Lärare för högskola i utveckling

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

LÄRARE FÖR HÖGSKOLA

1 UTVECKLING

W;

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

e;

ia;

j/U

fat 5;

/6V:-""."~’. I §6

M min

Statens offentliga utredningar

mm 1996: 166

E Utbildningsdepartementet

Lärare för

högskola

i

utveckling

Betänkande

av Högskollärarutredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordenel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla och Lasse Åberg

mus,

ISBN 91-38-20423-1 gotab Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

SOU 1996: 166

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 25 januari 1996 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda tjänsteorganisationen för lärare vid statliga universitet och

högskolor dir 1996:3, U 1996:01. Med stöd av detta bemyndigande

förordnade departementschefen från och med den 1 februari generaldirektören Erland Ringborg som utredare. Administrative direktören Curt Karlsson anställdes från och med den 15 februari huvudsekreterare. Från och med samma dag anställdes som projektansvarige Nils Harding och utredaren Stefan Odeberg som biträdande sekreterare. Som expert i utredningen har personaldirektören Sven Lindvall varit förordnad sedan den 1 mars. Utredningen har antagit namnet Högskollärarutredningen. Till utredningen har varit knuten referensgrupp i vilken ingått en byråchefen Louise Bodegård, rektorn Anders Fransson, förbundsdirektören Bert Fredriksson, docenten Anna-Lena Hulting, studeranden Ebba Jansson, docenten Kjell Jonsson, professorn Margareta Norell, prorektom Jan Ohlsson, ombudsmannen Peter Steiner, rektorn Stig Strömholm, avdelningschefen Per Thullberg samt rektorn Christina Ullenius. Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Lärare för högskola i utveckling. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i november 1996

Erland Ringborg /Curt Karlsson

Nils Harding

Stefan Odeberg

Sven Lindvall

SOU 1996: 166

Innehåll

1 Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

inklusive Short Summary English 14

. . . . . . . . . . . . . .

2 Utredningens uppdrag och arbetsformer 17 . . . . . . . . . . .

3 Internationell utblick 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Norge 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Danmark 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Tyskland 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Frankrike 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Storbritannien 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 USA 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Nuvarande befattnings- och arbetsorganisation 33 . . . . . . 4.1 Kvantitativ beskrivning 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Högskolelärarnas arbetsfördelning några bilder 39 — . . . . . . . 4.3 Högskolelärarnas rörlighet 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Högskollärarrollens utveckling 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Inledning 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 En brytningstid för högskolan 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Högskolans konkurrenssituation 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Stärkt samspel mellan utbildning och forskning 53 . . . . . . . . 5.5 Nya pedagogiska modeller inom grundutbildningen 53 . . . . . 5.6 Informationsteknologins betydelse 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Förändringar inom forskningen 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Förändringar inom forskarutbildningen 58 . . . . . . . . . . . . . . 5.9 Intemationaliseringen 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.10 Samspelet med omvärlden 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.11 Högskolelärarens yrkesroller och professionalisering 61

5.12 De kvinnliga värdenas genombrott i högskolan 63 . . . . . . . . 5.13 Varför nu 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Utgångspunkter 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Tjänst anställning befattning 65 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Vad skall regleras centralt 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 166

6.3 Läraruppgifter; ledning, utveckling, samverkan 66 . . . . . . . . 6.4 Vetenskap, konst, beprövad erfarenhet 68 . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Utbildning forskning; arbetsfördelning 69 - . . . . . . . . . . . . . 6.6 Doktorand lärare 72 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 En ny befattningsstruktur 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Inledning 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Strukturen i stort; huvudkategorier 76 . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.1 Adjunktsnivån 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Efter doktorsexamen 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2,3 Högskolelektorat 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 Professorsnivån 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Övriga befattningar 82

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.1 Adjungerade lärare 82

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Utländska lärare 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Tim- och gästlärare 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Vissa särskilda frågor 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4.1 Tidsbegränsad anställning 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.2 Läraruppgifter i annan anställning 84 . . . . . . . . . . . .

8 En ny rekryteringsordning 87

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Inledning 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Rekryteringsmål 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3 Tillsättningsförfarandet 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3.1 Befattningsprofil 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Ansvarsfördelning inom högskolan 91 . . . . . . . . . . .

8.3.3 Information annonsering 93

—— . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.4 Beredningen av förslag 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3.5 Överklagande 96

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Bisysslor 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.1 Bakgrund 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Förslag till förändringar 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Genomförande av förslagen 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.1 Tidsplan 103

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 De ekonomiska förutsättningarna 103 . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.3 Anslagsstrukturen inom högskolan 105

. . . . . . . . . . . . . . . .

10.4 Nationella rekryteringsmål 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Genomförandeinsatser i övrigt 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.6 Strukturella effekter 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 166

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Dokumentation och bedömning av

pedagogiska meriter 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Förslag till förändringar i högskole-

lagen 1992:1434 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Förslag till förändringar i högskole-

förordningen 1993:100 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 5 Förslag till förändringar i förordningen

1993:221 för Sveriges lantbruksuniversitet 159 . . . . . .

Bilaga 6 Enkäter 165

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 7 Utdrag Riksrevisionsverkets rapport 1995:45 ur Bisysslor inom universitet och högskolor 171 . . . . . . . .

Kapitel 1 9

1 Sammanfattning

Uppdraget bil. l

Uppdraget gäller att föreslå en ny tjänsteorganisation för högskolans

lärare. l denna skall utbildning och forskning mera likställda och vara

de pedagogiska meritema större vikt. Antalet tjänster på professors-

ges

nivå skall ökas. Tillsättningsförfarandet skall förenklas. Jämställdhet

mellan kvinnor och män skall främjas liksom rörlighet mellan högsko-

lor.

Utgångspunkter kap. 6

I princip bör varje högskola själv få bedöma sitt behov av lärarkompeanställa lärare och fördela uppgifter mellan dem. Samtidigt måste

tens, högskolorna arbetsgivare ta ett uttalat för sina lärare som mera ansvar

och deras kompetensutveckling.

Statsmaktema bör dock även i fortsättningen definiera befattningar,

olika kompetensnivåer. Genom att lägga fast gemensam-

som svarar mot och synliggöra nationella karriärvägar sådan ord-

ma spelregler ger en ning stöd för både de enskildas och högskolornas planering. 6.2

Insatser i fråga att leda och utveckla verksamhet och att samom verka med samhällslivet utanför högskolan har fått ökad betydelse i lärarrollen. De måste därför ökat meritvärde. 6.3 ges Enligt högskolelagen skall utbildningen vila inte bara på vetenskaplig eller konstnärlig grund också beprövad erfarenhet. Inom vissa utan

områden måste därför också yrkeserfarenhet och kompetens förvärvad

utanför högskolan grund för rekrytering av lärare. 6.4 vara en

Arbetsfördelnin måste grundas på lokala avvägningar. Det är inte

gen

möjligt att ett meningsfullt sätt fånga vare sig högskoleverksam-

heten i dess helhet eller det samlade lärarkollektivet i centrala regler om fördelning uppgifter. Utifrån verksamhetens behov måste strävan av varje lärare tas i anspråk med hänsyn till sin samlade kompevara, att tens och att denna kompetens utvecklas.

En utgångspunkt bör att alla lärare med doktorsexamen eller

vara, minst motsvarande vetenskapliga kompetens eller konstnärliga skicklig-

skall medverka i såväl grundläggande utbildning forskning/

het som

10 Kapitel 1 sou 1996:166

forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete. Såväl den enskilde

lärarens insatser som fördelningen uppgifter inom lärargruppen måste av

mera än hittills ses som en del av institutionemas motsvarande

sam-

lade utbildnings- och forskningsuppdrag. Omfattningen

och arten av en lärares insatser i olika verksamheter måste dock kunna variera över tiden, bl.a. för att det skall vara möjligt att bereda utrymme för sammanhängande perioder för sådan verksamhet, som med fördel bedrivs koncentrerat. En planering i ett flerårsperspektiv är därför nödvändig. 6.5

En ny befattningsstruktur kap. 7

Vi föreslår fem huvudkategorier av lärare: - högskoleadjunkt, biträdande högskolelektor, - - högskolelektor, - biträdande professor och - professor.

Befattningsstrukturen skall vara ett hjälpmedel vid högskolornas fördelning av uppgifter, men det skall inte finnas någon formell koppling

mellan befattning och uppgifter.

Befattningen som högskoleadjunkt, med grundexamen och pedago-

gisk skicklighet som behörighetsvillkor, ger en bas för att rekrytera personer med yrkeserfarenhet som lärare till olika yrkesinriktade utbildningar. Den kan också erbjuda en långsammare och mera flexibel

väg till doktorsexamen än vad en doktorandbefattning medger. 7.2.1 Syftet med befattningen som biträdande högskolelektor skall vara att ge den nyblivna doktorn dvs. den som avlagt doktorsexamen högst

fyra, eller vid särskilda skäl högst sex, år tidigare möjlighet till fortsatt vetenskaplig och pedagogisk meritering. Anställningen bör normalt begränsas till fyra år. 7.2.2 Befattningen högskolelektor blir basen i karriärtrappa som en av

befattningar, som kan ge ett mera självständigt ansvar för olika uppgif-

ter. För behörighet bör krävas doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens eller motsvarande konstnärliga kompetens eller motsvarande kompetens av annat slag dvs. från yrkeslivet utanför högskolan pedagogisk skicklighet. Även den gjort särskilt samt som förtjänstfulla insatser som adjunkt bör anses behörig. 7.2.3 Den nya befattningen som biträdande professor erbjuder den effektivaste vägen att på kort sikt uppnå en ökning av antalet tjänster på professorsnivå. Behörighetsvillkor bör vara vetenskaplig, konstnärlig, pedagogisk eller annan kompetens utöver vad som krävs för behörighet

Kapitel 1 11

högskolelektor. I fråga vetenskaplig skicklighet bör krävas som om docentkompetens. Befattningen professor skall även i fortsättningen vara den som främsta lärarbefattningen i högskolan. Det särskilda anställningsskydd professorer åtnjuter bör kunna bevaras. För behörighet bör krävas som vetenskaplig, konstnärlig eller annan kompetens på hög internationell nivå samt pedagogisk skicklighet. 7.2.4 Adjungerade lärare bör kunna anställas för begränsad tid professors-, lektors- och adjunktsnivåema. Det skall vara fråga om personer har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskolan. 7.3.l som Utländska lärare, dvs. lärare i främmande språk hämtade från land

där respektive språk talas, bör kunna anställas högskoleadjunkt eller

som

högskolelektor alltefter behörighet. 7.3.2

Den är anställd tillsvidare lärare vid högskola bör ha som som en

rätt till tjänstledighet till tre år för att arbeta som lärare vid en

upp högskola, inom eller utom landet. 7.4.1 annan

rekryteringsordning kap. 8 En ny

En högskolas för rekryteringen lärare bör ta sig uttryck i dels ansvar av rekryteringsmål, dels tillsättningsordning. Båda dokumenten bör en

fastställas av högskolestyrelsen.

Rekryteringsmålen skall bygga på de mål regeringen fastställt. som Därutöver bör högskolan kunna lägga fast egna mål vad avser t.ex. främjande jämställdhet eller rörlighet. 8.2 av

Tillsättningsordningen skall utifrån grundläggande föreskrifter i

högskoleförordningen reglera ordningen för rekrytering till olika lärarbefattningar vid högskolan. Innan förfarandet för att tillsätta befattning inleds, skall högskolan en

fastställa profil. Av den skall framgå ämnesområdet, behörighetsvill-

en

koren, vilken vikt skall tillmätas varloch en av tre olika bedöm-

som ningsgrunder:

vetenskaplig/konstnärlig/annan skicklighet,

pedagogisk skicklighet och skicklighet i fråga ledning, utveckling och samverkan om samt den inriktning verksamheten som förutses. 8.3.1 av Lärarbefattningar bör tillsättas rektor, bör få delegera beslut av som andra befattningar professor och biträdande professor. om än som

En högskoleadjunkt, som gjort särskilt förtjänstfulla pedagogiska eller

andra insatser, bör, det är till nytta för verksamheten, befordras till om

12 Kapitel 1

högskolelektor och en högskolelektor bör, under motsvarande förutsättningar, befordras till biträdande professor.

Förslag bör i fråga om befattningar som professor och biträdande

professor avges av fakultetsnämnd motsvarande, i fråga övriga beom

fattningar på sätt högskolestyrelsen bestämmer. Berört organ bör ha en

majoritet av lärare, studenterna bör ha rätt att representerade, och vara

en jämn könsfördelning bör eftersträvas. 8.3.2

Principer för information om lediga lärarbefattningar bör läggas fast

i tillsättningsordningen. I fråga om professurer bör det obligatoriskt

vara

att sprida information genom annonsering eller på annat sätt, nationellt

och vid behov även utomlands. 8.3.3 Berört högskoleorgan bör ha frihet att skaffa sig det underlag som

behövs i de former som är lämpliga. Dock bör i fråga befattningar

om som professor och biträdande professor den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten alltid bedömas av två, eller om särskilda skäl före-

ligger tre, sakkunniga. Dessa skall hämtas utanför den berörda högsko-

lan. De bör olika kön och skall, inte synnerliga skäl finns, vara av om vara det, när det finns sökande av båda könen. Förslagsställande organ skall alltid, innan en sammanvägning görs

med hänsyn till profilen, redovisa en bedömning enligt var och en av de tre bedömningsgrundema för sig.

På initiativ av fakultetsnämnden bör en kvalificerad person utanför högskoleområdet kunna kallas till en professur.

När det är fråga om att uppfylla ett fastställt rekryteringsmål, bör ett

förfarande med intresseanmälan kunna tillämpas. En kvalificerad person, som anmält sig, bör då direkt kunna föreslås. 8.3.4

Beslut om lärartillsättning bör kunna överklagas endast efter pröv-

ningstillstånd av Överklagandenämnden. Sådant tillstånd skall ges, om

nämnden bedömer att det kan finnas saklig grund för att ändra beslutet,

om ett allvarligt formellt fel har begåtts eller om nämnden eljest finner

ärendet vara av principiell betydelse. 8.3.5

Bisysslor kap. 9

Reglerna för lärares bisysslor måste utan ändring det materiella - av innehållet utformas, så att det blir lättare för både den enskilde och —

högskolan att bedöma aktuella fall. I fortsättningen bör därför lärare

en redovisa alla ämnesanknutna bisysslor, alltså inte bara s.k. FoU-bisysslor. En intern ordning för detta bör fastställas respektive högskoav la. Eventuella överträdelser reglerna får beivras högskolan av av samma sätt som andra förseelser i anställningen.

Kapitel 1 13

Genomförande av förslagen kap. 10

Under förutsättning riksdagsbeslut hösten 1997 bör de föreslagna av förändringarna träda i kraft den 1 juli 1998. Författningstext bör då föreligga före utgången 1997, så att erforderlig tid för lokala förbeav redelser ges.

Förutsättningarna för att förverkliga förslagen är i nuvarande resursmedicinska, matematisk-naturvetenskapliga

läge gynnsammare inom de och tekniska fakultetema än inom bl.a. de humanistiska och samhällsvetenskapliga.

Inför perioden 2000—2002 bör övervägas en förändring av anslagsstrukturen, så att varje högskola anvisas ett anslag. Dessförinnan bör högskolornas möjligheter att göra omfördelningar ökas.

14 Kapitel I SOU l996:l66

Short Summary in English

Terms of reference

The task has been to propose a new structure of teaching posts at the Swedish institutions of higher education. One major aim has been to put teaching and research on a more equal footing, thus reducing the gap between professors, the present system primarily occupied with research and supervision of postgraduate students, and lecturers, primari-

concerned with undergraduate teaching.

Points of departure

The autonomy of higher education institutions, which has increased

considerably the last few years, should have an impact on the recruitment of teachers and the allocation of tasks among them. In this light, institutions must take more explicit responsibility for their staff and staff development.

As previously, the Govennent should define posts with reference to different levels of qualifications. However, there should be no formal link between certain post and specific tasks.

a Managing and developing education and research activities and staff and co-operating with other sectors of society are important aspects of the teacher’s role today. Achievements these areas must be taken into

consideration to a larger extent appointments. In the field of fine arts and vocational training e.g. teacher educa-

tion there need for vocationally and professionally oriented

a

teaching. Skills acquired professional life outside higher education

should be an additional basis for appointments relevant areas.

Structure of posts

Five main categories of posts are proposed:

- instructor or junior lecturer högskoleadjunkt, requiring a bache-

lor’s or master’s degree, assistant lecturer biträdande högskolelektor new, intended to -

make possible for a person with a newly acquired doctor’s degree to qualify further research and teaching,

Kapitel 1 15

- senior lecturer högskolelektor, requiring a doctor’s degree or equivalent qualifications acquired within research, fine arts or

other relevant areas and teaching skills,

associate professor biträdande professor new, requiring qualifi- cations beyond what required for a post as senior lecturer, - professor, requiring qualifications within research or fine arts or other relevant qualifications on a high international level and teaching skills. Institutions should be permitted to employ working outside persons higher education as adjunct teachers on a part-time basis. Every academic teacher holding a permanent post should be entitled to three years’ leave of absence to work as a teacher another institution of higher education, Sweden or abroad.

Division of tasks

The division of tasks must be based on local conditions. The general ambition should be to take into account every teacher’s competence and contribute the development of that i to to competence. All teachers with a doctor’s degree or higher qualifications should normally participate both undergraduate and postgraduate teaching as well as in research. Thus the relationship between teaching and research should be, principle, the same for senior lecturers, associate professors and professors. The character and extent of their involvement the respective activities must, however, vary from individual to individual and from one year to another.

Recruitment

Every institution should set objectives for its recruitment of teaching staff, as regards for example recruitment from other institutions or equality of opportunity between sexes, the latter case on the basis of national objectives to be established by the Government. Appointments are made by the Rector of the institution on the basis of proposals from the faculty boards or other bodies which should — have a majority of academic staff, student representation and a balanced representation of men and women.

Before a recruitment process begins, the weight to be attributed to

qualifications as regards research, development fine arts or other qualifications,

16 Kapitel 1

teaching skills, and leadership, development and co-operation should be decided. The body responsible for appointments should consider each of these separately before making a total judgement. Institutions should have the right to promote junior lecturers who have made particularly valuable contributions to teaching or other activities to the rank of senior lecturer, and, correspondingly, senior lecturers to the rank of assistant professor. The relevant bodies should be free to acquire and use whatever material they need for making decisions each particular case. However, matters concerning the appointment of professors and associate professors the research qualifications of the applicant should be assessed by two or three external experts. Both sexes should be represented wherever possible. Professorial chairs should be publicly advertised and professors should be appointed on the basis of applications. To comply with a specific recruitment objective, the institution should, however, be allowed to base appointment on informal processes. Under this an arrangement the relevant body should then be allowed to nominate a qualified who expresses his/her interest a post. person In order to recruit from fields outside the academic sphere a person

e.g. business or industry, who a position which prevents him/her

from applying publicly for professorial chair, should be made posa sible for the faculty board to nominate that person on the basis of informal contacts only. Appeals against a decision regarding the appointment of academic posts should be allowed, following permission by the Central Board of Appeals on the basis of a preliminary investigation.

Implementation

Following a decision by Parliament 1997 changes could be implemented by July 1st, 1998.

Kapitel 2 17

Utredningens uppdrag och

arbetsformer

Direktiven återges i sin helhet i bilaga I regeringens sammanfattning av direktiven angavs att ° en ny tjänsteorganisation med få typer av lärartjänster skall före-

slås, där å ena sidan grundutbildningsuppgifter och å andra sidan forsknings- och forskarhandledningsuppgifter skall vara lika meri-

terande

- förutsättningar för en jämnare fördelning av ovanstående typer av uppgifter mellan olika kategorier av lärare skall skapas

- det skall bli lättare för ett universitet eller en högskola att, utifrån sina behov i utbildning och forskning, rekrytera kvalificerade medarbetare, liksom att befordra lärare inom universitetet/högskolan - jämställdheten mellan kvinnor och män skall främjas liksom

lärarrörligheten mellan universitet och högskolor.

Ett antal skrivelser har inkommit. Vidare har en referensgrupp varit knuten till utredningen. Denna har sammanträtt sex gånger. Dess sammansättning framgår av missivet. Förutsättningar för en kontinuerlig dialog med berörda parter har därmed skapats. Vid mötena har arbetspromemorior och textutkast presenterats och synpunkter har inhämtats. Ledamöterna företräder olika intressen och kulturer inom högskolan och har självfallet intagit olika ståndpunkter i enskilda sakfrågor. Diskussionerna i gruppen har emellertid lett fram till att de nu i allt väsentligt står

bakom våra förslag.

Utöver mötena med referensgruppen har material presenterats och synpunkter inhämtats vid möten med företrädare för myndigheter, organisationer m.m. Inte minst har värdefulla påpekanden kommit fram vid de presentationer som på inbjudan har gjorts vid universitet och högskolor. Förutom att ge utredningen influenser har syftet med detta arbetssätt varit att uppnå större beredskap för genomförande av utredningens

förslag.

Kvantitativt material har dels beställts från Statistiska centralbyrån

SCB, dels samlats av utredningen. I syfte att ge ett mått rörligheten bland lärare med doktorsexamen beställdes uppgifter från SCB, som

visade vid vilket lärosäte samtliga lärare vid statliga universitet och högskolor har avlagt doktorsexamen eller doktorsgrad. De enkäter, som

18 Kapitel 2

utredningen har utformat, redovisas i bilaga Genom enkät l insam-

lades uppgifter om antalet lektorer och docentkompetenta lektorer inom

olika fakulteter. I syfte att belysa arbetsfördelningen på institutionerna undersöktes enkäter dels omfattningen av forskningen av lektorer genom och adjunkter enkät 2, dels fördelningen arbetet ett antal inav stitutioner och konstnärliga högskolor enkät 3. Enkät 2 skickades till majoritet institutionerna de sex universiteten, fyra fackhögskoen av lor och fyra de mindre och medelstora högskolorna. Enkät 3 skickaav des till 26 institutioner och två konstnärliga högskolor, som valdes ut

med syfte att uppnå såväl ämnesmässig som geografisk spridning.

en Denna enkät följdes intervjuer samtliga dessa institutioner och av konstnärliga högskolor. l kapitel 4 sammanfattas och diskuteras det kvantitativa materialet.

En kvalitativ studie har genomförts. Intervjuer har gjorts med ca 25

lärare inom högskolan. Syftet med dessa intervjuer har varit att få en bild hur läraryrket kan tänkas utvecklas de närmaste 10-15 åren. av

Samlade intryck från dessa intervjuer redovisas i kapitel

Kapitel 3 19

3 Internationell utblick

Denna internationella utblick har till syfte att ge en kort beskrivning av några andra system än det svenska, utan eftersträva någon fullstän-

att

dighet. Särskild vikt läggs vid drag som anknyter till utredningens uppdrag.

3.1 Norge

Den högre utbildningen i Norge bedrivs vid universitet, vetenskapliga

högskolor och s.k. statliga högskolorz. Universiteten 4 st. och de

vetenskapliga högskolorna 6 st. är utbildnings- och forskningsinstitutioner. De statliga högskolorna 26 st. är främst inriktade utbildning och bedriver forskning begränsad utsträckning. i mer De tre dominerande befattningarna universitet och vetenskapliga högskolor är professor, førsteamanuens och amanuens3. För att erhålla befattning førsteamanuens krävs doktorsgrad eller motsvarande och som dessutom pedagogisk erfarenhet. Det är en fast anställning. Professor är den högsta befattningen. Kraven på vetenskaplig meritering består i att den vetenskapliga eller konstnärliga nivån ska vara ... i samsvar även pedagogiska krav en professor. Både professorer och førsteamanuenser ska ägna cirka hälften av sin tid egen forskning, medan tiden ägnas åt undervisning och administration. Denna formelresten av

likställighet i arbetsuppgifter kan i praktiken skilja sig beroende

1 De vetenskapliga högskolorna är Arkitekthögskolan i Oslo, Norges handelshögskola, Norges idrottshögskola, Norges lantbrukshögskola, Norges musikhögskola och Norges veterinärhögskola. 2 Dessa bildades sammanslagning ett betydligt större antal regiogenom en av nala högskolor. 3 Vi har här bortsett från stipendiater doktorander, vilka utgör den största lärarkategorin. 4 Kirke-, utdannings forskningsdepartementet 1995 og

20 Kapitel 3

olika lärares kompetenss. Vid universiteten utgör professorerna 47 pro-

cent av lärarkåren räknat i årsverken. Det finns även anställningar som professor II. Det är fråga om deltidsforordnanden 20 %. Huvudsakligen innehas dessa av personer som har sin huvudsyssla vid ett annat lärosäte eller ett forskningsinstitut eller arbetar läkare vid ett universitetssjukhus. Men det förekommer även som att från näringsliv eller offentlig sektor arbetar professor personer som II. Motiven bakom dessa befattningar har varit att ge impulser både till lärosätena och till andra berörda inrättningar. Denna ordning uppfattas positivt på lärosätena då den ökar rörligheten och stärker nätverken

inom norsk forskning

Amanuenstjänster inrättas inte längre. Tidigare kunde en sökande inte uppfyllde kravet att bli førsteamanuens erhålla en amanusom enstjänst. De har fast anställning som amanuens får behålla den. som en Amanuensema utgör en betydande grupp i det norska utbildningsväsendet. Detta framgår av tabell 3.1.

Førsteamanuens/

Högskolelektor/ andra fasta7 3 2 284 Högskolelärare l 038

Tabell 3.1: Antal personår i den norska statliga universitets- och högskolesektorn

Högskoledocent är befattning finns på de statliga högskoloren som Denna befattning ställer krav på vetenskaplig kompetens som överna. stiger dem för førsteamanuens. Den kräver även pedagogisk vana eller

pedagogisk utbildning samt relevant yrkeserfarenhet.

5 Eskeland 1995, sid 47 ° Esekeland 1995, sid 47 7 I andra fasta ingår exempelvis projektledare och riksbibliotekarier.

Kapitel 3 21

Universitetslektor, högskolelektor och högskolelärare är befattningar som i huvudsak ägnas åt undervisning. För dessa krävs doktorsexa-

men eller forskarkompetens. Relevant yrkeserfarenhet och pedagogiska

kunskaper är viktiga kvalifikationskrav. För universitets- och högskolelektor krävs dessutom grundexamen, medan det för högskolelärare krävs fyra års högre utbildning, varav minst två inom området. Ett system for befordringsvägar utan samband med reguljär tillsättning finns sedan ett antal år i Norge. Befordringsmöjligheter utan tillsättningsförfarande finns för både førsteamanuenser, amanuenser och

universitets- och högskolelektorers. År 1995 inrättades en befattning som

førstelektor, som amanuenser och universitetslektorer kan ansöka om att bli befordrade till. Anställning som førstelektor kräver inte doktorsexamen. Amanuenser som erhåller doktorsexamen kan befordras till førsteamanuenser. F ørsteamanuenser har fått möjligheten att bli befordrade till professor genom s.k. oppryck. Den enskilde ansöker om detta och blir befordrad utan tillsättningsförfarande om han eller hon av en sakkunnig-

kommitté enhälligt bedöms vara professorskompetent. Motivet bakom

denna reform var bland annat att skapa incitament till kompetensutveck-

lingg. De positiva erfarenheterna av befordran till førsteamanuens låg

bakom. Det finns som följd av reformen farhågor att den geografiska rörligheten ska minska. Det är dock för tidigt att uttala sig om detta har blivit följden. Effekter på jämställdheten har hittills inte kunnat visas. En fördel med det norska systemet, som nämns, är att man får titel och

lön efter prestation.

En lärare inom det norska högskoleväsendet har en grundlönenivå.

Den är högst för professorer. Sedan följer førsteamanuenser och därefter övriga kategorier. Lönen kan överstiga denna grundlönenivå. Det finns ett intervall med grundlönen som miniminivå inom vilken lönen kan hamna. Hur hög lönen är för den enskilde läraren bestäms på lärosätesmva.

8 l andra fasta ingår exempelvis projektledare och riksbibliotekarier. 9 l andra fasta ingår exempelvis projektledare och riksbibliotekarier. ° Eskeland 1995, sid 51

22 Kapitel 3

3.2 Danmark

Den danska befattningsstrukturen är stramt uppbyggd med endast två fasta befattningar, professor och lektor. Härutöver finns det tidsbegränsade befattningar adjunkt och olika typer timlärare". som av Professorerna utgör 12 procent lärarkåren i Danmark. För beav hörighet till anställning professor krävs det Ph D. Fillsättningssom

kommittén består peers både från det och från andra lärosä-

av egna ten. Lektorer har behörighetskrav som professorer. De finns inte samma heller några större skillnader i tidsfordelningen mellan forskning och undervisning mellan professorer och lektorer. Även lönemässigt existerar små skillnader mellan professorer och lektorer. Fördelningen arbetsav uppgifterna mellan lärarna sker helt och hållet institutionerna. Följaktligen finns det inte centralt uppställda regler for hur många timmar lärare ska ägna sig undervisning eller forskning. Tidigare fanns det en att lärare skulle undervisa 50 procent, forska 40 procent och en norm ägna sig åt administration 10 procent av tiden. En lektor tillsätts på samprofessor. ma sätt som en Adjunkter är i det danska högskolesystemet oftast yngre lärare. De utgör tio procent det totala antalet lärare. Det krävs Ph D för beav hörighet till adjunkt. Befattningen är tidsbegränsad till tre år med möjlighet till ett års förlängning. Adjunkter bedriver i hög utsträckning både undervisning och forskning. Grovt räknat består hälften av arbetstiden

av undervisning.

3 Tyskland

I Tyskland ligger ansvaret för högskoleväsendet de olika länderna. Hochschulrahmengesetz emellertid nationell ram för högskolepoger en litiken.

Streijffert 1995, sid 15 Z Baudemont 1995, sid 67 3 I Danmark existerar det två forskargrader. Ph D-examen avläggs tre år efter och motsvarar internationell Ph D. Doktorsgrad en vetenskaplig examen en avhandling. Bertilsson 1995, sid 38, 41 5 Baudemont 1995

Kapitel 3 23

Det tyska högskoleväsendet har två huvuddelar, universitet och

vetenskapliga högskolor respektive fackhögskolor. Universitet och

vetenskapliga högskolor baseras på den Humboldtska principen om undervisning och forskning som en enhet. Fackhögskoloma ger kortare och mer yrkesinriktade utbildningar. Under efterkrigstiden utvecklades ett svåröverskådligt system av olika hierarkistrukturer de tyska lärosätena. Detta åtgärdades 1976 att dela lärare på universitet, vetenskapliga högskolor och genom fackhögskolor i professorer och ett antal kategorier av övriga lärare. De övriga kategorierna är docenter, överassistenter/överingenjörer, veten-

skapliga/konstnärliga assistenter, vetenskapliga/konstnärliga medarbetare

och lärare med speciella uppgifter.

Professortjänstema är indelade i tre kategorier, C2, C3 och C4, efter

lönenivån, som också utgör grund för en hierarkisk ordning. Den

högsta nivån, C4, finns endast på universiteten. Sedan 1985 tillsätts inte professorer av kategori C2 på universiteten. Fördelningen professoremas arbetstid mellan forskning och utbildav ning skiljer sig mellan universitet/vetenskapliga högskolor och fackhögskolor. På de sistnämnda ligger övervikten på undervisning, medan forskning naturligt har relativt mer framträdande roll på universinog en tet och vetenskapliga högskolor. Professorstjänster tillsätts regelmässigt utan tidsbegränsning. Professorer på C2-nivå kan emellertid tillsättas begränsad tid. Kravet för att bli professor universitet/vetenskapliga högskolor är både doktorsoch Habilitation motsvarigheten till docentur. 1 en undersökexamen ning Europarådet framgår att Tyskland är ett av de få av de 25 av undersökta europeiska länderna har så strikta formella krav. En som Habilitation förvärvas Habilitationsschrift, vilket är ett vetengenom en skapligt arbete med krav överstigande dem för doktorsexamen. En föreläsning for den berörda fakulteten ska dessutom Habilitation ges. krävs for professur på fackhögskola. Däremot ska man där ha en en minst fem års yrkeserfarenhet inom ämnet, minst tre år utanför varav den högre utbildningen. Inför tillsättningen bildas tillsättningskommission Berufungskomen

mission bestående främst professorer från den aktuella institutionen.

av

6 Hochsculdozenten, Oberassistenten und Oberingenieure, Wissenschaftliche und künstlerische Assistenten, wissenschaftliche und künstlerische Mitarbeiter, Lehrkräfte für besondere Aufgaben. 7 Peisert Framhein 1990, sid 80 8 Baudemont 1995

24 Kapitel 3

Kommissionen väljer ut och rangordnar de tre sökande som bedöms vara mest kvalificerade. Efter godkännande från fakulteten och lärosätets ledning presenteras listan för den berörda ministern i förbundsstaten. Ministem utnämner sedan professorn. Det är värt att notera att ministern inte är bunden av den uppgjorda rangordningen. Intressant nog kan ministern dessutom helt frångå kommissionens bedömning och efter konsultation med lärosätet utse någon annan person. Detta sker emellertid ytterst sällan. Det är enbart professorstjänster som måste annonseras ut i tidskrifter. Vid ledigförklarandet av en professorstjänst på ett universitet eller en vetenskaplig högskola finns det vissa begränsningar for vilka som får söka. Den som har erhållit en Habilitation vid ett lärosäte har i princip inte rätt att söka en professur vid samma lärosäte. På samma sätt får en professor på C3-nivå inte söka en professur C4-nivå vid samma lärosäte. Dessa begränsningar gäller inte for fackhögskolor. Med tanke

på skillnaderna i professionell ställning, lönenivå m.m. är begränsningar-

att på det egna lärosätet ett uppenbart styrmedel för ökad na avancera rörlighet mellan lärosäten. I Europarådets undersökning är Tyskland det enda europeiska land som har denna typ av begränsningar för befordran inom det egna lärosätet. Det finns en befattning som högskoledocent. Denna motsvarar professorstjänsten C2-nivå. Innehavaren bedriver mindre undervisning än professorer, men kvalifikationskraven är desamma. Även befattningarna överassistent eller överingenjör betraktas som som varande i nivå med C2-professorer. För överassistenterna krävs

Habilitation. Överingenjörer ska förutom doktorsexamen ha verkat

utanför den högre utbildningen i minst två år. Vetenskapliga/konstnärliga assistenter förordnas på begränsad tid. De bedriver undervisning i relativt liten utsträckning och förväntas använda större delen av tiden till att ytterligare meritera sig vetenskapligt efter doktorsexamen. Beteckningen C1 indikerar att det är en meriteringsväg för professorstjänst.

För att anställas vetenskaplig/konstnärlig medarbetare krävs

som grundexamen. Dessa utgör majoriteten av lärarna vid universitet och fackhögskolor i Tyskland. Merparten dem är anställda begränsad av tid. De ägnar en betydligt större del av sin tid undervisning än övriga lärarkategorier. En del deras arbetstid bör ägnas att utveckla den av

vetenskapliga kompetensen. Det är dock inte ett explicit åliggande, som är fallet för vetenskapliga/konstnärliga assistenter.

Professorema på universiteten ägnar lika mycket tid undervisning åt forskning. På fackhögskoloma blir resultatet inte oväntat att som undervisningen är den klart dominerande aktiviteten bland professorema.

Kapitel 3 25

I den tidigare nämnda komparativa studien framgår att Tyskland är det enda europeiska landet där professorer undervisar mer än övriga lärare. Den vetenskapliga personal inte är professorer kallas för som Mittelbau. I nedanstående tabell framgår hur dessa fördelar sin arbetstid i jämförelse med professorerna. Dessa uppgifter bygger en undersökning gjordes 1992 med svar från närmare 3 000 lärare/forskare som vid högskolor och universitet i västra Tyskland. Det framgår att på universiteten andelen undervisning betydligt mindre för den vetenvar skapliga personal inte var professorer. Dessa ägnade mer än dubbelt som så mycket tid åt forskning åt undervisning. Man bör emellertid som betänka att det finns skillnader mellan de olika mellankategorierna.

ProfUniv

I Undervisning I Forskning "Mtte|bau"Univ j Förvaltning n Forskarhandledning I Övrigt

ProfFackhögsk -12

°/o

Figur 3.1: Procentuell fördelning av arbetstiden för olika kategorier av lärare vid västra Tysklands universitet och fackhögskolor, 1992 Källa: Enders Teichler 1995, sid 51

Ovanstående resultat är givetvis en avspegling av de stipulerade undervisningstimmarna vecka. De uppgår till 18 timmar per vecka per

för professorer fackhögskolor och åtta timmar per vecka för pro-

fessorer på universitet och vetenskapliga högskolor. Undervisningstimkan även for vetenskapliga medarbetare uppgå till åtta timmar. mama Mellankategoriema högskoledocent, överingenjör, överassistent och vetenskaplig assistent har emellertid färre undervisningstimmar per

26 Kapitel 3

vecka. Undantaget den sistnämnda kategorin uppgår antalet undervisningstimmar vecka till timmar. De vetenskapliga assistentema per sex undervisar fyra timmar per vecka.

3.4 Frankrike

Det franska universitetssystemet är starkt centralstyrt, inte minst med avseende på lärarrekryteringen, som präglas av nationella konkurrenser concours. Det finns två huvudtyper av lärarbefattningar, maitre de conference och professor. En maitre de conférence har en undervisningsskyldighet om 128 timmar, som när det är fråga om kollektiv handledning, ledning av laborationer och dylikt kan ökas upp till 288 timmar. Härtill kommer egen forskning, handledning enskilda studenter och administration. av Professorn undervisar också normalt 128 timmar, vartill kommer handledning av doktorander, egen forskning och administration. För maitre de conférence blir man behörig genom doktorsexamen, för professur krävs normalt s.k. habilitation, ett bevis förmåga att leda forskningsarbete, närmast kan liknas vid vår prövning för docentsom kompetens. Habilitation ges av respektive universitet, som tar hjälp av en särskild sakkunnigkommitté för varje ärende. Tillsättningsproceduren leds i fråga om båda slagen av tjänster av utbildningsministeriet, som både inrättar tjänster och utlyser lediga sådana. På grundval av inkomna ansökningar väljer det berörda universitetet ut högst fem kandidater per tjänst utan att rangordna dem. I nästa led uttalar sig ett nationellt organ, Conseil National des Universités, om de utvaldas vetenskapliga kvalifikationer. För professur görs också en provföreläsning. Därefter gör universitetet en rangordning bland dem som godkänts av det centrala organet. Till slut utnämner ministeriet. För maitre de conférence blir det före ett fast förordnande fråga om två års provtjänst, som kan förkortas till ett år för den gått igenom som pedagogisk utbildning. En särskild befordringsväg till professur finns inom visa områden för dem som tjänstgjort minst tio år som maitre de conférence. Möjligheter finns också att i särskild ordning rekrytera professurer med yrkeserfarenhet utanför högskolesystemet. Den senaste tidens debatt om krisen i de franska universitetens grundutbildning med stort antal studieavbrott och låg examinationsfrekvens har bland annat handlat om att pedagogiska meriter och enga-

Kapitel 3 27

i utbildningen tillmäts alltför liten vikt vid tillsättning av lärare. gemang

Åtgärder har utlovats för att ändra på detta, men några konkreta förslag

finns ännu inte.

3.5 Storbritannien

Det brittiska högre utbildningsväsendet präglas av en betydande diversi-

tet och autonomi. Det yttrar sig bland annat i att lönesättning och senare arbetsvillkor utformas lärosätena. Liksom i det amerikanska systemet

finns det trots detta viss enhetlighet inom befattningsorganisationen.

en

De huvudsakliga lärarkategoriema är professor, reader, senior lecturer

och lecturer. Såväl professorer readers och lektorer ska ägna sig åt som både forskning och utbildning. Individuella skillnader finns emellertid. Dessutom undervisar professorer vanligtvis mindre, eftersom de har större åtaganden när det gäller administration. l Storbritannien upplevs det lärosätena som ett problem att forskningen prioriteras högre än undervisningen. En starkt bidragande faktor till detta är, enligt ett antal kritiker, de s.k. research assessments som

görs och där institutionerna tilldelas medel efter hur framgångsrik den

samlade forskningen bedöms vara. Även vid tillsättning lärare sker denna prioritering. Lärare rekryteav

i huvudsak på sina meriter och potential för forskning. Becher

ras Kogan 1992 två skäl till detta. Svårigheten att utvärdera pedagoanger gisk kapacitet relativt forskningskapacitet är tydlig i Storbritannien där undervisning sak mellan läraren och studenten. Traditioanses vara en påbjuder konkreta undervisningsproblem inte diskuteras i kollenen att giet. Den bristande synligheten innebär att utvärdering blir svår. Ett annat skäl är att ledande inom de olika ämnesdisciplinema är personer de i hög grad bidrar till att forskningsfronten flyttas framåt. De som

ägnar därmed stor del sin tid på forskning. Forskningsresultat

en av tenderar då bli den med vilka dessa och därmed även andra att norm mäter sökande till lärartjänster. Naturligtvis har även de ovan nämnda research inverkan på att forskningen större vikt vid assessments en ges rekrytering än undervisning. Lärarna tillsätts lokalt. Reglementen kring tillsättningar kan variera

mellan och även inom universitet. I jämförelse med det svenska syste-

är det brittiska informellt. På liknande sätt är kvaliñkationskraven met

9 Trow 1994, sid 22

28 Kapitel 3

informella. Det yttrar sig i att det inte finns några formella kvalifikationskrav på examen eller övrig dokumentation för att kunna komma ifråga för någon av befattningarna. I praktiken är det dock mycket ovanligt att åtminstone professorema inte har doktorsgrad. Professorema tillsätts lärosätets styrelse. Det vanliga är att det av

skapas en tillsättningskommitté bestående av rektor ordförande och

som både interna och externa professorer. Reader är en hederstitel snarare än en befattning. Det är befordran en av en senior lecturer eller lecturer. Befordringar görs universitetsstyav relsen efter rekommendationer ledningar for institutioner eller dekaav ner. För att komma i fråga måste läraren forskare med internatiovara nellt eller åtminstone nationellt rykte. Senior lecturer kan man bli intern befordran från lecturer eller genom efter tillsättning i offentlig konkurrens. Vid befordran är det en liknande procedur som for reader. Vid utnämning är förfarandet oftast inte väsentligt skilt från det för professorer. Det kan emellertid förekomma några skillnader. Det kan prorektor är ordförande i tillsättvara som

ningskommittén och det finns kanske inte externa bedömare. Dessa

procedurer skiljer sig från universitet till universitet. För lecturer tillämpas samma tillsättningsförfarande som för senior lecturer. Liksom for övriga lärare finns det inga formella kvalifikationskrav. De flesta har dock grundexamen och många har eller är på väg en att skaffa en högre examen. Dessa befattningar har prövotid på tre år, en om man inte har haft treårig lecturertjänst på ett annat lärosäte. en Det är vanligt att man byter lärosäte närmast efter utbildningen. Grundexamen vid ett universitet kan följas av forskarutbildning vid ett

annat och post-doc tjänstgöring vid ett tredje. Rörligheten är däremot

inte av samma omfattning bland dem som har tjänst.

3.6 USA

Det amerikanska systemet för högre utbildning präglas av avsevärd diversitet. Anledningarna till det är landets federala uppbyggnad och det

starka inslaget av privata lärosäten.

