None

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

AMNINGSVÄN LIGA

SJUKH US

för

att skydda, stödja och främja amning

J

SMU

Kommittén för svenskt ett deltagande i UN|CEFNHO-aktionen Baby Friendly Hospitals

oc: ego

MKB

WN

L Statens offentliga utredningar WW 1993:86

[§34 Socialdepartementet

Amningsvänliga sjukhus

för stödja och främja amning att skydda,

UNICEFWHOs globala satsning

Det svenska arbetets bedrivande samt förslag till åtgärder för en svensk amningsstrategi

Betänkande av Kommittén för svenskt deltagande i UNICEFWHO-aktionen Baby Friendly Hospitals Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningarav SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-l3442-X OFFSETCENTRAL g Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Förord

UNICEF och WHO har gått ut till alla länder med aktion kallad Baby en Friendly Hospitals Initiative BFHI. Den är väsentligen riktad till förlossningsavdelningar och BB-kliniker. Målsättningen är att främja, stödja och skydda amningen som är på stark nedgång i stora delar världen. av Sverige är med i denna aktion. I enlighet med regeringsbeslut 1992-04-02 tillsatte Socialdepartementet Nationell kommitté under en ordförandeskap av f d statsrådet Karin Söder att för utvärdering ansvara och redovisning av svenska sjukhusförhâllanden i anslutning till denna aktion, samt att ge förslag och riktlinjer till andra åtgärder kan som vara motiverade i en mer långsiktig strategi. Kommittén har haft följande sammansättning: professor Yngve Hofvander, Akademiska sjukhuset, Uppsala, sarnordn. bamsjuksköterska för barnhälsovården Ulla Idenstedt, Landstingsförbundet, Stockholm, riksdagsledamot Margareta Israelsson, UNICEF, Stockholm, med dr Elisabeth Kylberg, hjälpmamma och ordförande i Amningshjälpen, nutritionist, Uppsala, barnmorska Christina Larsson, programhandläggare på Hälsobyrån, SIDA, Stockholm, professor Yngve Larsson, Socialstyrelsen, Stockholm, bamsjuksköterska Eva Marnell, Riksföreningen för barnsjuksköterskor, Uppsala, sakkunnige Bertil Mathsson, Socialdepartementet, Stockholm, lic med sc Anna-Berit Ransjö-Arvidson, barnmorska, World Alliance for Breastfeeding Action, Stockholm och docent Jens Schollin, barnläkare, Svenska bamläkarföreningen, Örebro. Sekreterare i kommittén har varit dr med sc Charlotte Hillervik, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Till kommitténs hjälp tillsattes 1992-05-15 med en grupp av experter inriktning på förlossningsvård, barnhälsovård och amning under ordförandeskap av professor Yngve Hofvander, där docent Orvar Finnström, överläkare, Linköping, med dr Elisabeth Kylberg, hjälpmamma och ordförande i Amningshjälpen, nutritionist, Uppsala, docent Gunilla Lindmark, överläkare, Uppsala, docent Claes Sundelin, överläkare, Uppsala och dr med sc Anne-Marie Widström, barnmorska, Stockholm ingått som experter. Sekreterareadjungerad har varit dr med Charlotte sc Hillervik.

Föreliggande skrivning är en redovisning kommitténs och av expertgruppens arbete, vilken härmed överlämnas till socialminister Bengt Westerberg. Karin Söder

Yngve Hofvander Charlotte Hillervik Ulla Idenstedt

Margaretha Israelsson Elisabeth Kylberg Christina Larsson Yngve Larsson Eva Marnell Bertil Mathsson

Anna-Berit Ransjä-Arvidson Jens Schollin

Innehåll

Förord 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakgrund 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det svenska arbetets bedrivande 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommitténs förslag 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vidare förslag 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildnings- och informationsbehov 13 . . . . . . . . . . . . . . . Läromedel och utbildningsmaterial 14 . . . . . . . . . . . . . . . . Forsknings- och utvecklingsarbete 14 . . . . . . . . . . . . . . . . Frivilliga organisationers roll och uppgifter 15 . . . . . . . . . . . . . Förslag till svenska initiativ internationellt 16 . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning av kommittédirektiven 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Amningen i Sverige 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur var det förr 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amningen under 1940-talet och framåt. 20 . . . . . . . . . . . . . Den svenska amningsstatistiken 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Är amningen optimal i Sverige 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Amning internationellt 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Amningsstödjande åtgärder 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FNs konvention om barnets rättigheter 26 . . . . . . . . . . . . . . lnnocenti-deklarationen 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Baby Friendly Hospitals Initiative 27 . . . . . . . . . . . . . . .

Amningsstödjande organisationer internationellt och i Sverige 29 - IBFAN 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IOCU 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . WABA 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . SIDA 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amningshjälpen 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . NAFIA 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Svenska Anmingsinstitutet 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

synvinkel 33 Amning ur barnets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Näringsfysiologi 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amning infektionsskydd 33 som . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amning och allergi 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Emotionella fördelar 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

moderns synvinkel 35 Amning ur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Emotionella fördelar 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysiologiska fördelar 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amning antikonceptionsmedel 36 som . . . . . . . . . . . . . . . . Praktiska fördelar 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

lyckad amning 37 Tio steg för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Det svenska BFHI-arbetets bedrivande 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

UNICEFWHOs riktlinjer tillämpade på svenska förhållanden 43 . . . .

Enkät-undersökningen 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Syfte 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Material och målgrupp 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Metod 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resultat 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svarsfrekvens 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakgrundsdata sjukhusen 46 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hel eller delvis amning vid hemgång från BB 47 . . . . . . . . . ersättning under BB-tiden 48 Typ av . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst skriven amningsstrategi 49 av en . . . . . . . . . . . . Amningskunskaper hos vårdpersonalen 49 . . . . . . . . . . . . . Amningskunskaper hos 49 mammorna . . . . . . . . . . . . . . . . Amningsdebut efter normal förlossning 50 en . . . . . . . . . . . Amningsdebut efter kejsarsnitt 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst samvárd 51 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst 51 av nappar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amningshjälpen 52 . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inställning till Baby-Friendlykonceptet 52 . . . . . . . . . . . . Sammanfattning resultaten 52 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antalet steg de olika sjukhusen uppfyller 53 . . . . . . . . . . . Andelen sjukhus i relation till vilka är uppfyllda 53 steg som . .

roll 55 Pappans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pappans närvaro vid förlossning 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Amningsinformation för pappor 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Råd till pappor om amning 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Konklusion 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

En process för att främja amning 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den formella externa utvärderingen 59 . . . . . . . . . . . . . . . Syfte 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Metod 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resultat 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommitténs förslag till en långsiktig svensk amningsstrategi 61 . . . . . Vidare förslag 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildnings- och informationsbehov 62 . . . . . . . . . . . . . . . Läromedel och utbildningsmaterial 63 . . . . . . . . . . . . . . . . Forskning- och utvecklingsarbete 63 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Frivilliga organisationers roll och uppgifter 65 . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till svenska initiativ internationellt 67 . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteraturförteckning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga litteraturkällor

70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

UNICEFWHOs Initiativ att skydda, stödja och

främja amning

Beskrivning av det svenska arbetets bedrivande förslag till åtgärder samt för en svensk amningsstrategi.

Bakgrund

UNICEF och WHO har gått ut till alla länder med aktion kallas en som Baby Friendly Hospitals Initiative BFHI. Aktionen har till syfte att förmå varje enhet som arbetar med mödravård och vård nyfödda barn av att utvärdera sin verksamhet i enlighet med UNICEFWHOs globala kriterier för hur en amningsvänlig vård ska bedrivas och därmed bli klassificerade som anmingsvänliga fri svensk översättning uttrycket av baby-friendly. Ett centralt dokument i detta initiativ är UNICEFs och WHOs gemensamma uttalande Att skydda, stödja och främja amning. Mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovårdens viktiga roll bilaga 3 där Tio steg till lyckad amning ingår. Dessa steg utgör riktlinjer för hur de globala kriterierna ska uppfyllas och lyder följer: som

Ha en skriven anmingsstrategi regelmässigt delges all hälsopersom sonal. 2. Ge all personal sådana amningskunskaper de kan upprätthålla att denna strategi. 3. Informera alla gravida kvinnor fördelarna med och om att amma om amning i praktiken. 4. Hjälpa mammor att börja inom halvtimme efter förlossningamma en en. 5. Visa mammor hur de skall och hur de upprätthåller mjölkamma produktionen även om de blir skilda från sina nyfödda.

Direkt svensköversättning av UNICEFWHOs formuleringar av stegen.

eller dryck än bröstmjölk, såvida Inte ge nyfödda någon annan mat

det inte är medicinskt -påkallat.

det vill säga tillåta mammor och 7. Tillämpa samvård rooming-in,

spädbarn att vara tillsammans dygnet runt.

Uppmuntra fri amning.

ammade spädbarn, varken sug- eller dinappar. Inte ge nappar till

. och hänvisa 10. Uppmuntra bildandet arnningshjälpsgrupper mammorav

vid utskrivningen från sjukhusetkliniken. na till dem

l enlighet med regeringsbeslut 1992-04-02 Sverige deltar i denna aktion.

statlig kommitté under ordförandeskap av tillsatte Socialdepartementet en

för utvärdering och redovisning av f d statsrådet Karin Söder att ansvara

i anslutning till denna aktion, samt att ge

svenska sjukhusförhållanden

andra åtgärder kan motiverade i en mer förslag och riktlinjer till som vara

anmingsområdet. Till dess hjälp tillsatte man långsiktig strategi inom

på förlossningsvård, barnhälsovård och 1992-05-15 en grupp av experter

ordförandeskap professor Yngve Hofvander. amning under av

Det svenska arbetets bedrivande

framför allt inneburit utformning av nöd- Det exekutiva arbetet, som

granskning dessa samt återkoppling vändiga dokument frågeformulär, av

riktlinjer för procedurer för bedömning av sjukhusen samt till sjukhusen,

bilaga 4 , för BFHI-arbetets utförande har protokoll för slutbedömning,

Hofvander utförts sekreteraren för under ledning professor Yngve av av med stöd dr Elisabeth Kylberg. utredningen dr Charlotte Hillervik av

har granskats och godkänts av såväl expertgruppens Samtliga dokument

den nationella kommitténs ledamöter. som och utvärdering svenska sjukhus- För att möjliggöra en redovisning av

UNlCEFWHOs aktion har kommittén arbeförhållanden i anslutning till

tat efter följande modell:

Återkoppling Extern utvärdering Utnämning

Självevaluering - - -

samtliga 66 sjukhus med förlossnings- Under hösten 1992 tillställdes

Frågorna relaterade huvudsakoch BB-verksamhet ett frågeformulär. var

berörde således vårdrutiner gällande nyförligen till de Tio stegen och

Berörd personal uppmanades att tillsamoch deras barn. lösta mammor

Samtliga sjukhus, 100%, besvarade enkäten. besvara frågorna. mans

ll

En granskning och sammanställning av denna självevaluering visade att flertalet svenska sjukhus ännu uppfyllde UNICEFWHOs kriterier för

hur en amningsvänlig vård ska bedrivas. Främst gällde det avsaknaden av en skriven amningsstrategi, för hög andel bam tillmatades med en som ersättning eller vatten och för stor användning Det framen av nappar. gick dock tydligt att sjukhusen ville delta ioch redan påbörjat utvecken lande process som skulle leda till anmingsvänliga rutiner. I mer svaren angav samtliga att de ställde sig positiva till att försöka bli klassificerade som arrmingsvänliga sjukhus. En återkoppling till sjukhusen har sedan skett de alla fått sig genom att tillsänt en sammanställning visar hur många de Tio de som av stegen uppfyllde samt i förekommande fall förslag till åtgärder och förändringar. När sjukhusen meddelat att de kände sig redo för utomstående värdeen ring, genomfördes sådan ett utvärderingsteam. l en av teamet ingår länets barnhälsovårdsöverläkare och samordnande barnhälsovårdssjuksköterska, en barnmorska samt hjälpmanuna från Amningshjälpen. en Teamet evaluerar sjukhuset enligt bestämda procedurer och med hjälp av strukturerade frågeformulär riktade till olika personalkategorier till samt de nyblivna mammorna. Teamet rekommenderar sedan kommittén att utnämna sjukhuset som amningsvänligt. Utnämningen ska tidsvara begränsad. Till dags dato, 1993-09-15, har cirka hälften sjukhusen inkommit av med en bekräftelse att de känner sig redo att bli evaluerade. Två dessa av är nu evaluerade och utnämnda till amningsvänliga sjukhus. Ytterligare tre är evaluerade men ännu utnänmda, medan 12 sjukhus kommer att evalueras inom kort. Vid 15 sjukhus är evalueringen försenad p g a teamens bristande tid och vid resterande 34 sjukhus pågår det ännu nödvändiga förändringsarbetet. Fertalet sjukhus kommer dock bli bedömatt da under hösten 1993.

Kommitténs förslag

Målet för det svenska BFHI-arbetet bör skapa långsiktig vara att en anmingsstrategi som inkluderar hela vårdkedjan, mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård. Barnhälsovården spelar stor roll vad gäller en den fortsatta anmingen, speciellt med tanke på den k tidiga hemgången s från BB som förutsätter effektiva system för uppföljning och stöd. Enligt SOSFS 1993:1 M Socialstyrelsens allmänna råd tidig om hemgång efter förlossning, där samarbete mellan kvinnoklinik och barnhälsovård

kvinnokliniken för att uppföljning och rekommenderas skall ansvara

barn efter utskrivningen är planerad och får tillräckkontroll av mor och

Därmed understrykes vikten av att underlätta för mamlig omfattning.

sina barn enbart bröstmjölk i 4 till 6 månader. mor att amma och att ge

stöd har följande förslag till en Kommittén, med av expertgruppen,

långsiktig svensk amningsstrategi.

förlossningskliniker i Sverige skall i sin verksamhet Alla BB- och

och utvecklar Tio steg till lyckad amning. l sambevaka att man följer i sin yrkesutövning främja, skydda och förstånd skall alla kategorier

kvalificera sitt sjukhus arrmingsvänligt. stödja amning för att kunna som

regionalt och föreslås bestå av barnhälso- 2. Utvärderingsteam utses

huvudansvarig samt barnhälsovårdssjukvårdsöverläkaren, vilken är en

barnmorska och hjälpmamma från Amningshjälpen. sköterska, en en bör återkomma regelbundet, förslagsvis Utvärdering av sjukhusen

upprätthållandet hög kvalitét i vården vartannat år. Därmed säkras av en

utvärdering. Bevis sjukhusens amningsvänlighet ut fram till nästa

Socialstyrelsen på förslag av utvärderingsteamet. färdas av främja arnningsvänlighet, föreslås 4. Det regionala ansvaret för att

barnhälsovårdsöverläkare, tillsammans med de team ligga på respektive

som nu har upprättats.

därmed också inom det egna länet för: Detta föreslås ansvara

mödravårdscentraler MVC, förlossningsklinisamordningen mellan ker BB och bamavårdscentraler BVC

amningsarbetet, så att antagna strategier och planer stödja och främja efterlevs information återkommande temadagar stimulera utbildning och genom i och konferenser

och tillsynen för amningsvänligheten föreslås 5. Det centrala ansvaret En ledningsgrupp är knuten till förläggas inom Socialstyrelsen. som

Socialstyrelsen bör har till uppgift att: utses som

positiv amningsutveckling och följa utvecklingen stimulera till en inom amningsornrådet

regelbundna utvärderingar kommer till stånd tillse att arnningsvänlighet föreligger efter förslag från de regio- - avgöra om

nala teamen

för den centrala utbildningen - ansvara

Socialstyrelsen bör samarbeta med Folkhälsoinstituteti frågor som gäller att främja positiva attityder till amning.

- dessa två myndigheter föreslås i samarbete få i uppdrag att inom sina ansvarsområden dra upp riktlinjer för hur kan skydda, stödja man och främja amningen

Ovanstående förslag till institutionell förankring det amningsav främjande arbetet motsvarar väl intentionerna i Innocentideklaraett av tionens globala mål, nämligen: Att till år 1995 ha utnämnt statlig en

Vidare förslag

I de generella riktlinjer för amningsfrämjande åtgärder i Sverige, som Socialstyrelsen i samråd med Folkhälsoinstitutet föreslås få i uppdrag att upprätta, bör ytterligare förslag beaktas.

Utbildnings- och informationsbehov

Kunskap om amningens positiva betydelse och hur främjar, skyddar man och stödjer amning bör integreras i all den information och undervisning som rör skötsel och vård av barn, såsom yrkesutbildning och föräldrautbildning. Även i grundskolan och gymnasieskolan bör på lämpligt sätt amningens

betydelse understrykas. Studieförbund och andra bildningsorganisationer bör stimuleras aktivt att delta i det amningsfrämjande arbetet. Personalkategorier arbetar med arnningsrådgivning inom hälso-och som sjukvården måste kontinuerligt beredas tillfälle till förnyad kunskapsinhämtning. Information och upplysning amningens fördelar för barn och om mor, hela familjen bör utformas så att det når både och Detta mammor pappor. material skall vara lätt tillgängligt såväl MVC, BB BVC. som

Läromedel och utbildningsmaterial

utbildningsmaterial berör amning bör granskas och Läromedel och som

vid behov justeras och dateras alla nivåer: upp

Socialstyrelsens bok Amning En skrift om amning och uppdatera bröstmjölk3

utbildningsmaterial för blivande hälsopersonal se över och uppdatera underlag för lokala föreskrifter och riktlinjer om BB-rutiner, utarbeta speciellt indikationer för tillmatning av nyfödda barn

aktivt föra ut forskningsresultat -

genomförandet arbete ovanstående karaktär kommer behov Vid av av

nyproduktion adekvat amningslitteratur och informationsmaterial att av av

frarnkomma.

Forsknings- och utvecklingsarbete

utvecklingsarbete är nödvändig förutsättning Ett aktivt forsknings- och en

främja och stödja amningen. Det är därför betyför att långsiktigt kunna

alla berörda kan ett adekvat sätt involveras i detta. delsefullt att parter

Några viktiga led i detta arbete måste därför beaktas.

och barnhälsovärdens attityder, rutiner, infor- Mödrahälsovârdens utbildning i vad att skydda, stödja och främja ammation och avser

föremål för utvärdering i likhet med BB- och förning föreslås bli

lossningsavdelningama.

gått till mödra- och barnhälsovårdens respektive De enkäter som ut

i samtliga län bör sammanställas och analyseras. ansvariga läkare

Även evalueringar bör ske med viss regelbundenhet. dessa en

uppgifter amningstidens längd och frekvens som in- De statistiska om - Socialstyrelsen länsvis bör sammanställas. Dessa uppgifter sändes till

till varje BVC, för att åstadkomma nödvänbör kunna brytas ner a

dig feed back och stimulera till ytterligare initiativ.

nationella arnningsregistreringen bör ske enhetligt och i överens- Den

stämmelse med WHOs amningsdefinitioner.

fond för amningsforskning bör under- Möjligheterna att skapa en sökas.

Relevant forskning bör planeras och initieras. -

Nedan följer exempel på angelägna forskningsinsatser och forskningsområdenz.

Effekt bl a på amningen av tidig hemgång från BB. - Mammors erfarenheter i relation till de Tio stegen efter hemgång från - BB - Orsaker till tidigt amningsaxbrott. Pappans roll som amningsstödjare. - Föräldraförsäkringenvárdnadsbidragets roll stöd amning. - som av Medicinska indikationer för tilläggsmatning de första dagarna efter födelsen. Effekter på amningen av användning tröstnapp. - av Utarbeta viktkurvor baserade på enbart bröstuppfödda barn. - Förändring av attityder till amning, rutiner och information på BB samt skäl till nedläggning i ett SO-års perspektiv.

Frivilliga organisationers roll och uppgifter

I Sverige har av tradition frivilliga organisationer stark ställning och en spelar en betydelsefull roll när det gäller att förändra attityder och att verka som pâdrivare sid. 30. I denna rapport kommer antal amningsett stödjande organisationer att presenteras. Det är angeläget den verkatt samhet som dessa bedriver lyfts fram och stöd i lämplig form. ges Detta gäller i första hand Amningshjälpen vars rikstäckande organisation och osjälviska stödarbete har spelat stor roll för amningens starka en ställning i Sverige. Amningshjälpen spelar i sin telefon-râdgivning en slags mammaroll en betydelsefull uppgift i gamla tider och - - utgör ett angeläget komplement till barnhälsovården. Alla organisationer som bevakar barns rättigheter i enlighet med FNs konvention har också ett att bevaka frågor gäller amning. ansvar som Detta framgår av konventionens artikel 4. Folkrörelser Rädda som Barnen, Röda Korset och andra bör både i sitt bistándsarbete och sitt opinionsbildande arbete i Sverige framhålla amningens betydelse för barnets hälsa och framtida möjligheter.

Förslag till svenska initiativ internationellt

Sverige har varit ett föregångsland när det gällt att bygga upp en heltäckande mödra- och bamhälsovårdsorganisation, samt inte minst vad beträffar dokumentation nationell amningsstatistik. Detta senare har av visat sig mycket värdefullt för att kunna följa amningens nedgång vara och uppgång Figur 1 sid 21, bl a som underlag för att analysera senare faktorer betydelse för dessa förändringar. Denna kontinuerligt pågåenav de uppföljning amningsutvecklingen har visat sig också värdefull som av en internationell modell. Regeringen bör ställa de erfarenheter till förfogande som vunnits i genomförandet BFHI-projektet i internationella fora såsom berörda av FN-organ och intresserade regeringar. Särskilt bör i dessa sammanhang

framhållas

göra samtliga BB- och förlossningskliniker amningsvänliga - strävan att bildandet regionala utvärderingsteam, utför återkommande av som evalueringar skapandet sammanhållen ansvarsfördelning lokal, regional - av en och central nivå knyta MVCs, BBs och BVCs amningsfrämjansträvanden att samman de arbete

biståndsarbetet spelar mödra- och bamhälsovården en stor roll, där I amningsfrågor given plats. SIDA bör få i uppdrag att undersöka har en ytterligare möjligheter finns att i tillämpliga delar främja, skydda och om stödja amningen inom olika projekt. WHO presenterade 1991 studie av den internationella barnmatsen kodens tillämpning i 14 u-länder. Till denna uppföljning bidrog SIDA. Implementeringen den internationella barnmatskoden sid. 25 bör av kontinuerligt följas genom initiativ från SIDA. Kodens tillämpning i Sverige i 12-ârigt perspektiv bör analyseras ett nu och användas i det internationella arbetet.

kommittédirektiven

Sammanfattning av

bilaga l

Åtgärder i anledning av UNICEFWHOs gemensamma initiativi syfte att

skydda, stödja och främja amning. UNICEFWHO tillskrev den 26 september 1991 regeringschefema i samtliga medlemsländer med anhållan om stöd för de båda organisationernas initiativ amningsområdet. Detta har sin grund i den av världshälsoförsamlingen år 1981 antagna internationella koden om marknadsföring av bröstmjölksersåttningar. Amningens fördelar berörs bla i den år 1989 antagna FN-konventionen om barnets rättigheter och i den deklaration som antogs vid FNs barntoppmöte år 1990 där 71 stats- och regeringschefer deltog. Det aktuella initiativet bygger framför allt de riktlinjer beträffande amning som utarbetades vid ett av UNICEF och WHO år 1990 anordnat möte med hälsopolitiker och barnläkarexpertis, den s k Innocentideklarationen. I korthet är tanken att sjukhus, vars rutiner följer UNICEFWHOS riktlinjer att skydda, stödja och främja amning, efter en utvärdering skall klassificeras som amningsvänliga sjukhus, fri svensk översättning av uttrycket baby friendly hospitals. Mot bakgrund av ovanstående beslutades vid regeringssammanträde 1992-04-02 att en kommitté och en expertgrupp skulle svara för ett svenskt deltagande i UNICEFWHOs aktion Baby Friendly Hospitals Initiative. Enligt kommittédirektiven skulle det svenska deltagandet ges en sådan inriktning och utformning att det kunde bli ett betydelsefullt led i ett svenskt stöd UNlCEFs arbete. I kommittédirektiven betonades vidare att grundläggande för det svenska synsättet är att barnets bästa ska sättas främst. Vikten av att båda föräldrarna ges reella möjligheter att delta i vården av barnet underströks följande sätt: De landvinningar som i vårt land gjorts beträffande kvinnors och mäns jämställdhet och de svenska kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är självklara utgångspunkter för ansträngningarna att i vårt land utveckla långsiktiga strategier mödra- och bamhälsovårdsområdet, i vilka baby friendly hospitals utgör ett inslag.

Av kommittédirektiven framgår att kommittén skulle ansvara för utvärdering och redovisning av svenska sjukhusförhållanden i anslutning till UNICEFWHO-aktionen samt ge förslag till andra åtgärder som kunde vara motiverade i en mer långsiktig amningsstrategi. Innan UNICEFWHOs riktlinjer beträffande amning skulle läggas till grund för klassificering av svenska sjukhus som amningsvänliga borde dock en en bedömning riktlinjemas tillämpbarhet svenska förhållanden. ske av Enligt direktiven skulle hänsyn tas till möjligheterna för pappan att näroch de individuella önskemålen vad gäller omhändertagandet av vara barnet. Riktlinjerna bör också sättas in i ett sammanhang som omfattar både mödravård, förlossningsvård och bamhälsovård.

i

Amningen Sverige

Hur var det förr l början av 1900-talet skedde de flesta förlossningarna i hemmen och var

självklara inslag i familjs liv. Övriga familjemedlemmar och släktingar

en tog oftast gemensamt ansvar för hushállsarbetet under barnsängstiden. Kunskaper och erfarenheter av amning och barnavård fördes vidare av de äldre kvinnorna i familjen och av kvinnor i familjens närmaste grannskap. På så sätt bevarades kontinuiteten och kunskaper överfördes från generation till generation. Vid denna tid var modersmjölk den praktiskt taget enda tänkbara näringen för spädbarn. Barn som inte kunde sin mammas mjölk, eller någon annan kvinnas mjölk, hade mycket små förutsättningar att överleva. l historiska undersökningar i Sverige 1700 1800-talen har det kunnat påvisas att förekomsten av amning och den därtill relaterade frekvensen av spädbarnsdödlighet varit starkt relaterad till kvinnornas sociala och ekonomiska villkor. Så länge kvinnans arbete kunde förenas med möjligheter att ta hand om och amma sitt barn skyddades det från en för tidig död. Barn till mödrar som tvingades arbeta under tunga arbetsvillkor hade betydligt mindre möjligheter att överleva 1. l Sverige, närmare bestämt i Stockholm, öppnades den första Mjölkdroppen 1901. Mjölkdroppen en slags spädbarnsmottagning. Eftersom var flaskbarnen hade en mycket hög dödlighet i framför allt diarréer det var främsta syftet, att dela ut steriliserade mjölkblandningar till barn som inte ammades och därmed försöka förhindra att dessa barn insjuknade. Rådgivning i uppfödningsfrågor och barnavård var redan från början ett viktigt inslag. Rörelsen spred sig och år 1910 fanns Mjölkdroppar på ett 25-tal orter i landet. Målsättningen blev med tiden att först och främst uppmuntra amningen. Mjölkdropparna utvecklades sedan från att ha varit rena mjölkutskänkningsställen till centraler för barnavård med tyngdpunkten lagd på upplysning och rådgivning 2.

Amningen under 1940-talet och framåt

De åtgärder som under 1900-talet vidtagits för att förbättra kvinnornas sociala och ekonomiska situation efter barnafödsel har i och för sig givit dem ökade möjligheter att amma. Men där finns också faktorer som synes ha verkat i motsatt riktning. När sjukhusförlossningar blev allt vanligare, började så småningom amningsfrekvensen att sjunka. Huruvida detta var orsaksrelaterat eller inte vet man med säkerhet. Men det är alldeles uppenbart att sjukhusen delvis saknade de traditioner och den kvinnokunskap om amningens praktiska sidor som är nödvändiga för att amningen ska kunna påbörjas utan problem. Ytterligare en faktor som sannolikt bidragit till den sjunkande amningsfrekvensen är introduktionen av industritillverkad modersmjölksersättning. När en någorlunda riskfri sådan började användas 1930-talet, blev hela uppfödningsområdet alltmer en medicinsk angelägenhet. Amningen kom att ingå som en av alla medicinska åtgärder och rutiner vid BB-avdelningen och fick sig till yttre begränsningar som t ex personalens anpassa arbetsscheman. Man kom således att ordinera amning vid vissa bestämda tider på dygnet. År 1938 beslutade att inrätta barnavårdscentraler i Sverige. I slutet man av 1940-talet omfattades i stort sett hela Sverige av denna reform. Amningens betydelse för barnens hälsa ifrågasattes ej, men däremot vilket sätt amningen skulle genomföras och hur länge ett barn borde ammas. 1940-talets bamavårdsjoumaler visar att barnavårdslåkararna gav mödrarna avvänjningsschema då barnen var 7 till 8 månader gamla. Bamavårdscentralema råd, kontrollerade barnets hälsa, men fungerade även som gav kontrollorgan. Man torde kunna påstå att det var första gången i historien möjligheter fanns att kontrollera och påverka hur länge mödrar amsom made sina barn i Sverige.

