Årsarbetstid

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

ÅRSARBETSTID

NY LAG OM ARBETSTID OCH SEMESTER

Betänkande utredningen flexibla regler

av om mer för arbetstid och semester

SEW

Statens offentliga utredningar

@@ 199227 @ Arbetsmarknadsdepartementet

Årsarbetstid

Ny lag

om

arbetstid och semester

för

och Valfrihet

produktivitet

Betänkande utredningen om flexibla arbetstidsregler m.m.

av Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, också på uppdrag av regeringskansliets som förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 08f 39 96 30 Telefax 08fl39 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13013-0 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Arbetsmarknadsdepartementet Börje Hörnlund

Den 14 februari 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Arbetsmarknadsdepartementet, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att dels över semesterlagens regler beträffande se kostnader för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro och dels undersöka flexibla regler för arbetstid och semester om mer bör införas i svensk lagstiftning. Depanementschefen bemyndigades också att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter och biträde utredaren. Med stöd av bemyndigandet annat förordnade departementschefen dag f.d. förste ombudssamma Rune Larson som särskild utredare. mannen

i referensgrupp flexibla regler för Som ledamöter en om mer och förordnades fr.o.m. den 3 juni 1991 sekrearbetstid semester Gösta Andréen, Svenska Kommunförbundet, direktöteraren Lars Ekenger, Svenska Arbetsgivareföreningen, förhandlingsren Karin Engström, Statens Arbetsgivarverk, enhets-

direktören Inga-Lill

chefen Göran Karlsson, Landsorganisationen, ombudsmannen Tjänstemännens Centralorganisation, sektionschefen Roger Mörtvik, Redig, Landstingsförbundet, avtalsombudsmannen Jan Kerstin Sjölin, Svenska Kommunalarbetareförbundet, ombudsmannen Sjösten, Svenska Industritjänstemannaförbundet, direktören Lennart Karl-Olof Stenqvist, Sveriges Verkstadsindustrier och Marie-Louise Strömgren, Sveriges Akademikers ombudsmannen Centralorganisation.

i särskild expertgrupp med lagtekniskt kunniga Som ledamöter en förordnades fr.o.m. dag förbundsjuristen Roland jurister samma Landsorganisationen, direktören Kent Brorsson, Svenska Bergqvist, Arbetsgivareföreningen, förbundsjuristen Sara Lönnerblad, Sveriges Centralorganisation, förbundsjuristen Tor Nizelius, Akademikers Centralorganisation, förhandlingsdirektören Jan Tjänstemännens Statens Arbetsgivarverk och hovrättsassessom Marianne Rishytt, Tejning, Arbetsmarknadsdepartementet.

förordnandes fr.o.m. dag departementsrådet Som experter samma Rydén, Socialdepartementet, byråchefen Bertil Segerfalk, Inger Arbetarskyddsstyrelsen, departementssekreteraren Katarina Sjölander, Arbetsmarknadsdepartementet och hovrättsassessom Marianne Tejning.

Till huvudsekreterare utredaren förordnades fr.o.m. den 8 april 1991 arbetsrättsjuristen Karl Pfeifer och som sekreterare fr.o.m. 16 april den 31 december l99l jur.kand. Eva Schömer. den t.o.m. Till assistent förordnades fr.o.m. den l juli l99l Margot Karlsson.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester A 19911. Utredningen överlämnade i december 1991 ett delbetänkande om Semesterlöneförsäkring för små företag SOU 1991109.

Härmed överlänmas huvudbetänkandet med förslag om att en ny lag om arbetstid och semester införs fr.o.m. den l april 1993. Förslaget innebär att löntagarnas inflytande över den egna arbetstiden och möjlighetema till en rationell produktion kan öka.

Utredningens arbete är därmed slutfört.

Stockholm i mars 1992.

Rune Larson

Karl Pfeifer

INNEHÅLL

Sid.

FÖRKORTNINGAR 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SAMMANFATTNING 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SUMMARY IN ENGLISH 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FÖRSLAG TILL LAG OM ARBETSTID OCH

SEMESTER 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ANDRA LAGFÖRSLAG 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

UTREDNINGSUPPDRAGET 59 . . . . . . . . . . . . .

1.1 Direktiven 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Tolkning av direktiven 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Utredningens inriktning 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Utredningens arbetsformer 68 . . . . . . . . . . . . . . .

ÅRSARBETSTID 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Några utgångspunkter 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Vad är rätt årsarbetstidsmått 76 . . . . . . . . . . . . . 2.3 Kritik mot förslaget om årsarbetstid och

semester beräknad i timmar 88 . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Årsarbetstid och semesterår 91 . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Utjämning av arbetstiden mellan olika år 93 . . . . . . 2.6 Övertid, mertid och jouttid 96 . . . . . . . . . . . . . . . 2,7 Tillsyn och sanktionssystem 100 . . . . . . . . . . . . .

FÖRLÄGGNING AV ARBETSTID 105 . . . . . . . .

3.1 Inledning 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Intresset för flexiblare arbetstider 106 . . . . . . . . . . 3.3 Behovet skyddsregler 108 av . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Bakgrund 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 övervägande 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Beaktande EG-aspekten 126 av . . . . . . . . . . . . . .

FÖRLÄGGNING AV SEMESTERLEDIGHET 129 . .

Inledning 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utgångspunkter för flexiblare semester

regler 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Flexibel användning av semestern 135 . . . . . . . . . Semesterledighet i form av avkortning av

arbetstiden eller enstaka timmar 137 . . . . . . . . . . . Att kunna avstå semesterledighet 141 . . . . . . . . . . Att kunna semesterledighet 143 spara . . . . . . . . . .

SPARA SEMESTERLEDIGHET 145 . . . . . . . . . .

5.1 Inledning 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Ökade möjligheter att spara semester-

ledighet 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Att kunna spara rätten till obetald semester-

ledighet 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Förläggning sparad semester 151 av . . . . . . . . . . .

5.5 Övriga frågor om sparad semester 153

. . . . . . . . .

ARBETSPLATSBESÖK 157 . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1 Inledning 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Centrallasarettet i Eskilstuna 157 . . . . . . . . . . . . . 6.3 AB Gustaf Kähr i Nybro 161 . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 ABB HAFO i Järfälla 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 IKEA i Stockholm 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Welcome Hotel i Järfälla 171 . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Holmen Paper i Hallstavik 174 . . . . . . . . . . . . . . 6.8 Landstinget Kristianstads län 178 . . . . . . . . . . . . . 6.9 Statens järnvägar, Affärsområde trafik-

produktion i Stockholm 180 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.10 Barn och ungdomskliniken i Karlstad 183 . . . . . . .

6.11 CityMail AB i Stockholm 185

. . . . . . . . . . . . . .

ARBETSPLATSEN I CENTRUM FÖR

EFFEKTIVARE PRODUKTION 189 . . . . . . . . . .

JÄMSTÄLLDHET 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Inledning 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Risker med flexibla regler ur ett jinn-

ställdhetsperspektiv 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Attitydfrâgor och flexibilitet 202 . . . . . . . . . . . . . 8.4 Fördelar med flexibla regler ur ett

jämställdhetsperspektiv 204 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 En jämställdhetsparagraf 205 . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 Terminologi i lagtexten 206 . . . . . . . . . . . . . . . .

INTERNATIONELLA FRÅGOR 209

. . . . . . . . . .

9.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2 ILO-konventionen arbetstidens förom

till 40 timmar i veckan 209 kortning . . . . . . . . . .

ILO-konventionen 212 9.3 om semester . . . . . . . . . . .

213 9.4 EG-aspekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Europarådets sociala stadga 222 9.5 . . . . . . . . . . . . . .

länder 222 9.6 Andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

KONSEKVENSÄNDRINGAR 225 10. . . . . . . . . . . . .

Inledning 225 10.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2 Konsekvensändringar i semester- och

arbetstidslagstiftningen 225 . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.3 Utredningens behandling av förslagen till

konsekvensändringar i arbetstids-

semesterlagstiftningen 229 och . . . . . . . . . . . . . .

ANNAN LAGSTIFTNING SOM BERÖRS 231 ll. . . .

Inledning 231 11.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sjöarbetstidslagen 231 11.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sjöarbetstidskungörelsen 233 11.3 . . . . . . . . . . . . . . . .

11.4 Lagen arbetstid m.m. i husligt om

233 arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kungörelsen om arbetstid vid väg-

236 transport m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetstidsförordningen 236 11.6 . . . . . . . . . . . . . . . . .

arbetslöshetsförsäkring 238 11.7 Lagen om . . . . . . . . . .

Semesterlagen för radiologiskt arbete 239 11.8 . . . . . . .

Arbetsrättsliga beredskapslagen 241 11.9 . . . . . . . . . . .

ÖVERGÅNGSFRÅGOR 243 12. . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 243 12.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . och semesterledighet 244 12.2 Semesterlön . . . . . . . . . . 12.3 Den lagens betydelse för nuvarande nya

kollektivavtal 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

REHABILITERING 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

253 13.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Semesterlöneförsäkring 254 13.2 . . . . . . . . . . . . . . . . regler för rehabilitering 255 13.3 Nya . . . . . . . . . . . . . Övervägande 255 13.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SPECIALMOTIVERING 257 . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Direktiven 299 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Proposal for a Council Directive

concerning certain aspects of the

organisation of working time 307 . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Den faktiska årsarbetstiden för

åren 1987 1994 319 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 4 Formler för årsarbetstid och semester 329 . . . . . . .

FÖRKORTNINGAR

AD Arbetsdomstolen EC European Community EES-avtalet Avtalet Europeiskt ekonomiskt om samarbetsområde EG Europeiska gemenskapema Handels Handelsanställdas Förbund HTF Handelstjänstemannaförbundet ILO International Labour Organisation JämO Jämställdhetsombudsmannen LO Landsorganisationen i Sverige Metall Svenska Metallindustriarbetareförbundet Prop. Proposition RFV Riksförsäkringsverket SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SALF Sveriges Arbetsledareförbund SAV Statens Arbetsgivarverk SF Statsanställdas Förbund SHSTF Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund SKAF Svenska Kommunalarbetareförbundet SKTF Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund SJ Statens Järnvägar SOU Statens offentliga utredningar ST Statstjänstemannaförbundet TCO Tjänstemännens Centralorganisation

SAMMANFATTNING

Årsarbetstid i stället för 40-timmarsvecka

Vi föreslår att den lagstadgade 40-timmarsveckan omvandlas till årsarbetstid 2007 timmar och att förläggningen av arbetsen om tiden ska ske kollektivavtal. I årsarbetstiden ingår 216 genom timmar semester, vilket motsvarar den nuvarande lagstadgade 27 dagar. Vi föreslår att de enskilda arbetstagarna semestern om möjlighet till ett stort inflytande över arbetstidens förläggning ges och över semesterrätten. Nuvarande omfattning av arbetstid och semester bibehålls oförändrade.

Verksamhetsanpassade kollektivavtal i stället för lag

De arbetstids- och semestenveglema samordnas i en gemensam nya lag lagen arbetstid och semester. Merparten av lagreglema är - om dispositiva och får således ersättas med kollektivavtal. I stället för att utgöra hinder underlättar lagen följaktligen förutsättningarna för arbetsmarknadens parter att åstadkomma verksamhetsanpassning. Förslagen innebär därmed att såväl löntagarnas inflytande över den arbetstiden och semesterrätten som möjligheterna till en egna rationell produktion kan öka.

Att införa en årsarbetstid och skapa möjligheter till att förlägga arbetstidema ett sätt som passar varje arbetsplats, företag, myndighet och bransch innebär att man både kan ta största möjliga hänsyn till produktionens krav och till individuella behov. Vid arbetsplatser där det finns eller brukar finnas kollektivavtal löner och allmänna anställningsvillkor innehåller lagen därför om inte några regler arbetstidens förläggning. Det är i stället de om förutsätts träffa avtal i dessa frågor. Lagen berörda parterna som förutsätter också att arbetstagarna själva ska få påverka förläggningen av sina arbetstider.

Arbetsplatsen i för effektivare produktion

centrum

förläggning betydelse för produktionen. Detta Arbetstidens har stor och offentlig verksamhet, varuproduktion såväl gäller både privat tjänsteproduktion. En förläggning av arbetstiden som är som varje arbetsplats och varje verksamhet kan medverka anpassad till produktiviteten och samtidigt förbättra arbetsmiljön. till att höja detta ska ske förutsätts att de berörda parterna känner ett För att för produktionen och för de anställdas villkor. gemensamt ansvar arbetsmarknadens parter har visat att det finns Våra kontakter med intresse för utnyttja de möjligheter den föreslagna ett stort att arbetsplatsbesök vi har gjort visar också att det hos lagen ger. De såväl ledningar lokala fack och anställda finns ett stort som intresse för verksamhetsanpassade arbetstider.

arbetstidslag finns dispositiv regel mertid för I nuvarande en om deltidstjänstgörande. Vi har funnit att regeln inte har fått den

avsågs vid införandet. Vi föreslår därför ingen motverkan som regel i den lagen. I övrigt föreslår vi att nuvarande svarande nya lagregler bland annat övenidjourtid och tillsynsanktioner om bibehålls oförändrade.

Arbetstidens förläggning arbetsmiljbfråga en

arbetstids- och semesterlagen inte innehåller styrande Att den nya regler innebär naturligtvis inte att viktiga skyddsaspekter får Arbetsmiljölagen utgör emellertid i den utformning den åsidosättas. har sedan 1991 det grundläggande skyddet mot förläggning av arbetstid, inte kan accepteras från fysiska eller psykiska som utgångspunkter sig det gäller enskilda arbetstagare eller vare anställda. Detta innebär samtidigt att arbetsmarknadens grupper av den reguljära skyddsorganisationen i första hand parter genom själva ska detta Men dessutom kan Arbetarskyddsta ansvar. styrelsen och yrkesinspektionen med stöd arbetsmiljölagen både av generella föreskrifter och förbud ställa krav när det i form av

arbetstidens förläggning. Detta gäller gäller arbetsmiljöaspekter arbetspassens längd och hur de fördelas. även frågor om

Vad gäller det inte finns kollektivavtal om

Även med den lagen är att parter, som brukar om avsikten nya löner och allmänna anställningsvillkor, ska träffa kollektivavtal om arbetstid och semester, så kan inte träffa kollektivavtal även om tvingande den punkten. Det innebär att om lagen vara träffas till exempel arbetstidens förläggning kollektivavtal inte om arbetsgivaren. Samtidigt kan detta leda till att så bestämmer fredsplikt saknas eftersom frågan är oreglerad mellan parterna.

normalt inte finns kollektivavtal om löner På arbetsplatser där det anställningsvillkor innehåller den nya lagen regler och allmänna arbetstiden får förläggas. Det innebär inte alls som stadgar hur möjligheter till flexibla lösningar som övriga arbetssamma Nuvarande lagregler nattvila och veckovila finns kvar. platser. om träffas kollektivavtal till exempel arbets- Eftersom det inte kan om förläggning så får enbart de enskilda arbetstagarna medge tidens Det föreligger emellertid naturligtvis inga vissa avsteg från lagen. dessa arbetsplatser att träffa hinder för att man även genom kollektivavtal löner och allmänna anställningsvillkor kommer om arbetstid och semester. Även in under huvudreglema i lagen om förutsätter lagen att arbetstagarna får möjligdessa arbetsplatser het påverka förläggningen sin egen arbetstid. att av

Semesterrätten förstärks

lag för arbetstid och semester förutsätter en gemen- En gemensam beräkningsmetod. Därför föreslår att även semesterledighet sam timmar. Detta blir också nödvändigt när arbetstidema beräknas i variera mellan olika arbetstagare, mellan olika veckokommer att delar året, allt efter arbetstagarnas och produkdagar och olika av krav. Timberäknad semester leder också till att sådana tionens

orättvisor och rättsförluster som förekommer i nuvarande system kan undvikas. Genom timberäkning kan dessutom semesterrätten göras mer flexibel.

Den nya lagen innebär att arbetstagarnas inflytande över semesterrätten förstärks. Semesterreglema ska garantera de anställdas möjligheter till vila och rekreation. För den som arbetar heltid, innebärande 2007 timmars årsarbetstid, ska därför i likhet med vad som gäller för närvarande 160 timmar av semesterledigheten huvudsemestem användas till ledighet från hela arbetspass och i princip förläggas till en period under tiden juni augusti. -

Återstående del ska däremot kunna användas av semestern mer flexibelt. Om arbetstagaren väljer att ta ut ledigheten under semesteråret så finns inga begränsningar i lagen av i vilken form det får ske. Ledigheten kan tas ut i form av avkortning av den dagliga arbetstiden eller viss dag i veckan, som enstaka timme vid behov eller som traditionell semesterledighet. Arbetstagaren ska kunna spara ledigheten för uttag något senare semesterår. Sparandet ska inte begränsat i tid eller omfattning. Även vara obetald semesterledighet utöver huvudsemestem ska kunna sparas. Sparad semesterledighet om minst 40 timmar ska arbetstagaren ha rätt att få ut i en följd tillsammans med semesterårets semesterledighet i övrigt. En förutsättning är dock att underrättelse lämnats till arbetsgivaren minst sex månader innan ledigheten ska börja. Även sparad semesterledighet ska kunna tas ut som avkortning av den dagliga arbetstiden. Arbetstagaren ska också efter eget beslut kunna avstå från den del av semesterledigheten som är intjänad och som överstiger huvudsemestem. Sker detta ska semesterlönen samtidigt betalas ut. Obetald semester ska liksom hittills alltid kunna avstås.

Den så kallade tvåårsfristen i samband med rehabilitering enligt 17 § semesterlagen ändras, så att rätten till semesterlönegrundande frånvaro bryts efter frånvaro under två hela intjänandeår, även då

avbrutits, förutsatt att avbrottet varit kortare än 14 frånvaron dagar.

regler för arbetstid och semester kan medverka till Flexibla jämställdhet

formulerat våra förslag så att de ska underlätta för arbets- Vi har båda könen förena förvärvsarbete med familjeansvar. tagare av att betona vikten jämställdhet ingår dessutom i lagen en För att av paragraf arbetsmarknadens parter att sträva efter som uppmanar jämställdhet i arbetstids- och semesterhänseende.

åstadkomma jämställdhet förutsätter dock att de nya möjlig- Att heterna används på ett riktigt sätt. Det vore olyckligt om det där kvinnor ut semester avkortning utvecklas ett mönster tar som arbetsdagen för hinna med arbetet med barn och hem, av att samtidigt männen koncentrerar arbetet till färre långa arbetssom för att få längre sammanhängande helgledighet för att utöva pass fritidsintressen. Att inte införa flexibla regler för arbetstid och mer med de kan leda till ojämlika arbetstidssemester argumentet att mönster dock lika fel, att begränsa rätten till föräldravore som ledighet med argumentet att det är till övervägande delen kvinnor som använder den.

Det kan också finnas risk för att arbetstidsförläggning anpassad en till produktionens krav kan svår att förena med föräldraskap. vara Jämställdhetslagens 5 § föreskriver emellertid att arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete och föräldraskap.

Anpassning till EG

Enligt utredningsdirektiven ska vi redovisa hur våra förslag förhåller sig till EGs motsvarande regler. Våra förslag står i överensstämmelse med EGs nuvarande regler. Sedan något år pågår

l7

förhandlingar ett nytt direktiv som berör emellertid inom EG om Eftersom EG-direktiv är bindande för medlemsstaterna arbetstid. Sverige blir medlem. Det är inte heller måste det beaktas om EES-avtalet kan innebära att Sverige måste uteslutet att redan EG-direktiv. Vid tryckningen detta betänkande är beakta detta av direktivet kommer att formuleras. Det går det emellertid okänt hur tidpunkten för beslutet. Det är emellertid inte heller att förutse utvecklingen inom EG blir att genom kollektivinte osannolikt att nivå så får ske från detta EG-direktiv. avtal lämplig avsteg lag arbetstid och semester tillgodoser i Vårt förslag till ny om krav områden där det träffas kollektivavtal. princip ett sådant Arbetsmarknadens avgör sedan vilket sätt man tillparter områden där kollektivavtal saknas måste dock godoser kravet. På skärpningar lagen ske. Dessa frågor sannolikt vissa ytterligare av uppmärksammas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. måste därför

Vårt förslag är också förenligt med de ILO-konventioner om arbetstid och Sverige har anslutit sig till. semester som

Införandet det systemet för arbetstid och semester av nya

nuvarande lagregler beträffande arbetstid och semester Att ersätta med vidgade möjligheter för arbetsmarknadens parter att i dessa frågor innebär ett nytänkande. Samkollektivavtal reglera förläggning arbetstid och semester stor betydelse tidigt har av för arbetsorganisationen och arbetstagarna. Införandet av både med betydligt flexiblare möjligheter vad gäller detta nya system och bör därför stor betydelse vad gäller arbetstid semester produktivitetsutvecklingen och arbetstagarnas inflytande. Arbetstid väsentliga delar i förhållandet mellan arbetsoch semester utgör givare och arbetstagare. Införandet nya kollektivavtal om av bör därför ske i samband med att avtal om arbetstid och semester löner och allmänna anställningsvillkor löper ut. På så sätt kan dessa frågor samordnas med andra viktiga villkorsfrågor.

Vi har kommit fram till, att sammanslagning av de nuvarande en arbetstids- och semesterlagama med samtidigt införande av årsarbetstid och flexibla regler för arbetstid och semester kan ske mer allmän bestämmelserna görs. Vi har också utan att en översyn av eftersträvat så långt möjligt bibehålla sådana lagregler att som oförändrade, inte berörs direktiven och som inte behöver som av ändras. Därmed rubbas inte rättsläget i onödan, vilket vi bedömt betydelse för arbetsmarknadens parter. Följden har vara av stor därmed också blivit att utredningens förslag kan genomföras utan onödig tidsutdräkt.

SUMMARY IN ENGLISH

instead of 40-h0ur week Annual working hours a

40-hour week be commuted to We recommend that the statutory

hours and that the disposition of annual working time of 2,007 an defined through collective agreements. The working hours be

216 hours’ holiday, corresponding annual working hours include

days’ holiday. We recommend that the present statutory 27 to

allowed considerable influence on the individual employees be

and holiday rights. No change disposition of working hours on

volume of working time and holiday. recommended in the present

collective agreements instead of legislation Operationalised

and holidays co-ordinated The rules working hours are new on

the Working Hours and Holidays Act. through a single enactment,

provisions optional and, accordingly, can Most of the statutory are

collective As result, the Act be overwritten by agreements. a

market parties to adjust working hours enables the labour

operations concerned, instead of preventing arrangements to the

doing Accordingly, employees can have more say them from so.

and holiday rights, and there will about their own working hours

be better for rational production. scope

working hours and creating facilities for By introducing annual

working hours suit the individual workplace, arranging to

authority and branch of employment, the utmost company,

made for production requirements and possible allowance can be

individual. The Act, therefore, does not contain the needs of the

of working hours at workplaces rules on the arrangement any and general conditions of where collective agreements on pay

usually exist. Instead left to the parties service currently or

these matters. The Act also themselves to reach an agreement on

implies that employees will have direct say in the disposition of a their working hours.

The workplace at the centre of more efficient production

The arrangement of working hours has an important bearing on production. This applies to both private and public sector activities, to the production of both goods and services. The arrangement of working hours to suit each individual workplace and activity help to boost productivity and at the same time can to improve the working environment. ln order for this to happen, the parties themselves must feel jointly responsible for production and for employees conditions. Our contacts with the labour market parties have revealed a high level of interest in using the opportunities conferred by the proposed legislation. Our visits to workplaces have also shown that operationalised working hours viewed with great interest both by management and by local are union organisations and employees.

The present Working Hours Act includes an optional rule on additional time for part-time employees. We find that this rule has not had the effect was intended to, and so we do not recommend any corresponding provision the new Act. Otherwise we recommend that the existing statutory rules, e.g. conceming oveitimework on call and supervisionsanctions be kept unaltered.

The disposition of working hours a work environment question -

The absence of peremptory rules in the new Working Hours and Holidays Act does not, of course, imply that important safety aspects may be disregarded. However, the Work Environment Act as has been worded since 1991 constitutes the fundamental safeguard against working hours arrangements which are physically or mentally unacceptable from the viewpoint of

individual employees of employees. At the same time, or groups this that the prime responsibility on this subject devolves means the labour market parties, acting through the regular safety on organisations. In addition, the National Board of Occupational Safety and Health and the Labour Inspectorate are empowered by the Work Environment Act to issue general provisions and prohibition concerning work-environment aspects of the disposition of working hours. The same applies concerning the length and distribution of periods of work.

What there no collective agreement

Although the intention of the new Act for parties usually concluding collective agreements on pay and general conditions of service to do the same regarding working hours and holidays, the law cannot force them to do so. This means that, in the absence of a collective agreement concerning, say, the disposition of working hours, the decision rests with the employer. This, at the same time, can mean that, with no settlement between them on the subject, the parties have free recourse to industrial action.

The new Act has rules for the arrangement of working hours at workplaces where collective agreements on pay and general conditions of service do not normally apply. This affords nothing like the same opportunities for flexible arrangements as at other workplaces. The existing statutory provisions on nightly and weekly rest are retained. Since collective agreements cannot be concluded, for example, on the arrangement of working hours, certain departures from the statutory provisions are subject to permission from the individual employees. On the other hand, there obviously nothing to prevent these workplaces also being made subject to the main provisions of the Act on working hours and holidays, through the conclusion of collective agreements on pay and general conditions of service. At these workplaces too,

the Act that employees will have a say in the presupposes arrangement of their own working hours.

Reinforcement of holiday rights

A single working hours and holidays implies enactment on a single method of computation, and we recommend that so holidays should also be expressed in hours. This will in fact be ‘necessary when working hours to as between different come vary employees, different days of the week and different times of the employees’ requirements and those of year, depending on production. The computation of holidays hours will also serve avoid the injustices and losses of rights occurring under the to Moreover, calculation an hourly basis can present system. on make holiday rights more flexible.

The Act reinforcement of employees’ control of new amounts to a holiday rights. The holiday provisions are intended to guarantee the employees opportunities of rest and recreation. Accordingly, and currently the practice, in the case of full-time as employees, i.e. those with 2,007 hours’ annual working time, 160 hours’ holiday the main holiday must take the form of leave - of absence from complete working periods and, principle, must be taken time between June and August. some

The remaining holiday, the other hand, will be more flexibly on available. the employee opts to take this leave of absence during the holiday the Act does not lay down any formal year, requirements for doing Leave of absence take the form of so. can reduction of daily working hours of a certain day off every a or week, the occasional hour needed or the traditional type of as holiday. The employee will be able to save up leave of absence for subsequent holiday There must not be any restriction a year. of the duration volume of this saving. will also be possible or for unpaid holiday, and above the main holiday, to be saved over

The employee will be entitled to take accumulated holiday up. an of least 40 hours conjointly with the rest of the annual holiday, at always provided that the employer has been notified at least six months in advance. will also be possible for accumulated holiday to take the form of reduction of daily working hours, a and the employee will be free to abstain, of his or her o 1 accord, from that of the holiday which has been accumulated part and above the main holiday. In this case the holiday pay over be disbursed at the time. Employees will retain their must same present option of refraining from unpaid holiday.

The so-called two-year respite connection with rehabilitation under Section 17 of the Holidays Act to be amended, such a that entitlement to absence carrying holiday pay rights will way be discontinued after absence for two full qualifying years even the absence has been interrupted, provided the latter interruption has been of less than a for’might’s duration.

Flexible rules for working hours and holidays can help to create equal opportunities

We have worded recommendations to make easier for our so as employees of both sexes to combine economic activity with family responsibilities. To underline the importance of equal opportunities, the Act also includes a section encouraging the new labour market parties to pursue equality between the sexes with regard to working hours and holidays.

This equality, however, can only be achieved the new opportunities are used properly. would be unfortunate a pattern to develop whereby women took holidays as a were reduction of the working day to find time for looking after so as children and the home, at the same time as men concentrated their work within fewer and longer working periods, so as to achieve longer periods of continuous weekend absence for the cultivation

Omission introduce flexible rules of their leisure interests. to more and holidays, the grounds that they can lead on working hours on unequal working-time patterns, however, would be just as to restricting entitlement parental leave on the grounds wrong as to that taken predominantly by women.

risk of working hours arrangements adapted There may also be a of production being hard to reconcile with to the exigences parenthood. Section five of the Equal Opportunities Act, however, employer facilitate combination of gainful requires the to and parenthood by and men alike. employment women

EC adjustment

required by of reference to show how our We are our terms relate the corresponding EC regulations. Our recommendation to recommendations harmony with the EC regulations now are but for about negotiations have been in force, a year now, EC for directive working hours. EC progress within the a new on binding member states, and this will have to be directives are on Sweden becomes member of the EC. Nor taken into account a be discounted of the EES agreement in itself can the possibility requiring Sweden to abide by this EC directive. As we go to uncertain how the directive will be worded, press, however, timing of the decision be predicted. not unlikely, nor can the EC developments will sanction departures from this however, that EC directive through collective agreements concluded at an level. The legislation propose on working appropriate new we accommodates, in principle, requirement of hours and holidays a kind in fields where collective agreements are concluded. this the labour markets parties to decide in what way the then for will be In fields where collective agreements do requirement met. exist, however, the Act will probably have to be tightened up not in of These questions must therefore be

further a number respects.

borne in mind in subsequent legislation.

recommendations also compatible with the ILO Our are working hours and holidays to which Sweden a conventions on

party.

of the system of working hours and holidays Introduction new

the existing statutory rules working hours The replacement of on and holidays by wider for the settlement of these matters scope by the labour market parties through collective agreements mentality. At the time, the arrangement of represents a new same and holidays has important bearing on both working hours an and employees’ conditions. The introduction of work organisation with its far greater flexibility regarding working this new system, holidays, ought therefore to have important effects hours and very development and employee participation. Working on productivity holidays essential parts of the employer—employee hours and are relation. New collective agreements working hours and on holidays should therefore be concluded as current agreements on and general conditions of service expire, so that these pay co-ordinated with other important aspects of questions can be working conditions.

We have the conclusion that amalgamation of the come to an working hours and holidays, coupled with existing enactments on introduction of annual working time and flexible rules the more hours and holidays, be achieved without a general on working can legislation. At the time have tried to interfere review of same we little possible with statutory provisions which are not as as affected by the directives and which do not require amendment. In this have avoided disruption of the legal way we unnecessary situation, which take to be of great importance to the labour we market parties. This also implies, finally, that the Commission’s recommendations be implemented without any unnecessary can delay.

FÖRSLAG TILL LAG OM ARBETSTID OCH SEMESTER

KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER l

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstid och om rätt till semesterförmåner för arbetstagare. Semesterförmâner är semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.

2 § Lagen gäller med de inskränkningar som anges i andra stycket varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Bestämmelserna arbetstid i 9 och 10 kap. om gäller inte arbete utförs i arbetstagarens hem eller annars under som sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, arbete utförs arbetstagare som med hänsyn till som av arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera sin arbetstid, utförs i arbetsgivarens hushåll, arbete som skeppstjänst.

3 § Arbetstiden är del arbetsmiljön. I arbetsmiljölagen en av 19771160 finns regler om arbetsmiljöns beskaffenhet. Om arbetstid för minderåriga finns ytterligare bestämmelser i 5 kap. arbetsmiljölagen.

4 § Vid tillämpning denna lag ska arbetsgivare, arbetstagare av och dessas organisationer sträva efter jämställdhet i arbetslivet i . arbetstids- och semesterhänseenden.

5 § Genom kollektivavtal får undantag eller avvikelse helt eller delvis göras från bestämmelserna arbetstid i 9 och 10 om kap. Härutöver får avtal tillämpning av bestämmelser i de om kapitlen träffas i de fall som anges i lagen. Avtal är ogiltigt i den mån det innebär att arbetstagares rättigheter enligt bestämmelserna om semester i 6 och ll kap. upphävs eller inskränks. Detta gäller dock inte om annat framgår lagen. Genom kollektivavtal får avvikelse göras från 3 av kap. l 9 11,16 och 18 21 §§, 4 kap. l och 3 4 §§, - - - - 5 kap. 3 § och 6 kap. 2 3 §§. - Arbetsgivare är bunden kollektivavtal enligt första eller som av andra stycket får tillämpa avtalet också arbetstagare som inte är medlem i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

2 KAP. ARBETSTID

1 § Den högsta ordinarie arbetstiden är 2007 timmar per arbetsår årsarbetstid. I årsarbetstiden ingår semesterledighet enligt tredje kapitlet. Arbetsår är perioden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år.

för årsarbetstiden enligt l § skall ordinarie 2 § Inom ramen arbetstid förläggas enligt 3 15 §§. -

Arbetsplats där kollektivavtal gäller

3 § Vid arbetsplats där kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor gäller eller brukar gälla ska ordinarie arbetstid förläggas enligt kollektivavtal enligt 4 § eller enligt bestämmelsen i 5

4 § Arbetsgivare och arbetstagarorganisation bör träffa kollektivavtal om arbetstidens förläggning.

eftersträva att arbetstagaren ges möjlighet Därvid bör parterna påverka förläggningen av sin arbetstid. att

5 § Förläggning arbetstid inte fastställts enligt av som kollektivavtal beslutas arbetsgivaren. Beslut om förläggning ska av arbetstagaren minst två veckor i förväg. Detsamma ska meddelas gälla varje gång arbetstiden ska ändras. enligt första stycket får dock lämnas kortare tid i Meddelande förväg verksamhetens art eller händelse som inte har kunnat om anledning till det. förutses ger När arbetstid fastställs enligt denna paragraf ska arbetsgivaren arbetstagaren möjlighet att påverka förläggningen av sin ge arbetstid.

Arbetsplats där kollektivavtal inte gäller

6 § Vid arbetsplats där inte kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor gäller eller brukar gälla, ska ordinarie arbetstid förläggas med iakttagande 7 ll §§. av -

7 § Vid beslut förläggning av ordinarie arbetstid ska om arbetsgivaren arbetstagaren möjlighet att påverka förläggningen ge av sin arbetstid.

8 § Arbetsgivares beslut arbetstidens förläggning ska meddelas om två veckor i förväg. Detsamma ska gälla varje arbetstagarna senast gång arbetstiden ska ändras. Meddelande får dock lämnas kortare tid i förväg om verksamhetens att eller händelse inte har kunnat förutses ger som anledning till det.

9 § Ordinarie arbetstid får förläggas med högst 40 timmar i veckan. Arbetstid får dock förläggas med högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för tid högst fyra veckor. en av

kan medge arbetstidsförläggning som avviker från Arbetstagare och andra stycket. Sådant medgivande kan återkallas. första räknas från och med måndag inte annan beräkning Vecka om tillämpas arbetsplatsen.

Alla arbetstagare ska ha ledigt för nattvila. I ledigheten ska 10 § ingå tiden mellan klockan 24 och klockan Avvikelse från första stycket får göras, arbetet med hänsyn om till dess an, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.

11 § Arbetstagarna ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period sju dagar veckovila. Till om veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla utanför arbetsstället skall stå till arbetsgivarens förfogande sig men för att utföra arbete när behov uppkommer. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut. Undantag från första stycket får göras tillfalligtvis, om det föranleds något särskilt förhållande som inte har kunnat av arbetsgivaren. förutses av

gäller vid alla arbetsplatser

Bestämmelser som

12 § Med förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden raster under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska förhand rastemas längd och ange förläggning så som omständigheterna medger. noga Rastema ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer fem timmar i följd. Rastemas antal, längd och förläggning ska än tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. vara

13 § Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med

hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i förutses av arbetstiden.

14 § Arbetsgivama ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall förhand ange arbetspausemas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Pausema räknas in i arbetstiden.

15 § I 3 kap. 14 § finns bestämmelser om förläggning av arbetstid i samband med semester.

3 KAP. SEMESTERLEDIGHET

l § Som semesterledighet anses ledighet enstaka semestertimme ledighet vilken börjar och slutar med och period av semestertimme.

2 § Med semesterår avses samma period som utgör arbetsår enligt 2 kap. l Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår.

3 § Semesterledighet beräknas i timmar. Arbetstagare som har en ordinarie årsarbetstid 2007 timmar har rätt till 216 semestertimmar varje semesterår. Den som har en ordinarie årsarbetstid som avviker från 2007 timmar har rätt till så många semestertimmar som räknas fram när i timmar delas med 2007 och multipliceras den egna årsarbetstiden med 216. Brutet tal avrundas till närmast högre hela tal. Under Semesterledighet har arbetstagare rätt till semesterlön i den mån arbetstagaren har tjänat sådan under intjänandeåret.

Om förlängd semesterledighet finns bestämmelser i lagen förlängd för vissa arbetstagare med 1963115 om semester radiologiskt arbete.

4 § Under semesterår då arbetstagare anställs har arbetstagaren

40 semestertimmar, anställningen börjar efter endast rätt till om den 31 augusti. arbetstidsmått avviker från 2007 timmar har Om arbetstagarens till det antal semestertimmar som räknas fram arbetstagaren rätt årsarbetstiden i timmar divideras med 2007 och när den egna med 40. Brutet tal avrundas till närmast högre jämna multipliceras tal. Anställs arbetstagare för arbete, som avses pågå högst tre omfatta högst sextio timmar, och varar arbetet månader och arbetstagaren rätt till semesterledighet. I fråga längre tid, saknar i fall anställs för viss tid, viss säsong om arbetstagare som annat får avtalas, arbetstagaren ska ha rätt till eller visst arbete att Vad gäller ej, anställningsavtalet semesterledighet. nu sagts om anställningen längre tid än tre månader. Saknar avser eller varar i fall i detta stycke rätt till arbetstagaren som avses semesterledighet, har arbetstagaren rätt till semesterersättning för anställningstiden hos arbetsgivaren. arbetstagaren rätt till semesterersättning enligt tredje Har stycket, ska vederlag för arbete, som har avsetts pågå högst tre och omfatta högst sextio timmar, förutsättas inbegripa månader semesteversättning, annat framgår omständigheterna. om av

Arbetstagare byter anställning har rätt till 5 § som semesterledighet i den anställningen endast i den mån nya arbetstagaren inte redan har fått sådan ledighet.

Semestertimmar med semesterlön. utgör så stor del av de 6 § semestertimmar enligt 3 § svarar mot den del av som intjänandeåret, under vilken arbetstagaren har haft anställning hos

arbetsgivaren.

Arbetsdag då arbetstagaren har varit frånvarande utan lön inräknas i anställningstiden endast om det varit fråga om semesterledighet, ledighet grund av permittering eller ledighet enligt 4 kap. 2 § är semesterlönegrundande. som Uppstår vid beräkning antal semestertimmar med semesterlön av enligt första stycket brutet tal avrundas det till närmast högre hela tal. Av semestertimmar läggs ut under ett visst semesterår ska, som inte annat har överenskommits mellan arbetsgivare och om arbetstagare, timmar som är förenade med semesterlön utgå först.

7 § Endast semesterledighet under timme som utgör ordinarie arbetstid räknas som semestertimme. Vid semesterledighet som omfattar minst fyra dygn, räknat från och med den första till och med den sista semestertimmen, har arbetstagare, som arbetar lördag eller söndag eller båda dessa dagar, rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut omedelbart före eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterlcdigheten minst 17 dygn räknat från och med den första till och med den sista semesteitimmen och föranleder särskilda skäl annat, har arbetstagaren rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut såväl omedelbart före som omedelbart efter denna. Med dygn avses här period om 24 timmar. Med söndag jämställs helgdag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Semesterledighetens förläggning

8 § Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser förläggningen av semesterledighet. I fråga om arbetstagare för vilken sådant avtal träffas ska gälla vad som föreskrivs i andra och tredje stycket.

Angående förläggningen semesterledighet som avses i 10 § av skall vad i lagen 1976580 medbestämmande i som om arbetslivet föreskrivs arbetsgivares förhandlingsskyldighet om beträffande viktigare förändring arbetstagares arbets- eller av anställningsförhållanden äga motsvarande tillämpning. Om arbetstagaren inte företräds förhandlingsberättigad organisation av sådan organisation inte önskar förhandla, ska eller om arbetsgivaren samråda med arbetstagaren om ledighetens förläggning. Beträffande förläggning annan semesterledighet bör av arbetstagarens önskemål förläggning semestern beaktas. om av Kan överenskommelse förläggning semesterledighet inte om av uppnås, bestämmer arbetsgivaren om förläggning i den mån har avtalats. Arbetsgivaren får dock utan arbetstagarens annat medgivande förlägga semesterledighet i annan form än som ledighet från hela arbetspass. semestertimmar som räcker till ledighet från helt arbetspass och inte sparas enligt 18 § ett som eller avstås enligt 15 16 §§ får dock förläggas ensidigt av arbetsgivaren.

9 § Har beslut förläggning semesterledighet fattats på annat om av överenskommelse med arbetstagare eller företrädare sätt än genom för denne, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall lämnas senast två månader före ledighetens början. När särskilda skäl föreligger får den lämnas senare, dock möjligt minst månad före ledighetens början. om en

10 § Av semestertimmar enligt 3 § ska 160 timmar läggas ut som ledighet från hela arbetspass. För den har ett arbetstidsmått som avviker från 2007 som timmar arbetsår ska i stället för 160 timmar så många timmar per första stycket räknas fram när årsarbetstiden i läggas ut enligt som timmar delas med 2007 och multipliceras med 160. Brutet tal avrundas till närmast högre hela tal.

har avtalats ska semesterledighet enligt första och Om annat stycket förläggas ledighetsperiod under juni andra som en särskilda skäl föranleder det, får sådan semesterperiod augusti. Om förläggas till tid även utan stöd av avtal. annan

11 § Annan semesterledighet än avses i 10 § får som till semesterår eller avstå ifrån. arbetstagaren spara ett senare avstående semesterledighet finns regler i 15-17 §§ och Om av sparande semester finns regler i 18-21 §§. om av

12 § Semesterledighet får utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid. Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror uppsägningen förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, ska semesterledigheten i samma mån arbetstagaren begär det. upphävas, om Första och andra styckena gäller i den mån uppsägningstiden överstiger sex månader.

13 § Infaller under semesterledigheten tid då arbetstagaren är oförmögen till arbete grund sjukdom eller tid som är av semesterlönegrundande enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 8 ska, dröjsmål begär det, sådan tid inte räknas om arbetstagaren utan semesterledighet. som Semesterledighet återstår grund av att första stycket har som tillämpats ska utgå i ett sammanhang, om inte arbetstagaren medger annat.

14 § Arbetsgivare får inte förändra förläggning av arbetstid i samband med semester ett sådant sätt att arbetstagarens rätt till semester på ett otillbörligt sätt påverkas.

Avstående av semesterledighet

15 § Arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som är förenad med semesterlön. Arbetstagare är skyldig att begäran lämna arbetsgivaren besked i vad mån arbetstagaren önskar ta i anspråk semesterledighet inte är förenad med semesterlön genom som sparande eller ledighet. Besked behöver inte lämnas innan arbetstagaren har fått veta, hur många semestertimmar utan lön arbetstagaren har eller beräknas få rätt till. Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av arbetstagarens besked enligt första stycket får arbetstagaren inte avstå ledigheten utom i fall som avses i 13 senare

16 § Semesterledighet enligt ll § är förenad med semesterlön som får avstås enligt följande. Arbetstagare önskar avstå från semesterledighet ska som skriftligen meddela arbetsgivaren i god tid, dock senast den l oktober under semesteråret. En arbetsgivare är bunden kollektivavtal ska underrätta som av den lokala arbetstagarorganisationen om att arbetstagaren har avstått från semester enligt denna paragraf. Semesterlön för semesterledighet som en arbetstagare har avstått från enligt denna paragraf ska betalas ut till arbetstagaren inom en månad efter att arbetsgivaren fått besked om avståendet.

17 § Beslutar arbetsgivare perrnittering som arbetstagare om hade anledning räkna med då arbetstagaren lämnade besked enligt 15 har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet, är förenad med semesterlön, i den mån ledigheten som sammanfaller med permitteringsperioden. Detta gäller dock endast arbetstagaren underrättar arbetsgivaren senast två veckor före om semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare kännedom pennitteringen, har arbetstagaren rätt att avstå från om ledigheten att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren. Har genom

semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten med utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades.

Sparande av semester

18 § Semestertimmar som avses i 11 § får sparas till ett senare semesterår. Semestertimmar får inte sparas under semesterår då arbetstagaren får ut Semestertimmar har sparats från tidigare som år.

19 § Vill arbetstagare spara semestertimmar eller ta i anspråk sparade semestertimmar i anslutning till semesterledigheten i övrigt, ska arbetstagaren underrätta arbetsgivaren i samband med förläggningen årets semesterledighet bestäms. Underrättelse att av behöver dock inte lämnas förrän arbetstagaren har fått veta hur många semestertimmar med lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till. Uttag sparad semesterledighet som avses i 21 § ska dock av anmälas till arbetsgivaren senast sex månader innan semesterledigheten där sparad semesterledighet ska ingå avses börja. Arbetstagare, som vill ta i anspråk sparade semestertimmar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, ska meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg. Semesterledighet avses i 8 § fjärde stycket får sparas om som arbetstagaren snarast efter arbetsgivarens besked om förläggning underrättar arbetsgivaren. Vad i första, andra, tredje och fjärde stycket sägs gäller endast i den mån annat har avtalats.

20 § Arbetstagares önskemål om förläggning av sparad semesterledighet bör beaktas. Sparade semestertimmar får endast förläggas till tid som arbetstagaren begär eller medger.

21 § Arbetstagare har rätt att få ut sparad semesterledighet och hela semesterledigheten för semesteråret i en följd om den sparade semesterledighet arbetstagaren vill få ut uppgår till minst 40 timmar.

4 KAP. BERÄKNING AV SEMESTERLÖN

1 § Semesterlönen utgör tretton procent av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen. Vid beräkning av lönen under intjänandeåret ska i lönesumman inte inräknas annan semesterlön än sådan som avses i 3 § eller

pennitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig

semester. I lönesumman ska inte heller inräknas ersättning som har utgått för dag, då arbetstagaren helt eller delvis har haft sådan ledighet från arbetet som är semesterlönegrundande enligt 2 För varje sådan dag som avses i andra stycket ska arbetsinkomsten i stället ökas med ett belopp, motsvarande arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst i anställningen under övrig tid av intjänandeåret. Hararbetstagaren då haft någon inkomst i anställningen, ska semesterlönen beräknas med hänsyn till den inkomst som det kan antas att arbetstagaren skulle ha haft, om arbetstagaren under denna tid hade arbetat för arbetsgivarens räkning.

2 § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror arbetsskada, ledighet enligt lagen 1978410 om rätt till ledighet för vård

av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges

enligt 3 kap. 9 § lagen 1962381 om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av bams födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbamsbörd, sammanlagt

icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och ll §§ samma lag, ledighet på grund risk för överförande av smitta, om av arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen 1989225 ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under om intjänandeåret icke överstiger 180 dagar, ledighet för utbildning, enligt lag medför rätt som annan till semesterlön, arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, om vuxenstudiebidrag eller utbildningsbidrag enligt studiestödslagen 1973349 eller utbildningen till väsentlig del avser fackliga om eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar, ledighet grund sådan i 27 § vämpliktslagen 1941967 av eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, är beredskapsövning och heller direkt ansluter sig till som grundutbildning, eller ledighet grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, ledighet grund att arbetstagaren efter det kalenderår då av han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret tid än då civilförsvarsberedskap råder eller annan beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, 7. ledighet enligt lagen 1986163 om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, eller ledighet enligt lagen 19881465 om ersättning och ledighet för närståendevård. Vid tillämpning första stycket 1 skall frånvaron under de av första 90 dagarna frånvaroperiod i något fall anses bero på av arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

3 § Semesterlönen för den som har ett arbetstidsmått 2007 timmar utgör, om annat följer av 4 för varje sparad semestertimme med semesterlön 0,06 procent av summan av den lön i anställningen som har förfallit under intjänandeåret närmast före det semesterår då den sparade semesterledigheten uttages, dock frånsett lön för tid då arbetstagaren har varit helt eller delvis frånvarande från arbetet, samt ett beräknat inkomstbelopp för de dagar under samma intjänandeår då arbetstagaren har varit helt eller delvis frånvarande från arbetet av annan anledning än semester, som utgått under intjänandeåret och som sparats från tidigare år, eller permittering för driftsuppehåll för samtidig semester. Beräkning av underlag för semesterlön som avses i första stycket 2 sker enligt grunderna för 1 § tredje stycket. För den som har ett årsarbetstidsmått som avviker från 2007 timmar ska semesterlönen för varje sparad semestertimme utgöra kvoten av tretton procent av lönen enligt 1 § delad med det med antal semestertimmar arbetstagaren är berättigad till i anställningen. Det erhållna talet avrundas till två decimaler.

4 § Semesterlön enligt 3 § ska beräknas som om arbetstagaren under där avsett intjänandeår varit anställd med samma andel av full arbetstid som under det eller de intjänandeår, då rätt till semesterlön för den sparade semesterledigheten förvärvades.

s KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEMESTERLÖN

1 § Vid beräkning av semesterlön ska hänsyn icke tas till förmån av fri bostad eller till löneförrnån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader.

2 § Arbetstagare, får fri kost i arbetsgivarens hushåll, har rätt som kostersättning för de dagar under semesterledigheten då till skälig förmånen har utnyttjats till någon del.

3 Arbetsgivaren ska betala ut semesterlönen till arbetstagaren i § samband med semesterledigheten. l fråga arbetstagare med om tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, får arbetsgivaren i samband med semesterledigheten utge den den betalda semestertiden belöpande tidlönen samt senast vid semesterårets utgång utge den semesterlön som kan återstå.

4 § Arbetstagare. utför arbete i sitt hem eller annars under som sådana förhållanden att det icke kan anses tillkomma arbetsgivaren arbetets anordnande, är berättigad till särskild att vaka över semesterlön med tretton procent av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen. Beräkningen lönen under intjänandeåret ska ske med av motsvarande tillämpning 4 kap. l § andra och tredje stycket. av Vad där föreskrivs angående semesterlönegrundande frånvaro skall dock tillämpas med avseende kalendervecka, om annan tidsperiod överenskommes. Även 1 och 2 §§ samt, om anställningen har avsetts skola pågå högst tre månader och omfatta högst 60 timmar, 3 kap. 4 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning. i Särskild semesterlön skall betalas ut senast den 30 juni näst efter intjänandeårets utgång eller, intjänandeåret löper ut efter om den 30 april, senast två månader efter dess utgång.

SEMESTERERSÄTTNING ÖVERGÅNG AV 6 KAP. FÖRETAG M.M.

1 § Upphör arbetstagaren anställd hos arbetsgivaren innan att vara arbetstagaren har erhållit den semesterlön som tjänats in, ska

arbetstagaren i stället erhålla semesterersättning, i den mån annat följer av 4 Motsvarande ska gälla om arbetstagares anställningsvillkor ändras så att semesterledighet med semesterlön skall utgå redan under intjänandeåret. I sådant fall ska bestämmelserna om semesterersättning tillämpas anställningen upphört vid den som om tidpunkt från vilken de nya anställningsvillkoren ska gälla. Om semesterersättning i visst annat fall föreskrivs i 3 kap. 4

2 § Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön. För arbetstagare, som har rätt till fri kost i arbetsgivarens hushåll, ska kostersättning dock utgå endast för det antal dagar för vilka semesterersättning ska beräknas. För sparad semesterledighet ska semesterersättning beräknas som ledigheten hade tagits ut under det semesterår då anställningen om upphörde. Har arbetstagaren mottagit semesterlön i förskott, minskas semesterersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock ej, den förskottsvis erhållna semesterlönen har utgått mer än fem om år före anställningens upphörande eller om anställningen upphört grund av arbetstagarens sjukdom, förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen l98280 om anställningsskydd eller Uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som hänför sig till arbetstagaren personligen.

3 § Semesterersättning ska betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Möter hinder mot att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande, ska den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde.

Övergång av företag

4 § Arbetstagares rätt till semesterförmåner enligt denna lag påverkas företag eller del företag övergår till ny av att av arbetsgivare. Övergår arbetstagare till arbetsgivare inom samma koncern, ny arbetstagaren i semesterhänseende äga samma rätt i den nya ska anställningen skulle ha gällt i den tidigare. Härför förutsätts som uppbär semesterersättning den tidigare dock, att arbetstagaren av arbetsgivaren och arbetstagaren senast en månad efter att anställningens upphörande förklaring till såväl den tidigare avger den arbetsgivaren, att arbetstagaren önskar överföra som nye intjänade semesterfömiåner till den nya anställningen. I fall i andra stycket är den nye arbetsgivaren som avses berättigad den tidigare arbetsgivaren få ut ett belopp att av svarande den semesterersättning denne eljest haft att utge mot som till arbetstagaren.

7 KAP. JOURTID OCH ÖVERTID

Jourtid

1 § Om det grund verksamhetens natur är nödvändigt att en av arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande arbetsstället för vid behov utföra arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar att arbetstagare under tid fyra veckor eller 50 timmar under per en av kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då arbetstagaren en utför arbete för arbetsgivarens räkning. Beträffande förläggning jourtid ska 2 kap. 5 och 8 §§ ha av motsvarande tillämpning.

Övertid

2 § Med övertid förstås sådan arbetstid överstiger ordinarie som arbetstid förlagd enligt 2 kap. 3 eller 9 §§ och jourtid enligt 1 §

eller överstiger årsarbetstiden enligt 2 kap. 1 Om annan som ordinarie arbetstid eller jourtid gäller grund av kollektivavtal som har tillkommit i den ordning som anges i 1 kap. 5 § eller grund av medgivande om avvikelse av Arbetarskyddsstyrelsen enligt 8 kap. 1 § ska med övertid i stället förstås sådan arbetstid vid heltidsarbete överstiger ordinarie arbetstid och som jourtid enligt avtalet eller medgivandet. Vid beräkning av övertid ska kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid respektive jourtid.

3 § När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalenderrnånad, dock med högst 200 timmar under ett arbetsår allmän övertid.

4 § Har natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver nödfallsövertid. Om det för arbetsstället finns en lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet. Nödfallsövertid får inte tas ut längre tid än två dygn från arbetets början utan att tillstånd till arbetet har sökts hos Arbetarskyddsstyrelsen.

Anteckningar om jourtid och övertid

5 § Arbetsgivaren skall föra anteckningar om jourtid och övertid. Arbetstagama har rätt att själva eller genom någon annan ta del

anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer

av företräder arbetstagare arbetsstället. som Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrelsen meddelar föreskrifter om hur anteckningar enligt första stycket ska föras.

8 KAP. DISPENS AV ARBETARSKYDDSSTYRELSEN arbetstid

1 § Kan kollektivavtal i l kap. 5 § inte träffas får som avses Arbetarskyddsstyrelsen det finns särskilda skäl om medge avvikelse från 2 kap. och 9 §§, 7 kap. l § samt 7 kap. 4 § andra och tredje styckena, i 2. medge undantag från 7 kap. 3 § vad avser begränsningen av övertidsuttag under tid av fyra veckor eller under en en kalendermånad, medge ytterligare övertid utöver allmän övertid med högst 150 timmar under ett arbetsår, 4. medge avvikelse från 2 kap. 10 och ll §§ samt 2 kap. 12 § andra och tredje styckena.

9 KAP. ÖVERTIDSAVGIFTER

l § Om arbetsgivare har överträtt bestämmelserna i 7 kap. 3 en eller 4 §§ utan att ha stöd i kollektivavtal enligt l kap. 5 § eller ha fått dispens enligt 8 kap. 1 § utgår en särskild avgift övertidsavgift. Avgiften den fysiska eller juridiska tas ut av utövar den verksamhet i vilken överträdelsen har person som begåtts. Övertidsavgiften utgör för varje timme otillåten övertid och för varje arbetstagare har anlitats i strid mot 7 kap. 3 eller 4 §§ som procent det basbelopp enligt lagen 1962381 om allmän en av försäkring gällde vid den tidpunkt då överträdelsen begicks. som Avgiften kan sättas ned eller efterges om särskilda omständigheter föreligger.

2 § Frågor övertidsavgift prövas allmän domstol efter om av ansökan ska allmän åklagare inom två år från den som göras av då överträdelsen begicks. I fråga sådan ansökan gäller tidpunkt om i rättegångsbalken åtal för brott, vilket inte bestämmelserna om svårare straff böter, och bestämmelser om kvarstad i kan följa än brottmål. Sedan fem år har förflutit från den tidpunkt då övertidsavgift ut. Övertidsavgift överträdelsen begicks, får tas tillfaller staten. Beslut varigenom någon har påförts övertidsavgift ska genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning detta ska tas in i beslutet. Betalas inte avgiften om tid får avgiften restavgift, beräknad enligt 58 § inom denna samt uppbördslagen 1953272, drivas in i den ordning som 1 mom. den lagen gäller för indrivning skatt. Indrivningsåtgärd enligt av får inte vidtas sedan fem år har förflutit från det att beslutet vann laga kraft.

TILLSYN STRAFFBESTÄMMELSER 10 KAP. ÖVERKLAGANDE arbetstid

Tillsyn

Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen ska utöva tillsyn 1 § efterlevnaden 2 och 7 10 kap. i denna lag och de över av föreskrifter meddelas med stöd av lagen. som

2 § Tillsynsmyndighetema har rätt att begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. För utöva tillsynen har tillsynsmyndighetema rätt att komma att in arbetsställena. Polisen skall därvid lämna den handräckning som behövs.

3 § Yrkesinspektionen får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för efterlevnaden av 2 och 7 10 kap. av denna lag och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. I beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen sätta ut viten. Även Arbetarskyddsstyrelsen får besluta om åtgärd enlig första och andra styckena.

Straffbestämmelser m.m.

4 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 64 Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.

5 § Till böter döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet har utan att avvikelse gjorts enligt l kap. 5 § eller 8 kap. l § har anlitat arbetstagare i strid mot 2 kap. 9 13 §§ samt 7 kap. l 4 §§ eller brutit mot 7 kap. 5 § eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av 7 kap. 5 lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar eller handlingar enligt 2 § första stycket.

Överklagande

6 § Yrkesinspektionens beslut får överklagas hos Arbetarskyddsstyrelsen genom besvär.

7 § Arbetarskyddsstyrelsens beslut i ärenden som avses i 8 kap. l § 1 3 eller beslut om tillstånd enligt 7 kap. 4 § tredje stycket får inte överklagas.

Andra beslut som Arbetarskyddsstyrelsen i särskilda fall har meddelat enligt lagen, får överklagas hos regeringen genom besvär. Arbetarskyddstyrelsens beslut om föreskrifter till allmän efterrättelse får inte överklagas.

8 § För att ta till vara arbetstagarnas intresse i ett ärende enligt lagen får beslut som avses i 6 § eller 7 § överklagas av huvudskyddsombud eller, om något sådant ombud inte finns, av annat skyddsombud. Finns det inte något skyddsombud, får en arbetstagarorganisation överklaga ett sådant beslut i den mån saken rör medlemmarnas intresse och organisationen tidigare har yttrat sig i ärendet. Om skyddsombud finns bestämmelser i 6 kap. arbetsmiljölagen 19771160.

9 § Beträffande föreskrifter till allmän efterrättelse får Arbetarskyddsstyrelsen underställa regeringen frågor av särskild betydelse innan styrelsen meddelar beslut i ärendet.

10 § En tillsynsmyndighet kan förordna att dess beslut ska gälla omedelbart.

11 KAP. SKADESTÄND PRESKRIPTION RÄTTEGÃNG M.M.

Skadestånd

1 § Arbetsgivare som bryter mot 1 kap. 5 § samt 3 6 kap. i denna lag ska till arbetstagaren utge, förutom den semesterlön eller semesterersättning vartill arbetstagaren kan berättigad. vara ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått ska hänsyn tas även till arbetstagarens intresse att erhålla av

semesterledighet och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.

2 § För arbetsgivare inte fullgör sina förpliktelser enligt som kollektivavtal i 1 kap. 5 gäller vad som föreskrivs som avses påföljd i avtalet eller i lagen 1976580 om medbestämmande om i arbetslivet.

Preskription

3 § Arbetstagare vill fordra semesterlön, semesterersätming som eller skadestånd enligt denna lag ska väcka talan därom inom två år från utgången det semesterår då arbetstagaren enligt lagen av skulle ha erhållit den förmån till vilken anspråket hänför sig. Försummar arbetstagaren det, är rätten till talan förlorad.

Rättegång

4 § Mål tillämpning denna lag vad avser talan om 1 kap. om av 5 § samt 3 6 kap. och 11 kap. l och 2 §§ eller kollektivavtal enligt l kap. 5 § handläggs enligt lagen 1974371 om rättegång i arbetstvister.

Särskilda föreskrifter

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelser från denna lag. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att lagen i sin helhet ska tillämpas på skeppstjänst som har undantagits från sjöarbetstidslagen 1970105.

6 § Utan hinder av 2 kap. 2 5 §§ samt 10 14 §§ kan - regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela särskilda föreskrifter om arbetstidens förläggning vid vägtransporter och luftfart.

Denna lag träder i kraft den l april 1993 då arbetstidslagen 1982673 och semesterlagen 1977480 upphör gälla. att

Semesterledighet som sparats med stöd semesterlagen av 1977480 eller enligt avtal slutits med stöd den lagen får som av tas ut enligt semesterlagens regler även efter att semesterlagen har upphört att gälla.