Trots detta kan man utläsa en befattningsorganisation, som är gemensam för universitet och colleges. Den är uppbyggd kring de tre kategori-

assistant professor, associate professor och professor. Även andra

erna

2° Sjöstrand 1995

Kapitel 3 29

begrepp lecturer och instructor används. Det finns inga fonnella som krav för någon av dessa befattningar. Efter doktorsexamen är det vanligt med en post-doc period. Den kan omfatta två år och är inte någon tjänst. Denna period bedrivs vanligtvis vid ett annat lärosäte än där man avlade sin doktorsexamen. Assistant professor är det första steget karriärstegen. Det är en tidsbegränsad anställning fortsättning prövas efter cirka tre år. Efter vars ytterligare cirka tre år prövas om man uppfyller kvalifikationema för att bli associate professor. Detta är ett viktigt steg, eftersom man som associate professor vanligtvis erhåller fast anställning. Efter till åtta sex

år associate professor igen för befordran till professor.

som prövas man Arbetsuppgifterna skiljer sig inte väsentligt mellan de olika typerna professorer. Alla tre kategorierna har ansvar för både utbildning, av forskarutbildning och forskning. Skillnader i arbetsfördelningen mellan de olika lärarna finns, de individuell karaktär. Figur 3.2 visar men är av resultaten undersökning av lärarnas fördelning av arbetstiden. av en Uppgifterna år 1992. Det framgår att utbildning är den domineranavser de aktiviteten för alla tre professorskategorierna. Skillnaderna i fördelningen av arbetstiden var anmärkningsvärt små.

100 -

eo

I Övrigt 60 q I Adm ä E Forskning 40 ~- Utbildning . . 3

Hof Assoc prof Assis prof

Figur 3.2: Procentuell fördelnin arbetstiden för olika kategorier av av

lärare inom högre utbildning i SA, 1992

Källa: Allen 1996, sid 24

2 de utbildningsanordnare på nivå "post-secondary" där studenten Här avses kan erhålla minst tvåårig examen och vars ackreditering erkänns av U.S. en Department of Education.

30 Kapitel 3 SOU l996:l66

Utvärderingar är något genomgående i det amerikanska systemet. Även professor blir utvärderad, eftersom det flera Iönesteg som man ges för en professor. Det viktigaste kriteriet, åtminstone universiteten, är forskningsresultaten. Undervisningen har ett lågt men ökande meritvärde. Utvärderingama görs först av en kommitté inom institutionen, som tillkallar en grupp av sakkunniga. Nästa steg består i ett röstförfarande inom fakulteten. Samtliga medlemmar av fakulteten röstar vid beslut rörande de lägre befattningama. Vid beslut rörande full professor eller befordran till dessa är det endast de som är full professor som röstar. Fakultetens beslut fors till olika centrala organ lärosätet. Generellt sett godkänns fakultetens beslut av de centrala organen. Den amerikanska tjänsteorganisationen kännetecknas av en klar befordringsväg från assistant professor via associate professor till professor. Lönen for en professor och en associate professor i relation till assistant professor 1,6 respektive 1,2 år 199422. En överväldiganen var

de majoritet av lärarna inom den högre utbildningen blir full professor

under sin karriär. Detta framhålls faktor minskar risken att som en som

en institution blir dominerad av en enstaka professor.

Det är inte möjligt att överklaga tillsättningsärenden annat än formella grunder. Grunder som kan åberopas är om det kan ha skett diskriminering grundat på eller kön. Det kan då bli ett fall for den ras amerikanska jämställdhetsmyndigheten.

Referenser

Allen, Henry L. 1996, Faculty workload and productivity the -

19905: preliminary findings i The NEA 1996 Almanac of Higher Edu-

cation, National Education Association, Washington D.C. Baudemont, Suzanne 1995, University Teachers in Europe career —- structures and status, Europarådet, Strasbourg Becher, Tony Kogan, Maurice 1992, Process and Structure in - Higher Education, Routledge, London och New York Bertilsson, Margareta 1995 Att arbeta som universitetslärare i Dan- mark i Universitetslärartjänster i Sverige och andra länder, SULF:s skriftserie XIII, Stockholm

22 Lee 1996, sid 9 23 Clark 1995, sid 7

SOU 1996: 166 Kapitel 3 31

Clark, Burton R. 1987, The Academic Life small worlds, diflerent

- worlds, Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching,

Princeton N .J. Clark, Burton R. 1995, The Career System of American — Universities i Universitetslärartjänster i Sverige och andra länder, - SULF:s skriftserie XIII, Stockholm

Enders, Jürgen Teichler, Ulrich 1995, Berufsbild der Lehrenden

und Forschenden Hochschulen, Bundesministerium für Bildung, an Wissenschaft, Forschung und Technologie, Bonn

Eskeland, Trond 1995, Universitetslaererstillingene i Norge i — Universitetslärartjänster iSverige och andra länder, SULF skriftserie :s XIII, Stockholm Frackmann, Edgar de Weert, Egbert 1993, Hochschulpolitik -

der Bundesrepublik Deutschland i von Goedegebuure m.fl., Hochschulpolitik im internationalen Vergleich, Bertelsmann Stiftung,

Gütersloh

"Jeg ble bedømt som om jeg skulle vaert en geolog 1995, Det

norske universitetsråd rapport nr 5/95

Kirke-, utdannings forskningsdepartementet 1995 "Felles - og

stillingsstruktur for undervisnings- forskningsstillinger ved høgskoler

og

universiteter. Reglementer for opprykk til førsteamanuensis,

og

førstelektor førstebibliotekar", Rundskriv F-14-95

og Lee, John B. 1996, Faculty salaries, 1994-95 i The NEA 1996 - Almanac Higher Education, National Education Association,

of

Washington D.C.

Peisert, Hansgert Framhein, Gerhild 1990, Higher Education in

the FRG, CEPES, Bukarest

Sjöstrand, Nils 1995, Den akademiska karriären i Storbritannien

i Universitetslärartjänster iSverige och andra länder, SULF:s skriftserie

XIII, Stockholm Skoie, Hans 1994, Den norske professor II-ordningen en - oversikt i Kyvik, Svein Tvede, Olaf red, Mobilitetsmønstre blant

norske forskere, Utredningsinstituttet for forskning og høyere utdanning,

Oslo St. meld 40 1990-91, Fra visjon til virke høgre utdanning, - nr. - om Kirke-, utdannings forskningsdepartementet, Oslo og

Streijffert, Bengt 1995, Nordisk universitetshandbok 1995, Det nordis-

ka universitetsadministratörssamarbetet, Åbo

Trow, Martin 1994, Managerialism and the Academic Profession:

-

Quality and Control, Higher Education Report No Quality Support

Centre, London

Kapitel 4 33

4 Nuvarande

befattnings- och arbetsorganisation

4.1 Kvantitativ

beskrivning

Lärargrupper

Enligt högskoleförordningen 1993:100 får vid högskolorna . inrättas lärartjänster som professor inbegripet adjungerad pro- . fessor, lektor, adjunkt och forskarassistent. Vidare får inrättas lärartjänster som nordisk lektor, utländsk lektor, timlärare och gästlärare. Några andra lärartjänster får inte inrättas vid högskoloma. Antalet årsverken för dessa lärargrupper uppgick läsåret 1994/95 till sammanlagt ca 15 800 Högskoleverkets årsrapport för universitet och högskolor 1994/95. Härav avser drygt 13 000 de statliga universiteten och högskolorna. Häri ingår gäst- och timlärare motsvarande 276 årsverken. Rapporteringen for gäst- och timlärare är dock ofullständig, varför

antalet årsverken för dessa lärare är en underskattning. Övriga årsverken

fördelas på de olika lärarkategorierna enligt följande:

Tabell 4.1: Lärares fördelning olika personalgrupper, vid statliga universitet och högskolor

Av 12 754 årsverken som lärare återfinns 9 878 vid universitet och

högskolor med fasta forskningsresurser exklusive konstnärlig utbild-

ning, 2 471 vid mindre och medelstora högskolor samt 405 inom den konstnärliga utbildningen såväl vid konstnärliga högskolor som inom universitet och andra högskolor. Fördelningen lärargruppema skiljer

34 Kapitel 4

sig mycket mellan olika lärosäten och fakulteter, vilket grupper av framgår av figurerna 4.1 och 4.2.

3500 3000 -U/H 2500 -lvoM 2000 |‘| Konstn 1500

1 000

Prot Lektor Adj Foskarass

Figur 4.1: Årsverken 1994/95 för professorer, lektorer inkl. nordiska och utländska lektorer, adjunkter och forskarassistenter vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser U/H, mindre och medelstora högskolor samt konstnärlig utbildning vid konstnärliga högskolor eller vid andra

§MoM ärosäten.

SOU 1996: 166 Kapitel 4 35

Sarrh, filosofisk, övr A terna,

Hum, teol A

Mat nat, tekn nat. lant o skog

Teknisk a Forskarass Med, farm, odont, ü Adi veterinärmed I Lektor I Prof essor Juridisk Wu Univ o högsk m fasta forskn-res

MoM

Konstn | r x r 0% 60% 80% 100%

Figur 4.2: Andel årsverken for olika lärargrupper inom vissa grupper av fakulteter, samt sammantaget för universitet och högskolor med fasta forskningsmindre och medelstora högskolor resp. konstnärliga utbildningar. resurser,

De statliga lärosäten har den högsta andelen professorer bland

som lärarna är Sveriges lantbruksuniversitet 33%, Kungl. Tekniska högskolan 26% och Karolinska institutet 23% samt Uppsala och Lunds

universitet 20%. Av fakulteterna motsv är denna andel högst för

veterinärmedicinsk fakultet 37%, skogsvetenskaplig fakultet 36%, juridisk fakultet 34% och tema 34% samt för medicinsk fakultet 32%.

36 Kapitel 4

Andel kvinnor

Andelen kvinnor bland lärarna är 28 procent; något lägre vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser och högre vid mindre och medelstora högskolor och inom de konstnärliga utbildningarna. Denna variation och variationen mellan olika fakultetsgrupper och lärargrupper framgår tabellerna 4.2 och 4.3: av

Delsumma, universitet och högskolor med fasta

Tabell 4.2: Andel kvinnor inom olika fakultetsgrupper motsv.

Tabell 4.3: Andel kvinnor bland lärare

Andelen kvinnor bland lärarna ökar men utvecklingen går långsamt.

Mellan åren 1991 och 1993 var Ökningen någon procentenhet enligt

Högskoleverkets årsrapport för universitet och högskolor 1994/95. Vad gäller lektorer har denna ökning andelen kvinnor fortsatt. Detta av framgår enkätundersökning vi gjort antalet lektorer och av en som om docentkompetenta lektorer inom olika fakulteter, enkät Enkäten sändes bl.a. till de statliga universiteten och högskolorna och avsåg förhållandena i 1996. För mindre och medelstora högskolor var mars

denna ökning nästan 1 procentenhet från 19,9 i underlaget för Hög-

skoleverkets årsrapport till 20,8 procent enligt enkät 1; för universitet

Kapitel 4 37

och högskolor med fasta forskningsresurser var ökningen marginell från 23,4 procent till 23,5 procent. Av lektorema 1994/95 var 23 procent kvinnor. Av lektorer med doktorsexamen var 22 procent kvinnor detta år. Av lektorer med docentkompetens var enligt enkät 1 avseende mars 1996 ca 400 eller 19 procent kvinnor.

Doktorsexamen

1994/95 motsvarade antalet lärare med doktorsexamen vid de statliga universiteten och högskolorna 7 171 årsverken eller 56 procent av antalet lärarårsverken enligt underlaget till Högskoleverkets årsredovisning för 1994/95. Antalet lärare med endast licentiatexamen var ca 4 procent.

F akultet motsv Årsverken Andel lärare med doktorsexamen

Delsumma, universitet och högskolor med fasta

Tabell 4.4: Andel lärare med doktorsexamen inom olika fakultetsgrupper motsv.

Gruppen med filosofisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt temaorienterad forskning och övrigt är den mest heterogena gruppen och har en relativt låg andel lärare med doktorsexamen. Den största andelen lärare i gruppen tillhör samhällsvetenskaplig fakultet och andelen lärare med doktorsexamen är där 52 procent. För filosofisk fakultet och temaorienterad forskning tillsammantagna är andelen lärare med doktorsexamen något lägre 48%. Det är oklart vad gruppen övrigt täcker men lärarutbildningama utgör den stora delen av den gruppen. Inom gruppen dominerar adjunktema och andelen lärare med doktorsexamen är bara 14 procent.

38 Kapitel 4

En inte berörts här är vårdutbildningama då de under grupp som 1994/95 låg utanför de statliga högskolorna. Under kommande år komflera vårdhögskolor att inordnas i statliga högskolor. Inom vårdutmer bildningama är andelen lärare med doktorsexamen endast ca 10 procent. Att vårdutbildningama förs till de statliga högskolorna kommer därför att minska andelen lärare med doktorsexamen på sätt som tidigasamma skett inom det tekniska området, då ingenjörsutbildningarna fördes re över till högskolan.

Lärargrupp Årsverken Andel lärare med doktorsexamen

Tabell 4.5: Andel lärare med doktorsexamen.

Av lektorema hade 4 151 eller 81 procent doktorsexamen. För universitet och högskolor med fasta forskningsresurser var andelen lektorer med doktorsexamen 84 procent och för de mindre och medelstora högskolorna 68 procent. Enligt vår enkät l avseende mars 1996 var antalet docentkompetenta lektorer vid de statliga universiteten och högskolorna 2 052 eller 39 procent antalet lektorer eller nästan hälften av antalet av lektorer med doktorsexamen. Variationen mellan olika utbildningsområden och mellan grupper av högskolor framgår av tabell 4.6.

Kapitel 4 39

universitet och högskolor med fasta forskningsresurser 4 371 44% mindre och medelstora högskolor 840 18% — Tabell 4.6: Andel lektorer med docentkompetens inom olika utbildningsområden

4.2 Högskoleläramas arbetsfördelning några bilder

I högskolelagen 3 kap. l § beskrivs uppgifterna för en lärare vid en

högskola eller ett universitet. I tjänsten som lärare vid högskolorna får ingå att handha utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete

samt administrativa uppgifter. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna tjänsteområdet. I denna paragraf är

det således specificerat vad lärare får göra och inte vad man ska eller bör göra. I två kommande paragrafer står det att ... Professorstjänster skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att forskning och utbildning skall kunna bedrivas kvalitativ på en hög nivå inom olika vetenskap-

sområden. ... 3 kap. 2 § och ... I en lektors arbetsuppgifter skall det,

utom på det konstnärliga området, normalt ingå både utbildning och

forskning. 3 kap. 5 §. Dessa formuleringar tyder en vilja från

lagstiftarens sida att dessa två kategorier av lärare skall vara engagerade i både grundutbildning och forskning. Någonting om omfattningen av detta engagemang sägs dock inte.

Det har funnits en vilja från många håll att samtliga kategorier av lärare inom högskolan ska vara engagerade i både grundutbildning och forskning. Därmed inkluderas även de adjunkter som har vetenskaplig kompetens. Det dominerande skälet har varit värdet av ett ömsesidigt

utbyte mellan utbildning och forskning.

40 Kapitel 4

I våra direktiv sägs det att förutsättningar för en jämnare fördelning av å ena sidan grundutbildningsuppgifter och å andra sidan forskningsoch forskarhandledningsuppgiñer skall skapas. Detta implicerar att den nuvarande fördelningen inte är jämn. Vi har därför velat belysa i vilken utsträckning professorer och forskarassistenter vid några institutioner

ägnar sin tid åt grundutbildningsuppgifter och i vilken utsträckning

lektorer och adjunkter ägnar sin tid forsknings- och forskarhandledningsuppgifter. I syfte att bl.a. undersöka dessa frågor har vi genom enkäter undersökt dels omfattningen av forskningen av lektorer och adjunkter enkät 2, dels fördelningen av arbetet på olika grupper av lärare på institutionen enkät 3. Enkät 2 skickades till majoritet institutioneren av na de universiteten, fyra fackhögskolor och fyra av de mindre sex och medelstora högskolorna. Enkät 3 skickades till 26 institutioner och två konstnärliga högskolor, så att en såväl ämnesmässig som geografisk spridning uppkom. Denna enkät följdes av intervjuer på samtliga dessa

institutioner och konstnärliga högskolor".

Professorer i grundutbildningen

Enligt högskolelagen skall det finnas tillräckligt med professorer för att utbildningen ska kunna bedrivas på kvalitativt hög nivå. Innebär det en också att professorerna ägnar en väsentlig del av sin tid åt grundutbildningen För att få en ledtråd om detta frågade i enkät 3 institutionerna om hur många personår professorerna fullgjorde uppgifter inom den grundläggande högskoleutbildningen. Detta relaterades sedan till hur många professorer räknat i personår som angavs vara anställda vid institutionen. Uppgifterna gällde läsåret 1994/95 och förväntningarna för 1995/96. Av de 26 institutionerna och de två konstnärliga högskolorna var det inte svarade för 1994/95 och fem för 1995/96 av skälet att de sex som inte hade några professurer. Ytterligare fyra uppgav intervall. De övriga svaren ger punktskattningar. Medelvärdet av punktskattningarna uppgår till 0,2 för bägge läsåren. En inkludering av rimliga tal för dem som har uppgivit intervallsvar förändrar inte medelvärdet nämnvärt. Det här är ett alltför litet material för att dra några långtgående slutsatser. Den slutsatsen man kan dra är att professorerna på dessa institutioner tillbringar relativt liten del av sin arbetstid inom grunden

24 Se bilaga 6 för enkät och sändlista. Intervjuerna gjordes under maj och början av juni 1996.

Kapitel 4 41

utbildningen. Det sagda förutsätter att man anser att ca 20 procent är en relativt liten andel. Det är värt att notera att spridningen i materialet är tydlig. En avspegling det är att standardavvikelsen i materialet är lika hög som av medelvärdet. Exempel kan där professorernas arbetstid till stor del ges

ägnas åt grundutbildningen. De professorer som är anställda på Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm ägnade grundutbildningen ca 90 procent sin arbetstid år 1994/95 och förväntades ägna den ca 80 procent av av arbetstiden år 1995/96. Det är förståeligt, med tanke på att årsanslaget

på denna högskola år 1994/95 till 96 procent består av grundutbild-

ningsanslag. Det finns å andra sidan institutioner där professorerna inte

ägnar någon tid eller mycket liten del av sin tid åt grundutbildningen.

en I enkätmaterialet denna andel 10 procent eller lägre för institutioner var i pedagogik, engelska, matematik, fysik, biokemi och datavetenskap.

Lektorers och adjunkters forskning

Enkät 2 bild forskningsvolymen inom lektorers och adjunkters ger en av tjänster under läsåret 1995/96 samt finansieringen denna forskning. av Antalet tjänster omfattades av enkäten svarar mot 20-25 procent av som det totala antalet tjänster vid de statliga universiteten och högskolorna. Enkäten vid handen att andelen forskning inom lektorstjänstema ger

är 37 procent och att andelen forskning inom adjunktstjänsterna är 11

procent. Andelen lektorsforskning är 38 procent för män mot 36 procent

för kvinnor och andelen adjunktsforskning 12 procent för män och 10

procent för kvinnor. Enkäten Visar på stor variationen mellan olika fakultetsområden, en vilket framgår tabell 4.7. En enkät till samtliga institutioner skulle av möjligen något annorlunda värden, helhetsbilden skulle formedge men ligen bli den samma.

Tabell 4.7: Uppskattad andel forskning inom lektors- och adjunktstjänster läsåret 1995/96 enligt enkät

Undersökningen ger följande bild av finansieringen lönekostnader av för forskningen inom lektorers och adjunkters tjänster vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser:

F inansiär Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser

Fakultetsmedel eller andra medel som av regeringen anvisas universitet/högskolan

Andra medel inkl. överskott tidigare uppdragsverksamhet etc 2%

Totalt 100%

Tabell 4.8: Finansiering av lönekostnader inom lektorers och adjunkters forskning vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser läsåret 1995/96 enligt enkät

Andelen lönekostnader inom lektorers och adjunkters forskning som finansieras genom EU eller genom andra internationella källor är låg, men kommer sannolikt att öka.

Kapitel 4 43

Enkätmaterialet för begränsat för skulle kunna dra några var att man slutsatser finansieringen forskningen vid de mindre och medelom av

stora högskolorna och det konstnärliga utvecklingsarbetet vid de

av konstnärliga högskolorna. Dessa högskolors årsredovisningar för 1994/95 följande bild av denna finansiering: ger

Finansiär Mindre och Konstnärliga medelstora högskolor högskolor

Andra medel inkl. överskott på tidigare uppdragsverksamhet etc 3% 4%

Totalt 100% 100%

Tabell 4.9: Finansiering forskning/konstnärligt utvecklingsarbete vid statliga av mindre och medelstora högskolor och konstnärliga högskolor läsåret 1994/95 enligt högskolornas årsredovisningar.

Övrigt om arbetsfördelningen på institutionen

l anslutning till enkät 3 har vi besökt ett flertal institutioner för att få en

bild arbetsfördelningen mellan högskolelärare. Som tidigare redovi-

av sats skiljer sig fakulteterna mycket åt när det gäller forskningens uti lektorers och adjunkters tjänster. Förhållandet mellan underrymme

visning, forskning och utvecklingsarbete samt administrativa uppgifter

skiljer sig mycket mellan olika institutioner och lärargrupper. Generella

uttalanden grundar sig på genomsnittsuppgifter saknar ofta relevans

som för de enskilda institutionerna. Vid fördelningen arbetsuppgifterna för undervisning, forskning, av forskarhandledning och administration på lärarna vid en institution tar i allmänhet utgångspunkten i lärarnas kvalifikationer och intresse man samt de har särskilda uppdrag. Hänsyn tas till om enskilda lärare fått om externa bidrag för sin forskning. Vid några få institutioner gjordes fördelningen arbetsuppgifterna med utgångspunkt i någon schablon. av Vid institutioner inom medicinsk fakultet kan sådan schablon vara att en lektorerna har 1/3 forskning, 1/3 undervisning och 1/3 vård. För kliniska assistenter kan halva tjänsten sjukvård och den återstående halva avse

44 Kapitel 4 sou 1996:166

tjänsten delas lika mellan undervisning och forskning. Vid naturvetenskapliga institutioner är schablonen för lektorstjänsterna ibland hälften forskning, hälften undervisning. Större institutioner kan vara indelade i

olika grupper efter forskningsinriktning, där då prefekten fördelar under-

visningsuppdraget på dessa grupper som sedan svarar för fördelningen

på enskilda lärare. I laborativa ämnen är lektorernas handledning och forskning så nära knutna till varandra att det inte är meningsfullt att skilja dem åt. I övrigt tar den egna forskningen ofta betydligt större del lektorstjänsten än av handledningen doktorander. av Några mindre institutioner har av pedagogiska skäl ett stort antal gäst- och timlärare. En nackdel med detta är att övriga lärare får en alltför stor del av de utbildningsadministrativa uppgifterna. Prefekter och studierektorer har tidigare förordnats på två eller tre år och man har bedömt det som angeläget att ha viss rotation på dessa

tjänster. Den decentralisering av ansvar från fakulteter och högskoleled-

ningar till institutioner ägt under år har medfört att som rum senare framför allt prefektskapet kräver omfattande specialkunskaper och att man därför vill ha längre mandatperioder. Vid en institution framhöll man ett problem i samband med att en person blir befordrad till professor. Akademier och sakkunniguppdrag osv. tog alltför stor tid från institutionen och forskningen. Det kan konstateras att omfattningen av sådana uppdrag är större högre tjänsten är. Detta var dock inte något som i allmänhet framfördes ett som problem

Bisysslor

Vid institutionsbesöken i anslutning till enkät 3 tog vi frågan upp om lärares bisysslor inneburit problem for institutionen. Ingen av de besökta institutionerna ansåg att det fanns några sådana problem. Tvärtom nu framhöll man positiva effekter av de bisysslor som förekom, som exempelvis ökade kontakter med verksamheter utanför institutionen. Detta var särskilt tydligt inom de konstnärliga utbildningarna och arkitektur samt inom juridik. Inte bara lärarna utan även studenterna ansåg i vissa fall att en utåtriktad verksamhet kan vara minst lika vitaliserande för undervisningen som forskningen. I allmänhet ansåg prefekterna att de hade god kännedom om bisysslomas omfattning.

Kapitel 4 45

4.3 Högskoleläramas rörlighet

Vid de 26 institutioner och de 2 konstnärliga högskolor som vi besökte i samband med enkät 3 framförde prefekterna i allmänhet att det skulle vara värdefullt om lärarnas rörlighet var större. Enkät 3 som genomfördes i samband med dessa intervjuer innehöll ett par frågor som skulle bild lärarnas rörlighet. Urvalet visade sig dock for litet för ge en av vara att det skulle gå att dra några slutsatser ur materialet. Istället genomförde med hjälp av SCB en studie av lärarna med doktorsexamen eller doktorsgrad vid de statliga högskolorna oktober

1995 och såg vid vilket lärosäte de doktorerat. Den senare uppgiften

hämtades ur forskarregistret. Hur stor andel som doktorerat vid den högskola där de tjänstgör ger ett mått på lärarnas rörlighet.

Statliga universitet och högskolor med fasta forskningsresurser

Vid de statliga högskolorna med fasta forskningsresurser visade studien att drygt tre fjärdedelar av lärarna med doktorsexamen eller doktorsgrad doktorerat vid det egna lärosätet. Variationen var dock stor mellan olika lärarkategorier vilket framgår av tabell 4.10.

Tabell 4.10: Doktorerade lärare vid statliga universitet och högskolor som doktorerat vid det lärosäte där de har sin lärartjänst.

Kvinnliga lärare med doktorsexamen har i något större utsträckning sina doktorsexamina från den högskolan 80% än de manliga egna lärarna 76%. I tabell 4.11 översikt över varifrån de 5 600 doktorerade ges en

lärarna vid statliga högskolor med fasta forskningsresurser har sina

doktorsexamina.

46 Kapitel 4

UU LU GU SU UmU LiU KI KTH HLu SLU

Antal 837 1161731 699 543 440 454 336 148 251

Andel som har sin doktorsexamen från angiven högskola

UU 83 2 7 10 LU GU SU UmU LiU Kl KTH HLu SLU CTH HHS 0 0

Totalt 100% 100%100% 100% 100%100% 100% 100% 100%100%

Tabell 4.11: Doktorerade lärare vid statliga universitet och högskolor med fasta forskningsresurser samt fördelning universitet/högskola där de doktorerat.

Vid Lunds universitet har 86 procent av de doktorerade lärarna doktorerat i Lund, dvs. Lunds universitet är det lärosäte som har den största andelen lärare som doktorerat vid det egna lärosätet. En del av förklaringen i Lund -till skillnad från i Göteborg och Stockär att man holm endast har ett lärosäte med forskarutbildning. Den lägsta andelen finner vid de unga högskolorna; Högskolan i Luleå och Universitet i Linköping med 41 respektive 52 procent av de doktorerade lärarna med doktorsexamen från det egna lärosätet. Ser man till olika lärarkategorier blir bilden mångfacetterad. mer

Lärargrupp UU LU GU SU UmU LiU KI KTH HLu SLU Totalt

Professor 64 67 66 67 51 17 69 65 17 59 59 Forskarass 83 89 87 77 89 90 86 83 67 73 85 Högskolelektor 89 90 87 81 81 56 87 68 46 62 81 Högskoleadjunkt 84 100 95 100 83 77 88 40 100 88 90

Totalt 83 86 82 77 76 52 81 69 41 65 77

Tabell 4.12: Andel doktorerade lärare vid de statliga universiteten och högskoloma med fasta forskningsresurser som doktorerat vid det egna lärosätet procent.

Kapitel 4 47

I tabell 4.12 visas hur stor andel av olika lärarkategorier som disputerat vid det egna lärosätet. Gruppen disputerade högskoleadjunkter är liten, vilket ger en större och mer slumpmässig variation. De 40 procent som anges för Kungl. Tekniska högskolan avser exempelvis 5 högskoleadjunkter varav 2 doktorerat vid det egna lärosätet och vid Högskolan i Luleå är det endast 3 disputerade adjunkter som står för de 100 procenten. Mer anmärkningsvärt är kanske att de 52 disputerade högskoleadjunktema vid Lunds universitet samtliga doktorerat vid det egna universitetet.

En jämförelse mellan olika utbildningsområden se tabell 4.13 visar

att teknikerna visar den största rörligheten och juristerna den lägsta med 73 respektive 81 procent som doktorerat vid det egna lärosätet. Vad gäller de doktorerade lärarna i teknik är det dock en stor skillnad mellan kvinnliga och manliga lärare. Det är de manliga lärarna som visar en större benägenhet att byta lärosäte än lärare inom andra ämnesområden.

För de kvinnliga lärarna är förhållandet det motsatta; de visar större

benägenhet att stanna kvar vid det lärosäte där de disputerat än lärarna inom andra ämnesområden.

Ämnesområde Antal dok- Andel med doktorsexamen torerande från egen högskola lärare Män Kvinnor Totalt

Medicin, odontologi, farrnaci, veterinärvmed 1 835 75% 79% 76% Samhällsvetenskap,

Tabell 4.13: Antal doktorerade lärare inom olika ämnesområden vid de statliga universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser samt andel kvinnliga och manliga lärare som doktorerat vid det egna lärosätet.

Mindre och medelstora högskolor

De disputerade lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna visar en större variation när det gäller vid vilket lärosäte de disputerat.

48 Kapitel 4

Av de disputerade lärarna vid Högskolan Dalarna, Mälardalens högskola samt högskolorna i Gävle/Sandviken och Örebro är det 52 procent som disputerat vid Uppsala universitet. Av lärarna vid högskolorna i Halmstad, Kalmar, Karlskrona/Ronneby, Kristianstad och Växjö är det 60 procent som har sin doktorsexamen från Lunds universitet. Av lärarna vid högskolorna i Borås, Karlstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla är det 63 procent kommer från Göteborgs universitet som eller Chalmers tekniska högskola. Vid Mitthögskolan är det endast 27 procent lärarna som disputerat av vid Umeå universitet; nästan lika många 25 procent har disputerat vid Uppsala universitet. Vid Idrottshögskolan har lärarna disputerat vid Stockholms universitet, Karolinska institutet eller Kungl. Tekniska högskolan. Vid Lärarhögskolan i Stockholm har 30 38 disputerade lärare disputerat vid av Stockholms universitet, 1 vid Karolinska institutet och 7 vid Uppsala universitet. Sammantaget innebär detta att 55 procent av de disputerade lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna har disputerat vid det universitet/fackhögskola till vilket högskolan närmast är knuten. De kvinnlilärarna visar något mindre rörlighet. Av dem motsvarande ga en var procentandel 59 procent, mot de manliga lärarnas 54 procent.

Ökad eller minskad rörlighet

Universitets- och högskoleämbetet genomförde 1989 en studie av de svenska universitetsläramas geografiska rörlighet Jan Johansson, Arbetsrapport från utredningssektionen, UHÄ 1989:21. I kommentarerna

anför Johansson att resultaten talar för att den geografiska rörligheten

inom kåren högskolelärare och forskare är liten och vidare: av Vi har också sett att rörligheten minskar under perioden 1965-1984, och att detta till stor del beror på att forskarutbildningsvolymen har ökat i Linköpings- och Umeå/ Luleåregionema. I takt med att varje högskoleregion kan täcka behovet lärare/forskare med forskarutav bildade inom regionen, minskar rörligheten i alla regioner. Det tycks så, de viktigaste orsakerna till det över huvud taget vara att en av att finns någon rörlighet inom lärarkåren, är obalans mellan lärarbehov

och forskarutbildningsvolym inom någon region. I tabellerna 4.14-4.16 nedan görs en jämförelse mellan resultaten

1988 och 1995 för professorer, högskolelektorer och forskarassistenter.

Kapitel 4 49

Tabell 4.14: Antal doktorerade professorer inom olika regioner vid de statliga universiteten och högskolorna exkl. Sveriges lantbruksuniversitet åren 1988 och 1995 samt andelen som doktorerat vid högskola inom regionen.

När det gäller professorer har andelen som doktorerat inom regionen ökat i Umeå- och Linköpingsregionerna samt i Göteborgsregionen medan denna andel minskat i motsvarande mån inom Uppsala-, Lundoch Stockholmsregionema. Förändringen i Göteborgsregionen förklaras av att Chalmers tekniska högskola ingick som statlig högskola 1988

men inte 1995. Ökningen i Umeå- och Linköpingsregionerna torde bero

på utbyggnaden av forskarutbildningen.

Tabell 4.15: Antal doktorerade högskolelektorer inom olika regioner vid de statliga universiteten och högskolorna exkl. Sveriges lantbruksuniversitet åren 1988 och 1995 samt andelen som doktorerat vid högskola inom regionen.

För högskolelektorer kan man konstatera en minskning av andelen lärare som doktorerat inom den egna regionen, från 84 till 80 procent. Endast Umeå- och Linköpingsregionerna visar en ökning.

Tabell 4.16: Antal doktorerade forskarassistenter inom olika regioner vid de statliga universiteten och högskolorna exkl. Sveriges lantbruksuniversitet åren 1988 och 1995 samt andelen som doktorerat vid högskola inom regionen.

Också för forskarassistenter är det en minskning av den andel som doktorerat inom regionen. Här är det Linköpingsregionen och Stockholmsregionen som avviker. Totalt för doktorerade lärare kan viss ökning av rörligheten konstaen teras. Andelen doktorerat inom den regionen har sjunkit från som egna

79 till 77 procent. Den kraftigaste minskningen är i Uppsalaregionen, medan Umeå- och Linköpingsregionerna visar en ökad andel en

ökning hänger med utbyggnaden av forskarutbildningen som samman inom dessa regioner.

Kapitel 5 51

5 Högskollärarrollens utveckling

5 Inledning

Förslag om en ny lärartjänstorganisation bör naturligen grundas en bedömning hur högskolans verksamhet kommer att utvecklas i sådaav na avseenden som i mer betydande mån kan antas inverka lärararbetet. Vi har här valt att göra ca 25 intervjuer med lärare inom högskolan. De representerar alla slag av utbildnings- och forskningsområden resp. högskolor men är inte slumpmässigt utvalda. I stället har de valts ut i egenskap av ledare och/eller entreprenörer, i kraft överblick eller som av visioner bedömts kunna ge oss genomtänkta och kvalificerade föreställningar om högskoleverksamhetens och läraryrkets utveckling. Tidsperspektivet avser de närmaste 10-15 åren. Det är samtidigt naturligt att de intervjuades referensramar är formade av deras uppfattning av nuet och

av redan påbörjade förändringsprocessen Det är lika naturligt att olika

delar av det fortsatta resonemanget har olika relevans och genomslagskraft för skilda utbildnings- och forskningsområden inom högskolan, beroende på dessa områdens förutsättningar och traditioner.

5.2 En för

brytningstid högskolan

Intervj upersonerna framhåller att högskolan i många avseenden befinner sig i en brytningstid med starka krav, både interna och externa, snabb förändring och utveckling. Flera pekar att detta visserligen är en uppfattning som tenderar att framföras vid varje tidpunkt, även sådana som i ett historiskt perspektiv ter sig påfallande händelsefattiga, men menar sig likväl ha fog för sin ståndpunkt och bygger under den med en rad iakttagelser. Utöver dem som refereras närmare nedan betonar intervjupersonerna genomslaget för de förändrade styrformerna för högskolan, främst övergången till en mål- och resultatstyrning och den därmed sammanhängande decentraliseringen av rätten att besluta om medel att nå målen, som avspeglats i ändringar av såväl författningar som centrala kollektivavtal. Flera intervjupersoner noterar att de omfat-

tande förändringarna såväl inom högskolan som i dess omvärld reser

kraftigt ökade krav på den enskilda högskolan när det gäller att reflekte-

52 Kapitel 5 SOU 1996: 166

över den verksamheten och bestämma sin position både inom

ra egna

högskolesystemet och i samspelet med andra aktörer på lokal, regional,

nationell och internationell nivå.

5.3 Högskolans konkurrenssituation

En första iakttagelse som intervjupersonerna gör gäller högskolans

konkurrenssituation och föreställningen högskolan som den enda om

legitima anordnaren kvalificerad utbildning. Från att ha haft ett

av

faktiskt skilda legitimationskrav delvis också formaliserat

- och genom

monopol på utbildning utsätts de svenska högskolorna för en allt

hårdare konkurrens från framför allt utländska högskolor. Svenska ungdomar väljer att förlägga hela eller delar sin utbildning utomav lands; antalet på hand studerar vid utländska läroanpersoner som egen stalter uppgår idag till över 15 000. Modern informationsteknologi gör

det möjligt att ta del av högklassig utländsk utbildning utan att man ens lämnar Sverige. Stora företag bygger upp egna utbildningsverksamheter på högskolenivå för såväl grundutbildning som fortbildning och vidare-

utbildning. Genom öppnare på meriter och kompetens reduceras en syn inom vissa områden, både inom den offentliga och den privata sektorn,

behovet och dänned också värdet av specifika högskoleexamina. Hög-

skolan förblir visserligen den främsta källan till kvalificerad kunskap och kompetens, konkurrensen skärps avsevärt, och kunskapskraven men är inte lika entydigt formulerade som i en äldre ordning. Förhållandet att svenska studenter trendmässigt söker sig utomlands

för studier i ökad utsträckning har hittills de enskilda svenska hög-

av skolorna inte upplevts besvärande skärpning av konkurrensen, som en

detta beror på att både demografiska och konjunkturbetonade

men

faktorer bidragit till att de svenska högskolorna likväl kunnat rekrytera studenter i önskad utsträckning. Det finns skäl att anta att problematiken

blir levande, när årskullama framöver minskar, särskilt om arbetsmera

marknaden också erbjuder människor alternativ till fortsatta studi-

unga Det säger sig självt att i svårare konkurrenssituation kommer er. en

kraven på fortsatt professionalisering läraryrket att innebära fram-

en av för allt ökade krav på arbetskvalitet hos den enskilde läraren, t.ex. i

fråga pedagogisk skicklighet också, skäl utvecklas

om men av som nedan, i form överblick över det egna ämnet och förav engagemang, måga relatera kunskaperna inom detta till andra ämnen och till att

samhällsrelevanta problemställningar.

Kapitel 5 53

5.4 Stärkt

samspel mellan utbildning och forskning

Intervjupersonerna ser framför sig ett ökat samspel många plan mellan utbildning och forskning inom högskolan. Det mest påtagliga är en snabb utveckling av införandet av forskningsliknande arbetssätt inom den grundläggande utbildningen, utveckling redan inletts till en som följd av förlängningar av en rad utbildningsprogram till magister- eller kandidatnivå med åtföljande krav större självständiga arbeten nya men som också avspeglas lägre nivåer genom att smärre redovisningar och analyser kompletterar eller ersätter den traditionella examinationen avseende memorerade faktakunskaper. Ett annat utslag av samma utveckling utgörs av den successivt allt fastare organisationen för forskarutbildningen, där de forskarskolor som nu växt fram bedöms komma att bli stilbildande. Många ser också framför sig utveckling även en den redan inledd punktvis som innebär att humaniora och samhälls- — vetenskap efter hand inför en från naturvetenskaperna hämtad arbetsorganisation för forskning i form av lagarbete och stora projekt, där de olika forskarna ger varandra ett dagligt intellektuellt och socialt stöd. Som redovisas mera utförligt längre fram torde det ökade samspelet också komma att avspeglas i form av minskad personlig specialisering utbildning eller forskning.

5.5 modeller

Nya pedagogiska inom grundutbildningen

Förändringarna av arbetssätt inom grundutbildningen förutsätter en ny syn på studenten, som redan växt fram och manifesterats i bl.a. Högskoleutredningens betänkande SOU 1992: 1 Frihet- kompeansvar — tens och i högskolornas kvalitetsutvecklingsplaner. En syn på kunny skap och kompetens ger större tyngd åt förståelse som mål och studentens egen aktivitet som medel. Kunskap om lärande blir inom många områden mer värdefull som grund för en livslång kompetensutveckling än inhämtandet av faktiska kunskaper med begränsad livslängd och kan komma att utgöra högskolans främsta konkurrensmedel. Den fortlöpande

kunskapsackumuleringen genom forskning har efter hand övertygat de

flesta inom högskolan det omöjliga och olämpliga i att förse studenom terna med en komplett kunskapsbas av faktakaraktär, särskilt när kraven på bredd och sammanhang växt sig allt starkare. Utvecklingen

54 Kapitel 5

mot problem- eller projektbaserad utbildning förstärks och sprids över hela högskolesystemet, buren av krav från främst studenterna själva, yrkeslivet och de forskande lärarna. Den stöds kraftfullt av den nya informationsteknologin, gör det möjligt för studenten att söka som kunskap över hela världen. Lärarens betydelse informationskälla minskar det råder stor som enighet att undervisning det slag, hittills förekommit i stor om av som utsträckning och inneburit läraren förplanerad genomgång av som en av kurslitteraturen, i stort sett kommer att upphöra. Utöver ett litet antal föreläsningar introducerande och inspirerande natur kommer underav visningen i allt väsentligt att ha karaktär av handledning, individuellt eller i små samt moment där studenterna själva anser sig grupper, avse behöva sådant stöd. Den s.k. lektionsundervisning i grupper om ca 30 studenter blivit vanlig under de senaste 30-40 åren står således som antagligen inför snabb avveckling. På motsvarande sätt utvecklas en examinationsformema från de nuvarande, ofta minneskunskapspremierande, till former siktar att säkerställa djupare förståelse av som en studerade företeelser, problem och ämnen. Den dominans för krav på analytisk förmåga ofta präglat den hittillsvarande examinationen som kommer i betydande utsträckning att ersättas eller kompletteras med av krav på syntesförmåga, dvs. förmåga att sätta samman kunskaper från ett stort antal källor till lösning ett komplicerat problem. en

En övergång till problembaserad inlärning torde enligt intervjuperso-

komma att leda till kontinuerlig examination i mera nerna en mera varierade former de tillämpas idag. Även kursvärderingar och än som andra uppföljningar utbildningen kan löpande och därmed av göras mera

vitalisera studentinflytandet över den faktiskt pågående utbildningen, så

att denna inom vissa kan korrigeras till innehåll och form i enligramar het med studenternas behov och önskemål. Det kan också förutses att

kontakterna med gymnasieskolan kan behöva stärkas i syfte att öka dess förmåga att förbereda för högskolestudier med den inriktning som nyss

beskrivits.

Den redovisade pedagogiska modellen beskrivs ofta som studerandestyrd. Såvitt genomförandefasen är detta i huvudsak sant så till

avser vida att vida större del initiativet ligger hos studenterna. Fokus en av flyttas från lärarna till studenterna. För effektiv måste utbildatt vara

ningen utgå från deras verklighetsuppfattning och lärstrategier, inte som givna storheter för att åstadkomma ett så väl fungerande första

men möte möjligt mellan lärare och studenter. Det är från denna plattsom

form sedan lärarna med i anspråkstagande av sitt professionella

som

kunnande formulerar de närmare utgångspunkterna, tillhandahåller de

materiella förutsättningarna och ansvarar för kvalitetskontrollen.