Den svenska amningsstatistiken Sverige torde vara det enda land i världen som för en nationell amningsstatistik. Den introducerades 1944 och har därefter fortgått med ett avbrott under några är i slutet 70-talet och början av 80-talet.

% 100 -

2 månader

4 månader

60 6 månader

1945 1955 1965 1975 1985 Ãr

Figur Amningstidens längd enbart och delvis i Sverige under perioden 1944 till 1991 nationella medeltal 4-7 Figur 1 visar amningstidens längd i Sverige under perioden 1944 till 1991. Såsom framgår har andelen ammade barn ändrats dramatiskt med en markant nedgång fram till i början av 1970-talet. Som bidragande orsaker till denna sjunkande amningsfrekvens brukar nämnas bristande intresse från ansvariga läkare och berörd hälsoannan och sjukvårdspersonal, en brist kunskaper och insikt amningens om och bröstmjölkens betydelse samt kvinnors strävan efter jämlikhet. Den ökning av amningsfrekvensen därefter inträffade återspeglar som en stark attitydförändring ute i samhället. Vid denna tid präglades sam-

hället trenden att återgå till det enkla och ursprungliga den gröna av vågen. Kvinnorna själva reagerade mot att föda upp sina barn artifi-

ciellt sätt, och började hävda sin rätt att få använda sina bröst till vad de

ämnade för, Massmedia bidrog till den positiva utveckvar att amma. lingen att skriva amningsartiklar i dagspressen, arnningsforskning genom initierades och socialstyrelsen tillsatte en expertgrupp kallad Expertgrupp Amning 1976 utarbetade skrift om amning och bröstmjölk och som en sjukvårdspersonal i landet 3. År utsändes till all berörd hälso- och som 1973 startade också Amningshjälpen, en idéell organisation, där ammande hade möjlighet att vid behov få råd, information och hjälp mammor med amningen erfarna kvinnor med amningserfarenhet. Allt detta av egen bidrog till såväl blivande ammande mammor, hälsopersonal och att som allmänhet blev medvetna om amningens fördelar för såväl mamma mer barn och framgår Figur l steg amningskurvan brant. Alltsom som av sedan 1980-talet har sedan andelen barn ammas i 6 månader varit som tämligen konstant.

Är amningen optimal i Sverige

[jämförelse med andra länder i västvärlden, synes Sverige ha lyckats väl

i öka såväl antalet ammade barn som amningstidens längd. Men även att i vårt land är amningen långt ifrån optimal. Med optimal amning menas då barnet får enbart bröstmjölk under 4 6 månader. Endast ca 50% att de svenska barnen enbart i fyra månader. Enligt WHOs reav ammas kommendationer ska alla länder ha målsättning att till år 2000 öka som denna andel till 80%, d majoriteten alla barn ska enbart bröstv s av mjölk de fyra första levnadsmånaderna. Dock ammas ca 70% av svenska

barn helt eller delvis i minst 4 månader.

Amning internationellt

Med ökande urbanisering och utveckling har stark nedgång i en amningen skett i u-ländema. Man har tagit de högindustrialiserade länderna som förebild. Amningsnedgången har börjat i de välbärgade befolkmer ningsskikten i storstäderna har sedan spridit sig och blivit alltmer men uttalad även bland de ekonomiskt sämst lottade. Orsakerna till amningsnedgången i u-ländema är komplexa och svårutredda men har att göra med förändrade levnadsförhållanden och socioekonomiska faktorer, kvinnornas frigörelse, ökat engagemang i och utformning av arbetslivet, ändrade värderingar och tryck från barnmatsindustrin. Detta har haft katastrofala följder för barnens hälsa och medfört tidig undernäring samt ökad frekvens dianésjukdomar. av

Amningsstödjande åtgärder

En rad åtgärder har initierats för att förbättra barnens hälso- och nutritionstillstånd särskilt för u-ländema. Redan under tidigt 80-tal lanserade UNICEF begreppet GOBI-FFF, vilket sammanfattar de viktigaste komponenterna i primärhälsovården. GOBI är en förkortning Growth monitoav ring, Oral rehydralion, Breast-feeding och Immunizazion. F-en står för Family spacing, Female education och Food Supplement. Identifieringen av dessa begrepp har lett till en rad åtgärder av vilka vi här ska redovisa dem som är relaterade till amning.

Den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar

För att begränsa de kommersiella kraftemas inverkan amningen tillkom efter initiativ bl a från de nordiska länderna år 1981 The International Code of Marketing of Breast Milk Substitutes WHO, Geneve, 1981. Denna antogs Världshälsoorganisationen 1981-05-21 med 118 av röster för, 1 emot och 3 nedlagda röster, dvs med överväldigande en majoritet. Koden anpassades även till svenska förhållanden och utkom Allsom männa råd från Socialstyrelsen 1983:2: Marknadsföring bröstmjölkserav sättningar. Svensk tillämpning av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar. Anpassningen innebar koden korn att att gälla under barnets första sex levnadsmånader, vilket innebar skillen nad mot WHOs ursprungliga rekommendation att koden skulle omfatta hela första levnadsâret. Dessa råd har därefter varit ledande för utveckling och tillämpning i Sverige. Tillkomsten koden utomordentligt viktig och har starkt bidragit av var till ett fortsatt intresse kring amning, bröstmjölksersättningar, kommersiell påverkan och andra faktorer rörande späda och små barns utveckling. Nationella och internationella organisationer har olika vis följt tillämpningen av koden. Denna varierar kraftigt i olika delar världen och av överträdelser har påvisats och påpekats i många länder, då även i vissa fall i Sverige, där tillämpningen dock varit i huvudsak god.

FNs konvention om barnets rättigheter

FNs generalförsamling antog den 20 november 1989 en konvention om

barnets rättigheter, den k barnkonventionen. Sverige ratificerade denna s konvention i juni 1990. Barnets rätt betyder rätt till identitet, integritet,

skydd och utveckling. Det handlar således om rätten till namn och natio-

nalitet och skydd övergrepp och exploatering. Det handlar också om mot till utbildning och hälsa. Den bärande principen är barnets bästa rätt vilket innebär samhället skall låta just barnets intresse komma i första att vid beslut och frågor berör bam. I Artikel 4 i konventionen rummet som

står att läsa följande:

Konventionsstatema skall sträva efter att till fullo säkerställa att alla

i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information och grupper har tillgång till undervisning barnhälsovård och näringslära, förom med amning, hygien och miljö och förebyggande av delarna ren får stöd vid användning sådana grundläggande olycksfall samt av kunskaper.

Innocenti-deklarationen

Innocenti-deklarationen, Breast-feeding in the l990s. A global Den s k perspective, fram vid ett möte för ledande hälsopolitiker arrangerat togs och WHO med stöd USAID och SIDA. Mötet hölls av UNICEF av Spedale degli Innocenti, Florens, Italien, 1990-07-30. Innocentideklara-

globala mål är skydda, stödja och främja amning, vilket fortionens att

muleras pâ följande sätt se deklarationen i sin helhet, bilaga 2:

globalt mål för optimal hälsa och näringsstatus hos kvinnor och Ett bam göra det möjligt för alla kvinnor att amma enbart och att är att skall enbart bröstmjölk från födelsen fram till 4-6 alla spädbarn ålder. Därefter skall barnen fortsätta att ammas med tillägg månaders lämplig föda, till två års ålder eller längre. Detta skall av annan upp uppnås skapar sådan miljö av medvetenhet och genom att man en stöd så kvinnor kan amma detta sätt. att

skall alla regeringar enligt deklarationen ha uppnått följande Till år 1995

delmål:

statlig arnningssamordnare på hög nivå och etablerat en utnämnt en multisektoriell statlig amningskommitté

UNlCEFs och WHOS gemensamt utgivna Tio steg för applicerat lyckad anming inom mödra-, förlossnings- och BB-vård

tillsett att syftet och andan i den internationella koden för marknads- föringen av bröstmjölksersättningar tillämpas stiftat lagar som skyddar förvärvsarbetande kvinnors rätt till amning. -

Baby Friendly Hospitals Initiative

Baby Friendly Hospitals Initiative har initierats UNICEf med stöd av av WHO som en praktisk uppföljning deklarationen från Barntoppmötet av 1990. Det syftar till att öka förekomsten amning. I första hand inrikav tar man sig rutiner, utbildning, information och attityder i samband med förlossningen och vistelsen BB. Förlossningarna äger i växande utsträckning även i u-världen rum på någon form sjukhus eller klinik av vilket innebär goda möjligheter att påverka påbörja och mammorna att vidmakthålla amning. Ett centralt dokument i detta initiativ är UNlCEFs och WHOs gemensamma uttalandeAtt skydda, stödja och främja anming. Mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovárdens viktiga roll bilaga 3 där Tio till steg lyckad amning ingår. Under punkten UNICEFWHO-initiativet sid 37-39 redogöres i detalj för de Tio stegens formulering.

Amningsstödjande organisationer internationellt och i Sverige

Förutom UNICEFWHOs direkta amningsfrämjande åtgärder som redovisats ovan bör även följande internationella organisationer nämnas:

IBFAN International Baby Food Action Network - IBFAN tillkom vid ett möte år 1979 i Genéve och utgör en koalition av frivilliga organisationer i både u- och i-länder. IBFAN arbetar för att skydda och främja amning, men ser också som en mycket viktig uppgift att bevaka barnmatsindustrins marknadsföring. Ett exempel detta är den världsomfattande bojkott mot Nestlé pågår i protest mot översom trädelser som sker av den internationella marknadskoden. IBFAN har alltsedan sin tillkomst erhållit finansiellt stöd av SIDA.

IOCU The international Organization of Consumer Unions - IOCU är en sammanslutning av konsumentorganisationer och är representerad i ett 50-tal länder. IOCU arbetar för att skydda och främja konsumenternas intressen genom informations-, forsknings- och utbildningsaktiviteter. IOCU var en av initiativtagarna till IBFAN och är ännu en av huvudaktörerna i IBFANs nätverk. Redan i början av 1970-talet engagerade sig IOCU bl a i en kritisk granskning av barnmatsindustrins marknadsföring.

WABA World Alliance for Breast-feeding Action - WABA grundades vid ett möte i New York med frivilliga organisationer i såväl u- som i-land år 1991. Initiativtagare UNICEF. Organisatiovar nen har som målsättning att genom olika åtgärder bidra till att förverkliga Innocenti-deklarationens syfteWABA stöds finansiellt bl SIDA. av a

SIDA

SIDA har sina insatser för att skydda amningen bidragit till att genom redan på 1970-talet uppmärksama amningsfrågorna vid WHO bl a genom att finansiera globala studier, samt att genom WHO verka för tillkomsten den internationella koden för marknadsföring av modersmjölksersättav ningar. Såsom delvis framgår spelar SIDA också en stor internationell roll ovan vad gäller bistånd till olika organisationer som arbetar med amningsfrågor, främst i utvecklingsländer. På 1980- och 90-talet har det finansiella stödet riktats bl till IBFANs verksamhet för övervakning att koden a efterlevs i både i och u-länder samt bevakning av industrins agerande. Bidrag har också möjliggjort uppföljning koden vid Världshälsoförav samlingen vid ett flertal tillfällen. till Enheten för internationell barnhälsovård, ICH vid Uppsala Stöd ges Universitet i syfte att utveckla och underhålla kompetens i amningsfrågor framför allt i ett internationellt perspektiv. Detta sker genom kurser, seminarier, aktivt deltagande i aktiviteter bidrar till att skydda och som främja amning i utvecklingsländer, samt medverkan vid internationella

möten.

IBFANs nätverk inkluderar följande tre svenska amningsfrämjande orga-

nisationer:

Amningshjälpen

Amningshjälpen bildades år 1973, är en ideell och frivillig organisasom tion vill stödja och uppmuntra som vill amma sina barn, som mammor sprida information och kunskap amning. Amningshjälpen består samt om 275 hjälpmammor aktivt arbetar mcd rådgivning till ammande av som och ytterligare 1500 stödmedlcmmar. Förutom rådgivning till mammor ammande arbetar organisationen också internationellt där dcn mammor, deltar i bevakandet den internationella marknadsföringskoden. av

NAFIA- Nordisk arbetsgrupp för internationella amningsfrågor

NAFIA är en frivillig organisation grundades 1981. NAFIA har till som syfte att sprida information inom Sverige amning globalt om ur ett mer perspektiv, framför allt till kvinnogrupper, politiska organisationer samt fackföreningar. NAFIA samarbetar med Amningshjälpens internationella grupp i frågor som berör koden.

Svenska Amningsinstitutet

Institutet bildades 1987 och består cirka 8 frivillig av personer som grund organiserar amningskurser för hälsopersonal samt undervisar om amning pá vârdskolor.

I Sverige finns också ett informellt nätverk sedan 1988 bestående av representanter för Amningshjälpen och NAFIA, barnmorskor och bamläkare, kallad arbetsgruppen för en Svensk Amningsstrategi. Denna organisationen har som målsättning att olika åtgärder bidra till genom att förverkliga Innocenti-deklarationens syfte i Sverige. Hittills har gruppen arrangerat tre större möten och då inbjudit sjukvârds- och hälsopersonal.

Amning ur barnets synvinkel

Att bröstmjölk är det absolut bästa för barnets psykologiska, näringsmässiga och fysiologiska utveckling är väl dokumenterat. Nedan följer en redogörelse för några av fördelarna med amning och bröstmjölk för barnet.

Näringsfysiologi Bröstmjölken innehåller all den energi och alla de näringsämnen ett som barn behöver under det första halvåret. Råmjölk kolostrum, d den v s mjölk som produceras de första dagarna efter förlossningen, innehåller stora mängder antikroppar och är mer proteinrik än den fullmogna mjölken. För ett fullgånget, normalstort barn är råmjölken fullt tillräcklig under de första levnadsdygnen. Mjölkintaget, som är anpassat till barnets behov, varierar inte bara mellan olika barn, utan också hos det individuella barnet från dag till dag och från måltid till måltid under hela anmingsperioden 9. Barn som uppföds på enbart bröstmjölk följer något annorlunda en viktutveckling än den som förväntas de viktkurvor användes på av som barnavårdscentralema idag. Dessa viktkurvor baserar sig huvudsakligen på flaskuppfödda samt på delvis ammade bam. För flertalet enbart ammade barn stiger viktkurvan mycket brant de första 3-4 månaderna för att därefter plana ut. Denna utplaning tas ofta ett tecken på bröstsom att mjölken är otillräcklig som enda föda och BVC-personal rekommenderar inte så sällan och många gånger helt i onödan mammor att vid denna tidpunkt börja med tilläggskost. Ett gott allmäntillstånd och normal en psykomotorisk utveckling är säkrare tecken på att barnet får den mängd bröstmjölk det behöver. Det skulle dock värdefullt viktkurvor vara om baserade på enbart bröstmjölksuppfödda barn kunde utarbetas.

Amningen som infektionsskydd

Sedan århundraden tillbaka har man varit medveten att bröstuppfödda om barn hade betydligt färre infektioner och därmed större chans att överleva än komjölksuppfödda. Bröstuppfödningens betydelse har stundom in-

skärpts mycket starkt, t ex i den lärobok som den svenske barnläkaren Rosén von Rosenstein skrev 1700-talet: Om ett Barn skal må wäl är dess bästa mat obestridligt Modems --mjölk 10. Undersökningar i Sverige, i andra i-länder och u-länder har påvisat en lägre infektionsfrekvens hos ammade barn jämfört med flaskuppfödda bam. Detta gäller förutom diarré-sjukdomar även luftvägsinfektioner och öroninfektioner. Denna positiva effekt beror att modern via sin bröstmjölk överför antikroppar till barnet, vilka i sin tur binder till sig virus och bakterier. Bröstmjölken innehåller också ett stort antal vita blodverkar infektionsförebyggande. kroppar som

Amning och allergi Det är ovanligt med allergiska fenomen hos bröstbam. För allergiskt disponerade barn det särskilt viktigt att få enbart bröstmjölk så anses länge som möjligt.

Emotionella fördelar Amning är ett sätt att leva tillsammans med och lära känna sitt bam. Amning är inte bara mat utan genom amningen får barnet också närhet, värme och kärlek. Den samhörighet som uppstår mellan mamma och barn har unik biologisk och känslomässig inverkan dem båda. en

Amning ur moderns synvinkel

Såsom nämnts tidigare är möjligheterna olika för kvinnor världen över att amma optimalt och hänger samman med vilka socioekonomiska villkor som är gällande. l Sverige garanteras alla kvinnor lång föräldraledigen het, vilket ger flertalet mammor reella möjligheter att välja amning som uppfödningsmetod. Viktigt är att pappan tar ut sin del av föräldraledigheten, men att detta sker på ett sådant sätt att det har negativ inen verkan på mammans möjligheter att fortsätta amningen. En eventuell kvotering av föräldraledigheten får genomföras på så vis att det ur arrmingssynpunkt uppfattas som negativt, då förslaget i praktiken kan försvåra för mammorna att amma en adekvat period. I en del andra länder där föräldraledigheten är kortare, t ex Kina där mammorna är lediga 3 till 4 månader, försöker man utforma arbetsplatserna på så vis att amning underlättas. Kvinnorna där har också enligt lag rätt att arbeta en timme mindredag under amningstiden. Anpassningen mellan mamma och barn är ofta känslig under de första månaderna och många olika faktorer bidrar till hur länge amningen komatt pågå. Önskvärt att alla nyblivna mer vore mammor omgavs av en positiv amningsattityd från såväl fadern som släktingar och vänner, för att skapa de bästa förutsättningar för en väl fungerande amningstid.

Emotionella fördelar Amningen ger mamman möjlighet att i lugn och njuta barnets nårro av het, vilket i sig har en positiv effekt vad gäller förhållandet mellan mamman och barnet. Vissheten att kunna ge sitt barn den allra bästa näringen innebär för flertalet mammor också stor tillfredställelse, en vilket i sin tur underlättar anpassningen till den rollen förälder nya som och mamma.

Fysiologiska fördelar Vad gäller mammans hälsa har amningen på flera sätt positiv effekt. en Bland annat minskar risken att rikliga blödningar efter förlossningen när mamman ammar. Detta beror på att amningen i sig stimulerar kon-

traktionen av livmodern och reducerar blödningar.Vidare har studier i

USA och Kina visat att kvinnor som ammat sina barn löper mindre risk att få bröstcancer och cancer i äggstockarna jämfört med dem som ammat 12, 13.

Amning som antikonceptionsmedelmedel Man har också kunnat påvisa att amning har en effekt på fruktsamheten och därmed födelseintervallen. WHO har gjort följande uttalande: Amningen är till 98% ett säkert antikonceptionsmedel under det första halvåret under förutsättning att mamman ännu fått tillbaka sin att mens, barnet får enbart bröstmjölk och ammas on demand, d fri amning. v s Denna naturliga metod anses därmed likvärdig med tekniska antikonceptionsmetoder av typ piller, kondom eller spiral. Efter sex månader och efter att menstruationen återkommit, men under fortsatt amning, avtar det antikonceptionella skyddet 14.

Praktiska fördelar

Jämfört med att tillreda bröstmjölksersättning i flaska, med allt vad det innebär av kokning av flaskor, nappar, tillredning av ersättning, disk etc har arnningen en rad praktiska fördelar. Bröstmjölken är hygieniskt förpackad, den har lagom temperatur och finns alltid till hands. Bröstmjölken är dessutom billig för familjen.

Tio för

steg lyckad amning

Baby Friendly Hospitals Initiative-aktionen har till syfte att förmå varje enhet som arbetar med mödravård och vård av nyfödda barn att leva upp till UNICEFWHOS globala kriterier för hur en amningsvänlig vård ska bedrivas. De globala kriterierna har arbetats fram av en arbetsgrupp med representanter från UNICEF, Wellstart och WABA och är summerade i UNICEFWHOs förenade uttalande Att skydda, främja och stödja amning; mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovårdens viktiga roll vilken inkluderar de s k Tio Stegen, Tio steg för lyckad amning. För att passa svenska förhållanden har de ursprungliga till svenska

översatta formuleringarna av stegen modiñerats något. Ändringarna är

dock små vilket följande jämförelse visar, där de svenska formuleringarna är skrivna i fetstil och kommentarerna kursiverats: Steg Ha en skriven amningsstrategi som regelmässigt delges all hälsopersonal. Ha en skriven amningsstrategihandlingsplan som rutinmässigt delges all hälsopersonal. Kommentar: Endast skillnad i formulering. Steg 2. Ge all personal sådana kunskaper att de kan upprätthålla denna strategi. Undervisa all berörd personal i nödvändig kunskap för att genomföra denna handlingsplan. Kommentar: Endast skillnad i formulering. Steg Informera alla gravida kvinnor om fördelarna med att amma och om amning i praktiken. Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelarna med amningoch hur man upprätthåller amningen.

Kommentar: Steget är utvidgat till att omfatta även nyblivna

mammor.

4. Hjälpa börja inom halvtimme efter för- Steg mammor att amma en lossning Uppmuntra och stödja att börja amma sitt nymammor födda bam vid barnets första vakenhetsperiod, vilket vanligen sker inom 2 timmar. Kommentar: Vid observation av barnets naturliga beteende

direkt efter förlossning har kunnat påvisa att vissa barn

man

inte är sugmogna förrän bortåt två timmar efter födelsen 15.

I kriteriet för godkännande har observation pá förlossning

tagits bort tvâ skäl: För det första, att den information som

av erhålles de intervjuade mödrarna anses tillräcklig för att av spegla rutinerna och för det andra att respekt måste visas den nyblivna att undvika att störa henne så snart mamman genom

efter förlossningen.

Visa hur de skall och hur de upprätthåller Steg 5. mammor amma mjölkproduktionen de blir skilda från sina nyfödda. även om Visa hur de ska amma och upprätthålla amningen mammor även de måste åtskilda från sina barn. om vara Kommentar: Endast skillnad i formulering

Inte nyfödda någon mat eller dryck än bröstmjölk, Steg ge annan såvida det inte är medicinskt påkallat. Nyfödda barn ska mat eller dryck utöver bröstmjölk, ges såvida det inte är medicinskt indikerat. Kommentar: Endast skillnad i formulering

Steg 7. Tillämpa samvârd rooming-in, det vill säga tillåta mammor och spädbarn att vara tillsammans dygnet runt. Praktisera samvård tillåta mammor och barn att vistas tillsammans dygnet runt. Kommentar: Endast skillnad i formulering.

Steg 8. Uppmuntra fri amning. Kommentar: Den svenska formuleringen är identisk.

till ammade spädbarn, varken sug- eller di- Steg 9. ge nappar nappar. Kommentar: Den svenska formuleringen är identisk.

Steg 10. Uppmuntra bildandet av amningshjälpsgrupper och hänvisa mammorna till dem vid utskrivningen från sjukhusetkliniken. Uppmuntra bildandet av amningshjälpsgrupper och sedvanlig kontakt med barnhälsovården genom att hänvisa mammorna till dem vid utskrivningen från sjukhusetkliniken. Kommentar: Med amningshjälps-grupper avses här i första hand Amningshjälpen. Sjukhusets ev uppföljande amningsstöd och framför allt barnhälsovârdens fortsatta ansvar gäller här som fullt likvärdiga alternativ.

svenska BFHI-arbetets

Det

bedrivande

Det svenska BFHI-arbetet startade våren 1992. Regeringen beslöt då på intiativ av socialminister Bengt Westerberg att tillsätta nationell komen mitté och en expertkommitté för att i enlighet med de regeringen av beslutade direktiven genomföra UNICEFWHO-karnpanjen i Sverige. Expertgruppen utarbetade under våren 1992 riktlinjer och förslag för arbetets bedrivande vilka sedermera presenterades för den nationella kommittén. Efter smärre modifieringar antogs dessa riktlinjer den av nationella kommittén. Vissa justeringar har dock gjorts under arbetets gång. Det exekutiva arbetet, som framför allt inneburit utformning nödav vändiga dokument frågeformulär, granskning dessa samt återkoppling av till sjukhusen, riktlinjer för procedurer för bedömning av sjukhusen samt protokoll för slutbedömning, bilaga 4 , har under ledning professor av Yngve Hofvander utförts av sekreteraren för utredningen dr med sc Charlotte Hillervik med stöd med dr Elisabeth Kylberg. Samtliga av dokument har granskats och godkänts såväl den av expertgruppens som nationella kommitténs ledamöter. För att möjliggöra en redovisning och utvärdering svenska sjukhusav förhållanden i anslutning till UNICEFs aktion har kommittén arbetat efter följande riktlinjer: Självevaluering. Under hösten 1992 tillställdes samtliga 66 sjukhus med förlossnings- och BB-verksamhet ett frågeformulär. Förutom en kartläggning av sjukhusets kapacitet bl vad gäller antalet inskrivna a mor-barn-par och statistik rörande arrmingsförekomst vid hemgång, utgick samtliga frågor från de Tio stegen och berörde således vârdrutiner gällande nyförlösta mammor och deras barn förlossning, BB och bamklinik. Frågeformuläret adresserat till kvinnoklinikens chefsöverläkare var som i sin tur uppmanades att tillsammans med berörd personal besvara frågorna.

2. Återkoppling. Samtliga sjukhus besvarade och skickade in enkäten

till kommittén. Därefter gjordes granskning och sammanställning en av svaren med utgångspunkt från de Tio stegen. Denna sammanställning samt förslag till förändringar av rutiner har sedan skickats tillbaka till respektive sjukhus.

3. Utvärderingsteam. Utöver självevalueringen utvärderas sjukhusen av ett externt team. Dessa team, bestående av länets bamhälsovårdsöverläkare och samordnande barnhälsovårdssjuksköterskamotsvarande, en barnmorska hjälpmamma, har bildats i samtliga 25 län i Sverige. samt en l de län har många sjukhus har flera team konstituerats. Totalt ingår som 42 team. Valet teammedlemmar har gått till följande sätt: Länets av BHV-överläkare i flertalet län finns en sådan; om fler, har den med uttalat intresse och tid för dessa frågor deltagit har själv valt BHV-sjuksköterska. Kompetens, skicklighet och intresse har här vägt tungt, vilket i några fall inneburit att den sjuksköterska som har den samordnande funktionen automatiskt har valts. Barnmorskan har valts genom kontakt med såväl primärvården den slutna vården där man utsett den person som varit mest amningskunnig och med gedigen praktisk erfarenhet av att som vårda mamma-bam-par. Val hjälpmamrna från Amningshjälpen har av skett dess styrelse som delegerat till länsmammoma att göra ett genom lämpligt val. När sjukhuset bedömer att de har uppfyllt de Tio stegen, d v s vidtagit nödvändigt förändringsarbete, ska de själva inbjuda utvärderingsteamet enligt bestämda procedurer ska utföra evalueringen. som 4. Utnämning. Teamet rekommenderar expertgruppen att, vid ett tillfredsställande evalueringsutfall, föreslå den nationella kommittén att utnämna sjukhuset amningsvänligt. Utnämningen kommer att föreslås som

bli tidsbegränsad mer därom nedan.

För att amningen ska lyckosam början och fortsättning, behöver en aktivt stöd under graviditeten och efter förlossningen, inte en mamma samhället, hela hälsovården. Önskvärt bara av sin familj och utan av vore inbegripa hela vårdkedjan, d mödravård, BB- och barnhälsovård i att v s utvärdering. l Sverige har detta arbete börjat. En första fas en noggrann i detta arbete har varit att kartlägga mödrahälsovården och barnhälsovården i relation till de Tio stegen. En enkät har därför skickats till samtliga mödrahälsovårds- och barnhälsovårdsöverläkare i landet. Sammanställning pågår.

