Fortsatt reformering av företagsbeskattningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Fortsatt reformering företagsav beskattningen

DELZ Den ekonomiska dubbelbeskattningen Delbetänkande av 1992 års företagsskatteuttedning

SMI

Statens offentliga utredningar 199329 Finansdepartementet

Fortsatt reformering

av

företagsbeskattningen

Del 2

Den ekonomiska dubbelbeskattningen

Delbetänkande års företagsskatteutredning

av 1992

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21 Telefon 08-690 90 90

Graphic Systems AB, Göteborg 1993 ISBN 913813325_3 ISSN O375-250X

Till statsrådet Bo Lundgren

Genom beslut våren 1992 bernyndigade regeringen statsrådet Bo Lundgren att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av vissa företagsskattefrägor. Med stöd av bemyndigandet tillkallades jag som särskild utredare. Utredningen antog namnet 1992 års företagsskatteutredning. I en första etapp, som redovisades i ett betänkande i juni 1992 SOU 199267, behandlades frågor om bolagsskattesats, avveckling av surven, förlustutjärnning m.m. Det betänkande som härmed överlämnas gäller dubbelbeskattningen av utdelade och kvarhållna inkomster hos aktiebolag och ekonomiska föreningar. I den nu avslutade etappen har som sakkunniga deltagit departementsrädet Peder André, ekonomen Per-Olof Edin och professorn Sven- Olof Lodin. Som experter har deltagit departementssekreteraren Ellen Brarnness Arvidsson, departementsrâdet Stefan Ersson, kammarrättsassessom Olle Halldorf, skattedirektören Sune Jansson, departementsrâdet Peter Kindlund, departementsrádet Anders Kristoffersson, ñl. dr Erik Norrman och bankdirektören Niclas Virin. I en följande etapp kommer utredningen att se över vissa inkomstskattefrågor i samband med omstruktureringar dir. 199354. Särskilda yttranden har lärrmats av Edin, Lodin och Virin.

Stockholm den 14 maj 1993

Klas Herrlin

SOU 199329

Innehåll

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Direktiven ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Bakgrund 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Statistiska uppgifter 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Annell-avdraget 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Beskattningen av utdelad och kvarhållen

bolagsinkomst i andra länder 41 . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Utdelad inkomst 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Kvarhållen inkomst 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Vissa länder 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Aktuella rapporter om den ekonomiska

dubbelbeskattningen 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Rudingrapporten 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Treasuryrapporten 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 IFS-rapporten 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Inledning till utredningens överväganden 65 . . . . . . . .

7 Betydelsen av en merbeskattning av avkastning på eget

bolagskapital 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Små och medelstora företag 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Stora företag 7 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Lättnad i dubbelbeskattningen av utdelad

bolagsinkomst på bolags- resp. ägarnivån 73

8.1 Lättnad på bolagsnivån 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Lättnad på ägarnivån 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Förhållandet mellan beskattning av aktievinster

och utdelningsinkomster 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 199329

10 Vissa förutsättningar 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Effekter på företagens kapitalkostnader 83 . . . . . . . . . . 10.2 Arbitragemöjligheter 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3 Statsfmansiella förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Förslag i huvudfrågoma 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Särskilda frågor 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Fastigheter i aktiebolag 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Investmentföretag och aktiefonder 102 . . . . . . . . . . . . . . 12.3 Avkastningsskatten pensionssparande 103 . . . . . . . . . . 12.4 3 § 12 mom. SIL 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Finansiella instrument som omfattas av förslaget 108

12.6 Allemanssparandet 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 .FIK-metoden 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 Författningskommentar 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av sakkunnige Edin 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av sakkunnige Lodin 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av experten Virin 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

1 Annell-avdragets värde 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekonomiska aspekter på dubbelbeskattningen av

bolagsvinster 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Statsñnansiella förutsättningar 191 . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199329

Förkortningar

Annell-lagen Lagen 196794 om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning URF Utredningen Fi 198506 om reformerad företagsbeskattning KL Kommunalskattelagen 1928370 SIL Lagen 1947576 om statlig inkomstskatt Surv Skatteutj ämningsreserv

SOU 199329

Sammanfattning

Utredningens arbete i den nu avslutade etappen har gällt den ekonomiska

dubbelbeskattningen. Övervägandena tar sin utgångspunkt i det bolags-

skattesystem som föreslås i departementspromemorian Beskattningen av

enskilda näringsidkare, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen Ds

199328 och som grundas på förslagen i utredningens första betänkande. Utmärkande för detta system är att det i princip inte innehåller några skattekreditskapande reserveringsmöjligheter. Skattesatsen är 25 %. En annan utgångspunkt är att satsen för beskattning av kapitalinkomster inkl. aktievinster även den är 25 % andra kapitalinkomster än aktievinster beskattas efter 30 % t.o.m. inkomståret 1994. Utvecklingen i andra länder har gått mot att lättnader i dubbelbeskattningen medges på ägarnivån. Annell-avdraget är således avvikande vilket medför internationella samordningsproblem. Dessa ökar i betydelse i en alltmer integrerad internationell ekonomi. Annell-avdraget är vidare tekniskt komplicerat. Utredningen föreslår att Annell-avdraget avvecklas och ersätts av en lättnad ägarnivån. En diskussion om lättnader i dubbelbeskattningen bör ta hänsyn till de skilda förutsättningarna för företag som inte har tillgång till den internationella marknaden för riskkapital och företag som har tillgång till denna marknad. Små och medelstora företag hör typiskt sett till den förra gruppen och stora företag till den senare. I fråga om små och medelstora företag påverkas avkastningskravet före skatter förutom av bolagsskatten av skatten i ägarledet. Vad gäller - stora företag saknar enligt ekonomisk teori skatten i ägarledet i huvudsak betydelse för avkastningskravet före skatter. Däremot kan en högre skatt i ägarledet i Sverige än i andra länder jämfört med beskattningen av ränteinkomster medföra att ägandet av svenska stora företag förskjuts till utlandet. Beskattningen av bolagsinkomster bör inte onödigtvis begränsa möjligheterna för små och medelstora företag att anskaffa riskkapital. I huvudsak skulle neutralitet med avseende på lånefrnansiering och nyemission uppkomma för sådana företag utdelningsinkomster om undantogs från beskattning. En sådan lösning förutsätter att aktievinster som svarar mot inkomster som hållits kvar i bolaget undantas från beskattning. Utredningen har utarbetat en metod för detta JIK-metoden grundval av den RISK-metod som nyligen införts i Norge. Metoder av detta slag är relativt komplicerade och ställer höga krav på dokumen-

10 Sammanfattning SOU 199329

tation. De är internationellt oprövade. Utredningen anser att erfarenheter från tillämpningen av RISK-metoden bör avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan om ett fullständigt avskaffande av dubbelbeskattningen av utdelad och kvarhållen bolagsinkomst. För att inte inlåsnings- eller utstötningseffekter eller andra ogynnsamma effekter skall uppkomma bör skattesatsen för utdelningsinkomster och för aktievinster överensstämma. Ett alltför stort spann mellan denna skattesats och den allmänna skattesatsen för kapitalinkomster skapar utrymme för skattearbitrage. Enligt utredningens kalkyler bör spannet uppgå till högst ca 12,5 procentenheter. Utredningens förslag i huvudfrågoma blir därmed att Annell-avdraget avskaffas och ersätts av regler om att endast halva beloppet av utdelningsinkomster och aktievinster tas upp till beskattning. Skattebortfallet på 2,3 mdkr skulle kunna finansieras genom att

grundavdraget reduceras med 3 % av basbeloppet ca l 100 kr för alla

inkomsttagare. En åtgärd som förbättrar incitamenten att investera finansieras i så fall genom en åtgärd som inte i nämnvärd omfattning bör påverka arbetsutbudet negativt. För det fall att regeringen gör bedömningen att det inte finns statsfinansiellt utrymme för förslaget föreslår utredningen i andra hand att en budgetneutral omläggning görs. Skattesatsen för mottagen utdelning och vinst svenska aktier m.m. bör då sättas till 20 % 80 % av inkomsten eller vinsten tas upp till beskattning och frågan om en fortsatt sänkning av skattesatsen tas upp när budgetmässiga förutsättningar för det anses föreligga. Ett genomförande av förstahandsförslaget aktualiserar regler om löpande beskattning av värdestegring fastigheter som innehas av aktiebolag. Denna fråga bör utredas särskilt. I fråga om de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och vinst aktier i fåmansföretag 3 § 12 mom. SIL föreslår utredningen att utrymmet för kapitalinkomstbehandling beräknas efter en procentsats motsvarande statslåneräntan plus 8 procentenheter. Detta innebär en höjning med 3 procentenheter i förhållande till gällande regler. Vidare föreslås att hänsyn skall tas till tidigare löneuttag vid beräkningen av den största del av en aktievinst som skall tas upp som intäkt av tjänst. Som konsekvens bl.a. detta bör det s.k. takbeloppet höjas. Slutligen en av föreslås att syskon inte skall anses som närstående vid tillämpning av reglerna.

SOU 199329

Direktiven

Utredningens ursprungliga direktiv

Utredningens ursprungliga direktiv dir. 199261 finns i sin helhet återgivna i del 1 av utredningens betänkande SOU 199267. I fråga om den ekonomiska dubbelbeskattningen anfördes följande. I flertalet med Sverige jämförbara industriländer lindras eller undanröjs dubbelbeskattningen utdelade vinster. Detta sker olika sätt, antingen av genom lättnader på företagsnivån utdelningsavdrag eller s.k. split-rate system eller genom lättnader på ägarnivån i första hand avräkningssystem. Enligt vad jag tidigare redovisat kan en harmonisering på detta område inom EG förväntas ske först på lång sikt. För Sveriges del finns en begränsad lättnad i dubbelbeskattningen företagsnivån i form av det s.k. Almen-avdraget. Avdraget avser utdelningar på nyemitterat kapital. De årliga avdragen får uppgå till maximalt 10 % av emitterat belopp under högst 20 år. Avdragen får totalt sett inte överstiga det emitterade beloppet. Avdraget förutsätter i princip att utdelningsmottagaren är skattskyldig för mottagen utdelning. l ekonomiskt avseende har Annell-avdraget ett antal önskvärda egenskaper. Genom att avdraget görs på företagsnivâ sänker det avkastningskraven på nyemissionsfmansierade investeringar i Sverige. Det likabehandlar i princip utdelningar till inhemska och utländska ägare, vilket ökar intresset för internationella direktinvesteringar i Sverige. Genom kopplingen till nytt kapital begränsas den statsñnansiella kostnaden. Det finns emellertid vissa svagheter med Annell-avdraget. Reglerna är förhållandevis tekniskt komplicerade, särskilt de spärregler som skall hindra att avdrag medges för utdelning till skattefria mottagare. Ekonomiskt sett innebär de olika kvantitativa begränsningsreglerna att finansiering av investeringar med nyemission är dyrare än låneñnansiering. En sådan skattemässig diskriminering av aktiekapital jämfört med lånat kapital skapar samhällsekonomiska snedvridningar och bidrar till komplikationer genom att företag och hushåll på olika sätt försöker undvika högbeskattad finansiering med aktiekapital. Den mest verkningsfulla åtgärden för att underlätta företagens försörjning av riskkapital och nyetableringar är därför att minska eller ta bort denna skattemässiga diskriminering.

12 Direktiven SOU 199329

Internationellt sett är Annell-avdraget en avvikande metod. Nämnas kan att i Rudinggruppens rapport förutsätts att samma formella skattesats tillämpas för såväl utdelad som kvarhållen vinst. Av gruppens kommentarer synes framgå att detta utesluter olika slag av utdelningsavdrag. Mot denna bakgrund bör utredaren överväga hur dubbelbeskattningen av utdelade vinster kan minskas ytterligare eller slopas helt. Samtidigt bör han ta ställning till om lättnader bör ges på annat sätt än genom ett utdelningsavdrag. Därvid bör beaktas ekonomiska, tekniska och inte minst internationella aspekter. Utredaren bör också visa hur inkomstbortfallet till följd av förslaget i denna del bör kompenseras.

Tilläggsdirektiven

l tilläggsdirektiv dir. 199294, beslutade vid regeringssammanträde den 5 november 1992, anförde statsrådet Lundgren följande.

Mitt förslag Jag föreslår att uppdraget för 1992 års företagsskatteutredning Fi 199211 genom tilläggsdirektiv utvidgas till att omfatta även behandlingen av kvarhållen vinst.

Bakgrund 1992 års företagsskatteutredning har i betänkandet SOU 199267 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, del lämnat förslag om ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen och breddning av skattebasen m.m. Utredningen skall enligt sina direktiv dir. 199261 i en avslutande etapp redovisa förslag till lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen. Jag vill nu åter ta upp denna fråga. Med ekonomisk dubbelbeskattning avses ofta en beskattning av aktiebolags utdelade vinster som sker i två led, både hos bolaget i form av bolagsskatt och hos aktieägarna i form av skatt kapitalinkomst. Den ekonomiska dubbelbeskattningen i denna mening innebär att avkastning eget kapital som delas ut beskattas hårdare än avkastning främmande kapital i det senare fallet sker beskattning endast hos finansiärema. Även i bolagen kan emellertid dubbelbeskattas, vinster som hålls kvar nämligen om bolagsskatt utgår hos bolaget och skatt på aktievinsten när denna realiseras utgår hos aktieägaren. Dubbelbeskattning av kvarhållna vinster medför att avkastning på eget kapital som hålls kvar i bolaget behandlas oförmånligare än avkastning på främmande kapital. I det svenska skattesystemet dubbelbeskattas både utdelad och kvarhållen vinst på eget kapital. Avgörande för om detta utgör ett problem i ekonomisk mening utöver att skattebelastningen avkast- ning på eget kapital är högre än för lånat kapital är om denna dubbelbeskattning styr företagets val mellan att finansiera investeringar med nyemission eller med kvarhållen vinst och hur detta påverkar effektiviteten i allokeringen av knappa kapitalresurser. Därvid är den

SOU 199329 Direktiven 13

relativa storleken på skattekilen definierad som skillnaden mellan avkastningen före alla skatter och avkastningen efter alla skatter vid de alternativa finansieringsforrnema av betydelse. Om skattekilen vid finansiering med nyemission är större än skattekilen vid finansiering genom kvarhållen vinst förmånsbehandlas kvarhållen vinst vilket innebär inlåsning av kapital i befintliga företag. Detta inlåsningsproblem består i att det avkastningskrav som ställs på en viss investering blir högre om investeringen finansieras med nyemitterat kapital än om finansiering sker med kvarhållen vinst. Det innebär annorlunda uttryckt att avkastningskravet ett och samma investeringsprojekt kan variera mellan olika företag beroende på om de har tillgång till kvarhållen vinst eller ej. En lägre skattekil vid nyemission än vid kvarhållen vinst ger motsatsvis upphov till ett utstötningsproblem, dvs. avkastningskravet en viss investering blir lägre vid finansiering med nyernitterat kapital än med kvarhållen vinst. På bolagsnivå reduceras skattebelastningen vid finansiering genom nyemission av ett särskilt avdrag för utdelning på nyernitterat kapital, det s.k. Annell-avdraget. Därutöver sker en ytterligare reduktion av skattebelastningen genom möjligheten till kapitalbaserat avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv. Det senare avdraget bidrar också till att reducera skattebelastningen vid finansiering med kvarhållen vinst. För beskattningen på ägarnivå gäller följande. Hos aktieägare som är fysisk person utgör både mottagen utdelning och reavinst på aktier inkomst av kapital. För innevarande år utgör skattesatsen för kapitalinkoinst 30 %. Endast fem sjättedelar av aktievinster tas upp till beskattning, vilket innebär en beskattning efter 25 %. Enligt förslag i prop. 19929350 behålls denna ordning under åren 1993 och 1994. Fr.o.m. år 1995 är enligt förslaget skattesatsen 25 % både för utdelningar och reavinster. I andra länder är det vanligt med lättnader aktieägarnivå. I fråga om utdelad vinst tar sig lättnaden ofta uttryck i att bolagsskatten helt eller delvis får räknas av från skatten på utdelningen. Aktievinst är ofta lindrigt beskattad eller helt undantagen från beskattning.

Uppdraget Utredarens uppdrag bör omfatta utöver behandlingen av utdelad vinst - även behandlingen av kvarhållen vinst. Utredaren bör således belysa hur utdelad och kvarhållen vinst kan beskattas för att skattemässig neutralitet med avseende på finansiering av investeringar i aktiebolag skall erhållas. Härvid bör undersökas bl.a. om en förändring bör omfatta allt bolagskapital eller om den bör begränsas till nytt kapital. En annan fråga är om lättnader bör medges på bolagsnivå eller på aktieägarnivå. Utredaren bör ta ställning till om det är motiverat att avvika från normen skatom temässig neutralitet av t.ex. tillämpningsskäl. Det är viktigt att hänsyn tas till vad som gäller i andra länder och till praxis i dubbelbeskattningsavtal samt att lättnader utformas så att

14 Direkti SOU 199329 ven

systemet för beskattning av aktiebolagens vinster på bolags- och aktieägarnivå kan fungera väl på en fri internationell kapitalmarknad. Utredaren bör ta ställning till om det av hänsyn till bl.a. önskemålet om ekonomisk effektivitet föreligger skäl för lättnader i dubbelbeskattningen inom ramen för ett givet uttag av skatter aktiebolagens vinster på bolagsoch aktieägarnivå. Han bör också lämna förslag om hur lättnadema kan finansieras genom åtgärder utanför systemet för beskattning av aktiebolavinster. Även utredaren skulle finna att skäl för lättnader inom gens om den nämnda ramen inte föreligger bör han utarbeta ett finansierat förslag till lättnader. Utredaren bör vidare lämna förslag till sådana ändringar i beskattningen verksamhet som bedrivs i andra företagsformer som föranleds av av förslaget avseende aktiebolag. Vid 1990 års skatterefonn infördes särskilda regler i 3 § 12 mom. lagen 1947576 om statlig inkomstskatt rörande utdelning och reavinst på aktier i fâmansbolag. Syftet med reglerna är att förhindra att arbetsinkomst beskattas som kapitalinkomst. Det bör inte ingå i utredarens uppdrag att ta ställning till om regler av detta slag är nödvändiga eller ej. Däremot bör utredaren föreslå sådana ändringar som motiveras av hans förslag i övrigt.

SOU 199329 15

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen 1928370

Härigenom föreskrivs att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen 1928370 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 § 2 mom. skattskyldig fysisk varit bosatt här i riket under person, som hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag enligt följande. Grundavdraget uppgår till 0,25 Grundavdraget uppgår till 0,22 basbelopp för taxerad inkomst som basbelopp för taxerad inkomst som inte överstiger 1,86 basbelopp. För inte överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04 basbelopp upp- 1,86 men inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,25 bas- går grundavdraget till 0,22 basbelopp ökat med 25 procent av det belopp ökat med 25 procent av det belopp varmed den taxerade in- belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger l,86 men inte komsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbelopp. För taxerad in- 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04 bas- komst som överstiger 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till belopp uppgår grundavdraget till det belopp som enligt föregående det belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxerad in- mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat komst 3,04 basbelopp minskat med 10 procent av det belopp var- med 10 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten över- med den taxerade inkomsten överstiger 3,04 basbelopp, dock lägst stiger 3,04 basbelopp, dock lägst till 25 basbelopp. till 22 basbelopp. Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller arman gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen 1958295 om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 lagen skattepliktig mom. dagpenning. Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen 1962381 allmän om försäkring för året före taxeringsåret. Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst aktiv av näringsverksamhet och tjänst minskad med avdrag som avses i 46 I

16 Författningsförslag SOU 199329

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomst tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 32 § 1 mom. av första stycket h och Som avdrag enligt 46 § räknas därvid inte avdrag grund dispens enligt punkt 6 tredje stycket av anvisningarna som av till 46 § grundas på inkomst passiv näringsverksamhet eller intäkt som av avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den l januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Senastelydelse 19921484.

SOU 199329 Författningsförslag 17

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1947576 om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 10 och 14 mom., 3 § 9 och 12 mom. samt 27 § 5 mom. lagen 1947576 statlig inkomstskatt om skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

I mom Bestämmelserna i 3-5, 18-27, 31-34, 41-44, 65 och 66 §§

kommunalskattelagen 1928370 tillämpas också vid taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag. I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas. För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärdeåttonde styckena. Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen 1976 125 inte är tillämplig gäller dock följande. Beskattningsåret får avse utom kalenderår räkenskapsår som omfattar tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni, den 1 september-den 31 augusti eller tid som enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet. Har skattskyldig påbörjat eller upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall räkenskapsåret utgöra beskattningsår utan hinder av att det omfattar annan tid än tolv månader. Räkenskapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som beskattningsår. Inte heller skall räkenskapsår som lagts om till arman tid än kalenderår räknas som beskattningsår i annat fall än då omläggningen har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken brutet räkenskapsår godtas som beskattningsår. All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. Till intäkt av näringsverksamhet Till intäkt av näringsverksamhet räknas utöver vad som följer av räknas utöver vad som följer av - första och andra styckena -löpan- första och andra styckena -löpande kapitalavkastning, vinst realisa- de kapitalavkastning, vinst realisationsvinst vid icke yrkesmässig tionsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 § förpliktelser som avses i 3 § l mom. samt lotterivinst som inte 1 mom. samt lotterivinst inte som är frikallad från beskattning enligt är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen. 19 § kommunalskattelagen. I fråga om utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska värdepappersfonder och ekonomiska föreningar, ränta pá vinstan-

18 Författningsförslag SOU 199329

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delslån för vilken låntagaren inte har rätt till avdrag på grund av föreskriftema i 9 mom. samt vinst

på svenska sådana finansiella in-

strument som avses i 27 § 1 mom. skall dock endast 50 procent av utdelningen eller vinsten tas upp som intäkt. Detta gäller dock inte för utdelning på lagertillgâng, sådan utdelning för vilken det utdelande företaget har rätt till avdrag enligt 8 mom., vinst på konvertibelt skuldebrev eller utdelning och vinst pá andel i värdepappersfond som annat än tillfälligt helt eller till någon del består av andra tillgångar än värdepapper som avses i 27 § 1 mom. Ränteutgift och med den be- Ränteutgift och med den be- - gränsning som anges i 14 mom. gränsning som anges i 14 mom. - förlust realisationsförlust vid icke förlust realisationsförlust vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar yrkesmässig avyttring av tillgångar och förpliktelser räknas som om- och förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även kostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och när detta inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges andra styckena. Endast 50 procent inte för utgifter för inköp av av en förlust räknas dock som lottsedlar eller för andra liknande omkostnad om endast 50 procent insatser i lotteri. av en vinst skulle ha tagits upp som intäkt. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas utöver vad som följer av första stycket 25 § 1-8 mom. och 26 § - 6 mom.

10 mom Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,

utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i 27 § l mom., 2. att intäkt tas upp 2 pro- att som intäkt tas upp 1 prosom cent för är räknat av värdet vid cent för är räknat av värdet vid ingången av beskattningsâret av ingången av beskattningsâret av egendom som avses i 27 § egendom som avses i 27 § l mom., l mom., 3. att avdrag fär göras för annan att avdrag får göras med 50 utdelning än som avses i 3 § procent av annan utdelning än som 7 mom. fjärde stycket som företa- avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket get har beslutat för beskattnings- som företaget har beslutat för beåret, dock inte med så stort belopp skattningsäret, dock inte med så att det föranleder underskott. stort belopp att det föranleder underskott.

SOU 199329 Författningsförslag 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förlust som uppkommit genom I fråga om förlust som uppkomatt aktie förlorat sitt värde till följd mit genom att aktie förlorat sitt av att bolaget upplösts genom värde till följd av att bolaget likvidation eller genom fusion upplösts genom likvidation eller enligt 14 kap. 1 eller 2 § ak- genom fusion enligt 14 kap. l eller tiebolagslagen 1975 1385 eller 11 2§ aktiebolagslagen 19751385 kap. 1 eller 2§ bankaktiebolags- eller 11 kap. 1 eller 2 §bankaktielagen 1987618 är, utan hinder bolagslagen 1987618 medges, av vad som sägs i första stycket utan hinder av vad som sägs i avdragsgill till den del förlusten första stycket avdrag med 50 svarar mot utdelning från bolaget procent av den del av förlusten av annat slag än som avses i 3 § som svarar mot utdelning från 7 mom. fjärde stycket under be- bolaget av annat slag än som avses skattningsåret och närmast före- i 3 § 7 mom. fjärde stycket under gående beskattningsår. beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår. Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar. Vad som föreskrivits för in- Vad som föreskrivits för investmentföretag gäller också för vestmentföretag gäller också för värdepappersfonder. För värdepap- vårdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt persfonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 1,5 procent. första stycket 2 dock 75 procent. 14 momf I fråga juridiska 14 I fråga juridiska om mom. om personer utom dödsbon medges personer utom dödsbon medges avdrag för förlust vid avyttring av avdrag för realisationsförlust vid tillgång som avses i 27 § 1 mom. avyttring av tillgång som avses i endast mot vinst vid avyttring av 27 § 1 mom. endast mot skattepliksådan tillgång. Uppkommer under- tig realisationsvinst vid avyttring skott behandlas det vid taxeringen av sådan tillgång. Uppkommer för det närmast följande beskatt- underskott behandlas det vid taxeningsåret som förlust vid avyttring ringen för det närmast följande av tillgång som avses i första me- beskattningsåret som avdragsgill ningen. Förlust som uppkommit realisationsförlust vid avyttring av genom att aktie förlorat sitt värde tillgång som avses i första metill följd av att bolaget upplösts ningen. I fråga om realisationsförgenom likvidation eller genom lust som uppkommit genom att fusion enligt 14 kap. 1 eller 2§ aktie förlorat sitt värde till följd av aktiebolagslagen 19751385 eller att bolaget upplösts genom likvida- 11 kap. 1 eller 2§ bankaktiebo- tion eller genom fusion enligt 14 lagslagen 1987618 är, utan kap. 1 eller 2§ aktiebolagslagen hinder av vad nu sagts, avdragsgill 19751385 eller 11 kap. 1 eller till den del förlusten svarar mot 2 § bankaktiebolagslagen 1987 utdelning från bolaget av annat slag 618 medges, utan hinder vad av än som avses i 3 § 7 mom. fjärde nu sagts, avdrag med 50 procent stycket under beskattningsåret och av den del förlusten av som svarar närmast föregående beskattningsår. mot utdelning från bolaget av annat

20 Författningsförslag SOU 199329

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slag än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket under beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår. Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats verksamhet som bedrivs av den skattskyldige av eller företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organiav satoriska förhållanden stå den skattskyldige nära. Den gäller kan anses inte heller om ett sådant företag som avses i 7 § 8 mom. tredje stycket avyttrat aktie eller andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid a.

3 § 1 m0m.5 Till intäkt kapital räknas löpande avkastning, vinster och av annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte år att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat ränta banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar, utdelning aktier och andelar, vinst realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser, ersättning vid upplåtelse av privatbostad, lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen 1928370, statligt räntebidrag för bostadsändamål. [fråga om utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska vårdepappersfonder och ekonomiska föreningar, ränta på vinstandelslån för vilken låntagaren inte har rätt till avdrag på grund av föreskrifterna i 2 § 9 mom. samt vinst på svenska sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. skall endast 50 procent av utdelningen eller vinsten tas upp som intäkt. Detta gäller dock inte för sådan utdelning för vilken det utdelande företaget har rätt till avdrag enligt 2 § 8 mom., vinst på konvertibelt skuldebrev eller utdelning och vinst på andel i vårdepappersfond som annat än tillfälligt helt eller till någon del består av andra tillgångar ån värdepapper avses i 27§ 1 mom. Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst fordringar och skulder i utländsk valuta.

SOU 199329 Författningsförslag 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med utdelning avses även utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 § aktiebolagslagen 19751385 och 9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen 1987618 vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6 § aktiebolagslagen och 11 kap. 7 § bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning från utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning från svenskt bolag som avses i första eller andra meningen. Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom. Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som av medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet karaktärsbyte sker beskattning som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde avskattning. Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde. 2 mom.° Från intäkt kapital får avdrag göras för omkostnader för av intäktemas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust realisationsförlust vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av arman fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen. Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta. Avdrag för realisationsförlust Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlus- medges med 70 procent av förlusten, i den mån inte annat anges i ten, i den mån inte annat anges i 27§ 5 och 6 mom. eller 29§ 27§ 6 mom. eller 29§ 2mom. 2 mom. Avdrag medges dock med 35 procent av förlusten om enligt mom. andra stycket endast 50 procent av en vinst skulle ha tagits upp som

intäkt. I fall som anges i 27 §

5 mom. gäller vad som där föreskrivs. Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

22 Författningsförslag SOU 199329

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen 1928370. 7m0m.7 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader. Har skattskyldig grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital. Annan utdelning från sådan Föreskrifterna om utdelning bostadsförening eller sådant bo- tillämpas på annan utdelning från stadsaktiebolag som avses i 2§ sådan bostadsförening eller sådant 7 mom. än i form av bostad eller bostadsaktiebolag som avses i 2 § annan förmån av fastighet räknas 7 mom. än i form av bostad eller såsom intäkt av kapital för med- annan förmån av fastighet, även lemmen eller delägaren, även om om utdelningen inte utgått i förhålden inte utgått i förhållande till lande till innehavda andelar eller innehavda andelar eller aktier, om aktier, om och i den mån utdeloch i den mån utdelningen översti- ningen överstiger sådana på beger sådana på beskattningsåret skattningsåret belöpande avgifter belöpande avgifter och andra in- och andra inbetalningar till förbetalningar till föreningen eller bo- eningen eller bolaget, som inte laget, som inte enligt bestämmel- enligt bestämmelserna i 3 mom. serna i 3 mom. femte stycket är att femte stycket är att anse som kapianse som kapitaltillskott. taltillskott. Annan utdelning från svenskt aktiebolag än som avses i l mom. tredje stycket är skattefri om den har uppburits i förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning lämnas skall bolaget direkt eller indirekt ha innehaft samtliga aktier i det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsâr eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen 1928370. Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

SOU 199329 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 m0m.8 Beträffande avkastning svenska aktier är huvudregeln att av densamma tas upp som intäkt för den som var ägare av kupongen eller annan anledning hade rätt till utdelningen, när denna blev tillgänglig av för lyftning. För den, som genom köp, byte För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal för- eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning på svensk värvat rätt till utdelning på svensk aktie eller på andel i svensk värde- aktie eller på andel i svensk värdepappersfond eller ekonomisk för- pappersfond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller ening eller i utländskt bolag eller utländsk värdepappersfond, skall utländsk värdepappersfond, skall såsom intäkt upptagas endast det föreskrrftema om utdelning tillämbelopp, varmed utdelningen eller, pas pá endast det belopp, varmed om förvärvaren i sin tur överlåtit utdelningen eller, om förvärvaren rätten till utdelning, den därvid i sin tur överlåtit rätten till utdelerhållna valutan överstigit det vid ning, den därvid erhållna valutan förvärvet utgivna vederlaget för överstigit det vid förvärvet utgivna rätten till utdelning. vederlaget för rätten till utdelning. Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för förvärv rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle, skall av vederlaget anses belöpa på de olika utdelningspostema enligt fördelning dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den mån på viss utdelningspost belöpande vederlag kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, det återstående beloppet får avräknas på närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till utdelning under obestämd tid, bör om särskilda skäl föranleder till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år. Vad som gäller utdelning svensk aktie skall äga motsvarande tillämpning beträffande utdelning på andel i svensk värdepappersfond eller ekonomisk förening, aktie eller annan andel i utländskt bolag eller

utländsk värdepappersfond.

12 mom Överstiger utdel- 12 mom. Överstiger utdel-

ningen pâ aktier i ett fåmansföretag ningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent av den skattskyl- så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för akti- diges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga kapi- erna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot stats- taltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av novem- låneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med ber året före beskattningsåret med

tillägg av fem procentenheter, skall tillägg av åtta procentenheter, skall

överskjutande belopp tas upp som överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna för- intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom värvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av 24 § beräknas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket. 1 mom. tredje stycket. Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som

24 Författningsförslag SOU 199329

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån sparad utdelning för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskattningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första stycket. Uppkommer realisationsvinst vid Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföre- avyttring av aktier i ett fårnansföretag skall hälften av den del av tag skall 75 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Uppkommer realisations- av tjänst. Uppkommer realisationsförlust genom att aktierna förlorat förlust genom att aktierna förlorat sitt värde till följd av att företaget sitt värde till följd av att företaget upplösts genom likvidation eller upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen 19751385 2 § aktiebolagslagen 19751385 skall vid tillämpning av första skall vid tillämpning av första stycket det överskjutande beloppet stycket det överskjutande beloppet minskas med förlusten. minskas med förlusten. Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier. I fråga om aktier som förvärvats före år 1990 gäller vid tillämpningen av första-tredje styckena följande. Som anskaffningskostnad får tas upp värdet på aktierna vid utgången av år 1990 beräknat enligt punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen 1947577 om statlig förmögenhetsskatt i dess då gällande lydelse. Därvid gäller dock att värden som enligt punkt 5 första-fjärde styckena tagits upp till 75 eller 30 procent skall multipliceras med 1,4 respektive 3,5. Har femte stycket av nämnda anvisningspunkt tillämpats skall

a värdet multipliceras med 5 om någon del av underlaget vid

värderingen satts ned till 20 procent, b i andra fall än a värdet multipliceras med 3,5 om någon del av underlaget vid värderingen satts ned till 30 procent,

c i andra fall än a och b värdet multipliceras med 1,4 om någon del

av underlaget vid värderingen tagits upp till 75 procent. 2. Anskaffningskostnaden får om den inte beräknas enligt bestäm- melsema i 1 räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förväivsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990. Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio

SOU 199329 Författningsfärslag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskattningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde. Om den skattskyldige visar att Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfatt- utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har ning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestäm- rätt till utdelning, skall bestämmelmelserna i första-tredje styckena serna i första-tredje styckena inte inte tillämpas, om inte särskilda tillämpas, inte särskilda skäl om skäl föreligger. Härvid beaktas föreligger. Härvid beaktas även även förhållandena under de tio förhållandena under de tio beskattbeskattningsår som närmast före- ningsår som närmast föregått begått beskattningsåret. Med utomstå- skattningsåret. Med utomstående ende avses sådana personer på avses sådana personer vilka vilka bestämmelserna i första- bestämmelserna i första- tredje tredje styckena till följd av femte styckena till följd av femte stycket stycket inte skall tillämpas. I fråga inte skall tillämpas. I fråga om om realisationsvinst gäller dess- realisationsvinst gäller dessutom att utom att som intäkt av tjänst skall som intäkt av tjänst skall högst tas högst tas upp ett sammanlagt be- upp ett sammanlagt belopp för som lopp som för den skattskyldige och den skattskyldige och honom närhonom närstående under stående under tidsperiod samma samma tidsperiod uppgår till 100 basbe- uppgår till 200 basbelopp för avlopp för avyttringsåret enligt lagen yttringsåret enligt lagen 1962381 1962381 om allmän försäkring. allmän försäkring minskat med om lön och värdet av annan förmån under tidsperioden till den skattskyldige och honom närstående. Som lön anses härvid även belopp som tagits upp som intäkt av tjänst enligt första stycket. Om den skattskyldiges make eller såvitt gäller skattskyldig under 18 år förälder är eller under någon del den senaste tioårsperioden har - av varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst. Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom koncern. samma

26 Författningsförslag SOU 199329

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad förstås med fåmans- Vad som förstås med fåmanssom företag och närstående framgår av företag och närstående framgår av punkt 14 anvisningarna till 32 § punkt 14 av anvisningarna till 32 § av kommunalskattelagen 1928370. kommunalskattelagen 1928370. Vid bedömningen ett fåtal Som närstående skall dock inte av om äger aktierna i ett fåmans- räknas syskon eller syskons make personer företag skall dock sådana delägare eller avkomling. Vid bedömningen själva ett fåtal personer äger akanses som en person, som av om eller någon närstående är tierna i ett fåmansföretag skall genom eller under något de tio be- sådana delägare anses som en perav skattningsår närmast föregått son, som själva eller genom någon som beskattningsåret har varit verksam- närstående är eller under något av i företaget i betydande omfatt- de tio beskattningsår som närmast ma ning. föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande

omfattning.

Vad i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också som andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana

företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid av tillämpningen bestämmelserna i första-tredje styckena sistnämnda av finansiella instrument skall dock tillägget till statslåneråntan begränsas till

procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning en enligt fjärde stycket 2 inte medges.

27§ 5 mom. Realisationsförlust 5 mom. [fråga om realisationsvid avyttring marknadsnoterad förlust vid avyttring av marknadsav tillgång i lmom. får noterad tillgång som avses i som avses dras från realisationsvinst l mom. får 50 procent av förlusten av marknadsnoterad sådan tillgång dras av från skattepliktig realisautan den begränsning avdrags- tionsvinst marknadsnoterad av rätten framgår 3 § 2 mom. sådan tillgång om enligt 3 § som av tredje stycket. 1 mom. andra stycket endast 50 procent av en vinst skulle ha tagits upp som intäkt. För annan marknadsnoterad tillgång som avses i 1 mom. gäller att hela förlusten får

dras av från realisationsvinst pa

annan sådan tillgång.

Detta gäller dock i fråga om andel i värdepappenrsfond endast om

värdet fondens innehav aktier inte annat än tillfälligtvis understigit av av tre fjärdedelar av fondförmögenheten. Realisationsförlust uppkom- I fråga om realisationsförlust som mit att aktie förlorat sitt som uppkommit genom att aktie genom värde till följd att bolaget förlorat sitt värde till följd av att av upplösts likvidation eller bolaget upplösts genom likvidation genom fusion enligt 14 kap. 1 eller eller genom fusion enligt 14 kap. 1 genom 2§ aktiebolagslagen 19751385 eller 2 § aktiebolagslagen eller 11 kap. 1 eller 2 § bankak- 19751385 eller 11 kap. 1 eller tiebolagslagen 1987618 2 § bankaktiebolagslagen 1987 är avdragsgill utan den begränsning av 618 medges avdrag med 50 pro-

SOU 199329 Författningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdragsrätten som framgår av 3 § cent av den del av förlusten som 2 mom. tredje stycket till den del svarar mot utdelning från bolaget förlusten svarar mot utdelning från av annat slag än som avses i 3 § bolaget av annat slag än som avses 7 mom. fjärde stycket under bei 3 § 7 mom. fjärde stycket under skattningsåret och närmast förebeskattningsåret och närmast före- gående beskattningsår. gående beskattningsår. Vid tillämpningen av första stycket avses med marknadsnoterad tillgång även en tillgång som var marknadsnoterad när det aktiebolag som givit ut den försattes i konkurs. Tillgången anses som marknadsnoterad till och med den tidpunkt när konkursen eller en därpå följande likvidation avslutas.

Denna lag träder i kraft den l januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. De nya bestämmelserna om att vid beräkning av inkomst av kapital endast en kvotdel av beloppet av utdelning, ränta, vinst eller förlust ett finansiellt instrument beaktas skall vid 1995 års taxering tillämpas fem sjättedelar av beloppet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974770. 2 Senaste lydelse 1990651. 3 senaste lydelse 1991412. 4 Senastelydelse 1991412. Senastelydelse 19911833. 6 senaste lydelse 19911833. 7 Senastelydelse 19921092. 8 Senastelydelse 19901422. 9 Senaste lydelse 19911833. ° Senaste lydelse 1992577.

28 Författningsfärslag SOU 199329

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 19911833 om ändring i lagen

1947576 statlig inkomstskatt

om Härigenom föreskrivs att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen 1991 1833 ändring i lagen 1947576 om statlig inkomstskatt om skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. Vid 1993-1995 års taxeringar 3. Vid 1993 och 1994 års taxergäller för fysiska personer och ingar gäller för fysiska personer dödsbon följande. Av realisations- och dödsbon följande. Av realisavinst på sådana finansiella instru- tionsvinst sådana finansiella ment som avses i 27§ lmom. instrument som avses i 27 § skall skattepliktig intäkt tas 1 mom. skall som skattepliktig som fem sjättedelar. Avdrag för intäkt tas upp fem sjättedelar. Avupp realisationsförlust på sådana in- drag för realisationsförlust på sådastrument skall grundas på fem na instrument skall grundas fem sjättedelar förlusten. Vad nu sjättedelar av förlusten. Vad nu av sagts gäller på motsvarande sätt sagts gäller på motsvarande sätt realisationsvinst och realisations- realisationsvinst och realisationsförlust på andel i handelsbolag. förlust andel i handelsbolag. I denna del gäller bestämmelserna även vid 1995 árs taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

SOU 199329 Författningsförslag 29

4 Förslag till

Lag om upphävande av lagen 196794 om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs att lagen 196794 om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993. Den upphävda lagen tillämpas dock på utdelning som förfallit till betalning före denna tidpunkt.

30 Författningsförslag SOU 199329

5 Förslag till Lag upphävande lagen 1988847 om skattelättnader

om av

för allemanssparande

Härigenom föreskrivs att lagen 1988847 om skattelättnader för allemanssparande skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993. Den upphävda lagen tillämpas alltjämt vid 1994 och tidigare års taxeringar. Betredje stycket tillämpas vid 1995 och stämmelserna om sparpremie i 2 § års taxeringar. Bonusränta enligt l1 § lagen 1988846 om ungsenare domsbosparande tillgodoräknats spararen före utgången av år 1991 som utgör alltjämt inte skattepliktig inkomst.

SOU 199329 31

l Bakgrund

Det system för beskattning av bolagsinkomster genom bolagsskatt och beskattning av utdelningsinkomster och aktievinster hos ägarna som gällde fram till genomförandet av 1990 ârs skatterefonn karaktäriserades av höga formella skattesatser hos både bolagen och ägarna. Samtidigt var basen för bolagsskatten smal på grund av olika reserveringsmöjligheter. Skatteuttaget på utdelad inkomst begränsades genom Armell-avdraget. De förslag som lämnades av utredningarna om reformerad företagsbeskattning och reformerad inkomstbeskattning innebar sammantaget ett helt annat mönster för beskattningen av bolagsinkomster SOU 198934 resp. 198933. De formella satserna för beskattning av inkomst hos bolaget och mottagen utdelning och aktievinst hos ägarna begränsades till 30 %. De olika reserveringsmöjligheterna hos bolagen ersattes av en mer begränsad och enhetlig reserveringsmöjlighet, surven. Annell-avdraget avskaffades utan att ersättas av någon annan lättnad i beskattningen av utdelad inkomst. Som skäl för att man i förslagen avskaffade Armellavdraget och inte införde någon annan lättnad i dubbelbeskattningen av utdelad inkomst åberopades främst jämförelser med vad som skulle gälla för beskattning av arbetsinkomst. I den slutliga lagstiftningen behölls emellertid Annell-avdraget. Som skäl anfördes att Annell-avdraget balanserade den lägre effektiva beskattningen i ägarledet av kvarhållen inkomst i förhållande till utdelad inkomst som följer av att aktievinster beskattas först vid realisation av aktien prop. 1989901lO s 516. . Utredningen tillsattes under våren 1992. Uppdraget omfattade bl.a. att utarbeta förslag om

avskaffande av surven och sänkning av bolagsskattesatsen förlustutjämning bakåt periodiseringsfonder lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelade bolagsinkomster.

Utredningen lämnade förslag avseende de tre första frågorna i ett delbetänkande i juni 1992 SOU 199267. Förslagen innebar att surven skulle avskaffas och bolagsskattesatsen sänkas till 25 %, att ett systern med treårig förlustutjämning bakåt skulle införas och att periodiserings-

32 Bakgrund SOU 199329

fonder inte borde införas. Ett system för periodiseringsfonder redovisades dock. Betänkandet har remissbehandlats. I departementspromemorian Beskatt-

ning enskilda näringsidkare, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen

av Ds 199328 lämnas ett sammanhâllet förslag som omfattar dels ett system för beskattning av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag grundat på förslagen från Utredningen om beskattning av inkomster hos enskilda näringsidkare och handelsbolag SOU 1991100, dels frågor som behandlades i utredningens första betänkande. I det senare hänseendet överensstämmer förslagen i huvudsak med utredningsförslaget med det undantaget att man i promemorian förordar införande av en typ av periodiseringsfonder. Fonderna är konstruerade så att någon skattekredit inte erhålls vid fondavsättning. Deras inverkan den effektiva bolagsskattesatsen är därför obetydlig. Det nu redovisade arbetet avser den ekonomiska dubbelbeskattningen. Uppdraget enligt de ursprungliga direktiven har utvidgats genom tilläggsdirektiv till att omfatta även behandlingen av kvarhållen bolagsinkornst. Som utgångspunkt för arbetet har utredningen tagit gällande system för beskattning av bolagsinkomster med de ändringar som föreslås i departementspromemorian. Huvudpunktema i denna rättsliga miljö är

ett bolagsskattesystem som i princip inte innehåller några skattekreditskapande reserveringsmöjligheter en bolagsskattesats 25 % en sats för beskattning av utdelnings- och ränteinkomster på 25 % 30 % t.o.m. inkomståret 1994 en sats för beskattning av aktievinster 25 %.

SOU 199329

2 Statistiska

uppgifter

I ett inledande avsnitt behandlas ägandet av svenska börsaktier. Därefter redovisas uppgifter om omsättningshastigheten på börsen, om utvecklingen av nyemissioner och om tillväxten i utdelningsinkomster. Avslutningsvis redogörs för vissa undersökningar om riskersättningens storlek för svenska börsaktier.

Ägandet av svenska börsaktier

I tabell 2.1 redovisas ägandet av svenska börsaktier under perioden 1983- 1991 . Ihbell 2.1 Börsaktieägare 1983-1991. Procent av marknadsvärde A-listoma Samtliga listor 1983 1985 1987 1988 1989 1990 1991

Icke-finansiella företag 16,0 17,8 18,1 20,5 19,9 22,3 19,8 Stiftelser och andra intresseorganisationer 11,0 9,9 9,8 9,7 9,7 8,5 7,6 Fysiska personer och

Marknadsvärde miljarder kr 246 290 418 620 757 554 561

l Från och med 1990 belyser tabellen ägarstrukturen för A-, OTC- och O-listoma sammanslagna mot endast A-listoma de tidigare åren. Tidsseriebrottet innebär att de icke-finansiella företagenoch hushållensandelarökademed ca 1 procentenhetvardera och övriga sektorers andelar minskade i motsvarande grad förhållandevis jämnt fördelade. Börsaktieägandet 1991, Statistiska meddelanden, SCB 1993,

34 Statistiska uppgifter SOU 199329

Tabellen visar att de icke-finansiella företagens andelar av ägandet har

tenderat att öka. Av Ägarutredningens betänkande SOU 198838 framgår

att de icke-finansiella företagens ägarandel mer än fördubblades under perioden 1978-1985. I en bilaga till utredningen studerades i vilken utsträckning denna ökning kan förklaras av den s.k. 25 %-regeln som innebär att utdelningar på näringsbetingade aktier är skattefria. l studien dras slutsatsen att regeln inte kan vara en huvudsaklig förklaring eftersom utdelningar endast utgör en mindre del av avkastningen en aktie. I anslutning till detta kan noteras att de icke-finansiella företagen utom näringsbetingade aktier även innehar kapitalplaceringsaktier vilka utdelningen är skattepliktig. Hushållens fysiska personer och dödsbon andel av börsvärdet har sjunkit jämnt över hela perioden, från 23 % år 1983 till 14,3 % år 1991. Detta överensstämmer med den trend som har gällt under hela efterkrigstiden. I mitten av 1960-talet utgjorde hushållens direktinnehav av börsnoterade aktier omkring 70 % börsvärdet. Är 1978 andelen av var omkring 35 % för att år 1983 ha fallit till 23 %. Denna institutionalisering av börsaktieägandeti är inte något specifikt svensk fenomen. En

likartad utveckling kan iakttagas i flera länder se SOU 198838 kap. 5. Ägarutredningen studerade utvecklingen under perioden 1978-1985.

Under denna period berodde en tredjedel av nedgången i hushållens andel av börsvärdet på nettoförsäljningar av befintliga aktier. Ett oproportionerligt lågt deltagande i nyemissioner anges också som förklaring. Det kan noteras att det utländska ägandet har ökat under de senaste åren. För år 1991 uppgår det till 12,3 % av börsaktievärdet.

Omsättningshastigheten på börsen

För perioden januari 1985 december 1992 uppgick den genomsnittliga omsättningshastigheten på börsen till 21,12 %. Detta innebär en genomsnittlig innehavstid på 4,7 år. Denna period innehåller emellertid år med en mycket hög omsättningshastighet 1985-87. För perioden januari 1988 december 1991 var den genomsnittliga omsättningshastigheten lägre, - 15,36 %, vilket motsvarar en genomsnittlig innehavstid 6,5 år.

SOU 199329 Statistiska uppgifter

Nyemissioner

Figur 2.1 Nyteckningar, 1949 års priser

mkr

2400 ----------------------------------------------------- --

- Icke-noterade

2000-

----------------------------------------------- --l- - - -

.

--,--l--

1600- ---------------------------------------------

12O0Å-_-3°_Ö_.S_e_5_tl_e_r -41 .-,_-_T..-_-§_

______________

O..

u r

1á75 Héad aáas 1á9d

Emissionsár

Figur 2.1 visar hur nyemissionerna har utvecklats under den senaste ZO-årsperioden. En real tillväxt kan noteras, men också att variationema mellan olika år är stora. Emissionerna i icke börsnoterade företag är under hela perioden större än emissionerna i noterade företag. För hushållen som enskild grupp är bilden den samma. Endast vid två tillfällen är nyemissionerna i noterade företag större än nyemissionerna i icke-noterade företag vad gäller hushållen, nämligen år 1976 och âr 1984 framgår inte av figuren.

36 Statistiska uppgifter SOU 199329

Utdelningar

Figur 2.2 Aktieutdelning, 1949 års priser

mkr

5000 ----------------------------------------------------- --

- Hushåll mm

År

Under perioden 1950-1990 uppgick den genomsnittliga årliga reala tillväxten i utdelningar till 5,66 %. Figur 2.2 visar att tillväxten i den reala utdelningsvolymen låg på en mycket låg nivå fram till år 1980. Den genomsnittliga tillväxten under perioden 1950-1980 var 2,49 % per år. År 1990 kan ett trendbrott skönjas.

Riskersättning

I detta avsnitt redovisas vissa resultat från nyligen publicerad studie en som ger ett underlag för att bedöma storleken på riskpremien den svenska börsen. Aktörema på kapitalmarknaden antas ha riskaveision, vilket innebär att vid jämvikt aktier skall ha högre förväntad avkastning än riskfria tillgångar, d.v.s. erbjuda en riskprernie. Detta gäller också om man jämför med mindre riskexponerade instrument som obligationer. Riskpremien definieras i studien som skillnaden i avkastning på aktier och på långa statsobligationer. Den nominella avkastningen på aktier under perioden 1919-1990 uppgick till 11,5 % år Detta kan jämföras med den nominella avkastper

2 Avsnittet bygger i huvudsak på Per Frennberg och Björn Hansson 1991 Bör pensionssparandetske i aktier Avkastning på olika tillgångar 1919 1990, Ekono- misk debatt, årg 19, nr s 219-229. 3 Den nominella avkastningen är definierad som det aritmetiska medelvärdet av årsavkastningama fore skatt under den aktuella perioden.

SOU 199329 Statistiska uppgifter 37

ningen för obligationer som uppgick till 5,1 %. För perioden 1919-1990 uppgick riskpremien alltså till 6,4 %. Beräkningarna beror starkt av den undersökta perioden. För perioden 1926-1987 uppgick den nominella avkastningen för aktier till 13,1 %, medan den nominella avkastningen obligationer uppgick till 5,2 %. Detta innebär en riskpremie för perioden på 7,9 96. I en studie från 1989 uppskattas den genomsnittliga riskpremien till 8,9 %. Detta torde dock överskattning eftersom premien vara en defmierades som skillnaden mellan totalavkastningen på aktier och den genomsnittliga inlåningsräntan för aftärsbanker.

4 Adri DeRidder 1989 Aktiemarknadens riskpremie, Ekonomisk debatt, årg 17, nr ss 33-37. l Sven-Erik Johansson 1983 Begreppet nomial vinst, DS Fi 198314, s 7-18, förutsätts att riskpremien understiger 3-4 %.