Kapitel 5 55

Läraren är också studentens främsta bundsförvant i arbetet med att söka information och i att värdera, sovra och bearbeta den till veten-

skapligt hållbar kunskap. Övergången från katedral undervisning till

handledning leder till att kontakterna mellan lärare och student blir mer

av samma slag som de förekommer i forskarutbildningen de blir

som även mera personliga och sociala till sin natur, därmed också mera ömsesidiga. Förändringen av lärarrollen kan därför beskrivas som en övergång från en expert- eller artistroll med den aktive läraren och den passive studenten till en kvalificerad serviceroll, där studenten och läraren genom en gemensam aktivitet åstadkommer inlärning. Genom att kravet på aktivitet enbart från lärarens sida minskar och lärarinsatsen också byter karaktär, reduceras både behov och möjligav heter till förberedelser inför varje kontakt med studenterna, något som

i gengäld bör kunna innebära flera kontakttimmar

med dessa, än om lärarstödet ges i huvudsak i form av storföreläsningar eller lektionsundervisning. Vid handledning blir det också möjligt att åstadkomma den individualisering av lärarstödet som motiveras av studentgruppemas ökade heterogenitet i fråga om bl.a. erfarenheter, kunskaper, ålder, kön, socialt ursprung eller etnisk tillhörighet. Läraren får en tydligare roll som förebild, vilket ger större möjligheter också till etisk och annan personlighetsstödjande eller fostrande påverkan.

5.6 Informationsteknologins betydelse

Den nya informationsteknologin bedöms av många intervjupersoner ge

avgörande förutsättningar för arbetsformer i grundutbildningen, även

nya meningarna går isär del, sannolikt beroende på skillnader i både om en kunskap om och tilltro till teknikens möjligheter. Enighet råder om att kommunikationen mellan lärare och studenter i viss utsträckning kommer att ske i form av e-post givetvis inte den mer kvalificerade hand- — ledningen, men däremot en hel del information, enklare frågor/svar och andra trivialkontakter vilket är ägnat att öka effektiviteten hos både lärare och studenter. Den nya teknologin förändrar således relationerna mellan lärare och studenter, bedömningen hos intervjupersonerna men är att denna förändring inte innebär en försämring utan en fördjupning

och en ny dimension i umgänget. Denna bedömning får stöd i erfaren-

heterna hos de högskolor eller institutioner som hunnit långt inom detta område. Den teknologin är också en förutsättning för studenternas möjlignya heter att själva söka den kunskap de behöver för att lösa de problem

56 Kapitel 5

de ställs inför inte minst till följd av den mycket betydande som -

omorientering högskolebiblioteken redan befinner sig mitt uppe i

som och den kan också komma att användas för att förnya kvarstående undervisning i större närmast genom att ersätta overhead-progrupper, jektom med bl.a. kraftfulla visualiseringar, där också dynamiska mer

presentationer ingår. De är mera optimistiska om informations-

som teknologins potential pekar dess möjligheter att ersätta mycket av den

lärarledda fårdighetsträningen inom högskolan, att minska lokal- och

utrustningskrävande verkliga laborationer, att simulera farliga, dyrbara eller mångåriga förlopp och perfekta och kontrollerade förutsättatt ge ningar för studenternas eget arbete, vilket senare också reducerar behovet övervakning och handledning handgreppsmässig av av av mera natur. Skillnaden mellan laborativa och icke-laborativa utbildningar kan också minskas att datorn kan i princip alla discipliner en genom ge likartad möjlighet att utveckla modeller som kan prövas och bearbetas i virtuell verklighet till skillnad från den faktiska, där en rad olika en

begränsningar uppträder. Skillnaden minskar också mellan distansut-

bildning och reguljär utbildning, och det är distansutbildningen som erbjuder åtminstone del de erforderliga metodiska och tekniska en av lösningarna. Många att de studentgenerationerna under sin uppväxttid menar nya

kontakt med datorspel förvärvat experimentell lärstrategi

genom — en är lämpad än den, generationerna före dem förvärvat for som mer som informationssökning och lärande via Internet. Nästan alla är ense om att informationsteknologin kan komma att erbjuda en bredd i fråga om mängden sinnen samtidigt kan mobiliseras för inlämingsstöd, som som saknar motstycke i traditionell undervisning, och att detta kan användas för ökning både kvalitet och effektivitet i lärandet. Inte minst inav tressant är detta för flera de konstnärliga utbildningarna, där nya av uttrycksformer och tekniker blir möjliga datorstöd eller därmed genom besläktad teknikutveckling. För inte minst den samhällsvetenskapliga forskningen är tillgången till olika databaser utomordentligt viktig en faktor kvalitetsutveckling. För hart alla forskare är för en fortsatt när redan informationsteknologin förutsättning för informationssökning en

och för upprätthållandet och i viss mån också etablerandet av vetenskapliga kontakter. En ökande del den vetenskapliga publiceringen

av kan förväntas komma att ske för ändamålet bildade s.k. elektroniska förlag, produkter görs tillgängliga Internet. Denna utveckling är vars redan inledd.

Kapitel 5 57

5.7 Förändringar inom forskningen

Vad som i övrigt kan komma att ske inom forskningen är i stor utsträckning beroende hur finansieringen av forskningen byggs upp och av därmed också vilken forskning som kan utföras. Den hittillsvarande utvecklingen pekar hän mot fortsatt relativ ökning av tillämpad en

forskning och i någon mån riktad grundforskning inom ramen för stora

och komplicerade projekt med många samverkande parter, inte sällan någon eller några med industriell hemvist. Att initiera sådana projekt, bygga dem i samverkan med parter med många olika intressen och upp förhandla med en eller flera finansiärer blir en allt viktigare uppgift för speciellt de etablerade forskarna, som är de enda som har det erforderlinätverket och anseendet för att lyckas med sådana uppgifter. Ledarga skapet blir på detta sätt alltmer betydelsefullt också inom forskningen kriteriet för en forskningsledares framgång blir att hans/hennes grupp lyckas, inte primärt att han/hon själv presterar unika resultat av hög kvalitet. Denna utveckling innehåller emellertid fröet till ett betydande problemkomplex berör forskningens pluralism och förnyelsekraft. Om som stora forskargrupper knyts samman i för dem alla ekonomiskt betydelsefulla projekt, så minskar rimligtvis intresset för en forskning som ifrågasätter det valda paradigmet. Det blir därför än viktigt att ge goda mer till särskilt yngre forskare som väljer en självständig linje. Här resurser kan både forskningsråden och fakultetsnämnderna spela en viktig strategisk roll jfr också nedan. Grundutbildningen kan också, som erfarenheterna redan visar, spela en viktig roll för förnyelse av forskningen att i problem- eller projektbaserade pedagogiska modeller samgenom manföra lärare från olika discipliner, som eljest inte skulle träffa var-

andra i samband med möten för insatser i grundutbildningen

men som upptäcker att de har vetenskapliga intressen är eller med fördel kan som göras gemensamma. Vid oförändrade totalt sett, för forskning kan en finanresurser, sieringsstrategi som premierar yngre lärares frigörelse från etablerade leda till att äldre lärare utan knytning till storprojekt får succesgrupper sivt försämrade möjligheter till forskning. En utväg för dem och för lärargrupper, över huvud taget inte ägnat sig egen forskning utan som valt läraryrket grund av sitt intresse för undervisning, kan vara att söka forskningsuppgift i lärandet i det egna ämnet eller ämnesdidaken tiken. Erfarna lärare med stor undervisningsvana kan förutsättas ha både

kunskapsmässig potential och inneboende intresse för just frågor om hur

lärandet sker och hur stödet i form av lärarinsatser och andra insatser

58 Kapitel 5

skall utformas och samverka. Samtidigt är högskolans behov av kunskap inom detta område avsevärt, speciellt när konkurrensen skärps, och studenterna kan förväntas bli allt mer kritiska till oprofessionella insatser.

5.8 inom

Förändringar forskarutbildningen

När det gäller forskarutbildningen ter sig bedömningarna osäkrare och än mindre samstämmiga. Forskarutbildningens fokusering på egen forskning ifrågasätts dock av flera intervjupersoner, eftersom den på grund av denna ensidighet ger en inadekvat förberedelse för såväl en lärarkarriär inom högskolan som övergång till verksamhet utanför densamma. Man menar att forskarutbildningen bör utformas så att den leder till en intellektuell oförvägenhet och en beredskap att ta och utöva ledarskap. Man saknar i nuvarande forskarutbildning en träning för ledarskap inkl. det ledarskap en lärare förutsätts utöva, ämnesmässig

allmänbildning och orientering också om vad som händer inom när-

besläktade ämnen och förmåga att presentera kunskap för olika målgrupper. En del menar att de framväxande forskarskolorna ger åtminstodel kvaliteter; andra anser att det bör etableras forskarutbildne en nya ningar med flera olika innehållsliga profiler. Det tidigare nämnda sannolika närmandet inom humaniora och samhällsvetenskap till ett mer laginriktat arbetssätt inom forskarutbildning och forskning ser åter andra

som en betydelsefull kval förändring inom dessa vetenskaps-

områden. En bredare ofta flerdisciplinär forskarutbildning, före- - -

trädesvis med tillämpningsinriktning, ser många som mer attraktiv för

kvinnor, vilka i stort sett genomgående bedöms kunna tillföra forskarutbildningen, och i förlängningen också forskningen och den grundläggande utbildningen, avsevärda kvaliteter på grund av att kvinnor och män uppfattas, typiskt sett, välja olika forskningsobjekt, problematisera olika företeelser och söka olika typer av lösningar. En del av de intervjuade menar att forskarutbildningen borde avkortas med ett år, och att det härigenom lösgjorda studiestödet borde användas just för att öka stödet för och kraven på dem som går - vidare i sin karriär inom högskolan inom ramen för tjänster för nyblivna doktorer. Andra ser ett postdoktoralt stipendium oftast men inte regel- mässigt förenat med krav verksamhet vid en utländsk högskola — som det mest ändamålsenliga karriärsteget efter doktorsexamen. Flera gör den reflektionen att det är nödvändigt med hänsyn till förekom- mande sociala förhållanden att arbeta med alternativa karriärspår, av -

Kapitel 5 59

vilka en del kan vara mer attraktiva för kvinnor, andra för män. En

fokusering att högskollärarkarriären väsentligen skall formas under

åren mellan 25 och 35 försätter fortfarande, typiskt sett, kvinnor i ett sämre konkurrensläge än män. Detsamma gäller om forskarutbildningen eller karriären närmast därefter på grund av konkurrensbaserade krav förutsätter längre perioder av studier eller tjänstgöring vid utländska

forskningsinstitutioner. Forskningsråden synes ha uppmärksammat denna

risk och i färd med att neutralisera den olika slags finansvara genom iella eller innehållsmässiga konstruktioner.

5.9 Intemationaliseringen

Flera de intervjuade att internationalisering av den svenska av menar högskolan kommer att upphöra att ett centralt tema inte för att vara denna inriktning sådan kommer att försvinna utan för att den komsom

att tillhöra de självklarheter inte behöver diskuteras, planeras

mer som och beslutas i särskilda fora eller avspeglas i avgränsade program; den kommer att vara institutionaliserad. Dess effekter kommer att vara betydande, inte minst genom att de ökade kontakterna erbjuder den svenska högskolan spegel, där den kan skärskåda först och främst sin en kvalitet i olika avseenden i förhållande till vad som förekommer utomoch identitet och dess ramförutsättningar lands men där också dess mål i olika avseenden, inkl. befattningsstrukturen för lärare, kan granskas.

De flesta de intervjuade gör den bedömningen att den pågående

av

Europa-integrationen kommer att leda till en europeisering av perspektiv både innehållsmässiga och organisatoriska och samarbetspartners

- och utjämning i många hänseenden de europeiska nationella en av systemen för utbildning och forskning. Detta innebär att den nordamerikanska hegemonin kommer att brytas. De nätverk forskning som av byggs kommer också att kunna läggas till grund för ökning av upp en utbildning i nätverk komplement till de särskilda program för lärarsom och studentutbyte etablerats inom Europeiska unionen. som Några frågetecken för möjligheterna att behålla den svenska reser

modellen med högskolan samhälleligt forskningsinstitut, kontraste-

som rad mot t.ex. den tyska med stor del forskningen förlagd till från en av

universiteten fristående institut, och pekar att s.k. big science enligt deras uppfattning redan är väg den svenska högskolan. En

ut ur

motåtgärd från högskolans sida kan vara att ytterligare öka den organisa-

toriska mångfalden genom att etablera tillfälliga eller permanenta centra,

i vilka lärare kan få möjlighet att för kortare eller längre perioder kon-

60 Kapitel 5

centrera sig forskning, utan att detta rubbar högskolans grundprincip om ett starkt samband mellan utbildning och forskning.

5.10 omvärlden

Samspelet med

Utvecklingen inom utbildning och forskning med problembaserad inlärning resp. stora, flerdisciplinära forskningsprojekt med tillämpningsinriktning och med många samarbetsparter kommer att knyta högskolan avsevärt närmare samhället i övrigt. Högskolans utbildning, såväl forskarutbildning som grundutbildning, kommer delvis att bedrivas med aktivt bistånd av företag och andra organisationer och ibland också att vara fysiskt förlagd dit. Detta är ingen principiell nyhet läkarutbild- ning och klinisk forskning bedrivs vid undervisningssjukhusen i starkast möjliga symbios med den kvalificerade sjukvården. Och lärarutbildning-

en för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning är också sedan

länge delvis förlagd till de kommande arbetsplatserna. Men det sker nu spridning över till andra utbildnings- och forskningsområden, där en också den privata sektorns företag blir mycket betydelsefulla samarbetspartners, t.ex. inom teknik och naturvetenskap, datavetenskap och ekonomi, områden där en stor del av den samhälleliga kompetensen finns utanför högskolan. En del av högskolans ökande behov av legitimitetsförstärkning, av förtroendekapital från omvärlden, kan i själva verket förutsättas komma att baseras på ett förstärkt samspel med denna omvärld. De mindre och medelstora högskolorna här i spetsen för utvecklingen. Lärasynes

tillkommande uppgift blir här att finna lämpliga parter och initiera

rens och organisera samarbetet, så att studenterna får bästa tänkbara möjligheter att kombinera kompetenserna inom högskolan och de nya parterna,

kontrastera teori mot praktik och reflektera över skillnaderna. Detta krav

innebär, menar flera, att den akademiske läraren måste kompletteras med lärare med avsevärd erfarenhetsbas från yrkeslivet, varvid erfarenen heterna från t.ex. läkar- och lärarutbildning kan tjäna som utgångspunkter. Det ökade samspelet, den större närheten till omvärlden, förstärker emellertid samtidigt kraven både studenter och lärare att kunna växla förhållningssätt, att kunna distansera sig från dessa sina samverkanspartoch anlägga ett kritiskt perspektiv också på dem och den verksamners het de bedriver.

Kapitel 5 61

5.11 Högskolelärarens yrkesroller och professionalisering

Redovisningen ovan av utvecklingstendenser vid handen att det ger kommer att finnas många olika, kvalificerade yrkesroller för högskolans lärare. Alla kommer inte att kunna eller vilja göra allt, och i vart fall inte samtidigt. Men det finns samtidigt klar enighet i bedömningama en hos de allra flesta av de intervjuade, nämligen att den hittills rådande

starka funktionsspecialiseringen med bl.a. en stark uppdelning i under-

visande och forskande lärare går mot vägs ände till förmån för lärare med mera generell kompetens och en högre allmänbildning, inte minst i det egna ämnet. Detta har många förklaringar. Den skisserade pedagogiska modellen kräver fler personer som handledare än vad som idag motsvaras av de undervisande lärarna. Den idag forskande gruppen behövs ännu mer i utbildningen, när kontakten med studenterna skall ske mera på studenternas än lärarnas villkor det är svårare att utan en egen forskningsbakgrund hjälpa studenterna med deras arbete att värdera information och källor. Förberedelsema för insatser i grundutbildningen får av det här skälet en mer allmän inriktning, siktande mera till bred kunskap och förståelse för sammanhang inom det egna ämnet, med andra ämnen och i relation till samhällsproblem. Egen forskning inom ett oftast smalt område är inte tillräcklig bas för en sådan bredare förståelse. En av de intervjuade framhöll att svensk högskoleutbildning har fått en alldeles för stark fokusering på Läroboken, och att en av de allra största bristerna i den nuvarande arbetsorganisationen är att de undervisande lärarna med ingen eller föga omfattande egen forskningserfarenhet inte kan inta en tillräckligt kritisk eller skeptisk hållning till kurslitteraturen. Kunskapssynen blir därför fundamentalistisk till sin natur; Läroboken representerar den fasta och sanna kunskapen och läraren blir

dess profet. Den lärare som själv bedriver forskning vet att de teorier

och experiment som presenteras i kurslitteraturen innehåller betydligt mer otillförlitlighet än vad som redovisas och kan förmedla detta, snarare än texten, till sina studenter. Detta ställer högskolan inför stora problem, eftersom avsevärd del av den samlade lärarkåren idag saknar en egen forskningserfarenhet. Medverkan i forskningsprojekt och åtminstone partiellt deltagande i forskarutbildning eller annan kompetensutveckling som ger likartade kunskaper blir därför successivt nödvändig för upprätthållande av rimliga, internationellt baserade kvalitetskrav. Tidigare har berörts möjligheterna att öka högskolans kunskaper om lärandets processer och villkor genom ämnesdidaktisk forskning, något

62 Kapitel 5 sou 1996: 166

åsyftade lärargrupper kunde tänkas ha särskilt goda förutsättsom nu ningar för. Närmandet till det vetenskapliga arbetssättet är ägnat att göra kontakterna med studenterna roligare och stimulerande det är få mer lärare uppnår någon mera påtaglig dialog med sina studenter under som lektioner i 30-grupp eller större församlingar. För äldre lärare kan handledning än föreläsning vara ett fruktbart sätt att överbrygga den snarare

generationsklyfta många lärare och studenter kan uppleva som

som besvärande i lektionssalen. Äldre lärare kan också spela särskilt en värdefull roll mentorer för yngre lärare och doktorander och i viss som utsträckning också för studenter i den grundläggande utbildningen och inom för den rollen introducera adeptema i den akademiska ramen kulturen inkl. dess värdesystem och etik. Samtidigt är det uppenbart att den hittillsvarande beskrivningen av den undervisande lärarens arbete i huvudsak bestående eller som av så många timmar lektionsundervisning år kommer att vara fullstänper digt inadekvat och inte på något som helst meningsfullt sätt avspegla de faktiska arbetskraven. Den tid tillbringas tillsammans med studenter som kommer dock sannolikt att öka vid övergång till handledning i stället för

konventionell undervisning, eftersom handledningen till sin natur är

sådan, speciellt den studenterna, att den inte kan förberedas om styrs av på undervisning. Särskilt påtaglig torde förändringen bli samma sätt som för professorsgruppen. Många de intervjupersoner är professorer av som framhåller att denna förändring emellertid kan ses, också den, som en

anpassning till de villkor gäller för denna lärarkategori i t.ex.

som

Nordamerika eller vissa länder i Västeuropa, dvs. länder som Sverige i

första hand brukar jämföra sig med. Den professionalisering högskolans lärare står inför kommer att

som betona kombination intellektuell och social kompetens, som gör en av det möjligt för vederbörande att fylla flera olika roller under sin samlade karriär, varvid institutionens behov och den enskilde lärarens önskemål och förmåga lättare än idag kan knytas samman. Den individuella,

ibland extremt drivna expertfunktionen kommer att få ge vika för en

lagorienterad, där och lärare samtidigt kan ingå i flera mer en samma

olika lag och i samspel med sina kollegor och andra aktörer lösa både utbildnings- och forskningsuppgifter. Kraven på träning av förmåga till ledar- och entreprenörskap växer sig också starkare, liksom på att be-

fordringssystemet blir sådant att det premierar sådan kompetens. Detkan sägas förmågan att använda sig den informasamma om av nya tionsteknologin, inrymmer mycket hittills föga utnyttsom en stor men

jad potential.

Kapitel 5 63

5.12 De

kvinnliga värdenas genombrott i högskolan

De intervjuade gör i nästan samtliga fall den bedömningen att högsko-

lans arbetssätt och normsystem genomgår en förvandling i feminiserande

riktning högskolan är alltså ägnad att bli attraktiv både studie- - mer som och arbetsplats för kvinnor. Som exempel nämner de troliga man

förändringarna grundutbildningens pedagogiska modeller och in-

av nehållsmässiga inriktning ökad bredd och samhällsrelevans liksom av forskningens och forskarutbildningens mera sociala eller grupporienterade organisation, vilka alla knyter an till värden och egenskaper som brukar beskrivas som typiskt sett kvinnliga.

5.13 Varför

nu

Flera av intervjupersonerna tar själva upp en kritisk betraktelse av realismen i de egna synpunktema, sedan man tyckt sig kunna konstatera att en hel del sagts redan tidigare utan att de antagna förändringarna kommit till stånd. De menar emellertid att denna gång är förutsättningarna betydligt mer entydiga. Förändringarna stöds av yrkeslivet, studenterna och starka lärargrupper. De främjas av statsmakterna genom deras budgetpolitik och övriga styrsystem men också av tongivande externa finansiärer av forskning och utbildning. Det internationella vetenskapsoch utbildningssamhället fungerar också som pådrivande genom de synpunkter som fors fram i samband med olika utvärderingar av svensk

forskning och högskoleutbildning. Inforrnationsteknologin ger studenter

och lärare tillgång till nödvändiga verktyg men framstår även som en i sig själv pådrivande kraft. Erkännandet av den kvalitetsskapande effekten av en ökad balans mellan det kvinnliga och det manliga inom högskolan stöder också den beskrivna troliga utvecklingen. Det främsta hindret for utvecklingen ifråga ligger enligt de flestas bedömning i motståndet från enskilda lärare som idé- och kompetensmässigt är bundna till den traditionella ordningen samt i en fortfarande svagt ut-

vecklad ledningsfunktion inom högskolan, men dessa motkrafter eller

svagheter kan inte i längden stå i vägen för utvecklingen, menar de intervjuade.

Kapitel 6 65

6 Utgångspunkter

6.1 Tjänst - anställning - befattning

Vårt uppdrag avser en förändrad tjänsteorganisation för högskolans

lärare. Tjänstebegreppet återfinns emellertid inte längre i lagen

1994:260 om offentlig anställning och den därpå baserade anställningsförordningen 1994:373. Där talas bara anställning i olika former. om Detta skall ses i ljuset de senaste årens utveckling inom statsförav valtningen, där organisation och arbetsformer har blivit flexibla och mer mindre hierarkiska och myndigheterna har fått ökad frihet att besluta i bl.a. personalfrågor. Högskolorna har många särdrag i förhållande till

förvaltningsmyndigheter, men i fråga om denna utveckling finns det

ingen anledning att se och behandla dem på ett annat sätt än myndig-

heterna i allmänhet. I våra författningsförslag talar därför, i överens-

stämmelse med terminologin i nämnda lag och förordning, enbart om anställning. I texten i övrigt använder vi också termen befattning, som funnit praktisk när det gäller att definiera olika anställningar. vara

6.2 Vad skall

regleras centralt

Styrningen av högskolan är i dag mål- och resultatorienterad. Högskolorna har stor frihet att ställa upp mål för sin verksamhet inom ramen för de mål som har ställts upp av statsmakterna och att besluta hur om tillgängliga resurser skall utnyttjas för att nå dessa mål. De har ett självständigt ansvar för verksamhetens innehåll, organisation och kvalitet, och deras institutionella organisation och arbetsformer regleras i mycket begränsad utsträckning centralt. Exempelvis omnämns lärarnas normala arbetsplatser institutionerna över huvud taget inte i lag eller - —

förordning. l detta perspektiv är det naturligt att ställa frågan vad det är

som alls motiverar centrala regler i fråga om högskolelärama och deras arbete. Vår utgångspunkt är att det är naturligt och angeläget att den frihet i olika avseenden som högskolorna har fått under de senaste åren skall få genomslag också i fråga om rekrytering och utnyttjande av lärarkrafter. Dessutom bör den centrala reglering, bedöms motiverad, som vara

66 Kapitel 6

utformas utifrån målstymingsprincipen. I princip bör varje högskola

inom för de mål ställts för verksamheten, de grundramen som upp läggande bestämmelser organisation m.m., som ges i högskolelagen om

och högskoleförordningen, och de medel högskolan disponerar

som — själv få bedöma sitt behov lärarkompetens, anställa lärare och fördela av

uppgifter mellan dem. Denna ökning friheten måste då förenas med

av högskolorna myndigheter tar ett uttalat ansvar för sina att som mera

lärare och deras kompetens och utvecklar en rekryterings- och personalpolitik är jämförbar med vad i dag förekommer hos de flesta

som som

andra arbetsgivare i både offentlig och enskild verksamhet.

Samtidigt vi starka skäl för att statsmakterna även fortsättningsvis ser skall lärarrollen i högskolan nationell struktur att definiera ge en genom

ett antal befattningar, svarar mot olika kompetensnivåer. En sådan

som befattningsstruktur vi använder i fortsättningen denna term ger - -

utgångspunkter för att relatera den svenska högskolans lärare till mot-

svarande lärare i andra länder, vilket är väsentligt i en tid av ökat in-

ternationellt utbyte. Den lägger också en naturlig grund för planering

och arbetsfördelning vid högskolorna. Men framför allt ger den genom lägga fast spelregler och synliggöra nationella karriäratt gemensamma stöd för enskilda lärares och presumtiva lärares överblick och vägar ett något inte minst är väsentligt för att främja rörlighet

planering, som

mellan högskolor. Rent praktiskt kräver också olika särbestämmelser i

fråga anställningsvillkor, att den berörda kategorin lärare kan av-

om gränsas, vilket enklast sker i befattningstermer. Mot denna bakgrund lägger i det följande fram förslag till en be-

fattningsstruktur, baserad kompetensnivåer, samt till grundläggande bestämmelser rekryteringen till olika befattningar. Vi eftersträvar

om samtidigt, skäl vi utvecklar under 6.5, att begränsa den centrala av som

beträffande arbetsorganisation och fördelning uppgifter regleringen av

och arbetstid.

6.3 Läraruppgifter; ledning, utveckling,

samverkan

Enligt 3 kap. 1 § högskolelagen 1992:1434 får i tjänst som lärare ingå att handha utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklings-

arbete administrativa uppgifter. Vidare sägs att lärare är skyldig

samt att följa utvecklingen inom sitt ämnesområde.

Regeringen har i budgetpropositionen för 1997 föreslagit en ändring

l kap. 2 § högskolelagen innebörd att högskolans s.k. tredje av av

SOU 1996: 166 Kapitel 6 67

uppgift markeras tydligare. Enligt vår mening bör ett omvärldsperspektiv synas också i beskrivningen av lärarnas uppgifter. Vi förordar därför ett tillägg i nämnda paragraf av innebörd att lärare skall skyldig att vara

följa också utvecklingen i samhället i vad avser förutsättningar för

högskolans verksamhet. Samverkan med samhällslivet utanför högskolan de uppgifär en av

ter i skärningspunkten mellan utbildning, forskning och konstnärligt ut-

vecklingsarbete å ena sidan, administration å den andra, som fått ökad tyngd de senaste åren och då med ett vidare perspektiv än i gällande föreskrifter, i detta sammanhang bara talar information som om om forskning och utvecklingsarbete. Insatser för att utveckla högskolans verksamhet i detta liksom i andra avseenden måste enligt vår mening vara en naturlig del av lärarrollen. Vi vill också markera att de administrativa uppgifter som skall fullgöras av lärare i första hand skall avse ledning av verksamhet och personal. I och med att högskolorna fått ökad frihet att utforma sin verksamhet har de uppgifter vi nu nämnt och de krav de ställer på högskoleledningar och lärare ökat i betydelse, något som också framgår av våra intervjuer kap. 5. En bättre grund måste därför läggas för att vid tillsättning av lärarbefattningar värdera insatser i dessa avseenden. Inte minst viktigt är detta för möjligheterna att rekrytera lärare till olika ledningsfunktioner. Vi förordar mot denna bakgrund att det i högskoleförordningen 1993: l 00 klargörs att läraruppgiftema enligt högskolelagen innefattar:

a ledning av verksamhet och personal samt ledamotskap i olika

organ inom högskolan,

b insatser för att utveckla högskoleverksamhetens innehåll, former

och organisation,

c insatser för att sprida kännedom om högskolans verksamhet och

om kunskap som vunnits där,

d insatser för att nyttiggöra sådan kunskap samt

e insatser för att på annat sätt främja högskolans kontakter och sam-

verkan med samhället i övrigt. Vi förordar vidare att skicklighet avseende ledning, utveckling och samverkan skall vara en särskild bedömningsgrund vid tillsättning av

lärarbefattningar se 8.3. 1.

68 Kapitel 6

6.4 Vetenskap, konst, beprövad erfarenhet

Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen avser högskolornas verksamhet dels utbildning vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på som beprövad erfarenhet, dels forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I fråga om såväl antalet anställda och studerande den ekonomiska omslutningen är forskningen och den som därtill anknutna utbildningen de dominerande verksamheterna. Detta slår igenom också i värdetraditioner och regelsystem. l behörighetshänseende

är det förutom det för alla gemensamma kravet på pedagogisk skicklig-

het och utom för konstnärlig verksamhet krav på vetenskaplig - skicklighet gäller. Föreskrifterna om befordringsgrunder ger vissersom ligen utrymme för hänsyn också till annan skicklighet av betydelse i sammanhanget, i praktiken råder ett forskningens primat. men Det traditionella universitetsväsendet, dess verksamhet och dess normsystem kommer alltid att i någon mening dominera högskolan. För vårt förslag till befattningsstruktur är exempelvis kompetensnivåer, som är relaterade till forskning och forskarutbildning, den givna utgångspunkten. För majoriteten lärarbefattningar kommer rimligen vetenav skaplig skicklighet att vid sidan pedagogisk skicklighet vara den - av främsta måttstocken vid tillsättning. Men konsten liksom den beprövade erfarenheten och praktiken inom olika områden måste också ha en plats i detta sammanhang. För lärarbefattningar, är avsedda för konstnärlig utbildning, är som konstnärlig skicklighet allmänt accepterad motsvarighet till vetenen skaplig skicklighet det gäller behörighet och meritvärdering. Även när for andra utbildningar inom högskolan, t.ex. inom teknik-, vård-, undervisnings- och medieområdena, behövs emellertid lärare med erfarenhet

från respektive yrkesområde, i regel givetvis tillsammans med lärare

med vetenskaplig bakgrund. Också i fråga forskning och utveckom

lingsarbete är det viktigt att på detta sätt kunna tillföra högskolan kom-

petens och impulser utifrån. Vi erinrar att regeringen i proposi-

om tionen Forskning och samhälle prop. 1996/97:5 särskilt har markerat vikten samverkan mellan högskolan och näringslivet och som av nämnt i budgetpropositionen for 1997 föreslagit en starkare ovan markering i högskolelagen av den s.k. tredje uppgiften. Enligt vår mening är det mot denna bakgrund väsentligt att kompetens förvärvad i arbetslivet utanför högskolan blir självständig rekryen teringsgrund. Lika lite detta har bedömts vara nödvändigt for de som konstnärliga utbildningarna att det behöver skapas särskilda anser

befattningar, t.ex. industrilektorat, för andra lärare med praktikerbak-

Kapitel 6 69

grund. I stället bör det på alla nivåer i den generella strukturen finnas möjlighet att för behörighet till en befattning kräva viss yrkeserfarenhet eller kompetens förvärvad utanför högskolan och att vid tillsättning meritvärdera inte bara vetenskaplig och konstnärlig skicklighet utan också sådan annan skicklighet som är av betydelse för befattningen i fråga. För att högskolan och olika andra verksamheter skall få tillfälle till ömsesidiga impulser är det viktigt också att högskolorna kan lärare som för begränsad tid engagera personer som samtidigt är huvudsakligen

verksamma utanför högskolan se vidare 7.3.1.

6.5 Utbildning - forskning; arbetsfördelning

En central punkt i våra direktiv är att grundutbildningsuppgifter respektive forsknings- och forskarhandledningsuppgifter skall vara lika viktiga och lika meriterande och att förutsättningar för jämnare fördelning en av de båda slagen av uppgifter mellan olika kategorier av lärare skall skapas. Konkret innebär detta att skall finna vägar att stärka den grundläggande utbildningens status och att minska den internationellt sett unika klyfta trots olika åtgärder under de senaste årtiondena som - alltjämt råder i den svenska högskolan mellan lärare som enbart eller i huvudsak forskar och handleder doktorander sidan, lärare å ena som enbart eller i huvudsak undervisar i grundläggande utbildning å den andra. Utöver de principiella skälen för förändringar i detta avseende antyder våra intervjuer kap. 5 att utbildning och forskning faktiskt i ökad utsträckning integreras med varandra i lärares och studenters arbete.

En väg att rent kvantitativt påverka relationen mellan professorer och

lektorer anges i våra direktiv: att öka antalet tjänster på professorsnivå, rimligen då på bekostnad av antalet lektorat. I kvalitativt hänseende gäller det att skapa förutsättningar för en ökad professorsmedverkan i den grundläggande utbildningen särskilt givetvis inom områden där denna medverkan i dag är liten jfr kap. 4 och att fortsätta utveck- lingen av möjligheterna för lektorer att forska och medverka i forskarutbildning. Samtidigt skall enligt direktiven våra förslag kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser för högskolan och utan någon

omfördelning av anslag mellan grundläggande utbildning och forskning/ forskarutbildning. I detta sammanhang vill klargöra att vi inte för-

ordar någon förändring av den etablerade principen att forsknings- och

70 Kapitel 6

utbildningsinsatser finansierade externa medel skall ingå i underlaget av för anställningar som lärare. Under dessa förutsättningar måste enligt vår uppfattning en grund för den önskade utvecklingen läggas att, när det gäller principer genom både för meritvärdering och befordran och för fördelning av arbetsuppgifter forskning/forskaroch resurser, grundläggande utbildning och utbildning utrymme på i princip samma villkor på professors- och ges lektorsnivåerna. Till rekryteringsfrågoma återkommer i kap. l fråga om för-

delningen arbetsuppgifter att en grundläggande strävan måste

av anser att varje lärare skall tas i anspråk med hänsyn till sin samlade vara, — pedagogiska, vetenskapliga eller konstnärliga och övriga kompetens — och att denna kompetens skall utvecklas inom för anställningen. ramen En utgångspunkt bör att alla lärare som avlagt doktorsexamen eller vara, har uppnått minst motsvarande vetenskapliga kompetens eller motsva-

rande konstnärliga skicklighet skall medverka i såväl grundläggande utbildning forskning/forskarutbildning eller konstnärligt utveck-

som

lingsarbete. Övriga lärare förutsätts i första hand medverka i grund-

läggande utbildning, de bör i mån av kompetens kunna medverka men

också i forskning/forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete.

Uppgifter avseende ledning, utveckling och samverkan bör alltefter förutsättningar fördelas inom hela lärargruppen. ~

Med dessa utgångspunkter blir det naturligt att mer än hittills se både

den enskilda lärarens insatser och arbetsfördelningen mellan lärarna i

förhållande till respektive institutions motsvarande samlade utbild-

nings- och forskningsuppdrag. Samtidigt är det angeläget att ta hänsyn

till variationer i de enskildas kompetens, intressen och förutsättningar i övrigt. Både dessa individuella faktorer och de förutsättningar för verksamheten, utbildnings- och forskningsuppdragen kan givetvis som ger, förändras över tiden. Förhållandena är också i utgångsläget mycket skiftande mellan olika områden och högskolemiljöer när det gäller

förekomsten tjänster professorsnivå och av forskningsresurser över

av huvud taget jfr kap. 4. Mot denna bakgrund anser vi det inte möjligt

att på ett meningsfullt sätt fånga vare sig högskoleverksamheten som

helhet eller det samlade lärarkollektivet i centrala regler om fördelningen av arbetsuppgifter.

Avvägningen mellan insatser i grundläggande utbildning respektive forskning/forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete måste

enligt vår mening i större utsträckning än i dag kunna göras olika för

olika lärare, även inom en och samma befattningskategori. Principiellt

vi det heller inte nödvändigt att begränsa den lokala handlingsanser friheten att garantera olika lärarkategorier utrymme för eller genom -

SOU 1996: 166 Kapitel 6 71

utesluta dem ifrån olika uppgifter. Vi utgår från att högskolorna har — en ambition att ge sin verksamhet både bredd och hög kvalitet och samtidigt att utnyttja och utveckla den Iärarkompetens, som de förfogar över, för att på bästa sätt bidra till detta. För den lokala planeringen och fördelningen av uppgifter blir den rangordning efter kvalifikationer, som befattningsstrukturen uttryck för, en given utgångspunkt. En direkt ger koppling mellan befattning och uppgifter kan emellertid skapa onödiga läsningar i enskilda fall. All arbetsfördelning bör således enligt vår mening grundas förhållandena i den lokala miljön, och avvägningar måste utifrån upp- — ställda mål och fastställd verksamhetsplan göras med beaktande av å sidan de tillgängliga lärarnas kompetens och inriktning, å andra ena sidan de medel högskolan förfogar över. Självklart mäste då i som prioriteringarna innefattas insatser för att stödja utvecklingen av lärarnas kompetens. Det ligger också i sakens natur, att såväl omfattningen som den enskilda lärarens insatser i olika verksamheter måste variearten av över tiden, inte bara därför att som nyss nämnt individens ra - förutsättningar och ambitioner i sig kan förändras utan också för att det skall vara möjligt att bereda var och en utrymme för sammanhängande perioder för sådana uppgifter som med fördel bedrivs koncentrerat. Det sistnämnda har hittills framför allt gällt i fråga om professorers forskning. Enligt 4 kap. 5 § högskoleförordningen skall professorer beredas utrymme för återkommande längre sammanhängande perioder för forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete heltid. Tidigare fanns också särskilda medel för forskningsstödjande åtgärder avseende framför allt möjligheter för högskolelektorer och högskoleadjunkter, som avlagt doktorsexamen, att bedriva forskning. Motsvarande medel ingår i fakultetsanslagen, kan användas för att finansiera längre samnu som manhängande arbetsperioder för forskning eller i fråga adjunkter — om deltagande i forskarutbildning liksom kortare insatser av karaktären kompetensuppehållande forskning. Med det högskolans ansvar för utveckling av den enskilda lärarens kompetens, vår modell innebär, måste koncentrerade perioder för som arbete nämnda slag också t.ex. för större utvecklingsinsatser av nu men på det pedagogiska området eller för vidareutbildning eller yrkesverksamhet utanför högskolan bli naturliga inslag i verksamheten. Med vår principiella att ingen lärarkategori skall garanteras utrymme för syn, eller uteslutas från olika uppgifter, vi att det måste vara den - anser enskilda högskolans sak att, inom för sina samlade resurser och ramen sin verksamhetsplanering, ta ställning också till utrymmet för längre sammanhängande arbetsperioder för olika ändamål. Vad gäller utrymme

72 Kapitel 6

för kompetensutveckling kan det vara naturligt att träffa lokala avtal med de fackliga organisationerna. Den modell vi förordar innebär alltså, att varje högskola inom ramen för sina resurser, sina uppdrag från statsmakterna och sin verksamhetsplanering fördelar arbetsuppgifter, inklusive utrymme för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och kompetensutveckling, mellan sina lärare i ett ñerårsperspektiv. Vi utgår från att det gällande arbetstidsavtalet för högskolan mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna kommer att justeras så att det stöder den utveckling av högskolans verksamhet och lärarroll, som här antytt, och bygger vidare de möjligheter till lokala och individuella lösningar som inryms i 1996 års högskoleavtal. Mot bakgrund av de tendenser vad gäller arbetsforrnema i högskoleutbildningen som tonar fram i våra intervjuer kap. 5 vill vi särskilt peka på vikten av att de direkta undervisningsinsatsema ses som en del av en större helhet och att de mäts och värderas på ett mer flexibelt sätt än det som tillämpas för närvarande. Vi är väl medvetna om att denna decentraliserade modell ställer höga krav inte bara besluts- och ledningsfunktionerna, den långsiktiga planeringen och den ekonomiadministrativa kompetensen inom högskolorna på både styrelse/rektorsnivå, fakultetsnivå och institutionsnivä -

motsvarande utan också på lärarna som kollektiv och ytterst på den

enskilda läraren. Men med de krav, som omvärlden i dag ställer på högskolorna, och den frihetsgrad, som gäller för dem i olika andra avseenden, anser vi knappast någon annan modell möjlig, om förutsättningar for effektiv och dynamisk verksamhet skall säkras. en

6.6 Doktorand lärare

-

Doktorandtjänsterna är inte lärartjänster och berörs därmed formellt inte av våra överväganden. Deras framtida utformning har tagits upp i den

nyligen remissbehandlade promemorian Ds 1996:35 Studiefmansiering

och examina i forskarutbildningen. Det är uppenbart att befattningar, som är avsedda för doktorander, i olika avseenden måste ses tillsammans med lärarbefattningarna. Vi utgår därför från att statsmakternas ställningstaganden till förslagen i den nämnda promemorian kommer att samordnas med ställningstagandena till våra förslag. Vi vill i detta läge kommentera promemorian en punkt. Enligt promemorian skall doktorandtjänsterna inte längre kunna innefatta bl.a. undervisningsuppgifter. Tanken är att en doktorand som

l Kapitel

6 73

tas i anspråk för sådana uppgifter skall vara ledig från sin doktorandtjänst för att i motsvarande mån förordnas som lärare. I kap. 7 berör vilka lärarbefattningar som bör komma i fråga, om detta förslag skulle realiseras. Vi vill emellertid framhålla att den renodling doktorandbeav fattningen som Förslaget innebär strider mot den syn förhållandet mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning som enligt vårt förslag skall ligga till grund för lärarbefattningarna jfr 6.5. Enligt vår mening talar också praktiska skäl för att man inte skall behöva byta befattning inom högskolan, när man går över från en reguljär verksamhet till en annan. Om en högskola behöver doktorand för en

undervisningsuppgifter, bör således dessa uppgifter kunna utföras inom

ramen för doktorandbefattningen; vid behov får tiden För innehav av denna förlängas.