UNICEFWHOs riktlinjer tillämpade

på svenska förhållanden

Det svenska BFHI-arbetet har bedrivits med utgångspunkt från UNICEFWHOs modell. Dock har det varit nödvändigt modifiera att denna modell efter svenska förhållanden vilket också påbjudits i direktiven. Nedan följer några av skillnaderna mellan UNICEFWHOs modell och den svenska. Antalet evaluerade sjukhus. UNICEFWHO-modellen innebär evaluering av de sjukhus som har störst förutsättningar uppfylla de Tio att Stegen. Dessa ska sedan inspirera andra sjukhus i sin förväntas som tur anamma konceptet BFHI. Detta tillvägagångsätt innebär att vissa sjukhus kommer att betraktas som klart amningsvånliga medan andra följaktligen kommer att mindre amningsvänliga. En sådan gradering vill vi ses som i Sverige försöka undvika. Genom att samtliga sjukhus med uppmuntra förlossnings- och BB-vård att delta i aktionen erhålles bredare och ett mer långsiktigt med snabbare spridning engagemang som gynnar mamma-barn-parer. i hela landet. 2. Återkommande evalueringar. UNICEFWHO har enligt den metodologiska redovisning finns att läsa i The Global Hospital som Assessment Questionnaire planerat någon uppföljning arnningsvänligheten av på de sjukhus som en gång blivit evaluerade. När sjukhuset gång en anses uppfylla de Tio Stegen är det definitionsmässigt amningsvänligt och förväntas så förbli. Som ett tecken detta erhåller sjukhuset plakett. en I Sverige däremot föreslår kommittén att evalueringarna sjukhusens av anmingsvänlighet ska regelbundet l till 2-års intervall för upprepas att på så vis stimulera att sjukhuset även fortsättningsvis ska eftersträva att arbeta efter de krav som de Tio Stegen innebär. Det är därför även vår bedömning att ett bevis på sjukhusets amningsvänlighet, med begränsad varaktighet, bättre motsvarar svenska förhållanden. Det är också viktigt att framhålla skillnaden i ordval mellan den engelska benämningen baby friendly och den svenska fria översättningen amningsvänlig. Härmed vill vi understryka att bedömningen endast hur på respektive avser man sjukhus på bästa satt befrämjar amningen, tar inte ställning till men om sjukhuset i övrigt har en barnvänlig attityd eller barnvänliga rutiner.

3. Val av team-medlemmar. Liksom de team som utvärderar sjukhus enligt UNICEFWHOS modell består det svenska teamet av personer med gedigna amningskunskaper såväl praktiska som teoretiska. UNICEFWHO har föreslagit att externa utvärderare evaluerar sjukhusen. Framför allt är tanken den att man då undviker partiskhet. Målet för BFHI-arbetet i Sverige är dock att skapa en varaktig amningsvänlig del i denna bör enligt kommittén samarbete mellan strategi och som en berörda yrkeskategorier i det egna länet uppmuntras, vilket i sin tur sannolikt leder till varaktigt och kunskapsutveckling. Därför har som ansvar tidigare nämnts en barnhälsovårdsöverläkare, en barnhälsovårdssjuksköterska, en barnmorska och en hjälpmamma fått till sig delegerat att för evaluering av det egna länets sjukhus. Risken för partiskhet ansvara för de team-medlemmar som är verksamma vid det sjukhus som ska evalueras bedömer kommittén liten, då man i sin evaluering ska följa som strikta strukturerade formulär med definierade globala kriterier. Dessutom ska samtliga teammedlemmar vara överens i sin slutliga bedömning. Fördelarna med detta tillvägagångsätt är att inte bara samarbetet uppmuntras, utan också drivkraften att se till och ansvara för att det egna sjukhuset förblir arnningsvänligt. 4. Summering skillnaderna. Nedan presenteras en summering av av skillnaderna mellan UNICEFWHOs modell och det svenska sättet att driva BFHI-arbetet:

Tabell 1. Jämförelse mellan UNICEFWHOS sätt och det svenska med avseende på BFHI-arbetets uppläggning

UNICEFWHO Sverige

Självevalueringens frågekonstruktion Ja och Nej-frågor Strukturerade frågor med fasta svarsalternativ samt öppna frågor ger mer information Teamets evalueringsinstrument Liknar varandra i uppläggning inklusive de globala kriterierna Antal deltagande sjukhus Få Alla Upprepade evalueringar Nej Ja Val team Externt Från det egna länet av Risk för partiskhet Ingen Bedömes som liten Certifikat Engángsplakett Tidsbegränsad, regelbundet återkommande bevis

Enkät-undersökningen

Syfte

Den 24 september 1992 tillställdes samtliga sjukhus i Sverige med förlossnings- och BB-verksamhet en enkät som i huvudsak handlar om vårdrutiner, utbildning och attityder till amning och som utgår från UNICEFWHOs Tio steg till lyckad amning. Enkäten hade till syfte att ge en beskrivning av hur vårdpersonalen anser att de följer innehållet i de Tio stegen i sina vårdrutiner, i sin utbildning av personal samt vid kontakt med de nyblivna föräldrarna.

Material och målgrupp

Samtliga 66 sjukhus, d v s alla sjukhus med förlossnings- och BB-verksamhet ingick i undersökningen. Målgruppen utgjordes av den personal som handhar vården av mamma-barn-paren.

Metod

Frågeformuläret bestod av 68 frågor av vilka flertalet hade fasta svarsalternativ med möjlighet till kommentarer. Enkäten inleddes med frågor som berörde bakgrundsfakta gällande sjukhusets storlek, antal förlossningar samt uppfödning vid hemgång. Därutöver var flertalet frågor relaterade till UNICEFWHOs kriterier för hur en amningsvänlig vård ska bedrivas, d v s de Tio Stegen. Dessutom ingick frågor berörde som pappans roll. Enkäterna var adresserade till kvinnoklinikens chefsöverläkare på respektive sjukhus som i sin tur uppmanades att tillsammans med berörd personal besvara enkäten. Metoden kan betecknas som en slags självevaluering och har sin motsvarighet i UNICEFWHOs Self Appraisal Tool

Resultat

Vid läsning av tabellerna är n absoluta tal

Svarsfrekvens

Samtliga sjukhus har besvarat och skickat in enkäten.

Bakgrundsdata om sjukhusen

Inledningsvis presenteras några bakgrundsfakta om de studerade sjukhusen. Fakta baserar sig på förhållanden under år 1991. Typ sjukhus. Enligt Socialstyrelsens kategorisering utgöres de av svenska sjukhusen 10 regionsjukhus, 24 länssjukhus och 32 länsdelsav sjukhus. Antal förlossningar. Enligt sjukhusens uppgifter förlöstes totalt 121 783 kvinnor år 1991. Pâ regionssjukhusen uppgick i medeltal antalet förlossningar till 3335 2162 4815. Motsvarande siffror för länssjukhusen var - 2339 förlossningar 804 4510 och för länsdelssjukhusen 1041 förloss- ningar 255 2933. - Andelen kejsarsnittsförlösta. Den procentuella andelen kejsarsnittsföruppgick tilli medeltal 10.5 % när samtliga sjukhus inklulösta mammor derades. Såsom framgår Tabell är medeltalen i huvudsak lika men av spridningen stor, när förekomst av kejsarsnitt relateras till typ av sjukhus.

Tabell 2. Andelen kejsarsnittsförlösta kvinnor i relation till typ av sjukhus

Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus

Andelen bam med födelsevikt mindre än 2500 gram. l medeltal föddes 39% barn med födelsevikt minde än 2500 gram. Tabell 3 visar en medelvärde och spridning när andelen lågviktiga bam relateras till typ av sjukhus.

Tabell 3. Andelen lågviktiga barn i relation till typ av sjukhus Regionsjukhus Lansjukhus Länsdelssjukhus

Andelen barn förda till neonaralavdelning. Andelen barn som remitterades från BB till neonatalavdelningen uppgick i medeltal till 6.8 % med en spridning på O % 24%. Motsvarande andelar för regionssjukhusen - var 9.0 % 2 14, för länsdelssjukhusen 10.4 % O 24 och för länssjuk- - husen 4.5% 0 12. -

Hel eller delvis amning vid hemgång från BB

Nedan följer statistik över andelen helt eller delvis ammade barn vid hemgång från BB. Uppgifterna baserar sig i flertalet fall på faktiska data som räknats fram på respektive BB. I några fall rör det sig om skattningar. Andelen ammade barn vid lzemgång. I medeltal sjukhusen uppgav att 97.9 % 90.0% 99.9% barnen ammades vid hemgáng. Andelen - av sjukhus som 99% -ig amning vid hemgång skilde sig med uppgav en avseende typ av sjukhus. Av regionsjukhusen. det 20 % medan var , motsvarande siffror för länssjukhusen och länsdelssjukhusen högre, var 54% respektive 59%. Regionsjukhusens lägre tal torde bero på att vid dessa sjukhus ett större antal riskförlossningar förekommer med komplikationer för mor och barn, varigenom amningen kan försvåras mediav cinska skäl. Andelen enbart ammade barn. l medeltal uppgav sjukhusen att 92.7 % enbart ammade 60.0 99.9 vid hemgäng från sjukhusen. Drygt hälften av sjukhusen uppgav att lika med eller än 95% barnen fick enbart mer av bröstmjölk vid hemgång. Tabell 4 visar andelen enbart ammade barn i relation till typ av sjukhus.

Tabell 4. Andelen enbart ammade barn i relation till typ av sjukhus

- 94 5 50 4 17 6 19 90 - 95 3 30 15 65 19 62 bortfall: 1 1

Såsom framgår tabell 4 uppgav 65% av länsdelssjukhusen samt 62% av länssjukhusen att lika med eller mer än 95% enbart ammade vid hemav gång. Motsvarande andel bland regionsjukhusen var 30%. Regionsjukhusens lägre tal torde bero på att vid dessa sjukhus ett större antal riskförlossningar förekommer med komplikationer för mor och barn, varigenamningen kan försvåras av medicinska skäl. om

Typ ersättning under BB-tiden

av

Modersmjölk, modersmjölksersäztning eller vatten i flaska. Tabell 5 visar andelen barn fick modersmjölk, modersmjölksersättning eller vatten som i flaska under BB-tiden.

Tabell S. Andelen barn som fick modersmjölk, modersmjölksersättning eller vatten i flaska

Andelen sjukhus som ger:

Tabell 5 visar att drygt hälften av sjukhusen 58% uppgav att de gav modersmjölk i flaska. Ungefär hälften 48% angav att de gav ersättning i flaska. Andelen sjukhus som gav vatten i flaska var också ungefär lika stor 50%.

Totalt uppgav 23 sjukhus 35% att de varken modermjölk, gav modersmjölksersättning eller vatten i flaska under BB-tiden. Resterande sjukhus har uppgivit att tilläggsmatning skett, i varierande grad. men Flertalet har angett att ett barn fyra tilläggsmatats. av När typ av ersättning relaterades till typ sjukhus framkom regionav att sjukhusen gav modersmjölk 67% jämfört med 46% för länssjukhusen respektive 31% för länsdelssjukhusen och modersmjölksersättning 80% jämfört med 59% för länssjukhusen och 39% för länsdelssjukhusen i högre grad jämfört med de mindre sjukhusen Däremot förekom ingen . skillnad vad gäller tillmatning med vatten i flaska.

Förekomst skriven amningsstrategi

av en

Pâ den direkta frågan om sjukhuset har en gemensam handlingsplanamningsstrategi, gällande för både barn- och Kvinnokliniken, svarade 50% att de utarbetat en sådan. 42% saknade ännu handlingsplan medan en resterande sjukhus 8 % angav att detta arbete hade påbörjats ännu men slutförts. En jämförelse mellan typ sjukhus visar att 30% regionsjukhusen av av uppgav att de hade en skriven handlingsplan, medan motsvarande andel för länssjukhusen 50% och för länsdelssjukhusen 56%. var

Amningskunskaper hos vårdpersonalen

Majoriteten av sjukhusen ansåg att personalen hade tillräckliga kunskaper om amning. Andelen som svarade Ja, absolut uppgick till 29%, medan motsvarande andel som svarade Ja, troligen uppgick till 54%. Vad gäller innehåll i den amningsutbildning erbjöds flertalet sjuksom uppgav hus, 78%, att den relaterade till 8 steg eller fler de 10. I relation till av typ av sjukhus framkom i detta avseende inga skillnader. Knappt hälften av sjukhusen 48% att de hade specialutuppgav en bildad person i ämnet amningskunskap. I jämförelse med länssjukhusen och länsdelssjukhusen det vanligt regionsjukhusen hade var mer att en sådan specialutbildad person, 80% jämfört med 48% respektive 39%.

Amningskunskaper hos mammorna

Totalt uppgav 77% av sjukhusen att de ansåg få tillräckliga mammorna kunskaper om amning och amningsteknik under BB-tiden, 20% svarade att informationen var otillräcklig medan tvâ sjukhus besvarat frågan.

I jämförelse mellan sjukhusen framkom att länsdelssjukhusen var mest nöjda med förmedlandet amningskunskaper till mamm0ma.94% av medan motsvarande siffror för länssjukhusen 76% och för regionsjukvar husen 70%. Nästan alla sjukhus, 87%, var överens om att alla mammor, såväl förstföderskor omföderskor behöver arnningsinformation. Resterande som sjukhus att 3 mammor av 4 behöver information. angav De flesta sjukhus 91% hade som rutin att uppmuntra mammorna att under ett speciellt antal månader. Här ingår som exempel samtliga amma regionsjukhus. Flertalet länssjukhus och länsdelssjukhus 83% respektive 70% sade sig dock uppmuntra mammorna att amma så länge det gick

bra, utan att tidsbestämma perioden.

Amningsdebut efter en nonnal förlossning

Flertalet sjukhus hade rutin att lägga barnet till bröstet inom 2 timsom efter normal förlossning. 35% av sjukhusen uppgav tilläggning mar en inom den första halvtimmen, medan en något större andel 42% uppgav tilläggningen skedde inom halv till 2 timmar. Resterande sjukhus att en 24% hade rutin att lägga till barnet när det var vaket och sugsom villigt. Vad beträffar andelen de nyfödda som lades till inom 2 timmar uppav gick dessa i medeltal till 97% 80%-l00%.

Amningsdebut efter kejsarsnitt

Drygt hälften sjukhusen, 59%, tilläggning inom 2 timmar efter av uppgav

kejsarsnitt. Övriga sjukhus sade sig ha rutin att lägga till barnet efter

som 2 timmar 19% eller när barnet vaket och sugvilligt 22%. var På frågan hur andel de kejsarsnittsförlösta barnen som lades till stor av tidigt, fördelade sig enligt följande: I medeltal sade sig 69% av svaren sjukhusen ha rutin lägga till inom 2 timmar. Variationen mellan som att sjukhusen visade dock spridning på 0% till 100%, tex så var andelen en tidig tilläggning mindre än 25% vid tio sjukhus, medan sju sjukhus uppalla kejsarsnittsförlösta d s 100%, fick amma inom 2 gav att mammor, v timmar. I relation till sjukhus den procentuella andelen tidig tilläggning typ av var för regionsjukhusen 50% 2% 90%, for länssjukhusen 74% l% 100% - och för länsdelssjukhusen 72%.0% 100%. -

Förekomst av samvård

Samtliga sjukhus, 100%, uppgav att de erbjöd någon typ av samvård för mamma-barn-paren. Flertalet sjukhus, 86%, sade sig ha samvård dygnet runt, medan resterande 14% endast hade samvård på dagen eller organiserat på annat sätt. I relation till typ sjukhus förekom någon skillav nad. Andelen mamma-barn-par som nyttjade samvård bland de normalvar förlösta i medeltal 89%. Ibland de kejsarsnittsförlösta var motsvarande siffra 86%. Pâ 13% av sjukhusen samvårdades dock minde än eller lika med 50% av de friska norrnalförlösta mamma-barn-paren, medan 60% sjukav husen tillät alla kejsarsnittsförlösta samvård.

Förekomst av nappar

Mer än hälften av sjukhusen, 61%, svarade att de hade tillgång till nappar på BB-avdelningarna. Vid resterande sjukhus föräldrarna med tog sig napp eller köpte napp under sin BB-vistelse. I Tabell 6 framgår hur stor andel av de nyfödda som använde napp.

Tabell 6. Sjukhusens svar på hur stor andel av de nyfödda använde som napp

Andelen sjukhus

Nästan halva antalet sjukhus, 48%, svarade att vartannat eller vart tredje barn använder napp under sina första levnadsdagar. I relation till typ av sjukhus var motsvarande siffror för regionsjukhusen 22%, för länssjukhusen 35% och för länsdelssjukhusen 64%. Totalt uppgav endast 4 sjukhus att inget barn använde napp.

Amningshjälpen

Flertalet orter där sjukhusen var belägna hade en organiserad Amningshjälp 77%. Fyra länssjukhus och sex länsdelssjukhus 15% sade sig sakna denna organisation helt och ytterligare fem av de mindre sjukhusen 8% kände till om sådan verksamhet fanns representerad i deras län.

Inställning till Baby Friendly-konceptet

Alla sjukhus sig eftersträva att vilja bli klassificerade som amningsvänsa liga och ställde sig därmed positiva till de kravkriterier som ska vara uppfyllda. Sammanlagt ansåg sig också 73% redan uppfylla samtliga krav amningsvänlig vård ska bedrivas. Denna uppgift skiljer sig för hur en från det resultat nedan visar att endast 4 av de 66 sjukhusen uppsom fyllde alla steg.

Sammanfattning av resultaten

Ovan givna resultatredogörelse är hämtade från separata sammanvägda frågor i de frågeformulär som användes vid självevalueringen och som således besvarades personal sjukhusen. För den feed-back eller av återkoppling enligt planerna skulle nå sjukhusen var det nödvändigt som att grundligt relatera svaren till UNICEFWHOS Tio steg till lyckad mer amning. Det har gått till på så vis att utifrån varje enskilt steg hänsyn tagits till samtliga frågor berör det specifika steget. Sålunda har för som handlar att all berörd personal ska ha nödvändiga t ex steg som om amningskunskaper, hänsyn tagits till 6 olika svar i formuläret. Vidare har för handlar att alla nyblivna mammor ska ha information steg som om fördelarna med amning och hur man upprätthåller amning, 13 olika om frågor beaktats. Detta kan få till konsekvens att vissa siffror i Tabell 7 och 8 visar hur sjukhusen uppfyller de Tio stegen avviker något från som de utgår från de enskilda separata frågorna och som presentesvar som rats ovan. Det bör också understrykas att de resultat som hittills presenterats och de presenteras i Tabell 7 och 8 gäller förhållanden under hösten som 1992, således i början den som sannolikt kommer att leda till av process att flertalet svenska sjukhus kommer att kunna bli utnämnda som amningsvänliga inom en ganska snar framtid.

Antalet steg de olika sjukhusen uppfyllde

Tabell 7 presenterar hur många steg sjukhusen uppfyllde under hösten 1992. Såsom framgår uppfyllde flertalet sjukhus, 90%, minst de sex av tio stegen. Endast fyra sjukhus uppfyllde samtliga kriterier för hur en anmingsvänlig vård ska bedrivas. Någon skillnad i detta avseende mellan de olika typerna av sjukhus förekom

Tabell 7. Antal uppfyllda steg för samtliga 66 sjukhus

steg som uppfyllda

Såsom framgår av tabell 8 hade flertalet de svenska sjukhusen

av mer än

90% som rutin att uppmuntra fri amning steg 8, adekvat att ge amningsinforrnation om amning även vid separation från barnet steg 5 steg och praktisera tidig tilläggning steg 4. Däremot saknade många sjukhus en skriven amningsstrategi 61%steg l. Ungefär hälften sjukhusen av 50% gav ersättning i flaska steg 6 och hade tillgång till och uppmuntrade därmed till nappanvändning steg 9 i alltför hög grad. Vad gäller tillmatning av nyfödda så anses det att reell medicinsk indikation föreligger i knappt 10% fallen. Docent Orvar Finnström, av medlem i BFHIs expertgrupp, har för Linköpings barnklinik år 1992 utarbetat följande kriterier för tillmatning: Dokumentet presenteras i sin helhet i bilaga 5

I följande tabell redovisas hur många sjukhus som uppfyllde de olika

stegen.

Tabell 8. Andelen sjukhusi relation till vilka steg som är uppfyllda

Andelen sjukhus n66 %

Steg 4 Underlätta för mammor att börja amma inom tvâ timmar efter förlossning 65 98 n65

Steg 5. Visa mammor hur de ska amma och hur de upprätthäller mjölkproduktionen även om de blir skilda från sina barn 63 95 Steg 8. Uppmuntra fri amning, oberoende av klockan. 62 94 Steg 3. Informera alla kvinnor om fördelarna med amning upprätthåller amningen. 54 82 och hur man Steg 2. Ge all personal sådana amningskunskaper att de kan upprätthålla amningsstrategin. 51 77

Steg 7. Tillämpa samvärd, tillåta mammor och barn att vistas tillsammans dygnet runt. 49 74 Steg 10. Uppmuntra deltagandet och bildandet av amningshjälpsgrupper och hänvisa till dem vid utskrivning från sjukhuset. 35 63 n57

Steg 6. Inte nyfödda någon annan mat eller dryck än ge bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt pâkallat. 33 50

Steg 9. Inte ge nappar till ammade spädbarn, varken eller dinappar. 31 49 sug Steg l-la skriven amningsstrategi som regelbundet en delges all sjukhuspersonal. 25 39

Då enkäten gick ut hösten 1992 användes UNICEFWHOs formuleringar av stegen.

Tillmatning första dygnen: Dysmaturt barn torrt, magert, nedsatt turgor. Hyperexcitabla sprittigabarn. Barn födda före graviditetsvecka 37. Födelsevikt över 4500 g eller SGA-barn d tillväxthämmade barn. v s Födelsevikt över 4500 g eller LGA-barn stora för tiden barn. Temperaturstegring p g a törstfeber fundera alltid över infektion om kan föreligga.

Tillmatning efter 3:e dygnet: Diskutera anmingssituationen med modernansvarig sköterska. Viktfall över 10%.

Sugslött barn. Överväg orsaken till sugslöheten

Bilirubinstegring över 300. Utred och behandla barnets gulsot.. 4. Temperaturstegring se kommentar ovan.

l de resultat som redovisades ovan angående andelen sjukhus som gav ersättning i flaska ingår endast de sjukhus än 10% tillmatsom angav mer ning. Önskvärt vore att varje sjukhus hade skriftliga medicinska kriterier för när det är motiverat med tillmatning.

Pappans roll

Av direktiven framgår att kommittén haft till uppgift undersöka att pappans roll för amningen. Nedan presenteras resultat berör i hur som hög grad papporna är närvarande vid förlossningen, de får någon om amningsinformation och slutligen vilka amningsråd sjukhusen anser vara de viktigaste att ge papporna inför hemgången med och barn från mamma BB.

Pappans närvaro vid förlossning

Samtliga sjukhus sade sig erbjuda alla eller anhörig pappor annan att närvara under förlossningen. På frågan hur stor andel av papporna som verkligen var med, framkom att flertalet sjukhus, 89%, alla uppgav att pappor var med vid normala förlossningar. Nästan lika många sjukhus, 86%, svarade att alla med vid planerade kejsarsnitt. pappor var Färre sjukhus, 35%, att närvarande vid akuta kejsarsnitt. uppgav pappor var I relation till typ av sjukhus förekom inga nämnvärda skillnader.

Amningsinfonnation för pappor

Drygt hälften sjukhusen, 64%, gav amningsinformation endast om av efterfrågade sådan. En tredjedel hade dock infört det som rutin, pappan vilket innebar att alla var närvarande under BB-tiden fick pappor som anmingsinformation. Resterande 5 sjukhus uppgav att detta ingick i deras rutiner. Av dessa fem var fyra länsdelssjukhus.

Råd till pappor om amning

Sjukhusen tillfrågades vilka tre amningsråd som var viktigast att ge till Flertalet sjukhus, 89%, besvarade denna fråga. Resultaten visade pappan. att de tre mest frekventa råden var följande:

Ge Din hustru lugn och ro Acceptera att amningen tar tid Inse att bröstmjölk är absolut det bästa för Ditt barn

Konklusion

Enkät-undersökningen eller den s k självevalueringen har de genom svar som angivits visat att flertalet svenska sjukhus ännu uppfyller alla UNICEFWHOs kriterier för hur en amningsvänlig vård ska bedrivas. Främst gällde det avsaknaden av en skriven amningsstrategi, en för hög andel barn som tillmatades med ersättning eller vatten och en för stor användning av nappar. Sjukhusen visade dock tydligt att de ville delta i en utvecklande process som leder till mer amningsvänliga rutiner genom att de i svaren angav att de alla ställde sig positiva till att kunna bli klassificerade ett som amningsvänligt sjukhus. Det synes finnas stark vilja och ett djupt en engagemang till att förändra vårdrutiner i en mer anmingsvänlig riktning.

En för

process att främja amning

Den formella externa utvärdering

I enkåterna framgick att alla sjukhus sade sig eftersträva att bli klassificerade som amningsvänliga sjukhus. I det brev som senare tillskickades sjukhusen, med uppgift bl a om hur många de Tio Stegen av som uppfyllts, återkopplingen, ingick också förfrågan huruvida de ville bli en föremål för en formell utvärdering. Denna utvärdering är delegerad till ett regionalt bedömningsteam se

ovan under ledning av respektive läns barnhälsovårdsöverläkare. För att

underlätta för teammedlemmamas kommande uppgift erbjöds samtliga 42 team att under våren 1993 delta i en informations- och utbildningsdag. Detta har utförts av professor Yngve Hofvander har besökt som Östersund, Luleå, Umeå, Sundsvall, Linköping, Göteborg, Stockholm, Visby, Jönköping Eskilstuna, Lund Falun, Gävle och Uppsala. Professor Hofvander har vid dessa besök berättat BFHI-arbetets syfte och målom sättning i Sverige, informerat teammedlemmarna utvärderingens olika om procedurer, samt redogjort för den vetenskapliga bakgrunden till de Tio Stegen.

Syfte

Syftet med sjukhus-evalueringarna är att undersöka hur många sjukhus i Sverige som verkligen uppfyller de Tio stegen. Därutöver syftar evalueringarna till att igångsätta har till mål skapa enbart en process som att amningsvänliga förlossningskliniker och BB-avdelningar i Sverige.

Metod

Vid evalueringen av sjukhusen användes olika formulär. Fyra dem sex av utgöres av frågeformulär som ska användas vid enskilda intervjuer med olika yrkeskategorier samt till mammor. Ett av de resterande två användes vid bedömning av skrivet material som sjukhuset tillhandahåller till personal och föräldrar. Slutligen det sjätte, användes vid observation av förlossningsklinikensBB-s lokaler.

Nedan följer beskrivning det ungefärliga antalet intervjuade vid en av varje sjukhus:

1 avdelningsföreständare 2-3 läkare cirka 5 barnmorskorsjukskötersor cirka 6-7 barnsköterskorundersköterskor 10-14 mammor Antalet intervjuer kommer med nödvändighet att variera beroende pâ klinikens och personalstabens storlek och också om där finns en neonatalavdelning ocheller specialistmödravärd. De olika formulären rubriceras enligt följande:

Formulär Individuell intervju med avdelningsföreständaren. Formulär II. Genomgång skrivet material. av Formulär III. Individuell intervju med läkare Formulär IV. Individuell intervju med barnmorskorbamsjuksköterskor och bamsköterskorundersköterskor. Formulär V. Individuell intervju med mammor Formulär VI. Observation. Formulären innehåller frågor direkt relaterade till de Tio stegen. För att genomföra evalueringen användes också ett slutformulär kunna PROTOKOLL-SLUTBEDÖMNING. Där finns nedskrivet hur de svenska kriterierna för hur de Tio bör följas. Där ingår också en slutsumstegen bedömningsprotokollet vilket utgör ett minimum av de svenska mering av kriterierna sjukhus ska uppfylla för att anses bedriva en amningssom ett vänlig värd.

Resultat 1993-09-15, har cirka hälften sjukhusen inkommit med Till dags dato, av bekräftelse de känner sig redo att bli evaluerade. Tvâ av dessa är en att evaluerade och utnämnda till amningsvänliga sjukhus. Ytterligare tre är evaluerade ännu utnämnda, medan 12 sjukhus kommer att evaluemen inom kort. Vid 15 sjukhus är evalueringen försenad p g a teamens ras och vid resterande 34 sjukhus pågår ännu det nödvändiga förändtidsbrist ringsarbetet. Fertalet sjukhus kommer dock att bli bedömda under hösten 1993.

