Reformerad stabsorganisation : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Reformerad

stabsorganisation

SOU 1997:80 Delbetänkande Stabsmyndighetsöversynen av

min

m Statens offentliga utredningar

WW 1997:80

Finansdepartementet

Reformerad

stabsorganisation

Delbetänkande av Stabsmyndighetsöversynen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20615-3 ISSN 0375-250X gotab Stockholm 1997

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Den 30 januari 1997 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att

göra en översyn av några av regeringens stabsmyndigheter. De

berörda myndigheterna är Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk och Statskontoret.

Den 11 mars 1997 förordnade chefen för Finansdepartementet

generaltulldirektören Ulf Larsson som särskild utredare. Konsulten Ulf Wennerberg har fungerat som sekreterare under utredningsarbetet.

Utredningen har antagit namnet Stabsmyndighetsöversynen Fi

1997:04.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet

Reformerad

stabsorganisation .

Stockholm den 30 maj 1997

Ulf Larsson

/ Ulf Wennerberg

Sammanfattning

Utredaren skall enligt direktiven dir. 1997:27 lämna förslag till myndighetsstruktur vad gäller regeringens stabsmyndigheter en - Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk och Statskontoret som bättre än idag uppfyller regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och service till myndigheterna. av

I direktiven omnämns tre områden som särskilt skall belysas i utredningsarbetet:

Behovet av stöd till regeringen och av service till myn- dighetema

Verksamheten vid de nuvarande stabsmyndighetema och

denna verksamhets effektivitet

Förslag till en reformerad stabsorganisation

-

Utredningen har genomfört intervjuer med företrädare för rege-

ringskansliet samt en enkät med ett tjugofemtal myndigheter. Syftet med detta arbete har varit att samla in synpunkter regeringens och myndigheternas stödbehov och stabsmyn-

dighetemas förmåga att tillgodose dessa behov. Utredningen har

också inhämtat underlag från och haft överläggningar med be-

rörda stabsmyndigheter. Dessutom har utredningen samrått med den särskilde utredare skall föreslå lokalisering av statsom en liga arbetstillfällen till Söderhamn dir. 1996:83, med den särskilde utredare som utvärderar ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21, med den Förvaltningspolitiska kommissionen dir. 1995:93 samt med Riksdagens revisionsutredning.

Mot bakgrund det samlade material som har stått till vårt förav fogande gör vi bedömningen att det finns vissa problem i stabsmyndighetemas verksamhet. Dessa avser bl.a. inriktningen av

Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision, behovsanpassningen av Lokalförsörjningsverkets verksamhet samt sarnordningen av systemverksamheten inom det ekonomi- och personaladministrativa området. Vi har dessutom funnit att det finns vissa problem med stabsmyndighetemas roller. Våra bedömningar redovisas i kapitel

I kapitel 6 redovisar vi de principer som vi anser bör vara styrande för den framtida utformningen av stödet till regeringen och myndigheterna.

Vad gäller den samlade statliga revisionen konstaterar vi att det med tanke den svenska förvaltningsmodellens utformning är väsentligt att både riksdagen och regeringen förfogar över väl fungerande och resursstarka revisionsorgan. Vi har också anslutit oss till Förvaltningspolitiska kommissionens bedömning att riksdagens kontrollmakt bör förstärkas. Samtidigt ser vi ett behov av att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan riksdagens och regeringens revisionsorgan. Detta bör ske så sätt att riksdagens revisionsorgan framförallt inriktar sin granskning

sektorsövergripande och politiknära frågor samt frågor om

de politiska beslutens genomförande och effekter. Regeringens revisionsorgan bör framförallt granska myndigheternas verksamhet och myndighetsledningarnas förvaltning.

Vad gäller regeringens revision anser vi att Riksrevisionsverkets

årliga revision har en i huvudsak lämplig inriktning. Däremot

finns det anledning att förändra effektivitetsrevisionens inriktning och att förbättra regeringens styrning av denna verksamhet.

Vi föreslår att effektivitetsrevisionen integreras med den årliga

revisionen och att verksamheten i väsentligt högre utsträckning

än nu inriktas mot att ge stöd den årliga revisionen i dennas

granskning årsredovisningarna och myndighetsledningamas för-

valtning. Vad gäller styrningen av effektivitetsrevisionen bör regeringen i Riksrevisionsverkets regleringsbrev precisera vilka

områden och verksamheter myndigheten skall granska som

under det kommande budgetåret.

Vidare anser vi att den uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksamhet som bedrivs vid Riksrevisionsverkets avdel-

ning för effektivitetsrevision har nått sådan omfattning att

nu en det finns skäl att anföra principiella betänkligheter mot verksamheten. Den ger dessutom upphov till avgränsningsproblem gentemot den utrednings- och utvärderingsverksamhet som Statskontoret bedriver. Riksrevisionsverkets uppdragsverksamhet inom detta område bör därför begränsas till insatser som

utgör rena kompletteringar av genomförda revisioner. Istället bör

Statskontoret i ökad utsträckning ta sig utvärderingsuppdrag

inom det förvaltningspolitiska och förvaltningsekonomiska om-

rådet. Vi att sådana uppdrag i fortsättningen bör prioriteras anser i Statskontorets verksamhet.

Beträffande den ekonomi- och personaladministrativa system-

verksamheten ser vi ingen anledning att ifrågasätta de grundläg-

gande principer som gäller för myndigheternas anskaffning av ekonomi- och personaladministrativa systemtjänster. Den reglering som nu finns beträffande det ekonomiska redovisningssystemet bör behållas. Detsamma gäller myndigheternas frihet att välja ett annat system än det statliga grundaltemativet så länge som dessa system tillgodoser de krav som regeringen har uppställt.

Däremot anser att den statliga produktionen ekonomi- och av personaladministrativa systemtjänster bör samordnas. Vi syftar då verksamhet bedrivs vid Riksrevisionsverket, Stasom nu tens löne- och pensionsverk och Kammarkollegiet. Då detta har skett bör det nu alltför omfattande produktutbudet ses över och koncentreras till färre produkter och tjänster. Ett sådant arbete skulle enligt vår uppfattning medföra stora besparingar till följd av minskade systemutvecklingskostnader, minskat dubbelarbete inom stabsorganisationen m.m.

Beträffande lokalförsörjningen anser vi att Lokalförsörjnings-

verkets stabsuppgifter kan begränsas kraftigt med hänsyn till den

efterfrågebild som nu föreligger. Om de förslag som har lämnats

av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombild-

ning m.m. genomförs kan ytterligare begränsningar genomfö-

ras.

Lokalförsörjningsverkets serviceuppgifter bör enligt vår mening avvecklas. Motivet är dels att de aktuella uppgifterna kan överlämnas till den privata konsultmarknaden dels att verksamheten

inte har gått ihop ekonomiskt under den tid som den har be-

drivits.

I kapitel 7 redovisar vi våra förslag till organisation för det fram-

tida stödet till regeringen och myndigheterna. I detta kapitel före-

slår vi:

att Riksrevisionsverkets verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd och Kammarkollegiets enhet för administrativ service överförs till Statens löne- och pensionsverk fr.0.m. den 1 januari 1998.

att Lokalförsörjningsverket läggs ned den 31 december

1997 och att kvarvarande stabsuppgifter fr.0.m. den 1 januari 1998 överförs till Statskontoret,

att regeringen tydligare än nu anger vilka områden och verksamheter Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision som skall granska, att Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision i första hand skall arbeta med myndighetsinriktad revision och med

stöd den årliga revisionen,

att huvuddelen den uppdragsstyrda utrednings- och ut-

av värderingsverksamhet utförs Riksrevisionssom nu av

verkets avdelning för effektivitetsrevision styrs över till Statskontoret,

att staten säger upp avtalet med AMF Trygghetsförsäkring AB om administrationen av den statliga personskadeförsäkringen och att denna uppgift därefter överförs till Statens löne- och pensionsverk.

Ikapitel 8 redovisar våra förslag vad gäller lokaliseringen av

stabsmyndighetemas verksamhet. Vi föreslår att den verksamhet

som nu bedrivs vid dessa myndigheter skall ligga kvar sina

nuvarande verksamhetsorter Vi föreslår dock att Söderhamn

skall tillföras c:a 35 arbetstillfällen permanent och 35 40 - ar-

betstillfällen tillfälligt under en treårsperiod. Detta sker att

genom viss tillkommande aktualiseringsverksamhet inom SPV:s pensionsadministration samt administrationen av den statliga per-

sonskadeförsäkringen lokaliseras till denna kommun.

Vi redovisar vissa besparingsförslag i kapitel Vi bedömer att ungefär 12 miljoner kronor kan sparas genom den av oss före-

slagna nedläggningen av Lokalförsörjningsverket. Vi avser att redovisa ytterligare besparingsförslag i vårt slutbetänkande.

I kapitel 10 redovisar översiktligt hur våra förslag skall genomföras. Vi avser dock att återkomma till olika genomförande-

frågor i vårt slutbetänkande.

1 Bakgrund

1 Direktiven

Den särskilde utredaren skall enligt direktiven dir. 1997:27

lämna förslag till en myndighetsstruktur vad gäller regeringens stabsmyndigheter Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjnings-

verk, Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk och

Statskontoret som bättre än idag uppfyller regeringens behov

av stöd till den egna verksamheten och av service till myn-

dighetema.

I direktiven omnämns tre områden som särskilt skall belysas i

utredningsarbetet:

Behovet av stöd till regeringen och av service till myn- dighetema

Verksamheten vid de nuvarande stabsmyndighetema och

denna verksamhets effektivitet

Förslag till en reformerad stabsorganisation -

I direktiven nämns ett antal principer som bör vara vägledande för utredaren vid utformningen av den nya organisationen. Dessa är:

Statligt producerad service som riktar sig till myndig-

heterna skall normalt kunna motiveras utifrån regeringens behov av att ha en samlad syn statsförvaltningen

Stöd till regeringen och service till myndigheterna skall normalt inte utföras inom samma organisation

Verksamhet som syftar till att stödja regeringen bör ha

sin basñnansiering genom anslag även om andra finansieringsforrner bör kunna förekomma för speciella insatser

Service som efterfrågas av myndigheterna bör i så stor

utsträckning som möjligt avgiftsñnansieras

De olika organisationerna inom stabsorganisationen bör inte bedriva verksamheter som överlappar varandra

Det skall finnas en oberoende revisionsverksarnhet av hög kompetens som bedriver egeninitierad verksamhet

Beslutsstödet till regeringen bör förstärkas för att en ef- fektivare ledning och styrning skall kunna åstadkommas

Utredaren skall också pröva möjligheterna och redovisa konsekvenserna av att lokalisera delar av serviceverksamheten till Söderhanm. Vidare framhålles att den nya stabsorganisationen skall del den beslutade besparingen 20 30 miljoner bära en av kronor fr.o.m. år 1998.

Samråd skall hållas med den särskilde utredare som har till uppdrag att föreslå lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn dir. 1996:83, med den särskilde utredare som utvärderar ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21, med den Förvaltningspolitiska kommissionen dir. 1995:93 samt med Riksdagens revisionsutredning.

Ett delbetänkande skall lämnas den 31 maj 1997 och ett slutbetänkande den 30 oktober 1997.

1.2 Arbetets uppläggning

Ett relativt omfattande utredningsmaterial finns sedan tidigare om de aktuella myndigheterna. Vi har därför kunnat begränsa inhämtningen underlag för utredningsarbetet till vissa kompletav

teringar och uppdateringar det befintliga materialet. Detta har

av skett följande sätt:

Verksamhetsbeskrivningar och annat faktaunderlag har inhämtats från berörda stabsmyndigheter. Dessa beskrivningar har avsett arbetsuppgifter, uppdragsstruktur, ñnansieringssätt och verksamhetsvolym för myndigheterna som helhet och för olika enheter inom dessa. Särskilda överläggningar har också ägt rum med företrädare för dessa myndigheter.

2. Företrädare för regeringskansliet har intervjuats om regeringens och regeringskansliets utnyttjande av stabsmyndigheterna, regeringens behov av stöd samt om de problem och brister som kan finnas vad gäller stabsmyndighetemas verksamhet.

3. En enkät har riktats till ett tjugofemtal myndigheter som bedriver olika typer av verksamhet. Ienkäten ställdes relativt de-

taljerade frågor om karaktären och omfattningen av myndig-

heternas behov av administrativt stöd, deras utnyttjande av

stabsmyndigheterna och deras bedömning av dessa myndig-

heters prestationer. Dessutom ställdes olika frågor om problem i

stabsmyndighetemas verksamhet.

En närmare redogörelse för uppläggningen och resultatet av intervjuerna och enkäten finns i kapitel

Utredningen har samrått med Söderharnnsutredningen, Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m.m., Förvaltningspolitiska kommissionen och med Riksdagens revisionsutredning.

Utredningen har löpande diskuterat olika frågor i en arbetsgrupp som har bestått av representanter för Statsrådsberedningen och

Finansdepartementet. Utredningen har också haft överläggningar med den projektgrupp inom Finansdepartementet som arbetar

med System 2000 numera benämnt VESTA.

1.3 Vissa begrepp

Begreppet stabsmyndighet används i det följande för att beteckna de fem myndigheter som omfattas av utredningsarbetet. Som nämnts är dessa myndigheter Kammarkollegiet. Statens lokalför-

sörjningsverk, Riksrevisionsverket RRV, Statens löne- och

pensionsverk SPV samt Statskontoret.

I sammanhanget kan konstateras att en allmänt accepterad definition begreppet stabsmyndighet saknas. Begreppet har dock av kommit att användas för att beteckna ett antal myndigheter som

anses ha en särskilt nära relation till regeringen och som på olika

sätt tillhandahåller underlag som regeringen eller regeringskansliet behöver i sitt beslutsfattande eller beredningsarbete.

Kännetecknande för stabsmyndighetema är också att deras verk-

samhet inte alls eller endast obetydligt riktar sig direkt till allmänheten, kommunerna eller företagen. Med denna definition kan också vissa myndigheter som lyder under fackdepartementen sägas ha en stabsmyndighetsroll.

Med stöd eller stödtjänster avses i det följande en tjänst som

produceras någon än avnämarmyndigheten och som är

av annan nödvändig för att den senare skall kunna utföra de uppgifter som

regeringen har ålagt den. De stabsmyndigheter som berörs av ut-

redningen producerar i första hand administrativa stödtjänster revision, utredningsstöd, systemtjänster m.m..

Stöd kan lämnas såväl till regeringen och dess kansli som till myndigheterna. I det följande används begreppet stabsuppgift för att beteckna verksamhet som innebär att stöd lämnas en regeringen, regeringskansliet eller till kommittéer som tillsatts av regeringen stödet dessas sakverksamhet. Om stödet

om avser

lärrmas till andra myndigheter eller avser regeringskansliets el- ler kommittéemas interna administration används begreppet serviceuppgifi för att beteckna den aktuella verksamheten.

2 Tidigare utredningar m.m.

2.1 Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet US V-utredningen

Det administrativa stödet till regeringen och myndigheterna har utretts vid flera tillfällen under 1990-talet. Den s.k. USV-utredningen genomförde 1990 1991 en översyn av stabsmyndig- hetemas verksamhet. Med stabsmyndigheter avsåg utredningen Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens arbetsgivarverk, Statens löne- och pensionsverk, Statens institut för personalutveckling, Försvarets civilförvaltning, Länsstyrelsemas organisationsnänmd och Kammarkollegiets enhet för administrativ service. Utredningen föreslog en genomgripande omorganisation av den samlade stödorganisationen. Stödet till regeringen skulle tillhandahållas revisionsmyndighet och stabsav en en myndighet. Stödet till myndigheterna skulle tillhandahållas av en servicemyndighet, en arbetsgivarorganisation och ett konsultföretag. En grundläggande princip i förslaget var att stödet till regeringen organisatoriskt skulle skiljas från stödet till myndigheterna.

USV-utredningens förslag genomfördes endast delvis. Efter ett kompletterande utrednings- och beredningsarbete bildades en arbetsgivarorganisation i huvudsak enligt utredningens förslag. Vidare lades Länsstyrelsemas organisationsnänmd och Statens institut för personalutveckling ned. Vad gäller övriga delar av stödet lades vissa riktlinjer för dettas organisation och finansiering fast i 1993 års budgetproposition prop. 1992/932100, bil. FiU30, rskr. 447 och 454. Som ett resultat härav gavs Statskontoret en renodlad stabsroll gentemot regeringen. Myndigheten genomgick i samband härmed en genomgripande omstrukturering. RRV fick utökade uppgifter då Försvarets civilförvaltning lades ned. Den senare myndighetens systern-

Marknadsanpassade Service- och stabsfunktioner SOU 1991:40-41.

verksamhet överfördes då till RRV. Försvarets civilförvaltnings försäkringsverksamhet överfördes till Karmnarkollegiet.

2.2 Ombildningen av den statliga fastighetsorganisationen

Riksdagen fastställde år 1991 nya riktlinjer för förvaltningen av statens fastigheter och lokaler prop. 199l/92:44, bet. FiU8, rskr. 107. De nya riktlinjerna innebar bl.a. att fastighetsförvaltningen skulle skiljas från brukandet lokaler och mark, att den av skulle bedrivas i separata resultatenheter och utformas efter olika fastigheters särart, att ett marknadsmässigt avkastningskrav skulle tillämpas och att statens ägarroll vad gäller fastigheter skulle renodlas. Avsikten var att åstadkomma tydligare roller och ökad effektivitet inom den statliga fastighetsförvaltningen. en

De nya riktlinjerna följdes upp med en genomgripande organisationsförändring prop. 1992/93:37, bet. FiU8, rskr. 123. Denna förändring innebar att Byggnadsstyrelsen lades ned och ersattes med aktiebolagen Vasakronan AB och Statliga Akademiska Hus AB samt av myndigheterna Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk. Av dessa de två organ gavs aktiebolagen och Statens fastighetsverk till uppgift att förvalta olika delar det statliga fastighetsbeståndet. Statens lokalav försörjningsverk skulle dels svara för utredningsstöd vad gäller lokalfrågor till regeringen och regeringskansliet dels tillhandahålla konsulttjänster myndigheterna inom detta område. Lokalförsörjningsverket skulle inte förvalta några fastigheter. Däremot skulle myndigheten övergångsvis förvalta hyreskontrakt som frigörs genom nedläggning eller flyttning av myndigheter.

2.3 Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m.m.

Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning

m.m. har till uppgift att utvärdera den omstrukturering av den statliga fastighetsförvaltningen som beskrevs i föregående av-

snitt. I uppdraget ingår att undersöka konsekvenserna av om-

struktureringen, belysa om syftena har nåtts, peka eventuella brister och lämna förslag till förändringar. Utredningen har avgivit delbetänkandet Statens ändamålsfastigheter SOU 1996:187. I delbetänkandet föreslår utredningen vissa förändringar i Lokalförsörjningsverkets myndighetsuppgifter. Dessa

förändringar innebär att myndigheternas sarnrådsskyldighet med

Lokalförsörjningsverketi samband med vissa förhymingar skall avskaffas. Vidare föreslår utredningen att kravet att myn-

digheterna skall redovisa en lokalförsörjningsplan bör tas bort.

Underlag om myndigheternas lokalutnyttjande föreslås istället redovisas inom ramen för det ordinarie budgetarbetet.

