 500-— 195 095-30 145 500-— 48 131 — 8 617-50 4 000-— 169 74050 44 338 65 61000-— 21 989-39 2 989-98 18 98564 11 780-— 73000-— 172 1U0-9 043-41 1 ooo-— 42 277-60 76 700-— 134 202-89 891-— 1 ooo-— 85 324-30 57 500-— 138 435-30

5-44 5-2 4-99 5-50 5-19 5-5 5 4-98 4-98 5-11 5-70 5-02 5 4-63 5-28 4-91 5-3 5-5 5-85 5-01 4-08 7-7 6-70 4-95 5 515

76 TABELL IV, UTVISANDE AV MYNDIG-

Svenska statens obligationer Myndighet

Lnnds b. allm. lärov Malmö > > > Kristianstads » > > Karlskrona > > > Hälsingborgs > » > Ystads > > > Landskrona realskola Ängelbolms samrealskola Göteborgs b. latinlärov Göteborgs b. reallärov Halmstads b. allm. lärov Göteborgs västra realskola Strömstads samrealskola Karlstads h. allm. lärov Härnösands > > > Östersunds > > » Sundsvalls h. samlärov Luleå h. allm. lärov Umeå > » > Piteå samrealskola Haparanda > Visby b. allm. lärov Norrmalms h. latinlärov Södermalms b. allm. lärov Norrmalms » reallärov Östermalms > allm. lärov Vasa realskola Katarina > Kungsholmens > Nya elementarskolan Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk Statens folkskoleseminarier: i Uppsala > Växjö > Göteborg > Karlstad > Umeå Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte Tekniska läroverk: Tekniska gymnasiet i Örebro Tekniska läroverket i Malmö Tekniska läroverket i Härnösand . . . Tekniska elementarskolan i Norrköping . > > i Borås . . . Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Tekniska skolan i Stockholm Bergsskolan i Filipstad Vävskolan i Borås Gymnastiska centralinstitutet Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp Lantbruksinstitutet vid Ultuna 1

Tyska M k .

Nominellt värde

Bokfört värde

65 000-— 99 480-— 139 0 6 0 ' 32 600 — 4 000-— 138 787-20 6 000 13 200-— 62 80085 00042 880-— 1000 5 000-— 130 000-— 140 0O0-— 5 000-—

65 000-— 99 4 8 0 ' 135 664 32 600-— 4000-— 79 490-30 6 000 13 072-60 60 400-— 85 000 38 393-90 1000 5 000-— 129 544 145 339-56 5 000-—

Medelränta

22 280-—

14 391-30

5-17 4-9 5-22 5 5 6-2 5 5-05 533 5-3 5-41 5 5 4-69 5-70 5 6-05

33 861-25 30 000-— 2 500-— 10 000-— 14 000-— 16 000-— 31 600-— 24 597-78 37 500-—

33 861-25 30 0002 393-75 10 000-— 14 000- 16 000-— 29 606-35 20 626-58 37 500-—

5-12 5 6-27 5 5 5 534 51 5

31 700-— 10 100-

31 445-— 10 058-29

4'97 5'21

77 044-44

66 748-70

5-19

Hypoteksinrättningars obligationer Nominellt värde

Bokfört värde

5 000-— 2 500--

5 0002 500-

90 000-—

90 000-—

11 00010 0006 000-

11 000 10 000-— 5 912-50

16 00018 000-

16 000 18000-—

2 000-

2 000-

3 000-— 32 200--

3 00031 990-

6 000-—

5 835 —

30 666-67!

27 266-67

10 000-—' I 175 240-—

9 650-— 169 417-80

j 1 250-— 3000-— 6 800-— 3 000-—

1 260 — 3 000-6 800-— 3 000-—

3-97 5 3-87 5

3 000--

2 967-50

343 920-—

301913-90

4-37

357 466-67

339 467-89

6 400-—

6 400-—

5-16

8 800-—

8800-—

33 600 — 18 7 2 0 - -

33 608-65 18720-—

5 3-5

20000-—

19 062-50

82 720 29 000

74 533-80 29 000-—

44 700 — 32 500-—

44 054-— 32 500-—

5-28 5

74 560 8 000

68 538-— 8 000-—

4 440-— 27 555-56 33 360 —

3 807-25 005-56 26 016-—

52 5-06 5

21000 39 266-66 77 700

20880-— 35 613-33 77 0 6 0 —

Medelränta

%

IIETERNA REDOVISADE

OBBLIGATIONSLÅN.

Kommunala obligationer Nominellt värde

— —

259 000 — 37 000-— 7 000-—

Industri- m. fl. obligationer

Medelränta

Bokfört värde

%

— —

Nominellt värde

Bokfört värde

6 Utländska obligationer 1

k * ? - Nominellt ra ta ° värde

% 2

—

—

—

—

259 000-— 37000 — 7 000-—

4-92 6-9 5-57

11000-— 5000 — 5 000--

9 460-— 5 000-5 000--

6-13 5 6

— — 18 000-—

— — — 17 870-—

— — — 5-04

21 000-— 21 000-—

21000-— 21005-—

5 5-95

— — — —

20 0 0 0 2 000-—

— — —

20000-— 2 000--

— — — —

5-83 6

— — 1000-—

—

— i ooo-—

— — 4 — — —

— — — — —

— — — — —

—

— — _

— — — — —

3 000-— 14 500-—

3 000-14 500 —

—

•

—'

—

4 4-5

—

Summa Totala obligationer medelMedelBokfört bokf. värde räntan ränta värde

104 000-—

— —

860-—

6-7

— —

— — —

— — — — — — — — — — —

— — — — —

— 103 956 41 5-39| fl.4 000-— }l3 099-61 $ 2 000-— — —. 4 500-— 4 500-—

—

—

—

—

18 000-— 10000-

18 000-— 10001-—

5-19 5-05

— — 27 862-50 5-8 — — — — — —

2 000-—

1 ooo-—

1 957-50 5-11

19 000-— 5 500-— i ooo-— 28 732-—

19 000 — 5 473-75 993-25004-88

5-1 5-2 5-4 5-3

— 1000 —

— 1000-—

— 7

6 000-—

5 955 —

5-03

— —

— —

— — 28000-— — — —

4-75

118 800 —

116 818-—

4-02

— — — — —

i ooo-— 2 500-—

1000-— 2 500-—

7 5-30

— — —

— —

— — —

— — — —

—

131 447 32

43 361-25 44 500-— 4 351-25 10 000-— 36 000-— 71 463-75 40 600-35 51 46(5-46 37 500-— 28 862-50 64 666-67 10 05829 9 650-—

5-04 4-84 5-75 5 5-05 4-74 527 5l4 5 5*84 496 5-21 3-63

593 910-38

4-74

— — —

— — —

— —

—

—

—

156 400-—

154 878-25

164 0 0 0 -

156 294-05

1 400-—

1 400-—

5-21

1 ooo-—

i ooo-—

—

—

—

—

— — — —

— — — —

3 000'—

1000 — i ooo-15 350-—

3 000-— — 1 ooo-— 1 ooo-— 15 350-—

—

—

—

—

—

—

51 000 — 251 OOO-—, 1650--

50 975-— 5-70 251000-— 6 1 650-— 7

18 100-—j 18 000-—;

18 100-— 18 000-—

— —

— —

240925-88

— — — —

12000-—

12 000-—

5-42

481 500 —

482 2 7 0 - -

—

—

—

5 000 — 52 445 — 144 560-— 45 500 —

5 000-— 51157-99 121 039-40 42 350-—

5 4-9 5-35 5-28

—

•

—

—

5-5 55 6-06

5-29 5-29

5-18 4 88 5-05 5-43 5-56 62 5 5-05 468 5-31 5-57 5 5 4-79 5-62 5

. — — — — _ — — — — —

243071 —

70 860-— 101 9«0-— 404 124-— 164 600-— 16 000-— 79 490-30 6 000 — 13 072-60 89 270-— 136 000-— 67 311-40 1000-— 5 000 — 146 544-— 163 339-56 5 000--

— — — —

_ — — —

_ — —. — —

— — — — —

1 ooo-— 6 727-50 3 000-6 8003 000-—

7 4-65 5 3-87 5

952 55409

4-58

17 600-—

4-86

36 608 65 18 7 2 0 - 1 ooo-— 94 596-30 56 350 —

4-92 3-5 5-5 5-15 533

645 837-— 291 500-— 6 650-— 75 844-99 199 758-29 163 426-—

522 5-83 5'50 4-85 5-27 | 5-25 i

.