ANDRA LAGFÖRSLAG

Förslag till ändring i lagen 1963115 om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Arbetstagare för 1 § Arbetstagare som för arsom arbetsgivarens rakning utför ra- betsgivarens räkning utför radiologiskt arbete, vari arbets- diologiskt arbete, vari artagaren utsattes för jonise- betstagaren utsätts för joniserande strålning i sådan ut- rande strålning i sådan utsträckning att menlig inverkan sträckning att menlig inverkan därav kan befaras, har under därav kan befaras, har under villkor som föreskrives i den- villkor som föreskrivs i denna lag rätt till längre semes- lag rätt till längre semesterna terledighet än som följer av ledighet än som följer av 3 4 § semesterlagen 1977480 kap. 3 § lagen om i dess lydelse före den 1 april arbetstid och semester. För 1990. För varje kalender- varje kalendermånad av intjänandeåret, under vilken månad av intjänandeåret, under vilken arbetstagaren har arbetstagaren har utfört sådant utfört sådant arbete minst arbete minst femton dagar, femton dagar, skall semester- skall semesterledigheten påfölledigheten påföljande semes- jande semesterår förlängas terår förlängas med fem tolf- med rva° semestertimmar multitedels semesterdag. Uppstår plicerat med den egna anställvid beräkningen brutet ningens sysselsättningsgrad i dagantal, skall det avrundas procent av en heltidsanställtill närmast högre hela tal. ning. Uppstår till följd av beräkningen brutet timantal, ska det avrundas till närmast högre hela tal. Med dag, under vilken ut- Med dag, under vilken ut-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förts arbete, som avses i för- förts arbete, som avses i första stycket, jämställes sta stycket, jämställs

1 dag, under vilken arbets- l dag, under vilken arbetstagaren varit semesterledig, tagaren varit semesterledig, dock endast om hans arbete dock endast om arbetstagaomedelbart före och omedel- rens arbete omedelbart före bart efter ledigheten varit så- och omedelbart efter ledighedant i första ten varit sådant som avses i som avses stycket, samt första stycket, samt 2 dag, under vilken ar- 2 dag, under vilken arbetsbetstagaren haft ledighet som tagaren haft ledighet som är är semesterlönegrundande en- semesterlönegrundande enligt ligt 17 § semesterlagen, 4 kap. 2 § lagen om arbetstid dock om arbete, som avses och semester, dock om ari första stycket, uppenbarligen bete, som avses i första styckicke kunnat beredas honom et, uppenbarligen icke kunnat sådan dag och anledningen beredas arbetstagaren sådan härtill varit annan än driftsup- dag och anledningen härtill pehåll för samtidig semester. varit annan än driftsuppehâll för samtidig semester. För varje semesterdag som För varje semestertimme tillkommer enligt första som tillkommer enligt första stycket utgår semesterlön med stycket utgår semesterlön med 0,48 procent av arbetstagarens samma belopp som utgår för under intjänandeåret förfallna sparad semestertimme enligt 4 lön i anställningen, beräknad kap. 3 § lagen om arbetstid enligt 16 § semesterlagen. och semester.

3 § Om semester för arbets- 3 § Om semester för arbetstagare som avses i denna lag tagare som avses i denna lag gäller i övrigt vad i semester- gäller i övrigt vad i lagen lagen 1977480 är om arbetstid och semester är

Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

stadgat. stadgat.

lag träder i kraft den 1 april 1993 Denna

arbetsrättsliga beredskapslagen 19871262 Förslag till ändring i

lydelse Föreslagen lydelse Nuvarande

5 § Lagen 1976580 om 5 § Lagen 1976580 om arbetslivet, medbestämmande i arbetslivet, medbestämmande i facklig lagen 1974358 om facklig lagen 1974358 om ställning föitroendemans ställning på förtroendemans 198280 arbetsplatsen, lagen 198280 arbetsplatsen, lagen anställningsskydd, anställningsskydd, lagen om semes- om 1977480 och lagen arbetstid och semester terlagen om 1978410 till ledig- och lagen 1978410 om rätt om rätt bam, till ledighet för vård av barn, het för vård av m.m. med de ändringar tillämpas med de ‘andtillämpas m.m. i en till ringar och tillägg som anges i och tillägg som anges fogad förteckning till denna lag fogad fördenna lag en bilaga. teckning bilaga.

enligt 5 § bila- Förteckning enligt 5 § bila- Förteckning 8a 8a

1977480 Lagen arbetstid och Semesterlagen om semester I fråga semesterlagen I fråga om lagen om om 1977480 skall 11 och arbetstid och semester ska §§ ha följande lydelse. dels 3 kap. 21 § inte tilläm- 12 pas, dels 3 kap. 9 och

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §§ ha följande lydelse.

4 § Arbetstagare har rätt till 3 kap. 3 § Semesterledighet tjugofem semesterdagar varje beräknas i timmar. semesterår i fall Arbetstagare som har en 0rutom som i 5 och 27 §§. dinarie årsarbetstid på 2007 avses timmar har rätt till 216 semestertimmar varje semesterär. Den som har en ordinarie årsarbetstid avviker från som 2007 timmar har rätt till så många semestertimmar som räknas fram när den egna årsarbetstiden i timmar delas med 2007 och multipliceras med 216. Brutet tal avrundas till närmast högre hela tal. Om det behövs för Om det behövs för att tillatt tillgodose totalförsvarets godose totalförsvarets behov behov arbetskraft, får arbetskraft, får arbetsgivare av av arbetsgivaren besluta att besluta att arbetstagaren ska arbetstagaren skall få få ut semesterledighet med ett ut semesterledighet till ett mindre antal semestertimmar, mindre antal dagar, lägst lägst tredjedel av det antal en tio. Den rätt till semester semestertimmar arbetstagaren därigenom inte kan ut- är berättigad till enligt första som nyttjas skall sparad och andra stycket. Den rätt anses till dess förhållandena med- till semester som därigenom ledigheten utnyttjas. inte kan utnyttjas ska anses ger att Efter överenskommelse mellan sparad till dess förhållandena arbetsgivare och arbetstagare medger att ledigheten utnyttfår sparad semesterrätt tas jas. Efter överenskommelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ut i form semesterer- mellan arbetsgivare och arav sättning. betstagare får sparad semesterrätt tas ut i form av semesterersättning. Under semesterledighet skall Under semesterledighet har arbetstagare ha semesterlön i arbetstagare rätt till semesterden mån han har tjänat så- lön i den mån arbetstagaren dan under intjänandeåret. har tjänat sådan under intjänandeåret. Arbetstagare får avstå från Arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet rätt till semesterledighet som som är förenad med semester- är förenad med semesterlön. lön.

11 § Har beslut om förlägg- 3 kap. 9 § Har beslut om förning semesterledighet traf- läggning av semesterledighet av fats på annat sätt än genom fattats annat sätt än genom överenskommelse med arbets- överenskommelse med arbetstagare eller företrädare för tagare eller företrädare för honom, skall arbetsgivaren denne, ska arbetsgivaren ununderrätta arbetstagaren om derrätta arbetstagaren om bebeslutet. Underrättelsen skall slutet. Underrättelsen ska lämlämnas senast två veckor före nas senast två veckor före leledighetens början. När sär- dighetens början. När särskilda skäl föreligger får den skilda skäl föreligger får den lämnas senare. lämnas senare.

3 kap 10 § Av semestertimmar enligt 3 § ska I60 timmar läggas ut som ledighet från hela arbetspass. För den som har ett arbets-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tidsmått som avviker från 2007 timmar per arbetsår ska i stället för 160 timmar så många timmar läggas ut enligt första stycket som räknas fram när årsarbetstiden i timmar delas med 2007 och multipliceras med 160. Brutet tal avrundas till närmast högre hela tal.

12 § Om annat har avta- Om annat har avtalats ska lats, skall semesterledigheten semesterledighet enligt förläggas så att arbetstagaren första och andra stycket förfår en ledighetsperiod av läggas så att arbetstagaren får minst två veckor i följd. en ledighetsperiod av minst två veckor i följd.

I UTREDNINGSUPPDRAGET

1.1 Direktiven

Enligt direktiven, Flexibla arbetstidsregler m.m. Dir. 19917, särskilde utredaren undersöka flexibla regler för skall den om mer arbetstid och semester bör införas i svensk lagstiftning.

Utredaren bör enligt direktiven undersöka möjligheten att öka flexibiliteten i arbetstids- och semesterlagstiftningen så att löninflytande över den egna arbetstiden och möjligheterna tagarnas rationell produktion kan öka. till en

Utredaren bör det går införa bestämmelser pröva om att om årsarbetstid.

Eftersom årsarbetstid skulle beröra både arbetstids- och semesterlagarna bör utredaren undersöka det är lämpligt att föra om dessa lagar i lag. Om inte det förordas bör utredaren i samman en stället undersöka möjligheterna att åstadkomma flexibilitet inom för befintliga lagar förändrade bestämmelser i ramen nu genom sak eller att göra semesterlagen dispositiv. genom

I direktiven uttalas att oberoende lösning måste det finnas av bestämmelser garanterar arbetstagarna möjlighet till vila och som rekreation. Utredaren bör komma med förslag om sådana regler.

Vidare bör utredaren anvisa hur övergångsproblem ska kunna

lösas.

Utredaren ska också analysera och redovisa effekterna av sina förslag ett jämställdhetsperspektiv. ur

Slutligen ska utredaren beakta de ILO-konventioner Sverige an-

slutit sig till, EG-aspekten enligt Dir. 198843 samt kostnadsfrågor enligt Dir. 19845.

Utöver frågan flexibla regler för arbetstid och semester ska om utredaren även behandla vissa frågor om rehabilitering. Den delen utredningen är samlad i ett eget kapitel, kapitel 13 Rehabiliav tering.

1.2 Tolkning av direktiven

Frågor arbetstid och semester har varit föremål för ett stort om antal utredningar. De senaste i raden har varit Arbetstidskommittén SOU 198953 och 1986 års semesterkommitté SOU 198854. Två andra utredningar bör nämnas är utredningen av vissa som arbetstidsfrågor SOU 19815 och 1974 års semesterkommitté SOU 197588. De två sistnämnda utredningarna ligger nämligen i huvudsak till grund för de nuvarande arbetstids- och semesterlagama. Varje utredning har haft sina speciella direktiv och arbetat i olika samhällsekonomiska klimat. Det gär därför inte att utan vidare jämföra de olika utredningamas resultat.

Våra direktiv innebär att utredaren har i uppdrag att söka öka flexibiliteten i arbetstids- och semesterlagama samt att föreslå förändringar. Arbetstidslagen är dispositiv och semesterlagen är i centrala delar tvingande till sin karaktär. Det innebär att de förändringar som behövs, berör principiellt framför allt semesterlagstiftningen.

I ovannämnda avseenden finns utrymme för att föreslå stora förändringar när det gäller uppbyggnaden av regelsystemet. Direktiven ger däremot inte något utrymme att komma med förslag till förändringar vad avser arbetstidens eller semestems totala längd eller andra materiella förändringar som krävts eller kan komma att krävas.

Vi har liksom Arbetstidskommittén sid. 220 utgått från att takten i de arbetstidsförkortningar som kan komma till stånd måste den ekonomiska utvecklingen samt att det är frågan avgöras av vilka produktivitetsförbättringar som kan åstadkommas som om blir avgörande för om generella arbetstidsförkortningar kan genomföras i den närmaste framtiden. I vårt förslag har vi därför utgått från att det finns en allmän uppfattning om en nonnalarbetstid för heltid, med det nuvarande sättet att uttrycka sig, uppgår till som högst 40 timmar i veckan samt att det finns vissa helgdagar under året är arbetsfria. Vi har också utgått ifrån att semesterledigsom hetens längd enligt lagstiftaren ska vara lägst 27 semesterdagar.

Även utredningsuppdraget har varit avgränsat till frågor om om flexibiliteten i reglerna för arbetstid och semester, så har det varit mycket omfattande. Mot bakgrund av att direktiven har varit klart avgränsade rörande vilka frågor som ska behandlas och att utredningstiden har varit kort, så har vi begränsat oss till att bearbeta de bestämmelser som berörs av uppdraget. Det har således inte varit vår uppgift att göra en allmän översyn av arbetstids- och semesterlagama. Vi har inte heller haft något uppdrag att överväga behovet av en allmän översyn av arbetstids- och semesterlagstifmingen. Det har emellertid varit ofrånkomligt att frågor av detta slag diskuterats i utredningsarbetet. Det är också ofrånkomligt att en allmän översyn kommer att beröra frågor om arbetstidens och semestems längd samt olika ersättningsregler. Vi har emellertid kommit fram till, att en sammanslagning av de nuvarande arbetstids- och semesterlagama med samtidigt införande av årsarbetstid och mer flexibla regler för arbetstid och semester kan ske, utan att en allmän översyn av bestämmelserna görs. Därigenom kan utredningens förslag genomföras utan onödig tidsutdräkt.

6I

1.3 Utredningens inriktning

Utredningsarbetet inleddes med att undersöka om det är möjligt att öka flexibiliteten i arbetstids- och semesterlagstiftningen så att löntagarnas inflytande över den egna arbetstiden och möjligheterna till rationell produktion kan öka. När vi fann att det var möjen ligt inriktades utredningen att tillskapa en lagstiftning som tillgodoser direktivens målsättning.

Arbetstid och semester är viktiga inslag i arbetsorganisationen alla arbetsplatser. De är också av stor betydelse i samhällsutvecklingen. När mer flexibla regler för arbetstid och semester ska införas så anser vi att en grundläggande utgångspunkt måste vara att den framtida lagstiftningen inte lägger några hinder i vägen vare sig för möjligheter till alla tänkbara individuella variationer eller till de olika tillämpningar som kan bli aktuella för att öka möjligheterna till en rationell produktion. Det bör alltså vara möjligt att anpassa reglerna till förhållandena olika arbetsplatser.

Den mest långtgående flexibiliteten åstadkoms givetvis om man inte har någon lagstiftning alls. Vi menar att en sådan lösning är omöjlig. Den skulle både stå i strid med den hittillsvarande utvecklingen i Sverige och våra internationella åtaganden. I stället för allt för många lagregler bör emellertid förhållandet att det hela arbetsmarknaden finns parter som kan träffa överenskommelser utnyttjas. En lagstiftning som förutsätter att parter arbetsplatser. företag och myndigheter, inom olika branscher osv. träffar överenskommelser ger möjlighet till lösningar som är anpassade till varje områdes egna förhållanden. Både vad gäller de anställdas önskemål och produktionens krav. En lagstiftning ska således inte lägga hinder i vägen för flexibiliteten utan i stället underlätta denna. För arbetsplatser där det saknas avtal måste emellertid särskilda lagregler finnas.

De nuvarande arbetstids- och semesterlagama är inte utformade för i första hand möjlighet till arbetsplatsanpassning. Man kan att ge säga att lagarna i detta avseende fel signaler. Utredningsarbetet ger har därför inriktats att göra de ändringar i nuvarande lagstiftning behövs för att nå målet flexibla regler för arsom - mer betstid och semester. Samtidigt har vi eftersträvat att så långt som möjligt bibehålla övriga bestämmelser oförändrade. Därmed rubbas inte rättsläget i onödan vilket vi bedömt vara av stor betydelse för arbetsmarknadens parter.

Om semesterlagstiftningen tydligare ska samordnas med arbetstidslagstiftningen fordras det att arbetstid och semester beräknas med samma bas. Därför har vi prövat möjligheten att beräkna semesterledighet i form timmar och funnit det vara en framkomlig väg. av

Utredningen har inriktats mot att skapa en modell som innehåller

Ett förslag om årsarbetstid som också omfattar semester- ledighet.

Regler som möjliggör en flexiblare förläggning av arbetstiden och en flexiblare användning av semestern.

Skyddsregler rörande arbetstid och semester. -

System för dispositivitet av de olika reglerna för ar- betstid och semester.

Regler som ska gälla där kollektivavtal om löner och - allmänna anställningsvillkor inte träffats.

1986 års semesterkommitté och Arbetstidskommitten har nyligen genomfört ett omfattande utredningsarbete SOU 198854, Om semester och 198953, Arbetstid och välfärd. I de två kommittéema har ingående behandlats frågor om arbetstid och semes-

därför inriktats på att föreslå Arbetet i denna utredning har ter. i enlighet med vad som beskrivits förändringar nuvarande lagar av

ovan.

resultat är att arbetsmarknadens En förutsättning för ett lyckat

kommande förslag. Utredningen har parter godtar inriktningen av

arbete skapa dialog med parterna. därför lagt ned mycket att en

inledningsskede godtagit inriktningen har Sedan parterna i ett

den inslagna vägen och dialogen med parterna arbetet fortsatt

stått till utredarens förhar främst skett i en referensgrupp som

fogande.

det finns möjlighet att tillskapa Störst flexibilitet åstadkoms om

arbetstid och förläggning av semester som bäst passar regler för

på varje arbetsplats. Detta kan ske verksamheten och de anställda

så långt som möjligt görs lagen om arbetstid och semester om överlåter lagstiftaren arbetsmarknadens dispositiv. Härigenom

i överenskommelser införa de belokalt och centralt att parter olika verksamhetsområden och anpassade till stämmelser som är

arbetsplatser.

på områden där avtal träffas och En sådan lag blir lätt att tillämpa

uppkomma vid tillämpning av dagens de orättvisor som kan en

försvinna. En sådan lag lägger inte heller lagar kan dessutom

förkorta arbetstider eller förbättra några hinder i vägen för att

kollektivavtal olika arbetsplatser semesterfönnåner genom olika

Parterna bestämmer i prakeller för olika arbetsförhållanden.

ska gälla inom olika verksamheter. avtal vad som tiken genom

bedrivits med denna huvudinriktning. Det Utredningsarbetet har

varit nödvändigt att för arbetsplatser som innebär att det har

särskilda lagregler i vissa avseenden. saknar kollektivavtal tillskapa

de flesta bestämmelserna i den Konsekvensen har också blivit att

karaktär skyddslagstiftning för arbetstagarna. nya lagen har av

utredningen ska överväga frågor Direktiven kan sägas innebära att

kring

Hur arbetstid ska beräknas - Hur arbetstid får förläggas - Hur semester ska beräknas - Hur semester får användas - Hur semesterledighet ska förläggas förläggning arbetstid och Vem som ska bestämma om av användning av semestern.

utgångspunkter har vi granskat nuvarande arbetstids- Utifrån dessa

och semesterlagar.

Arbetstidslagen I 982 6 73

i sin helhet dispositiv kollektivavtal Arbetstidslagen är om sluts eller godkänns central part. Därutöver är arbetstagarsidan av mellan lokala ett sådant avtal får bara 13 § dispositiv parter men

avvikelse från lagen under högst månad. gälla en en

det följande paragrafer som måste behandlas I arbetstidslagen är regler för arbetstid ska införas innehållet i paraom flexibla delar är relevanta i sammanhanget grafema är återgivet i de som

paragrafen får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 5 § Enligt i veckan eller i vissa fall till 40 timmar i veckan i 40 timmar högst fyra veckor. Vecka räknas från måndag genomsnitt under

ingen annan beräkning tillämpas. om

Paragrafen stadgar arbetsgivare med vissa undantag ska 12 § att ordinarie arbetstidens förläggning minst två lämna besked om den

Kortare tid för beskeds lämnande är tillåtet om veckor i förväg. eller händelser inte har kunnat förutses ger verksamhetens art som

anledning till det.

arbetstagare ska ha ledigt för 13 § Denna paragraf stadgar att tiden mellan klockan 24.00 och 05.00. nattvila vari ska ingå arbetet med hänsyn till dess art, allmän- Avvikelse får göras om särskilda omständigheter måste fortgå hetens behov eller andra även den nämnda tiden.

ska arbetstagare ha sammanhängande 14 § Enligt paragrafen en 36 timmar under varje sjudagarsperiod. veckovila med minst undantag det föranleds särskilt Tillfälligtvis får det göras om av inte har kunnat förutse. Veckovilan förhållande som arbetsgivaren det möjligt förläggas till veckoslut. ska så långt är

semesterlagen 1977480

9 § dispositiv kollektivavtal på arbetstagar- I semesterlagen är om central part. 19, 20, 21 §§ är dissidan sluts eller godkänns av individnivå. Övriga paragrafer är tvingande. positiva ner till

framgå i betänkandet så har vi funnit att Som kommer att senare ska beräknas i form timmar vilket innebär att en semester av paragrafer i semesterlagen måste anpassas till det. Detta mängd följdändringar och inte ändringar i sak, uppfattar vi dock mer som därför inte medtagna i genomgången här. dessa paragrafer är

semesterlagen är det följande bestämmelser som berörs om I semesterbestämmelsema ska bli flexibla det sätt som mer direktiven anger.

paragraf finns bestämmelsen att arbetstagare har 4 § I denna om semesterdagar då anställningen börjar sent rätt till tjugosju utom semesteråret eller då arbetstagaren utför så kallat okontrollerat paragrafen stadgas också att arbetstagaren ska ha searbete. I mesterlön i den mån den är intjänad samt att obetald semester-

ledighet får avstås.

Denna paragraf reglerar semesterdagar med lön utgör det 7 § att antal semesterdagama mot hur stor del av intjänanav som svarar deåret arbetstagaren har haft anställning. Intjänandeåret ska anges i

dagar.

9 § Paragrafen att semesterledighet ska beräknas i hela anger dagar. Lördag och söndag räknas semesterdagar utom för som normalt arbetar dessa dagar. dem som

10 § Mellan träffar kollektivavtal bör det träffas parter som kollektivavtal medbestämmanderätt för arbetstagarna om om semesterförläggning arbetstagarparten begär det. Om inte avtal om träffas är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt medbestämmandelagen eller i vissa fall i stället samråda med arbetstagarna innan beslut fattas förläggning huvudsemestem. Beträffande om av semesterledighet skall arbetsgivaren samråda med arbetsannan inte förhandling med arbetstagarens organisation har tagaren om ägt Kan inte överenskommelse om semestems förläggning rum. träffas är det enligt paragrafen arbetsgivaren som bestämmer om inte annat har avtalats.

18 § Denna paragraf arbetstagare under ett semesterår har ger som än tjugo betalda semesterdagar, rätt att spara en eller flera av mer överskjutande dagar till ett senare semesterâr. Sparad dag skall läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades utom i vissa fall.

19, 20, 21 §§ Dessa paragrafer reglerar de närmare villkoren för sparande semester. Sparade dagar ska förläggas till det semesav terår arbetstagaren väljer om inte annat har avtalats eller som särskilda skäl talar mot det. Om arbetstagaren har avsett att ta ut sparad semester det femte året efter att den sparades, men en sådan förläggning skulle medföra betydande olägenhet får överenskommelse träffas att semestern ska läggas ut under sjätte året. om

vill minst fem sparade semesterdagar ska Om arbetstagaren ut ledigheten för semesteråret utgå i en följd om inte dessa och hela annat har avtalats.

1.4 Utredningens arbetsformer

Utredningen har arbetat i fem faser.

Fas

Den första fasen bestod överläggningar med de sju stora av arbetsmarknaden. Landsorganisationen i Sverige LO, parterna Centralorganisation TCO, Sveriges Akademikers Tjänstemännens Centralorganisation SACO, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet LF och Statens Arbetsgivarverk SAV. Parterna fick därvid tillfälle att principiellt utveckla sin frågan det är lämpligt och syn om möjligt nuvarande arbetstids- och semesterlagstiftning att ersätta med helt lag och göra reglerna mera flexibla, om det är en ny möjligt att införa ett årsarbetstidsbegrepp samt om det är en framkomlig skapa ett system med delvis olika regler väg att beroende arbetsplatsen har kollektivavtal eller ej. om

Fas

Den andra fasen bestod ett sakligt konstruktionsarbete. Här har av utredningen, tillsammans med referensgrupp bestående av en ledamöter utsedda förslag från nämnda parter och exovan utifrån vad framkommit under fas 1 behandlat de perter, som sakliga frågorna hänger med ett nytt regelsystem. som samman

Under denna fas har utredningen även gjort ett antal studiebesök arbetsplatser där till exempel verksamheten ställt speciella krav arbetstidsplanering eller där man funnit intressanta lösningar frågor kring arbetstidsförläggning.

Fas

Under den tredje fasen tidsmässigt delvis lappade över den som utredningen tillsammans med grupp jurister andra fasen har en från samt viss annan expertis utsedda efter förslag parterna ovan lagtekniskt. Dessa jurister har haft i uppdrag utformat reglerna rent med utredningens sekretariat utforma reglerna att tillsammans utifrån de förutsättningar utredaren givit. Det innebär att som har haft i uppdrag att framföra partsrelaterade juristema inte synpunkter eller förslag till materiella förändringar av utrege darens principförslag.

Fas

Förhållandet mellan gällande lagar och en ny lagstiftning har behandlats när den lagstiftningen förelåg färdig som modell. nya fallet konstruerades övergångsregler. Även under denna När så var har utredningen arbetat det sätt beskrivits ovan under fas som fas 2 och

Fas

Den femte fasen i utredningen att slutligen formulera betänvar kandet utifrån resultatet arbetet i de första fyra fasema. av

ÅRSARBETSTID

Vi föreslår en gemensam lag för arbetstid och semester med en fastställd högsta årsarbetstid som består av arbetstid och Ãrsarbetstiden 2007 timmar semesterledighet. ska vara högst varav 216 timmar ska vara semesterledighet. Den som har ett lägre årsarbetstidsmått ska ha rätt till det antal semestertimmar som enligt en enkel formel svarar mot arbetstiden. Regler om mertid tas bort.

2.1 Några utgångspunkter

En gemensam bas för arbetstid och semesterledighet

Som framgår under avsnitt 1.2 ska inte förslag om årsarbetstid eller annat förslag utredningen kommer fram till, innehålla någon förändring av arbetstidsmättet eller semestems längd i och för sig. Det betyder ett nytt arbetstidsmått som grundar sig på år i stället för vecka ska så nära som det är möjligt svara mot den totala arbetstidsomfattningen som gäller enligt nuvarande arbetstidslag. Med andra 0rd ska 40 timmars arbetsvecka översättas till x antal timmar per år.

En översättning kan dock inte utan vidare göras. 40 timmars arbetstid är den arbetstid som enligt arbetstidslagen gäller en vecka då varken helger eller semesterledighet infaller. När det i allmänhet talas om årsarbetstid är ofta helger och semester exkluderade för att årsarbetstidsmåttet ska rent jfr Arbetstidsvara kommitténs betänkande Arbetstid och välfärd, SOU 198953 sid. 230. Ett årsarbetstidsmått måste vara rent för att det ska spegla den reella arbetstid som gäller per år.

När man talar om årsarbetstid och veckoarbetstid behövs först en diskussion om vad som menas med arbetstid. Arbetstidslagen innehåller ingen definition av uttrycket arbetstid. Arbetstids-

kommittén förde i sitt betänkande ett resonemang under rubriken Vad är arbete sid. 85 och de konstaterade att arbete inte är lätt att definiera trots att det är ett vanligt 0rd i vardagsspråket. Ofta sätts likhetstecken mellan förvärvsarbete och arbete. Därmed utesluts arbete i hemmet, skötsel av barn med mera. Men även begränsar sig till förvärvsarbete så kan det uppstå svårigom man heter att dra gränsen till exempel vid tjänsteresor vad är arbets- tid och vad är restid Vad gäller man läser in material om tåget Det kan också antas att teknik kan vålla nya tillämpny ningsproblem eftersom det öppnas nya möjligheter för arbete i hemmet, i husvagnen med mera. Ska till exempel som arbetstid bara räknas det som utförs i arbetsgivarens lokaler Vi har inte uppgift i denna utredning att ge en rättslig definition av vad som med arbetstid. Vi vill därför uttala att begreppet som menas arbetstid i vårt förslag ska ha samma innebörd som det har i den nuvarande arbetstidslagen.

Direktiven anger också att flexibiliteten vad gäller semesteruttaget ska öka. Det betyder att årsarbetstidsmâttet rimligen måste omfatta också semesterledigheten. Om arbetstid och semesterledighet ska kunna integreras i samma regelsystem och om semesterledighet ska kunna användas komponent i arbetstiden till exempel som en för att under viss period avkorta den dagliga arbetstiden eller en arbetstiden viss dag i veckan så måste arbetstid och semesterledighet räknas samma sätt.

Arbetstiden räknas i nu gällande regelsystem per timme oavsett om man räknar dag, vecka, månad eller år som begränsningsperiod. Något annat mått för arbetstid känner inte utredningen till. Semester däremot räknas i dagar. Även i de avtal där vid man Skiftarbete arbetar färre antal arbetspass än de vanliga fem per vecka räknar man i princip med semester i form av dagar. Av det följer att ofta måste ha regler för beräkning av hur många man semesterdagar som går under en semesterperiod eller någon form av definition av begreppet semesterdag.

I verkstadsavtalet § 9 har man en regel som stadgar att för intermittent deltidsarbete läggs semestern ut på så många arbetsdagar av 25 som motsvarar deltidsarbetarens andel av full arbetstid. I kollektivavtalet mellan bland andra Hotell- och Restaurangarbetsgivareföreningen och Hotell- och Restauranganställdas förbund anges § 26 att dag enligt semesterlagens lydelse skall anses börja kl 06.00 ena dagen och sluta samma tid påföljande dag. Dessutom har man en alternativ regel för vad som ska gälla om avlösning mellan natt- respektive dagtjänstgörande sker vid annan tidpunkt. l avtalen för kommun- och landstingsanställd personal AB 89 har man för arbetstagare som arbetar även andra pass än vardag, måndag till fredag en formel för hur många semesterdagar som åtgått under en viss semesterperiod, enligt nedan

5 a x b c, varvid

a antal ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt tjänstgöringsschema genomsnittligen ska fullgöra per vecka,

b antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten,

c antalet semesterdagar som skall beräknas ingå i semesterledigheten,

För andra grupper som arbetar förhållandevis regelbundet räknas semesterledighet i hela dagar utan att någon anpassning till det verkliga arbetstidsuttaget per dag görs. På det statliga området har stora grupper av arbetstagare kortare arbetstid under tiden maj till och med augusti. Den dagliga arbetstiden är 40 minuter kortare till följd av inarbetning under övriga året. Oavsett om semesterledighet tas ut under sommartiden eller övrig tid året åtgår det av en semesterdag för en dags ledighet. Det betyder att om semester-

ledighet förläggs till perioden maj september jämfört med om den skulle förläggas till annan tid, så blir den i timmar räknat kortare. Om ledighetsperioden är fyra veckor blir skillnaden så 13 timmar enbart beroende den nu beskrivna omstor som ständigheten. Det motsvarar än en och en halv arbetsdag. mer

Timme som bas för arbetstid och semester

Om det ska föreslås en gemensam bas för arbetstid och semesterledighet och de två komponenterna delvis ska vara utbytbara om varandra blir det således att välja timme eller dag som bas mot för beräkning av tiden.

Att räkna arbetstid i dagar är inte någon bra lösning. Både för deltidsanställda och skiftarbetande med arbetspass som varierar i längd blir det svårtillämpat. Dessutom skulle arbetstid mätt i dagar motverka syftet enligt utredningsuppdraget att skapa ökad flexibilitet i arbetstidsuttaget. Om arbetstiden ska kunna variera över året går det inte att räkna arbetstiden i dagar.

Även flexibiliteten i semesterledighetsuttaget skulle begränsas om basen för beräkning bibehålls enligt de nuvarande reglerna, det vill säga dagar. Visserligen kan man tänka sig att räkna semesterledighet i form halva dagar eller trekvarts dagar eller fjärdedels av dagar likväl kvarstår att lösa problemet hur man ska kunna men använda semesterledighet för avkortning den dagliga arbetstiden av med kortare tidssegment, till exempel med en timme eller ett visst antal minuter dag. Speciellt tydliga är dessa nackdelar om per arbetstiden utgörs deltid eller om arbetstiden är oregelbundet av förlagd. Då kan anta att arbetstiden framöver kan komma att man bli oregelbunden och individualiserad är det därför inte mera lämpligt att bibehålla dag som bas för beräkning av semesterledighet.

Arbetstid räknas i form timmar och vi anser det vara det enda av realistiska måttet. Är det också möjligt att även räkna semesterledighet i timmar

Frågan kan besvaras med utifrån den omständigheten att det faktiskt förekommer på andra håll i världen. I USA beräknas rent semesterledigheten för cirka hälften de kollektivanställda i form av

timmar se 1986 års semesterkommittés betänkande, Om

av SOU 198854 sid. 116. I Österrike medger lagsemester, stiftningen möjlighet att räkna semester i form av timmar.

Även tanken att räkna semester i timmar kan kännas ovan för om svenska förhållanden så är den ändå inte helt ny. Visserligen var årsarbetstidsbegreppet i Arbetstidskommittén inte analysen av tillräckligt djup för att komma in frågan om hur semesterledighet skulle integreras i ett system med årsarbetstid, men 1974 års semesterkommitté tog i sitt betänkande, Fem veckors semester, SOU 197588, frågan. I det betänkandet sid. 135 diskuteras upp vissa problem med semesterberäkning för skiftarbetande personal. Kommittén uttalar att för att åstadkomma helt rättvisa förhållanden för arbetstagare i kontinuerligt skiftarbete vad gäller semesterledighet, vår anmärkning skulle man inte bara behöva räkna med dagar utan också med timmar. 1974 års semesterkommitté utvecklar dock inte resonemanget vidare.

Vi bedömer att det inte stöter några faktiska hinder att räkna semesterledighet i timmar. Vi anser att det går att finna lagtekniska lösningar hur 40 timmar arbetstid i veckan och 27 semesterdagar om året ska kunna föras samman till ett gemensamt system. Vi är dock medvetna om att bland annat heltidsmått som avviker från 40 timmar per vecka och deltidsanställningar fordrar speciell uppmärksamhet. Det stora hindret torde snarare vara att psykologiskt vänja sig vid att räkna semester i timmar. Även rent om det för närvarande kan kännas främmande är det ingen omöjlig barriär att bryta igenom. 1977 genomfördes en reform

sjukpenningens område medförde att sjukpenning kan som beräknas timme i stället för arbetsdag. Den nyheten har per per allmänt godtagits vad gäller den delen av reformen. Det talar för att semesterledighet beräknat per timme borde kunna mottas samma sätt.

Om det dessutom förutsättning för kunna genomföra ett är en att med möjlighet till flexibel användning av arbetstiden system mer och semesterledigheten torde förutsättningarna för att acceptera en förändring vara stora.

Slutsats

Av ovanstående diskussion följer att utredningen föreslår en årsarbetstid beräknad i timmar. Årsarbetstiden är i sin tur uppdelad i två komponenter, arbetstid och semesterledighet.

2.2 Vad är rätt ársarbetstidsmâtt

Ett årsarbetstidsmått ska vara jämförbart med det nuvarande arbetstidsmåttet 40 timmar vecka. Måttet ska bestå av arbetstid per och semesterledighet.

För att årsarbetstidsmåttet ska motsvara det nuvarande arbetstidsmåttet måste hänsyn tas till vedertagna helgdagar och att vart fjärde år är skottår.

Ett sätt att räkna är följande

Ett normalår 365 dagar motsvarar avrundat till tre decimaler 52,143 veckor 3657.

a. 52,143 veckor med en arbetstid 40 timmar per vecka ger en årsarbetstid 2085 ,714 timmar avrundat till tre decimaler. om

b. Därtill kommer att vart fjärde år är skottår vilket ger en dag till. Sannolikheten att skottdagen infaller på en vardag, måndag till fredag är 57. Varje arbetsdag motsvarar enligt det nuvarande arbetstidsmåttet för den som arbetar måndag till fredag åtta timmar vilket ger 14 x 57 x 8 1,429 timmar avrundat till tre decimaler.

c. Under året infaller följande helgdagar alltid vardag, måndag till fredag långfredag, annandag påsk, kristi himmelfardsdag, axmandag pingst och midsommarafton, tillsammans fem dagar vilket ger 5 x 8 40 timmar.

Under året infaller dessutom följande helgdagar rörligt måndag till söndag nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton, tillsammans sju dagar. Sannolikheten att dessa helgdagar infaller måndag till fredag är 57 vilket ger 7 x 5I x 8 40 timmar.

Då kan årsarbetstidsmåttet räknas fram enligt följande a. 2085,7l4 b. + 1,429 c. 40,0 - 40,0 -

Summa 2007,143

För att pröva om den beräkningen ger ett riktigt resultat har vi också räknat ut den faktiska årsarbetstiden för 28 år i en följd från och med 1967 till och med 1994. Den faktiska årsarbetstiden varierar under dessa år mellan 1992 timmar som lägst och 2024 timmar som högst enligt följande tabell

år faktisk årsarbetstid i timmar inklusive semester

Den för varje år framräknade årsarbetstiden grundar sig på följande beräkning.

l Varje hel vecka under året har beräknats till 40 timmars arbets- . tid 51 eller 52 veckor beroende på år.

2 Dagar före respektive efter de hela veckorna enligt 1 har för varje år för måndag till fredag beräknats till åtta timmars arbete per dag. 78

alltid infaller vardag, måndag till 3 De fasta helgdagama som till antalet långfredag, annandag påsk, kristi fredag är fem himmelfardsdag, annandag pingst och midsommarafton. Dessa fem dagar har beräknats till 40 timmars ledighet.

helgdagar och eljest arbetsfria dagar som infaller fasta 4 De sju till antalet nyårsdagen, trettondag jul, första maj, datum är juldagen, annandag jul och nyårsafton dessa har julafton, beräknats till åtta timmars ledighet för varje sådan dag som infaller måndag till fredag under respektive år.

I bilaga 3 redovisas beräkningen för varje år för sig.

Den genomsnittliga faktiska årsarbetstiden under de 28 åren är 2007,143 timmar avrundat till tre decimaler. Som framgår är detta det tidigare framräknade. Även om resultat exakt detsamma som skulle räkna med fler decimaler än vi har gjort så skulle man skillnaden bli ytterst marginell.

Arbetstidskommittén använde Arbetstid och välfärd, SOU 198953 sid. 230 årsarbetstidsmått 2010 timmar. De redovisade ett om dock inte nämnare hur måttet är framräknat. Vi anser att våra beräkningar är så säkra att de kan ligga till grund för ett lagförslag högsta årsarbetstidsmått. Dock anser vi att måttet bör om ett avrundas till helt antal timmar. Den avrundning som behöver till hela timtal är under tio minuter per år och får göras närmaste anses vara betydelselös i sammanhanget.

Vi föreslår därför den högsta ordinarie årsarbetstiden fastställs att till 2007 timmar.

En konsekvens att arbetstid beräknas på årsbasis blir att den av genomsnittliga arbetstiden uppdelad vardag, måndag till fredag per eller helgfri vecka beräknad enligt den redovisade metoden per nu

kommer variera något. Under de år använts för beräkatt som ningen varierar arbetstiden vecka mellan cirka 39 timmar ovan per och 40 minuter kortast och cirka 40 timmar och 20 minuter som årsarbetstiden är 2007 timmar. Vi återkommer i som längst om avsnitt 2.4 Utjämning arbetstiden mellan olika år till vilken av betydelse det har.

Det ska observeras att dessa beräkningar inte är något ställningstagande till hur arbetstiden ska förläggas. Beräkningarna tjänar 4 underlag för jämförelser får också en materiell betydelse som men för hur begränsningsregler för maximal arbetstid per vecka och fyraveckorsperiod kan fastställas. Den senare frågan återper kommer utredningen till i kapitel 3 Förläggning av arbetstid. I avsnitt 2.4 samt i kapitel 9 Internationella frågor, behandlar vi arbetstidens variation vecka under olika år ur perspektivet att per Sverige har anslutit sig till ILOs konvention nr 47 om arbetstidens förkortning till 40 timmar samt vissa andra internationella

åtaganden.

Som framgår måste semester och arbetstid räknas samman ovan för arbetstid och semester ska kunna integreras för om systemen till exempel semesteruttag i kortare former ska kunna räknas att från arbetstiden. Det skulle med andra ord kunna uttryckas så, av arbetstid och semesterledighet är kommunicerande kärl. att arbetstid och semesterledighet ska alltid bli den- Summan av samma.

Utredningen utgår från att lagstadgad semester för närvarande är 27 dagar. Enligt det sätt att beräkna årsarbetstiden som används skulle 27 dagars semesterledighet motsvara 216 timmars ovan semesterledighet 27 x 8.

fortsatt reformarbete förlängs, till exempel Om semestern genom så att den motsvarar sex veckor med det nuvarande sättet att räkna, är det enkelt att ändra komponenten semesterledighet till

240 timmar men låta årsarbetstiden fortfarande vara 2007 timmar. Det går också enkelt att förkorta årsarbetstiden till exempel till 2000 timmar och låta semestertimmama oförändrat vara 216 timmar. Beroende hur reglerna för semestems användning är utformade leder det till stora möjligheter att låta framtida arbetstidsförkortningar genom lag eller avtal bli antingen förlängning av semestern eller förkortning av arbetstiden, allt efter vad som är önskvärt i det enskilda fallet.

Slutsats

Årsarbetstidsmåttet kan uttryckas enligt följande

Årsarbetstidsmått vid heltidsanställning är högst 2007 timmar a. och består av

1791 timmar arbetstid och

c. 216 timmar semesterledighet.

Annat Izeltidsmått än 2007 timmar

En speciell fråga om vårt förslag införs är vad som inträffar för de kategorier arbetstagare som har en heltidsanställning där men arbetstidsmåttet är kortare än 2007 timmar år. Några exempel per är de arbetstagare som, till följd av Skiftarbete, underjordsarbete, arbete även helgdagar eller av annan orsak, i avtal har fått sin arbetstid reducerad. Ett exempel ska illustrera vad vi menar. Den som har ett heltidsmått som motsvarar 40 timmar i veckan eller åtta timmar arbete per dag har enligt semesterlagen rätt till 27 semesterdagar vilket motsvarar 216 timmar om man räknar att varje semesterdag motsvarar en arbetsdag åtta timmar. De som har ett heltidsmått som till exempel uppgår till 35 timmar i genomsnitt per helgfri vecka har också rätt till 27 semesterdagar,

189 timmar semesterledighet man räknar men det motsvarar om varje semesterdag arbetsdag om sju timmar. att motsvarar en

innebär det inte vidare går att översätta 27 semester- Det att utan enligt den nuvarande semesterlagen till 216 timmar dagar semesterledighet. Detta mått stämmer bara om årsarbetstiden är

2007 timmar.

Om årsarbetstiden för viss kategori uppgår till 1756 timmar en motsvarar 35 timmar i veckan med det nuvarande sättet att mäta arbetstid så ska semestems längd vara 1756 2007 216 189 timmar.

kan det uppfattas semesterledigheten på det Ytligt sett som om blir kortare för den har ett reducerat årsarbetstidsmått. sättet som vill betona vårt förslag inte innebär någon förändring Men att proportionerna mellan arbetstidens och semesterledighetens av längd. Möjligen kan säga att vårt förslag gör förhållandena man synliga sätt än vad är fallet i dag. Vårt förslag ett annat som dessutom rättvisare eftersom semestems totala längd enligt blir nuvarande med beräknat i dagar kan ge både system semester längre och kortare faktisk semesterledighet. Detta beror bland vilka dagar räknas semesterdagar och hur långa annat som som arbetspassen är de dagar som ingår i arbetstagarens semesterledighet eller det till exempel ingår arbetspass som går över om dygnsgränsen.

reglerna blir något komplicerade i lagtexten anser vi kan Att mera godtas. Det kan visserligen anföras att det är angeläget att det ur lagtexten ska att utläsa hur lång semester man har rätt till. Men det är förhållandevis enkel beräkning som behöver göras. en Dessutom kommer dessa förhållanden i stor omfattning att bli reglerade i kollektivavtal. Redan i dag följer de förkortningar av arbetstiden förekommer till exempel på grund av Skiftarbete som med i huvudsak bestämmelser i kollektivavtal. I avtalen mera av

möjligt semestems längd i klartext. I det är det att även ange exempel vi diskuterar skulle det i avtalet sålunda kurma anges att årsarbetstiden för visst arbete är 1756 timmar och att semesterledigheten 189 timmar. Vi föreslår därför att den beskrivna är för beräkning semesterledighet vid ett annat heltidsmetoden av mått än 2007 timmar ska användas.

det inte enkelt att utläsa bestämmelserna i Dagens system gör ur varken lag eller avtal hur lång semester har rätt till i en viss man situation. Detta gäller till exempel man har Skiftarbete eller om arbetstiden förlagd till ett annat antal arbetsdagar än fem i veckan i avsnitt 2.1 redovisade formeln för semesterberäkning för jfr den viss kommun- och landstingsanställd personal.

Om längd det sätt vi beskriver ovan i vissa fall semestems avviker från huvudregeln 216 timmar semesterledighet så får om det också effekter gränsen ska sättas mellan vilken semesvar terledighet ska uppfattas som huvudsemester och tas ut som som ledighet från hela arbetspass och vilken del av semesterledigheten kan avstås mot pengar eller användas på annat som sparas, flexibelt sätt. Därför har vi anpassat vårt förslag också därefter. Vi behandlar detta i kapitel 14, Specialmotivering 3 kap. 10 11 § i vårt lagförslag.

Semesterns längd för deltidsanställda

Frågan semesterledighetens längd för den som har en deltidsom anställning har stora likheter med semesterledighetens längd för arbetstagare har ett annat heltidsmått än 2007 timmar per år. som

Det nuvarande systemet ger alla arbetstagare rätt till 27 semesterdagar. Detta är förenat med både för- och nackdelar. En av fördelarna är att det inte uppstår något lagtekniskt problem med att tillförsäkra varje arbetstagare en så kallad huvudsemester om fyra veckors längd. En nackdelarna är att varje vardag som av

ingår i semesterledigheten räknas som en semesterdag oavsett om arbetspasset skulle ha varit kort, långt eller arbetsfritt. Det uppfattas som orättvist när arbetstagare av samma kategori vid samma arbetsplats får semester samtidigt och till följd av olika skiftscheman eller liknande har olika långa och olika många arbetspass förlagda till den tid när semesterledigheten ska tas ut. Den som får sin semester just när han eller hon har lite arbetstid utlagd, får totalt sett arbeta mer än arbetskamraterna. Dessa nackdelar har på vissa områden delvis klarats ut i kollektivavtal mellan parterna.

Om semesterledigheten räknas i timmar i stället för dagar blir detta problem löst, men det uppstår i stället andra konsekvenser som måste klaras ut. Några exempel ska få belysa detta. Exempel 1 är en arbetstagare som arbetar heltid med ett arbetstidsmått om 2007 timmar per år. Arbetstiden är förlagd med åtta timmar per dag, helgfri måndag till fredag.

Vecka

1 2 3 4 5 6 XXXXX XXXXX XXXXX XXXXX XXXXX XXXXX

X 8 timmar arbete X 8 timmar semesterledighet

Om arbetstagaren ska ha sin huvudsemester veckorna två till och

med fem se pilmarkeringen, åtgår det 160 timmar semester-

ledighet. Ledighetens längd blir inklusive den så kallade kransledigheten fyra kalenderveckor och två dagar.

Exempel 2 gäller en arbetstagare som arbetar deltid 50 %, med arbetstiden förlagd med fyra timmar varje dag helgfri måndag till fredag.

Vecka

1 2 3 4 5 6 xxxxx xxxxx xxxxx xxxxx xxxxx XXXXX V r x 4 timmar arbete x 4 timmar semester

Det går 80 timmar semesterledighet. Inklusive kranslediga dagar är ledighetens längd fyra kalenderveckor och två dagar.

Vissa lagtekniska svårigheter med ledighetens längd kan dock uppstå arbetstiden är koncentrerad till ett färre antal arbetsom Den som arbetar halvtid men har arbetstiden förlagd med pass. åtta timmar dag, helgfri måndag till fredag varannan vecka per och är helt arbetsfri varannan vecka förbrukar under motsvarande tid 80 timmar semesterledighet. Exempel 3 avser en arbetstagare som har arbetstid på det sättet.

Vecka

2 3 4 5 6 XXXXX XXXXX XXXXX L V X 8 timmar arbete X 8 timmar semesterledighet

Det går 80 timmar semesterledighet, ledighetsperioden är lika lång som i exempel 1 och

Semesterledigheten för arbetstagaren tar slut efter söndagen vecka fyra. Det innebär att semesterledigheten blir tre veckor och två dagar lång. Visserligen är arbetstagaren arbetsfri under vecka ett och vecka fem men det kan tänkas att arbetstid likväl förläggs till den tiden med stöd av arbetsskyldighet i kollektivavtal eller enligt

kan fråga förskjuten arbetstid, anställningsavtalet. Det vara om form arbetstidsförläggning. Arbetstagaren övertid eller annan av något längd på sin ledighet måste därför sätt garanteras samma gäller för arbetstagarna i exempel 1 och som

två lösningar detta. Den är att ge den som är Det finns ena lika lång semesterledighet i timmar som gäller för deltidsanställd heltidsanställd samtidigt föreskriva att den del av den som är men semesterledigheten inte är intjänad ska vara obetald. Denna som skulle förläggas till arbetsfria och till obetalda ledighet pass heltidsmått fullgörs. Därmed tryggas ledigarbetspass där inte det blir krångligt. Dessutom fordrar det hetens längd. Vi anser att i vilken ordning betald och obetald semesteratt reglerna om måste och göras tämligen invecklade. ledighet ska tas ut ses över uppstå situationer där obetald semester av olika Det kan också utlagd i samband med huvudsemestem och då får skäl inte blir mängd obetald semesterledighet kvar efter arbetstagaren en stor Eftersom semesterledighet arbetstagarens huvudsemestem. under semesteråret kan det leda till svårbegäran ska läggas ut planerade situationer för verksamheten.

andra lösningen är att längden den deltidsanställdes Den semesterledighet i timmar ska stå i proportion till sysselsättnings-

graden. Det innebär den har sysselsättningsgrad motatt som en svarande 50 % heltid, i timmar har 50 % av den semesterav tillkommer den är heltidsanställd. Den som till ledighet som som anställning med 50 % sysselsättningsgrad beräknad exempel har en årsarbetstid 2007 timmar har rätt till 50 % av den en om i timmar tillkommer den heltidsanställde. Enligt vårt semester som ska semesterledigheten för den har ett heltidsmått förslag som timmar år 216 timmar. Det följande beräkning 2007 per vara ger har 50 % sysselsättningsgrad, 50 % x 216 108 för den som Om den modellen väljs fordras det dock en regel som timmar. tillförsäkrar arbetstagaren skydd mot förändring av arbetstidsföreller eljest förläggning arbetstid skulle leda till läggning av som

med huvudsemestem blir för kort. I att ledigheten i samband skulle det innebära att sådan regel måste garantera exempel 3 en arbetsfrihet under vecka ett eller vecka fem. Därarbetstagaren ledighetsperioden minst fyra kalenderveckor och två igenom blir timmar semesterledighet. Ledighetsperioden dagar. Det går 80 är lika lång i exempel 1 och som

det gäller att övertyga de deltidsanställda Ett annat problem är, att dem lika lång semesterledighet som den som om att systemet ger heltidsanställda även det vid ytlig betraktelse tillkommer de om en uppfattas semesterledigheten är hälften så lång. kan som att

den sist beskrivna modellen är att föredra Vi anser emellertid att enkelt leder till ett riktigt resultat. Vi eftersom den ett sätt därför semesterledighetens längd för den deltidsföreslår att anställde ska stå i relation till den heltidsanställdes semesterden den deltidsanställdes arbetstid i ledighet så att motsvarar heltidsmåttet för den aktuella anställningen. Vi proportion till det i lagen skrivs in att arbetstid i samband med föreslår också att semesterledighet inte får förläggas så att arbetstagarens rätt till semesterledighet otillbörligt sätt påverkas. Givetvis får ett

denna regel också betydelse för arbetstagare med heltidsmått som

olika skäl avviker från 2007 timmar samt för annan semesterav ledighet än huvudsemestem.

Slutligen visar vi också ett exempel där arbetstagare arbetar en dag måndag till fredag vecka och tre fem timmar per varannan timmar dag måndag till fredag varannan vecka. per

Vecka

1 2 3 4 5 6 XXXXX xxxxx XXXXX xxxxx XXXXX xxxxx

X fem timmar arbete x tre timmar arbete X fem timmar semesterledighet x tre timmar semesterledighet

Det går 80 timmar semesterledighet och ledighetsperioden är inklusive kranslediga dagar fyra kalenderveckor och två dagar.

I bilaga 4 visar vi några formler som kan användas för att räkna fram bland annat semestems längd i timmar för den som har ett arbetstidsmått som avviker från 2007 timmar.

2.3 Kritik mot förslaget om årsarbetstid och semester beräknad i timmar

En reform av det slag som vi föreslår är omfattande och tvingar både arbetstagare och arbetsgivare att tänka i nya banor och planera systematiskt sätt. Det är inget självändamål att ett mer genomföra förändringar. Inte heller ska förändringar göras mera omfattande än som behövs för att målen ska kunna uppnås. Det ska därför att väl motivera varför man ska införa ett årsarbetstidsbegrepp och semesterberäkning i form av timmar i stället för att bara välja att göra till exempel semesterlagen dispositiv.

Argumenten för att beräkna arbetstid årsbasis är utvecklade i arbetstidskommitténs betänkande, Arbetstid och välfärd, SOU 198953 sid. 228 230. Arbetstidskommittén såg bland annat följande fördelar med att införa ett årsarbetstidsmått

Det skulle skapas överblick över hur läng arbetstiden en är under året.

Det skulle kunna skapas större möjligheter till flexibla lösningar anpassade till verksamhetens förutsättningar och den enskildes behov.

Framtida arbetstidsrefonner skulle underlättas. -

Man kommer bort från kalendereffekter mellan olika år. - Varje år skulle ha lika lång arbetstid oavsett hur helgdagar ligger.

Möjligheten att använda semestern mer flexibelt skulle öka.

Utöver det är behandlat arbetstidskommitten ska här som av ytterligare några aspekter belysas.

Ett system med årsarbetstid kombinerat med vissa regler gällande både form för och begränsning av arbetstidsförläggning är inte någon revolutionerande förändring jämfört med vad som gäller enligt nuvarande regler. Eller rättare sagt vad som kan gälla enligt nuvarande regler dispositiviteten i systemet utnyttjas i större om omfattning. Det finns redan för närvarande kollektivavtal där parterna har övergått till att räkna arbetstid med år som bas. Verkstadsavtalet § 6 stadgar till exempel att arbetstiden vid bland annat dagarbete utgör 40 timmar per helgfri vecka i genomkalenderår. Även kollektivavtalet mellan Sveriges snitt per Skogsindustriförbund och Svenska Pappersindustriarbetareförbundet § 3 har en arbetstidsbestärnmelse av motsvarande typ.

Snarare kan säga att en årsarbetstidsnonn lägger grunden för man ett nytt tänkande och gör det möjligt att mera systematiskt klara kommande förändringar arbetstid och semester. Som ovan av

visades blir flexibiliteten i ett arbetstidssystem betydligt större om också semesterledigheten kan integreras.

Som visas i avsnitt 2.1 system med olika bas för arbetstidsger och semesterledighetsberäkning vissa egendomliga effekter när arbetstiden i timmar dag varierar över året, om arbetspassen är per olika långa i viss period eller om arbetspassen en till exempel vid skiftarbete går över dygnsgränsema. Ett som flexiblare för arbetstid och semester, inte grundar sig system som på integrering arbetstids- och semesterreglema, kommer att en av öka dessa negativa effekter både i omfattning och styrka i enskilda fall.

Den enklaste lagtekniska lösningen för att öka flexibiliteten skulle göra semesterlagen dispositiv. Om arbetstidema blir mera vara att varierande kommer trycket parterna att bli stort, att avtalsvägen skapa ett system ger rättvisa oberoende av om en semestersom dag förläggs till arbetsdag med till exempel fem eller nio en timmars arbetstid. Parterna kommer då med stor sannolikhet att hamna med timberäknad semesterledighet. För den ett system enskilde torde det helt sakna betydelse om en norm för semesterledighet i timmar grundar sig på lag eller avtal.

Därmed är det enligt utredningen bättre att redan i lagen förbereda för sådana lösningar och göra dem till huvudregel. Det ger dessutom arbetstagare vid arbetsplatser där kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor saknas liknande möjligheter till flexibilitet. Den omständigheten att det inte är rimligt att lagreglema i så central arbetsrättslig förmån som semester ska en skilja sig alltför mycket mellan olika arbetsplatser beroende kollektivavtalets utformning eller om kollektivavtal gäller eller talar också för att timsemester bör följa redan av lagen.

Dessutom kan tänka sig att en dispositiv semesterlag i dess man nuvarande form i övrigt kan leda fram till en konstruktion i avtal

innebörd endast viss del semestern till exempel den med att en av överstiger fyra veckor, får omvandlas till timmar, och att del som delen får användas flexiblare medan de första fyra det är den som veckorna räknas på sätt för närvarande. Utredningen samma som ingen fördel i sådan ordning, då det skulle innebära att ser en och arbetsgivare får två system att hålla reda på. Dels arbetstagare för hela semesterdagar för del av semestern och dels ett system en för semesterledighet i form timmar för en annan del ett system av Vi att det är bättre med ett enhetligt system av semestern. anser det i inledningsskede är helt nytt. Också detta talar även om ett till enhetligt system för semesterför att man bör över ett nytt beräkning.

En tänkbar utveckling om man enbart skulle göra semesterannan lagen dispositiv är att parterna öppnar en möjlighet för uttag av semesterledighet i form halva dagar eller enligt andra kvotav delar. Det skulle visserligen kunna större flexibilitet än det ge en nuvarande Det emellertid inte alls samma möjligsystemet. ger heter till flexibilitet ett system enligt den modell som utsom redningen föreslår.

Slutsats

Sammanfattningsvis utredningen att den nu förda anser diskussionen visar inte bör begränsa sig till att enbart att man göra de nuvarande reglerna dispositiva. Vi anser i stället att mer den, utöver vad framgår Arbetstidskommitténs betänkande, som av ytterligare talar för ska införa ett system med årsarbetstid att man också innefattar semesterledighet beräknad i timmar. som

2.4 Årsarbetstid och semesterdr

En fråga hör med ett årsarbetstidsmått bestående av som samman arbetstid och semesterledighet är själva avgränsningsperiodens placering över året. Utredningen föreslår en årsarbetstid. Tid för

beräkning blir därmed ett år. Det gäller dock att avgöra hur över året den perioden ska ligga.

Enligt arbetstidslagen är perioden för vilken man beräknar arbetstid 40 timmar i veckan eller när det behövs med ordinarie till arbetets eller arbetsförhållandena i övrigt i hänsyn natur 40 timmar under högst fyra veckor. Enligt arbetstidsgenomsnitt lagen räknas vecka från och med måndag om ingen annan beräkning beslutas. Någon koppling till kalenderår eller annan arbetstidslagen vad gäller ordinarie period av årslängd görs inte i skall högsta tillåtna uttag övertid och mertid arbetstid. Däremot av enligt arbetstidslagen beräknas per kalenderår.

I semesterlagen används däremot året konsekvent som avgränsningsperiod. Med semesterår enligt semesterlagen avses tiden från och med den l april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår.

Om arbetstid och semesterledighet ska integreras och kunna användas flexibelt måste tidigare konstaterats beräkningsmer som perioden vara densamma.

Arbetstidslagen har således ingen koppling till visst årsbegrepp gäller ordinarie arbetstid. Semesterlagen har däremot en väl vad etablerad period för semesterår och intjänandeår. Skälen för den kalendariska placeringen semesterlagens period är också tunga. av Bland annat kommer intjänandeperioden för semester närmare tiden för huvudsemestem under sommaren än om intjänandeåret är lika med kalenderår. Detta har stor betydelse för hur mycket arbetstagare kan under sin sommarsemester betald semester en under det första och andra anställningsåret hos en ny arbetsgivare.

Som framgår finns det i arbetstidslagen en koppling till ovan kalenderår det gäller att beräkna övertid. Hur perioden för när

övertidsberäkning ligger över året har dock inte samma betydelse för arbetstagaren som förläggningen av semesterårsperioden. Vi har inte heller uppfattat att periodens förläggning över året skulle ha någon betydelse för arbetsgivarna. Det som är av betydelse för perioden som avser beräkning av övertid är snarare dess längd och inte förläggningen över året. Vi anser därför att det är bCi dligt enklare och rimligare att ändra arbetstidslagens period för övertidsberäkning än semesterlagens perioder för semesterår och intjänandeår.

Utredningen anser därför att tidsperioden för beräkning av årsarbetstid skall vara densamma som gäller för beräkning av semesterår enligt nuvarande semesterlag, det vill säga från och med den l april ett år till och med den 31 mars påföljande år.

Vi föreslår att perioden ska heta arbetsâr.

Utredningen behandlar frågan om period för övertidsberäkning i kapitel 14 Specialrnotivering 7 kap. 2 4 §§. -

Kollektivavtal om annan period

Utredningen känner till att parterna vissa avtalsområden har ändrat perioden för semesterår och intjänandeår till kalenderår eller någon annan period parterna funnit lämplig. Utredningen anser dock inte att det rubbar bedömningen ovan. Inget hindrar parterna från att träffa avtal om att perioden för arbetsår, intjänandeår och semesterår även i fortsättningen ska var lika med kalenderår. Beträffande de övergångsfrågor det kan ge upphov till hänvisar vi till kapitel 12.

2.5 Utjämning av arbetstiden mellan olika år

En konsekvens av det föreslagna årsarbetstidsmåttet är att arbetstiden blir densamma varje år oavsett om det ligger många eller få

såsom julafton eller första maj på vardag rörliga helgdagar

måndag till fredag. Enligt Arbetstidskommittén Arbetstid och

198953 sid. 228 varierar årsarbetstiden med det välfärd, SOU räkna arbetstid exklusive semesterledighet, nuvarande sättet att 1832 timmar år, det vill säga med 2,2 mellan 1792 och per beroende hur rörliga helgdagar infaller. procent

räkna arbetstid blir arbetstiden Med det av oss föreslagna sättet att år, antalet dagar att fullgöra arbetstiden konstant mellan olika men för det flertalet att variera. För den som arbetar kommer stora till fredag fem dagar i veckan innebär det med vardag, måndag den genomsnittliga arbetstiden per vecka dagens sätt att räkna att mellan drygt 39 och knappt 41 timmar mellan olika kan variera Arbetstidskommittén uppmärksammade den beskrivna konår. inga direkta nackdelar utan beskrev det som sekvensen men angav så önskar, kommer bort från kalendereffekter att man om man mellan olika år.

inte utjämning arbetstiden mellan olika år som ett Vi ser en av mål i sig konsekvens av det föreslagna utan snarare som en Visserligen skulle det teoretiskt vara möjligt att anpassa systemet. årsarbetstidsmåttet till de olika åren beroende infallande helgskulle tveklöst komplicera lagtexten betydligt och dagar, men det det också i onödan påverka olika arbetstidsavtal. sannolikt skulle därför den beskrivna konsekvensen kan Utredningen anser att godtas.