Kommitténs till

förslag en långsiktig

svensk

amningsstrategi

Målet för det svenska BFHI-arbetet bör att skapa långsiktig vara en amningsstrategi som inkluderar hela vårdkedjan, mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård. Barnhälsovården spelar stor roll vad gäller en den fortsatta amningen speciellt med tanke på den k tidiga hemgången , s från BB som förutsätter effektiva system för uppföljning och stöd. Enligt SOSFS 1993:1 M Socialstyrelsens allmänna råd tidig hemgång om efter förlossning, där samarbete mellan kvinnoklinik och barnhälsovård rekommenderas skall kvinnokliniken för att uppföljning och konansvara troll av mor och barn efter utskrivningen är planerad och får tillräcklig omfattning. Därmed understrykes vikten att underlätta för av mammor att amma och att ge sina barn enbart bröstmjölk i 4 till 6 månader. Kommittén, med stöd av expertgruppen, har följande förslag till en långsiktig svensk anmingsstrategi.

Alla BB- och förlossningsklinikeri Sverige skall i sin verksamhet

bevaka att man följer och utvecklar Tio steg till lyckad amning. I samförstånd skall alla kategorier i sin yrkesutövning främja, skydda och stödja amning för att kunna kvalificera sitt sjukhus amningsvänligt. som Utvärderingsteam utses regionalt och föreslås bestå barnhälsoav vårdsöverläkaren, vilken är huvudansvarig barnhälsovårdssjuksamt en sköterska, en barnmorska och hjälpmamma från Amningshjälpen. en Utvärdering av sjukhusen bör återkomma regelbundet, förslagsvis vartannat år. Därmed säkras upprätthållandet av en hög kvalitet i vården fram till nästa utvärdering. Bevis sjukhusens anmingsvänlighet utfärdas av av Socialstyrelsen förslag utvärderingsteamet. av 4. Det regionala ansvaret för att främja arnningsvänlighet, föreslås ligga respektive barnhälsovårdsöverläkare, tillsammans med de team som nu har upprättats. Detta föreslås därmed också ansvara inom det egna länet för:

samordningen mellan mödravårdscentraler MVC, förlossnings- kliniker BB och bamavårdscentraler BVC stödja och främja anmingsarbetet, så att antagna strategier och planer efterlevs

stimulera utbildning och information genom återkommande temadagar och konferenser

5. Det centrala ansvaret och tillsynen för amningsvänligheten föreslås förläggas inom Socialstyrelsen. En ledningsgrupp som är knuten till Socialstyrelsen bör utses som har till uppgift att: stimulera till en positiv amningsutveckling och följa utvecklingen inom amningsomrâdet tillse att regelbundna utvärderingar kommer till stånd avgöra om amningsvänlighet föreligger efter förslag från de regio- nala teamen ansvara för den centrala utbildningen - Socialstyrelsen bör samarbeta med Folkhälsoinstituteti frågor som gäller att främja positiva attityder till amning. dessa två myndigheter föreslås i samarbete få i uppdrag att inom sina ansvarsområden dra upp riktlinjer för hur man kan skydda, stödja och främja amningen Ovanstående förslag till institutionell förankring av det amningsfrämjande arbetet motsvarar väl intentionerna i ett av Innocentideklarationens globala mål, nämligen: Att till år 1995 ha utnämnt en statlig amningssamordnare på tillräckligt hög nivå... bilaga 2.

Vidare förslag

I de generella riktlinjer för amningsfrämjande åtgärder i Sverige, som Socialstyrelsen i samråd med Folkhälsoinstitutet föreslås i uppdrag att upprätta, bör ytterligare förslag beaktas.

Utbildnings- och inforrnationsbehov

Kunskap om amningens positiva betydelse och hur man främjar, skyddar och stödjer amning bor integreras i all den information och undervisning som rör skötsel och vård av barn, såsom yrkesutbildning och föräldrautbildning. Även i grundskolan och gymnasieskolan bör på lämpligt sätt amningens betydelse understrykas.

Studieförbund och andra bildningsorganisationer bör stimuleras att aktivt delta i det amningsfrämjande arbetet. Personalkategorier som arbetar med amningsrådgivning inom hälso-och sjukvården måste kontinuerligt beredas tillfälle till förnyad kunskapsinhämtning. Information och upplysning om amningens fördelar för mor, barn och hela familjen bör utformas så att det når både mammor och pappor. Detta material skall vara lätt tillgängligt på såväl MVC, BB som BVC.

Läromedel och utbildningsmaterial

Läromedel och utbildningsmaterial som berör amning bör granskas och vid behov justeras och dateras upp på alla nivåer:

uppdatera Socialstyrelsens bok Amning En skrift om amning och bröstmjölk 3 se över och uppdatera utbildningsmaterial för blivande hälsopersonal utarbeta underlag för lokala föreskrifter och riktlinjer om BB-rutiner, speciellt indikationer för tillmatning av nyfödda barn aktivt föra ut forskningsresultat - Vid genomförandet av arbete av ovanstående karaktär kommer behov av nyproduktion av adekvat amningslitteratur och informationsmaterial att framkomma.

Forsknings- och utvecklingsarbete

Ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete är en nödvändig förutsättning för att långsiktigt kunna främja och stödja amningen. Det är därför betydelsefullt att alla berörda parter kan ett adekvat sätt involveras i detta. Några viktiga led i detta arbete måste därför beaktas.

Mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens attityder, rutiner, infor- mation och utbildningi vad avser att skydda, stödja och främja amning föreslås bli föremål för utvärdering i likhet med BB- och förlossningsavdelningarna. De enkäter som gått ut till mödra- och barnhälsovårdens respektive ansvariga läkare i samtliga län bör sammanställas och analyseras. Även dessa evalueringar bör ske med viss regelbundenhet. en

De statistiska uppgifter om amningstidens längd och frekvens som insändes till Socialstyrelsen länsvis bör sammanställas. Dessa uppgifter bör kunna brytas ner till varje BVC, a för att åstadkomma nödvändig feed back och stimulera till ytterligare initiativ. Den nationella amningsregistreringen bör ske enhetligt och i överensstämmelse med WHOs amningsdefinitioner. Möjligheterna att skapa en fond för amningsforskning bör undersökas. Relevant forskning bör planeras och initieras. Nedan följer exempel angelägna forskningsinsatser och forskningsområdenz. Effekt bl a amningen av tidig hemgäng från BB. Mammors erfarenheter i relation till de Tio stegen efter hemgång från BB. Orsaker till tidigt amningsavbrott. Pappans roll som amningsstödjare. Föräldraförsäkringenvårdnadsbidragets roll som stöd av amning. Medicinska indikationer för tilläggsmatning de första dagarna efter födelsen. Effekter på amningen av användning av tröstnapp. Utarbetande viktkurvor baserade på enbart bröstuppfödda barn. Förändring av attityder till amning, rutiner och information BB samt skäl till nedläggning i ett SO-års perspektiv.

roll och

organisationers

Frivilliga

uppgifter

l Sverige har tradition frivilliga organisationer en stark ställning och av spelar betydelsefull roll när det gäller att förändra attityder och att en verka pådrivare sid. 30. Tidigare i denna rapport har ett antal som amningsstödjande organisationer presenterats. Det är angeläget att den verksamhet dessa bedriver lyfts fram och ges stöd i lämplig form. som Detta gäller i första hand Amningshjälpen vars rikstäckande organisation och osjälviska stödarbete har spelat stor roll för amningens starka en ställning i Sverige. Amningshjälpen spelar i sin telefon-hâdgivning en slags mammaroll en betydelsefull uppgift i gamla tider och utgör - ett angeläget komplement till barnhälsovârden. Alla organisationer bevakar barns rättigheter i enlighet med FNs som konvention har också ett ansvar att bevaka frågor som gäller amning. Detta framgår konventionens artikel 4. Folkrörelser som Rädda av Barnen, Röda Korset och andra bör både i sitt bistándsarbete och sitt opinionsbildande arbete i Sverige framhålla amningens betydelse för barnets hälsa och framtida möjligheter.

Förslag till svenska initiativ

internationellt

Sverige har varit ett föregångsland när det gällt att bygga upp en heltäckande mödra- och barnhälsovårdsorganisation, samt inte minst vad beträffar dokumentation av nationell amningsstatistik. Detta senare har visat sig vara mycket värdefullt för att kunna följa arnningens nedgång och senare uppgång Figur l sid 14, bl a som underlag för att analysera faktorer av betydelse för dessa förändringar. Denna kontinuerligt pågående uppföljning av amningsutvecklingen har visat sig också värdefull som en internationell modell. Regeringen bör ställa de erfarenheter till förfogande som vunnits i genomförandet av BFHl-projektet i internationella fora såsom berörda FN-organ och intresserade regeringar. Särskilt bör i dessa sammanhang framhållas

strävan att göra samtliga BB- och förlossningskliniker amningsvänliga bildandert av regionala utvärderingsteam, som utför återkommande evalueringar skapandet av en sammanhållen ansvarsfördelning på lokal, regional och central nivå strävanden att knyta samman MVCs, BBs och BVCs amnings- främjande arbete I bistândsarbetet spelar mödra- och barnhälsovârden en stor roll, där anmingsfrågor har en given plats. SIDA bör i uppdrag att undersöka om ytterligare möjligheter finns att i tillämpliga delar främja, skydda och stödja amningen inom olika projekt.

WHO presenterade 1991 en studie av den internationella barnmatskodens tillämpning i 14 u-länder. Till denna uppföljning bidrog SIDA.

implementeringen av den internationella bammatskoden sid.l6 bör

kontinuerligt följas genom initiativ från SIDA.

Kodens tillämpning i Sverige i ett nu l2-árigt perspektiv bör analyseras och användas i det internationella arbetet.

Litteraturförteckning

Lithell Ulla-Britt. Kvinnooarbete och barntillsyn i 1700- och 1800-talets Österbotten. Textgruppen i Uppsala AB, Uppsala 1988.

2.Weiner Gena. De olydiga mödrarna konflikter om spädbamsvârd på en Mjölkdroppe. Historisk tidskrift, 411992. Socialstyrelsen. Amning. En bok om amning och bröstmjölk. Allmänna förlaget 1989 4. Socialstyrelsen. Officiell statistik, Stockholm 1973. 5. Socialstyrelsen. Officiell statistik, Stockholm 1988.3. 6. Socialstyrelsen. Officiell statistik, Stockholm 1990. 7. Socialstyrelsen. Officiell statistik, Stockholm 1993. Rädda barnen. Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter lagar och regler. Centraltryckeriet, Borås 1991. Hillervik-Lindquist C, Hofvander Y, Sjölin Studies on perceived breast milk insufficiency. Breast milk consumption. Näringsforskning l990;34:9-l4. 10. Nils Rosén von Rosenstein and his textbook on pediatrics. Svenska Pediatriska Sällskapets jubileumsskrifter 1964. Vahlguist B och Wallgren A, red. Acta Paediatr Scand suppl 156, 1964. 11. Cunningham Allan Jelliffe Derrick Jelliffe Patrice EF. Breast-feeding and health in th 1980s: A global epidemiologic review. J of Pediatrics vol 118 l991;5:659-666. 12. Hartge P et al. A case control study of epithelial ovarian cancer. American Journal of Obstetrics and Gynecology, Vol 161, 1989. 13. Yuan J M et al. Risk factors for breast cancer in Chinese women in Shanghai. Cancer Research, Vol 48, 1988. 14. Gray RH et al. The risk of ovulation during lactation and the use of breast-feeding for fertility regulation. Lancet, 1990.

15.Widström Anne-Marie et al. Gastric suction in healthy newbom infants. Acta Paediatr Scand 1987;76:566-572.

Övriga

litteraturkällor

U-landshälsovård. Tema: Nutrition. Enheten för interna- NU Nytt om tionell barnhälsovård, 1987:4. U-landshälsovård. Kvinna i U-land. Enheten för NU Nytt om Tema: internationell barnhälsovård 1989:2. , NU Nytt om U-landshälsovárd. Tema:Barnens rätt till hälsa. Enheten för internationell barnhälsovård, 1990:2. U-landshälsovård. Tema: Breast-feeding promotion. En- 4. NU Nytt om heten for internationell barnhälsovård, 1991:3. 5. NU Nytt U-landshälsovârd. Tema: Safe motherkoodEnheten för om internationell barnhälsovård, 1993: Hofvander Y, Hillervik Charlotte. Breast-feeding, benefits, trends and promotion. Background for workshop on Promotion of paper a breast-feeding Shanghai, 1991 Enheten för internationell barnhälsovård 1991.

Bilagor

Bilaga Kommittédirektiven. Socialdepartementet Internationella kansliet. Handläggare: sakkunnige Bertil Mathsson, 1992-03-25. Bilaga 2. Innocentideklarationen, om att skydda, stödja och främja amning. Florens,Italien 1990. Bilaga Att skydda, främja och stödja amning mödra-, förlossnings- - BB- och bamhälsovårdens viktiga roll. Ett gemensamt uttalande från WHO och UNICEF. Världshälsoorganisationen, Geneve 1989. Bilaga 4. Yngve Hofvander, Charlotte Hillervik och Elisabeth Kylberg. WHOUNICEFBaby Friendly Hospitals Initiative. Procedurer för bedömning om sjukhusen i Sverige bedriver en anmingsvänlig vård enligt WHOUNICEFs tio kriterier, Ten steps to successful breast-feeding. Kommittén for ett svenskt deltagande i WHOUNICEF-aktionen Baby Friendly Hospitals Initiative, Socialdepartementet 1993. Formulär Individuell intervju med avdelningsförestândare nyckelperson. Formulär II. Genomgång av skrivet material. Formulär III. Individuell intervju med läkare. Formulär IV.Individue11 intervju med barrnnorskorsjuksköterskor, barnsköterskorundersköterskor. Formulär V. Individuell intervju med en mamma. Formulär VI. Observation. Baby Friendly Hospitals Initiative en utvärdering 66 - av svenska sjukhus.Protok0ll slutbedömning kriterier. - -

Bilaga Orvar Finnström. Tillmatning av nyfödda på BB. Klinikmed-

delande Regionsjukhuset i Linköping,1993.

Bilagal

Kommittédirektiv

m

Dir. 1992:41

Åtgärder i anledning av WHO:s och Unicefs gemensamma

initiativ i syfte att skydda, stödja och främja amning

Dir 1992:41

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02 Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, anför efter samråd med statsrådet B. Könberg.

Mitt förslag Jag föreslår att en expertgrupp och en kommitté tillkallas för att svara för ett svenskt deltagande i WHOUnicef-aktionen Baby Friendly Hospitals aktionen för barnvänliga sjukhus.

Bakgrund Världshälsoorganisationen WHO och Förenta Nationemas Bamfond Unicef skrev den 26 september 1991 till regeringschefema i samtliga medlemsländer med anhållan om stöd för de båda organisationemas initiativ amningsområdet. Detta har sin grund i den internationella koden om marknadsföring av bröstmjölksersâttningar som antogs av Världshälsoförsamlingen år 198 Amningens fördelar berörs bl.a. i FN-konventionen om barnets rättigheter av 1989 och i den deklaration som antogs vid FN:s barntoppmöte år 1990 där 71 stats- och regeringschefer deltog. Det aktuella initiativet bygger framför allt på de riktlinjer för amning som utarbetades vid ett av WHO och Unicef år 1990 anordnat möte med hälsopolitiker och barnläkarexpertis, den s.k. lnnocentideklarationen. I korthet är tanken att sjukhus vars rutiner följer Innocentideklarationens riktlinjer i syfte att skydda, stödja och främja amning, efter en utvärdering av WHOUnicef skall klassificeras som barnvänliga Baby Friendly Hospitals.

I Sverige har amningsfrekvensen ökat starkt under 70- och .SO-talenför att därefter plana ut på en förhållandevis hög nivå. Detta fakmm, liksom den höga standard som överhuvudtaget kännetecknar vår mödra- och bamhälsovård gör att ambitionerna i WHOUnicef-aktionen i stra stycken redan har förverkligats i vårt land. I många länder minskar dock fortfarande amningsfrekvensen eller ligger kvar på en relativ låg nivå. Unicefs chef James P. Grant har mot denna bakgrund bett att Sverige skall bidra med en redovisning av den positiva utveckling 53m har ägt rum i Sverige beträffande amning och spädbamsvård. Jag anser att det från såväl svensk som internationell utgångspunkt är viktigt att Sverige engagerar sig i de internationella ansträngringama för att främja amning och skapa goda förhållanden för omhändertagandet av spädbarn. Utgångspunkten för vårt deltagande i aktionen bör ges en sådan inriktning och utformning att den kan bli ett betydelsefullt led i vårt stöd åt WHO och Unicef. En viktig uppgift är i det fallet att peka faktorer som vi betraktar som väsentliga inslag i utvecklingen av mödra- och barnhälsovården och därtill relaterade områden. Grundläggande för vårt synsätt är barnets bästa. Då är det viktigt att båda föräldrarna ges reella möjligheter att delta i vården av barnet. De landvinningar som i vårt land gjorts beträffande kvinnors och mäns jämställdhet och de svenska kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är självklara utgångspunkter för ansträngningama att i vårt land utveckla långsiktiga strategier mödra- och barnhälsovårdsområdet.

Uppdraget Jag föreslår att en kommitté tillsätts för att svara för ett svenskt deltagande i aktionen Baby Friendly Hospitals. Kommittén bör ges en sådan sammansättning att de erfarenheter och kunskaper som fåreligger på området blir representerade. Kommittén bör ansvara för utvärderingen och redovisningar av svenska sjukhusförhållanden i anslutning till WHOUnicef-aktionen sant ge förslag till åtgärder som kan vara motiverade i en långsiktig svensk amningsstrategi. Kommittén bör sammanställa en lägesrapport som kan vara färdig till Unicefs styrelsemöte den 15-26 juni 1992. Arbetet i kommitten skall vara avslutat senast den 31 december 1992. Innan WHOUnicefs riktlinjer för amning läggs till grund fö: en klassificering av svenska sjukhus som barnvänliga bör kommitténbedöma riktlinjernas tillämpning på svenska förhållanden. Hänsyn bör :.ex. tas till

pappans möjligheter att närvara och till individuella önskemål om omhändertagandet av bamet. Riktlinjerna bör också sättas in i ett sammanhang som omfattar både mödravârd, förlossningsvård och barnhälsovård. För att arbetet skall kunna bedrivas snabbt bör inledningsvis en grupp av experter pâ förlossningsvârd och barnhälsovård, inklusive amning, ges i uppdrag att före den 15 maj 1992 utarbeta underlag för kommitténs vidare arbete vad gäller deltagandet i WHOUnicef-aktionen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Socialdepartementet att dels tillkalla en kommitté omfattad av kommittéförordningen - 1976:119 med högst tolv medlemmar med uppgift att ansvara för svenskt deltagande i WHOUnicef-aktionen, dels tillkalla en expertgrupp omfattad av kommittéförordningen 1976:119 med högst sex leda- möter med uppgifter enligt vad som angetts i det föregående, att utse en av kommitténs ledamöter att vara ordförande, att utse en av expertgruppens ledamöter att vara ordförande i gruppen, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för kommitténs och expertgruppens verksamhet skall belasta femte huvudtitelns förslagsanslag A 2. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Socialdepartementet

Bilaga 2

INNOCENTI-

DEKLARATIONEN

UNICEF WHO Om att James P.Grant Hu Ching-Li för Hiroshi

NyiNyi Nakajimas räkning skydda, stödja

James Himes AngcliPctros-Barvazian

och främja

UrbanJonsson MarkBelsey

PeterGrcaves Elisabet Helsing amning

Margaret Kycnkya-lsabirye Randa Saadeh Agnes Aidoo Djamil Bcnbouzid lim Tulloch USA.I.D. MarinaRea NancyPielemeier Mary AnnAnderson SIDA Nina Schlossman Nils Öström Iamcs Shelton TedGreiner lanet Tcgnem GöranStcrky MiriamLabbok UK ODA UNFPA Margaret Pollock NafisSadik FAO UNDP PaulLunven AldoAiello WFP UNICEF NATIONAL ludit Katana-Apt: COMMITTEES ArnoldoFarina WORLD BANK AlanBerg Florens, Italien Framtagningen aven svensk version harskettmed l augusti 1990 finansiellt stödfrånSIDA,10525Stockholm. Vidare information kantas från Svensk Amningsstrategi, co Svenska Amningsinsámtct, Krokvägen 99.12232Enskede eller UNICEF, Nutrition Cluster Ii-SF, 3 United Nations Plaza. NewYork,NY. 10017 USA. Översättning: Stina Almroth i samarbete medArbetsgruppen en för svensk amningsstrategi Grafisk produktion: IngridFock Sillén Tryck:Realtryck. Stockholm 1991

Om stödja och främja amning att skydda,

v1 ERKÄNNER att VI DEKLARERAR DÄRFÖR m

Amning ären unik process som Ett globaltmålforoptimalhälsaochnärings-

spädbarn idealisknäringoch bidrartill status hoskvinnorochbarn är att göra det ger att de växer ochutvecklas väl; möjligtför alla kvinnor att amma enbart och att

allaspädbarn skall enbart bröstmjölkfrån i minskarfrekvensochsvårighetsgrad infek av födelsenframtill 4-6 månader ålder.Därefter tionssjukdomar ochdärigenom bidrartill mins skallbarnenfortsättaattammas medtillägg av kadsjuklighetochdödlighet blandspädbarn; annan lämplig föda, upp till tvaårs åldereller I bidrartill kvinnorshälsa genom att minska längre. Detta skall uppnås genom att man risken for bröst ochäggstockscancer, och ochstöd skapar en sådanmiljö av medvetenhet genom att förlänga tidenmellan graviditet; så att kvinnor kan amma på detta sätt. 0 medför socialaochekonomiska fördelarför

familjenochsamhället; För att uppnå dettamål fordrasdet,i många 0 ger de flesta kvinnor en känsla tillfredsstäl- av länder, att man förstärker amningxkulmmn lelse när den fungerar väl;och att och försvarar den mot intrång av ñaskuppföd-

forskningsrön harvisat ningskulturen.Dettakräverett åtagande och Nya att: engagemang for att främjasocial mobilisering 0 närmare man är idealet av enbartamning och att man till fiillo utnyttjar den prestige och underdeförsta sex månaderna och därefter auktoritet som ledareöverallt isamhällethar. längrebarnet ammas med tillägg av annan

mat, desto störreär de här nämnda fördelarna,

och Ansträngningar måstegoras for att stärkakvim

amningsbefrâmjande kanleda till nors tro på sin förmåga att amma. At: ge dem 0 program dennastyrkainnebärbland annat att undanröja positiva förändringar det gäller när amningsbeteendet; hinderochfaktorer som manipulerar sättetatt

uppfattaochförhållasigtill amning,någotsom

oftaskerindirektochomärkligt,Detta kräver

lnnocentideklaradonen togs framvid ett möte förle- lyhördhet,fortsattvaksamhet och en flexibel

dande hälsopolitiker. Breastfeeding thel990s.A och heltäckande kommunikationsstrategi som

global initiative, u ngerat av WHOochUNICEF, inbegriperallamedierochriktas till samhällets

med stöd United av States Agency forInternational alla nivåer. Vidare måste hinderinom hälso-och

Development A.I.D. ochSwedish International sjukvården, arbetsplatsen och ute i samhället

Development AuthoritySIDA. Mötet hölls Spe- på elimineras.

dale degli lnnoeenti, Florens. Italien. 30juli l - augusti,

1990. Deklarationen speglar innehållet i bakgrundsdo-

kumentet tillmötet, samt desynpynkter som framfor

desunder mötet. är Den ett uttryck fördet man gemen-

samt kornframtillvid mötet men inte nödvändigtvis för

varje enskild deltagares åsikter.

OPERATIONELLA MÅL:

Åtgärder börvidtagas för Till år 1995 skall alla regeringar ha: att se till att kvinnor lärdennäringdebehöverför sin egen hälsas utnämnt statlig skull, såväl 0 en amningssamordnare på som familjens.Dessutom bör tillräckligt till allakvinnor manse högnivåochetablerat multisektoatt hartillgångtill preventivme- en delsrådgivning, riellstatligamningskommitte med somger demmöjlighet representanatt ter frånstatliga myndigheter,enskildaorganisaupprätthållaamningenochundvikatäta tionerochorganisationer graviditeter, för olikayrkeskategosom kanförsämraderas ochäven rierinomhälsoochsjukvården; barnenshälsaochnäringsstatus. 0 tillsett att varje enhetför mödra-,

Alla regeringar skallutvecklaamningsprogram förlossnings ochBB-vård heltföljer allatio av deTio , och sätta mål för 1990-talet. steg för lyckad amning vilka i upp Deskall anges etablera uppföljningssystem den av WHO ochUNICEF utgivna ochbestämma gemensamt indikatorer rekommendationen Att skydda,främjaoch såsomandelenbarn som får enbart stödjaamning,BBSsärskilda bröstmjölkdådelämnarBB,ochanroll;

delen bam som vid fyra månaders ålder får 0 vidtagit åtgärderför att tillse syftet och att enbart bröstmjölk. andani varjeparagrafidenInternationella

Kodenför Marknadsföring Bröstmjölks- av

Statliga myndigheter ersättningar ochdärpåföljanderesolutionerfrån uppmanas också inte att grera amningspmgrammct i de Världshälsoförsamlingen till fullo efterlevs; och övergripande hälso-ochutvecklingsprogrammen. Därigenom 0 stiftarkreativalagar skyddarForvärvsarbe som skalldeförstärkaalla de åtgärder som skyddar, tande kvinnors rätt till amningochskapatmedel

stödjerochli-ämjar amninginom angränsande för att se till att deföljs.

program som mödra ochbarnhälsovård, nutrition,preventivmedelsrådgivning förebyg- Vi uppmanar också internationella samt gandeochbehandling av vanligasjukdomarhos organisationer att: mödrarochbam.All hälso-ochsjukvårdsperso nal skall den utbildning behövs för - utarbetahandlingsstrategier för att skydda, som att kunna omsätta dessa riktlinjer stödjaochfrämja amning,i vilkaskall ingå för amningi praktiken. globaluppföljning ochutvärdering;

0 stödjaarbetet med att ta framlägesanalyser

samt att sätta upp nationella målför konkreta åtgärder;och

0 uppmuntra och stödja statligamyndigheteri Enbartamningbetyder barnetintefår att någon derasarbete planera,genomföra, att följa annan föda, vare sigflytande ellerfast; upp barnetskall ochutvärderasinaamningsprogram. ammas oftaochobegränsat.

3WorldHealthOrganisation Världshälsoorganisa-

tionen,Geneve, 1989.

REGERINGSREPRESENTANTER Professor M.Q.K Talukder Dr. Dr. Samir Awamleh Bangladesh [ordanien Dr. Marcos Candau Professor Joseph Olicch Brasilien Kenya Hon. Dr. Patricia SilvaRojas Dr. SuzanneBocoum Chile Mali Dr. WangFeng-Lan Dr. Mrs. Ramphul Kina Mauritius Dr. GuanYuanZi Dr. YolandaSenties Kina Mexico Dr. Daniel ArenasReyes Hon. Professor OlikoyeRansome-Kuti Colombia Nigeria Hon. Dr. PlutarcoNaranjoVargas Dr. AdenikeGrange Ecuador Nigeria Hon. C01.Dr, Gctachew Tadesse Hon. A. H. Kazmi Etiopien Pakistan Dr. Ruth de Arango Dr. SyedTariq Sohail Guatemala Pakistan Hon. TeoñloMartell Hon. Piotr Mierzewski Honduras Polen Mr. Iagdish Iedi C. Hon. Dr. FannyFriedman Indien Swaziland

Ms. Mira Seth Dr. Swagilanå n QhingDlamini

Indien Hon. Mrs.A. SulasikinMurpratomo Dr. ].W. Temba Indonesien Tanzania Dr. Soepardan Soerjohoedojo Dr. Dhatchai Mungkandi Indonesien Thailand Dr. VWdyasuti Wibisana Professor Dr. Tomris Turmen Indonesien Turkiet Professor SuHaryono Dr. Dr. PetronellaClarke Indonesien Storbritannien Dr. AlirezaMarandi Ms.Dora Henschel Iran Storbritannien Hon. Ivo Butini Dr. AudreyHart Nora Italien USA Professor Dr. Joseph Andoh Dr. Dibandala Ngandu-Kabeya Elfenbenskusten Zaire Dr. Mámoun Mâabreh Hon. Dr. Timothy Stamps Jordanien Zimbabwe

Bilaga 3

Att

skydda, främja och

stödja amning:

mödra-,

fÖrl0ssnings-,

BB-

och

barnhälsovårdens

vikti roll

ga

Ett gemensamt uttalande från WHO och UNICEF

Denna bilaga består skrift återges av en som med benäget tillstånd av Signe Franks, ansvarig utgivare. Skriften har producerats och distribue-

rats av Svenska Amningsinstitutet med hjälp av anslag från Social-

departementet. Den kan beställas från Tryckverkstan i Nittorp AB, 510 90 Limmared. Tel: 0325-732 71, Fax: 0325-730 89.