—

—

-

—

—

—

TABELL IV, UTVISANDE AV BIYNDIG-

78 Svenska statens obligationer Myndighet

Nominellt värde

Bokfört värde

Veterinärhögskolan Veterinärinrättningen i Skara Skogsbögskolan Kommerskollegium Lotsstyrelsen Statens pensionsanstalt Extra provinsialläkarnas pensionskassa . . Lärarinnornas pcnsionsanstalt Statens affärsdrivande verk: Generalpoststyrelsen: Postsparbanken Postgirokontoret Pensionsfonden Telegrafstyrelsen Järnvägsstyrelsen

14 000 16 540 5 000 186 820 6 000 992 120 17 777 550 000

13 556-41 9 663-87 5 000-— 177 858-07 5 125-04 5 826 455-36 12 088-89 544 050 —

Summa

—

Medelränta

432 861-44 25 255 952-38 408 462-22 2 894 833-65 027 400-— 978 109-— 7 93650 7 800108 208-— 12 349 218-— 201131563-98

% 4-18 6-38 5 4-91 4-21 4-93 5-15 5-05

Hypoteksinrättningars obligationer Nominellt värde

Bokfört värde

9 800--

9 800-—

4 000-— 45 900-—

4 000-— 45 649-93

4 786 000-01 20 000-— 433 000.—

4 580 463-73 18 350 — 404 660-—

Medelränta

503 40 220 206-67 36 619 947-41 5 138 580-60 4-62 5 326 980122 240' 521 128 000-— 5-89 3 950 0 6 5 — 522 4 346 620119 235 359 92

%

IIETERNA REDOVISADE OBLIGATIONSLÅN.

Kommunala obligationer Nominellt värde

Bokfört värde

79 Industri- m. fl. obligationer

Medelränta

%

Nominellt värde

Bokfört värde

Utländska obligationer

MedelNominellt Bokfört Medelränta ränta värde värde %

Summa Totala obligatiner medelbokf. värde räntan

%

5 000-—

5 000 —

5'—

13 000-— 4 000-—

13 000-— 4 000-—

5 5

547 0 0 0 - -

28 356-41 9 663-87 22 000-— 227 508-— 5 125-04 14 285 039-— 45 213-89 1 261 210-—

4-51 6-38 5 4-88 4-21 4-77 5-25 5-09 5-14 484 4-92 5-89 4-96

—

3 412 903-33 3 33715227 15 000-— 14 775 — 314 000 — 312 500-—

5-22 5"08 523

540 967-64

5-30

32 853 038-52 29 804 075-48 601 000-— 592 075-— 580 000-— 575 250-—

5-31 23 S29 826-66 22 432 476-95 4-63 5 227 0 0 0 - - 5 224 090-— 4-58

5-72 5-24

6 267 095-— 6 161 394-—

4-61

4-76

5 000-—

4 950-—

114112 452-22 13 849 579-25 1 675 599-— 7 936-50 5-05 24 015 302-—

85 637 75403

—

-|

—

625 308.89

1446637 88014

1 561 0 0 0 - - 1 549 675-—

—

40 007 909 37

•SO

Tabell V, utvisande fondernas innehav av olika slag av obligationer i förhållande till fondernas totala obligationskapital.

M y n d i g h e t

Fångvårdsstyrelsen Arméförvaltningen: Artilleridep:t Fortifikationsdeprt Arméns truppförband: Kronobergs reg:te i Karlskrona Norra skånska infanterireg:tet Södra > > Skånska kavallerireg:tet . . . "VVendes artillerireg:te . . . . Militärbefälh. å Gotland . . . Livgrenadjärreg:tet Smålands arméartillerireg:te . Skaraborgs reg:te Älvsborgs > Bohusläns > Göta artillerireg:te Ö. arméfördelningens stab . . Göta livgarde Upplands reg:te Svea artillerireg:te Jämtlands fältjägarreg:te . . . Hälsinge reg:te Norrlands artillerireg:te . . . Västerbottens reg:te Marinförvaltningen Riksförsäkringsanstalten . . . . Pensionsstyrelsen Medicinalstyrelsen Hospital: i Stockholm » Uppsala > Strängnäs * Växjö » Västervik » Lund » Göteborg > Vänersborg » Härnösand Länsstyrelserna: Södermanlands län Jönköpings > Kalmar > Gotlands > Malmöhus » Göteborgs o. Bohus län . . . Skaraborgs län Värmlands » Västmanlands » Västerbottens » Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Byggnadsstyrelsen Statskontoret Generaltullstyrelsen Nationalmuseet

Totala obligationskapitalet

Hypoteks- KomInUtStatsin rätt- munala obliga- ningars ob- obliga- dustri- ländska tioner ligationer tioner obliga- { obligationer ! tioner

Kronor

procent av totala obligationskapitalet

629 260-—

97-49

130 600 — 31 000-—

84-69

2 000-— 48 205- 9 8 44 955-55 10 741-46 24 020-— 17 500-— 59 433 — 5 000-— 10 947-— 35 343-40 6 300-— 350-— 9 000-— 5 000-— 88 334-02 10 000-— 51 000-— 5 000-— 20 000-— 50 000-— 909 525 — 43 885 58539 112 512143-65 6 314 415-15 30000-— 40000-—

1 ooo--

17 000-— 500-— 24 000-— 5 999-32 260 000-— 11 000-— 10 000 — 16 300-— 26 375-— 63 286-— 3000-— 40 575-60 91 300-— 60 000 — 25 200'— 276 250-— 9 700-— 113 082-30 83 263 336-83 5 030-05 81880-50

—

2-51

—

—

32-81

18-67 22-55

—

4-16

—

100 20-74 4464

— 87-51

60-59

100 833

100 76-44

100 100 71-71

28-29

100 100

— —

100 20 32-83 100

45-09

—

— 100 100 100

95 84 32-23 70-33 20-05

0-53 35-37 20-32 48-08

63-67

36-33

3-63 29-13 9-35 29-17

80 22-08

3-27 2-70

—

100 100

— —

—

100 100

100 100 18-40 96-21 35-03

100 81-60

— 3-79

64-97

— 76-45

100 23-55

100 100 74 39

12-58

0-36

7-87 25-18

16-26

0-88 1-79

100 91-25 56-18

100 26-90

0-59

TABELL V, UTVISANDE FONDERNAS INNEHAV AV OLIKA SLAGS OBLIGATIONER.

M y n d i g h e t

Domkapitlen: i Uppsala > Linköping > Skara » Västerås » Växjö » Lund » Göteborg . » Karlstad > Härnösand » Luleå > Vis hy

Stockholms stads konsistorium . . Vitterhets-, historie- och antikvitets akademien Uppsala universitet Lunds » Karolinska mediko-kirurgiska institutet Farmaceutiska institutet Tekniska högskolan . . . . . . Allmänna läroverken: Hudiksvalls h. allm. lärov. Norrtälje » Linköpings h. allm. lärov Norrköpings > » » Västerviks > > > Eksjö » J > Vimmerby samrealskola Skara h. allm. lärov Vänersborgs h. allm. lärov Borås h allm. lärov Mariestads realskola Lid köpings h. allm. lärov Skövde > > > Alingsås samrealskola Örebro » » Nyköpings > » Eskilstuna > > Södertälje * > Västerås > » Falu > > Arboga samrealskola Köpings >

. . . . . . . . . . . .