Kapitel 7 75

7 En

ny befattningsstruktur

7.1 Inledning

Vi föreslår en befattningsstruktur bestående av fem huvudkategorier: - högskoleadjunkt,

- biträdande högskolelektor,

- högskolelektor, - biträdande professor och professor. - Vi redovisar under 7.2 de överväganden, som ligger bakom vårt strukturförslag, och huvuddragen i de fem befattningarna. Vi föreslår under 7.3 att det därutöver skall finnas adjungerade lärare, utländska lärare, timlärare och gästlärare. Slutligen redovisar vi under 7.4 ett par förslag kompletterar bilden av den ram för lärararbetet som som sammantaget förordar. Vi vill erinra om att det i vår modell inte finns någon direkt koppling mellan befattning och arbetsuppgifter. Högskolorna förutsätts utifrån sitt ansvar för kvaliteten i verksamheten och för utvecklingen av lärarnas kompetens ta varje lärare i anspråk med hänsyn till hans eller hennes samlade kompetens. Befattningsstrukturen, baserad på kompetensnivåer, skall underlätta detta, men den skall inte begränsa handlingsfriheten när

det gäller att utifrån verksamhetens behov fördela uppgifter med hänsyn

till den enskildes förutsättningar och intressen. En given utgångspunkt för oss är att samtliga lärarbefattningar skall inrättas av respektive högskola. l den mån statsmakterna önskar att t.ex. befattningar av ett visst slag eller utbildning och forskning inom ett visst ämnesområde skall komma till stånd, bör detta RUT-93 föreslagit — som i betänkandet SOU 1996:21 Reform och förändring komma till uttryck i uppdrag till högskolorna. För att en högskola utan fakultet eller konstnärligt utvecklingsarbete skall få inrätta en professur krävs i dag Högskoleverkets tillstånd. Enligt föreskrift i högskoleförordningen ges detta grundval av en prövning

av om forskningens omfattning och kvalitet inom det berörda veten-

skapsområdet vid högskolan i fråga är tillräcklig. I enlighet med vad

som anfördes i budgetpropositionen för 1995/96 prop. 1994/95:100

bil. 9 s. 103 ingår även grundutbildningens behov av forskningsanknytning i kriterierna för denna prövning. Det innebär att hänsyn tas till

76 Kapitel 7

antalet studerande på C- och D-nivåerna och till förekomsten av magisterexamensrättigheter. Av vad sägs i propositionen Forskning och samhälle prop. som

1996/97:5 219 och i budgetpropositionen for 1997 prop 1996/97:1

s. Utgiftsområde 16 77 framgår, att ett kriterium för att ett lärosäte s. skall kunna få benämningen universitet skall vara att det bedöms uppfylla kraven för att självständigt inrätta professurer. Vi tolkar detta så, att ordningen med en prövning genom Högskoleverket skall bestå for de mindre och medelstora högskolor som inte kommer att omvandlas till universitet. I linje med den allmänna inriktningen våra direktiv och av våra förslag och anpassning till praxis förordar vi i detta läge att som en den berörda föreskriften ändras, så att Högskoleverket vid sin prövning skall väga inte bara forskningens utan också utbildningens omfattning och kvalitet vid högskolan i fråga. Direktiven ålägger att utarbeta förslag till en ordning för kompeoss tensprövning och befordran den har lärarbefattning med av som en tillsvidareforordnande. Vi anser det angeläget att skapa smidiga möjligheter till lokal befordran lärare adjunkts- och lektorsnivâerna. Det av samlade systemet befattningar och titlar bör samtidigt vara så enkelt av och överblickbart möjligt. Behovet av en särskild ordning för som befordran blir också självklart mindre med det lösare samband mellan befattning och arbetsuppgifter och det friare rekryteringsförfarande som våra förslag innebär. Vi förordar i detta läge koppling mellan sådan en befordran i direktiven och den befattningsstruktur som som avses föreslår. Med denna utgångspunkt skall en högskola kunna befordra en kvalificerad adjunkt till lektor och kvalificerad lektor till biträdande en professor omvandling av vederbörandes anställning. genom

7.2 Strukturen i stort; huvudkategorier

7.2.1 Adj unktsnivån

Statsmakterna har de senaste åren tagit ställning för att tjänsterna som adjunkt på sikt skall avvecklas. Bakom har legat ambitionen att alla högskolelärare skall ha avlagt doktorsexamen och följaktligen vara behöriga till lektorat. Vi menar att man bör se något mera nyanserat på adjunkterna, i dag utgör än tredjedel högskolans lärarkasom mer en av

der se tab. 4.1.

Vi ansluter helt till principen att alla adjunkter inom i huvudsak oss vetenskapsbaserade utbildningsområden bör beredas tillfälle att genomgå

Kapitel 7 77

forskarutbildning. Vi är väl medvetna om att det i en dynamisk högsko-

inte går att dra någon klar gräns mellan forskningsbaserade och icke forskningsbaserade områden. Detta bör ett naturligt inslag i högvara skolans planering för den enskilda adjunktens kompetensutveckling, och

hänsyn till de sökandes lämplighet för forskarutbildning bör kunna

vägas vid nyanställning av adjunkter inom i huvudsak vetenskapsbaserade områden. Som följd härav bör inom berörda områden andelen lektorer kunna ökas och andelen adjunkter i motsvarande mån minskas. Det finns emellertid ett par skäl för att bevara adjunktsbefattningen. För det första behöver högskolan, som utvecklat under 6.4, inte bara för de konstnärliga utbildningarna utan också for andra utbildningar kunna lärare praktiker olika slag. Adjunktsnivån är som engagera av en naturlig bas för rekrytering av personer med yrkeserfarenhet. F orskarutbildning kan självklart vara ett inslag i kompetensutvecklingen också för dessa, men det finns ingen anledning att förutsätta detta. För det andra är det uppenbart att det också inom områden, där doktorsexamen utgör ett naturligt steg i karriären, finns behov av en långsammare och mera flexibel väg till denna examen. Detta kan gälla för personer som under studietiden bildar familj eller vilkas intresse för eller planer på att genomgå forskarutbildning av andra skäl mognar sent. En adjunktsbefattning, i vilken kan ingå kompetensutveckling i form av doktorandstudier, bör här kunna spela en viktig roll. Vi erinrar om den principiella syn på förslaget om renodling av

doktorandtjänsterna i promemorian Ds 1996:35 Studiefmansiering och

examina i forskarutbildningen, som redovisat under 6.6. Om emellertid detta förslag skulle realiseras och en doktorand skall tas i anspråk för läraruppgifter med ledighet från sin doktorandbefattning, kan for insatser av större omfattning en deltidsanställning som högskoleadjunkt vara ett alternativ. Behörighetskraven för adjunktsbefattning bör avse pedagogisk skicklighet samt examen från grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande kompetens. Inom områden, där förutsättningar finns, ser det som naturligt att magisterexamen blir den examen som ställs upp som villkor för behörighet. Härutöver bör inom områden där detta är relevant krav erfarenhet från yrkesverksamhet kunna ställas upp. Särskilt sökande utanför högskolan kan sakna erfarenhet av undervisning. Det bör därför vara möjligt att samma sätt som redan gäller — för lektorer tidsbegränsa en första anställning som adjunkt inom högskoleväsendet till tre år, under vilken period respektive högskola får möjlighet att bedöma vederbörandes pedagogiska skicklighet som underlag för ett ställningstagande i fråga om tillsvidareanställning.

78 Kapitel 7 sou 1996:166

Adjunkters medverkan i forskning/forskarutbildning bör kunna ta sig

olika former: forskning rimligen undantagsvis, eftersom en egen -

adjunkt disputerat normalt bör befordras till lektor medverkan i

som forskningsprojekt under ledning annan lärare eller egen forskarutav

bildning.

7.2.2 Efter doktorsexamen

När det gäller möjligheterna för nybliven doktor att meritera sig är

en

det reguljära högskolebefattningar f n forskarassistenttjänsten som

av

står till buds. Innehavaren sådan tjänst skall enligt gällande regler

av en

i huvudsak bedriva forskning. Det är enligt vår mening principiellt viktigt att likställa grundläggande utbildning och forskning/forskarut-

bildning också på denna nivå. Därtill anser vi det angeläget att här

skapa större möjligheter till pedagogisk meritering än vad forskarassistenttjänsten kan Behovet detta understryks givetvis ytterligare,

ge. av doktorandstudiema, i enlighet med förslag i den ovan nämnda om

promemorian, rensas från undervisningsuppgifter. Undervisning som

i dag fullgörs doktorander kan då tas över förutom av timlärare av eller adjunkter innehavare befattningar på doktorsnivân. - av av

Mot denna bakgrund föreslår vi att forskarassistenttjänsten avskaffas och befattning, biträdande högskolelektor, införs, inom vars ram

en ny det skall möjligt att efter doktorsexamen meritera sig både vetenvara

skapligt och pedagogiskt, med den fördelning mellan forskning och utbildning högskolan med beaktande förutsättningar och intres-

som - av

i det enskilda fallet beslutar. Behörighetskrav bör doktorsex-

sen - vara Om doktorandbefattningama innehåller undervisning eller pedagoamen.

giska eller ämnesdidaktiska kurser, bör också pedagogisk skicklighet

kunna krävas.

För markera att det är fråga rekryteringsbefattning förordar

att om en vi att den behöriga kretsen begränsas till dem som avlagt doktorsexamen

eller likvärdig vetenskaplig högst fyra år tidigare. Detta innebär

examen

viss skärpning i förhållande till vad som i dag gäller för forskarassi-

en stenttjänst. Dispens till två år måste emellertid kunna ges av särskilupp

da skäl, t.ex. sjukdom, föräldraledighet eller vård av bam.

Vi är medvetna att vistelser vid utländska läroanstalter är viktiga om

och ofta förekommande på denna nivå och om att stipendier från bl.a. forskningsråd kan spela viktig roll i detta sammanhang. Vistelser av

en

detta slag bör självfallet kunna genomföras såväl inom ramen för en anställning biträdande högskolelektor när så är lämpligt med

som som,

hänsyn till finansieringen, under tjänstledighet från en sådan.

Kapitel 7 79

Med hänsyn till syftet bör anställningen tidsbegränsad. Vi vara Föreslår en gräns vid fyra år med möjlighet, liksom i dag gäller för forskarassistenttjänst, till förlängning om särskilda skäl föreligger. Det första förordnandet bör kunna tidsbegränsas fram till kontrollstation en efter ett, två eller tre år. I direktiven sägs att det finns särskild anledning att på den postdoktorala nivån stimulera rörlighet mellan högskolor. Vi återkommer till rörlighetsfrågoma under 8.2 och 8.3.

7.2.3 Högskolelektorat

Vi ser ingen anledning att gå ifrån den ordning innebär att som en befattning som högskolelektor normalt erbjuder den första möjligheten till tillsvidareanställning för den som har doktorsexamen. Detta blir

därmed den naturliga basen i karriärtrappa befattningar,

en av som kan innebära ett mera självständigt ansvar för olika uppgifter. Den skillnad i förhållande till dagens system, vårt förslag innebär, är att som

lektorerna får i princip samma möjligheter till forskning eller konstnär-

ligt utvecklingsarbete innehavare befattningar på professorsnivå som av jfr 6.5. Det grundläggande behörighetskravet för högskolelektorat bör vara doktorsexamen eller motsvarande konstnärliga kompetens samt pedagogisk skicklighet. Härutöver förordar vi tre alternativ. För det första bör i fråga om vetenskaplig kompetens möjlighet att värdera också kompetens som motsvarar doktorsexamen införas på nytt.

Detta är motiverat med hänsyn både till dem som har en utländsk for-

skarutbildning, till dem som har en licentiatexamen enligt äldre bestämmelser och dem som meriterat sig vetenskapligt, t.ex. i industriforskning, utan att ha avlagt doktorsexamen. Vidare bör i linje med vad diskuterat under 6.4 möjlighet Öppnas att ersätta kravet på vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet med krav på kompetens av annat slag av betydelse för befattningen i fråga. Vi syftar då på erfarenhet från yrkesverksamhet eller utvecklingsarbete inom berört område. Slutligen bör det finnas en möjlighet att bli högskolelektor på enbart pedagogiska eller lednings-, utvecklings- och samverkansmeriter. Den adjunkt, som gjort särskilt förtjänstfulla insatser inom högskolan, bör således kunna befordras till lektor, han eller hon inte uppfyller även om något av de nämnda behörighetsvillkoren. Möjligheten att tidsbegränsa det första förordnandet som högskolelektor inom högskoleväsendet till tre år bör kvarstå. Vi förutsätter dock

80 Kapitel 7

att det tillämpas med stor restriktivitet jfr 1992/93:UbU3. Tidsbegränsad anställning bör inte kunna komma i fråga för den har tjänstgjort som minst tre år biträdande högskolelektor eller högskoleadjunkt. som

7.2.4 Professorsnivån

Våra direktiv, utgångspunkt att ökning av antalet som anger som en en

tjänster på professorsnivå skall genomföras, möjlighet att över-

ger oss väga, detta skall ske genom en ordning med mera än en kategori av om professurer. Vi har kommit fram till att en ny befattning som biträdande professor erbjuder den effektivaste vägen att på kort sikt öka antalet tjänster på professorsnivå och samtidigt minska klyftan mellan lektorsoch professorsnivåema. Vi det väsentligt att det finns reguljär möjlighet till avanceanser en för kvalificerade högskolelektorer. I enlighet med den princip mang förordat under 7.1 bör denna befordran inom befattningsstrukäga rum turens och därmed grundas på nationella behörighetskrav, något ram inte gäller för den nuvarande möjligheten att lektor ställning som ge en biträdande professor. Med denna lösning kommer inledningsvis som befattningar biträdande professor att i första hand komma till stånd som lokal befordran. I fråga om den främsta lärarbefattningen i det genom nationella högskolesystemet, befattningen som professor, anser det samtidigt viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för rörlighet mellan högskolor. Till befattning som professor bör man därför en vi återkommer till under 8.3 inte utan ett reguljärt tillsättningssom förfarande kunna befordras lokalt. Professorer åtnjuter i dag enligt 3 kap. 4 § högskolelagen ett särskilt anställningsskydd, infördes i samband med att ordningen med som fullmaktsförordnanden avskaffades. Enligt direktiven skall vi pröva, om denna ordning kan bevaras vid ökning av antalet befattningar på en professorsnivå. Enligt vår mening kan detta ske utan olägenhet, om ökningen främst tar formen att befattningar som biträdande professor av tillkommer. För dessa förutsätter vi att normala regler om anställningsskydd skall gälla. I fråga behörighet för befattning biträdande professor är det om som viktigt att markera klar nivåskillnad gentemot vad gäller för en som högskolelektorat. Samtidigt bör kraven för behörighet till lektorat vara

plattform. Med denna utgångspunkt bör det vara möjligt att meritera

en sig för behörighet till befattning biträdande professor på endera av som de i sammanhanget aktuella fyra vägarna: den vetenskapliga, den konst-

närliga, den pedagogiska och praktiker-véigen.

Kapitel 7 81

När det gäller vetenskaplig skicklighet vi det ändamålsenligt anser

att anknyta till en ordning för kompetensprövning, är etablerad

som sedan länge, nämligen antagandet av oavlönade docenter. Vetenskaplig skicklighet motsvarande vad krävs för att bli antagen docent som som är således enligt vår mening en lämplig grund för behörighet till be-

fattning som biträdande professor. Vi utgår då från att, liksom hittills, endast den kommer att bedömas ha docentkompetens har förmåga

som

att självständigt leda forskning och fungera som handledare i forskarutbildning. Detta bör den naturliga vägen till befattning biträdan-

vara som de professor för den efter doktorsexamen i huvudsak meriterat sig som vetenskapligt. Behovet av en avancemangsmöjlighet också för den efter doksom torsexamen främst meriterar sig pedagogiskt motiverar särskild en

pedagogisk väg till behörighet för befattning som biträdande professor.

Det normala bör vara att erforderlig pedagogisk skicklighet visas genom förtjänstfulla insatser som högskolelektor. Med pedagogisk skicklighet bör i linje med vad vi behandlat under 6.3 i detta sammanhang - likställas även sådan skicklighet i fråga ledning, utveckling eller om

samverkan, som har visats i från lärarbefattning formellt fristående

en anställning, t.ex. som rektor, eller i ett med lärarbefattning förenat en uppdrag, t.ex. som prefekt. Vi förutsätter att den enligt gällande regler högskola getts som av en ställning som biträdande professor normalt kommer att anställas som biträdande professor i den föreslagna ordningen. För professurer gäller i dag bara ett allmänt formulerat behörighetskrav avseende vetenskapli eller konstnärlig samt pedagogisk skickg lighet. Enligt vår mening bör också för professurer skicklighet av annat

slag, dvs. praktikermeriter av betydelse för befattningen i fråga,

vara

en grund för behörighet. Att det generellt skall fråga skicklighet

vara om utöver vad som krävs för befattning som biträdande professor är självklart. Vi föreslår här en referens till internationella förhållanden: Det skall vara fråga om vetenskaplig, konstnärlig eller skicklighet på annan

hög internationell nivå, som tillsammans med pedagogisk skicklighet

skall ge behörighet för befattning professor. som

82 Kapitel 7

7.3 Övriga befattningar

lärare

7.3.1 Adj ungerade

Ordningen med adjungerade professorer tillkom för att ge högskolorna möjlighet lärare kvalificerade med sin huvud-

att som engagera personer

sakliga sysselsättning inom någon verksamhet. Den har enligt vår

annan bedömning spelat viktig roll för högskolornas samspel med näringslien vet och samhällslivet i övrigt. Som vi berört under 6.4 anser att det finns skäl att vidga möjligheterna till samspel detta slag också till av

andra befattningskategorier. Vi förordar således att högskolorna skall

kunna göra tidsbegränsade anställningar också adjungerad biträdansom

de professor, adjungerad högskolelektor och adjungerad högskole-

adjunkt.

Det finns enligt vår uppfattning skäl att renodla dessa befattningars karaktär i enlighet med de ursprungliga intentionerna. Det bör således föreskrivas att bara den skall kunna anställas som adjungerad lärare som

har sin huvudsakliga verksamhet uttolkat: minst 50 procent- utanför -

högskolesystemet. Liksom för närvarande gäller för adjungerad professor bör anställningsperioden högst tre år med möjlighet till förlängning.

vara

7.3.2 Utländska lärare

I dag finns tjänster utländsk respektive nordisk lektor, för vilka som

behörighetskraven är att ha det språk, i vilket undervisning skall med-

delas, modersmål och att under åren närmast före anställningen som

huvudsakligen ha vistats i land där detta språk talas. För nordisk lektor krävs dessutom pedagogisk skicklighet och viss forskarutbildning. Innehav dessa tjänster är tidsbegränsat till högst tre plus tre år.

av sex Vi det angeläget att högskolan även fortsättningsvis kan få anser

impulser från berörda länder och språkområden genom att rekrytera

lärare med denna bakgrund. Vi förordar emellertid att det skall ske inom

för den reguljära befattningsstrukturen. Utöver vår allmänna

ramen ambition att förenkla systemet och undvika skräddarsydda befattningar har det under vårt arbete tillkommit ett starkt skäl för sådan ordning. en EU-kommissionen har nämligen reagerat mot de svenska reglerna i fråga utländska lektorer och hävdat att de diskriminerar medborgare från om andra medlemsländer i unionen. Bakgrunden är utslag från EU-domsto-

len innebörd att tidsbegränsad anställning för lektorer i främmande

av

språk från annat land inte är möjlig, när en sådan begränsning inte finns

l sou l996:166 Kapitel 7 83

för motsvarande inhemska lärare. Det är uppenbart att den svenska ordningen måste anpassas till denna princip. l svarsskrivelse till EUen kommissionen i juni 1996 har Utbildningsdepartementet anfört att vi kommer att ta upp frågan. Vi har ovan förordat att den första anställningen som högskoleadjunkt respektive högskolelektor skall kunna tidsbegränsas till högst tre år. Detta lägger naturlig grund för att knyta ordningen med utländska en och nordiska lärare till adjunkts- och lektorsbefattningarna. På så sätt blir det möjligt att utan diskriminering förordna även i utlandet i en särskild ordning rekryterad lärare för tre år. Samtidigt måste det vid eventuell fortsatt anställning bli fråga om tillsvidareanställning en reguljär adjunkts- eller Iektorsbefattning. De från utlandet hämtade lärarna måste därför uppfylla behörighetskraven för respektive befattning och från början anställas som antingen utländsk högskoleadjunkt eller utländsk högskolelektor. Det senare blir då aktuellt för den har som doktorsexamen eller motsvarande kompetens och då också får möjligheter till forskning på samma sätt som de inhemska lektorerna medan övriga måste bli adjunkter. Vad beträffar nuvarande nordiska lektorer borde kravet på viss forskarutbildning kunna krav på ersättas av magisterexamen eller motsvarande kompetens, kan ställas som upp

för befattning som högskoleadjunkt jfr 7.1.1.

7.3.3 Tim- och gästlärare

Vi ser timlärare och gästlärare som naturliga komplement till lärarkadem i övrigt också i det framtida systemet. Beträffande gästlärare föreslår vi en skärpning av reglerna så att karaktären gäst verkligen framgår: av Förordnande skall kunna ges för högst tre år och endast personer som är verksamma utanför högskoleområdet eller vid utländsk läroanstalt.

7.4 Vissa särskilda

frågor

7.4.1 Tidsbegränsad anställning

Enligt vad vi föreslagit i det föregående skall anställning biträdande som högskolelektor och som adjungerad lärare alltid vara tidsbegränsad. Att detsamma gäller obehöriga lärare och gästlärare ligger i sakens natur. Vidare skall anställning första gången högskoleadjunkt respektive som högskolelektor samt anställning som timlärare kunna tidsbegränsas.

84 Kapitel 7 SOU 1996: 166

Vi föreslår ingen ändring i det förhållandet att anställning som lärare för konstnärlig verksamhet generellt skall kunna tidsbegränsas. Samtidigt inser vi att ett omfattande utnyttjande av denna möjlighet, i synnerhet

tillsammans med möjligheten att förordna adjungerade lärare enligt vårt

förslag 7.3.l, kan innebära vissa olägenheter för kontinuiteten i utbildningen och för möjligheterna till pedagogisk utveckling inom det konstnärliga området. Vi vill därför understryka att det också här måste finnas balans mellan antalet tillsvidareanställda lärare och antalet en lärare med tidsbegränsad anställning. Vi föreslår samtidigt möjlighet till tidsbegränsade anställningar en ny inom högskolan helhet utan att det därför är fråga om några som förändringar i den enskildas anställningstrygghet. Den som är anställd tillsvidare på lärarbefattning vid högskola bör enligt vår uppfatten en ning kunna anställas lärare vid en annan högskola för högst tre år som

och härvid ha rätt till tjänstledighet från moderhögskolan. Det bör kunna fråga såväl tidsbegränsade uppdrag utvecklings- eller led-

vara om av ningskaraktär allmänt prövotid vi avser därmed som mera om en -

inte någon provanställning enligt lagen 1982:80 anställningsskydd

om för både den enskilda och högskolan. En motsvarande rätt till tjänst- ledighet bör gälla för arbete till tre år vid universitet eller högskola upp utomlands. Vi inser att dessa anordningar kan innebära ett viss ökning vikariatseländet vid högskolorna, men vi bedömer samtidigt att de av kan ha stor betydelse för att stimulera rörligheten både nationellt och internationellt. Också möjligheterna för den är anställd vid en annan statlig som

myndighet med FoU-verksamhet att få tjänstledighet för att arbeta som

lärare vid högskola bör förbättras. Vi utgår samtidigt från att högskoen lorna kommer att i positiv anda pröva ansökningar från lärare om tidsbegränsad tjänstledighet för arbete i statlig eller enskild FoU-verk- - — samhet utanför högskoleområdet.

7.4.2 Läraruppgifter i annan anställning

Läraruppgifter skall givetvis normalt fullgöras av personer som är anställda lärare någon de befattningar som vi föreslagit i det som av föregående. Principen att detta skall gälla också insatser som finansieras externa medel bör redan nämnt bestå. Vi vill understryka av - som att det är oacceptabelt att högskolorna i syfte att slippa tillämpa föreskrifter gäller för anställningar som lärare anställer personer som som t.ex. forskare, tekniker eller administratörer för att de facto fullgöra läraruppgifter. I några fall ser det emellertid som naturligt att lärar-

SOU 1996:1166 Kapitel 7 85

uppgifter kan fullgöras också av andra än personer med anställning som lärare. Det är angeläget att den kompetens, som innehavare av forskartjänster vid de statliga forskningsråden representerar, även i fortsättningen kan komma verksamheten i högskolan till del. Vi förutsätter att hithörande frågor liksom hittills löses genom överenskommelser mellan högskolorna och forskningsråden. Undervisningsuppgifter utförs ofta i dag av innehavare av doktorandtjänster, särskilt inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Vi har i det föregående 6.6 uttalat oss för att så bör kunna ske även

fortsättningsvis.

Läraruppgifter bör också kunna ingå i anställningar vid en högskola som avser administrativa eller andra uppgifter. Den som heltid in-

nehar en ledningsfunktion som föranleder tjänstledighet från en lärarbefattning, t.ex. en rektor, bör kunna bevara viss direkt kontakt med ut-

bildningen, forskningen eller utvecklingsarbetet. Det kan vidare vara ändamålsenligt att i en och samma befattning förena uppgifter inom

högskolans förvaltning med läraruppgifter exempel detta är nuva-

rande utbildningsledare. Det är också naturligt att även kvalificerade forskare vid särskilda institut, centra eller dylikt, som inrättats av eller placerats vid högskola, skall kunna utnyttjas för läraruppgifter. Vid en Lantbruksuniversitetet finns ett antal specialistbefattningar som bör betraktas på sätt. Slutligen bör viss handledning i samband med samma laborationer och dylikt kunna fullgöras av teknisk personal som forskningsingenjörer.

SOU 1996: 166 Kapitel 8 87

8 En

ny rekryteringsordning

1 Inledning

Som redan framgått är det vår principiella uppfattning att högskolorna själva skall ha ansvaret såväl för att bedöma vilken lärarkompetens de behöver för att rekrytera lärare. De centrala reglerna om tillsättnin g som lärartjänster har traditionellt garanti för lika behandling av setts som en och rättvisa på det nationella planet. Det är självklart att en ökad lokal frihet i fråga lärarrekrytering måste förutsättningar i detta om ge nya

avseende. Men också i en rekryteringsordning som präglas av frihet för högskolorna måste grundläggande krav offentlighet och rättssäkerhet

i förfarandet upprätthållas.

Ordningen för rekrytering måste därutöver utformas så att de två nationella mål i våra direktiv, nämligen jämställdhet mellan som anges könen och rörlighet mellan högskolor, främjas. Den måste vidare skapa

förutsättningar för att ge de pedagogiska meritema en status som är

med vetenskapliga eller konstnärliga

jämförbar den som kommer de

meritema till del jfr 6.5. Vi erinrar också om våra förslag när det gäller meriter förvärvade i yrkeslivet utanför högskolan 6.4 respektive utveckling och samverkan 6.3. i fråga om ledning, Högskolans för rekryteringen lärare bör enligt vår mening ansvar av ta sig uttryck i två slags dokument: dels rekryteringsmål, dels en tillsätt-

ningsordning. Båda bör med hänsyn till sin vikt fastställas av högskole-

styrelsen.

8.2 Rekryteringsmål

Rekryteringsmålen för den enskilda högskolan skall självklart bygga på

de rekryteringsmål regeringen kan ha fastställt. Därutöver bör som högskolan själv kunna lägga fast mål och riktlinjer för sin rekrytering

lärare. Rekryteringsmål i vad jämställdhet tar naturligen sin

av avser

utgångspunkt i högskolans jämställdhetsplan.

De två nämnda nationella målen, jämställdhet och rörlighet, syftar båda till att förbättra kvaliteten i högskolornas verksamhet, de är men ändå av olika karaktär.

88 Kapitel 8 SOU l996zl66

Utbildningen och forskningen inom högskolan vinner självklart i bredd och mångfald om lärarna kan tillföra verksamheten både manliga och kvinnliga perspektiv. Att kvalificerade kvinnor och män kan rekryteras som lärare i högskolan på samma villkor är därför kvalitetsen fråga, men det är samtidigt en rättvisefråga, som har samband med rolloch arbetsfördelningen mellan kvinnor och män i stort. Att strävandena för högskolans del här bara är en del av en politik, som spänner över i princip alla samhällsområden, stryks under att regeringen prop. av 1994/95: 169 aviserat sin avsikt att ställa upp rekryteringsmål vad gäller andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Om sådana rekryteringsmål skall få genomslag i praktiken, krävs att högskolorna har reella möjligheter att påverka sin lärarrekrytering i den avsedda riktningen. Våra förslag under 8.3.4 syftar till att ge sådana möjligheter. Vi förutsätter att Högskoleverket kommer att få i uppdrag att följa hur de nationella rekryteringsmålen uppnås. Rörlighetsmålet bygger på uppfattningen att en högskolas verksamhet vitaliseras och kvaliteten i dess verksamhet höjs, om den rekryterar g lärare från andra högskolor. Vikten av rörlighet har strukits under i olika utvärderingar av svensk forskning och har mot den bakgrunden tagits upp i direktiven till oss. Men det är enligt vår mening fråga om ett mål som i första hand är internt för högskolesystemet. Vi det i vart fall ser inte som naturligt att regeringen här på sätt i fråga - samma som om jämställdheten ställer upp några rekryteringsmål för högskolorna. Det måste i stället ingå i varje högskolas eget ansvar för sin verksamhet att bedöma om den kvalitetsdimension, ligger i att rekrytera lärare från som andra högskolor, skall tas tillvara på ett sådant sätt att det återspeglas i högskolans rekryteringsmål.

Vi vill i detta sammanhang deklarera att tar principiellt avstånd

från att befattningar reserveras för personer visst kön eller från andra av högskolor. Vad gäller det senare har regeringen i propositionen Forskning och samhälle prop. 1996/97:5 s. 201 anfört att det i ett litet land som Sverige inte är möjligt att tillämpa en princip som innebär att det krävs flyttning vid övergång mellan olika steg i forskarkarriären. Enligt vår uppfattning är det sociala faktorer och arbetsmarknadsfaktorer snarare än landets storlek som gör det svårt att kräva att familjer flyttar men vår slutsats är densamma som regeringens.

Vi vill samtidigt erinra om vårt förslag under 7.4 rätt för en tills-

om

vidareanställd lärare till till tre års tjänstledighet för anställning

upp som lärare vid en annan högskola. Vi sådan ordning mycket ser en som betydelsefull för att stimulera rörligheten. i Regeringen har i nyssnämnda proposition prop. 1996/97:5 200 i s. aviserat ett uppdrag till forskningsråden att utarbeta för stöd till program l

Kapitel 8 89

yngre forskare i syfte att främja rörlighet. Vi de anordningar ser som kan komma till stånd som följd av detta uppdrag värdefulla komsom plement till de rörlighetsfrämjande insatser kan göras inom som ramen

för högskolans organisation och befattningsstruktur. Vi vill samtidigt

peka på de möjligheter att stimulera till förnyelse i högskolornas verk-

samhet utan några personförflyttningar informationsteknologin kan

som och än mer kommer att kunna erbjuda. - -

8.3 Tillsättningsförfarandet

Medan rekryteringsmålen skall uttryck för ambitioner för rekryte-

vara

ringen av lärare, skall tillsättningsordningen reglera själva proceduren.

Det finns naturligtvis ett samband mellan dem såtillvida också som

reglerna för tillsättning måste utformas med beaktande jämställdhets-

av

och rörlighetsmålen. I det följande redovisar vilka nationella regler som enligt vår uppfattning bör gälla för rekryteringsförfarandet och alltså ligga till grund för de lokala tillsättningsordningama.

Befattningsproñl

Grundläggande för rekryteringen av en lärare är givetvis hur det äm-

nesområde, inom vilket vederbörande skall arbeta, definieras. I dag kritiseras ibland att ämnesområdena för främst professurer görs alltför

snäva, så att en befattning framstår som eller mindre

mer

skräddarsydd för en viss person eller i vart fall så att kandidater från

andra specialiteter inom en större disciplin utestängs. Vi inser att denna

kritik kan vara berättigad, men vi anser det samtidigt orimligt att i

en

ordning, som bygger på att högskolorna själva har ansvaret för verksam-

hetens innehåll och kvalitet, centralt styra hur ämnesområden för lärar-

befattningar definieras. Däremot är det självklart väsentligt att inriktningen av en befattning, att tillsätta, diskuteras ingående

som man avser

vid respektive högskola, innan beslut fattas. Inte minst viktigt är i detta

sammanhang att det finns möjligheter att hävda både ett och ett mans-

kvinnoperspektiv. Diskussionerna måste gälla både själva ämnesbenämningen och den uttolkning som ibland görs i form ämnesbe-

av en

skrivning. Innan ett tillsättningsförfarande påbörjas, måste också ställning tas till behörighetsvillkor och bedömningsgrunder för meritvärderingen.

90 Kapitel 8

Vårt förslag till befattningsstruktur innebär att det för de olika hu-

vudkategoriema lärare kommer att finnas alternativa grunder för

av behörighet. Högskolan måste då besluta vilken behörighet som skall krävas i det enskilda fallet. I detta sammanhang vill vi nämna att vi inte

har funnit det praktiskt att ställa upp ett formellt krav pedagogisk ut-

bildning för behörighet till lärarbefattning. En högskola kan emellertid

i praktiken uppnå syfte att i samband med att en lärare

samma genom anställs ställa villkoret att han eller hon inom för sin anställning ramen

skall genomgå en pedagogisk utbildning. När det gäller meritvärdering förordar vi med utgångspunkt i våra överväganden i det föregående tre kategorier av bedömningsgrunder:

Vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet för sig, tillsammans var eller i förening med skicklighet av annat slag dvs. sådan som —

förvärvats i yrkeslivet utanför högskolan. I de allra flesta fall blir

det rimligen fråga vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet om enbart, för befattning inom arkitekturområdet kan det men t.ex. en tänkas vill värdera såväl båda dessa slag skicklighet att man av

som praktikerskicklighet.

Pedagogisk skicklighet jfr bilaga 2. Skicklighet i fråga ledning, utveckling och samverkan jfr om 6.4. Vi medvetna att det inte går att dra klara gränser mellan dessa är om kategorier. Exempelvis kan skicklighet forskarhandledare betre som traktas både vetenskaplig och pedagogisk merit. Lednings-, som en en utvecklings- och samverkansmeriter kan också eller mindre vara mer

sammanvävda med både vetenskaplig, konstnärlig och pedagogisk

skicklighet. Vi det likväl angeläget att utifrån förutsättningarna i anser

varje enskilt fall söka renodla de tre perspektiv vår kategorisering

som

är uttryck för. Inför varje tillsättningsärende måste högskolan besluta dels vilken av-

vägning skall göras inom för den första kategorin av besom ramen

dömningsgrunder, dels vilken inbördes vikt de tre kategorierna skall ges, tyngdpunkt skall läggas på vetenskapliga/konstnärliga eller

t.ex. om en

pedagogiska meriter. Inte minst för att de pedagogiska meritema och

meritema avseende ledning, utveckling och samverkan skall kunna

hävdas i förhållande till de vetenskapliga/konstnärliga förordar vi att

eller befattningshavare alltid skall redovisa sin

förslagsställande organ bedömning enligt och de tre kategorierna bedömningsgrunder

var en av

för sig, innan en sammanvägning görs. Det väsentligt att grunderna för lärarrekrytering diskuteras

är en

allsidigt inom respektive högskola och att beslut förbereds i

och öppet

ordning olika berörda möjligheter till inflytande. Det är

en som ger

Kapitel 8 91

också viktigt att de samlade förutsättningarna klargörs på ett entydigt sätt och i en lättillgänglig form. Vi förordar mot denna bakgrund att högskolan inför varje rekrytering till en lärarbefattning skall fastställa en profil för befattningen. Denna skall ge besked på de nu nämnda .

i punkterna - om ämnesområdet, behörighetsvillkoren och avvägningen

i mellan bedömningsgrunderna också den inriktning verk- - men om av samheten som förutses och om de förutsättningar i övrigt som kan i vara av betydelse i sammanhanget, t.ex. för lärare inom medicinsk fakultet om det är fråga om uppgifter också inom sjukvården. Det är självklart att en sådan profils livslängd med hänsyn till utvecklingen i verksamheten kommer att vara begränsad. Inte desto mindre är det enligt vår mening viktigt att klargöra vad som kommer att gälla för överblickbar I tid. .

8.3.2 Ansvarsfördelningen inom högskolan

Enligt gällande föreskrifter är det högskolestyrelsen som beslutar om A 1 inrättande av professorstjänster, medan övriga lärartjänster inrättas av rektor. Vi anser det med hänsyn till den betydelse professurerna har för högskolans verksamhet som helhet naturligt att styrelsen även i fortsättningen skall ta ställning till antalet professurer och inriktningen av dessa. Styrelsens befattning med dessa frågor bör dock begränsas till att avse inriktningen i stort, dvs. ämnesbenämningen, medan profilema i övrigt för professurer liksom profilerna i sin helhet för övriga slag av ; lärarbefattningar bör fastställas av rektor. Rektor bör kunna delegera sådana beslut, dock inte i fråga om befattning som professor eller biträdande professor. Beredningen av frågor om befattningsprofiler bör enligt vår mening ses som en del av den reguljära planeringen för utbildningen och forskningen respektive det konstnärliga utvecklingsarbetet. Den bör därför ankomma på de organ som under högskolestyrelsen och rektor har

ansvar för sådana frågor, i första hand fakultetsnämnder motsvarande

men också, där så är lämpligt, styrelser eller prefekter för institutioner

motsvarande. Närmare föreskrifter om ansvarsfördelningen får ges i tillsättningsordningen. Med tanke på den styrande effekt som en be-

fattningsprofil får för avgränsningen av kandidatkretsen, anser vi att det V är viktigt att ansvaret för att avge förslag till de delar profilen av som avser ämnesområde, behörighet och avvägning mellan bedömningsi J grunder ligger hos samma organ eller befattningshavare sedan skall som avge förslag i tillsättningsärendet.

92 Kapitel 8

Samtliga lärartjänster tillsätts i dag rektor, har möjlighet att av som delegera besluten utom beträffande professur. Vi anser att denna ordning bör bestå med det tillägget att inte heller beslut om anställning som biträdande professor bör få delegeras. Vad gäller hur förslag i tillsättningsärenden skall utarbetas och avges har vi den principiella utgångspunkten att de reguljära ledningsorganen och ledarna inom högskolan måste ha ansvaret på samma sätt som i fråga t.ex. verksamhetens innehåll, organisation och kvalitet. I linje om härmed vi att ansvaret för att utarbeta och avge förslag i tillsättanser ningsärenden i första hand bör åvila fakultetsnämndema motsvarande. Vissa frågor bör emellertid kunna delegeras till institutionerna motsvarande. Vi vidare att högskolornas sätt att arbeta med rekryteringsanser frågorna måste bli flexibelt. Också fram till förslag mera processen måste i ökad utsträckning kunna styras och utformas med hänsyn till

omständigheterna i varje enskilt fall.

Vår slutsats detta blir att några centrala föreskrifter om tjänsteförav slagsnämnder inte bör finnas. Vi föreslår att fakultetsnämndema mot-

svarande skall ha ansvaret för att avge förslag till innehavare av be-

fattningar professor och biträdande professor. I den mån särskilda som beredningsorgan behövs, får detta regleras i tillsättningsordningen. För övriga lärarbefattningar bör ordningen för beredning och förslag i sin helhet bestämmas i tillsättningsordningen. Generellt bör organ som får för dessa frågor ha majoritet av lärare, och studenterna bör ha ansvar en rätt till minst två representanter, något som inte minst är viktigt för att de pedagogiska aspekterna skall bli allsidigt beaktade.

Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och forskning

JÄST-gruppen har i skrivelse till Utbildningsdepartementet i september

1996 föreslagit bl.a. att 2 kap. 5 § högskolelagen kompletteras med en föreskrift innebörd att en jämn könsfördelning i fakultetsnämndema av skall eftersträvas. Vi har för vår del utgått från att detta förslag kommer

att biträdas och att samma ambition bör gälla beträffande de andra

anser förslag i tillsättningsärenden. organ som ges ansvar för att avge Vid de mindre och medelstora högskolorna finns i dag inga fakultetsnämnder. Däremot finns särskilda tjänsteförslagsnämnder, i vilka fakultetsnämndema vid respektive universitet utser vissa ledamöter. I och med att dessa högskolor enligt förslag i budgetpropositionen för 1997 kommer att anvisas egna medel för forskning utgår från att organ motsvarande fakultetsnämnder kommer att inrättas också där. Dessa kan då få ansvaret för bl.a. förslag till tillsättning av befattningar som pro-

fessor och biträdande professor.

Kapitel 8 93

8.3.3 Information annonsering

-

Enligt anställningsförordningen skall arbetsgivaren på lämpligt sätt informera om en förestående anställning. Samtidigt som vi vill betona vikten av spridning av information, i första hand genom annonsering, för att öka förutsättningarna för rekrytering från andra högskolor, vill peka på att det kan finnas situationer, då en sådan rekrytering inte är aktuell och således en annonsering inte fyller någon funktion. Som exempel kan nämnas anställning av adjungerade och utländska lärare, som av naturliga skäl måste ske i särskild ordning, liksom befordran av en högskoleadjunkt till högskolelektor eller av en högskolelektor till biträdande professor jfr 6.1. Som vi redan berört 6.2.4 anser vi att information om lediga befattningar som professor alltid bör spridas genom annonsering eller annat sätt, nationellt och vid behov också utomlands. För övriga befattningar utgår vi från att högskolorna normalt kommer att ha intresse av en bredare spridning av information om förestående anställningar,

men vi anser av angivna skäl att de bör ha samma frihet som andra

myndigheter att anpassa informationens omfattning och former efter förutsättningarna i det enskilda fallet. Principer för information om anställningar bör läggas fast i tillsättningsordningen. När en högskola informerar om en ledig befattning, bör det alltid i vad mån tillsättningen berörs av rekryteringsmål, som högskoleanges styrelsen fastställt, t.ex. avseende jämställdhet. Det normala bör vara att informationen uppmanar till formella ansökningar till en befattning. Det bör emellertid vara möjligt också att ta enbart intresseanmälningar. Detta kan t.ex. gälla i de fall ett i vederbörlig ordning uppställt rekryte-

ringsmål berörs se vidare 8.3.4.

För att en god grund skall läggas för en allsidig beredning av tillsättningsärendena bör i informationen alltid preciseras vilket underlag som bör in de sökande. Vi vill särskilt framhålla vikten att pedagoges av av giska meriter och lednings-, utvecklings- och samverkansmeriter dokumenteras redan i samband med ansökan. Det är också väsentligt att de sökande i skrift ger en helhetsbild av sina meriter och redovisar sin inriktning och sina planer i förhållande till den profil som fastställts för befattningen. I samband med ansökan till befattning professor eller som biträdande professor bör enligt vår mening en sådan förklaring vara obligatorisk.