Internationella åtaganden

Sverige har anslutit sig till ILO-konventionen nr 47 om arbetstidens förkortning till 40 timmar i veckan. I kapitel 9 Interfrågor beskrivs innehållet i den konventionen. Utrednationella förslag leder till arbetstiden för visst år marginellt i ningens att genomsnitt kommer överstiga 40 timmar i veckan. Det innebär att

inte, enligt vårt synsätt att förslaget därför skulle vara dock oförenligt med konventionens innehåll.

omständigheten det föreslagna arbetstidsmåttet sett Redan den att tidsperiod arbetstid motsvarar konöver en längre ger en som för förslaget är förenligt med ventionens bör räcka att anse att enligt sin lydelse principen om fyrtiokonventionen som avser Vidare kan anföras att redan den nuvarande timmarsveckan. varande dispositiv har lett till att det träffats arbetstidslagen såsom under vissa förhållandevis långa tidsperioder arbetstidsavtal som genomsnittlig veckoarbetstid som överstiger den som ger en föreskriver. Till exempel den statliga sektorn för konventionen statsförvaltning så innebär avtalet, för att medge kortare civil under perioden maj till och med september, att arbetsarbetstid årets övriga sju månader blir längre än 40 timmar per tiden under helgfri vecka.

gjorts gällande den nuvarande arbetstidslagen med Det har inte att de beskrivna möjligheterna till avvikande avtal skulle vara med konventionen. Konventionen inte lägga hinder oförenlig synes för arbetstidsuttaget under vissa perioder blir större än i vägen att 40 timmar vecka så länge inte syftet är att generellt ta ut en per arbetstid överstigande konventionens arbetstidsmått. Konventionens

artikel l innebär att Sverige förklarat sig gilla principen om fyniotimmarsvecka tillämpad ett sådant sätt att den inte medför

sänkning arbetarnas levnadsnivå. Som framgått av avsnittet av innebär utredningens förslag inte någon förändring av den ovan nuvarande arbetstidens längd. Utredningens förslag är därför inte

något från principen om fyrtiotimmarsveckan. Den avsteg principen står enligt utredningen fast. Vad vi föreslår är en mer flexibel tillämpning principen. Det andra ledet i artikeln; av principen tillämpad sådant sätt att den inte medför sänkning ett arbetarnas Ievnadsnivå, torde hänga samman med de eventuella av arbetstidsförkortningar själva antagande av konventionen kan som ha inneburit. Den delen i konventionen berörs inte av utredningens

Den delen i konventionen berörs inte av utredningens ha inneburit. förslag.

kan det anföras att konventionen inte något sätt tar Dessutom vilka arbetsfria helger ska finnas. Om årsarbetsställning till som föreslår 2007 timmar slås ut på årets 51 veckor blir tiden som vi arbetstiden kortare än 40 timmar vecka. Det ska nämligen per de arbetsfria helgdagama inte grundar sig lagobserveras att Att arbetstiden sedan avtal och sedvänja stifming. genom koncentreras till färre arbetsdagar på grund av att vissa dagar av skäl arbetsfria är sak inte berörs av konventionen. olika är en som

Sammanfattningsvis vi att förslaget om årsarbetstid som det anser beskrivits förenligt med Sveriges åtaganden enligt ILO-konär ventionen 47 arbetstidens förkortning till 40 timmar i

nr om

veckan.

2.6 Övertid, mertid och jourtid

diskuterar högsta tillåtna årsarbetstid är det naturligt att När man också beakta frågan arbete därutöver, det vill säga övertid. om mertid och jourtid. Vi har tolkat vårt uppdrag så att vi inte ska föreslå någon förändring arbetstidens längd. Det gäller inte bara av ordinarie arbetstid all arbetstid. Som vi visat tidigare i detta utan kapitel vårt förslag högsta årsarbetstid om 2007 motsvarar om en timmar den nuvarande regeln högst 40 timmar ordinarie om arbetstid vecka. Det innebär att den övertid som kan tillper komma faller utanför årsarbetstidsmåttet samma sätt som övertid faller utanför den ordinarie arbetstiden enligt nuvarande

regler.

En intressant sak med övertidsreglema i arbetstidslagen ur vårt perspektiv är att de delvis är uppbyggda kring året som begränsningsperiod. Enligt 8 § arbetstidslagen får allmän övertid tas med högst 200 timmar år. Dessutom finns en regel som ut per

till 48 timmar fyraveckorsperiod eller 50 begränsar uttaget per kalendermånad. Eftersom vi inte ska föreslå någon timmar per arbetstidens totala omfattning kan det inte bli fråga förändring av den nuvarande årsbegränsningen. Vi anser också att om att ändra begränsningen fyraveckorsperiod eller kalenderden nuvarande per månad bör kvar då den regeln enligt vår uppfattning är en vara skyddsregel. Dessutom vi att de beskrivna reglerna utpräglad anser utformning den flexibilitet är rimlig. Vi i sin nuvarande ger som därför inga skäl att ändra dessa regler. ser

Även medger viss möjlighet till ytterligare övertid reglerna som med 150 timmar år utöver allmän övertid anser vi bör finnas per kvar i sin nuvarande form.

Reglerna nödfallsövertid vi inte har med frågan om om anser och vi föreslår därför ingen förändring av dem. flexibilitet att göra

Vi medvetna vårt förslag mer flexibla regler för hur är om att om arbetstid får förläggas skulle kunna innebära att det blir svårare att ska mellan ordinarie arbetstid och övertid. avgöra var gränsen Vi dock de problemen i praktiken inte blir större än de anser att för närvarande. I första hand får det antas att parterna i sina är kollektivavtal reglerar hur gränsen ska dras. De parter som redan har avtal årsarbetstid har så vitt vi kan bedöma lyckats nu om lösa den frågan. Eventuella tvister om dessa avtal får lösas sedvanligt sätt. I sådan tvist har arbetstagarsidan möjlighet, om en fråga arbetsskyldighet, att åberopa tolkningsföreträde det är om enligt 34 § medbestämmandelagen. I tvister om till exempel huruvida eventuell övertidsersättning ska utgå eller ej, har arbetstagarsidan möjlighet åberopa reglerna i 35 § medbestämmandeatt lagen och därigenom tvinga arbetsgivaren till förhandlings- och

processaktivitet.

Vid arbetsplatser där det saknas kollektivavtal föreslår vi i huvudarbetstidens förläggning under veckan och fyrasak regler om

veckorsperioden i detta avseende överensstämmer med de som nuvarande reglerna och därmed ska ingen förändring i tolkningen gäller mellan ordinarie arbetstid och övertid uppvad gränsen komma.

M erti d

När det gäller mertid vill vi föra diskussionen på ett annorlunda mertid i lag tillkom i samband med att 1982 års sätt. Reglerna om arbetstidslag 1982672 infördes. Fram till dess gällde regler om övertid uppkom först sedan hela arbetstidsmåttet för heltidsatt anställning hade tagits i anspråk. Den tidigare allmänna arbetstidslagen innehöll ingen bestämmelse begränsade möjligheten att som deltidsanställda ta ut arbetstid utöver den avtalade. av

Orsaken till speciella mertidsregler infördes var att deltids- att anställda inte skulle utnyttjas arbetskraftsreserv. Det hävdades som inför lagstiftningsarbetet att deltidsanställda ofta hade längre följde anställningsavtalet Prop. 198182l54 arbetstid än som av sid. 22 och 25.

När regeln mertid skulle införas uttryckte Svea hovrätt att det om fråga den föreslagna regleringen skulle få kunde sättas i om avsedd verkan. Uttag arbetstid utöver ordinarie arbetstidsmått av kan inte göras utan arbetstagarens medgivande, med stöd av kollektivavtal eller i enskilt anställningsavtal. Arbetsdomstolen och Svea hovrätt framhöll även att regeln lätt kunde kringgås genom arbetstiden i anställningsavtalet hölls obestämd och att regeln att skulle sakna betydelse om arbetstiden inte på förhand fixerats.

Ett visst skydd mot nämnda försök till kringgående finns, men inte med stöd arbetstidslagens regler. Den typ anställningar av av eller mindre har karaktären av behovsanställningar kan som mer under vissa förutsättningar angripas rättsligt. Om anställningsavtalet till exempel föreskriver att arbetstagaren ska tjänstgöra 15

timmar vecka är skyldig att ställa upp ytterligare 5 per men timmar i veckan och arbetstagaren under en längre tid har arbetat 20 timmar i veckan kan arbetstagaren med framgång vid domstol hävda anställningsavtalet i realiteten avser en arbetstid om 20 att timmar i veckan. Vi att de båda nämnda remissinstansemas anser synpunkter är riktiga och vi har konstaterat att den beskrivna anställningsformen fortfarande förekommer. Det betyder att mertidsregeln inte alltid fyller den avsedda funktionen. Samtidigt måste det konstateras att en regel som begränsar uttaget av arbetstid utöver ordinarie arbetstid begränsar flexibiliteten i arbetstidssystemet. Det är synpunkt också har kommit fram vid en som några de arbetsplatsbesök som vi har gjort. av

Vi vill även framhålla att skyldighet att arbeta utöver den överenskomna arbetstiden följer av kollektivavtal eller enskilt anställningsavtal. Arbetstagaren är således inte skyldig att arbeta mer än den i sådant avtal överenskomna tiden.

Meitidsregeln skiljer sig också från övertidsregeln genom att övertidsregeln går att motivera utifrån en uppfattning att det ska finnas begränsning för hur mycket arbetstid utöver ett av en samhället angivet högsta normala arbetstidsmått som ska kunna tas arbetstagare. Det motivet saknas för mertidsreglema. I ut av en många stora kollektivavtal har också regler som begränsar uttaget mertid tagits bort. Därmed bortfaller hela syftet med lagens av mertidsregler sådana avtalsområden.

Det kan också framhållas att den som är partiellt ledig från en heltidsanställning för vård av barn med stöd av föräldraledighetslagen 1978410 anses ha ett starkt skydd mot att behöva arbeta utöver ordinarie arbetstid efter en arbetstidsförkortning grundad den lagen. Det betyder att en stor del arbetstagare som arbetar deltid inom för heltidsanställning har ett annat och men ramen en mer verksamt skydd mot att arbeta utöver den ordinarie arbetstiden än det som följer av mertidsreglema i arbetstidslagen.

Det har också gjorts gällande att det finns fall där arbetstagaren inte får arbeta mertid i önskad omfattning därför att han eller hon har kommit till mertidstaket. Därigenom försämras möjligupp hetema att öka arbetstiden för deltidsanställda som så önskar.

Vi mot bakgrund det framförda att skälen för att ha anser av ovan kvar mertidsregler begränsar uttaget av ytterligare arbetstid av som deltidsanställda inte väger över intresset av att ha så flexibla regler möjligt för arbetstid. Därför föreslår vi att reglerna om som mertid tas bort ur lagen.

Om det ska finnas ett verksamt skydd mot att deltidsanställda används arbetskraftsreserv så måste det skapas en annan och som effektivare regel. Man kan till exempel tänka sig en regel som föreskriver att ett anställningsavtal ska ange en viss arbetstid eller sysselsättningsgrad. Denna fråga anser vi hör samman med den i andra sammanhang väckta frågan om att deltidsanställda arbetsbör möjlighet att begäran få utökad sysseltagare ges egen sättningsgrad. Vi dock inte att en sådan regel hör hemma i anser

arbetstidslagen utan i lagen anställningsskydd 198280. Det

om ligger dock utanför vårt uppdrag att arbeta med den frågan. Vi lämnar därför inget förslag.

De nuvarande reglerna i arbetstidslagen om jourtid 6 § anser vi ska bibehållas oförändrade. Dessa regler möjliggör att jourtid får med högst 48 timmar arbetstagare under en tid av fyra tas ut per veckor eller 50 timmar under en kalenderrnånad. Vi anser att reglerna i sin nuvarande form ger tillräcklig flexibilitet.

2.7 Tillsyn och sanktionssystem

När arbetstids- och semesterlagama ska föras samman måste också frågorna om tillsyn och sanktionssystem belysas.

Arbetstidslagen och semesterlagen har olika system för övervakning efterlevnaden och sanktioner vid brott mot lagama. av Arbetstidslagen står under tillsyn Arbetarskyddstyrelsen och av yrkesinspektionen 20 22 §§. Tillsynen utövas bland annat förbud och förelägganden. Den arbetsgivare som bryter genom förbud eller föreläggande kan dömas till böter eller fängelse mot 23 §. Även brott direkt mot vissa bestämmelser i lagen är straffsanktionerade 24 §. Brott mot bestämmelse i kollektivavtal ersätter någon regel i lagen är sanktionerat enligt vad som som följer avtalet eller medbestämmandelagen i allmänhet skadeav stånd. Om kollektivavtal har trätt i lagens ställe så bortfaller också Arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens tillsyn i sin helhet.

Semesterlagen står inte under någon myndighets tillsyn. Arbetsgivare bryter mot lagen kan bli skyldig att betala skadestånd som till arbetstagaren. Det är emellertid arbetstagaren själv som måste bevaka lagens efterlevnad. Ofta bistås arbetstagaren av en facklig organisation. Den fackliga organisationen kan bli berättigad till skadestånd talan har grundats regler om semester i om kollektivavtal.

När arbetstidslagen och semesterlagen förs ihop i en lagstiftning måste konsekvens en granskning av av sanktionssystemet som en och tillsynsreglema göras.

Vi tre tänkbara alternativ för hur systemet för tillsyn och ser sanktioner kan vara utformat.

Utvidga tillsynen så att den omfattar både arbetstids- och semesterregler.

Ta bort tillsynen över arbetstidsreglema och låta parterna få ansvar även för efterlevnaden av arbetstidsreglema.

h

Bibehålla den nuvarande ordningen så att tillsynen begränsas till arbetstidsreglema.

tillsynen så den omfattar både arbetstids- och semester- Utvidga att regler

för skulle utvidga tillsynen att omfatta Det som talar att man semesterreglerna för arbetstid och semester i också är att systemen knyts varandra. För den enskilde kan det vara vårt förslag närmare varför den delen lagen är fråga för tillsvårt att inse ena av en synsmyndigheter och den andra delen fråga för arbetstagaren en att själv bevaka.

Mot utvidgad tillsyn talar att tillsynsmyndighetema skulle ett område bevaka utan att samtidigt bli avlastade någon nytt att uppgift. Detta torde kräva resurser både vad gäller annan nya pengar och kunskap.

Med hänsyn till tillsynssystemet är så utformat att tillsynen att bortfaller det finns kollektivavtal gäller i stället för någon om som lagen, så skulle det innebära att denna modell får del av främst vid arbetsplatser saknar kollektivavtal. konsekvenser som skiljer semesterreglerna från arbetstidsreglema är att de Det som förstnämnda betydande ekonomiska värden. Möjligheten kan avse kunna kräva skadestånd för brott mot lagen har därför stor att betydelse för arbetstagare. Även sanktioner i form av böter om och fängelse för brott mot semesterregler troligen är lika avskräckande för arbetsgivaren skadestånd är, så torde arbetssom ha större intresse att tillerkännas ett skadestånd tagaren ett av jämfört med att arbetsgivaren får böter eller fängelse.

Ta bort tillsynen över arbetstidsreglema och låta parterna

även för efterlevnaden av arbetstidsreglema

ansvar

tillsynen arbetstidsreglema skulle inte någon Att ta bort över

där det finns kollektivavtal om arbetsbetydelse vid arbetsplatser nuvarande praxis bortfaller tillsynen i samma tidsfrågor. Enligt gjort undantag från lagen. Det innebär utsträckning som parterna skulle bli tillsynen också bortfaller att den stora förändringen att där kollektivavtal saknas. Det är också där som vid arbetsplatser sannolikt eftersom det får antas att det behovet tillsyn är störst av saknas fackliga organisationer som kan vid sådana arbetsplatser efterlevs. Med tanke arbetstidsreglemas bevaka att reglerna skyddslagstiftning är det tveksam förändring. karaktär av en

nuvarande ordningen så att tillsynen begränsas till Bibehålla den arbetstidsreglerna

alternativ skulle innebära att den nuvarande sakliga Detta bibehölls. Då skulle arbetstidsfrågoma även fortordningen för tillsyn från Arbetarskyddsstyrelsen och sättningsvis blir föremål vid arbetsplatser där det saknas kollektivavtal yrkesinspektionen vilket är fördel. Vidare skulle om arbetstidsfrågor anser en semesterreglema fortsättningsvis vara skadeståndsäven vid arbetsplatser saknar kollektivavtal. sanktionerade även som Även det fördel bakgrund att frågor om semester är en mot av betydande värden samt att det inte är fråga om samma kan avse skyddslagstiftning. Nackdelen är att det blir fråga om utpräglade sanktionssystem i lag. Att ha två sanktionstvå typer av samma dock inte någon nyhet. Det är ett försystem i samma lag är gäller arbetsmiljölagen 19771160 som dels hållande som redan skadestånd 2 kap. 10 § och dels regler om innehåller regler om och fängelse 7 och 8 kap.. Även jämställdhetslagen tillsyn, böter 1991433 är uppbyggd ett liknande sätt.

Övervägande

bakgrund den förda diskussionen anser vi att den Mot av ovan beskrivna modellen bör väljas. Den största nackdelen är att sist två sanktionssystem i lag vi tror dock det blir fråga om en men

alltför svårigheter eftersom vi samlar inte att det bör vålla stora lagen och frågor semester i frågor arbetstid i ett avsnitt av om om avgörande fördelen är att både frågor om ett annat avsnitt. Den det sanktionssystem och system för arbetstid och semester får bäst anpassat till respektive övervakning och efterlevnad som är

föreslår därför Arbetarskyddsstyrelsen och regelområde. Vi att fortsättningen ska ha tillsyn över arbets-

yrkesinspektionen även i

utsträckning gäller enligt de nuvarande tidsreglema i samma som för både arbetstidsregler och reglerna samt att sanktionssystemen

semesterregler bibehålls oförändrade.

3. FÖRLÄGGNING AV ARBETSTID

Vi föreslår att vid arbetsplatser där kollektivavtal gäller ska det i lagen inte finnas några regler som begränsar arbetstidens förläggning. Lagen ska uppmana parterna att träffa kollektivavtal om arbetstidens förläggning samt eftersträva att en enskilde ges stor frihet att själv påverka arbetstiden. Vid arbetsplatser där kollektivavtal saknas, får arbetstid förläggas med högst 40 timmar i veckan eller med 40 timmar i genomsnitt under fyra veckor. Arbetstagare får medge undantag från den regeln. De nuvarande reglerna om nattvila och veckovila ska vara kvar vid dessa arbetsplatser. Arbetsmiljölagen ska användas som skydd mot arbetstidsförläggning som inte är godtagbar.

3.1 Inledning

Den nuvarande arbetstidslagen 1982673 bildades genom en sammanföring av dels den förutvarande allmänna arbetstidslagen 1970103, som reglerade arbetstidens längd och dels det förutvarande 4 kap. Arbetstidens förläggning i arbetsmiljölagen 19771160. Den nuvarande lagen innehåller alltså bestämmelser i båda avseendena. Arbetstidens längd regleras genom att lagen anger vissa begränsningsperioder inom vilka arbetstiden maximeras. Den ordinarie veckoarbetstiden får till exempel i genomsnitt inte överstiga 40 timmar per fyraveckorsperiod.

Med arbetstidens förläggning menas hur arbetstiden ska fördelas under dygnet och mellan dagarna i begréinsningsperiodema. Lagen innehåller inte några direkta bestämmelser om denna fördelning utan föreskriver endast vissa avbrott i arbetet i form av bland annat nattvila och veckovila. I olika sammanhang har parter på arbetsmarknaden fört fram krav på att det i arbetstidslagen också ska föras in regler om en maximal dygnsarbetstid, se till exempel Det utvecklande arbetet, LO-kongressen 1991, rapport antagen av

nedan kallad LO-rapporten. Någon sådan regel finns dock inte i arbetstidslagen.

Bestämmelser om arbetstidens förläggning finns däremot ofta i kollektivavtal. Ett avtal kan till exempel föreskriva att den ordinarie arbetstiden ska förläggas måndag till fredag mellan kl 07.00 och 18.00. Om avtalsbestämmelser saknas bestämmer arbetsgivaren förläggningen i kraft av sin arbetsledningsrätt.

Utredningen föreslår en övergång till årsarbetstid. Detta medför att året blir begränsningsperiod för den ordinarie arbetstiden, vilket i sin tur påverkar förläggningsbegreppet. Detta utvidgas till att omfatta all fördelning arbetstid under året. Inget hindrar dock av att delar året i kortare begränsningsperioder inom vilka man upp arbetstiden maximeras innan den närmare fördelningen av arbetstiden bestäms. Arbetstidens förläggning kommer därför i vårt förslag förutom fördelning inom en begränsningsperiod att även kunna avse en uppdelning av årsarbetstiden i kortare begränsningsperioder.

I detta avsnitt behandlar utredningen behovet av regler som begränsar arbetstidens förläggning samt formerna för hur denna ska fastställas.

3.2 Intresset för flexiblare arbetstider

Alla parter utredningen har varit i kontakt med i samband med utredningsarbetet har uttryckt intresse för vidgade möjligheter för individen att själv påverka sin arbetstid. Även i andra sammanhang har parterna ställt sig positiva till ökad flexibilitet.

LO-rapporten uttalar sid. 126 att varje anställd bör själv få rätt att ha ett eget inflytande över arbetstidens förläggning inom ramen för gällande arbetstidsmått. I samma skrift uttalas att man vill

göra valfriheten till en huvudregel och göra de låsta arbetstiderna till undantag.

I LO-rapporten uttalas också sid. 135 Låsta arbetstider ska endast tillåtas där det är odiskutabelt att detta behövs för arbetets bedrivande och regleras genom kollektivavtal.

SAF har i en skrift, Arbetstiden i framtiden, också pläderat för ökad individuell frihet vad gäller arbetstid. Enligt den skriften sid. 35 visar arbetstagarnas individuella arbetstidsönskemål allt större variationer, bland annat till följd av ändrad förvärvsintensitet, utbildningsnivå och annorlunda farniljestruktur. För att det enligt skriften i ökad utsträckning skall vara möjligt att tillgodose sådana individuella önskemål krävs ett rikt varierat utbud av arbetstider heltid respektive deltid, och med olika förläggning. Enligt skriften är det angeläget att man inom näringslivet i ökad utsträckning där så är möjligt söker anpassa arbetstidema efter arbetstagarnas önskemål.

Landstingsförbundet uttalade 1990 i sitt remissvar på Arbetstidskommitténs och 1986 års semesterkommittés betänkanden att landstingen är för ökad flexibilitet. Enligt remissvaret kommer Landstingsförbundet att verka för att ge de landstingsanställda, utifrån verksamhetens behov, frihet att välja både arbetstidens förläggning och omfattning.

TCO uttalade 1990 i sitt remissvar dessa betänkanden att arbetstagarnas inflytande och möjlighet till flexibla arbetstidsvillkor måste stärkas. Även Svenska Kommunförbundet är i sitt remissvar över samma betänkanden positivt till ökad flexibilitet i arbetstidsfrågor. I sitt svar uttalar förbundet att ändrade villkor vad gäller arbetsmarknadens sammansättning och ekonomiska förutsättningar i form av varierande önskemål och behov hos löntagarna beträffande ledighet samt snävare ekonomiska marginaler vilka kräver hårdare

prioritering och kostnadsminimerade arbetstidsreformer, talar för flexibla arbetstidslösningar, innebärande att arbetstidema i större utsträckning kan överensstämma med enskildas önskemål och produktionens krav.

Statens Arbetsgivarverk SAV framhåller i sitt remissvar på Arbetstidskommitténs betänkande att det är angeläget att de enskilda arbetsgivamas skilda förutsättningar att organisera arbetet beaktas i större utsträckning än tidigare vid planering av arbetstidsreformer. Enligt SAV bör fortsatt utredningsarbete inriktas att uppnå flexiblare verksamhetsanpassad utläggning av arbetsen tiden under året, bland annat för att tillgodose både arbetsgivamas intresse att kunna erbjuda en bättre service och de enskilda av arbetstagarnas önskemål.

SACO uttalar i sitt arbetstidsprogram från 1989 att stelbenta centrala arbetstidsreformer inte längre svarar mot arbetstagarnas krav och önskemål olika arbetstidslösningar samt att lagar och om avtal arbetstidsområdet måste inriktas att öka möjligheterna till individuell flexibilitet i syfte att tillgodose arbetstagamas varierande önskemål sid. 9.

3.3 Behovet av skyddsregler

3.3.1 Bakgrund

Som framgår under avsnitt 3.2 finns det bland arbetsmarknadens parter ett gemensamt intresse av att ge individen ökad möjlighet till inflytande över sin arbetstid. Även arbetsgivarsidan om naturligtvis markerar verksamhetens och produktionens krav och arbetstagarsidan poängterar individens möjlighet att samordna arbetstiden med resten av livssituationen såsom familj, fritidsintressen och studier så finns det även här gemensamma linjer i parternas uppfattningar och det finns en förståelse för den andra sidans ståndpunkt. LO-rappoiten talar exempelvis om att låsta

arbetstider skall tillåtas bara där det behövs för arbetets bedrivande och SAFs skrift uttalar att det är angeläget att näringslivet där så är möjligt söker anpassa arbetstidema efter arbetstagarnas önskemål. SACO skriver i sitt arbetstidsprogram att verksamheten blir framgångsrik endast om både personalens önskemål om bekväma arbetstider och en god arbetsmiljö -ch arbetsgivarens krav på en rationell och konkurrenskraftig produktion tillgodoses.

Arbetstagarpartema uttalar dock en del farhågor för risker med ökad flexibilitet samt att vissa fackliga krav måste tillgodoses för att flexibiliteten i systemet ska vidgas.

LO-rapporten sid. 135 talar om att flexibiliteten ska ske inom vissa ramar. Dessa ramar ska ha karaktär av skyddslagstiftning och reglera bland annat högsta tillåtna årsarbetstid, normalarbetstid, maximerad dagarbetstid, veckovila och innehålla ett nattarbetsförbud.

I sitt ovan nämnda remissvar skriver TCO att det finns ett behov av att stärka skyddsaspektema. TCO anser att nattvilan och veckovilan enligt lag bör förlängas.

SACO framför i sitt arbetstidsprogram att det behövs skyddsen lagstiftning för att förhindra hälsovådliga arbetstider och hälsofarlig arbetstidsförläggning. Därför är det enligt SACO nödvändigt att komplettera den ökade flexibiliteten med effektiv skyddsen lagstiftning som reglerar maximal övertid, raster, dygns- och veckovila etc. Samtidigt anser LO, TCO och SACO att det är i kollektivavtal som anpassningen till de olika förhållandena ska ske.

Frågan om behovet av skyddsregler behandlades bland annat av Utredningen av vissa arbetstidsfrågor i betänkandet Ny arbetstidslag, SOU 19815. I det betänkandet förs sid. 61-69 en diskussion

om införande av en maximal dygnsarbetstid. Utredningen fann en rad vägande argument emot att införa en sådan regel. Bland annat menade utredningen att en regel om maximal dygnsarbetstid inte fick utformas så att den leder till förlängning av arbetstiden vissa områden. Utredningen ansåg att den risken var överhängande om ett maximalt arbetstidsmått gjordes så omfattande att lagstiftningen skulle ha någon större generell räckvidd.

Alternativet med ett mera begränsat maximalt dygnsarbetstidsmått skulle enligt utredningen förses med omfattande undantag eller bli föremål för avvikelseavtal och då skulle regeln inte uppnå sitt syfte. Vidare anförde utredningen att en regel om en maximal dygnsarbetstid inte skulle komma arbetstidsförläggning med arbetspass som går över en dygnsgräns. Ytterligare argument emot en sådan regel var att merparten av de längsta arbetspassen enligt utredningen återfanns under lördagar och söndagar bland arbetstagare med olika former av oregelbunden eller obekväm arbetstidsförläggning. En begränsning av arbetspassets längd skulle i ett sådant fall motverka intresset av att minska antalet lördagar och söndagar som arbetstagaren hade att arbeta på. Utredningen fann också att det i flera kollektivavtal medgavs arbetspass som översteg de begärda gränserna för maximal dygnsarbetstid. Som ett exempel nämndes att det statliga llextidssystemet medger en möjlighet för arbetstagaren att inom flexramarna fullgöra en ordinarie arbetstid av 10 timmar och 20 minuter under en arbetsdag. Någon maximerad dygnsarbetstid föreslogs inte och någon sådan regel återfinns inte heller i nu gällande lagstiftning.

Obekväma och oregelbundna arbetstider kan ha negativa effekter hälsan. Det har bland annat att göra med att sådana arbetstider inte stämmer med människans biologiska dygnsrytm. Ohälsoproblem visar sig ofta först lite längre sikt. Därför är det viktigt att ohalsosamma arbetstidsmönster uppmärksammas och åtgärdas i tid. Samtidigt gäller att hårda krav från omgivningen som upplevs som opåverkbara skapar stress vilket i sin tur bidrar

llO

till risk för ohälsa. Möjligheter till flexibel arbetstidsförmer läggning och därmed ökad anpassning till individens livssituation kan bidra till ökat välbefinnande. Flexibla arbetstidsregler kan således få både positiva och negativa effekter på folkhälsan och därmed individemas välfärd och samhällets socialförsäkringskostnader. Avgörande för de sammantagna effekterna torde vara tar sitt för förläggning av arbetstid samt att att parterna ansvar insikterna sambanden mellan arbetstidsförläggning och hälsa om uppmärksammas så att det ter sig som fördelaktigt kort som sikt inte lång sikt leder till ohälsa och utslagning. I nästa avsnitt redovisar vi hur vi anser att det ska gå till.

Vi för vår del också att det finns anledning att vidga ramen anser för diskussionen behovet regler som begränsar arbetstidens om av förläggning. Kraven på begränsande regler för maximal arbetstid bygger på tanke att arbete är lika med lönearbete, det vill säga en det arbete utförs i anställning. För de flesta är arbetet i en som en anställning dock bara del det totala arbetet om också arbete en av i hem och med familj räknas med. I ett sådant perspektiv blir regler arbetstidens omfattning och förläggning inte lika avom görande för den totala välfärden eller vid beaktande av skyddsoch rekreationsaspektema. Rimligen borde begränsningsregler, om de ska verkningsfulla skyddsaspekt omfatta allt arbete, vara ur en även det arbete som utförs i hem och inom familjen. Det torde också allmänt känt att arbete med hem och familj är mycket vara ojämnt och ojämlikt fördelat.

Arbetstidskommittén har i sitt betänkande arbetstid och välfärd, SOU 198953 sid. 88 gjort en redovisning av mäns och kvinnors totala arbetstid inklusive hemarbete och funnit att den varierar betydligt. Utredningen fannvariationer mellan 111 timmar per vecka för barnlösa sammanboende i åldersgruppen 45-64 år och 137 timmar vecka för sammanboende småbarnsföräldrar. per Sannolikt visar individerna ännu större variationer. Den som kommer till ett arbetspass kan redan vara helt uttröttad av

arbete hemma med allt vad det innebär i skydds- och säkerhetshänseende samtidigt arbetskamraten kanske kommer till som arbetspass helt utvilad. Dessa skillnader går inte att samma komma med regler begränsar arbetstiden i anställningen. som

Utredningens uppdrag är också begränsat till den del av arbetet anställningen. Utredningen anser dock att det framförda som avser bidrar till att nyansera diskussionen kring betydelsen av regler begränsar arbetstidens förläggning under en viss period. Det som väsentliga i detta sammanhang är att enbart den typen av begränsningsregler inte skulle bli avgörande betydelse för välav färden eller ur skydds- eller rekreationsaspekter.

3.3.2 övervägande

Arbetsplatser där kollektivavtal finns

Även vi uttrycker tveksamhet beträffande värdet av om ovan regler som begränsar arbetstidens förläggning vill vi framhålla att vi det vara av yttersta vikt att ett system som medger mer anser flexibilitet inte leder till att arbetstid förläggs ett sätt som är medicinskt, socialt eller armat sätt oacceptabelt.

Utredningen anser också att det torde vara svårt att konstruera regler som fullt ut tillgodoser olika typer av skyddsintressen utan att möjligheterna till flexibilitet påverkas negativt. Därvid anser vi att de argument som fördes fram av 1978 års utredning SOU 19815 sid. 61-70 beträffande maximal dygnsarbetstid fortfarande är giltiga, men inte bara beträffande dygnsvila utan också rörande arbetstidsförläggning över huvud taget.

När utredningen föreslår att reglerna om arbetstidens förnu läggning ska bli mer flexibla än de nuvarande, måste det starkt övervägas om de för närvarande gällande begränsande reglerna ska finnas kvar i sin nuvarande form. De farhågor om olämplig

förläggning av arbetstiden som förts fram av vissa parter torde i första hand avse små arbetsplatser där kollektivavtal saknas och där det inte finns parter som kan ta ansvar för en acceptabel förläggning av arbetstiden. Det förhåller sig också det viset att på samtliga arbetsmarknadssektorer har parterna träffat kollektivavtal om arbetstidens förläggning som mer eller mindre omfattande avviker från arbetstidslagens dispositiva regler. Mycket talar för att dessa avtal skulle ha kommit till stånd även om det saknats dispositiva begränsningsregler.

Vi menar att problemen med arbetstidens förläggning är olika beroende på om det rör sig om en arbetsplats som lyder under kollektivavtal eller om det rör sig om en arbetsplats där kollektivavtal saknas. Utredningen anser därför att det kan skapas ett system med olika regler beroende på om det är fråga om arbetsplatser som har kollektivavtal eller om det är fråga om arbetsplatser som saknar kollektivavtal.

Vad gäller arbetsplatser där det finns eller normalt finns kollektivavtal, anser utredningen att parterna på arbetsmarknaden bör kunna anförtros att träffa avtal om förläggning av arbetstid på ett sätt som tillgodoser intresset av flexibilitet och som samtidigt tillförsäkrar individen ett skydd mot oacceptabel förläggning av arbetstiden. Vi är därför beredda att föreslå att områden där kollektivavtal gäller ska det i vårt förslag till arbetstids- och semesterlag inte finnas några regler som begränsar arbetstidens förläggning inom ramen för årsarbetstiden.

Med kollektivavtal avser vi kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Det är samma uttryck som återfinns i 32 § medbestämmandelagen MBL. Med den valda skrivningen vill vi markera att det ska vara fråga om ett sedvanligt kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Vi att det kan anser vara fråga om både lokala och centrala kollektivavtal. Vi anser också att reglerna ska tillämpas vid så kallade tillfälliga avtalslösa

tillstånd. Med det avser vi samma sak som står i 5 § andra stycket MBL.

Vi är medvetna om att detta är ett djärvt förslag men vi har bland annat i våra kontakter med parterna blivit övertygade om att parterna kan ta det ansvar de på detta sätt anförtros. Vi anser dock att det är lämpligt att parterna genom en erinran i lagen uppmanas att träffa kollektivavtal om arbetstidens förläggning.

Ett av lagens syften är att individen ska få ökat inflytande över sin egen arbetstid. Vi anser därför att lagen också ska innehålla en uppmaning till parterna att de vid träffande av kollektivavtal bör eftersträva att den enskilde arbetstagaren ges möjlighet att själv påverka sin arbetstid.

Ett sådant kollektivavtal kan till exempel reglera frågor hur om arbetstidens förläggning ska fastställas rent formellt, vilket inflytande individen ska ha, om begränsningsperioder kortare än året för den ordinarie arbetstiden ska tillämpas, hur denna ska fördelas inom varje sådan begränsningsperiod samt gränsdragningen mellan vad som är ordinarie arbetstid och övertid. Emellertid kan det uppstå situationer där det av någon anledning vid något tillfälle inte går att till stånd ett kollektivavtal om arbetstidens förläggning. Därför måste lagen innehålla regel hur arbetsen om givaren ska förfara innan beslut om utläggning av arbetstiden tas ensidigt av denne. I samband därmed måste speciell fråga en regleras, nämligen frågan om förändring arbetstiden i samband av med semesteruttag. Den frågan behandlar vi under en särskild rubrik sist i detta avsnitt. Även arbetstiden förläggs ensidigt om av arbetsgivaren anser vi att arbetstagaren så långt det är möjligt ska ges stor frihet att själv påverka sin arbetstid. Vi föreslår därför att lagen innehåller en regel att arbetsgivaren ska om ge arbetstagaren möjlighet att själv påverka förläggningen av sin arbetstid. Med den valda formuleringen avses att arbetsgivaren så långt det är möjligt ska tillgodose arbetstagarens önskemål. Givet-

det förhålla sig så att det inte går att tillgodose arbetsvis kan önskemål med hänsyn till produktionens krav. Arbetstagarens ska i sådana fall kunna motivera ett avslag med det givaren inte godtagbart arbetsgivaren utan prövning skälet. Det är att avslår arbetstagarens önskemål.

kollektivavtal träffas kan dock ändå uppstå situationer där Innan arbetstiden blir förlagd ett oacceptabelt sätt ur skyddssynpunkt. rättsliga måste kunna klara att komma sådana Det systemet av Vi de erforderliga reglerna för detta redan situationer. anser att arbetstidsutläggning resulterar i till exempel långa finns. Om en arbetspass, koncentrerat arbetstidsuttag eller skiftgång som är olämplig hälsosynpunkt finns möjlighet att angripa detta med ur arbetsmiljölagen 19771160. stöd av

angripa ohälsosam arbetstidsförläggning med stöd av arbets- Att ingen tanke. I samband med antagandet av den miljölagen är ny arbetstidslagen 1970, slopades regler maximal arbetsallmänna om dygn. När Utredningen vissa arbetstidsfrågor 1981 tid per av behandlade behovet att återinföra en sådan regel så var ett av av skälen för det inte behövdes, att i de fall arbetspassen fick att alltför långa hälsosynpunkt fanns möjligheten att anses vara ur ingripa med stöd arbetsmiljölagens allmänna bestämmelser. av Enligt den utredningen är det väsentligt att såväl arbetstidens längd arbetets skall vägas in vid samlad bedömning som art en enligt arbetsmiljölagen, också innefattar psykosociala aspekter som SOU 19815 sid. 57.

Den regel vi syftar på återfinns i arbetsmiljölagens 2 kap. 10 § nu erinrar att det finns bestämmelser i arbetstidslagen om som om arbetstid. Saken behandlas i betänkandet Ny arbetstidslag SOU 19815 sid. 146-147 samt i 1981822154 sid. 17 och 44prop. 47. Den utförligaste diskussionen finns emellertid i en kommentar till arbetsmiljölagen, sjunde upplagan, Gullberg, Rundqvist, av Starland, sid. 77. Avsikten med bestämmelsen är att rikta upp-

märksamheten på att de allmänna reglerna i arbetsmiljölagen också tar sikte på arbetstidsfrågor. Det gäller enligt kommentaren särskilt de grundläggande föreskrifterna arbetsmiljöns beskaffenhet och om arbetsgivamas skyldigheter 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 2 om §. Enligt kommentaren är det också givet att arbetstidsfrågoma ingår i skyddsombudens och skyddskommittéemas verksamhetsområden enligt reglerna i 6 kap. arbetsmiljölagen.

Utredningen uppfattar arbetsmiljölagen på så sätt att den inte bara ska tillämpas vid ohälsosam maximal dygnsarbetstid utan överhuvudtaget när arbetstid förläggs ett sätt som ur hälsosynpunkt inte är godtagbart. Tillämpningen ska då grunda sig en helhetsbedömning. Det kan till exempel finnas fall där arbetspass av en viss längd kan vara försvarligt om tillfälle till återhämtning under arbetstiden finns, men vara alltför långt om arbetet kräver ihållande ansträngning. På samma sätt förhåller det sig med andra förläggningsfrågor. Det kan godtagbart ur hälsosynpunkt som vara för viss typ av arbete kan vara oacceptabelt för en annan typ en arbete. Vi också att individuella hänsyn ska vägas in vid av anser prövning. I SOU 19815 konstateras också att det vid en en bedömning enligt arbetsmiljölagen finns möjligheter att begränsa arbetstiden i olika riskfyllda verksamheter. Vi delar den bedömningen och vill dessutom i detta avseende utveckla vår syn enligt följande.

Vi att arbetstid som läggs ensidigt av arbetsgivaren mot anser arbetstagarens vilja kan arbetsmiljörisk. Detta kan till utgöra en exempel fallet då arbetstiden i alltför stor omfattning skulle vara avvika från vad som utgör genomsnittlig arbetstid per vecka om årsarbetstiden fördelas jämnt på årets arbetsdagar. Åtminstone gäller det om avvikelsen avser någon längre tidsrymd. Konkret innebär det att arbetstiden inte under någon längre tidsperiod mot arbetstagarens vilja kan tas ut med alltför mycket mer än 40 timmar vecka vare sig det sker genom kollektivavtal eller per armat sätt.

Vi vill också framhålla att även om arbetsgivaren och någon eller några arbetstagare är ense om en viss arbetstidsförläggning kan den ändå angripas med stöd av arbetsmiljölagen om den skulle utgöra ett arbetsmiljöproblem. Däremot torde det väl e. ist i undantagsfall bli aktuellt att göra gällande att arbetstidsfc läggning eller arbetstidsuttag som sker med stöd av kollektivavtal utgör ett arbetsmiljöproblem. Men skulle så vara fallet går det givetvis att åberopa arbetsmiljölagen även i dessa fall.

Till det anförda ska tilläggas att arbetsmiljölagen nyligen har ändrats SFS 1991677 just vad gäller tillämpningen av lagen frågor om arbetstid. Enligt arbetsmiljölagens 2 kap. l § i dess nya lydelse ska arbetsförhållanden anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Vidare ska enligt bestämmelsen bland annat teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Enligt bestämmelsen ska därvid även löneformer och arbetstider vår fetstilsmarkering beaktas. l propositionen till den genomförda lagändringen prop. 1990912140 uttalar departementschefen att arbetstidsförläggning måste få ökad uppmärksamhet som en betydelsefull del i arbetsmiljöarbetet. De genomförda förändringarna avser enligt departementschefen att tydligare markera att Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen med stöd av arbetsmiljölagen kan ställa krav när det gäller arbetsmiljöaspekter arbetstidens förläggning. Enligt propositionen sid. 35 kan det ske i form av generella föreskrifter eller i det enskilda fallet genom förelägganden eller förbud.

I specialmotiveringen till bestämmelsen uttalas dessutom att den uttryckliga föreskriften om arbetstidsförläggning avser att markera att dessa är viktiga faktorer att beakta när det gäller utfommingen av arbetsmiljön. Enligt specialmotiveringen omfattar begreppet arbetstidsförläggningar, förutom arbetstidsförläggning i stort, också

ll7

arbetspassens längd och hur de fördelas inom den ram som anges i arbetstidslagen.

Med den utformning arbetsmiljölagen har anser vi att de nu eventuella tveksamheter, som tidigare kan ha funnits beträffande lagens användbarhet arbetstidsfrågor bör vara undanröjda. Den lagändring skett gör att vi för vår del anser att ytterligare som ändringar inte behöver göras. Vi anser att arbetsmiljölagen nu är väl ägnad att kunna användas vid arbetstidsförläggningar och uttag arbetstid inte är godtagbara enligt vad som beskrivits av som både fackliga organisationer och tillsynsovan. Lagen ger myndigheter de möjligheter krävs för att förhindra olämpliga som arbetstidsförläggningar.

En speciell fråga är arbetstagare som byter arbetsgivare under om arbetsåret riskerar att tvingas arbeta mer än 2007 timmar per arbetsår. Vi inte att den risken blir större än vad som är anser fallet idag. Inte heller de gällande reglerna ger något verksamt nu har flera anställningar hos olika skydd mot att en arbetstagare arbetsgivare och därigenom arbetar mer än 40 timmar per vecka. Vi att vårt förslag om att arbetsmiljölagen ska utgöra skydd anser mot godtagbar arbetstidsförläggning också kan tillämpas i lägen där arbetstagare som bytt arbetsplats under året riskerar att en arbeta än 2007 timmar år, i van fall om det skulle bli mer per fråga att överskrida 2007 timmar i någon större omfattning. om Det är givetvis inte avsikten att en arbetstagare, som till exempel efter halva arbetsåret byter arbetsgivare hos den nya arbetsgivaren, under ett halvt arbetsår ska behöva fullgöra fullt årsarbetstidsmått. Även parternas ansvar för arbetstidens förläggning borde utgöra en säkerhet för att problem inte ska behöva uppstå. Men om det inte räcker ska arbetsmiljölagen tillämpas.

Arbetstidslagen anses också ta sikte arbetstidsbestämmelsemas roll i det sociala mönstret ifr SOU 19815 sid. 21. Arbetsmiljölagen är mer inriktad förhållandena arbetsplatsen. Vi anser

att det är viktigt att även fortsättningsvis det sociala mönstret beaktas när frågor arbetstid är aktuella. Vi förutsätter dock att om träffar kollektivavtal kan ta ansvar för detta. parter som

Sammanfattningsvis utredningen att några regler som beanser gränsar förläggning arbetstid vid arbetsplatser där kollektivavtal av gäller eller normalt gäller inte ska finnas i lagen. Det är i stället arbetsmiljölagen ska tillämpas om arbetstidsförläggningen ur som hälsosynpunkt inte blir godtagbar. Skyddsaspekten på arbetstidsförläggning och arbetstidsuttag blir därmed tillgodosedd utan att reglerna begränsar möjligheterna till önskvärd flexibilitet vilket kan bli fallet det bibehålls begränsande regler i arbetstidslagen. om Härigenom läggs grunden för kollektivavtal som kan anpassas till de olika förhållanden råder inom alla delar av arbetssom marknaden.

Arbetsplatser som saknar kollektivavtal

Vid arbetsplatser saknar kollektivavtal föreligger inte utan som vidare de skäl utredningen ovan anfört för att avstå ifrån att i lag ha regler som begränsar arbetstidens förläggning. Som ovan nämndes förutsätter utredningen att det vid arbetsplatser där kollektivavtal finns även kommer att träffas avtal om arbetstidsförläggning med mera. I och med att avtal om arbetstid träffas med den fackliga organisationens medverkan får det förutsättas att arbetstiden läggs ut utan att det uppstår förläggningar som är oacceptabla. Utredningen förutsätter således att själva kollektivavtalsförhállandet innebär att vid arbetsplatser där kollektivavtal råder, partsförhâllandet är sådant att eventuella missförstånd och oklarheter ska kunna redas ut mellan parterna.

Utredningen anser däremot att vid arbetsplatser där kollektivavtal saknas ska det i lagen anvisas hur arbetstid får läggas ut. Vi anser därvid att det inte finns anledning att avvika från de regler om nattvila och veckovila som uppställs i nuvarande lagstiftning och

vi föreslår därför att de nuvarande reglerna för arbetstidens förläggning i detta avseende bibehålls för arbetsplatser som saknar kollektivavtal.

Arbetstidslagens 5 § om att den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan är också en regel som begränsar arbetstidens förläggning. Vi anser att det fortfarande ska finnas någon form av begränsning för hur mycket arbetstid som får läggas ut

under vecka eller under fyraveckorsperiod. Den nuvarande

en en regeln kan dock inte utan vidare vara kvar oförändrad. Det hänger samman med att arbetstidslagens regel i 5 § om att arbetstiden får uppgå till högst fyrtio timmar i vårt förslag ersätts med en regel om årsarbetstid. Som nyss frarnhållits utgör bestämmelsen i arbetstidslagen också en begränsning av hur mycket arbetstid som får förläggas under en vecka. Vårt förslag om årsarbetstid måste däremot kompletteras med en motsvarande begränsningsregel som stadgar hur mycket av årsarbetstiden som får förläggas under en vecka eller en fyraveckorsperiod.

Som framgår kapitel 2 Årsarbetstid, varierar den genomsnittliga av veckoarbetstiden om den läggs ut jämnt över året med hänsyn taget till vedertagna helgdagar mellan drygt 39 och knappt 41 timmar. Detta betyder dock inte utan vidare att man kan hävda att en begränsningsregel, som stadgar att högst 40 timmar arbetstid får förläggas vecka, i realiteten skulle innebära arbetstidsper en förkortning för de år då den genomsnittliga arbetstiden överstiger 40 timmar per helgfri vecka, om arbetstiden förläggs till vardagar som inte är helgdagar eller liknande.

Arbetstidslagstiftningen har nämligen inte haft något att säga om huruvida helgdagar eller liknande ska vara arbetsfria. Det betyder att om man helt bortser från huruvida helgdagar ska vara arbetsfria eller och kalendariskt fördelar årsarbetstiden årets veckor så är det inget problem att fördela den av oss föreslagna högsta

tillåtna årsarbetstiden under årets veckor. Rent matematiskt blir det 38,5 timmar per vecka, 2007 z 52,14.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att konstruera en begränsningsregel som är anpassad till att arbetstiden kan variera mellan 39 och 41 timmar per vecka under olika år. För att kunna uppfylla de beskrivna kraven blir dock regeln mer komplicerad än den nuvarande regeln i 5 § arbetstidslagen. Regeln skulle kunna ha följande principiella utfomming

Årsarbetstiden divideras med det antal vardagar, måndag till fredag under året som inte är arbetsfria grund av infallande helg eller liknande. Den erhållna kvoten multipliceras med fem, vilket motsvarar måndag till fredag en vanlig vecka. Det erhållna resultatet är lika med högsta tillåtna arbetstid under en vecka.

Tillämpad några av de år som utredningen räknat i kapitel 2 Årsarbetstid, det följande resultat ger

år 1986 2007 249 5 40,30

år 1988 2007 253 5 39,66

år 1990 2007 250 5 40,14

Därefter måste ytterligare en beräkning göras, 40,30 motsvarar en arbetstid om 40 timmar och 18 minuter 18 minuter är 30 % av 60 minuter. 39,66 motsvarar en arbetstid om 39 timmar och 40 minuter och 40,14 motsvarar en arbetstid om 40 timmar och 19 minuter.

Motsvarande teknik kan användas för att konstruera en begränsningsregel som gäller för fyra veckor. Skillnaden är att den ovan erhållna kvoten mellan årsarbetstiden och antalet vardagar

multipliceras med 20 vilket motsvarar antalet vardagar, måndag till fredag under fyra veckor.

Vi det ytterst tveksamt att föreslå en regel som är så anser vara komplicerad att tillämpa, särskilt som den skulle komma att användas områden där kollektivavtal saknas. Den skulle då tillämpas på arbetsplatser där det ofta saknas egna arbetsrättsliga kunskaper eller tillgång till organisationemas expertis. Risken för felaktig tillämpning med rättsförluster för den enskilde som resultat är därmed betydande.

Ett tredje alternativ skulle kunna vara att utforma regeln på samma sätt som den nuvarande i arbetstidslagen, men att anpassa den högsta tillåtna arbetstiden per vecka så att den täcker in den längsta tänkbara arbetstiden per vecka med det förslag till årsarbetstid som utredningen presenterat, nämligen 41 timmar per vecka och 164 timmar under fyra veckor. Fördelen med en sådan konstruktion är att regeln blir enkel att tillämpa. En betydande nackdel är emellertid att den så nära anknyter till den nuvarande regeln, att den kan uppfattas som en ersättning av den i sin helhet och därmed även uppfattas som en utvidgning av den tillåtna högsta ordinarie arbetstiden även de år som den genomsnittliga arbetstiden per vecka ska vara kortare. Vi menar därför att inte heller det är någon bra lösning.

Ett fjärde alternativ är att införa en regel om begränsning av arbetstiden avviker så mycket från den nuvarande per vecka som regeln att den inte borde kunna förväxlas med den utan i stället måste uppfattas enbart regel som begränsar högsta tillåtna som en arbetstidsförläggning under en vecka, till exempel 45 timmar. Risken finns dock fortfarande att regeln kan uppfattas som en utvidgning av den högsta tillåtna arbetstiden per vecka i allmänhet och inte enbart en regel om hur mycket arbetstid som inom ramen för årsarbetstiden får förläggas till en enskild vecka. För att vara säker på att missförstånd inte ska kunna uppstå torde det fordras

avsevärd förändring. En sådan förändring skulle samtidigt föra en med sig andra nackdelar. Det skulle finnas en risk för att intresset av skydd och vila blir eftersatt.

En konsekvens är att alltför lång arbetstid under en viss annan vecka kan allvarligt urholka föräldraledighetsrätten. Om arbetstiden blir alltför lång så avtar värdet av partiell ledighet för vård av bam. Föräldraledighetsrätten är viktig för att ge småbarnsföräldrar möjlighet att ett rimligt sätt kombinera arbetslivet med familj och fritid. Dessutom är det till stor del kvinnor som förkortar arbetstiden enligt föräldraledighetslagen. Det betyder att den beskrivna modellen kan ge negativa effekter för jämställdheten.

De gjorda invändningama är speciellt vägande eftersom reglema är tänkta att gälla arbetsplatser saknar kollektivavtal. Möjligheter som att ta ansvar för en godtagbar arbetstidsförläggning är där inte lika stora som vid arbetsplatser där kollektivavtal finns.

Efter denna genomgång av tänkbara alternativ stannar vi för att föreslå som huvudregel att högsta tillåtna förläggning av arbetstid under en vecka ska vara 40 timmar. Det får därefter bli en fråga för arbetsgivare och arbetstagare att fastställa förläggningen, vilka helgdagar med mera som ska vara arbetsfria samt hur arbetstiden ska förläggas. Vi tror att det i praktiken inte kommer att bli någon större avvikelse från vad som gäller i dag beträffande synen vilka dagar som ska anses vara arbetsfria.

Vi anser dock att även vid arbetsplatser som saknar kollektivavtal måste det finnas regler som möjliggör viss variation av arbetstiden och medger viss flexibilitet. Vi föreslår därför att 40-timmarsgränsen för förläggning av arbetstid under viss vecka får överarbetstiden för fyraveckorsperiod inte överskrider skridas om en 160 timmar. Denna bestämmelse ska inte förväxlas med den nuvarande regeln i arbetstidslagens 5 § andra stycket. Den bestämmelsen medger att arbetstid får uppgå till 40 timmar i veckan i

genomsnitt för tid högst fyra veckor men för att regeln ska en av tillämpas fordras att det ska behövas med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt. Vi föreslår således att möjligheten att överskrida 40 timmar i veckan görs tillgänglig för all verksamhet. Verksamhet som saknar kollektivavtal ges därigenom viss möjlighet till variation av arbetstiden. Om ytterligare säsongvariation behövs, anser vi det rimligt att arbetsgivaren får träffa kollektivavtal därom. Därigenom skapar man en garanti för att arbetstider varieras ett sätt som utarbetats och godtas av parterna.

Vi är dock medvetna om att det även vid arbetsplatser som saknar kollektivavtal kan finnas behov av ytterligare anpassning av arbetstiden till individuella och lokala behov. Vi anser att lagen måste kunna tillgodose sådana krav. Ett absolut villkor är dock att arbetstagaren då måste ha ett mycket starkt inflytande över hur mycket arbetstid som får läggas ut och hur den ska förläggas. Vi föreslår därför en regel som stadgar att arbetstagaren kan medge förläggning. Det vill säga utöver 40 timmar i veckan eller annan 160 timmar under en fyraveckorsperiod. Ett sådant medgivande om annan arbetstidsförläggning ska kunna återtas. Det skapas således en förhandlingssituation mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om denna fråga. Med den föreslagna modellen åstadkommer rimlig avvägning mellan intresset för produktionsman en anpassad verksamhet och arbetstagarens intresse av att kunna arbetstiden till sina förutsättningar i de fall dessa intressen anpassa går isär. Som framgår i de sammanhang där utredningen diskuterar EG-aspekten, har vi funnit att ett aktuellt EG-direktiv om arbetstid kan innebära att avvikelser från ett direktiv fordrar parter som träffar kollektivavtal. En svensk anpassning till ett sådant EGdirektiv innebär då att den nu beskrivna möjligheten att arbetstagare vid arbetsplatser utan kollektivavtal, kan medge annan arbetstidsförläggning än som följer av lagens huvudregel, kan komma att stå i strid med direktivet. Om så blir fallet måste regeln utgå ur lagen.

Arbetsmiljölagen kommer självfallet liksom hittills att kunna tillämpas på frågor arbetstiden även vid den nu aktuella typen om arbetsplatser. Vi erinrar även här om att arbetsmiljölagen av nyligen SFS 1991667 har ändrats. Se vad som anförts i detta avsnitt under rubriken Arbetsplatser där kollektivavtal finns. Särskilt det sägs beträffande vad utgör acceptabelt uttag som som eller acceptabel förläggning av arbetstid. av

Ett lagens syften ska arbetstagaren ökat inflytande av vara att ge arbetstidens förläggning. Det ska därför finnas en regel i över lagen tillgodoser det kravet. Ett annat av lagens syften är som också att möjligheterna till rationell produktion ska öka. Det en gäller därför att skapa regel balanserar dessa intressen där en som de inte sammanfaller. Vi föreslår att regeln utformas så, att arbetsgivaren vid beslut om förläggning av ordinarie arbetstid ska ge arbetstagaren möjlighet att själv påverka förläggningen av sin arbetstid. Med den valda formuleringen att arbetsgivaren så avses möjligt ska tillgodose arbetstagarens önskemål. Givetvis långt som kan det förhålla sig så att det inte går att tillgodose arbetstagarens önskemål med hänsyn till produktionens krav. Arbetsgivaren ska i sådant fall kunna motivera ett avslag med det skälet. Det är inte godtagbart att arbetsgivaren utan prövning avslår arbetstagarens önskemål.

Regler om rast, måltidsuppehåll och paus

Reglerna rast, måltidsuppehåll och paus i 15-17 §§ arbetstidsom lagen anser vi ska vara kvar oförändrade. Bestämmelserna definierar begreppen samt ger vissa anvisningar om hur rast med ska planeras och förläggas. Reglema ger enligt vår uppmera fattning den flexibilitet som behövs och anger samtidigt vissa normer som vi anser vara av skyddskaraktär.

Förändring av arbetstiden i samband med semesteruttag

I kapitel 2 Årsarbetstid avsnitt 2.2 Vad är rätt årsarbetstidsmått har vi behandlat en speciell fråga om förläggning av arbetstid. Nämligen behovet av ett skydd mot förändring av arbetstidsförläggning eller annan förläggning av arbetstid, till exempel övertid i samband med att en deltidsanställd har semesterledighet. Syftet med den bestämmelsen är bland annat att tillförsäkra arbetstagare, med deltiden oregelbundet förlagd, semesterledighet som inte ska kunna förkortas genom förändringar av arbetstidens längd eller förläggning. Vi hänvisar till vad som är skrivet i det avsnittet.

3.4 Beaktande av EG-aspekten

I kapitel 9 Internationella frågor avsnitt 9.4 redogör vi för EGaspekten. Där framgår att EGs nuvarande regler inte vållar några problem vid genomförande av vårt förslag. I avsnittet behandlas också ett förslag till direktiv från EG-kommissionen om arbetstidens förläggning. Den engelska beteckningen är Proposal for a Council Directive concerning certain aspects of the organisation of working time bilaga 2.

Förslaget till direktiv i fortsättningen i detta avsnitt kallat kommissionsförslaget innebär bland annat att arbetstagare ska tillförsäkras minst elva timmars vila per tjugofyratimmarsperiod samt en dags vila per sjudagarsperiod i genomsnitt under en fjortondagarsperiod. För nattarbetare gäller som högsta tillåtna arbetstid åtta timmars arbete under tjugofyra timmar i genomsnitt under en fjortondagarsperiod. Nattarbete definieras som sju varandra följande timmars arbete mellan 20.00 och 09.00. Genom kollektivavtal som sluts lämplig nivå får de beskrivna reglerna ersättas med andra om dessa inom en begränsningsperiod av sex månader ger rätt till motsvarande ledighet. I nödfall force majeure eller vid akut olyckshändelse får minimireglema inskränkas. Även

vid säsongarbete och tidsbegränsade projektarbeten får minimireglema inskränkas motsvarande ledighet fås ut under en om begränsningsperiod av sex månader.

Blir kommissionsförslaget antaget som ett direktiv måste det följas vi blir medlemmar i EG. Även det så kallade EESav Sverige om avtalet kan innebära att Sverige måste följa ett EG-direktiv om arbetstid. Enligt utredningens direktiv ska vi även beakta förslag till EG-direktiv. Som framgår av den lämnade redogörelsen av innehållet i kommissionsförslaget så kan det betydelse för vårt förslag till regler arbetstidens förläggning både vad gäller om arbetsplatser där kollektivavtal gäller eller normalt gäller och arbetsplatser där kollektivavtal inte gäller. Som framgår av avsnitt 9.4 är det för närvarande inte möjligt att veta hur ett slutligt direktiv kan komma att ut. Vi därför att det just nu inte se anser är meningsfullt att överväga frågan om en anpassning till kommissionsförslaget. Samtidigt går det inte att helt bortse från att kommissionsförslaget kan komma att bli gällande för Sverige. Det måste finnas beredskap för att anpassa den svenska lagen stiftningen. Vårt förslag till regler om arbetstidens förläggning måste därför vara förberett för detta.

Beträffande den del av arbetsmarknaden där kollektivavtal saknas går det lätt att fylla de av utredningen föreslagna reglerna om begränsning arbetstidens förläggning med de ytterligare regler av begränsningar kan komma att bli gällande inom EG. om som Vårt förslag att arbetstagare ska kunna medge avsteg från om arbetstidens förläggning måste emellertid sannolikt utgå regeln om lagen. Detta får beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. ur

Beträffande den del av arbetsmarknaden där kollektivavtal gäller eller normalt gäller kan vårt förslag till lag vid senare tidpunkt kompletteras med en bestämmelse som erinrar parterna om att avtal om arbetstidens förläggning eller ensidig förläggning av arbetstid inte får strida mot EGs direktiv och att ett avtal om -

eller ensidig förläggning av arbetstiden som är i strid med EGs en direktiv inte gäller. Beroende hur ett eventuellt direktiv är utformat kan en sådan erinran innehålla en allmän hänvisning till EGs direktiv eller innehålla konkreta materiella regler om vilka begränsningar arbetstidens förläggning ska iakttagas. Även av som här anser vi att osäkerheten om hur ett eventuellt direktiv slutligen kan komma att se ut gör att det inte är meningsfullt att komma med förslag i detalj. Vi anser att även denna fråga får beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

l och med denna diskussion och med det som vi anfört i kapitel 9 Internationella frågor anser vi att EG-aspekten utredningens arbete vad gäller frågor om arbetstider är beaktad.

4. FÖRLÄGGNING AV SEMESTERLEDIGHET

Vi föreslår att de första 160 timmarna av semesterledigheten ska tas ut i form av ledighet från hela arbetspass. Vi föreslår ingen förändring av reglerna om hur den delen av semesterledigheten ska förläggas. Semesterledighet utöver 160 -nmar , ska kunna tas ut ledighet från hela arbetspass, som avsom kortning av arbetstiden, som enstaka timme eller i annan form, sparas eller avstås varvid semesterlönen betalas ut.

