Barn : rapport från Barnmiljöutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

RAPPORT FRÅN BARNMIIJÖUTREDNINGEN

BARNEN

OCH DEN FYSISKA

MILJÖN

E E? AE

Sven Thi s?

av Uno Dahlén Elsa Rönnmark

\ |IIIIIII-- ,F

aj:ra_-g§\\i -E

Ill

g!!

111A .trxgg /AMW/J///ø

Statens offentliga utredningar Eâw 1975:36 F33 Socialdepartementet

Barnen och den

fysiska miljön

av Uno Dahlén, Elsa Rönnmark,

Sven T hibe rg

nr 6 från

Rapport garnmiljöutredningen

Stockholm 1975

Omslag av Roland Klang ISBN 91-38-02245-1 LiberTryck Stockholm 1975

Förord

skall sina direktiv utarbeta en systematisk Barnmiljöutredningen enligt

levnadsvillkor har utvecklats. Utredningen redovisning av hur barnens om barns hälsa, utveckling och skall söka ge en samlad bild av kunskapen inverkan av och deras materiella standard i övrigt, däribland omvårdnad

och boendemiljön. Utredningens huvuduppgift förändringar i arbetslivet levnadsförhållanden och en deskriptiv analys av barnens är att göra för en åtgärdsinrikinträffade förändringar i dessa, i syfte att ge underlag

tad diskussion om barnens förhållanden.

i sitt rapport är en av åtta, som Barnmiljöutredningen Föreliggande

kartläggningsarbete låtit utföra.

till utredningens är att betrakta som bakgrundsmaterial Rapporterna och behandlar olika Barnens livsmiljö, (SOU 1975:30) betänkande enskild är dock ett av barns levnadsvillkor. Varje rapport aspekter ansvarar därmed själva för självständigt arbete och rapportförfattarna och framförda i innehållet. Detta innebär att åsikter uppfattningar

behöver överensstämma med inte till alla delar bakgrundsrapporterna uttalanden och slutsatser i huvudbetänkandet. utredningens har publicerats i följande rapporter: Utredningens bakgrundsmaterial

SOU 1975: 31 1 Samhället och barns utveckling

Författare: Rita Liljeström

SOU 1975:32 2 Barns hälsa

Författare: Owe Petersson

och utveckling SOU 1975: 33 3 Barns uppfostran

Författare: Eva-Mari Köhler

skolan och fritiden SOU 1975: 34 4 Förskolan,

Författare: Leif Holgersson

ekonomi SOU 1975: 35 5 Barnfamiljernas

Författare: Institutet för

Social Forskning

SOU 1975: 36 v* 6 Barnen och den fysiska miljön i - Författare: Uno Dahlén

oas-w. Elsa Rönnmark

-cm Sven Thiberg

4 Förord

Barn och föräldrars arbete SOU 1975: 37 Författare: Ingemar Reimer

Barnkultur SOU 1975:38 Författare: Suzanne Almqvist Britt Isaksson Till varje rapportförfattare har knutits en referensgrupp av speciellt sakkunniga på området. I denna har respektive författare diskuterat den närmare uppläggningen och utformningen av rapporten. Under arbetet har samtliga författare samlats till regelbundet återkommande seminarier. Syftet har främst varit att samordna arbetet med de olika rapporterna och diskutera mellan avgränsningsproblemen ämnesområdena. Utredningsmannen har lett författarseminarierna. Utredningens sekretariat har deltagit i de olika referensgruppernas arbete. Publiceringen av bakgrundsrapporterna är enligt Bammiljöutredningens uppfattning ett viktigt led i en diskussion om barns förhållanden, där beskrivningen görs utifrån olika kunskapsområden och uppfattningar. Ett brett underlag för debatt och beslut kan på så sätt skapas.

Bammiljöutredningen framför sitt varma tack till alla som medverkat.

För

Bammiljöutredningen

Bror R exed

/Karin Lund

Birgitta Wittorp

Innehåll

Kapitel l Sammanfattning

härledda ur nationella och individuella Kapitel 2 Problemområden förhållanden 2.1 Snabbskiss på hög nivå Närmiljön är en produkt av övergripande processer Närmiljön är en produkt av interna processer 2.2 Konkretisering Tre exempel Jämförande kommentarer Resultat av tre beslutsprocesser 2.3 Problemområden verksamhetsområden och Barn lever avskilda från viktiga

miljötyper klasser och Barn lever avskilda från andra ålderskategorier, kulturmönster kontakt med ett stort antal Barn lever i påtvingad jämnåriga under uppväxttiden i ett Barn lever p. g. a. miljöbyten osäkert förhållande till omgivningen som de saknar rätt och möjlighet att Barn lever i miljöer påverka 2.4 Rekapitulation

3 Sociala och pedagogiska synpunkter på barns levnads- Kapitel förhållanden och deras boendemiljöresurser . . . . . . . . . . . . . 3.1 Synsätt och begreppsbeskrivningar roll Barns utveckling och den fysiska miljöns och den fysiska miljön som en möjlighet Barns utveckling och en restriktion och direkta och Barns utveckling den fysiska miljöns indirekta påverkan . . . . . Olika kategorier och grupperibarns omgivning och den fysiska miljön i olika bruksske- Barns utveckling den Begreppen resurs och villkor

6 Innehåll 1975:36

3.2 Mål för boendemiljöns utformning och användning 51 Förskolans mål omsatta på boendemiljön 5 l Skolans mål omsatta på boendemiljön 51 Bostadspolitiska mål 52

Kapitel 4 MiI/öinnehåll och mil/ökvalitet beskrivning och diskussion av den fysiska miljöns betydelse för barn . . . . . . . . 55 4.1

Begreppsbeskrivningar och avgränsningar . . . . . . . . . . 55

Nyckelbegrepp Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 4.2 Rymlighet (allmänt och konsekvenser för barn) . . . . . . . 58 Bostaden Byggnaden Kvarteret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bostadsområdet och stadsdelen i . . . . . , . . . . . . 4.3 Tillgänglighet (allmänt och konsekvenser för barn) Bostaden Byggnaden Kvarteret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bostadsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stadsdelen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Offentlighet (allmänt och konsekvenser för barn) . . . . . . Bostaden Byggnaden Kvarteret Bostadsområdet Stadsdelen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Anpassbarhet (allmänt och konsekvenser för barn) . . . . . Bostaden Byggnaden Kvarteret Bostadsområdet och stadsdelen 4.6 Variation (allmänt och konsekvenser för barn) Bostaden

Kapitel 5 Socialoch rumslig segregation . . . . .- . . . . . . . 107

5.1 Inledning, begreppsbeskrivningar,

avgränsningar 5.2 Boendesegregation på olika nivåer 5.3 Orsaker till segregation 5.4 Konsekvenser för barn Nationell nivå Ortsnivå

Innehåll 7

5.5 Integration och politisk medvetenhet 5.6 Åtgärder mot segregation

Kapitel 6 Planeringsprocesser och påverkansmöjligheter 6.1 Problem och beslut Kalkylerade och icke kalkylerade problem Målkonflikter Kompensatoriska åtgärder 6.2 Beslut i planeringsskedet Översikt över beslutsapparaten Beskrivning av beslutsunderlag 6.3 Beslut i bruksskedet Översikt över beslutsapparaten möjligheter att påverka Exempel på barns och ungdomars miljön resurser i planerings- och besluts- 6.4 Barns politiska speglade apparaten för fysisk miljö Maktfördelning och insikt i samhällsplaneringen Barns och ungdomars speciella problem

Kapitel 7 Slutard

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

1 Sammanfattning

Förutsättningarna

MILJÖN, är en av åtta, som Denna skrift, BARNEN OCH DEN FYSISKA

i dagens Sverige. Olika sektoriellt behandlar barns levnadsomständigheter

och värderingar, inom en vid har skrivit, utifrån sina kunskaper författare direktiv. Författarna har därför själva ram och utan särskilt preciserade l ett lokalisera problem och välja angreppssätt. fått avgränsa sitt omrâde, att haft möjlighet under arbetets gång, har författarna antal seminarier till en relativt god och idéer. Detta har medverkat diskutera utkast till viss koordinering om övriga avsnitt i serien och möjlighet kännedom likriktning eller någon och ämnestäckning. Någon av gränsdragning eller har inte varit aktuell precisering av en gemensam värderingsbakgrund

önskvärd. OCH DEN FYSISKA Vi som haft till uppgift att skriva om BARNEN

mån har ett övergripande har oss, att vi i någon MlLJÖN, sagt onekligen en ram kring alla Den fysiska miljön utgör

problemområde. är

I denna mening i vilka barnen deltar och som berör barn. aktiviteter miljön är i olika och en restriktion. Hur betydelsefull miljön en möjlighet

är naturligtvis grundläggande,

sammanhang är en annan fråga. Den frågan av de behandlade mellan insatser inom olika om man vill göra avvägningar till den i någon absolut mening. sektorerna. Vi har inte tagit ställning att den fysiska miljön är tillräckligt Men vi företräder den uppfattningen, och större uppmärksamhet betydelsefull för barn, för att kräva avsevärt

mer seriös bedömning än hittills.

har utmärkts av ett omfattande byggande i vårt De senaste decennierna bor i dag i bostäder med god teknisk land. Huvuddelen av befolkningen och mycket möda har Även arbetsmiljöerna har förbättrats standard. miljö, såsom vårdens, offentliga sektorns fysiska lagts ned på den att uppehålla oss vid det Vi har ingen anledning utbildningsväsendets. Vi har inriktat oss på att redovisa som är bra eller ens acceptabelt. samhällsbyggandet eller som som kvarstår, trots det omfattande problem kan därför av vissa kategorier detta. Vår framställning uppstått genom för de problem som som överdrivet kritisk, okänslig läsare uppfattas i uppskattning av uppoffstått inför, eller bristande samhällsbyggandet Att eftersträva balans i framställningoch insatser i det förgångna. ringar Vi har satt in våra krafter på att ta fram, en har vi inte haft tid till.

i barnens situation i dag. diskutera och analysera problemen

Sammanfattning

Angreppssättet

Det finns flera tänkbara angreppssätt, när man tar på sig uppgiften att beskriva BARNEN OCH DEN FYSISKA MILJÖN i Sverige idag. Alla

angreppssätt utgår från värderingar, såväl av problemområdet i sig, som av vilka effekter av olika sätt att behandla det, som är önskvärda.

Två huvudlinjer kan särskiljas: Att låta befintligt empiriskt material -

form av statistik, fallstudier och annan liknande dokumentation avgöra innehållet. Att utifrån så välgrundade värderingar som möjligt utvälja och behandla problem, och därvid så långt möjligt utnyttja tillgängligt

material.

Vi har valt det senare angreppssättet. Framställningen är således

baserad på ett synsätt på barn och fysisk miljö med klara normativa

inslag. Vi anser att detta synsätt är väl förankrat i utvecklingspsykologisk erfarenhet. Men vi har därtill uppställt ytterligare krav, till vilka vi strax skall återkomma. En konsekvens av vårt angreppssätt är, att det finns

uppenbara brister i dokumentationen. Den sorts empiri vi skulle ha glädje av saknas. Å andra sidan förefaller oss en mängd av det material som är

tillgängligt mindre intressant, ibland irrelevant.

Vår grundsyn

Vi betraktar den fysiska miljön som ett villkor och en resurs.

Med villkor menar vi, att den fysiska miljön vid en given tidpunkt, utgör en betydelsefull komponent i individens och gruppens situationella

tillstånd. I denna betydelse har miljön en omedelbar relation till individen, som kan vara god eller ond för denna.

Med resurs menar vi att miljön är utvecklingspsykologiskt aktiv, den ger, försvårar eller fråntar individen möjligheter, med betydelse på sikt. Med villkor menar vi således situationellt viktiga förhållanden, med resurs potentiellt viktiga utvecklingsmöjligheter. Vi betraktar barnen som delar i ett socialt system, tillsammans med

andra barn och med vuxna. Detta betraktelsesâtt leder till att vi sällan

eller aldrig kan särbehandla barnens miljöförhållanden. Vi måste hela tiden betrakta det sociala samspel i vilket barnen skall delta som en

primär angelägenhet. Därför handlar inte vår framställning om barnens

särskilda miljö utan om barnen i den för alla gemensamma miljön.

Vi betraktar den fysiska miljön som ett resultat av beslutsprocesser och

förutsättningar på många nivåer.

Krav på miljöförändringar måste därför analyseras så långt, att det framgår var i beslutssystemet, som

styrningen sker, av vem, på vilka premisser och med vilka styrmedel. En

grundläggande för fråga oss är då, hur inflytandet över de egna

livsvillkoren i den fysiska miljön skall kunna stärkas på bekostnad av den

nuvarande

beslutsordningens fjärrstyrning och opåverkbarhet.

Vi betraktar parterna i beslutssystemet som rationellt handlande, på av sina beslutsunderlag, sina reella intressen och sin reella makt. grundval

Förändringars genomförbarhet skall därför bedömas mot bakgrunden av

ll Sammanfattning

förändringen i Är beslutsunderlaget korrekt, ligger svar på frågorna: för dennes påverkansmöjligbeslutsfattarens intresse och inom gränserna

heter?

Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv

ut sätt att beskriva hur barns fysiska miljö bör se Ett till synes lockande teori söka härleda normativa är att direkt från utvecklingspsykologisk vår uppfattning är det inte möjligt miljöelement. Enligt krav på fysiska

Flera skäl gör det tvärtom angeläget att ifrågaatt göra denna överföring. en orimlig hårddragning av Den leder till sätta en sådan målsättning: och miljö, den samband mellan utveckling mycket bristfälligt belagda i den sammansatta verkligbortser helt från miljöns marginella betydelse

som formar individen, den avstår från att dra konsekvenhetsupplevelse, och beroende av socioserna av att miljön tolkas olika i olika situationer,

kulturella basförutsättningar.

när det gäller att precisera den fysiska Vår anspråksnivå är därför lägre, att söka beskriva de absoluta men högre, när det gäller miljöns roll, där utvecklingsprocesser i samspel med andra människor, sammansatta

och resurser för barnen. den fysiska miljön utgör villkor att vi tvingas att ta Vårt val av en normativ ansats, har konsekvensen, och som kan vara gynnsamt ställning i frågan om vad i den fysiska miljön, För att få material till en sådan ansats har ogynnsamt för dessa processer. och grundskolan till målformuleringar för förskolan vi översatt samhällets att denna översättning först förefaller mål för boendemiljön. Det faktum ses som ett uttryck för att närmast komisk, kan möjligen chockerande, när det gäller

har en avsevärt lägre ansprånsnivå,

man i vardagslag formulerat för de för vuxna och barn, än den samhället boendemiljön barn i föräldrarnas frånvaro. som handhar

specialistinstitutioner

dessa krav på miljön i ett utvecklingspsykolo- Vi har sökt sammanfatta att människan Därvid har vi utgått från att det är viktigt giskt perspektiv.

i barn- och ungdomsåren

och stabiliserar sin uppfattning om sig själv D utvecklar sin kommunikationsförmåga i samspel med omgivningen D utvecklar att lösa problem och att Dutvecklar metoder att lära och sin förmåga

utnyttja sin kreativitet och att i att leva och verka i gemenskap D utvecklar sin förmåga

samverkan och solidaritet påverka sina livsvillkor och sin begåvning och kan finna D utvecklar sina anlag, sin personlighet

verksamhetsområden som svarar däremot.

mål ger oss anledning att pröva den fysiska Dessa utvecklingspsykologiska

miljön med avseende på

och miljötyper, som ger information D barns tillgång till verksamheter till företeelser i arbetslivet och deras relation om vuxnas levnadsvillkor

Sammanfattning

Elbarns tillgång till vuxna och till gamla, till människor med andra kulturella och sociala erfarenheter, som därmed kan berika deras och ge nya aspekter på den egna livssituationen upplevelse El barns tillgång till sociala grupper med ett tydligt normsystem inom vars ramar de kan samverka för gemensamma intressen, och som inte

genom sin storlek, tillfällighet eller konflikterande

normsystem i stället skapar otrygghet, passivitet eller aggression Gbarns tillgång till fysisk som de lär känna under lång tid och miljö därmed undviker otrygghet, hemlöshet och brist på kontinuitetsupplevelse EJ barns tillgång till miljö, som de förfogar över och kan bearbeta enligt egna intentioner och intressen i en meningsfull omfattning och i samverkan med vuxna.

Vi har inte ansett oss ha underlag för att gå längre i precision av de

utvecklingspsykologiska mål, som vi anser att den fysiska miljön skall medverka till. Erfarenheten av vårt arbete säger oss emellertid att dessa målformuleringar har tillräcklig tydlighet för att kunna utgöra en effektiv bas för vår kritik av nuvarande förhållanden.

En probleminriktad analys

Med utgångspunkt från våra utvecklingspsykologiska målsättningar har vi granskat den nuvarande fysiska miljön. l vår granskning har vi utgått från vissa begränsningar, som utgör för de problem vi funnit anledning att uppmärksamma. förutsättningar Den viktigaste begränsningen är, att vi riktat vår uppmärksamhet huvudsakligen mot boendemiljöer som producerats under de senaste tio åren och som består av flerfamiljshus. Flera invändningar kan riktas mot denna Barn och avgränsning. ungdomar bor även i äldre miljöer och på orter eller i glesbygd, där inte består boendemiljön av flerfamiljshus, i varje fall inte i form av

sammanhängande, enhetliga enklaver. Under de senaste åren har en relativt omfattande småhusproduktion ägt rum. I småhus bor således ganska stora barn- och ungdomsgrupper. Med hänsyn till att småhusproduktionens andel av den totala kan tänkas öka, finns det särskilda motiv att ägna bostadsproduktionen småhusmiljön uppmärksamhet. Trots att således dessa skäl talar för att behandla småhusmiljöerna, har vi givit dem låg prioritet. Det skäl vi vill anföra härför är följande: En stor andel barn och ungdom bor i nya och äldre flerfamiljshusområden. Dessa

områden utgör grundstommen i vårt bostadsbestånd, och kommer att så fungera i ett oöverskådligt antal år. Stora resurser kommer att få avsättas för korrigerings- och kompletteringsåtgärder i dessa områden. Dessutom kommer även i framtiden starka resursmässiga och tekniska skäl att finnas för flerfamiljshusbyggande. Vi menar därför att det är en realistisk och konstruktiv att strategi ägna flerfamiljshusområdena vårt största

Sammanfattning

att man för de problemområden,

intresse. Vi har också uppfattningen

kan göra analogier och dra samma typ av slutsatser som vi aktualiserar, i småhusområden. Vi vill däremot påpeka att om boendeförhållandena annan karaktär och sannolikt har en delvis glesbygdens barnproblem Vi har tyvärr saknat resurser att därför borde uppmärksammas speciellt. sätt skulle naturligtvis invandrar- På motsvarande göra en sådan analys. förhållanden kunna särbehandlas. barnens i vissa avseenden speciella markerade för just som vi tar upp är dock särskilt Många av de problem utan att de därför invandrarbarnen och ryms alltså inom vår redovisning

ges särskilt utrymme. från tidigare arbete litteraturstudier, insamling av erfarenheter Genom arbete genom kontakter genom praktiskt på fältet, med boendefrågor, föräldrar, ungdomar med andra forskare, med personal på institutioner,

Det har inte en gemensam referensram. och barn, har vi sökt bygga upp materialinsamling i traditionell att dokumentera denna varit möjligt oss att sammanfoga den form. Vi har i stället bemödat forskningsmässig vår analys i helhetssyn. Vi sammanfattar

till en problemorienterad

måste som vi anser att den fysiska planeringen följande problem,

och söka motverka, mildra eller avskaffa. bearbeta

verksamhetsområden och miljötyper . Barn lever avskilda från viktiga

andra ålderskategorier, klasser och kultur- . Barn lever avskilda från

mönster

kontakt med ett stort antal jämnåriga . Barn lever i påtvingad

i ett osäkert av miljöbyten under uppväxttiden . Barn lever på grund

förhållande till omgivningen

som de saknar rätt och möjlighet att påverka. . Barn lever i miljöer,

Segregation

uttryck för social och är mer eller mindre tydligt Våra fem problem

rumslig segregation. kategorier eller klasser Med social segregation avser vi att grupper,

av social orättvisa från varandra på sådant sätt att någon form avskiljs eller klass missgynnas gentemot övriga. uppstår, att någon grupp, kategori kategorier eller klasser menar vi att grupper, Med rumslig segregation i rumslig bemärkeldessutom åtskiljs och/eller åtskiljer sig från varandra

se. för att segregation som problemen till stor del är uttryck Samtidigt direkt utanför barns

råder förstärks de av segregationsförhållandena

vardagsnära tillvaro. försöker vi i ett samhälleligt perspektiv I avsnittet om segregation och heterogen befolkningssammanbeskriva konsekvenserna av homogen

inte en gång socialt och ekonomiskt för barn. Vi kan naturligtvis sättning mellan helt homogen ytterligheterna för alla fastslå någon viss avvägning

Sammanfattning

eller helt heterogen

befolkningssammansättning. Ändå vänder vi oss med

skärpa emot de segregationsprocesser som i dag äger rum och synes accelerera. En socialt och ekonomiskt ensidig uppväxtmiljö är i sig negativ och tenderar dessutom att få negativa effekter även vad gäller den planerade miljöns kvaliteter.

Fem

beskrivningsdimensioner, fem nivåer

Vilka egenskaper i den fysiska miljön är relevanta, när det gäller att relatera den till de problem, som vi valt att uppmärksamma?

Vi söker därför fortsättningsvis karaktärisera den fysiska miljön i dessa

rymlighet, tillgänglighet, offentlighet, anpassbarhet och variation. Vi söker därför fortsättningsvis karakterisera den fysiska miljön i dessa

beskrivningsdimensioner, och samtidigt relatera de förhållanden vi då kan

konstatera till de fem problemen.

Vi gör det på fem nivåer, nämligen

bostad, byggnad, kvarter, bostadsområde och stadsdel.

Otillfredsställande rymlighet i den fysiska miljön kopplar vi främst till problem C och E. Vi behandlar trångboddheten i bostaden, hur den reducerar barns och ungdoms möjlighet att vara för sig själva och hur den

minskar möjligheterna att forma bostadsmiljön efter egna önskemål. Vi uppmärksammar hur trångboddheten också påverkar situationen i närmiljön. Fler barn än beräknat inomhus innebär också fler barn utomhus än vad närmiljön är tänkt att fungera för. De gemensamma ytorna både i bostadshuset och utomhus är ofta så trånga och anpassade till snäva kommunikationskrav att de inte kan

fungera som utrymmen för kontakt och gemenskap.

Otillfredsstzfllande

tillgänglighet hör mest samman med problem A och B. Vi tar upp den tydliga uppdelning som ofta råder i en barn- och

vuxenvärld men även i miljöer för små barn (för- och lågstadiebarn) och

för större barn. Vi uppmärksammar den förbudsattityd som både den

fysiska miljön och människorna som vistas i den förmedlar till barn. Även händelsefattigdom och brist på utrymmen och lokaler kan utgöra en form av förbud.

Vi behandlar de endast för boende planerade bostadsområdena och, orsakat av bl. a. detta, den ringa kontakt barn i uppväxtsituationen får

med andra människor än barn, hemarbetande mödrar och barnspecialister och hur barnen utestängs från all yrkesverksamhet utom den rent kommersiella. Vi tar också upp brister i trafiknätets byggnad och hur dessa förstärker barns brist på erfarenheter.

Otillfredsställande offentlighet sammanhänger främst med problem A, B och C. Med offentlighet avser vi graden av kontakt och avskildhet. Vi tar upp de hinder som miljöutformningen utgör för att de boende på ett naturligt sätt skall kunna agera i gemensamma frågor, hur detta hänger samman med det individualistiska och på kärnfamiljen inriktade samhället.

Sammanfattning 15

olika till bostadsområden knutna institutioners Vi uppmärksammar omvärlden i kontrast till den kommersiella relativa slutenhet mot

skala och därtill hörande anonymitet, hur olika servicens alltför stora har skiktande konse- (hyresrätt, bostadsrätt, ägande) upplåtelseformer och hur dessa förhållanden kan hämma kvenser socialt och ekonomiskt

kontakten mellan de boende i olika områden. är i första hand kopplad till problem E Otillfredsställande anpassbarhet förändringsperspektiv även samband men har i ett problemorienterat

med samtliga övriga problem. hur olika människor och hushåll förändras i avseende på Vi beskriver

antal ålder, normer, värderingar m. m., hur nya förhållanden personer, som varken den sociala eller fysiska ställer krav på en föränderbarhet människor och hushåll tvingas till miljön motsvarar och hur enskilda

onödiga och ofta smärtsamma anpassningsprocesser.

behandlar vi också anpassbarhet som en viktig I detta sammanhang mellan de boende. Ett faktor när det gäller möjligheten att skapa kontakt

deras genomförande och för användgemensamt ansvar för förändringar, är viktiga faktorer i barns och av den gemensamma miljön ningen De förmedlar en upplevelse av påverkbarhet, ungdoms uppväxtsituation. och genomförandeansvar inte enbart ligger hos anonyma av att beslutsbeslutsfattare utan också hos människor i näromgivoch avpersonifierade

ningen. variation är indirekt knutet till problemen A, B, Otillfredsställande miljöns utform- C och E. Variationsfattigdomen gäller både den fysiska

i den. ning och händelserna av ensidiga och statiska Vi beskriver och diskuterar konsekvenser

den relativa avsaknaden av bostadsområden, hur händelsefattigdomen, aktiviteter hämmar barns och vuxna i olika åldrar och av skapande

ungdoms identifikationsmöjligheter. Vi Men bristen på variation innebär också en begränsad orienterbarhet. deras erfarenheter av olika och därmed tar upp hur barns aktionsradie

verksamheter och människor hämmas. miljöer,

Slutsatser

och analyserat gäller inte av de bristförhållanden vi beskrivit Många ålderskategorier. Barnens endast barn och ungdom utan berör samtliga särskilt värd att betrakta. Barn situation är dock även i detta perspektiv

vi skildrat men barnen präglas för och vuxna lever dagligen i de miljöer bristförhållanden drabbar alltså livet av sina uppväxtmiljöer. Rådande

villkor och i framtiden som barnen både i nuet som situationella

avsaknad av viktiga ingredienser för en gynnsam utveckling. åtgärderna för att Vår slutsats är således, att de mest verkningsfulla har allmänpolitisk karaktär och ingår i en förbättra barns levnadsvillkor kan dock urskiljas vissa fördelningspolitik. I denna politik grundläggande som vi anser det vara för barnen särskilt betydelsefulla element,

uppgift att betona. barnmiljöutredningens

16 Sammanfattning

Vi menar att

barnmiljöutredningen, med utgångspunkt från pläde-

ringen i vår skrift, bör utveckla förslag med syfte att

l. Öka de boendes reella inflytande över den gemensamma miljön, genom decentraliserade organisationsformer, där de boende har beslutsrätt och förfogar över gemensamma resurser

. Öka de boendes aktiva deltagande i gemensamma verksamheter,

genom att fördela lokaler och anläggningar till lämpligt stora grupper,

genom att stöda med personella insatser både i integrerade verksam-

hetsformer och verksamheter särskilt riktade till barn och ungdomari

närmiljön

. Öka den sociala och rumsliga integrationen i samhället som helhet, genom att samlokalisera bostäder och arbetsplatser, blanda boendefor-

mer, skapa ekonomiska villkor som ger alla tillgång till en god miljö samt aktivt motverka kvarstående segregationstendenser

. Öka de och aktiva vardagliga kontakterna mellan barn och vuxna, genom införandet av 6-timmars arbetsdag, samlad arbetstid, kortare

arbetsresor, stimulerande arbetsinnehåll för alla, genom att öppna verksamheter och institutioner, nu avsedda endast för barn

. Öka de planerande och resursfördelande organens medvetenhet om hur barns levnadsförhållanden påverkas av övergripande beslut genom ett ökat över medborgarintlytande planeringen och ett bättre utnyttjande av erfarenhetsresurserna hos dem som dagligen är verksamma i

närmiljön.

härledda ur nationella

2 Problemområden och individuella förhållanden

I detta kapitel presenteras de problemom-

som kommer att ägnas större råden, uppmärksamhet. Det sker mot bakgrund dels av en översiktlig beskrivning av för-

ändringar i det svenska samhällsbyggander dels av individualiserade typfall av barns

levnadsvillkor i dag.

2.1 Inledning

Närmilfön är en produkt av övergripande processer

förändring sedan Det svenska samhället har genomgått en genomgripande och inriktning omvandlats har 1930-talet. Att näringslivets struktur och en lika snabb inneburit snabb urbanisering av vissa regioner har kombinerats med utglesning av andra. Den svenska folkomflyttningen Hushållssplittringen har fortgått. Sysselsätten omfattande invandring.

ningens innehåll har förändrats. För att möjliggöra dessa förändringar har ett med globalajämförelse- Produktionen av lägenheter har mått rekordstort byggande genomförts. Dessa nya bostäder har till stor del under 10 år legat på 100 000/år. i utkanten av befintliga orter, med målsättningen byggts i större enheter Arbetsplatserna har ofta att motsvara akuta krav på bostadsförsörjning. och serviceanläggningar funnits eller byggts i andra delar av stadsbygden har nästan undantagslöst underdimensionerats och bostadskomplement

och senarelagts. och har styrts av näringsliv, organisationer Förändringsprocesserna statsmakt som sett ett gemensamt mål i att genom strukturrationalisering

produktiviteten, mätt i BNP/arbetstimme. och industrialisering höja som utmärkt den industriella utveck- Samma rationaliseringssträvanden funktioner som utbildning och vård. lingen har dominerat samhällsstyrda effektiv och kommunal administration Genom en förhållandevis statlig makten och näringslivet kunde och god samverkan mellan den politiska mening, samtidigt och med konsekvens. utvecklingen ske snabbt i teknisk har sällan redovisats som en målsätt- Den strukturella förvandlingen och experter betraktats som en nödvändig ning i sig. Den har av politiker levnadsstandard. Denna förutsättning för en ökning av befolkningens vara ökade materiella konsumstandardökning har därvid underförståtts av skillnaderna i i alla samhällsklasser, utjämning tionsmöjligheter mellan olika befolkningskategorier, geografiska konsumtionsstandard Samtidigt som strukturförändringen områden och näringslivsgrenar.

18 Problemomräden

redovisats som en förutsättning för standardökningen har den beskrivits som en positiv möjlighet till nya livsformer, ökad individuell valfrihet och som ett medel till självförverkligande.

Den politiska insatsen som ursprungligen hade till huvudsyfte att avskaffa den materiella fattigdomen tillskrevs också kraften att skapa ett bättre samhälle i socialt och kulturellt avseende.

Det förhållandet, att de förindustriella samhällena kom att igrunden förvandlas eller ersättas av nya typer av fysiska miljöer tycks ha föranlett

mycket liten kritisk debatt under nittonhundratalets första decennier. Då stod de materiella vinsterna i förgrunden. Att förbättra boendemiljön för som bodde trångt i undermåliga folkflertalet, bostäder, var en självklar politisk målsättning för de radikala samhällskrafterna. Denna målsättning upplevdes sannolikt som odelat förenlig med strukturomvandlingens krav

på omflyttning av befolkningen, industrialisering av byggandet och förändring av besluts- och förvaltningsapparaten för bostadsförsörjningen.

Samhällsbyggandet i begreppets egentliga mening kunde med detta

synsätt underordnas och göras till ett viktigt instrument för strukturom-

vandlingen i samhället, och samtidigt ges egenvärdet att förbättra människornas fysiska levnadsbetingelser. För att förstå samhällsbyggandet i Sverige från 30-tal till 70-tal måste

man ha föreställningen om denna dubbla målsättning klar. Då har man

också en tänkbar förklaring till att allvarliga målkonflikter kunde byggas in i lokaliserings- och bostadspolitiken utan att egentligen uppmärksammas förrän under 60-talets slut.

De bostadspolitiska instrumenten har bestått dels av ekonomiskt stöd till hushåll och företag, dels av reglering och kvalitetskontroll av den

nybyggda miljön.

Stödformer, avsedda att underlätta för hushållen att flytta, att hyra nyproducerade och dyra bostäder och att följa med i den materiella standardutvecklingen har byggts ut till ett komplext system.

Reglering och normering i kombination med statliga finansieringsformer och en mycket omfattande ”allmännyttig produktionsapparat har utvecklats för att genomföra utbyggnaden. De stora insatserna till trots har avsevärda problem gett sig till känna.

Social vård alla kategorier har i växande grad inriktats på att lösa för

stora befolkningsgrupper gemensamma problem som orsakats av den strukturella förändringen men som uppfattats som individuella anpassningsproblem till nya livssituationer. Utbildningsapparaten har omformats för att bättre svara mot det industriella samhällets krav på flexibilitet och anpassbarhet i arbetet. Skolan har också getts ett ökat ansvar för socialiseringsprocesser, som tidigare pågick inom individens

totala ram.

Från att tidigare ha sökt påskynda och understödja strukturomvand-

lingen förändras under slutet av 60-talet inriktningen av den bostadspolitiska debatten och utredningsverksamheten till krav på åtgärder mot

strukturomvandlingens negativa effekter. Bostadspolitisk, socialpolitisk och utbildningspolitisk debatt kämpar plötsligt med gemensamma pro-

Problemomrâden 19

finns i de grundläggande förändringarna i produktions-

blem, vilkas rötter

strukturen. är snabbskiss av_ samhällsutvecklingen Denna grova och schematiska för den uppväxtmiljö som avsedd att påminna läsaren om, att villkoren

krafter. barnen har, ställs av övergripande kan denna utveckling, när det gäller För barnens vidkommande

i vilken de vistas, uttryckas som en övergång karaktären hos den närmiljö

från lokalsamhälle till bostadsområde.

är för värdeladdat. l sociologisk lokalsamhälle många Begreppet för att beteckna samhällen där näringsfång litteratur används begreppet

där det ekonomiska och det sociala och boendeformer sammanfaller,

existerar lokalsamhällen i en helhet. Under dessa villkor systemet utgör villkoren är tvärtom förhärskande: De motsatta dag endast undantagsvis. enheterna är sker i skilda miljöer. De ekonomiska Arbete och boende ofta hela samhället. De sociala institutionaliserade och övergriper

Generationerna är sammanfaller inte längre med de geografiska. systemen ingår samtidigt i olika De människor som är yrkesverksamma splittrade.

arbetskamrater - och dessasystem

sociala system - kärnfamilj, släkt,

i sätt. Barnen blir ofta nog bara delaktiga skär över varandra på ett oklart individerna står utanför ett - kärnfamiljen. Hushållen och de enskilda

eller enskilt inflytande över och har varken kollektivt beslutsprocessen och förvaltande organisationerna dem. l stället har de stora producerande och vård, och utvecklat en ansvaret för närmiljöns utformning övertagit ofta okänd för de boende. Vi som fungerar helt fritt, förvaltningsapparat

kallar dessa samhällsenheter bostadsområden.

alltid en produkt av Den lokala samhällsenheten är naturligtvis

som skissmässigt beskriprocesser. Den samhällsutveckling, övergripande förutsättningar för ett vits i denna framställning, har eliminerat viktiga

Detta förhållande utgör en viktig utgångspunkt fungerande lokalsamhälle.

för vårt fortsatta resonemang.

Närmiljön är en produkt av interna processer

lokalsamhället karakteristiska egenskaper Även om således vissa för i vissa avseenden kan man möjligen hävda att bostadsområdet saknas, Vi funktioner hos lokalsamhället. kan bringas att svara mot några viktiga människor upplevs som då att bostadsområdet av en grupp menar ram för deras aktiviteter. utan att det därför utgör en total ianspråktaget, vissa förhållanden kunna fungera bostadsområde skulle under Ett hade utgjort ett lokalsamhälle, om de boende ”villkorligt” som ett Detta sker övat inflytande över sin boendemiljö. kollektiv som medvetet

i ett vanligt bostadsområde utgör endast undantagsvis. De boende dock uttalade enhet sammanhållen av gemensamma inget kollektiv i meningen

är inte påverkbar, inte disponibel. upplevda intressen, miljön och/eller sammanhang med de heller i ett direkt och begripligt Den står inte kontinuitet saknas. livsformer, som man bär med sig. En inre sammanfattas i till detta är många, men kan möjligen Orsakerna

inte är en organiskt uppbyggd påståendet, att dagens bebyggelseenhet

20 Problemomráden

och utväxt enhet, utan en artificiellt och utifrån styrd som mekanism, saknar väsentliga karakteristika hos organismen, t. ex. eget försörjningssystem, enhetlig handlingsbas och en tydlig viljeinriktning. De interna processer, som medverkar till att skapa lokalsamhället, uteblir i bostadsområdet. Genom variationerna i de yttre förutsättningarna och genom skillnader i resurser hos dem som ingår i ett vanligt bostadsområde kan förhållandena arta sig mycket olika. Yttre och inre förutsättningar i ingångsläget startar processer, som på sikt utvecklar enheten i helt olika riktning. Segregationsprocesser av denna typ är karakteristiska för vår De har redan lett till att typfall av miljöer lätt kan bostadsbebyggelse. urskiljas, och att människors fysiska miljöbetingelser i dag kan karakteriseras i sådana typfall.

Typfallen utmärks av stor konsekvens. Till de goda är kopplade nästan enbart goda förhållanden, till de onda nästan enbart onda. Till de goda förhållandena räknas då få hinder för goda socialisationsprocesser, för harmonisk personlighetsutveckling och hälsofrämjande aktiviteter, i en miljö som kan påverkas och ianspråktagas på brukarens villkor. Till de onda räknas motsatserna.

Konkretisering

Tre exempel

En samhällsanalys, som inte tränger ner till de enskilda individerna blir

perspektivlös, liksom en individbeskrivning, som inte sätts i relation till det omgivande samhället. I det föreliggande avsnittet kastar vi oss direkt från den övergripande samhällsskildringen till redovisningen av tre individuella barns livssituationer. De tre beskrivningarna gör inte anspråk på representativitet. De står inte för normalfall inom sina respektive kategorier. Däremot vågar vi påstå att de är vanliga och att de på goda grunder kan antas exemplifiera realiteter. Vi vet också redan att av detta exempel slag väcker ett oanat detaljintresse hos läsaren. Skenet av naturalism leder till ökad benägenhet hos läsaren att vilja ifrågasätta, bidra med korrektioner, bygga på med

egna erfarenheter. Detta utgör både en fördel och en nackdel. Fördelen är att materialets hela innehåll kan få en ökad aktualitet och pregnans, nackdelen att den litterära effekten hos fallstudien minskar läsarens möjlighet att överblicka den helhet, av vilken det enskilda fallet är en frukt.

Lars, 10 år, är son till en ensamstående mor. Han har en yngre syster. Familjen bor i ett nybyggt förortsområde till Göteborg. Lägenheten består av tre rum och kök i högt lamellhus. Lars mor arbetar på kontor ca. 40 minuters kollektivresa från bostaden, i centrum. Hon lämnar bostaden tidigt på morgonen. Lars passar sin syster och äter frukost med henne innan han går till skolan. Lillasyster tillbringar

Problemomrâden 21

= ”vänninna i samma sedan hos en hemmamamma förmiddagen Lars på gården tills mamma Efter skolans slut väntar trappuppgång. minsta och börjar hushållskommer hem. Mamma hämtar syskonet

arbetet. bor utspridda över Hans klasskamrater Lars har ingen fast lekkamrat.

tillsammans men har få sysselsättningsmånga hus. Syskonen är mycket

mycket isolerad. Under Mor är trött, och under vardagarna möjligheter. till mor. Barnen träffar umgås man ibland med släktingar helgerna Familjen har dessutom sin far, som är bosatt i en annan del av staden.

inga kontakter i området.

svenskt akademikerpar. Han har en äldre Per, 14 år, är son till ett bor i ett villaområde, 3 mil från Stockholms city. Huset syster. Familjen vetter mot ett för området består av 6 rum och kök. Trädgården

gemensamt grönområde. vid 7-tiden och Föräldrarna arbetar i Stockholm. De lämnar bostaden

kl. 6. Ganska oftar stannar de borta. kommer hem samtidigt, ungefär hem till tomt hus Barnen äter frukost sedan föräldrarna gått, kommer

ur frysen. Familjen efter skolan. Får ofta själva ordna sitt middagsmål

Föräldrarna arbetar ofta på kvällarna, städar kollektivt på lördagarna. från barnen. och är känsliga för alla sorters störningar även hela söndagen i med idrott, deltar Barnen har fasta kamrater. Per sysslar mycket

lokalhyrande och träning och svarar själv för basketlagets organiserad är teaterlärare. matchorganisation. Äldre systern går på gymnasium,

hemma och möjligheter att vara hos andra. Umgänget Båda har kamrater

sysslor och måltider. Umgänget barn/vuxna är begränsat till gemensamma

l övrigt är alla aktiva var domineras av aggressiv debatt om principfrågor.

för sig eller på annat håll.

i Skåne. Han har två äldre Ola, 12 år, är son i en jordbrukarfamilj hemorten. Familjen bor i bondgård” syskon som går i skolor utanför i jordbruket, mor i och rymlig. Far arbetar helt modern mycket eller i bostadens närhet. 01a hushållet. Båda är således ”alltid hemma”

Han har långt till kamrater, men kan sova över åker skolbuss till skolan.

natten. Han har eget ansvar för vissa hos någon eller ta hem någon över

Deltar mycket i kvalificerat jordbruksarbete. uppgifter på gården. alltid har en stor umgängeskrets och ofta kalas, där barnen Familjen domineras av nära och vardagliga samtal. deltar. Umgänget

Jämförande kommentarer

och storsamhålle hänger Människor och miljöer hänger ihop. Närsamhälle

ihop.

De tre exemplen är dock avsedda att visa något mera. De har hamnat i Lars och hans familj är ”gäst hos verkligheten”.

processer som omstrukturerar Göteborg på grund av de övergripande

i förvandlingen, är inte ens informerade landet. De har inte delaktighet

resurser. De är helt hänvisade till sin egen om den. De saknar politiska stöd i den fysiska miljön för att värld. Lars finner inget begränsade kontakter eller aktiviteter. Han saknar resurser att kräva något, utveckla

22 Problemomrâden

och ingen ger honom utanför något hushållet. Han befinner sig i gränslinjen mellan två parter. Han är inte delaktig i något socialt system, utöver de två som mor och far representerar, och som är mycket fragmentariska. Modern ser på miljön som en tillfällig hysningsplats. Väntar på något annat, utan att veta vad. Tror sig inte kunna påverka den, orkar inte vilja. Per och hans familj är integrerade i ett stort aktivitetssystem, som sträcker sig över regionen och kommunen. Bostaden är en gemensam replipunkt, med vissa givna funktioner, men spelar liten roll ”i sig. Man har förändrat den kontinuerligt, för att anpassa till förändrade funktionella krav, men aldrig givit förändringen egenvärde, som gemensam aktivitet eller terapi. Förhållningssättet till miljön är ”kyligt, men kraven på att själv välja, själv forma är fast och självklart hos Per, liksom hos övriga i hushållet. Ola och hans familj ser bostaden som en del av produktionsmiljön, gränsdragningen mellan arbets- och saknas. fritidsmiljö Man lever intensivt i sin miljö, all verksamhet är nära förbundet med den. Miljön är ett verktyg. Trots att huset är arrenderat, har man satsat egna resurser på modernisering och förändring. Bakom detta ligger en intuitiv totalkalkyl över hela miljön. Men också anpassningen till det rika umgängeslivet har varit en viktig faktor: Att skapa en fungerande miljö för glad samvaro i stora är ett sällskap långsiktigt mål. De medel man kan disponera används planmässigt för detta. Bakom dessa förhållningssätt till miljön, ligger grundläggande skillnader i hushållens totala resurser, i sin tur förorsakade av samhällets klasstruktur. För Lars familj är den fysiska omgivningen en del av ett främmande i vilket man lever men till vilket man inte har några knytningar samhälle, utöver de materiella/ekonomiska. För Pers familj är den fysiska omgivningen ramen för ett relativt fritt

agerande. Familjen förstår att utnyttja dess möjligheter, har även resurser att överbrygga dess hinder. - För Olas familj är den fysiska omgivningen så nära förbunden med produktionen att man i många avseenden upplever den som ett verktyg. Så långt hushållsnivån. Vad då om barnen? I vilken relation står barnen i exemplen till föräldrarna, till syskon, till andra barn och andra vuxna? Lars har tidsmässigt kort kontakt med sina föräldrar. Under den gemensamma tiden i bostaden är modern sysselsatt med hushållsgöromål. Utanför bostaden är man inte tillsammans. Fadern träffar han endast på helger och ledigheter i en ensidig ”fritidsrelation till omgivningen. Andra vuxna träffar Lars sällan och då i form av släktingar till någon av föräldrarna. Systern utgör Lars viktigaste barnkontakt. Man delar rum, har mycket ensamtid tillsammans. Systern är yngre än Lars, utvecklar hans ansvarstagande men knappast hans intellekt. Utanför bostaden har Lars få barnkontakter, är passiviserad av den yttre miljöns torftighet. I nästan varje avseende är den fysiska miljön negativ. Alla de möjligheter

.problemområden 23

kunde ge honom, saknas. Den enda form till utvecklingsstöd, som miljön

är destruktiv - att förstöra saker. av påverkan han kan tänka sig med sina föräldrar, liksom Lars. Per har tidsmässigt kort kontakt

sysselsatt. Han har Tillsammans med föräldrarna är han dock oftast aktivt

men träffar mycket få kontaktnät med jämnåriga kamrater, ett utvecklat till avskildhet vuxna. Den höga utrymmesstandarden ger Per möjligheter

i bostaden. Han kan forma sin egen miljö. och ostörd kamratkontakt

kontakt med sina föräldrar, för det mesta i produktiva Ola har mycket fasta kamratkontakter i skiftande aktiva situationer. Han har också

fall med fasta vuxenrelationer. Han har dessutom god miljöer, i samtliga till miljön och är van att vuxenkontakt hemma. Han har en aktiv attityd

bearbeta den positivt för bestämda syften.

Resultat av tre beslutsprocesser

ivårt samhälle. De år alla som beskrivits existerar samtidigt De tre miljöer nivå som beskrivits frukter av de samhällsförändringar på övergripande ram också frukten av översiktligt. Men de är inom denna gemensamma

tre skilda beslutsprocesser.

har tillkommit och består inom ramen för en beslutspro- Olas miljö samhällets funktionssätt. övertagit det förindustriella cess, som i mycket Beslut inom denna boende och fritid, utgör en fysisk helhet. Arbete, som i många avseenden är autonomt. helhet fattas av hushållet, fysiska och sysslor. l-lushållet Livsformerna har en rytm som bestäms av årstider med likartade förutsätthar en större referensram som består av hushåll

förs kontinuerliga samråd kring aktuella I detta större kollektiv ningar. i som styr förändringsprocesserna frågor. Där formas också de värderingar förfogande över miljön Visserligen är inte hushållets den fysiska miljön. sett fortgår hela tiden en totalt (man arrenderar gården), men praktiskt

För detta finns vida ramar: Ingen av hushållet styrd miljöförändring. Egen praktisk läggning

myndighetskontroll, ingen fastighetsförvaltning.

frågor av skiftande slag gör att miljöpåverkan och vana att lösa tekniska

blir självklar och naturlig.

Pers miljö har tillkommit och består inom en ram för en beslutspro-

liberala samhällets funktionsövertagit det borgerliga, cess, som i mycket helhet, som disponesätt. Arbete, boende, fritid utgör en intellektuell

resurser. Den privata delen rar stora delar av samhällets rumsliga och genom att behärskar hushållet själv, genom ägandets privilegier

begränsad. Den gemensamma myndighetskontroll och insyn är mycket

i kraft av medvetenhet och resurser ur ett stort utbud, väljer hushållet

visserligen till priset av långa och dyra resor.

Lars miljö har tillkommit och består inom ramen för en beslutspro-

marknadsekonomiskt baserade cess, som är typisk för det högindustriella,

boendemiljö och fritidsmiljö är uppsplittsamhällssystemet. Arbetsmiljö,

kompenseras inte av hushållets rade, liksom i Pers fall, men splittringen om den miljön ända in på resurser och överblick. Beslut fysiska

och organisationer långt över huvudet detaljnivån, fattas av myndigheter

24 Problemomrâden

på familjen. Familjen ingår inte i ett kollektiv, som har resurser och instrument för inflytande. De tre miljöer, som beskrivits här, är inte bara olika, de är också åtskilda. Ola, Per och Lars vet mycket lite om varandras miljöer och om varandras livsvillkor. De är främmande för varandras livsstilar och risken för att de skall växa upp utan att på allvar konfronteras med varandras

förhållanden är överhängande. Olikheten, som inom en ram av materiell och social jämlikhet kunnat fungera som en kulturell tillgång, skapar nu främlingskap och bristande engagemang för de andras situation. Självfallet drabbar detta främst dem som har sämst utgångsläge: I de valda exemplen utgör ju Lars situation inte ett godtagbart alternativ till de båda andras. Men segregationen måste även betraktas som en negativ faktor för de priviligierade i samhället, och som konserverande och motverkande en utveckling till jämlikhet. Det finns goda kvantitativa skäl, liksom goda politiska skäl, att fortsättningsvis koncentrera framställningen till den sista av typen miljöer, och de beslutsprocesser som lett fram till dem. Därför fortsätter

framställningen med en detaljering där. Detta innebär dock inte att vi upplever de andra miljötyperna som oproblematiska - tvärt om vill vi understryka att såväl Pers som Olas fysiska miljöer i flera avseenden är tveksamma som uppväxtmiljöer. Motiven för denna tveksamhet kommer att ges i den fortsatta framställningen, som en indirekt konsekvens av våra analyser av vilka goda och möjliga förutsättningar som samhället i dag ger för en miljöutformning, som ger alla barn goda förhållanden. Men framför allt grundar vi vår prioritering på det antagandet att vi inte anser det troligt att dessa två miljötyper kan erbjudas flertalet barn. Den ena, av det enkla skälet att den är knuten till produktionsförhållanden som endast gäller för en minskande minoritet av befolkningen, den andra därför att den är alltför resurskrävande. Avgörande är emellertid att vi anser att de kvantitativa insatserna under överskådlig tid måste göras inom flerfamiljshusbyggandet - dels därför att en stor del av barnen kommer att växa upp i redan producerade områden med flerfamiljshus, och att korrektioner av dessa miljöer därför blir en prioriterad samhällsangelägenhet, dels för att vi antar att flerfamiljshusen vid en total sammanvägning av resurskrav och värde är den för nationen formen fördelaktigaste för bostadsförsörjning.