94 Kapitel 8

8.3.4 Beredningen av förslag

Som vi redan framhållit måste beredningen av tillsättningsärendena kunna efter omständigheterna i det enskilda fallet. Det ansvarianpassas högskoleorganet bör själv ta ställning till behovet av underlag för att ga kunna värdera de sökandes meriter och också ha frihet att skaffa sig underlag i lämpliga former. Det kan t.ex. vara fråga om att anordna intervjuer eller undervisningsprov, att ta del kursvärderingar och om av andra utvärderingar berör den sökandes verksamhet, om att ta som referenser och inhämta kompletterande upplysningar från tidigare arbetsgivare, kollegor eller studenter och att konsultera särskild expertis. om Över huvud taget bör högskolorna kunna utnyttja hela det register av åtgärder är gängse vid rekrytering personal i olika sammanhang. som av

När det gäller bedömning pedagogisk skicklighet är det viktigt att

av utvecklingen metoder fortsätter med beaktande av det genusperav — spektiv bör anläggas också inom detta område. Såväl Högskoleversom

ket och dess råd för grundläggande högskoleutbildning som Sveriges Universitets- och Högskoleförbund bör kunna fylla viktiga roller när det

gäller metodutveckling liksom att föra goda exempel vidare inom högskolan. l bilaga 2 sammanfattar några synpunkter på metoder för att bedöma pedagogisk skicklighet. I princip bör vederbörande högskoleorgan ha frihet också när det bedöma behovet med hävdvunnen terminologi sakkungäller att av — -

niga. Men att det finns skäl att bevara obligatorisk sakkun-

menar en

ggranskning i fråga befattningar professor och biträdande pro-

om som fessor och då beträffande den bedömningsgrund, där det normalt sett är

svårast för fakultetsnämnd motsvarande att bilda sig en uppfattning

en

hjälp särskild expertis, nämligen den vetenskapliga eller konst-

utan av närliga skickligheten. Dock bör med hänsyn till belastningen på kretsen möjliga sakkunniga och för att underlätta så snabb hantering av av en ärendena möjligt antalet sakkunniga begränsas. som Vi föreslår att det inte är uppenbart obehövligt, t.ex. när man, om alla sökande nyligen har granskats, skall anlita två eller, om särskilda

skäl föreligger, tre sakkunniga. I syfte att främja rörlighetsmålet förelår

vi att dessa skall hämtas utanför den berörda högskolan. För att bedömningarna skall tillföras både manliga och kvinnliga perspektiv bör de sakkunniga möjligt olika kön. Detta är särskilt angeläget, om vara av det finns sökande båda könen. Då bör det finnas synnerliga skäl när av

för att inte både kvinnor och män skall vara representerade bland de

sakkunniga. Vi är medvetna de svårigheter, kan föreligga inom om som

många områden, att rekrytera personer av det underrepresenterade könet till sakkunniguppdrag och den belastning de berörda som dessa

om

Kapitel 8 95

uppdrag kan innebära. Självklart måste till slut svårigheter av detta slag accepteras som synnerliga skäl. De sakkunniga skall liksom dagens avge skriftliga utlåtanden om — de sökandes vetenskapliga eller konstnärliga skicklighet. Det bör vara

möjligt för fakultetsnämnden motsvarande att ge riktlinjer vad gäller

karaktären och omfattningen av dessa utlåtanden liksom att avgränsa en krets sökande bör granskas. l motsats till vad gäller i dag av som som kommer de sakkunniga inte att ha något direkt inflytande när förslag skall Vi att denna förändring är väsentlig för att fakultetsavges. menar

nämnden motsvarande själv skall kunna göra en mera förutsättningslös

sammanvägning enligt de olika bedömningsgrundema. I dag finns möjlighet att efter ansökningstidens utgång inbjuda en en person, som inte har sökt en ledig professur, att göra detta. Den inbjudbehandlas då på sätt andra sökande. Vi det prakne samma som anser tiskt att det även i fortsättningen finns möjlighet att komplettera kandidatkretsen på detta sätt. Vi vill emellertid aktualisera också en annan ordning för inbjudan av utomstående, som mera anknyter till det kallelseförfarande som fanns enligt äldre bestämmelser. Från vissa fakulteter, främst inom teknik- och vårdområdena, hävdas att högskolorna måste kunna rekrytera också forskare i näringslivet som befinner sig i sådan position i förhållande till sin arbetsgivare och sin en arbetsmiljö, att de inte kan förväntas offentligt anmäla sitt intresse för

ledig professur. För sådana fall skulle därför en alternativ rekryte-

en ringsväg, inte bygger sig ansökan eller anmälningsförfaransom vare de, behöva etableras. Vi har känt en viss tveksamhet inför en sådan ordning har ändå stannat för att föreslå fakultetsnämnd men att en motsvarande, som vill rekrytera en person av det nyss nämnda slaget till professur, skall kunna på grundval av underhandskontakter föreslå en rektor att anställa vederbörande. Genom att ansvaret läggs på fakultets-

nämnden motsvarande bedömer vi att förutsättningar skapas för att den

föreslagna ordningen kommer att hanteras med omsorg och ett sätt garanterar förankring bland de berörda. Vi utgår från att den komsom att utnyttjas med största restriktivitet och bara i fråga om mycket mer kvalificerade personer. Ett förenklat förfarande bör, som nämnt ovan 8.3.3, kunna tillämpas även när det är fråga om att uppfylla ett fastställt rekryteringsmål. Högskolan bör då, också i fråga om professurer, kunna grunda rekryteringen på intresseanmälningar, och fakultetsnämnden motsvaran-

de bör direkt kunna föreslå en person, som har anmält sig. Vi förut-

y ; sätter då att vederbörandes kompetens är väl vitsordad. För att uppnå rekryteringsmål i fråga om jämställdhet är detta enligt vår mening en effektivare väg än att antingen skräddarsy befattningar för det under-

96 Kapitel 8

representerade könet eller också tvinga sökande och sakkunniga att lägga ned tid och möda på en konkurrens, som de facto inte är så öppen som den kan ge sken av. Den generella regeln om positiv särbehandling bör givetvis finnas kvar for ärenden som baseras på ansökningar.

8.3.5 Överklagande

Rätten att överklaga ett beslut om lärartillsättning är enligt vår bedöm-

ning viktig för tilltron till rekryteringsförfarandet med den ökade lokala

frihet vi föreslår. Samtidigt är medvetna att den tidsutdräkt i om tillsättningsproceduren, ett överklagande kan leda till, är en av de som största och mest kritiserade svaghetema i den nuvarande ordningen. Vi har därför ställt frågan hur detta problem kan reduceras utan att oss grundläggande krav på rättssäkerhet eftersätts och systemets trovärdighet äventyras. Vi att det bör möjligt att åstadkomma en förbättring anser vara att i anslutning till aktuella tendenser inom rättsväsendet genom - finna former för att skilja de sakligt och principiellt väsentliga över-

klagandeärendena från övriga. Åtskilliga överklaganden är enligt Över-

klagandenämnden för högskolan inte av okynneskaraktär så åtom minstone den arten, att det går att relativt enkelt bedöma att de inte av kommer att kunna nämnden anledning att upphäva det fattade bege slutet. Nämnden måste emellertid i dag även i sådana ärenden inhämta yttranden, ofta i flera led, med den tidsutdräkt och den belastning på olika befattningshavare inom högskolan som det innebär. Om nämnden fick möjlighet att efter första bedömning direkt avsluta ett ärende, en skulle betydande effektivitetsvinster kunna göras. Vi förordar mot denna bakgrund en ordning med prövningstillstånd.

Samtliga överklaganden bör sändas direkt till Överklagandenämnden.

Nämnden bör, vid behov med stöd kompletterande material från den av

berörda högskolan, så fort som möjligt avgöra om prövningstillstånd är

motiverat. I annat fall avslutas ärendet direkt.

Vi vill peka att flera av våra förslag i det föregående i första

hand kravet profil och på en bedömning enligt de tre kategorierna en bedömningsgrunder för sig men också renodlingen av de sakkunav var

nigas roll- bör Överklagandenämnden ett bättre underlag än det den

ge ibland får i dag. Behovet rena kompletteringar av materialet bör av

därmed förhoppningsvis minska. Kriterierna för prövningstillstånd bör anges i högskoleförordningen. Enligt vår uppfattning bör prövningstillstånd det som den kla-

ges om gande anfor bedöms kunna ge saklig grund för att anställa en annan

Kapitel 8 97

person eller om det fäster uppmärksamheten på ett allvarligt formellt fel i förfarandet. Nämnden bör också kunna ärenden, den eljest ta upp som finner principiell vikt, till prövning. Självklart kan dessa kriterivara av er föreligga samtidigt. Vi vill slutligen peka på att, även med den föreslagna 0rdav oss ningen, rätten till överklagande kommer omfattande att vara mera i det svenska systemet än i motsvarande system i jämförbara länder.

Kapitel 9 99

9 Bisysslor

1 Bakgrund

Enligt direktiven skall ta del av Riksrevisionsverkets rapport Bisysslor inom universitet och högskolor RRV 1995:45 samt överväga huruvida högskolelärare generellt bör åläggas att rapportera sina bisysslor till högskolan. Vi skall vidare överväga en större samstämmighet mellan reglerna bisysslor i högskolelagen och lagen om offentlig om

anställning. Vi uppmärksammas också att Utredningen om nyttig-

görande forskningsresultat, samverkan näringsliv högskola Dir. av — 1995:139 också kan komma att pröva dessa frågor.

RRV konstaterar i sin rapport att det nuvarande regelverket inte ger

högskolan tillräckligt effektiva styrmedel eller sanktionsmöjligheter samt att de regler finns är svåra att tolka och tillämpa. Detta leder till att som högskolorna endast i liten utsträckning tillämpar det regelverk som finns idag. Förhållandet att reaktioner uteblir får till effekt att förekommande otillåtna bisysslor i praktiken legitimeras. RRV:s genomgång av gällande bestämmelser bisyssla för högskolelärare och verkets slutsatser och om förslag till åtgärder redovisas i bilaga RRV pekar på brister i regelsystemet är väl kända för alla som

verksamhetsansvariga inom högskolan. De största problemen gäller enligt RRV:s rapport dels hur högskolan skall få kännedom om pågåen-

de bisysslor hos lärarna, dels hur den enskilde läraren skall veta när en bisyssla måste redovisas.

9.2 Förslag till förändringar

Ett de största gränsdragningsproblemen idag gäller skiljelinjen mellan

av

den i 3 kap. 7 § högskolelagen utvidgade rätten för högskolelärare att

inom sitt ämnesområde få utöva bisyssla avseende forskning eller utvecklingsarbete FoU-bisyssla å sidan och ämnesanknuten ena annan bisyssla, t.ex. undervisning, å den andra. Med hänsyn härtill anser vi det inte tillräckligt att reglera enbart FoU-bisysslan utan anser det nödvändigt att reglera också övriga ämnesanknutna bisysslor. Detta innebär att förordar ordning avseende rapportering av bisysslor för lärare vid en

100 Kapitel 9

de statliga högskolorna, är något omfattande än för andra som mer statligt anställda och detta även inom sådana områden där lärarna inte har längre gående rätt till bisysslor än andra statsanställda. en För att undvika sådan skillnad mellan högskolelärare och övriga en statligt anställda har vi övervägt att i stället föreslå en ny, generell regel

i anställningsförordningen, således skulle komma att omfatta alla

som statligt anställda. Även våra direktiv säger att skall överväga om en

större samstämmighet mellan högskolelagen och lagen om offentlig

anställning, har vi dock funnit att ett förslag som berör andra statsanställda än högskolelärare ligger utanför vårt uppdrag. Det föreligger inte heller några indikationer tyder på att det föreligger sådana problem som med anknytning till bisysslor hos andra statsanställda, som skulle motiatt vi i vårt arbete skulle aktualisera förändringar, som skulle leda vera till administrativt merarbete i hela statsförvaltningen. I stället för RRV föreslagit, i författningstexten definiera beatt, som

FoU-bisyssla nämnvärd omfattning och varaktighet

greppen resp. föreslår vi den angivna bakgrunden författningsreglering enligt mot en vilken all ämnesanknuten bisyssla, oberoende inriktning, omfattning av och varaktighet, skall redovisas till högskolan av läraren. Detta löser enligt vår mening ett författningsmässigt enkelt och effektivt sätt de flesta de RRV påtalade svagheterna i dagens reglering såsom: av av

gränsdragningen mellan FoU-bisyssla och annan ämnesanknuten

bisyssla tolkningsproblem avseende vad utgör en bisyssla av - som nämnvärd omfattning och varaktighet svårigheten för högskolans ledning att få reda på ämnesanknutna bisysslor och därmed också ta det åligger den att ansvar som ingripa mot otillåtna bisysslor

grogrunden till misstänksamhet såväl från andra anställda inom

° högskolan från utomstående missbruk bisysslorätten. som om av Den lösning vi förordar innebär att således mycket större tydligen het, vilket måste förutsättas underlätta för både den enskilde läraren och för högskolans ledning att bedöma situationen. Den leder också till att

statsmakterna får lättare att utkräva ansvar från högskoleledningen, om lärare brutit mot bisyssloreglema, utan att detta föranlett åtgärder från

ledningens sida. Med den föreslagna regleringen behövs inte heller någon särskild bestämmelse reglerar arbetsgivarens rätt att fråga om som innehav ämnesanknuten bisyssla. En sådan rätt följer nämligen autoav

matiskt den arbetsledningsrätt enligt avtal och praxis tillkommer

av som arbetsgivaren. Vi kan inte att den föreslagna regleringen i något beaktansvärt avse

seende kan sägas inkräkta på den enskilde lärarens personliga integritet.

Kapitel 9 101

Med den för lärare i högskolan, jämfört med många andra grupper anställda i samhället, långtgående rätten till och möjligheten att utöva bisyssla kan det inte anses vara mer än i sin ordning att dessa bisysslor anmäls för att ge såväl arbetsgivaren och myndigheter med tillsynsansvar som allmänheten insyn. På vilket sätt anmälan skall ske inom

högskolan bör vara en lokal fråga. Vi förutsätter att ledningen för varje högskola fastställer klara och tydliga interna regler härom.

Vid tvist om rätten för högskolelärare att inneha eller utöva bien en

syssla av ovan åsyftat slag gäller med vårt förslag samma regler som vid tvist om förtroendeskadlig bisyssla enligt lagen om offentlig anställning,

nämligen att arbetsgivaren inte kan tvinga en anställd att upphöra med bisysslan. I stället får arbetsgivaren som vid alla förseelser i anställningen reagera i första hand genom beslut om disciplinpåföljd och i sista hand genom beslut om uppsägning eller avskedande. Sådana av arbetsgivaren vidtagna åtgärder kan på den anställdes begäran prövas av domstol enligt lagen 1974:371 om rättegången i arbetstvister.

Som framgått ovan avser de föreslagna författningsändringama enbart ordningsregler. De berör således inte den i högskolelagen formulerade

rätten för högskolelärare att inneha och utöva ämnesanknutna FoUbisysslor. RRV:s rapport innehåller visserligen resonemang rörande ändamålsenligheten av denna utvidgade bisysslorätt, men anser inte att de problem som påtalats bör föranleda en annan avvägning än den som gjordes efter grundligt utredningsarbete och ledde fram till att den utvidgade rätten infördes 1985. Förhållandet att regeringen i den forsk-

ningspolitiska proposition prop. 1996/97:5, som avlämnats efter det att

vi erhållit våra direktiv, stannat för att förorda att högskolelärare, till

skillnad från andra arbetstagare, även fortsättningsvis skall äga rätten till de uppfinningar som de gör inom ramen för sin anställning, understryker

detta, eftersom ett upphävande av den utvidgade bisysslorätten starkt skulle försvåra möjligheterna att få till stånd ett från näringspolitisk

utgångspunkt önskvärt industriellt utnyttjande av uppfinningar gjorda

inom högskolan. Avslutningsvis vill vi av tydlighetsskäl nämna att vi inte finner något

skäl utifrån våra utgångspunkter att uppmana arbetsmarknadens parter att se över de ordningsregler avseende arbetshindrande bisyssla resp. konkurrensbisyssla, vilka regleras i kollektivavtal och gäller för samtliga

statsanställda.

SOU 1996: 166 Kapitel 103

10 Genomförande

av förslagen

10.1 Tidsplan

Vi räknar med att proposition med förslag till ny struktur för lärarbeen fattningar i högskolan kan läggas fram för riksdagen under våren m.m. 1997. Om denna följer våra förslag innehåller propositionen dels förslag ringa omfattning ändring högskolelagen, dels förslag till

av om av

riktlinjer är avsedda regeringen översättas till ändringar i som att av högskoleförordningen, förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet

och till Övergångsbestämmelser till nämnda författningsändringar. Om

sådan proposition hinner behandlas av riksdagen före vårsessionens en träda i kraft den januari 1998. slut, bör de nya bestämmelserna kunna 1 Vi bedömer det emellertid som mera sannolikt att propositionen kommer att läggas fram först i sådan tid att den kan behandlas vid riksmötet hösten 1997. Samtliga nya regler bör då träda i kraft den 1 juli 1998. Det framstår emellertid ytterst angeläget att all författningstext kan som ut trycket redan under 1997, så att reformens genomförande kan ges av förberedas lokala och centrala myndigheter och arbetsmarknadens av av

parter utifrån en säkerställd och av alla känd författningsgrund.

10.2 De ekonomiska förutsättningarna

Våra förslag får inte leda till ökade utgifter för staten. De bör inte heller förutsätta omfördelning mellan grundutbildnings- och forsknings/ en forskarutbildningsanslagen. Vad vi däremot kan aktualisera disär en kussion styrningen av s.k. externa medel till högskolan och om om omfördelningar inom grundutbildningsanslaget, å andra å ena sidan sidan forsknings- och forskarutbildningsanslaget, allt i syfte att underlätta ett genomförande utredningsförslagen. av Generellt sett leder vårt förslag till att områden inom högskolan med klar obalans mellan resurser för å ena sidan grundutbildning och å andra sidan forskning, forskarutbildning och utvecklingsarbete blir tydliggjorda och att deras behov ytterligare resurser fokuseras. Av den kartläggav ning lektorers och adjunkters forskning gjort framgår att skillnaav derna är avsevärda mellan å sidan medicinska, matematisk-naturveena

104 Kapitel 10 sou 1996:166

tenskapliga och tekniska fakulteter och å andra sidan humanistiska särskilt och samhällsvetenskapliga. Inom den förstnämnda gruppen av fakulteter föreligger redan idag förutsättningar att utan resurstillskott tillämpa den arbetsorganisation, som våra förslag syftar till och som kännetecknas av att i princip alla lärare med doktorsexamen motsvaran-

de medverkar i både utbildning och forskning eller konstnärligt ut-

vecklingsarbete. En sådan arbetsorganisation förutsätter grundlägganen de balans på institutionsnivå mellan uppdrag och därmed resurser — som hänför sig till den respektive den andra de båda huvudena av uppgifterna. Vissa institutioner inom den förstnämnda gruppen av fakulteter synes redan ha genomfört den åsyftade arbetsorganisationen eller åtminstone vara på god väg. l den mån andra inte inlett en likartad utveckling torde detta i vart fall inte bero på bristande ekonomiska förutsättningar. Inom den andra gruppen av fakulteter medger resurstillgången idag att våra förslag endast undantagsvis kan genomföras annat än på ett principiellt plan. I den mån de på löntagarfondsmedel baserade forskningsstiftelserna kan förutsättas stödja forskningsprojekt vid här avsedda fakulteter kan emellertid situationen förändras. Ett annat viktigt bidrag kan komma från EU:s femte ramprogram, om regeringen lyckas med sin i den forskningspolitiska propositionen anmälda strävan att ge detta en inriktning också mot humaniora och samhällsvetenskap. Inom det statliga högskolesystemet framstår Humanistisk-samhälIsvetenskapliga forskningsrådet som den strategiskt mest betydelsefulla finansiären av forskning. Kontakter med rådet ger vid handen att det avser att aktivt stödja en utveckling som ligger i linje med de förslag som presenterar, men effekten av rådets ansträngningar härvidlag är givetvis i stor utsträckning beroende av hur stora medel rådet disponerar. Den uppbyggnad av fasta resurser för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna som regeringen föreslagit i prop. 1996/97:5 torde mot bakgrund av den existerande verksamhetsprofilen vid de — flesta av dessa högskolor i praktiken kunna utgöra ett betydelsefullt — stöd för förverkligandet av en arbetsorganisation vid dessa högskolor som ligger i linje med våra principförslag. Detsamma gäller förslaget om en successiv uppbyggnad av resurser för forskning med relevans för skolområdet och lärarutbildningama och för forskarutbildning inom detta område. Det är vidare givet att ställningstaganden till våra förslag måste harmonieras med eventuella åtgärder avseende forskarutbildningen och möjligheterna att se doktoranderna som delar av den samlade arbetsgemenskapen.

Kapitel 10 105

Utan att redovisa något ställningstagande i här berörda frågor kan vi konstatera att möjligheterna att genomföra våra förslag redan i utgångsläget ter sig gynnsammare inom de matematisk-naturvetenskapiga, medicinska och tekniska fakultetema, inte bara av tidigare berörda resursskäl, utan också på grund av förekomsten inom dessa fakulteter av relativt många doktorander med både forsknings- och utbildningsuppgifter, något som bidrar till en flexibilitet i arbetsorganisationen i stor som utsträckning saknas inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakultetema.

10.3 inom

Anslagsstrukturen högskolan

Som en av de viktigaste utgångspunkterna för våra förslag har vi, som

framgår av avsnitt 6.5, angett att arbetsfördelningen inom en institution motsvarande skall grundas en helhetssyn på de samlade utbildnings-

och forskningsuppdragen och lärarnas möjligheter till professionell utveckling. Alla lärare avlagt doktorsexamen eller uppnått motsvasom rande vetenskapliga kompetens skall i princip medverka i såväl utbildning som forskning. Att utveckla sin vetenskapliga, pedagogiska och administrativa kompetens utifrån verksamhetens behov blir en viktig - — och kontinuerlig uppgift för varje lärare och samtidigt verksamhet för en högskolan att finansiera. Som belysts i kapitel 5 tenderar utvecklingen av de pedagogiska modellerna och utnyttjandet av modern informationsteknologi att reducera de historiskt betingade skillnaderna i arbetsformer och därmed också resursbehov mellan olika typer utbildning inom av högskolan. Detsamma kan i viss mån sannolikt också göras gällande med avseende på forskningen. Gränsytan mellan utbildning och forskning kan förväntas bli mera flytande, bl.a. genom införande av mer forskningsliknande arbetsformer i den grundläggande utbildningen. Den befattningsstruktur vi föreslår är utformad för att kunna för passa en sådan utveckling med beaktande av den variationsrikedom och komplexitet som högskolan inrymmer. Utvecklingen mot en större helhetssyn inom högskolan såväl verksamhet som personal får emellertid konsekvenser med avseende ändamålsenligheten i den nuvarande anslagsstrukturen. Som berörts i föregående avsnitt är balansen mellan resurser för utbildning å sidan ena och resurser för forskning å andra sidan påtagligt olika både inom

enheter med fakultetsorganisation och mellan sådana enheter och de

mindre och medelstora högskolorna. Det framstår därför som nödvändigt

106 Kapitel 10

något beröra de förutsättningar anslagsstrukturen för ett framatt ger

gångsrikt genomförande av våra förslag. Möjligheterna till omdisponeringar inom den enskilda högskolan är

idag begränsade föreskrifter från regeringen. Dessa föreskrifter är ett av uttryck för den politiska styrningen högskolan. Genom dem säkerstälav

ler statsmakterna viss omfattning politiskt avgränsade verksam-

en av hetsområden. Men denna styrning framstår inte enkelt förenlig med som

den grundläggande principen mål- och resultatstyming av högskolan.

om Snarare är de åsyftade föreskrifterna uttryck för svårigheter att definiera högskolans uppdrag inom forskning och forskarutbildning i resultat-

termer i stället för i resursterrner. RUT 93 har, vi tidigare nämnt, i betänkandet SOU 1996:21 som Reform och förändring föreslagit införande av en mer resultatorienterad styrning forskning och forskarutbildning i form uppdrag som i av av

princip förutsätts motsvara de uppdrag avseende grundläggande utbild-

ning högskolorna erhåller sedan 1993. Vid sådan förändring bör som en det både möjligt och lämpligt att överge den nuvarande formen för vara resursanvisning till den enskilda högskolan i form ett anslag för av

grundläggande högskoleutbildning och ett anslag för forskning och forskarutbildning uppdelat anslagsposter -till

- det senare dessutom förmån för ett enda anslag högskola och att låta högskolestyrelsen per det fulla ansvaret utifrån det övergripande målet att genomföra ta givna utbildnings- och forskningsuppdrag för den interna resursför- — delningen. Vi har noterat att verksamheten vid Sveriges lantbruksuniver-

sitet sedan många år bedrivs utifrån sådana anslagstekniska förutsätt-

ningar och att erfarenheterna härav får bedömas i allt väsentligt vara

goda. En anslagsteknisk förändring förordat slag avseende övriga

av

statliga högskolor borde möjlig att förverkliga i de förslag avseende

vara

perioden 2000-2002, förutsätts komma att presenteras i budget-

som propositionen hösten 1999. Vi finner sådan ordning från flera att en

principiella utgångspunkter ter sig ändamålsenlig och tilltalande än

mera regeringen tar sig omfördelningsproblemen nationell nivå. att an

Förhållandet att vissa enskilda högskolor har en mycket begränsad bredd

och enbart inrymmer fakulteter inom teknik- eller vârdområdena innebär dock regeringen inte helt kan undvika att behandla de behov av att likvärdiga arbetsvillkor inom olika typer fakulteter vårt arbete av som lyft fram i ljuset.

Tills vidare bör genomförandet våra förslag underlättas genom att

av

befogenhetema ökas för högskolestyrelserna att företa omfördelningar

mellan de olika anslagspostema under anslaget till forskning och

forskarutbildning. Detta bör ske i direkt anslutning till genomförandet

de föreslagna förändringarna av befattningsstruktur m.m. av

SOU 1996:l66 Kapitel 10 107

I den mån förändringar högskolans ekonomiska Förutsättningar av

aktualiseras i anslutning till Förändringar av befattningsorganisationen

det sig naturligt att dessa anmäls i den förutsätta särskilda propositer tionen basis våra förslag och sedan ges konkretion i budgetpropoav sitionen för budgetåret 1998. Särskilda för att underlätta genomresurser förandet reformförslagen kan med fördel beräknas samtidigt. av

10.4 Nationella rekryteringsmål

I regleringsbrev för budgetåret 1998 förutsätts de aviserade nationella

i rekryteringsmålen för främjande jämställdhet föras efter förnyad av en dialog med högskola utifrån de förutsättningar, förändrade resp. nya som regler för tillsättning lärarbefattningar upphov till. Det får förutav ger dessa rekryteringsmål omfattar längre period än det enskilda sättas att en budgetåret, att de avspeglas i regleringsbrevet för varje budgetår men

under den valda perioden. Uppnående jämställdhetsmålen får här

av uppfattas nödvändig förutsättning för ökad kvalitet i en vid och som en långsiktig mening. Vi följaktligen kunna utgå från att den anser oss relativa framgången i att nå dessa och andra nationella rekryteringsev. mål vid bifall till våra förslag till avsevärd del blir beroende - som de lokala ambitionerna härvidlag tillmäts betydelse vid statsav maktemas resursfördelning.

10.5 Genomförandeinsatser i övrigt

Under hösten 1997 och/eller våren 1998 bör arbetsmarknadens parter ta ställning till hur och i vilken utsträckning statsmaktemas beslut bör översättas till centrala kollektivavtal och/eller bemyndiganden till de lokala parterna att sluta avtal. I princip bör också både de centrala och de lokala avtalsförhandlingarna slutförda i god tid, innan reformen vara träder i kraft. Nu gällande centrala avtal utgör, vi berört i avsnitt som för det fortsatta förhandlingsarbetet. 6.5, en god grund Inom varje högskola måste lokala rekryteringsmål fastställas, i vilka också rörlighetsmål kan beaktas, tillsättningsordning utarbetas samt en

komplement till reglerna i högskoleförordningen. Det kan också

som

ändamålsenligt att högskolestyrelsen fastställer riktlinjer för arbets-

vara

fördelningen inom institutionerna, så att principen om den disputerade motsvarande läraren både forskande och undervisande får genom-

som slag. Det är härvidlag väsentligt att de omfattande möjligheter till forsk-

108 Kapitel 10

ning externa medel också används för befintliga som genereras av lärare, inte minst adjunktsgruppen, och inte bara resulterar i anställur ning medarbetare utan kontakt med den grundläggande av yngre, nya utbildningen. När det gäller arbetsfördelningen mellan lärare är det samtidigt viktigt att understryka att omedelbara, generella och långtgående effekter knappast kan påräknas. Däremot bör en målmedveten process kunna

inledas kombination av omfördelning av arbetsuppgifter,

som genom en förändringar av karaktären hos vissa uppgifter, kompetensutveckling och nyrekrytering kan bedömas leda till fullt tillfredsställande resultat inom ett decennium. Såväl Högskoleverket Sveriges Universitets- och som Högskoleförbund kan fylla en viktig funktion i detta sammanhang, inte minst under hösten 1997 och våren 1998, genom att medverka till konferenser för högskole- och fakultetsledningar och olika funktionsspecialister, vid vilka gemensamma problem kan diskuteras och erfarenheter redovisas. Högskoleverket bör få i uppdrag att följa reformens genomförande under längre period och i sina utvärderingar av kvaliteten i en enskilda högskolors verksamhet också bedöma inte bara de lokala rekry-

teringsmålen och hur väl dessa uppnåtts utan också de lokalt fastställda

procedurema för rekrytering och kompetensutveckling av lärare samt för arbetsfördelningen lärare emellan.

10.6 Strukturella effekter

Det förtjänar att noteras att våra förslag komma att realiseras avses under period när högskolan kan förutsättas expandera ytterligare en satsningar på de flesta områden, dvs. grundutbildning, fortgenom bildning och vidareutbildning, forskarutbildning, forskning och nyttig-

görande i samhället av högskolans kunskap, även om finansiering över de reguljära högskoleanslagen inte kan förväntas stå för någon mer

betydande del den samlade tillväxten. Samtidigt går avsevärd del av en lärarkåren i pension, inte minst bland professorerna. Genom de av av våra förslag möjliggör befordran lektorer och adjunkter till som av biträdande professorer resp. högskolelektorer skapas också en avsevärd rörlighet i lärarkarriären. Det ankommer enligt våra förslag varje högskolestyrelse att låta

företa erforderliga personalförsörjningsanalyser och därefter ta ställning

till hur strukturen för lärarbefattningar skall utvecklas över tiden. I ett väl utvecklat system för mål- och resultatstyrning föreligger i grunden inget annat alternativ. Våra förslag är samtidigt ägnade och skall -

Kapitel 10 109

enligt direktiven syfta till att leda till betydande förändringar av den nuvarande strukturen, bl.a. i form av avsevärt fler befattningar på professorsnivån. Vi uppskattar för egen del att en effekt av våra förslag kommer att vara att en högst betydande del av den nuvarande Iektorsgruppen om ca 5 000 individer kommer att befordras till eller anställas som biträdande professorer, kanske så många som 3 000, sett över några år, vilket skulle innebära att andelen befattningar professorsnivå, även utan en ökning av antalet befattningar som professor, skulle kunna öka till ca 30-35 procent av hela lärargruppen. Samtidigt ökar behovet av befattningar för nyblivna doktorer, och detta bör kunna resultera — genom omvandling av nuvarande befattningar som forskarassistent och av ett antal befattningar som lektor och adjunkt i totalt cirka 2 000 — befattningar som biträdande högskolelektor inom samma tidsrymd. Sannolikt minskar vidare trendmässigt antalet adjunktsbefattningar, bl.a. genom befordran, varför bilden växer fram av en befattningsstruktur som i grova drag har lika många befattningar varje nivå. Härtill kan för fullständighetens skull läggas doktorandbefattningama, som visserli gen formellt sett inte är lärarbefattningar men vilkas innehåll likväl i stor utsträckning sammanfaller med de senares. Principiella frågor rörande utformning forskarutbildningen och därmed också av av dimensioneringen av studiestödet bereds för närvarande i regeringskansliet. Av Högskoleverkets sammanfattande redovisning av verksamheten i högskolan budgetåret 1994/95 framgår emellertid att ca 7 500 forskarstuderande de sammanlagt ca 16 000 som kategoriserats som - av aktiva studerande då erhöll studiestöd i form av doktorandtjänster eller utbildningsbidrag. För att det av riksdagen fastställda examinationsmålet om 2 000 doktorsexamina per år fr.o.m. år 2000 skall kunna uppnås torde dock något fler forskarstuderande behöva ha tillgång till doktorandtjänster. Inte minst dessa i första hand styrs till de områden med om särskilt svag balans mellan utbildnings- och forskningsuppdragen jfr ovan under 10.2 bör doktorandbefattningama på ett effektivt sätt kunna infogas i den samlade befattningsstrukturen.

Bilaga I lll

Kommittédirektiv

Dir 1996:3

förändrad för lärare vid statliga En tjänsteorganisation universitet och högskolor

Beslut vid regeringssammanträde den 25 januari 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda tjänsteorganisationen för

lärare vid statliga universitet och högskolor.

En tjänsteorganisation med få typer lärartjänster skall före-

ny av -

slås, där å sidan grundutbildningsuppgifter och å andra sidan forsk-

ena

nings- och forskarhandledningsuppgifter skall lika viktiga och lika

vara meriterande. Förutsättningar för jämnare fördelning de båda slagen av en av uppgifter mellan olika kategorier lärare skall skapas. av Det skall bli lättare för ett universitet eller en högskola att, utifrån sina behov i utbildning och forskning, rekrytera kvalificerade medarbeta-

liksom att befordra lärare inom universitetet/högskolan.

re, Jämställdheten mellan kvinnor och män skall främjas liksom lärar- rörligheten mellan universitet och högskolor.

Bakgrund

Genom 1986 års lärartjänstereform ersattes flertalet de tidigare lärar-

av

tjänstekategoriema med tjänstekategoriema professor, lektor, adjunkt och

forskarassistent prop. 1984/85:57, bet. 1984/85:UbU9, rskr. 1984/85:1 15. Samtidigt infördes enhetlig och generell reglering en mer

innehållet i lärartjänstema, så att varje högskolelärares tjänstgöring

av skulle kunna inrymma forskning. För varje fakultet skapades rörliga

för forskning. Den enskilda lärarens arbetsuppgifter avgörs idag

resurser lokala bedömningar och samtliga uppgifter inom högskolan skall genom kunna ingå i lärartjänst oavsett hur den finansieras. en

I 1990 års forskningsproposition uttalades att forskning är ett tjänste-

åliggande inte bara för professorer utan även för lektorer prop.

1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/902328. Det gjordes också

1 12 Bilaga 1

särskild satsning på lektorers forskning. Dessutom framhölls målet en att alla högskolelärare på sikt skall ha avlagt doktorsexamen. Genom propositionen förstärkning den grundläggande högom av skoleutbildningen gjordes en fyraårig satsning för att förbättra tillgången på forskarutbildade högskolelärare prop. 1992/93:42, bet. 1992/93UbU5, rskr. 1992/93:159.

1993 års högskolereform

Inom lektorstjänsten bör finnas tydliga karriärmöjligheter. Detta påpekades i propositionen Universitet och högskolor frihet för kvalitet prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:l03. Det framhölls också vikten av att goda insatser inom såväl forskning som utbildning skall kunna premieras och att innehavare av en lektorstjänst som gjort framstående insatser bör kunna få särskild befordran. 1 högskolefören ordningen 1993:100 infördes sedan befordringstiteln biträdande professor.

De nuvarande lärartjänsterna

I högskoleförordningen regleras vilka lärartjänster som får finnas vid universitet och högskolor, nämligen: professor inbegripet adjungerad

professor, lektor med befordringstiteln biträdande professor, adjunkt,

forskarassistent, nordisk lektor, utländsk lektor, timlärare och gästlärare. Enligt Statistiska centralbyråns statistik fanns det år 1994 totalt följande antal lärare och innehavare av särskilda forskningstjänster

omräknat i heltidstjänster exklusive de konstnärliga högskolorna. De

särskilda forskningstjänsterna, som ofta är externt finansierade, är inte lärartjänster.

Professorer l 964 Lektorer 4 814

Adjunkter inkl. nordiska och utländska lektorer 4 863

Forskarassistenter 1 100 Särskilda forskningstjänster 1 897

SOU 1996: 166 Bilaga 1 1 13

Behörighet och befordringsgrunder

I högskoleförordningen behörighetskraven för lärare i andra

anges verksamheter än de konstnärliga enligt följande. tjänst För en som

professor: vetenskaplig och pedagogisk skicklighet,

—

lektor: avlagd doktorsexamen och pedagogisk skicklighet,

—

adjunkt: avlagd från grundläggande högskoleutbildning

— examen eller motsvarande kompetens samt pedagogisk skicklighet,

forskarassistent: avlagd doktorsexamen med företräde för

— sökande avlagt högst fem år före ansökningstidens utgång. som examen Befordringsgrunder vid tillsättning tjänst lärare i andra av en som verksamheter än de konstnärliga är graden sådan vetenskaplig, pedaav gogisk, administrativ och annan skicklighet är betydelse med som av hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och art. Dessutom skall bl.a. jimställdhetsaspekter och förmåga att informera forskning beaktas. Det om är ytterst universitetet eller högskolan inom vissa skall besom ramar sluta vilka befordringsgrunder som skall användas och hur de skall vägas mot varandra.

Uänstgöringss/gøldighet och undervisningsskyldighet

Nuvarande tjanstg‘ringsskyldighet för högskolelärare är 1 773 timmar per år. Den är fastställd i centralt kollektivavtal och är densamma som for övriga statsanställda.

I kollektivavtalet regleras den maximala undervisningsskyldigheten lektioner, exklusive examination, varvid undervisningstimme enligt

en

praxis är 45 minuter för de olika tjänsterna. Den är för

professorer: 115 timmar år cirka 170 lektorstimmar,

- per lektorer: 400 timmar år, - per

adjunkter: 630 timmar år cirka 420 lektorstimmar.

- per

Från och med 1 januari 1997 kommer omfattningen undervisav ningen att fastställas i lokala kollektivavtal. Om enighet därvid inte kan

nås skall den maximala undervisningsskyldigheten vara 1 16 timmar för

professorer, 404 timmar för lektorer och 636 timmar för adjunkter. Den lokala arbetsledningen bestämmer lärarnas arbetsuppgifter. Många lärare har forskningsmedel från forskningsråd eller fonder. Varje universitet och högskola med fakultet avsätter också s.k. rörlig en resurs för lektorers och forskarutbildade adjunkters forskning. Denna resurs fördelas på olika sätt vid olika universitet och högskolor. Den rörliga

114 Bilaga 1

storlek bestäms för varje fakultet av högskolan, som också resursens

proportionell andel till lärare vid mindre och medelstora

skall avsätta en

högskolor inom fakultetens ansvarsområde.

Problem med nuvarande tjänsteorganisation

Den nuvarande tjänsteorganisationen vid universitet och högskolor har

funnits under ett årtionde och det finns skäl att, utifrån de erfarennu heter gjorts, Vissa brister har påtalats, exempelvis som göra en översyn.

alltför låg värdering grundutbildningsuppgifter och otillräcklig mång-

av

fald i forskningen. Andra problem är bristande jämställdhet mellan kvinnor och och låg lärarrörlighet mellan högskolorna. Reglerna för

män

tjänstetillsättningar har också kritiserats för att vara alltför detaljerade. I den nuvarande tjänsteorganisationen finns det få lärare med pro-

fessorstjänst, vilken är den främsta lärartjänsten. Av de befordrings-

grunder särskild vikt i högskoleförordningen tas ofta för liten

som ges

hänsyn till den pedagogiska skickligheten, även förbättringar i detta

om

avseende har skett. Vid professorstillsättningar är i praktiken den veten-

skapliga meriteringen avgörande, och i den utsträckning pedagogisk oftast gälla forskarhandledning. Även vid meritering vägs in synes det tillsättning tjänst lektor oftast har undervisning som av som - som huvudinnehåll väger den vetenskapliga meriteringen i de flesta fall —— tyngst. Detta innebär att lektor huvudsakligen ägnar sig underen som visning inte meriterar sig i någon högre grad för professur eller för en

ett annat lektorat. Den vill meritera sig i nuvarande tjänsteorganisa-

som tion stimuleras alltså inte att ägna sig undervisning. Undervisningen blir, karriärsynpunkt, börda. Detta är otillfredsställande, ur snarare en

eftersom arbetsuppgifter inom grundutbildningen borde vara viktiga och

stimulerande för varje lärare.

I den nuvarande tjänsteorganisationen saknas således tillräckliga incitament för lärare att prioritera utveckling och förnyelse av utbild-

ningens innehåll och metoder. Av dagens lärartjänster med tillsvidareförordnande är det endast

adjunktstj inte har doktorsexamen eller vetenskaplig skicklig-

änsten som

het behörighetskrav. Det finns t.ex. behov lärare med erfarenhet

som av

från näringslivet inom tekniska utbildningar och från skolvärlden inom

lärarutbildningar. I dagens meritvärderingssystem är dessa erfarenheter begränsat värde. En adjunkt avlägger doktorsexamen kan beav som

fordras till lektor, det finns ingen befordringsmöjlighet för lärare

men inte genomgått forskarutbildning. som

Bilaga 1 115

I flera internationella utvärderingar av svensk forskning har framförts att det finns för få professurer. Eftersom professorerna har ett avgörande inflytande över forskningen anses detta förhållande hindra mångfald, rörlighet och förnyelse, särskilt tjänsterna ofta har samma innehavasom i flera decennier. Professuren blir lärostol och professorn blir re en ämnesföreträdaren, trots att den vetenskapliga utvecklingen innebär att forskning alltmer sker i arbetslag och att ämnena blir allt svårare att överblicka för en enskild forskare. l forskningen är det viktigt att främja förmåga till förnyelse och samarbete. En långsam omsättning få professurer vars innehavare har av stort inflytande riskerar att bromsa utvecklingen. Många mycket skickliforskare och lärare kan under lång tid vara utan möjlighet att söka ga högre tjänst och har därför begränsade möjligheter att påverka sitt ämnes forskningsutveckling. Detta riskerar att hämma mångfalden inom forskningen liksom rekryteringen av goda forskare. Samarbete mellan forskare uppmuntras inte när det finns få professuatt söka. Bristen dessa tjänster kan leda till rivalitet rer snarare en mellan forskare som annars skulle ha ett naturligt intresse av att samarbeta. Vid universitet och högskolor finns en tradition att utse främst professorer handledare inom forskarutbildningen och till olika adminisom strativa uppdrag. Med fler professorer inom högskolan kan dessa arbetsuppgifter fördelas så att större hänsyn tas till enskildas kvalifikationer, intressen och arbetssituation. Könsfördelningen bland högskolans lärare är mycket ojämn. Kvinnorär överrepresenterade lägre tjänster och på vikariat, medan männa

nen är starkt överrepresenterade bland professorer. Professurer i nya

ämnen med smala ämnesbeskrivningar är inte sällan utformade med en speciell i åtanke. Denna alltid Över person person är nästan en man. huvud taget främjar nuvarande tjänstestruktur och meritvärderingssystem inte jämställdheten. Dessa frågor behandlas bl.a. i betänkandet från Utredningen insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning SOU om 1995:1 10 och i studien Värdering kvinnors respektive mäns meriter av vid tjänstetillsättningar inom universitet och högskolor. Ett problem påtalats i många internationella utvärderingar av som svensk forskning är bristande lärarrörlighet mellan högskolorna. Detta problem kan sättas i samband med tillsättningsreglerna. De nuvarande reglerna för tillsättning av lärartjänster inom högskolan anses ofta vara alltför omfattande och illa anpassade till den ökade lokala frihet som kännetecknar högskoleförordningen i stort.

