SOU 1999:112

Civilsamhället som demokratins arena

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Civilsamhället

:som

demokratins

arena

STAT DFFE GA . U DNiN

Karp kB

Qivilsamhäilet

som demokratins

arena

Håkan A. Bengtsson

Jesper Bengtsson

Mats Dahlkvist

Kristina Hultman

Per Wirtén

Demokratiutredningens 29

skrift nr

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie

av som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, l 13 82 Stockholm Tel: 08-587 67l OO, Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainfo.se

Foto: Pressens Bild Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-842-2 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-25OX

Förord

På olika har Demokratiutredningen försökt fördjupa dis-

sätt att kussionen det svenska civilsamhället. På seminarier liksom i

om småskrifterl och forskarvolymerz har för de-

gett utrymme

battörer med olika ideologiska och vetenskapliga perspektiv. Debatten medborgarandan, civilkuraget och det civila med-

om borgarskapet har stundom även varit intensiv vår hemsida.

Med de följande fem inläggen förs debatten vidare med några

tolkningar civilsamhällets demokratiska värde. Det

ytterligare av

första idéhistorisk inriktning medan de fyra därpå följande

har en

samtidshistorisk, delvis feministisk kritik. bärs upp av en

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

författarnas synpunkter.

Erik Amnd Huvudsekreterare

1 Stig Montin: Lokala demokratiexperiment SOU 1998:155,

Se t.ex. Invandrarskap och medborgarskap SOU 1999:8, Hans Zetterberg: Etik och demokratisk statskonst SOU 1999:13 Niels Hebert och Kerstin

samt Jacobsson: Olydiga medborgare SOU 1999:101. 2 Sebl.a. i forskarvolymerna VII IT i demokratins tjänst SOU

uppsatser 1999:117 och VIII Civilsamhallet SOU 1999:84 forskarvolym XIII

samt Avkorporativisering och lohhyism SOU 1999:121.

InnehåH

Den instängda demokratin. Rörelsesocialism och statssocialism i svensk arbetarrörelse Mats Dahlkvist 7

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... Demokrati som maktfråga. Marginalanteckningar och enkla iakttagelser Perwirtén 69

. . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . ..

Demokratins ideal och det civila samhället Håkan A. Bengtsson 91

. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. Perspektivet som kom bort. Om kvinnorörelsen och feminismen som demokratisk kraft Kristina Hultman 113

. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Att öppna kanalerna till nya rörelser Jesper Bengtsson 141

Några förslag Håkan A. Bengtsson, Jesper Bengtsson, Kristina Hultman och Per Wirtén 171

. . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. ..

Den instängda demokratin

Rörelsesocialism och statssocialism i svensk

arbetarrörelse

Mats Dahlkvist

1 Rörelsesocialism och statssocialism

I den här essän kommer jag för det inom

att argumentera att arbetarrörelsen existerar, och från begynnelsen har existerat, ett

mellan Å sidan pol kan spänningsfält två poler. ena en som man kalla rörelsesocialism. Å andra sidan pol kan kalla

en som man

statssocialism Spänningsfältet rör ideologi, organisation, vägval

och strategi för förändring de existerande samhällsförhållandena

i riktning individens frigörelse och bemyndigande. Spännings-

mot

fältet rör i hög grad politisk organisation, handlande och

synen styrelse. Spänningsfåltet medför olika individens myndig-

syn

het, egenmakt och inflytande, och därmed frågan demokra-

tins förutsättningar och former. Det ideologiska och praxeologiska spänningsfältet mellan rörel-

l Mina kollegor Thomas Denk, Hans Lödén och Curt Räftegård, alla vid statsvetenskap, Karlstads universitet, har kommenterat första utkast.

ett De skall ha stort tack för kritiska synpunkter. 2Begreppsparet rörelsesocialism kontra statssocialism är mitt eget och används mig veterligt för första gången detta sätt. Ordet statssocialism finns däremot tidigare i socialismens idéhistoria den tidiga tyska

som socialdemokratins nedsättande beteckning Ferdinand Lassalles förslag

statligt stöd till kooperativ. Här använder jag det ett annat sätt, mer om allmänt, ungefär hos Gunnar Hansson i avhandlingen

som statsvetaren Dogm eller arbets/øypotes Den Wigforss och det socialistiska sam/sälls-

unge proje/etet 1997, t.ex. s. 232-234.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

sesocialism och statssocialism är större än de socialdemokratiska

och kommunistiska partiernas föreställningsvärldar. Det omfattar

och präglar hela arbetarrörelsen, dvs. även den fackliga rörelsen,

den kooperativa rörelsen, syndikalisterna Spänningsfältet

m.m. präglar ställningstaganden och åsiktsskillnader inom partier och

organisationer, också åsiktsbrytningar mellan dem. Det på-

men verkar också individerna. De flesta socialistiska aktivister grundlägger sitt politiska tänkande basplanet, i direktdemokratiska och närdemokratiska sammanhang. De kommer därmed leva

att sitt politiska liv med inre identitet och mentalitet är rörel-

en som sesocialistisk, de kanske huvudsakligen verkar praktiskt i

trots att ett statssocialistiskt sammanhang. De under tid

yttre som senare

har rekryterats direkt till slipper förmodligen denna

toppen

motsättning mellan inre identitet och sammanhang.

yttre

"Rörelsesocialism kallar jag sådan praxis och sådana idéer

i arbetarrörelsens historia där industriarbetarnas och det övriga arbe-

tande folkets organisering utgångspunkt och tyngdpunkt.

ses som Arbetarnas organisering och erfarenheter

egen egna ses som bärande strukturer för det samhället. De institutionellt-orga-

nya

nisatoriska lösningarna söks i linje med självförvaltning och själv-

organisering. Idéer demokrati och socialism inom

om som

socialistisk idétradition och språkvärld ofta sak,

är samma en

aspekt frigörelse och bemyndigande rörelsebaserad

av ses som direktdemokrati eller närdemokratisk representativ demokrati. Rörelsens organisationer, deras medlemsmässiga styrka, deras idémässiga vitalitet och deras demokratiska förankring

ses som ett

tillräckligt mål. Levande organisationer blir självändamål. Rörelse-

socialister tänker sig decentraliserad organisationskultur och

en ett decentraliserat samhälle. Rörelsesocialismens tänkande rör sig

nerifrån och upp. Rörelsesocialistiskt tänkande finns historiskt överallt, i eller mindre uttalad form, inom både socialdemokratin

mer och kommunismen, eller inom fackföreningsrörelsen och koope-

rationen Den tänker sig vanligtvis ideologiskt och organisa-

ett

3 Federalism, både i ekonomin och i är positivt värdeord

staten, ett bland de mest uttalade principiella rörelsesocialisterna, i anarkistisk och syndikalistisk tradition efter Proudhon, Bakunin och Kropotkin.

MATS DAHLKVIST

toriskt pluralistiskt samhälle med olika organisationsformer sida

vid sida. Statssocialism, å andra sidan, kallar jag den strömning inom arbetarrörelsens historia lägger tonvikten vid statsmakt, som

offentliga förvaltningar, partiets parlamentariska styrka och inne-

havet regeringsmakt. Tidigt motiverade den sin existens med av en förment marxistisk" retorik erövrandet den politiska om av makten Avsikten partiet organisera folket till var att genom majoritet i riksdagen och sedan överföra produktionsmedlen till

samhället, dvs. till den demokratiserade statsmakten.5 De insti-

l I socialdemokratins "ortodoxa marxism under perioden 1885-1910 är frasen "erövrandet den politiska makten", är hämtad från Det av som kommunistiska partiets manifest 1848, slags mantra i argumenttionen i ett fackföreningar, kooperatörer, ekonomister, trade debatt mot unionister" m.fl. Karl Kautsky är denna ortodoxa marxisms retoriska mästare under denna period. Det retoriska greppet är att låta Marx och Engels tidsbandna fraser från tid bli till programmatiska principer i en en helt halvt sekel En liknande politisk och annan situation ett senare. samhällsfilosofisk dogmatisering bygger Lenin och Stalin inom senare upp den marxist-leninistiska stalinistiska ortodoxin. 5Det har varit tendentiösa missförstånd om termerna stat en massa och samhälle tid. Liberalismen och den demokratiska socialissenare är entydiga sedan begynnelsen: "samhället" används konsemen termen kvent för den demokratiserade statsmakten, har blivit folkets när staten Det "civila samhället är det goda politiskt organiserade samhället, stat. inklusive den politiska styrelsen. Ordet "staten eller "makten, däremot, används i stället talar kungamaktens eller aristokratins eller när man om fåtalsväldets orättfärdiga politiska styrelse. Det är alltså helt retoriskt

konsekvent när marxist-leninister talar de västliga demokratiernas om politiska styrelse klasstat, "klassherravälde" och alltså behöver en som kritisk teori staten". Det är också konsekvent begreppslig propaom en gandastrategi när den högern och nyliberalismen under 1980-talet nya börjar använda ordet "staten de västliga demokratiernas politiska om styrelse, för frammana den gamla associationen orättfärdig att av en politisk makt. Numera tycks denna begreppshistoria nästan bortglömd. Se min essä Det civila samhället i samhällsteori och samhällsdebatt. En kritisk analys, i Trägårdh, L. red. Civilt samhälle kontra Offentlig sektor.

SNS 1995, s. 153-230.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

tutionellt organisatoriska lösningarna för det samhället söks i nya

linje med stat och offentlig förvaltning. Man tänker inledningsvis främst statligt ägda företag, efter hand också statliga välfärdsprogram implementerade i offentliga myndigheter. Statssocia-

lismen kommer försöka bygga in arbetarrörelsen och dess att organisationskultur i statsapparaten, i enhetligt tänkt samhällsorgaen nisation. Den statssocialistiska traditionen kommer med nödvändighet att bli beroende inneha regeringsmakt eller åtminstoav att stark ställning i riksdagen. Idéer demokrati blir vid den ne en om statssocialistiska polen knutna till konstitutionens och partiväsendets institutioner. Tänker demokratisk Vitalitet tänker man man partiet. Rörelsesocialismen, å sin sida, betonade självorganise-

ringen och frivilligorganisationerna det viktigaste medlet.

som Statssocialismen betonar i stället partiet det socialdemokratiska respektive det kommunistiska. Statssocialismen kommer därför att med nödvändighet tänka uppifrån 06/7 ned. Den hålls samman av uttalade ideologiska den socialdemokratiska respektive den system,

kommunistiska partiideologin. Den tänker sig enhetlig och

en centraliserad arbetarrörelse och enhetligt och centraliserat ett

samhälle. Den tänker sig enhetliga och systemskiften.

system

2 "Välfärdsstaten -för eller emot". Den diskursiva strukturen i nutida samhällsdebatt

Bilden arbetarrörelsens idétradition, den framstår i den av som offentliga debatten sedan 1990, är märkligt torftig, eller skall jag säga påtagligt tidsbunden. Det socialistiska idéarvet har kommit att likställas med statssocialism. Statssocialism då inte ses ens som statlig företagsamhet utan som offentlig sektor och välfärdsstat. 6

6 Med "socialism" jag alltså de politiska rörelser utifrån grundmenar som läggande idéer radikal demokratism inte gör halt vid produktioom en nens hemliga verkstad vars dörr står skrivet obehöriga äga tillträde Marx. Det är alltså alla rörelser vill ifrågasätta marknadens och som kapitalegendomens samhällssystem utifrån radikalt demokratisk en ståndpunkt. Att det finns olika synsätt inom den socialistiska idétradi-

MATS DAHLKVIST

Viktiga anknytningspunkter för denna förenklade bild arbetar-

av rörelsens idétradition, avsiktliga eller inte, har varit Maktutred-

ningens politiska tendens i slutrapporten 1990, eller Yvonne

Hirdmans bok Att lägga livet till rätta/

En liknande misstolkning har i dagens debattläge också drabbat

den liberala vänsterns idétradition, socialliberalism och liberal utilitarianism, även den har kommit att skildras enbart

som som

statsbejakande i välfärdsstatlig riktning. Den ortodoxa liberalkon-

servatismens ideologiska offensiv under 1980- och 1990-talen har främst riktat sig den socialliberala traditionen. Jag tänker en

mot socialliberalism Bertil Ohlins snitt, grundad i som Bent-

av namn ham och JS. Mill. 8Från den energiska högerns tankesmedjor, under de tio åren, har strid ström misskrediteringar

senaste en av och bannbullor utgått riktade den hittillsvarande huvudfåran

mot inom den borgerliga vänstern. Den har lett till Bentham och

att Mill har F.A. Hayek den politiskt korrekte politiska

ersatts av som

filosofen parpreference.

Dessa bilder socialdemokratin respektive socialliberalismen

den allmänpolitiska diskussionen och samhällsstyr i sin tur debatten. Diskussionen blir instängd i vad jag skulle vilja kalla statmarknadsfällans för eller emot-mönster.

Bakgrunden är det politiska läget och tidsandan. Partipolitiken under 1990-talet har huvudsakligen bestått i ett ställningskrig för

eller välfärdsstaten. All socialistisk idétradition tolkas därmed

emot

offentlig sektor-statlighet. Att arbetarrörelsen från början

som

grundas i frivillig självorganisering i främst fackföreningar, och att

socialismens idéer grundas i radikal demokratism individens

en om

tionen hur "demokrati" skall definieras och tillämpas kommer att fram-

nedan. 7Statsvetaren Bo Rothstein har med rätta framhållit de historiska bristerna i Hirdmans glidningar där makarna Myrdals reglerande och planekonomiska synsätt görs till socialdemokratins och socialpolitikens idémässiga kärna. Se Bo Rothsteins bidrag i antologin Trägårdh, L., red. Civilt samhälle kontra offentlig sektor 1995. 8För skildring denna politiska tradition i Sverige, antologin

en av set.ex. Liberal ideologi och politik 1934-1984, AB Folk 8Csamhälle, Falköping 1984.

DEN INSTÄNG DA DEMOKRATIN

frigörelse och bemyndigande, glöms därmed bort, förträngs och

blir i det närmaste otänkbart. Likaledes glöms bort den socialatt liberala idétraditionens rötter även de återfinns i frivilligorganisa-

tioner och självorganisering, då främst i frikyrkor och nykter-

hetsförbund också i kooperativa föreningar Den liberala men vänsterns problematik berörs indirekt i denna essä, eftersom gränsen mellan liberal Vänster och Socialistisk höger är ganska flytande allt sedan 1800-talets gemensamma kamp mot adelsvälde och kungamakt och sekelskiftets kamp för demokratin. Det här är dock huvudsakligen essä arbetarrörelsens och främst en om socialdemokratins idétradition och inre ideologiska spänningar, även jag använder idéhistorien för bearbeta våra tidsbundna föreom att ställningar och i essän föreslå synsätt problemen ett om sam-

hällets demokratisering.

Strukturellt sett utgår den politiska energin i 1990-talets ställningskrig välfärdsstaten från situationen EU-anpassning, om av finansmarknadernas avreglering och storföretagens globala strate-

gier. Idépolitiskt har den politiska energin kommit från den mili-

tanta liberalkonservatismen, attacken välfärdsstaten som ser mot som parallell till attacken mot det kommunismens en statssystem,

stat stat tycks parollen lyda. I detta ställningskrig, och

som under det strukturella och det politiska trycket, har det inom den

9Man kan inte betona den folkliga karaktären 1880- och 1890nog av talens rösträttsrörelse och dess folkriksdagar, hur de utgår från småfolkets och industriarbetarnas självorganisering i frikyrkor, nykterhetsföreningar och fackföreningar. Det är denna anda och denna tradition jag som menar misskrediteras den nutida bilden. Denna anda och tradition är nämligen av närvarande i arbetarrörelsen eller i politik vänsterkanten ända in i våra dagar. loja, anknytningen inom den europeiska vänstern mellan liberalism och socialism går tillbaka till franska revolutionen 1789 och dess efterspel 1830 och 1848. En socialistisk huvudfigur Karl Marx, börjar sin bana som t.ex., som liberal chefredaktör, och det är radikal liberal tidningsman han som flyr till Paris år 1844, förföljd den preussiska Säkerhetspolisen. av Set.ex. antologin Det civila samhället Timbro 1990 med Håkan Arvidsson och Lennart Berntsson redaktörer. Eller Hans Zetterbergs som bidrag i Trägårdh, L., red. Civilt samhälle kontra offentlig sektor 1995.

MATS DAHLKVIST

socialistiska vänstern formulerats två huvudlinjer. Inom socialdemokratin har stått för neddragning den offentliga sekman en av

välfärdsprogram med omstrukturering i riktning

torns parat en

privatisering och konkurrensutsättning. Argumentationen är

mot främst statsfinansiell och långsiktigt EU-anpassande. Inom Vänsterpartiet har retirerat till den position socialdemokratin man som intog under 1970-talet, och ställt parollen bevarande den om ett av

offentliga sektorn och välfärdsprogrammen de såg ut förr.

som Argumentationen är främst idémässig och moralisk medan de statsfinansiella konsekvenserna, och konstruktionsproblem i väl-

färdssystemen, ned eller negligeras. Miljöpartiet tar jag inte

tonas

här, även det värt framskjuten ställning i

upp om vore en mer ana-

lysen den politiska vänstern.

av Jag skall inte ställning här, i denna essä, till vilken dessa ta av båda linjer realistisk eller önskvärd. Båda kan försvaras som är mest

politiskt nödvändiga i ställningskrigets logik om man är

som demokrat och socialist. Däremot vill jag i denna essä påminna om hur tidsbnnden den nuvarande debattsituationen är och hur den styr vår föreställningsvärld och våra problemformuleringar och hur den därmed också påverkar tänkandet framtida alternativ. Jag vill i om denna essä kritiskt dekonstruera bilden den svenska arbetarav att rörelsens och socialismens idétradition enbart skulle ha handlat om offentlig sektor och välfärdsstat. Jag vill kritiskt påminna om rörelsesocialismen, självorganiseringens och demokratismens om viktiga roll och ständiga närvaro. Därmed vill jag öppna synfältet förutsättningslös och nyskapande framtidsdiskussion. för en mer

3¶Utgångspunkt, och syfte

inspiration

Till min hjälp har jag haft, förutom det traditionella materialet och

sedvanliga tillgängliga historiska arbeten, antal intressanta ett studier arbetarrörelsens historia och idétradition jag nyare av som här vill lyfta fram. Först och främst vill jag rasande innämna en

Miljöpartiet ligger politisk satellit i idérymden med sin miljösom en profil central, och med sina visioner närdemokratiskt och om ett mer direktdemokratiskt samhälle.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

tressant och fundamentalt nytänkande studie lundahistorikern av Ingrid Millbourn, Ratt till maklighet Om den svenska socialdemokratins larprocess 1990. Ingrid Millbourns studie har mig gett ett helt nytt tolkningsperspektiv arbetarrörelsens historia, ett perspektiv jag framlägger och använder i denna essä. Det är som en bok förtjänar tänkas över många gånger. Därefter vill jag som att nämna Gunnar Hanssons, från Göteborg, grundliga statsvetare studie Ernst Wigforss, Dogm eller arbetshypotes Den om unge Wigforss och det socialistiska samhallsprojektet 1997, kastar som ljus inte bara över Wigforss också över den glömda eller utan förträngda samhällsfilosofiska och idépolitiska diskussionen vid seklets början. En beundransvärd studie är Werner Schmidts, historiker från Stockholm, skönlitterärt njutbara Kommnnismens

rötter i första världskrigets historiska En studie kring arbetarröriirn. relsens historiska misslyckande 1996. Schmidts arbete har hjälpt mig att äntligen förstå det socialdemokratiska vänsterpartiet, denna djupt missförstådda och misskända gruppering mitt under den mest tumultartade perioden 1917-1920. Idéhistorikern Tomas Jonssons arbete Att sig det möjliga. Utsugningsbegreppet anpassa efter

och SAPzs ideologiska förändringar 1911-1944 1998 har

gett förnyad kännedom med materialet infallsvinklar med samt nya tanken att partiideologi skulle kunna tolkas psykoanalytiskt. En sådan här essä kan naturligtvis inte skrivas utan en egen po-

litisk ståndpunkt, utsiktspunkt perspektivet och

en som ger en avsikt energin. Förstå mig rätt. Jag är inte kritisk till all som ger nu statssocialism: offentligt bedriven skola, äldreomsorg, boende,

radio, television, begravningsväsende, universitet, Vattenförsörj-

ning, civilförsvar, räddningstjänst, elförsörjning, vägnät, telekommunikationer, kulturliv, naturvård, barnomsorg, miljövård och

sjukvård vill jag inte Särskilt de existerar vara utan. om som ett utflöde levande demokrati. Men jag skulle gilla dem ännu ur en

13Samtliga dessa arbeten har jag haft glädjen att ha närmare kontakt med som forskare. Vid Millbourns, Schmidts och Jonssons doktorsdisputationer var jag fakultetsopponent. På Hanssons avhandling jag var en av handledarna. Här vill jag åter tacka för inspirerande meningsutbyten och stimulerande åsiktsskillnader sakligt och metodologiskt.

MATS DAHLKVIST

de dessutom förenade med vitalt och demokramer om vore ett tiskt organisationsväsende där det offentliga garanterar och stödjer

frivilligorganisationernas självförvaltande verksamhet. Ungefär

och kommun sedan sekler har stött det så kallat privata som stat

näringslivets "egen-makt" och "själv-förvaltning institue-

genom rande och beskyddande lagstiftning, lämplig infrastruktur samt finansiella lån och subsidier. Min kritiska vinkling statssocialism och välfärdsstat mot som den enda vägen till individens frigörelse och bemyndigande i ett post- modernt post- industrisamhälle är i stället följande. Vi får inte låta välfärdsstatsdebattens horisont låsa fast vårt tänkande, för eller emot-fällan diskursiv struktur. Vi får inte låta en som tillfällig debattsituation från 1990-talet begränsa våra visioner i diskussionen de närmaste femtio årens utformning samom av hällets institutioner. Individens ställning i dag och individen äri dagens samhälle främst löntagare gentemot storföretag, storstäoffentliga institutioner, storskaliga kommunikationsder, stora ställer lika mycket frågor autenticitet, bemyndisystem etc. om gande, inflytande och makt individens ställning i det slutande som 1800-talets framväxande industrialism, urbanism och kommersiella och kulturella modernisering. Den svenska arbetarrörelsens och socialismens idétradition, organisatoriska tradition och politiska är i detta perspektiv betydligt rikare än den nutida dominearv rande koncentrationen den offentliga sektorn. I den här essän tänker jag titta bakåt för bredda perspektivet. att Jag vill spåra till glömda linjer och till förlorade upp synes synes tänkesätt. Jag vill synliggöra statssocialismen tillfälligt som en vinnande tradition, och rörelsesocialismen som en tillfälligt förlorande tradition, och därmed synliggöra nödvändigheten för alla inför framtiden tänka fritt och bortom nuets oss att mer

diskursiva struktur och nuets institutionellt-organisatoriska

naturligheter. Därmed vill jag försöka åstadkomma öppning i en tankemönstren, fantasins öppna dörrar till okända vägar en rätt att måste prövas när vill formulera och diskutera olika framsom tidsalternativ.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

4 Samhällsteori och demokrati i nutida

samhällsdebatt

Den offentliga debattens koncentration till välfärdsstaten, och debattens för eller emot-mönster, bär emellertid djupare

en problematik. Den har göra med viss Samhällsteori och politisk

att en ideologi. Under 90-talet har viss samhällsteoretisk bild ihärdigt

från främst liberalkonservativt håll och blivit till propagerats en dominerande tolkningsnyckel. Samhället skildras och tolkas i

som grunden bestående två sfärer variant den klassiska bor-

av en av

gerliga tankefiguren marknad och stat" från kampen socia-

av mot lismen under mellankrigstiden. Nu uttrycks denna tankefigur i

sammanhållen och livligt propagerad Samhällsteori där alla en samhällen i alla tider sägs ha bestått två sfärer: den statliga sfären

av och den civila sfåren. På sidan har följaktligen: staten

ena

offentliga sektorn politiken makten myndigheterna

makthavarna. På andra sidan finner det civila samhället pri- Vata sektorn näringslivet marknaden friheten de Vanliga människorna. Allt finns i samhället kan klassificeras

som som antingen i den eller andra begreppsliga fållan, där den

ena ena per definition är ond och den andra definition god. Så fungerar

per en effektiv ideologisk föreställningsvärld. Varje verksamhet inom

offentlig sektor måste alltså definition tolkas "statsmakt.

per som Varje utflöde offentliga politiska maktut-

ur processer som

övning. Varje politiskt syftande organisation blir potentiella

makthavare. Efter hand har denna sektorsin-

man nyanserat delning att låta "den civila sfären delas in i två delar:

genom

H Set.ex. Lewin, L. Planhashållningsdehatten Uppsala 1967, Dahlkvist, M., Staten, socialdemokratin och socialismen Lund 1975, Carlsson, B., Staten som monster. Gustav Cassels och Eli F. H eckschers på roll

syn statens och tillväxt Lund 1988. 15För framställning och kritik detta sätt tänka, dess bristande

en av att idéhistoriska förankring och dess tvivelaktiga politiska rötter och oansvariga politiska innebörd, min nämnda essäDahlkvist, M.

se ovan 1995 "Det civila samhället i samhällsdebatt och samhällsteori. En kritisk analys i Trägårdh, L. red. Civilt samhälle kontra offentlig sektor 1995.

MATS DAHLKVIST

marknad och civilt samhälle. Bilden "staten och den antistat-

av liga grundtanken ändras dock inte. Staten står mot det civila

samhällets två sfärer.

Den samhällsteoretiska bilden med staten gentemot det civila samhället, eller gentemot marknad och civilsamhälle, påver-

staten

tänka demokrati och demokratisk politisk makt kar sättet att om

minst sammanlänkade sätt.

tre Det första sättet nedvärderar politisk ordning och politisk

makt. Den tudelade samhällsteoretiska bilden är konstruerad för

bära fram antipolitisk vision och antipolitiskt tänkande. att en ett Politisk ordning och politisk makt definition något fult och

är per motbjudande, eftersom det är liktydigt med stat och makthavare. Endast marknadens frivillighet, marknadens frivilliga kontrakt

organisationsprincip, är något bra och önskvärt. Göran

som

Rosenberg har i boken Medborgaren försvann 1993 framlagt

som

sina allvarliga bekymmer över denna antipolitiska inställning som

har inom den liberalkonservativa borgerligheten. Under

grasserat flera år propagerades den t.ex. inom Moderata samlingspartiet, med höjdpunkt 1990. Göran Rosenbergs kritiska invänd-

en runt

ning sådan inställning medför allvarlig oansvarighet

är att en en

° Ibid. "Jag kan inte undanhålla mig personlig politisk kommentar. Den

en ursprungliga samhällsteoretiska bilden med två sfärer upplevdes efter hand

alltför ekonomistisk och nyliberalt hjärtlös. De "mjuka värdena fick som

ingen plats, och måste för att liberalkonservativ ideologi inte skulle upplevas alltför grabbigt inriktad de hårda frågorna.

som Man var under från kristdemokraterna betonade närsamhälle,

press som gemenskap och familj. De liberalkonservativa skiljde då ut marknaden, och lät uttrycket civilt samhälle betyda familj, släkt och frivilligorganisationer enbart. Men följande är tänkvärt. De mjuka och vårdande värdena förläggs inte till marknadens ekonomiska effektivitet och servicetänkande, och inte till välfärdsstatens eller den kommunala sektorns omsorg i förvaltningsform. Nej, i familjen och släktens och Välgörenhetsorganisationernas

famn är det skall uppleva den vårdande mjukheten. Man trygga som tycks drömma samhälle med hemmafruar, eller åtminstone med

om ett hembiträden. Frågan är vilken samhällsteoretisk bild, den med två eller tre sfärer, är mest grabbig

som

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

inför de viktiga frågorna den politiska ordningen grundval

om som

för rättsstat och rättsordningens den sociala organisationens

samt

upprätthållande.

Det andra denna samhällsbild påverkar vårt tänkesätt

sättet som

begränsar demokratins tillämpningsområde. Om samhället bara

tänks bestå de två sfärerna "stat och civilt samhälle kommer

av demokratins sfär att likställas med den offentliga sfären, politikens sfär. Demokratins område kommer likställas med den offent-

att liga sfärens område. Demokratin blir instängd i den statliga sfären. Det leder i sin tur till att frågor demokratins utvidgning och

om legitima spelplan kommer att likställas med den offentliga sfärens utvidgning. Hot mot demokratiska värden kommer handla

att

hur ekonomism tränger undan offentlig-politiska avvägningar om

och prioriteringar inom offentlig politik och offentlig förvaltning.

Demokratins fördjupning kommer då att handla ökat folkligt

om inflytande inom den offentliga sektorns verksamheter. Detta är naturligtvis bra sådant. Det är viktigt demokratisera den

som att offentliga sektorns verksamheter och diskutera brukarin-

t.ex. flytande i skolor och daghem, eller demokratisk styrning

sjukvården.

Frågan är bara varför inte längre diskuterar industriell demokrati arbetsplatserna, eller betonar vikten demokratiskt

av med- inflytande över marknaderna. Den politiska reträtten från överhöghet över Riksbanken, är ett nutida exempel demo-

en kratisk reträtt. Frågan är tjänar demokratiskt in-

vem som att flytande över den privata sektorns organisationer och över marknaderna glöms bort. Eller tjänar demokratiskt in-

vem som att flytande och demokratisk kultur inom den privata sektorns organisationer och marknader skjuts sidan. Med detta vill jag ha sagt att demokratiska och institutioner inte får

arrangemang begränsas till enbart den offentliga sektorn

med stöd av samhällsteoretiska bilder med två eller tre sfärer. Här lurar språ

oss ket litet och jag har medvetet försökt åtgärda det. Jag skriver inte "demokratinf inflytande i företagen, i bestämd form, eftersom det

18Semin anknytning till Rosenberg i essän "Det civila samhället i

samhällsdebatt och samhällsteori", 212-218.

MATS DAHLKVIST

i dagens politiska språk skulle betyda statens inflytande. Jag

skriver "demokratiskt inflytande, i obestämd form, för betona att min demokratiteoretiska i denna essä att demokrati är tes en

egenskap kan finnas i alla möjliga institutionellt-organisa-

som toriska i de skilda organisationer och sociala arrangemang, mest Demokratibegreppet får inte låsas fast vid och system. stat offentlig sektor apriori vilket är önskedrömmen i vissa be-

greppsliga strategier och tankesmedjor. Demokratiskt inflytande kan i många fall organiseras annorlunda staten.

än genom Det tredje denna samhällsbild påverkar vårt tänkesättet som sätt stänger även in demokratiska och i den former arrangemang nutida offentliga sektorn enbart. Demokratiska ideal kan enligt min

mening mycket Väl prägla hela samhället, och bör göra det, om skall kunna leva våra liv demokratiskt. De kan mycket väl prägla

både den privata sektorn och den offentliga, för inte tala att nu om del andra sektorer såsom den kooperativa sektorn, familjeen

19Hans Zetterberg har ivrigt för att bör betrakta de tre propagerat sfärerna marknad och civilsamhälle grundade i helt olika stat, som logiker eller etiska grundlagar, i sin essäi antologin Trägårdh, t.ex. red. Civilt samhälle kontra offentlig sektor. Och eftersom de tre sfärerna grundas i olika etiska logiker bör lyda dessa logikers bud, annars tre går det inte väl. Det vill inte använda etik i familjen oss säga att samma marknaden, och inte etik i marknaden eller i som samma staten som demokrati och kollektiva beslut inte har familjen. Zetterbergs poäng är att i marknadens sfär eller i civilsamhället. Han försöker alltså skapa att göra logiskt vattentät filosofi varför demokratins principer inte får en om användas utanför den statliga sfären, varför demokratin i princip bör vara just instängd. Men Zetterbergs grundas i ett tankefel. Demoresonemang krati är inte detsamma stat, utan bör egenskap hos stater. som ses som en Stater kan eller mindre demokratiska. Det betyder också att vara mer demokrati kan egenskap hos både företag och familjer. Demokrati vara en kan alltså i princip finnas i alla möjliga samhälleliga sfärer och organisationer. Det är till avgöra vilka värden vill skall realisera, upp oss att som marknaden eller i familjen. Zetterberg ägnar sig gammal god i staten, platonistisk metafysik när han försöker bygga vissa värden sina egna värderingar hur samhället bör fungera ontologiskt existerande av som i de olika sfärerna". essenser

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

sektorn, kultursektorn OBSl Eftersom min polemiska udd m.m. är riktad mot ett ensidigt statssocialistiskt tänkande talar jag defi-

nitivt inte statlig planekonomi Marknad är i många fall om en effektiv distributionsform. Det skillnad, från perspekär stor sett tivet egenmakt och autenticitet, mellan arbeta i egenägt av att ett eller kooperativt ägt företag och i kapitalägt eller instituett ett

tionsägt. Skillnad i inflytande och självrespekt mellan arbeta i

att demokratiskt styrd arbetsgemenskap och i hierarki. Skillnad i en en självuppfattning och människosyn mellan kulturliv och idéliv ett som präglas av allas lika värde och ett utgår från vissa indivisom ders förutbestämda höghet religion, härstamning,

genom ras,

stånd, utbildning, rikedom eller egendom. Det är skillnad mellan

att växa i demokratisk familj och i auktoritär. Det är upp en en skillnad mellan att leva i samhälle där demokratins idéer ett genomsyrar alla samhällsområden och i där demokratins idéer ett tillåts gälla endast inom den offentliga sektorn. Eller endast rent av i de mjuka och människovårdande delarna den offentliga av sektorn.

5 Rörelsen och välfärdsstaten en -

påminnelse

För börja dekonstruktionen offentlig sektor-spåret att nu av som det enda naturliga inom socialdemokratin, och därmed det "natur-

liga" i dagens diskursiva struktur, vill jag börja med påminna att om den svenska arbetarrörelsens organisationstradition. Arbetar-

rörelsen består i begynnelsen, och talar vi perioden 1870nu om

1902, av en brokig samling organisationer, främst fackföreningar.

Samtidigt finns frikyrkornas och nykterhetsföreningarnas organi-

sationstradition och växande flora allehanda kulturföreningen av ar, sparkassor, arbetslöshetskassor, sjukkassor och konsument-

kooperativ, och, inte förglömma, mobiliseringen i rösträtts-

att rörelsen. Det är fackföreningarna bildar det Socialdemokrasom tiska arbetarepartiet SAP år 1889. Medlem i partiet blir man

huvudsakligen genom fackföreningarnas frivilligt kollektiva

anslutning sina medlemmar. Det betyder rörelsen i första hand av att

MATS DAHLKVIST

existerar social rörelse och först i andra hand parti. som som Arbetarrörelsens fackliga organisationer kommer alltså först, par-

tiet efteråt, både tidsmässigt och betydelsemässsigt. Fackföreningstarka ställning i partiet, de påverkade verkligen partiets

arnas självbild och målsättningar, förklarar del den svenska en stor av arbetarrörelsens enhetlighet, jämfört med andra länder. Arbetarrörelsen består dock inte fackföreningar enbart, av som

de egendomslösas skydd arbetsgivarna. Den framväxande

mot industriarbetarklassen, och "det arbetande folket i allmänhet, i

landet, organiserar sig i sjukkassor och arbetslöshets-

stad som och bostadskassor HSB, i begravningskassor kassor, i spar- FONUS, i kooperativa butiker KF bildas 1899, i kulturför-

eningar ABF och idrottsföreningar AIF, AIK, IFK folkrö-

etc., relseidrotten är osedvanligt stark i Sverige, i Folkets park- och Folkets husföreningar och medialt med tidningar, tidskrifter och

bokförlag.

Denna flora organisationer kommer till stånd som ett skydd av för den enskilde och stärkande individen inom det ekonoett av miska livets marknader: arbetsmarknaden, konsumtionsmarknaden och bostadsmarknaden. De formar socialt skyddsnät ett av Självhjälp i övergången från det traditionella jordbrukssamhället till det moderna industrisamhället. Frikyrkor och nykterhetsför-

bund är också småfolkets organisationer i denna omvandlingspro-

ofta föregår de den socialistiska arbetarrörelsen, och dess cess, mönster och traditioner förs vidare in i fackföreningar och partiföreningar. saken från det arbetande folkets perspektiv Ser man

kan den organiseringen är den viktigaste vägen till

man säga att egna social och ekonomisk trygghet, och till kulturell identitet och individuellt bemyndigande under perioden från 1870 till kanske så långt fram 1960 det i dåtida retorik kallas ekonosom allt som misk, social och kulturell "frigörelse. Då jag bemyndimenar gande dels socialekonomiskt faktum, dels upplevelsesom som

mässigt och psykologiskt faktum. Fackföreningarnas kassor och organiseringens skyddsnät utgör

dessutom viktig faktor i industrisamhällenas historiska rörelse i en

2°Therborn G., "Socialdemokratin träder fram. Arkiv 27-28, s. 3-71. nr

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

riktning mot den fullt utbyggda välfärdsstaten. Sjukförsäkring,

pensionsförsäkring och arbetslöshetsförsäkring sin början

tar inom yrkesgillen och fackföreningar, stöds under 1800-talet genom offentliga bidrag, och resulterar i allt omfattande en mer lagstiftning under 1900-talets första hälft. Tyskland, England, Danmark och Norge är oftast pionjärer i de sociala reformproinrättande. I vissa fall kan traditionen självorganisegrammens av ring och social rörelse så stark den försenar vissa sidor vara att av välfärdsstatens utveckling. I Sverige till exempel dröjer det ända till 1934 innan en nationell lagstiftning genomförs till stöd för

fackföreningars arbetslöshetsförsäkring och än i dag administreras

A-kassorna fackförbunden. Inom sjukförsäkringen är genom också rörelsebakgrunden stark, och under lång tid och i många

länder fungerar sjukförsäkringen offentliga bidrag till de

genom frivilliga kollektiva kassorna." Denna starka tradition självorganisering leder också till av att

organisationerna ses som primära och partiet/ partierna

som sekundärt, redskap för den vilja och de intressen organisesom som rats i den vidare rörelsen. Den politiska kulturen inom arbetarrörelsen rörelsekultur, ända fram i vår tid. Det betyder är en att arbetarrörelsens bärande tankar och idémässiga kärna utgår från självorganisering, direktdemokrati och representativ närdemokrati. Däremot inte den historiskt existerande statliga och ses

kommunala organisationen någon självklar tillgång eller

som ett självklart medel. Tvärtom den motståndarnas organisases som tionsprincip och överhets kultur, fiende kämpa eller en att mot en arena som måste erövras. Kritiken den dåtida statsordningen mot är framträdande i den socialistiska språkvärlden under perioden 1870-1920. Med Internationalens klassiska ordval: "Nu och stat lagar oss förtrycka, under skatter digna ner...". Efter det demokratiska genombrottet blir kritiken teknisk och gäller mer mer hur skall förvaltningar följa socialdemokratiska politiska man att

21Rothstein, "AMS socialdemokratisk reformbyråkrati", Arkiv som nr 18 s. 56-76. Genom sin tonvikt perioden efter 1945 kommer Sven E. Olsson i boken Social Policy and WelfareState in Sweden Arkiv, Lund 1990 inte att särskilt beröra rörelsebakgrunden.

MATS DAHLKVIST

initiativ, inte alltid varit lätt. något som

Den kritiska hållningen den borgerliga och

gentemot stat- sam-

hällsordningen är inte sakligt ogrundad. Den existerande staten är

sakligt "den härskande klassens stat", för att travestera den sett dåtida marxismens dvs. retorik. Rösträtt och

socialdemokratins

valbarhet är förbehållen de välbärgade, både i stat och kommuner. Vid sekelskiftet är kommunerna i Sverige organisation främst en för de besuttnas intressen, och kan rimligen inte annat. Det är vara de egendomsägande är "det borgerliga samhällets medsom borgare. Den kommunala rösträtten är graderad efter taxerad in-

komst och förmögenhet. Juridiska såsom företag har

personer kommunal rösträtt efter taxering. Denna graderade rösträtt sågs naturligtvis mycket kränkande utifrån den enade liberala och som socialistiska vänsterns människosyn. Den dåtida motviljan den mot existerande offentliga makten och kommunerna medför bl.a. att

begreppet lokal demokrati, känner det i dag som som en vänsteridé, knappast alls återfinns inom socialistisk idétradition under 1900-talets första hälft. Industriarbetarna får social exioch individuell självkänsla, och "lokal demokrati", främst stens sin ekonomiska, sociala, kulturella och politiska självorgagenom

nisering.

Detta får till konsekvens arbetarrörelsens ideologi till att att börja med inte är särskilt engagerad kommuner och kommunala av frågor. Den ideologiska tonvikten kommuner växer fram efter hand och får sin höjdpunkt inom socialdemokratin först under 1960-talet, då bestämmer sig för göra kommunerna till de man att

främsta bärarna den välfärdsstatliga reformpolitiken, till

av en ryggrad i den sociala, ekonomiska och kulturella infrastrukturen. Det är politik förverkligas i den omvälvande kommunen som blocksreformen 1962-1973 och i den författningen, slutligt nya genomförd 1975, med valdag för kommunalval och gemensam

riksdagsval. Vänsterpartiet kommunisterna, å sin sida, skaffar

22Rothstein, B., "Att administrera välfärdsstaten. Några lärdomar från Gustav Möller", Arkiv 36-37, s. 68-84. 23Dahlkvist, M., Strandberg, S., Kommunal självstyrelse maktsom spridningsprojekt Den svenska statstraditionen och den lokala politiska

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

sig som parti inte ens ett eget kommunalt handlingsprogram förrän år 1975." Detta kan förvåna, blir naturligt men om man ser till arbetarrörelsens långa tradition självorganisering, å sidan, av ena och den kommunistiska traditionens koncentration partistyrd

systemomvandling uppifrån.

Spänningsfältet mellan arbetarrörelsens organisationskultur och den existerande offentliga politiska makten, den strukturella positionen mellan klass och stat sociologen Gunnar Olofsson som

uttryckt den jag det viktig förklaring till de interna

är som ser en politiska striderna inom socialdemokratin själv och inom arbetarrörelsen i stort. Tidigt kommer denna spänning till uttryck i frågan strategin, vägen till socialistiskt samhälle, också om om ett men därmed utformningen framtidssamhället. Skall strategin huvudav sakligen ekonomisk kamp inom marknaden "ekonomisvara en men" eller politisk kamp för att erövra den politiska makten i en

staten Skall ingå i borgerlig regering ministersocia-

man en lism Eller skall över huvud taget verka förbättrande och man förändrande inom det rådande samhällets "reformism, ramar oavsett om man vill den ekonomiska eller den statligt politiska vägen Spänningen mellan rörelsesocialism och statssocialism kommer också till uttryck i diskussionen intern demokrati, om

som motsättningar mellan rörelsens bas och partiledningen sedermera, efter vänsterns utbrytning partiet, arbetarpartiernas

ur ledningar. Socialdemokratins tidiga ledarskikt kämpar dessutom,

jag kommer att visa, ojämn kamp fackföreningarnas

som en mot och kooperationens rörelsesocialism och demokratism. Partiets

ledning hade nämligen tidigt ambitionen partiet

att ensamt enhetligt skulle leda arbetarrörelsen nationellt. De kom förlora att stort i denna fråga.

styrelsen i Demokratiutredningens forskarvolym I Ma/etdelning SOU 1999:76, S.257-318. i 24Strandberg, U., Debatten den kommunala sjalvstyrelsen 1962-1995, om Gidlunds, Hedemora 1998, 190. s. 25Olofsson, G., Mellan klass och stat. Om arbetarrörelse, reformismoch socialdemokrati, Arkiv, Lund 1979. 26Detta är den bärande i Ingrid Millbourns avhandling tesen ovan.