SOU 199329

3 Annell-avdraget

Beteckningen Annell-lagen syftade ursprungligen pâ en förordning från år 1960 med tidbegränsade bestämmelser som innebar dels att aktiebolag i viss utsträckning fick dra av utdelning nyemitterade aktier, dels att den skattefrihet för mottagen utdelning som i allmänhet gällde för aktiebolag och ekonomiska föreningar begränsades. l det förra hänseendet medgavs avdrag med högst 4 % per är av vad som inbetalts för aktierna under sammanlagt högst sex år. Syftet var att underlätta aktiebolagens kapitalanskaffning. Begränsningarna i skattefriheten för mottagen utdelning innebar i huvudsak att aktiebolag gjordes skattskyldiga för mottagen utdelning på aktier som innehades i kapitalplaceringssyfte. Regelsystemet permanentades år 1967 varvid begränsningsreglema fördes över till KL och avdragsreglerna blev kvar i en särskild förordning. Avdragsutrymmet ökades till högst 5 % per år under sammanlagt högst tio år under period på femton år. År 1978 fick avdragsutrymmet en sin nuvarande utformning. Avdrag medges med högst 10 % per år under högst 20 âr. Sammanlagt får avdragen inte överstiga vad som inbetalts för aktierna. Investmentföretag och förvaltningsföretag har inte rätt till avdrag. I 7 § Armell-lagen finns regler som hindrar avdrag om aktierna i det utdelande bolaget ägs visst sätt. Reglerna fick sin nuvarande utformning år 1978. Till grund för reglerna ligger den principiella uppfattningen att om en aktieägare är skattskyldig för inkomsträntor bör som förutsättning för avdrag gälla att han är skattskyldig även för utdelningen. Den omständigheten att en aktieägare är frikallad från skatt såväl ränte- som utdelningsinkomster har däremot ansetts inte böra hindra avdrag. Reglerna i 7 § har en i betydande omfattning schablonmässig utformning. De innehåller i huvudsak följande. I ett första steg vägras avdrag för utdelning på tvâ slag av aktier. Det ena avser aktier som vid utdelningstillfállet ägdes av ett svenskt investment- eller förvaltningsföretag om röstetalet för företagets aktier i det utdelande företaget motsvarade mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Förvaltningsföretag beskattas inte för mottagen utdelning som vidareutdelas, investmentföretag beskattas för mottagen utdelning men har rätt till avdrag för lämnad utdelning enligt särskilda regler. Det andra slaget utgörs av aktier som vid utdelningstillfallet ägdes av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening om röstetalet för företagets aktier

40 Annell-avdraget SOU 199329

i det utdelande bolaget motsvarade minst en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Det bolag som tar emot utdelningen beskattas inte i ett sådant fall. I ett andra steg görs en allt-eller-intet-bedömning för resterande aktier. Avdrag medges om det visas att minst hälften av dessa aktier ägs av vissa särskilt angivna subjekt. Hit hör t.ex. investment- eller förvaltningsföretag som inte äger mer än hälften av röstetalet i det utdelande bolaget, in- och utländska fysiska personer, skattepriviligierade stiftelser, utländska juridiska personer oberoende av om kupongskatt utgår eller ej. Den schablonmässiga uppbyggnaden medför att avdrag vägras för utdelning till ett förvaltnings- eller investmentbolag som är moderbolag till det utdelande bolaget och ägs av fysiska personer trots att principiellt avdrag borde medges i sådant fall. Å andra sidan medges avdrag sett ett för utdelning till ett förvaltnings- eller investmentbolag som innehar t.ex. 50 % av rösterna i det utdelande bolaget och som ägs av ett aktiebolag trots att avdrag principiellt sett borde delvis vägras. Avdrag medges också även det principiellt sett felaktigt för utdelning till utländsk - juridisk person som ägs av ett svenskt aktiebolag. Annell-lagen innehåller även vissa regler som syftar till att hindra kringgående som förbigås här. De kvantitativa begränsningarna i rätten till avdrag medför att nuvärdet av framtida Annell-avdrag till följd av en nyemission kan beräknas till 30-40 % värdet av ett obegränsat utdelningsavdrag bil. 1. av

SOU 199329

4 Beskattningen av utdelad och

kvarhållen i andra

bolagsinkomst

länder

Inkomst som hålls kvar och inkomst som delas ut kan men behöver inte beskattas samma sätt hos bolaget. Hos aktieägarna beskattas i förekommande fall utdelad inkomst löpande när den tas emot och kvarhållen inkomst som kapitalvinst när aktien avyttras. I det följande lämnas en översikt över beskattningen av utdelad och kvarhållen inkomst i andra länder.

4.1 Utdelad inkomst

Man kan något förenklat tala om tre olika system för beskattning av utdelad inkomst

Det klassiska systemet, i vilket bolagets utdelade inkomster beskattas både hos bolaget och hos aktieägarna klassisk dubbelbeskattning 2. System där dubbelbeskattningen lindras eller undanröjs genom lättnader på aktieägarnivån 3. System där dubbelbeskattningen lindras eller undanröjs på bolagsnivån.

Klassisk dubbelbeskattning

I ett klassiskt system sker beskattningen i två led. Först beskattas aktiebolagen för sina taxerade inkomster. I den män inkomsterna delas ut beskattas därefter aktieägarna för utdelningsinkomstema. Bolagsbeskattningen är i regel proportionell. För aktieägare som är fysisk person gäller i de flesta länder att utdelningar och andra kapitalinkomster läggs till övriga inkomster och beskattas enligt en progressiv skatteskala. I Sverige och några andra länder beskattas dock utdelningsinkomster proportionellt. Klassisk dubbelbeskattning kan beskrivas med följande exempel, i vilket bolagsskattesatsen antas vara 40 % och aktieägarens skattesats 30 resp. 50 %.

42 Beskattning av utdelad och kvarhállen bolagsinkomt... SOU 199329

Bolagsnivån Taxerad inkomst 100 Bolagsskatt 40 % ;§10 Lämnad utdelning 60

Aktieägamiván

40 +30 Total skattesats 58 % 70 %

Lättnader på aktieägarnivân

Avräkning Dubbelbeskattningen kan undanröjas eller lindras aktieägarnivân att aktieägarna får räkna av hela eller en del av bolagsskatten från genom sin skatt på mottagen utdelning avräkning. Ett system med full avräkning fungerar på följande sätt vid 40 % bolagsskattesats och 30 resp. 50 % ägarskattesats.

Bolagsniván

Aktieägamiván

60-10 Total skatt 30 40-10 50 40+10 Total skattesats 30 % 50 %

SOU 199329 Beskattning av utdelad och kvarhállen bolagsinkomt... 43

Den totala skattesatsen överensstämmer med skattesatsen för mottagen utdelning. Exempel på länder med avräkningssystem är Finland, Norge, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Australien och Nya Zeeland.

Annan lättnad Dubbelbeskattningen kan lindras eller undanröjas aktieägamivån annat sätt än genom avräkning för bolagsskatt. Utdelningsinkomst kan beskattas lindrigare än andra inkomster genom att aktieägaren får göra ett särskilt avdrag Island, genom att endast en kvotdel av utdelningsinkomst är skattepliktig eller genom att utdelningsinkomst beskattas separat efter en lägre skattesats än den som gäller för förvärvs- eller övriga kapitalin-

komster Danmark och Österrike. Dubbelbeskattningen kan också

undanröjas helt genom att mottagen utdelning är skattefri Grekland, Turkiet och Mexico. I den engelskspråkiga litteraturen brukar beteckningar som schedular treatment, modified classical system eller shareholder relief system användas för att beskriva system där dubbelbeskattningen lindras eller undanröjs på aktieägarnivån på annat sätt än genom avräkning.

Beskattningsundantag och kompletteringsskatt I många skattesystem finns på bolagsnivån ett antal beskattningsundantag tax preferences i form av inkomster som är skattefria eller avdrag som inte motsvaras av kostnader. Den effektiva bolagsskattesatsen är således ofta lägre än den nominella bolagsskattesatsen. I de system där dubbelbeskattningen lindras på aktieägarnivå uppfattas i allmänhet beskattningsundantagen som ett problem. Om skattefria inkomster får delas ut till aktieägarna kan sådana inkomster helt eller delvis undgå beskattning. En vanlig uppfattning är att all utdelad inkomst måste beskattas i vart fall i ett led. Detta uppnås genom regler om kompletteringsskatt. Sådana skatter finns i bl.a. Finland kompletteringsskatt, Frankrike précompte mobilier, Italien imposta di congualio, Tyskland Ausschuttungsbelastung och Storbritannien Advance Corporation Tax, ACT. Kompletteringsskatten tar normalt inte hänsyn till skatt hos utländska dotterbolag. Avsikten är att all utdelning i fråga om vilken avräkning medges skall ha träffats av inhemsk beskattning. En variant av metoden kan med utgångspunkt i det finska systemet beskrivas pâ följande sätt. En minimiskatt beräknas på ett underlag motsvarande årets vinstutdelning. Skattesatsen bestäms så att hänsyn tas till avräkningen hos aktieägarna. Vid exempelvis en bolagsskattesats 25 % och full avräkning bestäms mimimiskattesatsen till 33 13 %. Uppgår årets utdelningar till 75 blir minimiskatten O,75 x 33 13 25, vilket motsvarar bolagsskatten for taxerad inkomst på 100. Är en bolagsskatten 25 eller större utgår ingen kompletteringsskatt. Är bolagsskatten mindre än 25 vilket måste beror att beskattningsundantag nedbringat den taxerade inkomsten under 100 påförs bolaget en kompletteringsskatt med skillnaden mellan minimiskatten och

44 Beskattning av utdelad och kvarhdllen bolagsinkontst... SOU 199329

bolagsskatten. Kompletteringsskatten medför således att inkomst som svarar mot utdelning beskattas efter den formella skattesatsen på bolagsnivå. Enkelbeskattning kan också säkerställas genom ett kontosystem som i Australien franking account, Nya Zeeland imputation credit account och Mexico cuenta de utilidad frscal neta. Metoden går ut på att bolagen håller reda på sina beskattade vinstmedel genom att föra ett särskilt konto. Är bolagsskatten 40 % får for 40 betald skatt 60 krediteras kontot. Om utdelningarna överstiger saldot kontot påförs bolaget kompletteringsskatt.

Lättnad på bolagsnivån

Lättnaden kan läggas på bolagsnivån genom att bolaget får avdrag för utdelning utdelningsavdmg eller genom att utdelad inkomst beskattas efter en lägre skattesats än kvarhållen inkomst skilda Skattesatser. Ett obegränsat utdelningsavdrag eller en nollskattesats innebär att dubbelbeskattningen av utdelad inkomst elimineras. Följande exempel illustrerar

ett system med obegränsat avdrag for utdelning. Ägarskattesatsema är 30

resp. 50 %.

Bolagsniván Lämnad utdelning 100 Utdelningsavdrag M Taxerad inkomst 0

Aktieägamivån

Av exemplet framgår att skattebelastningen på utdelad inkomst blir densamma som vid full avräkning. Exempel länder med utdelningsavdrag är Island, Spanien och Sverige. Tyskland tillämpar ett system med skilda skattesatser.

I tabell 4.1 görs en översiktlig jämförelse av OECD-ländemas system för beskattning av utdelad inkomst.

SOU 199329 Beskattning av utdelad och kvarhållen bolagsinkonrst. 45 ..

Tabell 4.1 System för beskattning av utdelad inkomst

Klassiskt systern Lättnad på aktieägamivån Lättnad på bolagsnivån

1 3 4 5 6

Inga eller Partiell Full Annan Skilda Utdelningsobetydliga avräkning avräkning lättnad skattesatser avdrag lättnader

Belgien Irland Australien Danmark Tyskland Island Luxemburg Storbritannien Finland Grekland Spanien Nederländerna Frankrike Island Sverige Schweiz Italien Japan USA Norge Kanada Nya Zeeland Portugal Tyskland Spanien lurkiet Osterrike

4.2 Kvarhållen inkomst

Tabell 4.1 visar beskattningen av aktievinster hos 0ECDs medlemsländer. De skattesatser som anges avser marknadsnoterade aktier.

Tabell 4.2 Marginalskatt på aktievinst fysiska personer

-

System med frankokonto. 2 Inget inflationsavdrag aktierna säljs inom år. om ett 3För innehav över sex år är skattesatsen30 %. 4Skattesatsenreduceras i vissa nu till 15 95.

System med justering av ingångsvärdeför kvarhållna bolagsinkomsterRISK-metoden. Har aktierna innehaft än två år divideras vinsten mer med antalet innehavsår. Den på försäljningsåret belöpande vinsten läggs till övriga törvärvsinkomster. Resterandedel vinsten beskattasför sig efter den av genomsnittliga skattesatsen.

46 Beskattning av utdelad och kvarhállen bolagsinkomst... SOU 199329

Av tabellen framgår att åtta länder inte alls beskattar aktievinster. I fem länder medges inflationsavdrag, vilket medför att endast de reala vinsterna beskattas. Tre länder har lägre skattesats eller skattefrihet för vinster som uppkommit efter flera års innehav.

4.3 Vissa länder

I det följande beskrivs systemen för beskattning av bolagsinkomster inkl. beskattning av aktievinster i ett antal länder. Uppgifterna avser inkomståret 1993 om inte annat anges.

Norden

Danmark Danmark hade under flera år ett system med partiell avräkning. Vid beskattning av aktieägaren gjordes uppräkning med 25 % av utdelningen varefter avräkning medgavs med lika stort belopp. År 1991 övergick förenklingsskäl till med man av ett systern annan lättnad för utdelningsinkomster. Bolagsskattesatsen har sedan dess sänkts i två steg från 40 till 34 %. I det nuvarande systemet är den högsta skattesatsen för förvärvsinkomster 68 % och för kapitalinkomster 57 %. För utdelningar från danska bolag är dock skatten 30 % för utdelnjngsinkomster upp till 30 000 danska kronor och 45 % för belopp därutöver. Alla utdelningar beläggs med en definitiv källskatt på 30 %. De tillkommande 15 procentenhetema för utdelningsinkomster över 30 000 danska kronor aktualiseras först vid taxeringen och uppbärs som en kvarstående skatt. Skattebelastningen för utdelade bolagsinkomster kan således som högst uppgå till 63,7 % 0,34 + 0,45 x 0,66. Aktievinster beskattas efter samma skattesats som förvärvsinkornster.

Aktievinster avseende långa innehav mer än tre år är skattefria för s.k. minoritetsaktionaerer. För s.k. hovedaktionaerer mer än 25 % av

aktierna sker en nedtrappning av skattebasen mellan fjärde och sjunde innehavsåren. Efter det sjunde året är endast halva vinsten skattepliktig. Udvalget om Personbeskattning har föreslagit basbreddningar och en sänkning skattesatserna 70 % såväl utdelningar aktievinster av av som oavsett innehavstid föreslås ingå i den taxerade inkomsten och träffas av progressiv beskattning 40-58 % marginalskattesats. Genomförs förslaget kan utdelade inkomster maximalt träffas av en sammanlagd skatt på 60,8 % 0,34 + 0,7 x 0,58 x 0,66.

Finland

Bolags- och kapitalinkomstbeskattningen har genomgått stora förändringar genom 1992 års skattereform, som tillämpas fr.o.m. inkomstáret 1993.

1 Rapport fra Udvalget PersonbeskattningII, København 1992. om

SOU 199329 Beskattning av utdelad och kvarhållen bolagsinkormt... 47

År 1992 bolagsskattesatsen i genomsnitt 36 %. var Fysiska personers utdelningsinkomster beskattades progressivt tillsammans med deras förvärvsinkomster O-61 %. Genom skattereformen infördes bolagsen skattesats på 25 %. Fysiska personers kapitalinkomster beskattas separat efter en skattesats på 25 %. Dubbelbeskattningen undanröjs sedan 1990 ett avräkningssystem genom

med kompletteringsskatt. Aktieägaren får uppräkningz samt avräkning

med ett belopp motsvarande bolagsskatten. Kedjebeskattningen undanröjs på motsvarande sätt. I bolagens skattepliktiga inkomst inräknas bolagsskatten mottagna utdelningar oavsett om de kommer från dotterbolag eller inte, varefter avräkning erhålls med motsvarande belopp. För att beskattningsundantag inte skall tränga igenom till aktieägaren utgår en kompletteringsskatt med skillnaden mellan minimiskatt en motsvarande l3 -del av utdelningsbeloppet och en jämförelseskatt baserad på bolagets beskattningsbara inkomster efter vissa justeringar för förlustavdrag och utländska inkomster. Utdelas 75 är minirniskatten således 25 13 x 75, vilket motsvarar avräkningen. Systemet med avräkning och kompletteringsskatt har behållits trots att kapitalinkomstskattesaten är densamma som bolagsskattesatsen. Skälen härför alternativet hade varit skattefrihet för utdelningsinkomster är - bl.a. att systemet ansetts ge större utrymme vid förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Kompletteringsskatten hindrar vidare att vissa inkomster helt undgår beskattning. Före skattereformen beskattades aktievinster ordinarie inkomst. som Efter fyra åtta års innehav skedde stegvis nedsättning skattebasen - en av till 50 % av vinsten. Numera beskattas alla aktievinster oavsett

innehavstid tillsammans med räntor och utdelningar som kapitalinkomst

25 % skattesats. Aktieförluster är avdragsgilla endast mot aktievinster som uppkommit under beskattningsåret eller de tre följ ande beskattningsåren.

Island Bolagsskattesatsen är 33 % för år 1993. Kapitalinkomster beskattas tillsammans med förvärvsinkomster. Marginalskattesatsen är 41-46 %. Dubbelbeskattningen lindras både på bolags- och aktieägarnivån. På bolagsnivån medges utdelningsavdrag med högst 10 % aktiernas av nominella värde. Från mottagen utdelning medges avdrag med 10 % av aktiemas värde, dock högst med 126 479 isländska kronor per person och år makar 252 958 isländska kronor. Aktievinster är fullt ut skattepliktiga oavsett innehavstid.

2 För 1993 uppräkningsandelen är 13-del av utdelningsbeloppet13 x 0,75 0,25.

48 Beskattning av utdelad och kvarhállen bolagsinkomst... SOU 199329

Norge Norge hade tidigare ett system med utdelningsavdrag. I samband med 1991 års skattereform flyttades lättnaden till aktieägarnivån. Aktiebolag och fysiska betalar proportionell inkomstskatt till kommun, fylke personer och Skattefordelningsfondet. Skattesatsen är cirka 28 % den varierar något med hänsyn till kommun- och fylkestillhörighet. Fysiska personer betalar därutöver statlig toppskatt 13,7 % på personinntekt över 258 000 kronor. Personinntekten motsvarar bruttointäkten av arbete och pension. För kapitalinkomster utgår således endast proportionell inkomstskatt. På utdelade inkomster tillämpas ett avräkningssystem. Bolaget betalar skatt på hela inkomsten. Aktieägarens skattepliktiga intäkt beräknas som erhållen utdelning med tillägg för bolagets inkomstskatt. Från skatten medges avräkning för bolagets inkomstskatt. Är aktieägarens skattesats högre än bolagets skattar han för ett belopp motsvarande skillnaden i skattesatser. Är aktieägarens skattesats lägre än bolagets får överskjutande del avräkningen sparas och utnyttjas ett senare år. av Dubbelbeskattningen undanröjs även såvitt gäller kvarhållna inkomster hos bolaget. Detta sker genom den s.k. RISK-metoden Regulering av Inngangsverdi med Skattlagt Kapital. För varje beskattningsår görs en beräkning av hur stort del av årets inkomst som har hållits kvar i bolaget. Kvarhållen inkomst består av beskattningsårets skattepliktiga inkomst minskad med erlagd skatt och årets utdelning. Bolaget fördelar detta belopp på samtliga aktier. På så sätt erhålles ett RISK-belopp som återspeglar förändringen av varje akties andel av det beskattade bolagskapitalet. Vid utdelning överstiger inkomsten ett visst år blir RISKsom beloppet negativt. Bolaget är skyldigt att beräkna RISK-beloppet för varje beskattningsår. När aktierna säljs skall aktieägaren redovisa såväl aktiernas anskaffningsvärde som de årliga RISK-beloppen under innehavstiden. Reglerna gäller endast utdelning från norska aktiebolag till norska aktieägare. Vid försäljning av aktier i utländska bolag utgörs vinsten av skillnaden mellan försäljnings- och anskaffningspriset utan korrigeringar. För aktiebolag gäller de nya reglerna fr.o.m. beskattningsåret 1992 1993 års taxering. För aktieägare tillämpas reglerna först fr.o.m. inkomståret 1993 1994 års taxering.

Övriga Europa

Belgien Belgien har ett klassiskt dubbelbeskattningssystem. Bolagsskattesatsen är 39 %. Marginalskattesatsen för fysiska personer uppgår till 25-55 %. På utdelningar utgår normalt en källskatt efter 25 %. Såvitt gäller utdelningar mellan bolag begränsas kedjebeskattningen av ett särskilt avdragsystem. Utdelningen inkluderas i det mottagande bolagets skattebas. Därefter medges avdrag med 95 % av utdelningen.

SOU 199329 Beskattning av utdelad och kvarhållen bolagsinkontst... 49

Bolagens aktievinster beskattas tillsammans med rörelseinkomsten efter den ordinarie skattesatsen om aktierna innehafts kortare tid än fem år. Vid längre innehav reduceras skattebasen till hälften. Vid ren omplacering sker ingen beskattning. För fysiska personer är aktievinster normalt skattefria. Aktievinster som härrör från förvärvsverksamhet är skattepliktiga och beskattas som ordinarie inkomst progressivt. Andra aktievinster är skattepliktiga endast om innehavet överstiger 25 % och beskattas då proportionellt efter 16,5 %.

Frankrike Frankrike har ett system med avräkning avoir fiscal och kompletteringsskatt précompte mobilier. Bolagsskattesatsen har sänkts i flera omgångar och är nu 33 l3 % såvitt gäller inkomst av näringsverksamhet. För kapitalinkomster är bolagsskattesatsen hälften. Fysiska personers utdelningsinkomster beskattas progressivt tillsammans med förvärvsinkomster 0-56 %. Den mottagna utdelningen räknas upp med 50 % varefter avdrag medges med 33 13 %, vilket efter den senaste bolagsskattesänkningen innebär full gottgörelse för bolagsskatt. En mottagen utdelning pâ 100 räknas således till 150. Är skattesatsen 40 % blir upp aktieägarens skatt efter avräkning 10 0,4 x 150 50. - Franska aktiebolag är skyldiga att för taxeringsändamål skilja mellan fullbeskattad inkomst och inkomst som kan bli föremål för kompletteringsskatt övrig inkomst. Fullbeskattad inkomst får sparas i bolaget

högst fem år. Därefter hänförs den till övrig inkomst. Övrig inkomst kan

också bestå av kapitalvinst, utdelning utländska portföljaktier3 eller

inkomst som omfattas av annat beskattningsundantag. Kompletteringsskatten är normalt 50 % av utdelningen. Den lägre bolagsskattesatsen för kapitalinkomster gäller vid försäljning av aktier som innehafts minst två år. Aktievinster avseende kortare innehav beskattas som rörelseinkomst. Fysiska personer aktievinster beskattas normalt efter 18,1 %. I fråga om börsaktier medges ett grundavdrag 316 900 franska franc per år. Aktievinster avseende fastighetsbolag beskattas i likhet med reavinster avseende direktägda fastigheter progressivt tillsammans med förvärvsinkomster. En viss reducering av skattebasen med hänsyn till innehavstiden gors.

Grekland

I Grekland undanröjdes dubbelbeskattningen tidigare genom ett avdragssystem. På bolagsnivån beskattades endast kvarhållna inkomster. Skattesatsen uppgick normalt till 46 %. Något lägre skattesatser gällde för bolag verksamma i vissa brancher resp. för bolag som noterades

3 Utdelning från utländska dotterbolag är numera fullt avdragsgill vid beräkning av moderbolagets taxerade inkomst.

50 Beskattning av utdelad och kvarhállen bolagsinkomst... SOU 199329

Atenbörsen. Utdelningarna belades med en källskatt efter 50 eller 45 %. I fråga om börsnoterade aktier fick aktieägaren om han så önskade redovisa inkomsten i sin deklaration. I så fall beskattades utdelningen efter ett särskilt utdelningsavdrag tillsammans med övriga inkomster - 18-50 % marginalskattesats. Utdelningsavdraget uppgick till 50 000 draschmer per aktiebolag, dock sammanlagt högst 200 000 draschmer. Genom en skattereform år 1992 har man övergått till ett system med beskattning enbart på bolagsnivå. Bolagsskattesatsen är nu 35 %. På ak-

tieägarnivån sker ingen beskattning utdelningsinkomster. Övriga

av inkomster beskattas progressivt 0-40 % marginalskattesats. Aktievinster hos aktiebolag är skattepliktiga men beskattas efter en lägre skattesats än övriga inkomster 20-30 %. För fysiska personer är aktievinster skattefria. Vinst aktier i fåmansbolag är dock skattepliktig 20%.

Nederländerna N ederländema tillämpar det klassiska systemet. Först sker beskattning på bolagsnivån med 40 % av inkomsten upp till 250 000 floriner och 35 % av överskjutande belopp. Utdelningar från andra bolag och aktievinster är skattefria förutsatt att innehavet uppgår till minst 5 % av aktierna. Hos fysiska personer beskattas utdelningsinkomster och ränteintäkter efter ett spamvdrag på l 000 floriner för makar 2 000 tillsammans - med övriga inkomster 0-60 % marginalskatt. Aktievinster beskattas endast om innehavet betingats av näringsverksamhet eller förvärvssyfte förelegat. Föreligger skatteplikt är skattesatsen densamma som för övriga inkomster.

Storbritannien

Storbritannien har ett system med partiell avräkning och kompletteringsskatt. Bolagsskattesatsen uppgår till 25 % för inkomster upp till 250 000 pund och 33 % för inkomster däröver. Inkomstskattesatsen för fysiska personer är 25 % i skiktet 2 000 23 700 pund och 40 % för inkomster däröver. Aktievinster beskattas efter justering för inflation och ett indexerat grundavdrag cirka 5 800 pund efter inkomstskattesatsen. Bolagens aktievinster beräknas för sig men beskattas tillsammans med rörelseinkomst. När ett brittiskt bolag lämnar utdelning betalar det en kompletteringsskatt, Advance Corporation Tax ACT. Denna skatt uppgår till 13-del av utdelningen. Aktieägaren räknar upp sin utdelningsinkomst med l3 och får avräkning med ett lika stort belopp. Om utdelningen tas av beskattade vinstmedel kan ACT kvittas mot den ordinarie bolagsskatten. ACT skall normalt också erläggas på utdelningar från ett bolag till ett annat. Det mottagande bolaget är inte skattskyldigt för sådan utdelning och erhåller inte avräkning. Inkomsten kan vidareutdelas utan att träffas av ny ACI franked investment income. De slutliga aktieägarna har rätt till avräkning för den ACI som ursprungligen erlagts i utdelningskedjan.

SOU 199329 Beskattning av utdelad och kvarhållen bolagsinkomst. 51 ..

Bolag inom en koncern mer än 50 % ägarandel kan välja att undantas

från ACT på utdelningar inom koncernen. ACT påförs då först när utdelningen vidareutdelas till arman aktieägare. Bolag är berättigade till avräkning för underliggande utländsk skatt utdelning från dotterbolag i utlandet endast mot vad som återstår av brittisk bolagsskatt sedan hänsyn tagits till ACT. Fördelen med avräkning minskar därför om den utländska inkomsten vidareutdelas. Bolag som betalar mer i utländsk skatt än som svarar mot den återstående bolagsskatten får således en högre skattebelastning än bolag med enbart inhemska inkomster. Den brittiska lagstiftningen ger inte avräkning till utländska investerare. Vid dubbelbeskattningsförhandlingar har dock Storbritarmien varit villigt att medge full avräkning till portföljinvesterare mindre än lO % av

aktierna och halv avräkning till direktinvesterare mer än 10 %.

Gottgörelsen tar i dessa fall formen av en skatteutbetalning.

Turkiet

Bolagsskattesatsen uppgår till 50,6 %. Regeringen kan efter ansökan sätta ned skattesatsen för företag som t.ex. gör särskilda exportsatsningar eller stora investeringar. Utdelningsinkomster är undantagna från beskattning under förutsättning att bolaget har erlagt bolagsskatt. Avser utdelningen bolagsinkomster som inte beskattats utgår en källskatt på 10 %. Aktievinster avseende börsaktier är skattefria. Enligt tidsbegränsade regler är aktievinster avseende andra aktier än börsaktier skattefria under förutsättning att försäljningen förmedlas av bank eller auktoriserad mäklare.

Tyskland

Det tyska skattesystemet innefattar såväl skilda skattesatser som avräkning. Bolagsskattesatsen är 36 % på utdelad inkomst och 50 % på kvarhållen inkomst. I regel utgår källskatt på lämnad utdelning efter 25 %. På aktieägamivå sker full uppräkning för såväl källskatt som bolagsskatt varefter avräkning sker med lika stort belopp som uppräkningen avsett. Avräkningssystemet tillämpas för utdelningar till moderbolag, andra bolag, juridiska personer i övrigt och fysiska personer. Fysiska personer beskattas för summan av kapital- och förvärvsinkomster. Marginalskattesatsen utgör 19-53 %. Bolagen skall hålla reda på sitt disponibla beskattade kapital genom att föra ett särskilt EK-konto. Därvid indelas det egna kapitalet i flera

4 Regeringenhar nyligen föreslagit skattesänkningar att gälla fr. o.m. den 1 januari 1994. Enligt lagförslaget sänks bolagsskattcsatserna på kvarhållen resp. utdelad inkomst till 44 resp. 30 %. Högsta marginalskattesatsen för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet föreslås sänkt till 44 % från 53 %. Beträffande fysiska personers tjânste- och kapitalinkomster föreslås inga förändringar. Förslagetsyftar till att åstadkomma en neutralare företagsbeskattning bättre anpassadtill grannländernas Skattesatser.Finansieringen föreslås ske genom breddningar av skattebasen,bl.a. genom att ir.ventarieavskrivning medges med högst 25 % per år f.n. 30 %.

52 Beskattning av utdelad och kvarhållen bolagsinkomt... SOU 199329

korgar. EK 50 avser eget kapital från inkomster som beskattats efter 50 %. Till EK 36 hänförs den del av det egna kapitalet som beskattats efter 36 %. EK 0 avser inkomster som inte träffats av någon beskattning. Utdelningar skall i första hand anses ha skett från den högst beskattade inkomsten. Utdelningar från EK 50 medför en skatteåterbetalning. Utdelningar från EK 36 föranleder varken återbetalning eller kvarskatt. Utdelningar från EK 0 träffas av en kompletteringsskatt. Tyska bolag är skattepliktiga för sina utländska utdelningsinkomster. Den internationella dubbelbeskattningen undviks enligt endera av två metoder beroende på om ett skatteavtal är tillämpligt eller inte. Enligt lag får den underliggande utländska bolagsskatten avräknas. Enligt skatteavtalen undantas den utländska inkomsten. Den hänförs då till ett EK Okonto och träffas av kompletteringsskatt om den utdelas. Om det utdelande bolaget erhållit avdrag för utdelning tillämpas dock avräkning för underliggande bolagsskatt. Fysiska personers aktievinster är skattefria efter sex månader. skattepliktiga vinster läggs till den taxerade inkomsten. Bolagens aktievinster beskattas tillsammans med rörelseinkomst.

Österrike År 1989 övergick Österrike från med skilda skattesatser till ett system nuvarande system med lättnad på ägarnivån. Bolagsskatten Körperschaftsteuer utgår efter 30 %. Utdelningar mellan österrikiska bolag är skattefria för mottagaren. Detta gäller i fråga om såväl dotterbolagsaktier som portföljaktier. Dubbelbeskattningen lindras genom att fysiska personers utdelningsinkornster beskattas efter halva skattesatsen för förvärvsinkomster, dvs. högst 25 %. Vid utdelningstillfället skall bolaget innehålla och redovisa 25 % i källskatt. Iden mån utdelningen lämnas till ett bolag som äger 25 % eller mer av aktierna skall källskatteavdrag inte göras. Bolag är vidare skattskyldiga till lokal bolagsskatt Gewerbesteuer som baseras på inkomst och löneunderlag. Skattesatsen varierar från kommun till kommun. Fysiska personers aktievinster är normalt skattefria efter ett års innehav. I övriga fall beskattas vinster tillsammans med andra inkomster högst 50 % skattesats. Bolagens aktievinster beskattas tillsammans med rörelseinkomst. Inflationsjustering medges om egendomen innehafts längre tid än 19 månader.

Vissa länder utanför Europa

Australien Australien har sedan 1987 ett avräkningssystem utan kompletteringsskatt. Bolagsskattesatsen är 39 %. Fysiska personer beskattas progressivt 0-49 % för förvärvs- och kapitalinkomster.

SOU 199329 Beskattning av utdelad och kvarhállen bolagsinkomst... 53

Systemet medger full avräkning för bolagsskatt såvitt gäller utdelningar som kan härledas till bolagets beskattade vinstmedel. De beskattade vinstmedlen bestäms med utgångspunkt i den erlagda bolagsskatten. Med 39 % bolagsskattesats innebär detta att för varje 39 australiensiska dollar erlagd skatt uppgår bolagets beskattade vinstmedel till 61 dollar. Bolagen skall hålla reda på sina beskattade vinstmedel genom att föra ett särskilt frankokonto franking account. Kontot krediteras skatteinbetalningar och skattefria utdelningar från andra bolag. Kontot debiteras återbetalning av överskjutande skatt och lämnad frankerad utdelning. Om det inte finns någon behållningen på frankokontot utanses delningen ha skett med obeskattade vinstmedel. Uppkomst av obeskattade vinstmedel kan exempelvis bero på överavskrivning eller utnyttjande av särskilda investeringsstimulartser. Sådana beskattningsundantag anses inte böra tränga igenom till aktieägarna. Obeskattad utdelning är därför skattepliktig hos mottagaren. Alla aktievinster beskattas som vanlig inkomst. Anskaffningskostnadcn indexeras om aktien innehafts minst ett år. Vid emission av nya aktier kan det emitterande bolaget debitera frankokontot med ernissionsbeloppet.

Kanada

Bolag erlägger skatt både till federationen och provinsen. Den federala skattesatsen uppgår till 38 %5. Provinsskattesatsen är 14-17 %. Vid beräkning av den federala skatten medges avdrag för provinsskatt med ett belopp motsvarande 10 % av den taxerade provinsinkornsten. Därutöver utgår för närvarande en federal tilläggsskatt 3 %. Den totala bolagskattesatsen utgör 43-46 %. Fysiska personer erlägger dels progressiv federal inkomstskatt efter 17- 29 %, dels proportionell provinsskatt med 47-62 % den federala av skatten. Därutöver utgår en tillfällig federal tilläggsskatt efter 5 %. I vissa provinser erlägger höginkomsttagare också provinsiell tilläggsskatt. Dubbelbeskattningen lindras på aktieägamivån ett speciellt genom avräkningssystem. Utdelningsinkomsten räknas upp med 25 % oavsett bolagsskattesatsema. Därefter medges avräkning med 66,7 % det av uppräknade beloppet vid beräkning av federal inkomstskatt. Därmed reduceras också provinsskatten eftersom denna baseras den federala skatten. Avräkning medges oberoende av om bolaget beskattats eller inte. Tre fjärdedelar av en aktievinst är skattepliktig och beskattas tillsarnmans med övriga inkomster. Aktieförluster är avdragsgilla mot aktievinster till tre fjärdedelar.

Mexico Bolagskattesatsen är 35 %. Systemet är ett helt genomfört enkelbeskattningssystem. Beskattning bolagsinkomst sker endast hos bolaget. av

5 För tillverkningsindustrin är skattesatsen nedsatt till 33 %. Vidare reducerar ett särskilt avdrag den effektiva skattebelastningen för småföretag till 22 % av nettoinkomsten.

54 Beskattning utdelad och kvarhållen bolagsinkontst... SOU 199329 av

Bolaget maste särskilt redovisa hur mycket beskattad inkomst som finns tillgänglig för utdelning cuenta de utilidad fiscal neta. Sker utdelning inkomst inte beskattats måste bolaget erlägga en särskild skatt av som efter 35 %. Internationell dubbelbeskattning av bolagsinkornst avseende utdelning från utländska dotterbolag undviks genom avräkning av underliggande bolagsskatt. Aktievinster är skattefria aktierna innehafts längre tid än tvâ är. om

Nya Zeeland Nya Zeeland har sedan 1988 ett avräkningssystem. Bolagsskattesatsen är 33 %. För fysiska personer är marginalskattesatsen för förvärvs- och ränteinkomster 24 eller 33 %. Bolagen skall föra ett särskilt avräkningskonto imputation credit account. Kontot krediteras när bolaget erlägger bolagsskatt. Utdelningar till aktieägarna debiteras kontot. En negativ utgående balans ger upphov till en särskild skatt. Aktieägaren får räkna upp utdelningen efter 33 % motsvarande bolagsskattesatsen. Ett belopp motsvarande uppräkningen får sedan

räknas från aktieägarens inkomstskatt. Överskjutande belopp får sparas

av till kommande år. Aktievinster är skattefria.

USA USA tillämpar ett klassiskt system. Bolagsskattesatsen är 15-39 % for inkomster till 335 000 dollar. För inkomster över 335 000 dollar är upp skattesatsen 34 %. Ett bolag kan också ha att erlägga alternativ minimiskatt AMT efter 20 %. Vid beräkning av underlaget för AMT återförs olika typer av skattesubventioner. Minimiskatten tas inte ut om den ordinarie skatteberäkningen ger ett högre skattebelopp. Fysiska beskattas för sina utdelningsinkomster progressivt. Skattesatsen personer är 15-31 %. Utdelningsinkomster från utlandet är i sin helhet skattepliktiga i USA. Amerikanska bolag får räkna både utländsk källskatt och utländsk av bolagsskatt som är hänförlig till utdelningen om bolaget innehar minst l0 % rösterna i det utdelande bolaget. [övriga fall fär endast utländsk av källskatt räknas av. Aktievinster läggs till övriga inkomster och beskattas efter den ordinarie skatteskalan oavsett innehavstid.

SOU 199329

5 Aktuella den rapporter om

ekonomiska dubbelbeskattningen

I det följande lämnas en redogörelse för tre aktuella rapporter i vilka valet av bolagsskattesystem diskuteras. Först behandlas Rudingrapporten, som upprättats av en expertkommitté på uppdrag av EG-kommissionen. Därefter behandlas en rapport från Förenta Statemas fmansdepartement, den s.k. Treasuryrapporten. Slutligen lämnas en kortfattad redogörelse för det s.k. ACE-systemet, utarbetat inom Institute for Fiscal Studies i London.

Rudingrapporten

En av EG-kommissionen tillsatt expertkommitté den s.k. Rudinggrup- pen, uppkallad efter dess ordförande har utrett behovet av en har- monisering bolagsbeskattningen inom EG. I sitt betänkande konstateav rar gruppen att skillnaderna mellan medlemsstaternas bolagsbeskattning är av sådan art och omfattning att de förorsakar allvarliga störningar på den inre marknadens funktionssätt. Stömingarna inverkar på investeringsbesluten och snedvrider konkurrensförhâllandena. Kommittén anser att åtgärder bör vidtas på EG-nivå och lämnar ett 30-tal förslag till åtgärder som syftar till att harmonisera skattesatser, skattebaser och

bolagsskattesystem. Åtgärderna föreslås genomförda i tre steg enligt en

tidsplan som sammanfaller med införandet av den ekonomiska och

monetära unionen EMU2. Kommittén har kanske mest uppmärksam-

mats för sina förslag i fråga om en minimiskattesats för bolag på 30 % och harmonisering av skattebasen. Här skall endast redogöras för kommitténs tankegångar och förslag såvitt gäller bolagsskattesystem. Kommittén konstaterar att det föreligger stora principiella skillnader mellan medlemsländemas bolagsskattesystem. Några medlemsstater tillämpar omodifierade klassiska system, enligt vilka utdelad inkomst beskattas först på bolagsnivån och därefter aktieägarnivån. Flertalet medlemsstater har olika former av lättnader av dubbelbeskattningen. Lättnader på bolagsnivån kan ha formen av en lägre skattesats på utdelad inkomst eller avdrag för utdelad inkomst. Lättnader på aktieägarnivån

l European Communities Commission, Report of the Committee of Independent - Experts on Company Taxation, Brussels-Luxemburg, 1992. 2 Fas bör 1 genomföras före utgången av år 1994. Arbetet med förberedelserna inför fas två bör inledas omgående för att kunna förverkligas under andra fasen av EMU 1994 1996 eller 1994 1998. Fas tre bör genomföras i slutfasen av - - EMU, dvs. år 1997 eller 1999 beroende på när medlemsländemas ekonomier uppfyller konvergenskriterierna.

56 Aktuella rapporter om den ekonomiska dubbel... SOU 1993 229

uppnås genom avräkning för bolagsskatt eller genom reducerad skattesats för fysiska personers utdelningsinkomster. Flertalet medlemsstater medger inte någon lättnad vid beskattning av fysiska personer för utdelningsinkomst från utländskt bolag. I fråga om de klassiska systemen innebär detta ingen diskriminering, förutsatt att inhemska och utländska utdelningsinkomster beskattas likformigt. Vad gäller system med avräkning uppkommer däremot diskriminering. Fysiska personer erhåller inte avräkning utdelningsinkomst från ett utländskt bolag. Utdelning från utländska dotterbolag behandlas som beskattningsundantag och träffas av kompletteringsskatt. Vidare ger avräkningssystemen i regel gottgörelse endast inländska aktieägare. Storbritannien och Irland, samt i viss mån Frankrike och Italien, har dock utsträckt gottgörelsen i skatteavtal. Kommittén framhåller att de sätt vilka medlemsstaterna medger lättnader i dubbelbeskattningen av utdelad inkomst verkar diskriminerande gentemot investeringar i andra EG-länder. Sådan diskriminering fragmenterar kapitalmarknaderna inom EG. Diskrimineringen skulle kunna undanröjas om alla medlemsstater övergick till

a ett klassiskt system helt utan lättnader i beskattningen av utdelad

inkomst, b ett avräkningssystem som utsträcks till att omfatta den inhemska aktieägare belöpande bolagsskatten i andra EG-länder, eller

c ett modifierat klassiskt system i vilket fysiska personer beskattas för

utdelningar efter en reducerad skattesats oberoende av om utdelningen kommer från ett inhemskt företag eller från ett företag i ett annat EG-land.

En enhetlig uppslutning kring ett och samma icke-diskriminerande system vore enligt kommittén av stort värde. Därmed kunde grunden läggas för en enhetlig europeisk kapitalmarknad. Frågan är dock vilket system som är samhällsekonomiskt mest effektivt. Varje stat har sina motiv för nuvarande system. Varje system har brister och förtjänster. Det är inte troligt att alla medlemsstater kan enas om ett gemensamt system inom en nära framtid. Kommittén har två förslag som syftar till att möjliggöra en samexistens av olika system utan allvarliga störningar på investeringar i andra medlemsstater och utan att förverkligandet av den inre marknaden äventyras. Det första förslaget riktar sig till medlemsstater som påför någon form av kompletteringsskatt på utdelningar resp. inkomstöverföringar från bolag i en annan medlemsstat. Dessa stater bör under förutsättning av ömsesidighet medge avräkning hos de slutliga ägarna för utländsk bolagsskatt som belöper på utdelningen. Enligt det andra förslaget bör de skattelättnader som gäller för utdelningar från bolag iden egna staten under förutsättning av ömsesidighet gälla också för utdelningar från bolag i andra medlemsstater. Beskatt- ningen skall alltså vara densamma oavsett om utdelningen kommer från

SOU 199329 Aktuella rapporter om den ekonomiska dubbel... 57

ett bolag i aktieägarens hemviststat eller från ett bolag i en annan EGstat. Graden av lättnad kan anpassas till skattesatsen i aktieägarens hemviststat eller i källstaten. I båda fallen skall kostnaden för lättnaden bäras av hemviststaten. En eventuell minskning av skatteinkomstema kan finansieras genom justering bolagsskattesatsen. Även utländska av källskatter på fysiska personers portföljinvesteringar skall få avräknas i hemviststaten. Några medlemsstater ger för närvarande i dubbelbeskattningsavtal även utländska aktieägare gottgörelse för bolagsskatt. Kommittén rekommenderar inte ett sådant förfarande eftersom det strider mot principen om att källstaten skall ha den primära beskattningsrätten. För att säkerställa principen om källstatens primära beskattningsrätt och hindra skatteundandragande föreslår kommittén att ett direktiv utfärdas om en enhetlig källskatt 30 % på utdelning från bolag med hemvist inom EG. Källskatten skall inte utgå för utdelning till aktieägare fysisk

eller juridisk person som visas vara skattskyldig i ett EG-land eller om

skatteavtal finns i utomstående stat. - På lång sikt anser kommittén att medlemsstaterna bör kring ett enas gemensamt system för beskattning av utdelad inkomst. Kommittén har dock inte kunnat enas om något visst system. Flertalet ledamöter förordar ett modifierat klassiskt system med en lättnad på aktieägarnivå. I betänkandets bilagedel redovisas ett sådant system samt ett alternativt förslag till ett gemensamt avräkningssystem. En av kommitténs ledamöter förordar dubbelbeskattning enligt det renodlade klassiska systemet. Man är i vart fall överens om att följande krav bör ställas på ett gemensamt system

Systemet skall vara neutralt med avseende på valet av företagsfonn, finansiering och i vilken medlemsstat investeringen görs. 2. Systemet skall vara ägnat att stärka stark europeisk kapitalen marknad. 3. Systemet skall säkerställa ett jämnt flöde av skatteintäkter hos medlemsstaterna, rättvist fördelat mellan källstat och hemviststat. 4. Systemet skall vara lämpligt ur administrativ synpunkt, enkelt att förstå och tillämpa samt säkerställa en effektiv uppbörd och hindra skatteundandragande.

Kommissionens ställningstagande

Kommissionen och Rådet har gjort vissa uttalanden i anledning av

kommitténs förslag Båda poängterar betydelsen närhetsprincipen och

av medlemsstaternas suveränitet skatteområdet. EG-åtgärder i fråga om bolagsbeskattningen skall begränsas till det minimum är nödvändigt som för att den interna marknaden skall fungera. Båda ansluter sig till

3 Kommissionens meddelande921118EEG den 26 juni 1992 resp. Rådets meddelande 10088EEG den 23 november 1992.

58 Aktuella rapporter om den ekonomiska dubbel... SOU 199329

uppfattningen att det är angeläget att undanröja dubbelbeskattningen på inkomstöverföringar mellan medlemsstaterna och de störningar som kan följa därav men understryker samtidigt vikten av att alla inkomster underkastas en adekvat och effektiv beskattning i åtminstone ett led. Endast kommissionen har mer i detalj kommenterat kommitténs förslag. Kommissionen ansluter sig till förslagen om att utdelningar och inkomster från andra medlemsstater inte skall ge upphov till kompletteringsskatt resp. att lättnader i utdelningsbeskattningen skall vara desamma oavsett om utdelningen kommer från ett inhemskt bolag eller ett bolag i en annan medlemsstat. Kommissionen avser att ta initiativ till diskussioner med medlemsstaterna i syfte att förverkliga förslagen. Kommissionen är dock tveksam till kravet på ömsesidighet eftersom diskrimineringen då endast undanröjs såvitt gäller stater med avräkningssystem eller annan lättnad på aktieägamivå. Kommissionen noterar att kommittén inte föreslår att stater med avräkningssystem skall utsträcka gottgörelsen till utländska aktieägare. Kommissionen uttalar att utsträckning av gottgörelse kan ses som ett sätt att stimulera utländska investeringar genom statligt stöd, vilket kan medföra störningar på investeringsbeslut och kapitalrörelser. Kommissionen delar kommitténs ställningstagande till de problem som följer av att flera vitt skilda bolagsskattessystem tillämpas inom gemenskapen. Kommissionen anser att en diskussion kring valet av ett framtida gemensamt systern måste komma igång på EG-nivå. Flera invändningar kan enligt kommissionen riktas mot kommitténs förslag om en enhetlig källskatt på 30 % på utdelningar från bolag med hemvist inom EG. Skattesatsen är högre än vad som gäller i de flesta medlemsländer. Det kan sättas i fråga om en så hög skattesats inte bidrar till ökad lånefinansiering. Vidare kan ett beslut om en sådan källskatt gentemot icke-medlemsländer inte fattas unilateralt. Omförhandlingar av gällande avtal mellan resp. medlemsstat och de utomstående staterna krävs. Frågan om en enhetlig källskatt bör endast aktualiseras i ett långsiktigt perspektiv.

5.2 Treasuryrapporten

I januari 1992 lämnade Förenta Staternas ñnansdepartement en rapport

integration bolags- och ägarskatterf Rapporten innehåller inga

om av lagförslag utan skall ses som ett underlag för vidare diskussion.

Sammanfattning av rapporten

I det amerikanska skattesystemet beskattas utdelad inkomst enligt ett omodifierat klassiskt system.

4 Report of The Department of the Treasury Integration of the Individual and on Corporate Tax System, Taxing Business Income Once, Washington, 1992.

SOU 199329 Aktuella rapporter om den ekonomiska dubbel... 59

Under de senaste två decennierna har de flesta konkurrentländema övergett det klassiska systemet och integrerat bolags- och ägarskatten i syfte att lindra dubbelbeskattningen. Vanligtvis har detta skett genom att aktieägaren helt eller delvis medgetts avräkning för bolagsskatt. Genom integration minskar tre störningar som sammanhänger med det klassiska systemet

a Investerare föredrar icke-bolagiserad noncorporate verksamhet

som enskild näringsverksamhet och verksamhet bedriven i handelsbolag framför bolagiserad verksamhet. b Bolagsinvesteringar finansieras hellre med lån än med nytt eget kapital.

c Inkomster delas inte ut utan hålls kvar, används till återköp av aktier

eller omvandlas till avdragsgilla ränteutbetalningar.

De nämnda stömingama ökar kapitalkostnaden. Integration kan förväntas minska kapitalkostnaden. Med en minskad lånefinansiering och en ökad egenfinansiering blir kapitalmarknaden stabilare i lågkonjunkturer. Enligt beräkningar som görs i rapporten kan integration enligt något av de föreslagna systemen medföra

en ökning av bolagens kapitalstock med 125-500 miljarder dollar en minskning av bolagens skulder med 1-7 % en årlig tillväxt i samhällsekonomin med 2,5-25 miljarder dollar.

I rapporten redovisas tre alternativa modeller för integration

utdelning är skattefri hos aktieägaren dividend exlusion 2. aktieägaren beskattas för både kvarhållna och utdelade inkomster shareholder allocation integration 3. räntor och utdelningar är skattefria hos mottagaren och icke avdragsgilla hos utbetalaren comprehensive Business Income Tax, CBIT.

Under rubriken The roads not taken redogörs i korthet för avräk-

ningssystem imputation credit och system med utdelningsavdrag bolagsnivå dividend deduction. Av administrativa skäl avrâds från ett system med enbart ägarbeskattning shareholder allocation integration. Eftersom systemet bör vara så enkelt som möjligt förordas ett systern med skattefrihet för mottagen utdelning dividend exlusion framför ett avräkningssystem. CBIT anses erbjuda den långsiktigt bästa lösningen för en likabehandling av eget och lånat kapital. CBIT medför en överñnansiering och möjliggör därför en sänkning av bolagsskattesatsen från 34 till 31 %. Ett införande av systemet kräver dock ett omfattande lagstiftningsarbete samt en infasnings- och övergångsperiod på cirka tio år. I rapporten framhålles att modellerna utarbetats med utgångspunkt i följande fyra grundläggande krav

60 Aktuella rapporter om den ekonomiska dubbel... SOU 199329

Integrationen får inte medföra att s.k. skattepreferenser eller beskattningsundantag utvidgas till att omfatta aktieägarna. All utdelad bolagsinkomst skall vara beskattad. 2. Integrationen får inte medföra ett intäktsbortfall såvitt gäller bolagsinkomster som delas ut till redan skattebefriade subjekt. Integrationen skall endast genom skatteavtal och under förutsättning av ömsesidighet kunna utvidgas till att gälla även utländska aktieägare. 4. Amerikanska bolags utländska skatter skall endast genom skatteavtal kunna likställas med amerikanska skatter.

Närmare beskrivning av modellerna

Dividend erclusion Beskattade bolagsinkomster som delas ut till aktieägarna undantas från beskattning vid beräkning av aktieägarnas inkomst. För att beskattningsundantag inte skall undgå utdelningsbeskattning skall bolagen föra ett särskilt konto över beskattad inkomst Excludable Distributions Accont, EDA. Vid en skattesats 34 % får bolaget för varje 34 dollar

betald skatt dela ut 66 dollar skattefri utdelning. Överskjutande

som belopp utgör skattepliktig inkomst hos aktieägaren. Lämnad utdelning skall i första hand dras från EDA. Bolagen har att varje år för skattemyndigheten och aktieägarna redovisa hur stor del av utdelningen som är skattefri resp. skattepliktig. Ett exempel illustrerar. Ett bolag har 100 dollar i skattepliktig inkomst och 50 dollar i skattefri inkomst. Efter skattebetalning 34% läggs 66 dollar till EDA. Om hela inkomsten efter skatt om 116 dollar delas ut nollställs EDA. Aktieägaren får undanta 66 dollar från beskattning och beskattas för resterande 50 dollar. Systemet tillåter bolagen att räkna av utländsk skatt. Skatt som gått i avräkning mot utländsk skatt får dock inte föranleda något tillägg till EDA. Eftersom utdelningen i första hand skall dras från EDA lindras dock effekten av att utländsk inkomst dubbelbeskattas. För skattebefriade subjekt innebär systemet oförändrad skattebelastning. De fortsätter att vara skattebefriade för utdelningsinkomster och medges ingen gottgörelse för bolagsskatt eller annan kompensention för den relativa försämring som uppkommer gentemot övriga skattesubjekt. Systemet medför ingen ändring såvitt gäller utländska aktieägare. Källskatt på 30 % skall tas ut även fortsättningsvis såvida inte annat Överenskommits i dubbelbeskattningsavtal.

SOU 199329 Aktuella rapporter den ekonomiska dubbel... 63 om

IFS-rapporten

Institute for Fiscal Studies i London publicerade i april 1991 ett förslag

till nytt system för lättnad i dubbelbeskattningen7. Enligt rapporten är

Storbritanniens nuvarande skattesystem behäftat med flera brister

vissa investeringar missgynnas låneñnansiering gynnas framför egenfmansiering systemet är alltför komplicerat ingen hänsyn tas till inflationens snedvridande effekter. -

I rapporten föreslås ett system med avdrag för eget kapital Al- lowance for Corporate Equity, ACE. Systemet kan liknas vid ett permanent survavdrag. Underlaget för avdraget är bolagets kapital egna inklusive årets vinst ökat med tidigare års ACE-avdrag och minskat med bolagsskatt och utbetald utdelning. Avdraget beräknas efter en procentsats motsvarande marknadsräntan för femåriga statsobligationer. Genom avdraget blir egenfinansiering likställd med lånefmansiering. Den normala kapitalavkastningen undantas helt från bolagsbeskattning. Endast överavkastning träffas av bolagsskatt. I rapporten föreslås att nuvarande avräkningssystem avskaffas. Det är dock i och för sig möjligt att samordna ACE med avräkning på aktieägarnivå. I en tidigare rapport, Neutrality in Taxation Savings, har institutet redovisat ett förslag till beskattning av sparande för fysiska Där personer. föreslås införande av skattebefriade personliga sparplaner extended personal equity plans EXPEP. Tanken med EXPEP är att med enkla medel åstadkomma samma positiva effekter ett system med som utgiftsskatt anses ha. Endast beskattad förvärvsinkomst skall kunna investeras i EXPEP-sparande. Avkastningen från EXPEP-sparande skall vara skattebefriad. Förslaget ett ACE-system för bolagsbeskattningen om skall ses som ett komplement till EXPEP.