116 Bilaga 1

Uppdraget

Utredaren skall föreslå tjänsteorganisation, varvid en utgångspunkt

en ny

skall att å sidan grundutbildningsuppgifter och å andra sidan

vara ena forsknings- och forskarhandledningsuppgifter skall vara lika viktiga och lika meriterande. Förutsättningar för jämnare fördelning av dessa en båda slag uppgifter mellan olika kategorier av lärare skall skapas. av Detta är ägnat att höja både forskningens och utbildningens kvalitet. I flera avseenden skulle dessa ambitioner främjas genom att antalet

tjänster på professorsnivå utökades. Det skulle förutsättningar för en

ge

större mångfald i högskoleforskningen och bredda den permanenta basen

för forskarutbildningen. Det skulle samtidigt lägga god grund för en

från professoremas sida i den grundläggande utbildningen

engagemang och för att vid tillsättning professurer tillmäta pedagogiska meriter av reell vikt. Det skulle även göra det lättare att vid rekrytering av en

lärare och vid fördelningen arbetsuppgifter också över tid utgå

av - från de faktiska och förutsebara behoven i respektive högskolas verk-

samhet. En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att en sådan

ordning skall genomföras. Utredaren skall härvid analysera konsekvendet särskilt starka anställningsskydd som högskolelagen 3 kap. serna av 4 § ger professorer. Utöver kraven vetenskaplig eller konstnärlig och pedagogisk

skicklighet bör en tjänst på professorsnivå karaktäriseras av att inneha-

har ett särskilt för att tillsammans med sina kollegor, såväl varen ansvar internt i kontakt med det omgivande samhället, utveckla utbildsom ningen samt forskningen och utvecklingsarbetet inom sitt ämnesområde. Utredaren bör överväga ökning antalet tjänster på denna nivå om en av

motiverar ordning med mer än en kategori av professorstjänster, t.ex.

en så att tjänster biträdande professor nytt införs, samt utarbeta som förslag till behörighetsregler. För närvarande kan kompetens för professorstjänst endast prövas och dokumenteras i samband med ansökan till en ledig tjänst. Detta skulle kunna kompletteras med en ordning enligt vilken professorskompetens

kan prövas också utan att det är fråga om ett tillsättningsförfarande. Här

kan påminnas den traditionella formen för antagande oavlönad om av docent. En innehavare lärartjänst med tillsvidareförordnande, som av detta sätt har bedömts kompetent för professur, borde utan utlysning kunna befordras till professor. Utredaren bör utarbeta förslag till en sådan generell ordning för kompetensprövning och befordran. Samtidigt skall övervägas befordringsmöjlighet är motiverad också när det om en gäller förtjänta adjunkter som inte har doktorsexamen.

Bilaga I 117

Behovet tidsbegränsade tjänster för dem som just avlagt doktorsav kvarstår. I ljuset erfarenheterna den nuvarande ordningen examen av av skall utredaren överväga några förändringar i fråga om forskarassisom tenttjänstema är motiverade eller det finns behov andra lösningar om av för nyblivna doktorer. När det gäller denna kategori, som normalt ännu inte är så fast etablerad i högskolemiljö, finns det särskild anledning en att uppmärksamma hur rörlighet mellan högskolor kan främj as. Forskarassistentemas möjligheter till självständiga forsknings- och handmer ledarinsatser skall också beaktas. Högskoloma bör även fortsättningsvis ha frihet att inom ramen för tillgängliga medel inrätta lärartjänster de slag anges i högskoleav som förordningen. Utredaren bör överväga vilka centrala åtgärder som behövs för att under denna förutsättning förverkliga reform som innebär en att antalet professorstjänster avsevärt förändras.

Av vikt i detta sammanhang är fördelningen av grundutbildnings-

respektive forsknings- och forskarutbildningsuppgifter mellan olika

lärare i dag och med tjänsteorganisation. Konsekvenserna av

en ny

förändringarna bör analyseras i samverkan med företrädare för högsko-

loma. Utredarens förslag bör inte förutsätta omfördelning mellan en

grundutbildnings- och forsknings/forskarutbildningsanslagen. I samråd

med arbetsmarknadens parter skall analyseras i vilken utsträckning

förändringar högskolelärares arbetstid och tjänstgöring aktua-

i avtal om liseras i sammanhanget. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män liksom lärares rörlighet mellan högskolor är övergripande mål för förändringsarbetet. Dessutom är rörlighet mellan högskola och övrig arbetsmarknad önsk-

värd. Särskild uppmärksamhet måste därför ägnas åt att bedöma de långsiktiga effekterna olika förändringar i förhållande till de kortsikti-

av och åt behovet särskilda insatser eller bestämmelser för att främja ga av jämställdhet och lärarrörlighet. Utredaren skall härvid beakta och överväga vad framförs i propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och som

män inom utbildningsområdet prop. l994/95:164 samt betänkandet från Utredningen insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning

om SOU 1995:110.

Kraven på rättssäkerhet och offentlig insyn motiverar vissa generella

bestämmelser förfarandet för tillsättning lärartjänster i högskolan. om av Det kan emellertid ifrågasättas inte den nuvarande detaljregleringen om

i fråga främst formerna för professorstillsättning och tjänsteförslags-

om

nämnderna kan minskas. En utgångspunkt bör att högskolorna

vara också i fråga lärarrekryteringen den frihet, som sedan några år om ges kännetecknar regelverket i stort, att under hantera rambestämmelansvar

Utredaren skall, ifall det är befogat, med denna utgångspunkt ut-

ser.

118 Bilaga 1

arbeta förslag till bestämmelser för tillsättning av lärare. Det är härvid av vikt att den förnyelse, som den externa rekryteringen inte ävenger, tyras. Förutsättningarna för de konstnärliga utbildningarna inom högskolan skiljer sig i viktiga avseenden från förutsättningarna inom den vetenskapsbaserade delen av högskolan. De principiella förändringarna bör kunna gå i samma riktning för de konstnärliga utbildningarna som för högskolan i övrigt, men utredaren skall vid utformningen av sina förslag vara uppmärksam på behovet av särskilda bestämmelser för detta område. Förslagen får inte leda till Ökade utgifter för staten. Utredaren kan lägga fram förslag som innebär kostnadsökningar endast tillsammans med förslag om hur dessa skall finansieras. Utredaren bör ta del Riksrevisionsverkets rapporter högskoleav om lärares tjänstgöring, däribland Bisysslor inom universitet och högskolor RRV 1995:45. Utredaren skall överväga huruvida högskolelärare generellt bör åläggas att rapportera sina bisysslor till högskolan. En större samstämmighet mellan reglerna om bisysslor i högskolelagen och lagen om offentlig anställning skall också övervägas. Det bör uppmärksammas att Utredningen om nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv-högskola dir. 1995: 139 också kan komma att pröva dessa frågor. Utredaren skall samråda med Kommittén för uppföljning av 1993 års högskolereform dir. 1993:143, tilläggsdir. 1994:126 och 1995:28 och

Kommittén för översyn strukturen för forskningsfinansiering dir.

av 1995:41. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt jämställdom hetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124. Utredaren förutsätts till sig knyta en referensgrupp bestående av företrädare för olika grupper och intressen berörs. som

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 6 december 1996.

Utbildningsdepartementet

1996:166 Bilaga 2 119 SOU

Dokumentation och bedömning av

meriter

pedagogiska

Högskoleutredningen ägnade betydande del sitt huvudbetänkande

en av

SOU 1992: l Frihet kompetens den pedagogiska skick-

- ansvar — lighetens betydelse för kvaliteten i högskolans utbildning. Till betänkan-

det fogades också två bilagor, den innehöll en beskrivning av varav ena

olika kriterier på pedagogisk skicklighet och den andra förslag till dokumentation och värdering pedagogiska meriter vid tjänstetillsätt-

av

ning. Utredningens förslag i dessa avseenden bedömdes mycket positivt

berörda i samband med remissbehandlingen. Vi har därför inte av organ

sett något skäl att i vårt arbete fördjupa analysen av den pedagogiska

skickligheten eller meritbedömningen. Däremot har vi ansett oss av kunna konstatera att, även på många håll inom högskolan har om man inlett syftar till mångsidig och kvalitetsinriktad en process som en mera

bedömning den pedagogiska skickligheten, så återstår samtidigt

av mycket, innan normbildning rörande denna skicklighet och formerna för

dess bedömning nått höga och stabila nivå som ifråga om den samma

vetenskapliga skickligheten. Vi har därför valt att återge Högskoleutred-

ningens nämnda båda analyser underbilaga 2:1 resp 2:2 och ovan som enda kommentar peka på att den förändring formerna för som egna av

lärarstödet för studenternas lärande bedömts komma att inträffa se

som

kap. 5 naturligtvis måste komma att prägla också innehållet i begreppet

pedagogisk skicklighet och därmed också vad bör dokumenteras som

och bedömas som pedagogiska meriter.

I samband med våra besök vid olika högskolor har fått ta emot material illustrerat ambitiösa försök att precisera begreppet pedagosom

gisk skicklighet och att bedöma pedagogisk meritering. Vi har också

med hjälp intresseföreningen Levande pedagogers sällskap försökt av

kartlägga goda exempel på tillämpning av befordringsgrunden pedagogisk skicklighet vid tjänstetillsättning, exempel skulle kunna tjäna

som

vägledning och inspiration för andra. Det har dock inte visat sig

som

särskilt lätt att finna många och goda exempel, särskilt inte vad avser redan praktiserat och systematiskt handlande, utan de exempel som kunnat samlas har i betydande utsträckning varit beroende av enskilda sakkunnigas insatser. Detta kan bero vår utredningsmetodik många

-

bedömare gör trots allt gällande att tjänsteförslagsnämndema inklusive

de allra flesta de sakkunniga ledamöterna successivt kommit att fästa av

120 Bilaga 2 sou 1996:166

allt större avseende vid den pedagogiska meriteringen, utan att detta nödvändigtvis kommit att dokumenteras i form generella riktlinjer, av kriterier etc. En parallell med den vetenskapliga skickligheten är fullt möjlig inte heller med avseende på den synes tjänsteförslagsnämn- dema ha formulerat bedömningsregler. I stället faller de tillbaka på etablerade men ofta outtalade värderingar rörande vad konstituerar som vetenskaplig skicklighet. Men även om en process således sannolikt pågår som redan kan ha lett till ökning det relativa värdet en av av pedagogiska meriter, så synes den emellertid ännu inte ha medfört att det inom högskolan uppnåtts likvärdighet mellan pedagogisk och vetenskaplig meritering. Högskoleutredningens betänkande har dock utan tvivel utgjort en grund för lokalt utvecklingsarbete som successivt kommit att öka förmågan inom tjänsteförslagsnämnder och andra beredningsorgan att uppmärksamma och bedöma den pedagogiska skickligheten. De lokala insatserna haft flera olika inriktningar. Vid flera högskolor har ledningen

styrelse eller rektor utfärdat föreskrifter, råd eller rekommendationer

för arbetet med tillsättning av lärartjänster i regel avseende hela rekry- teringsprocessen men också innefattande bedömningen pedagogisk av skicklighet. Dessa lokala föreskrifter etc. utgår ofta från ett tydligt arbetsgivarperspektiv universitetet har som arbetsgivare ett självstän- digt ansvar för kvaliteten i den verksamhet de anställda lärarna som skall bedriva; inte minst gäller detta grundutbildningen. Detta perspektiv kan te sig självklart, i praktiskt handlande och delvis också i den men — inomakademiska ideologin har tidigare i det längsta utgångs- - en annan punkt varit den förhärskande, nämligen att den enskilde läraren har ett personligt ansvar för den utbildning och forskning vederbörande som ägnar sig åt och att universitetet som arbetsgivare inte bör ha sig vare rätt eller skyldighet att ta ansvar för verksamheten i fråga. Denna extrema individualism synes nu ha allt färre förespråkare inom högskolan, och det ekonomiska styrsystem infördes ett led i 1993 års som som högskolereform har lett till att synsättet är omöjligt att tillämpa det blir av ekonomiska skäl till ett genuint intresse för högskolan att tillfredsställa studenternas krav fungerande och högkvalitativ uten bildning. Till pionjärerna på detta område hör Linköpings universitet, utvars bildningsutbud i mycket stor utsträckning utgörs av väl sammanhållna program. Med en sådan struktur för utbildningsutbudet leder enskilda ämnens bristande funktionsduglighet snabbt till problem för betydande delar av läroanstalten. Efter hand har andra högskolor presterat betydligt mer omfattande och genomarbetade riktlinjer. Som ett sådant exempel kan nämnas de råd och rekommendationer vid rekrytering lärare av som

Bilaga 2 121

utfärdats i juni för Uppsala universitet. Dessa innehåller 1996 av rektor inte bara text vänder sig till tjänsteförslagsnämnder och andra som beredningsorgan utan också underlag till instruktion för sökande med en

förteckning över vilka slag av pedagogiska meriter som bör dokumente-

och bedömas. Andra stora enheter som är i färd med att överväga ras liknande dokument, avsedda att gälla inom hela den berörda högskolan, är Stockholms universitet och Karolinska institutet. Inte sällan följs initiativ här redovisat slag upp genom regelrätta utbildningar av de av

fasta ledamöterna i tjänsteförslagsnämnder och andra organ i syfte att öka professionaliteten i meritvärdering och i användandet nya in-

av strument för insamling av information jfr nedan. Fakultetsorganen tar också initiativ inom det nu aktuella området,

såväl fakultetsnämndema tjänsteförslagsnämndema. Högskoleutred-

som ningens förslag spelar härvid en stor roll, framför allt när det gäller att precisera den önskade dokumentationen pedagogiska meriter. Detta av är enligt vår mening betydelsefullt, eftersom det detta sätt kan finnas förutsättningar att uppnå inom högskolan på begreppet pedaen samsyn gogisk skicklighet. Vi värdesätter särskilt att det härigenom skapas stimulans för ökad insikt skilda kunskapssyner och om olika modelom ler för lärande och lärarstöd. En överspridning synsätt, metoder och av tekniker mellan olika delar högskolan synes ha särskilt stor kvalitetsav stärkande potential; de sakkunniga förefaller under 1990-talet ha spelat icke obetydlig roll i detta avseende som varande de enda, utöver de en sökande, fått kvalificerad insyn i andra högskolors metodutvecksom ling. Utöver det skriftliga material de sökande fogar till sina ansöksom

ningar skaffar sig de flesta tjänsteförslagsnämnder ytterligare underlag

referenstagning eller personliga sammanträffanden med de främgenom sta sökandena. Dessa sammanträffanden innehåller i regel intervjuer med nämnden och/eller provföreläsningar eller andra lärarprov. Således kombineras traditionella akademiska metoder lärarprov med likaledes

relativt traditionella personaladministrativa metoder intervjuer och

referenstagning till icke-traditionell helhet. De erfarenheter som en redovisats för är att här avsedda metoder fungerar väl för att klaross göra vilka inte har uppnått den skicklighet som erfordras för besom hörighet, medan det krävs icke obetydlig utbildning och träning av dem

medverkar i bedömningsprocessen, innan metoderna i fråga också

som är tillförlitliga och valida urvalsinstrument, dvs. för att rangordna som ett antal relativt skickliga och likvärdiga sökande. För att stärka förmågan att bedöma pedagogiska meriter tillämpas flera olika metoder. Ett sätt är att precisera uppdraget till de sakkunniga att förse dem med särskilda mallar för bedömningen. I regel har genom

122 Bilaga 2

de sökande uppmanats att redovisa meriter enligt samma struktur som återfinns i mallama. Ett annat sätt är att knyta särskild expertis till nämnden, s.k. pedagogiska sakkunniga, vilka utan att ledamöter i vara nämnden kan spela betydelsefull roll i kraft av sin sakkunskap. en

Sådana pedagogiska sakkunniga har införts bl.a. vid Sveriges lantbruks-

universitet och Chalmers tekniska högskola. En tredje möjlighet är att uppdra åt någon de fasta ledamöterna i nämnden att ägna särskild av

uppmärksamhet åt de sökandes pedagogiska meritering. I detta fall

betonas inte sällan den ämnesdidaktiska kompetensen något mer än den allmänpedagogiska.

Bilaga 2:1 123

Dokumentation och värdering

av

g

pedagogiska menter

Vetenskapliga och pedagogiska meriter skall i princip bedömas samma sätt. I båda fallen krävs en dokumentation av meriterna och en bedömning med utgångspunkt i klart definierade kriterier. Det följande är avsett som en vägledning både för sökande och för sakkunniga, tjänsteförslagsnämnder och andra organ som medverkar i tillsättningen av lärartjänster i högskolan. Avsnittet om dokumentation av pedagogiska meriter riktar sig främst till de sökande, medan avsnittet om värdering av pedagogisk skicklighet är avsett som underlag för de sakkunnigas bedömning. Det är den sökandes ansvar att dokumentera sin kompetens ett sätt som medger en saklig, kvalitativ bedömning. På mot-

svarande sätt förutsätts det att sakkunniga och även tjänsteförslagsnämnder och andra förslagsställande organ tydligt redogör

för utgångspunkterna för och slutsatserna sin bedömning med av utgångspunkt i dessa riktlinjer.

1 Dokumentation av pedagogiska meriter

Den följande förteckningen över faktorer som kan ingå i begrep-

pet pedagogisk skicklighet kan användas av de sökande som underlag för den redogörelse för vetenskaplig och pedagogisk verksamhet, som skall bifogas ansökan. l anslutning till varje punkt ges exempel hur meriterna kan dokumenteras. För de sakkunniga kan förteckningen vara ett hjälpmedel för kontroll, beskrivning och jämförelse av de sökandes meriter.

1 Undervisningsinsatser

I redovisningen bör framgå 0 Omfattning, nivå; erfarenhet av olika undervisningsformer 0 Ansvar: ledning, planering och utvärdering av egna kurser 0 Erfarenhet av examination 0 Tilldelade utmärkelser, pris, belöningar, stipendier och liknande. Erfarenhet som forskarhandledare bör redovisas i detta sammanhang. I redovisningen bör anges vilka forskarstuderande som handletts, avhandlingsämnen och tidpunkt för disputation motsv.

124 Bilaga 2.1

Undervisningserfarenhet och pedagogiska meriter i övrigt från SOU 1992; 1 andra skolformer än högskolan och andra områden än den offent- Bilaga 2

liga utbildningssektorn t ex från industrin bör naturligtvis också

redovisas. Exempel dokumentation: Intyg/tjänstgöringsomdöme från

berörd institution prefekt eller studierektor och från andra ar-

betsplatser; resultat av kursvârderingar; kursplaner/kursbeskrivningar. Förekommande motiveringar för utmärkelser bör bifogas. I redogörelsen för den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten kan den sökande precisera vilka kurser/undervisningsmoment som han ansvarat för, gärna med en beskrivning av kursuppläggning, genomförande, examination och utfall, och en redovisning av kursvärderingar.

1.2 Pedagogisk utbildning

Denna kan omfatta 0 Utbildning i högskolepedagogik grundutbildning och fördjupad utbildning 0 Praktisk lärarutbildning för grundskolan eller gymnasieskolan 0 Akademiska studier i pedagogik 0 Kurser m m med pedagogiskt innehåll 0 Eventuellt genomgånget lärarprov. Exempel på dokumentation: Kursintyg, betyg, utbildningsbevis samt rapporter etc som författats i samband med sådan utbildning.

1.3 Utvecklingsarbete och forskning utbildning om

Kursutveckling Försöksverksamhet och utvecklingsprojekt i övrigt förnyelse .och utvärdering av undervisnings- och examinationsfor-

mer

0 Studier av utvärderings/utredningskaraktär linjeutvärderingar, genomströmningsstudier, kartläggningar

m m

0 Forskning om utbildning frågeställning, metod och resul-

tatredovisning. Exempel på dokumentation: Projektplaner, rapporter; intyg och omdömen från referenspersoner. En utförligare beskrivning kan ges i sökandens egen redogörelse för sin verksamhet.

Bilaga 2:1 125

1.4 Läromedel sou 1992; 1 Bilaga 2 I detta sammanhang redovisas 0 Utarbetande av läroböcker, kompendier, kursmaterial, övningsexempel, självstudiematerial även film, video- och ljudproduktion, datorprogram, åskådnings- och träningsmaterial m m. Tyngdpunkten bör läggas material som är avsett som stöd för studenternas inlärning. Det som dokumenteras under denna rubrik bedöms i första hand utifrån sitt pedagogiska värde.

Exempel på dokumentation: Materialet bifogas eventuellt i ett

representativt urval. En fullständig förteckning bör dock finnas med. Recensioner och liknande kan biläggas.

1.5 Erfarenhet av utbildningsplanering och

utbildningsadministration

Här bör redovisas 0 Uppdrag som studierektor, studievägledare, kursansvarig eller liknande. Omfattning och arbetsuppgifter bör specificeras. 0 Linjenämnds- och annat kommittéarbete uppgifter, arbetets omfattning etc. Exempel på dokumentation: Intyg, förordnanden; utredningar, rapporter, skrivelser etc.

1 Forskningsinformation

Här redovisas populärvetenskaplig verksamhet författarskap,

TV- och radioframträdanden etc samt arbete i övrigt med forsk-

ningsinformation kurser, kontaktverksamhet m m. Varje projekt bör beskrivas översiktligt.

Exempel på dokumentation: Urval av böcker, artiklar m m. In-

tyg, omdömen, recensioner.

I 7 Övrigt

. Här kan t ex redovisas studieresor, konsultverksamhet, expertuppdrag i utredningar etc, internationella uppdrag m m som har an-

knytning till utbildningsfrågor.

126 Bilaga 2.1

2 Värdering av pedagogiska meriter sou 1992; 1

Bilaga 2 Det följande är avsett generella råd om vad som bör tillmätas som vikt vid bedömning av pedagogisk skicklighet. De olika kriteriervikt kan variera med hänsyn till tjänstens karaktär, och tjänsnas teförslagsnämnden och de sakkunniga kan ha olika syn vilken tyngd bör läggas olika faktorer. Under alla omständighesom

ter bör det redovisas hur bedömningen har skett. Någon formaliserad viktning eller poängsättning kan det dock inte bli fråga om;

värderingen måste, liksom bedömningen av den vetenskapliga skickligheten, baseras bedömarnas personliga omdöme. Värderingen lärarskickligheten måste ske med en viss förav siktighet, så att inte bedömningen blir alltför individcentrerad med fokusering förmågan att framträda inför publik. Det är viktigt att teckna en helhetsbild av den pedagogiska skickligheten, och individens förutsättningar för utveckling i lärarrollen måste också beaktas. Så kan t ex en sökandes engagemang i och intresse för undervisningens olika komponenter vara väl så avgörande för studenternas inlärning som vederbörandes iakttagbara förmåga att "bete sig pedagogiskt" inför en studentgrupp.

2.1 Kvalitet

Liksom i fråga vetenskapliga meriter är det främst kvaliteten om som skall bedömas vid granskningen av de pedagogiska meriterna. Detta stämmer också överens med de allmänna riktlinjer för meritvärdering som numera gäller. Den främsta grunden för tillsättning av statliga tjänster är skickligheten lämpligheten för arbets- uppgifterna i tjänsten, medan förtjänsten dvs den tidigare tjänst- göringens längd är en sekundär befordringsgrund. - Följande frågeställningar kan vara en utgångspunkt för kvalitetsbedömningen.

a Lärarskicklighet

Hur bedöms sökandens undervisningsinsatser av kolleger, av in-

stitutionen, av studenterna Har han förmåga att samarbeta med sina studenter Kan han väcka studenternas intresse och engagemang för ämnet Är undervisningen upplagd på ett sätt främjar och som stöder studenternas självstudier Är formerna för examinationen adekvata i förhållande till målen för undervisningen Står sökandens undervisningspraxis planläggning, metoder, val och utformning av undervisningsmaterial, genomförande av undervisningen, examination i rimlig överensstämmelse med pedagogisk/åmnesdidaktisk teori

Bilaga 2:1 127

Högskoleutredningens förslag till definition av begreppet pedago- SOU 1992: 1 gisk skicklighet bilaga 2 är avsett att kunna utgöra en vägledning Bilaga 2 för denna bedömning.

b Resultat

Vilka resultat kan den sökande dokumentera av sin undervisning och sin pedagogiska verksamhet i övrigt Det är naturligtvis vanskligt att göra en kvalitativ bedömning av utbildningsresultaten, bl a eftersom de beror av många faktorer som läraren inte kan påverka. Men det bör vara möjligt att bedöma kvaliteten de förändringar av undervisning, examination, studieplaner, av läromedel m m, som sökanden haft medansvar för.

c Teoretisk reflexion, vetenskapligt förhållningssätt till

undervisningen

Det är ett klart kvalitetskriterium att den sökande visar sig kunna reflektera över sin roll som undervisare. Förhåller han eller hon egen sig undersökande, experimenterande och kritiskt värderande till undervisningsuppgiften, på det sätt man som forskare gör till ämnesinnehållet i undervisningen Har han kontakt med relevant teori och forskning inlärning, undervisning och utbildning Har han inom sikt i det egna ämnets vetenskaps- och kunskapsteori och dess didaktik Kan han analysera och tolka sin egen verksamhet i relation till dessa teorier

2.2 Omfattning

Även antalet tjänsteår inte är någon primär befordringsgrund,

om år naturligtvis viss tids undervisningserfarenhet en förutsätten

ning för att lärarskickligheten skall kunna dokumenteras. En lång

undervisningserfarenhet kan ökad vikt det framgår att unom dervisningens kvalitet har utvecklats under tiden.

2.3 Bredd

Bredden eller variationen i pedagogisk erfarenhet kan gälla t ex undervisning på olika nivåer eller för olika målgrupper, erfaren-

het från olika högskolor inte minst i utlandet, erfarenhet av oli-

ka undervisningsmetoder, utveckling av olika typer av undervisningsmaterial, erfarenhet av olika slag av pedagogisk verksamhet utöver undervisning.

128 Bilaga 2:1

Bredden i undervisningserfarenhet kan vara en väsentlig kom- SOU 1992; 1 pletterande merit, även om den i regel bör ses som sekundär i Bilaga 2 förhållande till den kvalitativa värderingen.

Bilaga 2:2 129

Pedagogisk skicklighet

SOU 19921 Bilaga 3

l Vad omfattar pedagogisk skicklighet

Pedagogisk skicklighet i högskoleförordningens mening omfattar skicklighet i planering, genomförande och utvärdering underav visning. Till planering hör att formulera utbildningsmål, välja undervisningsstoff och metoden välja eller själv utarbeta studieoch undervisningsmaterial och utforma program och tidsplan för undervisningen. Den pedagogiska skickligheten visas naturligtvis också i genomförandet av undervisningen dvs hur läraren uppträder gentemot studenterna, hur väl han förmår förmedla kunskaper, färdigheter och attityder och hur han lyckas stimulera studenternas egen aktivitet. Med utvärdering avses i detta sammanhang både bedömning av

individernas studieresultat examination och utvärdering ut-

av bildningsprocessen och de ramfaktorer som påverkar den stu- denternas förutsättningar, studiearbetet, kursplaner, undervisningsmetoder, undervisningsmaterial m m.

Också lärarens förhållningssätt till undervisningen och studen-

terna är en faktor att beakta: lyhördheten för studenternas behov,

och intresset för och förmågan utveckla och förnya

att undervisningen. Pedagogisk skicklighet kan liksom vetenskaplig skicklighet inte definieras som enbart en teknisk färdighet. Det är också meriterande att kunna motivera sin undervisningspraxis och reflektera över den i belysning av relevant pedagogisk teori och systematiserad erfarenhet.

2 Kriterier på pedagogisk skicklighet

Det kan vara ändamålsenligt att söka dela samlingsbegreppet

upp pedagogisk skicklighet i några olika komponenter. Högskoleutredningen har med utgångspunkt i en expertrapport utarbetad - av Curt Karlsson vid universitetet i Linköping för sin del stannat för följande sex kriterier på pedagogisk skicklighet: 0 breda, gedigna och aktuella kunskaper i det undervisegna ningsämnet 0 förmåga att strukturera och organisera kunskapsmassan i kurser och i den egna undervisningen

130 Bilaga 2:2

0 förmåga att förmedla engagemang och intresse för ämnet SOU 1992; 1 0 förmåga att aktivera studenterna till egen inlärning Bilaga 3 0 förmåga till kommunikation med studenterna

förmåga till helhetssyn och förnyelse.

I det följande behandlas dessa komponenter i den angivna ordningen. Ordningsföljden är inte helt tillfällig: de senare kompo-

nenterna måste åtminstone delvis anses förutsätta de föregående.

Framställningen i det följande bygger i huvudsak Curt Karlssons rapport. i

0 Breda, gedigna och aktuella kunskaper i det egna undervisningsämnet

Att ämneskunskaperna hänförs till den pedagogiska skickligheten kan överraskande. Men detta måste ses mot bakgrund av synas den utformning som befordringsgrunderna för lärare har i högskoleförordningen. Där ställs vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet mot varandra på ett sätt som i praktiken tenderar att ge ämneskunskaperna ett mycket begränsat meritvârde, om de inte skall hänföras till den pedagogiska skickligheten. Begreppet vetenskaplig skicklighet har nämligen av hävd fått en innebörd som när det gäller den egna forskningen premierar vetenskapligt djup och originalitet bekostnad av bredd och överblick och inte sådan forskning till största delen består i att som gynnar som knyta samman andra forskares arbete. Den skicklige forskaren kan därför ofta beskrivas som en person som vet mycket om en begränsad del av den egna disciplinen men ibland ganska litet om andra delar av ämnet. I den grundläggande utbildningen skall däremot läraren ofta meddela undervisning över större områden, ibland kanske över hela disciplinen. Breda, gedigna och aktuella kunskaper i ämnet framstår då som en utomordentlig tillgång hos läraren kanske till och med, särskilt vid en mindre institution, som en mer ändamålsenlig tillgång än den specialiserade forskarens djupa kunskaper inom ett begränsat fält. Visserligen är idealet av en akademisk lärare den undervisande forskaren, eller den forskande undervisaren, den som i en och samma person förenar lärarrollen och forskarrollen. Men med hänsyn till den obalans råder i det svenska högskolesystemet som i dag är det viktigt att den beläste och i sitt ämne mycket väl bevandrade läraren värderas tillräckligt högt. Det skulle kunna diskuteras om den ovan beskrivna breda äm-

neskunskapen som närmast motsvarar vad som i engelskspråki-

ga länder kallas "scholarship" borde utgöra en tredje beford- ringsgrund vid sidan av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Men det måste anses föreligga ett så starkt samband mellan en lä-

rares ämneskunskaper och hans förmåga att stödja studenternas

Bilaga 2.2 131

kunskapssökande och inlärning att båda dessa variabler bör hän- SOU 1992; 1 föras till den pedagogiska skickligheten. Bilaga 3 För att undvika missförstånd bör det understrykas att den

djupgående vetenskapliga meriteringen givetvis har en stor bety-

delse för en akademisk lärare också i hans roll undervisare. som

Men erfarenheten torde visa att det knappast föreligger någon

risk för att de vetenskapliga meriterna blir obeaktade.

0 Förmåga att strukturera och organisera en kunskapsmassa

Förmågan att strukturera och organisera kunskapsmassa så att en den blir till en väl utformad kurs, eller leder till ett väl disponerat undervisningspass, får sågas tillhöra den klassiska pedagogiska skickligheten. Hit hör även förmågan att sätta in olika problem i

ett större sammanhang och att ge logisk struktur svar frågor

från auditoriet m m. Denna komponent kan förutsättas vara väl känd och torde därför inte kräva ytterligare diskussion.

0 Förmåga att förmedla engagemang och intresse för ämnet

Förmågan att förmedla engagemang och intresse för ämnet till studenterna kan betraktas som grundelementet i den pedagogiska skickligheten. Studenter som blir djupt intresserade av ämnet klarar mycket av inlärningen egen hand och blir mindre beroende av lärarens handledning. Engagemanget och intresset hos läraren torde i sin tur ofta ha ett samband med hög vetenskaplig eller ämnesteoretisk skicklighet men även en vetenskapligt mindre kvalificerad lärare kan självfallet visa denna förmåga.

0 Förmåga att aktivera studenterna till egen inlärning

Förmågan att aktivera studenterna till egen inlärning är en central egenskap hos en god lärare. Utgångspunkten är den grundläg-

gande tesen att det är studenten själv som måste ansvara för sin egen inlärning, och att läraren endast kan fungera som ett stöd,

en katalysator. Den pedagogiska förmågan handlar här inte om

att lösa allehanda problem medan studenterna passivt ser och lyssnar läraren, utan går i stället ut att problematisera stoffet, ibland också det till synes självklara, så att frågeställningarna snarare än de tillrättalagda lösningarna hamnar i fokus. Denna pedagogiska förmåga kan också visa sig i formulering av arbetsuppgifter som studenterna självständigt skall lösa med tillgång till

handledning. Detsamma gäller naturligtvis i fråga om konstruk-

tion av prov och examensuppgifter, vilka erfarenhetsmässigt är i hög grad styrande för både omfattning och inriktning av studen-

132 Bilaga 2:2

ternas arbete. Genom ett problematiserande arbetssätt stimulerar SOU 1992; 1 läraren också den kritiska skolning och den vetenskapsorientering Bilaga 3 är ett högskolans särskilda utbildningsmål och som bl a som av

syftar till att ifrågasätta och visa alternativ snarare än att att

enbart förmedla etablerade fakta till studenterna.

0 Förmåga till kommunikation

Förmågan till kommunikation med studenter är kanske den mest mångfasetterade av de komponenter i den pedagogiska skickligheten som vi här lyfter fram. En lärare som kommunicerar väl med sina studenter är givetvis kapabel att genomföra en traditionell

föreläsning eller lektion ett sådant sätt att han eller hon fångar och behåller studenternas intresse vilket inte nödvändigt-

vis förutsätter skådespelartalang, får förståelse för de budskap

som han vill förmedla, stimulerar till frågor eller andra signaler

från studenterna, är öppen för och förstår dessa signaler och kan besvara dem. När pedagogiska forskare studerat vilka egenskaper studenter uppskattar hos lärarna har i regel klarhet i kommunikationen hört till egenskaper som värderats högst. Förmågan till kommunikation kan alltså beskrivas som en vilja och förmåga att öppna och underhålla en dialog med studenterna. Om dessa visar sig har svårigheter att förstå teori eller en en metod är den kommunikativt skicklige läraren tillräckligt lyhörd för

att uppfatta vari svårigheterna består och kan sedan erbjuda en

annan bild, en annan struktur, en annan utsiktspunkt, varigenom studenternas svårigheter kan avhjälpas eller åtminstone reduceras. I samband med undervisning i mindre grupper, handledning av enskilda studenter eller studievägledning kan kommunikationsförmågan också sägas innehålla ett element av empati eller inkännande, en förmåga att visa förståelse för studentens situation även utanför den strikta elevrollen. Ett annan form av kommunikation med studenterna är att utarbeta läromedel, en klassisk komponent i den pedagogiska skickligheten. Även kommunikationen inte är ömsesidig, är det änom då rimligt att se framställning av goda läromedel som ett utflöde den kommunikativa förmågan att detta visar förmåav genom en ga att skapa intresse hos användaren och att ge riktiga beskrivningar av t ex en teori, en modell eller ett förlopp, som användaren kan uppfatta. Förhållandet att kommunikationen från användaren är bruten kan av den skicklige författaren kompenseras så sätt att han användaren flera olika bilder samma företeger av else, bilder härrör från alternativa utsiktspunkter och som som erfarenhetsmässigt ger stöd till olika användare.

Bilaga 2:2 133

0 Förmåga till helhetssyn och förnyelse SOU 1992; 1 Bilaga 3 Denna komponent i begreppet pedagogisk skicklighet består av två delar som kan uppfattas som relativt olikartade. Att de här

hålls samman beror närmast att förnyelseförmågan kan

upp-

fattas som något som utgår från en förmåga till helhetssyn. Förmågan till helhetssyn kan ta sig flera uttryck. Den kan vara

orienterad mot det egna ämnet och innebära förståelse för hur ämnet hänger samman och hur skilda teorier och metoder bildar en helhet, som på ett meningsfullt sätt definierar ämnet i förhållande till andra discipliner. Den disciplinorienterade helhetssynen kan naturligtvis också avse en grupp av ämnen. Ett annat slag av helhetssyn avser själva utbildningssituationen och samspelet mellan olika aktörer, olika undervisningsmetoder eller former för lärarstöd, läromedel, examination Ännu etc. en

form av helhetssyn kan avse lärarens förmåga att sätta in ämnet

och undervisningen i ett större sammanhang, inom fakultetenluniversitetet eller i förhållande till omvärlden. Ju större förmåga till helhetssyn läraren har, desto fler perspektiv kan han anlägga och desto skickligare blir han i att växla mellan dessa perspektiv. En sådan helhetssyn kan ses som en förutsättning för ett meningsfullt förnyelsearbete avseende utbildningens innehåll, organisation eller arbetsformer. Vilja och förmåga att engagera sig i förnyelse av utbildningen är ett mått pedagogisk skicklighet, särskilt om detta arbete leder till ökad kvalitet och/eller effektivitet. Men redan modet att experimentera med utbildningen, att ta pedagogiska risker, att pröva nya vägar bör uppfattas som meriterande i en vetenskapsbaserad organisation, där sökandet efter ny kunskap aldrig får tillåtas att upphöra.

Bilaga 3 I35

Förslag till förändringar i högskolelagen

1992:1434

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Inledande bestämmelser

2 § Staten skall som huvudman 2§ anordna högskolor för 1 :a stycket oförändrat utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.

I forskning och utvecklingsarbete 2:a stycket utgår ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas.

2 kap. De statliga högskolornas organisation

5 § För forskning och forskarut- 5 § bildning skall det, vid de högskolor 1 stycket oförändrat :a riksdagen beslutar, finnas fasom kulteter, och en for ett särskilt var vetenskapsområde. För fakultetens uppgifter svarar det eller de organ högskolestyrelsen bestämmer som fakultetsnämnder. Gemensam fakultetsnämnd för två eller flera fakulteter f°ar dock inrättas endast efter medgivande från regeringen.

136 Bilaga 3 SOU 1996: 166

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Flertalet ledamöter i fakultets- 2:a stycket oförändrat nämndema skall vara vetenskapligt kompetenta lärare inom fakulteten. De skall val inom fautses genom kulteten. Studenterna vid de högskolor där fakulteten skall verka har rätt att vara representerade i fakultetsnänmdema. Vid utseende av ledamöter i fakultetsnämnderna skall efierstrdvas jämn fördelning mellan kvinnor och män.

3 kap. Professorer och andra lärare

1 § I tjänsten som lärare vid hög- l § Uppgifter för lärare vid högskolorna får ingå att handha utbild- skolorna ar utbildning, forskning ning, forskning eller konstnärligt eller konstnärligt utvecklingsarbete utvecklingsarbete samt administra- samt administrativa uppgifter. Till tiva uppgifter. Till en lärares lärares uppgifter hör också upp- en att gifter hör också att följa utveck- följa utvecklingen inom det egna lingen inom det ämnesom- ämnesområdet och utvecklingen egna i rådet. samhället i vad förutsättningavser ar för högskolans verksamhet.

2 § Den främsta lärartjänsten är 2 § Anställning professor är som tjänsten som professor. den främsta anställningen läsom rare i högskolan.

Professorstjänster skall finnas in- Professorer skall anställas i tillrättade i tillräcklig omfattning för räcklig omfattning för forskning att att forskning och utbildning skall och utbildning skall kunna bedrivas kunna bedrivas på en hög kvalitativ på hög kvalitativ nivå inom en nivå inom olika vetenskapsom- olika vetenskapsomrâden. råden.

Endast den som visat vetenskaplig 3:e och 4:e styckena utgår och pedagogisk skicklighet får ges en tjänst som professor. Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om behörighet och befordringsgrunder för tjänster som professor.

Bilaga 3 137

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om professorstjänster för konstnärlig verksamhet gäller i stället för andra och tredje styckena de föreskrifter som regeringen meddelar.

3 § Tjänster som professor tillsätts 3 § Professor anställs tills vidare med förordnande tills vidare utan utan tidsbegränsning, om inte annat tidsbegränsning, om inte annat följer av andra stycket. följer av andra stycket.

Tjänster som professor får tillsättas Professor får anställas för en beför en bestämd tid, om det är fråga stämd tid, om det är fråga om om konstnärlig verksamhet eller konstnärlig verksamhet eller anställning med stöd av före-

adjungering till en högskola av skrifter som regeringen meddelat

någon som har sin huvudsakliga om främjande av rörlighet flir arverksamhet utanför högskoleväsen- betstagare med tillsvidareanställdet. ning vid annan högskola eller statlig myndighet.

4 § Den som har fått tjänst som 4 § Den som har fått anställning professor utan tidsbegränsning får som professor utan tidsbegränsning skiljas från tjänsten endast om pro- får skiljas från anställningen endast fessom om professorn genom brott eller grovt eller genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänste- upprepat åsidosättande av tjänsteåligganden har visat sig uppenbart åligganden har visat sig uppenbart olämplig att inneha tjänsten eller olämplig att inneha anställningen 2. har uppnått gällande pensions- eller ålder eller annars enligt lag är skyl- har uppnått gällande pensionsdig att avgå med pension. ålder eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension.

5 § Vid högskolorna skall det, ut- 5 § Vid högskolorna skall det, utöver professorer, finnas lärartjänster över professorer, finnas de läraransom lektorer. En lektor skall vara ställningar som följer av före-

vetenskapligt kompetent, utom i de skrifter som meddelas av

fall då tjänsten avser konstnärlig regeringen. verksamhet. l en lektors arbetsuppgifter skall det, utom på det konstnärliga området, normalt ingå både utbildning och forskning.

138 Bilaga 3 SOU 1996: 166

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Om inte annat följer av före- Paragrafen utgår. skrifter som meddelas av regeringen, bestämmer varje högskola själv vilka lärartjänster som skall finnas där, utöver tjänster som professor och lektor, samt om de behörighetskrav och befordringsgrunder som skall gälla för tjänsterna.

7 § En lärare vid en högskola får 7 § En lärare vid en högskola får vid sidan av sin tjänst inneha an- vid sidan av sin anställning inneha ställning eller uppdrag eller utöva anställning eller uppdrag eller utverksamhet som avser forskning öva verksamhet som avser forskeller utvecklingsarbete inom tjäns- ning eller utvecklingsarbete inom tens ämnesområde, om läraren inte anställningens ämnesområde, om därigenom skadar allmänhetens läraren inte därigenom skadar allförtroende för högskolan. Sådan mänhetens förtroende för högskobisyssla skall hållas klart åtskild lan. Sådan bisyssla skall hållas från lärarens tjänsteutövning. klart åtskild från lärarens tjänsteutövning.

I fråga bisysslor i övrigt finns 2:a stycket oförändrat om bestämmelser i lagen 1994:260 om offentlig anställning.

8 § Regeringen eller den myndig- 8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en meddela föreskrifter om att en tjänst som lärare vid en högskola anställning som lärare skall vara skall vara förenad med tjänst för förenad med anställning vid sådan Specialistutbildad läkare eller tand- sjukvårdsenhet där det bedrivs läkare eller med arman tjänst än medicinsk eller odontologisk läkartjänst vid en sådan sjukvårds- utbildning eller annan utbildning enhet är upplåten för medi- inom vårdområdet. Endast den som som cinsk utbildning och forskning. Till är behörig till båda anställförenad tjänst får utses endast ningarna kan komma ifråga för en den som är behörig till båda tjäns- anställning. tema.

De tjänster som skall förenas med Vid anställning gäller föreskrifterlärartjänst tillsätts i den ordning na för anställning som lärare. en som gäller för lärartjänsten.

Bilaga 3 139

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Innan en sådan lärartjänst som är 3:e stycket utgår. Motsvarande förenad med tjänst vid en sjuk- reglering har förts till högskoleförvårdsenhet tillsätts, skall ukvårds- 0rdningen. huvudmannen beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Lag 1982:764 om vissa läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m. ändras i enlighet med den nya terminologin. Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den

140 Bilaga 3

Specialmotiv till förändringar i högskolelagen

1 kap. 2 § andra stycket Vi föreslår flera preciseringar av vad som ingår i utbildning forskning och utvecklingsarbete, bl.a. vad avser högskolans s.k. tredje uppgift. Vi har funnit det praktiskt att dessa preciseringar inte tynger högskolelagen utan görs samlat i högskoleförordningen som ett klargörande av vad som

ingår i läraruppgiftema enligt högskolelagen se 4 kap. 5 § förslaget till

ändring i högskoleförordningen. I konsekvens härmed bör den reglering del den tredje uppgiften, som ges i det aktuella stycket i lagen, av en av utgå. Dess materiella innehåll återfinns i den föreslagna föreskriften i högskoleförordningen.