ISBN 91-630-1428-9

© TRYCKVERKSTAN 1992

Världshälsoorganisationen, Geneve 1989 Utgivet av special ana supporting breast-feeding: The Originalets titel: Protecring, promoting

A Joint WHOUNICEF Statement role of maremity services -

World Health Organization 1989 ©

beviljad Signe Franks, ansvarig utgivare Svensk översättningsrätt

WHOs generaldirektör. av Signe Franks och Britta Hejdenberg. Svensk översättning:

Övers. anm. sid 32.

copyright: Tryckverkstan i Nittorp AB. Svensk

Tio steg

till en lyckad amning

Varje enhet som arbetar med mödravård och vård av nyfödda bör:

Ha en skriven amningsstrategi som regelbundet delges all hälsovårdspersonal.

Ge all personal sådana amningskunskaper att de kan upprätthålla denna strategi.

Informera alla gravida kvinnor om fördelarna med att amma och om amning i praktiken.

Hjälpa mammor att börja amma inom en halvtimme efter förlossningen

Visa mammor hur de skall amma och hur de upprätthåller mjölkproduktionen även om de blir skiljda från sina nyfödda.

Inte ge nyfödda någon annan mat eller dryck än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt påkallat

Tillämpa samvård rooming-in, det vill säga tillåta mammor och spädbarn att vara tillsammans dygnet runt.

Uppmuntra fri amning, det vill säga oberoende av klockan.

Inte till ammade spädbarn, varken eller

ge nappar sugdinappan

10 Uppmuntra bildandet av amningshjälpsgrupper och hänvisa mammorna till dem vid utskrivningen från sjukhusetkliniken. A

iv

Förord

l vår värld som är så full av olikheter och kontraster. tycker att det finns slående global giltighet i föreliggande uttalande om mödraen vårdens och BBs roll i arbetet för amning. De principer som fastställs här kan tillämpas Överallt där mödra- och förlossningsvård förekommer. Detta gäller oberoende av beteckningar som industri- eller utvecklingsländer, Nord eller Syd, modern eller traditionell. Hälso- och sjukvârdspersonalen och övriga med ansvar för mödra- och förlossningsvård. har utmärkt position för att tillämpa principerna. genom att en bestå med den ledning som krävs för att bevara. eller. om det visar sig nödvändigt. återupprätta en amningskultur.

Hela tiden görs nya upptäckter om bröstmjölkens många fördelar och det är ytterst få som idag öppet skulle ifrågasätta tänkespråket Bröst är bäst. Men slagord, hur träffande de än må vara. kan aldrig ersätta handling. Därför uppmanar alla berörda inom inödra- och förlossningsvården att studera detta dokument för att utröna om de hjälper eller stjälper amningen. Uppmuntrar och stödjer de mammorna alla tänkbara sätt Vi uppmanar dem enträget att. var de an befinner sig. se till att deras enheter uppbådar alla krafter för detta ändamål och därmed bevisar amningens oövenräffade överlägsenhet för såväl mammor som bam.

de

.

Hiroshi Nakajima, MD., Ph.D. James P. Grant Generaldirektör Verkställande direktör Världshälsoorganisationen Förenta Nationernas Barnfond

Bild Lena Bryngelsson©

Förord till den svenska upplagan

För drygt tio år sedan antog Världshälsoorganisationen WHO och FNs Barnfond UN|CEF uppsättning allmänna råd, den så en gemensam kallade internationella barnmatskoden, för att skydda och uppmuntra amning.

En svensk version utarbetades 1983: Marknadsföring av bröstmjölksersättningar Allmänna råd från socialstyrelsen 1983:2. För hälso- och sjukvårdens personal framtogs även särskilda föreskrifter, samlade i SOSFS 1983:21 Socialstyrelsens författningssamling.

Föreliggande svenska översättning av WHOUNICEFs gemensamma uttalande Protectng, Promoting and supporting Breast-Feeding år ett välkommet bidrag till amningen inom mödra-, förlossnings- och barnhälsovården. Den förtydligar barnmatskoden och ger begripliga, användbara råd om hur arbetet kan utformas.

Barbro Westerholm

Inledning

Att är det ojämförligen bästa sättet att förse spädbarn med amma idealisk föda för tillväxt och utveckling. Amningen har också gynnsam unik biologisk och känslomässig inverkan både mammans och en barnets hälsa. Bröstmjölkens infektionsskyddande egenskaper skyddar spädbarnet mot sjukdom och det finns ett viktigt samband mellan amning och den period förflyter mellan varje graviditet. Därför bör som all hälsovårdspersonal göra sitt yttersta för att skydda, uppmuntra och stödja amning och för att blivande och nyblivna mammor saklig och ge enhetlig amningsinformation.

Amningens utbredning i många delar av världen samt amningstidens längd har minskat olika sociala, ekonomiska och kulturella orsaker. av Med införandet modern teknologi och anammandet av nya livsstilar, av har den vikt lagts vid detta traditionella bruk minskat avsevärt i som många samhällen. Om än aldrig så oavsiktligt, bidrar vårdenheter ofta till denna minskning, antingen genom att inte stödja och uppmuntra att amma, eller genom att införa rutiner och åtgärder som stör mammor de första normala amningsförsöken och grunden till en bestående amning. Vanliga exempel det senare är att skilja mor och barn efter förlossningen, barnen glukosblandning med nappflaska att ge innan amningen påbörjats och att rutinmässigt uppmuntra användning

av bröstmjölksersättning.

För att amningen ska få lyckosam början och fortsättning, behöver en en aktivt stöd under graviditeten och efter förlossningen, inte bara mamma sin familj och samhället. utan också hela hälsovården. Helst bör av av alla hälsovårdsarbetare den blivande mamman kommer i kontakt som med engagerade amningsförespråkare som kan ge lämplig vägledvara ning och de bör inneha en gedigen kunskap om amning i praktiken.

Verkligheten emellertid alltför ofta helt annorlunda ut: hälsopersoser nalen har kanske otillräckliga kunskaper om amning, är ovan vid att ge lämpligt stöd och känner kanske inte till de huvudfaktorer mammor är avgörande för mamma ammar eller och för amningssom om en

tidens längd. Deras utbildning har ofta gjort dem mer inriktade flaskuppfödning. eftersom det är modem teknik som kan läras ut och en kontrolleras, än att förbereda mammorna för en lyckad amning, något vårdpersonalen kanske betraktar som gammalmodigt och inte som längre värt att bry sig Det är inte förvånande om de karske inte om. heller känner till hur negativt vanliga sjukhusrutiner och förfaringssätt tillkomna effektivitets- eller sparskäl, eller av förmenta vetenskapav liga skäl kan inverka om inledandet och etableringen av amningen blir lyckade. Hinder för amningsstarten omfattar alltifrån hur det ser ut rent utrustningsmässigt BB-avdelningama och sjukhusen och hur vården där är organiserad, till attitydema hos läkare, sjuksköterskor,

administratörer och annan personal.

Av de många faktorer påverkar amningens normala start och som etablering, WHO och UNICEF att vårdrutiner, speciellt de som anser rör vården och nyfödda, år de bästa metoderna att öka av mammor en av amningens spridning och längd. Detta beror bland annat att vårdpersonalen har förutsättningar att uppmuntra till hälsoforbättrande beteenden. Vårdenhetemas utseende och funktion bidrar till detta, liksom det faktum att det- förutom god vilja krävs få ytterligare för att bibehålla eller införa passande rutiner och tillvägagångsresurser sätt.

Därför vill WHO och UNICEF stödja översyn av hur vården främjar en eller hindrar amning, så att de riktlinjer, handlingssätt och rutiner som förbättrar tidig start och etablering förstärks och det som inverkar en störande ändras. Detta uttalande inriktar sig den relativt korta period mödra-, förlossnings-, och BB-vård som är så avgörande för att av lyckas med att komma igång och fortsätta med amningen. Den period då samspelet mellan vårdpersonalen och mammorna är som tätast och vårdrutinema har sitt största inflytande mammornas inställning till amning och deras förmåga Uttalandet och bilagan kan tjäna att amma. checklista över de viktigaste åtgärderna som bör vidtas av och via som MVC och BB för att garantera att amningen stöds och underlättas.

Uttalandet riktas till de myndigheter i landet som drar upp riktlinjerna för kost och hälsa, och är ansvariga för mödra- och barnhälsovård och familjeplanering. Dessutom till läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, barnskötare och personal inom mödra-, förlossnings-, bamhälso annan -

och nyföddhetsvården: till vårdarbetarnas fackföreningar samt amningshjälpsorganisationer.

Uttalandets syfte är tvåfaldigt: att öka kännedomen om den avgörande roll som hälsovården spelar när det gäller att skydda och främja amning, samt att beskriva vad bör för som göras att mammorna ska lämplig information och uppmuntran. Tyngdpunkten ligger de olika åtgärder som kan vidtas. än hur det ska snarare se ut i detalj, till exempel hur man utformar föreskrifter eller hur de ska läggas fram. Detaljerna bestäms lämpligast med hänsyn till lokala förhållanden.

Läsarna inbjuds sålunda till att anpassa uttalandet till de egna förhållandena och att använda det utgångspunkt som för att bästa sätt organisera sin MVC- och BB-vård. Detta för att både stimulera intresset och för att underlätta för de har hand mammorna som om att komma igång med och genomföra amningen.

Förslag till åtgärder

Vårdinrättitingar och andra institutioner

som sysslar med mödraoch spädbamshälsovård bör över sina riktlinjer se och rutiner rörande amning, Om det inte redan gjorts, bör de arbeta fram amningsriktlinjer omfattar vården blivande som av och nyblivna mammor och nyfödda spädbarn, samt en relevant information, utbildning och praktisk träning. De bör till se att riktlinjerna förs ut till all berörd personal och bör regelbundet utvärdera effektema.

för

2. Att förbereda vårdpersonal

deras arbete med att uppmuntra

till och stödja amning

Viktiga fakta om amning

Ett antal grundläggande fakta amning bör spridas till samtliga vårdom arbetare. De utgör grunden till förståelse av sambandet mellan hälsoen fortsättning amningen, och till den vården och en lyckad början och hälsovården bör spela det gäller skydda, uppmuntra och roll som när att stödja amningen.

Dessa fakta är: Att är det ojämförligen bästa sättet att förse alla normala I amma spädbarn med idealisk föda för hälsosam tillväxt och utveckling. en Helst bör helamning för spädbamets 4-6 första levnadsvara normen månader. Så alla kvinnor kan producera mjölk; rent kroppsliga fel, I gott som orsak till att inte kunna amma, är sällsynta. som . En de vanligaste orsakerna till att mammor inte börjar amma, I av avbryter amningen i förtid eller börjar med tillägg innan det behövs näringsmässigt sett, är förknippad med ogrundad rädsla för rent oro, laktationsdeficit att inte kunna producera mjölk och för mjölkinsufficiens otillräcklig mängd bröstmjölk för att uppfylla det normala spädbamets näringsbehov. Känslomässigt stöd stärker mammans tilltro till att hon kan lyckas med amningen. Bedövningsmedel, starka smärtstillande medel, utdraget förlossnings- I arbete. kirurgiska ingrepp och andra källor till stress, obehag och trötthet hos och spädbarn, utgör hinder för amningsstarten. mammor En nära kontakt mellan och barn direkt efter det att barnet fötts I mor får bröstet ofta, är de bästa sätten att stimulera och att barnet suga mjölkbildningen. Att barnet ligger rätt vid bröstet är viktigt för att underlätta mat- I ningen. Det tryggar mjölktillgången och bidrar till att undvika ömma eller såriga bröstvårtor och mjölkstockning. Den första mjölken, kolostrum eller råmjölken, är särskilt näringsrik I

och hälsosam för spädbarnet eftersom den är mycket rik proteiner och fettlösliga vitaminer och innehåller faktorer som skyddar mot infektioner. Den är barnets första vaccination. I Under normala omständigheter behöver den nyfödda varken vatten eller någon föda under de första annan 2-4 dagarna efter födseln. den tid det tar för amningen att komma igång. I Att ge någon annan föda eller dryck till barn ett som ammas. innan det blivit cirka 4 månader, är oftast onödigt och kan medföra risker, till exempel att barnet blir för diarré mer utsatt och andra

,Jr . 2 å. v WHO LK. Oduro bidrag till deninternationellafototävlingenHealth for all all for health -

sjukdomar. Annan mat och dryck som ges innan kompletterande mat behövs rent näringsmässigt sett. kan störa amningsstarten och en stabiliserad amning. grund av att de påverkar sugandet och mjölkbildningen.

Förslag till åtgärder

Vårdinrättningar och andra institutioner som arbetar med mödraoch spädbamshälsovård bör till att grundläggande fakta om se amning förs ut till all berörd personal.

Utbildning av vårdpersonal

Personalutbildning förtjänar speciell uppmärksamhet. i synnerhet från dem har det direkta ansvaret för vården av mammorna och för att som de ska objektiv och samstämmig information om lämplig spädbamsuppfödning. Personalen bör inte bara väl förtrogen med vad en bra vara uppfödning innebär hälso- och näringssynpunkt och uppfödningens ur fysiologiska sidor. Den bör också känna till hur amningen fungerar, hur den kan påverkas i olika psykosociala sammanhang, känna till eventuella svårigheter och hur klarar av dem. Enbart kunskap räcker man naturligtvis inte: personalen behöver också ha en positiv inställning till amning, något kommer när man får erfarenhet och inser vilka som ojämförbara fördelar denna uppfödningsmetod erbjuder både mammor och bam.

Förslag till åtgärder

Personalen på MVC, förlossningsavdelning, BB och BVC bör få och fortbildning amningens hälsomässiga lämplig ut- om fördelar och amning i praktiken. All övrig vårdpersonal bör om göras fullt det klara med amningens betydelsefullhet.

3. Var och när:

vårdpersonalens

arbetsuppgifter

Den avgörande roll som hälsovårdsarbetama spelar när det gäller att skydda, främja och stödja amning, bör ses mot bakgrunden av deras breda sociala åtagande. Som sakkunniga ämnena riktig spädbarnskost och vård, har de en unik position för att påverka hälsovårdens organisation och funktion vad beträffar tiden före, under och efter graviditet och förlossning.

Vårdpersonalens arbete i ett bredare socialt

sammanhang

Att uppmuntra och underlätta amning är inte enbart ett ansvar som åligger hälsovården, enskilda hälsovårdsprogram eller vissa kategorier vårdpersonal. Helst ska det många riktlinjer för kost och ses som en av hälsa, en som är värd uppmuntran från alla i samhället. Hälsovårdens amningsstöd, genomförd med vårdpersonalens kunskap, skicklighet och engagemang, kommer då att ingå som en del samhällets åtagande för av goda uppfödningsmetoder för spädbarn och bam. yngre

Kvinnors erfarenheter och uppfostran, alltifrån den tidiga barndomen. påverkar deras attityder och beteenden vad gäller amningen senare i livet. Att se andra kvinnor som ger di, speciellt inom den familjen egna eller socialgruppen, är sålunda ett flera viktiga sätt för flickor och av unga kvinnor att utveckla positiva attityder till amning.

Där en nappflaskekultur råder, blir flickor och kvinnor berövade unga de positiva rollförebildema för amning i vardagslivet. Det är knappast överraskande att vuxna kvinnor i en sådan miljö ofta har föga eller

zimning: de saknar i stort sett erfarenhet av ingen information om

tilltro till sin egen amningspraktiken och har därför ingen amning i släkting eller ttägot annat stöd i förmåga. De har dessutom ingen nära

övervinna de problem som de kan kan hjälpa dem att samhället som inledningsskede. l fall har hela generai amningens extrema stöta kvinna och kan ingenting aldrig sett ammande tioner unga kvinnor en

gammalmodig och inte längre sedvänja som de betraktar som om en inte vänta tills dessa kvinnor nödvändig. Det är en klar fördel att

förlossningen för att föda. till mödravården eller ligger kommer amning och motivera dem att dem kunskap om innan man försöker ge

finns där. är de mammor få som barn. Även viljan amma sina egna om

under sådana omständigheter. lyckas

i puberteten förberedas från tidig barndom och ända upp Flickor bör livsupplevelser och formell underpositivt amning. både genom

låta barn i alla åldrar. Ammande mammor bör uppmuntras att visning. sina spädbarn. Amningens hur de matar och sköter särskilt flickor, se samlevnadsundervisningen för tonåringar fördelar bör understrykas i

viktiga sambandet mellan upplysning bör ges om det och uttömmande

amning och familjeplanering.

okunnighet amning inte till att allmän om Det är mycket viktigt att se en

genomgår sådana för-

gäller särskilt i samhällen som sprider sig. Detta modernisering. Om okunnigsammanhänger med snabb ändringar som det vikt att avhjälpa detta amning redan har spridit sig. är av heten om

och ihärdiga utbildningsinsatser. breda. intensiva genom eller återarbetet med att bibehålla Hälsovårdsarbetare bör visa vägen i

för positiv inställning amningskultur, genom att verka en upprätta en samhällsledarna och i nära samhället i stort, samt stimulera till amning i

nå målet. Ammande kvinnliga samarbete med dem verka för att

kvinnor tid och möjligviktiga förebilder. Att ge dessa vårdarbetare är brett samhällsstöd för tecken att det finns ett het att amma. är ett gott

dem.

Förslag till åtgärder

Hälsovårdsarbetare bör visa vägen i arbetet med att bibehålla eller återupprätta en amningskultur, att verka för genom en positiv inställning till amning i samhället i stort, samt stimulera samhällsledama och i nära samband med dem arbeta för att nå målet. Chefer för vårdenheter bör se till att anställningspolicyn, lokalitetema och arbetsschemat ger personalen möjlighet att amma sina egna barn, till fördel för både berörda mammor och barn och som förebild för andra.

Hälsovårdens uppbyggnad och funktion

Det finns många sidor vårdens uppbyggnad och funktion av som antingen underlättar eller försvårar det som vårdpersonalen kan göra för att skydda, uppmuntra och stödja amningen. Ofta införs tillvägagångssätt och rutiner av till synes välgmndade, vetenskapliga och organisatoriska anledningar eller för att passa vårdpersonalen i det uppfattas som som ett effektivt och verkningsfullt arbete. Emellertid ägnas sällan någon tanke vad dessa tillvägagångssätt och rutiner innebär för amningsverksamheten. Betydelsen och spädbarn får av om mammor vara tillsammans efter förlossningen något som vanligen kallas rooming-in, samvård eller och av vissa vårdrutiner för nyfödda, behandlas sidorna 20-22.

De attityder som råder inom vårdenhet är också viktiga för en amningen. Personalen kan till exempel påverka positivt genom att visa mamman och hennes familj att man ser graviditet, förlossning och i amning som positiva upplevelser som bör äga rum i en gästvänlig och stödjande miljö. Mycket som inte har något direkt med amningen att göra, kan bidra till att den kommer igång ett bra sätt genom att det ökar kvinnans trygghetskänsla, förhindrar onödiga obehag och ger henne allt det moraliska stöd hon behöver under värkarbete och förlossning.

ll

Förslag till åtgärder

övergripande granskningen av riktlinjer och Som del av den en amning, bör hälsovårdens administratörer rutiner rörande

vårdenhetemas uppbyggnad och funktion fastställa vad inom det vårdpersonalen kan uträtta för underlättar eller försvårar som

skydda, främja och stödja amning. att

Att påverka påverkarna

obstetrik och familjehälsovård samt Innehållet i kurserna i pediatrik,

har direkt inverkan riktlinjerna och vårdlärarnas inställning

inom vården. Hälsoarbetarna inom denna programmen för amning

utgångsläge för direkt samarbete med sektor har i sin tur ett bra ett

identifiera de olika sidor mödra- och beslutsfattarna när det gäller att av

stjälper amningen och att besluta hur hjälper eller barnhälsovårdexi som

förbättringar. Närbesläktade policybeslut rör man kan åstadkomma

funktion beskrivet sidan l l i lika hög vårdenheternas struktur och

utbildning. Båda är fundamentalt innehållet i vårdpersonalens grad som

skydda, främja och stödja amning. avgörande för hur vården kan

och sjukvården, speciellt de inom de arbetar inom hälso- De som

befinner sig i bra position för att agera fackliga organisationerna, en

vederhäftig information amning, för att utgöra ett källor för om som närliggande riktlinjer och program och för att forum för granskning av

åtgärder såväl inom utom vårdsektorn. arbeta för lämpliga som

Förslag till åtgärder

A

fackliga organisationer bör aktivt Hälso- och sjukvårdsarbetarnas

för lämpliga utbildningsprogram för vårdpersota del i att verka

riktlinjer har social ansvarskänsla för nal och i att utveckla som

stödja amningen inom mödra- och förloss-

att uppmuntra till och

och andra vârdinrättningar. Berörda statliga mynningsvården

deltagandet hälsoarbetamas fackförbund digheter bör stödja av

konstruktiv dialog mellan alla berörda parter. och uppmuntra en

4. Rutiner och individuell vård

Mödravården: journaluppgifter, hälsokontroll

och rådgivning

Alla gravida kvinnor och mammor bör tillgång till amningsinformation och amningsbefrämjande insatser. Nyckeln till bra amningsrådgivning är ett skräddarsytt, personligt sätt att närma sig de individuella behov man identifierat utifrån kunskap om kvinnan och hennes sociala miljö. Om den rådsökande är flerbarnsmor, har ammat ett eller flera barn framgångsrikt, kommer från ett samhälle där det är vanligt att man ammar och om hon tänker amma sitt nästa barn, är det inte troligt att mödravårdspersonalen kommer att få några särskilda svårigheter att propagera för och undervisa henne om amning. Men. om kvinnan å andra sidan är förstföderska från ett samhälle där Flaskmatning är vanligast, får rådgivare inte underskatta de svårigheter som är man som förknippade med att vägleda och stödja även den kvinna som säger att hon vill amma.

Utifrån hälsoarbetarens första kontakt med en gravid kvinna bör man, som en del av joumaluppgiftema, göra en noggrann bedömning av vad hon tycker och tänker om amning och vilken kunskap och erfarenhet spädbamsuppfödning. Journalen bör också innehålla hon har av information om sociala förhållanden. vilka kostvanor kvinnan och hennes familj har, inklusive uppgifter om vad de brukar äta i vanliga fall, vad de tycker om och inte tycker om samt eventuell tabubelagd mat. Denna information kan användas senare för att bedöma kvinnans näringsstatus och för att ge henne råd om lämplig kost under graviditets- och amningstid se nästa avsnitt. Den utgör också grunden för framtida amningsundervisning och stöd.

Vid läkarbesök under MVC-tiden bör kvinnans bröst undersökas för att man ska kunna upptäcka sådant som kan inverka amningen, till exempel indragna bröstvårtor. Det är ovanligt med indragna bröstvårtor och lindriga fall kan behandlas MVC. Enkla övningar som kvinnan

graviditetens sista tredjedel kan bidra till att försjälv kan göra under bröstvårtorna för amningen Kvinnor som har små bröst bör bereda försäkras bröstens storlek inte inverkar amningen. om att

blivande bör information om spädbamsuppföd- Varje mamma ges en till hennes individuella bakgrund och socioekononing som anpassats situation och understryker fördelarna med att amma. I detta miska som kan den hjälp erfarna ger individuellt, medsammanhang som mammor amningsgrupper i och hjälp från amningsrådgivare, lemmar i ger grupp effektiv. Inom föräldrautbildningen bör amningen prioritevara ytterst kost och hälsa. Denna kunskapsförmedling bör ras när man talar om ersätta, den individuella vård som kvinnan får komplettera, snarare än barnmorskor, sjuksköterskor och amningsrådgivare. av läkare,

Förslag till åtgärder

joumaluppgifter utgör basen för att forståihenáéá Kvinnans

Hälsovårdspersonalenbörtgéäñåü i

ställning till amning. ning med hänsyn till såväl kvinnan själv som hennes i fmnsüiüw gp

miljö. Utbildnings- och upplysningsmateriel bör

p

sådant sätt att varje blivande mamma får enefnll-

anpassas ett

information amningens hälso- och näringsmässigjâ 5

ständig om hur går tillväga för att lyckas med o fördelar samt om man amningsstarten och tiden därefter. i i g

Mödravârden: råd om kost och droger

näringsstatus under graviditeten är ytterst viktig. Kostintaget Kvinnans graviditetens utgång för och barn, utan inverkar påverkar inte bara mor hur amningen kommer att fortlöpa. Gravida kvinnor har också direkt näringsbehov jämfört med icke-gravida, dock inte så höga som större Under graviditeten sker ett antal metaboliska och man tidigare trott.

funktionella anpassningar, särskilt vad gäller energiförbränningen. Även

om uttrycket äta för två kan ett bra uttryck i de fall där den vara havande kvinnan behöver öka sitt näringsintag, är det ändå överdrift. en Friska, välnärda mammor kan genomgå graviditeten behöva öka utan att sitt näringsintag nämnvärt.

En havande kvinnas energiintag bör vara anpassat till hennes närings-

status och fysiska aktivitetsnivå. Kvinnor med hög fysisk aktivitet bör, särskilt om de är undemärda, uppmanas att öka energiintaget. Helst bör de få extra näring. Ä andra sidan bör man råda välnärda kvinnor att inte äta mer än normalt, så att de undviker att för mycket upp i vikt. Hur mycket och hur fort en kvinna ökar i vikt under sin graviditet utgör i allmänhet ett gott underlag för individuella råd om energiintag.

Numera vet att det är viktigt med ett fullgott energiintag under hela man graviditeten och inte bara, tidigare trott, under dess senare del som man då fostrets näringsbehov är störst. l de fall det är nödvändigt bör som därför energiintaget ökas i början graviditeten, med tanke av uppbyggandet de fettdepåer som senare behövs, även för amningen, av när energibehoven är särskilt stora.

Inom välnärda befolkningsgrupper i industriländema är viktökningen under graviditeten i medeltal 12,5 kilo. Småväxta kvinnor brukar föda små barn och återfinns följdaktligen det nedre området skalan för normal viktökning. De har således ett lägre energitillskottsbehov än medeltalet. Fetlagda kvinnor behöver lagra mindre mängd fett än smala och kvinnor. är underviktiga i förhållande till sin längd, behöver som öka mer än genomsnittet.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas sammansättningen av den gravida kost. Den bör blandad och allsidig för att tillgodose mammans vara protein, vitaminer och andra nödvändiga näringsämnen. behovet av kulturella tabun förekommer, finns det i allmänhet ingen Trots att vissa födoämnen under graviditeten. anledning att undvika

Det är också mycket viktigt att upptäcka och rätta till alla speciella näringsbrist, till exempel järn-, jod- eller A-vitaminbrist. former av Dessa åkommor innebär ökade risker för spädbamet, något som bör tas med i beräkningen när rekommendationer om kost och man ger kosttillskott för gravida.

Vad beträffar kostupplysning i allmänhet kan föräldrautbildningen vara lämplig vad gäller att förmedla kunskaper om ämnen som amningens fördelar, bröstmjölkens näringsinnehåll, hur man ammar och om allkostråd för graviditet och amning. Men återigen bör påpekas att männa det är den individuella rådgivningen som är viktigast.

Konsumtion alkohol, tobak, stora mängder koffein och andra droger av kan särskilt skadligt under graviditeten grund av att de påverkar vara fostret. Det finns till exempel ett samband mellan rökning och låg födelsevikt, medan bruket alkohol och andra sällskapsdroger har av visat sig ha samband med störningar i nervsystemet och andra

medfödda missbildningar hos det nyfödda barnet. Man bör göra blivande mammor uppmärksamma problemen och uppmuntra dem att undvika dessa droger under graviditeten.

Dessutom kan en del läkemedel moderkakan med passera genom skadliga följder för fostret. Under graviditet och amning bör kvinnor undvika att ta medicin i onödan. Vårdpersonal skriver ut läkemedel som bör göra sig förtrogna med de eventuella biverkningar läkemedlen som kan ge foster och spädbarn. Det kan ändå ibland nödvändigt vara med behandling av en del kvinnor. De kan till exempel behöva järntabletter mot blodbrist eller tabletter mot malaria. Man bör vara försiktig med nya läkemedel som ännu inte testats ingående.

Förslag till åtgärder

En fullvärdig kost för blivande och nyblivna bör säkermammor ställas olika sätt, och de bör få passande undervisning kost om och hälsa. Kvinnorna bör avrådas från att använda alkohol, tobak, för mycket koffein och andra icke-medicinska droger under graviditet och amning. De bör också undvika onödig medicinering.

Vård av mamman under och direkt efter för-

Iossningen.