4.1 Inledning

Utredningen har bland annat fått direktiv om att införa mer flexibla regler I kapitel 2 Årsarbetstid, om semester. presenterar utredningen ett förslag att mäta arbetstid med året som bas. Enligt det förslaget skall årsarbetstiden utgöras av två komponenter, arbetstid och semesterledighet. Som framgår av förslaget blir en konsekvens av årsarbetstid att även semesterledighet måste räknas på samma sätt som arbetstid, nämligen i timmar per år. I detta kapitel redovisar vi principerna för hur vi anser att reglerna om semesterledighet ska vara utformade för att semesterledigheten ska kunna användas ett mer flexibelt sätt.

Som utredningen redovisar i kapitel 9 Internationella frågor, har

Sverige godkänt ILO-konventionen nr 132 om semester. Denna

konvention ska vi beakta. Enligt direktiven ska också EG-aspekten beaktas. Innehållet i nämnda ILO-konvention redovisas i kapitel I samma kapitel redovisar också en EG-rekommendation om bland annat fyra veckors semester.

I det förslag som utredningen presenterar i detta kapitel har dels hänsyn tagits till nämnda ILO-konvention dels har EG-rekommendationen om bland annat fyra veckors semester beaktats.

4.2 Utgångspunkter fiir flexiblare semesterregler

De kontakter utredningen har haft med parterna arbetsmarknaden har visat att det bland arbetstagarorganisationema råder enighet om att arbetstagare årligen ska ha en semesterledighet av motsvarande fyra veckors längd. Den flexibilitet som enligt arbetstagarsidan ska finnas rörande semesterledighetens användning ska avse semesterledighet utöver fyra veckor.

Även i andra sammanhang har arbetstagarorganisationema framfört uppfattningen att fyra veckors semesterledighet är en princip som inte ska ändras. I rapporten Det utvecklande arbetet sid. 138 till 1991 års LO-kongress uttalas att regeln om att minst fyra veckors semester ska förläggas under perioden juni augusti ska bibehållas även när det blir veckors semesterledighet. Däremot förs i sex rapporten ingen diskussion om hur semesterledighet utöver de första fyra veckoma ska kunna användas.

TCO uttalar 1990 i sitt remissvar Arbetstidskommitténs och 1986 års semesterkommittés betänkanden SOU 198953, Arbetstid och välfärd och SOU 198854, Om semester att det är viktigt att stärka arbetstagarnas möjlighet att fritt disponera över den femte och sjätte semesterveckan. Det framgår också av TCOs remissvar att de fyra första veckoma av semesterledigheten inte ska kunna användas något annat sätt än vad dagens regler tillåter.

SACO förespråkar i sitt arbetstidsprogram som antogs av kongressen 1989 bland annat möjligheter att ta ut femte och sjätte semesterveckan i form av halva och fjärdedels dagar. Motsatsvis framgår att SACO anser att de fyra första veckorna inte ska kunna tas ut annat sätt än vad lagen för närvarande medger.

De fyra första veckorna av semesterledigheten ska således enligt arbetstagarorganisationema få tas ut endast i form av ledighet från

hela arbetspass. Den delen av semesterrätten anser vi bland annat därför inte bör förändras.

Vi anser dock att det arbetstagarsidan finns en principiell enighet om att semesterledighet utöver fyra veckor ska få användas mer flexibelt än vad dagens regler medger. De kontakter vi har haft med arbetsgivarsidan visar att också arbetsgivarorganisationerna är positiva till en mer flexibel användning av semestem. Vi anser därför att det är lämpligt att överväga den om delen av semestenätten som överstiger de första fyra veckomas ledighet ska kunna användas mer flexibelt än vad dagens regler medger.

Från början var ett av huvudsyftena med semesterlagstiftningen att skydda arbetskraften från förslitning. I takt med att semestern förlängdes utvidgades syftena med semesterlagstiftningen till att också omfatta rekreationsbehovet. Efterhand den lagstadgade som semestern ökat har förlängningen inte heller motiverats med rekreationsbehovet. l stället har semestems längd fått återspegla en godtagbar norm med hänsyn till den allmänna standardutvecklingen i samhället. Dessutom har förlängningar den lagstadgade av semestem syftat till att utjämna skillnader mellan olika kategorier på arbetsmarknaden. Det är givetvis svårt att uttala sig om var skyddsmotivet för semester tar slut och rekreationsmotivet var tar vid för att i sin tur ersättas med standard- och rättvisemotiven. Det är inte heller nödvändigt att avgöra detta. Utredningen anser med hänsyn till den beskrivna utvecklingen att semester utöver 160 timmar eller med det nuvarande sättet att uttrycka saken, fyra veckor inte är motiverad utifrån skydds- eller rekreationsaspektema. Dessa två skäl utgör således inget hinder mot att öppna möjligheten att använda den överskjutande delen av semestem på annat sätt än ledighet i form hela dagar. av

Rättviseargumentet som använts vid de senaste semesterförlängningarna påverkas enligt utredningen inte heller flexibel av en mer

l3l

användning semestern. Det kan inte rimligt att hävda att av vara rättvisan mellan olika semester förändras om möjliggruppers heterna att ta ut viss del av semesterledigheten görs mer en flexibla. För att undvika missförstånd vill vi dock framhålla att den nuvarande principen enligt 12 § semesterlagen, om att huvudsemestern ska förläggas så att arbetstagaren får en sammanhängande ledighetsperiod motsvarande fyra veckor under juni till och med augusti, ska finnas kvar.

Utredningen har bakgrund ovanstående, som utgångspunkt mot av valt att föreslå att semesterledighet omfattande 160 timmar ska tas ledighet från hela arbetspass och att denna semesterut som ledighet ska förläggas sätt och till samma tid juni till samma och med augusti enligt de nuvarande reglerna. Som framgår som i kapitel 2 Årsarbetstid, föreslår vi att semester beräknas i timmar. 160 timmar motsvarar fyra veckor enligt det nuvarande systemet heltid. Av praktiska skäl måste regeln utforför den som arbetar så att minst 160 timmar ska användas som ledighet från hela mas arbetspass.

Tanken är således att de 160 timmarna ska räcka till den så kallade huvudsemestem och kunna ge en ledighet som är minst fyra veckor lång. Bakgrunden är att det i den nuvarande semesterlagens 12 § finns huvudregel säger, att om inget annat har en som avtalats skall semesterledigheten förläggas så att arbetstagaren får ledighetsperiod minst fyra veckor under juni till och med en om augusti från huvudregeln finns vissa undantag vilka man kan bortse från i det följande resonemanget.

Vi begränsar här till att diskutera utifrån fall där oss årsarbetstiden är 2007 timmar och semesterledighetens längd är 216 timmar och den del semesterledigheten som ska förläggas av ledighet från hela arbetspass är 160 timmar. Diskussionen är som dock tillämplig även andra arbetstidsmått vare sig dessa grun-

dar sig på annan sysselsättningsgrad än heltid eller följer av arbetstidsförkortning.

En konsekvens vårt förslag är att det kan uppstå situationer där av det går åt än 160 timmar semesterledighet för huvudmer semestern. Om den genomsnittliga arbetstiden under en period av fyra veckor som valts för semesterledighet, är högre än 40 timmar vecka, kommer det att mer semesterledighet än 160 per timmar för perioden. Om till exempel arbetstiden uppgår till 44 timmar i veckan i genomsnitt under perioden, åtgår det 176 timmar eller 16 timmar ledighet än om den genomsnittliga mer arbetstiden under perioden är 40 timmar. Å andra sidan kommer det att uppstå situationer där det går mindre än 160 timmar. Om till exempel den genomsnittliga arbetstiden under den tid som valts ut för semesterledigheten uppgår till 36 timmar i veckan kommer det att gå 144 timmar semesterledighet för fyra veckors ledighet. Oavsett vilken arbetstid per vecka som gäller under just semesterledigheten kommer dock slutsumman av arbetstid och semesterledighet under året att bli densamma. I det första fallet kommer nämligen arbetstiden under året i övrigt att bli 16 timmar kortare jämfört med om arbetstiden under semesterledigheten är 40 timmar i veckan i genomsnitt. I det andra fallet kommer arbetstiden under året i övrigt att på samma sätt bli 16 timmar längre.

Vi är dock medvetna om att huvudsemestems längd är ett värde som inte utan vidare är jämförbart med till exempel kortare daglig arbetstid under en viss del av året i övrigt. Vi har också uppfattat att en ledighetsperiod om minst fyra veckor är en mycket angelägen sak för arbetstagarsidan. Rent tekniskt skulle det gå att i lagen skriva en regel som ger arbetstagaren en garanti om en ledighetsperiod avseende huvudsemestem, som är minst fyra veckor lång samt att det skall högst 160 timmar semesterledighet för detta. En sådan regel innebär dock att möjligheterna att planera arbetstiden över hela året begränsas. Man måste också vara medveten om att det finns verksamhet där behovet av arbete

är som störst just under sommarmånaderna. En garantiregel av nämnt slag skulle då kunna bli ett allvarligt hinder för verksamheten. Vi anser därför att det samma sätt som i dag i första hand ska vara parterna som planerar hur huvudsemestem förläggs. Givetvis ska det göras en rimlig avvägning mellan produktionens krav att verksamheten kan bedrivas ett rationellt sätt och arbetstagarnas intresse av att få ut semesterledighet vid en viss tidpunkt. Det ska i vart fall inte vara så att det är dålig planering som är orsak till att det går mer än 160 timmar semesterledighet för sommarsemestem. Vid planering av arbetstiden under året måste parterna uppmärksamma att det inte förläggs alltför mycket arbetstid under just den tid då huvudsemestem ska tas ut.

I första hand år det här en fråga för de kollektivavtalsslutande parterna eftersom det är vid arbetsplatser som har kollektivavtal som arbetstiden kommer att kunna variera i större utsträckning. Det faller sig naturligt att parterna därvid även löser denna fråga på ett för området lämpligt sätt, antingen genom planering av arbetstidsförläggning för hela året så som nyss beskrivits eller genom kollektivavtal.

Man kan till exempel skriva in i ett kollektivavtal att under tid till vilken huvudsemester ska förläggas, ska arbetstiden per vecka motsvara den genomsnittliga arbetstiden per vecka under hela arbetsåret. Skulle det ändå uppstå en situation då arbetstagaren har semester under en fyraveckorsperiod och det är utlagt till exempel 170 timmar arbetstid enligt schema under den tiden, så blir konsekvensen av ett sådant kollektivavtal att arbetstagaren likväl inte ska ha förbrukat än 160 timmar semesterledighet. Å anses mer andra sidan innebär det att de 10 timmarna som skiljer mellan semestertimmar och schema återstår att arbeta in under arbetsåret. Summan av arbetstid och semester blir därmed alltid densamma, 2007 timmar.

Det torde dock vanligt att tidpunkt för huvudsemestem ska vara fastställas i god tid i förväg. Det borde därmed också att se till att högst 160 timmar arbetstid är utlagt under den tiden. Om så inte är fallet får göra sådan omdisposition att några man en praktiska problem inte behöver uppkomma.

Sammanfattningsvis anser vi att de beskrivna konsekvenserna, som i huvudsak kan uppkomma vid arbetsplatser som lyder under kollektivavtal, kan godtas särskilt som det går att undvika negativa effekter med planering eller kollektivavtal.

Reglerna om inflytandet över förläggningen av huvudsemestem anser vi ska vara kvar oförändrade.

Den semesterledighet utöver 160 timmar som en heltidsanställd arbetstagare med arbetstidsmått om 2007 timmar ska ha, får i vårt förslag användas ett flexibelt sätt. Den uppgår till 56 timmar den totala semesterledigheten ska uppgå till 216 timmar vilket om motsvarar 27 semesterdagar enligt det nuvarande sättet att räkna. Denna del av semestern ska kunna sparas, tas ut i form av enstaka timmar då och då, ledighet från hela arbetspass, tas ut som förkortning arbetstiden viss del av året eller avstås. I det av följande avsnittet redovisar utredningen förslag om hur semester utöver 160 timmar ska kunna användas.

4.3 Flexibel användning av semestern

Semestern är en rätt till ledighet som tillkommer arbetstagarna. Utredningen anser därför att arbetstagaren bör ha största möjliga inflytande över hur den nu åsyftade delen av semestern ska användas. Varje inskränkning i den fria användningen av rättigheten gör den något mindre värd. Samtidigt måste man vara medveten om att det finns många verksamheter där en helt fri användning av ett angivet mått av ledighet kan leda till orimliga konsekvenser för verksamheten. Detta gäller både sådan verksamhet

hänsyn till sin måste fortgå kontinuerligt, till som med natur exempel sjukvården, och sådan verksamhet inte i och för sig som nödvändigtvis måste fortgå ett visst sätt men där olika typer av svårförutsedda förändringar eller svårbeaktade önskemål leder till allvarliga ekonomiska konsekvenser. Det sistnämnda avser bland rörelsedrivande företag måste kunna drivas på ett annat som konkurrenskraftigt sätt.

går inte bortse från det finns motsättning mellan Det att att en arbetstagarsidans och arbetsgivarsidans olika intressen i denna Båda sidor kan tänkas vilja ha ökad flexibilitet men med fråga. utgångspunkter. Utredningen därför att det gäller delvis olika anser finna rimlig avvägning mellan arbetstagarnas och arbetsgiatt en vamas olika intressen.

Det kan dock också tänkas att ett flexibelt system för semera i många fall kan minska intressemotsättningama. Det mesteruttag kan fall där arbetstagare behöver vara ledig bara en avse en kortare tid viss dag. Det nuvarande systemet tvingar aren begära ledigt hel semesterdag. Arbetsgivaren har betstagaren att en kanske svårt med kort varsel bevilja den begärda ledigheten att skulle kunna bevilja ledighet det bara var fråga om en men om del dag. Vi har också sett exempel att arbetstagare har av en fått välja mellan hel semesterdag och att ta ledigt utan att ta en lön. Det har skett när arbetet i samband med helg har inställts under dag då enligt schema endast ett mindre antal timmar skulle

ha arbetats.

berättigar till semesterledighet del dag skulle Ett system som av således kunna tillfredsställa båda sidors intressen ett bättre sätt än vad dagens system gör.

4.4 Semesterledighet i form av avkortning av arbetstiden eller enstaka timmar

Samtliga parter utredningen har haft överläggningar med har uttalat sig positivt till att semesterledighet ska kunna tas i form . avkortning av den dagliga arbetstiden för längre eller kortare av perioder. Den del den lagstadgade semestern detta skulle kunna av uppgår till 56 timmar. Det skulle rent matematiskt kunna avse räcka till nästan en och halv timmes arbetstidsförkortning per vecka under ett år. Under ett halvt år skulle det kunna räcka till arbetstidsförkortning på knappt tre timmar per vecka eller till en fem timmar vecka under tre månader. Utan att ta ställning till per det är ett lämpligt sätt att använda semesterledighet kan det om dock konstateras att omfattningen av en eventuell avkortning av arbetstiden på detta sätt inte blir obetydlig. Utredningen anser att det skulle kunna ha ett betydande värde för arbetstagarna att kunna använda semesterledighet detta sätt. Möjligheten att utöva aktiviteter i politiska och andra organisationer, fritidsintressen, studier eller friluftsliv torde kunna öka, liksom möjligheten att umgås med bam och familj, om det skulle att under viss del av året kunna ha kortare arbetsdag antingen varje dag i veckan eller koncentrerat till viss dag som det sättet skulle kunna bli avsevärt förkortad. Vi anser att den tidigare diskuterade rekreationsaspekten detta sätt kan få nya värden.

Vi ser också fördelar för den familj som under några års tid sparar semesterledighet för att kunna ta ut den ledigheten i form av förkortning av arbetstiden när familjen senare har små barn eller i samband med skolstart med mera. I kapitel 8 Jämställdhet, utvecklar vi den frågan ytterligare.

En möjlighet att ta ut semesterledighet under en del av en dag vid enstaka tillfällen skulle kunna öka semesterledighetens totala värde. Det kan vara fråga om att använda dagen för en utflykt

för privat ärende art inte tar en hel dag i eller ett av annan som anspråk, med det nuvarande systemet ändå kräver att men som arbetstagaren hel semesterdag. Med nuvarande regler tar ut en lockande utflykt avstås därför att priset att avsätta en kanske en semesterdag alltför högt eller också uträttas ett ärende hel anses under kortare del dagen och återstoden av den uttagna en av semesterdagen uppfattas förspilld. Med vårt förslag kan som semesterledighet för det aktuella ärendet begränsas åtgången av och återstoden kan användas senare.

Utredningen har också förhoppning om att den beskrivna en möjligheten kan påverka föräldrar båda könen att använda av för umgänge med sina barn och därmed avlasta kvinsemestern erfarenhetsmässigt ledighet för att vara med norna som tar ut mer barnen. Män brukar nämligen inte ta ut tillnärmelsevis lika mycket för vård barn kvinnor gör trots att ledighet för ledighet av som vård barn är lika mycket männens rättighet som kvinnornas. av Denna fråga behandlar ytterligare i kapitel 8 Jämställdhet.

dock inte bara småbarnsföräldrar kan ha nytta och Det är som glädje möjligheten att ta ut semester som en förkortning av en av del dagen, kunna ta ut semester någon enstaka timme i av att eller enstaka semesterdag då och då. Det finns veckan ta ut en många arbetstagare för andra anhöriga skulle som omsorg om behöva vara lediga det sättet.

Sedan den l juli 1989 har enligt lagen 19891465 om man ersättning och ledighet för närståendevård, rätt till ledighet för vård anhörig är svårt sjuk i hemmet. Den ledighet lagen av som till dock avsedd för vård i livets slutskede och liknande ger rätt är krävande vårdsituationer. Vi tror att det finns ett behov av att kunna ledig för enklare omsorg av någon anhörig utan att vara nämnda lags förutsättningar är för handen. Med nuvarande regler semesterledigheten inte anpassad för det eftersom man måste ta är minst hel semesterdag när semesterledighet ska tas i anut en

begära ledighet innebär inkomstförlust om språk. Och att annan arbetstidssystem till exempel medger inarman inte har ett som ledig tid eller möjlighet att ta ut övertid i form av betning av Dessutom kan arbetsgivaren vara ovillig att kompensationsledighet. ledighet då den går utöver semesterledigheten och medge sådan innebär arbetstagarens totala frånvaro blir större. därmed att

skulle kunna anföra att det är prin- Mot värt resonemang man cipiellt fel den enskilde med sin semester ska ta över ansvaret att åligger samhället hemtjänsten och hemför omsorg som genom sjukvården. Vi vill därför understryka att det givetvis inte är med flexiblare regler för semestern ska godta meningen att man samhällets för till exempel äldreomsorgen minskar. Den att ansvar användning semesterledigheten vi nu diskuterar avser av som med anhöriga, vill ha alldeles sådant privat umgänge som man samhällets för omsorgen om de äldre. oavsett ansvar

Utredningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att semester 160 timmar ska få tas ut i form av en eller ett par timmar, utöver vid enstaka tillfällen, eller regelbundet under en längre eller kortare period. För de har ett annat heltidsmått än det vi som använder i vårt förslag, blir siffran annorlunda vilket hänger med deras semester i timmar kan avvika från huvudsamman att kapitel 2 Årsarbetstid, avsnitt regeln 216 semestertirnmar, se om utgångspunkter. Även för den har deltidsanställ- 2.1 Några som en ning avviker siffran av samma skäl.

Denna möjlighet till förbättring för arbetstagarna kan ha en baksida för arbetsgivaren. Det behöver dock inte vara på det sättet. En arbetstagare med dagens regler med kort varsel skulle som semesterdag i anspråk för ett privat ärende kanske behöva ta en får avslag på sin semesteransökan därför att arbetsgivaren inte klarar planera för frånvaron under hel dag. Frånvaro under att en kortare del dagen hade kanske lättare kunnat godtas. Under en av sådana förhållanden skulle ökad frihet för arbetstagaren också en

bli till fördel för arbetsgivaren. Det finns rimligen ett flertal situationer där arbetstagarens intresse av att förkorta arbetsdagen under vissa perioder av året sammanfaller med arbetsgivarens intresse av att dra ner verksamheten under samma tid eller i vart fall inte hindrar verksamheten.

Utredningen är medveten om att det finns många verksamheter där arbetstagarnas intresse av flexibel semesteranvändning inte går att förena med verksamhetens krav. Vi anser dock inte att det kan vara ett argument mot att införa ett system som ger flexibilitet där det är möjligt. På sikt torde de verksamheter där det för närvarande är svårt att medge flexibel semester söka lösningar som passar även dessa verksamheter om personalförsörjningen ska klaras ett bra sätt.

Enligt direktiven är en allmän utgångspunkt för utredningens uppdrag att den enskilde arbetstagaren bör ges bättre möjlighet att bland annat påverka sina arbetstider och sin semester. Direktiven erinrar emellertid också om kraven en rationell produktion och att det gäller att skapa en balans mellan dessa olika önskemål.

Utredningen anser att om flexibiliteten ska kunna fungera och bli allmänt godtagen arbetsmarknaden så fordras det klara regler för hur denna typ av semesterledighet ska tas ut. Arbetsgivare och arbetstagare ska i första hand träffa överenskommelse om uttag av denna typ av semesterledighet för att den ska bli av. Att tillerkänna arbetstagaren en generell rätt att ta ut ledighet efter eget önskemål skulle i vissa fall kunna leda till orimliga situationer. Rätten att få ut semesterledighet skulle kunna pekas ut som ett hinder för en effektiv och rationell produktion. Det skulle i sin tur kunna leda till att flexibiliteten i systemet skulle ifrågasättas och bli utsatt för onödig kritik. Inte heller den nuvarande semesterlagen ger arbetstagaren någon slutlig rätt att förlägga semesterledigheten. Ytterst tillkommer denna rätt arbetsgivaren. Denne är också skyldig att under skadeståndsansvar se till att semester-

ledighet läggs under semesteråret. Utredningen anser att denna ut ordning bör bibehållas att arbetsgivaren i princip aldrig ska men ha ensidigt lägga semesterledighet i form av enstaka rätt att ut timmar eller förkortning arbetstiden. Om arbetsgivare som av undantagsvis ensidigt ska lägga ut semesterledighet så ska det ske ledighet från hela arbetspass vilket motsvarar de i form av nuvarande reglerna.

Det är emellertid sagt i direktiven att arbetstagaren bör ges bättre möjligheter påverka sin semester. Vi anser därför att en rimlig att avvägning mellan arbetsgivamas och arbetstagarnas intressen är att arbetstagarens önskemål förläggning av den typ av semesterom ledighet vi diskuterar bör beaktas. Om arbetsgivaren och arnu betstagaren inte kan komma överens bestämmer arbetsgivaren såvida inte annat gäller enligt avtalet. Dessa regler ska enligt vår mening finnas i lagtexten. Genom sådana skrivningar anser vi att arbetstagaren ska få sina önskemål beaktade om de kan anses rimliga. Den arbetsgivare inte vill bifalla önskemålen måste som enligt vår uppfattning ha goda sakliga skäl för ett avslag arbetstagarens begäran förläggning av semesterledigheten. om

Det kan också uppstå situationer där kvarvarande semesterledighet mot slutet året inte räcker till ledighet från ett helt arbetspass. av Utredningen anser att arbetstagaren rörande denna del av semesterledigheten ska få avgöra den ska ersättas kontant eller om den om ska överföras till nästa semesterår.

Möjligheten att även ta ut den diskuterade semesterledigheten i nu form ledighet från hela arbetspass vilket motsvarar de nuav varande reglerna ska finnas kvar.

4.5 A11 kunna avstå semesterledighet

Mot bakgrund av vad vi framfört i avsnitt 4.2 anser utredningen att det inte föreligger några principiella hinder mot att avstå

l4l

semesterledighet utöver 160 timmar och i stället ta ut semesterlön. Det är inte någon helt ny tanke utredningen presenterar. Genom lagen 1990631 avvikelser från vissa bestämmelser i seom mesterlagen 1977480, infördes en möjlighet för arbetstagare som under ett semesterår har rätt till än tjugo semesterdagar med mer lön, att avstå från semesterledighet efter överenskommelse med arbetsgivaren därom. Den refererade lagens giltighet sträckte nu sig till utgången 1992. I samband med att lagen föreslogs av mars prop. 1989902150 bil. 5 uttalades att effekterna av de föreslagna åtgärderna borde följas upp och att en förlängning av lagen därefter skulle prövas.

I regeringens proposition 1991921100 bilaga ll budgetpropositionen redovisas uppföljning lagen. Genom Statistiska en av centralbyrån tillfrågades drygt 4000 anställda personer om de kände till möjligheten att arbeta semestern och om de hade utnyttjat denna möjlighet. 30 % de tillfrågade uppgav att de av kände till möjligheten. Cirka 6 % av dem som kände till möjlig-

heten hade också utnyttjat den, vilket motsvarar 2 % av alla

tillfrågade. Eftersom det var så få som arbetade semestern är det svårt att dra några säkra slutsatser av underlaget. Dock uppgav majoritet dem arbetat semestern att detta skedde en av som deras eget initiativ 82 %. De flesta 72 % arbetade fem semesterdagar eller mer. I företag med högst fyra anställda var kunskapen om lagen mycket liten, men lagen utnyttjades ändå något i de minsta företagen. Enligt nämnda proposition får mer frågan om möjligheten att avstå semesterledighet prövas av denna utredning.

De kontakter utredningen har haft med parterna har inte gett någon antydan att det skulle vara problem med tillämpningen om av lagen eller att oönskade effekter har uppmärksammats. Lagen ligger också i linje med utredningens uppdrag och allmänna syn på flexiblare användning av semester och arbetstid. Utredningen anser därför att den tillfälliga lagens möjligheter att avstå från

betald semesterledighet bör ingå del av reglerna om som en flexiblare användning av semestern.

nämnda lagen förutsätter att arbetstagare och arbetsgivare Den träffar överenskommelse för att ett avstående ledighet i denna av form ska bli Semester är emellertid rättighet som tillkomav. en arbetstagaren. Vi därför att arbetstagaren ska ha rätt att mer anser avstå från den aktuella ledigheten och att det således inte ska överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetsbehövas en tagaren om detta.

4.6 Att kunna spara semesterledighet

En ytterligare byggsten i ett flexibelt system för semesteranvändning är möjligheten semesterledighet. Vi att all att spara anser semesterledighet utöver 160 timmar ska kunna sparas. Frågor om semesterledighet behandlar vi i kapitel 5 Spara sparande av semesterledighet.

5. SPARA SEMES TERLEDIGHE T

Vi föreslår att femårsgränsen för att kunna semesterspara ledighet avskaffas och att viss obetald semesterledighet ska kunna sparas. Arbetstagaren får rätt att få ut sparad semesterledighet och hela semesterledigheten för semesteråret i följd t n om den sparade semesterledigheten uppgår till minst 40 timmar. Även sparad semesterledighet ska kunna tas ut flexibelt, till exempel som förkortning av arbetsdagen. Sparad semester ska också kunna avstås varvid semesterlönen betalas ut.

5.1 Inledning

I samband med att semesterlagen 1977480 antogs och den femte semesterveckan infördes ansåg den utredning föregick som reformen 1974 års semesterkommitté, SOU 197588, Fem veckors semester sid. 194 att man med den femte semesterveckan kunde släppa kravet att hela semestern skulle utgå under och ett samma år. Behovet av en längre tids avbrott i arbetet för vila och avkoppling ansågs vara uppfyllt med fyra veckors och semester den femte veckan skulle användas mera fritt. Kommittén föreslog att den femte semesterveckan skulle få Om arbetssparas. tagaren genom avtal hade rätt till mer än fem veckors semester skulle även sådana dagar få Förslaget ledde till sparas. som lagstiftning innebar ursprungligen vecka varje års att en av semester fick sparas under högst fem år och arbetstagaren sålunda att fick rätt att samla högst fem semesterveckor för att det sjätte året tillsammans med den ordinarie tio veckors semestern ta ut semester. Rätten att spara semesterledighet gällde endast den som var kvar i anställning hos samma arbetsgivare.

Orsaken till att kommittén föreslog vissa begränsningar i rätten att spara semesterledighet uppgavs bland annat att det inte skulle vara uppstå alltför stora skillnader mellan olika arbetstagare. grupper av Ett annat skäl för begränsningarna kommittén ansåg var att att

nyheten borde prövas under någon tid och erfarenheten skulle visa om det fanns förutsättningar att vidga rätten att spara semesterledighet. Kommittén ansåg också att det fanns risk att en en alltför vidsträckt möjlighet att spara semester skulle kunna missbrukas genom att ledighet växlades mot pengar varigenom semesterrätten skulle förvandlas till en ren löneförstärkning. Vidare föreslog kommittén att endast betalda dagar skulle kunna sparas. Några skäl till det utöver de ovan nämnda angavs inte.

Genom en lagändring SFS 1990102 har, i samband med att antalet semesterdagar utökades till 27, möjligheten att spara semesterdagar också ökats från fem till sju dagar per år med i övrigt oförändrade villkor.

5.2 Ökade möjligheter semesterledighet att spara

Genom kollektivavtal har stora delar av arbetsmarknaden fått vidgade möjligheter att spara semester. På det kommunala området är den i lagen angivna femårsgränsen för sparande upphävd. I stället gäller som begränsning att högst fyrtio dagar får I sparas. 1986 års semesterkommittés betänkande Om semester, SOU 198654, sid. 181 ges en översikt över kollektivavtalsregler om semestersparande i övrigt och hur sparandet i stort har fungerat.

De kontakter vi har haft med parterna har visat att det finns intresse för att vidga möjligheterna till sparande. 1986 års semesterkomitté redovisade en modell för hur rätten att spara semester skulle kunna utvidgas. Dessutom anförde kommittén att med längre semester torde intresset för öka. Kommittén att spara ansåg att om flexibiliteten i semesteruttaget skulle öka så borde den nuvarande femårsgränsen tas bort. Kommittén visade därför en modell där femårsgränsen avskaffades och där det inte heller skulle finnas någon begränsning av hur många dagar skulle som få sparas. Kommittén ansåg dock liksom 1974 års semesterkommitté att endast betalda dagar borde få sparas.

1986 års semesterkommitté trodde inte att vidgade sparmöjligheter skulle komma missbrukas att ledigheten växlades mot att genom Kommittén ansåg att valet stod mellan att avstå från att pengar. förändring därför att det fanns risk för missbruk eller att göra en bort gränserna för att förbättra arbetstagumas möjligheter att ta I det valet ansåg kommittén att fördelarna med ett obespara. gränsat sparande större än riskerna för missbruk. var

1974 års semesterkommitté anförde bland annat rättviseskäl för att sparandet skulle vara begränsat. Vi anser att de argument som 1974 års semesterkommitté anförde för att uppställa begränsningar i semestersparandet i stället kan anföras för att ta bort benu gränsningama. Erfarenheterna från den kommunala sektorn, omfattande alla kommuner och landsting, där vidgade möjligheter till sparande införts kollektivavtal uppges vara goda. Några genom problem med missbruk har inte redovisats. Vår uppfattning är att det är rimligt att flera arbetstagare samma möjlighet att spara ge semester redan tillkommer de kommunalt anställda. Vi som nu hyser inga farhågor för sådana orättvisa effekter som 1974 års semesterkommitté befarade. Orsaken till det är att semesterfönnånema mellan olika arbetstagargrupper varierade betydligt när sparandemöjligheten 1977 års semesterlag inmer, genom fördes, än vad de gör när alla arbetstagare har lagstadgad rätt nu till semesterledighet motsvarande 27 dagar.

1974 års semesterkommitté var orolig för att semestersparande som hade stor omfattning skulle kunna leda till att semester- Vår principiella uppfattning är ledighet skulle bytas mot pengar. att rekreationsaspekten semestern är uppfylld i och med att tid motsvarande fyra veckor av semesterledigheten ska tas ut som huvudsemester. semesterledighet därutöver bör arbetstagaren själv få bestämma över. Av det följer att det inte utan vidare går att säga att inväxling av semesterledighet utöver den del som är motiverad rekreationsbehovet mot kontant ersättning är missav

bruk eller olämpligt. Principen att arbetstagaren ska kunna välja arbeta i stället och få både semesterlön och lön för utfört att arbete är redan etablerad den tillfälliga lagen 1990631 genom avvikelser från vissa bestämmelser i semesterlagen 1977480. om Utredningen har inte tagit del av några negativa effekter av tillämpningen den tillfälliga lagen. Det innebär att 1974 års av semesterkommittés skäl för att begränsa sparandemöjlighetema därför att ett obegränsat sparande ansågs kunna leda till missbruk semesterledighet byts mot pengar inte längre har samma genom att tyngd. Vi därför inget principiellt hinder mot att också möjligser avstå från viss semesterledighet kan ingå i ett flexiblare heten att för semester. I kapitel 8 Jämställdhet, avsnitt 8.2 Risker system med flexibla regler ett jämställdhetsperspektiv, för vi i denna ur fråga diskussion med utgångspunkt i en speciell kategori en arbetstagare, nämligen ensamstående småbarnsföräldrar.

Den begränsning sparandet 1974 års semesterkommitté av som föreslog, motiverades tidigare redovisats också med, att nysom heten borde prövas under tid och att erfarenatt spara semester en heterna under denna prövotid skulle få utvisa, om det fanns förutsättningar för att vidga rätten att spara semesterdagar.

Det innebär att vårt förslag om vidgad möjlighet att spara i själva verket är att fullfölja 1974 års semesterkommittés semester arbete. Vi att den utveckling som skett sedan den nuvarande anser sparmöjligheten infördes genom 1977 års semesterlag visar att tiden är för ett sådant steg. Prövotiden bör vara slut. nu mogen

Till detta kommer också att erfarenheterna från den kommunala sektorn är goda vad gäller vidgat sparande. Kommuner och landsting har lyckats planera verksamheten så att den kan bedrivas trots att arbetstagarna har fått en vidgad möjlighet att spara semester. Den kommunala verksamheten spänner över ett stort område, många delar verksamheten såsom sjukvård och äldreomsorg av måste fortgå kontinuerligt under dygnets alla timmar. Om vidgade

möjligheter kan tillämpas det området borde det gå att spara tillämpa också andra områden. Utredningen anser därför att att från den kommunala sektorn talar för att vidgade erfarenheterna också bör kunna tillskapas på andra möjligheter att spara semester arbetsmarknadssektorer.

En effekt ledighetsuttag ett vidgat sparande kan ha är att som vissa ledighetsperioder kan bli längre. Erfarenhetsmässigt har det visat sig lättare in vikarier för längre frånvarodock vara att ta en period än för flera korta perioder. En möjlighet att spara semester begränsning kan också leda till att det finns arbetstagare som utan för kunna i pension tidigare. Ur planeringssparar semester att synpunkt borde det fördel för arbetsgivarna. Dessa förvara en delar för arbetsgivarna borde kunna kompensera de eventuella nackdelar för arbetsgivarna ett vidgat sparande kan föra med som sig.

Sammanfattningsvis vi liksom 1986 års semesterkommitté i anser den modell de redovisade att femårsgränsen för sparande av semesterledighet ska upphävas samt att någon begränsning av hur mycket semesterledighet ska kunna sparas inte ska finnas. Vi som all semesterledighet utöver huvudsemestem 160 timmar anser att för den har ett årsarbetstidsmâtt 2007 timmar ska kunna som Om så ska kunna ske, finns det ytterligare en begränsning sparas. bör diskuteras, nämligen att bara betald semesterledighet ska som frågan behandlar vi i avsnitt 5.3. få sparas. Den

5.3 Att kunna rätten till obetald semesterledighet spara

1974 års semesterkommitté föreslog att endast betalda dagar skulle få Vi har uppfattat det som ett led i de allmärma besparas. gränsningar sparandet kommittén föreslog. 1986 års av som semesterkommitté föreslog i sin modell också att rätten att spara semester skulle vara begränsad till betalda dagar. Någon diskussion varför denna begränsning ska finnas kvar redoom

visades dock inte. Vi inget hinder mot att också kunna spara ser obetald Redan med dagens system måste arbetsgivaren semester. hur många dagar är betald semester, för att kunna skilja ut som fastställa vilken semester får sparas och vilken semester som som arbetstagaren över huvud taget får avstå ifrån. Det betyder att tekniken för att skilja betald och obetald semester redan finns och att arbetsgivaren redan idag är skyldig att göra den beräkningen. Därmed bör det inte några administrativa problem att, vara arbetstagaren vill spara både betald och obetald semester, om registrera hur del den semester som är betald stor av som sparas respektive obetald. Vi föreslår därför att även obetald semester utöver 160 timmar ska få sparas för den som har ett annat årsarbetstidsmått än 2007 timmar blir gränsen en annan.

Genom förslaget arbetstagaren redan det första semesteråret en ges möjlighet att semester. Dessutom ges arbetstagare som har spara frånvaro inte är semesterlönegrundande, till exempel de som som är tjänstlediga för att fullgöra uppdrag, en möjlighet att spara den inte är semesterlönegrundande i den del den översemester som stiger l6O timmar semesterledighet under året. Därmed ges dessa möjlighet att spara semester som andra arbetsgrupper samma har. Härigenom har vi tillgodosett utredningsdirektiven i tagare denna del. Direktiven uttalar nämligen att utredaren ska föreslå ändringar gör det möjligt för den som är tjänstledig för som uppdrag och därvid förlorar en eller flera semesterdagar med som lön att kunna spara samma antal semesterdagar som arbetstagaren annars skulle ha haft rätt att spara.

Eftersom frånvaro inte är semesterlönegrundande kan vara som både betald och obetald och förenad med ersättning från vara annat håll, både kan inkludera och inte inkludera semessom terersättning så blir det arbetstagaren själv som måste ta ansvaret för att han eller hon har till uppehälle och övriga kostnapengar der när den sparade obetalda semestern ska tas ut.

Det är dock inte givet att den ekonomiska situation som var aktuell semesterledigheten sparades fortfarande gäller när när ledigheten ska Sparad obetald semesterledighet ska självtas ut. fallet alltid kunna avstås på samma sätt som obetald semester under innevarande semesterår kan avstås.

Genom vårt förslag att kunna spara obetald semester öppnas om också möjlighet införa bestämmelse att ta med sig en att en till arbetsgivare. Denna sak diskuterar vi i sparad semester en ny avsnitt 5.5 Övriga frågor om sparad semester.

5.4 F örläggning av sparad semester

En konsekvens att reglerna sparande ändras är att också av om reglerna förläggning sparad semester måste anpassas till om av detta. Direktiven uttalar att arbetstagaren bör ges bättre möjlighet påverka sin semester. Men direktiven anger också att lönatt krav ska förenas med de krav finns en rationell tagarnas som produktion. Vi vill framhålla att just sparad semester anser vi vara form semester där det är särskilt angeläget att arbetstagarnas en av inflytande är då sparandet ofta bygger en långsiktig stort planering. Samtidigt medför långsiktigheten att det bör vara möjligt även för arbetsgivaren att planera för uttaget av den sparade semesterledigheten. Vi att den modell om förläggning av anser 1986 års semesterkommitté presenterat vad sparad semester, som sparad semesterledighet i samband med huvudgäller uttag av är väl avvägd i de diskuterade avseendena. Vårt semestem, nu förslag bygger därför denna modell, som vi dock har anpassat till timberäknad semester.

Förslaget innebär att arbetstagare ska ha rätt att få ut sparad semesterledighet och hela semesterledigheten för innevarande semesterår i följd, om den sparade ledigheten arbetstagaren en önskar få ut uppgår till minst 40 timmar. Bestämmelsen om 40 timmar heltidsanställning. För den som har en deltidsanställavser

ning gäller proportionerligt den kortare tid som motsvarar 40 timmar för heltidsanställd. Vi är dock medvetna om att en lång en semesterledighetsperiod kan ställa till med problem för arbetsgivaren. Vi därför att ett rimligt krav är att arbetstagare som anser vill få ut minst 40 timmar eller motsvarande sparad semesterledighet i samband med huvudsemestem ska underrätta arbetsgivaren detta minst sex månader i förväg. om

Beträffande annan sparad semesterledighet vill vi resonera på sätt, när det gäller semesterledighet än huvudsamma som annan

semestem i övrigt se avsnitt 4.3-4.5. Det betyder att även om

det är viktigt att arbetstagarens önskemål så långt det är möjligt ska tillgodoses, går det inte att tillerkänna arbetstagaren en generell rätt att ut denna typ av ledighet efter eget önskemål. Det skulle nämligen kunna leda till orimliga situationer i vissa fall. Även rätten att få ut sparad semesterledighet skulle kunna pekas ut som ett hinder för en rationell produktion. Det skulle i sin tur också kunna leda till att flexibiliteten skulle ifrågasättas och utsättas för onödig kritik.

Vi i likhet med vad som gäller annan semesterledighet än anser, huvudsemestem, att en rimlig avvägning mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intressen är att lagen föreskriver att arbetstagarens önskemål om förläggning av sparad semesterledighet bör beaktas. Om arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens är det arbetsgivaren som bestämmer om inget annat gäller enligt avtal.

Vi anser att de valda formuleringama bör medföra att arbetstagarens önskemål ska bli beaktade om de är rimliga. Arbetsgivare som inte vill bifalla önskemålen måste enligt vår uppfattning ha goda sakliga skäl för ett avslag. Ett avslag ska innebära att arbetstagaren har att välja mellan att godta annan förläggning av semestern eller att fortsätta att spara ledigheten. Det ska inte vara möjligt för arbetsgivaren att ensidigt förlägga sparad semesterledighet.

1986 års semesterkommitté anser vi att reglerna om Liksom sparad semesterledighet ska dispositiva. förläggning av vara

5.5 Övriga frågor om sparad semester

Semesterlagen innehåller ett förbud mot att spara semester samma tidigare sparad ledighet tas ut. Motivet för den regeln är år som arbetstagaren år efter år skulle kunna begära sammanatt annars ledighet motsvarande hela årets semesterledighet. Genom hängande ledighet 56 timmar motsvarar sju dagar enligt att ta ut sparad om system och samtidigt motsvarande ledighet skulle dagens spara arbetstagaren kunna fordra semesterledighet om 216 timmar 27 dagar enligt det nuvarande systemet i en följd i motsvarar den ledighet 160 timmar motsvarar 20 dagar stället för om nuvarande systemet är den huvudsemester arbetstaenligt det som berättigad till. Utredningen har inte för avsikt att föreslå garen är till sammanhängande huvudsemester ska förstärkas. att rätten vi den i semesterlagen gällande regeln ska Därför anser att nu finnas kvar.

Ta med sig sparad semester till ny arbetsgivare

mycket omdiskuterad fråga har varit att det inte är möjligt att En sig sparad semesterledighet till arbetsgivare. 1974 ta med en ny års och 1986 års semesterkommittéer har utförligt diskuterat den frågan. Svårighetema har sin grund i att endast betald semester- Därmed uppstår problemet hur semesterlön ledighet kan sparas. ska kunna föras över till arbetsgivare eller på annat sätt en ny i avvaktan semesterledigheten ska tas ut när arbetssparas att har bytt arbetsgivare. Båda de nämnda kommittéema har tagaren övervägt olika möjligheter till överföring av pengar och noga olika former fondsystem eller andra uppsamlingsprövat av anordningar för semesterersättning. Problemen har emellertid visat sig så stora att några förslag till lösningar inte har presenterats.

l vårt delbetänkande, Semesterlöneförsäkring för små företag SOU 1991109 har såväl frågan om att inrätta en semesterlönefond som frågan att överföra betalningsansvaret för semesterlön till om staten behandlats. Vi ansåg båda alternativen vara oframkomliga och olämpliga sid. 89 och 94.

Vi föreslår emellertid, som redovisas i avsnitt 5.3 Att kunna spara rätten till obetald semesterledighet, till skillnad från de två nämnda kommittéema, att även obetald semesterledighet ska kunna sparas. Arbetstagaren får emellertid själv ta ansvar för att det finns pengar för uppehälle och andra kostnader, när den obetalda semesterledigheten ska tas ut.

Med det synsättet skulle det också att ge arbetstagaren en möjlighet att ta med sig sparad rätt till semesterledighet till en ny arbetsgivare. Problemet med att föra över semesterersättningen till inte. Arbetstagaren skulle den nye arbetsgivaren uppstår därmed själv få för att den semesterersättning som grundar sig ansvara den tidigare anställningen förvaltas så sätt att det finns medel till uppehälle och övriga kostnader under den obetalda sparade semesterledigheten när den tas ut hos den nye arbetsgivaren.

En sådan modell skulle dock också leda till problem. Om arbetstagaren skulle absolut rätt att ta med sig tidigare hopsparad ges en semesterledighet till arbetsgivare så skulle det kunna vara en ny nackdel när anställning söks. Detta gäller oavsett om ledigen en heten som ska tas med är betald eller obetald.

Ett alternativ skulle kunna vara att reglerna utformades så att arbetstagare och arbetsgivare måste komma överens om att intjänad semesterledighet får tas med till en ny arbetsgivare. Om detta alternativ kan sägas att det i nuvarande regelsystem inte finns några hinder mot att arbetsgivare och arbetstagare i samband med ingående av anställningsavtal även överenskommer om att arbetstagaren i den nya anställningen har rätt till ledig tid som

tidigare sparad semesterledighet. Detta alternativ skulle motsvarar således inte någon materiell förändring. ge

Från arbetsgivarsidan har motståndet mot att ge arbetstagaren en möjlighet med sig rätt till ledighet till ny arbetsgivare varit att ta mycket stort. Vi har inte heller uppfattat kraven från arbetstagarsidan på möjligheten att ta med sig ledighet som är obetald som alltför starka. Vi det därför inte motiverat att föreslå en anser förändring.

Beräkning semesterlönen för sparad semestertid hör inte av med frågan flexibel användning av semestern samman om mer och det ingår därför inte i direktiven att överväga den frågan, vi gör bara anpassning till timberäkning. en

Ta sparad semester förkortning av arbetstiden ut som

Som vi utvecklar i kapitel 8 Jämställdhet anser vi att ett sätt att använda sparad semester är att under några år spara semesterledighet med avsikt att, när har småbarn, kunna ta ut den man sparade semesterledigheten i form arbetstidsförkortning för att av komplettera föräldraförsäkringen. Vi vill därför för tydlighetens skull även här uttala att sparad semester givetvis ska kunna tas ut också i form förkortning arbetstiden och inte enbart i form av av hela arbetspass. Även vi här exemplifierar med småbamsav om föräldrar så ska den rätten givetvis tillkomma alla arbetstagare. Arbetstagarens förutsättningar att få önskemålen om förläggning av sparad semesterledighet detta sätt beaktade ska vara desamma för övrig semesterledighet som inte är huvudsemester. Det som innebär att det i lagen ska stå att arbetstagarens önskemål om förläggning sparad semester bör beaktas. Innebörden av det av uttrycket är redovisat i avsnitt 5.4.

ARBETSPLA

6.1 Inledning

gjort antal besök vid arbetsplatser där det Utredningen har ett pågår arbetstidsprojekt eller där det förekommer hantering av

arbetstidsfrågor ett sätt är intresse i utredningens som av De arbetsplatser vi besökt har valts ut i samarbete med de arbete. ingått i referensgruppen. Vi har försökt få med arbetsparter som från både offentlig och privat verksamhet och från både platser tillverknings- och processindustri och tjänsteproduktion.

De arbetsplatser vi besökt är följande

Centrallasarettet i Eskilstuna - AB Gustaf Kähr i Nybro - ABB HAFO i Järfälla - IKEA i Stockholm - Welcome Hotel i Järfälla - Holmen Paper i Hallstavik - Landstinget i Kristianstad - Statens järnvägar, Affärsområde trañkproduktion i - Stockholm SJ Barn och ungdomskliniken i Karlstad - CityMail i Stockholm -

Nedan följer en redovisning av våra besök.

6.2 Centrallasarettet i Eskilstuna

Vid centrallasarettet i Eskilstuna började man under 1989 ett

projekt med ökat inflytande för arbetstagarna över arbetstidens

förläggning vid tre kliniker, medicin-, ortoped-, och kirurg-

klinikerna. Vid varje klinik valdes det ut försöksavdelning och en

kontrollavdelning. Ortopedkliniken kom igång snabbast start en 198990 och den kliniken har också blivit föremål från årsskiftet läkare, Kurt Österberg, vid företagshälsovården för en studie av en Sörmlandshälsan. Studien är del ett projektarbete i föreen av tagsläkarutbildningen 1990-91 under handledning av professor Torbjörn Åkerstedt vid Karolinska Institutet.

följande stycket bygger delvis den nämnda studien. Det

tillämpades traditionella regelbundna turer arbets- Vid klinikerna lika arbetstagarens ålder, behov eller indivi-

pass som var oavsett

önskemål. Verksamheten hade haft problem med personalduella En flera orsaker arbetstidema. Detta hade försörjningen. av var arbetstrivsel och m0tivation.man arbetade alltid, man var påverkat alltid tänkte alltid nästa arbetspass när man gick trött, man hann aldrig träffa familjen några vanliga synhem, man var Arbetstidema hade i sin tur hängt samman med uppfattpunkter. verksamheten hade vissa bestämda krav bemanning, ningen att kompetens och kontinuitet.

Förändringen

förenklat beslutade klinikledningama att personalen skulle få Starkt framföra helt individuella önskemål om hur man ville förlägga arbetstiden. Dessa önskemål lämnades skriftligen till klinikledningen. Bland alla olika önskemål som inflöt kan nämnas

följande Kvällsturen skulle förläggas efter dagturema i stället för tvärt- om Aldrig kvällstur viss veckodag för att kunna följa studiecirkel, motionsgrupp etc. Utglesad helgtjänstgöring -

Aldrig börja före 08.00 har med lämning barn dagis att av göra Samma schema för två arbetskamrater för att de ska kunna samåka Alltid ledig fredag - Aldrig än tre turer vid helgarbete - mer

Vid ortopedkliniken lyckades vid första försöket att konstruman schema kunde tillgodose önskemålen. Vid de andra era ett som klinikerna tog det längre tid och fordrade bland annat ett seminarium om arbetstider med mera.

Resultatet har blivit att det har skapats helt individuella arbetstidsscheman för arbetstagarna. Det har skapats 12 olika typer av arbetspass varierar betydligt i längd mellan knappt 6 turer som timmar och 12 timmar. Vissa turer är delade, men det har godtagits för att andra önskemål har tillgodosetts. Veckoarbetstiden kan variera ganska mycket mellan olika arbetsveckor. Mellan cirka 30 och 42 timmar vecka under begränsningsperiod 6 per en arbetstid 37 timmar för detta veckor och en ordinarie avtalsområde så kallad hård vecka arbetstid är också förlagd infallande helgdagar med mera. oberoende av

Vi träffade företrädare för klinikledningama och de fackliga organisationerna samt slumpvis utvald personal. De berörda fackliga organisationerna är Svenska Kommunalarbetareförbundet SKAF och Svenska Hälso- och Sjukvårdens Tjänstemannaförbund SHSTF. Vi fick entydig bild av att alla inblandade var en positiva till förändringarna och ingen ville tillbaka till den tidigare ordningen. Samtalet med de fackliga organisationerna visade dock att man hade uppmärksammat att semesterreglema inte korresponderar med arbetstiden i övrigt beroende hur lång arbetstid man har under de pass då man tar ut semesterledighet.

Ett ledigt arbetspass räknas av samma sätt oavsett det är 6 om eller 11 timmar långt.

Vid en av de kliniker där man har hållit med den nya ordningen uppgavs från klinikledningen att kostnaderna för verksamheten har minskat vid den avdelning där nya arbetstider har införts. Några exakta siffror kunde dock ännu inte anges.

En fråga man har är givetvis om scheman där arbetstiden kan variera så mycket mellan olika veckor och där arbetspassen kan variera så mycket i längd får några hälsoeffekter. Det är därför intressant att förändringarna har följts företagshälsovården. upp av Enligt den uppföljningen har arbetstidsreformen hos arbetstagarna lett till en upplevelse av

ökat engagemang för arbetet ökat inflytande beslut arbetsplatsen en positiv påverkan på fritiden positiv påverkan hälsan positiv förändrad sömn familjen har reagerat positivt förändringen positiva effekter för patienterna. -

Enligt undersökningen vilket också bekräftades av våra samtal med klinikledningen har förändringarna inte lett till några produktionsstömingar. Snarare har förmågan att klara ökad belastning ökat. Enligt den undersökande läkaren har de positiva effekter som undersökningen visat också verifierats muntligen av många dem av från den aktuella avdelningen som besökt företagshälsovården i samband med undersökningen. Vi vill som avslutning detta avsnitt ta med ett citat ur undersökningen.

Vid uppföljningen har framkommit att personalen på försöksav-

upplevde den förändrade arbetstiden fått positiva delningen att effekter för patienterna. Man upplevde även på försöksavdelningen haft positiv efiekt på sin fritid samt på hur familjen ser att man en den anställdes arbetstider.

6.3 AB Gustaf Kähr i Nybro Kährs

Kährs är världens största tillverkare av parkettgolv av en av larnelltyp. Tillverkningen trägolv svarar för 96 % av omsättav ningen. Det inte kan användas i tillverkningen används till trä som framställning värme och elkraft. Företaget är helt självförav sörjande med värme och producerar 30 % sitt eget elbehov. ca av Överskottsvärme säljs till andra företag.

Efter ekonomisk kris i början 1980-talet genomgick föreen av taget under delen årtiondet en kraftig expansion. Samsenare av

tidigt hade dels hög personalomsättning som högst 30 %

man 1990 och dels fick allt svårare att rekrytera personal. Föreman kom i ett läge där det grund av personalbrist inte gick att taget expandera ytterligare.

Vid företaget tillämpades dels dagarbete och dels traditionellt tvåskift i form förmiddags- och eftermiddagspass. av

För att kunna rekrytera personal. behålla personal och för att öka utnyttjandet investeringar i maskiner med mera, beslutade man av att undersöka nya arbetstider skulle kunna bidra till en lösom ning. Tillsammans med de lokala fackliga organisationerna tillhörande Svenska Träindustriarbetareförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund SALF och Svenska Industritjänstemannaförbundet SIF tillskapades mängd nya arbetstider och scheman. Bland en nyheterna kan nämnas de följande. Raster ingår men beskrivs inte

i denna redovisning.

eftermiddagsskift vardagar 14.00-22.30 med ledighet på freda- gar fyra typer av sextimmarsskift vardagar 06.00-12.00, - 12.00-18.00, 18.00-24.00, 00.00-06.00, med speciella scheman på fredagar kvällsskift måndag-torsdag 15.54-22.30 nattskift måndag-torsdag 22.24-06.06 helgarbete lördag-söndag 06.00-18.00 -

Det visade sig nu att helt kategorier arbetstagare sökte arbete. nya Småbrukare, fiskare och andra småföretagare, studerande och hemmafruar, kategorier som ville och endast kunde arbeta tider som tidigare inte erbjudits. Småbrukare och fiskare från orter längre bort såg en möjlighet att samåka och arbeta koncentrerat de långa helgpassen. Till bland annat 50 helgjobb anmälde sig 5000-6000 sökande.

Sedan de nya arbetstidema infördes, förhandlar gång man en om året fram de arbetstider, som ska gälla under nästföljande år inklusive hur arbetstiden ska vara förlagd i anslutning till helger med mera.

Företaget uppger att man inom ramen för de avtalade arbetstidema försöker tillgodose individuella önskemål. Det är till exempel ganska vanligt att vissa arbetstagare arbetar ett reducerat antal arbetspass i ett schema. Dessa individanpassningar kan göras direkt mellan arbetsgivare och individ så länge de håller sig inom de mellan de lokala parterna uppgjorda arbetstidema.

Enligt företaget skulle den nuvarande produktionen inte klaras om inte de nya arbetstidema hade införts. Man också uppger att

personalomsättningen har minskat till cirka ll %.

Företaget är nöjd med den modell med årlig uppger att man genomgång och överenskommelse med de fackliga organisationema arbetstider med tillämpas. Företaget om mera som nu vilja arbetstidssystemet ännu flexibelt men pekar skulle göra mer antal hinder för detta. Dessa hinder hänför sig dels till ett också till centrala kollektivavtal. gällande lagar men

Ett område företaget lyfte fram var frågor om semester. som Enligt företaget det med tanke på de många typerna av arbetsvar den olika frekvensen arbetspassen och den varierande pass, längden arbetspassen nackdel att semester inte kunde beräken på annat sätt än i hela dagar. Man har försökt med olika nas kvotsystem för semesterberäkning, men man söker ännu efter rätt modell. Företaget efterlyser möjlighet att beräkna semester i en timmar. Vidare är angelägen om att möjligheten att kunna man avstå semester mot kontant ersättning ska finnas kvar då det är ett önskemål från arbetstagare i sina arbetsscheman har upp till som 14 dagars ledighet inlagd mellan två arbetsperioder. Dessa arbetstagare vill enligt företaget inte ha fyra veckors ledighet direkt ovanpå en sådan arbetsfri period.

Ett annat område lyftes fram var arbetstidslagens regler om som rast. Vid de arbetspass som är sex timmar långa fanns det enligt företaget ett missnöje hos arbetstagarna att en rast måste läggas in. Vidare ansåg företaget att övertidstaket borde kunna bestämmas lokalt. Även mertidsreglema är enligt företaget med den nuvarande utformningen ett problem.

De fackliga organisationerna vid Kährs har uppgett att i frågan om arbetstider har utgångspunkten för deras del varit att det är produktionens krav är förutsättningen för verksamhetens bedrisom

vande. Det råder således enighet mellan parterna om att sätta produktionen i och att alla ska bära ett ansvar för dess centrum bedrivande. Utifrån den utgångspunkten försöker arbetsgivaren så möjligt tillgodose de anställdas önskemål när och i långt som om vilken omfattning de vill arbeta. En tendens som de fackliga organisationerna har uppmärksammat är att behovet av rent dagproduktionshänseende minskar. Om det ska tidsarbete ur vara andra arbetstider gäller så är det enligt de fackliga organisasom tionerna viktigt, att det finns många olika typer av arbetstider att välja på. Därigenom kan tillgodose de enskilda individemas man önskemål. Det ansågs också viktigt att i grunden för de individuella arbetstidema fanns överenskommelse mellan arbetsgivaren en och arbetstagarorganisationema.

Även de fackliga organisationerna lyfte fram semesterreglema som speciellt problem. De ansåg att det är svårt att rättvist beräkna ett när arbetstidema varierar så mycket vad gäller arbetssemester längd, variation över tiden och koncentration till vissa passens tider. Spontant efterlyste de möjlighet att kunna räkna en semesterledighet i timmar.

6.4 ABB HAFO i Järfälla HAFO

HAFO dotterföretag till ABB. Vid företaget utvecklas och är ett tillverkas högspecialiserade datachips och andra datorkomponenter. Företaget har cirka 360 anställda cirka 50-60 civilingenjörer varav och cirka 10 teknologie doktorer eller motsvarande. Företagets produkter är helt kundanpassade och många produkter tas fram tillsammans med kunden. Bland företagets produkter kan nämnas chips till pacemakers och strålningshärdiga chips för rymdindustrin. 75-80 % av företagets produktion exponeras.

hela verksamheten är projektbaserad. Ett av företagets Nästan konkurrensmedel är tidsfaktom. Ofta hänger kunden viktigaste Enligt företaget innebär det att alltid måste ha den låset. man tekniken och de datorerna med mera för att kunna nyaste senaste Utrustning byts ofta redan efter cirka två år. ‘ Ted konkurrera. på kostnaden, är förknippad med denna höga utbytestanke som enligt företaget mycket viktigt att företagets tekniska takt är det utnyttjas maximalt. Det är ett skäl till att företaget har utrustning arbete utöver vanlig dagtid. Ett annat skäl är tidsbehov av aspekten. Eftersom all produktion är kundanpassad innebär det att lagerförsäljning eller lagertillverkning inte förekommer. någon Kunden är ofta angelägen att snabbt få sin vara. Drastiskt om då möjligheten också arbeta natt och helger, att den innebär att tillgängliga tiden för arbete med produktionen under en given tid fördubblas. Enligt HAFO är det för deras speciella verkmer än samhet ofta viktigare med snabb leverans än lägre pris. Företaget inte möjligheten fanns att kunna arbeta även andra uppger att om dagtid skulle företaget troligen inte finnas i Sverige. tider än

Enligt företaget är det också kvalitetsfråga. En del utrustning är en pålitligare den är i gång kontinuerligt och inte behöver starmas om och alltför ofta. Dessutom ger möjligheten att arbeta startas upp kontinuerligt med projekt mindre stress än om samma arbete ett skulle göras under lika lång kalendarisk period men enbart en under dagtid.

Arbetstider

centrala kollektivavtalet medger enligt HAFO att arbetstid får Det förläggas under hela dygnet. Företaget har valt att årligen göra en överenskommelse med de lokala fackliga organisationerna om arbestider för det kommande året.

Vid företaget tillämpas för del personal som är direkt engaen arbete enligt koncentrerad arbetstid KA-tid. KA-tid gerad i ovan. innebär arbetstid förläggs så att man arbetar tre arbetspass som att 12 timmar långa under tre dygn. Därefter är man ledig fyra är Tolvtimmarspassen är till exempel förlagda mellan 16.00 dygn. 04.00. I arbetspassen ingår timmes rast som är obetald. och en Det är två lag arbetar KA-tid. Det ena laget arbetar som söndag-tisdag och det andra laget arbetar onsdag-fredag. Denna arbetstid gäller för cirka 40-50 tekniker. typ av

Enligt företaget är KA-tid efterfrågad, dels grund av att dess timmar arbetstid är något bättre betald än 40 timmar dagtid 33 för den långa sammanhängande ledigheten mellan arbetsoch dels periodema. Företaget exempel att långpendlare uppskattar ger som KA-tiden. Det även de utövar vissa fritidsintressen. Ingen gör som inte vill, behöver arbeta KA-tid. Det finns också de som som arbetar deltid KA-tid.

