Boendeservice

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Boendeservice 2

Mål Finansiering av lokaler Utvecklingsprojekt

Statens offentliga utredningar 1 970: 68 Inrikesdepanementet

Boendeservice 2

Betänkande avgivet av Servicekommittén Stockholm 1970

ESSELTE TRYCK. STOCKHOLM 1970 ALLF 110 2021

Till Statsrådet och chefen för

Inrikesdepartementet

Genom beslut den 14 april 1967 bemyndi- Kommittén 1968 en utgav den 20 augusti gade Kungl. Majzt statsrådet och chefen för informationsskrift med titeln Boendeservice inrikesdepartementet att tillkalla en kom- l (SOU 1968: 38) med syfte att öka intresmitté med uppdrag att behandla vissa frågor set för servicefrågorna genom att ge den angående service i bostadsområden. Kom- information för dimensionering och lokalimitténs direktiv återges i sin helhet som i tätorter som sering av serviceanläggningar bilaga. Statsrådet Camilla Odhnoff förord- det enligt direktiven var kommitténs första nades att vara ordförande. Kommitténs le- uppgift att lämna. Tillsammans med Arbetsdamöter är byrådirektör Ingrid Dalén, in- marknadens kvinnonämnd har kommittén rikesdepartementet, V byrådirektör Seved utarbetat en stillfilm och ett debatthäfte kal-

Eriksson, arbetsmarknadsstyrelsen, departe- lade »Service i bostadsområden, som utkom

mentssekreterare Sune Jussil, fr. o. m. 1 au- våren 1970. gusti 1969 inrikesdepartementet, tidigare i Sedan augusti 1968 har kommittén bebostadsstyrelsen, forskningssekreterare Ing- drivit utredningsarbete i form av fyra sperid Lundahl, statens råd för byggnadsforsk- cialstudier, avsedda att ge kommittén ett ning, direktörsassistent Owe Lundevall, HSB, bättre underlag för sina förslag än redan riksdagsman Cecilia Nettelbrandt, direktör tillgängliga data Dessa studier är utgör. Erik Norberg, Svenska kommunförbundet, strukturstudien, som utgör en beskrivning riksdagsman Anna-Greta 1:e forsk- av faktorer Skantz, som kan tänkas påverka utformningssekreterare Ursula Wallberg, statens av boendeservice ningen i framtiden, totalkonsumentråd. Den 15 maj 1968 förordkostnadsstudien, som utgör en modell för benades sekreteraren i Landsorganisationen, skrivning och analys av ekonomiska konriksdagsman Gertrud Sigurdsen till ledamot sekvenser vid olika alternativa lösningar, av kommittén. Kommitténs huvudsekretera- som är en enkät till landets kommunstudien, re är tf professor Sven Thiberg, som biträ- samtliga kommuner om förhållanden som dande sekreterare inträdde den 15 januari berör boendeservice samt slutligen projekt- 1969 arkitekt Tomas Lindencrona och den studien, som är en enhetlig redovisning av 1 november 1969 sekreterare Maj Britt Theo- ett antal aktuella i landet med anprojekt rin. Sekreterare Theorin ersatte därvid civil- till boendeservice. knytning ekonom Anders Leion som varit kommitténs Kommittén har samrått med statliga utbiträdande sekreterare från 1 juni 1968 till redningar vars arbetsuppgifter har anknyt- 31 december 1969. I utformningen av detta till kommitténs ansvarsområde som ning betänkande har även kommitténs expert, konsumentutredningen, samlingslokalutredcivilekonom Per Åhrén, medverkat. kommittén ningen, för barns utemiljö, ung-

SOU 1970: 68

1*-014464

bedömt det som angeläget att i detta bedomsbostadsutredningen, bygglagutredningbarnstugeutred- tänkande föra fram finansieringsfrågoma. en, saneringsutredningen, Dess- Kommittén behandlar slutligen av

ningen och bensinhandelsutredningen. behovet

kon- och förslag till utom har sekretariatet haft regelbunden utvecklingsprojekt lägger takt med låginkomstutredningen, samt kon- främjandet av sådana genom statliga åtgär-

takt med butiksetableringsutredningen, af- der. och utbildningsdeparte- Under 1971 utger kommittén de fyra färstidsutredningen för skol- studier som genomförts som underlag för mentets grupp angående statsbidrag Kommittén har ett utvecklat kon- kommittéarbetet. Kommittén avser att därefbyggnader. taktnät ter utge ytterligare ett betänkande, som kommed statliga och kommunala organ, mer att ha sin tyngdpunkt i administrativa fackliga organisationer, handikapporganisaoch andra och organisatoriska frågor rörande servicetioner, planerare, bostadsföretag av boende- verksamheter samt i frågor beträffande fysom deltar i planering och drift service. Kommittén har avgivit remissyttran- sisk planering. Kommittén avser därutöver

den över konsumentutredningens lägesrap- att behandla frågor om bl. a. medinflytande,

tekniska vid bostadsstyrelsens information, utbildning och vissa finansieport, byråns förslag till God Bostad, Barns utemiljö ringsfrâgor. och bostad Sune Jussil har biträtt sekrete- (SOU 1970: 1), Ungdom (SOU Ledamoten 1970:43), utbildningsdepartementets PM raren i utformningen av Avdelning II, Fi-

om statsbidrag till skolbyggnader och Ratio- nansiering av servicelokaler. nell bensinhandel (SOU 1970:24). Särskilt yttrande har avgivits av ledamo-

Kommittén har besluta-t utge sitt utred- ten Nettelbrandt. i en» serie av Stockholm den 2 november 1970 ningsmaterial publikationer, vilka föreliggande delbetänkande Boende-

service 2 - mål, finansiering av servicelo- Camilla Odhnoff

kaler, utvecklingsprojekt ärden första. Ingrid Dalén Seved Eriksson I detta delbetänkande presenterar kom- Sune Jussil Ingrid Lundahl mittén inledningsvis de mål som enligt komen för- Owe Lundevall Cecilia N ettelbrandt mitténs uppfattning främjas genom bättrad boendeservice. Därefter behandlar Gertrud _

Erik Norberg Sigurdsen

kommittén finansieringen av servicelokaler Anna-Greta Skantz Ursula Wallberg . och framlägger förslag till förändringar av

nuvarande finansieringssystem. Erfarenheter /Sven Thiberg i från fältet visar att finansieringsfrågan har Tomas Lindencrona hög prioritet bland de faktorer som påveroch kommittén har Mai Britt Theorin kar serviceförsörjningen,

SOU 1970: 68

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . 7 5.7 Upprustning av äldre områden. . . 32 5.8 Statliga lån till bostäder och lokaler 32 I Mål 5.8.1 Tillämpningsområden . . . . 32 5.8.2 Beräkningsregler . . . . . . 32 5.8.3 Kapitalkostnadsvillkor. . . . 34 Kapitel 1 Utgångspunkter och grund- 5.8.4 Investerings- och medelsramar 34 läggande begrepp . . . . . . . . . . ll 1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 11 1.2 Service i bostadsområden . . . . . 12 Utvecklingsprojekt inom service- 1.3 Ett utvidgat servicebegrepp 12 omrâdet 1.4 Grundläggande begrepp . . . . . . 14

Kapitel 2 Motiv för boendeservice . . . 16 6 Behovet Kapitel av utvecklingsprojekt 37 2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 16 2.2 Sociala effekter . . . . . . . . . 17 Kapitel 7 Förslag till åtgärder för främ- 2.3 Ekonomiska effekter . . . . . . . 18 jande av utvecklingsprojekt . . . . . . 39

Kapitel 3 Prioriteringsfrågor . . . . . 20 Särskilt yttrande . . . . . . . . . . . 41 3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 20 3.2 Fördelningsfrågor . . . . . . . . 20 3.3 Ansvarsfrågor . . . . . . . . . . 21 Bilagor Bilaga 1 Servicekommitténs direktiv. . . 42 Bilaga 2 Levnadsnivå och boendeservice 44 H Finansiering av servicelokaler

Summary . . . . . . . . . . . . . . 49 Kapitel 4 Nuvarande förhållanden 23

Kapitel 5 Förnyat system för statlig friansiering - förslag till omedelbara förändringar . . . . . . . . . . . . . . . 26 5.1 Mål . . . . . . . . . . . . . . 26 5.2 Krav på utformning av lokaler. . . 26 5.3 Sambanden mellan finansiering, normering och granskning . . . . . . 27 5.4 Undervisningslokaler . . . . . . . 29 5.5 Barnstugor . . . . . . . . . . . 30 5.6 Fritids- och samlingslokaler . . . . 31

SOU 1970: 68

Sammanfattning

Servicekommittén behandlar i detta samt drift av verksamheter ga-

delbe- ningar

tänkande inledningsvis ranteras så att full behovstäckning upp- Boendeservicens mål nås inom servioefunktionerna Mot den allmänna bakgrund som nnålsätt- omsorg om barn ningsavsnittct ger för kommitténs arbete omsorg om åldringar som helhet behandlar kommittén omsorg om handikappade nu två delfrågor omsorg om sjuka Finansiering av servicelokaler o Servicekommittén anser att det är ett Utvecklingsprojekt inom serviceområdet samhällsansvar att grundförutsättningar- Kommitténs ställningstaganden och för- na för full behovstäckning i formi av slag sammanfattas i följande punkter: planeringsåtgärder samt tillhandahållande av lokaler och anläggningar skapas inom servicefunktionerna v Avdelning I. Mål. fritidsservice och kulturdistribution o Servicekommittén har sett 0 Servicekommittén anser att det är ett

somsin upp-

gift att lämna ett bidrag till försöken att sztmhällsansvair att grundförutsättningarformulera och motivera en helhetssyn na för full behovstäckning i form av plapå samhällsutvecklingen och att appli- neringsâtgärder skapas inom servicefunk- › cera denna på boendemiljön. tionerna 0 Servicekommittén anser att boendeser- varudistribution och expeditiva tjänsvicens roll i denna ter, inkluderande

samhällsutveckling receptionstjänster

är att underlätta betungande hushållsar- och förmedlingsuppdrag bete, öka möjligheterna till personlighets- mathållning, bostadsvård, tvätt och utvecklande och hälsofrämjande aktivi- klädvård teter och medverka till ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet. Avdelning II. Finansiering av servicelokaler. o Servicekommittén finansieanser att en priorite- o Servicekommittén anser att ringsdiskussion är angelägen med huvud- ringsvillkoren för olika statliga låneforsyfte att belysa arten och omfattningen mer avseende lokaler skall utformas så av samhällets ansvar och insatser för enhetligt som möjligt. På sikt bör anserviceförsörjningen. läggningsstödet begränsas till en enda 0 Servicekommittén anser att det är ett statlig låneform. samhällsansvar att planeringsåtgärder, 0 Servicekommittén föreslår att krav på tillhandahållande av lokaler och anläggmöjlighet till samordning av lokaler för

SOU 1970: 68 7

olika ändamål successivt skall inskrivas byggnad och förbättring av lokaler i bo-

stadsområden, även där husen i områi varje statlig låne- och bidragsform. Servicekommittén föreslår att kvalitets- det tidigare inte är statsbelånade. Kom-

och behovsnormer samt villkor för lån mersiella lokaler som inte avser närser-

och bidrag avseende lokaler för boende- vice samt parkeringsplatser bör dock un-

service skall sammanställas i en informa- dantagas från denna belåning. Lån bör

tionsskrift. utgå från den föreslagna särskilda låne-

Servicekommittén föreslår att statsbidrag fonden.

och lån till inom det Servicekommittén föreslår att bostadsbyggnadsarbeten allmänna skolväsendet skall kunna utgå styrelsen ges i uppdrag att vidta de ytter-

om kommunens ligare åtgärder som behövs för att lokaäven till bostadsföretag så bestämmer. lån ler från belåningssynpunkt skall bli befullmäktige Statliga med samma villkor som för bostadslån handlade på ett med bostäder mera lik-

till lokaler skall kunna utgå till skolde- formigt sätt. För att under en övergångs-

tid åstadkomma en bättre överensstämlen i en integrerad anläggning. Anläggbör tills vidare melse mellan produktionskostnader och ningsbidrag utgå jämsides med statslånet och härvid frånräknas låneunderlag för projekt med omfattan-

de service bör bostadsstyrelsen ges belåneunderlaget. föreslår att endast ett myndigande a-tt, efter kostnadsprövning Servicekommittén i varje särskilt fall, höja låneunderlaget. lån i fortsättningen skall utgå till an- Servicekommittén konstaterar att dess läggning av barnstugor. Detta lån bör ha förslag kommer att öka anspråken på samma villkor som bostadslån till lokastatsmedel endast i två avseenden nämler och handhas av bostadsstyrelsen och ligen förslaget att med statliga lån belänsbostadsnämnderna. låna även skoldelen i integrerade ser- Servicekommittén föreslår att medel för viceanläggningar samt förslaget att med belåning av integrerade serviceanläggstatliga lån belåna även nybyggnad och ningar skall utgå från en särskild låneombyggnad av lokaler i äldre bostadsfond varifrån utlåning skall ske på samområden. Medelsbehovet beräknas till 5 ma villkor som när det gäller ordinarie milj. kronor budgetåret 1971/72 för att bostadslån till lokaler. Från samma fond stiga till 15 milj. kronor budgetåret - föreslås medel utgå till belåning av barn- 1973/74. stugor, allmänna samlingslokaler samt Utbetalningar från den föreslagna särny- och ombyggnad av lokaler i tidigare skilda lånefonden beräknas till sammaninte statsbelånade bostadsområden. lagt ca 60 milj. kr. budgetåret 1971/72. Servicekommittén föreslår i samförstånd med samlingslokalutredningen att all- Avdelning III. Utvecklingsprojekt inom sermänna samlingslokaler i bostadsområden viceområdet. i fortsättningen skall belånas med stat-

liga lån av samma slag som bostadslån Servicekommittén anser att svårigheter-

till lokaler. Servicekommittén föreslår na att genomföra utvecklingsprojekt in-

vidare att ett anläggningsbidrag motsva- om serviceområdet är så stora att sär-

rande ränte- och amorteringsfri del av skilda åtgärder är motiverade.

nuvarande samlingslokallån bör utgå Servicekommittén föreslår att en särskild

.med det nya statliga lånet och delegation för utvecklingsprojekt inom jämsides härvid frånräknas låneunderlaget. Lån- serviceområdet, knuten till bostadsstyrel-

bör ske med medel från nyss sen, tillskapas. Kommittén vill särskilt givningen nämnda lånefond. påpeka att behovet av utvecklingsarbete

Servicekommittén föreslår att statliga lån inte enbart gäller inom nybebyggelsen

med samma villkor som för bostadslån utan också i hög grad finns när det gäli former och skall kunna utgå .till nybyggnad, om- ler att finna för omdaning

SOU 1970 68

funktionskomplettering av befintlig bebyggelse. 0 Servicekommittén föreslår att delegationen får till uppgift att initiera och/ eller pröva förslag till utvecklingsprojekt, utforma förslag till villkor för genomförande och uppföljnlng, motta och analysera experimenterfarenheter samt medverka till information om dessa.