Många vårdrutiner förlossnings- och BB-avdelningar har en kirurgisk och bakteriefri inriktning, något ursprungligen kom som till för att få bukt med infektioner eller för att underlätta läkarnas och andra personalgruppers arbete. Även inte alla rutiner försämrar om bindningen mellan mor och barn. har de ofta negativ inverkan en amningen.

En kvinnas upplevelser under förlossningen påverkar hennes motivation att amma och hur hon klarar anmingsstarten. En lyhördhet och mottaglighet för kvinnans behov. inklusive respekt för hennes människovärde och integritet, bidrar till att hon kan känna sig trygg och lugn. För att

l7

under värkarbetet så mycket som möjligt. bör man minska obehagen

försöka hitta så bekväm ställning låta henne röra sig fritt. Hon bör en

anhörig eller närstående hos möjligt och bör få ha en nära annan som kan förkorta förlossningens längd, stöd. Sådana enkla metoder sig som

oxytocin. kirurgiska ingrepp och smärtstillande minska behovet av

förutsättningarna för lyckad amning. medel och även öka en

och smärtstillande medel samt narkos bör noglugnande Behovet av

det är viktigt att lindra kvinnans fysiska grant övervägas. Samtidigt som

eller överdimensionerat bruk av sådana obehag, kan ett godtyckligt

genomföra normal läkemedel mycket väl minska hennes förmåga att en

kan framkalla dåsighet, förhindra att kvinnan förlossning. Läkemedlen

direkt efter det att det fötts och kan nära kontakt med barnet etablerar en

sugförmåga. Man bör också försiktig med att minska den nyföddes vara

inklusive hormoner, direkt kan störa amningsordinera läkemedel, som

starten och tiden därefter.

sugreflexer speciellt starka direkt efter en Spädbamets sök- och är

oftast ivrig att få och röra vid sitt normal förlossning och mamman är se

hud-mot-hud mellan och barn direkt bam. Att uppmuntra kontakt mor

förlossningen och låta barnet få suga bröstet är gynnsamt. efter att

bindningen mellan och barn och Det hjälper till att stärka den första mor

mjölkbildningen. Barnets sugrörelser stimulerar oxytostimulerar även

något gör det lättare för moderkakan att lossna cinutsöndringen, som

dra ihop sig under efterbördsskiftet. och livmodern att

förlossningen kan tillgodoses senare; i Mammans behov av vila efter

kontakten med barnet att hon får vila. själva verket medför den första nära

avtvättning är inte nödvändigt- Den nyfödda kan därför torkas ren tillämpar behandling av barnet och läggas mammans mage. Om man

antibiotiska ögondroppar för att förhindra bindmed silvemitrat eller

behandlingen skjutas cirka en kvart, för att hinneintlammation, kan upp

mellan och barnf Barnet bör få vara nära inte störa ögonkontakten mor

de vistas förlossningsavdelningen. sin mamma när

Det är självklart att man inte kan tillämpa dessa rutiner vid kejsarsnitt eller andra större kirurgiska ingrepp. Trots detta är det stor vikt att av låta mor och barn niira fysisk kontakt så möjligt efter försnart som lossningen.

Förslag till åtgärder

Man bör lägga särskild vikt vid att skapa en stödjande miljö och ordna så att mammorna känner fysisk såväl psykisk en som trygghet under värkarbetet och förlossningen. Behovet av lugnande och smärtstillande medel samt narkos under detta skede bör noggrant bedömas från fall till fall, med tanke följderna för både mor och bam. Man bör se till att och barn mor lätt kan få en nära fysisk kontakt direkt efter förlossningen.

Vården av det nyfödda barnet

Vården av spädbarnet under dess första 2-3 levnadsdagar och i synnerhet hur barnet får mat, påverkar i högsta grad hur klarar att mamman av amma. Barnets födelsevikt bör föras in en viktkurva som kommer att

WHOP.Abensur 20569

utgångspunkt för både och vårdpersonalen i den tjäna som mamman uppföljande vården.

Samvård

Ögonkontakten och barn och kontakten hud-mot-hud som

mellan mor direkt efter förlossningen bör bibehållas och mamman bör äger rum med sitt barn så mycket hon vill. Samvård, ro0ming-in, bör vara därför ersätta traditionen att och barnet vistas i skilda rum mamman tillåtelse träffa varandra enligt schema. Samvård har många med att fördelar jämfört med särvård. Den psykologiska bindningen gynnas, amningstider kan tillämpas och intim kontakt med flexibla en mer och andra familjemedlemmar blir möjlig. pappan

Risken för infektioner under nyföddhetsperioden, en stor källa till oro, faktiskt mindre i sal än i bamsalens instängda miljö där är mammans epidemier kan bryta Att bibehålla den kontakt mellan mor allvarliga ut. direkt efter förlossningen gör det lättare för mooch barn som knyts mikroorganismer kolonisera barnets hud och mag-tarmkanal. derns att Mikroorganismerna brukar inte sjukdomsframkallande och vara har antikroppar dem i sin bröstmjölk. På så sätt blir mamman mot spädbamet gång både utsatt för och skyddat mot de samma organismer det först i livet kommer att utveckla en egen som senare immunitet mot.

brukar bam vårdas i bamsal utsättas för vårdpersonalens Däremot som bakterietlora: mikroorganismer i allmänhet är mer ukdomssom alstrande och ofta motståndskraftiga mot många läkemedel. Bröstmjölkinnehåller inga speciella antikroppar mot dessa. Detta är förklaringen en varför det i sådana miljöer så lätt utvecklas infektionsepidemier som till andningsorgan och mag-tarmkanal. Samvård innebär ockdrabbar hud, längre behöver forsla barnen till och från mamså att personalen inte vilket ibland kan röra sig långa sträckor. Personalen mornas salar, om får så tid över för andra arbetsuppgifter. sätt mer

finns många olika sätt att organisera samvården, beroende hur Det det BB-avdelningen eller sjukhuset. Det viktigaste är att ser ut

får obegränsad tillgång till sitt barn genom att det finns i mamman hennes närhet, antingen genom att de delar säng. vilket innebär många fördelar, eller genom att barnet har en egen säng i samma rum.

Matning

Man bör låta barnet suga bröstet när det vill, ofta och utan några fasta amningstider. På så sätt kan barnet dra full nytta av råmjölken kolostrum är ytterst viktig immunologiskt för att förebygga som vanliga sjukdomar. näringsmässigt för att ge barnet vitaminer och mineraler och utvecklingsmässigt sett för att se till att tarmens slemhinnor utvecklas.

Om barnet får suga ofta och tömma brösten med täta mellanrum. bidrar detta också till att amningen kommer igång både bättre och snabbare. Ett kraftigt sugande stimulerar utsöndringen av prolactin och oxytocin. Det förra sätter igång mjölkproduktionen och det senare stimulerar utdrivningsreflexen som gör att barnet kan i sig mjölken. Oxytocinet påskyndar också att livmodern drar ihop sig efter förlossningen för att återgå till sin ursprungliga form. Det är viktigt att barnet ligger rätt vid bröstet. Det ska ha bröstvårtan och en stor del av vårtgården i munnen för att få i sig tillräckligt med mjölk mest effektiva sätt. Dessutom underlättas själva matningen och det blir inte så stor risk för såriga eller spruckna bröstvårtor och mjölkstockning.

Man bör eftersträva att barnet får enbart bröstmjölk. Spädbarn behöver vanligtvis inte något annat än bröstmjölk under BB-tiden. Det är inte bara onödigt ur näringssynpunkt att via nappflaska ge barnet vatten. ömé, glukosblandning eller ännu värre, bröstmjölksersättning: det minskar även barnets sugförmåga och därmed också stimuleringen av mammans mjölkproduktion. Dessutom ökas infektionsriskema och vad beträffar komjölksbaserade bröstmjölksersättningar, så ökar risken för att barnet blir överkänsligt för komjölksproteiner.

Under normala förhållanden räcker det nyfödda barnets medfödda energi- och vätskereserver de första levnadsdygnen medan amningen kommer ordentligt igång. Det är bra om det är varmt och luften inte

där spädbarnen vistas. detta för att undvika onödiga alltför torr energiförluster grund kyla eller vätskeförluster orsakade av av transpiration.

På vårdinrättningar behövs det vanligtvis bara små mängder bröstmjölksersattning för de barn inte kan Att dessa barn får som ammas. bröstmjölksersättning bör inte förhindra de amningsbefrämjande insatserna för det stora flertalet.

Förslag till åtgärder

Varje barns födelsevikt bör föras tillväxtkurva. Samvård en bör för alla friska nyfödda och mammorna bör vara normen till flexibel amning. Enbart amning bör förespråkas uppmuntras och spädbarnen bör inte någon mat eller dryck såvida ges annan det inte är medicinskt påkallat.

Utskrivning och eftervård

Det faktum så många spädbarn idag redan blivit matade med flaska att BB. bidrar avsevärt till nedgången i amningens utbredning. Flaskan kanske i bästa avsikt och kan till och med vara menad som en ges tillfällig åtgärd tills amningen kommit igång ordentligt. I själva verket motverkar flaskmatningen kraftigt lyckad amning kommer igång att en den minskar såväl antalet gånger barnet får suga bröstet genom att barnets sugkraft. Ofta blir resultatet att mammorna uppmuntras att som fortsätta med den artificiella uppfödningsmetod som påbörjats vårdenheten.

Allmänna råd

Mammorna bör informeras om att ett växelvist användande av ett konstgjort stimulus gummi- eller silikonnapp och ett naturligt bröstet

bara förvirrar barnets sök- och sugreflexer. Eftersom det är mindre arbetsamt att suga en gummi- eller silikonnapp. försvagas kindmusklerna och längtan efter bröstet går förlorad. För att undvika att mjölkmängden minskar grund av dålig sugstimulans, bör varken konstgjorda dinappar eller sugnappar ges till barn som ammas. l de sällsynta fall där tilläggsmatning är nödvändig kan man använda tesked. pipett eller en liten kopp.

Den tid som mammor och barn stannar sjukhus och kliniker efter en nonnal förlossning varierar stort från så kort tid som 12-24 timmar i vissa fall, till så lång tid som 2-3 dagar eller till och med en vecka. i andra fall. Amningen har vanligtvis ännu inte stabiliserat sig ordentligt, har kanske inte ens kommit igång när barn och mor skrivs ut. Därför är det viktigt att mamman lämnar sjukhuset eller kliniken helt klar över vad hon skall göra för att kunna genomföra amningen. Om mamman är oerfaren bör hon få information om utdrivningsreflexen och om hur amningen fungerar. Hon behöver också få undervisning i hur man ammar. Hon bör få råd om hur hon ska sköta sina bröst och om att låta bli att tvätta dem för mycket, något som kan leda till ömma eller spruckna bröstvårtor. Hon bör också uppmuntras att amma barnet fritt och att inte ge det något annat än bröstmjölk. Slutligen, i de fall då amningen av någon anledning blivit tillfälligt uppskjuten eller avbruten. eller då mamman är skild från sitt bam, bör man visa henne hur hon kan igång och upprätthålla amningen annat sätt.

I många länder har kvinnor bildat sociala Stödgrupper för att hjälpa mammor som vill amma sina bam. Vårdpersonalen bör stödja bildandet av sådana grupper och deras verksamhet. Mammor, i synnerhet de som och oerfama, bör vid utskrivning från vårdenheten hänvisas till är unga stödgruppema. Den individuella rådgivningen och de hälsomateriel som dessa grupper tillhandahåller, kan tjäna som ett viktigt tillskott till vårdarbetarens insatser. Spridning av sådant inforrnationsmateriel bör uppmuntras inom hälsovårdssystemet.

Näringsbehov under amningen

Näringsbehoven under amningen är större än under graviditeten. En kvinna som under graviditeten fått en allsidig kost, har en fullgod

energireserv i form fett delvis kan kompensera hennes ökade av som energibehov. Förbrukningen detta fett. i kombination med förlust av av vätska samlats under graviditeten och tillbakabildning av livden som modervävnad. viktminskning under veckorna direkt efter förger en Mammorna bör upplysas behovet en fullgod kost för lossningen. om av kunna upprätthålla amningen utan att tömma de egna näringsförrådatt Man bör särskilt understryka vikten protein. kalcium och en. av vitaminer.

kvinnan följt rekommendationerna för energiintag under gravidite- Om det genomsnittliga ökade energibehovet under de första 6 månten, blir ademas amning cirka 2.090 kJdag. Energirekommendationema under denna och följande perioder kan behöva justeras med hänsyn till kvinnans fettreserv och fysiska aktivitet. För att till exempel hindra en fortsatt försämring näringsstalusen krävs större ökning av kostav en för undernärd kvinna inte ökat tillfredsställande i vikt intaget en som under graviditeten och därför har otillräckliga fettreserver vid som amningsstarten.

Utskrivningen

vissa länder det vanligt vid Utskrivningen från BB får I är att mammorna uppsättning olika baby- och hygienprodukter tillhandahållits en som kommersiella företag. Berörda myndigheter bör se till att gratis av sådana utskrivningspaket inte innehåller något som skulle kunna lägga hinder i vägen för lyckad amning, till exempel nappflaskor, en och bröstmjölksersättning. dinappar. sugnappar

Mammoma, eller andra familjemedlemmar. i de fall där spädbarnet inte uppföds bröstmjölk, bör lämpliga instruktioner om hur man rätt tillagar och bröstmjölksersättning. De bör även varnas för de sätt ger hälsorisker felaktig tillagning innebär. Sådana instruktioner bör en emellertid inte när ammande kvinnor är närvarande. ges

Eftervård

En mycket bra verksamhet några håll ingår i de vanliga som rutinerna, är hembesök görs vårdarbetare omkring en vecka som av en efter utskrivningen. Vårdarbetaren ser hur mor och barn har det.

WHOT. Kelly C-39l

svarar frågor och hjälper till med att lösa eventuella problem som kan ha uppstått. I vilket fall helst bör vid utskrivningen som en mamma en tid för en första efterkontroll, förutom information hur om man hanterar eventuella problem som ömma bröstvårtor och att barnet inte suger som det ska. Vårdpersonalen bör vara beredd att vidta lämpliga åtgärder för att lösa dessa och andra problem de frågor samt svara mamman kan ha.

Mammor hyser ibland tvivel om hur mycket mjölk de har och dess om kvalitet. Skulle de börja ge annan mat för att komplettera bröstmjölken. skulle den sannolika följden bli en för tidig nedläggning amningen. av Därför är det viktigt att lugna att regelbundet undermammorna genom söka deras barn. Barnens hälsotillstånd och tillväxt bör de mest vara övertygande bevisen bröstmjölken fullgod näring. Hälsosom

med regelbunden Vägning och vårdens uppföljning av spädbamen,

där spädbamets födelsevikt har mätning är oumbärlig. Tillväxtkurvan,

idealisk för detta ändamål. den naturliga utgångspunkten, är införts som

vårdcentralen också tillfälle till att ge mammorna Besöken ger

all mödra- och bamavård, praktiska amningsråd och till att annan

familjeplanering, ett lämpligt sätt och särskilt vaccination och ges

vid rätt tids

Förslag till åtgärder

från BB, sjukhuset eller kliniken bör mammor Vid utskrivningen

fysiologi och funktion så få lämplig upplysning om amningens

hur De bör få informade kan känna sig säkra man ammar. att kan finnas och som kan de amningshjälpsgrupper som tion om

bör hänvisas till dessa grupper dem till hjälp. Mammoma vara få råd näringsbehoven under amningen vid behov. De bör om

för sig själva och sina bam.

och få tid för uppföljningsbesök

5.

Sammanfattning

I alla länder bör berörda myndigheter vidta de åtgärder inom hälso- och socialvård som är nödvändiga för att skydda. främja och stödja

amningen. Myndigheterna bör till att inom familjen det se man gör lämpligaste valet vad beträffar spädbarnsuppfödningen och att vårdsystemet stöder detta val alla sätt. Detta innebär att mammorna får en ordentlig information frågor rör spädbarnsuppfödning. om som erhåller lämpligt familje- och samhällsståid underlättar och som uppmuntrar amningen och att de skyddas från påverkan kan som vara till hinders. I synnerhet bör största möjliga ansträngning göras. inom och via vårdsystemet, för att skydda, främja och stödja amning.

Detta uttalande och dess bilaga kan tjäna som en handbok för de olika praktiska åtgärder som bör vidtas mödra- och barnhälsovården. av Berörda myndigheter i varje land inbjuds uttalandet så att anpassa att det passar för de lokala hälso- och socioekonomiska förhållandena i syfte att uppmuntra och underlätta amning.

Bilaga

stödet för

Checklista för utvärdering av

MVC, BB BVC

och

amning på

sammanställts för användas av ett lands Följande checklista har att

beslutsfattare inom hälsa och nutrition; av berörda myndigheter dess förlossnings- och barnhälsovård samt har ansvaret för mödra-, dem som

barnmorskor, sjuksköterskor och andra farniljeplanering; av läkare,

mödra- och bamhälsovården; av vårdpersonalkategorier inom

organisationer samt föräldra- och arbetarnas fackliga av

Listan är tänkt att ge uppslag snarare än en amningshjälpsgrupper.

olika slags praktiska åtgärder som kan uttömmande uppräkning av

bamhälsovården i syfte att skydda, vidtas inom och via mödra- och

bör användas tillsammans med främja och stödja amning. Den

WHOUNICEF-uttalandet. Under huvudtexten i det gemensamma

samtliga checklistans frågor bli: idealiska förhållanden borde svar

kan antydan ett olämpligt tillvägaja. Ett nekande svar vara en om

bör ändras i enlighet med uttalandet. gångssätt eller om en rutin som

Riktlinjer

riktlinjer för att skydda, främja och Har vårdenheten detaljerade

stödja amning

riktlinjer till den ansvariga ledningen och Förmedlas dessa

och BB-vården till exempel vid vårdpersonalen inom mödra-

nyanställningar, i handböcker, riktlinjer muntliga genomgångar vid

material eller överordnad personal och annat skriftligt av

mekanism för utvärdera amningsriktlinjernas Finns det någon att

effektivitet Till exempel:

gällande hur många påbörjar Sker någon insamling av data som I när de och deras amning och hur många av mammorna som ammar

barn skrivs från vårdenheten ut utvärdera närliggande vårdrutiner. Finns det något system för att I informationsmaterial, inklusive sådant som för utbildnings- och

vanligen används på MVC och BVC

4. Söker man samarbete med och stöd från alla intresserade, i synnerhet vårdarbetare, amningsrådgivare och föräldragrupper men också allmänheten, i arbetet med att utveckla och tillämpa vårdenhetens riktlinjer för amning

Personalutbildning

Är alla i hälsovårdspersonalen väl medvetna amningens betydelse om och fördelar och förtrogna med enhetens riktlinjer och den vård som ska skydda, främja och stödja amningen l-lar enheten ordnat specialutbildning för vissa anställda i hur man hjälper kvinnor att amma

Vårdservicens struktur och funktion

Finns det angivet i MVC- journalerna om man diskuterat amning med den gravida kvinnan Står det antecknat: Om kvinnan har uttryckt att hon tänker amma Om hennes bröst undersökts Om man vet något om eventuella tidigare amningar Om hur länge och hur ofta hon redan ammat Om hon haft några tidigare amningsproblem och i så fall vilka Om huruvida hon fick någon hjälp och i så fall av vem Finns kvinnans MVC-joumal tillgänglig vid förlossningen I Om inte, får personalen ändå reda informationen under punkt 7 I Får en kvinna som aldrig ammat. eller som tidigare haft amningsproblem, speciell uppmärksamhet och extra stöd av enhetens personal Tar vårdpersonalen hänsyn till en kvinnas avsikt att amma när de beslutar om eventuellt användande av lugnande eller smärtstillande medel under värkarbete och förlossning I Har personalen kännedom om ovanstående medels effekter amning

gäller vanligtvis för de nyfödda 10. Vad

inom 5 minuter efter att de blivit Visas de upp för mammorna I

födda

innan de i förebyggande syfte Visas eller ges de till mammorna I eller antibiotiska droppar i ögonen får silvernitrat

dessa kan hålla dem och lägga dem Ges de till mammorna så att I halvtimmen efter förlossningen till bröstet inom den närmaste

i minst en timme och får de stanna hos mammorna

några riktlinjer för samvård Det vill säga, är ll. Har vårdenheten

spädbamet hos sin hela tiden mamma

sina spädbarn hos sig i sängen Får mammorna ha I står dessa då placerade nära Om spädbarnen har egna sängar. I

mammornas under dagtid. tar man då åtminstone Om samvård bara tillämpas I under minst 3:e till spädbarnen ofta till mammorna natten var

4:e timme

riktlinjer för inskränka tillmatning innan l2. Har vårdenheten några att

Tillmatning är all föda eller dryck som amningen kommit igång

utöver bröstmjölk ges

Hälsoupplysning

näringsbehoven under graviditet 13. Får alla blivande mammor råd om

de risker drogbruk medför och amning och om som

och utbildning amning till l-l. Är det rutin information om att ge

havande kvinnor under MVC-besöken

eller rådgivare har specialutbildning i

15. Finns det vårdpersonal som

tillgängliga heltid för att ge hur man hjälper kvinnor att amma,

under BB-vistelsen och inför råd till ammande mammor

utskrivningen Får information om: mammorna

och hur amningen upprätthålls Amningens fysiologi I undviker och behandlar vanliga problem som I Hur man

och eller spruckna bröstvårtor mjölkstockning ömma

exempel till amningshjälpsgrupper, för Vart de kan vända sig, till I med sådana eller liknande problem att få hjälp

tillträde till vårdenheten Har amningshjälpsgrupper

16. Ger man rutinmässigt stöd och råd om hur man påbörjar och upprätthåller amningen till kvinnor som: I Blivit förlösta med kejsarsnitt I Har fött för tidigt I Har fött barn som är lågviktiga för tiden I Har spädbarn som vårdas nyföddhetsavdelning l7. Får ammande kvinnor skriftligt materiel som ger relevanta råd och information

Hemgång

18. Om utskrivningspaket med spädbarns- och hygienprodukter ges till mödrarna då de skrivs ut från sjukhuset eller kliniken. har då vårdinrättningen någon handlingsplan för att se till att paketen inte innehåller något som skulle kunna inverka störande amningen, till exempel napptlaskor. dinappar, sugnappar och bröstmjölksersättning 19. Får mammor eller andra familjemedlemmar, i de fall då spädbarn inte uppföds bröstmjölk, lämplig undervisning för att kunna tillaga och mata med bröstmjölksersättning samt varning för de hälsorisker som felaktig tillagning innebär I Ingår det i vårdenhetens riktlinjer att inte ge dessa instruktioner när ammande kvinnor är närvarande 20. Får varje mamma en tid för ett första eftervårdsbesök MVC respektive BVC I Är hon informerad om hur hon ska göra med eventuella amningsproblem som kan uppstå under tiden fram till dess

Översättarnas kommentarer

snabbt inom mödra- och förlossningsvården. Utvecklingen sker skrift har redan hunnit bli något föråldrade. Andra Delar av denna riktigt våra svenska förhållanden. Vi har ändå valt delar passar inte att göra ganska ordagrann översättning. en

innehållet är allmängiltigt och kan inspirera till nya Det mesta av rutiner. lyckad amning utgör till exempel grundstommen i Tio steg till en UNICEFs aktion för babyvänliga sjukhus.

tillägnas all vårdpersonal i arbetet med Den svenska översättningen välkomna samhällsmedlemmar till världen. att nya

Göteborg i oktober 1992.

Fotnoter

förslag till ändringar De tio stegen diskuteras inom Följande av

Internationella barnläkareförbundet lPA och Internationella

federationen för gynekologi och obstetrik FIGO: Uppmuntra till hudkontakt mellan mor och barn inom I Steg 4: den första halvtimmen och amning kort därefter. nyfödda --- såvida det inte är kliniskt påkallat. I Steg 6: inte ge Fördöma bruket såväl di- som sugnappar för spädu Steg av barn som ammas.

forskningsresultat visar dock att så kallad härdning av 2. Nya bröstvårtorna har föga effekt på amningsresultatet.

viktökningen under graviditeten i medeltal 14,7 kg 3. l Sverige är 1989.

Sverige är denna behandling inte längre vanlig. 4. l

integrerad mödra-, BB- och barnhälsovård. 5. Många länder har en

Bilaga 4

WHOUN|CEFs

BABY FRIENDLY HOSPITALS INITIATIVE.

PROCEDUBER FÖR BEDÖMNING OM SJUKHUSEN l SVERIGE BEDRIVER EN AMN|NGSVANLIG VÅRD ENLIGT WHOUNlCEFs TIO KRITERIER. TEN STEPS TO SUCCESSFUL BREAST-FEEDING.

På uppdrag av den Nationella kommittén för BFHl-arbetet i Sverige:

Yngve Hofvander Charlotte Hillervik Elisabeth Kylberg

Ordförande i Kommittésekreterare Ledamot expert- i Expertgruppen i den Nationella gruppen och i den samt ledamot i den kommittén Nationellakommittén Nationella kommittén Ordförande i Amningshjâlpen

Kommitténför ett svenskt deltagandei WHOUN|CEK -aktionen Baby FriendlyHospitals Initiative Socialdepartementet 1993

FÖRUTSÄTTNINGAR

Förplanerade team. l varje län i Sverige tillskickas BHV-överläkaren ett brev med information BFHI-arbetets syfte och målsättning. I brevet bifogas förslag till namn på om tillsammans med BHV-överläkaren kommer att utgöra det team som ska personer som besöka sjukhusen i länet. Ett team ska utses för de län som har ett eller tvá sjukhus. För de län med tre sjukhus eller fler kan tvä team utses om arbetsbördan bedömes bli för stor. Dock bör eftersträvas att sammasamme BHV-överläkare ingår i teamen. I teamet ska ingå, förutom BHV-överläkaren, en BHV-sjuksköterska, en barnmorska samt en hjälpmamma från Amningshjälpens lokalgrupp.

Val av team-medIemmar.De personer ska väljas som har gedigna amningskunskaper såväl teoretiskt som praktiskt. Reserver bör utses i händelse av sjukdom. Barnsjuksköterskan. l första hand ska länets samordnande barnsjuksköterska ingå i teamet. Vid förhinder ska barnsjuksköterskan själv utse en lämplig ersättare. Om länet samordnande barnsjuksköterska, skall den med motsvarande funktion väljas. saknar en Barnmorskorna. Namnförslag till lämpliga barnmorskor har lämnats kommittén med hjälp f d ordföranden i Bammorskeförbundet Karin Christiani, som har kontaktat såväl den av slutna den öppna värden. l flertalet fall har barnmorskan med samordnande funktion som samban i länet vidare kontaktat de personer som verkat mest kompetenta för denna uppgift. och frågat om de vill delta. Risken för partiskhet, p g a att flertalet barnmorskor arbetar inom förlossningsvárden och därmed kommer att utvärdera sin egen verksamhet bedömes som liten. l förekommande fall där barnmorskan själv upplever det som problemfyllt att utvärdera sitt eget sjukhus bör detta beaktas och en reserv utses. Representanter för Amningshjälpen. Val av hjälpmammor utses av Amningshjälpens länsmammor som tillskickar ordföranden i nämnda organisation Elisabeth Kylberg lämpliga förslag.

utbildningsdag. l april och maj skall samtliga team delta i en utbildningsdag Se missivbrev. Vid detta tillfälle ges team-medlemmarna också möjlighet att diskutera och ställa frågor utvärderingen med alla dess olika frågeformulär. Till denna utbildningsdag om har teamen tillskickats information om BFHl-aktionens arbete i Sverige. skrifterna WHOUNlCEFs Att skydda, stödja och främja amning, Innocentl-deklarationen samt mátinstrumentet där ochså förslag till normer för tilläggsmatning skall ingå.

träffas vid ett eller flera tillfällen före den dag de ska Förberedande möte. Gruppen bör Vid dessa möten tillfälle till genomgång av de Ti besöka sjukhusetsjukhusen. ges också diskutera fram lämplig arbetsfördelning vad gäller dr Stegen och man kan en uppgifter som ska göras på sjukhuset.

bedömas I april ska samtliga sjukhus ha fått sig tillsänt et När ska sjukhusen framgår hur amningsvänliga de är. Denna bedömning individuellt brev, där det klan pass enkät personal pá respektive sjukhus besvarat och skicka har skett på basis av den som granskad. l brevet tillfrågas sjukhuset också om det vill bli klassificera och som nu är och i så fall när teamet kan besöka sjukhuset för utvärdering. som amningsvänligt, beroende när sjukhuset anser sig ha uppnått de Tin Tidpunkten för bedömning är av behöver genomföra visst förändringsarbete före bedömning Stegen. l de fall sjukhuset nödvändighet att ta längre tid. För de sjukhus som anser sig vart kommer processen med redan kan bedömningsproceduren göras omgående. Samtliga sjukhu amningsvänliga nu, skall möjligt bedömda före juni månads utgång. om vara

pá sjukhuset. För att underlätta kommunikationen mellan teamet En nyckelperson sjukhusets personal bör nyckelperson utses av respektive sjukhus medlemmar och en på sådan kan avdelningsföreståndaren på en BB-avdelning. Denn Exempel en vara teamet kontaktas i god tid för att hjälpa till med planeringen a nyckelperson bör av bedömningsdagen.

klarsignal. Det är viktigt att sjukhuset själva inbjuder teamet a Sjukhuset ska ge ske när de själva känner sig redo och villiga att bli bedömda komma. Detta ska

PLANERING

dagar då bedömningen är planerad att äga rum bör teamet kontakta Före den dag nyckelpersonen angáende följande:

chefen för kvinnokliniken. för kort presentation av syftet Etablera kontakt med en med teamets besök.

vilkenvilka ska ta emot teamet pá sjukhuset. Bestämma personer som - Sannolikt avdelningsförestándaren

Hur få fatt i om sådan finnes den skrivna information som ges till personal och mammor om amning på förlossning, BB och nyföddhetsavdelning. Ex på information kan vara: Den skrivna handlingsplanen, d v s sjukhusets amnings strategi Innehållet i utbildning av personal Amningsinformation som ges till mammomaföräldrarna Be att få kopior.