7 The Institute for Fiscal Studies, A Report of the IFS Capital Taxes Group, Equity for Companies A Corporation Tax for the 19905, London, 1991.

62 Aktuella rapporter den ekonomiska dubbel... SOU 199329 om

Treasuryrekommendationen

Departementet har följt rapporten med en rekommendation som upp överlämnats till skatteutskotten i kongressen. Däri föreslås att ett system skattefrihet för utdelningar dividend exclusion införs med skattefrihet för utdelningsinkomster förordas framför de andra tvâ systemen därför att det är mest enhetligt och enklast att administrera. Det kan införas snabbt och utan omfattande störningar på de finansiella

marknaderna. Övergångsproblemen blir förhållandevis små. Skulle man

vilja byta till ett mer genomgripande system såsom CBIT eller en senare cash flow-skatt är det betydligt enklare än att då övergå från ett system med dubbelbeskattning eller shareholder allocation. Förslaget har modifierats något jämfört med den modell som beskrivs i rapporten. I rekommendation föreslås nu att utdelningar skall relateras till justerad bolagsinkomst Adjusted Taxable Income ATI i en - stället för till ett EDA-konto. ATI definieras bolagets taxerade inkomst minskad med federal som inkomstskatt och avräkningsbara utländska skatter samt ökad med skattefria utdelningar från dotterbolag och andra skattefria inkomster. ATI kan bolagsnivå och delas ut kommande år. Utdelning av sparas ATI-medel är skattefria hos aktieägarna. Utdelning som överstiger ATI behandlas som kapitalränta eller som aktievinst. I rekommendationen befaras att skattefriheten för utdelningar i kombination behållen aktievinstbeskattning skulle kunna medföra med en att företagen tvingas öka utdelningarna. Kapitalkostnaden för egenfinansiering kvarhållen inkomst skulle öka. För att motverka en genom sådan effekt föreslås att företagen skall få anta särskilda återinvesteringsplaner, Dividend Reinvestment Plans DRIP. Ett bolag skall kunna överföra ATI-medel direkt till DRIP och samtidigt förklara att utdelning utbetalats till aktieägarna och av dessa omgående âterinvesterats i bolaget. Sådan överföring höjer aktiemas ingångsvärde. I Treasury-rapporten angavs som en huvudprincip att amerikanska bolags utländska skatter endast genom skatteavtal skall kunna likställas med amerikanska skatter. Nu att departementet efter fortsatta anges överväganden kommit fram till att integrationen även bör omfatta utländska inkomster för vilka avräkning medgetts. Ett sådant synsätt står bäst i överensstämmelse med de grundläggande motiven för integration. Vidare uppnås därigenom kapitalexportneutralitet. En förutsättning för att integrationen skall omfatta även avräkningsbara utländska skatter är dock att USAs viktigaste handelspartners behandlar inkomster från USA på motsvarande sätt.

6 Department of the Treasury, A Recommendationfor Integration of The Individual and Corporate Tax Systems, Washington, 1992.

SOU 199329 Aktuella rapporter den ekonomiska dubbel... 63 om

IFS-rapporten

Institute for Fiscal Studies i London publicerade i april 1991 ett förslag

till nytt system för lättnad i dubbelbeskattningen7. Enligt rapporten är

Storbritanniens nuvarande skattesystem behäftat med flera brister

vissa investeringar missgynnas låneñnansiering gynnas framför egenñnansiering systemet är alltför komplicerat ingen hänsyn tas till inflationens snedvridande effekter. -

I rapporten föreslås ett system med avdrag för eget kapital Al- lowance for Corporate Equity, ACE. Systemet kan liknas vid ett permanent survavdrag. Underlaget för avdraget är bolagets kapital egna inklusive årets vinst ökat med tidigare års ACE-avdrag och minskat med bolagsskatt och utbetald utdelning. Avdraget beräknas efter en procentsats motsvarande marknadsräntan för femåriga statsobligationer. Genom avdraget blir egenfmansiering likställd med lånefmansiering. Den normala kapitalavkastningen undantas helt från bolagsbeskattning. Endast överavkastning träffas av bolagsskatt. I rapporten föreslås att nuvarande avräkningssystem avskaffas. Det är dock i och för sig möjligt att samordna ACE med avräkning på aktieägarnivå. I en tidigare rapport, Neutrality in Taxation Savings, har institutet redovisat ett förslag till beskattning av sparande för fysiska Där personer. föreslås införande av skattebefriade personliga spar-planer extended personal equity plans EXPEP. Tanken med EXPEP är att med enkla medel åstadkomma samma positiva effekter ett system med som utgiftsskatt anses ha. Endast beskattad förvärvsinkomst skall kunna investeras i EXPEP-sparande. Avkastningen från EXPEP-sparande skall vara skattebefriad. Förslaget ett ACE-system för bolagsbeskattningen om skall ses som ett komplement till EXPEP.

7 The Institute for Fiscal Studies, A Report of the IFS Capital Taxes Group, Equity for Companies A Corporation Tax for the 1990s, London, 1991.

SOU 199329

6 Inledning till utredningens överväganden

Med avkastning på eget bolagskapital avses i det följande av aktieägarna mottagen utdelning och realiserad aktievinst. Med beskattning av bolagsinkomster avses den skattemässiga behandlingen av inkomst hos bolagen samt av mottagen utdelning och aktievinster hos aktieägarna. Ekonomisk dubbelbeskattning är inte ett entydigt begrepp ekonomisk i motsatts till internationell , som syftar på att samma inkomst beskattas av två stater. Med att aktiebolagens inkomster dubbelbeskattas kan avses just det som ligger i den språkliga innebörden, nämligen att inkomsterna beskattas dubbelt dels hos bolagen och dels hos aktieägarna. Ofta är det emellertid inte detta som är kärnpunkten när man talar om dubbelbeskattningen utan det förhållandet att avkastningen på eget kapital merbeskattas i förhållande till beskattningen av avkastningen främrnande kapital. Om inte annat framgår av sammanhanget används ordet i den senare betydelsen i det följande. Lättnad i dubbelbeskattningen används av utredningen i betydelsen lättnad i beskattningen i förhållande till en fullständig dubbelbeskattning snarare än i betydelsen lättnad i förhållande till det gällande systemet med Armell-avdrag. En fullständig dubbelbeskattning skulle innebära att inkomsten på bolagsnivån beskattades efter 25 % och att utdelningsinkomster och aktievinster likaså beskattades efter 25 % eller sammantaget i båda leden 44 % 0,25+0,25l-0,25, jfr kap. Utredningens uppdrag omfattar beskattningen av såväl utdelad som kvarhållen bolagsinkomst. Beskattningen i andra ledet av kvarhållen inkomst sker genom aktievinstbeskattningen. Denna framstår i huvudsak som ett komplement till beskattningen av utdelningsinkomster. I det följande behandlas därför i första hand beskattningen av utdelad inkomst. I kap. 7 belyses betydelsen av en lättnad i dubbelbeskattningen av utdelad bolagsinkomst för små och medelstora företag resp. stora företag. Konsekvenserna av att en lättnad medges på bolagsnivån resp. ägarnivån belyses i kap. 8. I kap. 9 behandlas förhållandet mellan aktievinstbeskattningen och beskattningen av mottagen utdelning. Mot bakgrund av de nämnda avsnitten och ett avsnitt om vissa övriga förutsättningar kap. 10 lämnar utredningen i kap. ll sina förslag i huvudfrågoma. Härefter tas vissa särskilda frågor upp kap. 12. I kap. 13 redovisas metod för beskattning aktievinster enligt vilken vinst en av som svarar mot kvarhållen inkomst i bolaget undantas från beskattning.

66 Inledning till utredningens överväganden SOU 199329

Diskussionen i de ekonomiska frågorna har tagit sin utgångspunkt i en studie som gjorts av ñLdr Erik Norrman, Ekonomiska aspekter dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Denna studie har tagits in som bil. 2 till betänkandet. Den 9 mars 1993 anordnade utredningen ett seminarium med profes- Ingemar Hansson, Jan Södersten och Peter Birch Sörensen sorema angående den ekonomiska dubbelbeskattningen. De synpunkter som framfördes av dessa ekonomer har varit värdefulla i utredningsarbetet. I bil. 3 redovisas beräkningar av statsfmansiella konsekvenser av vissa åtgärder. Bilagan, som ligger till grund för avsnitt 10.3, har upprättats departementssekreteraren Ellen Brarnness Arvidsson. av

SOU 199329

7 Betydelsen av en merbeskattning av avkastning på eget bolagskapital

Vid en analys av betydelsen av att beskattningen bolagsinkomster är av anordnad på ett visst sätt är det i första hand beskattningens inverkan på avkastningskravet på investeringar före bolags- och ägarskatt är som av intresse. I ekonomisk teori fokuseras intresset på marginella investeringar. Med en marginell investering avses en investering precis bär som sina kostnader. Investeringsvolymen i ekonomi påverkas en anses av avkastningskravet för marginella investeringar. Om kostnaderna för marginella investeringar drivs beskattningen leder det till ett högre upp av avkastningskrav för sådana investeringar. Investeringar med lägre avkastning faller bort vilket medför en mindre investeringsvolym och därmed på sikt även lägre löner. Av intresse är även beskattningens inverkan på soliditeten hos företagen och på ägandet av företagen. Små och medelstora företag och stora företag används i det följ ande som samlande begrepp för företag som typiskt sett inte har resp. har tillgång till den internationella marknaden för riskkapital. Förhållandet kan uttryckas så att, med den valda terminologin, små och medelstora företag lever i en sluten ekonomi och stora företag lever i öppen en ekonomi vad avser eget kapital. I fråga främmande kapital lever båda om kategorierna i en öppen ekonomi i den meningen att ränteniván är internationellt bestämd. Små och medelstora företag resp. stora företag behandlas i det följande var för sig.

7.1 Små och medelstora

företag

Med att en skatt är neutral i ett visst hänseende brukar att den inte avses påverkar individernas val mellan olika handlingsalternativ i det aktuella hänseendet. Utredningens uppdrag tar sikte ñnansieringsformema, däremot inte investeringsslagen. Neutralitet med avseende på ñnansieringsfonnema innebär att kapitalbeskattningen inte påverkar företagens val av finansiering nyemission, kvarhållen inkomst genom eller lån. För att neutralitet i detta hänseende skall föreligga krävs att avkastning på investeringar beskattas lika oberoende vilken dessa av av finansieringsformer som föreligger eller, med andra ord, oberoende av om kapitalersättningen erhålls i form av utdelning, aktievinst eller ränta.

68 Betydelsen av en merbeskattning... SOU 199329

I motsats till avkastning eget bolagskapital behandlas ränta på ett likartat sätt i hela västvärlden. Beskattningen av ränta bör därför sätta för skattenivån i ett system som är neutralt med avseende på normen finansieringsformema. Frågan hur företagen finansierar sina investeringar är av intresse om när det gäller att bedöma betydelsen av att ett system för beskattning av bolagsinkomster beskattar avkastning eget kapital hårdare än avkastning på främmande kapital. Som nyss antytts föreligger tre finansieringsaltemativ nyemission, kvarhållen inkomst och lån samt givetvis olika kombinationer. Med ren lånefinansiering avser utredningen en lånefinansiering en där långivaren tar hela risken för investeringen, dvs. där han är helt beroende utfallet investeringen för ränta och kapitalåterbetalning. av av Någon form säkerhet föreligger med andra ord inte. Vid ren lånefinanav siering av en marginell investering kommer räntesatsen i princip att sättas så att hela den förväntade avkastningen tillfaller långivaren. Det innebär att bolagsskatten ex ante saknar betydelse i ett sådant fall grund av den obegränsade avdragsrätten för låneräntor under förutsättning av ekonomiskt korrekta avskrivningar. Ex post uppkommer normalt ett överskott eller underskott i bolaget som får skatteeffekt. Det är emellertid situationen ex ante som påverkar investeringarna. Ren lånefinansiering torde förekomma endast i fråga om investeringar med mycket låg risk, om någonsin. I praktiken föreligger alltid eller nästan alltid någon form av säkerhet. Denna kan ha formen av en formell säkerhet, t.ex. en pant eller en borgen. Men redan förekomsten av ett eget ointecknat kapital hos låntagaren medför en form av säkerhet, - eftersom långivaren kan söka utmätning i det vid bristande betalning. Förekomsten eget kapital hos låntagaren medför oberoende av om av kapitalet formellt ställts som säkerhet eller att låntagaren tar en del av risken för investeringen. Det betyder att riskersättningen fördelas mellan långivaren och låntagaren. Den del som tillfaller låntagaren kan uppfattas som avkastning på hans egna kapital. Om man så vill kan saken uttryckas så att låntagarens kapital är med och finansierar investeringen. Det anförda medför att det inte är realistiskt att räkna med helt lånefinansierade investeringar. Utredningen drar således slutsatsen att även formellt lånefinansierade investeringar i realiteten är i viss utsträckning finansierade med eget kapital och att bolagsskatten därmed påverkar kalkylsituationen för en marginell lånefinansierad investering. Nästa fråga är hur finansiering med kvarhållna inkomster förhåller sig till finansiering genom nyemission. Här finns en diskussion i den skatteekonomiska litteraturen jfr bil. 2. Diskussionen avser egenkapitaldelen i finansiering och berör alltså inte frågan dennas förhållande en om till lån. Den traditionella synen hävdar att utdelningar har en signalfunktion och att företagen därför är tvungna att dela ut sina inkomster i stor utsträckning. Som en konsekvens härav kan företagen inte begränsa sig till att finansiera investeringar genom kvarhållna inkomster utan måste även tillgripa nyemission. Den nya synen gör gällande att utdelningar egentligen inte behövs och att företagen därför i huvudsak finansierar sina

SOU 199329 Betydelsen av en merbeskattning... 69

investeringar genom kvarhållna inkomster. Utdelningar blir härvid en restpost. Även den förefaller dock erkänna att företag och nya synen nya företag i ett expansivt skede i viss utsträckning finansierar investeringar genom nyemission. Av den traditionella synen följer att det är beskattningen av utdelad inkomst som främst har betydelse för kapitalkostnadema medan beskattningen av kvarhållen inkomst har mindre betydelse. Man skulle således kunna merbeskatta kvarhållen inkomst utan att det skulle driva upp avkastningskravet på investeringar. Konsekvensen av den nya synen är den motsatta. Man skulle kunna merbeskatta utdelad inkomst utan att driva upp avkastningskravet. Enligt utredningens uppfattning kan allmänt sett några bestämda slutsatser inte dras av diskussionen om den traditionella resp. nya synen eller av de empiriska undersökningar som föreligger. Relevansen för den kategori av företag som behandlas nu svenska företag utan tillgång till den internationella marknaden för riskkapital är också oklar. Ett rimligt förhållningssätt får anses vara att avstå från ställningstagande. Den praktiska konsekvensen av denna ståndpunkt är enligt utredningens uppfattning att kvarhållen inkomst och utdelad inkomst i möjligaste mån bör beskattas lika. Det finns anledning att vid bedömningen av betydelsen av en viss beskattning av avkastning på eget kapital skilja mellan normalavkastning och riskersättning. Nonnalavkastning uppfattas härvid som avkastningen en räntebärande placering utan risk. En svensk placerares avkastning efter skatt en riskfri ränteplacering är med de angivna utgångspunkterna given. Det innebär att han om diskussionen begränsas till norrnalavkastning i princip är beredd att placera i aktier endast om avkastningen efter skatt på den del av hela den förväntade avkastningen som motsvarar normalavkastningen är minst lika stor som avkastningen efter skatt på en riskfri ränteplacering. Om skatten normalavkastningen är större än skatten på en riskfri ränteplacering måste därför avkastningen före skatt på aktieplaceringen vara högre än avkastningen före skatt på ränteplaceringen. En högre skatt aktieavkastning än på räntor driver med andra ord så långt upp av- - kastningskravet för investeringar i små och medelstora företag i den mån investeringarna finansieras med eget kapital. I bil. 2 finns en redovisning av kunskapsläget i fråga om effekterna av beskattning av riskersättning. Utredningens slutsats av denna redovisning är att det med nuvarande kunskaper inte är möjligt att avgöra på vilket sätt en högre beskattning av riskersättning än av räntor påverkar avkastningskravet före skatter. Praktiskt hanteras denna situation lämpligen genom att man utgår från att beskattningen av riskersättning inte påverkar avkastningskravet före skatter. Sammantaget driver således med reservation för osäkerheten avseende beskattning av riskersättning en högre skatt på avkastning på eget kapital än på räntor upp avkastningskravet för investeringar i små och medelstora företag.

70 Betydelsen av en merbeskattning... SOU 199329

En merbeskattning av eget kapital i förhållande till beskattningen av räntor har givetvis större betydelse större behovet är av eget kapital. Denna aspekt får en aktuell dimension i den mån det framöver kommer att föreligga ett behov av att ersätta eget kapital som förlorats under krisåren. Ett sådant behov kan antas komma att föreligga inte minst för många små och medelstora företag. En merbeskattning av eget kapital i förhållande till beskattningen av räntor torde vidare typiskt sett ha större betydelse i fråga om investeringar med stor risk än i fråga om investeringar med liten risk. Detta följer av att långivare i allmänhet har ett risktak. Med detta syftar utredningen på att det på grund av institutionella förhållanden inte är möjligt för en bank att ta ut obegränsat hög ränta på ett lån. En långivare

kan därför absorbera risk endast upp till en viss nivå. Överskjutande risk

måste bäras av eget kapital. En konsekvens av det senast sagda är att en merbeskattning av avkastning på eget kapital får särskilt stor betydelse vid nystartande av företag och när ett litet eller medelstort företag satsar expansion, två situationer där risken typiskt sett är hög. l fråga om nyföretagande behöver dock slutsatsen kvalificeras något. Vi tänker oss att att det föreligger en uppfinning eller distributionsteknisk innovation e.d. som det krävs en viss mängd riskkapital och lånat kapital för att exploatera. Det finns då i princip två vägar på vilka uppfinningen kan exploateras. Den ena är att uppfinningen exploateras i ett etablerat företag eller dotterföretag till ett etablerat företag, den andra är att uppfinningen exploateras i ett nytt företag som är fristående från etablerade företag. Den första vägen är den naturliga om uppfinningen gjorts inom ett etablerat företag. Denna exploateringsväg kan komma till stånd även genom att en fristående uppfinnare avyttrar uppfinningen till ett etablerat företag. Den andra vägen är aktuell om en fristående uppfinnare inte lyckas avyttra uppfinningen till ett etablerat företag till ett pris som han finner acceptabelt eller om han önskar ha inflytande över exploateringen. Om uppfinnaren själv förfogar över det riskkapital som behövs skjuter han vid en neutral kapitalbeskattning naturligen till detta till bolaget i form av eget kapital. Banken lånar sedan ut nödvändigt främmande kapital till bolaget. Vid en merbeskattning av avkastning på eget kapital blir uppfinnarens optimala agerande mer oklart. Om han tar ut sitt kapital från banken och skjuter till det till bolaget som eget kapital utsätter han nämligen avkastningen för en merbeskattning. Frågan uppkommer därför om han skall utnyttja sitt kapital annat sätt. En möjlighet är att han låter kapitalet stå kvar på banken och ger banken säkerhet i det. Banken bör då vara beredd att låna ut såväl ett belopp motsvarande detta kapital som det ytterligare kapital som behövs till bolaget. Ett alternativ är att uppfinnaren placerar sitt kapital i t.ex. obligationer och lämnar dessa som säkerhet till banken. Det framstår således som möjligt att uppfinnaren kan undvika merbeskattning på sätt som dessa. Två saker är emellertid härvid att notera.

SOU 199329 Betydelsen av en merbeskattning. 71 ..

Den ena är att merbeskattningen medfört ett beteende som vid en neutral kapitalbeskattning skulle vara onormalt, den andra är att detta beteende satt merbeskattningen ur spel. Vidare är det en sak att den bristande Soliditeten kan sakna betydelse för banken. För andra intressenter, t.ex. leverantörer, medarbetare och presumtiva finansiärer med riskkapital, har den betydelse och påverkar därmed uppfmnarens situation negativt. Om uppfmnaren inte förfogar över det erforderliga riskkapitalet gäller det för honom att finna en finansiär. Förekomsten av merbeskattning kommer i denna situation att driva upp avkastningskravet. I den mån kapitalkostnaden för eget kapital är högre än kostnaden för främmande kapital föreligger ett incitament att hålla nere soliditeten.

7.2 Stora företag

Utgångspunkten är som tidigare framgått att svenska stora företag har tillgång till den internationella marknaden för riskkapital. Avkastningskravet före ägarskatt anses därför enligt ekonomisk teori vara i huvudsak internationellt bestämt. En konsekvens härav är att primärt endast skatteuttaget på bolagsnivån har betydelse för kapitalkostnadema och soliditeten. Sekundärt har även utformningen av beskattningen i ägarledet betydelse på så sätt att en lättnad av dubbelbeskattningen i ägarledet avseende svenska aktier genom dubbelbeskattningsavtal kan utsträckas till att avse även utländska aktier mot att avkastning på svenska aktier behandlas på motsvarande sätt i utlandet jfr avsnitt 8.2. I den mån sådana avtal kommer till stånd i större omfattning kommer den samlade massan av lättnader i ägarledet att inverka på kapitalkostnadema i sänkande riktning. Ä andra sidan skulle avtalen ge incitament för svenska placerare att förvärva utländska aktier, vilket skulle inverka i motsatt riktning på kapitalkostnadema för svenska företag. Det är oklart vilken riktning nettoeffekten skulle ha. Det är vidare skatteuttaget på bolagsnivån som har betydelse i skattehänseende när utländska företag överväger om de skall etablera sig i Sverige. Som nyss framhållits anses avkastningskravet före ägarskatt vara internationellt bestämt för svenska stora företag. Detsamma gäller räntesatsen för lånat kapital. Den svenska kvoten mellan skattesatsen i ägarledet för bolagsinkomster och skattesatsen för ränteinkomster bör därför relateras till motsvarande kvot för potentiella köpare av svenska aktier i viktiga andra länder. Skälet för detta är att om den svenska kvoten är större än kvoten för utländska placerare kommer enligt ekonomisk teori ägandet av aktier i stora svenska företag att förskjutas till utlandet och vice versa. Vid bedömningen av skattesatsen i ägarledet bör hänsyn tas till såväl utdelad som kvarhållen inkomst.

SOU 1993 229

8 Lättnad i

dubbelbeskattningen av

utdelad bolagsinkomst på bolagsresp. ägarnivån

Diskussionen i detta avsnitt sker mot bakgrund ett tänkt med av system fullständig dubbelbeskattning utdelad bolagsinkomst. Annell-avdraget av representerar således här endast en form av lättnad bolagsnivån.

8.1 Lättnad

på bolagsnivån

En lättnad på bolagsnivån i beskattningen av utdelad inkomst kan ha formen av ett helt eller partiellt avdrag för utdelning eller lägre av en skattesats för utdelad inkomst än för kvarhållen inkomst. Skillnaden är av formell natur, de ekonomiska konsekvenserna är desamma. Diskussionen i det följande sker i termer av en avdragslösning. För att förenkla framställningen diskuteras ett obegränsat utdelningsavdrag. Det sägs som gäller emellertid i princip även för ett avdrag som begränsas till viss en kvot av det utdelade beloppet eller på annat sätt, t.ex. enligt vad som gäller för Annell-avdraget. Ett utdelningsavdrag innebär i utgångsläget att avdrag medges för utdelning till svenska fysiska Det är också naturligt tänka personer. att sig att avdrag medges för utdelning svenska portföljaktier, dvs. aktier som innehas av t.ex. svenska försäkringsbolag och stiftelser eller som kapitalplacering av andra svenska aktiebolag. l fråga om utdelning till svenska moderbolag kan två lösningar tänkas. Med moderbolag kan i sammanhanget t.ex. aktiebolag avses som innehar minst 25 % av rösterna i det utdelande bolaget. Enligt den ena lösningen medges avdrag för den lämnade utdelningen och beskattas moderbolaget för den mottagna utdelningen, enligt den andra lösningen vägras avdrag för den lämnade utdelningen och beskattas inte den mottagna utdelningen. Den första lösningen är attraktiv från enkelhetssynpunkt perspektivet begränsas till interna svenska om förhållanden. I ett internationellt sammanhang är den emellertid inte lämplig av skäl som utredningen återkommer till i detta avsnitt. senare Vidare fimgerar den endast för ett obegränsat utdelningsavdrag. Ett utdelningsavdrag som begränsas på något sätt till normalavkast- - t.ex. ning förutsätter den andra lösningen eftersom utdelning för vilken avdrag inte medges kedjebeskattas med den första lösningen. Utredningen för därför diskussionen i termer av den andra lösningen. När det gäller utdelning till utländska mottagare finns det anledning att uppmärksamma de nondiskrimineringsklausuler regelmässigt föresom

74 Lättnad i dubbelbeskattningen. SOU 199329 . .

kommer i dubbelbeskattningsavtal. De avtalsbestämmelser som är aktuella brukar ha ungefär följande lydelse jfr 0ECDs modellavtal art. 24 punkterna 5 och 6.

Utom i de fall då bestämmelserna i tillämpas, är ränta, royalty eller annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till en med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid person bestämmandet den skattepliktiga inkomsten för sådant företag på av villkor som betalning till en person med hemvist i den samma förstnämnda avtalsslutande staten.

Företag i avtalsslutande stat, vilkas kapital helt eller delvis ägs en eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda avtalsslutande staten bli föremål för någon beskattning eller något därmed sammanhängande skattekrav, som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande skattekrav andra liknande företag i denna förstnämnda stat är eller kan bli som underkastade.

Tillämpade ett utdelningsavdrag torde bestämmelserna innebära att avdrag måste medges för utdelning till en utländsk mottagare om avdrag skulle ha medgetts mottagaren hade varit svensk. Avdrag måste om således medges för utdelning till utländska fysiska personer och kapitalplacerande institutioner samt till utländska aktiebolag på portfölj aktier när mottagaren är bosatt i en stat med vilken Sverige har ett dubbelbeskattningsavtal. En utgångspunkt var som tidigare nämndes att avdrag medges för utdelning till motsvarande svenska subjekt. Ett lagreglerat avdrag för utdelning till mottagare i utlandet innebär att Sverige inte har något att lämna i utbyte när det gäller att i dubbelbeskattningsförhandlingar med annan stat utverka ömsesidiga lättnader en i dubbelbeskattningen. Erfarenheter från Annell-avdraget visar att det förhållandet att Sverige lämnar ett lagreglerat utdelningsavdrag i allmänhet inte räknas Sverige till godo i sådana förhandlingar. Vissa stater lindrar eller undanröjer den internationella dubbelbeskattningen utdelningar från utländska dotterbolag till inhemska moderbolag att moderbolaget får avräkna skatt som utgått hos dottergenom bolaget för den utdelade inkomsten från egen skatt den mottagna utdelningen. Detta system tillämpas av bl.a. Japan, Storbritannien och USA. Systemet medför att den skattelindring som ett avdrag ger upphov till hos dotterbolaget motverkas av en högre skatt hos moderbolaget i form utebliven eller minskad skatteavräkning. Någon minskning av av dotterbolagets kapitalkostnader uppkommer därför inte. Från statsñnansiell synpunkt blir effekten att skatteintäkter överförs från dotterbolagets hemland till moderbolagets. Andra stater, däribland Sverige, undanröjer den internationella dubbelbeskattningen på utdelningar från utländska dotterbolag till inhemska moderbolag att den mottagna utdelningen undantas från genom

SOU 199329 Lättnad i dubbelbeskattningen... 75

beskattning hos moderbolaget. En förutsättning i svensk lagstiftning för undantagande är dock att den inkomstbeskattning det utländska som bolaget är underkastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag SIL om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag 7 § 8 sjätte stycket SIL. Liknande mom. villkor för skattefriheten finns i vissa andra stater. I den mån sådana villkor medför att skattefrihet inte medges på grund ett utdelav ningsavdrag blir effekten i huvudsak densamma som i avräkningsfallet. I det nya dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Tyskland prop. 1992933 använder Tyskland undantagandemetoden för att undvika dubbelbeskattning bl.a. beträffande utdelning på aktier i svenskt ett aktiebolag som uppbärs av bolag med hemvist i Tyskland det tyska om bolaget innehar minst 10 % av det svenska bolagets kapital. Untantagandemetoden tillämpas dock inte beträffande utdelning för vilken det svenska bolaget erhållit avdrag. I fråga om sådan utdelning tillämpas i stället avräkningsmetoden. Avtalet har således bestämmelse direkt en som riktas mot ett utdelningsavdrag och som innebär att ett sådant avdrag inte blir effektivt. Ett utdelningsavdrag blir således effektivt endast om den mottagna utdelningen undantas från beskattning hos moderbolaget. Denna situation är emellertid problematisk från en annan utgångspunkt. Koncerner med dotterbolag och moderbolag i olika länder kan nämligen hålla kvar inkomster från dotterbolaget inom koncernen utan beskattning genom utdelning till moderbolaget. Medlen kan t.ex. skjutas tillbaka till dotterbolaget som kapitaltillskott. Koncernen får härigenom konkuren rensfördel. Situationen kan vidare utnyttjas på så sätt att ett moderbolag tar upp ett lån för att finansiera ett kapitaltillskott till ett dotterbolag i ett annat land. Moderbolaget fâr då avdrag för räntor på lånet mot intäkter på inhemsk verksamhet samtidigt som avkastningen på investeringen i dotterbolaget som kan vara en rent finansiell placering kan delas ut till moder- - bolaget utan beskattning. Effekten for moderbolaget är att inhemsk bolagsskatt elimineras. Nondiskrimineringsklausuler torde inte hindra att avdrag vägras för utdelning till utländska moderbolag om avdrag vägras även för utdelning till om vi övergår till att diskutera frågan från svensk utgångspunkt- svenska moderbolag. Även denna lösning är emellertid problematisk om den begränsas till sådana fall då kupongskatt inte utgår med fullt belopp. Den kan nämligen då befaras försvåra möjligheten att i dubbelbeskattningsavtal träffa överenskommelse ömsesidig sänkning eller om ömsesidigt borttagande av kupongskatt. Den internationella tendensen är att kupongskatt inte tas ut, jfr EGs moder-dotterbolagsdirektiv. Motsvarande gäller en lösning som innebär att utdelningsavdrag förutsätter att kupongskatt utgår efter en viss lägsta skattesats. Den enda lösning som synes godtagbar är att avdrag för utdelning till utländskt moderbolag vägras obetingat i lagstiftningen. Denna lösning torde inte vara möjlig av diskrimineringsskäl om ett utdelningsavdrag utformas så att avdrag medges för utdelning till svenskt moderbolag och

76 Lättnad i dubbelbeskattningen... SOU 199329

moderbolaget inte beskattas för den mottagna utdelningen. Ett utdelningsavdrag denna typ är därför som utredningen tidigare konav inte lämpligt. staterat - En viktig fråga när det gäller utformningen av en lättnad i dubbelbeskattningen är effekten på svenska direktinvesteringar i utlandet investeringar svenska moderbolag i utländska dotterbolag. Konseav kvensen ett fullständigt utdelningsavdrag är att lättnaden inte kommer av att omfatta direktinvesteringar i utlandet eftersom någon inkomst som avdrag kan göras mot inte föreligger utdelning som ett svenskt moderbolag tar emot från ett dotterbolag i utlandet är som redan nämnts normalt undantagen från beskattning. Vid ett begränsat utdelningsavdrag kan avdrag göras mot andra inkomster i den mån sådana inkomster föreligger.

8.2 Lättnad på ägarnivån

En lättnad i beskattningen utdelad bolagsinkomst ägamivån kan av såvitt framstår som aktuellt ha formen av en hel eller partiell skattefrihet för mottagen utdelning eller avräkning av bolagsskatten den av en utdelade inkomsten eller en viss andel av den från skatten utdelningen hos mottagaren. Den senare lösningen är vanlig i andra länder kap. 4. Det är i detta avsnitt öppen fråga hur långt en lättnad i dubbelbeen skattningen bör sträcka sig. För att inte framställningen skall tyngas onödigtvis förs ändå den följande diskussionen i termer av en fullständig lättnad. Det sägs gäller emellertid med vederbörliga ändringar även som i fråga om begränsade lättnader. Syftet i andra länder med valet av avräkning i stället för en lösning med skattefrihet torde i huvudsak ha varit att upprätthålla en progressiv beskattning hos aktieägarna. I ett skattesystem som det svenska som saknar progressiva inslag i beskattningen av kapitalinkomster har ett avräkningssystem och ett system med skattefrihet för mottagen utdelning effekter i väsentliga hänseenden. Det innebär att en och samma samma materiella lösning kan uttryckas i antingen regler om avräkning eller regler skattefrihet. Utredningen kan med hänsyn härtill inte se något om beaktansvärt skäl för Sveriges del för att ett avräkningssystem som till sin karaktär är komplicerat och svårtillgängligt kap. 4 skulle vara att föredra framför ett system med skattefrihet för mottagen utdelning. I det följande diskuteras följaktligen endast en lösning av det senare slaget. När det gäller inkomst i ett utländskt bolag källbolaget som tillfaller fysisk person i ett annat land föreligger i princip två fall. Det ena är en direkt erhåller inkomsten i utdelning från källbolaget det när personen portföljinvestering en fysisk person. Det andra fallet är när inkomsten av i ett första steg delas ut till ett aktiebolag mellanbolaget i det land där personen är bosatt och i ett andra steg delas ut vidare till personen. Detta fall kan delas upp i två underfall. Det dessa underfall föreligger när källbolaget är ett dotterbolag ena av till mellanbolaget eller behandlas som ett sådant vid beskattningen t.ex.

SOU 199329 Lättnad i dubbelbeskattningen... 77

på grund av att röstetalet överstiger en viss andel av hela röstetalet direktinvestering. Vid direktinvestering brukar antingen utdelning från dotterbolaget vara undantagen från beskattning hos mellanbolaget eller mellanbolaget medges avräkning från skatten på den mottagna utdelningen för skatt hos dotterbolaget på den utdelade inkomsten. I övriga situationer föreligger det andra underfallet portföljinvestering av ett aktiebolag. I länder med ett avräkningssystem medges inte avräkning vid beskattning av placeraren för den skatt som utgått hos källbolaget vid portföljinvestering. Här föreligger således en dubbelbeskattningssituation. Skatt utgår hos källbolaget och portföljinvesteraren. Om portföljinvesteraren är ett mellanbolag sker avräkning hos mellanbolagets aktieägare för skatten hos detta bolag. Vid direktinvestering medges aktieägarna i mellanbolaget i allmänhet inte avräkning för den skatt som utgått hos källbolaget. En dubbelbeskattningssituation föreligger således även här. Skatt utgår hos källbolaget och hos ägarna till mellanbolaget. Avräkningssystemen diskriminerar således investeringar över gränserna vid såväl portföljinvestering som direktinvestering. I dubbelbeskattningsavtal mellan en del stater utsträcks dock lättnaden till att omfatta även utdelningar från ett aktiebolag i den egna staten till en

mottagare i den andra staten genom utbetalning av skattegottgörelse till

utdelningsmottagaren. Detta gäller dock med något enstaka undantag endast portföljinvesteringar. Länder med avräkningssystem diskriminerar således i allmänhet direktinvesteringar över gränserna även med hänsyn tagen till dubbelbeskattningsavtal. Vad bör gälla i fråga om utdelning av inkomst från ett utländskt källbolag till en svensk mottagare vid en lättnad på ägarnivån Vad först gäller portföljinvesteringar talar ett önskemål om neutralitet med avseende på placeringar i svenska och utländska aktier för att skattefriheten bör omfatta även utdelning på utländska aktier. En förutsättning för en sådan lösning bör dock vara att med svensk bolagsskatt jämförlig skatt utgått i utlandet. Ett sådant krav uppställs i gällande rätt för att utdelning från ett utländskt dotterbolag till ett svenskt moderbolag skall vara skattefri. Att beakta i sammanhanget är att det kan vara förenat med betydande svårigheter att utreda om kravet är uppfyllt, t.ex. i sådana fall då utdelningen lämnats av ett bolag som tillhör en koncern med verksamhet i många länder. Med hänsyn härtill får det anses olämpligt att uppställa ett krav av det aktuella slaget för utdelning som tas emot av fysiska personer. Utdelning på utländska portföljalctier bör således vara skattepliktig i lagregleringen. Eventuella lättnader i dubbelbeskattningen bör medges endast genom dubbelbeskattningsavtal under förutsättning av ömsesidighet

ifr det följande.

Vad gäller direktinvesteringar i utlandet uppkommer frågan huruvida vidareutdelning till en fysisk person av utdelning som mellanbolaget erhållit från källbolaget skall vara skattefri. skattefrihet kan förhindras genom regler om att skattefrihet föreligger endast för utdelad inkomst

78 Lättnad i dubbelbeskattningen... SOU 199329

beskattats hos det utdelande bolaget. En teknik för detta kan vara att som bolagen åläggs att föra ett särskilt konto avseende beskattad inkomst, varvid endast utdelning som räknats av från kontot är skattefri. Bolagen skulle lämna uppgift till aktieägarna och skattemyndighetema om hur stor del av en utdelning som räknats av från kontot. Ett önskemål om neutralitet för ett svenskt aktiebolag med avseende på investeringar i Sverige och utländska direktinvesteringar talar för att utdelning av det aktuella slaget bör vara skattefri. I detta fall har enligt utredningens uppfattning önskemålet om neutralitet en helt annan dignitet än i fråga portföljinvesteringar. Den icke-neutrala lösningen kan om nämligen befaras allvarligt minska Sveriges lämplighet som bas för internationellt verksamma koncerner. Den icke-neutrala lösningen får med hänsyn härtill anses olämplig. Det finns i princip två sätt vilka den dubbelbeskattning i fråga om portföljinvesteringar i utlandet som följer av ståndpunkten i det föregående kan undanröjas genom dubbelbeskattningsavtal med en stat som tillämpar ett avräkningssystem. Sverige och den andra staten kan för det första avtala att portföljinvesterare med hemvist i en av staterna som uppbär utdelning från ett bolag i den andra staten inte skall skattskyldiga för utdelningen ömsesidig vara skattefrihet. Denna lösning ansluter till Rudinggruppens uppfattning att lättnad bör ske i det land där aktieägaren har hemvist kap. 5. Som tidigare framgått har ett avräkningssystem och ett system med skattefrihet för mottagen utdelning samma effekter i väsentliga hänseenden i ett land där bolagsskattesatsen och skattesatsen för kapitalinkomster överensstämmer. Ett system av det senare slaget kan därför i väsentliga hänseenden tolkas ett avräkningssystem med tyst avräkning. Sverige som skulle därför i princip även kunna träffa avtal med en avräkningsstat av innebörd att den andra staten utsträcker sin avräkning till utdelningsmottagare i Sverige och Sverige utsträcker en fingerad avräkning till utdelningsmottagare i den andra staten ömsesidig avräkning. En situation som emellertid måste särskilt uppmärksammas i sammanhanget är den att ett svenskt aktiebolag tar emot skattefri utdelning från ett dotterbolag i en annan stat som sedan utdelas vidare till en mottagare i den andra staten eller en tredje stat. Om Sverige medger en skattegottgörelse till mottagaren av vidareutdelningen motsvarande en skattebefrielse för mottagare i Sverige, medför betalningsströmmen en över det svenska aktiebolaget en svensk skatteutbetalning som inte motsvaras av någon svensk skatt och som inte baseras någon investering i Sverige. Det vore en ohållbar ordning. Av detta följer att Sverige med alternativet skattefrihet för mottagen utdelning inte kommer att kunna ingå avtal om undanröjande av dubbelbeskattningen avseende portfölj investeringar över gränserna genom ömsesidig avräkning. Stater med ett avräkningssystem kan göra det i den mån avräkning inte sker i fråga om direktinvesteringar. Sverige kommer således att vara hänvisat till att försöka förmå den andra staten att basera en överenskommelse om ömsesidigt undanröj ande av dubbelbeskattningen avseende portföljinvesteringar på ömsesidig skattefrihet.

SOU 199329 Lättnad i dubbelbeskattningen... 79

Om Sverige inte medgav skattefrihet för vidareutdelning från det svenska moderbolaget till de slutliga aktieägarna vid direktinvesteringar utomlands skulle något hinder mot att undanröja dubbelbeskattningen avseende utländska portföljinvesteringar överenskommelse genom om ömsesidig avräkning inte föreligga. Utredningen emellertid anser att skattefrihet för vidareutdelning vid direktinvesteringar utomlands är angelägnare än möjligheten att undanröja dubbelbeskattningen avseende utländska poitföljinvesteringar genom överenskommelse ömsesidig om avräkning.

SOU 199329

9 Förhållandet

mellan beskattning av

aktievinster och

utdelningsinkomster

I ett systern för beskattning bolagsinkomster i av vilket utdelningsinkomster alltid beskattades effektivt skulle aktievinstbeskattning en inte behövas för att upprätthålla andra ledet i dubbelbeskattningen. Det

gällande svenska systemet uppfyller emellertid inte detta villkor. Om anskaffningsvärdet för aktierna i ett aktiebolag överensstämmer med värdet

av tillgångarna i bolaget vilket typiskt är fallet - sett om aktierna förvärvats nyligen kan nämligen kvarhållna inkomster - skiftas ut utan beskattning vid likvidation av bolaget eftersom anskaffningsvärdet då får

dras av från värdet de utskiftade tillgångarna. av Till bilden hör även att det förekommer subjekt inte beskattas för som kapitalinkomster, t.ex. vissa stiftelser. Vidare beskattas pensionskapital enligt förslag i prop. 1992932187 enligt särskild schablonmetod en som medför att skatteutfallet i det enskilda fallet inte påverkas av sammansättningen av placeringama. I ett system där utdelningsinkomster

beskattades men inte aktievinster skulle sannolikt ett mönster uppkomma enligt vilket fysiska personer och aktiebolag i fråga kapitalplaceom ringsaktier avyttrade aktier strax före utdelningstillfållet och köpte tillbaka dem strax efter och subjekt av det angivna slaget förfor tvärtom. Genom förfarandet skulle fysiska i större eller personer mindre utsträckning kunna tillgodogöra sig vad i realiteten är skattepliktiga som utdelningsinkomster i form skattefria aktievinster. av Ett system med dubbelbeskattning utdelad inkomst dubbelbeskattav ning i betydelsen beskattning både på bolags- och ägarnivån och den svenska lösningen för utskiftningsbeskattning måste därför kompletteras

med en aktievinstbeskattning för att andra ledet dubbelbeskattningen av skall kunna upprätthâllas. Skattesatsen för aktievinster bör med hänsyn

till det anförts inte lägre än skattesatsen som nyss vara för utdelningsinkomster.

Den förra skattesatsen bör inte heller högre än den vara senare. I sådant fall skulle nämligen ett incitament uppkomma att dela inkomster ut i stället för att hålla kvar dem i bolaget utstötningseffekt. - en Utstötningseffekten medför även ett incitament för överlåtelse av inkrâmet i bolag med efterföljande utskiftning likviden i stället för överlåtelse av av aktierna i bolaget.

En konsekvens av att skattesatsen för aktievinster högre är än skattesatsen för utdelningsinkomster kan vidare bli antas att ett transaktionsmönster uppkommer avseende å sida fysiska ena personer och å

Förhållandet mellan beskattning aktievinster. SOU 199329 82 av ..

andra sidan subjekt inte beskattas för kapitalinkomster eller som som beskattas schablonmässigt för sådana inkomster som är motsatt det tidigare angivna. Mönstret skulle i detta fall innebära att fysiska personer m.fl. köper aktier strax före utdelning och avyttrar dem strax efter utdelningen. Utdelningen skulle beskattas efter den lägre skattesatsen och

avdrag för motsvarande förlust medges efter den högre satsen. Det anförda gäller givetvis även fallet att aktievinster men inte utdel-

ningsinkornster beskattas. Även i för beskattning bolagsinkomster med enkelbeskattett system av ning på bolagsnivå utdelad inkomst behövs en aktievinstbeskattning av framför allt för att hindra möjligheter till skattearbitrage avsnitt 10.2. Den del aktievinst mot kvarhållna inkomster i bolaget av en som svarar dock undantas från beskattning för att inte utstötningseffekt skall bör en uppkomma. En metod för detta, JIK-metoden, redovisas i kap. 13.

SOU 199329

10 Vissa

förutsättningar

10.1 Effekter

på företagens kapitalkostnader

Utifrån bl.a. finansieringen de marginella investeringarna kan av man beräkna vilket förräntningskrav ställs på dem. Förändringar som i detta ger en indikation på hur investeringsnivån kommer påverkas att av förändrade Skatteregler. Det är möjligt att uttrycka storleken på skatteki-

larna vid investeringar i olika tillgångsslag och vid val olika finansav ieringsmetoder. Beräkningar detta slag har tidigare av redovisats för Sveriges del i flera olika publikationen En OECD-rapport från år 1991 visar således Sverige har att en internationellt sett mycket låg skattekil på investeringar enbart bolagsskatom ten beaktas. Studien avsåg aktiebolagens investeringar i tillverkningsindustri i såväl deras hemländer i andra OECD-länder. som Den utgick från ett givet realt förräntningskrav efter bolagsskatt men före ägarskatt på 5 %. Även Utredningen

om reformerad företagsbeskattning URF

presenterade denna typ av beräkningar med antagande men om ett realt förräntningskrav på 3 % SOU 198934.

Beskattningen påverkar generellt investeringskalkylen sett för ett projekt på flera sätt. För det första beskattas den framtida avkastningen. Detta sänker investeringens lönsamhet. För det andra medges skat-

temässiga värdeminskningsavdrag

av olika storlek beroende på vilken typ av investering som vidtas. Detta förbättrar kalkylen. För det tredje medges i viss utsträckning avdrag för finansieringskostnaden, vilket

sänker förräntningskravet. För det fjärde kan omedelbara avdrag medges samma år som investeringen görs, vilket också sänker förräntningskravet.

Ägamas skattesituation har betydelse. För

att bedöma hur ett förslag om ändring av skattereglema påverkar investeringsnivån i Sverige behövs en analys av hur alla dessa faktorer bestämmer sammantaget förräntningskravet på de marginella investeringarna. I det följande presenteras

l OECD 1991, Taxing Profits a Global Economy, Paris. Se även King- Fullerton 1984, The Taxation of Income from Capital, The University of Chicago Press och SOU 199267.

SOU 199329 84 Vissa förutsättningar

resultaten sådan analys. En närmare beskrivning av tillvägagångsav en vid dessa kalkyler finns i bil. 2.2 sättet Den traditionella vid den här typen av beräkningar tar inte ansatsen till förekomsten risk. Eftersom den reala skattebelastningen hänsyn av sjunker vid ökande risk på grund att inflationens inflytande minskar av vid stigande real avkastning, innebär detta att de förräntningskrav som

något överskattade för riskabla investeringar. En hög redovisas är förväntad avkastning på grund högt risktagande är sålunda mindre av influerad inflationseffektema. Detta belyses närmare i kap. 3 i bil. av Resultaten i de två närmast följande avsnitten tar inte hänsyn till risk

redovisas eftersom de baseras på den vedertagna metoden för men förräntningskrav. Därmed kan jämförelser göras med beräkning av tidigare beräkningar detta slag. Av nämnda skäl finns det av nyss emellertid anledning utveckla denna metodik genom att ta hänsyn till att risk. Resultat från sådan kalkyl redovisas i ett särskilt avsnitt. en

Förräntningskravet för små och medelstora företag

tabellerna 10.1-10.3 redovisas de reala förräntningskrav som ställs I nyinvesteringar i Sverige vid 3 % realränta, olika inflationstakter och

olika skattesystem. De skattesystem tas är dels gällande regler som upp med de ändringar föreslås i Ds 199328 Ds 199328, dels ett som i vilket utdelningsinkomster och aktievinster beskattas efter system 12,5 % l2,5 %, dels systern i vilket utdelningsinkomster och ett aktievinster är skattefria fullständig enkelbeskattning. Annell-avdraget

ingår inte i de tvâ senare systemen. I tabell 10.4 redovisas reala effektiva marginalskattesatser vid 4 %

inflation. Utgångspunkten för beräkningarna är det s.k. fixed-r-fallet. Detta skall

tolkas den nominella räntenivån är given från utlandet i form av som att realränta med tillägg för inflationstakten. Utifrån den nominella en räntenivån räknas förräntningskrav före bolagsskatt fram med ett

hänsynstagande till alla relevanta Skatteregler Det reala förränt-

ningskravet illustrerar således den minsta reala bruttoavkastning som en

investering måste avkasta för att den skall vara lönsam att genomföra.

2 OECD-rapportens och URFs beräkningar skiljer sig åt vad gäller de vikter som används för fördelningen investeringarna på olika tillgångsslag och i fråga om av finansieringsvikterna. I de kalkyler redovisas här används samma viktsystem som i SOU 199267 med den skillnaden att den långsiktiga realräntan antas vara som 3 % i stället för 4 %. De vikter har använts innebär att av nyinvesteringar som 28 % utgöra lager, 37 % maskiner och 35 % byggnader. Finansieringsvikterantas är 37 % för lån, 59 % för kvarhållen inkomst och 5 % för nyemissioner. na den ekonomiska värdeminskningen ske geometriskt degressivt efter Vidare anses 12,25 % år för maskiner och efter 3,6 % för byggnader. De skattemässiga per avskrivningarna är geometriskt degrcssiva 30 % för maskiner och linjära 3,3 % för byggnader. l bil. 2 redovisas några resultat som baseras beräkningar där realräntan är 4 resp. 5 %. 3 Den nominella räntan fastställs i kalkylerna enligt formeln i r +p, där i är den nominella räntan, r är den reala räntan och p inflationstakten.

SOU 199329 Vissa förutsättningar 85

Resultaten redovisas dels för olika ñnansieringsformer lån, kvarhållen inkomst och nyemission, dels för bolags- resp. ägamivån.

Tabell 10.1 Reala töräntningskrav på nyinvesteringar i Sverige vid olika Skatteregler. Realränta 3% och inflation 0%

Ds 12,5 % Fullständig 199328 enkelbesk.

Bolagsnivån Genomsnitt bolagsnivån 3,3 3 3,4 Lån 2,8 2,8 2,8 - Kvarhållen inkomst 3,7 3,7 3,7 - Nyemission 3,0 3,7 3,7 - Ägarnivån Genomsnitt hushåll 3,2 3,0 2,8 Lån 2,8 2,8 2,8 - Kvarhållen inkomst 3,5 3,1 2,8 - Nyemission 3,0 3,2 2,8 -

Tabell 10.2 Reala föräntningskrav på nyinvesteringar i Sverige vid olika skatteregler. Realränta 3% och inflation 4%

Ds 12,5 % Fullständig 199328 enkelbesk.

Bolagsnivån Genomsnitt bolagsnivån 3,5 3,6 3,6 ån 2 2 - - Kvarhållen inkomst 4,4 Nyemission 3 1 -

Agarniván Genomsnitt hushåll 3,0 2,6 2,2 Lån 2 2 - Kvarhållen inkomst 3,5 - Nyemission 3 1 -

86 Vissa förutsättningar SOU 199329

Tabell 10.3 Reala löräntningskrav på nyinvesteringar i Sverige vid olika skatteregler. Realränta 3% och inflation 8%

Ds 12,5 Fullständig 199328 enkelbesk.

Bolagsnivån Genomsnitt bolagsnivån 3,6 3,6 3,6 Lån 1,5 1,5 1,5 - Kvarhållen inkomst 4,9 4,9 4,9 - Nyemission 3,3 4,9 4,9 -

Ägarnivån Genomsnitt hushåll 2,6 2,0 1,5 Lån 1,5 1,5 1,5 - Kvarhållen inkomst 3,2 2,3 1,5 - Nyemission 3,3 2,9 1,5 -

Ihbell 10.4 Reala effektiva marginalskattesatser % på nyinvesteringar i Sverige

vid olika Skatteregler. Realränta 3% och inflation 4%

Ds 12,5 % Fullständig

199328 enkelbesk.

Bolagsnivån

Genomsnitt bolagsnivån 14,4 15,9 15,9

Lån -37,8 -37,8 -37,8 - Kvarhållen inkomst 31,3 31,3 31,3 - Nyemission 3,0 31,3 31,3 -

Ägarnivån

Genomsnitt hushåll 58,6 51,6 42,6

Lån 42,6 42,6 42,6 - Kvarhållen inkomst 64,7 55,3 42,6 - Nyemission 59,6 59,8 42,6 -

SOU 19913129 Vissa förutsättningar 87

Skattekiilen utgör skillnaden mellan det reala förräntningskravet och ñnansiärerns altemativavkastning. Skattekilen kan även uttryckas som en skattesats genom att den divideras med bruttoförräntningskravet. Följande exempel illusterar. Det genomsnittliga reala förräntningskravet investeringar i små och medelstora företag är vid 4 % inflation 3,0 % för hushållen med de regler som föreslås i Ds 199328. Eftersom hushållens reala alternativavkastning är 1,25 % vid 25 % kapitalinkomstskattesats innebär detta att skattekilen är 1,75 % och skattesatsen drygt 58 %. Av tabell 10.2 4 % inflation framgår att l2,5 % jämfört med Ds 199328 medför en minskning av det genomsnittliga förräntningskravet för hushållen med 0,4 procentenheter. från 3,0 % till 2,6 %. I termer av real skattesats utgör detta en sänkning från 58,6 % till 51,6 %, vilket framgår av tabell 10.4. Orsaken till detta är framför allt sänkningen av skattesatsen för aktievinster, vilken reducerar förräntningskxavet på investeringar finansierade med kvarhållna inkomster. sänkningen av utdelningsskattesatsen motverkas borttagandet Annell-avdraget, av av vilket vid 4 % inflation i stort sett inte förändrar kalkylen. Beräkningarna visar också att för riskfria investeringar skulle perfekt neutralitet med avseende på finansieringsformerna föreligga för hushållen oberoende av inflationstakt i ett system med enkelbeskattning. l2,5 % innehåller ett inslag av dubbelbeskattning, vilket avspeglar sig i att låneñnansiering är billigare än finansiering med eget kapital. Neutraliteten med avseende på nyemissionsñnansiering och finansiering med kvarhållen inkomst förbättras något. Spridningen i förräntningskravet mellan de olika finansieringsformema minskar.