SOU 1970: 68

I Mål

l och

Utgångspunkter grundläggande begrepp

1.1 Inledning Det är inte möjligt att med dagens korta

tidsperspektiv se vilka faktiska förändringar Sedan slutet av 60-talet har den svenska som denna nya samhällsdebatt kommer att samhällsdebatten kännetecknats av försök leda till. Man kan dock konstatera att den till en helhetssyn på en rad problemområgivit anledning till en förutsättningslös och den, som tidigare behandlats var för sig el- kritik djupgående av dagens samhälle. Den ler varit helt förbisedda. Flera faktorer medväxande och av fakta allt bättre underbyggverkade till denna strävan att nå en helhetsda diskussionen leder också fram till ökade syn. krav på precisering av de mål som styr re- Den utbredda medvetenheten om att samsursavvägningar och resursanvändning inom hället blir alltmer sammansatt och att de olika områden. Detta gäller såväl på indiviökande tekniska och ekonomiska resurserna dens och hushållens nivå som för samhället samtidigt skapat nya positiva möjligheter som helhet. och nya faromoment för individens välfärd. Servicekommittén har försökt lägga en Den för många överraskande upptäckten hushåll helhetssyn på individ, och samhälatt vårt samhälle trots en snabb och obrule. De komponenter i livsmiljön som faller ten välståndsökning fortfarande rymmer all- inom kommitténs arbetsområde har avgövarliga sociala och ekonomiska problem för rande betydelse för individens fysiska, psyindividen. kiska och sociala välbefinnande, de skapar Den växande insikten om hur de olika förutsättningar för trygghetskänsla och livskomponenterna i individens livssituation vilja, de påverkar individens möjligheter till samspelar i den totala livsmiljön och om att aktiviteter personlighetsutvecklande och gedet finns starka samband mellan dessa kom- de medverkar menskap, till eller motverkar ponenter. Genom jämlikhet. att dessa komponenter Den ökade kunskapen om de stora skill- formas på ett riktigt sätt skapas och frigörs naderna mellan olika individers och grup- resurser som kommer såväl individ som

pers möjligheter till fysiskt, psykiskt och so- samhälle tillgodo.

cialt välbefinnande och om de segregeran- Servicekommittén har sett som en viktig de effekterna av dessa skillnader. uppgift att lämna ett bidrag till försöken Debatten har också i hög grad gällt in- att formulera den helhetssyn som måste dividens förutsättningar och vilja att aktivt styra samhällsutvecklingen och att applicera delta i formandet av samhället och de möj- denna på boendemiljön, som enligt direkligheter till medinflytande som finns idag tiven utgör kommitténs ansvarsområde. inom olika delområden och på olika besluts- Kommitténs diskussioner och erfarenhetsnivåer. har visat insamling att begreppet boende-

SOU 1970: 68 ll

2*-0I4464

innebörd för att ge anläggningar, arbetsplatser och centra. Traservice måste ges vid och fikplaneringsfrågorna berördes emellertid möjlighet till meningsfulla avvägningar endast indirekt i kommitténs informationsbeslut. skrift. Kommittén påpekade att även fastig-

hetsskötsel och -underhåll utgör en stor och

1.2 Service i bostadsområden del i hushållens serviceförsörjning, viktig men att dessa funktioner dock ej ingår i Begreppet boendeservice är inte entydigt. servicekommitténs direktiv att behandla. Innebörden har skiftat över tiden men ock- Enligt kommitténs uppfattning utgör de så mellan olika brukare av begreppet. funktionsbegrepp som angavs i kommitténs I det första betänkandet, Boendeservice informationsskrift fortfarande en praktisk I (SOU 1968: 38), sidan 9, valde kommitbeskrivning av viktiga komponenter i botén att beskriva sitt arbetsområde genom att endeservice. ange ett antal servicefunktioner.

»Vad är boendeservice? 1.3 Ett utvidgat servicebegrepp Till boendeservice räknar vi:

Indelningen i Boendeservice 1 resulterar inte Barntillsyn i funktioner som är varandra uteslutande. i form av institutionell barntillsyn, familjedag- De fyra senare funktionerna, som är av hem och tillsyn i barnets eget hem av person utanför familjen samt tillfällig barntillsyn »teknisk art», ingår som delresurser i de

två första som har social karaktär: Mathåll- Åldrings-, sjuk- och handikappservice ning och bostadsvård kan exempelvis vara förutsatt att den ges i bostaden eller i dess väsentliga delar av servicefunktionen åldnärhet ringsservice. F ritidsservice och kulturdistribution Fritidsservice och kulturdistribution bör

i form av ordnad verksamhet för alla åldersses både som en delresurs i de två första och intressegrupper förutsatt att den sker i boservicefunktionerna och som en självständig stadsområdet servicefunktion riktad till alla kategorier

Mathållning i samhället.

för alla grupper som alternativ eller komple- beskriver servicen De två första generellt ment till självständig hushållning i den egna bomen förutsätter att den är inriktad på grupstaden. Hit hänförs också frågor om distribubarn respektive åldringar, sjuka och tion av färdigmat till hushållen för konsum- pen

tion i bostaden handikappade. De därpå följande punkterna

beskriver delfunktioner i boendeservicen Bostadsvård till. oberoende av vilka grupper de riktas daglig städning, Veckostädning och storstädsom kommittén inte behänförs olika former för hemhjälp Trafikplaneringen, ning. Hit handla-r annat än indirekt, är en ramfunk- - ofta kombinerad med tillsyn och vård

tion som är nödvändig för att den övriga

Tvätt och klädvård boendeservicen skall kunna fungera frik-

såväl i bostaden, bostadsfastigheten som genom tionsfritt. Det finns andra grupper givetvis kommersiella anläggningar än de som nämnts i de två första punkterna,

Varudistribution och expeditiva tjänster som det kan finnas skäl att specialbehandla

Hit hänförs frågor om i servicesammanhang. Även listan över delför alla hushållstyper. handelns och de offentliga och expeditiva tjäns- funktioner kan lätt vidgas genom tillägg av

ternas lokaltyper, lokalisering och öppethållan- av de redonya funktioner och uppdelning de, om olika former av förmedling av varor visade. Exempelvis täcker »fritidsservice och tjänster samt distributionsformen. och kulturdistributiom en rad var för sig

Kommittén också att trafikplane- och stora servicesektorer, bl. a friangav viktiga

ring som tillfredsställer höga krav på säker- luftslivet i boendemiljön.

är en förutsättning En vidare diskussion av begreppet boenhet och bekvämlighet för mellan bostaden, service- deservice behövs dels för att möjliggöra en god kontakt

SOU 1970: 68

gränsdragning för kommitténs arbetsområ- mittén för barns (Barns utemiljö utemiljö.,de, dels för att möjliggöra behandling av SOU 1970: 1) ges konkreta förslag till för-

delfrågor inom problemkomplexet. bättringar av bostadsområdenas förutsätt-

servicebegreppet har ursprungligen an- ningar att erbjuda en personlighetsutveck-

vänts för att beteckna av funklösningar lande och säker uppväxtmiljö. tioner som överförts från det enskilda hus- Ökad medvetenhet om den förebyggande hållet till en samhällelig eller kollektiv or- hälsovårdens betydelse leder till krav på att ganisation. I bostadskollektiva kommitténs den skall ges utrymme inom bostadsområ-

betänkande II: Kollektivhus (SOU 1954: 3) dets lokaltillgångar.

behandlas funktionerna mathållning, barna- Krav utpå medinflytande på närmiljöns vård, städning och tvätt och man säger i formning reses med växande skärpa. För att inledningsavsnittets avslutande mening att möjligheterna till medinflytande skall kunna

»Man ser kollektivhuset som en boendeutnyttjas ställs bl. a. krav på att miljöutformform som kan ge praktiska fördelar för de ningen kontakt och aktivitet främjar inom makar som bägge har förvärvsarbete och bostadsområdet. Därutöver erfordras nya ge dem möjlighet att utan att få sin fritid former för information och samspel mellan

alltför av hushållssysslor betungad ägna sig olika grupper. åt sina barn och familjer» (s. 10). Denna förteckning ger, utan att vara full-

Socialpolitiska kommitténs studie i börständig, en bild av hur antalet komponenter jan av 60-talet av de gamlas och de handi- i servicebegreppet ökar med tiden. Den skul-

kappades situation (Åldringsvårdens le kunna läge, kompletteras med en beskrivning undersökning utförd av socialpolitiska kom- av hur de skilda värderats komponenterna mittén, SOU 1963: 47) klargjorde att en och betonats inbö-rdes. i

omedelbar ökning av den öppna vården var Inte minst har den tekniska utvecklingen nödvändig, och tjänster till dessa kategorier medverkat till dessa förändringar: En rad

framhölls därmed som en viktig komponent arbetsuppgifter i hushållet kan förenklas, i servicebegreppet. exempelvis hushållstvätten, genom utveck- Fritidsfrågan, särskilt ungdomarnas och. lingen av tvättmaskiner och torkanordningar de gamlas möjligheter till personlighetsut- och av de textila och mathållmaterialen, vecklande aktiviteter samt kraven på förut- ningen genom tillgången till matvaror med sättningar för friluftsliv inom bostadsområhögre färdigställningsgrad. En ökad använddet, har blivit föremål för ökat intresse och ning av engångsmaterial underlättar arbesuccessivt lett till ökade krav på lokaler, tet med tvätt och mathållning men ställer personella och organisatoriska förutsättning- ökade anspråk på sopförvaring och destrukar för fritidsverksamhet i bostadens närhet. tion med strängt iakttagande av angelägna

En ny syn på »bamtillsynsfrågam håller

miljövårdskrav. Man bör göra klart att ökapå att växa fram. De pedagogiska motiven de tekniska lösningar av ekonomiska eller har stärkts, grundade på ökade andra skäl kunskaper inte står till allas förfogande, om barnens behov av personlighetsutveck- eller i varje fall inte kan utnyttjas till fullo. lande aktiviteter och vidgad kontaktyta mot Det är viktigt att uppmärksamma, att serjämnåriga och vuxna. Barnstugan framstår vicefrågan, även om den synbarligen endast idag som ett möjligt centrum för bostadsom- omfattar ekonomiska administrativa, och rådets alla barninriktade aktiviteter och som tekniska funktioner i samhället, påverkar en naturlig kontaktpunkt för alla barn i bo- samhället som social miljö. Av detta skäl stadsområdet samt för alla dem som syss- måste servicefrågan behandlas även från

lar med barn oberoende av om dessa är inideologiska utgångspunkter. I idémässig beskrivna vid barnstugan eller ej: föräldrar, lysning framstår också skillnaväsentliga dagbarnvårdare, barnsköterskor i trefamiljsder i servicebegreppet vid olika tidpunkter system, bamvårdare och barnstugans perso- och i olika sammanhang. Serviceutbyggnanal. den har stundom främst betraktats som ett I det betänkande som avgivits av kom- led i en materiell med

välståndsutveckling

SOU 1970: 68 l3

dess och rationa- eller den fysiska gräns som dras för stark âbetoning av bekvämlighet kan eller slutoch hushållens liv, .stundom aktivitetsfält anges entydigt litet i individens

främst som ett socialpolitiskt instrument, giltigt. gäller givetvis hela samtenden- Servicebegreppet med vars hjälp en rad ogynnsamma skulle hället, vilket om det skall ingå i en verkligt ser i den sociala strukturförändringen politik, måste få kon-

kunna undanröjas eller mildras. jämlikhetsbefrämjande

är ett sekvenser för serviceförsörjningen i gles- Förändringen av servicebegreppen av ser- och mindre tätorter, där bristerna för medvetandet att behovet bygden uttryck för nå- därifrån torde behöva vice är generellt och inte specifikt idag är stora. Kraven

mötas med en mer rörlig servicedistribution gon särskild kategori. En välgörande nyanav såväl kommersiell som kulturell och soav debatten kring olika kategoriers sering Servicekommittén finner cial art. Servicekommittén skall enligt sina behov har skett. att skillnaden -i direktiv inte ta upp frågor rörande glesbygdet angeläget att betona individer dens problem. De behandlas av en särskild servicebehov mellan olika gäller för att glesbygdsutredningen. Serviceoch arten av servicetillskott utredning, graden kommittén vill dock starkt framhålla den täcka grundläggande behov.

inom obalansen då det gäller service- Detta kan exemplifieras handikapp- regionala kan ge- utbudet. mot resursstarkare servicens område. En handikappad Utvecklingen

nom ett servicetillskott att leva större kommuner torde dock enligt serviceges möjlighet ett liv som i väsentliga avseenden överens- kommitténs uppfattning komma att öka möj-

stämmer med en icke handikappads. ligheterna att tillhandahålla en mer likvärdig

På samma sätt som den innehållsliga be- service i skilda bebyggelseregioner.

skrivningen av servicebegreppet förändras,

skiftat. har också den fysiska avgränsningen

SO-talets boendeservicebegrepp gällde i förs- 1.4 Grundläggande begrepp ta hand s k kollektivhus, dvs. byggnader

som i sig innehöll kollektiva komplement Kommittén har ansett sig behöva ange den

samt bostäder Nu har service- av boendeservice som utgjort för nyttjarna. beskrivning

till »bostadsområden el- för kommitténs arbete. Kommittén begreppet vidgats grunden

ler bostadens »närmiljö», vilket är ett ut- har då utgått från de syften som serviceut-

för att service kan krävas och tillhan- budet har. tryck och inte till tjänster, vadahållas i skilda bebyggelsetyper Boendeservice är tillgång

behöver knytas till någon speciell fysisk ror, lokaler, utrustning samt bebyggelsepla-

och åtgärder som form. nering organisatoriska

har därmed också utvidgats underlättar hushållsarbete, som Servicefrågan betungande

till funktioner som inte i första hand styrs ökar möjligheterna till personlighetsutveck-

och aktiviteter och eller påverkas av den fysiska planeringen. lande hälsofrämjande

»Bostadsområden har tidigare upplevts som medverkar till ökad trygghet, gemen-

som en relativt klar fysisk enhet. Genom skap och jämlikhet. skalan i bebyggelsen, skolvä- Kommittén har i tolv punkter sökt preciden växande omstrukturering och Punkterna utgör en sendets och handelns sera sina huvudteser.

bilismens har gränserna för bostads- av kommitténs ideologiska ökning sammanfattning området blivit allt mer oklara. I debatten diskussion och förslag till praktiska åtgär-

har man intensivt kri- der. De studier, överväganden och ställningsom den fysiska miljön

tiserat tendensema till social och ekonomisk taganden, på vilka dessa teser bygger, pre-

av bostadsmiljöer samt också senteras successivt i det material som komsegregation diskuterat en integration av ar- mittén avser att framlägga. på allvar och bostäder i en gemensam fybetsplatser

sisk miljö. att varken de Man kan således konstatera

element som ingår i boendeservicebegreppet

SOU 1970: 68

l. kortsiktiga och provisoriska lösningar meboendeservice är ett bland flera medel som dan långsiktiga åtgärder planeras och förmedverkar till alla individers fysiska, psy- verkligas i kiska och sociala trygghet 10. 2. utbyggnaden av boendeservice måste ske boendeservice skapar förutsättningar för planmässigt, genom integrerade verksamheökad gemenskap och jämlikhet inom och ter och lokaler i flexibel form och med en mellan generationer samt mellan människor sådan tidplanering att den i varje skede efmed olika och i olika fektivt intresseinriktning so- utnyttjar de tillgängliga resurserna cial och ekonomisk situation och svarar mot behoven hos medborgarna både i redan befintliga och i planerade bo- 3. endemiljöer boendeservice skapar praktiska möjligheter för individen ll. att delta i personlighetsutvecklande och hälsofrämjande aktiviteter utbyggnaden av boendeservice kan kräva förändringar av finansieringsformerna 4. boendeservice ökar 12. möjligheterna för individen att påverka formandet av den gemen- utbyggnaden av boendeservice kan kräva samma miljön förändringar av den administrativa struktu- 5. ren i planeringsskedet och under driftskedet

boendeservice skapar möjligheter för stora grupper av fysiskt, psykiskt och socialt handikappade att leva ett självständigt liv

6. boendeservice skapar för dem möjligheter som önskar förvärvsarbeta men som nu är bundna till bostaden p. g. a. hushållsarbete eller av fysiskt, eller socialt psykiskt han-

dikapp att ingå i en arbetsgemenskap inom

den öppna arbetsmarknadens ram

7. boendeservice medverkar till att samhällets resurser för vård och tillsyn på ett rationellt sätt kan anpassas till de faktiska behoven

8. boendeservice medverkar till ett bättre utnyttjande av resurser genom att minska arbetskraftsbehovet i det enskilda hushållet och överföra hushållsproduktion till rationellare former i större enheter

9. tillgången till boendeservice är idag otillräcklig och för att akuta behov skall kunna tillfredsställas kan det vara motiverat med

SOU 1970: 68 -15

2 Motiv för boendeservice

rat livsmönstret på ett radikalt sätt. Också 2.1 Inledning för dem som inte förvärvsarbetar - barn, De växande kraven kan åldringar, hemarbetande kvinnor - påverpå boendeservice förklaras av förändringar i samhäl- kas naturligtvis livsmönstret genom att boendelvis struktur. får en renodlad »sovstadskaraklets sociala och ekonomiska demiljön Boendeservice medför det växande avstån- I det första betänkandet, tär». Slutligen det mellan och bostad att tral (SOU 1968: 38) gjorde servicekommittén arbetsplats växer och därmed kraven på en kortfattad beskrivning av några av sam- fikströmmarna för kollektiv trafik. hällets väsentliga förändringar (sidan 7-9). trafikapparaten Ett område för är Genom kvinnornas ökade förvärvsarbete viktigt förändringar hushållsstrukturen. andel av situationen ytterliga- Barnfamiljernas skärps den uppkomna det totala antalet hushåll minskar och an- re. Bostadsområdena tenderar att under dagdelen småhushåll ökar. Bland småhushållen tid tömmas människor och på yrkesaktiva återfinner man nu kategorier - såväl ung- endast befolkas av barn, ungdomar och pendomar, ensamstående vuxna som åldringar sionärer samt av personer som är verksamservice. - vilka tidigare i vida högre grad levde inom ma inom till dessa kategorier riktad

ramen för större hushåll, särskilt på lands- Servicekommittén har genom en särskild bygden. Genom att antalet barn per hushåll strukturstudien, som publiceras unstudie, minskar blir också den tidsperiod av den der 1971 i en särskild volym, sökt få en vuxnes liv då familjelivet domineras av vår- bild av de fortsatta samhällsförändringar den av små barn förkortad. Också det ökan- som kan väntas förändra kraven_ på ,boendede antalet enförälderfamiljer medför förservice. ändringar i hushållsstruktur och livsformer. vill emellertid också be- Servicekommittén Det starkt ökande antalet åldringar stäl- tona att ökningarna av kraven på boendeler också ökade krav på samhället. service inte bara - eller kanske inte ens i område hand - kan eller skall förklaras av Ett annat viktigt för förändringar första Av särskilt i samhällsstrukturen. Serviceär arbetsmarknadsstrukturen. förändringar är kommittén har funnit att boendeservice kan intresse från serviceförsörjningssynpunkt den fortgående urbaniseringen med en allt vara ett verksamt medel att uppnå sociala med väx- och ekonomiska mål som uppställts i vårt starkare arbetsplatskoncentration som medför åtskillnad mellan samhälle. Boendeservice är således inte baande avstånd ra en kompensation för nyttigheter som tiboende och arbete. Arbetsplatskoncentratioinom hushållets ram eller nen och åtskillnaden av arbete och boende digare erbjudits ålder föränd- medborhar för flertalet i arbetsaktiv på annat sätt utan ett medel att ge

SOU 1970: 68

garna i vårt samhälle förbättrade livsvillkor. över för att uppnå fysiskt, psykiskt och so- I den aktuella debatten framförs en lång cialt välbefinnande på en grundläggande rad motiv för ökad boendeservice. Motiven nivå.