Förbereda individuella intervjuer med följande yrkeskategorier: Läkare. sjuksköterskorbarnmorskor, barnsköterskorundersköterskor. Totalt ska 15 personer ur staben intervjuas förutom nyckelpersonen. Teamet ska eftersträva proportionalitet vad gäller antal personer i respektive yrkeskategori. Samtidigt bör rekrytering av personerna ske så slumpmässigt som möjligt för att

resultaten skabli representativa. Förslagsvis kan 2-3 läkare. ungefär 5

barnmorskorsjuksköterskor och 6-7 bamsjuksköterskorundersköterskor intervjuas På de större sjukhusen är det viktigt att det bland låkararna om möjligt ingår kvinnoklinikens läkare ocheller barnläkarkonsult neonatolog samt ansvariga läkare för BB,förI0ssning, bamronder och nyföddhetsavdelning. Vad gäller sjuksköterskorbarnmorskor och barnsköterskorundersköterskor är det viktigt att de kommer från samtliga vårdavdelningar, från förlossning samt nyföddhetsavdelning.

Förbereda enskilda intervjuer med mammor: 10 på BB inklusive 2 kejsarsnittsförlösta om det finnes mammor 2 mammor på neonatalavdelning 2 mammor på specialistmödravårdavdelning för riskmammor

Mammorna bör komma från samtliga vårdavdelningar. De mammor bör väljas som har vårdats längst tid och som ganska snart ska skrivas ut. Såväl förstföderskor omföderskor, normalt förlösta eller förlösta med kejsarsnitt planerade sådana som får ingå. Mamma och barn ska vara friska. Sammanlagt ska 10 alternativt 12 eller 14 mammor intervjuas på varje sjukhus. Där sjukhuset har enneonatalavdelning ocheller specialistmödravårdavdelning för riskmammor stannar kvar efter förlossning. ska från dessa respektive ställen som två mammorintervjuas. Mammorna bör intervjuas av de kvinnliga teammedlemmarna.

Bestämma tidpunkt och lokal för för sammanlagt 30 intervjuer: - 1 intervju med nyckelperson 15 intervjuer med de olika yrkeskategorierna. 10 alternativt 12 eller 14 intervjuer med mammor Tidpunkt för observation

MÄT|NSTRUMENTET

Mätinstrumentet består av följande 6 formulär:

FORMULÄR l.INDlVIDUELL INTERVJU MED AVDELNlNGSFÖRESTÅNDARE

FORMULÃR n GENOMGÅNG AV SKRIVET MATERIAL FORMULÃR m. INDlVlDUELL INTERVJU MED LÃKARE FORMULÄR MED BARNMORSKORSJUKSKÖTERSKOR IV.lNDlVIDUELL INTERVJU BARNSKÖTERSKORUNDERSKÖTERSKOR FORMULÄR v. INDIVIDUELL INTERVJU MED EN MAMMA FORMULÄR VI. OBSERVATION

intervjuaren markerat med fet och liten stil inom 3 I varje formulär finns instruktioner till parentes. Efter att samtliga delmoment i mätinstrumentet är utförda, d v s granskning av skrivet för å material, intervjuer med personal och mammor samt observation, samlas teamet att göra slutgiltig summering sjukhuset. För att genomföra denna bedömning användes en av PROTOKOLL-SLUTBEDÖMNING. Där finns nedskrivet de svenska kriterierna formuläret för hur de Tio Stegen bör följas. Där ingår också en slutsummering sid. 39 av bedömningsprotokollet vilket utgör ett minimum av de svenska kriterierna som ett sjukhus ska uppfylla för att anses bedriva en amningsvänlig vård.

När denna utvärdering är utförd skickas teamets bedömning till Nationella kommittén. Underlaget för bedömningen. samt alla formulär ska också skickas till Nationella kommittén. adress enligt nedan:

Dr med sc Charlotte Hillervik Enheten för internationell Barnhälsovård Akademiska sjukhuset, ingång 11 751 85 Uppsala

arm-amma ISverige 1993 YHIGHEK FORMULÄR NAMN: SJUKHUS: INTERVJUARENS NAMN: DATUM: INDIVIDUELL INTERVJU MED AVDELNINGSFÖRESTÅNDAREI NYCKELPERSON.

OBSI Instruktioner till intervjuaren är inom parentes. Börja intervjun med en beskrivning av syftet med utvärderingen

Läs upp svarsalternativen Har bam- och Kvinnokliniken en skriven övergripande Ja handlingsplan för att skydda,stödja och främja amning 2. Nej Vet

2. Om nej på fråga har Ni en oskriven handlingsplan Ja 2. Nej

informeras all berörd personal om Er handlingsplan Ja 2. Nej

4. Om pá fråga pá vad sätt instrueras personalen hur de ska förmedla handlingsplanens innehåll

2 Tio Stegen uppsatta pá väggarna påföljande Är handlingsplanen motsvarande de ställen Ja a BB-avdelningama 2. Nej

Ja b Barnsa|en 2. Nej 3. Har barnsal

Neonatalavdelning Ja c 2. Nej 3. Har neo.avd

Förlossningsavdelning Ja d 2. Nej

Specialistmödravárdavdelning för riskmammor Ja e 2. Nej 3. Har sådan

någon specialistmödravárd eller Ja Har Kvinnokliniken riskmammor 2. Nej avdelning för gravida

kvinnor någon Ja Om på fråga Fár dessa 2. Nej amningsintormationl

på fråga 7: Vad ingår i amningsinformationen Om modersmjölk i 4 6 månader Ja Betydelsen av att ge enbart - 2. Nej amning Ja Fördelar med 2. Nej samvárd dygnet runt Ja Betydelsen av 2. Nej amning Ja Betydelsen av flexibel 2. Nej öka mjölkproduktionen 1. Ja Hur man ska amma för att 2. Nej

3 Hur snart efter förlossningen mammorna 2 tim _ ammar friska. normalförlösta mammor 2.2 4 tim Avser - 3. 4 tim

10. Rekommenderas att amma pá något särskilt sätt Ja mammorna 2. Nej

11. Om ja. pá vad sätt

OBSI Intervjupersonen bör nämna något om sugtid vid bröstet, antal amningar dygn och flexibla amnlngstlder.

12. Fár ammade barn extra matvatten pá Er sjukhus Ja 2. Nej

13. Om ja, i vilken omfattning Alla 2. Ungefär 34 3.Ungefär 12 4. Ungefär 14 5. Enstaka

14 Om pá fråga 13: AV vilka skäl ges detta Uppmana IP att ange de tre främsta skälen

15 Hur många de inneliggande mammorna ger sina barn flaska Idag _ av Försök att få Information från alla avdelningar om möjligt, räkna sedan ut andelen l % Avser friska barn

16 Suger ammade barn på tröstnapp på Ert sjukhus Ja 2.Nej

omfattning 1. Alla 17. Om ja, i vilken 2. Ungefär 34 3.Ungefär 12 4. Ungefär 14 5. Enstaka

kejsarsnittsförlösta mammornas amningsrutiner1. Ja 18. Skiljer sig de normalförlösta 2. Nej jämfört med de

19 Om ja. på vad sätt:

kelsarsnlttsföriösta vanligen lägger till sina bam, om do har OBSl l svaret bör Ingå när de samvård och de uppmuntras till flexibel amning om

Ja 20 Har Ni tidig hemgáng timmar 2. Nej T idlg hemgång definieras enligt följande: s 72

andel mammorna väljer att gå hem 21 Hur stor av Alla inom 72 timmar 2. Ungefär 34 3.Ungefär 12 4. Ungefär 14 5. Enstaka

något uppföljande amningsstöd Ja 22. Ger sjukhuset hembesök 2. Nej efter hemgáng t ox tøLrádglvnlng,

23. Om ja. pá vad sätt:

BVC-s rutiner vad gäller omhändertagandet Ja 24 Känner Du till 2. Nej av nyblivna mammor

25. Finns Amningshjälpen representerad i Ditt län 1.Ja 2. Nej

26 Om ja: Hur informeras mammorna om Amnings- Muntligt hjälpen 2. Skriftligt 3. Både muntligt och skriftligt

Avslutningsvis kommer här någrafrågor som berör pappans roll 27 Har Ni vidtagit några åtgärder för att uppmuntra pappan Ja att vara med vid förlossning och under BB-tiden 2. Nej

28 Om på fråga 27: Vilka åtgärder har man vidtagit

29 Om ja: Anser Du att åtgärderna är tillräckliga 1. Ja 2. Nej

30 Hur stor andel av papporna deltar vid förlossningen Alla om så âr möjligt 2. Ungefär 34 Utgå ifrån det sista halvåret 3.Ungefär 12 4. Ungefär 14 5. Enstaka 31. Av vilka skäl tror Du att mannen väljer att delta Ange de tre viktigaste :

32 Får pappan någon amningsinforrnation Ja 2. Nej

33 Om ja: Vad ingår i informationen

Betydelsen enbart modersmjölk i 4 6 månader Ja av att ge - 2 Nej . Fördelar med amning 1 Ja . 2. Nej

samvárd dygnet runt Ja Betydelsen av 2. Nej

amning Ja Betydelsen av flexibel 2 Nej .

Hur man ska amma för att öka mjölkproduktionen Ja

2 Nej . Betydelsen att stödja och uppmuntra mamman att amma1. Ja av 2. Nej

Övriga kommentarer:

BFHI-arbelel l Svenge1993 YHCHEK FORMULÄR

SJUKHUSETSNAMN: MATERIALETGRANSKATAV: DATUM:

GENOMGÅNG AV SKRIVET MATERIAL

Har barn- och kvinnokliniken en övergripande skriven Ja handlingsplan 2. Nej

2. Om ja, inkluderar den de Tio stegen Ja 2. Nej

3. Om nej, vilka steg fattas Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Steg 8 Steg 9 Steg 10 _ m lanas segsom

4. Finns någon skriftlig amningsinformation riktad till Ja mammor tillgänglig 2. Nej

5. Om ja, är löljande- avsnitt täckta Betydelsen av att ge enbart modersmjölk i 4 6 månader Ja - 2. Nej Fördelar med amning Ja _ 2. Nej Betydelsen av samvárd dygnet runt Ja 2. Nej Betydelsen av flexibel amning 1. Ja 2. Nej Hur man ska amma för att öka mjölkproduktionen Ja 2. Nej

nagot undervisningsmaterial för Ja Har sjukhuset amning 2. Nej personalen om

de Tio Stegen Ja Om ja: lnkluderar den 2. Nej

Om nej pá fråga Vilka steg saknas Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 1 Steg 2 Steg 7 Steg 8 Steg 9 Steg 10 m stog som nlmn Steg 6

Om pá fråga 7: Är följande avsnitt täckta enbart 4 6 månader Ja Betydelsen av att amma - Nej . amning Ja Fördelar med Nej samvárd dygnet runt Ja Betydelsen av Nej amning Ja Betydelsen av flexibel Nej mjölkproduktionen Ja Hur man ska amma lör att öka . Nej tilläggning och rätt sugteknik Ja Betydelsen av rätt . Nej .

sjukhuset specialistmödravárdavdelning för 10. Har 2. Nej riskmammor

11 Om pá fråga 10:, är följande avsnitt täckta

Betydelsen av att amma enbart 4 6 månader Ja - . Nej . Fördelar med amning Ja . Nej Betydelsen av samvárd dygnet runt .Ja Nej Betydelsen av flexibel amning Ja Nej Hur man ska amma för att öka mjölkproduktionen .Ja Nej Betydelsen av rätt tilläggning och rätt sugteknik Ja . Nej .

10 BFHI-arbetel ISverige 1993 YHICHIEK FORMULÄR

SJUKHUSETS NAMN: DATUM: INTERVJUARENS NAMN:

INTERVJU MED LÄKARE. NR INDIVIDUELL

OBSI Instruktioner tili intervjuaren står inom parentes.

Börja intervjun med beskrivning av syftet med utvärderingen. en

Är pediatriker. obstetriker eller annan läkare Du 1 2 3

barn- och Kvinnokliniken skriven övergripande Ja Har en för skydda, stödja och främja amning 2. Nej handlingsplan att 3. Vet

Om ja: några punkter denna handlingsplan Ja 3. Kan Du nämna ur 2. Nej Om ja: Relatera till de Tro stegen och markera nedan vilka punkter som svaren nämns: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Steg 8 Steg 9 Steg 10 mm som nämns

fått någon utbildning i amningskunskap Ja 4. Har Du 2. Nej

Om ja: utbildning fick Du under Din grundutbildningen 5 a. Hur många timmars

många timmars utbildning fick Du under Din vidareutbildning 5 Hur

Uppskatta antalet timmar Du på annat sätt blivit informeradutbildad. 5c konferenser dylikt summera antalet timmar o

11 Vilka råd anser Du att en mamma som ammar ska ang följande:

Behov av extramat utöver bröstmjölk Behövaai, atöramningen R F se för övrigt PMang tillmatning av nyfödda Tidslängden för exklusiv amning Bröatmiölktillgodoser barnets behov under 4-6 mån. R F Flaskmatning o nappanvändning Kan påverka augteknikoch amningnegativt R F

Kan Du beskriva följande:

Häll position och rätt tag Barnets mage mot mammasmage, barnet mittför bröstvårtan, ston gap, gripa stor del av vartgården R F Handmjölkning T vinnabröstvårtan,håll pekfingeroch tumma var pl aida om vårtgårdan,tryckin mot kroppenochsedan mot varandra , flyttafingrarna runt hela vårtgården R F

Kan Du beskriva hur man kan förebygga eller bota följande:

Sáriga bröstvártor nan positionochrätttag R F Otillräcklig mjölkmängd Arnmaohsra.råttpositionoch tag, vilaochdrycktill mamma R F Spända bröst nan positionochflexibelamning R F

Vad anser Du om följande:

Att ge extramat innan amning kommit igång Skall e gasom s medicinsktmotiverat, påverkarbarnetsaugbehov.svårare att få igång amnlngon R F Att ge flaska och använda napp Att geflaakaeller ir emot sjukhusen napp amnlngapolicy,inverkarnegativtpåamningen R F

10 Har Ni skriftligen nedtecknat normer för när tillmatning Ja är medicinskt motiverat att ge 2. Nej om Ia. bo att få en kopia

12 sjukhuset något tonsatt amnings-stöd efter hemgáng Ja 11 Ger 2. Nej Rådgivningpe .återbesök hembesök Motivera Ditt svar:

12 Övriga kommentarer:

13 FHI-IngåISVUÖQ 19W FORMULÄR IV NR

SJUKHUSETS NAMN: DATUM: INTERVJUARENS NAMN:

INDIVIDUELL INTERVJU MED BARNMORSKORISJUKSKÖTERSKOR, BARNSKÖTERSKORUNDERSKÖTERSKOR

OBSI Instruktioner till intervjuanenstår Inom parentes. Börja Intervjun med en beskrivning av syftet med utvärderingen.

Ãr Du Barnmorska 2. Sjuksköterska Barnsköterska 4. Undersköterska

2. Var på sjukhuset arbetar Du Förlossningsavdelning 2. BB-avdelning 3. Neonatalavdelning Specialistmödravárd avdelning för riskmammor

Har barn- och kvinnokliniken en skriven övergripande Ja handlingsplan för att skydda. stödja och främja amning 2. Nej 3. Vet

Om på fråga 3: 4. Har Du blivit informerad om handlingsplanens innehåll Ja 2. Nej

14 Om på fråga 3: Kan Du nämna några punkter denna handlingsplan Ja ur 2. Nej Om ja: Relatera till de Tio stegen och markera nedan vilka punkter som svaren nämns: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Steg 8 Steg 9 Steg 10 Arlaiagsomrwnm

Har Du fått någon utbildning i skolan eller här på sjukhuset Ja hur Du ska kunna hjälpa med amningen 2. Nej mammor

Om på fråga 6: Hur många timmars utbildning har Du fått inom Din: Grundutbildning 2 Vidareutbildning 3. Annat sätt summera antalet timmar

Kan Du berätta vilka råd Du skulle ge till en mamma som vill ha hjälp med rätt position och rätt tag eller fel Fi F Bedömom det år rått 1 2

Du visa mig hur Du lär ut detta i praktiken, R F Kan att undervisa en mamma här på avdelningen 1 2 genom eller visa mig ammande mamma vars barn har rätt en amningsställning och rätt sugtag Bedömom det är rått eller fel

Kan Du lära handmjölkning 1. Ja 10. mammor 2. Nej

Om ja: Kan Du beskriva hur man gör Fi F 11. | vinna bröstvårtan, hållpekllnger och tumme på var sida om 1 2 vårtgården, tryck In mot kroppen och sedan mot varandra , flytta fingrarna runt hela vårtgården

12 Rekommenderar Du att ge barnet annat vanenmodersmiölk Ja L. ersättningannan mjölk än mammans egen mjölk innan 2. Nej mammas amningen kommit igáng Skall undvikas om med.motiverat. påverkar barnen eugbehov, amningenkommer sålån igång

13. Vad är den främsta orsaken till sáriga bröstvártor Fel inläggningochle lag

14 Vad tror Du är den vanligaste orsaken till otillräckliga mjölkmângder För lå emningetillfâllen. låter barnet benämna närochhurlänge

15. Vad är det främsta skälet till mjölkstockning Felaktig tilliggnlng och flexibelamning

16 Övriga kommentarer:

16 BFHI-arbolot i Sverige 1993 VNICHIEK

FORMULÄR v.

INDIVIDUELL INTERVJU MED EN MAMMA. NR enligt följande: 10 från vårdavdsamt 2 mammor vardera från Sammanlagt 14 mammorsjukhus nyföddhetsavd. och från avd.för riskmammor om sådana avd. finnes

SJUKHUS: INTERVJUARENS NAMN: DATUM:

med presentation Dig själv och syftet med Ditt besök pa sjukhuset. Börja intervjun en av OBSI Mammans namn ska vara anonymt Läs svarsalternativen där så är angivet upp

barn l När föddes Ditt månaddag

Är Ditt barn flicka eller pojke Flicka 2. en en 2. Pojke

barn när det föddes l Hur mycket vägde Ditt gram

Hur gammalt är Ditt barn 12 tim 4. 2. 12 23 tim - 3. 24 35 tim - 4. 36 4217tim 5. 48 71 tim - 6. 72 tim ell äldre

5. Är Du normalt förlöst eller kejsarsnittsförlöst Normalt 2. Med kejsarsnitt

6. Är Du förstföderska Ja 2. Nej 7. Om nej pá fråga 6: Hur många barn har Du fött _ Inklusive det aktuella ant barn

8 Om omföderska: Har Du ammat tidigare födda barn Ja 2. Nej Frågorna 9 och 10avser det näst sist födda barnet 9. Om på fråga 8: Hur länge gav Du enbart bröstmjölk Antal mån

10. Hur gammalt var barnet när Du slutade amma Antal mån

Återgå nu till det aktuella barnet 11. Har Du ammat barnet sedan det föddes Ja 2. Nej

12. Om ja, hur lang tid efter förlossningen Mindre än 2 timmar ammade Du första gången 2. 2 4 timmar efter - 3. Efter mer än 4 timmar

13. Fick Du någon uppmuntran, stöd ocheller hjälp med Ja amningen då 2. Nej

14. Om nej, varför

18 15 Har Du fått någon uppmuntran, stöd ocheller hjälp med Ja under BB-vistelsen 2. Nej amningen senare

Har någon diskuterat med Dig hur Du ska lägga till Ja 16. barn 2. Nej Ditt

Om på fråga 16: Har någon talat med Dig hur barnet ska fatta tag Ja 17. om bröstvårtan för att suga pá rätt sätt 2. Nej om

Kan Du beskriva vad rätt position och rätt tag innebär R F 18 Barnets mot mage, barnet mitt för bröstvårtan. stort gap. gripa stor del av mage mammas vårtgarden Om kan Intervjuaren se om barnet har rätt position och rätt mamman ammar,

Notera på fraga 20 och 21 vad som framgår ai observationen utan att fråga modern. Kan modem observeras 1. Ja 19. 2. Ne]

Om ja, har barnet: Rätt position f. Ja 20. 2. Ne] Rätt sugteknik 1. Ja 21 2. Ne]

22 Har Du blivit informerad om hur Du kan mjölka ur brösten Ja 2. Nej

Om pá fråga 22: På vad sätt Handmjölkning 23 2. Handpump 3. Elektrisk pump

19 24 Om handmjölkning nämns: Kan Du beskriva hur det gar till Rätt 2. Fel T vinnahröstvå un., hållpekfingeroch umme på var sida om vårtgården,tryck in mot kroppe ochsedan mot varandra , flyttafingrarna runt helavårtgården

25. Har Du hatt Ditt barn hos Dig samvárd hela tiden sedan Ja förlossningen 2. Nej

26. Om nej, hur länge har Ni varit åtskilda __ Tid för egen hygienräknasej tinnar

27. Om nej, varför har Ni varit åtskilda

28. Har Du blivit informerad om hur ofta barnet ska ammas Ja 2. Nej

29. Om ja. hur ofta 1.Nârhelst barnet visar tecken på hunger eller oro 2. Varje timme 3.Varannan timme 4. Var tredje timme 5. Var fjärde timme Annat råd

30. Har någon pratat med Dig om hur länge ett barn brukar Ja suga vid ett amningstillfälle 2. Nej

20 31. Om ja, vilken information fick Du

Du fått något råd hur Du ska göra om Ja 32 Har får överfulla bröst 2. Nej Du

Om ja, vilket råd har Du fått Amma Ditt barn 33 Mjölka ur Annat råd

Har Ditt barn fått något annat än Din egen bröstmjölk Ja 34. under BB-tiden 2. Nej modersmiölk. modorsmjölksersâttning Vatten. annans

35. Om ja. vad har barnet fått

36. Om ja. pá vad sätt har det getts

Om ja, vilka skäl har Ditt bam fått extra matvatten 37. av

Ditt barn på tröstnapp Ja 38 Suger 2. Nej

Om ja, har Du köptfått nappen På BB-avd 39 var 2. I sjukhuskiosken Annat ställe

21 40 Har Du sett någon videobildband om amning här pá BB Ja 2. Nej

41. Vet Du hur Du ska amma för att upprätthålla Ja mjölkproduktionen 2. Nej

42. Om ja, pá vad sätt Använd följande checklista. bocka av vad mamman nämner. Allnlrmdalalrtoøor hon bör minst 2 faktorer Tillgång-efterfrågan, ange Rätt positiontag, Fri amning Vila, dryck

43 Anser Du att det är viktigt att amma Ja, mycket viktigt 2. Ja, ganska viktigt Varken viktigt oviktigt 4. Ganska oviktigt 5. Mycket oviktigt

Om mamman svarar 1 el 2 på fråga 37 44. Varför anser Du att amningen är viktig Använd följande checklista, bocka av vad mamman nämner.. Z. hon bör ange 3-4 faktorer. Arlalnlrrnhtalaorer Näringsriktigt för barnet

Förebygger infektioner hos barnet

Hälsoförebyggande för mor Gynnar en positiv relation mellan mor och barn

45 Hur länge har Du för avsikt att amma Avser tiden för enbart och delvis amning Antal mån

22 46 Har sjukhuset någon uppföljande eftervård av mammorna Ja efter hemgáng 2. Nej

Har Du blivit informerad Amningshjälpen Ja 47. om 2. Nej Amningshjälpen finns i detta län

48 Om ja: Pá vad sätt Muntligt 2. Skriftligt Både muntligt och skriftligt

Fick Du någon amningsinformation vid besöken på MVC Ja 49 2. Nej

50 Om ja: Vilken information fick Du

Nirlngomâulgt. Infektlonsekyddande. hälsoeffekter för mor. gynnar mor-barn-relatlonen

Anser Du MVCs amningsinformation var Tillräcklig 51 att 2. Otillräcklig Motivera Ditt svar:

23 52 Jag ska nu läsa upp några möjliga informationkällor som kan ha haft betydelse för att Du valt att amma Ditt barn Vill Du rangordna dem pá sá vis att den som haft störst betydelse får en 1:a, den med näst störst betydelse får en 2:a etc.

Personalen pá MVC Personalen på BB Massmedia Litteratur Vänner, bekanta

Mamma mormor

Tidigare erfarenheter Kommentera gärna svaret:

Avslutningsvis kommer några frågor som berör pappans roll, försäkra Dig först om att mamman är ensamstående 53 Var barnets pappa med vid förlossningen Ja 2. Nej

54 Om nej: Skulle Du ha velat det Ja 2. Nej

55 Om nej pá fråga 53: Av vilket skäl var barnets pappa inte med vid förlossningen

56. Anser Du att Du fatt det stöd och den hjälp Du velat ha Ja under Din BB-vistelse 2. Nej

57. Om nej, vilka förbättringar föreslår Du

24 BFHI-erbetei l Sverige 1 993 VHICHIEK FORMULÄR VI

OBSERVATION.

SJUKHUS: OBSERVATÖRENSNAMN: DATUM:

Stegen uppsatta på väggarna på: Är handlingsplanen motsvarande de Tio BB 1.Ja 2. Nej Bamsal 1.Ja 2. Nej 3 Finns Förlossningsrum Ja 2. Nej Nyföddhetsavdelning Ja 2. Nej 3. Finns Specialistmödravárd 1.Ja Nej Finns

videobildband amning Ja Nej Visas regelbundet om

lör mammorna Ja 2. Nej Finns amningslitteralurtillgänglig

samvárd Ja 2. Nej Har mammorna sina barn hos sig

Om ja: mamma-barn-par. hade samvård Av _ % antal antal räknaut Skandalenl förhållandetill de antal trummor Du Försök att uppskatta andelen genom att settunder Din vandring på avdelningarna

25 Förekommer tröstnappar eller nappllaskor Ja 2. Nej

Om ja: Av ,barn hade nappar eller nappflaskor antal antal % Försök att uppskattaandelen genom att räkna ut Yo-andelen l förhållandetill deantal mammor Du settunderDinvandringpåavdelningarna

Ges barnen vattenmodersmjölksersättning annan mammas mjölk flaska i Ja 2. Nej

Om pá fråga 8: Av ,barn fick extramat i flaska __ antal antal % Försök att uppskattaandelen genom att räkna løendeleni ut förhållande till deantalbarnDu eenunder Dinvandring på avdelningarna

10 Av de barn som gavs flaska, hur många fick detta på medicinsk indikation Om detir möjligt att fråga utanatt störamodern,kanhon tillfrågasvarförbarnet får flaska.Omdetir medicinskt motiverat.räknas denna flaska.Fråga annars personal

11. Förekommer reklam för modersmjölksersättning pá följande platser BB Ja 2. Nej Bamsal Ja 2. Nej 3 Finns Förlossningsrum Ja 2. Nej Nyföddhetsavdelning Ja 2. Nej 3. Finns Specialistmödravárd Ja 2. Nej 3. Finns

26 12. Förekommer reklam för tröstnappar på följande platser BB Ja 2. Nej Barnsal Ja Nej 3 Finns Förlossningsrum Ja Nej Nyföddhetsavdelning Ja Nej 3. Finns Specialistmödravárd Ja Nej 3. Finns

13. Förekommer försäljning av tröstnappar påföljande platser BB Ja 2. Nej Barnsal Ja 2. Nej 3 Finns Förlossningsrum Ja 2. Nej Nyföddhelsavdelning Ja 2. Nej 3. Finns Specialistmödravárd Ja 2. Nej 3. Finns

14 Övriga reflektioner efter rundvandring pá BB, barnsal, förlossningsrum och nyföddhetsavdelning, specialistmödravårdavd. för riskmammor:

27 BFHIavboIol ISung;1993 YHICHIEK

BABY FRIENDLY HOSPITALS INIT|ATIVE- EN

UTVÄRDERING AV 66 SVENSKA SJUKHUS

PROTOKOLL SLUTBEDÖMN|NG

- KRITERIER

Kommittén fören svenskt deltagande i WHOUNlCEF-aktionen Baby Friendly Hospitals Socialdepartementet

28 i

STEG skriven amningsstrategilhandlingsplan som rutinmässigt

Ha en delges all hälsovårdspersonal.