Utredningen motiverar sina förslag med att samrådsskyldigheten

var påkallad under en övergångstid innan myndigheterna hade

lärt sig hur lokalmarknaden fungerar men att förutsättningar nu

finns för att avskaffa samrådsskyldigheten. Utredningen gör dock bedömningen att det för att underlätta för de lokalbrukande

myndigheterna kan behöva finnas någon form av fastighets-

stabsenhet som sammanställer aktuell information om tendenser lokalhyresmarknaden. Information kan också behöva lämnas innehållet i hyreskontrakt. Om myndigheterna däremot om nyare behöver en mer omfattande hjälp bör de enligt utredningens mening upphandla detta stöd den privata konsultmarknaden. Utredningen har också föreslagit skiljenänmd skall inrättas att en för att lösa tvister om hyressättningen vad gäller statliga ändamålsfastigheter.

Utredningen skall redovisa sitt slutbetänkande före utgången av

juni 1997.

3 Beskrivning av stabsmyndigheterna

3. 1 Allmänt

I det följande lämnas en översiktlig beskrivning av de stabsmyndigheter som berörs av vårt uppdrag. Underlaget för beskrivningen utgörs dels allmänt tillgängligt material instrukav

tioner, regleringsbrev, budgetunderlag, årsredovisningar m.m. dels av uppgifter som lämnats av stabsmyndigheterna en di-

rekt förfrågan från utredningen. Materialet har i vissa fall kom-

pletterats genom intervjuer och samtal med företrädare för de aktuella myndigheterna.

3.2 Kammarkollegiet

Uppgifter i stort

Kammarkollegiet bedriver uppdragsverksamhet inom olika om-

råden, utför myndighetsuppgifter av främst juridisk karaktär samt kanslistöd ett antal fristående nämndmyndigheter ger som är knutna till myndigheten. Uppdragsverksamheten är till största delen konkurrensutsatt och innebär att Kammarkollegiet ger service till andra statliga myndigheter och vissa andra organ

stiftelser m.fl.. Myndighetsuppgiftema är författningsreglerade och omfattar förvaltningsärenden som tillståndsgivning, aukto-

risation, registrering, tillsyn och kontroll också bevakning men av statens rätt i olika sammanhang. Kanslifunktionema är författnings- och avtalsreglerade och innebär att Kammarkollegiets personal sköter ärendeberedningen den aktuella nämndmyndigheten. Denna behöver då inte anställa egen personal.

Kammarkollegiet har inga stabsuppgifter. Kollegiets roll som servicemyndighet andra myndigheter har förstärkts under seår. Serviceutbudet omfattar bl.a. ekonomiadnrinstrativa nare tjänster, fondförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning.

Organisation

Kammarkollegiet leds av en styrelse och en generaldirektör. Under generaldirektören finns åtta linjeenheter och ett antal stabsenheter. Vid kollegiet finns dessutom ett antal delegationer och nämnder. Huvuddelen nämndmyndigheterna är fristående av myndigheter som har kollegiet som värdmyndighet.

Den 1 juli 1996 fanns följande linjeenheter:

Advokatñskalkontoret - Allmänna enheten - Arvsfondsenheten -

Näringsrättsliga byrån

- Enheten för administrativ service -

Fondbyrån

- Risk- och skadeenheten - Kansliet för fonden för fukt- och mögelskador -

Service till myndigheterna lämnas i första hand av Advokatñskalkontoret fordringsbevakning, Enheten för administrativ service ekonomi- och löneadministrativa systemtj änster, Fond-

byrån fond- och fönnögenhetsförvaltning samt Risk- och ska-

deenheten försäkringsverksamhet. Enheten för administrativ

service, Fondbyrån samt Risk- och skadeenheten har enbart serviceuppgifter. Advokatfiskalkontoret har också vissa myndig-

hetsuppgifter.

Advokatñskalkontoret, Allmänna enheten, Näringsrättsliga by-

rån, Fondbyrån och Kansliet för fonden för fukt- och mögel-

skador dessutom för kanslistöd de nämndmyndigheter svarar som är knutna till Kammarkollegiet.

Finansiering

Karnmarkollegiets verksamhet finansieras dels med anslag dels med olika typer avgifter. De utgörs såväl av frivilliga av senare avgifter som av offentligrättsligt reglerade avgifter. Budgetåret 1995/96 finansierades 23% verksamheten med anslag, återav stoden med avgifter.

Kostnaderna för Kammarkollegiets verksamhet uppgick budgetåret 1995/96 inklusive skadeersättningar till 124 miljoner - kronor IZ-månadersvärde. Linjeenhetemas budgetornslutning för år 1997 framgår tabellen. Risk- och skadeenhetens budav getornslutning anges exklusive skadeersättningar.

skador

Personal

Kammarkollegiet hade den 31 december 1996 146 anställda. De anställdas fördelning olika enheter inom myndigheten framgår

av tabell

skador

Lokalisering

Kammarkollegiet är till största delen lokaliserat till Stockholm. Undantaget är viss verksamhet inom Risk- och skadeenheten som är lokaliserad till Karlstad 15 av totalt 18 anställda.

Risk- och skadeenhetens ledning finns i Stockholm. Dessutom bedrivs viss konsultverksamhet i Stockholm. I Karlstad hand-

läggs frågor om avtal om trañk- och motorförsälcringar, tjänste-

reseförsäkringar och transportförsäkringar samt skaderegleringen.

3.3 Statens lokalförsörjningsverk

Uppgifter i stort

Lokalförsörjningsverkets uppgift är bl.a. att förse regeringen

med utrednings- och utvärderingsstöd inom lokalförsörjnings-

området och att göra analyser av utvecklingen på hyresmark-

naden. Myndigheterna är också skyldiga att upprätta en lokalförsöijningsplan som skall lämnas till Lokalförsörjningsverket. I vissa fall skall samråd hållas med verket innan hyresavtal sluts.

Lokalförsörjningsverket skall också ge myndigheterna service i

samband med hyresförhandlingar och andra lokalfrågor. Denna

del av verksamheten är en konkurrensutsatt konsultverksamhet.

Av denna beskrivning framgår att Lokalförsöijningsverket såväl

har stabs- som serviceuppgifter.

Organisation

Verket leds generaldirektör. Linjeenhetema utgörs två av en av affärsområden: Stab och Service. Härutöver finns en administrativ enhet och en controllerfunktion. Vid myndigheten finns också ett råd.

Affärsområdet Stab arbetar helt uppdrag av regeringen. Enheten har följ ande huvuduppgifter:

utarbetande av underlag för regeringens prisomräkning av lokalkostnadema i anslagsbaserna lokalkostnads-

index

information om lokalförsörjningsfrågoma till regerings-

-

kansliet och myndigheterna

utarbetande av generella nyckeltal samt analyser av myn- -

digheternas lokalanvändning och lokalkostnader

utvärdering och uppföljning av den statliga lokalanvänd- ningen och lokalkostnadsutvecklingen samråd med myndigheter vid tecknandet av hyreskon- trakt längre tid än tre år biträde regeringen och olika kommittéer med utred- nings- och förhandlingsinsatser administration och avveckling av statliga engagemang i tomställda eller delvis tomställda lokaler.

Afärsområdet Service tillhandahåller konsultstöd de statliga myndigheterna inom lokalförsörjningsområdet. Enheten tillhandahåller följande konsulttjänster:

utbildning och rådgivning i hyres- och lokalfrågor medverkan vid upprättande lokalprogram och lokalav försörjningsplaner analyser uppdragsgivarens lokalsituation av projektledning hyresprojekt rörande lokalförändringar av biträde med hyresjuridisk experthjälp. -

Administrativa enheten har sedvanliga administrativa uppgifter. Enheten dock även för juridiskt biträde affärsområdena svarar vad och fastighetsrätt. Dessutom enheten för gäller hyres- svarar verkets externa information.

Finansiering

Verksamheten inom Affärsområdet Stab finansieras huvudsakligen med anslag. Budgetåret 1995/96 utgjorde avgiftsintäktema 17% de totala kostnaderna för enhetens verksamhet. Verkav samheten inom Affärsområdet Service finansieras helt med avgifter.

Kostnaderna för Lokalförsörjningsverkets verksamhet uppgick budgetåret 1995/96 till 25,2 miljoner kronor 12-månadersvärde. Motsvarande värde för Affärsområdet Stab 18,9 milvar joner kronor och för Affärsområdet Service 6,3 miljoner kronor utfördelade administrativa kostnader. inklusive

Personal

Lokalförsörjningsverket hade den 31 december 1996 38 anställda tjänstlediga. Dessas fördelning

inklusive tre myn-

dighetens affärsområden och övriga enheter framgår av tabell

Lokalisering

Lokalförsörjningsverket är i sin helhet lokaliserat till Stockholm.

3.4 Riksrevisionsverket

Uppgifter i stort

RRV är central förvaltningsmyndighet för statlig revision och redovisning. Revisionen bedrivs som årlig revision och effek-

tivitetsrevision. RRV:s uppgifter inom redovisningsornrådet om-

fattar bl.a. metodutveckling vad gäller budgetering, redovisning

och verksamhetsplanering, utfårdande av föreskrifter i fråga om den statliga redovisningen och myndigheternas årsredovisning,

tillhandahållande ekonomi- och personaladministrativa system av samt genomförande av utbildning och andra konsultinsatser inom det ekonomiadministrativa området.

RRV:s uppgifter omfattar såväl stöd regeringen som service myndigheterna. Verksamheten har dessutom både granskande och stödjande inslag.

26 SOU 1997.80

Organisation

Myndigheten leds generaldirektör. Vid verket finns också av en

ett rådgivande organ som skall ge generaldirektören synpunkter

verksamheten.

Det finns tre avdelningar: Årlig revision, Effektivitetsrevision

samt Ekonomi och resultatstyming. Utöver de tre avdelningarna finns ett kansli och ett internationellt sekretariat. Kansliet har

administrativa uppgifter och för myndighetens interna och

svarar externa information. Det internationella sekretariatet svarar för RRV:s kontakter med internationella organisationer och för verkets tjänsteexpon till Södra Afrika och Baltikum.

Regeringen har beslutat att RRV:s verksamhet fr.o.m. år 1997 skall bedrivas i verksamhetsgrenama Revision, Ekonomi och

resultatstyming samt Direkt regeringsstöd och internationell verksamhet. Regeringens beslut utgår från verkets instruktion i

vilken verksamheten beskrivs i processtenner. Första steget i

är att utveckla principer och metoder för den eko-

processen nomiska styrningen. Det andra steget är att utarbeta regler för denna verksamhet. Det tredje steget är att utveckla och tillhandahålla IT-verktyg för styrningen. Det fjärde steget innebär att RRV bearbetar och sammanställer information från riksredovisningen. Det femte och sista steget omfattar utbildning

och rådgivning till myndigheterna och andra berörda.

Avdelningen för Årlig revision skall bl.a. granska myndig-

heternas och vissa statliga aktiebolags och stiftelsers redovisning och förvaltning. Avdelningen skall också granska hur myndigheterna har tillämpat de delar EU:s budget som berör av Sverige samt medverka vid den Europeiska revisionsrättens be-

sök i Sverige. I avdelningens uppgifter ingår också att besvara

remisser från regeringen och att utföra regeringsuppdrag och uppdrag från andra myndigheter. 10% av verksamhetsvolymen

utgörs sådan uppdragsverksamhet. Revisionen är egenini-

av

tierad inom ramen för ett generellt uppdrag från regeringen att granska samtliga berörda organs årsredovisningar m.m.

Avdelningen för Ejfektivitetsrevision har inte endast reviderande uppgifter. Avdelningen utför effektivitetsrevision, medverkar vid den årliga revisionens granskning av myndigheternas resultatredovisning, besvarar remisser från regeringen samt genomför olika typer av regeringsuppdrag. Effektivitetsrevisionen skall i första hand inriktas mot områden av stor statsfmansiell betydelse och/eller områden har stor betydelse för som ekonomins funktionssätt. Ambitionen är att samtliga departementsornråden skall granskas inom ramen för en treårsperiod. Granskningen av myndigheternas resultatredovisning omfattar huvuddelen av de årsredovisningar som granskas av Avdel-

ningen för Årlig revision.

Uppdragsverksamheten vid Avdelningen för Effektivitetsrevision omfattar olika typer av utredningsstöd till regeringen. Denna verksamhet har ökat starkt under senare år. Den omfattar dels allmänna uppdrag inom olika depanementsornråden dels särskilda insatser inom de stora utgifts- och inkomstområdena.

Rernissverksamheten är omfattande mer än hundra remisser per

år.

De olika prestationemas andelar av avdelningens totala budgetomslutning för år 1997 framgår tabell av

Tabell 4. Prestationstyper inom RRV:s avdelning för effektivitetsrevision. Intembudget 1997.

Ekonomiska avdelningen svarar för verksamhetsgrenen Ekonomi och resultatstyrning. Denna omfattar tre huvudområden: 1 analys och kontroll av statens ekonomi, 2 utveckling av metoder och regler för styrning och medelsförvalting samt 3 verktyg för den ekonomiska styrningen.

Verksamhetsområdet Analys och kontroll omfattar bl.a. olika uppgifter vad gäller riksredovisningen och statens betalningssystem. Uppgifterna omfattar också budgetprognoser. Vidare utförs s.k. ekonomiadministrativa värderingar av myndigheterna. Verksamheten är till största delen anslagsfinansierad och kan betraktas som en stabsuppgift regeringen.

Verksamhetsområdet Utveckling av metoder och regler för sta-

tens styrning och medelsförvalming omfattar bl.a. metodutveckling inom det ekonomiadminstrativa området. Vidare utarbetas föreskrifter och allmänna råd för en rad verksamheter bl.a. den statliga redovisningen, kassahållning och betalningsfrågor samt myndigheternas årsredovisning. Verksamheten är till största delen anslagsñnansierad och kan betraktas som en stabsuppgift regeringen.

Verksamhetsområdet Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd omfattar i huvudsak tillhandahållande av ekonomi- och personaladministrativa system för statsförvaltningens myndigheter. Verksamheten är helt avgiftsñnansierad och tillhandahåller nästan enbart service till myndigheterna.

Finansiering RRV:s budgetomslutning för verksamhetsåret 1997 uppgår till 408 miljoner kronor. 43% verksamheten finansieras med anav slag och 57% med avgifter.

Avdelningen för Årlig revision finansieras till 75% med anslag

och till 25% med avgifter. Budgetornslutningen för år 1997 uppgår till 107 miljoner kronor.

Avdelningen för Effektivitetsrevision har i stort sett samma fördelning mellan anslags- och avgiftsfmansiering som Avdel-

ningen för Årlig revision. Budgetomslutningen för år 1997 upp-

går till 62 miljoner kronor.

Ekonomiska avdelningen finansieras till 25% med anslag och 75% med avgifter. Budgetomslutningen för år 1997 uppgår till 219 miljoner kronor. Av denna budgetornslutning svarar verksamhetsområdet Verktyg för den ekonomiska styrningen för ungefär 70%.

Personal

RRV hade den 31 december 1996 cza 500 anställda. De anställdas fördelning olika enheter inom myndigheten framgår av tabell

Tabell 5. RRV:s anställda den 31 december 1996.

Lokalisering

Avdelningen för Årlig revision bedriver verksamhet i Stockholm

89 anställda, Jönköping 20 anställda, Karlstad 24 anställda och Uppsala 17 anställda.

Avdelningen för Effektivitetsrevision har hela sin verksamhet förlagd till Stockholm.

Ekonomiska avdelningen bedriver verksamhet i Stockholm 138 anställda och Karlstad 61 anställda.

Kansliet och det internationella sekretariatatet har sin verksamhet förlagd till Stockholm. Det internationella sekretarietet har dock ett antal kontraktsanställda tjänstemän placerade i Södra Afrika.

Dessa ingår inte i de uppgifter som har lämnats i tabell

3.5 Statens Iöne- och pensionsverk

Uppgifter i stort

SPV:s uppgift är att administrera den statliga tjänstepensionen

och att tillhandahålla löne- och personaladministrativa system

statsförvaltningen. Regeringen har också medgivit att SPV får

bedriva uppdragsverksamhet kunder utanför statsförvaltningen. Denna uppdragsverksamhet omfattar pensionsadrninis-

trativa tjänster SPV erbjuder kommuner samt statliga och som privata bolag. Denna verksamhet sker i samarbete med Skandia och SPP.

Uppgiften att administrera den statliga tjänstepensionen är inte

konkurrensutsatt och prissätts i enlighet med bestämmelserna i

avgiftsförordningen. Övrig produktion är konkurrensutsatt och

prissätts efter förhandlingar med kunderna.

SPV har inga stabsuppgifter. Verksamheten omfattar enbart service till myndigheterna.

Organisation

Myndigheten leds styrelse och generaldirektör. Vid ver-

av en en

ket ñnns också närrmd. Under generaldirektören finns tre

en affärsdrivande enheter och fyra serviceenheter. Dessutom finns verksledningsstab. De tre affärsdrivande enheterna utgör var en sitt resultatområde.

Serviceenheter finns för ADB, Personal och Service, Ekonomi samt Marknad och Infonnation. Serviceenhetemas uppgift är att stödja de affärsdrivande enheterna.

Resultatområdet Pension Statlig omfattar administrationen av den statliga tjänstepensionen med olika tilläggsprodukter och kompletterande tjänster. SPV har monopol pensionsadministrationen för den statliga myndighetssektom utom vad gäller den s.k. Kåpan. Grundtjänsten statliga tjänstepensioner omfattar administration i form av matrikelföring, beräkning, reglering och utbetalning förmånsbestämda pensioner enligt statav liga författningar och pensionsavtal. De viktigaste av de nu gällande avtalen är PA-9l och PA-SPR. Fr.o.m. 1998 skall verksamheten utökas med SPÅ försäkringsmodellen beräkning och redovisning av pensionsskuld samt beräkning och fakturering av premier.

Resultatområdet Pension Försäkring omfattar pensionsadministrativ uppdragsverksamhet till stor del sker i som samarbete med Skandia och SPP. Verksamheten är konkurrensutsatt och omfattar främst administration tjänstepensioner vissa av kommuner samt administration av premiereservpensioner statliga och privata aktiebolag. En rad pensionsavtal administreras ITP-P, ITP-S, PA-9lF, PA-KL och PA-KFS. Vidare utbetalas Trygghetsstiftelsens förmåner.

Resultatområdet Lön/PA omfattar löne- och personaladministrativa tjänster till i huvudsak statliga myndigheter. Verksamheten är konkurrensutsatt. Såväl statliga privata alternativ som till SPV:s systemtjänster finns. Resultatornrådets tjänster omfattar det stordatorbaserade lönesystemet SLÖR med tilläggssystemen PIR-l, PIR-2, mil. samt det lokala client/serversystemet PICEA. Detta system omfattar såväl lönehantering som personaladministrativa tjänster. Förutom systemtjänster detta slag av omfattar verksamheten konsult- och utbildningstjänster inom det löne- och personaladrninistrativa området.

Finansiering

SPV är helt avgiftsfinansierat. Avgifterna för den statliga pensionsverksamheten fastställs regeringen medan avgifterna

av från SLÖR/PIR beslutas SPV i samråd med RRV. Som av

nänmts är prissättningen för de övriga tjänsterna fri.

SPV:s intäkter under kalenderåret 1996 uppgick till 216 miljoner

kronor. Av detta belopp svarade resultatområdet Pension Statlig för 83 miljoner kronor, resultatområdet Pension Försäkring för

79 miljoner kronor och resultatområdet Lön/PA för 54 miljoner

kronor.

Resultatområdet Pension Försäkring har under flera år redovisat

ett betydande överskott mellan 17 och 27 miljoner kronor per sedan budgetåret 1993/94. Resultatområdet Pension Statlig re-

dovisade för kalenderåret 1996 ett betydande överskott men har

tidigare redovisat ett balanserat resultat. Resultatområdet

mer Lön/PA redovisade för kalenderåret 1996 ett smärre överskott

har tidigare redovisat inte obetydliga underskott. Under-

men

skottet beror delvis de höga utvecklingskostnadema för

PICEA. Detta har hittills endast genererat intäkter från system

begränsade testinstallationer.