är av växlande art och vikt. Detta är na- Definitionen kan också uppfattas som turligt med hänsyn till att servicebegreppet mer eller mindre kontroversiell. Den måste

är omfattande och därför att serviceför- förändras successivt alltefter det att insiksörjningen påverkar individernas, hushållens terna fördjupas, resurser och den skapas och samhällets förhållanden i många avseen- politiska viljan skärps. den. Kännetecknande för begreppet behov Motiven för ökad boendeservice kan enligt denna definition är att det fastställs lämpligen knytas till de effekter man för- av annan än av individen och därför är väntar av serviceutbudet och kan indelas på ett normativt uttryck. Begreppet anspråk är olika sätt. En grov indelning kan göras i ett uttryck för individens egna värderingar

motiv som kan knytas till sociala effekter och således ett subjektivt uttryck. för individ, hushåll och samhälle, och i mo- Ett av samhället formulerat behov är den tiv som kan hänföras till ekonomiska ef- s. k. trångboddhetsnormen. Trångboddhetsfekter. normen, som är en grov siffermässig be-

skrivning av utrymmesstandard per individ i bostaden, kan sägas ha till uppgift att ange 2.2 Sociala effekter gränsvärdet för vad samhället anser vara en

De sociala effekterna acceptabel boendestandard. Samhället har av ökad boendeservice kan vara uppenbara. Ändå kan de inte kvan- också ändrat denna norm i takt med resurs-

tifieras så att de kan ställas i direkt relation ökningen inom bostadssektorn. Förändringtill de uppoffringar i form en av samhällets målsättningar resulterar i av ökade kostnader, som de kan innebära. förändring av gränsvärdet för trångboddhet.

En analys av de olika faktorer som be- Relationen mellan en individs behov och

stämmer individens sociala situation anspråk bestäms av flera faktorer. Konsukan dock öka möjligheten till mera mentutredningen har pekat på att anspråksnyanserad bedömning av vad som kan uppnås med oli- nivån kan ligga under behovsnivån även in-

ka alternativ för serviceutbud. om väsentliga konsumtionsområden, något

Som utgångspunkt för som också socialpsykologisk empirisk forsksina resonemang kring systematiseringen och ning visat. Exempel härpå är att vissa kateredovisningen av de sociala effekterna gorier av människor av olika skäl inte förav ökad boendeservice har kommittén valt individens be- mår utnyttja sina möjligheter att på ett rik-

hov. Individen är en klart definierbar en- tigt sätt tillfredsställa grundläggande behov.

het, till skillnad från »hushållet» eller Många människor har t. ex. från näringssyn- »familjen». Med individen punkt olämpliga kostvanor. som enhet kan man

förutsättningslöst diskutera de olika alterna- Avvägningar mellan olika konsumtions-

tiv för serviceorganisation områden kan göras så att t. ex. boendestansom erbjuds inom och utom hushållet. Om man däremot darden blir helt otillfredsställande medan

arbetar med hushållet hushållet har god tillgång till som enhet, är det umbärliga svårt konsumtionsvaror. att jämföra tjänster inom hushållet med tjänster utom hushållet. Anspråksnivån erpåverkas av utbildning, Kommittén ansluter sig till konsumentut- farenhet och medvetenhet och ekonomiska

redningens och låginkomstutredningens de- resurser samt individens

möjlighet att själv finitioner av individens behov och anspråk. eller som medlem av ett kollektiv påverka

Begreppet behov används då i normativ be- sin egen situation.

tydelse, och definieras av samhället i för- Det är en viktig uppgift för samhället att hållande till dess insikter om vilka väsent- medverka till att individens anspråk når upp liga resurser som individen måste till hans behov. Detta förfoga är en grundförutsätt-

SOU 1970: 68

att individen av egen kraft skall 2.3 Ekonomiska effekter ning för kunna de möjligheter som samhäl- effekterna av ökad boendeutnyttja De ekonomiska och let erbjuder och uppnå social, psykisk service har haft en framskjuten plats i serfysisk hälsa. Ett primärt led är då att sam- vicedebatten och försök har gjorts att mer hället uppsökande verksamhet och kostnader och vinster av ökad genom exakt beräkna information stöder dem som inte annars för- boendeservice. mår att uttrycka och hävda sina behov. Främst har sådana beräkningar gjorts inin- den I bilaga 2 görs ett försök att beskriva om barntillsynsområdet. Därvid har dividens livssituation i en modell som kan ekonomiska studerats ni- »nyttam på olika användas som underlag för en diskussion av våer - hushållets, kommunens, statens och boendeservicens möjligheter att medverka samhällets.

till behovsuppfyllelse. Kommittén anser det ytterst väsentligt servicekonzmitténs uppfattning är att kostnadskonsekvenserna för individ. Enligt de sociala mål, för vars förverkligande bo- stat och samhälle av skilda serkommun, endeservice är ett bland flera medel, ökad vicealternativ och utbud studeras noga för gemenskap och jämlikhet, delak- att de ekonomiska konsekvenserna vid pritrygghet, tighet i personlighetsutvecklande och hälso- skall vara klara. oriteringar och avvägningar främjande aktiviteter och möjlighet att på- Kommittén anser det angeläget att metoder-

verka såväl den egna som den gemensamma na för sådana typer av undersökningar utmiljön. vecklas. Viktigt är att utgångspunkterna vid Med trygghet avses att individen i varje av beräkningarna väljs så genomförandet livssituation skall kunna förlita sig på ett att slentrianmässiga könsrollsuppfattningar stöd som ökar förutsättningarna för fysisk inte tillåts påverka resultatet. och psykisk hälsa, för social gemenskap och Kommittén har låtit utveckla en modell delaktighet av de gemensamma samhällsre- för studium av ekonomiska konsekvenser surserna. av ökad boendeservice. Modellen, totalkostnadsstudien, redovisas under 1971 i en sär- Med gemenskap avses att de grundläggande behoven av kontakt och samverkan skild publikation. understöds. Meningen är att denna modell skall kunmed andra individer Med ser- na användas som ett hjälpmedel vid ställjämlikhet avses att tillgängliga viceresurser främst skall inriktas ningstaganden till skilda servicealtemativ. på att stödja dem vars livssituation nu försvåras av Den möjliggör en kartläggning av tänkbara konsekvenser av en utbyggnad av boendeogynnsamma betingelser i fråga om fysisk, eller social situation, ekonomiska re- service, varvid särskild uppmärksamhet ägpsykisk arbetsförhållanden, otrygghet eller nas åt att fördela konsekvenserna på olisurser, ka nivåer eller intressenter nämligen husbrist på gemenskap. Att dessa primära jämlikhetsmål också att dessa håll, kommun, stat och samhälle. Den gör uppnås innebär vars valfrihet nu är starkt kring- det också möjligt att studera de skillnader människor, att i ökad utsträck- i fördelning av konsekvenser på olika nivåer skuren, ges möjlighet som föreligger mellan olika servicealternaning själva forma sitt livsinnehåll. kan bland annat an- Ett viktigt medel att skapa gemenskap tiv. Denna fördelning i personlighets- för att bedöma om och jämlikhet är delaktighet vändas prioriteringar utvecklande och hälsofrämjande aktiviteter. mellan olika alternativ medför en godtagni-

Deltagandet i formandet av den egna och bar kostnadsbelastning på de studerade

den gemensamma miljön är ett exempel på våerna. Modellen tillämpas på en funktion, sådana aktiviteter, som därutöver resulterar åldringsservice. i en bättre av miljön till de bo- För serviceutbudets ekonomi är de oranpassning endes behov än vad en färdig och opåverk- frågorna av stor vikt. Kostganisatoriska kan göras genom en utbar miljöutformning medger. nadsbesparingar formning av servicelokalerna som möjliggör

SOU 1970: 68

sambruk och förändrad användning och genom en administrativ organisation i bruksskedet som stimulerar till detta. Servicekommitténs förslag angående finansieringsformer syftar till att underlätta en sådan utformning. I ett följande betänkande avser kommittén att behandla frågor rörande organisation av verksamheter, administration samt fysisk planering. Slutligen skall nämnas att servicekommittén vad gäller funktionen varudistribution gjort en framställning om en särskild utredning om hushållens distributionsfrågor. En sådan utredning har påbörjats enligt direktiv utfärdade av chefen för handelsdepartementet.

SOU 1970: 68

3-014464

3 Prioriteringsfrågor

3.2 F ördelningsfrågor 3.1 Inledning

Två är urskiljbara: likforhuvudprinciper Enligt kommitténs uppfattning kan man inte fördelning, där varje individ får lika och mig förbigå frågan om i vilken utsträckning stor andel av resurserna, eller olikformig på vilket sätt distributionen av service skall fördelning, där fördelningen regleras antingstyras till särskilda mottagargrupper. Skälen en av individen själv eller genom styrning härtill är att det är samhällets uppgift att utifrån. medverka till en fördelning av resurserna Resursbrist kan göra det nödvändigt att som främjar jämlikhet. En väsentlig uppgift inskränka den valfrihet som är betingad av blir därvid att genom boendeservice söka olika anspråksnivåer till förmån för tillfredskompensera individer med sämre förutsättställelse av grundläggande behov. ningar. Som tidigare antytts kan fördelningen av Vilken omfattning och form styrningen resurserna ske enligt olika de tillgängliga av boendeservicen till individer och kategogrundregler. Valet av fördelningsmodell rier skall ha är en politisk fråga. De styrpå ideologiska föreställningar, både grundas medel som kan komma ifråga är av flera om det slutliga målet och om medlen för typer: geografisk fördelning, prissättning dettas förverkligande. och formerna för avgiftsuttag, urvalsförfa- Enligt kommitténs uppfattning kan styrranden m. m. ningen ersättas av en fungerande valfrihet Behovet av styrmekanismer är delvis en på väsentliga områden endast under följanfunktion av tillgången till service. Då serde betingelser: viceförsörjningen under överskådlig tid kom- 1. Utbudet av service är större eller lika mer att vara ofullständigt utbyggd geogramed efterfrågan (utbudsvillkoret). fiskt och när s. k. marknadsprissättning till- 2. Individen känner sitt behov och kan ouppnåelig för stora medborgarlämpas, omforma behovet i efterfrågan (behovsvillmåste fördelnings- och prioritegrupper, koret). ringsfrågorna diskuteras med utgångspunkt 3. Individen har medel att tillfredsställa från måldefinitionerna med avsikt att ge behoven och möta utbudet (resursvillkoret). konkret underlag för kommitténs förslag. Kommittén har prövat i vilken utsträck-

ning dessa förutsättningar gäller, eller kan

antas bli gällande inom överskådlig tid.

Kommittén har därvid kunnat konstatera

för en fungerande valfriatt betingelserna

SOU 1970: 68

het saknas för samtliga servicefunktioner.

komplexa problem.

Bäst illustreras detta måhända en genom Med hänsyn till att serviceutbudet under analys av barntillsynsfrågan. Inledningsvis överskådlig tid kommer att vara otillräck-

kan man konstatera att det s. k. »behovs- kommittén ansett ligt har det nödvändigt villkoret» inte kan uppfyllas, då barnet inte att diskutera för skilda serviceansvarsfrågor själv kan omforma sitt behov i efterfrågan. funktioner som vägledning såväl för kom-

Även om man bortser från denna mitténs som för och grund- eget arbete statliga läggande avvikelse från de uppställda vill- kommunala beslutsfattare.

koren kan man konstatera att en styrning Servicekommittén vill, för undvikande av är nödvändig och önskvärd. felaktiga tolkningar, emellertid understryka

Målet från barnets för den in- att av synpunkt utbyggnaden serviceförsörjningen stitutionella bamtillsynen är att bereda det måste ske samordnat för alla funktioner. tillfälle till personlighetsutvecklande aktivi- Detta är särskilt viktigt som ett integrerat teter i former som främjar social anpassning serviceutbud medverkar till att effektivisera

och fysiskt och psykiskt välbefinnande. resursutnyttjandet.

Enligt kommitténs grundsatser om ser- Prioriteringsdiskussionens blir huvudsyfte vicens uppgift att tillfredsställa grundläggan- därmed att, med utgångspunkt från analyde behov skall bamtillsyn i första hand ges ser av respektive servicefunktion, belysa ar-

de barn som på grund av föräldrarnas för- ten och omfattningen av samhällets ansvar

studier värvsarbete, m. m. och sin egen fy- och insatser.

siska, psykiska och sociala situation har Servicekommittén har funnit det lämpstörst behov av institutionell Inom tillsyn. ligt att som underlag för diskussionen om barntillsynsområdet svarar tillgången till in- ansvarsfördelningen göra åtskillnad mellan

stitutionell bamtillsyn inte mot behovet. Uttre typer av åtgärder. För att serviceutbubudsvillkoret är således inte uppfyllt. det skall bli tillfredsställande krävs att samt-

Det är osäkert om de anspråk som finns liga dessa åtgärder vidtages. De tre typerna på plats i barnstuga gäller barn som har av åtgärder är:

störst behov av sådan tillsyn sett från

barnens synpunkt. Efterfrågestrukturen påverkas starkt av hushållens planeringsåtgärder ekonomiska si-

tuation, föräldraattityder, arbetsförhållanden

härmed avses regional och annan överm. m. Behovsvillkoret är således inte tillsiktlig fysisk planering, utformning_ av fredsställt. den fysiska boendemiljön, inklusive lokal-

Avgiftsutformningen inom barntillsynen och anläggningsutformning, som främjar

är avsedd att kompensera resursknappa husintegration och samordning av verksamhehåll. Utan en sådan skulle avgiftspolitik ter samt tillgänglighet

stora grupper av låginkomsttagare icke kun-

na nyttja disponibel plats på bamstuga. Re-

surskriteriet är inte säkerställt tillhandahållande av lokaler och anläggutan en styr-

ning från samhällets sida. ningar

Denna analys visar att en styrning t. ex härmed avses tillhandahållande av lämpi form av förturer till barn med störst behov ligt lokaliserade och utformade lokaler är motiverad. och anläggningar för serviceaktiviteter

drift av verksamheter 3.3 Ansvarsfrågor härmed avses ansvarstagande för service- Vid överförandet av modellresonemang av verksamheten som helhet, innefattande

den typ som förts i detta kapitel till prak- verksamhetsplanering samt genomförande

tiska ställs man inför en rad avvägningar av erforderliga serviceåtgärder.