2 kap. 5 § tredje stycket

Här regleras i enlighet med JÄST-gmppens förslag skyldigheten att efter-

sträva jämn könsfördelning i den med de nya uppgifterna ännu mera centrala fakultetsnämnden.

3 kap. 3 § andra stycket punkt 2 Regleringen rätten att tidsbegränsa rörlighetslärare professorsavser nivå. Se högskoleförordningen 4 kap. 35 § 9. -

Bilaga 4 141

Förslag till förändringar i högskoleförordningen 1993: 100

Högskoleförordningen 4 kap. Lärare Ersätter nuvarande 4 kap.

Allmänna föreskrifter

1 § Vid högskolorna anställs lärare som professor, biträdande professor, högskolelektor, biträdande högskolelektor eller högskoleadjunkt. l Utöver vad som framgår av första stycket får även anställas adjungerad I lärare, utländsk lärare, timlärare och gästlärare. Adjungerad lärare får anställas adjungerad professor, adjungerad biträdande professor, som adjungerad högskolelektor eller adjungerad högskoleadjunkt. Utländsk lärare får anställas som utländsk eller nordisk högskolelektor eller som utländsk eller nordisk högskoleadjunkt. Vid högskolorna får finnas oavlönade docenter.

2 § Professor får anställas av en sådan högskola till vilken en fakultet är knuten eller där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Efter tillstånd Högskoleverket i varje enskilt fall får professor anav ställas också vid andra högskolor. Högskoleverket skall ge sådant tillstånd, om forskningens och utbildningens kvalitet och omfattning inom det aktuella området vid högskolan är tillräcklig. Av tillståndet skall framgå till vilken fakultets verksamhetsområde professorn skall höra, varvid avvikelse från bilaga 2 får göras.

3 § Högskolestyrelsen har det övergripande ansvaret for anställning av lärare vid högskolan och fastställer rekryteringsmål for högskolan. Styrelsen skall i en tillsättningsordning fastställa de regler om förfarandet vid anställning av lärare som skall gälla vid högskolan utöver vad som följer av författning eller av vad som i annan ordning är föreskrivet av regeringen. Skall anställning föregås av handläggning genom ett därtill utsett en organ skall såvitt avser organets sammansättning de principer tillämpas som enligt 2 kap. 5 § högskolelagen 1992:1434 och 3 kap. 5 § denna förordning gäller för fakultetsnämnd.

4 § Högskolan får, efter medgivande av vederbörande sjukvårdshuvudman, besluta att anställning som lärare skall vara förenad med anställning vid sådan sjukvårdsenhet där det bedrivs medicinsk eller odontologisk utbildning eller annan utbildning inom vårdområdet.

142 Bilaga 4

Arbetsuppgifter

5 § Av 3 kap. l § högskolelagen 1992:1434 framgår lärares uppgifter. I uppgifterna ingår att

a fullgöra ledningsuppdrag samt uppdrag som ledamot i olika organ

inom högskolan, b medverka till att utveckla högskoleverksamhetens innehåll, former och organisation,

c sprida kännedom om högskolans verksamhet och om kunskap som

vunnits där, d underlätta nyttiggörandet av sådan kunskap samt

e på annat sätt främja högskolans kontakter och samverkan med sam-

hällslivet i övrigt.

6 § Högskolan beslutar utifrån verksamhetens behov och intressen om fördelning av uppgifterna. Vid fördelningen skall högskolan eftersträva att den enskilde läraren tas i anspråk med hänsyn till sin samlade kompetens och att denna kompetens utvecklas. Utgångspunkten skall härvid vara att alla lärare, som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskapliga kompetens eller motsvarande konstnärliga skicklighet, skall medverka såväl grundläggande utbildning forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete. Högskosom lan beslutar särskilt i vad mån övriga lärare skall medverka i forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete.

7 § Lärare är skyldiga att befinna sig arbetsplatsen i den omfattning högskolan bestämmer.

Behörighet

8 § Behörig att anställas som lärare är den som har den vetenskapliga eller konstnärliga och den pedagogiska skicklighet samt den förmåga i övrigt som behövs for att fullgöra anställningen väl. För vissa anställningar anges särskilda behörighetsvillkor i 9-16 §§. Högskolan får hämtöver besluta att yrkeserfarenhet från visst område eller kunskaper i avsedda undervisningsspråk skall utgöra behörighetsvillkor.

9 § Av 3 kap. 2 § högskolelagen 1992:1434 framgår att professor är den främsta läraranställningen. Behöri g att anställas som professor är den visat vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet eller skicklighet av som annat slag, allt på hög internationell nivå. samt pedagogisk skicklighet.

10 § Behörig att anställas som biträdande professor är den som visat vetenskaplig, konstnärlig eller pedagogisk skicklighet eller skicklighet av annat slag utöver vad som krävs för behörighet som högskolelektor. Såvitt vetenskaplig skicklighet skall skickligheten minst motsvara vad som avser krävs for antagning till oavlönad docent.

Bilaga 4 143

11 § Behörig att anställas som högskolelektor är den som avlagt dokeller har motsvarande vetenskapliga kompetens eller mottorsexamen svarande kompetens armat slag eller motsvarande konstnärliga skickav lighet samt pedagogisk skicklighet. Utöver vad framgår första stycket skall även den anses behörig som av befordras enligt 34 § andra stycket. som

12 § Behörig att anställas biträdande högskolelektor är den som som högst fyra år före anmälningstidens utgång avlagt doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga Föreligger särskilda skäl är även den examen. behörig avlagt högst år före anmälningstidens utgång. som examen sex Har rekrytering skett sådant sätt att inte sista dag för anmälan framgår gäller vad i första stycket sägs tidsgränser istället dagen för som om anställningsbeslut. Högskolan får besluta att även pedagogisk skicklighet skall utgöra behörighetsvillkor.

13 § Behörig att anställas högskoleadjunkt är den som avlagt exasom från grundläggande högskoleutbildning eller har motsvarande kommen petens samt pedagogisk skicklighet.

14 § Behörig att anställas adjungerad lärare är den som har sin som huvudsakliga verksamhet utanför högskoleområdet samt i övri uppfyller de behörighetsvillkor gäller för anställning professor, biträdande som som professor, högskolelektor respektive högskoleadjunkt.

15 § Behörig anställas utländsk lärare är den som har det språk att som i vilket undervisning skall meddelas sitt modersmål och som under som åren närmast före anställningen huvudsakligen har vistats i det land där språket talas i övrigt uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för samt anställning högskolelektor respektive högskoleadjunkt. som

16 § Behörig att anställas gästlärare är den som eljest har sin verksom samhet utanför högskoleområdet eller vid utländsk högskola.

17 § Behörig att antas till oavlönad docent är den som har avlagt dokeller har motsvarande vetenskapliga kompetens samt därutöver torsexamen har förvärvat högre vetenskaplig skicklighet samt pedagogisk skicklighet. Oavlönad docent får det är till nytta för forskningen och utantas om bildningen.

Bedömningsgrunder

18 § Som bedömningsgrunder vid anställning av lärare skall gälla eller konstnärlig skicklighet för sig eller i förening

a vetenskaplig var

eller i förening med skicklighet av armat slag, b pedagogisk skicklighet samt

144 Bilaga 4

c skicklighet att utveckla och leda verksamhet

och personal och att inom högskolan samverka med samhällslivet i övrigt. I övrigt gäller beträffande bedömningsgrunder vid anställning bestämmelserna i lagen 1994:260 om offentlig anställning och anställningsförordningen 1994:373.

Anställning

19 § Innan anställningsförfarande inleds skall profil för anställningen en fastställas av högskolan. I profilen skall ämnesområde. behöriganges hetsvillkor, avvägning mellan bedömningsgwndema samt den inriktning av verksamheten som kan förutses och de förutsättningar i övri kan som vara av betydelse. Beslut om fastställande av profil enligt första stycket såvitt avser professor och biträdande professor fattas av rektor. Sådant beslut får inte delegeras. Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid befordran enligt 33 § eller 34

20 § Anställning av professor skall föregås information i form av av annonsering eller därmed likvärdigt förfarande nationellt och, så om anses påkallat, i utlandet. Undantag från informationsskyldigheten enligt första stycket kan ske enligt bestämmelserna i 21 § och 22 För övri ga anställningar gäller beträffande information inför anställning bestämmelserna i anställningsförordningen 1994:373.

21 § Rektor får besluta att intresseanmälan skall tillämpas i stället för information enligt 20 § första stycket när anställning sker led i som ett förverkligandet rekryteringsmål uppställts regeringen. Sådant av som av beslut får inte delegeras.

22 § Rektor får på förslag av fakultetsnämnden eller motsvarande organ eller, när det är fråga om konstnärlig verksamhet, nämnden for konstnärligt utvecklingsarbete erbjuda särskilt kvalificerad utanför högperson skoleområdet anställning professor. Sådant beslut får inte delegeras. som

23 § Har intresseanmälan enligt 21 § eller erbjudande enligt 22 § använts får den anställas som uppfyller behörighetsvillkoren enligt 8 § och 9

24 § Högskolan får efter ansökningstidens utgång inbjuda en person, som inte sökt anställningen, att komma i fråga för anställning som professor. Den som accepterar sådan inbjudan sökande och skall en anses som bedömas tillsammans med övriga sökande.

25 § Sökande till anställning professor eller biträdande professor som skall i en till ansökan fogad förklaring helhetsbild sina meriter ge en av

Bilaga 4 145

och redovisa sin inriktning och sina planer i förhållande till den för anställningen fastställda profilen.

26 § Inför anställning skall högskolan inhämta de upplysningar och sakkunnigutlåtanden, föranstalta de undervisningsprov och intervjuer om samt vidta de åtgärder i övrigt som anses erforderliga.

27 § Innan professor eller biträdande professor anställs skall förslag avges av berörd fakultetsnämnd eller motsvarande eller, såvitt organ avser konstnärlig verksamhet, nänmden för konstnärligt utvecklingsarbete avseende vem av de sökande i första hand bör komma i fråga för som anställning. För bedömning den vetenskapliga eller konstnärliga skickav ligheten hos de sökande skall, det inte är uppenbart om obehövligt, nämnden anlita två eller, om särskilda skäl föreligger, sakkunniga tre inom ämnesområdet för anställningen.

28 § De enligt 27 § anlitade sakkunniga får inte vara anställda vid högskolan ifråga och bör vara av olika kön. Om det finns sökande båda av könen skall de sakkunniga, om inte synnerliga skäl föreligger, vara av olika kön.

De sakkunniga skall var för sig avge skriftligt utlåtande över de sökandes vetenskapliga eller konstnärliga skicklighet. Om de omständigheter som föreligger i ärendet föranleder det, får nämnden besluta att de sakkunnigas utlåtanden får endast den eller de sökande bör avse som komma i fråga i första hand.

29 § I förslag eller annat underlag till beslut anställning om skall beträffande de sökande i första hand bör komma i fråga som göras en bedömning av var och de i 18 § angivna bedömningsgrundema en av för sig samt därefter sammanvägning dem med hänsyn till en av den fastställda profilen. Vidare skall framgå hur högskolestyrelsen av uppställda rekryteringsmål har beaktats. Hur jämställdhetsaspekten har beaktats skall alltid framgå.

30 § Om en högskola i sin jämställdhetsplan har beslutat positiv att särbehandling får tillämpas vid viss anställning en eller vissa slag av anställningar som ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet gäller följande. Vid anställning får en sökande av underrepresenterat kön är behörsom och har tillräckliga kvalifikationer i övri anställas framför sökande en av motsatt kön som annars skulle ha anställts. Positiv särbehandling får dock inte tillämpas skillnaden mellan de om sökandes kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid anställning.

31 § Innan anställning är förenad som med anställning vid en sjukvårdsenhet ingås skall högskolan bereda sjukvårdshuvudmannen tillfälle

att yttra sig i ärendet. Skall anställningen enligt 27 § föregås av förslag av fakultetsnämnd eller motsvarande organ åligger vad här sagts dessa.

146 Bilaga 4 sou 1996: 166

32 § Beslut anställning av professor och biträdande professor fattas om av rektor. Sådant beslut fär inte delegeras.

Befordran

33 § En högskolelektor som av berörd fakultetsnämnd eller motsvarande eller, såvitt konstnärlig verksamhet, nämnden för konstnärligt organ avser utvecklingsarbete, bedöms uppfylla behörighetsvillkoren enligt 10 § bör, det är till nytta för verksamheten, av högskolan få sin anställning om omvandlad till anställning som biträdande professor.

34 § En högskoleadjunkt som av högskolan bedöms uppfylla behörighetsvillkoren enligt ll § första stycket bör, om det är till nytta för verksamheten, högskolan få sin anställning omvandlad till anställning som av högskolelektor. Omvandling enligt första stycket bör, om det är till nytta för verksamheten, även ske beträffande den högskoleadjunkt som inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt ll § forsta stycket men som av högskolan bedöms ha gjort särskilt förtjänstfulla pedagogiska eller andra insatser inom högskolan.

T idsbegränsning av anställning

35 § Utöver vad föreskrivs i lagen 1982:80 om anställningsskydd som gäller i fråga tidsbegränsade anställningar vad som anges under någon om punkterna 1-9 i denna paragraf. av

Anställning Anställningstid

Professor och andra lärare för Anställningen får gälla tillsvidare konstnärlig verksamhet eller tillsvidare för högst fem år. Tidsbegränsad anställning av professor eller biträdande professor får förnyas utan att förslag enligt 27 § inhämtas från nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller såvitt avser professor information ges enligt 20 § första stycket. Tidsbegränsad anställning får uppgå till sammanlagt högst tio år.

Adjungerad lärare Anställningen skall gälla tillsvidare för högst tre år. Ny tidsbegränsad anställning får ingås.

SOU 1996: 166 Bilaga 4 147

Anställning Anställningstid

Högskolelekotor och högskole- Första gången någon anställs inom adjunkt högskoleområdet högskoleleksom tor eller högskoleadjunkt för längre tid än tolv månader, får anställningen gälla tillsvidare for högst tre år. I de fall avtal om tidsbegränsad anställning träffats bör högskolan innan anställningen upphör pröva frågan om tillsvidareanställning.

Första stycket gäller inte den som varit anställd som biträdande högskolelektor i mer än tre år.

Med tidigare anställning som högskolelektor, biträdande högskolelektor och högskoleadjunkt jämställs motsvarande anställning i land som ingår i Europeiska unionen.

Högskolelektor och högskole- Anställningen skall gälla tillsvidare adjunkt som saknar föreskriven be- för högst ett år. Ny tidsbegränsad hörighet anställning får ingås.

Biträdande högskolelektor Anställningen skall gälla tillsvidare för sammanlagt högst fyra år och får delas upp på högst två perioder. Föreligger särskilda skäl såsom sjukdom eller föräldraledighet kan den tidsbegränsade anställningen förlängas ytterligare.

Utländsk lärare Anställningen får gälla tillsvidare eller tillsvidare för högst tre år. I de fall avtal om tidsbegränsad anställning träffats bör högskolan innan anställningen upphör pröva frågan om tillsvidareanställning.

148 Bilaga 4

Anställning Anställningstid

Timlärare Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas om

a anställningen kan beräknas vara

mindre än ett år, b anställningen skall avse mindre än 20 procent av motsvarande heltidsanställning eller

c arbetstagaren innehar anställning

som doktorand eller uppbär utbildningsbidrag för doktorander.

Gästlärare Anställningen skall gälla tillsvidare för sammanlagt högst tre år.

Lärare som anställs för att under Anställningen skall gälla tillsvidare viss begränsad tid arbeta vid hög- för sammanlagt högst tre år. Vid skolan och som har en tillsvidare- anställning av professor eller biträanställning vid annan högskola el- dande professor behöver inte förler statlig myndighet. slag enligt 27 § inhämtas från fakultetsnärnnd eller motsvarande organ eller nämnden for konstnärligt utvecklingsarbete eller såvitt avser professor information ges enligt 20 § första stycket. Tidsbegränsad anställning får uppgå till sammanlagt högst sex år.

Yjdnstledighet

36 § Rätt till tjänstledighet i högst tre år föreligger för den får som tidsbegränsad anställning vid annan högskola enligt 35 § punkt Detsamma gäller för den som har en tillsvidareanställning och får tidsbesom en gränsad anställning vid högskola utomlands. Fråga ytterligare tjänstom ledighet avgörs av högskolan. Den som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla detta till högskolan minst fyra månader i förväg.

Vikariat

37 § Vid anställning som vikarie som professor eller biträdande professor behöver inte förslag enligt 27 § inhämtas från fakultetsnämnd eller motsvarande organ eller nämnden for konstnärligt utvecklingsarbete eller såvitt avser professor information ges enligt 20§ första stycket, om vikariatet inte beräknas vara längre än tre år.

Bilaga 4 149

Bisysslor

38 § Högskolan skall på lämpligt sätt informera lärare vilka bisysslor om eller slag av bisysslor som inte kan anses förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen 1992: 1434. Högskolan skall ge lärare råd om huruvida en viss bisyssla kan anses förenlig med den nämnda bestämmelsen. Om lärare begär det, skall en högskolan lämna skriftligt besked i sådan fråga.

39 § En lärare som vid sidan av sin läraranställning innehar anställning eller uppdrag eller utövar verksamhet enligt 3 kap. 7 § högskolelagen 1992:1434 skall fortlöpande hålla högskolan underrättad om detta FoUbisyssla. Detsamma gäller när en lärare utövar annan bisyssla har som anknytning till lärarens ämnesområde.

Disciplinansvar m.m.

40 § I fråga om professor med anställning utan tidsbegränsning eller med anställning för viss tid inom konstnärlig verksamhet prövas frågor som avses i 34 § lagen 1994:260 om offentlig anställning och 15 § lagen 1994:261 om fullmaktsanställning av Statens ansvarsnämnd.

150 Bilaga 4

Specialmotiv till 4 kap. högskoleförordningen

1 Allmänna föreskrifter 1-4 §§

l § Paragrafen reglerar uttömmande vilka lärarkategorier som får finnas vid de statliga högskolorna. Med nya och vidare behörighetsvillkor tillsammans med flexiblare arbetsinnehåll i alla läraranställningar bör behovet av att skapa egna kategorier av anställda, vid sidan av högskoleförordningens lärare och den teknisk-administrativa personalen, i princip inte föreligga längre vid högskolorna. Se även avsnitt 7.4.2.

2 Arbetsuppgifter 5-7 §§

6-7 Begreppet högskolan står i dessa paragrafer liksom i övriga paragrafer där den enskilda högskolemyndigheten för den eller de avses inom högskolan som genom särskilt uppdrag eller särskilt delegeringsbeslut utsetts till att företräda högskolan i en arbetsgivarfimktion. På institutionsnivå är detta oftast prefekten motsv., men här finns frihet för varje högskola att finna sina former. Saknas utsedd företrädare följer av 2 kap. högskolelagen och 2 kap. 3 § högskoleförordningen att rektor är arbetsgivarföreträdare i de flesta löpande ärenden.

3 Behörighet 8-1 7 §§

8 § Här regleras i första stycket ett allmänt behörighetsvillkor som gäller som minimivillkor för alla läraranställningar. I andra stycket, andra meningen, har öppnats en möjlighet för den enskilda högskolan att generellt eller vid viss anställning lägga till två ytterligare behörighetsvillkor, nämligen yrkeserfarenhet från visst område och/eller vissa språkkunskaper. Såvitt avser yrkeserfarenhet riktar sig bestämmelsen naturligtvis i första hand mot de yrkesinriktade utbildningarna. Såvitt avser språkmer kravet är syftet med bestämmelsen att koppla ihop behörigheten med dels krav på svenska som kan behöva ställas för bl.a. lärare från andra medlemsländer i Europeiska unionen, dels den allmänna internationaliseringen, kan innebära undervisning också andra språk än som svenska.

9-17 I de fall som en högskola inte skulle lyckas få en lämplig behörig sökande till anställning finns såvitt avser högskolelektor och en högskoleadjunkt möjlighet att anställa någon som saknar behörighet, en då alltid tidsbegränsat. Denna möjlighet följer indirekt av regleringen men i 4 kap. 35 § 4. För övriga läraranställningar saknas denna möjlighet. Här bortses då från den generella rätten att tidsbegränsat anställa någon som vikarie, även om denne skulle sakna behörighet.

11 § I andra stycket att även den högskoleadjunkt, som befordrats anges utan att behörig enligt första stycket, skall anses behörig som högvara

Bilaga 4 151

skolelektor. Skälet till denna reglering är möjlighet även för den att ge detta sätt befordrade att ha formell möjlighet att vidare i karriären till biträdande professor. För detta senare krävs enligt 10 § som bottenplatta minst behörighet som högskolelektor. Se i övrigt vad sägs i avsnitt som 7.2.1.

4 Bedömningsgrunder 18 §

18 § Uttrycket bedömningsgrunder motsvarar det gamla uttrycket befordringsgrunder. Uttrycket har använts för att korrespondera med uttrycket i lagen om offentlig anställning LOA och anställningsförordningen.

5 Anställning 19-32 §§

Kapitlet reglerar såväl vad som gäller generellt vid alla anställningar av lärare som vad som gäller särskilt vid anställning av professor och/eller biträdande professor. Generella föreskrifter är således 19 § första stycket, 26 § samt 29-31 §§, gemensamma Föreskrifter för professor och biträdande professor är 19 § andra stycket, 25 § samt 27-28 §§ och föreskrifter gällande enbart för professor är 20 § första och andra styckena samt 21-24 §§. Det står självfallet varje enskild högskola fritt att i sin tillsättningsordnin g besluta att det som gäller för professor och/eller biträdande professor skall tillämpas även på andra anställningar, t.ex. intresseanmälan enligt 21 § för att uppnå rekryteringsmål som högskolestyrelsen uppställt.

29 § I denna paragraf redovisas hur högskolan skall pröva och bedöma olika kriterier inför en anställning. Att den allra första prövningen som alltid skall göras är prövning av behörigheten har ansetts så självklart att det inte tagits in i paragrafen.

6 Befordran 33-34 §§

Såvitt avser det helt institutet befordran skall uppmärksammas att det nya är fråga om en omvandling som formellt innebär en ny anställning. Denna anställning behöver enligt 19 § tredje stycket inte föregås av det krav på fastställande av profil som gäller för alla andra anställningar och beslutet att befordra någon kan enligt 13 kap. 2 § l inte heller överklagas.

7 Tidsbegränsning anställning 35 § av

Här regleras de visstidsmöjligheter och visstidsskyldigheter föreligger som utöver lagen om anställningsskydd LAS. I de fall visstidsanställning är enda alternativet framgår det av texten genom ordet ska1l. Detta gäller för adjungerad lärare p. 2, obehörig högskolelektor och högskoleadjunkt

152 Bilaga 4

p. 4, biträdande högskolelektor p. 5, gästlärare p. 8, och rörlighetslärare p. 9. I övriga fall är det en möjlighet som ges och som bör prövas seriöst vid varje tillfälle inom ramen for högskolans rekryteringsoch personalpolitik och förhållandet i det enskilda fallet.

Ijämförelse med nu gällande 21 § högskoleförordning har följande förändringar skett:

K...r .E

Punkt 4: Tjänst som lektor som är avsedd för långsiktig kunskapsuppbyggnad och är finansierad med externa medel.

Punkt 8. Tjänst som lärare som har inrättats for fullgörande arbetsav uppgifter som normalt ankommer på eller andra arbetstagare. annan

Punkt 9.

a om arbetstagaren inte har behörighet for undervisning på den avsedda

nivån, b om arbetstagaren innehar heltidsanställning inom högskolan eller anställning som avser mer än 40 procent heltidstjänst utanför av högskolans område,

I samtliga dessa fall menar vi att dessa bestämmelser antingen redan tidigare spelat ut sin roll eller i och med de regleringama, bl.a. såvitt nya avser flexiblare arbetsinnehåll i alla läraranställningar, inte längre behövs. Vi vill också hänvisa till de möjligheter till visstidsanställningar som lagen om anställningsskydd LAS t.ex. avseende projekt och vikariat. ger

Z . .m .

Punkt 3 : Första gången någon anställs som högskoleadjunkt. För närvarande är bara reglerat avseende högskole1ektor. Här har dessutom förtydligats vad som avses med första gången se särskild kommentar nedan. -

Punkt 9: Person som har en tillsvidareanställning vid annan högskola eller statlig myndighet och har tjänstledi från denna anställning för att arbeta som lärare vid högskolan "rörlighetslärare".

2.-. ..

Övriga gjorda ändringar är, förutom anpassade språkliga förändringar,

vissa mer eller mindre självklara begränsningar högst år avseende tre gästlärare och anpassning till nyheter i utredningsforslaget forskarassistenten ersätts av biträdande högskolelektorn.

Bilaga 4 153

Punkt Högskolelektor och högskoleadjunkt Denna punkt reglerar möjligheten att första gången någon anställs vid någon av landets högskolor högskoleområdet för en längre period som högskolelektor eller högskoleadjunkt ingå en tidsbegränsad anställning. Gränsen för längre tidigare anställningar är satt till mer än tolv månaders sammanhängande anställning. Kortare anställningar, de följt även om direkt på varandra, som sammanlagt överstiger tolv månader uppfyller således inte kriteriet för längre tid än tolv månader. Det sagda innebär naturligtvis inte att många kortare anställningar bör sakna betydelse när högskolan prövar om man skall använda möjligheten till en visstidsanställning enligt denna punkt- se ovan vad som sagts om rekryterings- och personalpolitik.

Punkt 3 och punkt 6 utländska lärare Dessa båda regleringar har EU-anpassats och gjorts likvärdiga. Således är den maximala tidsbegränsningen tre år oberoende av om man börjar som svensk eller utländsk högskolelektor eller högskoleadjunkt.

8 Ijanstledighet 36 §

Paragrafen är intimt sammankopplad med Föreskriften om visstidsanställning i 3 kap. 3 § andra stycket 2 högskolelagen och 35 § 9 högskoleförordningen. Rätten till tjänstledighet är begränsad till tre år per individ från respektive högskola. En eventuell begäran om förlängning eller tjänstledighet är en fråga som högskolan avgör. Vem inom om ny högskolan som avgör detta följ er av var befogenheten ligger enligt interna föreskrifter eller delegationsbeslut se ovan under punkt 2 och vad där sagts om begreppet högskolan. För att den enskilda högskolan inte skall hamna i en alltför svår planeringssituation har införts en fyra månaders framförhållning. Regeln innebär att högskolan har rätt att skjuta upp försent begärd tjänstledighet fyra månader från det ansökan kommit högskolan tillhanda.

9 Vikariat 37 §

Här regleras vikariat för professor och biträdande professor i förhållande till de forrnaliaregler finns föreskrivna för dessa anställningar i som högskoletörordningen. Vikariat för övriga läraranställningar får regleras i den lokala tillsättningsordningen. Att alla vikariat upp till tre år grundar rätt till visstidsanställning följer 5 § lagen om anställningsskydd av LAS.

10 Bisysslor 38-39 §§

I allmärma motiven 9 kap. har relativt detaljerat beskrivits reglerna om bisyssla. Vi vill återigen framhålla att även om bara högskolans upplys-

154 Bilaga 4

ningsskyldi ghet och lärarnas anmälningsskyldighet är reglerad har högskolan alltid en kompletterande rätt att själv efterhöra hos lärarna vilka ämnesanknutna bisysslor de har. Beträffande begreppet högskolan hänvisas till punkt 2 ovan.

I 1 Disciplinansvar m.m. 40 §

Regleringen innebär att frågor om disciplin-, åtals-, avstängnings-, tvångsvis läkarundersöknings- och avskedsprövningar avseende tillsvidareanställda professorer och tidsbegränsat anställda professorer för konstnärlig verksamhet Statens ansvarsnämnd. Att detsamma gäller för de görs av fullmaktsanställda professorema följer av lag 1994:261 om fullmaktsanställning. För alla övriga anställda inklusive övriga tidsbegränsade, vikarierande, adjungerade och biträdande professorer prövas motsvarande frågor av högskolan på sätt som regleras i 2 kap. 2 § högskoleforordningen.

Bilaga 4 155

Förändringar utöver 4 kap. i högskoleförordningen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. Styrelse och rektor

2 § Styrelsen for högskola skall 2 § Styrelsen for en högskola skall en själv besluta själv besluta punkt 1-5 punkt l-5 om inrättande av tjänst som pro- om antalet professorer och ämfessor, nesinriktningen av dessa, punkt 7-8. punkt 7-8.

Av bestämmelserna i 2 kap. Av bestämmelserna i 2 kap. 10 och 14 §§, 3 kap. 7§ och 6 10 och 14 och 3 kap. 7 § framkap. 4 § framgår att styrelsen för går att styrelsen för högskolan skall högskolan skall besluta själv också besluta själv också i vissa andra i vissa andra frågor än de frågor än de som avses i första som avi första stycket. stycket. ses

Frågor i första stycket Frågor som avses i första stycket som avses 7 a-d avgörs dock av personalan- 7 a-d avgörs dock av personalansvarsnämnden vid högskolan, om svarsnämnden vid högskolan, om sådan nämnd finns inrättad. Att en sådan nämnd finns inrättad. Att en frågor i vissa fall frågor som nu avses i vissa fall som nu avses skall prövas Statens ansvars- skall prövas av Statens ansvarsav nämnd framgår 4 kap. 25 nämnd framgår av 4 kap. 40 av

11 § Behörig att vara rektor eller ll § Behörig att vara rektor eller prorektor är den som uppfyller be- prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för tjänst som pro- hörighetskraven for anställning fessor eller lektor. som professor, biträdande professor eller högskolelektor.

3 kap. Fakulteter och övriga organ

3 § Till fakultet hör de 3 § Till en fakultet hör de som en som inom fakultetens vetenskapsområde inom fakultetens vetenskapsområde och verksamhetsområde och verksamhetsområde, innehar eller uppehåller tjänst har anställning som professor, professor, biträdande professor, högskoleleksom innehar eller uppehåller lärar- tor eller biträdande högskolelektor, tjänst for vilken det krävs lägst har anställning vid ett forskdoktorsexamen, ningsråd, vilken motsvarar anställning under

156 Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehar eller uppehåller tjänst vid ett forskningsråd, vilken motsvarar tjänst under

Som ytterligare villkor gäller att Som ytterligare villkor gäller att den som avses i första stycket skall den i första stycket skall som avses inneha eller uppehålla tjänsten utan anställd utan tidsbegränsning vara tidsbegränsning eller med förord- eller med förordnande för minst två nande för minst två år. Tjänsten år. Anställningen skall minst avse skall avse minst halvtidstjänst- halvtidstjänstgöring. göring.

5 kap. Doktorandtjänster 5 kap. Anställning doktom.m. som rand m.m.

Begreppen "inrätta" och "tjänst" ändras i enlighet med terminologin. nya

6 kap. Tjiinstefiirslagsniimnd Kapitlet utgår

12 kap. Kommuners och landstings högskoleutbildning

5 § Kommuner och landsting skall 5 § Kommuner och landsting skall för sin högskoleutbildning ha lärare för sin högskoleutbildning ha lärare med den behörighet som föreskrivs med den behörighet föreskrivs som i 4 kap. 12 i4 kap. 8 §0ch 13

Dessutom skall kommuner och Dessutom skall kommuner och landsting ha lektorer i tillräcklig landsting ha högskolelektorer i tillomfattning för att utbildningen räcklig omfattning för att utbildskall kunna bedrivas på hög ningen skall kunna bedrivas på en en kvalitativ nivå. För lektorer gäller hög kvalitativ nivå. För högskolede behörighetskrav som föreskrivs lektorer gäller de behörighetskrav i 4 kap. 10 föreskrivs i 4 kap. 8 § och som 11

Kommuner och landsting får inte 3 :e stycket oförändrat anställa lärare som professorer.

Bilaga 4 157

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Innan en lektor anställs skall 6 § Skall en anställning föregås av förslag avges av en tjänsteforslags- handläggning genom ett därtill utnämnd som inrättas av styrelsen för sett organ gäller för detta bestämhögskolan. För en sådan tjänsteför- melserna i 4 kap. 3 slagsnämnd - -. -

Tjänsteförslagsnämnden - -. 2:a stycket utgår -

13 kap. Överklagande

2 § Till Överklagandenämnden för 2 § Till Överklagandenämnden för

högskolan f°ar följande beslut av en högskolan får Följande beslut av en högskola överklagas, nämligen högskola överklagas, nämligen beslut om tillsättning av annan beslut om anställning, med untjänst än doktorandtjänst eller vika- dantag av anställning som dokriat på tjänst vid statlig högskola, torand eller anställning på vikariat punkt 2-5. eller anställning enligt 4 kap. 35 § punkt 9 eller befordran enligt 4 kap. 33 § eller 4 kap. 34 vid statlig högskola, punkt 2-5.

Beslut nämnden får inte över- Överklagande enligt punkt 1 skall

av klagas. ges in till nämnden. Nuvarande andra stycke utgår. Jfr 5:1 högskolelagen.

Ny parjigrafzl

2a § Överklagande av beslut om anställning skall föregås av prövningstillstånd Överklagandeav nämnden. Prövningstillstånd får meddelas endast om nämnden finner att

a den klagande anför sådana skäl

att saklig grund för att bifalla överklagandet kan föreligga, b den klagande visar på sådana allvarliga fel i handläggningen att beslutet av detta skäl kan komma att upphävas eller

c ärendet berör frågor av sådan

principiell betydelse att prövning bör ske.

158 Bilaga 4

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den

Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.

Den lektor som före den med stöd av 4 kap. 17 § getts ställning som biträdande professor skall anses behörig till anställning som biträdande professor.

För den som den innehar tjänst som forskarassistent gäller äldre bestämmelser.

Om en tjänst kungjorts ledig till ansökan före den skall äldre bestämmelser om tillsättning och behörighet till tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet. I stället for vad som därvid föreskrivs om tjänsteförslagsnämnd gäller dock föreskrifterna i denna förordning.

Har ett ärende om tillsättning av tjänst inletts i tjänsteförslagsnänmd före utgången av men ännu inte avgjorts, skall äldre bestämmelser om ..., tjänsteförslagsnämnd tillämpas.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga överklagande om av beslut om tillsättning av tjänst som har meddelats före ikraftträdandet av denna förordning.

Specialmotiv till övergångsbestämmelserna

Punkt 3 Regleringen innebär att den som idag har getts ställning som biträdande professor inte automatiskt blir biträdande professor enligt den nya ordningen. Vi vill dock uppmärksamma på vad som sägs i avsnitt 7.2.4 om att den som getts ställning som biträdande professor enligt de gamla bestämmelserna normalt bör anställas som biträdande professor.

Bilaga 5 159

Förslag till förändringar i förordningen 1993:221 for Sveriges lantbruksuniversitet

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. Styrelse och rektor

3 § Styrelsen för Lantbruksuniver- 3 § Styrelsen för Lantbruksuniversitetet beslutar sitetet beslutar

Punkt 1-5 punkt l-5

6. inrättande tjänst antalet professorer och ämom av som pro- om fessor, nesinriktningen av dessa, punkt 7. punkt 7.

12 § Behörig att rektor eller 12 § Behörig att vara rektor eller vara prorektor är den uppfyller be- prorektor är den som uppfyller besom hörighetskraven för tjänst som pro- hörighetskraven för anställning fessor, statsagronom, statshono- som professor, statsagronom, statsstatsveterinär eller lektor. hortonom, statsveterinär, biträdannom, de professor eller högskolelektor.

15 § Rektor får inte delegera beslut 15 § Rektor får inte delegera beslut tillsättning professor och om anställning av professor eller om av sådana tjänster i 4 kap. biträdande professor eller sådana som avses 2 § eller beslut uppsägning på anställningar som avses i 4 kap. om grund arbetsbrist. l övrigt får 2 § eller beslut om uppsägning på av rektor delegera sina uppgifter. grund av arbetsbrist. I övrigt får rektor delegera sina uppgifter, såvi-

da inte uttryckligt förbud finns i för

Lantbruksuniversitetet tillämplig föreskrift i högskoleförordningen 1993:100.

3 kap. Universitetets övriga organ

2 § Till fakultet hör de som in- 2 §Till en fakultet hör de som in-

en fakultetens vetenskapsområde om fakultetens vetenskapsområde om och verksamhetsområde innehar och verksamhetsområde eller uppehåller har anställning som professor, biträdande professor, högskolelektjänst som professor, tor eller biträdande högskolelektor,

160 Bilaga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lärartjänst eller forskartjänst för har anställning som statsagrovilken det krävs lägst doktorsexa- nom. statshortonom. statsveterinär, men eller motsvarande kompetens, biträdande statsveterinär eller chefstjänst som statsagronom, stats- veterinär, hortonom, statsveterinär, biträdande har anställning vid ett forskstatsveterinär eller chefsveterinär, ningsråd, om anställningen motsva- 4. tjänst vid forskningsråd, om rar någon anställning under l-2 tjänsten motsvarar någon tjänst un- och anställningen är knuten till der 1-3 och tjänsten är knuten till Lantbruksuniversitetet. Lantbruksuniversitetet.

Som ytterligare villkor gäller att Som ytterligare villkor gäller att den som avses i första stycket skall den som avses i första stycket skall inneha eller uppehålla sin tjänst vara anställd utan tidsbegränsning utan tidsbegränsning eller med för- eller för minst två år. Anställningen ordnande för minst två år. Tjänsten skall avse minst halvtidstjänstskall avse minst halvtidstjänst- göring. göring.

Uänsteförslagsnämnder 7§ Vid Lantbruksuniversitetet finns Paragrafen utgår änsteforslagsnämnder.

Andra ledamöter i en tjänsteförslagsnämnd än den ledamot som representerar universitetets studenter utses av berörd fakultetsnämnd. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 6 kap. högskoleförordningen 1993:100. För statsagronom, statshortonom, statsveterinär och biträdande statsveterinär gäller bestämmelserna om professor.

4 kap. Tjänster vid Lantbruks- 4 kap. Anställningar vid universitetet Lantbruksuniversitetet

Begreppen inrätta 79 7a tjänst och tillsätta till terminolo- , anpassas nya gm. 1 § I fråga om tjänster lärare, l § I fråga anställning som om som doktorand, assistent och amanuens lärare, doktorand, assistent och vid Lantbruksuniversitetet gäller, vid Lantbruksuniversiteamanuens utöver vad som föreskrivs i detta tet gäller, utöver vad som före-

SOU 1996: 166 Bilaga 5 161

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kapitel, även 4 och 5 kap. högsko- skrivsi detta kapitel, även4 och leförordningen 1993:100. 5 kap. högskoleförordningen 1993:100.

Tjänsterna får inrättas i mån av Befordran enligt 4 kap. 33 § högtillgång på medel. skoleförordningen 1993:100 till biträdande professor får vid Lantbruksuniversitetet tillämpas även på anställning som statsagronom, statshortonom, statsveterinär, biträdande statsveterinär eller chefsveterinär. Nuvarande 2:a stycke utgår

2 § Vid Lantbruksuniversitetet får 2 § Vid Lantbruksuniversitetet får det i mån av tillgång medel fm- det i mån av tillgång på medel finnas tjänster som statsagronom, nas anställningar statsagrosom statshortonom, statsveterinär och nom, statshortonom, statsveterinär biträdande statsveterinär. och biträdande statsveterinär.

Innehavaren av en sådan tjänst Innehavaren av en sådan anställpunkt l-5. ning punkt l-5.

4 § Som befordringsgrund vid till- 4 § Som bedämningsgrund vid ansättning av tjänster som avses i 2 § ställningar som avses i 2 § gäller gäller graden av sådan vetenskaplig graden av sådan vetenskaplig skicklighet som är av betydelse skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesin- med hänsyn till anställningens ämnehåll och beskaffenhet i övrigt. nesinnehåll och beskaffenhet i övrigt.

Särskild vikt skall fästas dels vid Särskild vikt skall fästas dels vid vetenskaplig skicklighet som har vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning och visats genom egen forskning och försöksverksamhet samt genom försöksverksamhet samt genom planering och ledning av forskning planering och ledning av forskning och försöksverksamhet, dels vid och försöksverksamhet, dels vid skicklighet visad genom själv- skicklighet visad genom självständigt arbete inom tjänstens ständigt arbete inom anställningens ämnesområde. ämnesområde.

Vikt skall även fästas vid förmåga 3 :e stycket oförändrat att informera om forskning och utvecklingsarbete.

162 Bilaga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillsättningen gäller även 4 kap. Nuvarande 4:e stycke utgår 15 § andra stycket och 15 a § högskoleförordningen 1993:100.

5 § Tjänster som avses i 2 § till- 5 § Bestämmelserna i 4 kap. sätts av rektor efter förslag av den 19-3 2 §§ högskoleförordningen om tjänsteförslagsnämnd till vars verk- anställning av professor gäller i samhetsområde tjänsten hör. tillämpliga delar vid anställningar som avses i 2

6 kap. Överklagande m.m.

2 § Till Överklagandenämnden för 2 § Till Överklagandenämnden för

högskolan får följande beslut av högskolan får följande beslut av Lantbruksuniversitetet överklagas: Lantbruksuniversitetet överklagas, beslut om tillsättning av tjänst nämligen med undantag för doktorandtjänst beslut om anställning, med unoch vikariat, dantag anställning som dokav punkt 2-5. torand eller anställning på vikariat eller anställning enligt 4 kap. 35 § punkt 9 eller befordran enligt 4 kap. 33 § eller 4 kap. 34 § högskoleförordningen 1993:100, punkt 2-5.

Överklagandenämnden i Överklagande enligt punkt 1 skall Beslut av ärenden enligt första stycket får ges in till nämnden.

inte överklagas. Nuvarande 2:a stycke utgår. Jfr

5:1 högskolelagen

Ny parjslgrafr

2a § Överklagande av beslut om anställning skall föregås av prövningstillstånd Överklagandeav nämnden. Prövningstillstånd får meddelas endast om nämnden finner att a den klagande anför sådana skäl att saklig grund för att bifalla överklagandet kan föreligga, b den klagande visar på sådana allvarliga fel i handläggningen att beslutet av detta skäl kan komma att upphävas eller

e ärendet berör frågor av sådan

principiell betydelse att prövning bör ske.

Bilaga 5 163 Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser Motsvarande som för högskoleförordningen.

Bilaga 6 165

Enkäter

Enkät 1: Lektorer med docentkompetens

Enkäten sändes 1996-04-09 till de statliga universiteten och högskolorna.

I enkäten frågades efter antalet lektorer män, kvinnor, totalt och

härav docentkompetenta män, kvinnor, totalt; båda uppgifterna per

farmaceutisk, humanistisk, juridisk, matematisk-naturveten-

fakultet

skaplig, medicinsk, odontologisk, samhällsvetenskaplig, teknisk, teologisk. lantbruksvetenskaplig, skogsvetenskpalig, veterinännedicinsk;

summa.

Anmärkningar:

Lärare vid den filosofiska fakulteten och den teknisk-naturvetenskapliga

fakulteten hänförs med utgångspunkt i ämnestillhörigheten till någon av

de Övriga fakultetema. Även högskola fakultetsorganisation skall redovisa antalet utan egen

lärare med uppdelning de angivna fakultetema. Uppgifterna skall avse mars 1996.