MATS DAHLKVIST

Jag kommer i denna framhäva hur rörelsens bas ofta har

essä att varit internt demokratisk än ledningarna. Jag kommer också

mer

peka traditionen inom fack och kooperation har varit att att mer antiauktoritär och direktdemokratisk nerifråntänkande än tradi-

tionen hos partiernas ledningar uppifråntänkande. Partiernas bas,

liksom fack och kooperation, har heller inte varit så ideologiskt

entydiga partiernas ledningar. Den socialdemokratiska, och

som

den kommunistiska, partiledningen betonar ständigt vikten senare

ideologi, och utvecklar ideologi legitimering för sitt

av som ledarskap." Det intressanta med de två dominerande partiernas idéer är att de båda är statssocialistiska i den meningen att socialismens idémässiga kärna och viktigaste institutioner i samhällsut-

vecklingen knyts till staten. Jag tänker socialdemokratins "marxism 1897 och 1920, eller dess keynesianism" från

senare 1932 och framåt. Till och med under utbudsekonomins tid, under 1990-talet, det socialistiska inslaget inte i folkets självorgani-

ses

sering, inte heller i demokratiskt inflytande i företag och offentlig

sektor, utan i kvarvarande offentliga sociala Ivalfärdssystem. Statssocialismens tradition präglar också i hög grad det kommunistiska partiets utveckling stalinism, 1924 och 1928, sedermera

mot mot revisionistisk modernism, också dess återvändande till

1965, men demokratisk vänstersocialism under 1990-talet. Båda partierna

27Samtidigt har ledningarna inte dragit för dominera eller

att styra, rent av manipulera rörelsens bas, både inom socialdemokratin och inom kommunismen. Några flagranta socialdemokratiska exempel är partiledningens agerande när de backade från utlovade radikala krav vid rösträttens genomförande 1918 vilket jag återkommer till nedan, kungamakten blev kvar, första kammaren blev kvar, kvinnornas fulla röstdeltagande försenades

genom kvarvarande s.k. streck m.m., eller vid kärnkraftsomröstningen 1980 när

införde linjer för splittra oppositionen eller vid regeringsinneman tre att haven under 1990-talet när genomförde den politik sociala nedskär-

man av ningar de angripit de borgerliga partierna för att planera eller vid

som trixandet med opinionen inför EU och inför EMU. Liknande manipulationer med fotfolket och hederligheten är legio även inom den kommunistiska tradi-

tionen. 28Att Vänsterpartiets nuvarande position kan ideologisk åter-

ses som en gång till delar Socialistiska Vänsterpartiets position 1917-1919 kommer

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

utvecklas så att de allt kommer vända arbetarrörelsens

mer att tradition från grundningstiden och ned. Partiet och dess

upp problem att behålla väljarstöd och politisk makt i stat och kommun blir primärt, medan rörelsens basorganisation och rörelsens småfolkskultur blir sekundär. I denna partitradition avlägsnar sig

man efter hand från tanken det arbetande folkets självorganisering

om som självändamål. Till slut när positionen att det räcker

man om folk röstar, och röstar rätt".

6 Den socialistiska idérymden, en

schematisk översikt

Låt blicka ut över den socialistiska traditionens idérymd. Jag

oss tänker göra det att konstruera ett schema med två dimen-

genom sioner. Den dimensionen består spänningsfältet mellan å

ena av ena sidan arbetarrörelsens organisations- och verksamhetsformer, å

andra sidan statliga och kommunala förvaltningars och myndigheters organisationsformer. den politiska tyngd-

Lägger man

punkten vid arbetarrörelsens organisationer och självorganisering, där facklig kamp och kooperation självständiga fram-

ses som

gångsvägar Eller lägger den politiska tyngdpunkten vid

man stat och kommun, där bara partiet är riktigt viktigt Eller sig

ser man blandat ligga någonstans mitt emellan Längs denna axel får vid

ena änden rörelsebaserade politiska lösningar, vid den andra änden

statliga politiska lösningar och mitten blandning med frivil-

ligorganisationer, statlig lagstiftning och offentliga förvaltningar i

samspel. Vi får axel institutionellt organisatoriska former

en av

jag att återkomma till. 29Schemat är medvetet oprecist i politiska lösningar" är

termer av som ungefär detsamma "politisk tyngdpunkt, "tonvikt vid och det-

som

"idéer institutionellt-organisatorisk uppbyggnad samma som om av samhället". Denna brist precision är nödvändig eftersom jag skriver införstående ideologi, där själva ideologi inte kan

om poängen är att utformas alltför klart, då förlorar idéerna sin karaktär ideologi. Sam-

av tidigt gör jag heller inte utkast till något skulle kunna bli

mer än ett som

preciserat analysschema, i enlighet med kraven inom min ett mer

MATS DAHLKVIST

konstrueras från positionen rörelsens sjalvorganisering

som av enbart till positionen stat och kommun enbart, och där mittenpositio-

är statlig lagstiftning och offentliga förvaltningar i samverkan

nen med frivilliga organisationer. Vid den änden denna dimen-

ena av sion får rörelsesocialism, vid den andra änden får statssocialism, och i mitten får blandning element från dem båda.

en av

Den andra dimensionen består idéer har att göra med

av som demokratin. För många socialister är socialismens idé och demokratins idé sak, socialism demokratins förverk-

samma ses som ligande inom samhällslivets alla områden. Men vilken sorts demokrati Frågan har diskuterats i sammanhängande diskurs

en sedan franska revolutionen arbetarrörelsens barndom

1789, genom och genombrottsår 1830-1920 och den fortsätter diskuteras.

att Man möter inom socialismens idétradition spännvidd mellan

en direktdemokrati och ledarvälde. Som den ytterligheten finner

ena

idén direktdemokrati eller representativ närdemokrati, inom

om den rörelsen, också i samhället i övrigt. Som den andra

egna men ytterligheten finner populistiskt förankrat toppstyre, kanske förankrat återkommande kongressval, direkta medlemsom-

genom röstningar eller val inom den parlamentariska vägen Vi finner

också mellanpositioner idéer levande representativ demo-

av om kratisk kultur, inom den rörelsen och i samhället i stort.

egna

Mittpunkten i denna dimension, jag kallar den levande

representativ demokrati, är drömmen kultur där medlem-

om en marna/ medborgarna har levande kontakt med eller är bekanta med sina och kan diskutera med dem i jämlik dia-

representanter log. Närvaron dialog betonas naturligtvis direktdemokrater

av av men också den levande representativa demokratins föresprå-

profession statsvetare. Men denna precisering väntar jag med. Här

som använder jag essänsfrihet till ett prövande nytänkande, i ett context discovery, ställa vetenskapliga krav precisering och utförande

mer än att i context justzfication. Det kanske kommer i framtid.

ett en 30Till skillnad från den militanta liberalkonservatismen att

som menar endast staten bör underkastad demokratin medan näringslivet bör

vara

kapitalägt och demokrati än kapitalägandets röstetal vara utan annan bolagsstämmor.

DEN INSTÄNGDA DEMOKHATIN

kare. Men därtill krävs kanske också "pratad" dialog. 32Pratet är

viktigt dels vid nominering, dels under valperioden framför

men allt den allomfattande eter i vilken demokratin rör sig. Den

som levande representativa demokratin förutsätter också pluralistisk

en flora alternativa positioner och grupperingar, dels inom den

av rörelsen dels inom den nationella demokratin såsom med

egna

flerpartisystem och proportionella val.

Den socialistiska idérymdens andra dimension utgörs sålunda

axel idéer demokrati byggs från den ytterpoav en av om som ena sitionen direktdemokrati till den andra ytterpositionen populistiskt förankrat toppstyre och där mittenpositionen är levande representativ demokrati.

Schemat över den socialistiska vänsterns idétradition kan därmed ritas i figur 1 nedan. Min ambition är att schemat skall

som kunna täcka in de flesta positioner kan beteckna

som man som socialistiska under den moderna arbetarrörelsens ISO-åriga historia. Schemat är alltså bildmässig konstruktion delar den

en av av socialistiska idévärlden, dvs. det synliggör delar den faktiska

av idérymden. I schemat fångas in dels vad rörelser säger sig stå för ideologins programvärld dels vad de faktiskt gör och har gjort

31Se översiktligt Lewin, L., Folket och eliterna Stockholm 1970,

t.ex. kap. Det jag kallar levande representativ demokrati kan möjligen liknas vid det Lewin i sitt slutkapitel kallar "interaktiv demokrati". I

som övrigt liknar Lewins indelning också till sin struktur min, sehans sid. 224- 227. Måhända ingår den i min tysta kunskap statsvetare när jag

som tänkt över arbetarrörelsens idétradition. 32Begreppet "prat" framhävs viktigt Curt Räftegård,

som av statsvetaren vid Karlstads universitet, i doktorsavhandlingen demokratiskt

Pratet som verktyg, Gidlunds 1998. Med "prat" Räftegård att dialogen måste

menar utgå från individens erfarenheter och att dessa måste räknas

egna som giltiga för diskussionen, dialogens form måste pratad",

men även att vara dvs. bestå vardagsspråkets ordförråd och vändningar.

av 33Vilket som bekant inte alls har varit vanligt inom arbetarrörelsen där de dominerande partierna har velat ha monopol politiken. 34Vilket bekant förekommer i många länder inte är oomstritt.

som men USA har tvåpartisystem och enmansvalkretsar, Storbritannien tycks gradvis vara väg att lämna det.

MATS DAHLKVIST

ideologin i praktiken.

Schemats begränsning är att det inte fler dimensioner.

tar upp Det uttrycker inte graden radikalitet, är

som synes av om man t.ex. socialdemokrat eller kommunist, LO-anhängare eller syndikalist. Inte heller tar det jämställdhet mellan könen. En

upp synen

begränsning är viss till delar avsiktlig otydlighet, Den

annan en vertikala dimensionen är nämligen sammanklumpad minst två

dimensioner, dels statlighet rörelseförankring,

gentemot men

parallellt också tonvikt vid parti och politisk makt

i staten gente-

mot den fackliga kampen och den vardagliga "spontana organise-

ringen i tillfälliga aktioner. På liknande sätt är den horisontella dimensionen sammanklumpad minst två idédimensioner, dels

av demokratins form dels också demokratins sammanhang och

men enheter, dvs. den rörelsen respektive samhället skall bestå

om egna

decentraliserade eller centraliserade enheter. Dessa av sam-

manklumpningar idédimensioner kan tyckas skapa oklarhet,

av men de skapar också förenkling och överblick. Schemat fungerar helt enkelt karta ritad för speciellt syfte, urskilja det

som en ett att som kartan syftar till att urskilja.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

Figur I Den socialistiska idétraditionens idérymd. De två dimensionerna

. institutionellt organisatorisk form respektive demokratisk form

Staten som politisk struktur

Förvaltnings- och myndighetsformer

Direktdemokrati Toppstyre Decentralism Centralism

Arbetarrörelsens organisationsformer

Socio-ekonomisk struktur och vardag

Kommentar: Den vertikala axeln betecknar idéer om institutionelIt-organisatorisk uppbyggnad och tonvikt, främst inom rörelsen men också samhället i övrigt. Vid deni statliga polen finns tonvikten pá parti och politisk väg, vid rörelsepolen finns tonvikten på fackföreningar och ekonomisk väg. Den horisontella axeln betecknar idéer om demokratins form och graden av centralisering, främst inom rörelsen men också i samhället i övrigt.

MATS DAHLKVIST

I detta schema kan analysera olika socialistiska rörelser och

man nu klassificera dem längs de två dimensionerna. Därmed kommer att förstå den politiska innebörden hos dem. Dimensionerna är

kontinuerliga, det sättet kan i princip fånga alla möjliga

man rörelsers och organisationers positioner. Men schemat är också

tänkt att användas nutiden och framtiden. Hur vill själva pla-

längs dimensionerna i schemat, och vilka framtidslösningcera oss

vill föreslå ar

Det finns många problem med analysera politiska rörelser

att och idéer. Ett är problemet skillnaden mellan högtidstalens

om retorik respektive dagspolitikens retorik, vilken dem skall

av man

fasta på Ett är problemet mellan önskedrömmar ta annat om framtiden respektive den faktiska framtid efter hand faktiskt

man bidrar till skapa, det faktiska görandet och faktiska effekter,

att vilken dessa är det skall analyseras och klassificeras Sådana

av som

idéanalytiska metodologiska frågor har jag inte tagit ställning till

här, och behöver heller inte, eftersom jag inte allvar skall

genomföra empirisk analys. Avsikten här är att föreslå schemat

ett sätt att tänka och tolka arbetarrörelsens idétradition. Jag är som

inte färdig och genomtänkt i detalj. Schemat är ett förslag,

en utgångspunkt för diskussion.

I schemat synliggörs inte mittpositionerna kryssets

ovan runt

centrum särskilt tydligt, bildmässigt Mittpositionen längs den

sett.

axeln offentlig sektor i samverkan med frivilliga ena var organisationer, och längs den andra axeln "levande representativ de-

mokrati. Mittenpositionerna blir tydligare inringade och åskåd-

liggjorda jag stiliserar schemat till tablå med nio preciserade

om en positioner. De nio positionerna försöker jag illustrera några

genom typiska kända politiska rörelser eller fenomen. Samtidigt är mina exempel valda så att de skall till eftertanke och

provocera diskussion.

DEN INSTÄNGDADEMOKRATIN

Figur 2. Tablå över nio socialistiska positioner, grundat på dimensioner-

institutionell organisation respektive demokratisk form från figur I na

Positionerna illustreras vissa historiska program, gestalter eller

ovan av

rörelser. Genom andra viktiga dimensioner ar med kommer rörel-

att

mycket olika karaktär att hamna i ruta. ser av samma

Direktdemokrati, Levanderepre- Toppstyrd repre-

närdemokrati i sentativ demokrati i sentativ demokrati i

decentraliserad lagom centraliserad starkt centraliserad

rörelse och i sam- rörelse och i sam- rörelse och i sam-

hället i övrigt hället i övrigt hället i övrigt Stat och offentlig Vänsterleninism, 2. Socialdemokratin 3. Sv. Kommuförvaltning som rådskommunism. år 1932 VPK nistiska parti 1921 huvudsaklig orga- Kommundelsråd. 1967 och senare. nisationsform. Parti Brukarinflytande i Miljöpartiet Socialdemokratin i o. pol. makt offentlig förvaltning medieålderns 90-

tal Statlig lagstiftning 4. Socialdemokra- Ideal Författ- 6. Vissa progresoch förvaltningar i tiska Vänsterpartiet arens dolda värder- siva regimer iutsamverkan med 1917-1919. Tyska ingar avslöjade vecklingsländerna. organisationer USPD vid samma genom den centrala

tid. platsen Rörelsens organi- 7. LO 1898. KF 8. Socialdemokratin 9. Vissa väpnade sationer som 1899. Syndika- år 1889och 1897 befrielserörelser huvudsaklig listerna 1910. "Den under 1960-talet. organisationsform. nya vänstern" LO 1941och Fack o. kooperation 1960-1968. senare

I det följande kommer jag några exempel hur spän-

att ta upp ningen mellan rörelsesocialism och statssocialism har tagit sig uttryck i den svenska arbetarrörelsens historia. Först tar jag upp motsättningen mellan politisk och ekonomisk kamp under 1880och 1890-talen under socialdemokratins grundningstid avsnitt 7. Sedan jag den socialdemokratiska vänstern i partiets

tar upp sprängning år 1917 avsnitt 8. Sedan tar jag frågan in-

upp om dustriell demokrati, från Ernst Wigforss runt 1920 till löntagarfonderna år 1975 avsnitt 9. Sedan skall jag kortfattat kommentera den leninistisk-stalinistiska i svensk Vänster avsnitt

parentesen 10. Därefter skall jag sammanfatta och avsluta essän med att skissera några viktiga och lösningar bortom den snäva mot-

arenor sättningen mellan rörelsesocialism och statssocialism avsnitt 11 och 12.

MATS DAHLKV|ST

7 Particentrum och folklig bas under

socialdemokratins grundningstid.

Kongresserna 1889 och 1897

Spänningen mellan rörelsesocialism och statssocialism kommer till

uttryck redan under 1880-talet och 1890-talet. På denna punkt

stödjer jag mig huvudsakligen Ingrid Millbourns tidigare

nämnda avhandling Ratt till ma/eligbet Om den svenska socialdemokratins larprocess 1885-1902 1990, kap. 9 och 13. Millbourn skildrar den politiska motsättning mellan

processen som en

sidan talesmännen för den förment "marxistiska" den kallaå ena des så idén socialdemokrati, och å andra sidan den faktiska

och spontant pågående fackliga och kooperativa organiseringen.

Hjalmar Branting, Axel Danielsson, Fredrik Sterky och till

att börja med August Palm försöker olika sätt agitera och för

agera

den arbetarrörelse griper omkring sig i allt högre grad skall att som inordnas tänkesätt och organisationsstruktur skall

i ett en som vara "socialdemokratisk". Den faktiskt existerande fackliga och kooperativa rörelsen slår dessa män med förbluffande kraft,

emot

och de tvingas in i omständlig lärprocess nyttiga nederlag

en av

centrala punkter jag snart skall återkomma till.

som

Tidigare socialdemokratiskt influerade skildringar denna

av period har inte velat erkänna hur det inom breda lager fanns ett motstånd den tidiga socialdemokratiska partisynen, tanken att den

mot

politiska kampen med enhetligt och centraliserat

mot staten ett

parti den huvudsakliga vägen. Tidigare skildringar har inte velat

var

hur utbredd tanken den ekonomiska och fackliga kamse var om

självständig väg till framgång och befrielse, och att pen som en

detta stridsfråga under partibildningens kongress

var en av rang

35Ingrid Millbourn är många sätt sinnebilden lysande politisk

av en historiker och politisk analytiker. Det främst slås är hennes

man av eminenta förmåga till politisk inlevelse och historisk förståelse. Men hon har också sig in i ofantligt material hon lyckas strukturera

satt ett som

nydanande, och inom svensk arbetarrörelseforskning, närmast revoett lutionerande sätt. På de punkter där inte håller med henne inspireras

man

djupare in i materialet och göra analyser. Mer kan man att egna man inte önska sig

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

1889 och under det första partiprogrammets kongress 1897. Kommunistiskt influerade skildringar från tid också ned senare tonar

den självständiga fackliga existerande strategi och

vägen som en erfarenhet under denna tid, eftersom också har förman samma ment "marxistiska" partisyn och statsorienterade den syn

ekonomiska kampens underlägsenhet.

Redan år 1886 hade det hållits skandinavisk arbetarkongress i en

Göteborg där antagit "socialistisk program", ytterligare

man ett en

hölls år 1888 i Köpenhamn, med anslutning till

samma program, vilket i upprepades år 1890 i Kristiania och 1892 i Malmö. stort sett Danielsson och Branting deltog efter förmåga och tid i dessa

kongresser, eller följde dem uppmärksamt i sina tidningar. "Det

socialistiska programmet framhöll de fackliga organisationerna att skulle hantera både politiska och ekonomiska frågor. Att ett

särskilt parti skulle ha monopol den politiska kampen

var en

främmande tanke för dessa kongresser. Strejk och skiljedomstol

skulle användas i arbetslivet. Självhjälp i arbetslöshetskassor och

sjukkassor skulle organiseras fackföreningarna. Man skulle agi-

tera för lagstadgad 8-timmarsdag och allmän rösträtt. Organisatoriskt började bygga facklig rörelse där fackförening-

man upp en lokalt ort skulle organisera sig i lokala centralkommitarna en téer, nationellt skulle bildas fackförbund, och förbunden skulle samordnas i nationell Överledning. Detta blev i huvuddrag också en organisationsformen när LO bildades tio år dvs. 1899. senare, Men runt 1886 och 1888, liksom under 1890-talet, senare var detta oroande tanke för Branting och Danielsson. Man ville inte en ha konkurrerande självständig, nationellt samordnad organisaen tion. Den principielle Danielsson verkade oroad över den vara mer

36Tanken partiet överlägsen kampform, och den ekonomiska som kampen underlägsen, är verkligen dogm inom denna förment som en "marxistiska" tradition. Omfattande strider bedrevs socialdemokratiska av ideologer mot "ekonomism trade unionism aden engelska vägen", , , 9smaborgerlig anarkism° ° U Jproduktionsforeningarnasu perspektivloshet- 9, , dvs. koo erativa butiker och företa Ne, ett enhetli p g J sammansvetsat gt . arti skulle det med ideolo isk skolnin och vetenska rund, med P vara, g g P g g inriktning mot stat och statlig makt. Detta partiperspektiv och statsperspektiv har också styrt många forskares problembild och forskningsfrågor.

MATS DAHLKVIST

fackliga kampens självständighet än den pragmatiskt tänkande

mer

och taktiskt uppfinningsrike Branting. Vid sydsvensk facklig

en kongress i Malmö år 1888 skrev Danielsson avvek ett program som

från de tidigare fackliga kongresserna att inte nämna idén

genom

särskild facklig nationell organisation. Han drev samtidigt i

om en tidningen Arbetet bojkott den andra skandinaviska fackliga en mot kongressen 1888. Men han drev kommer förloransom att se en

de linje.

Ett tydligt exempel är det socialdemokratiska partiets konstituerande kongress år 1889. Under flera år hade tidgruppen runt ningen Social-Demokraten i Stockholm, med Branting som redaktör, och tidningen Arbetet i Malmö, med Danielsson som redaktör, bildat socialdemokratiskt agitationscentrum. Man pläett derade för hela arbetarrörelsen måste organiseras att som ett enhetligt socialdemokratiskt parti utifrån ett genomtänkt program

socialdemokratisk grund. Den politiska kampen partiet inom

av och sågs den främsta kampformen. Den socialemot staten som demokratiska ideologin skulle "uppfostra och leda arbetarklassen. Den ekonomiska kampen sågs ett förstadium, fackföreningsom ekonomiska kamp lägre stadium medvetenhet, arnas var ett av som med rätt upplysning skulle leda till insikt med partiet om att erövra den politiska makten". Vidare agiterade för stark man en partiorganisation med stående partistyrelse och stark ordföen en rande. Femtio ombud samlades i Stockholm i april 1889 för grunda att Sveriges Socialdemokratiska arbetarparti SAP. De representerade 73 olika fackföreningar och något fåtal socialdemokratiska föreningar och arbetarklubbar. 47 ombuden arbetare, tre var av var redaktörer. Kongressombuden, representerande två decennier som ekonomisk kamp och organisatoriska erfarenheter, accepterade av inte tanken å centralistiskt arti och vä rade Väla artist relse. P ett P g l P Y

De avvisade också ett förslag partidisciplin, att partistyrelsen

om skulle ha offentligt kritisera eller föreningar inom rätt att personer

partiet med avvikande uppfattningar. De ansåg det tillräckligt att

vissa förtroendemän mellan kongresserna genomförde de uppdrag kongressen bestämt. Förtroendemånnen skulle alltså inte ha som någon makt och inte utöva någon ledning. Det skulle kongressen

enbart göra.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

För kongressens majoritet skulle partiet löst vara ett samman-

hållet för offentlig agitation, överbyggnad den

organ en sorts

egentliga fackliga kampen och fackliga strategin för genomföra

att demokratiska rättigheter. Partiet skulle inte ha monopol den

politiska kampen, skild från den ekonomiska. Alla slags fråt.ex. politiska, ekonomiska och sociala ansåg de tillhöra fackförgor,

eningarnas uppgifter. Inte heller valde kongressen någon parti-

ordförande. Och, vad kanske är anmärkningsvärt, det som mer antogs inget partiprogram. Varken Branting eller Danielsson, som kanske stod närmast till göra det, hade författat något sådant. att Programfrågan under SAP:s konstituerande kongress 1889 är

märklig eftersom inte något partiprogram. Millbourns man antog tolkning är dock både Branting och Danielsson alltför väl att var medvetna den meningsskiljaktigheten mellan majoriteten om stora ombuden och dem själva. De medvetna majoriteten av var om att

kongressombuden inte alls stödde tanken den politiska

av kampens överordnade ställning under ledning centraliserat av ett

och starkt parti. De programmatiska principer kongressom-

som buden kunde tänkas ha med sig i bakhuvudet i så fall var snarast det socialistiska programmet antagits vid 1886 års skandinasom viska fackliga kongress och 1888, eller olika gamla som upprepats lokala varianter det internationellt erkända Gothaprogrammet av från 1875, och där framhävdes både fackföreningar och koope-

rativa produktionsföreningar.

Ett ytterligare uttryck för meningsskiljaktligheten partiets

roll, förankring och organisatoriska striden kongres-

ramar var sen 1889 om partipressen. Branting och Danielsson hade sig oroat för den nya trenden att allt fler tidningar började lokalt startas av olika fackföreningar. Deras åsikt i stället endast partiet var att skulle starta tidningar och endast den tänkta partistyrelsen att skulle tillsätta redaktörer. På det sättet skulle enhetlig partien

press skapas i upplysande och ledande syfte. Kongressombuden gick med sin fackliga bakgrund denna starka toppstyrning,

emot

gick med sorts anmälningsplikt till kongress och förtro-

men en endemän när någon förening ville tidning. starta en Under 1890-talet fortsatte frågan partiprogram om ett att vara en het potatis. Branting och Danielsson lovade gång gång att

MATS DAHLKVIST

skriva De lyckades förhala frågan i nästan tio år. Till slut hade

ett. de lovat utkast senast tre månader före partikon-

att presentera ett

1897. Utkastet kom, korn fram under kuppartade gressen men former. Dels presenterades det helt nära kongressens öppnande så

ingen debatt före kongressen hann äga dels publicerades att rum, det i borgarpressens Dagens Nyheter, så att det blev nästan omöj-

ligt ifrågasätta programförslaget utan att framstå förrädare

att som inför den politiska fienden. Här skall jag inte göra någon närmare

analys innehåll. Det är ganska självständigt som

av programmets

svensk produkt, och återspeglar mycket den linje Daniels-

av som

och Branting drivit, tillsammans med del lärdomar, bland son en

likställs den ekonomiska och den politiska kampen. annat

omstritt framgår dels dess kuppartade

Att programmet var av

presentation, dels det under kongressen förekom två

av att om-

röstningar det, del stämningarna. Vid den

om som säger en om första röstade knapp femtedel ombuden 85 för disci-

en av 16 av plinstraff för Axel Danielsson för publiceringen i DN. Vid

innehållslig stridsfråga strategin den

om angreps programmet av

oppositionelle August Palm, och symbolisk punkt

en vann oppositionen med rösts övervikt 43 mot 42. Det tycks som

en kongressen, den socialdemokra-

trots att antog programmet som tins första riktigt inte alls enig med

egna program, var program-

Åtminstone fanns det tydlig gruppering

mets upphovsmän. en som

hade avvikande åsikter. Men kongresser är kongresser och har sin

logik. Att uppvisa enighet kan kännas viktigare än att

egen

grundligt diskutera igenom även viktiga åsiktsskiljande sakfrågor.

Kongressen Branting och Danielsson i uppdrag att skriva

gav en förklarande kommentar till programmet. Den skulle färdig

vara inom månader. Den blev aldrig skriven.

tre

Orsaken kan det är åtminstone Millbourns tolkning, att

vara, LO:s bildande 1898, stod för dörren, och att det ytterligt

var en

känslig fråga programmässigt och pincipiellt. Den socialdemokra-

tiska partistrategin led sedan dubbelt nederlag när LO först bilda-

des självständig organisation 1898, och sedan sin andra

som kongress år 1900 avskaffade det krav obligatoriskt medlemskap

37Millbourn s. 345 -351.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

partifolket hade fått igenom under den första kongressen.

som Inte förrän 1902, efter Danielssons död, skrev Branting kort en och återhållsam förklaring till programmet. På ett dramatiskt sätt ställdes under 1890-talet den fackliga arbetarrörelsens erfarenheter och föreställningsvärld, direkten demokratisk rörelsesocialism, de socialdemokratiska gentemot talesmännens idéer ett politiskt parti med stark ledning, syfom tande till den politiska makten i staten. Millbourns tolkning av perioden 1885-1902 får stöd den fortsatta historieskrivningen, av som den skisseras i t.ex. Torsten Svenssons avhandling Socialdemokratins dominans 1994, kap. 2. Under de närmaste decentre

nierna, med tydlig markering i 1938 års Saltsjöbadsavtal, hävdar

LO gång gång sin principiella självständighet, hålla partiet

att

och borta från den fackliga kampen. Samtidigt sig LO

staten ser som en brett verkande kraft i samhället med såväl ekonomiska och politiska sociala och kulturella ambitioner. som

8 socialdemokratins vänster.

Kongresserna mellan 1911 och 1917

Under 1900-talets första decennium skärptes motsättningarna mellan höger och vänster inom arbetarrörelsen, mellan anarkism och socialdemokrati inom partiet och mellan syndikalism och reformism inom LO. År uteslöts de anarkistiska

1908 "ungsocia-

listerna" med Henrik Bergegren från det Hinke i spetsen socialdemokratiska År bildade

partiet. 1910 syndikalisterna SAC

och utträdde LO. Här kommer jag fortsättningsvis tyvärr inte ur

beröra de fackliga diskussionerna och den fackliga oppositionen

att

och organisationsutvecklingen inom LO. Det beror inte den

att är oväsentlig, tvärtom, det är främst fråga en om utrymme. Händelserna storstrejken 1909, den s.k. enhetskommittén runt 1928, LO:s stadgeändringar och centralisering 1941 och den radikala oppositionen inom Metall, främst under 1940-talets mitt, och

tiders "facklig opposition", exempelvis, värda lyftas

senare vore att fram och analyseras i detta sammanhang. Här skall jag i stället ta några punkter där rörelsesocialism och statssocialism konupp

MATS DAHLKVIST

fronteras inom det socialdemokratiska partiet. Förutom tidigare

nämnda arbeten, särskilt Werner Schmidts avhandling Kommunismens rötter i första världskrigets historiska 1996, har jag i mm detta avsnitt också haft hjälp Kent Lindkvists avhandling stor av

Program och parti. Principprogram och partiideologi inom den kom-

munistiska rörelsen i Sverige 7917-1972 1982. ungdomsförbund bildades år 1908. Redan från början Ett nytt

uppträdde detta självständigt kritiker partiets ledning och

som av huvudlinje. Det är tradition det socialdemokratiska en som ungdomsförbundet allt sedan dess har fortsatt, oftast med rörelsesocialistisk tendens och under tid i termer självförvaltning" senare av och egenmakf. I ungdomsförbundets tidning Stormklockan drev redaktören Zeth "Zäta" Höglund kritisk linje accelereraen som de fram den kongress år 1917 då han själv och partiets vänsemot kom utträda partiet. Stormklockans kritik, och därmed ter att ur

också hela vänstergrupperingen, handlade om två huvudsakliga

ting: dels partiets inre demokrati och organisation, dels innehållet i

partiets politik. Kritiken kan sammanfattas i följande punkter.

Valordningen till kongresserna kritiserades, anställda funktionärer inom partiet, menade vänstern, borde inte valbara, de borde vara endast närvara med yttranderätt inte rösträtt. Vi känner men den utvecklingen, anställda partiombudsmän i dag utgör senare att

stabilt röstunderlag kongresserna för partiets ledning.

ett

Vidare ansågs partistyrelsen ha för självständig ställning genom

en kunna kontrollera kongressval och Pressen blev så sätt att press.

partistyrelsens redskap och inte kongressens eller rörelsens. En kritikpunkt Hjalmar Brantings inflytande och roll.

annan var Höglund talade Brantings monarkism inom partiet. Därtill om kritiserades också riksdagsgruppen och dess ställning som en stat i staten". Riksdagsgruppen vägrade under denna tid lämna ut att

sina protokoll till partikongressen fick nöja sig med verk-

som en samhetsberättelse. Detta bekräftades även kongressen 1914. För vänstern detta ohållbart. En riksdagsgrupp nominerades var som av

partiet och gick tillval partiets skulle naturligtvis

program vara

politiskt ansvarig inför partiet. De ansåg inte partiets ledning, och

majoriteten inom riksdagsgruppen. De menade i stället att riks-

i enlighet med vallagen, politiskt ansvariga endast

dagsmännen, var

DEN INSTÄNGDA DEMOKHATIN

inför väljarna. Motsättningen mellan rörelsesocialismens ideologi,

och ideologi utgår från och parlamentarisk väg blev här en som stat

uppenbar. Än i dag är detta stridsfråga i diskussionen

en om vad är ett demokratiskt parti. Sedan 1972 lämnar riksdagssom gruppen ut även sina protokoll till partiet. När det gällde kritiken rörande partiets linje kommer den delvis att framgå nedan, det är klart krigsfrågan och antimilimen att tarismen huvudsak, frågan massaktioner och ensidig var en om riksdagsstrategi en annan. Händelseutvecklingen inför det social-

demokratiska partiets splittring är spännande och politiskt rik. Här

skall jag nämna några punkter. Efter kritiken 1911 års kongress, då vänstern tydligt formerade sig, bildades år 1912 i Stockholm socialdemokratisk vänsen

terförening. I dess styrelse ingick så Richard

tunga namn som Sandler socialdemokratisk minister, Carl Lindhagen se-

senare

Stockholms borgmästare, Fredrik Ström, och Ivan Vennernare

ström. Partistyrelsen reagerade starkt inom partiet

mot att man

började med splittrande särorganisationer. Det är stånd-

en punkt som står sig än i dag inom socialdemokratin, och ställer som frågan på sin spets vad ett interndemokratiskt politiskt parti kan tänkas Och då jag inte självklart kan vara. menar att man acceptera

organiserade fraktioner inom parti. En höjdpunkt i partisty-

ett

relsens agerande den så kallade "munkorgsstadgan för-

var som bjöd vänsterns kandidater i riksdagen uttala sig riksdagsatt mot gruppens majoritet. För den antiauktoritära och direktdemokra-

tiska vänstern inom partiet detta skickelsediger handling.

var en Man såg den bekräftelse hur strategin ensidigt betosom en att

riksdagsarbetet med tvingande logik förstärkte toppstyrningen

na partiet. Detta stärkte också vänsterns övertygelse rörelsen av att själv, massorna i egna aktioner, måste den främsta vägen ses som framåt.

En taktik vänstern hade låta sina anhängare i rikssom var att

dagsgruppen motionera genomförandet olika punkter i

om av par-

tiprogrammet. Berömd är Carl Lindhagens republikmotion

som satte Branting och riksdagsgruppen i brydsam situation och en som direkt föranledde den nämnda munkorgsstadgan. ovan Den socialdemokratiska vänstern starkt ställning tog mot na-

MATS DAHLKVIST

tionalismen och militarismen när första världskriget bröt ut. Till-

med likasinnade över hela Europa såg konsekvent sammans man en pacifism och internationalism det enda rimliga svaret

som

"borgarklassens krig". Man kunde också stödja sig Andra inter-

nationalens socialdemokratiska partiernas internationella

de orga-

återkommande ställningstaganden kommande

nisation mot ett

krig. Höglund och Ström författare till berömd pamflett

var en

gick ut i massupplaga under namnet Det befästafattig/nuet år

som 1915. Under krigets gång blev vänstern allt missnöjd med

mer partiets huvudlinje och sammankallade antimilitaristisk kongress,

partistyrelsens vilja, år 1916. Man diskuterade vad arbetarmot klassen borde göra verklig krigsfara stod för dörren. För

om en sina yttranden i den diskussionen häktades Zeth Höglund inom

några dagar och fick ett års fängelse.

Några månader i april 1916, bildade vänstern egen

senare, en tidning, Politiken, Folkets Dagblad Politiken, med Ture

senare Nerman redaktör. Partistyrelsen började och krävde att

som nog vänstern skulle upphöra med alla sina säraktiviteter. Med rösterna

136 42 kongressen i februari 1917 stödde partiets majoritet

mot sin partistyrelse. Vänstern samlade alltså nästan fjärdedel av

partiets kongress, och då skall veta att partistyrelsen liksom

vänstern gjort sitt för påverka nomineringen till denna

yttersta att

viktiga kongress. Den förlorande oppositionen sammankallade

omedelbart till kongress för bilda politiskt

en egen att ett eget parti. Sammankallarna denna kongress uteslöts snabbt

av ur

moderpartiet.

Stämningen bland folket betryckt över dyrtid och svältlöner

var

under Hjalmar Hammarskjölds expeditionsministär, ivänsterpropagandan kallad Hungerskjöld". I april började demon-

en strationsvåg i Västervik följdes hungermarscher över hela

som av landet. Soldater och vandrade sina håll i samlad

matroser tropp, trotsande befälens order, till socialistiska agitationsmöten. Perio-

den 16-30 april förmodligen något det närmaste i

var av man Sverige kommit i revolutionär situation". Till och

termer av en med långt in i vanligtvis reformistiska arbetarled stämningen

var sjudande. Erik Palmstierna, minister och Brantings förtrog-

senare

skriver i sin dagbok: ne,

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

27.4¶Landsorganisationens representantförsamling samlad.

är nu Aldrig hade jag tänkt mig så allvarlig och hotfylld stämning hos en dessa besinningsfulla gamla män... Hörde Sydow civilministern V. i Hammarskjölds regering till Petersson, justitieministern: yttra Vi kunna inte lita trupperna, det är det svåra i denna situa-

tion. .

Den 13-16 maj samlades Vänstern till kongress och bildade Sveriges socialdemokratiska vansterparti SSV. understyrka sina För att avsikter och inriktning införde i i övrigt man programmet, som inte avvek från socialdemokratins från särskilt program 1911, ett avsnitt under rubriken "Demokratiska grundlagar". Där fastslogs principerna för demokratisk rörelse och demokratiskt parti. en ett Det har i eftervärldens ljus ofta anförts, främst från kommunistiskt håll, inte alls särskilt energiskt socialdemen motsagt av

mokratin, att vänsterutbrytningen hade sin bakgrund i Lenin,

oktoberrevolutionen och bolsjevikernas strävanden. inte Så var fallet. Vänsterns ståndpunkter hade varit klara sedan 1912, de var ytterst pacifistiska och direktdemokratiska, alltså i direkt motsattning till leninismen hävdade våldet väg och det centralisesom som rade partiet. Samma omdöme kan fällas den kriget riktade om mot Zimmerwald-internationalen, där bolsjevikerna i den pacifistiska

miljön framstod bisarr våldsdyrkande sekt. Den mensje-

som en av vikerna den reformistiska socialdemokratin i Ryssland dominerade februarirevolutionen upplevdes däremot stark inspisom en ration för vänstern under dessa månader. Den tongivande tyska

socialdemokratin splittras, liksom den svenska i april-maj, och dess vänster bildar Tysklands Oavhängiga Socialdemokratiska Parti USPD. USPD liksom det svenska SSV inte utan namnkunniga var socialdemokratiska gestalter. Bl.a. ingick Eduard Bernstein, den gamle kritikern Karl Kautsky och den tyska socialdemokratins av gamla statssocialistiska Bernstein hade i sin berömda program. bok Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter 1899, betonat både kooperation och fackföreningar viktiga som och självständiga vägar. Bernstins perspektiv är inte systemomvandling inneha den politiska makten, samhällsförgenom att utan

MATS DAHLKVIST

ändring gradvis evolution, där även andra vägar

som en process av än den politiska makten enbart omdanar samhället.

I april och maj 1917 stod det svenska SSV och det tyska USPD för nästan identiska, pacifistiska och direktdemokratiska

program. Det är först när första världskriget är slut, och västmakternas stöd till den vita sidan i ryska inbördeskriget inleds, denna demo-

som kratiska vänster kommer splittras solidariteten med de ryska

att revolutionärerna. År bildas då Sveriges Kommunistis/ea parti.

1921 De kvarvarande gamla vänstersocialisterna, inklusive Höglund, återvänder efter hand till moderpartiet. Nedan i avsnitt 10 skall jag kortfattat kommentera den kommunistiska, dvs. leninistiska-

stalinistiska, traditionen historisk parentes, uppstår

som en som och försvinner med Sovjetunionen.

9 Den industriella demokratin. Ernst

Wigforss, Metallarbetareförbundet och

Iöntagarfonderna

Stämningen för direktdemokrati och andra strategier än den

parlamentariska emellertid stark inte bara i Tyskland och

vägen var Sverige. I Storbritannien fanns antistatlig rörelse, anvisade

en som

ekonomisk väg till samhällelig omvandling, utan att ta vägen en

och parti. Strömningen kallades gillesocialism och hade

över stat stöd sådana gestalter G.D.H. Cole, Bertrand Russel filo-

av som sofen och Harold Laski rättsvetare och statsvetare. En

person inom den svenska socialdemokratin intresserade sig för gilles-

som socialismen, och väg i partiets ledande krets, var

som var

Ernst Wigforss. Wigforss är motstycke den svenska

nog utan arbetarrörelsens främste intellektuella gestalt, analytiker och

ifrågasättare, dock saknade självklar politisk genialitet och

som

ledarförmåga som t.ex. Branting.

Wigforss förhållande till vänstersocialisterna kluvet, vilket

var han förmodligen delade med många partiaktiva vid denna tid. Idémässigt tycks han ha varit vänstersocialist, organisatoriskt höll han sig till det partiets majoritet. Under hela 1918 ökade stödet för vänstersocialismen i landet och långt in i socialdemokra-

runt om

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

tins inre cirklar. Wigforss gamla studentkamrater från Ett par av Lund hade anslutit sig dit. Under några tumultartade dagar i mitten

november 1918, det revolutionsstämningar i hela

av var norra Europa, hade de folkliga kraven republik och demokratisk re-

formering hela riksdagen växt till folkstorm. Branting

av en var hårt pressad och hans gamla samverkan med liberalerna hotad.

Kravet republik och "total uppgörelse med hela det borgeren liga samhället fanns ända inne i riksdagsgruppens förtroenderåd.

Det hela mynnade i parlamentarisk kompromiss i

ut en som togs riksdagen den 17 december 1918. Branting hade backat från vänsterns och delar partiets stora av

krav fullständig reformering rösträttsreglerna och första

av kammarens avskaffande, i stället fick han igenom huvudsakligen allmän rösträtt till andra kammaren. Högern backade från sitt motstånd kvinnlig rösträtt fick i stället behålla första mot men kammaren med höjning åldersstrecket för valbarhet och rösten av rätt nu 27 år och med bibehållna inkomst- och egendomsstreck tillika med höjning rösträttsåldern i kommunala Val tillika en av med del kvarvarande andra rösträttsstreck" även till riksdagens en andra kammare. Hovet backade från sina krav kungen skulle stå att kvar regeringsbildare och praktisk statschef och fick i stället som behålla monarkin, än i ceremoniell gestalt. Maktdelningsprinom cipen mellan kungamakt och riksdag övergavs definitivt till förmån

för den parlamentariska principen.