. . .

> » » » > »

Jönköpings Kalmar

h. allm. lärov. > > >

Lunds

>

t

. . .

. . . . . .

•%

Malmö > > > Kristianstads > > » Karlskrona > » > Hälsingborgs » > » Ystads > » > Landskrona realskola Angelholms samrealskola Halmstads h. allm. lärov 6—293075.

. . . . . .

81 Totala obligationskapitalet

InUtStats- Hypoteks- Kominrätt- munala dustri- ländska obligationer ningars ob- obliga- obliga- obligaligationer tioner tioner tioner

Kronor

i procent av totala obligationskapitalet

614 740-— 627'207-62 92 500-— 299 H00-— 294 300-— 42 1566-67 376 697-87 264 500 — 326 396-72 60 900-— 39380 — 225 746-30

20-45 58-45 3243 18-49 100 89-79 100 83-58 16-20 46-36

792 428-31 7429141-05 4 973 753-60 2 353 650-91 119 259-60 1 714 920-—

1663 20-69 20-53 32-45 63-10 46-83

21-08 8-92 30-63 41-17 36-06 30-79

52 000-— 3-85 10-40 197111-75 16 300-— 100 34-60 21 385 — 13-01 11 495-— 4 500-— 100 83-60 195 095-30 99-66 145 500 — 48131-— 100 8 617-50 100 4 000-— 67-18 169 740-50 14-94 44 338-65 61 000-— 100 59-07 21 9K9-39 2 989-98 100 18 985-64 100 11 780-— 100 95-89 73 000-— 99-42 172 100-— 9 043-41 0-55 1 000-— 69-31 42 277-60 94-79 76 700-— 80-25 134 202-89 891-— 100 96-40 1 000-— 98-83 85 324-30 30-43 57 500-— 138 435-30 8432 70 860-— 91-73 101 980-— 97-55 404 124 — 33-57 164 600-— 19-80 16 000- 25 79 490-30 100 6 000 — 100 13 072-60 100 89 270-— 67-66 136 00i)-— 62-50 67 311-40 57-04

423 26-13 61-08 10-08

10-25 11-43 3-24 36-72

76-56

23-44 100 10-21

— — —

43-74

16-42 20-32 9-30 2-14 1306 47-41 17-84

65-0 3-99 3-25 34-71

63-48 0-60

6-59

48-01 57-33 1-43 8-54 0-84 15-79

76-92 30-19

19-23 28-47

51-37

—

14-03 86-99

15-38

—

—

—

0-34

059 67-09

100 29-81 17-97

1-02

2-42 40-93

4-11 0-58 99-45 100 14-13 3-26 5-66

16-56 1-30 8-13

0-65 5-96

3-60 1-17

69-57 6-32 7-06 2-45

2-14

7'22

54-68

64-09 22-48 43-75

2-34 3-04 3125

20-02 15-44 31-21

14-71 2-97

12-32 7-35

82 TABELL V, UTVISANDE FONDERNAS INNEHAV AV OLIKA SLAGS OBLIGATIONER.

M y n d i g h e t

Göteborgs västra realskola Strömstads samrealskola . Karlstads b. allm. lärov. Härnösands > » > Östersnnds » » > Sundsvalls h. samlärov. . Luleå h. allm. lärov. . . . Umeå > » » . . . Piteå samrealskola . . . . Haparanda samrealskola . Visby h. allm. lärov. . . Norrmalms h. latinlärov. . Södermalms h. allm. lärov. Norrmalms h. reallärov. . Östermalms h. allm. lärov. Vasa realskola Katarina realskola . . . . Kungsholmens realskola . Nya elemontarskolan . . . Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk Statens folkskoleseminarier: i Uppsala > Växjö > Göteborg > Karlstad » Umeå Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte Tekniska läroverk: Tekniska gymnasiet i Örebro . . . » läroverket i Malmö . . .

> >

»

i

Härnösand .

Totala obligationskapitalet

InUt-tHypoteks- KomStatsinrätt- munala dustri- ländsska obliga- ningarsob- obliga- obliga- obliggationer ligationer tioner tioner tionaer

Kronor

i procent av totala obligationskapitalet t

1000 5 000 146 544 163 339 56 5 000 131 447 43 361 44 500 4 351 25 10 0U0 36 000 71463 40 600 51466 37 500 28 862 64 666 10 058 9 650

100 100 8840 88-98 100 1095 78-09 67-42 55-01 100 38-89 22-39 72-92 40-08 100

593 910 38

—

—

10-92 11-02

—

0-68 79-08

4-61

—

44-99

11-34

52-78 7-66 2-45 48-58

42-10

3-46 9-21

—

11-24

28-52

40-57

19-67;

1000 6 727 50 3 000 6 800 3 000

18-73 100 100 100

44-11

—

100 37-16.

952 554 09

31-70

35-64

16-26

16-40

17 600

36-36

7-96

5-68

36 608 66 18 720 1000

91-81 100 100

elementarskolan i Norr94 596 30 köping 56 350 » elementarskolan i Borås . Särskilda anstalter f. yrkesundervisning: 645 837 Tekniska skolan i Stockholm . . . 291 500 Bergsskolan i Filipstad 6 650 Vävskolan i Borås 75 844 09 Gymnastiska centralinstitutet . . . . 163 426 Lantbruksinstitutet vid Ultuna . . . Lantbruks- och mejeriinstitutet jämte 199 758 hovbeslagsskolan vid Alnarp . . . 28 356 Veterinärhögskolan 9 663 Veterinärinrättningen i Skara . . . . 22 000 Skogshögskolan 227 508 Kommerskollegium 5125 04 Lotsstyrelsen 14 285 039 Statens pensionsanstalt 45 213 Extra provinsialläkarnas pensionskassa 1 261 210 Lärarinnornas pensionsanstalt . . . Statens affårsdrivande verk: Generalpoststyrelsen: 114112 452-22 Postsparbanken 13 849 579-25 Postgirokontoret 1 675 599 Pensionsfonden 7 936-50 Telegrafstyrelsen 24 015 302Järnvägsstyrelsen Summa 446 637 886-14

48-63 100

20*15 6-82 11-15 5-02 15*92

8-33 44-76

6-92 32-58

—

25-19 24-63 96-54

8-19

— 78-79 51-46

21-30

10-61 2-74

—

—

27-53 47-15

74-68 75-19 67-45 25-91

1-06 27-24 7-89 86-11 2481 11-02

—

906 17-63

18-18 20-06

—

5909 1-76

32-06 40-58 32-08

23-36 32-68 24-78

22-13 20-90 58-37 100 51-42

32-09 37-10 7-30

256-12 4-28 34-33

37-72

16-45

25-66

6-45

0-0)2

45-03|

26-70 j

19-17|

8-96|

0ii4

12-52 47-81 100 22-73 78-18 100 40-79 26-74 43-14

17-83 34-56

60-59

3-79

19-66

r-l

-H O

lOOiO H O W OOr-l <M g c O

O

I O I O

it) CD

I o n rH o

oc

ö

!>• OS

O) CO

i ä

O O O O O o cDOiO

H

8 J 3 .9 a I I I

1 o o

O O K- O o O O OS o o r j n o i o o c o 0 0 CM CO COI>" t ^ 0 5 i—1

tn

m t» -+^ oj

o o o o o o o o o o

a o fe

TTiOOOQO CD CM CD OS TH CD

CD a T3 :c3

1 CD CO

O O

oI O oo co^.

o o o o

o o o

O O O i O r - l O O O - i O O CO T-(

•"StlO-"*!