Personal

SPV hade den 31 december 1996 299 anställda 247 årsarbets-

krafter. Personalen har minskat något under de senaste åren.

Resultatområdet Pension Statlig hade 78 anställda, resultat-

området Pension Försäkring 85 anställda och resultatområdet

Lön/PA 43 anställda.

Lokalisering

SPV:s verksamhet bedrivs i sin helhet i Sundsvall.

3.6 Statskontoret

Uppgifter i stort

Statskontorets uppgift är att regeringen stöd i arbetet med att

ge ompröva, effektivisera och styra den statliga och den statligt finansierade verksamheten. Detta sker utrednings- och genom utvärderingsverksamhet, besvarande av remisser samt medverkan i kommittéer och arbetsgrupper inom regeringskansliet. Insatsema sker dels inom det förvaltningsekonomiska och förvaltningsstmkturella området dels inom IT -området.

Statskontoret arbetar numera så gott som helt uppdrag av

regeringen eller dess kansli. Uppdragen kommer från samtliga

departement. Före omstruktureringen år 1993 hade myndigheten både stabs- och serviceuppgifter.

Organisation

Statskontoret leds av en generaldirektör. Under generaldirektören finns tre uppdragsenheter och en administrativ enhet.

Uppdragsenhetema 1 och 2 svarar för uppdrag inom det för-

valtningsekonorniska och förvaltningsstrukturella området FE-

verksamhet. FE-verksamheten innebär främst att pröva det

offentliga åtagandets omfattning och effekter samt vilken an-

svarsfördelning, styrning, struktur, resurstilldelning och finansiering som bör gälla inom den offentliga verksamheten.

Arbetsfördelningen mellan de båda uppdragsenhetema styrs av departementsindelningen. Inom enheterna finns särskilt utpekade personer som samordnar enheternas kontakter med respektive

departement kontaktpersoner. Uppdragsenheterna 1 och 2 bedriver sin verksamhet inom vardera tre uppdragsområden. Uppdragsornrådena väljs ett sådant sätt att de skall återspegla vad som bedöms vara aktuella och strategiska frågor i regeringens arbete med att utveckla förvaltningen.

Inom Uppdragsenhet 1 finns följande uppdragsområden: 1 Utvärdering och styrning av statliga transfereringar, 2 Statens relationer till kommunsektom och 3 Regional samhällsförvaltning och styming. Uppdragsområde 1 arbetar med frågor rör finansiering och överföring offentliga medel till indisom av vider och i samhället. Uppdragen avser ansvarsgrupper fördelning, organisation, styrning och resultatanalys samt åtgärder för effektivare utformning och förvaltning av en transfereringssystemen. Uppdragsområde 2 arbetar med uppdrag rör statsbidrag och regionala utjärnningssystem, finansom siering, ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna samt frågor uppföljning, utvärdering och styrning av om kommunal verksamhet. Uppdragsområde 3 arbetar med frågor rör länsförvaltningen samt med frågor om en ändrad regisom onal ansvarsfördelning. Inom detta uppdragsornråde hanteras också vissa uppdrag gäller organisationsformer och utsom värdering statlig verksamhet. av

Inom Uppdragsenhet 2 finns följande uppdragsområden: 1 Statsförvaltningens utveckling i ett EU-perspektiv, 2 Avreglering, konkurrensutsättning och utvärdering av offentlig verksamhet och 3 Statsförvaltningens struktur, styrning och utveckling. Uppdragsområde 1 arbetar med frågor om ansvarsfördelningen mellan svenska myndigheter och olika gemenskapsorgan samt med konsekvenserna av EU:s programverksamhet i Sverige. Vidare arbetar uppdragsområdet med åtgärder för att stärka Sveriges förmåga att påverka EU:s politikutforrrming. Uppdragsområde 2 arbetar med att utvärdera och utveckla det statliga åtagandet inom det infrastrukturella området, med formerna för den statliga affärsverksamheten samt med att

främja anbudskonkurrens i statlig verksamhet. Uppdragsområde 3 arbetar med analyser av förvaltningens utveckling, belyser hur organisationsmakten utövas samt analyserar frågor om kontrollen över och användningen av olika förvaltningspolitiska styrmedel.

Uppdragsenhet 3 för Statskontorets verksamhet inom ITsvarar området. Också denna verksamhet bedrivs inom ramen för tre uppdragsornråden: l Verksamhetsfömyelse och informationsförsörjning, 2 IT-avtal och STATTEL och 3 Tekniska plattformar och infonnationssäkerhet. Arbetets inriktning styrs till stor del av Toppledarforum. Toppledarforum leds av finansministern och består i övrigt ett antal verkschefer samt föreav trädare för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Inom uppdragsornrådet Verksamhetsfömyelse och informationsförsörjning genomförs uppdrag som syftar till att visa hur ny teknik inom IT-området kan bidra till den offentliga sektorns effektivisering. F.n. pågår projekt om elektronisk handel, effektivare informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen samt bättre styrning av statsförvaltningens IT-verksamhet.

Inom uppdragsområdet IT-avtal och STATFEL tillhandahålles avropsavtal för systern, tjänster och andra produkter inom IToch teleområdena. F.n. finns ett femtiotal avtal med en total försäljning 1 500 miljoner kronor per år. Avtalen utnyttjas cza även av många landsting och kommuner.

Uppdragsområdet Tekniska plattformar och informationssäkerhet arbetar bl.a. med teknisk Standardisering och fredstida säkerhetsfrågor inom IT-ornrådet. Uppdragsområdet arbetar också med olika tekniska frågor vad gäller utnyttjandet av Internet.

Finansiering

Förutom ett begränsat inslag av egeninitierad utvecklingsverksamhet arbetar Statskontoret uteslutande med uppdrag från

regeringen, regeringskansliet eller kommittéer och interdeparte-

mentala arbetsgrupper. De renodlade regeringsuppdragen dornistort 90% av den totala verksamhetsvolymen. nerar

Statskontorets kostnader under budgetåret 1995/96 uppgick till

75,7 miljoner kronor IZ-månadersvärde. Uppdragsenhetema l och 2 svarade tillsammans för 41% av kostnaderna. Motsvarande andel för Uppdragsenhet 3 var 58%.

Statskontorets intäkter utgjordes till 80% av anslag eller bidrag från kommittéer m.fl. Resten av intäkterna utgjordes huvud-

sakligen avgifter datorleverantörema erlägger då för-

av som

säljningen sker med utnyttjande av något av Statskontorets

avropsavtal.

Personal

Statskontoret hade under budgetåret 1995/96 i medeltal 105

anställda 102 årsarbetskrafter. C:a hälften av personalen var anställd vid Uppdragsenhetema 1 och övriga vid Uppdragsenhet 3 30% och Administrativa enheten 18%.

Lokalisering

Statskontorets verksamhet äri sin helhet lokaliserad till Stockholm.

4 och myndigheternas be- Regeringens

hov av stöd

4. 1 Allmänt

Enligt våra direktiv skall vi belysa regeringens och regeringskansliets behov stöd i form av underlag, utredningar och av bedömningar för olika ändamål. Vi skall också undersöka hur regeringen skall få underlag för att följa upp och utvärdera genomförda beslut och hur den finansiella kontrollen över statsförvaltningen skall kunna stärkas.

Vad gäller myndigheterna skall vi enligt direktiven identifiera

vilka typer service har betydelse för utvecklingen inom

av som staten helhet samt bedöma om denna service kan erbjudas i som privat regi eller den bör tillhandahållas av statliga organ. om

Den korta tid har stått till förfogande för utredningens arbete

som har medfört att vi har tvingats att begränsa vårt kartlägg-

ningsarbete till den typ stöd som lämnas av de stabsmyn-

av

digheter omfattas vårt uppdrag. Vi har således inte haft

som av

ambitionen att göra eni alla avseenden komplett kartläggning av

regeringens och myndigheternas stödbehov. Vi har också efter -

uppdatering och komplettering kunnat utnyttja det omfattande

-

kartläggningsmaterial som sammanställdes av den tidigare

Omnämnda USV-utredningen.

Våra bedömningar regeringens och myndigheternas stödav

behov och av stabsmyndigheternas förmåga att tillgodose dessa behov bygger bl.a. på intervjuer med företrädare för regerings-

kansliet och en enkät som riktades till ett tjugofemtal myndigheter inom statsförvaltningen. I detta kapitel sammanfattas

resultatet av detta kartläggningsarbete.

4.2 Intervjuer med företrädare för regerings-

kansliet

Uppläggning och frågeställningar

Intervjuer genomfördes med chefstjänstemän och enhetschefer i

ett antal departement Undantag gjordes för Finansdeparte-

mentet och några andra departement som kontaktades annat sätt. I regel intervjuades flera personer per departement enskilt

eller i grupp. Urvalet av intervjupersoner gjordes av respektive statssekreterare. Förutsättningen för urvalet var att de intervjuade skulle ha möjlighet att överblicka departementets behov av stöd

och att utredningen en representativ bild av detta stödbehov.

ge

I intervjuerna ställdes bl.a. frågor om departementens stödbehov

och den förväntade utvecklingen av detta samt om departementens utnyttjande stabsmyndighetema och värdering av dessas av

verksamhet. Syftet med dessa frågor att få uppfattning

var en om stödbehovets omfattning och karaktär och av stabsmyndigheter-

nas förmåga att svara upp emot de krav som ställs. Den senare aspekten avsåg dels stödutbudets anpassning till de behov som departementen har dels effektiviteten i stödproduktionen så som

denna kan överblickas från departementens perspektiv.

Utöver de frågor som gällde stödbehovet och utnyttjandet av stabsmyndighetema ställdes ett antal frågor som gällde revi-

sionens verksamhet, rollkonflikter i stabsmyndighetemas verksamhet samt omfattningen och inriktningen det statliga åtaav gandet vad gäller stabsmyndighetemas service till myndigheterna. Syftet med dessa frågor var att belysa vissa principiella

frågor som har anknytning till stabsmyndighetemas verksamhet

och som tas upp i våra direktiv.

2 Följande departement intervjuades: Justitedepartementet, Försvarsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Kulturdepartementet, Näringsoch handelsdepartementet samt Inrikesdepartementet.

Regeringens och regeringskansliets behov av stöd

Regeringens och regeringskansliets behov av stöd genereras av de policyskapande, styrande och kontrollerande uppgifter som regeringen har i förhållande till den statliga sektorn och samhället i övrigt. Intervjuerna visar att samtliga departement har ett stort och kontinuerligt behov olika former utredningsstöd. Detta av av gäller såväl framåtblickande insatser olika typer som av uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Däremot varierar givetvis ämnesvalet för insatserna såväl mellan de olika departementeten som över tiden.

Mål- och resultatstymingen har också medfört att departementen har ett stort och ökande behov av resultatinformation, dvs. information som olika sätt belyser hur myndigheterna har hanterat de uppdrag regeringen har lämnat i regleringsbrev som och annat sätt. Delar av denna information erhålles ur myndigheternas redovisning. Det finns dock också ett behov av för-

djupad information som gör det möjligt att bedöma myndig-

heternas effektivitet och myndighetsledningarnas prestationer.

Vissa av de synpunkter som framförts i intervjuerna gäller formerna för tillhandahållandet det stöd regeringen behöver. av som Vissa intervjuade ser ett ökat behov av insatser genomförs som

av departementen själva, t.ex. i form av interdepartementala

arbetsgrupper. Detta motiveras med de långa starttider och relativt höga kostnader som uppstår om uppdraget läggs kom-

en

mitté eller någon stabsmyndighetema. I vissa fall finns det

av också ett behov att kunna belysa ett problemområde utan att av väcka den uppmärksamhet som lätt blir följden uppgiften om

läggs ett organ utanför regeringskansliet.

De intervjuade förutser inte några större förändringar i stöd-

behovets karaktär och omfattning under de närmaste åren.

Många har dock haft svårt att överblicka och precisera stöd-

behoven i ett långsiktigt perspektiv.

Departementens användning av stabsmyndighetema

Av de fem stabsmyndigheter som omfattas av utredningens arbete utnyttjar departementen främst RRV och Statskontoret. Lokalförsörjningsverket utnyttjas nästan enbart av Finansdepartementet och då bl.a. för framtagning underlag för budav getarbetet lokalkostnadsindex. Kammarkollegiet lämnar kanslistöd vissa nämnder inom regeringskansliet och har vissa andra förvaltningsuppgifter utnyttjas i övrigt inte av regeringsmen kansliet. SPV tillhandahåller endast service till regeringskansliet som myndighet.

RRV:s stöd regeringen omfattar årlig revision och effektivitetsrevision, utredningsstöd ekonomisk och utvärderande av karaktär, riksredovisning, prognosverksamhet samt vissa uppgifter i anslutning till det statliga betalningssystemet. De sistnämnda stödfonnema utnyttjas främst av Finansdepartementet. Fackdepartementen utnyttjar främst underlag från den årliga revisionen och det utredningsstöd lämnas av RRV:s avsom delning för effektivitetsrevision.

Statskontoret utnyttjas så gott samtliga departement för av som olika utredningsstöd och insatser IT-omrâdet. Förtyper av svarsdepartementets utnyttjande Statskontoret är dock beav gränsat.

De intervjuades värdering av stabsmyndigheternas prestationer

De intervjuade ombads också värdera de olika stabsmyndighetemas insatser och nyttan med deras arbete. Beträffande RRV framhölls härvid särskilt den årliga revisionen samt det utredningsstöd som myndigheten lämnar. Många departement uppger sig ha stor nytta av den årliga revisionen i uppföljningen av myndigheternas arbete och har under året återkommande kontakmed denna del RRV. Även vissa de utredningsuppdrag ter av av RRV har utfört för olika departement ges en positiv värsom

dering. Detta gäller bl.a. utredningar som genomförts uppdrag av J ustitie- och Försvarsdepartementen.

RRV:s effektivitetsrevision kritiseras dock påfallande ofta för bristande relevans i valet granskningsobjekt och dålig tidsav anpassning vid genomförandet av insatserna. Det senare gäller såväl tidpunkten för genomförandet granskningama den av som tid som dessa tar att genomföra projekten anses ta för lång tid. Denna typ av kritik har mer eller mindre tydligt framförts av - två tredjedelar av de intervjuade departementen.

Vad gäller Statskontoret kan konstateras att bedömningen av de konkreta insatser som myndigheten gör för olika departement vanligen är positiv. Vissa departement ser också ett ökat behov av Statskontorets insatser. Samtidigt finns en viss osäkerhet om Statskontorets profil som tar sig uttryck i att många har svårt att precisera kämområdet för myndighetens verksamhet. Detta kan sammanhänga med att Statskontorets roll nyligen har förändrats och att insatserna trots den koncentration som har skett spän- - ner över ett mycket brett arbetsfält.

Som nämnts har departement utnyttjat Lokalförsöijningsverkets stöd. Det är inte heller många som anser sig ha behov av denna myndighets insatser. Detta beror delvis att hanteringen av lokalfrågoma i stor utsträckning har delegerats till myndigheterna. Det index över lokalkostnademas utveckling som myndigheten tar fram utnyttjas dock i budgetarbetet.

Kammarkollegiet och SPV tillhandahåller som nämnts inget egentligt stöd regeringen eller dess kansli.

Rollkonflikter i stabsmyndighetemas verksamhet

I våra direktiv framhålles att stöd till regeringen och service till myndigheterna normalt inte skall utföras av en och samma myndighet. Mot denna bakgrund har frågor ställts om konsekven-

att detta sker vid två av de myndigheter som omfattas av serna av vårt uppdrag RRV och Lokalförsörjningsverket.

Härvid kan konstateras att så gott som alla intervjuade har principiella invändningar mot att stabs- och serviceuppgifter läggs

en och samma myndighet. Många anser också att olägenheter i form av oklara lojalitetsförhållanden har uppstått. Problemen be-

döms dock vara större för de myndigheter som utnyttjar de aktu-

ella stabsmyndighetemas service än för regeringskansliet.

I sammanhanget har också RRV:s granskande och stödjande rol-

ler tagits upp. I detta fall anses rollkonflikten vara ännu tydligare än beträffande stabs- och serviceuppgifterna. Flera exempel

nämns situationer då RRV:s revision har kritiserat åtgärder

genomförts under medverkan av samma myndighets konsom

sulterande verksamhet inom systemtj

Rollkonflikter också uppstå mellan RRV:s systemtjänst-

anses verksamhet myndighets föreskriftsrätt vad gäller kraoch samma redovisningssystemet. Föreskriftsrätten anses ha en konven

kurrensbegränsande effekt i förhållande till de privata aktörer

som uppträder marknaden samråd krävs om RRV:s system inte utnyttjas.

Det statliga åtagandet vad gäller servicen till myndigheterna

Någon enhetlig uppfattning möjligheterna att minska det stat-

om

liga åtagandet inom servicen till myndigheterna finns inte bland

de intervjuade. Inte heller finns det någon tydlig uppfattning om

innebörden det statliga koncemintresset och dettas konseav kvenser för inriktningen och omfattningen det serviceutbud som stabsmyndighetema producerar.

Däremot finns det kritik mot den konkurrens som förekommer

mellan de statliga produktionsaltemativen inom systemstödet till

myndigheterna. Sådant stöd tillhandahålles RRV, SPV m.fl. av

Det anses självklart att statliga myndigheter inte skall bedriva överlappande verksamhet och konkurrera med varandra.

4.3 Enkät om stabsmyndighetemas service

Myndighetsutval och frågeställningar

Ett tjugofemtal myndigheter inom olika verksamhetsområden valdes ut för deltagande i enkäten. Urvalet gjordes ett sådant

sätt att en viss spridning skulle uppstå över olika departements-

områden och myndighetstyper. De myndigheter som fick enkäten räknas upp i tabell Alla myndigheter besvarade enkäten.

Tabell Myndigheter som tillställdes utredningens enkät om stabsmyndighetemas service

Deltagande myndighet

Brottsförebyggande rådet Fiskeriverket Rikspolisstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen SIDA Statens kulturråd Försvarsmakten Statens naturvårdsverk Pliktverket Kemikalieinspektionen Försvarets materielverk Glesbygdsverket Riksförsäkringsverket Centrala studiestödsnämnden J ämställdhetsombudsmannen Patent- och registreringsverket Luftfartsverket Skogsstyrelsen Finansinspektionen Länsstyrelsen i Stockholms län

Statistiska centralbyrån Länsstyrelsen i Jönköpings län

Riksskatteverket Länsstyrelsen i Värmlands län Riksarkivet Länsstyrelsen i Jämtlands län Statens väg- och transportforskningsinstitut

Frågeställningama i enkäten ansluter i stort till de som ställdes i

intervjuerna med företrädare för regeringskansliet. En anpass-

44 SOU 1997.80

ning har dock gjorts till myndigheternas situation och till det för-

hållandet att enkätfrågor måste formuleras ett annat sätt än frå-

gor som ställs i intervjuform.

Myndigheternas behov service

av

Myndigheterna ombads beskriva karaktären och omfattningen av

scrvicebehov inom följande områden:

den egna myndighetens

Analys och utvärdering

-

Ekonomi och redovisning

- Personaladministration -

Lokalförsörjning

- Juridisk service -

IT-frågor

-

Det skulle föra för långt att i detta sammanhang redovisa alla

detaljer myndigheternas Allmänt kan konstateras att stöd-

svar.

behovet är stort eller mycket stort inom följande områden:

Analys och utvärdering

-

Ekonomi och redovisning

- Personaladministration

Stödbehovet är särskilt stort inom de båda sistnämnda ornrå-

dena. Det avser dels rådgivning i olika frågor dels systemtjänster inom ekonomi- och personaladrninistration, pensionshantering och pensionsadministration m.m. Behovet av stöd vad gäller analys och utvärdering är mindre och avser bl.a. metodfrågor

vid genomförandet uppföljnings- och utvärderingsinsatser,

av

utveckling resultatmått samt tolkning av regelverk inom skilda

av områden.