2.3 Problemomráden

De två tidigare avsnitten i detta kapitel är avsedda att i två perspektiv skildra vad utredningen skall behandla. Samhällsperspektivet ger den allmänna bakgrund, mot vilket förhållandena i närmiljön förstås, det individuella perspektivet visar på konsekvenserna av dessa lokala förhållanden. För att få en konkret utgångspunkt för vår fortsatta framställning, på en rimlig nivå av generalisering, där båda dessa perspektiv ännu kan göras

levande, har vi valt att precisera fem stycken problemområden, som

Problemomrâden 25

Dessa fem problemområden

återkommer i senare led av framställningen.

är.

verksamhetsområden och miljötyper A. Barn lever avskilda från viktiga

boendemiljö. Till i vilken barn normalt vistas är en renodlad Den miljö, bostadsområdet endast lokalsamhället innehåller skillnad från det tidigare med direkt anknytning till boendebostäder och ett fåtal institutioner

funktionen. eller med där vuxna sysslar inom varuproduktion Arbetsplatser, saknas ofta helt. inte direkt är knutna till bostaden, tjänster, som

avseende gått mot en obönhörlig Utvecklingen under senare år har idetta

och specialisering konsekvens, främst beroende på strukturrationalisering

har blivit alltmer och samhällsfunktioner. Utarmningen av näringsliv och samhällsservice konsekvent, sedan också butiker, högre skolstadier

Dessa anläggningar är ofta, där de koncentrerats till centrumanläggningar.

att de inte kan erbjuda är uppnåeliga för barnen, så stora och komplexa,

ett socialt riskmoment. De egentliga

en positiv miljö, utan snarare utgör

yrkeslivet finns ofta på långt avstånd arbetsplatserna, det differentierade

med transportmedel. Detta från bostadsområdena, endast uppnåeligt

utanför boendet är barns kontakt med verksamheter medför att

villkor liksom de allra enklaste eller knappa. Arbetslivets obefintliga förblir okänom och yrkesroller

informationer produktionsförhållanden

av föräldrar och skola.

da eller får formen av andrahandsinformation

knyts ensidigt till såväl av föräldrar som andra vuxna Barns upplevelse om de vuxnas villkor i boendemiljön. Barns medvetenhet deras beteende styr in ihem och av den information som samhället blir starkt beroende

och läromedel. Barns förmåga att själva uppleva och skola via massmedia och miljötyper utvecklas onödigt värdera olika verksamhetsområden

till ett självständigt ställningsoch försvagar deras möjligheter långsamt

tagande.

ålderskategorier, klasser och kulturlever avskilda från andra B. Barn

mönster

barn normalt vistas är avsedd för och brukad i vilken Den fysiska miljö, när det är ofta ensidig av snäva kategorier. Hushållssammansättningen

avskiljer inkomstålder. mellan upplåtelseformer gäller segregationen från varandra. Denna ensidighet ger en grupper och kulturella grupper och okunnighet om åldrarnas bild av människans livscykel ofullständig är självfallet att barn i sin närhet Det naturliga förhållandet skilda villkor. Inom primärgruppen skapas då förutsätthar anförvanter i olika åldrar.

och samspel mellan åldersbundna mellan generationer ningar för kontakt i skilda roll- och normsystem I stället utvecklas krav och föreställningar. Barnet vandrar ofta fritidsverksamhet, kamratumgänge. hem, skola, som det vandrar mellan dessa normsystem samtidigt ensamt mellan olika miljöer och dessas överblick över barnets miljöerna. Föräldrarnas

närmaste obefintlig. Normsystemen är oftast i det norminnehåll”

26 Problemomrâden

utanför hemmet är offensiva, styrda av kommersiella intressen. Hem och skola arbetar mer defensivt. Samtliga system är dock ofta auktoritärt verkande och konflikterande. De abstraherade livsformerna” i boendeoch skola innebär att man långt upp i tonåren saknar miljö möjligheter att relatera skilda normsystem till en allsidig verklighetsbild. Roller och

livsstilar blir därmed helt knutna till boende/fritid utan egentlig kontakt med ekonomiska realiteter och/eller arbetslivets villkor. Även inom ett samhälle med långtgående hushållssplittring kan emellertid relationer mellan åldersgrupper skapas, förutsatt att dessa disponerar en gemensam och upplever intressegemenskap. miljö Dagens boendemiljö ger endast undantagsvis dessa förutsättningar. Utbyggnads-

takt, bostadsbeståndets sammansättning, karakteristika hos befolk-

ningens flyttning medverkar till ensidigt ålderssammansatta boendegrupper. På motsvarande sätt innebär segregationen av bostäderi kostnadsklasser att olika inkomstklasser åtskiljs. I kombination med snabb

omflyttning och splittrade verksamhetsförhållanden innebär detta att de segregerade samhällena synes sakna de traditionella, klasshomogena

lokalsamhällenas gemenskapsformer. En homogen sammansättning utan

klassgemenskap utgör inte en trygghetsfaktor,

i den mening som möjligen innebar ett förmildrande drag i tidig stadsbebyggelse för segregerade ekonomiska skikt.

C. Barn lever i påtvingad kontakt med ett stort antal jämnåriga

Den fysiska miljö i vilken barn normalt vistas måste brukas av många barn samtidigt. Tät bebyggelse, stora skolor innebär att många lika gamla barn sammanförs på små ytor. Ofta saknas helt möjlighet till avskildhet

eller differentiering av verksamheter.

Övermått av ytlig kontakt kombineras ofta med

underförsörjning med

fasta kamratrelationer. Dessa problem blir särskilt påtagliga i bostadsom-

råden med

tät och hög bebyggelse. Byggnadsutformningen

i sig styr obönhörligt barnen till för många barn gemensamma entréer och uppehållsplatser. Slitage- och övervakningsskäl gör att utformningen måste bli och motståndskraftig överskådlig, vilket medverkar till att försvåra differentiering och intimitet i miljön. Eftersom den privata bostaden av många samverkande skäl ofta inte kan disponeras av barnen för kamratumgänge är de hänvisade till gemensamma utomhusytor. Hög exploatering, onyanserad miljöutformning, små möjligheter för barnen att utnyttja den privata miljön, bildar en ond cirkel.

D. Barn lever på grund av miljöbyten under uppväxttiden i ett osäkert

förhållande till omgivningen

Näringslivets strukturomvandling har lett till stor mobilitet. Arbetsbyte, frivilligt eller påtvingat, tvingar ofta till miljöbyte för hela hushållet. En

stor andel hushåll med barn flyttar också för att uppnå nya bostads-

kvaliteter, eller för att komma undan svårigheter i den ursprungliga miljön. De s. k. problemfamiljerna uppvisar särskilt hög mobilitet.

Problemomráden 27

under att etablerade För barnen innebär flyttningar uppväxttiden

Barnen tvingas att försöka anpassa sig till nya kamratrelationer upphör.

och sociala förhållanden, som de inte själva valt eller kan påverka. fysiska inom hushållet, beroende t. ex. på föräldrarnas Barn med svaga relationer utlämnade till svåra arbetssituation och ekonomiska press, är särskilt

isolering och rotlöshet. om förvandlingen av ett Den kontinuitetsupplevelse och kunskap

i en miljö kan ge, ersätts av en samhälle med tiden, som uppväxttiden om man rycks upp och historiefattig och ytlig bild av omgivningen,

till nya förhållanden under barndomen. förflyttas

som de saknar rätt och möjlighet att påverka E. Barn lever i miljöer,

De boende saknar rätt att själva Boendemiljön är färdig och opåverkbar. ofta också inflytande över de delar av forma sin miljö. Barnen saknar De är kanske hänvisade till miljön som hushållet till äventyrs disponerar. till med hänsyn till en liten del av bostaden och tvingade passivitet

inventarier eller föräldrarnas umgängesvanor. störningsrisker, ömtåliga ofta av de vuxna med Barns försök att förändra miljön uppfattas ofta står i misstänksamhet, liksom barns spontana sätt att använda miljön

föreställningar. (Gräsmattan får ej beträdas). direkt strid med vuxnas eller till miljön kan av dessa skäl bli destruktivt Barns förhållningssätt ansvarstagande och kreativ till sinnesträning, passivt. Möjligheterna minskas. Aktivitetsmöjligheterna är obetydliga. verklighetsuppfattning detta armod i miljön genom att ”köpa Barnen tvingas att kompensera som det kommersiella samhället sig” sysselsättning i de passiva former

erbjuder.

2.4 Rekapitulation

Under 1900-talet har Närmiljön är en produkt av övergripande processer. ned lokalsamhällena och i processer i vårt land brutit dessa övergripande för arbete och boende. ersatt dem med åtskilda miljöer stort sett har inte medgivit att de interna Strukturen hos dessa bostadsområden för social som skulle ha kunnat skapa nya former processer fått grogrund,

kontakt, delaktighet och gemenskap.

för barn i olika miljöer i vårt land skildras i tre exempel, Livsvillkoren åt de abstraktioner, med vilka miljöförhållandena avsedda att ge innebörd

normalt beskrivs. en fastare som redovisas i exemplen ges därefter De förhållanden dem som relevanta och Vi bedömer

kontur i fem problemområden.

från den fysiska planeringens utgångspunkt. särskilt viktiga att betrakta överraskande disparata bakgrundsteck- Det är med dessa tre, kanske

av vårt problemområde.

ningar, som vi nu går in i den egentliga analysen

Sociala och synpunkter på

3 pedagogiska

levnadsförhållanden och deras

barns

boendemiljöresurser

I detta diskuteras frågor om hur kapitel den fysiska miljön påverkar barn utifrån

ett antal där miljön betraktas synsätt, eller en restriktion, där som en möjlighet både direkt och miljön anses påverka barn Barns situation diskuteras utiindirekt.

villkor och resurs. Slutlifrån begreppen behandlas ett par viktiga mål för gen boendemiljöutformningen och dessa rela-

teras i sin tur till andra för barn viktiga

målsättningar i samhället.

3.1 Synsätt och begreppsbeskrivningar

Barns utveckling och den fysiska miljöns roll

bostadsbyggandet i vårt l av det närmast explosionsartade spåren debatt förts och en hel del undersökningar gjorts i samhälle har en livlig betyder för dem som skall leva avsikt att kartlägga vad bostadsområdena då dessa är stadda i Särskilt barnens situation är av intresse där. ännu inte tagit definitiv form. När det utveckling och deras personlighet roll för barnets utveckling saknas teoribildninggäller den fysiska miljöns utifrån ett helhetsgrepp. Förutom frågan om ar, som behandlar frågan vikt den miljön har, inbegriper frågeställningarna hur stor fysiska som hur den fysiska miljön borde vara, och hur den dessutom problem när man skall angripa dessa är. svårigheterna är många, egentligen om barns utveckling är ett Teorierna och kunskaperna problem. som forskningsområde i sig, som använder sig av en begreppsapparat,

medför vid överföringen till krav på, hur den fysiska miljön svårigheter

bäst skall utformas. om hur ett bostadsområde faktiskt fungerar, När det gäller frågan förhållningssätt till miljön, varierar bilden man får med olika personers

deras erfarenheter och synsätt. Sannolikt ligger inte svaret någon- Vilken är då den sanna bilden? utan olika människor besitter sin egen vetskap om stans mitt emellan”, På vems villkor miljön, en vetskap som är sann ur just deras synvinkel. att bestämma vad som skall då diskussionen föras? Den frågan kommer sant och värdefullt att åtgärda. kommer att uppfattas som rimligt,

30 Sociala och pedagogiska synpunkter

Det är väsentligt att påpeka, att olikheterna mellan olika individers uppfattningar om ett bostadsområde, inte bara har sin grund i skillnader

beträffande attityder, ideal och fördomar, liknande abstrakta ting. Olikheterna har ofta sin grund i_ kunskap om faktiska omständigheter. Sköterskan på

barnavårdscentralen, som påpekar den otillfredsställande

situationen när det gäller barnpassningen i ett område, grundar inte

enbart sitt påstående på en uppfattning utan på faktisk kunskap, som hon besitter genom att dagligen komma i kontakt med förtvivlade mammor och barn, som saknar ordnad tillsyn. Hon besitter också

kunskap om, vad sådana förhållanden innebär för risker för barnens utveckling.

Samtidigt kan andra personer boende och/eller verksamma iområdet,

exempelvis familjefadern med hemarbetande fru, eller fastighetsskötaren, eller den tillfällige besökaren, beskriva området i helt andra termer, relevanta ur deras synvinkel: Hög standard, goda parkeringsmöjligheter, många sandlådor för barnen 0. s. v.

I den breda kunskap om och erfarenhet av människors villkor i

vardagssituationer som sköterskan på barnavårdscentralen har, kan enstaka iakttagelser sättas in och få en mening utöver den rent situationella. Mammans förtvivlan över att inte barnpassning går att ordna blir till något mer än en isolerad iakttagelse. Dels säger den något om hennes och barnets hela situation, dels är den endast en av många

likartade situationer.

Sköterskan kan skapa sig en bild av en helhet som är gemensam för

många familjer.

Den yrkesarbetande familjefadern, för att bara ta ett av jämförelseobjekten, sätter in sina iakttagelser i en helt annan kunskaps- och erfarenhetsram. Han kanske ser att det inte finns något barn i någon sandlåda när han går till jobbet och endast några där när han kommer hem. Det ger honom en helt annorlunda bild av hur barnvänligt området är än den barnavårdscentralsköterskan får.

Dessa exempel på olika synsätt på hur ett område fungerar har konsekvenser när det gäller valet av referensram och begrepp i beskriv-

ningen av boendesituationen. Ett uttalande om boendeförhållandena måste relateras till boendesituationen i stort. Uttalandet blir annars meningslöst eller förutfattat på något oredovisat sätt. Om krav på boendemiljön på detta sätt tappas bort, kan de boendes problem lätt te sig mindre än de verkligen är.

När vi exempelvis använder begreppet fysisk miljö, gör vi det med en viss motvilja. kan lätt tolkas som att endast gälla miljöns Fysisk miljö, tekniska och funktionella uppbyggnad. Vad vi vill lägga in i begreppet fysisk miljö skulle närmast kunna

sammanfattas som fysiskt rumsliga omständigheter av vardaglig karaktär för de människor som använder miljön. I stället för att se på miljön strävar vi efter en form av inifrånperspektiv. uppifrån/utifrån Vi vill inom begreppet fysisk miljö ge utrymme åt synpunkter av typen: hur man tar sig till och från bostadsområdet, hur området är beläget och fungerar i

förhållande till andra för de boende viktiga aktiviteter som t. ex. arbete,

Sociala och synpunkter 31

pedagogiska

vilka samband som råder mellan hus, gårdar, utbildning, friluftsliv, « kvarter, torg 0. s. v. att via enkätförfarande komma åt frågan om Försök, som har gjorts vilket bl. a. resulterat i hur de boende tvivs, har givit svårtolkade resultat,

debatt om enkätundersökningar som metod att skaffa sig en en kritisk

om hur ett område fungerar för de boende (l). Yrkesgrupuppfattning verksamma i våra nya förorter, ger ofta en ganska per, som är socialt för många familjer, barn och tonåringar. Isolering, mörk bild av tillvaron

och missbruk av olika medel tillhör nyfattigdom, aggressivitet, passivitet har också framförts från de allvarliga problem som berörts (2). Klagomål

och affärsidkare mot vandalisering o. dyl. (3). hyresvärdar Massmedia har haft en betydande roll när det gäller att skapa bilder av

av skräckskildringar, som förorter. Ibland har de tagit formen nybyggda områdena känner sig främmande inför. många av de boende i de berörda

om den probleminriktade beskriv- Ett område får dåligt rykte vilket,

bl. a. inte är åtgärdsinriktad, inte heller leder till några påtagliga ningen

förbättringar. ibland är så olikartade är Att de olika bilderna” av förorterna

förvirrande för både utomstående och för de boende själva. naturligtvis Vilken som uppfattas som mest relevant beror bl. a. på vilken beskrivning l en skildring av boendesimottagaren har om situationen. uppfattning i stockholmsförorten Skärholmen har försökt gjorts att bringa tuationen uppgifter, som de boende gett klarhet i vissa tillsynes motsägelsefulla I enkätstudier en majoritet att de trivs, angående sin trivsel. uppger

talar emot detta, exempelvis i intervjusvasamtidigt som andra uppgifter som uttryck för de ren. Författarna menar, att man kan se enkätsvaren som används i en situation, där individen psykologiska mekanismer samtidigt som önskar framstå inför sig själv och andra som välanpassad,

är sådan, att individen har svårt att leva upp till detta ideal. verkligheten ett innebär enligt denna förklaringsmodell Att öppet medge sina problem och detta gör personen motstånd steg mot att medge sitt eget nederlag,

mot. (4) och kompletterar den med en Daun (5) diskuterar denna tolkning

falskt medvetande. Med detta avses då att en genomgång av begreppet om sina egentliga uppfattningar och kännedom person inte har insikt och

känslor inför sin situation. är Några andra faktorer, som inverkar på undersökningsresultaten,

valet av undersökningspopulation och detaljeringsnivån på beskrivning-

har i sitt intervjumaterial tagit med arna. Skärholmsstudien exempelvis till BVN) medan Daun i hushåll med vissa problem (bl. a. barn anmälda

sitt material enbart har fullständiga familjer.

i beskrivningen kan medföra att boendesitua- Valet av detaljeringsnivå sann. De boende känner kanske tionen framstår som mer eller mindre därför att abstraktionsnivån är för hög och inte igen sig i beskrivningarna variationerna i livsföringen och i uppfattningar därför alla de individuella i boendet, fattas. om vad som exempelvis är orsaker till problem av livsmönstren i Å andra sidan gäller, att ju mer beskrivningarna

desto färre personer är beskrivningarna tillämpliga förorterna specificeras,

Sociala och pedagogiska synpunkter

på. Detta hör till problemen om man vill försöka att på ett verklighetsnära, men samtidigt någorlunda generellt sätt analysera problem i den

fysiska miljön. Som tidigare nämnts beror ej olikheterna i skildringarna enbart på idémässiga olikheter utan också på att den faktiska kunskapen är vad som i grunden utgör orsaken till olikheterna. De problemområden som vi har tagit som utgångspunkt i detta arbete grundar sig framför allt på den debatt som förts och de rapporter som har kommit från olika i framförallt förorter socialt verksamma personer. Dessa problem orsakas inte naturligtvis enbart av den fysiska miljöutformningen, utan har också sina förklaringsgrunder i barnets sociala miljö och samhällets uppbyggnad. Med detta avses då främst de vuxnas situation, och alla de förändringar som vuxenrollerna genomgått

på grund av ändrade produktionsförhållanden. Teorierna om barns utveckling handlar om de vuxnas beteende. De vuxna spelar en mycket central roll i inlärningsprocessen. Den sociala och den fysiska miljön påverkar också de vuxna och denna relation har inflytande på barnens utveckling. Barnen får i den miljö de vistas sin bild av de vuxna och

samhället. Bidrar denna miljö till barnens kunskap och förståelse av samhället? Bidrar denna miljö till gynnsamma utvecklingsmöjligheter för barnen så att de klarar sig i framtiden? Detta är exempel på några viktiga frågor som skall beröras i detta kapitel.

Barnpsykologin betraktar barnets utveckling som bestående av två processer: mognad och inlärning. Mognaden utgör den process som fortgår via medfödda anlag, inlärningen sker i samspel med omgivningen. Dessa processer är starkt sammanvävda under utvecklingen och utgör en förutsättning för varandra. Barnets fortsatta utveckling beror hela tiden på den tidigare, det går alltså inte att hoppa över något steg. Vidare finns vissa optimala tidpunkter för ett visst utvecklingssteg. Det nya beteendet blir, om de givna betingelserna inte möjliggör detta utveck-

lingssteg, utsläckt och är oerhört mer mycket komplicerat att kompensera vid ett senare tillfälle i livet. Effekterna av en sådan utsläckning har studerats bl. a. inom forskningen kring barns språkutveckling. (6)

Utvecklingsteorierna skildrar barns utveckling med tyngdpunkten lagd på olika sidor av beteendet. Erikssons utvecklingsteori lägger stor vikt vid den känslomässiga utvecklingen (7). Piaget”s utvecklingsteori lägger större vikt vid den

förståndsmässiga (kognitiva) utvecklingen (8).

Den svenska barnstugeverksamheten utgår till stor del från dessa två

teorier och menar att de kompletterar varandra och ger en god helhetsbild av utvecklingen.

Vi skall här ge exempel på den typ av sammanfattande ståndpunkter,

som kan erhållas ur utvecklingsteoriernas beskrivningar av, hur barnet i

faser, stadier och sekvenser utvecklas från barn till vuxen. I barnstugeutredningens betänkande Förskolan sammanfattas tre

principiella ståndpunktstaganden, som är aktuella

för kognitiv utveckling under förskoleåldern (9):

Sociala och synpunkter 33

pedagogiska

i form av konkret manipulerande är nödvänl. Barnets självverksamhet

dig för internalisering av ett inlärningsmoment.

mellan de uppgifter barnet får att 2. Det måste finnas en rangordning och av föremål utifrån en handskas med. Klassificering rangordning som gäller två egenskaper eller egenskap måste t. ex. föregå uppgifter,

relationer mellan egenskaper.

3. Tidsfaktorn, som innebär att barnet ges tid att bredda sina erfarenhe-

ter och grundligt kan bearbeta dem.

utvecklingsfaser i Erikssons teori dominerar följande När det gäller

förskoleåldern:

eller misstro - (O-l 1/2-2 år) D en känsla av tillit hopp eller skam och tvivel D en känsla av grundläggande självständighet

viljestyrka (l 1/2-2-3 år)

initiativ eller skuld - målmedvetenhet (ca D en känsla av grundläggande

3 l/2-7 år)

med olika proportioner av des- Personligheten kommer stegvis att utrustas

sa känslomönster. Samtidigt måste det positiva mönstret proportionerligt

i den följande skall bli överväga i varje enskild fas, för att utvecklingen

att barnets utveckling i dessa faser leder fram till gynnsam. Därav följer, består av positiva och en vuxen personlighet, som i olika proportioner

negativa identifikationer. betänkande Barns fritid”, (10) sammanfatl barnstugeutredningens för åldrarna 7-12 år med samma teoretiska tas utvecklingsförloppet Bland slutsatserna betonas, att barnet utgångspunkter som i ”Förskolan”. de faser i utvecklingen, som Eriksson i åldrarna ca 7-12 år genomgår kontra mindervärdeskänsla d. v. s. karakteriserar som verksamhetslust kommer att dominera senare i den ena eller den andra av dessa motpoler

livet. att barnet i sin inre tankevärld kan förstå Piaget talar om motpolerna, att klargöra dessa för omvärlden, eller orsakssamband och har förmåga

möjligheter att träna denna förmåga ej komatt barnet genom bristande av den tankemåssiga förståelsen mer att vara utrustad så, att utvecklingen

av orsakssamband blir möjlig.

Vidare framhålls för denna utvecklingsfás bl. a.:

Samarbetsrelationer är en D att samarbetsrelationer nu är möjliga. av autonoma relationer till förutsättning för utvecklandet nödvändig

normer och normsystem. och självförtroende i hög att barnets kroppsuppfattning, självvärdering och konflikter med av barnets samarbetsrelationer grad är ett resultat - kamrater och vuxna. Dessa viktiga beståndsdelari andra människor som har att göra personligheten är i hög grad resultat av det växelspel,

respektive mindervårdeskänsla. med verksamhetslust barnets till konstruktivitet, analys och problemlösning att förmåga av barnets samarbetsrelationer och likaledes i hög grad är ett resultat

konflikter med andra människor.

34 Sociala och pedagogiska synpunkter

D att barnets sätt att t. ex. att tänka, genom använda logik och associationer, i hög grad är en produkt av barnets samarbetsrelationer och konflikter med andra människor. Tänkandet kan vara både av den arten, där man använder sig av givna regler och mönster, (konvergent) dels av den karaktären, att barnet söker nya infallsvinklar och prövar nya vägar (divergent). EI att barnets förmåga till konvergent och divergent tänkande ihög grad karaktären påverkar hos dess förmåga till konstruktivitet, analys och problemlösning. När det gäller de verksamheter som är lämpliga för åldern (7-12) påpekas att verksamheterna i sig inte primärt barnets utveckpåverkar ling. Snarare är det samspelet eller samarbetsklimatet mellan barn, miljö, vuxna och samhälle som i första hand är av betydelse. Därav följer, menar att det man, är viktigt, att ett pedagogiskt program för denna ålder måste vara fullständigt samordnat och omfatta barnets hela verksamhetssfär. Begreppsbildningen är en ständigt pågående process - barnet lär sig inte att bilda begrepp vid förutbestämda tillfällen och låter bli vid andra. Lönnqvist och Nygren har i en analys av Stockholms ungdomsgårdars målsättning (l l) kommit fram till ett antal sammanfattande ståndpunkter utifrån Eriksson, Piaget och Vygotsky. De förutsättningar för en gynnsam utveckling under ungdomstiden som författarna är anger följande: l. identifikationsmodeller utanför familjen andra jämnåriga andra vuxna .mångfacetterad och realistisk presentation av den unges omgivande verklighet d. v. s. de sociala, ekonomiska, kulturella och andra förhållanden som föreligger i samhället som den unge är en del av . presentation av abstrakta begrepp, idéer och ideologier i samhället för att underlätta den unges bearbetning av de värderingar, som finns i samhället . möjlighet att hävda sitt självständiga fungerande d. v. s. att få välja intresseområden och verksamheter . möjlighet till utveckling av intressen d. v. s. att ha tillgång till de medel som behövs för att realisera intressen . att få experimentera med roller d. v. s. möjligheter att kunna genom umgänge iakttaga och imitera olika slags individer och roller . diskussionen d. v. s. en av de viktigaste komponenterna i samspelet med andra personer .samtal kring för ungdomarna angelägna problemställningar för att medvetandegöra ungdomarnas föreställningar och öka förmågan att

Sociala och pedagogiska synpunkter

organisera verkligheten abstrakt tänkande och att lösa problem. d. v. s. bl. a. att utveckla

9. självständigt agerande handlande olika verksamheter, d. v. s. att genom direkt pröva Diskussionen och andra intressen, roller och problemlösningar. karaktär till detta. handlingar av symbolisk utgör ett komplement

barnet genomgår ett antal karaktäriseras alltså av, att Utvecklingen känsligt för påverkan. Förändringar kritiska perioder, då det är speciellt

större konsekveneller missförhållanden kan i en kritisk period få mycket

än de skulle haft i ett annat läge. Ett exempel på en sådan ser för barnet, är då barnet flyttar från ett förändring vad gäller den fysiska miljön, består den bostadsområde till ett annat (12). Under spädbarnsåldern

av de personer, som miljö, som påverkar barnet så gott som fullständigt den bostaden uppfyller vissa närmast det. I den mån nya omger samt föräldrarnas trivsel ej påverkats grundläggande krav på standard,

barnet negativt. Något äldre negativt, behöver inte flyttningen påverka då t. ex. tonåringar, som befinner sig i en utvecklingsperiod, barn, av en utåtriktad orientering, självuppfattningen i hög grad är beroende

hämmas i denna utveckling och exempelvis kan p. g. a. ett miljöbyte att hävda sig genom att till eller desperata försök hänfalla isolering och okritiskt anamma ungdomsgängets urskiljningslöst anpassa sig till

normer i det nya området. i dess lek. Generellt gäller, att ju Barnets utvecklingsnivå avspeglas i sin utveckling, desto tydligare differentiering på längre barnet kommit och form varierar med lekformer. Samtidigt som lekens innehåll olika bestäms den av vilka lekmöjligheter miljön barnets utvecklingsnivå, är, att barnet kan träna och öva innehåller. Några av lekens funktioner Goda lekmöjligheter ger barnet färdigheter samt göra nya upptäckter. i inlärnings- Leken spelar också en viktig roll goda utvecklingsmöjligheter. utifrån olika principer, Man kan indela lekarna i grupper processen. leker med, eller ifrån hur kan man utgå ifrån vad barnet exempelvis utmärkande för vissa åldrar, andra är barnet leker. Vissa lekar är speciellt

mindre ålderstypiska. automatiskt barnets ålder. Lekens utveckling följer dock inte alltid

och följaktligen kan bristande Lek kan ses som en slags färdighet

till lek hämma lekförmågan. Ett äldre barn, som aldrg haft möjligheter enklare konstruktioner, än vad tillfälle att snickra, börjar med mycket Barnet alla de som kunde förväntas utifrån åldern. går sedan igenom

den ålderstypiska nivån innan den uppnås. stadier, som måste föregå för barnet vilka i sin tur kan Detta kan innebära sociala komplikationer

hinder för möjligheten att utveckla en färdighet. medföra ytterligare skissartade Barns lek kan, som nämnts, indelas på olika sätt. Följande

Bruuns indelning. Avsikten är att på ett beskrivning bygger på Ulla-Britta bakom begreppet lek. Bland de kortfattat sätt visa variationsrikedomen

finns funktionslek, som avser barnets lustbetolekformer som omnämns förmågan att styra sin egen nade aktivitet, som utgår från den ökande

klättra och kasta. kropp, exempelvis

36 Sociala och pedagogiska synpunkter

Sorterings- och skicklighetslekar avser barnets manipulerande med olika ting, exempelvis sortera klotsar och stenar.

Sorteringsprinciperna

blir alltmer med åldern och börjar så småningom få regler, komplicerade

som kan överföras till sociala lekar, exempelvis vissa spel. Språklek och

lyssnande avser bl. a. den sociala leken med vuxna, som tränar språket, så småningom kan barnet lyssna på sagor och musik eller själv berätta historier och sjunga. Fiktionslek och rollek avser barnets fantasirika

av tingen, som omger det, exempelvis kottar, som kan vara utnyttjande

mat eller små djur o. s. v. Genom och imitation identifiering av vuxna utvecklas rollekar, där barnet med hjälp av enkel rekvisita kan leva sig in i

de vuxnas och sagornas värld. Konstruktionslek avser lek, där barnet

skapar en bestämd omgivning exempelvis genom att bygga och stapla. Inom denna rubrik ryms också materialbearbetning som att sy, modelle-

ra, snickra och rita. De omnämnda lekformerna finnssamtidigt i olika

proportioner när barnet leker.

Leken övergår med stigande ålder alltmer till organiserade aktiviteter, som har mer vuxenkaraktär över sig. Barnet är då ofta moget att också

pröva på riktigt arbete och de fiktiva inslagen har mindre värde. (13) Denna ytterst summariska och översiktliga redovisning av den typ av

begreppsapparat, som används för av barns beskrivning utveckling, beteende och lek, kan ge ramar för en analys av, hur den fysiska miljön

inverkar på barn. Vet att barns man, möjligheter till exempelvis identifikation med olika vuxenroller är en viktig faktor i utvecklingen,

kan detta användas som ett kriterium vid bedömning av den fysiska

miljön. Emellertid kan den fysiska miljön tillfredsställande ge möjlighe-

ten för denna identifikationsprocess på många tänkbara sätt. Detsamma

gäller för uppfostringssituationen. Barnet behöver någon eller några kärleksfulla vårdare för att uppleva en känsla av grundläggande tillit, men

denna kärleksfulla omvårdnad kan variera mycket vad gäller sättet att förmedla denna känsla till barnet. Det är alltså sällan att direkt möjligt utifrån teorier om utvecklingen dra slutsatser som kan fastställa hur den

fysiska bör se ut, lika lite som hur uppfostran miljön bör gå till. l

barnstugeutredningen används ofta ordet ”lyhördhet för att beskriva vad som fordras av personalen, för att den skall förstå vad barnet kan

behöva för stöd och stimulans för att utvecklingsbetingelserna skall bli

gynnsamma. Det glapp som finns mellan teori och verklighet är väsentligt

att ta i beaktande då i annat fall, man kan ha förväntningar att de

utvecklingspsykologiska teorier som framarbetats av t. ex. Piaget och H. Eriksson mer eller mindre automatiskt skall kunna leda fram till krav

på den fysiska miljöns utformning mera i detalj. Däremot ger lekteoriernas samt utvecklingsteoriernas kunskap och begreppsapparat en behövlig

grund för tolkning när det gäller att värdera den fysiska miljöns funktion

ur barnens synvinkel och för uppslag till eventuella förändringar som kan vidtas.

Formerna för barns utveckling och lek kan variera mycket. Barn kan

växa upp under goda villkor inom väldigt olika familjekonstellationer och

miljötyper. Härav är det dock att felaktigt dra slutsatsen, att barn utvecklas och leker liksom av sig själva. Många människor har vuxit upp i

och 37

Sociala pedagogiska synpunkter

och hänseende innehållit en mängd miljöer, som i socialt fysiskt för en normal utveckling. De har ofta upplevelser, som är nödvändiga kvalitéer. Kvalitéer i den bemärkelsen som här avses är varit självklara olika verksamhetsområden och miljötyper, exempelvis kontakt med med olika ålderskategorier, kontakt med en överblickbar mängd kontakt till 0. s. v. Dessa miljöupplevelser jämnåriga, vissa möjligheter påverkan i olika former av materiell standard, med olika kan naturligtvis utspelas Dessa händelser kanske inte svåra upplevelser för barnen. mängd direkt som kvalitéer för dem som upplevt dem. Men i detta uppfattas vi sådana mot de problem, som vi sammanhang ställer upplevelser försöker beskriva som händelsefattigdom, utarmad miljö, brist på djupare

kontakt med andra människor, andra åldrar, andra verksamhetsområden. har studerats i Effekterna vid avsaknad av ett rikt varierat miljöinnehåll Man har kunnat iakttaga att barn olika institutionssammanhang (14). som vuxit där både den sociala och rumsliga miljön upp på barnhem, utformats enbart med tanke på effektiv och hygienisk skötsel, tidigt

brister i den intellektuella och emotionella utvecklingen. uppvisat är viktig för barns Det kan alltså konstateras, att den fysiska miljön rubrikerna i utveckling. Hur den inverkar, skall beröras under de följande Som tidigare nämnts saknas teorier för samspelet barn-fydetta kapitel. våra värderingar, som vi tror klart sisk miljö. Vi väljer alltså att utifrån kommer att återspeglas i det följande, anlägga vissa synsätt på miljön, för diskussionen om barns som vi anser är fruktbara som utgångspunkt

utveckling och den fysiska miljöns roll.

som en möjlighet och en Barns utveckling och den fysiska miljön

restriktion

av sin miljö för att kunna utvecklas. Allt vad de gör Barnen är beroende kan innehålla möjligheter, som äger rum någonstans. Den fysiska miljön med andra. Den kan stimulera och ge berikar barnens lek och samspelet den kan innehålla möjligheter till påverkan, som uppslag till aktiviteter, så att den står i samklang med gör det möjligt att omforma miljön, sociala liv. Naturligtvis kan man ej barnens, familjens och grannskapets välfungerande liv för individerna. planera och bygga fram ett socialt - kan utformas så, att den Däremot gäller motsatsen den fysiska miljön

ett hinder för familjens sociala liv och barnens utveckling. Exempel utgör som medför restriktioner för barnen och på hinder i den fysiska miljön till arbetsplatser, dåligt deras sociala omgivning är långa resavstånd för få och för dåligt utrustade lekplatser, utbyggda kommunikationer, bristande till natur och friluftsliv, samt sport och trafikfaror, tillgång som innehåller hinder av detta slag, kulturella aktiviteter. Fysisk miljö, som ställer stora krav på förmågan att tvingar familjerna in i situationer, med andra medel försöka överbrygga dessa. innehåller måste också ses mot den De möjligheter som miljön av människor kan ha att utnyttja dessa. Man förmåga, som olika grupper till är ett nödvändigt men ej kan säga att tillgången miljöresurser berika de boendes situation. tillräckligt villkor, för att de skall kunna

38 Sociala och pedagogiska synpunkter

Barnen måste t. ex. erbjudas en miljö som de verkligen kan förfoga över. Tillgång till lekplats, sporthall, kan centrumanläggning formellt sett betyda att alla barn kan utnyttja dessa. I praktiken är denna tillgång dock ojämlik. Barn, som av olika är rädda anledning exempelvis för att eller inte klarar att umgås i stora grupper, kan inte på samma misslyckas sätt utnyttja de stimulansmöjllgheter som finns i bostadsområdet. De miljöresurser, som ett område kan erbjuda, måste utformas även med tanke på att de flesta barn i olika hög grad, åtminstone periodvis, har problem liknande de ovan nämnda. Sådana vanliga konflikttillstånd hos barnen (att känna sig utstött, att känna sig sämst o. s. v.) är viktiga att bearbeta, för att barnen skall kunna utvecklas till harmoniska människor. Det är alltså i hög grad olämpligt om miljön förstärker sådana känslor, exempelvis att utbudet av genom stimulansmaterial är för litet i förhållande till barnantalet, eller att aktiviteterna är utformade så, att man måste vara duktig redan från början för att de skall vara givande. Miljöresurser måste också vara tillgängliga, så att barnen lätt kan komma till dem från bostaden. Det skall inte vara ett företag att delta i en aktivitet, så att exempelvis någon måste köra eller följa barnen till och från lokalen. Barnen känner sig säkrare och därmed mer företagsammai närheten av bostaden. Barn måste för att kunna utvecklas möta svårigheter, hinder och visst som de skall och ofta vill försöka överbrygga och lösa. Detta motstånd, är av annan art, än vad vi menar med den fysiska miljön, slags motstånd som en restriktion. Att exempelvis sköta ett trädgårdsland tillsammans med andra barn är en svår uppgift, som kan innebära möjligheter till triumf och/eller besvikelse. Detta måste barn få uppleva. Att däremot helt sakna jordplättar, bevattningsmöjligheter och liknande, innebär en helt annan typ av motstånd, som är inbyggt och oövervinnerligt, som leder till en beskärning av barnets erfarenhetssfär. l tomrummet, som uppstår då barnets aktivitetsmöjligheter beskärs, skapar barnen egna erfarenheter och lösningar, som dock lätt kan bli av mer negativ karaktär. Det har ofta påpekats, att barn särskilt under de kalla årstiderna är passiva och sysslolösa under sin utevistelse. Passivitet av detta slag är dock en delvis ytlig beskrivning av vad som försiggår. I själva verket pågår en inlärningsprocess, som exempelvis lär barnet, att det är oförmöget att göra något, att man snabbt skall skynda in i vuxenvärlden, få pengar, få bil, få kläder, få cigarretter etc. och äntligen kunna få göra något. Något blir då detsamma, som det barnet ser att den vuxne gör. Eftersom miljön oftast inte bara begränsar barnens utan också de vuxnas aktiviteter, får barnen begränsade möjligheter till om framtida uppslag aktivitetsmöjligheter. När vi diskuterar den fysiska miljön som skapare av möjligheter resp. restriktioner, innebär inte detta, att ett visst förhållande alltid entydigt kan rubriceras som t. ex. möjlighetsskapande. Slutsatsen är i stället ofta beroende av vilket perspektiv man väljer. Miljön kan exempelvis utgöra en restriktion med till att hänvisning samarbetssituationer inte är naturliga samtidigt som samma miljö ses som en möjlighet med tanke på önskemål om lugn och avskildhet.

Sociala och pedagogiska synpunkter

direkta och indirekta påverkan

Barns utveckling och den fysiska miljöns

mellan direkt och indirekt påverkan görs i barnstugeutred- Distinktionen

ningens betänkande:

verbalt och känslomässigt i Med direkt påverkan avses vad som överförs andra människor och genom att mellan barnet och direktkontakten och får erfarenheter av sin fysiska miljö. barnet konkret handskas med med sociala och kulturella sker genom konfrontation Indirekt påverkan andra från samhällets regler och uttryckssätt attityder, värderingar, och från samhället i stort. (9) institutioner, från grupper i samhället

när man skall Denna distinktion ökar ytterligare tolkningsmöjligheterna,

situationen dels bedöma den situation barnet befinner sig i. Man relaterar

faktorer i omgivningen och samhället. till individuella faktorer, dels till

om direkt och indirekt påverkan Man kan överföra denna distinktion

roll. Härigenom kan en mer den miljön och dess också på fysiska Den direkta av den miljöns betydelse skapas. nyanserad bild fysiska smakar o. s. v. samtidigt - barnen leker, hoppar, påverkan är påtaglig inne i barnet, i dess är dolt, nämligen processerna som en del av samspelet o. s. v. Resultaten av dessa nervbanor, reflexer tankekonstruktioner, ökad förmåga till kan dock iakttagas i form av exempelvis processer att l denna process påpekar Piaget, och gestaltning. problemlösning formar inte mekaniskt inte får ses som passivt, att omgivningen barnet och söker kontakt med omgivningen. utan att barnet år aktivt barnet, händelser i att det tolkar år också aktivt i den meningen, Barnet dem. Tolkningen är det och alltså inte enbart registrerar omgivningen,

som påverkar barnet. (l S) till sociala, kulturella och Den indirekta påverkan relaterar sig däremot för att man inte i faktorer. Detta påpekande är viktigt, samhälleliga att miljöns struktur skall tappa bort, den fysiska

påverkansdiskussionen eller motarbeta

kan befästa, förstärka och utformning i olika hög grad

och samhällelig karaktär. förhållanden av just social, kulturell brukar man indela beteendet man observerar ett barns aktivitet, När emotionellt, socialt vis: finmotoriskt,

ungefär på följande grovmotoriskt,

Man kan då iakttaga beteende samt lek och sysselsättning. och språkligt hos barnet och hur det reagerar initierar beteenden hur omgivningen och sätt svara på omgivningen. att upprepa, pröva på andra genom till bl. a. bakom barnstugeutredningens förslag Sådana studier ligger ofta sätt Man strävar då efter, att miljön på olika förskolemiljöns utformning. för att främja den totala i barnens beteende, skall berika alla dessa sidor den s. k. sinnesträningen d. v. s. hos barnet. När det gäller utvecklingen olika material, ljud, ljus, stadier i utvecklingen få uppleva att på olika den miljön ett och luktförnimmelser, har fysiska spatiala förhållanden denna kommer att vara. och varierad direkt inflytande på hur pass rik behov att få bearbeta sina problem på det Barn har ända upp i tonåren vissa inre konflikter genom genom att få kanalisera psykologiska planet, Det ju även för vuxna personer av skapande karaktär. gäller aktiviteter arbete. Barnen är i särskilt för barn, som ju inte har något men kanske har att erbjuda dem. beroende av vad boendemiljön allra högsta grad

40 Sociala och pedagogiska synpunkter

Barnen saknar de medel som fordras för att tillfredsställa sådana behov

på andra vägar. Dessutom kan barnen inte på samma sätt som vuxna

skjuta upp sin

behovstillfredsställelse, vilket innebär att vad den fysiska

miljön har att erbjuda för stimulans i ett visst ögonblick, har direkt inverkan på hur pass variationsrikt svarsmönster som barn och tonåringar kommer att vara utrustade med i kommande livssituationer. Barn kan alltså inte få ut den tillfredsställelse som den vuxne kan

genom att t. ex. planera en framtida semester, i sommarstugan eller på resande fot eller genom att se fram emot sociala aktiviteter, som skall

inträffa om några veckor eller månader. Barn är beroende av att vuxnas

löften av typen det skall du få göra sedan verkligen infrias inom ett

kort tidsperspektiv. Denna tidsmässiga överensstämmelse mellan löfte och handling är en av flera viktiga förutsättningar för att framförallt små

barn skall börja hysa tilltro till omgivningen. En utvecklad tilltro skapar i sin tur förutsättningar, för att barn successivt skall kunna tillägna sig

att vänta och uppskjuta behovstillfredsställelse. förmågan

Även en annan typ av tidsaspekt är viktig att ha med i diskussionen:

Var och en som verkat tillsammans med barn och tonåringar kan intyga, att dessa behöver långa kontinuerliga och ständigt återkommande för att ett samspel av djupare och mer fruktbar kontakter, art skall uppstå. Långa avstånd och dåligt utbyggda kommunikationer inverkar

direkt på detta samspel. Även hur olika verksamheters lokaler är förlagda inverkar på kontakternas varaktighet. Genom att den fysiska miljön är strikt uppdelad, får många barn dela upp sin dag så att det blir fråga om

ganska många kontakter i flera olika grupper, exempelvis familjen -

skolan - fritidshemmet gården - familjen. I detta fall 4 miljöbyten per dag med ofta olika vuxen- och kamratgrupper. I vissa fall blir det fråga

om en ytlig överstimulans med få möjligheter att i lugn och ro smälta och bearbeta alla intryck.

Barnens fysiskt rumsliga inverkar miljö emellertid inte bara direkt på deras levnadsvillkor utan har ständigt en indirekt inverkan på deras

sociala situation. Denna process är som tidigare antytts mer diffus och

svårgripbar och kan vara svår att översätta i direkta direktiv för hur

miljön på bästa sätt skall utformas.

Med indirekt påverkan menas alltså att det är fråga om flera led i

processen. inflytandet sker ofta via de vuxnas situation i bostadsområdet.

Många bostadsområden är ganska strikt uppdelade i olika mindre som skiljer sig åt med avseende på de boendes socioekonomiska områden,

status, delvis betingad av

bostadsutformning (radhus, loftgång, höghus

o. s. v.) men huvudsakligen av upplåtelseformer. Om föräldrarna upplever, att de bor i ett område med låg socioekonomisk status kan det tänkas att de inte vill identifiera sig med grannarna, då detta skulle innebära, att man inte kan räkna sig till dem samhället premierar (16).

Föräldrarna tar då avstånd från kontakter, kanske det år det enda agerande som kvarstår för att utmärka sin egenart i en i övrigt mycket

kringskuren tillvaro. Avståndstagandet kan yttra sig på olika sätt, exempelvis genom att kritisera grannarnas beteende och uppmana sina barn att inte ta hem vissa barn för att de har dåligt inflytande; Barnen

och synpunkter 41

Sociala pedagogiska

och kan komma i konflikt mellan lusten upplever detta avståndstagande i huset eller och föräldrarnas att leka med andra barn på gården

miljöns utformning inställning. Detta är ett exempel på hur den fysiska

effekt i social mening (se vidare kap. 5). kan ha segregerande alltså om hurdant det sociala Indirekt påverkan handlar mycket

Vantrivsel kan bl. a. yttra sig så att klimatet kommer att te sig i området. från området. (17) Barnet kan då via föräldrarna strävar efter att flytta

som något tillfälligt, som man ej skall föräldrarnas attityder se området

överför föräldrarna en metod till problemlösning: knyta an till. Dessutom

som kan ha lett till den minskade i stället för att angripa de problem tillsammans med de andra i området, överger trivseln genom aktioner Detta mönster kan man sin miljö för en annan, som man tror är bättre. exempelvis i barnen sedan komma att överföra till sina egna aktiviteter,

där, så löser man detta skolan. Om man inte trivs med förhållandena skolka. Om föräldrarna av olika genom att ta avstånd och exempelvis

inte knyter an till området, minskas också barnens möjligheter anledning som ett område har. (17) Den att få reda på vilka aktivitetsmöjligheter, ge barnen en kan alltså genom indirekt påverkan, fysiska miljön

upplevelse av främlingskap i sin uppväxtmiljö. i form av miljön ej innehåller någon beredskap Om den fysiska i nära anslutning till lägenheterna,

exempelvis gemensamhetslokaler

att i gemenskap med saknas också den resurs, som kan stödja föräldrarna, klimatet. Då barnen trots allt ofta knyter andra ändra på det sociala detta en möjlighet att kontakter med kamrater i omgivningen, utgör

Brist på lokaler där kontaktskapande bygga vidare på för föräldrarna. för att i den fysiska miljön verksamhet kan äga rum, utgör ett hinder

cirklar som det är fråga om. bryta de onda

Olika kategorier och grupper i barns omgivning

är barnhushållen en överrepresenterad kategori. I flerfamiljshusområden endast ca 24 % av hushållen i med föräldrar och barn utgör Familjer barnhushållen ca Men i flerfamiljshus (byggda 1965-70) utgör Sverige. 52 % av samtliga hushåll (18). För många barn gäller, att uppväxtmiljön

För att barn och utmärkts av ensidighet i ålderssammansättningen.

vara vuxen och för att de tonåringar skall kunna leva sig in i hur det är att att möter olika

förstå åldrandets process, är det viktigt, de

skall för äldre människor att vuxenroller. Samtidigt kan det vara stimulerande

umgås med barn. Svaret blir, Vilka kategorier av vuxna vistas då i barnets fysiska miljö? vuxenroller, som barnet att det är en ganska begränsad uppsättning kontakt med äldre människor och pensionärer. möter. Barn har liten inte äldre människor i området. Yngre Ibland finns det överhuvudtaget

Den första utgörs av yrkesverkvuxna kan grovt indelas i 3 kategorier. liten tid i området och vilkas som vanligtvis vistas mycket samma, ett okänt för barnen. Hit hör de flesta arbetsplats oftast förblir kapitel kvinnor och mödrar. Den andra män och fäder men numera också många

42 Sociala och pedagogiska synpunkter

kategorin vuxna är de hemarbetande föräldrarna, som nästan enbart består av kvinnor.

Den tredje kategorin utgörs av de vuxna, som arbetar i området. De består huvudsakligen av servicepersonal (post-, butik-, T-banepersonal, personal med fastighetsanknutna arbeten etc.) och yrkesgrupper som tar hand om barn (lärare, barnsköterskor, lekparkspersonal etc.). Vuxenrol-

lerna som barnen möter är i hög grad specialiserade och dessutom få. De

vuxna, som tillbringar sin tid med barnen, får oerhört höga krav ställda

på sig som enda vuxenstimulans. Är miljön dessutom fattig på aktivitetsmöjligheter, blir det fråga om dubbel belastning.

Barnen möter alltså en ganska begränsad mängd vuxenmodeller. Bland

dem som finns, är rollerna ofta sådana, att de mycket litet eller diffust griper in i barnens liv.

För att skaffa sig en uppfattning, om vilken vuxenvärld barn möter, räcker inte endast en kvantitativ bedömning. Det kan exempelvis finnas insprängda pensionärslägenheter i ett vilket område, skulle kunna innebära, att barnen får kontakt med äldre människor. Blandningen isig utgör dock troligtvis inte en tillräcklig förutsättning, för att barn i sin boendemiljö skall kunna anses möta olika kategorier. I barnstugeutredningen betonar man, som tidigare nämnts, att samspelsklimatet iolika situationer är avgörande, för vilken effekten blir på barnen. Den fysiska miljöns utformning kan underlätta eller försvåra, att ett gynnsamt klimat för socialt utbyte mellan olika grupper och kategorier uppstår. Detta diskuteras närmare i nästa kapitel.

Till de vuxenkategorier, som barnen möter, hör som tidigare nämnts de personer, som speciellt skall syssla med barn exempelvis på daghem och i skolor. Formellt sett skall dessa vuxenroller ses som komplementära till barnens övriga sociala omgivning. Men ien boendesituation, där barn

lever praktiskt i avsaknad taget av varierande vuxenkontakter, får personalen i stället en kompensatorisk roll. Det kan i mycket hög grad ankomma på personalen att fylla luckorna i barnens uppväxtsituation. Personalen möter rollförväntningar som ligger utöver verksamhetens traditionella ramar. Det har i detta sammanhang diskuterats, om det är möjligt för dessa barnspecialister att leva upp till dessa ökade krav (19) (20) (21).