o o o o

i o ! o

05ifi

o

oco

I

o

I

OCOH O i O O

ooo CM CO CO

I i I oo oo oo oo

<*

CO

>o 1—1 X

M DO

•O

o

III oo oo oo

H O O i O 05 iC o CO rH

er,

I

OO

I o

OiO

o

o o

O O 0 0 5

o o o o o o o o t~

I o

I o o o in

I

O O

O

o

! o o

ON

fM CM

OiO

I i O (M CM CM

O O

OcM OCO CM iO rH H

I O O I I O O I OiO Ol CO

I O O I lOO CM-*i CO

oo

>oo

o o o o Oco

pq »O CD O H O H 1 I O '

cb<MTHT^coT^ÖOT-<#ö-*>bcbcb

s3 a

I I II

O O O i O O O OCT5 CDrti i n tO O C O O CD CO CM CD CM (M O CM o

oo

a.2

itj

I£ I

ooo<

CO

ocoo O CM 0 0 focn

O O X n H O l O

O O O O O O O O O O O O C O i O O O O O O i O O O O O i O O G O l iOiO(NOOt»IMNOiO'XOOOI COCTHfMHi-INOCncOTtliOOI CM CM CD i

(MCOCM

«o

!i : o J>0 =TH

<D

PH H

•»

a

a bd DO

a a .^

OQ

CJ tH

OJ

•» co

kl

2 I? C03 S :c6 a r-H ODt te rH'-/ CD tH T i *• o P< oj (8 O 03 «-£ 09 a cä -t-> ' a £ P j *

o

tH

B o

tH

a : 0 ed 00 bi: 00. OrW . g a:<i O QM a a bo SJ 5 a£ tH ^ M G H K•a H W 02 ej O r

'-sas Ira-g >

"CM

> r3a -Ö S cS M t o ' •i 5 " Ö

H-= <D •+5 bf C

O ;o

sa

2 g a s a

lä

00 T3

3*

4 4 CS tH ® rH

g aa

a -a S eä -e

>ra

• 2

g

K

:c3 a .^ Al 03 carH rMrtj rf * fc co o,«a -g * O ^ rj 44^ g .2 S3 a os Jd M -S a -^ tJSgJ a co C3 | j3 .a » -g ! i O h O O flrl+l^ O! » S n

a

—'

™

OJ t> CO T 3 u

M

cS

r—

CD

Nil-

CO

CO

O

<B 08

rH

a CCS P . T 1 a

•

CD c6 bO tH :a3 :cd

PH Ö

1t-w

HEHrJ

cS bO

84 00

fl t-

o3 co &D as

i C <—< »O CO

i c I O I O in i o

oo

o

O i O O " *

•<*

H ^

> ,

re

a B 3 Ond net) J

<cS

o

oo

o <x>

3 S 3 .2 -§ a7

O

lOrtiiOiOibidio-^ibibcb

CO lC3 iO « 5 rH l O

i b i b co cb i b »b - #

o , 3 -r- : (H a <u o °3 • H , a K >> i ce -~^+s

O

o o oo

l i O O

o I .t- -HoO O iO

-tfi

O CO

o

o o <M CO

:©

fee

°C3 '-'

J

a

B o3

fl fl

a

6C

QC fcJD

«B O g

0J

^

ö

o r> i o c o I o ^co o

Vc Zt ; *->

••-< ^

03.

t^-^fi CO O-

t»

o r-i

OP

I—I

^

e . fl 'e 05

l O t»

r-

-M

-fa

O O

.£ £ © g C5 •+= % 3x •PH

t - 5 . 2 f i , * :o3 O ^ ** i O f>

o o oo -*f

O O O O O O O I > - 0 0 0 O O i D i O O O O C O O O O O N i O l M i n O N N O X N i n c o c o t1 i n c o o s i-i o c o

O O O O 30 I O O O O O C O t ^ O O O O O N

o o a o O i O O O

o

I CM

>tf

o t ^ ir: i n O C - t - t~O CO SQ o s •^ti i d t— O OiOCO

oo iO o t>-in

<-«•

S 'fee •g V ©

c/5

I

© -fa ©

-fl fee •-•I

M

tC

M M o oo

tO

I o t-3SOS Ö O O i O O i rs o cr> o o • 0 CM ^ OS OS O CO i O t - - * i-l rH CO CO CM - * t^OS

I I I I I I I * I I I Ö O O Ö Ö O Ö f - Ö O O O O i O i O C O O M O O i Q O t > i O SM i O O f- t— i O CO t— i O CO CO i O i—I i O CO OS •># iO CO ' GM - * ^ CO "•*< '•£> i—I CO CO HHCO

O O O O C O i O O O O OCOGM O O O O O i O

inoixM^m i-l

N O coco —I Os co

fl

-^

I I

.1 l O O O ö GM O O o O i OI— J > • * o o 0^0 CM c - os

O O O O O O co I O O

eS

. 2 03 ©

.2^

no

fleg

"p -fa

B £ i cs *-< - • co c2 "Ö oC-S

fl

60 J2

-1^ r B

C3 G0

.2 £ - 7 3 W> i< h n J * ^ ' -os o,

>H

2 P

fl g

co i-i

<2

ce : o a

a "a

a

fl

^k

m Ti M « <J p

52 =o : o * ^

P3 PL| i J

-ff i 2

fl

cc Q

CO

• 5 oo bO (H . Q

00 M

S g l g i s - ö S s a J o g - o,.2

H

Ö

-^

C

A

er:

fl

Cg

1-1

lä -^ fl o a «

oc

bo g

o

,rt o ^3 u

a

" S 3 " ä

t-

o

CO

:0 pfl

a

Cll 03

o5k

a

» •n

'SL "> o

fl a >

pM

A

•Q

a M

Nr^l -dtS*° ^ ^ f l ^ j l - S - I « c o M äa •H

-a

6);

P J M&HCH<1

:crl

: 0

0) 00

:o3

^> J >

85 1

• *

io-*in-*

> ,

fl cu ort

a ä-

, i

oo

, O i 0

> ,

rt co

no r-o

ort

i-HO O l —I O 00

<u 5 :cä rtl = T3 H t*

"~

1 M<

1 18 1

CO C5

lOO TJI o CO o OOO i^CD OOO CT>CO

O

o «5 >.

fl åu

s

GO O t»

CO

os «3

fl £

| i

»o

O »O

P

co

88 I I I I I I I I I I I I I I I I I

elär ering ärde

S-.

o oo oo o

fe Ti

^ .2 ^ le f o o a So £ » t;

ert

O O O O i O O O O O O c O O O o o o o - n o i n o o o c o o o o o o t o n o o o o s m o o o o ^ o c o H H c o x i i O M O O i f l rH i—liOCO " ^ i—t CO i—Ii—I

I

oooooooooooo

O O X) O O t^ t ^ o o oo co co

O O O c n o O O O O O i O O OCOOCOOOOiOOOCOO

-HCOT-Hait^coeo-M^tico-^i-i O

—<

CO i - l

rH

II O N r J G O O O H I O

OOOHSq i-l CO CO TO l O GO (M CO WHCBTO

i-l

a:iC00056c0005CO"*05COiOCDGOCDiOCOitTt(XNCOOSSHDiQ i-H CO T t l

l O l O H

^ C D i H H - *

l O H

COCOi-HGNl

-HTfi

I I II

<N

i-f

i-HCOOJ

^ * l i—I

«

)