Förräntnjngskravet för stora företag

För stora företag saknar beskattningen på ägamivån i huvudsak betydelse för förräntningskravet avsnitt 7.2. Skattekilen utgörs således av skillnaden mellan förräntningskravet före bolagsskatt och den antagna realräntan på 3 %. Av tabell 10.2 framgår att l2,5 % och fullständig enkelbeskattning höjer det genomsnittliga förräntningskravet jämfört med Ds 199328 med 0,1 procentenheter vid 4 % inflation. Orsaken till detta är att Annell-avdraget för utdelningar avskaffas i utbyte mot en lättnad på ägamivån. Detta höjer förräntningskravet för investeringar som finansieras med nyemission från 3,1 % till 4,4 % vid 4 % inflation. Förräntningskravet på nyemission och på kvarhållen inkomst blir detsamma till skillnad från vad som gäller enligt Ds 199328. Eftersom andelen nyemissioner i finansieringen är obetydlig jämfört med kvarhållna inkomster och lån påverkas det genomsnittliga förräntningskravet endast marginellt. Av tabell 10.4 framgår att lånefinansierade investeringar subventioneras av alla tre systemen med 37,8 % vid 4 % inflation.

88 Vissa förutsättningar SOU 199329

Neutral beskattning med avseende på val av finansiering vid

förekomst av risk

De förräntningskrav resp. skattesatser som redovisas i tabellerna 10.1- 10.4 är beräknade utan explicit hänsyntagande till risk. Med ett antagande att storleken på riskersättningen inte påverkas av variationer i om inflationstakten erhålls andra resultat. En närmare analys visar att om neutralitet med avseende lånefmansiering och nyemission skall uppnås beror den reala effektiva marginalskattesatsen nyemissioner av riskersättningen till långivare. Normalt kan företag varken låna eller anskaffa eget kapital till den riskfria räntan. I tabell 10.5 har riskersättningen till ägarna hållits konstant till 8 %. Procentsatsen har satts något högre än riskersättningen på börsen kap. 2 med hänsyn till att intresset knyts till små och medelstora företag. Riskersättningen till långivare har varierats mellan 0 och 6 %. I tabellen redovisas dels den skattesats för utdelningar som skapar neutralitet med avseende finansiering med lån och nyemission för hushållen dels den reala effektiva marginalskattesats som då kommer att gälla för de båda ñnansieringsformema.

Tabell 10.5 Utdelningsskattesats som medför neutralitet med avseende på lånefinansierade och nyemissionsfinansierade investeringar för hushåll. Realränta 3% och genomsnittlig riskersättning till eget kapital 8%

Vid 0 % inflation medför kravet på neutralitet att skattesatsen för utdelningar skall 0 % oberoende av riskersättningen till långivare. vara Vid 4 % inflation och 0 % i riskersättning på lån skall den formella skattesatsen på utdelningar vara 16,5 %. Det innebär att den reala effektiva skattesatsen på avkastning till både långivare och ägare är 42,6 %, dvs. lika stor som på avkastning till långivare i tabell 10.4. Vid ökande riskersättning på lån sjunker den formella utdelningssskattesats som skapar neutralitet mellan lån och nyemission. Vid 2 % riskersättning på lån är således den neutrala utdelningsskattesatsen 5,9 %. Vid 8 % inflation är den neutrala skattesatsen 59,7 % vid riskfria lån för att brant sjunka ned till 1,8 % vid en riskersättning lån 6 %.

SOU 199329 Vissa förutsättningar 89

Arbitragemöjligheter

I detta avsnitt undersöks i vilken mån en skillnad mellan satsen för beskattning av aktievinster och den allmänna kapitalskattesatsen kan utnyttjas för skattearbitrage. Följande antaganden görs. Ett lån tas 10 mkr. Det lånade kapitalet används för att köpa aktier omedelbart som säljs termin. Vid terminsavtalets lösentidpunkt levereras aktierna och återbetalas lånet med ränta. Resultatet dessa transaktioner kan av beräknas följande sätt.

Skattemässigt resultat Ekonomiskt resultat Inköp av aktie -10.000.000 kr Försäljning termin 10.600.000 kr Courtage 41.000 kr Aktievinst 558.800 kr 558.800 kr skattepliktig aktievinst 279.400 kr Ränteutgift -800.000 kr -800.000 kr Skattemässigtresultat -520.600 kr Möjlig skattesubvention 130.150 kr 130.150 kr Resultat -111.050 kr

I kalkylen antas statsskuldväxelräntan SSVX 7 %, räntemargivara nalen för lån 1 procentenhet över SSVX, terminskostnaden 1 % och courtaget aktie- och terminsaffärer 0,2 %. Skattesubventionen för ränteutgifter är 25 %. Endast hälften aktievinst är skattepliktig. av en Med dessa antaganden finns inte någon möjlighet att på ett lönande sätt omvandla ränteinkomster till aktievinster. För att belysa hur känsligt det redovisade utfallet arbitraget är för av de gjorda antagandena visas i tabell 10.6 resultatet vid variation av SSVX, ränternarginalen och skattesatsen för aktievinster.

Tabell 10.6 Resultat i tkr vid arbitrageaffárer med olika antaganden om statsskuldväxtlränta, räntemarginal och skattepliktig andel aktievinst då av 10 mkr placeras med 1 års löptid

Av tabellen framgår att möjligheterna till skattearbitrage är obetydliga vid de antagna transaktionskostnadema minst hälften aktievinst om av en beskattas. Råntemarginalen 0,5 procentenheter torde få anses mycket låg.

90 Vissa förutsättningar SOU 199329

10.3 Statsñnansiella förutsättningar

I detta avsnitt redovisas statsñnansiella konsekvenser av olika tänkbara åtgärder avseende avveckling av Annell-avdraget och lättnader i beskattningen av utdelningsinkomster och aktievinster. Vidare redovisas skatteeffekter de s.k. windfall gains som kan uppkomma. I det senare hänav seendet föreligger betydande osäkerhet. Avslutningsvis ges en sammanfattande redovisning i tabellfonn. Bedömningarna, bygger på den mer detaljerade redovisning som som lämnas i bil. baseras genomgående på antagandet att realräntan är 3 %, riskersättningen 7 % och inflationen 4 %. Redovisningen koncentreras i huvudsak till effekterna för inkomstáren 1994-1996. En mer långsiktig bedömning är för vissa av inslagen särskilt avveckling Annell-avdraget förknippad med betydande en av osäkerhet.

Avveckling av Annell-avdraget

En omedelbar avveckling Annell-avdraget som även omfattar av utdelningar kapital som emitterats före den 1 januari 1994 kan beräknas basbreddningar för inkornstâren 1994-1995 5,4, 6,8 resp. ge 8,0 mdkr. Detta för dessa år genomsnittlig inkornstförstärkning på ger en 1,7 mdkr. Om avdrag enligt gällande regler skulle medges för utdelningar emissioner gjorda före den l januari 1994 blir inkomstförstärkningen under den aktuella perioden mycket begränsad. Den uppgår i genomsnitt för de tre inkomstâren till 0,2 mdkr.

Reducerad skatt pâ utdelningsinkomster

De utdelningsinkomster i dag beskattas hos fysiska och juridiska som kan för inkomstâren 1994-1996 beräknas till 9,0, 9,6 resp. personer 10,2 mdkr. En sänkning skattesatsen till 20 % beräknas ge ett genomsnittligt av skattebortfall de nämnda åren på 0,6 mdkr. En sänkning till 12,5 % ger skattebortfall på 1,3 mdkr. Vid fullständig skattefrihet för utdelett en ningsinkomster blir bortfallet 2,5 mdkr.

Lättnader i aktievinstbeskattningen

Mot bakgrund vissa antaganden om den genomsnittliga innehavstiden av för olika slag aktier m.m. kan basen för beskattningen av aktievinster av beräknas till 21,6 mdkr 28 mdkr vid en långsiktig bedömning. En sänkning av skattesatsen till 20 % beräknas ge ett skattebortfall på 1,1 mdkr 1,4 mdkr pâ lång sikt. Vid en sänkning till 12,5 % blir bortfallet 2,7 mdkr 3,5 mdkr på lång sikt. Vid full skattefrihet blir bortfallet 5,4 mdkr 7,0 mdkr på lång sikt. Vid den särskilda metod för beskattning aktievinster som enligt utredningens förslag i kap. 11 bör av

SOU 199329 Vissa förutsättningar 91

användas om utdelningsinkomster görs helt skattefria JIK-metoden - begränsas skattebortfallet till 5,1 mdkr på kort sikt. Om skattesatsen för aktievinster sänks kan reducering den en av schablonintäkt som enligt gällande regler påförs investmentbolag och aktiefonder vara motiverad. Vid sänkning skattesatsen till 12,5 % en av uppkommer därvid ett skattebortfall 0,2 mdkr. Vid fullständig skattefrihet för aktievinster blir bortfallet 0,4 mdkr. Vid JIK-metoden bör någon reducering av schablonintäkten inte ske omedelbart.

Skatteeffekter på grund av windfall gains

En lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som inte finansieras inom bolagssektom kan ge upphov till windfall gains värdet pâ genom att befintliga aktier ökar. Om beskattning aktievinster behålls till någon av del blir dessa windfall gains beskattade vid aktieförsäljningar i framtiden. Storleken av windfall gains blir starkt beroende hur utbudet av av aktier från utlandet och från inhemska subjekt är undantagna från som skattskyldighet för inkomst kapital pâverkas. I bil. 3 redovisas av en bedömning av de maximala windfall gains kan uppkomma vid som en sänkning av skattesatsen under 20-procentsnivån finansieras utanför som bolagssektom. Vid ett antagande att 50 % dessa maximala effekter om av uppkommer blir vid en sänkning skattesatsen till 12,5 % inav komstförstärkningen 0,2 mdkr. Vid JIK-metoden blir inkomstförstärkningen 0,8 mdkr.

Sammanställning

I tabell 10.7 sammanställs de budgeteffekter redovisats i det som föregående. Den högra kolumnen avser fallet att utdelningsinkomster inte beskattas och att JIK-metoden tillämpas på aktievinster.

Tabell 10.7 Statslinansiella effekter av olika åtgärden Mdkr.

skattesats

SOU 199329 93

11 i

Förslag huvudfrågorna

Utgångspunkter

En del av den rättsliga bakgrund mot vilken utredningens överväganden skall ses utgörs av gällande bolagsskattesystem med de ändringar som föreslås i Ds 199328. Viktiga inslag i detta system är att bolagsskattesatsen är 25 % och att några skattekreditskapande reserveringsmöjligheter i princip inte föreligger. Ett annat inslag är förlustutjänming bakåt. I systemet ingår även Annell-avdraget. Eftersom Annell-avdraget endast representerar ett av flera möjliga alternativ till en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen avses i det följande när hänvisning görs till gällande system detta system utom Annell-avdraget. Det gällande systemet är internationellt konkurrenskraftigt. Samtidigt torde det såvitt utredningen kan bedöma inte vara mer fördelaktigt för företagen än vad hänsynstaganden till önskemål om att undvika internationell skattekonkurrens kan anses kräva. Systemet är också förhållandevis enkelt. Utredningen anser att systemet har så klara förtjänster att det bör bilda utgångspunkten för förslag den ekonomiska dubbelbeskattningen. om Bolagsskattms snedvridande effekter begränsas härigenom så långt det kan anses möjligt. Det innebär att systemet för beskattning boav lagsinkomster bolagsskatten och beskattningen utdelningsinkomster - av och aktievinster får en tillfredsställande utfomming för svenska stora företag företag med tillgång till den internationella marknaden för riskkapital. För dessa företag anses nämligen enligt ekonomisk teori utformningen av den svenska beskattningen i ägarledet ha underordnad betydelse avsnitt 7.2. En konsekvens av det anförda är att lättnader i dubbelbeskattningen inte bör finansieras genom skärpning av bolagsskatten. En annan utgångspunkt bör vara avsnitt 7. l att systemet för beskattning av bolagsinkomster så långt det är möjligt inte bör missgynna egenkapitalñnansiering av små och medelstora företag företag utan tillgång till den internationella marknaden för riskkapital. Detta motiverar lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen.

Lättnad bolags- eller ägarnivån

Om lättnaden förlades till bolagsnivån skulle den kunna utformas så att bolaget fick avdrag för lämnad utdelning inom ramen för normalavkast-

94 Förslag i huvudfrágorna SOU 199329

ning. Härigenom skulle nomtalavkastningsdelen enkelbeskattas och överskjutande avkastning riskersättningen dubbelbeskattas. - - Dubbelbeskattningen av riskersättningen skulle medföra att gränsdragningen mellan arbetsersättning och kapitalavkastning blir mindre kritisk än vid en lösning där dubbelbeskattningen av hela avkastningen lättas. En annan fördel skulle vara att det inte är nödvändigt att sänka satsen för beskattning av aktievinster. Den nuvarande ordningen med samma skattesatser fr.0.m. inkomståret 1995 för alla slag av kapitalinkomster kan behållas om det befinns önskvärt, vilket minskar eventuella möjligheter till skattearbitrage. En lättnad bolagsnivån är emellertid problematisk i andra hänseenden I andra länder medges lättnader i dubbelbeskattningen av utdelad bolagsinkornst med endast något undantag genom åtgärder hos ägarna kap.4. En lättnad på bolagsnivån är således internationellt avvikande. Sverige skulle inte ha något att lämna i utbyte när det gäller att utverka lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen avseende aktier i utländska företag som innehas av svenskar avsnitt 8.1. Annell-avdraget är tekniskt komplicerat kap. 3. De schablonmässiga inslagen kan medföra materiella felaktigheter som i fråga om utdelningar till förvaltningsföretag och investmentföretag kan bli betydande. Det saknas skäl att anta att ett utdelningsavdrag i fråga om de kvalitativa förutsättningarna för avdrag kan konstrueras väsentligen annorlunda än Annell-avdraget. I vissa fall missgynnas direktinvesteringar i utlandet avsnitt 8.1. Ett motiv för en lättnad i dubbelbeskattningen på bolagsnivån i stället för på ägarnivån som ibland anförs är att lösningen skulle göra det möjligt att begränsa lättnaden till nyemitterat kapital vilket är av statsñnansiellt intresse. Detta motiv är emellertid i huvudsak giltigt endast i en situation när man överväger att införa en lättnad. En betydande andel av nu utgående utdelningar ger redan rätt till Annell-avdrag. Vid fortsatt lättnad bolagsnivån skulle det inte vara aktuellt att avveckla befintliga utgående lättnader. En lättnad i form av ett obegränsat avdrag för utdelning och med obegränsad skatteplikt för mottagen utdelning även inom bolagssektom skulle måhända från teknisk synpunkt vara ett tilltalande system för beskattning av bolagsinkomster om det tillämpades av alla länder. I materiellt hänseende delar utredningen Rudinggruppens skepsis avsnitt 5.1 till att lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen över gränserna medges av det land där inkomsten tjänats in. Oberoende av hur man vill se på detta kan emellertid konstateras att lättnader ägarsidan är helt förhärskande i den internationella miljön och att det inte finns några tecken på att en förändring i detta hänseende kommer att ske. Om Sverige behåller lättnaden på bolagssidan torde som redan nämnts systemet i huvudsak få utformas på grundval av Annell-avdraget vad gäller de kvalitativa förutsättningarna för avdrag. Avdrag bör dock inte

SOU 199329 Förslag i huvudfrágøma 95

medges för utdelning till utländska moderbolag. I annat fall tillkommer betydande nackdelar utöver de tidigare nämnda avsnitt 8.1. Utformningen av systemet skulle medföra att den svenska lösningen inte endast skulle skilja sig från lösningarna i andra länder utan även att den skulle vara fortsatt komplicerad och svår att förstå inte minst för utlänningar. Enligt utredningens uppfattning bör en konsekvens av Sveriges ökande deltagande len alltmer integrerad internationell ekonomi vara att Sverige överger särlösningen med ett utdelningsavdrag till förmån för en internationellt konfonn lättnad på ägamivån. Av skäl som redovisas i avsnitt 8.2 bör lättnaden formen hel ges av

eller partiell skattefrihet för utdelningsinkomster snarare

än av skatteavräkning. Av det nämnda avsnittet framgår också att lättnaden i lagregleringen bör begränsas till utdelning på svenska aktier och att lättnaden bör medges oberoende av om skatt utgått hos bolaget eller Av det anförda följer att Annell-avdraget bör avvecklas. Det torde inte vara en framkomlig väg att undanta redan utgående avdrag och fasa in en lättnad på ägamivån stegvis. Avvecklingen av Annell-avdraget får således ske omedelbart. Något hinder för en sådan lösning från retroaktivitetssynpunkt torde inte föreligga.

Enkelbeslcattning av nonnalavkastning, dubbelbeskattning

av

riskersättning

Det svenska skattesystemet efter 1990 års skattereform karaktäriseras av att ränteinkomst och förvärvsinkomst beskattas efter olika skattesatser. Syftet är att hänsyn schablonmässigt skall tas till inflationens inverkan på kapitalbasen för ränteinkomster och att således skattebelastningen på real

inflationsrensad ränteinkomst och förvärvsinkomst i stora drag skall

överensstämma. Utredningen ansluter sig till synsättet att bedömningen skattebelastav ningen på olika slag av inkomster bör beskattningen den reala avse av inkomsten. Avkastning på eget bolagskapital kan redan framgått delas på som upp två komponenter, normalavkastning och riskersättning. Med normalavkastning avses här avkastningen riskfri räntebärande placering. en Riskersättnirgen utgörs av skillnaden mellan hela avkastningen och normalavkastningen. Utifrån det nyss angivna reala synsättet bör hänsyn tas till inflationens inverkan på värdet det underliggande kapitalet. av Detta kan ske genom att normalavkastning beskattas ränta, dvs. som enkelbeskattzs. Det ktmdei fråga riskersättning möjligen hävdas beskattning om att borde ske erligt vad som gäller för arbetsinkomst. Det skulle innebära marginella tctala skattesatser inkl. skattedelen socialavgiftema på - av upp till 63 f.. Enligt utredningens uppfattning är så högt skatteuttag ett på kapitalinlomst olämpligt med hänsyn till kapitalets lättrörlighet över nationsgränscr. Med hänsyn bl.a. härtill det naturligare tänka synes att sig en beskattning enligt förslagen i Ds 199328 utdelad bolagsinkomst av

96 Förslag i huvudfrâgonta SOU 199329

för vilken Annell-avdrag inte medges, dvs. dubbelbeskattning med skattesatsen 25 % ibåda leden. En lösning innebär att normalavkastning enkelbeskattas och som riskersättning dubbelbeskattas skulle, som utredningen redan varit inne på, ha fördelar. Frågan är emellertid om den är möjlig när lättnaden förläggs till ägamivån. Den tekniska lösning som då aktualiseras är att aktieägare varje år tillgodoförs ett utrymme för enkelbeskattning en motsvarande räntesatsen för normalavkastning multiplicerad med anskaffningsvärdet för hans aktier i bolaget. Om mottagen utdelning från bolaget under året understiger utrymmet sparas överskjutande utrymme. Det sparade utrymmet ökar utrymmet för enkelbeskattad avkastning år och läggs även till aktiernas anskaffningsvärde vid beräkning senare utrymme för år. Vidare undantas aktievinst från beskattning i av senare den mån vinsten motsvaras av sparat utrymme. Systemet överensstämmer i sina grunddrag med vad som gäller för vissa fåmansföretag enligt de särskilda reglerna i 3 § 12 mom. SIL. Dessa regler är komplicerade. Tillämpningsproblemen begränsas emellertid att aktier i fåmansföretag inte omsätts så ofta. Det är enligt av utredningens uppfattning inte lämpligt att ett så komplicerat system tillämpas generellt på utdelningsinkomster och aktievinster. En ytterligare omständighet talar mot den diskuterade lösningen är att den inte som förekommer i andra länder. På de anförda skälen utredningen att en lösning med enkelheanser skattning normalavkastning och dubbelbeskattning av riskersättning av inte är möjlig. Lättnaden får därför utformas på så sätt att utdelningsinkomster generellt beskattas lägre än ränteinkomster. Av kap. 9 framgår att skattesatsen för aktievinster bör överensstämma med skattesatsen för utdelningsinkomster i vart fall i fråga om den del av en vinst motsvaras av kvarhållen inkomst i bolaget. som

Nivån en generell lättnad

av l avsnitt 10.1 redovisas i tabellerna l0.l-10.3 reala förräntningskrav på nyinvesteringar vid olika skatteregler. l tabell 10.4 redovisas reala effektiva skattesatser vid 4 % inflation. I enlighet med vad som varit brukligt i denna typ redovisningar utgår beräkningarna från att av placeringama är riskfria och från en viss realränta, i detta fall 3 %. Enligt resultaten i tabellerna föreligger neutralitet för hushåll med avseende finansiering genom lån, nyemission och kvarhållen inkomst utdelningsinkomster och aktievinster inte beskattas. Detta gäller om oberoende av inflationstakt. Utredningen har kompletterat dessa traditionella beräkningar med beräkningar avseende placeringar med risk. Riskersättningen till eget kapital 8 %. Procenttalet har satts med utgångspunkt i att antas vara riskersättningen börsen långsiktigt kan uppskattas till ca 7 % kap. 2 och att intresset knyts till små och medelstora företag med högre risk. nu Riskersättningen till lånat kapital har satts till 4 resp. 6 %. Beräkningarna har gjorts för 4 resp. 8 % inflation.

SOU 199329 Förslag i huvudfrágoma 97

I tabell 10.5 redovisas den skattesats för utdelningsinkomst som medför real neutralitet för hushåll med avseende på lånat och nyemitterat kapital vid olika kombinationer av inflation och riskersättning till lånat kapital. Vid 0 % inflation är den neutrala skattesatsen O %. Vid 4 och 8 % inflation beror den neutrala skattesatsen starkt riskersättningen till av lånat kapital. Vid riskersättningar till lånat kapital 4 och 6 % riskersättningsnivâer som torde relevanta för små och medelstora vara företag är den neutrala skattesatsen låg. - Slutsatsen så långt får anses vara att utdelningsinkomster bör undantas från beskattning. Med den lösningen bör även kvarhållna inkomster undantas från beskattning i ägarledet. Detta kan ske akgenom att tievinster görs helt skattefria eller att endast den del genom av en aktievinst som svarar mot kvarhållen inkomst undantas från beskattning. I kap. 13 redovisas en metod för den lösningen JIK-metoden. senare I avsnitt 10.2 redovisas kalkyler rörande möjligheten att utnyttja en skillnad i skattesats för ränteutgifter och aktievinster för skattearbitrage. Arbitragemöjligheten uppkommer inte med JIK-metoden. Utredningen finner av dessa kalkyler att ett på 25 procentenheter mellan dessa sparm skattesatser skapar ett utrymme för skattearbitrage inte bör som accepteras. Med hänsyn till transaktionskostnader inte kan undvikas i som närvaro av risk torde utrymmet för arbitrage vara obetydligt spannet om halveras. I frånvaro av risk torde transaktionerna i allmänhet kunna underkännas som fingerade. Slutsatsen är att ett eventuellt avskaffande beskattningen av av utdelningsinkomster bör kopplas till JIK-metod för aktievinster. Som en framgår av kap. 13 är JIK-metod relativt komplicerad. Den ställer en även höga krav på dokumentation. Förmodligen behövs ett omfattande ADB-stöd. Metoden är internationellt oprövad. En metod detta slag av har nyligen införts i Norge RISK-metoden men finns såvitt utredningen kunnat utröna inte i något annat land. Till bilden hör vidare att den statsñnansiella kostnaden för ett avskaffande av beskattningen av utdelningsinkomster i förening med JIKmetoden är betydande, 5,1 mdkr. Kostnaden för att sänka satsen för beskattning av utdelningsinkomster och aktievinster till 12,5 % är 2,3 mdkr. Talen avser kostnader i ett kortsiktigt perspektiv efter hänsynstagande till de statsfinansiella inkomsterna av ett avskaffande av Annellavdraget, jfr avsnitt 10.3. Sammantaget bör enligt utredningens uppfattning skattesatsen för utdelningsinkomster och aktievinster sättas till 12,5 %, vilket är likvärdigt med att hälften utdelningsinkomst eller aktievinst av en tas upp till beskattning. Lösningen har sin utgångspunkt i förhållandena för små och medelstora företag. Den synes emellertid lämplig även utifrån ett önskemål om att beskattningen inte skall påverka ägandet stora företag av avsnitt 7.2. Om några år när erfarenheter vunnits av RISK-metoden i Norge kan det finnas anledning att på nytt ta frågan fullständigt upp om ett avskaffande av beskattningen av utdelningsinkomster.

98 Förslag i huvudfrâgoma SOU 199329

Förslaget utgår från att den allmänna kapitalskattesatsen är 25 %. Kapitalets lättrörlighet över nationsgränser kan tala för att denna skattesats sänks. Det ligger utanför utredningens uppdrag att ta ställning i denna fråga. Utredningen vill emellertid peka på att en sänkning av den allmänna kapitalskattesatsen skulle skapa utrymme för en sänkning av satserna för beskattning utdelningsinkomster och aktievinster som går av längre än utredningens förslag.

Finansiering

Förslaget beräknas nämnts medföra ett skattebortfall 2,3 mdkr i som ett kortsiktigt perspektiv. Utredningen skall enligt direktiven visa hur dess förslag kan finansieras. Som framgår redan i inledningen till detta kapitel anser utredningen finansieringen inte bör ske genom ett ökat uttag av skatt från att bolagen utöver vad följer av en avveckling av Annell-avdraget. En som på bolagsnivån höjer nämligen kapitalkostnadema ökning av skatteuttaget för svenska företag finansierar sig på den internationella marknaden som för riskkapital. Enligt utredningens uppfattning bör detta i möjligaste mån undvikas. Vidare medför sådan ökning att Sveriges attraktivitet som en lokaliseringsland för utländska direktinvesteringar påverkas negativt. En reform bör således finansieras utanför bolagssektom. Av det föregående följer att höjning den allmänna satsen för beskattning en av kapitalinkomster medför att utrymmet för lättnader minskar grund av möjligheterna till skattearbitrage. Härtill kommer att basen för av kapitalinkomstbeskattningen utom utdelningsinkomster och reavinster är negativ. En höjning den allmänna satsen för beskattning av kapitalav inkomster skulle därför inte medföra ökade skatteinkomster. En sänkning satsen skulle förmodligen aktualisera särskilda åtgärder avseende av fastigheter och inte heller några nettointäkter. Kapitalinkomstgenerera beskattningen därför inte erbjuda ett finansieringsaltemativ. synes Såvitt utredningen kan finna är därmed de finansieringsaltemativ som kan aktuella inom ramen för skattesystemet en höjning av mervärvara desskatten eller inkomstskatten. Den lösning som torde ha minst snedvridande effekter är en höjning av inkomstskatten i form av en sänkning grundavdraget neddragning med samma belopp för av genom en alla inkomsttagare. Bilden är här den att varje reduktion av grundavdraget med procent basbeloppet ger en inkomstförstärkning 0,7 mdkr. en av Förslaget skulle således kunna finansieras genom att grundavdraget

reduceras med 3 % basbeloppet ca 1 100 kr för alla inkomsttagare.

av Till skillnad från höjning mervärdesskatten påverkar en begränsen av ning grundavdraget inte nämnvärt den totala marginaleffekten en av arbetsinsats. En åtgärd förbättrar incitamenten att investera kan extra som således finansieras med åtgärd som inte i nämnvärd omfattning bör en påverka arbetsutbudet negativt. lnkomsttagare som ligger strax under brytpunkten och skulle betala endast kommunal inkomstskatt en som inkomstökning kommer en sänkning av grundavdraget att betala genom även statlig inkomstskatt.

SOU 199329 Förslag i huvudfrâgoma 99

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att Annell-avdraget avvecklas samt att endast 50 % av mottagen utdelning och vinst svenska aktier tas upp till beskattning. Vissa ytterligare förslag bl.a. vilka andra - om finansiella instrument bör omfattas finns i kap. 12. som - Utredningen pekar på möjligheten att finansiera förslaget genom en reduktion av grundavdraget med 3 % basbeloppet för alla inav komsttagare. För det fall att regeringen gör bedömningen att det inte finns statsñnansiellt utrymme för förslaget föreslår utredningen i andra hand att en budgetneutral omläggning görs. Skattesatsen för mottagen utdelning och vinst på svenska aktier m.m. bör då sättas till 20 % 80 % inkomsten av eller vinsten tas upp till beskattning och frågan fortsatt sänkning om en av skattesatsen tas upp när budgetmässiga förutsättningar för det anses föreligga.

SOU 199329 101

12 Särskilda

frågor

Fastigheter i aktiebolag

En fastighetsvinszt beskattas som intäkt av kapital om vinsten görs av en fysisk person oclh som intäkt av näringsverksamhet om vinsten görs av ett aktiebolag. Skattesatsen är i båda fallen 25 % i den rättsliga miljö som utredningens arbete bedrivs Eftersom även skattesatsen för aktievinster är 25 % i denna miljö medför det inte några särskilda problem att fastigheter som ägs av aktiebolag kan avyttras indirekt genom avyttring av aktierna i bolaget. Utredningen föreslår i det föregående bl.a. att skattesatsen för aktievinster skall sänkas till 12,5 % genom att endast halva beloppet av en vinst tas upp till beskattning. Förslaget medför i frånvaro särskilda av regler att det blir förmånligt att äga fastigheter i aktiebolag och tillgodogöra sig inflationsvinst och annan fastighetsvinst genom avyttring av aktiema i bolaget. En sådan bristande neutralitet med avseende på ägandet av fastigheter bör enligt utredningens uppfattning inte godtas. En tänkbar lösning är att aktievinster beskattas efter 25 % om bolaget innehar fastigheter. En sådan regel måste dock kompletteras med regler om att vissa fastighetsinnehav inte medför tillämpning av regeln, t.ex. ett industriföretags innehav av en fabriksfastighet eller fastigheter med ett begränsat värde i förhållande till det samlade värdet av tillgångarna i företaget. En strikt regel skulle vidare medföra omstruktureringar av befintliga fastighetsinnehav som är svåra att förutse. Utredningens uppfattning är att regler av detta slag om möjligt bör undvikas. Utredningen anser därför att det bör undersökas om inte den förmån som förslaget om sänkt skattesats för alctievinster medför i fråga om fastigheter som innehas av aktiebolag kan motverkas genom en särskild löpande skatt på sådana fastigheter. En möjlighet kunde vara att grunda beskattningen förändringar av taxeringsvärdet. Beskattning skulle således utlösas vid förändringar av

detta värde. Som intäkt skulle i princip tas upp det taxeringsvärdet

nya plus gjorda värdeminskningsavdmg efter det föregående taxeringstillfället minus det gamla taxeringsvärdet minus utgifter för till- eller ny-, ombyggnad under taxeringsperioden uppkommer underskott skulle avdrag medges för detta. Skattesatsen skulle avvägas så att förmånen av

102 Särskilda frågor SOU 199329

den lägre skattesatsen vid avyttring av aktierna i bolaget jämfört med en avyttring av fastigheten balanserades genomsnittligt sett. en En lösning kunde vara att ta ut en särskild fastighetsskatt på annan fastigheter innehas aktiebolag. Den lösningen medför en lösare som av anknytning skatten till den faktiska förändringen av värdet av av fastigheten är å andra sidan enklare. Den torde också ställa lägre men krav på precision vid fastighetstaxeringen. Genom beslut vid sammanträde den 17 december 1992 beslöt regeringen utredare skulle tillkallas med uppdrag att utreda de att en principiella utgångspunkter och syften som bör ligga till grund för beskattningen fastigheter. Utredaren skall sammanfattningsvis av analysera och beskriva de principiella utgångspunkter som bör gälla för beskattningen fastigheter och med ledning av dessa överväganden av redovisa vilka förändringar i den nuvarande beskattningen som bör företas. Det faller utanför för utredningens arbete att ta ställning till hur ramen särskild skatt med det angiva syftet fastigheter som innehas av en aktiebolag och ekonomiska föreningar kan tas ut. Utredningen föreslår att den särskilde fastighetsskatteutredarens uppdrag utvidgas till att avse även ett sådant ställningstagande. Enligt utredningens uppfattning kan bl.a. bakgrund värdefallet för fastigheter under senare tid mot av utredningens förslag lättnader i dubbelbeskattningen av aktieboom lagsinkomster genomföras utan att resultatet av fastighetsskatteutredarens arbete avvaktas.

12.2 Investmentföretag och aktiefonder

Investmentföretag är skattskyldiga för mottagen aktieutdelning och får göra avdrag för utdelning företaget har beslutat för samma beskattsom ningsär, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott. En konsekvens att endast halva beloppet mottagen utdelning tas upp till av av beskattning enligt utredningens förslag är att avdrag skall medges för endast hälften den utdelning som företaget beslutat lämna. av Investmentföretag är inte skattskyldiga för vinster aktier och liknande finansiella instrument. För att kompensera det inkomstbortfall föranleds detta tas som intäkt upp 2 % för år räknat av värdet vid som av ingången beskattningsåret av aktier m.m. En konsekvens av att enligt av utredningens förslag endast hälften av en vinst på aktier m.m. tas upp intäkt för subjekt är skattskyldiga för sådan vinst bör vara att som som det nämnda procenttalet sätts ned till Det sagda gäller även för aktiefonder med den skillnaden att procenttalet är 1,5 och bör sättas ned till 0,75.

SOU 199329 Särskilda frågor 103

Avkastningsskatten på pensionssparande

I prop. 1992932187 föreslås att all avkastning på olika former av pensionskapital skall beskattas med en särskild skatt. Det gäller såväl för pensionskapital i livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser för det som individuella pensionssparande som föreslås i propositionen. Metoden innebär schablonrnässig avkastning beräknas att en genom att pensionskapitalet vid årets ingång multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret. Den framräknade avkastningen beskattas efter en skattesats på 9 %. Skatteuttaget avses lång sikt motsvara vad den nuvarande skatten på pensionskapital skulle ge. För kapital placerat i kapitalförsäkring föreslås i propositionen att beskattningen hos livförsälcringsföretagen skall ske på sätt samma men efter en skattesats på 20 %. Detta skall även gälla för kapital knutet till andra pensionsförsäkringar, t.ex. sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Pensionskapitalet består i huvudsak av aktier, räntebärande tillgångar och fastigheter. Aktier utgör ca 20 % av det totala värdet av tillgångarna. Om de skattesatser som föreslås i propositionen skulle räknas med om hänsyn till utredningens förslag om att Annell-avdraget skall avvecklas samt skattesatsen för utdelningsinkomster och aktievinster sättas till 12,5 skulle ett skattebortfall på 0,7 mdkr uppkomma. Enligt utredningens uppfattning är det inte motiverat att upprätthålla den relativa förmånligheten i det system som föreslås i propositionen vid lättnader i den allmänna kapitalbeskattningen. Utredningen föreslår därför att någon åtgärd avseende den föreslagna avkastningsskatten inte vidtas på grund av utredningens förslag.

12.4 3 § 12 SIL mom.

I 3 § 12 mom. SIL finns särskilda regler för delägare i fåmansföretag, vilkas syfte är att hindra att arbetsinkomst beskattas kapitalinkomst. som Reglerna gäller även tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att vara ett fåmansföretag. De tillämpas om den skattskyldige eller någon närstående till den skattskyldige varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något de tio närmast föregåenav de beskattningsåren. Reglerna innehåller i huvudsak följande såvitt är nu aktuellt. Ett utrymme för kapitalinkomstbeskattning som i princip skall motsvara normal aktieavkastning bestäms för varje beskattningsår. Primärt utgörs utrymmet av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg fem procentenheter multiplicerad med av anskaffningskostnaden för den skattskyldiges aktier i företaget. Tillägget på fem procentenheter innebär ett hänsynstagande till den risk kapital som i fåmansföretag är utsatt för. Utdelning inom utrymmet tas upp som intäkt av kapital, överskjutande utdelning intäkt tjänst tas upp som av socialavgifter utgår inte. Outnyttjat utrymme läggs dels till det primära

104 Särskilda frågor SOU 199329

utrymmet det närmast följ ande beskattningsåret, dels till anskaffningskostnaden för aktierna vid beräkningen av det primära utrymmet. Härigenom kommer såväl beloppet av det outnyttjade utrymmet som en beräknad avkastning på ett motsvarande kapital att påverka utrymmet för senare beskattningsår. Utrymmet har betydelse även vid avyttring av den skattskyldiges aktier i företaget. Vinst inom utrymmet beskattas vanligt sätt som intäkt av

kapital. Överskjutande vinst tas till hälften upp som intäkt av kapital och

till hälften intäkt av tjänst socialavgifter utgår inte. Det belopp som som tas intäkt tjänst maximerat till 100 basbelopp 3,44 mkr upp som av

år 1993 för varje närståendekrets takbeloppet. Överskjutande belopp

tas upp som intäkt av kapital. Utredningens förslag i det föregående syftar bl.a. till att skapa goda skattemässiga förutsättningar för nyetablering av företag och för tillväxt små och medelstora företag. Reglerna i 3 § 12 mom. SIL bör vara av utformade på ett sådant sätt att detta syfte inte motverkas.

Utrymmet för kapitalinkomstbeskattning

Den genomsnittliga riskersättningen lång sikt för börsnoterade aktier kan uppskattas till ca 7 % kap. 2. Aktier i fåmansföretag torde i allmänhet vara utsatta för större risk än börsaktier med hänsyn till att företagen är mindre och mer specialiserade och till att aktierna inte är likvida. Riskpremien i de gällande reglerna på fem procentenheter framstår med hänsyn till det anförda som för låg. En lämplig nivå synes vara åtta procentenheter. Fråga uppkommer ökning av utrymmet för kapitalinkomstbeom en skattning till statslåneräntan med tillägg av åtta procentenheter medför att den balans mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster som reglerna syftar till rubbas på ett sätt som inte bör godtas. I ett appendix till det föreliggande avsnittet redovisas vissa kalkyler rörande möjligheterna att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst. Av kalkylerna framgår att en företagare med ett disponibelt eget kapital kan uppnå vissa fördelar genom att skjuta in kapitalet i bolaget som eget kapital eller genom att låna ut kapitalet till bolaget. En höjning av hänsynstagandet till risk till åtta procentenheter ökar utbytet av det, förstnämnda förfarandet i viss utsträckning. En förutsättning för att förfarandena skall vara lönsamma är emellertid att företagaren av någon anledning inte är villig att placera pengarna på det långsiktigt lönsammaste sättet, t.ex. i börsaktier. Den förmån som kan erhållas innebär att det relativt sett blir mindre oförmånligt att välja en placering med låg risk och låg avkastning före en placering med högre risk och högre avkastning. Det är i sammanhanget värt att notera att risken vid placering i börsaktier minskar med ökande placeringstid. Vidare påverkar en ökning av utrymmet för kapitalinkomstbeskattning som nämnts endast kalkylen för tillskott av eget kapital till bolaget. Tillskott innebär att kapitalet låses in i bolaget och inte kan tas ut utan beskattning om inte bolaget likvideras. Detta medför att företagarens

SOU 199329 Särskilda frågor l05

likviditet försämras och risk för att kapitalet tas i anspråk för bolagets förpliktelser. Sammantaget väger enligt utredningens uppfattning önskemålet att avkastning arbetande kapital inte delvis beskattas förvärvsinkomst som tyngre än de olägenheter som kan vara förenade med ökning en av utrymmet för kapitalinkomstbeskattning. Utredningen föreslår att utrymmet höjs med tre procentenheter till statslåneräntan med tillägg av åtta procentenheter.

Takbeloppet

Den gällande regeln för beskattning av aktievinst som överskjuter sparat utrymme för kapitalinkomstbeskattning innebar vid tillkomsten att överskjutande aktievinst beskattades efter ca 40 %. Detta skatteuttag bör enligt utredningens uppfattning uppfattas Det erhålls vid som norm. utredningens förslag i stort sett om 75 % 73,3 % den överskjutande av vinsten tas upp som intäkt av tjänst. Den del av en överskjutande vinst som högst behandlas enligt 40 %normen enligt gällande regler är 200 basbelopp. Om takregel en som medför 40 %-behandling av högst 200 basbelopp skall bibehållas i en ordning där 75 % av överskjutande vinst tas intäkt tjänst en upp som av skall takbeloppet som nämnts det belopp högst skall tas - som upp som intäkt av tjänst sättas till 150 basbelopp 146,7. - Enligt utredningens uppfattning kan det emellertid sättas i fråga om inte schabloniseringen av reglerna har drivits onödigt långt i fråga om takbeloppet. Bl.a. med hänsyn till att skillnaden i marginalsats mellan å ena sidan skatt på förvärvsinkomst och å andra sidan skatt utdelningsinkomst och aktievinst ökar med utredningens förslag finns det skäl att undersöka om precisionen i reglerna kan ökas. Vad utredningen närmast syftar på är att hänsyn inte till tidigare tas löneuttag. Denna ordning medför ett incitament att inte lön. ta ut Utredningen anser att en ordning enligt vilken löneuttag den av skattskyldige eller närstående under den senaste tioårsperioden räknas av från maximibeloppet är lämpligare. För att inte reglerna skall bli alltför förmånliga bör maximibeloppet samtidigt höjas. Om det nämna talet nyss 150 basbelopp höjs till 200 basbelopp påverkas inte takbeloppet för den som tagit ut lön med 5 basbelopp år under 10 år. För den tagit per som ut högre eller lägre lön blir takbeloppet lägre högre. Talet 5 resp. basbelopp kan sättas i relation till att en företagare vid 1995 års taxering kan ta ut knappt 6 basbelopp lön utan att träffas statlig insom av komstskatt och till att högsta förmånsgrundande lön är 7,5 basbelopp. Utredningen föreslår således att takbeloppet bestämms till 200 basbelopp och att lön som tagits ut under de senaste tio åren sänker takbeloppet. Hänsyn bör även tas till naturaförmåner och sådan utdelning som beskattats som förvärvsinkomst.

106 Särskilda frågor SOU 199329

Närståendereglerna

Som närstående enligt gällande regler utom bl.a. make, anses föräldrar, far- och morföräldrar samt avkomlingar även syskon och syskons make och avkornling. Närståendekretsen är densamma som i vissa äldre särregler för fåmansföretag. Enligt utredningens uppfattning har syskon typiskt sett inte sammanfallande ekonomiska intressen. Syskon och andra i olika syskonkretsar bör kunna samverka i en personer ekonomisk verksamhet, t.ex. genom att ett syskon satsar kapital i en verksamhet där ett annat syskon är aktivt, och behandlas oberoende av varandra i skattehänseende. Utredningen föreslår därför att personer i olika syskonkretsar inte skall behandlas som närstående till varandra vid tillämpning reglerna i 3 § 12 mom. SIL. Förslaget hindrar givetvis av inte dessa regler blir tillämpliga på syskon som äger aktier i ett att fåmansbolag i vilket t.ex. någon deras föräldrar är verksam i av betydande omfattning. En konsekvens av förslaget som i vissa fall kan oförmånligt för syskon är att ett takbelopp kommer att beräknas för vara varje syskonkrets för sig.

Appendix Möjligheter att omvandla arbetsinkomst till

-

kapitalinkomst

I detta appendix behandlas möjligheterna för fåmansföretagare att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst om utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med tre procentenheter. En företagare antas äga eller låna upp ett kapital som investeras som kapital i det bolaget, varefter pengarna placeras banken eget egna eventuellt hos bank som lånade ut kapitalet i det fall det är fråga samma ett upplânat kapital. Därigenom erhåller företagaren en möjlighet att om få statslåneräntan SLR + 8 procentenheter i utdelning beskattad som inkomst av kapital efter 12,5 %. För att bedöma denna möjlighet är en allvarlig invändning mot en om höjning utrymmet för kapitalinkomstbeskattning har vissa beräkningar av utförts. Där jämförs ovanstående förfarande med möjligheten att låna in motsvarande medel till bolaget och med löneuttag. Uppställningen visar grundfall. Detta är beräknat vid antagande om en statslåneränta på ett 7 %, utlåningsränta från företagaren till bolaget 12 %, dvs. en marknadens räntemarginal lån till fåmansföretag antas vara 5 procentenheter. Inlåningsräntan hos banken förutsätts vara SLR och det inlånade kapitalet 1 mkr. Företagaren har en marginalskattesats löneuttag är 50 %. De sociala avgifterna är 31 %. Resultaten är som givetvis proportionella mot det inlånade kapitalet. Beräkningarna innehåller två kolumner för varje fall. Den första beskriver situationen för bolaget och den andra situationen för företaga- Variationen i utfallet sker hos företagaren medan bolagets situation ren. i de olika alternativen hålls konstant med 0 kr i vinst efter transaktioner-

na.

SOU 199329 Särskilda frågor 107

Bolaget Företagaren

Alternativ 1 Nyemission Disponibel vinst 130.000 kr Ränteinkomst 70.000 kr skattepliktig bolagsvinst 200.000 kr Bolagsskatt -50.000 kr Utdelning -150.000 kr 150.000 kr Utdelningsskatt -18.750 kr Nettobehdllning 0 kr 131.250 kr Alternativ 2 Långivning Disponibel inkomst 130.000 kr Ränteinkomst 70.000 kr Ränteutgift -120.000 kr 120.000 kr Bolagsvinst efter räntor 80.000 kr Lön -61.069 kr 61.069 kr Sociala avgifter -18.931 kr Skatt på ränteinkomster -30.000 kr Skatt på lön -30.534 kr Nenobehdllning 0 kr 120.534 kr

Alternativ 3 Löneuttag Disponibel vinst 130.000 kr Ränteinkomst 70.000 kr skattepliktig bolagsvinst 130.000 kr Lön -99.237 kr 99.237 kr Sociala avgifter -30.763 kr Skatt på ränteinkomster -17.500 kr Skatt på lön -49.618 kr Nettobehállning 0 kr 102.118 kr

I grundfallet gäller vid nyemission följande. Ägaren har ett kapital

1 mkr disponibelt och låter bolaget nyemittera aktier till detta belopp. Bolaget placerar det erhållna kapitalet på banken och erhåller 70 000 kr i ränteinkomst. För att kunna betala ut utdelning till ägaren motsvaen rande SLR + 8 procentenheter det nyemitterade kapitalet krävs ytterligare 130 000 kr i vinst. Sammanlagt har således bolaget vinst en på 200 000 kr före bolagsskatt. Bolagsskatten blir 50 000 kr och vinsten efter skatt 150 000 kr vilken delas ut till ägaren. Företagaren erhåller således 150 000 kr i utdelning och betalar 12,5 % av detta belopp i skatt varefter nettot är 131 250 kr. Bolagets vinst efter skatt är 0 kr. Vid inláning gäller följande. Bolaget erhåller l mkr från ägaren i lån och placerar detta på banken. Kapitalet ger en ränteinkomst hos bolaget på 70 000 kr. Eftersom marknadens utlåningsränta antas vara 12 % kan företagaren erhålla 120 000 kr i ränteinkomst. Detta gör att bolagets vinst blir 200 000 kr minskad med 120 000 kr, dvs. 80 000 kr. Denna vinst förutsätts bli uttagen som lön vilket innebär att det finns ett implicit antagande om att skälig avkastning på det kapitalet redan har egna uttagits. Lönen blir 61 069 kr vid 31 % sociala avgifter. Företagaren erhåller således en ränteinkomst på 120 000 kr och lön på 61 069 kr. en Skatten på den första blir 30 000 kr och skatten på den andra 30 534 kr. Nettot blir 120 534 kr för företagaren och 0 kr för bolaget. Vid löneuttag får företagaren själv ränteinkomsten och disponerar hela den tillgängliga vinsten i bolaget, 130 000 kr, lön varvid för som nettot företagaren blir 102 118 kr.

108 Särskilda frågor SOU 199329

Som framgår dessa beräkningar medför höjningen av utrymmet för av kapitalinkornstbeskattning ett visst utrymme för omvandling av arbetsinkomst till utdelning nyemission. Det framgår emellertid genom också denna möjlighet redan föreligger i viss utsträckning om pengar att lånas in i bolaget. En förutsättning för kalkylen är att företagaren har l mkr disponibelt för insättning i bolaget. En fråga är i vad mån det är möjligt att genomföra ett arbitrage att låna upp l mkr som placeras i företaget som genom eget kapital. Beräkningarna visar att ett sådant förfarande är fördelaktigare än löneuttag räntemarginalen för lån understiger 4 procentenom heter. Vid 3 procentenheters räntemarginal är vinsten 6 600 kr per miljon kronor som nyernitteras. För att undersöka i vilken utsträckning de antagna förutsättningarna påverkar resultaten har känslighetsanalys utförts. Denna visar att en situationen i stort sett inte alls påverkas av förändringar i SLR. Nyemission cirka 10 000 kr mer i nettobehållning per miljon kronor ger nyemitterat kapital än inlåning. Resultat för olika utrymmen för kapitalinkomstbeskattning vid statslåneräntan 7 % och räntemarginal enligt grundfallet har också beräknats. De visar att lägre utrymme desto mindre lönsamt blir det att nyemittera kapital. Vidare gäller marknadens utlåningsränta krymper i att om förhållande till SLR minskar lönsamheten i att låna in pengar till bolag vilket gör fallet med nyemission mer attraktivt.

12.5 Finansiella instrument som omfattas av

förslaget

I kap. ll har föreslagits att endast 50 % av mottagen utdelning och vinst på svensk aktie skall till beskattning. Förslaget bör omfatta även tas upp utdelning och vinst på andel i svensk aktiefond och svensk ekonomisk förening samt vinst på sådana värdepapper som behandlas som aktier i reavinsthänseende. För att möjlighet till skattearbitrage inte skall uppkomma bör dock endast utdelning och vinst på andel i sådan aktiefond som uteslutande består aktier och värdepapper behandlas som aktier i reavinsthänav som seende omfattas. I fråga konvertibelt skuldebrev skulle det från om teoretisk utgångspunkt vara motiverat att dela upp en vinst i en räntedel och hänför sig till konverteringsrätten. En sådan lösning torde en del som dock bli alltför svår att tillämpa för de skattskyldiga och skatternyndigheterna. En vinst på konvertibelt skuldebrev bör därför inte till någon del omfattas förslaget ränta konvertibelt skuldebrev faller utanför av redan det skälet att sådan ränta inte behandlas som utdelning. av Sådan utdelning från kooperativ förening för vilken föreningen har rätt till avdrag bör inte omfattas av förslaget. Ränta på vinstandelslån behandlas under vissa förutsättningar som utdelning hos det låntagande företaget 2 § 9 mom. SIL. Om så sker bör ränteinkornsten hos mottagaren omfattas av förslaget.

SOU 199329 Särskilda frågor 109

Förslaget bör inte omfatta utdelning och vinst aktie eller annat finansiellt instrument som utgör lager. I motsatt fall skulle avdrag för vissa kostnader medges fullt ut samtidigt som endast 50 % av en vinst skulle beskattas.

Allemanssparandet

Förslaget om en halvering av den reella skattesatsen utdelningsinkomster och aktievinster reser frågan om en motsvarande förändring skall göras också beträffande sparande i allemansfond. Att behålla den relativa skatteförmån som nu finns skulle leda till att den reella skattesatsen för fondsparandet sattes ned till 10 procent. Skillnaden i skattesats skulle således uppgå till endast 2,5 procentenheter. En så liten skatteförmån torde inte i någon högre grad motivera till allemanssparande och är inte heller försvarbar med hänsyn till det administrativa merarbete som följer av att särskilda Skatteregler finns för fondsparandet. Dessa regler bör därför avvecklas.

SOU 199329 111

13 J IK-metoden

I ett system i vilket utdelad inkomst enkelbeskattas bör även inkomst som hålls kvar i bolaget enkelbeskattas. I annat fall uppkommer nämligen en utstötningseffekt. Vidare skulle beskattning i ägarledet kvarhållen en av inkomst kunna undvikas att först hela inkomsten delas till genom ut aktieägarna och dessa sedan skjuter tillbaka inkomsten eller en del därav till bolaget. Samtidigt bör aktievinster inte motsvaras kvarhållna som av inkomster i bolaget beskattas för att skattearbitrage skall hindras avsnitt 10.2. Som framgår av kap. 4 har i Norge nyligen införts för ett system enkelbeskattning av kvarhållen inkomst den s.k. RISK-metoden - - som går ut på att kvarhållen inkomst efter skatt läggs till anskaffningsvärdet för aktiema i bolaget. Ett system med syfte med något samma men en annorlunda utformning har föreslagits i USA Department of the av Treasury kap. 5. Den JIK-metod Justering Ingångsvärdet med av

Kvarhållen inkomst som redovisas i det följande utgår från RISK-

metoden.

Huvuddragen

Ingångsvärdet för en aktie justeras årligen med kvarhållen inkomst i bolaget KI per en viss dag som belöper på aktien. KI beräknas som beskattningsbar inkomst minskad med skatt minskad med utdelning. Kl kan vara både positiv och negativ.

Finansiella instrument som omfattas metoden

av De särskilda reglerna om beskattning av aktier och finansiella instrument som beskattas som aktier finns i 27 § SIL. Bestämmelserna omfattar följande instrument.

Aktie Interimsbevis Andel i värdepappersfond Andel i ekonomisk förening Teckningsrättsbevis Delbevis Vinstandelsbevis avseende lån i svenska kronor

JIK-metoden SOU 199329 112

Termin och köp-, sälj- eller teckningsoption avseende aktie eller aktieindex Andra finansiella instrument till konstruktion eller verkningssätt som liknar de angivna instrumenten

Vid avgränsningen de instrument bör omfattas av JlK-metoden av som

hänsyn böra tas till a möjligheten att fördela Kl instrumenten,

synes

b möjligheten dokumentera KI för varje instrument samt c in-

att typiska livslängd. Mot bakgrund härav torde .HK-metoden strumentets böra begränsas till aktier, andelar i värdepappersfonder och andelar i ekonomiska föreningar. Vinster på övriga finansiella instrument bör således beskattas fullt I den fortsatta framställningen behandlas endast ut. aktier.