På samma sätt som barnen och ungdomarna har ett ganska begränsat

antal djupare vuxenkontakter, får också de vuxna mindre inblick i många barns situation i boendemiljön. Barnen kanske uppfattar de äldre som käringar, knegare o. s. v., samtidigt som de vuxna ser barnen som ligister, snorungar o. s. v.

I ett sådant klimat uppstår förväntningar och fördomar, som barn och

tonåringar lätt uppfattar som dömande och därför kanske lever upp till. Under senare år har på många orter initiativ tagits till att starta

aktiviteter, som inte direkt knyter

an till de gängse organisationerna och föreningarna, utan som består av spontana gruppbildningars behov av

verksamheter och lokaler. Många av dessa initiativ har bl. a. haft som utgångspunkt, att inte ställa de krav på deltagarna, som kan upplevas inom mer traditionellt uppbyggda verksamheter. Man skulle

Sociala och pedagogiska synpunkter

SOU 1975: 36

ut det tomrum, som kan tolka detta som ett försök att fylla kunna inom familjens ramar och upplevas, mellan det mer privata umgängeslivet Särskilt ungdomar kan och organiserat fritidsutbud. ett mer formaliserat eftersom de befinner sig i ett detta glapp som ett problem, uppleva att de delvis lämnar familjelivets hägn som innebär utvecklingsstadium, tillvaro. Detta för den vuxnes rollspecialiserade men inte ännu är färdiga

framförallt de ungdomar, som av olika orsaker inte känner gäller kanske kan fritidsutbudet. Men även andra ungdomar sig passa in i det givna och föreningen. För dessa ungdomar behöva fler alternativ än familjen över i sin boendemiljö inte har någon lokal att få råda gäller, att de oftast det liknande plats, oftast att torget eller någon och vara i, utan de har. centrat efter stängning, är den enda tillflyktsorten kommersiella negativt. De står och ofta dessa ungdomar Andra boende uppfattar

ögon ett busliv. hänger och för i utomståendes skall vi närmare försöka gå in på hur kvarterslokaler, I nästa kapitel miljön på olika sätt kan innehålla gårdar och andra delar i den fysiska

till aktiviteter, vilka skulle kunna anpassas efter ungdomars möjligheter mindre uppkomna krav på andra boendes mer eller spontant och

boendeanknutna aktiviteter. från några tänkta Den fysiska miljön kan planeras med utgångspunkt

vad man kan kalla de dimensionerande brukarkategorier, som utgör serviceutbudet etc. Ytdimensioneringen, framkomligheten, kategorierna. sätt kan klara av de utformas då, så att dessa grupper på ett bekvämt då indelar människor i kategorier, aktiviteterna. Om man vanligaste imiljön, för att kommer man att finna, att för vissa krävs resurstillskott

som andra. Den planerade miljön de skall kunna fungera på lika villkor för vilka resurser dessa krav och ges gränser kan då avvägas gentemot som faller under sådana gränser, miljön bör innehålla. De kategorier miljön kommer att som handikappade, då den fysiska kan då betraktas villkor som andra. ett hinder, för att de skall kunna leva på samma utgöra med relativitet l God Bostad -70 påpekar man handikappbegreppets bristen för och påvisar också på kalkyler hänsyn till bostadsmiljön samhällets kostnader för vård och bostadsbyggandet, som inbegriper

som ökat fysiskt och psykiskt miljöandra kompensatoriska åtgärder

handikapp medför. (22) vilket i en människas liv kan ofta innebära nya miljökrav, Förändringar och handikappas. Miljön i sin tur innebär risker att hamna under strecket Detta kan också ses som ett ett hot, som befäster svagheter. utgör indirekta som omnämnts tidigare. exempel på miljöns påverkan

kategori för bostadsområdesut- Utgör då barnen en dimensionerande Det dröjde ända till Mycket talar för att så inte är fallet. formningen? få när det gällde att de ens jämställdes med bilarna, 1972 innan först numera, att det

d. v. s. byggnadsnämnderna granskar

byggnadslov, bristande till med lekytor. Många gångar hänvisas finns ”tillräckligt normeringen i så liten utsträckning kunskaper som motivering till, varför användas för barnen. (23) Detta tycks tar upp de aspekter, som är viktiga som även tar

för att skjuta planeringsfrågor

som ett tillräckligt argument,

Eftersom barnen mestadels ställs vid sidan hänsyn till barn på framtiden.

44 Sociala och pedagogiska synpunkter SOU 1975: 36

om planeringen, blir

bostadsområdesutformningen sådan, att barnen kan

betraktas som miljöhandikappade.

som barnen utgör en kategori i sig, är det Samtidigt viktigt att komma ihåg, att barnens primärgrupper skiljer sig åt vad beträffar bl. a.

förhållningssättet till miljön, d.v. s. skillnader som bottnar i olika

traditioner, attityder och resurstillgångar för att kompensera upplevda brister i miljön. Sammanfattningsvis tycks den dimensionerande kategorin, möjligtvis

med undantag för vad gäller själva lägenhetsutformningen,

för många bostadsområden, ha varit ålderskategorin 20-40 år med relativt hög inkomst och bil.

En barnfamilj genomgår ständiga förändringar. Antalet medlemmar ändras, genom att föräldrarna skaffar sig fler barn eller genom att de äldre barnen flyttar. Barnen växer upp, förändras och får nya krav på

miljön, exempelvis när de börjar skolan. Hushållet kan också genomgå förändringar via händelser, som berör de vuxnas situation som friställ-

ning, sjukdom, skilsmässa o. s. v. Eftersom föräldrarna har en central roll i barnens liv, har förändringarna i de vuxnas situation djupgående effekter också på barnen. Samtidigt innebär dessa förändringar att hushållets position utåt blir annorlunda. Förutom att exempelvis en skilsmässa innebär, att hela det sociala mönstret inom familjen ändras, innebär det också att hushållet efter att t. ex. pappan flyttat hemifrån,

kanske inte längre innehar bil, kanske får svårare att kunna betala de

höga hyrorna, kanske inte har längre tillgång till fritidshuset som svärföräldrarna låtit familjen använda. Mamman kan i den nya situationen uppleva ett större behov av sina bekanta i området, då hon inte

längre har sin man att tala med om kvällarna.

I denna förändrade situation framstår brister i miljön, som inte tidigare märkts, då hushållet var mer skräddarsytt för den planerade

miljön. Miljöns utformning kan ytterligare försvåra anpassningen till nya situationer i familjens liv.

Barns utveckling och den fysiska miljön i olika bruksskeden

Barnen växer numera upp i bostadsområden, som de inte kommer att bo

kvar i som vuxna. De vuxna i sin tur byter ej sällan bostad när de blivit gamla. Bostaden och bostadsområdet har blivit en konsumtionsvara. Var den kommer att ligga hur den kommer att se ut, bestäms oftast av andra

än den boende själv. Barnfamiljerna flyttar ofta in i nya bostadsområden. Dessa präglas av två motsägelsefulla kvaliteter, de är i hög grad

färdiga

och samtidigt ofärdiga. Själva husen är färdiga med få möjligheter till

förändringar. Området är emellertid ofta

ofärdigt vad beträffar service-

anläggningar som affärer, daghem, fritidslokaler och grönytor. Många nya områden slits ner och förslummas ganska snabbt. Barnen får på detta sätt bara se hur färdiga saker förbrukas, vilket representerar en mycket negativ inlärning. Denna beror nerslitning ju samtidigt ofta på, att områdena från början inte haft iordningställda aktiviteter för barnen, vilket i sin tur kan leda till förstärkta barn- och ungdomsproblem.

Inflyttningen till ett nytt bostadsområde sker snabbt. Ofta så gott som

Sociala och pedagogiska synpunkter

SOU 1975: 36

medför, att många barn samtidigt. Den ensidiga ålderssammansättningen

behov vilket innebär stor efterfrågan på vissa har likartade samtidigt, områden där majoriteten av barnen miljöresurser. Det finns många samtidigt. Första tiden genomgår viktiga och känsliga utvecklingsperioder

senare kommer tonårsprobleuppstår skriande behov av daghemsplatser, för de äldre barnen. Ofta räcker men och kraven på sysselsättning

och barn får exempelvis klara sig genom resurserna inte till många och konkurrens förskoleåldern utan ordnad tillsyn och uppleva trängsel

när det gäller de för åldern avpassade lekmöjligheterna. till svårigheter för de Den snabba inflyttningstakten medverkar

ett kontaktnät, som kan vara av stor boende att gradvis bygga upp hur ett sådant kontaktnät inte enbart betydelse sedan. Det har påpekats, direkt nytta, när det har emotionell betydelse, utan har praktisk

att få råd och hjälp i små praktiska frågor gällande exempelvis gäller minskas toleransnivån gentebarnen. Saknas denna informationsstruktur, blir lätt stora. Dessutom ökas belastningen mot barnen och små problem

- typ barnavårdscentralen och PBU (19). på de vanliga hjälporganen med I diskussionen kring vissa nya förorter har sagts, att ett område

Befolkningsstrukturen ändras på grund av lite tid växer ur sina problem. inte klargjort i vad servicen börjar fungera. Det är emellertid flyttning, under de år, då träden skulle bli mån de barn, som levde i ett område då kommunikationerna skulle byggas ut stora (torftiga naturupplevelser), vuxenkontakt) etc., har vuxit ur de mindre (långa resor till arbetsplatser, som för dem uppstått i en dålig miljö. problem, barns lek i hög grad av aktiviteter, som Som tidigare nämnts utgörs Tillkomstskedet är ibland det mest innebär skapande och konstruktion. Äldre barn kan uppmuntras att momentet i sådan aktivitet. inspirerande från början är ordna och bygga upp delar i miljön själva, om miljön skall kunna bedrivas. Att i utformad med tanke på, att sådan verksamhet förändra omgivningen, samarbete med andra barn och vuxna påverka och och grupparbete. Genom tränar barnets förmåga till problemlösning

får barnet också börja öva sig i att planera och tänka sig in sådan aktivitet

i framtiden och uppleva sig som aktiv del i den.

och förändring måste också för barn, precis som för Men påverkan kunna på därför särskilt vuxna, ha en mening. Att skapa och bygga

är viktigt för barn, men ändå bara ett avsedda ställen (t. ex. bygglekplats)

komplement till att kunna vara med och påverka den egna bostadsmiljön inte bli till mer direkt. Skapandet får, för att upplevas som meningsfullt,

sysselsättningsterapi.

Begreppen resurs och villkor

tiden från ett tillstånd vara på Barnens levnadssituation präglas av att hela som ännu ej talar, börjar inte helt plötsligt väg in i något annat. Barnet som vi kallar tala. närmat sig en punkt, att tala, utan har hela tiden utan närmar sig hela tiden sin Tonåringen blir inte plötsligt vuxen,

framtida roll. Barns utveckling är en dialektisk process. i förhållande till tenderar att bedöma ett barns situation Den vuxne

46 Sociala och pedagogiska synpunkter

denna process och har då någon form av bild av ett tänkt slutresultat. Ät fisk - det är nyttigt, läs dina läxor, spring inte ute om kvällarna, exemplen är mångfaldiga. Frågar man däremot ett barn, varför det leker med sand och vatten, är det sannolika svaret något i stil med: ”för att det är härligt eller roligt”, inte: för att det utvecklar min känsla för olika media och tränar mitt sinne för sambanden mellan olika element”. i låginkomstutredningen för man ett liknande resonemang om utifrån vilket perspektiv man bedömer barnets livssituation. (24) Eriksson påpekar, att ju längre bakåt i tiden man går beträffande en människas uppväxtförhållanden, desto mer tenderar man att bedöma förhållandena i relation till en framtid. Barn själva gör dock inte detta, fortsätter han, utan har ett starkare intresse för goda förhållanden i den situation de lever i, oberoende av om detta ger belöning senare i livet eller ej. Eriksson delar sedan upp uppväxtförhållanden i begreppen villkor och resurser. Förenklat uttryckt menas med villkor levnadsbetingelser i nuet (tillstånd) och med resurser, betingelser i ett framtidsperspektiv (process). Till barns uppväxtförhållanden hör samspelet med såväl den fysiska som den sociala miljön. Den fysiska miljön kan bedömas dels med betoning på nuläget, dels med betoning på framtiden. Det förstnämnda motsvarar då den fysiska miljön som ett villkor för barn, det andra avser den fysiska miljön som en resurs. Positiva villkor kan de fysiska miljöbetingelser kallas, som barnen själva på olika sätt visar att de tycker om. Det är viktigt att komma ihåg att barns uttryckssätt ej är likadana som vuxnas. För det första kan barn

inte på samma sättisom vuxna överblicka de alternativ, som kan finnas

och som inverkar på bedömningen av de situationer de lever i. För det andra är den språkliga förmågan begränsad, särskilt hos de små barnen. Man kan heller inte förutsätta något direkt samband mellan vad barnen bedömer som positiva villkor och de aktiviteter de söker sig till. Att barnen i skolan hänger på toaletten, i stället för att vara ute på skolgården under rasterna, bevisar inte att denna fysiska miljö av barnen bedöms som ett positivt villkor. Att sätta sig in i vad barnen tycker är en god miljö, förutsätter bl. a. att de vuxna har god kontakt med barnen. Med negativa villkor avses de fysiska miljöbetingelser, som barnen på olika sätt visar, att de inte tycker om. Detta yttrar sig i destruktivt beteende som t. ex. sparkande, sönderslagning, meningslöst småtjuveri, planlöst kringirrande samt passivitet. Dessa beteenden kan alltså ses som ett språk, där barn på sitt eget vis söker uttrycka, att något är fel. Psykologiska tolkningar av detta slag kritiseras ofta som överförenklade eller varför övertolkade, vissa tillägg kan vara på sin plats: Det destruktiva beteendet kan dessutom vara ett uttryck för andra saker. Ibland riktar sig ett sådant beteende direkt mot de vuxna i omgivningen, för att pröva graden av deras intresse eller för att experimentera med gränsdragningar, för att lära sig vad som är socialt godkänt. I en miljö där de vuxna har tid och ork att intressera sig för barnen, löser sig sådana situationer av sig själva. I miljöer där de vuxna ej har tid eller ork till mer

Sociala och 47

pedagogiska synpunkter

obesvarad och barnets än att se om sitt eget, lämnas barnets provokation att bearbeta sina känslor begränsas. En del barn kan tolka möjligheter sådana situationer på så sätt, att de uppfattar allmän egendom som något,

att värna om. Enstaka tillsägelser från några vuxna har som ej är viktigt då ingen effekt. Miljön kan till sist vara utformad på ett sådant sätt, att kommer att innebära kreativt beteende hos barn ur den vuxnes synvinkel slits snabbt förstörelse. Ömtåliga planteringar, ljusa väggar och liknande från deras sida ej primärt är detta. En ner av barn, även om avsikten konflikter mellan barn och vuxna, där sådan situation bäddar för onödiga ut i restriktioner för barnen (bollspel resultatet antingen mynnar förbjudet) eller vantrivsel för vuxna (och barn) genom fula nedtrampade

planteringar och liknande. resurser menas de livsvillkor som barnen kanutnyttja Med positiva som medel att nå goda villkor i en framtid. Med negativa resurser menas barnen att uppnå goda livsvillkor i en sådana livsvillkor, som hindrar dåliga livsvillkor i framtid, eller som får barnen att styras in på direkt viss form av brottslighet, missbruk av stimulantia framtiden, exempelvis

och annat. konsekvenser för Vissa företeelser i nuet har inte några betydelsefulla är inte alltid relevant att bedöma i framtiden, d. v. s. barns situation ett framtidsperspektiv. Barns lek har i olika teorier belysts med mer eller

mindre stark tonvikt lagd på framtidsperspektivet. Många menar, att det

i lekens natur, att dess viktigaste uppgift är att göra individen ligger av verksamhet i nuet (9). Leken tål lycklig, genom att ge upplevelsen av ändamålsenliga baktankar. Det är ett fel som ofta inte att angripas leken måste man nöja sig med att betrakta begås. Om man vill skydda den som något bra i sig självt.” (25) ett resonemang som förs mot ett alltför Detta citat får exemplifiera som skall utsättas för starkt betonande av barn som ett råmaterial, där vid bedömning produktutveckling. Vi vill alltså anlägga ett synsätt, barns upplevelse av positiva villkor och utformning av den fysiska miljön, för att underlag för sådana är tillräcklig motivering, utgöra som Det skall inte alltid behöva inriktningen av den fysiska miljöns planering. till bättre individer. vara ett tvång att bevisa att barnen utvecklas tablå är ett försök, att mer schematiskt belysa hur man kan Följande Exemplen skall inte bedöma den fysiska miljön utifrån olika perspektiv. av fysiska miljöer, ses som i första hand generella utsagor om vissa typer vilka olika slags bedömningar, som kan göras i utan skall snarare illustrera

enlighet med det ovan förda resonemanget. med hänsyn till relationen Bedömningarna i tablå l har gjorts enbart Tidigare har vi barnens situation och den fysiska miljön. mellan sker både direkt och emellertid att den fysiska miljöns påverkan påpekat, och att det sociala klimatet har stor betydelse för, hur barnens indirekt hur bra den än uppfyller de situation kommer att vara. En lekplats,

för barns lek, kan i brist på ett positivt fysiska miljöförutsättningarna socialt barn-barn och barn-vuxna, inte ge barnen goda villkor samspel och resurser. En välplanerad lekplats kan ge möjlighet till, inte garantera,

goda villkor och resurser för barnen.

48 Sociala och pedagogiska synpunkter

Tablå 1. Fysisk miljö som villkor och resurs

Exempel på Upplevelse av miljön Framtid sperspekt iv: i nuläget konsekvenser för utvecklingen FYSISK MILJÖ VILLKOR RESURS

Byggarbetsplats eller Upplevs av vissa barn Miljön ger barnen annan plats ej avsedd som roligt och spän- erfarenheter av för lek nande, man ”har kul miljöer där de vuxna agerar. Positiv resurs. Medför dock stora risker för olycksfall. Slutomdöme: Positivt villkor Negativ resurs

Äventyrslekplats med Upplevs av vissa Tränar barnens motopersonal barn som kul” rik, kreativitet och samarbetsförmåga. Positivt villkor Positiv resurs

Utrymmen och aktivi- Upplevs av vissa Har obetydlig inverkan teter av tillfällig barn som kul på barns utveckling karaktär, t. ex. skrammellekplats Positivt villkor (Ej relevant för bedömning ur resursperspektivet)

Standardlekplats i Upplevs av vissa barn Passiviteten främjar ej nya bostadsområden som tråkig, de förbarnens utveckling. håller sig passiva.

Negativt villkor Negativ resurs

Styrd eller på andra Upplevs av vissa barn Tränar barnens kunskap sätt organiserad lek- delvis som ett tvång om naturen, tränar mo verksamhet, exempelvis toriken 0. s. v. simskola, Mulleskola

Negativt villkor Positiv resurs

Förutom att barns upplevelse av miljön varierar individuellt, kommer situationella faktorer beroende på lokala förhållanden, särskilt iavseende på det sociala klimatet, att inverka av hur på bedömningen samspelet mellan barnen och den fysiska miljön kommer att utvecklas. Tablå 2 är ett försök att schematiskt illustrera den komplicerade relationen mellan den sociala miljön och den fysiska. Resultatkolumnen beskriver i ytterst kortfattade som inte kan ses som ordalag situationer, särskilt bra för barnen. Detta i sin tur att innebär, bedömningarna i kolumnerna villkor inte kommer resp. ”resurs att gälla på samma sätt, eftersom de enbart tar hänsyn till miljöförutsättningar och barns aktivitet och utveckling rent allmänt. Den sociala som beskrivs i tablån miljö utmärks framför allt av, att det råder en bristsituation, att miljön tidigare bl. a. saknat fysiska som gjort miljöförutsättningar, det möjligt för barn

Sociala 49 och pedagogiska synpunkter

Tablå 2. Den sociala miljöns inverkan på bedömningen av den fysiska mil/Ön som

villkor och resurs.

Exempel på Upplevelse av Framtidspers-

miljön i nu lä- pektiv konseget kvenser för

utvecklingen RESURS SOCIAL MILJÖ RESULTAT FYSISK MILJÖ VILLKOR

lokalt, situ ationellt allmänt, teoretiskt

Utveckla: mo- Området i öv- Trängsel, Ãventyrslek- Upplevs av torik, samar- rigt saknar konkurrens, plats på gård barn som kul bete och kre- stimulerande vuxna har mellan hyres- o. attraktiv. ativitet lekmiljöer svårt att stå hus Positivt vill- Positiv re- trots stor ut med röran kor barntäthet surs

T 4_ bristsitua-

Negativ Negativ tion återverkan återverkan F P

Utvecklar en Området har Missbruk av öl Gemensamhets- Upplevs av ungdomarna som vidare orien- länge saknat och hasch på lokal av trivsamt och tering än vad ungdomsgård gården, som tYP “nå” hemmets möj- - bristsitua- får dåligt rykdomsgård. juste ligheter kan tion. Bland te. Ej missbru- Innehåller Positivt ungdomen fö- kande tonfysiska mil- ge villkor rekommer öl- åringar samt vuxjöförutsätt- Positiv na skräms bort. ningar för en oeh haschmissbruk. Negativ rekry-

vidgad mål- resursT

tering till sättning att Negativ . ,, Negativ verksamheten. återverkan

upp.n? in återverkan

aktivitet T ,r

sitt aktivitetsbehov på ett positivt sätt. Tablån och andra att kanalisera

där det är väsentligt att komma försöker fånga upp en bit av en process,

de vuxna och eventuell ihåg, att de boende, barnen, tonåringarna,

att de tolkar och drar slutsatser under personal är aktiva. Det innebär,

som kan dras av medverkande och utomhändelseförloppet. Slutsatser,

att kollektiva satsningar inte går att genomföra. stående, är exempelvis

erfarenheter kan förväntningarna stabiliseras. Genom upprepade negativa försök dålig klang och många blir ovilliga Ibland får experimenterande

att vid andra tillfällen aktivt satsa på exempelvis gemensamhetslokaler.

attityder samt Även barnen och tonåringarna uppfattar omgivningens

erfarenheter. Dessa läggs sedan som grund sina egna eventuellt negativa

under de år av en människas utveckling då bl. a. samarbetsförmågan

utvecklas.

som närmast står till buds i en boendesituation, De handlingsmönster

och saknar till ett stimulerande liv, är att med som är torftig möjligheter försöka det som fattas. Även detta hjälp av privata tillgångar köpa sig till vars föräldrar har ekonomiska möjligheter att lär sig barnen. För de barn

och barnen allt de anser sig behöva, kan detta naturligtvis köpa sig själva För andra barn och ungdomar är denna väg vara en slags lösning.

i 50 Sociala och pedagogiska synpunkter

emellertid stängd, för dem är det lätt att få känslor av hopplöshet och isolering. I början av detta kapitel ställde vi tre frågor: om den fysiska miljöutformningen underlättar barns förståelse av samhället, om miljön ger barnen goda resurser och om miljön bidrar till en positiv barndomsupplevelse. De processer som har beskrivits antyder, att miljön ofta saknar viktiga faktorer för att utgöra ett reellt stöd för barnen. Alternativ till denna finns i dag, men de alternativ som mest betonas är mestadels bara öppna för dem, som har det relativt socialt och ekonomiskt. gott ställt, Vi överför på barnen en bild av vårt samhälle, där pengar är vägen till lycka. Samtidigt har samhället fastställt mål för barns fostran i Sverige. Dessa skall närmare i nästa avsnitt genomgås men redan här vill vi antyda den diskrepans som råder mellan dessa och de förhållanden som tidigare diskuterats i detta kapitel. De officiella målen att föräldrarna betonar, bär huvudansvaret för barnens fostran. I förskolan och skolan skall barnen fostras till samverkan och solidaritet, till kritiskt tänkande och individer självständiga o. s. v. När vi ser miljön ur ett resursperspektiv och alltså med inriktning på barnet i framtiden som vuxen, är det mot dessa målformuleringar vi värderar miljön. Mot bakgrund av detta gäller att en miljö, som betonar individers och hushålls förmåga till privata av kollektiva lösningar på bekostnad satsningar, inte kan ses som en resurs för barns förmåga till exempelvis samverkan, och solidaritet (se mål för skolan i nästa avsnitt). Avsaknaden av stimulerande, kollektiva verksamheter och aktiviteter i boendemiljön drabbar i ett nuperspektiv kanske mest de barn, som ingår ihushåll, där det på grund av ekonomiska och sociala skäl finns få möjligheter att kompensera dessa brister. I ett framtidsperspektiv, där vi ser miljön som en resursskapare, får kanske alla barn otillräckliga möjligheter, att genom rikhaltiga erfarenheter öka sin förmåga till samverkan med andra. Om vi även i boendemiljön skall ge barnen möjligheter att träna och öva förmågan till bl. a. förståelse, samverkan och solidaritet, måste en ökad satsning på möjligheter till gemensamma aktiviteter komma till stånd. Men om dessa skall ha god effekt, fordras, att man tar speciell hänsyn till de faktorer som i tablå 2 kallats situationella. Detta lokala, kan göras på olika sätt. Dels kan man att mera genom planera förutseende försöka hejda att bristsituationer med effekter följande uppstår. Dels kan man i vissa fall tänka sig att satsa extra personal eller liknande resurstillskott så att de boende får förtroende för att en satsning kan fungera. Det finns redan i dag flera förslag till miljöutformningar, vilka är produkter av en strävan att samtidigt skapa såväl positiva villkor som resurser. I bilaga l redovisas några exempel på förslag. Svårigheter av den typ vi diskuterat i anslutning till tablå 2, bör inte ses som argument mot denna typ av satsningar, utan är snarare ett försök att poängtera vikten av att överbrygga dessa svårigheter, eftersom miljöutformningarna i sig kan ge utmärkta betingelser för barnens levnadssituation i nuet samt för deras utveckling.

Sociala och synpunkter 51

SOU 1975 : 36 pedagogiska

3.2 Mål för boendemiljöns utformning och användning

Förskolans mål omsatta på boendemiljön

med föräldrarna för D Boendemiljön skall gemensamt ge förutsättningar att barnet utvecklar och stabiliserar en uppfattning om sig själv som individ. Det är grunden för att barnet senare skall kunna samverka med andra i olika avseenden. skall för att barnet successivt U Boendemiljön ge förutsättningar utvecklar kommunikationsförmåga i sitt samspel med omgivningen. Barnet bör i stigande grad bli medvetet om alla sina inneboende uttrycksmöjligheter och använda sig av dem i 0rd, rörelse och bild. El Boendemiljön skall ge förutsättningar för att en gynnsam begreppsbildning växer fram hos barnet som gör att det före skolinträdet förstår grundläggande begrepp, förstår viss växelverkan mellan begrepp och enkla systemrelationer. Barnet inhämtar ej i första hand kunskalär sig en metod att lära, det får en förmåga att utnyttja per utan i problemlösning och kreativ verksamhet. begreppen

Dessa mål har erhållits ordet förskolan i barnstugeutgenom att utbyta målformuleringar mot ordet boendemiljön (9). Detta grepp redningens kan diskuteras, då boendemiljön inte är en verksamhet på samma sätt kunna betrakta som förskolan. Enligt vårt synsätt skulle man emellertid boendet som en av flera verksamheter, som kan bidra till att ge just Detta skulle innebära, att både förskolan barnen goda uppväxtvillkor. och boendemiljön gemensamt kan stödja barnen och barnfamiljerna. tar upp förskolans roll i ett vidare sammanhang Barnstugeutredningen bör ha en stödjande och berikande funktion, för och menar, att förskolan ur tidigare socialt mönster barnfamiljerna, som på gott och ont ryckts och kultur och som därför i viss mån saknar den bas, som förr fanns att Man nämner då särskilt två typer av miljöer, där utgå ifrån i familjelivet. dramatiska - och de nybyggda förändringarna varit glesbygderna förorterna. Den jobbiga arbetssituationen, som personalen många gånger inte har på barnstugorna i de nya förorterna, pekar på, att förskolan de för barnen förhållanden, som ensam kan kompensera ogynnsamma kan förekomma i dessa miljöer (20). Dessutom är det ännu många barn, utan är mer ensidigt hänvisade till vad som ej nås av denna verksamhet, boendemiljön ensam har att bjuda.

Skolans mal omsatta på boendemiljön verksamhet står den boende, idetta D 1 centrum för bostadsområdet: De som verkar inom bostadsplanering ska fall barnet och tonåringen. människovärde och söka visa aktning för barnets och tonäringens skaffa sig kännedom om deras individuella egenart och förutsättningar till fria självständiga och samt söka främja deras personliga mognande harmoniska människor. skall kunna finna sig tillrätta i tillvaron måste hon För att människan

52 Sociala och pedagogiska synpunkter

redan under uppväxtåren i bostadsmiljön få öva sig att leva och verka i gemenskap med andra och förbereda sin roll sig för som aktiv medborgare i morgondagens samhälle, som betydligt mer än det nuvarande kommer att kräva samverkan och solidaritet mellan människorna. Boendemiljön skall även ge möjlighet för barnen och tonåringarna att påverka sina livsvillkor. Verksamheten måste inriktas på bostadsområdets samtliga barn och tonåringar, en heterogen grupp människor, stadda i ständig utveckling och företrädande enskilda personlighets- och begåvningstyper. Den yttre organisationen och det inre arbetet bör formas så att det blir möjligt för varje enskilt barn och tonåring att .under uppväxtåren med hjälp av boendemiljön tillvarata sina anlag och möjligheter och finna verksamhetsområden och levnadssätt som främjar den personliga utvecklingen. Denna målformulering har erhållits på samma sätt, som angivits i det tidigare avsnittet om förskolans mål. (26) Liksom när det gällde förskolan, kan de vuxna, som på olika sätt är verksamma i barn- och ungdomsarbete i skolan eller exempelvis på ungdomsgård, peka på svårigheterna, att inom sådana avgränsade verksamheter försöka uppnå dessa mål, då miljön i övrigt saknar stimulansmöjligheter, som gör det möjligt för barnen att bygga vidare på de impulser, som dessa verksamheter kan ge barnen. Goda hemförhållanden, till detta kan då även räknas resurser i den fysiska miljön, medför oftast att barnen lättare kan utnyttja de resurser, som exempelvis skolan erbjuder. Som det nu är, har det hävdats att man i vissa skolor får ta hand om skadorna efter en torftig miljö i en utsträckning, som man ej är rustad för (27).

Bostadspolitiska mál

De bostadspolitiska mål, som genomgås under denna rubrik, inskränker sig till två bostadspolitiska program som gäller i dag. Det första är God Bostad 1964, som anger normer och anvisningar för bostadsplaneringen. Vissa av dessa normer skall vara uppfyllda för att statliga byggnadslov skall erhållas, andra är enbart rekommendationer för vilka kvaliteter den planerade miljön bör innehålla. Den andra är den av riksdagen antagna regeringspropositionen nr 100 från 1967, som anger samhällets bostadspolitiska riktlinjer. l God Bostad 1964 finner man följande rubriker över vad man anser kännetecknar en god bostad (23).

D En god bostad skall ingå i en ändamålsenlig och harmonisk bostadsmiljö D En god bostad skall ha tillgång till gemensamhetsanordningar av olika slag D En god bostad skall vara tillräckligt rymlig D En god bostad skall vara effektivt planerad D En god bostad skall vara hygienisk och lättskött

Vad detta innebär ur barnens synvinkel i stort sett under analyseras rubriken Uterummet, där man behandlar och grönytor, lekplatser

Sociala och pedagogiska synpunkter

SOU 1975: 36

och dess utveckling och behov bilplatser. Någon helhetssyn på barnet

redovisas ej, trots att enligt vårt synsätt detta utgör en av förutsättningar-

för barnet. Barnet blir ett objekt, na, för att skapa en god boendemiljö förordas, som behandlas liksom bilen, d. v. s. vissa säkerhetsanordningar

samt lekutrymme tillhandahålls.

också riktats mot, att den yttre Sammanfattningsvis har kritiken

till experimentella lösningar miljön kring bostaden, bostadens möjligheter

samt anpassning till boende med speciella boendekrav och föränderlighet är intressanta ur ej behandlats i tillräckligt hög grad. Just dessa områden

till aktivitet, samspel och barns synvinkel, då de berör deras möjligheter

påverkan. för bostadspolitiken m. m. (28), 1967:100 angående riktlinjer Prop. med förslagen ipropositionen är, att med inleds med att ange, att syftet mål för bostadsförsörjningen, bevarandet av samhällets principiella tillväxt av bostadsbyggandet samt förbättra betingelserna för fortsatt

bostadsmarknad. Vidare: befordra utvecklingen mot en väl fungerande

av vissa åtgärder förordas i syfte att främja en snabb industrialisering

ökad tillämpning av standard byggnadsverksamheten, genom att befordra

ibyggandet.

med standardiseringen är att främst gynna industrialiseringen. Syftet på den tekniska utvecklingen, Standardiseringen får inte verka hämmande

menar man dock. är, att hela mål för bostadsförsörjningen Samhällets principiella välplanerade och ändamålsskall beredas ”sunda, rymliga, befolkningen av god kvalitet och till skäliga kostnader.” enligt utrustade bostäder krav, när inte preciseras i mera konkreta Dessa mål bör, menar man dock, storlek och standard, då bostadskondet gäller bostädernas beskaffenhet, liksom den tekniska och behov och levnadsvanor ändras sumenternas

Man anser, att det emellertid går att dra upp ekonomiska utvecklingen.

riktlinjer för avgränsade perioder. fram till mitten av 70-talet är Samhällets mål för bostadsproduktionen

bör byggas 1967-1974. Den regionala (var) att l miljon lägenheter

och orter med växande fördelningen ”bör vara så att storstadsområdena

tillgodosett. Vidare anger man, får sitt behov av bostäder näringsliv ”Som allmänt riktmärke för hur bostäderna skall utformas: angående bostadsproduktionen bör gälla att lägenheav den framtida planeringen bo fler än två personer per terna får sådan storlek att det inte behöver

bostadsbehov bör kök och vardagsrum oräknade. Ungdomens rum, och bostadsmiljö bör särskilt. Vid utformningen av lägenheter beaktas åldringars och handikappade personers man ägna omsorg åt att tillgodose

speciella behov.” handlar om helt olika Det är slående hur de mål som ovan berörts vilken slags människa vi vill ha och skolan utgår ifrån saker. Förskolan samarbetsförmåga och och uttrycker sig i begrepp som jagutveckling,

står i centrum. Miljön ses som ett liknande. Barnet och dess utveckling och de vuxna i samspelet dem bland många att stödja barnet verktyg ”Hur miljön säger man exempelvis: emellan. I barnstugeutredningen

är ett uttryck för dialogen vuxna-barn. utformas och tillhandahålls,

54 Sociala och pedagogiska synpunkter

Samhället svarar i denna dialog, genom att behandla bostaden eller

kanske snarare bostadsproduktionen som subjekt eller huvudsak och barnet som objekt eller bisak. Visserligen omnämner man ”bostadens

grundläggande betydelse för familjelivet, individens hälsa och arbetsför-

måga, vila och rekreation (prop. 671100) men innehållet i övrigt pekar

alldeles klart på, att bostadsproduktionen i första hand relateras till näringslivets behov av bostäder samt möjligheter till industriellt

de. byggan-

Föräldrarna och/eller den

institutionspersonal, som bär huvudansvaret

för barnens uppfostran, tvingas att försöka denna överbrygga klyfta mellan en barninriktad syn och en produktionsteknisk verklighet. Detta

upplevs mycket negativt vilket har dokumenterats i ett flertal rapporter och undersökningar. (29).

I nästa kapitel avser vi, att mer i detalj studera effekterna av denna kollision mellan som den ter sig i dagens bostadsområden verkligheten

och som den kan framskymta i de för

målformuleringar skola och

förskola, som vi så självsvåldigt omsatt till boendemiljön.

-

4 och miljökvalitet

Miljöinnehåll

och diskussion av den beskrivning

för barn

fysiska miljöns betydelse

beskrivs i Utifrån några nyckelbegrepp av detta kapitel idag vanliga utformningar byggnads; kvarfysisk miljö på bostads-, och stadsdelsnivå. ters-, bostadsomrädes- De allmänna beskrivningarna följs på varje nivå av en diskussion av vilka konsekvenser dessa beskrivna förhållanden kan ha

för barn.

4.1 och avgränsningar

Begreppsbeskrivningar

Nyckelbegrepp för de Vi vill i detta avsnitt beskriva den fysiska miljöns betydelse människor som använder den. Vi avser alltså att utgå från olika vanliga och försöka diskutera vilka möjligheter exempel på utformningsprinciper dessa innebär för de människor som skall använda respektive restriktioner dem. olika sätt att göra denna form av Det finns flera principiellt kan den fysiska miljön betraktas som bestående beskrivning. Exempelvis Detta alternativ av en mängd små delar, vilka kan beskrivas var för sig. väl för en strikt kvantitativ beskrivning av den fysiska lämpar sig mycket miljön. Ett alternativt sätt att gå till väga är att utgå från de aktiviteter vilka och vilken utrustning som människor utför, undersöka utrymmen form av jämförelse med de krävs för dessa och därefter göra någon faktiska förhållanden som människor i dag lever under. alternativ som huvudsakligen innebär en Vi väljer dock ett tredje kvalitativ av den fysiska miljön inte som minsta beståndsdelar beskrivning utan som helheter på olika nivåer. l stället för att utgå från primärt aktiviteter som t. ex. i förslaget till God Bostad 1970 utgår vi mänskliga från ett antal nyckelbegrepp som var för sig diskuteras på de olika Valet är naturligtvis en mycket känslig nivåerna (l). av nyckelbegrepp både uppläggning och innehåll. fråga emedan detta tydligt påverkar De nyckelbegrepp vi stannat för att använda oss av är:

A. Rymlighet B. Tillgänglighet C. Offentlighet D. Anpassbarhet E. Variation

56 Milföinneháll och miljökvalitet

Valet av just dessa begrepp hänför sig till en ambition att kunna beskriva

både kvalitativa och kvantitativa förhållanden. Nyckelbegreppen är av den karaktären att de äger giltighet på alla de nivåeri den fysiska miljön, från det enskilda rummet inom bostaden till stadsdelen, som barn, ungdomar och vuxna använder.

,Begreppen rymlighet och tillgänglighet är i sammanhang som dessa traditionella begrepp (2) och (3). De används oftast för strikt kvantitativa beskrivningar av ytor och avstånd och är mycket funktionellt präglade.

Vi försöker i detta sammanhang att till denna kvantitativa användning lägga också en mer kvalitativ eller snarare upplevelsebetonad aspekt. Offentlighet är ett begrepp som ger oss möjlighet att mer entydigt

lägga en form av kvalitativ aspekt på miljöutformningen, nämligen i

vilken olika

utsträckning principer för utformningen av den fysiska miljön ger dem som använder miljön möjlighet till såväl gemenskap som avskildhet. (4), (5), (6), (7).

Den fysiska miljön är uppförd för att tillgodose vissa människors krav

och önskemål vid en viss tidpunkt. Men människor utvecklas och

förändras,några försvinner och andra kommer till. Härmed

förändras också kraven och önskemålen på bl. a. den fysiska miljön. För att på ett någotsånär entydigt sätt kunna beskriva och diskutera denna dynamik har vi valt anpassbarhet som ett nyckelbegrepp. Begreppet anpassbarhet har i flera sammanhang använts som ett samlingsbegrepp för olika typer av föränderlighet var gäller själva bostaden (8). Vi använder i detta

sammanhang anpassbarhetsbegreppet

på sådant sätt att dess betydelse vidgas till att också gälla utanför den egentliga bostaden.

Slutligen har vi också stannat för

begreppet variation som ett av våra nyckelbegrepp. Detta för att få med synpunkter på utformningsprinciper,

vilka i stor utsträckning har en tendens att hamna vid sidan om de

av den fysiska miljön, som helhet och som egenskapsredovisningar delar, som de framkommer i normer, rekommendationer och anvisningar. Inom varje nyckelbegrepp har vi fastnat för att göra en traditionell indelning i olika beskrivningsnivåer. Vi startar på bostadsnivån som lägsta

nivå och går via byggnaden, kvarteret och bostadsområdet fram till

stadsdelsnivån.

Varje nivå inrymmer dessutom en uppdelning dels i en allmänbeskriv- ,ning av förhållanden på den aktuella nivån inom respektive nyckelbegrepp och dels ett försök till analys av vilken betydelse dessa förhållan-

den har för barn i uppväxtsituationen och på sikt.

A vgränsningar

De problem som behandlas i detta kapitel är i mycket stor utsträckning av generell karaktär. De är problem som återfinns i de flesta typer av bebyggelsemiljöer. I den utsträckning vi gör exemplifieringar väljer vi

dock att göra dessa utifrån vanligt förekommande förhållanden i moderna flerfamiljshusområden. Vi ser det som angeläget att här ge en kortare motivering till detta ställningstagande.

Alltsedan början har i Sverige av den totala bostadspropå 1950-talet

och miliökvalitet 57 Miljöinnehâll

1970 bodde 57% av duktionen ca 70% utgjorts av flerfamiljshus.

hushåll i moderna flerfamiljshus, varmed avses hus byggda samtliga l dessa moderna flerfamiljshus var 1970 49% av samtliga 1961-70. Motsvarande siffra i moderna småhus är 74 %, (FoB hushåll barnhushåll.

1970). debatten som ett antal undersökningar har under Såväl den allmänna sociala som råder i moderna senare år pekat på en mängd problem De flesta av dessa problem gäller barn och flerfamiljshusområden.

ungdom (9) (10). beskrivna som De i många sammanhang dåliga miljöförutsättningar

råder i moderna flerfamiljshusområden och den markanta förskjutningen under de två senaste åren kan ytligt sett mot ett ökat småhusbyggande bör riktas från flerfamiljshusboensägas peka mot att uppmärksamheten

det mot egnahemsboendet. betraktar situationen lite mer nyanserat och kritiskt Om vi däremot

kommer vi till det motsatta ställningstagandet: rum ismåhus med de Egnahemsboendet äger så gott som uteslutande närmast fördelarna av markkontakt och möjligheter att påverka inbyggda både inom- och utomhus. Härtill kommer delar av den fysiska miljön, en form kontakt med några grannar i också ofta av praktiskt grundad

till drift och underhåll av hus och tomt. anslutning däremot innebär för de flesta Flerfamiljshus- eller hyreshusboendet

hushåll brist på markkontakt. ingen egen täppa att sköta om samt så

gott som inga påverkansmöjligheter vad gäller vare sig den inre eller yttre

miljön. har också sina fördelar. Boendeformen är Men flerfamiljshusboendet i och i direkt anslutning en naturlig grund för gemensamma utrymmen Vissa socioekonomiska grupper behöver inte, som fallet till bostadshusen. (småhuset), utestängas från denna är när det gäller den ägda bostaden boendeform. I ett långsiktigt perspektiv kan man dessutom ifrågasätta

om vi har råd med enfamiljshusboende från energisynpunkt. nackdelarna med flerfamiljshusboendet har De här ovan redovisade kan det gemensamt att de inte är en gång för alla givna. Markkontakt med fog uppnås genom att flerfamiljshusen byggs lägre än många av de områdena från framför allt slutet av 60- och början av hårt kritiserade kan ges möjligheter att i direkt 70-talet. Varje hushåll som så önskar

till bostaden få en egen” täppa. Bristen på påverkansmöjliganslutning kan undanröjas alternativa förvaltheter i flerfamiljshusområden genom att hyresgästerna i mycket stor utsträckning ningsformer, vilka innebär att förändra sin boendemiljö och även vara med och kan ges möjligheter

skapa den inom vissa givna ramar. eller småhus har helt Debatten som den förs i dag om flerfamiljshus ta sig an enkelt gått snett eller spårat ur. I stället för att förutsättningslöst skall kunna ordnas så bra som möjligt frågan hur boendeförhållandena utifrån rådande förhållanden, vilka verkligen förs en pseudodiskussion och då mest markant när det gäller moderna flerfamiljshar sina brister

husområden. från hyreshusboendet Vi väljer alltså att hämta våra exemplifieringar

58 Miljöinnehâll och miljökvalitet

dels p. g. a. att goda möjligheter finns att förbättra för förutsättningarna detta vid framtida planering och dels för att kraftinsatser måste göras för att förbättra förhållandena i redan befintliga både moderna och mindre moderna hyreshusområden.

Som avslutning till denna kapitelinledning vill vi presentera ytterligare några siffror framtagna ur F0B 1970.

Antalet barn i förskoleåldern var 1970 drygt dubbelt så många i

hyreshus (”övriga hus enl. FoB

1970) som i småhus. Skillnaden är mindre markant i skolåldern, vilket sannolikt beror på att många hushåll

inte har råd att skaffa sig småhus förrän barnen hunnit upp i åldrarna.

Antalet barn var 1970 med hänsyn till rådande lägenhetsstruktur i

småhus 1,44 och i övriga hus 1,81 gånger större än det förväntade antalet i hus byggda 1966-70.

Olikheterna i lägenhetsstruktur och i barnkoncentration” får i de nyaste lägenheterna till följd att i småhusen endast 2 % av alla barn är

trångbodda enl. den s. k. trångboddhetsnorm ll mot 33 %i övriga hus”. Trångboddhetsförhållanden får också konsekvenser utomhus. En sandlåda dimensioneras normalt för 30 barn på ett avstånd av 50 meter från bostaden. Om nu antalet barn är 1,81 gånger det förväntade skall samma sandlåda i samma läge fungera för mellan 50-60 barn.

En jämförelse med förhållandena i äldre bostadsområden ger vid handen att i hus byggda 1941-1960 är antalet barn i småhus under det förväntade medan i övriga hus” det faktiska antalet ungefärligen överensstämmer med det förväntade. Detta förhållande gäller dock endast som en nulägesbeskrivning. Sannolikt var antalet barn även i dessa

områden alldeles för stort när de togs i bruk.

En ofta använd jämförelse är den mellan planering för barn och planering för bilar. Mot uppgifterna ovan kan alltså ställas uppgifter från Rosengård ll i Malmö (11). Området har en övertäckning av antalet parkeringsplatser i jämförelse med aktuella normer med 25 %. Avslutningsvis kan påpekas att samma undersökning visar på att kravet på kvarterslekplatser endast uppfylls till 26 %. Dessutom innebär detta att om de befintliga lekplatserna fördelas så att åtminstone småbarnen får sina lekplatsbehov tillfredsställda så återstår för de lite äldre barnen i vissa fall ingenting.

4. 2 Rymlighet

Rymlighet uttrycker egentligen tredimensionella

förhållanden. l fysiska

planeringssammanhang används dock begreppet nästan uteslutande för

att beskriva tvådimensionella förhållanden. Vanligare är att tala om olika utrymmens storlek (yta). .

Rymlighet är viktigt för de boende genom att begreppet vid planering står för utrymme av en viss storlek och oftast för ett visst ändamål. Tillgång till utrymme utgör en viktig grund för möjligheter till aktivitet. Det enskilda utrymmets innehåll form, (fysiskt och socialt), läge och relation till andra utrymmen avgör de faktiska möjligheter det erbjuder.

och miljökvalitet 59 Milföinnehåll

i fråga utgör det en Om de boende dessutom förfogar över utrymmet

resurs (jfr. kap, 3. l). dels den objektivt mätbara Egenskapen rymlighet har två dimensioner,

rummet. Den dimension som ytan eller volymen och dels det upplevda

mätbara medan den för människan normalt behandlas är den objektivt

I vilken utsträckning det råder ett samband viktigaste är den upplevda.

mellan dessa typer av rymlighet måste beaktas från fall till fall.

Bostaden

Allmänt

är mest välstuderad inom lägenhetenJUtifrån fysiskt

Graden av rymlighet

har enskilda bostadsrum studerats. De har förut-

mänskliga egenskaper

med vissa standardattribut vilkas utformning har, eller satts möblerade

funktionsmåtten. (Begreppet åtminstone bör ha, sin grund i de mänskliga

används här som ett samlingsbegrepp för ytor och utrustning.) attribut i avseende d. v. s. deras har studerats på möblerbarhet, Lägenheterna ett standardmöblemang, som förutsätts tillgodose möjligheter att rymma

som själva attributet ställer för att hushållets krav. Förutom de ytkrav

kunna ytor som krävs för att kunna få plats beaktas även s. k. bruksytor,

i fråga. Sambandet mellan olika attribut regleras dels använda attributet till grupper - utrustningsav vissa standardattribut genom sammanföring mellan eller möbelgrupper - dels genom att krav ställs på passageytor

enskilda attribut eller grupper av attribut.

av attribut kan i stort sett De aktiviteter som reglerar standardutbudet

behov (äta, sova, sköta personlig hygien). härledas från s. k. primära

av mer socialt samhällelig karaktär (t. ex. Dessutom beaktas aktiviteter

umgås och arbeta). myndigheter krävs För att en lägenhet i dag skall passera granskande

utformat kök med möjlighet illustration av ett rikt och ändamålsenligt

för ett visst antal personer (beroende på lägenhetens till matplats till umgängesgrupp bestående ett vardagsrum med möjlighet storlek), för finmatplats, utrymme för av soffa, fåtöljer och soffbord, utrymme

för säng(ar), arbetsplats, bokhylla m. m., ett visst antal sovrum med plats

och förvaringsmöbel m. m., o. s. v. rummen igenom. sittmöbel

ange de aktuella utrymmesdi- De uppgifter som krävs för att kunna

de mänskliga funktionsmensionerna tas fram dels genom att studera

hur människor använder sina måtten och dels genom att studera

bostäder utformas och

(bostadsvaneundersökningar). Nya

lägenheter och -hushållet ser ut

alltså utifrån hur genomsnittsmänniskan

granskas får lätt en konserverande effekt. respektive bor. Normerna

då rymligheten in i detta sammanhang? Rymligheten Men var kommer man utgår ifrån. I delvis av hur stora bruks- och passageytor regleras huvudsakligen av impediment eller överytor. övrigt påverkas rymligheten stor betydelse vad Sambandet mellan de olika rummen är av mycket

Rumssambanden behandlas huvudsakligen gäller bostadens användbarhet.

Sambandet mellan olika utrymmen inom delen kap. 4.3 Tillgänglighet.

60 Miljöinnehâll och miljökvalitet

FIeUK 4=*

V› VkKDAbSKUM

, o=|<ön< | S=5DVRUM

\ B=DRDRUM _ D=DU5LH

kan dels vara av sluten och dels av öppen karaktär. Typen av samband påverkar mycket starkt rymlighetsupplevelsen.