Under denna period i december 1918 kan i brev från ett

Ernst Wigforss senare legendarisk finansminister till vännen

Östen Undén legendarisk del

senare utrikesminister av stäm-

ningsläget inom socialdemokratin, också del Wigmen ta av forss rörelsesocialistiska inställning till demokratin:

Jag kan inte annat än bekänna, att det är synnerligen begripligt om

arbetare uppfattar hela partiledningens taktik med-

massor av som vetet bedrägeri. I den första revolutionära situationen skulle de aldrig ha vågat antyda lösning den närvarande. De vågade inte en som gång stanna vid regeringens minimum låtsades allvar en utan

diskutera republik och enkammarsystem. den abso-

Men resten luta uppgörelsen med hela den gamla streckbråten den fattades såsom självklar. Wigforss åldersstrecken och inkomstmenar

MATS DAHLKV|ST

strecken till första kammaren fattigvårdsstrecket, konkurssamt strecket och straffstrecket till andra kammaren, MD. Och så fick nätt och jämt lugna. Och under hela kampanjen man massorna vågade ingen socialdemokratisk talare viska att detta minimum om kunde på...Men jag erkänner att i detta ögonblick ingenting prutas finnes göra än Arbetarklassens vilja är i annat att att acceptera. förväg knäckt ledarnas nederlag...att beslutsam och radigenom en kal ledning skulle ha kunnat driva igenom regeringens minimum och till, är jag lika övertygad som någonsin. Men en stor mer om strejk, dvs. vakt omkring socialdemassorna gatorna som en en mokratisk eller liberal-socialdemokratisk regering, som sätter - första kammaren funktion, den skulle ha i ögonur segrat samma den blev beslutad. blick som

Jag vill inte här ställning till Ernst Wigforss bedömning av

ta om de politiska maktförhållandena rimlig. Jag skall heller inte ta var

ställning till Brantings stora kompromissuppgörelse var ett

om tillbaka eller framåt i den aktuella situationen, eller steg ett steg positiv eller negativ lång sikt för den svenska demokratin. jag vill Visa hur demokratiska rörelsesocialistiska strömningar vitt var utspridda inom socialdemokratin, och många tydligt artikuleatt rade demokratins fundament än den snävt partien annan syn

och riksdagsbaserade. Men jag vill också visa demokratiseringskomplexitet och beroende massförankring och

processens av massaktioner, särskilt i situation när den allmänna rösträtten en ännu inte är genomförd. Vi kan jämföra med den näraligmer

gande demokratiseringsprocessen i Östeuropa och dess beroende

just massrörelse och massaktioner utanför riksdagsmurarna. av Ernst Wigforss politiska tänkande är särskilt intressant i spänningsfältet mellan rörelse och vilket framgår i statsvetaren stat,

Gunnar Hanssons grundliga avhandling Dogm eller arbetsbypotes

Wigforss och det socialistiska sambdllsprojektet 1997, kap. Den unge X och XI. Ernst Wigforss och Östen Undén under våren 1919 var bekymrade över partiets sorgliga oklarhet vad det skulle ha regeringsmakten till. Det partiet endast intresserat av var som om var

38Wigforss, Minnen, II, 1914-1932, s. 96.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

att finnas kvar i regeringsställning tillsammans med liberalerna,

inte frågan vilken politik skulle föras. I 1919 men av som mars hade Östen Undén bett Wigforss skriva

ett programförslag om

vilken politik borde föras, förslag till för fortsatt som ett program

regeringssamverkan som skulle kunna läggas till grund för det kommande riksdagsvalet. Wigforss blev utformat

program som

ett förslag till handlingsprogram och politisk strategi, och

var påtagligt rörelsesocialistiskt präglat. Det förslag inom antogs som Göteborgs socialdemokratiska arbetarekommun, och kallades efter

det för Göteborgsprogrammef.

Med detta program som bakgrund skrev Östen Undén i april debattartikel i Socialen Demo/emten med titeln "Vänstersamverkan. Den innebar ett ifrågasättande den dittillsvarande regeringssamverkan av synen med liberalerna. Östen Undén, statsråd i Edéns liberaltsom var socialdemokratiska samlingsregering, ville tydligen iscensätta en

politisk provokation och sätta igång politisk Man kan

en process.

lugnt säga att han lyckades.

Undéns artikel slog smärre bomb bland regeringsner som en partierna, särskilt bland socialdemokraterna. Genom lyfta fram att dolda motsättningar hade han verkligen ömma tår. Det trampat blev livlig debatt mellan de två regeringspartierna och mellan en statsråden. Socialdemokratins partistyrelse måste handla. Till sitt

årsmöte i maj 1919 kallade partistyrelsen de socialdemokratiska statsråden och riksdagsgruppens förtroenderåd. Villkoren för fort-

satt regeringssamverkan ställdes dagordningen i diskussion en

riktlinjerna för partiprogram, det skulle lägga

om ett nytt som man

fram för partikongressen 1920. Den tidigare nedtonade frågan

om ekonomins omvandling lyfts fram till öppen diskussion. Vad nu hade egentligen partiet i alla år med sitt tal "socialisemenat om ring", samhällets ägo överföras..." och liknande fraser. För

första gången länge partiet allvar och i var tvunget att ett sammanhang diskutera den socialistiska samhällsomvandlingen.

Under diskussionen utkristalliserades politiska linjer, vilket tre framgår framställningen hos Gunnar Hansson. Den första linav jen framfördes de över huvud inte tyckte partiets av som taget att

39Hansson a.a. s. 221-239.

MATS DAHLKVIST

skulle socialistiskt. Bernhard Eriksson enligt program vara var

protokol-lei mycket betänksam socialiseringsåtgärder" efter-

mot "statsclriften inte är lika ekonomiskt fördelaktig privatsom som driften" pågrund byråkratin i Och F.V. Thorsson Varna av staten. de för många väljare stödde socialdemokratin kunde att som skrämmas bort talade för mycket socialisering. Mot om man om denna linje framhöll Branting inte skulle inbilla sig att vi att man kommer ifrån socialiseringsfrågan och frågan arbetarkontroll". om Partiets foifolk och arbetarna i övrigt skulle komma ställa krav. att Men i det läget, Branting, och blir det typiskt det polimenar nu

tiska genie: Branting, måste möta dessa strömningar men

man länka in arbetarnas tänkande rätta vägar och "söka arbetarna ge förståelse för produktionens krav. egna Den andra linjen optimistiskt statssocialistisk och orvar mer todoxt "mzrxistiskt socialdemokratisk och uttrycktes tydligast

partisekreteraren Gustav Möller. Han menade att partiet inte av skulle visa någon tvekan i valprogrammet klart och tydligt tala utan ville förverkliga socialistisk ordning". Vad Möller om att man en menade med detta förverkligande kan finna tydligare i andra man skrifter från denna tid. Möller argumenterar för politisk väg en till ekonomisk omvandling regeringsinnehav och genom lagstiftning. Det gäller erövra den politiska makten "som möjatt liggör socialisering. Denna väg kallar Gustav Möller för "soen cialdemokratins metod", och bakåt i denna framställning och ser

begrundar Ingrid Millbourns tolkning av strategidiskussionen

under 1890-talet så tycks Möller ha helt och hållet det rätt om partimässigt "socialdemokratiska i denna metod. Den statsso-

cialistiska framkommer även i det programförslag sedan vägen som kom utarbetas inför 1920 års kongress, med Gustav Möller, Per att Albin Hansson och Rickard Sandler tongivande författare. som Den tredje linjen, öppnar för ekonomisk väg, eller som mer en åtminstone drar in den fackliga rörelsen och den kooperativa i som diskussionen, sin utgångspunkt i Brantings konstaterande att tar "Vi icke fullt klara inom själva viktiga punkter". Tidäro oss Harald Åkerberg hade attackerat Möller och

ningsredaktören

framhöll det fanns delade meningar inom partiet och bland att arbetarna om det bör statsdrift eller kooperativ drift. Branvara

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

ting försökte mildra konflikten kompromissande hävda genom att att man inte skulle sätta kooperation och statsdrift varandra. mot Vi skall då komma ihåg Branting redan slutet 1890-talet att mot av den hade kompromissat fack och kooperation var som om som viktiga länkar i strategin framåt. Och flera talare stödde tanken

ekonomisk väg. Axel Dahlström, ordföranden i Göteborgs en

arbetarekommun, argumenterade för Wigforss Göteborgs-

och att måste betona frågan kontroll inom program man om produktionen". Liknande tankar också Östen Undén inne på. var Rickard Sandler bemötte den ekonomiska med vägens argument orden att mindre borde eftersträva arbetarnas deltagande i man styrelserna fullt offentlig kontroll. än en I debatten mot den ekonomiska vägen hävdar alltså de statssocialistiska anhängarna full offentlig kontroll", dvs. statligt att ägande, är att föredra framför "arbetarnas deltagande i styrelserna.

Detta programmatiska ställningstagande kom sedan prägla

att socialdemokratins och huvudlinje från 1920 och framåt. program

Det präglar dock Landsorganisationen kommer

som snart att

påminnas om.

Under åren 1919 och 1920 bedriver Ernst Wigforss studier och skriftställning i fråga "industriell demokrati. Drivkraften för om Wigforss är att försöka finna trovärdigt alternativ till sovjetett kommunismens diktatur och vänstersocialisternas utveckling mot bolsjevism. Wigforss försöker forma alternativ är rörelseett som socialistiskt och direktdemokratiskt, är graduellt och fredligt, som

och huvudsakligen går fram längs facklig och ekonomisk

som en väg redan från början den organisesom engagerar stora massan av rade arbetare basplanet. Under 1920 års valrörelse kommer bro-

schyren Industriell demokrati, tillsammans med Göteborgssom och del andra småskrifter inom socialdemokratin programmet en utgör ett elaborerat alternativ till den dominerande statssocialis-

Dessa skrifter är tillräckliga för placera Wigforss den

men. att som inom den principiella idédebatten internationellt och natiosom nellt står för "facklig väg med rörelsesocialistisk förankring. en

Wigforss strävanden och intressen uppmärksammas Branting,

länkar in riksdagsmannen Wigforss i den utredning korn

som som att tillsättas just ekonomisk demokrati SOU 1923:29. om

MATS DAHLKVIST

Vad hände med utredningen industriell demokrati, och

som om vad hände med de andra utredningarna, sociali-

som två tunga om sering respektive trustkontroll, historia. Det är också

är en annan

historia hur rörelsesocialismens och statssocialismens en annan

kamp i Wigforss politiska hjärta leder honom till att bli genia-

en lisk och legendarisk statsinterventionistisk finansminister under viktiga decennier Sveriges politiska liv. Han hinner till och med

högern planhushållningens ideolog. Jag skall

skällas ut av som

avbryta framställningen med historiska exempel här, för

att sammanfatta och knyta ihop trådarna. Jag skall bara förutskicka att

nu jag i sammanfattningen nedan kommer att beröra två viktiga senare historiska exempel. Det är socialpolitikens framväxt och utveckling

till "välfärdsstat" under 1950- och 1960-talen, samt lands-

organisationens framtagande förslaget löntagarfonder år

av om

1975. Dessa två exempel återspeglar ett tydligt sätt en typisk

statssocialistisk väg institutionellt-organisatoriska arrangemang,

av respektive rörelsesocialistisk väg tar sin utgångspunkt i

en som ekonomins organisering och den fackliga rörelsen. Jag skall dock närmast säga några ord vad jag kallar "den kommunistiska

om parentesen och den Vänstersocialistiska demokratismen

om som den kommunistiska traditionens förträngda själ.

10¶Den kommunistiska parentesen i svensk

vänster. 1921-1967, 1972-1990

I den kommunistiska historieskrivningen framställs Zimmerwaldrörelsen och det socialdemokratiska vänsterpartiet di-

1917 som rekta förstadier fullgången kommunism med leninistisk

till en framtoning år 1921, och sedan bekräftad i de två partisprängning-

1924 och 1929. Sprängningen 1929 särskilt dramatisk, arna var som

direkt konflikt mellan det svenska partiet och Komintern, där en Komintern helt sonika suspenderade majoriteten från sina funk-

tioner i partiledningen, och partiledningens majoritet Kilbom

uteslöt minoriteten Sillén och Linderot. Kilbom och hans

anhängare låter sedan partiet byta till Socialistiska partiet, och

namn får parti "mellan två internationaler" Bernt Kennerström

ett som

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

fyndigt kallar sin nydanande studie över Socialistiska partiet mellan 1929-3 7.° Socialistiska partiet kom stå mellan socialdemokrati att och kommunism i positioner delvis, bara delvis, liknar som men det gamla SSV. Den kommunistiska partiretoriken i den

Komintern-trogna falangen inom SKP är sedan dess påtagligt trogen en sovjet-kommunistisk vokabulär och tolkningstradition

fram till namnbytet 1967 till Vänsterpartiet kommunisterna VPK. Man tolkar också i sin tradition och historieskrivning varje direktdemokratisk inom LO eller socialdemokratin "vänsprotest som ter och alltså kommunistisk. Bernt Kennerströms avhandling kan ett första försök, utifrån den vänsterns position, ses som nya att

bryta den kommunistiska tolkningstraditionens snedvridning.

Men också bryta den socialdemokratiska tendensen glömma att

alternativa idéströmningar och organisationssätt.

Namnbytet 1967 till VPK, och sedan 1990 till Vänsterpartiet,

blir symptomatiskt. Som jag det, och här får jag stödja mig

ser

personkännedomfl har nämligen delar både partiets kader

stora av

och sympatisörer politisk grundinställning och politisk psyko-

en logi inte alls är det kommunistiska partiets centralism. Man är som för det mesta vänstersocialistiskt direktdemokratisk, och blir man kommunist eftersom är missnöjd med toppstyrningen inom man LO eller socialdemokratin. Detsamma kan "den vänstern under 1960-talet sägas om nya till början är just vänstersocialistiskt direktdemokratisk som en

4°Kennerström, B., Mellan tva internationaler. Socialistiska partiet 1929- 1937 Arkiv, Lund, 1974. 41Som socialdemokratisk studentpolitiker med den ung nya vänsterns typiskt direktdemokratiska ideologi kunde jag aldrig riktigt allvar de ta leninistiska-stalinistiska-maoistiska smågrupperna. I stället studerade jag socialistisk idéhistoria och marxistisk filosofi, vid sidan studera av att statsvetenskap, historia och vetenskapsteori för min Är 1975 blev examen. jag medlem i VPK, fungerade skribent i Ny Dag 1976-1977. Lämnade som partiet 1982, trött att uppleva den leninistiska traditionens tjatiga seghet i vänstersocialistiskt demokratiskt parti. Det fanns ett annars redan ett demokratiskt socialistiskt parti, jag också återvände till. som Under 1990-talet har det gått allt betala medlemsavgiften mer trögt att och besöka årsmötet. Men jag röstar... ens

MATS DAHLKVIST

och antiauktoritär. Det politisk gåta hur den antiauktoritära är en "nya vänsterns människor kunde svänga över till varianter av kommunismens centralistiska och auktoritära positioner maoism, trotskism, stalinism m.m.. Detsamma hände parallellt i Vietnamrörelsen. Efter strejk- och demonstrationsvågen 1968, och under antagandet revolutionär situation i världen, övergick om en den brokiga och direktdemokratiska rörelsen till den typiska leni-

nistiska smågruppsvänstern 1970. Det blev Kominterns runt samtliga fraktioner gång till, det förra gången var som en om tragedi blev det fars för travestera Marx. nu som att När jag talar med gamla deltagare från dessa smågrupper, och jag talar med gamla aktivister från VPK under 1960- och 1970när talen mönstret i de flesta fall klart. Den bärande idén och inre är identiteten ofta direktdemokratisk vänstersocialistisk överär en tygelse. Den kombineras dock med ett "politiskt överjag som är leninistiskt-stalinistiskt-maoistiskt och med den typiska kommunistiska och förment marxistiska retoriken. Denna personlig-

hetsklyvning intressant och svårförklarlig politiskt feno-

är som

förmodligen inte komplicerat än spänningen mel-

men. Men mer

lan njutning och kontroll i vardaglig psykologi.

Det är alltså inte alls konstigt när VPK till slut, 1990, byter till Vänsterpartiet. Och det är inte alls konstigt att den tillnamn trädande partiledaren 1993, Gudrun Schyman, kan definiera sig demokratisk vänstersocialist och partiet ett demokratiskt som som vänstersocialistiskt parti. Och det är inte alls konstigt att hon ser sitt tidigare deltagande i marxist-leninistisk smågrupp MLK en hon "egentligen" demokrat. Leninismen är en parentes, som att var både historiskt och psykologiskt för många människor. Kanske var längtan så beredd vilken ideologi som stor att man var att anta helst, njutningen, längtan efter drömsamhälle, garanterades. ett Som jag det har vänstersocialistisk demokratism, humaser en

nism och pacifism ofta funnits underliggande psykologi

som en bland många kommunister, partifolkets egentliga "själ. Samsom tidigt de kommunistiska partiernas och smågruppernas organivar sation, retorik och mål och förebilder i Sovjet, Kina eller Kuba - auktoritär, diktatorisk, militaristisk, inhuman och centralistisk en stat z.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

Det patetiska blir väl bara den kommunistiska traditionen att

blir så geografiskt beroende vårt grannland i SKP grundas

av öster. 1921 som en reaktion Sovjetstatens bildande. Modernismens genombrott 1967, och brytningen med anknytningen till Sovjet, innebar möjligheten politik. Men den stannade i av en ny upp en nyleninistisk återgång 1972 och i striden därefter mellan traditionalister, modernister och nyleninister. Dock knytningen utan att till Östeuropa återtogs allvar. Den leninistiska traditionen inom

partiet, traditionalister respektive nyleninister, försvinner inte slutgiltigt förrän 1990 då partiet byter till Vänsterpartiet.

namn Men då hade redan fallit muren Vänsterpartiet är samma beteckning som SSV använde år 1917. Den kommunistiska traditionens utveckling är alltså även den präglad av spänningen mellan statssocialism och rörelsesocialism. Men hos kommunisterna kanske statssocialistiskt snarast som ett och "marxistiskt överjag ideologiskt rättstänkande, disav som ciplinerar och förtränger den förbjudna rörelsesocialismens

längtan

efter socialismens "nya människa". En politisk korrekthet som länkar in den rörelsesocialistiska energin den politiska nödvän-

dighetens förment vetenskapliga och förment "enda möjliga

vag.

11 Rörelsesocialism och statssocialism.

Sammanfattning och utblick

Om flyttar tillbaka till 1890-talet finner två huvudsaknu oss liga linjer inom socialdemokratin. Den första är den politiska vägen betonar parti och politisk makt, den är knuten till föresom

ställningen om en systemomvandling någon gång i framtiden när

väl har erövrat den politiska makten". En systemomvandling man skall då äga i lagenliga former. Inom den tongivande tyska rum socialdemokratin står Karl Kautsky och "Erfurtprogrammet" 1891 för denna statssocialistiska linje. Det är den linjen som sedermera kommer framstå socialdemokratisk dvs. i dåtiatt som

da språkbruk "marxistisk" ortodoxi. Det Hjalmar

är en väg som Branting och Axel Danielsson huvudsakligen för, argumenterar

MATS DAHLKVIST

den pragmatiske och realpolitiske Branting tycks ha lätta-

även om inse dess begränsningar än den principielle Danielsson. re att mer linje kommer hävdas Gustav Möller, Det är en som senare att av Per Albin Hansson och Rickard Sandler i 1920 års som program, snuddade vid ovan. Den andra linjen är den ekonomiska, och betonar facklig som

kamp och kooperation självständiga kampformer med ett eget

som värde. Denna rörelsesocialistiska linje betonar det samhället att nya och arbetarnas frigörelse kan påbörjas här och för att gradvis nu växa sig starkare. Själva tanken en systemomvandling anses som skenproblem vissa inom denna linje. Eduard Bernstein är i ett av Tyskland företrädare för denna graduella socialism i sin kritik av

Erfurtprogrammets samhällsfilosofi, vetenskapliga grund och handlingsstrategi. Han ifrågasätter själva tanken systemkata-

strof, systemomvandling och revolution i dåtida socialdemokratisk

marxism från Erfurtprogrammets famösa formuleringar. Bern-

stein framför sin kritik i tidskriften Die Neue Zeit mellan åren 1896 och 1899, och sammanfattar den i den legendariska boken Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter 1899.

Denna bok är för övrigt de viktigaste och mest inflytelserika

en av

politiska arbetena inom arbetarrörelsenå I Sverige det främst LO:s och KF:s självständighet i

var som praktisk form anvisade denna andra väg till skillnad från det som Gustav Möller kallade "den socialdemokratiska metoden". I stället blir det SSV i Sverige och USPD i Tyskland där Bernstein var försöker forma rörelsesocialistiskt grundad medlem som en mer och starkt demokratisk strategi innehåller starka element som av ekonomisk omdaning även inom det borgerliga samhällets och

marknadens produktionskooperativ, konsumtions-

ramar genom

kooperativ och arbetarnas deltagande i de privata företagens styrel-

det främst Wigforss kom kämpa för industriell ser, som att som

42Den har även haft betydelse även för samhällsteori och samhällsstor vetenskaplig forskning. Som jag det är Bernstein de första att ser en av formulera den kapitalismens utveckling senare under 1900syn som gälla inom välfärdsekonomisk teori, talet kom att som common sense socialliberal ekonomisk historia eller ekonomisk-sociologiska analyser.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

demokrati". Ernst Wigforss inte medlem i SSV, han hade var men under perioden 1917-1920 starka sympatier det vånstersocialistiska hållet, såg Wigforss får dock den som ovan. ses som främste under denna period för utveckla representanten att ett

politiskt tänkande grundar sig den fackliga vägen och

som arbetarnas och tjänstemännens demokratiska företagen. styre av Ett alternativ till socialdemokratins demokratiska statssocialism och kommunisternas diktatoriska statssocialism.

De två politiska linjerna kan renodlas statssocialism och som partiväg via statsmakten, från Kautsky 1891 till Gustav Möller 1920, respektive rörelsesocialism och facklig och kooperativ väg i det ekonomiska livet, från Bernstein 1899 till Ernst Wigforss 1920.

Vi då att frågan systemomvandling skiljer

ser om dessa två vägar. Den ekonomiska graduell eftersom den tänker sig vägen är mer att den ekonomiska omvandlingen kan börja direkt i takt med arbetarnas organisering, och självorganiseringens ekonomiska, sociala och kulturella förändring individernas i deras identiteter och av samhälleliga roller. De ekonomiska formerna växer fram inom nya det borgerliga samhället och förvandlar detta efter hand, och det kan svårt att under denna tid tala något kapitalistiskt vara om system eller något Socialistisk system. Den politiska vägen nytt inväntar maktställning för kunna omdana samhället i sin en att

helhet. Med lagstiftningsmakten skall systemomvandlingen

genomföras. Den politiska vägen fungerar bäst så länge den kan

propageras som en väntans politik, snart är tiden mogen". Som såg i socialdemokratins diskussioner, efter Ernst Wigforss och Östen Undéns provokation våren från 1919, var övergången en

väntans politik till praktisk handling mycket problematisk.

Frågan om fredlighet eller våld, jag inte lagt någon tonvikt som vid i denna essä, återkommer skiljelinje inom båda de som en huvudsakliga vägarna. Inom den politiska vägen står Lenin och bolsjevikerna för ultra-socialdemokratisk och diktatorisk väg i en synen att med våld erövra den politiska makten" det är Lenins hela poäng i kritiken Kautsky. Inom den ekonomiska vägen mot fanns det vissa grupperingar inom anarkism och syndikalism som kunde tänka sig beväpning, för liksom "röreslesociamassornas att listiskt basplanet erövra företagen. Men 1920 som sagt, runt

MATS DAHLKVIST

står diskussionen i Sverige mellan Gustav Möllers statssocialism och Ernst Wigforss rörelsesocialism två fredliga och demosom kratiska alternativ. Det intressanta för hundra år senare är att oss dessa två huvudsakliga alternativ olika sätt har fortsatt att vara alternativ ända fram till i dag. levande som Linjen från Gustav Möller kan följa statssocialismens som förändring. Gustav Möller har framhållits bl.a. Bo Rothstein i av polemik Yvonne Hirdmans Myrdal-bild den svenska mot som

socialpolitikens och därmed välfärdsstatens viktigaste gestalt. Jag

kan bara hålla med det. Men statssocialismen hos partiet i om

ändrar sig från gälla huvudsakligen statsägda eller kom-

stort, att

munägda företag till gälla sociala välfärdsprogram admi-

att som nistreras statliga och kommunala förvaltningar. Rothstein av poängterar också hur Möller stödjer sig och delvis bygger

arbetarrörelsens organisationer i den Välfärdsstatliga förvaltningen.

Möjligen har Möller alltså befunnit sig i lärprocess av spänen ningar mellan statssocialism och rörelsesocialism. I den mån man Möllers socialpolitiska förvaltningssyn under 1930- och kan se 1940-talen rörelsesocialistiskt präglad så är det ändå förlosom ett rande rörelsesocialistiskt koncept. Rothstein poängterar hur väl-

färdssaten under 1950- och 1960-talen allt övertas den mer av professionella byråkratin och inordnas i offentlig försystemet av valtning. Den statssocialistiska linjen från Kautsky och den politiska makten", fram över Gustav Möller 1920 och lagstiftningen", från tonvikt vid statliga företag till tonvikt vid välfärdsstaten, en en

alltså diskursmässigt och personmässigt obruten, än med

är om vissa pendlingar. Socialdemokratins förkärlek för politiska lös-

ningar och för offentlig och enhetlig samhällsorganisering har

som synes djupa rötter. Men statssocialismens tradition är inte oemotsagd inom arbetarrörelsen i inte heller inom partiet. Det kom till i stort men synes Gustav Möllers pendlingar eller i Ernst Wigforss ovan ovan, konstaterade pendlingar mellan rörelsesocialism och statssocialism. Redan existensen LO:s självständighet och LO:s obrutna av

motstånd parti och skall lägga sig i deras organisation

mot att stat och kampsätt är lika obruten tradition alternativ själven av en

ständig väg. I det politiskt oväntade förslaget till löntagarfonder

DEN INSTÄNGDA DEMOKHATlN

som LO tog fram under 1970-talet och innebär konkretisom en

sering av en gradvis Väg till löntagarägda företag, anknyter

upphovsmannen Rudolf Meidner till Ernst Wigforss idéer induom striell demokrati. Wigforss själv hann uppleva 1970-talets uppsving inom LO och inom den "nya vänstern" för sin ungdoms synsätt. Meidners fonder står sig än i dag mycket som en intressant och i den offentliga debatten misshandlad och miss-

förstådd idé, framlagd Rudolf Meidner tillsammans med Anna av Hedborg och Gunnar Fond i boken Löntagarfonder 1975 och i en rapport till LO-kongressen 1976.

Bengt Abrahamsson och Anders Broström har i boken Om

arbetets rätt 1980 intressant sätt fört Meidners idéer vidare ett

och för löntagarfondernas principer rörelse-

argumenterar som en socialistiskt grundad, demokratisk och graduell väg för löntagarnas

inflytande i företagen och i det ekonomiska livet. Jag har med detta

inte sagt att förslaget politiskt realistiskt och genomförbart år var 1975. Men som idépolitiskt förslag är det svenska tänkandet om löntagarfonder viktigt att ha med sig i ZOOO-talet. Det är en fortsättning det arbete Wigforss gjorde 1920 och som runt som då led politiskt nederlag. Jag har här inte tid närmare diskutera att

löntagarfondernas utformning och bärande idéer. Om löntagarfonder svåra eller omöjliga genomföra poli-

var att tiskt, eller finansministern Kjell Olof Feldt skaldade i rikssom

dagsdebatten "löntagarfonder är ett djävla skit, har baxat

men nu dem ända hit, så är deras fortsatta Öde tragiskt. Först mest omvandlas fonderna slutligen, i den socialdemokratiska regeringens

proposition från rörelsesocialistiska till statssocialistiska. Sedan omvandlas de från fackföreningarnas redskap till bli att vara att

kapitalets. I det förslag går igenom i riksdagen skall löntagar-

som alltså avstå från lön för säkra statligt /eapitalbild-

na att en fonderad

ning till företagsamhetens fromma. Därefter förnedras förslaget

ytterligare den borgerliga regeringen omvandlar dem till

av som fonder för forskning och utveckling, dvs. i realiteten stöd ett extra

till den företagsorienterade forskningen i sista hand företags-

ledningarnas och de företagsnyttiga professorernas villkor. Fon-

derna blir så sätt inte bara undandragna

offentlig styrning, utan

också Viktig länk i det klassamhällets elitbildning. Utbilden nya

MATS DAHLKV|ST

ningsministern Carl Tham inledde dock bekant strid

som en om möjligheten att åtminstone delvis återta den offentliga kontrollen över dessa fonder. Att Sveriges löntagare faktiskt avstod från viss del lönen under många år för dessa fonder är det väl knappt

av någon som minns.

Vad jag vill säga med de två exemplen, välfärdsstatens utveckling respektive löntagarfonderna, är för det första att de är levande uttryck för spänningsfältet mellan rörelsesocialism och statssocialism. För det andra vill jag peka det tidsbundna i den nuvarande diskursiva situationen när statssocialismen har lämnat idén

om statliga företag och i stället koncentrerat sig offentliga välfärdssystem. Därmed cementeras de politiska alternativen i debatt

en för eller välfärdsstaten. En liknande utveckling har ägt

emot rum efter debatten löntagarfonderna. Man diskuterar inte alls de

anställdas inflytande arbetsplatsen. Genom omvandlingen

löntagarfonderna till statliga fonder för kapitalbildning cementeras

i viss politiska alternativ: för eller statliga fon-

nuet en syn emot

der för kapitalbildning.

Kvar socialdemokrati befinner sig i följande diskur-

står en som siva struktur: dess vänster kan kräva välfärdsstat och

mer mer stat-

kapitalbildning, och dess höger kan ställa mindre

upp en välfärdsstat och mindre omfattande statlig kapitalbildning. Det hela i diskursiv situation framstår tvingande

en som som en natur-

lag begränsade politiska alternativ. Tyvärr jag den be-

av anser att kännelse under galgen pågått inom socialdemokratisk politik,

som att acceptera friskolor och personalkooperativ i offentlig sektor, kommer allt för för att framstå ett trovärdigt eget poli-

sent som tiskt alternativ. Det kommer tid innan dessa alternativ kan

att ta uppleVas verktyg för folkets breda lager i stället för att främst

som

medelklass med kulturella och sociala ambitioner. Likapassa en ledes jag de försök finns med brukarstyrelser i för-

anser att som valtningar och stadsdelsnämnder eller kommundelsråd kommer allt för sent för att upplevas den rörelsens genuina

som egna uttryck. Det kommer dessutom tid, det i varje fall min för-

att ta modan, innan dessa institutioner blir något än främst

nya annat ett stöd till de välutbildade och välartikulerade i samhället.

De "förnyelseförsök" och den omstrukturering ser,

ser,

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

utgör reträttstrid. Och dessutom reträtt för statssocialistis/e

en en en idétmdition kommit till vägs ände. En demokratisk förnyelse

som

börja från början och dekonstruera den statssociamåste nog om listiska vägen den enda goda och rimliga, för att i nuet kunna

som tänka alternativen klart. Visst är det lätt att efterklok, och

mer vara visst kan min kritiska framställning här framstå politiskt över-

som

inför alla de med liv och lust stött det statssocialistiska maga som samhällsbygget och kraftfullt försvarar det under reträtten. Till mitt försvar vill jag säga att jag också försvarar det, både i min

vardag och principiellt. Jag lever hellre i ett statssocialistiskt samhälle än i ett nyliberalt. Det är också klart att politisk makt och styrelse är nödvändigt för instituera och organisera samhälles auk-

att ett toritetsstruktur, även ett rörelsesocialistiskt och blandekonomiskt och kooperativt. Men det får inte hindra att i ett tillfälle

man som detta, är till för nyskapande diskussion, försöker pröva alter-

som nativa vägar. Framför allt verkar det statssocialismen

som om håller och ned sig själv, varför sökande efter alter-

monterar ett nativ inte bara är idémässigt motiverat. Vad vill ha i stället

12 Demokrati i det nya seklet

Demokrati jag avgörande när skall tänka politiskt och

ser som idémässigt inför framtiden, demokrati och dess värdegrund humanismen. demokrati inom den politiska styrelsen

Jag avser

den egentliga statsmakten, de offentliga förvaltningarna, inom

näringslivet och i samhällets alla sociala och kulturella institutioner i övrigt. Demokratin är inte den måste organiseras i alla de

en, "små samhällen utgör det samhällets träd

som grenarna stora för låna gammal konservativ metafor från 1800-talet. Det

att nu är den rättsligt liberala politiska filosofins felsyn, till dels också inkarnerad i den storskaliga välfärdsstatens, tänka sig samhället

att

organiserat enhetligt, enda uppsättning relationer mellan

som en individ och nattväktarstat i liberalkonservatismen respektive individ och välfärdsstat i socialdemokratin. Samhället är pluralt, och demokratin måste alltså organiseras pluralt, i alla dess olika småsystem och sfärer. Demokrati handlar alltså inte bara

MATS DAHLKVIST

demokratiskt inflytande i den politiska styrelsen och över stats-

Demokrati handlar heller inte bara inflytande i och organen. om över den offentliga sektorn. Demokrati kan förekomma och bör förekomma i hela det privata näringslivet och hela det sociala och kulturella livets "civilsamhälle", del kallar det. Vi bör göra

som en oss uppmärksamma ordet Demokratin i bestämd form och med

bokstav. Den använder det så oftast demokrati stor som avser en

är instängd i "den statliga sfären eller den offentliga seksom torn.

Det första måste i vårt tänkande komma ifrån den

göra är att samhällsteoretiska bilden två sfärer: stat-marknad, offentlig-

av privat, ekonomi-politik eller stat-civilt samhälle. Vi måste i stället

inom den förmenta sfären stat/ offentligt/ politik urskilja den poli-

tiska styrelsen eller den egentliga statsmakten, inklusive det egentliga

myndighetsutövandet, från den offentliga sektorn. Vi

resten av måste alltså analytiskt skilja politiskt beslutsfattande från ekonomisk produktion av och tjänster. Vi måste kunna den

varor se offentliga sektorns verksamhet ekonomisk produktion. Ja,

som en stor del samhällets ekonomiska produktion och framför

av av varor allt tjänster bedrivs inom den offentliga sektorns förvaltningar. Stora delar det kallar offentlig sektor" är helt enkelt inte

politik och myndighetsutövning ekonomi och service-

utan produktion. En del samhällsekonomin är offentligt eko-

stor av nomiskt liv. Vi måste kunna tänka tanken offentlig ekono-

om en

mi eller ett offentligt näringsliv. Sjukvård, utbildning och

omsorg, vägväsen kan bedrivas antingen offentligt eller privat, eller i blandformer, oavsett huvudmannaskap det är likafullt eko-

men nomisk verksamhet, dvs. del samhällsekonomin.

en av

Inom den offentliga sektorn kan alltså urskilja den politiska

styrelsen eller den egentliga statsmakten del. Men politik, i

som en

auktoritativt beslutsfattande, förekommer inte bara termen av samhällets makronivå, utan också runt i samhällets alla små

43Som ni förstår tycker jag inte använda ordet, vad gör

om att men man. Semin kritiska essä,återigen, Det civila samhället i samhällsteori och samhällsdebatt. En kritisk analys i Trägårdh, L. red. Civilt samhälle kontra offentlig sektor SNS, Stockholm, 1995.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

samhällen. gammal insikt fått förnyad aktualtet

Det är en som

Michel Foucaults analyser mikromakt och auktorietsgenom av relationer i olika samhälleliga organisationer, eller hos Ulricl Beck i boken Erfindung des politisclaen. Men då står inför

att tançemässigt och verbalt skilja mellan sidan storsamhällets politis-

å ena ka styrelse och auktoritetsutövning, och å andra sidan auktoitetsutövningen i alla de små samhällena.

runt om

Här skulle jag Vilja föra den amerikanske statsvetaren David

Easton och hans begrepp para-politik". Med para-politik

aser Easton den auktoritet, inflytande och makt bedrivs ochexi-

som

inom samtliga organisationer och sociala runt i

sterar system m

samhället, i frivilligorganisationer, sjukhus, i företag, i kykor, i familjer och, för den delen, i brottssyndikatf Men jag skulle vilja

längre och tänka tanken samhällets totala auktnritets-

ett steg om

struktur, hur auktoritetsfördelningen i de para-politiska

runt om "små samhällena samordnas och samverkar med det "stora

,amhällets" officiella auktoritet och underliggande maktförhållaiden.

Samtidigt det den politiska styrelsen i det samhällzt är

som stora

den med monopol den legitima våldsanvändningen iirättar

som och upprätthåller auktoritetsrelationerna runt i samhälle, t.ex.

egendomsmakten i företagen lagstiftning egendon och

genom om

bolagsbildning, auktoritetsrelationerna i familjelivet

t.ex. geiom lagstiftning och kvinna etc.

om man

Det är i denna bild ett samhälles totala auktoritetsstruitur

jag vill infoga demokratin och förankra demokratins sprlplan som och problem. Demokratins problem låter jag situeras samiällets

institutionellt-organisatoriska uppbyggnad, dvs. alla små rga-

nisationer och subsystem företag, förvaltningar, frivilligorga-

som nisationer, familjer, föreningar samhället är uppbyggt

etc. som av. Vad är det hindrar i alla dessa små sociala skille

som att system

demokratiska Vad är det hindrar samhälles vara som att ett auktoritetsstruktur skulle kunna utformad

var som ett systen av sammanlänkade, relativt självständiga demokratiska små

san-

44Begreppet är David Eastons, framlagt t.ex. iA Systems Frameworz for Political Analysis 1965. Seäven Dahlkvist, M., Staten problem

som Arkiv, Lund 1982, kap.

MATS DAHLKVIST

hällen Vad är det hindrar samhälles totala auktoriets-

som att ett struktur alltså skulle kunna demokratiskt präglad och alltså

vara att auktoritetsutövandet, i de "små samhällena", skulle kunna

runt om utövas i demokratiska former

Att tänka den politiska styrelsen eller den egentliga politiska

staten liten, endast omfattande de egentliga auktoritetsut-

som övandet och myndighetsutövningen, sammanfaller med den liberalkonservativa utopin vad bör begränsa sig till

om staten hos Friedman och Hayek t.ex.. Det är den gamla bilden

av nattväktarstaten, liberalernas klassiska definition vad bör läggas

av som i begreppet de egentliga statsfunktionerna. Det felslut de liberalkonservativa inte hålla fast vid sin definition

gör är att av stat, utan

i stället låta sig bedragas myndighetsformen för den offentliga

av produktionen. De blandar institutionell form med prak-

samman tisk funktion. De kan inte myndighet institutionell

se att som form inte alltid innebär det är myndighetsutövning utövas

att som som praktisk funktion. I stället utövas produktion i många

funktionen

myndigheter, produktion främst service. Därmed kommer de

av liberallionservativa att betrakta den offentliga sektorn "stat-

som

politik-myndighetsutövning-makt", när de enligt sin

egen definition av begreppet stat i stället borde betrakta den offentliga

sektorn "offentlig ekonomi-tjänsteproduktion-service".

som

Vad och den egentliga politiska makten enligt mitt

staten gör synsätt är fastställa politiska krav, inrätta institutionella

att ramar, tilldela auktoritet och fastställa auktoritetsrelationer i vissa

samt

fall organisera finansiella betingelser för den produktiva verksam-

heten. Den egentligt politiska i mitt tänkande är alltså något

staten mycket mindre än i den samhällsteoretiska bilden med två

staten eller ;fåren Vad betyder detta för vårt tänkande

ttre nu om

demokratin Det betyder att ett första demokratikomplex rör den egentligt

politiska makten. Det är det traditionella i konstitutionell och de-

mokraxtiteoretisk diskussion. Skall organiserad, enhets-

staten vara

45Se min essä Seäven Dahlkvist, M., Politikbegreppets analytiska

ovan. förfall. Polilikvetenskapliga arbetsrapporter 1999:3. Avdelningen för statsvetenslap, Karlstads universitet.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

statligt eller federativt Hur skall den offentliga maktens konstitution ut Hur skall relationerna mellan nationell, regional och

se lokal nivå organiseras vad gäller politisk auktoritet och rättstill-

lämpning Hur skall organisera den sublokala politiska nivån i

kommundelarnas närsamhälle Var, när och hur gäller FNzs, EU:s eller den nationella lagstiftningen olika områden

Det betyder för det andra att möter ett annat demokrati-

komplex inom den existerande offentliga sektorns myndighets-

drivna produktion tjänster och service. Skall demokratisera

av myndigheterna så att dessa starkare den traditionella

styrs av representativa politiska demokratins institutioner Eller skall brukarinflytandet framstå parallell struktur vid sidan den

som en av traditionella politiska vägen Eller skall brukarinflytandet helt ta över Eller skall personalen ha inflytande i paritet med brukarna så

får triangel i styrandet bestående offentliga represen-

att en av

brukare och personal Eller skall över till andra tanter, organisationsformer så frivilligorganisationerna får tillbaka

att stora delar den "Självhjälp" de gång med starta

av som en var om att Man kan tänka sig många fall där frivilligorganisationer driver verksamhet med offentligt stöd, ofta är fallet inom idrott och

som kulturliv. Eller skall den offentliga produktionen helt drivas

som fristående personalägda kooperativ Och skall dessa ha viss offent-

insyn och kontroll

Det betyder för det tredje har lika spännande, helt

att ett annorlunda, i dagens debatt så undanträngt demokratikom-

men plex rörande den privata företagsamheten. Den traditionella liberalkonservativa positionen marknaden inte behöver och

är att inte bör demokratiseras över huvud taget. Men jag kan inte komma

ifrån tanken kapitalmakten, företagsfusionerna och marknader-

att

oligopolisering, nationellt och globalt, tillsammans med de nas internationella finansmarknadernas över entreprenörskap,

grepp

produktion och sysselsättning, utgör gigantiskt demokrati-

ett problem. Jag känner för Övrigt många företag med medar-

unga betare, ofta inom reklam och IT, känner det fullkomligt

som

naturligt själva äga företaget och ha inflytande över sitt arbete,

att sin utkomst och sitt liv. Lika naturligt det kändes för 1890-

som talets bagare eller smeder i dåtida produktionsföreningar.

MATS DAHLKVIST

jag tänker ställa frågor vid företagsamheten vid de

samma som

offentliga myndigheternas serviceproduktion. Skall demokratisera företagen särskilt storföretagen redan från början

som

har "samhällelig" karaktär så dessa eller har

en sorts att styrs av

inflytande av offentliga representanter i styrelserna, ungefär

som traditionella statliga eller kommunala företag

Eller skall personalen, arbetare och tjänstemän, ha inflytandet i styrelserna Och konsumenterna Behöver de eller höras i företagens

representeras

ledningar Eller skall ha triangel offentliga

en av representanter,

konsumenter och personal Eller skall triangeln utvidgas

till en

fyrkant så att kapitalägarna får berättigad plats Hur skall kapi-

talbildningen organiseras Vem skall äga kapitalet och låna ut det

när det behövs

Grunden för varje demokratidiskussion är kartläggning de

av enheter och sammanslutningar skall demokratiseras. Utan

som att fixera vilka enheter talar vilket demos talar blir

om, om, varje demokratidiskussion ganska meningslös. Den politiska

sam-

fälligheten begrepp föregår demokratin begrepp. När väl

som som enheterna och sammanslutningar är kartlagda, inträder hela den

traditionella demokratiteorins principer jämlikt röstdeltagande,

om inflytande över dagordningen m.m., som är så utmärkt framställd i Robert Dahls bok Demokratin och dess antagonisterff

Vi står inför rad utmaningar vill tänka över demokrati

en om och demokratiskt samhälle inför framtiden. För det första

ett måste alltså, och det är absolut grundläggande och avgörande, klargöra vilka de "små samhällen är utgör storsamhället. Vi

som måste alltså kartlägga vilka enheter och sammanslutningar

som

utgör samhällets institutionellt-organisatoriska uppbyggnad, för

att därmed kunna urskilja vilka och sfärer behöver

system som demokratiseras. För det andra måste klargöras de olika betingelser

föreligger för de demokratiproblem råder i internationell

som som

överstatlighet FN och övernationell regionalism EU jämfört

med den nationella statens. För det tredje den skillnad i demokra-

46Det är den svenska översättningen. Originalets titel är Democracy amd its Critics. I studierna i statsvetenskap vid Karlstads universitet har Dahl stått central som teoretiker under hela 90-talet.