Enligt företaget används KA-tid endast där det är motiverat för produktionen. Vissa arbeten med kvalitetskontroll skulle till exempel inte kunna utföras tillfredsställande under KA-tidens längre arbetspass.

tillämpar inte flexibel arbetstid. Däremot är man positivt Företaget inställd till individuella arbetstidslösningar. Det finns därför vid företaget mycket stort antal olika arbetstidscheman. ett

den dominerande fackliga organisationen vid HAFO. Ett SIF är 10-tal arbetstagare är organiserade i Svenska Metallindustriarbetareförbundet Metall dock saknar klubb vid HAFO. som en

SIF-klubben sig ha goda erfarenheter företagets arbetsuppger av tidssystem. Men SIF framhåller att det är viktigt att arbetstidema

fastställs med den fackliga organisationens medverkan. Speciellt viktigt är det när det blir fråga ovanliga arbetstider. Risken om enligt SIF-klubben att det kan uppstå ojämlikhet mellan är annars individer beroende på individen är stark eller svag eller vilka om förhandlingspositionema Visserligen kan det sålunda att finna starka arbetstagare kanske kan tycka att de förlorar som facket är med och fastställer arbetstider. Men som helhet att vinner både de anställda och företaget det systemet enligt SIF. SIF har medverkat till att det skapats allt fler individuella arbetstidsscheman. Enligt SIF har företaget insett att det är bra för arbetstagarna får arbeta när de själva vill. företaget om

Beträffande KA-tiden SIF-klubben att man var försiktigt uppger konservativ när den skulle införas för några år sedan. Ingen tvingades mot sin vilja att börja arbeta KA-tid. Enligt SIF arbetar ofta KA-tid under några år. Ofta är det arbetstagare som man saknar familj arbetar KA-tid. Den som inte längre vill arbeta som KA-tid får byta till dagtid. De som byter finner att det delvis är tuff omställning då förlorar både i lön och fritid. Efter en en man dock nöjd med bytet och vill inte byta tillbaka. tid är man

SIF-klubben håller med om att KA-tiden är ett kraftigt konkurrensmedel för företaget och kan tänka sig att viss produktion skulle ha flyttats utomlands KA-tiden inte funnits. Det tidigare om två-skiftet tillämpades inte fördelar för produksom gav samma tionen och det uppfattades också enligt SIF-klubben som mer jobbigt av arbetstagarna.

En nackdel med KA-tiden enligt SIF-klubben är dock att både facklig information kan ha svårt att tränga fram till de och annan arbetar KA-tid. som

6.5 IKEA i Stockholm IKEA

IKEA i Stockholm är ett möbelvaruhus knappast behöver som någon presentation. Alla som bor i Storstockholm har troligen varit där flera gånger. Antalet kunder kan uppgå till 17 000 en regnig sommardag. Om det däremot är vacker sommardag kommer en kanske bara en tredjedel så många kunder. Detta ställer speciella krav på planering av personalstyrkan i det korta perspektivet.

Enligt IKEA är det fyra faktorer kort sikt påverkar kundsom antalet

vädret människors egna aktiviteter löneutbetalningstidpunkter -

andra stora aktiviteter till exempel ishockey-VM

och liknande TV

Tidigare var det också stora säsongvariationer med till exempel en topp när den nya katalogen kom hösten, enligt IKEA har men detta minskat.

Av de ovan nämnda faktorerna kan ha god framförhållning man när det gäller löneutbetalningstillfállen och andra stora aktiviteter. Men framför allt är personalplanering med hänsyn till vädret svår och vädret har under vissa delar av året en mycket stor betydelse för kundtillströmningen. För att ändå kunna planera personaldimensioneringen köper IKEA väderprognoser från SMHI. egna

IKEA har ambitionen att tillgängligt när kunderna kan vara komma. Det betyder att har öppet dagtid alla man dagar i veckan samt även kvällstid vardagar. Något nattarbete har inte man

behov av. Öppettidema är inte längre än att de går att täcka med

ett arbetspass.

Med tanke på de stora kundvariationema spelar de deltidsanställda en mycket viktig roll. IKEA har cirka 600 anställda men omräknat i heltider motsvarar det cirka 300 anställda.

Tidigare hade man ett fåtal centralstyrda bemarmingsmodeller, men sedan några år tillbaka sköter varje avdelning själv sin bemanning med hjälp från varuhusets centrala personalavdelning. Tidigare hade man också personalpooler för att klara toppar och utjämna personalbehov mellan olika avdelningar. Enligt företaget och de fackliga organisationerna fungerade det mindre bra därför att de anställda i poolen kände behov av att tilllhöra någon grupp och det gick inte att uppnå rätt gnippkänsla i poolen.

De fackliga organisationerna vid företaget är Handelsanställdas Förbund Handels och Handelstjänstemarmaförbundet HTF.

Sedan personalbemanningen har flyttats ut på avdelningarna har det uppstått ett stort antal olika arbetsscheman som grundar sig på avdelningamas och de anställdas egna prioriteringar. För närvarande uppskattas att det finns cirka 60 olika scheman. Enligt företaget och de fackliga organisationerna finns det ganska goda möjligheter att anordna individuella arbetstidsscheman.

Alla arbetstidsscheman måste dock ligga inom ramen för de centrala kollektivavtalen. Dessa medger att arbetstiden får beräknas på årsbasis. Den ordinarie arbetstiden för någon enstaka vecka ska inte överstiga 45 timmar och arbetstiden ska i princip grunda sig fem arbetsdagar per vecka. I de centrala kollektivavtalen har man skrivit bort arbetstidslagens regler om mertid. Det betyder att deltidsanställda kan arbeta upp till heltidsmått vid behov och

den vanliga lönen. Övertidslönen för tid till heltid motsvarar upp deltidsanställde utgår motsvarande ersättning ersättning för den om

skulle ha utgått till heltidsanställd. en

gånger och då arbetsgivarens initiativ prövat Man har några - med variationer över året, till exempel med längre scheman

och kortare arbetstid under våren. Men det arbetstid under hösten

begränsad omfattning och för närvarande har varit i mycket

sådant vid IKEA. Däremot kan det förekomma förekommer inget

till exempel femveckorsperioder. Ett problem som variationer över

och de fackliga organisationerna är medvetna om är både företaget

då varierar. Det pågår därför ett arbete med ett nytt att lönen

lönesystem.

förutsättning för att verksamheten ska kunna Enligt IKEA är en

friktionsfritt arbetstagarna är lojala och kan ställa upp fungera att

IKEA framhåller att verksamheten inte skulle när det behövs.

med starka motsättningar mellan företaget och kunna fungera

facken.

IKEA och de fackliga organisationerna kan alla anställda Enligt

omfattning önskar. Det finns ingen kö för arbeta i den man

sysselsättningsgrad. Frågan att arbeta respektive inte utökad om i

l arbeta beroende kundtillströmning med mera brukar lösas utan

problem. Även den IKEA-anställde vill vara ledig när det större

vackert väder och regnig sommardag kan man lika gärna är en

arbeta.

Även vid IKEA har kollektivavtal medger beräkning om man som

arbetstiden årsbasis framhåller företaget att det är önskvärt av årsarbetstid görs till huvudregel i lagstiftningen eftersom lagen att

viktiga signaler till parterna. Det ska inte uppfattas som innehåller

ett avsteg från lagen när arbetstidsregler anpassas till olika verksamheter.

6.6 Welcome Hotel i Järfälla

Welcome Hotel startades av två makar i mitten av 1980-talet som ett lågprisaltemativ efter amerikanska förebilder. En av affärsidéema är att skala bon onödig lyx och låta kunden betala endast för boendet och de tjänster som kunden efterfrågar.

Det som enligt ägarna kännetecknar verksamheten och som är av intresse för vårt arbete är den mycket ojämna arbetsbelastningen. Säsongvariationema är till exempel mycket stora. Mitten av december till mitten av mars är ren lågsäsong med få affarsresenärer. Mitten av mars till mitten av juni är belastningen något högre. Ett stort gästinslag under den tiden är skol- och gruppresor. Under tiden mellan mitten av juni till mitten av augusti är det turistande familjer som besöker hotellet. Från mitten av augusti till mitten av december är det högsäsong med mycket affärsresenärer. Säsongen avslutas med julbordet som höjdpunkt.

De olika gästkategorier som nämnts ovan fordrar också helt olika typ av service vilket påverkar behovet av personal med olika kompetens. Till exempel behöver rum som används av familjer med små barn betydligt mer städning än vad affärsgästens rum behöver. Affärsgästen i sin tur fordrar mer konferens- och måltidsservice.

Det är inte bara säsongvariationema som är stora. Även under veckan varierar arbetsbelastningen kraftigt. Enligt ägarna har affársresenäremas resevanor ändrats efter skattereformen. Söndag är numera en död dag. Gästerna finns på hotellet mellan måndag och fredag eftermiddag. Fredag kväll är mycket lugn. Lördagar

ojämn belastning beroende det finns en gruppresa på har om hotellet eller inte.

Också under dagen varierar arbetet i stor omfattning. På morgonen frukost och gästerna ska checka ut är det stor belastnär serveras ning. Då behövs mycket personal både i matsalen och i receptionen. Efter 08.00 avtar trycket och behovet av personal ca minskar kraftigt för några timmar.

Den ojämna belastningen skulle kunna antyda att det finns mycket deltidsanställd personal. Enligt ägarna är det dock inte så. All i princip heltidsanställd. Någon extraanställd personal personal är finns inte heller. En orsakerna till det är att det enligt ägarna av är svårt att upprätthålla kvalitén i verksamheten med deltidsanställd och extraanställd personal. En kund som inte får den service han eller hon förväntar sig kan vara en förlorad kund.

En orsak till har heltidsanställd personal är att man annan att man har anpassat sig till personalens önskemål. Personalen är ung. Genomsnittsåldem är cirka 25 år. Enligt ägarna är personalen helförsörjare och de klarar sig inte en deltidsanställning.

Personalen arbetar normalt åtta timmar dag och 40 timmar i per veckan. Bland arbetstidema kan nämnas följande

Städpersonal 08.00-17.00 receptionspersonal 06.00-15.30 alt. 15.00-23.00 kökspersonal 08.00-17.00 alt. 15.00-23.00 Serveringspersonal 09.00-16.00 alt. 16.00-01.00

Arbetstidema är inom det centrala kollektivavtalets ram fastställda företaget i samråd med personalen. Enligt kollektivavtalet, som av är slutet med Hotell- och Restauranganställdas Förbund, är den

ordinarie arbetstiden 40 timmar per vecka under året. Den ordinane veckoarbetstiden får överskrida genomsnittsarbetstiden med mer än fem timmar. Nattetid bemannas receptionen av ett inhyrt bevakningsbolag.

Eftersom arbetsbelastningen är mycket ojämn under dagen för olika typer av arbetsuppgifter är det en stor fördel om personalen kan arbeta med olika arbetsuppgifter. Enligt ägarna är det dock inte utan problem med hänsyn till kollektivavtalet. Företaget försöker emellertid att lösa frågan genom anställningar dubbla befattningar.

Även det är svårt att kombinera verksamhetens variationer om med viljan att ha heltidsanställd personal så har det också fördelar. Personalomsättningen är mycket låg och sjukfrånvaron ligger cirka 2 %. Enligt företaget är en av orsakerna till det att man tillämpar anställningsformer som uppskattas och efterfrågas av personalen.

Den låga frånvaron och den låga personalomsätmingen har också samband med att företaget i samarbete med Hotell- och Restaurangarbetsgivareföreningen och Hotell- och Restauranganställdas Förbund bedriver en ettårig traineeutbildning för hotell-

personal. Årligen genomgår 14 personer en utbildning där teori

och praktik varvas. Företagets målsättning är att anställa all sin personal från de som genomgått nämnda utbildning.

Företaget framhåller att det är ett stort problem att den nuvarande lagstiftningen inte är tillräckligt smidig när det gäller att anpassa arbetstidema till verksamhetens behov. Även den nuvarande om arbetstidslagen är dispositiv så går det inte att snabbt och enkelt

nå överenskommelser med personalen om arbetstidens förläggning

när behov uppstår. Ett problem är att den fackliga aktiviteten är så

låg i branschen. Någon lokal facklig organisation finns inte heller vid hotellet.

Även relationen till Hotell- och Restauranganställdas Förbunds om avdelning i Stockholm är god så är det inte lika smidigt att ha dem lokal motpart, det att ha en klubb hotellet. som som vore kan svårt finna lämpliga tidpunkter för förhandlingar Det vara att facklig företrädare utifrån saknar den direkta kunskapen och en verksamheten eller vad är representativ uppfattning om som en bland de anställda.

Enligt ägarna är det vill ha heltidsanställd personal - om man och personalen ska kunna ha heltidsanställningar, en allt om viktigare förutsättning för verksamhetens bedrivande att arbetstiden kan varieras mellan olika perioder under året. Enligt ägarna är det synsätt är gemensamt för företaget och de anställda. För ett som närvarande försöker man att finna praktiska lösningar inom ramen för gällande lagar och centrala avtal det räcker inte till i den men utsträckning som skulle behövas.

6.7 Holmen Paper i Hallstavik Hallsta pappersbruk

Vid Hallsta pappersbruk tillverkas sedan 1915 papper. För närvarande producerar 1400 anställda och fyra pappersmaskiner cirka 530 000 ton år. Bruket är därmed en av Europas papper per största pappersproducenter. Framför allt är det papper för tidningsproduktion, både standardkvalité och så kallat förbättrat tidningstillverkas. 75 % av produktionen exporteras. En stor papper som del produktionen utskeppas från hamn och med fartyg av en egen i regi. Kapitalinvesteringama är mycket stora. Ett nytt papegen persbruk med motsvarande kapacitet skulle kosta cirka sex miljarder kronor att bygga.

En absolut produktionsförutsättning är att driften kan gå i stort sett oavbrutet. Dels hänger det samman med att investeringarna är så stora att de måste utnyttjas maximalt och dels att det är en så omfattande procedur att stanna och starta de stora pappersmaskinema. Det tar tid, det påverkar kvalitén pappret och det sliter maskinerna. De nämnda driftförutsättningama har bland annat lett till att man lokalt enats om att arbeta första maj och pingst. Det skulle kosta för mycket att stanna och starta för en dags uppehåll. Antal driftdygn per år uppgår till 353.

Under 1980-talet har Hallsta pappersbruk haft svårt att rekrytera och behålla personal. Närheten till Stockholm och högkonjunkturen i byggbranschen har varit de stora problemen. Personalomsättningen har tidvis legat omkring 20 25 %. Sedan början på - 1990 är dock situationen annorlunda. Efterfrågan på papper är låg och produktionen går på 85 % av full kapacitet. Bruket har snarare för mycket personal och personalomsätmingen har nästan upphört.

Eftersom pappersmaskinema måste kontinuerligt förekommer det mycket skiftarbete. Av de cirka 1 400 anställda arbetar nära hälften kontinuerligt i treskift. Återstoden personalen arbetar i av huvudsak dagtid, måndag till fredag. En mindre del bland annat servicepersonal har annan typ av skiftarbete.

De som arbetar dagtid måndag till fredag har 40 timmar kollektivanställda eller 39,5 timmar tjänstemän per vecka som ordinarie arbetstid.

För skiftarbetare gäller följande

Den ordinarie arbetstiden uppgår till i genomsnitt

36 timmar per helgfri vecka under året. Årsarbetstiden exklusive semesterledighet

1603 timmar. Det är fem skiftlag som delar på arbetet. är Schemat följer femveckorscykel. Ett exempel för ett arbetslag en är följande schema.

må to lö sö summa on

vecka l rg 52 tim em em em na na vecka 2 fm fm fm fm 32 tim

vecka 3 fm fm em em m 52 tim

em vecka 4 32 tim na na na na vecka 5 totalt 168 tim

eftermiddag arbetstid 14.00 22.00 em fm förmiddag arbetstid 06.00 14.00 natt arbetstid 22.00 06.00 na natt arbetstid 18.00 06.00 ga frg förmiddag arbetstid 06.00 18.00 -

Under vecka fem i skiftschemat kan, beroende hur helger och liknande infaller under året och om sommaruppehåll ska göras under semester, ett antal extra arbetspass läggas in för att årsarbetstiden 1603 timmar ska uppnås.

Skiftschemat har i grunden förhandlats fram mellan arbetsgivaren och de lokala fackliga organisationerna och det ryms inom de centrala kollektivavtalens ramar. De fackliga organisationerna är Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Pappers och SALF. Varje höst fastställs om möjligt schemat för det följande året. Vissa år, beroende produktionen och sommaruppehåll ska göras, fastställs dock först schemat om för första kvartalet och en bit in året fastställs schemat för resten av året.

uppstår vissa speciella problem om inte Under sommaren semesteruppehåll läggs ut. För att kunna lägga ut gemensamt veckor semesterledighet måste man då under en tid fyra skiftlag. Den femte arbetsfria veckan i schemat ner på fyra och arbetstiden ökar till 42 timmar i veckan i faller då bort genomsnitt.

beskrivna arbetstidschemat har funnits i sin nuvarande Det sedan 1978 då det justerades i samband med en ändring form arbetstidslagen. Ursprunget till det tillämpade schemat är i dock mycket äldre.

de fackliga organisationerna skulle arbetsgivaren godta Enligt arbetstidsscheman det inte skulle påverka produkandra om eller få fördyrande effekter. Arbetsgivaren har tionen

åt arbetstagarsidan avgöra skiftschemat ska

överlämnat att om Arbetstagarsidan har också några gånger arbetat med ändras. andra scheman har ännu inte funnit att ta fram men man något schema, majoritet av arbetstagarna tycker är som en bättre än det nuvarande. Enligt de fackliga organisationerna det del arbetstagare tycker att slutet av vecka tre finns en som och början vecka fyra i femveckorscykeln är en tung av den femte veckan tillsammans med slutet av period men som fyra 10 arbetsfria dagar är helig och det vecka ger nästan har hittills stoppat alla försök till förändringar.

Även det inte är vanligt, så förekommer det att två arbetsom delar befattning och därigenom kan de arbeta tagare en det enligt både företaget och de fackliga deltid. Däremot är organisationerna inte möjligt att arbeta deltid i form av förkortning arbetspassen. Det förekommer tämligen ofta att av

två arbetstagare byter arbetspass med varandra. Därigenom har det spontant uppstått en viss flexibilitet i systemet.

Intresset för att arbeta skift uppges vara stort. Det är inte svårt att få arbetskraft till Skiftarbete och det är inte så många skiftarbetare som vill byta till dagtid. Det har dock förekommit och då har det alltid gått att ordna. De som byter till dagtid får dock finna sig i att lönen till följd av mistad ersättning för obekväm arbetstid sjunker med cirka 27 % samt att arbetstiden ökar från 36 till 40 timmar per helgfri vecka. De byter till dagtid är dock enligt de fackliga organisasom tionerna efter en tid nöjda med de regelbunda arbetstidema och de vill sedan inte byta tillbaka till skiftarbete igen.

Enligt de fackliga organisationerna har man inte övervägt att införa rena nattskift eller att ta in personal för arbete enbart vissa dagar i veckan till exempel lördag och söndag.

6.8 Landstinget Kristianstads län landstinget

Landstinget har cirka 16 000 anställda och bedriver i huvudsak sjukvårdsverksarnhet. Inom sjukvården i landstinget liksom inom sjukvården i övrigt är det mycket ovanligt med flexibla arbetstider. Några av orsakerna till det är att det har ansetts vara svårt att kunna planera bemanning och kontinuitet i verksamheten om flexibel arbetstid införs. Särskilt svårt har det ansetts vara att införa flextid inom akutsjukvården. Samtidigt har det riktats mycket kritik mot landstinget från personalen för att arbetstidema är så stela och att det därför är svårt att kunna anpassa arbetslivet till privatlivet.

Landstinget startade 1990 ett arbetstidsprojekt för att försöka åstadkomma flexibel förläggning av arbetstid. Landsen mer tinget satte som mål att alla vårdenheter där personalen så önskade skulle få införa flexibel arbetstid. För att genomföra projektet avsatte landstinget 15 miljoner kronor. Syftet med förändringen var dels att bättre anpassa arbetet till personalens önskemål dels att använda resursema effektivare och ge patienterna en bättre vård.

Vid vårt besök redovisade landstinget och de fackliga organisationema hur flextid hade införts vid bland annat geriatriska enheter långvård, inom akutsjukvård, vid medicinkliniker samt vid ett sjukhem. De fackliga organisationerna som främst är berörda vid dessa verksamheter är SKAF, SHSTF och SKTF.

Det som gör det speciellt att införa flextid vid sjukvårdsverksamhet är att patienter måste tas om hand utan några luckor i bemanningen. Det innebär att arbetstagarna vid den egna enheten måste bli ense inom laget om vem eller vilka, som kan tidigare eller komma senare samt att man mellan lagen finner en metod för att klara bemanningen när till exempel en arbetstagare, som arbetar förmiddag vill tidigare eller när någon som arbetar eftermiddag vill komma senare.

Sedan flextid infördes har det visat sig att den fungerar mycket bra och en bieffekt är att kommunikationen mellan arbetstagarna om bland annat arbetet har ökat. Arbetsgivaren förde också fram att det har visat sig att arbetstagarna tenderar till att vara arbetet när det är mycket att göra och flexar ut när det är mindre att göra utan att detta har styrts av arbetsgivaren. Detta har medfört att verksamheten har blivit effektivare. Bland annat har användandet av övertid minskat betyd-

ligt. En effekt är att också korttidsfrânvaron har annan minskat. Korttidsfrånvaron vid enheter där flext;d är införd ligger 60 % frånvaron vid motsvarande enheter med av fasta arbetstider.

För patienterna har förändringen kunnat märkas så sätt att den tidigare fanns när ett arbetspass för ett arbetsstress, som lag gick sitt slut, har minskat. Om någon Ltför ett arbete mot med patient kan det göras färdigt i lugn och ro innan en arbetstiden upphör. När arbetet är gjort flexar man ut. Andra arbetstagare har i viss mån anpassat sin arbetstid efter någon eller några patienters speciella behov, så att de börjar sitt patienten behöver insatser och inte vid arbete när man vet att den tidpunkt som tidigare var arbetstidens början.

Sammanfattningsvis framfördes att flextiden har lett till nöjdare personal upplever, att de har större inflytande över som arbetet än tidigare, ökad effektivitet genom bättre utnyttjande personalen, lägre kostnader minskad Frånvaro och av genom minskad övertid samt bättre vård för patientemz genom minskad stress vid arbetspassens början och slut och patientanpassning av arbetet.

Verksamheten kan vid många enheter inom sjukvården variera mycket över olika delar året. Enligt landstinget kan nästa av steg bli att öppna möjligheten att variera arbetstiden även mellan olika delar av året.

6.9 Statens järnvägar, Affärsområde trafikproduktion i Stockholm SJ

Vid Affärsområde trafikproduktion i Stockholm bedriver SJ tågtrafik, både gods- och persontransporter, lokzl- och fjärr-

Verksamheten är förlagd till dygnets alla timmar och trafik. årets alla dagar. Det finns därför mycket skiftarbetande personal. Ett speciellt problem företaget lyfte fram är att som behovet produktion är störst under sommannånaderna, av samtidigt är det den tid då den egna personalen vill ha semesterledighet. Viss personal såsom biljettförsäljare med går att lösa med hjälp vikarier. Det går dock inte mera av av vikarier för till exempel lokförare med hänsyn till att ta kravet utbildning för dessa. SJ uppger sig ha svårt att klara semesterlagens krav på att bereda arbetstagarna fyra veckors sammanhängande semesterledighet under perioden juni till och med augusti. SJ försöker styra semesteruttagen genom att erbjuda särskild ersättning för den som är villig att ta semester under annan tid. Detta är dock kostsamt.

Ett SJs problem är således att man skulle behöva ta ut mer av arbetstid under del året och mindre arbetstid under en en av del året. Någon sådan säsonganpassning av arbetsannan av tiden har man dock inte träffat avtal om.

problem när det gäller arbetstidsplanering för tåg- Ett annat personalen, är att arbetsplatsen bokstavligen förflyttar sig. En timmes förskjutning tidpunkten när en arbetstagare ska av ersättas skapar problem grund av att tåget av en annan under den tiden har förflyttat sig till annan plats. Linjens en längd påverkar också längden arbetspassen. Om det tar fem timmar att köra sträcka är det för långt att köra tillbaka en samtidigt är inte ett fem timmar långt arbetspass samma pass, rationellt. Det finns också planering och fördelning av tåg en syftar till ska täcka så mycket trafik som möjligt som att man med givet antal tågset att ta hänsyn till när arbetstid läggs ett Ett annat problem är att arbetet ofta medför övernattning ut. ort. Det är viktigt att planera så att arbetstagaren annan

efter övernattning har lämplig arbetsuppgift påföljande en en dag. Det betyder att det ska finnas ett tåg som ska köras tillbaka till stationeringsorten. En annan omständighet att ta hänsyn till ändrade tidtabeller ofta kräver nya arbetstidsär att scheman för berörd personal.

Beroende förutsättningarna för varje personalkategori finns det mängd olika skiftgångar, upp till 14 veckor långa en skiftscheman förekommer. Till följd av de ovan redovisade förutsättningarna görs mycket av arbetstidsplaneringen manuellt det pågår försök att datorisera schemamen läggningen.

SJ står inför betydande förändringar. Företaget har stora rationaliseringskrav och konkurrensen från andra trafikföretag ökar. Vissa sträckor kommer kanske inte att kunna trafikeras sker i dag. Detta kan komma leda till det sätt som att personalminskningar, men även arbetsorganisationen kommer att förändras. En viktig del i det är frågor om användningen arbetstiden. Företrädare för lokförare inomn Statsanställdas av Förbund SF och Statstjänstemannnaförbundet ST, som vi träffade oroliga både för nedskärningar och arbetstidsvar

förändringar och såg samband mellan dessa två saker. I det

ett läge SJ befinner sig ansåg personalföreträdama att om mer flexibla regler för arbetstidens användning ska införas så är det viktigt att arbetstagarsidan får ett stort inflytande över hur arbetstiden ska förläggas.

Även den tecknade bilden kan uppfattas som mörk så om visar den att det finns stora och goda möjligheter där bland arbetstidsmönster är del, att göra förändringar så annat nya en att SJ ska kunna vara ett bra företag för kunder och personal.

6.10 Barn och ungdomskliniken i Karlstad

ungdomskliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad Bam- och vårdavdelningar, mottagning och en enhet för består av tre en vårdterapi. Därutöver bedrivs verksamhet för Skolhälsovård

med mera.

kliniken arbetstiden tidigare planerad traditionellt Vid var med fasta schemarader, tjänstgöring varannan helg, delade sätt längre uppehåll mitt i arbetspasset med mera. Dessutom turer vuxit fram omfattande flora deltidsanställningar hade det en av sysselsättningsgrader 54 %, 63 % och liknande. med ojämna missnöjd med det stela arbetstidsmönstret och Personalen var omfattande helgtjänstgöringen. Dessutom var det många den hade svårt att kunna försörja sig deltidsansom De hade erhållit heltidsanställningar var å ställningama. som angelägna behålla dem även om de för andra sidan om att tillfället inte arbetade heltid delvis tjänstlediga. Det utan var förhållandet hade lett fram till svårgenomträngliga beskrivna vikariatsförhållanden.

Kliniken blev 1987 ålagd ett sparkrav som följdes av yttersparkrav 1989. Sparkraven ledde till att klinikligare ett ledningen bestämde sig för att även försöka se över frågor om arbetstider. För kunna glesa ut helgtjänstgöringen organiseatt rades vårdavdelningama så att två identiska avdelom, en av ningar endast öppen måndag till fredag och personalen var delade helgtjänstgöringen vid den andra avdelningen. Det ingreppet emellertid att all personal en garanti att stora var ge få arbeta heltid och att alla arbetstidsscheman planerades efter heltid. Därefter varje arbetstagare möjlighet att välja gavs sysselsättningsgrad för månader i taget. Den reducering av sex själva valde, reglerades att arbetstiden som individerna genom

hela arbetspass under veckan togs bort. Schemaläggningen överlåts personalgruppema att själva klara ut efter att klinikledningen och arbetstagarorganisationema kommit överens om vilken bemanning som var nödvändig. Berörda fackliga organisationer är SKAF, SHSTF och SKTF. I samband med schemaläggningen intervjuades alla arbetstagare om sina önskemål om hur man ville arbeta och i vilken omfattning. Därefter lade man ut scheman med anpassningar till kommunikationer, fritidsintnessen och bamomsorgsförhållanden.

Både klinikledningen och de arbetstagarrepresentanter vi träffade var mycket nöjda med den nya ordningen. Klinikledningen har sluppit det tunga och olustiga arbetet med schemaläggning, där resultatet ändå blir att många är missnöjda och arbetstagarna anser att de nu har scheman som tillgodoser de egna önskemålen ett mycket bättre sätt än tidigare. Arbetstagarna ser det också som en stor fördel att kunna reglera den egna sysselsättningsgraden. Klinikledningen hade hyst farhågor för att personalbudgeten skulle komma att allvarligt överskridas om alltför många gick upp i tjänstgöring. Men det har visat sig att efter ca ett och ett halvt år med det nya systemet så har personalkosmadema inte ökat till följd av den nya ordningen. Kliniken har en personalstat som omfattar 153,64 årsarbetstjänster och cirka 180 arbetstagare delar som på den staten. Under de tre sexmånadersperioder har gått som sedan förändringen genomfördes har avvikelsen varit att man två gånger har legat under personalstaten med 2 respektive 0,19 tjänster samt den tredje perioden legat över personalstaten med 0,14 tjänster. Däremot har variationema inom verksamheten mellan olika grupper varit stor. Klinikledningen är dock uppmärksam vad som kan hända i det nuvarande konjunkturläget.

infört flexibel arbetstid Kliniken har gått vidare och även nu

Flextidssystemet medger även att med mycket vida flexrarnar.

från hela arbetspass under plustid kan tas ut som ledighet

minustid kan arbetas in genom att man tar extra veckan och

utvärdering flextidssystemet visar att persoarbetspass. En av

vill återgå till fasta arbetstider. nalen är mycket nöjd och inte

mycket positiv till förändringarna. Också klinikledningen är

vilka effekterna har varit för Även det är svårt att mäta om

enligt klinikledningen uppenbart, att verksamheten så är det

nöjd med sin arbetssituation gör ett den personal som är

bättre jobb.

fackliga företrädarna har också Klinikledningen och de lokala

säsonganpassning arbetstiden diskuterat möjlighet till av en

önskemål det från några arbetsefter att det har framförts om

då det inte har kunnat träffas Frågan har dock fallit tagare.

kollektivavtal på central nivå om detta. erforderligt

6.11 CityMail AB i Stockholm

1990 verksamhet med utdelning

CityMail AB bedriver sedan

Stockholms innerstad. En av företagets försorterad post i av

själv med hjälp datorteknik sortera idéer är att låta kunden av

avier, utskick från bokklubbar posten, till exempel fakturor,

Detta är post ofta skrivs ut i adressordning. som med mera

Det är också ofta viktigare för automatiskt av en dator.

dag delas ut än att den kunden att veta exakt vilken posten

antal dagar. CityMail delar därför ut

delas ut inom ett visst

i veckan överenskomna dagar. posten kunder två gånger

anställda, är under kraftig expan- Företaget har cirka 100 men

städer. Själva utdelningen sion vilket även berör andra större

antal stadsdelsföretag som vart och ett är organiserad i ett

bemannas arbetsledare city manager och cirka 10 av en postutdelare citymen. -

Stadsdelsföretagen själva så självständigt som möjligt ansvarar verksamheten bedrivs det lämpligaste sättet. Föreför att tagsledningen att ett fotbollslags storlek är det ideala anser skall uppnå gruppansvar kring en gemensam arbetsom man uppgift.

CityMail har ett kollektivavtal med Statsanställdas Förbund

SF arbetstider innebär att den ordinarie arbetstiden om som är 167 timmar helgfri kalendermånad. Den ordinarie per arbetstiden får läggas ut med högst 12 timmar per dygn. Om 12- eller 167-timmarsgränsen överskrids utgår övertidsersättning. Till följd kundernas krav skall dock post delas av ut under förmiddagen vilket innebär att arbete med postutdelning är koncentrerad till den tiden.

Företaget att man, med undantag för juli månad, inte uppger har så stora säsongvariationer. Det finns därför inget behov av längre begränsningsperiod än en månad. En vecka eller l4 dagar är dock alltför kort begränsningsperiod med hänsyn en till att postmängden kan variera betydligt mellan olika veckor. Även kortare ordinarie arbetstid per arbetsdag skulle försvåra verksamheten.

Allt arbete omfattas av samma kollektivavtal. Det innebär, tillsammans med att ansvaret för arbetet är förlagt till stadsdelsföretagen, att arbetstiden kan användas mer effektivt. När själva utdelningsarbetet är gjort kan en cityman använda arbetstiden till kontorsarbete. Några renodlade sekreterar- eller assistentanställningar finns inte i stadsdelsföretagen.

personalen mycket nöjd Företrädare för uppgav att man var flexibiliteten i arbetstiden. Stressen minskar genom att med kan jobba längre när det är mycket att göra man vet att man med vetskapen det är rent bord kan hem att och man också fördel att kunna arbeta kortare nästa dag. Det är en stor

tid när det finns mindre att göra.

överlag mycket och nyrekryterad. Det Personalen är ung frågor långtidssjukskrivning, arbetsskador, innebär att om barn med ännu inte har uppkommit. deltid för vård av mera hur dessa faktorer kan kombineras Det går därför inte att säga det arbetstidsmönster finns vid företaget. med som

ARBETSPLATSEN I CENTRUM FÖR EF F EKTI VARE

PRODUKTION

I utredningsdirektiven sägs

utmaning står inför på 1990-talet på arbetstidens område Den förena löntagarnas önskemål inflytande över de egna är att om rättvisa mellan olika löntagargrupper och de krav arbetstiderna, finns på rationell produktion. Det gäller att skapa en som en balans mellan dessa olika önskemål. Det är rimligt att lagstiftpå arbetstidens område inte avviker från de förhållanden ningen faktiskt råder på arbetsmarknaden. som rent

En effektivare produktion förutsätter att arbetsplatsen sätts i och arbetsorganisationen hänill. I utredningscentrum att anpassas direktiven knyts frågan att öka flexibiliteten i arbetstids- och om semesterlagstifmingen till såväl löntagarnas inflytande över den att arbetstiden möjligheterna till en rationell produktion egna som skall öka. Vi har våra kontakter med arbetsmarknadens genom försökt få reda i vilken utsträckning flexibla arbetstider parter införts i syfte effektivisera produktionen. Vi har funnit att det att mycket begränsat antal företag och myndigheter som utär ett nyttjat de möjligheter den nuvarande lagstiftningen medger. som

En orsakerna till detta kan vara att lagen är så utformad att

av flexibla lösningar uppfattas avvikelser från lagens huvudsom regler. Den nuvarande lagstiftningen därför inte rätt signal till ger parterna vad gäller anpassning till lokala villkor. Dessutom är möjligheterna till flexibilitet i huvudsak begränsad till frågor om arbetstid. Semesterreglema är inte alls dispositiva i samma omfattning arbetstidsreglema. En stor del dispositiviteten i som av arbetstidslagen är dessutom lagd central nivå, vilket kan försvåra eller i fall fördröja lokala lösningar. Det finns därför vart fog för hävda den nuvarande lagstiftningen inte är utformad att att utnyttja flexibla regler för arbetstid och semester vare sig för att löntagarnas inflytande eller till att höja produktiviteten. för att öka

tiotal företag och myndigheter där det Vi har emellertid besökt ett arbetstidsprojekt eller där det förekommer hantering av pågår är intresse för utredningen. arbetstidsfrågor ett sätt som av redovisas i kapitel En sammanfattning Dessa arbetsplatsbesök besöken visar följande. av

helt olika delar arbetsmarknaden. Arbetsplatsema representerar av ingår både privat och offentlig verksamhet, olika slags Bland dem och olika slags produktion av tjänster. Geproduktion av varor har lagt eller att lägga huvudmensamt för dem är att man avser med målet att höja produktiviteten. Förevikten vid produktionen tagsledning, fackliga organisationer och de anställda är ense om effektivare verksamhet är till fördel för alla. Genom att att en företagsledningen, facken och de anställda känner ett gemensamt produktionen läggs grunden för effektivare och mer ansvar för en verksamhet. Produktiviteten kan öka, kostnaderna minska, lönsam och anställningsvillkor förbättras och konkurrenskraften lönestärks.

det genomgående drag dessa arbetsplatser, att Samtidigt är ett eftersträvat så långt möjligt tillgodose de företagsledningen att som krav i samband med fastställande av arbetstidsscheman. anställdas flera fall gått mycket långt när det gällt att beakta Man har i önskemål. Detta har särskild betydelse när man måste individuella arbetstider under dygnets alla timmar, under lördagar och lägga ut under helger. Inriktningen hos dessa företag och söndagar och förefaller helt klar. Om arbetstagarna är nöjda med myndigheter och där ingår arbetstiden väsentlig sina arbetsförhållanden, som en del, så blir de effektiva i sitt arbete.

Studierna dessa arbetsplatser visar emellertid också problem. av arbetstids- och semesterlagar och därpå grundade Nuvarande kollektivavtal är inte utformade för att tillgodose höga krav Införande årsarbetstid, att variera veckoarbetstidema flexibilitet. av

under olika delar året, att utnyttja delar av semesterrätten i av kombination med fastställande arbetstidsscheman och så vidare av står ofta i strid med lag eller avtal. Därför har man varit förhindinföra arbetstidsscheman, bättre kunnat tillgodose de rad att som anställdas önskemål.

Produktivitetsdelegationen har i sitt betänkande Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 199182 ingående behandlat produktivitetens utveckling i Sverige. Vi har tagit del av detta betänkande.

Delegationen föreslår strategi för tillväxt med tre huvudinslag en sid. 409. Ett de mest centrala inslagen i dessa förslag berör av arbetsorganisationen.

konkurrensen och det skärpta omvandlingstrycket skall För att resultera i produktivitet krävs, för det andra, att drivkrafterna att humankapital stärks, både för människor och företag. bygga upp Arbetsorganisationen bör moderniseras och lönebildningen reforså att vilja att ta och öka sin kompetens belönas meras, ansvar än i dag. Utbildningen bör utvidgas och förbättras. Målet skall mer ut betydligt fler välutbildade på arbetsmarknaden, i vara att synnerhet till den konkurrensutsatta sektorn.

Produktivitetsdelegationen menar således att det är av avgörande betydelse för produktivitetsutvecklingen med förbättrade drivkrafter för människors arbete och förkovran, bättre utbildning, en mer effektiv arbetsorganisation samt en lönebildning som premierar kompetensutveckling och ansvar.

Vi delar dessa uppfattningar men begränsar oss här till att behandla de delar som har betydelse för frågan om införande av mer flexibla regler för arbetstid och semester.

I produktivitetsdelegationens betänkande redovisas flera undersökningar sambanden mellan höjd produktivitet och flexibla om arbetstider. Bland annat konstateras sid. 254 att kapitalproduktiviteten påverkas av drifttider och lagerhållning. Utnyttjandegraden av kapitalstocken inom industrin har tidigare undersökts och befunnits

relativt låg. Några få anläggningar, framför allt inom process-

vara industrin, har hög utnyttjandegrad, men genomsnittet för hela industrin vid mitten av 1980-talet så lågt som 40 procent. Det var betyder att den genomsnittliga produktionsanläggningen bara användes nio och halv timme dygn. En så stor andel som en per fyra tiondelar anläggningarna utnyttjades bara till en fjärdedel, av det vill säga timmar om dygnet. Delegationen konstaterar sex vidare sid. 362 att korta drifttider medför låg kapitalproduktivitet. Därmed finns betydande potential för att utnyttja kapitalen utrustningen bättre. Detta kan uppnås genom mer Skiftarbete och flexiblare arbetstider. Samtidigt är det ett faktum att de anställda önskar mer flexibilitet och valfrihet vad gäller arbetstidema.

Här finns menar delegationen. en skämingspunkt som bör kunna utnyttjas. Med mer lagarbete bör det bli möjligt att lägga pussel med arbetstidema, så att resultatet blir såväl utökade drifttider som större valfrihet för den enskilde. Delegationen menar att utrymme bör ges för betydligt större valfrihet och flexibilitet. Man bör till skillnad från i dag utgå från en årsarbetstid, med betydande frihet att välja hur den ska disponeras. Man borde därmed kunna ha en betydligt friare på dag- och veckoarbetstidsmåtten. Därigenom syn anser delegationen att det också kan bli möjligt att undvika en del av de negativa effekter stress och hälsa som Skiftarbete för med sig. Större flexibilitet gör det också möjligt att låta skiften vara olika långa för olika människor. Genom införande av mer Skiftarbete och flexiblare arbetstider kan kapitalutrustningen utnyttjas bättre. Alla dessa exempel har vi sett prov på vid våra arbetsplatsbesök.

all produktion har, bland annat till följd av den Så gott som snabba tekniska utvecklingen, blivit alltmer kapitalintensiv. Kapitalkostnaden arbetsplats har stigit kraftigt. Dyrbara kapitalper utrustningar och investeringar måste utnyttjas bättre än i dag. Det i många fall nödvändigt för till exempel företags överlevnadsär möjligheter drifttiden omfattar väsentligt fler än 40 av veckans att 168 timmar. Behovet långa drifttider gäller såväl varu- som av tjänsteproduktion. Inom olika serviceverksamheter, till exempel i den offentliga sektorn, pågår verksamhet dygnet runt. Korta och säkra leveranstider är för många företag ett viktigt konkurrensmedel och ofta till och med ett krav för att skapa en bra och stabil marknad för företagets produkter. Även detta har vi sett exempel på vid våra arbetsplatsbesök. Utökade drifttider bland annat med hjälp flexibla arbetstider är nödvändig förutsättning för att av en kunna behålla effektiv och konkurrenskraftig industri och en servicenäring. Konkurrensen blir också alltmer intemationaliserad och utländsk konkurrens berör allt större delar av vårt näringsliv. Även serviceverksamheter och till och med offentlig verksamhet känner detta. Behovet flexibla arbetstider anpassade efter av av förhållandena inom olika branscher och enskilda företag gäller således hela arbetsmarknaden.

Inom för drifttider, som tillgodoser företagens behov av ett ramen högt kapitalutnyttjande och människors och företags behov av service, finns stort utrymme för individuella arbetstidslösningar. ett Lagstiftningen bör därför underlätta tillkomsten av verksamhetsanpassade lösningar för arbetstid och semester. Lösningar som är formade för verksamheten och de anställda inom en bransch, ett företag eller myndighet, ett speciellt arbetsområde inom en en arbetsplats och så vidare.

När det gäller frånvaron från arbetet, anser produktivitetsdelegationen sid. 387 att flexiblare arbetstider torde minska denna. Om flerförsörjarfamiljer får chans att pussla ihop sina en arbetstider bättre, minskar friktionen mellan arbetsplats och hem,

vilket gynnar närvaron och ökar motivationen. Det är därför enligt delegationen viktigt, att arbetstidslagstiftningen och panemas användande av denna ger utrymme för en sådan utveckling. Hur det kan till ger vi exempel i kapitel 8 Jämställdhet.

Beträffande arbetstidsförkortningar visar produktivitetsdelegationens studier sid. 213 att de produktivitetshöjande effekterna beroende en arbetstidsförkonning är beroende av arbetstidens längd i utgångsläget. När förkortningen sker från en hög nivå, är de produktivitetshöjande effekterna av minskad trötthet, rationaliseringar med mera stora. Allt eftersom arbetstidema reduceras, blir dessa potentiella effekter produktiviteten mindre. Inom delar av den växande tjänstesektom är rationaliseringsmöjlighetema redan från början begränsade. Den förändrade branschsammansättningen minskar därmed ytterligare produktivitetspotentialen av arbetstidsförkortningar.

Produktivitetsdelegationens uppfattning sid. 361 är att insatser för att utveckla arbetsorganisationen skulle kunna få stora produktivitetseffekter i näringslivet. Man hänvisar bland annat till en ny tysk undersökning som tyder på att företag som lagt huvudvikten i förändringsarbetet arbetsorganisation och motivationparticipation fått en stark produktivitetsstegring. Vidgas produktivitetsbegreppet från företaget till samhället som helhet, blir de positiva effekterna ännu större. Kostnaderna för dålig arbetsmiljö och arbetsskador, som inte belastar det enskilda företaget, kan då minskas.

Om produktivitetsdelegationens strategi skall kunna genomföras krävs enligt vår mening ett nytänkande i många frågor hos arbetsmarknadens parter. Vi begränsar oss emellertid i vårt betänkande främst till att bedöma behovet av en ny lagstiftning för arbetstid och semester som ett medel att uppnå en effektiv arbetsorganisation. Det oaktat har en ny lag arbetstid och semester också om stor betydelse för övriga inslag i delegationens strategi.

Efter att ha tagit del produktivitetsdelegationens betänkande har av vi funnit att de förändringar av arbetstids- och semesterlagama, vi föreslår, utgör de avgörande förutsättningarna för att som en av delegationens strategi skall kunna fullföljas. Vi har också funnit lagstifming, med ett nytt synsätt på arbetstids- och att om en ny semesterfrågoma inte införs, så kan den utveckling arbets marknaden mot flexiblare arbetstider, som påbörjats hos vissa företag och myndigheter komma att försvåras.

Ett införande flexiblare regler för arbetstid och semester i av lagstiftningen i enlighet med vad som föreslås i detta betänkande skapar således förutsättningar för en rationell produktion i hela samhället med höjd produktivitet resultat. För att åstadkomma som de verksamhetsanpassade lösningar, bland annat är nödsom vändiga för att produktivitetsmålet ska uppnås. ligger ett stort arbetsmarknadens parter. Vi har fått uppfattningen att ansvar parterna avser att ta detta ansvar.

JÄMSTÄLLDHET

Vi föreslår paragraf erinrar parterna om att de vid en som tillämpning lagen ska sträva efter jämställdhet mellan av kvinnor och män i arbetslivet i arbetstids- och semesterhänseenden.

8.1 Inledning

Enligt direktiven ska utredningen analysera och redovisa effekterna förslagen jämställdhetsperspektiv. Utredningen har i sitt av ur ett arbete haft överläggningar med Jämställdhetsombudsmarmen JämO, tagit del Jämställdhetsutredningens betänkande, samt av Tio år med jämställdhetslagen utvärdering och förslag - SOU 199041. Vi har också tagit del regeringens proposition av 1990912113 jämställdhetslag, m.m. Olika lika villom en ny kor. Jämställdhetsutredningens betänkande behandlar inte särskilt frågan arbetstider och semester ur ett jämställdhetsperspektiv. I om den nämnda propositionen är dock frågan berörd. Under rubriken Flexibel arbetstid sid. 25 uttalas att ett allmänt mål för fortsatta ansträngningar att skapa det goda arbetet är att ge arbetstagarna hur arbetet ska utföras. Enligt ett ökat utrymme för beslut om propositionen ökad flexibilitet också när det gäller arbetsär en tidens förläggning i tid viktig del i detta arbete. I propositionen en påpekas att ökade möjligheter för både kvinnor och män att påverka arbetstider också leder till att det blir lättare för dem att förena förvärvsarbete och familjeansvar. I propositionen erinras om att regeringen tillsatt denna utredning som bland annat ska överväga att sammanföra arbetstidslagen och semesterlagen i en årsarbetstidslag. Propositionen uttalar att syftet med vårt gemensam arbete är att skapa fördelar bland annat större flexibilitet genom och frihet vid ledigheter och arbetstidsförkortningar. I uttag av propositionen uttalas också att utredningen ska överväga möjlig-

del semestern i form halva dagar eller heten att ta ut en av av arbetstidsförkortning under viss tid. som

Som framgår detta betänkande så tillgodoser våra förslag de av uttalanden gjordes i nämnda proposition. Vi föreslår bland som arbetstiden ska kunna förläggas betydligt mera indiannat att vad är möjligt med de nuvarande lagreglema. Vi viduellt än som föreslår också betydligt flexibla regler för användning av mera Vi vill till exempel öppna möjligheten att använda semestern. till ledighet del dag eller till avkonning av den semestern av dagliga arbetstiden eller viss dag i veckan eller vad som kan individen bäst. En bevekelsegrundema, vid sidan av flera passa av andra för våra förslag flexiblare regler, har varit att ökad om flexibilitet är bra jämställdhetssynpunkt. Vi konstaterar att ur uppfattning uttalas i proposition 19909lll3. samma

l kapitel 3 och 4 förläggning arbetstid och förläggning av om av semesterledighet diskuterar vi varför vi anser att utvecklingen mot jämställdhet kan föras framåt våra förslag. Vi anser emellertid av frågan jämställdhet även därutöver bör bli föremål för att om särskild uppmärksamhet.

Vi vill fastslå viktig utgångspunkt i detta kapitel är att vi att en jämställdhetssynpunkt har jämfört vårt förslag med olika inte ur varianter förkortning arbetstiden till exempel i form av av av sextimmarsdag för alla eller för småbarnsföräldrar eller i form av förlängd semesterledighet med mera. Den typen av förändringar ligger utanför direktiven till denna utredning. Vi ska analysera grundar sig våra direktiv utifrån jämställdhetsförslag som aspekten. Vårt uppdrag är därför inte att lägga värderingar andra tänkbara reformer. Det betyder att vi inte tar ställning till våra förslag jämställdhetsaspekt är bättre eller sämre än om ur en andra tänkbara alternativ. Vi således att flexiblare regler för anser arbetstid och semester är positiva för jämställdhetsarbetet. Det är emellertid ändock betydelsefullt att analysera vilka risker för

finnas med flexibla regler. En sådan jämställdheten som kan genomgång gör vi i följande avsnitt.

8.2 Risker med flexibla regler ur ett flim-

stiilldhetsperspektiv

Även arbetstid och semester inte speciellt berörs i om frågor om dessa frågor intimt sammankopplade med jämställdhetslagen är vi från den hypotetiska frågan att till jämställdhet. Här bortser arbetstidsförläggning vid arbetsplats som generellt exempel en en arbetstider för kvinnor och män torde kunna skulle innebära olika angripas med stöd av jämställdhetslagen.

exempel arbetstidema är desamma för kvinnor Men även om till vid arbetsplats så kan de i realiteten missgynna och män en arbetstagare det kön, erfarenhetsmässigt är mest av som engagerade i vård bam, förläggningen av arbetstiden är av om för småbarnsföräldrar och eller är onödigt stel. Det är olämplig jämställdheten det perspektivet vi vill lyfta fram. ur

Arbetstidskommittén förde i sitt betänkande Arbetstid och välfärd, diskussioner arbetstid och semester ur ett järn- SOU 198953, om ställdhetsperspektiv. l avsnittet 13.5 Jämställdhet sid. 204 diskuutredningen det är kortare arbetstid eller längre semester terar om synpunkt och för jämställdheten är att föredra. som ur barnens Arbetstidskommittén har det i den allmänna diskussionen Enligt kortare daglig arbetstid är ett kvinnokrav och längre hävdats att eller längre ledighet i anslutning till veckosluten är ett semester manligt krav. Den diskussionen behöver vi inte föra i vår utredning. Vårt uppdrag är varken att föreslå kortare arbetstid i form eller längre semester. Vår uppgift är att föreslå mera någon regler för både arbetstid och semester samt att integrera flexibla de regler styr arbetstid och semester i ett gemensamt system. som

självfallet inte frågan kortare arbetstid eller Det betyder att om oviktig i vårt arbete. Tvärtom, genom de längre semester är arbetstagaren vissa möjligheter att själv förslag vi lägger ges sammanhängande ledighet eller kortare avgöra om det är längre arbetstid ska prioriteras, dels inom ramen för nudaglig som och dels eventuella framtida varande arbetstider och semester om leder till reducering arbetstiden i en eller reformer eller avtal av form. Detta gynnar jämställdheten. annan

finns risken det inom familjen utvecklas mönster att Givetvis att avkortning den dagliga arbetstiden kvinnan tar ut semester som av och tar ut längre semester eller för att klara barnomsorgen mannen arbetstiden till början veckan för att kunna Förkoncentrerar av veckosluten för utöva fritidsintressen. En sådan utlänga att olycklig jämställdhetssynpunkt. Men vi vill veckling skulle vara ur det inte är de flexibla reglema i sig som skulle vara framhålla att eventuell utveckling. Vi att det skulle orsaken till en sådan anser avstå från införa flexibla regler om arbetstid och vara fel att att skälet det finns risk för att oönskade effekter ur semester med att jämställdhetssynpunkt kan uppstå. Vi vill illustrera det med följandiskussion berör näraliggande fråga, nämligen rätten att de som en ledig för vård av bam. vara

ledig för vård barn används i mycket olika Rätten att vara av omfattning kvinnor och män. Det är främst kvinnorna som av använder sig den rätten. Konsekvenserna för kvinnorna av av ojämna fördelning föräldraledigheten är väl denna mellan könen av kända. Som exempel kan nämnas att möjligheten till vidareuti arbetslivet torde påverkas ett negativt sätt. Genom veckling föräldrapenningen är lägre än lönen och viss föräldraledighet är att obetald minskas kvinnornas inkomster. Dessutom påverkas kvinkommande pensioner att inkomsten sjunker och nornas genom därmed lägre underlag för ATP. Det vore dock ändå främger med hänvisning till de beskrivna effekterna försöka mande att begränsa rätten att ledig för vård av bam. En begränsning av vara

värre. Resultatet skulle den rätten torde med all säkerhet göra ont

i dag är ute i arbetslivet tack troligen bli att många kvinnor som

ledig för vård barn i olika former, i möjligheten att vara av vare arbetsmarknaden. Vi tror däremot inte stället skulle tvingas lämna

föräldraledig i någon större att en begränsning av rätten att vara lämnade arbetsmarknaden. omfattning skulle leda till att männen

dela för barnen menar vi i När det gäller frågan om att ansvaret

nödvändigt med attitydpåverkan för att kvinnor stället, att det är

jämställt sätt ska använda möjligheten att vara och män ett Därför vi att rätten att vara ledig lediga för vård av bam. anser

grunden positiv för utvecklingen av jämför vård av barn i är

ställdheten.

flexibla regler Med samma typ av resonemang anser vi att mera

i grunden är positiva för utvecklingen för arbetstid och semester

Rätten föräldraledig är faktiskt ett av jämställdheten. att vara

arbetslivet till individuella omständigheter, även sätt att anpassa begränsad utsträckning. Rätt använda, ger även om det är i

arbetstid och semester bättre möjlighet att flexibla regler om familjesituationen och tvärtom. Att reglerna anpassa arbetslivet till

människor inte har familj eller som inte har dessutom ger som

hand vidgade möjligheter att anpassa arbetssmåbam att ta om,

situation gör de reglerna intressanta även livet efter sin egen nya

deras synpunkt. ur

kategorin ensamstående småbarnsföräldrar skulle det Beträffande risken finns ekonomiskt hårt belastade indiatt anföra att att

del semestern i form av kontant vider frestas att ta ut en av

Därmed skulle dessa arbetstagare i realiteten få kortare ersättning.

andra och deras reella möjligheter att använda semessemester än vi beskrivit skulle bli rent teoretisk. Detta hänger tern det sätt med individemas ekonomi. Vi anser inte att framför allt samman

hand jämställdhetsfråga ur vårt perspektiv att det i första är en

dessa individers ekonomiska förutsättningar. Snarare är förbättra

fördelningspolitisk fråga och dels lönepolitisk fråga. det dels en en Jämställdhetsarbetet för den nämnda måste snarare riktas gruppen in lösa problemen det planet. Däremot kan det ur jimatt ställdhetssynpunkt ifrågasättas om det är bättre att ha längre samtidigt ha ont pengar än att ha något kortare semester men om semester och pengar att klara sig på. mer

risk jämställdhetssynpunkt med flexibla regler En annan ur mer för arbetstid arbetstidema helt utan hänsynstagande till är om individen till produktionens villkor. Det skulle kunna anpassas leda till arbetstidsmönster inte för till exempel småsom passar bamsföräldrar. Så ska det inte behöva bli. I jämställdhetslagen 1991433 har nyligen införts bestämmelse 5 § som föreen skriver att arbetsgivaren skall underlätta för både manliga och kvinnliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Vi att den bestämmelsen ska vara ett verksamt skydd mot anser den nämnda typen av risker.

8.3 Attitydfrâgor och flexibilitet

Som vi framför är män dåliga att ta tillvara sin rätt att ovan lediga för vård bam. Enligt senast tillgängliga statistik vara av från Riksförsäkringsverket RFV så har dagar med föräldrapenning under 1989 endast till cirka 7 % använts av pappor. Följande tabell som utvisar fördelningen av uttag av antal ersatta dagar med föräldrapenning mellan pappor och mammor illustrerar detta.

Källa; Riksförsäkringsverket

det vanlig män avstår sin lagstadgade rätt till Som synes är att föräldraledighet. Däremot känner utredningen inte till några uppefterger sin rätt till semesterledighet. Vi tror gifter om att män traditionella motstånd mot att ta ut föräldradärför att männens ledighet inte har sin motsvarighet när det gäller att ta ut semester- Om kunde få män att använda en del av sin semesledighet. man tillsammans med barnen, på annat sätt än som ledighet terledighet perioder kan det leda till, att män ser det som naturligt att längre med barnen och därmed också börjar ta ut mer ledigvara lediga med barnen enligt lagen 1978410 om rätt till het för umgänge vård bam. Kanske kan de beskrivna idéerna till ledighet för av nu bidra till önskvärd utveckling i det här avseendet. Vi har regler en del några uppgifter, visar att män avstår sin rätt inte tagit av som semesterledighet motsvarande sätt. Det finns uppenbarligen till

attitydskillnad mellan kvinnor och många män till de båda

en ledighet. Möjligen skulle det kunna förklaras av att typerna av ersättningen är lägre vid vård av barn än vid semester. Skillnaden är dock inte så stor att den borde ha någon avgörande betydelse.

Eftersom semesterrätten används fullt ut av männen, så kanske det är lättare att förmå män att ta del semester för att vara med en barnen än det är att förmå män att ta ut ledighet enligt lagen 1978410 om rätt till ledighet för vård av barn, med mera föräldraledighetslagen. En sådan användning av semesterledigheten skulle kunna avdramatisera frågan om att vara ledig med barnen och i stället leda till en insikt om att det är naturligt ledig för att umgås med barnen. Det skulle i sin tur att vara kunna leda till att män dänned också i ökad omfattning tog ut ledighet för vård barn enligt föräldraledighetslagen. Om vårt av förslag flexiblare regler leder till en sådan attitydförändring om mycket vunnet ur jämställdhetssynpunkt. vore

8.4 Fördelar med flexibla regler ur ett jämställdhetsperspektiv

Som vi utvecklar i kapitel 4 Förläggning av semesterledighet. anser vi att det totala värdet av semestem kan öka om semestern till viss del kan användas annat sätt än i dag. Som exempel vill vi visa hur en familj kan planera semestem under en flerårsperiod enligt följande

En familj, som anser att fyra veckor eller med vårt sätt att räkna 160 timmar semester per år är tillräckligt och som är förutseende, kan under några år medan de ännu inte har barn, spara en del av semestem. Denna sparade semester tar de sedan ut i form av kortare daglig arbetstid när de några år senare har bam. På det sättet kan de dels dryga ut möjligheten att vara partiellt föräldralediga och dels förkorta arbetstiden utan några ekonomiska förluster. Det sistnämnda kan ha stor betydelse med hänsyn till att

belastade småbarnsföräldrar kan få förstärkt ekonomi, ekonomiskt obetald partiell föräldraledighet byts ut mot betald semesterom ledighet.

8.5 En jämställdhetsparagraf

Sammanfattningsvis vi att våra förslag som helhet är posianser jämställdhetssynpunkt. Förslagen parterna och den tiva ur ger frihet arbetstider efter lokala och inenskilde stor att anpassa dividuella behov. Det är dock viktigt att möjligheterna till flexivad gäller arbetstid och semester används på ett ur jämbilitet ställdhetsperspektiv godtagbart sätt. Vi anser att både parterna arbetsmarknaden och JämO här har viktiga funktioner att fylla. Vi det bra i lagen ett stöd för sitt anser därför att är om parterna ges jämställdhetsarbete när det gäller frågor arbetstid och semester. om föreslår därför det i lagen på framskjuten plats förs in Vi att en paragraf erinrar att parterna och arbetstagarna vid en som om tillämpning lagen särskilt ska beakta betydelsen av jämställdhet. av

sådan paragraf blir också ett bra komplement såväl till den En nyligen införda bestämmelsen i jämställdhetslagen 5 § som arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och stadgar att manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap till jämställdhetslagen i övrigt. Till skillnad från den besom paragrafen i jämställdhetslagen, riktar sig vårt förslag till skrivna och arbetstagare vilket vi är viktigt eftersom vi både parter anser med förutsättningarna för flexibla lösningar till stor del räknar att kommer i kollektivavtal. Vi att det är en fördel ur att anges anser jämställdhetssynpunkt att parterna när de tillämpar lagregler om arbetstid och semester görs uppmärksamma jämställdhetsaspekten. En paragraf i vårt lagförslag erinrar sålunda parterna om jämställdhetslagen måste uppmärksammas när frågor om arbetsatt Jämställdhetsparagrafen i vårt lagförslag fungerar tid avgörs. därmed en brygga till jämställdhetslagen. som

8.6 Terminologi i lagtexten

Vi har i uppdrag att analysera och redovisa effekterna av våra förslag ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att vi i strikt ur mening borde kunna stanna vid det redovisas i avsnitten 8.1 som 8.5 i detta kapitel. Men vårt arbete i utredningen har krävt att vi har gått igenom lagtextema i sin helhet i både arbetstidslagen och semesterlagen. Vid den genomgången har vi observerat att i semesterlagen har uttrycket arbetstagare en synonym i uttrycket han. Vi har inte funnit samma sak i arbetstidslagen. Där är det genomgående uttrycket arbetstagare som används. Givetvis är det inte någon skillnad i lagamas tillämpning i det berörda avseendet. Det är självfallet inte så att semesterlagen enbart avser manliga arbetstagare när uttrycket han används. Det kan därför tyckas som överdriven jämställdhetsiver att genomgående byta ut han mot en arbetstagare de cirka tio ställen där det förekommer. Vi anser emellertid att tillfället är väl valt när ändå hela lagtexten gås igenom. Det finns ännu ett skäl till att göra ett sådant utbyte. Så länge som semesterlagen är en egen lag så kan man måhända godta att man genomgående i lagen använder arbetstagare och han som synonymer. Men om semesterlagen och arbetstidslagen ska arbetas ihop till en författning skulle det ge ett egendomligt intryck det i de delar lagen som rör semester omväxlande om av talades om arbetstagare och han, samtidigt som i de delar av lagen som avser arbetstid uttrycket arbetstagare konsekvent användes.

Vi har dessutom genom att ta del av JämOs remissyttrande 1990.

Arbetstidskommitténs och 1986 års semesterkommittés be-

över tänkanden SOU 198953 och SOU 198854 erfarit att JämO anser det angeläget att rätta till tenninologin i lagtexten så att den blir könsneutral. Vårt förslag tillgodoser JämOs synpunkter i detta avseende.