Exempelvis förmedlar ett öppet samband mellan en mörk och centralt i bostaden hall belägen och det största rummet (vanligtvis vardagsrum), jämfört med ett slutet samband, en avsevärt ökad upplevelse av rymlighet.

På motsvarande sätt kan en ökad rymlighetskänsla uppnås genom ett

öppet samband mellan kök och vardagsrum:

t*

I?

Us W S S 5

m .l ._.. =====

Af

_.===:q “FU

;m

D

E

V K v K e.)

w

Heba 4:2

v

VÅKDA65KUM| .›a<ök _swov

RUM _ 5= BRDRUM _ 0= DU6CH

och miliökvalitet 61

Miljöinnehâll

är inte endast relevant att behandla inom själva bostaden. Men rymlighet mellan ute i bostaden påverkas även av relationen

Rymlighetsupplevelsen

och vegetation samt höjden och inne. Avstånd till omgivande bebyggelse

som denna relation. Byggnadens över mark är faktorer påverkar och storlek är också av utformning med avseende på fönsterplacering

betydelse. ambitionen att normera fram den goda och Den i och för sig lovvärda negativa konsekvenser. Varje ”effektiva lägenheten har också inneburit för är specialdesignat utrymme (rum) har getts sin avgränsade funktion, och sovrum är skräddarsydda ett eller några ändamål. Både vardagsrum med för användningen klart och har dessutom försetts för sina aktiviteter

styrande beteckningar. in i kunna använda sin lägenhet, Hushållet styrs alltså, för att effektivt Det finns påtagliga risker att ett ständigt ett visst användningsmönster. att råda mellan beteende och bostad. Svaret på konflikttillstånd kommer lägenhetsutbud kan formuleras frågan varför vi har fått ett så uniformt så att utvecklingen har olika drastiskt. Minst drastiskt kan det uttryckas

förbi de centralt ansvariga, att de handlat i god tro, att de med sprungit välplanerade och som instrument velat skapa de ”sunda, rymliga, normer av god kvalitet och till skäliga utrustade bostäderna ändamålsenligt (Proposition 1967:100). kostnader för hela befolkningen. avsevärt mer drastiskt: De detta svar kan också formuleras Men med bostadsmarknadens parter proficentralt ansvariga har tillsammans

främst lönearbetarna, genom att i bostadsbristerat på hela befolkningen, har uteslutens tider erbjuda uniforma bostäder. Bostadsproduktionen

som isolerats och passiviserats, som getts tande vänt sig till kärnfamiljer grundade på minimala möjligheter att enade kräva andra förhållanden

solidaritet, gemenskap och valfrihet. under 50dessa svar kan invändas att den stora bostadsbristen Mot för en mer varierad lägenhetsproduktion och 60-talen inte gav utrymme är och att kostnaderna till varje pris måste hållas nere. Dessa argument

inte behövt vara dyrare. dock inte tillräckligt tunga. Många åtgärder hade mellan att bygga mycket och bygga bra. Det råder ingen motsättning relativt det antal människor som bor ien För att reglera rymligheten skapats. Det i dag gällande innebär lägenhet har trångboddhetsbegreppet bor fler än två att ett hushåll är trångbott om det i lägenheten

kök och ett rum oräknat. (Norm II). personer/rum, som bor i ”övriga hus” (alltså 1970 var enl. FoB 20 % av hushållen

exklusive småhus) trångbodda.

Konsekvenser för barn

de vuxna. De tvingas in i det mönster Barnen påverkas på samma sätt som

rumsliga organisation erbjuder. som lägenhetens fysiskt innebär för hushåll med livsmönster, Det uniforma lägenhetsutbudet från att de ges ytterst begränsade

vilka avviker ”genomsnittshushållets,

ram för sitt önskade sätt att leva. att finna en fysiskt rumslig möjligheter skillnaden mellan olika livsmönster gäller Den kanske mest markanta

62 Mil/Öinnehâll och miljökvalitet

barnens situation i familjen. En önskan om att i hög utsträckning leva barn och vuxna tillsammans inom ett hushåll undergrävs bl. a. av dagens gängse bostadsplanering.

Exempelvis är den typ av vardagsrum som i dag planeras och byggs

primärt tänkt som ett ”finrum” med ömtåliga ljusa tapeter, med parkettgolv och med en utformning som direkt är tänkt för de vuxnas

livsmönster o. s. v. För- och lågstadiebarn har ett mycket påtagligt behov att vara tillsammans med de vuxna. De små barnen ges p. g. a. utformning och materialval mycket begränsade möjligheter att villkor på sina använda vardagsrummet. äldre Något barn och ungdom behöver och önskar i stor utsträckning kunna ta hem kamrater både i enskildhet och

tillsammans med övriga hushållsmedlemmar. Finrumsplaneringen hänvisar dem antingen till ett föga rymligt sovrum eller till ett vardagsrum planerat för enbart vuxna.

Det är för barn och ungdom mycket betydelsefullt att bostaden upplevs som en plats där möjligheter ges att fungera på egna villkor. Om

inte bostaden och dess sociala klimat förmedlar dessa förutsättningar finns risk för att barn och ungdom ”tvingas ut i en mindre trygg tillvaro

utanför hemmet. Denna typ av förvisning ger lätt upphov till besvikelse och aggression gentemot den äldre generationen. Som en konsekvens härav kan främlingskap uppstå med t. ex. onödiga generationsmotsätt-

ningar som följd.

Både den öppna och den slutna planlösningen har fördelar och nackdelar. Under vissa perioder av den utveckling som ett barnhushåll genomgår kan det vara önskvärt med en öppen planlösning. Exempelvis kan det för ett hushåll med små barn vara lämpligt med ett öppet samband mellan kök och vardagsrum - barnen kan under sin vakna tid

vara med i de vuxnas aktiviteter men samtidigt kan resten av lägenheten avgränsas för de mest kladdiga och stökiga lekarna. Detta öppna samband kan också ge äldre barn och ungdom en möjlighet att utnyttja de gemensamma delarna av lägenheten tillsammans med kamrater och föräldrar utan att alltför påtagliga rymlighetsproblem uppstår. Ett slutet rumssamband kan å andra sidan framstå som önskvärt när barn och ungdom har ett behov av att vara för sig själva, ensamma eller med kamrater. Bullrande aktiviteter kan avgränsas och gemenskapen med föräldragenerationen får inte bli ett tvång. Då kan den lätt upplevas

pressande. Gemenskapen måste äga rum på någotsånär lika villkor. Det som redovisats

trångboddhetsbegrepp ovan är teoretiskt till sin

karaktär och ger endast ett statistiskt underlag för en övergripande bedömning av sambandet mellan hushållsoch lägenhetsstorlek. Den faktiska situationen kan alltså vara en helt annan än den som återspeglas vid användandet av ett så trubbigt mätinstrument. T. ex. kan i en

lägenhet om 4 r. o. k. bo ett hushåll bestående av två vuxna och fyra

barn, tre, fem, åtta och elva år. Hushället är enligt trångboddhetsnormen alltså inte trångbott. Härför krävs att föräldrarna delar det ena och barnen de andra sovrummen två och två. Men situationen är kanske i verkligheten en helt annan föräldrarna kanske önskar ha ett av sovrummen som matsal eller eller kanske TV-rum, anser sig den ena

och miljökvalitet 63

Miljöinnehåll

Konsekvensen av något av detta föräldern behöva ett arbetsrum.

blir sannolikt att barnen får tränga

alternativa utnyttjanden av lägenheten

eller att vardagsrummet också används som sovrum. ihop sig i ett sovrum från det förväntade drabbar ofta barnen. Användningssätt som avviker

sker är förhållandena bekymmersam- Men även utan att dessa avvikelser i flerfamiljshus (”övriga hus”) är ma: 43 % av samtliga barn boende

trångbodda (FoB 1970). för att undanröja dessa icke Två varandra kompletterande vägar

framstår som möjliga. Dels en successiv utbyggönskvärda förhållanden

lägenheter och dels en massiv satsning på nad av större (och rymligare)

flexibla lägenheter, som alltså till viss del kan anpassas efter hushållets

behov allteftersom de förändras.

Byggnaden

Allmänt

flerfamiljshuset, bortsett från själva lägen- Utformningen av byggnaden, överdrift ett system endast för är utan nämnvärd hetsutformningen, utrymmen för De möjligheter som finns till gemensamma förflyttningar. eller byggnad har sällan tillvaratagits. de boende i samma trapphus för är att

är minimal: Dimensionerande trapphusutformning

Rymligheten skall kunna transporteras i trapphuset. en bår buren av två personer mån med hänvisning till byggnads- Källarutrymmen undviks i görligaste husen är försedda med tekniska och ekonomiska skäl. I den utsträckning för tvätt och mark och är utformade källare ligger de ofta mörka under aktiviteter är närmast Möjligheterna till kontaktskapande förvaring. nämnas att den kontaktskapande obefintliga. Det kan parentetiskt kan utgöra och tidigare har funktion som tvättstugan i ett hyreshus

Dels är utrustningen helautomatiseutgjort till stor del i dag försvunnit. tvättmaskin i skaffat sig egen privat rad och dels har allt fler hushåll i dag ändå ibland har Den kontaktfunktion som tvättstugan bostaden. är funktionen i sig utan normer kan ses som exempel på att det inte alltid

och tradition för utnyttjande som avgör vad som är en kontaktresurs.

av rymlighet. Det s. k. smal- Även hustypen påverkar upplevelsen med fönster på båda huset” innebär ljusa genomgående lägenheter för de lägenheter som är medan ”tjockhuset dels

långfasaderna

smala, djupa och mörka rum, dels för de genomgående (l och 3) innebär

W

z

“äärå

HGUK 4 75

wmvs ,rvåsexnnmt Docmrus l Fviâá-?ÃHHAKE

Miljöinnehâll och miljökvalitet

enkelsidiga lägenheterna (2 och 4) innebär en orientering åt endast ett väderstreck. Bostadshuset med två lägenheter kring varje trapphus (tvåspännare) är genom de goda ljusförhållandena möjliga att orientera i

samtliga väderstreck, medan bostadshus med t. ex. fyra lägenheter kring ett trapphus (fyrspännare) endast bör orienteras inord-sydlig riktning.

Konsekvenser för barn

Bristen på klimatskyddade utrymmen utomhus innebär att trapphuset i flerfamiljshus skulle kunna vara en naturlig länk mellan ute och inne. Men så är i dag inte fallet. En rymligare trapphusutformning skulle vara

ett mycket välbehövligt komplement, främst för för- och lågskolebarn. Det är huvudsakligen dessa åldersgrupper som leker utomhus på gård och i kvarter och som flera gånger om dagen rör sig mellan bostaden och

utemiljön (se bilaga 2). Ett rymligt och för inomhuslek anpassat trapphus kan ge de yngre barnen en möjlighet att ha en form av eget utrymme i

direkt anslutning till bostaden.

Smalhuset med sina genomgående och ljusa trapphus har naturliga förutsättningar för denna typ av lösning. l tjockhuset kan med fördel

lägenhet 2 i figuren ovan få motsvarande funktion av utvidgat trapphus. Denna typ av innelekplats för främst de mindre barnen är säkert mycket betydelsefull och kan dessutom på ett okomplicerat och naturligt sätt få inslag av vuxennärvaro.

Utrymmen av detta slag kan också utvecklas till ett viktigt inslag i även för äldre barn, ungdomar och vuxna. Utrymmena boendemiljön kan utnyttjas både av olika ålderskategorier var för sig och tillsammans samt kan alltefter de boendes önskemål t. o. m. i sin funktion vidgas till att få en mer påtaglig kollektiv karaktär, t. ex. som gemensamt utrymme för flera hushålls måltider, som gästsovplats o. s. v. Denna typ av utrymmen

kan naturligtvis även till förläggas andra lägenheterna närliggande utrymmen typ källare, vind, bottenvåning och kvartersbyggnad.

Kvarteret

Allmänt

Kan då de missförhållanden som råder, när det gäller byggnadsutformningen, korrigeras i närmiljön? Närmiljöns karaktär har förändrats genom årtiondena. Bostadsområden i förorter planerades under 30- och delvis även under 50-talet i direkt kontakt med omgivande _natur_ Naturen tilläts inte sällan att fortsätta in på gården, in i kvarteret. Fr. o. m. 60-talet började produktionstekniska och ekonomiska krav klart dominera över funktionellt och upplevelsemässigt grundade krav. Gårdar och kvarter skövlades på så gott som all naturlig vegetation, marken planades ut och en artificiell närmiljö planerades. Gården och kvarteret fick genom sin från omgivningen avvikande karaktär en större slutenhet. Trots att

rymligheten ökat objektivt sett har den positivt upplevda rymligheten snarast minskat. Ökad rymlighet är något positivt intill en viss gräns. Då

och miljökvalitet 65

Miljöinnehâll

rymlighet och denna gräns överskrids närmar man sig en icke meningsfull

hamnar i en upplevelse av ödslighet.

kvarteret är inte bara öppna ytor. De kan som Men gården eller

möbleras sätt. Sättet att möblera påverkar bostadsrummet på olika av rymlighet. 30-talets bostadsområden upplevs ofta rymliga upplevelsen dels bostadshusens måttliga skala och dels p. g. a. dels naturkontakten, ofta bristfälligt, utrustade. 50-talsområdena att de är så sparsamt,

i stor utsträckning för bilen inne på gården eller i kvarteret, planerades effekter. I 60- och 70-talsområden har vilket fick rymlighetshämmande kvarterets utkant eller letts in under bilen antingen hänvisats till har i- underjordiska garage. I dessa senare områden

kvarteren/gårdarna

Stora och höga hus påverkar, trots dessutom ofta skalan förändrats.

konstant gårdsyta känslan av rymlighet.

är i detta sammanhang något mycket komplext. Rymlig- Rymlighet inte endast en fråga om stora heten är på det upplevelsemässiga planet för olika aktiviteter var för sig. Den uppfattas som ett samspel ytor mellan och utrustning, avgränsningar av dessa, nivåförhållanutrymmen

den m. m. Det är inte möjligt att entydigt precisera vilka krav som måste

mellan rymligt och ödsligt skall lyckas. uppfyllas för att balansgången kan dock sägas vara omsorg och Gemensamt för lyckade lösningar

lyhördhet inför en planeringsuppgift.

Konsekvenser för barn

i byggnaden i mycket stor Barnen hänvisas alltså p. g. a. förhållandena Barn upplever drastiskt uttryckt utsträckning till gården eller kvarteret. ut och lek och Här får ni inte vara” är, detta som förvisning. Spring så åtminstone, vuxenattityder. Dessa komom inte vuxenkommentarer

mentarer attityder är något som barn uppfattar, något som de och/eller Barnens reaktion är alltså helt naturlig: Det tvingas leva med och under. det och det är de vuxnas (deras) men detta, kvarteret, gården, lekplatsen, som de vuxna vänder mot är ”vårat”. De inställningar och attityder

mot de vuxna. Bristen på utrymmen och barnen vänder barnen tillbaka inom bostaden och byggnaden får på rymlighet hos befintliga utrymmen konsekvenser i närmiljön. Den brist på kontakt och gemenskap också

inom familjer och mellan hushåll som delvis byggs in i miljön återspeglar

sig även på andra nivåer. artificiella och kvarter innebär för 60- och 70-ta1ens ofta gårdar kontakten med naturen måste sökas utanför den barnen att den så viktiga för vegetation och direkta närmiljön. l stället naturligt uppvuxen

för t. ex. funktions- och konstruktionslek, kuperade gårdar, väl lämpade var för sig tänkta att erbjuds barnen olika typer av färdiga lekredskap,

med dessa redskap m. m. är tillgodose vissa avgränsade krav. Ambitionen ta tillvara naturens egna resurser är dock naturligtvis riktig. Att inte till barnen förmedlar kunskap om olämpligt med tanke på att naturen växlingar m. m. och känsla för växter och djur, årstiders är utrustad för barn innebär också att de inte år Att gården, kvarteret använder och kvarteret för att utrustade för vuxna. De vuxna gården

66 Miljöinnehâll och miljökvalitet

förflytta sig till och från bostaden. (12) Varje gård används bara av de vuxna som har någon direkt anknytning till just den gården (boende och besök). Barnen kommer på gården inte i kontakt med vuxna när dessa utför några meningsfulla aktiviteter.

Gårdens, kvarterets planering för vuxna inskränker sig, förutom gångvägar, till piskställning och sittplatser i anslutning till sandlådor och ev. andra lekplatser. Piskställningar utnyttjas allt mindre i dag och sittplatserna används, i brist på möjligheter till aktiviteter, i vilka vuxna kan deltaga, nästan uteslutande för ett passivt och korrektivt övervakande av de små barnen enskilt och i grupp. Bristen på rymlighet kan alltså få mycket allvarliga konsekvenser för barn. Om alltför många barn tvingas leka på en alltför liten yta uppstår lätt aggressiva vilka i sin tur kan leda till utstötning beteenden, och mobbning (13). Barn får endast uppleva förslitning av miljön, inte dess tillkomst. Här är det angeläget att, som i inledningen till detta kapitel, peka på det förhållandet att det i moderna flerfamiljshusområden är nästan dubbelt så många barn jämfört med det förväntade antalet som tvingas samsas om de knappa utrymmena inom kvarteret (14). Vidare att kravet på kvarterslekplatser i vissa fall grovt eftersatts (I Rosengård II endast en 26 %-ig kravuppfyllnad). Det är naturligtvis positivt för barnen att bilarna i moderna bostadsområden ej längre finns inne på gårdar och i kvarter. Men underjordiska garage spolierar möjligheterna till en upplevelse av rymlighet i intimt samspel med naturen.

Bostadsomrâdet och stadsdelen

Allmänt

Den rymlighetsupplevelse som kontakt med naturen förmedlar och som i

nyare bostadsområden på gårds- och kvartersnivå är så dåligt tillgodosedd skulle delvis kunna kompenseras på bostadsområdesnivå men så är sällan fallet. Man kan i modern svensk

bostadsområdesplanering utifrån trafikmat-

ningsprinciper urskilja grovt sett två typer av bostadsområden - det utifrån - och det inifrånmatade.

Det utifrånmatade området innebär i sin typiska utformning en s. k. matargata i ring. Närmast innanför matarringen ligger bostäder. Innanför bostadsringen och i kontakt med ett centralt grönområde bl. a. avsett för lek och motion ligger skolor och barnstugor. Ett renodlat exempel på denna utformningsprincip är Baronbackarna i Örebro. Det inifrånmatade området har en ofta försänkt centralt i matargata området. Kring matargatan grupperar sig bostadsbebyggelsen. Områdescentrum ligger i direkt till och ofta ovanför anslutning matargatan. Skolor och daghem ligger vanligtvis i områdets ytterkanter i kontakt med eventuellt omgivande natur. De båda områdeshalvorna förbinds genom gångbroar över matargatan. Ett typexempel på inifrånmatade områden är Brickebacken i Örebro.

och miljökvalitet 67 Miljöinnehåll

68 Milföinnehâll och miljökvalitet

Dessa båda områdestyper erbjuder två skilda slag av rymlighet. Det utifrånmatade området har en väl samlad, klart definierad och områdesanknuten grönyta centralt. Denna kan till de boende i området förmedla en påtaglig känsla av rymlighet, en rymlighet som genom sin klara begränsning är fattbar och alltså sällan tenderar att uppfattas som ödslig. Den centrala grönytan innehåller ofta utrymmen för olika lek- och fritidsaktiviteter. Den inifrånmatade områdestypen vänder sig när det gäller upplevelsen av rymlighet huvudsakligen utåt. Den eventuella naturen helt utanför området kan å ena sidan fungera som ett utomordentligt stort tillskott och å andra sidan som ett odefinierat, stort område. Rymligheten i bostadsområdet är starkt knuten till begreppet bebyggelsetäthet. Det motiv som i den funktionella och sociala bostadsdebatten framför allt har anförts för en hög bebyggelsetäthet är att detta innebär ett ökat befolkningsunderlag för olika servicefunktioner. Frågan är dock om inte andra motiv i realiteten var mer tungt vägande, t. ex. stadsplanekostnader, markpriser och låg markberedskap inom kommunerna. Tydligt är att de sociala och psykologiska motiven kommit i sista hand. I idédebatten har begreppet stadsmässighet förekommit (se t. ex. program för Tensta i Stockholm). Begreppet åsyftar en upplevelse av stenstadens täthet med rumsbildningar av intim och varierad karaktär, ofta med ett stort inslag av hårdgjorda ytor.

Fig. 4:6 Orminge, Nacka, Curmans A rkitektkon tor.

Detta föranleder frågan om planeringen av moderna bostadsområden innebär, att för mycket utrymme ges åt sektoriellt och funktionsuppdelat tänkande och som produkt av detta alltför uppdelade fysiska miljöer? Ett flerfamiljshusområde av i dag har ett exploateringstal (total bostadsvåningsyta/markareal) mellan 0,4 (låghus) och 1,0 (höghus). Stenstadens exploateringstal är ungefär 1,5. I stenstaden är boende, service, kommunikationer, fritidsaktiviteter blandade och ofta inrymda i samma byggnader. I förortsområden ger den av hävd eftersträvade och ofta önskvärda

och miljökvalitet 69 Miljöinnehâll

en uttalat sektoriell planering, som större möjlighet till rymligheten åtskillnad mellan områden för boende och övriga innebär en tydlig så naturliga blandningen och kontakten går områden. Den för stenstaden

förlorad. bygger på ett Ett i dag mycket vanligt sätt att planera bostadsområden målinriktade människan som inte rör sig i synsätt om den rationella

bostadsområdet i onödan. När hon förflyttar sig gör hon det mellan

huvudsakligen butiker och kommunikabostaden och olika serviceutbud, hierarkisk struktur av tioner. Bostadsområden planeras för detta som en är att så fort som möjligt genom den fysiska gångvägar. l-luvudidén stråken till de miljöns uppbyggnad föra de gående ut från de sekundära från de aktivitetsrika och eller för att uttrycka det annorlunda, primära, avsedda bostadsnära omgivningarna ut till de endast för förflyttningar

och leder med sin stråken. Dessa stråk har bara denna transportfunktion och naturlig aktivitet. Den rationalitet förbi all spontan inbyggda förmedlar är sällan något tillskott medan rymlighet som dessa stråk sannolikt skulle öka om däremot gårdars och kvarters rymlighet

möjlighet gavs att på ett naturligt sätt röra sig genom dessa utan att de

därför behöver vara mål för förflyttningen.

Konsekvenser för barn

- som den inifrånmatade områdestypen har både för- Såväl den utifrån

och nackdelar. Det utifrånmatade området kan genom sin klart, genom trafikleder

som en för barn fattbar och överblickavgränsade utsträckning upplevas är för snålt tilltaget och/eller för bar enhet. Om det centrala grönområdet kan för barnen negativa effekter uppstå. l ett ytsnålt ensidigt utformat kan olika aktiviteter uppfattas som staplade på centralt grönområde Ett ensidigt utformat eller varandra. Rymligheten är i realiteten trängsel. natur grönområde kan lätt i ensidig och variationsfattig inplanerat som monotont och ointressant - rymligheten kan övergå till uppfattas till ett utnyttjande av Detta lockar inte barnen allsidigt ödslighet.

aktivitetsutbudet. området med motsvarande aktiviteter delar lätt upp Det inifrånmatade kan lätt leda därhän att barnen i området i två halvor. Utvecklingen - de båda sidorna har realiteten bara känner halva sitt bostadsområde en likvärdig utformning. Den för ofta i avseende på aktivitetsutbudet känslan av en klart avgränsad rumslig ram att agera inom barn så viktiga

kan gå förlorad. Rymligheten kan bli för stor.

riktar huvudsakligen till de äldre barn- Aktivitetsutbudet sig alltså kommunikationer lokaliserat på andra sidan grupperna och är relativt

Detta innebär att barnen under dagarna rör sig mellan bostadsbyggelsen. de vuxna huvudsakligen morbostadsbebyggelsen och aktivitetsutbudet,

mellan bostadsbebyggelse och kommunikationer/service. gon och kväll är alltså ”aktiva på skilda tider, på skilda De båda ålderskategorierna Kontaktmöjligheterna är och förflyttar sig i olika riktningar. platser

mycket begränsade.

70 Miljöinnehâll och milfäkvalitet

Vilka är då de sociala effekterna för barn av olika bebyggelsetäthet? Det råder ingen tvekan om att barn, både små och stora, behöver väl tilltagna ytor att röra sig på. Stenstaden kan i mycket begränsad utsträckning tillgodose dessa behov. Förorternas bostadsområden kan det avsevärt bättre. Men därmed inte sagt att förorterna måste byggas upp enligt de principer som tillämpas i dag. Låg bebyggelsetäthet måste inte med nödvändighet innebära att alla bostadskomplement koncentreras till ett enda kommersiellt centrum. präglat Barn och ungdom måste ges en möjlighet att i direkt till boendet anslutning få uppleva olika typer av verksamheter. Den ensidiga, endast för boende utformade miljön förmedlar en ofta skev bild av verkligheten. Barn och ungdom måste bli varse de samband som råder mellan produktion, försäljning och användande, de måste ges möjligheter att se och samtala med andra människor än barn, institutionspersonal och hemmaarbetande mödrar. Handikappade, äldre och människor i produktionen kan till barn och ungdom förmedla en mängd kunskap och erfarenheter som ger nya dimensioner åt deras annars så begränsade verklighet. En rad undersökningar har gjorts för att utröna vilka effekter hög bebyggelsetäthet har. Dessa har grovt uttryckt utgått från två varandra motstridiga hypoteser. Den ena innebär att hög bebyggelsetäthet leder till ökad kontakt mellan de boende och till ökat utnyttjande av gemensamma utrymmen. Denna hypotes har istort sett måst falsifieras. Det räcker inte enbart med närhet i rummet utan det krävs också ett meningsfullt innehåll i kontakterna. För barn och ungdom betyder detta konkret att kontakt och gemenskap samt meningsfulla aktiviteter inte uppstår bara för att antalet barn och ökar. ungdom Det krävs också utrymmen, utrustning och kanske främst vuxna som förmår kanalisera barnens intressen och färdigheter. Den andra hypotesen innebär att hög bebyggelsetäthet, och därmed hög barnkoncentration, barns beteende påverkar negativt, att aggressivitet och undergivenhet lättare än i mer uppstår lågexploaterade bostadsområden. Denna hypotes har av skilda forskare betraktats som falsifier- resp. verifierbar t. ex. Höweler -65 och -73 (jfr. (14) (15) samt se bilaga 2). Eftersom fler barn skall samsas om ofta mindre markyta i högexploaterade bostadsområden är utan tvekan möjligheterna för dessa barn att undvika barn med oförenliga intressen och lekar sämre än för barn i lågexploaterade bostadsområden. Ytterligare en faktor av viss betydelse för vilka erfarenheter barn fåri sin uppväxtmiljö är den att gångstråken i ett bostadsområde oftast leder förbi och alltså inte in på gårdar och in i kvarter. Den verklighet som barn upplever är alltså till stor mycket del den som de själva genom sina aktiviteter skapar. Varje gård och kvarter blir främst för de små barnen en värld för sig.

4.3 Tillgänglighet

Nyckelbegreppet tillgänglighet har liksom rymlighet flera dimensioner. Tillgänglighet står i detta avsnitt för

och miljökvalitet 71 Miljöinnehåll

både som avstånd mellan olika D en objektivt mätbar tillgänglighet

och som framkomlighet med avseende på nivåföraktivitetsutbud och orienteringsmöjligheter i den fysiska ändringar, passagebredder

miljön upplevd tillgänglighet El en vad gäller såväl avstånd som framkomlighet

D rätten att använda t. ex. ett utrymme.

alltså främst ett endimensionellt förhållande. Tillgänglighet uttrycker mäts vanligtvis på bostadsområdesnivå i gångavståndet Tillgängligheten aktivitetsutbud. Tillgänglighet i denna bemärkelse från bostad till olika närhet eller avstånd till utbudet i fråga. kan alltså ersättas med begreppen är också intimt knuten både till olika aktiviteter Men tillgängligheten

eller verksamheter och till tidsanvändning.

i betydelsen framkomlighet enligt ovan har huvudsakli- Tillgänglighet handikappade och övriga iolika gen behandlats med tanke på de fysiskt Levnadsnivåundersökningen visade att människor. grad rörelsehämmade befolkningen har nedsatt rörlighet, syn eller över 30 % av den vuxna måste dessutom föras de som hörsel (16). Till kategorin rörelsehämmade - t. ex. barn i de lägre åldrarna och är hämmade av sociala skäl

hemmavarande vuxna med små barn. rätten att använda kan vara dels av strikt Tillgänglighet i betydelsen

juridisk och dels av social karaktär. ivid bemärkelse stå Särskilt viktigt är att låta tillgänglighetsbegreppet Bostadsområdets roll måste vidgas för en form av terapeutisk möjlighet. måste ses till att bli något utöver vad det är i dag. Närmiljöutformningen och behandlande verksamheterna. som en del av de förebyggande kan på sikt förebygga Allvarligt menade satsningar på närmiljön behovet av institutionsvård. Denna och därmed reducera utslagning måste kombineras med insatseri satsning på framtidens bostadsområden bostadsområden. De boende form av lokaler och aktiviteter i befintliga och innehåll - ”normala”, ej kan successivt överta ansvar för form

måste också ha någonstans utanför själva barnutbildade människor Rosengårdsrapport om bostaden att ta vägen. (Se t. ex. Lekmiljörådets

startandet av s. k. ”hemvister) (17).

Bostaden

Allmänt

främst studerats i bemärkelsen brukbar- Inom bostaden har tillgänglighet i full skala har man studerat hur olika ytor och het. I laborativa studier Det mest välstuderade utrymmet är köket. (attribut) används. utrustning vad gäller de enskilda Man har eftersträvat en funktionsoptimering Dessa studier har så gott som attributens relation till varandra. (18) människor. uteslutande utförts med tanke på vuxna, friska, normallånga mellan olika har även studerats Den funktionella tillgängligheten än i några andra länder hyllat utrymmen. I Sverige har man mer påtagligt skall kunna nås från neutralt utrymme (hall, tanken att varje bostadsrum

Denna tanke har i svensk bostadsplanering kapprum, passage, korridor).

Miljöinneháll och miI/ökvalitet

tagit sig så absurda uttryck som att ett sovrum inte annat än i undantagsfall får nås uteslutande via vardagsrum.

Exempelvis avskiljs normalt vardsgsrummet från lägenhetens centrala

kommunikationsutrymme, vilket medför att korridoren/hallen

upplevs trång och mörk och vardagsrummet litet jämfört med den lösning där utrymmesskiljande vägg tagits bort.

FIQUK43?

V-VkKDhesKuM | â-.SOVRUM ,K=KÖK

_Br-MD_ D=DU$Cñ

Tillgänglighet har på senare år främst studerats med hänvisning till de

rörelsehämmades problem. Många av de åtgärder i den fysiska miljön som föreslagits (vissa har också genomförts) är till fördel även för de icke rörelsehämmade t. ex. ökade passagemått, eliminering av vissa nivåskillnader (främst trappor och trösklar), ökade bruksytor (huvudsakligen för rullstolsbundna). Det hari forskningen och debatten förekommit krav på att samtliga lägenheter skall planeras så att de enkelt skall kunna anpassas

till de rörelsehämmades krav (19).

Konsekvenser för barn

De brukbarhetsstudier som utförts har med all rätt varit inriktade på de vuxna människorna. En inte oviktig bieffekt är dock att i många bostaden ingående utrymmen och utrustningsenheter är olämpligt utformade för de små barnen - toaletten, tvättstället, badkaret, spisen och

diskbänken är t. ex. för höga, dörrhandtag sitter för högt, sängar är för

låga. Vi menar inte att merparten av dessa utformningsprinciper skall förändras men vill ändå påpeka att små barn lätt utestängs från lärorika och för dem spännande aktiviteter som de vuxna utövar. På motsvarande

sätt låser och gömmer föräldrar (ibland onödigtvis) skåp resp. föremål. Via dessa synpunkter kommer vi lätt in på den ”förbudsvärld” barn vanligtvis växer upp i. Såväl människorna som den fysiska miljön i barnens omgivning utgör i många avseenden förbud. Gränser måste

Miljöinneháll och miliökvalitet

Den fysiska naturligtvis sättas för vad barn ska få men även kunna göra.

måste i görligaste mån utom delar av den som är direkt farliga, miljön,

för barn. göras tillgänglig är utsatta för en barn, framför allt i de lägre skolåldrarna, Många den alldeles speciell och psykologiskt besvärlig avsaknad av tillgänglighet,

Dessa barns föräldrar är båda att inte ha tillgång ens till sin egen bostad.

oftast är belägen förvärvsarbetande. Barnen går vissa timmar i skolan som är normalt borta från till bostaden. Föräldrarna i nära anslutning timmar fritid mellan skolan Barnet har 3-5 bostaden i ca. 10 timmar. att i slutar och föräldrarna kommer hem. För vuxna är det en självklarhet

motsvarande situation kunna ha tillgång till sin egen bostad men många

förhållande, som för många är psykiskt barn har inte det i dag. Detta har och inte har tillgång till någon form pressande, gäller både barn som Naturligtvis är av institution (fritidshem, dagmamma, ungdomsgård).

Dessa förhållanden situationen mest pressande för den senare kategorin.

i samhället, t. ex. bottnar dels i den rådande funktionsuppdelningen

förtroende från de vuxnas mellan boende och arbete, och dels i bristande eller alla barn plats på fritidshem sida. En lösning torde vara att bereda av hemvist (20), en annan ett ökat liknande vilket innebär en form

de boende, eventuellt realiserat i någon form av

kollektivt ansvar mellan

kollektivt boende.

Byggnaden

Allmänt

ett system för förflyttningar. trapphus är i dag endast Hyreshusets alltså i mycket stor utsträckning graden Trapphusets utformning reglerar framkomlighet i avseende på av tillgänglighet till bostaden i betydelsen

att

och nivåförändringar. I dag gällande norrner innebär

passagebredder behöver förses med hiss. Kravet på hiss endast hus högre än tre våningar kommit att innebära att antingen bygger har i den praktiska planeringen

hiss eller också bygger man avsevärt högre man låga hus (á 3 vån.) utan däremellan betraktas ej som hus med hiss. Hus med våningshöjder

ekonomiskt försvarbara - hisskostnaden kan ej slås ut på ett tillräckligt

stort antal lägenheter. hustypen är den med ett antal Den i Sverige överlägset vanligaste

två eller ibland tre alternativt fyra lägenheter per trapphus som betjänar för trapphuset. Det Dessa lägenheter skall utgöra underlag våningsplan. andra förutsättningar att eller svalgångshuset har dock s. k. loftgångs- Denna har utmed fasad kravet hustyp tillgodose på lägenhetsunderlag. vilka utmynnar i ett för horisontella kommunikationsleder, loftgångar,

(vid mycket stor hushusets lägenheter gemensamt trapphus samtliga kan således på ett helt annat längd krävs två trapphus). Loftgångshuset

förses med hiss i trapphuset sätt även vid två- eller trevåningsbebyggelse

utan att det ekonomiska underlaget går förlorat.

74 Milfäinnehâll och miljökvalitet

Konsekvenser för barn

Trapphus utan hiss är ett påtagligt miljöhinder som drabbar flera kategorier än endast de rörelsehämmade. För att antyda de negativa konsekvenserna kan vi betrakta situationen för en mamma med ett litet barn på väg hem från att ha handlat. Hon står inför att ta sig upp låt oss

säga två våningar med kassar och kanske skrikande, hungrigt och trött barn. I bästa fall är det i trapphusets bottenvåning ordnat med

barnvagnsförvaring, om inte, tillkommer även att försöka

få med sig barnvagnen upp. Detta är exempel på en situation som de flesta människor inte är beredda att acceptera, men vissa tvingas trots allt att

göra det. Sannolikt påverkar denna jobbiga situation både mamman och barnet negativt, på sådant sätt att irritation lätt uppstår både i stunden och tiden närmast efter.

Hissar i trapphus kan i större utsträckning göras tillgängliga för barn. Både hissknappars höjd och hissdörrars öppningsmotstånd utestänger i dag ofta barn från att använda hissen i sitt eget hus.

Loftgångshuset innebär för framför allt barnen en mjukare övergång mellan ute och inne. Trapphuset är här, i motsats till i det traditionella

hyreshuset, avskilt och har ej direktkontakt med husets lägenheter. Det är i praktiken mer tillgängligt för barn, eventuellt buller stör inte på samma sätt boende. Trapphuset kan bli en tillflyktsort för barnen vid dåliga väderleksförhållanden. Även själva loftgången kan på ett helt annat sätt fungera som ett halvprivat lekutrymme i direkt kontakt med

Fzg. 4:8 Brittgården, Tibro, Erskin Arkitektkontor, (Foto Gösta Glase).

och milfökvalitet 75 Miliöinneháll

bostaden. Med loftgången kan anspråken på kontakt och gemenskap och mellan olika ålderskategorier på ett naturligt sätt tillgodoses. inom och i dag endast som kommunikationsyta utnyttjade Denna halvprivata ute och inne kan genom ökade dimensioner och rumsskapanlänk mellan större värden. Något av den lilla gruppens de åtgärder ges avsevärt gemenskap skulle kunna återskapas och vidareutvecklas. än vad som är fallet i dag Byggnaden skulle i mycket högre utsträckning kunna barns (och vuxnas) behov av kontakt och gemenskap. tillgodose av lokaler och för vilka aktiviteter de skall

Ansvaret för detaljutiformning

med fördel kunna delegeras till de boende. Denna användas till skulle

form av gemensamt ansvar är redan i sig positivt vad gäller utvecklandet

av kontakt och gemenskap.

Kvarteret

Allmänt

Om vi inom kvarteret för en stund uppehåller oss vid gården kan vi

En intressant aspekt urskilja en mängd olika typer av gårdsutformningar. är gårdens grad av slutenhet. Grovt sett vad gäller graden av tillgänglighet vilka bestäms av husgrupperingkan vi urskilja två typer av gårdssystem, samt ingående utrymmens och ytors läge och form. en, entréplaceringar faktor vad gäller kvarterets utformning m. m. Gårdssystemet är en viktig här benämnt det slutna gårdssystemet karakteri- Det ena gårdssystemet enhet. Till varje seras av att varje enskild gård, utgör en klart avgränsad vissa lekredskap, en bestämd piskplats gård hör en bestämd sandlekplats, boende är klart medvetna om vad som är deras o. s. v. De kring gården revir. Gården får en nästan lika halvprivat karaktär som trapphuset. kallas här öppna. Det karakteriseras av att Det andra gårdssystemet till en tillsammans fungerande enhet. De flera gårdar flätas samman

Nacka, Curmans ark. kontor Figur 4:9 Kvartersplan från Orminge,

76 Miljäinneháll och miljökvalitet

boende från skilda entréer och byggnader utnyttjar mer än vad som i det

slutna är deras eget revir. Det öppna gårdssystemet systemet utnyttjas ofta som ett sammanhängande gångsystem.

De båda gårdssystemen har alltså olika form av tillgänglighet på det sociala och psykologiska planet. Det slutna systemet kan i bästa fall fungera som en avgränsad och väl definierad enhet för de boende - de

kan få en vi-känsla knuten till denna egna del av kvarteret och bostadsområdet, de kan lära känna sina grannar utifrån en form av fysiskt

rumslig gemenskap. Men det slutna gårdssystemet kan också ha motsatta effekter på det sociala livet - slutenheten kan innebära en känsla av instängdhet inom gården och isolering gentemot kvarteret och bostadsområdet i övrigt.

Det öppna gårdssystemet å andra sidan kan innebära att de boende i

ökad utsträckning passerar och därmed upplever fler till boendet knutna aktiviteter utan att aktivt behöva söka sig till dem. Gården blir inte bara ett uppehållsrum utan även en utsträckt kommunikationsyta. Systemet av gårdar har flera t. ex. lekutrymmen med liknande eller varierad

funktion som man kan alternera emellan. Men det öppna systemet kan också bli för stort och oöverblickbart, inte lika lätt att identifiera sig med.

Inte bara byggnaders utan också gårdens och kvarterets utformning påverkar det ovannämnda sambandet mellan ute och inne. Entréer kan i princip nås från antingen gård eller parkeringsyta. Flera undersökningar har visat det olämpliga i att entréer vetter mot gata eller parkeringsplats (21) (22). Dessa ytor är både lockande och farliga för barn.

Vid planering av bostadsområden som helhet och av gårdar och kvarter har biltrafikens krav getts mycket stor tyngd såväl vad gäller av gator som parkerings- och angöringsytor. utformning Detta förhållande har blivit allt mer påtagligt sedan l950-talet. Typen av parkeringslösning påverkar mycket starkt ett flertal planfaktorer av tillgänglighetskaraktär t. ex. gångavstånd,

gatulängd, bebyggelsegruppering samt lek-

och friområdens sammanhängande storlek.

Faeoøz 4 :to

TKE EXEMPEL PÅ ?KJHUPER FÖR PARKEKJHG l arr KVRKTEK

I ambitionen att skapa närhet mellan parkering och bostad men samtidigt

undvika alltför påtagliga säkerhetsrisker har trafikseparation och trafikdifferentiering tillgripits i

bostadsområdesplaneringen (se vidare bostads-

och miljökvalitet 77

Miljöinnehâll

sou 1975:36

Fre-UK 411!

VEKTlKÅL TRkFlKSñfAKERlñb HoRljoNfElL TKAFlK5EMKEK|n6

d. v. s. med parkering under områdesnivån). Den vertikala separationen,

och säkerhet men undangårdar, förenar kraven på närhet överbyggda till en varierad och ”barnvänlig” röjer i stället effektivt möjligheterna

En horisontell separation, d. v. s. att kör- och gångtrafik gårdsplanering. sidan tendenser att stycka sönder skiljs åt i samma plan, har å andra är avsedda för trafik eller för andra området i delar som antingen

aktiviteter.

faktorer som är viktiga vad gäller gårdens och kvarterets Ytterligare förhållandena, varmed i detta sammantillgänglighet är de klimatologiska

och regnskyddsförhållanden.

hang avses vind-, sol-, bullerofta är också gård och kvarter På samma sätt som bostad och byggnad och staket har till uppgift att av förbud. Förutom att skyltar fyllda

inskränka tillgängligheten innebär även vegetationen på den artificiella

I God Bostad -64 betonas vegetationens upplevelsegården restriktioner. funktion att dämpa buller, att ge mässiga funktion liksom dess praktiska

I praktiken har lä, att förhindra insyn och att avskilja bebyggelseenheter.

mer funktionen av hinder och förbud. vegetationen

Konsekvenser för barn

innebär alltså ofta att de vuxna ihögre Det s. k. öppna gårdssystemet med bostadsnära, utsträckning rör sig genom delar av bostadsområdet är naturligtvis också lekaktiviteter. Men detta förhållande huvudsakligen ökade möjligheter av betydelse för barnen. De får i sina vardagssituationer

Den direkta närmiljön, gården och att uppleva vuxna i bostadsområdet. som ett mindre mer händelserik om den fungerar kvarteret blir

utformning som det öppna gårdssysteslutet system. Den generella kvalitet. Det krävs ockhar är dock inte en tillräcklig met delvis i bruksskedet, för att tillgängså en flexibilitet, en påverkbarhet

skall kunna uppnås. Kraven på tilli en djupare bemärkelse lighet och det är egentligen bara de boende förändras över tiden gänglighet även barnen, som kan bedöma och bland dem naturligtvis själva,

förändringskravens innehåll. ytorna. Ofta är det mest trafiksäkra Barn väljer inte alltid att vistas på

- och händelserika utrymmena förhållandet tvärtom de spännande

78 Miljöinnehäll och miljökvalitet

framstår som de mest lockande. Förutom att förmana barnen och få dem att förstå det olämpliga i att uppehålla sig på trafikytor finns i stort sett

två varandra kompletterande vägar att undvika detta riskmoment: Dels att utforma gård och kvarter på sådant sätt att barnens behov av spänning och händelserikedom tillfredsställs utan att trafikytor behöver tas i anspråk och dels att lokalisera parkeringsytor och gator på sådant sätt att de inte utgör de mest tillgängliga utrymmena i den direkta närmiljön. Ett

medel som visat sig användbart i detta sammanhang är som ovan sagts att orientera bostadshusens entréer bort från dessa utrymmen. Barnen är den ålderskategori som i störst utsträckning utnyttjar utemiljön. Utevistelsen är för dem en del av vardagen. De klimatologiska

förhållandena inom gård och kvarter är alltså av störst betydelse för barn samtidigt som goda klimatförhållanden lockar vuxna att i högre grad vistas ute.

Den byggda fysiska miljön påverkar klimat och därmed tillgänglighets-

förhållandena i flera avseenden. Hög bebyggelse innebär svårighet i vad gäller att skapa tillräckligt planeringen goda solförhållanden. Småbarnslekplatser, som företrädesvis är placerade i direkt anslutning till bostadshusens entréer, skall enligt rekommendationer vara solbelysta 5 timmar mellan kl. 09 och 17 vid höst- och vårdagjämning (23). Den högre bebyggelsen kräver mycket omsorgsfull planering som bl. a. får till konsekvens att gårdar och kvarter måste utformas rymliga i överkant för

att tillfredsställande solförhållanden skall kunna Vid uppnås. lägre bebyggelse kan kraven på tillgänglighet med avseende på solförhållanden

och kraven på rymlighet med avseende på sociala och funktionella förhållanden lättare förenas i en varierad och närhetsskapande kvarters-

utformning.

Bebyggelsens höjd påverkar också vindförhållandena på gården och i kvarteret. Hög bebyggelse för ner de kraftigare höjdvindarna. Vid en varierad bebyggelsehöjd förstärks dessa effekter ytterligare och vissa delar av kvarteret utsätts för mycket kraftiga vindar. Men även bebyggelsens gruppering påverkar de lokala vindförhållandena. Långa huslängor ger en påtagligt mer blåsig närmiljö än om dessa byggnader är uppdelade i mindre enheter. Smala passager innebär att luftströmmarna trängs ihop och koncentreras så att vindhastigheten blir stor. Långa huslängor i sluttningar samlar kalluft och snö på sin översida genom att de naturliga luftrörelserna rubbas.

Det är alltså viktigt att närmiljön utformas med hänsyn tagen till klimatologiska faktorer, att vindskyddade vrår planeras i anslutning till lekplatser, att både soliga och skuggiga utrymmen finns att tillgå, att

onödiga kalluftsfickor undviks, att regnskydd finns vid lekplatser m. m. Med klimat avses förutom ovan nämnda faktorer även buller och

luftföroreningar. Det är självklart också viktigt att utrymmen där barn

uppehåller sig skyddas från buller och avgaser från angränsande trafikytor. I många sammanhang är det nödvändigt att skärma av lekytor med

skärmar eller vallar för att sänka bullernivån. Underjordiska garage och lekytor på gården ovanför är från

luftföroreningssynpunkt mycket

olämpliga.

och miljökvalitet 79 Miljöinnehâll

klimatförhållanden är en i närmiljön vad gäller Tillgängligheten försummad aspekt. Mycket sällan erbjuder gården och kvarteret allvarligt vid mindre tjänliga väderleksförhållanmöjligheter till utomhusaktiviteter

den.

Bostadsomrâdet

Allmänt

har vi tagit upp vissa Redan i avsnittet om tillgänglighet på kvartersnivå och Där berördes bl. a. begreppen trafikseparation aspekter på trafik. Dessa båda begrepp skall här behandlas något trafikdifferentiering (24).

mer ingående. avses att olika trafikslag skiljs åt. Ända långt in Med trafikseparering trafiknät för bostadsområden med gemensamma på 1950-talet planerades som denna och biltrafik. P. g. a. de risker och störningar gång-, cykeltill har i dagens planering de olika trafikslagen planering gav upphov

separerats. och mer tillgänglig trafikmiljö har l syftet att uppnå en trafiksäkrare genomförts under 60- och 70-talen. en långt driven trafikdifferentiering av gatunätet i olika klasser Med trafikdifferentiering avses en uppdelning

primärled, sekundärled, med skilda uppgifter och egenskaper. Fjärrled, i avseende och entrégata har getts olika funktion matarled, angöringsgata alltså en i flera avseenden typ av korsningar m. rn., på hastighet, men hierarkisk av gatunätet. Detta gynnar främst biltrafiken uppbyggnad bilburna i området rätt utnyttjat kan också fördelar uppnås för de icke

boende. bostadsområdets interna funktions- När vi som här avser att behandla som det förmedlar genom sin sätt och de möjligheter resp. restriktioner än är det dock mer relevant att utgå från gångvägsstrukturen uppbyggnad sker huvudifrån gatustrukturen - förflyttningar inom bostadsområdet

är alltså en viktig faktor vad sakligen till fots. Gångvägsnätets uppbyggnad

både i betydelsens närhet eller avstånd till gäller graden av tillgänglighet, och framkomligheten inom området. skilda aktivitetsutbud separeras alltså gång- och l modern svensk bostadsområdesplanering som sådan är endast en biltrafik från varandra. Men separeringen

för att de eftersträvade säkerhetsnödvändig men ej tillräcklig åtgärd

utgår i dagens bostadseffekterna skall uppnås. Själva separeringstanken krav. Det är gångvägsnätet som tydligt från biltrafikens områdesplanering och inte tvärtom, ett mycket anpassas till gatunätets uppbyggnad inte alls oväntat faktum i ljuset av den anmärkningsvärt men samtidigt kvantifierbara och mest utveckling som skett på de till synes enklast

områdena, dit bilismen hör. expansiva skall kunna uppnås med hjälp av det För att önskade säkerhetseffekter måste detta planeras och från biltrafiken separerade gångvägsnätet

så attraktivt att utnyttjandegraden blir hög. Med hög utnyttjanutformas inom och genom bostadsområdet äger rum degrad avses att förflyttningar och alltså inte på för motortrafik avsedda ytor, vilket flera på gångvägar

80 Miljöinnehâll och miljökvalitet

undersökningar visat vara icke sällan förekommande. För att höja utnyttjandegraden krävs således att gångvägsnätet utformas så att onödiga omvägar undviks. Detta innebär bl. a. att biltrafikens krav i vissa

avseenden måste underordna sig andra tyngre krav. Gångvägarna måste dessutom utformas varierade och upplevelserika för att vara attraktiva.

Ett bostadsområde måste försörjas med biltrafik men frågan är hur hög prioritet bilismen skall ges vid planering av bostadsområdets interna

uppbyggnad. Det finns i dagens

bostadsområdesplanering en tydlig

tendens att se till huvudsakligen kvarterets. interna uppbyggnad vid trafikplanering. Med ambitionen att uppnå korta gångavstånd mellan

parkering och bostad dras entrégatorna långt in i bostadsområdet vilket

naturligtvis inte negativt påverkar tillgängligheten mellan entré och

parkering. Däremot denna typ av planering mycket påtagligt påverkar

tillgängligheten mellan de olika kvarteren i negativ riktning. Avsevärt

längre avstånd mellan bostadsentré och parkering vore en mycket effektiv

åtgärd för att öka denna senare typ av tillgänglighet.