DEN INSTÄNGDA DEMOKHATIN

tiproblem råder mellan den nationella statens, de regionala

som

församlingarna och de självständiga kommunerna och sublokala

enheterna. Olika enheter ställer olika demokratiproblem. För det

fjärde måste urskiljas de särskilda demokratiproblemen inom offentligt bedriven serviceproduktion, är det medborgarna,

personalen eller brukarna skall ha inflytande och i vilken grad och i

som Vilka aspekter För det femte måste urskiljas de särskilda demo-

kratiproblem råder inom det privata näringslivet, för

som som övrigt inte alls kanske är så privat opersonligt, kollek-

utan snarare tivt och institutionellt ägt juridiska företag och banker

av personer: äger företag och banker. Hur skall inflytandet mellan

arrangeras det offentliga, kapitalägarna, de anställda och konsumenterna

I nutida samhällsdebatt framstår den liberalkonservativa ideolo-

gin och begreppsstrategin i ett tydligt politiskt ljus. Den utgör en

strategi stänga in och dämma demokratiska idéer och ström-

upp ningar. Den begreppsliga strategin utgår från den samhällsteoretiska bilden med två sfärer. Demokrati kan och får förekom-

tre

endast inom eller politikens sfär, samtidigt denna ma statens som

skall minska i omfattning. Genom politisk-filosofiska

samma axiom kan företag och Övriga samhällsförhållanden friskrivas från

krav demokratisering. Men liknande begränsning demokratiproblemen till stat

en av och offentlig sektor finns inom den socialistiska idétraditionen, både inom socialdemokratin och inom Vänsterpartiet. Genom sitt statssocialistiska idéarv, och det politiska angreppet från

genom höger, tycks de ha den liberalkonservativa bilden och

accepterat definitionen dem själva statlighetens bärare och försvarare.

av som De blir därmed själva begränsade till den offentliga sektorn de

som försöker försvara begreppslig strategi "gemensam

genom en om sektor. Det kan taktiskt rimligt, det vidgar inte

vara men ramarna

låser fast tänkandet i det jag kallade för eller välutan ovan emot färdsstaten-fällan.

Genom påvisa spänningen mellan statssocialism och rörel-

att sesocialism blir det synligt hur demokratiproblemet inom arbetarrörelsens idétradition under hela 1900-talet faktiskt har varit levande sätt går långt över gränserna för nuets diskur-

ett som siva struktur. Den rörelsesocialistiska demokratisynen har stängts

MATS DAHLKVlST

statssocialismens tänkande och praktik. Mitt syfte med essän

av är demokratifrågan inte längre skall diskuteras eller

att som mer mindre offentlig sektor, eller eller mindre demokrati inom den

mer offentliga sektorn, frågan hela samhällets demokra-

utan som om

tisering.

Hur den politiska diskussionen i framtiden kommer att besvara frågorna jag inte. Det är kollektiv utan

ovan vet en process garantier. Genom mitt försök till dekonstruktion instängande dis-

av en kursiv struktur, för eller välfärdsstaten, och mitt

emot genom försök ställa det grundläggande politiska problemet ett alter-

att

nativt hela samhällets demokratisering, hoppas jag ha

sätt, som bidragit bryta demokratins instängdhet och därmed till dis-

till att kussionen inför det seklet. sentida kommentar och

nya Som en referens till Eduard Bernsteins intellektuellt och politiskt uppfordrande bok för ganska exakt hundra år sedan, år 1899, med titeln Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter.

Författarpresentation

Mats Dahlkvist är biträdande professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Han har tidigare författat bl.a Staten, socialdemokratin och socialismen Prisma 1975,Att studera kapitalet 1978, Staten problem Arkiv 1982 och

Cavefors som

Det civila samhället i samhällsteori och samhällsdebatt", i Trägårdh, L. red. Civilt samhälle contra offentlig sektor SNS 1995.

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

Referenser

Abrahamsson, B., Broström, A., 1980 Om arbetets ratt, Stockholm: ABF, Brevskolan Arvidsson, H., Berntson, L. red., 1990 Det civila samhallet, Stockholm: Timbro Bernstein, E. 1979 Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter, originalutgåva 1899, övers. Lund: sv. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia Carlsson, B. 1988 Staten Gustav Cassels och Eli F. som monster. Heckschers på statens roll och tillväxt, Lund: Ekonomisksyn

historiska föreningen

Casparsson, R. 1966 LO. Bakgrund, utveckling, verksamhet. Stockholm: Prisma Dahlkvist, M. 1975 Staten, socialdemokratin och socialismen, Stockholm: Prisma Dahlkvist, M. 1982 Staten problem, Lund: Arkiv som Dahlkvist, M. 1999 Politikhegreppets analytiska förfall. Politik-

vetenskapliga arbetsrapporter 1999:3. Avdelningen för

statsvetenskap, Karlstad: Karlstads universitet Dahlkvist, M., Strandberg, U. Kommunal självstyrelse maktsom

spridningsprojekt" iMaktdelning. Demokratiutredningens forskarvolym SOU 1999:76.

Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens slutrapport, SOU

1990:44. Easton, D. 1965 A Framework for Political Analysis, New York:

Wiley

Hadenius, A. 1976 Facklig Organisationsutveckling. En studie

landsorganisationen i Sverige, Stockholm: Rabén 8CSjögren

Hansson, G. 1997 Dogm eller arhetshypotes Wigforss

Den unge och det socialistiska samhallsprojektet, Stockholm: Symposion Hirdman, Y. 1989 Att lagga livet till ratta, Stockholm: Carlssons

MATS DAHLKVIST

Jonsson, T. 1998 Att sig efterdet möjliga. Utsugningsheanpassa

och SAP:s ideologiska förändringar 1911-1944, Göteborg:

greppet Göteborgs universitet, diss. Kennerström, B. 1974 Mellan två internationaler. Socialistiska partiet 1929-1937, Lund: Arkiv Kollektiv kapitalhildning löntagarfonder. Rapport till LOgenom kongressen 1976, Stockholm: Prisma

Lewin, L. 1967 Planhushdllningsdehatten, Stockholm: Almqvist 8C

Wiksell Lewin, L. 1970 Folket och eliterna, Stockholm: Almqvist 8C Wiksell Lindkvist, K. 1982 Program och parti. Principprogram och partiideologi inom den kommunistiska rörelsen i Sverige 1917-1972, Lund: Arkiv. Meidner, R., Hedborg, A., Fond, G. 1975 Löntagarfonder, Stockholm: Tidens förlag Millbourn, 1990 Ratt till maklighet Om den svenska socialdemokratins larprocess 1885-1902, Stockholm: Symposion Olofsson, G. 1979 Mellan klass och stat. Om arbetarrörelse, reoch socialdemokrati, Lund: Arkiv

formism

Olsson, S.E. 1990 Social Policy and WelfareState in Sweden, Lund: Arkiv Pierre, 1986 Partikongresser och regeringspolitik. En studie av den socialdemokratiska partikongressens beslutsfattandeoch inflytande 1948-1978, Stockholm: Kommunfakta förlag

Rosenberg, G. 1993 Medhorgaren försvann, Stockholm:

som

Broberg

Rothstein, B. "AMS socialdemokratisk reformbyråkrati", som Arkiv 56-76 nr 18 s. Rothstein, B. "Att administrera välfärdsstaten". Några lärdomar från Gustav Möller", Arkiv 36-37, s. 68-84 nr Rothstein, B. 1995 Svensk välfärdspolitik och det civila samhället i Trägårdh, L. red. Civilt samhälle kontra offentlig sektor, Stockholm: SNS Förlag

DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN

Rothstein, B. 1986 Den socialdemokratiska Lund: Arkiv staten, Räftegård, C. 1998 Pratet demokratiskt verktyg, Hedemora: som Gidlunds Schmidt, W. 1996 Kommunismens rötter i första världskrigets bistoriska En studie kring arbetarrörelsens historiska misslyckrum. ande, Stockholm: Symposion Strandberg, U. 1998 Debatten den kommunala sjalvszyrelsen om 1962-1994, Hedemora: Gidlunds Svanberg, L. 1987 Anna Branting, Stockholm: Bonniers Svensson, T. 1994 Socialdemokratins dominans. En studie den av svenska socialdemokratins partistrategi Acta Universitatis ,

Upsaliensis, Uppsala diss.

Therborn, G. Socialdemokratin träder fram, Arkiv 27-28, nr s. 3-71 Tingsten, H. 1967 Den svenska socialdemokratins idéutveckling, Bd 1-2, originalutgåva 1941, Stockholm: Aldus Trägårdh, L., red. 1995 Civilt samhälle kontra offentlig sektor, Stockholm: SNS Förlag Westerståhl, 1945 Svensk fackföreningsrörelse, Stockholm: Tiden Wigforss, E. 1951 Minnen, Bd H, 1914-1932, Stockholm: Tiden

Demokrati som maktfråga

Marginalanteckningar och enkla iakttagelser

Per Wirtén

Demokrati är fråga makt. Egentligen ett självklart på-

en om stående. Men ofta förbisett.

Makt är laddat begrepp. Med det följer ofta perspektiv

ett som

hotar samförstånd och artighet: maktutövning, underordning,

vanmakt, egenmakt. Därifrån inte långt till samhälls-

är steget

analyser fokuserar klassmotsättningar, rasdiskriminering

som och patriarkat. Demokrati blir då plötsligt väldigt kontroversiellt, dess konsekvenser och innebörder eldfängda och för del inte

önskvärda. Demokrati folksuveränitet eller folkstyre är ens som fortfarande omstritt, Vilket också den tyske filosofen Jürgen Habermas konstaterat. polarisera debatten har han därför

För att börjat för radikal demokrati, i till

argumentera en motsats en begränsad, och därmed att det demokratiska projektet är långt ifrån avslutat.

Lunchtid i Bengtsfors. Det snöade i Men är himlen klar-

natt. nu blå. Lelångens ligger blank och speglar allt. Konturerna

vattenyta

är skarpa. Under svindlande ögonblick tycker jag mig världen

ett se förklarad.

Det är dryg månad sedan Lear Corporation, tillverkar

en som bilsäten till bland Volvo, meddelade att fabriken i Bengtsfors

annat lades ned, omedelbart och snack. 860 plötsligt

utan personer var

arbete. Nu är det stilla och gågatan är full sysslolösa utan av par

som fingår.

PER WIRTEN

Det är att den spretiga internationella samhällssom stora,

debatten vad det är egentligen händer globalisering,

om som flexibilitetstänkande, demokratikris, politiska maktförluster tagit mark precis här, mellan bergen och de gamla storfabrikerna i Dalsland. 1964 lades pappersbruket ned. Allt verkade också den gången slut i Bengtsfors. Men Gunnar Sträng dit och med sig vara reste tog Volvo. På den tiden fanns så kallade investeringsfonder, där företagen förmånligt kunde avsätta vinster och sedan investera dem under lågkonjunkturer. Sträng harklade och hummade och mutt-

rade att det lämpligt Volvo byggde fabrik i Bengtsfors.

vore om en Och så blev det. Två år började Bengt-Göran Blomqvist i den senare nya fabriken. Så småningom blev han ordförande i verkstadsklubben. Nu är fabriken skal. Men i hans lunchrum hittar jag gamla ett tomt fotografier från brukets dagar. Bengt-Göran pekar och berättar. Allt är borta och rivet sedan många år. Hela bruksmiljön är undansopad. Det hör också till berättelsen. Och Bengt-Göran är självskriven i detta långsamma drama om hur det går framåt, när det egentligen går håll. tror att annat Eller i varje fall inte framåt det självklara så många sätt som trodde. Säkert också Bengt-Göran. Han med när MBL, kallades efterkrigstidens största var som demokratireform, gick igenom. Nu minns han hur cheferna trodde att facket skulle över hela ruljansen. Löften inflytande och ta om

demokrati väckte förhoppningar. Lelången låg ovanligt vacker

under några år. 1992 avvecklade Volvo och sålde fabriken till Lear. Samarbetet mellan den amerikanska ledningen och personalen gnisslade. År efter år pågick envis strid hur arbetet skulle organiseras en om - Lear ville tillbaka till gammaldags taylorism, facket ville utveckla det moderna. Med Lears besked nedläggning stod maktlösheten plötsligt om fullständigt naken; synlig för alla. När det smällde lagarna och var

den vedertagna dialogen bara legobygge. Företaget bröt

ett mot MBL:s regler informations- och förhandlingsplikt, bedrog och om körde över ett helt samhälle. Sjön svartnade.

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

Lear hade helt enkelt bestämt sig för flytta produktionen till att Göteborg, och sömnaden till Thailand och Portugal. Hade något förändrats företaget beaktat MBL Kanske mindre brutalt om ett besked, Bengt-Göran skakar huvudet. men inte annars. Dåvarande kommunalrådet hade redan handlingsplanen klar. En näringspolitisk "När kriget kommer. Den 1999 utlöstes 17 mars den. Sven-Åke Gustafsson förlorade valet året innan, fick s men

dag nedläggningsbeskedet kom i uppdrag att arbeta

samma som med frågan hur ersätter 860 förlorade arbetplatser i liten man en okänd industriort. Punkt ett att vinna media. Och Bengtsfors vann. I nummer var över vecka huvudnyhet över hela landet. Det inte en var orten var slump, resultat medveten strategi. utan av en Näringsminister Björn Rosengren kom Gunnar Sträng som gjorde för 35 år sedan. Fotoblixtar och rubriker. Banderollen stora med "Yankees, home" vid infarten alla dagstidningars go var förstasidor. Men Rosengren hade inte hjälp några investeringsfonder. av Ingen socialdemokrat vågar längre beskatta eller tala - ens om övervinster, fenomenet är reellt. Nu gäller det i stället att trots att

Vinna opinionen.

Skillnaden 1964 är Då hade politikerna makt att mot enorm.

med kapitalet hyfsat jämbördiga villkor. Nu är de

göra upp beroende media och opinionsbildning. De tvingas locka, krypa av och dumpa för investeringar. Den kommun, eller det att nya land, erbjuder bäst villkor Vinner. Det är avklätt och besom klämmande. I lokaltidningen läser jag hur Dals-Ed vunnit storgrannorten företaget Sykes lägger ett så kallat callcenter där. Man som nu ringer för hjälp med datorn, den sitter i att tror att som svarar Stockholm, när han i själva verket befinner sig i Dals-Ed. Och priset Dals-Ed bygger kontorshuset för 25 miljoner, ger

kraftiga hyressubventioner och står för sysselsättningsbidrag

staten 120 000 kronor anställd. Sykes ägare lovar lite svävande att per offensivt. Han är inte Lear, säger han och nickar besatsa som

kymrat.

PER WIRTEN

Besluten fattas allt längre bort. Ofta utomlands. En liten kommun har inte skit säga till längre - ett att om. bort de strategiska besluten fattas, desto mindre hänsyn behöver företagsledningarna konstaterar Sven-Åke Gustafsson. ta, Han kan inte påminna sig enda expansivt företag där ägarna ett är förankrade i Bengtsfors. Lears amerikanska beslutsfattare koncernledningen kunde - han aldrig nånsin nå, inte med telefon. En företagets regionens av chefer berättade för honom policyn: Om platschef börjat om en rota sig orten där han arbetar, börjat känna knyta nätett ansvar,

verk och kanske gått med i missionsförsamlingen, det farligt.

var Då måste han omedelbart förflyttas till annan ort. Så utövas makten i global ekonomi. en I Bengtsfors framträder maktutövningens andra sida: skikt nu efter skikt maktlöshet politiken, arbetarna, underleveranav törerna, småföretagen, hela samhället. Och i dess spår också oro,

osäkerhet, otrygghet.

När jag tänker över händelseförloppet är det alla som att

maffiga globaliseringsteorier plötsligt får liv. Boksidorna faller

långsamt från taket i Bengt-Görans lunchrum: Paul Hirst, Saskia

Sassen, Manuel Castells, Robert Reich. När jag går därifrån ligger fotnötterna konfetti över golvet. som Utanför, i verkstadshallen, är det Golv, tak, väggar, tomt. hundratals stolar väg till Portugal. Annars Det tomt. tog tre veckor att flytta hel fabrik, varenda maskin och pinal till en en plats med andra arbetare. Flexibilitet står det i böckerna. I annan fabriken förstår jag. Och jag märker Bengt-Göran är djupt att

tagen av själva hastigheten. Oväsentligt i sig, demonstra-

men en tion ökar känslan maktlöshet. som av Och slutligen det kanske allt markerar makten som mest av var befinner sig: Fabriken flyttades inte lönsamhetsskäl. Den vari av själva verket ytterst lönsam. Nej, Bengtsfors öde beseglades av att

företagsfilosofi beslutats i avlägset land män

en ny - som ett av

som aldrig hört talas Lelångens spegelblanka skulle

om yta -

implementeras. Det handlade inte och girighet,

ens om pengar utan

om en abstrakt idé, företagsstrategi, koncept.

om en om ett nytt

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

melankolisk historia. Jag Sven-Åke Gustafsson

Det är en vet. vill ha optimism i berättelsen. Jag med. Men varifrån

mer

Jag tittar den blanka vattenytan. Blankare än nånsin.

Några månader tidigare i den schweiziska skid-

en restaurang

Davos kopplar några finansmän efter dagens krävande orten av seminarieprogram. De är inte vid att sitta och lyssna till

vana

analyser det politiska världsläget. En del föreläsare har använt

av långa och svårbegripliga uttryck, andra har hänvisat till historiska händelser franska revolutionen och olika rösträttsreformer;

som kunskap de i bästa fall har dimmiga minnen från tiden

som av Harvard/ Business School.

Dagen har ändå varit givande. Den har intensifierat känslan

de deltar i projekt med globala anspråk. De

att ett gemensamt

känner de nått positioner i näringslivet där de betyder något,

att där de förnimmer de tillhör ett slags inre maktcirkel visser-

att som ligen och med lite obestämda gränser, ändå framstår

är stor men

reellt existerande egentligen ett informellt nätverk för att som använda flitigt använt begrepp under seminarierna den

ett om nya

världsordningen.

I kväll finns det anledning fira. En deltagarna vid måltiden

att av

har fått hans företag tidigare under dagen fullföljt

rapporter om att

optimalt lyckad räd den japanska De har därför be-

en mot yenen. ställt ett vin i tiotusenkronorsklassen till fisken. Nu diskuteras möjligheterna slå till den sviktande sydafrikanska valutan.

att mot Kanske lönsamt mål. Och Varför hänsyn till landets utsatta

ett ta

ekonomiska och politiska läge Med egenintressenas spel uppnås

slutligen balans där frukterna tillfaller och efter insatsens

en var en värde. Det minns de i varje fall alldeles tydligt från Harvard. I klara

Ögonblick kan de även erinra sig begreppet den osynliga handen",

dock aning oklara över dess innebörd.

Just denna kväll befinner de sig i Berghotel Schatzalp i Davos

deltagare i det årliga evenemanget World Economic Forum. som Varje år i slutet januari vallfärdar utvald elit från näringsliv,

av en politik och universitet till seminariesalarna i Davos. De lämnar sina

stökiga storstäder och opersonliga styrelserum för den klara bergs-

PER WIRTEN

luften där de erhåller friska perspektiv kapitalismens många

nya

outgrundliga gåtor.

World Economic Forum klubb för de exceptionellt fram-

är en

gångsrika. Inbjudna företag måste ha årsomsättning minst

åtta miljarder kronor vd eller styrelseordförande

samt en som bevisat sitt intresse och för det ekonomiska och poli-

engagemang tiska tillståndet i världen. Godkända företag får bara skicka del-

en tagare till den årliga sammankomsten. Inträdesbiljetten till seminarierna kostar omkring 160 000 kronor. Därtill bjuds politiker och forskare in efter gästlista och förnyas varje år med

en som rensas

prövning deras insatser och positioner. De måste noggrann av

tillhöra den inre cirkeln. anses

I seminariesalar, och eleganta hotellsviter möts den

restauranger globala eliten för allvarliga samtal och löst skvaller utanför

protokollet. Så skapas elitens identitet. Här, i det här sällskapet,

en bland likar än med olika åsikter och tillhörande skilda

om samhällssektorer, hör de hemma och kan de

prata ogenerat, utan att

besvärliga medborgarna med deras begränsade perspektiv och

erfarenhet tillträde.

ges

Från alptopparna Davos framstår Bengtsfors inte

runt som något problem, inte besvärande fotnot. Om Sven-Åke

ens som en Gustafsson blev kallad från sitt oansenliga tjånsterum i kommunhuset för lägga fram sina bekymmer och problem folkvald i

att som

den globala ordningen skulle de utvalda lyssna artigt, ställa

nya några kompletterande frågor sannolikt inte förstå vari hans

men problem egentligen består. Demokratins villkor tillhör inte minnena från Harvard Business School.

Om förhållandet mellan folken och eliterna skrev den liberale spanske filosofen José Ortega Gasset så här i början trettio-

y av talet:

"Vid riktig anordning de offentliga angelägenheterna är

en av

den del helheten, icke handlar spontant. Av sådan massan av som natur är dess uppgift. Den har kommit till världen för att ledas, påverkas, representeras, organiseras det vill säga just för

- att upphöra eller åtminstone sträva detta mål. Men den

att vara massa, mot

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

har icke kommit till världen för göra detta drift. Den

att av egen måste låta sitt liv formas högre instanser, bestående eliter."

av av

Han skrev samtidigt de europeiska demokratierna hotades

som

fascism och nationalsocialism. Själv tvingades han några år av

fly undan den spanska Francodiktaturen. Men när han skrev senare Massomas analyserade han inte de totalitära ideologierna,

uppror

de sociala han ansåg ledde till demokratins, utan processer som sannolikt oundvikliga, fall.

Den moderna demokratin hade blivit sin fiende, menade

egen Ortega. Den frigjorde i demokratins och rättvisans

massan som

gjorde anspråk avgöra sitt öde, utan hänsyn till namn nu att eget den gamla styrande aristokratin. Den upplysta demokratin utvecklades hyperdemokrati, skrev han. Mot folkstyre i ordets

mot en

radikala betydelse. Därmed också undergång.

Ortega beskrev med förfäran hur folket vällde i staden, hur de fyllde parker, caféer och badstränder. I rumsliga

teatrar, zoner

tidigare varit tillförsäkrade individen trängdes massan. som nu Överallt människor: skrikande, ropande, pladdrande. Alla ville göra sin stämma hörd, sin på sakernas tillstånd.

ge syn

De tidigare så balanserade samtalen mellan förnuftiga och bildade aristokrater folkets ytliga pladder. Med glädje

hade ersatts av skulle han ha begett sig till de schweiziska bergen och World Economic Forum. helt i hans anda: civiliserad, upplyst

En arena och begränsad till den verkliga eliten.

Boken blev stor framgång. Men den inte okomplicerad.

en var Den kritiske Ortega menade att det demokratiska massamhället ändå Vidgat perspektiven och gjort världen större. Frisk luft strömmade in i unkna

rum.

Massornas är de briljanta uttrycken för

uppror en av mest en av de starkaste idéströmmarnai 1900-talets demokratier: rädslan för folket. Den flyter mäktig flod både reformism

som en svart genom och konservatism. Ibland bryter den igenom med full kraft i

som fascistiska eller kommunistiska diktaturer. Ofta rör den sig skönjbart under den polerade hos nittiotalets hybrisdrabbade

ytan: direktörer eller femtiotalets superrationella sociala ingenjörer.

PER WIRTEN

Man kan Ortega, i likhet med många inom samhälls-

säga att eliterna, accepterade demokratin, inte alltid dess kon-

men sekvenser.

Ortegas farhågor lever vidare. Magnaterna vid det årliga World Economic Forum skulle inte formulera det så tydligt och intellektuellt rakryggat den spanske filosofen. De skulle i stället säga

som något allmänt och svävande kompetenskrav, det moderna

om samhällets högt uppdrivna människors överdrivna rädsla för

tempo, förändringar och de därför måste starka och mål-

att styras av medvetna ledare. Sedan lägga till några beska kommentarer hur

om massmedierna ruinerat den balanserade samhälldebatten till förmån för soundbites och babbel.

Vallgraven mellan arbetarna i Bengtsfors och deltagarna i Davos

består. De är två poler inte delar mycket varken

som gemensamt, värderingar, erfarenheter eller livsföring, kan de lever

man säga att två separata kosmos ändå hänger och cirklar

som samman runt varandra.

De många mot de få. Inne i borgen, med vindbryggan

upphissad, samlas storbolagsdirektörer, statstjänstemän, höga jurister, akademiledamöter och ledande politiker. Utanför pågår vardags-

livet vanligt.

som

De många är beroende de beslut fattas i borgen. De

av som tror att de i mån kunskap och makt inte behöver hänsyn till

av ta de många. Vallgraven är djup och bred.

I motsats till tiden för det förra sekelskiftet talas det med

demokrati båda sidor. Ändå blåser det till strid värme om upp

demokratin. Ibland brukar det kallas den andra demokratiom striden. Men är striden För hundra år sedan fördes den med

var demonstrationer, pamfletter och strejker. Var hörs det moderna stridslarmet

Den brittiske demokratiforskaren David Held har föreslagit

ett

kosmopolitiskt projekt där demokratin

måste ses som en

dubbelsidig Dels fördjupning eller radikalisering

process. en - - av de nationella demokratierna. Dels övernationell demokratise-

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

ring institutioner makt och också genom nya som ges ansvar men tvingas stå till i demokratisk ordning. svars Makten från den centrala nationalstaten strömmar neråt och uppåt. Men inte för tömmas och bli kraftlös, utan bli att en växlingscentral där olika nivåer möts. Syftet blir att stärka politiken och det demokratiska samhällslivet. Skapa medborgerlig makt. Debatten globaliseringens demokratiska konsekvenser är om koncentrerad det övernationella Helds båda perspektiv: EU, av MAI, FN, WTO, Man glömmer allt för ofta det lokala etcetera. perspektivet. Det vill säga betydelsen stark lokal och regional av demokrati; både lagar och institutioner, också i begenom men

tydelsen stark offentlighet, aktiva och organiserade medborgare.

Globaliseringen är inget abstrakt pågår långt ovanför i

som oss, sfär bortom vår räckvidd. Tvärtom. Den är bunden till platser. en Man kan säga globaliseringen alltid tar mark. Till exempel i att fabriken i Bengtsfors. Och det är där människor ställs inför som en faktisk maktlöshet, det är där demokratin kommer till korta. Och

konsekvens föder också maktlösheten frågor och folkliga som

motstrategier.

Demokratin blir fråga makt. I det livet: över arbetet, en om egna fritiden, konsumtionen, välfärden, livskurvan. I det gemensamma

livet: skapa motvikt till storföretagens, den globala

att en kulturindustrins, finansmarknadernas och eliternas maktutövning. I boken Den s/eötsømme arbetaren, folkrörelserna i om Holmsund utanför Umeå årtiondena närmast efter sekelskiftet,

fann Ronny Ambjörnsson att de erövringar som gjordes av

en av

de organiserade och helnyktra arbetarna föreställningen om att

var både det livet och samhället projekt. I samtalen och studiegna var i den lilla IOGT-logen växte övertygelsen att faktiskt erna om man själva kunde påverka, forma och förändra. Också att gränsen mellan det personliga, egenlivet och samhället mycket porös. var Under årtiondena har tanken det livet de senaste egna som

projekt fått renässans. Sociologer Anthony Giddens och

ett en som Thomas Ziehe föreställningen har blivit helt central i den menar att senmoderna kulturen. Men samtidigt har den andra delen att också samhället är ett projekt bort. Därmed också erfarenhet från folk- - tynat en annan

PER WIRTEN

rörelserna: Att individer i frivilliga sammanslutningar med gemensamt handlande kan både vidga och fördjupa demokratin, till och med begreppet innebörder. ge nya Att de här föreställningarna tycks blekna bort allvarlig är en demokratiförlust. Med fokus demokrati maktfråga framstår delar som en av dagens demokratidebatt tunn. I varje fall de delar konsom som centrerar sig procedurer som gemensam valdag eller inte, personval eller inte, fler folkomröstningar eller inte. Den stora demokratiförlusten är maktförskjutning uppåt, en från majoriteten medborgarna till eliterna. Eller vill av om man tänka i konkreta bilder: från fabriken i Bengtsfors till World

Economic Forum i Davos. Därmed också från tanken radikal en demokrati, till demokrati där konsekvenserna begränsas. en

Man brukar tänka sig att demokratin har aspekter: tre

° Den formella demokratin att man väljer politiska representanter i fria val och ibland -

avgör frågor i folkomröstningar.

° Deltagardemokratin

att medborgarna år aktiva och deltar i politiska - processer. att delar samhällsmakten är delegerad till föreningar eller - av

frivilliga sammanslutningar.

att demokratin har vidsträckt betydelse och även - en innefattar exempelvis arbete och boende.

° Dialogdemokratin

att alla medborgare har tillträde till det offentliga samtalet, -

deltagare eller lyssnare.

som alla viktiga frågor måste diskuteras i denna Öppna - att

offentlighet.

att dialogen kräver ett ömsesidigt erkännande och lyssnande. - Det innebär också sätt uttrycka sig så så många ett att att möjligt kan förstå. Utan ömsesidig förståelse blir det som

ingen dialog.

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

Olika politiska synsätt lägger sedan tonvikten lite olika de tre

aspekterna. Statscentralisten med skepsis deltagartanken,

ser minoritetsföreträdare dialogen och samtalet högsta prioritet, vill ge

och så vidare. I Sverige beslutades inte demokratin ovanifrån. Den växte fram i folkliga miljöer under 1800-talets andra hälft. I folkrörelsernas hus först i missionshuset, sedan i nykterhetslogen och så små- ningom också folkets hus utvecklades alla demokrati- - tre aspekterna. Där fanns redan från början rösträtten också för kvinnor, både representativ och direkt demokrati; aktivism och samtalen, studierna och Ur detta växte egenansvar; resonemangen. jämlikhetstanke alla räknades lika och hade rätt att säga sin en mening och bli tagna allvar. Men folkrörelserna gjorde också något lätt glömmer: De bemd/etigade sig rätten demokratiska. att vara Min morfar i Svenska missionsförbundet. Hans sista var pastor

ijulita missionsförsamling i Äsköping utanför Katrine-

tjänst var holm. Det lilla oansenliga missionshuset finns fortfarande kvar, förmodligen stängt än använt numera. Det byggdes 1877 av mer traktens småfolk. De hade blivit utkastade från skolhuset eftersom

deras verksamhet betraktades ett hot mot etablerade maktsom hierarkier och Men motståndet hårt och under normsystem. var tiden medlemmarna byggde huset saboterades bygget, åtsom minstone kanske fler gånger. Slutligen tvingades de hålla en, att vakt dygnet vid sitt demokratiska bönehus. runt Ur folkrörelserna så småningom fick stark politisk för- - som ankring i de frisinnade, socialdemokraterna och socialdemokratiska

vänsterförbundet växte rörelsedemokratisk tradition; - en ett arv länge levde underström i svensk politik, motkraft som som en en både statscentralism och det i dag benämner ekonomism. mot Viktiga prefix i den rörelsedemokratiska tankevärlden självvar

och De talade självbildning, självorganisering, självstyre

egen-. om och egenliv. Men alltid i ett perspektiv av gemensamhet, av om gruppidentitet och kollektivt handlande ständig balans mellan - en individualism och gruppsolidaritet. De talade ofta personligom

hetsprincipen den inre övertygelsens betydelse.

PER WIRTEN

När prefixet egen- gjorde oväntad come-back i samhällsdebatten i början nittiotalet i form begreppet egenmakt av av skåpades det socialistiska statscentralister. Det rörelseut av

demokratiska perspektivet har ofta hyllats vid högtidstillfällen,

men samtidigt betraktats med misstänksamhet i den praktiska politiken. Återigen: eliternas rädsla för folket, släppa från sig att och demokratisera maktutövningen, öppna borgporten och låta att folket strömma in. De socialdemokratiska centralisterna och de upplysta ser staten eliterna, till exempel debattörerna själva, demokratins som garan-

ter. Rörelseperspektivet innebär vill stärka politiken,

att man men inte nödvändigtvis staten, fokus ligger samhället de aktiva mer -

och organiserade medborgarna än

- staten. Det verkar konflikten mellan de här båda perspektiven som att har blivit tydligare under år. Dessutom komplicerats den senare av starka nyliberala offensiven å andra sidan inte är mot staten, som intresserad individen demokratisk medborgare av som utan som konsument och helst också vill begränsa demokratins räckvidd så

mycket som möjligt.

På lunchrestaurangen vid gågatan i Bengtsfors slog det mig jag

att

några år tidigare intressant parallell till nedläggnings-

sett en beskedet vid Lear, med och lyckligare utgång. men annan Det vacker måndag, försommaren 1996, i Degerfors var en andra sidan Vänern. Den gången jag brukshotellet och efter

lunchen följde jag med Metalls avdelningsordförande Bjarne

Rasmusson längs den uppdämda Letälven, förbi den kulturner

minnesmärkta fabriksportalen och järnverket.

Den stora frågan framtiden i fotbollsallsvenskan för röd-vita lag. var ortens Vi hade träffats första gången år tidigare. Då stod Degerfors tre inför sin första säsong i allsvenskan årtionden och järnverket

hade fått ägare sammanslagningen storföretagen

ny genom av Avesta och British Steel. De strategiska besluten lämnade landet. Alla fruktade nedläggning och katastrof för samhället. Senare under året korn också beskedet; det slut med ståltillverkningen i var Letälvens dalgång.

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

Men Metall och även den lokala företagsledningen trodde

- -

sitt järnverk och det med rätt rationaliseringar återigen skulle

att

kunna bli konkurrenskraftigt. Med hjälp löntagarkonsulter satte

den lokala metallavdelningen igång utredning som så små-

en egen

ningom föreslog omläggning produktionen och arbets-

en av en ny

organisation.

Bjarne Rasmusson hade svårt dölja hur stolt han när han

att var berättade:

Cheferna här i Degerfors i tysthet allt stöd de kunde,

- gav oss

utåt de samtidigt visa sig lojala med koncermen var tvungna att

nedläggningsbeslut. Alla anställda införstådda med vad nens var

pågick, ändå kunde hålla hela utredningen hemlig och

som men

ingenting läckte ut till lokaltidningarna.

Vi började så småningom det mödosamma arbetet att över-

den svenska koncernledningen i Stockholm. Slutligen åkte tyga

till Sheffield och presenterade vår utredning. De gjorde en egen

bekräftade våra slutsatser. Och kör efter vår modell med som nu

modernare arbetsorganisation och lägre produktionskostnader

en än alla Våra konkurrenter.

Facket räddade bruket i Degerfors, inte att säga nej

men genom och sätta sig tvären" i passiv betydelse, utan att be-

en genom jaka förändringar och Villkor och i den svenska modellens anda

nya erövra dem för de anställdas bästa. De mötte krisen att ta

genom

framåt. ett steg

Degerfors har under de senaste årtiondena vid upprepade tillfällen tvingats ta strid för att rädda bruket. I stora koncerner är det litet och Kampen har degerforsborna och

utsatt. svetsat samman

överbryggat andra motsättningar, till exempel mellan facket

som och brukets lokala ledning. Det är den förklaringen till att de

ena

lyckades rädda kvar tillverkningen gång. Den andra ligger i

ännu en

svensk lagstiftning facket insyn och inflytande.

en som gett

Utifrån lokal maktposition kunde tal när det

en man ge svar

internationella kapitalet ville genomföra omstruktureringar. Och i

det här fallet lyckades också påverka och förändra.

man

Fackets handlade i första hand naturligtvis att

engagemang om rädda jobben och därmed också bygden. Men djupare det

sett var

demokratistrid där medborgarna gick över vallgraven och

PER WIRTEN

strömmade in i borgen för göra sina röster hörda och inte att passivt överlämna besluten den ekonomiska eliten. den makt strömmade från den medborgerliga Men utan som ut aktiviteten och lagstiftningens möjligheter hade demokratin - sett

som folkstyre varit hjälplös.

I Degerfors påminde det gammal idé medborgarna i

om en att det här fallet arbetarna bruket besitter både kunskaper och handlingskraft. Samma idé föddes i folkrörelsernas demokrasom tiska hus. Bemäktigandet. Som när de troende i Äsköping gick till

beslut och trots motstånd började bygga sin missionskyrka. För fotbollslaget har utvecklingen varit dystrare. Hösten 1999

kämpar de i bottentråsket division och har precis sparkat sin av ett tränare.

Jag kör söderut På östgötaslätten jag

en sensommarmorgon. ser

hur tranorna lyfter och radionyheterna redovisas dystra

nya

siffror medborgarnas sjunkande tilltro till det politiska

etablissemanget. Nyheterna fortsätter det röriga tillståndet i

om Ericssonkoncernen. Under flera år har företagets styrelseordförande Lars Ramqvist dikterar villkor för svenska politiker och anklagat dem för att driva landet avgrunden. Men det visar sig mot att han inte klarat det uppdraget så bra, mångmiljonnu egna trots lön och krav sänkta skatter så att företagets välavlönade chefer ska kunna berika sig Ericsson framstår omodernt ännu mer. som och orörligt. Vad ska tro man Jag fortsätter vägen mot Växjö. Längs landsvägarna och utanför Domustorgen, i grönskande trädgårdar och enkla kök finns en stillsamt gnagande misstro noll-åttorna. Den finns bland småmot

företagare, kommunpolitiker, verkstadsarbetare, sjuksköterskor

och alla andra arbetar i lokala sammanhang där inte bara som man möter likasinnade, många olika människor. Jag hur utan sorters vet samtalen går, har mött dem många gånger och alltid känt sympati. Ingen gör någon sak det. Få är förbannade. Många är stor av ironiska eller rycker axlarna. Men de flesta hur det ser tomt skramlar när tvärsäkra stjärnjournalister, kaxiga direktörer och

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

principfasta byråkrater från höger eller vänster ska förklara hur - det egentligen förhåller sig med tillståndet i Sverige. Kunskap, erfarenhet och kompetens har inte noll-åtta riktsom Egentligen Den är lokal och över allt. nummer. tvärt om. Jag den folkliga demokratin lever tyst impuls. tror att som en En vetskap "dom där uppe inte alltid så bra trygg om att vet som de vill En latent beredskap tillsammans ta saken i oss att tro. att händer, och insikt vi vanliga klarar rätt bra utan egna en att oss

etablissemangets vakande öga.

Det är lunchtid när jag anländer till Dädesjö, landsbygdsen socken några mil utanför Växjö. Jag parkerar utanför Staffans-

gården, rätt nybyggd samlingslokal omgiven av trevliga

en stor bostadshus, också de och tomtebolika. Snart kommer skolnya barnen för äta lunch i matsalen. att Här möter jag Solveig Fransson, Roland Johansson och Johan

Lindstrand. Deras berättelse handlar att ett problem, resoom se sig för göra något situationen, lita till den nera samman att egna kraften, utgå från gemensamt handlande där så många som ett möjligt strid för sin sak och framför allt: göra något engageras, ta själva, inte bara kräva åtgärder från högre ort. Det började med sockenrådet, väljs sockenstämman, att som av

började fundera över Dädesjös framtid. Befolkningsantalet sjönk.

Många äldre. Skolan och affären hängde fallrepet. Samtidigt var visste de många ville bo kvar, eftersom de inte hade att yngre men råd bygga hus så flyttade de in till Växjö. Gamlingarna blev att nya kvar. Då föddes idén bygga äldrebostäder i kyrkbyn, för så att att

vis frigöra gårdarna så familjer kunde över dem. Enkelt

att yngre ta och genialt. Pensionärerna blev entusiastiska. Hela socknen enga-

gerades. Samtidigt lyckades de loss statliga från boende-

pengar

servicedelegationen. Idén kunde förverkligas. Men de ville göra det

villkor. egna

Samtidigt växte behovet ett daghem. Därmed Staffansgården.

av Ett slags service- och möteshus där olika åldrar och funktioner

integrerades. En mittpunkt för socknen. Nu tänker alla kommuner Dädesjöborna gjorde: integrera

som åldrar och verksamheter, upplösa gamla administrativa gränser för

PER WIRTEN

maximal flexibilitet. Men i slutet åttiotalet deras idéer illav var deles för moderna och hotfulla för Växjös kommunala chefs-

tjänstemän. I socknen bildades brukarråd, demokratiskt valt ett men utanför de politiska partiernas kontroll, skulle sköta Staffan:som gården. De ville ha kvar verksamheten i kommunal regi, med men självförvaltning. Det krävde också makt Då km över pengarna. konflikten. Jag märker hur blandade känslor alla har inför sin berättelse. tre

Mycket drömmarna förverkligades: Staffansgården är ftntas-

av en tisk miljö omgiven daghem och 20 bostäder i form kooaeraav av tiva hyresrätter. Skolan räddades. Matsalen har kök och beeget ställer från lanthandeln vid landsvägen, så vis övelevt. ute som När dagis- och skolbarnen ätit färdigt kommer de äldre. Invånarantalet i Dädesjö Nya småföretag startades bara farten och steg. av hela bygden för framtiden. Komplexe tog gemensamt ansvar runt

Staffansgården är socknens största byggprojekt sedan kyrkar

uppfördes 1700-talet.

De i sitt arbete för välfärd och framtid. Men förlorade vann demokratistriden. Det har lämnat spår besvikelse ozh senare av även bitterhet mot politiker och chefstjänstemän inne i Växjö. Två demokratimodeller ställdes varandra. Å sidar den mot ena dominerande bygger centralism och fokus som expertstyre, ett den representativa demokratin där medborgarnas uppgift etill i återkommande val. Å andra sidan den ndikalgränsas att rösta demokratiska uppfattningen också strävar decentraisesom mot

ring makten, aktivt deltagande och självförvaltning.

av av

Kommunpolitikerna positiva till Dädesjöbornas demckra-

var tiska anspråk. Brukarrådet ville ha påse från komrrunen en pengar rådet sedan självt kunde besluta över. Politikerna i Växjö som

tyckte att det lät spännande, strukturerna och chefstjämte-

men männen sade blankt nej. Striden blev lång och brukarrådet va envist. Men tjänstemännen experterna Varken de fdk- - - vann.

valda politikerna, invånarna i Dädesjö eller Civildepartenentet

ens kunde rubba dem. För dem brukarrådets önskemål hct var ett mot ordningen, stabiliteten, centralstyrningen och även demokrain,

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

de uppfattade den. I början brukarrådet i Dädesjö som av 1999 gav definitivt och lade ned. upp

Så här säger Solveig Fransson: Har inte verkligt inflytande och så sitter man inte - man ansvar, möten kväll efter kväll. Det räcker inte ha rätt diskutera att att och tänka. Ivian måste också budgetansvar.

Roland Johansson:

-Jag kan förstå deras rädsla: Alla kanske inte klarar ansvaret, tänker de. Men å andra sidan kan närmare verkman säga att samheten finns, desto hårdare blir allmänhetens kontroll. ansvaret Det där striden stod: Vem ska utkrävas de komvar ansvar om munala nämnderna släpper ifrån sig makt Ibland tänker jag makthavarna är rädda för att med- - att borgarna skiter i samhället. Därför vågar de inte släppa ifrån sig

makt.

Johan Lindstedt: Samtidigt vill de inte pröva när viljan och kunnandet verkligen finns. Där de kraften den inte till ser tas vara.