Myndigheternas stödbehov bedöms vara litet eller ganska litet

inom följ ande områden:

Lokalförsöijning - Juridisk service -

IT-frågor

-

Stödbehovet bedöms vara minst då det gäller juridisk service. De behov som nämns inom detta område är främst fordringsbevak-

ning, skadereglering samt rådgivning i arbetsrättsliga frågor. Stödbehovet inom lokalförsörjningsområdet avser främst hjälp

vid hyresförhandlingar. Inom IT-området behövs ett visst stöd vid upphandling av IT-utrustning och IT-tjänster.

I enkäten ställdes en allmän fråga om myndigheterna har haft

svårt att få vissa stödbehov tillgodosedda och vilka dessa i så fall var. Endast ett fåtal myndigheter uppgav att detta har varit fallet

under de senaste åren. Detta gäller även de småmyndigheter

som har deltagit i enkäten. Dessa svar antyder att det samlade serviceutbudet är relativt väl anpassat till de behov som finns.

Flertalet myndigheter förutser att behovet av administrativt stöd kommer oförändrat eller minska under de närmaste åren. att vara Förändringar av behovet av stöd är i regel kopplat till en specifik händelse som ett förestående byte av ekonomi- eller personal-

administrativt systern, flyttning till nya lokaler, etc. Några större

förändringar i stödbehovets karaktär eller allmänna inriktning förutses inte.

Myndighetens utnyttjande av stabsmyndighetemas service

SPV används av samtliga myndigheter för pensionsadministration monopoluppgift. Vad gäller övriga systemtjänster används

RRV och/eller SPV av flertalet tillfrågade myndigheter. Små-

myndigheterna använder dock ofta Kammarkollegiets administrativa service som mellanhand vid utnyttjandet RRV:s och av SPV:s systemtjänster. Kammarkollegiet används i övrigt ofta för

fordringsbevakning och risk- och skadehantering samt ibland

också för fondförvaltning.

Lokalförsörjningsverket används av många myndigheter vid samråd om lokalhyror monopoluppgift i vissa fall och i övrigt relativt ofta för konsultinsatser vid revidering av hyresavtal eller vid anskaffandet av nya lokaler. Vidare utnyttjas den information om hyresmarknaden för lokaler som verket sammanställer och distribuerar olika sätt.

Statskontorets avropsavtal inom IT-området utnyttjas av många myndigheter. I samband härmed kan viss rådgivning förekomma. I övrigt används Statskontoret inte som stödproducent av myndigheterna.

Myndigheternas värdering av stabsmyndighetemas service

Generellt sett stabsmyndighetemas serviceutbud vara väl anses anpassat till behoven och hålla god kvalitet. Kritiska synpunkter framförs mot enstaka företeelser men har med något eller några undantag inte någon större utbredning. Ett undantag är dock SPV:s systemstöd inom det personaladminstrativa området. Kritiken gäller framförallt att det har tagit alltför lång tid att få fram modernt PA-system kan ersätta SLÖR/PIR. ett som

Rollkonflikter i stabsmyndighetemas verksamhet

De synpunkter vad gäller rollkonflikter i stabsmyndighetemas verksamhet som framkom vid intervjuerna med företrädare för regeringskansliet återkommer hos myndigheterna. Många myndigheter är kritiska mot att vissa stabsmyndigheter både har stabs- och serviceuppgifter. Kritiken riktas dock främst mot RRV och motiveras med att denna myndighets olika roller leder till otydlighet i myndighetens uppträdande, svårigheter att ge beskedi frågor som berör flera avdelningar inom RRV, etc. Nästan alla myndigheter reagerar emot att RRV både har granskande och stödjande uppgifter. En rad exempel de olägenheter som detta har medfört redovisas.

Det statliga åtagandet vad gäller servicen till myndigheterna

Myndigheternas uppfattningar vad gäller det statliga åtagandet inom produktionen av Servicetjänster är inte enhetliga. Ifrågasättanden av det statliga åtagandet inom detta område före-

kommer framförallt vad gäller ekonomi- och personaladministrativa systemtjänster samt beträffande konsultstödet i lokal-

försörjningsfrågor. I övrigt finns endast spridda synpunkter i

ämnet. Dessa gäller i första hand delar av Kammarkollegiets serviceutbud fordringsbevakning m.m..

Vad gäller produktionen av ekonomi- och personaladministrativa

systemtjänster finns också många påpekanden att det är

om

värdefullt för myndigheterna att ha tillgång till system som är

särskilt anpassade till den statliga sektorns behov. Däremot an-

ses alltför många statliga produktionsaltemativ finnas framförallt inom det personaladministrativa området. Kritik framförs

också mot att två statliga myndigheter RRV och SPV - uppträder som konkurrenter inom detta område.

5 Bedömning stödet till av regeringen och myndigheterna

5. 1 Allmänt

I detta kapitel redovisar vi vår samlade bedömning de av problem och brister enligt vår uppfattning finns inom stödet till som regeringen och myndigheterna. Underlaget för våra bedömningar utgörs dels av de synpunkter som har framkommit i de intervjuer och den enkät som utredningen har genomfört dels av material som har inhämtats samtal och överläggningar genom har hållits under arbetets gång. Dessutom har vi utgått från som skriftligt material som redovisats av andra utredningar och av stabsmyndighetema själva.

5.2 Generella problem vad gäller stabsmyndigheternas verksamhet

Av kapitel 4 framgick att många av de som vi har intervjuat eller tillfrågat genom enkäten är kritiska mot vad de anser vara rollkonflikteri stabsmyndighetemas verksamhet. Dessa synpunkter gäller framförallt RRV men i viss utsträckning också Lokalförsörjningsverket. Den sistnämnda myndigheten har i likhet med RRV både stabs- och serviceuppgifter. RRV har dessutom både granskande och stödjande uppgifter. Dessa omständigheter är generellt sett ett större problem för myndigheterna än för regeringen och regeringskansliet men kritik mot företeeelsen förekommer såväl i intervjuerna som i de svar som har lämnats enkäten. Många hänvisar till konkreta problem har uppstått i som verksamheten som en följd av de rollkonfliktcr som uppträder i de aktuella myndigheternas verksamhet.

Enligt vår uppfattning är de aktuella rollkontliktema ett väsentligt problem i den verksamhet som stabsmyndighetema bedriver. Oklarhet i de avseenden som har berörts försvårar ett rationellt

utnyttjande av stödresursema och kan påverka myndigheternas

val stödleverantör ett sätt som inte är önskvärt. Som exemav

pel kan nämnas att myndigheternas val ekonomiadrninistrativt

av

system kan påverkas att en möjlig stödleverantör RRV har

av - -

normerande och granskande uppgifter inom detta område. Detta

RRV konkurrensfördel i förhållande till andra stödleveger en rantörer inom det aktuella området.

Samtidigt kan högt ställda ambitioner från stabsmyndighetemas

sida att hantera potentiella rollkonflikter ett oantastligt sätt

medföra att myndigheterna i vissa sammanhang blir överdrivet

försiktiga och har svårt tydliga besked till regeringen och

att ge

myndigheterna i frågor berör stabsmyndighetens olika rol-

som

ler. Sammantaget medför dessa omständigheter att det är olärnp-

ligt att stabsmyndighet härbärgerar verksamheter som kan ge

en

upphov till rollkonflikter av detta slag.

5.3 Problem vad gäller stabsmyndighetemas stöd

till regeringen

Vi har tidsskäl tvingats att begränsa vår genomgång till det

av

stöd de fem stabsmyndighetema lämnar till regeringen och

som

regeringskansliet. Det finns dock anledning att understryka att

stabsmyndighetemas stöd bör ses som en integrerad del av det

totala stöd regeringen och regeringskansliet behöver för sin

som verksamhet. Detta stöd omfattar även insatser som utförs av kommittéer och särskilda utredare, sektors- och expertmyn-

digheter under respektive fackdepartement samt av utrednings-

och arbetsgrupper inom regeringskansliet.

Omfattningen och kostnaderna för dessa stödresurser är bety-

av

dande. Den samlade stödorganisationens effektivitet har också

stor betydelse för regeringens möjligheter att förse riksdagen

med ett fullgott beslutsunderlag. Det är därför väsentligt att de

totala stödresursema sesi ett sammanhang och att möjligheterna

till samordning och profilering av olika stödproducenters verk-

samhet tas till vara. Utan att ha något komplett underlag är det

vårt intryck att det finns brister i detta avseende. Bl.a. finns det

anledning att ifrågasätta om resursfördelningen mellan olika

stödformer är helt lämplig i nuläget. Det är vår uppfattning att en

Ökad tillgång till kvalificerade analys- och utredningsresurser

inom departementsorganisationen i vissa fall skulle ge effektivitetsvinster i form av en enklare och snabbare berednings-

process. Detta gäller i synnerhet om frågan kräver en snabb

handläggning eller befinner sig i en initieringsfas.

Vad gäller stabsmyndighetemas verksamhet konstaterar vi att RRV och Statskontoret bedriver en delvis överlappande verksamhet inom det utvärderingsinriktade utredningsstödet till regeringen. Vi konstaterar också att RRV:s uppdragsverksamhet inom detta område har expanderat starkt under senare år. Den uppdragsverksamhet bedrivs RRV:s avdelning för effeksom av

tivitetsrevision har numera en omfattning som kan jämföras med

verksamheten vid en av Statskontorets uppdragsenheter. Denna utveckling medför enligt vår uppfattning risk för dubbelarbete och andra olägenheter. Vi anser därför att RRV:s och Statskontorets roller inom detta område bör förtydligas.

I sammanhanget bör understrykas att det generellt finns en viss

osäkerhet Statskontorets profil hos en del av de företrädare

om för regeringskansliet som utredningen har intervjuat. Vi tolkar inte denna osäkerhet ett uttryck för att Statskontorets roll som generellt sett skulle felaktig eller att verksamheten i övrigt vara skulle ha en olämplig inriktning. Tvärtom understryker de

synpunkter vi har fått vad gäller den övergripande frågan

som om placering av stabs- och serviceuppgifter en och samma myndighet att den renodling av Statskontorets verksamhet som

genomfördes år 1993 var en riktig åtgärd. De reaktioner som vi

har fått bör som ett uttryck för att dialogen mellan snarare ses myndigheten och vissa departement kan behöva fördjupas. Vi

har också funnit att regeringskansliets utnyttjande Statsav kontoret behöver samordnas bättre än vad som nu är fallet.

De synpunkter som vi har fått beträffande RRV:s effektivi-

tetsrevision tyder att inriktningen av denna verksamhet kan ifrågasättas. Med effektivitetsrevision avser vi i detta samman-

hang funktionen effektivitetsrevision inte all den verksamhet som bedrivs vid RRV:s avdelning för effektivitetsrevision.

Vi är medvetna om att kravet en oberoende ställning för revisionen innebär att insatserna ibland kan komma vid fel tidpunkt eller ha en olämplig inriktning med hänsyn till ett visst fackdepartements aktuella behov. Från övergripande perspekett mer tiv kan bedömningen i vissa fall vara en annan. De synpunkter som har framförts om relevansproblem i effektivitetsrevisionen är dock så utbredda att de inte kan avfärdas med hänvisningar till att det rör sig om natuliga reaktioner att man har en oberoende revision. Enligt vår uppfattning bör de ses som ett uttryck för att det finns ett reellt inriktningsproblem vad gäller RRV:s effektivitetsrevision. Den expansion som har skett av den uppdragsstyrda utredningsverksamhet som RRV:s avdelning för effektivitetsrevision bedriver bekräftar denna slutsats. Denna expansion kan delvis ses som ett resultat av de inriktningsproblem som finns. Det är sannolikt att utrymmet för den uppdragsstyrda utredningsverksamheten inte skulle vara så stort som det nu är om den egentliga effektivitetsrevisionen hade haft en mer relevant inriktning.

Vi anser också att det finns anledning att eftersträva tydligare en rollfördelning mellan regeringens och riksdagens revisionsverksamheter. De insatser som nu görs uppvisar inga stora skillnader till sin karaktär och inriktning. Enligt vår uppfattning bör de bå-

da revisionsorganens insatser återspegla den rollfördelning som

gäller mellan den lagstiftande och den verkställande makten.

Vi konstaterar också att regeringskansliets behov av Lokalförsörjningsverkets tjänster är begränsat. Möjligen sarmnanhänger den situation nu råder med att det fanns ett stort som behov analysinsatser under den tid då den nya statliga fastigav hetsorganisationen etablerades. En del av detta behov verkar nu ha bortfallit. Vi vill dock inte utesluta redan från början att man har överskattat behovet den typ stödtjänster som Lokalav av försörjningsverket producerar. Oavsett orsak torde det vara nödvändigt att snabbt verksamheten till den förnu anpassa ändrade behovsbilden.

5.4 Problem vad gäller stabsmyndigheternas service till myndigheterna

De problem som finns vad gäller stabsmyndigheternas utbud av service till statsförvaltningens myndigheter gäller till stor del produktionen systemtj änster inom det ekonorni- och personalav administrativa området. I övrigt finns problem med att viss serviceverksamhet under lägre eller kortare tid har givit ett ekonomiskt underskott. Detta gäller f.n. framförallt det konsultstöd som Lokalförsörjningsverket erbjuder myndigheterna men har tidvis också gällt vissa inslag i Kammarkollegiets serviceutbud. SPV:s systemverksamhet inom det personaladministrativa området har också periodvis lämnat ett underskott.

Systemtjänster inom det ekonorni- och personaladministrativa området med tillhörande utbildnings- och konsulttjänster till- handahålles f.n. RRV, SPV och Kammarkollegiet. Den sistav nämnda myndighetens enhet för administrativ service är dock inriktad stöd mindre myndigheter och bedriver ingen egen systemutveckling.

Utbudet statligt producerade systemtjänster inom det ekoav nomi- och personaladministrativa området är betydande. Vad gäller det sistnämnda området förekommer dessutom produktion

av sådana tjänster utanför den här aktuella kretsen av stabs-

myndigheter. Bl.a. har UDAC Uppsala datacentral på initiativ ett konsortium bestående några universitet utvecklat ett

av av

personaladministrativt system som är särskilt anpassat till uni-

versitetens behov. UDAC är f.n. knutet till Uppsala universitet. Systemutveckling av detta slag kan knappast anses ligga inom universitetens normala arbetsuppgifter.

Vi konstaterar att RRV:s och SPV:s utbud av stödtjänster inom det personaladrninistrativa området till stor del överlappar varandra. Vidare tillhandahåller RRV genom sin verksamhet i Karlstad systemtjänster som är särskilt anpassade till försvarets behov. De system tillhandahålles RRV i Karlstad har som av funktioner som till stor del är desamma som de som RRV:s

huvudsystem AGRESSO tillhandahåller. Det kan ifrågasättas om

denna mångfald i tjänsteutbudet är motiverad.

Kostnaderna för att utveckla och anpassa ekonorni- och personaladrninistrativa system för statsförvaltningens behov är betydande. Det har uppskattats att RRV, SPV och UDAC under de senaste åren har lagt ned minst 200 miljoner kronor utveckling av systemtjänster enbart inom det löne- och personaladministrativa området. Enligt vår uppfattning bör det vara möjligt att åstadkomma betydande besparingar genom en bättre samordning den statliga verksamheten inom detta område. av Samordningen bör bl.a. inriktas mot att begränsa det dubbelarbete som förekommer idag.

I intervju- och enkätmaterialet förekommer viss kritik mot den aktiva konkurrens som präglar RRV:s och SPV:s uppträdande

inom systemtjänstornrådet. Många tillfrågade mot att två

reagerar statliga myndigheter uppträder som konkurrenter i förhållande till varandra. Vi delar denna uppfattning. Konkurrensutsättning bör åstadkommas genom att statlig verksamhet utsätts för konkurrens från privata alternativ inte genom konkurrens mellan olika statliga produktionsaltemativ inbördes.

Lokalförsörjningsverkets konsultstöd till myndigheterna har un-

der en lång tid gått med förlust. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad och skall bära sina kostnader. Vi tolkar det dåliga ekonomiska resultatet som ett uttryck för att efterfrågan de

tjänster erbjuds är otillräcklig. Enligt vår uppfattning finns som

det också anledning att ifrågasätta denna verksamhet skall

om anses vara en statlig angelägenhet. Inom det aktuella området finns en omfattande privat konsultmarknad. Myndigheterna torde utan olägenheter kunna utnyttja denna konsultrnarknad de om

behöver stöd i lokalförsörjningsfrågor.

6 för

Principer utformningen av det framtida stödet till regeringen och myndig-

heterna

1 Revision och kontroll

Rollfördelningen inom den statliga revisionen

Den svenska modellen för statlig revision och kontroll är unik i den meningen att det finns två revisionsorgan: Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket. I flertalet andra länder utförs revisionen av ett organ som vanligen lyder under parlamentet. Den

lösning som har valts i Sverige får dock mot bakgrund

ses av den svenska statsförvaltningens internationellt sett mycket speci-

ella ställning. Små departement och relativt självständiga ämbets-

verk har gjort det nödvändigt för regeringen att skaffa sig goda

möjligheter att kontrollera myndigheternas verksamhet.

Riksdagens revisorer granskar regeringens och myndigheternas

verksamhet från effektivitetssynpunkt. Revisorernas gransk-

ningsområde är något större än RRV:s. Bl.a. har Riksdagens

revisorer möjlighet att granska regeringens verksamhet. I egenskap av myndighet under regeringen saknar RRV denna möjlighet. En annan skillnad är att RRV är ett tjänstemannaorgan medan Riksdagens revisorer består av politiskt valda ledamöter. F.n. utgörs revisorerna av tolv riksdagsledamöter. Dessa tar ställning till revisorernas betänkanden och utformar revisorernas förslag till riksdagen. Revisorernas kansli har endast beredande uppgifter.

Den organisatoriska tudelningen den statliga revisionen aktuav

aliserar frågor om roll- och ansvarsfördelningen mellan de båda revisionsorganen. Denna fråga utreds f.n. av Riksdagens revi-

sionsutredning. Utredningen består av företrädare för samtliga

riksdagspartier och skall bl.a. ta ställning till vilka resurser som totalt bör avdelas för den statliga revisionen och hur dessa resurser bör fördelas mellan Riksdagens revisorer och RRV.

Revisionsutredningen skall också ta ställning till avgränsningar och samverkansformer mellan de båda revisionsorganen. Vi har i enlighet med våra direktiv samrått med Riksdagens revi- - sionsutredning.

I sammanhanget kan nämnas att Förvaltningspoltiska kommissionen i betänkandet I medborgarnas tjänst En samlad för- valtningspolitik för staten SOU 1997:57 har föreslagit att riksdagens Kontrollerande roll bör förstärkas. Kommissionen anför

principiella skäl för detta och drar paralleller med den ordning

gäller i flera andra länder. Kommissionen betonar också att som riksdagens revisionsorgan bör ha en mer oberoende ställning än vad Riksdagens revisorer har idag. Samtidigt betonar kommis-

sionen att det är största vikt att regeringen har tillgång till ett

av eget revisionsorgan. Den svenska förvaltningsmodellen med

självständiga ämbetsverk anses göra detta ofrånkomligt. Vi an-

sluter till kommissionens bedömning. Enligt vår mening är oss det väsentligt att riksdagens kontrollmakt stärks.