För att bibehålla kravet på närhet mellan bostad och parkering och samtidigt uppnå trafiksäkerhetsoch tillgänglighetseffekter separeras ofta

gång- och biltrafik vertikalt. Tillgängligheten inom bostadsområdet påverkas positivt av denna principlösning men samtidigt blir konsekven-

serna av detta negativa på kvarters- och främst gårdsnivå med överbyggda garage, och därmed hårdgjorda gårdar.

Nästan allt vad som sagts om de gåendes krav på bostadsområdesut-

formningen gäller också cyklister och mopedister. För ett bostadsområde kan inte graden av tillgänglighet preciseras

generellt utan den måste spaltas upp i en mängd olika och av varandra

oftast oberoende

tillgänglighetsuppfattriingar, av vilka några här skall

beröras (skola, centrum”, barnstuga).

Tillgängligheten till skolor är dels en avståndsfråga och dels en fråga om framkomlighet, främst i avseende på trafiksäkerhet. Vid planeringen av ett bostadsområde finns skolutbyggandet med som en viktig faktor

både vad gäller lokalisering och dimensionering. Skolan har varit och är

fortfarande en viktig faktori den s. k. grannskapsideologin vid bostads-

områdesplaneringen. Med grannskap avses den del av ett bostadsområde, som genom att den inom gångavstånd innehåller vissa verksamheter av

relativt lokal avses kunna karaktär, fungera som en i vissa avseenden

självförsörjande enhet. Olika grader av kollektivitet

och gemenskap hari olika teorier knutits till grannskapet. Betydelsen av begreppet inom svensk

bostadsområdesplanering i dag är endast en slags precisering av en

planeringsenhet på en skala mellan kvarter och bostadsområde. Det sociala innehållet har i det närmaste helt försvunnit, med möjligen undantag av just skolan som en slags samlande enhet.

Skolan är ett viktigt element i bostadsområdet, inte minst

i socialt avseende. Befolkningens sociala sammansättning i ett grannskap påverkar

mycket tydligt den sociala sammansättningen av klasser, skolenheter och

rektorsområden. Befolkningens sociala sammansättning är i sin tur starkt

beroende av bebyggelsestruktur. Boendeform och är här bostadstyp viktiga faktorer. Det är viktigt att skolorna har en allsidig social

och miljökvalitet 81 Miljöinnehâll

Således är såväl skolans läge som dess utformning och sammansättning. storlek av stor betydelse. att gångavståndet till skolan inte Vad gäller skolans läge är det viktigt större än 500 meter, och att gångvägarna är är för stort, ogärna

separerade från biltrafik. Det är också av stor betydelse att skolorna inte är för stora, dels för

det interna arbetets och de sociala förhållandenas skull inom skolan och

dels för att stora skolor inom rimliga gångavstånd kräver mycket hög

bebyggelsetäthet och befolkningskoncentration.

Skolans roll i bostadsområdet kan också vara något utöver bara skola. för barn och ungdom under Den kan fungera som ett aktivitetscentrum skoltid. för att och utanför (25) Det finns i detta avseende starka motiv fram om förvalta och bygga vidare på de tankar som genom åren förts

grannskapet som en social gemenskap.

1950-talet en utveckling mot större samlade Redan under påbörjades kommersiella centrumanläggningar. Kvartersbutikerna i nära anslutning

inte längre in i det nya bostadsområdet. Redan till bostaden planerades

kvartersbutiker i äldre bostadsområden började läggas ner,

befintliga av ett fåtal stora butiker. Även isamband med planering utkonkurrerade kommersiella centrumanläggningar har tanken på av bostadsområdens blivit aktuell under senare år. I de s. k. skolan som ett aktivitetscentrum verkat för, har servicecentra, som bl. a. Servicekommittén integrerade Ofta just skolan den skolan en viktig roll i bruksskedet (26). utgör Skolans elever och verksamhet kring vilken lokalsamverkan planeras. lokaler möjligheter att använda andra verksamheters personal ges vidgade är att (samverkan i rummet). Exempel på sådana användningsmöjligheter fritids- och föreningslokaler, sport- och motionsanskolan kan använda (27). På motsvarande sätt kan läggningar samt hälso- och sjukvårdslokaler använda vissa av skolans lokaler. Denna de andra verksamheterna att driva under gemensamma tider samverkan kan också vara möjlig Först samverkan i tiden kan boendeservice (samverkan i tiden). genom som det resurstillskott som ökar möjligheterna till personligbetraktas aktiviteter och som medverkar till hetsutvecklande och hälsofrämjande Det är först när olika ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet (28). av människor kommer i ökad kontakt med kategorier och grupper effekter kan erhållas förutom de rent driftsekonovarandra som positiva som endast sekundärt kan komma de boende till del. miska fördelar Men denna verksamhets- och lokalsamverkan kan också få påtagliga

De olika samverkande verksamheterna bedöms negativa konsekvenser. De verksamheter som kräver störst kräva olika stort befolkningsunderlag. vilket medför dels att driften blir underlag blir ofta dimensionerande, och institutionell och dels, vilket trots allt är allvarlisvåradministrerad blir stort och att de grupper av gast, att avståndet till verksamhetsutbudet som kan tänkas använda utbudet blir alltför stora. människor ta ett det kanske mest välkända i Sverige, Låt oss exempel, är ett bostadsområde med ca. 5 400 Brickebacken. Brickebacken servicecentrum, vilket betyder att i innevånare. Det har ett s. k. integrerat

82 Miljöinnehäll och miljökvalitet

samma byggnad inhysts lokaler för LM-skola, livsmedelsbutik med servicebutik, post och bank, sport och frisör, kyrka, bibliotek och restaurang, reception, föreningslokaler, café och samlingssal, bad och idrottslokaler, barna- och tandvårdslokaler samt förvaltningslokaler för bostadsstiftelsen. Till denna byggnad ligger dessutom kopplat bostäder för åldringar. De flesta människor har långt gångavstånd, upp till 700 meter, till servicecentrum. Antalet människor som servicecentrum skall betjäna är mycket stort. De grupper av boende som kommer till servicecentrum för att deltaga i olika aktiviteter eller för att uträtta ärenden kommer från hela området och har relativt få möjligheter att spontant lära känna varandra i mer bostadsnära aktiviteter. I Brickebacken har alltså livsmedelsbutikens, postens, bankens m. fl. verksamheters krav på kundunderlag inneburit denna stora anläggning som ensam i det relativt stora bostadsområdet skall stå för allt kommersiellt, kulturellt och socialt utbud. Två mindre skolenheter eller de fyra barnstugorna som bas för lokal- och verksamhetssamverkan skulle sannolikt kunna ge en mer lokal och kontaktskapande situation i området.

Av samma skäl som det är viktigt att skolan lokaliseras i nära anslutning till bostaden är det betydelsefullt att barnstugan har kontakt med bostäderna. Bristerna vad gäller antalet är ofta barnstugor allvarliga. Sällan byggs de ut i takt med bostadsbebyggelsen. Många barn blir alltså i mån av barnstugeplats hänvisade till relativt bostaden avlägset belägna barnstugor. Barn och föräldrar tvingas härigenom att använda bil eller kollektiva kommunikationsmedel för att kunna ta sig till barnstugan och barnen hänvisas således ofta till olika kamratgrupper i barnstugan och i anslutning till bostaden.

Barnstugan, främst lekskolor och daghem, ofta planeras som mot omvärlden slutna enheter med sina egna små, oftast bristfälligt utrustade tomter. I stället bör barnen på barnstugor ges möjlighet till en vidgad kontakt med barn utanför institutionerna (29). Ett medvetet planerat samband med lekpark och lekområde, med lågstadieskola och med vuxenaktiviteter, typ arbete och service ger barnen en rikare upplevelsevärld. Barnstugorna bör också lokaliseras i nära anslutning till kollektiva kommunikationsmedel, helst så att barnstugan passeras på vägen till och från hållplats.

Konsekvenser för barn

Den trafiksituation som råder i äldre bostadsområden är naturligtvis olämplig för barn. Alla gator är genomfartsgator. Barnen har mycket små utrymmen som de kan vistas att korsa på utan en gata. Modern trafikplanering har bl. a. inneburit säck- eller återvändsgator i mycket högre utsträckning. Härvid bildas större sammanhållna som kan nås ytor utan att någon gata behöver korsas. Barnen får ett avsevärt större område inom vilket de kan röra sig fritt utan att utsättas för trafikrisker. Ett typiskt modernt bostadsområde ser schematiskt ut som i figuren nedan:

och miljökvalitet 83 Miljöinnehâll SOU 1975: 36

e r____________

___._._____T

KVARTEESMRRtQ

.L_==°

BOSTNDS6RTA

vJ

»rteöm nesem 0 ------ --› Fmmskr x/ÄevAL

o---á TEORETHKT vÄavm_

FIGUK *H12

kommentar: Tillgängligheten framstår Denna figur kräver dock en kritisk är. Angöringsgatorna på figuren tränger som större än vad den i praktiken sönder det i små bitar. Barn frestas ofta långt in i området och styckar för att komma t. ex. till lätt att ta den avsevärt genare vägen över en gata som bor sidan gatan i stället för att ta sig runt en kamrat på andra angöringsgata och parkering. Barn rör sig inte särskilt rationellt. De har inte på samma sätt som

vuxna en förmåga att överblicka och planera. Men dagens bostadsområinom den är planerade av och för vuxna bl. a. när det gäller förflyttningar Ett bostadsområde planerat för barn i dessa avseenett bostadsområde. ut. Bilisterna skulle tvingas underordna sig den skulle se helt annorlunda vad som i dag är säkerhets- och tillgänglighetskrav på helt annat sätt än

fallet. att barn skall ges möjlighet till varierad och innehållsrik miljö i Kravet än boende har ofta fått ge vika med kontakt med andra verksamheter att denna typ av krav hänvisning till trafiksäkerhetskrav eller genom

Barns aktionsradie har mätts i flera undersököverhuvudtaget ej beaktats. har kommit till användning vid planering av nya ningar och resultaten Vad som dock ej i tillräcklig utsträckning bostadsområden (30) (31). i bostadsområden som beaktats är att man gjort dessa undersökningar för sin utformning och uppbyggnad i sig utgör begränsningar genom inte lika gynnsamma utformaktionsradien. Med andra för biltrafiken skulle sannolikt aktionsradien öka och dagens planeringsningsprinciper, underlag se annorlunda ut. skulle i avsevärt Denna typ av utformnings- och planeringsprinciper kunna till ett för samtliga högre utsträckning göra hela bostadsområdet område. Dagens faktiska situation och de planeringsboende gemensamt är de omvända. principer som hävdas i dagens bostadsområdesutformning utformning ligger ett hierarkiskt Till grund för de flesta bostadsområdens lokaliseoch ålderssegregerande tänkande vad gäller t. ex. lekutrymmenas hänvisas till den bostadsnära och utformning. De små barnen ring

84 Milföinnehåll och miljökvalitet

staketinhägnade sandlekplatsen med förhoppningsvis gungor och några andra statiska lekredskap. Här finns också de små barnens mödrar och övervakar att allt går rätt till dels mellan de små och dels genom att se till att inte större barn förirrar sig in på småbarnslekplatsen. De något större barnen hänvisas i stället till områden utanför den direkta närheten till där de inte utgör samma störningsmoment. bostaden, I denna icke önskvärda kategoriserade situation vore det ett anständighetskrav att de något äldre barnen åtminstone hade tillgång till för dem anpassade men detta är knappast fallet. De ytterligare lekutrymmen, äldre barnen, de över förskoleoch lågstadieåldrarna, har det ändå sämre ställt. Vad som finns för dem, eller rättare sagt pojkarna Ldessa åldrar, är några olika stora bollplaner och bostadsområdets grönytor samt gång- och cykelvägar. I Bostadens Grannskap och andra rekommenderande skrifter görs just den här beskrivna av lekutrymmen uppdelning för olika ålderskategorier (32).

museum NâhTlLL »W517 nu. bosmgens Rinoral: 0 av, _ Ertmegtöøsr Minsr

?amma

blL - - äga/Läns; _JDMMEE

mm

0,513 Lgmygg

som FM TRAFIK g_ . 01mm LEK- » UPRYMMEH z°°^^ “OM PARRERlNÖ

åâåøå wo M IM

mmurártam röv: oosmsomxåøcrs

gg,

500 M 20m LERUTYJMME OCH mrlqmm ---- (ut mms urewuJö) (UR BOSFNJEHS munen?)

Fleck 4:0

Det allvarligaste med denna typ av segregerande planering är att den påverkar det sociala och psykologiska klimatet mellan olika ålderskategorier och präglar barnen för livet. Eftersom barnen hänvisas till skilda områden för sina aktiviteter reagerar de i ett nästa steg lätt så att de i sin tur privatiserar sina områden, gör dem till sina revir. De små barnen har

mycket begränsade, om än några, möjligheter att på sina villkor leka på de större lekplatserna utan vuxentillsyn. De vuxna i sin tur har också få

möjligheter att på ett naturligt sätt komma in i de större barnens aktiviteter på deras utrymmen. Det uppstår lätt en form av motsättningar, vilka, som situationen i dag är, är mycket svåra att överbrygga. Denna känsla och upplevelse av kategoriindelning bär naturligtvis barnen med sig i livet. Det krävs isenare skeden mycket genomgripande insatser för att förhållandena skall kunna korrigeras. En påtaglig skuld vad gäller att skapa dessa skeva förhållanden har den fysiskt rumsliga miljöutform-

och miljökvalitet 85 Miljöinnehâll

såväl myndigheter som planerare. ningen och de för denna ansvariga, utan någon förälder hemma Allt fler barn växer i dag upp i familjer

skolan har någon form av dagtid. De flesta barn som ännu inte börjat

som inte har tillsyn på daghem eller privat men det finns också många

från såväl trygghets- som någon tillsyn alls, förhållanden som naturligtvis

När barnen kommer upp i är helt oacceptabla. kontaktsynpunkt brist omsorg och tillsyn än vanligare. skolåldern är denna på daglig

betraktas som Samtidigt som dessa barn i de flesta avseenden fortfarande

stort och tungt ansvar, att kunna klara barn får de sig pålagt ett mycket

Även detta förhållande måste betraktas som oacceptabelt, sig själva.

framför allt för barn på lågstadiet. En genomgång av antalet fritidshems-

av alla fritidshemsplatser finns i i Sverige visar att 2/3 platser Vart 5:e lågstadiebarn är utan vuxenkontakt på efter- Storstockholm.

och viss tid på morgnarna. (32) middagarna kan leva Men även de barn som har tillgång till en plats på fritidshem

Dessa barn har ofta tre skilda under besvärliga förhållanden. mycket och att splittras emellan: att försöka anpassa sig till kamratgrupper och i närmiljön. Om inte dessa kamraterna i skolan, på fritidshemmet i rumslig bemärkelse accentueras någorlunda sammanfaller miljöer på vikten av närhet, Dessa förhållanden pekar tydligt svårigheterna. Det innebär också krav på tillgänglighet, mellan bostad-skola-barnstuga. verksamheter. Annars av bostäder och övriga en samtidig utbyggnad lösningar som barnen in i en mängd tillfälliga och provisoriska tvingas och därtill hörande anpassningssenare medför byte av kamratgrupper med Eller stannar de kvar i de utsprungliga grupperna problem.

bibehållen splittring på flera skilda grupper. ”Barns fritid” upp drar i sitt andra betänkande Barnstugeutredningen ”det utvidgade fritidshemmet” (25). för vad man kallar riktlinjer skall få tillgång till Ambitionen är att samtliga barn i ett bostadsområde

och föreningslivets aktivitetsutbud. fritidshemmets, skolans, parklekens barn ha en i alla På det administrativa och lokalmässiga planet skall alla

att ”kliva in i” och där avseenden samverkande organisationsstruktur

förutsättningar. Men hur upplever kunna utvecklas utifrån sina specifika

som i alla avseenden vill dem så mycket gott? barnen denna organisation

att besvara men man kan ändå konstatera Frågan är så gott som omöjlig stora att trots de utmärkta tankar som betänkandet bygger på så måste

ambitiösa ansatser görs för att problem uppstå så länge inte motsvarande som helhet. Eller tänker man sig i förändra barns villkor i bostadsområdet

inte kan erbjuda skall det utvidgade utredningen att vad närmiljön

gruppen har, och bör ha, fritidshemmet stå för. Vi menar att den mindre

Om alltför mycket ansvar och

en stor betydelse i barns uppväxtsituation. och föreningsliv tappar lätt initiativ från den till institutionsflyttas fotfästet i tillvaron. Genom att satsa motsvarande barnen det självklara och närmiljö kan ett ekonomiska och personella resurser på hushåll

etableras mellan hushåll i samarbete byggt på kontakt och gemenskap

ansvar för den egna näromgivningen. Ett för barn och vuxna gemensamt

anser vi vara en nödvändig förutsättning såväl sociala som fysiska miljön Att kunna fungera i den barnstugeutredningen föreslår. för de åtgärder

86 Mil/öinnehâll och miljökvalitet

mindre gruppen är en viktig förutsättning för att också kunna fungera i

den större. För att kunna skapa en bättre uppväxtsituation för barn måste också föräldrar och andra vuxna finnas med i bilden.

Stadsdelen

Allmänt

Tillgänglighet på stadsdelsnivå innebär främst att de olika ingående bostadsområdena måste lokaliseras i anslutning till motions-, rekreationsoch naturområden samt andra verksamheter, främst arbetsplatser. På stads- och stadsdelsnivåerna blir tillgängligheten till mycket stor del en fråga om tidsresurser, vilka är intimt kopplade både till närhet till utbuden ifråga och till de kollektiva kommunikationernas utbyggnad. Främst kollektivtrafiken är en försummad sektor i planeringen. Detta förhållande skapar stora klyftor mellan dem som förfogar över och dem som inte förfogar över egen bil. Dessutom innebär ett ökat bilinnehav sämre förutsättningar för att bättre utbyggda kollektiva kommunikationer utnyttjas.

Konsekvenser för bam

Brist på nära kontakt mellan boende och övriga verksamheter påverkar barnens villkor mycket påtagligt. Dels påverkas de direkt som en kategori

isamhället med begränsad rörlighet. Barn tillhör, tillsammans med bl. a.

rörelse- och

orienteringshämmade, en kategori som är starkt beroende av

närhet för att inte uteslutande hänvisas till den direkta näromgivningen, d. v. s. bostaden och bostadsområdet. Ett sammanhängande nät av gångoch cykelvägar saknas ofta inom stadsdelen och till tätorten i övrigt. Kollektivtrafiken har i mån av utbyggnad nästan uteslutande en radiell

struktur, d. v. s. sammanbinder tätortens ytterområden endast med dess centrala delar medan förbindelser saknas mellan olika ytterområden.

Men barn påverkas också indirekt av bristen på närhet och övrig tillgänglighet mellan boende och andra verksamheter. Barnens föräldrar hänvisas till långa tidsödande resor till arbete och andra utbud. Deras

tidsresurser i hemmet- tillsammans med barnen blir små och den tid som blir över präglas i mycket hög utsträckning av nödvändiga vardagssysslor

och trötthet efter långa dagar. Den billösa familjen har dessutom mycket

begränsade möjligheter att utnyttja och helger annan mer sammanhängande fritid till gemensamma aktiviteter utanför bostaden. Vart fjärde barn 0-17 år bor i hushåll utan bil (34).

4.4 Offentlighet

Med offentlighet avses i detta sammanhang olika grader av offentlighet hos enskilda utrymmen i bostaden och bostadsområdet. Graden av offentlighet är en viktig faktor vid utformning av den fysiskt rumsliga

och miljökvalitet 87 Milföinneháll

och rollers utveckling hos sociala normers miljön genom att den påverkar

de boende. Graden av offentlighet är inte något en gång för alla givet, den

av de boende. Påverkan kan ske dels genom att påverkas och förändras eller relationer dem emellan förändras utformningen av vissa utrymmen

annan grad av offentlighet på så och dels genom att dessa av boende ges

förändras. sätt att t. ex. roller och normer kommer här att diskuteras. De är Fyra olika grader av offentlighet som används som rubriker, alltså delvis relaterade till nivåindelning

bostadsområde och i nivåerna bostad, byggnad, kvarter, indelningen i olika offentlighetsgrader är inte stadsdel. Den här använda indelningen

mer som en indelningsgrund i klargörande syfte. De absolut utan fungerar halvoffentlig och olika graderna av offentlighet är: privat, halvprivat,

offentlig. betraktas också Förutom denna indelning i olika grader av offentlighet

som en process, hur individer eller grupper påverkas av eller privatisering

offentlighetsgraden hos utrymmen. påverkar stadgad och en upplevd Det är viktigt att skilja mellan en juridiskt

här kommer att behandlas är nästan av offentlighet. Vad som grad individer eller grupper upplevda offentliguteslutande den av enskilda

hetsgraden. att det är betydelsefullt för Detta avsnitt bygger alltså på övertygelsen där rollerna växlar dels att uppleva en viss rollsäkerhet, människor samspelar med och dels beroende vilka individer eller grupper människan

vilket skapar en viss att känna någon, oftast några, grupptillhörigheter,

och trygghet i tillvaron. grad av säkerhet

Bostaden

Allmänt

är mycket uniformt till sin Lägenhetsutbudet i dagens bostadsproduktion med samma rumsantal är mycket karaktär. Inte nog med att lägenheter har också de en även olika stora lägenheter lika till sin utformning, om hur ett hushåll utformning som helt bygger på en föreställning hushåll olika svår Majoriteten av hushåll tvingas in i en för olika fungerar. som individer och dels till bostaden. dels till varandra anpassningsprocess omständighet Vi betraktar det parentetiskt sagt inte som en förmildrande förflyttning till anpassning vid eventuell att man slipper en ytterligare

bygger på samma annan bostad som alltså i sina utformningsprinciper

som den gamla bostaden. föreställning om hur ett hushåll fungerar

har det åtminstone på det teoretiska I t. ex. arbetsmiljödebatten

att det är maskinen som måste anpassas till människan planet accepterats seriöst vad Inte ens detta teoretiska spörsmål diskuteras och inte tvärtom.

Här nöjer man sig med pseudodiskussioner

gäller boendemiljöutformning. om

bo i enfamiljs- eller flerfamiljshus, som

av typen om man skall

vid ”val” av bostad. vore det enda kriteriet upplåtelseformen en mer konkret

På vilket sätt är då dagens uniforma lägenhetsutbud

restriktion för de boende?

88 Milföinnehâll och milfökvalitet

Hushållet närmast in i ett tvingas av välvilliga men trångsynta normerande myndigheter och en helt kommersiellt inriktad heminred-

ningsbransch tänkt boendemönster. Hushållet skall ha ett stort rum för

umgänge som, vad gäller

yta och proportioner är anpassat till vissa

bestämda Hushållet möbeltyper. skall disponera ett varierande antal sovrum varav ett är större än de övriga och avsett för parställda sängar medan de övriga, om de över huvud taget kan möbleras mer än på ett sätt

som sovrum, är utformade för enskild arbetsplats och klädförvaring. Hushållet har till tillgång en smal, mörk oftast omöblerbar hall i

lägenhetens mitt som skall fungera som neutralt

kommunikationsutrym-

me, d. v. s. från hallen skall samtliga övriga utrymmen kunna nås o. s. v.

- (35).

Men är det så självklart att alla hushåll vill bo och leva på detta sätt?

Vad säger att hushåll många inte vill prioritera stora gemensamma utrymmen? Vad säger att många individer inte föredrar ett minimerat

sovutrymme, där enskildheten består i att kunna dra sig tillbaka till just sin säng? Vad säger att ett hushåll inte vill ha två vardagsrum”? Vilka

möjligheter har skiftesarbetande människor att leva ett drägligt liv utan att begå psykiskt våld på den nära omgivningen? Föredrar alla hushåll en

sluten planlösning framför en öppen med den rymlighetskänsla och

ljushet som den kan föra med sig? Antalet frågor kan mångdubblas men

vi tror att dessa kan fungera som tillräckligt talande exempel. Vad alla dessa påståenden och motfrågor har gemensamt år just vad gäller graden av offentlighet, awägningar avvägningar som innebär konflikter och samspel mellan privata och halvprivata utrymmen.

Självfallet har olika hushåll värderingar om och ambitioner med

familjelivet. Hushållen måste ges möjligheter att anpassa den fysiska miljön till sina värderingar och ambitioner.

I detta sammanhang bör påpekas att kärnfamiljen trots allt inte är den

enda tänkbara primärgruppen. Storfamiljsboendet där fler traditionella hushåll och/eller enskilda individer bor och lever tillsammans är ett allt

vanligare alternativ som bitvis tar upp något av det som förlorats i och

med

flergenerationsfamiljens successiva utdöende.

Storfamiljen bygger också liksom service- eller kollektivhusboendet (som kan ses som ett

mellanting mellan kärn- och storfamiljsboende) på en ökad möjlighet till

fördelning av praktiska sysslor på flera parter. Att storfamiljsboendet ej ökat kraftigare än vad som varit fallet torde bl. a. bero på att inga

bostäder tänkta för denna typ av boende producerats.

Konsekvenser för barn

Bl. a. p. g. a. bristen på mål för boendemiljöns utformning, främst vad gäller sociala och pedagogiska har vi i dag en i så många aspekter, avseenden bristfällig miljö. (Se kap. 3 sid. 51). Om man från ansvarigt

håll haft högre ambitioner än att bara bygga bort bostadsbristen och producera tekniskt och hygieniskt oklanderliga bostäder kunde situationen i dag vara och i morgon bli en annan, ty det är barnen som drabbas

kanske allra hårdast.

och miljökvalitet 89 Miljöinnehâll SOU 1975: 36

mest påtagligt utvecklas och därmed Barnen är de som inom hushållet

bl. a. den fysiska miljön. Bristen på ställer nya krav på omgivningen,

bostäder utformade efter andra principer än dagens gör det inte möjligt

eller efter stadier i för ett barnhushåll att välja bostad efter livsmönster

som hushållet genomgår. De låt säga 90 m2 som den utvecklingsprocess

har råd att betala för är i dagens bostadsproduktion ett barnhushåll

som 4 r. o. k. men skulle mycket väl kunna disponeras endast utformade skulle större gemensamma ytor kunna efter andra principer. Exempelvis o. s. v. Olika grader av offentlighet skulle sovrum skapas eller många små ett och samma hushåll under olika kunna skapas för olika hushåll och för

utvecklingsskeden (se vidare 4.5 Anpassbarhet).

och storfamiljsboende är också exempel på i dag alltför Kollektivhusvilka kan erbjuda bl. a. barnen sällan förekommande boendeformer,

sätt få fler vuxna andra typer av offentlighet. Barnen kan på ett naturligt

som behovet av enskildhet måste att känna trygghet hos samtidigt

respekteras.

Byggnaden

Allmänt

uppbyggd av flera bostäder, Byggnaden är, om den är ett flerfamiljshus, och som en väl avgränsad enhet av privat var och en avsedd att fungera av halvoffentliga för de karaktär. Dessutom består byggnaden halvprivat hushållen gemensamma kommunikationsutolika i byggnaden boende

för dessa hushåll innebär Att dessa utrymmen är gemensamma rymmen. förutsättningar för de är utformade för att också skapa inte att i dag är endast utrymmen för förflyttningar gemenskap. Deras funktion

men de skulle kunna vara något mer. vara, en viktig länk Trapphuset t. ex. är, eller snarare borde kunna

mellan offentliga/halvoffentliga och halvprivata/ mellan ute och inne,

Rent psykologiskt är det ett stort steg vad gäller rollprivata utrymmen. Just mellan hushåll och gårds- eller kvartersgrupp. och normsäkerhet annorlunda utformning kunna fungera skulle med en radikalt trapphuset klart enhet och länk. Trapphuset är en mycket avgränsad som denna särskilt stort. Kravet på oftast inte, vad gäller antalet hushåll det betjänar,

kan sägas vara relativt väl tillgodosett. en inte alltför stor gruppstorlek

här beskrivs Den trapphusutformning som i dag ligger närmast vad som

hörande loftgångar i det s. k. som önskvärt är trapphuset och därtill

loftgångshuset (jfr. kap. 4.3).

kan även andra i byggnaden belägna utrymmen Förutom trapphuset Både källare, bottenvåen länk mellan olika offentlighetsgrader. utgöra som kan innehålla något eller några utrymmen ning och översta våningen över och ansvarar för. Både hushållen som grupp gemensamt förfogar

och Verksamhetsinriktning kan överlåtas på ansvaret för detaljutformning för ett gemensamt ansvarshushållen. Detta skapar goda förutsättningar

kännande och goda kontakter de boende emellan.

90 Milföinnehäll och miljökvalitet

Konsekvenser för barn

Barnen är den kategori boende som vistas störst del av dygnet i bostaden

och bostadsområdet. De är mest beroende av utrymmen av varierande offentlighetsgrad. Två förhållanden är viktiga att påpeka idetta sammanhang: Dels vikten av att tillvaron inte privatiseras mer än nödvändigt, möjligheterna till kontakt och gemenskap får inte undergrävas, och dels vikten av en i avseende på olika offentlighetsgrader rikt differentierad

miljö. Hög grad av offentlighet är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för kontakt och gemenskap.

Trapphuset kan för barnen vara mer än en i händelse av tillflyktsort t. ex. dåligt väder. De är inte ens välkomna bl. a. p. g. a. rådande akustiska förhållanden. Trapphuset är i stället för att vara ett positivt ett miljöinslag av många exempel på den förbudsvärld barn lever i.

Gemensamma utrymmen, varav trapphuset är ett, skulle kunna fungera som påtagliga och bostadsnära trygghetspunkteri tillvaron för barn, allra främst för barn utan hemmavarande föräldrar och utan annan tillsynsform efter skolan.

Kvarteret

Allmänt

Kvarter och gårdar är till sin karaktär halvoffentliga utrymmen. De främst disponeras av de kring dessa utrymmen boende. Människor som

inte bor kring dem gör sig i stort sett inga ärenden dit. På samma sätt som

för byggnaden borde alltså ytligt sett goda möjligheter till kontakt och

finnas mellan de boende inom gård och kvarter. Men granskar gemenskap vi dessa möjligheter mer i detalj och även studerar hur användandet av

gård och kvarter ter sig i praktiken finner vi att vad som borde kunna vara möjligheter i realiteten är restriktioner. Orsakerna härtill är flera: har bl. a. berörts avsaknaden på påverkbarhet Tidigare i både planeringsoch bruksstadierna, den i avseende på utbudet av verksamheter så utarmade miljön och den för aktiviteter för olika ålderskategorier segregerade miljöutformningen. Men även graden offentlighet är en viktig faktor vad gäller närmiljön som skapare av möjligheter och restriktioner för kontakt och gemenskap mellan barn och mellan barn och vuxna.

Att gården och kvarteret är utrymmen av halvoffentlig karaktär

betyder inte att denna halvoffentlighet i dag innebär något resurstillskott

för de boende. Den är snarare att betrakta som en brist på innehåll och

egenvärde hos utrymmena i fråga. Halvoffentligheten är endast en av att gårdar eller kvarter råkar ha en sammanlänkande produkt funktion relativt de bostäder som de omsluts av. Förenklat och polemiskt uttryckt byggs alltså ett antal bostäder, tillräckligt stort för att byggherrens påstådda rationalitet skall uppnås. Dessa bostäder fördelas i ett antal byggnader. Mellan byggnaderna bildas som i utrymmen med

enlighet

kvantitativt inriktade normer och rekommendationer måste utrustas och planeras för vissa bostadsnära aktiviteter, huvudsakligen utrymmen med

och miljökvalitet 91 Miljöinnehâll

för lek. Att denna i alla avseenden tillhörande Standardutrustning i bruksskedet skulle få slentrianmässiga planering av gård och kvarter

och kontaktskapande effekter är att hysa en övertro på några gemenskapsutformning kan få. Det krävs vilka sociala effekter den fysiska miljöns

helt andra ambitioner, för helt andra mål, ett helt annorlunda tänkande,

och kvarteret skall kunna bli något mer än ett mellanrum att gården

mellan husen (36).

skall bli möjligt måste förutom annorlunda påverkans- För att detta

betraktas som inte bara ett samlat möjligheter m. m. gården och kvarteret

mindre utrymmen med varierande

utan som ett av flera utrymme Kontakter och samvaro männioffentlighetsgrader sammansatt utrymme.

av skiftande storlek, från den minsta av skor emellan äger rum i grupper till avsevärt större grupper. endast två personer sammansatta gruppen

tillgodoser på intet sätt dessa olika Dagens gårds- och kvartersutformning för små grupper finns knappast alls på krav. Möjligheter till avskildhet

Kontakt och gemenskap i den lilla dagens gårdar i flerfamiljshusområden. för kontakt och är en av de viktigaste förutsättningarna gruppen En differentiering av människor emellan i större grupper. gemenskap med att dessa utrymmen planeras och gården måste också kombineras bäst utrustas sätt. De boende själva är naturligtvis på ett ändamålsenligt

detta skall ske. skickade att avgöra enligt vilka principer om dessa förhållanden i dag Finns då ingen som helst medvetenhet

i de olika skedena ansvariga och bland de för bostadsområdesplaneringen Jo, en viss medvetenhet finns i förändrande syfte? vidtages inga åtgärder av att något är fel i säkert. Men den inskränker sig till ett konstaterande

Denna form av dagens planering och således med dagens bostadsområden.

vad som är fel utan medvetenhet leder inte till en analys avsedd att fastslå

av att relativt plötsligt står ett stort antal stannar vid ett konstaterande måste alltså vidtagas för att bostäder i flerfamiljshus outhyrda. Åtgärder de boende, socialt och denna för alla parter, inklusive förändra

situation. l detta läge framstår begreppen ekonomiskt ogynnsamma som och familism (37), vilka i grunden har samma innebörd, privatisering De olika byggintressena, främst de privata de stora räddningsplankorna. att satsa på och marknadaföra den ägda byggföretagen, går in för boendeformen. l stället för att söka bostaden som den enda tänkbara

utformning bristerna och rätta till dessa vad gäller hyreshusområdenas

utveckling så naturliga boendeform, och inom denna för djupare mänsklig och trygghet i både social för kontakt, gemenskap skapa förutsättningar underblåser byggmarknadens parter det privata och praktisk mening,

ägandet.

Konsekvenser för barn

karaktär skulle alltså och kvartersutrymmenas halvoffentliga Gårdsför lekaktiviteter slentrianmässigt kunna vara något avsevärt mer än det karaktären innebär utrymmet mellan husen. Den halvoffentliga planerade och ett kvarter de ingenting annat än att för vissa barn är just en gård

utformade gårdar och kvarter. närmast av flera andra likartat belägna

92 Miljöinnehâll och milfökvalitet

Gårdar och kvarter skulle för barnen kunna vara de utrymmen som samspelade på ett meningsfullt sätt. Dagens planeringspraxis bygger på att varje enskilt gård och enskilt kvarter skall ha en likvärdig uppbyggnad och ett likvärdigt utbud av lekredskap. Varför denna rättvisa”, vad bygger ett sådant synsätt på? Flera av de undersökningar som studerat barns aktionsradie har

konstaterat att de små barnen, främst barn i förskoleåldrarna, har en

mycket begränsad aktionsradie men att den ökar med åldern (jfr. bilaga 2). Detta är knappast i sig några förvånande resultat. Men hade man kunnat förvänta sig några andra resultat när man studerat bostadsområden uppbyggda efter principen att varje gård skall ha sin avsedd för de små barnen och att lek för äldre barn skall lekplats äga rum på lekplatser utanför själva gården? Granngården har, förutom att är

den

just granngården, inget intressant att erbjuda barnen. Den har samma som den egna gården. Dagens planering är utrustning uttryck för ett rättvisetänkande som bl. a. går ut på att varje barn skall ha tillgång till sin lilla gård. Som om det vore något fel att olika gårdar har olika kvaliteter, fungerar som utrymmen för olika typ av aktiviteter. l stället för att som i

dag på varje gård sträva efter att nödtorftigt tillfredsställa alla typer av

lek (enklare rörelselek och sandlek o. s. v.) skulle man på olika gårdar kunna betona olika typer av lek. Detta skulle dels kunna innebära mer varierande och ändamålsenliga lek- och gårdsmiljöer och dels till barnen kunna förmedla en annan innebörd av ditt och mitt. Barn skall inte endast behöva vara på den egna gården, vilket i praktiken blir. fallet

genom den uniforma utformningen, utan kunna

skall leka en viss typ av

lek på just den gård som är bäst lämpad härför. Mot detta kan anföras att

hemmamamman inte på samma sätt kan övervaka sitt barn. Att denna principiellt felaktiga övervakningsroll existerar är dock inte ett tillräckligt tungt vägande agrument mot ökade aktivitetsmöjligheter för barn. Den kanske allra konsekvensen viktigaste av detta sätt att se på gårdsplanering med avseende på lek är att även de äldre barnen kan beredas plats inom och inte endast i anslutning till bostadsbebyggelsen. Gårdsutformningen i dag privatiserar gårdsutrymmena för de små barnen och privatiserar bollplaner, kvarterslekplatser, bygglekplatser o. s. v. utanför gården för de äldre. Det är viktigt att dessa förhållanden elimineras. Ändringar i enlighet med dessa principer är naturligtvis inte tillräckliga för att en minskning av ålderssegregation mellan barn skall

kunna komma till men stånd, de är viktiga så tillvida att vissa restriktioner vad gäller kontakt mellan olika ålderskategorier undanröjs. Det är angeläget att poängtera att kontakt mellan barn i olika åldrar är

något positivt för både små och stora barn och att den strikta uppdelning

som i dag råder inte är något naturligt utan en effekt av dagens samhälle,

varav den fysiska planeringen och dess produkter bara är en del.

och miljökvalitet 93

Miljöinnehâll

Bostadsomrâdet

Allmänt

till sin karaktär i utanför är offentligt Bostadsområdet gård och kvarter

för alla. En alltför påtaglig

den meningen att det är tillgängligt de i området boende inte ha till konsekvens att offentlighet kan sig det bostadsområde de bor i som något de kan identifiera uppfattar som en enhet som är med. Ett bostadsområde måste kunna uppfattas

och som en enhet som har sina påtagliga överblickbar och avgränsad

karakteristika kontra andra områden.

i avseende på hustyper och upplåtel- Ett bostadsområdes uppbyggnad för hur ett område upplevs vad gäller seformer har också betydelse

Om olika bostadsområden markant skiljer sig från graden av offentlighet. och främst upplåtelseform kan de boende lätt varandra vad gäller hustyp

för olika grupper. Dessa förhållanden uppfatta dessa delar som enheter samvarierar med av att olika upplåtelseformer ofta påtagligt förstärks De socialt och och ekonomiska resurser hos de boende. olika sociala

oftast i bostäder

ekonomiskt sämst lottade är de som ofta bor sämst och

De högre socialgrupperna bor i högre utsträckupplåtna mot hyresrätt. Dessa förhållanden kan och ägda lägenheter. ning i bostadsrättslägenheter hos ett bostadsområde som graden av offentlighet påtagligt påverka sammansatta grupper kan också helhet. Olika ekonomiskt och socialt

med segregation eller åtminstome avskiljas från varandra psykologiskt S, Social och rumslig tendenser därtill som effekt. (Se vidare kap.

segregation). också hos enskilda verksamhetsanknutna varierar Offentlighetsgraden

med tillhörande tomter, t. ex. skolor och barnstugor. lokaler Lokalerna Både skolor och barnstugor kan ges en öppen utformning.

för samtliga i ett bostadsområde kan ges en stor grad av offentlighet större delen av dygnet. De olika boende och göras möjliga att använda

karaktär. Privatiseringen institutionernas tomter kan ges en helt offentlig

i olika grupper som ändå har av olika verksamheter och uppdelningen

samma anspråk och intressen kan undanröjas. påverkar offent- Även centrumutformning och bristen på arbetsplatser

som i ett bostadsområde. De ofta stora centrumanläggningarna ligheten ett alltför stort antal männii dagens bostadsområden betjänar byggs affär i betydelsen den skor för att inte anonymitet skall uppstå. Vår

lilla närhetsbutiken har försvunnit.

Konsekvenser för barn

att uppleva sig ha tillgång Det är viktigt för barnen i ett bostadsområde

p. g. a. till hela det område i vilket de bor, att inte vissa delar privatiseras i olika delar av skillnader mellan boende sociala och ekonomiska

området. Detta får inte innebära att är deltidsmiljöer. Både skola och barnstuga avskärmas från bostadsominstitutionen avskärmar sig eller att barnen

kan ges en hög grad av rådet och samhället i övrigt. Skola och barnstuga

94 Miljöinnehäll och miljökvalitet

offentlighet. Barnen t. ex. på barnstugan har ofta kamrater i bostadsområdet som det är naturligt att ha kontakt med även under institutions-

vistelsen. Försök att samordna skolgård och parklek har genomförts vid vissa skolor och har fallit mycket väl ut och rekommenderas av bl. a.

Parkleksutredningen i Stockholm, som tillsammans med berörda skolor

förordar en fortsatt och vidareutbyggd samordningsverksamhet (38). Vissa försök har också gjorts med att öppna daghemstomter för barn

utanför institutionerna. Även dessa experiment betecknas som lyckade och fortsatt av denna utbyggnad mer öppna förskola förordas av

Barnstugeutredningen

(39). Dessa båda åtgärder för att bl. a. öka graden av offentlighet hos tidigare relativt slutna institutioner har gemensamt att fler barn får möjligheter till aktiviteter i bostadsområdet där lekledare eller annan för verksamheterna vuxen ansvarig finns tillgänglig. Förekomsten av arbetsplatser i ett bostadsområde innebär för barn ett ökat som för med sig kontakt med andra verksamheter

offentlighetsinslag

än boende. Barnen ser andra människor och andra aktiviteter än endast mödrar och barn resp. boendeanknutna aktiviteter.

Stadsdelen

Allmänt

På ju högre nivå, från bostad till stadsdel, som diskussionen om graden

om offentlighet förs desto mer förändras innebörden av begreppen privat och offentlig. Från att innebära privat för en individ, vilket är en form av

till att betyda privat för många individer. ursprunglig betydelse, Denna senare betydelse innebär att eller grupper kategorier av individer delar av den fysiska miljön, att en process äger rum som har privatiserar

åtskiljande eller segregerande effekter. Till grund för dessa processer ligger skilda normer och värderingar, vilka i sin tur bottnar i sociala,

ekonomiska och kulturella olikheter hos olika grupper och kategorier. De förhållanden som alltså här åsyftas faller entydigt in under rubriken segregation. Såväl social som rumslig segregation kommer att

behandlas i kapitel 5 och vi avstår alltså här från att ta upp dessa frågor

mer i detalj.

Vissa verksamheter av fritids- och kulturell karaktär som normalt är stadsdelsanknutna t. ex. bad och större idrottsanläggning, bibliotek och

bio, får ändrad grad av offentlighet om de i större utsträckning än vad som i dag är fallet ges en mer decentraliserad lokalisering. Om denna

typ av verksamheter knyts till olika bostadsområden kan tillgängligheten öka och anonymiteten minska. Än mer påtagligt blir detta vad gäller aktiviteter för ungdom typ diskotek, café/pub och ungdoms- eller fritidsgårdar.

och miljökvalitet 95 Miljöinnehâll

4.5 Anpassbarhet

offentlighet, in under anpassbarhet faller delvis, liksom Nyckelbegreppet vilket dock om det gavs denna vidare innebörd tillgänglighetsbegreppet,

skulle bli alltför stort och ohanterligt. att påverka och Med anpassbarhet avses i detta avsnitt möjligheten

kunna använda olika utrymmen i den fysiska miljön. mångsidigt Man kan urskilja tre former av anpassbarhet:

- utformning, som i sig möjliggör mångsidig generalitet allmängiltig

användning - föränderbarhet inom vissa givna ramar flexibilitet - föränderbarhet även utanför den ursprungliga elasticitet töjbarhet,

ramen

Bostaden

Allmänt

individens och gruppens levnadsvillkor För att positivt kunna påverka

av olika är i ett sådant dynamiskt krävs resurser slag. Boendemiljön resurser. För att denna påverkan skall vara perspektiv en av flera viktiga till förändring. En krävs en inbyggd möjlighet praktiskt genomförbar en restriktion i ett dynamiskt skeende. statiskt fysisk miljö är naturligtvis olika formerna av anpassbarhet har i mycket begränsad De tre allra minst. Denna omfattning prövats inom bostaden, generalitet

att bostadens olika rum utformas på utformningsprincip, som innebär är ytkrävande. Det användbarhet, sådant sätt att de ges en mångsidig

vara mycket rymligt oeh för

rummet kan för viss användning generella

annat påtagligt trångt.

fléyiili _,

GENERELL. LPÃOEHHEY vi - ?men öfñllbñkö Héb)

R= MÅNéslDléT mvbánoøkar RUM, K=KÖK,B=BAD.

96 Miljöinnehâll och miljökvalitet SOU 1974: 36

En planering för flexibilitet innebär däremot endast i mycket begränsad

omfattning lägenhetsytor större än för normalbostaden. Men först en

parentetisk förklaring för att undanröja risken för ev. misstolkningar:

Mot för argumenteringen flexibla lägenheter kan möjligen anföras att denna utformningsprincip endast gynnar dem som har tillgång till stora

lägenheter, att det först i och med stora lägenheter är möjligt att

tillgodogöra sig flexibilitetens fördelar. Småhushåll eller mer ekonomiskt

svaga hushåll med små lägenheter skulle alltså inte ges ett praktiskt användbart resurstillskott. Men detta är ett kortsiktigt resonemang som

endast leder till att större lägenheter måste planeras. Detta räcker dock

inte. Om vi inom överskådlig framtid skall få ett lägenhetsutbud med en

rimlig andel flexibla lägenheter måste dessa produceras nu. Den naturliga

satsningen måste, som vi ser det, bli att producera lägenheter som både är

flexibla och relativt rymliga. Som antytts ovan måste en lägenhet ha en viss (ca. 70-80 minimiyta

m2) för att flexibiliteten skall kunna

utnyttjas effektivt. Denna yta motsvarar ungefär en lägenhet om 3 r. o. k. Men även i mindre lägenheter

har den flexibla utformningen visst värde, t. ex. för att kunna förändra

graden av öppenhet i planlösningen.

Den flexibla lägenheten erbjuder alltså avsevärt ökade möjligheter för hushållet att anpassa bostaden efter skiftande anspråk. Hushållet kan också pröva sig fram till den planlösning som erbjuder de största

fördelarna. En undersökning utförd vid Tekniska Högskolan i Lund (40) visar att de begränsade antal hushåll i de fåtal experimentområden som

finns uppförda, vilka utnyttjat flexibiliteten till att vidta mer påtagliga också har gjort flera förändringar. förändringar Att få hushåll utnyttjat de befintliga får dock inte tolkas så att möjligheterna möjligheterna till föränderbarhet avseende

lägenhetsutformningen ändå inte utnyttjas. I

stället måste medvetenhet skapas om bostaden som en påverkbar del av hushållets levnadsvillkor i takt med att

påverkansmöjligheter erbjuds de

boende.

4.”.

V- VARDMáRvM , K= KÖK_ á - .SOVCUM _ ö* DAOKUM

?leva 41I5

FLEXIBEL Lááoannrr HORKLIDEH . mur/m, Kv. mmm: .g PoKFyREH _(u: 505mm),

och miljökvalitet 97 Miljöinnehåll

som inte får Flexibilitet är en form av påverkansresurs på mikronivå till tekniska, ekonomiska eller administrativa spelas bort med hänvisning vilka dessutom är helt marginella och i dag redan lösta. Att problem, konkret kunna sina levnadsvillkor är inom hushållets ram påverka dessutom en god utgångspunkt för aktivt deltagande i beslutsprocesser på

högre nivåer.

Konsekvenser för barn

Mycket påtagligt är att barnen Inom hushållet sker ständigt förändringar. att antalet barn ändras, växer upp och ställer andra krav på omgivningen, förändras m. m. Mindre påtagliga men att föräldrarnas förvärvssituation är förändringar vad gäller enskilda hushållsmedlemmars lika viktiga normer m.m. De flesta av dessa värderingar, det samlade hushållets för med sig nya och bitvis annorlunda krav på omgivningen. förändringar

enbart genom en ömsesidig anpassning till de nya

Vissa kan tillgodoses emellan, andra förutsätter förändförhållandena hushållsmedlemmarna Eftersom barnen ring av den fysiska miljön, av de rumsliga förhållandena. mest och snabbast är det i mycket stor utsträckning är de som utvecklas måste tillgodoses. Men i och med att barnens deras krav som primärt hela hushållets. Möjligheterna att förhållanden förändras så förändras omständigheter är alltså i hela påverka och att anpassa sig till nya intresse för att ömsesidigt respekt och förståelse hushållets gemensamma

skall kunna skapas och bevaras mellan medlemmarna. När konflikter uppstår i ett barnhushåll sker det ofta p. g. a. att någon

totala situation förändras. Nya krav ställs eller några delar av hushållets från barnen som ofta gäller hela hushållet. Många av dessa krav kommer som en naturlig del i deras utveckling. Vissa av dessa krav är intimt

till bostadens utformning. Det kan gälla krav på större ytor för kopplade aktiviteter bundna till vissa utvecklingsstadier, att kunna ha plats för ett

o. s. v. Om barnen inte elektriskt tåg, att kunna ställa upp ett pingisbord diskutera dessa krav kan ges möjlighet att någotsånär förutsättningslöst restriktioner innebär detta lätt en på grund av alltför påtagliga yttre Om i stället hela hushållet gemensamt kan bristfällig inlärningssituation. fram till en lösning och ta ansvar för den innebär detta, komma det innebär att komma fram till denna lösning, inkluderat de svårigheter för barnen. en positiv inlärningssituation finns kanske detta tvingar hushållet Om inte påverkansmöjligheterna att flytta med de konsekvenser detta har för barnen att bryta upp från kan den påtvingade flyttningen, om skola och kamrater m. m. Dessutom av föräldrarna, få en indirekt negativ effekt den också uppfattas negativt på barnen - ett på trygghet grundat gott klimat inom familjen kan gå

förlorat. t. ex. den Bristen på möjligheter att påverka annat än det privatägda, eventuella sommarstugan, kan för barnen innebära en olycklig utgångs-

punkt, som det kanske för med sig till skolan och vidare i livet.