Projektet i Dädesjö är del det brukar kallas byarörelsen;

en av som modern folkrörelse, riktigt fasta nationella strukturer, en men utan nätverk lokala aktivister lär varandra. I mer ett av som av Stockholms medier och maktcirklar det aldrig byarörelpratas om den är osynliggjord och avfärdas i allmänhet "svag", sen, som "provinsiell" eller "antimodern. Men den omfattar minst 70.000 människor över hela landet. Några är engagerade i stora projekt det i Dädesjö, andra i mindre. Gemensamt de utgår från som är att lokala problem och försöker lösa dem hand. Det brukar egen

kallas för lokalt utvecklingsarbete.

Journalisten Monica Boêthius beskriver rörelsen så här i sin

reportagebok Ta på kraften: Det jag upplever kraftfull,

vara är en frisk underström nydanande och nytänkande. Av människor av känner sig delaktiga, upplever de räknas och är besom som att

hövda. Som har tagit sig egenmakt. Jag tänker med förvåning de ofta bygger hus: daghem,

att seniorboende, servicehus olika slag, möteslokaler. Återigen av

PER WIRTEN

huset metafor för den folkliga demokratin, precis när de som som troende byggde sitt lilla missionhus i Äsköping för 120 år sedan. I Staffansgården märker jag också hur vägen är lika viktig som målet. De eldsjälarna har alltid varit föreningsmänniskor, ändå tre lärde de sig och växte människor under arbetet med nytt som att

lyfta Dädesjö. De såg oegennyttans betydelse, människors vilja

att arbeta ideellt och hur socknen svetsades samman. När jag frågar Roland han förändrades projektet blir han om av liten stund. Sedan han han lärt sig säga tyst en svarar att emot makthavare med helt kraft än tidigare. en annan

Byarörelsens perspektiv verkar också ha spridit sig till

några av storstädernas fattiga förortsområden. Det tycks i landets mest vara marginaliserade områden det rörelsedemokratiska lever som arvet vidare och förnyas. På biblioteket i Rosengårds Centrum, i Malmö, möter jag Mohammed Issa. Han somalier, eldsjäl. Somalierna är en ung en tillhör de ligger allra längst i den etniska hierarkin med som ner en arbetslöshet 70-80 Hans beskrivning upp mot procent. av en somaliers möjlighet är krass och realistisk: Man kan flytta till land och arbete där. Det är - ett annat en vanligare utväg än många Bland mina vänner är det många tror. som väljer att studera, i brist arbete. En tredje möjlighet är att starta eget. Man kan säga att Muhammed valt fjärde utväg en ur ras-

diskrimineringens järnbur: politiken. Han är aktiv socialdemokrat.

Ersättare i Malmö kommunfullmäktige och med i SAP:s var centrala för analys det valresultatet. Men viktigast grupp av senaste allt: Han är aktiv i Rosengård, insett av en person som att man måste områdets alla invånare att samla sina krafter för målatt medvetet lyfta förorten inifrån. Med försiktigt leende berättar ett han socialdemokraterna fick 70 rösterna i Rosengård. att procent av Men å andra sidan: det bara drygt valde var 50 procent som att rösta. Men det blir bättre, försäkrar han mig. snart Ett konstruktivt nätverkstänkande har börjat slå Skolorna rot.

har börjat utveckla energi till exempel Rinkebyskolan.

samma som Muhammed Issa berättar också många Rosengårds företag att av

DEMOKRATl SOM MAKTFRÅGA

växer. Runt butikerna lever grossistfirmor och små import/ exportföretag. Gefas initiativ från Malmö stad hjälper till att för- - ett -

verkliga affärsidéer, koppla driftiga individer och bygga

samman

nätverk för ömsesidig hjälp.

Muhammed beskriver tänka påminner byaett sätt att som om rörelsens tålmodiga småföretags- och nåtverksarbete i olika glesbygdskommuner. Jag det är rätt spår. Det är i mikroformat, tror att i det lokala och utifrån de förutsättningarna som Rosengård egna och andra fattiga förortsområden kan finna sin kraft. Holma i sydöstra Malmö har så vis fått liv det omstridda nytt genom

självförvaltningsprojektet där hyresgästerna eget initiativ tagit

delar bostadsområdets skötsel. Man kan säga det över stora av att här slags modern folkrörelsefilosofi. Men den innebörden får är ett det först när det formuleras plats invånarna själva. Det är av

underifrånperspektivets egentliga poäng.

Å andra sidan blir allt detta skäligen kraftlöst ett svar

segregering och fattigdom det inte samtidigt finns generell

om en välfärdspolitik med vidare horisonter. Det är dubbla persamma

spektiv i Degerfors.

som

Det är i de kan sägas vara inne i marginaliseringsprozoner som demokratifrågan är brännande -fabriken, den cesser som som mest

segregerade och fattiga förorten, glesbygden. Där jag den

tror att verkligen människors tankar och samtal. Men inte alltid upptar formulerad fråga demokrati, kanske uppsom en om mer som en levelse vanmakt och maktlöshet, vilja bryta sig loss av som en att ur politisk och ekonomisk struktur påtvingad från både marknad en och myndighet bakbinder den kraft finns, vilja att som som en

bemäktiga sig.

De är också platser eller lokaliteter där globalisetre zonerna ringen mark. Fabriken världsmarknaden och avlägsna tar genom

multinationella ägare. Glesbygden de strukturförändringar

genom europeisk integration inte minst EMU driver fram. som - genom -

Den fattiga förorten migration.

genom Vad jag vill med den så kallade globaliseringen inte säga är att bara följer politiken och demokratin måste finna övernationella att

PER WIRTEN

institutioner och maktbefogenheter. Utan i högsta grad också

att politiken, medborgarna och samhället måste starkare och en djupare demokrati lokalt; just där det globala nätverket eller bolags-

konglomeratet är förankrat i plats. Demokrati maktfråga.

en som en Också fråga återerövra folkrörelsernas gamla erfarenhet en om att av

samhället projekt, och människor i frivillig förening

som att genom gemensamt handlande kan och påverka detta projekt. styra

Hur är en svår fråga. För att fullfölja det perspektiv demo-

kratin jag försökt anlägga måste när frågan ska besvaras, som man, utgå från platsen, från medborgarnas kraft, vilja och erfarenegen het. Det reducerar inte nödvändigtvis eller den nationella statens politikens roll. Men omdefinierar.

Det är inte okomplicerat. Man kan till exempel fråga vad

ett nerifrånperspektiv egentligen betyder det formuleras i maktom hierarkiernas övre skikt med blicken riktad nedåt, medborgarmot Egentligen är det rörelsedemokratins och även upplysningens na. eviga dilemma. Ett problem också utmärker som den här texten som jag snart skrivit färdigt; även den är skriven från prinu en

viligierad position, för demokratin måste

men argumenterar att

betraktas från plats, exempelvis Rosengård eller Lears

en annan nu

nedlagda fabrik i Bengtsfors, där maktlösheten är tydlig.

Den brittiske kultursociologen Stuart Hall har berömd i en skrivit så här makt och marginella platser socialt, passage om -

kulturellt eller geografiskt marginaliserade: "Paradoxically

in our

world, marginality has become powerful of

a space. a space weak but of nonetheless. Det vill säga: power a space power, Hur lyckas ta denna makt, visserligen ändå makt, i man svag men anspråk och därmed framkalla den platser där den inte finns nu

annat än som potential, möjlighet

som

Fotnot: Interiörerna från World Economic Forum i Davos har jag hämtat från Lewis Laphams bok Tbe Agony Mamman.

DEMOKRATI SOM MAKTFRÅGA

Författarpresentation

Per Wirtén är redaktör för tidskriften Arena. Frilansskribent och författare.

Demokratins ideal och

det civila samhället

Håkan A. Bengtsson

Inledning

Sverige är inte längre idyllisk demokrati. Inte bara den histo-

en riska kompromissen mellan arbete och kapital även förtroen-

utan det mellan dom där uppe och dom där nere" tycks ha brustit. Sprickorna i den svenska demokratin har blivit allt tydligare.

Demokratins kris har helt följdriktigt återkommande

varit ett tema i den politiska debatten under hela 1990-talet. Politiken och demokratin allt oftare sorgebarn, antalet aktiva i de

ses som ett

politiska partierna sjunker och medborgarandan sägs

vara satt undantag. Politik betraktas, inte minst i media, "dirty

som business i största allmänhet.

Dessa tecken kris för demokratin är inga fenomen. Och

nya inte heller försöken tyda dem. Maktutredningen sin tid

att var ett uttryck för famlande, tillkommen i tid då den

ett men en

svenska modellen började uppfattas otidsenlig. Den

som nu

arbetande Demokratiutredningen är ytterligare uttryck för

ett ett slags sökande, tillkommen i fas och

men en annan i ett annat

Sverige.

Osäkerheten och oenigheten vilka världen bör prägla

om som den svenska demokratin i framtiden är dock fortfarande påtaglig. I någon mening befinner mitt emellan två positioner, i

oss en skinnömsningsperiod. Vi har lämnat något bakom och är

oss väg mot något nytt. Den gamla demokratimodellens ideal lever i hög grad kvar. Det är ännu i vardande.

nya

Den yttre för framtidens demokratiska med

ramen system fundament allmän rösträtt, parlamentarism och rättsstat är

som

DEMOKRATINS IDEALOCH DET CIVILA SAMHÄLLET

inte några i grunden ifrågasätta byggstenar för demokratin. Men

även maktförhållandena inom denna demokrati och de inbördes relationerna mellan exempelvis politikerna och rättssystemet står

dagordningen. En form revidering den allmänt acceptenu av av rade bilden vad demokrati är tycks pågå. Det tillhör bilden

av av ideologisk strid eller omdefiniering demokratin. Gränserna för

av demokratin, politikens roll i samhället och den offentliga sektorns storlek, år förstås viktig stridslinje. Kraven starkare maktdel-

en ning och starkare kontroll politiken i form oberoende

en av av domstolar för att balansera majoritetens makt i den parlamentariska demokratin en annan.

På trivialt sätt tillhör detta alltså bilden ett samhälle statt i

ett av snabb förändring. Det är också strid det politiskt möjliga,

en om

gränserna för våra angelägenheter ska gå. om var gemensamma

Jag ska i denna i mycket allmänna ordalag diskutera demo-

text kratins kris. jag gör det i huvudsak utifrån speciell uppsättning

en värderingar och ett speciellt sätt att betrakta den svenska demokratin och jag fokuserar i första hand sambandet mellan den offentliga politiken och det civila samhället. Utgångspunkten är att det parlamentariska blir det lever liv

systemet svagt om sitt eget

levande kanaler och kontakter med medborgarna. Det blir utan motsvarande sätt också bräckligt medborgarna lever sitt eget

liv bry sig politiken. Om medborgarna och politikerna

utan att om främliggörs för varandra försvagas den tilltro och det förtroende

gör demokratin stark. som

Historien uppvisar flera illavarslande exempel brustet

att ett kontrakt mellan medborgarna och politikerna kan det för-

rasera troende mellan medborgarna och politikerna och mellan medborgarna ytterst bär demokratin. I extremfallet kan det

som upp demokratiska vräkas över ända.

systemet

Det finns därför jag starka skäl att fokusera inter-

- menar -

aktionen, samspelet mellan medborgarna, organisationerna i det

civila samhället och politikerna, det vardagliga demokratiska kittet, de kanaler finns mellan folket och eliten, mellan

som medborgarna och politikerna. Eller annorlunda uttryckt: Hur sambandet mellan det demokratiska representativa systemet å

ena sidan och de demokratiska arbetsformerna och levnadsformer i det

HÅKAN A. BENGTSSON

civila samhället å den andra sidan Och hur de påverkar

ser ut. varandra.

Jag presenterar ett perspektiv åtminstone delvis skiljer sig

som från traditionella vänster- och högerståndpunkter vad gäller

synen

det civila samhället. Det utgår från demokratin dels är be-

att en slutsform, regelverk, också är ideal jämlika relationer

ett men ett av mellan människor. Demokratins mål är varje människa

yttersta att kan den hon är och bli den hon vill bli.

vara

Det är detta ideal bör sträva efter uppnå, och demo-

att som kratin ytterst syftar till möjliggöra. Ett samhällstillstånd fritt

att från underordning eller auktoritära tilltal är förmodligen omöjligt att uppnå fullt det är möjligt eftersträva. Den spring-

ut, men att ande punkten här är demokratins idéer, dess ideal i denna

att mening är giltiga i hela samhällslivet. Det behöver och ska inte betyda att den offentliga politiken ska omfatta hela samhället. Men det demokratiska idealet önskvärt tillstånd fritt från under-

av ett

ordning är universellt och applicerbart de flesta vardagliga

situationer. Det är också detta ideal erbjuder de konkreta

som

handlingsmöjligheter som i praktiken kan det representativa

systemet stadga och styrka.

Ett öppet demokratiskt civilt samhälle stärker demokratin. Det konstituerar offentligheter öppnar sig för medborgarna och

som erbjuder kanaler till det representativa demokratiska

systemet. Men ett slutet icke-demokratiskt civilt samhälle öppnar inte för dialog och inte möjlighet till samtal. Det skapar ingen demo-

ger kratisk kultur. Det riskerar också medverka till det skapas

att att en klyfta mellan valda och väljare. Och inte minst misstro

en ömse håll, politikerförakt å sidan och förakt för vanligt folk å

ena den andra sidan.

Sambandet mellan folkstyret och det civila samhället är alltså i fokus för det perspektiv jag vill lyfta fram här. Det rör sig förmodligen om ett ömsesidigt samband mellan politiska institutioner

och föreningar och sammanslutningar olika slag. En vanlig

av konservativ uppfattning politiken bara kan spegla de värde-

är att ringar och den praktik människor skapar i det civila

som spontant samhället. Men dels är det civila samhället också den sociala och politiska stridens fält, där olika intressen

och idéer ställs mot var-

DEMOKRATINS IDEALOCH DET CIVILA SAMHÄLLET

andra. Dels kan också det politiska systemet genom lagstiftning och andra beslut medverka till forma det civila samhället i den

att

eller den andra riktningen. Det civila samhället och ena är en arena

offentlighet för framföra sådana idéer förändrar en att som samhället. Politiken kan också befrämja framväxten demokratisk

av en kultur i det civila samhället. Den kan även underlåta göra det.

att Eller främja odemokratiska strukturer. Aktivt eller passiv

genom underlåtenhet.

Jag vill alltså i denna lyfta fram sambandet mellan struk-

text

i det civila samhället och den representativa demokratin. turerna Och demokrati i den betydelse jag här vill lyfta fram grundar

att sig bestämda värden är universellt applicerbara.

som

Paradigmet "det civila samhället"

Det civila samhället är i dag ett allmänt omfattatande begrepp.

Förmodligen har det medverkat till att förändra vårt sätt att betrakta politiken och samhället. Det introducerades under

en period då demokratin och politiken började omdefinieras. Det hade sina rötter i östeuropeisk kritik den kommunistiska

en mot diktaturen. Men kom även betydelse i den demokra-

att en stor tiska världen.

Parallellt förlorade nämligen idén och föreställningen att

och den offentliga sektorn kunde och skulle expandera staten ytterligare successivt stöd. Den starka det starka samhället

staten, eller the big government" för allt hårdare kritik. Den

utsattes en offentliga sektorn ansågs ha blivit för Offentliga välfärds-

stor.

hävdade många, ineffektiva eller kontraprogram var, rent av

produktiva.

Kritiken statsinterventionismen hade förstås nyliberal

mot en utgångspunkt, och onekligen del den så kallade höger-

var en av vågen. Men den otvivelaktigt också uttryck för allmän

var ett en individualism, vidare omfattande individualisering, och därmed

en för mycket större socio-kulturella förändringar. Kritiken mot etatismen inte heller bara Även inom vänstern

var en högerfråga.

HÅKAN A. BENGTSSON

fördes debatt gick ökad statlig inblandning inte

en som ut att

längre var ett självklart önskvärt politiskt recept

Sammantaget har det civila samhället förändrat villkoren för den politiska debatten och för vår förståelse demokratin. Det

ligger förstås pendelrörelse bakom den här förändringen. Mot-

en reaktionen sitt sätt logisk. Den ökade statliga interventio-

var

i samhället och ekonomin sin början redan under 1930nen tog talet och fortsatte under framväxten välfärdsstaten under efter-

av krigstiden. Nu kom motreaktion, kritik överdriven

en en mot en

centralisering i och politiken detaljstyrde för mycket.

staten att

Förmodligen kommer avregleringarna och nedbantningen den

av offentliga sektorn leda till motreaktion och pendel-

att en ny en ny rörelse andra hållet. Den kan redan väg.

vara

Men paradigmet det civila samhället erbjuder komplika-

en tion utöver polariteten mellan och marknaden, mellan det

staten

offentliga och det privata, i så hög grad stod efterkrigs-

som

tidens politiska dagordning

Från att ha fokuserat konflikten mellan ökad politisk eller offentlig makt å sidan och privat makt och frihet för individen

ena och företagen å den andra, har det civila samhället förts

snarare

tredje och samtidigt svårbestämt element. Är det som ett mer svart eller vitt, fågel eller fisk, höger eller vänster, socialistiskt eller bor-

gerligt eller kanske rentav grönt

Den komplikation för det politiska schemat begreppet det

som civila samhället erbjuder kommer med intill visshet gränsande

sannolikhet att bestå. Motsättningen mellan höger och vänster lär

också bestå grundraster vad gäller exempelvis

som ett synen höjda eller sänkta skatter, liten eller offentlig sektor, måttet

stor av ekonomisk jämlikhet och så vidare. Den försvinner inte.

Men föreställningen det civila samhället komplicerar alltså

om saken smula. Det civila samhället är paradigm gamla

en ett som ger

1Seexempelvis Håkan Arvidsson och Lennart Berntson: Makten, Socialismen och Demo/eratin, Zenit förlag. 1980. 2 Se exempelvis Leif Lewins Planbus/øållningsdebøztten, Almqvist 8C

Wiksell, 1967.

DEMOKRATINS IDEAL OCH DET CIVILASAMHÄLLET

politiska konfliktlinjer dimensioner. Det betyder inte att alla är

nya överens vad bör det civila samhället. Eller att

om som menas om det i sig idyll kliniskt fri från konflikter. Tvärtom.

är en

Två perspektiv

Debatten har emellertid länge dominerats två perspektiv det

av civila samhället, åtminstone delvis är spegelbilder varandra.

som av

De uttryck för förenklad polaritet.

ger en

Det perspektivet har framförts flera debattörer

ena av vänsterkanten

Det har försvarat den svenska modellen, folkhemmet och dess betoning nationella beslut. Mer eller mindre artikulerat har det också för starkt mått centralism och misstro mot

vurmat ett av en lokala sammanslutningar och beslut nivåer nedanför regering

och riksdag. Det representativa och det nationella parla-

systemet

står i centrum för denna demokratisyn. mentet

Vi måste alltså bedriva mycket radikal jämlikhetspolitik för

över huvud närma det demokratiska idealet. Och det att taget oss är naturligtvis bara folkets demokratiska institutioner främst

riksdagen med legitim kraft kan göra detta i strid med alla

- som samhällets icke-demokratiska maktanhopningar, främst de stora

privata företagen

I hög grad är det emellertid position formulerats i rela-

en som tion till djupt ogillad politik och liberal-konservativ ideologi.

en Det är alltså ståndpunkt här förhåller sig till, det är

en annan man närmare bestämt viss slags utopi kring det civila samhället

en som kritiseras. Nämligen den används 1 för flytta ut besluts-

som att fattande från de demokratiska institutionerna och 2 legitimera

skattesänkningar och nedrivandet den offentliga sektorn.

Debattörernas demokrati och civilt samhälle artikuleras

syn alltså här i hög grad motalternativ till denna nyliberala eller

som ett

3SeSystemskifte. 4 folkhemsdebatter, Red Peter Antman, Carlsson, 1993. 4Tomas Lappalainen: "DemOkratiP Det dynamiten. Aftonbladet

vore rena 31/8 1999. 5Greider, Lappalainen. Den falska bilden Sverige, i Systems/elfte.

HÅKAN A. BENGTSSON

antipolitiska position. De emellertid de demokratiska ser processi något monolitiskt ljus. De betonar starkt det representaerna ett tiva och framhåller är demokratins kärna. Det systemet att staten

viktig och i och för sig inte ifrågasatt utgångspunkt. Natio-

är en nalstaten erbjuder det enda rimliga yttersta ramverket för ett demokratiskt samhälle, vårt medlemskap i EU innebär även om

ytterligare politisk och förhoppningsvis alltmer demokratisk

en arena.

Perspektivet så försök att fixera punkt,

rymmer att säga ett en

rumslig plats i maktsystemet, fattar de avgörande besluten

en som i samhället. Den nationella folkstyrelsen är förvisso den instans till syvende och sist fattar de viktiga strukturella besluten. som

Men samhällsförändringar är komplexa och är i praktiken ett

mer intrikat samspel mellan olika aktörer i staten och i det civila sam-

hället. Fokuseringen staten leder följaktligen ofta till skepsis

en till det civila samhället det gäller att emot det för att rida - vara marknadens och företagens ökade makt. Man är för det spärr mot och det andra samhälle. Överhuvud-

ena stark stat mot civilt

taget misstros lokala aktiviteter och frivilliga sammanslutningar de inte starkt mått centralism. om rymmer ett av Kritiken marknadsliberalismen är i hög grad berättigad. mot Det civila samhället har också i många sammanhang framställts

slags universallösning, alla frågor.

som ett som svaret snart sagt Så är inte fallet. Men det kan del Under vara en av svaret. en nu

ganska lång tidsperiod har politiken retirerat och marknaden har med alla rimliga mått mätt stärkt sin ställning. Förändringen har

ackompanjerats ökade ekonomiska, sociala och kulturella av

klyftor. Vällyckade har flyttat fram sina positioner. Eko-

grupper nomiskt starka riskerar följd detta att isolera sig grupper som en av från det omgivande samhället. Så kallade gated communities är det kanske iögonfallande exemplet. Det civila samhällets mest renässans eller i varje fallet talet det tycks alltså hand i - om hand med Ökade klyftor. Det omtalade politikerföraktet och krisen för den representativa demokratin är sätt och vis följd en

denna samhällsutveckling.

av bland annat

DEMOKRATINS IDEAL OCH DET CIVILA SAMHÄLLET

Men. Perspektivet är ändå i hög grad reaktion

en ett per-

spektiv ställt politiken och demokratin i motsatsställning till

som det civila samhället. Vilken det civila samhället handlar det alltså om Bara syn några korta ord den tillbakablickande det civila om syn sam-

hället gjort sig gällande den andra sidan det politiska

som av

spektrat.

Det är lätt finna skillnader mellan Sverige i början seklet att av och Sverige i dag, skrev Hans Zetterberg i i det här av en sammanhanget intressant uppsats: Skattetrycket cirka 10 procent var av bruttonationalprodukten när seklet Det fanns alltså var ungt.

mycket över till borgarnas civila samhälle. I dag är skattetrycket 57

procent och det civila samhället sitter trångt. f Detta skrevs i början 1990-talet. Hans Zetterberg är av en liberal-konservativ debattör och forskare och kan sägas företräda ett perspektiv det civila samhället får säga blivit som man nog

hegemoniskt och liktydigt med hela föreställningen vad be-

om greppet står för. Det utgår från föreställningen det civila att samhället år garanten för civiliserad tillvaro och erbjuder möjligen en het att rida spärr mot statens invadering samhället och den av hotande offentliga sektorn. Det hyser misstänksamhet en mot demokratin och politiken och talar ofta politiseringen om att

hotar företagen, familjen och individen. Det grundar sig

en misstro mot politiken i allmänhet och staten i synnerhet. I Zetterbergs fall har det vilket citatet illustrerar ofta - ovan - en konservativ underton; det bättre förr. Det civila samhället har var förtvinat i takt den offentliga sektorn har ökat sin samma som andel BNP. Slutsatsen är uppenbar: den offentliga sektorn av om minskar kan det civila samhället återigen frodas.

Det påfallande är ändå dessa båda perspektiv i så hög grad är

att en spegel varandra. Man kan såga att båda utgår från det av att ena ersätter det andra. Statlig politisk makt leda till det civila antas att samhället blir Ett starkt civilt samhälle försvagar svagare. staten. Antingen stärker det man ena eller det andra. De utgör ett mot-

6Hans Zetterberg: "Individualism, rättvisa, hierarki och jämlikhet" i Rätt och moral i ett modernt borgerligt Sverige, Ratio, 1992.

HÅKAN A. BENGTSSON

och är utbytbara. Det rör sig så vill, enligt dem satspar om man båda, nollsummespel. Demokratidebatten, såsom den förts om ett från både höger och vänster, har alltså under år präglats senare av

denna polaritet.

Frågan är inte detta är stark förenkling. Och ett uttryck om en

för ideologisk förblindning ömse sidor: Ett exempel kan tjäna till eftertanke. Eländesbeskrivningarna

det sovande och passiviserade svenska folket har färgat bilden om det civila samhället, det i gigantisk omfattning har förtvinat av att under 1900-talet i takt med att skattetrycket ökat. Men denna föreställning har kommit att ifrågasättas alltmer under senare år.

Undersökningar visar medborgarna är aktiva i det civila

att mer samhället i dag är tidigare, den offentliga sektorn år trots att mycket större.7

Något saknas uppenbarligen i dessa väsentliga sam-

synen band. Det är något faller mellan dessa två perspektiv, som som om i hög grad kommit dominera debatten. Det finns skäl att peka att

möjlighet, perspektiv tal demokratin

en annan ett annat om och det civila samhället.

Ett annat perspektiv

I slutet sin Machiavelli formulerade Anders Ehnmark av essä om vision det medborgerliga livet glänta i historien eller en av som en i kretsloppet då folket håller herrarna stången och

som pauser

jämlikheten är så avunden och begäret inte angriper repub-

stor att likens livsnerv. Ögonblick strid, alltid, inte frid, eftersom av av friden är förtryckets tillstånd ögonblick lagom strid, kan - av man säga, så ändå håller ihop, tillräcklig strid för den att staten men att ska tvingas tolerant. Där i gläntan, i han demovara pausen ser

kratin gestalt, O eftermiddagen då de förnuftiga

ta pa torget,

7Bo Rothstein är dem data och i debatten ifrågasatt en av som genom bilden det förtvinade civila samhället. av

DEMOKHATINS IDEAL OCH DET CIVILASAMHÄLLET

människorna, beredda skäl, samlas för dryfta de allmänna att ta att

angelägenheterna, i ett gyllene ljus mognad och Medelhav.8

av Denna formulering är intressant. Den antyder att det civila samhället inte behöver antipolitiskt begrepp. Och inte ses som ett heller ett hot mot det demokratiska samhället. Det kan alltså som också betraktas oumbärlig för det demokratiska som en arena engagemanget, där det representativa systemet och röstningsförfarandet bara är den bekräftelsen samhället är demoyttersta att kratiskt. De två förhåller sig ungefär till varandra målet och som vägen dit. Lundasociologen Anders Ramsay har talat det republiom kanska begreppet civilt samhälle. Det är alltså uttalat poliom ett

tiskt begrepp offentligheten och än

som snarare vetter mot staten

mot marknaden och privatsfären även de komponen-

om senare terna inte definition är uteslutna det."9 per ur Det är alltså möjligt demokratiskt föreningsliv, att snarare se ett

offentligheten olika slag och fungerande demo-

arenor av ett kratiskt representativt politiskt och effektiv folkstyrelse system en som varandras förutsättningar. Det står inte alls i motsättning till varandra. Tvärtom. Men sambandet är naturligtvis svårfångat. Robert D. Putnams studie den regionala styrelsen i Italien har än någon av mer annan lyckats göra det. Man kan säkert kan ha invändningar Putnams framställmot

ning eller punkt vad gäller exempelvis institutionernas,

en annan förvaltningens och representationens roll. Men Putnam lyfte ändå ett nydanande sätt fram sambandet mellan levande civilt ett samhälle och effektiv politisk demokrati och förvaltning en som både åtnjöt medborgarnas förtroende och kunde leverera resultat och effektivt. Eller Bo Rothstein formulerade det i som var som ett förord till den svenska utgåvan Putnams bok: av

8 Anders Enhmark, Maktens hemligheter. En Machiavelli, Noressä om stedts 1986. 9Respublica 3/94, artikel Anders Ramsay, Inledning Liberalism av tema och kommunitarism. 10Den fungerande demokratin. Medborgamndans rötter i Italien, SNS, 1996.

HÅKAN A. BENGTSSON

mer människor har varit engagerade i frivilliga organisationer

exempelvis sångkörer, fågelskådarklubbar och idrottsför-

som

eningar, desto bättre fungerar demokratin.

Vi har mellan krav. Å sidan med-

att bejaka spänningen två ena är

borgarrät ten så som den kommer till uttryck i allmänna val

nödvändig och legitim demokratisk maktutövning. Å andra sidan

förutsätter levande demokrati självständiga organisationer, före-

och institutioner. Frågan är hur är sambandet dem emellan närtag

bestämt mare ser ut.

Det civila samhällets föreningsliv kan demokratisk

vara en

stödjepunkt. Men det kan också sluta sig från offentligheten och

det omgivande samhället. På den kanten har den öppna för-

ena eningen öppet deklarerar sina mått och är öppen för

som steg, som alla och i princip vänder sig till andra medborgare, media och det politiska systemet med sitt budskap och sina krav. Den öppna föreningen är öppen för insyn. Den utgör demokratisk offentlig-

en het.

På den andra kanten har det slutna icke-Öppna sällskapet

som inte vänder sig utåt, är hemligt till sin karaktär och väljer

som ut

sina medlemmar enligt speciella regler. Kanske är sällskapets

uppgift inte påverka samhället eller i varje fall inte i första

ens att

hand att påverka politiken. Genom för sällskapet synliga för

men det omgivande samhället osynliga band ska bröder komma till bröders hjälp. Det finns ingen insyn. Det går inte att rekvirera deras verksamhetsberättelser. De skickar inga pressmeddelanden. Frimurarloger eller Rotary släpper inte helst. De är

vem som hemliga och hemligheten och utvaldheten är själva poängen med

sällskapet. Offentlighet är inte dess syfte.

Det finns också slutna sällskap är direkt fara för och

som en

undergräver demokratin. Extremformen är maffiaorganisasom tioner eller så kallade outlaws följer sina lagar och har sin

som egna

egen "rättsskipning".

Naturligtvis finns det många olika blandformer mellan dessa två ytterligheter, mellan den ideala demokratiska folkrörelsen och det slutna sällskapet. Men dessa exempel visar i alla fall det civila

att samhällets organisationsliv kan såväl öppet och

vara vänt mot

DEMOKRATINS IDEAL OCH DET CIVILASAMHÄLLET

offentligheten slutet och inåtvänt. Det är svårt eller omöjligt

som

hindra medborgare från bilda slutna sällskap eller liknande att att

sammanslutningar. Förmodligen är det inte önskvärt. Men det

ens

är angeläget den offentliga politiken också sin uppgift

att tar som

olika sätt befrämja demokratiska strukturer i det civila att samhället.

Demokrati som Iivsform

Alla sfärer ska inte och bör från och punkt.

inte styras en samma Det ligger ett egenvärde i självständiga och alternativa maktcentra. Ett demokratiskt samhälle bejakar pluralism. Allt ska inte införlivas i och statliga koncern, i ett centralt Planverk.

en samma

Däremot borde den offentliga politiken ha uppgift att så

som långt möjligt sprida demokratins ideal och beslutsformer till andra sfärer i samhället. Dess arbetsformer och förhållningssätt har

en bärighet även utanför den rent politiska sfären.

Ofta ställs politiken i motsatsställning till mångfald och plura-

lism. Men det beror på. Politiken kan mycket väl den faktor

vara

garanterar mångfald och pluralism. Medan frånvaron polisom av tiska beslut och politisk vilja i praktiken kan betyda motsatsen.

en Den offentliga politiken är ett viktigt arbetsinstrument. Men dess uppgift bör demokratisera, inte omfatta hela samhället.

vara att att

Plenisalen i Riksdagen eller fullmäktigesalen i kommunen är centrala demokratiska och beslutsfora. Men de är inte de

arenor enda demokratiska i samhället. Demokratin finns inte

arenorna bara i och i parlamentet. Eller David Beetham och

staten som Kevin Boyle formulerar det:

Om definierar demokrati detta sätt står två saker klara redan

från början. Den första är att demokrati inte enbart tillhör statens

och regeringen domäner, vilket är det sätt vilket vanligen be-

traktar det. Demokratiska principer är giltiga för kollektivt besluts-

fattande i alla slags organisationer och Faktum är att det

grupper.

HÅKAN A. BENGTSSON

finns Viktig relation mellan demokrati statlig nivå och demo-

krati inom samhälles övriga institutioner.

ett

I den sista meningen är Beetham och Boyle något viktigt spå-

Vilken är relationen mellan demokrati i det offentliga politiska ren. systemet och förekomsten eller bristen demokratiska

av - sammanhang i andra delar samhället Hur påverkar de varandra

av Det är förmodligen ett samspel åt båda hållen. Alla medborgare har ytterst del ansvaret. Härvidlag finns ingen genväg. Inte

en av ens ett beslut i parlamentet kan beordra fram ett demokratiskt och

aktivt föreningsliv.

Men förmodligen är det också så att rader beslut i riksdagen,

regeringen, landstingen, kommunerna och ämbetsverken påverkar

det civila samhället olika sätt, det eller andra hållet. Allt

ena från lagstiftning till den konkreta utformningen olika välfärds-

av system.

Sverige har hårda miljökrav har skärpts över tiden. Miljö-

som

perspektivet ska alla relevanta politikområden. Det

genomsyra

finns beslut att regeringsförlag och propositioner ska granskas

om utifrån genusperspektiv. Jag inte i vilken mån dessa mål-

ett vet

sättningar uppfylles.

Frågan är emellertid det inte är påkallat att också demo-

om /eratitesta de viktiga politiska besluten, i första hand regerings- och riksdagsbeslut. Det vill säga att innan beslut fattas undersöka

om förslaget befrämjar demokratiska strukturer i det civila samhället och individuell autonomi underlättar medborgerligt delta-

samt gande i samhället och så vidare. Det är dags demokratitesta de

att

politiska besluten

Demokratin är ett samspel mellan politiken och det civila

samhället. Detta är väsentlig insikt. Det är lärdom visser-

en en som ligen är svårare att mäta och in i enkel formel än

passa en om man

fokuserar mätbara aspekter exempelvis den offentliga sek-

som torns andel BNP eller skatternas del inkomsten. Det handlar

av av i det här perspektivet än resultat. Mindre

mer om process om om hur målet och dit.

ser ut, mer om resan

H 80 frågor och demokrati, David Beetham och Kevin Boyle, 1997.

svar om

DEMOKRATINS IDEAL OCH DET CIVILA SAMHÄLLET

Alla människors lika värde

Alla människors lika värde, är demokratins grundläggande bud. Men det finns det är jag fullt medveten ingen allmängiltig

- om -

uppfattning vad detta innebär konkret. En gemensam av mer

vanlig tolkning är att det i grunden bör betyda att ingen har givits

rätten härska över någon Eller med Svend

att annan. statsvetaren

Erik Stybes formulering:

Alla människor är naturen jämställda; ingen har förhand

av givits något privilegium att behärska och undertrycka andra.

Individens autonomi och självstyre, möjlighet att råda över sitt

öde och bli sig själv, är den underliggande idé-

eget sann mot grunden för demokratin.

Denna föreställning människans lika värde och rätt till

om självbestämmande har jag alltså normativ innebörd

menar en utanför den offentliga maktens domäner. Idén alla människors lika

om värde är inte bara beskrivning den formella demokratins

en av grundvalar eller bara rättsstatens grundval människovärdet

ens att inte kan kränkas. Lika mycket uttrycker den uppmaning låta

en att denna tanke prägla hela samhällslivet och även människors inbördes relationer. Vi har formellt demokrati, även den säkert

en om kan förfinas många punkter. realitet jämlikhet mel-

Men som lan människor, människors lika värde är demokratin fortfarande

något bör sträva efter att uppnå. Och alltid kommer att

som försöka realisera, eftersom den förmodligen inte går att förverkliga fullt Den hierarkiska ordningen och uppdelningen i hög och

ut. låg, de olika maktrelationerna mellan könen, barriärerna mellan människor med olika hudfärg och etnisk bakgrund, har visat sig ha

stark överlevnadskraft. Politikens och demokratins uppgift är en att minska klyftorna i samhället mellan olika Och över-

grupper. brygga barriärer skiljer åt. Demokratin, såväl dess formella

som oss

regler dess demokratiska Vardagspraktik, erbjuder metod

som en för göra detta möjligt.

att

z "Demokratins principer iKring demokratins genombrott i Sverige, Wahlström 8CWidstrand, 1966.

HÅKAN A. BENGTSSON

Demokratins ideal

Men den stridsfrågan har under hela 1900-talet kretsat kring stora frågan politikens och det demokratiska systemets omfattning om och det i högre eller lägre grad ska intervenera i det Övriga om samhället, framför allt i ekonomin. Från socialistiskt håll har hävdats också det Övriga samhället bör demokratiseras, framför allt att det privata näringslivet utgör odemokratisk maktkoncentraatt en tion strider grundläggande demokratiska principer. Från som mot borgerligt håll har motstånd mot politiseringen och den växanett

de offentliga sektorn utgjort genomgående i den politiska

ett tema retoriken. Herbert Tingsten och Ernst Wigforss till exempel involvar verade i klassisk polemik detta Wigforss hävdade att en tema. det ologiskt den allmänna rösträtten och parlavar att acceptera mentarismen, och samtidigt motsätta sig demokrati i andra att delar samhället; demokratin kan till exempel inte göra halt vid av

fabriksportarna. Herbert Tingsten förnekade det fanns

att ett sådant samband, demokrati hade inget i ekonomin att göra. Resonemanget kan utvecklas. I Tingstens efterföljd är det vanligt göra dygd idén demokratin politiken bör beatt av om att gränsas. Men även behovet maktdelning och pluralism är om av en central beståndsdel i så väl demokratisk teori i levande som en praktisk demokrati, kan allmängiltig strävan att demokratisera en samhällslivet och människors inbördes relationer rimlig vara en

politisk utgångspunkt för olika politiska aktörer. Och för den

offentliga politiken. Demokratins idéer kan göra sig gällande i hela

samhället. Det går inte dra några vattentäta skott mellan olika att sektorer i samhället. Stora ojämlikheter i inkomster och förmögenheter påverkar inte bara vår ekonomiska situation utan även möj-

ligheterna påverka det politiska skeendet.

att Det finns också skäl påminna att det i Regeringsformens att om första kapitel och andra paragraf heter:

Det allmänna skall verka för demokratins idéer blir vägledande att inom samhällets alla områden.

DEMOKRATINS IDEAL OCH DET CIVILA SAMHÄLLET

Här framskymtar alltså viktigt och i dagens demokratidebatt ett

undanskymt perspektiv. Utan tydliga värdedeklarationer

och ett krasst nödvändigt maktperspektiv blir debatten ofta idyllimen serande och välmenande, och befriad från tydliggjorda intresse-

konflikter och värdemotsättningar.

De invändningar brukar denna formulering i som resas mot

Regeringsformen beskriver den uttryck för vilja

som ett en att politisera samhället och införliva det fria näringslivet och det att civila samhället i statens beslutsstrukturer. Behovet fristående av maktstrukturer -företag, organisationer, medier, utanför det etc -

offentligas ram är onekligen viktig ingrediens i ett demokratiskt

en samhälle. Men avsikten bakom regeringsformens formulering är väl knappast att hela samhället ska socialiseras eller alla beslut att framgent ska fattas enhet. Ingen politisk kraft företräder av samma heller sådant synsätt i dag. ett Men det olyckligt att begränsa demokratins idéer till vore en del samhället politiken. Det de former av vore att acceptera av underordning och odemokratiska strukturer fortfarande lever som kvar. Arbetet för demokratisera samhället är fortlöpande att en

uppgift, alltid aktuell, aldrig till fullo uppnådd. Detta är politikens

kärna, dess mening och uppgift. Demokratins idéer har yttersta

alltså vidare giltighet. Vi ska inte bygga skyddsvallar demo-

en mot kratiseringen samhället, koncentration makt av utan mot av som hindrar människors fria utveckling. I Anthony Giddens omtalade bok Tredje vägen. Om förnyelsen socialdemokratin talas "Demokratiserande demoav om

krati". Giddens rad exempel kan främja offentligheter,

ger en som främja medborgerligt deltagande och vitalisera det civila samhället. Mycket Giddens diskussion är brittisk, är i hög grad allav men

mängiltig.

Resonemanget har också bärighet vad beträffar den ekonoen

miska makten och det privata näringslivet.

Alla inser att utan att befrämja livskraftiga privata företag faller de flesta välfärdsambi-

tioner hälleberget. Men samtidigt står stark privat makt-

13Atlas, 1999.

HÅKAN A. BENGTSSON

koncentration alldeles uppenbart i konflikt med demokratins ideal. Längs vilka linjer kan dessa två krav tillgodoses bättre än i dag Michael Walzer har i bland "Pluralism och Jämlikhet. En annat teori rättvis fördelning utvecklat teori i korthet går om en som upprätta olika slags barriärer hindrar att makt eller ut att som ojämlikheter i sfär spiller över i sfär i samhället. Detta en en annan

är framkomlig linje. Men den är otillräcklig, försök bygga

en ett att sandbarriärer i vattenbrynet.

Det bör också handla inre demokratisering av respektive

om en sfär i samhället, bland i den ekonomiska sfären. Minskade annat ekonomiska klyftor mellan olika uttryck för grupper är ett en sådan strävan. Relationen mellan de anställda och företagsled-

ningen i företag och organisationer Kapitalets makt över

en annan. samhället och företagssamheten behöver vidare ställas under en vidsynt debatt än vad dagens samhällsklimat tillåter. Föremer

växande makt och den maktförskjutning som globalise-

tagens ringen föranlett gör åter denna frågeställning aktuell. Men ännu

kastar löntagarfondsstriden, den förmenta uppgörelsen med 68-

vänstern och den sedan länge "socialdemokratiska nu svunna hegemonin sin förlamande skugga över denna centrala demo-

kratifråga.

Demokratin har överordnat Värde. Vi ska inte införliva föreett i AB Statsföretag. Men den vidare uppgiften att demokratitagen också den ekonomiska sfären, längs flera olika vägar, kan inte sera bort från den politiska diskussionen. opereras

Välfärdsstaten och det civila samhället

Det civila samhället ofta kommunitär och tillbakablickande ges en infärgning. Det är vanligt hävda det moderna projektet och att att speciellt Välfärdsstaten har förstört de traditionella bemånga av roenden och gemenskaper har växt fram i det civila som spontant samhället. Detta är tolkning politiken och demokratin en av som är antiindividuell, åtminstone underförstått, och lyfter fram som

14Daidalos 1992.

DEMOKRATINS IDEAL OCH DET CIVILA SAMHÄLLET

familjen det civila samhällets alfa och Ett exempel som omega. bland många är Lars F Eklunds Demo/eratin och det gemensamma hastig än smula teoretiskt och abstrakt formulerat. Bara om en titeln antyder att det knappast är individens frihet är utgångssom

punkten utan ett betydligt grumligare tankegods.

Historikern Lars Trägårdh har i olika sammanhang framhållit att den svenska välfärdspolitiken är säregen blandning indivien av dualism och kollektivism. Systemet med välfärdstjänster inom den

offentliga sektorn har frigjort och avlastat familjerna och individerna och har följd detta blivit mindre beroende som en av av familj, släkt och andra grupperi det civila samhället.