H

N

O

H

C

O

T

-

I

^

-

H

I <M

a c

> c M rad s-c- >c <t K*

•o rn' . ^^. t CO «H l—( l

>

>

c s-

ej

^3

<u —5

c

S

rfl

:o

f-> —I

g rt

fl

12.2 3 rt Ä §.5 fl 60 co -A § O S co _ j

fl Ö fl rt _ i j CT

M ?. rt 22 ort -!d ,_«

a

rt fl»-i-ö-£ o - ^ l j j ) ^ x—» ^ raä © . S . 3 »-. C»} oo to :rt co

rt

i l a l a. :o * *

co

ffll

'K > J512

—< " e ä : a 3

60 I

O i H ^ H 0 0 T * »Q ( N T f l O O O O t D CO 3 0 GNJ i-H - * l CO

S

co^fi CO

)Ä

I

CO O OOO i-l IO N O O X i O W

O O O O ^ H O ^ O O O O C O O O O O O O C T l O O O O O O O O O O O O O C O C T J O O O O C ^ C n O O O O C O O C O O O O i O O O O O O i O i O

5 fl

I

t- J J H I I

2SSS"n2°S2otooooo::ooooooooooooo

"5 fl

rt

g

+ J O fl fl s8 co fl M _. co co . _H fl CD 03 fc! 3 fl rt J ^ CO LJ M u ^ ^

—-. ^ ^

> 2 fl ^ ^ ^ ^ • äo 2

a

^3 ^co fl fl

" Js Ä cd rt W

fl

- ^

rt

r t fl : o rt ._< co fl 55 « : [ O f f l J 02 o ^ w ^ p> M ii1 : H <1 O KS>02~«1

fl a J2

rt

1 o rt JL fl O ^ JJ< . r t ^ oo b o - " Js| CO 00 . 3 H »_, co 00 fl ca o o 03 0-1 JO

c* -^ "C S rt =? A

0° ^ 3

O

CC

§ PH PMPH

CD

Frt-HH

!>02

Srt!^

<u

86 Tabell VIII, utvisande de av myndigheterna redovisade inteckningslånens fördelning å jordbruksfastigheter och andra fastigheter. Lån mot inteckning i Myndighet jordbruksfastighet

N. Skånska infanterireg:tet Vendes artillerireg:te Livgrenadjärreg:tet Älvsborgs reg:te Upplands reg:te Riksförsäkringsanstalten Pensionsstyrelsen Länsstyrelserna: Södermanlands län Jönköpings » Kalmar > Malmöhus » Västmanlands » Statskontoret Domkapitlen: i Uppsala > Linköping » Skara » Strängnäs > Västerås > Växjö » Lund > Göteborg » Härnösand » Visby Stockholms stads konsistorium . . . . Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien Uppsala universitet Lunds » Karolinska-mediko-kirurgiska institutet Farmaceutiska institutet Tekniska högskolan Allmänna läroverken: Gävle h. allm. läroverk . . . Linköpings » » > . . . Västerviks > » » . . . Skara

»

>

•>

. . .

Vänersborgs > » » . . . Borås > » » . . . Lidköpings » > > . . . Strängnäs > » > . . . Örebro > » > . . . Nyköping > > > . . . Eskilstuna » » > . . . Askersunds samrealskola Växjö h. allm. läroverk Kalmar » > » Oskarsharshams realskola Hälsingborgs h. allm. läroverk . . . 1

4 000-— 4 000-— 2 000-— 11 350 —

5 00010 000-— 5 000-— 2 000-— 1 270 255-8 533 13638

annan fastighet i Stockholm

å annan ort

19 000-15 000 — 9 000-— 5 000-10 175-10 175-38 700-— 36 700-35 350-— 24 000-— 180 000-— 1 727 209-66 1 547 20966 1 8 768 700-— 6 175 760-76 14 944 460-76

39 076 388-70

15 000-55 450-40 850179 450-6 000-2 000-7 000--

5 000-— 10 000-— 7 000-— 2 000-— 2 000 53 782-23 1324 038-10 39 609 525-08 73-250 102 700 135 800 25 500 43 000 56 700 119 787-42 34 500 5 800--

438 750-— 230 577-29 596 600-

Summa lån

45 000-— 450 000-—

2 107 2001 330 8754 4501 649 975-— 10 0 0 0 -

20 000-— 2 300-7 5005 000-14 500-4 000--

3 500-—

10 ooo--

60 600 50 915 1000 23 050 5 000 5 000 1200 58 066

142 000-20 000-13 000--

10 000-

2 000-72 900-10 00015 000 -

15 000- 128 700-—' 143 550-— 315 250-— 31 500 — 45 000-— 63 700-— 119 787-42 34 500-— 5 800-— 438 750-— 45 000-— 2 787 777-29 1 927 475-— 1 654 425-— 10 000 — 20 000-2 300-7 500-— 5 0UO-— 18 0004 00010 000-— 60 600-— 192 915-— 1 000-— 43 050-— 18 000-— 5 000— 3 200-— 130 966 — 10 000-— 25 000-—

Uppgift har ej kunnat erhållas i vilken utsträckning lånen avse jordbruksfastigheter.

TABELL VIII, INTECKNINGSLÅNENS FÖRDELNING Å JORDBRUKS- O. A. FASTIGHETER.

87 Lån mot inteckning i Myndighet jordbruksfastighet Ängelholms samrealskola Göteborgs h. latinlärovcrk Halmstads h. allm. läroverk Varbergs samrealskola

i Stockholm

å annan ort

1 500-—

5 000 — 101 o o o - 8 800-— 1 (oo-— 19 690-— 7 000-— 3 000-— 3 000-31 500 — 14 000-— 8 000-— 18-850-— 1000-1 500-—

54 500 —

58 500-—

18 700-— 3 000-

18 700-— 3 000 — 13 578-58

6 036137-79

63 320 234-72 4 841000-— 251 000-— 188 887-12 8404 514-— 362 250-—

5 000-— . . . .

3 800-— 1 ooo-—

Åmåls > Filipstads » Östersunds h. allm. läroverk . . . . Umeå > » > . . . . Piteå sam realskola Haparanda » Visby h. allm. läroverk Södermalms h. allm. läroverk . . .

7 000-— 3 000-—

Tekniska läroverk: Tekniska elementarskolan i Borås . Tekniska fackskolan för maskininduVeterinärinrättningen i Skara

Summa lån

annan fastighet

101 000 — 5 000-— 19 690-— 3 000-— 31 500-— 14 000-— 8 000-— 18 850-— i ooo-—

4 000-—

. . . . 13 578-58

Generalpoststyrelsen: 1734 618-79 Postgirokontoret Pensionsfonden Telegrafstyrelsen . . Järnvägsstyrelsen Vattenfallsstyrelsen

. . . .

Summa

55 549 478-14 4 841 000-— 251 000 — 115 000-— 8 382U14-— 362 250 —

73 887-12 22-500--

_

4 961419-33 121516844 08 17 271 445 32 143 749208-73

J * e3 CJ —. fl

'Ö H-3

(*!

^

M

cS

fla _ 2 3

to

CM

•rtl

till :liga aunc

. f-l

©

"£ 5

3 kg M

^j

o

n B U2

fl fl s

1 1 O

r^

1 '•->

o oä fcc

fl

en i j

Ti CJ

»31

bC O 4=

os 1^

•* •* 1^ l ^ o

TJ< l O

-rti - r f i b C D - ^ i O i C

C~TJI

1 1

1 11

i-i 1 eo O 1 co 1 o eo 1 CO Ö GX» e b Ö i * O ^ ! > - 0 O O CO -e*i CG! CO L C I O GM e c i - i G-l i—1 CO i—

ö

I T « oc 1 t - s> o r- • *

oO XoN>oac l ^ O T-i

_ r> 1 ^ CO exi cc Os t ^ i f t C tD iT O l >— O J C T-H i C GM

t ^ GM CD CC

I

I

I

!