98 Miljöinnehäll och miljökvalitet

Byggnaden

Allmänt

Den tredje typen av anpassbarhet, elasticitet, ger hushållet en ytterligare möjlighet att anpassa bostadens utformning till ändrade anspråk. Elasticitet och flexibilitet kan självfallet förekomma oberoende av varandra men kan med fördel även komplettera varandra. Flexibiliteten ger endast möjlighet till förändringar inom en fysisk rumslig ram medan elasticiteten innebär att denna ram kan vidgas. (Se fig. 4: 16) Den enskilda bostaden kan som figuren visar vidgas eller krympas allt efter ändrade anspråk, uthyrningsrummet kan bli ett extra rum, direkt knutet till ursprungsbostaden. Anpassbarhet är även vad gäller utrymmen i byggnaden men utanför bostaden en viktig faktor. På samma sätt som förändringar sker inom ett hushåll ändras naturligtvis också förhållandena för den i samma byggnad boende gruppen av hushåll. Även gemensamma utrymmen i trapphus, källare, bottenvåning, på vind eller tak måste kunna anpassas till ändrade förutsättningar och krav.

Konsekvenser för barn

Den elastiska bostaden kan innebära ett påtagligt tillskott för barn och främst ungdom. Exempelvis kan ett hushåll när ett av barnen kommit i tonåren upp låta uthyrningsrummet, som tidigare varit avskilt från i övrigt, bli ett mer avskilt rum ingående i lägenheten. Här kan lägenheten tonåringen få den eftertraktade avskildheten och leva ett i vissa avseenden eget liv. Att tvingas kvar i gamla förhållanden när dessa inte längre är i överensstämmelse med anspråken kan få hämmande effekter på tonåringens möjlighet att utvecklas vidare till en mer självständig individ. Denna lösning kan samtidigt innebära att den önskade avskildheten kombineras med en känsla av trygghet, den att ändå ha familjen, som uppbrottet sker ifrån, nära till hands. Ofta förekommande klagomål i hyreshusområden gäller att ungar sliter ner, förstör och lortar ner i trapphus, källare o. s. v. I mängder av hyreshus står utrymmen i t. ex. källare outnyttjade trots att det finns en mängd barn och ungdom som saknar lokaler att vara i och som lider brist på aktivitetsmöjligheter. Dessa inte ovanliga förhållanden är symptom på att bristsituationer

föreligger, att det finns problem

som måste lösas. Men hur undanröjs dessa brister och problem? Exempel på vanliga reaktioner från upprörda vuxna är: Att aldrig hyresvärden kan göra något åt det här” eller ”Anderssons ungar borde få stryk eller Man skäms ju när ens vänner kommer på besök som det ser ut o. s. v. Dessa och liknande kommentarer uppsnappas av barn och ungdom och förmedlar en opåverkbarhetens handlingsförlamning och brist på gemensamt ansvar. Såväl vuxna som barn upplever moment av vantrivsel. l brist på reella och/eller upplevda brister på påverkansmöjligheter tvingas man söka efter verkliga eller påhittade syndabockar. Barnen

ochmiliökvalitet 99 Miljöinnehåll 1975:36 _sou

Z--EE-:ââwl

r-

v v, v2

Kv

Hr-Tzgü _ vi

K v

måsar*

-

AW

_ n:

L, mg

.q B 4 L

F_

rä

“i

D=DUSCH

v= VARDA6$RUM . 5= sovaum _o skön, Kv = ronvaå_ B=6AD,

1 = MALKORDERIHGSRUM

Frama 4:10 ELMTIÖKA FLEKIBLA) LÄGEHHETER (uk sxmNE-avsremøxøscnvk)

(om

WACKORDERIN6SRUM MED wc

Ö/RE Pumcn : 5KoK . öRoK .

NEDRE ?mmm = SRoK ,4RaK Mao KOKVRÃ

100 Miljöinnehäll och miliökvalitet

hamnar ibland i situationer där ”Anderssons snorungar” ändå är de bästa kompisarna! Om däremot reella

påverkansmöjligheter ges de boende finns goda

förutsättningar för en anpassning av den fysiska miljön till olika sociala

situationer som_uppstår, problemen kan bearbetas genom eget konstruktivt handlande. Att tillsammans måla om det förstörda trapphuset, att inreda det outnyttjade källarutrymmet är exempel på enkla åtgärder, vilka kan minska vantrivseln och medverka till att skapa aktivitetsmöjligheter, både när det gäller själva åtgärden och de nya betingelser den ev.

skapar.

Miljöförändringar i vilka barn och ungdom själva och/eller för dem välkända personer förmedlar deltagit en känsla av delaktighet. En social inlärningssituation uppstår som lätt innebärlén mer positiv inställning till och varsamhet om den gemensamma omgivningen. Detta är i sin tur positivt för barns och ungdomars möjlighet att på mikronivâ lära sig något om hur samhället på andra högre nivåer kan fungera, erfarenheter vilka är viktiga att bära med sig i uppväxtsituationen.

Kvarteret

Allmänt

På samma sätt som anpassbarhet är en viktig miljöegenskap inom lägenhet och byggnad är den det i närmiljön. På samma sätt som

anspråken inom ett hushåll ändras, förändras också anspråken hos de kring en gård eller i ett kvarter boende hushållen sedda som grupp. Möjligheterna att påverka närmiljöns utformning är i dag ännu sämre än vad gäller bostaden. Det finns exempel på hur de boende tillgodosedda

gemensamt förändrat t. ex. gårdsmiljön i bruksskedet, men så gott som inga experiment har gjorts i planeringsskedet för att möjliggöra föränd-

ringar. De boendes möjligheter att påverka sin gemensamma kan indelas miljö i två varandra icke uteslutande påverkansalternativ. Dels kan den yttre miljön i ett nyplanerat bostadsområde produceras fram till en sådan

att det blir möjligt och nödvändigt för de boende att färdigställningsgrad inom dessa givna ramar stå för detaljutformningen i enlighet med sina anspråk. Dels kan närmiljön planeras fram till en hög färdigställningsgrad men med inplanerade möjligheter till förändring i senare skeden av bruksprocessen. Det första alternativet talar ytligt sett mot som i

de argument

boendemiljödebatten framförts mot den ofärdiga miljön, mot de förhållanden som innebär att de boende under alltför lång tid i nyproducerade områden leva mitt i en lerig, skräpig och för barnen ofta farlig tvingas

byggarbetsplats. Det ytliga i dessa eventuella motargument

ligger däri att detta är en ofärdighet i strid mot de boendes krav på miljön. En låg

färdigställningsgrad avsedd att ge de boende själva möjligheter att kontrollera

bostadsmiljöutformningen är däremot en resurs ide boendes

intresse. Den gemensamma beslutsprocess som krävs för att enas om en

och milfökvalitet 101 Miliöinnehåll

biprodukt en för genomförandet viss utformning ger som en väsentlig kontakt emellan. För det nödvändig och i sig utvecklande grannar

genomförandet av denna typ av delegerat planeringsansvar praktiska och står till de boendes förfogande. Det är krävs att medel fonderas

att den planering som naturligtvis ändå måste äga rum mycket viktigt flera innan de boende tar sin del av ansvaret är sådan att den möjliggör

alternativa utformningar.

därigenom att Det andra alternativet skiljer sig endast från det första

en av dessa alternativa utformningar genomförts, dock på ett sådant sätt

att genomföra i ett senare skede. att förändringar är praktiskt möjliga

för dock inte lika lätt med sig samma positiva Detta alternativ

och utformningen kan dessutom av de biprodukter” som det första

än den egentligen är. boende uppfattas som mer slutgiltig

Konsekvenser för barn

av i närmiljön förmedlar till barn en upplevelse Bristen på anpassbarhet otillfredsställda. låsta positioner, föräldrarna klagar och barnen är själva

än utvecklande. Den fysiska miljön är snarare restriktiv få en destruktiv karaktär. l Barns experimentslusta kan nästan enbart

till det destruktiva agerandet som inte är stället för att söka orsaken och övrig annat än ett symptom på bristförhållanden görs redskap fastare

och statisk. Detta utmanar lätt barn och utrustning alltmer oförstörbar

med den nya utrustningen övergå till ungdom till att när de ”lekt färdigt”

att lista ut hur den ändå kan förstöras. att den inte är tänkt att är också statisk i den bemärkelse Närmiljön - till annat än sommartid vissa delar av gården får inte spolas fungera undanröjer effektivt möjligheskridskobana, bristen på nivåförändringar

terna att åka kana o. s. v. innebär hänsynstagande till att En anpassbar gårds- och kvartersmiljö och till att intressen, normer och barnen växer upp och utvecklas

ändras till storlek och ändras. Exempelvis kan sandlådorna värderingar ges skiftande form utrustningstypen varieras och kvarterslokalerna antal,

och innehåll. besluta om När de boende ställs inför situationen att gemensamt

av t. ex. det egna kvarteret, så att det i högre utsträckning förändringar kommer problem att uppstå. Detta överensstämmer med deras anspråk,

negativt. Barn och ungdom får inte betraktas som något huvudsakligen

behov och anspråk varierar och tar sig får då uppleva hur olika individers och olika uttryck. Det är viktigt för dem att få deltaga i beslutsprocesser

se att konflikter kan lösas inom gruppen och att åtgärder kan vidtas för

att påverka den nära

att förändra rådande förhållanden. Möjligheten

och fattbar. som endast riktar sig omgivningen är konkret Aggressioner

beslutsfattare utanför den nära vardagstillvaron gör att mot anonyma abstrakta och oöverblickbara och av barn uppfattas som problemen

lösningen uteblir också ofta.

102 MiI/äinneháll och miljäkvalitet

Bostadsomrâdet och stadsdelen

Allmänt

Trots att det primärt är de boende som iolika avseenden förändras talar

man ofta om att det är bostadsområdet som förändras. Detta uttryckssätt ger ett intryck av att det i första hand är den fysiska miljön som

förändras. I vilken detta utsträckning är relevant, annat än vad gäller vegetationen, tål diskuteras. Den typ av anpassbarhet som finns inbyggd i olika bostadsområden inskränker sig nästan helt till att gälla en för nya skolor och barnstugor under de första ca. lO åren markberedskap (samt en eventuell centrumbyggnad). Dessa utbyggnadsmöjligheter är krav som måste kunna tillgodoses. Men vad händer med dessa lokaler när

barnen vuxit upp? Till vad kan de då användas? I t. ex. Stockholms 30-,

40- och SO-talsförorter hotas i dag många skolor av nedläggning. De barn och ungdomar som växer ur barnstuge- och skolåldrarna har

stort behov av lokaler för olika typer av fritidsverksamhet. Men varken eller dagens skolor är planerade för en alternativ gårdagens användning. Lika lite kan obebyggda delar av bostadsområden tas i anspråk för nya lokaler utan att man inkräktar på värdefulla grön- och parkområden. De flesta förvaltare har visat en negativ inställning till att upplåta tomma lägenheter till för de boende gemensamma lokaler, trots att denna

åtgärd i de flesta fall sannolikt skulle eliminera de negativa effekter som avsaknaden av hemvister i bostadsområden utgör (jfr. Lekmiljörådets Rosengårdsrapport) (41).

Konsekvenser för barn

De flesta bostadsområden är utformade för att fungera, om än bristfälligt så ändå primärt, för småbarnsfamiljer. Om inte områdena kan anpassas till de ändrade krav som uppstår när barnen växer upp kommer dessa i stället att tvingas anpassa sig till de rådande förhållandena med den brist

på stimulans och aktivitetsmöjligheter detta innebär. Trafiklösningar som innebär att gator dras långt in i bebyggelsen styckar sönder bostadsområdena i små enklaver. Mycket få och små markarealer i ett bostadsområde blir härigenom tänkbara reservytor i samband med de nya kraven.

Skolor och barnstugor med en statisk utformning är sällan tänkbara för andra verksamheter när en stadsdel fått en annan åldersstruktur än i

inflyttningsskedet och närmaste Bostads- S-IO-årsperiod. och stadsdelscentra byggs upp nästan uteslutande kring utan varukonsumtion, möjligheter till meningsfulla aktiviteter för barn och ungdom. Ändå är centrumbebyggelsen det mest spännande och händelserika ett bostadsområde eller en stadsdel har att bjuda. Barnen och ungdomarna växer upp i och präglas av denna konsumtionsmiljö utan reella möjligheter att bryta sig ur den.

Anpassbara bostadsområden och stadsdelar innebär en god beredskap för nya aktiviteter och verksamheter. Detta kräver möjligheter att ändra olika lokalers och utrymmens detaljutformning och dels att utvidga redan

och miljökvalitet 103 Miljöinnehâll SOU 1975 : 36

inomhus. Även om det kan te sig befintliga byggnader och utrymmen de bästa lägena inom ett att i planeringsskedet hårt utnyttja naturligt delar av dessa lägen är vad som bör bostadsområde så kanske just har tagit området i för framtida bruk. Först när de boende reserveras dess eventuella brister bruk en tid och fått reell möjlighet att upptäcka

som utöver de kan på verkligt goda grunder avgöras vilka verksamheter

bör lokaliseras till dessa mest attraktiva lägen. direkt nödvändiga

4.6 Variation

miljöns utformning med tanke Med variation avses i detta sammanhang att strukturera sin omgivning. Vi skiljer på två på människors möjligheter

av variation, dels variation vad gäller den fysiska miljöutform-

typer rörelse) men även lukt, ljud främst synupplevelser (färg, form, ningen, den och beröring och dels variation vad gäller händelser eller aktiviteteri

fysiska miljön. orienterbarhet och i samlingsbegrepp är i detta sammanhang Viktiga Härmed också sagt en mer psykologisk mening identifikationsmöjlighet.

att variation inte har något egenvärde.

Bostaden

Allmänt

likartat till form och nämnts är utbudet av bostäder mycket Som tidigare är mycket lika i de flesta avseenden. innehåll. Även olika stora bostäder nästan enbart från en på 3 r. o. k. på så En lägenhet på 4 r. o. k. skiljer sig föräldrasov- Kök, vardagsrum, sätt att den har ett litet sovrum ytterligare. Förvisso är antalet rum ett rum, badrum osv. är så gott som identiska. egenskaper men kriterium för ett hushåll vad gäller en lägenhets viktigt

endast ett av många tänkbara. olikheter - förutom vad gäller antal Olika hushåll har en mängd kön osv. även vad gäller normer, hushållsmedlemmar, deras ålder, hur roller inom hushållet osv. De har alltså olika anspråk på värderingar, skall vara beskaffad. Men de har i dag inga reella möjligheter deras bostad eller 5: or i radhus välja efter

att inom t. ex. kategorin 3: or i hyreshus

att välja i enlighet med anspråken När denna möjlighet just sina anspråk. tvingas hushållet anpassa sig till inte finns i tillräckligt hög utsträckning

vad som bjuds. ldentifikationsmöjligheterna begränsas.

Konsekvenser för bam

utveckling för förutsättningar för en gynnsam Som en av många viktiga kunna identifiera sig barn och ungdom nämns ofta att ha någon, några att

att ta efter, att känna trygghet hos, att se upp med, någon att lära sig av, viktiga är i detta och kritisera. Mycket till och samtidigt våga ifrågasätta i den egna familjen. Om föräldsammanhang naturligtvis medlemmarna

104 Miljöinnehâll och miljökvalitet

rarna, och därmed familjen som helhet, bor på sådant sätt att de bl. a.

genom bostadens utformning inte kan leva i enlighet med sina anspråk

uppstår olika allvarliga grader av

tvångsanpassning, vilket i sin tur i olika

hög utsträckning påverkar dem negativt och därmed hela det psykologis-

ka klimatet i familjen i samma riktning.

Utan tvekan är denna allmänt beskrivna situation vanlig för mängder av barn och ungdom. Föräldrarna, vilka fungerar som viktiga identifika-

tionsobjekt, upplever alltså inte själva en i alla avseenden tillräcklig tillfredsställelse, vilket direkt överförs till barnen. Vi vill inte med detta

påstå att de fysiska miljöförhållandena är viktigast i detta sammanhang utan endast att de är en av flera viktiga faktorer, särskilt med tanke på att barnen också själva upplever samma brister som föräldrarna. Denna typ av bristsituation som både barn och föräldrar upplever

förmedlar dessutom lätt en olycklig bild av det opåverkbara samhället, en bild som inte sällan kan leda till passivitet och fråmlingskap (jämför kap. 4.5).

Byggnaden och kvarteret

Allmänt

Paralleller kan bitvis dras mellan familjens betydelse på bostadsnivån och

de olika stora grupperna boende och deras betydelse på byggnads- och

kvartersnivå. l det preindustriella samhället hade grannar en alldeles

påtaglig betydelse. Mellan hushållen rådde en form av beroende som ofta innebar olika grader av

produktionsgemenskap, där kontakten mellan

grannar var en del av den vardagliga tillvaron (42). Då rådande

produktionsförhållanden hade en relativt sett hög grad av variation både vad gäller kontakter och händelser.

[dag däremot finns inte dessa osökta tillfällen till kontakt i samma

utsträckning. Grannarna har inte mycket gemensamt annat än att de just

är grannar. Det saknas ofta naturliga förutsättningar för kontakt. Kontakt tas i dag till stor del för kontaktens skäl egen skull. Av förklarliga saknas ofta i moderna bostadsområden en tradition att bygga varierande kontakter på.

Den fysiska miljön i dagens bostadsområden är i mycket stor

utsträckning ovarierad bl. a. beroende på att den är statisk till sin karaktär. De olika gårdarna inom ett och samma kvarter är i stort sett

utformade på samma sätt och har mycket likvärdig utrustning byggnaderna är grupperade på samma sätt och ser likadana ut både vad

gäller färg och form, gårdarna har samma

markbehandling och är

försedda med samma lekutrustning och inplanterad vegetation osv. Det

råder en påtaglig brist på variation i avseende på såväl utseende som

händelser.

Konsekvenser för barn

Barnen i moderna bostadsområden har så gott som helt likvärdigt

utformade gårdar. En varierad

gårdsutformning inom och mellan kvarter

och miliökvalitet 105 Miljöinnehåll

ett rikare utbud på aktiviteter och händelser. skulle kunna innebära till att, i högre utsträckning än vad somi dag Barnen skulle uppmuntras

är fallet, utforska omgivningen. behov av att ha människor att identifiera sig med Barns och ungdoms ldentifikationsobjekt bör också, allra gäller inte bara inom familjen. finnas utanför familjen, i närmiljön. Beroende på främst för ungdomar, kontakt finns påtagliga risker bl. a. de dåliga möjligheterna till naturlig

av typen egna barn och andras ungar”. för att en bristsituation uppstår också en variationsfattigdom i l moderna hyreshusområden råder

och hemmaarbetande mödrar avseende på de boendes ålder och kön. Barn i kvarteren och på är så gott som de enda som vistas i bostadsområden, är för dessa kategorier deltidsmiljöer gårdarna. Dagens bostadsområden

på heltid. utbyggnad skulle En successiv och inte i lika stora enheter genomförd

ge en något mer varierad befolkningssammansättning.

utbud av lägenhetsstorlekar och en mer konsekvent Ett mer varierat till rörelsehämmades krav skulle driven anpassning av lägenheterna

fler äldre människor i de annars så åldershomodessutom kunna innebära

gena kvarteren.

Bostadsomrâdet och stadsdelen

Allmänt

rör sig är desto större Ju större den fysiska miljön inom vilken människor Orienterbarhet är blir behovet av att kunna strukturera sin omgivning.

Möjligheten att orientera inom begreppet variation en viktig delaspekt. och händelser, förändringar i sig är beroende av utbudet på aktiviteter bostadsområden och stadsdelar är utbyggmiljön m. m. Dagens moderna kort Utformda som stora enheter, oftast under en mycket tidsperiod.

likartad. Variationen är mycket ningen av de olika delarna är mycket men även begränsad både inom och mellan olika, främst bostadsområden,

stadsdelar. är det av vikt att bebyggelse och För att underlätta orienterbarheten

efter en tydlig princip, övriga enheter i den fysiska miljön organiseras inom sig rymmer variationer som möjliggör samtidigt som denna princip

att skilda delar av t. ex. kvarteret har sin egenart. Inom en organisations-

detaljutformningar varieras t. ex. byggnaders princip bör således olika färg, material m. m. proportioner, markbehandling, höjd, rumsbildningars och stadsdel har unika förutsättningar vad gäller Varje bostadsområde som råder just där ett läge och natur, både de naturförutsättningar naturen. Det är bostadsområde och stadsdel uppförs och den omgivande

för att skapa en angeläget att bevara och ta till vara dessa förutsättningar hos de olika områdena. Befintlig vegetation måste i högre grad än egenart nivåskillnader likaså. Exempelvis vad som är fallet i dag bevaras, naturliga naturförutsättningar i mycket blir gångvägar som anpassas till rådande att röra större utsträckning Variations- och upplevelserika. Möjligheterna

eller en stadsdel bör vara varierande. Att sig till fots i ett bostadsområde både fantasi och aktiviteter. kunna välja olika vägar kan stimulera

106 Miljöinnehâll och miljökvalitet

Konsekvenser för barn

Kunskapen om hur barn strukturerar sin miljö, hur de orienterar sig i den är mycket begränsad. Men upplevelsen att kunna strukturera miljön, att känna igen den, att kunna hitta, är sannolikt av stor betydelse för barns

känsla av trygghet.

Det kan tyckas självklart men är ändå viktigt att påpeka att barn och vuxna upplever miljön olika främst kanske vad gäller dess skala men även

vad som uppfattas som speciellt och särskiljande miljöer emellan. Barn har inte som vuxna erfarenheter av att strukturera omgivningen. Struktureringen är en intellektuell process som i stor utsträckning sker på det medvetna Barn vistas i och rör sig mellan miljöer utan att i planet. samma som vuxna utsträckning notera t. ex. rörelsemönster. Denna relativa oförmåga att strukturera omgivningen hämmar barns aktionsradie varigenom deras erfarenheter av olika miljöer beskärs.

Bristen på andra verksamheter än boende inom moderna bostadsområden innebär för barn och ungdom en begränsning i de erfarenheter som kan göras. Avsaknaden av arbetsplatser inom och i anslutning till boendet är påtaglig. Barn ges mycket begränsade möjligheter att uppleva annat än

konsumtion och förslitning. Den lilla kvartersanknutna arbetsplatsen har t. ex. helt försvunnit.

Bostadsområdes- och stadsdelscentra är nästan helt kommersiellt präglade. Trots det begränsade utbudet på aktiviteter som dessa erbjuder är de ändå ofta de mest attraktiva delarna. Av de visioner om centrumtorget som piazzan med det rikt varierande folklivet i anslutning till en mängd aktiviteter har i stort sett blivit intet. Den variationsfattiga miljön uppmuntrar inte barn och till ungdom meningsfulla aktiviteter utan förmedlar snarare en bild av det monotona, opåverkbara samhälle som väntar dem som vuxna. Detta tomrum är också en form av erfarenheter, som t. ex. kan yttra sigi destruktivt beteende. Inte sällan förstärks denna

destruktivitet p. g. a. omgivningens negativa förväntningar. Dessutom registrerar de något yngre barnen de äldres beteende och påverkas lätt av

det, kanske t. o. m. utan att så starkt som de äldre uppleva de bristförhållanden som är de bakomliggande orsakerna till destruktiviteten.

5 Social och rumslig segregation

I detta kapitel beskrivs översiktligt segre-

och på olika gationstillstånd processer

nivåer, hur social och rumslig segregation

vilka de grundläggande orsasamverkar,

kerna till är samt vilka konsesegregation

kvenserna är för barn. Kapitlet avslutas

av tänkbara effekter av med en diskussion

integration samt några exempel på plane-

som kan åtminstone motringsåtgärder

en vidare utveckling av rådande verka

segregationsförhållanden.

avgränsningar

5.1 Inledning, begreppsbeskrivningar,

är i dag ett ganska vanligt i ett segregerat samhälle” ”Vi lever används relativt allmänt och oprecisom ofta förekommande påstående,

olika åsikter. serat och som kan stå för många inte har en reell chans att kan t. ex. åsyfta att invandrare Påståendet villkor som vi in i vårt svenska samhälle och accepteras på lika komma

”normala” svenskar. att ett onaturligt stort antal Vissa menas med detta påståendet gånger bor i vissa nya ofta stora socioekonomisk status hushåll med låg endast finns barn i att det i dessa områden på dagarna förortsområden, bor i

ålder och hemmafruar samt att de mer privilegierade

ungefär samma

villaområden i utkanten av städerna.

att vi lever i ett påtagligt funktionsuppdelat Andra gånger avses

fritid m. m. är klart skilda från varandra. samhälle, där boende, arbete,

som har sämst utgångsläge i uppväxt- Ibland avses att de människor

till en hög utbildning och situationen i praktiken har sämre möjligheter

och välbetalda jobb. därtill hörande högstatusbetonade klass eller skikt endast att människor från samma Vissa gånger åsyftas

med människor med samma bakgrund. umgås att de som har dåliga menas med detta påstående Andra gånger hårda, ointressanta boendeförhållanden är de som också har de smutsiga,

dessa människor även har arbetssituationerna och att

och opåverkbara

politiskt aktiva. sämst hälsa och är de minst dock redan i detta skick Listan kan göras avsevärt längre. Den pekar

har i dagligt tal. olika betydelser som termen segregation på den mängd till står att finna på en Listan antyder också att orsakerna segregation

klart kopplade till produktionsförhållanden

överordnad samhällelig nivå,

Vidare visar listan på att segregation och typ av ekonomiskt system.

108 Social och rumslig segregation

ständigt yttrar sig på individ- eller hushållsnivå i alla de vardagliga situationer som människor ständigt befinner sig i.

Vi skall här närmast göra ett försök att skapa någon form av klarhet i

den flora av betydelser som termen segregation har.

Med segregation avses åtskillnad.

Åtskillnaden gäller främst iavseende

på social status, ekonomi, kön och ras. Man kan utskilja två typer ålder, av segregation, social segregation och rumslig segregation.

Med social segregation avser vi att grupper, kategorier eller klasser avskiljs från varandra på sådant sätt att någon form av social orättvisa

uppstår, att någon grupp, kategori eller klass missgynnas gentemot övriga. Ett exempel på social segregation ur listan ovan är att de som har de

”dåliga” jobben också lever under dåliga omständigheter i Övrigt och att

deras möjligheter att förändra sin situation är små.

Med rumslig segregation å andra sidan menar vi att grupper, kategorier eller klasser åtskiljs och/eller åtskiljer sig från varandra i rumslig bemärkelse. Den rumsliga segregationen exemplifieras i listan ovan med att ett onaturligt stort antal icke-privilegierade hushåll bor i en typ av bostadsområden och privilegierade i en annan.

Social och rumslig segregation är intimt knutna till ett varandra, dialektiskt förhållande råder. Social segregation skapar förutsättningar för rumslig, rumslig segregation å andra sidan förstärker redan rådande sociala segregationsförhållanden.

I några av exemplen ovan kan segregation ses som en process som

ständigt pågår, t. ex. i det om utbildning: de som har de sämsta

förutsättningarna socialt och ekonomiskt från sin uppväxt utestängs från viss typ av utbildning, vissa typer av arbeten och boendemiljöer. segregationen ökar.

I andra exempel kan segregation betraktas som ett tillstånd: man kan i

siffror belägga att ett onormalt stort antal invandrare och svenskar med

låg socio-ekonomisk statusi dag bor i vissa bostadsområden. Att påståendet ”Vi lever i ett segregerat samhälle har relevans

innebär inte att det i sig är något negativt med olikheter. Det äri många

fall oundvikligt och i visst t. o. m. positivt men när olikheterna blir till en

belastning för enskilda människor eller kategorier uppstår negativa effekter och det blir aktuellt att tala om segregation, såväl social som

rumslig.

När vi fortsättningsvis behandlar segregationsproblemen i dagens svenska samhälle kommer vi huvudsakligen att ta upp den rumsliga segregationen i anknytning till boende som egen verksamhet och i relation till andra verksamheter, främst arbete.

Boe-ndesegregation på olika nivåer

Boendesegregation förekommer som tillstånd och process på olika nivåer. Här skall vi först kortfattat beskriva segregationsförhållandena på några olika nivåer med en successivt ökande detaljeringsgrad fram t. o.m.

bostadsområdesnivån. Avslutningsvis redovisar vi orsakerna till segrega-

segregation 109 Social och rumslig

mer principiellt av myndigheter tion, som vi ser det, samt diskuterar och tänkbara effekter därav. föreslagna integrationsåtgärder och tid pågått en kraftig På nationell nivå pågår har en längre

av kapital till strukturomvandling som bl._a. innebär en koncentration skäl till Dessa lokaliseras av företagsekonomiska större och färre företag.

Människor tvingas bosätta sig där arbetstillfällevissa expansiva regioner. lokaliseras även de till dessa expansiva regioner. na finns och bostäder och orterna fortsätter att dra till sig Eftersom de expansiva regionerna Av lönsamhetsskäl krävs en snabb bostadsutbyggnad. nya arbetstillfällen, ut snabbt och iett sammanhang, något som byggs stora bostadsområden höga grad av underlättas av och aktivt främjar byggnadsbranschens

monopolisering. innebär för många att de saknar Den här beskrivna utvecklingen hemifrån dit arbetstillfällen på hemorten. De tvingas ofta snabbt flytta

finns. En relativt stor andel av dessa där försörjningsmöjligheterna dvs. små möjligheter att på den nya orten flyttare har knappa resurser, regioner har

välja bostad i enlighet med sina behov och anspråk. Olika

olika förutsättningar att bjuda invånarna. De unga och välutbildamycket Underlaget för olika de flyttar från regioner med brist på arbetstillfällen.

färre har möjlighet att bo kvar. Det råder minskar. Allt typ av service nivå som får konsekvenser på underliggande segregation på nationell

nivåer. bl. a. som en konsekvens av På ortsnivå uppstår boendesegregation

nivån. Orten kan vara segregerad förhållanden på den på den nationella status i mycket stor på så sätt att människor med olika socioekonomisk

är även de utsträckning bor i skilda delar av t. ex, staden. Arbetsplatserna

till olika delar av orten beroende på vilken typ av inte sällan lokaliserade

det gäller. Kommunikationsförhållanden spelar också de en arbetsplats trafiken är bristfälligt utbyggd kan det avgörande roll. Om den kollektiva delar av orten där innebära att företag lokaliserar sig till den/de

flyttar dit där försörjefterfrågad arbetskraft bor och att arbetskraften

finns. Det är inte heller ovanligt att andra verksamheter ningstillfällen och kultur faller in i detta mönster och att härigenom t. ex. utbildning

segregationen ytterligare förstärks.

i t. ex. Stockholm och Malmö påvisar tydligt Undersökningar gjorda stor procent av befolkningen att i vissa delar av staden bor en mycket

status (Stockholm) eller av arbetarbefolkmed låg social och ekonomisk

I Stockholm har för olika delar av staden framräknats ningen (Malmö). där låginkomsttagarna i ett socialt index som visar att just i de stadsdelar

bor förekommer också det största antalet ingripanden

stor utsträckning

mest socialhjälp etc. (1) av barnavårds- och nykterhetsnämnd,

sig den sociala segregationen på olika sätt. Den På stadsdelsnivä yttrar eller snarare avsaknaden av ekonomisk planering, ekonomiska planering, från bostadsplaneringen. Inte obetydliär på ett olyckligt sätt frikopplad

har resulterat i en komplicerad ga delar av den ekonomiska planeringen som i sin tur krävt en extrem utveckling av transportarbetsfördelning för att kompensera för bristen på samordoch kommunikationsmedlen bild finns också den mellan boende och arbete. Med i denna ning

Social och rumslig segregation

markanta omstruktureringen av detaljhandeln mot större och färre

butiksenheter och därtill kopplade krav på stort kundunderlag. Den fysiska planeringen, främst bostadsplaneringen, har anpassats till denna utveckling som en del i tingens ordning. Resultatet har bl. a. blivit

koncentrerade stadsdelar med hög bebyggelsetäthet och befolkningskon-

centration.

Samtidigt som bostadsplaneringen har underordnats s. k. ”överordna-

de krav har de privilegierade gruppernas krav på ett mindre koncentrerat

boende tillgodosetts. Kring den koncentrerade bebyggelsen har successivt glesare områden planerats, av vilka de ägda småhusområdena utgör en

stor andel. För att kunna bo i dessa krävs en god ekonomi, bilinnehav för att kompensera de dåliga kollektiva kommunikationerna samt en positiv till att sätta sig i skuld, vilket är dels sociokulturellt inställning och dels materiellt betingat, i och med att ränteavdragen i de högre inkomstlägena

får en gynnsammare inverkan skattemässigt. Den inledningsvis konstaterat rådande sociala segregationen får alltså effekter även i rummet på stadsdelsnivån. Den rumsliga segregationen är en anpassning till rådande sociala segregationsprocesser och får trots ökande medvetenhet om vidhängande problem vidareutvecklas utan effektiva motåtgärder.

De stora samtidigt utbyggda stadsdelarna för med sig en nästan

samtidig av ett mycket stort antal hushåll med i flera avseende inflyttning likartad situation unga, nygifta par med begränsade ekonomiska resurser,

hemarbetande mammor med ett eller ett par barn. Den mycket ensidiga

ålderssammansättningen får lätt till konsekvens att barnen

får ringa kontakt med och erfarenhet av barn i andra åldrar och av vuxna.

Denna typ av befolkningshomogenitet förstärks dessutom av en i

Sverige extra i det äldre bostadsbeståndet, svag rörlighet vilket bl. a.

torde bero på hyresregleringen som gjort det möjligt för den äldre

generationen att bo kvar i sina lägenheter när deras barn flyttat hemifrån.

En annan typ av stadsdelar, den som består av flera bostadsområden, kan också byggas ut i ett sammanhang med samma vidhängande problem som ovan. l detta fall kan segregationsförhållanden dessutom uppstå och utvecklas genom att de olika bostadsområdena har skilda hustyper och främst upplåtelseformer. Ägandet utestänger vissa kategorier från viss typ av boendemiljö. Hyreshusboende utestänger inte vissa kategorieri samma

utsträckning men det kan lätt ske en uppdelning (åtskillnad) på sådant sätt att de hushåll som har de sämre ekonomiska och sociala förutsätt-

ningarna hänvisas till hyreshusområdena medan de mer privilegierade söker sig därifrån.

När en ny stadsdel eller ett större bostadsområde planeras tilldelar

kommunen vanligtvis olika bostadsföretag var sitt område för bebyggelse.

Det finns ofta från kommunalt håll en ambition att vara rättvis mot olika typer av byggherrar. De privata byggherrarna får sin del och bygger för demest köpstarka hushållen. De kooperativa företagen, som gynnar

bostadssparande och bygger sin

bostadsförmedling på principen med

kontantinsats gynnar huvudsakligen de måttligt välbärgade hushållen. De som slutligen har problem med att spara och alltså inte har råd med

lll Social och rumslig segregation

företagens bostäder. hänvisas till de allmännyttiga någon kontantinsats föroroch bostadsföretagens intresseinriktning Kommunernas agerande De kommunala bostadsföremedsakar på detta sätt boendesegregation. att till i denna segregerande process genom lingarna spelar inte sällan med premisser som hushållen anvisa bostad efter inkomst, de bostadssökande har dessutom laglig dikteras av de privata byggherrarna. Hyresvärdarna

avvisa hyresgäster som i något rätt att i en rådande hyressituation som innebär ytterligare en avseende icke är önskvärda, ett förhållande

officiell sanktion åt boendesegregationen.

eller omotiverat ofta olika image, Olika bostadsområden får motiverat

förhållande påskyndar olika rykte om sig att ha en viss status.Detta sig socialt och ekono- De som inte identifierar segregationsprocesserna. av dessinvånare strävar med ett bostadsområde och huvudparten miskt istället faller sannolikt i större därifrån. De som kommer efter att flytta

utsträckning inom det mönster som imagen anger.

avser vi att göra en något mer detaljerad På bostadsområdesnivån De lanserats angående segregation. granskning av några av de teorier som

segregationsproblematiken på denna nivå gör

flesta teorier som tar upp

- i stället för att primärt behandla social isolering det så att säga bakifrån förutsättningarna för av segregation söker de kartlägga som en form E. Hedman: Boende sociala kontakter. Det följande bygger till stor del på rörlighet - sociala och Rapport nr 21 i Geografisk och sociala kontakter,

Umeå universitet 1974. ekonomiska effekter, isamhället l ett historiskt perspektiv har de sociala kontaktmönstren

människor samarbeta. Genom förändrats. För att försörja sig behövde blev en förutsättning för sociala relationer och samarbetet uppstod

försörjningen. har arbetsfördelningen drivits så långt att många I dagens samhälle några sociala relationer människor inte behöver eller ens kan utveckla

kontakterna är inte på samma sätt med andra i arbetslivet. De personliga

de är inte som förr en direkt följd som tidigare nödvändiga och naturliga,

och försörjning. Kontakter med av och förutsättning för produktion

var förut ett nödvändigt medel men har i dag närmast _ andra människor detta, att sociala utvecklats till att vara ett mål i sig. Man kan betrakta

ur ett naturligt sammanhang, som själva kärnan i ett relationer lösryckts

ständigt växande isoleringsproblem.

faktorers betydelse för uppkomsten Vi skall nu studera några olika

nämligen fysisk närhet, vidmakthållandet av grannkontakter, respektive

likartade värderingar och behov av varandras hjälp (beroende).

både för och emot att den åren framförts teorier Det har genom beteende. Teorierna hävdar t. ex. miljön påverkar de boendes fysiska kan att fysiskt avgränsa näromgivningen, grannskapet, att man genom Dessa teorier leder till en mellan grannar. främja gemenskapskänslan avgränsade enheten antas hos de föreställning om att den fysiskt rumsligt

Dessutom boende frambringa en känsla av social enhet och samhörighet.

bostadshus och serviceutbud på hävdas att man genom att gruppera

tillfällen särskilda sätt relativt varandra kan ge de boende många och goda

varandra. att träffa på och bekanta sig med

112 Social och rumslig segregation SOU 1975: 36

Ett flertal studier har behandlat närhetens betydelse. De påvisar att både närhet och i bebyggelsen inplanerade kontaktpunkter har en positiv betydelse för grannumgänget. De flesta av dessa studier är utförda i

befolkningsmässigt mycket homogena områden.

Homogenitet iavseende på yrke, ekonomi, familjestruktur, etnisk, religions- och rastillhörighet har av bl. a. Gans (2) framhållits som viktiga faktorer för att sociala kontakter skall komma till stånd. Till dessa faktorer läggs också likhet

vad gäller intressen och värderingar.

En annan typ av förutsättning för sociala kontakter är att människor har behov av varandras hjälp, förutsättningen för interaktionen (mellan

grannar) är i regel en kombination av något gemensamt mål eller intresse och vissa förhandsinformationer om varandra. (3) Dels påpekar Daun i detta citatvikten av gemensam nytta för att kontakter skall tas, dels tar

han upp frågan om osäkerheten i själva kontakttagandet. Den som tar kontakt har önskemål att veta något om hur motparten kan tänkas svara

på kontaktförsöket. En förutsättning för kontakt blir alltså att den kontakttagande parten kan förutse eller tror sig kunna förutse hur den andra parten kommer att reagera. Här har sannolikt gemensamma intressen eller erfarenheter. stor betydelse. Daun exemplifierar med att

många av storstädernas s. k. byalag har kommit till då gemensamma intressen hotats inför rivning av hus, breddning av gator o. dyl.” (3)

En annan form av osäkerhet och oro gäller sannolikt vad kontakten på sikt kan komma att leda till. Hedman (4) försöker förklara detta förhållande med ”att människor om möjligt vill undvika att komma i ett

negativt beroendeförhållande till andra människor. Ett negativt beroende-

förhållande i den bemärkelsen att motparten har det större inflytandet över villkoren för kontakten r eller samarbetet. Inom homogena samhällen (ej slumområden) är osäkerheten om grannarnas intressen och värderingar mindre och oron för vad kontakter

kan komma att leda till således också mindre.

Skillnader mellan olika

typer av homogena områden

har noterats i flera studier. Vi nöjer oss här med att exemplifiera med Kuper”s (5) resultat där han påvisar att gruppen bättre folk

(medelklassbefolkning)

är reserverad medan gruppen enkelt folk”

(arbetarklassbefolkning) är

umgängessam. Kuper hävdar att de båda grupperna har olika inställ-

ning till avskildhet, att de reserverade skiljer på å ena sidan artighets- och

hjälpkontakter och å andra sidan kontakter av mer sällskaplig natur och att deras sociala kontakter huvudsakligen går via mer formella kanaler. Den umgängessamma gruppen förväntar sig däremot varma sociala kontakter med sina grannar.

I mer heterogena områden med blandad arbetar- och medelklassbefolkning finns klara tendenser till att

arbetarbefolkningen ger upp egna

normer, accepterar skaffar medelklasslivet, sig en ”reserverad” attityd och själva via värderingar, konsumtionsmönster och politisk inställning försöker komma sig upp och bli medelklass. Som en huvudfråga vad gäller sociala kontakter på bostadsområdesnivån framstår alltså,-om möjlighet till grannkontakter är något eftersträ-

vansvärt, vilken grad av homogenitet och heterogenitet som skall

eftersträvas. Gans anför fyra huvudskäl för heterognitet (6):

Social och rumslig segregation 113

skänker ett område såväl omväxling som demografisk (l) Heterogenitet och berikar invånarnas liv. Omvänt påstås homo- ”balans”, därigenom och beröva människor viktiga sociala genitet i förorterna omöjliggöra

tillgångar, såsom de äldres klokskap.

för sociala och kulturella skillnader (2) Heterogenitet främjar en tolerans

demokraoch minskar således de politiska konflikterna och uppmuntrar

ökar isoleringen mellan områdets invånare tiska förlopp. Homogeniteten

och det övriga samhället.

erbjuder en vidgad fostrande påverkan på barnen, (3) Heterogenitet olika slags människor och genom att genom att lära dem att det existerar för dem att komma överens med dessa människor. skapa möjligheter om olika klasser, åldrar Homogenitet antas begränsa barnens kunskaper

och raser och göra dem mindre kapabla till umgänge med andra i senare

ålder.

att utsättas för alternativa (4) Heterogenitet främjar möjligheterna

t. ex. genom att tillhandahålla intellektuellt lagda grannar åt levnadssätt,

ett barn från ett hem som saknar böcker, eller genom att ge den rörliga

att lära medelklassvanor. Homogeniteten får arbetarfamijlen möjlighet

folk att stelna i sina nuvarande levnadssätt.

På motsvarande sätt kan fördelarna med homogenitet sägas vara:

underlättar sociala kontakter mellan grannar. Tillrygga- (l) Homogenitet (vilket är en sammanfattning av sådana karakterislagd del av livscykeln status och barnens ålder) samt tika som ålder hos vuxna, äktenskapliga och utbildning) är sannolikt de mest socialgrupp (i synnerhet inkomst

En stark heterogenitet kan å andra sidan betydelsefulla karakteristika.

leda till kylighet mellan grannar, oavsett om de bor nära varandra.

Homogenitet underlättar i än större utsträckning vänskapsförbindel- (2) för människor att ser än endast sociala kontakter. Homogenitet möjliggör

av bostaden. Heterogenitet tvingar dem att söka finna vänner i närheten

vänner längre bort.

emellan diskuteras att ett när kontaktmönster boende Ofta framförs att det är en fråga bostadsområde måste få en viss tid på sig att ”mogna”, En förutsättning för att om att de boende successivt lär känna varandra. för interaktion är skall vara möjligt är att förutsättningarna detta i dagens samhälle med dess Så är knappast förhållandena förhanden. mellan boende och arbete. Boendet har en påtagligt markanta åtskillnad aktiviteter karaktär utan egentliga inslag av kring gemensamma privat

byggd kontakt. Dennis att ”Who needs neighbours?” (7) framhåller l sin artikel vad som normalt betraktas som samhällsutvecklingen, och här inberäknat närmast negativt påverkar förutsättde goda sidorna av denna utveckling, Han tar upp flera för sociala relationer mellan grannarna. ningarna till att försvåra de sociala relationernas uppfaktorer som medverkar i dag i högre utsträckning än förr förvärvsarkomst, t. ex. att kvinnorna

114 Social och rumslig segregation

betar (färre dagkontakter), att _kamratskapet inom äktenskapet blivit viktigare än förr (mindre umgänge könsvis), att lägenheterna men knappast de kollektiva lokalerna är bättre utrustade i dag (var och en klarar sig själv), att affärer och övriga serviceinrättningar vanligtvis ligger utanför bostadsbebyggelsen (färre möjligheter att råka på en viss granne), att barnen i dag har större möjligheter att genom ökad utbildning avancera i samhället (solidaritetskänslan kan undergrävas av möjligheten till konkurrens).

När Hedman fortsätter att diskutera förutsättningarna för sociala relationer konstaterar hon först att det tycks vara själva beroendet (av som är det centrala, inte bara för uppkomsten varandra) utan också för vidmakthållandet av sociala kontakter kontakter, vilka i sin tur kan komma att leda till umgänge och vänskap.”

Hedman skiljer i detta sammanhang mellan ett negativt beroende, att ena parten är i underläge, dvs. ett påtvingat beroendeförhållande och ett

positivt beroende, i vilket bägge parter är lika beroende av varandra och troligen ännu viktigare, har lika mycket att bestämma angående villkoren för samarbetet”, både hur det skall pågå och hur det skall

avslutas.”

Många förhållanden pekar alltså mot att det i dag inte finns särskilt många skäl för de boende att ta kontakt med varandra. En konsekvens

blir sannolikt att det i ett bostadsområde inte utvecklas några gemensamma normer. Bristen på normer kan i sin tur utgöra en effektiv spärr för

alltså en form av ond cirkel. Bristen på sociala relationer blir kontakter,

inte en fråga om något tillfälligt troligen utan om något bestående.

5.3 Orsaker till segregation

Vi anser oss utifrån ovan sagda kunna påstå att olika former av

boendesegregation primärt inte är boendemiljöproblem. Härmed inte sagt att de inte har samband med boendemiljöns utformning. Däremot hänger

Segregationsproblemen mer intimt samman med samhällsstrukturen, dvs. produktions- och försörjningsförhållanden. Segregationsproblemen orsakas alltså i grunden av den långt drivna arbetsfördelningen och

funktionsuppdelningen och av de ojämna maktförhållanden som råder i

samhället.

Dessutom kan själva bostadsområdenas utformning ha en förstärkande eller försvagande effekt på de av samhällsförhållandena styrda segregationsprocesserna. Den fysiska miljön kan utgöra en möjlighet eller en

restriktion (se kap. Förhållanden

3): på hushållsnivån t. ex. bostadsstan-

dard och boendekostnad kan också ha stor betydelse för hur mycket tid, ork och pengar som blir över för sociala_ kontakter.

Det finns alltså många hypoteser ang segregation, både prövade och

oprövade. Göran Lindberg har sammanfattat de flesta av dessa under två huvudrubriker, dels ekologiska och dels socio-kulturella hypoteser (8):

Social och rumslig segregation 115

I. Ekologiska hypoteser ur en teoretisk grundsyn, som lägger som i huvudsak är härledda och på individernas tävlan att tonvikten på den rent fysiska omgivningen i denna. Konkurrensprocessen tänkes uppnå bästa möjliga lokalisering och icke-social natur. främst vara en automatisk, opersonlig

Om hyrorna är olika i olika l: 1 segregation p. g. a. marknadsprincipen. delar av en stad och om hushållen har olika betalningsförmåga,

kommer detta troligen att få segregerande effekter. Ett ursprungligt segregal: 2 segregation p. g. a. grannskapsprincipen. om det finns en tendens hos tionsmönster kan konserveras, hushållen att i första hand flytta till näraliggande grannskap. Om individer

l: 3 segregation p. g. a. “minsta ansträngningsprincipen”.

efter att få sin bostad så nära sin arbetsplats som möjligt, strävar kommer detta att leda till segregation, särskilt om arbetsplatserna

för olika befolkningskategorier ligger koncentrerade till olika platser

i regionen. .

11. Soda-kulturella hypoteser ur en teoretisk grundsyn som lägger som i huvudsak är härledda och socialt tonvikten på den sociala omgivningen på individernas i denna. l den mån konkurrens förekommer betingade val av lokalisering den blinda och opersonliga är denna av social art och inte företrädesvis process som förekommer i den övriga naturen.

Om olika befolkvalprincipen. 11:1 segregation p. g. a. den sociala då det gäller livsstil och om ningskategorier har olika preferenser som i olika utsträckning kongruenta olika delar av en stad uppfattas kan detta få segregerande effekter på flyttningsmed livsstilarna,

valen. Om olika delar av en stad har ll: 2 segregation p. g. a. statusprincipen. och om det finns en tendens hos olika status- eller prestigevärden till ett så socialt sett fint individerna att sträva efter att komma kan detta få en segregerande effekt. Principen område som möjligt, förutsätter att marknadsprincipen och/eller ägarprincipen egentligen

(se nedan) också verkar. Om det finns en tendens Il: 3 segregation p. g. a. bortstötningsprincipen. i ett område utövar ett slags psykiskt tryck på att majoritetsgruppen dem som står lägre respektive högre på den sociala prestigeskalan, att de sistnämnda grupperna blir mera kan detta få till effekt utflyttningen som då flyttningsbenägna. Uppvägs inte den selektiva inflyttningsström, blir resultatet blir följden av en icke-segregerande

att området blir mer och mer socialt homogent. Om kommunala eller Il: 4 segregation p. g. a. förmedlingsprincipen. bostadsförmedlare har en tendens att ge de bostadssökande privata selektivt sätt, får information och bostadsanvisningar på ett socialt

detta segregerande konsekvenser. Om den eller de som har kontroll ll: 5 segregation p. g. a. ägarprincipen. in iett visst hus, i allmänhet fastighetsägare, över vem som flyttar

116 Social och rumslig segregation SOU 1975: 36

tjänstemän i bostadsrättsföretag och i banker (småhusmarknaden), gynnar vissa befolkningskategorier framför andra, kan detta få

segregerande effekter, även om en eventuell skulle marknadsprincip vara satt ur spel genom hyresregleringar eller genom långt driven

inkomstutjämning. II: 6 segregation p. g. a. planeringsprincipen. De planerande instanserna har direkt eller indirekt kontroll över fördelningen av marken på olika byggherrar, hustyper, lägenhetsstorlekar, vägdragning, kollektiv trafik osv. Resultatet av denna kontroll (eller brist på kontroll) bildar den ram inom vilken en del av de andra principerna kan verka. I ett bostadsområde som helt lämnas till privata byggherrar kommer exempelvis troligen ägarprincipen att få stor genomslagskraft. II: 7 Segregation p. g. a. den informella kontaktprincipen. Information om utbudet avlediga lägenheter är givetvis en viktig sak för den bostadssökande. Tänkbart är att denna information delvis erhålles genom informella kontakter med släkt, arbetskamrater, vänner och bekantskapskrets. Eftersom denna kontaktkrets i allmänhet är socialt kongruent med den bostadssökande, är det också troligt att denna information i hög grad gäller bostadsområden som också är socialt kongruenta med honom. Detta kan då få segregerande effekter.