Den kommunitära kritiken finner denna frigörelse oönskad. Frågan är vad den ska Mer familjebaserade beroersättas av. av enden Eller, Lars Trägårdh vill i Demokratiutredsom en av ningens skrifter, stärkta individuella rättigheter kanaliseras av som via självständiga domstolar amerikanskt snitt av

På marginalen kan det kanske ligga något i båda dessa perspek-

tiv. Men utgångspunkten borde emellertid välfärdsstatens vara att framgångar inte kan och inte skall göras ogjorda. Det går förvisso inte bara bevara det rådande framtiden bör att nu systemet, men utgå från den frigörelse välfärdsstaten inneburit från olika som ojämlikhetsskapande mekanismer knutna till familjen och indivi-

dernas sociala bakgrund. Välfärdstjänster utförda i offentliga sek-

torn har onekligen frigjort individerna från visst mått beett av

roende till familjen, företag och organisationer. Detta är till

exempel väsentlig del förklaringen till den jämställdhet mellan en av män och kvinnor har uppnått. Vi blir aldrig helt fria från familjebanden i social mening, och det är inte heller avsikten. Men i eko-

nomisk mening finns i dag större frihetsgrad och förutsätten

5 Demokratiutredningens skrift 25 SOU 1999:74. nr 16Seexempelvis Lars Trägårdh: "Egenmaktens betingelser i Sverige", i Valfrihet och jämlikhet i vården, red: Anell och Rosén, SNS 1996. 17Lars Trägårdh: Bema/etiga individerna. Om domstolarna, lagen och de

individuella rättigheterna i Sverige. Demokratiutredningens skrift 20, nr SOU 1998:103.

HÅKAN A. BENGTSSON

ningar för större mått jämlikhet mellan och indiviett av grupper der. Konservativa kritiker finner denna frigörelse och detta oberoende skadligt och farligt. Välfärdsstaten har gjort det möjligt för

medborgarna i högre grad själva välja vilka sammanhang de ska

att ingå Det grundbult för den jämlikhet och den sociala rörär en lighet välfärdsstaten medverkat till att göra möjlig. som Det civila samhället blir då i högre grad för självfören arena verkligande, och mindre tvång, tradition tvingas ett en som oss. Vi är inte längre så beroende familjen betalar för utbildning, av att

boende och trygghet. Välfärdsstaten skapar förutsättningar för medborgarna bevåg välja väg i livet. Och vilka

att eget gemenskaper i det civila samhället de vill ingå Det skapar möjlighet att överskrida klassgränser och andra barriärer. Här finns återigen kontrasterande perspektiv det civila samhället. Å sidan det traditionella borgerliga civila samhället, med ena familjen och släkten starka nätverk vilka spelar viktig roll som en även i ekonomiskt hänseende. Historiskt sett vet också att förehade för social omvårdnad olika slag. Mot tagen ett ansvar av

detta kan ställa välfärdspolitik gjort detta till frågor

man en som för den offentliga sektorn. Det är inte Önskvärt att återskapa ett slags civilt samhälle redan skattat förgängelsen. Det handlar som befrämja vision det civila samhället snarare om att en annan om demokratisk och där individens eget vägval står som en arena centrum. Det är här någonstans det blir möjligt att minska demokratins hål" och den växande klyftan mellan dom där upp svarta och dom där nere. Här är det individens frihet står i centrum. Men också jämsom likhetsskäl talar för det. Välfärdspolitiken har minskat skillnaderna mellan hög och låg. Lika chanser alla bättre förutsättningar att ger färdas väl livet familjens ekonomiska standard och genom oavsett sociala situation. Det gör det möjligt för individerna välja sina att

egna livsprojekt.

Men samhälle godtar ekonomiska klyftor accepteet: som stora i praktiken många inte kan realisera sina livsprojekt, inte kan rar att förverkliga sina livsmål. Ekonomiska och sociala klyftor försvagar demokratin.

DEMOKRATINS IDEAL OCH DET CIVILASAMHÄLLET

På hemmaplan förstärker marknaden de skillnader mellan kapacitet

och olika ekonomiska aktörer tillför den, sätt

resurser som ett

äventyrar den politiska jämlikhet krävs demokrati.

som som av en

Att vända tillbaka till de slags ekonomiska beroenden präg-

som lade det tidiga 1900-talet befrämjar knappast de demokratiska ideal

jag lyft fram här. Samtidigt är det viktigt medveten

att vara om att det inte finns några enkla lösningar när det gäller dessa kompli-

cerade sammanhang.

Människan är både egoistisk och altruistisk, vill både förbättra för sig själv och de sina, vill också andra ska ha de bra,

men att

ogillar utveckling slår ut andra medborgare. All politik

en som balanserar mellan dessa två kraftfält. samhälle bara

Men ett som

befrämjar den aspekten skapar djupa klyftor i samhället och

ena hotar demokratins stabilitet. Politikens och demokratins uppgift är alltid att dessa två krafter att samverka.

som

Demokratitesta politiska beslut

Regeringsformens formulering att Det allmänna skall verka

om för demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla

att områden borde bilda utgångspunkt för fördjupad diskussion

en om det civila samhället och den svenska demokratin.

Formuleringen kan tolkas ett vittsyftande sätt. Demokratin främjas genom den offentlighet det allmänna representerar och

de värden och förhållningssätt präglar olika sektorer genom som inom den offentliga sektorn. Men relationen mellan det offentliga och det civila samhället borde lyftas fram betydligt eftersom

mer, det framhållits har så stor betydelse också för demokra-

som en tins legitimitet och effektivitet.

Ett förslag att fundera över är alla politiska beslut ska derno-

att kratitestas ett speciellt oberoende offentlig demokratiinstitution

av knutet till riksdagen. Avsikten ska före varje viktigare

vara att beslut presentera utlåtanden och bedömningar beslutets kon-

om sekvenser för det civila samhället. Dessa kan viktigt inslag i

vara ett

1880frågor och demokrati, David Beetham och Kevin Boyle, 1997.

svar om

HÅKAN A. BENGTSSON

den offentliga diskussionen olika politiska förslag. Om inte

för befrämja större mått eftertanke och reflektion. annat att ett av Det kan handla bedöma beslutet befrämjar demo-

om att t.ex. om kratiska strukturer i det civila samhället, medborgerligt

engage-

individuell autonomi, jämlika relationer mellan män och mang, kvinnor, eller beslutet inte missgynnar medborgare med olika

att etnisk eller religiös bakgrund. Demokratins idéer ska väg-

Vara ledande.

Författarpresentation

Håkan A. Bengtsson är redaktör för tidskriften Arena. Han är frilansskribent har bland Arbetarrörelsen och

samt annat gett ut demokratin. En bok människor och möjligheter.

Perspektivet som kom bort

Om kvinnorörelsen och feminismen som

demokratisk kraft

Kristina Hultman

1. Demokratin och könet

I slutet 1700-talet, närmare bestämt 1792, avslöjade den av engelska feministen och upplysningsfilosofen Mary Wollstonecraft hon bar häpnadsväckande radikala idéer. I Till försvar för att kvinnans rättigheter", skrev hon:

Det kanske kan låta skrattretande när jag kommer med ett förslag som jag ämnar utveckla någon gång iframtiden; jag är nämligen fast övertygad att kvinnorna borde företrädda i regeringen i stallet för om vara att godtyckligt bli styrda utan att ta del i dess överläggningar.

Mary Wollstonecraft hann aldrig uppleva hur denna kontroversiella idé slog hos allt fler. Fem år efter publiceringen detta rot av feminismens allra första manifest dog hon så många andra

som

kvinnor vid den här tiden blodförlust i sviterna efter förav en

lossning, endast 38 år gammal.

Det är liberalen john Stuart Mill brukar äran annars som av att ha introducerat idén kvinnan som likvärdigt politiskt om subjekt i demokratins historia. Mill verkar i helt tid, 70 år en annan efter Wollstonecraft, och vidareutvecklar tillsammans med sin medarbetare och fru Harriet Taylor Mill hennes idéer till senare inte bara omfatta kravet formella rättigheter, också att nu utan demokratisk struktur kvinnors erfarenheter och intresen som tar allvar. sen

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

Så här skriver Mill 1869:

Att kvinnan passar för politik kan det följaktligen inte råda något tvivel Men det kanske är troligare att ifrågasätter om. man om politiken passar kvinnorna. 1

I Sverige kvinnorna kampen rösträtten i början 1920vann om av talet. Till början är de invalda kvinnorna mycket få. Men från en och med finns ändå möjligheten för kvinnor sluta sig nu att samoch så sätt utöva makt också i allmänpolitiska man samman-

hang. Det jag vill lyfta fram här är värdet kvinnlig särorganisering.

av Jag tycker nämligen att värdet att sluta sig har fallit av samman bort i slutet 1990-talet. Idén mainstreaming och integrering av om

ett "jämställdhetsperspektiv" i alla politikområden har lagt

av sordin den politiska och demokratiska tradition hittar som inom t.ex. kvinnorörelsen och dagens lösliga feministiska mer

grupperingar. Som vanligt får "antingen eller", i stället för

ett både och". Kvinnor tvingas välja mellan integrering och sär-

organisering.

Jag vill i förlängningen det slå slag för av resonemanget ett kvinnorörelsens betydelse för demokratin säger var annars man

sådant än i demokratiutredning. Och för

en varna att nu slarvar bort tradition kvinnlig organisering utanför de vanliga en av

parlamentariska institutionerna. Att jämställdhetsfrågorna sugits

in i statsapparaten, att har fått utbredd femokrati" betyder en

inte att det könspolitiska slaget framtidens Sverige är

om vunnet. Jag det är ord. Ändå skriver jag dem: Landet står i vet att stora dag vid i vägskäl oerhörd betydelse för dess kvinnor. Hur ett av ska organiseras, boendet, lönerna, barnen osv Ingen omsorgen kan i dag säkert ge ett svar. Vad är politisk vilja och deltagande gör skillnad. För vet att svenska kvinnor gör det skillnad de själva är med i t.ex. stor om framtidsdebatten, den förs bredbandslyriska herrar än om av som

John Stuart Mill, Fömycket kvinnorna och Harriet Taylor Mill, av Kvinnornas befrielse, Nya Doxa 1995.

KRISTINA HULTMAN

intresserar sig föga för hur arbetet vid datorn förutsätter att någon

kokar välling och byter blöjor.

annan I vital demokrati debatterar kvinnor olika ideologisk färg en av och från olika samhällsklasser och med olika etnisk bakgrund. I en

vital demokrati är jämställdhet detta tråkiga 0rd inte en fråga en-

bart för Därav behovet förstärkt oberoende, pluralisstaten. av en tisk kvinnorörelse.

Könet som rör till

förstå kvinnornas djupt paradoxala relation till demokratin För att tänker jag hjälp feministisk politisk teori. Jag hade naturligtta av vis kunnat använda mig kloka tänkare Jürgen Habermas av som eller Ulrich Beck, eftersom deras visioner framtidens men om demokratier inte synliggör könet politisk kategori blir det som

svårt. Man tvingas gissa sig till vad de tycker könets politiska

betydelse, och gissningar är inga bra utgångspunkter för

resone-

mang. Därför feminism. Och frågan lyder: Vad kan denna ideologi för ideologi är tillföra den svenska demokratidebatten

en det

Hur kan samhällelig gemenskap, individuell frihet, man se

underordning och medborgerligt deltagande utgår från

om att varje enskild medborgare är antingen kvinna eller man

Ja, helt klart allting vanligtvis förknippar med

är att som demokratin blir mycket komplicerat. Hur blir det med mer t.ex.

den medborgaren, den förutsätts göra självständiga

autonoma som val oberoende omgivningen Drar in kvinnorna i medborgarav sfären så för hela den reproduktiva och föga autonoma

livssfär de ständigt förknippats med i analysen barna-

som födande, barn, sexualitet, städning, hem. omsorg, Plötsligt demokratiteori förhålla sig till det privata, till måste en sexualiteten och till samspelet mellan könen. Det här har den brittiske politiske teoretikern Anthony Giddens förstått. Han talar

behovet utveckla "livspolitik", dvs. politik

om av att en en som

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

omfattar inte bara den offentliga sfären traditionellt förbehållen

män, utan hela livet något berör både kvinnor och män.2 som

Hoppet om förändring

I boken Etre femme politique skriver den franska Europaen parlamentarikern Elisabeth Guigou kvinnornas inträde den om

internationella politiska arenan Guigou har intervjuat kvinnliga politiker i toppositioner; dvs.

de kvinnor i dag är med och formar den framtida Europasom politiken, formulerar sig kring den valutan, förhåller gemensamma

sig till globaliseringens effekter,

osv. I slutet sin bok funderar hon över de orealistiska krav och av den besvikelse förväntningarna något radikalt "kvinnligt som och annorlunda ofta för med sig för kvinnor. Medborgarna för-

väntar sig kvinnor ska helt sätt. 4 att agera ett nytt

Samtidigt hyllar hon fransk politiker Simone Veil

en som som sina offentliga framträdanden framhävde sin identitet som kvinna och i arbetet minister, aldrig glömde sitt kön." som som min övers..

Så har det ofta varit. Kvinnliga politiker ska ungefär

vara som män, också gärna och annorlunda. Ett slags demomen agera nytt

ZSe Birte Siim, Feministiske perspektiver demokrati medt.ex. og borgerskab". I Demokratiutredningens forskarbolym SOU 1999:77, Demokrati och medborgarskap, Forskarvolym II, och Anthony Giddens, Tbe Transformation Intimacy. Sexuality, Love and Eroticism in Modern Societies, Polity Press 1992. 3 Elisabeth Guigou, Etrefemme politique, Plon 1997. en Guigou redovisar i sin bok resultaten från Gallupundersökning där en tusen personer i 22 stater tillfrågats fler kvinnor i politiken skulle leda om till bättre, eller sämre maktutövning. Av fransmän svarade 59 tusen procent de tillfrågade det skulle bli bättre med fler kvinnor i politiken, av att 20 procent trodde åandra sidan den politiska maktutövningen skulle att försämras. Andra länder där överväldigande majoritet trodde sig en en bättre politik med fler kvinnor USA 57%, Thailand 72% och var Colombia 62 %.

KRISTINA HULTMAN

kratiskt "Damn do and damn dont. I

you you you you demokratin och politiken har kvinnor både osynlig-

som grupp

gjorts könet har väl ingen betydelse och "det

representerat andra perspektiv ligger vid sidan huvudfåran. Det här har

som av resulterat i ständig ambivalens gentemot kvinnor tar makt

en som eller i det offentliga. En ambivalens och osäkerhet vilken

agerar om roll förväntas inta, många kvinnor själva internaliserat.

man som

Ett konfliktbetonat feministiskt perspektiv gör inte kvin-

mer

till problemet utan lägger i stället över dagens demokranorna tiska kris män. Om kvinnorna inger hopp förnyelse

om en av dagens politiska så är det för det lever

system, att system som med i dag, nästan uteslutande förkroppsligat män, är så djupt

av diskrediteratf, skriver Guigou Utifrån det här synsättet är

t.ex. det homosocial stelbent hierarki män leker/bastar/beslutar/

en nätverkar/ idrottar/ dricker med män lett till den förtroende-

som kris mellan styrda och styrande i dag. I LO-ombuds-

som ser

Olle Sahlströms inom arbetarrörelsens omdebatterade mannen bok Den röda patriarkenS, återfinns det här perspektivet. Samma idéer hittar i reaktionerna de årens kommunala poli-

senaste tiska skandaler modell Motala. Kvinnor tvekar inför, eller

som hoppar förtroendeuppdrag gör det eftersom de blir utträngda

av,

informell, män definierad, maktstruktur. ur en av

Många väljare inte bara kvinnor hoppas i dag kvinnorna

att ska politiken ett nytt innehåll. Hos kvinnorna ligger löften

ge om förnyelse, demokratisk framåtrörelse, dialog. Fler kvinnor

om om vid makten hoppas ska skapa möjligheter för fler med-

- man -

borgare av båda könen att bli delaktiga.

På så sätt kopplas demokrati- och jämställdhetsfrågorna

sam-

Kvinnornas intåg den offentliga och den kamp man. scenen,

pågår att omdefiniera demokratins maktpolitiska villsom nu om kor, är del mycket större handlar med

av en process som om att politikens hjälp fördela makten fler händer. Därför är den också

mycket hotande och starkt ifrågasatt.

5Olle Sahlström, Den röda patriar/een, essa arbetarrörelsens

en om auktoritära tradition, Atlas 1998.

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

Låt mig förtydliga: Den framtida demokrati jag och många

som med mig drömmer är heterogen, mindre hierarkisk och har

lämnat bakom sig dagens konfliktstyrda politiska samtal. Den

levande demokratin så många företeelser möjligt i ett

rymmer som samhälle.

Pluralism i ett sånt samhälle ett egenvärde. Största möjliga

ges tolerans och öppenhet råder inom de demokratin

gränser som sätter. Varenda medborgare kan identifiera sig med åtminstone

någon fråga någon aspekt i det offentliga och politiska

- - samtalet.

Den politiska filosofen Chantal Mouffe kallar det här för "ett radikalt demokratiskt medborgarskap" inte är ett, utan flera,

som

och hon talar behovet att tydliggöra intressemotsättningar,

om av inte skyla över dem:

En sand demokratisk process kräver starka kontraster mellan skilda

politiska positioner, krockar och öppna intressekonfliker. Om det sak-

kan de alltför lätt ersättas med konfrontationer mellan ickeför-

nas,

handlingshara moraliska värden ochfasta identiteter. f min övers.

Chantal Mouffes demokratisyn står i skarp kontrast

mot en mer elitär, konservativ Eliten har alltid styrt, heter det, och bör

syn. göra det också i framtiden. Grundproblemet i dagens svenska demokrati blir då i stället att eliterna kapitulerat. Dagens beslutsfattare är för mediokra, de håller inte måttet kompetensmässigU

Den står också i konflikt till de 68-vänstern

rester av som ger enighet utåt ett egenvärde. Hellre blunda för realiteter eller

komplexitet dessa realiteter hotar ideologisk princip. Man

om en står stadigt fast vid parollen och upprört medan utveck-

ser lingen svischar förbi.

Värdekonservativa politiska tänkare ogillar tanken att beslutsfattare ska representera, vad gäller erfarenheter, social bakgrund

Kompetensen ska styra. Den har makt står i någon osv. som

6 Chantal Mouffe, The Return the Political, Verso 1993. 7Se Anders Bjönsson, Den skyddade provinsen. En essä demo-

t.ex. om kratins värde och värdighet SOU 1999:22, Demokratiutredningens skrift nr 17.

KRISTINA HULTMAN

mening alltid "över" de han styr över. Därför ogillar också

man tanken damernas i riksdagen. Än värre tanken

varannan t.ex.

könskvotering till skillnad från den geografiska kvotering

som

sedan länge tillämpar, i riksdagen och eu-parlamentet

som -

hallänningar röstar hallänningar, svenskar svenskar -

anses inkräkta den enskildes frihet.

Jämför dessa två demokratisyner tydligt att frågan

man ser man

könet jämställdhet och feminism river djupa i om - om - revor demokratitänkandet.

Kvinnornas inträde den demokratiska må all-

scenen vara

mänt accepterat i dag. Men laddningen könsanalys poli-

som en av tiken får ofta bottnar också i att den blottar den underordning

av olika personer med utländsk bakgrund, kvinnor, barn,

grupper

homosexuella osv. dagens demokrati i praktiken vilar unga, som på.

Det är mot den bakgrunden ska dagens svällande femi-

man se nistiska tankebygge. Hur kan demokrati behandlar båda

en som

könen fullvärdiga medborgerliga subjekt ut Vilka för-

som se

ändringar den rådande ordningen måste till för att nå jämställd-

av het i maktpolitiskt maktavseende

Ett arv att förvalta

När feminismens första "upplysta fas inleddes i slutet 1700-

av talet med Mary Wollstonecraft så kopplades jämlikhet och

kvinnors rättigheter ihop ordet jämställdhet ännu inte

var uppfunnet. Hon skrev: Större jämlikhet mäste införas i samhället;

kommer moralen aldrig atbredas; och den rättmätiga annars att jamlikbeten kommer inte att vila pä fast grund när denna är

ens en klippa, sä länge hälften människosläktet är dömd till att

ena av vara

fjättrad vid dessfots

Wollstonecraft och den 1800-talsliberalen john Stuart

senare Mill lade den idéhistoriska grunden till dagens kvinnorörelse. Till detta ursprungliga liberala lager har sedan lagts marxismens köns-

8Mary Wollstoaecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter, Ordfront 1997. Originalet, "A Vindication of the Rights of Woman", är från 1792.

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

och klasstänkande och de senaste decenniernas radikalfeministiska och postmoderna idéer. I dag står den vill sig i den femi-

som ge

nistiska tankedjungeln inför brett och ofta motsägelsefullt

ett

spektrum idéer.

Den här bredden brukar ofta göras till ett problem. Kvinno-

rörelsen framstår otydlig, oorganiserad. "Vad

som menar man

egentligen med feminiSmP, frågar många. För att tydliggöra brukar jag jämföra med begrepp

ett annat socialism -ism även det.

- en

Socialism är ett politiskt begrepp, precis lika "femi-

vagt som nism. Adolf Hitler koloniserade det när han uppfann nationalsocialismen. Och i Stalins Sovjet talade "vetenskaplig

man om socialism omskrivning för terror och svält. Utan vilja

- en att diskreditera denna -ism; tänk ändå att det mellan dessa ytter-

lighetspunkter ligger helt spektrum åsiktsriktningar

ett av av socialliberaler, socialdemokrater Samma åsiktsbredd hittar

osv.

under samlingsbegreppet feminism.

man

Gräver djupare kan beskriva dagens feminism så här:

man man

Dagens feminism är heterogen, genuint pluralistisk och lika mångfacetterad mänskligheten. Kanske är det därför den

som som röner såna framgångar i vår tid. Feminismens antiauktoritära pluralistiska karaktär ett samhälle där monolitiska samhälls-

passar modeller inte längre låter sig formas.

Kvinnorörelsen har i takt med att den fått allt fler anhängare blivit lika heterogen rörelse där bryggor ideligen slås till andra

en ideologiska fält kampen mot rasism, för homosexuellas

- som rättigheter, etc. Ur insikten kvinnors underordning har

om en medvetenhet makthierarkier och förtryck i vuxit fram.

om stort

Kampen för kvinnors Ökade rättigheter kan därför lika

gärna ses

kamp för fördjupad demokrati modell efter för som en - en att ta demokratiska strukturer i kris.

KRISTINA HULTMAN

Skiss till en feministisk demokratisyn9

Feminismen är pluralistisk och därför väl anpassad till vår tids samhälle. Ändå kvinnorörelsen när den slutit leden vet att kunnat utgöra betydande politisk/ demokratiserande kraft. en Något bör det alltså då och då igenom historien får detta vara som heterogena kvinnokollektiv sluta sig I min värld är det att samman. känslan utanförskap stå lite vid sidan beslutsfattandet av - att om kvinnor Erfarenheter från "kvinnovärlden" som har gemensamt. kan grund för känslan samhörighet. vara en annan av

Så här kan då det: man se

skiljer feministisk analys politiken och demokratin Det som en av från icke-feministisk är övertygelsen att kvinnor har en gemenpolitiska och demokratiska intressen grupp. Det här är samma som intressen skiljer sig från t.ex. klassintressen: som

Samhället lägger fortfarande huvudansvaret för kombinationen produktion och reproduktion kvinnornas axlar. Sexualitet, av barn och familj ska kombineras med yrkesarbete leder - något som till ständiga konflikter i enskilda kvinnors liv.

2. Kvinnor utgör en ekonomiskt och politiskt undertryckt grupp har lägre löner och mindre demokratiskt inflytande än män som alla samhällsnivåer. Det finns naturligtvis enskilda män med mindre makt än enskilda kvinnor manlig lokalvårdare tjänar

mindre än Antonia Axzson Johnson, bryter samhället i men ner olika socioekonomiska sfärer så blir mönstret kvinnlig underav

ordning tydligt.

9Resonemanget bygger mitt bidrag i antologin Feministisk Bruksanvisning: Kön och medborgarskap kvinnan demokratiskt problem. - som Norstedts 1995. mDetsamma gäller naturligtvis liknande sätt det ökande antal fäder ett tar ett jämlikt för det reproduktiva arbetet. Män som inte som ansvar väljer bli föräldrar/ inte tar huvudansvar för sina barn/ sin sexualiatt som tet stigmatiseras dock inte sätt kvinnor. samma som

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

Kvinnor är sexuellt och kulturellt underordnade i allt från

pornografi, reklam och massmedia till utbildningsväsende och konstnärligt skapande. Män tittar kvinnor, kvinnor bara

män agerar, "är. Myten om konstnären bär omisskännligt maskulina drag,

osv.

Slutsatsen ovanstående blir att kvinnor tjanarpå att

av resonemang

samman över /elassgrdnserna oc/a andra etniska, generations-

ex. baserade och nationella gränser för att förstärka sina möjligheter

att

påverka.

Det är inte svårt att att sådan organisering kvinnor över

se en av traditionella politiska gränser hotar rådande demokratisk ord-

en ning, särskilt i tid då de politiska partierna i attraktions-

en tappar kraft.

Om de svenska riksdagskvinnorna slöt sig skulle den

samman politiska dagordningen kunna ändras över natt, något

en som Stödstrumpornas offensiv den svenska riksdagen våren 1994 visade med all önskvärd tydlighet. Likaså kvinnors poli-

vet att tiska arbete för att föra frågor dagordningen tidigare

upp som knappt erkändes politik, har lett till Sverige i dag har

som att en

världsunik kvinnofridslagstiftning, förbud köp sexuella

mot av tjänster

osv.

Den kontroversiella särorganiseringen

Följaktligen är idén särorganisering kvinnor de

om av en av mest kontroversiella att diskutera i dagens svenska demokrati. Det är

traditionell politisk kultur inte kan handskas med som om en

grupperingar formade efter kön politisk kategori

som eller

kulturell/etnisk tillhörighet, t.ex.. Otaliga exempel vittnar

om att kvinnor slutit sig för att verka för sina politiska

som samman intressen mötts kritik och motstånd. Den statliga i

av norm som

dag genomsyrar jämställdhetspolitiken att alla politiska nivåer

arbeta utefter principen "mainstreaming hotar

om - också att spilla över i synen kvinnoorganisationer i det civila så att tradi-

tionellt kvinnopolitiskt arbete börjar med skepsis.

ses

Det senaste årtiondets nedtoning kvinnoförbundens for-

av mella roll är kanske del i sådan utveckling. Harmoni och

en sam-

KRISTINA HULTMAN

arbete betonas. Kvinnor ska inte ha separata parallellorganisationer

utan så långt det går ska deras röst integreras i övrigt partiarbete.

jämför detta med de politiska ungdomsförbunden tvärtom

som

uppskattas för ständig nagel i ögat överårig och

att vara en en

bekväm partiapparat. Eller bönders, synskadades och pensionärers intresseorganisationer. Ingen ifrågasätter att dessa har

grupper stora intressen att bevaka.

gemensamma

2. Kvinnorörelsen

Statsvetare och andra mäter demokrati i bl.a. organisations-

som grad brukar komma fram till att den svenska kvinnorörelsen har

en relativt marginell betydelse. Jämför med t.ex. arbetarrörelsens

man stora medlemsskaror, är relativt kvinnor organiserade i

ren-

odlade kvinnoorganisationer. Här saknas medlemskap, institu-

tioner och från staten oberoende

resurser.

Den här institutionella svagheten gör att den oberoende svenska kvinnorörelsen ofta underskattas demokratiserande

som kraft. Den jämförs med mall för organisering är svår

en som att

applicera kvinnor politisk

som grupp.

Det här hör med att kvinnorörelsen ofta slentrian-

samman mässigt jämförs med arbetarrörelsen. Men alla någon gång

som befunnit sig i båda sfärerna det mycket skillnad

vet att är stor, stor mellan dem.

Organisationsgraden i arbetarrörelsen är hög, ombudsmannakadern hos den enskilde med-

stor, men engagemanget lemmen ofta rätt litet. Arbetarrörelsen är inte bara för

en arena åsiktsbildning, den är också resursstark serviceinstitution för

en sina medlemmar.

H Moderata samlingspartiets kvinnoförbund lades 1997 och

ner sommaren

nätverket "M0deratkvinnorna. Vänsterpartiet har alltid motersattes av

sig tanken ett kvinnoförbund och har i stället ett kvinnopolitiskt satt utskott. Folkpartiets Kvinnoförbund ändrade sina stadgar våren 1998 så

enskilda distrikt vid behov kan arbeta i lösligare nätverksform. att

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

Många människor går därför med i facket för den service och

ekonomiska trygghet medlemskapet erbjuder. För att den

som

där billiga hemförsäkringen

t.ex.

Inom kvinnorörelsen är engagemanget högt organisations-

men

graden låg. Det kapitalet är dessutom obefintligt.

egna

Kvinnorörelsen går med att ta steget i

man genom en

kvinnopolitisk gemenskap. Eftersom helt saknar

man i stort sett ett eget kapital jämför med fackens bostadsbestånd, fonder etc. står inte styrkan och faller med det formella medlemskapet, däremot med känslan samhörighet och solidaritet inom

av gruppen.

Kanske är det denna oförmåga att rätta in sig i Organisationssverige gjort kvinnorörelsen så underskattad demokra-

som som tisk kraft Och kanske är det avsaknaden samlande institutioner

av och mötesplatser för kvinnor runt i landet skapade det

om som

suget efter Stödtrumporna inför valet 1994 och gör enorma som att media dag utvecklats till den där jämställdhetsfrågor till

arena

skillnad från fackföreningsrörelsens nästan helt undanträngda klassfrågor diskuteras

Kvinnorörelsen är underskattad ett annat sätt också. Skrapar

så finner den gjort direkta avtryck i politiken.

ytan att Många kvinnor arbetar politiskt har erfarenheter från

som egna den svenska kvinnorörelsen. Denna mångfacetterade rörelse med

alltifrån Fredika Bremer-förbund och Kvinnor Kan-mässor till kvinnojourer, feministiska tidskrifter och kvinnliga nätverk

jobbet fungerar plantskola för demokratiskt

- så sätt som en arbete.

Men många kvinnor i dag arbetar inom de traditionella

att som

politiska strukturerna har bakgrund "särorganiserade"

en som

uppmärksammas sällan. Vare sig dem själva eller omgivningen.

av Att offentligen betona har bakgrund feminist,

att man en som

kvinnojoursaktivist eller Hertha-redaktör är nämligen

att ta en politisk risk. Plötsligt ett särintresse, alltför

ses man som som

subjektiv.

Statsvetaren Lena Wägnerud visar i sin avhandling kvinnliga riks-

att dagsledamöter har avsevärt fler kontakter med olika kvinnoroganisationer än män 1994 uppgav 51 procent riksdagskvinnorna att de hade sådana

KRISTINA HULTMAN

Även inom brukar del

kvinnoforskningen, som ses som en av

kvinnorörelsen, försiktig med koppla ihop sig med

är man att en

statlig politisk nivå. Demokratiutredningens forskar-

I en av volymer skriver den danska demokrati- och kvinnoforskaren Birte Siim mycket tänkvärt den tudelning ofta görs i den

om som Skandinaviska kvinnoforskningen, mellan å sidan stark obe-

ena en roende kvinnorörelse, med sina rötter i civilsfären, och statlig

jämställdhetspolitisk sfär. Siim att

menar

sarskiljandet parti och kvinna rörelse leder till dnalistisk

av en

analys, sätter kvinnors självständiga organisering i kvinno-

som

rörelsen i motsats till kvinnors aktiviteter och organisering inom

t.ex.

socialdemokratin eller i fackföreningsrörelsen.u min övers..

Jag håller med. Som jag har velat Visa länka

ovan - genom att kvinnlig särorganisering och brett, "könsneutralt" demokrati-

mer arbete så tror jag det fruktbara är tänka sig dessa

- att mest att att två sfärer förstärker varandra. Kvinnor i egenskap medborgare

av behöver inte antingen civilsfär eller statligt agerande, antingen individuell frihet eller samarbete kvinnor emellan. De behöver både och.

Exemplet Fogelstad

Ett konkret bevis kvinnorörelsen är grundbult i demo-

att en

kratin hittar hos medborgarskolan Fogelsta sorgligt bort-

man glömd inom folkbildningen. Sommarkurserna Fogelsta blev bron över från privat till offentligt för tusentals kvinnor från 1922 till 1954. Här blandades frisinnad liberalism med breda vänster-

kontakter minst gång i månaden, riksdagsmännen,

en 4 procent av en differens 47 procent. Kanske kan erfarenheter från kvinnorörel-

egna

förklaringarna till detta. Källa: Lena Wägnerud, Politikens sen vara en av andra sida. Om kvinnorepresentationen i Sveriges Riksdag,

akademisk avhandling, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg 1998. Bitte Siim, "Feministiske perspektiver demokrati medborgerskab",

og Demokrati och medborgarskap, Demokratiutredningen, Forskarvolym

II, s. 97 SOU 1999:77.

OM KVINNORÖRELSENOCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

idéer. Moa Martinson, Ada Nilsson, Elin Wagner och Kerstin

Hesselgren gick här bl.a. och i början 1940-talet fungerade

av denna skola dessutom direkt länk för kvinnor in i den

som en

svenska Riksdagen. Krigsåret 1941 sju kvinnliga riksdagsledamöter totalt

var av nitton fogelstadförbundare Och fem kvinnor valdes i

en av som riksdagen under åren 1922-1954 medlemmar i Fogelstadför-

var bundet totalt 70.

14 av

Att rektor Honorine Hermelins pedagogik Fogelstad lyckades, betyder dock inte kvinnorna skolan eller förvän-

att var tades eniga i alla frågor, tvärtom. Bredden och pluralismen,

vara -

diskuterade jämt, förmodligen huvudorsak till att man var en

skolans framgångar.

Myten om enigheten...

Pluralismen inom kvinnorörelsen styrks också histo-

nu av nyare risk forskning. I boken Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter rad svenska historiker nedslag i kvinnorörelsens

gör en historia. Här visar kvinnorörelsen egentligen aldrig varit

man att

enhetlig rörelse, flera. Ofta har Varit djupt oenig, även en utan man

bilden utåt andats idel harmoni. Kvinnor har tyckt olika i allt när

från abortfrågan och fredsfrågan till kravet ekonomisk självständighet från I dag är feminister t.eX. djupt oeniga om

mannen.

pornografins könspolitiska betydelse eller värdet samhället

av att subventionerar privata hushållstjänster. I förordet till boken skriver redaktörerna:

14Uppgiften är hämtad från Berit Lindbergs kommande avhandling Kvinnor Vakna och våga En studie kring rektorn för Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Läggs fram vid Pedagogiska institutionen Lunds Universitet, hösten 1999. 15Christina Florin, Lena Sommerstad, Ulla Wikander red, Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapetssvårigheter, Norstedt 1999.

KRISTINA HULTMAN

...i verkligheten enigheten i långa stycken fasad, önske-

var en en

dröm, kanske projicering kom till därför kvinnor

en som att

utifrån sett behandlades och uppfattades enhetlig

som en grupp.

...och förmågan att enas

Men det är inte hela sanningen. För denna oenighet så har

trots kvinnor med olika politiska åsikter haft imponerande förmåga

sig då de demokratiska rättigheterna för kvinnor att ena som grupp stått pa°spel, eller dåfler kvinnors röster i offentligheten värde

haft ett

i sig.

Vid första världskrigets utbrott stod kvinnorna i Europa tröskeln till rätten att rösta. Historikern Kjell Östberg beskriver i Kvinnor mot kvinnor hur försvarsvänliga och radikalpacifistiska kvinnor gjorde sak och mobiliserade kvinnornas

gemensam ett

uppbåd" krigsåret 1914. Fredsfrågan skulle inte splittra kvinnor-

behövde hålla ihop för igenom det allt överordnade na som att kravet rösträtt.

Bilden kvinnorörelsen demokratiserande kraft blir

av som detta sätt oerhört komplex. Kvinnor väljer olika strategier för

att flytta fram sina demokratiska positioner. Tidvis väljer

man att artikulera vitt skilda idéer precis män. Under andra perio-

som der, särskilt i krislägen, väljer över ideologiska

man att samman

gränser för öka sitt politiska inflytande

att som grupp.

Vilken strategi använder sig tycks bero mindre den

man av ideologiska enigheten internt den har aldrig varit särskilt stor,

det motstånd kvinnor tycker sig möta från utan mer som

omkringliggande politiska strukturer.

16En bra och konkret bild enskilda politiska partier och rösträttsfrågan

av får i Riksdagens jubileumsskrift, Ratt rösta 1991-1994, utgiven

man att av Sveriges riksdag 1994. Red., Barbro Björkhem m.fl. 17Ett tydligt exempel krisläge hittar i början 1990-talet. Nätverket

av Stödtrumporna kom till efter valet 1991 då andelen kvinnor i riksdagen, för första gången sedan 1928, sjönk från 38 till Se Petra

34 procent. Ulmanen, s veket mot kvinnorna och hur högern stal feminismen, Atlas 1998.

OM KVINNORÖRELSENOCH FEMINISMENSOM DEMOKRATISK KRAFT

Och Om demokratin inte genomsyrades mäns makt

vem vet: av över kvinnor, och kvinnor inte gång gång trängdes det

om ut ur

politiska så kanske särorganiseringen skulle upphöra.

systemet,

Undantagsperioden 1960-1980

Men 1960- och 70-talen, säger kanske någon. Då väl ändå de

var svenska kvinnorna både enade och starka Ja, den som sympati-

med den tidens allmänna vänstervåg brukar hävda det. Och serar ytligt rådde bred uppslutning kring den tidens "kvinno-

sett en

frågor barnomsorg för alla, smärtfri förlossning, fri abort, kamp

kvinnomisshandel, diskriminerande kvinnolöner Men mot osv.

den danska forskaren Drude Dahlerup har visat i sin studie som av

den danska rödstrumperörelsen, så de kvinnor gick i

var som öppna demontrationer förhållandevis få, än färgstarka. Rörel-

fick genomslag grund ett starkt stöd från bl.a. sen ett stort av media. Man hade tidsandan och den allmänna samhällsekonomiska

utvecklingen i ryggen.

Här går den danska och svenska utvecklingen parallellt. Under hela 1960-talet och bra bit in 70-talet sväller den svenska

en ekonomin. Arbetsgivarna letar arbetskraft, kvinnorna finns

ny som

outnyttjad resurs" och för kunna slussa in kvinnorna i de en att lågbetalda industrisektorn blir det allt uppenbart att samhället

mer måste sörja för någon form barnomsorg män bred bas

av att

ska över del är vid den här tiden inte aktuellt.

ta en av ansvaret

Daghemsutbyggnaden släpar visserligen under många år efter,

men

följer ändå i den industriella expansionens spår. Frigörelsehungriga

kvinnor vill lönearbeta möts med andra ord inte särskilt

som av ett

motstånd. stort

De kvinnliga politiker likt socialdemokraten Nancy

som, Eriksson, ville framtid för kvinnorna, med fortsatt

se en annan

g SeRødstrumpeme. Den danske Rødstrumpebevegelsens udvi/elirzg, nytøen/ening gennemslag 1970-1985. Gyldendahl 2 band 1998. Upp-

og gifterna är refererade minnet från föreläsning i tidskriften

ur en arr. av Bang, Södra Teatern Stockholm 7 mars 1999.

KRISTINA HULTMAN

sambeskattning och uppvärdering hemarbetet, framstår

en av som periodens politiska förlorare. Konservativa kvinnokrav stora rätten behålla skattesystem det obetalda att ett som gynnar kvinnoarbetet i hemmet och roll familjemannens som ensam

försörjare fick svagt gehör.

Tvärt vad ofta hävdar fanns det alltså många kvinnor emot man såg kritiskt utvecklingen. Liknande tongångar hörs även i som

dag, ska uppvärdera hemarbetet, införa vårdnadsbidrag, göra det möjligt för svenska familjer återigen leva inkomst,

att en osv. Grupper mindre politiserade kvinnor känt sig främ-

av som

mande för 1960- och 70-talets öppet socialistiska kvinnorörelse

kom under 1980-talets andra hälft och början 90-talet, att, av mobilisera skaror utifrån delvis grund än t.ex. stora en annan Grupp Störst och känd är kanske Kvinnor Kan. Den mest strategin blev att visa positiva förebilder, att gemensamma nu uppmärksamma och uppvärdera det kvinnor faktiskt gör.

Ett aktivt och pragmatiskt inriktat påtryckningsarbete in-

mer leddes för in fler kvinnor i näringsliv, och kommun och att stat rörelsen drog med sig kvinnor från alla delar samhället. Med av metoder sponsring och mentorprogram än kvotering som snarare

ville organisationer och företag arbeta för jämställdhet

man att

frivillig väg. Vi fick kvinnomässor och jämställdhetskonferenser

i moderat, näringslivstillvänd anda. Nu skulle det inte en mer längre behöva råda någon tvekan. Kvinnor kan

19När ett litet barn med förefaller diskussionen om man ser en ung mor, vilket är lämpligast för och barn, att slitas från varandra och som mor hetsas miljöombyten dagligen eller tillsammans och ha tid för av att vara varandra, helt onödig. Kraven och barn under de första att mor levnadsåren skall ekonomiska möjligheter att modern vill stanna - om hemma slippa skiljas grund förvärvsarbete måste ställas - av mammans samhället. Att hålla i kjolen är också uttryck för standard" mamma Ur Nancy Erikssons debattskrift Bara hemmafru, ett debattinlägg om en kvinnan i familjen, Forum 1964. En rörelse ofta förbises när samtida kvinnohistoria ska skrivas stor som är fenomenet Kvinnor Kan. Se Boken den fantastiskakvinnot.ex. om massan i Göteborg 3-6 maj 1984, red. Barbro Hellberg, Stiftelsen Kvinnor

Kan 1985.

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

3. Kvinnorna och det civila samhället

Vem behöver det civila samhället, frågar Anne Phillips statsvetaren i den amerikanska tidskriften Dissent. Inte feminismen i alla fall, kan tycka, eftersom den sällan gör distinktionen mellan civilman samhälle och mellan privat och offentligt. stat, utan snarare Att debatten det civila samhället hela tiden förts med fullom komligt könsblinda, maskulina förtecken har gjort den ännu svårare att ta till sig för genusteoretiker och feminister. Jag är själv

dessa skeptiker.

en av Civilsamhället har alldeles för ofta definierats synbar utan kvinnlig närvaro. Redan Hegel ansåg att kvinnan fullföljde sitt öde inom familjen, medan levde sitt liv inom och mannen staten civilsamhället. "Det civila" har ställts andra, naturliga eller mot mer familjebundna samhällsaktiviteter, eller så har delar vårt stora av agerande i civilsfären osynliggjorts helt och hållet. Få har velat undersöka vilken medborgerlig gemenskap alstras byta som av att

bajsblöjor...

Debatten det civila samhället brukar också kritiseras om av feminister för leda till samhällsordning där kvinnor återigen att en förutsätts för växande ideell sektor barnomsorg ta ansvar en dit och annat ideellt omsorgsarbete hör. En liberal det civila syn samhället cementerar uppdelning samhället i privat och en av offentligt. Hemarbetet tillhör det privata och hamnar sig i det vare civila samhällets eller statens försorg, Carol Pateman. menar t.ex. En konservativ tolkning civilsfären, uppdelning av men en av samhället i stora världen plats för politik och "lilla värl-

med

den" med plats för mellanmänskliga relationer, så

varma som Hans L Zetterberg gång formulerade det, har lätt insedda en av skäl också avvisats från feministiskt håll. Det här

och annat är en

illa dold, patriarkal samhällsvision bättre historiskt

som mot

vetande bygger övertygelsen att mellanmänskliga relationer

inom familjen inte är politiska eller makt. Kan genomsyras av man

21Anne Phillips, W190needs civil society A feminist perspective,

Dissent/Winter 1999. 22Sebl.a. Carol Pateman, The Disorder Women: Democracy, Feminism

and Political Theory, Stanford Univ. Press 1989.