Sammanfattningsvis vi att det med ovanstående skäl är anser motiverat genomgående använda uttrycket arbetstagare där den att nuvarande semesterlagen använder uttrycket han.

INTERNATIONELLA FRÅGOR

för medlemsstaterna bin- Inom EG pågår behandling av ett arbetstid. Redan EES-avtalet kan dande sâ kallat direktiv om detta direktiv. Vi föreslår innebära att Sverige måste beakta EG i dessa frågor noga följs i att det pågående arbetet inom lag arbetstid och seanslutning till införandet av en ny om

mester.

9.1 Inledning

utredningen ska ILO-konventionen nr 47 om

Enligt direktiven till till 40 timmar i veckan och ILO-konvenarbetstidens förkortning beaktas i utredningens arbete. Dessa

tionen nr 132 om semester

Sverige godkänt. För utredningen gäller två konventioner har 198843 till kommittéer och särskilda också kommittédirektiv beaktande EG-aspekten i utredningsverksamutredare angående av

heten.

vi för innehållet i nämnda konventioner I detta kapitel redogör betydelse de har för utredningens arbete. och analyserar vilken EG-aspekten utifrån de kommittédirektiv som Vidare diskuteras för alla regeringen tillsatta utredningar. gäller av

våra förslag är förenliga med Sveriges Härutöver granskar vi om Europarådets sociala stadga den 18 oktober 1961 åtaganden enligt förhåller sig till EGs stadga den 9 december samt hur våra förslag grundläggande sociala rättigheter. 1989 om arbetstagares

arbetstidens förkortning till 9.2 ILO-konventionen om 40 timmar i veckan

arbetstidens förkortning till 40 tim-

ILOs konvention nr 47 om

veckan innehåller i materiellt hänseende bland annat att mar i

medlem i organisationen som ratificerat antagit konventionen förklarar sig gilla

a principen om fyrtiotimmarsveckan, tillämpad ett sådant sätt,

att den inte medför sänkning av arbetarnas levnadsnivå, och

b vidtagande eller främjande av åtgärder som kan anses ägnade att leda till detta mål, och

förbinder sig att tillämpa nämnda princip på olika slag av sysselsättningar.

Konventionen avser principen om fyrtiotimmarsveckan. En arbetstid som generellt skulle överstiga fyrtio timmar per vecka vare sig den grundar sig år eller vecka eller något annat tidsmått som bas kan knappast vara förenlig med principen om fyrtiotimmarsveckan. Däremot torde principen om fyrtiotimmarsveckan inte betyda samma sak som att arbetstiden för en viss vecka inte kan överstiga fyrtio timmar.

I kapitel 2 Årsarbetstid, redovisar utredningen vilka närmare konsekvenser vårt förslag om årsarbetstid kommer att få för den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Där framgår att arbetstiden för vissa år kan komma att marginellt överstiga fyrtio timmar per vecka i genomsnitt för den som arbetar måndag till fredag om hänsyn tas till vedertagna helgdagar och andra arbetsfria dagar. Å andra sidan kommer den genomsnittliga arbetstiden per vecka för vissa andra år att marginellt vara kortare än fyrtio timmar.

Utredningens förslag om årsarbetstid är varken en förkortning eller en förlängning av den nuvarande arbetstiden. Sett över längre en period skall arbetstiden fortfarande vara i genomsnitt fyrtio timmar per vecka. Vi anser därför att vån förslag om årsarbetstid i princip ansluter sig till fyrtiotimmarsveckan, men med en mera flexibel modell än den nuvarande. Vårt förslag om årsarbetstid

inte principiellt från arbetstidslagens 5 § andra stycket skiljer sig vissa omständigheter medger att arbetstiden under en som under fyraveckorsperiod får uppgå till 40 timmar i genomsnitt per vecka. regel kan arbetstid lagligen överstiga Även med denna nuvarande vecka. Skillnaden i vårt förslag är att begränsnings- 40 timmar per blir betydligt längre än vad medges i nuvarande perioden som Konventionen inte något helgdagar. Det innebär regel. säger om vår föreslagna årsarbetstid slås ut årets alla veckor utan att om till helgdagar så ligger arbetstiden klart under 40 timmar hänsyn vecka. Att sedan arbetstiden till följd av avtal eller sedvana per färre antal arbetsdagar med resultat att arbetstiden förläggs till ett vecka kan bli något högre än 40 timmar kan inte stå i per helgfri strid med konventionen.

därför förslaget årsarbetstid med de nu Utredningen anser att om konsekvenserna är förenligt med ILO-konventionen i diskuterade detta avseende.

med vårt förslag är att arbetstiden ska kunna Ett av syftena till individuella krav. Det innebär att en ytterligare anpassas flexibla regler arbetstid är att arbetstiden konsekvens av mer om för individen kan komma att variera mellan olika veckor. Prindock den genomsnittliga arbetstiden även i fortsättcipen är att ningen för individen ska uppgå till i genomsnitt högst fyrtio timmar i veckan. De kollektivavtal arbetstidsförläggning, som om ska träffas med stöd den föreslagna lagen, kan också komma av innebära att arbetstiden för vissa veckor kan komma att överatt stiga respektive understiga fyrtio timmar per vecka. Detta är, redovisas i kapitel 3 Förläggning arbetstid, inte någon som av med stöd den nuvarande arbetstidslagen kan det

nyhet. Redan av

träffas arbetstidsavtal medför längre arbetstid per vecka än som timmar för vissa veckor. Sådana avtal har också träffats i en fyrtio omfattning inte är obetydlig. Det har såvitt utredningen som till inte påståtts den nuvarande arbetstidslagen av den känner att anledningen inte skulle förenlig med ILOs konvention nr 47. vara

Utredningen anser därför att konsekvenserna av förslaget om årsarbetstid även i denna del ansluter sig till principen om fyrtio timmars arbetsvecka och därför är förslaget förenligt med nämnda konvention även i nu diskuterat avseende.

De övriga frågorna som behandlas i konventionen hänger samman med de konsekvenser som en förkortning av arbetstiden till fyrtio timmar i veckan kunde föra med sig i samband med godkännande konventionen. Utredningens arbete rör inte den delen av konav ventionens innehåll.

9.3 ILO-konventionen om semester

ILOs konvention nr 132 semester föreskriver bland annat att

om arbetstagare ska ha rätt till en årlig betald semester, som för ett års tjänst inte ska understiga tre arbetsveckor. För den som är anställd kortare tid ska den betalda semestern vara proportionell mot längden tjänstetiden under året. Med år avses i konvenav tionen kalenderår eller annan period av samma längd. Enligt konventionen kan uppdelning av den årliga semestern medges av behörig myndighet tillämplig metod. Såvida eller genom annan inget annat bestämts mellan arbetsgivare och arbetstagare ska en del av semesterledigheten bestå av åtminstone två oavbrutna arbetsveckor under förutsättning att så mycket semester är intjänad. Den nu nämnda semestern ska ges och utnyttjas senast inom ett år och återstoden av den årliga semestern senast inom arton månader räknat från utgången av det år under vilken semestem intjänats. Överenskommelser att efterge den beskrivna om minsta årliga semestern enligt konventionen ska vara ogiltiga eller förbjudna. Semesterlönen ska uppgå till minst den normala eller genomsnittliga lönen samt utbetalas före semesterledigheten.

I samband med att Sverige antog konventionen fördes en diskussion prop. l9767790 om den nuvarande semesterlagens förhållande till konventionen. Det som speciellt uppmärksammades

tidpunkten för utbetalning semesterlönen. frågor om av var föreskriver semesterlönen ska utbetalas till Konventionen att Enligt semesterlagen ska semesterarbetstagaren före semestern. samband med ledigheten. Detta ansågs med lönen utbetalas i konventionen att arbetstagaren ska kunna hänsyn till syftet med ekonomiska åtaganden under semesterledigheten fullgöra sina konventionen. Utredningen har inga förslag till förenligt med vara rörande utbetalning semesterlön. Vi diskuterar förändringar av

därför inte denna fråga vidare.

område rör bland De förslag utredningen presenterar semestems De nyheter utredningen därvid föreslår annat förläggningsfrågor. semesterledigheten överstiger konventionens avser de delar av som Vi därför inte att åtagandena i ILOminiminivåer. anser 132 berörs vårt förslag. Samma principiella konventionen nr av det till exempel gällde införandet av bedömning gjordes också när semesterledighet i samband med att konmöjligheten att spara

ventionen antogs.

Även förslag möjlighet att avstå en del av utredningens om semesterledigheten rör de delar semesterledigheten som överav miniminivåer. Utredningens förslag i denna stiger konventionens Den möjligheten etablerades i den del är dessutom inte helt nytt. 1990631 avvikelser från vissa bestämmelser tillfälliga lagen om semesterlagen 1977480. Utredningen anser därför att våra i Sveriges anslutning till ILOs konvention förslag är förenliga med

nr 132.

9.4 EG-aspekten

l98843 till kommittéer och särskilda utredare I kommittédirektiv beaktande EG-aspekten i utredningsverksamheten i angående av kallade EG-direktiven har givits riktlinjer till bland fortsättningen utredare, innebär att dessa ska undersöka annat särskilda som ordning i förekommande fall råder inom vilken gemensam som

EG inom det aktuella ämnesområdet och i sina förslag ta till vara de möjligheter till harmonisering som finns. Enligt nämnda direktiv ska också utredaren redovisa hur de förslag som läggs fram förhåller sig till EGs motsvarande regler, direktiv eller förslag till direktiv från EG-komissionen. Om utredarens förslag skiljer sig härifrån, ska skälen för detta redovisas. Slutligen ska utredaren också redovisa de statsfinansiella och övriga samhällsekonomiska effekter som uppkommer av de förslag som läggs fram och som innebär anpassning till EGs regler, direktiv eller förslag till direktiv från EG-kommissionen. Pâ motsvarande sätt ska effekterna av eventuella avvikelser från EGs regelsystem redovisas.

Det skulle föra för långt att här redovisa EGs nonnsystem och beslutsformer. Dessa är kortfattat redovisade i utrikesdepartementets skrift Arbetsmiljön och EG l9911 som ingår i skriftserien Fakta Europa. Enligt den skriften finns följande typ av normer

Regulations, som gäller omedelbart i alla medlemsstater -

Directives, som är bindande för medlemsstaterna när det gäller de mål som ska uppnås men överlämnar medlemsstaterna att utforma medlen att nå målen

Decisions, som är bindande för den de riktar sig till -

Recommendations and opinions, som saknar bindande verkan

Resolutions, som är icke bindande politiska avsiktsförklaringar -

I den nämnda skriften från Utrikesdepartementet har följande översättningar använts;

Regulations förordningar - Directives direktiv - Decisions beslut - Recommendations rekommendationer - Opinions yttranden - Resolutions resolutioner -

Dessa svenska uttryck kommer att användas i det följande. För att de inte ska blandas med svenska regler markeras de med samman fetstil.

Enligt EG-direktiven ska utredaren beakta regler och direktiv och förslag till direktiv. Vi har uppfattat EG-direktiven så att uttrycket regler alla typer inom EG. Vi har därför i vårt avser av normer arbete beaktat samtliga typer normer som beskrivits ovan men av med hänsynstagande till att de har olika status.

Någon förordning inom EG arbetstidens eller semestems område har utredningen inte funnit. Vi har inte heller funnit några direktiv arbetstidens eller semestems område inom EG-rätten.

Däremot finns det resolution om anpassning av arbetstiden och en rekommendation om 40-timmarsvecka och fyra veckors en semester. Utredningen återkommer senare i detta avsnitt till nämnda resolution och rekommendation.

Som framgår ovan ska utredningen i sitt arbete beakta även förslag till direktiv från kommissionen. Det finns ett förslag till direktiv från kommissionen om arbetstidens förläggning som utredningen har tagit del Proposal for a Council Directive av; concerning certain aspects of the organisation of working time bilaga 2.

Här följer redogörelse för vissa delar av förslagets innehåll. en

Enligt förslaget till direktiv om arbetstidens förläggning ska EGs medlemsstater vidta nödvändiga åtgärder för att tillförsäkra arbetstagare, minst elva timmars vila tjugofyratirnmarsperiod per samt dags vila sjudagarsperiod i genomsnitt under en en per fjortondagarsperiod. För nattarbetare nattarbete definieras som sju på varandra följande timmars arbete mellan 20.00 och 09.00 tillåtna arbetstid åtta timmars arbete under gäller som högsta tjugofyra timmar i genomsnitt under en fjortondagarsperiod samt att övertid inte får utföras före eller efter ett ordinarie arbetspass. I nödfall force majeure eller vid akut olyckshändelse får de beskrivna minimireglema inskränkas. Även vid säsongarbete eller projektarbete är tidsbegränsat får minimireglema inskränkas som om motsvarande ledigheter fås ut under en begränsningsperiod av sex månader.

Genom kollektivavtal slutet lämplig nivå får de ovan beskrivna bestämmelserna ersättas med andra regler om dessa inom en begränsningsperiod av sex månader ger rätt till motsvarande ledighet.

Den nuvarande svenska arbetstidslagen är i sin helhet dispositiv. Det beskrivna förslaget till direktiv om arbetstidsreglering är som framgår av redogörelsen ovan dispositivt i en mera begränsad omfattning. Det innebär att den fria förhandlingsrätt som parterna i Sverige har om arbetstidens förläggning enligt de nuvarande reglerna kan komma att inskränkas om det beskrivna förslaget till direktiv ska beaktas. Det är inte vår uppgift att bedöma huruvida Sverige ska ansluta sig till EG, men och med att Sverige ansökt om medlemskap i EG anser vi, att man måste uppmärksamma de konsekvenser ett medlemsskap innebär i bland annat nu diskuterat avseende. Redan det så kallade EES-avtalet kan dessutom innebära att Sverige måste beakta detta direktiv.

En komplikation i sammanhanget är att det ännu inte är frågan om ett bindande direktiv utan endast ett förslag från kommissionen. Det har också inom EG varit stor oenighet kring

till direktiv både i formellt och materiellt avseende. Det förslaget går därför inte redan detta stadium, att utan vidare anpassa till förslaget till direktiv. Det kan mycket väl svenska regler direktivet inte blir antaget eller att den slutliga uttänkas att fommingen ser helt annorlunda ut.

kapitel 3 Förläggning arbetstid avsnitt 3.4 Beaktande av EG- I av behandlar utredningen vilken betydelse förslaget till aspekten, direktiv har för svensk arbetstidslagstiftning och hur lagstiftningen utformas för förslaget ska bli beaktat ett korrekt sätt. kan att

EGs Maastrichtfördrag den så kallade sociala dimensionen av om 1991-12-18 har också betydelse i detta sammanhang. Fördraget komplicerad ordning bland annat när det gäller innebär en mer inom EG förslaget till direktiv. I Maastrichtförbehandlingen av samtliga EG-länder Storbritannien förbundit sig draget har utom

vidareutveckla 1989 års sociala stadga se rubriken EGs stadga

att grundläggande sociala rättigheter senare i detta om arbetstagarnas avsnitt. Det innebär bland att ska befrämja sysselsättannat man förbättrade bostads- och arbetsvillkor, gott socialt skydd, ning, dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare och utvecklingen av mänskliga syftande till bestående hög sysselsättning. resurser en

Fördraget innebär bland områden där beslut numera kan fattas att med kvalificerad majoritet ingår arbetsvillkor, arbetsmiljö och jämlikhetsfrågor. Frågor inom dessa områden får därmed en egen beslutsordning, Storbritannien har rätt att stå utanför. Detta som leder till beslut i dessa frågor skulle fattas med kvalifiatt om cerad majoritet så blir de sannolikt inte EG-normer i vanlig mening. Det är inte heller klarlagt eventuella nya medlemmar om i EG kan välja Storbritanniens väg och stå utanför.

Förslaget till direktiv arbetstid också föremål för särskild om var behandling i Maastricht. Det från utredningens utgångspunkt som betydelse gällde debatten den så kallade subsidiarihade störst om

tetsprincipen. Således förhållandet mellan EGs beslut och hur frågorna får lösas inom respektive medlemsland. Den tolkning som gjordes i Maastricht innebär att EG-kommissionen alltid klart åtgärd bättre löses gemensamhetsmåste visa att en föreslagen de enskilda medlemsländerna. Att bevisbördan lagts nivå än av EG the Community anses borga för att endast för EG angelägna förslag läggs fram.

Från dansk sida har emellertid uttryckts farhågor för att eftersom direktivet kan antas med två tredjedels majoritet så kan detta leda till att systemet att lösa problem i kollektivavtal, som är regel i de nordiska länderna, påverkas negativt. Visserligen skulle inte rätten och de formella möjligheterna att träffa kollektivavtal rubbas. Men det skulle kunna uppkomma en genom majoritet beslutad skyldighet att följa lagar, som i praktiken allvarligt förändrar förutsättningarna att träffa kollektivavtal. Om den tolkning som anges ovan beträffande subsidiaritetsprincipen blir gällande bör inga problem uppstå för Sverige vid en anslutning till EG. I annat fall kan emellertid en svensk lagstiftning som syftar till att åstadkomma arbetsplatsanpassade lösningar genom kollektivavtal bli en nullitet. Vi föreslår därför att det pågående arbetet inom EG i dessa frågor och beträffande EES-avtalet noga följs i anslutning till införandet av en ny lag om arbetstid och semester.

Som framgår ovan finns det en resolution om anpassning av arbetstiden; Council resolution of 18 december 1979 on the adaption of Working time. Resolutioner är icke bindande politiska viljeförklaringar. Nämnda resolution innehåller bland annat uttalanden om att systematiskt användande av övertid bör begränsas. Därutöver innehåller resolutionen uttalanden om vissa frågor om deltidsarbete vilka inte berörs av utredningens uppdrag. Det beskrivna uttalandet om begränsning av systematiskt användande av övertid är enligt utredningen väl förenligt med de regler om övertid som finns i svensk arbetstidslagstiftning. Som framgår av kapitel 2 Årsarbetstid föreslår vi att de reglerna bibehålls oför-

därför nämnda resolution är beaktad i utredändrade. Vi anser att ningens arbete.

rekommendation principen om fyrtiotim- Det finns också en om fyra veckors årlig semester; Recommendation of marsvecka och 22 july 1975 the principle of the 40-hour week the Council of on and the principle of four weeks’ annual paid holiday.

framgår rekommendationer inte bindande. I nämnda Som ovan är rekommendation medlemsstaterna att tillämpa principen uppmanas fyrtiotimmars arbetsvecka lag eller kollektivavtal eller om genom Fyniotimmarsveckan kan bli föremål för anpassning annat sätt. kollektivavtal i olika brancher. Vidare finns möjlighet att undanta i anställda från principen. I denna rekommendavissa grupper av tion också alla, kvalificerar sig för det, ska ha rätt anges att som till fyra veckors betald semester eller betald semester som motveckors arbete. Utredningen att den svenska svarar fyra anser och arbetstidslagstiftningen utan anpassning är förenlig semesterrekommendation. I kapitel 2 Årsarbetstid, avsnitt med nämnda och i avsnitt 9.2 behandlar vi förslaget om årsarbetstid och 2.5 fyrtiotimmars arbetsvecka enligt ILO-konventionen principen om Som framgår där vi att vårt förslag om årsarbetstid är nr 47. anser förenligt med principen fyrtiotimmars arbetsvecka så som om principen kan tolkas i ILO-konventionen 47. Vi anser att den nr och de vi där för fram är giltiga också när diskussionen argument denna rekommendation från EG. Vi anser därmed att det gäller årsarbetstid och flexibla regler om arbetstidens förslaget till mer ansluter sig till principen fyrtiotimmarsveckan så förläggning om den kan tolkas i EGs rekommendation. som

föreslår utredningen att tid utöver fyra

Beträffande semester veckors ledighet ska kunna användas flexibelt än enligt mer Eftersom semesterledighet motsvarande fyra veckors dagens regler. ledighet enligt utredningens förslag också i fortsättningen ska enbart i form ledighet från hela arbetspass kunna tas ut av

överensstämmer utredningens förslag med innehållet nämnda rekommendation också i den del som avser semester.

Utredningens förslag om en ny lag om arbetstid och semester syftar till att öka löntagarnas inflytande över den egna arbetstiden och möjligheterna till en rationell produktion. Avsikten är att införa flexibilitet för individer och företag att verksamhetsanpassa arbetstid och semester. En anpassning av den nya lagen till EGs nuvarande regler leder inte till några problem. Införs det EGdirektiv om arbetstid som vi behandlat i detta avsnitt så kan emellertid en annan situation uppkomma. Om en anpassning till detta EG-direktiv skulle innebära att reglerna om flexibilitet i den nya lagen måste ändras, så kan detta leda till negativa samhällsekonomiska effekter. Detta understryker betydelsen av att det pågående arbetet inom EG i dessa frågor noga följs. Hur en anpassning till EG-direktivet kan göras framgår av avsnitt 3.4.

EGs stadga om arbetstagarnas grundläggande sociala rättigheter

EG antog i december 1989 en deklaration, som utgör gemenskapens stadga om arbetstagarnas grundläggande sociala rättigheter. I den stadgan finns en punkt som är av intresse i vårt uppdrag. Enligt punkt 8 ska alla arbetstagare i EG i enlighet med nationell praxis ha rätt till en viloperiod i veckan och till årlig betald semester vars längd ska harmoniseras en stigande nivå.

Stadgan föreskriver att medlemsstatema i enlighet med nationell praxis framför allt via lagstiftning eller genom kollektivavtal ska garantera stadgans grundläggande rättigheter och genomföra de åtgärder det sociala området är oundgängliga för som en fungerande inre marknad. Stadgan är inte juridiskt bindande utan innebär ett moraliskt åtagande för länderna att garantera vissa minimirättigheter det sociala området. Samtliga länder utom Storbritannien har antagit stadgan. Även stadgan inte är om

bindande har vi granskat den för att pröva om den är juridiskt förenlig med våra förslag.

arbetstagare ha rätt till viloperiod i Enligt stadgan ska således en årlig betald längd ska harmoniseras veckan och till semester vars nivå. Vårt förslag innebär att semestems längd ska på en stigande betald ledighet för den arbetar heltid 216 timmar som utgöras av arbetstidsmått 2007 timmar år. Det motsvarar 27 med ett om per det nuvarande sättet att räkna. Även den dagars ledighet enligt heltidsmått är lägre än 2007 timmar eller den som har ett som tillförsäkras motsvarande längd sin betalda som har deltid förslag därför förenligt med stadgan vad semesterledighet. Vårt är gäller semester.

stadgan arbetstagare i enlighet med Beträffande arbetstid kräver att till viloperiod i veckan. Vårt förslag nationell praxis ska ha rätt en kollektivavtal saknas ska de nuvarande reglerna om innebär att där gälla. Vid arbetsplatser där det finns kollekveckovila fortsätta att träffa kollektivavtal om arbetstid vilket även tivavtal ska partema veckovila. Vi att veckovila är ett så innefattar frågor om anser begrepp det inte är möjligt att i kollekvedertaget och erkänt att därifrån eller någon arbetsgivare förlägger tivavtal bortse att behovet veckovila. Skulle det ändå arbetstid utan att beakta av arbetstidsförläggning står i strid med inträffa anser vi att en sådan 2 kap. l § och med stöd den lagen går att arbetsmiljölagens av vi vårt förslag är förenligt med stadgan stoppa. Därmed anser att också vad gäller fråga om veckovila.

utredningen därmed jämte diskussionen i Sammanfattningsvis har kapitel 3 Förläggning arbetstid avsnitt 3.4, beaktat EGav aspekten.

9.5 E uroparådets sociala stadga

Sverige har undertecknat Europarådets sociala stadga av den 18 oktober 1961 och till följd därav utfäst sig att vara bunden av vissa förpliktelser, bland annat vissa regler om arbetstid och semester som återfinns i stadgans artiklar 2 och 7.

Sverige har förbundit sig att sörja för en årlig betald semester om minst två veckor artikel 2 moment 3 och att sörja för att arbetstagare under 18 år kommer i åtnjutande av minst tre veckors betald semester om året artikel 7 moment 7. Som framgår av avsnitt 9.4 om EG-aspekten är våra förslag i enlighet med ett sådant åtagande. Detta rubbas inte av att Europarådets sociala stadga till skillnad från EGs motsvarighet även anger minimitider på två respektive tre veckor.

Vidare har Sverige förbundit sig att sörja för en veckovila som såvitt möjligt sammanfaller med den veckodag vilken grund av tradition eller sedvänja är erkänd som vilodag artikel 2 moment 5 samt att med vissa undantag förbjuda att arbetstagare under 18 år används till nattarbete artikel 7 moment 8. Även här vi anser med samma motiv som i avsnittet om EG-aspekten att våra förslag är förenliga med förpliktelsema enligt Europarådets sociala stadga.

9.6 Andra länder

Utredningen har tagit del av såväl Arbetstidskommitténs 1986 som års semesterkommittés genomgångar av villkoren i andra länder vad gäller arbetstid och semester. Vi har inte funnit något i den genomgången som motiverat närmare studier av vilken flexibilitet som finns i de olika ländernas regelsystem.

Ett land efter Arbetstidskommitténs och 1986 års semestersom kommittés arbete har antagit regler beträffande bland annat nya arbetstid är Nya Zeeland.

har nyligen infört ett system möjliggör förhandling Där man som individuella anställningsavtal. I de avseenden som är av om intresse i vår utredning, arbetstid och semester, är lagens regler vid förhandlande individuella antällningsavtal som parterna om måste beakta, följande

Enligt The Holiday Act 1981 har arbetstagare i Nya Zeeland en rätt till tre veckors årlig semester varav två veckor ska vara sammanhängande.

Beträffande arbetstidsregler gäller, sedan den 15 maj 1991 som huvudregel, att varje anställningsavtal ska fastställa en arbetstid inte än 40 timmar vecka. Dock kan högre antal timmar mer per arbetstid vecka fastställas om arbetsgivaren och arbetstagaren per är överens om det. När det gäller fråga om förläggning av arbetstiden stadgar The Minimum Wage Amendment Act 1991. att när arbetstiden är fastställd till högst 40 timmar per vecka ska sträva efter att den ska fullgöras inte mer än fem parterna dagar.

Som framgår lämnar det Nya Zeeländska systemet tämligen stor frihet för arbetsgivaren och arbetstagaren att förhandla fram vilka regler de själva önskar. En fråga är naturligtvis i vilken annan omfattning det kommer att finnas kollektivavtal som begränsar arbetsgivarens utrymme vad gäller till exempel längre semester och fixerade regler maximal arbetstid och förläggning av mera om denna. I många stora avtal i Nya Zeeland har man ett system för berättigar arbetstagaren till fyra veckors semester semester som efter sju års anställning hos samma arbetsgivare och ett system med Special holiday. Till exempel berättigar avtalet för kontorsanställda The New Zeeland Clerical Workers Award till en

engångssemester om två, tre, fyra respektive fem veckor efter 15, 25, 35 respektive 40 års anställning hos samma arbetsgivare. På samma sätt innehåller avtalet regler om att arbetstiden ska uppgå till högst 40 timmar per vecka och regler om hur mycket arbetstiden får variera mellan olika dagar.

10. KONSEKVENSÄNDRINGAR

10.1 Inledning

Vårt förslag till ändringar i arbetstids- och semesterlagama avser främst materiella ändringar vad gäller arbetstidens förläggning och semesterledigheten. Emellertid får de föreslagna användandet av förändringarna även konsekvenser för många övriga regler, framför allt i semesterlagen. Det betyder att även där vi anser att några materiella förändringar inte behövs måste det göras en anpassning för att reglerna ska konespondera med de nyheter föreslår. I detta kapitel redogör vi för hur vi har behandlat de frågorna.

Dessutom finns det ett antal andra författningar som innehåller regler arbetstid och semester. Dessa författningar behandlas i om kapitel 11.

10.2 Konsekvensändringar i semester- och arbetstidslagstiftningen y

Vi ska här några exempel för att illustrera vad vi anser vara ge nödvändiga konsekvensändringar. På många ställen där det i semesterlagen talas semesterdagar måste en anpassning ske så om att det i stället timmar. Som exempel föreskriver 5 § seanges mesterlagen, att under det semesterår då arbetstagaren anställs har han rätt till fem semesterdagar om anställningen börjar efter den 31 augusti. Den bestämmelsen anser vi inte har med frågan om flexibilitet att göra och det ingår därför inte i vårt uppdrag att överväga den. Bestämmelsen måste dock anpassas till vårt förslag timberäknad semester. Den lydelsen bör således i princip om nya föreskriva att under det semesterår då arbetstagaren anställs har han eller hon rätt till fyrtio timmars semesterledighet, om anställningen börjar efter den 31 augusti.

Vidare finns det bestämmelser fordrar konsekvensändringar, som där det inte är lika enkelt att att enbart anpassning till våra se en förslag till materiella förändringar i andra regler Som avses. exempel kan vi ange 22 § semesterlagen stadgar att som semesterlönen för varje sparad semesterdag utgör, om annat följer 23 av 0,48 procent av lön under intjänandeåret beräknas som ett i paragrafen närmare angivet sätt. Även den bestämmelsen måste anpassas till vårt förslag om timberäknad semesterledighet. Eftersom vi föreslår att semester beräknas i timmar så måste också värdet av semesterlönen för sparad beräknas timme i semester per stället för per dag. Siffran 0,48 i 22 § semesterlagen procent är en uppdelning av den procentsats i 16 § semesterlagen, som avser semesterlönen, det antal dagar utgör årlig som semester. j Semesterlönen enligt 16 § semesterlagen ska ‘ vara 13 procent när antalet semesterdagar är 27. l3 procent delat med 27 är 0,48 procent. Om semestern ska räknas i timmar måste uppdelningen av 13 procent göras per timme i stället för dag. 27 dagar per motsvaras av 216 timmar räknar med åtta timmar om man per dag. l3 procent delat med 216 är 0,06 Den konsekvensändring procent. som fordras kan göras genom att bestämmelsen lydelse ges en enligt följande

Semesterlönen för varje sparad semestertimme utgör 0.06 procent av summan av lön under intjänandeåret.

Men eftersom timlönen för den som är deltidsanställd är densamma som för den som är heltidsanställd till skillnad från daglönen som kan variera beroende på sysselsättningsgraden så måste regeln bli något annorlunda utformad och stadga att värdet av varje sparad semestertimme motsvarar årslönen delat med antalet semestertimmar som följer anställningen. Även av om bestämmelsen därigenom annorlunda ser ut än vad som gäller idag så är ingen materiell förändring avsedd.

Ett armat exempel på det beskrivna, är bestämmelsen i 7 § semesterlagen. Där föreskrivs det att semesterdagar med semesterlön utgör så stort antal av semesterdagama enligt 4 § som svarar mot den del av intjänandeåret, under vilken arbetstagaren har innehaft anställning hos arbetsgivaren.

Även den bestämmelsen måste till vårt förslag timanpassas om beräknad semester. Det går dock inte att bara göra en anpassning genom att byta ut dagar i bestämmelsen mot timmar. Ett exempel får visa varför en något mera omfattande förändring är nödvändig. Arbetstagare A arbetar heltid och arbetstagare B arbetar deltid med 50 % sysselsättningsgrad. Båda arbetstagarna har under det senaste intjänandeåret varit anställda halva året eller 182 dagar. Med vårt förslag till timberäknad semester ska A ha 108 semestertimmar med semesterlön om det skall motsvara de nuvarande reglerna.

Beräkningen är då gjord enligt följande formel där 182 är det antal kalenderdagar under intjänandeåret arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren, 365 är antalet kalenderdagar under intjänandeåret och 216 är det antal semestertimmar som utgör full årssemester om semestems längd ska motsvara 27 dagar enligt det nuvarande systemet att beräkna semesterledighet

182 365 216 107,7

107,7 avrundas till 108

Om samma beräkning ska tillämpas B så blir resultatet att även han eller hon får samma antal semestertimmar med semesterlön men semesterlönen för B blir bara hälften så stor vilket leder till lägre inkomst under semestern än under övriga året. Att den betalda semestern dessutom blir dubbelt så lång så är inte heller en godtagbar effekt. Anledningen till att denna effekt uppstår är följande Med det nuvarande systemet att räkna semesterledighet i dagar är varje arbetsdag eller semesterdag i kronor räknat dubbelt

så mycket värd för den arbetar åtta timmar per dag jämfört som med den som arbetar fyra timmar per dag. Timlönen är dock arbetar åtta eller fyra timmar densamma oavsett om arbetstagaren per dag. Av det följer att i vårt förslag där man räknar semesterledighet i timmar måste konstruera reglerna så att varje man semestertimme i kronor räknat blir lika mycket värd oberoende av hur många timmar per dag man arbetar.

Det innebär att ytterligare ett led måste skjutas in i beräkningen, syftar till att fastställa hur mycket betald semesterledighet som arbetstagaren har, nämligen sysselsättningsgraden beräknad antingen i procent av heltid i exemplet med B 50 % eller som kvoten mellan den berörda arbetstagarens årsarbetstidsmått och det årsarbetstidsmåttysom utgör heltid i den aktuella anställningen i exemplet med B 10042007 där 2007 timmar är heltidsmått. Formeln blir då

182 365 1004 2007 216 53,87

53,87 avrundas till 54

Arbetstagaren får då 54 timmar semesterledighet med semesterlön. Eftersom arbetstidschemat inte ett otillbörligt sätt ska ändras betyder det att lönen under semesterledigheten motsvarar lönen under övriga året. Beträffande frågan om otillbörlig förändring av arbetstiden i samband med semesterledighet, hänvisar vi till kapitel 3 Förläggning av arbetstid, avsnitt 3.3 Behovet av skyddsregler.

Det sagda kan också uttryckas ett annat sätt. Semestertimmar med semesterlön utgör ett så stort antal av semestertimmama, som svarar mot den del av årsarbetstidsmåttet som arbetstagaren haft som ordinarie arbetstid under det arbetsår, vilket sammanfaller med intjänandeåret i den aktuella anställningen. Då har först rätt

antal semestertimmar, 108, räknats fram för anställningen, därefter görs samma beräkning som enligt dagens system,

182 365 108 54.

10.3 Utredningens behandling av förslag till konsekvensiindringari arbetstids- och semesterlagstiftningen

Det skulle onödigt tynga framställningen i den allmänna motiveringen till våra förslag om alla följdändringar av det slag diskuteras i avsnitt 10.2 togs upp där. Det finns också en risk som för att diskussioner viktiga materiella förändringar som syftar om till ökad flexibilitet försvinner bland en lång rad med redovisningar olika följdändringar. Därför begränsar vi oss i av vissa fall till att endast i specialmotiveringen till de olika paragrafema redovisa den nu nämnda typen av förslag till förändringar. Förändringar som är grundläggande för förståelsen av hela systemet behandlas dock i de olika kapitlen.

11. ANNAN LAGSTIFTNING SOM BERÖRS

11.1 Inledning

Regler om arbetstid och semester finns också i andra författningar än i arbetstidslagen och semesterlagen.

De lagar, förordningar och kungörelser som berör arbetstid är

Arbetstidsförordningen 1982901 - Sjöarbetstidslagen 1970105 - Sjöarbetstidskungörelsen 1970550 - Lagen 1970943 om arbetstid m.m. i husligt arbete - Kungörelsen 1972602 om arbetstid vid vägtransport m.m. -

Härutöver finns det viss ytterligare lagstiftning som, utan att frågor om arbetstid berörs, ändå kan påverkas av vårt förslag.

Utöver semesterlagen finns det regler om semester i ytterligare två lagar, nämligen

Lagen 1963115 om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete semesterlagen för radiologiskt arbete Arbetsrättsliga beredskapslagen 19871262 -

I detta kapitel behandlar vi hur dessa andra författningar berörs av vårt förslag.

11.2 Sjöarbetstidslagen

Sjöarbetstidslagen, som det finns särskilda motiv till, gäller med vissa inskränkningar skeppstjänst. Av lagen framgår vad som avses med skeppstjänst samt vilka undantag som finns. I lagen anges vissa maximala tider för arbetstid i olika typer av sjötrafik-

verksamhet per dag och vecka. Arbetstiden är inte i något fall begränsad till kortare tid än 40 timmar per vecka eller åtta timmar dygnet 5 §. Däremot medger sjöarbetstidslagen längre arom betstid under vissa omständigheter upp till 112 timmar under två veckor 6 §. Orsaken till detta förhållande är bland annat det vaktsystem tillämpas för sjömän samt de speciella förhållansom den det innebär att arbete på sjön måste fortgå hela dygnet och att fritiden mellan arbetspassen måste tillbringas ombord fartyget prop. 197029 sid. 23 samt prop. 1959120 sid. 31. Den längre arbetstiden till sjöss kan kompenseras med vederlag antingen i form fritid i hamn eller annat sätt enligt vad som fastställs i av kollektivavtal 10 §. Även om huvudsyftet med lagens vederlagssystem är att arbetstiden för vaktgående personal ska anknytas till den arbetstid som gäller för övriga arbetstagare prop. 1959120 sid. 33, så kan det uppstå situationer där arbetstiden för viss personal som lyder under sjöarbetstidslagen under året översti- 2007 timmar. Vi har inte i uppdrag att in och föreslå några ger förändringar sjöarbetstidslagen. Vi har dock i kapitel 2 Årsav arbetstid avsnitt 2.2 Vad är rätt årsarbetstidsmått, visat att vårt förslag till lag arbetstid och semester också kan tillämpas på om arbetstagare vars årsarbetstid avviker från 2007 timmar, vare sig arbetstiden är längre eller kortare. Vi anser därför att vårt förslag är förenligt med sjöarbetstidslagen så som den nu är utfonnad.

Även för de arbetstagare som har sin arbetstid reglerad i sjöarbetstidslagen gäller semesterlagen. När vi nu föreslår en samrnanslagning av arbetstids- och semesterlagama innebär det att semesterreglerna i vårt lagförslag ska tillämpas även de som lyder under sjöarbetstidslagen. Vi anser att det ska kunna ske utan att någon hänvisning i sjöarbetstidslagen görs. Av den lagen framgår det nämligen att den gäller viss verksamhet och vissa kategorier. Det står inte att någon annan lags tillämplighet i sin helhet är utesluten från området. Av det anser vi följer att de regler som vi föreslår beträffande semesterledighet med mera också ska gälla sjöarbetstidslagens område.

1 1.3 Sjöarbetstidskungörelsen

har inga materiella regler om arbetstid. Sjöarbetstidskungörelsen innehåller regler undantag viss skeppstjänst Kungörelsen om av tillämpning. Den skeppstjänst som enligt från sjöarbetstidslagens från sjöarbetstidslagen återförs under arkungörelsen undantas tillämpning. Detta gäller bland annat fartyg som betstidslagens polisväsendet, försvarsmakten och vägverket 2 §. tillhör

innehåller kungörelsen vissa regler om tillsyn över Därutöver efterlevnaden sjöarbetstidslagen. av

enda regel berörs vårt arbete är 2 § som gör en Den som av arbetstidslagen. Den hänvisningen måste ändras om hänvisning till vån förslag blir antaget.

11.4 Lagen arbetstid i husligt arbete om m.m.

arbetstid i husligt arbete innehåller vissa regler om Lagen om vårt arbete. Enligt lagens 2 § får den arbetstid som berörs av arbetstiden uppgå till högst 40 timmar per vecka i ordinarie högst fyra veckor. Vid visst arbete, bland genomsnitt för en tid av vid tillsyn bam får den ordinarie arbetstiden enligt annat av andra stycke förlängas med högst 12 timmar i veckan paragrafens genomsnitt för tid högst fyra veckor. Skälet till denna i en av arbetstid är prop. 1970150 sid. 49 möjlighet att ta ut mer hänsyn till förvärvsarbetande föräldrar med små motiverad av

bam.

Förläggning arbetstid har vi redogjort för hur vårt I kapitel 3 av förslag högsta årsarbetstid 2007 timmar per år kan om en om med högsta tillåten arbetstid 40 timmar per vecka förenas en om vid arbetsplatser saknar kollektivavtal. Den diskussionen är som det gäller relationen mellan årsarbetstid enligt tillämpbar även när

vårt lagförslag och 40 timmar ordinarie arbetstid per vecka enligt denna lag. Det innebär att vårt förslag om en högsta tillåten årsarbetstid 2007 timmar per år är förenligt med regeln om högst om 40 timmar arbetstid i genomsnitt under fyra veckor i lagen om arbetstid i husligt arbete m.m.

Regeln i lagens 2 § andra stycket, med möjlighet att förlänga arbetstiden med högst 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid högst fyra veckor, fordrar dock uppmärksamhet. Orsaken är att av årsarbetstiden till följd av den beskrivna bestämmelsen överom stiger 2007 timmar så får det också konsekvenser för hur lång semesterledigheten ska vara i timmar. Den av oss föreslagna semesterledigheten på 216 timmar motsvarar 27 dagar vid ett årsarbetstidsmått 2007 timmar. Om årsarbetstiden överstiger 2007 timmar måste också semesterledigheten i motsvarande mån ökas.

I vårt förslag till semesterregler får semester utöver 160 timmar användas flexibelt. Även denna gräns måste justeras i motsvarande mån. Görs inte de nämnda justeringama kan det innebära att semesterledigheten och den principiella längden den så kallade huvudsemestem blir kortare.

Vi antar att arbetstagares årsarbetstid till följd av den nu en diskuterade bestämmelsens tillämpning är 2500 timmar. semesterledigheten kan då räknas fram enligt följande formel

2500 2007 216 270 timmar avrundat

På samma sätt kan gränsen mellan den del av semesterledigheten får användas endast som ledighet från hela arbetspass och som den del som får användas flexibelt räknas fram. För den som har en semesterledighet 216 timmar ska gränsen vara 160 timmar.

enligt följande formel Då räknas gränsen fram

2007 160 200 timmar avrundat

nuvarande semesterledigheten det att värdet av den I sak innebär vad får användas att gränsen för som 27 dagar bibehålls samt om för den nuvarande gränsen flexibelt, sätts så att den motsvarar

vilken ledighet som får sparas.

semesterledighet ska vårt förslag till hur Den utformning, som

semesterledighet som direkt tillämplig också beräknas har, är 2007 timmar enligt överstiger grundar sig på en årsarbetstid som

därför att det inte arbetstid i husligt arbete. Vi anser lagen om bestämmelsen i 2 § andra behöver göras någon anpassning av

stycket denna lag.

hur mycket övertid som också regel 3 § om Lagen innehåller en kalenderår

fyraveckorsperiod samt under ett

får tas ut under en

visserligen konsekvent att respektive 300 timmar. Det vore 48 kalenderår till vårt förslag om ar-

begränsningsperioden

anpassa år vi inte

och med 31 mars påföljande men ser

betsår l april till

skillnad. Vi föreslår därför att skulle någon saklig att det ge

övertid lämnas orörda. reglerna om

vissa speciella begränsningsregler om

Lagen innehåller också

inte fyllt 18 år. Dessa arbetstidsförläggning för arbetstagare som

de inte bör ändras. vi bärs sådana skäl att regler anser upp av

inte våra direktiv. Lagen i övrigt berörs av

husligt arbete m.m. inte Sammanfattningsvis vi att lagen om anser

följd våra förslag. behöver ändras som en av

arbetstid vid vägtransport m.m. 11.5 Kungörelsen om

eller i huvudsak transport väg av personer Kungörelsen gäller

motordrivet fordon utförs förvärvsverksamhet och med gods som i

med svenskregistrerat fordon. landet eller utom landet inom

vissa begrepp såsom antal definitioner av I kungörelsen ges ett

arbetstid och vilotid. bland annat

tillåtna arbetstid under uppställs vissa regler för längsta Vidare kopplade till vilka i sin tur är

vissa angivna begränsningsperioder begränsningsperioden. Kun-

viloperiod har föregått hur lång som

tillåtna arbetstid i en innehåller också regler om längsta görelsen

längd regler om vilotid. viss samt följd utan rast av en

regler kontroll och ansvar innehåller kungörelsen om Därutöver

samt vissa processregler.

vårt arbete. Det kan inte kungörelsen inte berörs av Vi anser att flexibla regler arbetstidens överväga att införa om bli fråga om att

kungörelsens begränsningsregler,

förläggning, som skulle ta över

syfte än de som följer av då dessa delvis har ett annat

till del motiverade av arbetstidslagen. Reglerna är nämligen stor

hänsyn till trafiksäkerheten.

anpassning kungörelsen funnit att någon teknisk av Vi har också

våra förslag inte behöver göras. med anledning av

Arbetstidsflirordningen 1 I .6

Arbetstidsförordningen innehåller regler om att

meddela föreskrifter om anteckningar Arbetarskyddsstyrelsen får

arbetstidslagen samt de jourtid, övertid och mertid enligt om verkställigheten av arbetsföreskrifter som behövs om ytterligare

tidslagen.

arbetstidsförordningen regler inspektionsbe- Vidare innehåller om

hem eller i verksamhet där endast sök när arbete utförs i någons

familjemedlemmar är arbetstagare.

regler att avskrift av vissa Dessutom finns i förordningen om

enligt 23 och 24 §§ arbetstidsdomar och beslut i mål om ansvar

med stöd lagen samt beslut lagen, föreskrifter som meddelats av

till yrkesinspektionen. Slutligen övertidsavgift ska sändas om regler arbetstid med mera i innehåller förordningen vissa om

krig eller krigsfara. händelse av

jourtid och övertid ska behållas utan Vi föreslår att reglerna om

arbetstidsförordningen i några sakliga förändringar. Det betyder att

förändras så paragrafhänvisningar stäm-

den delen enbart bör att

mertid avskaffas. Av det I kapitel 2 föreslår vi att begreppet mer. arbetstidsförordningen. följer att det begreppet bör utmönstras ur

inspektionsbesök bör vara kvar Vi också att skrivningen om anser

med frågan flexibilitet att göra. oförändrad då den inte har om

bestämmelsen avskrift vissa domar, Samma sak gäller om av

dock anpassning så att paragrafbeslut med Här fordras en mera.

hänvisningar stämmer med vårt lagförslag.

i krig, så fordras det materiell Vad gäller reglerna om arbetstid en

tillvida det i bestämmelsen också görs en anförändring så att

årsarbetstid. Annars kommer den enligt högsta tillåtna passning av

arbetstiden under krig med mera inte förordningen högsta, tillåtna

under årsarbetstiden, för den händelse den extraoratt inrymmas

cirka åtta månader. Arbetstidskundinära situationen blir längre än

veckoarbetstid till 60 timmar om situagörelsen medger en upp

handen. Det innebär att ordinarie artionen i förordningen är för

längre när förordningen tillämpas i denna betstid får vara 50 %

högsta tillåtna årsarbetstid får öka del. Det borde innebära att även

så sker måste följd av det även semestermed 50 %. Om som en

längd öka med procenttal årsarbetstiden ledighetens samma som

i

ökar. Även regeln högst 40 timmar ordinarie arbetstid per om vecka vid arbetsplatser saknar kollektivavtal måste anpassas, som så den högsta tillåtna arbetstiden får bli 50 % längre. Dessa att förändringar fordrar anpassning arbetstidsförordningen. Till av följd dessa förslag till förändringar måste även vissa av paragrafhänvisningar ändras.

Därutöver föreslår vi inga förändringar i arbetstidsförordningen.

11.7 Lagen om arbetslöshetsförsäkring

En fråga har ställts är lagen 1973370 om arbetslöshetssom om försäkring måste över vårt förslag om årsarbetstid införs. ses om Vi har funnit att det inte ska behövas. Redan den nuvarande arbetstidslagen medger att det träffas kollektivavtal

om årsarbetstid där arbetstiden kan variera mellan olika säsonger där det finns långa avgränsningsperioder där arbetet är koncentrerat till ett färre antal arbetsdagar -

Vi har vid våra arbetsplatsbesök även sett alla dessa varianter.

Det vi föreslår avviker inte i dessa avseenden från de nuvarande reglema. En sak är att det kan komma att bli vanligare annan med arbetstid som inte är förlagd med 40 timmar i veckan per helgfri vecka. Det går dock inte att nu uttala sig om i vilken omfattning det kommer att bli så. Rent lagtekniskt saknar det dock betydelse. Även införande av dispositiva regler för semester och dess koppling till arbetstiden saknar betydelse i detta sammanhang.

Sammanfattningsvis finner vi därför att lagen om arbetslöshetsförsäkring inte behöver ändras. Vi har även varit i kontakt med

Arbetsmarknadsstyrelsens försäkringsenhet och fått denna uppfattning bekräftad.

det möjligt tillämpningsföreskrifter med mera måste Däremot är att eller justeras. Det är dock ingen uppgift för denna anpassas utredning att ta ställning till.

11.8 Semesterlagen för radiologiskt arbete

Semesterlagen för radiologiskt arbete berättigar arbetstagare, som för arbetsgivarens räkning utför radiologiskt arbete vari arbetsför joniserande strålning i sådan utsträckning att tagaren utsätts menlig inverkan därav kan befaras, till längre semesterledighet än följer 4 § semesterlagen i dess lydelse före den l april som av 1990. 4 § semesterlagen berättigade fram till den nämnda tidpunkten till 25 semesterdagar. Enligt lagen har en sådan arbetsför varje kalendermånad visst arbete utförs tagare som avses, som under intjänandeåret, rätt till fem tolftedels semesterdag under påföljande semesterår. Om det uppstår brutet dagantal ska det avrundas till närmast högre hela tal. För varje semesterdag som tillkommer arbetstagaren utgår semesterlön med 0,48 % av arbetstagarens lön under intjänandeåret.

innehåller därutöver regler sättet att beräkna arbetstiden, Lagen om underlaget för semesterlönen samt vissa förfaranderegler i händelse tillämplighet. Dessa regler berörs inte vår av tvist om lagens av utredning.

Lagen kan mest arbetstagare tre ytterligare semestersom ge en dagar utöver semesterlagens 27. Som en konsekvens av vårt förslag till timberäknad semester måste denna lag ändras på två punkter. Det antal dagar arbetstagaren är berättigad till, ska bytas timmar och beräkna semesterlön måste ändras så att mot sättet att procentsatsen är anpassad till timme.

har vi utgått från att åtta timmar semesterledighet I vårt arbete för den har årsarbetstid på 2007 motsvarar en semesterdag som en år. Vi utgår därför från att den extra semesterledighet timmar per följa denna lag ska högst 24 timmar. Eftersom som kan av vara längd i timmar i vårt förslag är beroende av sysselsemestems sättningsgraden, så ska sak gälla för den extra semestersamma följa denna lag. Den nuvarande lagen föreledighet som kan av för varje månad lagens villkor skriver att den extra semestern som uppfyllda ska fem tolftedels semesterdag. Enligt vårt är vara timberäknad semester motsvarar detta tjugofyra förslag om tolftedelar. Tjugofyra tolftedelar är 24 timmar uppdelat på tolv

månader.

den arbetar heltid skulle beräkningen se ut enligt följan- För som Vi arbetstagaren uppfyller villkoren varje månad de. antar att under intjänandeåret.

24 12 12 24 timmar

Det nuvarande sättet att räkna är följande

5 12 12 5 dagar

Fem semesterdagar ska läggas till semesterlagens tidigare lydelses 25 semesterdagar och jämföras med semesterlagens nuvarande 27 semesterdagar. Då får fram att lagen i sin nuvarande lydelse man berättigar till dagar vilket motsvarar 24 timmar i vårt tre extra förslag.

sysselsättningsgrad än värt heltidsmått, måste man i Vid annan vårt förslag göra proportionering den extra semestern. För en av den har Izalvtidsanställning blir beräkningen med vårt som en förslag följande

24 12 50 % x 12 12 timmar

i kapitel 2 Årsarbetstid, motsvarar 12 timmar Som vi har utvecklat semesterledighet enligt vårt förslag för den som har en semesterdagar enligt de nuvarande reglerna. halvtidsanställning tre

bestämmelsen enklare går det att i lagen i stället för För att göra 2412, skriva det färdiga resultatet divisionen. Vi föreslår av föreskriver semesterledigheten för varje månad därför att lagen att villkoren är uppfyllda ska förlängas med 2 semestertimmar. som

andra frågan måste lösas är lagens sätt att beräkna Den som ersättningen för den extra semestern. Ersättningen för denna densamma för sparad semester. Vi hänvisar till semester är som Konsekvensändringar angående hur den beräkningen ska kapitel 10 till förslaget till lagtextändringar i lagen om förlängd göras och för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. semester

11.9 Arbetsrättsliga beredskapslagen

arbetsrättsliga beredskapslagen innehåller vissa bestämmelser Den träder i kraft när den lagen ska tillämpas. Vi om semester som förslag på de lagtextändringar i den arbetsrättsliga beredlämnar följd våra förslag till lag om arbetstid skapslagen som är en av ny och semester.

12. ÖVERGÅNGSFRÅGOR

Vi föreslår att den nya lagen skall träda i kraft den 1 april 1993 och att arbetstidslagen och semesterlagen samtidigt upphävs.

12.1 Inledning

Arbetsår, intjänandeår och semesterår påbörjas i vårt förslag den l april. Det är därför den naturliga tidpunkten året för införandet av den nya lagen. Den 31 mars 1993 löper också de nu gällande kollektivavtalen om löner ut. Därmed uppstår ett läge då parterna kan förhandla om både löner och arbetstidsavtal. Den l april 1993 är således en bra tidpunkt för införandet av den nya lagen. Vi föreslår därför att lagen ska träda i kraft då.

Införandet av ett system med årsarbetstid och en integrerad lagstiftning arbetstids- och semesterområdet leder såvitt vi kan i sig inte till några speciella problem i övergångsskedet. se -

De föreslagna bestämmelserna om arbetstid har sin motsvarighet i arbetstidslagen och ger därför inte heller upphov till några problem.

Semesterlagen måste till följd av sin konstruktion för hur

semesterlön tjänas in och hur man kvalificerar sig för semester-

ledighet diskuteras närmare. Reglerna för sparande av semester ändras i vissa hänseenden och fordrar övergångslösningar. Dessa frågor går vi närmare i avsnitt 12.2.

I avsnitt 12.3 redovisar vi hur ser förhållandet mellan den nya lagen och de kollektivavtal om arbetstid och semester som har ingåtts före den nya lagens ikraftträdande.

12.2 semesterlön och semesterledighet

Semesterlagens regler innebär att vissa semesterförmåner intjänas år och tas i anspråk det följande semesteråret. Den viktigaste ett förmånen tjänas in det sättet är semesterlön. Vi föreslår som ingen förändring i reglerna för hur semesterlön ska tjänas in. Även i vårt förslag så utgör semesterlönen 13 % av lönen under intjänandeåret, beräknad ett i lagen närmare angivet sätt. Semesterlönens storlek berörs således inte av vårt förslag.

Vårt förslag får i stället konsekvenser för hur den intjänade lönen kopplas till semesterledighet. Semesterledigheten tjänas inte in semesterlönen. Ledigheten kvalificerar sig samma sätt som man anställning under semesteråret. Det innebär att ett för genom beslut införa vårt förslag i dess helhet vid en viss tidpunkt, till att exempel den 1 april 1993, får följande konsekvenser. Semesterlön tjänats in under intjänandeåret l april 1992 31 mars 1993 som -

med semesterlagens förutsättningar för hur lönen kopplas till i

ska i anspråk under S ledigheten under följande semesterår, tas 3 semesterår-et 1 april 1993 31 1994 med förutsättningar för - mars ledigheten enligt vån lagförslag. Då uppstår frågan om det är godtagbart att förutsättningarna för hur ledigheten kan användas under semesteråret har ändrats. Med andra ord, är det godtagbart att semesterlön intjänad under semesterlagens regler får tas ut under lags förutsättningar semesterlönens storlek en ny även om inte påverkas

En skillnad mellan semesterlagen och vårt förslag är att ledigheten enligt vårt förslag beräknas i timmar och ledigheten enligt semesterlagen beräknas i dagar. Som tidigare framhållits, påverkas dock inte semesterlönens totala storlek av att semesterlagen ersätts med vårt lagförslag. Arbetstagarna kan därför inte göra någon ekonomisk förlust semesterlön intjänad under ett intjänandeår enligt om semesterlagen tas i anspråk under ett semesterår med ledighetsregler enligt vårt lagförslag.

skillnad från semesterlönen inte intjänad Semesterledigheten är till semesterlagen kvalificerar sig arbetsunder intjänandeåret. Enligt anställning under semesteråret. för semesterledighet genom tagaren det så. Det innebär att det inte är Även i vårt förslag ska vara intjänad rättighet till semesterledighet ska avsikten att någon skulle börja gälla i sin helhet från till påverkas om vårt förslag Vi därför att några övergångsexempel den l april 1993. anser semesterledighet och semesterlön som tas ut regler vad gäller finns emellertid kollektivavtal under semesteråret inte behövs. Det semesterlagens period för intjänandeår och där parterna har ändrat gäller vad framgår avsnitt 12.3. semesterår. I sådant fall som av

fordrar särskild uppmärksamhet är sparad semester. En fråga som semesterlagens 18 § får arbetstagare som under ett Enligt till 20 semesterdagar med lön, av semesterår har rätt mer än eller flera till semesterår. överskjutande dagar spara en ett senare

semesterledighet är således rätt som arbetstagaren Sparad en uppskjutit användningen En övergång till en ny förvärvat men av. garanti för att denna redan förlag måste därför innehålla en värvade rätt inte rubbas.

semesterledigheten är förenad med semesterlön. Den sparade ska semesterlönen för varje sparad semester- Enligt semesterlagen 0,48 % lönen under intjänandeåret dag som huvudregel utgöra av semesterâret, beräknad ett i semesterlagen närmare närmast före Semesterlönen ska beräknas som om arbetsangivet sätt 22 §. intjänandeåret enligt varit anställd med samma tagaren under ovan enligt det eller de intjänandeår, då rätt andel av full arbetstid som semesterlön för de sparade dagarna förvärvades. till

visa exempel hur semesterlönen för sparad semester- Vi ska ett ledighet ska beräknas enligt semesterlagen.

En arbetstagare har under ett tidigare semesterår sparat en arbetade heltid. Det tillämpliga insemesterdag. Arbetstagaren

tjänandeåret hade arbetstagaren årsinkomst enligt 22 §

en

semesterlagen för heltid 180 000 kronor. Semesterlönen för den sparade semesterdagen är

180 000 0,48 % 864 kronor x

Om arbetstagaren har arbetat halvtid under det år som semesterdagen sparades skall även lönen för det tillämpliga intjänandeåret beräknas enligt sysselsättningsgrad. Om arbetssamma under tiden mellan sparandet och användandet av den tagaren sparade semesterledigheten har gått från halvtid till heltid blir upp semesterlönen för den sparade dagen beräknad enligt följande

180 000 2 0,48 % 432 kronor

Under förutsättning att det utan svårigheter eller tvistigheter går översätta sparade semesterdagar enligt semesterlagen till att rätt antal timmar enligt vårt förslag så uppstår inga övergångsproblem. Om kan att den sparade dagen enligt man enas om första exemplet motsvarar åtta timmar sparad semesterleovan dighet så ska semesterlönen för varje timme enligt vårt förslag beräknas enligt följande

180 000 0.06 % 8 864 kronor vid heltid x

Således finns tekniken för hur översättningen ska kunna till. Vi är dock medvetna att det kan uppstå tvister och oenighet om om hur sparad semesterledighet i dagar ska räknas om till ledighet i timmar arbetstagaren har haft ett arbetstidsmått som avviker om från heltidsmåttet och heltidsmåttet inte motsvarar åtta timmar per dag i genomsnitt ocheller antalet semesterdagar avviker från om semesterlagens 27 dagar.