5.4 Konsekvenser för barn

Nationell nivå

Ny bostad, ofta ny hustyp, nya kamrater, nya arbetsförhållanden för föräldrarna, ofta längre arbetsresor är exempel på nya förhållanden som barn måste anpassa sig till i samband med att hushållet tvingas flytta. Eva Hedman pekar på några av de förändringar som äger rum för barnen i samband med flyttning (9). Hela 31 % av barnfamiljerna ansåg att de fått en sämre bostadsstandard i och med flyttningen. Antalet barnfamiljer som bor i småhus har i och med flyttningen minskat med hälften, från 32 % till 15 %. Mer än var fjärde barnfamilj med barn i respektive ålderskategori (förskolebarn, barn 7-12, tonåringar) ansåg att en försämring vad gäller barns möjligheter till lek och sysselsättning hade skett. 26 % av barnfamiljerna fick i och med flyttningen en ökad restid och 55 % ansåg att deras möjligheter att utnyttja fritiden hade försämrats. De hushåll som fortfarande har möjligheter att bo kvar i utflyttningsregionerna får däremot oftast sämre service - längre till affärer, skolor. Den kollektiva trafiken försämras osv. Barnen får långa skolresor och begränsade möjligheter till kamratkontakter. Den påtvingade flyttningen, framtvingad av den pågående strukturomvandlingen missgynnar i många fall både flyttarna och de kvarboende, kanske främst barnen.

och rumslig segregation 117 Social sou 197535

Ortsnivå

råder mellan typer av fördelningen som i vissa orter Den ojämna där stor och bostäder kan också påverka barnen. Stadsdelar arbetsplatser standard kan för barnen del av hushållen har låg social och ekonomisk

innebära en segregerad uppväxtmiljö. som exempel så finns en tydlig Om vi fortsätter att ta Stockholm

som har ett högt socialt index (hög grad av tendens till att de stadsdelar (2). Exempelvis har vissa ingripanden m. m.) hänger samman geografiskt

stadsdelar t. ex. Hökarängen och Gubbängen till varandra gränsande hushåll (jämfört med mellan 20 och 25 % barn från socialhjälpstagande Samma stadsdelar har ett genomsnittsvärde på ca 8 % för hela staden).

även höga värden (4-6 %) av barnavårdsnämndsingripanden mycket

(jämfört med ca 2,5 % som genomsnittsvärde).

växer alltså en mycket stor andel barn upp i familjer l vissa stadsdelar Denna stora mängd barn med med ekonomiska och sociala problem.

innebär relativt stora risker för att gäng med likartad problembakgrund för sned fördelning i skolorna med avvikande normsystem bildas,

som för många barn till slut yttrar sig i bristfällig vidhängande problem ekonomi och bostad. och därtill kopplade dåliga jobb, utbildning

stadsdelar hämmar den sociala rörligheten. Påtagligt segregerande

Stadsdelsnivå

innebär alltså en mycket ensidig De stora samtidigt utbyggda stadsdelarna

ålder. Den inte minst vad gäller barnens befolkningssammansättning, med och erfarenhet stora mängden barn i samma åldrar får ringa kontakt

i andra roller än den hemarbetande av barn i andra åldrar och av vuxna att på ett naturligt sätt ha större mammans. Barnen ges få möjligheter stöd av. De barn och ungdomar att identifiera sig med och få hjälp och

del av barnen får endast en bild av en mycket begränsad uppväxande Bostadsområdesmiljön måste utnyttjas av många barn i samma livscykeln. till avskildhet. Barnen får begränsade möjligheter åldrar samtidigt.

bostadsområdesmiljö står färdig vid inflyttning- Barnens (och de vuxnas) miljön kommer att uppleva hur den fysiska en. De ges inga möjligheter

p. g. a. den stora mängden barn, snabbt förslits. till bara att den, mycket av någorlunda storlek har sin egen

Så gott som varje bostadsområde

Om en ensidig befolkningssammansättning låg- och mellanstadieskola. sig detta i socialt och ekonomiskt i bostadsområdet återspeglar råder likartat sammansatt blir förhållanskolan. Är hela stadsdelens befolkning

homogent sammanpå socioekonomisk bakgrund dena, med i avseende

markant. satta skolor och klasser, än mer enbart är de så gott som alltid För dagens stadsdelar gäller också att som för boende. lngen kontakt råder med andra verksamheter avsedda om och De uppväxande barnen får ingen uppfattning t. ex. arbete. än de i bostadsområdet eller stadsdelen erfarenhet av andra människor

och normsystem som barnen tillägnar sig har ingen bosatta. De roller eller de övriga villkor i ekonomiska förhållanden naturlig förankring

utifrån vilka samhället fungerar.

118 Social och rumslig segregation SOU 1975: 36

Att vissa stadsdelar ibland får en för dessa och för dess invånare mycket negativ

image kan fungera som tung belastning för barnen i deras

uppväxtsituation. Att från utomstående uppleva en form av stämpling bara för att man råkar komma från en viss stadsdel måste många gånger

uppfattas orättvist och inskränkt samt kan i sin tur mynna ut i en bitterhet med sociala konsekvenser på sikt och oöverlagda handlingari stunden.

Bostadsområdesnivâ

Frågan om homogen eller heterogen

befolkningssammansättningi bo-

stadsområden eller kvarter är naturligtvis också av betydelse för barnen och deras uppväxtförhållanden.

Heterogenitet betraktas ofta som något positivt för barn. Befolknings-

heterogenitet innebär att barn kommer iåtminstone visuell kontakt med andra

åldersgrupper och samhällsskikt. Den visuella

kontakten för då med sig att barnen lär sig leva tillsammans med människor med annan bakgrund.

Mot detta resonemang anförs med all rätt att visuell kontakt inte är

tillräcklig utan att barn utvecklar sin uppfattning om samhället och sin att acceptera och umgås med människor från andra skikt förmåga genom handlingar och attityder hos de människor de har nära och regelbunden kontakt med, föräldrar, kamrater, lärare osv. Även om ett barn kommer i nära och regelbunden kontakt med andra skikt finns alltså ingen garanti för att barnet lär sig acceptera olikheterna om det t. ex. hemifrån lär sig att värdera dessa skillnader negativt.

Dessa motargument kan ytligt sett uppfattas som tungt vägande och väl psykologiskt och socialt underbyggda men de bygger på statiska betraktelsesätt och

verklighetsuppfattningar. Argumenten har definitivt

sin giltighet inom ett begränsat tidsperspektiv men vårt betraktelsesätt måste gå utanför denna snäva tidsram. För att kunna reducera rådande och undvika eventuellt kommande segregation måste vi alltså verka i övertygelsen att dessa tillstånd och processer inte är en gång för alla givna. Detta förutsätter en tro på en mindre fördomsfull människa och en

övertygelse om att dagens fördomar är produkter av rådande samhällsförhållanden, vilka i sin tur naturligtvis är påverkbara.

5.5 Integration och politisk medvetenhet

Boendet har successivt utvecklats till att bli en avskild del av livet i övrigt. Människors skäl till att samverka och ta kontakt med varandra har minskat. isoleringen i moderna bostadsområden kan ses som ett av flera symptom på en tendens till individualisering. Men denna utveckling är i

sig inte något tecken på att människor inte är beroende av varandra. Människor är i behov av kontakt och samverkan både för att få perspektiv på sin egen situation och för att tillsammans kunna genomdriva förändringar.

Social och rumslig segregation

som tas allt oftare upp som problem Social isolering och segregation

framstår som ett nyckelbegrepp, måste bearbetas. (10) Social integrering

mellan olika kategorier och grupper sägs kunna med vars hjälp förståelse undvikas. Dessutom anförs samhällsekono-

uppnås och sociala spänningar hushållsstruktur, främst i avseende på ålder miska skäl för en allsidigare utnyttjande över en längre serviceutbud kan få ett jämnare olika,

tidsperiod (1 l). framstår som den mest Den ”allsidiga hushållssammansättningen”

i bostadsområdena. konkreta åtgärden för att uppnå ökad integration

kan enligt eller heterogen befolkningssammansättning Men integration förutsättningarna för sociala kontakovan också motverka genomgången

ter. som här tangerats har bl. a. tagits upp av En intressant frågeställning påverkas av om hur de boende Rita Liljeström (12). Detta gäller frågan vad gäller politisk medbefolkningsheterogenitet eller social integration

vetenhet och organisering:

att tro att befolkningsheterogeniteten ”l själva verket har man anledning ivilka det till att öka anonymiteten . . . man har skapat situationer bidrar brist och denna miljöernas på umgänget känns besvärande personliga och likartade problem verkar politiskt pacifisociala villkor entydiga

cerande.”

medvetenhet och imotsättning till politisk Integration kan alltså komma förespråkar, och Den typ av integrering som myndigheterna aktivitet. och minskad risk för sociala i begreppen förståelse som kan sammanfattas Detta stabilitet i samhället. till att åstadkomma störningar, syftar närmast i och orättvisor som råder innebär i att de motsättningar praktiken som alltså åtgärder måste döljas och tonas ned, dagens svenska samhälle medlemmar att bilda sig en på faktiska försvårar för samhällets

omständigheter grundad politisk uppfattning.

5.6 Åtgärder mot segregation

diskussionen av orsakerna till segregation Av den mycket kortfattade kan nivån åtgärder primärt ovan framgår att det är på den övergripande

vidtas. nivån Inom den ram som dikteras av förhållanden på den övergripande

segregation komma en rad förändringar i avsikt att motverka kan dock fungerar inom till stånd. Såväl fysisk, social som ekonomisk planering

ges några exempel på planeringsåt-

denna ram. Här skall avslutningsvis en vidare utveckling av kan motverka gärder som enligt vår uppfattning

rådande segregationsförhållanden:

och ekonomiska planeringen bör syfta till att avskaffa D den fysiska av de boende på områden efter betalbostadsföretagens uppdelning ibland diskriminerande fördelningsförmåga. Bostadsförmedlingarnas

ningsprinciper måste upphöra.

bör till att i bruksskedet genom D den sociala planeringen syfta

120 Social och rumslig segregation SOU 1975: 36

personella insatser i bostadsområdena initiera och stödja aktiviteter och social kontakt de boende emellan.

El den fysiska planeringen bör syfta till att skapa mindre, överblickbara områdesenheter med riklig tillgång till service, kollektiva utrymmen och osökta kontakttillfällen.

E! den fysiska och ekonomiska planeringen bör syfta till att ge de boende möjligheter att gemensamt förvalta sina egna områdesenheter och ge dem möjligheter att påverka utformningen av både nya och äldre bostadsområden.

6 och påverkans-

Planeringsprocesser

möjligheter

1 detta beskrivs hur barns förkapitel hållanden i den fysiska miljön sammanmed beslut skilda nivåer i hänger på planeringshierarkin samt vilka möjligheter som brukarna har att påverka sina egna

vardagliga miljöförhållanden.

6.1 Problem och beslut

Kalkylerade och icke kalkylerade problem

avsnitt sökt i barns levnadsförhållanden Vi har i tidigare knyta problem I någon mån har vi också sökt till egenskaper hos den fysiska miljön. skulle minska riskerna för beskriva hur en annan miljöutformning vissa en garanti för att uppkomst eller, i fall, utgöra problemens utebli. Vi har då, mer eller mindre tydligt, gjort problemen skulle åtskillnad mellan den fysiska miljöns direkta och dess indirekta betydeldirekt menar vi att enskilda miljöelement i sig själv se. Med betydelse indirekt menar vi att den fysiska människor, med betydelse påverkar som i sin tur påverkar situationen. miljön styr företeelser mellan och fysisk miljö är ofta svagt verifierat. Sambandet problem bör man se det så att den fysiska miljön Som vi också tidigare framhållit, ramar eller restriktioner, inom vilka utgör hinder eller förutsättningar, Vad som faktiskt sker inom olika alternativa utvecklingar är möjliga. av andra eller individessa möjligheternas ramar kan betingas generella

duella förutsättningar. Detta förhållande gör det vanskligt att kalkylera problem på grundval Är man pessimistisk till möjligheterav kunskaper om den fysiska miljön. eller har man skäl att inte vilja göra sådana na att redovisa samband, relativt enkelt avvisa eller bortförklara, att den fysiska kalkyler, kan man för barns utveckling och miljön utgör väsentliga hinder/förutsättningar kan

livssituation. Även om man har en viss grad av problemmedvetenhet,

med hänvisning till att andra man avvisa konsekventa ställningstaganden kan sättas in för att motverka den åtgärder, av kompensatorisk natur,

oönskade effekten. teoretiska resonemang är avsett att visa att man, när man Detta något problem till vill till beslut eller kanske tydligare uttryckt knyta problem ansvar, har att göra med en relativt komplex uppgift.

Följande exempel kan kanske ge någon ledning: ifrån att ett högt punkthus med många familjelä- Vi utgår hypotesen

Planeringsprocesser och pâverkansmöflzgheter

genheter ger stora förutsättningar för problem av typ C: Barn lever i påtvingad kontakt med många jämnåriga.

Beslutsfattaren -

kommunen, stadsplaneförfattaren, -

byggherren kan vara ovetande om detta orsakssamband. I så fall är problemet icke

kalkylerat.

Han kan vara medveten om men problemet, ändå genomföra bebyggelse utan att vidta särskilda åtgärder. Problemet är kalkylerat, men

icke beaktat.

Beslutsfattaren kan vara medveten om problemet, men utgår från att

kompensatoriska åtgärder kan vidtas. l det aktuella exemplet kan sådana

åtgärder bestå i anställande av lekledare, en mycket omsorgsfull och differentierad markplanering, anordnande av lokaler för barnen i huset eller dess närhet. Problemet är kalkylerat och kompensatoriskt: åtgärder är planerade.

Om problemet faktiskt blir beaktat på sätt som här skisserats är beroende av den beslutsgång och den samordning av åtgärder som finnsi

kommunen. Då är att märka att de kompensatoriska åtgärderna ofta har

driftskaraktär, medan de grundläggande, problemskapande åtgärderna har

investeringskaraktär.

Slutligen kan beslutsfattarens problemmedvetenhet leda till att han väljer en annan lösning, t. ex. tät

låghusbebyggelse, där färre barn

kommer ut ur samma portgång, och där grundförutsättningen för mindre gruppbildningar därför är bättre. Problemet är kalkyleraz och beaktat. Exemplet illustrerar ytterligare ett väsentligt förhållande: De hierarkiska och tidsmässiga förskjutningarna i beslutsgång, ansvarstagande, kalkyl, effekt gör det svårt att överblicka konsekvenserna av fattade beslut och därmed också lättare att glida ur ett faktiskt och moraliskt ansvar.

En avgörande fråga att besvara, innan man väljer strategi för åtgärder för att förbättra barns miljöförhållanden, är om de problem vi idag kan iakttaga är kalkylerade eller inte.

Vi gör gällande att de problem, vi har behandlat i vår framställning i

stor utsträckning skulle kunna vara kalkylerade.

Vi påstår att kännedomen om möjliga kompensatoriska åtgärder i fall där den fysiska miljön skapat förutsättningar för problemen, också finns

utvecklad och dokumenterad.

hävdar vi att den kunskap som vi refererar till funnits i lätt Slutligen

tillgänglig form, och haft en hög grad av auktorisation.

Dessa iakttagelser är ägnade att skapa en icke obetydlig pessimism, när det gäller möjligheten att hävda barns intressen i de beslutssystem, som idag bestämmer miljöutformningen.

Dokument som vi i detta sammanhang kan referera till är Stockholms stads planstandard (l), en lång rad SOU som Barns utemiljö (1970) (2), servicekommittén (1968-72)

(3), barnstugeutredningen (4), det är de

ansvariga verkens anvisningar som planverkets Bostadens grannskap (5), bostadsstyrelsen förslag till God bostad (6) och socialstyrelsens anvis-

ningar för barnstugeutformning.

Samtliga dessa dokument har statlig eller kommunal förankring. Därutöver finns en stor volym vetenskapliga arbeten med växlande pragmatisk karaktär, som utgjort för underlag

och påverkansmöiligheter

Planeringsprocesser

över normering eller men som endast undantagsvis fått inflytande debatt, finns såväl generell utvecklingspsykologisk praxis. I denna kategori i stadsdesom lokala utredningar, inriktade på specialproblem forskning

lar eller kommuner.

Sammanfattningsvis vill vi alltså hävda att en hög grad av problemmed-

som andelen vetenhet förelegat och att det inte är beroende på okunskap,

och åtgärdade problem är liten. kalkylerade

Målkonflikter

är i stor utsträckning en fråga om att lösa målkonflikter. Fysisk planering knutna till intressenter. Barn och Målen är, som i alla beslutshierarkier, Intressenternas inflytande i ungdom kan sägas vara en sådan intressent.

mål förverkligas. beslutsprocessen är avgörande för i vilken grad deras

och de formellt behöriga Kunskapen om den formella beslutsgången

intressenterna i samhällsplaneringen är god bland dem som utövar fysisk

inom

och praxis reglerar planeringsförfarandet

planering. Lagstiftning verksamheten är effektiv. relativt snäva ramar, och den kontrollerande

instrument ivårt land Man kan således påstå att den fysiska planeringens En dokumenterade och ställda under ständig kontroll. är väl utvecklade,

av instrumenten har varit att genom viktig målsättning vid utformningen

institutiodemokratin och statens och kommunernas den representativa

över planeringen. Intressenten-medborganer ge medborgarna inflytande

mening en viktig roll i planeringsprocessen. ren spelar i formell

ensam avgör emellertid ingalunda styrkeförhållande- Rollfördelningen in i beslutssituationerna med na. De olika intressenterna går i praktiken Dessutom har de olika förutsättningar att hävda sina intressen. mycket krav olika karaktär i fråga om pregnans, möjlighet olika intressenternas krav olika effekter i att verifieras. Slutligen har de olika intressenternas

för skilda ”kostnadsstorlek och konsekvens form av uppoffringarnas

bärare” eller motsvarande. i samhällsplaneringen är barnens I de målkonflikter som uppstår

i alla här angivna avseenden svag. Intressenter ställning som intressenter i kortsiktiga ekonomiska krav, vars kan transformeras som kan hävda framförs direkt och inte via tekniska termer och vars krav konkreta

ombud har en starkare ställning. och praxis,

En rad intressentgrupper har utvecklat planeringsunderlag

medan andra saknar en som utgör en fast grund för deras agerande,

verifikation av sina krav. Exemplet på väl dokumenterade motsvarande normer för för starka intressenter är näringslivets preciserade underlag normerna för bilparkebutikslokalisering samt de av staten formulerade

och bristfälligt Exempel på svaga intressenter ring och trafikutformning. och deras krav på lekplatser och på andra redovisade behov är barnen

och annan Staten söker att genom lagstiftning

sysselsättningsmöjligheter.

t. ex. i form av finansieringsbireglering samt genom stimulansåtgärder,

i planeringens målkontlikter. drag, balansera intressenterna när det Denna målsättning har dock endast i ringa grad förverkligats

är att Intressanta exempel på obalans gäller att stärka barnens ställning.

124 Planeringsprocesser och páverkansmöiligheter

planverket länge reglerat parkeringsstandarden via bindande normer, medan lekplatsbehovet endast skisserats, att barnstugeutbyggnaden fått Stimulansbidrag, men att staten inte ingripit mot kommuner som flagrant

åsidosatt barnens omsorgsbehov. Staten har detaljreglerat bostadsutform-

ning men överlämnat frågan om kollektiva lokaler för barn och ungdom i bostadsområdet till de lokala beslutsfattarna.

Effekterna av denna obalans i planeringsunderlag och reglering av

praxis är inte svåra att förutse och är också välkända. Servicekommitténs

jämförelse mellan de tio största kommunernas dimensioneringspraxis för ett stort antal servicefunktioner, genomförd 1968 (4) illustrerar väl detta

förhållande.

Kompensatoriska åtgärder | Eftersom den fysiska miljön således har många brister, är frågan om

kompensatoriska åtgärder av grundläggande intresse, när det gäller att försöka kalkylera problem.

Därför skall vi beröra arten av dessa kompensatoriska åtgärder, och

antyda när och på vilket sätt de kommer in i beslutsapparaten. Vi återför

därvid diskussionen till de i kapitel 2 redovisade problemområdena.

Problem A utgjordes av att barn lever avskilda från viktiga verksam-

hetsområden och miljötyper. Orsaken härtill är den alltmer segregerade och specialiserade samhällsplanering som utmärker 60- och 70-talen. Denna specialisering har tagit sig uttryck också i besluts- och produk-

tionsapparaten, liksom i den byggda miljöns bruksskede. Kommunen arbetar med särskilda

bostadsbyggnadsprogram. Finansieringssystemet är

anpassat och avgränsat till bostadsproduktionen. Kommunernas översikt-

liga planering delar in markanvändningen i funktioner. Olika former för

zoonering av marken är vanlig, varje markområde ges specialiserade uppgifter. De allmännyttiga bostadsföretagen är hänvisade till enbart

bostadsproduktion. Ofta svarar de för projekteringen av de renodlade

bostadsområden för vilka de sedan har ett totalt förvaltningsansvar. För att barn i sin vardagliga miljö skall få direktkontakt med andra

miljötyper än boendet och andra verksamhetstyper än dem som är direkt

knutna till boendefunktionen, skulle således krävas en mycket genom-

gripande organisatorisk förändring av den kommunala beslutsapparaten och dess verkställande organ. Även finansieringssystemet för byggandet skulle behöva förändras. Centrala ämbetsverks funktioner skulle påverkas.

I stället för att genomföra genomgripande av här skisserat förändringar slag, väljer man, när man uppmärksammar problemet, vissa kompensatoriska åtgärder. Exempel på sådana är en utåtriktad och fältmässigt arbetande skola. Även barndaghem och fritidshem prövar sådan kontakt-

verksamhet. Fritidsverksamheten kan inriktas

på att informera och skapa

kontakter med yrkesliv och verksamheter som inte ingår i bostadsområdets funktioner. S. k. integrerade centrumanläggningar kan ge barn en något förbättrad kontakt med vuxna människor iproduktiv verksamhet. Beslut om och förverkligande av dessa kompensatoriska åtgärder ligger

och páverkansmöjligheter

Planeringsprocesser

och på de lokalt arbetande myndigheterna. i huvudsak på bruksskedet sätt redovisats för problem A gäller även Det som här på ett detaljerat

för problem B-E ivår problemkatalog. erfordras för samhällsförändringar I samtliga fall skulle genomgripande Av detta skäl tillgrips kompensatoriska att undanröja problemen.

i den mån problemen erkänns. åtgärder, försök att insatserna I samtliga dessa fall innebär de kompensatoriska med tillskott i strukturförändringar i samhällsbyggandet ersätta reella Såväl direkt vars stöd i miljön kan vara högst skiftande. verksamheter, avsedda att försvåra åtgärder, som indirekt kan den fysiska miljön

för andra miljöbrister. Vår slutsats är således att kompensakompensera rätta till missgrepp i den grundläggande toriska för att åtgärder och kräver stora resurser. samhällsstrukturen är svåra att genomföra

6.2 Beslut i planeringsskedet

Översikt över beslu tsapparaten

när byggnader och avser vi den tidsperiod

Med planeringsskedet

och ännu inte kommit till användning. anläggningar utformas med relativt regleras i vårt land av planinstitut Den fysiska planeringen innehåll olika beslut skall Hur, av vem och med vilket hög precision. Praxis är är reglerat i lagar och författningar. fattas i planeringsprocessen

väl utvecklad. för stark kritik, främst Planinstituten har å andra sidan varit utsatta nackdel, som de medför. till medborgarnas för den sneda maktfördelning och processen vid fysisk utredning om planinstituten En grundlig

skrivs. Första ledet i denna utredning .utgör

planering pågår när detta - för lagstift- ”Markanvändning och byggande principer betänkandet

1974. ning” (7), avgivet av bygglagutredningen uppbyggd serie, består av en hierarkiskt De nuvarande planinstituten enskilda utformbyggnadens från riksplan till planer som reglerar den hierarkisk apparat, där Beslutsfattandet sker i en motsvarande ning.

har en dominerande ställning. kommunerna väntas föreslå ingrepp i de nuvarande planin- Pågående utredningarna kommer i beslutsprocesserna, men huvuduppläggningen stituten och vi oss främst för I det följande intresserar sannolikt inte att förändras.

i kommunen. Beslut om markanvändplaneringar av markanvändningen ramen för de på kommunal nivå,. inom ningen fattas huvudsakligen planeringen. För att ge en bild av institut som gäller för den kommunala i målformuleringen för bebyggelsemiljöns inriktningen av och precisionen

utformning citeras här bygglagutredningen.

bestämmelser om bebyggelsemiljöns Den nuvarande lagstiftningens dock i ansetts välmotiverade. De har utformning har i huvudsak och svårtillämpade. Vissa bestämmelser praktiken visat sig svårtolkade

andra endast visst planinstitut. gäller all planläggning, utformbör bestämmelser om bebyggelsemiljöns I en ny lagstiftning

Planeringsprocesser och pâverkansmöjlzgheter

ning göras enhetliga för alla planinstitut. Bestämmelserna bör vara så entydiga att tvekan om deras innebörd inte behöver De bör utgöra uppstå. egenskapskrav men inte ange, vilka tekniska lösningar som skall tillämpas för att tillgodose kraven.

Från dessa utgångspunkter bör i lagstiftningen finnas krav på att bebyggelsen skall

D vara anordnad på ett ekonomiskt lämpligt sätt

D ha tillgång till samhällelig och kommersiell service samt lokaler och utrymmen för fritidsaktiviteter D ha stora samt lämpligt lokaliserade och anordnade tillräckligt lek, motion ytor för och rekreativ utevistelse D tillgodose att skäliga anspråk på tillgänglighet av samhällelig och

kommersiell service är tillfredsställda och för personer med nedsatt rörelse-

orienteringsförmåga

D under beaktande av samfärdselns behov särskilt möjliggöra en tillfredsställande kollektiv personbefordran D ha erforderliga utrymmen fordon för lastning och lossning samt parkering av

D ge trygghet mot brandfara och tillfredsställande

skydd mot trafikolyckor samt i skälig utsträckning D även mot andra olyckor möjliggöra Vattenförsörjning och omhändertagande av avlopp och avfall samt vara anordnad så att vattenförorening inte uppkommer D i syfte att möjliggöra god hygien vara anordnad så att tillfredsställande ljud-, ljus- och luftförhållanden erhålls såväl inomhus som utomhus på vistelseytor D tillfredsställa skäliga anspråk på skydd mot vind och nederbörd och på

vistelseytor kommunikationsytor utomhus

D tillvarata naturtillgängliga och samt

kulturvärden_ tillfredsställa

skäliga anspråk på skönhet D möjliggöra framtida förändringar och kompletteringar.

Närmare riktlinjer för tillämpningen av lagens egenskapskrav kan komma att behövas. Sådana bör meddelas av statens planverk. I den mån de skall

vara bindande bör de underställas Kungl. Maj: ts för fastställelse.

Det bör påpekas att planinstituten endast reglerar möjligheter att disponera mark eller att utforma byggnader. Även om direktiven för utredningen om den nya lagstiftningen förordar en fastare knytning av planläggningen till genomförandet, kan planinstituten inte garantera eller

styra verksamheter, på den detaljeringsnivå, som är intressant i Barnmiljö-

utredningens mening. För denna styrning krävs en mot den fysiska planeringen svarande

Verksamhetsplanering. Verksamhetsplanering

som gäller barn är splittrad över många besluts-

funktioner. Hur denna planering tillgår och med vilka medel och prioriteringar den arbetar behandlas utförligt av andra författare. Här skall understrykas hur viktigt det är att den fysiska planeringen och

verksamhetsplaneringen sker i reellt Detta

samspel. är en primär förutsättning för att den fysiska miljön skall stöda verksamheternas intentioner samt att miljö och verksamhet skall kunna fungera kompensatoriskt, när så är nödvändigt.

Tyvärr är formerna för denna samordnade planering på kommunal nivå ofta bristfälliga och koordinationen dålig. Stora brister i tidssamordning är utmärkande för planeringsinsatserna. Tillsammans med otillräckliga medel för verksamheternas drift är bristen i

tidssamordningorsak til.l

och 127

Planeringsprocesser pâverkansmöjligheter

Markanvändningsplanernas roll iden kommunala planeringsprocessen

Exempel på interna planerings- Exempel på externa planeringsförutsättningar förutsättningar Sektoriella utredningar inom de Statlig planering olika förvaltningarna Länsplanering ° Bostäder Fysisk riksplanering ° Service Vägplanering Trafik Skogsvårdsstyrelsens planering 0 Rekreation Lantbruksnämndens planering 0 Naturvård Försvarets planering .. . . . .osv Statlig planering (msn/erk SJ m m sektorsövergripande planering osv o Gällande kommunplan _ 0 Sekundar-kommunal planering Tidigare KELp ° Diverse förberedande

SWkVåW _

0 Kollektivtrafik utredningar . . . . ..0sv _Hnosv

Interkommunal planering - Va-försörjning

o Brandförsvar c Vissa skolor . . . . . . osv

Andra kommuners planering 0 Kommunplanering

Det privata näringslivets planering 0 lndustriutveckling 0 Distributionsutveckling . . . . . . osv

Samråd Politisk behandling Planeringssamordning Gemensamma planerings- o Allmänhet Kommunstyrelsen med o sakägare Kommunfull- förutsättningar kommunalt handlings- 0 Myndigheter mäktige program

L I

och Ekonomiska planer Markanvändnings- Verksamhetsplaner Sektorplaner o Långtidsplan planer Sociala centralnämn- sektorsprogram o Kommunplan dens verksamhet 0 Bostadsförsörj- (KELP) ° Årsbudget 0 Kommundels- Byggnadsnämndens ning Trafikförsörj- planer verksamhet ning Byggnads. Hälsovårdsnämndens Skolbyggande planer verksamhet Skolstyrelsens Bevaring verksamhet Varudistribu- Gatukontorets tion verksamhet . . . . . . osv

Fritidsnämndens verksamhet Elverkets verksamhet . . . . . osv

Planeringsprocesser och påverkansmöfligheter

eftersläpning i utbyggnaden av verksamheterna i övrigt fysiskt färdigställda bostadsområden.

För att ge en bild av komplexiteten i samspelet mellan olika

planeringsnivåer och mellan skilda planobjekt återges här en illustration ur

bygglagutredningens betänkande (SOU 1974: 21). (Se ovan).

Beskrivning av beslutsunderlag

Beslut fattas på grundval av beslutsunderlag. Att fullständigt och rättvisande förteckna och karakterisera det beslutsunderlag som ligger till grund för beslut om barns fysiska miljö är en omöjlighet. I stället skall vi i detta avsnitt skissera vissa egenskaper hos beslutsunderlag, som vi bedömer som intressanta. Skissen kan ses som ett embryo till ett program för en undersökning av arten, omfattningen och av tillämpningen underlag för beslut om fysisk miljö med särskild hänsyn till barn. Tills en

sådan studie utförts, måste vi överlåta på läsaren att själv tillämpa vårt förslag till beskrivningssystem. Beslutsunderlag kan beskrivas i många kategorier. Vi väljer fem

beskrivningskategorier:

knytning till makt

generalitet

introduktionsform

språk

precision

En viktig som -

kategori berörts tidigare

är beslutsunderlagets knytning till makt. Därmed menar vi i vilken som utsträckning beslutsunderlaget är bindande för beslutsfattaren. Lagstiftning utgör ett sådant band, medan barnpsykologiskt kunnande inte gör det.

En annan intressant kategori är beslutsunderlagets generalitet. Vissa beslutsunderlag kan vara nationellt, annat lokalt, visst underlag gäller utan inskränkning, annat under vissa givna förutsättningar. En tredje kategori kan vara av intresse - nämligen beslutsunderlagets form när det förs in i en given beslutsprocess. Vi kan härvid skilja

mellan dokumenterat, rekonstruerbart planeringsunderlag och underlag som införs i processen genom förhandlingar, muntlig utsaga, överväganden i beslutande församlingar eller hos enskilda beslutsfattare. En fjärde kategori gäller beslutsunderlagets ”språk”: Beskriver det ett

socialt/utvecklingspsykologiskt betraktelsesätt

eller uttrycker det krav på tekniska lösningar.

Den femte kategorin gäller beslutsunderlagets precision. Uttrycks det i

termer av typ erforderliga utrymmen eller som ett fixerat ytanspråk relaterat till antal personer eller verksamhetens kvantitativa omfattning. Den genomgång av beslutsunderlag för planering av fysisk miljö med hänsyn till barn som ligger till grund för vår skrivning, kan sammanfattas

på följande sätt.

Beslutsunderlaget har bristande till knytning makt, det har hög generalitet (abstraktionsnivå) och är därmed svårt att anknyta till lokala

Planeringsprocesser och pâverkansmöjligheter

det måste introduceras informellt och indirekt i planeringsförhållanden, är formellt och direkt företrädda, det har processer där andra intressenter och framförs med förbehåll, det saknar precisionen mjukdataWkaraktär

i form av teknisk kvantifiering. att barns situation som Mot denna bakgrund gör vi bedömningen intressenter i planeringsskedet för fysisk miljö inte är särskilt gynnsam. om barnens intressen Genomgripande förändringar är således påkallade på barnmiljöutredningen att ange formerna skall stärkas. Det ankommer “ för en sådan förstärkning.

6.3 Beslut i bruksskedet

Översikt över beslutsapparaten

avser vi den tidsperiod när byggnader och anläggningar Med bruksskedet

används av sina ”brukare. form och innehåll bestäms under bruksskedet genom Verksamheternas beslutsfattare. beslut, fattade på flera nivåer och av skilda kan man kanske beskriva ansvarsfördelningen så, att Generellt användning, överordnade beslutsfattare ger ramar för den fysiska miljöns

och för verksamheterna i stort medan man längre ner i beslutshierarkin

bestämmer det detaljerade innehållet i dessa ramar.

i sig bestäms oftast praktiskt taget När det gäller miljöutformningen under bruksskedet är allt i planeringsskedet, varför brukarnas inflytande

begränsat. kunna undanröjas, om Härmed är inte sagt att inte dessa hinder skulle funnes. viljan till ändrad beslutsfördelning

att påverka miljön

Exempel på barns och ungdoms möjligheter

rätt och I det följande vill vi erinra om den praxis som gäller för barns

att påverka sin situation i den fysiska miljön. möjligheter förhållandena i skolan. Riksdag och Vi börjar med att beskriva målsättning och innehåll. De ämbetsverk fattar beslut om verksamhetens innehållet och lokala skolmyndigheterna och skolans ledning preciserar läraren arbetar inom de läromedel och metodik. Den enskilde väljer beslutsfattare givit. Eleverna är i sin tur ramar som dessa överordnade inom de beroende av lärarens vilja till elevinflytande på verksamheten, vissa sektorer av skolans arbete får olika ramar som läraren har. Inom ett något vidgat inflytande, t. ex.- genom elevråd och personalkategorier Detta är inte sällan begränsat till marginella samrådsnåmnd. inflytande av verksamheten, s. k. trivselfaktorer. Inom denna sektor spelar delar en viss roll. Eleverna kan ges tillfälle att välja möbler, lokalutformningen affischer att sätta på väggarna i elevutbestämma färgsättning, köpa brukar dock undantas från rymmena. Skolans övriga allmänna utrymmen

elevernas inflytande. Aktiviteter av denna typ tycks nästan undantagsvis

i starka motsättningar mellan skolledning och elever. Utredningresultera

130 och

Planeringsprocesser páverkansmäjltgheter

en om skolans inre arbete (8) tar upp inflytandefrågorna över skolans

fysiska miljö. Det återstår att se vilka faktiska reformer som kommer att genomföras.

Inom fritidssektorn dvs. när det gäller ungdomsgårdar och fritidsloka-

ler, drabbas ungdomarna nästan undantagslöst av färdiga miljöer. Detta trots att uppmärksammade fall, där det varit ett led i verksamheten att själv utrusta och ta ansvar för miljöutformningen, givit positivt resultat. Att miljöerna är färdiga från början, innebär också att förändringar av

dem innebär byråkratiska i den mån de överhuvudtaget problem kan ifrågakomma. När det gäller bostadsområden gemensamhetsanläggningar är förhållandena likartade. Lekplatsernas utformning och utrustning är en del av upphandlingen av bostadsbebyggelsen, och regleras genom de förslagshandlingar som bestämmer denna. På grund av de stora bristerna i lekmiljön har myndigheternas krav på redovisning av lekplatsutform-

ningen skärpts. l dag krävs detaljerade förhandsupplysningar om dennai

samband med

byggnadslovsbehandlingen. Detta har sannolikt lett till en

höjning av standarden på lekplatserna, men innebär en oförändrad när det gäller de boendes begränsade inflytande situation, över utformningen vid nybebyggelse. I äldre områden, där

lekplatsupprustning

aktualiseras kan däremot de boende i ökad utsträckning göra sina värderingar gällande. En rad exempel på samverkan mellan de boende och de förvaltande instanserna vid lekplatsutformning finns i dag. Särskilda medel har ställts till förfogande för sådana förbättringsåtgärder (jfr bilaga 3). Hur är det då inom den privata bostaden? Talrika boendestudier visar

att barns inflytande över den egna hemmiljön är mycket Den begränsat. begränsas av_ de vuxnas sätt att disponera bostaden, underbyggt av möbeloch lnredningsindustrins reklam för dyra och ömtåliga möbler och husgeråd. Livsformer, som ger barnen ett jämlikt inflytande i den privata bostaden står i strid mot de konventioner som de kommersiella krafterna understöder. Av detta skäl kan endast motståndskraftiga hushåll samt hushåll med tillräckliga resurser att ge barnen egna revir i bostaden, förverkliga en sådan miljö (se vidare kap. 4).

6.4 Barns politiska resurser speglade i planerings- och beslutsapparaten för fysisk miljö

Maktfördelniizg och insikt i samhállsplaneringen

De frågeställningar som skissmässigt berörts i detta avsnitt är inte unika

för barn och ungdom.

Tvärt om är inflytandeproblematiken i samband med den fysiska miljöns och bruk, en generell problemställning, utformning som gäller

alla ålderskategorier

och brukargrupper. Förhållandena är ett uttryck för den faktiska maktfördelningen i samhället.

Som vi sökt visa i framställningen har det skett en maktförskjutning

och 131

Planeringsprocesser pâverkansmöjligheter

till dagens situation. Denna förskjutning har från tiden för lokalsamhället inte den legala makten, ty legal makt har i alla tider så mycket gällt endast en liten minoritet haft över den egna miljön. Förändringen gäller över närmiljön. I äldre tider fanns det praktiska, vardagliga inflytandet till miljöpåverkan genom egen aktivitet och genom praktiska möjligheter de vidare ramar för påverkan som ett hantverkligt system gav. I det och industrialiserade samhället kombineras avståndet till centraliserade beslutsfattarna med miljöns tekniska opåverkbarhet till ett alienerande

system. att detta system inom arbets- och Krafter är i gång för bryta Vi ser detta som ett löfte om en bättre framtida boendesektorema.

ordning. Utan inflytande heller ingen insikt. Vi tror att det finns ett samband och brist Av detta skäl är det en mellan maktlöshet på engagemang. att använda dagens relativa ointresse för miljöpåfelaktig slutledning faktiska förmåga och vilja att engagera verkan som ett mått på brukarnas är kopplade till reella påverkansmöjlighesig. Vi tror att vilja och insikt ter.

Barns och ungdomars speciella problem

tilltro till barns och ungdomars förmåga att rätt utnyttja De vuxnas miljön är ringa. De eventuella påverkansmöjligheter på den fysiska som vi fört fram illustrerar denna tes. exempel till att de mindre barnen avskärmas från en från Detta leder värdefull aktivitet: Att medvetet och i utvecklingspsykologisk synpunkt den egna miljön till egna, upplevda förnuftsmässig ordning anpassa

behov. kan situationen därutöver leda till olika slags negativa För ungdomar Dels i form av passivitet eller aggressivitet relativt ”de färdiga reaktioner. miljöerna”. Dels i form av skapandet av egna, avskilda och samhällsfrånvända subkulturer inom nischer, där medlemmarna kan välja sin egen

frihet. från den för alla gemensamma miljön bidrar därmed Utestängdheten som saknar en reell till att mellan generationer skapa motsättningar till skriftens inledning: Närmiljön är en grund. Därmed kan vi återknyta produkt av övergripande processer. att påverka-den egna och den gemensamma fysiska miljön Möjligheten resurser i relation till den är ett mått på individens och gruppens politiska

övergripande maktapparaten. Detta gäller de vuxna. Det gäller också barn och ungdomar. Därför är de problem vi försökt belysa i grunden demokratiproblem

Som kräver politiska lösningar.

7 Slutord

Jaså. Rapporten innehåller inga överraskningar? visste? Kanske inte ens allt vi redan Vad gör vi då? och tjänstemän, som läst och Vi kommunalmän läst dessa oändliga utredningar. medborgare och Vi föräldrar och intresserade och cirkelledare. opinionsbildare Men. hade vi bara blivit om rapporten överraskade värld. Om handlat om något nytt. Om en okänd en patentlösning. Och det kan denju inte göra. barn. Den handlar ju om oss och våra Om våra hus och våra gator. ensamhet och Om vår trötthet, fattigdom, otrygghet. Vad gör vi då? Fortsätter där vi slutade. Tar ett nytt tag. Tillsammans med dom andra som låste. Eller inte läste.

Säger aha . . . Just så är det ju faktiskt. Att barn är människor. har rätt till. Med rätt till det som människor Med människors problem i ett problematiskt samhälle. Med människors möjligheter att igrunden förändra samhället. man med goda Hade det stått något annat, kunde skäl påstå att det rörde sig om informationskosmetika.

sou 1975:36

till boende-

l Exempel på förslag

Bilaga

miljöutformning

för förslag, som kan tjäna som underlag Det finns i dag inga färdiga med alla delaspekter sammansatta, av hela bostadsområden planeringen med de målsättningar som vi här tagit fram utifrån som överensstämmer i Sverige, skolans och förskolans syn på barns situation delaspekter av Det finns emellertid en lång rad förslag, som behandlar och samlingslokaler och som boendemiljön såsom exempelvis lekplatser

har sociala och pedagogiska aspekter som utgångspunkt. olika karaktär skall här kortfattat Några förslag av delvis mycket

hur förslag av ovannämnpresenteras. Först skall dock nämnas något om,

da art kan ses i ett större perspektiv. man så att Som tidigare påpekats, när det gällde God Bostad -64, har

mer forskning för att få ett bättre såga bordlagt denna fråga och efterlyst Nackdelen med en sådan linje kan underlag för vidare beslut om åtgärder. från vara, att forskningen kring dessa spörsmål kan tänkas bli avskuren

till barnvänliviktigt empiriskt underlag, som nya och progressiva försök andra av tradition mer skulle kunna ge. lnom gare miljöutformningar har man insett detta sedan erkända barnmiljöer och barnverksamheter

plan som är avsedd att möjliggöra länge. Grundskolan har en rullande feed-back-mekanismerna mellan teori ett tillvaratagande av de så viktiga

om barnens boendemiljö är det alltså och praktik. För att öka kunskapen

viktigt att arbeta utifrån denna princip.

till mera forskning inom detta område ej skall få För att hänvisningen

av brasklapp, är det därför av stor vikt att redan nu pröva ut karaktären

förslag som finns ställda. kan man förutse en av olika miljöförslag, När det gäller tillämpningen samman med bl. a. del svårigheter redan från början. Dessa hänger

lösningar, 2) kostnadsramar, 3) utvärdeföljande faktorer: l) tekniska

ring.

som i framtiden har barnens och l. En Standardisering och normering,

kan inte alltid som nu familjens levnadsvillkor som utgångspunkt,

Det kan innebära industrialiseringen av bostadsbyggande. gynna för den nuvarande apparaten för bostadsproduktion. omställningar

de skulle vara kostsamma. Förutom 2. Många bra förslag kan falla på, att om vad som får att kostnader alltid är en fråga om prioriteringar, blir svaga gentemot andra kosta, där barnens krav i många avseenden

136 Bilaga 1 SOU 1975:

parters (se vidare kap. 6:4), så är det svårt att bedöma kostnaderna för samhället i stort, dvs. i relation till andra kompensatoriska åtgärder.

3. Utvärderingen kan i viss mån vara avgörande för vilken tonvikt som

skall läggas vid 1 0 2. Frågan blir således: är det värt att försöka

överbrygga de ovan berörda problemen? Härom står ofta tvisten mellan förslagsställaren och beslutsfattaren.

för att satsa på ett förslag baseras dels på försök att visa Argumenteringen

vad som är bra för barn, exempelvis satsningar som kan bidra till att

förbättra barnets uppväxtvillkor, dels på försök att visa, att det är direkt

skadligt för barn att vara utan vissa miljöresurser.

Många gånger kan ett förslag förändras under tiden det skall verkställas. Nedskärningar vidtas t. ex. vad beträffar omfånget, personalstyrkan osv. Dessa förändringar kan göra det svårt att bedöma, hur lyckat

respektive misslyckat utfallet äri relation till det ursprungliga förslaget. l sådana fall är det väsentligt att eventuella nödvändiga nedskärningar sker i samråd med personer som är insatta i andemeningen i förslaget, dåi annat fall denna kan gå förlorad i den praktiska tillämpningen.

Slutligen kompliceras utvärderingen av, att en satsning på miljöförbättringar för barnen kan tillkomma i ett läge, där den sociala situationen är mycket problemfylld. Exempelvis kan en upprustning av en lekplats förstöras genom vandalisering, stöld och liknande. Enligt vår mening bör ett sådant utfall tolkas som en varningssignal, på att något verkligen är på tok och att ännu fler satsningar bör göras, eventuellt i samråd med

speciell personal och föräldrar, som kan underlätta introduktionen av

exempelvis den nya samlingslokalen eller lekplatsen.

Barns utemiljö (SOU 1970: l) innehåller en rad förslag och rekommendationer till

lekmiljöutformning.

Leken har betraktats som en rikt varierad aktivitet och man har eftersträvat en miljöutformning därefter. Exempelvis betonas vikten av

olika slags markytor, sten, asfalt, gräs, grus osv., vikten av olika material,

växtlighet, vatten, sand o.dyl, dvs rekvisita nödvändiga för att barn skall kunna få utlopp för sitt behov av att leka. Alla förslag är noggrant ochi detalj utformade med hänsyn till olycksrisker och de flesta verksamheter

kan därför även fungera utan vuxenövervakning. Man betonar emellertid vikten av utbildad personal. Bygglek exempelvis kan ej fungera utan handledning av vuxna, menar man. l praktiken har kravet på personal dock inte beaktats i särskilt hög grad. Det är nog inte obefogat att påstå,

att många av utredningens mest fräscha förslag just fallit på grund av

detta.

Barns utemiljö innehåller annars ur vår synvinkel rekommendationer till vad som helt enkelt måste finnas, för att lek skall vara möjlig i den

sterila miljö, som bildats i många av de nyproducerade områdena efter

byggmaskinernas framfart.

Plats för lek (Nic Nilsson) innehåller förslag som i många fall är snarlika dem i Barns utemiljö. Även dessa förslag är utformade i detalj, när det gäller säkerhetsfrågor. Många av detaljförslagen är billiga och

Bilaga I 137

och vill enkla att utföra. Boken riktar sig i hög grad till de boende själva

som de boende kan ha rätt att ställa, när det gäller visa vilka krav, är viktig, eftersom de barnens plats för lek. Vi anser att denna inriktning

i barnens aktiviteter är en av de väsentligaste vuxnas engagemang

att stödja. Nilsson betonar vikten av utbildad personal (liksom punkterna men också vikten av aktiviteter som även kan engagera Barns utemiljö),

i ett bostadsområde. En alltför färdigplanerad toppstyrd de vuxna Boken kan leda till att barnens roll blir passivt konsumerande. lekplats vilket leder till att innehåller en genomgång av lek i alla dess former,

blir fantasirika och uttömmande. En synpunkt på leken som förslagen

betona: Leken tål inte att angripas av andamålsenliga ges, vill vi särskilt leken måste baktankar. Det är ett fel som ofta begås. Om man vill skydda

man nöja sig med att betrakta den som något bra i sig självt.”

innehåller förslag till Boendemiljö för barn (Lekmiljörådet 1973)

miljöer. Liksom de av barns utemiljö i redan befintliga förbättringar rikt varierade och nämnda förslagen är aktivitetsmöjligheterna tidigare

till mångsidighet i leken. Några av de mest utmärkande ger möjlighet av ett aktivitetsutbud som i dessa förslag är dels betoningen dragen som alla åldrar, dels exempel på hur innehåller moment passar för

vis med relativt och. närlokaler kan inpassas på ett personligt lekplatser

enkla ingrepp i miljön. innehåller alltså mycket konkret De tre ovannämnda förslagen

mer kan betraktas som utkast medan de följande två förslagen material, och där förslagen till fysisk till sociala och pedagogiska principprogram

inte är utarbetade. De tjänar emellertid som exempel på miljöutformning som kan utgöra idétillskott till förslag av den typ, som berörts tankar

tidigare. kring metoder och Samlek (Gunilla Dahlberg) är en litteraturstudie

barns sociala förmåga och ingår program för att stimulera pedagogiska i förskolan och skolan. När i forskningen kring arbetsformer egentligen måste vara väl miljön, framgår det, att lekytorna det gäller den fysiska till konflikter som hindrar barnens tilltagna, då små ytor ger upphov

initiativ till samlek. Lekredskapen får ej vara för färdiga, då detta minskar

initiativtaganden från barnen. Dessutom lämnas förslag till att uppmuntra

för att öka barns förmåga till barnens delaktighet i det verkliga samhället,

barnvärld att växa upp samverkan, i stället för att ge dem en konstlad

miljöer såsom artificiella lekplatser. i, t. ex. genom att skapa särskilda

föreslås bl. a. att fabriker kunde knytas Som förslag för att realisera detta kunde besöka skolan och delge till exempel en skola, så att arbetarna barnen i sin tur i fabriken fick erfarenheter, tillverka saker osv. medan

delta i viss produktion. till att motverka Samhem (Ingrid Sjöstrand) är en idé, som syftar

och funktionsuppdelning. l trend i riktning mot kategorisamhällets aktiviteter som barnstugor, serviceinrättningstället bör man sammanföra tak. Samhemmet skulle i mesta ar, samlingslokaler under ett gemensamt

Barnen skulle möjliga mån drivas av de boende själva inom ett kvarter.

olika aktiviteter få ett rikare rollregister, exempelvis genom de vuxnas

av ensamma personer och familjers isolering genom att få erfarenheter

skulle brytas.