1 1

1 1 1 16 1 l o O CO

i - (

1 1

in

co

- i

© cS

S

W)

:£.9 +J >—i

cö

©

1 U5 I CO c - 1 Tji l O C C t C O t ^ t > c^ co CTS i—i CO co cc co i-ICD l O CDCO

-H CO

i * cs i I oo c o 1 1 1 1 C O O O O O C O C O co i>- i n o r^-*coco CT5 GM

cb co

o

M

I

* 1 co r^ CD

1 I I

1 I

eo oo 3C GM

00 CO »1

T-I

I 1 i 6 l o O CO

1 uC CO 1 Tji oo

O CS eo » o

1 1

1 1

i

1 O Tji

1 I I I I

©

| 1 I I

I \

o eo cb lO

X

'£

• * *

ej

JM

-fl

A CJ

tJD

H

CN OO SS 06 »(5 06 CO C? 01

ttl

0 CO

i i 1 1

t i -

ers r~ Tji

TH l-H

©1 OS 06 1—1

*1 »O

CO

cd

s 72 te

fl CJ

fl

j3

a

.

jg

• "HJ CO

• fl !J3 ^ ' CO

—' nd

'o o

fl

GO

:cö

Ä

•2 -^

c3 CO ct3 j .

g

• {?

Sfl ' 2 S

a) 44

' S ,

"B..ä

^Sfe^-2

^ S

t „ Ä g S ^ g

Ä

"S d C J c ; CJ f-< 4 4 ^ t n CJ

00 60 Z

44 - t co <£ »H C

fl fl ^ .a j i ^ o

,-•5 Ss^^gJäiäg

fl :c3 n r • S ö t

h p< ^ O c c. >-. : 0 0> ^ S In K •> "T? : c a »« d 2 <- •% ai . f l :ct3 o R

co ex J4 c .—. a. P H P - i-5

fl CJ

fl © ,© c3

"*

ca

42 CJ

©

a 2

>s 44

"*

-H co o>

a

•1—(

»0" T-H ©1 l O

CJ na ce

"fee

t^-

T *

O CJ

©

^5 CC CC SS S5

m

i—i cb cb o o t ^ r^t^co GM T - I CO T J I CO CD CO C D l O

l ^ M 1H 1 1 1 CD I I t^ ib CO co GM

T —

i—I

eo i o Tji ^ -

C<1 eo

öcbcb iibcb icb CD —< co ICOCJS I G M co o o coco o O O G M CDCO O CD (35 U ) C2 l O O

1 1 I I

1 1 1 1

i—I

1—1

-H UO i ci<* 1 1 1 CO I I O co Tji i-l

eo

eo - * i> i -

O N O GM c n CD O C O H co co ia

Tji OJ c o oo

*

C2 iC CC C5 cc

1 M M1 I to» T2j i * *

lO CO

1 1 ebeb oco co i-1-» T j i OS GM

T

0 CM Ci SD TH

I O CN

I1 I 1 ö 11 o

M

M I M

-

*

-H 00 1 1 1 1

tr^ CO lO

"H

GM co CD

1 T

(M »O 1 co t ^ 1 CD CO CD —i©r> C5NCO GM — i CO CO CO CD O CD l O CD CO GM

i 1

i l * * t1 1 t> i Ö Ö N C O O i O C O C O f - O o co co 1—1 T* •<* t50

o e< CN oc T > r^ co T J t>cc o T* CO i C O s CTs i-H CO TT

C5 CC 1*

os CO

Th t o O i O i-- t o 1 N N G 5 1 iGXCO O t C - i ^ O i O l O "*i r j i - i GM CO CO GM GM

l i o e o o-rfltMoo 1 T*H o o eo o i » c o OCOeO llOGMCTS^I O —< CO 1 c C i K ^ i i J i co o O co^ir^co OOJGM © i o c s » <X> CV CO o GM C-. CC

M I M

CO CT i—nr er er co

I I I 1 1

GC

CO

T-H l-H

OS 1 ^ TJI T j i LtO

CO

—c

o

l i o e o i o o o o o o 1 TJ< 0 0 1 t o N i * c s O C O t D O i O i C t M C O ex> . - ( CO _ CO ex> CO CO c o o o o o o w ^ f f l O C S G X I C O O i O O ^ H <X> CO CO l O i-H ( M C~r^

vC

^

i ^

•<*<

O O T* ri O iTJ ( M i—l O i-H I O rl O i-H er: 1—I

i b T^r - r~GM CT O CD

CN os eo ^ CO 00 c s iniOiOOib'efi-^-eti

m

<M CC

•fl ofl oä

co OS

1 i-H I « 0 O 1 ^ H o l 1 1 CO 1 o o 1 0 0 - * COOCQ--COCOCTSOO •* O - f t O l i j i O O o o c o - * 1 co co co i n o O O i O u O - M X C-GQCOCO -* —1 GM i - i CO T-i •^

i • * oo 1 t- t-

O

*tf

s

© £6

O T J I

O C i O O ) o c o r - t— 0 < N COCT3 7—( 1-1 l O C5 OJ

CO o eo i c CC cb CD TC CO c t o GM —ifl; t^GM CO —

c6 C f-l

co CO iO

l ^ CO l O CO CO T d co i r : C O O r-co CTS i—t i~1 T j i i—1 —H H O GM

eg cS

OS CD OS OS Tji T d

o *~ a

fi

f-c cd co S

:ctj ' Ö ^

3 ^ P r ^ M ^

d

bfi'O

5 j C3 O t i •+J - P 4 4 k .

O ctj S CO C l . Q-.^H 00 " a McB Ö P ' C ctj - ^ 1^» :ct3 t-, t n co > CJ 0 0 C C C H I - H O

r-j

•c 0 a

89 Bil. 4.

P . M.

i anledning* av utredningen om statliga fonders förvaltning. Kungl. Maj:t har den 24 september 1928 anbefallt statskontoret att enligt angivna riktlinjer verkställa utredning samt inkomma med förslag till åtgärder för ernående av större enhetlighet och mera tidsenliga föreskrifter beträffande grunderna för den olika verk och myndigheter åliggande placering av statsverkets med därtill hörande fonders kapital. Enligt riktlinjerna bör utredningen avse samtliga sådana kapitaltillgångar som statens mjmdigheter hava att på längre eller kortare tid placera i förräntningssyfte. Huvudfrågan i utredningen angives vara åvägabringandet av enhetliga och mera tidsenliga regler beträffande placeringen av de tillgångar, som avses. Olika placeringsmöjligheter och lämpligheten av en uppdelning på skilda placeringsobjekt böra därvid komina under omprövning. Bland frågor, som därvid böra behandlas, nämnas följande: i vad mån och på vilka villkor tillgångar må kunna placeras å räkning i riksbanken och i enskilda bankinrättningar; eventuell utsträckning till andra områden av den för statens pensionsanstalt gällande föreskriften om överlämnande av tillgångar som lån till riksgäldskontoret, varvid räntegottgörelsen särskilt bör övervägas; utlåningen mot inteckningssäkerhet. Vad särskilt statskontorets meddelsförvaltning angår, bör bl. a. övervägas, huruvida den för nämnda verk träffade anordningen, enligt vilken ett större antal fonder förvaltas sammanförda till den s. k. gemensamma fonden, bör i ena eller andra hänseendet undergå ändring, så att vissa smärre fonder, vilka för närvarande icke ingå i den gemensamma fonden, dit hänföras eller vissa större fonder därur utbrytas. Jämväl bör undersökas, om skäl föreligga att också för andra myndigheter inrätta motsvarigheter till statskontorets gemensamma fond. Ett rätt fyllande av statsmyndigheternas uppgifter på förevarande område är i mångt och mycket betingat av de former, i vilka förvaltningen utövas, och det sätt, på vilket verksamheten kontrolleras. Vid granskningen av denna sida av problemet bör, i den mån så visar sig erforderligt och ej redan skett, anordningar sökas, varigenom de förvaltande myndigheternas behov av finansiell sakkunskap vid medelsplaceringen tillgodoses och samtidigt sörjes för samarbete mellan olika myndigheter, så att onödig konkurrens om placeringsobjekt undvikes. Enligt i statskontoret sammanställda uppgifter uppgingo de fondtillgångar, som den 30 juni 1928 redovisades hos statens myndigbeter, till 1 383 534 046 kronor 85 öre. Häri ingingo icke sådana fonder, vilkas tillgångar uteslutande togos i anspråk för av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd utlåning, d. v. s. samtliga statens utlåningsfonder samt manufakturförlagslånefonden. Däremot ingingo i det nämnda beloppet samtliga tillgångar å rusdrycksmedelsfonden