Aktier i utländska bolag

Norge tillämpar inte RISK-metoden aktier i utländska bolag. Det synes inte aktuellt för Sveriges vidkommande att tillämpa J lK-metoden för utländska aktier bl.a. det skälet att något säkert sätt att beräkna KI på av inte står till buds.

Fördelningsgrunden

l RISK-metoden inte någon hänsyn till att aktier i ett bolag kan ha tas olika i bolaget. Detsamma torde böra gälla i JIK-metoden av rätt praktiska skäl.

för tillgodoräknande KI Tidpunkten av

Här föreligger motstridiga önskemål, nämligen å ena sidan att KI bör tillgodoräknas i så nära anslutning till intjänandet som möjligt och å andra sidan ingångsvärdet i möjligaste mån bör vara känt vid att aktieöverlåtelsen. För företag med kalenderåret som räkenskapsår synes de tidpunkter kan aktuella den 1 januari taxeringsåret eller som vara vara den 1 januari närmast följande år. Förutsättningar för att fastställa KI föreligger när taxeringen är klar och bolagsstämman fattat beslut dispositioner beträffande bolagets om resultat. Skattemyndigheten skall varje taxeringsår fatta grundläggande beslut årets taxering före utgången av november. om dispositioner beträffande bolagets resultat skall fattas vid Beslut om ordinarie bolagsstämma. Sådan stämma skall hållas inom sex månader efter utgången räkenskapsåret. Beslut om dispositioner beträffande av resultatet skall dock anstå till fortsatt stämma om majoriteten eller en minoritet bestående ägare till minst tiondel av samtliga aktier begär av en det. Fortsatt stämma skall hållas minst och högst två månader efter en ordinarie stämma. Beträffande kalenderårsföretag föreligger således med säkerhet förutsättningar för fastställa KI först vid utgången av november under att

SOU 199329 JIK-metoden 113

taxeringsåret. Frågan är om Kl skall tillgodoräknas retroaktivt per ingången av taxeringsâret eller med ett års eftersläpning ingången per av närmast följande år. I Norge har man valt det förra alternativet. I den proposition som ligger till grund för RISK-metoden Ot.prp.nr.35 1990-91 anförs bl.a. följande. En ändring av beskattat kapital i bolaget påverkar normalt aktiens omsättningsvärde. Det är därför angeläget att regleringen av aktiens ingångsvärde sker i så nära anslutning möjligt till den som tidpunkt när ändringen faktiskt sker. En reglering först året efter taxeringsåret kommer med hänsyn härtill alltför sent. Det kan dessutom antas att bolagets inkomstförhållanden i hög grad är kända för aktieägarna redan vid ingången av taxeringsåret. En rad de stora börsnoterade av bolagen lämnar fortlöpande rapporter eller räkenskaper för delperioder av året. I ett betydande antal av de mindre aktiebolagen deltar aktieägarna själva i driften eller har de ett nära förhållande till ledningen. Aktieägarna kan därför förväntas inneha eller ha tillgång till upplysningar om bolagets inkomstförhållanden. I propositionen anförs vidare. Förslaget innebär att det är den aktieägare som äger aktien vid ingången taxeringsåret gottskrivs av som regleringen av ingångsvärdet. Om aktien avyttras under löpande beskattningsår för bolaget har ingångsvärdet inte reglerats för den ändring i bolagets beskattade kapital som har skett under året. Den ändringen kommer emellertid att påverka köparens ingångsvärde han äger aktien om vid nästa årsskifte. Sammantaget uppkommer därför inte någon dubbelbeskattning. Om aktien omsätts flera gånger under beskattningsåret kan det framstå som något godtyckligt äger aktien vid årsskiftet och vem som som därmed får sitt ingångsvärde reglerat. Departementet antar emellertid att hänsyn tas till detta vid marknadens prissättning av aktien och att förhållandet därför inte innebär någon större svaghet med metoden. Ett införande av JIK-metoden tillsammans med enkelbeskattning - av utdelad inkomst skulle innebära att upparbetad eller mindre okänd - mer inkomst i ett bolag vid överlåtelse aktie i bolaget under löpande av räkenskapsår förenas med latent enkelbeskattningsskuld i stället för en en latent dubbelbeskattningsskuld. Detta torde inte försvåra prissättningen utöver de svårigheter som redan kan föreligga. Om tillgodoräknandet sker ingången taxeringsåret skall säljaren per av tillgodoräknas KI överlátelsen sker under taxeringsâret. Parterna om måste i princip bilda sig en uppfattning om hur stor inkomsten i bolaget var under föregående räkenskapsår för att komma fram till en köpeskilling. Den omständigheten att storleken av den KI som skall tillgodoräknas säljaren beror av inkomstens storlek synes därför inte innebära något nämnvärt tillkommande problem. Vidare synes inte omfattningen av problemet påverkas det är säljaren eller köparen skall av om som tillgodoräknas Kl för det närmast föregående räkenskapsåret det senare fallet föreligger om tillgodoräknandet sker ingången året närmast per av efter taxeringsåret. Syftet med JIK-metoden att undanröja dubbelbeskattningen - av kvarhållen inkomst synes uppnås effektivast tillgodoräknandet sker - om

114 JIK-metoden SOU 199329

taxeringsåret eftersom lättnaden då kommer omedelbart per ingången av och inte först när köparen i sin tur avyttrar aktien. Den norska lösningen synes således vara att föredra.

Brutet räkenskapsår

I Norge baseras RISK-beräkningen för bolag med brutet räkenskapsår på det räkenskapsår avslutats närmast för utgången av kalenderåret. som Enligt SIL utgörs för bolag med brutet räkenskapsår beskattningsåret det räkenskapsår som gått ut närmast före taxeringsåret. Det synes av saknas anledning för annat än att KI bör tillgodoräknas per ingången av taxeringsåret även för bolag med brutet räkenskapsår. Visserligen uppkommer då viss fördröjning i förhållande till bolag med kalenderen året räkenskapsår det synes sakna nämnvärd betydelse. som men

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden innebär att som anskaffningsvärde för en aktie skall det genomsnittliga anskaffningsvärdet för samtliga aktier av samma anses slag och sort som den avyttrade aktien. Om inte JIK-metoden inordnas under genomsnittsmetoden krävs särskilda eljest obehövliga regler - för avgöra vilken flera innehavda aktier som skall anses såld. att av Åtminstone det skälet därför sådan inordning böra ske. Det av synes en innebär att Kl läggs till de samlade anskaffningsutgiftema.

Schablomnetoden

Enligt den s.k. schablonmetoden får anskaffningsvärdet för marknadsnoterade aktier bestämmas till 20 % av vederlaget efter avdrag för försäljningskostnader. En fråga schablonmetoden bör omfatta KI är om eller ej. Enkelhetsskäl talar möjligen för att schablonmetoden bör omfatta KI. Å andra sidan är motivet för schablonmetoden närmast att det kan svårt att belägga anskaffningsvärdena för aktier som innehafts lång vara tid, särskilt förvärvet skett genom arv eller gåva. Det motivet är inte om aktuellt såvitt avser KI. Vidare skulle KI kunna skilja sig kraftigt mellan olika aktier varför schablon skulle bli väldigt grov. Härtill kommer att en ikraftträdandet. Schablonregeln torde således inte KI avser endast tid efter böra omfatta KI.

Förluster

Det gällande systemet med rullning förluster framåt i förvärvskällan av innebär att en förlust i princip kommer att minska en framtida inkomst och därmed KI för vinståret. Något särskilt hänsynstagande till förluster torde därför inte behövas.

Aktier som innehas av ett annat aktiebolag

Utdelning från ett aktiebolag till ett annat aktiebolag skulle reducera det förstnämnda bolagets Kl. Det senare bolaget bör därför ha rätt att

SOU 199329 JIK-metoden 115

behandla den mottagna utdelningen tillkommande vid beräkning som post av sin KI trots att utdelningen inte beskattas. Detta överensstämmer i princip med den norska lösningen. Av lösningen följer så långt att inkomst i ett dotterbolag - - en beaktas vid avyttring av aktie i moderbolaget endast i den mån inkomsten delats ut till detta. Detta missgynnar verksamheter organiseras i som koncern i förhållande till verksamheter i ett enda aktiebolag. Ett alternativ kunde vara att KI i ett dotterbolag överfördes till moderbolaget även i den mån inkomsten inte delats ut till moderbolaget. En sådan lösning diskuterades i Norge. Man ansåg där att det skulle bli alltför komplicerat att föra över dotterbolags KI till moderbolag, särskilt med hänsyn till att man antog att aktier i dotterbolaget ägdes som av annan än moderbolaget skulle behöva hållas utanför. Man pekade även på att problem skulle kunna uppstå vid långa ägarkedjor. Vidare förde man ett bristen formell resonemang om att neutralitet mellan koncerner och fristående bolag i stor utsträckning skulle kunna elimineras aktiemarknaden. Man menade att när RISK-metoden var etablerad skulle marknaden vid prissättningen av aktier i moderbolaget kunna ta hänsyn till latenta skattepositioner knutna till positiva eller negativa RISK-belopp i dotterbolaget. Frågan är ändå inte den norska lösningen i princip medför om en allvarlig nackdel för koncerner. Eller den medför incitament snarare ett till utdelningar från dotterbolag till moderbolag och kapitaltillskott i den motsatta riktningen. Frågan är också det norska antagandet att aktier i dotterbolaget om som ägs av annan än moderbolaget skulle behöva hållas utanför är riktigt. Snarare synes det förhålla sig så att dotterbolagets KI bör, inte föras över till moderbolaget, utan tillgodoföms även moderbolaget. Då uppnås nämligen resultatet att såväl moderbolagets aktier i dotterbolaget som hushållens aktier i moderbolaget kan avyttras utan beskattning den av kvarhållna inkomsten i dotterbolaget. Detta resultat är det önskade. Med denna lösning uppkommer inte någon skillnad mellan aktier i dotterbolaget som ägs av moderbolaget och andra aktier. Några särskilda svårigheter synes inte uppkomma i fråga koncerner med dotterbolag om i flera led. Ett exempel iüustrerar. Den fysiska A innehar samtliga aktier personen i AB M som i sin tur innehar samtliga aktier i AB D. Ingångsvärdet för As och Mzs aktier är noll. D har inkomst på 100 före skatt. Den en behållna inkomsten efter skatt är 75. De 75 kan delas ut till M och vidare till A utan ytterligare beskattning. Den aktuella lösningen innebär A att även kan tillgcdogöra sig de 75 utan beskattning genom att avyttra aktierna i M priset blir i princip 75. Vidare kan M avyttra aktierna i D utan beskattning. Inkomsten i princip 75 kan delas till A - - ut utan vidare beskattnng eller tillgodogöras honom avyttring av genom av aktierna i M. Köparen av aktierna i D kan tillgodogöra sig de 75 i D utan beskattning gerom utdelning eller avyttra aktierna vidare beutan skattning. Resuitatet är således det önskade, nämligen inkomsten att 100 beskattas exakt en gång oberoende av vad sker. som senare

JIK-metoden SOU 199329 116

Det sagts här gäller inte endast moder-dotterbolagsförhållande utan som generellt när aktier innehas av ett aktiebolag.

Utdelning på utländska aktier

Mottagen utdelning på utländska aktier inte beskattas bör räknas som som tillkommande belopp vid beräkningen KI för ett bolag med hänsyn till av utredningens förslag att vidareutdelning omfattas av lättnad hos mot-

tagaren.

Fusion

Genom fusion kan ett helägt dotterbolag gå upp i moderbolaget. Med lösningen i avsnittet Aktier innehas ett annat aktiebolag medför som av det inga särskilda problem eftersom moderbolaget redan tillgodoförts dotterbolagets KI.

Investrnentföretag

Investmentföretag beskattas inte för aktievinster. I stället tas en särskild skatt ut baseras på värdet innehavda aktier. Om JlK-metoden som av sätt framgår det föregående tillämpas såväl aktier som innehas av av investmenföretag aktier i ett investmentföretag synes behovet ett som den särskilda regleringen delvis falla bort. Resonemanget gäller av emellertid endast i fråga vinster som uppkommit efter införandet av om JIK-metoden. Så länge investmentföretagen har betydande äldre latenta aktievinster därför tillräcklig anledning att ifrån den nuvarande synes regleringen inte föreligga. Motsvarande gäller för aktiefonder.

Beslutsmyndighet

I Norge fastställer Skattemyndigheten RISK-beloppet samtidigt som bolagets skattepliktiga inkomst bestäms. Lösningen synes lämplig även för svenskt vidkommande.

Ändring av bolagets taxering

Taxeringen ett bolag kan komma att ändras efter fastställandet av KI av på grund omprövning inkl. eftertaxering eller domstols beslut efter av överklagande. Särskilt med tanke på börsbolag med en stor spridning av aktierna är det knappast rimligt att ändra KI om den underliggande taxeringen ändras, utan ändringen får påverka KI för det räkenskapsår då ändringen görs. Detta är också den norska lösningen. Lösningen innebär KI i vissa fall kommer att fördelas mellan parterna i en akatt tieöverlåtelse på ett sätt inte kunnat förutses vid bestämmandet av som köpeskillingen.

SOU 199329 JIK -metoden 117

Överklagande av KI

Såväl aktieägarna som bolaget bör kunna begära omprövning och av överklaga ett beslut om KI. Av ståndpunkten i närmast föregående avsnitt följer att ett beslut om ändring av KI bör ha verkan först för det räkenskapsår då beslutet fattas.

Dokumentation

I Norge synes följande gälla. När skattemyndigheten fastställt RISKbeloppet erhåller bolaget meddelande om beloppets storlek. Bolaget fördelar därefter beloppet på aktierna och underrättar aktieägarna om beloppet per aktie. Aktieägarna svarar gentemot taxeringsmyndigheten för att aktiens ingängsvärde pâ avyttringsdagen dokumenteras. Med hänsyn till att RISK-beloppet kan vara negativt skall hela köpeskillingen beskattas om aktieägaren brister i sin dokumentationsskyldighet. Ett alternativ till den norska lösningen kan vara att det upprättas någon form av register över samtliga aktiebolag i vilket KI för varje är noteras. Uppgifter om KI för marknadsnoterade aktier skulle kunna sammanställas årligen i en inforrnationsskrift. Av intresse här är följande. RSV har i en rapport, Vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen RSV Rapport 19923, föreslagit att kontrolluppgift skall lämnas angående förändring fysisk av persons aktieinnehav. I prop. l9929386 anför föredraganden att han det anser vara av väsentlig betydelse att någon form av uppgiftsskyldighet införs beträffande försäljningar av aktier och andra värdepapper. Han timer emellertid att frågan om den tekniska utformningen bör utredas vidare. I propositionen föreslås en uppgiftsskyldighet beträffande andelar i allemansfonder. Uppgiften skall avse skattepliktig reavinst eller avdrags gill reaförlust. Om ett införande av JIK-metoden skulle aktualiseras det finnas synes anledning att närmare undersöka om KI skulle kunna dokumenteras i ett uppgiftssystem av det angivna slaget för VPC-registrerade aktier.

En mekanism vid övergången

Om ett bolag har gamla beskattade inkomster efter övergången till ett system med skattefrihet för mottagen utdelning och JIK-metoden kommer dessa inkomster att träffas av aktievinstbeskattning vid avyttring av aktierna eftersom de inte motsvaras av KI. Utdelning inkomsterna av beskattas visserligen inte men utdelningen medför negativ Kl och därmed att en latent reavinst uppkommer. Effekten skulle begränsa de statsfmansiella kostnaderna för en reform.

SOU 199329 119

14 Författningskommentar

14.1 Kommunalskattelagen 1928370

48 § 2 mom. I momentet har gjorts ändringar som begränsar gnmdavdraget kap. ll.

14.2 Lagen 1947576 om statlig inkomstskatt

2§Im0m. I sjätte stycket har tagits in bestämmelser om att endast halva beloppet av utdelning och vinst på vissa värdepapper skall intäkt tas upp som av näringsverksamhet kap. 11, avsnitt 2.5. l sjunde stycket har tagits in en bestämmelse som för förluster utgör motsvarigheten till de nya bestämmelserna i sjätte stycket. 2 § 10 mom. l andra stycket har gjorts konsekvensändringar. I första och sista styckena har gjorts ändringar som följer av avsnitt 12.2. 2 § 14 mom. I första stycket har gjorts konsekvensändringar och redaktionella ändringar. 3 § 1 mom. l ett nytt andra stycke har tagits in bestämmelser om att endast halva beloppet av utdelning och vinst på vissa värdepapper skall tas upp som intäkt av kapital kap. ll, avsnitt 12.5. 3§2mom. I tredje stycket har tagits in en bestämmelse som begränsar den nuvarande rätten till avdrag med 70 % av en förlust med hälften eller till 35 % i fråga om svenska aktier och värdepapper som behandlas svenska som aktier i vinsthänseende.

120 Författningskommentarer SOU 199329

3 § 7 mom. Tredje stycket har ändrats för att sådan utdelning från bostadsförening som avses i stycket skall omfattas av 50 % regeln. m.m. - 3 § 9 mom. I andra stycket har gjorts en konsekvensändring. 3 § 12 mom. I första, tredje, sjätte och nionde styckena har gjorts ändringar som följer av avsnitt 13.4. 27 § 5 mom. I första och tredje styckena har gjorts konsekvensändringar. En följd av ändringarna i första stycket är att utländska marknadsnoterade tillgångar behandlas för sig. Ikraftträdande Skattesatsen för kapitalinkomst är 30 % vid 1995 års taxering och 25 % vid senare taxeringar. Bestämmelserna i andra stycket syftar till att den effektiva skattesatsen för utdelningsinkornst m.m. skall bli densamma vid 1995 års taxering som vid senare taxeringar.

14.3 Lagen 19911833 om ändring i lagen

1947576 om statlig inkomstskatt

I punkt 3 har gjorts en ändring som en konsekvens av bestämmelserna om ikraftträdande av ändringarna i SIL.

14.4 Lagen 196794 om avdrag vid

inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Annell-lagen upphävs i enlighet med förslagen i kap. ll.

14.5 Lagen om upphävande av lagen 1988847 om skattelättnader för allemanssparande

Lagen upphävs enligt förslaget i avsnitt 12.6.

SOU 199329 121

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande Edin

av sakkunnige

Det finns inget idealt sätt att beskatta företagsvinster. Det måste bli en avvägning mellan å ena sidan hur man beskattar löntagarinkomster och å andra sidan hur man beskattar ränteinkomster. Men företagsbeskattningen ska också anpassas till företag som är nationellt ägda samtidigt som de ska passa in i företag som är internationellt ägda. Den ska också utformas så att det går att få till stånd rimliga dubbelbeskattningsavtal med alla andra länder. Allt det här gör att beskattningen av företagsvinster måste bli en slags kompromiss mellan alla dessa hänsyn. I den stora skatteomläggningen rättades tidigare stora och uppenbara skevheter till och man skapade ett skattesystem som med dåvarande kunskaper tycktes vara en optimal kompromiss mellan olika hänsyn. Den nu föreliggande utredningen har inte kunnat visa att det finns nya kunskaper som gör att det finns skäl att ändra i skattereformens uppläggning av beskattningen av företagsvinster. Inte heller har man kunnat visa att det finns nya erfarenheter pekar i den riktningen. som En av det nya skattesystemets grundbultar var att beskattningen skulle harmoniseras så det blev lika beskattning olika inkomster. Löntagarav beskattning och kapitalinkomstbeskattning skulle åtminstone ligga ungefärligt lika nivå och fördelas lika på beskattning i företaget och inkomstbeskattning av den fysiska personen. Vad gäller beskattning av olika slag av kapitalinkomster ställdes likabehandlingskravet utomordentligt högt. Tanken bakom dessa likabehandlingsprinciper att var undvika de vanligaste skattemanipulationema. I det gamla skattesystemet var det utomordenligt lönsamt för den som kunde omvandla arbetsinkomster till vissa typer av kapitalinkomster. I och med skattereformen blev detta både mycket svårare och mindre lönsamt. Utredningen föreslår nu att det nu igen ska bli både mycket lättare och betydligt mer lönsamt att göra denna typ inkomstomvandling. Enligt av utredningens förslag kommer den lyckas omvandla arbetsinkomster som ovanför brytpunkten till företagarinkomster att kunna höja sin nettoinkornst med ca 70 procent. När utredningen dramatiskt höjer nu lönsamheten i denna typ av inkomstomvandling kunde förvänta sig man att man samtidigt la förslag som försvarade denna operation. I stället gör man tvärtom. Man inför påtagliga lättnader i den s.k. 3 12 beskattningen.

122 Särskilda yttranden SOU 199329

Den trots allt allra vanligaste skattemanipulationen i det gamla skattesystemet att man förlade sina kapitalutgifter på högbeskattade var områden vanligtvis räntor samtidigt som man såg till att kapitalinkomsttogs fram inom lågbeskattade områden ofta reavinster. I och med erna i skattereformen så stor vikt vid likabehandlingsprincipen av att man alla kapitalinkomster är det i dagens skattesystem mycket svårt att

genomföra dessa typer av skattemanipulationer. Utredningen föreslår ska återinföra dessa möjligheter till nu att man s.k. skattearbitrage. Hos fysiska kommer det skattemässiga personer värdet ränteavdrag att bli dubbelt så stort som skattekostnaden för av reavinster och utdelningar på aktier. Detta kommer att utlösa en nygammal våg skattemanipulativa transaktioner. I ena ändan av dessa av manipulationer kommer fysiska personer att sitta med mycket ränteutgifter och mycket aktieinkomster. I andra ändan kommer aktörer som likabehandlas med avseende på räntor och aktieinkomster att sitta med portföljsanunansättning dvs. bl.a. skattebefriade stiftelser, motsatt idrottsföreningar och investmentbolag. Vi kommer också i nygammal stil att få många varianter där man kombinerar dessa två manipulationsse möjligheter. Utredningen har gjort beräkningar några av de möjliga skatav temanipulationer skulle öppna sig om förslagen genomförs. Sålunda som visar den bl.a. att det blir mycket lönsamt att flytta in beskattat sparkapital i ett aktiebolag där har arbetsinkomster. För normalt sparande man banksparande vid 7 procents ränta en nettoränta efter skatt på 5,25 ger procent. För den kan utnyttja de nya möjligheterna skulle avkastsom ningen på banksparande bli hela 8,15 procent efter de fördelaktiga skatteeffektema. Räntan efter skatt skulle alltså bli 1,15 procentenheter

högre än räntan före skatt. Det handlar alltså inte bara om att öppna möjligheter reducera skattebelastningen utan t.o.m. om negativ skatt. att Det blir t.o.m. enligt utredningens kalkyler, lönsamt att låna pengar privat och via nyemission föra in dem i bolaget under förutsättning att kan nå avkastning inte med mer än 4 procent understiger man en som låneräntan. Det blir alltså privatekonomiskt lönsamt att låna pengar till 11 ränta och förränta dem till 8 procent. Om man lyckas uppnå procents den samhällsekonomiska noll-affären, placeringsräntanlåneräntan, blir avkastningen efter skatt 2,9 procent. Det kan uttryckas så att staten bjuder på ett skattearbitrage 2,9 procentenheter. Skatteregler som om innebär att samhällsekonomiskt olönsamma affärer blir privatekonomiskt lönsamma innebär självfallet en pervertering av kapitalets allokerings-

funktion. Utredningen anordnade i februari hearing där tre av nordens främsta en experter pä företagsbeskattning inbjudna Jan Södersten, Ingemar var - Hansson och Peter Birch-Sörensen. Dessa experter hade två gemensamma budskap. Om ni ska sänka beskattningen av företagsvinster, sa de nu bestämt alla tre, gör det då att sänka företagsbeskattningen och genom inte ägarbeskattningen. Det andra gemensamma budskapet var att övervägande skäl talade för att göra lättnaden enbart på normalavkastningen.

SOU 199329 Särskilda yttranden 123

Utredningens förslag innebär att den på bägge dessa punkter går emot experternas rekommendationer. Mot denna bakgrund anser jag att det mycket olyckligt att vore genomföra de föreslagna förändringarna i beskattningen företagsvinster. av

124 Särskilda yttranden SOU 199329

Särskilt sakkunnige Lodin

yttrande av

Bakgrund och sammanfattning

Skall Sverige lyckas ta sig den ekonomiska krisen och klara de ur samhälleliga målen krävs kraftig industritillväxt och industriförnyelse en under 1900-talet med en genomsnittlig årlig BNP-tillväxt resten av över 3 %. För att detta skall möjligt behövs en avsevärd ökning av vara industrins riskkapital, som blivit allvarligt åderlåtet genom den djupa recessionen. Det gäller inte bara att återställa den tidigare riskkapitalnivån. På grund såväl svenska som utländska långivares krav på högre av soliditet krävs också en större andel eget kapital än tidigare. För att åstadkomma den nödvändiga tillväxten krävs slutligen därutöver ytterligare nytt kapital. Enligt försiktig bedömning grundad KIs beräkningar kan induen strins kapitalbehov fram till sekelskiftet, utöver vad företagen själva kan uppskattas till ca 200 miljarder kronor i fast penningvärde generera, SCBs material ett kapitalbehov över 300 miljarder kronor. För ger att detta skall möjligt krävs klart bättre riskkapitalförsörjning än hitvara tills. Den exportuppgång kan skönjas kan om den blir stark som nu mycket snart komma att leda till en akut kapitalbrist om inte nytt kapital snarast kan fås fram. Diagram 1 visar hur industrikapaciteten i form av användbara anläggningar har reducerats drastiskt de senaste åren. Nedgången i möjlig produktionsförmåga är nästan lika stor som sysselsättningsnedgången i industrin. Det visar att nedgången i många fall resulterat i definitiva arbetsplatsnedläggningar. Risken för att man snabbt når produktionstaket trots kvarstående stor arbetslöshet är därför överhängande. Kan kapaciteten inte snabbt ökas kommer Sverige inte att kunna utnyttja den konkurrensförbättring som deprecieringen medfört. Utan expansion kan heller inte nya jobb skapas och expansionen kräver nytt kapital. På skattesidan medför detta att villkoren för riskkapitalsatsningar snarast måste förbättras. Den viktigaste åtgärden blir att avskaffa den merbeskattning, avkastningen på bolagens eget kapital är utsatt för som jämfört med avkastningen på banksparande. Detta sker bäst genom att avskaffa dubbelbeskattningen av bolagsvinstema på så sätt att utdelning bolagens redan beskattade vinster undantas från beskattning. Därmed av blir aktiesparande attraktivare och åtminstone skattemässigt jämställt med riskfritt banksparande. Härigenom kan en större del av hushållens sparandeökning utnyttjas för att täcka industrins riskkapitalförsörjning. Eftersom betydande del tillväxten, och då främst industrien av tillväxten, i framtiden måste skapas i de mindre och medelstora företagen

SOU 199329 Särskilda yttranden 125

är det särskilt viktigt att förbättra villkoren för investeringar i just dessa företag. De har inte tillgång till den allmänna kapitalmarknaden på samma sätt som större företag. I stället är företagarna, för att få riskkapital utöver vad de själva kan generera, beroende riskkapitalinsatser från av människor i sin egen eller företagets närhet, främst släkt och värmer. Det år då nödvändigt att dessa insatser kan ske åtminstone på samma skattevillkor som gäller för andra former placeringar såsom riskfria av statsobligationer, armars kommer de inte till stånd. De mindre företagen, som är många, anses ha en mycket stor potential att öka sin sysselsättning. Men sysselsättningsökning kräver både risktagande och kapital.

Diagram 1

ll"'l"'l"'l'"I"'l"'l"'l"'l"'l"'l'' 80818283848586878889909192

Man måste vid bedömningen av behandlingen småföretagamas av riskkapitalsatsningar också medveten att deras situation är vara om betydligt mer utsatt än den aktieägare i ett marknadsnoterat bolag som en befinner sig För det första är småföretagarverksamhet i sig sårbarare och mera riskfylld. Vidare har småföretagaren mycket små möjligheter till riskspridning. Han är i allmänhet tvungen att lägga alla äggen i samma korg. Den möjlighet som en aktieägare i ett marknadsnoterat bolag har att dra sig ur en investering att sälja sina aktier, när genom avkastningen börjar svikta, står i allmänhet inte småföretagaren till buds. Han har knappast ens möjligheter att dra ner sitt ekonomiska engagemang även om det av privatekonomiska skäl skulle önskvärt. Sammantaget vara medför detta att kraven på riskersättning måste ställas högre i småföretagen än i marknadsnoterade bolag. Detta måste återspeglas i den skatterättsliga behandlingen. Det är mot den bakgrunden avgörande av

126 Särskilda yttranden SOU 199329

vikt att den skattediskriminering som småföretagarnas kapitalavkastning är utsatt för i dagens system, särskilt genom reglerna i 3 § 12 mom lagen om statlig inkomstskatt, undanröjs.

Diagram 2

Andel industrianställda i företag olika storlek

av

Företagsstorlek

i antal anställda Vi vet inte hur arbetskraften fördelar sig högst upp i toppen.

500 j w t 200 -i

Det år den här gruppen vi måste få att växa... ...men då behöver de nytt riskkapital som de bara kan från släkt och vänner. Då krävs att 100 bolagsvinsten inte beskattas hårdare ån räntefria statsobligationer. Det löses genom enkelbeskattning av bolagsvinsten. 50

m .-

Andel anställda

Svenska småföretag har under lång tid haft en mycket låg tillväxt, vilket

lett till timglasformad företagsstruktur dominerad av storföretag och en mycket små företag men med mycket få medelstora företag. Genom den dåliga smáföretagstillväxten påminner företagsstrukturen idag mer om ett snapsglas.

SOU 199329 Särskilda yttranden 127

Det föreligger stor enighet att de mindre och medelstora företagens om tillväxt måste förbättras radikalt Sverige skall komma sin om ur ekonomiska kris. Även om det finns flera påverkande faktorer har skattebehandlingen varit en starkt bidragande orsak till de mindre företagen att i Sverige hittills haft en så dålig tillväxt. Därmed har samhället gått miste

om ett stort antal arbetstillfällen. Detta har fått till följd företagsstruken tur dominerad av å ena sidan de stora internationellt verksamma före-

tagen och å andra sidan en stor grupp små företag med mindre än 20 anställda, medan få av dessa vuxit till medelstora företag. Man har talat

om en timglasformad svensk företagsstruktur, vilket avviker från vad som är internationellt vanligt. De senare årens utveckling har, diagram som 2 visar, ytterligare accentuerat den tidigare tendensen. Idag är det inte fråga om en timglasfonnad utan dessvärre snapsglasforrnad snarast om en företagsstruktur. För att Sverige skall kunna få den nödvändiga in-

dustrifömyelsen och tillväxten -inklusive sysselsättningsökning är det nödvändigt att vi får igång tillväxten i de små företagen. Detta kan inte ske utan en betydligt bättre riskkapitalförsörjning. Dit hör som en nödvändig del att den merbeskattning riskkapitalsatsningar det av som nuvarande systemet medför undanröjs. Utredningens förslag lindom en ring av dubbelbeskattningen är otillräckligt.

Emellertid är det också viktigt att både stora och små företags möjligheter till självfmansiering inte försämras. I samband med framläggandet av företagsskatteutredningens delbetänkande SOU 199267 förra våren ställde sig näringslivet med tvekan och under förutstor sättning av vissa kompletterande åtgärder bakom förslaget sänkning om av bolagsskattesatsen till 25 % i kombination med bontagandet av den s.k. surven. Den lägre allmänna skattesatsen skall enligt utredningsförslaget kompenseras med höjning skattebelastningen på fonderade en av vinstmedel för expansion. Förslaget innebär också successiv en upplösning och avskattning av företagens befintliga survavsättningar.

Allt eftersom den svenska recessionen fördjupats och företagens kapitalsituation förvärrats har argumenten mot att nu avsevärt minska företagens reserveringsmöjligheter och framtvinga avskattning vunnit en i styrka. Med hänsyn härtill är jag i dagens läge inte längre beredd att tillstyrka en skattesatssänkning till 25 % till priset kraftigt av reducerade reserveringsmöjligheter. Företagens ansträngda kapitalsituation gör det inte möjligt att till den pågående avskattningen de k uppskovsbeav s loppen pga skattereformen lägga ytterligare nästan lika åderlåtning en stor av företagskapital. Jag förordar därför bolagsskattesatsen ligger fast att på 30 %.

Avskaffandet av dubbelbeskattningen företagsvinstema är emellertid av av så stor vikt att företagen i syfte att underlätta dess genomförande är beredda att till en del minska det nuvarande reserveringsutrymmet genom att surven ersätts med de mer begränsade och enklare periodiseringsfonderna, innebär till 6 år tidsbegränsad skattefri som en reservering av högst 30 % av den skattepliktiga vinsten. Den avgifts- eller räntebelastning som var knuten till periodiseringsfondema enligt mitt förslag i SOU 199267, där reserveringen förutsatte budgetneutralitet, är här slopad.

128 Särskilda yttranden SOU 199329

Periodiseringsfonden är här fullödig reservering, eftersom den avses en survavsättningen i det nuvarande systemet. Någon avskattning av ersätta de existerande survavsättningar inte ryms inom det nya reserveringssom finns det dock inte ekonomiska möjligheter till. De bör få utrymmet läggas till det bundna kapitalet utan beskattning på i princip det sätt egna skedde vid den norska bolagsskattereformen beträffande de viktigaste som existerande reserveringama. Eftersom skattesatsen behålls oförändrad och inga större reserveringsmöjligheter skapas kan bevarandet av redan nya existerande reserveringar ske utan att förorsaka statsfmansiella kostnader. Däremot minskas företagens framtida reserveringsmöjligheter med ca övergången till periodiseringsfonder. hälften genom

Mitt förslag till bolags- och aktieägarbeskattning ny

I huvudsak innebär mitt förslag följande

a Skatteändringar inom bolagssektom

Bolagsskatt 30 % men utan surv Slopat annellavdrag skattefrihet för utdelningar inom bolagssektom Periodiseringsfond 30 % av vinst x 6 år Halverad aktievinstskatt, 12,5 %

Skatteändring + 1,4 mdr kr

b Skatteändringar inom hushållssektom skattefrihet för utdelningsinkomster 1,7 mdr kr - Halverad aktievinstskatt, 12,5 % 1,1 - Slopad schablonintäkt för investmentbolag och aktiefonder 0 4 - Skatteändring 3,2 mdr kr - Total statsfmansiell effekt 1,8 -

I övergången förs existerande survavsättningar en fiktivt beräknad av

periodiseringsfondsavsättning för de åren 1988-93 in i

senaste sex fonden. Endast vinstökningar utöver tidigare vinstnivå ger nytt avsättningsutrymme. Härmed kvarhålls existerande survavsättningar. Återstående utöver vad går in i periodiseringsfonden, överförs surv, som utan avskattning till eget kapital.

Med hänsyn till de olika basförändringarna inom bolagsskatten till att viss del påverkar varandra är det knappast meningsfullt att försöka ange skatteeffekten varje åtgärd för sig. Den samlade effekten av den nya av med större säkerhet. Förslaget genomgås i skattebasen kan anges mer

SOU 199329 Särskilda yttranden 129

detalj i de följande avsnitten. Här skall endast några allmänna kommentarer göras. Bolagsskattesatsen behålls således oförändrad på 30 %, vilket fortfarande är internationellt konkurrenskraftig skattesats, medan en surven avskaffas. Annellavdraget slopas som en logisk följd att aktieägarna får av skattefrihet för utdelning. Annars skulle dubbelavdrag uppkonnna. Periodiseringsfonden ersätter surven och ungefär hälften så ger stora framtida avsättningar som surven. Genom att existerande survavsättningar går in periodiseringsfondssystemet eller överförs till eget bundet kapital kan nu existerande reserveringar behållas, vilket är betydande fördel en för bolagen. De framtida reserveringarna blir dock klart mindre än hittills. Härigenom betalar bolagssektom betydande del införandet en av av enkelbeskattning av utdelning. Periodiseringsfonden är betydligt en enklare konstruktion än surven och kräver inga komplicerande koncernregler, tillgångsregler eller skatteberäkningsregler. Genom att periodiseringsfonden är vinstbaserad medan kapitalbaserad den surven var ger också andra effekter. Medan surven främst gynnade kapitalintensiva företag, ger periodiseringsfondema främst hjälp till expansion för växande och vinstgivande företag. Särskilt för nyföretagandet ger periodiseringsfonden bättre hjälp än Företag med kunsurven. stort skapskapital i stället för materiellt kapital får genom periodiseringsfonden både bättre tillväxtförmåga och bättre soliditet än genom surven. Utöver de starka praktiska skäl för slopandet bolagens dubbelbeav skattning som industrins aktuella riskkapitalbehov utgör kan huvudskälen för införandet av enkelbeskattning bolagsinkomstema sammanfattas i av följande punkter

Det finns inget logiskt eller ekonomiskt skäl varför riskkapital skall vara hårdare beskattat än riskfria placeringar. Dubbelbeskattningen diskriminerar eget kapital jämfört med lånat kapital, vilket får företagen att i alltför hög utsträckning föredra låneftnansiering. Härigenom blir företagens soliditet ofta alltför dålig. Dubbelbeskattningen minskar allmänhetens intresse för att satsa riskkapital och driver bolagens kapitalkostnad. Detta gäller upp särskilt de mindre företagen som är helt hänvisade till den svenska kapitalmarknaden. I vår omvärld inför alltfler länder enkelbeskattning av bolagsinkomsterna genom att ta bort utdelningsbeskattningen. Om Sverige fortsätter att dubbelbeskatta bolagsinkornsterna blir portföljinvesteringar i svenska bolag diskriminerade på de internationella marknadema, vilket försvårar inflödet av utländskt riskkapital.

Av skäl som redovisas i utredningen är det på grund främst internaav tionella förhållanden omöjligt att avskaffa dubbelbeskattningen bolagsav inkomstema annat än att lägga lättnaden på aktieägarsidan. Eftergenom som kapitalbeskattningen är proportionell är enklaste vägen skattefrihet för utdelningar.

Särskilda yttranden SOU 199329 130

Halveringen aktievinstskatten är schablon i stället för de av en grov komplicerade metoder, krävs för att på ett korrekt sätt beakta som förekomsten utdelningsbara vinstmedel i bolagen. Jag är medveten om av de nedan närmare beskrivna systemen betydligt större precision. att ger De begränsade skattebelopp aktievinstskatten i ett enkelbeskattningssom kan inbringa emellertid knappast kunna motivera mer system synes komplicerade och administrativt krävande metoder. skattefrihet också för aktievinster, vilket i och för sig är ett tänkbart alternativ, skulle dock komplicerande avgränsningsregler öppna möjligheter för olika utan skatteminskande beträffande annan egendom. Dessutom arrangemang skulle de statsfinansiella kostnaderna för reformen öka. Genom borttagandet all dubbelbeskattning av utdelningsinkomster av torde skäl saknas för gällande specialregler för förvaltnings- och investmentbolag. Någon anledning att dubbelbeskatta utdelning just omsättningsaktier finns heller inte. Redan gällande system ger egentligen anledning bolagssektom en enhet där vinstmedel bör kunna att se som sig mellan bolag utan skattekonsekvenser. Mitt förslag är i princip röra konstruerat så att bolagens vinster inte kan nå de slutliga aktieägarna utan enkelbeskattade. Emellertid skulle en lägre aktievinstbeskattning att vara i bolagssektom än i hushållssektom öppna möjligheter för hushållen att i praktiken undgå den skatt egentligen är avsedd att träffa aktiesom vinster hänförliga till orealiserade vinster inom bolagssektom. Samtidigt föreligger behov undanröja de dubbel- eller kedjebeskattningsav att ofta uppstår vid omstruktureringar. Då utredningen i effekter som idag tilläggsdirektiv just fått uppdrag att utreda dessa frågor, anser jag dock tillsvidare bör stanna vid att sänka aktievinstskatten inom att man bolagssektom till nivå för hushållen utom beträffande aktiesamma som vinster försäljning omsättningsaktier, som utgör handelsvinst. av Mitt stöd för förslaget i SOU 199267 att införa tre års förlustcarryback kvarstår. Periodiseringsfondemas reserveringsutrymme är alltför begränsat för kunna ersätta förlust-carry-back. Likaså kvarstår mitt att nuvärdeavskrivning. Periodiseringsfondssystemet är ursprungförslag om ligen konstruerat komplement till nuvärdeavskrivning, som skulle som ett effektivisera periodiseringsfondema ytterligare. De mindre företagens behov lönereserv för att kunna klara de lönekostnader som vid av en av nedskärningar förorsakas trygghetslagama kvarstår och därför också av mitt yrkande införande ett lönereservsystem inriktat på de minsta om om företagen.

SOU 199329 Särskilda yttranden 131

Ekonomiska effekter mitt

av förslag

Hur kapitalkostnaden och det reala förräntningskravet på nyinvesteringar påverkas vid olika skattesystem framgår av tabell visar effekterna som vid en tänkt inflationstakt på 4 % framstår som som det mest realistiska av de olika inflationsaltemativ utredningen som arbetat med. I utredningens kapitel 12 redovisas effekterna av utredningsförslaget. Den redovisningen skall här i korthet kompletteras med utfallet av huvudpunkterna i mitt förslag. Först skall dock sägas Gällande att regler fått något förmånligare framtoning än vad 1993 års regler innebär. Beräkningarna utgår nämligen från 25% kapitalinkomstskatt, varom riksdagsbeslut föreligger. Beslutets ikraftträdande har dock uppskjutits. Likaså är värdet annellavdraget något överskattat av av beräkningstekniska skäl. Beträffande mitt förslag kan beräkningsmetoden inte beakta den fördel det innebär för bolagen som att slippa lösa upp existerande survavsättningar på grund av att beräkningen marginella avser nyinvesteringar. Det tillkommer alltså ett kostnadssänlcande inslag som utöver vad som framgår av tabell

Tabell 1 Reala avkastningskrav på nyinvesteringar i Sverige vid olika Skatteregler. Realränta 3% och innationstakt 4%

Ds Full- Före- Lodin Gällande 199328 ständig slagna regler enkel- regler besk.

Bolagsnivå

2,4 Agarnivå

Reala effektiva marginalskattesatser % på nyinvesteringar i Sverige vid olika inllationstakt och Skatteregler. Både bolagsskatt och ägarskatt. Realränta 3%

Agarnivå

Hushållen 58,6 42,6 51,6 48,7 54,2 - Lån 42,6 42,6 42,6 36,2 36,2 - Kvarhållna inkomster 64,7 42,6 55,3 54,2 61,3

30,2 28,2 21,7 Livbolag IC-försäkring 48,7 34,8 49,7 48,2 43,3

SOU 199329 132 Särskilda yttranden

först till enbart bolagsskatt enligt tabell l utfallet av mitt Ser man ger lägre kapitalkostnad än utredningens, men högre kapitalförslag något gällande regler. Den högre kapitalkostnaden gäller framför allt kostnad än nyernitterat kapital, vilket är logisk konsekvens av att utdelningsen flyttats till aktieägarsidan. Ser till den kombinerade lättnaden över man bolagsbeskattningen och aktieägarbeskattningen är kapitalkosteffekten av naden för nyemissioner oförändrad jämfört med nuvarande regler. Ser i övrigt till den samlade effekten av bolagsskatt och aktieägarman mitt förslag för hushåll såsom aktieägare lägre kapitalkostnader skatt ger gällande regler och utredningens förslag. Särskilt kraftig är än både skillnaden jämfört med utredningens förslag vid anskaffning av nytt kapital, nyemissioner, vilket framstår särskilt väsentligt med hänsyn som industrins betydande behov nytt riskkapital. Där ger mitt förslag till av betydligt lägre realt förräntningskrav än utredningens förslag genom att undanröjer dubbelbeskattningen. Detta är särskilt mitt förslag helt betydelsefullt för mindre och medelstora företag. När det gäller olika institutioner aktieägare ger mitt förslag lägre som utredningens förslag något högre än enligt förräntningskrav än men gällande regler. Detsamma torde ofta gälla utländska aktieägare. För detta inte alltid fallet, eftersom i flera länder direktinvesteringar är man beskattning beaktar den under utdelningen liggande vid investerarens det utdelande bolaget. Även med mitt förslag förblir den skatten i svenska bolagsbeskattningen relativt förmånlig vid en internationell jämförelse. När det gäller utländska portföljinvesteringar beror den effekten på utfallet dubbelbeskattningsförhandlingarna, där framtida av enkelbeskattningen enligt mitt förslag möjlighet till ömsesidig ger skattebefrielse för utdelningar mellan länderna portföljinvesteringar. Blir så fallet neutraliseras den fördyring uppträder på bolagsnivån. som således mitt förslag lägre förräntningskrav på Sammantaget synes ge aktieinvesteringar än både utredningens förslag och det begränsade reforrnförslaget i SOU 199267. Det i vart fall på hushållssidan lägre ger förräntningskrav än gällande system. Också den reala effektiva marginalskatten marginalskatten beräknad nominella inkomsten i procent den reala inkomsten nyinden av vesteringar är i mitt förslag lägre för hushållen än i både gällande system och utredningens förslag och ligger i genomsnitt strax under 50 %. För institutioner stiger dock marginalskatten dock i mindre utsträckning än enligt utredningens förslag. är basen för kapitalkostnadsbe-

Den s k King-Fullertonmodellen som

räkningarna kan inte hänsyn till att förräntningskraven vid materiella ta investeringar också innehåller riskersättning. Modellen beaktar endast en effekterna på normalavkastningen. Ett försök beakta effekten också riskersättning inkluderas i att om en beräkningarna har gjorts beträffande den reala effektiva marginalskatten i syfte utröna tendensen också ett krav på riskersättning inatt om kluderas. Vid tillägg riskersättning på 3 % utöver 4 % realränta av en erhålls effektiva marginalskattesatser både bolags- och ägarskatt när hushåll är ägare enligt tabell 2. Beräkningen snarast förstärker intrycket

SOU 199329 Särskilda yttranden 133

av beräkningarna grundade endast normalavkastningen. Den effektiva reala marginalskattesatsen sjunker som väntat betydligt. Särskilt viktig är effekten beträffande nyemitterat kapital med hänsyn till företagens större behov av nytt riskkapital. Här ger mitt förslag klart lägre marginalskatt än övriga aktuella alternativ.

Ihbell 2 Reala effektiva marginalskattesatser % på nyinvesteringar i Sverige vid olika intlationstakt och Skatteregler. Både bolagsskatt och ägarskatt. Realränta 10% och inflationstakt 4%

Gällande Ds Före- Lodin Fullständig regler 199328 slagna enkelbesk. regler

Ägare Hushållen 32,7 36,1 31,4 26,2 26,2 - Lån 23,5 26,2 26,2 23,5 26,2 - Kvarhållna inkomster 37,0 40,4 33,5 27,4 26,2 Nyemission 38,0 43,8 39,4 31,2 26,2 -

Skattefria stiftelser 9,5 13,6 14,3 9,5 14,3 Pensionsfonder 1 1 21,1 21,7 17 3 17,8 Livbolag K-försäkring 2 31,1 31,7 27,7 23,2

Tabell 3 Mitt förslag till ny bolags- och aktiebeskattning

a Skatteändringar inom bolagssektom. Bolagsskatt 30 % men utan surv Slopat annellavdrag skattefrihet för utdelningar inom bolagssektom Periodiseringsfond 30 % av vinst 6 år x Halverad aktievinstskatt, 12,5 % Skatteändring + 1,4 mdr kr

b Skaneändringar inom hushdllssektorn skattefrihet för utdelningsinkomster 7,7 mdr kr Halverad aktievinstskatt, - 12,5 % 1,1 mdr kr - Slopad schablonintäkt för investmentbolag och aktiefonder 0,4 mdr kr - Skatteändring 3,2 mdr kr - Total statsñnansiell effekt mdr kr -

Ser man så till den statsfmansiella effekten uppgår enligt vad som redovisats ovan, se också tabell den sammanlagda statsfmansiella kostnaden för att genomföra förslaget till knappt 2 miljarder kronor vilket är något lägre än utredningens förslag. Även alla är relativt om poster grova uppskattningar innehåller beräkningarna en post som är särskilt osäker, nämligen kostnaden för skattesänkningen för aktievinster inom bolagssektom. Här bygger utredningens beräkningar på approximation en av såväl omsättningshastighet inom bolagssektom som vinstnivå, som

användes av RINK i dess arbete se bilaga 3 till utredningen. Den utgår

i huvudsak från hushållens förhållanden. Emellertid är skillnaden stor mellan hushållens beteende och beteendet inom bolagssektom. Medan hushållen vid sina aktieförsäljningar i allmänhet försöker maximera sin vinst av försäljningen, då de härmed gör sig med sina intressen i av

134 Särskilda yttranden SOU 199329

verksamheten är flertalet försäljningar inom den icke-finansiella bolagssektorn även bortsett från koncernintema överlåtelser förbundna med - någon strukturomvandling inom bransch. Därvid överlåts ofta typ av en inte hela verksamheten utan endast del av denna. Resten har förts över en till andra bolag. Vid dessa typer av överlåtelser uppkommer skattepliktiga vinster endast i mycket begränsad omfattning. Den typ aktieförsäljningar som påminner mest om hushållens av försäljningar är byggbolags försäljningar fastighetsbolag och liknande av fall. försäljningar beskattas emellertid i allmänhet inte Dessa typer av aktievinst handelsvinst då aktierna utgör omsättningstillsom utan som gångar. Därför skall de inte ingå i underlaget för basen för aktievinstberäkningen. Det är ofta fråga mycket betydande affärer. Emellertid har om det inte varit möjligt att avskilja dessa aktieaffärer. Sammantaget medför detta den använda approximeringen förmodligen innebär en klar att överskattning. Mitt förslag är således såväl statsfmansiellt något billigare att genomföra än utredningens förslag strukturellt effektivare genom att ge som lägre kapitalkostnader för investeringar. En bidragande orsak är att nya bibehållandet skattesatsen 30 % öppnar möjligheten att kombinera av kvarhållandet existerande survavsättningar med en lägre reserveringsav nivå för framtiden. Med hänsyn till företagens besvärliga kapitalsituation grund den pågående recessionen är det utomordentligt viktigt att en av bolagsskattereforrn inte framtvingar någon avskattning av befintliga reservilken ytterligare skulle förvärra bristen på riskkapital. ver,

Periodiseringsfonder

Utredningen utgår i sitt ifrån att skatten för aktiebolag skall resonemang sänkas från 30 till 25 % att surven avskaffas och att periodiseringsfonder , inte behövs. Utvecklingen under de senaste två åren visar tvärtom att någon form reserveringar är nödvändiga för att företagen skall ha en av ökad motståndskraft i nedgångstider. I mitt förslag ligger bolagsskatten kvar 30 % för att med hjälp av delfinansiering från bolagssektorn möjliggöra ett slopande av beskatten ningen utdelning. Också för att motverka en för hög beskattning av behövs därför införande periodiseringsfond. Surven ersätts därvid av av periodiseringsfonden är en mer begränsad, men också väsentligt som enklare reserveringsforrn. Den är vinstbaserad rullande reservering en med utgångspunkt från vinsten under vart och ett av de senaste sex åren. Kvarstående fondavsättning för ett visst år återförs det 7e året efter

avsättningen till beskattning. Enligt min uppfattning är avsättning till periodiseringsfond på en en nivå 30 % årsvinsten rimlig, dvs samma procentsats som för Kom av idag. Eftersom utgångspunkten är att surven skall försvinna, men surven att skattesatsen i mitt förslag trots detta skall vara kvar 30 %, finns det inte längre skäl att av frnansieringsskäl räntebelägga periodiseringsfonden. Den föreslås alltså bli en äkta skattekredit.

SOU 199329 Särskilda yttranden 135

Fonden skall liksom surven vara en reservering som sker i redovisningen. Det bör krävas att reservering verkligen görs i redovisningen och inte bara i deklarationen. Kravet på reservering i redovisningen gör att medel motsvarande fonden inte kan utdelas. Avsättningen till fonden baseras på den skattemässiga årsvinsten, och avsättningen skall uträknas på resultatet efter alla andra skattemässiga dispositioner. Fonden grundas på vinsterna under en sexårsperiod. Under de sex första åren av ett bolags livstid ligger varje års hela vinst till grund för maximal avsättning. Därefter kan avsättningsutrymmet öka endast i den mån vinsterna ökar. På samma sätt sjunker de sammanlagda avsättningarna om vinstnivån sjunker. Fonden omfattar således de senaste sex årens avsättningar. De sammanlagda fondavsättningarna kan högst uppgå till 1,8 årsvinster 6 år x 30 %. Har en fondavsättning för ett visst år i sin helhet inte senast sjätte året efter fondavsättningen återförts till beskattning, återförs den âr 7 och ingår därmed i det skattepliktiga resultatet. Härigenom utjämnas de fluktuationer av de samlade fondemas storlek som beror vinstvariationer. Om fondavsättningen år 7 är lägre än den eventuella âterföringen från år 1 blir nettoeffekten att resultatet ökas i motsvarande mån. Om fondavsättningen år 7 blir större blir nettoeffekten avdragspost en av motsvarande storlek.

Exempel År Vinst Avsättning Summa fonder före avsättn.

Kommentarer l vinsten år 7 130 ingår återföringen av avsättningen från år I förlusten år 8 100 ingår återföringen avsättningen är 2 på 15. l av vinsten år 9 ingår ingen återföring från år 3. Av resterande fond år 8 på 165 kan 100 användas för att täcka förlusten. För att underlätta bedömningen av om återföring skall ske bör varje års avsättning bilda en särskild fond. En sådan konstruktion underlättar också för utomstående att bedöma företagets ställning, eftersom dessa annars inte kan veta till vilka år totalsumman av periodiseringsfond hänför sig. Periodiseringsfonden kan lagtekniskt konstrueras betydligt enklare än surven eftersom särskilda regler inte behövs för koncemförhållanden. Detta är en avgörande förbättring jämfört med surven. Inte heller behövs några regler för värdering av tillgångar.