Med tanke det uppdrag som Riksdagens revisionsutredning har vi ingen anledning att uttala oss om resursfördelningen ser mellan riksdagens revisionsorgan och RRV. Vi nöjer oss med att konstatera att det med hänsyn till det allmänna medborgerliga intresset och samhällsförvaltningens effektivitet är väsentligt att både riksdagen och regeringen förfogar över väl fungerande och resursstarka revisionsorgan. Vi konstaterar också att den svenska förvaltningsmodellen och år mål- och resultat- - senare styrningen ställer speciella krav revisionens effektivitet.

Däremot vi att det finns anledning att förtydliga roll- och anser ansvarsfördelningen mellan riksdagens och regeringens revisionsorgan. Ingemar Mundebo har i en rapport till Förvalt-

ningspolitiska kommissionen påpekat att det finns stora likheter både vad gäller inriktningen de granskningar de båda

av som har genomfört under år och vad gäller dessa ororganen senare arbetssätt och arbetsmetoder. Såvitt vi har kunnat konstagans

tera är rent dubbelarbete dock relativt ovanligt och förebyggs till

viss del genom det samråd som sker mellan de båda revisions-

En tydligare profilering de båda revisionsorganens

organen. av verksamhet skulle dock bättre än nu ta till vara respektive organs speciella förutsättningar. Riksdagen och regeringen har också olika behov och därmed också anledning att ställa olika krav

sina revisionsorgan. Detta återspeglas f.n. inte tillräckligt tydligt

i dessa organs verksamhet.

Vi ser det som naturligt att riksdagens revisionsorgan ägnar ett

särskilt intresse frågor som gäller genomförandet av de poli-

tiska besluten och dessa besluts effekter eller har sektorsövergripande och principiell karaktär. Denna typ av granskningar ut-

går ofta från frågeställningar som ifrågasätter beslut och åtgärder

som har sitt ursprung hos politiska organ. Det är därför varken

önskvärt eller lämpligt att ett tjänstemannaorgan under regeringen tar ställning till sådana frågor.

Det är också naturligt att regeringens revisionsorgan koncen-

trerar sin granskning på frågor direkt har att göra med

som myndigheternas verksamhet och myndigheternas sätt att fungera. En sådan inriktning verksamheten innebär att regeringens reviav sion ett effektivt sätt kan stödja regeringen vid dennas styrning och kontroll av myndigheterna och deras verksamhet. De senaste årens betoning av RRV:s uppgifter i samband med

granskningen av myndigheternas årsredovisningar kan ses som

ett sätt att lyfta fram denna roll.

Inriktningen av RRV:s revision

Regeringens revisionsorgan RRV bedriver årlig revision och

- -

effektivitetsrevision. Den årliga revisionen syftar till att fastställa

om myndigheternas redovisning är tillförlitlig och om myndighetsledningarna har förvaltat verksamheten i enlighet med ställda uppdrag. Effektivitetsrevisionen syftar till att belysa om myndigheternas verksamhet bedrivs effektivt, dvs. om rätt metoder och

rimlig resursinsats används för att förverkliga de mål har en som lagts fast för verksamheten.

Vi anser att RRV:s årliga revision har en ändamålsenlig inrikt-

ning och att styrningen av verksamheten sker ett lämpligt sätt.

På senare år har den årliga revisionen bl.a. satsat att utveckla granskningen av myndigheternas årsredovisningar. Vidare pågår

arbete med att skapa former för att utvidga granskningen till att

omfatta uttalanden om myndighetsledningamas förvaltning av

den egna verksamheten förvaltningsuttalanden. Regeringen har i olika sammanhang betonat dessa uppgifter. De intervjuer som vi har genomfört med olika företrädare för regeringskansliet

visar också att många håll har stor nytta av det underlag

man

som den årliga revisionen tar fram. Vi ser därför ingen anledning att föreslå några förändringar i den årliga revisionens inriktning

eller arbetssätt.

Däremot finns det anledning att ifrågasätta effektivitets-

revisionens inriktning i vissa avseenden. Vi har tidigare konstaterat att det finns anledning att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan Riksdagens revisorer och RRV. De avgränsningsproblem som finns mellan dessa organ gäller enbart effektivitetsrevisionen. Vi har också konstaterat att det inom regeringskansliet finns en relativt utbredd kritik mot RRV:s effektivitetsrevision för bristande relevans i valet av gransk-

ningsobjekt och för dålig tidsanpassning vid redovisningen av

arbetsresultat. Dessutom vi att den uppdragsstyrda utredanser nings- och utvärderingsverksamhet som bedrivs vid RRV:s avdelning för effektivitetsrevision har blivit alltför omfattande och

vittsyftande. Detta kan ha negativa effekter på den reviderande

verksamhet som trots allt är avdelningens huvuduppgift. V1

återkommer till frågan den uppdragsstyrda utrednings- och

om utvärderingsverksamheten i avsnitt 6.2.

Sammantaget medför detta att det krävs förändringar i effektivtetsrevisionens styrning och inriktning. Enligt vår mening bör

en ökad integration eftersträvas mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. En sådan åtgärd skulle medföra att effek-

tivitetsrevisionen i större utsträckning än inriktas mot att nu

stödja den årliga revisionen i dennas granskning av myndig-

heternas verksamhet och förvaltning. För att skapa utrymme för detta bör inslaget av sektorsövergripande och politiknära gransk-

ningar minskas. Därmed uppnås också en tydligare avgränsning

gentemot riksdagens revisionsorgan. Med hänsyn till den rollfördelning som gäller mellan statsmaktens olika grenar är det naturligt att riksdagens revisionsorgan svarar för revisionsinsatser som har övergripande karaktär och som mer direkt berör

åtgärder som de politiska organen har beslutat om och är direkt

ansvariga för. Den föreslagna inriktningen av effektivitetsrevisionen medför också att det blir lättare att dra tydlig gräns en gentemot Statskontorets utrednings- och utvärderingsverksarnhet. Avgränsningen mot denna verksamhet är inte tillräckligt

tydlig idag.

Vad gäller styrningen RRV:s effektivitetsrevision måste givetav vis beaktas att revisionen skall ha en oberoende ställning gentemot regeringen. De relevansproblem som finns vad gäller effektivitetsrevisionen visar dock att styrningen måste göras tydligare än vad den är idag. En förutsättning för att revisionen skall kunna bidra till en effektivisering av statsförvaltningen är att de granskningar som genomförs når en mottagare som är beredd att

vidta konkreta åtgärder för att komma till rätta med de problem som har påvisats. Om så inte sker har insatserna ett begränsat

värde. Undersökningar som har gjorts visar att effektivitetsrevisionens förslag genomförs i väsentligt mindre utsträckning

än de som framförs av den årliga revisionen.

En förbättrad styrning kan uppnås genom kombination

en av

formella och informella åtgärder. Till de förra hör ett tydligare

angivande av effektivitetsrevisionens uppgifter i RRV:s regleringsbrev. Regeringen bör i regleringsbrevet precisera vilka områden och verksamheter RRV skall granska under det som

kommande budgetåret. Till de informella åtgärderna hör en fördjupning av dialogen mellan RRV och regeringskansliet om vilka granskningar som bör genomföras. Samtliga dessa åtgärder bör genomföras under beaktande av att det gäller att åstadkomma en lämplig avvägning mellan kravet relevans och tidsanpassning i granskningen och kravet en oberoende ställning för revisionen.

Sammanfattande bedömning

Vi har i detta avsnitt konstaterat att det med tanke på den svenska förvaltningsmodellens utformning är väsentligt att både riksdagen och regeringen förfogar över väl fungerande och resursstarka revisionsorgan. Vi har också anslutit till Förvaltningsoss politiska kommissionens bedömning att riksdagens kontrollmakt bör förstärkas. Samtidigt vi ett behov att förtydliga rollser av och ansvarsfördelningen mellan riksdagens och regeringens revisionsorgan. Detta bör ske så sätt att riksdagens revisionsorgan framförallt inriktar sin granskning sektorsövergripande och politiknära frågor samt frågor om de politiska beslutens genomförande och effekter. Regeringens revisionsorgan bör framförallt granska myndigheternas verksamhet och myndighetsledningarnas förvaltning.

Vad gäller regeringens revision anser vi att RRV:s årliga revision i huvudsak lämplig inriktning. Däremot finns det anledhar en ning att förändra effektivitetsrevisionens inriktning och att förbättra regeringens styrning denna verksamhet. Vi föreslår att av effektivitetsrevisionen integreras med den årliga revisionen och att verksamheten i väsentligt högre utsträckning än nu inriktas stöd den årliga revisionen i dennas granskning årsmot att ge redovisningarna och myndighetsledningamas förvaltning. Vad gäller styrningen effektivitetsrevisionen bör regeringen i av RRV:s regleringsbrev precisera vilka områden och verksamheter RRV skall granska under det kommande budgetåret. som

6.2 Utrednings- och utvärderingsverksamhet

RRV:s uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksamhet

RRV:s avdelning för effektivitetsrevision bedriver numera en omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet uppdrag av regeringen. Stora delar av denna utrednings- och utvärderingsverksamhet har en sådan karaktär att uppdragen lika gärna hade kunnat läggas Statskontoret. I vissa fall ligger de uppdrag läggs de båda myndigheterna så nära varandra att som risk för dubbelarbete föreligger. Som tidigare nämnts omfattar uppdragsverksamheten inom RRV:s avdelning för effektivitetsrevision ungefär 25% av avdelningens totala verksamhet.

Volymmässigt svarar detta mot den verksamhet som bedrivs vid

en av Statskontorets uppdragsenheter.

RRV:s effektivitetsrevision bör i likhet med övriga delar av myndigheten ha möjlighet att ta sig särskilda uppdrag från regeringen. Dessa uppdrag bör dock begränsas till att avse kompletteringar av tidigare genomförda revisionsinsatser. Det är också väsentligt att verksamheten har en liten omfattning och att den inte får karaktär förslagsinriktad utredningsverksamhet. av Om så sker finns det risk för dubbelarbete i förhållande till den utrednings- och utvärderingsverksamhet som Statskontoret be-

driver. Dessutom kan det uppstå konflikter mellan uppdrags-

verksamheten och den reviderande verksamheten. Förslag som har lagts fram inom ramen för uppdragsverksamheten kan skapa bindningar som gör det svårt för revisionen att längre fram kritisera brister i en verksamhet.

Statskontorets utrednings- och utvärderingsverksamhet

Statskontorets uppgift är att bedriva utrednings-, utvärderingsoch utvecklingsverksamhet uppdrag av regeringen. Huvud-

inriktningen är förvaltningsekonomiska och förvaltningsstrukturella frågor samt IT-verksamhet. Uppdrag lämnas till

Statskontoret från ett stort antal uppdragsgivare inom regeringskansliet och komrnittéväsendet. Detta har medfört att Statskontorets uppdrag spänner över ett mycket brett arbetsfält och har relativt heterogen karaktär. Detta torde dock ofrånen vara komligt med tanke det stora antalet uppdragsgivare och Stats-

kontorets skyldighet att i mån betjäna hela

- av resurser - rege-

ringskansliet och ett stort antal kommittéer.

Enligt vår mening bör huvuddelen av de utrednings- och utvärderingsuppdrag läggs RRV:s avdelning för som nu effektivitetsrevision istället läggas Statskontoret. Om så sker dämpas de principiella betänkligheter som man kan ha inför

RRV:s uppdragsverksamhet inom detta område. Dessutom skul-

förutsättningar skapas för en bättre profilering av den verk-

samhet RRV och Statskontoret bedriver. Som nämnts finns som risk för dubbelarbete inom det aktuella området.

Såväl fackdepanementen Finansdepartementet bör kunna som lägga utvärderingsuppdrag Statskontoret. Tonvikten i utvärderingsverksamheten bör dock läggas utvärderingar av prin-

cipiell och sektorsövergripande karaktär. Det kan t.ex. vara fråga uppdrag syftar till att underlag för en omprövning

om som ge

eller omformulering det offentliga åtagandet eller insatser som

syftar till att granska de styr-, finansierings- och verksamhetsforrner som tillämpas inom den statliga verksamheten. Ut-

värderingsinsatsema bör också kunna avse enskilda politiska

besluts genomförande och effekter.

Vår bedömning är att behovet av denna typ av uppdragsstyrd utvärderingsverksamhet är relativt stort. Det rör sig dels om

underlag regeringen och regeringskansliet behöver för sin

som del dels material behöver tas fram för att tillgodose egen om som riksdagens önskemål om ett bättre underlag för en värdering av

den statliga verksamheten. I de intervjuer som vi har genomfört med företrädare for regeringskansliet har många betonat behovet

kvalificerad och väl utbyggd utvärderingsverksamhet. V1 av en

därför att denna typ av insatser i fortsättningen bör prioanser riteras i Statskontorets verksamhet.

Sammanfattande bedömning

Vi att den uppdragsverksamhet som bedrivs vid RRV:s av-

anser delning för effektivitetsrevision har nått sådan omfattning nu en att det finns skäl att anföra principiella betänkligheter mot verksamheten. Den ger dessutom upphov till avgränsningsproblem gentemot den utrednings- och utvärderingsverksamhet som

Statskontoret nu bedriver. RRV:s uppdragsverksamhet inom

detta område bör därför begränsas till insatser som utgör rena kompletteringar av genomförda revisioner. Istället bör Statskontoret i ökad utsträckning ta sig utvärderingsuppdrag inom det förvaltningspolitiska och förvaltningsekonorniska området. Vi att sådana uppdrag i fortsättningen bör prioriteras i anser Statskontorets verksamhet.

6.3 Ekonomi- och personaladministrativa system-

tjänster

Myndigheternas anskafrting av systemtjänster

statsförvaltningen kan betraktas koncern i den meningen som en

att det finns ledning regeringen och att det inom

en gemensam - vissa områden finns ett behov av att tillämpa enhetliga regler för myndigheternas uppträdande. Införandet nya styrforrner har av dock medfört att stora delar av den relativt detaljerade reglering tidigare fanns inom det administrativa området har som avvecklats. Myndigheterna har numera stor handlingsfrihet vad

gäller organisationsutfomining, lokalförsörjning, lönesättning

m.m.

I linje med den handlingsfrihet har införts inom andra som områden har myndigheterna också givits frihet att välja ekonomi-

och personaladministrativa system. Vad gäller valet av ekono-

miskt redovisningssystem finns dock regleringa syftar

en som till att tillse att det redovisningssystem som myndigheterna väljer kan leverera erforderliga uppgifter till riksredovisningen och att de tillgodoser de övriga krav regeringen ställer redovissom ningssystemet. Innan en myndighet anskaffar ett icke-statligt redovisningssystem skall samråd hållas med RRV. Motsvarande reglering saknas inom det personaladministrativa området.

Enligt vår mening finns det inte anledning att ifrågasätta myndigheternas grundläggande handlingsfrihet vad gäller valet ekoav nomi- och personaladministrativa system. Det vore inkonsekvent att ifrågasätta myndigheternas handlingsfrihet inom detta område när man har givit dem stor handlingsfrihet inom en rad andra områden. Å andra sidan bör den reglering som finns vad gäller det ekonomiska redovisningssystemet vara kvar. Det är givetvis angeläget att myndigheternas redovisning kan leverera sådana uppgifter att staten kan följa upp och konsolidera sin ekonomi koncemnivå. Det är för övrigt sannolikt att arbetet med det s. k.

VESTA-projektet kommer att resultera i skärpta krav de

redovisningssystem som myndigheterna använder. De aggregeringsmöjligheter som eftersträvas i VESTA-arbetet ställer ökade krav kompatibilitet och kommunikation mellan det övergripande beslutsstödet och myndigheternas olika system.

Det är väsentligt att det inom det ekonomi- och personaladministrativa området finns väl fungerande statliga grundaltemativ att tillgå for myndigheterna. Om flertalet myndigheter anser sig kunna välja dessa grundaltemativ begränsas den kostnadskrävande och i vissa fall ekonomiskt riskfyllda upphandlingen systemtjänster till ett fåtal myndigheter har mycket av som

3 Förordning 1994: 1261 statliga myndigheters redovisningssystem. om " VESTA-projektet syftar till att bygga ett modernt beslutsstöd för kn upp ekonomiska styrningen i staten. Tre delsystem planeras: budgetering, resultatinforrnation och betalningsinfonnation. VESTA skall inte ersätta myndigheternas system. Systemet skall istället hjälpa regeringen att en bättre överblick över statens ekonomi.

speciella krav. Ett bibehållande av myndigheternas frihet att välja ett annat system än det statliga grundaltemativet utsätter samtidigt den statliga leverantören för en konkurrens som sannolikt är effektivitetsbefrärnjande. I sammanhanget finns det anledning att betona au det är angeläget att myndigheter som planerar att upphandla ett icke-statligt systern kan redovisa realistiska kalkyler transaktionskostnaderna och övriga funktioner i dessa system. Exempel finns myndigheter som efter upphandling system den privata marknaden tvingats till omfattande av och kostnadskrävande anpassningsåtgärder i dessa system. Grundprincipen måste att ett icke-statligt system om ett vara sådant anskaffas skall kunna användas i myndighetens verk- samhet utan att alltför stora anpassningskostnader uppstår.

Vi har övervägt några alternativ till nuvarande regelsystem vad gäller myndigheternas anskaffning ekonomi- och personalav administrativa system. Dessa alternativ innebär att myndigheternas handlingsfrihet begränsas i större eller mindre utsträckjämfört med vad gäller. Resonemanget är i första ning som nu hand tillämpligt det ekonomiadministrativa området där koncemintresset är mest uttalat men kan i princip tillämpas alla typer anskaffning inom systemtjänstornrådet. av

Ett de alternativ vi har övervägt innebär att myndigheav som ternas val begränsas till några få system certiñeras av en som statlig granskningsmyndighet. Samtidigt tecknas avropsavtal med berörda leverantörer. Den certifierande myndigheten bör av konkurrensskäl inte själv tillhandahålla system. Ett annat alternativ är att obligatoriskt hänvisa myndigheterna till eg statligt system. De nuvarande möjligheterna att välja ett icke-statligt system skulle i dessa fall tas bort. Detta alternativ innebär att går tillbaka till de principer som gällde för myndigheternas man systemanskaffning under 1960- och 1970-talen.

Det sistnämnda alternativet är enligt vår mening uteslutet. Som nämnts finns det ingen anledning att begränsa myndigheternas

handlingsfrihet inom systemtjånstområdet i större utsträckning

än vad som gäller inom övriga administrativa områden. En monopolisering av systemtjänstutbudet skulle sannolikt också medföra betydande effektivitetsförluster. Det är sak att en annan det ibland finns anledning att ställa speciella krav systemens

förmåga att leverera infonnation till koncernledningen rege-

ringen.

Certiñeringsaltemativet är bättre från konkurrenssynpunkt men

erbjuder knappast några större fördelar framför ett väl fun-

gerande och konkurrensutsatt statligt grundaltemativ. Vad man

uppnår är att upphandlingen av systemtjänster underlättas för de

myndigheter som väljer att upphandla ett annat system än det statliga grundaltemativet. Dessa myndigheter är f.n. relativt få. Certifieringsaltemativet har också nackdelen att uppgiften att certifiera ett antal marknaden förekommande systern sannolikt

skulle bli arbetskrävande. Många av de problem uppstår i

som myndigheternas systemanvändning torde dessutom sammanhänga med den totala systemrniljön vid myndigheten och där- med vara myndighetsspeciñka. I sådana fall är certifiering inte

till någon större hjälp. Av dessa skäl har vi valt att inte förorda

certiñeringsaltemativet.