.SOU 1970: 68

1 grupp räknar kommittén Ansvarsgrupp

och kulturdistribution som

Till denna grupp har förts servicefunktioner fritidsservice

skilanser det som ett samhälls- ger de boende i olika åldrar och med _där kommittén ansvaratt da intressen tillfälle till personlighetsutfull behovstäckning uppnås. Detta att vecklande och hälsofrämjande aktiviteter innebär att det ankommer på samhället i former som skapar gemenskap och inteansvara för samtliga tre typer av ovannämn-

da åtgärder - planeringsåtgärder, tillhanda- grerar skilda kategorier.

hållande av erforderliga lokaler och anlägg-

ningar samt drift av verksamheter. Till den- Ansvarsgrupp 3 na grupp räknar kommittén Till denna grupp har förts servicefunktioomsorg om barn i barnstugor, familjedagner där kommittén anser det vara ett samhem eller dylikt i första hand för barn till för hällsansvar att grundförutsättningarna förvärvsarbetande eller studerande föräldfull behovstäckning skapas i form av plarar, och för socialt, psykiskt eller fysiskt neringsåtgärder, såsom fysisk samhällsplanehandikappade barn. Omsorgen bör även och integrerad verkring, lokalintegration omfatta vård i bostaden av tillfälligt sjuka medan ansvaret för tillsamhetsplanering, barn handahållande av lokaler och anläggningar

omsorg om åldringar i form av service samt drift av verksamheter kan delas mel-

och vård i deras bostäder och i närmiljön, lan samhället och ideella och kommersiella

avsedd att möjliggöra ett självständigt liv m. fl. och de boende organ, bostadsföretag samt integration med övriga befolknings- kommittén själva. Till denna grupp räknar kategorier varudistribulion och expeditiva tjänster omsorg om handikappade i form av serinkluderande receptionstjänster och förvice och vård i deras bostäder och i näri sådana former att sermedlingsuppdrag miljön, avsedd att möjliggöra ett självstän- mot de boendes viceutbudet bäst svarar digt liv samt integration med övriga bebehov folkningskategorier mathållning, bostadsvård, tvätt och klädomsorg om sjuka i form av service och vård i former som underlättar betungande vård i deras bostäder i de fall där vårdhushållsarbete. behov och sociala skäl talar för sådana

lösningar

” Till denna grupp hänförs även service-

funktioner inom övriga ansvarsgrupper i

den mån dessa utgör en del av omsorgen

om de ovannämnda kategorierna.

Ansvarsgrupp 2

Till denna grupp har förts servicefunktioner

där kommittén anser det vara ett samhälls-

ansvar att grundförutsättningama för full

behovstäckning skapas i form av planeringsåtgärder och tillhandahållande av lokaler

och anläggningar för serviceutbudet, medan

ansvaret för verksamheten kan delas mellan

olika samhällsorgan och organisationer,

grupper och de boende själva. Till denna

SOU 1970: 68

II Finansiering av servicelokaler

4 Nuvarande förhållanden

Servicekommittén konstaterade i sitt första eller minskande förekommer svåfolkmängd betänkande att finansieringsformerna är av särskilt om kommunen righeter, domineras grundläggande betydelse för serviceförsörj- av t. ex. servicebehövande äldre människor

ningen och att samhället på olika sätt sedan medan den yrkesverksamma befolkninge länge har engagerat sig i finansieringen av är förhållandevis liten.

olika servicefunktioner. Trots detta finns På många områden har den kommunala det brister i nuvarande finansieringsformer utbyggnaden av service expanderat starkt? som försvårar en ändamålsenlig utbyggnad de senaste åren. Det gäller främst bamtill» av servicen. syn och social hemhjälp. Trots att många Kommunerna har tillsammans med olika kommuner och byggherrar idag således har byggherrar ansvaret för anläggning och drift stora ambitioner att klara en tillfredsstälav serviceanläggningar. Som framgått i olika lande serviceutbyggnad är servicestandarden sammanhang, bl. a. i den av kommittén gjor- i våra bostadsområden otillräcklig. Nödvända enkäten till kommunerna, som kommer diga serviceanläggningar blir ofta uppförda att publiceras under 1971, är det för flertalet först långt efter det att bostäderna är klara kommuner förenat med ekonomiska svå- för inflyttning. Bamstugor, samlings- ochrigheter att klara en tillräcklig utbyggnad fritidslokaler, närhetsbutiker, kommunikaav boendeservice samtidigt som bonya tionsleder etc. kommer ofta i andra hand stadsområden byggs ut. Även en önskvärd och blir därmed inte utbyggda i den omfattförbättring av boendeservicestandarden i ning som är nödvändig för att bostadsområäldre bostadsområden har visat sig svår den skall kunna fungera väl. Det gäller inte att klara. Dessa svårigheter är av naturliga minst anläggningar som tillgodoser de socia-

skäl särskilt aktuella i starkt expanderande 1a och kulturella behoven. kommuner där kraven på utbyggnad av ga- Skälen till den bristande serviceförsörj-

tor, avlopp, barnstugor, skolor m. m. är sto- ningen är flera. För de renodlade bostads-

ra samtidigt som finansieringsmöjligheterna har staten

investeringama sedan länge gaär begränsade bl. a. på grund av efterslä- ranterat

goda upplåningsmöjligheter. Bostä-

pande kommunalskatteinkomster. Nuvaran- demas

kompletteringsinvesteringar måste

de regler för utbetalning av kommunalskat- däremot finansieras olika sätt i» på många temedel till kommunerna innebär allmänhet nämligen utan motsvarande finansieringsgaatt förändringar i skatteunderlaget påverkar rantier. Staten bidrar ofta med lån och bi-

kommunernas skatteinkomster först med två drag av betydande omfattning till dessa in-. års eftersläpning. Även i andra kommuner vesteringar, men någon direkt av styrning

med en ensidig befolkningssammansättning

kapitalmarknaden för att garantera investe-

SOU 1970: 68

denna kostnadsöverföring är så höga att utförande förekommer inte som ringarnas de medför risk till snedhet då det gäller när det gäller de renodlade bostadsinvestesammansättningen av de boende. ringarna. strävar emellertid allt fler kom- Det statliga finansiella stödet till an- Samtidigt muner - av ekonomiska skäl - att samläggningar för drift av boendeservice har, ordna och samplanera lokaler så att olika som framgår av nedanstående uppställning, former av boendeservice kan tillhandahållas en betydande omfattning. Finansieringsfori dessa lokaler oberoende av huvudmanmema är oftast förknippade med vissa vill- Servicekommittén anser att sådana kor beträffande anläggningars utformning naskap. samordnande lösningar är att föredra, men och verksamheters bedrivande. Finansieatt de förutsätter en starkare samordnad plaringsformerna handhas av ett stort antal nering och styrning av olika verksamheter. myndigheter och organisationer och be- Om t. ex. skolans lokaler skall användas av rör olika, noggrant definierade, typer av boett bostadsområdes alla invånare måste detta endeservice. Den angelägna samordningen behovet av lokaler för beträffande och organisation av självfallet påverka planering liknande ändamål och liknande verksamhet boendeservice, har därvid kommit att försom traditionellt på byggherrens ansvåras. Ofta har den splittrade statliga finan- ligger svar. Ett större mått av samordning behövs sieringen också medverkat till den splittrade alltså mellan kommuner och byggherrar. Det utbyggnaden av olika typer av boendeserär naturligt att kommunerna får ta ansvavice. ret för sådan samordning. Det har emellertid funnits motiv för en sådan uppbyggnad av det finansiella stödet. Behovet av statligt stöd har vuxit fram successivt, liksom möjligheterna att tillfredsställa detta behov. Detta har lett till att systemet för statlig finansiering byggts upp av en rad delreformer. Nu har emellertid

det totala statliga stödet fått en så betydande storlek och omfattar så många områden att det splittrade finansieringssystemet inte längre på ett tillfredsställande sätt uppfyller de

krav som man idag kan ställa.

Även bostadsföretagen har ett betydande ansvar för anläggning och drift av boendeservice. Det har främst rört sig om gemensamma tvättinrättningar, fritidslokaler, lek-

platser. På senare tid har ytterligare gemensamma anläggningar i ökad utsträckning kommit dvs. boatt ligga på tomtmark, stadsföretagens ansvar har utökats. Skälet härtill är främst övergången till större proinom bostadsbyggandet. Gator jektstorlekar och parkmark som normalt ligger på kommunen att kommer härigenom i anlägga ökad utsträckning att belasta bostadsföreta- En sådan överföring av gens finansiering. kostnader på ett begränsat angemensamma tal medborgare kan starkt ifrågasättas speciellt som de tenderar att driva upp boendekostnaderna i de områden som även utan

SOU 1970: 68

Omfattningen av det statliga stödet till bo- 3. Städ till öppen dldringsg endeservice budgetåret 1970/71 framgår av föl- sjuk- och handikappservice jande uppställning. a) Social hemhjälp 175 milj. kr. b) Räntefria och stående förbätt- 1 . Bostadslån ringslån till pensionärer och vissa handikappade ca 90 » Den statliga bostadslångivningen uppgår till ca c) Invalidbostadsbidrag ca 15 » 2 000 miljoner kronor årligen avseende en bostadsproduktion kronor. ca 280 milj. kr. på ca 8000 miljoner Bostadslån utgår också till en stor del av de lo- 4. Anläggningsbidrag och Idn till kaler som används för boendeservice (smärre allmänna samlingslokaler 10 » samlings- och hobbylokaler, närhetsbutiker, ca 10 milj. kr. mindre bibliotek, vissa barnstugor, smärre lokaler för hälso- och sjukvård m. m.). Volymen 5. Stödformcr med indirekt anknytning till statsbelånade sådana lokaler uppgår till 150boendeservice 175 milj. kr. årligen. Den statliga bostadslåneandelen därav är uppskattningsvis Härtill kan föras till skollokaler 40-50 miljo- statsbidrag ner kronor. (ca 270 milj. kr.), statsbidrag till ungdomsverk- Därtill kommer att en del lokaler under vissa samhet (28 milj. kr.), bidrag till div. fritidsförutsättningar kan innefattas i pantvärdet för och kulturella ändamål (ca 87 milj. kr. varav bostadslån. Exempel på sådana lokaler är större Rikskonserter 11,6, Riksteatern 25,7, stadsbibliotek och samlingslokaler, kyrkolokaler, lo- teatrar o. dyl. 22,8, folkbibliotek 6,5 samt särkaler för hotell och restaurangrörelse. Bostads- skilda kulturella ändamål 20,6), vidare stöd till lån utgår inte till dessa lokaler, men i de fall då idrott, motion,- rekreation och friluftsverksamde innefattas i pantvärdet underlättas långiv- het (anläggningsstöd 16,5 och organisationsstöd ningen till dem. Volymen av sådana lokaler un- 40,4). der ett år uppskattas till cirka 40-50 milj. kr.

2. Stödet till barntillsyn

a) Speciella anordningslân till dag- och fritidshem 24 milj. kr. b) Anordningsbidrag till d:o 40 » c) Driftbidrag till bamstugor 77 » d) Bidrag till kommunala familjedaghem 23 » e) Bidrag från allmänna arvsfonden ca 10 »

ca 174 milj. kr.

SOU 1970: 68

5 för statlig finansiering Förnyat system

- till omedelbara

förslag förändringar

5.1 Mål Alla de här uppställda målen kan inte upp-

fyllas samtidigt. Servicekommittén föreslår Ett huvudmål är att samordning mellan olii detta delbetänkande åtgärder som bör geka former av boendeservice och mellan olinomföras omedelbart. De utgör tillsammanka huvudmän skall underlättas. Finansietagna ett steg på väg mot de långsiktiga måste därför ge utrymme för ringssystemet målen. en sådan samordning.

Ett viktigt steg i denna riktning är att

antalet statliga låne- och bidragsformer när

minskar samt att det gäller anläggningsstöd 5.2 Krav på utformning av lokaler

antalet låne- och bidragsbeviljande myndig- Ibland är en speciell utformning av lokaler heter begränsas. Enligt servicekommitténs för ett visst speciellt ändamål nödvändig. mening bör det långsiktiga målet på an- Kraven på speciell utformning kan emellerläggningssidan vara att begränsa stödet till tid begränsas. I de fall när detta är nödett enda enhetligt lån. bör den speciella utformningen av- Det statliga anläggningsstödet bör vidare vändigt

utformas se endast utrustnings- och inredningsdetaljer så generellt som möjligt för att stimulera och inte stommens utformning. till en så generell utformning och :Servicekommittén föreslår därför att krav användning av lokalerna som möjligt. Samtill samordning och flexibilitet bruk av lokaler som kan användas för un- på möjlighet beträffande lokalanvändning successivt bör dervisning, bamtillsyn, öppen ungdomsvård bör kun- inskrivas som förutsättning för statliga lånesamt fritids- och kulturdistribution och bidragsformer som avser lokaler med na underlättas härigenom. bostadslån, med lån och bidrag till skolor, Ett långsiktigt huvudmål är vidare att samt andra barnstugor samt fritids- och samlingslokaler. bostadskomplement anläggning- Planverket bör i samråd med bostadsstyrelar som formar den del av boendemiljön sen och övriga berörda myndigheter föreslå som ligger utanför bostäderna ges samma Detta medför be- närmare utformning av dessa krav och i vilbetydelse som bostäderna. att bostäder ken tidsordning de skall genomföras. träffande finansieringssystemet

och bostadskomplement bör, så långt det är Lån och bidrag som redan utgått för en

lokal och för ett speciellt ändamål möjligt, ges likartade finansieringsvillkor, speciell och bör inte automatiskt kunna återkrävas när och infogas i likartade planeringslokalen tas i anspråk för andra ändamål än

granskningssammanhang.

SOU 1970: 68

det ursprungligen avsedda om de nya ända- sedda för mycket specialiserade ändamål målen hänför sig till sociala eller kulturella är nu av betydelse även vid utbyggnad av verksamheter där kommunen övar inflytan- annan boendeservice. Det är önskvärt att de över verksamheterna. kommuner och byggherrar ges en klar bild Kommittén föreslår vidare i detta sam- av de totala låne- och bidragsmöjligheter manhang att den bestämmelse som gäller de har att röra sig med, särskilt med tanke för upplåtelse av allmänna samlingslokaler, på utbyggnad av samordnade serviceanläggnämligen att dessa skall upplåtas ›opartiskt, ningar. i skälig omfattning och på skäliga villkor Servicekommittén föreslår som ett första åt envar inom orten verksam organisation» att steg gällande finansieringsmöjligheter, skall ställas som villkor för bostadslån samt kvalitets- och behovsnormer samt rekomför andra statliga lån och bidrag till lokaler mendationer avseende utformningen av loi bostadsområden som används för fritidskaler i bostadsområden bör sammanställas ändamål. Skriften bör få kai en informationsskrift. raktären av en handbok i två delar, den ena avseende finansieringsmöjligheterna och 5.3 Sambanden mellan finansiering, normeden andra avseende de kvalitets- och bering och granskning hovskrav som ställs på lokaler för boende- Som framgår av nedanstående sammanställ- service. ning är finansieringsmöjligheterna för bo- Uppgiften att sammanställa kvalitets- och endeservice splittrade på många finansie- behovsnormer bör avse endast lokaler och ringsformer och statliga myndigheter. Det är anläggningar i eller i anknytning till boofta svårt för kommunala myndigheter och stadsområden. De rekommendationer som byggherrar att överblicka alla dessa möjlig- gäller bostädernas utformning i samband heter. med den statliga bostadslångivningen bör Frågan om normering och granskning som hittills presenteras i en särskild skrift, hänger nära samman med finansieringsfor- i bostadsstyrelsens God Bostad. merna. Ofta är kvalitetsnormer eller kvali- Det är naturligt att bostadsstyrelsen i samtetsrekommendationer utarbetade i anslut- råd med berörda får anfackmyndigheter ning till finanseringsvillkoren. Ibland är ock- svaret för den del av informationsskriften så behovsnormer utarbetade. Splittringen som rör finansieringsmöjligheterna. När det beträffande normer och rekommendationer att sammanställa kvalitets- och begäller blir härigenom nära nog lika stor som be- hovsnormer faller huvudansvaret naturligen träffande finansieringsformer och kapital- på planverket. Arbetet på informationsskrifkostnadsvillkor. Granskningen i anslutning tens båda delar bör ske i nära samarbete till dessa normer och rekommendationer blir mellan de båda myndigheterna, samt i sampå samma sätt splittrad. råd med andra berörda fackmyndigheter. Det är i första hand nödvändigt att det Kommittén avser att i sitt nästa betänstora utbudet av stödmöjligheter blir känt kande återkomma till frågan om samordning bland kommuner och byggherrar. av normer och Statliga rekommendationer samt lån och bidrag som ursprungligen var av- granskning i anslutning till dessa.