Enkät 2: Forskning lektorer och adjunkter av

Enkäten sändes 1996-04-23 till:

Uppsala universitet alla inst. inom humanistisk, juridisk och fannaceutisk fakultet, Lunds universitet alla inst. inom teologisk, medicinsk och mat.nat.vet fakultet, Göteborgs universitet alla inst. inom samhällsvetenskaplig fakultet, Stockholms universitet alla inst. inom samhällsvetenskaplig fakultet, Umeå universitet alla inst. humanistisk och mat.fakultet, Linköpings universitet alla inst. inom medicinsk

nat.vet.

fakultet, Sveriges lantbruksuniversitet alla inst. inom skogsvetenskaplig fakultet, Karolinska institutet alla inst. inom odontologisk fakultet, Kungl. Tekniska högskolan alla inst. inom teknisk fakultet, Högskolan

i Luleå teknisk fakultet, Lärarhögskolan i Stockholm

alla inst. inom institutioner, Högskolan Dalarna alla institutioner, Högskolan i alla

166 Bilaga 6

Trollhättan/Uddevalla alla institutioner och Högskolan i Växjö alla

institutioner. Enkät 2 innehöll följande två frågor:

Forskningsvolym utförd inom tjänsten lektorer och adjunkter av

under perioden 1995-07-01-1996-06-30 inkl. prognos maj-juni

1996.

Antal tjänster Lönekostnad Totalt Forskning Totalt Forskning

Lektorer kvinnor män totalt - Adjunkter kvinnor män totalt -

I kolumnerna for totalt det sammanlagda antalet heltidstjänster anges lektor adjunkt deltidstjänster evalverade till heltidstjänster som resp. den sammanlagda lönekostnaden för dessa lärartjänster. I kolumresp.

för forskning anges den sammanlagda forskningsvolym som dessa

nerna

tjänsteinnehavare fullgör evalverad till heltidstjänster resp. den sam-

manlagda lönekostnad mot denna forskningsvolym. som svarar

Finansiering lektorernas och adjunkternas forskning. av

Lönekostnaden angiven forskning finansieras följande sätt för ovan tkr: l Fakultetsmedel eller andra medel regeringen anvisas universisom av tetet/högskolan for forskning Medel från forskningsråd

Sektorsforskningsmedel

Andra statliga medel Medel från kommun/landsting Medel från stiftelser eller fonder medel från svenska företag Medel från EU eller andra internat. Källor

Andra medel inkl. överskott på tidigare uppdragsverksamhet etc..

Bilaga 6 167

Enkät 3: Undersökning arbetsiördelningen mellan olika lärare av högskolan underlag och komplement till intervjuer vid institutioi nerna

Enkäten vände sig till följande 26 institutioner:

inst. universitet, Klassiska inst. Lunds universi- Historiska Stockholms

tet, Engelska inst LU, Juridiska inst. SU, Företagsekomnomiska inst. universitet, Pedagogiska inst. Göteborgs universitet, Inst. för Uppsala metodik och ämnesteori LU/Malmö, Inst. för barn- och ungdomspedavägledning Umeå universitet, Inst. för gogik, specialpedagogik och immunologi, mikrobiologi, patologi, och infektionssjukdomar Karolininstitutet, Inst. för medicin UmU, Inst, för farmaceutisk biovetenska skap UU, Inst. för biokemi SU, Inst för datavetenskap Linköpings SU, Matematiska institutionen LiU, Inst. för universitet, Fysikum maskinteknik KTH, Inst. för arkitektur och stadsbyggnad KTH, Inst SLU, Inst för skogsskötsel SLU, Inst för specialför husdjursgenetik HLS, Humanistiska inst. Högskolan i Örebro, Inst. för pedagogik ekonomi i Gävle/Sandviken, Inst för samhälls- och be- Högskolan teendevetenskap Högskolan i Halmstad, Inst för fysisk planering och Karlskrona/Ronneby och Inst. för informabyggteknik Högskolan i tionsteknologi Mitthögskolan, samt till Dramatiska institutet och

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

1 Omsättning kostnaderna i tkr för reguljär grundutbildning, övrig Hur stora var eller utbildning för andra univ./ grundutbildning uppdragsutbildning inomvetenskaplig forskning och forskarutbildning, uppdragshögsk., budgetåret 1994/95 och hur stora beräknas de bli forskning samt övrigt 1995/96 tolvmånadersperioden

2 Anställda anställda vid institutionen och hur stort är motsvarande Hur många är fråga liksom i de följande skall antal personår. Uppgifterna i denna avse 1994/95 och möjligt uppskattning för 1995/96 tolvbudgetåret om en Frågan specificeras följande befattningar: promånadersperioden. fessor, adjungerad professor, lektor, forskarassistent, adjunkt inkl. nordisk/utländsk lektor, innehavare doktorandtjänst, gäst-/timlärare av teknisk personal, administrativ personal och övrig

endast personår,

personal.

168 Bilaga 6

3 Forsknings- och utbildningsuppgifter andra än lärare

av

I vilken utsträckning förekommer det att andra än lärare fullgör forsknings- och eller utbildningsuppgifter Hur många inte är

personer, som

lärare, fullgör sådana uppgifter och hur stor del tjänst eller hur

av en många heltidstjänster kan dessa insatser uppskattas omfatta. 1994/95 och 1995/96.

4a Forskningsuppgifter av lektorer och adjunkter I vilken utsträckning utför lektorer och adjunkter handledningsuppgifter

inom forskarutbildning eller bedriver forskning i tjänsten Hur

egen många lektorer/adjunkter fullgör sådana uppgifter och hur stor del av en tjänst eller hur många heltidstjänster kan dessa insatser uppskattas omfatta. Summa och personår jämte beräknad kostnad i tkr. personer 1994/95 och 1995/96.

4b Forskningsuppgifter lektorer och adjunkter, finansiering av

Hur fördelar sig kostnaderna för lektorers och adjunkters forskning

enligt fråga 4a på olika finansiärer Andel i procent 1994/95 och 1995/96. Finansiärer: ospecificerade fakultetsmedel, riktade fakultetsmedel för lektorers etc. forskning rörlig resurs, forskningsrådsmedel,

sektorsforskningsmedel, andra statliga medel, uppdragsforskning inkl.

överskott fr. tidigare uppdragsverksamhet eller andra medel.

5 Uppgifter inom grundutbildning professorer och forskarassiav stenter I vilken utsträckning fullgör professorer och forskarassistenter uppgifter inom den grundläggande högskoleutbildningen Hur många professorer/ forskarassistenter fullgör sådana uppgifter och hur stor del av en tjänst eller hur många heltidstjänster kan dessa insatser uppskattas omfatta 1994/95 och 1995/96. Beräknad kostnad tkr.

6 Uppgifter inom grundutbildning och administrativa uppgifter av innehavare doktorandtjänster eller assistenter med tjänst är av som förenad med utbildningsbidrag

Hur många innehavare av doktorandtjänst/assistenter med utbildningsbidrag fullgör uppgifter inom grundutbildning och administrativa uppgif-

ter och hur stor del av en tjänst eller hur många heltidstjänster kan dessa insatser sammanlagt uppskattas omfatta 1994/95 och 1995/96. Beräknad kostnad tkr.

Bilaga 6 169

7 Lärares administrativa uppgifter och andra uppgifter inom det samlade F0 U-systemet utanför institutionen Exempel på sådana andra uppgifter kan vara uppdrag i fakultetsorgan eller högskolestyrelse, opponent eller sakkunnig, som ledamot av som akademier, forskningsråd eller andra vetenskapliga organ, som redaktör etc. för vetenskapliga tidskrifter. Hur stor del av en lärartjänst eller hur många heltidstjänster kan dessa insatser sammanlagt uppskattas omfatta Personår 1994/95 och 1995/96 med fördelning på professor, adjungerad professor, lektor, forskarassistent och adjunkt inkl. nordisk/utländsk lektor.

8 Lärares bisysslor I vilken utsträckning har institutionens lärare bisysslor Hur många lärare har bisysslor och hur många personår kan lärarnas bisysslor sammanlagt uppskattas omfatta 1994/95 och 1995/96 med fördelning

på professor, adjungerad professor, lektor, forskarassistent och adjunkt

inkl. nordisk/utländsk lektor.

9 Lärares rörlighet 9a Examen vid annat universitet

Hur många av lärarna har grundexamen/doktorsexamen från det egna

universitetet eller den högskolan och hur många från annat univeregna siter/högskola Fördelning på professor, adjungerad professor, lektor, forskarassistent och adjunkt.

9b Uänstgöring vid annat universitet eller annan högskola

Hur många lärarna har tjänstgjort stadigvarande minst 6 månader

av vid annat svenskt universitet/högskola vid utländskt universitet/ resp. högskola Fördelning professor, adjungerad professor, lektor, forskarassistent och adjunkt.

Bilaga 7 171

Riksrevisionsverkets

Utdrag ur rapport inom universitet och högskolor Bisysslor

Ur Riksrevisionsverkets rapport RRV 1995:45 om Bisysslor inom universitet och högskolor

Sammanfattning

Utgångspunkter

Riksrevisionsverket RRV har granskat bisysslor vid universitet

och högskolor. Utgångspunkten är att högskolan måste hantera

två balansproblem vad gäller bisysslor och externa uppdrag. Ett gäller gränsen mellan tillåtna och otillåtna bisysslor. Det andra handlar om att hantera bisysslor och uppdrag på sådant sätt, att högskolans ordinarie verksamhet inom högre utbildning och forskning inte eñersätts.

Granskningen har genomförts utifrån två perspektiv. Det första är kontrollperspektivet, d v s hur högskolan tillämpar regelverket för att förebygga och hindra att den utökade rätten till bisysslor missbrukas. Därvid görs också en bedömning av vilket utrymme regelsystemet ger högskolan för att detta ska kunna uppnås. Det andra perspektivet fokuserar samverkan, d v s hur högskolan agerat för att bisysslor ska bli ett medel för att främja ömsesidig samverkan mellan högskola och externa intressenter. Bisysslor jämförs här med den organiserade samverkan som sker via högskolornas uppdragsverksamhet.

Följande frågeställningar behandlas.

Vilket utrymme ger lagen för att högskolan ska kunna v förebygga och förhindra förekomsten av otillåtna bisysslor

Finns rutiner för styrning av lärares bisysslor -

I vilken mån och på vilket sätt har bisysslor och uppdrag påverkat och berikat kunskapsutbytet mellan högskola och externa intressenter

I vilken mån påverkas högskolans ordinarie verksamhet

och ekonomi av bisysslor och uppdrag

1 I fortsättningen användsgenomgåendebegreppethögskolanför att beteckna universitetenoch högskolorna.

172 Bilaga 7

Observationer

Arbetsgivarens rätt att begära information om lärarnas bisysslor är begränsad. Många prefekter anser sig i praktiken ha små möjligheter att leva upp till ansvaret att förebygga och förhindra att lärarnas bisysslor inverkar negativt på den ordinarie verksamheten.

Granskningen visar att kunskapen den lagstiftning regleom som rar högskolelärares utökade rätt att bedriva bisysslor oña är mycket begränsad. Det framkommer även att det är okänt att bisyssla avser all verksamhet som utförs vid sidan av tjänsten och inte bara sådan som innebär att ersättning utgår.

På många institutioner finns utan stöd i författning, praxis en som innebär att lärare anses ha rätt att vid sidan den ordinarie av tjänsten bedriva bisyssla i en omfattning motsvarar 20 % som av en heltidstjänst, vilket är detsamma som en arbetsdag per vecka. Det har visat sig att lärarna i stor utsträckning känner till detta riktvärde medan kunskaperna om gällande lagstiftning är mer begränsade.

Bedömningar

Regelverket ger idag inte högskolan tillräckligt utrymme för att effektivt förebygga och beivra otillåtna bisysslor. Såväl statsmakterna, högskolan och den enskilde läraren har ansvar för att bisysslor sköts under acceptabla fonner. Idag ligger ett för stort ansvar på den enskilde läraren.

Det behövs tydligare definitioner av tillåtna- respektive otillåtna bisysslor för att ge högskolan bättre möjligheter att förebygga och förhindra skadliga konsekvenser för högskolans verksamhet.

Det är också viktigt att statsmakterna betonar att gränsdragningar för bisysslor ska ha som utgångspunkt att lärarna är anställda av högskolan och att deras lojalitet därför primärt ska ligga där. Utövande av ämnesanknuten bisyssla kan inte ses som den enskilde lärarens ensak. Istället är det önskvärt med större öppenhet kring bisysslor. En viktig förutsättning för detta är att arbetsgivaren får en utökad rätt att fråga de anställda om deras ärnnesanknutna bisysslor.

Ett ändrat regelverk bör bidra till att skapa balans mellan den fiihet som är en förutsättning för framgångsrikt vetenskapligt

sou 1996: 166 Bilaga 7 173

arbete och det för en gemensam verksamhet av god kvaliansvar tet också det är förutsättning för framgångsrikt vetenskasom en pligt arbete.

RRV bedömer att de medel som finns för att hindra otillåtna bisysslor inte används fullt ut. Informationen om vilka regler som gäller är ofta otillräcklig. Vidare sätts inte bisyssloma in i ett sammanhang med övriga strategier och riktlinjer för verksamheten.

Otillåtna bisysslor uppmärksammas föranleder inte alltid som reaktioner från högskolan och i mycket fall vidtas sanktioner. En utebliven reaktion tolkas oña tillåtelse att fortsätta och som en att rätten att bedriva bisysslor utvidgats. Särskilt allvarligt blir detta otillåtna bisysslor utövas professorer eftersom dessa om av ofia är ämnesföreträdare och oña som föredömen av övriga ses anställda.

Högskolan bör kunna formulera tydligare gränser och strategier avseende vad ska bedrivas bisyssla respektive uppdrag. som som Enligt RRVs bedömning bör flera institutioner ha möjlighet att öka sin externa finansiering att öka antalet uppdrag på genom bekostnad förekommande bisysslor. Detta fordrar att högskolan av dels har kännedom vilken kompetens som efterfrågas på om marknaden, dels utnyttjar de kontaktnät som upparbetats genom bisyssleverksamheten. På så sätt kan högskolan förstärka ekonomin att göra medvetna val mellan vad som ska utföras genom uppdrag och vad som ska utföras som bisyssla. som

RRV bedömer att bisysslor som medel för spridning av FoU-kunskaper oña inte har använts på sådant sätt att det givit önskvärd effekt på utbytet mellan högskolan och externa intressenter. Inom för fortsatta diskussioner om tillåtna respektive otillåtna biramen sysslor på högskolan, bör även fokuseras vilka bisysslor som ska önskvärda respektive icke önskvärda. Detta bör ske anses vara utifrån de bakomliggande motiven till att lärarna o m 1985 givits utökad rätt att bedriva FoU-bisysslor. För att kunna en till stånd ett- effektivt utbyte av FoU-kunskaper krävs en mer klarare inriktning och avgränsning av när det är önskvärt att lärare bedriver bisysslor respektive uppdragsverksamhet.

Förslag

RRVs förslag riktar sig till såvälregeringen som högskolan.

174 Bilaga 7 SOU 1996: 166

Förslag till regeringen

Regelverket

Regelverket bör förtydligas så att innebörden i begreppet FoU-bisyssla klargörs. Vidare bör tolkningen av begreppet nämnvärd omfattning klargöras så att det klart framgår att det är fråga om verksamhet vid sidan av ordinarie tjänst. När det gäller nämnvärd varaktighet bör det preciseras med avseende på t ex tid, återkommande uppdrag hos samma kund eller deltagande i aktivt bolag.

En skärpning av lagen bör övervägas så att arbetsgivaren har rätt att begära uppgifter och att arbetstagaren har skyldighet att vid anmodan rapportera om förekommande bisysslor som är ämnesanknutna eller ligger nära verksamhet som högskolan bedriver.

Det är även önskvärt att reglerna tydliggör skillnaden mellan bisysslor som kan anses höra till privatlivet och bisysslor som genom ämnesanknytningen kan anses vara befogat att arbetsgivaren hålls underrättad om.

Dessa förslag kan avse ändringar i högskolelagen, högskoleforordningen, lagen om offentlig anställning, anställningsförordningen samt avtalet för tjänster inom högskolan.

Sanktionsmöjligheter

Regeringen bör överväga hur man kan öka möjligheterna att sätta in sanktionsmedel gentemot otillåtna bisysslor eller mot dem som vägrar rapportera bisysslor.

Insatser som syftar till att säkra ställning och legitimitet för dem som ansvarar för tillämpning, uppföljning och kontroll av regelverket bör också övervägas.

Förslag till högskolan

Gränsdragningar

Respektive högskola bör göra kontinuerliga bedömningar av om bisyssla är förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande. Ansvaret åvilar ytterst universitets- eller

sou 1996:166 Bilaga 7 175

högskolestyrelsen. Om uppgifter delegeras till institutionsstyrelsema är det fortfarande högskolans ledning som inför sina uppdragsgivare ansvarar för att otillåtna bisysslor inte förekommer.

- Sanktioner

Högskoleledningama bör utforma regler som möjliggör sanktioner när otillåtna bisysslor uppmärksammas eller rapporteras från respektive prefekt. Sanktioner bör dessutom regelmässigt användas när andra åtgärder varit verkningslösa. Uteblivna sanktioner kan tolkas som att bisysslan egentligen varit tillåten.

Policy -

I högskolans strategi- och policydokument bör även ingå riktlinjer för vilken typ kunskapsspridning som ska av prioriteras inom uppdragsområdet samt vilka uppgifter lämpligen utförs som bisysslor. Högskolan bör därsom vid beakta möjligheter att öka den externa finansieringen samt finna former för att premiera de insatser som leder till uppdrag.

Samtidigt har högskolan ett ansvar för att den totala utåtriktade verksamheten genom t ex bisysslor och uppdrag inte försämrar möjligheterna att utföra det ordinarie uppdraget inom högre utbildning och forskning.

- lnstitutionsnivån

Institutionsledningarna bör upprätta rutiner som säkerställer att alla anställda fortlöpande ges information om regler för bisysslor samt om lokal tillämpning.

Frågor om "den tredje uppgiften i form av uppdrag och

bisysslor bör diskuteras återkommande inom institutionsstyrelse och möten i kollegiet. Detta dels för att uppmärkdetta mål i verksamheten dels för att skapa större samma öppenhet värderingar i frågan. och gemensamma

2 l högskolelagenl kap, §2 mom 3 avses med den tredje uppgiften att de forskningsrön och den kunskap som utvecklas inom högskolan ska komma övriga samhället tillgodo.

176 Bilaga 7 sou 1996:166

Bilaga 2:

Sammanfattning och förklaring av Iagtexten för bi-

sysslor

Att utöva en bisyssla innebär att man arbetar extra anställning,

uppdrag eller egen verksamhet vid sidan sitt ordinarie arbete.

av Det är utan betydelse om detta arbetet ger ekonomisk ersättning eller Även extra arbete för huvudarbetsgivaren eller annan myndighet kan vara bisyssla. Som huvudregel gäller att bisysslor är tillåtna.

Varför regleras bisysslor Det finns två anledningar till en reglering av statstjänstemärmens rätt att vid sidan av tjänsten ha en annan tjänst eller bedriva en verksamhet.

l Statens intresse av att tjänstemännen i tillräcklig mån ägnar sin

arbetskraft det arbete han får lön för. Uppgifter vid sidan om tjänsten får alltså inte påverka det ordinarie arbetet.

2 Rättsliga krav att privata intressen inte får inverka på tjänstemannens sätt att utöva tjänsten och att allmänhetens förtroende för myndigheten inte får rubbas.

Vad säger lagen Staten reglerar frågorna om bisysslor dels i författning, dels i kollektivavtal. Där framgår om och i vilken utsträckning de anställda får ägna sig bisysslor.

Det finns begränsningar föreskrivna för tre typer av bisysslor, nämligen: förtroendeskadliga bisysslor arbetshindrande bisysslor konkurrensbisysslor -

Lärare vid högskoleenhet har sedan 1986, i förhållande till statstjänstemän i övrigt, en utvidgad rätt att utöva bisysslor. Bisysslor som är ämnesbundna forsknings- och utvecklingsbisysslor kan

utövas av lärare utan att bedömas som förtroendeskadliga se

vidare förklaring nedan.

Förtroendeskadlig bisyssla I 7 § lagen 1994:206 omoffentlig anställning ges ett allmänt förbud att inneha s k törtroendeskadliga bisysslor.

Bilaga 7 177

"En arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende."

Förbudet ska ses mot bakgrund av objektivitetsprincipen i l kap. 9 § regeringsforrnen och reglerna om jäv i ll och 12 förvaltningslagen 1986:223.

Bland de bisysslor som sällan torde omfattas av förbudet är statliga och kommunala uppdrag i allmänhet politiska eller andra ideella förtroendeuppdrag fackliga förtroendeuppdrag uppdrag på grund av en domstols förordnande enligt föräldra- balken.

Särskilda regler för vissa lärare Lärare vid högskoleenhet har sedan 1986 utvidgad rätt att utöva bisysslor som armars skulle kunna betraktas som förtroendeskadliga bisysslor 3 kap 7 § Högskolelagen. Lärarnas intresse av att kunna exploatera sina kunskaper anses under vissa förutsättningar sammanfalla med samhällsintresset att lärarnas kompetens även kommer till användning utanför högskolan. Lagen ger därför utökade möjligheter för lärare och forskare att ägna sig s k

ämnesbundna FoU-bisysslor’. Lagtexten lyder som följer:

" En lärare vid en högskola får vid sidan av sin tjänst inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning och utvecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, om läraren inte därigenom skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Sådan bisyssla ska hållas klart åtskild från lärares tjänsteutövning.

I fidga bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen

om 1994:600 om oflentlig anställning.

När man prövar risken för förtroendeskada ska både enligt LOA och Högskolelagen hänsyn tas till omfattningen av arbetstagarens bisyssla och om den berör myndighetens arbetsområde. Det kan vidare ha betydelse om bisysslan medför ekonomiska förmåner för arbetstagaren. Risk för förtroendeskada vid lärares FoU-bisysslor kan föreligga t ex

1 3 kap. 7§ Högskolelagen 1992:1434

178 Bilaga 7 SOU 1996: 166

lärare har ett avgörande inflytande över en rörelse - om en bedriver verksamhet inom den egna institutionens som ämnesområde. flera lärare vid en institution genom bisysslor har ett - om gemensamt ekonomiskt utanför högskolan engagemang och detta kan påverka inriktningen verksamheten på av institutionen.

Lärarens tjänsteställning ska också beaktas. Ju större inflytande läraren har över högskolans verksamhetsområde desto större är risken att bisyssla kan vara fortroendeskadlig.

Arbetshindrande bisyssla Arbetstagare får inte ha bisysslor innebär risk for att den som huvudsakliga tjänsteutövningen blir lidande. Avtalstexten i l avd 7-Par ATH har följande lydelse. l mom

"Tjänsteman är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbets-

givaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Uppgiften bisyssla får avkrävas tjänsteman endast om arbetsom

givaren finner anledning därtill med hänsyn till tjänstemannens

sätt att utöva tjänsten.

Arbetsgivare får ålägga tjänsteman att helt eller delvis upphöra med bisyssla enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hinsom drande på tjansteutovningen. "

Som framgår avtalstexten får arbetsgivaren endast i vissa fall av avkräva arbetstagare uppgift innehav bisysslor och deras om av omfattning.

Konkurrensbisysslor Konkurrensbisysslor innebär att risk föreligger för konkurrens mellan det ordinarie arbetet och bisysslan. Avtalstexten i 1 avd 7- Par 2 mom ATH har följande lydelse.

"Tjänsteman vid myndighet bedriver ajfärs- eller uppsom dragsverksamhet får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller driva företag inom området genom annan för denna verksamhet och inte heller i förvärvssyfte utöva annars verksamhet berör nämnda område konkurrensbisyssla. som

Det sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivare som e medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är tjänstemannen .

Bilaga 7 179

skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivare om arten

och omfattningen av konkurrensbisysslan. "

Det är regeringen som prövar frågor om medgivande att ha en

konkurrensbisysslaz. Regeringen har i enstaka fall medgivit ar-

betstagare att ha en konkurrensbisyssla.

Konkurrensbisyssla kan också skada myndighetens anseende eller på annat sätt vara förtroendeskadlig enligt 7 § LOA 1994:600.

Myndighetens skyldighet att informera i frågor om bisysslor Enligt Anställningförordningen och Högskoleförordningen är myndigheterna skyldiga att på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka bisysslor som får förekomma.

Anställningförordningen

11 § En myndighet ska informera sina arbetstagare om vilka bi-

sysslor som enligt myndighetens bedömning inte är förenliga med 7 § lagen 1994:260 om oflentlig anställning.

12 § Myndigheten ska på begäran av en arbetstagare lämna ett skriftligt besked huruvida bisyssla är förenlig med 7 § lagen en 1994:260 om oflentlig anställning.

Högskoleförordningen 4 kap

23 § Högskolan ska på lämpligt sätt informera lärare om vilka

bisysslor eller slag av bisysslor som inte kan anses vara förenliga med 3 kap 7 § högskolelagen 1992:1434. Högskolan ska ge läraren råd om huruvida en viss bisyssla kan förenlig med den nämnda bestämmelsen. Om lärare anses en begär det, ska högskolan lämna skriftligt besked i sådan fråga.

Denna information kan lämnas i samband med att tjänsten tillträds men bör också lämnas fortlöpande. Informationen bör lämp-

ligen vara skriftlig’.

Arbetstagares skyldighet att anmäla vissa bisysslor

Vad gäller fortroendeskadliga bisysslor har arbetstagarna ingen

anmälningsskyldighct, men de har själva ansvaret för bedömningen om bisyssla är tillåten. Det framhålls emellertid då att av en

2 Detta framgår av förordningen 1983:142 med regeringens arbetsgivarnyckel omtryck 1990:l 176. 3 JO ämbetsberättelsen i 1974 552 s 4 Proposition 1970:72 s 77

130 Bilaga 7 sou 1996:166

myndigheten har bättre förutsättning än den anställde att bedöminnehav bisysslan kan förtroendeskadligt. Arbetsma om av vara tagarna har därför rätt att få uppgift om myndighetens uppfattning i frågan. Ett positivt besked från myndigheten fråntar dock inte arbetstagaren ansvaret för att bisysslan är förenlig med lag och förordning.

För lärare vid högskolan gäller, utöver de regler som gäller för statstjänstemän, särskild anmälningsskyldighet av de bisysslor en är tillåtna enligt 3 kap 7 § Högskolelagen ämnesbundna som FoU-bisysslor.

Högskoleförordningen 4 kap 24 § En lärare i tjänst kan ingå forskning är skyldig att vars underrätta högskolan sina bisysslor nämnvärd omfattning om av och varaktighet inom tjänstens ämnesområde.

Högskolor har valt olika sätt att tolka begreppet "nämnvärd omfattning och varaktighet". Vissa har beslutat att ämnesbundna FoU-bisysslor överstiger l0 % 20 % av en heltidstjänst som omfattning och löper över ett halvår eller en termin varaktig-

het ska anmälas. Andra har valt att inte definiera begreppet.

Ansvaret för att uppskatta bisysslans omfattning och varaktighet ligger i båda fallen på den enskilde.

Möjligheter för arbetsgivaren att begära in uppgifter om bisysslor Arbetsgivare har endast begränsad möjlighet att begära in uppgifter om de anställdas bisysslor.

Förtroendeskadlig bisyssla Arbetsgivaren kan inte kräva uppgiñer de anställdas bisysslor om utan enbart påminna om lärares skyldighet att anmäla bisysslor av närrmvärd omfattning och varaktighet. Ansvaret ligger på den enskilde.

Arbetshindrande bisyssla Uppgiften sådan bisyssla får arbetsgivaren endast kräva om om finner anledning därtill med hänsyn till tjänstemannens sätt man att utöva tjänsten.

Konkurrensbisyssla Om arbetstagare har fått konkurrensbisyssla medgiven är han skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivare om arten och omfattningen konkurrensbisysslan. Har inget sådant medav

1996:166 Bilaga 7 181 SOU

givande lämnats kan arbetsgivaren inte begära in sådana uppgifter.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- .En strategi för kimskapslyft och livslångt Lärande. . finansiering.U. U

Fritid förändring. i .Det

forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U.

Vem bestämmer vad EU:s internaspelreglerinför Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. .Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. .Attityder och lagstiftning i samverkan

Enar med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbetet EU. UD. i .Möss och märmiskor. Exempelpå bra

Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland bam och ungdomar. SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. Banverketsmyndighetsroll m.m. K.

Batterierna en laddad fråga. M. .Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Om järnvägenstrañkledning m.m. K. Kriminalunderrättelseregister . Forskning för vár vardag.C. DNA-register. Ju. . EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Högskolai Malmö. U. . två- och trehjuliga motorfordon.K. .Sverigesmedverkani FN :s familjeår. S.

.Kommuner och landstingmedbetalnings- Nationalstadsparker.M.

svárigheter.Fi. Rapportfrån klimatdelegationen1995.

.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M.

.Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö.

Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament . och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentligheti EU. UD.

utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch

Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrâtt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen.

rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju.

.Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K.

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U.

Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. Swedish NationalReport for Habitat II. N.

UD. 49. Reglerför handelmedel. N.

20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju.

U 51. Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäk-

.Reform och förändring. Organisationoch

ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter Precisering av handelsändamâlet i detaljplan. M. . 1993árs universitets-och högskolereform.U. Kalkning av sjöar och vattendragM. . 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsomráden.S. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. .Sverige, framtiden och mångfalden. A.

.Kartläggning och analys av den offentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A.

upphandling av varor och tjänstermed .Vägar i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Fran Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagoch debattinför 57.Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi.

regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret. Fö. av

. Från massmediatill multimedia—

att digitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. 86. Utvecklad samordninginom det civila försvaret En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. överväganden och förslag. Fö. 60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och 87. Tredimensionell fastighetsindelning.Ju. utvidgningens effekter på den gemensamma 88. Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkan mellan högskolanoch de små och 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstora företagen. N. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhâllet studiestöd.U. UD. 91 Den privata vårdens omfattning och framtida . 62. EU, konsumenterna och maten ersättningsformer En översynav de nationella - Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkare och sjukgymnaster. S. — taxoma 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet. M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av yrkestrafiklagstiftning.K. - 93. Ny Socialförsäkringens administration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K. i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderat personval.Ju. En uppföljning av genomförda förändringar 67. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter 68. Några folkbokföringsfrágor. Fi. Utvärdering av en reform. Fö. 69. Kompetens och kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. LEMO-reformen. Fö. effekternaav 71. Lokal demokratioch delaktighet i Sveriges städer 99. Aweckling medinlärning. Erfarenheter från och landsbygd.ln. LEMO-reformens avveckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister.S. .Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. 73. Svensk kämtelmisk tillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Volym l En granskning.M. Författningsförslag, författningskommentarer - 73. Swedish NuclearRegulatory Activities. och bilagor. Fi. Volume l An Assessment. M. 101. Kämavfall teknik och platsval. KASAMs - - 74. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUD-Program 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. U. - - 74. Swedish NuclearRegulatory Activities. 103. Miljöbalken. En skärptoch samordnad Volume 2 Descriptions. M. miljölagstiftning för en hållbar utveckling. - 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. Del 1 och 2. M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden. C. forrnalia. Sammanfattning av ett seminarium i 105.Att främja donationer till universitet april 1996. UD. och högskolor. U. 77. Utländska försäkringsgivare med verksamhet i 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige. Fi. Sammanfattning fyra av regionala möten 78. Elberedskapen. Organisation. ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, - 79. Översyn revisionsreglema. Fi. problem. Sammanfattning seminarium i av av ett 80. Viktigt meddelande. november 1995.UD. Radio och TV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenterna och miljön. C. .Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109. Från åkerlotter till Paradis ett delbetänkande - 82. En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens frän Utredningen om universitetsfastigheter m.m. tillsynsmyndigheter. K. angående överlåtelseroch tomträttsupplåtelser av 83. Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter. Fi. 84. Ekobrottsforskning.Ju. 110. Inför ett Svenskt kulturnät lT och framtiden - 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturomrádet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsområdet. S.

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

lll.Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp 137.Kommunalförbundoch gemensam nämnd till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.ln. 112.Integrering av miljöhänsyninom den statliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens förvalmingen.M. område m.m. S. 113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering.Del l och S. 140.K0:s biträde enskilda.ln. 114.En körkonsreforrn.K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, S. m.m. 115.Barnkonventionenoch utlänriingslagen.S. 142.Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller möte Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén.Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av längmförläggning och inflytande + bilagedel.A. inkomster.Fi. 146.Att återerövravardagen. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U. 147. Övergångsbestämmelser - till miljöbalken.M. 121.Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148. Översyn förvärvslagenochhyreslagen av 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenoch pant. Ju. och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen. Författningsfrågor.N. 123.iakttagelseroch förslagefter omstruktureringen av 150.En allmänoch sammanhållen arbetslöshetsförsvaretsledningoch stöd. Fö. försäkring.A. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. 151.Bidrag arbete En antologi.S. genom - Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 152.Gruvomaoch framtiden.N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden. Bilaga2. Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet.S. M. Environmentfor SustainableHealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Planfor Sweden.S. 155.Omtankar om vattendrag 125.Drogeri trañken.Ju. ett nytt angreppssätt. M. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. S. 156.Bostadspolitik2000 fran produktions-till - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga.ln. 128.Skyddet av En översyn av 157. Översyn redovisningslagstiftningen. av Ju. kulrurminneslagens bestämmelser om byggnader 158.Sverigeoch EMU. Fi. ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningen en utvärdering.U. ortnamn. Ku. 160.Bouppteckningar ocharvsskatt.Ju. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 161.Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. S. - av 130.De två kulturer-na.Rapporter KlausRichard av 162.Påmedborgarnas villkor demokratisk - en Böhrne,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent infrastruktur + bilaga.ln. Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till 163.Behovoch resurser i vården analys.S. - en UTFÖR:sslutbetänkande sou 1996:123.Fö. 164.Livslångtlärandei arbetslivet steg vägen - mot 131.Externvärdering hot ochfömiága.Bilagormed av ett kunskapssarnhälle. Ett diskussionsunderlag. U. underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande 165.Ny kurs i trafikpolitiken.Delbetänkande om SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K. av 132.Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens 166.Lärareför högskolai utveckling.U. metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 134.Jämställdvård. Möteni vården ett ur tvärvetenskapligt perspektiv. 135.Fibromyalgioch Duehennesmuskeldystrofi. Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. S. 136.Effekter av EU:sjordbmkspolitik.Jo.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder - olika takt. Om flexibel integration

och förhållandetmellan stora och smá stater i EU. Mössoch människor.Exempel bra 61 IT-användningbland barn och ungdomar. 32 EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, - Justitiedepartementet formalia. Sammanfattning av ett seminarium i

april 1996. 76 Kriminalunderrättelseregister EU och Sverige från Kiruna till Malmö. DNA-register. 35 - Sammanfattning fyra regionalamöten av Elektroniskdokumenthantering.40 1995-96.106 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Utvärderatpersonval.66 november1995. 107 Ekobrottsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87

Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Drogeri trafiken. 125 Översyn efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, av förvärvslagen och hyreslagen försäkringar. 18 Borgen ochpant. 148 Översyn Statensmaritima verksamhet.41 av redovisningslagstiftningen. 157 Finansieringen det civila försvaret. 58 av Bouppteckningar och arvsskatt.160 Utvecklad samordning inom det civila försvaret

Utrikesdepartementet och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

övervägandenoch förslag. 86 Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför Strukturförändringoch besparing. regeringskonferensen 1996. 4 En uppföljning av genomfördaförändringar Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 Effektivare försvarsfastigheter Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns Utvärdering av en reform. 97 erfarenheter av arbeteti EU. 6 Vem styr försvaret Utvärdering av Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och effekterna av LEMO-reformen. 98 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Aweckling med inlärning. Erfarenheterfrån Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga LEMO-reformensavveckling av personal.99 och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte iakttagelser och förslag efter omstruktureringenav utvidgning. 15 försvaretsledningoch stöd. 123 Förankringoch rättigheter. Om folkomrösmingar, De tvâ kulturema.Rapporter av Klaus Richard utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStälvant samt Kent rättigheteri EU. 16 Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.130 bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19 Externvärdering av hot och förmåga. Bilagor med Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande EU-ländersförslagoch debattinför SOU 1996:123.131 regeringskonferensen 1996. 24 Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reforrnens Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament metoderochresultat.Bilagor med underlagsmaterial och offentligheti EU. 42 till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.132 Jämställdheteni EU. Spelregleroch

verldighetsbilder.43

Socialdepartementet

Europapolitikenskunskapsgrund. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 En principdiskussionutifrân Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. 54 EU 96-kommitténs erfarenheter.59 Försäkringskassan Sverige Översyn Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och - av

Socialförsäkringens administration.64 utvidgningenseffekter på dengemensamma Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 jordbrukspolitiken. 60

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande. 83

Finansdepartementet

EgonJönsson en kartläggningav lokala samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85 Kommuneroch landstingmed betalnings- Den privata vårdens omfattningoch framtida svårigheter.12 ersättningsforrner En de nationella Budgetlag regeringensbefogenheter - översynav för läkare och sjukgymnaster.91 finansmaktensområde. 14 taxoma En allmän och aktiv försäkringvid sjukdomoch Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. rehabilitering. Del l och 2. 113 brottsbalken.30 Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Översyn av skatteflyktslagen.

Miljö för hållbar hälsoutveckling. Reforrneratförhandsbesked.44 en Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 124 Pensionssamordning för svenskari EU-tjånst. 57 Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Bilaga Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Några folkbokföringsfrâgor. 68 Environmentfor Sustainable HealthDevelopment Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti - an Action Plan for Sweden.124 Sverige.77 Översyn revisionsreglema.79 Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. 126 av Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 Skyddför sparande sparkasseverksamhet. i 81 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. Jämställdvård. Möteni vården ett ur tvärvetenskapligt perspektiv.134 Ett nytt systern för skattebetalningar.Del B. Fibromyalgioch Duchennes muskeldystroñ. Författningsförslag,författningskommentarer Kunskapsläge ochbehov framtida FoU. 135 och bilagor. 100 av Ny behörighetsreglering hälso- och sjukvårdens Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande område 138 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. m.m. Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, 141 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelser av m.m. Att återerövravardagen.146 vissahögskolefastigheter.109 Bidrag arbete En antologi.151 Artikel 6 i Europakonventionen och skattegenom - Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. 161 av utredningen.116 - Behovoch i vården analys. 163 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén.117 resurser - en Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av Kommunikationsdepartementet inkomster. 119

Om järnvägenstrafikledning 9 Skatt avfall. 139 m.m. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför SverigeochEMU. 158

tvá- och trehjuliga motorfordon.11 Utbildningsdepartementet Bättretrafik med väginformatik. 17 Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - Banverketsmyndighetsroll 33 Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. m.m. Enskilda vägar. 46 2 En översyn luft- sjö- och spårtrañkens Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. av tillsynsmyndigheter.82 20 Ny yrkestrafiklagstiftning.93 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Nationell teleadresskatalog. 94 vid universitetoch högskolorefter 1993års Botniabanan.95 universitets-och högskolereform.21 En körkortsreform 114 Inflytande riktigt Om elevers rätt till - StationStockholmNord. 118 inflytande.delaktighetoch ansvar. 22 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande.27 Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 Det forskningspolitiska landskapeti Norden Ny kurs i trafikpolitilcen.Delbetänkande 1990-talet.28 om beskattning vägtrafiken.165 Forskningoch Pengar.29 av Högskolai Malmö. 36 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför individ och lokalsamhälle.47

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Värdeni folkhögskolevärlden.75 Näringsdepartementet

Sammanhålletstudiestöd. 90 Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns för föräldrar. 102 TUFF v Teckenspráksutbildning upphandlingav varor och tjänstermed Att främja donationer till universitet miljöpåverkan. 23 och högskolor. 105 ShapingSustainableHomesin an Urbanizing slutbetänkande.120 Högskolani Malmö - World. SwedishNationalReportfor Habitat Il. 48

Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Regler för handel med el. 49 och hantverksutövande. 122 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Folkbildningensinstitutioner. 127 Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. 70 Om den mångkulturellaskolan. 143 Krock eller möte- Elberedskapen.Organisation, ansvarsfördelningoch

Tre rapporterom studiecirklar. 154 finansiering. 78 Folkbildningen en - utvärdering. 159 Samverkan mellanhögskolanoch de småoch

Livslångtlärande i arbetslivet- steg vägen mot medelstoraföretagen.89 ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. 164

Lärare för högskolai utveckling. 166 Närings- och handelsdepartementet

Ökad konkurrens i handelnmed livsmedel. 144 Jordbruksdepartementet Elberedskapen. Författningsfrágor.149 Offentlig djurskyddstillsyn.13 Gruvorna och framtiden.152 EU, konsumenterna och maten

Förväntningaroch verklighet. 62 Civildepartementet - Administrationenav EU:s jordbrukspolitik Fritid i förändring. i Sverige.65 Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Effekter av EUzsjordbrukspolitik. 136 Forskningför var vardag. 10

Arbetsmarknadsdepartementet Attityder och lagstiftningi samverkan

+ bilagedel.31 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Konsumentskyddpá elmarknaden.104 Grundläggandedrag en ny i arbetslöshetsförsäkring - Konsumenternaoch miljön. 108

alternativoch förslag.5l Åldersgränser Bevakadövergång. för unga upp till Sverige, framtidenoch mångfalden.55 30 år. 111 Paväg mot egenföretagande.55

Vägar in i Sverige. 55 Inrikesdepartementet

Hälften vore kvinnor och män på nog - om Lokal demokratioch delaktigheti Sveriges städeroch 90-talets arbetsmarknad.56 landsbygd.71 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Den kommunalasjälvstyrelsenoch grtmdlagen. 129 Arbetstid Kommunalförbundoch gemensam nämnd längd,förläggning och inflytande + bilagedel. 145 tvâ former för kommunalsamverkan. 137 En allmänoch sammanhållen arbetslöshets- KO:s biträde enskilda.140 försäkring. 150 Bostadspolitik 2000från produktions-till

boendepolitik Särtryck + + Bilaga 156 Kulturdepartementet Pâ medborgarnas villkor en demokratisk Från massmediatill multimedia - - infrastruktur + bilagor. 162 att digitaliserasvensk television. 25

Viktigt meddelande. Miljödepartementet

Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Batterierna en laddad fråga. 8 Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden - - Nationalstadsparken 38 inom kulturomrádet. 110 Rapport från klimatdelegationen1995. Skyddet av kulturmiljön. En översynav Klimatrelaterad forskning. 39 kulturminneslagens bestämmelser om byggnader Precisering av handelsändamålet i detaljplan. 52 ochkulturmiljöer, prästgárdar, kyrkstäderoch Kalkning av sjöar och vattendrag53 ortnamn. 128

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 1 En granskning.73 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume l An Assessment.73 - Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser.74 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions.74 — IT i miljöarbetet.92 Kämavfall teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBsFUD-Program 95. 101 Miljöbalken. En skärptoch samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del l och 2. 103 Integrering av miljöhänsyninom den statliga förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelser till miljöbalken.147 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgárdsomráden. 153 Omtankar om vattendrag ett nytt angreppssätt. 155

6BL/O‘ Vä T D 0ctH0"