Avdelningensjukhuset ska ha skriven övergripande amningsstrategi som omfattar de en Tio Stegen. Avdelningsförestándaren ska ha kännedom om den och kunna beskriva hur den förmedlas till övrig personal. Strategin ska vara tillgänglig för all personal som handhar och barn. Strategin ska vara synligt uppsatt där mammor och barn mammor

pá BB, förlossning nyföddhetsavdelning om det finns. speciallstmödravárd

vistas:

avdelning för riskmammor om det finns samt barnsal om det finns

1.1 Sjukhuset har amningsstrategihandlingsplan. Ja Nej en FI.1 som omfattar de Tio Stegen.

1.2 All personal informeras handlingsplanen. Ja Nej om Fl.3

1.3 Avdelningsförestándaren kan beskriva hur innehållet Fl.4 ihandlingsplanen förmedlas till personalen. Ja Nej __

1.4 Handlingsplanen motsvarande de Tio Stegen är synligt uppsatt på Fl.5 Förlossning Ja Nej _ BB-avdelning Ja Nej Bamsal Ja Nej Finns _ Nylöddhetsavdelning Ja Nej Finns Avdelning för riskmammor specialmödravárd Ja Nej Finns

1.5 45 av personalen kan nämna minst 8 steg FI|l.3i handlingsplanen Ja Nej

Slutsats: Sjukhuset uppfyller kriterierna för steg Ja Nej

29 STEG 2. Undervisa all berörd personal i nödvändig kunskap för att genomföra denna handlingsplan. Avdelningsförestándaren ska rapportera att all personal som har kontakt med mammor och barn ska ha undervisatsfátt information om hur de ska förverkliga handlingsplanen samt hur denna undervisninginformation gått till. Kursplan för personal om amning, bröstmjölk och upprätthållande av amning ska baseras på de Tio Stegen och utbildningenkursen ska omfatta såväl teoretisk som praktisk undervisning. Denna undervisning kan ha meddelats via temadagar. enstaka föreläsningar. personalutbildning, studiecirklar och liknande. Avdelningsförestándaren ska rapportera att all personal som och barn har deltagit i denna undervisning och att nyanställd personal handhar mammor har informerats att utbildning kommer att ske inom 6 mánadeLAv slumpmässigt utvald om personal ska 45 ha deltagit i undervisning och nyanställd blivit orienterad om kommande undervisning. Vidare ska minst 45 svara rätt på flertalet frågor hur man upprätthåller amning.

2.1 Enligt avdelningsförestándaren har all personal Fl.3 lätt utbildningünformation. Ja Nej _

2.2 Avdelningsförestándaren kan berätta hur personalen Fl.4 instrueras för att kunna förmedla den information som finns i handlingsplanen. Ja Nej __

2.3 Undervisningsmaterialet täcker 8 steg av 10 Ja Nej Fll.7 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 _ Steg 6 Steg 7 _ Steg B Steg 9 Steg 10

2.4 Amningsutbildning enligt ovanstående kriterier FIIl.5 Läkare Ja Nej FIV6,7 Bammorskasjuksköterska Ja Nej _ FlV6,7 Bamsköterskaundersköterska Ja Nej

2.5 45 av personalen har adekvata kunskaper vad gäller amning och amningsteknik Flll.3, 6-9 Läkare Ja Nej _ FlV8-15 Bammorskasjuksköterska Ja Nej FIV8-15 Bamsköterskaundersköterska Ja Nej Slutsats: Sjukhuset uppfyller kriterierna för steg 2: Ja Nej

30 gravida och nyblivna mammor om fördelarna STEG 3. Informera alla med amning och hur man upprätthåller amningen.

intervjuade nyblivna inklusive 2 kejsarsnittsförlösta Av de 10 alternativt 12 mammor finns ska minst 45 känna till fördelarna med amning och kunna ange mammor om det minst 2 fördelar av följande 4: näringsmässigt G infektionsskyddande u hälsoeffekter D gynnar mor-barn-relationen D mor

minst 2 följande 4 faktorer som är viktiga för att Vidare ska dessa mammor kunna ange av upprätthålla amning: tillgång-efterfrågan D rätt position och tag o fri amning. G vila, dryck till mor D

specialistmödravårdavdelning för riskmammor finnes ska avdelningsföreståndaren Om kategori får amningsinformation. Amningsinforrnationen ska kunna påvisa att även denna exklusivtenbart i 4-6 månader, fördelarna med amning samt inkludera vikten av att amma baskunskaper i hur man upprätthåller amning.

kan minst Ja Nej 3.1 45 av mammorna ange _ FV.44 2 fördelar med amning av 4

kan minst 2 4 Ja Nej 3.2 45 av mammorna ange av _ FV.41-42 faktorer är viktiga för att upprätthålla amningen. som

Specialistmödravårdenavd för riskmammor ger Ja Nej 3.3 _ 7-8 information vikten av att amma exklusivtenbart Finns Fl. om Fll.10-11 i 4-6 månader, fördelarna med amning samt baskunskaper

upprätthåller amning i hur man

uppfyller kriterierna för steg 3: Ja Nej Slutsats: Sjukhuset

31 STEG 4. Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, vilket vanligen sker inom 2 timmar.

Av de 10 alternativt 12 intervjuade slumpmässigt utvalda normalförlösta mammorna inklusive 2 kejsarsnittsförlösta mammor om det finns ska 45 bekräfta att de blivit erbjudna hjälp med att lägga barnet till bröstet inom 2 timmar efter förlossning. Tvá slumpmässigt utvalda kejsarsnittsförlösta mammor ska ange att de haft hud-mot-hudkontakt med barnet och blivit erbjuden hjälp med amningen så snart de varit kapabla till detta.

4.1 45 av de normaltörlösta mammornas barn Ja Nej FV.1 1-13 var lagda till bröstet inom 2 timmar. Mamma nummer: ______ montera antal 4.2 2 kejsarsnittslörlösta mammor har hatt hud-mot- Ja Nej _ FV.11-13 hud-kontakt så snart de var kapabla därtill. Snitt saknas

slutsats: Sjukhuset uppfyller kriterierna tör steg 4: Ja Nej

32 de ska och upprätthålla amningen STEG 5. Visa mammor hur amma även de måste åtskilda från sina barn. om vara slumpmässigt utvalda nyblivna mammorna inklusive 2 kejsarsnitts- Av de 10 alt 12 finns. ska 45 rapportera att personal erbjudit ytterligare hjälp förlösta mammor om det under BB-tiden. De ska också ha blivit visade hur de kan mjölka ur med amningen fått skriven information urmjölkning, ocheller var de kan få hjälp om de brösten, eller om skulle behöva. med sina barn på neonatalavdelning om sådan finnes, 2 slumpmässigt utvalda mödrar fått hjälp sätta igång med amningen genom frekvent urmjölkning av ska ange att de har att brösten. BB-personal barnmorskorsjuksköterskor och barnsköterskor Av slumpmässigt utvald 45 de undervisar mammor hur de ska lägga till undersköterskor, ska ange att ska handmjölka. 45 ska kunna demonstrera korrekt positiontag och hur de position och tag bröstet på en mamma på avdelningen. Vidare undervisning om rätt om på rätt sätt undervisarinformerar om urmjölkning för hand. ska 45 kunna beskriva att de

att de erbjudits hjälp med Ja Nej 5.1 45 av mammorna anger FV.15 amningen under BB-tiden.. Mamma nummer: ________ 1 2 3 4 5 6 7 B 9 10 11 12

att de visats unnjölkning Ja Nej 5.2 45 av mammorna anger FV.22 ocheller fått skriven information om urmjölkning Flls ocheller var de kan få hjälp. Mamma nummer: ________ l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

ska kunna visa alternativt Ja Nej 5.3 45 av mammorna FV.18-21 redogöra lör korrekt positiontag med sitt barn.

Mamma nummer: ________ 123 45 6 78 9101112

på neonatalavdelningen har fått Ja Nej 5.4 De 2 mammorna hjälp med amningen Finns FV.5, 13 15, 22-24

5.5 45 av personalen anger att de informerar om Ja Nej _ Fll|.7 rätt positiontag FIV.8.9 Antal personal ____________ 5.6 45 av personalen anger att de informerar om Ja Nej Flll7 urmjölkning FlV10 Antal personal ____________ namnen vid

Slutsats: Sjukhuset uppfyller kriterierna för steg 5 Ja Ne]

mat eller dryck utöver bröstmjölk STEG 6. Nyfödda barn ska ges såvida det inte är medicinskt indikerat.

slumpmässigt utvalda mammorna pá BB inklusive 2 Av de10 alternativt 12 finns ska 45 att barnet givits något annat än kejsarsnittsförlösta mammor om det ange annat ska detta ske pá medicinsk indikation. bröstmjölk. Om ammade barn ges ska visa att minst 45 de barn som ges mat eller dryck

Observation på BB-avdelning av

bröstmjölk gör detta pá medicinsk indikation. utöver får förekomma, heller delas ut till mammor, personal eller Reklam för barnmat avdelning.

tillfrågade enbart bröstmjölk. Ja Nej 6.1 45 av de mammorna ger FV.34 Mamma nummer: ________ 1 2 3 4 5 6 7 B 9 10 11 12 Av de ammade barnen som ges extra matdryck ska 6.2 pámedicinsk indikation Ja Nej FV.37 detta ske

45 de observerade barnen som ges extra matdryc 6.3 av medicinsk indikation Ja Nej FVl.10 sker pá _

Finns Finns 6.4 Reklam för barnmat.

FVl.11

kriterierna för steg 6: Ja Nej Slutsats: Sjukhuset uppfyller

STEG 7. Praktisera samvård -tillåta mammor och barn att vistas tillsammans dygnet runt.

Av 10 alternativt 12 slumpmässigt utvalda mammor med friska barn inklusive 2 kejsarsnittsförlösta mammor om det finns, ska minst 45 ange att de har halt sitt barn hos sig hela dygnet sedan de kommit till sitt rum pá BB för de kejsarsnittsförlösta: sedan de varit i stånd att själva ta hand om sitt bam. Alla mammor pá BB ska ha observerats ha sina barn hos sig eller i en liten säng intill sin egen säng. såvida barnet inte tillfälligtvis är borta för någon sjukhus-procedur eller att separation är indikerat.

7.1 45 av mammorna anger att de praktiserar Ja Nej FV.25 samvárd dygnet runt. Mamma nummer: ________ l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ll 12

7.2 Observationen visar att 45 totalt praktiserar Ja Nej FVI.5 samvárd Mamma nummer: ________ I 2 3 4 5 6 7 6 9 10 11 12

Slutsats: Sjukhuset uppfyller kriterierna för steg 7: Ja Ne]

STEG 8. Uppmuntra fri amning.

slumpmässigt utvalda med friska barn inklusive 2 Av 10 alternativt 12 mammor finns, ska minst 45 de som ammar ange att de kejsarsnittsförlösta mammor om det av J l restriktioner vad gäller antal amningar och längden pá i ammar flexibelt, d v s haft i amningstillfällena. fått rådet sitt barn när det visar tecken på hunger 45 ska dessutom ange att de att amma pá vill Avdelningsföreständaren ska bekräfta att man ger oro, eller tecken att det suga. några restriktioner angáende antal amningstillfällen eller längden pá dessa.

de sitt barn Ja Nej 8.1 45 av mammorna anger att ammar FV.28-29 närhelst det visar tecken pá hunger eller oro.

Mamma nummer: ________ _ 123456789101112

att de fått rådet att barnet Ja Nej 8.2 45 av mammorna anger FV.30-31 ska bestämma antalet amningar och amningstidens längd.

Mamma nummer: ________ 123456789101|12

de fått rådet att när Ja Nej 8.4 45 anger att de amma FV.32 brösten känns överfulla.

Mamma nummer: ________ 123456789101112

Avdelningsförestándaren bekräftar Ja Nej 8.5 att man FI:10.18 några restriktioner vad gäller antal ger amningar eller amningstidens längd

uppfyller kriterierna för steg 8: Ja Nej Slutsats: Sjukhuset 1

37 STEG 9. ge nyfödda ammade barn nappflaska eller tröstnapp.

Av 10 alternativt 12 slumpmässigt utvalda mammor inklusive 2 kejsarsnittstörlösta mammor om det finns ska 45 av de som ammar ange att deras barn inte fått nappflaska eller sugit pá tröstnapp. Avdetningsförestándaren ska ange att ammade barn ges nappflaska eller tröstnapp. Om barnsal finnes, ska observationen visa att högst 15 av de ammade barnen använder nappflaska eller tröstnapp.

9.1 45 av mammorna anger att barnet sugit på Ja Nej FV.36. nappflaska eller tröstnapp. 38 Mamma nummer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

9.2 Avdelningsförestándaren rapporterar att ammade Ja Nej FI.12.,13 barn får nappflaska eller tröstnapp 16,17 Mamma nummer __________ 1 2 3 4 5 G 7 8 9 10H 12 13 14

9.3 Högst 15 av de barn som observerats har använt Ja Nej FVl.6,7 nappflaska eller tröstnapp

Slutsats: Sjukhuset uppfyller kriterierna för steg 9: Ja Nej

STEG 10. Uppmuntra bildandet stödgrupper för amning och hänvisa av till dessa vid utskrivning från sjukhuset. mammor

alternativt 12 slumpmässigt utvalda inklusive 2 kejsarsnittsförlösta Av 10 mammor det finns ska 45 de som ammar kunna beskriva hur de ska kontakta mammor om av behov uppstår. eller rapportera att sjukhuset ger uppföljande Amningshjälpen om amningsstöd. Avdelningsförestándaren ska känna till Amningshjälpens Iokalgrupp finns i länet och om kunna beskriva hur informeras skriftligt ocheller muntligt. Alternativt kunna mammorna beskriva sjukhuset har ett aktivt uppföljande stöd efter hemgáng tidig amnings-klinisk att uppföljning, hem besök, telefonsamtal.

10.1 45 känner till Amningshjälpen Ja Nej av mammorna FV.46-48 och har blivit informerade hur de kontaktar denna organisation, alternativt anger att sjukhuset bedriver uppföljande stödverksamhet efter hemgång Mamma nummer: ________ 123456789101112

10.2 Avdelningsförestándaren känner till att Amnings- Ja Nej FI.22, 25. hjälpen finns och hänvisar till den bade muntligt 26 ocheller skriftligt. Alternativt att sjukhuset bedriver uppföljande stödverksamhet efter hemgáng.

Slutsats: Sjukhuset uppfyller kriterierna för steg 10: Ja Nej

39 SLUTSUMMERING AV BEDÖMNINGSPROTOKOLLET

Följande svar som utgår från bedömningsprotokollet utgör ett minimum av de globala svenska kriterierna som ett sjukhus ska uppfylla för att anses bedriva en amningsvänlig vård. STEG 1 STEG 6 1.1 Ja 6.1 Ja 1.2 Ja 6.2 Ja 1.3 Ja 6.3 Ja om finnes 1.4 Minimum pá BB 6.4 Finns 1.5 Ja STEG 7 STEG 2 7.1 Ja 2.1 Ja 7.2 Ja 2.2 Ja 2.3 Ja STEG 8 2.4 Ja. Ja. Ja 8.1 Ja 2.5 Två Ja av tre 8.2 Ja 8.3 Ja STEG 3 8.4 Ja 3.1 Ja 8.5 Ja 3.2 Ja om finnes STEG 9 STEG 4 9.1 Ja 4.1 Ja 9.2 Ja 4.2 Ja om finnes 9.3 Ja

STEG 5 STEG 10 5.1 Ja 10.1 Ja 5.2 Ja 10.2 Ja 5.3 Ja . 5.4 Ja om finnes 5.5 Ja 5.5 Ja

SAMLAD SLUTLIG BEDÖMNING

Pá basis de resultat redovisats i de olika intervjuformulären och med av som hänsyn till ovanstående kommentar anser utvärderingsteamet härmed att sjukhus uppfyller uppfyller de UNICEF-baserade svenska kriterierna för hur amningsvänlig värd bör bedrivas. en

intygas härmed samt dateras: År Mån Dag Team-medlemmarnas underskrift

Underlag för bedömning, samt alla formulärska skickas till Nationella kommittén.adres enligt nedan: Dr med se Charlotte Hillervik Enhetenför internationell barnhälsovård Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala

l

Bilaga 5

Nedanstående förslag rörande indikation för tillmatning nyfödda har av utarbetats av docent Orvar Finnström, överläkare vid barnkliniken på Regionsjukhuset i Linköping och medlem i BFHIs expertgrupp.

Klinikmeddelande

Tillmatning av nyfödda på BB

Normalt tar det några dagar innan bröstmjölk kommer mammans igång. Nyfödda barn får alltså viss svältperiod efter födelsen. Detta en kompenseras av att det fullgångna nyfödda barnet har goda förråd leverav glykogen och fett, utnyttjas under de första levnadsdygnen. som Den hungerkänsla väcks hos barnet som p g a torn mage bidrar till att barnet suger kraftigt så att mjölken snabbare rinner till. Därför det viktigt är att vi stärker mammorna i sin roll ammor, och får dem som att känna sig otillräckliga att vi barnet i onödan. genom ger mat Nattarnningen, som mammorna tycker är positivt, är också ett led i att styrka mammorna och att minska tillmatning. ev Erfarenhetsmässigt kan följande barn kräva grupper av tillmatning första dygnen. Individuell bedömning är viktig.

Dysmaturt barn torrt, magert, nedsatt turgor 2. Hyperexcitabla sprittiga barn 3. Bam födda före graviditetsvecka 37. 4 Födelsevikt under 2500 eller SGA-barn d g v s tillväxthämmade bam. Födelsevikt över 4500 eller LGA-bam stora g för tiden bam. Tempstegring sk törstfeber fundera alltid p g a över om infektion kan föreligga.

2 Tillmatning efter 3:e dygnet Diskutera amningssituationen med modernansvarig sköterska. Viktfall över 10%.

Sugslött barn. Överväg orsaker till sugslösheten

Bilirubinstegring över 300. Utred och behandla barnets icterus.

Tempstegring se kommentar ovan.

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

Lstymings-ochsamarbetsformer i biståndet. UD 36.Lag totalförsvarsplikt. Fö. om Kursplaner för grtmdskolan. U. 37.Justitiekanslern. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av Ersättning för kvalitetocheffektivitet. Ju. m.m. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för 38.Hälso-ochsjukvården i framtiden - - tre modeller.S. grundläggande högskoleutbildning. U. 39.En gräns lör filmcensuren. Ku.

4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av 40.Frivoch rättighetsfrágor. Del och A B. Ju.

flyktingar m. fl. 41.Folkvochbostadsräkning år 1990ochi framtiden. 5.Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka.S. 42.Försvarets högskolor.Fä.

Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduk43.Politik mot arbetslöshet. A.

tion.Jo. 44. Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. . av Löneskillnader ochlönediskriminering. 45.Trosabrytersigloss.Bytänkande ellerdemokratins

Omkvinnoroch män påarbetsmarknaden. Ku. räddning.C.

8.Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor 46.Vissakyrkofrágor.C.

och män arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 47.Konsekvenservalmöjligheter av inomskola, Postlag.K. barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.C. l0. En ny datalag.Ju. 48.Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi l l Socialförsäkringsregister. S. kommunala . aktiebilag.Enjämförande studie.C. 12.Vårdhögskolor 49.Ettär medbetalningsansvar. S.

- kvalitet utveckling huvudmannaskap. - - U. 50.Serveringsbestämmelser. S.

13. Ökad konkurrens järnvägen.K. 51.Naturupplevelser buller utan en kvalitet att värna. 14.EGochvåragrundlagar. - Ju. M.

15.Svenska reglerför internationell omfördelning 52.Ersättningvidarbetslöshet. av A. oljavid en oljekris.N. 53.Kostnadsutjämning mellankommuner.Fi. 16.Nyavillkor Hårekonomiochpolitik ekonomi- -- 54.Utvisning grund brott.Ku. av

kommissionens förslag.Fi. 55.Detallmännas skadeståndsansvar. Ju. 16.Nyavillkor förekonomiochpolitik ekonomi- - 56.Kontrollenöver export strategiskt känsliga av varor. kommissionens förslag.Bilagor.Fi. UD.

17. Ägandet radioochtelevisioniallmänhetens av 57.Beskattning fastigheter, av dell tjänst.Ku. Schablonintäkt ellerfastighetsskatt - Fi. l8.Acceptans ToleransDelaktighet. M. 58.Effektivareledningi statligamyndigheter. Fi. 19.Kommunerna ochmiljöarbetet.M. 59.Ny marknadsföringslag. C. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 60.Polisens rättsligabefogenheter. Ju. 2l.Ökat personval.Ju. 6l.Överföring HIV-smitta läkemedlet av genom 22.Vadär ett statsráds arbetevärt Fi. Preconativ.S.

23.Kunskapens krona.U. 62.Rättssäkerheten vidbeskattningen. Fi. 24.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku. - en 63.Personochparti Studieri anslutning till - 25.Socialaåtgärderförjordbrukare.Jo. Personvalskommitténs betänkande

26.Handläggningenvissasäkerhetsfrågor. av Ju. Ökat personval SOU 1993:21.Ju.

27.Miljöbalk.Del l och2. M. 64.Frågorför folkbildningen. U.

28.Bankstödsnämnden. Fi. 65.Handlingsplan buller. mot 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Handlingsplan buller.Bilagedel.M. mot

Del2. Fi. 66.Lag införande miljöbalken.M. om av 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. S. 67.Slutförvaring använt kärnbränsle KASAMs av - BLKommunemas roll alkoholomrádet ochinom yttrandeöverSKBsFUB-program 92.M. missbnikarvården. S. 68.Elkonkurrens mednätmonopol. N. 32.Nyanställningsskyddslag. A. 69.Revisorerna ochEG.N. 33. Åtgärder för förbereda Sveriges att jordbruk och 70.Strategiför smaföretagsutveckling. N.

livsmedelsindustri för EG.Jo. 71.Organisationernas bidrag.C. 34.Förar-prövare. K. 72.Att inhämtasynpunkter frånmedborgarnaDet 35.Reaktion ungdomsbrott. Del mot A ochB. Ju. kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.C .

1993 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. C. 74. Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. C. 75.Vissa mervärdeskattefrågor ll, offentlig verksamhet m.m. Fi. 76.Verkställighet av fängelsestraff. Ju. 77. Kommunal tjänsteexport och internationellt bistAndC. 78. Miljöskadeförsäkringen i framtiden.M. 79. Handeloch miljö moten hållbarspelplan. M. - 80.Statsförvaltningen ochEG.Ju. 81 Översyn arbetsmiljölagen. av A. . 82.Frivilligt socialarbete. S. 83.Statistik och integritet, del l Skyddfor uppgifter till denstatliga statistiken m.m. Fi. 84. Innovationer för Sverige.N. 85.Ursprung och utbildning social snedrekiytering till högre studier. U. 86. Amningsvänliga sjukhus för att skydda, stödjaoch främjaamning. S.

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

En ny datalag.[10] Nyavillkorför ekonomiochpolitik ekonomi - EGochvaragnindlagar.[14] kommisionens förslag.[16] Ökatpersonval.[21] Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - Handläggningen av vissa säkerhetsfragor. [26] kommisionens förslag. Bilagor,[16] Reaktion mot ungdomsbrott. DelA ochB. [35] Riksbanken ochprisstabiliteten. [20] Justitiekanslern. En översyn av JKzsarbetsuppgifter Vad är ett statsråds arbetevärt [22] m.m. [37] Bankstödsnämnden. [28] Fri- och rättighetsfrågor. DelA ochB. [40] Fortsattreformering foretagsbeskatmingen. av Detallmännas skadeståndsansvar. [55] Del [29] Polisens rättsligabefogenheter. [60] Folk-ochbostadsräkning år 1990ochi framtiden.[41] Personochparti Studieri anslutning till Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. [44] - av Personvalskommitténs betänkande Kostnadsutjärmiing mellankommuner.[53] ÖkatpersonvalSOU 1993:21.[63] Beskattning fastigheter, av del1 Verkställighet fängelsestraff. av [76] Schablonintäkt ellerfastighetsskatt [57] statsförvaltningen ochEG.[80] Effektivareledningi statligamyndigheter. [58] Rättssäkerheten vid beskattningen. [62] Utrikesdepartementet Vissamervårdeskattefrågor ll. offentligverksamhet - Styrningsochsamarbetsformer i biståndet. [l] m.m. [75] Kontrollenöver export av strategiskt känsliga varor. [56] Statistik ochintegritet,del 1 Skydd för uppgiftertill l denstatligastatistiken m.m. [83] Försvarsdepartementet Lag totalförsvarsplikt. [36] Utbildningsdepartementet om Försvarets högskolor.[42] Kursplaner förgrundskolan. [2] Ersättning för kvalitetocheffektivitet. Socialdepartementet - Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för Statligt stödtilfrehabilitering av tortyrskadade grundläggande högskoleutbildning. [3] flyktingar m. il. [4] Vårdhögskolor Bensodiazepiner beroendeframkallande kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] - psykofarmaka.- - - [5] Kunskapens krona.[23] Socialförsäkringsregister. Frågorför folkbildningen. [64] Rätten till biståndinom socialtjänsten. [30] Ursprungoch utbildning socialsnedrekrytering till - Kommunernas roll alkoholomrádet ochinom högrestudier.[85] missbrukarvárden. [31] Jordbruksdepartementet Hälsoochsjukvårdenframtiden i - tre modeller.[38] Ettår medbetalningsausvar. [49] Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduktion. Serveringsbestämmelser. [50] [5] Överföring HIV-smitta av genom läkemedlet Socialaåtgärderförjordbrukare. [25] Preconativ.[61] Åtgärderför att förbereda Sveriges jordbrukoch Frivilligtsocialarbete. [82] livsmedelsindustri för EG.[33] Amningsvärtliga sjukhus för att skydda,stödjaoch främjaamning.[86] Arbetsmarknadsdepartementet

Ny anställningsskyddslag. [32] Kommunikationsdepartementet Politik mot arbetslöshet. [43] Postlag.[9] Ersättning vid arbetslöshet. [53] Ökad konkurrens järnvägen.[13] Översyn arbetsmiljölagen. [81] av Förarprövare. [34]

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet löneskillnader och Iönediskriminering. Om kvinnoroch män arbetsmarknaden. [7] Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor ochmän arbetsmarknaden. Bilagedel.[8] Ãgandet av radiooch televisioni allmänhetens tjänst. [17] Utlänningslagenen partiellöversyn. [24] - Engräns för ñlmcensuren. [39] Utvisning grund brott. av [54]

Näringsdepartementet Svenska reglerför internationell omfördelning av olja vid en oljekris.[15] Elkonkurrens med nätmonopol. [68] Revisorerna och EG.[69] Strategiför småföretagsutveckling. [70] Innovationer för Sverige. [84]

Civildepartementet Trosa brytersigloss. Bytänkande eller demokratins räddning.[45] Vissakyrkofrågor. [46] Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård.[47] Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi kommunala aktiebilag.En jämförande studie.[48] Ny marknadsföringslag. [59] Organisationemas bidrag.[71] Att inhämta synpunkter frånmedborgarnaDet kommunala ornröstningsinstitutet i tillämpning. [72] Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. [73] Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. [74] Kommunal tjänsteexport och internationellt bistánd.[77]

Miljö- och naturresursdepartementet Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] Kommunerna ochmiljöarbetet. [19] Miljöbalk.Del l och 2. [27] Naturupplevelser utan buller en kvalitet väma. att - [511 Handlingsplan buller. mot Handlingsplan mot buller. Bilagedel. [65] Lagom införande av miljöbalken. [66] Slutförvaring använt av kämbränsle - KASAMs yttrande över SKBsFUD-program 92. [67] Miljöskadeförsältringen i framtiden. [78] Handelochmiljö moten hållbarspelplan. [79] -