Statliga myndigheter och finansieringsforstyrelsens anvisningar till denna.) En avsemer för boendeservice (I uppställningen revärd del av de anläggningar som man brudovisas såväl anläggnings- som driftbidrag.) kar hänföra till boendeservice kan finansieras med bostadslån. Exempel på sådana loka- Bostadsstyrelsen ler är enligt bostadsstyrelsens anvisningar: l. Bostadslån (Bostadslånekungörelsen 1967: närhetsbutiker, vartill hänföres t. ex. af- 552, ändrad senast 1970: 109 och bostads- färer för livsmedel, konditorier, mindre ba-

SOU 1970: 68 27

gerier, affärer för tobak, sybehör, kläder, 10. Anläggningslån samt lån för inredning blommor och utrustning av studentkårlokaler (Kunfärger, jämvaror, pappersvaror, och elektrisk materiel, herr- och damfrise- görelsen 1964: 398, ändrad senast 1970: 229 ring, apotek; resp. kungörelsen 1970: 273). avdelningskontor för bank och post samt mindre bibliotek; avsed- Skolöverstyrelsen samlings-, hobby- och klubblokaler, da för bostadsområdet; 11. statsbidrag till skollokaler (inkl. sambamstugor; lingssalar, skolmåltidslokaler och gymnastiklokaler för läkar- och tandläkarpraktik salar). (Kungörelsen 1957: 318, omtryckt samt för bama- och mödravårdscentraler 1962: 479, ändrad senast 1970: 263). ävensom lokaler för allmänna försäkrings- 12. Statsbidrag till ungdomens fritidsverkkassor. samhet (Kungörelsen 1954: 575, ändrad se- Inom bostadsstyrelsens område finns därnast 1969:128). Utformningen av statens utöver följande låne- och bidragsformer med stöd till ungdomens fritidsverksamhet är f. n. mer eller mindre klar anknytning till boenunder utredning inom statens ungdomsråd. deservice: 13. Statsbidrag till verksamhet vid hemgår- 2. F örbättringslån (Kungörelsen om förbättdar och till föreläsningsverksamhet ringslån 1962: 538, ändrad senast 1970: 110). (Kungörelsen 1963: 463, ändrad senast 3. Invalidbostadsbidrag (Räntelånekungörel- 1970: 329). sen 1967: 553, ändrad senast 1969: 131). 14. Statsbidrag till nykterhetsorganisationer, till de handikappades kulturella verksamhet och till studiecirkelverksamhet (Kungörel- Socialstyrelsen sen 1963: 463 ändrad senast 1970: 329). 4. Anordningslån och -bidrag samt driftbi-

15. Bidrag till folkbibliotek (Kungörelsen

drag till barnstugor (Kungörelsen 1966: 173, 1966: 108, ändrad senast 1970: 153). ändrad senast 1970: 136).

5. statsbidrag till social hemhjälp (Kungörelsen 1964: 427). Diverse myndigheter och organisationer som ger anläggnings- och driftbidrag till fritids- 6. Statsbidrag till kommunal familjedagoch kulturverksamhet. hemsverksamhet (Kungörelsen 1968: 236). 16. Enligt idrottsutredningens förslag har ett antal stödformer sammanförts till en Allmänna arvsfonden m. m. som avser anslagspost anläggningsstöd och lo- statliga bidrag till uppförande av vissa 7. Anläggningsbidrag till lekskolor idrottsanläggningar samt anläggningar för kaler för ungdoms- och fritidsverksamhet. motions- och rekreations- och friluftsända- (Lag av den 8.6.1928 nr 281, ändrad och utmål. Anslag beviljas av naturvårdsverket. vidgad senast 1969 nr 225.) På samma sätt har ett stort antal stödfor-

8. Bidrag till inventarier i daghem, fritids- mer som avser drift sammanförts till anslagshem, lekskolor och ungdomslokaler. posten organisationsstöd m. m. Anslagen be-

viljas av Riksidrottsförbundet. 17. Statsbidrag till ändanzål inom kultur- Statens nämnd för samlingslokaler området utgår av behållningen av lotterier 9. Anläggningsbidrag och lån för allmänna till förmån för kulturell verksamhet. Bidrag samlingslokaler (Kungörelsen 1957: 367, änd- beviljas av Kungl. Maj:t och utgår till exemrad senast 1960: 315). Utredningsdirektiv pelvis museibyggnader, konsertlokaler, teaför verksamheten givna hösten 1968. terbyggnader, »kulturhus».

28 SOU 1970: 68

18. Statsstöd till Svenska Riksteatern. 21. Statsstöd till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. 19. Statsstöd till Rikskonserter, skolkonserter etc. 22. Bidrag till olika kulturella ändamål (ex. Skådebanan, stadsorkestrar, kammarmusik- 20. Statsstöd till Riksutställningar. föreningar).

5.4 Undervisningslokaler denna kungörelse».

Servicekommittén föreslår att kungö- Skolan intar en framträdande roll när det relsen om statsbidrag till byggnadsarbeten gäller att förbättra servicen i bostadsområinom det allmänna skolväsendet ändras så -den. Det har ofta visat sig lämpligt att göatt den får den innebörden att annan än ra den eftersträvade samordningen och inkommun kan motta statsbidrag och statliga tegreringen med utgångspunkt i skolans lolån, om kommunens fullmäktige så bestämkaler och verksamheter. I allmänna mer. I övrigt bör den ändrade bestämmelsen anvisningar till läroplan för utformas på liknande sätt som bestämmelsen grundskolan står klart utsagt att skolan skall om mottagare av bidrag till barnstugor. inlemmas i närsamhällets liv inte minst då dess lokaler under Vid 1969 års riksdag väcktes förslag om eftermiddagar och kvällar upplåts även för andra samhällsända- »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majzt måtte hemställa att sådana ändringar mål och att skolan på detta sätt bör bli ett görs i centrum i samhället, dit de flesta har ären- skollag och skolstadga att kommunens fullmäktige får avgöra vem som skall ombede. Det finns också många exempel där skosörja förvaltningen av byggnader för skollan på ett mycket framgångsrikt sätt har blivit ett »närcentrumm På senare tid har ändamåb. Riksdagen beslöt i enlighet med man emellertid strävat efter att ta ännu ett konstitutionsutskottets hemställan »att rikssteg, nämligen att samordna skolans loka- dagen . . . anhåller hos Kungl. Majzt om såler med andra lokaler. Genom denna sam- dan ändring av gällande regler att kommuordnade nens fullmäktige får rätt att uppdraga även planering och förvaltning av olika lokaler kan dessa utnyttjas bättre, förvaltningen av skolbyggnader åt kommusamtidigt som de boendes behov av lokaler blir bättre nens styrelse eller annan nämnd» Skolstadgan har nyligen ändrats i enlighet med rikstillgodosett. I dessa sammanhang har prodagens begäran (SFS 1970: 78,4 a §). blem uppstått. Dessa har samband med den kommunala I många aktuella s. k. integrerade planeringen och förvaltningen projekt är det kommunens avsikt att låta en men också med de statliga finansieringsformerna. byggherre förvalta skollokalerna liksom andnuvarande om stats- ra lokaler som ingår i anläggningen. Frågan Enligt kungörelse

till inom det all- har därför uppkommit om detta är möjligt

bidrag byggnadsarbeten männa skolväsendet kan endast kommun med hänsyn till de efter senaste ändring gälerhålla för att lande bestämmelserna. Kommittén har funanläggningsbidrag uppföra skolor. I många av de pågående eller pla- nit att kommuns styrelse eller den nämnd, nerade, integrerade serviceprojekten avser som fullmäktige beslutat uppdra förvaltningkommunerna att överlåta uppförande och en åt kan träffa avtal med exempelvis boav samtliga lokaler till en bygg- stadsföretag att svara för tillhandahållande förvaltning herre. I dessa fall är alltså byggherren för- och viss förvaltning av skollokaler, något hindrad som f. ö. förekommer av gällande kungörelse att motta på många håll i lananläggningsbidrag. det. Någon ytterligare ändring av reglerna Som jämförelse kan nämnas att anlägg- för förvaltning av skollokaler är därför inte

ningsbidrag till barnstugor enligt kungörel- erforderlig. sen om statsbidrag och lån till barnstugor En grupp inom utbildningsdepartementet, kan utgå även till andra än kommun »på statsbidragsgruppen, har utrett hur statens de villkor och i den ordning som anges i framtida stöd till anläggning av skolor skall

SOU 1970: 68 29

utformas. I ett diskussionsunderlag som sänts utgångspunkt och till denna adderade funktill bl. a. servicekom- tioner och lokaler. I andra fall utformas de på underhandsremiss mittén föreslås att nuvarande anläggnings- som bostadsanläggningar med integrerad bidrag ersätts med ett hyresbidrag per elev service. En tredje typ utgörs av fristående och år. Då kommunerna härigenom skulle komplement till befintlig bostadsbebyggelse. som nuva- på sådana anläggningar kommer gå miste om det kapitaltillskott Exempel rande utgör skisserar att redovisas i projektstudien som kommer anläggningsbidrag statsbidragsgruppen olika möjligheter att fi- att utges 1971. Servicekommittén anser att nansiera anläggningskostnaderna. Tre alter- finansieringen bör utformas på sådant sätt nativa möjligheter diskuteras. En möjlighet att sådana anläggningar stimuleras. är att huvudmännen själva finansierar denna Servicekommittén föreslår därför att skoldel eller upptar allmänna lån. En annan delen i en integrerad serviceanläggning skall möjlighet är att statliga lån motsvarande stor- kunna belånas med statliga lån. leken av det nuvarande anläggningsbidraget Dessa lån bör utgå med samma villkor utgår i enlighet med bostadslånekungörelsen. som bostadslån till lokaler. Så länge statens Den tredje finansieringsmöjligheten är att anläggningsbidrag kommer att finnas bör lån motsvarande storleken av nuvarande an- bidraget utgå jämsides med det statliga låläggningsbidrag utgår enligt en speciell för- net och avräknas låneunderlaget på samma fattning som möjliggör lån enligt ungefär sätt som nu sker beträffande anläggningsbisamma principer som bostadslånekungörel- draget till bamstugor. sens. Statlig belåning av skoldelen i integrerade ställer ökade krav på stats- Med hänsyn till den betydelse skolan har anläggningar för att förbättra boendeservicen och berika medel. talar också skäl för Servicekommittén föreslår att dessa meboendemiljön många del, åtminstone under ett inledningsskede, att skolor, i första hand låg- och mellanstalånevillkor som bo- utgår genom en särskild lånefond. Utlåningdieskolor, ges samma stadslån till lokaler. För närvarande kan sko- en bör emellertid ske på samma villkor som lor endast i begränsad omfattning innefat- när det gäller ordinarie bostadslån till lokaler. Långivningen bör omhänderhas av botas i det s. k. pantvärdet för bostadslån, vilket innebär stadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. att statliga bostadslån inte ut- Även de bostadslånemedel som utgår till går för skolor, men att de kan belånas med den integrerade anläggningens övriga delar utökade underliggande lån, s. k. bottenlån. bör tillföras den särskilda lånefonden. Från Servicekommittén vill, i avvaktan på den vidare fonden bör vidare utgå medel för belåning prövningen av statsbidragsgruppens av barnstugor, allmänna samlingslokaler förslag, inte i detta sammanhang ta ställning samt ny- och ombyggnad av lokaler i tiditill frågan om att skolbyggen generellt finansieras gare inte statsbelånade bostadsområden. med bostadslån eller andra statliga lån med villkor av samma slag som för bostadslån. 5.5 Barnstugor

Fördelarna är stora med integrerade an- till bamstugor kan f. n. ut- Anläggningsstöd läggningar, dvs. anläggningar i vilka vissa gå från socialstyrelsen, bostadsstyrelsen och funktioner dubbelutnyttjas, lokaler och per- allmänna arvsfonden. Socialstyrelsen lämnar sonal samordnas på sådant sätt att bl. a. och som anordningsbidrag anordningslån bättre service kan åstadkommas samtidigt dock endast till dag- och fritidshem. utgår som personal och lokalytor kan reduceras Lekskolor är hänvisade till bostadslån och jämfört med konventionella lösningar. Så- bidrag ur allmänna arvsfonden. dana anläggningar uppförs för närvarande Socialstyrelsens anläggningslån utgår inte på flera platser i landet. I några fall upp- om bostadslån beviljats för bamstugan. Därförs dessa som centrumanläggningar i bo- emot kan anläggningsbidraget utgå jämsides stadsområden och ofta med en skola som med bostadslån varvid, enligt bostadsstyrel-

30 SOU 1970: 68

sens anvisningar, bidragsbeloppet frånräknas 5.6 Fritids- och samlingslokaler i bostads-

det låneunderlag, som ligger till grund för områden

att bestämma bostadslånets storlek. Fritids- och samlingslokaler erhåller f. n. Räntesats och amorteringstid är desamma anläggningsstöd genom bostadslån, allmänvare sig lånen till barnstugor utgår från sona arvsfonden, statens nämnd för samlingscialstyrelsen eller som statligt bostadslån. lokaler, skolöverstyrelsen och en del andra Servicekommittén föreslår, mot bakgrund organisationer med mer eller mindre stark av bl. a. det allmänna syftet att minska ansamhällsanknytning. Inom varje myndighet talet stödformer att antalet lâneformer beoch organisation finns ofta flera stödformer. gränsas så att ett enda statligt lån i fort- Servicekommittén anser beträffande an-

sättningen utgår till barnstugor. Detta lån läggningsstödet att antalet stödformer samt bör ha samma villkor som bostadslån till av dessa berörda myndigheter och organisalokaler. Medel från fonden för låneundertioner bör begränsas. Målet bör vara att bestöd (femte huvudtiteln) samt den del av gränsa antalet till en enda myndighet och en bostadslånefonden som nu används för beenda finansieringsform. Utgångspunkten bör låning av barnstugor bör överföras till den vara att fritidsoch samlingslokalsbehovet i nyss nämnda särskilda lånefonden. Bostadsbostadsområden i huvudsak skall tillgodoses styrelsen bör ombesörja all långivning till genom de integrerade serviceanläggningar barnstugor. Det kan i sammanhanget nämsom tidigare beskrivits och de mindre lokanas att många barnstugor de senaste åren ler som nu vanligen belånas med bostadshar uppförts med stöd av bostadslån. lån.

Socialstyrelsens anläggningsbidrag till dag- Servicekommittén föreslår i samförstånd

hem och fritidshem bör tills vidare utgå med samlingslokalutredningen beträffande på samma sätt som hittills. Om anläggnings- stödet till allmänna samlingslokaler att dessa

bidraget till skolor ersätts av ett hyresbidrag i fortsättningen skall belånas med statliga

bör, enligt servicekommitténs mening, ett lån av samma slag som bostadslån till lokaliknande införas bidrag för barnstugor. So- ler. Ett anläggningsbidrag motsvarande rän-

cialstyrelsens ställning som huvudman för te- och amorteringsfri del av nuvarande sambamtillsynsverksamheten bör självfallet inte lingslokallån bör utgå jämsides med det stat-

ändras. liga lånet och härvid frånräknas låneunder- Anläggningsbidraget bör, som hittills, kunlaget på det sätt som nu sker vid statsstöd na utgå även till annan än kommun. till barnstugor och på det sätt som service- Bidragsgivningen från allmänna arvsfon- kommittén föreslagit beträffande stöd till den, som alltsedan fondens tillkomst omfat- skoldelen i s. k. integrerade anläggningar. tat vård och fostran av barn och ungdom, Långivningen bör handhas av bostadsstyhar genom prop. 1969: 83 vidgats till att relsen och ske med medel från nyss nämnda gälla även omsorg om handikappade. Bidrag lånefond, som bör tillföras den del av nufår dock inte lämnas för åtgärd, vars bevarande samlingslokallån som är ränte- och kostande åligger stat eller kommun. amorteringspliktig. I propositionen understryks att fonden kan om att i stället för ett anlägg- Frågan fylla en väsentlig uppgift genom att stimu- ningsbidrag föreslå ett hyresbidrag har dis-

lera till utveckling och prövning av nya kuterats. Ett sådant förslag skulle ligga i idéer inom de områden som kan stödjas linje med kommitténs övriga förslag och genom bidrag ur fonden. Vidare anföres att, Antalet brukare av en allmän synpunkter. sedan de nya hjälpformerna blivit kända är emellertid så stort att ett samlingslokal och uppskattade, dessa vunnit vidare sprid- system med hyresbidrag skulle stöta på be-

ning och inte sällan aktualiserat krav på administrativa tydande svårigheter. att samhället skall svara för den fortsatta

utvecklingen genom ekonomiskt och annat

stöd.