Den statliga produktionen av systemtjänster

I kapitlen 4 och 5 konstaterade vi att det finns vissa problem vad gäller den statliga produktionen av systemtjänster inom det eko-

nomi- och personaladrninistrativa området. Dessa problem går i

korthet ut att produktutbudet är alltför omfattande och att de statliga huvudproducentema RRV och SPV aktivt konkur- - rerar med varandra inom vissa marknadssegment. Resultatet blir ett omfattande dubbelarbete inte minst systemutvecklings- -

sidan. Inom detta område pågår dessutom verksamhet vid andra

myndigheter än de stabsmyndigheter som har regeringens uppdrag att svara för de aktuella systemen.

För att komma till rätta med dessa problem bör produktionen av systemtjänster inom det ekonomi- och personaladministrativa området samordnas. Detta gäller även de utbildnings- och konsulttjänster är kopplade till det aktuella utbudet. Prosom ducenter inom detta område är RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd, SPV:s resultatornråde Lön/PA samt Kammarkollegiets enhet för administrativ service.

Samordningen bör bl.a. syfta till att begränsa utbudet av produkter och tjänster inom områden där rena dubbleringar förekommer. Som tidigare har nämnts är systemutvecklingskostnaderna inom det aktuella området mycket stora. Betydande besparingar kan därför åstadkommas genom ett mer koncentrerat Vissa vinster torde också kunna åstadkommas produktutbud. samordning den utbildnings- och konsultverksamgenom en av het framförallt RRV och SPV bedriver inom det aktuella som området.

För avnämarmyndighetema medför samordning av den en statliga ekonomi- och personaladministrativa systemverksamheten att kan vända sig till leverantör som kan erbjuda ett man en fullserviceutbud inom detta område. Många myndigheter har i utredningens enkät efterlyst just detta. De rationaliseringseffekter uppstår då de nuvarande verksamheterna samordnas bör som dessutom myndigheterna lägre kostnader för de transaktioner ge genomförs i systemen. På sikt minskar detta i sin tur som belastningen myndigheternas förvaltningsanslag.

I samband med den genomgång produktutbudet bör ske av som då de aktuella verksamheterna har samordnats bör även prövas vilka delar systemstödet kan säljas eller avvecklas. Inom av som hela det ekonomi- och personaladministrativa området finns ett omfattande privat tjänsteutbud som i många fall kan utnyttjas av de statliga myndigheterna. Det är därför väsentligt att ha en för produktionen bör ske i statlig regi genomarbetad policy när

och när det privata utbudet utan olägenheter kan utnyttj Det är as. också väsentligt att de ansvariga för systemverksarnheten kontinuerligt och aktivt prövar om den egna verksamheten har ett lämpligt gränssnitt gentemot den privata marknaden och om så -

inte är fallet föreslår regeringen att vidta lämpliga åtgärder.

-

Sammanfattande bedömning

Vi ser ingen anledning att ifrågasätta de grundläggande principer

som gäller för myndigheternas anskaffning av ekonomi- och personaladrninistrativa systemtjänster. Den reglering som nu

finns beträffande det ekonomiska redovisningssystemet bör behållas. Detsamma gäller myndigheternas frihet att välja

ett annat system än det statliga grundaltemativet så länge dessa som

systern tillgodoser de krav som regeringen har uppställt.

Den statliga produktionen ekonomi- och personalav administrativa systemtjänster bör samordnas. Då detta har skett bör det nu alltför omfattande produktutbudet över och ses koncentreras till färre produkter och tjänster. Ett sådant arbete skulle medföra stora besparingar till följd minskade systernav

utvecklingskostnader, minskat dubbelarbete inom stabsorganisa-

tionen m.m.

6.4 Lokalförsörjningsfrågar

Annan utredningsverksamhet

Som framgick av avsnitt 2.3 utreds vissa frågor den statliga

om

lokalförsörjningen av Utredningen om utvärdering av Bygg-

nadsstyrelsens ombildning m.m. Utredningen har avlämnat ett delbetänkande som innehåller vissa förslag berör Lokalsom

försörjningsverkets verksamhet. Bl.a. föreslås att myndighetens

stabsuppgifter skall koncentreras till vissa områden och att de lokalbrukande myndigheterna skall hänvisas till den privata marknaden om de behöver ett mer omfattande konsultstöd. Ut-

redningen skall lämna sitt slutbetänkande före utgången juni av 1997.

Vi har samrått med Utredningen utvärdering Byggom av nadsstyrelsens ombildning m.m. och tagit del av vissa bedömningar som utredningen gör vad gäller Lokalförsöijningsverkets framtida verksamhet. I våra förslag beträffande Lokalförsörjningsverket har vi dels utgått från de förslag som utredningen redan har lämnat dels vägt in de synpunkter Lokalförsörjningsverkets verksamhet som har lämnats i vårt intervju- och enkätmaterial.

Lokalförsörjningsverkets stabsuppgifter

Lokalforsörjningsverkets stabsuppgifter omfattar bl.a. stöd regeringen i budgetarbetet samt utrednings- och utvärderingsarbete inom lokalforsörjningsområdet. Härutöver handlägger myndigheten samråd om vissa hyreskontrakt och tar del av de lokalförsörjningsplaner som lämnats in av de lokalbrukande myndigheterna. Lokalförsörjningsverket svarar också för informationsverksamhet till regeringskansliet och myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor samt förvaltar och avvecklar statliga engagemang i tomställda lokaler lokalpoolsverksamhet.

Av dessa uppgifter bortfaller samrådsuppgiften och uppgiften att igenom lokalförsörjningsplaner om de förslag som har lämnats av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m.m. genomförs. Av vårt intervjumaterial framgår också att regeringskansliets efterfrågan utrednings- och utvärderingsinsatser från Lokalförsörjningsverkets sida är mycket begränsad. Behov finns dock av ett visst stöd regeringen i bud-

getarbetet lokalkostnadsindex samt viss infonnations-

av verksamhet i lokalförsörjningsfrågor vänder sig till som regeringskansliet och myndigheterna. Vidare finns behov lokalav poolsverksamheten.

Dessa omständigheter medför att Lokalförsörjningsverkets reduceras kraftigt. Volymmässigt torde de stabsuppgifter kan uppgifter som kvarstår inte kräva mer än 5 á 6 personår.

Lokalförsörjningsverkets serviceuppgzñer

serviceuppgifter omfattar konsultstöd Lokalförsörjningsverkets de statliga myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor. Verksamheten är avgiftsbelagd och omfattar utbildning och rådgivning i medverkan vid upprättandet lokalhyres- och lokalfrågor, av och lokalförsörjningsplaner samt olika typer av utredprogram ningsstöd.

Den enkät vi har genomfört under deltagande av ett tjugosom femtal efterfrågan konsultstöd i lokalmyndigheter visar att försörjningsfrågor är begränsad. Lokalförsörjningsverket har också haft svårt få denna verksamhet att ihop ekonomiskt. att med sig ackumulerat underskott från tidi- Myndigheten bär ett år vad gäller konsultverksarnheten. gare

Vi har tidigare ifrågasatt det konsultstöd som lämnas av om Lokalförsörjningsverket skall anses vara en statlig angelägenhet. Anledningen är det finns omfattande privat konsultatt en marknad inom det aktuella området. Vi kan inte heller se att det skulle finnas något egentligt koncernintresse inom statsförvaltningen av att konsultstödet i lokalförsörjningsfrågor produceras i statlig regi. Myndigheterna bör därför hänvisas till att privata konsultmarknaden de behöver konsultutnyttja den om stöd i hyres- och lokalfrågor. Vi erinrar om att det dessutom stabsuppgifter tillhandahålla ingår i Lokalförsörjningsverkets att viss basinforrnation hyresmarknaden också till myndigom heterna.

Sammanfattande bedömning

stabsuppgifter kan enligt vår mening Lokalförsörjningsverkets begränsas kraftigt med hänsyn till den efterfrågebild som före-

ligger. Om de förslag som har länmats av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m.m. genomförs kan ytterligare begränsningar genomföras.

Lokalförsörjningsverkets serviceuppgifter bör enligt vår mening avvecklas. Motivet är dels att de aktuella uppgifterna kan överlämnas till den privata konsultmarknaden dels att verksamheten inte har gått ihop ekonomiskt under den tid som den har bedrivits.

7 Organisation av det framtida stödet till regeringen och myndigheterna

1 Allmänt

I detta kapitel behandlas de organisatoriska konsekvenserna av de bedömningar vad gäller stödet till regeringen och myndigheterna som vi har gjort i tidigare kapitel. Lokaliseringsfrågoma och de besparingseffekter förslagen behandlas dock i som ger separata kapitel längre fram i betänkandet.

I detta betänkande har vi hittills inte närmare berört Statskontorets IT -verksamhet och de delar RRV:s avdelning för av ekonomi och resultatstyming som arbetar med nonnering, riksredovisning och det statliga betalningssystemet E l-verksamheten. Vi återkommer till dessa verksamheter i vårt slutbetänkande. Våra överväganden inom detta område bedöms dock inte få några konsekvenser för ansvarsfördelningen mellan de olika stabsmyndighetema.

I sammanhanget bör nämnas att stora delar RRV:s E l-verkav samhet kan komma att påverkas förslag kommer av som senare att lämnas av det tidigare Omnämnda VESTA-projektet. Regeringen kommer att fatta beslut om inriktningen av detta projekt inom kort. Det är därför inte möjligt bedöma exakt vilka att nu konsekvenser VESTA-projektet kan få för RRV:s del. Detta som projekt och de konsekvenser som det kan få bör dock vägas in vid bedömningen de aktuella verksamheterna vid RRV. av

Vi vill också betona att de förslag lämnas i det följande är som principiellt hållna. Vi avser att återkomma med ett mer preciserat förslag vad gäller vissa frågor i vårt slutbetänkande. Vi bedömer dock att det underlag som nu lämnas är tillräckligt för att regeringen skall kunna ta ställning till den huvudsakliga utformningen av den nya stabsorganisationen.

7.2 Huvuddragen ien ny stabsorganisation

F örändrin gsbehovet

I kapitel 6 har vi redovisat en rad synpunkter inriktningen och omfattningen den verksamhet stabsmyndighetema bedriav som Bl.a. har vi pekat behovet förändringar i effektivitetsver. av revisionens inriktning och i regeringens styrning denna verkav samhet. Vi har också pekat behovet av en ändrad ansvarsfördelning mellan Statskontoret och RRV vad gäller den uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksanrheten. Vi har också framhållit att den ekonomi- och personaladrninistrativa måste samordnas bättre och att stora delar systemverksamheten av den verksamhet som Lokalförsörjningsverket bedriver kan avvecklas eller överlåtas till den privata konsultmarknaden.

Vissa dessa förändringar kräver strukturella förändringar av inom stabsorganisationen, andra förutsätter att vissa stabsmyndigheters inre organisation till de nya förutsättningarna anpassas och ytterligare andra kan genomföras helt utan organisationsförändringar. I det senare fallet blir det i regel fråga om att ge vissa verksamheter inom myndighet ändrad inriktning eller en en prioritering.

Samordningen systemverksamheten och anpassningen av av uppgifter till förändrad efterfråge- Lokalförsörjningsverkets en bild förutsätter enligt vår mening strukturella förändringar inom Detsamma gäller de förändringar berör stabsorganisationen. som RRV:s uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksarnhet.

Övriga åtgärder kan klaras genom organisationsförändringar

och/eller ändrad Verksamhetsinriktinom stabsmyndighetema ning och resursfördelning inom den befintliga organisationens

ram.

Vad gäller detta kapitel har vi valt att i detta dispositionen av avsnitt endast behandla de förslag kräver strukturella förändsom

ringar. Övriga förslag redovisas i avsnitt 7.3.

SOU 1997.80 77

Systemverksamheten

Vad gäller den ekonomi- och personaladministrativa systemverksamheten har försök gjorts under lång tid att samordna denna verksamhets inriktning inom för oförändrad myndigramen en hetsorganisation. Dessa försök har dock inte givit avsett resultat.

Vi har också konstaterat att rollkonflikter förekommer mellan RRV:s systemverksarnhet och denna myndighets granskande och normerande verksamhet. Vi gör också bedömningen att dessa rollkonflikter inte kan lösas inom för RRV:s ramen nuvarande organisation.

Av dessa skäl anser vi att den ekonomi- och personaladministrativa systemverksamheten bör utformas ett sådant sätt att RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd, SPV:s resultatområde Lön/PA och Kammarkollegiets enhet för administrativ service förs samman under en gemensam ledning.

Detta resultat kan uppnås på tre sätt:

De aktuella systemverksamhetema kan tillsammans bilda en egen myndighet En ny myndighet kan bildas med de aktuella systemverksamhetema och SPV:s pensionsverksamhet som grund RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen och Kammarkolliegiets enhet för administrativ service ansluts till SPV

Det förstnämnda alternativet medför att ytterligare myndigen hetsadrninistration måste upprättas. Detta leder till merkostnader och andra olägenheter. Valet bör därför stå mellan alternativen 2 och Dessa alternativ har samma verksamhetsinnehåll men

skiljer sig det sätt vilket den organisatoriska samgenom ordningen genomförs.

Alternativ 2 ger regeringen större handlingsfrihet vid organisationsutfonnningen har också nackdelar i form av större men omställningskostnader och längre genomförandetid. Risk finns också för att nyckelpersonal slutar till följd av den osäkerhet som utdragen förändringsprocess kan skapa. En sådan utveckling en skulle medföra stora olägenheter för avnämarmyndighetema i form driftstömingar inom de aktuella verksamheterna. Vi av därför att detta alternativ bör undvikas. anser

Alternativ 3 gör det möjligt att lägga en stor del av förberedelsearbetet för den organisationen på SPV. Det skulle då inte nya nödvändigt att tillsätta en särskild organisationskomrrtitté vara för att förbereda förändringen. Den första fasen i förändringsarbetet Samgåendet mellan de tre systemverksarnhetema - skulle då kunna genomföras redan den l januari 1998. Som framgår kapitel 8 föreslår vi dessutom att de aktuella systemav verksamhetemas lokalisering inte skall ändras. Verksamheten bör således ocksåi fortsättningen bedrivas respektive verksamhetsort. Dessa omständigheter bör tillsammans skapa förutsättningar för smidig förändringsprocess som gör det möjligt en att undvika driftstömingar i verksamheten.

lokalförsärjningen

Vi har konstaterat att det finns behov vissa stabsfunktioner av inom lokalförsörjningsområdet ocksåi fortsättningen. Det ungefärliga innehålleti dessa stabsfunktioner har specificerats i avsnitt 6.4. Vi har preliminärt bedömt att stabsuppgiftema volymmässigt emot 5 â 6 personår. Vi har också föreslagit att svarar serviceuppgifter skall avvecklas eller Lokalförsörjningsverkets överlåtas till den privata konsultrnarknaden.

De verksamheter kvarstår vid Lokalförsörjningsverket efter som dessa förändringar har genomförts är inte så omfattande det att

att de kan bära fristående myndighetsorganisation. Vi

upp en

föreslår därför att Lokalförsörjningsverket läggs ned

som myn-

dighet och att de kvarvarande stabsuppgiftema anknyts till

en annan myndighet. Denna förändring bör kunna genomföras

fr.o.m. den 1 januari 1998. Ansvaret för kvarvarande personal

får efter denna tidpunkt tas över särskild avvecklingsav en organisation.

Vad gäller anknytningen av de kvarvarande stabsuppgiftema till en annan myndighet har vi övervägt tre alternativ. Dessa är

Statens fastighetsverk, Kammarkollegiet och Statskontoret.

Att anknyta stabsuppgiftema till Statens fastighetsverk vore

enligt vår mening olämpligt. Denna myndighets uppgift är att

förvalta statliga fastigheter. Fastighetsverket är därför slags

en motpart till den stabsfunktion som nu ligger Lokalförsörjningsverket. Att hålla isär rollerna i dessa avseenden var en cen-

tral tanke i den organisationsförändring som genomfördes

1993. Stabsfunktionen bör därför inte läggas Fastighetsverket.

Däremot vore det möjligt att lägga stabsuppgiftema Kammar-

kollegiet. Denna myndighet inrymmer verksamhet som har mycket olika karaktär. Myndigheten har också erfarenhet av att

hantera de svårigheter som en heterogen verksamhet kan

ge upphov till. Kammarkollegiet bedriver dock inte utredningsverksamhet av den typ är aktuell i detta fall. Dessutom som ligger tyngdpunkten i Kammarkollegiets verksamhet myndig-

hets- och serviceuppgifter. De sistnämnda uppgifterna bör enligt

vår mening inte kombineras med stabsuppgifter. Av dessa skäl avstyrker vi att de aktuella uppgifterna läggs Kammarkollegiet.

Vi föreslår således att de kvarvarande stabsuppgiftema inom

lokalförsörjningsområdet läggs Statskontoret. Statskontoret

bedriver visserligen inte nu någon verksamhet inom lokal-

försörjningsområdet har ändå uppgifter som till sin karaktär men liknar de stabsuppgifter frigörs från Lokalförsörjningssom verket. Statskontoret är dessutom tydligt inriktat på stabsmyndighetsrollen. Vi bedömer därför att Statskontoret är den myndighet har de bästa förutsättningarna att ta hand om de som aktuella stabsuppgiftema.

Utrednings- och utvärderingsverksamheten

Vi har i avsnitt 6.2 tagit upp den uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksamhet bedrivs vid RRV:s avdelning för som effektivitetsrevision och föreslagit att denna uppdragsverksamhet skall begränsas. Motivet är dels principiellt dels praktiskt. V1 att det föreligger risk för konflikter mellan avdelningens anser uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksamhet och RRV:s reviderande verksamhet. Risken för konflikter kan enligt vår mening begränsas uppdragsverksamheten reduceras och om endast avser insatser som direkt kompletterar genomförda revisionsinsatser. Konfliktrisken minskar ytterligare huvuddelen om de aktuella överförs till Statskontoret. En sådan av uppdragen det dessutom lättare dra tydlig gränslinje mellan åtgärd gör att en RRV:s och Statskontorets utrednings- och utvärderingsverksamhet.

Den utrednings- och utvärderingsverksamhet som bedrivs vid RRV:s avdelning för effektivitetsrevision är speciell i den meningen att det inte rör sig om uppgifter som handläggs av en viss underenhet eller väl definierad personer inom grupp av avdelningen. Det rör sig istället tillikauppgift som utförs om en många anställda inom för särskilt inrättade projekt. Av av ramen detta skäl är det inte möjligt att föra över en viss organisatorisk enhet eller från RRV till Statskontoret. Vad grupp av personer det istället är fråga är att styra över vissa av de utredningsom och utvärderingsuppdrag som nu läggs RRV:s avdelning för effektivitetsrevision till Statskontoret. Finansieringen av dessa uppdrag sker särskilda medel som disponeras av departegenom menten. Under en övergångstid kan denna fmansieringsmetod

behöva användas också för de uppdrag som i fortsättningen

läggs på Statskontoret. På sikt bör dock verksamheten finan-

sieras inom ramen för det anslag som Statskontoret disponerar.

I sammanhanget vill vi erinra om att Expertgruppen för studier i

offentlig ekonomi ESO bedriver en utvärderingsverksarnhet som liknar den som RRV och Statskontoret bedriver inom det förvaltningsekonorniska området. ESO är formellt en kommitté

under Finansdepartementet men har trots detta funnits i många

år. Vi anser att det finns anledning att överväga om ESO:s verksamhet bör samordnas med den utvärderingsverksamhet som

enligt vår uppfattning bör koncentreras till Statskontoret.