90 samt handels- och sjöfartsfonden, ehuru Kungl. Maj:t och riksdagen i viss utsträckning reglerat utlåningen å dessa fonder, ävensom de å fonden för statens aktier redovisade tillgångarna. De fondmedel, vilka varit föremål för placering genom vederbörande myndigheters egna åtgärder, belöpte sig den 30 juni 1928 till cirka 1 146 000 000 kronor. Ovannämnda tillgångsbelopp av cirka 1 383 535 000 kronor var den 30 juni 1928 placerat på sätt som framgår av följande uppställning: c:a kr. kontant kassa 863 000 insatt i riksbanken 4 806 000 » » privatbanker 32 730 000 » » riksgäldskontoret 94 402 000 » » å postgiroräkning 453 000 fastigheter och lösören 18 488 000 obligationer 446 638 000 aktier 181 987 000 inteckningslån 143 749 000 lån till centralkassor för jordbrukskredit 4 914 000 lån till landsting och kommuner eller mot kommunal garanti . . 374 959 000 övriga lån och fordringar 79 54-6 000 1 383 535 000 Med den förvaltande myndigheten som indelningsgrund fördelades ovannämnda tillgångsbelopp på följande sätt: c:a kr. pensionsstyrelsen (pensionsfullmäktige) 394 272 000 statskontoret 370 454 000 generalpoststyrelsen (betr. postsparbanks- och postgiroärenden förstärkt med postsparbanksfullmäktige) : postsparbanken kr. 220 475 000 postgirokontoret » 37 977 000 pensionsfonden _» 7 628 000 266 080 000 statens pensionsanstalt 137 904 000 riksförsäkringsanstalten (fullmäktige) . 59 477 000 järnvägsstyrelsen 51428 000 telegrafstyrelsen 25 216 000 Upsala universitet 16 685 000 Lunds universitet 9 751 000 Karolinska mediko-kirurgiska institutet 8 672 000 medicinalstyrelsen . » 6 523 000 lärarinnornas pensionsanstalt 5 280 000 1 351 742 000 diverse myndigheter, däribland sjukhus, läroanstalter, truppförband; fondtillgångarna överstiga icke för någon myndighet 2 miljoner kronor 31 793 000 1 383 535 000 Av den sista tabellen framgår, att cirka 1 351 000 000 kronor, motsvarande omkring 97.5 procent av totalbeloppet, förvaltades av inalles tolv myndigheter, medan 31 793 000 kronor, motsvarande omkring 2.5 procent, omhänderhades av ett stort antal förvaltningsorgan. Vid fastställandet av regler för placeringen av statens fondtillgångar lär man ej kunna undgå att taga hänsyn till de förvaltande myndigheternas lämp-

01 lighet och kompetens för en dylik uppgift. Det synes därför i första rummet böra undersökas, huruvida någon förändring bör ifrågasättas beträffande formerna för fondförvaltningen. Några av de myndigheter, vilka enligt ovanstående tabell äro förvaltare av fondtillgångar till betydande belopp, ha särskilt utrustats för denna uppgift, i det finansiella sakkunniga ställts till deras förfogande. De flesta myndigheter få emellertid fullgöra sitt förvaltningsuppdrag utan dylikt bistånd, ehuru fondförvaltning i regel torde vara ett åliggande, som helt skiljer sig från myndighetens verksamhet i övrigt. Icke minst med hänsyn härtill synes det vara önskvärt att om möjligt träffa en anordning, som för myndigheterna underlättar fullgörandet av uppgiften att placera kapital. Åvägabringandet av enhetliga regler för fondplaceringen har i riktlinjerna för utredningen angivits såsom ett huvudönskemål. Enhetligheten synes på ett rationellt sätt befrämjas, om man sammanför olika fonders — speciellt de mindre fondernas —• tillgångar till en gemensam förvaltningsenhet. Samtidigt eliminerar man i möjligaste mån en icke önskvärd konkurrens om placeringsobjekten. Ur nu anförda synpunkter synes en centralisering av fondförvaltningen motiverad. Förebild i vissa avseenden för en sådan anordning torde statskontorets gemensamma fond kunna utgöra. Även den centrala fondförvaltning, som liärmed ifrågasattes, synes lämpligen böra anförtros åt statskontoret,_ som dock vid placeringen torde böra biträdas av representanter för fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret. Till centralförvaltningen torde för förvaltning i första rummet böra överlämnas tillgångar från de myndigheter, för vilka fondförvaltning erbjuder särskild olägenhet. I detta sammanhang torde böra erinras, att vissa rektorer uttryckt önskan att bliva befriade från nämnda uppdrag. Beaktas måste givetvis, huruvida särskilda hinder kunna möta mot fondmedels överlämnande till central förvaltning. Centralförvaltningen bör vid förvaltningen av de mottagna medlen förfara, som om dessa tillhörde en och samma fond. Den nettoavkastning, som uppstår, torde enligt enahanda procentsats böra gottskrivas de fonder, från vilka överlämnandet skett, så vida ej i särskilt fall skäl finnes för annat förfarande. Statskontoret, liksom pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen m. fl. myndigheter, har redan nu värdehandlingar till betydande belopp inlagda i öppet förvar i riksbanken. Det synes böra övervägas, om icke de värdehandlingar, som förvärvas av den ifrågasatta centralförvaltningen i den mån de icke utgöras av statens eller allmänna hypoteksbankens obligationer, likaledes böra deponeras i riksbanken. Villkoren för dylik deposition och riksbankens åligganden beträffande handlingarnas vård, förnyelse m. m. böra därvid fastställas genom överenskommelse mellan riksbanken och statskontoret. I fråga om reglerna för såväl den ifrågasatta centralförvaltningens som övriga myndigheters placeringar må framhållas följande. Å fondtillgångar, som den 30 juni 1928 voro insatta i de privata bankerna, utgick ränta enligt olika grunder. Vissa myndigheter åtnjöto å checkräkning ränta enligt räntesatsen för depositionsräkning, andra efter den vanliga satsen för checkräkning. I händelse av en centralisering av fondförvaltningen torde kunna förväntas, att fondmedel i mindre utsträckning än för närvarande är fallet, komma att placeras i banker. Ur räntabilitetssynpunkt är givetvis en sådan utveckling önskvärd. Över huvud torde böra framhållas, att statsmyndigheterna böra hålla så liten del av fondtillgångarna som möjligt å bankräkning. Medel, som icke erfordras för den löpande rörelsen, böra placeras på sådant sätt, att högre ränta än bankränta ernås.