SOU 1970: 68 31

5.7 Upprustning av äldre områden tidigare inte belånats mer än undantagsvis

när de kunnat ingå i pantvärdet för bostads- Bostadslån kan f. n. utgå endast till lokalån. Bamstugor har redan tidigare till stor ler i bostadsområden med hus som finansiedel belånats med bostadslån, som utgått tillrats med statliga bostadslån. Servicekommitsammans med anläggningsbidrag. Förslagen tén anser att lokaler även i andra områden att belåna barnstugor med ett enda statligt i ökad utsträckning bör kunna finansieras lån innebär endast överflyttning av befintmed statliga lån. särskilda lånefonden. liga medel till den Ett skäl är att om förbättringar i ser- Förslaget att statliga lån skall kunna utgå vicestandarden i äldre bostadsområden övertill nybyggnad, förbättring och ombyggnad huvudtaget skall kunna genomföras krävs av lokaler i äldre bostadsområden innebär bättre finansieringsmöjligheter. emellertid nya anspråk på statslånemedel Ett andra skäl är en följd av kommitténs av skoldelen liksom belåningen i integrerade förslag att barnstugor i framtiden skall beanläggningar. lånas med ett enda statligt lån. Barnstugor om bostadslånens Frågan tillämpningsommåste finnas även i bostadsområden som råde skall behöva utökas besvarades redan inte finansierats med statliga bostadslån. i servicekommitténs första betänkande. I Även i äldre områden som tillkommit före detta konstaterades att alla serviceanläggden statliga bostadslångivningens tid kan viningar i bostadsområden kan belånas, i försdare behov av barnstuga uppstå. ta hand genom statliga bostadslån. Det är Servicekommittén föreslår därför att lika därför inte nödvändigt att föreslå några ytväl som bostadslån kan utgå till nybyggnad, till mera terligare utvidgningar. Förslagen ombyggnad och förbättring av bostäder, bör generella låneformer och lånevillkor som statliga lån med villkor motsvarande bostadsundanröjer hindren för flexibilitet och stilån till lokaler kunna utgå till såväl nybyggmulerar till samordning torde, när de genad av lokaler som ombyggnad och förbättnomförs, leda till att lokaler för nya funkring av befintliga lokaler i äldre bostadsomtioner och lösningar lättare kan tillskapas råden. Denna belåning av lokaler i äldre utan att nya bestämmelser behöver utformas bostadsområden bör kunna ske även utan så snart ett nytt behov uppstår. samband med upprustning av bostäder. Alla lokaler och anläggningar bilplatser

och större kommersiella anläggningar dock 5.8.2 Beräkningsregler undantagna - som får ingå i låneunderlaget

för bostadslån eller andra lån med I servicekommitténs första betänkande konsstatliga samma villkor som bostadslån, bör kunna taterades att en viktig fråga i samband med

omfattas av denna belåning. Lånets storlek finansieringen av serviceanläggningar är hu-

och_ återbetalningstid får bestämmas med ruvida belåningsvärdena täcker de verkliga

utgångspunkt från bostadsområdets återstå- kostnaderna. Den differens som kan uppstå,

ende sannolika livsl-ängd. Lån bör utgå från den s. k. överkostnaden, måste finansieras

den föreslagna särskilda lånefonden och med egna medel eller genom lån på mindre

bör handhas av bostadsstyrel- fördelaktiga villkor, något som leder till långivningen sen och länsbostadsnämnderna. höga kapitalkostnader. Servicekommittén

konstaterade också att bostadsstyrelsen, i

samband med att dess beräkningsmetod 5.8 Statliga lån till bostäder och lokaler fr. o. m. 1968 justerades, företog en rad änd-

ringar i metoden som syftade till att för- 5.8.1 Tillämpningsområden bättra belåningen för olika serviceanlägg-

De förslag som tidigare framlagts i detta ningar. kapitel innebär att de statliga lånens till- Det har kunnat konstateras att dessa änd-

lämpningsområde blir utsträckt. I första ringar medfört förbättringar. Överkostnader-

hand gäller det belåning av vissa skolor som na för projekt med stor andel lokaler - pro-

3.2 SOU 1970: 68-

jekt som tidigare hade stora överkostnader har också justeringsmöjlighetema varit be- - har jämfört med tidigare minskat. gränsade. Det finns därför skäl att i ett in- Trots detta finns det problem i samband ledningsskede, när nya bebyggelsetyper inmed belåningen av serviceanläggningar. troduceras, göra vissa avsteg från metoden Servicekommittén föreslår att bostadssty- att schablonmässigt bestämma låneunderlag relsen, med ledning bl. a. av de erfarenheter och pantvärde. som de av servicekommittén studerade pro- Servicekommittén föreslår därför att bojekten kan ge, ges i uppdrag att vidta de yt- stadsstyrelsen ges bemyndigande att, såvitt terligare åtgärder som behövs för att lokaler gäller projekt med omfattande service och från belåningssynpunkt skall bli mera jäm- en utformning som svarar mot denna serviställda med bostäder. Siktet bör vara inställt ce, efter kostnadsprövning i varje särskilt på att ge beräkningsmetoden den utform- fall göra avsteg från det schablonmässigt ning som behövs för att belåningen av loka- bestämda låneunderlaget och pantvärdet. ler skall bli lika kostnadsanpassad till olika En speciell fråga i sammanhanget är vilka utföranden som när det gäller bostäder. De beräkningsmetoder som skall tillämpas vid genomsnittliga överkostnaderna för lokaler beräkning av låneunderlag och pantvärde

bör vidare inte vara högre än för bostäder. för barnstugor, skolor och samlingslokaler.

Förutsättningen för det senare är självfallet När det gäller bamstugor finns f. n. ingen att lokalerna projekteras och uppförs med speciell beräkningsmetod eller något maxisamma fackkunskap och kostnadspress som merat belåningsvärde. Undersökningar som bostäder. företagits inom bostadsstyrelsen visar emel- Servicekommittén vill i detta lertid att styrelsens beräkningsmetod samman- ger en hang dessutom anföra följande. god kostnadsanpassning till olika utföranden Utrustningsstandarden av bamstugor. Vid av låneuni nyproducerade lägenheter upp- beräkning fyller på de flesta punkter nu även högt derlaget för barnstugor, bör därför bostadsställda krav. Fortsatt i bo- styrelsens beräkningsmetod användas. Detta standardökning endet måste - förutom ökad utrymmesstan- sker f. ö. redan nu när bamstugor belånas dard - inriktas på boendemiljöns utform- med bostadslån. Vid beräkningen bör dock ning och utrustning. be- låneunderlaget per plats maximeras. Det Bostadsstyrelsens bör liksom statliga lånet bör vidare kunna fördjupas så räkningsmetod rekommendatioatt en eventuell försämring jämfört med nunerna i God Bostad anpassas till detta mål. Kommittén varande undvikes.

har i sitt yttrande över för- belåningsmöjligheter

slaget till ny God Bostad uttryckt sin till- När det gäller skolor finns det en mycket fredsställelse över den ökade vikt som an- förenklad beräkningsmetod som ger ett ordningar utanför lägenheterna getts. Kom- maximerat underlag för bestämning av bimittén förutsatte vidare att en samordning dragets storlek. Det har emellertid visat sig sker av bostadsstyrelsens metod för beräk- att det är svårt att var för sig beräkna ning av låneunderlag och pantvärde samt bidragsunderlag för skoldelen och låneunrekommendationerna i ny God Bostad. derlag för resterande del i en integrerad Bostadsstyrelsens schablonmetod för be- anläggning. räkning av låneunderlag och pantvärde har Servicekommittén föreslår därför att bovisat sig väl lämpad när den tillämpas på stadsstyrelsens beräkningsmetod skall använbostadsprojekt av vanligt slag. När den i das när det gäller integrerade anläggningar, ett inledningsskede tillämpas på servicehus alltså inklusive skoldelen. Beräkningen bör och projekt med omfattande service kan den tillgå så att pantvärdet/låneunderlaget först av naturliga skäl visa sig något mindre till- fastställes för hela anläggningen med hjälp förlitlig. Metoden justeras nämligen fortlö- av bostadsstyrelsens metod. Därefter beräkmed i belåningserfapande utgångspunkt nas skolbyggnadsbidraget enligt skolöverstyrenheter, men eftersom erfarenheten av ser- relsens metod och frånräknas det tidigare ervicehusprojekt har varit mycket begränsad hållna låneunderlaget/pantvärdet. Samma

SOU 1970: 68 33

för att fastställa låne- kostnadsvillkor för lokaler övervägs när metod bör användas resultaten av före-

underlag och pantvärde för samlingslokaler. paritetslåneutredningen

De metoder som kommittén här föreslår är ligger. Resultatet av den inom utbildningsvlikformiga med den metod som i dag an- departementet tidigare nämnda, pågående vänds för att bestämma bostadslånets stor- översynen av skolbyggandets finansiering lek till barnstugor. bör likaså inväntas. S. k. nominella kapitalkostnadsvillkor för bostadslån till lokaler bör alltså, enligt kom- 5.8.3 Kapitalkostnadsvillkor mitténs mening, tillsvidare tillämpas. Samma gäller självfallet de lokaler som belånas med utformning är en

Kapitalkostnadsvillkorens lånefond som ser-

medel från den särskilda viktig fråga eftersom deras utformning påvicekommittén föreslår. verkar kapitalkostnadernas storlek och därmed även hyran och kostnaderna för ser- 5.8.4 Investerings- och medelsramar vicen. För närvarande är kapitalkostnadsvillkoren för lokaler annorlunda än för ren- För statsmakterna är det ett angeläget krav odlade - med få att kunna avväga investeringsbehov mot tillbostadsutrymmen några s. k. kollektiva Ka- gängliga resurser. Resultaten av denna avundantag, komplement. för lokaler kommer till i de av riks-

pitalkostnaderna blir därigenom vägning uttryck

f. n. ca 70 % större de första åren än om dagen fastställda planerings- och medelsrasamma kapitalkostnadsvillkor som för bo- marna för olika ändamål. städer tillämpades. Servicekommittén föreslår att särskilda inadministrativa vesteringsramar bibehålles för skolbyggna- Betydande förenklingar skulle uppnås om samma der och allmänna samlingslokaler. Det innekapitalkostnadsvillkor tillämpades för bostäder och lokaler. bär att skoldelen av integrerade anläggning- Detta skulle vidare vara ett för ar måste avräknas mot den särskilda in,uttryck tanken att bostäder och lokaler i bostadsom- vesteringsramen för skolbyggnader. En särråden skall tillmätas samma vikt och be- skild investeringsram för belåning av lokaler har som ett uttryck i tidigare icke statsbelånade bostadsområden tydelse. Bostadsstyrelsen för denna tanke, bl. a. i sitt remissyttrande föreslås. Barnstugeutredningen har i uppöver bostadspolitiska kommitténs betänkan- drag att utarbeta modeller för kommunala att vissa lokaler i fortsätt- Lån till bamstugor har de, framhållit bamtillsynsplaner. borde kunna erhålla lån som om de som behövs för att ningen utgått i den omfattning utgjorde bostäder. tillgodose det dokumenterade utbyggnadsbe- Det är främst de kommersiella lokalerna hov som ansökningar om lån och bidrag till som kan utgöra ett hinder för övergång till utbyggnad av bamstugor årligen angett. för lokaler. Om vissa kom- Tillsvidare bör samma princip följas. Barn-

paritetslåneregler

mersiella lokaler, dvs. de som finns i bo- kommande förslag kan stugeutredningens stadsområden, fick därefter grund för bedömning av gynnsamma kapital- ligga till kostnader - åtminstone de första tio åren frågan om särskilda investeringsramar för - skulle konkurrensförutsättningama jämbamstugor. fört med andra på privat förutsättning för serväg finansierade En grundläggande kommersiella anläggningar rubbas. Det kan vicekommitténs förslag har varit att få ett och medel inte uteslutas att efterfrågan på bostadslån bättre utnyttjande av resurser för kommersiella ändamål härigenom skulle som i dag tas i anspråk för boendeservice. kraftigt öka. Ökning av anspråken på resurser och medel Paritetslånesystemet utreds f. n. av en sär- bestäms i huvudsak av kommunala ambiskild utredningsman. tioner. Servicekommittén föreslår därför, med I enlighet med denna servicekommitténs kommer kommitténs att tanke på de ändringar i systemet som kan målsättning förslag av denna att kapital- öka på statsmedel i endast två bli följden utredning, anspråken

SOU 1970: 68

avseenden: Förslagen att med statliga lån Utbetalningar från den föreslagna särskilbelåna även skoldelen i integrerade service- da lånefonden beräknas till sammanlagt anläggningar samt nybyggnad och ombygg- ca 60 milj. kr. budgetåret 1971/72. Detta nad och förbättring av lokaler i äldre bo- belopp hänför sig till de olika ändamålen stadsområden. Investeringsvolym och nya på följande sätt: Integrerade serviceanlägganspråk på statsmedel inom dessa områden ningar 10 milj. kr. varav 7 milj. kr. avser kan beräknas på följande sätt. lokaler som nu belånas med bostadslån och 1. Skoldelen i integrerade serviceanlägg- som följaktligen tas från bostadslånefonden ningar föreslås bli finansierade med statliga och 3 milj. kr. avser nya anspråk på statslån av bostadslånetyp. medel som en följd av kommitténs förslag Under budgetåret 1971/72 torde ett be- att belåna skoldelen i en integrerad anlägggränsat antal anläggningar av detta slag ning med bostadslån. Barnstugor 40 milj. bli färdigställda. Det rör sig om högst 3 st. kr (från bostadslånefonden och fonden för Skoldelen i sådana anläggningar torde upp- låneunderstöd till bamstugor), allmänna gå till i genomsnitt 5 milj. kr., dvs. samman- samlingslokaler 5 milj. kr. (från lånefonlagt 15 milj. kr. Lån utgår med ca 30 % den för allmänna samlingslokaler) och lokaler i tidigare inte statsbelånade bostadsav den investeringskostnad som återstår när anläggningsbidraget frånräknats, dvs. ca 3 områden 2 milj. kr. milj. kr. under ett första budgetår. Nedanstående tabell visar antal anläggningar och kostnadskonsekvenser.

1971/72 72/73 73/74 Antal 3 5 10

Inv. kostn. milj. kr. 15 25 50 Statslån milj. kr. 3 5 10

2. Nybyggnad, ombyggnad och förbättring av lokaler i befintliga bostadsområden föreslås bli finansierade med statliga lån. Omfattningen av sådan verksamhet är svår att beräkna. Om investeringsvolymen skulle bli 10 milj. kr. under ett första budgetår blir statslåneandelen därav ca 2 milj. kr. Om investeringsvolymen därefter stiger till 20 milj. kr. 1973/74 ökar investeringsvolymen och anspråken på statsmedel på följande sätt:

1971/72 72/73 73/74

Inv. kostn. milj. kr. 10 20 20 Statslån milj. kr. 2 5 5

Det sammanlagda medelsbehovet beräknas öka på högst följande sätt:

1971/72 72/73 73/74

Ökat behov av statsmedel milj. kr. 5 lO 15

SOU 1970: 68

III Utvecklingsprojekt inom serviceområdet

6 Behovet av

utvecklingsprojekt

Utbudet av och tillgången till boendeservice boendeservicc. är i många avseenden starkt beroende av Med hänsyn till att tidsvinster därmed den fysiska miljöns utformning. kan göras har kommittén beslutat att redan Graden av koncentration av bebyggelsen i detta delbetänkande framlägga förslag ger förutsättningarna för och till avsedda »underlageh statliga åtgärder att främja ett avståndet till servicefunktioner som är knut- inom serviceomvidgat utvecklingsarbete na till särskilda anläggningar. rådet i form av särskilda utvecklingsprojekt. Samordningen eller bristen på samord- Det brukar hävdas att det moderna samning av lokaler för olika servicefunktioner hällsbyggandet är »en enda stor experimentbestämmer i vilken verksamutsträckning verksamheb, där nya planeringsidéer och hete? kan integreras, lokaler kan dubbelut- lösningar ständigt prövas. Så är emellertid nyttjas eller personalresurser tillvaratas ef- knappast fallet. Utmärkande för dagens fektivt. samhällsplanering är snarare att medvetna Servicekommittén har kunnat konstatera experiment saknas om man av sådana kräatt serviceförsörjningen kan förbättras vä- ver systematisk uppföljning av och erfarensentligt inom nu tillgängliga resursramar ge- hetsinsamling från utformningar som avvinom en noggrann planläggning av integrera- ker från praxis. de serviceanläggningar. Samtidigt som vins- Servicekommittén har i flera sammanter görs i form av ett mer allsidigt och bätt- hang konstaterat att uppenbara svårigheter re fungerande utbud av service kan t. o. m. föreligger när kommuner och byggherrar besparingar ske i form av minskade anlägg- önskar genomföra utvecklingsarbete som ningskostnader genom att lokaler kan dub- avser byggnadsutformning och byggnadsorbelutnyttjas eller få en flexibel användning. ganisation och projektet avviker från de lös- Kommittén har ansett det vara en mycket som förutsätts i normer, rekommenningar väsentlig arbetsuppgift att närmare studera dationer och finansieringsregler. ett antal projekt inom servicesektorn som Kommittén har funnit att byggherrar visar prov på okonventionella lösningar, för ibland avstår från att närmare penetrera att använda erfarenheter från dessa projekt att skaffa erfarenheter möjligheten genom :som underlag för förslag. ett mer långsiktigt utvecklingsarbete med Dessa erfarenheter sammanställs i kom- att sådant innebär en admimotiveringen mitténs projektstudie som publiceras un- nistrativ och ekonomisk samt förbelastning der 1971. Kommittén avser även att i nästa skjutningar i tidplaneringen, som man inte betänkande lämna en rad förslag som avser har möjlighet att acceptera. fysisk planering och lokalutformning för Det vore självfallet önskvärt att behovet

SOU 1970: 68 37

av utvecklingsprojekt inom servicesektorn kunde ses inom en vidare ram, och att de förslag som framlägges av kommittén skulle kunna modifieras att gälla hela den samhälleliga byggnadsverksamheten. I enlighet med direktiven har kommittén emellertid begränsat sina förslag till bostadssektorn med tyngdpunkten i lokaler och anläggningar för boendeservice. Kommittén vill särskilt påpeka att behovet av utvecklingsarbete inte enbart gäller inom nybebyggelsen utan också i hög grad finns när det gäller att finna former för omdaning och funktionskomplettering av befintlig bebyggelse. Servicekommittén föreslår, av dessa skäl, att särskilda åtgärder vidtas för att utvecklingsprojekt skall komma till stånd och för att erfarenheter av sådant arbete snabbt och i systematisk form skall komma till nytta i den rutinmässiga samhälls- och byggnadsplaneringen.