136 Särskilda yttranden SOU 199329

Ytterligare argument för periodiseringsfonder är att en övergång ett från kapitalbaserad avsättningsmöjlighet som surven till en rent vinsten baserad periodiseringsfonden mer kunskapsintensiva företag som gynnar samt också snabbväxande företag. l övergången bör existerande survavsättningar hanteras följande sätt. En retroaktiv beräkning görs det fiktiva periodiseringsfondsutrymmet av för de åren, 1988-1993. Den företaget har för 1993 förs senaste sex surv så långt medger. Återstående över till periodiseringsfond utrymmet surv, utöver vad förs över till periodiseringsfond, överförs utan besom skattning till bundet eget kapital.

Som utvecklas närmare i mitt yttrande i SOU 199267 kan motiven för periodiseringsfond sammanfattas i följande punkter

Periodiseringsfonder kan utjämna resultatet mellan åren även om förlust inte visas. 2. Periodiseringsfonder underlättar för marknadsnoterade företag att hålla en jämna utdelningspolitik. Periodiseringsfonder underlättar för företag med intermittenta investeringsbehov. Investeringar kan göras även i sämre tider, det blir lättare att resultatmässigt samordna försäljningar och inköp av stora anläggningstillgångar etc. 4. Den användandet periodiseringsfonder uppkomna genom av möjligheten omfördela vinstutrymmet över tiden kan också att bidra till att reducera riskpremien för osäkra investeringar, och kapitalkostnaden. Företagens riskbenägenhet är större därmed av egna medel kan användas för nyinvesteringar. om 5. Periodiseringsfonden likviditetsförstärkning som kan ger en användas för ytterligare ökad upplåning och därmed underlätta finansiering av nyinvesteringar. 6. Införande periodiseringsfonder skulle stärka Soliditeten i föreav vilket för många företag i dagsläget är ett överlevnadsvilltagen, kor.

Aktievinstbeskattning

Utredningen föreslår att dubbelbeskattningen bibehålls men lindras genom att aktieutdelning och reavinst aktier beskattas med 12,5 procent.

Principiellt

l ett enkelbeskattningssystem där all bolagsvinst beskattas på bolagsnivån finns egentligen inget utrymme för vare sig utdelningsbeskattning eller reavinstbeskattning på aktier. En förutsättning för en sådan ordning är att all bolagsvinst faktiskt blir enkelbeskattad. Så är inte alltid fallet vad gäller orealiserade värdestegringsvinster. De kan inte skattefritt föras över till ägaren utdelningsvägen, eftersom värdestegringen beskattas

SOU 199329 Särskilda yttranden 137

genom uttagsbeskattning hos bolaget. Inte heller är det möjligt att fritt dela ut obeskattade reserver, eftersom tillgångarna i räkenskapema balanseras av skuldföring av obeskattade reserver. Däremot kan ägaren tillgodogöra sig vinster, som ännu inte blivit föremål för någon beskattning, genom att avyttra aktierna i ett bolag som innehåller orealiserad värdestegring eller obeskattade reserver. Om reavinster på aktier gjordes helt skattefria skulle dessa vinster inte bli föremål för någon beskattning förrän vinsten i bolaget realiserades. Det är därför, på grund av ränteeffekten, nödvändigt med någon form av reavinstskatt pâ aktier. För att förhindra att den redan beskattade kvarhållna vinsten i bolaget den fonderade vinsten beskattas dubbelt - måste en sådan reavinstskatt innehålla en lättnadsregel.

Reavinst på aktier

Lättnaden kan ges genom den JIK-metod som utredningen presenterar. Metoden kräver att varje aktiebolag årligen beräknar hur stor del årets av vinst som hållits kvar och fördelar beloppet på samtliga aktier. Skattemyndigheten skall årligen fastställa JIK-beloppet. Aktieägama skall hålla reda beloppen och vid en försäljning redovisa dem för varje aktie som säljs och för varje innehavsár. Utredningen anser det nödvändigt att det upprättas någon form av register över samtliga aktiebolag i vilken fonderad vinst för varje år noteras och att man utreder möjligheterna att dokumentera J IK-belopp inom ett kontrolluppgiftssystem för aktieförsäljningar. JIK-beloppet fastställs först i efterhand och gäller retroaktivt. Vid taxeringsändringar och ändringar av JIK-beloppet i efterhand av domstol eller skattemyndighet, får ändringen inte genomslag för JIK vad gäller det berörda året utan i stället för det år då ändringen beslutas. Detta ökar osäkerheten ytterligare. Hanteringen av JIK i samband med att förluster kvittas mot tidigare års vinster, en möjlighet som utredningen tidigare föreslagit, torde öka komplikationsgraden och osäkerheten ytterligare. JIK-metoden innebär alltså förutom mycket stora administrativa problem i vart fall för de marknadsnoterade bolagen också - - en tillkommande osäkerhetsfaktor vid aktieförsäljningar och olikformighet i hanteringen av enskilda aktieägare. Det redan komplicerade regelverket för reavinstberäkningar blir ännu svârhanterligt. Av dessa skäl finner mer jag att metoden inte är praktiskt användbar. I stället för JIK-metoden bör man införa en enkel schablon med en generell lättnad för fonderade vinstmedel vid reavinstberäkningen. Lättnaden konstrueras enklast genom att skattesatsen halveras och reduceras till 12,5 %, vilket får genomslag också vad gäller reaförluster på aktier. Metoden är enkel att administrera och innebär inga tillkommande osäkerhetsfaktorer. Den kvarvarande aktievinstskattens huvudsyfte är att förhindra att orealiserade bolagsvinster förs över till aktieägarna utan att någon beskattning dessförinnan sker. Om följden blir ökade utdelningar eller utskiftningar av tillgångar med orealiserad värdestegring är detta inte

138 Särskilda yttranden SOU 199329

skattesynpunkt. Sådan utdelning eller utskiftning utlöser något problem ur uttagsbeskattning hos bolaget och medför alltså endast att beskattade vinster kan överföras till aktieägarna. Fråga är om detta kan leda till att företagen utarmas på kapital utdelningar. Ett vanligt förfarande genom kan bli utdelning förenad med omedelbar nyemission i syfte att höja anskaffningsvärdet aktierna. Detta medför i själva verket att i praktiken effekt uppnås, som skulle ha uppkommit med JIKsamma metoden utan att metoden behöver införas. Förfarandet innebär i så men fall att företagens bundna egna kapital förstärks, vilket är positivt. Allvarligare är kombinationen enkelbeskattning av utdelningar men om risk för dubbelbeskattning aktievinster skulle medföra störningar på av aktiemarknaden. Tillfrågad expertis bedömer risken för sådana störningar vid den valda skattenivån så liten att den inte bör påverka beslutet som andra skäl är önskvärd. om en lösning som av För den händelse denna enkla schablonmetod ändå skulle anses vara för kan alternativt följande lösning tillämpas. Reavinster vid avyttring grov noterade aktier görs skattefria medan lättnaden för fonderade av vinstmedel vid avyttring onoterade aktier ges i form av ett J IK-belopp. av Den bakomliggande tanken vad gäller den alternativa lösningen är

följande. Ägandet i noterade bolag är spritt och omsättningen av aktier

är stor. Därför uppkommer de största svårigheterna med JIK för de noterade aktierna. Samtidigt saknas i den kategorin av aktiebolag incitament att tillgodoföra ägarkretsen obeskattade värdestegringsvinster. Erfarenheterna visar att aktievärdena totalt sett i genomsnitt avviker endast obetydligt från substansvärdering. Detta framgår också av en utredningen. Aktiemas värde är i hög grad beroende av storleken de fonderade vinstmedlen, som armars hade kunnat utdelas utan skattebelastning för ägaren. Det finns därför skäl att helt slopa aktievinstbeskattningen för de noterade aktierna. Det innebär också att avdragsrätten för förluster på sådana aktier slopas.

För de onoterade aktierna är förhållandena annorlunda. Ägandet är inte

lika spritt. Ofta deltar ägarna själva i driften och har så nära tillgång till information verksamhetens resultat att de har möjligheter att förutse om konsekvenserna JIK. För dessa bolag skulle JIK inte heller bli lika av tungrodd i administrativt hänseende som för de noterade företagen. Om att övergångsregel krävs när ett företag övergår från man anser en till bli marknadsnoterat kan sådan regel konstrueatt vara onoterat att en ras utan större svårigheter.

särskilda för fåmansföretag

De reglerna

Ovan har påvisats hur viktigt det är att förbättra villkoren för riskkapitalanskaffningen. Detta gäller särskilt för de mindre och medelstora företagen. De har inte tillgång till kapitalmarknaden samma sätt som de stora företagen. Den tillväxt ekonomin och förnyelse av industrin av, vårt land så väl behöver måste i huvudsak ske inom gruppen mindre som och medelstora företag. De måste förmås att växa. Det är därför viktigt att skattesystemet inte innehåller regler som diskriminerar denna grupp

SOU 199329 Särskilda yttranden 139

av företag. De särskilda reglerna för fåmansföretag i 3 § 12 mom SIL är exempel på ett regelsystem som har denna innebörd. Utredningen föreslår vissa förändringar av särreglema.

Utrymmet för kapitalinkomstbeskattning av utdelning beräknas efter en procentsats motsvarande statslåneräntan plus 8 procentenheter. 2. Av den reavinst som överskjuter sparat utrymme skall 75 % tas upp som inkomst av tjänst. 3. Den del av reavinsten som högst skall tas upp som inkomst av tjänst föreslås höjd till 200 basbelopp med avdrag för löneuttag som den skattskyldige eller närstående gjort under den senaste tioårsperioden. 4. Närstáendekretsen enligt 32 § 14 mom KL ges ett något snävare innehåll på så sätt att syskon eller syskons make eller barn inte skall inräknas.

Syftet med förslaget om enkelbeskattning är att förbättra möjligheterna för små och medelstora företag att anskaffa riskkapital. Men den nödvändiga stimulans för såväl företagen som deras ägare som lättnader i dubbelbeskattningen innebär tar utredaren till stor del tillbaka genom sina förslag till ändringar av särreglema. De mindre företagen är till allra största delen ägarledda och särreglema slår därför hårt mot de företag som förväntas bära upp ökad tillväxt och förnyelse. Särreglerna avser att förhindra omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Reglerna är därför nödvändiga i viss omfattning. I ett framtida system med enkelbeskattning av inkomster i bolagssektom ökar skillnaderna i skattebelastning mellan lön och utdelning ytterligare. Spänningen i systemet blir därför större men också risken för ytterligare diskriminering ökar. Därmed ökar också kravet på precision i reglerna. Utgångspunkten måste vara att den del av utdelning och reavinst som skall beskattas i inkomstslaget tjänst så nära möjligt kommer att som omfatta endast upparbetade arbetsinkomster. Det förslag som utredningen nu lägger fram medför, enligt min mening, att precisionen i regelsystemet minskar ytterligare. Med de framlagda förslagen kommer ägare av aktier i fåmansföretag att få se sin skattesituation försämrad i jämförelse med marknadsnoterade ägare av aktier. Skälet till denna försämring ligger i utredningens förslag till ändrade regler för delning av aktievinsten utöver sparad utdelning i - - en kapitalinkomstbeskattad och tjänsteinkomstbeskattad del samt i en höjningen av den del av vinsten skall tas inkomst tjänst som upp som av från 50 till 75 %. Försämringen uppvägs inte alls av den förbättring som ligger i förslaget om ökning av riskpremien vid beräkningen kapiav talbeskattad utdelning. Utredningen har utgått från att det saknas anledning att ifrån det skatteuttag överskjutande aktievinst som föreligger i nuvarande system.

140 Särskilda yttranden SOU 199329

För min del uppfattar jag de nuvarande delningsreglema som en metod schablonmåssigt bestämma det belopp som skall tjänstinkomstbeatt skattas. När detta väl är gjort skall de vanliga reglerna tillämpas respektive inkomstdel. Att delningsreglema leder till att skattebelastningen just blir 37,5 %, eller 40 % före sänkningen av reavinstskattesatär utredningens utgångspunkt, utgör den matematiska konsen som storleken skattesatserna i respektive inkomstslag. Om sekvensen av skattesatsen förändras i något inkomstslagen, som inträffat av beträffande reavinstskattesatsen, förändras också den genomsnittliga skattebelastningen på hela inkomsten, vilket också enligt gällande lagstiftning skett när den faktiska skatten på aktievinster sänkts till 25 %. Jag att det därför inte är logiskt att vid föreslagen sänkning av anser aktievinstskatten hålla fast vid totala skattebelastning som tidigare. samma Då blir resultatet att fåmansföretagen inte kommer i åtnjutande av hela den lindring dubbelbeskattningen utredningens förslag innebär. av som Det bör framhållas att också fåmansföretagama fick del av sänkningen vid den senaste skattesänkningen för aktievinster. Den föreslagna höjningen den del av aktievinsten som högst skall tas av inkomst tjänst maximibeloppet har konstruerats med upp som av utgångspunkt från ett takbelopp från vilket avdrag görs för uttagen lön under tioårsperiod. Konstruktionen medför emellertid att ingen en förändring maximibeloppet inträffar med normala löneuttag jämfört av gäller för närvarande. Även i detta avseende bibehålls alltså med vad som diskrimineringen av fåmansföretagen. Jag föreslår därför att särreglema utformas följande sätt.

Utrymmet för kapitalinkomstbeskattning av utdelning beräknas efter procentsats motsvarande statslåneräntan plus 8 procentenen heter. 2. Av den aktievinst överskjuter sparat utrymme skall liksom för som närvarande hälften tas som inkomst av tjänst. upp 3. Den del aktievinsten högst skall tas upp som inkomst av av som tjänst maximibeloppet bestäms till 150 basbelopp med avdrag för löneuttag den skattskyldige eller närstående gjort under den som senaste tioårsperioden. 4. Närståendekretsen enligt 32 § 14 KL bestäms så att syskon mom eller syskons make eller barn inte inräknas.

Förslagen enligt 1 och 4 överensstämmer med utredningens. Förslaget enligt punkt 2 innebär att nuvarande regler inte ändras. Argumenten härför har jag tidigare redovisat. Mitt förslag till maximibelopp en bättre precision i regelsystemet ger och leder till större säkerhet för att endast upparbetade arbetsinen komster blir beskattade inkomst av tjänst. Förslaget bygger på som presumtionen att högre löneuttagen från företaget är desto större är sannolikheten för att den vinst som återstår efter löneuttagen utgörs av kapitalavkastning.

SOU 199329 Särskilda yttranden 141

I mitt förslag har takbeloppet från vilket löneuttagen skall frånräknas avvägts så, att maximibeloppet vid högt löneuttag skall bli noll kronor. Därmed uppnås en materiellt riktig beskattning. Vid bedömandet av utfallet av mitt förslag bör man ha i minnet att löneuttaget uthålligt skall ligga en hög nivå för att delning av aktievinsten inte skall ske. Om löneuttagen något eller några år sjunker på grund av olika orsaker kan grund av den påverkan löneuttagen har på maximibeloppet beskattning av aktievinst utlösas i inkomstslaget tjänst. I denna mekanism ligger en viss säkerhetsmarginal inbyggd för att arbetsinkomst inte skall bli för lågt beskattad. Ett alternativ till detta förslag skulle kunna vara en regel som kopplar bort tillämpningen av särreglema om företaget uppnått en viss storlek mätt som antalet anställda per aktiv delägare. Ett lämpligt mått härför skulle kunna vara åtta anställda. En regel av detta slag kan måhända ge alltför slumpartade utfall och jag avstår därför från att föreslå dess införande. Sammanfattningsvis innebär mitt förslag till ny utformning av särreglema att dessa bättre uppfyller sitt syfte. Reglerna är dock av schablonrnässig karaktär. Man kan väl tänka sig fall då resultatet av regeltillämpningen blir materiellt oriktigt eller rent av stötande. Följande exempel kan illustrera faran. En uppfinnare har under lång tid drivit ett framgångsrikt företag. Han pensionerar sig och ledningen av företaget övertas av en anställd. Inom företaget tas därefter fram en uppfinning som visar sig vara ekonomiskt

mycket lönsam. Ägaren till företaget har inte deltagit i utvecklingsarbetet

men han träffas på grund av tioårsregeln ändå av särreglema. För detta och liknande fall bör det finnas en ventil. Det bör vara möjligt att genom särskild bevisning kunna visa att en utdelning eller reavinst inte kan hänföras till avkastning av företagsägarens eller någon närståendes arbetsinsats. En sådan regel infördes ursprungligen i skattereformen men togs sedemera bort genom lagstiftning hösten 1990. Jag är naturligtvis medveten om att en bevisregel med föreslagen innebörd är svår att tillämpa och ger utrymme för skönsmässiga bedömningar. Men jag anser ändå särskilt med hänsyn till den långa karenstiden på 10 år att en undantagsregel behövs för att klara de fall då bolagsvinst uppenbarligen inte kan utgöra sparad arbetsinkomst.

Övrigt

I SOU 199267 behandlades vissa frågor, som får aktualitet i samband ny med föreliggande betänkande. De föreslagna periodiseringsfonderna är möjliga att indirekt använda för förlustutjämning bakåt i tiden. Det väcker frågan om behov fortfarande föreligger att införa förlust-carry-back på tre år föreslogs i som SOU 199267. Även maximal periodiseringsfond kan inte uppgå till en mer än 1,8 årsvinster. En förlustperiod föregås ofta av en tids nedåtgående vinstutveckling, vilket medför att utjämningsmöjlighetema

142 Särskilda yttranden SOU 199329

minskar i motsvarande mån. Därför är det också med periodiseringsfonder nödvändigt att införa förlust-carry-back. Mitt stöd för förslaget i SOU 199267 att införa tre års carry-back kvarstår således med de reservationer som jag i det sammanhanget anförde. Endast under förutsättning att periodiseringsfondstiden förlängs till åtminstone åtta år, vilket motsvarar 2,4 årsvinster, kan en formell förlust-carry-back undvaras. I mitt särskilda yttrande i SOU 199267 yrkade jag på införande av nuvärdeavskrivning för att öka investcringsviljan inom främst industrin. Nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder konstruerades från början som kompletterande åtgärder. Effektiviteten hos periodiseringsfondema ökar betydligt kompletterade med nuvärdeavskrivning. Då skulle det bli möjligt att spara till en större investering med obeskattade medel, som vid investeringstidpunkten skulle kunna användas för en direktavskrivning av investeringen. Avsättningen är dock begränsad till nuvärdet av den annars tillämpliga avskrivningsserien. En sådan möjlighet skulle öka viljan till mer långsiktiga och därmed mera riskfyllda investeringar. I samband med de tidigare diskussionerna om nuvärdeavskrivning har anförts att nuvärdeavskrivning skulle vara en alltför principfrämmande företeelse i redovisnings- och skattesystemet. Denna invändning håller knappast idag då nuvärdet av framtida förlustavdrag tillåts bokföras som tillgång och då nuvärdet av olika betalnings- och kreditvillkor anses skola påverka värderingen av olika tillgångar. I övrigt får jag beträffande skälen för och behovet av nuvärdeavskrivning hänvisa till vad jag anförde i mitt nämnda yttrande. I mitt yttrande i SOU 199267 uppmärksammade jag de särskilda problem som trygghetslagarna medför för främst mindre företag i samband med verksamhetsnedskämingar. Erfarenheterna de senaste åren visar att de mindre företagen är särskilt sårbara i nedgångstider. Det saknas då ofta inkomster för att klara uppsägningslöner och liknande. Följden blir ofta konkurs. Denna latenta skuld återfinns inte i bokföringen. För att dels markera öppet dess förekomst dels skapa en reservering för att möta dessa kostnader föreslog jag att näringsidkare skulle få rätt att göra en avsättning till en s.k. lönereserv med 20% av årets lönebetalning dock högst med ett belopp motsvarande 40 basbelopp, motsvarande löneutbetalningama för knappt 10 årsarbetskrafter. Genom denna begränsning får förslaget praktisk betydelse endast för mindre företag. Tekniken är enkel och välkänd. Behovet av en lönereserv föreligger också i det här föreslagna systemet, särskilt med hänsyn till att periodiseringsfonden ger en mycket begränsad buffert för företag med dålig lönsamhet, dvs sådana företag där personalinskränkningar ofta förekommer. Också här får jag hänvisa till vad jag anfört i mitt särskilda yttrande i SOU 199267.

SOU 199329 Särskilda yttranden 143

Särskilt yttrande Virin

av experten

Jag instämmer i sakkunnige Lodins förslag till bolags- och ägarbeskattning och vill därtill foga följande synpunkter. Dubbelbeskattning av bolagsvinster ett särskilt beskattningsmogenom ment hos mottagaren av utdelade vinster samt sammanförandet av realisationsvinstbeskattningen av aktier med beskattning avkastningen av av näringsverksamhet av tjänst skapar förutom de effekter före- tagande som motiverar utredningen förslag betydande tekniska och skatterättsliga komplikationer.

Särskilt besvärande är dessa inom bolagssektom trots att motiven för att upprätthålla dubbelbeskattningen där är än i hushållssektom. svagare I själva verket innebär utdelningsbeskattningcn och aktievinstbeskattningen inom bolagssektom att bolagsskattesystemet innehåller ett moment av kedjebeskattning. Samtidigt innehåller regelsystemet också ett stort antal bestämmelser för att reducera effekterna härav. Regelsystemet är

ytterst komplext och svåröverskâdligt. På olika håll överlappar eller konkurrerar reglerna med varandra. Betydande osäkerhet beom skattningseffektema föreligger i vissa fall koncemomstrukturering. av Vidmakthållandet av särskilda beskattningseffekter för aktier som rubriceras som omsättningstillgång lageraktier är sedan numera realisationsvinster beskattas pâ samma sätt som löpande affársvinster omotiverat och ger upphov till oberättigade kedjebeskattningseffekter. Genom att utredningen inte föreslår att utdelningsbeskattningcn och aktievinstbeskattningen skall avskaffas kvarstår dessa komplikationer.

Lageraktier undantas uttryckligen från förslaget. Genom att beskattningen föreslås halverad minskar den statsfinansiella betydelsen de beav skattningsunderlag som utdelning och reavinst trots allt inom genererar bolagssektom. Skattesystemets komplexitet kvarstår dock. Det hade varit önskvärt att utredningen hade föreslagit att dubbelbeskattningen kunde helt elimineras inom bolagssektom.

Ett annat problem som kvarstår grund dubbelbeskattningen av bibehålles i princip är att fission av företag inte i annat än i undantagsfall kan göras utan beskattning, t.ex. genom att utdelning lämnas i form av aktier. Utredningen har nyligen erhållit tilläggsdirektiv att göra en översyn av vissa inkomstskattefrågor i samband med omstrukturering av koncerner. l samband därmed bör nämnda frågor kunna ovan tas upp. Utredningen föreslår att skattesatsen för avkastning och vinst riskkapital halveras jämfört med skattesatsen på lânekapital. Det är viktigt att den principen kan tillämpas också på s.k. hybridinstrument, som innehåller både risk- och låneelement, t.ex. konvertibla skuldebrev. Nya

144 Särskilda yttranden SOU 199329

finansiella instrument skapas kontinuerligt med mer och mer sofistikerade blandingar av dessa element. I samband med 1990 års skattereform tillkom en uttrycklig regel 28 § l SIL säkerställer att även nyskapade instrument skall mom. som fångas aktiereglerna, de till konstruktion och verkningssätt upp av om liknar vissa uppräknade instrument. Utredningen föreslår att konvertibla skuldebrev inte skall behandlas aktier. Därmed kommer innebörden som av nämnda regel att bli oklar. Det är klan att ett konvertibelt skuldebrev med mycket låg ränta har en värdetillväxt i hög grad denna omständighet. Om emellertid som styrs av konvertibler generellt skall behandlas som vanliga skuldebrev uppkommer överbeskattning konverteringsrättens värdeutveckling, vilket kan en av göra konvertibeln ointresant som placeringsinstrument. Detta är oacceptabelt. Jag att även konvertibla skuldebrev och finansiella instrument anser liknar dem -liksom hittills bör behandlas som aktier. Skulle det som visa sig att betydande arbitragetransaktioner uppkommer kunde övervägas uppdelning beskattningen bör ske, t.ex. när skuldens disom en av konterade värde vid emissionstidpunkten understiger viss del av skuldens nominella belopp eller tillämpad räntesats understiger marknadsräntan med viss del. I vart fall bör den föreslagna negativa särbehandlingen av konvertibler inte tillämpas konvertibler utgivna före en lagändring. Beträffande avkastningsskatten på pensionssparande anser utredningen det inte är motiverat att upprätthålla den relativa förmånlighet som att föreslagits i propositionen 199293 1 87 om Individuellt pensionssparande reducera den föreslagna schablonskattesatsen med hänsyn till genom att utredningen föreslår halvering beskattningsunderlaget för utdelatt av ningar och reavinster. Jag delar inte den uppfattningen. Om utdelningsbeskattningen och i konsekvens därmed även rea- vinstbeskattningen helt skulle tas bort uppkommer problem rörande beskattningen orealiserade bolagsvinster. En teknik för lösningen av härav föreslås i kap. 13, den s.k. JIK-metoden. Enligt min mening är det ytterst tvivelaktigt om metoden är användbar för aktier med någorlunda hög omsättningshastighet. Det är också principiellt betänkligt att omfattningen skatteplikten hos den enskilde av aktieägaren delvis bolagets dispositioner samt genom att bolagets styrs av taxeringar och bl.a. ändrigar i dessa påverkar aktieägarens beskattning. Samtidigt är det uppenbart att behovet av regeln inskränker sig till kompensationen beteenden inte torde kunna förekomma i av som marknadsnoterade företag. Jag därför att metoden borde tillämpas anser endast för onoterade företag. När ett onoterat företag blir noterat kan en latent reavinstskatteskyldighet föreligga beräknad enligt JIK-metoden. Den skattskyldigheten bör inte bortfalla marknadsnoteringen, men genom beskattningen bör kunna anstâ tills aktien avyttras.

SOU 199329 Bilaga I 145

Annell-avdragets

värde

I denna bilaga behandlas frågan Annell-avdragets värde i förhållande om till en fullständig lättnad i dubbelbeskattningen. Lättnaden tolkas härvid som ett evigt utdelningsavdrag. Här redovisas det nämnda förhållandet som summa nuvärden av framtida Annell-avdrag som andel emisav sionsbeloppet. Följande förutsättningar gäller

Inflation 4 % Realränta 3 % Riskpremie 5 eller 7 % Direktavkastning 3 eller 5 % Kalkylränta totalavkastning på aktier

För riskpremien och direktavkastningen har två värden valts för att känsligheten för valet av dessa värden skall belysas. Summa nuvärden av framtida utdelningar vid ett evigt utdelningsavdrag kommer lika att vara med emissionsbeloppet; andelen 1,0. För Annell-avdraget redovisas motsvarande andelar i nedanstående tablå.

I förhållande till en full lättnad i form ett evigt utdelningsavdrag av ger alltså Annell-avdraget vid riskpremien 7 % en lättnad på mellan 29 och 34 %.

1 Nuvärdet av Annell-avdraget har beräknats enligt den modell som redovisas i bil. 3 till SOU 1991100 Neutral företagsbeskattning.

SOU 199329 Bilaga 2 147

Ekonomiska aspekter

på dubbelbeskattningen av bolagsvinster

Fil. dr. Erik Norrman

Inledning

1.1 Syfte

Syftet med denna bilaga är att redovisa betydelsen den ekonomiska av dubbelbeskattningen aktiebolagsvinster samhällsekonomiskt av ur ett perspektiv. Studien motiveras ett behov sammanfatta den av av att teoribildning som för närvarande föreligger på området. Avsikten är också att den skall tjäna som underlag för bedömningen det är av om önskvärt att behålla det nuvarande svenska systemet för beskattning av aktiebolagens vinster eller om några förändringar är påkallade. De huvudfrågor som behandlas är i grunden tre stycken. Den första berör i vilken utsträckning företagens investeringar påverkas föreav komsten av dubbelbeskattningen. Den andra gäller huruvida bolagens sätt att finansiera sig influeras. Den tredje, slutligen, beskattningens avser effekter på nyföretagande och risktagande. De två första frågorna

analyseras i kapitel 2 och den tredje i kapitel Utöver dessa tre huvudområden genomförs i kapitel 4 beräkningar

avseende företagens kapitalkostnader vid olika Skatteregler ett försök som att kvalitativt avgöra effekterna på investeringsincitamenten olika av alternativ för den framtida beskattningen bolagens vinster. av

1.2 Avgränsningar och begrepp

Det som behandlas här är i första hand dubbelbeskattningens roll inom

ramen för bolagsskatten och det personliga inkomstskattesystemet och i andra hand bolagsbeskattningen per se. Det utesluter inte att effekter av bolagsbeskattningen diskuteras innebär antal aspekter kring men att ett den utelämnas

Med begreppet dubbelbeskattning avses här det faktum att avkastning på ägarnas kapital i aktiebolag beskattas dels på bolagsnivå, dels på ägarnivå. Ingen lättnad i dubbelbeskattningen förutsätts föreligga inte om detta explicit anges, vilket innebär att den grundläggande modellen för denna typ av beskattning är klassisk dubbelbeskattning. Detta implicerar

att kvarhållna vinster generellt sett beskattas lindrigare än utdelningar på grund av den s.k. deferaleffekten.

1Den intresseradeläsarenhänvisastill Södersten1977 eller Sinn 1987 för en mer heltäckande genomgång av bolagsbeskanningensverkningar. 2 Med deferaleffckten avses att realisationsvinster hos aktieägaren till följd av värdeökningen son beror på de kvarhållna vinsterna möter lägre effektiv skattesats en än den formella di vinsterna inte beskattasförrän vid försäljning aktierna. av

SOU 199329 148 Bilaga 2

avkastning lånat kapital normalt sett inte blir utsatt för Eftersom på bolagsnivå och då räntor och utdelningar vanligtvis beskattning beskattas till skattesats i den personliga inkomstbeskattningen samma detta avkastningen till aktieägare blir hårdare beskattad än innebär att avkastningen till långivare. Begreppet dubbelbeskattning syftar därmed på dels tvåledsbeskattning, dels högre sammanlagd beskattning. en en studie fokuserar på företagens investeringar och finansiella Denna beteende lämnar frågan arbete och kapital bör beskattas men om likvärdigt därhän Spänningen mellan beskattningen av arbete och

kapital ökar otvivelaktigt dubbelbeskattningen skulle lindras i någon om problematiken har inte kunnat penetreras inom ramen för detta form, men

arbete. begrepp fordrar inledningsvis precisering. Med Ytterligare ett en skattemässig neutralitet i det följande att skattesystemet är så menas utformat de skattskyldigas beslut inte förändras av förekomsten av att skatterna. Detta innebär närmare bestämt för denna studies vidkommande

investerings- och ñnansieringsbeslut inte snedvrids av beskattningen. att nationalekonomisk teori utgår ifrån att det är marginalvillkor Eftersom de ekonomiska besluten föreligger neutralitet om inte dessa som styr marginalvillkor förändras. Detta kan även uttryckas som att neutral

beskattning inte medför några substitutionseffekter.

1.3 Problemställningar

Generellt kan säga diskussionen dubbelbeskattningens sett man att om existensberättigande följande potentiella problem. För det emanerar ur första kan valet mellan lånefinansiering och egenkapitalfmansiering påverkas till följd detta inslag i skattesystemet i riktning mot en lägre av soliditet i bolagssektom. Detta kan ha negativa samhällsekonomiska

konsekvenser i tider då företagens lönsamhet är låg med åtföljande ökat antal konkurser jämfört med situation utan denna snedvridning. För en det andra är det sarmolikt att valet mellan att dela ut och kvarhålla vinster i bolagen snedvrids vilket kan medföra kapitalbrist för nyetablerade och tillväxande företag. För det tredje kan dubbelbeskattningen av bolagsvininverka på valet företagsform till bolagssektoms nackdel. Detta ster av problem har diskuterats mycket i amerikansk litteratur till följd av USAs interna skatteregler, missgynnar aktiebolagen i förhållande till andra som företagsformer, är snarast det omvända i Sverige. Sist men inte men minst, har internationella hänsynstagande fått alltmer ökande betydelse en i takt med den ekonomiska integrationen av världsekonomin. Avvikelser mellan länder i behandlingen bolagsvinster kan leda till oönskade av effekter, exempelvis förändringar i ägarstrukturen mellan länder, som s.k. klienteleffekterf Sammantaget innebär dessa omständigheter att

3 För diskussion denna problematik Englund 1987. en av se 4 Se t.ex. den s.k. Rudingrapporten Report of the Committee of IndependentExperts Company Taxation, 1992 i vilken åtgärder i riktning mot en harmonisering på sikt on av bolagsbeskattningen inom EG-ländema föreslås.

SOU 199329 Bilaga 2 149

avkastningskraven på företagens investeringar kan komma att drivas upp vilket medför en lägre investeringsaktivitet än eljest med därmed åtföljande mindre kapitalstock i ekonomin och lägre löner.

1.4 Analysens utgångspunkter

Analysen bedrivs utifrån ett generellt teoretiskt synsätt med hänvisningar till svenska förhållanden där detta är relevant. En första utgångspunkt är att stora företag antas ha tillgång till både lånat och eget kapital i fortsättningen benämnt riskkapital på världsmarknaden, medan mindre företag där endast har tillgång till lånat kapital och därför måste anskaffa riskkapital inom landet. Orsaken till detta är förekomsten av stordriftsfördelar i denna kapitalanskaffning. Transaktions- och informationskostnader gör därmed att kostnaderna för anskaffning av riskkapital världsmarknaden blir för höga för de mindre företagen. Konsekvenserna härav är att de små och medelstora företagen möter avkastningskrav bestämda helt och hållet av interna svenska Skatteregler medan de stora företagen möter avkastningskrav som bestäms av de utländska ägarnas skattesituation, de svenska interna bolagsskattereglema och förekomsten av eventuella dubbelbeskattningsavtal. I fortsättningen sker resonemangen som om de två olika typerna av bolag därmed agerar på olika delmarknader för riskkapital, men på en gemensam marknad för lånat kapital. Ur ekonomisk synvinkel innebär denna indelning, att den i kapitel 2 redovisade modellen för den slutna ekonomin antas vara tilllämplig på de små och medelstora företagens riskkapitalanskaffning, medan den öppna ekonomirnodellen utgör en adekvat beskrivning av de stora företagens. En andra utgångspunkt är att det antas existera två kategorier av kapitalägare, som är villiga att riskera sitt kapital. Den första kategorien omfattar de som vill vara passiva delägare och som tror att den gamla ledningen i ett företag är bäst lämpad att driva företaget vidare även efter en expansion. De kallas i fortsättningen för passiva investerare. Till den andra gruppen hör de som vill ha inflytande över ledandet av företag om de skall riskera sina pengar. Dessa benämns aktiva investerare. Utmärkande för passiva investerare antas vara att de röstar med fötterna, dvs. de vill placera sitt kapital på ett sätt som gör det lätt för dem att dra sig ur. Detta går bra att göra generellt sett vid långivning, där investeraren redan vid kontraktets ingång kan ge uttryck för sin placeringshorisont. Denna är också lätt att anpassa vid ägande, om marknaden för den aktie som investeraren väljer är tillräckligt likvid, dvs. om aktien är noterad och omsätts regelmässigt. Aktiva investerare antas kräva delaktighet i själva företagsledandet. De är därför inte intresserade av långivning eftersom detta inte ger samma inflytande och inte heller av passivt ägande. De är tvärtom benägna att in som ägare inte bara i noterade företag utan också i onoterade under förutsättning att deras krav tillgodoses.

150 Bilaga 2 SOU 199329

Dessa distinktioner kommer att visa sig vara användbara i kapitel 3 då det gäller att identifiera expansionsmöjlighetema för de små och medelstora företagen med och utan dubbelbeskattning av bolagsvinster.

SOU 199329 Bilaga 2 151

2 effekter

Dubbelbeskattningens på aktiebolagens investerings- och finansieringsbeslut

2.1 Betydelsen av den marginella investeringen

För att kunna avgöra i vilken utsträckning dubbelbeskattningen påverkar investeringarna i ett land behövs en investeringsteori. För närvarande finns inte någon allmänt omfattad teori av det slaget men ett vanligt antagande är att företagsledningens uppgift är att maximera det egna kapitalets marknadsvärde. Detta sker om företagen investerar i nytt kapital så länge som nuvärdet av avkastningen dessa investeringar överstiger priset på investeringsvaroma med hänsyn tagen till skatter De investeringsprojekt som vid en investeringskalkyl av detta slag visar ett nettonuvärde som är noll benämns marginella investeringar. Om alla investeringsprojekt rangordnas efter lönsamhet kommer de marginella investeringsprojekten att vara de som avgör hur stor investeringsvolymen blir enligt detta synsätt. Skulle förändringar i skattesystemet påverka kalkylen så att nettonuvärdet blir positivt ökar uppenbarligen investeringsvolymen medan det motsatta gäller i det omvända fallet. Uppgiften i detta kapitel är därför att undersöka i vilken riktning nettonuvärdet för de marginella investeringarna påverkas av beskattningen. En första utgångspunkt för resonemangen är att kapitalmarlazadsjämvilct råder eller eftersträvas, dvs. att varje kapitalägare kräver samma riskkorrigerade nettoavkastning efter alla skatter på alla placeringar han eller hon gör. Det innebär således att investeringar, som finansieras med eget kapital bör ge samma avkastning som lånefinansierade investeringar och att finansiering med nyemission bör vara lika lönsamt för ägaren som finansiering med kvarhållna vinster. Det avkastningskrav före ägarskatt som därmed ställs på företagen vid en viss typ av finansiering måste därför mötas genom en förräntning åter bolagsskatt på de vidtagna investeringarna som är minst lika stor. Detta förräntningskrav kallas för företagets nettokapitalkostnad och motsvaras av ett avkastningskrav före bolagsskatt. Ett sätt att beräkna detta avkastningskrav på är att bestämma den intemränta som den marginella investeringen avkastar°. Den minsta intemränta före bolagsskatt som en investering måste avkasta för att täcka ägarnas förräntningskrav benämns företagets brutto-kapitalkostnad i fortsättningen. Om denna påverkas uppåt innebär detta således att investeringsvolymen minskar eftersom den marginella investeringen måste avkasta en högre intemränta. Det motsatta gäller naturligtvis om kapitalkostnaden skulle sjunka. Beskattningen påverkar generellt sett investeringskalkylen för ett projekt på flera sätt. För det första beskattas den framtida avkastningen

5 Detta är den s.k. Tobins q-teorin I-layashi 1982. Tolkat i termer av hur aktiemarknaden fungerar innebär detta att aktieägarna endast kommer att deltaga i en nyemission om priset för denna understiger börskursema på gamla aktier. 6 Intemräntan definieras som den kalkylränta som medför att nettonuvärdet blir noll.

152 Bilaga 2 SOU 199329

vilket sänker investeringens lönsamhet. För det andra medges skattemässiga värdeminskningsavdrag relaterade till den typ av investering som vidtas vilka förbättrar kalkylen. För det tredje medges i viss utsträckning avdrag för finansieringskostnaden vilket sänker avkastningskravet. För det fjärde kan omedelbara avdrag eller rent av bidrag förekomma samma år investeringen görs vilket sänker investeringsutgiften och för det som femte har även ägarnas skattesituation betydelse. För att utröna hur ett förslag till ändring av skattereglema påverkar investeringsnivån behövs därför en analys av hur alla dessa faktorer sammantaget bestämmer kapitalkostnaden för den marginella investeringen. I fortsättningen av detta kapitel penetreras detta område med särskild tonvikt dubbelbeskattningens roll.

2.2 Betydelsen av den marginella finansieringen

Två avgörande frågor för hur en lättnad av merbeskattningen av bolagsvinster i förhållande till räntor påverkar företagens investeringar är dels hur företagen finansierar sina marginella investeringar, dels i vilken utsträckning ägarnas beskattning skall beaktas. Är de marginella investeringarna uteslutande finansierade med lånade pengar, torde en lättnad enligt vedertagen teori medföra en mycket liten effekt på resursallokeringen både i fråga om små och medelstora resp. stora företags investeringar. Nettonuvärdet för dessa påverkas inte alls av lättnaden eftersom räntor redan i det existerande systemet är enkelbeskattade. Skulle de marginella investeringarna emellertid vara finansierade med eget kapital kan nettonuvärdet komma att ändras. Effekten skiljer sig emellertid för de olika typerna av företag. Som vi skall se i avsnitt 2.6 har utformningen av själva lättnadsregeln betydelse för de stora företagens investeringar. Tills vidare förs emellertid diskussionen utifrån de små och medelstora företagens situation med antagandet i kapitel l om att de agerar på en riskkapitalmarknad vilken karakteriseras som en sluten ekonomi. Även det är så de marginella investeringarna till någon del om att finansieras med eget kapital är det inte klarlagt hur en lättnad idubbelbeskattningen påverkar investeringsnivån. Orsaken till detta är att det finns två olika teoretiska uppfattningar i denna fråga, den traditionella eller gamla synen och den nya synen de behandlas nämnare i avsnitt 2.5. Skillnaden dem emellan föreligger i huvudsak beträffande uppfattningen om hur utdelningsbeskattningen inverkar företagens kapitalkostnad. Den nya synen hävdar att utdelningar endast sker då företagen inte kan finna investeringsmöjligheter i en utsträckning som gör att deras vinster förbrukas. Nyemissioner sker således endast då det finns brist på kvarhållna vinster. En lättnad av utdelningsbeskattningen är därför av ringa betydelse för kapitalkostnaden eftersom företagen historiskt sett använder sig av kvarhållna vinster som finansieringssätt. Den traditionella synen utgår å andra sidan ifrån att utdelningarna är nödvändiga för aktiemarknadens funktionssätt med konsekvensen att utdelningsbeskattningen verkligen påverkar företagens kapitalkostnader.

SOU 199329 Bilaga 2 153

Bakom denna slutsats ligger antagandet om kapitalmarknadsjämvikt. Med tanke på det anförda är två frågor av central betydelse. Den första gäller huruvida företagen finansierar den marginella investeringen med lånat eller eget kapital. Den andra i vilken utsträckning kvarhållna avser vinster respektive nyemissionsñnansiering används, givet finansatt ieringen sker med eget kapital. Problemet med försöka avgöra att empiriskt vilken av dessa ñnansieringsfonner är den relevanta är som att de data vi kan observera avser den genomsnittliga finansieringen och inte den marginella. Dessutom är det inte säkert att det benämns lånesom finansiering i ekonomisk mening skall betraktas sådan. I stället är som det på grund av institutionella förhållanden troligen sällsynt med ren

lånefinansiering.7

Dessa förhållanden innebär med andra ord att lånefmansiering generellt sett torde innehålla ett element finansiering med kapital. av eget Slutsatsen blir därmed att dubbelbeskattningen bolagsvinster kan av påverka kapitalkostnaden även de marginella investeringarna om antas vara formellt sett lånefmansierade.

2.3 Neutral bolagsbeskattning

Man kan visa att det finns två situationer då bolagsskattesatsen inte inverkar på det marginella investeringsbeslutet och därmed inte heller på den totala investeringsnivån i ekonomin Den första är när omedelbara avskrivningar tillåts medan avdrag inte för kostnaden för den använda ges typen av finansiering. Den andra är då avdrag medges motsvarande den ekonomiska värdeminskningen baserad på återanskaffningskostnaden för tillgången ifråga samtidigt som avdrag ges för den reala finansieringskostnaden. I fortsättningen benämns detta fall neutral företagsbesom skattning. Vi kan utifrån detta dra följande slutsatser. Om värdeminskningsavdragen som ges vid beskattningen står i någorlunda god överenskommelse

med den verkliga ekonomiska värdeminskningen° och företagen

om använder lån som finansiering, är bolagsskattekilen noll på den marginel-

7 Om antar att ett företag helt och hållet kunde lånefmansiera riskabel en investering och långivaren underlät att ta säkerhet utan i stället kompenserade sig med högre ränta, skulle detta innebära att all förväntad avkastning tillföll långivaren om dennegjorde en korrekt riskbedömning. Låt i stället långivaren, ofta är bank, som en ha begränsadmöjlighet att ta risker. Den begär därför en säkerhet i utbyte mot lägre ränta än den förväntade avkastningen på investeringen. Företaget kommer då att erhålla en avkastning som efter räntebetalningamatill långivaren är positiv. Detta är i ekonomisk mening en ersättning för de säkerheter företaget lämnat ifrån sig, som dvs. företaget har varit med och finansierat investeringenvia eget kapital. Mer exakt kan man uttrycka det så att företaget har ställt option till långivaren, ut en som ger denne rätt att ta företagets tillgångar i anspråk i händelse av en avkastning på investeringen som understiger räntan. Värdet dennaoption är uppenbarligen den av skillnad i låneränta som företaget kan tillgodogöra sig grund den. av 3 Se t.ex. Stiglitz, 1976. 9 För perfekt neutralitet fordras som ovan angivits att även nominella kapitalvinster beskattas löpande om avdrag ges för nominella räntekosmader. l realiteten är detta tillsammans med kravet på ekonomiskt korrekta avskrivningssatsersynnerligen svårt att åstadkomma.

154 Bilaga 2 SOU 199329

investeringen vid låg inflationstakt. Detta implicerar att neutral företagsbeskattning endast beskattar överavkastning. Observera dock vi utgår ifrån risk-justerad kalkylränta vilket innebär att överavatt en kastning i detta sammanhang är avkastning utöver vad som är motiverat med hänsyn till risktagandet. Om vi antar att långivarna kompenserar sig för risktagandet förknippat med den specifika investeringen är systemet neutralt. Skulle detta emellertid inte vara fallet kommer avkastningen på vissa investeringar att bli övervärderad i förhållande till andra säkrare projekt vilket i slutänden drabbar långivaren, som gjorde en felvärdering. Två förtydliganden skall göras. En neutral bolagsskatt genererar skatteintäkter nettonuvärdet för den marginella investeringen är trots att noll, eftersom alla projekt visar positiva nettonuvärden resulterar i som skattebetalning även de låneñnansieras. Såtillvida är en neutral en om övervinstskatt. Dessutom gäller att de bolagsskatt att anse som en ren marginella projekt ett positivt nuvärde ex post kommer att som ger skattebetalning från bolagssektom till staten. Dessa båda generera en omständigheter snedvrider emellertid inte resursallokeringen eftersom besluten grundas på förväntningar och de projekt som ex ante är lönsamma före skatt kommer det också efter skatt så länge att vara skattesatsen är mindre än 100%. För vårt vidkommande betyder ovanstående att om bolagsskattesystemet är approximativt neutralt vid låneñnansiering och om den marginella investeringen finansieras lånat kapital, kommer avvecklingen av av dubbelbeskattningen inte att ha någon effekt på investeringsvolymen. Denna slutsats är intuitivt uppenbar eftersom avkastningen på dessa investeringar redan idag enkelbeskattas. Bolagsskatten är traditionellt inte neutral med avseende avkastning till kapital. Slutsatsen blir därför armorlunda om den marginella eget investeringen antas finansierad med kvarhållna vinster eller nyemitterat kapital. Beskattning sker även ante bolagsnivå och vinsterna blir ex dubbelbeskattade via skatten reavinster respektive utdelningar på personlig nivå. Avkastningskravet de marginella investeringarna påverkas därför uppåt dubbelbeskattningen. Tekniskt sett innebär en av lättnad kalkylräntan för ägarens avkastning sjunker varvid den att marginella investeringens lönsamhet stiger och investeringsnivån påverkas positivt.

2.4 Investeringsbesluten med accelererade värdeminskningsavdrag

I realiteten är bolagsskatten knappast neutral ens med avseende på låneñnansiering beroende på två faktorer. Den ena är att förluster genomgående behandlas asymmetriskt mot vinster. Detta tar sig uttryck underskottsavdrag räntejusteras, att de kan förlorade vid i att

O Att utgår ifrån att utdelningar är avkastning på nyemitterat kapital beror på att man håller företagets investerings- och upplåningspolitik konstant kommer en om man nyemission att leda till att kvarhållna vinster måstedelas ut.

SOU 199329 Bilaga 2 155

ägarbyte och att skatt inte restitueras vid konkurs. Den andra orsaken är att värdeminskningsavdrag medges i snabbare takt än den ekonomiska värdeminskningen. Vad det egentligen handlar är företagen får om att en räntefri skattekredit storlek växer med skattesatsen, dvs. högre vars skattesats desto större skattekredit. Eftersom denna skattekredit är räntefri borde företagen i normalfallet i första hand använda sig denna typ av av finansiering av sina investeringar och först i andra hand att utnyttja lånefmansiering eller beskattade kvarhållna vinster.

De entydiga resultat av en avvecklad dubbelbeskattning erhölls i som föregående avsnitt vid förekomsten neutral bolagsskatt kan därför av en behöva modifieras enligt följande. För det första kan det ha betydelse om lättnaden läggs på bolagsnivå eller ägarnivå eftersom möjligheten att utnyttja räntefria skattekrediter kan minska lättnaden läggs om bolagsnivå. För det andra kan sänkning skatteuttaget i del en av en av skattesystemet komma att behöva finansieras höjning genom en av en annan skatt. Om denna kompensatoriska åtgärd består i att bølagsskatte-

satsen höjs, är effekten på investeringarna sådan åtgärd oklar av en eftersom visserligen den framtida avkastningen blir hårdare beskattad

men värdet av räntefria skattekrediter samtidigt stiger.

2.5 Utdelningsbeskattningens betydelse för investeringsvolymen

I detta avsnitt fokuseras intresset vilken betydelse lättnader i utdelningsbeskattningen har jämfört med lättnader i beskattningen av kvarhållna vinster. Genomgående antas därmed alla investeringar att finansieras med en konstant andel lån. Den fråga här är alltså som reses följande; givet att egenkapitalfinansiering sker den marginella av investeringen, har relationen mellan utdelningsbeskattningen och

reavinstbeskattningen någon betydelse för investeringsnivån i ekonomin Svaret på frågan är avgörande för i vilken utsträckning en lättnad i dubbelbeskattningen utdelningar är lika eller mindre önskvärd av mer, än en lättnad i reavinstbeskattningen.

2.5.1 Tobins q-teori

Tobins q-teori anger att om förhållandet mellan marknadsvärdet på företaget och återanskaffningsvärdet på företagets tillgångar, är större q, än kan företagen öka aktieägarnas förmögenhet helt enkelt genom att nyemittera aktier och använda för investeringsprojekt pengarna nya som genererar allt lägre avkastning tills marknadsvärdet på den utestående aktiestocken är lika med återanskaffningsvärdet. På motsvarande sätt kan aktieägarnas förmögenhet ökas om q är mindre än 1 att företaget genom

l Detta bekräftas genomgåendei Sinn 1987. Erfarenheten i Sverige är dock att företagen inte fullt ut utnyttjar dennamöjlighet utan betalar skatt trots att outnyttjade möjligheter till avskrivningar föreligger Kauniainen Södersten1993.

SOU 199329 156 Bilaga 2

säljer tillgångar och köper tillbaka aktier från aktieägarna, dvs. i princip

att sätta ned aktiekapitalet. Det sistnämnda förfarandet är

genom emellertid antingen krångligt eller beskattas ofördelaktigare hos aktieförsäljning till andra än företaget eftersom förfarandet utdelägaren än ningsbeskattas. l sådant fall kommer q-värdet att kunna vara bestående mindre än närmare bestämt kommer dess lägsta permanenta nivå att bestämmas förhållandet mellan utdelningsskattesatsen, tab, och reaav

vinstskattesatsen, enligt formeln 1-tdiv1-tg.3 Detta inses om vi

värdet kronas utdelning efter skatt är l-tdiv för aktieäganoterar att av en medan marknadsvärdet företaget stiger denna krona behålls i ren om företaget i stället för att delas ut. Värdestegringen är dock beroende av q-värdet, dvs. hur lönsamheten är i den marginella investering som denna

kan användas till. Ökningen i företagets värde ger netto efter

krona reavinstskatt Aktieägaren indifferent mellan utdelade vinster

q l-ts. är

och kvarhållna endast om l-tdiv q1- dvs. då q l-tdiv1-t8.

Eftersom utdelningsskattesatsen normalt är högre än den effektiva reavinstskattesatsen innebär detta att q är mindre än 1 vilket implicerar nyemission aktier typiskt sett endast sker vid brist på kvarhållna att av vinster, eftersom värdet att investera en ny krona finansierad via av nyemission i normalfallet är mindre än priset nya tillgångar. Enligt kommer således kvarhållna vinster att föredras framför detta resonemang nyemissioner så länge de förmår täcka fmansieringsbehovet.

2.5.2 Den på hur den marginella investeringen finansieras nya synen

Konsekvensen q-värdet permanent är lägre än 1 är att bolagens av att utdelningar bestäms residual efter det att finansieringen av som en investeringar via kvarhållna vinster har uttömts. Hur påverkas då avkastningskravet företagen möter av utdelningsbeskattningen som Då det gäller utdelningsbeskattningens storlek förutsätts att avkastningskravet investeringar finansieras med kvarhållna vinstmedel vara som opåverkat. Men alla vinster i bolaget skall så småningom delas ut och kommer att beskattas utdelning någon gång i framtiden. Detta reser som frågan varför utdelningsbeskattningen inte påverkar avkastningskravet. Svaret blir tydligast tänker sig att situationen liknar den vid om man utgiftsskatt, nämligen det vid tidpunkten noll förstöras att som sparas med möjligheten även den skatt skulle ha erlagts om att spara som konsumtion det sparade beloppet i stället hade skett. Denna förhöjning av i sparandet emellertid tillbaka den dagen det sparade kapitalet faktiskt tas konsumeras både avkastningen och kapitalet beskattas. Spargenom att avdraget uppväger dock exakt beskattningen vid konsumtion om skatte-

satserna är konstanta över tiden.

z Om Tobins i genomsnitt för ett företags tillgångar är mindre än 1 innebär det q det lönsammare för ett annat företag att köpa upp det förstnämnda företaget att vore jämfört med på marknaden anskaffa motsvarande tillgångar. att 3 Reavinstskattesatsenär beräknad effektiv skatt med hänsyn till innehavssom periodens längd.