92 Å medel, placerade i riksbanken, åtnjutes icke räntegottgörelse. Enligt gällande lag^äger riksbanken gottgöra ränta å insättningar endast i följande fall: _ dels må fullmäktige åt firmor, som hava växeldiskontering i riksbanken och ej själva driva bankrörelse, öppna upp- och avskrivningsräkning med räntegottgörelse; dels må av fullmäktige, där omständigheterna sådant påkalla, räntegottgörelse kunna medgivas för medel, innestående å depositionsräkning. Motivet för sistnämnda bestämmelse, som tillkom genom lag av år 1920, var att bereda riksbanken ett diskontopolitiskt hjälpmedel, och bestämmelsen kan således icke utan vidare utgöra stöd för att riksbanken skulle gottgöra ränta å depositioner av statsmyndigheter. Ej heller synes anledning finnas att bereda riksbanken möjlighet att bevilja sådan räntegottgörelse. Beträffande frågan om överlämnande till riksgäldskontoret av fondmedel i allmänhet såsom nu sker med större delen av statens pensionsanstalts tillgångar, har från riksgäldskontorets sida framhållits, att kontoret visserligen kan mottaga nämnda anstalts medel men icke regelbundet andra fondmedel på grund av det numera minskade upplåningsbehovet och cle betydande belopp statsmedel, som tillföras riksgäldskontoret. Vid vissa tillfällen vore det dock ur statens synpunkt önskvärt, att till riksgäldskontorets förfogande ställdes fondmedel till efter förhållandena avpassade belopp. Skulle riksgäldsfullmäktige komma att utse en representant i den ifrågasatta centrala förvaltningen, torde däri ligga viss garanti för att anförda önskemål bleve tillgodosett i fråga om dess medel. Mera betryggande ur riksgäldskontorets synpunkt vore dock, om skyldighet stadgas för förvaltningen att i första hand till riksgäldskontoret hembjuda större belopp på sätt Kungl. Maj:t för närvarande har bestämt för statens järnvägars pensionsmedel. (I detta sammanhang torde böra erinras, att representanter för såväl fullmäktige i riksgäldskontoret som i riksbanken författningsenligt deltaga i förvaltningen av postsparbankens och postgirokontorets tillgångar. Däremot finnes icke stadgat, att nämnda fullmäktige jämväl skola vara representerade i förvaltningen av pensionsförsäkringsfondens medel, ehuru detta för närvarande är fallet.) I fråga om placering i inteckningslån torde böra understrykas önskvärdheten av att dylikt lån icke beviljas, förrän värdering av den intecknade fastigheten ägt rum. Beträffande inteckningens läge bör hänsyn tagas till såväl det vid värderingen framkomna värdet som till taxerings- och brandförsäkrings värdena. Icke minst i fråga om inteckningslån synes den ifrågasatta centrala förvaltningen kunna visa sig fördelaktig på grund av att konkurrensen om dylika lån genom densamma minskas. I anledning av utlåningen från vissa myndigheter till centralkassor för jordbrukskredit synes böra påpekas, att åtminstone vissa delar av jordbrukets kreditfråga, däribland jordbrukskasseväsendet, torde falla inom ramen för det utredningsarbete, som för närvarande bedrives av jordbruksutredningen. Med hänvisning till vad i det föregående anförts få undertecknade hemställa, att Statskontoret måtte undersöka möjligheten att inrätta en centraliserad fondförvaltning i enlighet med angivna riktlinjer. Stockholm den 29 augusti 1929. Karl Hildebrand. Carl

Ekman.

G. Kobb. Ivar

Rooth.

93 Protokoll, hållet i Kungl. Statskontoret träde in pleno den 20 september 1929.

vid samman-

Närvarande: Generaldirektören Södermark, Verkställande direktören i Sveriges allmänna hypoteksbank, riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm, såsom särskild sakkunnig i enlighet med Kungl. Maj:ts förordnande den 30 augusti 1929, Statskommissarien friherre Leijonhufvud, Statskommissarien Thorstenson, Statskommissarien Nissen, Statskommissarien Spilhammar samt Statskommissarien Tottie. S. D. Statskommissarien Spilhammar föredrog den enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den 24 september 1928 anbefallda, nu verkställda utredning med förslag till åtgärder för ernående av större enhetlighet och mera tidsenliga föreskrifter beträffande grunderna för den olika verk och myndigheter åliggande placeringen av statsverkets med därtill hörande fonders kapital; och beslöts underdånigt utlåtande enligt registraturet. Vid ärendets föredragning uttalades särskild mening av statskommissarien Tottie, som yttrade: »Avgörandet av frågan om vilka fonder, som skola överföras till den centrala fondförvaltningen, synes mig böra tillkomma Kungl. Maj:t. Härigenom torde även den fördelen kunna vinnas, att erforderlig jämkning i av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter rörande viss fonds förvaltning utan svårighet kan vidtagas i samband med förvaltningens överflyttande till det centrala organet. Allmänt medgivande att placera fondmedel i industriobligationer synes knappast vara erforderligt, och lämpligheten av detsamma kan starkt ifrågasättas åtminstone innan en centralisation av fondförvaltningen till vissa myndigheter blivit genomförd. Dylik placering lärer, såsom redan nu i vissa fall skett, böra tillsvidare äga rum endast efter inhämtande i varje särskilt fall av Kungl. Maj:ts tillstånd.» Som ovan In fidem: Carl Peyron.

Statens offentliga utredningar 1929 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nammer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Rättskipning.

Fångvård.

Förslag till omorganisation av rättsobducentväsendet m. m. [11] Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap m. m. [12] 2. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge ang. indrivning av underhållsbidrag m. m. [13] Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. 3. Förslag till lag om testamente m. m. [22] Yttranden av häradshövdingar och rådhusrätter över processkommissionens betänkande ang. rättegångsväsendets ombildning. [25] Förberedande utkast till strafflag. Falsk förklaring. Falsk angivelse m. m. [26] Yttranden i anledning av betänkande ang. ordnande av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen. 1. (Hovrätter, nedre justitierevisionen, jnstitiekanslern, häradshövdingar.) [30] 2. (Rådhusrätter, vissa centrala verk, länsstyrelser, vissa sammanslutningar.) [31] Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

K o m m u n a l förval t n i n g . Statens o c h kommunernas

flnansväsen.

Betänkande ang. rationell skatteuppbörd. [17] Förslag till tillämpningsföreskrifter till tulltaxeförordningen. [23] Statskontorets utlåtande i fråga om grunderna för den olika verk och myndigheter åliggande placeringen av statsverkets jämte därtill hörande fonders kapital. [35]

Fast egendom.

Jordbruk med binäringar.

Redogörelse för de ecklesiastika boställena. G. Kopparbergs län. [5] Utredning beträffande centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning. [19] Vattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Betänkande ang. statens medverkan för vinnande av ökad skogsproduktion å vissa marker. [27] Betänkande ang. statslån till kommuner för inköp av skogsmark i vissa fall. [34] Industri. Handel o c h sjöfart. K o m m u n i kat i o n s v ä s e n . Betänkande och förslag ang. vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. [2] Betänkande med förslag till förordning om motorfordon m. m. jämte därmed sammanhängande författningar samt till Btadga om trafiken å vägar och gator. [16] Betänkande med förslag rörande understöd åt den civila luftfarten. [21] Bank-, kredit- o c h pemiingväsen. Betänkande med utkast till lagstiftning om ekonomiska föreningars rätt att driva inlåningsrörelse. [15] Försäkrings väsen. Betänkande och förslag ang. tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utfäst pension. [8]

Politi. Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art. [9] Betänkande med förslag till lagstiftning om alkoholistvård. [29] Socialpolitik. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. [4] Betänkande ang. en reformerad sjukförsäkring m. m. [24] Betänkande ang. moderskapsskydd. [28] Hälso- och sjukvård. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjukvårdsfrågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. [7] Betänkande med förslag till steriliseringslag. [14] Förslag till lag ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) och förordning med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootiförordning). [18] Allmänt näringsväsen.

Kyrko väsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Utredning och förslag rörande studieunderstöd åt lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. [6] Utredning och förslag rörande praktisk lärarkurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter. [10] Utredning och förslag rörande lantmäteriundervisningens ordnande. [20] Utredning av vissa frågor rörande tillämpningen av 1927 urs skolorganisation m. m. [32] Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m. [33] Försvars väsen. Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 3. Lokalfrågor.) [1] 1928 års tjänstesakkunnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. [8] Utrikes ärenden.

Stockholm 1929. Kgl. Boktr. P . A. Norstedt & Söner 293075

Internationell rätt.