138 Bilaga 1

Dagens boendemiljö för barn har inte sådana målsättningar som grund. Man skulle kunna att vi inte har råd att bygga efter så pass invända,

”lösa” förslag som t. ex.

samhemsidén, som saknar garantier för

återbäring. Samma invändning skulle dock lika väl kunna riktas mot den

som ofta planeras i dag, då den inte heller har miljö några fasta grunder som utgångspunkt för miljöutformningen för barnen som skall växa upp i

den. Vi vet litet ganska om vad

händelsefattigdom, bristen på

handlingsmöjligheter och de hårt planerade markytornas restriktioner innebär för barns behov att upptäcka, uppleva och uttrycka sig, att uträtta något och att vara aktiv. Vi saknar likaså ”mått” på hur de ensidiga miljöerna påverkar barns sätt att orientera sig, att placera människor och företeelser i omgivningeni förhållande till sig själv . . . . Vi har föga utforskat vad anhopningen av jämnåriga barni bostadsområden

innebär för barnens sociala utveckling. Hur klarar barn av samvaron med

många jämnåriga utan vuxen ledning? (Liljeström).

Dagens boendemiljö för barn kan tillspetsat uttryckt ses som något av

ett stort experiment utan tillräckligt utarbetad social och pedagogisk

målsättning, ett experiment om vars utgång vi knappast vet någonting.

SOU 1975: 36

2 undersökningar

Bilaga Empiriska

kortfattad genomgång av några av de l denna bilaga avser vi att göra en vad barn undersökningar som gjorts för att kartlägga viktigare empiriska Vissa av dessa undersökningar är av i boendemiljön. ägnar sig åt utomhus avser främst skillnader vad gäller karaktär. Jämförelsen jämförande och beteenden hos barn i höghus - resp. låghusområden. aktiviteter redovisas i detta avsnitt är: De undersökningar vars resultat

av barns aktiviteter inom ett (B) Björklid-Chu P, 1972, Kartläggning institutionen vid lärarhögmodernt bostadsområde, Pedagogiska

skolan i Stockholm, Rapport 68, Stockholm.

med automatisk (C) Carlestam, G. 1968, Studier av utomhusaktiviteter institut för byggnadsforskning, Rapport 16/68, kamera, Statens

Stockholm. ihöghus och trevånings låghus i (D) Dahlström, E, -1957, Barnfamiljer för Rapport 38, Vällingby, Statens nämnd byggnadsforskning,

Stockholm. och de boende, en Gillvik, L, 1974, Bostadsområdets utformning (G) i Göteborg, Bilaga 12 i SOU 1974: 18, Stockholm. undersökning och höghusom- (H) Höweler, M, 1973, En studie av barn från låghusinstitutionen, Rapport 38, råden, Lunds universitet, Pedagogiska

Lund. och markutrymmen iBaronbackarna, (K) Krantz, B, 1968, Lägenheter för Rapport 12/68, Örebro, Statens institut byggnadsforskning,

Stockholm. Statens byggforsknings- (Mo) Morville, J, 1969, Børns brug av friarealer,

institut, Rapport 10, Köpenhamn. ifem bostadsområden (Må) Mårtensson B-G, 1973, Markutrymmen Statens institut för byggnadsforskanvändning och utformning,

ning, Rapport 26, Stockholm. lekvanor i modern (W) Wohlin, H, 1960, Studier av förskolebarns

KTH, Stencil, Stockholm. bostadsbebyggelse,

nedan som hänvisning till resp. Bokstäverna inom parentes använs

undersökning.

till stor del på direktcitat ur de olika

Denna genomgång bygger

Detta medför bl. a. viss oegentlighet i begreppsapparaundersökningarna. begreppet lek används i de refererade undersökningarna ten. Exempelvis

skilda indelningar av lek i olika typer används, något något olika,

skiftande innebörd läggs i begreppen höghus och låghus osv.

behandlar frågeställningar som tas upp

Flera av undersökningarna åt frekvensstudier och relativt ytligt. Exempelvis ägnas huvudintresset

140 Bilaga 2

alltså inte åt innehållet i det som författarna avser mäta (t. ex. lekens innehåll, typ av kamratkontakter m. m., alltså mer kvalitativa aspekter). De aktuella undersökningsresultaten redovisas här utifrån de mest

regelbundet återkommande frågeställningarna. En helt enhetlig uppdelning är svår att göra så vissa Överlappningar har inte gått att undvika.

1. Vilken betydelse har hustypen?

Samtliga undersökningar som tar upp frågeställningar om hur utelekti-

dens längd samverierar med hustypen (G) (M0) och (W) redovisar längre utelektid per dag bland barn i låghus- än i höghusområden.

De undersökningar som behandlar hur antalet in- och utpassager samvarierar med hustypen (D), (G), (Mo) och (W) påvisar samtliga ett större antal bland passager låghus- än bland höghusbarn. (Mo) hävdar dessutom att småbarn i höghus har fler passager per dag tillsammans med

vuxen än barn i låghus.

Barn börjar leka ute ensamma (utan vuxen) vid lägre ålder i låghus än

i höghusområden hävdas av (G), (H) och (M0). Dessutom visar (Mo) att

svårigheter i kontakten mellan mor och barn är större i höghus än i låghus

och ökar med stigande våningshöjd.

Frågeställningen om var barn leker har getts skilda svar. (D) och (M0)

visar att låghusbarnen oftare håller till på den egna lekplatsen än höghusbarnen, särskilt småbarnen enligt (Mo). (H) däremot har kommit fram till att då barnen inte leker på de anlagda lekplatserna håller låghusbarnen i högre utsträckning än höghusbarnen till på platser som

inte ligger i omedelbar närhet av den egna bostaden och att höghusbarnen

använder de anlagda, allmänna lekplatserna i högre utsträckning än låghusbarnen. Dessutom hävdar att (Mo) gatorna i låghusbebyggelse nyttjas mer för lek än i höghusområden.

Även vad gäller barnens kamratkontakter råder oenighet mellan de

olika undersökningarnas resultat. (Mo) hävdar att barn, i synnerhet småbarn, i höghus har färre kamratkontakter än barn i låghus, (H) att höghusbarnen i något högre utsträckning syns leka med grannbarn än

låghusbarnen, men att skillnaden inte är entydig. Dessutom visar (H) att ingen skillnad föreligger mellan områdestyperna vare sig vad gäller kamratgruppens storlek eller ålder hos kamraterna. (H) som behandlat denna frågeställning utförligast av samtliga här relaterade författare

även att enligt lärarna syns höghusbarnens påpekar sociala kontaktförmåga vara bättre än låghusbarnens men att fler kamratbesök äger rum i

låghus- än i höghusområden. Slutligen visar (H) under denna punkt att

ungefär hälften av låghusbarnen och över hälften av höghusbarnen brukar leka på platser där det finns barn som är minst två år äldre än de själva.

(H) är också den enda författare som tagit upp frågan om ivilken

barn i skilda miljöer skiljer sig med avseende utsträckning på aggressivt beteende. Hon konstaterar att undersökningsresultaten för samtliga åldersgrupper går i riktning mot högre grad av aggressivitet hos höghus-

än hos låghusbarn.

När det gäller föräldrars upplevelse av oro och ängslan konstaterar (G)

Bilaga 2

i är större på de övre våningsplanen dels att antalet ängsliga föräldrar föräldrar är högsti höghusen än på de lägre och dels att antalet ängsliga

hävdar att den övervägande majoriteområden med höghus. (H) däremot

inte är rädda för att skicka ut sitt barn på ten låghus- och höghusföräldrar härvidlag mellan och att det inte föreligger någon skillnad egen hand

föräldrarna. Alla Flera av undersökningarna behandlar graden av grannkontakter.

intresse för hur intensiteten i kontakter ett direkt gör det inte just utifrån Vi bedömer det ändå som en intressant påverkar barns situation. och faktor för att kunna diskutera barns uppväxtsituation bakomliggande på formella och informella tar alltså upp även denna fråga. (G) skiljer de informella kontakterna är mest kontakter och konstaterar att

i småhusområdena, därnäst i områden med låga flerfamiljshus frekventa kontakterna har enligt och lägst i områden med höga hus. De formella

med sådan upplåtelseform, att förekommit i områden (G) nästan enbart ibostadsrättsförening eller samfälliganledning funnits till t. ex. årsmöte

het.

är vanligare än i låghusområdena (H) påvisar att det i höghusområdena Däremot är det hälsar på hos grannar. att enskilda.familjemedlemmar än i låghusområdena att hela vanligt i höghusområdena enligt (H) mindre använder en uppdelning av hälsar på hos grannarna. (D) familjen och konstaterar färre kontakterna i hem-, hälsnings- och hjälpkontakter

än i låghusområdena medan ingen hälsningskontakter i höghusområdena

hembekanta för de båda skillnad redovisas vad gäller antalet påtaglig är dock fler till antal i samma områdestyperna. Hemkontakterna

Inte heller vad gäller antalet hjälptrappuppgång för höghusfamiljerna.

bekanta kan (D) påvisa någon påtaglig skillnad.

barn bostadsområden och lekplatser? 2. Hur använder

har Flera författare tar upp frågan om var barn leker. Frågeställningen

betydelse. En ofta återkomdelvis redan behandlats under l: Hustypens

utsträckning den anlagda lekplatsen mande frågeställning är i vilken

att barnen i första hand lekte på vägar utnyttjas för lek. (G) konstaterar

och knappast alls på och bilytor, i mindre utsträckning på lekplatser

leken skedde och naturmark. Även (Må) slår fast att den mesta gräsytor av lekaktiviteterna utanför särskilda lekplatser. (B) påvisar att nästan 1/3

för lek, naturmark, gångstråk, som ej är planerade äger rum på områden

parkeringsplatser. lek till övervägande del sker på det menar att barns (C) däremot konstaterar att leklekområdet. Både (C), (Må) och (Mo) planerade i förhållande till entrén är avhängigt av placeringen platsens utnyttjande stor utsträckning är leksida. Enligt och att alltså entrésidan i mycket

för småbarn. Vidare påvisar (Må) att storlek, gäller detta särskilt (Mo) restriktioner för olika ytslag har en placering samt eventuella tillgång, i omfattningen av deras användning betydelse för variationen avgörande (B) och (K) behandlar områdena. Både (Må), mellan de undersökta används mest av (Må) påvisar att markutrymmena ålderns betydelse.

142 Bilaga 2

barn, i synnerhet av barn i åldrarna 4-6 år, som tillbringar 2-3 timmar

per dag ute i området. Enligt (B) attraherar de till husen närbelägna kvarterslekplatserna främst

de yngre förskolebarnen, medan

lekplatsen med personal 50-300 m från bostaden rekryterar barn i alla åldrar. Liknande slutsatser dras av (K) som konstaterar att det totalt sett mest

attraktiva lekutrymmet var den egna gården, till vilken 2/3 av alla

uppgifter kunde hänföras. Den betydde kvantitativt mest för åldrarna

upp till 8 år, även om en ganska stor del av 8-l4-åringarna också ofta

höll till där. Bollplanernas betydelse ökade kontinuerligt för åldersgrupperna över ll år.

En i många sammanhang

diskuterad fråga är hur stor barns aktions-

radie är och hur den påverkas av denfysiska miljöns Den

utforming. senare frågeställningen behandlas egentligen inte i några undersökningar utom i avseende på trafikplanering (se nedan). Vad som kan utläsas är

endast att enligt (Mo), (W) och (C) ökar aktionsradien med åldern och enligt (Mo) och (W) avtar antalet besök vid lekplats med gångavståndet. Lekplatsernas fasta redskap utnyttjas i relativt liten utsträckning enligt (G). (Må) konstaterade att största andelen redskapslek skedde med gungor och att omkring vart tionde barn observerades vid lekredskap. (B) och (Må) har noterat att flickorna utnyttjar de fasta redskapen i större utsträckning än pojkarna och att cykeln är det föremål bland de lösa

redskapen (leksakerna) som mest används ute, speciellt bland pojkarna.

I övrigt kan nämnas (MO)s iakttagelser att lekplatsernas utnyttjande är avhängigt av

kontaktmöjligheterna mellan mor och barn

och att lekplatsens attraktionskraft ökar med närvaro av lekledare.

3. Har

trafikplaneringen betydelse för barns utelek?

(Mo) hävdar både att barns lek är oberoende av trafiksäkerhet och att

ökad

trafikdifferentiering leder till lägre olycksfrekvens

och färre olyckor med personskador samt till större lekradier. Mot det första påståendet kan ställas (Må) som konstaterar att minst lek på biltrafikytor observerades i det område där inga sådana ytor är indragna mellan husen. Också

(C) iakttar att barns aktionsradie varierar med trafiksystem, att den ökar i trafikseparerat område. (K) visar att lekställen på gatusidan i ett område med långt driven trafikseparering utgjorde en tiondel av alla uppgifter om lekställen som mödrarna lämnade.

4. Har väderleksförhâllandena betydelse för barns utelek?

Denna frågeställning ges ett entydigt svar utifrån de här behandlade

undersökningarna. Såväl (Må), (Mo) som (C) konstaterar att uteaktivite-

terna för barn (och vuxna) varierade starkt i omfattning beroende på vädret, enligt (Må) särskilt temperatur och vind enligt (C) framförallt

temperatur.

Bilaga 2 143

S. Hur och med vilka leker barnen?

har berört vilken typ av lek Endast tre av här relaterade undersökningar

att omkring 10 % av förskolebarnen barn ägnar sig åt. (Må) konstaterar lek, huvudsakligen sandlek, och 5 % av skolbarnen ägnade sig åt skapande

i allmänhet börjar vid 4-5 års ålder och (B) att pojkarna (C) att grupplek mer aktiva ute än flickorna, vilka oftare är sysselsatta är rörelsemässigt

med kreativ verksamhet och klätteraktivitet.

är det endast (M0) som tar upp frågan När det gäller kamratkontakter konstaterar då att barn, särskilt om avståndets betydelse och hon

från egen eller de närmaste uppgångarna. (G) småbarn, väljer lekkamrater

hävdar att kamratkontakterna kan bli mycket dåliga i glesa småhusområ-

att göra. (B) behandlar skillnaden den, vilket också kan ha med avståndet kamratkontakter och konstaterar att mellan skol- och förskolebarns

ute i små grupper om 2 till 4. Förskolebarnens barnen oftast leker medan skolbarnens är könsbundna. Hon påvisar grupper är åldersbundna,

vid ökad ålder och att ensamlek är mycket sällsynt också större grupper att barn leker mest med kamrater av bland skolbarn. (Må) redovisar

vid observationssamma ålder och kön och att var femte barn var ensamt

tillfället. Endast två av undersökningarna tar upp frågan om i vilken utsträck-

utför aktiviteter ute. De behandlar vuxna tillsammans ning barn och Både (G) och (Må) konstaterar att vuxna också vad de vuxna gör.

utomhus i mycket liten utsträckning. (G) visar att bland observerades än promenader förekom, vuxna knappast någon annan typ av aktivitet

på gång- och cykelvägar eller bilytor att de allra flesta vuxna observerades utanför området. (G) påpekar och att de var på väg till eller från mål aktivitetsmönster som iakttagits för de vuxna gällde också att samma år. Vid de tillfällen då vuxna observerades också ungdom 16-20

de enligt (G) och (Må) mycket sällan i barns lekar, män utomhus deltog enl. (Må). (G) visar även att vuxna knappast enbart i undantagsfall och inte heller utnyttjade de utövade av idrott eller motion någon form inom områdena. På samma sätt som för bänkar och bord som fanns

att då barn och vuxna iakttagits ensamma vuxna gäller enligt (G)

tillsammans har dessa till allra största delen varit på väg genom området,

till eller från mål utanför detta.

Sammanfattande slutsatser

vistas ute i hög Under förutsättning att det bedöms som angeläget att barn undersökningsresultat konstakan vi utifrån här redovisade utsträckning över mark tera att hus är mindre lämpliga. Våningsantalet höga in- och samvarierar med både utelektidens längd och antalet entydigt i och fler passager observerats utpassager på så sätt att längre utelektid

låghus (max 4 vån) än i höghus. relativt entréns De undersökningar som tar upp lekens lokalisering

att entrésidan också är leksida. Det är alltså placering påvisar samtliga

mellan ute och inne noga studeras vid planering angeläget att förhållandet

144 Bilaga 2

av nya bostadsområden främst i de fall där biltrafiken dras in i områdena och att befintliga bostadsområden med utifrån denna aspekt olämplig

utformning förändras på sådant sätt att biltrafik och parkering förläggs utanför området eller att entréförhållandena ändras.

Flera av undersökningarna konstaterar att barn i relativt liten

utsträckning använder de särskilda lekplatserna och att klara tendenser finns till en åldersuppdelad lek. Detta sker på sådant sätt att de yngre

barnen, främst förskolebarnen, leker på den egna gården medan de äldre

p. g. a. avsaknad av för dem attraktiva utrymmen och redskap uppehåller sig i utkanten av eller utanför kvarteret. Det är främst lekparken med lekledare som rekryterar barn i alla åldrar.

De undersökta lekplatsernas redskap utnyttjas i relativt liten omfatt-

ning. Här kan bara påpekas att samtliga lekplatser har varit mycket

traditionellt utformade, utan egentliga möjligheter till självskapande verksamhet.

Den påtagliga frånvaron av vuxna i bostadsområdena har påpekats i de

som tagit upp denna frågeställning. undersökningar Mer stimulerande lekplatser med möjligheter till mer skapande verksamhet kombinerat med ett aktivt från de vuxnas sida framstår som mycket önskvärt. deltagande

Både barn och vuxna är sannolikt i behov av denna kontakt, där de

vuxnas roll skulle kunna vara någonting mer än den rent övervakande.

Projektbeskrivning för lekgård

Från tomtbildningen för skolan står kvar en liten Den invikta delen av den dubbla väggfasta

stuga, just ett sådant hus, som, beboddes av fattigt skärmen användes vid skuggspel, dock- och kasperfolk under den tidigare delen av 1900-talet. Den teater. Scenöppningen regleras med hjälp av sätt- / innehåller ett rum och kök, förstuga och källare.

_-n.L.uzL_z4_A..A-L.._AA

/ stycken. Genom enkla anvisningar kan man stimuu_._ L___ _ A 5 Stugan bör bevaras, eftersom sådana byggnader lera barnens fantasi, så att de målar, kompletterar ;pl-A rA4iA.i 44.74 håller på att försvinna. Denna-kulturhistoriska- - Lä* I och på annat tt utnyttjar skärmamas möjligheter. 4 - .TAPPITÄLLE aspekt bör då påverka utformningen av omkringlig- Skärmarna är ätta att måla om och när de blir

:Kew :K

a

gande del av skolgården. alltför slitna byts tretexskivorna ut. Då tretexskär- Stugan inbjuder också till en samordning av uten marna inte används till teaterspel, kan de fästas

HIBKUD

ä och innelek. Man bör här skapa en gammaldags upp mot väggen och fungera som anslagstavlor och miljö utan konstgjorda anordningar, där barnen uppfástningsplatser för olika saker. I scenöppningkan få utlopp för sin egen skapande verksamhets- en kan en svart tav sättas in. Skärmarna kan lust i göromål, som numera inte tömmas dem. även användas för att avgränsa olika aktiviteter. Ett Barnen kan här få uppleva något av farfars barn- svart draperi, vilket löper i en skena fastad under dom, må så vara att det ligger litet av nostalgi i taklisten, möjliggör mörkläggning. detta. Med hjälp av tre strålkastare, .vilka monteras så Denna del av skolgården har således under diskret som möjligt bakom bjälkarna, skulle barnen vmoFLöJcL mottot Naturlig lek blivit en aktivitetsgård sär- även kunna sätta ljus till sina spel. De skulle kunna skilt för mindre barn. sätta upp riktiga” teaterstycken, skriva, göra Omkring trädgården går ett spjälstaket. Buskar scenografi, dräkter och masker. Barnen skulle lära . få

L524

LEKHUS . och örter väljs bland sådana som drar till sig fåglar, sig att samarbeta och att förstå att allas insats är

= fjärilar, humlor och bin, visar dygnsrytm, doftar lika nödvändig och värdefull för slutresultatet.

”Fiffi

- och har sinsemellan olika blomningsperioder. I I rummet kan möbleringen reduceras till det

i..

_Å__A.Å Å___AL›.LJA.L. - - några få rabatter planteras gammaldags perenna absolut nödvändiga: slagbord, korgstolar (för äld-

. imeusmk . y.. och ettåriga växter, en del som lämpar sig för re), sittkuddar och golvbokhylla. Köket inreds med

förvildning. I träden sätts upp fågelholkar. En elspis, diskbänk, skåp, kylskåp och pallar. Ihörnet vattenpost som finns i trädgården bildar utgångs- uppföres en öppen spis av torpmodell”. Det är punkten för vattenlek, en ränna av storgatsten där viktigt att barn får lära sig att handskas med öppen barnen kan bygga vattenhjul o. d. En gammal eld. pump anslutes och vattnet får rinna ut i ett litet Bakre utbyggnadens inre rum kan användas för fågelbad. Vid tappstället ordnas en dusch. Intill förvaring och det yttre som kapprum. Vinden kan odlar man potatis, grönsaker och bär och driver vinterbonas, kläs in och förses med golvplastrnatta. o upp plantor i plastbänkar. Möjligen kan man ha Vinden bör kunna mörkläggas, helt och delvis.

9 BEFlHTLIGT TKÄD

något slag av djur till låns. En enkel eldplats skall Fönstren skall vara försedda med barnsäkra lås och finnas för lägerbål och grillfester med några stora trappgången ner till köket kunna stängas av för att fältstenar som sittplatser. Vid bänkar och bord förhindra olyckor. Genom att låta barnen leka skall man kunna arbeta, och avkoppling får man i känn- och mörklekar kan de få lära sig att ta sig

g

RRD PKOJERTERAT hängmattan, i trädgårdsmöblerna eller på förstu- fram i, och vänja sig vid mörker på ett positivt sätt. kvisten. Man bygger en Vedbod med vidhängande Här kan man också berätta spökhistorier. Facken dass med hjärta i dörren (el- eller kemisk destruk- kan användas som vilplatser, de lösa madrasserna Vedboden

57/

barnrum svsmee tion). kan utom som förvaringsplats

kan även fungera som byggelement ilekar. Sidorna användas för konstruktiv lek och samvaro. Vedboi facken bör kunna skärmas av med hjälp av t. ex. dar och uthus var förr utomodentliga verkplatser papp, tyg, etc., så att varje fack bildar en avskild för barn. På vedbacken skall finnas en vedstapel, enhet. Facken närmast trappgången kan vara lämp-

raouzsremoe eusmee sågbock, huggkubb och skottkärra, men givetvis liga platser att torka örter och driva blommor.

inte yxa eller såg för barnen. Något stilbrytande Inredningen i stugan kan kompletteras med visserligen får man väl ha några gammaldags lyktor gamla prydnads- och bruksföremål. Gardinuppsätt- ÖKÄS i trädgården, en tlaggstång och en vindflöjel på ningar, fotogenlarnpa, trasmattor m. m. kan bidra-

45W

taket. - - ga till att ge interiören en gammaldags prägel. Stugan blir ett utmärkt komplement till skolgår- En gammal autentisk vedbod med dass går-- HÃHGMATTA den och den kommande barnstugan liksom till kanske att anskaffa. Vedboden kan utom som anus undervisningen över huvud taget. Genom de olika förvaringsplats användas för konstruktiv lek och aktiviteter, som kommer att bedrivas ute och inne samvaro. Där bör finnas en slöjdbänk, verktyg och kan man bl. a. skapa en naturlig kontakt mellan redskap, Här kan barnen tillverka leksaker av olika --- olika åldersgrupper. Man bör inbjuda pensionärer slag. De gamla vedbodarna var förr utomordentliga

SfJÄLSrAKET och andra vuxna till stugan att delta iverksamhe-

verkplatser för barn. Dasset behövs, särskilt under ten, vid trädgårdsarbete, berättarstunder, ljusstöp- icke skoltid, och den stora nyckeln skall hänga i ning m. m. Man kan också skapa god kontakt förstugan. På vedbacken tjänar vedstapel, sågbock, nAwRsTEHkK mellan förskolan och låg- och mellanstadiet, t. ex.

Q3

D-“JM huggkubb och skottkärra också som lekredskap. genom att gemensamt uppföra teaterstycken, min- Trots att stugan blir mindre ”äkta bör exteriöspel, ljud- och rytmlekar, kasperteater och annan ren utformas med lite större fantasi, för att barnen dockteater. skall kunna identifiera den som en sagostuga.

ål

som o. amma Dramatisering bör inta en framskjuten plats i

Utbyggnaden på framsidan bör ändras till en öppen verksamheten. För att underlätta teaterspel av veranda (förstukvist). Fönsterfoder, knutbräder skilda slag finns tre skärmar (tretexskiv0r och veranda utformas på med snickarglädje. I träram), två stycken, varvid den ena består av två fönsterbågarna insättes smårutor. 0 ÖELYS H IHÖ dybbelvikta, är tästade med gångjärn på väggen. Dessutom finns en rund skärm (masonit och stålrör) för att åstadkomma oändlighetsverkan.

EXEMPEL 1

LIN EaPxHPx

-eøgvswmmx FOR LMJGD har?

[acw 42x43 3\.›:L-\. - W514

gråt-A. B35 Brunt “WG

“SENomhgê-

Skogen

hr. S på

Haag

2.. m.: Häüxxhockoár* LKZOZ

(mm ?år 232m

m: l0\ 521

Hags W545

(att. i hakhus u: 200 ., t kung”.

bock)

3.

Guhsof

OBS- Fâmkk

éw-?Wh veckan ñehøm-çåvk \ñ5g3,

Vår di, Mnárø. \ de,

oLäckor* my.. Jur-mamma_ Ugqhçgr

port H, \5,\3 och 2.3 sätts vid hed-Qax-kéhs

bÖrÅCLH

525540.. väv, 60 cm hä. :xt-Hår 06x3: mhz box-n på., 3_\-.\,\.n .x- skku_ kunna. kära.. och V53_

undan]

ma. e; CÃ-âr ock): så. mom sängs, u-çgç shuxohmk_ 25°” dem) 55- E SÅ? oki en boxer-Na n L533_ kmfhmeh* emeLLcLh.

?rcwrâöv- V5 LG 3\“3.

Hass komçbekkcrinsskoåøløs

Zsâunshöâhv hv-\03.

5, P5_ Mdbkexnoä \\-\3-\5 Ä vrxacckåosk bänk

btxñei NK M8.

L\A5ik\03

m» \O\. SW?

buskar 420m_ Kxåschbo-hchus LK ZOX *nr

kanns

och G_ çram -Eår Hags \O\_ 5 “X- Rosor hlggiacu

ut mot huse-E. au

53555 vujttebgskar Det ?nu kogvkrke.

Varteçter. de_ -K-öy-gtHQXHHÅO. LK ZEM. Fram-Kör Vi.

Hass

ut

SkeYPSVnaLs-E

551% 4_ s. 26

EXEMPEL 2

till lekmiljö- Bilaga 3 Exempel på initiativ

förbättringar

l så gott som samtliga kapitel men främst i kap. 3 och 4 har vi påpekat en

i barnens fysiska miljö. Vi har också försökt ange möjliga mängd brister alternativa utformningar och förbättrande åtgärder i befintliga miljöer.

Såväl de alternativa utformningarna som de förbättrande åtgärderna

mer som allmänna resonemang än som har p. g. a. att de utformats konkreta blivit ganska abstrakta. Detta är en brist som vi till viss exempel att i denna bilaga ta upp några del hoppas kunna_ råda bot på genom

konkreta exempel på förbättringsåtgärder. viktiga aspekter i Vi har i vårt avsnitt tagit upp flera som vi bedömer

samband med planering av barns utemiljö. Några av dessa är:

till lekmiljöutformningar inte skärs ner på ett att genomarbetade förslag

sådant sätt att för helheten väsentliga delar försvinner

att initiera att de boende (och därmed också barnen) själva ges möjlighet

och aktivt medverka i miljöförbättrande åtgärder förutsättningar för att aktiviteter är en av många viktiga personalledda att ambitiösa satsningar skall ha en möjlighet att lyckas

att planeras omsorgsfullt med hänsyn tagen till de speciella lekmiljöer

förutsättningar som råder i varje enskilt fall samma att såväl dåliga som mycket bra åtgärder kan vidtas inom en och de möjligheter som kostnadsram och att det alltså gäller att utnyttja

ges samtidig användning av både lekmiljöer utformas så, att de möjliggör

vuxna och barn i olika åldrar.

att redovisa och diskutera tre Vi väljer i detta konkretiserande syfte som till dato inkommit till bland de ansökningar dags exempel till särskilda insatser för en barnvänlig Socialstyrelsen för bidrag

boendemiljö m. m.”

11) utmärks av inlevelse och lyhördhet för upplevelser som,

Exempel för andan i detta enligt vår mening, barn ofta går miste om. Typiskt vedbodsnyckeln som är att detaljer tillmäts stor vikt (exempelvis förslag Alla små detaljerade delförslag finns skall hänga på en spik i förstugan). utan att därför det lilla med för att tillsammans ge en större helhet, ) Upprättat av Skol- Förslaget utmärks alltså av ett mångfacetterat perspektivet tappas bort. styrelsen i medelstor - en befintlig torpstuga rustas upp och inreds för olika kommun med planhjälp helhetsgrepp verksamheten och även av trädgårdsarkitekt. aktiviteter med anknytning till den ursprungliga

146 Bilaga 3 SOU 1975: 36

tomten föreslås utformad i samma anda. Stor omtanke ägnas möjligheter att kunna följa årstiders växlingar, ekologiska förlopp m. m. v olika typer av växter, grönsaksland - komposthög, eldplats vedbod, osv. Förslaget innebär en miljö som aldrig är riktigt färdig, som huggkubb för att fungera ständigt måste förändras och skötas med omtanke. Denna

fritidsmiljö som avser att öppna skolan mot omvärlden är tänkt att, och måste, fungera med personal. Om, som så ofta är fallet, personalresursen skulle utgå i samband med förslagets genomförande skulle sannolikt många av de redovisade kvaliteterna försvinna. Liksom de övriga exemplen skall förslaget ses i relation till den omgivande I detta miljön. fall kommer lekgården med sin symboliska mångfacetterade miljö utgöra ett komplement till en traditionellt utformad, modern skola. storskalig (Se separat figur)

Exempel 2 )är ett exempel på att boende initiativ

själva tagit till förbättringsåtgärder. Ett stort område utanför ett hyreshus föreslås få en mycket varierad utformning. Förslagsställarna har redovisat en successiv utbyggnad med både mycket enkla och lite mer avancerad utrustning för alla typer av lek och för vuxenaktiviteter. innehåller flera Förslaget där barn i olika åldrar och vuxna kan deltaga i direkt exempel på aktiviter kontakt med varandra och samtidigt.

Terrängförutsättningar och befintlig

har tagits till vara och inte minst: förslaget visat tydligt på, att vegetation en okonventionell redovisning kan vara nog så talande och t. o. m. mer inlevelsefull än ett traditionellt utformat förslag. (Se separat figur)

Exempel 32)saknar så gott som alla de kvaliteter

som de två tidigare exemplen har. Förslaget innehåller ingen beskrivning och den tänkta lekplatsen är inte på något sätt relaterad till omgivningen. De enda beskrivningar som åtföljer förslaget är typritning för kvarterslekplats och ”enl. kommunen standard. tillämpad Det allra mest betänkliga med detta förslag är inte att det enbart är torftigt, utan också att det representerar en vanligt förekommande lekplatsutformning. En slentrianmässig planering som innebär att några typredskap pliktskyldigast placeras ut på en staketinhängnad sandyta kan inte fungera som annat än möjligtvis ett substitut, om ens det. (Se separat figur, exempel 3 a)

Exempel 3 bearbetades p. g. a. dess uppenbara brister av Socialstyrelsen. Förutsättningarna, inklusive kostnadsramen var helt och hållet desamma. Entrén till vätte lekplatsen i ursprungsförslaget direkt ut mot en trafikerad gata, i alternativförslaget nås lekplatsen från intilliggande park. Alternativförslaget innebär också differentierad en mer markbehandling, omsorgsfull planering av vegetation och sittmöjligheter i anslutning till lekytorna, m. m. (Se separat figur, exempel 3 b)

) Upprättat av en bostadsrättsförening. 2) Upprättat inom mindre kommun.

SOU 1975236 Sandlåda

Gungställning

EXEMPEL 5a,

148 Bilaga 3

_ :sann -_ -

.

LÅDA , _

EXE/WP EL 3b

Litteratur

Kapitel 3:

Rabén & l. G., Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen, Myrdal,

Sjögren, Uddevalla 1969. i Samarbetsorganet Barnavårdsnämnd- 2. Creutzer, P., Barn Tensta, Barnavårdsnämnd, Stockholms Skoldirek- Polis-Skola, Stockholms

Stockholm 1971. tion, Rapport, och B., Åhs, S., red, samhällsförändringar . Daun, Å., Börjesson, Stockholm 1974. brottslighet, antologi, Tidens förlag/Folksam,

bara anpassar sig helt enkelt, Pan, .Gordon, H., Molin, P., Man

Stockholm 197 2. - en etnologisk studie av kulturell förändring, . Daun, Ä., Förortsliv

Prisma, Stockholm l 974.

inte tänka, Vi, nr l7_, 1974. . Lundmark, P-E., Utan språk kan du Natur 0. Kultur, Stock- . Eriksson, H.E., Ungdomens identitetskriser,

holm 1969. Gleerup, Lund 1968. . Piaget, J., Barnets själsliga utveckling, Förskolan del I, SOU 1972: 26, Allmänna . Barnstugeutredningen,

förlaget, Stockholm 1972. 7-l2-åring- . Barnstugeutredningen, Barns fritid, fritidsverksamhetför

förlaget, Stockholm 1974. ar, SOU 1974: 42, Allmänna

. . fritidssysselsättningen? Projekt

ll. Lönnqvist, H., Nygren, P., Vadå.

l, Barnbyn Skå 1973. Ungdom i Förort, Rapport och samhällsförändring, rapport, Sociologiska 12. Hedman, E., Boende Umeå Universitet 1974. institutationen, Läromedelsförlagen, Lund 13. Bruun, U-B., Förskoleålderns psykologi,

1968. J., Kagan, J., Child Development and Personality, 14. Mussen, P., Conger,

International Edition, 1969. Harper, - och tillämpning, . Elserius, E. et al, Piagets lekteori presentation Institutionen, Stockholms Universitet 3-betygsuppsats, Pedagogiska

1970. av tjugo barnfamiljer i en 16. Borg, A., et al, Intervjuundersökning Socialhögskolan i Stockholm stockholmsförort, 3-betygsuppsats,

1972. barn fritid, GAKO, Göteborg 1966. 17. Hjärne, L-G., Föräldrar Folk- och bostadsräkningen 1970. . Statistiska centralbyrån, situation i starkt expansiv miljö, Att bo, nr 4, 19. Tengvald, K., Barnens

1972. 20. et al., Hjälporganens roll i Tensta, 2-betygsuppsats, Hallberg, A., Stockholms Universitet 1973. Pedagogiska Institutionen, eller barnmiljö ?, forskningsrapport, Pedago- 21. Ladberg, G., Barntillsyn

Stockholms Universitet 1973. giska Institutionen,

150 Litteratur

22. Bostadsstyrelsens tekniska byrå, God Bostad, förslag den 15 april 1970, Stockholm 1970. 23. Kungliga Bostadsstyrelsen, God Bostad idag och i morgon, Stockholm 1964. 24. Eriksen, R., Uppväxtfärhållanden och social rörlighet, Låginkomstutredningen, Allmänna förlaget, Stockholm 1971. 25. Nilsson, N., Plats för lek, Tidens förlag/Hyresgästernas Riksförbund, Stockholm 1969. 26. Skolöverstyrelsen, Läroplan för grundskolan - Allmän del, Utbildningsförlaget, Stockholm 1970. 27. Klason, L-E., Insyn iskolan, Sveriges lärarförbund, Stockholm 1971. . Proposition nr 100: 1967. 29. Gasslander,

K., Månsson, S-A, Ronnby, A., Rosengårdsrapporten: En

studie av barns uppväxtvillkor, Lund 1974.

Kapitel 4:

.Bostadsstyrelsens tekniska byrå, God Bostad, förslag den 15 april 1970, Stockholm 1970. . Statens planverk, Tillgänglighet och rymlighet i elva bostadsområden, rapport nr 25, Stockholm 1973. . Byggforskningen, Täthet och rymlighet i 11 bostadsområden, infor-

mationsblad B 17: 1971, Stockholm 1971. . Hall, E., The Hidden Dimension, A Doubleday Anchor USA Book, 1966. . Sommer, R., Personal space - the behavioral basis of design, USA 1969.

.Gehl, I., Bo-miljø, Statens

Byggeforskningsinstitut, SBI-rapport 71,

Köpenhamn 1971. .Gehl, J., Livet mellem husene, Konstakademiets arkitektskola, Köpenhamn 1971. . Nilsson, R., Thorén, E., Åhlund, O., Anpassbara bostäder, Arbetsbehandling 12, 1971, Byggnadsfunktionslära LTH, Lund 1971. .Flemström, C., Ronnby, A., Fallet Rosengård - en studie isvensk planerings- och bostadspolitik. Det nya samhället nr 4, Prisma, Lund 1972. 10. Gordon, H., Molin, P., Man bara anpassar sig helt enkelt, Pan, Stockholm 1972. 11. Bommarko, T., Folkesson, J., Hall, B., Den yttre boendemiljön, Plan 1972: 2. 12. Mårtensson, B.G., Markutrymmen ifem bostadsområden - användning och utformning, Byggforskningen, Rapport R 26: 1973, Stockholm 1973. 13. Höweler, M., En studie av barn från låghus- och höghusområden, Rapport nr 38, Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, 1973. 14. Dalén, l., Något om förutsättningar för en allsidig boendestruktur, Boendeutredningen PM nr 76, Stockholm 1974. 15. Höweler, M., En studie beträffande observationer av aggressivitet och undergivenhet hos barn på lekplatser inom två olika former av bostadsområden iMalmö, 3-betygsuppsats, Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, stencil, 1965. 16. Johansson, S., Den vuxna befolkningens hälsotillstånd, Låginkomstutredningen, Allmänna förlaget, Stockholm 1971.

Litteratur 151

- 17. Gasslander, K., Månsson, S.A., Ronnby, A., Rosengårdsrapporten

en studie av barns uppväxtvillkor, Lund 1974.

inredning, Stockholm 1972. 18. Konsumentinstitutet, Kök, planering, och de rörelsehindrade, Avd. för 19. Brattgård, S.O., Normalbostaden Göteborgs universitet, stencil 10, Göteborg handikappforskning,

1970.

Barns fritid, fritidsverksamhet för 7-12-åring-

20. Barnstugeutredningen, Allmänna förlaget, Stockholm 1974. ar, SOU 1974:42, av utomhusaktiviteter med automatisk kame- 21. Carlestam, G., Studier 16/68, Stockra, Statens institut för byggnadsforskning, Rapport

holm 1968. lekvanor i modern bostadsbe- 22. Wohlin, H., Studier av förskolebarns

KTH, stencil, Stockholm 1960. byggelse, Bostadens Rapport nr 24, Stockholm 23. Statens Planverk, grannskap,

1972. med hänsyn till 24. Statens Planverk, Riktlinjer för stadsplanering 1968. trafiksäkerhet, SCAFT, Publikation nr 5, 1968, Stockholm

Barns fritid, fritidsverksamhet för 7-I2-åring-

25. Barnstugeutredningen, Allmänna förlaget, Stockholm 1974. ar, SOU 1974:42, Boendeservice l-6, SOU 1968: 38, 1970: 68, 26. Servicekommittén, 1971: 25-28, Allmänna förlaget, Stockholm 1968, 1970, 1971. - en av SIAs 27. Beckne, R., Skolans arbetsmiljö sammanfattning

Utbildningsförlaget, Uddevalla 1974. betänkande, Allmänna förla- 28. Servicekommittén, Boendeservice 2, SOU 1970:68,

get, Stockholm 1970, (sid 14). Förskolan, del 1 och 2, SOU 1972: 26, 27, 29. Barnstugeutredningen, Allmänna förlaget, Stockholm 1972.

lekvanor i modern bostadsbe- 30. Wohlin, H., Studier av förskolebarns

KTH, stencil, Stockholm 1960. byggelse, 31. Morville, J., Børns brug av friarealer, Statens byggeforskningsinstitut,

10, Köpenhamn 1969. Rapport SOU 1970: l, Allmänna förlaget, Stockholm 1970, 32. Barns_ utemiljö,

(sid 17 och 30).

Barns fritid, fritidsverksamhet för 7-12-åring-

33. Barnstugeutredningen, Allmänna förlaget, Stockholm 1974. ar, bilaga 4, SOU 1974:42, Folk- och bostadsräkningen 1970. 34. Statistiska centralbyrån, av bostadsrum, Statens institut för 35. Thiberg, A., Planutformning R 4l: 1970, Stockholm 1970. byggnadsforskning, Rapport Livet mellem husene, Konstakademiets arkitetkskola, 36. Gehl, J.,

Köpenhamn 1971. 37. Daun, Å., Förortsliv - en etnologisk studie av kulturell förändring,

Prisma, Stockholm 1974. i Stockholm, Mål och innehåll i parkleken, 38. Parkleksutredningen

Stockholm 1972. Förskolan, del 2, SOU 1972:27, Allmänna 39. Barnstugeutredningen,

förlaget, Stockholm 1972. O., Anpassbara bostäder, Arbetshandling 3, 40. Nilsson, R., Åhlund, LTH, LUnd 1971. 1974, Byggnadsfunktionslära - 41. Gasslander, K., Månsson, S.A., Ronnby, A., Rosengårdsrapporten en studie av barns uppväxtvillkor. Lund 1974.

42. Lindhagen & Nilsson, Hotet mot arbetarrörelsen, Tiden, Jönköping

1970.

152 Litteratur

Övrig litteratur till kap. 4

Borg, A., et al, intervjuundersökning av i en tjugo barnfamiljer stockholmsförort, 3-betygsuppsats, Socialhögskolan i Stockholm, 1972. Bronfenbrenner, U., Två barndomsvärldar, i barnuppfostran Sovjetunionen och USA, W & W, Stockholm 1972. Engström, C., Är dom vuxna inte kloka? riktigt Författarförlaget, Uddevalla 1970. Jonsson, G., Det sociala arvet, Tiden, Stockholm 1970. Liljeström, R., - Uppväxtvillkor samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt samhälle, Publica, Stockholm 1973. Neil, A. S., Fria barn e lyckliga människor, metoder för antiauktoritär uppfostran, Aldus, Lund 1972. Nordenström, H., Hur stor är individens stad? Pan, Stockholm 1972. Socialdepartementet, Lek och lekmiljö, 1971. Solidarisk bostadspolitik, Betänkande av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna, SOU 1974: 17 och 18, Allmänna Stockförlaget, holm 1974. Statens byggeforskningsinstitut, om Meningar mennesker og mil/a, SBI-rapport -74, Köpenhamn l97l. Vestin, F., Handbok i barnindoktrinering, W & W-serien Nu! , Stockholm 1969.

Kapitel 5:

l. Stockholms socialförvaltning, Bostadssocial beskrivning av Stockholm år 1968, Stockholm, l97l. 2. Gans, H, Planering och socialt liv: vänskapsförhållanden och grannrelationer i förortsområden, ur Lindberg, G, Urbana processer, Gleerup, Lund, l97l. . Daun, Å., Social struktur på mikronivå, ur Boendeservice 6, Strukturstudien, SOU 1971: 28, Allmänna Förlaget, Stockholm, l97l. . Hedman, E., Boende och sociala kontakter, nr i Rapport 21, Geografisk - Sociala och rörlighet ekonomiska effekter, Umeå universitet, 1974. . Kuper, L. et al, Living in Towns, The Cresset Press, London, 1953. . Gans, H., Den balanserade kommuniteten: homogenitet eller heterogenitet i bostadsområden, ur Urbana Lindberg, G., processer, Gleerup, Lund, l97l. . Dennis, N., Who needs neighbours? New Society, no 43., 25 July 1963. . Lindberg, G., Segregationsprocesser, ur Lindberg, G., Urbana processer, Gleerup, Lund l97l. . Hedman, E: Förändringar i boendeförhållanden för en grupp flyttare, Rapport nr 22 i Geografisk rörlighet-, Sociala och ekonomiska effekter, Umeå universitet, 1973. . Socialstyrelsen: Integrerat samhälle, Socialstyrelsen redovisar nr 21, Stockholm l97l. . Direktiven till Boendeutredningen, av den 6 Statsrådsprotokoll november 1970. _.Liljeström, R., Gemenskap och isolering i stadsmiljö, Socialmedicinsk tidskrift, nr 7-8, 1972.

Litteratur 153 sou 1975:36

Övrig litteratur till kap. 5

S. Några teorier om grannskap och grannrelationer. Bell, R & Westius, R 29: 1972, Stockholm, 1972. Statens institut för byggnadsforskning, avskaffas? Att bo, 4/1972. Vestbro, D-U., Kan boendesegregationen E., Bostadsförhållandenas beroende av produ ktionslivets organi- Hedman, rörlighet - sociala och ekonosation, Rapport nr 20, i Geografisk miska effekter, Umeå universitet, 1973. och social rörlighet, Låginkomstutred- Eriksson, R., Uppväxtförhållanden om svenska folkets levnadsförhållanden, ningen, kap. 6 i betänkande Allmänna Förlaget, Stockholm, 1971. En socialekologisk undersökning av tjugo Lindberg, G.: Social omgivning: institutionen, Lunds Universibostadsområden i Malmö, sociologiska

tet, 1967.

Kapitel 6:

.Stockholms stads stadsbyggnadskontor, Planstandard 1965, Stock-

holm 1965. . Kommittén för barns utemiljö, Barns utemiljö, SOU 1970: l,

Allmänna förlaget, Stockholm 1970. . Servicekommittén, Boendeservice 1-7, SOU 1968: 30, 1970:68, 1973: 24, Allmänna Stockholm 1968-73. 1971: 25-28, förlaget, Förskolan del I, SOU 1972:26, Allmänna .Barnstugeutredningemförlaget, Stockholm 1974. Bostadens grannskap, Rapport nr 24, Stockholm planverk,

.Såagns

.Bostadsstyrelsens tekniska byrå, God Bostad, förslag den 15 april

1970, Stockholm 1970. . Bygglagutredningen, Markanvändning och byggande, SOU 1974:21,

Allmänna förlaget, Stockholm 1974.

. Utredningen om skolans inre arbete (SIA).

Bilaga 1 Stockholm 1970. . Barns utemiljö, SOU 1970: 1, Allmänna förlaget, förlag/Hyresgästernas Riksförbund, . Nilsson, N., Plats för lek, Tidens Stockholm 1969. bostadsområden och lekparker samt närlokaler, . Boendemiljö för barn, Stockholm 1973. Lekmiljörådet, Institutionen vid Lärar- . Dahlberg, G., Samlek, rapport, Pedagogiska i Stockholm, Stockholm 1973. högskolan Stockholm 1973. . Sjöstrand, l., Samhem, Aldus/Bonniers, - mellan vuxna och barn i . Liljeström, R., Uppväxtvillkor samspelet samhälle, Publica, Stockholm 1970. ett föränderligt

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

a . Demokrati på arbetsplatsen. A. p 36. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutred- Psalmer och visor. Del 1: 1. U. w . Psalmer och visor. Del 1:2. U. ningens rapport 6. S. (Utkommer hösten 1975) 9 Psalmer och visor. Del 1:3. U. w . Bättre bosättning för flera. S. m . Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U. 7. Framtida studerandehälsovård. U. 8. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. 9. Individen och skolan. U. 10. Rörlig pensionsålder. S. 11. Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. 12. Totalfinanslering. B. 13. Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. S. 14. Konstnärerna i samhället. U. 15. Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. 16. Kriminalvårdens nämnder. Ju. 17. Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av bostadsdepartementet. B. 18. Förtroendevalda och partier i kommuner -och landsting. Kn. 19. Konsumentskydd på låsområdet. H. (Utkommer hösten 1975) 20. Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. 21. Pensionsförsäkring. Fi. 22. Lag om allmänna handlingar. Ju. 23. JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. 24. Tre Sociologiska rapporter. Ju. 25. Å jour. Om journalistutbildning. u. 26. Forskningsråd. U. 27. Politisk propaganda på arbetsplatser. A. 28. Program för ljud och bild i utbildningen. U. 29. Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. Ju. 30. Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) SLSamhäIIet och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. S. (Utkommer hösten 1975) 32. Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. S. (Utkommer hösten 1975) 33. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöub redningens rapport 3. S. (Utkommer hösten 1975) 34. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. S. (Utkommer hösten 1975) 35. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. S. (Utkommer hösten 1975)

ul »1/*1 « i -nunvvh- “Wi-p _ ._. .r . J_olu/J

STpCKHOLM

Statens utredningar 1975 offentliga

Systematisk förteckning

Handelsdepartementet Riksdagen Konsufnentskydd på låsområdet. [19] (Utkommer JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23] hösten 1975) Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Demokrati på arbetsplatsen. [1] Kriminalvårdens nämnder. [16] Särskilda regler för hapdläggning av anmälan mot Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] v i polisman. [20] Bostadsdepartementet Lag om allmänna handlingar. [22] Totalfinansiering. [12] Tre sociologiska rapporter. [24] och byggande. Remissammanställ- Markanvändning Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. ning utgiven av bostadsdepartementet. [17] [29] Kommundepartementet Socialdepartementet Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Bättre bosättning för flera. [5] och i kommuner och Förtroendevalda partier Rörlig pensionsålder. [10] landsting. [18] Vägtrafikolyckor och sju kvårdskostnader. [13] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30] (Utkommer hösten 1975) 2. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. [31] (Utkommer hösten 1975) 3. Barns hälsa. Barnmil rapport 2. [32] (Utkommer hösten jöutredningens 1975) 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmilrapport 3. [33] (Utkommer hösten jöutredningens 1975) 5. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljörapport 4. [34] (Utkommer hösten utredningens 1975) 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutred- 5. [35] (Utkommer hösten 1975) ningens rapport 7. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. [36] (Utkommer hösten 1975)

Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] Pensionsförsäkring. [21]

Utbildningsdepartementet 1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1: 1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. [6] 2. Individen och skolan. [9] Framtida studerandehälsovård. [7] Konstnärerna i samhället. [14] Ä jour. Om journalistutbildning. [25] Forskningsråd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen. [28]

nummer i den kronologiska förteckningen Anm. Siffrorna inom klemmer betecknar utredningarnas

LiberFörIag KLJNGL sagt..

Allmänna Förlaget T BEG 1975