38 SOU 1970: 68

7 till

Förslag åtgärder för främjande av

utvecklingsprojekt

Med inom serviceområutvecklingsprojekt som funktionskomplettering i befintlig bedet avser servicekommittén planering, probyggelse eller som del i nyexploatering. jektering, byggande, förvaltning och bruk Som villkor bör normalt ställas att utsamt systematisk insamling, redovisning och vecklingsprojekten handläggs av nedan föreutvärdering av erfarenheter av byggnad el- från slagen delegation ett tidigt planeringsler anläggning eller del av byggnad eller an- stadium.

läggning som används för serviceändamål. För att meningsfulla utvecklingsprojekt Därutöver skall tillblivelseprocess, utform- skall komma till stånd krävs enligt komning eller användning avvika från praxis på mitténs uppfattning följande åtgärder. ett sådant sätt att särskilda åtgärder är be- Administrativa åtgärder: Ett speciellt orfogade. Genomförandet av projektet skall gan bör skapas på central nivå med uppgift dessutom bedömas ge erfarenheter av av- att initiera och/eller till pröva förslag utsevärt värde för utvecklingen inom områ- utforma vecklingsprojekt, förslag till villkor det. för genomförande och uppföljning, motta Vissa krav på målsättningen för de pro- och analysera erfarenheter samt medverka

jekt som omfattas av utvecklingsverksam- till spridning av information om dessa.

heten bör ställas. Dessa krav kan av natur- Servicekonzmittén föreslår att ett specialliga skäl inte ges en alltför precis innebörd. organ tillskapas som en till bostadsstyrelsen De viktigaste kraven bör vara att projektet knuten delegation bestående av representanskall ha ett klart uttalat socialt mål. Kostter för berörda ämbetsverk, i första hand nader och hyror får inte bli så höga att en bostadsstyrelsen, socialstyrelsen, planverket, sned inkomst- och socialgruppsfördelning i skolöverstyrelsen och kommunförbundet bostadsområdet erhålles. Projektet skall då samt berörda forskningsråd. Anknytningen det gäller nybebyggelse syfta till en tidsmäs- till lokala och nämnder samt till styrelser sigt väl samordnad utbyggnad av bostäder producenter och konsumenter och till andra och service. Boendeservicen bör vara väl som kan ge speciella erfarenheter bör för integrerad med den bostadsbebyggelse den tillvaratas varje projekt av en referensgrupp. skall betjäna, och boendeservicen bör vara Juridiska Den verksamhet åtgärder: som planerad så att ett samordnat utnyttjande av här omnämnts kan i vissa fall komma att lokaler kan uppnås. Sociala fördelar i förestrida mot utvecklad praxis samt mot gälning med god ekonomi i såväl tillkomstlande normer och bestämmelser, även sådaskedet som driftskedet skall kunna påvisas. na regler som knutits till statliga lån och Utvecklingsprojektet kan utgöra nybygg- bidrag. Av detta skäl bör delegationen få

nad, ombyggnad eller tillbyggnad och ingå möjligheter att föreslå undantag från sådana

SOU 1970: 68 39

bestämmelser, då detta är motiverat. beaktande av den faktiska vinst i erfarenhet som de beräknas kunna Finansiella åtgärder: Då utvecklingsverk- ge. Verksamsamheten kommer att avse boendesektorn heten får inte ses som en smitväg för kostkan verksamheten ske inom ramen för de samma eller av ovidkommande skäl avviresurser som står till bostadsbyggandets för- kande lösningar. För att en noggrann prövoch de därmed kom- ning skall kunna genomföras krävs att förfogande förknippade kan studeras mot en bakgrund av pletteringsinvesteringama. Även andra bygg- slagen nader än sådana som normalt aktuell kunskap inom flera områden. Komknyts till boenkan emellertid komma att beröras mittén föreslår därför att delegationen gedemiljön nom remissförfarande får möjlighet att inav utvecklingsarbetet. En viktig uppgift för delegationen torde samla uppgifter av betydelse för bedömningbli att medverka till tidsmässig samordning en av varje enskilt fall. av de investeringar som finansieras med Kommitténs sekretariat har, i enlighet olika statliga lån och bidrag som i enlighet med direktiven, en rådgivande och uppföldärmed jande verksamhet, delvis av den typ som ligger på olika investeringsramar. Delegationens blir att före- den föreslagna delegationen skulle bedriva. uppgift härvidlag Kommittén föreslår att den ovan skisserade slå de ev. ändringar i turordningen som delegationen tillkommer så att kommitténs möjliggör projektets genomförande. Antalet projekt som omfattas av verk- ansvar för projektanalys och projektredovissamheten ning kan överföras på delegationen och att bör begränsas, främst för att prosedan skall kunna denna kan påbörja sitt arbete den 1 juli jekten följas upp. Antalet större bör inte fem l97l. projekt överstiga per år. Med en genomsnittlig genomloppstid av fyra år för ett projekt kommer delegationens arbetsomfattning vid fullt utbyggd verksamhet att vara 20 projekt. Eventuella merkostnader för projekterings- och utredningsarbete skall kunna täckas inom ramen för ordinarie finansieringsformer. En uppföljning av hur nya lösningar fungerar bör kunna ligga inom ansvarsområdet för statens råd för byggnadsforskning och anslag för arbete av forskningsmässig karaktär bör kunna erhållas därifrån. Även andra forskningsråd bör kunna ställa resurser till förfogande. Kommittén vill påpeka att »utveck1ingsprojekt» måste tolkas generöst i den meningen att de skall kunna avse prov såväl av nya sociala miljöer som av nya tekniska lösningar. Sannolikt kommer dessa två problemtyper att ofta vara förknippade med varandra. Exempelvis kan utvecklingen av flexibla lokaltyper kräva prov av både konsekvenserna för lokalanvändningen och av utformningen av t. ex. väggelement och utrustningsdetaljer. Kommittén vill emellertid samtidigt göra klart att prövningen av förslag till utvecklingsprojekten måste ske noggrant med

40 SOU 1970? 68

Särskilt

yttrande

av ledamoten Cecilia Nettelbrandt

Senare års bostadsmarknad har genom den med samlad service har varit tapraktiskt otillräckliga tillgången helt varit säljarens get obefintligt eller haft sin huvudinriktmarknad. Bostadskonsumenten har i reali- Det är därför ning på det kommersiella. teten saknat valfrihet och i allmänhet tving- mycket värdefullt om olika vidåtgärder ats mottaga vad som eventuellt kunnat er- tas för att för boendeservice nödvändiga bjudas. Det har ej heller varit särskilt me- lokaler från belåningssynpunkt skall bli beningsfyllt att avstå från att mottaga en bo- handlade på ett med bostäder mera likforstad utan service eftersom bostäder med sermigt sätt. Det är dock ovisst om detta är vice knappast stått att uppbringa. Att bidra tillräckligt för att snabbt åstadkomma den till förverkligande av den valfrihet som är snara satsning på samlade boendeservicetillgodoseende av vad servicekraven inneprojekt som är nödvändig för att tillgodobär måste vara en väsentlig arbetsuppgift. se befintlig och växande efterfrågan. Någon Genom en utvecklad service underlättas beform av differentiering av lånevillkoren för tungande hemarbete och ökar möjligheterna bostadsdelen borde införas så att de som till personlighetsutvecklande och hälsofräm- satsar på projekt med en utvecklad och jande aktiviteter. Därifrån öppnas också vä- samlad boendeservice för bostadsdelen kungen fö; en valfrihet av annat slag, möjlig- de erhålla villkor. Särnågot förmånligare heten att välja mellan ett arbete i eller utan- skilda stimulansåtgärder i den riktningen för hemmet, mellan att på äldre dagar visbör snarast övervägas. tas i hemmet eller på någon institution, mellan att som handikappad klara sig själv eller att genom enskild hjälp eller på institutionell väg vara beroende av andra osv. Ökad boendeservice kan och bör medverka till ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet. För att den enskilde individen skall kunna uppnå denna trygghet, gemenskap och jämlikhet på det sätt som passar honom bäst är valfriheten en nödvändig förutsättning. Bland de övergripande målsättningarna för boendeservicen bör därför också infogas kravet på ökad valfrihet i vid mening. Senare decenniers diskussion om servicebehoven i bostadsområden har inte avsatt många spår i faktisk handling. Byggandet

SOU 1970: 68 41

l Servicekommitténs direktiv

Bilaga

tionstendenserna inom detaljhandeln ha bli- Utdrag av protokollet över inrikesärenden i stats- vit starkare än kommittén räknade med. hållet inför Hans Maj:t Konungen Intresset för bostadsområdenas utbyggrådet på Stockholms slott den 14 april 1967. statsrå- nad med service av olika slag har ökat Chefen för inrikesdepartementet, be- starkt under 1960-talet. Främst är det den det Johansson, anmäler efter gemensam statsrådets ledamöter allt starkare ökningen av antalet yrkesarredning med övriga med betande kvinnor som har framkallat önskefråga om tillkallande av en kommitté mål om anordningar för att underlätta hemuppgift att behandla vissa frågor angående och anför. och hushållsarbetet och ge hushållens medservice i bostadsområden för att till- lemmar större möjligheter att bestämma Frågan om lämpliga former av sin tid och forma sitt behov av service har ut- över användningen godose hushållens År 1948 tillkallades sakkun- livsmönster. Även behovet av vård i hemmet retts tidigare. bostadskollektiva för att och service för gamla och handikappade niga, kommittén, utreda frågor om bostadsområdenas utrust- har tilldragit sig ökad uppmärksamhet.

ning med gemensamhetsanläggningar av oli- Den forsknings- och utredningsverksamka slag. Kommittén lade under 1950-talet het som rör servicefrågorna har också ökat. fram en serie betänkanden med förslag till Denna verksamhet - vilken till stor del be-

av den kollektiva drivs inom ramen för undersökningar som åtgärder för förstärkning servicen. Kommitténs förslag fick praktisk finansierats med anslag av statens råd för betydelse bl. a. när det gäller anordningar byggnadsforskning, statens konsumentråd, för hushållstvätt samt utbyggnaden av kom- statens råd för samhällsforskning och riksmunal service till åldringar och till hushåll banksfonden - har huvudsakligen inriktats

som drabbats av sjukdom e. d. på undersökningar om behovet av bostads- De allmänna rekommendationer för bo- service, vård och tillsyn för barn i olika stadsområdenas utformning som kommittén åldrar, ungdomar, åldringar och handikaplade fram i sitt slutbetänkande om hemmen pade. Även studier som belyser användningoch samhällsplaneringen (SOU 1956: 32) har en och värderingen av olika typer av service att upprätta moockså i stor utsträckning satt sin prägel på ingår. Vidare pågår försök den kommunala I deller för serviceutbudets organisation, lobebyggelseplaneringen. Vissa avseenden har emellertid de grund- kalisering och omfattning dels i samband förutsättningarna för bebyggelse- med regional planering, dels som teoretiska läggande ändrats sedan kommittén redo- forskningsobjekt. I fråga om glesbygdernas planeringen visade sina överväganden. Sålunda torde servicebehov pågår särskild utredning. t. ex. bilismens och koncentra- Behovet av grundläggande utredningar för expansion

42 SOU 1970: 68

att klarlägga servicebehovet torde till stol hushållsgrupper. Av särskild betydelse är andel bli tillgodosett genom pågående och re- ordningar för barntillsyn, som ökar förälddan slutförda undersökningar. Därmed tor- rarnas möjlighet till förvärvsarbete utanför de också utgångspunkter erhållas för att hemmet, samt för sådan vård och tillsyn pröva olika former att tillgodose service- av åldringar, handikappade och andra hjälpbehovet i bebyggelseplaneringen. Det synes behövande att de kan bo i det vanliga bomed hänsyn härtill inte finnas anledning att stadsbeståndet. Åtgärder för att tillgodose genom särskilda sakkunniga låta utföra me- behovet av lokaler för fritidssysselsättning ra omfattande utredningar efter mönster av för dessa grupper liksom för ungdomen sybostadskollektiva kommitténs arbete. Där- nes också vara av stor betydelse. Vid beemot finns det skäl som talar för att en dömningen av frågan om serviceanordningar kommitté får till uppgift att hålla kontakt av nyssnämnda slag bör de undersökningar med pågående undersökningar, sammanstäl- beaktas som har utförts inom bl. a. familjela utredningsresultat och praktiska erfaren- beredningen och socialpolitiska kommittén. heter beträffande service i bostadsområden Utöver dessa allmänna servicebehov finns samt vid behov ta initiativ till kompletteran- en hel rad andra som bör tillgodoses för att de utredningar. bostadsområdena skall fungera väl och ge Kommittén bör sina invånare bekvämlighet och som en första uppgift trygghet. ställa samman de normer eller riktvärden Lokalisering och dimensionering av samhällets olika institutioner är av betydelse som myndigheter och enskilda nu tillämpar i detta Olika kulturella för dimensionering och lokalisering av ser- sammanhang. verki tätorter. En sådan sam- samhetsformer såsom riksteater, rikskonserviceanläggningar manställning kan bli av särskilt värde för ter, riksutställningar, folkbibliotek och folkkommunerna i samband bildning kräver lokaler som är lätt tillgängmed planering, fioch drift av olika serviceverk- liga för allmänheten. Likaså bör inriktning, nansiering samheter i bostadsområden. lokalisering och dimensionering av olika kommersiella verksamheter prövas. Ansvars- Kommittén bör vidare överväga vilka ytfördelningen när det gäller serviceanläggterligare undersökningar som kan behövas ningar i bostadsområden behöver också besom underlag för planering, genomförande lysas. och finansiering av serviceanläggningar. Be- Sedan kommittén vunnit sådan erfarenhovet av centrala initiativ bör belysas. Upphet och överblick i servicefrågan att den märksamhet bör också ägnas åt spörsmålet hur servicen kan utskilja lämpliga mönster för organisaskall byggas ut i befintliga botionen av service i bostadsområden, bör den stadsområden. Avsikten är dock inte i första undersöka möjligheterna att få till stånd hand att kommittén själv skall genomföra försök efter dessa mönster. Förutsättningardessa studier utan såvitt möjligt söka aktivera forskare na för sådan försöksverksamhet torde vara inom -de sociala och tekniska goda, eftersom intresset för dessa frågor fälten att ta upp sådana uppgifter. Kommittén skall om så visar är stort hos kommuner och bostadsföretag. också, sig lämp- Det är av värde om promemorior och ligt, genom framställning till Kungl. Majzt annat material som utarbetas inom kommitkunna föreslå att myndighet eller annan ges tén kan offentliggöras för att ligga till grund i uppdrag att utreda hithörande frågor. för en vidare diskussion. Kommittén bör vidare genom kontakt med kommuner och bostadsföretag söka få del av sådana erfarenheter av nu bedriven verksamhet beträffande bostadsområdens service som kan ligga till grund för att bedöma behovet av framtida åtgärder. Serviceuppgifterna i ett bostadsområde kan vara många och av olika vikt för skilda