SOU 199329 Bilaga 2 157

I fallet med utdelningsbeskattning kan bolaget inte bara behålla det som aktieägaren avstår ifrån netto om pengarna verkligen skulle delats ut, bolaget kan även kvarhålla ägarskatten på denna utdelning. Detta uppvägs emellertid exakt av att utdelat belopp i framtiden kommer att beskattas. Staten kommer då att ta tillbaka den skattekredit sparandet som av utdelningsskatten innebar och statens avkastning på denna kredit blir densamma som aktieägarens på hans sparade del. Därför påverkar inte utdelningsbeskattningen beslutet att dela ut nu eller Utdelningssenare. skatten kommer helt enkelt att tas ut någon gång givet att kapital har satsats i bolaget. Under förutsättning att utdelningsskattesatsen är konstant påverkas inte heller företagets värde av beslutet att kvarhålla vinster kontra dela ut. Skulle däremot utdelningsskattesatsen förändras i relation till reavinstskattesatsen förändras det permanenta q-värdet med en åtföljande omedelbar kapitalisering i företagets värde vilket resulterar i

windfall gains losses. Fortfarande gäller dock att beslutet att dela ut inte påverkas.

Annorlunda förhåller det sig med reavinstbeskattningen, är den som andra delen i dubbelbeskattningen av bolagsvinster. Om företag i första hand antas finansiera sina investeringar med kvarhållna vinster kommer en förändring av reavinstskattesatsen att påverka det avkastningskrav som ställs från ägarnas sida. Eftersom q-värdet är ett uttryck innehåller som en qfektiv reavinstskattesats är det uppenbart att inverkan från förändringar i reavinstbeskattning blir beroende av ägarens innehavstid av aktien. Om vi tänker oss att det är ägare under hela bolagets samma livstid kommer tydligen reavinstbeskattningen att sakna betydelse för ägarens avkastningskrav. Omsätts däremot aktien ofta i förhållande till bolagets livstid får reavinstbeskattningen en större betydelse. I fall ägaren har ett givet avkastningskrav beroende på hans alternativa placeringsmöjligheter innebär detta att bruttoavkastningskravet före både bolagsskatt och reavinstskatt är högre om reavinstskatten finns jämfört med den om inte finns. Reavinstbeskattningen medför därför reala effekter på investeringsnivån. Vid en isolerad lättnad i reavinstskattesatsen, gäller att det permanenta q-värdet sjunker med åtföljande förluster för aktieägarna samtidigt som nyinvesteringar kommer till stånd avkastningskravet på dessa blir lägre till följd av den lindrade dubbelbeskattningen. En sådan sänkning av reavinstskattesatsen får därmed enligt den nya synen den kanske icke-intuitiva effekten att börskurserna sjunker medan nyin-

vesteringama stiger.

Tilläggas skall också att en simultan lättnad i både utdelnings- och reavinstskattesatsen inte kapitaliseras alls om lättnaden utformas så att q-värdet förblir oförändrat. I normalfallet innebär detta att utdelnings-

4 Denna slutsats modifieras om en utdelningsskatteskärpning utannonseras före ikraftträdandet. Företagenkan då undgå den skärptautdelningsskatten genom att dela ut före ikraftträdandet. OECD 1991 s.28 . Sammaeffekt uppstår om ett investeringsbidrag introduceras enligt Auerbach Kotlikoff 1987 s. 132.

158 Bilaga 2 SOU 199329

skatten måste sänkas mer än reavinstskatten. Företagen reagerar i denna situation med ökad efterfrågan på ägarkapital för att använda det till investeringar. Det ökade utbud av riskkapital som sänkningen medför pâ grund att aktieplaceringar blivit mer gynnsamma relativt andra av placeringar, sugs därför upp av företagen. Windfall gains losses är således, enligt denna teori, mindre sannolika vid samtida förändringar i både utdelnings- och reavinstskatten än vid en isolerad förändring i utdelningsbeskattningen.

2.5.3 Den traditionella på utdelningsbeskattningens betydelse synen Den traditionella synen gör gällande att utdelningarna är nödvändiga för aktieägarna och fungerar ett sätt att signalera resultatet i företaget till som marknaden. De också som en lösning principal-agent-problematises ken, dvs. det faktum att ägarna och företagsledningen möjligen har olika målsättningar för företagets verksamhet. Detta resonemang synes bäst in den kategori av ägare som i kapitel l kallas för passiva ägare. passa Särskilt betonas att det är på marginalen lika bra för ägaren med 100 kronor i handen som erhållen utdelning jämfört med 133 kronor i bolaget i form kvarhållen vinst. Det kan därför att föredra att erhålla av vara vinsten utdelning även om detta är förknippat med en högre som skattekostnad. Vid dubbelbeskattning av utdelningar kommer det enligt denna teori en att bli dyrare att genomföra den nödvändiga signaleringen vilket höjer kapitalkostnaden. Utgångspunkten är att l krona i form av kvarhållen vinst på marginalen representerar en kostnad på l krona för aktieägaren dels utebliven nettoavkastning, dels förlorad information och genom kontroll över penningflödet där den senare kostnaden i jämvikt exakt motsvarar merskatten på utdelningen. Med tidigare använda beteckningar innebär detta kostnaden för utebliven signalering betecknas med att om

det som aktieägaren förlorar vid utebliven utdelning är l-tg-s, vilket antas

vara lika med det han skulle fâ behålla vid utdelning, l-tdiv. Detta implicerar att kostnaden för att finansiera en investering med kvarhållen vinst är densamma att göra det med nyemitterat kapital. q blir därsom med 1 i jämvikt till skillnad från den tidigare ansatsen som omfattas av förespråkarna för den nya synen, där q permanent kan vara mindre än Eftersom kostnaden för att finansiera investeringar med nyemitterat kapital är densamma som med kvarhållen vinst, betyder detta att utdelningsbeskattningen höjer avkastningskravet för både kvarhållen vinst och nyemitterat kapital. En avvecklad utdelningsbeskattning får därmed större inverkan resursallokeringen än vad den nya synen förutser. Nya investeringar kommer till stånd och dessa finansieras åtminstone delvis med nyemissioner vilket innebär att påverkan på gamla aktiers värden inte blir så stor. Ju mer elastiskt hushållens utbud av kapital respektive starkare företagens reaktion i investeringsaktiviteten blir en

16 Exemplet förutsätter utdelningsskatt på 25% vilket skulle givit aktieägaren100 en kronor kvar av den kvarhållna vinsten i bolaget om utdelning hade skett.

SOU 199329 Bilaga 2 159

avvecklad utdelningsskatt desto mindre blir prisförändringen aktiekursen och därmed storleken på kapitaliseringseffekten. Problemet med windfall gains är därmed inte lika stort enligt detta synsätt.

2.6 Betydelsen öppen ekonomi

av en

I detta avsnitt överges antagandet att bolagen agerar i en sluten ekonomi.

Som nämnts i kapitel l innebär detta att nedanstående diskussion i första hand är relevant för de stora företagen har tillgång till de intersom nationella marknaderna för riskkapital. Den fundamentala skillnaden mellan sluten och öppen ekonomi en en är att resurser är rörliga över gränserna. Detta medför två grundläggande effekter på ekonomin av betydelse för våra Den första är resonemang. att räntan i ekonomin blir frikopplad från det inhemska sparandet. Den andra är att de lättrörliga skattebasema blir svårare att beskatta. Detta innebär,

sett från teorin om optimal beskattning, att skatterna i större utsträckning än i fallet med sluten ekonomi måste belasta orörliga resurser. Finansiellt kapital därvidlag det lättrörliga. Eftersom anses vara mest räntekostnader är avdragsgilla på bolagsnivâ och individer som mottager räntorna normalt beskattas efter residensprincipen är denna del av kapitalinkomstbeskattningen bortsett ifrån ökad kontrollproblematik - en - inte så värst annorlunda än i fallet med en sluten ekonomi. Det som förändras i detta sammanhang är att den internationella räntenivån kommer att uppfattas given på grund arbitragemöjligheter mellan som av länder. Investeringsnivån blir därmed oberoende det inhemska av sparandets storlek och ränteanpassningar är den mekanism, som som skapar jämvikt mellan sparandet och investeringarna i sluten ekonomi, en kommer i en öppen ekonomi att bytas enbart kvantitativa ut mot anpassningar i investeringsaktiviteten. Ovanstående innebär sålunda att effekterna bolagsskatten av kan frikopplas från den personliga beskattningen av avkastningen till ägarna. Vår uppgift är i första hand att utvärdera effekterna lättnad i av en dubbelbeskattning inte bolagsskattens effekter Oberoendet av per se. mellan ägarbeskattningen och bolagsbeskattningen medför dock att analysen måste skilja på två olika alternativ. Det första är effekterna av en lättnad i dubbelbeskattningen genom ett utdelningsavdrag bolagsnivå. Det andra är effekterna av lindrad dubbelbeskattning på ägarnivå

genom t.ex. slopad beskattning utdelningar. I båda fallen torde gälla av

att kvarhållna vinster måste beskattas fullt ut på bolagsnivâ medan

reavinstbeskattningen lindras på ägarnivå. Uppdelningen analysen på av

17Se Gerardi m.fl. 1991 s. 311. 8 Normalt sett innebär detta högre skattebelastning på lågutbildad arbetskraft, en jordägare, varor som inte kan fraktas över gränserna höga utan transaktionskostnader t.ex. livsmedel etc. En internationalisering ekonomin innebär därmed av att traditionella omfördelningsambitiøner kommer att bli svårare att realisera. Om en lättnad i beskattningen kvarhållna vinster på bolagsnivå av ges medför detta ett incitament att användabolagen för indirekt banksparande i stället för att ägarna sparar direkt.

SOU 199329 160 Bilaga 2

detta sätt belyser skillnaden mellan att lätta på dubbelbeskattningen lindring på bolagsnivâ kontra en lindring ägarnivå. Denna genom en skillnad mindre betydelse i sluten ekonomi men är central i en är av en öppen.

2.6.1 Enkelbeskattning lättnad på bolagsnivâ genom

Enkelbeskattning lättnad via ett utdelningsavdrag på bolagsnivâ genom inhemska ägare placerar i utlandet riskerar att bli innebär att som dubbelbeskattade medan såväl inhemska som utländska ägare som placerar i inhemska företag blir enkelbeskattade under förutsättning att utdelningsavdrag för utdelning till utländska ägare. även ges Gängse teori utgår ifrån antagandet att utländska kapitalägare har ett

givet avkastningskrav netto efter bolagsskatt. Bolagsskatten kan därför

källskatt, driver avkastningskravet före bolagsskatt ses som en som upp vilket medför mindre kapitalstock jämfört med situationen med en en bolagsskatt i den mån den marginella investeringen finansieras med lägre kapital. Eftersom det tar tid att förändra den reala kapitalstocken eget kommer kapitalägama under övergångsperiod att bära en del av en bolagsskattens incidens. På lång sikt kommer emellertid antingen konsumenterna eller löntagarna att får bära hela skatten i form av högre priser eller lägre löner.

Övergången till enkelbeskattning lindring bolagsnivâ via

genom en utdelningsavdrag sänker enligt detta avkastningskravet ett resonemang brutto ned de utländska investerarnas avkastningskrav före personliga mot utdelningsavdraget även tillkommer dem. Investeringsnivån skatter, om påverkas därmed positivt i den mån den marginella investeringen

finansieras med nyemissioner. förutsättningarna givna i föregående avsnitt för en lindrad Enligt dubbelbeskattning utsätts kvarhállna vinster för full bolagsskatt. Inhemska i detta läge skattebefriade för sina reavinster medan utländska ägare är skattesituation är beroende deras hemländers interna regler för ägares av sådana vinster. Detta innebär att den föregivna lättnaden inte omedelbart påverkar de utländska ägarnas avkastningskrav till skillnad från de inhemska ägarnas. En viss omfördelning av ägandet kan i detta läge förväntas, alternativt att bolagen ändrar beteende till att övergå till finansiering med nyemission då det gäller den marginella investeringen. vilken utsträckning stämmer ovanstående resonemang om bolagsbe- I skattningen är neutralt utformad I den situationen har bolagsbeskattningens nivå ingen betydelse för nettonuvärdet för den marginella investeringen. Om således avdrag motsvarande den ekonomiska ges värdeminskningen och de marginella investeringarna är lánqinansierade

fungerar inte bolagsskatten som en källskatt utan som en ren över-

20 Kotlikoff Summers 1987. t.ex. 21 Ar produktionen för världsmarknadskonkurrens med givna priser för landet utsatt får löntagarna bära hela skatten. Det bör även noteras att löntagare och konsumenter endast delvis tillhör samma grupp.

SOU 199329 Bilaga 2 161

vinstskatt. En lättnad på bolagsnivå i dubbelbeskattningen är i detta fall endast att betrakta som en lindring i denna övervinstbeskattning och påverkar därmed inte kapitalstockens storlek. En fråga i sammanhanget är hur analysen påverkas av att bolagsskatten inte är neutral. Det blir då fullt möjligt att en lindring dubbelbeskattav ningen genom åtgärder på bolagsnivå sänker värdet på förekommande skattekrediter och därmed åtminstone på kort sikt förändrar resultatet av utvärderingen vad gäller effekten på det investerade kapitalet i ekonomin. Mekanismen är densamma tidigare; värdet värdeminsksom av ningsavdragen sjunker med sjunkande skattesats. Detta gäller i än högre utsträckning om en lättnad av beskattningen på bolagsnivå kompenseras av åtgärder på ägamivå t.ex. förändringar i den allmänna kapitalinkomstbeskattningen. Slutsatsen är således att effekterna lindring i dubbelbeskattningen av en via lättnader på bolagsnivå inte kan bestämmas entydigt utan är beroende av hur de marginella investeringarna finansieras.

2.6.2 Enkelbeskattning med lättnad på ägamivá

Om lättnaden ges på ägarnivå i stället för på bolagsnivå kommer inte utländska ägare automatiskt i åtnjutande den. Även här är emellerav tid den relevanta frågan i vilken mån finansieringen sker med eget kapital eller lånat. Som tidigare gäller att om investeringarna marginalen är finansierade med lånade medel uteblir investeringsresponsen. Det intressanta fallet är således fallet med egenkapitalfmansiering. Till att börja med kan noteras att eftersom utländska ägare inte kommer i åtnjutande av ändringen i dubbelbeskattningen kommer deras avkastningskrav att vara oförändrade. Om utlänningarnas avkastningskrav

är oförändrade medan de inhemska kapitalägarnas sjunker, är den rimliga

utgången av detta att ägandet förskjuts från utländska till inhemska ägare. De inhemska ägarna kommer att kunna erbjuda de utländska ett högre pris för de aktier som handlas av utlänningar varvid dessa stimuleras till försäljning grund den ökade avkastningen på aktierna för deras del. av Denna process pågår tills antingen de inhemska ägarna inte längre är villiga att omplacera till aktier, varvid avkastningen på aktier visserligen har stigit men inte börskursema, eller alla utlandsägda aktier har övertagits av inhemska ägare. Om det förstnämnda fallet inträffar innebär detta ingen skillnad i avkastningskrav för bolagens del. Skulle det senare inträffa kommer priset på aktier att fortsätta att stiga varvid avkastnings-

kravet de facto sjunker för bolagens del och investeringsrespons

en kommer till stånd. Bolagen kommer att kunna nyernittera aktier på grund

av de högre aktiekurserna och fler investeringsprojekt blir lönsamma på

grund av det lägre avkastningskravet.

11 Se Sinn 1987, s. 272 och 278. Möjligheten finns dock att i dubbelbeskattningsavtal föreskriva att bolagsskatten skall restitueras till utlänning.

162 Bilaga 2 SOU 199329

En förutsättning för denna analys är emellertid att de inhemska ägarna endast får lättnad utdelningar som emanerar från inhemska bolag. en fall kommer den inhemska kursökningen inte till stånd då I annat kapitalägarna kommer att föredra att placera i utländska aktier i stället för inhemska när väl de inhemska aktierna har köpts upp från utlandet. En möjlighet är naturligtvis också att slutsituationen är att såväl inhemska utländska ägare äger både inhemska och utländska aktier. som Det finns emellertid faktorer motverkar denna tendens till ägarsom skifte. Den främsta är att ägandet av företag i andra länder i huvudsak sker via bolag i hemlandet. Dessa kan vara mindre känsliga för förändringar i beskattningen på ägarnivå än bolag som ägs direkt via portföljinesteringar. Möjligheterna att undgå bolagsskatten genom olika manipulationer inom multinationella bolag innebär sarmolikt att ägarförändringarna blir mindre än väntade.

2.6.3 Modifieringar den teoretiska modellen av En omständighet inte har beaktats tidigare är den i föregående som avsnitt nämnda möjligheten för multinationella bolag att via olika transaktioner, t.ex. intemprissättning, föra vinster från högskattesom länder till lågskatteländer och därmed undgå beskattningen av bolagsvin- Effekten variationer i bolagsskattens höjd är i detta fall oklar, ster. av eftersom den inte kommer att inverka dessa företags investeringar men väl deras skattebetalningar. De reala faktorerna påverkas i den här situationen inte direkt bolagsskatten utan i stället av vad som sker för av kompensera förändringarna i skatteintäktema på grund av detta att beteende. En avvecklad dubbelbeskattning genom ett utdelningsavdrag, som även tillkommer utländska ägare åtminstone bolag innebär i detta fall endast kostnaden för att genomföra åtgärden i termer av skatteförluster blir att mindre än förväntad eftersom inga eller små vinster tidigare har blivit beskattade hos dessa bolag. Effekten torde i stället bli att vinstöverföring via intemprissättning byts mot öppna utdelningar. Detsamma blir sannolikt resultatet de utländska dotterbolagen intemfmansierats med om kvarhållna vinstmedel. I detta fall innebär avvecklad dubbelbeskattning en utdelningsavdrag att detta beteende förändras i riktning mot en genom större grad hemtagande utdelningar eftersom moderbolaget då kan av av undgå skatten på kvarhållna vinster i dotterbolaget och sannolikt få utdelningen skattefri i hemlandet. Skatteförlustema blir större än i situationen att vinster inte tidigare beskattats på grund av intemprissättningsåtgärder, samtidigt utländska investeringar inom landet kan som komma att öka. Ytterligare omständighet, som inte har beaktats tidigare är förändrat en beteende, inte bara från de skattskyldigas sida vad gäller valet av ñnansieringsmetod för den marginella investeringen, utan även från andra

24 Jämför diskussionen nedan intemprissättning. om

SOU 199329 Bilaga 2 163

länder som reaktion på det egna landets åtgärder. Detta är särskilt relevant i den mån lättnader i beskattningen avser att stimulera allokeringen av reala resurser till landet via utländska investeringar. Som framgått ovan är detta enligt den vanliga teoretiska modellen fallet då lättnaden tillkommer genom att ett utdelningsavdrag införs bolagsnivâ. Avkastningskravet sjunker då på investeringar som finansieras via nyemissioner. Skulle det däremot vara så att andra länder på reagerar en sådan åtgärd med att införa interna regler, som omintetgör minskningen i avkastningskravet på grund av utdelningsavdraget, medför det att avkastningskravet liksom investeringarna förblir oförändrat, att men skatteinkomsterna tillfaller utlandet i stället för det egna landet. Till slut skall även noteras att i den teoretiska modellen hålls de utländska kapitalägarnas skattesituation konstant. Resultatet detta är att av lättnader som genomförs på ägamivå inte får någon effekt på de utländska ägamas avkastningskrav. Denna slutsats behöver emellertid modifieras i den mån det via dubbelbeskattningsavtal går att komma överens om att lättnader på ägarnivå skall tillfalla även de utländska ägarna. Skillnaden mellan den öppna och slutna ekonomimodellen blir därvid mindre genom att ägarnas skattesituation måste beaktas även för de stora företagen.

2.7 Empiriska studier

I detta avsnitt redovisas ett antal empiriska studier ett eller annat som sätt har anknytning till frågan om hur utdelningsbeskattningen påverkar

fmansieringssätteLVid en bedömning av de olika hypotesema framgår att

det som talar till fördel för den traditionella framför allt är att synen företagen verkar vara synnerligen obenägna att ändra sina utdelningar. Enligt den nya synen borde dessa fluktuera mycket eftersom de är residualen i företagens finansiella politik. Till exempel skulle förekomsten av innovationer påverka utdelningarna negativt då sådana borde leda till ökade investeringar och krav på att tillgängliga medel används för detta. Den nya synen lider också av det faktum att företag faktiskt samtidigt

delar ut medel som de emitterar nytt kapital, vilket inte borde ske enligt

denna hypotes. Den traditionella anvisar å andra sidan ett dyrt sätt synen att förmedla information till marknaden på. Rimligen skulle detta kunna gå utan att man behövde betala skatt på alla utdelningar. Gordon Bradford 1980 försöker utifrån den s.k. Capital Asset

Pricing modellen CAPM75 att skatta den amerikanska marknadens vär-

dering av utdelningar jämfört med värdeökningar. De kommer fram till att dessa värderas approximativt likvärdigt vilket implicerar att q-värdet skulle ligga omkring Detta är konsistent med den traditionella synen svârförenligt . men med den nya eftersom reavinster, generellt sett är som lägre beskattade än utdelningar, borde vara att föredra enligt denna syn.

25Denna modell utgår ifrån att avkastningen på en tillgång bestäms av dels nivån på

den riskfria räntan, dels priset på risk multiplicerat med storleken

den risk som rnvesterarentar då han placerar sitt kapital i tillgången. Se Elton-Gruber 1987.

164 Bilaga 2 SOU 199329

Poterba Summers 1985 analyserar effekterna av förändringar i utdelningsbeskattningen i Storbritannien under perioden 1950-81. Utgångspunkten är permanent förändring i utdelningsskatten enligt att en den inte bör ha någon effekt på utdelningarna ifall företagen nya synen finansierar sina investeringar med kvarhållna vinster medan detta borde ske den traditionella synen är korrekt. om De finner starkt stöd för den traditionella synen och menar att den nya har lågt förklaringsvärde. De uppskattar att en ökning av börsvärsynen det med 10% via minskade utdelningsskatter genererar nya investeringmed 15% och att dessa sker till 60% inom ett år från det att omar värderingen aktiekurserna ägde rum. De påpekar också att den av marginella finansieringkällan varierar mellan olika företag vilket gör att den bästa beskrivningen denna är att den är en kombination av av nyernissioner och kvarhållen vinst. De menar slutligen också att även om nyemissionerna är relativt små som andel av den totala finansieringen innebär inte detta automatiskt att utdelningsskatten skulle vara av liten betydelse. Poterba 1987 refererar undersökning på amerikanska data för åren en 1935-1986 och timer ett negativt samband mellan utdelningar och utdelningsskatt, vilket är ett stöd för den traditionella synen. Nadeau 1988 bygger modell som grundar sig helt och hållet på en den traditionella och därför inte direkt används för att testa synen som vilken teori är tillämpbar. Däremot visar hans undersökning, som som omfattar amerikanska data under perioden 1934-1980, att utdelningskvoten utdelningarna som andel av totala vinster är känslig för förändringar i utdelnings- och reavinstskatten, vilket skulle vara ett stöd för den traditionella teorin. Auerbach 1984 studerar hur amerikanska företags val av finansiering under perioden 1958-1977 sarnvarierar med vinstnivån i ekonomin. Hans resultat indikerar att nyernissioner är starkt kopplade till en hög vinstnivå, vilket skulle betyda att företagen endast tillgriper denna ñnansieringsform då kvarhållna vinster har uttömts. Enligt den traditionella synen skulle finansieringssättet vara oberoende av vinstnivån eftersom nyernissioner och kvarhållna vinster betraktas som lika kostsamma. Auerbach noterar också att höjningar i aktieägarnas personliga kapitalinkornstbeskattning sänker avkastningskravet på bolagen. Orsaken till detta är att den alternativa nettoavkastningen som aktieägaren kan få t.ex. från placeringi obligationer sjunker vilket påverkar avkastningskravet aktier och ar därmed stimulerar investeringarna. Bagwell Shoven 1989 undersöker i vilken utsträckning som uppköp företag förekommer i jämförelse med utdelningar. I USA bestod 80% av av cash flow till hushållen av utdelningar år 1977 räntor oräknade medan de hade sjunkit till 40% år 1986. Resten var likvider i samband med övertagandet av aktier från hushållen. Den nya synen utgår ifrån att återbetalning av aktiekapital rubriceras som utdelning och inte som reavinst för ägaren och att q-värdet därför permanent kommer att ligga under Men vid uppköp erhåller hushållen likvider som beskattas som reavinster och därmed kringgås utdelningsbeskattningen. Ett fundamen-

SOU 199329 Bilaga 2 165

talt antagande som ligger till grund för den skulle därmed nya synen raseras. Problemet är att även enligt den traditionella synen borde företagen enligt föriättama inte dela ut någonting utan i stället ägna sig att till hushållen signalera hur lönsamheten bedöms internt företagsledav ningen genom att göra uppköp företag, eftersom detta är ett billigare av sätt att kanalisera likvida medel till hushållen.Tilläggas kan att även enligt Treasuryrapporten har andelen uppköp i förhållande till utdelningarna under andra hälften 80-talet varit mycket stor. av Bolster Janjigian 1991 fokuserar intresset hur 1.160 amerikanska företag förändrade utdelningsbeteende den amerikanska g.a. skattereformen 1986. De frågar sig för det första om relativförändringen mellan utdelnings- och reavinstskatten har påverkat företagen så att de delar ut mer än tidigare och för det andra hur börskursema reagerade då det blev känt hur den slutliga skattereformen skulle se ut. De kommer fram till att de inte kan fastställa något ändrat utdelningsbeteende. Däremot säkerställer de att aktier i bolag, som tidigare hade hög en utdelningskvot steg kraftigare än aktier i bolag med låg utdelningskvot. Av intresse är att börsen reagerade i juni 1986 medan reformens slutliga utseende presenterades i augusti. I Treasuryrapporten redovisas en mängd studier kring frågan om skatternas effekter på utdelningarna. Poterba t.ex. estimerar utdelningarna som andel av vinsterna till 0.46 under 50-talet, 0,40 under 60-talet och 0,45 under 70-talet. I och med skattereformema 1981 och 1986 skärptes beskattningen av reavinster relativt utdelningar vilket ledde till stegrad en utdelningskvot till 0,61. I princip redovisar alla dessa studier att utdelningarna är känsliga för förändringar i utdelningsbeskattningen vilket

är ett stöd för den traditionella synen.

I rapporten används också en beräkningsmodell avseende kapitalkostnadema för lånefmansiering relativt nyemissioner. Kapitalkostnadema sjunker allmänt sett med de olika integrationsförslagen vilket tolkas som en effektivitetsökning. Resultaten kan kortfattat sammanfattas att som utdelningarna skulle stiga liksom även Soliditeten fast i tämligen liten utsträckning.

25Se sid 117 i Treasuryrapporten. 27Se sid 117 och fotnot 31 i Treasuryrapporten.

166 Bilaga 2 SOU 199329

3 Dubbelbeskattningens roll för bolagens expansionsmöjligheter

I detta kapitel redovisas synpunkter gällande dubbelbeskattningens effekter dels på nyföretagande och tillväxt i företag, dels på risktagande. Dessa två frågor hanteras var för sig trots att de i viss mån är relaterade till varandra.

3.1 Dubbelbeskattningen och nyföretagandet

3.1.1 En teori om orsaken till att nya företag bildas

Den traditionella Tobins q-teorin beskriver tillväxten via investeringar i existerande företag. Den kan emellertid användas även för att förklara

varför företag uppstår och varför gamla köps upp. Som framgått

nya kapitel 2 förutsäger teorin att företagen investerar så länge q-värdet av ligger över sitt långsiktiga jämviktsvärde och disinvesterar vid det omvända fallet. Detta beror på att q-värdet är ett uttryck för den förväntade lönsamheten i den marginella investeringen jämfört med kostnaden för investeringsvaran. Både lönsamheten och kostnaden är avhängiga skattesystemets utformning. Låt utgå ifrån att idéer genererar nya investeringar. Dessa idéer oss nya tillkommer ett resultat av ansträngningar inom existerande företag som eller privata innovatörer. För de senare gäller att de kan antingen av företag eller sälja sina innovationer till redan existerande. starta nya Antag att existerande bolag har en komparativ fördel i finansnu ieringen investering genom att de kan använda kvarhållna av en ny vinster eller lånefinansiering till skillnad mot nystartade bolag, som måste

lita nyemissioner finansieringskälla. Detta skulle innebära att

som innovationer alltid borde säljas till existerande bolag och aldrig leda till startades. En hypotes till varför detta empiriskt sett inte är fallet att nya kan förutom psykologiska faktorer vara förekomsten av sökkost- - nader hos existerande företag i termer av att finna innovatörerna, kostnader för att förhandla fram lösningar med dem liksom företagens transaktionskostnader kring hanteringen av innovationerna vilka sammantaget gör att den komparativa fördelen i finansieringen vid en viss nivå på andra kostnader kommer att vara uppvägd av dessa. Det kommer då att lönsamt för innovatören att starta ett nytt företag än att sälja vara mer innovationen till ett redan existerande.

28 Teorin bygger på förda i King 1989. Här bortses ifrån nyföretagande resonemang kommer till att individer startar eget för att de blivit arbetslösa, vantrivs som genom på sitt tidigare arbete och liknande. Orsaken härtill är att skattesystemet knappastkan ha till uppgift att stimulera ett byte från anställning till egenföretagande,dvs. ändring av organisatorisk form för arbetet. Visserligen kan detta vara effektivitetshöjande genom att människors drivkrafter förändras, men det kan också vara tvärtom genom att det finns s.k. skalfördelar i arbetets organisation vilka går förlorade vid företag.

ngystartandet av

2 Den komparativa fördelen antas bero på att kostnaden för finansiering med nyemission är högre än den för kvarhållna vinster men kan även bestå i möjligheten för stora företag att finansiera sig på den internationella marknaden för riskkapital.

SOU 199329 Bilaga 2 167

Dubbelbeskattningen utgör i detta sammanhang den faktor som påverkar förekomsten av den komparativa fördelen i finansieringen. Om det är så att kvarhållna vinster är billigare ur skattesynpunkt än nyemissioner som frnansieringskälla t.ex. grund av lägre effektiv skattesats på reavinster jämfört med utdelningar, skulle en avveckling av dubbelbeskattningen eliminera denna komparativa fördel med effekten att antalet nystartade företag blev fler. samhällsekonomiskt sett skulle detta medföra inbesparade kostnader kring exploateringen av innovationer och på sikt sannolikt stimulera konkurrensen i företagssektom med åtföljande positiva välfardseffekter via ett ökat antal företag i ekonomin.

3.1.2 Finansieringen av nya företag Ett fundamentalt antagande för slutsatsen i föregående avsnitt att var nya företag finansieras med nyemissioner. Med tanke diskussionen kring den nya och traditionella synen på den marginella investeringens finansiering i kapitel 2 redogörs här för likheter och skillnader i uppfattningen om hur nyföretagandet påverkas av beskattningens

utfonnning.

Enligt den nya synen sker nyemissioner främst då företag nystartas. Dessa kommer att nyenrittera aktier och investera så länge q-värdet på den marginella investeringen är större än Eftersom de måste lita finansiering via nyemissioner antas de vara utsatta för dubbelbeskattningen av utdelningar. Detta gäller även om dessa inte betalas ut förrän företaget slutat tillväxa och därigenom har kvarhållna vinster som överstiger investeringsbehovet. Vid en lättnad i dubbelbeskattningen av utdelningar skulle således avkastningskravet från ägamas sida sjunka och antalet nystartade företag bli fler. Det traditionella synsättet kan i detta sammanhang behandlas tämligen kortfattat. Utgångspunkten är här att alla företag har behov att av utnyttja nyemissioner som finansieringsforrn. Detta gäller särskilt för nystartade bolag. Det är då omedelbart klart att en lättnad i dubbelbeskattningen av såväl utdelningar som kvarhållna vinster sänker avkastningskravet på nya investeringar, höjer investeringsnivån och även påverkar nyföretagandet positivt. Slutsatsen är således att nyföretagandet skulle öka såväl enligt den nya som den traditionella synen grund av en lindring i utdelningsbeskattningen. Några ytterligare kommentarer är på sin plats i detta sammanhang. Det är otvivelaktigt så att nystartandet av aktiebolag fordrar att åtminstone det lagstadgade minsta aktiekapitalet nyernitteras. Den fråga som är mer intressant är emellertid i vilken mån ett för investeringarna ytterligare nödvändigt riskkapital kan undgå dubbelbeskattningen genom att det rubriceras lånat kapital. I så fall skulle en lättnad av utdelningsbeskattningen ha liten effekt på nyföretagandet. Frågeställningen är i huvud-

30Diskussionen bygger i hög utsträckning på Zodrow 1991.

168 Bilaga 2 SOU 199329

sak relevant för små och medelstora företag där ägarna är utsatta för det andra ledet i dubbelbeskattningen. Uppenbarligen är det möjligt att formellt sett benämna riskkapital för lånat kapital om det inte finns regler i lagstiftningen som förhindrar s.k. underkapitalisering bolaget. Det är icke desto mindre klart att den av avkastning kan erhållas enkelbeskattad detta sätt inte kan vara som högre än norrnalavkastning. Möjligheten att erhålla överavkastning enkelbeskattad vara förhindrad genom regler om förtäckt utdelning. synes Teoretiskt sett torde normalavkastning kunna vara riskanpassad, dvs. räntesatsen på lån till riskabla investeringar kan vara hög och ändå bli enkelbeskattad. l grunden gäller detta frågan om vad begreppet ränta rent juridiskt Vid tillämpningen har detta problem lösts genom att det avser. avgörande kriteriet är om räntan är beroende av den framtida vinsten och i praktiken utgör ett vinstandelslån. Detta gäller särskilt om långivaren är i intressegemenskap med ägaren av företaget. Slutsatsen är följaktligen att även om det är möjligt att kringgå dubbelbeskattningen av eget kapital genom att benämna riskkapital för lån kan detta sannolikt endast ske upp till norrnalavkastning för lån. Med tanke på att banker och andra långivare begränsar sitt risktagande genom att begära säkerheter eller ransonera utlåningen är de räntenivåer som kan erhållas enkelbeskattade, begränsade uppåt. Dubbelbeskattningen har därför särskilt stor inverkan då det gäller att höja avkastningskravet för de mer riskabla investeringarna. Ännu ett fenomen förknippat med dubbelbeskattningen utgör det faktum att ägare till små och medelstora företag har mindre möjligheter än ägare till stora företag att leva på kvarhållna vinster i bolaget. Detta beror på att det är svårare att belåna aktier i de förstnämnda företagen än i de därför att marknaden för sådana aktier är icke-likvid. Därmed senare diskriminerar dubbelbeskattningen ägarna till mindre företag jämfört med

större företag. Ägaren ställs med andra ord inför valet att antingen låta

bolaget betala ut högbeskattad utdelning eller sälja aktierna om han behöver medel för privat konsumtion.

3.1.3 Finansieringen av tillväxtföretag och mogna företag Tillväxtföretag antas enligt den nya synen finansiera sina marginella investeringar med enbart kvarhållna vinster om q är mindre än l och eventuellt kombination av kvarhållna vinster och nyemitterat genom en kapital då q är större än Notera att investeringar enligt q-teorin vidtas så länge avkastningen på den sist gjorda investeringen överstiger det långsiktiga q-värdet, som är mindre än l enligt den nya synen. Detta innebär att bolagen har svårt att använda nyernissioner för marginella investeringar och att dessa företrädesvis kommer att finansieras med kvarhållna vinstmedel. Skulle det emellertid vara så att de kvarhållna vinsterna inte förslår till att täcka behovet av riskkapital på grund av stark tillväxt i investeringarna nödgas dessa företag också tillgripa nyemission som finansieringsform.

SOU 199329 Bilaga 2 169

Detta innebär att utdelningsbeskattningen påverkar dessa företag på två sätt. Det första är när de kvarhållna vinsterna inte räcker till, vilket leder till att avkastningskravet på den marginella investeringen drivs med upp åtföljande lägre investeringsnivå. Det andra är via indirekt effekt en som består i att q i sig är beroende skattesatsen på utdelningar eftersom av q

l-tdiQl-tg. En ändring i beskattningen av framtida utdelningar

medför därför ett nytt långsiktigt q-värde. Detta påverkar emellertid enligt den nya synen inte investeringarna i den mån kvarhållna vinstmedel existerar i företagen. En lättnad i utdelningsbeskattningen innebär i princip att den latenta skatteskuld finns vinster behållits som genom att i företaget i stället för att delas ut blir lägre, dvs. lättnaden kommer att kapitaliseras i aktieprisema.

Eftersom nyemissionema inte påverkas lättnaden i utdelningsbeav skattningen är mängden aktier konstant och oberoende hushållens av reaktion. Det innebär att det fördes i kapitel 2 för resonemang som anpassningar i ägandet mellan inhemska och utländska ägare är tillämpligt

även här. För mogna företag gäller att de har kvarhållna vinstmedel som överstiger ñnansieringsbehovet de lönsamma investeringsprojekten de av som ger en avkastning som överstiger q. Vinstmedel kommer därför att delas Även i detta fall medför lättnad ut. en i utdelningsbeskattningen en kapitaliseringseffekt, torde sakna betydelse för investeringsnivån. som Enligt det traditionella synsättet krävs också för tillväxtföretag och

mogna företag att investeringar finansieras med åtminstone viss andel en nyemitterat kapital. slutsatserna för dessa företag skiljer sig därför inte från de som gäller för nystartade. Som nämnts i kapitel l är distinktion mellan passiva och aktiva en investerare användbar. Dessa båda är särskilt intresse i grupper av ett läge då ett företag vill expandera och då detta måste ske tillskott genom av nytt kapital. Den fråga det gäller är huruvida dubbelbeskattning nu påverkar möjligheterna att dessa i någon förändrad engagera grupper utsträckning jämfört med enkelbeskattning. Per definition gäller att de passiva investerarna vill finna lönsamma investeringsobjekt för sitt riskkapital är obenägna blanda sig i men att styrandet av företaget. Vi kan enklast beskriva deras deltagande i företaget som grundat på ett vinstandelslån. Detta har egenskapen att ge investeraren den flexibilitet i placeringshorisonten han önskar som samtidigt som han eller hon får avkastning relaterad till bolagets en vinstutveckling. På så sätt kan också den ursprunglige ägaren få nytt riskkapital och samtidigt behålla kontrollen över bolaget. Problemet med dubbelbeskattningen är att den passive investerarens avkastning blir beskattad som utdelning och inte ränta. Därigenom kommer som dennes avkastningskrav att öka grund den större skattekilen, vilket av får en negativ inverkan på möjligheten för bolaget expandera. att

3 En viss del av avkastning kan möjligtvis bli beskattat ränta, som men det är ointressant för vår diskussion eñersom år intresserade av hur beskattningen påverkar riskkompensationen inte normalavkastningen.

SOU 199329 170 Bilaga 2

Då det gäller anlitandet externa aktiva investerare utgör dubbelav beskattningen också nackdel samma orsak, men i detta fall är det en av rimligt det i första hand är andra faktorer som påverkar den att anta att ursprunglige innovatörensägarens beslut vidare expansion. Skall om denne aktiv investerare måste han släppa en del eller hela engagera en makten ifrån sig. Ytterligare faktor beakta i sammanhanget är att den aktive en att investeraren många gånger finner det angeläget att bestämma köpeskillingen vid övertagandet aktier i bolaget som beroende av framtida av vinst. I detta fall blir således den ursprunglige innovatörenägaren en passiv investerare ett vinstandelslån till den nye aktive genom att ge investeraren. Utmärkande för aktiva investerare är att dessa företrädesvis är mogna företag med god tillgång på likviditet och dessutom, i ett dubbelbeskattningssystem, den omtalade komparativa fördelen i finansovan ieringen. Detta är typiskt sett större företag som har uppnått en optimal nivå på sin produktion i förhållande till den långsiktiga kostnadsbilden och därför slutat växa vad avser sina ursprungliga produkter. Deras som tillväxt sker i stället uppköp andra företag t.ex. tillväxtföretag. genom av Dubbelbeskattningen bidrar därigenom via deras komparativa fördelar i finansieringen till mängden stora företag ökar på bekostnad av de att mindre företagens möjligheter att bli medelstora. Ur samhällsekonomisk synpunkt det icke-önskvärd effekt eftersom konkurrensen synes vara en mellan företag hämmas då uppköp sker.

3.2 Skatter och risktagande

3.2.1 Dubbelbeskattningens effekter på risktagandet

I det följande frågan i vad mån dubbelbeskattningen inverkar penetreras på beslutet att ta ytterligare risk jämfört ett enkelbeskattningssystem. Detta skiljer sig ifrån diskussionen i föregående avsnitt som fokuserades på dubbelbeskattningens effekter på företagens finansiering i olika skeden deras livscykel att explicit beakta i vad mån riskbenägenheten av utan påverkas. Det är sedan länge klarlagt att beskattningen kan påverka det totala

risktagandet uppåt. Detta kan enklast beskrivas med en situation där

kapitalägaren kan placera i två olika tillgångar, riskabel och en riskfri. en Det går då visa den förväntade avkastningen vid ett visst risktaganatt att de placeraren kan erhålla utan skatt går att generera även med som skatten portföljanpassning där större andel av kapitalet genom en en placeras i den riskabla tillgången. Det samhälleliga risktagandet ökar därmed eftersom staten kommer att vara sleeping partner i placeringen medan det privata förblir opåverkat av skatten. Omsatt till den tidigare analys innebär detta att risktagantypen av om det påverkas uppåt lättnad i dubbelbeskattningen är det liktydigt av en

32 Domar Musgrave 1944. Se även Stiglitz 1983.

SOU 199329 Bilaga 2 171

med att avkastningskravet på de marginella investeringarna sjunker. Detta skall tolkas som att risktagandet ökar på grund skatt skatten av en om antingen höjer den förväntade avkastningen vid en given risk eller sänker risken vid en given avkastning. Om det är så att staten deltar sleepingpartner i hushållens som placeringar men endast på villkor att staten delar vinster förluster, men innebär detta uppenbarligen att hushållen inte får någon förmån, som uppväger kostnaden för att ha staten med. Ett asymmetriskt system missgynnar därför risktagandet jämfört med symmetriskt ett system. Effekten av kvoteringar och andra begränsningar i förlustutjämningen är att pressa ihop fördelningen för den förväntade avkastningen uppifrån med resultatet att den förväntade avkastningen sjunker proportionellt sett mer än risken. Notera dock att asymmetrierna kan slå hårdast projekt mot med låg risk eftersom hela fördelningen för den förväntade avkastningen förskjuts bort från asymmetrierna riskablare investeringen Sannolikheten för att drabbas asymmetri minskar således med av en ökande risk även om fördelningen blir utspridd. Det är därför från mer teoretisk synpunkt klarlagt om avvecklandet av ett asymmetriskt system

i sig ökar risktagandet.

Närmare bestämt kan effekten av en borttagen skatt enligt ekonomisk analys delas upp i två delar, inkomst- och substitutionseffekt. en en Inkomsteffekten är hänförlig till att den skattskyldige blir rikare då beskattningen sänks därför att hans förväntade inkomst blir högre eller för att inkomsten realt sett blivit värd till följd prissänkningar mer av som beror på de avvecklade skatterna. Substitutionseffekten har samband med att relativpriser mellan tillgångar förändras till följd förändringen. av I detta sammanhang beror inkomsteffekten antingen på en ren förmögenhetsökning till följd windfall gains, vilket den av nya synen förutser om utdelningsbeskattningen lindras, eller på grund av att den framtida avkastningen blir större. Substitutionseffekten innebär däremot att aktieägarna i större utsträckning själva får bära risken för förluster än tidigare och därför vill placera om till säkrare objekt med åtföljande lägre efterfrågan på aktier. Då det gäller inkomsteffekten kan denna gå vilket håll som helst beroende hur individemas inställning till risktagande förändras med stigande förmögenhetinkomst. Vi kan alltså tänka den medför oss att att risktagandet ökar, minskar eller är oförändrat Utgången kan grund härav vara oviss då väger ihop både inkomst- och substitutionsman effekt. Ännu osäker blir analysen då mer man försöker bedöma om det totala risktagandet i ekonomin skulle öka eller minska på grund borttagen av en skatt. Här fokuseras allt att döma intresset på hur olika av gruppers inställning till risktagande ut. Av betydelse är även ser att en skattesänk-

33Sandmo 1985 s. 298. Observera att inkomsteffekten utvärderas vid de ursprungliga relativprisema vilket kan jämföras med situationen att individen erhåller en inkomstökning inte beror som på prisförändringar på tillgångarna.

172 Bilaga 2 SOU 199329

ning sannolikt måste åtföljas en skatthöjning eller utgiftsminskning, nu av eller i framtiden. Denna kompenserande åtgärd kan ha väl så stor effekt på risktagandet borttagandet av den ursprungliga skatten. som Empiriskt sett gäller att högre inkomsttagare i större utsträckning än

andra har placerat i riskabla tillgångar. Detta skulle kunna tyda på att

den relativa riskaversionen sjunker med stigande förmögenhet en större

andel förmögenheten placeras i riskabla tillgångar vid en ökning i av densamma. Portfölj sammansättningen är emellertid delvis åldersberoende då risktagandet avtar med ålder. Vi vet likväl inte säkert det är risktagandet som avspeglas i husom hållens portföljer eller om det är en anpassning till skattesystemets möjligheter att minimera beskattningens effekter på avkastningen t.ex. placera i tillgångar genererar kapitalvinster framför genom att som löpande avkastning, avgör portföljvalet. som

3.2.2 Enkelbeskattning av normalavkastning Av den förda diskussionen i detta kapitel har framgått att dubbelbeskattningens effekter på risktagandet är oklara med hänsyn till förekomsten asymmetrier i systemet. Dessutom gäller att dubbelbeav skattningen missgynnar nyföretagande och tillväxtföretag samt stimulerar till kringgåendeåtgärder. Ur neutralitetssynpunkt vore det önskvärt att likställa beskattningen eget kapital med lånat, åtminstone upp till av nivån för normalavkastning. Orsaken till detta är att snedvridningarna i finansieringen skulle elimineras. Närmare bestämt skulle den relativa fördel lånefmansiering har idag försvinna med åtföljande högre som soliditet i företagen och lägre samhällsekonomiska kostnader för konkurser. Slutligen skulle avkastningskraven investeringar i de små och medelstora företagen sjunka med åtföljande högre investeringsvolym. Det återstår dock att penetrera frågan riskkompensation skall om enkelbeskattas eller om den skall dubbelbeskattas.

3.2.3 Enkelbeskattning av riskkompensation Enligt den s.k. CAPM-teorin utgår ersättning till investerare de finansiella marknaderna i förhållande till dels den riskfria räntan, dels risktagandet. Den riskfria räntan, som vi kan benämna normalavkastning utgör priset på att avstå konsumtion i tiden, medan riskkompensationen kan benas i två delar; den första är mängden risk som tas och upp den andra är priset på risk. Den sistnämnda komponenten utgör den genomsnittliga riskpremien på marknaden. Mängden risk som tas kan påverkas diversiñering så att individuella tillgångars slumpmässiga risker av

35 Salinger Summers 1983 264, Sandmo 1985, s 302 Pålsson 1992 s 11. s 35 CAPM-teorin behandlas t.ex. i Elton-Gruber 1987.

SOU 199329 Bilaga 2 173

elimineras medan hela marknadens risk inte kan elimineras den systematiska risken.37

Ett fundamentalt antagande för teorin är att marknaderna är effektiva, vilket kortfattat uttryckt innebär att ingen aktör är tillräckligt stor för att ensam påverka prisnivån och dessutom att ingen har insiderinformation. I ett sådant läge uppstår en paradox såtillvida att ingen systematiskt kan tjäna att skaffa sig ytterligare information. pengar genom Orsaken till detta är att det finns tillräckligt många aktörer på marknaden som försöker göra sak och det är endast slumpmässigt samma som en investerare lyckas klå resten marknaden. Någon av avkastning pâ förmåga finns i detta läge inte. Å andra sidan gäller att om alla aktörer slutade att skaffa sig information skulle det plötsligt bli lönsamt att göra det. Annorlunda är det om våra antaganden den perfekta marknaden inte om håller. I detta läge kan det tänkas att information endast delvis sprids till hela marknaden och att vissa placerare systematiskt lyckas erhålla en överavkastning. Avkastningen kommer då i viss utsträckning bero att på förmåga och det kan motiverat beskatta den likvärdigt synas att med inkomst av arbete genom att dubbelbeskatta allt över normalavkastning. Argumentet är dock inte giltigt för de inte har denna for-måga. som Ett annat motiv för att dubbelbeskatta riskkompensation kan vara att man har uppfattningen att beskattningen stimulerar risktagandet enligt de resonemang som fördes under avsnitt 3.2 ovan. Om det anses önskvärt med ökat risktagande i samhället är detta ett sätt att åstadkomma det på. Ytterligare ett skäl för merbeskattning riskkompensationen en av är skattefömiågeargumentet som vilar på tanken skattesystemet att ses som ett försäkringssystem där de har tur med sina placeringar som bör beskattas medan de som har otur bör erhålla subvention. Risktagande en innebär att utfallet ex post normalt sett avviker från utfallet ex ante. Om marknaden är perfekt beror avvikelserna på slumpmässiga inslag vilket kan vara ett argument för statlig intervention trots att förmåga inte är involverad. Några av de argument används för dubbelbeskattning som av riskkompensation kan i viss mån användas den också. Om emot man tror att risktagande, nyföretagande och innovationer påverkas nedåt av beskattningen är det olämpligt att merbeskatta riskkompensationen. Då blir slutsatsen snarare att det är normalavkastningen bör som merbeskattas i förhållande till riskkompensationen. Inte heller är argumentet att skattesystemet skall fungera försom säkringssystem oomtvistat i ett fall då individen frivilligt väljer att in i en risksituation. Särskilt gäller detta då marknaden själv erbjuder

37Detta beror på att enskilda företags slumpmässiga risker är okorrelerade till skillnad från den systematiskarisken som är positivt korrelerad för alla företag på marknaden. Exempel på en systematisk risk är t.ex. att räntan ekonomin i stiger vilket påverkar värdet på de allra flesta tillgångar nedåt. Härmed menas information som finns tillgänglig i form tidningar, årsredovisav ningar, fundamentalanalyser etc. Vi kan möjligen tolka detta det krävs som att ett infomiationssökande i syfte att undgå förluster.

SOU 199329 174 Bilaga 2

individerna möjligheter till exakt anpassning av risktagandet via olika försäkringssystem som t.ex. optioner. Slutligen innebär med enkelbeskattning av norinalavkastning ett system och dubbelbeskattning riskersättning en komplikation vid förhandlingar av dubbelbeskattningsavtal eftersom det är internationellt avvikande. om

3.3 Real skattesats i relation till risktagandet vid olika

Skatteregler

syfte studera hur den reala skattesatsen varierar med risktagandet vid l att olika Skatteregler har simuleringsmodell konstruerats. Utgångspunkten en bruttoavkastningen efter skattemässiga värdeniinskningsför denna är att avdrag m.m. är norrnalfördelad med en förväntad avkastning som ges CAPM-ansatsen. Den reala riskfria räntan har antagits vara 3%, av inflationen 4 % och den genomsnittliga riskkompensationen 7 %. Standardmarknadsportföljen har angivits till 17%. Genom att avvikelsen för variera standardavvikelsen på investeringens avkastning erhålles ett lägre eller högre betavärde än Den reala skattesatsen beräknas för varje utfall och resultatet redovisas i figur 3.1 för skattereglema fullständig dubbelbeskattning, fullständig enkelbeskattning och föreslagna regler. Dubbelbeskattning kan approximativt tolkas reglerna enligt Ds 199328 med förutsättningen att som Annellavdraget inte kan utnyttjas. Detta innebär 25% bolagsskattesats, 25% kapitalinkomstskattesats och ingen survavsättningsmöjlighet. Alternativet föreslagna regler är utformat som 12,5% skattesats reavinster och utdelningar, 25% övriga kapitalinkomster och 25% bolagsskattesats och Armellavdrag. Slutligen är kalkylen för utan surv enkelbeskattning beräknad 0% i skattesats på utdelningar och genom reavinster. Kalkylmodellen hänsyn till vissa asymmetrier i förlustutjänmingen; tar sålunda medger underskott före bolagsskatt ingen skatterestitution på ett bolagsnivå vilket skall tolkas en långsiktig negativ avkastning som om föreligger. Vidare gäller att vid negativ avkastning på ägarnivå kvoteras förlusten. Detta implicerar att modellen är giltig företrädesvis för marknadsnoterade aktier. Modellen används både för beräkning av skattebelastningen utdelningar figur 3.1 och reavinster figur 3.2. I fallet med reavinster har den effektiva skattesatsen på ägarnivå antagits 14,5% vid dubbelbeskattning och 7,5% vid föreslagna regler. Detta vara antagande 10% aktieportföljen avyttras varje år. motsvarar ett om att av I båda fallen gäller effektiv bolagsskattesats på 20% använts. att en

39 Frennberg Hansson 1991 DeRidder 1989 anger standardavvikelsen till resp. mellan 18 och 21% den genomsnittliga riskpremien till mellan 6 och 9%. Med samt hänsyn till 80-talets extraordinära utveckling sett ur ett längre perspektiv har en något lägre standardavvikelse valts.

SOU 199329 Bilaga 2 175

Diagram 3.1 Real skattesats i förhållande till risk 4% inflation utdelnings- beskattning

l 20

1OO

Föreslagna regler gg .