Även vi tror att det i de flesta fallen ska kunna att enkelt om och utan oenighet räkna om sparade semesterdagar till semestertimmar vi att det måste finnas en övergångsregel som anser

enligt semesterlagen alltid innebär att semesterledighet som sparats enligt den lagens regler om inte arbetstagaren ska kunna tas ut det under övergångstid medger annat. Vi är medvetna om att en två för sparad semesterledighet ska kan medföra att system vi inte att det ska ske i någon större uttillämpas men tror omfattningen sparande hänvisar vi till sträckning. Beträffande av semesterkommittés betänkande Om semester, SOU 1986 års 198854 sid. 183.

därför övergångsregel som innebär att semester- Vi föreslår en enligt semesterlagen får tas ut enligt ledighet som sparats efter vårt lagförslag har trätt i kraft. semesterlagens regler även att hindra arbetstagaren medger att man räknar om Inget ska dock att sparade semesterdagar till semestertimmar.

lagens betydelse för nuvarande kollektivavtal 12.3 Den nya

antal kollektivavtal med bestämmelser Det finns ett mycket stort semesterområdet avviker från reglerna i arbetstids- och som semesterlagen. Speciella förhållanden de arbetstidslagen och det ofta har varit nödvändigt med en olika avtalsområdena gör att avtal. Kollektivavtalen kan till exempel innehålla anpassning i begränsningsperioder för arbetstid, andra förläggningsregler, andra bestämmelserna nattvila och veckovila, annan anpassning av om semesterdagar, sammanslagning intjänandeberäkningsgrund för av med Det finns både lokala och centrala och semesteråren mera. arbetstid och semester. avtal om

måste ställa är den nya lagstiftningen Den fråga vi nu oss om någon inverkan de befintliga kollektivavtalen. kommer att ha

svensk har det sedan gammalt varit en princip att nya I rätt bara ska bli tillämpliga sådana rättsförcivilrättsliga regler efter den lagens ikraftträdande. hållanden som uppkommer nya regler har fått slå igenom ibland men det har av Tvingande tradition skett med restriktivitet.

lagstiftning innebar i viss mån ett avsteg 1970-talets arbetsrättsliga nämnda principen. Som ett exempel kan nämnas från den nyss 1976580. Av förarbetena till MBL medbestämmandelagen, MBL kan utläsa att inte bara de prop. l97576l05 bil. l sid. 540 man de dispositiva bestämmelserna tvingande bestämmelserna utan även vad stod i äldre kollektivfick omedelbar giltighet oavsett som arbetstagarna stöd för ett vidgat avtal. MBL var avsedd att ge i vidaste mening. Den gav uttryck inflytande över arbetsvillkoren förhållandena i arbetslivet. Reformen för förändrad syn en träda i kraft vid tidpunkt som gällde gemensamt avsågs därför en

för hela arbetsmarknaden.

fram innehåller inga tvingande be- Det lagförslag vi lägger nya och semesterområdet. De tvingande stämmelser arbetstidsfinns i förslaget har sin motsvarighet i nu bestämmelser som

gällande lagstiftning.

heller så vi har haft till uppgift att skapa ett nytt Det är inte att skall få genomslag på arbetsmarknaden utan regelsystem som befintliga överenskommelser arbetstid och hänsyn till redan om

semester.

i delar ut att frågor om arbetstid Tvärtom går vårt förslag stora skall angelägenhet för arbetsmarknadens och semester vara en utgångspunkt dessa kommer att till att lagen parter. Vår är att se de behov och förutsättningar som finns i olika anpassas till arbetsplatser och även hos enskilda individer. branscher, olika

vår mening den lagen i sig ett direkt Det är alltså inte att nya träffade kollektivavtal. Ändå kan det sätt skall inverka redan så blir fallet. Hur kollektivavtalsbestätnmelser inte uteslutas att utifrån i gällande lagstiftning skall tolkas som är skrivna texten nu ikraftträdande får avgöras i rättspraxis med efter den nya lagens tillämpning vanliga avtalstolkningsregler. av

kollektivavtal har löpt En fråga är vad som händer när ett annan längre är giltigt kollektivavtal. Vi ut och formellt sett inte som kollektivavtals rättsliga efterkommer då in frågan om ett

verkningar.

andra upplagan sid. 72 behandlar Folke I sin bok Löntagarrätt frågan. Schmidt påpekar att det förhållandet att Schmidt den löpt inte betyder att det har uppstått ett kollektivavtalet har ut uppfattning arbetsmarknaden fortsätter tomrum. Enligt allmän anställningsavtalet dess innehåll. Schmidt kollektivavtalet att ge arbetstagaren liksom förut är skyldig att exemplifierar med att arbetstid och utföra de arbetsuppgifter som följa reglerna om kollektivavtalet. Arbetsgivaren är i sin tur åligger honom enligt och allmänna anställningsförmåner. Schmidt skyldig att utge lön sitt uttalande till rättsfallet AD 1979 nr 137 vilket hänvisar i kommenteras nedan.

kollektivavtal löper ut kan man räkna med I normala fall då ett börjar förhandla ett nytt avtal och att de att avtalspartema om träffar sådant. Under den tid då det också så småningom ett kollektivavtal råder så kallat tillfälligt avtalsformellt sett saknas löst tillstånd.

har i domen AD 1979 137 avgjort en tvist Arbetsdomstolen nr gällde frågan det var förenligt med den arbetstidsområdet som om arbetstidslagen ett kollektivavtal som innehöll då gällande att tillämpades även under tillfälligt avtalslöst avvikelser från lagen, det inte gick att dra slutsatser utifrån lagtext tillstånd. Eftersom avgjorde domstolen målet utifrån mer alloch motivuttalanden männa överväganden.

konstaterade att arbetstidslagen kunde betecknas Arbetsdomstolen social skyddslag framhöll också att lagstiftaren som en men sluta kollektivavtal hade velat tillgodose ett genom möjligheten att flexibilitet. En fortsatt tillämpning avtalet innebar behov av av arbetsdomstolen inte skyddsintresset träddes för när utan enligt att

praktisk förändring inträdde. Samtidigt tillgodosågs bara att ingen behovet av flexibilitet.

avtalet inte kunde tillämpas skulle det enligt arbetsdomstolen Om praktiska svårigheter både för arbetsgivaren och för uppstå stora arbetstagarna. Vidare skulle arbetstagarsidan kunna utnyttja de arbetsgivaren skulle ställas inför vid en omorganisation svårigheter verksamhet påtryckningsmedel i förhandlingarna. av sin som ett

blev det förenligt med lagen att tillämpa avtalet Slutsatsen att var det formellt inte giltigt kollektivavtal. även när sett var som Arbetsdomstolen framhöll dock att det en förutsättning att var båda inställda att få till stånd ett nytt kollektivavtal. parter var Bedömningen kunde bli den ena parten deklarerat att en annan om han inte ville förlänga avtalet. Det var dock inte säkert att en ensidig deklaration från den parten alltid skulle anses medföra ena tillfälligt avtalslöst tillstånd inte skulle föreligga. att ett

Arbetsdomstolens dom visar alltså den osäkra situation som råder när det gäller att avgöra hur länge ett kollektivavtal kan giltigt efter det att det har sagts upp av den ena parten. vara Självfallet måste det möjligt för en avtalspart att säga upp ett vara kollektivavtal och uppnå situation när avtalet inte längre gäller. en Situationen kompliceras dock att de enskilda anställningsavtalen av

i många fall har hämtat sitt innehåll från kollektivavtalet se SOU

19751 sid. 309.

Situationen när det gäller vårt lagförslag skiljer sig i ett avseende från vad tidigare varit vanligt. En del de bestämmelser vi som av föreslår nämligen reglerna arbetstidsförläggning ska enbart om - gälla för arbetsplatser där det saknas kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Då överväger vad som händer man

när ett kollektivavtal upphöräatt gälla måste man alltså skilja på

den sitationen då det rör sig kollektivavtalsbestämmelser om om arbetstid och semester och den situationen då det är fråga om ett kollektivavtal löner och allmänna anställningsvillkor. om

vid arbetsplats, där det finns eller brukar Vad händer om det en kollektivavtal löner och allmänna anställningsvillkor, finnas om arbetstid inte träffas Rimligen borde något nytt kollektivavtal om

fallen fråga ett tillfälligt avtalslöst det i de allra flesta vara om

torde knappast bli vanligt att parterna inte avser att tillstånd. Det avtal de här frågorna. Om så är fallet uppträffa något nytt om dock så småningom situation då bestämmelsen om kommer en skall gälla i stället

arbetstidsförläggning i 2 kap. 5 § i lagförslaget

för det tidigare kollektivavtalet.

stället kollektivavtal löner och allmänna Om det i är ett om och inte längre kan anses gälla anställningsvillkor som löper ut

inte att träffa något nytt avtal mellan parterna och parterna avser fråga arbetsplats i fortsättningen anses blir det således om en som kollektivavtal. Då skall de detaljerade bestärnrnelsakna sådant 11 §§ förläggning arbetstider tillämpas. sema i 2 kap. 6 om av -

inte längre är fråga tillfälligt kollektiv- Men även om det om finnas omständigheter kan hindra avtalslöst tillstånd kan det som

till direkt tillämpning lagens regler. att man går över en av avtalet i synnerhet bestämmelser som är för- Bestämmelser i lagens bestämmelser är kan nämligen ha månligare än vad del anställningsavtalet mellan arbetskommit att utgöra en av

givaren och varje enskild arbetstagare.

Om tidigare kollektivavtalet har innehållit regler som är

det för arbetstagaren än lagens regler och samtidigt är av förmånligare de inte fordrar kollektivavtals form, torde arbetssådan art att alltid behöva göra sig fri från det enskilda anställningsgivaren delen innan lagen börjar tillämpas i stället för avtalet i den kollektivavtalet. Detta fall kan ett avtal som stadgar att avse 38 timmar i veckan i stället för lagens 40 ordinarie arbetstid är

timmar.

fråga kollektivavtal som likaledes Om det däremot är om ett bestämmelser än lagen men där beinnehåller förmånligare ett sådant sätt att det åtminstone stämmelsema konstruerats kollektivavtal för avvikelsen ska vara tillåten, är delvis fordras att situationen finns det mycket talar för det annorlunda. I den som måste kunna återgå till att tillämpa lagen trots att att arbetsgivaren bestämmelserna i avtalet är förmånligare för arbetstagarna.

sistnämnda fallet kan ett kollektivavtal som stadgar att Det avse i genomsnitt ska uppgå till 38 timmar i veckan men arbetstiden

begränsningsperiod fem veckor. Priset arbetstagarna

under en arbetstiden att arbetet skulle variera fick betala för den kortare var perioden. Det avtalet fordrar kollektivavtals mellan olika veckor i gälla mellan arbetsgivare och arbetstagare form och kan inte sägas tillståndet har övergått från att tillfälligt till när det avtalslösa vara att vara bestående.

möjligt här redovisa alla tänkbara situationer som Det är inte att De nämnda exemplen ska inte heller uppfattas kan uppkomma. Vad ska gälla i enskilda situationer måste som nonnerande. som överlämnas till rättspraxis för avgörande.

13. REHABILITERING

föreslår tvåårsregeln i den nuvarande 17 § semesterlagen Vi att semesterlön vid viss frånvaro ändras. En påbörjad med rätt till tvåårsfrist avbryts först arbetstagaren har arbetat mer än om 14 dagar i en följd.

13.1 Inledning

fått i uppdrag förslag till åtgärder som ska Utredningen har att ge enskild arbetsgivare drabbas onödigt hån i samband hindra att en rehabilitering. med en

del överväga reglerna avseende den Uppdraget i denna är att om så kallade tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen, här kallad tvåårsfristen, ska ändras. Bakgrunden är följande.

17 § i semesterlagen reglerar arbetstagarens rätt att grunda semesterlön under frånvaro från arbetet. Paragrafen innehåller vissa begränsningsregler vad gäller hur lång frånvaro som är semesterlönegrundande i olika fall. Beträffande sjukdom gäller enligt 17 § l 1 ledighet är semesterlönegrundande i den mån frånvaron att under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar eller om frånvaron arbetsskada. Enligt paragrafs andra stycke gäller beror samma arbetstagare har varit oavbrutet frånvarande från arbetet av att om anledning i 1 st 1 under två hela intjänandeâr, grundar som anges därefter infallande dag frånvaroperioden inte rätt till semesterav lön.

Tvåårsfristen innebär således att oavbruten sjukfrånvaro efter två år inte grundar någon rätt till semesterlön. Frågan uppkommer om avbrott i sjukfrånvaron ska en viss längd för att en ny ett vara av utgångspunkt för beräkningen ska bestämmas. Enligt förarbetena

till semesterlagen avbryts tvåårsfristen om arbetstagaren återgår till arbetet någon enstaka dag SOU 197588 sid. 176. Vid den nya frånvaron inträder en ny tvåårsfrist.

Vi har tagit del statistik från Riksförsäkringsverket Statistikav information Is-I 1991219. Under 1990 uppgick antalet avslutade sjukfall hade pågått än ett år, till 48 000. Antalet påsom mer gående sjukfall vid utgången 1990 varat längre än ett år som av 55 000 st. Ur statistiken går inte att utläsa hur många av sjukvar fallen föregåtts ett tidigare långt sjukfall eller hur många som av de avslutade sjukfallen följts ett nytt sjukfall. Det går av som av därför inte med hjälp statistiken att avgöra hur många gånger av tvåårsfristen tillämpas under ett år. Statistiken visar bara den ungefärliga omfattningen de långa sjukfallen där en tillämpning av av tvåårsfristen kan bli aktuell.

1986 års semesterkommitté behandlade frågan om tvåårsfristen. De beskrev det diskuterade förhållandet enligt följande Om en arbetstagare varit sjuk återgår i arbete men tvingas avbryta som arbetet grund av sjukdom redan första dagen har således tvåårsfristen brutits SOU 198854 sid. 361.

1986 års semesterkommitté ansåg att det beskrivna förhållandet skulle gälla även i fortsättningen.

13.2 Semesterlbnefbrsi1'kring

Vi har i ett delbetänkande, Semesterlöneförsäkring för små företag, SOU 1991109, föreslagit att företag med en lönesumma högst 60 basbelopp per år ska kunna försäkra sig mot kostnader för arbetstagares semesterlönegrundande frånvaro. Små företag kan drabbas hårt ekonomiskt bland annat av kostnader för semesterlön någon eller några anställda är frånvarande med rätt att grunda om

semesterlön eftersom den procentuella frånvaron kan bli mycket hög. Om regering och riksdag beslutar att genomföra vån förslag semesterlöneförsäkring så kommer kostnadsproblemet med om tvåårsfristen att minska betydligt.

13.3 Nya regler för rehabilitering

Den första januari 1992 infördes nya regler för arbetslivsinriktad rehabilitering. Bland annat har det införts en ny typ av ersättning från försäkringskassan rehabiliteringsersättning som ska utgå - när arbetstagare genomgår en arbetslivsinriktad rehabilitering en 19911040. Denna ersättning ska då i regel avlösa sjukpenning prop. 19909114l sid. 140. Ersätmingsnivån på den så kallade tehabiliteringspenningen är 100 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Genom den beskrivna reformen torde ett stort antal av de arbetstagare som enligt tidigare regler har eller skulle ha varit långtidssjukskrivna, i stället bli föremål för arbetslivsinriktad rehabilitering. Därigenom kommer den beskrivna situationen med att långtidssjukskriven arbetstagare återgår i arbete, men tvingas en

avbryta arbetet .grund av sjukdom redan efter en mycket kort

tid, kanske bara någon dag, att bli ovanlig.

13.4 övervägande

Vårt nyligen framlagda förslag om försäkring för semesterlönekostnader för de företag som mest känsliga för denna typ av kostnader beräknas bli föremål för riksdagsbehandling senare i år. Från och med årsskiftet 199192 har genomförts en reform om arbetslivsinriktad rehabilitering. Båda dessa faktorer leder till att omfattningen av det beskrivna problemet ska kunna minska betydligt. De arbetstagare som fortsättningsvis kommer att vara långtidsjukskrivna i stället för att genomgå rehabilitering torde bli betydligt färre än hittills. Och de små företag som avstår från att

försäkring har medvetet tagit risken att i förekomteckna nämnda mande fall råka ut för att långtidssjukskriven arbetstagare en sjukdomsperiod med kort tid arbete som följs avbryter en en av

ny sjukperiod. av en

ändå fortfarande förekomma fall där problemet med Det kan tvåårsfristen leder till att företag drabbas orimligt hårt. avbrott av exempel gälla företag är obetydligt större än de, Det kan till som den nämnda försäkringen och har arbetssom kan teckna som olika skäl inte kan bli föremål för rehabilitering. tagare som av tvåårsfristen leda till Då kan fortfarande ett kort avbrott av en ekonomisk belastning för företaget. Vi att det är rimligt hård anser i lagen förs in regel stadgar att tvåårsfristen inte att det en som avbrottet är alltför kort. Vi föreslår därför att en påbryts om tvåårsfrist avbryts först avbrottet är längre än 14 dagar börjad om följd. Lagtexten kan då formuleras enligt följande i en

anledning i första stycket 1 varit Har arbetstagare av som anges frånvarande från arbetet längre avbrott i frånvaron än fjorton utan i följd under två hela intjänandedn grundar därefter dagar en infallande dag frånvaroperioden inte rätt till semesterlön. av

Vårt förslag innebär således fortfarande att frånvaro av det slag

alltid semesterlönegrundande under minst två som nu diskuteras är hela intjänandeår i omfattning som för närvarande. Men samma inte längre förlänga tiden för semesterlönegnmdande det ska att frånvaro därutöver att arbeta endast någon dag. genom

14. SPECIALMOTIVERING

Lag om arbetstid och semester

l Kap. Inledande bestämmelser

l §

Paragrafen klargör att lagen innehåller regler arbetstid och

om om rätt till semesterförmåner för arbetstagare.

I andra stycket uppräknas semesterförmånema. De angivna förmånema är desamma som i l § semesterlagen. Till följd vårt av förslags uppbyggnad har förmånema dock delvis en annan innebörd vilket kommer att framgå i det följande.

2§

Bestämmelsen motsvarar 2 § i arbetstidslagen men är anpassad till den formella indelningen av vårt lagförslag. Sista stycket i 2 § arbetstidslagen är dock flyttat till 11 kap. 5

3§

Bestämmelsen är till för att göra tydligt att frågor arbetstid är om en del av arbetsmiljön. Genom denna paragraf betonas att arbetsmiljölagens regler är tillämpliga på frågor arbetstider och om arbetstidsförläggning.

I andra stycket erinras om att det i arbetsmiljölagen finns ytterligare bestämmelser om arbetstid för minderåriga. Denna bestämmelse överensstämmer i sak med 1 § andra stycket i arbetstidslagen.

4§

Paragrafen riktar en uppmaning till parterna att vid tillämpningen av lagen sträva efter jämställdhet i arbetslivet i arbetstids- och semesterhänseende.

Lagförslaget ger parterna stora möjligheter att anpassa arbetstiden efter individens önskemål och produktionens krav. Det kan ge stora fördelar ur jämställdhetssynpunkt om arbetstiden kan anpassas till exempelvis småbamsföräldrars förutsättningar. Men det kan också finnas risker förknippade med flexibiliteten om arbetstiden eller semestern förläggs ett sådant sätt att den inte passar till exempel småbarnsföräldrar.

I jämställdhetslagens 5 § finns en regel som stadgar att arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Vår bestämmelse riktar sig både till parter och arbetstagare och den avser även jämställdhetsaspekter för andra än föräldrar. Den utgör därför ett komplement till 5 § jämställdhetslagen.

Avsikten med paragrafen är också att göra läsaren av denna lagtext uppmärksam att även jämställdhetslagen ska studeras när frågor om arbetstider behandlas.

5 §

Paragrafen innehåller regler om vilket sätt lagen är dispositiv.

Den nuvarande arbetstidslagen är helt dispositiv. Det är möjligt att genom kollektivavtal göra undantag från den lagens tillämpning i dess helhet. Alternativt får det träffas avvikelseavtal från ett antal

paragrafer. Denna dispositivitet i arbetstidslagen är uppräknade central nivå. Avtalet ska slutet av eller godkänt av lagd vara arbetstagarorganisation. Utöver denna centrala dispositivitet central får det göras lokala avvikelser i vissa angivna fall.

med den lagen är att inflytandet över arbets- Ett av syftena nya förläggning och användning ska ligga så tidens och semestems berörs reglerna är möjligt och rimligt. nära dem som av som måste lagen innehålla stora möjligheter för de lokala Därför träffa överenskommelser arbetstid och semester parterna att om de lokala förhållandena. Arbetstids- och semestersom passar tillhör dock arbetsmarknadens skyddslagstiftning och lagstiftningen är i vissa delar dessutom konventionsbunden.

första stycke har det angivits att genom kollektivl paragrafens får undantag eller avvikelse göras från 9 och 10 avtal kap. Dessa kapitel motsvarar arbetstidslagen.

innehåller till skillnad från arbetstidslagen inget krav Vän förslag kollektivavtal ska träffade central nivå eller vara att vara central arbetstagarorganisation. Det finns dock inget godkända av hinder mot att de centrala parterna i kollektivavtal sätter egna vilka regler ska dispositiva för de lokala gränser för som vara inom vilka lokala avtal får träffas eller att det parterna eller ramar möjlighet till centrala förhandlingar vid lokal ska finnas en att oenighet.

Paragrafens andra stycke reglerar dispositiviteten vad gäller frågor Avtal innebär att arbetstagarens rättigheter om semester. som enligt lagens och ll kap. upphävs eller inskränks är ogiltigt såvida inte framgår lagen. Därefter uppräknas annat av vilka paragrafer är dispositiva. Även här får de lokala partersom träffa avtal avviker från lagen. Inte heller i denna del na som

finns det några hinder mot att de centrala parterna i kollektivavtal eller för de lokala utrymme drar upp riktlinjer gränser parternas träffa avtal eller möjlighet till att kunna gå till central förhandatt ling vid lokal oenighet.

2 kap. 15 § i lagförslaget upplyser om att det finns en bestämmelse arbetstid i 3 kap. 14 För att inga oklarheter ska om uppstå ska det framhållas att den valda konstruktionen inte medför att 3 kap. 14 § är dispositiv.

Sista stycket i paragrafen motsvarar regler med samma innebörd i 3 § arbetstidslagen och 2 § semesterlagen.

I arbetstidslagen finns regler är sådana att de inte kan avtalas som enligt 3 § i den lagen kan göras från bort även om undantag lagen i dess helhet. Detta gäller till exempel 4 § som stadgar att regeringen får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret. Det nämnda förhållandet ska inte ändras genom vårt förslag.

2 Kap. Arbetstid

1 §

Den högsta ordinarie arbetstiden per arbetsår ska vara 2007 tim- I årsarbetstiden ingår även semesterledigheten. Årsarbetstidsmar. måttet motsvarar i princip 40 timmar per vecka i genomsnitt under året hänsyn har tagits till lördagar, söndagar, arbetsfria helger om och liknande dagar. Beroende hur fasta helger ligger under olika år så varierar arbetstiden mellan olika år, om den slås ut på årets alla veckor.

Årsarbetstiden består arbetstid och semesterledighet. Det beav tyder att årsarbetstiden alltid inkluderar den semesterledighet som arbetstagaren är berättigad till.

Arbetsåret ska vara mellan den l april ett år och den 31 mars påföljande år. Perioden är vald för att den ska sammanfalla med perioderna för intjänandeår och semesterår enligt semesteneglema.

Bestämmelsen är dispositiv och genom kollektivavtal kan man avvika från både arbetstidsmått och periodens placering över året. Kortare arbetstidsmått än vad som följer av paragrafen står inte i strid med bestämmelsen och kan således överenskommas även i annan ordning än genom kollektivavtal.

2§

Denna paragraf stadgar att årsarbetstiden enligt 2 kap. 1 § ska förläggas enligt 2 kap. 3 15 §§. Som framgår av de följande paragrafema gäller delvis olika materiella regler beroende på om kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvilllcor gäller eller brukar gälla för arbetsplatsen eller ej.

Arbetsplats där kollektivavtal gäller

3 §

Bestämmelsen syftar till att avgöra vid vilka arbetsplatser som de friare reglerna om arbetstidsförläggning enligt 2 kap. 4 och 5 §§ ska tillämpas.

Uttrycket kollektivavtal om löner och allmänna anställnings-

villkor har samma innebörd som i 32 § medbestämmandelagen och tar sikte till exempel lönekollektivavtal och kollektivavtal

olika typer anställningsvillkor. Även det faller sig om av om naturligt också frågor arbetstider regleras i kollektivavtal i att om om allmänna anställningsvillkor är det inte en nödvändighet för att bestämmelsen ska bli tillämplig.

Det avsedda kollektivavtalet kan vara dels ett centralt kollektivavtal som arbetsgivarorganisation slutit och som binder arbetsgivare som är medlem i organisationen, dels ett kollektivavtal som slutits direkt av arbetsgivaren.

Bestämmelsen innebär att de friare reglerna om arbetstidens förläggning också ska gälla under tillfälligt avtalslöst tillstånd. Vad som avses med tillfälligt avtalslöst tillstånd har prövats av arbetsdomstolen i några mål. Den praxis som därvid utvecklats ska gälla även den här bestämmelsen. Det betyder bland annat att om kollektivavtalspartemas avsikt är att träffa nytt avtal som ersättning för ett avtal som slutat gälla så skall reglerna i 2 kap. 3 5 - §§ fortsätta att vara tillämpliga trots att kollektivavtal saknas.

4§

Paragrafen visar att lagstiftaren anser att de lokala parterna i regel ska träffa kollektivavtal om arbetstidens förläggning. Ett sådant kollektivavtal kan till exempel reglera hur arbetstidens förläggning ska fastställas rent formellt, vilket inflytande individen ska ha, om begränsningsperioder kortare än året för den ordinarie arbetstiden ska tillämpas samt bestämma gränsdragningen mellan ordinarie arbetstid och övertid. Bestämmelsen utgör inget hinder mot att det i centrala kollektivavtal finns regler som gäller för bransch eller avtalsområde och som därmed blir styrande för de lokala parterna när de inom ramen för det centrala avtalet sin tur ska träffa lokala l kollektivavtal.

Eftersom ett lagens syften är att arbetstagaren ston inav ge flytande över den egna arbetstidens förläggning har det i paragrafen tagits in uppmaning att parterna, när de träffar en om kollektivavtal arbetstidens förläggning bör eftersträva att arom betstagaren möjlighet att själv påverka förläggningen av sin ges arbetstid.

Lagen innehåller inga materiella regler till exempel veckovila, om nattvila eller maximal arbetstid per vecka som begränsar hur arbetstiden får förläggas vid arbetsplatser där det finns eller brukar finnas kollektivavtal löner och allmänna anställningsvillkor. om Det ska dock understrykas att den valda tekniken inte innebär att det är fritt att förlägga arbetstid hur helst. Parterna anförtros som för god förläggning arbetstid. Skulle arbetstid ett ansvar en av förläggas ett sätt inte är godtagbart i fysiskt och psykiskt som avseende kan ingripanden ske med stöd av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagens 2 kap. l § stadgar att arbetsförhållanden ska till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt anpassas avseende. Enligt lagtexten ska därvid även arbetstider beaktas. För att tydliggöra sambandet med arbetstidslagen och för att markera att arbetstidsfrågor faller in under arbetsmiljölagen har det i l kap. 3 § gjorts erinran att arbetstiden är en del av arbetsmiljön. en om Utformningen av 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen innebär att Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen med stöd av lagen kan ställa krav vad gäller arbetsmiljöaspekter arbetstidens förläggning. Detta kan ske i form av generella föreskrifter eller i det enskilda föreläggande och förbud prop. l99091140 fallet genom sid. 35.

Även jämställdhetslagen innehåller regler som kan bli aktuella att tillämpa om arbetstid förläggs ett sätt som inte är godtagbart ur jämställdhetssynpunkt. Se särskilt 4 och 5 §§ jämställdhetslagen.

5§

till 2 kap. 4 § är lagens huvud- Som framgår av kommentaren

arbetsplatser där det finns kollektivavtal om regel, att det vid

anställningsvillkor, bör träffas kollektivavtal löner och allmänna

förläggning mellan de parter som avses i arbetstidens om

uppstå situationer där det av någon 2 kap. 4 Det kan dock

inte går få till stånd ett kollektivanledning vid något tillfälle att

förläggning. Paragrafen reglerar den situaarbetstidens avtal om

arbetsgivaren, inom för vad antionen. Det är då som ramen

ensidigt fastställer arbetstidens förställningsavtalet medger,

läggning. Arbetsgivaren måste dock underrätta arbetstagarna om

två veckor i förväg. Denna tidsfrist förläggning senast beslut om

i den nuvarande arbetstidslagens 12 På är densamma som

paragrafen finns också utrymme att lämna samma sätt som i den

arbetstidens förläggning verksamhetens meddelande om senare om

har kunnat förutses anledning till art eller händelse som inte ger

det.

lagens syften är att arbetstagaren större in- Eftersom ett av ge

arbetstidens förläggning, har det i denna paragraf flytande över

arbetsgivaren ska arbetstagaren möjligtagits en regel om att ge

själv påverka sin arbetstid. Med den valda formuleringen het att

arbetsgivaren så långt möjligt ska tillgodose arbetsavses att

Givetvis kan det förhålla sig så att det inte går tagarens önskemål.

tillgodose arbetstagarens önskemål med hänsyn till produkatt

Arbetsgivaren ska i sådana fall kunna motivera ett tionens krav.

med det skälet. Det är inte godtagbart att arbetsgivaren avslag

prövning avslår arbetstagarens önskemål. utan

gäller arbetstidsförläggning fastställs enligt 2 Liksom när det som

så innebär kopplingen till arbetsmiljölagen att arbetstid kap. 4 §

inte är godtagbart. Arbetsinte får förläggas ett sätt som

arbetstidsförläggning gäller även arbetstid miljölagens regler om

är uttalat under 2 är förlagd enligt denna paragraf. Det som som således även denna paragraf. kap. 4 § i det avseendet gäller

där kollektivavtal inte gäller Arbetsplats

6 §

avsnitt reglerar vad inledningen till det som Denna paragraf är

det saknas kollektivavtal om ska gälla vid arbetsplatser där som anställningsvillkor. Beträffande vad som menas löner och allmänna

allmänna anställningsvillkor med kollektivavtal om löner och

till 2 kap. 3 hänvisas till kommentaren

vad händer när ett kolavsnitt 12.3 har vi berört frågan som I

anställningsvillkor löper ut. lektivavtal löner och allmänna om så att det rör sig om framgår där torde det vanligen vara Som

Vid tidpunkt då det kan konstatillfälligt avtalslöst tillstånd. en

inte kommer att ersättas av ett nytt att det gamla avtalet teras tillståndet blir bestående är det kollektivavtal det avtalslösa utan

6 ll §§ ska tillämpas. reglerna i 2 kap. som -

7§

arbetstagarna ökat inflytande över lagens syften är att ge Ett av

förläggning. Vid arbetsplatser som saknar den egna arbetstidens

anställningsvillkor, är det kollektivavtal löner och allmänna om iakttagande förutsättningarna i 2 dock arbetsgivaren som med av

arbetstidens förläggning. För att kap. 7 14 §§ beslutar om bli beaktade har det i bestämmelsen arbetstagarens intressen ska

arbetstidens förläggning angivits arbetsgivaren vid beslut om att

själv påverka sin arbetstid. Med arbetstagaren möjlighet att ska ge

den valda fonnuleringen att arbetsgivaren så långt möjligt avses ska tillgodose arbetstagarens önskemål. Givetvis förhåller det sig så det inte alltid går att tillgodose arbetstagarens önskemål med att hänsyn till produktionens krav. Arbetsgivaren ska i sådana fall kunna motivera ett avslag med det skälet. Det är inte godtagbart att arbetsgivaren utan prövning avslår arbetstagarens önskemål.

8§

Denna bestämmelse stadgar att arbetsgivarens beslut om arbetstidens förläggning ska meddelas arbetstagarna senast två veckor i förväg. Samma sak ska gälla när arbetstidens förläggning ska ändras.

Enligt paragrafens andra stycke får meddelande lämnas kortare tid i förväg verksamhetens art eller händelse som inte har kunnat om anledning till det. Denna lydelse överensstämmer med förutses ger andra meningen i 12 § i arbetstidslagen och innebörden i uttrycket verksamhetens art eller Izändelse som inte har kunnat förutses förändras inte.

9§

Vid arbetsplatser där det saknas kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor är huvudregeln att ordinarie arbetstid får förläggas med högst 40 timmar per vecka. I andra stycket anges att arbetstiden dock får förläggas med högst 40 timmar i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. Till skillnad från arbetstidslagen krävs det inte att detta behövs med hänsyn till arbetets natur eller liknande, även om det faller sig naturligt att det är när det finns behov av att variera arbetstiden som bestämmelsen utnyttjas. Förändringen är gjord för att vidga arbetsgivarens möjligheter att besluta om rimliga variationer i arbetstiden mellan olika veckor.

Det är dock viktigt att erinra bestämmelsen i 2 kap. 7 § som om stadgar att arbetsgivaren ska sträva efter att den enskilde arbetstamöjlighet att påverka sin arbetstid. Det innebär i norgaren ges malfallet beslut arbetstidens förläggning ska vara föreatt ett om mål för någon form dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaav ren.

Det kan finnas fall där det inte går att träffa kollektivavtal. Från arbetsgivarsidan har det framförts att det även i sådana fall måste finnas möjlighet att träffa överenskommelse med arbetstagarna en förlägga arbetstiden ett sätt avviker från första och om att som andra stycket. Det kan även tänkas att det är arbetstagarna som har intresse arbetstidsförläggning än som följer av av en annan huvudregeln. Paragrafens tredje stycke ger därför arbetstagaren en möjlighet att medge arbctstidsförläggning som avviker från en första och andra stycket. Ett sådant medgivande kan återtas. Genom den konstruktionen skapas en möjlighet för arbetsgivaren och arbetstagaren att gemensamt förlägga arbetstid ett sätt som avviker från huvudregeln. Samtidigt skapas det en garanti för att arbetstagaren inte mot sin vilja ska tvingas arbeta ett sätt som avviker från lagens huvudregler. Några formella regler kring hur medgivande ska till finns inte. Det är arbetsgivaren som har ett bevisbördan för att ett medgivande har skett. Det finns inte heller några regler kring hur ett återkallande ska till. Arbetsgivaren måste dock få rimlig tid sig att återgå till en arbetstidsförläggning enligt lagens huvudregler när ett återtagande har skett.

Sista stycket i paragrafen anger hur vecka ska räknas och den bestämmelsen är tagen från 5 § arbetstidslagen.

11 §§ 10 -

13 och 14 §§ arbets- Dessa bestämmelser har samma lydelse som Dock ska det uppmärktidslagen och innebörden är densamma. endast ska tillämpas vid bestämmelserna i vårt förslag sammas att kollektivavtal löner och allmänna arbetsplatser som saknar om anställningsvillkor.

Bestämmelser gäller vid alla arbetsplatser som

14 §§ 12 -

oförändrat 15 17 §§ arbetstidslagen Dessa paragrafer motsvarar har innebörd i vårt förslag. och de samma

15§

till den bestämmelse i 3 kap. 14 § som Denna paragraf hänvisar arbetstid inte får förändras i samband stadgar att förläggning av sådant sätt att arbetstagarens rätt till semester med semester, ett påverkas. Den beskrivna bestämmelsen ett otillbörligt sätt arbetstid. Den har emellertid sådant reglerar egentligen frågor om vi har ansett den bättre höra samband med semesterreglema att skäl till den har placerats i 3 kap. är att hemma där. Ett annat att inte skadeståndssanktionerade. Vi har övriga regler om arbetstid är bestämmelsen ska skadeståndssanktionerad. ansett att vara

3 Kap. Semesterledighet

1 §

andra stycket i semesterlagen. Efter- Bestämmelsen motsvarar 3 § timberäknad semester anger paragrafen

som vårt förslag bygger

att det är enstaka semestertimme och period av ledighet vilken börjar och slutar med semestertimme som anses som semesterledighet. Det innebär att semesterledigheten omfattar hela ledighetsperioden från och med den första till och med den sista semestertimmen. Liksom enligt semesterlagens bestämmelse faller arbetsfri tid före första respektive efter sista semestertimmen, ofta kallad kransledighet, utanför själva semesterledigheten.

2§

Bestämmelsen motsvarar 3 § första stycket semesterlagen. Den förändring är gjord hänger samman med att ett nytt begrepp, som arbetsår, införs. Periodema för semesterår och intjänandeår är dock desamma enligt semesterlagen. Eftersom det är arbetsår som som nämns först i lagtexten, så har det i denna paragraf gjorts en koppling så att med semesterår avses samma period som utgör arbetsår enligt 2 kap. l Det innebär att semesterår även fortsättningsvis ska från och med den l april ett år till och med den vara år. Arbetsåret sammanfaller med den perioden. 31 mars påföljande Intjänandeåret är liksom enligt semesterlagen motsvarande tid närmast före semesteråret.

På många kollektivavtalsområden har det gjorts avsteg från beintjänandeår och semesterår, både vad gäller stämmelsen om perioden och den omständigheten att de inte sammanfaller. Även denna bestämmelse är dispositiv, se l kap. 5 § och kommentaren till den paragrafen.

3 §

Lagen är uppbyggd att det normala årsarbetstidsmåttet för heltid är 2007 timmar per arbetsår. Som redovisats tidigare motdet i princip i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. svarar

27 dagars semesterledighet 216 timmar motsvarar samma sätt

ordinarie arbetstid 40 för den enligt arbetstidslagen har en som

fördelat fem arbetsdagar. 216 timmar timmar helgfri vecka per

förkortning semesterledighetens är varken förlängning eller av en

med den nuvarande semesterlagens regler. längd jämfört

arbetstidsmått, till exempel i genomsnitt 35 Den som har ett annat

också rätt till 27 dagar semesterletimmar helgfri vecka har per

semesterlagen. 35 timmar arbetstid, om det slås ut dighet enligt

timmar dag. Det innebär att 27 semesfem arbetsdagar blir 7 per

189 timmar. Av det följer terdagar enligt semesterlagen motsvarar

arbetstagaren har rätt till 216 lagen enbart skulle stadga att att om

så skulle den har ett kortare årstimmar semesterledighet som

få längre semesterledighet än vad arbetstidsmått än 2007 timmar

Det är inte avsikten. Därför måste gäller enligt semesterlagen. som

regel hur mycket semesterledighet i timmar det finnas en om

berättigad till när arbetstidsmåttet avviker från arbetstagaren är

innebär årsarbetstiden i den aktuella 2007 timmar. Regeln att

2007 och kvoten multipliceras med anställningen divideras med

semesterledigheten i timmar i relation till 216. Därigenom ställs

omfattning. Ett exempel ska få belysa detta. En årsarbetstidens

och har årsarbetstidsmått 1003 arbetstagare arbetar halvtid ett

2007 timmar och semesterledighetimmar per år, heltidsmåttet är

timmar. Arbetstagarens semesterledigtens längd för heltid är 216

het i timmar räknas fram enligt följande

1003 2007 216 107,95

paragrafen ska brutet tal avrundas uppåt. Arbets- Som framgår av

berättigad till 108 timmar semesterledighet, tagaren blir sålunda

vilket motsvarar 27 semesterdagar.

till det avvikande arbetsoavsett om orsaken Regeln ska tillämpas

arbetstiden annat skäl deltid eller förkortning av av tidsmåttet är

Skiftarbete, nattarbete eller vanligt förekommande vid vilket är

liknande.

under arbetsåret måste det

ändrar sysselsättningsgrad

För den som

arbetstagarens sysselsättningsgrader

samrnanvägning av göras en arbetar heltid 100 % olika delar året. För den som under av övergår till halvtid 50 % halvan året och som under första av

beräknas enligt följande semesterledighetens längd kan

har arbetat heltid, 12 månader som arbetstagaren För de 6 av årets

beräknat enligt 216 rätt till semesterledighet har arbetstagaren

216 6 12 108 timmar. timmar för hela året,

har arbetat halvtid, har den del året som arbetstagaren För av

till hälften 216 timmar, arbetstagaren rätt av

6 12 50 % 54 timmar. 216

således 162 timmar. Försammanlagda årssemestem blir Den

arbetstagarens genomsnittliga

kan även uttryckas så att hållandet

varit 75 %. 75 % av den

sysselsättningsgrad under året har

den heltidsarbetande är semesterledighet i timmar som tillkommer

216 75 % 162. 162 timmar, x

vård barn eller sjukdom är Tjänstledighet, till exempel för av

och påverkar således inte

givetvis inte ändrad sysselsättningsgrad,

till semesterledighet. rätten

sista stycket från 5 § sist i denna paragraf placerat Vi har

det finns regler i lagen om semesterlagen erinrar om att som

med radiologiskt arbete. förlängd semester för vissa arbetstagare

det parterna ska ha dispositiv. Avsikten med är att Paragrafen är

beräkna semesterledighet. möjlighet finna egna lämpliga sätt att att till exempel förkortning tillåtet att träffa avtal om Det är dock inte

avtal skulle inskränka semesterledighetens längd. Ett sådant av därmed ogiltigt enligt 1 enligt lagen och vara arbetstagarens rätt

ogiltigt i den mån det innebär 5 § stadgar att avtal är kap. som enligt bland annat 3 kap. upphävs arbetstagarens rättigheter att

eller inskränks.

4§

är anpassad till 5 § i semesterlagen men Bestämmelsen motsvarar

40 timmar motsvarar fem semestertimberäknad semesterledighet.

årsarbetstidsmått. För för den har 2007 timmar som dagar som årsarbetstidsmått skall det göras en beräkden som har ett annat

beskrivits i kommentaren till 3 ning enligt samma princip som

årsarbetstiden i den aktuella anställkap. 3 Det betyder att

skall multipliceras med divideras med 2007 och kvoten ningen ska

och har ett årsarbetstidshar halvtidsanställning 40. Den som en

sin semesterledighet enligt denna paramått 1003 timmar får

fastställd enligt följande exempel. graf

1003 2007 40 19,99

uppåt. Arbetstagaren blir paragrafen ska brutet tal avrundas Enligt

berättigad till 20 timmars semesterledighet. således

från semesterlagen. Sista

Övriga regler i paragrafen är direkt tagna

erinrar att det finns bestämstycket i 5 § semesterlagen, som om

för vissa arbetstagare med melser i lagen förlängd semester om hör hemma i 3 kap. 3 radiologiskt arbete, anser vi dock bättre

därför placerat den regeln där. Vi har

Paragrafen dispositiv anledning som föregående är av samma paragraf det. Nämligen att parterna ska ha möjlighet att finna är lämpliga sätt att beräkna semesterledighet. egna

5§

bestämmelse motsvarar utan förändring 6 § i semesterlagen. Denna

6§

Bestämmelsen 7 § i semesterlagen är anpassad till motsvarar men timberäknad semesterledighet.

En teknisk nyhet är först måste räkna fram hur mycket att man semesterledighet i timmar arbetstagaren är berättigad till enligt 3 kap. 3 Därefter räknas den betalda semesterledigheten fram anställningstiden under intjänandeåret sätts relation till genom att hela intjänandeåret. Den betalda semesterledigheten ska utgöra så del semesterledigheten svarar mot den del av instor av som tjänandeåret arbetstagaren har haft anställning hos arbetssom givaren.

Orsaken till att regeln måste anpassas är att antalet semesteri vårt förslag är beroende hur stort årsarbetstidsmâtt timmar av arbetstagaren har.

Följande exempel visar hur regeln ska tillämpas. En arbetstagare anställs den l augusti under intjänandeåret en anställning där årsarbetstiden är 2007 timmar. l den anställningen har arbetsrätt till 216 timmar semesterledighet. Arbetstagaren har tagaren haft anställning under 243 intjänandeårets 365 dagar. Arbetsav

blir under semesteråret berättigad till 144 timmar betald tagaren semesterledighet enligt följande uppställning.

243 365 216 143,139 avrundas till 144

enligt i stället har anställning på halvtid Om arbetstagaren ovan en hela semesterledigheten i timmar räknas fram enligt 3 skall först kap. 3 Arbetstagaren har rätt till 108 timmar semesterledighet enligt följande.

1003 2007 216 107,95 avrundas till 108

Därefter kan motsvarande beräkning göras enligt den första uppställningen Arbetstagarens betalda semesterledighet blir då ovan. 72 timmar.

243 365 108 71,90 avrundas till 72

I övrigt innehåller bestämmelsen inga nyheter jämfört med 7 § i semesterlagen.

7§

Bestämmelsen talar att det är timmar, utgör ordinarie om som arbetstid från vilka arbetstagaren är ledig, som räknas som semestertimme. Det betyder att semesterlediga timmar ska räknas semesterledighet oberoende de ligger vardag, lördag som av om eller söndag samt att arbetsfri tid inte ska räknas som semesterledighet.

Regeln i den nuvarande semesterlagen, som stadgar att arbetsarbetar lördag ocheller söndag vid ledighet som tagare som

till ledighet motsvarande tid omfattar minst fem dagar har rätt

semesterledigheten, har bibehållits. under

kransledigheten, semesterlagens regel om att Den så kallade

ocheller söndag har rätt till arbetstagare som arbetar lördag

veckoslut omedelbart före eller efter ledighet motsvarande tid av

omfattar minst fem dagar, har semesterledigheten om ledigheten

till timberäknad semesterledighet. bibehållits men har anpassats

regel, berättigar till motsvarande Samma sak gäller den som

semesterledigheten om ledigheten ledighet både före och efter

19 dagar. Dock har anpassning av sättet att omfattar minst en

varit nödvändig enligt följande. räkna kvalifikationsperioden

fem respektive 19 dagar kan, Semesterlagens perioder om

respektive sista dagen under perioden beroende när under första

så kort drygt tre respektive själva arbetspasset ligger, vara som

räknar från och med ledighetens första drygt 17 dygn, om man

sista timme här bortses från vilka timme till och med ledighetens

kollektivavtal hur semesterdagar kan finnas i olika om regler som

dygnsgränsen. Att perioden ändå beräknas om arbetspass går över

respektive 19 dagar lång beror till exempel att om blir fem

är semesterledig, börjar kl arbetspasset från vilket arbetstagaren

i perioden. När semesterledighet 23.00, räknas hela den dagen

uppstår inte effekt. Semesterledigheten ska räknas i timmar samma

timmen skulle ha arbetats. börjar med den första som annars

måste därför grunda sig ett annat mått än Periodberäkningen

Med dygn 24-timmarsperiod. dag. Ett lämpligt mått är dygn. avses

med den första och till och med Perioden ska beräknas från och

ingår i semesterledigheten. För att inte den sista timmen som

kransledighetsrätt i realiteten ska bli perioden kvalificerar till som

semesterlagen, måste den därför längre än vad som gäller enligt

l7 dygn lång och beräknas angivet sätt. fyra respektive vara

Semesterledighetens förläggning

8 §

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak semesterlagens 10 Det somr är nytt är tredje och fjärde stycket. Dessa stycken kommenteras här.

Enligt bestämmelsen bör arbetstagarens önskemål om annan semester än den så kallade huvudsemestem beaktas. Denna regel ersätter semesterlagens regel som föreskriver att arbetsgivaren beträffande denna del av semestern ska samråda med arbetstagaren, om förhandling med arbetstagarens organisation icke har ägt rum. Genom den nya lydelsen har markerats att arbetstagaren ska ha ett större inflytande över denna del av semestems förläggning. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till och om möjligt beakta arbetstagarens önskemål om förläggning. Det måste dock accepteras att det kan finnas skäl att inte bevilja arbetstagarens önskemål. Det kan vara fråga om att produktionen störs ett icke godtagbart sätt eller liknande. Regeln är därför så utformad att det är arbetsgivaren som ytterst bestämmer om förläggningen om det inte har träffats ett avtal enligt bestämmelsens första stycke som reglerar frågan något annat sätt. Bestämmelsen är en så kallad arbetsgivarventil, vilket innebär att det inte går att föra talan vid till exempel arbetsdomstolen på den grunden att arbetsgivaren borde ha beslutat på ett annat sätt. Däremot går det att föra talan den grunden att arbetsgivaren överhuvudtaget inte har tillämpat bestämmelsen.

Om det är arbetsgivaren som beslutar om semesterledighetens förläggning så får ledigheten inte förläggas annat sätt än som ledighet från hela arbetspass. Anledningen till den regeln är att förhindra att semesterledighet mot arbetstagarens vilja förläggs

med till exempel timme dag tills den är förbrukad. Det är en per endast arbetstagaren ska få avgöra semesterledighet ska som om traditionell semesterledighet.. Även användas på annat sätt än som arbetsgivaren förlägger semesterledigheten kan det om det är som bli kvar några enstaka timmar inte räcker till ett helt dock som ledigt arbetspass. Sådana timmar får läggas ut av arbetsgivaren de inte räcker till ett helt arbetspass såvida inte arbetsäven om utnyttjar sin rätt enligt 3 kap. 15, 16 eller 18 §§ att spara tagaren eller avstå ledigheten. Arbetsgivaren är skyldig att tillse att all semesterledighet inte eller avstås läggs ut under som sparas semesteråret.

9§

Denna bestämmelse utan saklig förändring ll § i motsvarar semesterlagen.

l0§

Paragrafen reglerar den så kallade huvudsemestem. 160 timmar fyra veckor för den har en arbetstid åtta timmar motsvarar som dag fem dagar i veckan. per

Under vissa omständigheter räcker dock inte 160 timmar till fyra veckors ledighet. Det kan fallet om arbetstiden under den vara period när arbetstagaren ska få semesterledighet är högre än den genomsnittliga arbetstiden under hela året. Då kommer det att för fyra veckors ledighet. Å andra sidan mer än 160 timmar kan det arbetstagaren i sådant fall har färre timmar att sägas att arbeta under den övriga delen av året. Summan av arbetade timmar och semesterledighet blir nämligen alltid densamma under året. Eftersom arbetad tid och semesterledighet blir summan av densamma bör det att komma överens för den händelse om -

160 timmar inte räcker till fyra veckors ledighet att inte räkna tid från det antal semestertimmar arbetstagaren har rätt till av mer 160 timmar. Om till exempel arbetstagaren enligt schema än skulle ha arbetat 170 timmar under den tiden så blir konsekvensen sådan överenskommelse att de tio överskjutande timmarna av en arbetstid under arbetsåret i övrigt. Arbetsgivaren får läggas ut som torde inte ha något allmänt intresse av att styra semesterförläggningen till period med hög arbetstid eller lägga ut längre en då semesterledighet kommer arbetstid under en period att tas ut eftersom arbetstagaren i så fall får mera ledighet att ta ut vid tid. Det borde därför möjligt att planera arbetet så att annan vara

160 timmar alltid räcker till fyra veckors ledighet. Det finns dock

verksamhet där behovet arbete är störst under sommarmånaderav och där det utbildningsskäl med mera inte går att ta in na av vikarier. Vid sådan verksamhet är det parterna som får finna ett sätt att förlägga huvudsemestem så att det räcker till fyra veckors ledighet. Det är därvid inte givet att semesterledigheten ska läggas ut under juni till och med augusti.

Paragrafen drar också upp gränsen för vilken del av semesterledigheten får användas ett flexibelt sätt. Detta utvecklas i som kommentaren till 3 kap. ll

Som framgått tidigare står semesterledighetens längd i timmar i relation till vilket årsarbetstidsmått man har. På samma sätt som antalet semestertimmar räknas fram ska timmar som ska läggas ut ledighet från hela arbetspass räknas fram. Det egna årssom arbetstidsmåttet divideras med 2007 och kvoten multipliceras med 160. Om det uppstår ett brutet tal ska det avrundas till närmast högre hela tal. Ett exempel ska illustrera hur det ska göras.

årsarbetstid på 1500 timmar. Beräkningen En arbetstagare har en

ställs då enligt följande upp

2007 160 119,58 avrundas till 120 timmar 1500

övrigt innehåller paragrafen bestämmelse om att semester- I en

till tid även utan stöd period enligt paragrafen får förläggas annan

skäl föranleder det. Den bestämmelsen är avtal om särskilda av

från 12 § semesterlagen och den ska tillämpas oförändrat tagen

sätt som tidigare. samma

dispositiv. Avsikten med det är att parterna ska ha Paragrafen är

lämpliga sätt att beräkna semesterledighet möjlighet att finna egna

Det dock inte tillåtet att träffa jämför 3 och 4 §§ i detta kap. är

förkortning den del semesterledigheten till exempel av avtal om av

från hela arbetspass. Ett sådant avtal ska tas ut som ledighet som

rätt enligt lagen och därmed vara skulle inskränka arbetstagarens

5 § stadgar att avtal är ogiltigt i den ogiltigt enligt l kap. som

rättigheter enligt bland annat 3 mån det innebär att arbetstagarens

kap. upphävs eller inskränks.

l1§

följer semesterledighet än den som Av denna paragraf att arman

§ får användas för ledighet, avstås eller sparas avses i 3 kap. 10

semesterår. Om hur ledigheten får sparas och hur till ett senare

andra paragrafer. Hur den avsedda den får avstås finns regler i nu

förläggas är inte begränsat. Det betyder att ledigheten ska

förläggas ledighet från hela arbetspass, semesterledighet kan som

arbetsdagen under viss period av året, som som avkortning av

avkortning viss eller vissa dagar i veckan eller som regelbunden

timme när behov uppkommer. Det är avsikten att ledighet enstaka

mån ska kunna bestämma vilket arbetstagaren själv i möjligaste

sätt denna del ledigheten ska användas. Om den nu avsedda av semesterledigheten ändå läggs ut av arbetsgivaren får den endast läggas ut i den form som regleras i 3 kap. 8 det vill säga i princip som ledighet från hela arbetspass.

Av bestämmelserna i lagförslaget följer att även obetald ledighet kan Detta är nyhet jämfört med semesterlagen som sparas. en endast medger att betald ledighet får sparas. En anledning till regelns utfomming i denna del är att det ger arbetstagare, som fullgör offentliga uppdrag som inte är semesterlönegrundande, en möjlighet att spara i samma omfattning som övriga arbetstagare. En kategori som detta har betydelse för är de arbetstagare annan nyligen tillträtt en anställning. Under intjänandeåret kan de som enligt förslaget semesterledighet som inte är förenad med spara lön såvida villkoren i 3 kap. 5 § är uppfyllda.

12 13 §§ -

Dessa bestämmelser motsvarar 14 15 §§ i semesterlagen. Den enda ändringen som är gjord är att hänvisningar till andra paragrafer anpassats.

l4§

Orsaken till att denna regel behövs är att semesterledighetens längd i timmar står i relation till årsarbetstiden. Därmed kan det också uppstå situationer då semesterledigheten i timmar inte räcker till den längd ledigheten, som ska gälla om arbetstiden förändras i samband med att semesterledighet tas ut. Bestämmelsen är till för att bland andra deltidsanställda, som till exempel arbetar fyra timmar varje dag fem dagar i veckan och som tar 80 timmar semesterledighet, för att få fyra veckor semesterledighet, inte ska få sin arbetstid förändrad till något annat högre timantal

semesterledigheten. Utan denna regel finns dag i samband med per i timmar inte räcker till så lång det risk att semesterledigheten en

huvudsemestem är avsedd. ledighetsperiod för som

till arbetsgivaren och ska tillämpas även Bestämmelsen riktar sig

initiativ till en förändring av det är arbetstagaren som tar om det finns risk för arbetstiden. Anledningen till det är att armars

avstår från ledighet mot pengar i en att arbetstagare i realiteten

Därmed skulle rekreationssyftet utsträckning inte är tillåten. som

semesterledigheten kunna sättas ur spel. Ett system som med

förändring arbetstiden i samband med uttag av medgav en av

ifrågasättas med hänsyn till semesterledighet skulle också kunna

konventionsåtaganden. Vad med otillbörlig Sveriges som avses

rättstillämpningen utifrån påverkan i bestämmelsen får avgöras av

Det innebär att inte varje förändden princip här redovisats. som

samband med semesterledighet otillbörligt arbetstiden i ring av

påverkar semesterledigheten.

Avstående semesterledighet av

15 §

4 § tredje stycket och 8 § i semester- Bestämmelsen motsvarar

timberäknad semesterledighet. Obetald anpassad till lagen men är

får således alltid avstås. semester

l6§

bestämmelse reglerar vilket sätt som betald semester- Denna

Bestämmelsen med vissa förändledighet får avstås. motsvarar

1990631 avvikelser från vissa ringar reglerna i lagen om

Som framgår paragrafen är det bestämmelser i semesterlagen. av

i 3 kap. ll § får avstås. Det semesterledighet som avses som

betyder att den så kallade huvudsemestem inte får avstås. I övrigt följer det 3 kap. ll § att det är arbetstagaren som får avgöra av ledigheten ska avstås eller inte. En förutsättning är att avom ståendet görs i skriftlig form och att det görs i god tid. Skriftlighetskravet är inte en förutsättning för överenskommelsens giltighet utan endast en formföreskrift. Syftet med kravet på att avståendet ska ske i god tid är att arbetsgivaren ska kunna planera verksamheten. Det torde i allmänhet vara lättare att planera för ett avstående av semester än för ett uttag av ledighet. Det är dock inte alltid så. Det kan till exempel finnas fall där en arbetsgivare har haft anledning att räkna med att en arbetstagare kommer att ta ut semesterledighet vid en viss tidpunkt. Vad som menas med god tid kan därför variera beroende omständigheterna i det enskilda fallet. En sista tidpunkt för meddelande om avstående, är dock utsatt i lagen, den l oktober under semesteråret.

Som framgår är arbetsgivaren också skyldig att underrätta den lokala fackliga organisationen om att arbetstagaren har avstått från semesterledighet. Det är inte något krav att underrättelsen sker innan avståendet görs.

Enligt bestämmelsen ska arbetsgivaren till arbetstagaren betala ut semesterlön för den semesterledighet som avståtts senast inom en månad efter att arbetsgivaren har fått besked om avståendet.

17 §

Bestämmelsen motsvarar 13 § i semesterlagen.

Sparande av semester

18 §

18 § i semesterlagen. Det som avviker är Bestämmelsen ersätter bestämmelse inte innehåller någon begränsning av hur att denna semesterledighet får Däremot är det samma sätt länge sparas. semesterlagen endast semester utöver huvudsemestem som enligt Till följd att semesterledighet beräknas som får sparas. av lagförslag har regeln fått annan teknisk annat sätt i detta en bestämmelsen är det i 3 kap. 11. § utformning. Som framgår av regleras vilken semesterledighet som får sparas. som det

19§

styckena semesterlagens 19 § första Första och tredje motsvarar förändring innehållet och bestämmelserna där stycke utan saklig av sätt hittills vad gäller uttag av ska tillämpas samma som i den form varit möjlig enligt semesterlagen. semesterledighet som

emellertid även sparad semesterledighet ska Lagen medger att avkortning arbetsdagen. Om arbetstagaren till kunna tas ut som av period avkorta arbetsdagen med två exempel önskar, att under en dag, så skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om timmar per innan första dagen med avkortning indet senast två månader träffar.

nyhet och måste läsas tillsammans med 3 Andra stycket är en Enligt den bestämmelsen har arbetstagaren en kap. 21 senare få sparad semesterledighet och hela semesterabsolut rätt att ut semesteråret i följd den sparade ledigheten ledigheten för en om 40 timmar. Det är då rimligt att arbetsgivaren får uppgår till minst planera för lång semesterledighetsperiod som god tid sig att en

Detta talar för att underrättelsetiden arbetsgivaren måste acceptera. förhållandevis lång. Samtidigt gäller det att finna en bör vara så lång den vållar alltför stora svårigheter tidsfrist som inte är att i dennes planering. Sex månader bör kunna räcka för arbetstagaren håll. Enligt bestämmelsen ska således för att planera ömse till arbetsgivaren senast månader i förväg anmäla arbetstagaren sex ledighet enligt 3 kap. 21 § önskas. att

stycket innebär arbetstagare inte godtar arbets- Fjärde att som förläggning semester än huvudsemestem, får givarens av annan den semesterledigheten. Arbetstagaren ska då underrätta spara arbetsgivaren sparandet snarast efter att arbetsgivaren gett om besked förläggning den här avsedda semesterledigheten. om av

Som framgår sista stycket är bestämmelsen dispositiv. Avav vikelse kan ske enskilt avtal eller genom kollektivavtal. genom Till exempel kan underrättelsetiden både förlängas och förkortas. Även formerna för underrättelsen kan regleras närmare i avtal.

20§

Bestämmelsen att utgångspunkten är att arbetstagaren i stor anger utsträckning skall få bestämma hur och när sparad semesterledighet ska Detta gäller både vilket år och vid vilken tid tas ut. ledigheten ska ut. Bestämmelsen medger också under året som tas sparad semesterledighet kan tas ut som avkortning av den att dagliga arbetstiden eller liknande. Arbetstagarens rätt kan dock ovillkorlig. Lagtexten arbetstagarens önskemål inte göras anger att bör beaktas. Det är uttryck används i 3 kap. 8 § samma som avseende förläggning semesterledighet än huvudav annan Med den valda formuleringen har markerats att arbetssemestern. givaren ska hänsyn till och möjligt beakta arbetstagarens ta om önskemål. Liksom när det gäller förläggning av annan semester-

måste det dock godtas att det kan ledighet än huvudsemestem bevilja arbetstagarens önskemål. Det kan vara finnas skäl att inte icke godtagbart sätt eller fråga att produktionen störs ett om utformad så att det ytterst är arbetsliknande. Regeln är därför semesterledigheten kan beviljas. Denna givaren som avgör om så kallad arbetsgivarventil, vilket innebär att bestämmelse är en till exempel arbetsdomstolen den det inte går att föra talan vid arbetsgivaren borde ha beslutat ett annat sätt. grunden att föra talan den grunden att arbetsgivaren Däremot går det att överhuvudtaget inte har tillämpat bestämmelsen.

får arbetsgivaren inte utan arbets- Som framgår av bestämmelsen förlägga sparad ledighet till annan tid än arbetstagarens samtycke Konsekvensen kan då bli att ledigheten sparas tagaren har begärt. eller att arbetstagaren avstår den vidare, tas ut annat sätt sparade ledigheten.

21§

Bestämmelsen Zl § i lagtexten i 1986 års semestermotsvarar SOU 198854. Paragrafen anger att arbetskommittés betänkande semesterledigheten för året och minst 40 tagare som vill få ut hela ovillkorlig rätt att få ut den ledigheten. sparade timmar ska ha en ledighet viss längd är en nödvändig Rätten att få ut sparad av en inte innehåller någon tidsgräns för konsekvens av att lagen Teoretiskt skulle arbetsgivare kunna skjuta sparande. sett en semesterledighet under anställningens hela bestånd uttag av sparad inte denna rätt fanns. om

19 § det dock ett krav att önskemål Som framgår av 3 kap. är sparad semesterledighet denna art framställs i om uttag av av för arbetsgivaren ska kunna planera för det. Det god tid att

inte kan bestämma är den exakta tidpunkten för som arbetstagaren ledigheten. Den del semesterledigheten motsvarar huvudav som ska behandlas enligt 3 kap. 8 Däremot kan resten av semestern ledigheten ligga både före eller efter den period som gäller för årets huvudsemester.

4 Kap. Beräkning av semesterlön

1 §

Bestämmelsen är hämtad från 16 § semesterlagen. De enda ändparagrafhänvisningen år anpassad till vårt förslag ringarna är att andra stycket har delats i två stycken för att 4 kap. samt att upp 3 § ska få en enklare lydelse.

2§

Bestämmelsen motsvarar 17 § semesterlagen. Vi har dock gett andra stycket lydelse. Frånvaro grund av sjukdom ska en ny i fortsättningen semesterlönegrundande under högst två även vara hela intjänandeår. Till skillnad från vad som gäller för närvarande ska mindre avbrott i frånvaron inte bryta tvåårsfristen. Om arbetsåtergår i arbete påbörjar en ny frånvaroperiod inom tagaren men 14 dagar ska tvåårsfristen fortsätta att löpa.

3§

Bestämmelsen motsvarar semesterlagens 22 Till följd av att semesterledighetens längd beräknas på ett annat sätt och att semesterledighetens längd i timmar kan variera beroende sysselsättningsgrad har bestämmelsen fått en annan teknisk utfomming än i semesterlagen. Principema är dock desamma och

inte. Den intjänade semesterlönen någon materiell förändring görs semestertimmar arbetstagaren är fördelas det antal betalda som berättigad till.

den, har ett arbetstidsmått Paragrafen är så utformad att för som timme angivits till 0,06 på 2007 timmar, så har semesterlönen per

% av semesterlönen.

beräknas sätt som tidigare. Procentsatsen Semesterlönen samma 13 % delas med 216. 13 % är hämtat 0,06 fås fram genom att 216 det antal timmar semesterledighet från 4 kap. l § och är i semesterlagens 22 § arbetstagaren är berättigad till. Procentsatsen % delas med 27, vilket 0,48 är framtagen samma sätt. 13 ger

% per semesterdag.

ska räknas fram för den I andra stycket anges hur procentsatsen avviker från 2007 timmar. Ett har ett arbetstidsmått som som bestämmelsen ska tillämpas. En arbetsexempel illustrerar hur semestertimmar i sin anställning. Semestertagare har rätt till 162 lönen för varje semestertimme är då

13 % 162 0.08 %.

semestertimme är således 0,08 % Semesterlönen för varje sparad den under intjänandeåret intjänade lönen. av

4§

har hämtats från 23 § semesterlagen. Endast para- Bestämmelsen grafhänvisningen har ändrats.