KRISTINA HULTMAN

sin genushistoria är det inte svårt klura förutsätts att ut vem som för den opolitiska, kravlösa värmen och omsorgen i vara garanten den lilla världen, eller hur försvagat samhällets skydd för utsatta

inom familjen barn, skulle bli politiken och

grupper kvinnor om samhället drog sig den lilla världen". ur

Ett annat grepp

Anne Phillips delvis Hon de ideella tar ett annat grepp. menar att organisationer bär det civila samhället borde insom upp vara feministisk aspekt. Det feministiska projektet är till tressanta ur

pluralistiskt, enligt Phillips, och sådana projekt har lättare

sin natur göra sig hörda inom friare ideella organisationer än inom en att monolitisk hierarkisk stat. Ser tillbaka i den svenska kvinnorörelsens historia blir det

uppenbart kvinnor ofta valt organisera sig och kämpa för

att att sina rättigheter i civilsfären, den svenska civilsfären är unik vad gäller kvinnors deltagande. Ibland har legat närmare markman naden Kan med sina handelsmässor t.ex., ibland har

Kvinnor man

knutit liberalt medborgarideal 1960-talets tvåkönade

an till ett

diskussionsgrupper Annika Baudes och Svante Nycanders

som m.fl. Grupp 222 t.ex., ibland har sig oberoende man sett som en

tydlig politisk kraft Grupp 8. Skepsisen mot debatten

men om det civila samhället hör därför ihop med dess föremer många av trädares tendens dra isär de olika sfärerna från varandra. Att att betona civilsfärens betydelse på bekostnad Lex. hem, familj, stat av och offentlig sektor.

Från kvinnopolitisk synvinkel är det i stället viktigt Visa hur

att marknad, civilsamhälle, familj och individ hela tiden interstat, Och eftersom kvinnor fortfarande har att balansera omagerar.

och reproduktion med offentligt agerande är det

sorgsansvar ett viktigt hela tiden belysa hur förändrad balans mellan olika att en sfärer påverkar kvinnor individer, medborgare och och män som

aktörer politisk nivå.

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

Låt mig ta tre konkreta exempel:

För kvinna misshandlas före detta make är den en som av en lilla världen" inte harmonisk fristad konkret, en utan snarare ett förslavande hot. Hennes individuella autonomi i den som nyliberalt tänkande kränkas statliga ingrepp hotas anses av om samhället drar skarp gräns för möjligheterna vid den en att agera privata dörren. Hennes möjligheter förändra sin situation och i att förlängningen agera mot kvinnomisshandeln är utomordentligt små familjen raderas det fält demokratin och poliom ut ur som tiken ska omfatta.

Om ensamstående förälder med barn ska kunna förverkliga en

utbildnings- eller yrkesdröm, eller sig politiskt, så är

en engagera hon/ han extremt beroende god barnomsorg och skola. Vetav skapen att barnen får bra och pedagogiskt högkvalitativ en omsorg innebär en trygghet stärker den enskilde både förälder som som och yrkesarbetande. För att denna möjlighet ska kunna barn ges och föräldrar alla samhällsklasser är det nödvändigt barnur att är likvärdig kvalitet över landet och tillgänglig för alla. omsorgen av

Tillgången barnomsorg blir demokratifråga.

Att samhället går in och erbjuder medborgarna barn

omsorg om

och gamla är ett sätt lyfta del för reproduktionen

att en av ansvaret från kvinnors axlar. En sådan omfördelning från modern av ansvar till staten får samtidigt män att ta större del i sina barns liv ökat

individuellt till följd statlig politik. Mäns deltagande i

ansvar av de små barnen har inte minskat i takt med omsorgen om att kärnfamiljen institution försvagats och samhällesom omsorgen

ligats. Tvärtom. Offentliggörandet tidigare kvinnligt kopplade

privata sysslor har gjort dem åtkomliga och synliga inte bara för

samhället också för enskilda män. Med barnen dagis blir men omsorgen synlig. och i dag hämtar många föräldrar barnen mer varannan dag. Vi och tar efter varandras mönster. ser

KRISTINA HULTMAN

Vårt förhållande till staten

Feministers och kvinnorörelsens förhållande till staten och debatten det civila samhället har också att göra med hur för-

om hållandet kvinnopolitik demokrati ut i ett enskilt land. Anne

- ser Phillips t.ex. relaterar till amerikansk situation, jag till

en en svensk. Och eftersom den svenska demokratin historiskt haft

ett emancipatoriskt drag så kan svensk feminists förhållande till

en statsapparaten upplevas mindre laddat.

som

En patriarkal demokratisk struktur undergräver kvinnors

möjligheter att kombinera reproduktionen barn, sexualitet, om-

hemarbete m.m. med aktiviteter normalt försorg, som man

knippar med ett autonomt samhälleligt subjekt yrkesarbete, konstnärligt förverkligande, medborgerligt engagemang, politik, ledarskap osv.. I patriarkala samhällsbyggen fungerar manlig över-

ordning underförstådd i allt politiskt arbete.

som en norm

I Sverige fungerar det inte så. Den svenska staten år mindre

patriarkal än andra jämför kvinnors rättigheter globalt. Fort-

om farande misshandlas, lönediskrimineras och trakasseras svenska

kvinnor. Men kvinnoförtrycket undermineras samtidigt i

en motsatt rörelse imjfirån statsapparatens institutioner. Krav

egna insikter kvinnors underordning under män ställs

om numera

rättsväsendet, lagstiftande församlingar, intresseorganisationer

etc. Feministiska idéer har helt enkelt infiltrerat partipolitik och rättsväsende. Och har på och ont fått femokrati

gott en som ser till att jämställdhetsmålen följs

upp. På nationell nivå finns i dag stark att maktrelationerna en tro

mellan könen kan och bör förändras. Den här utvecklingen

- måste alla politiska partier förhålla sig till. Socialdemokrater i egenskap regeringsbärande har dominerat den, inte heller

av men moderatkvinnor och kristdemokratiska kvinnor tänker "gå tillbaka

till spisen.

Samtidigt i dag kan sägas reträtt rad

som staten vara en områden den svenska modellen urholkas så gäller det alltså inte

jämställdhetsområdet. Här driver i stället samhällsut-

man

vecklingen med hjälp lagstiftning och myndighetsutövning

av ny

den kvinnofridslagstiftningen, jämställdhetslag, JämO m.fl..

nya

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

Det är utan tvekan den stora andelen kvinnor i olika beslutande församlingar och inom kvinnorörelsen är anledningen till

som att

jämställdhetsfrågorna inte lika lätt tidigare hamnar i bak-

som vattnet och glöms bort. Kvinnors ökade närvaro i demokra-

en tisk offentlighet är garanten för att systemet i dag utsätts för kontroll såväl inifrån utifrån.

som

Kvinnors ökade deltagande har alltså betydelse, fast

ett mer komplext sätt än det vanligtvis beskrivs.

En jämförelse österut.

Korsar Östersjön lättare vad avsaknaden civila institu-

ser av tioner och demokratisk, emancipatoriskt inriktad statsapparat

en får för konsekvenser för möjligheten att utveckla kvinno-

vänlig" samhällspolitik. Civilsfärens betydelse beror hur den statliga nivån ut.

ser

I Ryssland t.ex. är de största problemen när det gäller

ett av kvinnors deltagande i samhällsdebatten just avsaknaden stark

av en oberoende kvinnorörelse. Medborgarna saknar fora för att artikulera politiska idéer. Man talar behovet "tredje

om av en sektor.

I Sovjetunionen ingick kvinnor i den förtryckande kommunistiska apparaten, jämställdhetspolitiken doktrinär och

var

parades med patriarkal samhällsordning. Här saknas

en extremt följaktligen den känsla gemenskap mellan kvinnor ett

av som samarbete i civilsfären och demokratisk samhällsordning kan

en skapa. Det här leder till brist solidaritet mellan kvinnor

en stor och låg medvetenhet orsakerna bakom kvinnoförtrycket

en om

erkänner att ett sådant existerar om man ens

23Såkan misshandlad kvinna vittnar i rysk rådet klä sig

en som teve att snyggare och städa bättre för att hålla maken gott humör. En kvinna som blir slagen är det något fel på. Prostitutionen framställs i media väg till frihet för kvinnor

som en unga och den ökar i dag lavinartat i hela f.d. Sovjetunionen. den

Myten om lyckliga horan lever kvar.

KRISTINA HULTMAN

I mötet med bl.a. ryska, baltiska och vitryska kvinnor har jag lärt mig vikten strukturer där kan lära sig att arbeta demoav man kratiskt, att ta beslut trots åsiktsskillnader, att möta gemensamma kontrahenter i öppen debatt, att ta gemensamt ekonomiskt en för ett bostadsområde, ideell förening eller ett daghem. ansvar en

För demokratiutvecklingen globalt inte minst i de post-

- nya

sovjetiska staterna kan värdet kvinnoorganisering inom civil-

av sfären betonas. inte nog

Medborgaren en kvinna

Två saker slår mig. Dels att det är svårt att överta idéer det om civila samhällets betydelse från länder där staten i grunden varit och är patriarkal, eller inte varit demokratisk. Dels att myten ens det maskulina civilsamhället är just I Sverige återfinns om en myt. kvinnor faktiskt i dag de civila där gemenskaper i merparten av rum mellan familj och stat uppstår. Trots att begreppet medborgare ger maskulina associationer så är den engagerade medborgaren i oss dag ofta kvinna. en Min uppfattning är relationen mellan och civilsfär när att stat -

det gäller jämställdhetspolitiken är betydligt sammanvävd än

- mer

Riksdag och regering är känsliga för kvinnopolitiska

tror. opinioner. Att kvinnorörelsen, till skillnad från arbetart.ex. rörelsen, självständigt kapital och oberoende maktinte äger ett

baser gör den samtidigt beroende statlig välvilja; social-

av av en demokrati i regeringsställning kan ekonomiskt stöd, t.ex. som ge och andra maktbärande organisationer. av

Detta förhindrar utvecklingen verkligt pluralistisk

mot en

kvinnopolitisk debatt, samtidigt denna sammanblandning

som historiskt har varit det gett svenska kvinnor ökad makt över som sina liv. Vi har alltså att balansera mycket slak lina. Det gäller att en kunna behålla ett perspektiv med "både och". Att andra samhällsaktörer, näringslivet skulle stödja t.ex., en vitaliserad jämställdhetsdebatt med ökat demokratiskt inflytande för kvinnor mål är inte troligt. Erfarenheterna förskräcker. som Det nyliberala tankeverket Timbro sedan antal år t.ex. satsar ett

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

kvinnopolitisk debatt förts under antifeministisk flagg och en som

i klar polemik mot arbetsgivarfientliga, statliga myndigheter

som

JämO. Här är perspektivet inte yrkeskvinnornas

utan snarare arbetsgivarnas. Ett marknadens särintresse talar under förment

kvinnopolitisk flagg. En stark statlig myndighet ställs lika

mot en

resursstark tankesmedja med tydligt arbetsgivarintresse, samtidigt

kvinnor medborgare står helt utanför debatten. som som

Från LO-håll är problematiken Där ströp

en annan. man

till det breda nätverket Tjejligan mobiliserades resurserna som inför valet 1994 när de lösliga arbetsformerna inom nätverket

började kännas besvärliga. Eftersom Tjejligan helt beroende

var av LO:s stöd dog tusentals svenska arbetarkvinnors starka

engage-

inom loppet några år. mang av

Förmodligen är växelspelet och dialogen mellan beslutsfattare, lagstiftare och skilda intresseorganisationer orsak till frågor-

en att

kvinnors politiska rättigheter trots tidvis massivt na om ett mot-

stånd kommit så högt den svenska politiska dagordningen.

upp Men är frågan om inte börjar situation därjäm-

nu en

ställdhetspolitikens starka koppling till i övrigt könsneutrala

institutioner håller rubba balansen mellan starka oberoende

att kvinnopolitiska krav och samhällets maktbärande institutioner Om väl inlobbade organisationer, samhällstillvända kvinnoforskare

och jämställdhetssträvande politiker får "patent jämställdhets-

arbetet inte minst vad ekonomiska kan det i värsta

avser resurser

fall leda till ett allt tätare ideologiskt system gör det svårt för

som

kanske kontroversiella perspektiv och nytillkomna kvinno-

nya

att komma in. Varför tar det t.ex. så lång tid för debatten grupper

invandrar- och flyktingkvinnornas situation i Sverige att om

fart

Allt hänger ihop

Det jag försökt för här är därför i grunden Väldigt

argumentera

enkelt. Jag vill bredare och heterogent kvinnopolitiskt

se ett mer samtal. Ett samtal kännetecknas pluralism och gör

som av som bredden i kvinnors medborgerliga rättvisa. Till det

engagemang behövs tvärpolitiska fora för debatt där kvinnor kan diskutera

nya

KRISTINA HULTMAN

framtidsvisioner sinsemellan och det behövs träning i hur demokratiskt arbete går till. Varför inte med Fogelsta förebild som En vidareutveckling demokratin förutsätter också att de av

politiska partierna allvar itu med den utmaning de

tar som nya sociala rörelserna ställer. Kvinno- och invandrargrupper för att nämna två exempel kan inte bara assimileras in i redan färdig en struktur. De måste också förändra själva systemet. I teorin vet alla det, i praktiken förändras väldigt lite. Därför vital civilsfär där även kvinnlig särorganisering får är en plats så viktig. Som demokratiskt experimentfält, också men som

plantskola. Så här skriver Anne Phillips:

Könsskillnaden sitter djupt i den mänskliga identiteten och är inte något temporärt kan sätta citationstecken Vi kan välja som runt.

inte avslöja vår religiösa eller politiska övertygelse; kan även

att

dölja vår klassmässiga och etniska bakgrund; kan

men av oss dölja huruvida är män eller kvinnor. Detta påverkar det sätt vilket andra Det påverkar också hur själva ser oss. ser oss min övers.

En kraftfull demokrati kan bara växa fram staten av ett om omges livaktigt civilt samhälle hela tiden sitter nagel i ögat som som en makten och impulser till former för politik. Omvänt ger nya fungerar det civila samhället länk till den enskilda medsom en

borgaren. Utan nätverk föreningsliv, skola, dagis

ett av grannar, står den utsatta individen inom familjen skyddslös. Genom m.m. civilsfären kanaliseras i idealsamhället idéer och reaktioner skilda samhällsproblem sikt kan leda till politisk reform. som Att familjen är "demokratiskt styrd", dvs. jämställd, kan, som jag velat visa med exemplen betyda allt för individens utovan,

veckling och autonomi. lever jämställt har betydligt

Ett par som större chanser utveckla aktivt medborgarskap, barn som att ett växer med jämställda föräldrar får förebilder ökar deras upp som

chanser göra verkligt självständiga yrkesval Och våld mot

att osv.

24Anne Phillips, Who needs civil society A feminist perspective, Dissent/Winter 1999.

OM KVINNORÖRELSEN OCH FEMINISMEN SOM DEMOKRATISK KRAFT

kvinnor, och kränkningar barns rättigheter är givetvis direkt av ett hot rnot den enskildes autonomi.

Inte så förlegat som tror

Den gamla feministiska idén sluta sig och dela om att samman er-

farenheter så kallat medvetandehöjande i dag rätt förlegad. I

anses

strävan efter jämställdhetsfrågorna den politiska dag-

att upp ordningen går kvinnor i traditionella politiska strukturer och man går ofta förbi diskussioner hur privat och offentligt samspelar om med varandra i våra enskilda liv inte minst eftersom privata erfaren-

heter underordning och förtryck är och jobbiga

av tunga att ta

Här skulle den gamla hederliga kvinnogruppen kunna fördjupa perspektiven, djupet öka förståelsen för vad underordning

av kvinnor egentligen handlar och visa hur enskilda kvinnor om,

har valt olika strategier för bryta den underordningen. Varför

att inte ett demokratiarbete i skolorna där flickor och pojkar också

fick träna sig i medborgerligt utifrån sitt kön. engagemang Men så är det inte. Den generation i dag växer yngre som upp starkt politiskt pådrivande kvinnorörelse hittar kvinnoutan en politiska forum där de kan artikulera sina politiska idéer, eller hitta

uttryck för hur underordningen och kvinnoförtrycket i dag

egna ser ut. Ett kvinnopolitiskt hotar förlorat i den utsiktslösa arv att strävan efter medborgare kön. en utan

Huddinge den 3 september 1999

25För intressant diskussion detta. Se Maria Wendt en av statsvetaren - Höjers debattartikel Demokratiutredningen: För rädsla dagom upp ordningen, Dagens Nyheter 19 juni 1999. Ett undantag är antologin Fittstim där kvinnor formulerar tankar unga om kvinnoförtrycket i dag utifrån privata erfarenheter. Att det är "kända, av välformulerade kvinnor med DN och Expressen i denna som ryggen ger ut fantastiskal bok del hur mediastyrt och "hypat" det kvinnosäger en om politiska samtalet i dag är. Kvinnobilagor och feministiska tidskrifter blomstrar, engagemanget mot sexuell underordning, skönhetsfixering, porr m.m. är topp, och ändå är kvinnor förhållandevis organiserade. unga svagt SeFittstim, Linda Norrman Skugge m.fl. red, Bokförlaget DN 1999.

KRISTINA HULTMAN

PS. I den här essän har jag medvetet valt inrikta mig kvinatt och demokratin. Männen och pojkarna har jag helt lämnat norna utanför. Det betyder dock inte ökade kunskaper hur mäns att om demokratiska skulle oviktigt, tvärtom. Men engagemang ser ut vara det är helt text. en annan Den gryende mansrörelsen t.ex. ett intressant forskningsvore fält. Hur den vilka demokratiska krav medbestämmande i ser ut, den privata sfären ställs här och vilken betydelse får det för

jämställdheten sikt Om kvinnors agerande i offentligheten stor ambiva-

rymmer en lens för politiskt arbete är manlig så bär normen mannens

intåg i familjen och det privata jämförbar dubbelhet moder-

skapet fungerar fortfarande kravdröjande för

som norm omsorg det lilla barnet. om Mannens homosocialitet och konsekvenserna för demokratin är

intressant fråga. Vad hade demokratikollapsen i

en annan t.ex. Motala med könet att göra En sak är i alla fall säker: En säker väg till vitaliserad demokratidebatt tilldela även den manlige medborgaren ett kön. vore att

Författarpresentation

Kristina Hultman är redaktör för tidskriften Arena. Frilansskribent. Startade och tidigare redaktör för den feministiska var tidskriften Bang.

Att öppna kanalerna till

rörelser

nya

Jesper Bengtsson

Rörelser ar tecken. De är inte enbart lerisfenomen, ett döende samhälles sista ryc/eningar. De ar tecken på djupgående omvandling en av de komplexa samballenas logi/e och I likhet med profeterna processer. jfömtsageWde. De tillkännager vad håller pa°att ta form redan som innan dess riktning och innehåll ar klart. Alberto Melucci, Nomader i nuet

"Vi hör lite dåligt i den här föreningen"

Ända sedan jag blev aktiv i arbetarrörelsen för sjutton år sedan har

den befunnit sig i kris. Lite hårddraget skulle i alla fall kunna man hävda det är så den uppfattat sig själv folkrörelse. Redan att som under mitt första aktiva år, när jag femton år gammal, satt jag var med möten där Hur bryter den nedåtgående medtemat var lemstrenden" Sådana möten har sedan återkommit med jämna mellanrum, ibland med något varierat Hur får de ett terna: unga intresserade verksamheten Hur får de aktiva medlemmarna av kvar Ibland har jag tänkt kanske inte ha att stanna att svaret är att några sådana möten. På hösten 1994, inför folkomröstningen ett svenskt EUom

medlemskap, jag EU-förespråkare och redaktör för tid-

var som

ningen Tvärdrag inbjuden till socialdemokratisk partiförening i

en Högdalen. Jag skulle debattera SSU-ombudsman från nejmot en

kampanjen. Mötet öppnades föreningens ordförande,

av en ung dagarna arbetade heltid politisk sekreterare i man som som

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

Stockholms stadshus. Ett politiskt proffs precis jag och min som

motdebattör.

Ett femtontal samtliga medlemmar i föreningen, hade personer, hittat ned till den lite slitna och undangömda källarlokalen. Det var inte så illa. Jag har varit många möten med avsevärt färre del- Problemet medelåldern så hög. Innan tagare. var snarast att var mötet begärde föreningens vice ordförande ordet och sade: "Ni måste tala högt och tydligt när ni debatterar. Vi hör nämligen lite

dåligt i den här föreningen.

Och så det. Vi verkligen tala påfallande högt

var var tvungna att för att nå fram till publiken, bara ifrån i som satt ett par meter oss för övrigt alldeles lokal. Det enda störde debatten en tyst som var ljudet ljummet kaffe silades mellan tänderna i dussintal av som ett

tandproteser.

Kanalerna slammar igen

I bästa fall kunde debatten i Högdalen ha varit pikant berättelse, en det inte hade varit för det faktum den här politiska om att sortens möten har blivit regel än undantag. Jag de flesta snarare tror att någon gång under de 15-20 åren varit partimöte som senaste ett

känner igen sig, och jag är övertygad problemet inte är

om att specifikt socialdemokratiskt. Det ungefär likadant i alla de ser ut etablerade partierna. De aktiva medlemsleden befolkas i hög grad de blev medlemmar under folkrörelsernas storhetstid under av som årtiondena före och efter andra världskriget. Eller journalisten som Björn Elmbrant uttryckte saken i sin bok Dom där dom där uppe nere, att partierna är befolkade två karriäristerna och av grupper: dumskallarna från landet, fortfarande envisas med betrakta som att partiorganisationen social identitet De bar den som en som upp

gamla folkrörelsesjälen.

Och i takt med tiden har de politiska partierna och folkrörelserna sin roll förmedlare politisk aktivitet och tappat som av politiska initiativ. Nu de allt ut renodlade kampanjser mer som maskiner huvudsakliga syfte är vinna val fjärde år. vars att vart

1Elmbrant Björn, Dom där uppe, dom där Atlas, Stockholm 1997. nere,

JESPER BENGTSSON

Partiorganisationernas roll har allt kommit att bli stödmer truppens, den anlitas i kampanjerna men inte annars. som Detta är problem inte bara för partierna själva för hela ett utan det demokratiska I den svenska demokratin, den systemet. som växte fram under decennierna kring sekelskiftet, kom relationen mellan partier och starka folkrörelser spela unik roll. Socialatt en demokraterna och arbetarrörelsen, liksom och bondecentern

rörelsen, är de tydligaste långt ifrån enda exemplen,

som men

fungerade demokratins andningsorgan. Genom att erbjuda en

som naturlig kanal mellan folket och eliterna, mellan rörelserna och

partierna, och organisera människor med

genom att gemensamma identiteter och intressen har dessa rörelser hållit det demokratiska samtalet vid liv. De har stått för betydande del det sociala en av kapital bland andra Robert Putnam är så viktigt för som menar demokratins livskraft. Sällan har denna förändring speglats så tydligt Maktutredsom

ningens undersökning värderingar och identitet bland arbetarna

av industrierna i Katrineholm. Den första undersökningen i

Katrineholm gjordes sociologerna Torgny T Segerstedt och

av Agne Lundqvist redan 1948. Merparten de ingick i underav som sökningen ansåg sig då tillhöra arbetarklassen, även tjänstemännen företagen. De ansåg dessutom just deras klass hade ett beatt

tydande inflytande över samhällsutvecklingen och de betraktade både kommunledningen och landets politiska ledning del

som en

med ungefär intressen de själva.

av samma process, samma som Segerstedt och Lundqvist publicerade sedan sina resultat i boken

Människan i industrisambället.

På 1980-talet gjorde maktutredningen undersök-

om samma ning. De ställde exakt frågor till arbetarna samma samma fabriker. Det visade sig mycket hade hänt sedan tiden efter att kriget. På 80-talet det bara liten sade sig tillhöra var en grupp som arbetarklassen. Majoriteten ansåg de tillhörde medelklassen nu att eller abstrakt mellanskikt i samhället. Dom där ett uppe var nu

överklassen och de tillfrågade tyckte inte de tillfrågade själva

att

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

hade något inflytande över samhällsutvecklingen Slutsatsen är

enkel: Genom kollektiv identitet, och rörelse bära en en att upp den med, kände arbetarna i Katrineholm de hade band till att ett dem där Så är det inte längre. uppe. Det betyder inte att demokratin fungerade så mycket annorlunda förr. Tvärtom. Det fanns säkert fler patriarker då, som tyckte att just de visste bäst och hade rätt över andra. Men att styra det finns betydelsefull skillnad. Genom folkrörelsernas inre liv en kunde "de där nere känna de del vågrörelse att var en av samma mot framtiden de där uppe". Det fanns fungerande kanaler. som Förutom kollektiv styrka åt individer utgjorde att ge grupper av rörelserna dessutom alternativ karriärväg för individer inte en som fått chansen sig fram de vanliga" utbildnings- eller de att ta genom

sociala kontaktvågarna. När Maktutredningen granskade de

svenska eliternas bakgrund i slutet 1980-talet det just denna av var förekomst alternativa karriärvägar skilde den svenska eliten av som från andra länders

På det här viset har kontakten och den identitegemensamma ten mellan det demokratiska och det brukar kalla det systemet man civila samhället där människor kanaliserat sitt varit - engagemang tät, spontan och naturlig.

Problemet är det demokratiska fortfarande år nu att systemet konstruerat, både formellt och i den kultur genomströmmar som demokratin, banden mellan de där och de där som om uppe nere fortfarande sätt. Trots de gamla rörelserna ser ut samma att avstannat. Men vad är då alternativet Vilken Väg kan betråda, leder som till och öppnare samhällsdialog och gör vanmakten en ny som att minskar

I den här hävdar jag demokratiska kanaler och texten att nya de är nödvändiga vill demokratin skall överleva måste om att utgå från de rörelser växer fram i det civila samhället, från nya som det de föreningar, organisationer och inte minst de engagemang,

2Åberg Rune, red., Industrisambdlle i omvandling, Maktutredningen,

Carlssons, Stockholm 1990. 3 Demokrati och makt i Sverige, SOU 1990:44, 400. s.

JESPER BENGTSSON

nätverk under de senaste decennierna tagit de gamla rörelser-

som

plats. Det finns nämligen levande civilt samhälle och nas ett en rörelsekultur, den sätt. Dessutom jag att

men ser ut nya menar de gamla rörelserna fortfarande kan spela roll för livskraftig

en en demokrati, att fungera brygga mellan de rörel-

genom som en nya

och det demokratiska Men inte sätt serna systemet. samma som förr. Den här gången tar inte sitt med eller bland

man avstamp folket. De gamla rörelserna uppfattas de allra flesta

numera av som

del eliten. Innan samtalet kan börja måste först överen av man

brygga en avgrund misstro.

Egenmakten och den lilla världen

Det civila samhället. Ideell sektor. Livsvärlden. Den lilla världen.

Få begrepp i de årens politiska och samhällsvetenskap-

senaste liga samtal har varit så omdiskuterade dessa. De har väckt

som debatt, fått kritik och ömsom omfamnats ömsom förkastats

av både högern och vänstern i det politiska fältet.

För högern tog debatten fart för tio år sedan, i samband med

ny Hans Zetterbergs omdiskuterade rapport Idéer för 71årframtid/f Lite förenklat kan säga att Zetterbergs tankar rörde sig två

man plan, i den stora" och den lilla" världen. I det stora samhället rör

främst marknadsaktörer, arbets- eller varumarknader.

oss som För samhället ska fungera så effektivt möjligt bör

att som marknadens relationer och moral råda där. I den lilla världen där-

i de nära relationerna med familjen, i grannskapet och med emot, vänner, de mänskliga relationerna eller bör i alla fall

styrs - styras -

och moral. av en annan varmare

Som vanligt i högerns politiska logik utmynnade resonemanget i det är olämpligt med offentlig sektor. En sådan funge-

att en stor

nämligen illa i båda världarna, sade Den tränger effektirar man. ut viteten i den stora världen och kväver värmen i den lilla. Därför bör också verksamheter inom exempelvis vården och i

omsorgen

4Zetterberg Hans, Idéer för vår framtid, Moderata samlingspartiet, Stockholm 1990.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

högre grad läggas ut det lilla samhället, där människor känner

ett naturligt och

ansvar engagemang.

Zetterbergs tankar fick måttligt 1989, kanske för

ett gensvar att de publicerades innan kritiken det nyliberala 80-talet hade blivit

av tydlig. Men även det är svårt att vilket sätt hans tankar

om se

skulle ha slagit igenom i form praktisk politik är det uppenbart

av att de har fortsatt spela roll i högerns debatt. I kristdemo-

att en kratisk retorik spelar distinktionen mellan den och den lilla

stora världen direkt avgörande roll, och för moderaternas del är deras

senaste framtidsprogram Land för /aoppfulla uppenbart influerat

tankar, även begreppsapparaten är delvis samma om en annan.

Men i denna högerns debatt det civila samhällets roll hör

påfallande sällan talas att det civila samhället skulle kunna man om spela någon roll för den politiska kommunikationen i samhället. I stället har människors reducerats till möjlig ut-

engagemang en förare verksamheter. Ett sådant förhållningssätt kan i och för sig

rimligt. Människor vill ofta med och påverka den sociala vara vara välfärden för sig själva och sina anhöriga, direkt akti-

även genom vitet. Men i ett radikalt och demokratiserande projekt kan det aldrig huvudpoängen med det civila samhället.

vara

Detta högern kluven inställning till rörelser i det civila.

ger en De tycks bra att ha, mest argument mot staten, och

vara men som definitivt bara så länge de inte blir politiska. visar sig

Det senare inte minst ambivalent hållning till fackföreningarna, det histo-

i en riskt tydligaste exemplet hur det civila samhället kan organisera sig och kräva inflytande över tillvaron.

Inom socialdemokratin, och iviss mån hela vänstern, fick diskussionen det civila samhället näring när SSU i början

om ny av 1990-talet drog i gång debatt den så kallade egenmakten.

en om

Om Zetterbergs tankar fick något svalt mottagande inom

ett högern för tio år sedan kan inte säga detsamma

man om egen-

maktsbegreppet inom vänstern. Det blev sprängstoff för de poli-

tiska krafter länge sett sin främsta uppgift att

som som argumen-

för den offentliga sektorns och den starka fördelar. tera statens

Som redaktör för tidskriften Tvärdrag hade jag viss inblick i

en den här debatten, och jag det fanns det två tydliga huvud-

som ser

spår: SSU ville å ena sidan stärka det medborgerliga inflytandet

JESPER BENGTSSON

över välfärden. Människor borde, individer eller i det

som grupper civila samhället, säga till i den offentliga sektorn.

mer att om Ibland att ta över hela driften, ibland institutions-

genom genom styrelser eller andra former för inflytande. Men ambitionen med

egenmaktsprojektet å andra sidan också stärka den politiska

var att kommunikationen i samhället. Om medborgarna fick säga

mer att till konkreta välfärdsområden skulle det upprättas

om nya kanaler för politiska samtal. Politikerna skulle tvungna att

vara lyssna till människors önskemål, och när medborgarna ser att

mer demokratin fungerar område skulle de kräva inflytande

ett också andra. Så var tanken.

På det här viset skulle verksamheterna bli bättre samtidigt

som människors vanmakt minskade. Staten skulle inte längre uppfattas

abstrakt och ouppnåeligt maktcentrum över människors som ett huvuden. Staten och det civila samhället skulle i själva verket stärka

sina band.

Så här i efterhand, när både SSU och andra inom

grupper vänstern tycks ha släppt hela debatten egenmakt, kan väl

om man konstatera fokus i den offentliga debatten hamnade Även

att snett. vänsterns debatt fastnade i det civila samhällets roll utförare.

som Men det kanske oundvikligt. I början 1990-talet befann sig

var av Sverige brant sluttande ekonomisk utförsbacke. Arbetslös-

i en heten väg rekordnivåer och den offentliga sek-

var upp mot nya

dränerades I det läget kom egenmakten ett torn resurser. som brev posten; verksamheterna kunde räddas. Nu skulle de skötas

ideella föreningar och kooperativ. Det inte längre fult av var att

lägga ut fritidsgårdar, daghem och äldreboende entreprenad. I

alla fall viss form entreprenad.

en av

Sådant tal fick naturligtvis ett starkt i medierna, inte

gensvar minst för frågan brännande i den interna socialdemokratiska

att var debatten, där tidigare hävdat rättvisan krävde att

stora grupper att verksamheterna sköttes i offentlig regi. Medierna letar bekant

som alltid efter sprickor inom partierna än mellan dem.

mer

Det gjorde debattens andra huvudspår det politiska

att - samtalet, det civila samhället radikal pådrivare förändring

som av -

kom i skymundan.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

Troligen det förklaringarna till att egenmakten för

var en av många utomstående betraktare, och del inomstående,

en som medvetet bortsåg från den politiska kommunikationens roll i

debatten, ideologiskt kom likna Hans Zetterbergs projekt.

att

Missnöjets karaktär

Debatterna det civila samhället har det här viset förts i

om ut

den politiska marginalen, både dess anhängare och dess mot-

av ståndare. När det kommit till kritan har den praktiska politiken alltid ställts inför andra frågor och känts angelägna

svar som mer för de gamla rörelserna, och oftast har de strikt ekonomisk

varit av karaktär. Jag detta beror på, det inom de etablerade

tror att att rörelserna och de politiska partierna finns tendens att blunda

en inför vidden de problem demokratin står inför. Man har ännu

av inte insett tyngden och kraften i det missnöje riktas

som nu mot de demokratiska strukturerna. Det räcker inte längre med

en politik strikt fokuserar ekonomin. Folk är förbannade eller

som uppgivna, de inte alltid kan precisera varför.

även om

Det finns till exempel allmän folklig uppfattning politiker

en att är notoriska löftesbrytare bara tänker sitt bästa. Och

som eget den uppfattningen verkar svår ändra på, det

vara att trots att mesta

pekar den i grunden är felaktig.

att

Våren 1999 publicerade Elin Naurin magisteruppsats i stats-

vetenskap med stor tydlighet visade de flesta politiker

som att håller sina löften. Hon hade granskat den socialdemokratiska

regeringspolitiken mellan åren 1994 och 1998 och kommit fram till

att de helt eller delvis hade uppfyllt de löften de

85 procent av gav väljarna i valrörelsen 1994. Endast vallöftena bröts

6 procent av helt och hållet. Hon redovisade sina resultat i artikel DN

en debatt tillsammans med kollegan Peter Esaiasson. Där visade hon dessutom situationen är ungefär densamma i länder

att som England, Grekland, Holland, USA och Kanada

5Esaiasson Peter, Naurin Elin, DN debatt, 27/6 1999.

JESPER BENGTSSON

Resultaten upplyftande, än smula förvånande, för de

var om en

fortfarande dsen representativa demokratins möjligsom tror heter.

Men detta tycks alltså i praktiken inte spela någon roll för

människors uppfattning politik och politiker. Oberoende den

av av faktiska utvecklingen växer missnöjet med det politiska systemet.

Med lavinstyrka.

Sommaren 1999 gjorde Sifo sin årliga mätning människors

förtroende för olika makthavare i samhället Den här gången hade politikerna sämre stöd än vanligt. Hela 90 de till-

procent av som frågats att de hade litet eller inget alls förtroende för poli-

uppgav tikerna. Endast 10 att de hade ganska stort för-

procent uppgav troende och inte enda de tillfrågats sig ha

en av som uppgav "mycket stort förtroende för den företrädare alltså

grupp som brukar kalla förtroendevalda.

"Det är mycket tungt för våra politiker just nu, konstaterade statsvetaren Sören Holmberg i för hans del ovanligt känslofylld

en kommentar.

Den avhoppade generationen

Om studerar de värderingar verkar det ännu sämre

man yngres vara ställt. När Skolverket under 1998 frågade landets gymnasieungdomar demokrati och politik svarade nästan hälften att de

om inte ansåg att demokrati är den bästa styrelseformen för Sverige. I

undersökning 70-talisternas värderingar, gjordes

en annan av som

Institutet för framtidsstudier, knappt tredjedel av uppgav en av

ungdomarna de intresserade politiska frågor.7

att var av

Det bristande förtroendet visar sig även i medlemssiffrorna. Enligt SCB:s siffror har andelen är medlemmar eller aktiva i

som

politiskt parti minskat kraftigt under de decennierna. ett senaste

Den kraftigaste nedgången märks i åldersgruppen 16-24 år där

6Sifoslvárderingsstudie, 1999 7Den bästa generationen, erfarenheterhos svenskar födda 1965-1974, 162,

s. Rabén Prisma, Stockholm 1998.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

endast 5 i da är aktiva eller medlemmar Samma utveck-

procent g

lingu kan spåras ude politiskau c ungdomsförbunden. De flesta har

i mer än halverat sitt medlemsantal över tioårs eriod.9 Sett över

sett en p 20 år har Centerns ungdomsförbund förlorat u

83 procent av sina medlemmar. De moderata och socialdemokratiska ungdomsförbunden har förlorat 54 respektive under tid.

62 procent samma Och den nedåtgående trenden håller i sig, något

även om av förbunden har lyckats höja sitt medlemstal under något enstaka år.

Utvecklin har ått så lån i de allra flesta doms-

g en g gt att un g

är det o ett tänkbart alternativ n å med u n gru .PPer inte ens att g l en partipolitisk organisation.. . Det är ett val .inte existerar..

som ens

Det finns skäl att tala dagens avhoppad

om unga som en generation.

Att vara med på allvar

En förklaring till den demokratiska krisen skulle kunna de

vara senaste årens ekonomiska kris. Tanken är säkert inte helt felaktig: i tider nedskärningar ökar misstron. Men det räcker inte för-

av som klaring, lika lite det går att förklara hela missnöjet med att

som politikerna inte går att lita på. Det är bara att jämföra den ekonomiska utvecklingen med den demokratiska så inser att

man problemet är komplext än så. Under de senaste 30 åren har eko-

mer nomin i samhället gått igenom flera konjunkturcykler. Från 1970talets krisår till 80-talets kasinoekonomi, via krisen i början 90-

av talet till den nuvarande högkonjunkturen,

som nu ger mer pengar till offentlig sektor och sakta säkert sjunkande arbetslös-

en men het. Sett över hela perioden har den materiella välfärden ökat

rent markant. Dagens Sverige är avsevärt rikare än det land

resurser

som tidigare generationer växte upp

8Svens/eungdomsstatistik, 50, Ungdomsstyrelsen, Utredningsrapport

s. Stockholm 1997. 9 Svens/eungdomsstatisti/e, 51, Ungdomsstyrelsen, Utredningsrapport

s. Stockholm 1997. 1°Den bästa generationen, eøfaren/øeterhos svenskar födda 1965-1974, s. 163, Rabén Prisma, Stockholm 1998.

JESPER BENGTSSON

Ändå ökar missnöjet. Helt vid sidan den materiella välfär-

av dens utveckling. Oberoende befinner i hög- eller låg-

av om oss

konjunktur.

rimlig förklaring till missnöjet kan i stället den bild

En mer vara

i den Rättviseutredning LO presenterade för några

som gavs som år sedan. Där medverkade flera hundra studiegrupper med fackligt aktiva över hela landet. Ett de tydligaste resultaten,

av som presen-

terades i delrapporten Alla höjdarna, att huvudmotsättningen i

var Sverige i dag står mellan det rättvisegrupperna kallade för "de där uppe och vi här nere". De har makten att bestämma ut-

som vecklingen finns sidan, folket den andra. Och bland

ena folket växer vanmakten och vreden.

Rättviseutredningen visade också att de deltog i studie-

som

såg just inflytandet avgörande skillnad mellan

grupperna som en högt och lågt i samhället. Rättvisa för dem inte bara jämlikhet i

var utfall, lön eller materiella fördelar. Rättvisa också jämlik-

som var het i inflytande. De ville inte makthavarnas bortvända

se ryggar. De ville tala till dem. De ville att någon skulle lyssna.

Man skulle också kunna formulera det att det klassam-

som nya hållet håller att ta form konflikt mellan de blir

som en som planlagda och de har makten att planera livet för andra, tes

som en

formulerades Thomas Söderqvist redan för fjorton år sedan som av i skriften 1989: "Informationssamhällets överklass skiljer inte

nya mellan offentlig och privat sektor det är frågan relativt

- om en

homogen privat-och-offentlig planläggnings- och organisationsintelligentia, en priffentlig samhällsintelligentia.12

Missnöjet verkar alltså ligga plan. Det verkar

ett annat handla sättet fattar beslut än exakt vilka beslut

mer om man man fattar. Det är egentligen väldigt enkel reaktion: När

en man upplever systemet vänder då vänder själv

att en ryggen, man ryggen systemet. Kanske är det därför den engelske statsvetaren Paul

som Hirst hävdat att: Man kan inte stoppa demokratiska beslut i

Alla höjdarna, delrapport 2 från LO:s rättviseutredning, Stockholm 1995. 121989, Vänstern, informationssam/øøillet och den klassen, Söderqvist

nya Thomas, Stockholm 1985.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

toppen auktoritära strukturer och förvänta sig att ett demokratiskt utfall. Man måste radikalt ta sig makten att

"C13 styra

Den som inte denna skillnad mellan det gamla och det

ser nya samhället, mellan de med makt och de inte heller de

utan, ser van-

mäktigskapande i sin förlängning kan leda till att

processer som människor vänder sig ifrån samhällssystemet och i värsta fall

ifrån demokratin samhällsmodell.

som

Det franska exemplet

I avsnitt sin bok De bunsades revansch gör författaren Bim

ett av Clinell besök i Val Fourré, invandrartät och fattig stadsdel

ett en

med höga, grå hyreshus några mil från Paris. Rosengård

Som ett eller Hammarkullen ska dra några svenska paralleller.

om man Arbetslösheten är hög, liksom de sociala problemen. På kvällarna drar ungdomsgäng fram området, planlöst och till

stora genom

mål. synes utan

I Val Fourré träffar Bim Clinell Salima, är 28 år. Hon

som

kommer ursprungligen från Algeriet och fyra år gammal när

var hennes familj flyttade till Frankrike i början 1960-talet. Hon

av trivs inte i Val Fourré, hon är spåra All-

som anser väg att ur. deles innan Bim Clinells besök har polisen drabbat med

samman

stor ungdomar. En polis har blivit överkörd och avlidit, en grupp

femtonårig pojke har dött under mystiska omständigheter i

en en poliscell. Händelserna har fått stor uppmärksamhet i hela landet.

Invånarna sig journalisterna, misshandlar dem och

ger nu slår sönder deras utrustning. De att medierna speglar deras

anser område ett felaktigt sätt. Först är det alldeles tyst i flera år. Ingen dem. Sedan börjar bråken, och i ett gemensamt drev

ser kastar sig journalister till Val Fourré för berätta Våldet.

ut att om Lite action, och sedan blir det igen.

tyst

Förr i tiden, under decennierna efter kriget, kommunist-

var partiet den dominerande kraften i lokalsamhället Val Fourré. Det

då del det röda bältet", antal arbetarförorter var en av ett runt

13Hirst Paul, From Statism to Pluralism, UCL Press, London 1997.

JESPER BENGTSSON

Paris som alla styrdes Vänstern i fransk politik. Kommunisterna

av hade då rikt nätverk föreningar, barngrupper,

ett av sommarkolonier, pensionärsaktiviteter och kulturaktiviteter.