7.3 Konsekvenser för stabsmyndigheterna

I detta avsnitt sammanfattas konsekvenserna av de förslag som vi har framfört för de olika stabsmyndighetema. Syftet med avsnittet samlad bild hur de olika förslagen berör är att ge en av respektive stabsmyndighet. Också för detta avsnitt gäller att beskrivningen är översiktlig och att det finns anledning att åter-

komma till olika detaljfrågor under etapp H av utredningsarbetet.

Kammarkollegiet

För Kammarkollegiets del medför våra förslag att verkets enhet för administrativ service överförs till SPV. Enheten har en budgetomslutning drygt 15 miljoner kronor och har cza 35 anställda 31 heltidsbefattningar.

Enheten för administrativ service bedriver idag sin verksamhet relativt avskilt från Kammarkollegiets övriga verksamhet. Det

torde därför inte uppstå några större problem då den aktuella

verksamheten skall frigöras från kollegiet. Som nämnts förutsätter vi att verksamheten också i fortsättningen lokaliseras till Stockholm. Omlokalisering av verksamheten skulle medföra stora olägenheter och risk för driftstömingar. Detta samman-

hänger med att mer än 90% av enhetens uppdragsgivare finns i Stockholm och att i synnerhet konsultverksarnheten är beroende av närkontakter med uppdragsgivarna.

Lokalförsörjningsverket

Lokalförsörjningsverket bör läggas ned myndighet fr.o.m. som den 1 1998. Vissa verkets stabsuppgifter bör dock januari av kvarstå och överföras till Statskontoret. Genom nedläggningen uppstår besparing ungefär 12 miljoner kronor per år. en Resterande del av Lokalförsörjningsverkets anslag 5 miljoner kronor bör tillföras Statskontoret. Avvecklingen ger upphov till vissa engångskostnader. Storleken dessa kostnader kan inte av beräknas I sammanhanget kan nämnas att det den 31 denu. cember 1996 fanns ett anslagssparande vid myndigheten cza 15 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket

Våra förslag innebär att verksamhetsområdet Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd överförs till SPV. Detta bör ske fr.o.m. den 1 januari 1998. Med denna verksamhet bör följa den utbildnings- och konsultverksamhet som nu utförs personal från verksamhetsområdet. Den verksamhet av förs över till SPV har budgetomslutning ungefär 150 som en kronor och förfogar över drygt 120 anställda heltidsmiljoner befattningar. Verksamheten är helt avgiftsfmansierad.

Verksamheten inom System och Stöd är idag lokaliserad till Stockholm och Karlstad. Enligt vår mening bör lokaliseringen inte ändras. Vi bedömer att omlokalisering verksamheten en av skulle medföra stora olägenheter och orsaka risk för drift- Detta skulle sin få negativa konsekvenser för störningar. tur avnämarmyndigheterna.

Vad gäller RRV:s revision föreslår vi ökad integration mellan en och effektivitetsrevisionen. Vi också den årliga revisionen anser

att den senare i större utsträckning än nu bör inrikta sin verk-

samhet myndighetsnivån och myndigheternas Verksamhet och förvaltning. Den bör dessutom öka sitt stöd till den årliga revisionen. Vi föreslår också att regeringen i fortsättningen tyd-

ligare skall ange vilka områden och verksamheter som effektivitetsrevisionen skall granska.

Vad gäller RRV:s uppdragsstyrda utrednings- och utvärde-

ringsverksamhet föreslår vi att den del av denna verksamhet som

utförs av Avdelningen för effektivitetsrevision skall minskas i

omfattning och att de uppdrag som det är fråga om skall styras

över till Statskontoret. Exakt vad detta innebär och resurs-

personalmässigt går inte att fastställa i nuläget. Vi erinrar dess-

utom om att verksamheten finansieras med avgifter, dvs. med medel som andra än RRV förfogar över. Totalt beräknas uppdragsverksamheten vid Avdelningen för effektivitetsrevision ha

en budgetomslutning på ungefär 15 miljoner kronor under

1997. Volymen av verksamheten har ökat starkt under senare år.

Statens löne- och pensionsverk

Enligt våra förslag inordnas RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd och Kammarkollegiets enhet för administrativ service i SPV fr.o.m. den 1

januari 1998. I syfte att nå de samordningsvinster som efter-

strävas bör dessa verksamheter tillsammans med SPV:s resultatornråde Lön/PA utgöra organisatorisk huvudenhet inom en

myndigheten. SPV:s pensionsverksamhet påverkas inte av de

förslag som vi har redovisat. Däremot påverkas myndighetens

stabsenheter för intern service. Det ankommer dock SPV:s ledning att bedöma vilka förändringar i dessa verksamheter som erfordras då de verksamheterna infogas i myndigheten. nya

Som framgår kapitel 8 föreslår vi också att administrationen

av av statens personskadeförsäkring skall överföras till SPV. Denna verksamhet administreras idag av AMF Trygghetsförsäkring AB. Verksamheten bedrivs i Stockholm. Det avtal

som ingåtts med AMF Trygghetsförsäkring AB löper på ett år.

En avtalsperiod börjar den 1 januari 1998. AMF Tryggny hetsförsäkring AB:s verksamhet inom detta område omsluter cza 95 miljoner kronor år. Beloppet avser skadeersättningar och per ersättning för adrninistrationskostnader. 22 handläggare är sys-

selsatta med administrationen av personskadeförsäkringen.

Vårt motiv för att föra över denna verksamhet till SPV är bl.a. det beslut regeringen har tagit att SPV fr.o.m. den 1 januari som

1998 skall påföra de statliga arbetsgivarna försäkringsmässigt beräknade premier för de statliga avtalsförsäkringama inklusive

personsskadeförsäkringen. Som en följd härav kommer AMF Trygghetsförsäkring AB att debitera SPV för den utbetalning av

skadeersättningar som bolaget gör med stöd av försäkringen.

Dessutom kan samordningsvinster göras den aktuella

om verksamheten integreras i SPV administrerar andra statliga

som

avtalsförsäkringar. Mot denna bakgrund föreslår vi att avtalet

med AMF Trygghetsförsäkring AB sägs upp och att uppgiften

att administrera den aktuella verksamheten läggs SPV. Detta kan ske tidigast fr.o.m. den 1 januari 1999.

Statskontoret

För Statskontorets del innebär våra förslag att myndigheten

övertar vissa stabsuppgifter inom lokalförsörjningsområdet från

Lokalförsörjningsverket. Detta bör ske fr.o.m. den 1 januari

1998. Vi har också föreslagit att Statskontoret skall utöka sin

satsning utvärderingsverksarnhet. Utrymme för denna verksamhet bör skapas dels omprioritering verksamhet

genom av inom Statskontoret dels genom överstyming av uppdrag och

uppdragsmedel från RRV till Statskontoret. Det rör sig om

utrednings- och utvärderingsuppdrag som nu till största delen utförs personal inom RRV:s avdelning för effektivitetsav revision.

Statskontorets anslag bör utökas med 5 miljoner kronor fr.o.m.

budgetåret 1998 med hänsyn till de stabsuppgiftema inom

nya

lokalförsörjningsområdet. Härutöver tillkommer uppdragsintäkter för de delar av den nytillkommande utvärderingsverksam-

heten som inte kan finansieras genom omprioritering av verksamhet inom Statskontoret.

7.4 Förslag

I detta kapitel har vi föreslagit:

att RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska

styrningen System och Stöd och Kammarkollegiets en-

het för administrativ service överförs till SPV fr.0.m. den l januari 1998,

att Lokalförsörjningsverket läggs ned den 31 december

1997 och att kvarvarande stabsuppgifter fr.0.m. den 1

januari 1998 överförs till Statskontoret, att regeringen tydligare vilka områden och verkän nu anger samheter RRV:s effektivitetsrevision skall granska, som att RRV:s effektivitetsrevision i första hand skall arbeta med

myndighetsinriktad revision och med stöd den årliga

revisionen,

att huvuddelen den uppdragsstyrda utrednings- och ut-

av värderingsverksarnhet som nu utförs av RRV:s avdelning för effektivitetsrevision styrs över till Statskontoret,

att staten säger avtalet med AMF Trygghetsförsäkring upp AB om administrationen av den statliga personskade-

försäkringen och att denna uppgift därefter överförs till

SPV.

8 Lokaliseringsfrågor

Enligt våra direktiv skall vi pröva möjligheterna att lokalisera delar av den serviceverksamhet som stabsmyndighetema bedri-

ver till Söderhamn. I denna fråga skall utredaren också samråda

med den särskilde utredare som har till uppdrag att föreslå lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn. Som tidigare har nämnts har ett sådant samråd också hållits.

Till att börja med konstaterar vi att vårt uppdrag att pröva lokaliseringen av viss verksamhet till Söderhamn är begränsat till stabsmyndighetemas serviceuppgifter. Det omfattar således inte dessa myndigheters stabsuppgifter. Vi också att det skulle anser

leda till stora problem om stabsuppgifter skulle lokaliseras till

Söderhanm. Denna typ av verksamhet förutsätter närhet till regeringskansliet och kommittéväsendet vilket inte kan åstadkommas i Söderhamn. Vi har därför inte närmare övervägt möjligheten att

föreslå omlokalisering av stabsuppgifter till Söderhamn eller till

någon annan ort utanför Stockholm.

Vad gäller serviceuppgiftema har vi konstaterat att omlokalisering RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonoav miska styrningen System och Stöd till andra orter än de där verksamhet nu bedrivs skulle medföra stora olägenheter och driftstömingar i verksamheter måste kunna fungera konsom tinuerligt. Vi har gjort samma bedömning vad gäller Kammarkollegiets enhet för administrativ service. Båda dessa verksamheter bör således kvar sina nuvarande verksamhetsorter. vara

Det vore inte heller lämpligt att omlokalisera delar av den serviceverksamhet som SPV bedriver i Sundsvall till andra orter. Också denna verksamhet behöver fungera kontinuerligt utan störningar. Detta gäller både pensionsverksarnheten och den systemverksamhet som bedrivs inom det löne- och personal-

administrativa området. Dessutom har vi svårt att se några regio-

nalpolitiska fördelar med att on1lokalisera delar av SPV:s

verksamhet till någon annan ort. Lokaliseringen av de statliga verksamheterna till Sundsvall gjordes en gång i tiden med det uttalade syftet att främja en regional utveckling i Sundsvallsområdet.

Vår samlade bedömning är därför att omlokalisering inte bör komma ifråga för någon de verksamheter som de fem stabsav myndigheterna nu bedriver.

Däremot har vi efter kontakter med SPV funnit att förut- - sättningar finns för att lokalisera viss annan verksamhet till Söderhamn. Det rör sig dels om tillkommande aktualiseringsverksamhet inom för SPV:s pensionsverksamhet dels om ramen administrationen av den statliga personskadeförsälcringen. Som framgick avsnitt 7.3 bör administrationen av denna försäkring av av olika skäl överföras till SPV. Verksamheten bedrivs nu uppdragsbasis av AMF Trygghetsförsäkring AB i Stockholm.

Aktualisering innebär att anstälhiingstid beräknas för en pensionsberättigad och att uppgifterna registreras i SPV:s registersystem MAREG. Att uppgifterna i detta register är korrekta är förutsättning för riktig pensionsberäkning då den anställde en en skall pensioneras. Den aktualiseringsverksamhet som skulle kunna lokaliseras till Söderhamn omfattar dels en engångsinsats under treårsperiod dels permanent verksamhet som kan en en upprätthållas kontinuerligt. Engångsinsatsen har av SPV omfångsberäknats till totalt 110 120 personår 35 40 arbets- - tillfällen under tre år. Den permanenta verksamheten bedöms ge 12 15 arbetstillfällen. -

Den statliga pensionsskadeverksamheten sysselsätter f.n. 22 personer vid AMF Trygghetsförsäkring AB. En uppbyggnad av motsvarande verksamhet i Söderhamn bedöms kunna ske relativt snabbt uppgiften läggs SPV. Eventuellt kan särskilda om medel för uppbyggnadsarbetet behöva disponeras under en övergångstid. Administrationen av den statliga personskadeför-

säkringen kan beräknas ge drygt 20 arbetstillfällen i Söderhamn.

Verksamheten är pennanent och bedöms bestå under en längre

tid.

Totalt ger de åtgärder som vi har föreslagit beträffande Söder-

hamn således 35 arbetstillfällen i form av ett permanent åtac:a

gande och 35 40 arbetstillfällen under en treårsperiod. Finan-

-

sieringen dessa verksamheter sker genom avgifter som de

av

statliga myndigheterna redan nu betalar. Verksamheten medför

således inte några merkostnader för statsverket utöver vissa

ornställningskostnader.

Besparingsåtgärder

I våra direktiv nämns att en besparing 30 miljoner kronor om skall tas ut under år 1998 bland myndigheterna inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och 3 skatteförvaltning och uppbörd.

I sammanhanget kan konstateras att SPV är helt avgiftsfinansierat och därmed undantaget från besparingskravet. Också Kammarkollegiet är till stor del avgiftsfinansierat. Bland de övriga myndigheterna finns de största anslagsvolymema i nu nämnd ordning RRV, Statskontoret och Lokalförsörj- ningsverket.

Den av oss föreslagna nedläggningen av Lokalförsörjnings- " verket leder üll en besparing ungefär 12 miljoner kronor per

år vissa engångskostnader för avvecklingen myndigheten nä;

av då inte medräknats. Det rör sig om arbetsuppgifter som enligt vår mening inte längre behöver utföras.

Som framgick av kapitel 7 förutsätts Statskontoret skapa utrymme för viss utvärderingsverksamhet omprioritering genom av befintlig verksamhet. Det rör sig om en uppgift som till stor del är ny. Den omprioritering som Statskontoret förutsätts göra för att skapa utrymme för denna utvärderingsverksamhet innebär att en besparing måste göras befintlig verksamhet. Som nämnts förutsätts också uppdragsmedel tillkomma för att finansiera den nya utvärderingsverksamheten.

Vi hari denna del av arbetet inte närmare granskat den anslagsfinansierade verksamhet bedrivs RRV:s ekonomiska som av avdelning. Vi har inte heller närmare berört Statskontorets ITverksamhet. Vi avser att under etapp av arbetet pröva vilka besparingsmöjligheter som kan finnas inom dessa verksamheter. I detta sammanhang kommer vi också att pröva vilka bespa-

ringsmöjligheter kan finnas inom RRV:s effektivitetssom revision.

Vi vill också erinra att våra förslag vad gäller systemverkom samheten inom det ekonomi- och personaladministrativa området

sikt bör leda till betydande besparingar i form av sänkta

avgifter för de aktuella systemtjänstema. Dessa besparingar kommer dock inte att kunna realiseras i någon större utsträck-

ning under år 1998.

10 Genomförandefrågor

Som framgick av kapitel 7 bör samordningen av systemverk-

samheten samt nedläggningen av Lokalförsörjningsverket ske redan fr.o.m. den 1 januari 1998. Vad gäller systemverk-

samheten förutsätter detta dock att ett förberedelsearbete igång-

sätts redan under förhösten 1997. Ett uppdrag om detta bör där-

förläggas SPV så snart regeringen har tagit ställning till

som

våra förslag. Beträffande Lokalförsörjningsverket bör awecklingsarbetet påbörjas så snart som ett förslag nedläggning har

om

redovisats i budgetpropositionen. De stabsuppgifter som skall

behållas bör överföras till Statskontoret fr.o.m. den 1 januari 1998.

Första steget i samordningen av systemverksamheten inom det ekonomi- och personaladministrativa området är att organisatoriskt inordna de berörda verksamheterna i SPV. Detta bör ske fr.o.m. den 1 januari 1998. Arbetet bör sedan fortsätta med en

genomgång av produktutbudet inom systemverksamheten i syfte

att ta till vara samordningsvinster och eliminera dubbelarbete. I detta sammanhang bör även prövas om delar av verksamheten kan avvecklas eller överlåtas till den privata konsultmarknaden.

Den utvärderingsverksamhet som har föreslagits vid Statskontoret bör etableras successivt. Inriktningen bör dock vara att den

nya verksamheten sätts igång med en begränsad resursinsats den

1 januari 1998. Ytterligare får sedan tillföras resurser genom omprioritering från annan verksamhet inom Statskontoret och genom överstyming uppdrag och uppdragsmedel från RRV. av Det ankommer Statskontorets ledning att ta ställning till hur den nya verksamheten organisatoriskt skall inpassas i Statskontorets verksamhet. Det är dock önskvärt att verksamheten markeras tydligt i myndighetens organisation.

Också de förändringar som vi har föreslagit beträffande RRV:s effektivitetsrevision bör genomföras successivt. Det är i detta fall

fråga om att gradvis förskjuta tyngdpunkten i effektivitetsrevi-

sionen från nuvarande relativt övergripande insatser till insatser har tydligare koppling till de enskilda myndigheternas som en

verksamhet och till den årliga revisionens granskning av myn-

digheterna. Parallellt med denna process bör former utvecklas för precis styrning från regeringens sida av RRV:s effeken mer tivitetsrevision. Också detta måste ske successivt.

Administrationen av den statliga personskadeförsälcringen kan

överföras till SPV tidigast fr.o.m. år 1999. SPV bör ges i uppdrag att förbereda ett sådant Övertagande och att organisera en ny verksamhet i Söderhanm.

11 Fortsatt arbete

Enligt våra direktiv skall vi redovisa ett principförslag till ny myndighetsstruktur för stöd- och serviceverksarnheten senast den 31 maj 1997. Detta har skett genom detta delbetänkande. Senast den 30 oktober 1997 skall vi redovisa ett slutbetänkande med mer preciserade förslag för genomförandet av de ställningstaganden angående stabsorganisationen som regeringen eventuellt kommer att göra i 1997 års budgetproposition.

Som framgått av tidigare kapitel finns det vissa frågor som återstår att belysa. Bl.a. har vi av tidsskäl avstått från att närmare in RRV:s norrnerande verksamhet samt viss annan anslagsfinansierad verksamhet inom Ekonomiska avdelningen. Den sistnämnda verksamheten omfattar riksredovisningen, prognosverksamheten och det statliga betalningssystemet. Vi har inte heller närmare berört Statskontorets IT-verksamhet. Vid genomgången av dessa verksamheter skall vi bl.a. pröva om möjligheter finns att göra ytterligare besparingar i stabsmyndighetemas verksamhet. I etapp arbetet kommer vi också att belysa av vissa frågor som sammanhänger med genomförandet av den nya organisationen vad gäller den ekonomi- och personaladministrativa systemverksamheten.

Bilaga 1 Sid 1

:W:

Kommittédirektiv

Översyn av stabsmyndighetema Dir.

1997:27

Beslut vid regeringssammanträde den 1997-01-30

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn några av av regeringens stabsmyndigheter, nämligen Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisionsverket RRV, Statens löne- och pensionsverk SPV och Statskontoret. Utredaren skall lämna förslag till myndighetsen struktur som bättre kan uppfylla regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna.

Bakgrund

Regeringen och dess kansli har behov av stöd i sitt arbete. Stödet kan gälla olika typer av verksamhet, t.ex. kvalificerade utredningar, och prognoser beslutsunderlag inom olika politikområden. Dessutom behövs oberoende en revision. Med det sätt att organisera statsförvaltningen som praktiseras i Sverige med ett litet regeringskansli och många självständiga myndigheter är det naturligt att det är myndigheterna som skall stå för ett sådant stöd. Bland de myndigheter som fungerar som stödfunktioner till regeringen i för statsförvaltningen övergripande frågor kan nämnas Statskontoret, RRV, Lokalförsörjningsverket och Kammarkollegiet.