5 Kap. Särskilda bestämmelser om semesterlön l 4 §§ - Paragrafema är sakligt oförändrat hämtade från 24 27 §§ semes- terlagen. 4 § har dock fått hänvisning till andra paragrafer anpassade.

6 Kap. Semesterersättning Övergång av företag m.m.

1 4 §§ - Paragrafema är sakligt oförändrade hämtade från 28 31 §§ semesterlagen. 4 § har fått smärre språkliga ändringar som hänger samman med att han bytts ut mot arbetstagare. 7 Kap. Jourtid och övertid Jourtid 1§ Paragrafen är utan ändring hämtad från 6 § arbetstidslagen.

Övertid 2 § Bestämmelsen ersätter 7 § i arbetstidslagen. Definitionen av övertid är densamma som i arbetstidslagen. Till följd av att ordinarie arbetstid beräknas ett annat sätt i vårt förslag fordrar dock bestämmelsen en kommentar. 288

den ordinarie arbetstiden beräknas En nyhet i vårt förslag är att sträcker sig från och med den l april ett år för ett arbetsår som den 31 påföljande år. Detta inverkar på och till och med mars övertiden, i dag beräknas kalenderår. En annan nyhet är som per begränsningsperioder för den ordinarie att lagen inte anger några fördelning över året vid arbetsplatser där det finns arbetstidens Fastställandet den ordinarie arbetstidens förläggkollektivavtal. av uppgift för parterna. Denna förläggning bildar ning blir där en sedan utgångspunkt för övertidsberäkningen.

arbetsplatser saknar kollektivavtal anger lagen däremot Vid som begränsningsperioder för den ordinarie arbetstiden. Här blir i förhållande till arbetstidslagen. En nyhet i skillnaden inte så stor arbetstagaren kan medge annan förläggdetta sammanhang är att övertiden att beräknas med utgångsning. I sådant fall kommer förläggning den ordinarie arbetstiden som följer av punkt i den av medgivandet.

framgår kan ordinarie arbetstid gälla grund av Som annan kollektivavtal, medgivande från arbetstagaren eller dispens av Vidare kan jourtid gälla grund av Arbetarskyddstyrelsen. annan kollektivavtal eller dispens. Denna beskrivning täcker flera olika avvikelse från lagen. Vad först beträffar arbetsplatser som fall av kollektivavtal, kan årsarbetstid gälla antingen grund har annan kollektivavtal eller dispens. Eftersom lagen inte anger hur den av arbetstiden ska fördelas över året blir det inte aktuellt ordinarie avvikelse i detta avseende vare sig kollektivavmed någon genom dispens. Annan jourtid kan däremot gälla grund av tal eller dispens. Vid arbetsplatser saknar kollekkollektivavtal eller som årsarbetstid och andra begränsningsperioder för tivavtal kan annan ordinarie arbetstidens fördelning över året gälla grund av den gäller jourtid. Vid ifrågavarande arbetsplatser dispens. Detsamma

blir avvikelse grund kollektivavtal överhuvudtaget inte av aktuell. Däremot kan som nämnts arbetstagaren medge en annan fördelning den ordinarie arbetstiden över året. Detta kan medav föra utgångspunkt för övertidsberäkning än lagen föreen annan skriver.

3 §

Denna bestämmelse motsvarar 8 § i arbetstidslagen med den förändringen att begränsningsperioden för 200 timmars övertid är ändrad från kalenderår till arbetsår. Arbetsår räknas från och med

den 1 april till och med 31 mars påföljande år se kommentaren

till 2 kap. l §.

4 §

Denna paragraf motsvarar oförändrat 9 § arbetstidslagen.

Anteckningar om jourtid och övertid

5 §

Bestämmelsen motsvarar 11 § arbetstidslagen med den förändringen att uttrycket mertid är borttaget eftersom vi har föreslagit att det begreppet ska utmönstras ur lagen.

8 Kap. Dispens av Arbetarskyddstyrelsen arbetstid

1 §

Arbetstidslagens 19 § punkt l stadgar att om kollektivavtal, som avses i lagens 3 § inte kan träffas, får Arbetarskyddsstyrelsen, om det finns särskilda skäl medge avvikelse från 5 och 6 §§. 9 §

andra och tredje stycket samt från 12 Det innebär att Arbetarskyddsstyrelsen kan medge avvikelse från reglerna om jourtid. nödfallsövertid och förfarandereglema ordinarie arbetstid, förläggning. Så bör det även i fortsättningen. om arbetstidens vara

arbetstidslagens 5 § 2 kap. l och 9 §§ I vårt förslag motsvaras av arbetsplatser där kollektivavtal löner och allmänna vad avser om anställningsvillkor inte gäller. Dessa bestämmelser ska även i vårt falla under Arbetarskyddsstyrelsens rätt att medge avförslag Vad gäller arbetsplatser har kollektivavtal om löner vikelse. som anställningsvillkor ersätts arbetstidslagens 5 § i vårt och allmänna i 2 kap. 1 och 3 5 §§. Enligt 3 5 §§ förslag med reglerna - träffar kollektivavtal arbetstidens förförutsätts att parterna om Om så sker finns inget behov att begära att Arbetarläggning. av medger avvikelse. Skulle något skäl inte kolskyddsstyrelsen av lektivavtal arbetstid träffas får arbetsgivaren med beaktande av om

arbetsmiljölagen ensidigt bestämma arbetstidens förläggning se

till 2 kap. 4 §. Inte heller då finns det skäl att begära kommentar Arbetarskyddsstyrelsen medger avvikelse vad gäller arbetstidens att Vi föreslår därför att avvikelse vad gäller arbetstidsförläggning. förläggning endast kan meddelas från 2 kap. 9 § i vårt lagförslag.

§ emellertid i vårt förslag även av 2 Arbetstidslagens 5 motsvaras Arbetarskyddsstyrelsens möjlighet att meddela dispens kap. 1 arbetstid ska kvar. Även 2 kap. från högsta tillåtna ordinarie vara ska således falla under Arbetarskyddsstyrelsens möjlighet att 1 § medge dispens.

Arbetstidslagens 6 § i vårt förslag av 7 kap. 1 Den motsvaras handlar jourtid. Vi föreslår att Arbetarskyddsbestämmelsen om enligt arbetstidslagen skall kunna medge avvikelse styrelsen liksom från reglerna om jourtid.

9§ andra och tredje styckena i arbetstidslagen reglerar frågor om nödfallsövertid. Dessa bestämmelser motsvaras i vårt förslag av 7 kap. 4 § andra och tredje styckena. Arbetarskyddsstyrelsens möjlighet medge avvikelse från reglerna nödfallsövertid är att om oförändrad i vårt förslag.

12 § i arbetstidslagen motsvaras i vårt förslag av 2 kap. 5 och 8 §§ beroende det är en arbetsplats som har kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor eller ej. Dessa bestämom melser förfarandet när beslut arbetstidens förläggning ska avser om meddelas. Även denna möjlighet för Arbetarskyddsstyrelsen att medge avvikelse från lagen ska vara kvar.

Punkterna 2 och 3 i vårt förslag till 8 kap. l § avser möjlighet för Arbetarskyddsstyrelsen att medge undantag från begränsning av övertid under tid fyra veckor eller kalendennånad respektive en av under ett år. Vi har anpassat bestämmelsen till arbetsår samt anpassat paragrafhänvisningama. I övrigt är bestämmelsen oförändrad jämfört med 19 § i arbetstidslagen.

Punkt 5 i 19 § i arbetstidslagen ger möjlighet för Arbetarskyddsstyrelsen att medge avvikelse från arbetstidslagens regler om nattvila, veckovila och rast. Vårt förslag ska ge Arbetarskyddsstyrelsen motsvarande möjligheter. En skillnad är dock att reglerna om nattvila och veckovila i vårt förslag ligger i den del av lagen gäller arbetsplatser saknar kollektivavtal om löner och som som allmänna anställningsvillkor. Några regler om nattvila och veckovila att medge avvikelse från, vid arbetsplatser där kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor gäller, finns således inte.

9 Kap. Övertidsavgifter

2 §§ l -

oförändrat hämtade från arbetstidslagens 26 Dessa bestämmelser är

och 27 §§.

Tillsyn Straftbestämmelser Överklagande arbetstid

10 Kap.

Tillsyn

1 §

20 § i arbetstidslagen. I vårt lag- Denna bestämmelse motsvarar frågor är reglerade i arbetstidslagen i princip förslag är som och 7-10. Arbetarskyddsstyrelsens och yrkessamlade i kapitlen 2 tillsyn förslås i princip förbli oförändrad. Vårt inspektionens så tillsynen ska kapitlen 2 och 7-10. förslag är utformat att avse bestämmelser i kapitlen 1 och ll i vårt Det finns dock även några hämtade från arbetstidslagen. Dessa bestämmelser förslag som är vårt förslag utanför tillsynen. Detta får dock, med ett faller i praktisk betydelse. I 1 kap. 3 § erinras om att det undantag, ingen bestämmelser arbetstid för minderåriga i arbetsmiljölagen finns om arbetstidslagen. Denna erinran kan enligt vår hämtat från 1 § inte bli föremål för tillsyn. I 1 kap. 2 § anges lagens mening tillämpningsområde. Inte heller gränsen för lagens tillämpningsska enligt vår uppfattning kvar under tillsyn. Vad område vara kan bli aktuellt är i stället att tillsynsmyndighet får göra som en prövning lagen är tillämplig i något speciellt fall. Men en av om sak än tillsyn bestämmelsen. 1 kap. 5 § anger det är en annan av på vilket lagen är dispositiv. En sådan bestämmelse lämpar sätt för prövning i arbetsdomstolen än tillsyn. Vi föreslår sig mer ordningen. 11 kap. 5 § reglerar att regeringen eller den därför den

myndighet som regeringen bestämmer får meddela vissa särskilda föreskrifter för totalförsvaret samt att lagen i sin helhet ska tillämpas viss skeppstjänst. Vi anser att det skulle vara egendomligt om dessa bestämmelser skulle vara föremål för tillsyn.

Vårt förslag innebär därför inga materiella förändringar förutom att vi föreslår att talan om l kap. 5 § ska kunna föras enligt bestäm-

melserna i lagen om rättegång i arbetstvister se kommentaren till

11 kap. 4 §.

2 3 §§ -

Dessa bestämmelser motsvarar 21 och 22 §§ i arbetstidslagen. Bestämmelserna är oförändrade förutom att 3 § är anpassad till kapitlen i vårt förslag.

Straffbestämmelser m.m.

4 5 §§ -

Paragrafema motsvarar 23 och 24 §§ i arbetstidslagen. Hänvisningar till andra delar av lagen är anpassade. I övrigt är bestämmelserna oförändrade.

Överklagande

6 10 §§ -

Dessa paragrafer motsvarar 28 32 §§ i arbetstidslagen. 7 och 8 - §§ har fått hänvisning till andra bestämmelser anpassade till vårt förslag. I övrigt är bestämmelserna oförändrade.

Skadestånd Preskription Rättegång m.m. 11 Kap.

Skadestånd

1§

32 § semesterlagen. Den är i vårt förslag Bestämmelsen motsvarar utformad den täcker de kapitel reglerar frågor om så att som Även 5 § i vårt förslag kan bli föremål för tvist semester. l kap. semesterfrågor och ska därför omfattas av möjligheten att om skadestånd. De kapitel berör frågor om arbetstid faller begära som bestämmelse eftersom lagens arbetstidsregler även i utanför denna fortsättningen ska föremål för tillsyn Arbetarskyddsvara av styrelsen och yrkesinspektionen.

2§

i vått förslag arbetstidslagens 25 I vårt Paragrafen motsvarar gäller rättsverkningama hela lagen. Detta är dock ingen förslag saklig förändring. Bestämmelsen innehåller en upplysning om att för arbetsgivare inte fullgör sina förpliktelser enligt kolsom lektivavtal gäller vad är föreskrivet om påföljd i kollektivavsom eller i medbestämmandelagen. Den upplysningen kan utan att talet innebär någon materiell förändring avse även kollektivavdet talsbestämmelse om semesterfrågor.

Preskription

3 §

Denna paragraf motsvarar 33 § semesterlagen.

Rättegång

4§

Semesterlagens 32 § reglerar att arbetsgivare som bryter mot lagen ska till arbetstagaren utge, förutom den semesterlön eller semesterersättning arbetstagaren är berättigad till, ersättning för uppsom kommen skada. Arbetstidslagen har ett annat sanktionssystem. Som framgår den allmänna motiveringen avsnitt 2.5 Tillsyn av och sanktionssystem har vi funnit att de nuvarande sanktionsska behållas. Denna paragraf har därför utformats så att systemen den ska tillämpas de delar av lagen som innehåller regler om

semester. Därutöver har vi se 11 kap. l § föreslagit att

bestämmelsen lagens dispositivitet 1 kap. 5 § i sin helhet om ska kunna bli föremål för talan enligt lagen om rättegång i arbetstvister.

Det finns bestämmelse som kommer från semesterlagen och en i vårt förslag faller utanför denna paragraf. Det är l kap. l som motsvarar l § i semesterlagen, men den bestämmelsen är som upplysande karaktär. Det innebär därför ingen förändring enbart av i sak att den faller utanför denna paragrafs område.

Särskilda föreskrifter

5 §

Första stycket i denna paragraf motsvarar 4 § arbetstidslagen. Vårt förslag innebär att även semesterregler faller in under bestämmelsens tillämpningsområde vilket innebär en utvidgning gentemot vad som gäller för närvarande. Vi anser dock att det måste godtas med hänsyn till att arbetstids- och semesten-egler i vårt förslag integreras.

saklig förändring 2 § andra stycket i Andra stycket motsvarar utan arbetstidslagen. 6 §

saklig förändring 18 § i arbetstids- Denna paragraf motsvarar utan lagen.

Övergångsbestämmelser

övergångsbestämmelse upplyser när lagen träder i kraft Denna om arbetstids- och semesterlagama upphör vid samma tidoch att bestämmelser ska börja tillämpas från och med punkt. Samtliga ikraftträdandetidpunkten. Semesterförmåner tjänats in under som giltighetstid ska kunna tas ut enligt bestämmelserna semesterlagens Beträffande de övergångsfrågor aktualiseras i lagen. som i den nya hänvisas till kap. 12 Översamband med införandet av lagen, gångsfrågor.

12 Övergångsfrågor, torde det i de flesta fall Som framgår i kap. sparad semesterledighet i dagar till timmar. enkelt att räkna om uppstå situationer då det råder oenighet om hur Då det ändå kan beräkningen ska göras och eftersom sparad semesterledighet är en intjänad rättighet finns denna övergångsregel som ger arbetstagaren sparad semesterledighet enligt semesterlagen. rätt att ta ut

Kommittédirektiv

Bilaga l

Dir. 19917

Flexibla arbetstidsregler m.m.

Dir. 19917

Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet. statsrådet Mona Sahlin. anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk lagstiftning. Utredaren bör vidare se över semesterlagens regler semesterlönegrunom i dande franvaro.

Flexibla arbetstidsregler

Nu gällande In.liirnIn¢'I.wr Bestämmelser om arbetstid finns i arbetstidslagen 1982673. Den ordinarie arbetstiden far enligt lagen uppga till högst 40 timmar i veckan. Lagen innehaller ocksu bestämmelser om jourtid. övertid och mertid samt regler om hur arbetstiden skall förläggas för att arbetstagaren skall m tillräcklig vila. Arbetstidslargeit iir dispositiv pa sa sätt att avsteg från lagens regler får göras genom kollektivavtal. Rätten till sentesler regleras i semesterlagen 19774811. Den lagstadgade semestern kommer fran och med den l april 1991 att vara 27 dagar. Semesterlagen innelialler- förutom bestämmelser om ledighetens längd och förläggning regler om semesterlön. sparande av semesterdagar m.m. De grundläggande rättigheterna i semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förman. Den 1 juli lwtltrâidtle tidsbegrâinszid laigl99tl631om avvikelser frän en vissa bestämmelser i semesterlagen i kraft. Enligt denna lag. som skall gälla till utgangen av mars manad 1992. kan arbetstagare avstå fran de semesterdagar som överstiger lyra veckor om arbetsgivaren och arbetstagaren iir 299

detta. Arbetstagaren erhåller då förutom sin sedvanliga lön överens om semesterlön för dessa dagar. 1 den proposition 198990150 bil. 5 som föregick nämnda lagstiftning anges att effekterna av de åtgärder som föreslås hör följas upp. En sådan uppföljning kommer bl.a. att kunna ge besked om vilken ökning av arbetskraftsutbudet som skett och vilka grupper av arbetstagare som utnyttjat möjligheten att avstå från semesterledighet. Därefter bör en förlängning av lagen prövas. Såväl arbetstid som semester bestäms i stor utsträckning genom kollektivavtal. Både arbetstidens och semesterns längd varierar. Om man ser till den totala årsarbetstiden kan det vara stora skillnader för arbetstagare inom olika avtalsområden. Det är dock inte lätt att göra sådana jämförelser eftersom arbetstiden normalt mäts i närvarotimmar per vecka och semestern i frânvarodagar per år. l vissa centrala avtal utgår man dock från den totala arbetstiden. dvs. årsarbetstiden.

Tidigare utredningar

Under 1900-talet har det genomförts ett flertal semester- och arbetstidsut redningar. l huvudsak har det skett utan någon inbördes samordning mellan arbetstid och semester. 1986 års semesterkommitté gick i sitt betänkande SOU 198854 Om semester grundligt igenom olika reformkrav avseende scmesterlagen. Kommittén behandlade framför allt frågan om en sjätte semestervecka men också andra förslag reformer som t.ex. sparande av semesterdagar och inflytande över semesterns förläggning. 1987 års arbetstidskommitté hade i uppgift att utreda konsekvenserna av olika arbetstidsreformer och arbetstidsmönster. Kommittén uttalande i betankandet SOU 198953 Arbetstid och välfärd att det bör prövas om det gått att övergå till en ny modell för arbetstidspolitiken. Enligt kommittén behövs en mer samlande norm för heltidsarbete. Normen bör vara likartad över hela arbetsmarknaden och kan Ãrsarbetsutgöras av den totala årsarbetstiden. tidsnormen skulle ge fördelar i form av bättre överblick samt större flexibilitet och frihet vid uttag av arbetstidsförkortningzir och ledigheten

Mer flexibla arbetstider Enligt lagen regleras arbetstiden i veckoarbetstid och detta har blivit normerande för de flesta avtal. Normerna för hur läng arbetstiden skall vara ich hur den skall förläggas formas i ett samspel mellan lagstiftning. zivtalsregler och faktiska förhållanden pii arbetsplatserna Iden att amvåiitdzisig av andra utgångspunkter. t.ex. en viss atrsarhetstitl.

skall mot bakgrund av tidigare reformer pä arbetstidsomriidet. Veckoarses betstiden har förkortats. Semestern har förlängts. Pensionsäldern har sänkts. Det har blivit möjligt att vara ledig pä heltid eller deltid t.ex. för värd barn eller för studier. av En väsentlig sak i det reformarbete skett under senare iir har varit att som det öppnats möjligheter för sáivâil arbetsmarknadens parter som den enskilde individen att i större utsträckning än tidigare päverka atrbetstids- och ledig- hetsuttag. Maximum för dygnsarbetstiden har tagits bort. Arbetstidslagcn har gjorts helt dispositiv. Det har blivit möjligt att spara en viss del av semestill ar. Pensionsäldern har pä olika sätt gjorts mer rörlig. tern senare Även kollektivavtalsreglerna har blivit mer flexibla. Inom en del avtalsomraden har det blivit möjligt för lokala parter och enskilda arbetstagare att i viss man paverka förläggningen zirbetstiden. Det har också skett stora av förändringar enskilda arbetsplatser. Ett betydande mätt av deltidsarbete pa har gjort arbetstidens längd varierar mellan olika zirbetstaigairc. Det är att dock inte alltid den enskilde arbetstagarens bästa som styrt utvecklingen. Under NSU-talet har allt fler fatt oregelbundna och obekväma arbetstider i sitt arbetsschema. Genom flexibel arbetstid har dock vissa arbetstagare fáitt möjlighet inom fastlagd arbetstidsram välja när de vill början och sluta att en sin arbetsdag. Förläggningen arbetstiden varierar i stor utsträckning melav lan olika kategorier arbetsmarknaden. Möjlighet till flexibel arbetstid tillpa kommer sällan de har oregelbunden eller obekväm zirbetstid. grupper som Ett viktigt motiv för tidigare reformer har varit önskemål om att skapa rättvisa mellan löntagare inom skilda zivtalsomriiden. Förlängningen av den motiverats sådana skäl. Även vid förkortlagstadgade semestern har av veckoarbetstiden till 40 timmar i veckan spelade rättviseargumenningen av tet en betydande roll. Behovet högre grad flexibilitet i lag- eller avtalsreglerade arbetsav en av tidsregler skall även mot bakgrund krav pä en bättre anpassning av ses av arbctstidsuttaiget till variationer i produktionen. En sadan anpassning kan

bidra till en förbättrad produktivitet. langtgaende produktionsmâissig anpassning arbetstiden Mot en alltför av talar dels arbetsmiljöskäl. dels löntagarnas behov av arhetstidsscheman som förena med familjelivets krav och att kunna planera och förutse sin gar att torde emellertid finnas möjligheter att na fram till arbetstidsarbetstid. Det ökade möjligheter för individen att fa inflytande över aravtal som förenar förläggning med produktionssynpunkt mer rationellt arbetstidens ett ur betstidsuttag. Förvärvsfrekvensen iir internationellt sett mycket hög pa den svenska ar- År tillhörde kvinnorna i åldern 20-64 betsmarknaden. l989 85 procent av ar arbetskraften liksom 90 männen i motsvarande ålder. l ett samprocent av förvärvsarbetar i sa stor utsträckning ställs hälle där bade kvinnor och män

stora krav pa en flexibel atrbetstidspolitik. Vid remisslveltamdlingen av semesterkonttnittens och arbetstitlskontnrittens betänkandet har det visat sig att det finns ett brett stöd for reformer som ger en större grad av flexibilitet och valfrihet i itrbetstiden. Enligt min mening iir det m-ksa väsentligt att beakta de inskemal finns som om större rättvisa i fráigzi om i|llL‘lSll.lL‘I’. Den utmatnirtg star inför pä Iwtl-talet på arbetstidens ontráide iir att förena löntagarnas önskemåil om inflytande över de egna zirbetstitlernan. rättvisa mellan olika lüntzugairgrupper och de krav som finns pa en rationell produktion. Det gäller alt skapa en balans mellan dessa olika inskemaul. Det är rimligt att lagstiftningen pü irbetstidens intrade inte avviker fran de förhallztnden som rent faktiskt rader pil arbetsnrarknaden.

Semesterlönegrundande frånvaro

Bakgrund

En arbetstagare skall normalt arbeta rätten till lvetaldat semesterdagar. Utöver säitlzm inarbelaid sentesterlün kan arbetstagaren vara Iwcråittigaitltill semesterlöit för s.k. semesterlönegrundande franvaro. Sverige antog ar I977 lLs konvention nr U2 Enligt konom semester. ventionen skall franvatro i arbetet av sadanzuskal. varöver ;arbetstagaren rader räknats i tjâiitstetitleit. Som exempel sadan frimvum sjuk pa niimns dom. skada eller havandeskaip. Redan i den första semesterlageit. som trädde i kraft I938. fanns beställnmelser om att viss fråinvztro sentesterlönegruitdzmtle. Det gåilltle da var endast arbetsskada samt viss ntilitâirljiinst. Sedan har den semesterlünegrunlande frånvaron gratdvis utökats. Den senlcsterlonegrundande fritnvzrrott regleras i l7 § semesterlanumera gen. Där råiknas upp ett antal olika typer franvarodatgair grundar rätt av som till semesterlön. Gemensamt för dessa lagar iir enligt förarbetena till lagen att de avser fräinvartr arbetsgivaren normalt bör ha räkna med som att Lex. ledighet pa grund av sjukdom. viss ledighet för vard barn. och viss ledigav het i samband med utbildning eller militärtjänst. lenom den nu giillzttttle semesterlagen. trädde i kraft den l januari som N78. gjordes en kraftig utvidgning den semesterlönegrundande franvaiav ron. Detta skedde pa grundval av ett förslag fran 1974 ars semesterkommillé. Kmnmillén ltade föreslagit en annu större utvidgning hade förutmen satt att kostnaderna skulle fördelas pf alla arbetsgivare. för att inte en enskild ;arbetsgivare skulle drabbas orimligt hart om ttagort av arbetstagarna rakade ut for Les. långvarig sjukdom eller franvart grundade en annan som

ratt till sentestøcrlön. Kostnaderna borde enligt kommitténs förslag jâitttttzts ut genom att en begränsad riskfontl inrättades bos riksförsåikringsverket. l propositionen |97779ll s. IZ-l avvisade departementseltefett tanken en fond. Detta förslag ltade kritiserats kraftigt av rentissinstanserttau. Depa partententsehefen förklarade att han skulle ållcrktllnllltl till fráigan och föresla en förnyatl utredning rörande tänkbara system för en kostnadstörtlelttittg. lin sadart ulredniitg tillsattes ar I978 men lades ner ar I980 med ltåinsytt till de davarande samltåillsekonomiska förutsattningarna. Den vanligaste orsaken till semesterlöttegrtntdatttde franvaro iir sjukdom. Ar I988 uppgick det totala antalet sjukdagztr hos arbetsgivare tttanför den statliga sektorn till I L‘ milj. Antalet semesterlönegrttndatnde lagar för vard barn var 3.0 milj. och för övrig semesterlönegrundatlde fråinvatro ea ll.l av milj. Den SIJIIICSICIlCtII som avser franvarc grund av sjukdom kan antas var mer jåintnt fördelad iver arbetsmarknaden åin den som avser ledighet för mrd av barn. I Sentesterlztgett innehåtller vissa bestämmelser sparande semester

i

om av IN--23 lin aurbetstagare. som under ett semesteriir har råitt till mer än tjugo betalda semesterdagar med lön. far av överskjutatttde sáidanatdagar spara en eller flera till ett senare sentesterar. Sentesterdatgatr som inte iir förenade med råitt till lön far inte sparas. Arbetstagare som iir tjåittstledigzi för att fullgöra uppdrag kan helt eller delvis förlora sin råitt till semesterdagar med lön fran arbetsgivaren. lin följd av detta blir att de inte har samma möjlighet att spara semester som aindra.

Rvfurntkrur Kostnaderna för den semesterlönegrundande franvaron har under lang tid t ttppmåirksannnats vissa arbetsgivznrorgznnisattioner. Svenska Frisörföreav ningen och Snutltiretagens Riksorganisation har i skrivelser till ;arbetsmarknadsdepaurtementet ltemståillt att kostnaderna borde fördelas pa samtliga arbetsgivare att den betalar ut ersättning under fráinvzirotiden twksat sa som för sentesterkinen. Skrivelser har ocksa inkommit fran företag som t svarar pekar pa vad det innebär när rehabilitering avbryter en sjukfråmvztropeen ‘ riod. llar denna varat iver IXO dagar är den inte längre semcsterlönegrundande. Misslyckas rehabiliteringen. börjar en ny semestcrlönegrundztnde sjukfranvaroperiotl löpa med atföljande kostnader för arbetsgivaren. l propositionen l9X9ll59 Den sjätte semesterveckun förklarade den davarande chefen för arhetsmarknadsdepztrtentcntet att fragan om en mer rättvis fördelning kostnaderna för den semesterlöncgruntlznndc frånvaron av skulle komma att irervåigats. l betänkandet l9899llAU2l konstaterar arbetsmarknadstttskottet att nuvarande regler kan föranleda att småföretagare ekonomiska skal ostar fran att anställa t.ex. unga kvinnor. Av savåil jämax

ställdhets- .som rättviseskäl anser utskottet att semesterlagens regler om semesterlönegrundzmdc frånvaro bör ses över i syfte att undanröja de negativa konsekvenser de har för smä företag. Enligt utskottet bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag till förändring av reglerna för den semesterlönegrundzrnde frånvaron rskr. I43. Även i ett betänkande frän utbildningsutskottet I98990UhU27 behandlas frägan om den semesterlönegrundzmde fränvztron. Anledningen är en skrivelse den 22 mars l99ll till bl.a. utbildningsutskottet frän Svenskan arbelsgivareföreningen SAF. l skrivelsen utvecklar SAF sitt missnöje över att regeringens förslag i propositionen l98990 ll2 om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare innehar en utvidgning av arbetsgivarens skyldighet att svara för semesterlön under ledighet. Utbildningsutskottet hänvisar i sitt betänkande till arbetsmarknadsutskotlets ovan redovisade uttalande och hemställer att riksdagen bör ge regeringen till känna att frägam om semesterlön vid ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare bör tas upp i den ifrågavarande iversynen rskr. 279. Regeringen uppdrog den 23 augusti I990 riksrevisionsverket RRV att kartlägga tillämpningen av lagen I986 I63 om rätt till ledighet vid deltagande i grundläggande svenska för invandrare. Uppdraget redovisades den I9 oktober I990 och ivervägs för närvarande inom regeringskzinsliet.

Ulredningsuppdraget .lag föreslår att en särskild utredare tillsätts för att undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk lagstiftning samt över sentesterlzigens regler om semesterlönegrundzrnde fränvatro. se

Mer fl¢.‘ihIu urIn-Lsliclsregør Utredaren bör undersöka möjligheterna att öka flexibiliteten i arbetstidsoch semesterlatgstiftningen sä att löntagarnas inflytande över den egna arbetstiden och möjligheterna till en rationell produktion kan öka. En väg utredaren därvid bör pröva är att införa bestämmelser om en som åirsarbetstitl. En övergång till ärsarbetstid skulle beröra bade arbetstids- och semesterlagen. Utredaren bör undersöka om det är lämpligt att föra samman dessa lagar i lag. Om sådan lösning inte förordas bör utredaren i stället en en undersöka möjligheterna att åstadkomma flexibilitet inom ramen för nu befintliga lagar. Det kan ske genom förändrade bestämmelser i sak eller genom att semesterlagen görs dispositiv sä att det blir möjligt att träffa kollektivavarbetstids- och semesterregler. tal om mer flexibla

lösning utredaren väljer måste det självfallet även i Oberoende av vilken framtiden finnas bestämmelser som olika sätt begränsar arbetstidsuttaget arbetstagarna möjlighet till vila och rekreation. Skyddet för och garanterar arbetstagarna i detta hänseende måste upprätthållas. Utredaren bör också föreslå hur sådana begränsningsregler bör vara utformade anvisa hur skall lösa de problem som kan uppstå vid översamt man gången till ett cv. nytt system. En allmän utgångspunkt för uppdraget är att de enskilda arbetstagarna bör bättre möjligheter att påverka sina arbetstider och sin semester. Utges redaren bör Lex. undersöka dels om man bör skapa möjligheter för arbetsta att ta ut del semestern i form av arbetstidsförkortning under en gare en av viss tid. dels lvör öka möjligheterna att variera arbetstiden och om man mestern från ett ar till ett annat. Förutom den tidigare nämnda ILO-konventionen om semester har Sverige godkänt lLOs konvention nr 47 om arbetstidens förkortning till 40

timmar i veckan. Åtagandena enligt de båda konventionerna skall självfallet

beaktas av utredaren. Utredaren bör redovisa uppdraget i denna del senast den 3l mars l992.

Seexteriöricgrundunde frånvaro

Utredaren bör reda pa det faktiskt förhåller sig så att små företag la om har oproportionerligt kostnader för semesterlönegrundamde frånvaro. stora Kartläggningen bör särskilt visa hur det förhåller sig när det gäller de mest betydande anledningarna för semesterlönegrundande frånvaro. nämligen sjukdom och ledighet för vard av barn. En särredovisning bör också göras beträffande ledighet för grundlaggantle svenskuntlervisning för invandrare. Utredaren bör därvid del den kartläggning RRV nyligen har geta av som nomförl. Utredaren bor dåirefter. att inskränka löntagarnas rätt till ersättning. utan föresla ändringar i regelsysteinet. Ändringarna skall dels zistadkontmai en , rättvis fördelning mellan olika arbetsgivare. dels hindra att en enskild mer arbetsgivare drabbas orimligt hart i samband med en rehabilitering. Vidare skall utredaren föresla ändringar i semesterlagen som gör det möjligt för den är tjänstledig fran ;inställning för att fullgöra ett uppdrag och som som en därvid förlorar en eller flera semesterdagar med lön att kunna spara samma antal semeslerdaigai han skulle ha haft rim att spara. Reglerna som annars bör utformas de inte leder till överkompensation för airbetstagairnai. sa att Lllretlaren hm redovisa uppdraget i denna del senast den l juli l99l.

Ramar får utredningens arbete För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningförslagens inriktning dir. 19845. dels beaktande av EG-aspekten i utredningsverksamheten dir. 198843. Utredningen skall vidare analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett jämställdhetsperspektiv.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen l976 l l9 med uppdrag att utreda om mer flexibla regler för arbetstid och semester skall införas i svensk lagstiftning samt se över semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro. att besluta om sakkunniga, referensgrupper. experter. sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandcns överväganden och bifaller hennes hemställan.

Arhetsmarknadsdcpartementel

Bilaga 2

Proposal for a

of working tine certain aspects of the organisation concerning

COUNCIL OF THE EUROPEAN OGNUNITIES. THE

Economic Couunlty. and the Treaty establishing the European Having regard to particular Article use thereof. in

proposal from the coniesion. Having regard to the

with the European Parliament, in cooperation

Econoelc and social Ooulttee. Having regard to the opinion of the

that the council shall adept. lies ef the EEC Treaty provl des whereas Article encouraging ieproveeents. directives. I|l‘l|l.ll requirements for by means of better level of environment. to guarantee s especially in the working safety and health of workers protection ei the

directives mist avoid lepoeing pursuant to that Article. such Whereas. which would hold hack the financial and legal constraints adalnlstrative. undertakings; of il and mediun-sized creation and development sma

so91sec of 12 June 1080 en the proviaiens of council Directive whereas the the safety and health sncourage improvements in introduction of measures to coversd applicable in relation to the eatters at work‘ are fully of workers stringent andor specific without prejudice to mors by this Directive

provisions contained herein;

regard to individual periods minislum reeuireeents with Ihereae laying down referred to in the working conditions of rest and oi work Impreves

Article nu;

Funduentai social Rights of lerkers the coauunity charter of the Ihereas oi the Internal market mist point 1 that the cospietien states at Title oi workers. a and working conditions improvement in the living lead to an of these conditions. while result from an spprolieatlon process which nuet duration and regards in particular the maintaining the inroveeent. as worker of point e states that every organisation of working tine; whereas to weekiy rest period and couunlty shall have a right to a the European progressively harmonized in duration of which lust be annual paid leave. the

accordance with national practices

worker lust enjoy said charter anime that every lihereas point ie of the enviromsnt and that conditions in his working satisfactory health and safety hareonlution order to achieve further measures lust be taken in appropriate ieorovement made; while siaintalning the oi conditiona in this area

indispensable in its Resolution Parliament considers it Vihereae the European of the Internal 19892 the social dimension of 15 March on

307 1 OJ No L 133. 29.5.1939. 0.1.

OJ No c 96, 17.4.1989. D. G1. 2

adopted which establlsh a ceiling for market that minimum rules should be

working tine; ‘ daily and weekly

improvement in the health and safety of workers whereas in order to achieve periods should be compiled with for certain ninimun daily and weekly rest

all workers in the Cormiunity;

the need to lay down nlniwun rules whereas this Directive is consequent upon of working tins from the point of certain aspects of the organisation for whereas these rules safety of the workers concerned; view of the health and which are propitious to a better without prejudice to other provisions are state of health. auch as annual paid leave;

periods of night work and alternations Whereas research has shown that long detrimental to the health of workers and can in shift work patterns can be

endanger safety at the workpiace;

to llwit the duration of particular should therefore be taken llhereas care to iinit alternations in shift work patterns. night work. to take account of night work and duly to infors the anount of overtime in connection with the Introduction of night work; competent authority of the

at night to envlroneentai human body ie especially sensitive whereas the forne of work certain particularly buroensoee disturbancse and also to asseebiy-iine work or work at a preorganization such as piece work.

estabi lshed pace;

assessment should be afforded to is important that a health whereas it regular intervals assigned to night work and at employees before being the order to prevent. reduce or avoid thereafter. that they receive advice in night workers should be allowed to effects of night work and that adverse work if their health so requires; transfer to daytime

and certain aspects of the features of winisun rest periods Whereas the the seasonal shift working ties. peculiar to organization of night and certain activities or resultlng free of the work or specific to nature taken into account and ileited in tins should be duiy exceptional situations concerned; equivalent protection afforded to the elpioyees at the aula tine

ties. and nere ln particular in the patterns of working Whereas changes of the workers of work say affect the workload adjustlents to the pace lt is to their health and safety; whereas concerned and thus be harwfui factors when patterns of work to take account of these therefore necessary

are changed;

certain fundamental aspects of the whereas this Directive covers only considered particularly important organization of working tine. which are

health and safety at the workplace. from the point of view of workers

HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE

SECT lON i

Article I

weekly and yearly rest periode appiies to ninlnuia daily, This Directive of night and shift work. and to certain aepecte

tully applicable to the oirective 89391EEC are The provlelone o to more etrlngent . paragraph i without prejudice matters referred to In contained in this Directive. andor specific provisions

Article 2

detlnltlone ehall apply Directive the following or the purpose of this

down by legleiatlon. of work ae iald working time means hours contract during individual eiaploynent collectiveenterprise agreeeent or workeite of the employer at the is at the disposai which the employee

normal daily or weekly period alter the rest period means any at the dispossi of the esipioyee ie not of work during which performance

the employer;

period of not less than work performed during a ‘night work‘ means aii and 9.00 I.I.; coiaorised between 3.00 p.I. seven consecutive hours

whereby workere succeed of work organisation shift work‘ means a method this nay Involve s. certain tine scheduie; other in accordance wlth e each discontinuous or continuous successive crewe and be rotating or

work.whether through who perform night worker‘ means an eeoloyee s. night basis otherwiee on a regular shift work or

shift work scheduie. eepioyee roetered into a e. shift worker‘ eeane an

SECTION ii

Article 3

compiiance with measures to ensure shall adopt the necessary period of 24 Member states consecutive houra per rest period of eleven the minimum daily

hours.

Article 4

Member statea ahail adopt the neceeeary Ieaaurea to ensure coapiiance, in every aeven-day period. with the minleum period of one rest day on average following without interruption the daily reet period ae defined in Article 3 calculated over a reference period of not more than fourteen daya.

Article 6

Memberstates shall adopt the necessary meaauree to ensure that all workere afforded annual paid holiday for a Iinlnn period; the procemree are an reiatlng to duration and any epiittlng ehaii be determlned in accordance with national practicee.

Article 0

The performance of overtlne nuet not interfere with the aininun reet perioda laid down in Articiea 3 and 4.

SECTIGI lll

Article 7

1. Normal hours of work for night workers shall not exceed an average of eight houra in any 24-hour period calculated over a reference period not longer than fourteen daya In which they perform night work.

2. in the event of ehift work involving night work the working of two conaecutlve full-time ahifta ehaii be prohibited.

3. subject to the proviaione contained in paragraph i. no OVOTNIO ehaii be performed by night workere before or after a dally period of work which inciudea night work in occupatione involving apeciai hazarda or heavy phyeicai or nentai atrain.

The schedullng and total length of bruke for rotating shift workera and 4. ehaii take account of the wore deeanding nature of for night workere those forma of working time.

Article 3

l. Empioyees durabiy subject to working time arrangements lnvolving night work ehaii be entitled to a health aeeeeeaent without charge prior to their assignment and at regular intervaia thereafter.

2. worker suffera fron health probierne recognized to be where a night connected with the fact that he performs night work he ahaii be transferred, possible, to day work for which he le fit. as soon ae

Article 0

employer who regularly ueee night workere ehail duly inforl the ie ithoritiee competent in matters of health and ealety.

Article 10

statee ehall adopt the neceeeary Ieaeuree to eneure that night workera Inber shirt workere shall have a level of protection with regard to id rotatlng eafety coenensurate with the nature of their work. The eepioyer nalth and protection and prevention faciiitiee are available or sail eneure that

ceesibie at aii tinee.

Article 11

that eelployere take the necessary measures to ember states ehali ensure to patterns of work take account. according to the neure that changee Ilade of health and eafety requirements. especially ae regards vpe of activity.

reake during working hours.

SECTION IV

Article 12

provieions set out in Articles 3. 4 and 7 are pereitted rerogatlone iron the

leninent accident. provided in cases of 1.prcenl.eun. or of an actual or . rest periode are granted to the employees that equivalent conpeneatory

concerned;

of the work performed or the features pecuiiar where the seasonai nature exceptional eituatlona ilelted in tile to certain actlvltlee or with the said provleione. provided that equivalent objectively conflict periods granted within a reference period which cofapenaatory rest are

eust not exceed six tonthe

collective agreeeente eade between eepioyere and S. in case of workers at the appropriate ieveia. aieing at repreeentativee of the eet of provislons regarding the adiueteent of setting up a coeprehenalve corresponding to the epeclllc condltlone of the enterprlee. working tine reat periode well ae night- and ehift-work, including daily and weekly ae condition that theee specific points equivalent periode eubiect to the on granted to the workers within a reference period of compensatory reat are

that met not exceed six months.

Article I3

shaii be without prejudice to provisions contained In this Directive The provisions taken by the Couunlty. other specific

Article 14

by the i December 1002 at the states shall comply with this Dlrective Member aalnietrative into force the lave. reguiatlons or latest. by bringing the tro sices of Inmstry establish provlsions necessary or by eneurlno that agreement. without prejudice to the provisione through the necessary be obtained by this states to achieve the results to obligation on the Member

olrective.

staten pursuant to the lirat parapraph provisions adopted by the iieeber The reference to this oirective. shell siske express

conission oi the nsasures taken states shaii forthwith Intern the Member

thereunder.

Article 15

addreseec to the Member states. ‘rhle olrectlve is

For the council om. .g Brussels;

Directive on certain asoect,of the oroanlzation Proposal for a Council

e1.n9Lx1nn1Jmn

1InALULJDA.mLUL1JJJ9n_19L_lnlL9iuSlnn_1nn_mA2nLll

establish minimum ruiee atCommunlty level The policy objective is to of minimum rest periods per day and with respect to the establishment shift. especially night work. Based week and to the performance of per the provisions Treaty the proposal le linked to on Article lila of the prescriptions in the field of of that Article. i.e. to lay down minimum

respect to health and safety the work environment, in particular with

at the workplace.

Article iioa. notably the framework As the other Directives based on intended to apply to all 89391EEC. this proposal is Directive framework public service. as defined in the enterprises and the of aii sixes and aii eectore of Therefore the enterprises Directive. agriculture are maufacturing. services and activity - trades. affected in the sane way as large concerned by the Directive. sMEs are

used in large enterprises but also enterprises. Night work is not only

important role. such as trades. activities where SHE play an in

restaurants and hotels and commerce.

11JHnASQD119IL19n1_£9Q1_1BJ3_m£A1HLL_lMAQmLJU1££1LLJELhH3Jnn2§I1

intended to ensure certain The provisions of this Directive are perform shift and especially night protective rights to workers who respect to the conditions under by laying down provisions with work be carried out of working time arrangements may which these forms of regular basis. a certain nuber information of night work on a health assesseent of regular night work in a 24-hour period. hours of large extent provisions which exist already to a night workers. etc.. regard to minimum rest periods. the in the Member states. Also with Directive already respected in laid down by this are provisions extended of Member states and very often practice in the large majority this proposal is that all workers collective agreements. The aim of by provisions the rights and that by these will be ensured these Improved leading to a better conditions at the workplace will be

health and safety of the workers. minimum protection for the

national reoional or local iv whet indirect obiioatlons are

in

authorities have to transpose the To the extent that national national legislation there will provisions of this Directive into

where existing legislation or be impact, i.e. in those cases partly an minimum reQu|f¢menl$not yet laid down such collective agreements have

in respect oi SHE’s1 Y Are there any special provisions

There are no specific provisions tor SuEs but the provisions oi Article lies have to be observed which state that the creation and development of SHEs must not be held back. The provisions proposed should also apply to SMEa, albeit taking into account the fact that they may be waived in situations which, objectively. conflict with then, auch as when they relate to the seasonal nature of the work perforeed or to features peculiar to certain activities or exceptional situations limited in tine, provided that equivalent protection is granted within a reference period. These derogations nay especially concern sura.

a the coupetitiveneee oi businesses

By rendering the working conditions at the workplace healthier for the workers the competitiveness of businesses will be increased since the human potential will be used in a more responsible way. The flexibility built into a large number of the provisions of the proposal and possibilities oi derogation contribute to increase the coepetitive capacity of the enterprises. Longer tern effects of protective measures. as envisaged by the proposal viii reveal. as is already the case in s timber of Member states and in other industrialized countries, that better protection of the workers at the workplace also contributes to increasing the coapetitiveness of such enterprises.

b employment

The proposal is couched in such terns that while granting the employees certain protective rights. especially with regard to alniaun rest periods and recourse to night workers the flexibility of businesses is essentially esintained. certain reorganisations of working hours at eicroeconoeic level nay entail for sone businesses econoalc losses and nay tend to reduce their manpower levels. Others. however. sill gain both with regard to productivity and employment hen reorganizing working hours. in any case. since the Directive only prescribes Iininun requirements it is difficult to forecast employment eftects because standards lore favourable to the workers lay be laid down by national legislation andor collective agreelents.

A comprehensive consultative process has been held with both sides of industry see annat and the observations and comments of the parties into account in the final draft of this consulted have been taken proposal.

anendnente to the proposal for e council Directive oonoerning certain te of the OGBAIIIAIIO OP IODIIIG III 1

Presented by the Commission in regard to Article 149. paragraph 3 of the BBC Treaty

1 o. g- c aoa 9 o October 1990. p. 4.

ifiulfllflnjflfl llfll£LlflmB_______

lleoltal l la mchanoed

lleI Ieeltal 2

llereae le appropriate that in the area of ite ooøetence the conullty should respect at leaet the Convention oi the international labour organizationalth regardto Ieekly reet periode. in particular OonventlonIo. N on eeetiy rest perlode for Industry and Conventionilo. we on neatly reet period for coaeerce and emcee, and Ihereae Ia appropriate to lloleeent lleoouendatlen Io. lot iiloh calle ler a Ieeiriy rast period oi 38houre.

llecltal 2 becoeee lecltal I

Isereae. ourauantto that Artlcle. ouch dlrectlvee lhereaa Dlrectlvee. adopted pursuant to auet avoid iepoeing adelnletretlve. financial and Article nu. Iuet avold Ilooelno adalnlstntlve. legal conetralnte nior would hold back the financial and legal conetralnteunion wouldhold creation and develooeent oi aeaii and aedlu-elzed back the creation and oevelooaent of saaii and lnoertaklnge; eedlln-elzed mdertalzlnoe;

llecltal 3 oecoeee Iecltal i Unchanged

iiecitai 4 beeoeee lecltal 5 Unchanged

Recitai 5 oecoeee lecltal I Lhchanoed

ilee Iecltal 1

Ihereae the iaproveeent of workers ealety. hygieneand health at wort ia an objective union should not be euroordlneted to wreiy econoelc conelderatlom

Recltal e hecoaee Recltai e umuumpd

llecltal 1 bacon llecltal 9 Unchanged

Recltal l becoeee Recltal I0 Unchanged 315

coninlm lent

Recital I becoeee Recital ll unchanged

Recital lo hecoeee Recital I2 Unchanged

Recital ll hecoeeeRecital lt Unchanoed

Recital I2 oecoeeeRecital u unchanged

Recital la becoeee Recital Is ilncherioed

Recital l4 hecoeee Recital ie Unchanged

Recital Is becoeee Recital l1 unchanged

Recital lo hecoeee Recital le mamma

Article l reealnemchenaed

Article 2

Paragraphe I to 4 ere mchenped

ilee Paragraph s

5. ‘night Ilorker eeane an eepioyeemo perforee 5. hint eorlrer Ieenean eeployeeIho perioree night eork. ehether throuua ehltt eork or nimt eort. regularly or in exceae or a otherulee ona regularbaele; certain tuber of havre a year. the nuber to he defined by each leder State alter coneultetlon elth representative eeployere andeorlrere organization

Paragraph I unchanged

Article 3 iieaArticle 3

iieaberStatee hall adoptthe necessaryeeaauree leder Statee ehall adoptthe neceeearymeasures to ensure coepllance Ilth the Iinieue daily reet to eneure coapllanceIith the einieue daily reet period oi elevenconsecutivehourafor a period of periodoi twelveconeecutlve hour in each period 24 hours. oi 24houra.

Artlcle 4 reeaine u. med

Article 5 lieu Article S

aieeber States shall adopt the necessaryIeasures aioeber States shall adoptthe necessaryaeasures to ensure that all Iiorkere are afforded an annual to ensure that all Iorkere are allowed an annual paid holiday for a alnleueperiod; the procedures paid holiday ior a alnlaue period oi four weeks relatlnq to duration and any splitting shall be in respect of every period of 12 aonths lor ahlch deterainedIn accordance Ilth national practlcee. they aork ior their eeployer. shall not be possible to replacethe einieue period ol annual paid holiday aith financial coaoensatlon.

Artloie e reeaine utchanged

Article 1 reealne lnohanoeo

Article 8 iieI Article I

,l.Eeo|oyeea aurably emject to eoriiing tiee Eaployeee emject to eorkinq tiee arrangeeenta arrangeeenta invoivlng night eoril eheil be Involving nlmt eork over a certain period entltieo to a health aseeseeent Ilthout charge eheii he entitieo to e health assesseentprior to their aaalmeent and at regular without charge prior to their assignaent and interveia thereafter. at regular lntervaia thereafter. Ihla shall be carried out at ieaet oncea year D to the age of 40 andteice a year at leaat after 40. The reeuita or the eedicai exaelnatloh referred to aboveehall he ewject to aeolcai aecrecy and eay not he dlecloead to the eeoloyerulleee the eeolcal condition of the eorker auchthat oiecioeure ie essential ror aaretyreasons.

night eorker surfare troe health 2. mere e nlmt eorller eulfere froe health 2. Ihere a Drooleeerecomized to be connectedIlth the prooleee recognizeohy a coepetent authority fact that he perforce nlult eork he ehail he to be connected eith the fact that he Ntiora tranaferred. poaalhie. to oay lor nlmt eoril he ehell he traneferred. ae soonaa ae eoonae inch he le fit. poeeloie.to dayIork ror ehich he la lit. A night eorker mo ia recognizeo to be teeoorarliy milt ror night eork ehell he afforded the eaee coepeneatlonand the saee protectionae regards oieeiaeei end notice aa that accordedto other eorilers preventedlroa eorkirlqon health qrouhde.

Article 9 liee Article 9

The eepioyer eho reguiarly night eorkera Consultationand participation of eorkers andor uses shall duly iniore the authoritiea coepetent In their representativa ahaii take place In eattera of health and aafety. accordance eith Article il of Dlrectlve 89391EEC on the eattere covered by thla lllrectlve. the eepioyer mo regularly usae night eorkera ehail duly Infore the authorities coepetentIn eattera of health and safety. ite aheil eleo infore thee Ihen night Iorkere work overtlee.

Article io Iel Article I0

lieeherstatee ahall adopt the necessary aeasures Ileeher Statea shall adopt the necessary eeasures nimt Iorkera and rotatlng eh|It to ensure that night eorkeraand rotating shilt to ensure that ahell have level of protection alth eorkere have a level ot protection Ilth regard to eorkera a health and safety coeaensurate Ilth the health and aafety coaeeneurate Ilth the nature of regard to of their eorit. The eeoioyer shall ensure their eork. The eeployer ehail ensure that nature that protection and prevention facliitiea are protection and prevention facilities at least equivalentto those appiicabie to day workers are available or acceaalhieat all tieea. availableor eccasaihie at aii tieea.

Article il reaainemchanged

Article 12 reeaina unchangod

Article i3 MI Article I3

Theprovisions contalnedin thie Directive ehali the provieione contalned in thie oiractive be eithout preJudIce to other specific provisions ehaii be lithout preiudice to other specific taken by the calamity. provisionstakenby the Coeeunity.

2. Tnlalilrective shall aiao be aithout praiudica to the Isobar Statee rivit to apply or lay dom laws. rswiationa or aainiatrative provieione ehich are eore tavdurabie to the eepioyed persons coveredby thie Olrectlve.

Article N MaeArticle ii

iioaberStateashall coaplyaith thie Directive by lieebersum shall coeoiyIith thie oirective the il Decaaber 1992 et the iateet. by bringing by the 31oeceaberI992 at the latest. by into force the iaee. reguiatione or edeinietratlve bringing into force the lura. regulation or provision neceasaryor by eneuring that the teo adeinietratlve proviaione neceeearyor by ;idea of Industry eetabiieh the neceeeary ensuring that the teb eidee of industry provisions throum agrsaasn‘, Ilthout prejudice to eatablleh the neceeeary provleione through the obligation on the iieeber sum to achievethe agreeeent. withoutpreiudloe to the obligation resulte obtainedby thie Directive. on the Ieeber Statea to achievethe resuite obtained by thie Oirective.

2. ileeberStatus shall. Ilthln a period of tab yeara troe the upiry of the period laid dean In paragraph i above. forlard to the Coeaiuionaii the inioraation requires to draw up a report. to be emeitted to the council and the EurooeenParilaaant. on the iaoieeentationof thie dlrective.

The provisions adopted by the iieeber stataa 3. ins provlaione adoptedby the iieaber States pursuant to the firat paragraph ahaii lake pursuantto the firat paragraph ahaii aaka relerence to thla oirectlve. reference to thie Directive.

iieaber staten OMII lorthaith Inlora the 4. iieeber State ahail forthwith infora the Coeelesionof hl MIIUNI tillit Kh0i0Uid0f. Coeeieeion of the aeasuree takenthereunder.

Article is reuine unchangad.

Bilaga 3

faktiska årsarbetstiden för åren Redovisning i timmar av den metod beskrivits i avsnitt 2.2 1967-1994 enligt den som

År 1967 40 timmar 2080 52 veckor x 1 jan., ingen vardag -40 fem dagar 4 nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, jul, nyårsafton, dagar -24 annandag tre 2016 5

År 1968 40 timmar 2080 1 52 veckor x dec., två vardagar 16 30 31 ~ - 40 fem dagar 4 nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag nyårsafton, dagar -48 jul, sex A98

År 1969 40 timmar 2040 51 veckor x 5 jan., vardagar 24 1 tre - 29 31 dec., vardagar 24 tre - -40 fem dagar 4. nyârsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag sju dagar -56 jul, nyårsafton,

År 1970 51 veckor 40 timmar 2040 x l 4 jan., två vardagar - 28 31 dec., fyra Vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

1971 51 veckor x 40 timmar 1 2 jan., en vardag - 26 31 dec., fem vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen annandag jul, nyårsafton, fyra dagar 2016

1972 52 veckor 40 timmar 2080 x 1 jan., ingen vardag fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, fyra dagar

År 1973 52 veckor x 40 timmar 31 dec., en vardag fem dagar 4 nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar 2000

1974 2040 51 veckor x 40 timmar 32 6 jan., fyra vardagar 1 - 16 30 31 dec., två vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag dagar -48 jul, nyårsafton, sex 2000

1975 timmar 2040 51 veckor x 40 1 5 jan., tre vardagar - 29 31 dec., tre vardagar fem dagar nyârsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sju dagar

År 1976 51 veckor 40 timmar 2040 x l 4 jan., två vardagar - 27 31 dec., fyra vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton fyra dagar

1977 51 veckor x 40 timmar l 2 jan., ingen vardag - 26 31 dec., fem vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, två dagar l 6 - 2024

1978 52 veckor 40 timmar 2080 x l jan., ingen vardag fem dagar nyårsafton, trettøndag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, fyra dagar

År 1979 52 veckor x 40 timmar 31 dec., en vardag fem dagar 4 nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

1980 51 veckor x 40 timmar 1 6 jan., fyra vardagar - 29 31 dec., tre vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

1981 51 veckor x 40 timmar två vardagar 1 - 4 jan., 28 31 dec., fyra vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

År 1982 51 veckor 40 timmar 2040 x l 3 jan., en vardag - 27 31 dec., fem vardagar 40 fem dagar -40 nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, fyra dagar

1983 51 veckor x 40 timmar 1 2 jan., ingen vardag - 26 31 dec., fem vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, två dagar -16 2024

1984 52 veckor x 40 timmar 2080 l jan., ingen vardag 31 dec., en vardag fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

År 1985 40 timmar 2040 51 veckor x 6 jan., fyra vardagar 1 - 30 31 dec., två vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

1986 51 veckor x 40 timmar 1 5 jan., tre vardagar - 29 31 dec., tre vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sju dagar

1987 40 timmar 2040 51 veckor x 4 jan., två vardagar 1 - 28 31 dec., fyra vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

År 1988 51 veckor 40 timmar 2040 x 1 3 jan., en vardag - 26 31 dec., fem vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagcn, annandag jul, nyårsafton, tre dagar

1989 52 veckor x 40 timmar 1 jan., ingen vardag fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, fyra dagar

1990 52 veckor x 40 timmar 31 dec., en- vardag fem dagar nyårsdagen, trettondag ju1, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

År 1991 40 timmar 2040 51 veckor x 2. 6 jan., fyra vardagar 1 - 30 31 dec., två vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

1992 51 veckor 40 timmar x 1 5 jan., tre vardagar - 28 31 dec., fyra vardagar fem dagar nyârsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, sex dagar

L 1993 51 veckor x 40 timmar 1 3 jan., en vardag - 27 31 dec., fem vardagar fem dagar nyårsdagen, trettondag jul, första julafton, juldagen, annandag jul, maj, nyårsafton, fyra dagar

År 1994 40 timmar 2040 51 veckor x 2. ingen vardag l - 2 jan., 31 fem vardagar 40 26 dec., - -40 fem dagar 4. nyårsdagen, trettondag jul, första maj, julafton, juldagen, annandag nyårsafton, två dagar -16 jul, 2024

Bilaga 4

Formler fdr årsarbetstid och semesterledighet

enkelt kunna beräkna semesterledighetens längd vid För att varierande årsarbetstidsmâtt kan använda ett par fonnler. man resultat oavsett orsaken till avvikande Formlema ger rätt om årsarbetstidsmått deltid eller förkortning av heltidsmâttet är exempel A och B.

kunna beräkna semesterlön för varje sparad semestertimme För att kan också använda formel exempel C. man en

Följande tal är utgångspunkt för formlerna

Årsarbetstid 2007 timmar Semesterledighet 216 timmar Gränsen för den del av semesterledigheten som får användas flexibelt 160 timmar Semesterlön i procent av lön under intjänandeåret 13 %

A. Semesterledighetens längd

X 216 2007 Y

X årsarbetstiden i timmar i aktuell anställning

Y semesterledighetens längd i timmar i aktuell anställning

B. Gränsen för den del semesterledigheten som får av tas ut flexibelt

x 160 2007 Y

X årsarbetstiden i timmar i aktuell anställning Y gränsen i timmar för den del semesterledigheten av som får tas ut flexibelt i aktuell anställning Värdet av sparad semestertimme i intjänad lön procent av under intjänandeånet 13 % X Y X antal timmar semesterledighet i aktuell anställning Y värdet i procent av under intjänandeäret intjänad lön i aktuell anställning för varje sparad semestertimme

tatens offentliga utredningar

onologisk förteckning

l.Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens - villkori högskolan. U. Reglerförrisker.Ett seminarium varförvi om tillåter mer föroreningar inne änute. M. Psykisktstördas situationi kommunerna -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. S. 4. PsykiatriniNorden -ett jämförande perspektiv. Koncession för försäkringssammanslumingar. Fi. Ny mervärdesskattelag. Motiv.Del — Förfatmingstext och bilagor.Del Fi. — Kompetensutveckling en nationellstrategi.A. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m.- Ekonomiochrätt i kyrkan. C. 10.Ennytt bolag för nmdradiosändningar. Ku. l LFastighetsskatt. Fi. 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13.Bundnaaktier.Ju. 14.Mindre kadmiumi handelsgödsel. Jo. l5. Ledning ochledarskap i högskolan några — perspektiv ochmöjligheter.U. 16.Kroppenefter döden. 17. Den sista undersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. l8.Tvångsvard i socialtjänsten ansvar och innehåll.S. - 19. Lángtidsutredningen 1992.Fi. 20. Statens hundskola. Ombildningfrân myndighet till aktiebolag. S. 21.Bostadsstöd till pensionärer. S. 22.EE.S-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23.Kontrollfragori tulldatoriseringen m.m. Fi. 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med3-arig yrkesinriklad utbildningi gymnasieskolan. U. 26.Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella förhållanden. S. 27. Årsarhetstid. A.

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Civildepartementet Bundnaaktier. [13] Ekonomioch rätt i kyrkan.[9] EESanpassningkreditupplysningslagen. av [22] Miljö- och naturresursdepartementet Socialdepartementet Regler förrisker. Ett seminarium varför om tillåter Psykisktstördas situationi kommunerna mer föroreningar inne än ute. [2] -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] PsykiatrinNorden ett i - jämförande perspektiv. [4] Kroppen efter döden. [16] Den sista undersökningen ~ obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [ 17] Tvångsvârd i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. [18] — Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighet till aktiebolag. [20] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella förhållanden. [26]

Finansdepartementet Koncession för försäkringssammansltttningar. [5] Ny mervärdesskattelag. Motiv.Del - Författningstcxt och bilagor.Del [6] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.— Fastighetsskatt. [11] Långtidsutrcdningen 1992.[19] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Utbildningsdepartementet Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor — i högskolan. [1] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledningochledarskap i högskolannågraperspektiv ochmöjligheter.[15] Utvärdering av försöksverksamhctcn med3-årig yrkesinriktad utbildninggymnasieskolan. i [25]

Jordbruksdepartementet Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14]

Kulturdepartementet Ettnytt bolag förrundradiosändningar. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling nationellstrategi.[7] - en Årsarbetstid. [27]

a

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, STOCKHOLM, 10647 TEL 08-7399630, FAX 08-739 48. 95 INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN vm BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM. 5