Men så är det inte längre. Salima berättar för Bim Clinell hur det sedan tid ringer

en var

och kväll dörren till hennes familjs lägenhet. Men det

varannan är inte längre några representanter för det etablerade samhällets institutioner står där utanför dörren. Den kontakten är sedan

som länge bruten. I stället är det skäggiga ynglingar från Muslimska brödraskapet, och ibland från Jehovas Vittnen gör sina besök.

som Bara ett politiskt parti brukade komma hem till dem Front

- Nationale. Le Pens fascistiska alternativ i fransk politik.

Dessa har alltså visat henne uppmärksamhet. Inga andra. Inte gaullisterna. Inte socialisterna. Inte kommunisterna. Inte facket.

Bim Clinell har bott i Frankrike i över tio år. Under den tiden har hon sett hur "fronten" sakta säkert växt sig allt starkare.

men

Från ha varit obetydligt extremistparti ingen

att ett som tog allvar till att bli nationell politisk rörelse. I vissa opinionsmät-

ningar har fronten fått så mycket tredjedel röstsympati-

som en av

I flera kommuner i Sydfrankrike har erövrat den polierna. man tiska makten. läser Bim Clinells bok förstår bättre

När man man hur de kunde bli så framgångsrika. Trots sin förmögenhet och trots ett utsvävande leverne uppfattas Le Pen inte del

som en av eliten. Han är något annat. Någon förstår och lyssnar

som vanliga fransmän.

I sin strävan efter stöd har fronten byggt organisation

upp en

till sin struktur faktiskt påminner del de klassiska som en om svenska folkrörelserna. De talar till och rör sig bland "vanliga människor. På samhällets botten. De har brett nätverk lokal-

ett av föreningar, framför allt i de franska städernas fattigare delar, och ordnar bland soppkök de sämst ställda -i alla fall de med

annat franskt Genom sitt praktiska arbete erbjuder de form

ursprung. en för den kollektiva identiteten än destruktiv sådan. De

- om en som

är längst ned får mötesplats.

Le Pen tycks alltså ha förstått något mycket viktigt i politiken; att den vill vinna människors förtroende i politiska val först

som måste vinna kampen det civila samhället. Det handlar

om om att

ATT ÖPPNA KANALERNATILL NYA RÖRELSER

vinna hegemonin, för tala med Gramsci, och sådan hege-

att en moni över samhällsdebatten kan aldrig ta sin början i parlamenten.

Den utgår alltid från organisationer, sammanslutningar och

politiska samtal i människors vardag, kafferasterna, i grannskapet, med vännerna, eller kanske i den förening är

man aktiv Enstaka val kan möjligen vinnas uteslutande

genom medierna, och det tycks de etablerade politiska partiernas

vara huvudväg. Men den tappar kontakten med det civila samhället,

som den hamnar alltför långt ifrån våra vardagliga samtal, den

som tappar också långsiktigt i förtroende.

Så kan förstå utvecklingen och misstron. Och så kan

möjligheterna.

Den sociala individualismen

Det finns inget lagbundet i utvecklingen. Det finns inget

som säger att måste håll Frankrike. Utvecklingen

samma som går att påverka, och i Sverige, med vår traditionellt mycket

mera folkrörelseförankrade demokrati, borde det finnas goda möjligheter att göra något bättre.

Och just borde förutsättningarna dessutom större än

nu vara någonsin. Vi har världens kanske mest välutbildade befolkning, samhället är de flesta punkter öppnare och genomskinligt i

mer

dag jämfört med förr, och unik tillgång till samtalsvägar,

har en inte minst medierna, informationstekniken och de

genom nya kommunikationerna.

Men vilka är de medborgare skall bära demo-

som upp en ny kratisk dialog Vilka demokratiska modeller eller rörelser kan

nya ersätta den gamla folkrörelsedemokratin Hur kan stänga ute totalitära rörelser och de andra

I det följande skall jag först diskutera två alternativ tidigare

som framförts i den svenska debatten och rent teoretiskt skulle

som kunna innebära demokratisk dialog mellan de där

att en ny uppe och de där öppnades. Det första dessa alternativ bygger

nere av förhoppningen arbetarklassens återkomst. Det andra utgår

om en

från amerikanskt inspirerad modell där medborgarrätten

en mer och det juridiska systemet står i centrum.

JESPER BENGTSSON

Sedan diskuterar jag begreppet social individualism, jag

som

menar är den rimligaste värderingsmässiga grunden för de

nya rörelser växer fram i samhället, och därmed kan bli

som nu som en

möjlighet för demokratisk dialog.

en ny

Från Docklands till Folkets Park

I sin underhållande och skarpt formulerade bok Arbetar/dagens återkomst driver Göran Greider går demo-

en tes som ut att kratin kan och bör återupprätta de gamla kanalerna för stärka

att demokratin och minska människornas vanmakt inför samhällsut-

vecklingen. I opposition mot alla de att de kollektiva

som menar identiteterna har spelat sin roll han arbetarklassen

ut menar att som politiskt subjekt i allra högsta grad är levande realitet. Han

en lutar sig bland sociologen Göran Ahrne, hävdat

annat mot som att arbetarklassen i varit konstant under hela 1900-talet.

stort sett Visserligen är det allt färre arbetar inom de "traditionella

som industrigrenarna, å andra sidan har det tillkommit yrkes-

men

framför allt inom tjänstesektorn, också borde räknas grupper, som till arbetarklassen. Både Greider och Ahrne vänder sig den

emot enkla indelning arbetarklassen måste LO-med-

som säger att vara lemmar. ITCO-förbund till exempel SKTF kommunal-

som

tjänstemännen och HTF handelstjänstemännen finns

det stora medlemsgrupper med intressen arbetsmarknaden

samma som LO-medlemmarna.

Greider arbetarklassen har kännetecken: de äger

menar att tre inte kapital, har inte beslutanderätt över användningen produk-

av tionsmedlen och de har inte rätt att bestämma över och kontrollera andras arbetskraft. Utifrån denna kategorisering räknar han rent matematiskt fram att arbetarklassen består mellan 50 och 60

av procent befolkningen 57 procent ska exakt.

av om man vara

Även sådan sifferexercis blir lätt parodisk kan det fak-

om en tiskt motiverat det här viset "räkna fram klasserna när

vara att man talar arbetarklassen i sociologiska termer. För den

om som

14Greider Göran, Arbetarklassens återkomst, Om /elass/eampen,globaliseringen ocbñamstegstan/een, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1998.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

studerar de ökade skillnaderna i inkomster, hälsa, boendestandard eller utbildning är det uppenbart det svenska klassamhället i

att högsta grad är levande. Eller Göran Greider formulerar saken:

som "Människor dör, blir sjuka, utbildar sig, efter kollektiva

semestrar

och förutsägbara mönster. En förtidspensionerad läkare är lika

- -

sällsynt EU-politiker med arbetarklassbakgrund."15 Inte

som en

de mest inbitna nyliberaler klarar sig utan klassbegreppet när

ens de ska förklara dessa skillnader. Och det blir uppenbart att ungefär de Göran Greider pekar tillhörande arbetarklassen,

grupper ut som merparten LO- och delar TCO-kollektivet, delar

av av en

erfarenhet underordning och vanmakt. gemensam av

Göran Greider sätter dessutom fingret något mycket viktigt,

nämligen all social förändring kräver kollektiv handling och för

att

uppbåda sådan krävs kollektiv identitet. Det leder bland att en annat till slutsatsen att den fackliga rörelsen även i fortsättningen har central spela för bryta människors vanmakt.

en roll att att

Men problemet med teori arbetarklassens återkomst är

en om

hänsyn till människors verkligt upplevda

att den inte tar egna, identiteter. Stora delar de 57 procent skulle utgöra arbetar-

av som klassen vill i dag inte själva identifiera sig på det viset, de

även om objektivt delar antal såväl åsikter livsvillkor. Och hela

ett av som poängen med arbetarklassen politiskt begrepp har varit att

som den kollektiva identiteten har uppfattats dem för-

även av som väntas ingå i klassen och det i sin ska leda till politisk mobi-

att tur lisering de resurslösa. Marx teori gick ut att industrialismen

av förde arbetarna och fick dem att sina

samman se gemensamma intressen. På det viset kunde de upptäcka sig själva klass.

som Arbetarrörelsen hade aldrig fått ett så avgörande inflytande 1900-talet den identifikationen i stället hade skrivits ut uppi-

om från.

Man kan därför inte fram arbetarklass. Den kollek-

prata en ny tiva identiteten, och i dess förlängning den kollektiva mobiliseringen, måste växa underifrån. Ingen skulle i och för sig bli gladare än jag arbetarklass plötsligt sig för gemensamt

om en ny reste att

ifrågasätta bristerna i samhällssystemet.

5 Ibid. 32.

JESPER BENGTSSON

Men det gör den alltså inte.

Inte på det viset. De kollektiva identiteterna annorlunda i

ser ut

dag, liksom vårt Maktutredningens analys

sätt att engagera oss. av

Katrineholm talar tydligt språk den punkten.

ett

Problemet det demokratiska inte tycks ha för-

är att systemet stått och än mindre sig till den verkligheten. De

anpassat nya gamla företrädare, partier och rörelser alltid stått

parternas vars med fot i det civila samhället och i det parlamentariska

en en systemet, hänvisar fortfarande till den gamla rörelsen

som vore den levande realitet. Ofta med något nostalgiskt i blicken.

en vagt De hoppas fortfarande de generationerna ska förstå sitt

att nya eget bästa och i tusental från Docklands till Folkets Park,

som statsminister Göran Persson uttryckte saken våren 1996, när han just valts till partiordförande för socialdemokraterna.

Men trots alla besvärjelser är det alldeles uppenbart de

att unga

inte går till Folkets Park. Troligen finns de inte kvar massorna ens

Docklands. De har dragit vidare.

Medborgarrätten som alternativ

Ett annat svar problem har framförts bland andra Lars

samma av

Trägårdh. I sitt bidrag till Demokratiutredningen, Att bryta

vanma/eten, han för medborgarnas vanmakt inför

argumenterar att

samhällssystemen kan brytas de individuella rättigheterna och

om det juridiska får framträdande roll.

systemet en mer

För att Visa hur sådant skulle kunna fungera vänder

ett system han sig till USA där har mycket välutvecklad tradition

man en mer för värna de så kallade negativa rättigheterna. Genom driva

att att

i domstolarna har kulturella och etniska minoriteter processer under de decennierna kunnat överbrygga århundraden

senaste av fördomar och traditioner, och många punkter skaffat sig

samma rättigheter majoritetskulturen. Domstolarna har den

som genom amerikanska rättighetstraditionen blivit i händerna de

ett vapen som annars varit

resurssvaga.

16Trägårdh Lars, Bemaletiga individerna, Om domstolarna, lagen och de

individuella rättigheterna i Sverige SOU 1998:103.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

Trägårdh också möjligheten via rättsväsendet menar att att har mobiliserat dessa politiskt. Det har fört dem i grupper samman

gemenskaper. På det viset har till exempel svarta medborgarrätts-

kvinnorörelsen, homosexuella och hispanics" grupper, grupper från södern upptäckt kraften i kollektivt arbete. Lars Trägårdh har poäng med sitt I USA har en resonemang. många normalt onekligen Vunnit rad resurssvaga grupper en segrar flyttat fram deras positioner i samhället. Det har dem som gett en i politiken. Det har blivit enklare arbeten tidigare röst att som varit stängda för dem. Det har minskat diskrimineringen. Problemet med hela är det utgår ifrån att de resonemanget att står utanför, och även i fortsättningen resurssvaga grupperna

kommer stå utanför majoritetssamhället. Lagstiftningsvägen

att

har visserligen dem skäl organisera sig. Den har inne-

gett ett att burit rad skiftande kollektiva identiteter har kunnat att en om-

vandlas till politisk mobilisering. Men lagstiftningsvägen har

samtidigt blivit sista utväg när de etablerade strukturerna inte en har släppt in dem, när den politiska kommunikationen själva demokratin skulle kunna hävda inte har fungerat. Svarta man -

medborgarrättsgrupper, kvinnorörelsen och gay-kulturen, för

att de vanligaste exemplen, har bara elitens bortvända nämna sett Och när ingen har lyssnat dem har de varit hänvisade till ryggar. domstolarna för driva igenom sina krav. att I Sverige kan naturligtvis tänka sig sådan modell. Om man en det nuvarande samhällsklimatet håller i sig, misstron och utanom förskapet inte minskar, då är det till och med trolig utveckling. en Medborgarna kommer inte vänta så länge till. att Men det icke desto mindre misslyckande. Om lutar vore ett

vår rättighetstradition och vår historia

oss mot egen egen av mer öppna kanaler mellan högt och lågt behöver inte acceptera ett

sådant permanentat utanförskap. Det måste att bygga en mer och fungerande samhällsdialog. Varför ska acceptera att öppen eliterna isolerar sig från det civila samhället Samtidigt det alltså inte rimligt tänka sig renässans för är att en det gamla. Det går inte köra framgångens film i repris och att hoppas resultat gång till. samma en

JESPER BENGTSSON

Jag den allvar vill förnya det demokratiska

menar att som samtalet och minska vanmakten måste söka de rörelserna,

upp nya och hitta alternativ till de gamla kanalerna.

De nya rörelserna inte bara individualism

I den svenska, liberalt färgade debatten har huvudspåret

varit att förändringarna i demokratin beror har blivit

att allt större individualister, den postmoderna människan inte vill under-

att ordna sig några fasta kollektiva identiteter. Det finns uppsjö

en av rapporter och undersökningar kartlagt detta fenomen

som och en hel kader konsulter gjort tala det.

av som grova pengar att om

Enligt dessa teorier lever i den mobila tidsåldrar. Det

mest av är inte bara kapitalet och de företagen sprängt alla grän-

stora som ser. De senaste decenniernas utveckling har lika mycket känne-

tecknats tilltagande individualisering och gränslöshet i de

av en av sociala relationerna. Vårt ökade materiella välstånd, den högre

utbildningsnivån, de förbättrade kommunikationerna och den allt-

dominerande liberala människo- och världsbilden har frigjort mer oss från de band under tidigare epoker hållit i

som oss samman olika gemenskaper. En de främsta förespråkarna för teorin

av att generationerna efter andra världskriget alltmer kommit präglas

att

så kallade post-materialistiska värderingar är Åke E Andersson, av tidigare chef för Institutet för framtidsstudier. I flera

rapporter om 70-talisternas värderingar har han beskrivit hur faktorer

som internationalism, rörlighet och självorganisering i allt högre grad

styr de generationernas val livsbanor.

unga av

På ett plan stämmer dessa teorier säkert; de speglar faktisk

förändring av våra värderingar. Bevisningen är så övertygande

att det bara fånigt förneka den; överallt i samhället kan

vore att man spåra strävan efter oberoende. Vi är mindre benägna gifta

en att oss och bilda familj. Antalet ensamstående ökar hela tiden. Vi byter

arbete oftare. Samhället blir alltmer sekulariserat. Vi flyttar oftare

17Andersson Åke Fürth Thomas, Holmberg

Ingvar, 70-talister, Om värderingar förr och iframtiden, Natur och Kultur, 1997.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

och är mindre benägna att oss om engagemanget engagera riskerar binda alltför del vårt jag. att upp en stor av I sin Värderingsförándringar i Sverige konstaterar Thorleif essä Pettersson och Kalle Geyer sak. Medborgarna får allt samma en tillåtande samhällsmoral, anti-auktoritär inställning mer en mer och värderar det individuella oberoendet större. Men teorin de individerna håller inte helt streck om autonoma för närmare granskning, och den främsta invändningen är mänen niskors Gemenskaperna och de kollektiva identiteengagemang. spelar fortfarande avgörande roll i våra liv. Skillnaden är terna en de inte sätt förr. att ser ut samma som

Ta ungdomsgrupperna som exempel.

Även majoriteten alla ungdomar de inte är om av uppger att intresserade politik, så ändå att de är intresseav uppger merparten

samhällsfrågor, till exempel miljö- eller välfärdsfrågor. De

rade av allra flesta också de någon gång diskuterar politik. De uppger att

deltagit i eller kan tänka sig att delta i namninsamlingar,

som bojkotter, demonstrationer och vilda strejker ökade till och med

under 1980-talet det påstått passiva årtiondet från 21 till 36 - -

procent. I sin Svensk Ungdomsstatistik konstaterar

rapport Ungdomsstyrelsen det endast är 2 alla ungdomar att procent av kan klassificeras "politiskt passiva som som Flera alternativa ungdomsrörelser har betydelse för de som stor världsbild har haft framgångar under år, även ungas stora senare

de gamla rörelserna väljer dem betydelselösa tren-

om att se som der. 1990-talets kanske enskilt viktigaste kollektiva rörelse, vege-

tarianismen och veganismen, har kort tid samlat tusentals an-

hängare över hela Sverige. Musikrörelsen är starkare än någonsin,

18Geyer Kalle, Pettersson Thorleif, Vdrderingsförandringar i Sverige Den svenska modellen, individualismen och rättvisan, Samtal rättvisa, Brevom skolan 1993 19Generationsutredningen, Stockholm 1994. 2°Den bästa generationen, erfarenheterbos svenskar födda 1965-1974,

164, Rabén Prisma, Stockholm 1998. s. 21Svensk nngdomsstatistik, 54, Ungdomsstyrelsen, Utredningsrapport s. Stockholm 1997.

JESPER BENGTSSON

och vill tänja lite gränserna kan hävda det

man man att stora intresset för New Age-rörelsen är uttryck för strävan

ett samma efter gemenskap och mening i tillvaro där

en ny en ny en man tycker att de rationella industrisamhällesrörelserna" har svikit.

Sammantaget pekar det dagens är aktiva

mesta att unga mer och intresserade samhällsfrågor än de under det

mer av var sena 1960-talets radikala år. Myten den revolutionens 1968

om stora tycks alltså lika felaktig myten den passiva, individua-

vara som om listiska nutiden. De just klivet in i vuxenvärlden är inte

som tar en

del jag-jag-jag generation. I själva verket bryr de sig och

av en mer

sådant ligger utanför dem själva. mer om som

Även bland medborgarna i stort visar det sig att engagemanget

finns kvar, det även här sig andra former än det gjorde

men att tar för några decennier sedan. Sveriges snabbast växande folkrörelse under 90-talet är den så kallade byalagsrörelsen." I dag räknar

man med att 70 000 är aktiva i olika former sådana lokala

personer av byprojekt, direkt syftar till att göra tillvaron bättre platser,

som ofta landsbygden, det etablerade samhället i det närmaste

som glömt bort. En de stora, inte särskilt kartlagda

annan av men nya sociala rörelserna är de organisationer och nätverk växer bland

som de invandrat till Sverige, del det civila samhället

grupper som en av

haft påfallande svårt hitta vägar in i det etablerade som att samhället.

Ett annat exempel är alla de föreningar för arbetslösa

som uppstått i spåren den ekonomiska krisen i början decenniet.

av av

Dessa är ofta starkt politiserade, än inte partipolitiserade för-

om eningar har uppstått helt vid sidan och ofta motarbetats

som av, av den fackliga rörelsen.

Man kan även nämna de nygamla" rörelserna, ofta för-

som en bisedd politisk kraft, inte minst miljörörelsen. I dag ansluter den fler aktiva än någonsin, i spåren agenda 21 och det

av nya, mer lokalt anpassade engagemanget.

I dag finns det alltså myriad små, rörelser, söker

en nya som vägar i demokratin ofta fastnar vägen. Drygt

men som

22Se till exempel Boêthius Monica, Ta på kraften, idébo/e

vara en om arbetsliv för tid, Brevskolan 1997.

en ny

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

hälften alla invånare i 90-talets Sverige är aktiva i minst för-

av en ening och 90 de är medlemmar i någon förening

procent uppger att eller liknande.

Kanske är detta den verkliga effekten välfärdsutvecklingen

av och moderniseringen. Här hittar kraft,

en enorm sprungen ur det civila samhället, ännu inte hittat vägarna till det parla-

som mentariska

systemet.

Det verkar alltså det går utmärkt uppbåda solidari-

som orn att

även i dag, och i förlängningen sitt konstaterar tet av resonemang även Thorleif Pettersson och Kalle Geyler att det finns mycket

tyder att denna solidaritet slår igenom även i politiska som

frågor. Deras statistik visar till exempel att dagens medborgare inte

vill öka löneskillnaderna i samhället. Det visar också att de inte i

högre grad än tidigare generationer skulle att fattiga får

anse

"skylla sig själva" för sin fattigdom. I ett annat sammanhang har

journalisten Peter Antman den tidens värderingar inte

visat att nya heller betyder vänder bort från lösningar

att oss gemensamma I artikel i TLM från 1995 visar han till exempel att fler än två

tredjedelar befolkningen vill ha ökad jämlikhet i samhället.

av Störst förståelse för jämlikheten, och störst tilltro till den offentliga sektorn kanske ska tillägga, har de kvinnorna och de

man unga

männen socialgrupp tre, alltså till stora delar de unga ur grupper

enligt de gängse post-materialistiska teorierna skulle

som vara störst individualister. Antman visar ett övertygande sätt att det till största delen är män i medelåldern med högre inkomster som är kritiska till de gemensamma/ kollektiva välfärdslösningarna. Där

någonstans kan tala minskande solidaritet. om man om

Två bilder alltså: Å sidan ökad individualism, å andra sidan

ena

och fortsatt tilltro till lösett stort engagemang en gemensamma ningar. Hänger detta samman Är det inte orimlig kombination

värderingar Nej, inte alls. Det är tänkbart, till och med av

23Svensk ungdomsstatistik, 51, Ungdomsstyrelsen, Utredningsrapport

s. Stockholm 1997. 24Ibid. 25Antman Peter, Ungdom och välfärdsstat- gamla skillnader och

nya klyftor, TLM 3A 1995.

JESPER BENGTSSON

troligt att det i väldfärdens spår har uppstått form solida-

en ny av risk individualism. Vi månar alltmer vårt oberoende, värjer

för alla former auktoriteter, låter inte någon sätta sig oss av

samtidigt är beredda att lägga ned både tid och energi oss, som

gemensamma angelägenheter.

Och mitt i den utvecklingen har de gamla rörelserna blivit små öar i ett hav civilt

av engagemang.

Att öppna kanalerna

Enligt den allra enklaste idealmodellen skulle de gamla rörelserna och partierna, gång lämnat torget, åter ta klivet ut

som en nu den öppna platsen för att möta medborgarna. Men tyvärr är det inte så enkelt. Misstroendet är redan för stort, och vägen är längre än så.

I den senaste valrörelsen till EU-parlamentet såg hur svårt det kan för politiker vill möta sina väljare. Landets

vara en som torgmöten dåligt besökta. Det verkligen stannade

var var som till för lyssna kandidaterna. Ännu färre fann några skäl

att att fram till dem för inleda samtal. Och det spelade ingen roll

att ett

kandidaten hette Anders Wijkman, Lars Tobisson eller Majom Britt Theorin.

Ett framgångsrikt försök att öppna kanalerna kräver

ett mer

långsiktigt arbete.

Till att börja med måste de gamla rörelserna öppna sig för de

och dem kanal till makten. Men då måste också nya, ge en man förstå skillnaden mellan och gammalt. Tyvärr finns det

nytt gott

exempel hur de gamla rörelserna och partierna försökt om an-

sig till det för att åter locka människomassorna till sig passa nya

misslyckats. För några år sedan träffade jag LO-ombudsmen en

med full emfas hävdade att LO måste lära sig man som mer om något han kallade för Madonnavärlden". till början lite

Det var en oklart vad han menade, ett månader langade han

men par senare

låda med aluminiumburkar mötesbordet. För LO-medupp en lemmarnas hade han låtit trycka LO:s logotyp burkarna

pengar och sedan fyllt dem med Cuba Cola från Skruvs bryggerier. Han

mycket stolt och kallade sitt tilltag för "profilering".

var

ATI ÖPPNA KANALERNATILL NYA RÖRELSER

Av skäl, för komma närmare ungdomsrörelserna,

samma att arrangerade LO central nivå flera år i rad rockfestivaler

stora Norra Bantorget i Stockholm. Arrangemangen mycket kost-

var

gick sällan nästan omkull. Jag tror inte att de samma, runt men ökade förtroendet för facket, och knappast heller den fackliga aktiviteten.

Problemet är att de gamla rörelserna inte tycks ha förstått de

karaktär, och i stället har tolkat det fråga nyas man nya som en om underhållning, fråga att konkurrera med den kommer-

som en om siella nöjesindustrin, för den vägen återvinna folket. Bara får

att roligare möten skall det lösa sig, tänker Man har alltså

nog man. inte förstått att det människor vill ha är verkligt inflytande och makt. På den punkten har inget ändrat sig. Man går inte med i

en folkrörelse, och ännu mindre ett politiskt parti, inte får

om man

med riktigt. Rockkonserter och grillkvällar

vara kan säkert vara bra för medlemmarna. Men det kan inte huvudsaken. De

vara gamla folkrörelserna måste även fortsättningsvis bäst det

vara de gång bildades för. Facket måste bäst att tillvarata sina

en vara medlemmars intressen. Partierna måste bäst att förmedla

vara politiska initiativ och information. I antologin Det med-

unga

borgarskapet konstaterade kultursociologen Mats Trondman att

"för att ha roligt behöver inte politik, politik, däremot,

man men skall rolig och levande politik. Och dit når inte med

vara som man roliga möten med levande politik i levda kulturer

utan en

I sin intressanta avhandling Rörelser i det moderna har göte-

borgssociologen Håkan Thörn försökt kartlägga vad skiljer de

som

rörelserna från de gamla, de fungerar i dag. Hans bok är nya som utmärkt läsning för den vill förstå vad det är gör de

som som nya sociala rörelserna attraktiva för så många.

mer

Jag har valt subjektivt dela skillnaderna mellan dagens

att upp etablerade rörelser och de i punkter där varje punkt också

nya sex

pekar öppning för demokratisk dialog. 27

mot en en ny

26Trondman, Mats, I väntan vadå När de visste man, Det

var unga unga medborgarskapet, Demokratiutredningen skrift nummer 5 SOU 1998:101. 27Thörn Håkan, Rörelser i det moderna, Rabén Prisma, 1996.

JESPER BENGTSSON

De rörelserna är mindre auktoritetsbundna och plattare till

nya sin struktur än de gamla, och detta är kanske den viktigast skillnaden. Vi lever i den anti-auktoritära alla tider. Alla hög-

mest av kvarter ska bombarderas. Under decennier har lärt demo-

oss att kratin rätten kräva inflytande. Vi har blivit starkare

ger oss att som individer och allt mindre beroende hierarkier alltså inte

av vilket

är detsamma kollektiva system. De har makt får därför

som som

räkna med bli ifrågasatta: näringslivets ledare, organisations-

att

företrädarna och politikerna. journalisterna, enligt

Inte ens som den traditionella rollfördelningen ska stå vid sidan eliterna för

av att granska dem, slipper undan kritiken.

numera

Själv har jag inga erfarenheter 1960-talets vänstervåg och när

av jag var gammal nog att mig politiskt valde jag ett avsevärt

engagera

konventionellt val, SSU. Ändå känner jag stark samhörigmer en het med det 60-talets livfulla politiska klimat. Och jag

sena tror att den känslan delas del min generation. Vänster-

av en stor av egen vågen plan det första tydliga tecknet något hänt

var ett att med våra värderingar och vår bild samhällsstrukturen. Långt

av bortom alla bokstavskombinationer och ideologiska navelskådarstrider fanns det kritik hierarkierna i de gamla

en gemensam mot folkrörelserna och deras hantera sina kanaler till makten

sätt att och folket. Det ingen slump socialdemokratin och inte

var att

högerpartierna i det politiska spektrat kom stå i för

att centrum kritiken.

Med erfarenheter i vill jag också hävda den

egna ryggen att högervåg sedan följde vänsterns 70-tal hade grund,

som samma även den tog sig ett helt annat politiskt uttryck. På 80-talet

om var

det nyliberala krafter och organisationer allra tydligast uttala-

som de kritik mot de gamla strukturerna, deras hierarkier och sätt

att stänga ute de generationerna. Motståndet fick konkret form

yngre i motståndet löntagarfonderna. Ekonomin skulle

mot styras av folket, eller marknaden i den tidens tolkning, inte några

av av

fackpampar och verklighetsfrånvända politiker. Det argument

var

bet. Den tidens skolväskor pryddes SAF-emblem. som av

Och det ingen slump så många de radikala 60-tals-

var att ur leden så enkelt slöt under nyliberalismens fana när vinden

upp blåste i en ny riktning.

ATT ÖPPNA KANALERNATILL NYA RÖRELSER

I de gamla rörelserna måste med längre tid för att

man vara en visa sin duglighet, enligt de ofta ganska fasta redan

normer som finns etablerade där. Först efter tid, ofta efter utbildningar eller

en liknande, får med och påverka allvar. rörelser-

man vara De nya

är dels öppnare, dels uppgiftsorienterade. Medlemmarna na mer rör sig och in och mellan olika rörelser beroende vilken

ut uppgift de för tillfället vill ägna sig åt. Det gör också att mångfalden bland de rörelserna är större. I de gamla rörelserna utgår

nya man ofta från alla problem lösa inom för

att går att ramen samma

organisation.

På sätt har det politiska målet i de gamla rörelserna ofta

samma legat i avlägsen framtid. Det jämlika samhället är ett sådant

en exempel. Man har varit medveten det tid att förändra sin

om att tar omvärld. Dagspolitiken har underordnats målen och medlemmar-

inflytande har kanaliserats att de har fått skriva motionas genom

och lägga förslag det ofta tagit åratal behandla färdigt. I

ner som att

de rörelserna ligger målet i i den praktiskt förändrings-

nya nuet, bara verkligheten. Det gör också att det är kortare avstånd mellan idé och handling. Som punkt två och tre visar har blivit "nomader i nuet, för tala med den italienske sociologen Alberto

att Melucci.

De gamla rörelserna har ofta gjort åtskillnad mellan livsstil

en och politik. Det privata har hållits borta från det politiska. De

nya rörelserna gör ingen sådan åtskillnad. Där skapas det samhället

nya i det privata livets förändring. Det skapas här och och på-

nya nu

verkas hur bor, familjeform väljer, vad

av man vilken man man köper för i affären och så vidare. Detta drag hos de

varor nya rörelserna märks tydligt i till exempel kvinnorörelsen och

gayrörelsen. inte tala helt och hållet bygger

För att om veganerna, som

sin organisationsidé sambandet mellan samhällelig aspekt

en matindustrin och vad du själv äter för livsmedel. För många de

- av ungdomar i dag valt vegetarisk livsstil har "renlevnad" blivit

som en

central fråga i samhällsförändringen.

De rörelserna gör ingen åtskillnad mellan vardag och politik.

nya I de gamla rörelserna fanns det 1910- och 20-talen politisk

en vardagskultur där den fria diskussionen och det ideologiska

sam-

JESPER BENGTSSON

talet spelade viktig roll, något bland har beskrivits

en som annat av Ronny Ambjörnsson i boken Den skötsamme arbetaren, hand-

som lar industristaden Holmsund, liksom Kent Waltersson,

om av doktorand i historia vid Linköpings universitet, i hans studier

av den rörelsen i Västergötland. I de rörelserna lever

agrara nya

denna politiska vardagskultur vidare.

Man uttrycker sig nya sätt i de rörelserna. Det är inte

nya bara det skrivna eller talade ordet spelar viktig roll. Teater,

som en

musik, dans eller symbolhandlingar, exempelvis Greenpeace

som aktioner, fyller funktion.

samma

Den återstående frågan blir då hur det politiska kan skapa

systemet kontinuitet och effektivitet dessa sporadiska och diskontinuer-

liga mobiliseringar. Hur kan öppna dialog och de

man en ge nya sociala aktörerna möjlighet framträda och göra sig hörda

att utan att de förlorar sin speciella karaktär eller autonomi

Till att börja med tror jag att de gamla rörelserna måste öppna sig för inte omsluta de rörelserna. Kraven öppenhet

- men - nya och flexibilitet gör detta till riskabelt projekt. Om banden blir

ett för täta kommer medlemmarna fly vidare till nätverk och

att nya grupper. De etablerade rörelserna måste lära sig betrakta det

att

civila samhället, hur löst i kanten det än kan verka, inte nya som ett smidigt sätt att skaffa fler medlemmar, jämbördig

utan som en samtalspartner, som kan bidra med politisk livskraft och initiativ.

Vidare tror jag de strukturer under decennier burit

att som upp de gamla rörelsernas eliter måste dekonstrueras. Det finns i många

rörelser, inte minst arbetarrörelsen, jag känner inifrån, på-

som en fallande intolerans subkulturer eller avvikande åsikter. När jag

mot gick min första kurs i SSU-förbundet för drygt tio år sedan kunde

läsa i kursplanen kursen skulle konman att ge argument mot

kurrerande politiska ideologier. Som exempel sådana nämndes

först liberalismen och konservatismen, vilket inte så för-

var vånande, sedan nämndes även ekologismen och feminismen.

men

28Waltersson, Kent, Agram bildningsideal och bildningsstráwznden, stencil, Linköpings universitet 1999.

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

Så självgott kan inte de etablerade rörelserna fungera i dag. Det foträta, och auktoritetsbundna skötsamhetsideal styrt

som normbildningen i till exempel arbetar- och bonderörelserna under 1900talet, har gått tiden. För överleva måste de bli mindre hier-

ur att arkiska och större medlemmarnas initiativ och

ge utrymme

politiska energi. Det får slut med den organisationstanke

vara som säger ska initiativen och botten ska utföra dem.

att toppen ta Dagens aktiva medborgare nöjer sig inte med broschyr-

att vara utdelare. De vill bli allvar och med och påverka. De

tagna vara vill resultat sin aktivitet.

se av

I dagens strukturer är det svårt tänka sig till exempel

att en

skatepunkare i hög facklig eller politisk position.

streetsmart en

Ändå är det kanske just skatepunkare, miljöengage-

streetsmarta rade vegetarianer och flummiga feminister behövs i de gamla

som rörelserna. Jag skulle fler i arbetarrörelsen.

gärna se

Vidare behövs det för demokratiska samtal. Socio-

nya arenor

logen Alberto Melucci kallar det för "publika representations-

sfärer", där kan uttryck för de konflikter och krav

man ge som utvecklas i det civila samhället. Massmedier, universitet, studieförbund, seminarier och andra verksamheter kan fungera i

typer av den rollen. En del dessa har redan vaknat. I kurser, seminarier

av och studiecirklar ökar intresset för sociala rörelser och politisk

kommunikation.

Tyvärr pekar det att den viktigaste dessa aktörer

mesta av medierna sitt sätt fungera håller diskvalificera

genom att att

sig själva. Genom så ensidigt fokusera det politiska spelet,

att konflikter, personfrågor och skandaler, har de gjort sig själva till den del problemet, avstånden mellan folket och

av som gör att eliterna ökar. De sociala rörelserna liksom de delar de

nya - av gamla fortfarande lever, inte minst delar den fackliga rörel-

som av

har påfallande svårt i medierna, dels för att de

att utrymme sen ofta är geografiskt placerade utanför Stockholm, dels för att de är bärare vardaglig form sällan når löp-

av en av engagemang som sedlarna.

29Melucci, Alberto, Nomader i Nnet, 85, Daidalos, 1992.

JESPER BENGTSSON

Men det viktigaste allt är ändå våga pröva vägar.

av nog att nya Redan i dag finns det uppsjö demokratiska experiment

en av över hela landet år värda att följa Direktval, institutions-

som upp.

styrelser, ökad möjlighet skriva motioner och förslag till poli-

att

tiska församlingar, rådslag, medborgarpaneler med är

mera exempel sådana experiment, ibland kan Visa sig misslyckade

som men som också kan bidra till att öppna de igenslammade kanalerna. Den

inte försöker kan inte heller lyckas. som

Poängen är alltså inte de gamla rörelserna alla punkter ska

att bli blåkopia de I stället jag de gamla måste

en av nya. menar att hitta sin roll, och det kan aldrig detsamma kopi-

egen vara som att

sig den kommersiella världen eller de alternativa rörelserera vare

Fastheten och trögheten i det gamla har poäng, kan inte na. en man bilda ett nytt parti eller folkrörelse för varje fråga.

en ny stor ny Någonstans måste åsikter och idéer till helhet.

vävas samman en Och den rollen kan dessa rörelser, dessa "nomader i nuet inte

nya fylla. Hela poängen med det är det inte är

nya engagemanget att institutionaliserat, det behövs ändå fasta institutioner för

men att demokratin ska fungera. Det betyder också de gamla rörelserna

att för överskådlig tid kanske får finna sig i människor kanali-

en att

sitt sätt. Den fråga många ägnar sig serar engagemang nya som åt: Hur värvar fler medlemmar kanske är felställd. Däremot

måste de gamla rörelserna med nödvändighet överbrygga misstron

och öppna kanalerna mellan det civila samhället och de politiska

strukturerna.

För detta krävs arsenal åtgärder och inte minst experi-

en av -

mentlusta.

Alternativen är helt förskräckande. De etablerade rörelserna

är

väg att misslyckas i kommunikationen med folket och resultatet är demokratins syrebrist. Men de gamla kanalerna

en trots att

sedan tid slammat igen, och det publicerats uppsjö

en trots att ett utredningar, betänkanden och konkreta förslag vad bör

som göras, har inga tydliga vägar upprättats i deras ställe. Om den

nya nuvarande utvecklingen får löpa vidare kommer distansen

Öka ännu

och då öppnas dörren för Le Pen i Sverige. mer snart en

Ändå borde ha så goda möjligheter. har tradition

Sverige av

byggt demokratins grund folkligt förankrade rörelser, med sin

ATT ÖPPNA KANALERNA TILL NYA RÖRELSER

bas i det civila samhället. De har fungerat demokratins and-

som ningsorgan. De har skapat band och identifikationer,

gemensamma

kollektiv identitet. De har gjutit i demokratins bloden sorts syre omlopp. Och människors värderingar har förändrats, även

även om

de etablerade rörelserna har både förtroendet och självom tappat förtroendet, så består ändå engagemanget.

Manegen är krattad.

Författarpresentation

Jesper Bengtsson är förläggare bokförlaget Atlas. Redaktör för Media i fokus.

Några förslag

Håkan A. Bengtsson, Jesper Bengtsson, Kristina Hultman

och Per Wirtén

Självförvaltning Utreda vilka regelverk och lagar som behöver ses över för att underlätta självförvaltning i kommunal verksamhet, exempelvis vård, omsorg, glesbygd byalagsrörelsen, boende miljonprogramsområdena. Demokratitesta politiken Demokratitesta politiska beslut för att befrämja eftertanke och reflektioner och för att undersöka om besluten befrämjar medborgerligt deltagande och demokratiska strukturer i det civila samhället. Dialog med nya rörelser Partierna måste öppna sig för och etablera en dialog med de nya sociala, demokratiska rörelserna. Nya oberoende institutioner Att inventera hur de nya demokratiska rörelserna, exempelvis kvinnorörelsen, veganrörelsen och miljörörelsen, i dag arbetar och är organiserade. Verka för att dessa rörelser får möjlighet att utveckla starka oberoende institutioner och att de ekonomiskt sett jämställs med etablerade folkrörelser. S ko Ian s ro l l Stärka skolans möjlighet att förmedla grundläggande praktiska kunskaper och erfarenheter om demokrati. Målet för den svenska skolan att alla med-

vuxna borgare ska kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

KUK GL. BiBL.

2000 -01- 2 1

s|UCKnu M

Därför anordnar vi offentliga semi-

narier runt om i landet.

Till seminarierna bjuder vi in fors-

kare och idédebattörer att bidra med

sin kunskap och sina värderingar kring

de frågor vi tycker är värdefulla att sam-

tala kring.

Varje seminarium dokumenteras i

form av en skrift.

o v s e

är adressen till Demokratiutredningens

webbplats. Här finns möjlighet att föra

en fri debatt kring demokratin demo-

kratitorget är öppet för alla.

Ett antal krönikörer kommer att

kommentera demokratiproblem och

andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

om och föra dialog kring utredningen.

Direktiv i fulltext, arbetsplan och

utredningens protokoll är dokument Demokratiutredningen kommer man kan hämta hem. fortlöpande under arbetets gång att Här informerar vi också fortlöpanpublicera en skriftserie med essäer, de om aktuella skrifter och seminarier. debattartiklar, serninarieinlägg och Man kan dessutom ta del av debattforskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa

Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning som bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar av nätet och högskolor ställs på detta vis till för- där demokratifrågor dryftas på olika fogande för alla som är intresserade av Sätt. demokratifrågor.

Information titlar, utgivnings-

om dag, priser m.m. finns på utredningens

Vi svarar gärna på frågor och lämnar webbplats.

ytterligare information om utredning-

ens arbete. Adress och telefonnummer

till utredningens kansli finns på nästa En av utredningens uppgifter är att sti- sida. mulera det offentliga samtalet.

Ordförande Britt Bohiin s Eva Marcusdotter s

Bengt Göransson riksdagen fdlaømkñbent

ledamot av fd. stats-nåd tel: 08-786 80 tel: 019-36 47 tel: 08-453 41 04 Mats Gerdau m Olle Schmidt fp Kommittéiedamöter kømumlrâd utredningssekreterzzre Elisa Abascal Reyes tel: 08-718 92 25 tel: 040-34 10

tel: 08-519 560 06 Per Gustafsson c Pernilla Zethraeus v

infårmatiømcbcf Iemzmunalrád

Stefan Attefall kd ledamot tel: 08-587 686 40 tel: 026-17 81 22

av ñlesdage/z

tel: 08-786 54 46 Gunnar Larsson s Nils Fredrik Aurelius klubbørzfirande

ledamot wi/esdagm tel 031-703 73 07 av tel: 08-786 46

Experter sekretatiat Lam Bryntesson

Ifulturdepartementet Erik Anmá,fi1 dr Anders Ljunggren

tel: tel: 08-405 16 54 019-30 30

Wanja Lundby-Wedin

LOs andra ardfbmnde .. 1 i l E Margareta Meyer Carl-Gunnar Peterson tel: 084o5 49 16

Elisabeth Ryneli

føäfiztzzzre

Marcus Storch direktör

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder sou 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst

SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins

värde och värdighet SOU 1999:22 18. Lobbning SOU 1998:146 19. Demokratin i den offentliga sektorns

förändring. Dokumentation från ett seminarium

SOU 1999:40 20. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och

de individuella rättigheterna i Sverige SOU 1998:103 21. Bör demokratin avnationaliseras

SOU 1999:11 22. Globaliseringen och demokratin. Dokumentation

från ett seminarium SOU 1999:56 23. Löser juridiken demokratins problem

SOU 1999:58 24. Representativ demokrati SOU 1999:64 25. Demokratin och det gemensamma bästa

SOU 1999:74 26. Demokratiopinioner SOU 1999:80 27. Olydiga medborgare SOU 1999:101

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSER|E

28. Demokratins förgörare SOU 1999:10 29. Civilsamhället som demokratins arena. Några

kritiska reflektioner

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför ZOOOtaIet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet. förandringarna i medielandskapet, den nya IT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, folkrörelsernas förändringar och det sjunkande Valdeltagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presen tera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gäng bidra till att fördjupa demokratidebatten genom - offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.dernokratitorget.govse med fria debatter

och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

- en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarieinlagg och

forskarantologier.

fakta info direkt

Tel 08758767100. Fax08-587671

Box 6430.H382Stockholm

0rder@faktaintb.sewwwfaktainfose