SOU 1970: 68 43

-

2 Om levnadsnivå och boendeservice

Bilaga

en diskussionspromemoria

Av Sven Thiberg

Sten Johansson: Om levnadsnivåundersökl . Inledning utkast till ningen, Låginkomstutredningen, med denna kap. 1 och 2 i betänkande om svenska fol- Syftet diskussionspromemoria att medverka till en kon- kets levnadsförhållanden (Allmänna Förlavar ursprungligen av servicekomrnitténs interna de- I denna källa ges referenser till kretisering get 1970). batt av boendeservice som medel att för- litteratur som behandlar olika levnadsnivåbättra individens livsbetingelser. Kommittén definitioner. Begreppet har bl. a. utnyttjats där- av FN i försök till jämförande av har beslutat att publicera promemorian analyser för att den bedömts ha ett värde som kom- levnadsförhållanden i olika länder. Huvudtill målavsnittets resone- är att man söker karaktärisera inplement generella principen Promemorian skall således uppfat- dividens totala livssituation genom att bemang. vid en diskussion skriva ett antal komponenter som sedan kan tas som ett hjälpmedel av boendeservicens effekter för skilda in- studeras var för sig. För vissa komponenter divider i samhället. Den gör i sin skissmäs- kan det vara möjligt att ange nivåer i kvansom titativa eller kvalitativa termer. Därmed kan siga form inte anspråk på att fungera för en mer socialvetenskaplig ana- olika individers eller gruppers livssituation underlag är dock författarens förhoppning jämföras. För att den totala levnadsnivån lys. Det att promemorians levnadsnivåmodell skall skall kunna beskrivas krävs en möjlighet kunna utvecklas till ett instrument för struk- att väga samman levnadsnivåkomponenter. av empiriska studier. Detta förutsätter i sin tur ställningstaganturering den till den inbördes relationen mellan olika

komponenter. 2. Levnadsnivåbegreppet FN:s levnadsnivådefinition innehåller föl- Hur kan man definiera och beskriva de för- jande komponenter: hållanden hos individen som kan påverkas hälsa positivt genom ökad boendeservice? livsmedelskonsumtion Kan man utgå från en totalbild av indi- utbildning videns livssituation, och diskutera påverk- sysselsättning, arbetsförhållanden ningar som kan uppnås genom ökad boende- bostadsförhållanden service? social trygghet Bilder av individens livssituation har man beklädnad sökt ge med hjälp av det s. k. levnadsnivå- rekreation, fritid En relativt utförlig redovisning mänskliga friheter. begreppet. finns i En särskild levnadsnivådefinition har av tidigare levnadsnivådefinitioner

44 SOU 1970: 68

gjorts för låginkomstutredningen. Den om- (41) ekonomiska resurser -

fattar följande komponenter: beskriver individens ekono- Komponenten hälsa miska resurser för användning till kostnadskostvanor krävande konsumtion. bostad uppväxtförhållanden och familjerelationer (5) tidsresurserutbildning Komponenten beskriver individens tidstillsysselsättning och arbetsplatsförhållanden gång för användning till relevanta aktiviekonomiska resurser teter. politiska resurser fritid och rekreation (6) påverkansresurser- Komponenten beskriver individens möjlig-

Låginkomstutredningens komponentför- heter till fritt handlingsval samt till på-

teckning har konstruerats med hänsynsta- verkan på kollektiva konsumtionsområden, gande till vilka undersökningsvariabler, som där individuellt

val ej är möjligt (exempel-

utredningen ansett intressanta och möjliga vis boendemiljö, arbetsmiljö) samt politisk att studera, när man önskar klarlägga effek- frihet. ten av låg inkomst. Låginkomstutredningens komponenter är således inte avsedda att (7) sociala resurser fullständigt spegla individernas levnadsnivå. Komponenten beskriver individens hushållstillhörighet och grupptillhörighet i relevanta gemenskapsfunktioner. 3. En serviceanknuten levnadsnivådefinition - (8) aktivitetsresurser I det följande redovisas en serie levnadsni- Komponenten beskriver individens förvåkomponenter, avsedda att användas för värvs- och fritidsförhållanden. bedömningar av effekten av alternativa ser- viceutbud. (9) boendemiljöresurser Komponenten beskriver individens boendestandard i relevanta avseenden. 4. Komponenter och komponentgrupper De nio komponenterna har samlats i tre Följande komponenter har valts grupper:

(l) hälsa- A. Personlighetsknutna resurser Komponenten beskriver fysisk och psy- (l) hälsa kisk hälsa uttryckt som »kapaciteb eller (2) kunskap »prestationsförmåga» inom relevanta aktivitetsområden (3) anspråk (konstitutionella resurser).

B. Handlingsresurser (2) kunskap- Komponenten beskriver utbildning, yrkes- (4) ekonomiska resurser kunnande samt kunnande och erfarenhet (5) tidsresurser som kan nyttjas i individens »konsument- (6) påverkansresurser roll» (medvetenhet). C. Miljöresurser

(3) anspråk- (7) sociala resurser Komponenten beskriver individens mani- (8) aktivitetsresurser festerade krav och önskemål, anspråksnivå, (9) boendemiljöresurser. inom relevanta konsumtionsområdenl (am- 1 OBS. den av kommittén redovisade skillbition). naden mellan begreppen behov och anspråk.

SOU 1970: 68 45

5. Operationell servicedefinitiøn Boendeservice definieras i denna modell som ett resurstiZLrkott, som skall tillföras »utifråm för att en viss nivå av behOVatillfredsställelse skall uppnås. Denna till synes enkla definition rymmer en rad kom- Boendeservicen kan, med plexa problem. användning av definitionen »resurstillskottm ses som den serviceförsörjning som i den aktuella situationen erfordras för att täcka skillnaden mellan det totala servicebehovet och den serviceförsörjning som individen ger sig själv eller får på annat sätt. Barnets resurstillskott i form av institutionell omsorg skall exempelvis täcka skillnaden mellan det totala behovet av omsorg och den omsorg som hushållet ger. Åldringens rcsurstillskott i form av omsorg skall täcka skillnaden mellan totalt omsorgsbehov och det omsorgsbehov som åldringen täcker genom egen aktivitet. Familjehushållets resurstillskott av tjänster skall täcexpeditiva ka skillnaden mellan det totala behovet av sådana tjänster och det behov som täckes hushållsmedlemmarnas aktivitet. genom Som framgår av exemplen är det manifesterade servicebehovet beroende av vilken »enhet› som väljes: Individen eller hushållet. Detta förhållande är också en del av förklaringen till att servicebehovet synes växa genom att hushållets interna serviceutbud minskar och måste ersättas av extern serviceförsörjning.

6. Tillämpningsexempel För att illustrera användningen av modellen tillämpas den i två exempel. Beskrivningarna har inte formaliserats i detta utkast, men kan efter vidare bearbetning bilda underlag för systematiserade redovisningar av resurstillskottets påverkan på individens levnadsmva.

SOU 1970: 68

›0

-s00›

-000000

.00000__00_0

-0000300030

-0000050000003

003000_

0m:3000000 .0o_0:00..00_00:0_:0_ .00m00000o0

00020200 .0.^0_:0

0000070003030 E0

0000_0_000:0000m:000000

000 000

0000_00_0=.000_000

00:0

m000E02

00m 000.030

._00

.0 ._00

00.00_

._0

00001003: .m0_0__m00000

0m:0E0m 0003:00 00000000 0200000020

000_ 0003000000

-E00 ___0

.0000

0000:0003

0_ :00

.00000000000000 0000_0___000:000

E0

000 000

-0__m0_E00

0000:3000

0:000

000000000_

0000000000000_

.00000

___0 0000

30000000_

:E 00

80:0

000 000

0000:0

.00000__00_0

.E

E00

000m0E000=000

00000300..

00o0_0___0000000

000:

0000030000000 E0

0w__n_E00_ 00_00m0

000000000:

000__00_0

000 ._.0 A00

0000_0_000=0000m:000000

00000m0__.0E

0000_.Em000000m:00000a

30000000_

00:0

00:00.00

000000m>

E0

000.50 A000__00_

0000000003030:

000000030 0000000000

033000003_ __000000_00_m0 000M:_,0E 0000:0303:

000_

0003000_ 002000 0_0_000 00_00_0_

0005 .0000_ 0005 E00_ »I I 000 000000

0_ :00

000Em00

0000000_

3:0 E0_

.0000_00000_

0003.0.:

-_00:EE00_

.000000000

0000200 X

000 .0m

.00_00›0E00

.E

0000000: .0000›_00_0

0000000_0_:000_000

.E

00.0 3:0

00000000 .00000000

E00

.0000000800

._0050

0000000000 E000m

m000__m000E

.00003

0_0E_0_E

:0000

.00000000020000008000083

.00000000

.§0

0002:0

0003033003»

0000» 0000

3:0

0000000000 0003300

E=0000000:0:0

w0_0_00_000m>_00000>04

00m__0_000==0

0 :00

.00000000

0:000

0000=

0000000000:

000200_

0:00.00

0300:00

.00_00000__00 0000000000300 .0000m00E0000

000_

0000000 .00000000 .0_00_00__00 .00000000 000300 .EOUMSW 0.000030 .0000_00000_ 0000_00_0 02000000 0000000

003000 000000

00 0 00000 0000_ 00003 000:

00_aE0xm

.252

-000000000000

H0

00_0_Eo000_0 3000000000 -000030500 -0000__00_0

300:

000000EEoM

0000:3

uCOEOQrCOVM

00:00_ 0300000 0000:000 3000000 0_0_000 0000:000 0000:000

000 AC 00 A0 A3 AC A8 AC A8 80

SOU 1970: 68 47

4:a

-EE

äñvmc_ -många

-mmâøoäx 525.096

maugøwxma

:m

-mauamzcomaoa

A59» »Emm

.øzxozox

:oo

amazon umEEam

:oo

aåmøwnø

.vumåvnumon

uNmGN

:m:

ä:

Ziåov_

å:

soc på

:oo

poäxo_

S00

=0C=DCum§5um

mâzuonxo

uoøouxnswøuäpom

.vuwvw_x uouozåuxw

ko???

.Aaosêzca winvzptou

wEEEEmE

.Små

.wmc_cwwm_cmmaav_mcoecom

J00 :oo :oo

k.:

ovømwczuøn

.våånmgmon oncdxxooâ: ...mEEEvoE

uosEumuio

:m2

uämâöm âåzaap øozsâbzn

:oo koäxo. zswáov_ honan.: wcäzmn

:U0

.âåøu

-ommobE

v33

ovwuouiota ovcwâtxmv:

:oo

Amcwmizmxo_

Eoøow

ågon

ovmaofoia

57m?

.pouozåiw

zoo Eos_ .m

COU__UG_

cniâum:

.BV

31%

:oxmzzmpsmou

ovømwnsaoa

.så

uäocmâdämcmxuoâa

ovwüzuåu:

uomusmoumaourøuxa

uømåå

_

Eon_

uowusmo..

.oâsmøävz

m Go Q0 9.0

:N

uâozzaxa

uwzuouuowum

um

muuvuouuov

äüäumuz

muuwuoauov

MEEwuFu muauuofov

mcäwiütøu .o=Eumxuo›

owman cuvmäøo 0.235 »v55 :owaaêo aåøxøzov_

va?

mNEuMEEBUOEEÃSwJS

å.

wgmEWc

:oo

E3:

-wvawåøos

_

øowfEo

.E

uwuoøcowø_ mñêoaav

.owcwwE==m -zoêowommobñ

xmuå

.E

:oo

aomc_

.öswzcox

uoniumñ?

...Bmmäâäsmsn

wa hmm

omcmmEs

E05

8o:oxm_=aoo_uom

.miøouâzucmuuam

uwEEmm

nu.:

xuznäonuwa

SEEBQ toa

EoEEå

.mcwâzñusampoaoaxom

Eocow

,owmäøomvmumoø

äwicuuoøs

xmåoa anamma.:

.båmucoxuxmz

.uêonommvz

Eos_

.Om

wvmmEmEEwm

:Ewuåox

_

mñcwnwbmamauå

32.8:

m_ .av

.ouop.um›._m.5m

:oo

dwuiPømn

.uom._=v_mvuwa=._un

m=_=_§monm>_=mvw=>3

:ufoån

.C

.E2233

.mumêkzweopuø

ouEm

azømxmuamnu

wiauuwuâovwvuä

så?

ämmoå 089.5

:o

525:_

F39

_

uuäxo.

uøncønzomo.. oâåomowøoon

a m

.aoåwxåmøu .uäsmokmvz

N

hä?

mxxäsmsa xmzzoa m=comuon xwtzom “oâøäø

.mqmêå muEoc øåmon

Nm

xmäâa

man #80:» m8?

:E :oo _ m .än

aoEEuxm N=WLNUENS

ézzrøz

w v.

-oåêovcoop

nu

.sieoaoä .oâsmøäwmu -máütoâma

-maoååuxm

NpNuCOEEOVm

nmxmøøx xmummøa aumusmo.. .ömusmou uzxoom aoäzmou .Swuzmou .öäamou

äocoaåoM

“man

_oaeoxm

8 AS A8 3 A3 GV AD s. av

48 SOU 1970: 68

Summary

In April 1967, the Government of Sweden Meals service

appointed a Committee, headed by the Min- For all age groups as an alternative or supplement to independent in their ister for Family Affairs, to study the dif- houskeeping homes. This also covers the question of distribferent aspects of services in residential areas. uting ready-made dishes for consumption in the In August 1968 the Committee presented home.

its first report in the form of an information-booklet: ”Boendeservice 1 (SOU Home help

1968: 38, Stockholm). The main aim of this Daily cleaning, weekly Cleaning and spring first was to arouse interest cleaning plus different kinds of home help often report greater combined with company and care for the in matters of service among politicians, elderly. planners and people in general. The Com-

mittee tried to describe the need of differ- Washing, ironing, mangling, dry Cleaning etc.

ent service facilities in old and modern In the dwelling itself, on the same premises and urban communities. at public laundries and launderettes.

Goods delivery and public services, i.e. banks, What is user service? post offices, national insurance offices etc. The Committee has defined the concept of user For all types of households. Questions conservice by means of the following explanations cerned with the types of premises used for trade, of different service functions. public offices, banking and postal services,

locations, hours of business, goods deliveries and Child supervision services available are also classed under this In the form of institutional supervision as day heading. nurseries, supervision in host-families, supervision in the childs own home by a person not a member of the family and temporary child It also presented a list of norms and base supervision. values at that time used by authorities when

deciding upon dimensions and locations of Service for the elderly, the sick and the disabled The service rendered at the home of the recip- services. Finally it presented some thirty ient or in his immediate vicinity. examples of current plans or projects all

over the country with special interest from Recreational and cultural service the service point of view. In the form of organised activity for all age In this report the Service Committee (Sergroups having varied interests and on the assumption that it takes place in or near the home. vicekomrnittén) discusses the following

SOU 1970: 68 49

created in the service sector: points: Goals of service in residential areas recreational service, promotion of culin view of this general background for the tural activities, distribution of goods work of the Committee two questions con- and office services, including reception food nected with the realisation of the goals are services, and agency assignments, here discussed: service, home help, laundry and ward- Financing of premises for service facilities robe service. Government measures aimed at promoting development in the service sector. The opinion of the Committee and the have forward can be Section. II Financing of premises for service proposals they put summarized as follows: facilities. The Service Committee considers that the financing terms for the different Section I Goals. forms of Government loans for provision The Service Committee considers it im- of premises should be made as uniform that a contribution should be as possible. Aid for amenities should portant made to the current attempts at con- in time be limited to a single form of and justifying an overall view Government loan. structing of community development and at apply- The Service Committee proposes that environment. requirements relating to co-ordination ing it to the residential of the Service Committee of premises and the scope available for In the opinion the role of service for residents in this using premises for various purposes is to should be gradually included in the community development process the burden of wearisome house- terms of all forms of Government loans lighten hold tasks, increase the scope for devel- and grants. of and pursuit of The Service Committee proposes that opment personality healthy activities, and to help establish standards referring to quality and needs increased and fraterni- conditions goveming loans and grants security, equality for premises designed for communal serty. Committee considers dis- vice facilities should be compiled in an The Service of urgent importance, information booklet. cussion on priority The Service Committee proposes that the main purpose here being to establish the nature and extent of the communitys loans for the provision of integrated and its contributions to the service facilities should be financed responsibility provision of service. through a special loan fund from which The Service Committee considers it the financial aid may be obtained on the to gua- same terms as those applying to ordinary responsibility of the community rantee planning measures, provision of. housing loans for ancillary premises. The premises and amenities and operation same fund might also grant loans for of facilities so as to ensure that the day care centres for children, public full need for service is met: assembly premises and for construction care of children and conversion of premises in residential areas not the Subjects of »care of the elderly previously care of the disabled Government loans. care of the sick The Service Committee considers that The Service Committee considers it the the difficulties encountered in impleto ensure that in the field duty of the community menting development projects the basic conditions for meeting the need of service are so great that special in the form of planning measures and measures are justified.

50 SOU 1970: 68

Section III Development projects. 0 The Service Committee that a proposes special committee should be appointed for development projects in the service sector. The Committee wishes to stress that the need for development does not apply only to construction of new buildings but also to a large extent when seeking ways of transforming and supplementing the functions of existing building development. 0 The Service Committee that proposes the committee discussed above, which would be attached to the National Housing Board, should be given the task of initiating and/ or testing proposals for development projects, producting drafts of conditions governing implementation and follow-up, assembling and analysing findings derived form experiments and finally of helping to provide information on these subjects. Appendix 2 contains a draft of a level of living model designed for use in studies of the effects of different kinds of service on the individual. In continuing its work, the Committee will present four studies that have been made and used as background material for the proposals from the Committee. These studies will be published in the beginning of 1971. Later on the Committee intends to deal with matters of administration, organisation and physical planning. This report is planned to be published in 1971.

SOU 1970: 68

Allmänna - Stockholm

Förlaget 1970