Den statliga förvaltningens uppgift år att genomföra statsmaktemas intentioner. Myndigheterna har dock under nuvarande system med budgetramar och långtgående decentralisering av ansvar också ett starkt mandat att påverka sin egen verksamhet, och därmed även att avgöra sitt behov stöd och service. av Det ligger därför i regeringens intresse att i vissa fall påverka vilken typ av service som finns tillgänglig och se till att den kan erbjudas myndigheterna likartade villkor. Bland sådana servicefunktioner kan nämnas personaloch ekonomiadministrativa system, redovisningsmässigt stöd, administrativ

Bilaga 1 Sid 2

kompetens till mindre myndigheter, rådgivning och utbildning etc. Ett flertal myndigheter har i dag regeringens uppdrag att ge myndigheterna service, varav särskilt kan nämnas RRV, SPV, Kammarkollegiet och Lokalförsörjningsverket.

De myndigheter som nämnts ovan kan sågasutgöra regeringens stabsmyndigheter, dvs. de myndigheter som har till huvudsaklig uppgift att förse regeringen med underlag vid ledningen av statsförvaltningen i dess helhet eller att regeringens uppdrag erbjuda den övriga myndighetsorganisationen sådan service som regeringen bedömer behöver finnas tillgänglig, Som framgår svarar några av dem för både stöd till regeringen och service till myndighetema. Det gäller främst RRV och Lokalförsörjningsverket, men även Kammarkollegiet.

l RRV:s stödfunktioner gentemot regeringen ligger att leverera ekonomisk information, metodutveckling och utredningsverksamhet. Även RRV:s revisionsverksamhet utgör en stödfunktion till regeringen, men år speciell genom sin självständiga karaktär med egeninitierad revision. Myndigheten ger också ut föreskrifter om redovisning och avgifter. Vidare levererar RRV ekonomi- och personaladministrativa system samt rådgivnings- och utbildningsverksamhet till myndighetema. Lokalförsörjningsverket gör utredningar regeringens uppdrag och samråder med andra myndigheter i vissa av deras lokalförsörjningsârenden. Dessutom erbjuds myndigheter service i lokalförsörjningsfrågor. Kammarkollegiet har i första hand serviceuppgiñer gentemot myndigheterna i fonn av administrativ service, kanslistöd till småmyndigheter, fondförvaltning, fordringsbevakning etc. Kollegiet ger även visst stöd till regeringen i form av t.ex. utbetalning av statsbidrag. Dessutom har kollegiet egna myndighetsuppgifter.

Två myndighetema har en mer renodlad verksamhet inriktad att av antingen stöd till regeringen eller service till myndighetsorganisationen. ge Statskontoret förser således uppdrag regeringen med utvärderingar och annat beslutsunderlag angående förvaltningspolitik, det offentliga åtagandet och utformningen av en gemensam elektronisk infrastruktur för statsförvaltningen. SPV har till uppgiñ att hantera den statliga änstepensioneringen och statens tjänstegrupplivsförsâkring samt erbjuda myndighetema service när det gäller de statliga löne- och personaladminstrativa systemen.

Bilaga 1 Sid 3

Stabsmyndiglietsorganisationen utreddes senast 1991 utifrån den förändrade styrning som vid denna tid introducerades i staten. Utredningen om stabsmyndighetemas verksamhet USV-utredningen lade fram sin syn på stabsorganisationen i betänkandet Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner SOU 1991:40 och 1991:41. Utifrån principen om renodling av verksamhet föreslog utredningen en omorganisation av stödfunktionerna. Vissa delar av förslagen genomfördes.

Efter riksdagens och regeringens behandling av USV-utredningens förslag har en rad förändringar skett som är av betydelse för regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna samt hur detta bäst bör organiseras. Några viktiga sådana är de följande. I Behovet av en helhetssyn statsförvaltningen har ökat till följd av ökad delegering av ansvar till myndigheterna. I En ny budgetmodell baserad ett ramtänkande har genomförts och en budgetlag har antagits. I Resultatstymingen har införts samtliga myndigheter och fortsätter att utvecklas. I Konsolideringsprogrammet för de statliga finanserna, konvergenskraven till monetära unionen, det statliga utgiftstaket m.m. har ökat kraven prognoser, uppföljning och beslutsunderlag. I Ansvaret för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning har separerats och Lokalförsörjningsverket har bildats. I RRV och SPV har kommit att producera liknande tjänster PA-området. I Marknadens utbud av EA- och PA-system har vidgats. I En ny redovisningsmodell för de statliga myndigheterna, enligt liknande

principer som för den privata marknaden, har utvecklats och genomförts.

I Utvecklingen av ekonomisystemet Agresso är genomförd och systemet har införts eller håller att införas många myndigheter. I Statskontoret har i det närmaste halverats resursmässigt och getts en renodlad stabsroll gentemot Regeringskansliet. I Regeringskansliet är sedan den l januari 1997 en myndighet.

En annan faktor som påverkar behovet av stöd- och serviceverksamhet är t.ex. riksdagens återkommande begäran om att regeringen i högre grad skall följa upp och utvärdera konsekvenserna av strukturella förändringar inom statsförvaltningen.

Bilaga 1 Sid 4

Det pågår även ett antal utredningar som i högre eller lägre grad berör regeringens stabsfunktioner. Bland dessa kan nämnas Utvärderingen av ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21, Förvaltningspolitiska kommissionen dir. 1995:93, Utredningen om förbättrade analysmöjligheter av statsbudgeten och nationalräkenskapema dir. 1995: 12 och Utredningen om lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn dir. 1996:83. Dessutom behandlar Utredningen av riksdagens revisorer m.m. frågor om bl.a. uppgiñs- och resursfördelningen mellan RRV och Riksdagens revisorer.

detta sammanhang bör också nämnas den besparing 30 miljoner kr som skall tas ut 1998 bland myndigheterna inom utgiftsområdena 2 samhällsekonomi och fmansförvaltning samt 3 skatteförvaltning och uppbörd.

Uppdraget

Mot bakgrund av de förändringar som skett under 1990-talet fums det skäl att göra en ny översyn av stabsorganisationen. Det är av intresse att belysa såväl om regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna tillgodoses inom ramen för den nuvarande stabsorganisationen som om denna verksamhet bedrivs eifektivt.

Syftet med översynen är att skapa en ändamålsenlig och effektiv stabsorganisation. En mer rationellt organiserad stabsverksarnhet möjliggör också besparingar. Följ ande principer bör utgöra en vägledning för utredaren vid analysen av behovet av en förändrad struktur för stabsorganisationen, om inte väsentliga skäl däremot uppkommer under utredningens gång. I Statligt producerad service som riktar sig till myndigheterna skall normalt kunna motiveras utifrån regeringens behov att ha en samlad syn statsförvaltningen. I Stöd till regeringen och service till myndigheterna skall normalt inte utföras inom samma organisation. I Verksamhet som syftar till att stödja regeringen bör ha sin basfmansiering genom anslag, även om andra finansieringsformer bör kunna förekomma för speciella insatser. I Service som efterfrågas av myndigheterna bör i så stor utsträckning som möjligt avgiftsfmansieras.

sou 1997:30 Bilaga 1 Sid 5

I De olika organisationerna inom stabsorganisationen bör inte bedriva verksamheter som överlappar varandra. I Det skall finnas en oberoende revisionsverksamliet av hög kompetens som bedriver egeninitierad verksamhet. I Beslutsstödet till regeringen bör förstärkas för att en effektivare ledning och styrning skall kunna åstadkommas.

Det är framför allt tre områden som behöver belysas vid översynen av stabsmyndighetema.

Behovet av stöd och service. Utredaren skall belysa regeringens och regeringskansliets behov av stöd i form av underlag, utredningar och bedömningar. Av särskild betydelse är att undersöka hur regeringen skall underlag för att kunna följa upp och utvärdera genomförda beslut i den utsträckning som både de egna behoven och riksdagens önskemål motiverar. Viktigt år också att stärka regeringens möjligheter att utöva finansiell kontroll av statsförvaltningen. Vidare skall utredaren identifiera vilka typer av service till myndigheterna som är av betydelse för utvecklingen inom staten som helhet samt bedöma om denna service kan erbjudas i privat regi eller om det bör vara en statlig uppgift. Utredaren skall även belysa hur behovet av stöd och service förändrats i och med det svenska EU-medlemskapet.

Verksamheten på de nuvarande slabsmyndighelerna samt dess effektivitet. Utredaren skall ta ställning till hur verksamheten, som den bedrivs inom den nuvarande stabsorganisationen, överensstämmer med regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna. l detta arbete ingår att studera struktur, uppgifter, finansiering etc. för den nuvarande organisationen. Dessutom bör utredaren bedöma i vilken mån stabs- och serviceverksamheten kan bedrivas effektivare.

Förslag till en reformerad slabsorganisalion. Mot bakgrund av den

problembild som vuxit fram under utredningens två första skeden samt utifrån de riktlinjer som framgår av detta uppdrag skall utredaren föreslå en lämplig organisation för det stöd till regeringen och den service till myndigheterna som utredaren anser behövs. Förslaget skall beskriva omfattning av samt uppgifter och mål för verksamheten hos respektive myndighet i den nya organisationen samt även hur verksamheterna skall

Bilaga 1 Sid 6

finansieras. I detta sammanhang bör utredaren överväga behoven av en ändrad arbetsfördelning mellan stabsmyndighetema och Regeringskansliet Utredarens förslag skall innebära effektivare stöd och service av bättre kvalitet inom ramen för minskade resurser för stabsorganisationen som helhet. Den nya stabsorganisationen bör bära en del av den beslutade besparingen 30 miljoner kr inom utgiñsområdena 2 och 3 från och

med 1998. Utredaren skall därför redovisa besparingseñekter av sina

förslag och hur ett besparingskrav kan fördelas mellan olika myndigheter.

Uppdraget gäller i första hand de myndigheter som nämns i direktiven, dvs. Kammarkollegiet, Lokalförsörjningsverket, RRV, SPV och Statskontoret. Om andra myndigheters verksamhet i begränsad utsträckning visar sig vara av intresse i sammanhanget får även dessa beröras av översynen. Under våren 1997 kommer inriktningen för den s.k. System 2000-utredningen, som bedrivs inom Regeringskansliet, att läggas fast. Inriktningen detta projekt bör så långt möjligt vägas in i utredarens förslag.

Med tanke det omfattande bakgrundsmaterial som redan existerar kring stabsmyndigheterna bör utredningsarbetet kunna genomföras snabbt utan att mer omfattande underlag hämtas in. Kompletterande insamling av uppgifter inom begränsade områden torde vara tillräckligt.

Utredaren skall pröva möjligheterna och redovisa konsekvenserna av att lokalisera delar av serviceverksamheten till Söderhamn. I denna del av uppdraget skall utredaren samråda med den särskilde utredare som har till arbetstillfällen Söderhamn dir. uppdrag att föreslå lokalisering av statliga till 1996:83.

Utredaren skall under arbetets gång även samråda med den särskilde utredare som utvärderar ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21, med

den Förvaltningspolitiska kommissionen dir 1995:93 samt med Utredningen

av riksdagens revisorer m.m.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:24 samt attredovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Bilaga 1 Sid 7

Utredaren skall redovisa ett principförslag till ny organisationsstruktur för stöd- och scrviceverksamheten i delrapport senast den 31 maj 1997. En en slutrapport med mer preciserade förslag för genomförandet av de ställningstaganden angående stabsorganisationen som regeringen eventuellt kommer att göra i 1997 års budgetproposition skall redovisas senast den 30 oktober 1997.

Finansdepartementet

offentliga

Statens 1997

utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg for steg. U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken. M. . lnkomstskattelag, del l-lll. Fi. 33 Att lära övergränser. Enstudie av OECD:s . . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättrad miljöinformation.M. 34. Övervakning miljön. M. av . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kurs i trañkpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av

Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrágor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstitut i Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln. Femtioår av förändring 38. Myndigheteller marknad. . på sex förvaltningsområden. Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner. Fi.

Röster om barns ochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju. . Flexibel förvaltning. Förändring ochverksam- 40. Ungaoch arbete.ln. . hetsanpassning av statsförvaltningens 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaret for valutapolitiken. Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. Lag om trossamfund - 12. lT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatser från en hearinganordnad av 42. Staten ochtrossamfunden

lT-kommissionenden 18 december. Begravningsverksamheten. Ku.

lT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

1 Regionpolitikför helaSverige.N. Den kulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen

14. IT i kulturens tjänst.Ku. ochde kyrkliga arkiven.Ku.

15 Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt 44. Statenochtrossamfunden . och problematik.Fi. Svenskakyrkans personal.Ku.

l6. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Statenochtrossamfunden

17. Skatter.tjänster ochsysselsättning. Stöd, skatterochfinansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskning av granskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Den statliga revisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättre information om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten.

2l. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch För kompetens ochresultat.Fi.

unga 6-16 år. U. 49 Grundlagsskyddför nya medier.Ju. . 22. Aktiebolagets kapital. Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23. Digital dem0kr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo.

demokratioch delaktighetden november1996 8 5 Brister i omsorg . anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- en fråga om bemötande av äldre. kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg medkunskapochinlevelse

beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande äldre. av - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. 53. Avskaffa reklamskattenFi. - 25. Svensk mat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten.

26. EU:s jordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerar ministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen. Jo. 55. Statenochtrossamfunden. Sammanfattningarna av

27 .Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. demokratinstjänst. l Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivare ochbeslutsfattare.

vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju.

29. Bampomografifrågan. 57. l medborgarnas tjänst.

lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samladförvaltningspolitikfor staten. Fi.

30. Europaoch staten. Europeiseringens betydelsefor 58. Personaluthyrning. A.

svensk statsforvaltning. Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsens forvaltningsfonn. Ku.

31. Kristallkulan tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. lT-kommissionens rapport 3/97.K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6l. Att växa bland betongochkojor. Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån Storstadskommittén. 62. Rosorav betong. En antologitill delbetänkandet Att växa bland betong ochkojor från Storstadskommittén. 63. Sverige inför epokskiftet. lT-kommissionens rapport 5/97.K. Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd . + Bilagedel.A 65. Polisens register. Ju. 66. Statsskuldspolitiken. Fi. 67. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. .Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69. Besparingari ston och smått. U. 70. Totaltörsvaretochfrivilligorganisationema uppdrag,stödochersättning.Fö. - 7 Politik för unga. . + st 2 bilagor. ln. 72. En lag om socialförsäkringar. 73. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk kommunikation.Referatfrån ett seminarium anordnat av lT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet ochSElSden ll december 1996.lT-kommissionens rapport 6/97.K. 74. EUzsjordbrukspolitik, miljön ochregional utveckling.Jo. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsligareglerför fysiska personer. Fi. 76. Invandrarei vårdochomsorg en fråga om bemötande äldre.S. av - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. 78. Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.ln. 79. Försäkringsmåklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. 80. Reformerad stabsorganisation. Fi.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Sverigeinför epokskiñet.

lT-kommissionens rapport 5/97. 63 Fastighetsdataregister. 3 Infor en svenskpolicy om säkerelektronisk Aktiebolagets kapital.22 kommunikation.Referatfrån ett seminariumanordnat av Bampomografrfrågan. lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet lnnehavskriminaliseringm.m. 29 och SElSden 11 december 1996. Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 lT-kommissionens rapport 6/97. 73 Grundlagsskyddför nya medier.49

Folketsom rådgivareoch beslutsfattare. Finansdepartementet + Bilaga 1 och 56 Inkomstskattelag, del l-lll. 2 Polisens register. 65 Byråkratin i backspegeln.Femtioår av förändring sex

Utrikesdepartementet törvaltningsområden.7

Flexibelförvalming.Förändringochverksam- Återkallelse av uppehållstillstånd. 67 hetsanpassning statsförvaltningens av struktur. 9

Försvarsdepartementet Ansvaret för valutapolitiken.10

Skatter,miljö ochsysselsättning.11 Totalförsvaret och fi-ivilligorganisationema Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt uppdrag,stöd ochersättning. 70 - ochproblematik.15

Socialdepartementet Skatter,tjänsterochsysselsättning.

+ Bilagor. 17 Rösterom barns och ungdomars psykiska hälsa. 8 Granskning av granskning. Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 24 - Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Bristeri omsorg Kontroll ReavinstVärdepapper. 27

en fråga om bemötande av äldre.51 - 1 demokratinstjänst. Statstjänstemannens roll och Omsorg med kunskap ochinlevelse vårt offentliga etos. 28 en fråga om bemötande äldre. av 52 - Europaoch staten. Europeiseringens betydelse för Att växa blandbetong ochkojor. svenskstatsförvaltning.30 Ett delbetänkande barns om ochungdomars Att lära övergränser. En studie av 0ECDzs förvaltningsuppväxtvillkori storstädemas utsatta områdenfrån politiska samarbete. 33 Storstadskommittén. 1 6 Bekämpande penningtvätt.36 av Rosorav betong. Myndigheteller marknad. En antologitill delbetänkandet Att växa bland Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner. 38 betong ochkojor från Storstadskommittén. 62 Arbetsgivarpolitiki staten. En lag om socialförsäkringar. 72 Förkompetens och resultat.48 Invandrarei vård ochomsorg Avskaffa reklamskatten53 en fråga om bemötandeav äldre.76 - Ministem ochmakten.

Hur fungerar ministerstyrei praktiken 54 Kommunikationsdepartementet 1medborgarnas tjänst. Länsstyrelsemas roll i trañk- och fordonsfrågor.6 En samladtörvaltningspolitikför 57 staten. lT-problem inför ZOOO-skiñet. Referatochslutsatser från Statsskuldspolitiken. 66

en hearing anordnad av lT-kommissionenden Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för

18 december. lT-kommissionens rapport 1/97. 12 fysiska 75 personer. Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, Uppföljning inkomstskattelagen. 77 av demokratioch delaktighetden8 november1996 Försäkringsmäklare. En lagöversynav anordnatav Folkomröstningsutredningen, lT- Försäkringsmäklarutredningen. 79

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Refonneradstabsorganisation. 80

beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. 23

Kristallkulan tretton röster om framtiden. lT-kommissionens rapport 3/97. 31

Ny kursi trafrkpolitiken bilagor. 35 +

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Närings- och handelsdepartementet Den nya gymnasieskolan steg för steg. l Regionpolitikför hela Sverige.13 - Växa i lärande. Förslagtill läroplanför barnoch Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 unga 6-16 är. 2l Konkurrenslagen1993-1996.20 Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.37

Besparingar stort i ochsmått.69 Inrikesdepartementet

Bättreinformation om konsumentpriser.19 Jordbruksdepartementet Ungaocharbete.40 Svensk mat- EU-fat. 25 Politik för unga. EU:s jordbrukspolitikochden globala livsmedels- + 2 st bilagor. 71 törsorjningen. 26 Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.78 Alternativautvecklingsvägar för EU:s

jordbrukspolitik. 50 Miljödepartementet

gemensamma EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional Förbättradmiljöinformation.4 utveckling.74 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakning miljön. 34 av Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt Iönebidrag.Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. 5 Personaluthyrning. 58 Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. 64

Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Statenoch trossamfunden Rättsligreglering Grundlag - Lag om trossamfund - - Lag om Svenskakyrkan. 41 Staten ochtrossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Statenoch trossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkliga arkiven. 43 Staten ochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd. skatteroch finansiering.45 Statenoch trossamfunden Statlig medverkanvid avgiñsbetalning. 46 Statenoch trossamfunden Den kyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden. Sammanfattningarna av förslagen från destatligautredningarna.55 Svenskhemmet Voksenåsensförvalmingsform.59 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68