[gibbelbeskollninu

60-

40 - | Enkelbeskotining I 20-

O

oz 1åziéfzöz'2Åz'2áz'3åz'3éz'4öz

Som framgår av figur 3.1 sjunker den reala skattesatsen med tilltagande risk vid samtliga modellerade regler. Det finns två förklaringar till detta. Den första är att de asymmetrier, förutsätts existera, blir mindre som verksamma högre den förväntade avkastningen är, dvs. vid högre risk. Den andra är att inflationsbeskattningen blir mindre uttalad vid högre risk. Kvoteringen ned till 0% reaförluster pâ ägarnivâ av ger en förväntad ökad skattesats på cirka 2% vid en placering med genomsnittlig risk jämfört med fullt avdrag, 100%.

Figuren visar att vid risken 0 innebär dubbelbeskattning över 100%

att av den reala avkastningen går i skatt. Detta beror att vid de antagna skattesatserna blir den nominella nettoavkastningen i ägarens hand 1-O,25 1-0,25 0,56. Eftersom riskfri investering en ger 7% enligt CAPM-ansatsen blir den nominella nettoavkastningen 3,92% och den reala -0,08%. Pâ motsvarande sätt blir riskfria investering samma utsatt för 60% real skatt vid enkelbeskattning. Den reala skattesatsen sjunker med ökande risk beroende på att riskkompensation är real och inte utsätts för inflationsbeskattning. Denna träffar i stället den riskfria räntan. Mer riskabla investeringar, som förväntas ge en högre avkastning blir därmed i genomsnitt mindre utsatta

för inflationsbeskattningen.

SOU 199329 176 Bilaga 2

3.2 Real skattesats i förhållande till risk 4% inflation reavinstbe- Diagram skattning

80 -

70 Föreslagna re ler 59. Dubbelbeskaflnin - 59 .

40-

30 - Enkelbeskafinin 20 -

10 -

47. 8% 1221673 207. 247. 287. 327. 367. 407. 07.

Vid enkelbeskattning borde enligt detta resonemang den reala skattesatsig 25 % med ökande risk, detta är fallet. Förklaringen sen närma men de asymmetriema i förlustutjämning på bolagsnivå till detta är antagna och kvoteringen reaförluster ägarnivå. av Beaktandet risk vid beräkning de reala skattesatserna illustrerar av av

de sedvanliga kapitalkostnadsberälmingar som genomförs

det faktum att bör tolkas med

enligt King-Fullertons ansats kan vara missvisande och

en viss försiktighet.

4° Se King-Fulllerton 1984 och kapitel 4 i denna bilaga.

SOU 199329 Bilaga 2 177

Kapitalkostnaderna vid olika Skatteregler

4.1 Den använda kalkylmodellen

Den kalkylmodell som används här bygger på King-Fullerton 1984.

Utgångspunkten är att en investering bruttoavkastning, genererar en MRR, före depreciering som står i ett konstant förhållande till tillgångens ekonomiska restvärde. Om detta minskar med värdeminskningstakten, och ökar med inflationen, kan bruttovinsten, från ett investerings- 1r, projekt därmed formuleras på följande sätt

4.1 v MRR e°5 du

där 1 är bolagsskattesatsen och diskontering sker över alla framtida tidpunkter, u, med diskonteringsräntan, Nettonuvärdet, NPV, beräknas p. nu som

4.2 NPV V I-A -

där I är investeringsutgiften och A utgör nuvärdet dels framtida skatteav mässiga värdeminslcningsavdrag, dels av andra former bidrag och av skattekrediter som ges i systemet.

För den marginella investeringen där NPVO och I1 kr gäller således att

4.3 V l-A

För en given diskonteringsränta fixed-r fallet kan den bruttoavkastnu ning som denna investering måste avkasta beräknas först genom att utvärdera integralen 4.1 vilket ger

4.4 V 1-TMRRp+ö-7r

och därefter via 4.3 erhålla

4.5 MRR 1-Ap +ö-1r1-1

Detta är således den lägsta bruttoavkastning före depreciering som projektet måste generera för att NPV skall bli lika med O. Eftersom även kapitalets värdenedgång måste täckas avkastningskravet blir bruttoavav kastningskravet efter depreciering

4.6 p MRR å -

178 Bilaga 2 SOU 199329

Detta innebär att avkastningskravet kommer att variera med typ av tillgång dels eftersom den ekonomiska värdeminskningstakten varierar, dels beroende pâ att skattemässiga värdeminskningsavdrag skiljer sig mellan olika tillgångar. Särskilt gäller för lagerinvesteringar att ö0 medan inñationsvinster blir beskattade eftersom lager värderas efter FIFO-metoden. Inflationsvinsten på 1 kronas lagerinvestering är 7r och skatten på denna För lagerinvesteringar gäller då att T1r.

4.7 p 1-A(p +ö-7r+r7r 1-T Ö -

Nuvärdet de skattemässiga avskrivningarna utgör för maskiner och av inventarier

4.23 Ad j rae°edu rap+a 0

där är den i skattelagen stipulerade avskrivningstakten. a

För byggnader, skrivs enligt linjär metod blir motsvarande som av värde

L

49 Ad 1L e°du ra e°LpL

T

där L är det antal år byggnaden får avskrivas på. som

Annellavdraget, har beaktats avdrag från investeringsut-

Aa genom ett

giften med dess nuvärde och beräknats på följande sätt

4.10 Aa Th1-e°(P+Ö-7r)) 1- P+Ö-7rp Ad Ae

där h är det genomsnittliga procentuella utnyttjandet per år och Ae öö+p är nuvärdet den ekonomiska värdeminskningen. h har i av kalkylen bestämts till 6%.

Det återstår att beskriva hur företagets diskonteringsränta, p, bestäms.

Denna kan tolkas som den lägsta nominella avkastning efter bolagsskatt

företaget måste för att ägarna skall erhålla en avkastning som generera är minst lika deras altemativavkastning. Detta innebär att som stor som kapitalmarknadsjämvikt förutsätts. Vid nyemission medför detta på marginalen att pl-rnd i1-m där i är den nominella räntan, md marginalskattesatsen på utdelningar och marginalskattesatsen på m ränteinkomster. Detta innebär att

41 Se King-Fullenon s. 323 för en förklaring till denna modellering. ,

SOU 199329 Bilaga 2 179

4.11 p il-ml-md

Med samma skattesats på ränteinkomster utdelningar är med andra som ord p i för nyemissionsñnansiering.

Vid lánefinansiering gäller att företaget har avdragsrätt för ränteutgifter. Långivarens avkastningskrav är i eftersom detta är den bästa alternativa avkastning denne kan få. Kostnaden för företaget är därför

4.12 p 114

Vid finansiering med kvarhâllna vinstmedel gäller bestäms dels att p av den marginella skattesatsen på ränteinkomster, dels den effektiva av marginella skattesatsen på kapitalvinster, z. Denna är i sig beroende av den genomsnittliga innehavstiden för aktien. I kalkylema har denna tid satts till 10 år.

4.13 p i1-ml-z

Finansiärens reala altemativavkastning kan uttryckas som

4.14 s i1-m - 1r

Detta innebär att den totala skattekilen kan uttryckas som p-s och att den effektiva marginalskatten blir

4.13 t p-sp

Kalkylema utgår ifrån att den nominella marknadsräntan är given. Detta kan tolkas som att räntenivån i Sverige från utlandet ges som en funktion av ett realt avkastningskrav med tillägg för inflationstakten, dvs. i r + 1r, där r är realräntan. Eftersom marginalskattesatsema varierar mellan olika ägare, innebär detta att nettoavkastningen från olika placeringar är densamma för och ägare varierar mellan en samme men agare.

Kalkylresultaten

Resultaten redovisas i tabellerna 4.1- 4.6. Till skillnad från redovisningen i kapitel 12 i utredningsbetänkandet länmas här också uppgifter hur om skattekilama fördelar sig vid investering i olika tillgångsslag. Dessutom rapporteras skattesatserna vid olika inflationstakter.

42Se Lindberg Söderstens.l7 för motivering till denna formulering.

en

SOU 199329 180 Bilaga 2

Tabell 4.1 Reala avkastningskrav på nyinvesteringar i Sverige vid olika Skatteregler. Realränta 3% och intlationstakt 0%

Ds Föreslagna Fullständig 199328 regler enkelbesk.

Bolagsnivå Genomsnitt bolagsnivå 3,3 3,4 3,4 Tillgángxslag

- Finansieringsform

- Ägarnivå Genomsnitt hushåll 3,2 3,0 2,8

-

Tabell 4.2 Reala avkastningskrav på nyinvesteringar i Sverige vid olika Skatteregler. Realränta 3% och inflationstakt 4%

Ds Föreslagna Fullständig 199328 regler enkelbesk.

Bolagsnivå Genomsnitt bolagsnivå 3,5 3,6 3,6 Tillgångsslag

- -Lager 4,1 4,1 4,1

Finansieringsform Lån 2,2 2,2 2,2 -

-

Ägarnivå

Genomsnitt hushåll 3,0 2,6 2,2 Lån 2,2 2,2 2,2 - Kvarhållen inkomst 3,5 2,8 2,2 - Nyemission 3,1 3,1 2,2 -

SOU 199329 Bilaga 2 181

Ihbell 4.3 Reala avkastningskrav på nyinveaerlngar 1 Sverige vid olika Skatteregler. Realränta 3% och inflationstakt 8%

Ds Föreslagna Fullständig 199328 regler enkelbesk.

Bolagsnivå Genomsnitt bolagsnivå 3,6 3,6 3,6 Tillgångsslag Maskiner 3,1 3,2 3,2 - - Byggnader 3,2 3,3 3,3 - Lager 4,6 4,7 4,7

Finansieringsfbnn Lån 1,5 1,5 1,5 - - Kvarhållen inkomst 4,9 4,9 4,9 - Nyemission 3,3 4,9 4,9

Ägarnivå Genomsnitt hushåll 2,6 2,0 1,5 Lån 1,5 1,5 1,5 - Kvarhållen inkomst 3,2 2,3 1,5 - Nyemission 3,3 2,9 1,5 -

Tabell 4.4 Reala effektiva marginalskattesatser 70 på nyinvesterlngar i Sverige vid olika skatteregler. Realränta 3% och inflntlonstnkt 0%

Ds Föreslagna Fullständig 199328 regler enkelbesk.

Bolagsnivå Genomsnitt bolagsnivå 10,0 11,0 11,0 lillgdngsslag Maskiner 3,5 4,5 4,5 - - Byggnader 10,8 11,8 11,8 - Lager 16,6 17,5 17,5

Finansieringsform Lån -8,2 -8,2 -8,2 - Kvarhållen inkomst 19,2 19,2 19,2 - - Nyemission -0,8 19,2 19,2

Ägarnivá Genomsnitt hushåll 30,1 24,6 18,8 Lån 18,8 18,8 18,8 - - Kvarhållen inkomst 36,0 27,4 18,8 Nyemission 24,4 29,1 18,8 -

SOU 199329 182 Bilaga 2

Tabell 4.5 Reala effektiva marginalskattesatser % på nyinvesteringar i Sverige vid olika skatteregler. Realränta 3% och inilationstakt 4%

Ds Föreslagna Fullständig 199328 regler enkelbesk.

Bolagsnivå Genomsnitt bolagsnivå 14,4 15,9 15,9 Tillgángsslag

- Lager [64 27,7 27,7 -

Finansieringsform

- Ägarnivå Genomsnitt hushåll 58,6 51,6 42,6

-

Tabell 4.6 Reala effektiva marginalskattesalser % på nyinvesteringar i Sverige vid olika skatteregler. Realränta 3% och inilationstakt 8%

Ds Föreslagna Fullständig 199328 regler enkelbesk.

Bolagsnivå Genomsnitt bolagsnivå 15,7 17,5 17,5 Iillgångsslag

-

Finansieringsform Lån -l06,9 -106,9 -l06,9 - Kvarhållen inkomst 38,7 38,7 38,7 - Nyemission 10,5 38,7 38,7 -

Ägarnivå

Genomsnitt hushåll 90,4 87,5 82,8 Lån 82,8 82,8 82,8 -

-

SOU 199329 Bilaga 2 183

4.3 Känslighetsanalys

Eftersom ett flertal olika studier gjorts tidigare avseende de marginella reala skattesatserna men med användning av realräntor som varierar mellan 3 och 5% är det motiverat att undersöka i vad mån de framräknade resultaten är känsliga för den antagna realräntan. Därför redovisas i tabell 4.7 en jämförelse mellan de genomsnittliga skattesatserna vid realräntorna 4 och 5 % dels på bolagsnivå, dels på hushållsnivá. Som framgår av tabellen minskar skattesatserna generellt sett med den antagna realräntan. Detta kan förklara varför resultaten i denna studie skiljer sig från andra där en högre realränta antagits.

Ihbell 4.7 Jämförelse av resultat vid olika realräntor. 4% intlationstakt

Realränteantagande 3 % 4 % 5 % Ds 199328 Bolagsnivá 14,4 13,8 13,6 Hushållsnivå 58,6 50,5 45,7 Föreslagna regler Bolagsnivå 15,9 15 14,7 Hushållsnivå 51,6 43,9 39,5 Fullständig enkelbeskatming Bolagsnivå 15,9 15,1 14,7 Hushållsnivå 42,6 35 32

184 Bilaga 4 SOU 199329

5 Sammanfattning och slutsatser

Avsikten med studien är att analysera dels hur aktiebolagens investeringsoch fmansieringsval påverkas av dubbelbeskattningen av bolagsvinster, dels i vilken utsträckning den inverkar på nyföretagande och risktagande slutligen även att beräkna avkastningskraven på bolagens insamt vesteringar vid olika skatteregler. En uppdelning av effekterna små och medelstora företag respektive stora företag görs. Den första gruppen i sluten ekonomi för anskaffning av riskkapital. De stora anses agera en företagen kan däremot anskaffa sitt riskkapital på världsmarknaden och deras situation beskrivs med en modell över en öppen ekonomi. Avgörande för investeringsvolymen är det avkastningskrav som ställs på de marginella investeringarna. Dubbelbeskattningen inverkar detta avkastningskrav endast investeringen finansieras med eget kapital. om Detta medför att avkastningskravet låneñnansierarle investeringar knappast påverkas alls lättnader i dubbelbeskattningen. Då det gäller av investeringar finansieras med eget kapital finns det två teoretiska som inriktningar med avseende på hur lättnader i utdelningsbeskattningen inverkar. Den s.k. antar att företagen använder kvarhållna nya synen finansieringskälla och endast nyemitterar då dessa inte räcker vinster som till. Utdelningsbeskattningen kommer därmed endast i liten utsträckning påverka den reala delen i ekonomin. Förändringar i den kapitaliseras att i stället i aktiepriserna. Eftersom en lättnad måste finansieras på ett eller annat sätt betraktas lättnad i utdelningsbeskattningen som olämplig ur en välfärdssynpunkt. Den traditionella utgår ifrån att utdelningar är nödvändiga för synen aktiemarknadens funktionssätt och att nyemission används som finansieringskälla regelmässigt. En förändring i utdelningsbeskattningen påverkar därmed företagens investeringar genom att inverka på avkastningskraven. Kapitaliseringseffekten blir mindre jämfört med förutsägelsen enligt den nya synen. Enligt båda ansatserna inverkar beskattningen av kvarhållen vinst på avkastningskraven. En lättnad i dubbelbeskattningen av kvarhållen vinst antingen på bolagsnivå eller ägarnivå skulle således stimulera investeringarna uppåt för de små och medelstora företagen medan det är utdelningsbeskattningen har för effekt på den mer osäkert vad en lättnad i reala ekonomin. För de stora företagen, antas i en öppen ekonomi, blir som agera utformningen lättnaden avgörande betydelse. Om lättnaden ges som av av ett utdelningsavdrag kan detta medföra att avkastningskravet som ställs från utländska finansiärer sänks och att bolagen kan genomföra fler investeringsprojekt. Detta förutsätter emellertid att lättnaden inte omintetgörs andra staters interna lagstiftning. Ytterligare en aspekt är av att ett utdelningsavdrag finansiering via nyemission men denna gynnar finansieringsform är enligt den nya synen sällsynt vilket innebär att investeringsresponsen kan utebli. Om lättnaden å andra sidan på ägarnivå påverkas inte de utländska ges ägarnas skattesituation och inte heller bolagens avkastningskrav såvida

SOU 199329 Bilaga 4 185

inte också utländska ägare får del i lättnaden via dubbelbeskattningsavtal. Kapitaliseringseffekten kan i detta fall leda till inhemska hushåll köper att upp de utländska ägamas aktier i inhemska företag. Det är därför sannolikare att en sådan lättnad medför ägarförändringar snarare än en real påverkan på ekonomin. Av kapitel 3 framgår att dubbelbeskattningen kan inverka bolagens möjligheter till tillväxt. Argumentet är att det riskkapital behövs för som en expansion inte kan genereras i tillräcklig utsträckning med hjälp av kvarhållna vinster. I stället måste nyemissioner göras. Eftersom avkastningen till ägarna någon gång skall delas kommer dubbelbeut skattningen att höja avkastningskraven uppåt. Tillväxt och expansion försvåras därigenom. Då det gäller beskattningens inverkan på risktagandet är slutsatserna oklara. Skatter inverkar två sätt. Å ena sidan sänks den förväntade avkastningen på grund den. Å andra sidan av sänks också risken förknippad med en tillgång eftersom staten är med och delar den. Investeraren kan reagera på detta att placera i riskabla genom mer tillgångar och på detta sätt kompensera sig för den lägre avkastning som förväntas p.g.a. beskattningen. Detta innebär att det totala risktagandet i ekonomin ökar. Denna slutsats kan behöva modiferas med hänsyn till förekomsten asymmetrier i beskattningen mellan vinst- och av förlustsituationer. Av vikt är att den reala skattesats belastar avkastningen på insom vesteringar sjunker med ökat risktagande riskkompensation om anses vara real avkastning och därför inte är utsatt för inflationsbeskattning. I kapitel 4 genomförs kapitalkostnadsberäkningar för kunna att analysera hur investeringsincitamenten påverkas förändringar i av skattereglerna. Förslaget till lindrad dubbelbeskattning framförs som i detta betänkande jämförs med dels förslaget i Ds 199328, dels fullständig enkelbeskattning. Resultaten visar att de föreslagna reglerna skulle ge en förbättrad neutralitet mellan de olika formerna för finansiering och att hushållen skulle lägre genomsnittlig skattekil jämfört en med de föreslagna reglerna i Ds 199328. En total övergång till enkelbeskatming skulle naturligtvis sänka avkastningskraven och därmed minska skattekilen ytterligare.

SOU 199329 186 Bilaga 2

Referenser

Blanchard, O.J. 1983. An Intertemporal Model of Abel, A.B. Saving and Investment, Econometrica, 51, 675-692. Norman, E. 1987. Capital Taxation and Neutrality. Andersson, K. Lund Economic Studies 41. A.B. Stiglitz, J.E. 1980. Lectures on Public Economics. Atkinson, McGraw-Hill. 1983. Taxation, Corporate Financial Policy and the Auerbach, A.J. of Capital, Journal Economic Literature 21, 905-940. Cost 1984. Taxes, Firm Financial Policy and the Cost of Auerbach, A.J. Empirical Analysis, Journal Public Economics 23, Capital An 27-57. Auerbach, A.J. Kotlikoff, L. 1987. Dynamic Fiscal Policy. Carn-

bridge University Press. L.S. Shoven, J.B. 1989. Cash Distributions to Sharehol- Bagwell, ders, Journal of Economic Perspectives, 129-140. V. Södersten, 1981. Double Taxation and Corporate Bergström, Cost, ingår i Eliasson, G. Södersten, Business Taxation, Capital Finance ana Firm Behavior, IUI. Fisher, 1989. Lectures Macroeconomics. The Blanchard, O. on MIT Press. Janjigian, V. 1991. Dividend Policy and Valuation Bolster, P.J. Reform Act of 1986, National Tax Journal XLIV, Effects of the Tax 511-518. Bradford, D.F. 1981. The Incidence and Allocation Effects of a Tax Distributions, Journal Public Economics 15, 1-22. on Corporate R.A. Myers, S.C. 1988. Principles Corporate Finance. Brealey, McGraw-Hill. 1987. Tobins Q and Financial Policy, Journal Chirinko, R.S. Monetary Economics 19, 67-87. A. 1989. Aktiemarknadens riskpremie, Ekonomisk Debatt DeRidder, 11989. R. 1944. Proportional Income Taxation and Domar, E. Musgrave, Risk Taking, Quaterly Journal Economics 58, 388-422.

Gruber, M.J. 1987. Modern Portfolio Theory and

Elton E.J. Investment Analysis. John Wiley Sons. 1987. Bör kapital- och arbetsinkomster beskattas lika Englund, Ekonomisk Debatt 387. On the Theory of Tax Reform. Journal Public Feldstein, M. 1976. Economics 77-104. Hansson, B. 1991. Bör pensionssparandet ske i Frennberg, aktier , Ekonomisk Debatt 391. King, A. T., Shoven, B. Whalley, 1981. Fullerton, D., Tax Integration in the United States A General Equilibrium Corporate Approach, American Economic Review 71, No 677-691.

SOU 199329 Bilaga 2 187

Fullerton, D. Makie, J.B. 1989. Economic Efficiency in Recent Tax Reform History Policy Reversals Consistent Improvements, or National Tax Journal 1111, 1-13. Fullerton, D., Shoven, J.B. Whalley, 1983. Replacing the US Income Tax with a Progressive Consumption Tax, Journal Public Economics 20, 3-23. Gerardi, G., Graetz, M. Rosen, H. 1990. Corporate Integration Puzzles, National Tax Journal 20.111, 307-314. Gordon, R. Bradford, D.F. 1980. Taxation and the Stock Market Valuation of Capital Gains and Dividends Theory and Emprical Results, Journal Public Economics 14, 109-136. Goulder, L. Summers, L. 1989. Tax Policy, Asset Prices and Growth A General Equilibrium Analysis, Journal of Public Economics vol 38, 256-296. Hansson, 1986. Classical, Keynes and Neoclassical Investment

Theory A Synthesis, Oxford Economic Hzpers 38, 305-316.

- Hayashi, 1982. T0bins Marginal and Average A Neoclassical q q Interpretation, Econometrica, 50, No 213-224. Jorgenson, D. W. Yun, K-Y. 1984. Tax Policy and Capital Allocation. Discussion Paper No 1107, Harvard Institute of Economic Research. Kauniainen, V. Södersten, 1993. A New View of Corporate Taxation, Paper presenterat vid konferens beskattningen i små en om öppna ekonomier i Reykjavik. King, M. A. 1974. Taxation and the Cost of Capital, Review Economic Studies 41, 21-35. King, M. A. 1989. Economic Growth and the Life Cycle of Firms, European Economic Review 33, 325-334. s King, M. A. Fullerton, D. 1984. The Taxation Income

from

Capital. NBER, Chicago. Koskenkylä, H. 1985. Investment Behaviour and Market Imperfections with an Application to the Finnish Corporate Sector. Bank of Finland B38. Kotlikoff, L. Summers, L.H. 1987. Tax Incidence, ingår i Auerbach, AJ. Feldstein, M. ed. Handbook Public Economics. North-Holland. Lindberg, Södersten, 1983. Skatt pá bolagskapital. Forskningsrapport nr 20, IUI. Myers, S.C. 1977. Determinants of Corporate Borrowing, Journal Financial Economics 147-175. Nadeau, 1988. A Model to Measure the Effects of Taxes the on Real and Financial Decisions of the Firm, National Tax Journal 41, 467-481.

OECD 1991. Taxing Profits in Global Economy, Paris.

a Poterba, J.M. Summers, L.H. 1983. Dividend Taxes, Corporate Investment and Q, Journal Public Economics 22, 135-167.

188 Bilaga 2 SOU 199329

Poterba, J.M. Summers, L.H. 1985. The Economic Effects of Dividend Taxation, ingår i Altman, E. Subrahrnanyarn, M. eds. Recent Advance in Corporate Finance. Irwin. Poterba, J.M. 1987. Tax Policy and Corporate Saving, Brookings Economic Activity 455-515. Paper on Pålsson, A-M. 1992. Gambling Risk Avoidance Empirical Evidence or

of Risk Taking Behavior among Swedish Households, Working Paper

14 192, Nationalek. institutionen, Lund. Report the Committee Independent Experts on Company Taxation, Rudingrapporten. Office of Official Publications of the European Communities. Luxemburg, 1992.

Report the Department of the Ireasury Integration of the Individual

on and Corporate Tax Systems. U.S. Government Printing Ofñce, 1992. Salinger, M.A. Summers, L.H. 1983. Tax Reform and Corporate Investment ingår i Feldstein, M. ed. Behaviouml Simulation Methods in Tax Policy Analysis, NBER. Sinn, H-W. 1987. Capital Income Taxation and Resource Allocation. North-Holland. Amsterdam. Stiglitz, E. 1973. Taxation, Corporate Financial Policy, and the Cost of Capital, Journal Public Economics 1-34. Stiglitz, E. 1976. The Corporation Tax, Journal Public Economics 303-311. Stiglitz, E. 1983. Some Aspects of the Paxation of Capital Gains, Journal Public Economics 21, 257-294. Summers, L. H. 1981. Taxation and Corporate Investment A q-Theory Approach, Brookings Hzpers on Economic Activity 19811, 67-127. Södersten, 1977. Bolagsbeskattningens verkningar, Bilaga 2 till SOU 197787 Beskattning av företag. Södersten, 1991. The Taxation of Income from Capital in Sweden 1980-91, Working Paper 199112, Uppsala Universitet. Zodrow, G. R. 1991. On the Traditional and New Views of Dividend Taxation, National Tax Journal XLIV, 497-509.

SOU 199329 Bilaga 2 189

Innehållsförteckning

l Inledning 147 1.1 Syfte 147 1.2 Avgränsningar och begrepp 147 1.3 Problemställningar 148 1.4 Analysens utgångspunkter 149

2 Dubbelbeskattningens effekter på aktiebolagens investerings- och fmansieringsbeslut 151 2.1 Betydelsen av den marginella investeringen 151 2.2 Betydelsen av den marginella finansieringen 152 2.3 Neutral bolagsbeskattning 153 2.4 Investeringsbesluten med accelererade värdeminskningsavdrag 154 2.5 Utdelningsbeskattninges betydelse för investeringsvolymen 155 2.5.1 Tobins q-teori 155 2.5.2 Den nya synen på hur den marginella investeringen finansieras 156 2.5.3 Den traditionella på utdelningsbeskattningens synen betydelse 158 2.6 Betydelsen av öppen ekonomi 159 2.6.1 Enkelbeskattning genom lättnad på bolagsnivå 160 2.6.2 Enkelbeskattning med lättnad på ägamivå 161 2.6.3 Modifieringar av den teoretiska modellen 162 2.7 Empiriska studier 163

Dubbelbeskattningens roll för bolagens expansionsmöjligheter 166 3.1 Dubbelbeskattningen och nyföretagandet 166 3.1.1 En teori om orsaken till att företag bildas 166 nya 3.1.2 Finansieringen av nya företag 167 3.1.3 Finansieringen tillväxtföretag och företag 168 av mogna 3.2 Skatter och risktagande 170 3.2.1 Dubbelbeskattningens effekter på risktagandet 170 3.2.2 Enkelbeskattning av nonnalavkastning 172 3.2.3 Enkelbekattning riskkompensation 172 av 3.3 Real skattesats i relation till risktagandet vid olika Skatteregler 174

Kapitalkostnaderrxa vid olika Skatteregler 177 4.1 Den använda kalkylmodellen 177 4.2 Kalkylresultaten 179 4.3 Känslighetsanalys 183

Sammanfattning och slutsatser 184

SOU 199329 Bilaga 3 191

Statsñnansiella

förutsättningar

I denna bilaga redovisas grunderna för de statsfinansiella effekter av olika åtgärder som anges i kap. lO i betänkandet. Beräkningarna utgår från ett antagande om att realräntan är 3 % inflationen 4 % och riskersättningen , för placeringar i aktier 7 %.

l Avveckling av Annell-avdraget

De utdelningar från aktiebolag uppfyller de kvalitativa som förutsättningarna för Annell-avdrag med avseende på givaren och mottagaren kan för år 1991 beräknas till 18,3 mdkr. För varje tidpunkt kan bestämmas hur stor andel de utdelningar uppfyller de kvalitativa av som villkoren som även uppfyller de kvantitativa villkoren för avdrag Annellavdragsbasen. Vid 1995 års taxering har Annell-systemet inte ännu nått full verkan. Systemet i dess nuvarande form introducerades 1979. Detta innebär att Annell-avdragsbasen växer över tiden. Om Annell-lagen upphävs fr.o.m. 1994 detta skatteskärpning ger en som kort sikt består i den förlorade skattelättnaden på Annellavdragsbasen. Vid 1995 års taxering kan Annell-avdragsbasen i frånvaro av ändringar uppskattas till 5,4 mdkr, vilket ger en skatteskärpning för bolagen på 1,4 mdkr för inkomstånet 1994. För inkomståren 1995 och 1996 uppgår basen till 6,8 respektive 8,0 mdkr och skärpningen till 1,7 respektive 2,0 mdkr. Grunderna för beräkningarna redovisas i appendix. ett

2 Reducerad skatt

på utdelningsinkomster

För att avgöra skattebortfallets storlek fordras en bedömning av de utdelningsinkomster som i dag är skattepliktiga och tillfaller som hushåll och juridiska personer i det fallet avseende kapitalplaceringssenare aktier. Hushållens utdelningsinkomster uppgick 1991 till mdkr. 7,9 Utdelningar på juridiska kapitalplaceringsalttier personers uppgick samma

Statistiska meddelanden Nationalräkenskaper 1980-1991, SCB, 1992.

SOU 199329 192 Bilaga 3

på 12,2 mdkr. År år till 4,3 mdkr Detta ger en utdelningsbas 1991 utdelningarna sjunka kraftigt, något innebär att basen 1993 antas som fram till 9,0 mdkr inkomståret 1994, till 9,6 mdkr inkomståret skrivs 1995, och till 10,2 mdkr inkomståret 1996. Om skattesatsen sänks till 20 % innebär detta ett skattebortfall mdkr inkomståret 1994, ett skattebortfall 0,5 mdkr inkomståret 0,7 1995 och skattebortfall 0,5 mdkr inkomståret 1996. ett skattesatsen för utdelningsinkomster för år 1994 från En reduktion av % till 12,5 % för hushåll och från 25 till 12,5 % för juridiska 30 skattebortfall på 1,5 mdkr för detta inkomstår. För åren personer ger ett och 1996 reduceras skattesatsen från 25 % till 12,5 %, vilket ger 1995 skattebortfall år 1995 på 1,2 mdkr och år 1996 på 1,3 mdkr. ett fullständig skattefrihet för utdelningsinkomster skulle ge ett En miljarder för år 1994. År 1995 blir skattebortfallet inkomstbortfall på 2,5 2,4 mdkr, och år 1996 2,6 mdkr. eventuellt bibehållande pensionssparandets relativt förmånliga Ett av skattebehandling såvitt aktieplaceringar motiverar en viss justering avser avkastningsskatten på pensionssparandet. I ett första steg beaktas av schablonmässigt andelen aktier i pensionskapitalet 20 %. ett sätt justeras skattesatsen i förhållande till förslagen i proposition om Därefter individuellt pensionssparande 199293 187. för utdelning och aktievinster sätts till 20 % Om skattesatsen mottagen det ingen konsekvensändring i fråga om skattesatsen för Pinnebär försäkringar. För K-försäkringar är det på samma sätt inte befogat att

ändra skattesatsen. skattesatsen för utdelning och aktievinster sätts till Om mottagen % innebär konsekvensändring i fråga P-försäkringar att 12,5 en om skall sänkas från 9 % till 8,1 %. Vid statslåneränta på skattesatsen en % denna nedjustering ett inkomstbortfall för staten 0,5 mdkr. 10 ger K-försäkringar innebär motsvarande konsekvensändring att För en sänks med 2,1 procentenheter till 17,9 %, något som innebär skattesatsen ett skattebortfall på 0,2 mdkr. Vid fullständig enkelbeskattning utdelad och kvarhållen vinst en av skulle eventuell konsekvensändring skattesatsen för pensionssparanen av innebära reduktion med 1,8 procentenheter P-försäkring och 4 det en K-försäkring. Detta ett totalt skattebortfall 1,4 procentenheter ger mdkr.

2 Utdelning på kapitalplaceringsaktier i icke-finansiella bolag 1991 var 3.500 mkr. Preliminär uppgift från SCB, 1993. För affårsverken var utdelningen kapitalplaceringsaktier år 1990på 4 mkr., något resultat för 1991 föreligger inte Företagen 1990, SCB, 1992. Kapitalplaceringsaktier i bankerna uppskattas till 79 mkr. år 1991 1991, SCB, 1992. Fondkommissionsbolagens utdelningar uppskattas till Bankerna år 1991 Kapitalmarknaden del II, kv 41991, SCB, 1992. Skadeförsäkrings- 23 mkr. utdelningar på finansiella aktier uppgick 1991 till 680 mkr. Finansinspektiobolagens nen, 1993.

SOU 199329 Bilaga 3 193

3 Lättnader i aktievinstbeskattningen

Beräkningarna av skattebortfallet vid lättnad i aktievinstbeskattningen en bygger på en uppdatering och utvidgning de beräkningar gjordes av som av RINK SOU 198933. Basen antas utgöras vinster på aktier ägda av av hushåll och icke-finansiella företag. Den genomsnittliga innehavstiden

för börsaktier antas 7 år. Övriga aktier ha genomsnittlig

vara antas en innehavstid på 14 år. Hushållens andel av börsaktievärdet uppgick år 1991 till 14,3 % och bolagens andel till 19,8 %. Börsvändet per 1993-01-08 566,8 mdkr, var vilket med beaktande av omsättningshastighetens storlek m.m. ger en aktievinstbas för börsaktier på 12,2 mdkr.

Hushållen exkl. allemansfonder antas 1993 äga 82,4 mdkr i icke

noterade aktier och andelar uppräkning 1991 års taxeringsutfall. av Bolagens innehav av icke noterade aktier uppgick till 255,8 mdkr. Detta innebär en aktievinstbas for icke börsnoterade aktier på 15,8 mdkr. Den samlade aktievinstbasen uppgår därmed till 28,0 mdkr. Ca 13 av aktieöverlåtelsema i bolagssektom kan konantas vara cemintema överlåtelser där omedelbar beskattning inte sker. Detta reducerar aktievinstbasen med 6,4 mdkr på kort sikt. En sänkning av skattesatsen till 20 % skulle innebära ett skattebortfall på kort sikt på 1,1 mdkr. På lång sikt skulle bortfallet uppgå till 1,4 mdkr. En sänkning av skattesatsen till 12,5 % skulle innebära skattebortfall ett på kort sikt på 2,7 mdkr. På lång sikt skulle bortfallet uppgå till 3,5 mdkr. En fullständig skattefrihet för aktievinster skulle skattebortfall på ge ett 5,4 mdkr på kort sikt och en varaktig effekt på 7,0 mdkr. Vid JIK-metoden jfr kap. 13, där endast aktievinster som motsvaras av ackumulerad kvarhållen inkomst i företaget enkelbeskattas, uppkommer ett bortfall motsvarande skatten på dessa ackumulerade kvarhållna vinster. På Stockholmsbörsen låg börskursen i januari 1993 över det justerade egna kapitalet i företagen, samtidigt kurserna på som OllC-listan och på övriga aktier och andelar lägre än det justerade var egna kapitalet i företagen. Detta innebär att endast på börsen man sett som ett aggregat hade potentiellt beskattningsbara aktievinster enligt JIKmetoden. JIK-metoden medför att börsaktievinstbasen bör justeras ned med 1,0 mdkr på kort sikt och med 1,2 mdkr på lång sikt. I förhållande till fullständig skattefrihet för aktievinster får därmed statsfmansman en iell förstärkning med 0,25 mdkr på kort sikt och 0,3 mdkr på lång sikt.

För investmençföretag och aktiefonder är enligt gällande regler

utdelningsinkomster skattepliktiga samtidigt lämnad utdelning som är avdragsgill. Aktievinster beskattas inte. För balans i förhållande att ge till hushållens direktägande aktier påförs därför dessa företag av en särskild schablonintäkt baserad på värdet de aktier av som innehas vid beskattningsårets ingång. Schablonintäkten beräknas efter 2 % för investmentföretag och 1,5 % för aktiefonder. Vid en skattesats på 12,5 % är nedjustering schablonintäktema en av

SOU 199329 194 Bilaga 3

motiverad. Detta skattebortfall på 0,2 mdkr. Vid en fullständig ger ett enkelbeskattning utdelad och kvarhållen vinst finns det inte skäl att av upprätthålla med schablonintäkt för aktiefonder och investmentsystemet Slopandet schablonintäkt innebär baskrympning 1,8 bolag. av en miljarder, och ett skattebortfall 0,4 mdkr. Vid sänkning skattesatsen till 20 % innebär en nedjustering av en av schablonintäkten skattebortfall på 0,1 mdkr. Vid JIK-metoden bör ett någon reducering schablonintäkten inte ske omedelbart. av

4 Windfall gains

Vid sänkning skattesatsen för utdelningsinkornster och aktievinster en av

inte finansieras inom bolagssektom kan s.k. windfall gains upp-

som aktiekurserna stiger. Därigenom ökar underlaget för komma genom att framtida aktievinstbeskattning. Underlaget för aktievinstskatt antas växa med 11 % per år totalavkastpå 14 % med avdrag för direktavkastning 3 %. Diskonteringsning 14 %. Vid sänkning skattesatsen till 12,5 % kan räntan antas vara en av nuvärdet framtida skattebortfall uppskattas till 24,4 mdkr. Detta är av maximala windfall gains, kan reduceras genom ökat utbud av aktier som utlandet och från skattefria subjekt i Sverige. Om man schablonfrån hälften maximala windfall gains uppkommer och att mässigt antar att av realiseras med lika delar över tioårsperiod, erhålls en dessa vinster en årlig breddning underlaget för aktievinstskatten 1,2 mdkr. Kostav naderna for den reducerade utdelnings- och aktievinstbeskattningen

minskar därmed med 0,2 mdkr.

Vid sänkning skattesatsen till 20 % uppkommer inga windfall

en av sådan omläggning kan finansieras genom Annellgains eftersom en avdragets värde. fullständigt slopande beskattningen i ägarledet uppgår värdet Vid ett av maximala windfall gains till 65,1 mdkr. I frånvaro av aktievinstbeav uppkommer ingen balanserande skatteskärpning. Vid JIKskattning blir emellertid detta fallet, eftersom windfall gains definitionsmetoden mässigt träffas aktievinstskatt. Därmed breddas skattebasen med 3,1 av mdkr varje år, och kostnaderna minskar med 0,8 mdkr vid en skattesats

på 25 %.

SOU 199329 Bilaga 3 195

Appendix

Avveckling av Annell-avdraget

I bedömningen av Armell-avdragets effekter på skattebasen först ges en tekniskt baserad redogörelse av systemets funktionssätt. I denna del ingår dels att definiera några storheter är vikt för som av systemet, samt att redogöra för mekanismema i systemet. Därefter redovisas mer i detalj beräkningarna Annell-avdragsbasens av storlek på kort sikt. Det bör noteras att uppgifter om Annell-avdragsutrymmen och faktiskt yrkade avdrag finns tillgängliga i taxeringsstatistiken. Dessa får i stället konstrueras utifrån uppgifter utdelningar och om ägarförhållanden som kombineras med tillämpning Annell-lagens en av regler och vissa antaganden utdelningstillväxt Därefter om m. m. uppskattas den skatteskärpning ett slopande Annell-systemet skulle av medföra. En avveckling Annell-systemet kan ske enligt olika metoder. av Här redovisas två av dessa, ett omedelbart upphörande rätten till av Armell-avdrag och en utfasning existerande avdrag. av

A.l Annell-avdragsgnmden förutsättning för - en kostnadsberäkningarna

I Annell-lagen 1 § 1 st definieras de företag vilkas aktieutdelningar berättigar till Annell-avdrag för företagen. Här svenska aktiebolag, ges med undantag för investment- och förvaltningsbolag, denna rätt. l Annell-lagens 7 § begränsas de avdrag företagen får göra med hänsyn till ägaren av aktien på vilken utdelning Detta innebär företagen ges. att inte får avdrag för utdelning till svenskt investment- eller förvaltningsbolag, när dessa har mer än hälften rösterna i det utdelande företaget. av Vidare medges inte avdrag för utdelning till företag som innehar mer än en fjärdedel av röstetalet i det utdelande företaget. I lagens 7 § 2 st medges företaget avdrag för utdelningar går till som aktieägare som inte avses i föregående stycke, över hälften om av utdelningsmottagarna visas sådana. I beräkningarna bortses från vara denna del av lagen, då effekterna är svåra att uppskatta. Om regeln har någon inverkan, kan det vara att värdet på Annell-avdraget i förhållande till Annell-avdragsgrunden underskattas något. Snittmängden av de utdelningar kommer från företag vilka kan få som göra Annell-avdrag och de utdelningar till slutliga utdelningsmottagare för vilka utdelningslänmaren kan få göra Annell-avdrag utgör vad som här benämns Annell-avdragsgrunden, AGT, år T.

SOU 199329 196 Bilaga 3

A.2 AnneIl-avdragen konstruktion och funktionssätt - Armell-avdragen är de avdrag faktiskt sker inom Anne1l-avdragssom grunden. Dvs där utdelningarna sker

på aktier är emitterade för mindre än 20 år sedan och där

a som

b utdelningarna sedan emissionstidpunkten inte överstiger summan av emissionsbeloppet och där utdelningen inte överstiger tio procent emissionsbeloppet

c av

b och nödvändiga förutsättningar för att Annell-avdrag skall

a, c är

medges. Annell-avdragen utgår från utdelningarna, med de ovan skisserade men begränsningarna. Det första året efter emissionen e antas att det utdelas direktavkastning E,0,03. I de följande åren växer utdelningarna en ud med nominell tillväxt u,u,,l +1r+k, där är inflationen och k en w är den reala utdelningstillväxten. Varje Annell-avdrag har sitt i aktier som är emitterade för ae, ursprung mindre än eller exakt 20 år sedan. mäter hur många år som har gått r sedan emissionen, identifierar emissionen. Det resterande Annelle avdragsutrymmet för emission vid utdelningsår R, är skillnaden e -r, mellan det emitterade beloppet och summan av alla gjorda avdrag a

sedan emissionen.

T

1, ,20l

RmEe-2 a, 1 t e . . . .

t1

Emissionen har ett tak för storleken Annell-avdraget e

SeO 1 E9

,

Givet Rc, 0 kan Annell-avdraget hänförs till emission e vid att ae, som tidpunkt uttryckas som

min

am uvsyRm

SOU 199329 Bilaga 3 197

Summan av alla Annell-avdrag varje år AT, ställs mot den relevanta Annell-avdragsgrunden. Därmed kan den enkelbeskattade andelen av utdelningarna beräknas.

I

ATE am, när ae, o

ei

Antalet emissionsårgångar i systemet i år T betecknas med

A.3 Annell-avdragsbasen det faktiska beräkningsunderlaget - Annell-avdragsbasen, ABr, bestäms vid varje tidpunkt T. Den består av summan av värden på de Annell-avdrag som faktiskt görs. I praktiken beräknas basen genom beräkning AT för utdelningsen av en grupp mottagare till vilka utdelningar berättigar till Annell-avdrag. Deras mottagna utdelningar, samt ett antagande om utvecklingen de av emitterade aktier som har tillfallit denna har gjort det möjligt grupp, att fastställa förhållandet mellan faktiska Armell-avdrag och den del av Annell-avdragsgrunden som omfattar denna Detta andelstal grupp. ATAGTABT appliceras sedan på hela Annell-avdragsgrunden så att Annell-avdragsbasen fastläggs för varje år. Om man antar att emissioner och utdelningar växer i takt och samma att direktavkastningen på ett emitterat belopp i form utdelning året av efter emissionen läggs till den fiamskrivna utdelningen, blir Annellavdraget en växande andel Annell-avdragsgrunden intill har av systemet funnits i 20 år. Därefter avtar avdragens andel, och närmar sig asymptotiskt 19 % vid gjorda antaganden om inflation och utdelnings-emissionstillväxt. Annell-systemet har existerat i sin nuvarande utformning sedan 1978. Detta innebär att det kommer att finnas 20 emitterade årgångar i systemet först under inkomstäret 1999. I dag är alltså situationen den avdragens att andel av Annell-avdragsgrunden, Annell-avdragsbasen, växer.

A.4 Beräkning av AnnelI-avdragsgnmden

Armell-avdragsgrunden begränsas h t utdelaren vad gäller utdelning m mottagen från utlandet. Denna utdelningsinkomsten utgör 20,0 % av

mottagna utdelningar Den finansiella sektorn består banker, för-

av säkringsbolag, förvaltnings och investmentbolag. Bankernas utdelade vinster 1991 uppgick till 2.019 mkr och skadeförsäkringsbolagens till 355 mkr. Totalt utdelades det 5.485 mkr från finansiella sektorn 1991, något som innebär att 56,7 % utdelningarna från finansiell sektor är icke av Annell-avdragsberättigade utdelningar. Dessa uppgår till 6,0 % de av

3 Antaganden bygger på utdelningstal från Statistiska meddelanden Nationalräkenskaper 1980-1991, SCB, 1992.

3 SOU 199329 198 Bilaga

totala utdelningarna Detta innebär att endast 74,0 % av utdelningarna

från företag har rätt till Annell-avdrag enligt l § Annellkommer som lagen. När det gäller är endast slutmottagare intressanta. Slutägane mottagare är avdragsberättigande mottagare enligt Annell-lagen utgörs främst som utdelningar 9.100 mkr Utdelningar av hushållen som 1991 mottog utlandet uppgick 1991 till 3.250 mkr. Konsoliderad offentlig sektor till mottog 1991 2.833 mkr. Utdelningar företagens kapitalplaceringsaktier kan fördelas på ickeoch finansiella företag. År 1991 uppgick finansiella företag, affársverk, utdelningar på de icke-finansiella företagens kapitalplaceringsaktier till 3.500 mkr.° Utdelningar på kapitalplaceringsaktier ägda av affårsverk

uppgick 1990 till 4 mkr. finansiella företagen utgörs banker, fmansbolag, investmentbolag De av och skadeförsäkringsbolag. Bankernas kapitalplaceringsaktier utgjorde 1991 22,4 % deras totala aktieinnehav. Bankernas mottagna utav delningar uppgick 199l till 351 mkr. Detta innebar att 79 mkr utgjorde utdelningar på kapitalplaceringsaktier. De totala utdelningarna till investmentbolagen uppgick 1991 till 2.422 mkr.7 Utdelning till skadeförsäkringsbolag deras finansiella aktier uppgick 1991 till 680 mkr. En uppskattning de totala utdelningarna till fondkommissionsbolag kan av baseras på storleken på deras aktieinnehav december 1990. Innehavet av börsaktier uppgick då till 758 mkr. Med schablonmässigt antagen en utdelning 3 % under 1991, detta mottagen utdelning 1991 på ger en

livbolag 1991 uppgick till 2.804 mkr

23 mkr. Utdelningar till Annell-avdragsberâttigande utdelningar år 1991 på 24.691 Detta ger mkr. fastställa Annell-avdragsgrunden måste reducering göras För att Icke-berättigade utdelningar 26 %. Annell-avdragsgrunden 1991

uppgick därmed till 18.271 mkr.

A.5 Annell-avdragen och Annell-avdragsbasen

Utifrån uppgifter hushållens nyteckningar från 1970 till 19919 och om

till hushållen från 1950 till 1991, kan

uppgifter om utdelningar en frarnskrivning göras. Med kännedom faktisk emissions- och utom delningstillväxt för den relevanta och om KPI-förändringar under gruppen perioden, kan serie Annell-avdrag för skapas fr. o. m. 1979. en gruppen

4 uppgifter från Bankerna 1991 SCB, 1990 och Enskilda försäkringsföretag lb id. samt , 1988, SCB, 1990. 5 I nationalräkenskapema är detta restpost som bl. a. innehåller utdelningar till en pensionsstmelser. Här ingår också ideella organisationer som fackföreningar, idrottsföreningar, frikyrkor, hjälporganisationer, stiftelser och politiska partier. Det är emellertid inget argument för att reducera basen i slutägarhänseende. 6 För uppgifter vad gäller icke-finansiella företag, affårsverk, banker, skadeförsäkringsföretag och fondkommissionsbolag hänvisas till not 2. 7 investmentbolag och aktiefonder 1990, SCB, 1992. 8 Finansinspektionen, februari 1993. 9 SCB, januari 1993. Uppgifterna är behäftade med mycket stor osäkerhet. w Nationalräkenskaperna 1970, Nationalräkenskaperna 1991, SCB. t o m

SOU 199329 Bilaga 3 199

För perioden 1950-91 uppgick den genomsnittliga årliga reala utdelningstillväxten till 5,66 %. Det är emellertid motiverat att justera för den onormala tillväxt i utdelningarna fanns på 80-talet. Därmed som erhålls en utdelningstillväxt på 2,49 % realt. Eftersom i början man av 1993 kan notera ett stort fall i utdelningarna på börsaktier, har frarnskrivningarna justerats för detta. Ernissionstillväxten har visat sig omöjlig att estimera på tillgängligt material. Istället antas att emissionema fr. 0. m. 1992 växer i takt samma realt som utdelningarna. Dessa beräkningar resultat att under ger som inkomståret 1994 kommer Annell-avdragen att utgöra 40,3 % Annellav avdragsgrunden. Annell-avdragsbasen uppgår därmed till 5,4 mdkr. Under inkomståret 1995 utgör avdragen 46,4 % gnmden, och basen av uppgår till 6,7 mdkr. Under inkomståret 1996 utgör avdragen 52,5 % av grunden, och basen uppgår till 8,0 mdkr. Den stora osäkerheten om framtida emissioner och utdelningar, gör det inte meningsfullt att skatta Annell-avdragsbasen längre sikt.

A.6 Avvecklingen av AnneIl-avdraget

En avveckling av Annell-systemet genom att företagen från och med inkomståret 1994 inte får göra avdrag skatteskärpning. Denna ger en uppgår till 1,4 mdkr 1994, och till 1,7 och 2,0 mdkr under 1995 respektive 1996. En arman möjlighet är att man inte medger Annell-avdrag för utdelningar på aktieemissioner som görs efter sista december 1993. Detta innebär att företagen för utdelningar på aktier emitterade under tiden januari 1979 till och med december 1993 har 6 till 20 år att göra Annellavdrag under, med de begränsningar som gäller i övrigt. Under 6 år finns 15 ernissionsårgångar i systemet, vilket innebär att någon skatteskärpning inte uppkommer det första året. Fortfarande gäller att Armell-avdragen under inkomståret 1994 utgör 40,3% Annell-avdragsgrunden. Samma av andel gäller så länge samma antal emissionstillgångar finns i systemet. Under det andra året erhålls en skärpning på 6,1% av grunden, 0,2 mdkr och under det tredje året en skärpning på 12,2% grunden, 0,5 mdkr. av Denna utveckling fortsätter tills dess Annell-avdragsutrymmet är uttömt.

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

Stymings-och samarbetsformeri biståndet.UD Kursplanerför grundskolan.U. Ersättningför kvalitet och effektivitet. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem För grundläggandehögskoleutbildning.U. 4. Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade flyktingar m. fl. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- maka.S. Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion. Jo. 7. Löneskillnaderoch lönt-diskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel.Ku. Postlag.K. lO.En ny datalag.Ju. l Socialförsäkringsregister.S. 12.Vårdhögskolor - kvalitet utveckling huvudmannaskap.U. - l3. Ökad konkurrens järnvägen.K. 14.EG och våra grundlagar.Ju. 15.Svenska regler för internationell omfördelningav olja vid en oljekris. N. 16.Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- kommissionensförslag.Fi. 16.Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- kommissionensförslag.Bilagor. Fi. 17. Ägandet radio och televisioni allmänhetenstjänst. av Ku. 18.AcceptansTolerans Delaktighet.M. l9. Kommunernaoch miljöarbetet.M. 20.Riksbankenoch prisstabiliteten.Fi. 21 Ökat personval.Ju. . 22. Vad är ett statsråds arbetevärt Fi. 23. Kunskapenskrona. U. 24.Utlänningslagen en partiell översyn. Ku. - 25.Socialaåtgärderför jordbrukare.Jo. 26.Handläggningen vissaSäkerhetsfråganJu. av 27.Miljöbalk. Del och l M. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 29.Fortsattreformering av företagsbeskattningen. Del Fi.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet [6]

En datalag.[10] Socialaåtgärderför jordbrukare. [25] ny EG och våra grundlagar.[14]

Kulturdepartementet

Ökat personval.[21] Handläggningen vissasäkerhetsfrågor.[26] av Löneskillnaderoch lönediskriminering. Om kvinnor och män arbetsmarknaden. [7]

Utrikesdepartementet Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor

Stymings-och samarbetsformer biståndet. i [1] och män arbetsmarknaden. Bilagedel.[8] Ägandet radio och televisioni allmänhetenstjänst. av

Socialdepartementet [17]

Statligt stöd till rehabilitering Utlänningslagen en partiell översyn. [24] av tonyrskadade flyktingar m. fl. [4]

Näringsdepartementet

Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - [51 Svenskareglerför internationellomfördelning av olja vid Socialförsäkringsregister. en oljekris. [15]

Kommunikationsdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet

lfostlag.[9] AcceptansToleransDelaktighet.[18] Okad konkurrens järnvägen.[13] Kommunernaochmiljöarbetet.[19] Miljöbalk. Del 1och [27]

Finansdepartementet

Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- kommisionensförslag. [16] Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- kommisionensförslag.Bilagor. [16] Riksbankenoch prisstabiliteten.[20] Vad är ett statsråds arbetevärt [22] Bankstödsnämnden. [28] Fortsattreforrnering av företagsbeskattningen. Del [29]

Utbildningsdepartementet

Kursplanerför grundskolan.[2] Ersättningfor kvalitet ocheffektivitet. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystemför grundläggandehögskoleutbildning. [3] Vårdhögskolor - kvalitet utveckling huvudmannaskap.[12] - - Kunskapenskrona. [23]

Jordbruksdepartementet

Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduktion.