Förordningar till miljöbalken slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Förordningar till miljöbalken Bilagor

SLUTBETÄNKANDE AV MILJÖBALKSUTREDNINGEN

/L/G

06a;

Q

@;

Statens offentliga utredningar

WW

1998:35

w Miljödepartementet

F

Örordningar

till

miljöbalken

Bilagor

Slutbetänkande Milj

av öbalksutredningen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaftningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20871-7 Stockholm 199g ISSN 0375-250x

Förordningar till miljöbalken

Bilagor

Innehåll

Bilaga l Naturvårdsverkets rapport 4790 Avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken l

Bilaga 2 Naturvårdsverkets rapport 4791 Milj ösanktionsavgifter 135

Bilaga 3 Naturvårdsverkets rapport 4792 Milj Betydande miljöpåverkan, när då 183

Bilaga 4 Naturvårdsverkets rapport 4793 Miljökvalitetsnonner ett nytt verktyg i miljöpolitiken 231

Bilaga 5 Naturvårdsverkets rapport 4794 Generella föreskrifter för milj östörande verksamheter 3 15

Bilaga 6 Naturvårdsverkets rapport 4795 Milj öfarliga verksamheter prövning och klassificering 3 85

Bilaga 7 Naturvårdsverkets rapport 4796 Miljöriskområden Förslag till förordning och vägledning för tillämpning 511

Bilaga 8 Naturvårdsverkets rapport 4797 Tillsyn enligt miljöbalken 571

Bilaga 9 Kemikalieinspektionens rapport Slutredovisning av uppdrag om avgifter enligt miljöbalken på kemikalieområdet 601

Bilaga 1 1

Avgifter

för och tillsyn

prövning

enligt miljöbalken

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

2 Bilaga 1

Bcstdllningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 10648 Stockholm Iblcfou: 08-698 1000 Elcfnxz 08-698 1515 © Naturvårdsverket, 1997 sättning: Anders Åkerblom Grøfiskfonno.

Bilaga 1 3

Förord

En samlad miljölagstiftning en miljöbalk beräknas träda i kraft den 1 - januari 1999". Som ett led i förberedelserna inför miljöbalkens införande har regeringen i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997 lämnat åtta särskilda uppdrag till verket. Ett av dessa år att ta fram förslag till hur avgifter enligt

miljöbalken inklusive den särskilda lagen om skyltning m.m. bör utformas och

- sättas uppdrag 1. I uppdraget ingår också att särskilt, i samråd med Riksrevisionsverket, behandla täktverksamheten. Uppdragen skall slutredovisas den 20 oktober 1997. Enligt uppdraget skall resursanvåndning och kostnadstäckning för olika myndigheter i det nuvarande systemet användas som underlag. Den 14 augusti 1997 har lägesrapport sänts till regeringen. I lägesrapporten har en verket framförallt redovisat resultatet av en enkät till berörda myndigheter

angående resursanvåndning och kostnadstäckning avseende de lagar som

föreslås ingå i miljöbalken. I denna rapport redovisas resultatet av uppdrag I arbetet med att utarbeta rapporten har följande deltagit: Lars Karlström, Bengt Gustafsson, Lars personer Müntzin och Annika Jansson täktverksamhet, Naturvårdsverket; Lasse Heng ricson, Mona Nykvist och Ingalill Borild, Riksrevisionsverket; Fredrik Eppens, Adoff Gruppen AB; Åsa Wiklund Fredström, Kemikalieinspektionen; Ann-Sofie Eriksson och Staffan Wikell, Svenska Kommunförbundet. Ingvar Carlsson, Länsstyrelsen i Blekinge län och Lars-Ove Olsson, Länsstyrelsen i Stockholms län har varit särskilda kontaktpersoner i arbetet. För detta regeringsuppdrag liksomiför övriga sju uppdrag till Naturvårdsverket med anledning av miljöbalken, har det funnits gemensam styrgrupp inom verket och en gemensam en

extern referensgrupp. I referensgruppen har ingått företrädare för Boverket,

Kemikalieinspektionen, Riksrevisionsverket, Socialstyrelsen, Statens Jord-

bruksverk, Skogsstyrelsen, Miljövårdsdirektörernas förening, Svenska Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industri-

förbund och Företagarnas Riksorganisation. Någon formell remissbehandling av förslaget har inte ägt rum.

Stockholm i oktober 1997 Statens naturvårdsverk

Bilaga 1 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7 1. Uppdraget 11 2. Begreppen tillsyn och tillståndsprövning 15 3. Nuvarande avgiftssystem W Nuvarande kostnader och intäkter 2. Kostnader och intäkter för statliga myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken 37 till avgiftssystem enligt miljöbalken ål Förslag nytt

Avgiftssystem för lagområdet miljöfarliga verksamheter 61

A.

B. Avgifter för hantering av kemiska produkter och

biotekniska organismer 6-1 täktverksamhet 65

C. Avgifter för

D. Avgiftssystem för prövning och tillsyn av vattenenligt miljöbalken 83 verksamhet

Förordningsförslag 93

Bilagor

nam 32.:: z 521mm u

Bilaga 1 7 7

Sammanfattning

Bilaga 1 9

Sammanfattning 9

Naturvårdsverket förslag hur statliga myndigheters I denna rapport ger och tillsynsarbete enligt miljöbalken, med undantag av 14 kapito prövningslet i lagrådsremissen, kan avgiftsfinansieras. Naturvårdsverkets rapport innehåller också förslag till avgifter för kommuners och länsstyrelsers prövning frågor enligt den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om gatuav renhållning och skyltning. Förslag lämnas också, efter samråd med Riksrevisionsverket och länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, hur kostnader för prövning och tillsyn täktverksamheten bör finanstatens av hur eventuella avgifter bör tas ut, redovisas och användas. sieras samt Tillsynsproblemen i de nordliga länen och kommunernas roll har härvid behandlats. För 14 kapitlet miljöbalksförslaget lämnar Kemikaliesärskilt inspektionen motsvarande rapport. Kommunala avgifter behandlas i en huvudsak inte. utgångspunkter för Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett Viktiga

avgiftsförslag har varit att

förorenar skall betala för det prövnings- och tillsynsarbete - den som som denne föranleder full kostnadstäckning skall eftersträvas där tydliga avgiftskollektiv finns och där avgiften inte heller motverkar :miljöarbetet den ambitionshöjning balken uttryck för måste få betydelse som ger för avgifterna giftssystemen måste enkla att administrera så att inte avgifts- - av vara administrationen tar alltför stor del intäkterna, utan att de i stallet av i största möjliga utsträckning kan användas till prövning och lill-y n

enligt balken

avgifterna skall användas för finansiering av avsedd verksamhet

- Detta kräver en god uppföljning. Naturvårdsverket har skickat ut enkät resursanvändning och m en om . giftsintåkter, till berörda myndigheter, avseende de lagar som föreslas inga

miljöbalken. I rapporten redovisas uppgifter från enkätsvaren avseende

i nuvarande kostnader och intäkter för arbetet med de lagar

myndigheternas

skall ingå i miljöbalken. Redovisningen bygger i stort sett helt som avgivna enkätsvar emellertid kan olika noggranna. I många fall är som vara eller mindre goda uppskattningar. Av enkätsvaren framgår att svaren mer

de högsta kostnaderna avseende myndighetsarbete, för de femton lagar som

lagrådsremissen skall ingå i miljöbalken, finns inom följande fyra enligt miljöskyddslagen, lagen kemiska produkter, naturvårdslagen och vattenlagar: om lagen. De förstnämnda lagarna för naturvdrdslagens del täktavgijfter tre - -

inbringar i dag också den alldeles övervägande delen av de statliga avgifts-

för arbete. Vattenlagen saknar för närvarande

intäkterna myndigheternas

avgifter för prövnings- och tillsynsarbete. För vattenlagens bestämmelser om möjligt med stöd 27 kapitlet 1 § miljöbalken meddela del blir det nu att av bestämmelser avgifter för prövnings- och tillsynsarbetet. om

10 Bilaga 1

10 Sammanfattning

måste, utöver dagens kostnader, I de framtida kostnaderna för miljöbalken

ambitionsnivån för miljöarbetet som balken ger även beaktas den höjning av

också det många områden kan ifrågasättas uttryck för. Därtill kommer att

statsmakternas intentioner enligt den tillsyn som i dag bedrivs uppfyller om framtida kostnaden för prövning och tillsyn, gällande lagar. Den totala nu år lågt räknad beroende 380 miljoner kronor som anges i rapporten, om ca för kompensera för dagens nedpressade att vi inte räknat upp beloppet att

tillsynsnivåer.

framgår avgiftsintäkter saknas inom vissa lagområden

Av enkätsvaren att

till detta är huvudsakligen att det saknas för myndigheternas arbete. Orsaken

Som exempel härpå kan

ett tydligt avgiftskollektiv för myndighetsarbetet.

naturreservat och i nationalparker. Andra nämnas den tillsyn som bedrivs i

hitta någon avgiftsskyldig är bl.a.

lagområden där det kan vara svårt att

myndighetsarbete inom betydande

naturresursla gen. Därtill kommer att

täcks begreppen prövning och tillsyn, bl.a. arbete delar miljöbalken inte av av inom vissa delar miljöbal-

med miljökvalitetsnormer. Avgiftsfinansiering av

motverka eller försvåra miljöarbetet t.ex. avgifter ken kan dessutom direkt

från föreskrifter för skyddade områden, eftersom

för prövning av dispens

inköp för miljövården värdefull mark. Det kan detta riskerar att försvåra av

finns, inom vissa lagområden, som är svåra

således konstateras att kostnader

att finansiera med avgifter.

nuvarande avgiftssystem för nyss

Naturvårdsverkets förslag bygger

vattenlagen. Dessa lagar återfinns i

nämnda lagar samt nya avgifter för områden ibalken enligt lagrådsremissen: 9 kapit-

huvudsak inom följande

kapitlet kemiska produkter där Kemi-

miljöfarlig verksamhet, 14 om let om

lämnar separat förlag, 12 kapitlet om täkter motsvaras

kalieinspektionen

täktbestämmelser och 11 kapitlet Vattenverksamnaturvårdslagens om av verksamhet och täktverksamhet föreslås modifi-

het. Avgifter för miljöfarlig

för Vattenverksamhet föreslås

erade i förhållande till dagens system. Avgifter

kostnader. Naturvårdsverket måste

grundas verksamheternas beräknade grund den korta tid som stått

emellertid i denna del särskilt betona att, av

har blivit analyserat i den omfattning till verkets förfogande, förslaget inte

utöver de fyra nämnda med

varit önskvärd. För övriga lagområden - -

som

föreslås nuvarande avgifter gälla även i fortsättexisterande avgiftssystem

Nya avgifter föreslås också för vissa ningen, i vissa fall efter uppräkning.

I lämnas två förordningsför-

områden som i dag saknar avgifter. rapporten

prövning och tillsyn enligt miljöbalken

slag, ett om avgifter för myndigheters

prövning enligt lagen med särskilda

avgifter för myndigheters

och ett om

bestämmelser gaturenhållning och skyltning.

om

Bilaga 1 ll

Uppdraget

Bilaga 1 13

2. Uppdraget 13

års regleringsbrev uppdragit åt Naturvårdsverket att

Regeringen har i 1997 till hur avgifter enligt hela miljöbalken inklusive den ta fram förslag -

särskilda lagen skyltning m.m. bör utformas och sättas. Uppdraget

om också verket, efter samråd med Riksrevisionsverket och länsstyinnebär att Norrbottens och Västerbottens län, skall lämna förslag hur relserna i kostnader för prövning och tillsyn täktverksamheten bör finanstatens av hur eventuella avgifter bör tas ut, redovisas och användas. sieras samt de nordliga länen och kommunernas roll skall särskilt

Tillsynsproblemen i

behandlas. Enligt uppdraget skall resursanvändning och kostnadstäckning för olika myndigheter i det nuvarande systemet användas som underlag. Enligt regleringsbrevet skulle uppdraget redovisas senast den 15 maj 1997. beslut den 3 april 1997 har regeringen, efter hemställan från Natur- Genom

vårdsverket, ändrat redovisningstidpunkten till den 1 november 1997. Re-

har i beslut ålagt verket att lämna en lägesrapport. Lägesgeringen samma redovisades den 14 augusti 1997. Redovisningstidpunkten för rapporten slutrapporten har, regeringsbeslut samma dag, tidigarelagts till den genom 20 oktober 1997. I redovisningen behandlar Naturvårdsverket endast de statliga avgifter i lagrådsremissens 27 kap. 1 Det ligger inte i som avses

vårt uppdrag andra avgifter enligt 27 kap. såsom producent-

att ta upp

avgifter etc. Däremot lämnas förslag på avgifter för kommunernas och

länsstyrelsernas prövning enligt den särskilda lagen om skyltning m.m. Verket har särskilt noterat uttalandet i lagrådsremissen sid. 491 att det kan sägas anslutning till miljöledningssystem bl.a. EMAS och ännu inte om ISO 14001 kan eller bör få någon betydelse för tillsynsavgiften. Naturvårdsverket föreslår dock att verket för miljöfarliga verksamheter bemyndigas besluta föreskrifter medger nedsättning av avgiften vid anslutning om som § andra meningen i verkets förordnin

till miljöledningssystem se 2 kap. 5 gs-

förslag. En förutsättning för att verket skall kunna ge ut sådana generellt

gällande bestämmelser är givetvis att anslutning till miljöledningssystem medföra minskade tillsynsbehov. I detta sammanhang bör också

visar sig observeras nuvarande regler, nedsättning avgiften i enskilda fall, som om av medföra sänkt avgift vid anslutning till miljöledningssystem. Dessa kan en regler bör bibehållas. Kemikalieinspektionen skall enligt regleringsbrevet för år 1997 i samråd med Naturvårdsverket ta fram förslag till hur avgifter enligt miljöbalken bör Resursanvändning och kostnadstäckning för olika myndigheter i sättas.

nuvarande bör användas underlag. Redovisningstidpunkten för

system som Kemikalieinspektionens uppdrag är densamma för Naturvårdsverket. som

De båda myndigheterna har gjort följande arbetsfördelning. Kemikalieinlämnar förslag till finansiering statliga myndigheters arbete

spektionen av och tillsyn i 14 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket med prövning som avses

till finansiering sådant arbete för övriga kapitel i balken,

lämnar förslag av där så är möjligt. Samtliga hänvisningar till avsnitt i miljöbalken avser

grådsremissen.

14 Bilaga 1

14 Uppdraget

Föreliggande rapport behandlar inte punktskatter. Ett exempel på en

punktskatt år naturgrusskatten som betalas för uttag av naturgrus ur täkter,

vilken således inte diskuteras i avsnittet om avgifter för täktverksamhet. Om

punktskatter av denna typ skulle inkluderas i intåktsuppskattningama skul-

bilden bli en annan angående hur mycket de avgiftsskyldiga inom ett område totalt betalar till staten.

Bilaga 1 15 15

Begreppen tillsyn

och tillståndsprövning

Bilaga 1 17

och tillståndsprövnzhg 17 Begreppen tillsyn

Tillsyn

föreslagna avgiftsbestämmelsen 2711 ändrats

I lagrådsremissen har den myndigheters verksamhet Miljöbalksutredningens från att avse avgifter för SOU 1996:103 till avgifter för myndigheters prövning och förslag i att avse området. Å tillsyn. Detta bör innebära minskning av det avgiftsbelagda en begreppet tillsyn vidgats i lagrådsremissen till att även andra sidan har information och liknande verksamhet. På frågan om omfatta rådgivning, denna förändring kan inte något helt entydigt svar ges. Ytterst innebörden av får den avgöras de rättsvårdande myndigheternas praxis omgenom rådet, dvs. vad det är för arbetsuppgifter skall ligga till grund för den som schabloniserade och sammanslagna prövnings- och tillsynsavgiften.

Naturvårdsverket föreslår i sitt tillsynsuppdrag regeringsuppdrag nr 21

1997 års regleringsbrev förordning om tillsyn enligt miljöbalken där

i en tillsynsmyndighetemas uppgifter närmare preciseras. Där definieras be-

operativ tillsyn och tillsynsvägledning. greppen Aven definitioner tillsyn och uppgifter för tillsynmyndighetema

om av förordning kommer det ändock att finnas "gråzoner" för vad som ges i en tillsyn, framför allt när det gäller den vägledande tillsynen. kan anses vara sådana gråzoner och där praxis kanske måste fälla det Som exempel slutliga avgörandet- kan bl.a. nämnas:

Att ta fram förslag till tariffer för miljösanktionsavgifter. Däremot

kan eventuellt ett allmänt råd AR om hur de skall användas vara

tillsyn tillsynsvägledning. Att fram förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan. Därta åtgärdsplanen i delar och i sin helhet tillses. Detta är emot krävs att

tillsyn. generella föreskrifter. Här krävs enligt miljöbalken en Att ta fram ökad arbetsinsats. Tanken är att vid borttagande frän föravsevärt teckningen över miljöfarliga verksamheter, eller nedflyttning av

verksamhet till icke tillståndspliktig, skall generella tillståndspliktig föreskrifter meddelas för den aktuella branschen. Kanske kan före-

skrifter meddelade med stöd 9:5 i miljöbalken detta sätt bli av vägledande tillsyn.

När vi i det följande använder begreppet "tillsyn" avses om inget annat sammanhanget den vidare innebörden tillsyn, dvs. både opeföljer av av rativ tillsyn och tillsynsvägledning.

Tillståndsprövning

Vad skall ingå i tillstândsprövningar, godkännanden och dispenser

som anses verkets mening, inte komplikationer som när det medför, enligt samma särskild fråga måste klargöras är dock att arbete med gäller tillsynen. En som

18 Bilaga l

18 Begreppen tillsyn och tillståndsprövning

remisser i tillståndsärenden skall omfattas begreppet "kostnader för av prövning". Frågan har tidigare besvarats nekande av regeringsrätten 13/ 11- 95 målnr. 3666-1994 med motivering att remisser inte särskilt omnämnts i förarbetena.

Bilaga 1 19 19

Nuvarande avgifts-

system

Bilaga 1 21

Nuvarande avgiftssystem 21

För de lagar skall ingå i miljöbalken finns för närvarande ett antal olika som avgiftssystem avsedda finansiera statliga myndigheters verksamhet enatt ligt dessa lagar. Naturvårdsverkets rapport "Avgifter, skatter och bidrag med anknytning till miljövård" rapport 4702. upptar ett stort antal olika avgifter med miljöanknytning. I nämnda rapport redovisas ett antal sådana

avgiftssystem skall finansiera myndighetsverksamhet enligt lagar som

som skall ingå i balken. Ett flertal dessa år ansökningsavgifter som år tänkta av finansiera myndighetens arbete med tillståndsprövning. För tre av dessa att ansökningsavgifter hänvisas till olika avgiftsklasser i avgiftsförordningen

1992:191. Storleken på andra ansökningsavgifter fastställs av Kemikaliein-

spektionen respektive Naturvårdsverket. Andra avgifter är årsavgifter av och skall finansiera såväl prövning tillsyn eller en vidare verksamhet som enligt någon lag. Nuvarande avgifter som finansierar verksamhet enligt nuvarande lagar vilka skall ingå i balken, visas översiktligt i nedanstående

tabell.

Tabell Avgifter som finansierar statliga myndigheters verksamhet enligt lagar som ska/I ingå i balken

Avgift Taxan fastställd Avgiftsskyldig Anm genom Avgift för myndigheters Förordning Utövare av Årsavgift differentierad verksamhet enligt miljö- 119892598 miljöfarlig verk- med hänsyn till bransch skyddslagen samhet och verksamhetens om- 1969:387 fattning. Finansierar myndigheters verksamhet enligt miliöskyddslagen Förordning Tillverkare/impor- Årsavgift beroende på Kemikalieavgift 1989:216 tör av kemiska kvantitet av anmälningsprodukter piiktiga kemiska produkter samt årsavgift per produkt beroende på antalet anmälningspliktiga kemiska produkter. Finansierar Kemikalieinspektionens verksamhet.

Avgift för törhands- Förordning Den som ansö- Ansökningsavgift enligt några olika klasser. Årsprövning av kemiska 1985:836 ker om godkånbekämpningsmedel nande av kemis- avgift utifrån försäljningska bekämpnings- värdet. Finansierar Kemedel mikalieinspektionens verksamhet.

Ansökningsavgift för Förordning Den som ansö- Ansökningsavgift tillstånd 1985:835. ker om tillstånd avgiftsklasser enligt prövning om enligt 17 § lörordning- Förordning avgiftsförordningen en 1985:835 om 1992:191 kemiska produkter Ansökningsavgift för Förordning Den som ansö- Ansökningsavgift, prövning enligt förord- 1996:971, ker om tillstånd avgiftsklasser enligt ningen 1996:971 Förordning avgiftsförordningen om farligt avfall 1992:191

22 Bilaga 1

22 Nuvarande avgi/issystem

Taxan fastställd Avgiftsskyldlg Anm Avgift

genom

ansö- Ansökningsavgift för Ansökningsavgift för Beslut av Den som handläggning av undanfrån förbud Kemikalieinspektio- ker om undantag undantag KIFS 1995:6 tag enligt förordningen nen

1991:1289 om vissa

klorerade lösnings-

medel nllverkare/försäl- Ansökningsavgift enligt Avgift för förhands- Beslut av Årsjare/anvândare några olika klasser, biologi- Kemikalieingranskning av avgift utifrån försäljningsbekämpningsmedel spektionen ska värdet KIFS 1994:4

ansö- Ansökningsavgift enligt Ansökningsavgift för Beslut av Den som undantag taxa i SNFS 1993:5 Naturvårdsverket ker om handläggning av

undantag från bestäm-

melserna i förordning-

en 1995:636 om äm-

nen som bryter ned

ozonskiktet Fast årlig avgift och årlig Beslut tillverkare och Avgifter för kosmetiska av på antal avgift beroende hygieniska produk- Läkemedelsverket importörer av och produkter LVFS kosmetiska och ter 1996:19 hygieniska pro-

dukter

Täkttillstånds- Avgift utifrån tillståndsgi- Tâktavgift enligt natur- Förordning innehavare vet materialuttag. betavárdslagen 1984:381 las i förskott. Skall ñnan-

siera myndighetskost-

nader för prövning och

tillsyn samt därmed sam-

manhängande forsk-

nings- och inventerings-

arbete

lmportör/exportör Avgift för frågor om till- Avgift enligt lagen om Beslut av Statens stånd och kontroll. handbeträffande jordbruksverk âtgärder låggningsavgift för ansö-

djur och växter som kan om undantag tillhör skyddade arter 1994:62 SJVFS

bedri- Avgifter enligt föreskrifter tillstånd Beslut av respekti- Den som Avgifter för respektive verksamhet från myngenetiskt ve myndighet ver m.m. om i lag- dighet. Skall finansiera organis- Fiskeriverket. Sta- som anges modifierade verksamjordbruksverk, genetiskt myndigheters tens en om mer het enligt lagen om gene- Kemikalieinspek- modifierade oreller tiskt modifierade organistionen. Skogs- ganismer

styrelsen. m.fl. den som an- mer.

söker om till-

stånd enligt den-

na lag

ansö- Ansökningsavgift vilt- Ansökningsavgift för Förordning Den som tillstånd hågn, strandskyddsdiprövning enligt natur- 1976:484, ker om spens. markawattning, vårdslagen 1964:822 Förordning tavla/skylt. ton/täkt, aveller naturvårdsförord- 1992:191 giftsklasser enligt avgifts-

ningen 1976:464 förordningen.

Bilaga 1 23

Nuvarande avgiftssystem 23

Batteriavgiften bygger bemyndiganden i lagen 1990:1332 avgifter om för miljöfarliga batterier som inte skall ingå i balken, denna avgift redovisas alltså inte i denna översikt. Avgifterna kan, som framgår tabellen, olika slag.

av vara av Ansöknings-

avgifter betalas i samband med att ansökan något slag inges ansökan en av

om tillstånd, ansökan om dispens, etc.. Ãrsavgifter betalas den avgifts-

av

skyldiga varje år som verksamhet bedrivs skall täcka kostnader för

prövning och tillsyn. Vidare finns prövningsavgifter debiteras efter gjord som

prövning prövningsavgiften kan även inkludera tillsyn. Timtaxor innebär

att avgift betalas för den tid myndigheten lagt ned på som ett specifikt ärende. Som synes av tabellen varierar avgiftskonstruktionerna. De avgiftssystem

som är störst till ekonomisk omfattning är kemikalieavgiften, avgiften för förhandsprövning kemiska bekämpningsmedel, avgiften

av för myndighe-

ters verksamhet enligt miljöskyddslagen och täktavgiften enligt naturvårdslagen. De två förstnämnda avgifterna debiteras Kemikalieinspektionen

av medan de andra två debiteras av länsstyrelserna. I det följande redovisas de nuvarande avgiftssystemen uppdelat olika lagområden. En motsvarande översikt återfinns i kapitel "7. Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken", där även genomgång en av tabellens olika delar görs. Uppdelningen. har gjorts för att särredovisa de lagomrâden som svarar för eller förväntas svara för de största kostnaderna och därmed de avgiftssystem som genererrar eller beräknas avgiftsintä kter. generera mest

24 Bilaga 1

24 Nuvarande avgiftssystem

Tabell 2. Översikt över nuvarande avgiftssystem uppdelat på olika Iagområden

Miljöskydds- Lagen Naturvårds- Vattenlagen Viss övrig Nuvarande om lagen kemiska lagen täkt- exkl. mark- markawatt- verksamhet lag produkter verksamhet awattning ning

kap. Varierandea Motsvarande MB 9 kap. MB 14 kap. MB 12 kap. MB 11 kap. MB 11 Iagomrâde i 1-5 §5 täkt- exklusive markawattbalken verksamhet markawatt- ning ning

Ansvarig myndighet Länsstyrelsen Kemikaliein- Länsstyrelsen Vattendomstol Länsstyrelsen Varierande Berörda myndigheter Koncessions- spektionen. Naturvårds- Jordbruksvernämnden. Na- Arbetar- verket. Sve- ket turvårdsver- skyddssty- riges Geologiket. Jord- relsen. Uvs- ska Underbruksverket, medelsverket. sökning Generallä- Läkemedelskaren verket. Naturvårdsverket. Jordbruksverket, Generallâkaren, länsstyrelser. Socialstyrelsen. Boverket Avgift Årsavgift Årsavgift Prövningsav- Ingen avgift Ansöknings- Bla. ansök- Årsavgift per gift betalas för vattendom- avgift betalas ningsavgift enprodukt vid beslut om stolars ären- när ansökan ligt avgittsför- Ansökningsav- tillstånd dehandlâgg- inlämnas. ordningen eller m5 ning, dock Förrättnings- enligt myndig-

savgifts skall motpar- avgift för Jord- hetsföreskrifter

tens kostna- bruksverket der betalas vid vissa ärensamt kungör- den elsekostnader, kostnader för sakkunniga och lokaler

1 Avgifter inom detta lagområderedovisas utförligt i Kemikalieinspektionens rapport 1997-05-12 Rapport angående avgifterenligt miljöbalken Dnr 221-705-97. 2 Omfattar bl.a. naturvårdslagenexklusive täktverlcamhet, lagen om genetiskt modifierade organismer, lagen hushållning med naturesurser, lagen om åtgärder beträffandedjur och växter om tillhör skyddade arter. Eftersomverksamheter som redovisas i denna kolumn år av varieransom deslag visasinte olika enskilda avgifterhär. 3 Omfattar bl.a.delari miljöbalken, 11, 12och 15kap. 4 Debiteras Kemikalieinspektionen ochfinansierar enbart dess egen verksamhet. av 5 Dcbiteras i vissa fall lånsstyrelsema respektive Naturvårdsverket enligt avgiftsförordningav av och andrafall i Kemikalieinspektionenenligt taxa i föreskrifterfrån inspektionen. vissa I en av fall debiteringfrån Naturvårdsverket enligt taxa i föreskrifter från verket. 6 Läkemedelsverkets verksamhet medkosmetiskaoch hygieniska produkter finansieras av årsavgift som debiterasav Läkemedelsverket.

Bilaga 1 25

Nuvarande avgi/Zssystem 25

Nuvarande Miljöskydds- Lagen Naturvårds Vattenlagen Viss om övrig lag lagen kemiska lagen tåkt- exkl. mark- markawatt- verksamhet: produkter verksamhet awattning ning

uppdelning i Nej Nej Nej Nej Nej Nej separata avgifter för prövning respektive tillsyn Debiterande Länsstyrelser Kemikaliein- Länsstyrelser Länsstyrelser Varierande myndighet spektionen. för ansök- Naturvárds- ningsavgift, verket7, lâns- Jordbruksverstyrelser7, ket för förränkemedelsver- ningsavgift ket lnkomsttitel Ja. 2537 Av- Ja. 2538 Mil- Ja. 2539 Takt- Ja, 2511 för varierar gifter enligt jöavgift på be- avgift länsstyrelser; miljöskyddsla- kämpnings- Jordbruksvergen medel och ket disponehandels- rar sin förrättgödsel. 2543 ningsavgift Avgifter för Kemikalieinspektionen Betalnings- l Naturvárds- varierar Wd prövning Wd ansökan wa ansökan tidpunkt verkets all- respektive efmänna råd fö- ter förrättning reslás betalningstidpunkt i början av året Kommunal Ja Nej Nej Nej Nej Ja. i vissa fall debüeñng Även statlig Ja, vanligen debitering 10 % av full vid kommu- avgift 35 % i nal tillsyn vissa fall

7 Sc ovan under"Avgift".

Bilaga 1 27 27

Nuvarande kostnader

och in fä/cter

Bilaga 1 29

Nuvarande kostnader och intäkter 29

skickade Naturvårdsverket enkät se bilaga 7 om

I slutet av mars 1997 en

resursanvändning, till berörda statliga myndigheters, avseende de lagar som

Enkäten har också skickats på internremiss till föreslås ingå i miljöbalken.

verket. Enkäten har inte skickats till vattendomstolarberörda enheter inom kostnader för prövning enligt vattenla gen endast översiktligt varför deras na vidare i kapitel "7.D Avgiftssystem för

visas i slutet av detta avsnitt se

Vattenverksamhet enligt miljöbalken" hur dessa

prövning och tillsyn av

kostnader tagits fram.

från enkätsvaren

Uppgifter

uppgifter utifrån enkåtsvaren avseende myndighet-

I det följande redovisas

1996 arbetsinsatser för verksamhet prövning, tillsyn ers nuvarande år

enligt de lagar skall ingå i miljöbalken la gtill-

samt övrig verksamhet som

antal årsarbetskrafter. Vidare de beräknade kostnadlämpning, mått i anges

nuvarande bestämmelser.

ernam

samt statliga avgiftsintäkter år 1996 enligt

dels totalt för samtliga berörda statliga myndigheter,

Uppgifterna redovisas

länsstyrelser, några angivna myndigheter samt övriga m yndels fördelat både för respektive berörd lag och totalt för digheter. Redovisningen sker

"balklagar". Uppgifterna i tabellerna samtliga i balken ingående lagar

till kan misstämma något. redovisas avrundade varför summeringar synes

värdet mindre än 0,5 angiven enhet medan tom ruta Noll anger att är av

anger värdet noll.

helt avgivna enkåtsvar som emel-

Tabelluppgifterna byggeri stort sett

många fall år eller mindre goda lertid kan vara olika noggranna, i svaren mer

felaktigheter har dock kontrollerats och uppskattningar. Några uppenbara

tabeller redovisade uppgifterna avviker därför

rättats. De i nedanstående

redovisades i lägesrapporten 1997-08-14. Det

något från de uppgifter som

avgränsningen vad är prövning, tillsyn och "övrigt bör observeras att av som

alltid helt självklar och lika från myndighet till myndighet.

arbete" inte är enkätsvar underskattningar av tidsåtl vissa fall förefaller avgivna vara

till exempel inte enkätsvaren om och i vilken gången. Det framgår av

Fiskeriverket, Jordbruksverket, Generalläkaren, Generaltullstyrel- 8 Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Kemikalieinspektionen, Koneessionsnáimndt-n lör mil- Gentekniknåmnden, Kammarkollegiet, sen, Skogs- Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Riksantikvnrieämlvt-tel, jöskydd, Kustbevakningen, Sveriges Geologiska Undersökning samtliga 23 länsstyrelser s.: mt styrelsen, Socialstyrelsen, dessutom till Svenska Kommunförbundet. medprövning sådanprövning som sker med anledning av 9 Enligt anvisningarna till enkäten avses anmålningsärenden. Med tillsyn avses efansökanom tillstånd, godkännande, dispens etc. samt och bestämmelser och medövrigt avses allt annat arbete som terlevandekontmllav gällandelagar Definitionen tillsyn har i lagrådsremissen utvidgats görsav myndigheten med stöd av lagen. av

betydligt, se tidigare kapitel. Riksrevisionsverket föreslagna formeln: antal årsarbets- 10 Kostnaderna har beräknats enligtden av för handläggare vid respektive myndighet x 12 1,4 x lönekostgenomsnittlig månadslön krafter x "over-headkostnader. nadspålägg x 15

2 18-0367

30 Bilaga 1

Nuvarande kostnader och intäkter

inräknat tidsåtgång för att allmänt upprätthålla

omfattning de svarande har

tillsyn inom miljöbalkens område. när det gäller prövning och kompetensen avgifter för verksamhet

När enkäten skickades ut avsåg frågeställningen

ändrades till avgifter för prövning

enligt balken, något som i grådsremissen

Vid enkätutskickandet alltså det viktigaste att och tillsyn enligt balken. var

verksamhet enligt balken medan det efter totala antalet årsarbetskrafter för

fördelningen prövning och tillsyn enligt

grådsremissen var viktigast att

antalet årsarbetskrafter för tillsyn som anges i balken. Det måste betonas att

Detta utifrån de förutsättningar enkätsvaren endast avser operativ tillsyn.

vidare fotnot 9 och kapitel "3. Begreppen gällde då enkäten sändes ut, se

som årsarbetskrafter för den s.k. vägled-

och tillståndsprövning". Antalet

tillsyn Till prövning har endast förts sådan tillsynen ingår i siffran "övrigt". ande tillståndsmyndiglzeten medan medverkan vid tillstündsprövning som görs av remissarbete har förts till

myndighets prövningsarbete såsom t.ex.

annan delen kostnaderna för "övrigt" kan "övrigt". Den alldeles övervägande av

enligt lagrådsremissen ingår i begreppet

dock hänföras till vad som numera

respektive begreppet prövning.

tillsyn främst rådgivning och information

mening i begreppet prövning ingå bland annat Exempelvis bör enligt verkets

verkets deltagande i tillståndsprövningar.

enligt laga; som skall ingå i Tabell Antal år 1996 för arbete

balken, fördelat på

Antal årsarbetskrafter

Naturvårds- Ovriga Summa Myndighet Miljöskydds- Lagen om kemiska lagen lagar lagen

produkter n 12 241 133 9 65 34 Länsstyrelser

30 Koncessionsnåmnden 30 12 t 1a o o 1 Jordbruksverket 15 10 10 Boverket 8 0 8 §kogsstyrelsen 23 3 29 o 5 1 Ovriga myndigheter 95 7 53a 192 168 84 Totalt

29 årsarbetskrafter för täktverksamhet ll varav för vattenlagen, 7 för lagen årsarbetskrafter lagen hushållning med naturresurser, 11 12 varav 11 om och totalt 1 årsarbetkraftför tre andra lagar jordbrulsmark, 3 för hälsoskyddslagen om skötselav modifierade organismer och renhållningslagen, 2 för lagen om genetiskt 13varav 7 årsarbetskrafter

sammanlagt2 för sex andra lagar modifierade organismer, 4 för lagen om åtgärderbc- 4 årsarbetskrafter lagen om genetiskt 14varav och totalt1 för tre andra lagar tillhör skyddadearter, 3 för vattenlagen träffandedjur ochväxter som

15 Lagen om hushållning med naturresurser. för lagen genetiskt modifierade orsammanlagt 9 årsarbetskrafter hälsoskyddslagen, 6 om 16varav förbud mot dumpning hushållning med naturresurser, 2 för lagen om ganismer, 3 för lagen om vattenlagen och sammanlagtl för tre andra lagar av avfall i vatten, 2 för med 17 för vallenlagen, 13 årsarbetskrafter lagen om hushållning naturresurser, 17varav totalt 24 hälsoskyddslagcn, 9 för renhållningslagen, genetiskt modifierade organismer, 13 för för lagenom förhandsgranskningav biologiska beför lagen skötsel jordbruksmark,4 för lagen om 8 om av skyddadearter åtgärder beträffande djur och växter som tillhör kämpningsmedel,4 för lagen om avfall i vatten, lagen om svavclhallagen förbud mot dumpning av och2 för tre andra lagar om bekämpningsmedel över skogsmark tigt bränsle ochlagen om spridning av

Bilaga 1 31

kostnader och intäkter 31

Nuvarande

år 1996 för arbete enligt Lagar som skall ingå i bal- Tabell 2. Antal

tillsyn och om definition av begreppen, se

ken, fördelat på

ovan

Antal årsarbetskrattgr Lag Summa Egna pröv- Operativ Ovrigt

ningsbeslut tillsyn

76 52 64 1 92 Miljöskyddslagen 92 65 11 168 Lagen om kemiska produkter 43 8 33 84 Naturvárdslagen 3 O 21 24 Lagen om hushållning med

naturresurser 5 5 7 17 Vattenlagen Lagen om genetiskt modifierade 3 2 8 13 organismer 0 4 8 13 ljâlsoskyddslagen 10 5 13 27 Ovriga lagar 231 142 165 538 Totalt berörda lagar

år 1996 vid några för arbete enligt Ia- Tabell 3. Antal ingå ibalken, fördelat på anamma, tillsyn och gar som ska/I

Antal årsarbetskrafter Myndighet pröv- Operativ Ovrigt Summa Egna ningsbeslut tillsyn

Koncessionsnâmnden 7 1 6 13 Jordbruksverket 10 1 0 Boverket 2 O 6 8 Skogsstyrelsen a 3 19 29 Övriga myndigheter a

231 1 42 1 65 538 Totalt

miljöskyddslagen, 41 för naturvårdslagen,4 förlagen om kemiska pro- 61 årsarbetskrafter 18varav dukter och8 för fem andra lagar 8 för naturvårdslagen, 5 för vattenlagen och7 för sex S2 årsarbetskrafter miljöskyddslagen, 19varav

andra lagar vidare tolkning tillsyn än vad som sadesi Kemikalieinspektionen har i sitt en kätsvar använt en av 20

enkäten. nedåt antalet årsarbetskrafter för prövning och tillsyn 21 Kemikalieinspektionen har senare reviderat årsarbetskratter bör föras till Övrigt med 5-107a, varför ca 15 ca efter tailvcllcrna. prövningsärenden har förts till "Övrigt", se vidare kommentar 22 Remissarbete i förts till "Övrigf, vidare kommentar eller tabellerna. 23 Den s.k. vägledande tillsynen har se vardera 1,5hos Arbelarskyddsslyrclscn och Liikc- 5 ârsarbetskrafter hos Ceneralläkaren oc h 24 varav

medelsverket

32 Bilaga 1

Nuvarande kostnader och intäkter

25 år 1996 för några för arbete enligt Tabell 4. fördelat på provning, til/sm och skall ingå iba/ken, lagar som

Beråknade kostnader miljoner kronor Myndighet Summma Egna pröv- Operativ Ovrigt

ningsbeslut tillsyn

Boverket

Totalt

år 1996 för myndigheters verksamhet enligt lagar som Tabell 5.

skall ingå i balken, mrqe/at ga myndigheter

Nuvarande avgiftsintäkter, Debiterande myndighet miljoner kronor

107 Länsstyrelser

80 Kemikalieinspektionen

2 Jordbruksverket

gâkemedelsverket 2

myndigheter 0 Ovriga 190 Totalt

och respektive myndighet uppgiven genomsnitt- Beräknat utifrån angivet antal ársarbctskrafter av 25 lönekostnadspålägg och over-headkostnadcr". handläggarlön inklusive tolkning tillsyn än vad som sadesi Kemikalieinspektionen hari sitt enkätsvaranvänten vidare av 26 reviderat dessa uppgifter något, se ovan i tabell3. enkäten, men har senare "Övrigt", vidare kommentar efter tabellerna. Remissarbete i prövningsârenden har förts till se 27 tabellerna. till "Övrigt", vidare kommentar efter 28 Dens.k. vägledande tillsynen har förts se vattendomstolarna, dvs. totalt 138 miljoner kronor. Re- 29 Därtill tillkommer 18 miljoner kronor vid "Övrigt", vidare kommentar efter tabellerna. missarbetei prövningsårenden har förts till se "Övrigt", vidare kommentar efter tabellerna. Dens.k. vägledande tillsynen har förts till se 30 sambandmed s.k. vägledande tillsynen och för remissarbetei 31 inkluderar kostnader för bl.a. den vidare kommentar efter tabellerna. myndighets prövningsarbete, se annan dvs. totalt 298 miljoner kronor. miljoner kronor vid vattendomstolarna, 32 Därtill tillkommer 18

Bilaga 1 33

Nuvarande kostnader och intäkter 33

33år för myndigheters verksamhet enligt la- Tabell 1995 som ska/l ingå i balken, fördelat på lagar. gar

skall ingå i balken,

Lag Nuvarande avgiftsintåkter, miljoner kronor Lagen om kemiska produkter 82 Miliöskyddslagen 80

naturvårdslagen 26

Ovriga lagar 3 Totalt 190

nuvarande arbetsinsatserna räknat antal årsarbetskrafter :J De som

länsstyrelserna med miljöskyddslagen och naturvårdslagen och vid Krun-

kalieinspektionen med lagen kemiska produkter, omfattar ungefär h om det totala antalet årsarbetskrafter 343 538 årsarbetskrnflci tredjedelar av av

Sammanlagt miljöskyddslagen för drygt en tredjedel av totala annah-t

svarar

årsarbetskrafter, lagen kemiska produkter för nästan en tredjedel, natur-

om vårdslagen för 15 %, lagen hushållning med naturresurser för nästan ca om

vattenlagen vattendomstolars prövning för 3 %, dvs.

5 % och exklusive ca

totalt för dessa fem lagar 90 %. De i tabell 2 nyss angivna sju lagarna ca % det totala antalet årsarbetskrafter, de övriga sju "balklagaromfattar 95 av na" alltså för endast 5 % totala antalet årsarbetskrafter. svarar av

arbetsinsatserna för naturvårdslagen totalt 84 årsarbetskrafter avser

Av årsarbetskrafter tåktverksamhet 22 för prövning, 4 för tillsammanlagt 31 med merparten 94 % dessa 31 dessa årsarbetssyn och 5 för "övrigt", av av länsstyrelserna tâktverksamheten motsvarar enligt enkâtsvaren krafter vid kostnad 15 miljoner kronor. Av intäkterna enligt en beräknad total ca

naturvårdslagen enligt enkätsvaren 25 miljoner kronor täktavgifter,

avser ca länsstyrelserna. I stort sett alla intäkter enligt naturvå vilka debiteras av

alltså täktavgifter 25 totalt 26 miljoner kronor.

slagen avser av

utifrån angivet antal ársarbetskrafter och av respektive myndighetupp-given genom- 33 Beräknat handläggarlön inklusive lönekostnadpålägg och over-hendkoslnudcr". snittlig

34 Bilaga 1

kostnader och intäkter

34 Nuvarande

rubricerats "övrigt" men som Exempel vad enligt enkätsvaren som som skall föras till prövning och tillsyn är enligt tillkomna definitioner senare

Naturvårdsverket tabell 3 ingår i "övrigt

följande. I uppgifterna för bl.a. årsarbetskrafter avser arbete med

dels uppskattningsvis ca tolv som

arbete" och deltagande vid tillståndspröv-

tillståndsärenden dvs. remissyttranden

fem årsarbetskrafter som avser

enligt miljöskyddslagen, dels minst ca

ning

exempel kan givetvis gälla för andra vägledande tillsyn. Liknande

s.k.

myndigheter omfattas av enkäten.

som två årsarbetskrafter

förekommer vid Naturvårdsverket arbete ca

Vidare EEG 2.59/ 93 om övervakning med prövning enligt Rådets förordning nr

inom, till och från Europeiska gemen-

och kontroll avfallstransporter av denna EG-förordning finns inte Naturvårdsverkets arbete enligt skapen.

tabellerna de avgiftsintäkter ca 0,8

tabellerna. Inte heller ingår i redovisat i

med stöd denna EG-förordning.

miljoner kronor som tas in av

visar att den beräknade totalkostna- Ovanstående siffror från enkätsvaren

280 miljoner kronor.

år 1996 för arbete enligt "balklagarna" är ca

den för kronor för prövning enligt kostnader ca 18 miljoner Därtill kommer kapitel "7. D Avgifts-

vid vattendomstolarna se vidare senare

vattenlagen

Vattenverksamhet enligt miljöbalken".

för prövning och tillsyn av system

garna" år 1996 uppskattas såle-

Totalkostnaden för verksamhet enligt "balkla

avgiftsintäkterna är enligt enkät-

till 300 miljoner kronor. De statliga des ca 110 miljoner kronor av de 190 miljoner kronor. Detta innebär att ca svaren ca

för "balklagarna" skattefinansieras.

totala kostnaderna

% nuvarande statliga avgiftsintäkter

Som framgår tabell 7 avser 99 av av och lagen kemiska

naturvårdslagen, miljöskyddslagen om

de tre lagarna

miljöskyddslagen och natur-

Samtliga statliga avgifter enligt produkter.

alla avgifter enligt lagen

debiteras länsstyrelserna och nästan vårdslagen av

Kemikalieinspektionen. För sex kemiska produkter 98 % debiteras av

om avgifter för resterande fem lagar medan

garu

finns inga statliga avgifter

enkätsvaren. Av dessa 2,5 miljoner 2,5 miljoner kronor enligt inbringar ca miljoner. Bygde- och fiskeavgifter

vattenlagen mest ca två

kronor inbringar

eftersom dessa "avgifter" är vattenlagen ingår inte i dessa avgifter

enligt

finansiera myndigheters arbete

för skada och inte avgifter för att ersättning

med prövning och tillsyn. debiterar kostnader vid beloppen länsstyrelserna avser En del av som Koncessionsnämnden och Naturvårdsverket när andra myndigheter, t.ex.

miljöskyddslagen samt Sveriges

för verksamhet enligt

det gäller avgifter

Naturvårdsverket när det gäller täktavgifter Geologiska Undersökning och

enligt naturvårdslagen.

lagen svavelhaltigt bränsle, lagen om 34 Lagen förbud mot dumpning av avfall i vatten, om om och lagen spridning av bejordbruksmark, renhållningslagen, hâlsoskyddslagen om skötselav

kämpningsmedelöver skogsmark fö rhandsgranskning av biologis- 35 Vattcnlagen, lagen hushållning med naturresurser, lagenom om tillhör skyddadearter åtgärder beträffande djur ochväxter som ka bekämpningsmedel, lagenom

genetiskt modifierade organismer. ochlagenom

Bilaga 1 35

Nuvarande kostnader och intäkter 35

för verksamhet enligt lagar som skall ingå Tabell 8. statliga gvgf§img"er enligt dessa lagar, år 1996 enligt enkâtsvar. ibalken samt

Beråknade Avgifts- Underskotf/ Kostna s- Lag kostnader, intäkter, överskott, andel miljoner kr miljoner kr miljoner kr som täcks av avgifter

100 80 -20 80% Miljöskyddslagen Lagen om kemiska 89 37 82 -7 93% produkter Naturvárdslagen 42 26 -16 62% täktverksamhet 15 25 9 160% - varav verksamhet 26 1 -25 4% varav övrig - 26 38 2 -244 8% Vattenlagen Lagen om hushållning 12 O -12 1% med naturresurser Hälsoskyddslagen 7 -7

Lagen om genetiskt 7 0 -6 6% modifierade organismer Renhållningslagen 5 -5

Lagen om skötsel av jordbruksmark 4 -4

Lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel 2 0 -2 0%

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter tillhör skyddade arter 2 O -2 4% som Lagen om förbud mot dumpning av avfall vatten i 1

Lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark 0 -O

Lagen om svavelhaltigt bränsle 0 -0 298 190 -108 64% Totalt

dvs. icke avgiftsfinansierat

kostnadsandel täcks avgifter uppgåtill 100 70, eftersom all verk- 36 l flera fall kan inte den som av skäl kan avgiftsbeläggas; det gäller t.ex. viss lillsynsverksamltct enligt natursamhetav olika inte och intäkter för statliga myndigheters prövning och vårdslagen. Sevidare kapitel6. Kostnader tillsyn enligt miljöbalken". reviderat de beräknade kostnaderna för prövning och tillsyn 37 Kemikalieinspektionen har senare detta lagomráde nedåt med 5-10%, varför den totala kostnavid Kemikalieinspektioneninom ca endast blir 81 miljoner kronor, medan resterande 8 miljoner kroden för prövning och tillsyn ca hänför sig till övrig verksamhet enligt lagen om kemiska produkter. nor Därav 18 miljoner kronor för prövning vid vattendomstolama. 38

36 Bilaga 1

Nuvarande kostnader och intäkter

statliga kostnaderna finns inom lagområ- Den övervägande delen av de produkter, naturvårdslagen, lamiljöskyddslagen, lagen om kemiska

dena

och vattenlagen. För miljöskydds-

hushållning med naturresurser gen om

kemiska produkter finns existerande

lagen och merparten av lagen om

nuvarande totala avgiftsintäkter enligt

för 85 % av

avgiftssystem som svarar

naturvårdslagen huvudsakligen täkt-

balklagarna" liksom för delar av för 13 % de totala avgiftsintäkt-

verksamheten där tåktavgiften svarar ca av

enligt "balklagarna".

erna nedanstående tabell de nuvarande år 1996 Sammanfattningsvis framgår av

statliga avgiftsintäktema fördelat

beräknade statliga kostnaderna och de

enkätsvaren. För vattenlagen har "balklagar" såsom de redovisats i samtliga

prövningsverksamhet som inte

kostnaderna vid vattendomstolarna dessutom kostnader har beräknats redovisas i

enkäten, lagts till hur dessa

redovisades i tillsyn Vattenverksamhet enligt Avgiftssystem för prövning och av kapitel "7.D.

rrtiljöbalken".

Bilaga 1 37 37

intäkter

Kostnader och

för och

statliga myndigheters prövning tillsyn enligt miljöbalken

Bilaga 1 39

Kostnader och intäkter 39

och tillsyn enligt miljöbalken" redovisas

I avsnittet "Kostnader för prövning

statliga myndigheters prövning och tillsyn inom uppskattade kostnader för

i miljöbalken. I avsnitt "Intäkter för pröv-

områden som föreslås integreras

miljöbalken" redovisas motsvarande intäkter och i ning och tillsyn enligt

avgiftsbeläggning" redovisas omfattningen

avsnitt "Områden för potentiell i dag inte är avgiftsbelagda. I avsnitt potentiella avgiftsområden som

av och tillsyn enligt miljöbalken" förs ett "Kostnadstäckning för prövning

kostnadstäckning. Uppgifterna avser uppskattaresonemang om graden av

statliga myndigheternas arbete inom respekde kostnader och intäkter för de

myndigheter sker givetvis en stor del arbete

tive lagområde. Vid berörda "miljöbalkslagar", t.ex. internationellt arbete,

inte direkt kan knytas till som

kunskapsförmedling, forskningsadminismiljöövervakning, miljöstatistik,

verksamhet ingår inte i nedan redovisade tration. Kostnader för sådan

belopp.

mil-

Kostnader för prövning och tillsyn enligt

jöbalken

kostnader baseras i allt väsentligt de

Uppskattningarna av miljöbalkens

framgår de följande punkterförutsättningar och kostnadsunderlag som av

na 1-4.

enkätsvar från myndigheter som bedriver

1. Enkät: Kostnaderna baseras

resursåtgång och avgift-

verksamhet i miljöbalken. Uppgifter om

som avses

till 1996 års verksamhet inom de lagområden som

sintäkter hänför sig

miljöbalken. Baserat den resursåtgång som

föreslås bli integrerade i

statliga prövningen och tillsynen inom dessa redovisas i enkäten kostar den

exklusive tilläggsposterna 2-4 nedan. områden 280 miljoner kronor ca

kostnadsuppskattningen enligt

Tilläggspostema syftar till att komplettera

planerad verksamhet enligt miljöbalken. enkätsvaren till att gälla för en

kostnader redovisats basis av enkätsvaren 2. Kompetens I de som m.m.: vidmakthålla kompetens för nuvarande arbetsupp-

har kostnaderna för att

enhetsmöten och planering förmodligen un-

gifter och tid för till exempel dessa kostnader uppgår till 10 % derskattats. Här görs en uppskattning att

miljoner kronor, dvs. 28 miljoner kronor. den beräknade kostnaden 280 av

Uppgifter kostnader för vatten- 3. Vattendomstolar/miljödomstolar: om

enkäten från Domstolsverket och domstolarna har inte erhållits via utan

beräknats till 18 miljoner kronor år skall således läggas till. Kostnaderna har

för prövning och tillsyn av

1996 vidare kapitel "7. D. Avgiftssystem

se

Någon kostnadsjustering har

Vattenverksamhet enligt miljöbalken". annan

skillnaden i kostnader mellan å ena sidan gjorts skall ge uttryck för inte som

40 Bilaga 1

Kostnader och intäkter 40

regionala miljödomstolar och en miljööverdomstol och

ett antal föreslagna

Koncessionsnämnden, vattendomstolar och Vattenöverå andra sidan sex

upphöra. Kostnaderna för Koncessionsnämn-

domstolen som kommer att

enkätsvaren och annat än Vattenverksamhet, den ingår i uppgifter från avser

miljoner kronor för vattendornstolarnas arbete medan ovan nämnda 18

med vattenföretag. Kostnaderna för Koncesendast avser deras arbete

sionsnämnden har således inte räknats dubbelt.

tidigare beskrivits i Naturvårdsverkets lägesrap- Ambitionshöjning: Som

den höjda ambitionsnivån som lagrådsremissen port 1997-08-14 uppskattas

de totala statliga kostnaderna ökar till följd av uttryck för innebära att ger Siffrorna inom parentes år en uppskattning av nedanstående förändringar.

ökat antal årsarbetskrafter.

förändrade roll då det gäller prövning samt deras roll Länsstyrelsernas - länsstyrelsersamordnare/ uppföljare tillsyn. Därtill kan läggas som av

sammanlagt tillkommer 45-50 årsarbets-

nas tillsyn över jordbruksmark

krafter.

samordnande arbete med uppföljning, rådgivning Naturvårdsverkets -

och kontroll, dvs. rådgivning i enskilda fall samt uppföljning/utvärde-

tillsynsarbetet. Den rollen central tillsynsmyndighet

ring av nya som

och utökat deltagande part i tillståndspröv-

över Vattenverksamhet som

enligt 9:5 miljöbalken tillkommer 10-15

ningar samt föreskriftsarbete

årsarbetskrafter

bedrivas övriga myndigheter. I lagrådsremissen

Tillsyn som skall av bland Boverkets roll nuvarande område för naturresurbetonas annat

hälsoskyddsornrådet för allmänna

slagen och Socialstyrelsens ansvar

sammanlagt tillkommer 3-5 årsarbetsråd, uppföljning och utvärdering

krafter

Ökad och hantering information på alla nivåer. insamling av - Även kostnaderna för ett avgiftssystem måste beaktas. de administrativa identifiera, fördela och redovisa sina kost- Samtliga myndigheter måste

Dessutom måste kostnaderna för fakturering-

nader per tillsynsområde.

myndigheter handhar debiteringen. Dessa räknas in för de som en uppskattas till i storleksordningen 2-3 % kostnader för att ta betalt kan

dessa administrativa kostnader före-

avgiftsintäkterna. En stor del av

av

redan avgiftsunderlag, varför en generell kost-

kommer dock i dagens

balken inte är lika stor. Förhållandena kan nadsökizing med anledning av

myndigheter. Eftersom Naturvårdsverkets fördock variera för enskilda

delar bygger relativt grova uppskattningar slag till avgifter till stora

avgifterna att behöva följas upp. Betydande juste-

av kostnader kommer

erfarenheter avgiftssystemen har vunnits. ringar kan behöva göras när av

också frågan ett sekretariat för samråd

Enligt lagrådsremissen bör om

och kommuner beträffande tillsynsmellan bl.a. statliga myndigheter

föremål för fortsatta överväganden. Ett sådant och föreskriftsarbete, bli

Bilaga 1 41

och intäkter 41

Kostnader

kräva åtminstone tre årsarbetskrafter sekretariat kommer sannolikt att

Naturvårdsverket.

vad den höjda ambitionsnivån inklusive nya om-

Att närmare precisera

låter sig inte göras. Enligt Naturvårdsråden kommer att innebära i kronor

emellertid helt klart att ambitionshöjningen kommer verkets mening är det

antalet ökade årsarbetskrafter medföra ökade kostnader. Med ledning av att kan den höjda ambitionsnivån grovt enligt ovanstående uppskattningar

kostnadsökningar i storleksordningen 20uppskattas till att medföra

miljoner kronor 20-25 % av 280 + 28 25 % eller i storleksordningen 70

Kemikalieinspektionen att miljöbalken inte 60-80 miljoner kronor. anser

såvitt deras verksamhet. Därinnebär någon ambitionshöjning avser egen

till 50 miljoner kronor 20-25 "n av med reduceras kostnadsökningen ca

280-89 28 50 miljoner kronor. + kostnader för information och utbildning i Andra faktorer såsom initiala

träder i kraft har inte medräknats.

samband med att miljöbalken

under punkterna 1-3 erhålls den totala Genom kostnaderna att summera enligt dagens resursnivå dvs. exklusive angiven kostnaden för miljöbalken -

Kostnaderna beräknas uppgå till ca 325 mil-

kostnad för ambitionshöjning.

kronor 280 28 18 326. joner + +

kostnader bedöms i den statliga sektorn uppgå till

Miljöbalkens totala

ambitionshöjningen Punkterna 1-4:

380 miljoner kronor inklusive ca

280 28 18 + 50 376. + + nuvarande resursnivå som vid en höjd Såväl den beräknade kostnaden vid

ambitionsnivå bör användas med viss försiktighet. en balkens totala kostnader osäker. Dels

För det första är uppskattningen av uppskattade kostnaderna, dels är

osäkerhet i enkätsvaren om de finns

"over-headkostnaderna" endast ungefärlig uppskattning,

pålägget för en

medför svår att uppskatta i kronor, dels är ambitionshöjningen som balken

kompetensen endast en grov

dels är kostnaden för upprätthållande av

kostnadsuppskattningen kostnaden osäker blir om

uppskattning. An mer de olika lagområdena. En

höjd ambitionsnivå skulle fördelas vid en kostnader skall kunna räknas

förutsättning för att respektive lagområdes

kostnaderna för hela balken är

med samma generella procentsats som

upp kostnader för ambitionshöjning antas

givetvis att alla avgiftsområdens en

varför kostnadsökningen för relativt lika mycket. Detta år inte fallet, öka sett

räknas totalnivå i det följande. Innan

höjd ambitionsnivå endast en höjd ambitionsnivå bör statsmakterna pre-

avgifter höjs med anledning av

skall tillföras inom respektive lagområde.

cisera vilka konkreta resurser som

dagens uppskattade faktiska resurs-

För det andra kan det ifrågasättas om

faktiska behov prövning och tillsyn som nivå är tillräckligt hög utifrån de av

Riksrevisionsverket RRV har i en befintlig

lagstiftning.

existerar redan med

9 länsstyrelsernas miljövårdsarbete koninom kort avslutad granskning av

miljövårdsarbetei förändring", RRV 1997:47, 1997-10-09, ännu inte lagen av 39 "Länsstyrelscrnas

verksledningen.

42 Bilaga 1

Kostnader och intäkter 42

inom miljöskyddet och naturvärden staterat att t.ex. myndighetsutövning krympande ramanslag och extemfinansierade uppgifter. Exem-

trängs ut av

ned är tillsyn enligt miljöskyddslagen, pel områden som prioriterats

täktverksamhet. Mycket talar således för vattenlagen och naturvårdslagens

eftersatt. Vad gäller dagens resursnivå har att främst tillsynen i dag är

kostnader för faktiska och i vissa fall nedpressade

myndigheterna redovisat redovisa de kostnader egentligen krävs

resursnivåer i stället för att som

gäller den framtida resursnivån år den troli-

enligt gällande regelverk. Vad

dels den ambitionshöjning som tidigare redolågt räknad beroende gen

uppräkning dagens nedpressade tillsynsnivisats, dels att en procentuell av basen för den procentuella

våer i sig innebär en underskattning genom att

skulle i så fall innebära att såväl dagens höjningen är "för liten". Detta

framtidens resursnivå underskattats med belopp som inte resursnivå som

resursnivå är "den rätta" blir emellertid här kan preciseras. Vilken som

fråga för statsmakterna att ta ställning till. slutligen en

i rapporten redovisade kostnader för För det tredje bör det noteras att

myndigheters kostnader för den verksamhet som

miljöbalken avser statliga

enligt förslaget till rniljöbalk. Det innebär

bedrivs eller förutsätts bedrivas ny

kostnader inte medråknats det inte särskilt att motsvarande kommunala om

kostnaden 380 miljoner kronor år således nämnts. Den beräknade ca

del tillsynen, eller rättare sagt kostnaderna, som beroende av hur stor av

Vad gäller miljöfarlig verksam-

kommunerna i framtiden övertar av staten.

antalet verksamheter skall tillståndsprövas av het bör observeras att som

minska, eftersom vissa tillståndspliktiga verklänsstyrelserna kommer att

anmälningspliktiga hos kom-

samheter i framtiden endast kommer att vara

bör därmed minska i motsvarande grad. Det statliga resursbehovet munen. Å antal verksamheter för närvarande prövas andra sidan tillkommer ett som

kommer att prövas av länsstyrelserna. Koncessionsnåmnden men som av kan kräva tid verksamhet Prövningen dessa verksamheter antas mer per av länsstyrelsen. Den senare förändringen än de som inte längre skall prövas av

emellertid inte det totala statliga resursbehovet. påverkar

Kostnader för olika delar av miljöbalken

intäkter enligt enkätsvaren för respektive lag- Nuvarande kostnader och

miljöbalken har redovisats i kapitel 5. förutsätts bli integrerat i område som

kostnader och intäkter". I tabellen nedan redo- "Kartläggning nuvarande av kostnader för prövning och tillsyn enligt miljö-

visas uppskattade framtida

går det inte i detta skede att fullt ut fördela de balken. Som tidigare nämnts

380 miljoner kronor respektive beräknade totala kostnaderna om ca

därför uppskattade belopp där så är möjligt och lagområde. I tabellen anges

miniminivåer. Dessa motsvarar dagens kostnader och vid i andra fall anges

ambitionshöjning bör de räknas med 20-25 %. en upp

Bilaga 1 43

och intäkter 43

Kostnader

för prövning och tillsyn enligt lagar som Tabell

skall ingå i balken

Beråknade kostnader, Nuvarande lag miljoner kronor

minst 100 Miljöskyddslagen

89 kemiska produkter Lagen om

minst 47 Naturvårdslagen

21 varav tâktverksamhet minst 26 varav övrig verksamhet minst 26 Vattenlagen

minst 12 hushållning med naturresurser Lagen om

minst 7 Hâlsoskyddslagen

organismer minst 7 genetiskt modifierade Lagen om

minst 5 Renhållningslagen

minst 4 skötsel av jordbruksmark Lagen om

Lagen om förhandsgranskning av minst 2 biologiska bekämpningsmedel

åtgärder beträffande djur Lagen om minst 2 och växter som tillhör skyddade arter

Lagen om förbud mot dumpning av minst 1 avfall i vatten

spridning av bekämpnings- Lagen om minst o medel över skogsmark

minst 0 svavelhaltigt bränsle Lagen om

ca 300-380 Totalt

300-380 miljoner kronor. Det lagra Tabellen ett totalbelopp om anger

kostnadsnivå. Det högre beloppet är uppskattat

beloppet motsvarar dagens

ambitionshöjning om 20-25 antagandet att miljöbalken innebär en med Vattenverksamhet samt övriga områden ulum

för miljöfarlig verksamhet,

täktverksamheten har ambioch täktverksamhet. För

kemikalieverksamhet kemikalieverksamheten egentli-

till 40 %. För

tionshöjningen beräknats ca

prövning och tillsyn har, som ovan endast Kemikalieinspektionens egen

gen föranleder någon ambitionshöjning. nämnts, antagits att balken inte

44 Bilaga 1

44 Kostnader och mtä/rter

för och

Intäkter prövning tillsyn enligt miljöbalken

Målet enligt regeringens direktiv är att avgiftsbeläggning med det ekonomiska målet full kostnadstäckning skall gälla för prövning och tillsyn enligt balken. Vissa förhållanden kan emellertid innebära att överväganden bör göras hur stor del miljöbalken skall avgiftsbeläggas. Skälen till om av som avvika från full kostnadstäckning kan naturligtvis vara flera och varieatt rande beroende lagområde och verksamhet. I flera fall beror det att

det saknas ett tydligt avgiftskollektiv för myndighetsarbete. Som exempel härpå

kan nämnas den tillsyn bedrivs i naturreservat och i nationalparker som enligt naturvårdslagen. Avgiftsfinansiering inom vissa delar av naturvårdslagen, t.ex. prövning dispens från föreskrifter för skyddade områden, av skulle dessutom direkt motverka eller försvåra naturskyddsarbetet. Andra

lagområden där det kan svårt att hitta någon avgiftsskyldig år bland

vara annat lagen hushållning med naturresurser, med undantag för regeom ringsprövningen enligt 4 kapitlet. I andra fall kan en avgiftsbeläggning eller avgiftshöjning motverka syftet med verksamheten genom att de avgiftsskyldiga grund avgiften/ avgiftshöjningen underlåter att söka tillstånd. av Verksamhetens omfattning kan också vara av så liten omfattning att en avgiftsbeläggning inte är motiverad om det skulle innebära en utökad administration. l kapitel A-D redovisas förslag till avgifter för miljöfarlig verksamhet, kemikalieverksamhet, täktverksamhet och Vattenverksamhet. Avgiftsintäkterna uppskattas följa förslagen till avgifter enligt dessa kapitel som av

framgår nedanstående tabell. Uppskattade avgiftsintäkter enligt övriga

av lagområden grundas det förordningsförslag som redovisas i kapitel 8 vilket innebär endast marginella intäktsökningar jämfört med nuvarande avgiftssystem. Avgiftsintäkterna i detta kapitel, samt föreslagna tariffer angivna i separata kapitel 7. A-D för respektive verksamhetsområde, är beräknade med utgångspunkt i olika antaganden, vilket innebär att statsmakterna måste

bedöma rimligheten i dessa innan avgifter och önskade intäktsnivåer

fastställs. I Tabell 2 ett totalbelopp 226-270 miljoner kronor. För miljöfarlig anges om verksamhet beräknade avgiftsintäkter om 96-120 miljoner kronor. Det anges lägre beloppet 96 är dagens intäktsnivå med pålägg för en avgiftshöjning 20 % höjningen 20 % tar inte hänsyn till dagens nedpressade tillsynsom om nivå. Det högre beloppet 120 tar även hänsyn till att den statliga debite-

ringen vid kommunalt tillsynsövertagande föreslås ökas. Kemikalieverk-

samheten bedöms utifrån Kemikalieinspektionens uppgifter antingen ligga kvar nuvarande intäktsnivå 82 eller höjas till 89 miljoner kronor, beroende på avgiften höjs för att även inkludera övriga statliga myndigheom

Bilaga 1 45

Kostnader och åtrå/der 45

prövning och tillsyn inom kemikalieområdet. Táktverksamheten beräkters inbringa 21 miljoner kronor i avgifter. Vattenverksamhetenberäknas nas avgiftsintäkter 26-32 miljoner kronor, beroende om avgifgenerera om sätts för att inkludera ambitionshöjning eller För övriga verkterna en . samheter innebär förslaget endast marginella intäktsförändringar jämfört

med nuvarande avgiftssystem

Tabell 2. enligt de lagar som ska/I ingå i ba/ken.

Nuvarande lagar Avgiftsintåkter, miljoner kronor

Miljöskyddslagen 96-1 20

kemiska produkter 82-89 Lagen om Naturvárdslagen 22-23 21 41 varav täktverksamhet övrig verksamhet 1-2 varav Vattenlagen 26-32

Lagen om hushållning med naturresurser

Hälsoskyddslagen Lagen om genetiskt modifierade organismer 0-1

Renhállningslagen

Lagen om skötsel av jordbruksmark

Lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter Lagen förbud mot dumpning av avfall i vatten O-1 om Lagen spridning av bekämpningsmedel över om skogsmark

Lagen om svavelhaltigt bränsle Totalt 226-270

I föreliggande förslag kapitel D beräknas avgifterna utifrån dagens resursnivá, vilket beräk- 40 innebära avgiftsintäkter 26 miljoner kronor. Dettakan ses som ett räkneexempel snarare nas om förslagtill avgiftsnivå. Givet ambitionshöjning. bedöms som rimlig med hänsyn till änett en som vad i balken,böri stället avgiftsintäkterna beräknastill ca 32 miljoner kronor.Av detta som sägs avgiftsberäkningama i kapitel D 6 promille i stället för 5 promille bör följeratt en justering av övervägas. Pågrund övergång från förskottsbetalning till årliga avgifter kommer avgiftsintäkterna de för- 41 av betydligt lägre än 21 miljoner kronor. Se även kapitel "7. C. Avgifter för sta åren sannolikt vara täktverksamhet".

46 Bilaga 1

Kostnader och intäkter

Områden för potentiell avgiftsbeläggning

har inga för-

de enkätsvar erhållits från miljöbalksmyndigheterna

Av som verksamhetsområden som kan avslag framkommit några nya större om undantag från nuvarande vattenlag.

giftsbeläggas. Möjligen med

framgår följande sammanställ-

Potentiella områden att avgiftsbelägga av

det är sig möjligt eller

Det innebär dock inte nödvändigvis att vare

ning. verksamheterna. Sammanställningen visar star-

lämpligt att avgiftsbelägga

de verksamheter som för närva- Ieksordningen före ambitionshöjning en

rande inte är avgiftsbelagda.

Potentiella områden att avgiflsbelâgga Tabell 3.

ungefärlig omfattning Potentiella områden miljoner kronor

25 täkter Naturvård utöver

1 Förbud mot dumpning av avfall

0 Svavelhaltigt bränsle

4 Skötsel av jordbruksmark

5 Renhållning

7 Hälsoskydd

Bekämpningsmedel/skogsmark 0

myndigheter 7 Kemiska produkter övriga -

12 Hushållning med naturresurser

2 Djur och växter/skyddade arter

organismer/delvis avgiftsbelagd 0-7 Genmodifierade

63-70 Delsumma

Avgiftsbelagd enligt förslag

26 Vattenverksamhet

90 89-96 Totalt avrundat till

omfattar sammanlagd

De områden eventuellt kan avgiftsbeläggas en

som Vattenverksamhet omfattar

verksamhet exklusive förslag angående -

som - verksamhetsnivån 63-70 miljoner kronor mått efter uni storleksordningen för att se om de är der år 1996. Dessa områden bör studeras noggrannare

Kostnaderna för nuvarande lagom-

möjliga och lämpliga att avgiftsbelågga.

och lagen hushåll-

råden naturvårdslagen exklusive tåktverksamheten om

för närvarande inte är avgiftsär de största som ning med naturresurser drygt hälften 37 miljoner kronor av belagda. De sammantaget för svarar

Bilaga 1 47

Kostnader och intäkter 4 7

potentiella avgiftsområdet omfattande omkring 63-70 miljoner kronor. det Förmodligen är stora delar dessa områden inte möjliga eller lämpliga att av avgiftsbelägga, i vart fall inte med det ekonomiska målet full kostnadstäckning. Det beror bland annat på att stor del av verksamheten enligt lagen en hushållning med naturresurser och naturvårdslagen inte direkt riktas om något definierbart avgiftskollektiv. Resterande områden som bör studemot

omfattar ett flertal lagområden med en sammantagen

ras noggrannare omfattning endast omkring 26-33 miljoner kronor före ambitionshöjning. definitivt bestämma graden avgiftsbelä ggnin g av områden som För att av inte för närvarande är avgiftsbelagda utöver de förslag som lämnas i måste relativt genomgång aktuella verksamherapporten en noggrann av -

ter genomföras.

för och tillsyn Kostnadstäckning prövning

en-

ligt miljöbalken

I de två första avsnitten i detta kapitel redovisas kostnader och intäkter var I detta avsnitt görs jämförelse mellan beräknade kostnader och för sig. en beräknade intäkter för de nuvarande lagarna för att uppskatta graden m kostnadstäckning i miljöbalken. Det måste observeras att i flera fall kan rm: kostnadsandel täcks avgifter uppgå till 100 % eftersom all den som av

verksamhet olika skäl inte kan avgiftsbeläggas. En utgångspunkt i värt

av arbete har dock varit att så hög kostnadstäckning som möjligt skall eftersträ-

Som har nämnts är det svårt att uppskatta kostnadstäckningcn per vas. nyss varför vi i nedanstående tabell endast totalnivå anger upp-

lagområde,

skattat underskott och kostnadstâckningsgrad.

Tabell framgår att uppskattade belopp rör sig inom relativt Inreda

Av 4 antyder osäkerheten är relativt stor både beträftmutu: intervall, vilket att kostnader och intäkter. kan dras utifrån de i tabellen angivna beloppen är att det En slutsats som

svårt uppnå full kostnadstäckning. Avgiftsintäkterna i tabellen

synes bli att 226-270 miljoner kronor och motsvarande kostnader upp-

uppskattas till skattas till 300-380 miljoner kronor. Den främsta orsaken till att avgiftsintäk-

inte förväntas täcka kostnaderna synes vara att delar av den verksamterna skall bedrivas inom för miljöbalken inte är, eller bedöms het som ramen bli, Det beror kostnader finns, inom vissa lagom-

kunna avgiftsbelagd. att

svårligen låter sig avgiftsfinansieras se avsnitt "Intäkter för

råden, som

enligt miljöbalken" angående avsaknad

prövning och tillsyn resonemang om

avgiftskollektiv m.m..

av

48 Bilaga 1

Kostnader och intäkter 48

för prövning och tillsyn enligt lagar som Tabell 4. statliga avg/minzgjkter enligt dessa lagar ska/I ingå iba/ken samt

underskott, Kostnadsandel Beräknade Avgifts Nuvarande täcks kostnader, intäkter, dvs. icke av- som lagar avgifter kr miljoner kr giftstinansierat av miljoner miljoner kr

minst 100 96-120 Miljöskyddslagen

Lagen om kemiska 89 82-89 produkter Naturvårdslagen minst 47 22-23 2143 täktverksamhet 21 - varav verksamhet minst 26 1-2 -varav övr minst 26 26-32 Vattenlagen Lagen om hushållning med naturresurser minst 12

Hälsoskyddslagen minst 7

Lagen om genetiskt organismer minst 7 0-1 modifierade Renhållningslagen minst 5

Lagen om skötsel av jordbruksmark minst 4 0-4

Lagen om förhandsgranskning av biol. bekämpningsmedel minst 2 0

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör minst 2 0 skyddade arter Lagen om förbud mot dumpning av avfall i minst 1 0-1 vatten Lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark minst 0

Lagen om svavelhaltigt bränsle minst 0

15444-3045 595-9o% 300-380 226-270 Totalt ca

uppgå till 100 7:. eftersom all verkkanjntgden kostnadsandcl som täcls av avg ifter 42 l flera fall olika skäl inte kan avgiftsbeläggas. samhetav

avgifter ko avgiftsintäkterna de förfrån förskottsbetalning till årliga mmer 43 På grund av övergång för täktkronor. Seäven kapitel "7. C. Avgifter sannolikt bli betydligt lägreän 21 miljoner sta åren verksamhet".

442Z6-380-154

45 270300-30

46 226/38059%

47 270/300 90 7

Bilaga 1 49

Kostnader och intäkter 49

En slutsats som möjligen kan dras är att kostnadstäckningen jämfört med dagens nivå antagligen blir något högre, främst beroende att avgifter införs vattenverksamhetens område, samt att förordningsförslaget öppnar upp för vissa mindre avgiftsområden där det i dag inte ges någon möjlighet att ta ut avgifter. Sammanfattningsvis blir ändå slutsatsen att det även fortsättningsvis torde krävas viss skattefinansiering för att täcka erfoderlig kostnadsnivå för statliga myndigheters prövning och tillsyn miljöbalkens område. Innan avgifter slutgiltigt beslutas måste statsmakterna dels besluta om vilken resursnivå kostnadsmassa som skall gälla för de olika "balkområdena", dels hur stor avgiftsfinansieringen skall vara för respektive område. Det gäller alltså att, givet beslutad resursnivå, hitta en "lagom balans" mellan avgiftsfinansiering och skattefinansiering.

Bilaga 1 51

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

Bilaga 1 53

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 53

Inledning

De avgifter tas ut enligt miljöbalken kan indelas i avgifter för olika som avses verksamheter kan benämnas eller verksamhetsområden. Fyra stora som gsådana områden kan direkt med syftning fyra av de områden som anges, i dag för merparten avgiftsintäktema inom befintliga lagar som svarar av kommer att samordnas i miljöbalken. De fyra områdena är miljöfarlig verksamhet, kemikaliehantering, täktverksamhet och Vattenverksamhet. Härut-

över kan en kategori "Övrig verksamhet" anges, till vilken kan hänföras dels

verksamhet enligt nuvarande naturvårdslag än täktverksamhet, dels annan vissa andra verksamheter. Med hänvisning till aktuella bestämmelser i miljöbalken lagrädsremisför områdena i fråga kan således följande lag-/ verksamhetsområden

sen

urskiljas: Miljöfarlig verksamhet Nuvarande lag: Miljöskyddslagen Särskilt avsnitt i miljöbalken: 9 kap. 1-8

Kemikaliehantering Nuvarande lagar: Lagen kemiska produkter, lagen om förhandsom granskning biologiska bekämpningsmedel, lagen om spridning av av bekämpningsmedel över skogsmark Särskilt avsnitt i miljöbalken: 14 kap.

Táktverksamhet Nuvarande lagar: Naturvårdslagen 18 § och miljöskyddslagen miljöskyddsförordningens bilaga 29.01 Särskilt avsnitt i miljöbalken: 12 kap. 1-5

Vattenverksamhet

Nuvarande lag: Vattenlagen Särskilt avsnitt i miljöbalken: 11 kap.

Övrig verksamhet

Nuvarande lag: Naturvårdslagen förutom 18 samt ett flertal andra regelsystem Särskilda avsnitt i miljöbalken: bl.a. delar av 11, 12, 15 kap.

Indelningen i nämnda fem områden i förslaget till nytt avgiftssystem motiveras av att jämförelse med befintliga avgiftssystem underlättas - en områdena skiljer sig åt i flera avseenden, vilket innebär att ett helt -

enhetligt avgiftssystem i miljöbalken inte önskvärt eller

synes vara

genomförbart

områdena återfinns i olika kapitel i miljöbalken. -

48 Markavvallning se 12 kap. vattenlagen,18 c och d naturvårdslagen samt H kup. 13 och l-l miljöbalken särrcdovisasi det följande.

54 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

54 Förslag till nytt

och styrning" ges en övergri-

"Avgiftssystem" och "Uppföljning

l avsnitten avgiftssystem. Redogörelser av beskrivning förslaget till nytt pande av

avgiftsberäkningar för re-

bakomliggande motiveringar samt resonemang, områdena miljöfarlig verksamhet, område, i kapitel 7A-D för spektive ges

täktverksamhet samt Vattenverksamhet. kemikaliehantering,

Avgiftssystem

beskrivning föreslagna avgiftssystem

I tabell 1 nedan en översiktlig av ges motsvarande tabell återfinns i kapitel respektive verksamhetsområde. En för jämförelse framgår skillna-

"Nuvarande avgiftssystem" tabell 2.. Vid en

4. och föreslagna avgiftssystem för mellan nuvarande avgiftssystem derna

miljöbalken. till kapitel i miljöbalken och motsva- Kolumnrubrikerna i tabell 1 hänvisar

har gjorts för att särredovisa de lagom-

rande nuvarande Uppdelningen

för de största kostnaderna och råden för och förväntas svara som svarar beräknas mest avgiftoch generera

därmed de avgiftssystem som genererar

de fyra "stora" får nuvarande

För övriga lagområden utöver

sintäkter.

till respektive ansvarig där sådana finns, samt bemyndigandena avgifter

avgifter, äga fortsatt giltighet. l meddela föreskrifter om

myndighet att

kapitlet förslag ansökningsav-

förordningsförsla get kapitel 8. upptas i 7

området "övrig verksamhet". Nya för några verksamheter inom gifter nya meddela föreskrifter

föreslås för ansvariga myndigheter att bemyndiganden

"balkförordningar" för närvarande saknar

avgifter för balkla gar eller som

om

skötsel jordbruksmark och avgiftsbestämmelser, t.ex. lagen om av

statliga

hälsoskyddsförordningen.

olika "delar" avgiftssystemet. Radrubrikerna i tabellen anger av

för de olika lagområdena skiljer sig, som

De föreslagna avgiftssystemen

bl.a. huruvida avgiften är en års-, tabellen, åt i flera avseenden framgår av fall baseras avgiften en timtaxa.

prövnings-, eller ansökningsav gift. l vissa

beror främst skillnader i

mellan lagområdena i förslaget

Skillnaderna kan nämnas att avgifter för verksamheter. Som exempel underliggande

ut i form årsavgifter, dels

Vattenverksamhet synes olämpliga att ta av

vattenböcker inte uppdateras avseende grund att vattendomstolarnas av

utgör den övervägande delen ägarbyten, dels grund av att prövning

t.ex. vattenföretaget lever vidare "för myndighetsinsatsen och grund av att av

evigt" med ofta marginella tillsynsbehov.

Hänför sig till tabellen nästa sida För detaljer om avgifter inom desdelari miljöbalken ll, l2 och 15 kap. mer 49 Omfattarbl.a.

områdenhänvisas till förordningstexten 7 kap. sa huvudsak grundval av nuvarande situation. 50 Bedömti ansvarig myndighet Naturvårdsverkets uppfattning beträffande 51 Kemikalieinspektionen delar inte

för MB 14 kap. avstämt med Domstolsverket. 52 Förslaget

Bilaga 1 55

miljöbalken 55

/. rorszag nu nya ClUglILssyaLzI/L CILLLyL

Tabell Översikt över förs/ag t//I avgiftssystem uppdelat på olika Iagområden.

Lagområde i MB 9 kap. MB 14 kap. MB 12 kap. MB 11 kap. Wss övrig exkl. mark- markav- verksamhet balken 1-5 §§ täktverksamhet awattning vattning

Motsvarande Miljöskydds- Lagen om ke- Naturvárdsla- Vattenlagen Vattenlagen Varierande lagen miska produk- gen tâktverk- exkl. mark- markawattnuvarande lag ter samhet awattning ning

Naturvårds- Kemikaliein- Naturvårds- Domstols- Naturvårds- Varierande Ansvarig verket verket myndighet verket spektionen verket Naturvårds- Kemikaliein- Naturvårds- Miljödomstoll- Länsstyrelser, Varierande Berörda myno verket, Läns- spektionen. verket. Läns- Domstols- Jordbruksverdigheter . styrelser, mil- Arbetar- styrelser, Sve- verket ket jödomstol, skyddsstyrel- riges Geolo- Jordbruksver- sen. Livsme- giska Underket. Generallä- delsverket. sökning karen Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Jordbmksverket. länsstyrelser. Generallâkarensa, Socialstyrelsen. Miljödomstol. Boverket Årsavgift Årsavgift, Årsavgift Prövningsav- Ansöknings- Ansökningsav- Avgift Ansökningsav- gift avgift gift enligt avgift. Diverse Förráttnings- giftsförordning- Timtaxa ansök- avgift enligt en eller enligt ningsavgifter timtaxa Jord- myndighetstö- " bruksverket reskrifter.

uppdelning i Nej Nej Nej Nej Nej separata avgifter för prövning resp. tillsyn Länsstyrelser Kemikaliein Länsstyrelser Miljödomstol Länsstyrelser Varierande Debiterande myndighet spektionen. eventuellt m.fl. Inkomsttitel Ja. separat Ja, separat Ja. separat Ja, separat Ja, separat Wd ansökan Vid ansökan Vid ansökan Betalningstidpunkt altemativt vid prövning Ja Nej l vissa fall Kommunal Ja Ja debüeñng Även statlig Ja. 35 % av Ja, oklart hur Ja. 70 96 av debitering full statlig stor andel full statlig vid kommu- debitering debitering nal tillsyn

53 Generalläkaren bedriver verlcamhet enligt några balldagar för försvarets verksamhet, huvudsakligentillsyn. Totalt omfattar Generalläkarens verksamhet enligt balklagar casex ársarbetskrafter, vilket 3,5miljoner kronor. Generalläkarens kostnader fördelar sig olika motsvararca "balklagar"enligt följande: hälsoskyddslagen, renhållningslagen, lagen om kemiska produkter och miljöskyddslagen. Någraavgifter tas inteut för denna verksamhet. Avgiftskollekl ivL-l;ir entlasl försvarsmakten. Eventuella avgifter skulle således endast innebära inlcrndcbilcringarlnnm lör- Några avgifterför Genemllåkarens verksamhet enligt miljöbalken förslås därför inte. svarsmaklen.

56 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgiftssystem

olika delar

Avgiftssystemets

tabellöversikten, varvid de viktigasföljande beskrivs de olika delarna i l det kapitel avgiftssystem anges. l detta jämfört med nuvarande te skillnaderna Motiveringarna återfinns i de motiveringar till lämnade förslag. lämnas inga beskriver förslag till avgifter kapitlen 7.A-D som separat

bakomliggande

kemikaliehantering, täktverksamhet

miljöfarlig verksamhet,

områdena

vattenverksamhet. samt

Ansvarig myndighet

skall utses som ansvariga behandlas är huruvida myndigheter En fråga som bör skulle kunna ingå uppföljrespektive avgiftssystem. I ansvaret myndigheter för bedömningar resursnivån

kostnadstäckningsgrad, av om

ning och analyser av justeras. Exakt vad som bedömningar avgiften behöver tillräcklig samt av om är och definieras. Det är av stor vikt att ansvar innefattas i ansvaret bör tydligt

myndigheterna inte ges ett ansvar som

överensstämmer, dvs. att befogenheter Nuvarande avgiftssystem har inte

deras befogenheter/ möjligheter.

överstiger

särskilt utsedda ansvariga myndigheter.

Berörda myndigheter

eventuell ansvarig

myndigheter, utöver Med berörda myndigheter avses område i miljöbalken. Myn-

verksamhet enligt respektive myndighet, med

åter räknas upp här. Uppgif-

i tabellen varför de inte digheterna räknas upp i dagens system har

i huvudsak vilka myndigheter som

terna baseras

enligt respektive område. verksamhet

Avgift betalas i samband med att avgift som

Med ansökningsavgift menas en avgift debiteras

tillstånd lämnas. En prövningsavgift är en som

ansökan om avgiften Med årsavgift menas att

efter beslut av prövningsmyndigheten.

denne bedriver verksamhet.

avgiftsskyldige varje år som

betalas av den

myndigheten har lagt ned

avgift betalas för den tid som Timtaxor innebär att

ett specifikt ärende.

tillämpas för de olika lagområdena.

avgifter föreslås Delvis olika typer av enligt rniljöbalårsavgift tillämpas för avgiftssystemen Förslaget innebär att verksamhet och

miljöfarlig

ken 9 kap. samt 12 kap. 1-5 motsvarande

miljöbalken 14 kap. kemikalie- För avgifterna avseende täktverksamhet. kombination årsavgifter, Kemikalieinspektionen en av hantering föreslår

miljöbalken 11 kap. vat-

Avgifterna enligt

ansökningsavgifter och timtaxor.

föreslås utformas som prövningsavmarkavvattning tenföretag exklusive

markavvattning föreslås

enligt miljöbalken 11 kap.

gifter, medan avgifterna

utformas ansökningsavgifter.

som avgiftssystem utgörs av att Skillnaden mot nuvarande

nuvarande system med prövningsavtäktverksarnheten föreslås överge

- årsavgifter gifter och i stället tillämpa

Bilaga 1 57

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 57

vattenverlsamheten exklusive markavvattning föreslås beläggas med prövningsavgifter i dag tas i stort sett inga avgifter ut Kemikalieinspektionen föreslår att möjlighet skall ges även för andra myndigheter att ta ut avgifter inom kemikalieområdet miljöfarlig verksamhet föreslås indelas enligt SN l Svensk N ärin gs grens- indelning. I övrigt avgiftskonstruktion som nuvarande samma för viss övrig verksamhet föreslås nya avgifter. - Uppdelning i separata avgifter för prövning respektive tillsyn En uppdelning avgiften i separata avgifter för prövning respektive tillsyn av

föreslås inte i något av de fyra lagområdena. Nuvarande avgiftssystem

innebär ingen uppdelning i separata avgifter för prövning respektive tillsyn, varför förslaget i detta avseende inte innebär någon skillnad mot befintligt system.

Debiterande statlig myndighet. Med debiterande myndighet avses myndighet som fakturerar den avgiftsskyldige. Förslaget innebär att debiterande myndighet för de flesta områdeblir länsstyrelserna miljöfarlig verksamhet, täktverksamhet, markavvattna ning samt stora delar av kategorin "övrig verksamhet". Kemikalieinspektionens huvudförslag kemikalieområdet innebär att inspektionen precis i dag debiterar avgifter som endast avser att täcka dess egna kostnader, som samt att inblandade myndigheter ges möjlighet att var för sig debitera avgifter för att kunna täcka sina respektive kostnader. Som alternativt förslag anger Kemikalieinspektionen att inspektionen även skulle kunna svara för debiteringen av avgifter avsedda att täcka andra myndigheters

kostnader för visst arbete enligt nuvarande lag om kemiska produkter vilket

skulle kunna ske genom att befintliga avgifter räknas upp med viss pro-

centsats. För Vattenverksamhet exklusive markavvattning föreslås miljö-

domstolarna sköta faktureringen avgifter. Avgifter inom kategorin "övrig av verksamhet" debiteras, som ovan nämnts, till övervägande delen av länsstyrelserna. Den huvudsakliga skillnaden mot nuvarande avgiftssystem utgörs av att miljödomstolarna tillkommer debiterande myndighet för vattenverksom

samhet exklusive markavvattning. På kemikalieområdet är det oklart vilka

förändringarna blir, beroende på vilket alternativ som väljs.

lnkomsttitel Redovisning mot inkomsttitel innebär att myndigheten inte disponerar

avgiftsintäkterna. Avgifter enligt samtliga lagområden föreslås redovisas

mot inkomsttitlar. För att lättare kunna följa avgiftsintäkterna föreslås upp att separata inkomsttitlar används för åtminstone de största avgi miljöfarlig verksamhet, kemikaliehantering, täktverksamhet, vattenna verksamhet exklusive markavvattning, samt markavvattning.

58 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgiftssystem

inkomsttitlar för täktavgifter avgiftssystem finns särskilda I nuvarande

miljöskyddslagen. Kemika-

samt för avgifter enligt

enligt naturvårdslagen

sina avgifter enligt lagen om använder två inkomsttitlar för lieinspektionen

kemiska produkter.

-

Betalningstidpunkter

avgiften skall betalas. I de fall det när året

Med betalningstidpunkt avses

betalningstidpunkter skall

det övervägas huruvida sig årsavgifter bör rör om

respektive debiterande myndighet.

eller lämnas fritt till

anges i regelverket,

prövningsavgifter finns inga

ansökningsavgifter och

I de fall det rör sig om

åsätts kommunal avgift bör

Eftersom vissa verksamheter även alternativ. fall eftersträvas för att öka

faktureringstidpunkterna i dessa

samordning av fakturerar sin av-

avgiftsobjekten. Många kommuner

tydligheten gentemot i början avgiftsåret. enligt nuvarande miljöskyddslagen av

gift för tillsyn

det i princip fritt för nuvarande rniljöskyddslagen är l avgiftssystemet för

fakturering årsavgiften att välja när året av

den debiterande myndigheten

råd rekommenderar faktu- Naturvårdsverket i allmänna skall ske även om med den för

året för att samordna debiteringstidpunkten

rering i början av

eventuella kommunala avgifter.

Kommunal debitering

betalt i de fall kommudebitering menas att kommunen tar Med kommunal

prövningsuppgifter54.

På de områden övertagit tillsynen eller har nen har kommer att ske, har

överblickas, ett sådant avgiftsuttag

där, såvitt nu kan

radrubriken kommunal debitering. detta noterats i rutorna vid

består framförallt däri att kommu-

Skillnaden mot befintligt avgiftssystem

avgifter för tillsyn av täkter

miljöbalken möjlighet att ta ut

nerna enligt ges möjlighet de inte har i kemikalieområdet, en som och för tillsyn inom

nuläget.

debitering vid kommunal tillsyn Statlig kommunen har övertagit kunna ske även i de fall Statlig debitering bör

och regional och ändå har kostnader för prövning

tillsynen, eftersom staten innebär att staten skall tillsyn. Förslaget

central tillsyn s.k. vägledande

har överta git tillsyi de fall kommunen

fakturera den avgiftsskyldige även

mindre än staten har hela

avgiften i dessa fall blir om

nen. Den statliga

tillsynsuppgifter. Enligt 26:3 miljöbalområden kommer kommunerna att ha 54 Påflera av balkens såvitt rör milhälsoskyddet enligt 9 kap. med undantag så fallet vad gäller dels miljö- och kenär produkter enligt 14 kap., tillstånd, dels hanteringen av kemiska jöfarlig verksamhet som kräver komförordningar kan regeringen också enligt 15 kap. Genom olika och dels avfallshanteringen Härtill komytterligare områden. kommunerna skall ha tillsynsansvar ma att bestämmaatt sådant tillsynsansvar tredje stycket miljöbalken kanöverta ett att kommuner enligt 26:3 sådant mer statlig tillsynsmyndighet. Ett sakområden annars skulle åvila en något av balkens som miljöskyddslagen. skett enligt nuvarande tillsynsansvar har stor i utsträckning Övertagande av föreskrifprövningsfunktioner kan åläggas kommunerna genom Dessutomär att märka att även oklart i vilken miljöbalken. Det förefaller för närvarande stöd balken se 16:1 och 19:1 ter med av ålagts tillsyns- och/ eller ske. I de fall kommunerna har utsträckning det faktiskt kommer att ifråkommunal avgift för det det sagda har de även rätt att ta ut en prövningsuppgifter enligt nu

arbetet 27:1 miljöbalken. gavarande

Bilaga I 59

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 59

tillsynen. Kommunerna tar ut avgift från den avgiftsskyldige enligt en tariffer som kommunerna själva beslutar om. l befintligt avgiftssystem för miljöskyddslagen tar staten ut en avgift i de fall kommun övertagit tillsynen enligt miljöskyddslagen i de flesta fall en 10 %, i vissa fall 35 %, den ordinarie statliga årsavgiften beroende av tillsynsobjekt. I de fall kommunen övertagit tillsynen, föreslås den statliga avgiften området miljöfarlig verksamhet höjas till 35 % av den statliga årsavgiften för samtliga tillsynsobjekt. I befintligt avgiftssystem ges ingen möjlighet för kommunerna att ta betalt för tillsyn av täkter, varför förslaget att kommunerna skall kunna ta betalt för kommunal tillsyn av tä kter, innebär staten måste ta ut avgift även i dessa fall. Den statliga avgiften att en området täktverksamhet föreslås, i de fall kommunen övertagit tillsynen, sättas till 70 % den ordinarie statliga årsavgiften. av

Uppföljning och styrmng

I nuvarande avgiftssystem är det svårt att dels styra resurser så att avgiftsintäkterna finansierar avsedd verksamhet, dels följa upp graden av kostnadstäckning för olika verksamheter. Därför förs i detta avsnitt ett kort resone-

vikten av god uppföljning och styrning.

mang om Kvaliteten uppföljningen kostnader och intäkter samt styrningen av av till olika myndigheter och verksamheter, avgör om avgiftssystemet resurser för respektive lagområde kommer att kunna uppvisa önskad kostnadtäck-

ning i fortsättningen. En särskild genomgång av problematiken kring upp-

följning och resursstyrning görs i kapitel "7. C Avgifter för täktverksamhet", .

eftersom kostnadstäckningen för avgifter täktverksamhetens område har varit särskilt ifrågasatt.

tillse används för finansiering avsedd Hur att avgifter av

verksamhet Det finns olika tekniker för resurstilldelning, men de innebär inte i sig någon lösning grundproblemet; att nå uppsatt kostnadstäckningsmål. Varken disposition avgiftsintäkterna eller särskilda anslagsposter synes egen av optimala lösningar för att nå önskad kostnadstäckning. Under antaganvara

det att det ekonomiska målet för avgiftsbelagd verksamhet är full kost-

en nadstäckning, så är det väsentliga att kostnader och intäkter för aktuell

verksamhet blir ungefär lika stora. Regeringskansliet och myndigheterna budgetarbetet hänsyn till gällande krav kostnadstäckning för

måste i ta respektive verksamhet. Avgörande för att leva upp till kostnadstäckningsmålet, är och att roller klargörs. Regeringskansliet bör i att ansvar tas styrdirektiv till myndigheterna tydligt klargöra i vilken grad avgiftsintäkterna förväntas täcka kostnaderna.

60 Bilaga 1

till avgiftssystem enligt miljöbalken

60 Förslag nytt

kostnader och intäkter

Redovisning av

kostnadstäckningsmålet nås för respektive verksam- För att säkerställa att

kostnader och intäkter för de olika verksamheterhet, måste det att mäta

desto enklare blir uppföljning och bättre kvalitet redovisningen, na. erhålla ekonomisk information av god styrning av verksamheten. För att

vålstrukturerad kodning i respektive myndighets kvalitet krävs dels en

direktiv från regeringskansliet angående

redovisningssystem, dels tydliga

avkråvs myndigheterna avseende kostvilken ekonomisk rapportering som

och tillsyn miljöbalkens områden. nader och intäkter för prövning

Bilaga 1 61

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 61 Förslag

förlag-

A.

Avgiftssystem

miüöfczrlzya

områdel

verksamheter

verksamhet enligt nuvarande miljöskyddslagen finns gt: För myndigheters

årsavgifter både prövning och tillsynV.

avgiftssystem med fasta avser

Avgifterna är differentierade utifrån indelningen i miljöskyddsförordmn;-

bilaga därutöver har ytterligare differentiering av ett flertal jwunku-r ens en Denna differentiering har skett utifrån den tidsåtgång för prmnnr-.z gjorts. och tillsyn vid myndigheterna det genomsnittliga företaget inom nsom

beräknats föranleda. Den ytterligare differentieringen har

spektive punkt få bättre koppling mellan avgiftens storlek och myngjorts för att en

för prövning och tillsyn, än vad uppdelning endast

digheternas kostnader en

med miljöskyddsförordningens bilaga skulle medföra.

i enlighet

fördel med avgiftssystem med fasta ârsavgifter är att den som skall

En ett förhand vad kostnaden är. En fördel år att kostnadstäckbetala på vet annan förmodas bli högre med ett system med fasta årsavgifter

ningsgraden kan

med timtaxa tidigare erfarenhet har visat detta.

jämfört med ett system kostnaderna för avgiftsadministrationen lägre vid fasta års-

Dessutom blir En nackdel med fasta schabloniserade årsavgifter avgifter än vid timtaxor. det enskilda fallet mellan avgiftens storlek och myndigheär att kopplingen i "fullständig". Fördelarna med fasta årsavgifter ternas arbetsinsats inte år dock enligt Naturvårdsverkets bedömning. Fördelen med en överväger

sammanslagen avgift för prövning och tillsyn, jämfört med separata prövrespektive tillsynsavgifter, är att initial separat prövningsavgift

nings- en

bli betydligt högre än tillsynsavgiften vilket skulle kunna av-

riskerar att från ansöka tillstånd. Naturvårdsverket anser därför skräcka företag att om

finns anledning att frångå avgiftssystemet med fasta differentie-

att det inte

1989598 avgifter för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen. 55 Förordningen om

3 18-0367

62 Bilaga 1

62 Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

området under ett antal år. Systemet är rade årsavgifter som tillämpats

och hari allt väsentligt fungerat väl. dessutom inarbetat

för prövning och tillsyn inom lagomförslaget till avgiftssystem Det nya

9 kap. bygger det nuvarande

rådet miljöfarlig verksamhet balken verksamhet enligt miljöskyddslagen. En

avgiftssystemet för myndigheters

har emellertid gjorts grund av den uppräkning avgiften med 20 % av balken. Avgiftshöjningen om 20 % tar inte ambitionshöjning som följer av

till dagens nedpressade tillsynsnivå. hänsyn bilaga är grund för

Den förteckning miljöskyddsförordningens som

verksamheter kommer att ändras. Den kommanindelningen av miljöfarliga

näringsgrensindelning utgår de indelningen bygger SNI Svensk som

des Activités Economiques dans les från NACE Nomenclature Générale

Motivet till denna ändrade indelningsgrund är Communauté Européennes.

framtagande miljöräkenskaper, att underlätta bland annat att underlätta av

den ekonomiska statistiken om företag samt att jämförelse med annan rapportering, vidare uppdraget "Miljöunderlätta viss internationell se

miljöprövning och klassificering". En översättnin g av farliga verksamheter -

har därför måst göras. Ett problem har varit att

nuvarande indelning

redovisas vid tidpunkt som detta uppomnämnda uppdrag skall samma

antalet verksamheter skall tillståndsprövas drag. Det bör observeras att som

minska, eftersom vissa verksamheter som i länsstyrelserna kommer att av länsstyrelsen i framtiden endast kommer att dag är tillståndspliktiga hos

s.k. C-verksamheter. Det statliga anmälningspliktiga hos kommunen vara minska i motsvarande grad. På samma sätt resursbehovet bör därmed

minska i motsvarande grad.

kommer de statliga avgiftsintäkterna att

statliga avgiften vanligen 10 % av "full" I nuvarande avgiftssystem är den

övertagits kommun 35 % i vissa fall.

statlig avgift om tillsynsansvaret av kostnader för prövning respektive tillsyn var

Denna relation mellan statens

nuvarande avgiftssystem infördes 1989. I och bedömdes gälla då

den som

tillsynsansvaret och att länsstyrelsernas med att fler kommuner tagit över

ökat, har statens andel av kostnaderna bl.a. regionala samordnare roll som

tillsyn förändrats. Numera utgör därför prövningskostnad -

för prövning och

s.k. vägledande tillsynen större andel av samt kostnaderna för den en erna Den översyn avgiftssystemet som Naturstatens kostnader än tidigare. av

regeringsuppdrag, 1995-01-30 dnr

vårdsverket gjorde 1995 redovisning av

andel de totala statliga kostna-

74l-l664-94Mr tyder att prövningens av

den direkta tillsynen endast svarar för derna vanligen är än 40 % medan mer

kostnaderna för myndighetsarbete enligt miljöskydds-

40 % av de statliga ca

prövning inklusive den s.k. vägledande lagen. Den statliga avgiften för

skulle således behöva höjas i enlighet med tillsynen vid kommunal tillsyn

höjningen den statliga avgiften vid detta. I nedanstående förslag har av

till 35 % "full" statlig avgift för alla kommunal tillsyn dock begränsats av

verksamheter.

Bilaga 1 63

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 63

Sammantaget föreslås alltså höjningar av nuvarande avgifter av två olika skäl:

generell höjning på grund av ambitionshöjning i balken se kapitel

- "6. Kostnader och intäkter för statliga myndigheters prövning och tillsyn enligt nxiljöbalken" ökning av den statliga avgiftens andel räknat som andel av "full" statlig avgift, dvs. når staten bedriver även operativ tillsyn i de fall kommunen bedriver den operativa tillsynen.

64 Bilaga 1

till avgiftssystem enligt miljöbalken

64 Förslag nytt

för

hantering

Avgifter

B.

kemiska dukter

av pro

och biotekniska

organismer

till avgifter för hantering av kemiska pro- Närmare beskrivning av förslag organismer redovisas i Kemikalieinspektionens avdukter och biotekniska avseende avgifter för prövning och tillsyn enligt rapportering uppdrag av miljöbalken inom lagområdet kemikaliehantering.

Bilaga 1 65

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 65

för läkt-

C.

Avgifter

verksamhet

Innehåll

Uppdrag m Bakgrund och utgångspunkt Grundläggande problematik Befintligt system Förslag till nytt system

Övergångsbestämmelser

Viktigaste skillnaderna förslag jämfört med befintligt system 81 -

66 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

66 Förslag till nytt

Uppdrag

att, efter samråd med Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen

kostnader för prövning och Riksrevisionsverket RRV, lämna förslag på hur

hur eventuella avgifter bör täktverksamheten bör finansieras, samt tillsyn av i de nordliga länen och

redovisas och användas. Tillsynsproblemen

tas ut,

roll skall särskilt behandlas. kommunernas

Avgränsningar

här. Den behandlas, varför skatten naturgrus inte tas upp

Endast avgifter

erhålla täkttillstånd behandlas säkerhet skall ställas för att ekonomiska som

inte heller. särskilda

för energiåndamål som regleras genom lagen om

läkt av torv kap. miljöbalken. Därför inte att falla under 12

torvfyndigheter kommer

täkter utanför denna utredning. lämnas denna typ av

Bakgrund och utgångspunkt

och antaganden bedöms vara

beskrivs utgångspunkter som

Inledningsvis

De avgörande förutsättningarna

för hur uppdraget skall lösas.

avgörande

vilket ekonomiskt mål som formuleras är dels

för hur lösningsförslaget

framförts att medel täktavgifterna, dels den kritik som om åsyftas med täktverksamhet. Dessutom eftersträvas en används för andra ändamål än

till övriga delar miljöbalken, främst mot-

anpassning avgiftssystemet av av

nuvarande avgifterna enligt miljöskyddslagen.

svarande de

Ekonomiskt mål

täktverk-

ekonomiska målet för avgiftsfinansieringen av

Vi utgår från att det med lagrådsremissen om miljökostnadstäckning i enlighet

samheten är full

det gängse målet för offentligrättsliga

bl.a. sid. 494 och 573. Det är balk, täktverksamheten inte skall Full kostnadstäckning innebär dels att avgifter. kostnadstäckning, dels att tåktavgifterna statsbudgeten inte lO0 % belasta verksamhet än täktverksamheten inte skall subventionera annan statlig inte

l00 % kostnadstäckning. från 100 % kostnadstäckning måste vissa mindre avvikelser

l praktiken

och justeras så att kostnads-

Eventuella avvikelser bör följas upp

accepteras.

tiden blir nära 100 %. täckningen över

Kritik befintligt system befintligt system gäller vad avgiftsmedlen an-

Den huvudsakliga kritiken mot

avgiftsadministrationen i form

Kritik har också framförts angående

vänds till.

och ränteersättningar.

bl.a. betalningstidpunkter

av

Bilaga 1 67

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 67

den huvudsakliga kritiken från Riksdagens l-lär presenteras delar av

Grus och makadamföreningen GMF:

revisorer samt Riksdagens revisorer rapport l994/95z4:

har funnit i sin granskning att genomloppstider-

/ / "Revisorerna orimligt långa och tillsynen eftersatt. Vidare na för täkttillstånd är det finns behov ytterligare inventekonstaterar revisorerna att av området är begränsad. Den långa ringar och att forskningen genomsnitt 230 dagar är otillfredställande

genomloppstiden på i

Naturvårdsverket och de länsstyrelser revisorerna varit enligt både

i kontakt med." sid. 16 ytterligare handläggarresurser. Naturvårdsver- // " Det behövs aktualiserat frågan. Vissa länsstyrelser har ket har vid flera tillfällen ökade medel för detta ändamål. Genomloppstiden också ansökt om täkttillståndsärende bör enligt Naturvårdsverket kunna halför ett

förutsatt handläggarresurserna vid länsstyrelsernas täkt-

veras, att enheter förstärks." sid. 17 revisorerna intervjuat Na- //" I stort sett samtliga personer länsstyrelser och företag inom branschen synes turvårdsverket, ovanstående brister. Även representanter för Milvara överens om redovisar Mot bakgrund av att avjödepartementet samma syn. för ovanstående ändamål finns det därför giftsmedel betalas in

mening goda skäl att åtgärder vidtas för att

enligt revisorernas till länsstyrelsernas täktenheter för prövning och tillsyn, resurserna forskning inom området förstärks." sid. 17 arkiv, inventeringar och

synpunkter revisorernas rapport, 1995-03-24: GMF endast del täktavgiften används / / "Granskningen visar att en av till det ändamål avsågs när den infördes." som

myndigheter och regering medvetet bryter

/ / "Om ansvariga och förordningar utan att rättelse sker kommer förtroenmot lagar landets rättsväsen att minska både bland det för de folkvalda och

våra medlemmar och allmänheten. " har fått bekräftat från alla berörda // "Riksdagens revisorer inom ballastområdet är eftersatt, utbildningparter att forskningen behöver utvecklas och att kompetensen hos

en högskolenivå

och länsstyrelser behöver höjas. Detta handläggare kommuner GMF, i stället för sänkning av avgiften, sammantaget gör att en

används för att avhjälpa en del förordar att överskottet avgiften

av dessa brister."

att täktavgifterna till Samtliga inblandade parter synes vara överens om verksamhet än täktverksamstor del grovt räknat hälften finansierar annan Problemet har funnits under följd av år het och att detta är oacceptabelt. en diskussioner och utredning. Riksdagens revisorer anger och varit föremål för kommit fram har diskuterats med reprei sin rapport att uppgifter som

68 Bilaga 1

68 Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

Civildepartementen, varvid ingenting sentanter för bl.a. Miljö-, Finans- och dessa inte skulle instämma i kritiken. nämns som tyder att

Vilborgs synpunkter utkastet till

Naturvårdsverket har tidigare L. skulle "se betydande fördelar i ett revisorernas rapport uttryckt att man

avgiftsmedel ett eller annat sätt kunde

system framdeles där återgående ändamål". Hur denna öronmårkning skall ske anges öronmärkas för avsedda diskuterar i sin rapport inte "öronmärkning" dock Riksdagens revisorer bara det bör lösas. RRV anger i sitt yttrande eller hur problemet bör lösas, att revisorers rapport att "en alternativ tolkning av 1995-04-03 till Riksdagens revisorerna att länsstyrelserna inom ramen revisorernas rapport är att menar sina så att täktverksamheten för befintliga anslag skall disponera resurser önskvärd. Om så är fallet instämmer RRV med kvalitet som är ges en också "vill framhålla vikten av att avgiftsrevisorerna." RRV skriver att man naturvårdsverk, årligen gör noggrann uppföljning myndigheten, Statens en för det sättet bl.a. kunna hålla avgiften verksamhetens kostnader att av nivå motsvarar kostnaderna." en som

Grundläggande problematik

bland lämna förslag hur det säkerställs att Naturvårdsverket skall annat ändamål, så det ekonomiska målet full avgifterna används för avsett att

kostnadstäckning uppnås.

används för avsett

"Öronmärkning" hur tillse att avgifter

ändamål kostnadstäckning, måste resurser styras om så att Givet att målet är full avgiftsintäkterna används för avsett ändamål. för resurstilldelning, de innebär inte i sig Det finns olika tekniker men nå det ekonomiska målet full kost-

någon lösning grundproblemet; att disposition avgiftsintäkterna eller särskilda

nadstäckning. Varken egen av Det viktiga är att kostnader och

anslagsposter synes vara optimala lösningar. ungefär lika stora. Regeringskansliet och myndig-

täkter för täktverksamheten blir

till kravet full kostnadstäckning för

heterna bör i budgetarbetet ta hänsyn teknik för resurstilldelnin Avgörande triktverksamheteiz. Detta kan uppnås oavsett kostnadstäckning, är att ansvar tas och att roller

för att leva upp till kravet full

klargörs. följer med dessa En rimlig fördelning Vilka är rollerna, och vilket ansvar

kan, enligt Naturvårdsverkets uppfattning, vara:

Regeringskansliet tilldelas anslag baseras att täktav-

Tar ansvar för att myndigheterna som

klargör i direktiv till

gifterna förs till avsedd verksamhet. Regeringskansliet

motsvarar täktavgiften. Varje myndigheterna att resurser skall avsättas som

Bilaga 1 69

enligt miljöbalken 69

Förslag till nytt avgiftssystem

fullgod redovisning kostnader och intäkter för departement bör kräva en av täktverksamheten från "sina" myndigheter. för uppföljning t.ex. Naturvårdsver- En central myndighet som ansvarar avgöra frågor resurstilldelning eller att ket har inte någon möjlighet att om redovisning från t.ex. länsstyrelserna. ställa krav

Länsstyrelserna täktverksamhet, samt återredovisar kostnader, intäkter Avsätter resurser för täktverksamhet, i enlighet med direktiv från regeringen. och utförd

Naturvårdsverket länsstyrelserna för täktverksamhet i enlighet Avsätter i likhet med resurser återredovisar kostnader och intäkter för med regeringens direktiv, samt Naturvårdsverket bör dessutom stå för en samlad analys täktverksamheten. täktverksamheten naturresurssynpunkt, gällande och uppföljning av ur efterlevnaden miljöbalken. Samlad ekonomisk rapportering bland annat av

erhållas från regeringskansliet. Det förefaller

från länsstyrelserna bör kunna Naturvårdsverket och mängd andra myndigheter överöser opraktiskt att en länsstyrelserna med enkäter.

kostnader och intäkter

Redovisning av

målet full kostnadstäckning nås, måste det att mäta För att säkerställa att för täktverksamheten. Det är nödvändigt för uppföljkostnader och intäkter intäkter i sammanhanget inte enbart de ning och styrning. Med menas

debiteras de avgiftsskyldiga och inlevereras direkt mot

avgiftsintäkter som

avgiftsintäkter uppstår i samband med eventu-

inkomsttitel, utan även som ell fakturering mellan myndigheterna.

kvalitet resultatredovisningen, desto enklare blir uppföljning

bättre

För att erhålla ekonomisk information av god

och styrning av verksamheten. välstrukturerad kodning i respektive myndighets redovisnin gskvalitet krävs dels en

direktiv från departementen angående vilken

system, dels tydliga och enhetliga

avkrävs myndigheterna. Det är viktigt att även ekonomisk rapportering som kostnader fördelas ut verksamhet/ aktivitet och prestationer.

indirekta härvidlag bör densamma för alla länsstyrelser. Principen vara tidsödande enkätförfrågningar till länsstyrel- För att minimera behovet av dessutom ofta innehåller osäker med kostnadsuppskattningar, som serna

enhetlig information, det önskvärt att regeringskansliet sam-

och icke vore

länsstyrelsernas kostnader och intäkter som t.ex.

manställer information om Naturvårdsverket därefter kan erhålla. kunna redovisa kostnader och intäkter

Länsstyrelserna bör avkrävas att

Även övriga inblandade myndigheter måste för täktprövning och täkttillsyn. intäkter för täktverksamheten Naturvårdskunna redovisa kostnader och

Undersökning. Uppföljning måste även ske

verket, Sveriges Geologiska

70 Bilaga 1

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

70 Förslag

kostnaderna är fördelade olika

nivå Naturvårdsverket, eftersom

central

myndigheter.

Befintligt system

i befintligt avgiftssystem för beskrivs de viktigaste punkterna I detta avsnitt

täktverksamheten.

Avgifter

Nuvarande avgift

Naturvârdslagen 1964:822

naturvårdslagen tas ut med stöd täkter med tillstånd enligt 18 § Avgift för

mångdberoende, 26 täktavgift 1984:381. Avgiften år

av förordningen om för kalksten där avgiften år 4 öre tillståndsgivet material, utom öre per ton För de torvtäkter prövas enligt naturtillståndsgivet material. som per ton

600 kronor avgiftsklass 7 enligt ansökningsavgift ut om 5

vårdslagen tas en

Avgifterna är inte uppdelade i prövningsavgiftsförordningen 1992:191. och tillsynsavgifter.

Miljöslcyddslagezt 1969:387

punkt 29.01 i bilagan till miljöprövas enligt miljöskyddslagen Täkter som debiteras, med stöd av förordningen om

skyddsförordningen 1989:364 miljöskyddslagen 1989:598, en för myndigheters verksamhet enligt

avgift de fall länsstyrelsen har tillsynen. 600 kronor kalenderår

fast avgift om 8 per

länsstyrelsen företaget 860 kronor Om kommunen har tillsynen debiterar

punkt 29.02 i bilagan till kalenderår. För anmälningspliktiga täkter per för den tillsyn täkter enligt 29.01 som

miljöskyddsförordningen samt av

avgift den själv bestämövertagits kommunen tar kommunen ut en som av

mer.

naturvårdslagen har de senaste totala nivån täktavgifterna enligt Den

uppgått till miljoner kronor: åren

Inkomsttitel

2539 Táktavgift källa RRV, Ima Granath

1993 / 94 39,3

1994/ 95 35,3

28,8 omräknat 12. månader 1995/96 18 mån 43,2 dvs.

27,0

1997 prognos

tillsyn enligt miljöskyddsla gen för större Härtill skall läggas avgifterna för

för torvtäkter enligt natur-

bergtäkter och torvtäkter samt prövningsavgiften

redovisas under

Avgiften för täkter enligt miljöskyddslagen

vårdsla gen.

Bilaga l 71

enligt miljöbalken 71 Förslag till nytt avgiftssystem

tillsammans med mängd andra av-

inkomsttitel 2537 Miljöskyddsavgift en

för täkter enligt miljöskyddslagen är svåra att storgifter, varför avgifterna ingår i Riksdagens revisorers rapport leksuppskatta möjligt att de inte

inkomsttitel 2539 ingår där. En uppskattning som 1994 / 95:4, utan att endast länsstyrelsernas system för kontroll av Kalkning, baseras statistik KRUT avgifterna för tåkter enligt miljöskydds- Recipient och UTsläpp indikerar att

i intervallet 0,2-3 miljoner kronor. lagen ligger täktverksamhet enligt både naturvård-

Den totala avgiftsnivån som avser

alltså inte att enbart titta inkomsttitel

slagen och miljöskyddslagen ges av

skall sannolikt eller ett par miljoner kronor 2539 Táktavgift, utan därtill en

läggas.

Betalningar Täktavgiften betalas till länsstyrelsen i förskott Avgifter naturvårdslagen: delas flera betalningstillfällen

för tillståndsperioden. Avgiften får upp för de delbelopp för vilka betalningsuppskov har

men då debiteras ränta betalas i samband med tillståndsprövningmedgivits. Avgiften för torvtäkt

en. till länsstyrelsen gång per år. Kom-

Avgifter miljöskyddslagen: Betalas en

debiterar företagen för sin verksamhet. munen länsstyrelsen. Avgifterna Betalningarna faktureras och administreras av

i det icke räntebelagda flödet.

betalas till postgirokonton

Kostnader

Vilka kostnader avgifterna att täcka avser infördes 1984 syftade enligt Nat m- Täktavgiften enligt naturvårdslagen som Täktavgiften dnr 232-1036-83 P till .in vårdsverkets dåvarande utredning

täcka kostnader för:

förstärkt prövning och tillsyn allmänna råd, utbildning, information utredningar, forskning -

hushållsplanering, massdatabanker

-

grusarlciv

inventeringar administration av avgiftssystemet. - Naturvårdsverket

uppstår dels länsstyrelserna, dels

Kostnaderna

Sveriges Geologiska Undersökning SGU. och

har för täktverksamheten Vilka kostnader staten för täktverksamheten har Natur- I syfte att uppskatta resursförbrukningen länsstyrelserna vid två tillfäl-

skickat förfrågningar/ enkäter till

vårdsverket och enkät 1997. Enkäten 1994 avsåg att len de senaste åren, enkät 1994 en en

granskning täktverksam-

underlag för Riksdagens revisorers av utgöra ett

72 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

72 Förslag till nytt

för arbetet med avgifter enligt miljöbal- Enkäten 1997 ligger till grund heten.

ken.

Enkät 1994 sägas" återgå till länsstyrelserna för prövning Fråga: Hur mycket medel "kan

pågående täkter samt övrig täkthandläggning täktansökningar, tillsyn av av kostnader för

både i form personår och

enligt naturvårdslagen Svar gavs av

resursförbrukning länen om nedlagd tid. l runda tal visade svaren en

Efter pålägg 15 % overheadkost-

personår eller 10,5 miljoner kronor. av

ca 35 miljoner kronor/ år, samt kostnader

inventeringskostnader om ca 2

nader, 15 miljoner kronor

Naturvårdsverket, gjordes en uppskattning om ca

bl.a. skall att beloppen är relativt kostnader för täktverksamheten. Här noteras i flera fall är oklart svaren inkluderar

uppskattningar, eftersom det i om

grova fall tycks kostnader enligt miljöskyddslagen resekostnader eller l vissa

exkluderas. I vissa fall redovisar länsinkluderas, medan dessa i andra fall

överstiger 15 %, 15 % används beräknad overhead som klart men styrelserna

ändå generellt för samtliga länsstyrelser.

Enkät 1997 resursförbrukning enligt naturvårdslagen har Enligt enkät avseende en tåktverksamhet motsvarar ca 29 länsstyrelserna bemanning för som en salt bland annat efter-

årsarbetskrafter. Denna uppgift bör tas med en nypa avseende arbete enligt miljöskyddslagen

det är oklart huruvida resurser som att jämföra med redovisade eventuellt ingår i Det är ändå intressant svaren. enkäterna olika utforma-

personår i enkäten 1994. Observera dock att var

35 i personår har minskat med Uppgifterna tyder att resurserna räknat de.

Å sidan används generellt ett pålägg

15-20 % mellan 1994 och 1997. andra

enkäten 1997, att jämföra med 15 % i för overheadkostnader om 50 % i

kostnadsnivå enligt enkäten 1997 enkäten 1994. Nettoeffekten av detta är en

mycket nära den kostnadsnivå som miljoner kronor, vilket ligger om ca 15,4

allmänna prisutvecklingen då års beräkningar bortser från den

anges i 1994

beloppen ändå är relativt grova uppskattningar. avgiftsintäkterna 1996 uppgick

I enkäten 1997 länsstyrelserna att angav lägre belopp än vad som 24,7 miljoner kronor, vilket synes vara ett till sid. 70 för 1995/96 avgiftsininkomsttitlar jämför tabell var redovisats kronor under inkomsttitel 2539. täkterna för 18 månader 43,2 miljoner

Kostnaderi relationtill avgiftsintäkter

totala kostnaderna för täktverksam- Det kan konstateras att storleken på de

ändå väsentligt underskrida de heten är osäker, kostnaderna synes men

intäkter avgifter täktverksamheten inbringar.

täktavgiften i huvudsak tas ut i

Dock är viktigt att komma ihåg att

det

överskott har ackumulerats vilket får till följd att en del av det som förskott, antal år framåt. Detta förhållande

skall täcka myndigheternas verksamhet ett

rapport, bör innebära att inte i Riksdagens revisorers men kommenteras

Bilaga 1 73

enligt miljöbalken 73 Förslag till nytt avgiftssystem

intäkter 15 respektive 30-35 miljoner relationen mellan kostnader och om Skillnaden mellan kostnader och intäkter kronor i själva verket är en annan. till att stor del avgifterna betalas är troligen mindre om man tar hänsyn en av skulle det möjligt att avgiften

in i förskott se bilaga 5. I princip t.o.m. vara

läge, relativt kostnaderna. En omfati själva verket inte är för stor i dagens

för reda hur hög avgiften egentligen är tande analys skulle krävas att ta

En sådan analys skulle i huvudsak innebära i förhållande till kostnaderna. överskottet analyseras genom att beräkna det hittills totalt ackumulerade att

uppbundet tillsynskostnaderkommande år

hur mycket av detta som är av ambitionsnivån för täkter redan har betalat men givet den nuvarande som

tillståndstid. Det kräver i praktiken att varje enskilt

har återstående som

gås vilket inte bedöms vara genomförbart inom ramen

täkttillstånd igenom,

för detta uppdrag. framtida uppföljning att ha förskottsproblematiken i Det är viktigt vid

Övergång till ett system som innebär att minnet, eftersom exempelvis en

skulle kunna leda till att kostnaderna överstiger betalning inte sker i förskott,

övergångsperiod alltså tvärtom mot dagens

intäkterna under en flerårig

läge.

Administration och redovisning

lnkomsttitlar

Avgiftsintäkterna redovisas mot inkomsttitlarna

2539 Täktavgift naturvårdslagen

-

2537 Avgifter enligt miljöskyddslagen del av

direkt statsbudgeten, vilket innebär att länsstyoch inlevereras därmed mot

relserna inte får disponera avgiftsintäkterna.

Regleringsbrev med anslagsmedel, att delar av myn-

Täktverksamheten finansieras genom täktverksamhet även täktverksamhedigheternas ramanslag avsätts till om

ekonomiska målet full kostnadstäckning

är avgiftsbelagd. För att nå det

ten används till finansiera täktverksamheten skall det totala anslaget som att

belopp de samlade täktavgifterna.

uppgå till samma som

skall använ-

I regleringsbreven anges inte specifikt hur stora resurser som

heller hur täktverksamheten skall das till täktverksamheten. Det anges inte

återredovisas i kostnads- eller intäktstermer.

Myndigheternas redovisning

från myndigheterna till regeringen

Den ekonomiska återrapporteringen

täktverksamheten i termer kostnader och intäkter. särredovisar inte av täktverksamheten sker från länsstyrelser till Redovisning kostnader för av Naturvårdsverket utarbetar vid be- Naturvårdsverket genom enkäter som

och inte är årligen återkommande. hov som

74 Bilaga 1

74 Förslag till nytt avgifissystem enligt miljöbalken

skall fr.o.m. 1997 använda gemensam kodstruktur Länsstyrelserna en

verksamhetskoder konteringssträngens ob-

Normeringsgruppens i ett av har utarbetats Inrikesdepartementet och länsstyjektfält. Kodstrukturen av samverkan. Vad gäller täktverksamhet kan konstateras att prövrelserna i kod 1851 Takter tillstånd, att tåkttillsyn ligger

ningsårenden har en egen men

ihopklumpad med annat under koden 1859 Övrigt inom naturvård. Kod-

alltså inte tillräcklig för att urskilja täktverksamhet. ningen är

Uppföljning

årsvis uppföljning kostnader och intäkter synes inte ske

Löpande av täktverksamhet. Redovisning/ kodning är inte strukturerad för det nivån

ändamålet, varför uppföljningen blir tidskrävande och osäker.

Två olika lagar

omfattas denna utredning regleras både i natur-

Täktverksamheten som av miljöskyddslagen, vilket innebär att det i dag är svårt att vårdslagen och inkluderas i de belopp nämns i gjorda bedöma vad som verkligen som kostnader och intäkter för täktverksarnheten. De belopp utredningar om miljoner kronor i kostnader och 30-35 miljoner kronor som anges om ca 15 ca osäkra, delvis uppdelningen i naturvårdslagen i intäkter 1993/94 är pga.

delvis andra orsaker jämför avsnitt Kostnader, och miljöskyddslagen, pga.

sid. 71.

på två lagar komplicerat uppföljningen av täktverksamhe-

Uppdelnin gen administrationen tåktavgifterna för såväl ten. Likaså kompliceras av branschföretagen som länsstyrelserna.

i de nordliga länen Tillsynsproblem

skriver isin rapport: "Enligt 18b § naturvårdslagen kan Riksdagens revisorer tillsynsansvaret för täkter från länsstyrelserna. Så har kommunerna ta över i Norrbottens och Västerbottens län. Dessa län är landets också delvis skett län. Båda länen har många, ofta relativt små täkter, som till ytan två största hela länen. Det därför både rationellt och nödligger utströdda över anses lägga så mycket möjligt tillsynen kommunerna. vändigt att kunna som av

utredning de två länsstyrelserna gjort bortåt 45 %

Restiderna är enligt en som

handläggare utför tillsynsbesöken. Hittills har komhögre om länsstyrelsens

länen utfört tillsyn utan ersättningar. Länsstyrelserna i munerna i de bägge har år 1991 och 1993 gjort framställningar till Norrbotten och Västerbotten använda del tåktavgifterna för att ersätta komregeringen om att få en av Kommunförbundet beräknar att denna verkmunerna för denna täkttillsyn. samhet kostar kommunerna 700 000 kronor per år. " verksamhet enligt naturvårdslagen

Vad gäller avgifter för myndigheters

43 b § naturvårdslagen meddela föreskrifter om får regeringen med stöd av

paragraf får regeringen överlåta åt en kommun att

avgifter. Enligt samma

Bilaga 1 75

enligt miljöbalken 75 Förslag till nytt avgiftssystem

verksamhet enligt naturvårdmeddela föreskrifter vad gäller kommuners

emellertid inte gjorts vad gäller tillsynen slagen. Någon sådan överlåtelse har

praktiken inte är tillåtet för kommunerna att ta ut täkter varför det i dag i av täktavgifterna för att täcka tillsynsavgift för denna tillsyn eller att del av

kostnaderna.

Förslag till nytt systern

utformning nytt avgiftssystem för

I detta avsnitt ges ett förslag av

verksamhet avses, därefter täktverksamhet. Först förtydligas vilken som

fram, sid. 77 den nya tariffen hur de avgifterna har räknats anges visas nya och redovisas. Slutligen beskrivs och hur avgifterna skall administreras

för tåktverksamhet i kommunal regi

uppföljning och förutsättningarna

förslagen lämnas kortfattad motivering. sid. 80. Till en

Vad skall ingå

nuvarande naturvårdslagen och Miljöbalken omfattar både bland annat

kommer därmed att inkludera du

miljöskyddslagen. De nya täktavgiftema

betalades separat avseende naturvårdslagen n:två avgifter som tidigare

spektive miljöskyddslagen.

bör enligt Naturvårdsverkets tolkning Táktavgifter enligt miljöbalken

täcka kostnader för:

inklusive administration av avgiftssystemvt prövning och tillsyn allmänna råd, utbildning, information utredningar, hushållsplaner, inventeringar -

grusarkiv.

- Naturvärdsvui-Li-i

dels länsstyrelserna, dels Kostnaderna uppstår Kostnader, sid. 71, utgår punkterna massan-

och SGU. Jämfört med avsnitt

Naturvårdsverket uppfattningen att del ar

tabank och forskning. är av

finansiera sådan verksamhet. Det

tveksamt täktavgifterna skall anses

om

slags återvinningsbörs skapas och

rimligt att massdatabanker en

kan synas

finansieras privata initiativ. genom

Beräkningsgmnder och tillvägagångssätt

tåktavgifter är vilken resursnivå och

Utgångspunkten vid förslag till nya

bedöms önskvärd och rimlig ambitionsnivå för täktverksamheten som vara

miljöbalken. Varken de totala

förenlig med innehållet i den nya och som är kostnadsmassan för täktverksamhe-

avgiftsintäktema i dag eller den totala utgångspunkter, eftersom de skiljer sig ten i dag är därvidlag självklara avsevärt beloppsmässigt.

resursnivå, dvs. hur mycket

bästa sättet att hitta "rätt" eller "lagom"

Det

först uppskatta vilken verksamhet som

täktverksamheten skall kosta år att

kostar. Utifrån det bedöms vilka ytterligare resurser

bedrivs i dag och vad det

76 Bilaga 1

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

verksamheten, och awägning görs mellan bedömt behöver tillföras en som kan rimligt att ta ut i form av avgifter. lbila ga resursbehov och vad som anses

sammanställning nuvarande kostnader, Naturvårdsverkets 1 återfinns en av resursbehov, samt föreslagen total kostnad per bedömning av ytterligare

resurstillskott. I bilaga 1 nuvarande kostnadsnivå till verksamhet efter anges

15 miljoner kronor i enlighet med enkätsvaren. totalt ca det totala resursbehovet kostnadsmassan för den Naturvårdsverket bedömer att

täktomrâdet är rimlig att avgrftsbelägga, är i storleksstatliga verksamheten som Detta kan vid första anblick tyckas innebära ordningen 21 mil oner kronor. en

vad i dag betalas i täktavgifter ca 25-30 miljoner

lägre nivå än som en

förskottsproblematiken beaktas se Kostnader, sid. 71, samt

kronor. Om emellertid inte dras utan vidare. I princip skulle bilaga 5 kan denna slutsats

miljoner kronor årsavgifter motsvarar eller det t.0.m. kunna vara så att ca 21

nuvarande förskottsavgiften 25-30 miljoner kronor. överstiger den om ca

täcka den totala kostnadsmassan. Olika alternativ är Avgiften sätts för att

avgiftens utformning. De huvudsakliga alternativen är: tänkbara för

årlig avgift inkluderar prövning, tillsyn och l Avgiften utgörs av en som

övrig verksamhet.

ansökningsavgift för prövning och en årsavgift

2 Avgiften delas upp i en

verksamhet fördelas prövning och tillsyn.

för tillsyn varvid övrig

förespråkar det första alternativet på grund av att: Naturvårdsverket

med hur avgifterna enligt nuvarande miljöskyddsdet överensstämmer

lagen är konstruerade

beräknas bli relativt stor vilket riskerar med-

en separat prövningsavgift

undviker att söka tillstånd föra att företag

prövningar avseende utökade och

det förekommer olika typer av nya,

vilka skulle behöva differentieras om en särskild förlängda tillstånd,

avgift för prövning införs.

beskrivs avgiftskonstruktion som grundas alterna-

Fortsättningsvis en

tiv dividera den totala kostnadsmassan

Årliga avgifter framrä knas genom att

3 a. Antalet beräknas antal täkteri genomsnitt med antalet täkter bilaga som

åren bilaga 2. Avgifterna indelas i fem mängdberoende

de senaste tre Orsaken till klassindelnjngen är att en enhetlig avgift för klasser bilaga 3 b. orättvis och orimlig främst av små

alla täktstorlekar kan upplevas som

mycket tyder att verkliga kostnader för företag. Emellertid är det som

samvarierar med täktens storlek. En stor täkt kan prövning och tillsyn inte

än liten täkt att inlämnat underlag är billigare att pröva en pga. t.0.m. vara

mer genomarbetat.

torvtäkter och kalkstenstäkter föreslås sättas med sam- Táktavgifterna för täkter. Dessa tåkttyper ingår därför i ovanstående metod som för övriga ma Torvtäkter föreslås tillhöra den lägsta klassen, oavsett

beräkningsgrunder.

Bilaga l 77

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 77

ktstorlek. Observera att energitorv avses här eftersom koncession prövas tä enligt lagen vissa torvfyndigheter, vilken inte ingår i miljöbalken. om l bilaga hur föreslagna avgifter slår för olika täktstorlekar jämfört 6 anges med den nuvarande avgiften om 26 öre/ton. Angående avgifter för kommunal täkttillsyn, se avsnitt om Tákttillsyn i

kommunal regi, sid. 80.

Motivering Enklare administration med fasta årsavgifter än med dagens rörliga avgift baseras uttagna ton. Med årlig avgift undviks merarbetet med som en ränteersättningar i dag beräknas och debiteras pga. att förskottsavgiften som delbetalningar. Klassindelningen syftar till att inte missgynna delas upp i små företag och att undvika att skapa inträdesbarriärer för dessa, samt att risken avgiften upplevs så hög att tillstånd söks. Målet minimera att som full kostnadstäckning är överordnat, varför avgifter sätts för att finansiera

verksamheten än att styra naturresursuttaget i motsats till natur-

snarare

grusskatten är rörlig/ mängdberoende. Samma motivering står bakom

som förslaget att låta likadana avgifter gälla för torv- och kalkstenstäkter som för

grus- och bergtäkter.

Avgifter

Fasta årliga avgifter föreslås enligt följande:

Avgifterna följer klassindelningen för tillståndsgiven mängd, även om en mindre mängd sedan de facto tas ut tâkten. Torv avser energitorv utan ur bryts för andra ändamål, s.k. odlingstorv, och samtliga endast torv som torvtäkter klassas som klass

Administration och redovisning

Betalningstidpunkter kalenderår med giltigt tillstånd. Avgift

Årsavgift betalas för varje påbörjat

kalenderåret då tillstånd lämnades. Om företag meddelar betalas för det täkttillståndet skall upphöra och begär slutbesiktnin gällänsstyrelsen att för begäran förutsatt att ingen verksamhet bedrivs i täkten. ler datum ränteneutral obligatorisk betalningstidpunkt mitt kalenderåret bör En Tidpunkt bör samordnas med betalningar enligt nuvarande miljöövervägas.

78 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

78 Förslag till nytt

vid försenade betalningar Räntedebiterin sker inte annat än

skyddsla gen. gar

dröjsmålsräntor.

Motivering innebär att delar av år varje påbörjat kalenderår En avgift tas ut för som ränteneutral administration. En och leder därmed till en enklare faktureras, kalenderåret bör övervägas för att

betalningstidpunkt mitt obligatorisk

staten gör ränteförluster. undvika att

Återbetalningar

rutinmässigt. Därtill hörande

täktavgifter skall inte ske

Aterbetalningar av

undantagsfall bör åter-

skall minimeras. Endast i administrativt merarbete

betalningar ske.

Betalningsmottagare administration av avgifter all fakturering och annan Länsstyrelserna sköter överlåts till kommun skall branschföretagen. I de fall tillsynen en gentemot tillsyn kommunen bedriver. fakturera företagen för den kommunen

Inkomsttitel detta följer att betalningarna bokförs mot inkomsttitel. Av

Täktavgifterna

det icke räntebärande flödet.

sker till postgirokonton i

Motivering mot anslag används grun av Inkomsttitel i stället för egen disposition

att: till täcka skall användas att betalas till länsstyrelserna men avgifterna -

kostnader även centrala myndigheter

mellan länsstyrelserna, varför kostnadstäckning kan variera graden av ackumulerade - anslaget leder till disposition avgifterna mot egen av

länsstyrelser förutsatt att avgiften är en-

över-/ underskott enskilda

avgifter alla länsstyrelser.

hetlig samma

Regleringsbrev

med anslag efter-

täktverksamhet finansieras i praktiken

Myndigheternas För att följa kravet full

själva disponerar avgiftsintäkterna.

som de inte

till ungefär samma beskall anslagen över tiden uppgå

kostnadstäckning

respektive myndighet avgiftsinkomsterna. Hur mycket resurser

lopp som eller andra

täktverksamhet måste framgå av regleringsbrev

skall använda till ramanslag under-

bör inte respektive myndighets

styrdokument. Däremot

täktverksamhet, eftersom återrapportering

indelas med särskild post för en kostnads- och anslagstermer utan i täktverksamheten inte bör ske i av

i resultatredovisningen. intäktstermer

myndigheterna bör ske

till de olika

Fördelningen av anslagsmedel

även bilaga 1:

följande grunder se

Bilaga 1 79

enligt miljöbalken 79 Förslag till nytt avgiftssystem

olika slag tillståndsprövning samt operativ tillsyn och Anslag för av regionalt övergripande tillsyn fördelas till länsstyrelserna i direkt propor-

tion till antalet täkter. för täktrelaterad verksamhet på övriga myndigheter Natur- Anslag vårdsverket, SGU fördelas direkt till respektive myndighet i de fall behoven kända i förväg. I de fall det är svårt eller olämpligt att i förväg är fördela anslagsmedlen kan central myndighet t.ex. Naturvårdsveren disponera medlen och köpa tjänster övriga myndigheter eller ket av andra organisationer.

Motivering redovisning i kostnads- och intäktstermer i stället för anslagster- Angående

övrig argumentation för ökad tydlighet i styrdokument, se avsnit-

mer, samt Grundläggande problematik, sid. 68. tet om

Myndigheternas redovisning

Återrapportering täktverksamheten bör ske i kostnads- och intäktster-

av Krav bör ställas myndigheterna att kunna redovisa kostnader och mer. för täktverksamheten, inklusive indirekta kostnader. I nuvarande intäkter för länsstyrelserna efterfrågas såvitt Naturvårdsverket kan

regleringsbrev

endast uppgifter hur handläggningstiderna för prövningsärenden se utvecklas. skyldighet att använda därför avsedda resurser för Det är myndighetens

täktverksamhet. Eventuella avvikelser från regeringskansliets styrdirektiv

skall analyseras och förklaras.

Motivering: nödvändigt kunna mäta kostnader och intäkter för att kunna följa Det är att upp och styra verksamheten.

Uppföljning

särskilt de närmast kommande åren för att

Avgifterna måste följas upp noga

skälig, avgifterna återförs till att finansiera

säkerställa att avgiftsnivån är att

de inte oönskade styr- eller konkurrenseffekter. verksamheten, samt att ger det viktigt att komma ihåg att täktavgiften i Som tidigare nämnts är iförskott, vilket innebär att del det överskott som hittills

dagsläget tas ut en av

skall täcka kostnaderna för myndigheternas prövning och har ackumulerats Den föreslagna övergången till ett system med tillsyn ett antal år framåt. leda till kostnaderna överstiger intäkterna under en årsavgifter kan att dvs. raka till dagens situation. En kraftig

flerårig övergångsperiod, motsatsen alltså vänta och får inte med automatik leda till nedgång ikostnadstäckningen är att

att avgifterna justeras upp. följa de kostnaderna och intäkterna för

Myndigheterna bör upp egna

och hur dessa utvecklas över tiden, samt vilken verksamtäktverksamheten dessa Naturvårdsverket bör därutöver stå för en het som bedrivs för pengar.

80 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgiftssystem

80 s

naturresurssynpunkt. Natur-

samlad analys täktverksamheten ur mer av full görs att kravet

också för att uppföljning av

vårdsverket bör ansvara fullt ut finansierar

kostnadstäckning uppfylls, dvs. att avgiftsintäkterna

statlig verksamhet. täktverksamheten inte finansierar annan men sådan uppföljning sammanhang viktigt att klargöra att en Det är i detta erhålla ekonomisk information förutsättningar än i dag för att kräver bättre befogenheter att ställa Naturvårdsverket saknar god kvalitet. Eftersom

av regeringskansliet har

redovisning, och eftersom

krav andra myndigheters

bör ske från olika

helhetsbild över vilken återrapportering som

en bättre Naturvårdsverkets

bättre uppföljning från t.ex. myndigheter, förutsätter en

samordnar och tydliggör återrapporteringskraven sida att regeringskansliet

för övriga myndigheter.

i kommunal regi

Tákttillsyn

det kan rationellt sid. 74, konstateras att vara

I avsnitt Tillsynsproblem,

om förutsättning att till kommun. Detta under överlåta tillsynen av täkter en att kostoch att kommunen kan har den kompetens som krävs kommunen kostnadstäckning för arbete med principen om full nadstäckning i enlighet

enligt miljöbalken.

kommunfullmäktige får

förslaget till miljöbalk står att

l 27 kap. 1 § i

kommunal myndighets verk-

föreskrifter avgifter vad gäller en meddela om finansiering av tillsynen, Därmed torde frågan om kommunernas samhet.

de nordliga lånen, vara löst.

samt tillsynsproblemet i

tillsynen bedrivs täktrelate- Även tar över den operativa om en kommun Naturvårdsverket och verksamhet statlig nivå, bland annat rad

regional nivå. har det övergripande tillsynsansvaret

länsstyrelserna, som

avgift som betalas

statliga arbetet bör ske genom en Finansieringen av det avgiften görs i dag i de fall en länsstyrelserna. En sådan uppdelning av till Naturvårdsverket be-

tillsynen enligt miljöskyddslagen.

kommun övertagit

täkter enligt miljöbalken kan den statliga avgiften för

dömer att ca 70 % av att ligga kvar de för verksamhet som kommer täcka kostnader

anses den operativa

de fall kommun övertar

statliga myndigheterna även i en

tillsynen bilaga 4.

se lån.

Västerbottens och Norrbottens skett med länsstyrelserna i Samråd har

Motivering skall utgöra något undantåktverksamheten inte Naturvårdsverket anser att

för tillsynsarbete inom möjlighet att ta ut avgifter

tag från kommunernas

miljöområdet.

Bilaga 1 81

till enligt miljöbalken 81 Förslag nytt avgiftssystem

Övergångsbestämmelser

avgiftssystem kommer att gälla endast vid tillstånds- Införandet av ett nytt

inkommer fr.o.m. att miljöbalken tagits i bruk. ansökningar som

tillstånd kommer fortsätta enligt det gamla avgiftssystemet Befintliga att

dess tillståndet löper ut. Eftersom ett system med förskottsbetalningtills att

dag, kommer flera befintliga tillstånd att löpa utan att ytterliar tillämpas i

betalningar sker, medan andra befintliga tillstånd innebär att kompletgare

sker med resterande betalningar ifall uppdelning av avgiften

teringar

medgivits.

ofta för relativt långa perioder tillståndstid på tio år Tákttillstånd ges - en

vilket innebär att länsstyrelserna under ett antal år måste är inte ovanligt både det gamla och det avgiftssystemet. Antalet betalningadministrera nya bör dock minska i omfattning relativt snabbt enligt det gamla systemet ar huvudsak sig förskottsbetalningar. Däremot måste eftersom det i rör om

hålla reda vilka täkttillstånd ska belastas med årliga länsstyrelserna som

enligt det systemet, och vilka inte ska betala enligt det nya avgifter nya som

systemet.

med

Viktigaste skillnaderna -förslag jämfört

befintligt system

huvudsakliga förändringarna i Naturvårdsverkets förslag jämfört med

De

beskrivs nedan i punktforrn. Det är dock viktigt att påpeka

befintligt system

torde viktigast att uppnå full kostnadstäckning, att den effekt som vara -

används de avsedda för- inte i första hand uppnås

dvs. att medlen till det är

det hade kunnat uppnås redan med genom ett nytt avgiftssystem, utan att

Dess förverkligande är beroende att inblandade befintligt avgiftssystem. av problematiken och .tar sitt främst parter inser den grundläggande ansvar, regeringens direktiv angående resursanvändning och återrappor-

genom att

tering tydliggörs.

Avgifter

Avgiften årsavgift stället för nuvarande förskottsavgift. blir en i - Ändras från mängdrörliga till fasta storleksklassade avgifter. naturvårdslagen och miljöskyddslagexi samord-

Avgifterna enligt gamla

-

nas.

anpassning till avgiftssystemet enligt nuvarande

Systemet innebär en miljöskyddslagen.

får möjlighet att ta betalt i de fall de övertagit tillsynen.

Kommuner -

82 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgi/Lssystem

och redovisning

Administration

förskottsbetalningar med

betalningshantering grund av att

Förenklad - räntedebiteringar upphör,

senareläggningar och påföljande

begäran om sker endast

grund att prövning

återbetalningar minimeras, samt av

enligt både naturvårdsla- 12 kap., i stället för som nu

enligt miljöbalken och miljöskyddslagen.

gen betala två kommer företagen att fall kommunen övertar tillsynen I de - till staten. till kommunen och en fakturor en - och faktureringsrutiändå enklare administration Sammantaget troligen - de administrativa kostbranschföreta och minskar vilket gynnar gen ner,

naderna länsstyrelsen.

att behöva administreras

gamla och nya kommer

Två olika system -

samtidigt under en övergångsperiod.

Konkurrensaspekt

avgifter än med nuvarande

små täkter kommer att högre Tillstånd för - med befint-

avgifterna blir mindre mängdberoende än

system, eftersom fortsättningsvis få de mindre täktema även ligt system. Dock kommer

motiverat faktiska myndighetskost-

avgifter än vad som synes av lägre delas in i fem storleksklasser.

eftersom den fasta årsavgiften

nader,

Kostnadstäckning problematik som bevidtas för att lösa den grundläggande

Om åtgärder

skrivs sid. 68, innebär det att:

vid budgetarbete och tydlighet och ansvarstagande

Större krav ställs

-

styrning. redovisning kostnader och

ställs myndigheternas av

Större krav -

intäkter.

Större krav ställs uppföljning.

- att staten använder frigörs för täktverksamheten genom Mer resurser kostnadstäckning - ändamål och målet full

avgiftsinkomsterna till avsett

uppnås.

Bilaga 1 83

Förslag till avgiftssystem enligt miljöbalken 83 nytt

för

Avgiflssyslem

D.

prövning och tillsyn av

vczltenverksamlzel

enligt mijöbczlken

Med Vattenverksamhet bland annat uppförande och ändring av an-

avses läggningar i vattenområden, bortledande grundvatten samt ma rkavvattav ning. Vanligt förekommande är dammar, vägbankar, bropela re och bryggor. vattenföretag används här synonymt med begreppet vattenverk- Begreppet samhet. Markavvattning dikning förekommer främst inom jord- och genom

skogsbruket men även vid t.ex. vägbyggnad.

Verksamhet enligt nuvarande vattenlag bedrivs hos vattendomstolarna, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket. Vattendomstolarna, länsstyrelser-

Kammarkollegiet och

Jordbruksverket har kostnader för prövning och länsstyrelserna för na och Kostnader för övrig verksamhet knuten till vattenlagen såsom arbete tillsyn. föreskrifter och allmänna råd, remisser i enskilda ärenden, rådgivning med information återfinns hos länsstyrelserna, Jordbruksverket, Fiskeriveroch Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. I ket, Kammarkollegiet,

enkätundersökningen, nämnda uppgifter baserar sig på, har rådgivning

som och information hänförts till övrig verksamhet. Rådgivning och information

har sedermera i lagrådsremissen hänförts till tillsynsverksamhet.

enligt miljöbalken skall ansökan tillstånd till

I prövningsförfarandet om

markavvattning in till länsstyrelsen och vad gäller andra vattenföreta g ges skall enbart utövas länsstyrelserna. För

till miljödomstol. Operativ tillsyn av

tillsyn enbart med anledning klagomål och närvarande sker sådan nästan av domar. En icke oväsentlig del tillsynsarbetet avser vatten-

specifika krav i av

84 Bilaga 1

till avgiftssystem enligt miljöbalken

84 Förslag nytt

i miljöbalken tilldelats rollen tillstånd. Naturvårdsverket har företag utan

tillsynsmyndighet över vattenföretag.

central som vattendomantalet ärenden vid Stat och kommun svarar för merparten av

för prövning huvudsakligen utgörs av Detta innebär att avgifterna stolarna.

inom den offentliga sektorn. interndebiteringar

skyldig ersätta tillståndsmyndigheten

Sökande i ansökningsmål är att

dvs. kungörelser, aktförvarare, kostnader enligt 22 kap. 5 § vattenla gen, med sammanträden. Sökande betalar dessutom samtsakkunniga och lokaler för

och utredningar. Detta innebär att kostnader för biträde liga motparters vattendomstolens kostnader betalar i princip alla kostnader utom sökande

för ärendehandläggning.

för och tillsyn

Kostnader prövning

kostnaderna för prövning och tillsyn av Nedan redovisas en beräkning av

Beräkningen baseras kostnadsvattenföretag enligt 11 kap. miljöbalken.

enligt vattenlagen under år 1996. uppgifter för den verksamhet som bedrevs

det att kostnader för framtida Vid beräkning avgifterna förutsätts av

miljödomstolar inte väsentligt avvi-

myndighetsorganisation med bl.a. nya för nuvarande system och myndighetsorganisation.

ker från kostnaderna

Kostnader hos vissa myndigheter

Jordbruksverket, Fiskeriverket,

Verksamhetens omfattning länsstyrelser,

Naturvårdsverket i antal års- Kammarkollegiet, Riksantikvarieämbetet och

år 1996 framgår följande Tabell 1 som

arbetskrafter liksom avgiftsintäkter av

Det bör noteras att uppgifsammanställning enkätuppgifterna. utgör en av

vissa fall är mycket grova uppskattningar.

terna i respektive tillsyn har följande beräkning kostnaderna för prövning Vid av och tillsyn förekommer i en använts. Då både prövning

fördelningsprinciper

förhållande till antalet årsarbetskrafter

myndighet fördelas posten "Övrigt" i

verksamheterna förekomrespektive tillsyn. Om endast en av för prövning verksamhet. Då varken prövning

läggs hela posten "Övrigt" denna

mer mellan fördelas posten "Ovrigt" lika eller tillsyn bedrivs vid myndigheten

prövning och tillsyn. årsarbetskrafter omräknats till kostnader,

För varje myndighet har antalet

redovisas i Tabell 2. som

Bilaga 1 85

avgiftssystem enligt miljöbalken 85

Förslag till nytt

uppskattat antal årsarbetskrafler år 1996 samt avgiftsintäkter avgifter Tabell för myndighetsarbete år 1996.

Summa 56/ kronor år 1996. Tabell 2. Uppskattad kostnad miljoner

Kostnader hos vattendomstolama

i kalkyleringen är att beräkna kostnader hos de nuvarande sex Nästa steg vattendomstolarna. Dessas verksamhet hänförs helt till prövning enligt

vattenlagen. Vattenmålen enligt 13 kap. 12 § vattenlagen ansökningsmål, utgörs av förrättningsmål. Det sammanlagda antalet ärenden fram-

stämningsmål och

går av följande tabell. 1994 1995 1996 Genomsnitt 1993 Inkomna 380 503 336 375 41 6 380 385 386 392 Avgjorda Utgående balans 620 743 694 683

kostnaden baseras antalet avgjorda ärenden under Den genomsnittliga året. Det genomsnittliga antalet ärenden har avrundats till 390.

kostnaden ärende i fasta priser har varit relativt

Den genomsnittliga per

kronor de senaste fem budgetåren, 44 000

konstant och uppgått till 45 600

beräknats enligt formeln: antal årsarbetskrafter 20 000 månadslön x 12 må- 56 Kostnadernahar x nader 1,4 lönekostnadspálägg x 1,5 pålägg. x

86 Bilaga 1

till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken

86 Förslag

46 500 kronor budgetåret 1995/96 de senaste tre budgetåren och kronor

genomsnittlig kostnad på 45 000

statistik från Domstolsverket. En enligt ärende/vattenmål. Det är dock mycket viktigt att notera kronor används per

ärenden varierar kraftigt kring denna för enskilda

att prövningskostnaderna

ärende kan variera mellan mycket Kostnaderna för ett

genomsnittskostnad.

och 100 000-tals kronor. små summor samtliga vattendomstolar kostar där- Prövningen enligt vattenlagen i sex

45 000 kronor. I den statistik 17,6 miljoner kronor per år 390 x med ca vattendomstolarna erhållits från kostnader för som

angående tingsrätternas

redovisas följande kostnader för år 1996. Domstolsverket

Kostnader Kostnadsslag miljoner kronor

lzönekostnader 9,7

förvaltnlngskostnader 0,3 Ovriga 9,9 Summa kostnader Zl Fördelade

kostnad 17,6 Total

kostnader uppskattats till 14 miljoner ISOU 1996:103 har motsvarande ca

kronor.

kostnaderna för samtliga mål inkluderas Skall

ansökningsmål också kostnader för

kostnaderna ingår utöver kostnader för I nedanstående tabell framgår den

stämningsmål och förrättningsmål. Av

fördelningen de olika målen år 1996. antalsmässiga av

Antal Procent Typ av mål

368 95 Ansökningsmål 4 1 Förrättningsmål

stämningsmål mål 386 100 Summa avgjorda

omkring 100 000 kronor 14 x 7 170

Stämningsmålen beräknas totalt kosta Förrättningsmålen beräknas totalt kosta

kronor, SOU 1996:103 sid. 658.

för stämningsmål 000 kronor kostnaden är densamma som omkring 29 om dessa mål för mindre än en procent 4 7 170 kronor. Sammantaget svarar x kostnader och sammanlagt ca fem procent vattendomstolarnas beräknade av

antalet ärenden. av mål bedöms så små att de Domstolarnas kostnader för dessa vara Slutsats: kostnaderna för dessa mål inklude-

felräkningsmarginalen. Om

ligger inom

saknar därför betydelse. i kostnadsunderlaget eller inte ras

Bilaga 1 87

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 87

Skall kostnaderna för verksamhet med anknytning till bygde- och fiskevârdsavgrfter

inkluderas Tills vidare förutsätts att prövning med anknytning till bygde- och fiskevårdsavgifter skall ingå i underlaget. Antalet ärenden med anknytning till bygde- och fiskevårdsavgifter normalt i södra Sverige medan uppges vara domstolarna Sverige har förhållandevis fler ärenden. Antalet ärenden i norra varierar bl.a. beroende att nederbördsmängden ger förändringar i vattenståndet.

kostnader för prövning och tillsyn Sammanfattning av

Kostnaderna för prövning och tillsyn på Jordbruksverket, Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsamt vattendomstolarna beräknas uppgå till följande belopp. serna

Myndighet Prövning Tillsyn Totalt miljoner kr miljoner kr miljoner kr

I princip skall avgifter täcka kostnader på sammanlagt ca 26 miljoner 22 miljoner kronor för prövning och 4 miljoner kronor för kronor, varav tillsyn. Nedanstående förslag är framtaget för att generera avgiftsintäkter resterande två miljoner kronor intäkter från om ca 24 miljoner kronor, avser befintligt avgiftssystem vid Jordbruksverket för viss verksamhet i samband

med markavvattning.

Förslag till avgiftssystem

utsträckning avgiftsbeläggning motverkar syftet med verksam- I vilken en heten har inte utretts. Kostnaderna för prövning kan dock redan i dag anses

höga eftersom den sökande skall betala kostnaderna för bl.a. kungörel-

vara juridiska bitrâden. Enbart kostnaderna för kungörelse i ser och motparters

ett litet ärende kan i Stockholmsområdet uppgå till 20 000 kronor.

Avgiftssystemet förutsätter att myndighet ansvar för att verksamen ges hetens avgiftsintäkter och kostnader följs upp. Jordbruksverket bedriver verksamhet enligt 12 kap. vattenlagen, prövmarkavvattningsföretag. Denna verksamhet finansieras helt med ning av avgifter tas ut med stöd förordning 1983:790 om ersättning till vissa som av förrättningsmän och Jordbruksverkets instruktion SFS 1996:148. De avgifter Jordbruksverket ut timtaxa kan i princip även fortsättsom tar genom en tillämpas. Ingen hänsyn behöver därför här tas till Jord bru ksverkets ningsvis kostnader.

88 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

88 Förslag till nytt

förslag till avgifter kan täcka "Prövning" redovisas olika som I avsnitt "Tillsyn" förslag till avgifter för kostnader för prövning medan avsnitt avser

och tillsynsavgift" redovisas ett

l avsnitt "Sammanslagen prövningstillsyn. för såväl prövning som tillsyn. avgift inkluderar kostnader förslag till som

förordar det sistnämnda avgiftsförslaget.

Naturvårdsverket

Prövning

miljödomstol, bör svara för

i första hand respektive

Prövningsmyndigheten,

föreslagna avgifter. debiteringen av redovisas mot inkomsttitel

samtliga alternativ A-C bör avgiftsintäkterna

I för prövning i förekommande fall Vidare bör avgifterna statsbudgeten. ned eller återbetalas avgiften för delas dels kunna sättas om dels kunna upp,

överstiger kostnaderna för prövningen.

ett ärende väsentligt

vattenföretagets beräknade kostnad Alternativ A1: Avgiften grundas

§ miljöbalken enligt lagrådsremissen Avgiften för prövning enligt 11 kap. 9

vattenföretagets beräknade kost-

skall preliminärt utgöra fyra promille av

nad. storlek enligt de

En sådan avgift kan grundas prövningsobjektets

§ i miljöbalken enligt lagrådsskall redovisas enligt 11 kap. 6 kostnader som bedrivas endast dess fördelar från allmän En vattenverksamhet får om remissen: samt skadorna och olägenheterna av

och enskild synpunkt överväger

det. sökande med vattenföretag som beräk-

bör avgiftsfri för

Prövningen vara vattenföretag uttas avgift mindre än 1 miljon kronor. För större nas kosta vattenföretaget dock högst för den beräknade kostnaden för -

fyra promille av

kronor. Avgiften avrundas till närmast beräknad kostnad 100 miljoner en

lägre tusental kronor.

kostnad Avgiftens storlek Vattenföretagets vid 4 promille miljoner kronor

0 kronor Mindre än 1 4 000 kr-400 000 kr 1-100 400 000 kr Mer än 100

000 kronor och högsta avgift avgift debiteras blir därmed 4 Lägsta som avgift för mindre vattenföretag är i 000 kronor. Motivet för att slopa 400 administrationskostnaderna. Om ingen avgift tas första hand att minimera

önskvärda, frivilliga ansökningar. inte avgiften ett hinder för ut så utgör beräknats utifrån att omkring 1/ 3

storlek fyra promille har

Avgiftens

miljon kronor. Övriga

mindre vattenföretag mindre än 1

av ärendena avser

390. Den genomsnittliga kostna-

årligen uppgå till 260 2/ 3 x

ärenden antas ärenden uppgå till ca 20 miljoner för vattenföretagen i dessa antas den

uppgifter från två vattendom-

Antagandena har främst baserats kronor.

Bilaga l 89

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 89

stolar, vilket innebär att underlaget för avgifterna kan behöva breddas innan ett eventuellt införande. Fördelen med konstruktionen är att den är enkel att hantera. Vidare är avgiften förutsebar för sökande. Nackdelen är att sambandet mellan avgift och prestation inte är särskilt starkt. Avgiftsintäkterna riskerar att variera mycket mellan åren beroende värdet av projekterade vattenföretag. Ytterligare nackdelar med den beräknade kostnaden för vattenföretag är att det finns risk för att den inte alltid är tillförlitlig. Kostnaden borde emellertid tillräckligt tillförlitlig eftersom den åtminstone i vissa mål vara skall ligga till grund för domstolens beslut i vattenmålet. l många fall redovisas inte kostnaden. I vissa fall beror det att varken vattenlagen 3 kap. 6 § eller domstolen kräver att uppgiften lämnas. En förutsättning för att kunna beräkna avgiftens storlek är att det alltid ställs krav på att ansökan skall innehålla en uppskattning av vad projektet kostar. Som stöd för detta borde prövningsmyndigheten kunna åberopa 27 ka 3

förutom 11 kap. 6 § miljöbalken enligt lagrådsremissen. En grov ekonomisk

uppskattning torde alltid vara möjlig att göra och dessutom vara tillräcklig som underlag för avgiftssättning. l vissa fall kan sökande åberopa sekretesskäl för att utelämna kostnads-

uppgiften. Om giltiga skäl för sekretess föreligger kan avgiften bestämmas

preliminiärt med definitiv bestämning vid en senare tidpunkt, t.ex. då en upphandling är avklarad. Om det kan hävdas att kostnadsuppgiften inte får röjas lång sikt kan komma till rätta med detta genom att tillämpa ens man olika avgiftsklasser enligt alternativ A2. I dessa fall behöver den sökande enbart inom vilket kostnadsintervall vattenföretaget ligger. ange Om det visar sig att vattenföretagets verkliga kostnad väsentligt överst i ger den kostnad avgiften baserats skall sökanden vara skyldig att som meddela detta till prövningsmyndigheten för att avgiftens skall kunna om-

prövas. Uppgifterna bör kunna inhämtas med stöd av 27 kap. 3 § miljöbal-

ken enligt lagrådsremissen.

Alternativ A2: Avgiften grundas vattenföretagets beräknade kostnad, angivet som kostnadsklass Alternativet innebär i princip att alternativ A1 tillämpas, med undantag för att vattenföretagens kostnader indelas i avgiftsklasser. Detta innebär att den sökande endast behöver redovisa ett intervall som mått vattenföretagets kostnad. Nedanstående intervall utgör ett exempel som inte beräknats utifrån statistik från ärenden inom de olika intervallen.

Fördelen jämfört med alternativ A1 är kan minska eventuella

att man sekretessproblemen. Även i de fall kostnaden är mycket svår att beräkna bör

avgiften lättare kunna fastställas. Nackdelen, jämfört med alternativ A1, är

att det uppstår tröskeleffekter. Vilka ytterligare konsekvenser förslagen A1-A2 kan få har inte utretts.

90 Bilaga 1

enligt miljöbalken Förslag till nytt avgiftssystem

Avgiftens storlek Vattenlöretagets kostnad baserat på medelvärde

miljoner kronor avrundat nedåt och

kronor

0 Mindre än 1 20 000 10 1 - 80 000

30 11 - 160 000

50 31 - 300 000

100 51 - 300 000

Mer än 100

vattenföretag Alternativ B: Avgifter efter typ av fastställs över olika typer

heltäckande avgiftslista

Alternativet innebär att en kostnader för pröv-

Avgifterna grundas genomsnittliga

vattenföretag. av respektive ärendeslag.

ning av kostar. Avgiftslistan är

förväg vet vad tillståndet Fördelen år att sökande i finns det ett direkt väl har upprättats. Vidare administrera då den lätt att Det kan

kostnad för prestationen.

samband mellan avgift och genomsnittlig

betala lika mycket för samma typ av

rättvist att alla får

också upplevas som

avgiftsobjekt. avgifts-

tidskrävande att upprätta främst att det är mycket Nackdelen är att ta ut höga

också problem med möjligheterna listan. Vidare uppstår

betalningssvaga sökanden.

avgifter av

Alternativ C: Tidtaxa bör såväl ett lägsta som

tillämpas för prövningsverksamheten

Om tidtaxa

avgiftsuttag ärende gälla. högsta per den tillämpas fullt ut är att fördelen med tidtaxa om - Den största täcka, dvs. domstolens de kostnader den avser att korrelerar med

avgifterna kostnader för prövning.

redovisas nedan.

bedöms föreligga i avgiftssystemet

De nackdelar som kosta. Det kan innebära förhand vad det kommer att Sökande vet inte på vilket är särskilt

åt myndighetens godtycke,

att utlämnad känsla av vara en kan variera kraftigt.

negativt då avgiftsuttaget särredovisas och hållas uppdatera-

ärendes kostnader måste Varje enskilt många små kostnader, t.ex. flera år. Särredovisningen kan avse de, ibland i Problemen med särredovisskall föras rätt ärende. för telefonsamtal, som blandas med alla de

större då vattenlagsärenden

ningen blir sannolikt

miljödomstolarna. Admi-

inom de föreslagna ärendesla som skall hanteras g blir således höga.

nistrationskostnaderna de

svårt att ta betalt för det kan upplevas som Erfarenheter visar att därför sannolikt en baserat timtaxor ger faktiska kostnaderna. Ett system

grad kostnadstäckning. lägre av

Bilaga 1 91

Förslag till nytt avgiftssystem enligt miljöbalken 91

Små eller eljest betalningssvaga sökanden både fysiska och juridiska med komplexa ärenden blir svåra att debitera då fakturabeloppen personer kan bli mycket höga.

Tillsyn

Länstyrelsema bör svara för debiteringen av föreslagna avgifter för tillsyn. I samtliga alternativ A-D bör avgiftsintäktema redovisas mot inkomsttitel. Myndigheten tilldelas då ett anslag för förvaltningskostnader ramanslag. Därigenom bestämmer statsmakterna ambitionsnivån för den avgiftsbelagda verksamheten.

Alternativ A: Timtaxa frivillig - Tillsynsmyndigheten möjlighet att ta betalt, till exempel då företag inte ges följer villkor i tillståndsbeslut och orsakar extra tillsynskostnader. Enligt dagens kostnadsnivå kan debitering inledningsvis ske med 500 kronor per timme. Fördelen med frivillig timtaxa är att tillsynsmyndigheten kan avstå från en att ta betalt för anmälningar som saknar grund. Vidare är sambandet mellan avgift och prestation relativt starkt. . Nackdelen är främst att det är svårt att ta betalt för faktiskt åtgångna vilket innebär en lägre grad av kostnadstäckning. resurser, Små eller eljest betalningssvaga tillsynsobjekt med resurskrävande ärenden blir svåra att debitera då fakturabeloppen kan bli orimligt höga.

Alternativ B: Timtaxa obligatorisk - Tillsynsmyndigheten kan åläggas inte möjlighet att ta betalt per - ges timme. Även i detta fall måste dock möjlighet finnas att avstå från att ta ut avgift från tillsynsobjekt när det anses skäligt av tillsynsmyndigheten. För- och nackdelar är i stort sett desamma som vid en frivillig timtaxa. Administrationskostnaderna torde bli högre än vid frivillig timtaxa. Avgiftsintäkterna borde dock bli högre med en obligatorisk timtaxa.

Alternativ C: Årsavgift

Den årliga avgift bedöms motsvara verksamhetens kostnader uppgår som till ett alldeles för lågt belopp för att motivera en årsavgift per tillsynsobjekt. Antalet tillsynsobjekt fått tillstånd finns förtecknade i vattenboken som vattenboksförordning 1983:789. Förteckningen har upprättats under flera decennier och uppdateras inte avseende t.ex. ägarbyten, fusioner och adressändringar. För årsavgift skall kunna införas krävs att vattendomstoatt en larnas vattenböcker uppdateras intill dags dato och framgent. Detta torde innebära ett omfattande arbete.

Alternativ D: Ingen avgiftsbeläggning Det främsta motivet för att inte avgiftsbelägga tillsynen är dess ringa omfatt-

ning samtidigt antalet avgiftsadministrerande myndigheter är stort,

som

92 Bilaga 1

avgiftssystem enligt miljöbalken

92 Förslag till nytt

bedöms därför bli höga

Administrationskostnadema

minst 20 myndigheter.

omkring 4 miljoner kronor.

årliga avgiftsintäkter endast

i förhållande till mindre än 200 000

genomsnittliga avgiftsintäkter

Beloppet motsvarar

myndighet.

kronor för varje avgiftsadminstrerande

Sammanslagen prövnings- och tillsynsavgift

miljödomstol bör svara

-i första hand respektive -

Prövningsmyndigheten

täcka kostnader för såväl föreslagna avgifter som skall för debiteringen av vidare redovisas mot inkomst-

tillsyn. Avgiftsintäkterna bör

prövning som

förvaltningskostnader raman-

tilldelas då ett anslag för titel. Myndigheten ambitionsnivån för den avgiftsbestämmer statsmakterna slag. Därigenom

belagda verksamheten. minskas att avgifts-

avgiftsadministrationen kan genom

Kostnaderna för

inordnas i avgiftssystemet för pröv-

beläggningen av tillsynsverksamheten

ökar från 4 till 5 promille av skulle i så fall innebära att avgiften

ning. Det fördel är det kan vara

uppskattade kostnad. Ytterligare en

vattenföretagets med alternativet att debitera

kostnadstäckning jämfört lättare att uppnå full

Avgifterna, som skall

särskild timtaxa för tillsynsverksamheten.

enligt en motsvarande sätt som den tillsyn prövning, konstrueras täcka såväl som

tidigare redovisade prövningsavgiften.

Avgiftens storlek Vattenföretagets kostnad vid 5 promille

0 kr Mindre än 1 miljon kr 5 000 kr- 500 000 kr

100 miljoner kr 1 - 500 000 kr

Mer än 100 miljoner kr

sammanslagen avgift är dels förorda alternativet med Motiven för att

vattenboken inte behöver uppdateras,

ringa omfattning, dels att tillsynens eftersom vattenföretagen

inte är avgränsad i tiden,

dels att verksamheten

under mycket lång tid. ofta finns en betala all tillsyn trots att de sökande får

En nackdel är att nytillkommande

En orättvisa kan uppstå

rimligtvis kräver mer tillsyn. gamla vattenföreta gen

tillsynskostnader helt slip-

förorsakar faktiska

att tillsynsobjekt som

genom elimineras nackdelen kan dock delvis om betala. Den förstnämnda per att tillsyn äldre vat-

införs för faktiskt genomförd särskild tillsynsavgift

en ikraftträdande.

tillkomna före miljöbalkens

tenföretag

Bilaga 1 93 93

Förordningsförslag

Bilaga 1 95

Förordningsförslag .95

för

Förordning om avgifter myndigheters

prövning och tillsyn enligt miljöbalken

1998:000 ;

utfärdad den y 1998.

Regeringen föreskriver följande.

1 kap. Inledande bestämmelse

1 § Enligt denna förordning skall avgift betalas för statliga myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken 1998:000. Avgiften betalas, i de fall som närmare anges i förordningen, i form av avgift för tillstånd, godkännande, medgivande eller en en ansökan om dispens ansökningsavgift, avgift för den prövning som en myndighet gjort eller avser att göra en med anledning av en ansökan enligt eller en årlig avgift för en verksamhet. Bestämmelser rätt för kommunfullmäktige att meddela föreskrifter om om avgifter för prövning och tillsyn när det gäller en kommunal myndighets verksamhet finns i 27 kap. 1 § miljöbalken.

2 kap. Avgift för miljöfarlig verksamhet

1 § Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket för miljöfarlig verksamhet som i 9 kap. 1 § miljöbalken 1998:000 skall betalas årligen för kalenderår avses med de belopp som anges i bilagan till denna förordning.

2 § Avgiften skall betalas av den som bedriver miljöfarlig verksamhet anges med beteckningen A eller B som i bilagan till förordningen 1998:001 om tillståndsprövning och anmälan avseende miljöfarlig verksamhet. har tillstånd till än med avsedd verksamhet som har prövats annan efter föreläggande att ansöka tillstånd enligt 9 kap. 6 § andra stycket om miljöbalken har tillstånd till än med avsedd verksamhet som har prövats annan frivilligt enligt 9 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken. Har tillståndsprövning skall avgiften bestämmas med utgångsägt rum

punkt i tillåten produktionsvolym eller motsvarande.

Om det vid fabrik, inrättning eller miljöfarlig verksamhet en annan annan bedrivs verksamhet sådan art eller omfattning som omfattar flera punkter av i bilagan till denna förordning, skall avgift betalas enligt den punkt som föreskriver den högsta avgiften.

96 Bilaga 1

Förordningsförslag

kalenderår följer efter det skall betalas från och med det som

3 § Avgiften

meddelats eller, verksamheten tillstånd till verksamheten om att beslut om den miljöfarliga verktillstånd, det är följer efter det att bedrivs utan som

därefter erläggas med helt avgiftsbelopp

påbörjats. Betalning skall samheten

varje påbörjat kalenderår. för

länsstyrelsen också tar emot

skall betalas efter beslut av som

4 § Avgiften och redovisar avgiften.

det enskilda fallet- med särskilda skäl får länsstyrelsen i 5 § Om det finns och övriga omstän-

verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet

hänsyn till Statens naturvårdsverk får ned eller efterskänka avgiften. digheter sätta - bestämmelserna i detta föreskrifter avsteg från

grunder meddela om

samma

kapitel.

föreskrifter som behövs för

Naturvårdsverket får meddela de ytterligare

6 §

tillämpning detta kapitel. länsstyrelsernas av

för Vattenverksamhet

3 kap. Avgift

Vattenverksamhet som avses i kap. 1 § första stycket för 1 § Avgift enligt 1

1998:000 skall betalas av den som

11 kap. miljöbalken

i 11 kap. 9 § första tillstånd till Vattenverksamhet som avses ansöker om

stycket miljöbalken

kap 9 § andra stycket miljöbalken av frivilligt begär prövning enligt 11

avsedd Vattenverksamhet än med annan miljöbalken kap. 14 § andra stycket dispens enligt 11 ansöker om § Vattenverksamhet enligt 11 kap. 17 av en

4. begär laglighetsprövning

vattenanläggning eller en anläggning för

kap. 23 § miljöbalken innan en begär prövning enligt 11 grundvatten tas ur bruk.

bortledande av

fall än avses i 1 § tas ut länssyrelsernas tillsyn får i annat som 2 § Avgift för

av den som 1998:000

i 11 kap. 3 § miljöbalken

vattenanläggning som avses äger en

före den 1 januari 1999

utförande har påbörjats och vars miljöbalken vilken i 11 kap. § bedriver Vattenverksamhet som avses

före den 1 januari 1999.

har påbörjats till länstyrelsen med

efter genomfört tillsynsbesök,

Avgiften skall betalas,

tillsynsavgiften och får,

Länsstyrelsen redovisar ett belopp om 3 000 kronor. ned eller efterskänka skäl i det enskilda fallet, sätta det finns särskilda om

avgiften.

annat följer 4 § § eller 4. skall om inte av 3 § Avgift vid ansökan enligt 1 den beräknade

motsvarar fem promille av

betalas med ett belopp som nedanstående tabell. För en be-

vattenverksamheten enligt

kostnaden för

Bilaga 1 97

F örordningsförslag 97

räknad kostnad understiger 1 000 000 kronor tas ingen avgift ut. Avgiften som 500 000 kronor. Avgiften skall avrundas till nännast lägre tusental får högst vara kronor. Beslut får meddelas fördelning av avgiften två eller flera betalom ningstillfällen. Vattenverksamhetens Avgiftens storlek kostnad ikronor ikronor Lägre än 1 000 000 0 1 000 000 100 000 000 5 000 500 000 - - Högre än 100 000 000 500 000 Den in ansökan enligt första stycket är skyldig att till miljösom ger en domstolen lämna de uppgifter om kostnaden för vattenverksamheten, som behövs för att avgiftens storlek skall kunna bestämmas.

4 § Avgift enligt 1 § eller för markavvattning skall tas ut av länsstyrelsen i de fall som framgår av andra stycket. För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-13 avgiftsförordm.m. ningen 1992:191, varvid följande avgiftsklasser tillämpas:

Ärendeslag Avg-iftsklass

Tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 9 § första stycket miljöbalken eller dispens enligt 11 kap. 14 § andra stycket miljöbalken för en dikeslängd av 0 99 meter - 100 999 meter - 1 000 9 999 meter - 10 000 meter och längre 9

Prövas flera ansökningar markavvattning samtidigt och rör ansökom ningarna eller intilliggande markområden, skall avgift tas ut för den samma

sammanlagda dikningslängd som ansökningarna avser.

5§ Avgift enligt 1 §2., eller skall betalas, när ansökan ges in, med följande belopp:

Avgiftens storlek i kronor

Ansökan avser Frivillig prövning enligt 11 kap. 9 § andra stycket miljöbalken 5 000 Prövning enligt 11 kap. 23 § miljöbalken 5 000

6§ Avgift enligt 3 § skall betalas efter särskilt beslut av miljödomstolen innan ansökan prövas eller laglighetsprövning påbörjas. Miljödomstolen tar emot och redovisar avgiften.

Avgift enligt 5 § eller 8 § första stycket skall betalas till miljödomstolen

som redovisar avgiften.

98 Bilaga 1

98 Förordningsförslag

det enskilda fallet- med

finns särskilda skäl får miljödomstolen i

7 § Om det

tillsynsbehovet och övriga omstän-

till verksamhetens omfattning, hänsyn

ned eller efterskänka avgiften. digheter sätta

- betalningstillfällen, skall

avgift enligt 3 § fördelats två eller flera Har en utlåningsränta betalas vad föreskrivs ifråga om statens ränta som

vilka betalningsuppskov har medgivits.

de delbelopp för

verkliga kostnad väsentligt det visar sig att ett vattenföretags 8 § Om § baserats är sökanden kostnad avgiften enligt 3 överstiger den som för att avgiften skall kunna

meddela detta till miljödomstolen

skyldig att

med sådan omprövning skall För miljödomstolens arbete en

omprövas. skall läggas ihop med den sökanden betala avgift om 5 000 kronor som en sammanslagna avgifterna skall betalas efter

omprövade högre avgiften. De

genomförd omprövning.

verkliga kostnad väsentligt under- Om det visar sig att ett vattenföretags

enligt 3 § baserats skall miljödomstolen,

den kostnad som avgiften stiger

miljödomstolens arbete med en sådan

ansökan, ompröva avgiften. För efter 000 kronor. Detta belopp

skall sökanden betala en avgift om 5

omprövning omprövning, skall återbe-

från det belopp efter genomförd

skall dras i som,

talas av miljödomstolen.

tillbaka vid omprövning enligt denna skall inte tas ut eller betalas Ränta

paragraf.

omfattningen de uppgif- Domstolsverket får meddela föreskrifter om av 9 § eller 8 § skall inge till miljödomsökanden enligt 3 § andra stycket ter som för verkställigheten, såvitt avser stolen.Ytterligare föreskrifter som behövs

meddelas Domstolsver-

tilllämpning detta kapitel, av miljödomstolarnas av

ket.

för täktverksamhet

4 kap. Avgift

för täktverksamhet som avses i 12 Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 § 1998:000 skall betalas den

§ första eller andra stycket miljöbalken av

kap. 1

innehavare tillståndet till täkten. som är av

följer 3 § betalas årligen för Täktavgift enligt 1 § skall om inte annat av 2 §

mängd enligt följande tabell: tillståndsgiven

Årlig avgift i kronor

Tillstäridsgiven mängd i ton

1 000 0 1 000 - 500 1 1 001 5 000 - 000

5 001-10 000

2 000 10 001- 50 000

12 000 50 001 och däröver

oberoende tillståndsgiven volym, § för torvtäkt skall, av 3 § Avgift enligt 1

med belopp 1 000 kronor. betalas ett om

Bilaga I 99

F örordningsförslag 99

4 § Avgiften skall betalas från och med det kalenderår som följer efter det beslut tillstånd till täktverksamheten meddelats. Betalning skall att om därefter erläggas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som tillståndet gäller. Om hela tillståndstiden endast avser en del av ett kalenderår skall avgift betalas för detta kalenderår.

5 § Avgiften skall betalas efter beslut länsstyrelsen som också tar emot av och redovisar avgiften.

6 § Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen i det enskilda fallet- med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. - 7 § Naturvårdsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för länsstyrelsernas tillämpning av detta kapitel.

kap. för genteknisk verksamhet

5 Avgift

1 § Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket för genteknisk verksamhet som i 13 kap. 1 § första stycket miljöbalken 1998:000 skall betalas av den avses bedriver sådan verksamhet eller ansöker om tillstånd till verksamsom en heten eller gör en anmälan om verksamheten.

2 § De myndigheter i § förordningen 1998:002 om geni-lukt som anges x modifierade organismer meddelar på respektive område föreskrifter om

avgifter enligt 1

kemiska och bio-

6 kap. Avgift för hantering av produkter tekniska organismer

Kommentar: Kemikalieinspektionens Kemi förslag avseende 14 kap. miljöbalken. Alternativt upplysningsparagraf som hänvisar till en sär-

en

skild avgiftsförordning kemikalieområdet enligt Kemlzs förslag

för viss övrig verksamhet

7 kap. Avgift

1 § Avgift enligt 1 kap. 1 § första stycket skall tas ut av en statlig pröv-

ningsmyndighet i de fall som framgår av andra stycket.

För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-13 avgiftsförordm.m. ningen 1992:191, varvid nedan angivna avgiftsklasser tillämpas:

100 Bilaga I

Förordningsförslag

J00

bestämmelser i Avgzftsklass enligt följande

Ärendesla g

1998:000 miljöbalken

10 § från föreskrifter enligt 7 kap. Dispens

meddelats för naturminne som

föreskrifter om biotopmed stöd av

Dispens

meddelats enligt 7 kap.

Skyddsområde som

stycket andra meningen

11 § andra

Ansökningsavgiften betalas

Kommentar:

enligt 13 § avgiftsförordningen,

tillbaka, enbart för att vårda dispens begärs om

biotopskyddsområdet

föreskrifter fredmed stöd av om Dispens växtart meddelats djur- eller som ning av

kap. 12 § enligt 7 Undersökningar i naturvårdssyfte

Kommentar: återbetalning avgiften enligt skäl för av kan vara

13 § avgiftsförordningen

18 § från bestämmelserna enligt 7 kap. Dispens

strandskyddsområde

om

20 § från föreskrifter om enligt 7 kap. Dispens

miljöskyddsområde

22 § från föreskrifter om enligt 7 kap. Dispens

vattenskyddsområde

7 kap. 23 § för marinveten- Tillstånd enligt

skaplig forskning

inom särskilt skydds-

eller tillstånd ovan, Dispens enligt 7 kap. 29 §

bevarandeområde, som

eller får meddelas utan regeringens

första stycket inte

tillåtelse

meddelade med stöd enligt föreskrifter, Tillstånd vilt levande djur- eller

4 om skydd av

av 8 kap.

växtarter

enligt föreskrifter medde- Anmälan för samråd

6 § andra stycket med stöd av 12 kap. lade

12 kap. 10 § till uppförande

Tillstånd enligt

vilthägn av

meddelade med stöd enligt föreskrifter, Dispens förbud att dumpa avfall kap. 27 från av 15

Bilaga 1 101

Förordningsförslag J01

§ De myndigheter i förordningama nedan får respektive 2 som anges område meddela föreskrifter avgifter avses i 1 kap. l § första stycket. om som Förordnin § hälsoskyddsförordningen 1998:003 x § förordningen 1998:004 om skötsel av jordbruksmark x § förordningen 1998:005 om avfall och producentansvar. x

8 kap. Överklagande m.m.

§ Bestämmelser överklagande beslut enligt denna förordning finns 1 om av i 19 och 23 kap. miljöbalken 1998:000.

§ Beslut betalning avgift får verkstållas enligt utsökningsbalken. 2 om av

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. Genom förordningen upphävs förordningen 1989:598 avgift för myndigheters verksamhet enligt

a om

miljöskyddslagen 1969:387,

b förordningen 1984:381 om tåktavgift.

För täktverksamhet för vilken täktavgift har bestämts enligt 4 § förord- 1984:381 täktavgift gäller äldre bestämmelser. Efter ett sådant ningen om täkttillstånds utgång eller efter omprövning tillståndet skall dock denna av förordning tillämpas. I fråga överklagande beslut avgift som meddelats före om av om

ikraftträdandet denna förordning gäller äldre bestämmelser.

av Bestämmelser fortsatt giltighet föreskrifter meddelats med om av som lag upphävs miljöbalken 1998:000 finns i 4 § lagen stöd en som genom 1998:101 införande av miljöbalken. om

Kommentar: Kemikalieinspektionens förslag till Övergångsbestämmelser

tillkommer inspektionens förslag tas in i 6 kap. om

102 Bilaga 1

1 02

Bilaga

verksamheter för vilka skyldig- Förteckning över sådana miljöfarliga

enligt 2 kap. i denna förordning

het föreligger att betala avgift

beteckningarna A eller B i bilagan till Miljöfarlig verksamhet som anges med

tillstândsprövning och anmälan avseende miljöfarlig förordningen 1998:001 om

verksamhet

VERKSAMHET

ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benllmningav miljöfarlig verksamhet som från SNI 9 kap. 6 § miljöbalken länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

JORDBRUK, M.M.

Djurhållning,m.m. med 0l-I 3 000 l 300 jordbruk med ladugård, stalleller annan anläggning för djur utrymme djurenheter. varvid djurenhet avses ett fullvuxetnotför mer lln 200 som en häst tvåungnöt, två suggor, tio slaktsvin. tio vuxna fårellergetkreatur,en fem pålsdjur avelshonor eller 100 fjäderfän ter. hästar tävlingsstall 92-1 3 000 l 300 anläggning med utrymme for mer än 200 stallellerannan förhastsport eller ridskola. uthymingsstall eller rideller tråningsanlåggning klubb eller liknande anläggning

VATTEN BRUK

fisk år 05.024 l20 kr/ton 40kr/ton ñskodling för nettoproduktion av mer än 20 ton per en

MALM. MINERAL, KOL, OLJA. M.M.

Kol l0.l-l 52 000 18 000 eller gruvanläggning för brytning av stenkol utvinningav l0.l-2 25 000 8 800 provbrymingav stenkol

Råpetroleum och naturgas provborming efter. eller utvinning råolja eller naturgas l l.l-l anläggning för av, l0 300 3 600 provbonning eller utvinning till sjöss - 0 0 provbon-ning på land - 5 200 l 800 utvinning på land - Uran- och toriummalm eller toriummalm l2.0-l 187 000 66 000 eller gnivanläggning för brytning av, uranutvinningav, eller provbrytning uran- eller toriummalm av

Bilaga 1 103

Benämning miljöfarlig verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om av som 9 kap. 6 § miljöbalken från SNI länsstyrelse kommun utövar utövar tillsynen tillsynen

Metallmalmer utvinning av eller gruvanläggning förbrytning av järnmalm med anläggning 13.l-l for anrikning eller pelletering elleranläggning lör anrikning eller pelletering av järnmalm utvinning eller gruvariläggning för brytning av, järnmalm med anlägg- l50 000 52000 - av, ning för anrikningeller pelletcring järnmalm av endast fristående anrikningsverk 74000 26000 utvinning eller gruvanläggning för brytning av järnmalm utan anläggning l3-l-2 74000 26000 av för anrikning eller pelletering järnmalm 13.l-3 52000 l8 000 provbrytningav utvinning eller gruvanlaggning för brytning av icke-järnmalm medundan- l3.2-l av och toriummalmmed anläggning för anrikning eller anläggning tag av uranför anrikning av icke-järnmalm medundantag avuran- och toriummalm utvinning eller gruvanläggning för brytning av, icke-järnmalm med un- 187000 66 000 - av, dantagavuran- och toriummalm,medanläggning för anrikning endast fristående anrikningsverk l50 000 52000 utvinning eller gruvanläggning för brytning av icke-järnmalm medundan- l3.2-2 l50 000 52000 av tag av uran- och toriummalm utan anläggning för anrikning Åprovbrytning icke-järnmalm med undantag avuran- och toriummalm l3.2-3 52 000 18000 av

LIVSMEDEL. DRYCKESVAROR. M.M.

slakteri för produktion baserad mer ån 5 000 ton slaktvikt per år 15.l-l en an 50 000 a: 74000 26000 - mer tonper 5 000 högst50 000 ton år 25 000 8 800 - mer än ton men per charkuteri- eller styckningsanläggning eller anläggning för tillverkning av 15. l-3 52 000 l8 000 körtkonserver. för en produktion avmer än l5 000 ton per år anläggning för bearbetning av slaktbiprodukter eller animaliskt avfall för en l5.l-6 produktion baserad mer än l 000 ton råvara per år lör produktionbaserad än lO000 ton råvara per år 74 000 26000 - en mer lör produktion baserad än l 000 men högstlO 000 ton råvara per 25 000 8 800 - en mer år anläggning för beredningeller konservering av fiskeller skaldjureller lör l5.2-l tillverkning av ñskrnjöl eller ñskpelletför en produktion baserad på mer än 200ton råvara per år 6 000 år 52 000 l8 000 - mer än tonper än 2 000 högst6 000 ton år 25000 8 800 - mer ton men per än 200 högst2 000 ton år l0 300 3 600 - mer ton men per anläggning för beredning eller konservering av frukt.bär, rotfruktereller l5.3-l grönsaker lör en produktionbaserad mer ån 2 000 ton råvara per år 50 000 år 52 000 18 000 - mer än tonper 2 000 högst50000 ton år 25 000 8 800 - mer än ton men per anläggning för framställning eller rafñnering av vegetabiliska eller animali- 15.44 ska oljoreller fetter för en produktion avmer än l 000 ton per år l00 000 år 74000 26000 - mer än tonper 50 000 ton högst100000 ton år 52000 18000 - mer än men per än l 000 ton högst 50000 ton år 25000 8 800 - mer men per

104 Bilaga 1

tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämningav miljöfarlig verksamhet som ska

från SNI 9 kap. 6 § miljöbalken länsstyrelse kommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

ani- l5.4-3 25 000 8 800 anläggning för tillverkning margarin ellerandra ätbara beredningar av av eller vegetabiliska oljor eller fetterför en produktion av mer än rnaliska

l 000 tonper är mjölkbaserade produkter l5.5l-l 25 000 8 800 mejeri eller anläggning för tillverkning av annan glass för produktion baserad en invägning av mer med undantag av en

än 50 000 ton per år 5 000 l5.52-l 25000 8 800 anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än ton

per är produktion an l5.6l-I 52 000 18000 anläggning för tillverkning av kvamprodukter för en av mer

50 000 tonper år stärkelsederivat l5.62-l 52 000 l8 000 anläggning för tillverkning av stärkelse- eller

produktion l5.7-l 25 000 8 800 anläggning för framställning beredda djurfoder för en av mer av spannmälsfodermedel mer eller än l 000 ton annat fodermedel än 50 000 ton

per är l5.83-l 52000 l8 000 anläggning för tillverkning av socker

produktion 15.844 52000 l8 000 anläggning för tillverkning av choklad eller konfektyr för en av

mer än 20 000 ton per är 3 000 är 15.864 25 000 8 800 anläggning för rostning av kaffeför en produktion av mer an ton per

15.894 74 000 26 000 anläggning för tillverkning av jäst

tidigare l5.8-l 52 000 l8 000 anläggning för framställning av andra livsmedelsprodukter änsom

harnämns för en produktion av mer än l5 000 ton per

alkoholhaltiga drycker där de- l5.9-l 52 000 18 000 anläggning för framställning av räspriteller av

stillation förekommer

5 000 kubikmeter maltdryck per år 15.96-l bryggeri för en produktion av mer än 52000 l8 000 än 20 000 kubikmeter maltdryck per år - mer år 25 000 8 800 än 5 000 högst 20 000 kubikmeter maltdryck per - mer men l5.97-l 10 300 3 600 anläggning för framställning av malt

TEXTILVAROR

beredning textilmaterial för l7-l anläggning för blekning, färgning eller annan av

produktion av mer än 200 ton textilier eller gamer per en 74 000 26000 mer än 2 000 tonper år - 18 000 år 52000 än l 000 tonmen högst 2 000 ton per - mer 25 000 8 800 än 200 tonmen högst l 000 ton per är - mer

PÃLSSKINN, LÄDER

beredning pälsskinn fbr en produk- l8.3-l anläggning för garvning eller annan av

tion baserad pä mer än l00 ton råvara per är

74 000 26 000 mer än lOOO tonper år - 8 800 25 000 än l00 tonmen högst l 000 ton per är - mer läderberedning en för produktion base- l9.l-l anläggning för garvning eller annan

mdpå mer ln l00 ton råvara per är

74 000 26000 mer än 1000 tonper år - 8 800 25 000 än l00 tonmen högst l 000 tonper är - mer

Bilaga 1 105

miljöfarlig verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgifti kronor om Benämningav som rab lk från SNI 6 § m I en länsstyrelse kommun 9 hp ,

utövar utövar

tillsynen tillsynen

TRÄVAROR

slagverk anläggning för tillverkning av traprodukter genom sågning, 20-l

eller svarvningdar an 60 000kubikmeter toppmätt volym råvara hyvling eller mer rundvirke eller kubikmeter virke råvara förbrukas per år

kubikmeter 52000 13000 :ln 200 000 per - mer högst 200 000kubikmeter år 25000 8 800 an 60 000 men per - mer plywood, Iamelltfá, spanskivor eller andra produkter av 20.24 25000 8 800 tillverkningav faner.

spán

trilñbcrskiVof 20.203-l tillverkningav

ål 113 000 40000 mer :in 20 000 tonPCF - 000 l8 000 år 52 högst 20 000 ton per .

MASSA. PAPPER OCH PAPPERSVAROR

tillverkning mekanisk eller kemimekanisk massa eller re- 2l.l l l-l 113 000 40 000 anlnggning lör av

för produktionen avmer än 200000 ton per år turfibennassa en

tillverkning mekanisk eller kemimekanisk massa eller re- 2l.l l l-2 74000 26000 anläggning lör av

mr produktionen av högst 200000 tonper år turñbermassa en halvkemisk 2l.l l l-3 l l3 000 40 000 anläggning lör tillverkning av massa

lör tillverkning av sulfatmassa 21.112.| anläggning

produktion an 300 000 år 250 000 87000 med blekeriför en av mer tonper . 66000 produktion högst300 000 tonper är 87 000 med blekeri lör en av . 52 000 150000 utan blekeri tillverkning sulñtmassa 21,113-1 anltlggning Br av

produktion 300 000 år 250000 87 000 med blekeri mr en avmer än ton per . 66000 lör produktion hogst 300000 ton per år l87 000 med blekeri en av . 52 000 150000 utan blekeri - 000 26000 för ointegrerad tillverkning av papper ellerkartong 2l:l2-l 74 anläggning

GRAFISK OCH FOTOGRAFISK PRODUKTION

sker med heatsetteknik 22,24 25000 s 300 tryckeridär tryckning

med utsläpp processavloppsvattcn där mer än l5 000 kvadrat- 74.8l4-l anläggning av fotograñskt material framkallas per år ellerdar processavloppsvatten meter och an 100000 kvadratmeter fotograñskt material framkalomhändertas mer

lasper Ar

med utsläpp av processavloppsvatten: - 800 50 000 kvadratmeter fotograñskt material framkalla: per år 25000 a mer lin högst 50 000kvadratmeter fotografiskt material lO 300 3 600 mer än l5 000 men frumkallas per år

processavloppsvatten omhändertas 10300 3 500 du: .

STENKOLSPRODUKTER. RAFFIFERADE PETROEEUMPQODUK-

ANDRA GASFORMIGA BRANSLEN SAMT KARNBRANSLE TER. stenkol I 23.1-l I 74 000 26 000 anläggning lör tillverkning av kokseller andra produkter ur

106 Bilaga 1

Benämning miljöfarlig verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om av som 6 § miljöbalken från SNl 9 kap. länsstyrelsekommun

utövar utövar tillsynen tillsynen

framställning gasformiga bränslen 40.2-l 52 000 18000 anläggning för av anläggning för rafñnering av mineraloljor 23.2-1

000 mineralolja år 250 000 87000 - mer än 500 ton per 500000 mineralolja år 150 000 52000 - högst ton per behandling. omhändertagande eller lagring kämbränsle 23.3-1 74 000 26000 anläggning för av

KEMIKALIER OCH KEMISKA PRODUKTER

för framställning aeetylengas ellerlustgas 24.1l-l 25 000 8 800 anläggning av anläggning för tillverkning färg- eller garvämnen. där det förekommer nå- 24.12-l l 13000 40000 av följande kemiska reaktioner: klorering, reaktiondär någon reaktant år gon av klorerad organisk förening.nitrering. reaktion där någon reaktant är en oren ganisk nitroförening, eller där andra typer av kemiska reaktioner förekomför produktion avmer ån 200000 ton farg-eller garvämnen per år mer, en anläggning för tillverkning färg- eller garvämnen. där det inte förekommer 24.12-2 74 000 26000 av kemiska reaktioner: klorering, reaktiondär någon reaktant någonav följande aren kloreradorganisk förening, nitrering, reaktion där någonreaktant är en organisk nitroförening, eller därandra typerav kemiska reaktioner förekom-

för produktion av högst 200000 ton farg- eller garvårnnen per år mer. en anläggning för tillverkning färg-eller garvämnen där tillverkningen om- 24.12-3 25 000 8 800 av fattarendast fysikaliska processer

anläggning för tillverkningklor eller natriumhydroxid klor-alkali med 24.134

amalgammetoden ; 50000 klor år 187 000 66000. - mer än ton per l 13 000 40 0001 högst so000 ton klor per a: anläggning för tillverkning oorganiska kemiska produktermedundantag 24.13-2 187 000 66000 av klor eller natriumhydroxid klor-alkali med amalgammetodeu av anläggning för tillverkning organiska baskemikalier där det förekommer 24.144 1 13000 40000 av kemiska reaktioner: klorering, reaktiondar någon reaktant någonav följande åren klorerad organisk förening, nitrering. reaktiondär någon reaktant ar en organisk nitroförening, ellerdär andra typer av kemiska reaktioner förekomför produktion än 200000 ton organiska baskemikalier per år mer, en avmer anläggning för tillverkning organiska baskemikalier dardet inte förekom- 24.14-2 74 000 26000 av kemiska reaktioner: klorering. reaktiondär någon mer någonav följande reklorerad organisk förening, nitrering, reaktiondär någon reaktant aktantären organisk nitroförening,ellerdar andra typerav kemiska reaktioner eller ären reaktanter förekommer. för en produktion av högst 200 000 ton organiska

baskemikalier per år anläggning för tillverkning organiska baskemikalier där tillverkningen 24.14-3 25 000 8 800 av omfattarendast fysikaliska processer anläggning för tillverkning gödselmedel eller oorganiska kvaveprodukter, 24.15-1 187 000 66000 av där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner

anläggning för tillverkning basplastpolymerer därdet förekommer någon 24.l6-1 1 13 000 40000 av följandekemiska reaktioner: klorering, reaktiondär någon reaktant är en av klorerad organisk förening, nitrering, reaktiondär någon reaktant är enorganisknitroförening, eller där andra typerav kemiskareaktioner förekommer,

för produktion av mer ån 200 000 ton basplastpolymerer per år en anläggning för tillverkning basplastpolymerer därdet inte förekommer nå- 24.16-2 74 000 26 000 av gonav följande kemiska reaktioner: klorering,reaktion där någonreaktant är en klorerad organisk förening, nitrering, reaktiondär någonreaktant är en organisk nitroförening, ellerdär andra typerav kemiska reaktioner förekom-

mer, för en produktion av högst 200000 ton basplastpolymerer per

Bilaga 1 107

verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämningav miljöfarlig som från SNl 9 kap. 6 § miljöbalken länsstyrelse kommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

förekommer nå- 24.l7-l H3 000 40 000 anläggning för tillverkning av syntetiskt basgummi därdet

följande kemiska reaktioner: klorering, reaktiondär någon reaktantär gon av klorerad organisk förening, nitrering, reaktion där någon reaktantär enoren nitroförening, ellerdär andra typerav kemiska reaktioner förekomganisk produktion än 200 000 ton syntetiskt basgummi per år mer, för en av mer förekommer 24.l7-2 74 000 26000 anläggning för tillverkning av syntetiskt basgummi där det inte

följande kemiska reaktioner: klorering, reaktion där någon reaktant någonav klorerad organisk förening, nitrering. reaktion där någon reaktantär en ären nitroförening, eller där andra typerav kemiska reaktioner förekomorganisk produktion högst 200 000 ton syntetiskt basgummi per år mer, för en av lantbruks- eller 24.24 113 000 40 000 anläggning för tillverkning av bekämpningsmedel eller andra

därdet förekommer någon av följande kemiskogsbrukskemiska produkter, klorering, reaktiondär någon reaktant är en klorerad organisk ska reaktioner: nitrering, reaktion där någon reaktantär en organisk nitroförening, förening, kemiska reaktioner förekommer. för en produktion av eller där andra typerav 000 bekämpningsmedel eller andra lantbruks- eller skogsmer än 200 ton

brukskemiska produkter per år lantbruks- eller 24.2-2 74 000 26 000 anläggning för tillverkning av bekämpningsmedel eller andra

skogsbrukskemiska produkter, därdet inte förekommer någon av följande

reaktioner: klorering, reaktion där någon reaktant är en klorerad orkemiska förening, nitrering, reaktion där någon reaktant är en organisk nitroganisk där andra kemiska reaktioner förekommer, för en proförening, eller typerav 200 000 bekämpningsmedel eller andra lantbruks- eller duktionav högst ton

skogsbrukskemiska produkter per år lantbruks- eller 24.2-3 25 000 8 800 anläggning för tillverkning av bekämpningsmedel eller andra

skogsbrukskemiska produkter. där tillverkningen omfattar endast fysikaliska

processer produktion 24.34 25 000 8 800 anläggning för tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. för en av

mer än l 000 tonper år förekommer nå- 24.4-l 113000 40 000 anläggning för tillverkning av läkemedelssubstans. därdet

följande kemiska reaktioner: klorering, reaktiondär någon reaktantär gon av klorerad organisk förening, nitrering, reaktion där någon reaktantär enoren nitroförening.ellerdär andra typerav kemiska reaktioner förekomganisk produktion än 200 000 ton läkemedelssubstanser per år mer, för en avmer förekommer 24.4-2 74 000 26 000 anläggning för tillverkning lakemedelssubstans. där detinte av följande kemiska reaktioner: klorering, reaktion där någon reaktant någonav klorerad organiskförening. nitrering, reaktion där någon realttant är en ären nitroförening,eller där andra kemiska reaktioner förekomorganisk typerav produktion högst 200 000 ton läkemedelssubstanser per år mer, för en av tillverkningen 24.4-3 25000 8 800 anläggning för tillverkning av läkemedelssubstanser där om-

fattar endast fysikaliska processer förekommer någon 24.5-l l 13 000 40 000 anläggning för tillverkning av ytaktiva ämnen, där det av

kemiska reaktioner: klorering, reaktion där någon reaktant följandetyperav klorerad organisk förening, nitrering, reaktion där någon reaktant är en ären nitroföreningeller andra där typerav kemiska reaktioner förekomorganisk produktion än 200 000 ton ytaktiva ämnen per år mer. för en av mer förekommer nå- 24.5-2 74 000 26 000 anläggning för tillverkning av ytaktiva ämnen, därdet inte

kemiska reaktioner: klorering, reaktion där någon gon av följandetyperav klorerad organisk förening, nitrering, reaktion där någon reakreaktantären organisk nitroförening, eller där andra typerav kemiska reaktioner tant en är för produktion högst 200 000 ton ytaktivaämnen per år förekommer, en av tillverkningen omfattar 24.5-3 25 000 8800 anläggning för tillverkning av ytaktiva ämnen där en-

dast fysikaliskaprocesser

108 Bilaga 1

verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämning av miljöfarlig som från SNl 9 kap. 6 § miljöbalken mnsstynhc kommun

utövar utövar tillsynen tillsynen

rengöringsmedel, hygien-eller kroppsvårds- 24.54 25 000 8 800 anläggning för tillverkning av produkter. där tillverkningen omfattarenbart fysikaliska processer. för en

produktion av mer än l 000 tonper år krut eller andra sprängämnen. därdet före- 24.6l-l l 13 000 40000 anläggning för tillverkning av kommer någon följande typer av kemiska reaktioner: klorering, reaktion av därnågon reaktantär klorerad organisk förening, nitrering, reaktion där en reaktant organisk nitroförening, eller där andra typer av kemiska någon ären förekommer. för produktion av mer än 200 000 ton krut eller reaktioner en andrasprängämnen per år kruteller andrasprängämnen. där det intefö- 24.6l-2 74 000 26000 anläggning för tillverkning av rekommer någon följande typer av kemiska reaktioner. klorering, reaktion av där någon reaktant är klorerad organisk förening, nitrering. reaktiondär en reaktantar organisk nitroförening, ellerdär andra typer av kemiska någon en förekommer, för produktion av högst 200 000 ton krut eller anreaktioner en drasprängämnen per år eller andra sprängämnen eller pyrotekni- 24.6l-3 25 000 8 800 anläggning för tillverkning av krut ska artiklar.där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer

ammunition 29.6-1 l0 300 3 600 anläggning för tillverkning av fotokemikalier där det förekommer någon 24.644 l 13 000 40 000 Anläggning för tillverkning av av följande kemiska reaktioner: klorering, reaktion där någon reaktant är en klorerad organisk förening. nitrering, reaktiondär någon reaktant är en organisk nitroförening ellerdär andra kemiska reaktioner förekommer för en typerav produktion än 200 000 ton fotokemikalier per år av mer fotokemikalier där det inte förekommer någon 24.644 74 000 26 000 Anläggning för tillverkning av följande kemiska reaktioner: klorering, reaktiondär någon reaktant är en av klorerad organisk förening. nitrering, reaktion där någon reaktant är en orga- | nisk nitroföreningeller där andra typer av kemiska reaktioner förekommer

för produktion av högst 200000 ton fotokemikalier per år en fotografiskfilm eller fotografiskt papper eller 24.644 25 000 8 800 anläggning för tillverkning av fotokemikalier, där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer kemiska produkter inte ingåri 24.664 l l3 000 40000 anläggning för tillverkning av organiska som punkt och därdet förekommer någon av följande kemiska reaknågonannan tioner: klorering, reaktion därnågon reaktant är en klorerad organisk förening. nitrering. reaktiondär någonreaktantär en organisk nitroförening eller kemiska reaktioner förekommer för en produktion av mer därandratyperav än 200 000 ton organiska kemiska produkter per år

tillverkning organiska kemiska produkter inte ingår i 24.664 74 000 26000 anläggning för av som punkt ochdär det inte förekommer någon av följande kemiska någonannan reaktioner: klorering, reaktion där någon reaktant år en klorerad organiskförening, nitrering, reaktion där någonreaktant är en organisk nitroförening elandra kemiska reaktioner förekommer för en produktion av lerdär typerav högst 200 000 ton organiska kemiska produkter per år

organiska kemiska produkter inte ingåri 24.666 25 000 8 800 anläggning för tillverkning av som punkt ochdar tillverkningen omfattar endast fysikaliska procesnågonannan

ser för tillverkning regenererad cellulosa 24.7-l anläggning av 150000 52000 -merän5000tonperår 74 000 26000 högst 5 000 tonper år -

GUMMl- OCH PLASTVAROR

anläggning för tillverkning gummivaror genom vulkning för en produk- 25.l-l av tion baserad på än l 000 ton ovulkad gummiblandning per år mer

Bilaga 1 109

miljöfarlig verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämning av som 6 § miljöbalken från SNl 9 kap. länsstyreh: kommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

52 000 18000 mer än l0 000 tonper är högst lO 000 är 25000 8 800 mer än l 000 tonmen ton per anläggning för tillverkning plastprodukter, där tillverkningen omfattar yt- 25.2-l av terligare polymerisation av basplastpolymerer. för en produktion av mer än

10tonper år

polyester eller motsvarande är 25 000 8 800 mer än l00 ton per l00 polyester eller motsvarande är l0 300 3 600 mer än 10 tonmen högst ton per tillverkning plastprodukter, där tillverkningeninte omfattar 25.2-3 25000 8 800 anläggning för av

ytterligare polymerisation basplastpolymerer ochdär tillverkningen omav

fattar kalandrering eller beläggning

lCKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER

anläggning för tillverkning glas av ellerglasvaror som omfattar blandning av 26.l-l

glasrävaror mäng, smältning eller syrabehandling av glas.där mer än ton 5

glasrävaror med tillsats av bly-eller arseniklbreningar förbrukas per år

blykristalleller blykristall helkristall eller än 52000 l8 000 mer än l 000 ton tung mer - 2 000 ton kristall halvkristall hanteras per år

000 blykristalleller blykristall helkri- 25 000 8 800 mer än l00 tonmen högstl ton tung stall eller än 500 högst 2 000 ton kristall halvkristall hanteras mer tonmen

per år

l00 blykristalleller blykristall helkristall l0 300 3 600 mer än tonmen 5 högst tontung eller S högst 500 kristall halvkristall hantera per är mer än tonmen ton

anläggning för tillverkning glaseller glasvaror som omfattar blandning av 26.l-2 av glurävaror mäng, smältning eller syrabehandling av glas. där mer än 500

ton andra glasrávaror förbrukas per år

hanteras 74 000 26000 mer an 20 000 ton annat glas per glas hanteras är 52 000 18 000 mer än 3 000 ton men högst 20000 ton annat per - 3 000 glashanteras är 25 000 8 800 mer ln l 000 ton men högst ton annat per högst 000 glas hanteras år l0 300 3 600 mer än 500 tonmen 1 ton annat per anläggning för tillverkning mineralull glasull eller stenull 26-1 av

74 000 26000 mer än 10 000 ton per år - 25 000 8 800 högst l0 000 tonper år tillverkning keramiska produkter med undantag kera- 26.2-l 25 000 8 800 anläggning för av av

miska golv- eller väggplattor eller murtegel för en produktion av mer än 50

tonper år

tillverkning keramiska golv- eller väggplattor för pro- 26.3-| 25000 8 800 anläggning lör av en

duktion av mer än 50 tonper är

tillverkning tegel bränning 26.4-l 25 000 8 800 anläggning för av genom

tillverkning 26.5l-l l50 000 52 000 anläggning lör av cement

krita eller kalkprodukter lör produk- 26.524 25000 8 800 anläggningför framställning kalk, av en

tion av mer än 10 000 tonper år

tillverkning lättbetong 26.61l-l 25000 8 800 anläggning lör av varorav

tillverkning gips 26.624 25000 8 800 anläggning lör av varorav

tillverkning asbest eller asbestbaserade produkter 26.829-l 52000 18 000 anläggningför av

lättklinker 26.829-2 25 000 8 800 anläggning för tillverkning av

110 Bilaga 1

verksamhet ska tillstândsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämning av miljöfarlig som från SNI 9 kap. 6 § miljöbalken länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

STÅL OCH METALL

j-äm- stalverk med tunnelugn. ljusbågsugn eller AOD-konverter 27-l

eller masugn.

250000 87 000 mer än l 000 000 ton per år l 000 000 år l87 000 66 000 mer än lOO 000 tonper år men högst ton per - 74 000 26 000 högst 100000 tonper med eller kallvalsning eller 27-2 74 000 26 000 jäm- eller stálverk utan smältugn men vann-

smide för produktion av mer än 50000 tonper år en med eller kallvalsning eller 27-3 S2 000 l8 000 jam- eller stålverk utan smältugn men varm-

smide för produktion av högst 50 000 tonper år en ESR-anläggning 27-4 S2000 l8 000 järn-eller stálverk med induktionsugnar.

27-5 l50 000 52 000 ferrolegeringsverk

elektro- eller hydrometallurgisk framställning av icke- 27.4-l anläggning pyro-, lör

jåmmetallprodukter ur malm. anrikadmalm. ston ellerkoncentrat

år 250000 87 000 för en produktion av mer an 80 000 ton per högst 80 000 år l50 000 52 000 lör en produktion av mer än 30000 tonmen tonper - 000 högst 30 000 år 74 000 26 000 för en produktion av mer än 3 tonmen tonper år 25000 8 800 tör produktion av högst 3 000 ton per smaltning eller rañinering icke-jammetaller ur annan råva- 27.4-2 anläggning för av

ra än malm, anrikad malm, stoñellerkoncentrat

000 år 187000 66000 för en produktion av mer än 80 ton per - 80 000 Ar l 13000 40 000 lör en produktion av mer än 30000 tonmen högst ton per högst 30 000 Ar 52000 18 000 för en produktion av mer an 3 000 ton men ton per år 25000 8 800 för en produktion av högst 3 000 ton per -

ELEKTRISKA ARTIKLAR

trådeller kabel 3l.3-l 25 000 8 800 anläggning lör tillverkning av elektrisk

batterier eller ackumulatorer 3l.4-l l50 000 52 000 anläggning lör tillverkning av

grañtelektroder 3l.6-l l50 000 52 000 anläggning för tillverkning av kol- eller

PLATTFORMAR

användas vid utvinning olja 35.1 l-l l50 000 52 000 byggande av plattformar som är avsedda att av

havsområden an helt tillfällig. ankringeller förtöjeller gas inom samt annan, plattformar för reparation. ombyggnad eller annan anledning ningav

förläggningnära kusten för 35.1 l-2 74 000 26 000 plattformför verkstad vattnet när frågaa: om

montering. utrustning, ombyggnad. reparation, underhåll eller liknandeåt-

gård

EL, GAS. VÄRME OCH KYLA

kamrealctorer 40.l-l 74000 26000 kärnkraftverk och andra

anläggning för törgasning eller förbränning med en total installerad tillförd 40-1

effekt av mer än 200 MW

25 000 8 800 gasturbinanläggning -

Bilaga 1 111

miljöfarlig verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämning av som 6 § miljöbalken från SNI 9 kap. lansstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

l 13000 40000 övriga anläggningar för förgasningeller förbränning med total installerad tillförd 40-2 anläggning en

effekt avmer än 10 MW men högst 200MW

MW högst 200 MW 52 000 18000 mer än 100 men högst 100 MW 25000 8 800 mer än l0 MW men installerad tillförd effekt högst 200 MW 40.l-3 l0 300 3 600 gasturbinanläggning med en total av

vindkraftverkeller vindkraftverk med enstaka aggregat för 40.1-4 5 200 l 800 gruppstation med

sammanlagd uttagen effekt av mer än l MW en vattentäkt värme eller 40.3-l l0 300 3 600 anläggning för utvinning - pä annat sättän genom - av

mark, luñ, vattendrag, sjö eller annat vattenomrade eller ur grundkylaur eller avloppsvatten för en uttagen effekt av mer än l0 MW vatten

INFRASTRUKTUR

lossningskajer medger trafikmed fartyg mer 63.224 52 000 18000 hamnar, lastnings- eller som

än l 350 ton

flygplats med instrumentbana l över 200 63.234 civil rn

187 000 66000 mer än 50 000 landningar per - 50000 landningar år l l3 000 40 000 mer än 20 000 men högst per landningar är 52000 l8 000 mer än 5 000 men högst 20 000 per - 25 000 8 800 högst 5 000 landningar per är banlängd l 200 75.224-l 52 000 18000 flottiljñygplats med en av mer än m

SKJUTBANOR. SKJUTFÃLT

skjutbana. skjutfält samt anläggning som disponeras av Försvarsmak- 75.225-l annan eller Försvarets materielverk och som är stadigvarande inrättad lör anten vändning inklusive destruktion av skarp ammunition eller sprängämnen ut-

omhus

ammunition 5 200 l 800 skjutbana för enbart fmkalibrig l0 300 3 600 övriga anläggningar stadigvarande inrättat för användning inklusive 29.6-2 l0 300 3 600 civilt skjutfält som ,är

destruktionav skarp ammunitionellersprängämnen

HÃLSO-OCH SJUKVÅRD

85.1l-l 25 000 8 800 akutsjukhus

Sjukvårdsartiklar där etylenoxid används 85.l4-l l0 300 3 600 anläggning för sterilisering av som

steriliseringsmedel

TANKRENGÖRING

fat användsför förvaringeller 74.702-l lO300 3 600 anläggning för tvättning av tankareller som

förtransportav kemiska produkter

112 Bilaga 1

1 12

tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om miljöfarlig verksamhet som ska Benämningav från SNl 9 kap. 6 § miljöbalken länsstyrelse kommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

AVLOPPSRENING

dimensionerad för än 2 000 personekvivalen- 90.00l-l avloppsanläggning är som mer

ter H3 000 40 000 än 100 000 personekvivalenter - mer 52 000 l8 000 än 20 000 men högst l00 000 personekvivalenter - mer personekvivalenter 25 000 8 800 än 2 000 men högst 20 000 - mer

SKROT OCH ANNAT AVFALL ÄN FARLIGT AVFALL

återvinning skrot och avfall fragmentering eller an- 37-1 anläggning för av genom skrotupplag, den hanterade avfallsmängden skrot nan bearbetning samt om 10 000 är eller om skrotet innehåller isolerolja och avfall ärmer än ton per omfattar inte farligt avfall år 52 000 18 000 den hanterade avfallsmängden är mer än 50 000 tonper - 000 8 800 l0 000 högst 50 000 ton 25 den hanterade avfallsmängden är mer än tonmen per år omlutning avfall. den hanterade avfalls- 90.002-l anläggning för sortering eller av om mängden än l0 000 ton per är omfattar inte farligt avfall ärmer 000 är 25 000 8 800 den hanterade avfallsmängden för sortering är mer än 75 ton per - 300 3 600 sortering än 10 000 ton men högst l0 den hanterade avfallsmängden för är mer

75 000 tonper är l0 000 är S200 l 800 den hanterade avfallsmängden för omlmning är mer än ton per - l0 300 3 600 avfall, tillför avfalllagras kortare än tid 90.002-3 anläggning för mellanlagring av om avfallsmängden är än 10 000 ton vid något enskilt ett är och den totala mer tillfälle under året omfattar inte farligt avfall behandling avfall 90.004-l l l3 000 40000 anläggning för deponering. förbränning eller annan av om mängden avfall är än 100 000 ton per år omfattar inte den tillförda mer

farligt avfall förbränning eller behandling än biologisk 90004-2 anläggning fbr deponering. annan avfall den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton men behandling av om högst 100 000 tonper är omfattar inte farligt avfall 100 000 52000 18 000 den tillfbrda mängden avfall är mer än 20 000 tonmen högst ton per är högst 20 000 ton 25000 8 800 den tillförda mängden avfall är mer än 10 000 tonmen per år l0 000 år l0 300 3 600 den tilliörda mängden avfall är mer än 50 ton men högst ton per behandling avfall den tillibrda mängden 90.003-l anläggning för biologisk av om högst 100 000 år omfattar inte farligt avfall är mer än 200 ton men ton per

avfall 100 000 52000 l8 000 den tillfbrda mängden avfall är mer än 20 000 tonmen högst ton per är 20 000 25 000 8 800 den tillförda mängden avfall är mer än l0 000 tonmen högst tonper år 10 000 lO300 3 600 den tilliörda mängden avfall är mer än l 000 tonmen högst tonper är högst l 000 är 5 200 l 800 den tillmrda mängden avfall är mer än 200 ton men ton per - l0 300 3 600 fast avfall omfattar inte farligt avfall eller nå- 90.007-l uppläggning eller utsläpp av på ett sätt kan förorena mark. vattenområde eller got annat fast ämne som och där föroreningsrisken inte bedöms som ringa grundvatten

Bilaga 1 113

l 13

verksamhet ska tillständsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämning avmiljöfarlig som miljöbalken från SNl 9 kap. 6 § länsstyrelse kommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

FARLIGT AVFALL

oljeavfall eller förbrukade 90.005-1 10300 3 600 anläggning för omlastningeller mellanlagring av

blybatterier eller annat farligt avfall

behandling deponering sådant farligt avfall som 90.006-1 anläggning annan för än av

i förordningen 1996:971 om farligt avfall och förordningen avses 1997:645 batterier, med undantag av förorenade uppgrävda massor,om om huvuddelen det avfall avses bli behandlat i anläggningen kommer av som inrättningar och den tillförda mängden är mer än l 000 ton per är från andra

behandling genom förbränning: är 250000 87 000 den tillförda mängden är mer än 25000 ton per högst 25 000 år 74 000 26 000 den tillförda mängden är mer än 5 000 tonmen ton per högst 5 000 ton är 25000 8 800 den tillförda mängden är mer än l 000 tonmen per -

annan behandling än förbränning: - 25 000 är l 13 000 40000 den tillförda mängden är mer än ton per - 10000 högst 25000 ton är 52000 18000 den tillförda mängden är mer än ton men per l 000 högst 10 000 ton per är 25000 8 800 den tillförda mängden är mer än ton men för behandling än deponering av sådant farligt avfall som 90.006-2 anläggning annan avses förordningen 1996:971 om farligt avfalloch förordningen

1997:645 batterier, medundantag av förorenade uppgrävda massor,om om huvuddelen det avfall bli behandlat i anläggningen kommer av som avses andra inrättningar ochden tillförda mängden är högst 1 000 ton per är från 25 000 8 800 behandling genom förbränning - 10 300 3 600 annan behandling än förbränning sådant farligt avfall 90.006-3 10 300 3 600 anläggning för annan behandling än deponering av som

i förordningen 1996:971 om farligt avfall och förordningen avses 1997:645 batterier, avfallet uppkommit i egen anläggning om om avfalli form uppgrävda massor 900064 52000 18000 anläggning för behandling av farligt av om

den tillförda mängden är mer än 20 000 ton per år

behandling farligt avfall i form uppgrävda massor om 90006-5 anläggning för av av

den tillförda mängden är högst 20 000 ton per är

20 000 är 25 000 8 800 den xillförda mängden är mer än 10 000 ton men högst ton per är 10 300 3 600 den tillförda mängden högst är 10 000 ton per deponering farligt avfall den tillförda mängden är mer 90.006-6 anläggning för av om

än l 000 ton per är

000 är 187 000 66000 den tillförda mängden är mer än 25 ton per - 000 000 högst 25 000 ton per är 1 13 000 40 den tillförda mängden är mer än l ton men deponering farligt avfall den tillförda mängden är 90.006-7 anläggning för av om

högst 1 000 tonper är

25 000 8 800 den tillförda mängden högst är 1 000 ton per är kvicksilverhaltiga belysningskällor är l0 300 3 600 deponering av högst l 000 ton per bearbetning kasserade produkter 90006-8 10300 3 600 anläggning för destruktioneller annan av

innehåller fullständigteller ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner som

eller halon

1 14 Bilaga 1

miljöfarlig verksamhet ska tillståndsprövas enligt Kod uti- Avgift i kronor om Benämning av som .6 §mjo l b lk i n SNl 9k a en länsstyrelsekommun

utövar utövar

tillsynen tillsynen

FÖRORENAD MARK M.M.

Behandling förorenad mark. förorenat grundvatten eller förorenade sedi- 90006-9 av

ment in situ

10000 25 000 8 800 behandlingen avser mer än ton högst 10 000 l0 300 3 600 behandlingen avser ton -

BEGRAVNINGSVERKSAMHET

l 93.034 1 10 300 3 600

krematorium

FÖLJANDE PROCESSER INGÅR VERKSAMHE T ER INOM VILKA

klassificeras med företagets SNI-kod med tilläggsbokstav efter ett Verksamheten en

bindestreck for angivande föranleder miljöprövning. av process som

miljöfarlig ska tillståndsprövas enligt9 Kod för pro- Avgift i kronor om Benämning av process som 6 § miljöbalken eesssom lörkap.

Mede PFÖV länsstyrelsekommun

INRE utövar utövar

tillsynen tillsynen

träskyddsbehandling tryck- eller vacuumimpregnering därtra- -il genom

skyddsmedel används

kubikmeter år 52 000 l8 000 mer än 10 000 per kubikmeter högst 10000 kubikmeter år 25 000 8 800 - mer än 500 men per

år 10 300 3 600 högst 500 kubikmeter per träskyddsbehandling doppningdär traskyddsmedel används -i2 genom år 52 000 l8 000 mer än l0 000 kubikmeter per högstl0 000 kubikmeter år 25 000 8 800 mer än 500 kubikmeter men per lO 300 3 600 högst 500 kubikmeter per år kemisk, elektrolytiskeller termisk ytbehandling av metallt.ex. kromate- -yl

ring, anodisering, svartoxidering, passivering, annan beläggning med

metall, betning medundantag betning medbetpasta. fosfatering med av undantag jämfosfatering, våttrumling av annan metallän aluminium av

ellerstål

varmfbrzinkning med uppsamling och filter för flussrök med en tör- brukningav

zink år 25 000 8 800 mer an 10 000 ton per - 000 högst l0 000 zink år 10 300 3 600 - mer än l tonmen ton per

100 högst l 000 zink år 5 200 l 800 - mer än tonmen ton per

år 2 400 800 högst 100 ton zink per varmtbrzinkning utan uppsamling och filter för flussrök med en fbr- brukningav

zink år 52 000 l8 000 mer än lO 000 ton per högst 10000 zink år 25 000 8 800 mer an l 000 tonmen ton per högst l 000 zink a: l0 300 3 600 mer än 100 tonmen ton per zink år 5 200 l 800 högst 100 ton per -

Bilaga I 115

tillståndsprövas enligt 9 Kod lör pro- Avgift i kronor om Tenämning av miljöfarlig processsom ska eess som lörkap. 6 § miljöbalken inhd" 975V- länsstyrelse kommun

"m2 utövar utövar

tillsynen tillsynen

ytbehandling med utsläpp av process- och sköljvatten av - annan 52 000 18000 än l0 000 kubikmeter per år - mer år 25 000 8 800 än l 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter - mer kubikmeter år l0 300 3 600 an 100 kubikmeter men högstl 000 per - mer 5 200 l 800 högst l00 kubikmeter per år - 300 3 600 utsläpp eller sköljvatten men med 10 annan ytbehandling utan av process- utsläppav stoñ sköljvatten eller ston 2 400 800 ytbehandling utan utsläpp av process- eller - annan tenniska eller -al 25 000 8 800 borttagning lack eller färg från material av metall med av kemiska metoder för mer än l0 ton metallgods per år

produktion än l00 ton per år av jam, stål, alumi- -gl gjutning för en av mer

nium eller magnesium

gjuteri dar form- eller kamsand användes: - l8 000 52 000 mer :in lO 000 ton per ar - 000 8 800 l0 000 år 25 mer an l 000 tonmen högst ton per - 600 år l0 300 3 mer än 200 tonmen högst l 000 tonper - 5 200 l 800 an l00 tonmen högst 200 tonper år - mer

gjuteridar form- eller kamsandinte användes: - 8 800 25 000 mer an l0 000 ton per år år 10 300 3 600 mer än l 000 ton men högst l0 000 ton per - 800 år 5 200 l mer an l00 tonmen högstl 000 tonper l0 år andra metallerän -g3 gjutning för en produktion av mer än ton per av

jam. stål. aluminium eller magnesium

ll3 000 40 000 mer an l0 000 ton per år - 000 26 000 l0 000 år 74 mer än 3 000 tonmen högst ton per - 8 800 år 25 000 än l 000 tonmen högst3 000 ton per - mer 10 300 3 600 än 200 tonmen högst l 000 ton per år - mer 5 200 1 800 an 50 tonmen högst 200 ton per ar - mer 2 400 800 mer än l0 tonmen högst ton 50 per år det förekommer metallbearbetning ochdär antalet -ml Verkstadsindustri där

maskinbearbetningsplatser an är fler 30

verkstadsyta till- l l3 000 40 000 Verkstadsindustri med mer an l00 000 kvadratmeter - räknas bort verkningsyta där endast montering förekommer skall

verkstadsyta 52 000 18 000 Verkstadsindustri medhögst l00 000kvadratmeter - 000 8 800 skäloch med än -vl 25 Verkstadsindustri som inte miljöprövas av annat mer

20 000 kvadratmeter tillverkningsyta

116 Bilaga 1

HANTERING A VKEMISKA ÄMNEN, M.M. VERKSAMHE TER INOM VILKA

SKER klassificeras med företagets SNI-kod med en tilläggsbokstav efter ett Verksamheten bindestreck för angivande av prövningsskäl.

miljöfarlig hantering ska tillstándsprövas enligt Kod lör pröv- Avgift i kronor om Benlmning av som 6 § miljöbalken ningsskll unsswnh, komm., 9 kap. utövar n utövar tillsynen tillsynen

förbrukning l0 organiska lösningsmedel per år -ol av mer an ton lösningsmedel år 52 000 18 000 mer an 50 ton organiska per - 50 organiska lösningsmedel år 25 000 8 800 mer än 20 tonmen högst ton per organiska lösningsmedel år l0 300 3 600 mer än 10 tonmen högst 20 ton per dar 500 organiska lösningsmedel -03 25 000 8 800 framställning av produkter mer En ton ingarper âr där 10 halogenerade organiska -hl 25000 8 800 framställning av produkter mer In ton lösningsmedel ingår per ar fullständigt halogenerade brom- ellerklor- -h3 10300 3 600 omtappning av mer än ton l fluorkarboner per år ofullständigt halogenerade brom- eller -h4 10 300 3 600 omtappning av mer an 10 ton klorfluorkarboner per år halogenerade lösningsmedel år -h7 25 000 8 800 förbrukning av mer ön ton 5 per 50 000 oljaeller andra kemiska produkter per år -kl 25 000 8 800 hantering avmer ön ton 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per ar -nl 25 000 8 800 lagring av mer an medbegjutning eller anläggning för -tl 10 300 3 600 lagring av timmer land av vatten lagring timmer i lagerkapaciteten a: mer än 10 000 kubikav vatten,om meter toppmatt volym

1 angiven miljöfarlig verksamhet har prövats efter Annan än i avdelning som ansöka tillstånd, 9 kap. 6 § andra stycket miljobalken föreläggande att om se

1998:000

Avgift: 3 000 kronor.

i avdelning 1 och 2 angiven miljöfarlig verksamhet som har prövats 3. Annan än frivilligt, 9 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken 1998:000 se

Avgift: l 000 kronor.

Bilaga 1 ll7

Förordningsförslag JJ 7

myndigheters

för

Förordning om avgifter

med särskil-

enligt lagen 1998:100

prövning

och

da bestämmelser om gaturenhållning

skyltning;

utfärdad den y 1998.

Regeringen föreskriver följande.

förordning får länsstyrelsen ta ut avgift för prövning av 1 § Enligt denna

medgivande i 7 eller 9 lagen 1998:100

frå ga om tillstånd eller som avses

särskilda bestämmelser gaturenhållning och skyltning.

med om

§ får länsstyrelsen i enlighet med vad som

2 § Avgift enligt 1 tas ut av

framgår av andra stycket. .

storlek gäller bestämmelserna i 9-12 av gifts rUHl

För avgiftens m.m. -

1992:191, varvid nedan angiven avgiftsklass tillämpas:

ningen

Ärendeslag Avgiftsklass

Tillstånd eller medgivande i 1 § 5

som avses

särskilda skäl får länsstyrelsen i det enskilda fallet satta

3 § Om det finns

ned eller efterskänka avgiften.

prövning fråga tillstånd eller

4 § För en kommunal myndighets av om

5-7 eller 9 lagen 1998:100 med särskilth medgivande som avses i

och skyltning får kommunen ta ut avgift

bestämmelser om gaturenhållning

enligt den kommunfullmäktige antar. taxa som skall bestämmas. Taxan skall innehålla

I taxan skall anges hur avgiften och till avgiften skall bestämmelser som är avgiftsskyldig vem

om vem

betalas. I övrigt skall 5-6 gälla.

verkställas enligt utsökningsbalken.

S § Beslut betalning av avgift får

om

särskilt fall enligt sådan kommunal taxa som 6 § En kommuns beslut i ett en

i 4 § överklagas till länsstyrelsen. anges överklagat ärende och länsstyrelsens beslut um

Länsstyrelsens beslut i ett

2 § överklagas till allmän förvaltningsdnmslnl. betalning av avgift enligt krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prövningstillständ

förordning trädeiti kraft den 1 januari 1999.

Denna

Bilaga 1 119 119

Bilagor

Bilaga 1 121

Bilaga1

E

n w N z

o o o o m w N z :

u

o c N ø w N n u m

E E E .. w o o o m u m m w t w 3

m a

ö

w E

.n

122 Bilaga 1

Bilaga 2

m. v v v .m

m

m U v n m n

w

å å

Bilaga 1 123 Bilaga 3 a

E

å å S F 2 m v a

. u

. 9

2 .o

å .m

124 Bilaga 1

Bilaga 3

H

. u m

.

u . - - n

+ + å + - + 8 m - - . - 8 + o + F 3

+ + m o o m

Bilaga 1 125

Bilaga 4

o .o o . u m

o

m

o 8 . 2

o . N m

å o o o o . m m v

o m . a n J å N

w

m å 8 m. N z

m

s 5 I8-0367

, W ,

126 Bilaga 1

Bilaga5 sid 1

.

.

8 o u 8 o N

.a n 5

a o .q .a i E o o 2 2 å

u .

n v a s . . S å .a

o u o u .q o

.i T å u

o o å i ä .i

o a

. o o n o o v

o ö

.a. w u . . .

0 0 0 Bilaga 1 127 N N S 2 N m N N. Bilaga5 sid 2

N N 0 N . . .s . u 8 N N N N N N N N N N . . N N N N N N N N N N å

. N N N N N N N N N N 0 N N N N N N N N N N o N . n a.. N N N N N N N N N N c 3 N N N N N N N N N N N 0 .n a aa N N o . N N N N N N N N N m N N N N N N N N N N i m a N N N N N N N N N N N 1 N N N N N N N N N N N N E N N N N N N N N N N N ö . å o . N N N N N N N N N N 0 0 0 0 0 0 0 2 2 0

ä 0 0 0 0 2 0 0 0 0

ä 0 0 0 0 0 ä 0 0 0 0 0 ä 0 0 0 0 N ä 0 0 0 0 0 ä 0 0 0 0 n ä 0 0 0 0 v ä 0 0 0 0 N ä 0 0 0 0 N E 0 0 0 0 p 0 0 0 0 . N N n N N 0 N 0 0 0 S 3 2 2 2

128 Bilaga 1

Bilaga 6

a

R

p . p . F w o n m a

. . . . . u n ö .. . .. . E

. u u n 2 o

. . n o o o 8 8 .w

ä

5 8 ä

m w

m o o

Bilaga 1 129

Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 15

ENKÄT OM AVGIFTER I MILJÖBALKEN

Myndighet:

Kontaktperson:

Telefon: Fax: E-post:

Uppgifterna i enkäten besvaras i och bör vara Naturvårdsverket tillhanda senast den 18 APRIL 1997.

Adress: Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Fax: 08-698 15 85

För ytterligare upplysningar: Telefon E-post Bengt Gustafsson, Naturvårdsverket 08-698 10 25 bgu@environ.se Lars Karlström, Naturvårdsverket 08-698 10 41 lak@environ.se Lasse Henricson, Riksrevisionsverket 08-690 44 95 lasse.henricson@rrv.se

l Ange antal årsarbetskrafter och avgiftsintäkter inom Er myndighet under år 1996 i tabellen på nästa sida

ANVISNINGAR Samtliga uppgifter skall avse kalenderåret 1996. Om Ert underlag hänför sig till budgetåret 1995/96 skall uppgifterna omräknas till en tolvmånadersperiod.

Arbetsuppgifter med prövning, tillsyn och övrigt skall direkt arbete med respektive avse lagomrâde, dvs inte arbete som utförs av myndighetsgemensam personal t ex lön/PA.

Prövning prövning med anledning ansökan tillstånd, godkännande, dispens etc samt

avser av om

anmälningsärenden.

Tillsyn avser efterlevnadskontroll av gällande lagar och bestämmelser.

Övrigt kan avse flera olika arbetsuppgifter skall specificeras i fråga som

Ãrsarbetshafter antal anställda omräknat till heltidsarbetande. avser personer

I kolumnerna Avgift Ja/Nej arbetsuppgifterna är helt eller delvis avgiftsbelagda J

anges om eller inte alls avgiftsbelagda N.

Avgiftsintälcter per lagområde avser både de avgiñer som disponeras av myndigheten och de avgifter som inlevereras till statsverket inkomsttitel.

130 Bilaga 1 Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 25

fortsättning Fråga l... Arbetsuppgifter i uppskattat antal årsarbetskrafter Avgiftsav avgifter intäkter MILJÖBALK Prövning Tillsyn Övrigt Totalt Avgiñ Avgiñ Avgift Lagomrâde Antal 1k:

- 7 "Privata iörbudsskyltar,17

"Täktverksamheten,18

"lnformationsskyltar,22

"Övriga bestämmelser

Miljöskyddslagen1969:387

Lagen 1971:1154 om förbud mot dumpning av avfall i vatten

Lagen 1976:1054 om svavelhaltigtbränsle

Lagen 1979:425 om skötsel avjordbruksmark

Renhållningslagen1979:596

Hälsoskyddslagen1982: 1080

Vattenlagen 1983:291

Lagen1983:428 om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark

Lagen 1985:426 om kemiska produkter

Lagen 1987:12 om hushållning mednaturresursermm

Lagen 1991:639 om förhandsgranskningav biologiskabekämpningsmedel

Lagen 1994:900 om genetiskt modifieradeorganismer

Lagen1994:1818 om åtgärder beträffandedjur och växtersom tillhör skyddadearter

Bilaga 1 131

Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 35

Fråga 2 Specificera vilka arbetsuppgifter Ni har inkluderat under Övrigt i fråga som 1. Markera med X.

ANGE LAGOMRÅDE Föreskriñer. Rádgivningfåfdljdslnventer- Miljööver- Överklaganden Annat enligt nuvarande allmännaråd information frågor ing Vakning Ange vad . lagstiftning

132 Bilaga 1 Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET 1997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 45

3 Ange den genomsnittliga årslönen exkl LKP för heltidsanställd handläggare vid Er myndighet. En uppskattning är tillfyllest.

kronor/år

Ange verksamheter utöver de verksamheter som enligt nuvarande lagstiftning är avgiftsbelagda som enligt Er uppfattning är lämpliga att avgiftsbelägga. Ange verksamhet och Iaghänvisning.

Ange även förslag på avgiftskollektiv, dvs de som skall betala avgifterna, för respektive verksamhet som Ni föreslagit i fråga

Finns det enligt Er uppfattning skål att ändra i något/några avgiftssystem enligt nu gällande eller föreslagen lagstiftning miljöbalken Om sådana skål föreligger ange avgiftssystem och motivera varför en ändring behövs Ett sådant motiv kan vara att avgiñsuttaget allvarligt motverkar syftet med verksamheten.

Bilaga 1 133

Bilaga 7 NATURVÅRDSVERKET l 997-03-27 Dnr 719-837-97MR Sida 55

SÄNDLISTA Arbetarskyddsstyrelsen Boverket Fiskeriverket Jordbruksverket Generalläkaren Generaltullstyrelsen/Kustbevakningen Gentekniknämnden Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Koncessionsnämnden för miljöskydd Livsmedelsverket Läkemedelsverket Naturvårdsverket internt Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Socialstyrelsen SGU

Samtliga 23 länsstyrelser

Svenska kommunförbundet

T'§2§:$ts;§.ái3;$' ä

§Ö32i3$§.mnå:;3g2ic..° ;X A 3$3:5%:§M.:zf:nv uni; I

L møamsam

müåevw .X3 . 1.êfi:2evfÃi .wo-E

Lä: ti: ayt-:fvaaâa y I

Bilaga 2 135

Miljösanktzbns-

avgifter

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

L136 Bilaga 2

Bcstülluingsadrcss: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Telefon z 08-69810 00 77:Iefax: 08-698 1515 D Naturvårdsverket,1997 Grafiskfann sättning: Anders Åkerblom o.

Bilaga 2 137

Förord

föreslagna miljöbalken är införandet av miljösanknyheterna i den En av

tionsavgifter. Enligt lagförslaget skall den som i näringsverksamhet över-

miljöregler påföras avgiften. Regeringen anger i en trätt särskilt angivna överträdelser skall omfattas avgiften och fastställer vilket tariff vilka som av

belopp som skall tas ut. har Naturvårdsverket fått i upp-

Med anledning av miljöbalksförslaget

antal områden och där utarbeta förslag till regeringen att urskilja ett drag av

Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997, tarijfer för miljösanktionsavgifter ingår ett åtta regeringsuppdrag som är uppdrag 15. Uppdraget som av

införandet miljöbalken. Samtliga uppdrag skall redovidirekt knutna till av

senast den 20 oktober 1997. sas

redovisas uppdrag 15. Arbetet med regeringsuppdraget

I denna rapport har varit Mikael Lundholm, enhe-

har bedrivits i projektform. Projektledare

och tillsyn. För ändamålet bildades en särskild arbetsgrupp, ten för miljörätt uppdraget utarbetats. Deltagare i arbetsgruppen i vilken redovisningen av Kemikalieinspektionen; från Naturvårdsverhar varit Gustaf Eriksson från

för energiproduktion; Eva Iernbäcker, enhe-

ket deltog Björn Ejner, enheten Ola Iörnstedt, enheten för markåtkomst; ten för fordons- och trafikfrågor; Erik Nyström, enheten för bas- Katrin Mehr, naturresursavdelningen samt

industri. så breda fält möjligt miljöbalkens tillämp- I syfte att täcka som av

centrala tillsynsmyndigheter ombetts lämna förningsområde har ett antal överträdelser inom sitt område vilka kan vara lämpliga att ingå i en

slag

myndigheter tillfrågats är Jord-

tariff med miljösanktionsavgifter. De som

Arbetarskyddsstyrelsen och bruksverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen,

Boverket.

väl fungerande avgift har En grundläggande förutsättning för att en

valet överträdelser verkligen relaterar till tillsynsmynbedömts vara att av

och Det har därför under uppdragets genomfödigheternas behov resurser. särskilt hämta in förslag och synpunkter rande framstått som angeläget att lokala tillsynsmyndigheter. Mer ingående diskussioner från regionala och Dessa har varit Länsstyrelsen i Stockholms

har förts med fem länsstyrelser.

138 Bilaga 2

4 Förord

Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Östergötlands

län, Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Via län, Kommunförbundet har förslag och kommentarer inhämtats från vissa kom-

muner. enlighet med vad sägs i regeringsuppdraget har kontakter tagits I som

företagsbot Iu 1995:06 och den särskilda utredaren

med Utredningen om för göra utvärdering gällande regler vid ingripande som tillkallats att en av mot oljeutsläpp till sjöss K 1996:05. åtta regeringsuppdrag har gemensam styrgrupp inrättats För samtliga en Naturvårdsverket. Vid möten i styrgruppen har även representanter från deltagit. I referensgrupp har funnits

Miljöbalksutredningen en gemensam

SAF, Industriförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Riksföreträdare för Kommunförbundet, vissa centrala verk samt länsstyrelsen revisionsverket, län. Det har inte varit möjligt att under den tid som stått till i Stockholms avstämningar med andra kostnadsmässigt eller

förfogande göra som

berörs förslagen. Någon formell remissbehandling av förslaget annat sätt av har inte ägt rum.

Stockholm i oktober 1997 Statens naturvårdsverk

Bilaga 2 139

Innehåll

7 Sammanfattning

9 Uppdraget

10 Bakgrund överträdelser bör omfattas av avgiften 10 Avgränsning och urval av som storlek 12

Miljösanktionsavgiftens

Atalsprövningsregeln

lämpliga ingå i tariff 15 Förslag på överträdelser att en överträdelser 15 Principer för urval av 17

Avgränsningen till vissa miljöregler

områden 18 Metod för att urskilja 19 Några områden av regelsystemet verksamhet och hälsoskydd 20 Miljöfarlig 25 Genteknik biotekniska organismer 26 Kemiska produkter och 27 Några särskilda sektorer

Avgiftsbeloppets storlek

32 Konstruktion tariffen av

särskilt intresse 33 Pågående utredningar av 33

Företagsbotsutredningen

oljeutsläpp till sjöss 34 Utredningen om ingripande mot arbete 35

Miljöbalksutredningens fortsatta

utlandet 36 Sanktionsavgifter i

38 Bilaga 1. Förslag till förordningstext 39

Bilaga 2. Förslag till tariff med miljösanktionsavgifter

Bilaga 2 141

Sammanfattning

bristande efterlevnad miljöregler är sannolikt att En bidragande orsak till av form straff och andra sanktioner upplevs som risken för efterverkningar i av kompletterande instrument är enkelt att använda liten. Det behövs ett som ingripanden. En effektiv och i praktiken tillämpad och som medger snabba goda förutsättningar att fylla denna funktion i fråga sanktionsavgift borde ha

vissa typer av överträdelser. om nyheterna i miljöbalken är också den så kallade rniljösanktionsav- En av

den i näringsverksamhet överträtt särskilt

giften. Enligt förslaget skall som

angivna miljöregler påföras den nya avgiften..

regeringen föreslår ett enkelt system. En till- Miljöbalksutredningen och

konstaterar överträdelse beslutar själv om miljösanksynsmyndighet som en särskild tariff böteskatalog. Avgiftsbeloppet för en viss

tionsav gift enligt en således fastställt i förväg och ligger inom spannet 5 000överträdelse är

500 000 kr beroende överträdelsems karaktär.

överträdelser skall med i tariffen Regeringen bestämmer vilka som vara

Förekomstfrekvensen och

och därigenom omfattas av miljösanktionsavgift.

överträdelse liksom tillsynsmyndigheternas resurser är

effekten av en viss

särskild betydelse för urvalet överträdelser. faktorer av av har Naturvårdsverket fått i upp-

Med anledning av miljöbalksförslaget

förslag olika överträdelser som bör omfattas regeringen att lämna drag av

och avgiftsbelopp för dessa.

arbetet med att ta fram tariff eftersträvat att Naturvårdsverket har i en

och föreslagna avgiftsbelopp skall bidra till att

urvalet av överträdelser

effektivt styrmedel för att upprätthålla den

miljösanktionsavgiften blir ett

och så respekten för miljöreglerna stärks.. allmänna noggrannheten att

utgångspunkt har vidare varit att urval och beskrivning av

En viktig

fastställande avgiftsbelopp sker med beaktande av

överträdelser liksom av

för sanktionsavgift skall uppfylla rimliga krav

de principer som gäller att en rättssäkerhet. En förutsättning för detta är att tariffen ges effektivitet och

klar och entydig utformning. en

skall särskilt tillsynsmyndigheternas behov

Vid framtagande av tariffen

skall haaftâmtsättningar

och resurser beaktas. För att miljösanktionsavgiften

142 Bilaga 2

Sammanfattning 8

användbart verktyg måste det enkelt för tillsynsmyndigheter-

att bli ett vara

avgift och besluten skall dessutom snabbt leda till att fatta beslut om na fall sker urvalet så att det både leder till en

korrigerande åtgärder. I bästa

och samtidigt innebär resursbesparingar för tillsynsmyneffektivare tillsyn

di gheten.

med strikt och begränsad hänsyn till På grund konstruktionen ansvar

av enskilda fallet är det dock uppenbart att många slag omständigheterna i det

i systemet. Inriktningen arbetet har därför överträdelser passar sämre av fall och fall företer stora individuella skillnader varit att svårbedömda som

förslaget till tariff. Sådana brott bör beivras inom den inte bör finnas med i

form företagsbot se sid. 34.

egentliga straffrätten, t.ex. genom en ny av

bakgrund tidigare erfarenheter är det viktigt att Bland annat mot av

får bra start och fungerar effektivt från början.

miljösanktionsavgiften en

därför varit att det är bättre med ett färre antal, tydligt

Utgångspunkten har

miljövården väsentliga överträdelser än med ett stort definierade och för

omfatta överträdelser visar sig vara olämpliga i antal som riskerar att som

schabloniserat system bygger strikt ansvar. ett som

tillsynsverktygets inneboende möjligheter har För att identifiera det nya

inhämtats från regionala och lokala tillsynsmyndig-

förslag och synpunkter

tillsynsmyndigheter inom miljöbalkens område. heter samt övriga centrala

förslag framlagts mot de urvalskri- Den utarbetade tariffen bygger som

viss överträdelse skall i systemet. Detta år terier som gäller för att en passa

urskilja områden. En ambition har dock således den metod som valts för att

så delar möjligt balkens tillämpningsområde.

varit att täcka stora som av

det visat sig att det finns vägande skäl som talar emot Under arbetet har

enskilda villkor, och då i synnerhet utsläppsvillkor, i ett att överträdelser av

skall finnas med i tariff för miljösanktionsavgifter. Det

inledande skede en

kontroll- och mätfrågor, liksom villkorskan naturligtvis inte uteslutas att

utvecklas ett sådant sätt att det vid en skrivningen, kan komma att

bli aktuellt att ta med dessa överträdel-

framtida utbyggnad av systemet kan

ser. från det existerande regelverket och erfa- Förslaget utgår i huvudsak nu

detta. Det kan dock noteras att dessa regler, renheter av tillämpningen av

är utformade med tanke att kunna

liksom gällande villkor etc., inte

nu

miljösanktionsavgifter. Allt eftersom nya förordningar

ingå i ett system med

förutsättningar för att bygga ut tariffen och föreskrifter utfärdas kommer nya

uppstå.

Bilaga 2 143

Uppdraget

Uppdraget har tillkommit med anledning betänkandet SOU 1996:103 av Miljöbalken och ingår som ett av åtta regeringsuppdrag som ä r direkt knutna till införandet av miljöbalken. Naturvårdsverket skall urskilja ett antal områden och där utarbeta förslag till tariffer för miljösanktionsavgifter av vilka framgår de överträdelser som förekommer vid mer än enstaka tillfällen och för vilka avgifter kan påföras. Tarifferna bör även ange till vilket belopp avgiften skall fastställas för varje överträdelse. I den mån Naturvårdsverket anser det behövligt skall verket inhämta de uppgifter som behövs för att avgöra de olika överträdelsernas allvar typiskt sett. Vidare bör Naturvårdsverket ha kontakter med Utredningen om företagsbot Ju 1995:06 och den särskilda utredaren som tillkallats för att göra en utvärdering av gällande regler vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss K 1996:05. I den utsträckning förslagen föranleder föreskrifter bör förslag till sådana redovisas. Utdrag ur Naturvårdsverkets regleringsbrev 1997

144 Bilaga 2

Bakgrund

och urval överträdelser som

Avgränsning

av

bör omfattas av avgiften

§ regeringens lagförslag skall miljösanktionsavgift påföras

Enligt 30 kap 1 i vissa miljöregler. Ansvaret är strikt varför det endast vid överträdelser av

fråga för överträdelser i näringsverksamhet. Enligt regeringens

bör komma i rimligt ålägga och sådant ansvar för bedömning är det inte att var en handlingar i det dagliga livet.

La gförslaget begränsar de överträdelser där miljösanktionsavgift kan

komma i fråga till åsidosättande av föreskrifter verksamhet utan att ha fått nödvändigt tillstånd eller

påbörjande av

gjort nödvändig anmälan, eller tillstånd eller särskilda villkor har föreskrivits åsidosättande av som för verksamheten.

Skälen till att området för tillämpningen av miljösanktionsavgiften begränsats kan sökas i vad som uttalas i en departementspromemoria om för sanktionsavgifter skall uppfylla grundläggande krav

principer att

rättssäkerhet Ds 1981:3, 1981/ 82:142. I promemo-

effektivitet och prop.

denna avgifter endast bör förekomma inom

rian framhålls bl.a. att typ av rättsområden. För att konstruktion med

speciella och klart avgränsade en

skall försvarbar rättssäkerhetssynpunkt anges vidare strikt ansvar vara ur starkt stöd för presumtion att överträdelser

att det bör finnas en om förekomma annat än följd uppsåt eller oaktsam-

området inte kan som en av

det krav kontroll verksamheten som kan ställas

het. Med hänsyn till av

Miljöbalksutredningen ansett att oaktsamhetskravet

en näringsidkare har

uppfyllt. De uppräknade överträdelserna bedöms vidare vara av

normalt är förväntas bli frekvent förekommande, vilket är ytterdet slag som kan mer

för sanktionsavgift. SOU 1996:103, del I sid 602.

ligare en förutsättning en

förslaget införande miljösanktionsavgifter i 1 Regeringsuppdraget sett mot om av miliöbalk samt Miljöbalksutredningens huvudbetänkande regeringens lagrådsremiss om sou 1996:103.

Bilaga 2 145

Bakgrund JJ

I syfte att ytterligare avgränsa området för miljösanktionsavgifterna be-

lagförslaget möjligheten att påföra sådan avgift till de slag av gränsar en överträdelser regeringen föreskrifter har fastställt en avgift för. som genom l praktiken kommer de olika typer överträdelser som kan bli aktuella att av preciseras i tariffer med angivande den aktuella avgiften. av Regeringens urval sker med hänsyn till vilka överträdelser som det är mest angeläget att förhindra, vilket bland annat sammanhänger med hur vanligt förekommande viss överträdelse är och vilka olägenheter den medför. en Vidare skall urvalet ske med hänsyn till de resurser som står till buds hos myndigheterna. Regeringen skall även beakta de övriga åtgärdar som vidtas

för att säkerställa efterlevnad. Med hjälp tillsynsmyndigheterna inhämtas underlag avseende föreav komsten olika överträdelser och effekten av dessa. Den lagtekniska av konstruktionen kräver att regeringen tar fram förordning med de första en tarifferna till balkens ikraftträdande. Detta är bakgrunden till det föreliggande regeringsuppdraget att utarbeta ett förslag med överträdelser som bör

omfattas av miljösanktionsavgift. Antalet överträdelser omfattas är tänkt att.undan för undan utökas som bakgrund erfarenheter och med beaktande av myndighetermot av vunna Enligt miljöbalksutredningen bör det ankomma Naturvårdsnas resurser.

verket att, efter samråd med övriga tillsynsmyndigheter, lämna förslag

vilka olika slags överträdelser bör omfattas och avgiftsbelopp för dessa. som Regeringen fastställer därefter beloppen genom en förordning. Frågan vilka överträdelser är sådana att de lämpar sig för miljöom som sanktionsavgift är beroende möjligheten att konstatera överträdelsen, men av andra överväganden vilken styreffekt avgift kan förväntas få. även av som en möjligheten fastställa avgiften till lämpliga belopp. Detta i sin tur beror att I detta sammanhang kan det intresse att notera vad som uttalas vara av miljösanktionsavgiftens syfte. Avgiften är tänkt att utgöra ett styrmedel om

upprätthålla den allmänna noggrannheten och respekten för miljö-

för att

reglerna eller med andra ord en hög standardti miljöpåverkande näringsverksamhet. Till skillnad från dagens miljöskyddsavgift krävs inte att över-

trädelsen har lett till ekonomisk fördel. Detta saknar betydelse från en miljösynpunkt. Avgiftens syfte är således inte vinsteliminerande utan enbart

styrande. åstadkomma stark styreffekt är det enligt regeringen stor vikt För att en av

miljösanktionsavgifter påförs frekvent vid överträdelser som kan föran-

att leda avgift, och att detta bör ske redan kort tid efter det att överträdelsen ägt Ett sådant kan enligt regeringen åstadkommas endast om det rum. system enkelt med vilket belopp avgiften skall påföras vid varje enskilt år att avgöra tillfälle. Miljöbalksutredningen pekar i sitt betänkande de svårigheter som ofta

förenade med att konstatera överträdelser av miljöregler. Detta hänger år med villkorens och föreskrifternas karaktär. Dessa är inte utfordelvis ihop

146 Bilaga 2

12 Bakgrund

det möjligt döma ut sanktioner, utan syftar till made främst för att göra att verksamheten skall bedrivas ett så miljömässigt riktigt sätt som att möjligt. betänkandet och lagrådsremissen kan det i vissa fall Enligt vad som sägs i

miljösanktionsavgift kan påföras även för överträdelser

anses angeläget att identifiera och fastställa omfattningen av. Som exempel som är svåra att lantbrukare sprider organiskt gödsel i strid mot vad som anges nämns att en

föreskrifter eller missbruk bekämpningsmedel i fråga om tid,

i generella av vilka grödor besprutats. För sådana åtgärder som kan mängder och som skador eller det är känt förekommer i stor utsträckning bör förorsaka stora som

belopp för miljösanktionsavgift även överträdelsen

regeringen fastställa om identifiera. Enligt regeringen är det motiverat att i dessa fall na är svåra att relativt hög avgift för att åstadkomma den önskade styrningen. föreskriva en

storlek

Miljösanktionsavgiftens

lagförslaget skall miljösanktionsavgiften stå i proportion till överträ-

Enligt och till betydelsen den bestämmelse som har överträtts. delsens allvar av 000 kr och högst 500 000 kr. Avgiftens storlek

Avgiften skall uppgå till lägst 5

enskilda fallet skall bestämmas med ledning tariffer som upprättas i det av Naturvårdsverket och fastställs av regeringen. av tariff Naturvårdsverket skall utarbeta förslag till kan liknas vid Den som

avgiftskatalog eller "prislista" för olika överträdelser. Utöver att närmare

en lämpliga gärningar/ överträdelser skall Naturvårdsprecisera och rubricera till vilket belopp avgiften bör fastställas för varje slag av verket föreslå

överträdelse. prövar och själv beslutar i frågor om

Det är tillsynsmyndigheten som påförande miljösanktionsavgift. Avgiften skall påföras när de objektiva

av föreligger, eller med andra ord, när överträdelse konförutsättningarna en Någon bedömning överträdelsen skett av uppsåt eller av staterats. av om graden klandervärdhet, görs inte tillsynsmyndigheoaktsamhet, dvs. av av skall bestämmas enligt fastställd tariff anses

ten. Eftersom avgiftsbeloppet en

kravet förutsebarhet i systemet vara uppfyllt.

avgiftssystemet innehåller detta sätt knappast något Det föreslagna skönsmässiga bedömningar. Uppgiften att påföra avgiften kan utrymme för administrativ myndighet utan att rättssäkerhetskrahärigenom läggas en

åsidosätts. En tillsynsmyndighets beslut om påförande av miljösank-

vet tionsavgift kan överklagas till miljödomstol. bedömningen överträdelsens allvar och betydel- Det sagda innebär att av bestämmelse åsidosatts i huvudsak skall göras i förväg vid sen av den som tariffen. Detta är enligt Miljöbalksutred-

utarbetande av avgiftsbeloppen i

resurskrävande arbete och prioriteringar skall ske ett sådant ningen ett sätt att största möjliga miljönytta uppnås.

Bilaga 2 147

Bakgrund

Även skall beaktas vid fastställande av avgiftsom antalet parametrar som

två Överträdelsens allvar och bestämmelsens beloppet nedbringats till omständigheterna i det enskilda fallet betydelse -innebär dessa begrepp att

betydelse för hur stor avgiften bör vara. Avgiften ofta kommer att vara av

överträdelse kan därför inte alltid anges som ett visst för ett visst slag av

avgiften kan dock endast ske med avseende belopp. Differentieringen av

objektiva omständigheterna i det enskilda fallet. de

Parametrar att beakta vid fastställande av avgiftsbelopp skall miljösanktionsavgiften stå i proportion

Enligt den föreslagna lagtexten

betydelsen den bestämmelse som har övertill Överträdelsens allvar och av

Även omgivning kan påverkas utgör enligt trätts. känsligheten hos den som

skall beaktas. Upprepade överträdelser kan

förslaget en parameter som

medföra höjningar av beloppet.

Överträdelsens allvar

med begreppet överträdelsens

Regeringen uttalar i lagrådsremissen att

och farlighet. Enligt regeringen fångas allvar gärningens omfattning menas

överträdelsen pågått, Överträdelsens t.ex

här sådant som hur lång tid upp

och den typiska faran överträdelsen med-

ett överutsläpps omfattning som

hanteras utan tillstånd är, vidare känsligför t.ex. hur farligt ett ämne som

påverkas som exempel detta anger

heten hos den omgivning som

bostäder eller i ett industriområde. regeringen för höga bullernivåer vid

Naturvårdsverket ha, eller i vart fall

Enligt Miljöbalksutredningen bör

behövs för att avgöra olika överträdelsers

kunna inhämta de uppgifter som

Detta ingår särskild del i regeringsuppdraget.

farlighet typiskt sett. som en förslag till avgiftsbelopp finns således ett moment I uppdraget att utarbeta

olikartade överträdelser inom hela balkens att väga effekten av helt av

och därefter upprätta gemensam "prislista". Natur-

område mot varandra en

sådan uppskattning överträdelses

vårdsverket vill peka att en av en

farlighet med nödvändighet blir tämligen översiktlig. relativa

den bestämmelse har överträtts

Betydelsen av som

förhållanden t.ex. skyddsintresset. Be- Denna parameter tar sikte som

skydda liv och hälsa får anses vara av större stämmelser som tar sikte att

estetiska intressen eller befrämja det

betydelse än de avser att ta tillvara

som

underlåta att söka erforderligt tillstånd kan typiskt

rörliga friluftslivet. Att

betydelse än att inte anmäla en verksamsett också förutsättas vara av större

Överträdelser bestämmelser är med nödvändighet irreparabla

het. av vissa

överträdelser kan åtgärdas rättelse vidtas.

medan effekterna av andra om

anförs vissa utsläpp skett kan medföra att en

Som exempel härpå att som

otillåten anläggning kan i många djurart dör ut, i vart fall platsen, men en

efterverkningar kvarstår. Det är alltså fråga om fall rivas utan att några

148 Bilaga 2

14 Bakgrund

sådan och intresset det den är avsedd betydelsen av bestämmelsen som av

att. s-kydda.

överträdelser

Upprepade

tarifferna konstrueras så att högre avgift Enligt regeringens förslag kan en

påförs vid upprepade överträdelser.

Parametrar inte skall beaktas

som peka vissa parametrar som inte Det kanvhår av särskilt intresse att vara

miljöballsbetänkandet och lagrådsremissen. Eftersom

skall beaktas enligt

vad endast är styrande och inte avgiftens syfte, enligt som sagts ovan,

relatera till den ekonomiska fördevinsteliminerande behöver avgifterrinte

överträdelse kan medföra. Avgiften ersätter inte kravet att len som en varför avgiften inte heller behöver överstiga miljöregeln skall efterlevas

föreskriften eller villkoret för att få en styrande kostnaden för att uppfylla

bör den ändå bestämmas till ett sådant

effekt. Enligt Miljöbalksutredningen

det lönar sig rent ekonomiskt att skjuta belopp att diet inte är uppenbart: att

aktuella bestämmelsen, detta torde kunna ske

fullgöivandet av den men

exakthet och överväganden i det enskilda fallet. utan krav

utredningen att ett påförande Vad gäller beloppets styreffekt konstaterar

olika betydelse beroende verksamhetsutövarens samma belopp har av Med hänsyn till den svårighet som skulle vara ekonomiska förhållanden.

verksamhetsutövarens bär-kraft, föreslår utredförknippad med att beakta

likväl bör bestämmas utan hänsyn till verksam-

ningen att avgiftsbeloppen

förhållanden. Dels, anför utredningen, bör det hetsutövarens ekonomiska

företag, normalt har. större ekonomiskt vanligen vara så att ett större som

kvantitativt större överträdelser. Avgift också gör sig skyldigt till utrymme, då också högre för dessa. Dels kan förutses att bestäms per enhet blir som

miljösanktionsavgift i regel blir mer uppmärksammat om

ett påförande av

har betydelse för den avhållande effekten det gäller större företag, vilket

skäl undvika även små miljösanktionsdvs. ettâstort företag havstarka att

avgifter.

Ãtalsprövningsregeln

förslaget till miljöbalk finns särskild åtalsprövningsregel.

I 29 kap 11 § en

normalt skulle bli böter och det samtidigt

Om ett brott begåtts där påföljden

överträdelsen i fråga, får åtal väckas

år föreskrivet miljösanktionsavgift för

från allmän synpunkt. Ett sådant endast om-det särskilda skäl är påkallat av

aktuellt med fängelsestraff i ett visst fall. Ett

skäl kan att det kan bli vara tillgångar, ytterligare ett att företaget annat fall kan att företaget saknar vara

bryta mot bestämmelserna och spekulerar i att

misstänks ha satt i system att

vinsten skall överstiga sanktionsavgiften.

Bilaga 2 149

överträdelser

Förslag på

lämpliga att ingå z

en

tariff

för urval överträdelser

Principer

av

Vikten bra start av en funktion krävs att den tillämpas

För att miljösanktionsavgiften skall fylla sin

överträdelser har därför varit

i praktiken. En utgångspunkt för urvalet av

effektivt från början. Detta skall ha förutsättningar att fungera att systemet

miljösanktionsavgiften i framtiden

kan antas största betydelse för att vara av

tillsynsverktyg. Tanken är att systemet

skall utvecklas till ett kraftfullt

överträdelser allt eftersom erfarenheter successivt skall byggas ut med nya

byggs upp-

måste också beaktas att miljösanktionsavgiften inne-

I detta sammanhang

Vid påförande

bär delvis och oprövad roll för tillsynsmyndigheterna.

en ny både polis, åklagare och

miljösanktionsavgiften agerar myndigheten

av bedöma relevansen av de Aven i ett schablonsystem kvarstår att domare. åberopas i det enskilda särskilda omständigheter och förhållanden som

intar tillsynsmyndigheten närfallet. Vid överklagande till miljödomstolen

styrka att överträdelse skett samt åklagarroll där det gäller att en mast en

omfattningen av denna.

roll i sanktionssystemet

Miljösanktionsavgiftens

överträdelsen i fråga skall vara förutsättningarna för urvalet blir att En av detta gäller både för tillsynsmynförhållandevis enkel att konstatera och att

miljösanktionsavgift måste grundas

digheten och verksamhetsutövaren. En

i det enskilda fallet visar att en otvetydigt bevisat faktaunderlag som ett

150 Bilaga 2

överträdelser lämpliga ingå i tariff

J 6 Förslag på att en

många fall omfattningen överträdelsen. Den överträdelse skett och i av

innebär ingen lindring i bevisbördan i

föreslagna miljösanktionsavgiften

Vid bedömning överträdelse av en viss bestämdetta hänseende. av om en

för miljösanktionsavgift måste därför tillsyns-

melse eller villkor är lämplig

såsom befintliga resurser på tillsyns- och aspekterna särskilt beaktas

utredningssidan, mät- och kontrollmöjligheter etc.

miljöbrott är tekniskt eller juridiskt kompli- Av detta följer att sådana som

vidare bör hanteras inom det ordinarie straffsystemet cerade att bevisa tills

tillsynsmyndighet, polis och åklagare. Rätt använd

och i samarbete mellan

leda till frigörs till bekämpande av

kan miljösanktionsavgiften att resurser

allvarligare miljöbrott.

skall således enligt Naturvårdsverkets mening

Miljösanktionsavgiften

del i ett väl fungerande sanktionssystem. isolerad utan som en inte ses beivrandet olika brott sker i den ordning

Utgångspunkten måste vara att av

ändamålet. Enligt lagrådsremissen bör miljösankär bäst lämpad för som lämpad för massöverträdelser mindre allvarlig tionsavgiften främst vara av

det lätt att finna parametrar för ett avgiftssystem. karaktär där är

aspekt detta är att den nyss nämnda åtalsprövningsregeln i

En annan

avkriminalisering de överträdelser som viss utsträckning innebär en av

Ãsidosättande sådana miljöregler

omfattas en miljösanktionsavgift. av

av betraktas mindre allvarliga förseelser snarakan därigenom komma att som

uttunningen det personliga straffansvaret för brott. Vidare kan av re än som

negativ brottspreventiv synpunkt. leder verksamheten vara ur den som bland andra i rörelsen. Detta måste

Miljösanktionsavgiften blir en kostnad

också beaktas vid användning av miljösanktionsavgiften.

Effektivitet och rättssäkerhet

fördelen i hög grad garantera rättssäker- Ett individualiserat systern har att

det resurskrävande och ineffektivt heten för den enskilde. Däremot kan vara

miljöområdet visar. Ett effektivt

vilket inte minst tidigare erfarenheter inom

schabloner ställer samtidigt särskilda krav att system kräver mer men

rättsäkerhetsaspekten tillgodoses.

speciella särdrag med

Det kan konstateras att miljösanktionsavgiftens

schablonisering gör det till ett från effektivistrikt och långtgående ansvar unikt verktyg för att komma tillrätta med överträtetssynpunkt sannolikt

brott har den tilltalade dock ett slag. Vid andra typer av delser av vissa

invändningar prövade en domstol berättigat intresse att få subjektiva av av

samt allsidig straffmätning. en mer

med miljösanktionsavgifter vilar i hög grad

Rättssäkerheten i systemet

Tariffen måste preciserad och bindande

utformningen själva tariffen. vara av

för tillsynsmyndigheten.

framstår svårbedömda fall och fall som företer stora Med hänsyn härtill

mindre lämpade i tariff för miljösanktionsavindividuella skillnader som en

Bilaga 2 151

överträdelser lämpliga att ingå z tariff 17 Förslag på en

Svårigheten ligger inte minst i att ta fram tariff i alla situationer gifter. en som framstår som både skälig och rättvis. generella bestämmelser där överträdelser är förhållan- I fråga om tydliga

konstatera borde dock miljösanktionsavgiften redan från

devis enkla att fungera ett effektivt instrument för början ha goda förutsättningar att som att förbättra regelefterlevnaden.

Avgränsningen till vissa miljöregler

Åsidosâttande föreskrifter

av

borde miljösanktionsavgiften ha den största tillämp-

Inom detta område beträffande sådana administrativa kontrollregningspotentialen. Inte minst direkt reglerar tillåten miljöpåverkan ändå är av stor ler som även om de inte betydelse för hur miljöarbetet bedrivs.

för miljösanktionsavgifter är emellertid att bestämmel-

En förutsättning så det enkelt går att konstatera när de inte efterlevs. Det serna är tydliga att

angeläget miljöbalksutredningen har detta i åtanke

framstår som särskilt att fortsatta arbete med att ta fram förordningar till miljöbalken. vid sitt

överträdelse av tillstånds- eller anmälningsplikt

tillstånds- och anmälningsplikt utgör hiänwpelarna i Bestämmelser om en av

miljöarbetet. För reglerna skall genomslagskraft och prövningsmyn-

att ställas inför eller mindre fullbordat digheterna inte skall riskera att mer

upprätthålls full l allmänhet får det faktum krävs att förprövningsplikten ut.

förhållandevis enkelt att konstatera när överträdelse skett. anses vara en ha goda förutsättningar att bidra till att förbättra

Miljösanktionsavgiften bör

efterlevnaden av dessa regler.

Ãsidosättande tillstånd eller särskilda villkor

av förslag villkorsbrott i tariffen. Under Som framgår av bilaga 2 saknas svårt förena de kriterier för urval av arbetets gång har det visat sig att med åsidosättande tillståndsvillkor. överträdelser som redovisats ovan av individuellt för varje enskild verksamhet ställs Eftersom villkor fastställs och åklagaren inför helt situation vid

tillsynsmyndigheten, polisen en ny

varje överträdelse.

problematiskt att tillämpa det enligt förslaget

Det har således visat sig vara

schabloniserade systemet med miljösanktionsavgifter brott mot

mycket individuella prövningen syftar just till att villkor skall kunna villkor. Den med hänsyn till de speciella förhållandena som råder. l systemet skräddarsys däremot i princip inget utrymme fiärskiäns-

med miljösanktionsavgifter finns

mässiga bedömningar där sådana hänsyn kan tas.

152 Bilaga 2

överträdelser lämpliga ingå i tariff

18 Förslag på att en

tariffen vad att överträdelserna skall Det ställs vidare höga krav avser

därtill hörande avgiftsbeloppen klara och enkla väl definierade och de vara villkorsbrott krävs det särskilda lösningar för att att utläsa. Beträffande

krav rättssäkerhet och skälig-

utforma tariff som upprätthåller rimliga

en

het i alla situationer.

utsläppsvillkor tillkommer dessutom en rad problem Vad gäller brott mot

tillräckligt säkert sätt konstatera storleken vad gäller möjligheten att ett

frågor hänför sig till tydligheten i villkorsskrivett överutsläpp. Dessa

mätmetoder, väl fungerande tillsyn och kontroll, ningen, tillförlitligheten i

kontrollprogram för företagens egenkontroll m.m. "Några områden regelsystemet" sid. 22 finns en mer

Under rubriken av

utförlig beskrivning frågan om överutsläpp. av

områden

urskilja

Metod för att

Inhämtande underlag för urval överträdelser

av av

uppdraget har varit att urskilja de områden

Ambitionen vid fullgörandet av

ha förutsättningar att fungera samtidigt

där miljösanktionsavgiften borde

tillsynsmyndigheterna. Det har också bedömts

de fyller ett behov hos som så mycket möjligt miljöbalkens breda angeläget att täcka in som av som

tillämpningsområde.

och begränsningar i ett system med miljö- För att identifiera möjligheter

Naturvårdsverket inhämtat förslag och synpunkter sanktionsavgifter har

tillsynsmyndigheter samt vissa centrala tillsynsfrån regionala och lokala

myndigheter inom miljöbalkens område.

därför skett inventering med inriktning att Inledningsvis har det en

miljösanktionsavgiften borde ha förutsättningar att bli

hitta de områden där

verktyg för tillsynsmyndigheterna. Ett underlag

ett effektivt och lättanvänt

fram dels internt Naturvårdsverket, överträdelser har tagits för urval av

hos andra centrala tillsynsmyndigheter, vissa

förfrågningar dels genom

En representant från Kemikalieinspektionen länsstyrelser och kommuner.

bildats för att fullgöra uppdraget. Besök har deltagit i den arbetsgrupp som

länsstyrelser har givit värdefulla insikter om och diskussioner vid fem

de operativa tillsynsmyndigheternas synvinkel.

situationen sedd ur

bedömning olika överträdelsers Till vägledning för myndigheternas av

med miljösanktionsavgifter utarbetades följan-

lämplighet att ingå i en tariff

de tabeller.

Bilaga 2 153

överträdelser lämpliga att ingå i tariff 1.9 Förslag på en

urvalskriterier

andra åtgår- Finns goda möjlig- Är det av allmânpre- ÖVERTRÃDELSE Tillhörde överträ- Myndighetsresur- Vilka det är der vidtas för att sä- heter att konstatera ventivaskäl angelä- 30 kap 1 § delser som ser kerställa en överträdelse get med mest angelägetatt förhindra efterlevnad Förväntad styret miljösanktionsavgift fekt trotsatt en överträdelse âr svår att kor statera

Frågeställningar: Frågeställningar: Frågeställningar: Frågeställningar: Flesursátgång: Entydiga villkor Kanden otillåtna Föreskrifter Vanligtförekommande -jkontroll efterlev- l vilken utsträck- åtgärden medföra Förprövningsplikt, Miljöeffekt, nad ning kontrolleras stora skadoreller dispensetc. olägenhet konstatera över- efterlevnad egen- förekommerdeni Särskilda villkor- trâdelse kontroll, tillsyn stor utsträckning Tillförlitlighet i mät- -förelägga om miljösanktionsavgift metoder etc.

Principer för fastställande av avgiftsbelopp

ÖVERTRÃDELSE Överträdelsens Betydelsen bestämmelsen Upprepade överträdelser av allvar övertrâdelsen avser

Frågeställningar: Frågeställningar: Frågeställningar: Skyddsintresse Höjning av belopp vid överträdelse Omfattning Farlighet Fliskför miliöskador typiskt sett omgivningens känslighet

tariff i bilaga 2 utgör ett bearbetat urval de förslag som Förslaget till av borde därigenom finnas goda förutsättningar för att det är framkommit. Det just dessa överträdelser bäst motsvarar de kriterier som angetts ovan. som metoden valts för att urskilja vilka områden som bör Detta är således som

ingå i en första tariff med miljösanktionsavgifter.

Det bör att tyngdpunkten ligger erfarenheter av tillämpning av noteras regelverket och sådana idag förekommande överträdelser det nu gällande mot urvalskriterierna. Detta är troligen en förutsättning för att som svarar effektiv och från början fungerande tillämpning. Nu till stånd en stabil, bestämmelser och villkor har emellertid inte utformats med existerande

ingå med miljösanktionsavgifter. De nya förordning-

tanke att i ett systern föreskrifter kommer att utfärdas med stöd av miljöbalken komar och som

öppna möjligheter för användning av miljösanktionsavgiften.

mer att nya

154 Bilaga 2

överträdelser lämpliga att ingå z tariff

20 Förslag på en

Några områden av regelsystemet

till olika kapitel i miljöbalken. Texterna baseras Rubrikerna nedan refererar

erfarenheter det befintliga regelverket. dock vunna av förseelser inom miljöområdet som är så Statistik avseende olika typer av

användas i arbetet med att ta fram en tariff detaljerad att den skulle kunna

föreslås omfattas miljösank-

finns inte. Flera de regelöverträdelser som av

av med liten risk för sanktion något slag. tionsavgift kan idag göras av

miljöskyddskommittén: Miljölagstiftningen i

I principbetänkandet av

redogörelse för den praktiska tillämpningen framtiden SOU 1991:5 finns en

Bl.a. har Riksåklagaren, i syfte att

sanktionssystemet miljöområdet.

av förekommit och hur dessa handlagts, från översikt vilka ärenden som en av infordrat anmälningar, avskrivningsbeslut, stäm-

alla åklagarmyndigheter

under tiden september 1989 augusti ningsansökningar och domar som -

miljön. Sammanfattningsvis konstateras där att 1990 rört brott mot den yttre

följande tre ärenden dominerar. grupper av

kemiska produkter, avseende olje-

Miljöbrott och brott mot lagen om

och Överfyllning i samband med oljehantering. läckage

avseende förprövningsplikten eller annan Brott mot miljöskyddslagen,

tillståndsplikt.

avseende olika koncessionsvillkor eller

Brott mot miljöskyddslagen,

föreskrifter.

föremål för prövning i domstol finns en Vad gäller miljöbrott som blivit

1988-1996 i Stefan Karlmarks bok Miljörätt

genomgång domar under åren

av

straffrättsligt perspektivl.

ur databasen DOMAR. Där registreras fort- Vid kemikalieinspektionen förs

kemikalieområdet från bl.a. allmänna domstolar,

löpande avgöranden inom

Den senaste tryckta utgåvan av da-

förvaltningsdomstolar och regeringen.

tabasen är från september 1997.

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

så kallad miljöfarlig verksamhet. Begreppet an-

Miljöskyddslagen reglerar

luftföroreningar, buller och

vänds också i miljöbalken. Vattenföroreningar,

motverkas så mycket möjligt. I andra emissioner från fastigheter skall som

verksamheter genomdrivs detta genom

fråga miljöpåverkande

om mer

bygga dämpningsregler, men förbjuder

tillståndstvång. Lagen kan sägas

största delen de utsläpp som sker normalt inte utsläpp. Detta innebär att av

i landet är tillåtna.

de villkor, föreskrifter och förbud som Vid tillståndsprövningen anges

villkoren för ett tillstånd innebär en sedan skall följas. Formuleringen av

det enskilda fallet måste ställas på en bedömning vilka krav som i av skall strida mot de allmänt hållna miljöfarlig verksamhet för att den inte

straffrättsligt perspektiv. Stockholm 1996. 1 Stefan Karlmark, Miljörätt ur

Bilaga 2 155

Förslag pâ överträdelser lämpliga att ingå z tar-if" 21

en

tillåtlighetsreglerna i miljöskyddslagen. På samma sätt kommer villkoren framöver fastställas med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Villkoren skyddsåtgärder och andra kan avse utsläppsvillkor, krav försiktighetsmått Utsläppsvillkoren kan och en rad andra villkorstyper. utgöras gränsvärden eller riktvärden. Villkoren fastställs som sagt indiav viduellt med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Det är åsidosättande dessa regler som är straffsanktionerade. Lagens av materiella regler är således inte straffbelagda i sig, utan straffansvaret anknyter till själva ohörsamheten mot regeringens eller myndigheternas förbud, föreskrifter, villkor samt den s.k. upplysningsplikten. Däremot anknyter de inte till de befarade eller faktiska skadliga effekterna i miljön. Vid brott mot miljöskyddslagen är det således inte meningen att domstolen skall pröva om en överträdelse av ett villkor eller en underlåtenhet att söka tillstånd i det enskilda fallet har påverkat miljön. Miljöprövningen görs tillståndsmyndigheten i samband med tillståndsprövningen. Straffbarheav ten inträder redan i och med att ett villkor överträds, oberoende av om överträdelsen i det konkreta fallet påverkat miljön eller Förutom i miljöskyddslagen finns straffbestämmelser i brottsbalken. Dessa är rubricerade

miljöbrott och vållande till miljöstörning. Dessa bestämmelser har miljön

uttryckligt skyddsobjekt. Om gärning är straffbar både enligt miljösom en skyddslagen och brottsbalken skall brottsbalkens regler tillämpas i första hand. Reglerna om förprövningsplikt med därtill hörande tillåtlighetsbedömning utgör ett mycket viktigt led i miljöskyddsarbetet. Det är också skälet till att underlåtenheten att iaktta bestämmelserna straffbelagts. Reglerna är således största betydelse trots att de inte i första hand riktar sig mot den av farliga eller störande verksamheten utan syftar till att förbättra kontrollmöjlighe-terna. Åsidosättande förprövningsplikten finns med i bifoav gade förslag till tariff. I många fall torde det vara påkallat från allmän synpunkt att även väcka åtal för dessa brott.

Tillsyn, kontroll och miljörapportering Enligt miljöskyddslagen är verksamhetsutövaren skyldig att bedriva sin verksamhet så att miljöskyddslagen och de föreskrifter som beslutats med stöd den följs. Dessutom skall verksamhetsutövaren kunna visa för av tillsynsmyndigheten att så är fallet. Enligt 38 a § miljöskyddslagen skall alla som utövar miljöfarlig verksamhet utöva kontroll verksamheten och dess verkningari omgivningen s.k. av egenkontroll. Kontrollen anpassas efter typ av verksamhet och anläggningstorlek. Om tillsynsmyndigheten bedömer att det behövs kan den, med ens stöd 39 § och 43 § miljöskyddslagen, förelägga en utövare att utföra av a undersökningar och kontroll verksamheten och dess verkningar enligt ett av särskilt kontrollprogram. Programmet är rättsligt bindande och det är straff-

156 Bilaga 2

överträdelser lämpliga att ingå z tariff

22 Förslag på en

Motsvarande bestämmelser finns i 26 kap 19 och 21 bart att inte följa det. det dock inte straffsanktionerat att inte följa ett miljöbalken. Enligt balken

Det kan i stället förenas med vite.

föreläggande.

meddela föreskrifter kontrollen. Sådana Det finns också möjlighet att om

närvarande beträffande kommunala reningsverk, för-

föreskrifter finns för utsläpp till vatten från pappers- och

bränningsanläggningar och massa-,

fiberskivefabriker. föreskrivas för underlåtenhet att iaktta vad

Miljösanktionsavgift kan inte

därför endast i de fall kontrollfrågor

sågs i ett föreläggande. Det är

som det skulle möjligt att använda i villkor eller föreskrifter som vara

reglerats

miljösanktionsavgift.

verksamhet bygger till stor del verksamhets- Tillsynen över miljöfarlig

inrapportering till tillsynsmyndigheterna. Idetutövarnas egenkontroll och

miljörapporteringen ett centralt instrument. Årlig

ta sammanhang utgör

från samtliga tillståndspliktiga anläggningar. miljörapport krävs bland att effektivare tillsyn och Syftet med miljörapporten är annat en

för rapportering och att höja kvaliteten kontroll genom fastare rutiner

Allmänheten skall också tillgång till miljöinformation.

egenkontrollen. vidare myndigheterna samlad bild av industrins

Miljörapporten skall ge en

statistiskt underlag för uppföljning av de nationella

totala utsläpp och ge ett

miljömålen.

lägger tillsynsmyndigheterna ner avsevärda

Enligt vad som framkommit

tid. Både påminnelser och föreläg-

att in miljörapporten i rätt resurser lämnas. Enligt rapport från Riksganden kan behövas innan en rapport en

också allvarliga brister. l många fall dagens revisorer 1996/ 97:8 konstateras

saknas miljörapporterna helt hos tillsynsmyndigheterna.

viktig roll i miljöarbetet. Det är förhållande-

Miljörapporteringen fyller en

miljörapport kommit in i rätt tid eller vis enkelt att konstatera huruvida en

lägger åtskilliga resurser att kräva in

inte. Tillsynsmyndigheterna ner framstår därmed ett typexempel en överträdelse

rapporterna. Detta som

in i ett system med miljösanktionsavgifter.

som passar efterlevnad och resursbesparingar hos tillsyns- Effektivare tillsyn, bättre

myndigheterna kan förväntas.

Miljösanktionsavgifter vid överutsläpp

överträdelser redovisas ovan innebär att en De kriterier för urval av som systemet måste enkel att konstatera och att överträdelse för att passa i vara och verksamhetsutövaren. I

detta skall gälla både för tillsynsmyndigheten

anförs finns det därför starka skäl som talar emot enlighet med vad som ovan

komplicerade överträdelser i tariffen. att ta med tekniskt/ juridiskt

förhållande till ett villkor är ofta besvärligt Att konstatera ett överutsläpp i

ringa antalet fällande domar för sådana vilket inte minst framgår av det

vissa fall med hur villkoren är skrivna. brott. Problemen sammanhänger i

och frågor teknisk mätosäkerhet till bevispro- Ibland leder kontrollfrågor om

Bilaga 2 157

Förslag på överträdelser lämpliga alt ingå i tari/T 23

en

blem. Det bör noteras att den omständigheten att miljösanktionsavgiften är

baserad strikt och konstruerad för att bli ett schablonmässigt och ansvar effektivt verktyg inte innebär någon eftergift i fråga om beviskravet för att överträdelse objektivt sett skett. Tillsynsmyndigheten måste således konen statera och vid ett överklagande styrka att det "bortom allt rimligt tvivel" - skett ett över-utsläpp. Vad gäller villkoren ställs kravet högt på att dessa skall utformas så tydligt möjligt. I vissa fall är dock de faktiska omständigheterna sådana att det som inte går att utforma ett villkor är helt entydigt från åtals- och sanktionssom

avgiftssynpunkt. Sett från tillåtlighetssynpmikt kan emellertid utformning-

helt godtagbar och villkoret ligga till grund för tillsynskrav en vara utsläppsbegränsande åtgärder. Bakgrunden till detta sammanhänger bl.a. med att bevissituationen i tillsynsfallet i det närmaste är omvänd. En annan förklaring ligger i att påföljdssystemet inte varit det främsta styrmedlet avseende skyddet för miljön, utan att detta utgjorts av tillståndsprövning

och tillsyn. Utsläppsgränsvärden fastställs som regel i form av gränsvärden eller riktvärden. Ett gränsvärde år direkt straffsanktionerat och får aldrig överskridas. Huvudregeln är också att gränsvärden skall användas. I vissa fall framstår det inte rimligt att utsläppsgränsen i form av ett gränssom ange värde utan villkoret utformas i stället ett riktvärde. Gränsvärden utsom

trycks normalt långtidsmedelvärden för månad eller år och komplette-

som ibland med ett riktvärde för kortare tid. Att överskrida ett riktvärde ras innebär inte bryter mot villkoret. Villkorsbrott inträffar först om man att man inte vidtar några åtgärder i syfte att riktvärdet skall kunna klaras. Av detta följer att överträdelser riktvärden inte lämpar sig i ett system med av miljösanktionsavgifter. Kontrollen miljöstörande anläggning sker vanligen i enlighet med av en ett kontrollprogram. Mätningen utsläpp skall tjäna många syften vid av sidan att kunna ligga till grund för åtal, t.ex. för optimering av drift vid av

och reningsanläggningar, uttaxering av skatter och avgifter, miljö-

processer övervakning, miljöstatistik Kravet att mätresultatet skall kunna ligga m.m. till grund för ett åtal är inte alltid prioriterat. Kostnadsfrågan är ofta av

betydelse.

Atalsprövningen eller uttag sanktionsavgifter ställer både höga och av särskilda krav mättillförlitligheten. Mätningarna skall vara riktiga

"bortom allt rimligt tvivel". Även svenska miljödata uppfyller högt ställda krav betyder inte detta om att de alltid håller för åtalsprövning. En jämförelse med trafiksektorn kan en belysande. För fortkörning och rattfylleri finns två mätvariabler, hasvara tighet och blodalkoholhalt. För mätning och provtagning svarar polisen. Mätningens enda syfte är att ligga till grund för lagföring. För hela provkedjan finns strikta regler och bedömningsnormer. Det kan i sammanhanget

6 18-0367

158 Bilaga 2

ingå z tariff

24 Förslag på överträdelser lämpliga att en

vattenföroreningsavgiften är uppbyggd samma sätt noteras att uttag av

utredningar särskilt intresse", sid. 33. kapitlet "Pågående av

se

mellan 30 och 40 mätvariabler, formulerade i På miljösidan finns i stort

olika kontrollprogram. Redan här finns säkert hundratalet villkorstyper, i

överträdelsen i schabloniserad tariff sådant

problem med att beskriva en

varje enskilt fall. I flertalet fall år villkoret satt sätt att den går att tillämpa i

mätning både halt och flöde. För

utsläppsmängd vilket betyder av

som analyser utförs i eget eller mätning och provning svarar anläggningsägaren -

och resultatet rapporteras till tillsynsmyndigheten.

anlitat laboratorium mindre automatiskt skulle medföra rapporterat överutsläpp mer eller Om ett finns det inte obetydlig risk för att

påförande av en miljösanktionsavgift en

höga värden i vissa fall inte kommer att rapporteras. uppmätta för

inte alltid uppfyller kraven för åtalspröv-

Även det enskilda resultatet om sanktionsavgift, har kontrollen stor betydelse för

ning eller påförande av Dels kan redovisade värden föranleda tillsynsåtgär-

villkorsefterlevnaden.

de problem lett till förhöjda utsläpp, der i syfte att komma tillrätta med som

in med krav ytterligare mätningar av

dels kan tillsynsmyndigheten

de kan ligga till grund för åtal. sådan kvalitet att själva mätningen har

Det är inte bara de fel som kan uppstå vid som

mätresultatet, också vad som i kontrollbetydelse vid utvärderingen av utan

provtagningsintervall, antal provtagningstillfäl-

programmet bestämts om

tidpunkt för och längd av varje provtagningstillfälle etc.

len, konstatera ett överutsläpp krävs För att det skulle kunna anses enkelt att

och flödesmätning år väl dokumenterade och

således att provtagning, analys

skall kunna ifrågasättas någon punkt. säkerställda och att dessa inte

kontrollen sådan kvalitet och intensitet som Dessutom måste själva vara av

bevismaterial ställs vid beivrande av mot de krav hållbart som svarar långt ifrån den normala situationen. villkorsöverträdelser. Detta är

det naturligtvis inte år omöjligt att

För tydlighetens skull bör sägas att

visar tydligt att denna typ styrka ett överutsläpp. Men vad som sägs ovan

för urval områden som redoöverträdelse inte motsvarar de kriterier av av för urval överträdelser", sid 16. under avsnitt "Principer av visas ovan tagit med sådana överträdelser i Naturvårdsverket har därför inte heller

mening bör överutsläpp även fortsättnin gsförslaget till tariff. Enligt verkets

miljöbrott och lämpligen hanteras inom den vis betraktas som allvarliga

tillsynsmyndigheter, polis och

egentliga straffrätten i samarbete mellan

åklagare.

Generella föreskrifter

får regeringen, det framstår som mer Enligt 9 kap 5 § miljöbalken om

fall, i fråga miljöfarlig verksamhet

ändamålsenligt än beslut i enskilda om

begränsningar och andra meddela förskrifter förbud, skyddsåtgärder,

om

försiktighetsmått.

Bilaga 2 159

Förslag på överträdelser lämpliga att ingå z en tariff 25

Naturvårdsverket har i ett särskilt uppdrag redovisat förslag generella föreskrifter för några verksamheter. De verksamheter som omfattas är husbehovstäkt, träskyddsbehandling doppning respektive tryck- eller genom vakuumimpregnering samt Oorganisk ytbehandling. Vissa de kravregler föreslås gälla för dessa verksamheter framstår av som

även som lämpliga att ta med i en tariff för miljösanktionsavgifter. Dessa

finns redovisade i förslaget till tariff bilaga

Hälsoskydd Hälsoskyddslagens 1982:1080 syfte är att motverka störningar som kan skadliga för människors hälsa. Det kan noteras att lagen inte samma vara sätt miljöskyddslagen skyddar naturmiljön som sådan. Sådana störsom ningar inte är ringa natur eller helt tillfälliga kallas sanitära olägensom av heter. Bedömningar vad utgör sanitär olägenhet görs utifrån av som hygieniska och medicinska grunder. Normer och gränsvärden i allmänna råd etc. kriterier och tjänar vägledning vid tillämpning av bestämger som melserna. I-lälsoskyddslagen ställer krav ägare eller nyttjanderättshavare av fast eller lös egendom att vidta skäliga åtgärder för att hindra uppkomsten av, eller undanröja sanitära olägenheter. l syfte att miljönämnder kännedom ge tillsynsobjekt och för att säkerställa den offentliga kontrollen av vissa om nya lokaler och anläggningar föreskrivs en anmälningsskyldighet innan t.ex. hotell, badanläggningar och lokaler där allmänheten yrkesmässig erbjuds hygienisk behandling tas i bruk. Eftersom det i dessa fall huvudsakligen rör sig näringsverksamhet kan det ett lämpligt område för miljösankom vara tionsavgift. Hälsoskyddslagen och lokala föreskrifter meddelade med stöd av lagen innehåller i vissa fall krav tillstånd. Detta gäller inrättande av vissa avloppsanläggningar, värmepumpar och hållande av djur. Eftersom dessa bestämmelser inte är särskilt inriktade näringsverksamhet föreslås de inte

ingå i en första tariff med miljösanktionsavgifter. I miljöbalken ändras begreppet sanitär olägenhet till olägenhet för männi-

skors hälsa. Reglerna hälsoskydd arbetas med reglerna om om samman miljöfarlig verksamhet. Balkens allmänna hänsynsregler i andra kapitlet

kommer även att gälla hälsoskyddet. Illlämpningsområdet för balkens häl-

soskyddsregler blir dock detsamma enligt hälsoskyddslagen. som

Genteknik Nuvarande reglering finns i lagen 1994:900 genetiskt modifierade om produkter. Lagen syftar till skydd hälsa och miljö när genetiskt modifieav rade organismer GMO används inneslutet, sätts ut avsiktligt i miljön eller

marknaden sådana eller ingående i produkter. Ett särskilt

släpps ut som syfte är också att etiska hänsyn skall tas vid sådan verksamhet.

160 Bilaga 2

ingå z tariff Förslag på överträdelser lämpliga att en

användning GMO krävs bruk anläggning för innesluten av För att ta i en

förväg. Utsläppande i miljön och

tillstånd och annars anmälan i i vissa fall aktualiseras när någon vill kräver tillstånd. Hårda krav å marknaden föregås då ingående nationell GMO i miljön. Ett tillstånd av en släppa ut

prövning. till utsläppande marknaden prövas gemen- En ansökan tillstånd om sådant tillstånd att det redan Det är förutsättning för att få ett

skapsnivå. en

i miljön. Eftersom till-

från utsläppande av organismen

finns erfarenheter marknaden i alla länder inom

innebär att produkten får släppas ut

ståndet samarbetsområdet blir även den tillståndspröv- Europeiska ekonomiska

sju växter, tillstånd att

Hittills har ett tiotal produkter, varav

ningen rigorös.

släppas ut marknaden.

och biotekniska organismer

Kemiska produkter

grundläggande förplik-

1985:426 kemiska produkter ställer upp Lagen om

och produkter sådana eller

levererar kemiska ämnen som telser för dem som

Tillverkaren utreder och bedömer eget ansvar

ingående i andra varor.

klassificerar

från hälso- och miljöskyddssynpunkt,

inneboende egenskaper

märkning och varuinformationsblad.

och utformar produktinformationen:

handelsledet fram till slut-

Produktinformation skall följa produkten genom

användaren. marknaden utan någon

att produkterna släpps ut

Huvudregeln är Undantag från denna huvudfrån det allmännas sida.

föregående prövning

Nya ämnen skall förhandsan-

och bekämpningsmedel.

regel är nya ämnen inom Europeiska ekonomisnågon de behöriga myndigheterna målas till av marknaden. Bekämpningsmesamarbetsområdet för att få släppas ut ka Kemikalieinspektionen för att få säljas och

del skall vara godkända av från huvudregeln bör också nämnas att

användas. Som ett tredje undantag

kräver tillstånd och att

handel med särskilt farliga produkter yrkesmässig

använda sådana utan tillstånd. privatpersoner inte får för all hantering och

också allmänna försiktighetsmått

Lagen föreskriver finns ett antal förord-

yrkesmässiga hanterare. Dessutom

kunskapskrav för PCB, motorbensin, kadmium, reglerar särskilda frågor, t.ex. om ningar som kvicksilverhaltiga spillolja, kosme-

batterier, klorerade lösningsmedel, varor,

l-lFC och farligt avfall. Ytterligare

tiska produkter, ozonnedbrytande ämnen, ofta preciseringar av försik-

finns myndighetsnivå och avser

föreskrifter

också möjlighet att genomföra

och kunskapskrav. Lagen ger

tighetsmått Kernikalieinspektionens produkt-

sådana generella uppgiftsinsamlingar som

register.

överträdelse försiktighetsmåtten i lagen,

Straffbestämmelserna avser av

de materiella bestämmelserna i meddelats med stöd av av föreskrifter som bestämmelser i EG-förordningar. Eftersom lagen och överträdelse av vissa

överlåter åt enskilda att ta reda

kemiska produkter i huvudsak

reglerna om

Bilaga 2 161

Förslag på överträdelser lämpliga att ingå z tar-Jr" 27

en

följa gällande bestämmelser borde straffrätten ha stor betydelse för och

att upprätthålla regelefterlevnaden.

Biologiska bekämpningsmedel virus och andra mikroorganismer, nematoder, insekter eller Dessa utgörs av spindeldjur. De bestämmelser kemiska bekämpningsmedel som har om meddelats med stöd lagen kemiska produkter kan inte tillämpas av om levande organismer. Lagen 1991:639 förhandsgranskning av dessa om biologiska bekämpningsmedel och dess tillämpningsförfattningar ställer emellertid ungefär regler för de biologiska bekämpningsmedlen upp samma som för de kemiska.

särskilda sektorer

Några

Naturvårdsverket har i enlighet med vad sägs ovan vänt sig till centrala, som regionala och lokala tillsynsmyndigheter inom balkens område för att inhämta förslag och synpunkter vilka överträdelser som lämpligen bör ingå tariff med miljösanktionsavgifter. Flertalet har sett en möjlighet att i en använda miljösanktionsavgiften inom sitt område och kommit med förslag tänkbara miljöregler där avgiften skulle kunna tillämpas. Skogsstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen anser dock att miljösanktionsavgiften inte bör användas inom dessa myndigheters områden. Det kan vara redovisa skälen åberopas till stöd för detta. av intresse att som

Skoglig verksamhet

Skogsstyrelsen har beretts tillfälle att lämna förslag sådana överträdelser skogsstyrelsens ansvarsområde bör ingå i en tariff med miljösankinom som tionsavgifter.

Skogsstyrelsen har därvid uttalat att miljösanktionsavgiftei bör för-behållas där överträdelse gällande miljöregler med tillräcklig

sådana situationer en av

konstateras tillsynsmyndigheten utan att en ingående

grad av säkerhet kan av och därför ofta långt utdragen utredningsprocess skall behöva tillgripas. Skogsstyrelsens verksamhetsområde skogsbruket är det enligt Inom - - Skogsstyrelsen mycket ofta svårt att utan ingående utredning avgöra en förfarande strider miljöregel. Detta gäller både de fall huruvida ett mot en skogsvårdsstyrelsen är tillsynsmyndighet och de situationer där annan där myndighet tillsynen. Problematiken belyses väl av att de hänsynsregutövar

ler är grundade 30 § skogsvårdslagen 1979:429 inte är sanktionera-

som de än när de konkretiseras i ett beslut i ett enskilt fall. annat Skogsstyrelsen uttalar i utredning avseende ifrågasatt avvikelse att en en har anledning att det normala utgå från att en från miljöreglerna man som uppfattning respektive önskemål om kompletteringar eller egna utannan förs fram från den är misstänkt för förseelse. Detta är redningar som en

162 Bilaga 2

ingå ien farit

28 Förslag på överträdelser lämpliga att

måste -i kombination med den i sig svåra självklart helt i sin ordning, men

blir långvarig och slutresulmaterian ofta leda till att utredningsprocessen -

denna bakgrund Skogsstyrelsen att inga miljö-

tatet svårbedömt. Mot anser

sanktionsavgifter bör gälla för skoglig verksamhet.

skogsbrukets betydelse för miljön, inte minst vad avser Med hänsyn till

mångfalden, Naturvårdsverket att tillbevarandet den biologiska anser av

förbättra regelefterlevnaden möjligt även bör gängliga styrmedel för att om

användas inom detta område.

miljöbalken. Överträdelser de Skogsvårdslagen har inte arbetats in i av

utfärdas med stöd av lagen skogsvårdsförordningen

materiella regler som

kan därför inte bli föremål för miljösank-

och Skogsstyrelsens föreskrifter

dock tänkta att gälla för skoglig verktionsavgifter. Miljöbalkens regler är

fall viss fråga är direkt reglerad i skogsvårdslagen se

samhet utom i de en

miljöbalken SOU 1997:32 424 f.. Detta innebär

Följdlagstiftnlngen till s

föreskrifter meddelats med stöd av 7 eller 8 kap bland annat att som

Detta gäller i första hand föreskrifter för miljöbalken alltid skall iakttas.

miljöskyddsområden och föreskrif-

naturreservat, även föreskrifter om men I den mån sådana föreskrifförbud mot att skada djur- eller växtarter. ter om

miljösanktionsavgifter finns det enligt Naturvårdsverkets

ter blir föremål för

undanta skoglig verksamhet. Således gäller mening ingen anledning att

olovlig markavvattning även för

förslaget miljösanktionsavgift vid

om

skogsbruket, se bilaga

Arbetarskydd

tillfälle att inkomma med förslag

Arbetarskyddsstyrelsen har beretts ansvarsområde. Enligt nuvarande lagstiftning har

överträdelser inom sitt

och Yrkesinspektionen tillsynsuppgifter inom kemi- Arbetarskyddstyrelsen gentekniklagstiftningen. I princip är det endast när

kalielagstiftningen och

och genetiskt modifierade det gäller användning av bekämpningsmedel

Yrkesinspektionen har använt sina befogenorganismer styrelsen och som

Arbetarskyddstyrelsen att det funnits tillräck-

heter. Förklaringen är enligt

med stöd arbetsmiljölagstiftningen och att

liga möjligheter att ingripa av

detta i praktiken varit enklare.

har sedan 1994 möjlighet att införa sanktionsav-

Arbetarskyddsstyrelsen

brott föreskrifter enligt arbetsmiljögift i stället för straff när det gäller mot

införts endast ett område, nämligen när lagen. Sanktionsavgift har hittills

ändring AFS 1996:3 i styrel-

det gäller besiktning av vissa tryckkärl genom andra tryckbärande anordningar, AFS föreskrifter om tryckkärl och

sens aktuellt att utvidga området för sanktions- 1986:9. Det är enligt styrelsen inte

måste vinnas och avvägning måste göras avgift eftersom erfarenheter en

med hänsyn till resursinsatsen.

sanktionssystemet när det gäller an-

Arbetarskyddsstyrelsen anser att

genetiskt modifierade mikroorganis-

vändning bekämpningsmedel och

av

tillfredsställande samt att införande av miljösanktionsavgifter

mer fungerar

Bilaga 2 163

Förslag på överträdelser lämpliga att ingå i en tariff 29

inom dessa områden kräver ökad resursinsats från Arbetarskyddsstyrelen och Yrkesinspektionen utan att någon nämnvärd effektivisering uppnås. sen Vad gäller innesluten användning av genetiskt modifierade organismer anför Arbetarskyddsstyrelsen vidare att kravet att en överträdelse skall

lätt att konstatera inte är uppfyllt. Det finns ingen entydig tolkning av vara gränsen går för klassificering i l och H. Det finns inte heller någon var grupperna entydig tolkning gränsen går för organism som skall anmälas. av var en ny Med hänsyn till vad Arbetarskyddsstyrelsen anför om svårigheten att konstatera överträdelse, föreslår Naturvårdsverket inga miljösanktionsen avgifter vid brott mot tillstånds- eller anmälningsplikt vid innesluten användning genetiskt modifierade organismer. Däremot anser Naturvårdsav verket att användningen bekämpningsmedel är ett lämpligt område för av tillämpning miljösanktionsavgift enligt vad som framgår av bilaga av

164 Bilaga 2

storlek

Avgiffsbeloppefs

har i förslaget till tariffer självklart utgått från de två i Naturvårdsverket kriterierna för nivån sanktionsavgifterna, nämligen lagförslaget angivna "överträdelsens allvar" och "betydelsen de bestämmelser som har överav två så allmänna att de för att kunna tillämpas ett konkret trätts". Dessa är i form olika delkriterier. Här presenteras kortfattat sätt behöver preciseras av betydelse för nivån sanktionsavgifterna. Samtidigt ett antal kriterier av förseelser särskilt påverkats av respektive ges exempel vilken typ av som kriterium.

Förseelsens omfattning

förseelsens omfattning såvitt möjligt bör inverka avgiften är uppen- Att avgiften i vissa fall differentierats efter någon bart. Så har skett genom att direkt kopplad till förseelsens omfattning, t.ex. antal parameter som är

produkter, produktionsmängd % över tillåten proprodukter kemiska

duktionsnivå eller berörd areal spridning stallgödsel eller markavvattav många andra fall begränsar dock kraven enkelhet i tillämpningen ning. I avgiften möjligheterna att ta hänsyn till förseelsens omfattning. av

Förseelsens varaktighet och upprepning

förseelse leder till att dubbel avgift tas ut. Detta Upprepning av en en ny, förordningen 4 §. Varaktigheten en förseelse bakåt i tiden regleras i av öknin avgiftens storlek. Detta sammanhänger föranleder däremot ingen g av objektivt styrka varaktigheten dels med att avgifdels med svårigheten att till behovet rättelse än rättvisa. Se vidare tens syfte är mer relaterat av av härom nedan.

förseelsen och dess effekter

Möjligheten att korrigera

kan skapa oåterkallelig naturförstörelse eller andra irre- Handlingar som skadeeffekter för miljö och hälsa är särskilt angelägna att motverka. versibla modifierade organismer i naturen eller marknaden Att sätta ut genetiskt vederbörlig tillståndsprövning kan ett exempel detta. utan vara

Bilaga 2 165

Avgiftsbeloppets storlek 31

Förseelsens farlighet

för liv och hälsa, för storskaliga ekologiska förändringar eller hot mot Risker fortlevnad motiverar högre avgift än risken för en mer enskilda arters en eller diffus miljöpåverkan. Olovlig hantering av farliga bekämpallmän kan utgöra ett exempel farlig typ av förseelser.

ningsmedel en

inverkan förutsättningar och Förseelsens på miljöarbetets

bedrivande

för skyldigheten att låta pröva eller anmäla nya eller ändrade Respekten verksamheter är avgörande betydelse för hela miljökontroll-

miljöfarliga av

Både det kontrollarbetet och myndigheternas. Att inte låta arbetet. egna tillståndspliktig verksamhet är allvarligare än att inte anmäla en pröva en anmälningspliktig verksamhet. Bakom tillståndsplikten ligger bland annat

bedömning att verksamheten grund sina miljökonsekvenser är en av av

viktigare att reglera.

vardagliga förseelser kan också stor betydelse för att gällande

Mer vara av och villkor skall kunna efterlevas och miljöarbetet i övrigt skall regler Exempel: Att ålagda mätningar och kontroller utförs och att det sker fungera. ett korrekt sätt

för överträdelser

Risken lockelsen

till överträdelser torde variera mellan olika områden med lncitamenten möjlig ekonomisk vinning att inte följa gällande regler och hänsyn till av formell eller informell kontroll. Det kan exemplifieras förekomsten av en betydelsen att skapa respekt för det regelverk som styr transporter med av

avfall, miljöeffekterna i det enskilda fallet kan vara små.

farligt även om av hänsyn tagits till att många prövningar och tillstånd är Slutligen har

med erläggande inte obetydliga reguljära avgifter av administra-

förenade av

syftar till täcka myndigheternas/ statens kostnader. Det vore

tiv art som att

lägga sanktionsavgift nivå understiger vad en

inte rimligt att en en som får betala för sin tillståndsprövning. Denna hänseriös verksamhetsutövare faktor till de föreslagna sanktionsavgifterna beträfär en bidragande att syn

förseelser inom genteknikområdet och användning av CFC, haloner

fande m.fl. ligger relativt högt.

utgångspunkt vid fastställande avgiftsbeloppen är att dessa

En annan av

högre än vad är nödvändigt för att uppnå den önskade

inte bör sättas som

Eftersom hänsyn i princip inte skall tas till den enskildes

styreffekten. någon

förhållanden finns det också anledning till viss försiktighet. Tas ekonomiska ekonomiskt verksamhetsutövarna finns det risk inte hänsyn till de svagare framstår orimligt hög i det enskilda fallet.

att avgiften som

166 Bilaga 2

tariffen

Konstruktion av

tänkt schabloniserat och effektivt system

Miljösanktionsavgiften är som ett

skäligt och rättssäkert. En förutsättning för detta är samtidigt skall vara som med vilket belopp avgiften skall påföras vid varje att det är enkelt att avgöra

individuellt exempelvis den nya föreslagna enskilt tillfälle. Ett system, som

fördelaktigt från rättvise- och skälighetssynpunkt. Där-

företagsboten, är resurskrävande och ineffektiva. Den mer emot kan individuella system vara ha påtagliga fördelar sett från

schabloniserade miljösanktionsavgiften torde

effektivitetssynpunkt.

skall bli effektiva och enkla att tillämpa och därigenom För att tarifferna

rättssäkerhetskraven det största vikt att de får en klar och uppfylla är av

Enligt regeringens lagrådsremiss bygger hela systemet entydig utformning. så överträdelser är väl definierade och att tarifferna är utformade att

avgiftens storlek klart framgår för varje överträdelse.

tydlig och lättillämpad tariff bör överträdelsen För att åstadkomma en mån utförligt beskriven i tarifftexten. Endast

gärningen i möjligaste vara ske till paragrafer i andra författningar för

undantagsvis bör hänvisningar

beskrivning den sanktionsavgiftsbelagda handlingen.

av har införts bestämmelse som reglerar I förslaget till förordningstext en

överträdelser, bilaga I vissa fall består gärpågående och upprepade se

fullgöra skyldighet vilket fortgår till dess ningen underlåtenhet att en av en

Miljösanktionsavgiften fungerar då både som en repressiv

åtgärden vidtas. för till stånd rättelse genom hotet

sanktion och som pâtryckningsmedel att

förhöjd avgift. Vid upprepning påförs en dubbel ett nytt beslut med om

karaktär engångshändelse. I tariffen

avgift. I andra fall har gärningen mer av

är dessa markerade "engångsavgift".

meddela förelägganden eller förbud för att få

Tillsynsmyndigheten kan

förenas med vite. Det bör observeras att miljötill stånd rättelse. Dessa kan

gärningar i förfluten tid medan ett vitesföreläggansanktionsavgiften gäller

framtiden. Beroende omständigheterna får tillsynsde avser åtgärder i

nytt beslut med högre miljösanktionsmyndigheten avgöra om hotet om ett

det är nödvändigt med ett vitesföreläggande avgift är tillräckligt eller om

eller förbud.

Bilaga 2 167

Pågående utredningar

särskilt intresse

av

öretagsbotsutredningen

F

Företagsbotsutredningen J U 1995:6 har i uppdrag att utarbeta ett generellt,

för brott i näringsverksamhet, med inriktning

effektivt sanktionssystem brottslighet vilket även innefattar miljöbrott. Utredningen har ekonomisk 1995 och förslag beräknas kunna remissbehandlas

pågått sedan mitten av ett

förväntas kunna träda i kraft den 1 juli under hösten 1997. Det nya systemet

1998. företagsboten skulle ett direkt straffansvar för juridiska Med den nya möjlighet åtala ett företag. Den nuvarande förepersoner införas dvs. att konstruerad särskild rättsverkan av brott. Tillämptagsboten är som en i det systemet troligen att begränsas till vissa

ningsområdet kommer nya

sker att det särskilt förskrivs t.ex. i anslutning utvalda brott. Detta genom

straffbestämmelse 45 § miljöskyddslagen att företaget

till en allmän som

näringsverksamheten. Den nya företagsbo-

skall dömas till böter vid brott i

reglerna miljöskyddsavgift i miljöskyddsla-

ten är tänkt att både ersätta om och gällande bestämmelser företagsbot i brottsbalken. gen nu om

tillsynsmyndighet anmäler misstänkta fall av

Förfarandet innebär att en åtalar företaget varvid allmän domstol kan överträdelser till åklagare som mindre allvarliga fall är det tänkt att åklagaren skall kunna döma ut böter. I strafförelägganden, dvs. att åklagaren själv beräknar böternas storutfärda

domstol. För att strafföreläggande skall

lek utan att saken behöver prövas av

cirkulär med beräkningsgrunder för olika slag

kunna tillämpas fordras att överträdelser utarbetas. av och den före-

Vad gäller förhållandet mellan miljösanktionsavgifter nya

att det även med ett straffansvar för tagsboten uttalas i lagrådsremissen anledning bemöta olika överträdelser med

juridiska personer kan finnas att

främst gälla vid massöverträdelser av mindre ett avgiftssystem. "Detta torde

168 Bilaga 2

utredningar särskilt intresse

34 Pågående au

också lätt att finna lämpliga parametrar för allvarlig karaktär för vilka det är

avgiftssystem" sid. 515.

ett

ingripande mot oljeutsläpp

Utredningen om

till sjöss

varit i kontakt med den särskilda utredaren som Naturvårdsverket har

utvärdering gällande regler vid ingripande mot

tillkallats för att göra en av

Uppdraget gäller att lämna förslag hur oljeutsläpp till sjöss K 1996:05.

effektiviseras. Uppdraget skall redovi-

hela ingripandesystemet skall kunna

material eller slutsatser finns därför inte i mitten 1998. Något färdigt sas av

för närvarande.

förevarande sammanhang är den så kallade vatten- Av särskilt intresse i

sanktionsavgift tas ut vid överträdelse

föroreningsavgiften. Det är en som

olja från fartyg lag 1980:424 om åtgärder mot förbud mot utsläpp av av strikt liksom i fråga miljösankvattenförorening från fartyg. Ansvaret är om

komplement till övriga sank-

tionsavgiften. Vattenföroreningsavgiften är ett

För fartyg inte skall lockas att släppa ut böter eller fängelse. att tioner som

där oljeprodukter lastas eller lossas,

olja i havet gäller dessutom att hamnar

avfall. Kostnaden är inkluderad i hamnavgiften. skall ta emot sådant

bestäms med hänsyn till utsläppets omfattning

Vattenföroreningsavgiften

särskild tabell SFS 1994:1796. I fråga om

och fartygets storlek enligt en se

differentierad i intervall. Mindre än 1 000

utsläppt oljemängd är avgiften

000 liter Avgiften anges i basbelopp liter, 1 000-26 000 liter, 26 001-101 osv.

beroende fartygets bruttodräktighet.

vattenföroreningsavgift meddelas kustbevakningens centra-

av Beslut om kustbevakningens fyra regionala ledningar. ledning eller av någon av

överklagas hos tingsrätt som är sjörättsdomstol.

Beslutet kan

undersökning vattenföroreningsavgiftenz avseende tiden 1990-

I en av fall där avgift tagits ut under perioden avser 1995 framgår att av de 70-80

mindre 000 liter olja, dvs. minimiavgift. flertalet utsläpp än 1 det stora avgiften svårigheten att knyta Det största hindret för uttag av uppges vara

mån bevis finns avgiften fungera utsläpp till ett visst fartyg. I den uppges ett

förhållandevis smidigt.

åtal för oljeutsläpp framstår vattenföroreningsav- Om till antalet man ser fungerande sanktion. Det kan därför vara av intresse giften också en väl som

tänkt miljösanktionsavgift vid överutsläpp.

öra jämförelse med en

att en princip råder ett absolut förbud mot oljeut- En viktig skillnad är att det i

enklare konstatera ett otillåtet oljeutsläpp släpp från fartyg. Det är därför att

än vad faktiskt tillåts enligt än att konstatera att ett utsläpp varit större som

kustbevakningen utför kontrollen och som ett villkor. Vidare är det som

ekonomiska styrmedel i miöljöpolitiken. Naturvårdsverket 1997. 2 Se Miljöskatter i Sverige -

Bilaga 2 169

utredningar särskilt intresse 35

Pågående av

i fråga utsläppets storlek. Det pågår ett fastställer och säkrar bevisning om med utveckla metoder för att upptäcka och säkra internationellt arbete att oljeutsläpp. Genom praktiska har metoder och riktlinjer bevisning vid prov utsläpps storlek utvecklats. Detta skall jämföras med för bestämning av ett

egenkontrollen miljöfarlig verksamhet vars syfte inte

den ovan beskrivna av i första hand är att ligga till grund för sanktioner.

från vattenföroreningsavgiften tyder att reda-

Preliminära erfarenheter betala avgiften utan att föra saken vidare i högre ren ofta accepterar att medge brottslig gärning förefaller vara betydinstanser. Att någon att en med språk, delgivning och bevissäkring ombord ligt svårare. Problem fartyg bidrar till detta. Få fall går till domstol. flertalet fall ligger inom det lägsta intervallet kan det antas att Eftersom utsläppets exakta omfattning sällan behöver ställas sin spets frågan om för överklagande. En tänkbar förklaring till varför och bli föremål annan förefaller kan att beloppen inte är tillräckligt avgiften ofta accepteras vara framstår vidare det är lättare att acceptera en avgift för höga. Det som om redaren än ett personligt straff för befälhavaren. möjligt även företagare på liknande sätt skulle acceptera att Det är att

miljösanktionsavgift för överutsläpp utan att ställa saken sin

betala en emellertid i sådana fall egentligen uppnår någon spets. Frågan är om man effekt eller det handlar möjlighet att "köpa sig styrande om snarare om en fri" från ansvar.

fortsatta arbete

Miljöbalksutredningens

vad i regeringens lagrådsremiss har Miljöbalksutredning-

Enligt som anges kommande betänkande lämna förslag överträdelseen åtagit sig att i ett således bland annat att Naturvårdsverkets här slag och tariffer. Avsikten år

överlämnas till Miljöbalksutredningen och komma

redovisade förslag skall förslag till förordning, skall remitteras och till uttryck i utredningens som beredas samt träda i kraft samtidigt med balken.

170 Bilaga 2

Sanktionsavgiñer z

utlandet

Tyskland

Tyskland lagstiftning som rör sidan strafflagstiftningen finns i en

Vid av Vilka förseelser

administrativa sanktionsavgifter Ordnungswiedrigkeiten.

angivet i lagstiftningen om Ord-

hanteras inom systemet finns som skall

miljöområdet.

nungswiedrigkeiten och i speciallagstiftningen, t.ex.

och det tyska

mellan de föreslagna miljösanktionsavgifterna

En likhet

böteskataloger med förhand ungefärligt

är att det innehåller en systemet Böteskatalogerna fastställs

sanktion för preciserad gåming.

angiven en

förvaltningsmyndigheter och inte

delstatsnivå. En likhet är att det är annan

beslutar sanktionsavgiften. domstolar som om skillnader. Det svenska systemet bygger

Det finns dock avgörande

ha varit vårdslös för att avgift dvs. företagaren behöver inte ens strikt ansvar, utgå trots att det inträffade beror innebär att avgift kan

skall utgå. Detta

rår över. Det tyska systemet förutsätter omständigheter företagaren inte som verksamhetsutövaren till last. Det eller vårdslöshet kan läggas

att uppsåt

konstatera att en överträ-

således inte för den tyska myndigheten att

räcker dessutom visa hög grad av sett inträffat. Den måste en delse objektivt

"klandervårdhet" hos företagaren.

riktlinjer för bedömande av avgifböteskatalogerna utgör främst De tyska intervall DEM l 000-100 000 Ramen är ofta tiopotens men även tens storlek en beror rad omständig- Var böterna hamnar en

förekommer. inom ramen eventuell rättelse, upprepning och

det enskilda fallet. Miljöeffekten, heter i

skall bedömas. Har det uppstått en

ekonomisk bärkraft är faktorer som

regeln att avgiften alltid skall

fördel för verksamhetsutövaren är ekonomisk den övre gränsen överskrids. denna. Detta kan innebära att överstiga används bedömningsbedöms att vårdslöshet föreligger samma Om det beloppet utgår. Bedöms förseför avgiften men halva

grunder inom ramen

Bilaga 2 171

Sanktionsavgifter z utlandet

nöja sig med den skyldige. I vissa ringa kan myndigheten att varna elsen som fall detta kombineras med ett varningsbelopp. framstår alltså betydligt individualiserat än Det tyska systemet som mer uppenbarligen att myndigheten gör en rad det svenska förslaget. Det krävs bötesbeloppet fastställs i ett enskilt fall. avvägningar innan

Norge

ekonomiskt tvångsmedel för att påskynda

I Norge finns sedan 1974 ett eller säkerställa att sådana inte inträffar. Den rättelser av överträdelser Det finns stora likheter med

norska benämningen är forurensningsgebyr. skillnad dock att forurensningsgebyr tas ut i admi-

vitesföreläggande. En är

nistrativ ordning. användas vid alla slags överträdelser av bestäm- Porurensizingsgebyr kan eller villkor eller föreskrifter som fastställts enligt melser i forurensningsloven

erforderliga miljövårdsinvesteringar inte

denna. Framför allt tas den ut när utförts i rätt tid. avgiften fastställs först när en överträdelse ägt rum, Huvudregeln är att inte kunnat färdigställas i tid eller vid Överprot.ex. att installationer som Myndigheten föreskriver åtgärder som skall duktion. Strikt ansvar gäller. om för detta. Vidtas inte åtgärden börjar avgiften löpa när vidtas och en tidsram fastställas till visst belopp tidsenhet som fristen går ut. Avgiften kan ett per

åtgärden inte vidtas.

fastställa avgiften förhand. Det gäller särskilt

Det är också möjligt att

fått längre frist för att vidta reningsåtgärder, t.ex. i

när en verksamhet en teknik eller där det kan antas att föreskrivna avvaktan utveckling av ny krav inte kommer att efterlevas frivilligt.

forurensningsgebyr sker individuellt och syftar

Fastställelse av storleken fortsätta med överträdelserna. Av särskilt till att göra det olönsamt att för uppfylla kraven, ekonomisk fördel av att inte intresse är kostnaderna att liksom hur angeläget det år att kraven efterlevs. efterleva kraven

för tillsynsmyndigheterna att använda forurens- Det är inte obligatoriskt

ganska strikt tillämpning reglerna anvisas. ningsgebyr, men en av

172 Bilaga 2

J

Bilaga

Förslag till förordningstext

Förordning om miljösanktionsavgift

enligt 30 kap miljöbalken skall tas ut för sådana

1 § Miljösanktionsavgift

till denna förordning. Miljösanktionsavöverträdelser anges i bilagan som enligt vad framgår tariffen i bilagan. giftens storlek skall bestämmas som av förfarandet tillåtits ett skriftligt beslut om Avgiften tas inte ut om genom enskilda fallet eller föreskrifter om avsteg. undantag i det genom

utreda misstänkta fall av överträ-

2§ Det åligger tillsynsmyndigheten att överträdelse konstateras, besluta om påförande av

delser och att, i de fall en

miljösanktionsavgift.

utreder någon skall påföras miljösank-

3 § När tillsynsmyndigheten om

skall beaktas det bör väckas åtal för brottet.

tionsavgift om

Pågående eller upprepade överträdelser beslutats för pågående överträdelse

4 § Om miljösanktionsavgift har en

månader har gått. Om överträdelsen avgift beslutas förrän tre

får ny inte överträdelse upprepas inom två år

därefter fortfarande pågår eller om en

med dubbelt belopp.

skall miljösanktionsavgift påföras

vitesföreläggande har överträtts skall miljösanktionsavgift inte

5 § Om ett gärning omfattas föreläggandet. tas ut för en som av

Betalning av miljösanktionsavgift Omfattas inte av regeringsuppdraget

Bilaga 2 173

2 Bilaga

Tariff med miljösanktionsavgifter

Område: Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöskyddslagen 1969:387 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift enligt

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/lagrttm engångsavgift

miljö- .lt-verksamhet 10 000 kr åsidosätter skyldighet att ge in - B-verksamhet 5 000 kr rapport senast tre månader från utgång-

kalenderåret eller den tidpunkt en av bestämts ett i skriftligt beslut om ansom stånd. 3 § 2 stycket SNFS 1993:1

fråga fast förbrän- 50 000 kr underlåter att, i om ningsanordning minst en gång per år

låta ackrediterat laboratorium utföra kon-

för S02, NOx, NO, troll av mätsystemet NO, N02, O: och C02. För förbrännings-

anordning vars årliga drifttid understi- 2 000 drifttimmar får denna kontroll i ger stället utföras gång per 2 000 drifttimen gäng vart tredje år. mar, dock minst en

13 n SNFS 1991:4

föra journal över kalibre- 25 000 kr underlåter att ringar, underhållsåtgärder samt resulta-

dessa åtgärder som avses i Naturtet av vårdsverkets föreskrifter om kontroll av

kväveoxider och svaveloxider utsläpp av till luft från fasta anordningar . 15 § SNFS 1991:4

174 Bilaga 2

Bilaga 2

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Övertrådelse/Iagnzm engångsavgift

under- 25000kr underlåter att föra journal över - funktionskontroller hållsåtgärder och Naturvårdsverkets föreskrifsom avses i

kontroll av utsläpp av processavter om från fabriker för framställloppsvatten eller ñberskivor. ning av massa, papper

19 § SNFS 1990:6.

Avloppsreningsverk med anslutning underlåter att föra journal över under- - 000 2.5 000 kr hållsåtgärder och funktionskontroller 20 pe föreskrif- 001-20 000 15 000 kr i Naturvårdsverkets Z pe som avses utsläpp till vatten- och 501-2000 10000 kr kontroll av pe ter om från anläggning för be- s 000 kr markrecipient 500 pe avloppsvatten från tätbebyghandling av

gelse.

19 SNFS 1990:14

A-verksamhet 300 000 kr tillstånd meddelats anlägger utan att 150 000 kr - mil- B-verlsamhet inrättning eller annan fabrik, annan verksamhet i bilagan till miljöfarlig som jöskyddsförordningen 1998:000 har be- Engångsavgift

teckningen A eller B.

A-verksamhet 100 000 kr tillstånd meddelats driver utan att 50 000 kr - mil- B-verksamhet inrättning eller annan fabrik, annan jöfarlig verksamhet som enligt bilagan

till miljöskyddsförordningen 1998:000

inte får drivas utan tillstånd.

A-verksamhet S0 000 kr per påbörjad överskrider produktionsvolym som be-

- villkor. 1/10 överproduktion stämts i ett tillstånd eller B-verksamhet 25 000 kr per påbörjad

1/10 överproduktion

Anläggande verksamhet 25 000 kr anmälan gjorts anlägger eller dri- av -innan inrättning eller Engångsavgift fabrik, annan annan ver verksamhet 10 000 kr miljöfarlig verksamhet som i bilagan till Drift av

miljöskyddsförordningen 1998:000 har

beteckningen C.

Bilaga 2 175

Bilaga 2 4

Generella föreskrifter

Naturvårdsverkets redovisning regeringsuppdrag fem. Generella Se av

föreskrifter för miljöstörande verksamhet

1998:000 träskyddsbehandling tryck-

Förordning om genom eller vakuumimpregnering

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas närings-

Miljösanktionsavgift av idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Överträdelse/lagrunx Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ engångsavgift

åsidosätter kravet att impregnerings- 10 000 kr anläggningen skall vara placerad under tak och/ eller på en tät invallad betongplatta utan golvbrunnar. 4 å åsidosätter kravet att ventilations- 10 000 kr luft från torkning av impregnerat virke, från anläggningens vakuumpump eller från lucköppning skall avledas minst tre meter över byggnadens högsta punkt. 19 §

Förordning 1998:000 om ytbehandling genom järnfosfatering

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av näringsidkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

överträdelse/Hagman Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ engångsavgift

åsidosätter kravet att process- och 10 000 kr sköljkar skall invallade så att badlösvara ningar vid spill eller haverier kan samlas och inte kan tillföras avloppsnät elupp ler mark- eller vattenområde. 10 § åsidosätter kravet att kemiska pro- 10000 kr dukter och råvaror som avses användas i verksamheten eller restprodukter och avfall i avvaktan bortforsling, skall förtät invallad yta under tak. varas 11 å

176 Bilaga 2

42 Bilaga 2

Hälsoskyddslagen 1982:1080

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet: som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagrizm engångsavgift

anläggning lokaler där allmänheten yrkesmässigt er- -tar i bruk lokal eller som andessförinnan göra bjuds hygienisk behandling 5 000 kr och ges nedan utan att anmälan till kommunal nämnd som fullgör i övrigt 10000 kr. uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet Engångsavgift hotell, pensionat eller liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad idrottsanläggningar, badanläggningar, strandbad eller andra liknande anläggär upplåtna för allmänheten ningar som eller annars utnyttjas av många som människor lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling Utgrum: 12 §

Område: Kemiska produkter

kemiska produkter med förordningar Lagen 1985:385 om

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/ Ingrum engångsavgift

yrkesmässig tillverkning eller 5 000 kr påbörjar kemiska produkter utan att Engångsavgift införsel av verksamhetsanmälan till Kemikaliegöra inspektionens produktregister avgiften tas inte ut den också har åsidoav som satt sin skyldighet att göra produktanmâ-

lan. SFS 1985:835, KIFS 1986:2 1 §

produkter 5 produkter S 000 kr -tillverkar eller inför kemiska den 28 februari göra 5-50 produkter 25 000 kr utan att i tid senast föreskriven produktanmälan till Kemi- 50 produkter 100 000 kr en kalieinspektionens produktregister. SFS 1985:835, KIFS 1986:2 2 §

Bilaga 2 177

Bilaga 2 43

Överträdelse/lngrum Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ engångsavgift

har gjort produktanmälan men inte i 5000kr tid lämnar kompletterande uppgifter om de mängder som tillverkats eller förts in till Sverige under föregående kalenderår. KIFS 1986:2 7§

yrkesmässigt saluhåller hälso- eller mil- 15 000 kr jöfarliga kemiska produkter utan att de är märkta med risk- och skyddsinformation förstås av svensktalande. som KII-S 1994:12

yrkesmässigt överlåter hälso- eller mil- 15 000 kr jöfarliga kemiska produkter utan att vidta åtgärder för att lämna varuinformationsblad där det är föreskrivet att sådana skall lämnas. KIFS 1994:133 §

yrkesmässigt saluhåller kemiska pro- 15000 kr dukter i förpackningar som helt saknar barnskyddande förslutning i fall där det är föreskrivet att förpackningarna skall ha barnskyddande förslutningar som uppfyller särskilda krav. K1FS1987:4 3 5

yrkesmässigt saluhåller kemiska pro- 15 000 kr dukter i förpackningar som helt saknar avkännbar varningsmärkning i fall där det är föreskrivet att förpackningarna skall ha avkännbar vamingsmärkning som uppfyller särskilda krav. KIFS1987:4 3a 5

yrkesmässigt överlåter buntat trä- 5000kr skyddsbehandlat virke utan att föreskriven information finns buntarna. KIFS 1990:10 9 och10 §§

yrkesmässigt överlåter träskyddsbehand- 5000kr lat virke inte är buntat utan att det som anslag vid virket finns information om de begränsningar i användningen som enligt särskilda föreskrifter gäller för virket. KIFS 1990:10 9 och 11 §§

yrkesmässigt överlåter dödskallemärk- ä 000 kr ta kemiska produkter utan att ha erforderligt tillstånd från länsstyrelsen. SFS 1985:835 17 §

178 Bilaga 2

4 dilaga 2 I

Förordningen 1985:836 om bekämpningsmedel

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

vid bedrivande näringsverksamhet:

idkare som av

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/lagrizixi engångsavgift

anställd personal 20 000 kr själv eller genom yr- kesmässigt använder bekämpningsmedel i klass 1 utan att de särskilda utbildningskraven för användning av medel i klass 1 är uppfyllda. 9 § förordningen om bekämpningsmedel

eller anställd personal yr- 5000kr själv genom kesmässigt använder bekämpningsmedel i klass 2 utan att de särskilda utbildningskraven för användning av medel i klass 1 är uppfyllda. § förordningen bekämpningsmedel 9 om

yrkesmässigt saluhäller, överlåter eller 25000kr använder ett hälso- eller miljöfarligt bekämpningsmedel trots att inga omständigheter tyder att medlet är godkänt av Kemikalieinspektionen. 3 § förordningen om bekämpningsmedel

skriftligen informera 10 000kr underlåter att kommunal nämnd fullgör uppgifter som inom miljö- och hälsoskyddsområdet om Engångsavgift bekämpningsmedel i fall spridning av där detta är föreskrivet. 11 § SNFS 1997:2

Bilaga 2 179

Bilaga 2

farligt avfall 1996:971 Förordningen om

kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift enligt 30 idkare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagrum engängsavgift

farligt avfall 10 000kr väg transporterar som uppkommit i yrkesmässig verksamhet utan att ha särskilt tillstånd för detta. 12 § förordningen om farligt avfall

länsstyrelsen anmäla 10 000 kr underlåter att till farligt avfall enligt vad transport av eget sågs i 17§ förordningen om farligt som avfall. 18 § förordningen om farligt avfall

egenskap avsändare underlåter att 5000kr -i av upprätta ett transportdokument med uppgift om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd. 19 § förordningen om farligt avfall

föreskrifter återföringssystem för

Naturvårdsverkets om

tankställen för motorfordon SNFS 1996:5

bensingaser vid

§ miljöbalken skall betalas av slutförsäl-

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1

jare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/lagmnx engångsavgift

Bensinstation där nedanstående volym överlåter motorbensin trots att kon- - motorbränslen hanteras år: trollintyg visar att återföringssystem sak- per fungerar eller brister i underhåll 1000 kbm 20 000 kr nas, inte upptäckts eller kontrollintyg visar att 1000-5000 kbm 30 000 kr om utrustningen för steg 2 inte omfattas av 5000 kbm 40 000 kr ett typgodkännande. överlåtelse sker trots att återföringsom 25 å system inte har installerats

Övriga överträdelser 5 000 kr

180 Bilaga 2

Bilaga 2

bryter ned ozonskiktet

Förordningen 1995:636 om ämnen som

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

vid bedrivande av näringsverksamhet:

idkare som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ överträdelse/Hagman engångsavgift

CPC för på- CFC,övriga CFC och halon använder CFC eller övriga - eller 000 kr 1200 kr/kg otillåtet använt befintliga kyl-, värme- 10 + fyllning av andra klimatanläggningar. ämne

efter den 31 december 1999 använder HCFC - arbetsmedium CFC eller övriga CFC som 5 000 kr 600 kr/kg otillåtet använt äm- + befintlig kyl-, värme- eller annan klii en ne matanläggning.

använder HCFC som arbetsmedium vid nyproduktion eller nyinstallation av

kyl-, värme- eller andra klimatanlägg-

ningar.

efter den 31 december 2001 använder - HCFC för påfyllning av befintliga kyl-,

värme- eller andra klimatanläggningar.

använder halon i eller vid installation brandsläckningsanordning. av Uvgrum: Z §

Köldmediekungörelsen SNFS 1997:3

§miljöbalken skall betalas näringsid-

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1 av

kare vid bedrivande av näringsverksamhet:

som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagnznz engångsavgift

ackreditering certi- 10000kr åsidosätter krav ñering vid installation och reparation av

kylanläggningar. 4 och14 §5 köldmcdiekurzgörelsen

utföra eller rapportera 5000kr underlåter att re- återkommande kontroll. sultat av 11 och 16 §§ köldmcdiekzzrzgdrclscix

Bilaga 2 181

Bilaga 2 4 7

1994:900 genetiskt modifierade organismer

Lagen om

enligt 30 kap 1 § miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift

idkare vid bedrivande av näringsverksamhet: som

Överträdelse/lagrum Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/

engångsavgift

avsiktligt sätter ut genetiskt modifiera- 150 000 kr de organismer eller marknaden släput produkt som innehåller eller beper en står av sådana organismer utan tillstånd. Ixzgrum: 6 §

Lagen 1979:425 om skötsel av jordbruksmark

§ miljöbalken skall betalas närings-

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1 av

idkare vid bedrivande näringsverksamhet: som av

Överträdelse/lagrzmi Taxekonstruktiort/avgiftsbelopp/en-

gångsavgift

5 000 kr spridning skett 1-10 ha sprider stallgödsel eller andra organis- om ka gödselmedel i strid mot vad som an- respektive i 7 § förordningen 1979:426 om sköt- 10 000 kr om 11-25 ha ges sel jordbruksmark. 15 000 kr om 26-50 ha av 20 000 kr om 50 ha

åsidosätter kravet att vid lagring av 5 000 kr stallgödsel flytgödselbehållare och påfyllning av urinbehållare skall ske under täckning,

eller flytgödselbehållare och urinbehållare skall ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoni-

akförlusterna. och b 8 §§ förordningen 1979:426 om 8 n skötselav jordbruksmark

förjordbruksföretag arealen marken som inte hållits åsidosätter kravet om av - enligt kraven är med än 5 ha åkermark att ha en viss höst- eller vinterbevuxen mer marken höst- eller vinterbevuxen 1-10 ha 5 000 kr del av enligt vad framgår av 11 § förord- 11-50 ha 10 000 kr som ningen 1979:426 om skötsel av jord- ha 15 000 kr. 50 brulçsmark

föreskrifter begränsning 15 000 kr per tiotal djurenheter. åsidosätter om antalet djur i ettjordbruk. av Statens jordbrnksvcrks föreskrifter 1199112810111 begränsningar: nv antalet

djur i cttjordbrnk

182 Bilaga 2

Bilaga 2

Naturvårdslagen 1964:822

§ miljöbalken skall betalas av närings-

Miljösanktionsavgift enligt 30 kap 1

vid bedrivande av näringsverksamhet:

idkare som

Taxekonstruktion/avgiftsbelopp/ Överträdelse/Iagrum

engångsavgift

kr 30 kr ton utbrutet material täkt berg, sten, grus, sand, lera, 25 000 + per utför av - fö- "ord, torv eller andra jordarter utan att

reskrivet tillstånd erhållits.

naturvårdslagen, 12 kap1 § miljöbal- 18 §

ken

föreskriven skyldighet för 5000 kr åsidosätter - eller bedriden exploaterar en täkt som stenkrossrörelseatt årligen, senast ver februari påföljande kalenderår, till den 28 länsstyrelsen lämna uppgift om produk-

enligt föreskrifter som meddelats tionen Statens naturvårdsverk. av § naturwlrdsförordiziixgen, SNFS 27 a

1984:10

Markavvattning för skogsbrukets behov utför markavvattning utan tillstånd - § miljö- tillstånd § naturvårdslagen,11 kap 14 utan 18 c 5 000 kr arealen som påverkas är balk-en om

mindre än 10 ha respektive

utför markavvattning inom områden 000 kr vid 10-100 ha 25 - våtmarkema det är särskilt angeläget att 000 kr vid mer än 100 ha 50 bevaras och regeringen förbjudit markav-

vattning. Markavvattning förjordbruksbehov utan

d § imturvñrdslagen,11 kap 14 § miljö- 18 tillstånd

balken dikeslängd 000 5 000 kr 1 rn

000-10 000 25 000 kr 1 m

10 000 50 000 kr m

Vid markavvattning i strid mot utfärdat

förbud utgår dubbel avgift.

Engångsavgift

Bilaga 3 183 Miljökonsekvensbeskrivningar Betydande miljöpåverkan - när då NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

184 Bilaga3

Bcstdllningsadrcss: Naturvårdsverket Kundtjänst 10648 Stockholm

08-69810 00 Iêlcfon: Telefax: 08-69815 15

® Naturvårdsverket, 1997

Grafisk form sättning: Anders Åkerblom o.

Bilaga 3 185

Förord

En samlad miljölagstiftning miljöbalk beräknas träda i kraft den 1 - en januari 1999. Som ett led i förberedelserna inför miljöbalkens införande har regeringen i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997 lämnat åtta särskilda uppdrag till verket. Ett dessa är att med utgångspunkt i föreslagna av bestämmmelser utarbeta förslag ifråga om verksamheter som kan ha betydande

miljöpåverkan och underlag för länsstyrelsernas bedömning i dessa avseenden

uppdrag 16. Uppdragen skall redovisas senast den 20 oktober 1997. I denna rapport redovisas uppdrag 16. Till grund för arbetet har legat betänkandet SOU 1997:103 Miljöbalken, också lagrådsremissen om miljöbalk senare den 3 april 1997. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp inom Naturav

vårdsverket bestående Jan-Olof Arvidsson, Katrin Mehr, Leif Sverndal, Stig

av Wandén och med Bernt Forsgren projektledare. Till stöd för arbetet har som arbetsgruppen haft extern referensgrupp. I denna har ingått från länsstyrelen miljövårdsdirektör Kjell Färnkvist,Västernorrlands län och byrådirektör serna Andreas Totschnig, Stockholms län; från kommunerna miljö- och hälsoskydds chef Magnus I-Iahne, Nordanstig och miljö- och hälsoskyddschef Kia Regnér, Österåker; vidare miljörådgivare Inger Strömdahl, Industriförbundet, förbundsjurist Christer Östlund, Företagarnas Riksorganisation samt universitetsadjunkt Mikael Karlsson, Svenska Naturskyddsföreningen. Under arbetets gång har ett diskussionsmaterial varit utsänt till länsstyrelser och ett tjugotal kommuner. Vidare har överläggningar skett och synpunkter under hand inhämtats från de närmast berörda myndigheterna Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen. Arbetet har också redovisats och diskuterats i den för regeringsu ppdra gen externa referensgruppen vari ingått företrädare för Boverket, gemensamma Kemikalieinspektionen, Riksrevisionsverket, Socialstyrelsen, Statens Jord-

bruksverk, Skogsstyrelsen, Miljövårdsdirektörernas förening, Svenska

Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges lndustriförbund och Företagarnas Riksorganisation. Någon formell remissbehandling arbetsgruppens förslag har inte skett. av

Stockholm i oktober 1997 Statens naturvårdsverk

i;

Bilaga 3 187

Innehållsförteckning

Sammanfattning Inledning

miljön av vissa offentliga och privata projekt Bilaga 2. Förteckning över verksamheter som alltid kan antas 33 medföra betydande miljöpåverkan. Bilaga 3. Urvalskriterier för bedömning om betydande miljö- 43 påverkan kan antas uppkomma

Bilaga 3 189

Sammanfattning

Enligt miljöbalksförsla get lagrådsremissen skall alltid en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och täkter av olika slag. En miljökonsekvensbeskrivning skall också finnas vid tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet lagrådsremissen. Verksamhetsutövaren skall långt innan en ansökan skall inges och en miljö-

konsekvensbeskrivning upprättas samråda med länsstyrelsen. Länsstyrel-

sen skall efter denna tidiga kontakt besluta om den planerade verksamheten kan antas leda till betydande miljöpåverkan. I så fall skall ett utökat samråd och ett förfarande med miljökonsekvensbedömning genomföras. Samrådet skall ske med myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet skall avse lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. I rapporten lämnas förslag till förteckning över sådana tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken, vilka alltid kan antas medföra betydande

miljöpåverkan. För övriga verksamheter som kräver tillstånd enligt balken skall länsstyrelserna alltid bedöma från fall till fall om betydande miljöpå-

verkan kan antas uppkomma. Ett underlag för denna bedömning och hur länsstyrelserna kan använda detta redovisas. I arbetet med förteckningen och underlaget för bedömningen av övriga verksamheter har en väsentlig utgångspunkt varit EG-direktivet om miljö-

konsekvensbeskrivningar 97/ 11/ EG. Detta gäller särskilt bilagorna I-Ill i

direktivet.

I rapporten lämnas också förslag till bestämmelser som behövs för tillämp-

ningen.

7 18-0367

,190 Bilaga3

Inledning

daterat den 19 december för 1997,

Naturvårdsverket har i regleringsbrevet frågor miljökonsekvens-

utarbeta förslag i vissa om 1996, fått i uppdrag att

miljöbalk. Uppdraget lyder:

beskrivningar MKB i en ny regler för

har föreslagits förtydligande

förslaget till miljöbalk

utarbeta miljökonsekvensbeskriv-

innehåll i och förfarande för att från föreslagna

Naturvårdsverket skall med utgångspunkt

ningar. fråga vilka verksamheter som bestämmelser utarbeta förslag i om

underlag för länsstyrelsernas

miljöpåverkan och kan ha betydande

efter samråd med avseenden. Arbetet skall ske bedömning i dessa beaktas Sveriges åta- Därvid skall särskilt

berörda myndigheter.

bedömning inverkan direktiv 85/ 337 om av

ganden enligt rådets

samt enligt Esbo-

offentliga och privata projekt

miljön av vissa i ett gränsöver-

konventionen miljökonsekvensbeskrivningar

om

skridande sammanhang."

är förslagen röran-

för uppdragets genomförande

Det innebär att grunden

till olika kapitel i

miljöbalk. Hänvisningar

lagrådsremissen till

de MKB i

kapitel.

miljöbalken avser lagrådsremissens

det ändrade direktivet till EG-direktivet om MKB avses När det hänvisas

1 till denna rapport.

97/ 11/ EG bilaga

Bilaga 3 191

Lagrådsremzlssens

MKB

förslag om

skall miljökonsekvensbeskrivning alltid ingå i en ansö-

Enligt lagförslaget en enligt kapitlena 9 Miljöfarlig verksamhet, 11 Vattenverkkan om tillstånd Täktverksamhet, vilthägn, vid regeringsprövning enligt 17 samhet och 12 kapitlet eller enligt föreskrifter utfärdade med stöd av balken. Regeringen

föreskriva MKB-krav i ytterligare fall än där balken bemyndigas att om MKB. Likaså kan regeringen för viss typ av verkdirekt föreskriver om en samhet föreskriva undantag från kravet MKB. om MKB gäller all tillståndspliktig verksamhet enligt kapitel 11, 12 Kravet miljöpåverkan kan antas bli betydande eller inte. samt 17 i miljöbalken, oavsett om omfattning varieras med hänsyn till bl.a. projektets Däremot kan MKB:ns och beslutets omfattning och innebörd. karaktär, platsens förutsättningar söka tillstånd skall tidigt samråda med länsstyrelsen Den som avser att kan bli särskilt berörda. Av författningskom mentaoch med dem som antas samrådet "skall ske mycket tidigt, långt innan en ansökan ren framgår att miljökonsekvensbeskrivning upprättas". Inför samrådet skall den plaoch verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess nerade

redovisas. På grundval samrådet skall länsstyförutsedda miljöpåverkan av besluta verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåver-

relsen om länsstyrelsen miljöpåverkan kan bli betydande inträder ytterkan. Anser att ligare krav för det fortsatta MKB-arbetet 6 kap. 5 §. verksamhet kan medföra betydande miljöpåverkan skall ett Om en antas

samråd genomföras, vari ingår ett förfarande med miljökonsekvens-

utökat länsstyrelsens beslut miljöpåverkan kan antas bli bedömning. Det är om avgör detta utökade samråd skall ske och en betydande eller inte som om

omfatta nde MKB behövs. mer

192 Bilaga3

förslag MKB

10 Lagrådsremissens om

Avgränsningen av uppdraget

så vi skall lämna ett förslag över verksam-

Vi har uppfattat vårt uppdrag att

miljöbalken och förhand alltid kan antas ha prövas enligt som heter som

betydande miljöpåverkan.

utanför uppdraget och vi har därför inte be-

Följdlagstiftningen ligger

MKB och betydande miljöpåverkan knutet till t.ex. väg, handlat frågor om

järnväg eller plan- och bygglagen.

utgångspunkter, faktorer, aspekter och förhål- Vi skall även ge allmänna

underlag för att länsstyrelsen skall kunna landen, i övriga fall kan ge som verksamhet eller åtgärd kan antas medföra bety-

bedöma om en planerad dande miljöpåverkan.

för

utgångspunkter uppdragets

Viktiga

genomförande

definierat i balken. Lagråds-

Begreppet " betydande miljöpåverkan" är inte

"får länsstyrelsen bedöma utifrån bl.a. remissen säger bara att det

lokalisering". Vissa kriterier finns dock i verksamhetens art, storlek och

I bilagan urvalskriterier som skall EG-direktivet MKB, bilaga III. ges om miljöpåverkan kan antas bli betydande eller inte. beaktas för att bedöma om

alltid finnas i ansökan om tillstånd, En MKB skall som framhållits en

bli betydande eller inte. Länsstyrelsens miljöpåverkan kan antas oavsett om avgörande för MKB skall tas fram eller inte. bedömning är därför inte om en

utökat samråd verksamheten eller Den avgör bara om det krävs ett om

omfattning, utformning och miljöpåverkan åtgärden och dess lokalisering,

innehåll och utformning miljökonsekvensbeskrivningen.

samt av

kap. miljöbalken är kopplade till att

De MKB-krav följer direkt av 6 som verksamheten eller åtgärden. Det innebär att MKBtillståndsplikt gäller för

miljöbalken kan ställas endast för tillståndspliktiga krav direkt enligt 6 kap.

anmälningspliktiga verksamheter kan inte MKB-krav verksamheter. Mot

särskilda förhållanden. Gränsdragningen mellan riktas annat än under vissa

och anmälningspliktiga verksamheter är tillståndspliktiga verksamheter

allt vid tillämpning 9 kap. miljöbalken. därför viktig fråga, framför av en

Bilaga 3 193

Verksamheter med

betydande

mzZiÖpåver/ran

Bakgrund

Vad gäller uppdraget att ge förslag verksamheter som redan i förväg kan antas betydande :miljöpåverkan anges i lagrådsremissen att ett antal ge sådana förtecknats i EG-direktivets bilaga Enligt direktivet är det för dessa verksamheter obligatoriskt med MKB, inbegripet ett visst förfarande och vissa innehållskrav jmf 6 kap. 5 respektive 7 miljöbalken. Vidare anger lagrådsremissen att betydande miljöpåverkan särskilt gäller ärenden enligt 17 kap. i balken, vilka regeringen prövar d.v.s. nuvarande 4 kap. NRL med vissa tillägg till följd EG:s ändrade MKB-direktiv samt en stor del av av

tillståndspliktiga verksamheter enligt nuvarande miljöskyddsförordning,

särskilt A-ärenden. Därtill pekas att det också kan gälla många B-ärenden och många typer Vattenverksamhet lagrådsremissen, s. 266. av l lagrådsremissen finns inte någon uttalad vägledning om vad syftet mer är med förteckning över verksamheter alltid kan antas ge betydande en som

miljöpåverkan. Vi anser att en sådan förteckning skall

i förväg klargöra för sökanden att det krävs ett utvidgat samråd i - MKB-arbetet i förväg klarlägga att MKB:n skall ha ett angivet innehåll medverka till enkelhet och överskådlighet i miljöbalkens MKB-system avlasta länsstyrelserna från arbetet att bedöma verksamheter som alltid kan antas ha betydande miljöpåverkan

bidra till likartade bedömningar från olika länsstyrelser, d.v.s. ett

normgivande syfte omfatta verksamheter i EG-direktivets bilaga -

194 Bilaga3

Verksamheter med betydande miljöpåverkan

Urval av verksamheter

och åtgärder är tillståndspliktiga förteckning över verksamheter som I en miljöpåveralltid kan antas medföra betydande enligt miljöbalken och som

bilaga I givna. Skälet är att i bilagan är sådana ingår i EG-direktivets kan som EU bedömt alltid kan antas medföra en redovisas de projekttyper som

därför med för att Sverige skall

miljöpåverkan. De måste tas betydande uppfylla direktivets krav.

regeringen skall pröva enligt 17 kap. är givna av Aven verksamheter som

till 17 kap. 1 dvs. de skäl framgår författningskommentaren som av innebär ingrepp i miljön och tar i skada människors hälsa, stora riskerar att samtidigt de utgör viktiga samhällsanspråk värdefulla naturresurser som

är för övrigt sådana som finns i Flertalet av verksamheterna intressen.

EG-direktivets bilaga

verksamheter bör tas med i förteckningen En tredje given grupp av som

Naturvårdsverkets förslag till klassificerings- A-klassade verksamheter i är verksamhet 9 kap. Motivet för att ta med dem förteckning över miljöfarlig

omfattande miljöfarlig verksamhet. förteckningen är att de handlar om mer i verksamhet alltid kan medföra betydande Det då är rimligt att anta att sådan

A-klassade verksamheterna åter-

miljöpåverkan. Åtskilliga av de föreslagna

finns också i EG-direktivets bilaga

klassificerade A-verksamheter är i Vissa verksamheter som i dag är som

klassificeringsförteckning angivna B-verksamheförslag till som verkets ny Därför måste de ingå i en svensk De ingår även i EG-direktivets bilaga ter.

Sverige skall uppfylla EU:s krav. förteckning för att

till förteckning återfinns merparten av övriga Som framgår av förslaget

EG-direktivets bilaga medan ett fåtal inte är upptagna B-verksamheter i

med dessa i förteckningen är främst upptagna i direktivet. Motiven för att ta

och verksamheternas allmänna egenskaerfarenhetsmässiga bedömningar

och hushållning med naturresurser. Lagmed avseende miljö, hälsa per också stöd för att ta med dem. rådsremissen ger enligt 11 kap. innebär alltid en Vattenverksamheter som skall prövas

finna lättillämpade gränsvärden eller miljöpåverkan. Det är dock svårt att betydande miljöpåverkan alltid kan antas

motsvarande för bedömningen att

ingreppens inverkan är inte bara uppkomma. Det viktigaste skälet är att

också starkt kopplade till storleken beroende ingreppens storlek utan av berörda vattenområdet. En svårighet aktuella vattendra get, sjön eller det det klassificerade och att det därför saknas också att de inte tidigare varit är stått till förfogande har vi inte haft erfarenheter. På den korta tid som

preciseringar. Det finns därför

möjlighet att göra geografiska/områdesvisa

det fortsatta arbetet med att införa återkomma till detta i anledning att

miljöbalken.

Bilaga 3 195

med miljöpåverkan 13

Verksamheter betydande

.

Vattenverksamhet har vi ansett möjliga att ta med i en Vissa typer av verksamheter/ åtgärder alltid kan antas medföra beförteckning över som

tydande miljöpåverkan. Det gäller

minikraftverk främst på grund av att forsvattenkraftutbyggnad inkl. - Samtidigt har de biotop det finns relativt lite kvar av. sträckor är en som

betydelse för rekreation, friluftsliv och turism. stor liknande motiv för vattenkraft reglering av vattendrag som - avrinningsområden med överledning som vattenöverledning mellan normal lågvattenföring. Vattensystem är ofta olika överskrider 5 % av och fauna och påverkan kan därför bli kraftig. som miljöer för flora

områden eftersom föroreningar kan sättas i muddring i kontaminerade omlopp

muddring för farleder. -

Vattenverksamhet är det betydligt svårare att utpeka Bland andra typer av

medföra betydande miljöpåverkan. Det handlar i dem som alltid kan antas vattenverksamheter där projekten oftast är av mindre stor utsträckning om exempelvis markavvattning, dammar, jordbruksbeomfattning. Det gäller områden inte är kontaminerade etc. vattning, kvävefällor, muddring i som

dessa lämpligast bedöms från fall till Vi har därför gjort bedömningen att

fall. De finns därför inte med i förslaget till förteckning.

verksamheter enligt 12 kap. har i förteck- När det gäller tillståndspliktiga

de finns i EG-direktivets bilaga ningen angivits andra gränser än som

Förslag till förteckning

till förteckning över verksamheter som alltid l bilaga 2 redovisas ett förslag

miljöpåverkan. Förteckningen omfattar bara kan antas medföra betydande

och är tillståndpliktiga enligt miljöbalkens 11 verksamheter åtgärder som

tillåtlighet enligt 17 kap. inbegripen. och 12 kap, prövningen av verksamheter regeringen skall Förteckningen innefattar utöver som - 17 kap. alla A-anläggningarna och ett stort pröva tillåtligheten av enligt -

förslaget till klassificeringsförteckning för

B-anläggningarna enligt antal av ingår verksamheter prövas enligt 11 kap. miljöfarlig verksamhet. Vidare som

kap. täktverksamhet.

vattenverksamheter resp. 12

alltid kan antas medföra betydan- Förteckningen över verksamheter som

förefalla omfattande. Det beror att klassificeringsde miljöpåverkan kan

miljöfarlig verksamhet har detaljerad specifikation av

förteckningen över en

verksamheter, t.ex. jämfört med EG-direktivet.

ordning klassificeringsförteck- Förteckningen är uppställd i samma som

m.fl. för medverka till enkelhet och ningen för miljöfarliga verksamheter att

överskådlighet i miljöbalkens MKB-system.

196 Bilaga3

14 Verksamheter med betydande miljöpåverkan

Förteckningen över verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan behöver med hänsyn till uppfyllande av kraven i EG-direktivet MKB bindande verkan genom föreskrift i förordning. om ges

Bilaga 3 197

Länsstyrelsernas

bedömning

Underlag

inte förtecknats verkets arbetsgrupp nu Vad gäller verksamheter som anser bedömning i det enskilda fallet om betydanunderlaget för länsstyrelsernas de miljöpåverkan kan antas uppkomma skall

enhetliga utgångspunkter för bedömningen

- ge MKB-arbetets olika steg från idé till prövning kunna fungera i det breda miljöbegrepp MKB omfattar klargöra som till MKB-funktionen att möjliggöra en samlad klargöra kopplingen bedömning allmänna aktsamhetsreglerna kan ingä i beklarlägga om/ hur de dömningen.

länsstyrelsernas bedömning kan EG-direktivcts Som allmän grund för

läggas. Den tre utgångspunkter för bedömningen:

bilaga III ger

1 projektets karakteristiska egenskaper

2 projektets lokalisering

3 de potentiella effekternas karakteristiska egenskaper.

väl med kriterier som anges i

Dessa utgångspunkter stämmer överens läroböcker MKB, t.ex. följande fritt översatt

om

miljöeffekterna ett projekt bestäms basis av tre

"Betydelsen av av

kriterier: betydelse, främst i termer fysisk skala projektet har än lokal av

a om mer

lokaliseras till särskilt känslig plats

b om projektet är tänkt att en

upphov till särskilt komplexa eller skadliga

c om projektet kan antas ge

effekter." Envronmental Impact Assessment, London 1995,

Classon m.fl. Introduction

s. so.

198 Bilaga3

Länsstyrelserna.: bedömning

verksamhet kan antas medföra betydande Vid bedömningen av om en

till inte bara projekt, plats och effekter utan miljöpåverkan måste hänsyn tas

medför och vad detta betyder för det och också vad kombinationen av dem

dem som berörs. ändrade EG-direktivets bilaga III lyfter fram Det är värt att notera att det

berörs och vad det betyder som en egenskaper, vad som där platsens än vad är fallet i det gamla

viktigare/tydligare bedömningsgrund som också miljöbalksutredningens konstater-

direktivet. I linje med detta ligger

roll i samordningen mellan frågor som rör "MKB har central ande att en vid tillståndsprövning enligt balken"

miljöskydd och markanvändning finns det med utgångspunkt från citatet

SOU 1996:103, 307. Samtidigt s samordningen bör omfatta mycket mer än starka skäl att erinra om att

bl.a. hälsa och kulturmiljö. miljöskydd,

bedömt att lista med urvalskriterier är mest Mot denna bakgrund har vi en

länsstyrelsernas bedömning om betydande användbar underlag för som En lämplig lösning har vi funnit vara miljöpåverkan kan antas uppkomma.

och kommenteras med hänsyn till EG-direktivets bilaga Ill kompletteras att

och förtydliganden behövs i

förhållanden. Viktiga kompletteringar svenska och aspekter är knutna till kultur miljö, hälsa som fråga om naturtyper, har vi i diskussionen om hur de allmän-

markanvändningsplanering. Vidare

kommit fram till att de lämpligast hänsynsreglerna kan tas in i MKB na projektet. anslutning till karakteriseringen av beaktas i kriterielistan, främst i

kompletterad och kommenterad lista

har vi sammanställt en sådan Ibilaga 3

över urvalskriterier.

Arbetssätt

och checklista länsstyrel-

Kriterielistan kan fungera som utgångspunkt som

den beskrivning projektet och dess använder vid granskning av av

sen redovisa inför det tidiga samrådet. Gemiljöpåverkan sökanden skall som också grunden för en arbetsmodell huvudpunkterna ger listan nom de tre moment för att avgöra om det kan antas med syst ematiskt arbete i fyra ett Arbetssättet vi tillämpbart såväl

betydande miljöpåverkan. ser som

bli en det kan bli fråga om betydanlänsstyrelsen skall göra sin bedömning om när utarbetar sitt underlag för det tidiga miljöpåverkan när sökanden de som

samrådet enligt 6 kap. 4 motiverat att arbeta i listans

och principiellt sett kan det vara

Logiskt

verksamheter bygger platsbundna resurser ordningsföljd. För vissa som praktiskt att börja med platsens karakte-

eller egenskaper kan det vara mer

det gäller gruvbrytning, täktverkkan till exempel vara fallet när ristika. Det

I praktiken kan det också i ett enskilt

eller olika vattenverksamheter. samhet

naturligt att utgå från platsen. fall te sig

Bilaga 3 199

Länsstyrelsemas bedömning I 7

första granskas projektets karakteristiska egenskaper i enlighet I ett moment frågor ställa är: Är någon/ några av projektets med kriterielistan. Viktiga att besvärliga det kan antas bli betydande miljöpåveregenskaper i sig så att Vilka karakteristiska egenskaper hos projektet är viktiga att bedöma kan egenskaper för avgöra betydande miljöpåverkan kan mot platsens att om uppkomma

granskas projektets lokalisering olika alternativ och

I det andra momentet

kan bli påverkade. Vad framkommit i föregå-

vilka områden som antas som vad är särskilt viktigt att uppmärksamma. En ende moment kan visa som fråga Vad är känsligt och kan förändras på ett påtagligt

grundläggande är:

handla olika värden, t.ex. natur- eller kulturmiljövärden, sätt Det kan om förändring den rådande miljökvaliteten kan uppkomeller att en påtaglig av

det gäller att riktvärden eller gränsvärden kan komma att

ma, oavsett om

överskridas relativt ostörd miljö kan bli klart påverkad.

eller att en också handla kommunens respektive markägarnas aktuella Det kan om användning mark- och vattenområden respektive vilka eller planerade av kan påverkas. Vad kan särskilt känsligt i fråga naturresurser som som vara och kulturvärden, miljökvalitet, naturresurser eller om påverkan naturvattenanvändning är bland annat sådant kommunen särskilt mark- och som såsom mål, prioriteringar, rekommendationer eller mer betonat i sina planer allmänt angivit inriktning för utvecklingen. som

handlar att klarlägga effekternas ka ra kteristika och Det tredje momentet om

bli betydande. De grundläggande frågorna bör

om några av dem kan antas Vad kan förändras direkt respektive indirekt Vilka kan antas då vara: antas berörda förändringarna Vad betyder förändringarna för dem som bli av berörda Med ledning dessa frågor görs sedan antas bli av svaren vilken betydelse effekterna kan antas få med avseende bedömningen av miljö, hälsa och hushållning med naturresurser.

fjärde moment görs helhetsbedömning av den miljöpå-

I ett avslutande en medföra läggs till grund för länsstyrelsens verkan projektet kan antas som miljöpåverkan kan antas uppkomma. De olika aspekbeslut om betydande "kriterielistan" kan för sig indikera det kan uppkomma terna i var om Men i fall där inte något enda kriterium

betydande miljöpåverkan. även

betydande miljöpåverkan kan antas så kan ändå den samlade pekat att sådan det måste bedömas betydande miljöpåver-

påverkan antas bli att som

sådan sammanfattande bedömning år samverkan kan. Det avgörande i en

platsens egenskaper och de potentiella effek-

mellan projektets egenskaper,

karakteristiska egenskaper och den betydelse denna samverkan

ternas som har för berörda.

200 Bilaga3

Länsstyrelsernas bedömning

ovanstående är att det knappast är möjligt att Den slutsats vi. dragit av

eller liknande för när betydande

enkla och entydiga gränsvärden

ange Däremot skulle betydande miljöpå-

miljöpåverkan kan antas uppkomma.

sådana fall där etablerade riktvärden, antagverkan kunna anses föreligga i

i antagna kommunala planer och program etc.

miljömål, målsättningar

na

bli överskridna eller åsidosatta. kan antas lista med urvalskriterier är ett ända- Sammanfattningsvis anser vi att en

bedömning betydande miljöpåmålsenligt underlag för länsstyrelsernas om

lista med urvalskriterier får en verkan kan antas uppkomma. Vi anser att en

kriterierna sammanställs i tre

klar och ändamålsenlig struktur genom att

egenskaper, projektets lokalisering och projektets karakteristiska grupper: karakteristiska egenskaper. Den strukturen stöder

de potentiella effekternas

bedömningen blir tydlig. En

systematisk granskning och möjliggör att

en struktur EG-direktivets bilaga III. fördel är också att den har samma som

stöd för sådan lista med urvalskriterier. Remissvaren också starkt en ger

Bilaga 3 201

föreskrifter

Behov av

många avseenden ramkaraktär. För att ge stadga La gtexterna om MKB är i av behöver de därför kompletteras med förordningstexter i åt tillämpningen åtminstone tre avseenden, nämligen

definitioner av begrepp -

förtydligande/ utfyllande bestämmelser

-

förfaranderegler/ verkställighetsföreskrifter..

regeringsuppdraget MKB behövs följande föreskrif- Direkt knutet till om utökat samråd enligt 6 kap. 5 § miljöbalken krävs. ter för att avgöra om ett

Förslag till

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar

miljökonsekvensbeskrivningar enligt 6 kap.

1 § Denna förordning gäller

miljöbalken 1998:000.

Beslut betydande miljöpåverkan

om åtgärd i bilaga 1 till denna förord- 2 § En verksamhet eller en som anges länsstyrelsen vid beslut enligt 6 kap. 4 § tredje stycket miljöning skall av 1998: OOO alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. balken en stycket skall länsstyrelsen med stöd av de Utöver vad som anges i första i bilaga 2" efter sammantagen bedömning avgöra om kriterier som anges en

eller åtgärd skall medföra betydande miljöpåverkan.

en verksamhet en anses en

föregå införandet miljöbalk bör I det fortsatta arbete som bör av en ny utvecklas vidare och tas in i Allmänna råd bilaga 3 med kommenterande text

MKB enligt miljöbalken. om

l denna rapport är det bilaga

" Avser bilaga lll i EG-direktivet

i n i l is .s

o s23;:.å .";2ñ1"'l;i7f§f:,i

Ö .u

giggar a z

w..

wjølssgázaezzm

°

:ggg:- ;Lçøfivafqlzz

y å .fia

Bilaga 3 203

Bilaga

1 BCE-direktivet / EG

97/ 11 om bedömning av inverkan vissa offentliga

på miljön av och privata projekt

204 Bilaga3

BILAGA 1 111

14. 3. 97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr 73/5

RÅDETS DIREKTIV 97/11/EG

av den 3 mars 1997

om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av

vissa offentliga och privata projekt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGITDETTA EEG. antagenav kommissionen den 2 april 1993,

DIREKTN visar att det år nödvändigt att införa bestämmelser för

att förtydliga.komplettera och förbättra reglernaför bedömningsförfarandet.i syfte att säkerställa ztt med beaktande av Fördraget om upprättandet av Eurodirektivet tillämpas ett alltmer harmoniserat och peiska gemenskapen, särskilt artikel 1305.1i detta. effektivt sätt.

med beaktande av kommissionens förslag j,

Projekt som kräver bedömning bör omfattas av krav . tillstånd. Bedömningen bör utföras innan ett med beaktande av Ekonomiskaoch sociala kommitténs sådant tillstånd lämnas. yttrande.

-ned beaktande RegionkommitténsyttrandeP, Förteckningen över de projekt som medför en betyav . dande miljöpåverkan och som därför som regel mäste

underställas systematisk bedömning. bör utökas. i enlighet med det förfarande som fastställs artikel 189 i c

i fördraget. och

Andra slag av projekt medför inte alltid betydande . med beaktande följande: miljöpåverkan. och då bör dessa projektbedömas nå: av medlemsstaterna anser att de kan antas medföra en

juni 1985 betydande miljöpåverkan. Rådets direktiv 85/337/EEG den 27 av om bedömning av inverkan miljön av vissa offentliga

och privata projekt har till syfte att försede ansvariga myndighetema med relevanta uppgifterså att de Medlemsstaterna får fastställagränsvärdeneller krite- . kan fatta beslut visst projekt med full- rier i syfte att bestämma vilka av dessa projekt som ett om ett sannolikabetydande bör bli föremålför bedömning.med utgångspunkti ständigkännedomom projektets miljöpåverkan. och bedömningsfötfarandet är därför deras miljöpåverkan. och medlemsstaterna bör inte

grundläggande för miljöpolitiken enligt artikel l30r i vara förpliktade att granska enskilda projekt som fördraget och för gemenskapens femte åtgärds- ligger under dessa tröskelvärden eller utanför dessa

för miljön och hållbar utveckling. kriterier. program en

Enligt artikel 130r.2 i fördragetskall gemenskapens fastställersådanagränsvärden När medlemsstaterna miljöpolitik bygga försiktighetsprineipen och . eller kriterier eller når de granskar enskilda projekt principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att bli föremål för att bestämmavilka projekt som skall miljöförstöring förtrådesvisbör hejdas vid källan och miljöpåverkan, för bedömning grund av betydande att förorenaren skall betala. de relevanta bör medlemsstaterna ta hänsyn till urvalskriterier som anges i detta direktiv. l enlighet

De huvudsakliga principerna för bedömning miljö- med subsidiaritetsprincipen det medlemsstaterna är av harmoniseras, och medlemsstaterna får som bästkantillämpa dessa kriterier i konkreta fall. påverkanbör fastställasträngare regler för att skyddamiljön.

Förekomsten av ett lokaliseringskriterium som 4. Erfarenheter miljökonsekvensbeskrivningar, enligt . av hänvisartill särskilda skyddsområden som medlemsrapporten om genomförandet av direktiv 85/337/ enlighet med rådetsdirektiv 7SI-10S: staterna utsett i EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda

EGT C 130. 12.5.1994. s. 8 och EGT C nr 81. 19.3.1996. s. fåglar och rådetsdirektiv 92/43/EEG av den21 maj nr 14 1992 om bevarande livsmiljöer av samt vilda djur och i EGT nr C 393. 31.12.1994. k. växterf betyder inte nödvändigtvis projekt inom EGT 14.8.1995. 78. att O nr C 2l0. s. den oktober1995 EGT sådana områden automatiskt skall bedömas enligt Europaparlamentets yttrande av ll nr C 28.7. 30.10,1995. s. l0l. rådet: gemensamma ståndpunkt av detta direktiv. den25juni 1996 EGT nr C 248. 26.8.1996. s. 75 och Europaparlamentet: beslut ax den 13 november 1996EGT nr C 363.2.12.1996. 103. s. EGT nr L 103, 25.4.1979. s. Direktivet senast .zmitar genom EGT L 175 511985. s. 40. Direktivet senast ändrat genom anslutningsakten från 1994. nr anslutningszktcn från 1994. O EGT nr L 206 2171992. s.

Bilaga 3 2205

Nr L 73/5 Europeiskagemenskapernas officiella tidning 14. 97

ll. Det är lämpligt att inrätta ett förfarande som gör det människor, fauna och flora, möjligt för exploatören att inhämta ett yttrande från myndigheterna - mark. vatten, luft. klimat och landskap. de behöriga om innehållet i och omfattningen av de uppgifter som skall tas fram och materiella tillgångar och kulturarv. för bedömningen. -tillhandahållas Medlemsstaterna får. inom ramen för detta förfarande. kräva att exploa- samspelet mellan faktorerna första. i andra och tören bla. tillhandahåller alternativ till de projekt tredjestrecksatsema." som. han avser att lämna in ansökan om. Artikel 4 skall ersättas med följande: l2. Det är önskvärt att förstärka bestämmelserna om "Aniéel 4 miljökonsekvensbedörnning i ett gränsöverskridande sammanhang så att hänsynkan tas till utvecklingen Om inte annat följer av artikel 2.3 skall projekt internationell nivå. som redovisas bilagal i bli föremålför en bedömning i enlighet med artiklarna 5- lO. 13. Gemenskapen undertecknade konventionen om miljökonsekvensbeskrivningari gränsöverskri- Om inte annat följer av artikel 23 skall ett dande sammanhang den 25 februari l99l. medlemsstaterna det gäller projekt när som redovisas i bilaga bestämmagenom

a granskningfrån fall till fall.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE eller

b gränsvärdeneller kriterier som fastställs av edlemsstaten, Artikel I om projektetskall bli föremål för en bedömning i Direktiv 85/337/EEGskall ändras följandesätt: enlighet med artiklarna S-lO.

Artikel 2..l skall ersättas med följande: Medlemsstaterna får besluta att tillämpa förfarandena i både och a "L Medlemsstatema skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas Vid granskning från fall till fall eller faststälmedföra en betydande miljöpåverkan bland annat lande gränsvärden eller kriterier enligt punkt av grund av sin arL storlekeller lokaliseringblir föremål skall de relevanta urvalskriterier fastställsi bilaga som för krav tillstånd och en bedömning av deras lll beaktas. påverkan innan tillstånd ges. Dessaprojekt anges i artikel 4. 4. Medlemsstaterna skallsäkerställa de att ansvariga myndigheternasavgöranden enligt punkt 2 görs Följande punkt skall införas i artikel tillgängliga för allmänheten

2a. Medlemsstaterna får föreskriva ett endaförfa- 7. Artikel 5 skall ersättas med följande: rande för att uppfylla kraven i detta direktiv och rådets direktiv 96/61/56 den 24 Artikel 5 kraven i av september 1996 om samordnadeåtgärderför att före- När det gäller projekt miljöpåverkan enligt vars bygga och begränsa föroreningarf. artikel skall bli föremålför miljökonsekvensbe- 4 en dömning i enlighet med artiklarna 5-10. skall EGT nr L 257. l0.lO.l996. s. 26. medlemsstaterna vidtade åtgärder år nödvändiga som för att säkerställa att exploatören lämpligt sätt Första stycketi artikel2.3 skalllyda följande sätt: lämnarde uppgifter i bilaga IV. Om som anges l Utan att det påverkartillämpningen av bestäm- a medlemsstaterna anser att uppgifterna är relevanta melserna i artikel 7 får medlemsstatema i undantags- för ett visst stadium av tillståndsprocessen och fall besluta att ett visst projekt helt eller delvisskall med hänsyn till vad som utmärker ett särskilt undantas från föreskrifterna dettadirektiv." i projekt eller en särskild typ av projekt och de miljöförhållanden som kan komma att påverkas. 4. l artikel2.3 c skallordeni tillämpliga fall ersättas av b medlemsstaterna anser att exploatören skäligen orden när det är tillämpligt. kan avkrävas dessauppgiftermed hänsyn till bland följande: annat befintliga kunskaperoch bedåmningsmeto- Artikel 3 skall ersättas med der. Artikel J Medlemsstaterna skallvidta nödvändiga åtgärder lsfivljökonsekvensbedömningen i varjeenskilt skall fall för att säkerställa att den ansvariga myndigheten och i enlighet med artiklarna 4-ll ett lämpligt yttrar sig om de uppgifter som exploatören skall sätt identifiera.beskriva och bedömade direkta och lämna enligt punkt om exploatören begärdet före indirekta effekterna av ett projekt beträffande inlämnandet av en tillståndsansökan.Den ansvariga

206 Bilaga3

14. 3. 97 Europeiskagemenskapernas officiella tidning N: L 73/7

myndigheten skall samråda med exploatören och de 9. Artikel 7 skall ersättasav följande: myndighetersom det hänvisas till i artikel 6.l innan den yttrar sig. Att myndigheten har yttrat sig enligt A Nike 7 denna punkt skall inte hindra den från att senare kräva att exploatören lämnar ytterligareuppgifter. När medlemsstatuppmärksammar en att ett projektkan antas medföra en betydandepåverkan miljön i en annan medlemsstateller om en medlems- Medlemsstaterna kan kräva att de ansvarigamyndig- kan komma usättas stat som att i betydandegrad heterna avger ett sådant yttrande. oberoende av om begär det. skall den medlemsstat inom vilken exploatören begär det. projektet är utförastill den medlemsavsettatt utsatta staten snartsom möjligt och senast när den informerar den egna allmänhetenöversändabland annat De uppgifter som exploatören skall tillhandahålla enligt punkt l skall åtminstone omfatta a en beskrivning av projektet,tillsammansmed alla tillgängligaupplysningar om dessmöjliga gränsen beskrivning av projektet med uppgifter om överskridandepåverkan. lokalisering. utformning och omfattning.

b uppgifter om beskaffenheten av det beslut som en beskrivning av planerade åtgärder för att - kan kommaatt fattas i undvika. minska och om möjligt avhjälpaberydandeskadliga verkningar.

och ge den andramedlemsstatenrimlig tid att ange de data som krävs för att påvisa och bedömaden - om denvill deltai förfarandet för miljökonsekvensbehuvudsakliga inverkan miljön som projektet dömning.och den kan därvid bifoga de uppgifter kan antas medföra. i punkt 2. som avses en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatörenövervägt och de viktigaste orsa- Om en medlemsstat som mottar upplysningari kerna till den valdalösningen med beaktande av enlighet med punkt l anger att den avser att delta i miljöeffekterna. förfarandet för miljökonsekvensbedömning. skall den icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter medlemsstat vars territorium projektetär avsettatt - en i de föregående strecksatserna. genomföras. om den inte redanhar gjort det. till den som anges utsatta medlemsstatenöversända de uppgifter som samlats i enlighet med artikel 5 samt relevanta uppgifter om det nämnda förfarandet. inklusive ansökanom tillstånd. 4. Medlemsstaterna skall om nödvändigtsäkerställa att de myndigheter som har tillgång till relevanta De berördamedlemsstaterna skall.. och i uppgifter. särskilt vad artikel gör dessa var en avser den mån den berörs. även tillgängliga för exploatörenf

a se till att de uppgifter som avses i punkterna och l Artikel 6.l skall ersättasav följande: rimlig tid tillgängliga för de myndig- . 2 inom görs heter somavses i artikel 6.l och för den berörda "L Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är allmänheten den medlemsstats territorium nödvändiga för att säkerställa att de myndigheter som vilken i betydandegrad kan komma att utsättas. grund av sitt särskilda miljöansvatkan antas bli och berörda av ett projekt. ges möjlighet att yttra sig över b säkerställa dessamyndigheteroch att den berörd: de uppgifter som lämnas av exploatörenoch över allmänheten ges tillfälle att. innan tillstånd beviljas ansökanom tillstånd. l dettasyfte skall medlemsstaför projektet inom rimlig tid framföra sina ternautse de myndigheter som skall höras.antingen synpunkter de uppgifter som lämnats till den genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. De ansvariga myndigheten i den medlemsstat nun uppgifter som har inhämtatsi enlighetmedartikel 5 skall vidarebefordras till dessamyndigheter.Medlems- territoriumprojektetär avsettatt genomföras.

staterna skall fastställahur detta samråd skall till

4. De berörda medlemsstaterna skall samråda om bland annat projektetseventuella gränsöverskridande Artikel 6.2 skall ersättasav följande: påverkan och planerade åtgärder eller för att minska eliminera sådanpåverkan samt fastställa en rimlig tidsfrist för dettrsamräd. "2. Medlemsstaterna skall sörja för att varje tillståndsansökan liksom insamlad informationenligt artikel Sgörs tillgänglig för allmänheteninom rimlig Närmare bestämmelserför genomförandet av tid för att den berörda allmänheten skall möjlighet dennaartikel fär fastställas av de berördamedlemsstaatt framförasinasynpunkter innan tillstånd beviljas ternaf

Bilaga 3 207

Nr L 73/8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning l4. 3. 97

10. Artikel 8 skall ersättas av följande: 14. Artikel 13 skall utgå.

Artikel 8 15. Bilagorna och lll skall ersättas bilagornal ll, av lll och IV i enlighet med bilagan. Resultatenav samtiden och de uppgifter som har inhämtats enligt artiklarna 6 och7 skall beaktas vid Artikel 2 tillståndsgivningen."

Fem år efter att detta direktiv har trätt i kraft. skall ll. Artikel 9 skall ersättas av följande: kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämnaeri A Nibe 9 rapport om tillämpningen av och effektiviteten hos direktiv 85/337/EEG.så som det har ändrats genom detta När ett beslut att beviljaeller avslå en tillstånds- direktiv. Rapportenskall grundas informationsutbytet

ansökan har fattats. skall den ansvarigamyndigheten enligt artikel ll.l och l|.2. eller de ansvariga myndigheterna informera allmändetta lämpligt sätt och låtaallmänheten Med utgångspunkti denna rapport skall kommissionen hetenom tillgång till information när det är tillämpligt lämna-ytterligare förslag till rådet för om att säkerställavidare samordning vid tillämpningen av -innehållet i beslutetoch varje villkor som är detta direktiv.

knutet till detta.

de huvudsakliga skäl och överväganden son. Artikel 3 beslutet grundarsig på. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagaroch. :undra en eventuell beskrivning av de huvudsakliga åtgär- - författningar som är nödvändiga för att följa dettadirektiv derna för att undvika. minska och om möjligt senast den 14 mars 1999. De skall genast underrätta neutralisera de allvarligaste negativa effekterna. kommissionen om detta.

Den ansvarigamyndigheteneller de ansvariga När medlemsstat dessabestämmezst-sk: en antar umyndigheterna skall informera alla medlemsstater innehålla hänvisningtill dettadirektiv eller åtlölja. en av sorn har rädfrägatsi enlighet medartikel 7 genom att sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare lore. en till dem vidarebefordraden information som avses i skrifter hur hänvisningen skall göras skall om varje punkt 1. medlemsstatsjälv utfärda.

12. Artikel 10 skall ersättas följande: Om en ansökan om tillstånd lämnas in till en av ansvarigmyndighetföre utgången den av frist somanges I Krrikel IG punkt skall bestämmelserna i direktiv 85/337lEEG fore

Bestämmelserna i dettadirektiv skallinte begränsade dessa ändringar fortsätta att tillämpas.

ansvariga myndigheternas skyldighet att tillämpa nationella föreskrifter och tillämplig rättspraxis om Artikel 4

aflärs- och industrihemligheter. inklusive immateri- Dettadirektiv träderi kraft den tjugondedagen efter det ella rättigheter. och om hänsynstagande till allmänna att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas intressen. officiella ridning.

När artikel 7 äger tillämpning skall. i fråga om Översändandet informationtill en annan medlemsstat Artikel 5 av och mottagandet a sådan information. de begräns- Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. ningar gälla som tillämpas i den medlemsstatdär projektet föreslås bli utförL

Utfärdat Bryssel i den 3 mars 1997. l3. Artikel ll.l skall ersättas av följande:

"2. Medlemsstaterna skall särskilt informera På råden vägnar kommissionenom de kriterier och/eller gränsvärden M. DE BOER som har beslutats för urvalet a projektenligt artikel 42. Ordförande

208 Bilaga3

51 1

14. 3. 97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 73/9

BILAGA

BIMGA I

PROJEKTSOM FALLER UNDER ARTIKEL 4.1

Riolieraffinaderier utom fabriker som enbart tillverkar smörimedel råolja ur odaanläggningar för- för gasning eller kondensering av minstS00 ton stenkolellerbituminâsskiffer per dag.

Värrnekraftverk ochandra förbränningsanläggningar med virmeproduktion en 300mega-att eller mer. och

kärnkraftverk och andrakirnreaktorer. inklusive mon ing elleravveckling sådana av kraftverk eller reaktorernutom forakningsanläggningarproducerar som och omvandlar klyvbaraoch fertila materialoch vilkashögstakontinuerliga Ienniskaeffektinte överstiger 1 known.

a Anläggningar för upparbetning av bestrilat ltärnbräraslc.

b Anläggningar avsedda

för f rnttillningelleranrikning kämbrinsle. av för behandling av besträlat kärnbransle ellerhögaktivtradioaktivtavfall. för sltrtförvaring av bstrilat kirnbränsle. - - enbart för slutförvaring radioaktivt av avfall, enbart förlagringplaneradför mer In tio lt av bestrllat kimbrinaleellerradioakn avfall en annan platt än framsrällningsplatsen.

4. Integrerade anläggningar för primärsmältning giutiärnochstål. av - Anläggningar för produktion iekejärnmetaller av utifrånmalmer.dig ella sekundärt råmaterial genom rnetallurgiska. kemiskaellerelektrolytiska processer.

Anläggningar förutvinning asbest av samt for behandling och omvandling av asbest ochprodukter som innehåller asbest: beträffande produkter av - tcernent med en årlig produktion avmer in 20000 ton färdiga produkter. beträffande friktionsmaterial med en årligproduktion avmer in 30 ton färdiga produkter och beträffande annan asbestanvlndning med en Årligförbrukning av mer ln 200 ton.

Integrerade kemiskaanläggningar. dvs.anläggningar för tillverkningi industriell skala av linnen med användning av kemis ornwndlingsprocesaer. därflera enheter lr sammanställda ochhar ett funktionellt sambanmedvarandra och som ir till för

i framställning av organiska baskernikalier. framställning av oorganiska baskemikalier. iii framställning av fosfor-. kvive-ellerkaliumbaserade gödaelmedel. iv framställning bekämpningsmedel. av v framställning av läkemedel med användning av en kemiskellerbiologisk process. vi framställning av aprangämnen.

a Anläggning av iärnvägslinier för fjärrtrafik samt flygplatser med en banlängd av 2 100 eller m mer.

b Anläggning av motorvägar och motorlrafiklcderö.

c Anläggning av enny väg med fyraeller flera körfält.elleruuitning och/ellerbreddning aven befintlig väg med tvi ellerfärre körfält att den får fyraeller fler körfält.där en sidan ny väg elleruträtad och/eller breddad sträcka aven väg skulleha en oavbrutetlängd av 10 km eller mer.

a Inre vattenvägar ochinsjöhamnat som medgertrafik medfartyg mer än 1350 ton.

b Hamnar, lastnings-och losningskaier som har förbindelse med land och yttre hamnar med undantag av färjekaier. vilkakananlöpas fartyg av mer in 1350 ton.

n Kårnkrafnerk ochandra reaktorer upphör attvara sådana anläggningarallt nar Hrnbransle och annat radicaktin konurninerat rialvaraktigt lur avlägsnas frin anllggningsplatsen. l detta direktiv uses med hp/arr sådana flygplanet som stim med definitionen i 1944 årsOaicagokonvention om n" 4 av eivi1f|_" mmm nummjikfrd 41--- -n 7 1detta direktiv avses med en vag som ä.. I -. vara . . . .. den 15november 1973 trafik internationella huvudvägar. ,. av om

Bilaga 3 209

Nr L 73/10 Europeiska gemenskapernas officiella tidning ,14 3 97

Anläggningar lår bortskaffande farligt av avfalldvs. avfalllör vilketdirektiv l/GBS/EEG lr tillåtnpligt genom lårbrinning.kemiskbehandling enligt " ition ibilaga Ha till direktiv75/442/556 0 under rubrikD9 eller deponering.

Anläggningar medkapacitet or mer In l00 ton per dagför bortskaffandeieke-larligtavfall av genom förbränning ellerkemiskbehandlingenligt definitioni bilagalla till direktivIS/MZIEEGunderrubrik D9.

ll. Systemför uttagav grundvatten ellerkonstgjord grundvattenlüldning dir den årligen uttagna eller tillför-davattenvolyrnenlika medelleröverstiger Ir lO miljoner eter.

a Anläggningar overledande lör av vatten mellanavrinningsomridert. dir överledandet syftartill att lö- -rebygga möjligvattenbrist ochdir mängden överföra vatten överstiger -miljonerkubikmeter 100 per år. b I alla andrafall.anläggningar för öva " .r av vatten .II avrinningsn.21 dir i det ursprungliga avrinnin, mridet det omsni"ga flödet över llera lr överstiger 2000 miljonerkubikmeter ir ochdärdenöverförda a per vattenmingden överstigerla 5 av dettallöde. l bådalall ir överföring av dricksvatten via rörledningar undantagen.

ÄAvloppsreningsverk med en lapaeitet som överstiger 150000 personekvivalenter enligt definitioni artikel 2.6i direktivl/ZHIEEGO.

utvinning oljaoch av naturgas i omr-nenla syften.dir den utvunna mängden överstiger 500 :nn per . dag lör oljaoch S00000 kubikmeter per dagfor gas.

Dammarochandraanläggningar avsedda Br uppdimningeller permanent lagring av vatten. därden nya . eller tillförda mängden uppdlrntellerlagrat vatten mustiga l0 miljonerkubikmeter.

Rörledningar för transport avga. oljaeller kemikal med diameter en över 800 mm och en längd över . 40 km Anläggningar to: djurhållning fjäderfä av eller av svinmed mer ln . a 85000 platserför gödkycklingar. 60000 platser för honor. b 3000 platser lör slaktsvin avsedda lör on J0 kg. eller p. e 900platser är suggor.

Industriellaanläggningar lör . a framställning av pappersmasaa av trä ellerandralibrosa material. b framställning av papper och papp dir produktionskapadteten överstiger 200 ton per dygn.

stenbrott och gnrvdrilt i dagbrottdär verksamhetsomridet Ir mer in 25 hektar.ellertorvurvinning med. . ett verksamhetsområde over 150 hektar.

20. Anläggning aurlutrñmsltrftledningar av med spinning en 22.0 k eller mer och en längd över IS km.

Anläggningar forlagring olja.petmlterniaka av ellerkemisluproduk med en kapacitet 200000ton . eller mer.

F EGT LJ77.31.12.1991. nr t. 20. Direktivet senast Indra genom direktiv III/EG EGT nr IGS. 1.7.1994. s. 18. i EGT L l94.25.7.1975.39. nr s. Direktivet senast Indra: genom beslut HIS/EGEGT nt 7.l.l994. a. IS. EGT nr L 135.30.8.1991. a. 40. Direktivet sena." Indra ;ena-t anslutning-sa ra län 1994.

2 l 0 Bilaga3 711 14. 97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 73/11

BILAGAIl PROJEKTSOM FALLER UNDERARTIKEL 4.2

jordbruk. skogsbrukoch vattenb ul. a Projekt för omstrukturering fastighetsbildningenlandsbygden. av b Projektför utnyttjande obrukadmarkellerdelvisorörda av naturområden för intensivjordbruk. c Vattenföuårjningsprojekt inom jordbruket inklusivebevattnings- och markavvattningsprojekt. d Nyplantering skogoch av avsltogning i syfte att andra markanvändningen. e Anläggningar för intensiv djuruppf projekt som inte omfattas bilaga av g f intensiv fiskodling. g Återvinning av land från havet

Utvinningsindustñ a stenbrott. gruvdrifti dagbronoch torvutvinning j som inteomfattas av bilaga b Underiordisk gruvdrift. e Utvinning av mineraler genom muddringtill havselleri vattendrag. d Djupborrningoch då särskilt geotenriiak borrning. borrningför lagringav Irärnavfall. borrning efter vatten, dockinteborrnin för att undersöka markens bärighet. e lndustrianliggningar ovan jordförutvinning kol. av olja naturgas ochmalmer. liksom bituminösskiffer. Anläggningar för energiproduktion a Anläggningar för produktion av citen ånga ochhervatten projekt som inte omfattas bilaga av b Anläggningar för transport evgas inga ochhen-arten; överföring av elektrisk energi med luftledningar pr j som inte omfattas bilaga av e Lagring av naturgas ovan jord. d Lagring under jord av br-ånnbar: gaser. e lagring av fossila bränslen ovan jord. f Industriell tillverkning av briketter av kol och brunkel. g Anläggningar för behandlingochlagring av radioaktivt avfall som inte omfattas av bilaga h Anläggningar för produktion av vattenkraftsbaserad energi. i Anläggningar för utnyttjande av vindkraftför energiproduktion grupper av vindkraftverk.

4. Framstillning och bearbetning av metaller a Anläggningar för produktion av tijåmellerstil primäreller sekundär srnältning.inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning. b Anläggningar för behandling av jirnbaaerade metalle . i genom varrnvalsning. genom hammars " . iii genom anbringande av skyddsbeläggningar av smältmetall. c lårn- och stålgjuterier.

Bilaga 3 211

811 Nr L 73/12 Europeisk gemenskapernas officiella tidning 14. 3. 97

d Anläggningar småltning, lör inklusiveframställning av gsrneuller. av andra ickejirnrnetaller in Idelrnetaller. inklusiveltervinninppmdukler Bakning. lonngiuming , osv. e Anläggningar lör ytbehandling av metalleroch plasten med användning aven elektrolytisk ellerkemiskprocus. l Tillverkningoch mningav J samt aviuu . g Skeppsvarv. h Anläggningar för tillverkning och reparation av llygplan. i Tillverkning av jirnvigsutrusming. i Formning medanvändning av springrnedcl. k Rostni och sintringsverk för metalliska rnalmer.

Mineralindusui . a Koksverk torrdestillation kol. av b Cementlabriker. c Anläggningar förprodu av asbest och tillverkning av ashestbaserade produkter pmiekt som inte omfattasav bilaga d Anläggningar förpu avglm " som lr lörtillverkning av glasñber. v: e Anläggningar for smälta-ning mineraler. av inklusivesådana som lr avsedda lör tillverkning av rnineralull. l Tillverkning av produkter genom bränning. i synnerhet takpannor. tegel. eldfast sten. kakel. stengods eller porslin. Kemisk industri projekt som inre omfattas av bilaga l . a Behandling av ellanprodukter ochframställning av kemikalier. b Fnmstillning bekämpningsmedel. annaceutiska produkter. utger. lacker. elastonierer och peroxiav der. c Anläggningar för lagring olja. av peuoltetniska och kemiska produkter.

Livsmedelsindustri x. a Framsüllning av vegetabiliska och animaliska oljor och letter. b Förpackning och konservering av animaliska och vegetabiliska produkter. c Framställning av rneieriprodukter. d Bryggningoch rnaltning. e Soekervamindmtrier. l Slaklerier. g Industriellframställning av stärkelse. h Fiskmiols-och liskolielabriker. i Sockerlabriker. ä Texrih. lider- tri- och pappersindustri . a lndustrianliggningar forframställning avpapper och papp projekt som inte omfattas bilaga av b Anläggningar lör lörbehandling som tvluning.blekning. merceriaering eller lör färgning fibrer av eller textilier. c Ganerier. d Anläggningar lär produktion och bearbetning cellulosa. av

Gummiindusui Tillverkningoch behandling av elasnornerbasetade produkter.

2 l 2 Bilaga3 911 H. 3. 97 LTD Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr 73/13

IO. lnfrasrrukmr-projekt a Anläggning av indmtriomriden. b Projekt för tätortsbebyggelse. inklusive byggande shoppingeentrum av oeh parkeringsplatser. c Byggande jämvägar. av och for - 4 trafikprojekt som inte omfattas bilaga av d Anläggning av flygfält projekt som inteomfattas bilaga av e Byggande av vägar. hamnarochharnnanläggrtingar. inklusivefiskeharnnar projekt som inteomfattar av bilaga

f Anläggning av inre vattenvigar som inteomfattas bilaga anläggningar av för reglering vattenflö- av

en. g Dammar och andrafördämningar eller vauenmagasin för långvarigt brukprojekt som intenmlulzi av bilaga h Spärvägar. upphöjda ellerunderjordiska järnvägar. hingbanorellerliknandebanor specielltyp av som endast elleri huvudsak används passagerartr-ansport. för i Byggande rorledningar av for gas ocholjaprojekt som inte omfattas bilaga av j Anläggning vattenledningar av över långaavstånd. k Kustanläggningar för att " " och lägg vari ltustlinjenkanändras. till exempel vallar.pirer.vigbrytare r u som ochandraanläggningar to:skydd mot havet. utom underhåll och återuppbyggnadsådana av anläggningar. l System för nning av grundvatten konstgjord eller gundvattenbildning vilkainteomfattas bilaga av au m Anläggningar förñverledning av vatten mellanavrinningsområden vilkainteomfattas bilaga av Andra projekt . a Permanenta tävling och testbanor för motorfordon. b Anläggningar bortskaffande avfallprojekt för av som inte omfattas bilaga av c Avlopprreningsverk projekt som inteomfattas av bilaga d Deponering av slam från reningsverk. e Lagring järnskrot.inklusiveskrotbilar. av f Provbänkar. för motorer. turbiner ellerreaktorer.

Anläggningar för tillverkning konstgjorda miner-alfibrer.

g av h Anläggningar för återvinning eller förstoring av explosiva ämnen. i Anläggningar for behandling av djurkadaver. Turism och fritid a Skidbackar. skidliftaroch linbanor och härmedförbundnaanläggningar. b Hamnarfor fritidsbåtar. e Fritidsbyar och hotellkomplex utanför atadsornråden och härmed förbundna anläggningar. d Permanenta carnpingplauer. c Temaparker. -- Alla förändringar utvidgningar eller av projekt som förteckna: i bilagal ellerbilagall. vilkaredanhar godkänts. utförts eller håller att utföras ochvilka kan betydande negativinverkan miljön. Projekt somavses i bilaga l som bedritauteslutande ellerhuvudsakligen för att utvecklaoch prova nya metoderellerprodukter och som inte bedrivs underlängretid in tvi är.

Bilaga 3 213

10m

Nr L 73/14 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 14 3 97

BILAGA III

URVAIÅKRFTERIER SOM AVsä I ARTIKEL 4.3

Projektenskarakteristiskaegenskaper

Projektets karakteristiska egenskaper mistebeaktas. i synnerhet vadbeträffar projektets omfattning. föreningmedandraproielrv. - - utnyttjandet naturresurser. av - alstrande av avfall. föroreningar ochstämingar. risken för olyckor. i synnerhet vadbeträffarde ämnen och tekniker som har använts. -

Projektenslokalisering

Miljöns känslighet i degeografiska områden som anta bli påverkade projekten av måstebeaktas. i synnerhet vad beträffar nuvarande markanvändning. narumesursernas relativaförekomst. kvalitetoch fñrnyelseförmiga i området. den naturligamiliöm tiligllet. med särskild rksamhet - n, a våtmarker. b lrusrområden. e bergs-och skogsområden. d naturreservat och nationalpark.. e områden som Ir klassificerade eller skyddadeenligt medlemsstaternas lagstiftning. särskilda skyddsomriden harfastställts medlemsstaterna son-r av i enlighet meddirektiven 79l409/EEG och 92/4J/EEG. f områden dekvalitetanorrner där som i gemenskapens lagstiftning harfastställaför miljön redan har âverskridits. g tltbefolkade områden. h historiskt. kulturelltellerarkeologisk: betydelsefulla rnarkorndden.

De potentiellaeffekternas karakteristiska egenskaper J. Projektens potentiella betydande påverkan mistebeaktas i förhållande till dekriterier som har fastställts under och 2 ovan. ochi synnerhet vad beträffar effekterna: omfattninggeografiskt områdeochdenberörda befolkningens storlek. effekterna: gränsöverskridande karaktär, effektemas betydelse och komplexitet, effekterna: sannolikheL effekterna:varaktighet vanlighetoch reversibilitet. -

2 14 Bilaga3

l4. 3. 97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 73/15

BIIAGA IV

UPPGIFTERSOM AVSB l ARTIKEL 5.1

Beskrivning av projekteLdäribland särskilt . é beskrivning av j fpiaka " oeh L mark under uppbyggnadochdrift. en , av faserna. en beskrivning vad av som främstka r produktionsproerssen. Lex. arten oeh mängden av de materialsom används. en uppskattning av typ oeh mängd av restprodukter oehutsläpp vatten-. luft- ochmarkföroreningar. buller. vibrationer. ljus. värme. strålning. nun. som uppkommer när verksamheten pågår.

En översiktlig redovisning de av huvudalternatix som exploatören övervägt ochde viktigaste orsake till u. den valda lösningenmedbeaktande av miljöeffekterna.

En beskrivning sidanväsentlig av miliöpåverkan som projektetkan antas ge upphov till. däribland särskilt i i fråga om befolkning. fauna. flora. mark. vatten. luft. klimatfaktnrer oehmateriella tillgångar. även med hänsyn till det arkitekto kaoeharkeologiska kulturarvet. landskapet samt samverkan mellandenämnda faktorerna.

En beskrivning av de troliga. mer betydande miljöeffekterna av . - projektetsom helheL -- utnyttjandet naturresurser. av utsläppen av föroreningar. uppkomsten andrastörningar av samt bortskallanuder av avfall, -och exploatörens beskrivning de av metoder som använts för att i förväg " miljöeffekterna.

Enbeskrivning av planerade åtgärder för att undvika. begränsa och om möjligt neutralisera mera betydande miljöskador.

En ieke- sammanfattning av de uppgifter somanges i ovanstående punkter. . En redovisning de av ntuella svårigheter tekniskabrister eller avsaknad kunskap av som exploatören u stött i samband med au de begärda uppgifterna sammanställts.

Denna beknvrting härinnefatta dendirekta inverkan. liksomi förekommande fallvarje indirekt. sekundär. kumulatjv, kom.medei- ellerlångsiktig. bestående eller tillfällig positiv eller negativ inverkan projektet av

Bilaga 3 215 33

Bilaga

2 Förteckning verksamheter alltid

över som

kan medföra

antas betydande miljöpåverkan

216 Bilaga3

34 Bilaga 2

Förteckning över verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

l denna förteckning anges verksamheter/åtgärder som alltid kan antas medförabetydandemiljöpåverkan och som därför kräver utökat samrådi enlighetmedmiljöbalken kap.5§. 6

1 kolumnen Prövningsnivå anges med A tillstånd hos miljödomstol, B tillstånd hos länsstyrelse.Gäller både anläggandeochdrift såvidainte annat anges särskiltSNl-kod avser sifferkod i SvensktNäringsgrensindelningför respektiveverksamhet. Regeringsprävningen enligt l7 kapitlet miljöbalken i motsvarar nuvarande prövning enligt naturresurslagen.Punkterna i MKB-direktivethänför sig till bilaga I och Il i dettadirektiv. Benämningarna i MKB-direktivet stämmer oftast inte helt med benämningarna dennaförteckning. Någonhundraprocentig i överensstämmelse mellanpunkter dennaför- i teckningochpunkterna i MICB-direktivföreligger alltså inte.

Benämning av verksamhet skalltillståndsprövas som enligt9 kap.6 § och Pröv- SN1-kod Regcringsprövning som bedömts alltidkunnaantas medföra betydande miljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbiLll nivå JORDBRUK,M.M. Djurhållning ladugård för mer än 200djurenheter B 01-1 17 stalleller annan anläggning med utrymme fbr mer än 200 hästar B 92-1 VATTENBRUK liskodlingför en nettoproduktion avmer än 20 ton fisk per år B 05.02-1 1 f MALM. MlNERAL, KOL, TORV, OLJA, M.M. ; Kol,torv utvinning ellergruvanläggning brytning stenkol av för av B 10.1-1 19 2a. 2b provbrytning stenkol av B 10.1-2 Råpetroleumochnaturgas anläggning för provbonning efterellerutvinning råoljaeller av naturgas B 11.1-1 14 2:: Uran-ochtoriummalm utvinning ellergruvanläggning brytning av för uran ellertoriummalmeller A 12.0-1 reg-prövn. 2a.2b provbrytning ellertoriummalm i 19 i avuran- Metallmalmer utvinning eller av gruvanläggning för brytning järnmalmellermed av an- A 13.1-1 19 2a.2b läggningför anrikningeller pelleteringelleranläggning för anrikningeller pelletering järnmalm av utvinning eller av gruvanläggning för brytningavjämmalm utan anläggning B 13.1-2 19 . föranrikningellerpelletering provbrytning järnmalm av B 13.1-3 utvinning av eller gruvanläggning för brytning av icke-jämmalm med un- A 13.2-1 19 2a.2b dantag avuran- ochtoriummalm medanläggning för anrikningeller anläggningför anrikning av icke-järnmalm med undantag avuran- och toriummalm utvinning av eller gruvanläggning för brytning av icke-järnmalm med B 13.2-2 19 2a,2b undantag avuran- och toriummalm utan anläggning för anrikning provbrytning icke-jämmalm av medundantag avuran- och toriummalm B 13.2-3 LIVSMEDEL.DRYCKESVAROR,M.M. Slakteri för en produktion baserad mer än 5 000 ton slaktvikt per år B 15.1-1 7 f charkuteri-eller styckningsanläggning elleranläggning för tillverkning av B 15.1-3 7b köttkonserver. för en produktion avmer än 15 000 tonper år

Bilaga 3 217

Bilaga 2 35

Benämning av verksamhet som skalltillstándsprövas enligt9 kap.6 § och Pröva SNI-kod Regeringsprövning som bedömts alltid kunna antas medföra betydande miljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbiLll nivå anläggning för bearbetning slaktbiprodukter av eller animalisktavfallför en B l5.16 produktion baserad mer än l 000 ton råvara per år anläggning för beredning ellerkonservering fisk ellerskaldjur av ellerför B 15.2-l 7b, 7f tillverkning av tiskmjölellerftskpelletför en produktionbaserad på mer an 200ton råvara per år anläggning för framställning eller rañinering av vegetabiliska elleranimaliska B l5.4-l 7a oljor eller fetter för en produktion avmer än l 000 ton per är anläggning för tillverkning margarinellerandra av ätbaraberedningar av B l5.4-3 animaliska eller vegetabiliska oljorellerfetterför en produktion avmer än l 000 tonper år mejerieller annan anläggning for tillverkning av mjölkbaserade produkter B l5.51-l 7c med undantag av glassför en produktion baserad en invägning avmer än 50000tonper år anläggning lör tillverkning av stärkelse- ellerstärkelsederivat B l5.62-l 7g anläggning för tillverkning av socker B l5.83-l anläggning för tillverkning av chokladellerkonfektyrför en produktion av B l5.84-l 7e mer än 20 000 tonper är anläggning för tillverkning av jäst B 15.894 7b anläggning för framställning av andralivsmedelsprodukter än som tidigarehar B l5.8-l 7b nämnts för en produktion avmer an l5 000 ton per år anläggning för framställning av råspriteller alkoholhaltiga av dryckerdärde- B l5.9-l stillation förekommer

bryggeriför en produktion avmer än 5 000kubikmetermaltdryck per är B l5.96-l 7d anläggning för framställning av malt B l5.97-l 7d TEXTILVAROR anläggning mr blekning, färgningeller annan beredning textilmaterial, av för B l7-l 8b en produktion avmer än 200 ton textiliereller garnerper å: PÄLSSKlNN.LÄDER anläggning garvning för eller annan beredning palsskinnfbr av en produktion B l8.3-l 8C baserad mer än 100 ton råvara per är anläggning lör garvningeller annan läderberedning lör en produktionbaserad B 19.l-l 8C mer än IOO ton råvara per är TRÃVAROR sågverk elleranläggning förtillverkning träprodukter av genom sågning,hyv- B 20-l ling ellersvarvningdär mer än 60000kubikmeter toppmätt volym råvara rundvirke respektive kubikmetervirkeråvara förbrukas år per tillverkning av träfiberskivor B 20.203-| MASSAu PAPPERS-OCH PAPPERSVAROR anläggning för tillverkning av mekanisk ellerkemimekanisk massa eller re- A 2l.l l l-l reg.-provn. turñbermassa for en produktion av mer än 200000 ton per är l8 anläggning m: tillverkning mekanisk av ellerkemimekanisk massa eller re- B 2 l.l l l-2 reg-provn. 8a turfiberrnassa för en produktion av högst200000 ton per är 18 anläggning Rir tillverkning av halvkemisk massa A 2l.l l-J l reg-prova. 8a l8 anläggning för tillverkning av sulfatmassa A 2l.l l2-l reg-provn. 8a 18 anläggning för tillverkning sulñtmassa av A 2l.l l3-l reg.-prövn. 8a l8 anläggning för ointegrerad tillverkning avpapper ochkartong B 21.124 reg-provn. 8a l8

2 l 8 Bilaga3

36 Bilaga 2

Benämning verksamhet skall tillståndsprövas enligt9 kap.6 § och Pröv- SNI-kod Regeringsprovn ing

i

av som som bedömts alltid kunna antas medföra betydande miljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbil. nivå STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADEPETROLEUMPRODUKrm. ANDRA GASFORMIGA BRÃNSLEN SAMT KÃRNBRÃNSLE anläggning för tillverkning av koksellerandraprodukter stenkol ur 23.l-l p.l p. 5a anläggning förframställning av gasformiga bränslen 402- p.l anläggning förraffinering av mineraloljor 232- reg-provn. l anläggning behandling, för omhändertagande ellerlagring kämbrånsle av 23.3-l reg-prövn. 3 KEMIKALIER OCHKEMISKA PRODUKTER anläggning förframställning acetylengas av ellerlustgas 24.l1-l reg-prövn anläggning förtillverkning av färg-eller garvamnen där det förekommer 24.l2-l 6b någon av följandekemiskareaktioner: klorering,reaktion därnågonreaktant en är klorerad organiskförenng,nitrering, reaktiondä:någonreaktant är en organisk nitroförening ellerdärandra typer av kemiskareaktionerförekommer för en produktion avmer än 200000 ton färg-eller garvåmnen per år anläggning tillverkningklorellernatriumhydroxid för klor-alkali med 24.l3-l reg-prövn. 6a amalgammetoden 6 anläggning förtillverkning oorganiska av kemiska produktermedundantag 24.l3-2 reg-prövn. av klorellernatriumhydroxid klor-alkali medamalgammetoden 6 anläggning förtillverkning organiska av baskemikalier där det förekommer 24.14-1 reg-prövn. p. 6a någon följandekemiskareaktioner: av klorering,reaktiondärnågonreak- 6 tant en lir kloreradorganiskförening.nitrering,reaktion där någon reaktant är en organisknitroförening, ellerdärandra typer av kemiskareaktioner förekommer, för en produktion avmer ån 200000 ton organiska baskemikalier per år anläggning förtillverkning organiska av baskemikalier därdetinteföre- 24.l4-2 reg-prbvn. 6a kommernågon följandekemiskareaktioner: av klorering,reaktiondärnå- 6 gon reaktant är en kloreradorganiskförening,nitrering,reaktiondärnågon reaktant är en organisk nitroförening, ellerdärandra typer av kemiska reaktionereller reaktanter förekommer, för en produktion högst200000ton av organiska baskemikalier år per anläggning förtillverkning gödselmedel av elleroorganiska kväveprodukter, 24.154 reg-prövn. 6a därtillverkningen omfattarkemiskareaktioner 6 anläggning förtillverkning basplastpolymerer av därdetförekommer nå- 24.l6-l reg-prövn. 6a gonav följandekemiskareaktioner: klorering,reaktiondärnågonreaktant 6 är en klorerad organisk förening,nitrering, reaktiondär någonreaktantår en organisknitroförening, ellerdärandra typer av kemiskareaktionerförekommer,för en produktion avmer än 200000 ton basplastpolymerer år per anläggning förtillverkning basplastpolymerer av därdetinteförekommer 24.l6-2 reg-prövn. 6a någon följandekemiskareaktioner: av klorering,reaktiondärnågonreak- 6 tant är en klorerad organisk förening, nitrering,reaktion därnågon reaktant ar en organisknitroförening, ellerdärandra typer av kemiskareaktionerförekommer, för en produktion av högst 200000 ton basplastpolymerer per år anläggning förtillverkning syntetisktbasgummi av därdetförekommer nå- 24.l7-l gonav följandekemiskareaktioner: klorering,reaktiondärreaktantär en kloreradförening,nitrering,reaktion där nnågon reaktant ären organisknitroföreningeller där andra typerav kemiska reaktioner förekommer för en produktion avmer än 200000 ton syntetisktbasgummi år per

Bilaga 3 219

Bilaga 2

Benämning av verksamhet skalltillståndsprövas som enligt9 kap.6 §och Pröv- SNI-kod Regeringsprövning som bedömts alltidkunna antas medförabetydande miljöpåverkan nings- MKB-dir.bil I MKB-dirbiLIl nivå anläggning för tillverkning av bekämpningsmedel ellerandralantbruks-el- 24.2-l p.6 ler skogsbrukskemiska produkter, därdetförekommer någon följande av kemiska reaktioner:klorering, reaktiondärnågonreaktant ären klorerad organiskförening, nitrering, reaktiondärnågonreaktant ären organisknitroförening,ellerdärandra typerav kemiska reaktioner förekommer, för en produktion avmer än 200000 ton bekämpningsmedel ellerandralantbruks-eller skogsbrukskemiska produkter år per anläggning för tillverkning bekämpningsmedel av ellerandralantbruks-el- 24.2-2 p.6 ler skogsbrukskemiska produkter, därdetinteförekommer någon följan- av de kemiskareaktioner: klorering, reaktiondärnågonreaktant ären klorerad organisk förening, nitrering,reaktion där någon reaktant ären organisknitroförening, eller därandra typerav kemiskareaktionerförekommer. för en produktion högst200000 av ton bekämpningsmedel ellerandralantbnikseller skogsbrukskemiska produkter per år anläggning tillverkning färg,lack,uyckfärg för av m.m. för en produktion av 24.34 6b mer än l 000 tonper år anläggning för tillverkning av läkemedelssubstans, därdetförekommer nå- 24.4-l p.6 gonav följandekemiskareaktioner:klorering,reaktiondärnågonreaktant år en klorerad organiskförening, nitrering,reaktiondärnågonreaktant är en organisk nitroförening, ellerdärandra typer av kemiskareaktioner förekommer, tör en produktion av mer än 200000 ton läkemedelssubstanser per år anläggning förtillverkning av läkemedelssubstans, därdetinteförekommer 24.4-2 p.6 någon av följande kemiskareaktioner: klorering,reaktion där någon reaktant en är kloreradorganiskförening,nitrering, reaktiondärnågonreaktant är en organisknitroförening, ellerdärandra typer av kemiskareaktioner förekommer. för en produktion högst200000 av ton låkemedelssubstanser per år anläggning för tillverkning av ytaktiva ämnen, därdetförekommer någon 24.5-l p.6 av följande typerav kemiskareaktioner: klorering,reaktiondärnågonreaktant en är kloreradorganiskförening,nitrering,reaktion därnågonreaktant är en organisknitroföreningeller därandra typer av kemiska reaktioner förekommer,för en produktion av mer än 200000 ton ytaktiva ämnen per anläggning för tillverkning av ytaktiva ämnen, därdetinteförekommer nå- 24.5-2 p.6 gonav följande typer av kemiskareaktioner:klorering,reaktion någon där reaktant är en kloreradorganisk förening,nitrering,reaktion därnågon reaktant är en organisknitroförening, ellerdärandra typerav kemiskareaktionerförekommer, för en produktion högst200000 av ton ytaktivaämnen per år anläggning för tillverkning krutellerandra av sprängämnen, därdetföre- 24.6l-l p.6 kommernågon av följande typer av kemiskareaktioner:klorering,reaktion där någonreaktant ar en klorerad organiskförening,nitrering, reaktiondär någonreaktant är en organisknitroförening, ellerdärandra typerav kemiskareaktioner förekommer, för en produktion avmer än 200000 ton krut eller andra sprängämnen per år anläggning för tillverkning av krutellerandra sprängämnen, där det inte 24.6l-2 p.6 förekommer någon följande av typer av kemiskareaktioner: klorering, reaktion därnågon reaktant är en klorerad organiskförening,nitrering,reaktiondärnågonreaktant är en organisknitroförening, ellerdärandra typer av kemiska reaktioner förekommer, för en produktion högst200000ton av krut ellerandra sprängämnen per år anläggning tillverkning för av ammunition 29.6-l anläggning för tillverkning fotokemikalier, av därdetförekommer någon 24.644 6a av följandekemiskareaktioner: klorering,reaktion där någon reaktantär en klorerad organisk förening,nitrering,reaktiondärnågonreaktantärenorganisknitroföreningellerdärandra typerav kemiskareaktionerförekommer för en produktion avmer än 200000 ton fotokemikalier per

220 Bilaga3

38 Bilaga 2

Benämning av verksamhet som skall tillståndsprövas enligt9 kap.6 § och Pröv- SNl-kod Regeringsprövning som bedömts alltidkunna antas medföra betydande miljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbilll nivå anläggning förtillverkning av fotokemikalier, där det inteförekommer nå- B 24.64-2 6a gonav följande kemiska reaktioner: klorering, reaktiondärnågonreaktant är en klorerad organiskförening, nitrering,reaktiondärnågonreaktant är en organisknitroförening ellerdärandra typer av kemiskareaktioner förekommer för en produktion högst200000 av ton fotokemikalier är per anläggning förtillverkning av organiska kemiskaprodukter som inteingåri A 24.664 6a någon annan punktochdärdetförekommer någon följandekemiska av reaktioner: klorering.reaktiondärnågon reaktant ären kloreradorganiskförening, nitrering,reaktiondärnågon reaktant ären organisknitroförening eller där andra typerav kemiskareaktionerförekommer för en produktion av mer än 200000 ton organiska kemiskaprodukter är per anläggning förtillverkning av regenererad cellulosa B 24.7-l 8d lCKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER anläggning förtillverkning av glasellerglasvaror som omfattarblandning B 26.l-l 5d av glasråvaror mäng, smältningellersyrabehandling glas,där av mer än 5 ton glasråvaror medtillsats bly-ellerarsenikföreningar av förbrukas år per anläggning förtillverkning glasellerglasvaror av som omfattarblandning av B 26.l-2 Sd glasrávaror mäng. smältning eller syrabehandlingglas,där av mer än 500 ton andraglasråvaror förbrukas år per anläggning förtillverkning mineralullglasull ellerstenull av B 26-l Se anläggning förtillverkning av cement A 26.5 l-I reg-provn. 5b anläggning förtillverkning asbestellerasbestbaserade av produkter B 26.829-l 5 5c STÅLOCHMETALL Jäm-ellerstålverkmed masugn, tunnelugn,ljusbågsugn ellerAOD-kon- A 27-l reg-prövn. vener 4 Jäm-ellerstålverk utan smältugn men med varm- ellerkallvalsningeller A 27-2 reg-prövn. smideför en produktion avmer än 50000 ton per år 4 Jäm-ellerstålverk utan smältugn men med varm- ellerkallvalsningeller B 27-3 reg-prövn. 4a smideför en produktion högst50000 av ton per år 4 Jäm-ellerstålverkmedinduktionsugnar, ESR-anläggning B 27-4 reg-prövn. 4 Ferrolegeringsverk A 27-5 regnprövn. 4d 4 anläggning för pyro-, elektro- ellerhydrometallurgisk framställning icke- av A 27.4-l reg-provn. jämmetztllprodukter ur malm, anrikad malmellerkoncentrat 4 anläggning försmältning ellerrafTnering icke-jämmetaller av urannan råvara B 27.4-2 regnprövn. 4d än malm,anrikadmalmellerkoncentrat 4 ELEKTRISKAARTIKLAR anläggning förtillverkning batterierellerackumulatorer av B 3l.4-l anläggning för tillverkning kol- av eller grafitelektroder B 31.6-l PLATTFORMAR byggande plattformar av som är avsedda användas att vid utvinning olja av A 35.1l-l reg-prövn. eller gas inomhavsområden samt annan, än helttillfällig, ankring eller förtöjning plattformarför reparation, av ombyggnad eller annan anledning plattformförverkstad vattnet när fråga är om förläggning nära kusten för B 35.1l-2 montering, utrustning, ombyggnad, reparation, underhåll ellerliknande åtgärd EL. GAS, VÄRME OCHKYLA kärnkraftverk ochandrakärnreaktorer B 40.l-l reg.-prövn. 2 anläggning for förgasning eller förbränning med en totalinstallerad tillfördef- A 40-1 reg-prövn. 3a fekt avmer än 200MW 2

Bilaga 3 221

Bilaga 2 39

Benämning verksamhet skalltillståndsprövas av som enligt9 kap.6 § och Pröv- SNI-kod Regeringsprövning son1 bedömts alltidkunna antas medförabetydande miljöpåverkan nings- MKB-dir. bil l MKB-dirbiLll giva anläggning förförgasning ellerförbränning med totalinstallerad en tillfördet- 40-2 3a fekt av mer än 10MW men högst200MW gasturbinanläggning med totalinstallerad en tillförd effekt av högst 200 MW 40.l 3a gruppstation vindkraftverk med ellervindkraftverk med enstaka aggregat eller 40.14 reg-prövn. grupper av aggregat för en sammanlagd uttagen effekt avmer än l MW INFRASTRUKTUR hamnar lastnings-ellerlossningskajer medgertrafik som med fartyg mer 63.22-l p.8 10e än l 350 ton civil flygplatsmedbanlängd avmer än l 200 m 6323- reg.-prövn. 10a 7 flottiljflygplats med banlängd en avmer än l 200 m 75224-1 reg-prövn. l0d 7 SKJUTBANOR, SKJUTFÃLT skjutbana. skjutfält samtannan anläggning disponeras Försvarsmakten som av 75.225-l p.llh eller Försvarets materielverk och som är stadigvarande inrättadföranvändning inklusive destruktion av skarp.ammunition eller sprängämnen utomhus civilt skjutfält som är stadigvarande inrättatför användning inklusive 29.6-2 destruktion skarp.ammunition av ellersprängämnen HÃLSO- ocrr SJUKVÅRD akutsjukhus 85.ll-l AVLOPPSRENING avloppsanläggning som är dimensionerad för mer än 2 000personekvivalenter 90.00l-l 13 SKROT OCH ANNAT AVFALL ÄN FARLIGT AVFALL Anläggning för återvinning av skrotochavfall genom fragmentering eller 37-l annan bearbetning samt skrotupplag, denhanterade om avfallsmängden skrot och avfall är mer än 10 000 ton per äromfattar inte farligt avfall anläggning försortering eller omlastning avfall, av om denhanterade avfalls- 90.002-l mängden är mer än l0 000 ton per äromfattar intefarligtavfall anläggning förmellanlagring avfall. av om avfalletlagraskortaretid än ett år 90.002-3 och den totalahanterade avfallsmängden är mer än l0 000 ton per åromfattar inte farligt avfall anläggning för deponering, förbränning eller annan behandling avfall av om 90.004-l l0 dentillförda mängden avfall är mer än l00 000 ton per åromfattarintefarligt avfall anläggning för deponering. förbränning eller annan behandling biologisk än 90.004-2 l0 behandling av avfall om dentillfördamängden avfall är mer än 50 ton men högstl00 000 tonper åromfattarintefarligt avfall anläggning förbiologiskbehandling avfall av om denavfallsmängd som till- 90.003-l förs anläggningen är mer än 200 ton men högst 100000 ton per åromfattar inte farligt avfall FARLIGT AVFALL anläggning för annan behandling deponering än av sådant farligtavfall som 90006-l regnprövn. avses i förordningen l996:97l om farligtavfallochförordningen över 10000 1997:645 om batterier, medundantag förorenade av uppgrävda massor, ton/år om huvuddelen detavfall av somavses bli behandlat i anläggningen kom- 9 mer från andrainrättningar och dentillfördamängden är mer än l 000 ton per år anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som 90.006-2 p.9 p.llh avses i förordningen 1996:971 om farligtavfall och förordningen 1997:645 om batterier, medundantag förorenade av uppgrävda massor. om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer frånandrainrättningar ochdentillfördamängden högst 000 är l ton per år 8 18-0367

222 Bilaga3

40 Bilaga 2

Benämning av verksamhet som skall tillständsprövas enligt9 kap.6 § och Pröv- SNl-kod Regeringsprovning som bedömts alltidkunna antas medförabetydande miljöpåverkan nings- MKB-dir.bil l MKB-dirbiln nivå anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligtavfall som B 90.006-3 reg.-prövn. 11b i förordningen 1996:971 om farligt avfall och förordningen 1997:645 p 9 avses om batterier om avfallet uppkommiti egen anläggning anläggning för behandling av farligtavfalli form av uppgrävda massorom A 90.006-4 9 p 1n, den tillförda mängden är mer än 20000 ton per är anläggning för behandling av farligtavfalli form av uppgrävda massorom B 90.006-5 9 p 1 1b den tillförda mängden är högst 20000 ton per är anläggning för deponering av farligt avfall om den tillförda mängden är A 90006-6 reg-prövn. mer än 1 000 tonper är p 9 anläggning för deponering av farligtavfall om dentillfördamängden är B 90.006-7 9 högst 1 000 tonper är anläggning för destruktion eller annan bearbetning kasserade av produkter B 90.006-8 innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenetade klorfluorkarboner som ellerhalon

VERKSAMHE TER INOM VILKA FÖLJANDE PROCESSER INGÅR

Benämning av miljöfarlig process som skalltillståndsprövas enligt9 kap.6 § och som be- Prövnings- Reg-prövn.,MKBdömtsalltid kunna antas medföra betvdande milöögâverkan nivå direktiv Processer som föranleder miljöprövningoavsettbransch,klassificerasenligtverksamhetens SNI-kod gjutning för en produktion av mer än 100 ton per är av järn,stäl,aluminiumeller magne- B sium processkod gl gjutning för en produktion avmer än 10 ton per av är andrametalleränjäm,stål, alumi- B niumeller magnesium processkodg3 Verkstadsindustri där det förekommer metallbearbetning ochdärantaletmaskinbearbet- B ningsplatser är fler än 30 processkodml Verkstadsindustri som inte miljöprövas av annat skälochmed mer än 20000kvadratmeter B tillverkningsyta processkod v1

VERKSAMHE TER INOM VILKA HANTERING A VKEMISKA ÄMNEN, MM

SKER

Benämning av miljöfarlig hantering som skalltillständsprövas enligt9 kap.6 § och som Prövnings- RcggprövnMKB. bedömts alltid kunna medföra betvdande miliögáverkan nivå direktiv Hantering vissa kemiskaämnen m.m. skamiljöprövasoavsettbransch, klassificeav ras enligt verksamhetens SNI-kod hantering mer än 50 000 ton olja ellerandrakemiskaprodukter per årprocesskod kl B MKB bil. l 21 av lagring än 50 miljoner norrnalkubikmeter naturgas per processkodnl B rgg.provn avmer lagring av timmer land med begjutning av vatten eller anläggning för lagring av timmeri B vanen,om lagerkapaciteten ärmer än 10000kubikmeter toppmätt volym proceskodtl

Bilaga 3 223

Bilaga 2 4

VERKSAMHE T ER SOM SKA PRÖ VAS ENLIGT ANDRA LA GRUM I BALKEN ÄN 91012. 6§

Benämning páverksamhet skall som prövasenligt Tidigarelagstiftning etc. Regeringsprövning, Anm nå onannan av del balken 9 ka 6 § än MKB-direktiv . Verksamheter som är prövningspliktiga enligt andradelarav balken vattenverk, uttag över 10miljoner m per år vattenlagen, miljöskyddslagen MKB bil. l ll balken ll kap. 9 § vattenkrañverk. inklusiveminikrañverk vattenlagen MKB bil- l 12 balken kap. H 9 § vanenreglering avseende vissa stora sjöar vattenlagen reg--prövn- balken|7 kapvattenreglering medvattenmagasin 100 över mil- vattenlagen WE-PTÖVH- balken 7 kaPjonerkubikmeter åreller per mer än l0 miljoner MKB bil. l IS kubikmeter vecka per vattenreglering i övrigt av sjöaroch vattendrag vattenlagen MKB b- 2 P 10 balken kall H 9 § vanenöverledning avmer än lOkubikmeter per vattenlagen fes--PFÖVFL balken 17kap. sekund MKB bil. l 12 vattenöverledning om mer än 5 % av normalIåg- vanenlagen MKB bü-2 10 balkenH kap 9 § vattenmängdnågot berördaområdenöverleds i av grundvattentåkt avmer än IO000kubikmeter per vattenlagen regwprövn. balken17kap. dygn MKB bil. l ll muddringi kontaminemde områden vattenlagen, miljöskyddslagcn balken kap.9 § muddringförfarleder vattenlagen, miljöskyddslagen balken l I kap.9 § torvtäkter över 50hektareller produktion över naturvårdslagen, miljoskydds- MKB bil. l 19 balkenl2 kap. 25 000 mJ/ár lagen. lagen vissa torvfyn- MKB bil. 2 2 även prövning enligt andom digheter ra lagar berg-. grus-. jord-. sand-,Ier-eller stcntäkter eller naturvårdslagen, MKB bil 1 19 balken 12kap. akter av andra matjordundantagen. öv- miljöskyddslagen MKB bil. 2 2 även provningenligt ander 25hektar ellerproduktion över 25000 m/år ra lagar anläggande av vissa stora verksamheter, bl.a. v3- väglagen, jämvagslagen. miljO- reg-prövn. balkenl7 kap.l § gar. järnvägar. byggande av plattfonnar. etc. skyddslagen. lagen om hushzlll- MKB bil. l 7 och även provningenligtandningmednaturresurser mil. 8 rn lagar

FM. x in

mNNH J5.v.I

Bilaga 3 225

Bilaga

för

Urvalskriterier bedömning om betydande

kan i det

miljöpåverkan uppkomma

antas en-

skilda fallet

Bilaga 3 består kommenterande text. Den förtydligar och konkretiserar av en innebörden olika punkter i EG-direktivets bilaga IH, ett slags "Vad är det" av till direktivbilagan. Vidare ingår kompletteringar som behövs för tillñmjvningen i det svenska planerings- och beslutssystemet. Med ledning de erfarenheter finns hur nuvarande MKB-krav av som av tillämpas har hälsa och säkerhet, hushållning med naturresurser, kulturmiljö och koppling till kommunernas planering lyfts fram. Kommentarerna följer EG-bilagans struktur och ordningsföljd. Understruken text år hämtad ur EG-bilagan.

v1. Projektets karakteristiska egenskaper

Denna karakteristik att tydliggöra olika slags egenskaper hos projektet avser kan göra att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det är som viktigt att uppmärksamma inte bara driftsskede utan också egenskaper knutna både till byggskedet/ etableringen och till avvecklingen. Andra viktiga övergripande aspekter är: Vilka egenskaper hos projektet kan medverka till motverka att miljömål eller riktlinjer satta olika nivåer kan resp uppnås Vilka egenskaper hos projektet kan ge inverkan av strategisk art,

till exempel vad gäller infrastruktur, bebyggelseutveckling, arbetsmarknad, boende och resande, rekreation etc., dvs. vilka egenskaper har projektet från

samhällsbyggnadssynpunkt

Projektets omfattning storlek fysiskt, arealbehov respektive produktionens omfattning; i abso- luta respektive i förhållande till andra projekt inom samma verktermer samhetstyp

226 Bilaga3

Bilaga 3

konstruktioner krävs, rivningar, dränering, som ingrepp som krävs t.ex.

stängsel, barriäregenskaper

transportbehov

kumulativ karaktär kemikaliehantering

-

med stor miljöpåverkan

processer kapitlet

- i miljöbalken 2 till allmänna hänsynsreglerna

koppling -

skyddsåtgärder.

-

och samverkan/ konflikt koppling - samhållsstruktur avvikelse från

inpassning

- produktionsanläggningar.

infrastruktur,

följdprojekt t.ex.

-

vattenområden tas i anspråk/ berörs

mark- och som vattenbehov -

råvaror -

energibehov

- från kretsloppssynpunkt.

utnyttjande särskilt intresse

av -

omhändertagande, transporter, depone-

mängder, hantering, olika typer, ring eller resurs.

till luft, mark och vatten föroreningar - ljus, buller och vibrationer; luft, mark och vatten; störningar med - säkerheten samt hushållningen miljön, hälsan och störningar -

naturresurser inverka kulturmiljön störningar som kan

- efterbehandling. hög riskklass för behov av

-

de ämnen och tekniker som svnnerhet vad beträffar Risken för olvckor. i

l .. sannolikhet och risker. olyckor, deras olika typer av -

Projektets lokalisering

för lokaliseringen har klarlägga aktuella platser Denna del syftar till att om gör att betydande

karaktär, funktion och nyttjande som sådana egenskaper,

Det är också viktigt att här se prokan befaras uppkomma.

miljöpåverkan med eller

hur det kan samverka sammanhang och jektet i sitt samhälleliga

avvika från sammanhanget.

Bilaga 3 227

Bilaga 3 45

Kulturmiljön bör ses som en självständig frågeställning, inte som aspekt naturmiljön.

När det gäller markanvändningen berörda platser bör aspekten granskas två perspektiv, markägarens respektive kommunens. Hur ingripande kan ur projektet inverka den pågående markanvändningen sett med markägarens/ brukarens ögon Hur inverkar projektet på kommunens markanvändningsplanering, såväl den pågående som den planerade, och de mål, riktlinjer och rekommendationer som kommunen angett i berörda planer och program t.ex. översiktsplanen, antagna miljövårdsprogram etc.

H 1.E.. ll. IE.. li.. ä . rådet kan projektet komma att ta knappa resurser i anspråk mark/vattenom- råden, utvinningsbara, biologisk produktion etc. direkt eller som följdexploatering kan projektet inverka på kvalitet eller förnyelseförmå ga hos några natur- resurser förnyelsebara respektive icke förnyelsebara t.ex. viktiga vattenförsörjningsområden

Med hänsyn till berörda områdens känslighet, kvalitet och värden. Observera att EG-bilagan under den naturliga miljön tar in tätbefolkade områden och kulturhistoriska områden. Utöver de områdestyper som direktivbilagan anger finns ytterligare ett antal som i ett svenskt perspektiv särskilt bör uppmärksammas;

a våtmarker

b kgistgmrådgn Andra typer av områden att beakta strandskyddsområden sjöanvattendrag. -

Vissa skogstyper, t.ex. ädellövskog, sumpskog, fjällnära skogar.

t v

Även friluftsområden motsvarande bör beaktas.

str in s" " v t t n nl het v 9 9 . Till denna kategori kan också föras områden enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel.

228 Bilaga3

Bilaga 3

i gemenskapens lagstiftning

f områden där de kvalitetsnormer som

,á miliön redan har överskridits. fastställts för

miljöbelastningen är så områden uppmärksammas där

Här bör även sådana

risk för ett överskridande. stor att det finns

miljökvalitet

och dess olika funktioner

grönstruktur

hälsotillstånd -

betvdelsefulla markområden kulturellt eller arkeologiskt h historiskt

skyddade enligt kulturmiljölagen

områden kulturhistoriskt viktiga områden

- mellan natur och kultur och landskap med samspelet kulturmiljö -

effekternas karakteristiska egenskaper

Den potentiella

beaktas i förhållande till de

betydande påverkan måste Projektets potentiella

under och 2 och i synnerhet

egenskaper har fastställts ovan,

kriterier som

vad beträffar

område och den berörda befolkning omfattning geografiskt Effekternas

e t e områden berörs olika effekter

hur stora geografiska av

- förändringar: användning av människor berörs av olika slags hur många - förbättringar miljön etc vattenområden, miljöbelastning, av mark och olika fall normalt, normalt och hur stor är dosen i hur många exponeras

värsta fall, olyckshändelser

riktvärden, miljökvali-

förhållande till gränsvärden,

exponeringsnivå i

-

tetsnormer och miljömål

t.ex. barn, gravida, berörs i olika särskilt känsliga grupper hur många -

gamla, överkänsliga, allergiker

sjukdom, dödsfall vid

ohälsa specifik störning, symptom,

antal fall av händelser. olika typer av

graügsgjvgrskgidgnge karaktär

Effektgmas förhållande till rådande miljösiförändras specifika miljöfaktorer i hur -

tuation de miljöfaktorer som sprids.

hur betydelsefulla är

-

Bilaga 3 229

Bilaga 3 4 7

vilka typer miljökonsekvenser kan uppstå, bl.a. uttryckt i termer av - av hälsa olika störningar, symptom, sjukdom och dödsfall som typer av vad kan effekterna betyda sett med berörda människors ögon vad kan effekterna betyda med hänsyn till olika berörda områden samverkan mellan rniljöfaktorer förstärkning/ försvagning/ andra effekter anrikningseffekter och deras betydelse genetiska effekter påverkan hormonsystem lågdoseffekter lång sikt respektive akuta effekter hälsoeffekter uppstår även långt under normvärden människors möjlighet att själva undvika exponering kontra exponering inte går att värja sig mot resp. som är osynlig som betydelse för natur- och kulturmiljöns överlevnad.

e te a i t effekt har liten sannolikhet eller inträffar sällan kan ändå bedömas en som vara betydande om effekten är stor

vanligt förekommande exponeringar kan ha stor betydelse även om effekten är relativt låg; exempelvis kan en exponering i låga doser men under lång tid betydande påverkan sett befolkningsnivå ge en störning normalt kan accepteras i relativt belastad miljö kan, en som en den inträffar då och då i en ostörd miljö, upplevas som mycket om störande.

;tyg "§5 J 321 HuåjjjåzrRhf Y a l .Py WL .; 75:5 r ; å", 11:22: 3 VN z v h

Bilaga 4 231

Miljökvalitetsnormer

ett n ytt verktyg z miljöpolitiken

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

232 Bilaga4

Beställ ningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm IZ-Icfon: 08-698 10 00 Tblcfax: 08-698 15 15 O Naturvårdsverket, 1997 Anders Åkerblom Grafisk form o. sättning:

Bilaga 4 233

Förord

samlad miljölagstiftning miljöbalk beräknas träda i kraft den 1 En - en - Som led i förberedelserna inför miljöbalkens införande har januari 1999. ett Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997 lämnat åtta särskilda regeringen i verket. Ett dessa rör införandet av miljökvalitetsnormer uppdrag till av Uppdragen skall redovisas senast den 20 oktober 1997. uppdrag 17. redovisas resultatet uppdrag 17. Rapporten har utarl denna rapport av verksintern arbetsgrupp. Projektledare har; varit avdelningsdibetats av en Sörngård den 11 juli 1997, avdelningsdirektören Peter rektören Peter t.o.m. den juli 1997. I arbetsgruppen har ingått avdelningsdi- Askman fr.o.m. 11 Fröberg och Carl-Elis Boström. Stöd och synpunkter har rektörerna Magnus berörda avdelningar inom Naturvårdsverket. Under arbetets erhållits från även haft kontakt med del berörda myndigheter gång har arbetsgruppen en

och Övriga intressenter samt med en för alla regeringsuppdragen gemensam

Någon formell remissbehandling arbetsgruppens förslag referensgrupp. av

har inte ägt rum. förslag har under hand lämnats av bl.a. Synpunkter arbetsgruppens länsstyrelserna i Örebro lån och Västernorrlands län, representanter för Kommunförbundet, Socialstyrelsen, Vägverket, Riksantikvarieäm- Svenska betet och Riksrevisionsverket.

Stockholm i oktober Statens naturvårdsverk

än IVA;4r aLr-.§: ,gwüñ Å 93m :så 1 1 1 ;TEL 5"{Jz{ .. zvfêgs

g m ;smaágeseca-.qm

åÖÃwiIV teh êlåâräff/S

1173:33:37

Äz-må-Jzdå 2038

Åureüwsää

Bilaga 4 235 5

å

1 nn eh

ett fram miljökvalitetsnormer 13 Att ta genomföra miljökvalitetsnormer 33 Att

Övervakning miljökvalitetsnormer 44

av Förslag till miljökvalitetsnormer 48

Åtgärder uppfylla för kvävedioxid 55

för att en norm

Övervakning för kvävedioxid 64

av en norm fortsatta arbetet 65 Att beakta i det

Förslag till förordning miljökvalitetsnormer för luft 69 Bilaga om Översikt möjliga åtgärder i åtgårdplaner 73 Bilaga 2. av

Bilaga 3. Gällande och föreslagna rikt- och gränsvärden

75 för ozon och cancerogena ämnen kvalitetsmål för vatten 77 Bilaga Direktiv med Definitioner 81 Bilaga

Förslag till luftövervakningsprojekt 83

Bilaga

XW; i Äggxaxvxrae

:áiátåiå áusimsazuyg :än 43mmxnê15i{2iá;

v31é

E

WW % I

.w

Bilaga 4 237

Sammanfattning

fram miljökvalitetsnormer innebär omfattande problemanalys, Att ta granskning befintliga vetenskapliga underlag, hänsynstagande till geav nomförandeaspekter och EG-rätt. Ett intensivt samarbete mellan naturvetasamhällsplanerare, jurister och ekonomer erfordras. re, I första hand bör miljökvalitetsnormer med samma syfte och avseende ämnen fastställas framgår EG-direktiv. Vi redogör för vilka samma som av kriterier skall gälla för att nationellt initierade miljökvalitetsnormer som skall vara verkningsfulla. Nyckeln till att med miljökvalitetsnormer nå resultat är den process som

leder till upprättandet åtgärdsplaner och genomförandet av normerna.

av Vi redovisar översiktligt vilka krav som bör ställas denna process, innehållet i åtgärdsplaner och hur åtgärdsbördan bör fördelas. Det behövs dock ytterligare förankringsarbete innan riktlinjer och Allmänna Råd kan

fastställas. även den regionala åtgärdsanalys behöver ingå Vår rapport tar upp som i det inledandet arbetet innan rniljökvalitetsnorm fastställs och där länsen

styrelser och kommuner år viktiga aktörer. Den regionala åtgärdsanalysen

viktig komplettering och fördjupning länsstyrelsernas bör ses som en av STRAM-arbete. Vi redogör för de aktuella förutsättningarna att fastställa miljökvalitets- Mot bakgrund gällande och kommande EG-direktiv föreslår vi normer. av miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluften med syfte att skydda människors hälsa och miljön. Normerna är angivna som högsta tillåtna

halter i luft. De föreslås ingå i ett första skede är svaveldiuxid,

ämnen som kvävedioxid och bly. vilka konsekvenser miljökvalitets-

En speciell granskning har skett av en

för kvävedioxid i utomhusluft i tätorter för skydd människors hälsa, norm av år skulle få. Preliminära beräkningar visar att den

uppnådd senast 2005, kan uppfyllas grund redan fattade beslut och de

föreslagna normen av planeras inom EU beträffande utsläpp från bilar och arbetsmabeslut som

Förslaget baserat lägsta godtagbara miljökvalitet enligt befint-

skiner. är underlag inom medicinsk forskning, EU-förslag samt MaTs-arbetets ligt

238 Bilaga4

Sammanfattning

dock inget tillräckligt skydd av kulturbyggna-

etappmål för år 2005. Det ger

enligt Riksantikvarieämbetets rekommendationer. der och föremål

och bly föreligger redan i dagsläget knappast Vad gäller svaveldioxid

några problem att uppfylla föreslagna normer.

miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och sva- Vi föreslår även specifika

utanför i syfte att skydda vegetation och veldioxid för luftkvaliteten tätorter

anpassning till EU-kommissionens förslag. Av samekosystem. Detta är en

tröskelvärde för svaveldioxid, som om det skäl föreslår Vi även ett ma leda till särskilda informationsåtgärder. uppmäts skall

ingå i åtgärdsplaner i de fall sådana visar Vi redovisar åtgärder som bör

miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall uppnås.

sig behövas, för att

luftkvalitetsnormerna följs. Regeringen Kommunerna bör övervaka att

meddela de föreskrifter om mät- och bör bemyndiga Naturvårdsverket att

mätresultat erfordras. Det kom-

beräkningsmetoder och redovisning av som

övervakningsinsatser. Vi redogör för hur en sådan att krävas ytterligare mer behöver ut för kvävedioxid. insats se buller bör komma till användning i områden där Miljökvalitetsnormer för

betydelse för människor och höga ljudnivåer utgör en fara för olägenheter av

där det går att urskilja flera bullerkällor.

alltför avlägsen framtid år möjligt och menings- Vi anser att det inom inte

miljökvalitetsnormer för vatten. Naturvårdsverkets fullt att införa en rad

EG-direktiven bör vara viktiga utgångspunkter i bedömningsgrunder samt och är sådan miljökvalitet som kan

arbetet. Kvävehalter i grund- ytvatten en

Det krävs dock en regional bli aktuell att reglera med miljökvalitetsnormer.

samverkan eftersom sådana normer bör vara regionalisera-

medverkan och

fram själva det år länsstyrelserna de. Naturvårdsverket kan ta normerna men

behöver föreslå i vilka geografiska tillsammans med kommunerna som

områden normerna skall gälla.

miljökvalitetsnormer år det bästa,

När det gäller mark anser vi inte att

för uppnå miljömålen. Det är heller inte

kostnadseffektiva verktyget att

miljökvalitetsnormer i syfte att komma tillrätta

ändamålsenligt att tillämpa

med förorenade områden.

ha såväl nationella internationella orsa-

Försämrad miljökvalitet kan som

är starkt beroende av åtgärder ker. Naturvårdsverket anser att normer som

meningsfulla de införs som ett resultat av

utomlands för att uppnås är om

Exempel sådana är miljökvalitetsnorett gemensamt europeiskt initiativ.

mot försurning liksom för marknära ozon med inriktning normer mer

byggeri hög grad att miljökva- Användningen av miljökvalitetsnormer miljötillstånd regleras eller är avsett att liteten övervakas vad gäller det som

kräva mätningar och andra miljööverregleras i Detta kommer att en norm. omfattning än vad sker i dag. Frågan om vakningsinsatser i en större som

behöver lösas när en norm införs. finansieringen tillkommande mätningar av

Bilaga 4 239

Uppdraget

följande uppdrag regleringsbrevet den 19

Naturvårdsverket fick genom

december 1996. till miljöbalk är miljökvalitetsnormer ett nytt begrepp. förslaget skall fastställas genom föreskrifter av rege- Miljökvalitetsnormer

Naturvårdsverket skall med utgångspunkt ibestämmelser-

ringen.

i förslaget till miljöbalk utreda för vilka

na om miljökvalitetsnormer sådana kan bli aktuella att föreskriva

geografiska områden normer

skall belysa och riktlinjer för hur och redovisa detta. Verket ange

och genomföras. EG:s rättsakter bör

åtgärdsplaner bör utformas utarbetandet förslag detta område. I detta särskilt beaktas vid av ha kontakt med Utredningen om avrinningsomarbete skall verket rådesvis vattenadministration Dir. 1996:57."

samråd med Miljödepartementet med att vi Uppdraget är förtydligat i samt åtgärder som kan behöva

skall föreslå färdig miljökvalitetsnorm en skall kunna uppfyllas.

ingå i en åtgärdsplan för att normen

den 20 oktober 1997 och en första

Uppdraget skall vara redovisat senast

skall ske till den 1 april 1997.

avrapportering till Miljödepartementet skedde till Miljödepartementet den 1 april om En muntlig avrapportering

med bland annat för kvävedi-

arbetets uppläggning och innehåll en norm

oxid. referensgrupp som för övriga Till uppdraget har varit knuten samma

med anledning balken.

regeringsuppdrag av från representanter för länsstyrel- I övrigt har verket erhållit synpunkter

Västernorrlands län, Svenska Kommunförbundet, i Örebro län och serna

Socialstyrelsen, Vägverket, Riksantikvarieämbetet.

240 Bilaga4

Miljökvalitetsnormer

- ett nytt verktyg

är ett helt nytt verktyg i svensk miljölagstiftning. Miljökvalitetsnormer

kommer att möjlighet att föreskriva om miljökvalitetsnormer

Regeringen miljöbalken. Det handlar föreskrifter om lägsta godtagbara med stöd av om ifråga mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa rniljökvalitet om områden eller för hela landet. Miljökvalitetsnormer får avse geografiska bland annat förekomst i naturen av kemiska ämnen.

Till skillnad från gränsvärden och riktvärden skall miljökvalitetsnormer

fasta på vad människan och naturen tål, utan hänsyn till ekonomisenbart ta tekniska förhållanden. Normer skall de föroreningsnivåer eller ka eller ange människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av

stömingsnivåer som

eller miljön eller naturen kan belastas med utan fara för betydelse som påtagliga olägenheter. miljökvalitetsnorm meddelats skall statliga myndigheter och kom- Om en iaktta uppfylls när myndigheterna och kommunerna muner att normerna

planerar och planlägger, prövar tillstånd, godkännanden, dispenser och

anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. Tillstånd får för verksamheter medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte beviljas som och villkor får omprövas verksamhet med någon överträds. Tillstånd om en

bet delse medverkar till att miljökvalitetsnorm inte uppfylls.

en skall upprättas regeringen eller andra myndigheter Atgärdsplaner av länsstyrelser det behövs för att miljökvalitets-

såsom eller kommuner om en

uppfyllas. En åtgärdsplan skall omfatta all verksamhet som kan norm skall

föroreningsnivåer eller störningsnivåer som regleras i en miljö-

påverka de kvalitetsnorm. tillräckligt goda vetenskapliga underlag för det Normerna skall baseras syfte och den ambitionsnivå skall ha, t.ex. skydd av människors normen nödvändigt de har legitimitet ute i samhället eftersom de hälsa. Det är att en vidtas till följd miljökvalitetsnormer inte alltid komåtgärder som måste av

Bilaga 4 241

nytt verktyg IJ

Miljökvalitetsnormer ett

-

för deras genomförande måste vara

att vara populära. Tidsramarna mer

realistiska.

innehåller t.ex. gränsvärden för miljö-

Det finns ett antal EG-direktiv som

miljökvalitetsnormer med samma syfte och avsekvalitet. I första hand bör

fastställas framgår EG-direktiv Lagrådsremisende samma ämnen som av

sid. 233-234. I andra hand skall nationellt initierade sen om miljöbalk

införas för att komma tillrätta med rådande miljöpromiljökvalitetsnormer

blem och för att undvika framtida miljöproblem.

nationellt initierade skall verkningsfulla anser För att normer som är vara

Naturvårdsverket att följande behöver vara uppfyllt:

miljö- eller hälsoproblem orsakat flera aktörer eller det finns ett av föroreningskällor,

det finns underlag problemets omfattning överskrida nden, ex poett om -

nering etc. och geografiska fördelning,

det finns vetenskapligt underlag om effekter och en därpå grundad ett bedömning vilket miljötillstånd, vilken nivå som är långsiktigt inskav

värd,

åtgärdsmöjligheterna skall vara klarlagda, finns metoder och för att övervaka att normen följs. det resurser -

alltid utveckla kunskaper vad som är en önskvärd rd Vi kommer att nya om

skall beskriva denna. Som ett utslag av försikl i ghctsmiljökvalitet och hur vi

det möjligt att i de flesta fall acceptera inte hell principen måste vara

vetenskapliga underlag vilka nivåer som år önskvärda i ett fullständiga om

Miljökvalitetsnormerna bör i stället ses över med jämna visst avseende.

allt eftersom kunskaperna blir bättre. Detta är dock inte mellanrum och

miljökvalitetsnorm skall ligga till grund för ett oproblematiskt eftersom en

omfattande och långsiktigt åtgärdsarbete samtidigt som vetenskapen ibland

kort tid kan insikter. Vare sig lagtexten eller motivinom relativ ge nya

i förslaget till miljöbalk ger här någon vä gledning. texterna

miljökvalitet kan ha såväl nationella internationella arsa- Försämrad som

är starkt beroende av åtgärder ker. Naturvårdsverket anser att normer som

uppnås motiverade först de införs som ett resultat utomlands för att är om

europeiskt initiativ. Exempel sådana är miljökvalitetsav ett gemensamt

inriktning försurning liksom normer för marknära ozon. normer med mot

huvudsak är gränsöverskridande måste åtgärdsa rbetet

När föroreningarna i

nationella åtgärderna anpassade till omvärl-

internationellt och de vara vara

den.

införs och den överträds grund av utsläpp Om en miljökvalitetsnorm

behövs det enligt lagrådsremissen om miljöfrån befintliga verksamheter,

sådana åtgärder att de godtagbara miljörimlig tid för genomföra balk en

sid. 614. Vidare bör man därför,

kvaliteten kan uppnås Lagrådsremissen hänsyn till detta när tidpunkten för att uppnå

enligt lagrådsremissen, ta

En principiellt viktig fråga är då hur man

miljökvalitetsnormen bestäms.

den inte skall uppfylld förrän

stegvis kan närma sig normen trots att vara

242 Bi1aga4

12 Miljökvalitetsnormer ett nytt verktyg

-

tidpunkt, tidpunkt i vissa fall kan ligga vid en senare angiven en som framtiden. Ett exempel är miljökvalitetsnorm för kvävehalter årtionden i en eller ytvatten. En sådan fastställd grundval av i grundvatten norm, normdefinition, skulle inte kunna uppnås förrän om 25-100 år. miljöbalkens tänka sig etappvisa miljökvalitetsnormer, "etappmål", Ett alternativ är att normnivån skärps efter hand. Ett sådant förslag stämmer dock inte där

miljöbalksförsla gets miljökvalitetsnormer. lett Delbetänkande

överens med

avrinningsområden Dir. 1996:57, SOU 1997:99, En ny

Utredningen om av Vatten är livet, sid. 85 föreslås vissa tillägg till vattenadministration.

beträffande miljökvalitetsmål samt, för myndigheter, domstolar

miljöbalken

och kommuner bindande åtgärdsplaner, för uppnå miljökvalitetsmålen. En

komplettering skulle till viss del lösa vårt problem vad gäller avsaksådan

bindande etappmål, eftersom miljökvalitetsmålen inte utesluter

naden av till ekonomiska och tekniska aspekter. Enligt förslag

hânsynstagande för skall de i detta direktiv reglerade miljökvalitetsmålen

ramdirektiv vatten

uppnådda år 2010. Det är dock tveksamt om miljökvalitetsmål enligt

vara vattendirektivet är avsedda att användas det här viset.

En miljökvalitetsnorm blir gällande när den införs, med den rättsverkan

framgår miljöbalksförsla gets 5 kap. 3 Detta innebär att myndighe-

som av kommuner vid planering, planläggning, prövning, tillsyn eller medter och föreskrifter måste beakta miljökvalitetsnormerna. Normerna får delande av

omedelbar betydelse för den avvägning skall göras enligt 2 kap.

även som angivna tidpunkten blir anvisning till de kommu- 8 Den i förordningen en

myndigheter skall upprätta åtgårdsplaner. Denna tidpunkt

ner och som skall ha vidtagits så att miljökvalitetsnorm uppfylls. anger när åtgärder en

Bilaga 4 243

Att ta fram

miljökvalitetsnormer

införa

Att miljökvalitetsnormer

En miljökvalitetsnorm kan ha olika bakgrund: Den krävs för Sveriges internationella förpliktelser skall kunna

att uppfyllas centralt uppmärksammat behov i landet eller i delar av Det finns ett -

eller förbättra miljötillstånd och att få till landet att upprätthålla ett stånd olika aktörers samlade åtgärder ett av riksdag och regering beslutat miljömål som utgångspunkt. lokalt eller regionalt konstaterat problem beträffande

Det finns ett miljötillstånd och kräver olika aktörers samlade åtgärder. ett som

frågan miljökvalitetsnorm har aktuali-

Oavsett bakgrunden till att om en

behöver de flesta fall ett omfattande förberedande arbete av ta vid sera ts så i

kan besluta att fastställa miljökvalitetsnorm. Detta

innan regeringen en

regel involvera regionala och i vissa fall lokala aktörer,

arbete behöver i eftersom det dessa aktörers nivå många åtgärder kan komma att år som in. Naturvårdsverket att denna inledande process är av behöva sättas anser betydelse för hur vi kommer att lyckas med miljökvalitetsnormer. stor

arbete Regional åtgärdsanalys

Inledande -

Syftet med den inledande fasen år att regional åtgärdsanalys

genom en förslag till utformningen miljökvalitetsnormen i fråga samt förslag fram av

de aktörer behöver genomföra åtgärder och upprätta åtgärdsplaner.

som

skall väl underbyggd bild av vilka Syftet är även att regeringen en

miljökvalitetsnorrn kan få. Betydelsen det här inledande konsekvenser en av dock inte enbart regeringen underlag för beslut om miljöarbetet är att ge

de regionala aktörerna ett tillfälle atti ett tidigt

kvalitetsnorm utan även att ge

244 Bilaga4

14 Att ta fram miljökvalitetsnormer

uppsatta "mål" och egeninsikt. På det skede utveckla lösningar drivna av ökad legitimitet. Självklart skall regeringen viset ges kommande norm en

regionala aktörerna, föreslår med hänsyn till kunna längre än vad de -

miljömål eller internationella åtaganden. nationellt antagna

länsstyrelserna eller när så är mer Det förefaller rimligt att regeringen ger

områden eventuellt kommer att beröras av lämpligt kommunerna ide som

genomföra den regionala åtgärdsanalysen. Vi talar

norm, i uppdrag att en länsstyrelserna regional huvudaktör, eftersom här huvudsakligen om som

i länet. I vissa frågor kan det

dessa har god kännedom om miljösituationen

den bättre överblicken, till exempel när givetsvis kommunerna som har vara

bullerproblem i tätorter. Naturvårdsverket

det gäller luftföroreningar och

arbete, riktlinjer kan komma att behövas. bör bidra med vägledning i detta

STRAM-arbetet STRAtegi för regional Miljö, Arbetet följer till sin karaktär

avsikten är att det skall resultera i får tyngd, eftersom men här en större

Det handlar för länsstyrelsens del även om att förslag till bindande normer.

med kunskapsinsamling genom miljöövervakning och

samordna arbetet

inventeringsinsatser.

aktörerna och genomförs det inledande

Deltar de huvudsakligt berörda

åtgärdsanalysen med ett rimligt tidsperspektiv, samt

arbetet med m.m.

förenklas avsevärt det senare arbetet med själva tillräckliga resurser, så

risken för att en fastställd norm i ett åtgärdsplanen/ erna. Det minskar även

olämpligt utformad för att uppnå ett skede kan komma att visa sig senare

avsett syfte.

områden är angelägna att omfattas av Länsstyrelserna väljer ut som

påverkansgrad, betydelse eller käns-

åtgärdsarbete, grund av områdets

naturvårdssynpunkt eller betydelse för olika nyttjarintressen.

lighet från

beaktande regionala förhållanden, inom

Länsstyrelsernas utreder under av

respektive område. Detta arbete bör

vilka tidsramar normen kan uppnås i

och fördjupning av länsstyrelsernas en viktig komplettering ses som

både kunskapsunderlag och handlings-

STRAM-arbete. STRAM innehåller

arbete kommer Naturvårdsverket att Som underlag för detta program. olika medier samt ta fram någon form färdigställa bedömningsgrunder för

och kommuners arbete med miljökvalitets-

anvisning för myndigheters av

normer. inleda ett samråd med Natur-

Redan i det här skedet bör länsstyrelserna jord- och skogsbrukens företräda-

vårdsverket, kommunerna, industrierna,

finns även redan etablerad plattvattenvårdsförbund m.fl. På så vis en re,

det blir aktuellt att upprätta åtgärdsplaner.

form för samråd när

beskrivna processen inte har kunnat Vi är medvetna om att den nyss

för luft som vi föreslår i

genomföras beträffande de nxiljökvalitetsnonner den begränsade tid som ställts till

denna rapport. Detta har rymts inom

till vi inom ramen för regeringsuppdraget vårt förfogande. Ett av skälen att

för luft är att här i större grad kan valt att föreslå miljökvalitetsnormer man

med t.ex. för vatten, där lägsta arbeta central nivå, jämfört normer

Bilaga 4 245

Att ta fram miljökvalitetsnormer

högre grad är avhängig lokala eller godtagbara miljökvalitet i betydligt

regionala förhållanden.

Bedömningsgrunder och miljömål

bedömningsgrunder för grundvatten, kust

Naturvårdsverket arbetar med och förorenade områden. Vi

och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet bedömningsgrunderna för sjöar och vatten-

reviderar också de befintliga

beräknar vi är klart våren/ sommaren 1998. drag. Arbetet särskilja vilka förändringar i mil- Bedömningsgrunderna skall hjälpa oss

från vilka är naturliga. De utgör tolkningsjön som beror människan som

bedöma miljökvaliteten och miljötillståiudet.

mallar för att graden påverkan olika ekosystem

Våra bedömningsgrunder anger av

för bedöma vilken miljökvalitet miljötillständ som och ger ett underlag att miljökvalitet Naturvårdsverket i form är långsiktigt önskvärd. Denna anger

miljökvalitet och förslag till miljömål för en hållbar utveckriktlinjer för av konkretiserar vi dem med parametrar, som kan mätas ling. När det är möjligt

förutsättning för att målen skall att och/ eller beräknas, vilket är en

Som exempel har verket i redovisningen omsätta till miljökvalitetsnormer.

nationella miljömål Naturvårdsverkets Rapport av regeringsuppdraget om skogar- Förslag till nationella miljömål" föreslagit

4765, "Ren luft och gröna för kvåvedioxid i luft avseende hälsoeffekter miljömål i form av högsta halter

och effekter material.

fram miljökvalitetsnormer kan ha sin utgångspunkt i

Arbetet med att ta

Naturvårdsverket tar fram. Bedömningsgrun-

de bedömningsgrunder som bland begreppen tillstånd, jämförvärde och

derna använder sig annat av indelning i tillståndsklasser kvalitetsklas-

påverkan. Utgångspunkten är en

tillstånd skulle råda utan mänsklig ser. Nästa steg år skattning av det som en

område, dvs. tar fram ett s.k. jämförpåverkan i respektive geografiska man jämförvärdet i förhållande till

värde referensvärde. Genom att sedan sätta

område uttrycker påverkan. Utifrån det faktiska uppmätta värdet för ett man

nästa steg ange den

klassindelning i påverkansgrader kan man som

en

önskvärd eller godtagbar för respektive

påverkansgrad som kan anses vara

både naturvetenskapligt och område t.ex. vattenområde, en process där en

drivas regionala och lokala politiskt inriktad del ingår och som bör av

en

aktörer. KOM97 49 slutlig används I förslag till EUs ramdirektiv för vatten

mål innebär att skall uppnå eller begreppet miljökvalitetsmål. Dessa man alla och grundvattenresurser och upprätthålla "god" kvalitetsnivå för yt-

en

eller målen för "skyddade

uppnå standarderna miljökvalitetsnormerna

områden" före utgången av år 2010.

246 Bilaga4

16 Att ta fram miljökvalitetsnomzer

fastställa

Aktuella förutsättningar att miljö-

kvalitetsnormer

Vilka bör tas fram normer

till regeringens förslag i lagrådsremissen måste en Enligt motiveringen

vilka bör tas fram. Det bör i första hand vara prioritering ske av normer som uppställs i EG-direktiv skall utgöra utgångsde krav normer som som

är för luft och vatten som miljökvapunkten. Detta innebär att det närmast

aktuella. Det finns dessa områden äldre EG-direktiv och litetsnormer är arbete med att ta fram direktiv. I grådsremissen det pågår ett intensivt nya

det ligger särskilt nära till hands med normer sid. 246 anger regeringen att

människors hälsa." Regeringen även sid. 237 att det bör för skydd av anger åtgärder utfärdande kan vidtas för att analyseras om andra än av en norm

med problemen och betonar i det sammanhanget kravet komma tillrätta kostnader och andra konsekvenser norm kan föranleda. analys av som en en Naturvårdsverket bör uppfyllda för att natio- Vilka kriterier som anser vara

skall verkningsfulla redovisas sidan 11. nellt initierade normer vara

Luft

SOU 1996:124 att kvävedioxid, parti-

Miljöhälsoutredningen anser ozon,

aromatiska kolväten PAI-I samt vissa flyktiga klar PMIO, polycykliska

prioriterade föroreningar med hänsyn till deras betydelse kolväten bör vara nämner även Kommunikationskomför människors hälsa. Samma ämnen

SOU:1997:35. Naturvårdsverket instämmer i detta. Hälsoriskerna mittéen framförallt ett tätortsproblem där de ämnen miljömed luftföroreningar är

har störst betydelse. Svaveldioxidhalterna utgör i hälsoutredningen angett

hälsoproblem, inte heller blyhalterna. dag knappast ett främst kväveoxider utgör tillsammans med Trafikens luftföroreningar,

och partiklar dock fortsatt risk för människors polyaromatiska kolväten en

hundratal patienter behöver årligen sjukhusvård som följd av

hälsa. Några södra Sverige. Aven i landsbygds- och glesbygdsföroreningarna, främst i

ett problem t.ex. när en starkt trafikekommuner kan luftföroreningar vara

rad genom kommunen.

väglpasserar

slutrapport att det krävs långtgående utsläpps-

MaTs framhåller i sin

nå de långsiktiga målen i tätorter med

minskningar från vägtrafiken för att

innebär det 70-80 procent lägre utsläpp. luftkvalitetsproblem. I storstäderna

de lokala källorna för huvuddelen av belastningen i I allmänhet svarar är den regionala spridningen viktigare; tätorterna. För vissa luftföroreningar

Naturvårdsverket Rapport 4636. MaTsstår för Miljöanpassat Transportsystem. 1 MaTsslutrapport Bilindustriföreningen, Boverket, KommunikationsForsk- Ett nätverlesamarbele mellan Banverket, Naturvårdsverket, NUTEK, Sjöfartsverket, Statens Institut för ningsberedningcn, Luftfartsverket, Kommunikationsanalyser, Svenska Petroleuminstitutet och Vägverket.

Bilaga 4 247

fram miljökvalitetsnormer 1 7 Att ta

exempel episoder med höga ozonhalter knutna till långväga gränstill är luftföroreningar, vilket gör inhemska åtgärder meningsfulla överskridande europeiskt åtgärdsarbete. En redovisning av befintliga först i ett gemensamt och kommande EG-direktiv för luftföroreningar finns sidan 18.

Kvävedioxid påverkar lungfunktion och luftvägar negativt, främst hos barn Kvävedioxid Kväveoxid kan också skada vegetation, påskyndar den och astmatiker. material och ämnet bidrar till bildningen av kemiska söndervittringen av flyktiga organiska ämnen. Nedfall av kväveföroreningar ozon ihop med bildade kväveoxid bidrar till övergödning och försurning. av kvävedioxid utanför tätorterna i Sverige utgör inget problem Halterna av

sig människors hälsa eller miljön. för vare från Institutet för Vatten- och Luftvårdforskning IVL, Enligt en rapport däremot 40 000 i våra tätorter exponerade för 97-08-14 är ca. personer kvävedioxidhalter överskrider Naturvårdsverkets nuvarande riktvärde som sedan

110 ug/m3, 98-percentil för timmedel. Det är en kraftig minskning

beräknade antalet till 290 000. överskridande- 1990, då Naturvårdsverket ca sker främst i närheten vissa trafikleder. Vägtrafiken i vissa orter na nu av källa och åtgärder går lätt att identifiera även Vedeldning, dominerar som regionalt och lokalt. Att halterna kvävedioxid i såväl nationellt som av minskat tillräckligt överallt kan bero att katalysatorn inte städerna inte det görs många korta resor och därmed kallstarter fungerat som väntat, att trafikens utsläpp kvävedioxid har ökat. Denna förklasamt att den tunga av kommunikationskommitténs utredning SOU 1997:35, sid. 283ring pekar

284 med hänvisning till Vägverket. ug/ m3 98-per-

En sänkning den accepterade halten kvävedioxid till 90 av

för Miljömedicins IMM förslag och Natur-

centil, i linje med Institutets normvärde förslag till miljökvalitetsnorm, sid.

vårdsverkets förslag till se

innebära skärpning den i dag accepterade nivån 110 pg/ma

48, skulle en av 20 %. Konsekvensen att antalet idag överexponerade personer med ca vore storleksordningen det antal drabbade 1990, dvs. ca. skulle öka till i som var

290 000 överexponerade människor.

Andra luftföroreningar marknära påverkar lungor och luftvägar, skadar växter Höga halter ozon växthuseffekten. Ozonet bildas

och angriper material. De bidrar också till

reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxigenom kemiska solljus. Det marknära drabbar Sverige der under inverkan av ozon som med vindar från kontinenten. Detta gör nationella åtgärder kommer främst

mindre effektiva.

Gällande riktvärden för ozon 120 ug/m3 som timmedel, som avser

gånger år. Även skyddet människors hälsa, överskrids för ofta 12 per av överskrids. Ozonhalterna kan bli över 180 ;tg/m halterna för växtskyddet

pg/ m3 timmedel. Överskridanden sker mest i södra

och som högst 200 som

248 Bilaga4

18 Att ta fram miljökvalitetsnomzer

mellersta Sverige. Ozonhalterna är däremot något lägre i tätorterna och utsläppen kortlivad kvävemonooxid från trafiken där bryter ner eftersom av ozonet under bildning av kvävedioxid. inandning luftburna partiklar M10 PM10 står för fraktionen partiklar av mindre än 10 mikrometer och motsvarar inandningsbara partiklar som är betydelse för hälsan. De påverkar lungfunktionen och kan medverka till har sjukhus och ökad dödlighet. Antalet sjukhusfall per år bedömer ökat intag SOU 1996:124, bilaga 1 sid. 60 osäkert men

miljöhälsoutredningen som

det till 150 st. Känsliga är t.ex. astmatiker och barn. uppskattar ca grupper partiklarna härrör från långväga transporter. Lokala källor är En del av och förbränning samt till del uppvirvlat stoft.

bilavgaser dieselfordon

utsträckning. Det görs regelbundet i endast ett fåtal städer. M10 mäts i ringa underlag behövs för att hur utbrett problemet är och vilka Ett bättre ange är berörda. Partiklars cancereffekter kommer att utredas av tätorter som IMM under 1998 uppdrag av Naturvårdsverket. PAH kan orsaka Källor till PAH är främst fordonstrafik, särskilt cancer. dieselfordon och arbetsmaskiner, samt vedeldning. l mindre omfattning också energianläggningar. Bensapyren är den PAH-förening bidrar större

är bäst undersökt. Det saknas gränsvärde för PAH.

som Flyktiga kolväten kan, beroende typ kolväteförening, orsaka leukeav mi och andra former eller effekter centrala nervsystemet. av cancer Viktiga flyktiga kolväten är toluen, xylen, bensen, eten, butadien och styren. nämnda saknas data halter i utomhusluft. För bensen finns För de tre sist om i 30 orter under vinter och i tolv orter under tre vintrar i rad. mätningar en Halterna genomgående den IMM rekommenderade lågriskni-

överstegj av

vån 1,3 ug/ Halterna toulen och xylen har vid förekommande m . av

mätningar visat sig underskrida rekommenderade lågrisknivåer. Bensen,

toluen och xylen dunstar från bensin och släpps ut via bilavgaser. Bensen

bildas också vid förbränning, speciellt vedförbränning.

EG-direktiv och arbete inom EU EGs rättsakter i arbetet med förorening luft och atmosfär har skilda former av målsättningar. En del direktiv innehåller standarder för produkter som och kan förorena luften, såsom motorfordon. Andra reglerar utsläpp av ämnen kan förorena luft eller atmosfär. Dessutom finns det några direktiv som som innehåller och målvärden för själva luften. Nedan görs en genomgång gränsde Ett ramdirektiv för hela luftområdet kom 1996 och skall i av senare. nytt fortsättningen bilda för de dotterdirektiv reglerar enskilda ämramen som

nen.

Rådets direktiv 80/779/EEG gränsvärden och vägledande värden för om luftkvalitet med avseende på svaveldioxid och svävande partiklar Direktivet har ändrats något, bl.a. direktiv 89/ 427, beträffande mätgenom

fastställer gränsvärden i princip inte får överskridas och

metoder. Det som vägledande värden för det långsiktiga skyddet miljö och hälsa. Det av

Bilaga 4 249

fram 19

Att ta miljökvalitetsnormer

innehåller bestämmelser inrättandet av mätstationer, om mät-, provtagom och analysmetoder. Dessutom att medlemststaterna skall utse nings- anges behov ytterligare skydd. För dessa områden skall områden som är i av för successivt förbättra luftkvaliteten i områden där utarbetas planer att gränsvärdena överskrids. Planerna skall meddelas Kommissionen. skall även, det är nödvändigt för att förhindra en Medlemsstaterna om föroreningarna, fastställa gränsvärden som är lägre förutsägbar ökning av angivna. Inom områden där särskilt skydd är nödvändigt, än de i bilagan dessutom fastställa vägledande värden som är lägre skall medlemsstaterna de i direktivet. l artikel 5 anges att, medlemsstaterna som en än som anges försiktighetsåtgärd utöver ovanstående förpliktelser skall ytterligare - sig de vägledande värdena överallt där de uppmätta sträva efter att närma föroreningar överskrider dessa. I artikel 9 anges att de koncentrationerna av vidtas enligt direktivet inte får medföra någon väsentlig föråtgärder som luftkvaliteten inom områden där föroreningsnivän underskrider sämring av de angivna gränsvärdena. kommittée med uppgift att anpassa direkti- Genom direktivet inrättas en vetenskapliga och tekniska framsteg, även skall omfatta utveckvet till som de i direktiv angivna provtagnings- och analysmetoderna. ling av delvis införlivat i svensk lagstiftning Statens Natur- Direktivet är genom vårdsverks föreskrifter SNFS 1993:10 och 1993:11. Dock saknas hela åtoch för vad skall göras när värdena

gärdssidan med planer program som

överskrids. De vägledande värdena och de angivna skyldigheterna för ovan arbeta i riktning mot dessa har inte implementerats. medlemsstaterna att miljökvalitetsnormer enligt den kommande miljöbalken ges möjlig- Genom

het att implementera dessa delar.

Rådets direktiv 82/884/EEG gränsvärde för bly i luften om gränsvärden för bly luften med avsikten att skydda

Direktivet fastställer i

uppbyggt liknande sätt ovanstående människors hälsa. Det är ett som

direktiv svavel och svävande partiklar. Dock anges endast ett gränsvärde

om vägledande värden. Även detta direktiv ställer krav för bly i luften och inga planer för att förbättra luftkvaliteten i de områden där upprättande av

finns krav att provtagningsstationer skall

gränsvärdet överskrids. Vidare upprättas och drivas platser där människor kan komma att exponeras

under lång tid och där gränsvärdena sannolikt inte kan efter-

kontinuerligt

finns angivet kriterier vid val provtagningsmetoder och

levas. Dessutom av inrättande kommittée för anpassning av direktivet bestämmelser om av en vetenskapliga och tekniska framsteg. Inte heller detta direktiv tillåter att till vidtas avsevärt försämrar luftkvaliteten inom områden några åtgärder som

där gränsvärdet underskrids.

Direktivet finns inte införlivat i svensk lagstiftning blyhalterna i Sverige

ligger betydligt under EUs gränsvärde.

250 Bilaga4

20 Att ta fram miljökvalitetmonvzer

luftkvalitetsnormer för kvävedioxid Rådets direktiv 85/203/EEG om

med syfte att skydda människors hälsa

Direktivet fastställer gränsvärden

långsiktiga skyddet hälsa och miljö. Det

och vägledande värden för det av

direktiven, med krav planer för att i övrigt de båda ovanstående liknar

gränsvärdena överskrids och faststäl-

förbättra luftkvaliteten i områden där

inom särskilt känsliga områden. strängare värden än gränsvärdena lande av

upprättande mätstationer, angivna analysmeto- Dessutom finns krav av

kommittée för vetenskaplig och teknisk anpassning der och inrättandet av en

av direktivet.

införlivat i svensk lagstiftning genom SNFS 1993:12. Direktivet är delvis

för åtgärder vid överträdelser av gränsvär- Dock saknas planer och program

gränsvärden för känsliga områden, m.m. dena, angivande av strängare ligger under EUs gränsvärden. Genom milkvävedioxidhalterna i Sverige

kommande miljöbalken ges möjlighet att im-

jökvalitetsnormer enligt den

plementera EUs direktiv

direktiv 92/72/EEG luftförorening genom ozon Rådets om

mätning ozonhalter i luften och instruk- Detta innehåller instruktioner om av

informeras och vissa i bilagan tioner att allmänheten skall varnas om om överskrids, samt rapportering till Kommissionen.

angivna gränsvärden om absoluta gränsvärden inte får överskri-

Direktivet innehåller dock inga som

det sig från de andra tre direktiven. Med hänsyn das. I detta avseende skiljer

nationella åtgärder påverka för höga till bristen möjligheter att genom

svårigheten att fastställa gränsvärden för

koncentrationer av ozon, samt

med i förslaget till förordning om kommer detta ämne inte att tas ozon Direktivet är dock formellt införlivat i svensk miljökvalitetsnormer för luft.

luftförorening ozon SFS lagstiftning Förordningen om genom genom

1997:593

96/62/EG utvärdering och säkerställande av Rådets direktiv om

luftkvaliteten

september 1996 och träderi kraft under våren Detta s.k. ramdirektiv antogs i

för bestämmelser syftar till att utvärdera 1998. Det anger principerna som

bibehålla uppnådda luftkvalitetsnivåmål för luftkvalitet samt att och ange

definitioner, bilaga 5, såsom I direktivet definieras en rad begrepp se er.

tröskelvärde och toleransmarginal, vilka alla är verkgränsvärde, målvärde,

Enligt ramdirektivet skall EUs i arbetet att uppnå en bättre luftkvalitet. tyg och/ eller tröskelvärden EU-kommissio-

ministerråd fastställa gränsvärden tröskelvärde för svaveldioxid för ovan nämnda

föreslår ett enbart nen hela landet. Gränsvärden är de värden

ämnen. EUs gränsvärden skall gälla

miljökvalitetsnormer. De har liknande kommer närmast miljöbalkens som grund. Miljökvalitetsnormer skall dock ange syfte och vilar vetenskaplig

för påtagliga olägenheter för männi-

föroreningsnivåer utesluter fara

som ramdirektivet för luft har syftet att undvika,

skor. EUs gränsvärden enligt

effekter människors hälsa vilket betyder förebygga eller minska skadliga

Bilaga 4 251

Alt ta fram miljökvalitetsnormer 21

utesluter fara för påtagliga olägenheter för människor. Till att dessa inte kommer faktorer ekonomisk och teknisk genomförbarhet skall detta att som

beaktas vid fastställandet gränsvärdena se bilaga till Dir. 96/ 62/ EG,

av dock inte vid fastställandet miljökvalitetsnormer enligt lagrådsremissen av miljöbalk. Enligt regeringens uttalande lagrådsremissen sid. 613 komom föroreningsnivåer eller stömingsnivåer människor kan utsättas för mer som fara för påtagliga olägenheter i många fall att anges som gränsvärden. utan utesluter alltså inte att uttrycks exempelvis som ett tröskelvär- Man en norm nivå vilken kortvarig exponering utgör en risk för de, dvs. en utöver en människors hälsa och vid vilken medlemstatema omedelbart skall vidta åtgärder enligt ramdirektivet för luft 96/ 62/ EG. För marknära skall rådet målvärden. De är långsiktigt inskvä rozon ange förpliktigar inte lika starkt till åtgärder mot problemet. da men Direktivet innehåller instruktioner till Kommissionen, bla. att vid vissa angivna tidpunkter lägga fram förslag till dotterdirektiv som behandlar olika förorenande ämnen. Kommissionen arbetar med förslag till nya direktiv för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly och ozon. Senare kommer

direktiv bensen, koloxid, polyaromatiska kolväten PAH, kadmium,

om arsenik, nickel och kvicksilver EU-kommissionen skall lägga fram förslag gränsvärden för bensen och koloxid senast 97-12-31 samt för PAH till bl.a. och vissa tungmetaller senast 99-12-31. Enligt direktivet skall Ministerrådet fastställa nivåer under vilka mätning behöver ske förslag från Kommissionen föreligger och medlemstaterna kartlägga luftkvaliteten inom tätbebyggelse och andra områden i faroskall god tid före EUs olika beslut gränsvärden. Medlemsstaterna skall zonen i om säkerställa gränsvärdena respekteras inom utsatt tidsfrist. För detta att ändamål skall planer upprättas, skall samordnas för olika typer av som föroreningar och samråd ske med andra medlemsstater när gränsvärdena

föroreningen är gränsöverskridande. Dessutom skall hand-

överskrids om finnas för åtgärder kortare sikt för det fall gräns- eller tröskellingsplaner värden överskrids. Planerna skall syfta till att minska risken för och varak-

tigheten av överskridanden. Förteckningar skall upprättas både över sådana områden där gränsvärdeöverskrids och där de underskrids. l de senare skall medlemsstaterna se na luftkvaliteten inte försämras. Dessutom skall medlemsstaterna dels till att allmänheten och Kommissionen tröskelvärden överskrids, dels

meddela om

överlämna förteckningar över de angivna zonerna till Kommissionen ovan

genomförandet direktivet. En kommittée

och i övrigt rapportera om av för direktivet till framsteg det vetenskapliga och inrättas att anpassa tekniska området m. m.

Slutsatser beträffande miljökvalitetsnormer för luft Naturvårdsverket det är angeläget med miljökvalitetsnormer för anser att olika ämnen i luft.

252 Bilaga4

22 Att ta fram miljökvalitetsnormer

och förutsättningar för nationella normer I dagsläget har vi bäst underlag

skydda människors hälsa. En sådan norm kvävedioxid med syftet att för angivna kriterierna. Samtidigt väger argumenuppfyller väl de sidan 11

för miljökvalitetsnormer för luftkvalitet tungt för att införa en förordning ten överskådligt sätt uppfylla de krav som Då blir det enklare att ett

generellt.

luft Dir. 96/62 /EG. Detta gäller inte minst utgår från ramdirektivet för

åtgärdsplaner. I ett första skede bör

ramdirektivets krav samordning av

redan i dag regleras EG-diförordning omfatta de ämnen som av en sådan

miljökvalitetsnormer för luft svaveldioxid, kvä-

rektiv med karaktären av

partiklar finns dock inte med i vårt förslag

vedioxid, bly och partiklar/ sot

och samtidigt ta hänsyn till vad skäl beskrivs nedan till norm, av som för dessa ämnen i kommande

EU-kommissionen föreslår för gränsvärden

Kommissionens förslag medför dotterdirektiv till ramdirektivet för luft.

miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och sva-

även att vi föreslår specifika

definition, bilaga 5 i syfte att veldioxid för luftkvaliteten utanför tätorter se

skydda vegetation/ ekosystem.

miljökvalitetsnormer för luftföroreningarna Det bör redan nu införas

bly. Detta innebär att respektive förordning kvävedioxid, svaveldioxid och

bestämmelser med gränsvärden för

miljökvalitetsnormer tar över de om

finns i hälsoskyddsförordningen. Innan normer

luftföroreningar som i dag

fastställs synnerhet partiklar behöver rad andra luftföroreningar i

för en

samt åtgärdsanalyser central

kartläggning dagens situation ytterligare av

nivå genomföras se sid. 13-15.

och lokal till följd de i denna redovisning före-

De åtgärdsplaner som utformas av överensstämma med de kort- och

miljökvalitetsnormerna behöver slagna enligt direktivet. Atgärdsplanerna kan långsiktiga planer som förutsätts

i takt med att direktiv för olika också behöva samordnas och revideras nya

då gamla direktiv revideras och gränsvärden m.m.

ämnen tillkommer och

byts ut.

Buller

kan orsaka rad fysiska och definieras icke önskvärt ljud. Det en Buller som är buller sannolikt den

psykiska problem. Enligt miljöhälsoutredningen

människor och innebär då en allvarlig rniljöstörning berör flest antal som källorna till bullret är trafiken. försämring livskvaliteten. En av de största av % befolkningen uppskattas vara Ungefär 400 000-900 000 personer 5-10 av

100 000-200 000 personer som är mycket störda deni Härtill kommer av människor exponeras utanför mycket störda industrier. Ca 1,5 miljoner av Naturvårdsverkets långsiktiga mål 55 dBA. sin bostad för nivåer över

STRAM-arbetet identifierat buller som ett Flertalet länsstyrelser har i

har upprättat åtgärdsplaner.

problem att åtgärda. Många kommuner

viktigt

intensivt med bullerfrågorna. Vägverket arbetar

Bilaga 4 253

Att ta fram miljökvalitetsnonner

Naturvårdsverket har följt det nationella målet för buller och konstaupp den kortsiktiga målnivån högst 70 dBA utomhus inte kommer att terat att nås till år 2000 Naturvårdsverkets Rapport 4472. Ofta dominerar eller några bullerkällor när gällande riktvärden överen skrids. Det i många fall komplicerat att mäta buller och att komma fram är

till vilken andel de olika källorna bidrar med. Åtgärder går att identifiera,

framförallt kostnaderna utgör hämmande faktor. För att enbart nå men en nivån 65 dBA uppskattade Naturvårdsverket 1996 kostnaderna till ca 3

miljarder kronor. MaTs har formulerat långsiktiga mål för buller och utöver ekvivalent nivå maximala nivåer. Vi vet i dag inte när dessa mål skulle kunna även angett klaras.

MaTs förslag till långsiktiga mål för buller från trafik

Miljöhälsoutredningen föreslog att bullret skall begränsas kraftigt och understiga 55 dBA och inomhus 30 dBA ekvivalenta ljudnivåutomhus som Regeringen hari prop.1996/ 97:53 föreslagit 55 dBA som riktvärde för nya er. bostäder och trafikanläggningar.

Slutsatser beträffande miljökvalitetsnormer för buller Naturvårdsverket miljökvalitetsnormer för buller bör komma till anser att

användning i områden där höga ljudnivåer utgör fara för olägenheter av

en betydelse för människor och där det går att urskilja flera bullerkällor induvägtrafik. l övriga fall Naturvårdsverket att tillsyn med striområden, anser normalt är det mest relevanta angreppssättet. stöd av miljöbalken

Vatten

våra kustvatten och i haven beror, förutom direktutsläpp Miljökvaliteten i luft, i hög grad tillförseln föroreningar via

och direktpåverkan via av

åar och bäckar, dvs. miljökvaliteten i våra sjöar och vattendrag. älvar, beror i sin tillförseln föroreningar till inlandsvattnen via Denna tur av

ytavrinning från omgivande marker, direkta utsläpp och

luften, via

tillströmmande grundvatten. Grundvattnets miljökvalitet

miljökvaliteten i beroende markanvändning i omgivningen och uttaget av grundvatten. är av miljökvalitet nedströms är möjlig att uppnå beror bland När i tiden en viss åtgärderna uppströms kan effekt. Exempelvis märks resultat annat när ge

9 18-0367

254 Bilaga4

24 Att ta fram miljökvalitetsnonner

jordbruket först efter ett tag beroende den tid det tar från åtgärder inom finns i marken har omsatts och läckt ut. innan de närsalter som

Kustvatten till regeringen redovisat hur den vattenburna antro- Naturvårdsverket har

till våra omgivande hav kan halveras i enlighet tillförseln av kväve pogena riksdagens mål. Vi kan bättre än tidigare beskriva var med regeringens och

Ålands situationen år problematisk och från vilka

i landet söder om hav

Vi kan också beskriva hur känsligheten för källor kväveutsläppen härrör.

och vi konstaterar att regionalisering är kväve varierar längs kusten en åtgärdsarbete. Vi föreslår att Sverige

nödvändig såväl utsläppsmål som

av internationella arbetet baseras effektrelateför att det fortsatta bör agera

rade belastningsmål. regeringen nationella miljömål föreslår vi att

l vår redovisningen till av

bör ha det tillstånd rådde före andra miljökvaliteten i kust och hav som

världskriget. kust och hav är bristfällig. Därför måste Kunskapen om tillståndet i

indirekta mått, t.ex. mängd transporterade

miljökvaliteten i stället speglas av

exempel är den redovisade minskningen av närsalter till havet. Ett ovan

Dessa indirekta mått är nödvändiga att tillgrikvävetillförseln till våra hav.

från vad miljöbalken med begreppet miljöavviker däremot avser pa, men fasta förekomsten ett visst ämne i vattnet, inte kvalitet. Miljöbalken tar av

tillförseln av det: här beskrivning ett tillstånd med "Med miljökvalitet avses en av

förekomst föroreningar och vissa andra störningar. avseende av

tillförsel till mark, vatten, luft eller naturen i övrigt av Vilken produkter eller andra störningar under

miljöpåverkande ämnen,

godtas år således inte något direkt uttryck för viss tid som kan en

det här avses med miljökvalitet"

som

sid. 54-55 och lagrädsremiss om miljöbalk sid.

SOU 1996:103, del 2

613-614.

inte alltför avlägsen framtid kunna påbörja För kust och hav skulle vi inom

för miljögifter och eutrofiering eftersom underlag framtagandet av normer hands under 1998. Det kan dock diskuteras om det är kommer att finnas till

för halter vad gäller miljögifter i havet / kustvat-

meningsfullt med en norm

från år 1995 säger att tillförseln av miljö- och

ten. Esbjerg-deklarationen

skall elimineras inom generation 25 år. hälsofarliga ämnen till havet en

i första hand inriktad att generellt Arbetet beträffande dessa ämnen är

minska belastningen oavsett halter. -

Sjöar och vattendrag kunskaper vad viss halt betyder för Vi har för flera föroreningar goda om en

och vattendrag, i miljökvalitetsnorrn skall miljötill ståndet i våra sjöar men en är att betrakta acceptabel in även annat, till exempel vad som som vägas

Bilaga 4 255

Att ta fram miljökvalitetsnormer 25

påverkan. Att fastställa generella miljökvalitetsnormer för hela landet är inte meningsfullt medan det är ändamålsenligt med regionaliserade normer. När fastställd överskrids eller riskerar att inte uppfyllas, skall en norm åtgärder behöver vidtas för att säkerställa normen beskrivas i en åtsom gärdsplan. Till stor del måste beskrivningen av åtgärdsbehovet för att genomföra styras resultat från kemiska, fysikaliska och biologiska normen av mätningar i recipientprogram för enskilda vattenområden. Naturvårdsverket har genom "System Aqua" gett län och kommuner ett hjälpmedel i arbetet med att ta fram underlag för insamling och analys av vattenkvaliteten. System Aqua sätter fokus på främst biologiska värden. Styrande riktlinjer i form Allmänna råd saknas. Det är delvis ett problem av att mätdata inte är jämförbara eftersom olika analysmetoder används. Beträffande säkerheten om sambanden mellan belastning och effekter varierar kunskaperna mycket. För exempelvis eutrofiering i sjöar och mttendrag är den god, däremot inte för miljögifter. Dålig kunskap om detta samband får återverkningar på hur säker en analys blir av vilka åtgärder är de rätta att sätta in och beskriva i åtgärdsplan. Vad gäller miljögifsom en ter står dock klart att belastningen måste minska helt oavsett halter. - I "Miljö 93" ansåg Naturvårdsverket att miljökvalitetsmål för sjöar och

vattendrag kan uttryckas påverkansgrad, dvs. befintlig situation i för-

som hållande till det naturliga tillståndet. Vi föreslog ett övergripande nationellt miljömål för kväve och fosfor uttryckt som högst påverkansgrad vilket betyder att halterna får förhöjda högst två gånger. Länsstyrelserna vara anpassar sedan målen till de regionala förhållandena. Ytterligare underlag att tas fram i den pågående omarbetningen av bedömningsgrunderna for nu sjöar och vattendrag. Vi har i redovisningen till regeringen av förslag till nationella miljömål sagt att riktlinje bör halterna närsalter motsvara den nivå som förelag som av

vid 1900-talets början, utom i vissa odlingsområden, där gränserna bestäms

kraven för dricksvatten. Vidare har Livsmedelsverket för kvicksilver samt av klorerade föreningar och ämnen med dioxinliknande aktivitet angett lämp-

liga högsta halter i fisk. Vattennivåerna i vissa sjöar och vattendrag kan ibland vara för låga. Det kan bero Vattenuttag för olika syften under torrperioder, utbyggnad av vattenkraft Detta har betydelse för bland annat eller annan vattenreglering.

vissa fiskarters reproduktion och livsbetingelser. Når flera aktörer tillsam-

orsakar för låg vattennivå eller för lågt flöde kan det vara behövli mans en att reglera miljökvaliteten lägsta acceptabla flöde i ett visst vattendrag som eller att fastställa lägsta tillåtna vattenstånd i en sjö. Kunskaperna är i allmänhet goda både dessa problem finns, dess orsaker och vilka om var åtgärder är lämpliga för att komma till rätta med problemen. Detsamma som gäller kunskaperna vad är lägsta acceptabla vattenflöde respektive om som lägsta normala vattenstånd. Det finns också system i drift som skulle möjliggöra att övervaka vattennivåer och vattenflöden följs. att normer om

256 Bilaga4

26 Att ta fram miljökvalitetsnormer

för vattenflöden/ nivåer måste anpassas Eftersom miljökvalitetsnormer

bör länsstyrelserna föreslå dem. Syftar visst vattendrag eller en viss sjö till ett allmänhet eller viss utrotningshotad till att skydda miljön i en en sådan norm myndighetsansvaret Naturvårdsverket, avser fiskart faller det centrala

skydd fiski övriga fall är Fiskeriverket ansvarigt. den av STRAM-arbetet satt mål för sjöar och vatten- Länsstyrelserna har i upp

och fasta t.ex. försurning och överdrag. Målen är av skiftande slag tar

gödning.

Grundvatten informationsbas med avseende

SGU har byggt en regionaliserad

upp speglar kvaliteten i hela landet fördelat 45 dricksvattenkvalitet. Denna

geografiska regioner. l-lär finns data om såväl stycken typområden och nio

naturliga, icke antropogent påver-

aktuell Vattenkvalitet och jämförvärden

data kan ligga till grund för att ta fram

kade bakgrundsvärden. Dessa

miljökvalitetsnormer. i våra grundvatten avser såväl människan orsakade problemen De av kända. De viktigaste är försurning, förhöjda kvalitet som kvantitet och är väl

mikroorganismer samt sänkning av kvävehalter, saltvatteninträngning,

Vattenförsörjning med olika syften, dränering av

grundvattennivån vid t.ex. grundvattenreglering vid gruv-

jordbruksmark eller exploateringsmark och

drift. till kommunal vattentäkt försörjs 25 % Av de som är anslutna personer Härutöver finns uppskatt-

med grundvatten enligt Miljöhälsoutredningen.

för permanentboende samt 200 000-

ningsvis 400 000 enskilda brunnar

400 000 för fritidsbebyggelse.

jordbruksornråden vilket kan medföra

Kvävehalterna är förhöjda i vissa

för spädbarn methemoglobeni, och för risker med dricka vattnet, främst

cancerframkallande nitrosaminer. Miljöhälsoutredningen upp-

bildning av

10 mg/ l nitratkväve, vilket motsva-

att Livsmedelsverkets gränsvärden

ger

år i uppskattningsvis 10 000 grävda och

44 mg/l nitrat överskrids varje rar

2 000 borrade brunnar.

medför utlakning metaller, t.ex. aluminium

Försurat vatten pH 7 av

utlösning metaller från va-installationer. och kadmium, samt av

redovisar i ett delbetänkande SOU 1994:97 att Grundvattenutredningen

för saltvatteninträngning när tillgången det i vissa områden finns risk

samtidigt konkurrensen grundvattnet är grundvatten är begränsad som om

Upplands, Stockholms, Södermanlands, hög. Skärgårdsöar och kuster i

Göteborgs- och Bohus samt Blekinge län pekas ut som sär-

Östergötlands, Kunskaper finns vilken gmndvattennivå som skilda problemområden. om

I betänkandet "Hållbar utveckling i Sveriges önskvärd i dessa områden. vore

1996:153 skriver Miljövårdsberedningen att hållskärgårdsområden" SOU

möjlig först existerande problem med bar utveckling i skärgårdarna är om

Vattenkvalitet och tillgång vatten åtgärdas. bl.a. bristande

Bilaga 4 257

Att ta fram miljökualitetsnonner 27

pekar också vikten att länsstyrelserna utarbetar regio- Beredningen av och att samverkan sker regional och lokal nivå. nala miljöprogram Naturvårdsverket instämmer i detta. Vi har i vårt yttrande över utredningen framfört det regionala arbetet bör knytas till STRAM. Regeringen har i att budgetpropositionen Prop 1997/ 98:1 område 20 tagit upp skärgårdsfrågoroch arbetet bör bedrivas regionalt i anslutning till STRAM. na anser att Miljöhälsoutredningen har belyst hälsoriskerna med miljöföroreningar i används dricksvatten. Livsmedelsverket och Strålskyddsinvatten som som stitutet för dessa frågor. ansvarar Naturvårdsverkets redovisning till regeringen av nationella miljömål I 4765 miljömålet för grundvatten bör vara detsamma som Rapport anges att och vattendrag. Som etappmål bör det år 2020 ha dricksvattenkvaför sjöar med halt nitratkväve under 5 mg/liter och av fosfatfosfor under litet en av Då skall enligt denna redovisning även kraven enligt EUs 0,05 mg/liter. kommande ramdirektiv för vatten vara uppfyllda. drivkraft får skall uppfylld först Frågan är dock vilken en norm som vara århundrade sid. 65-66

om ett kvarts se resonemang

EG-direktiv vatten har föreslagit ett ramdirektiv för vatten. Det bygger EU-kommisionen avrinningsområdesvisa regionala analyser, regional anpassning av miljöregional/ lokal planering, samordning och genomfökvalitetsnormer samt

åtgärder för nå ramdirektivets miljökvalitetsnormer

rande av att normerna delar från miljökvalitetsnormer så som de definieras i avviker dock i vissa Rådet antagit direktivet får medlemsländerna två år sig miljöbalken. När införliva det i sin lagstiftning och utse ansvariga myndigheter. att avrinningsområden Dir 1996:57 har i ett delbetänkan- Utredningen om vattenadministration vatten är livet" SOU 1997:99 föreslagit ett det "En ny för hantering vattenknutna miljö- och resursfrägm administrativt system av utreder för närvarande förutsättningarna för miljöi avrinningsdistrikt och Utredningen föreslår att vattenfrågorna bör hanteras regionalt samverkan.

10 distrikt. En länsstyrelse avrinningsmyndigheten bör vara

och i ca - distriktet och för att fastställa åtgärdsplasammanhållande för arbetet inom har remissvar 1997-09-29 tagit ställning till förner. Naturvårdsverket i ett

bl.a. inga myndigheter behöver bildas. I

slagets olika delar. Vi säger att nya

länsstyrelserna i ett avrinningsdistrikt samordna sitt arbete

stället bör distriktvis. hur ramdirektivet och anknytande l betänkandet finns en belysning av beröra och påverka miljöarbetet och organisationen av direktiv kommer att

till detta betänkande och Naturvårdsverkets yttrande. l

det. Vi hänvisar samtliga EG-direktiv med anknytning till

lagrådsremissen finns uppräknat

miljökvalitetsnormer. vattendirektiv innehåller krav att medlems- Det finns redan i dag som

skall uppfylla de gränsvärden eller miljökva-

staterna utser vissa vatten som

258 Bilaga4

28 Att ta fram miljökvalitetsnormer

Direktiv kvalitetskrav skaldjurslitetsnormer anges i direktiven: om som kvaliteten sådant sötvatten som behö- 79/ 923/ EEG, Direktiv om vatten

upprätthålla fiskbeståndet 78/659/EEG.

skyddas eller förbättras för att ver direktiv är inte satta utifrån vad människan, De värden anges i dessa som exempelvis utifrån att smaken skaldjur skall miljön eller naturen tål, utan

således inte överens med grådsremissens god. Dessa normer stämmer vara möjligt Sveriges samtliga vatten skall nå

miljökvalitetsnormer. Det är inte att

direktiven. Länsstyrelserna bör därför till de normer som skall anges i upp föreslå de vatten där miljökvalitetsnormer enligt isamråd med kommunerna

bör gälla. Det bör sedan bli regeringens sak att angivna två EG-direktiv

vilka områden den skall gälla. miljökvalitetsnormen och inom besluta om är införlivat i svensk lagstiftning

Badvattendirektivet 79/869/EEG som

hälsoskyddsla 8 §och hälsoskyddsförordningen genom bemyndigande i gen

SNFS 1996:6 bör sikt rimligen föras över till en § och föreskrifter i 9 c

miljökvalitetsnorm strandbadvatten.

förordning om om

83/513/EEG, 84/ 156/EEG, 84/491/EEG Fem EG-direktiv 82/176/EEG,

innehåller gränsvärden och kvalitetsmål med

och 86/ 280/ EEG, bilaga 4 se olika ämnen i vatten, nämligen kvicksilver, avseende utsläpp och halter av

hexaklorcyklohexan, koltetraklorid, DDT och pentaklorfenol. Det

kadmium,

fem direktiv antingen genom att föreskrihar varit möjligt att införliva dessa

kvalitetsmålen skall gälla. Sverige har valt det att utsläppsvärdena eller va till ramdirektiv skall det bli tvingande att först nämnda, enligt förslaget men

kvalitetsmålen som miljökvalitetsnormer. införliva även

beträffande miljökvalitetsnormer för vatten Slutsatser

nationella miljömål föreslagit Vi har i vår redovisning till regeringen av

grundvatten samt kust och hav. Målen är sådana för sjöar och vattendrag,

dem direkt till miljökvalitetsinte så konkreta att det är möjligt att omsätta

dock goda förutsättningar att framöver enligt miljöbalken. Det finns normer nationell, regional och/ eller fastställa miljökvalitetsnormer för vatten

bedömningsgrundema och underlaget från detta

lokal nivå. De kommande

med riktlinjer från Naturvårdsverket kommer att arbete i kombination

regionala för grundvatten, kustvat-

kunna bidra till att åstadkomma normer

Viktigt utgångsmaterial finns i länsstyrelser-

ten, sjöar och rinnande vatten.

STRAM och i den del kommunala miljöprogram. nas och till när de bör uppfyllda måste Vilka normer som skall sättas vara

naturförutsättningar och nyttjandet. l variera beroende föroreningstyp,

internationella mål viktiga utgångspunkter.

hav är avlägsen framtid är möjligt att införa flera Vi att det inom inte alltför anser Naturvårdsverkets bedömningsgrunder miljökvalitetsnormer för vatten.

viktiga utgångspunkter i arbetet. Det krävs

samt EG-direktiven bör då vara

samverkan eftersom sådana normer bör regional medverkan och dock en

med regionala eller avrinningsområdesvisa

"regionaliserade". Arbetet

vara redovisas sid. 13-15. Naturvårdsbör ske enligt de principer som normer

Bilaga 4 259

fram miljökvalitetsnormer 29

Att ta

verket tar fram påverkansklasser och överlåter sedan till regionala myndigheter och kommuner att i samråd med verket föreslå för vilka vatten respek-

tive påverkansklass skall vara norm.

Mark

Miljökvalitetsnormer för mark kan ta fasta skyddet av såväl människans hälsa miljön. För hälsoskyddet blir normerna ofta knutna till nyttjandet som marken t.ex. mark för jordbruk eller för bebyggelse av olika slag. De av största problemen beror försurningens inverkan och långväga luftransföroreningar. Nationella åtgärder har begränsad effekt. porter av Den naturgivna halten ett ämne imark kan variera även inom ett lokalt av avgränsat geografisk område. Det beror t.ex. berggrund, typ av markavlagring eller grundvattnet. Möjligheten att sänka höga föroreningshalter varierar beroende ämne och typ avlagring och vad som är naturgivet. av Metaller t.ex. binds hårt i mark varför det ibland kan ta mycket lång tid några hundra år innan insatta åtgärder avsett resultat. Det finns också ger områden där redan den naturgivna halten ett oönskat ämne kan vara av extremt hög radon, kadium.

Skogsmark Tre fjärdedelar Sveriges landareal utgörs av skogsmark och 57 % är av

produktiv sådan. Vi har i stora drag en god bild av miljöproblemen i dessa

marker och omfattningen dem. De rör framförallt försurning, eutrofiering och metaller. Långsiktigt kan också kväveläckage bli ett problem. Det är allmänt vetenskapligt accepterat att skogen är påverkad, men det råder olika uppfattningar i vilken grad detta är negativt lång sikt. om Deposition i skogen luftburna föroreningar påverkar primärt näringsav cyklerna och flödet näringsämnen. Tungmetaller kan hämma eller slå ut av viktiga mikrobiologiska system, rotsystem kan ta skada och metallerna kan transporteras inäringskedjorna eller förorena grundvatten och limniska upp system.

Försurningen skogsmark är mest långtgående i sydvästra Sverige och

av avtar successivt i riktning mot nordost. Förluster i marken av näringsämnen kalcium, kalium och magnesium följer gradient. Genomsnittligt är samma halterna bly, kvicksilver, kadmium och krom i mark högre i södra Sverige av

i l sydvästra Sverige är halterna krom undantaget inom eller strax

än norra. under de nivåer där känsliga delar eller delprocesser i markekosystem kan

påverkas negativt.

I sydväst orsakar det atmosfäriska nedfallet till 75 % av markförsurupp utsträckning från utländska källor. Även ningen. Nedfallet härrör här i stor förhöjda metallhalter beror till största delen långväga transporter från av utländska källor. Våra grundkunskaper för att fastställa miljökvalitetsnormer för skogsmark är goda, det återstår att kunna sådana regionalt till typ men anpassa

260 Bilaga-l

30 Att ta fram miljökvalitetsnormer

g

metaller klarar vi att göra regionala, dock mark eller skog. För av av typ av

inte lokala anpassningar. lokal nivå, att relatera tillståndet till belastning. Vi har svårare, speciellt form deposition samtidigt som våra Belastningen mäts ett fåtal ställen i av

otillräckliga. Detta kan i vissa avseenden modeller för att beräkna den är

åtgärder och vilken omfattning dem som försvåra bedömningen av vilka

är lämplig.

metaller för att kunna sätta miljökvalitetsmål

Det pågår forskning om Metaller i stad och land kretslopp och

Naturvårdsverkets Rapport 4382, -

och kritiska belastningsgränser. Forskningen kritisk belastning, sid. 11 ange miljöfarliga och/ eller bioaccumulerbara metalär koncentrerad till de mest Forskningsprogrammet löper fram till lerna kvicksilver, bly och kadmium.

1998/ 99. inte alltför avlägsen framtid fastställa en Även det är möjligt att inom om skogsmark, så är det inte meningsfullt med rad miljökvalitetsnormer för

belastningen är så dominerande. Försurtanke att den internationella

endast meningsfulla om de ingår ningsrelaterade normer för skogsmark är

internationellt samarbete mot försurning. som en del i ett

jordbruksmark jordbruksmark rör främst försurning och

Problemen med miljökvaliteten i

metaller. Naturvårdsverket har tagit fram förslag till miljömål Jordbruksverket och

och vilken miljökvalitet denna bör ha Naturvårdsverkets för jordbruksmark

bearbetar Naturvårdsverket nu i Rapport 4208, Jordbruk och Miljö. Dessa

jordbruk, blir klar under hösten

systemstudien för ett miljöanpassat som

fram så här långt och som skulle 1997. De mål för miljökvalitet som tagits

enligt miljöbalken avser i första kunna överföras till miljökvalitetsnormer

tillförs via slam-, stall och mineralgödsel samt hand kadmium, ett ämne som

Kvalitetsmålen är visserligen generella för

via deposition från atmosfären.

flera avseenden jordartsanpassade.

landet men i

belastningen jordbruksmarken måste

Vi har också kunskap om hur

och geografisk fördelning av miljökva-

minska för att nä målen. Omfattning

dock starkt varierande, vilket ställer krav normer som litetsproblemen är En övervakning av eventuella normer

är långtgående geografiskt nedbrutna.

antal dyra analyser. Depositionen av skulle sannolikt även kräva ett stort

utsläpp i andra länder vilket gör miljökvalitetskadmium orsakas främst av

meningsfullt att oavsett befintliga

mindre lämpli-ga. Det är mer -

normer minska tillförseln kadmium via gödsling halter satsa resurser påatt av

- fodermedel än att avloppsslam, stallgödsel, indirekt fosformineralgödsel, med geografiskt relaterade normer för

bygga ett komplicerat system upp

kadmiumhalter i mark.

för jordbruksmark är endast meningsfulla Försurningsrelaterade normer

internationellt samarbete mot försurning. de ingår del i ett om som en

Bilaga 4 261

fram 31

A11 ta miljökvalitetsnormer

beträffande miljökvalitetsnormer för mark Slutsatser förutsättningar få fram miljökvalitetsnormer för skogs- I princip har vi att är de rätta verktygen och jordbruksmark, men det är tveksamt om normer

miljöproblemen på detta område. För skogsmark anser vi att för att hantera miljökvalitetsnormer försurning,

nyttan blir begränsad med att fastställa

nationellt initiativ. Atgärdema för att nå en sådan norm

metaller enbart utsträckning sättas in utanför landets gränser eftersom problemåste i stor nedfall importerade föroreningar. Samma till betydande del beror av men försurningen och kadmiumproblemen ijordbruksmark. Vad gälsak gäller dessutom att det är samhällsekonomiskt

ler jordbruksmark anser vi mer befintliga halter, systematiskt reducera tillförseln av

motiverat att, oavsett

via mängd olika provtagningspunkter och kostsamma

kadmium än att en

analyser följa eventuella miljökvalitetsnormer. upp

Förorenade områden

kan förorenade områden Lagrådsremissen sid. Miljökvalitetsnormer avse har dock ett lågt värde styrmedel om syftet 235. Miljökvalitetsnormer som område sanerat eller efterbehandlat och tillförseln till är att ett förorenat

området föroreningar samtidigt har upphört. av eller inte beror enligt lagrådsremissen konse- Om en norm skall sättas

detta. Det kan då olämpligt att utgå från miljöer som är kvenserna av vara förorenade, när det är olämpligt att återställa dem. Ofta är särskilt t.ex. för den omgivande miljön stort intresse. Ett exempel är däremot riskerna av krav grundvattnets kvalitet. Det förorenär en miljökvalitetsnorm anger ett objekt för efterbehand-

nade området bör då ingå i åtgärdsplanen, som innehålla för detta grundvatten och kraven bör anges

ling, i syfte att normen

i detta sammanhang.

områden bör också kunna ingå i ett sådant miljöskyddsområ-

Förorenade

i 7 kap. 19 § i lagrådsremissen om miljöbalk.

de som avses område något skäl inte kan Det kan förekomma fall där ett förorenat av

Det är då föga meningsfullt eller rentav olämpligt att eller bör saneras.

genomförande förutsätter att det för-

fastställa miljökvalitetsnorm vars en

orenade området saneras. miljöbalk skall länsstyrelsen förklara allvarligt förore- Enligt förslaget till l sådana kan länsstyrelsen införa

nade områden som s.k. miljöriskområden.

i markanvändningen för att försärskilda restriktioner eller begränsningar

människor eller i miljön. När området blivit efterbehandlat hindra skador

normalt beslutet förklaring som miljöriskområde.

eller sanerat upphävs om då ofta avsevärt lägre, kan fortfarande vara

Föroreningsnivåerna är men

för miljökvalitetsnorm eftersom syftena med över nivå som skulle gällt en en dessa båda rättsliga instrument är olika.

262 Bilaga4

32 Att ta fram miljökvalitetsnonner

beträffande miljökvalitetsnormer för förorenade områden Slutsatser Naturvårdsverket att det generellt inte är ändamålsenligt att tillämpa anser i syfte att komma tillrätta med förorenade områden. miljökvalitetsnormer regel för varje sådant område speciellt anpassade åtgärder och Det krävs i

försiktighetsmått. Tillsynskrav med stöd av 10 kap. i lagrådsremissen om

miljöbalk bättre för att komma till rätta med den här typen av problem. är

Bilaga 4 263

genomföra

Aff

miljökvalitetsnormer

Upprättandet av åtgärdsplaner

När regeringen har beslutat om en miljökvalitetsnorm är det första steget att med stöd av ett mät- och beräkningsunderlag utveckla bilden av problemets omfattning och vilka åtgärder som skall vidtas. Man bör naturligtvis kunna utgå från det material tagits fram i samband med att normen skulle som fastställas, bilden kan behöva kompletteras. Kunskapsunderlag och men handlingsprogram från STRAM bör utnyttjas. j Regeringen beslutar med stöd 5 kap. 9 § miljöbalken i lagrådsremissen av vilka som är skyldiga att utföra de mätningar som behövs för att kontrollera miljökvalitetsnorm uppfylls. Regeringen delegerar till myndighet att att en utfärda föreskrifter om måt- och beräkningsmetoder och hur redovisning av mätresultat skall ske 5 kap. 9 § tar inte upp beräkningsmetoder, vilka dock i en del fall är meningsfulla och kostnadseffektiva. Det är även tillåtligt enligt föreslagna EG-direktiv att i vissa fall använda sig av beräkningsmodeller för

att följa upp miljökvaliteten. Här uppstår frågan om finansieringen av

miljökvalitetsnormer, dvs. de mätningar och utredningar som blir behövliga, eftersom miljökvalitetsnormer bygger att mäta och analysera miljötillstånd. Regeringen behöver ta ställning till hur frågan skall lösas för varje enskild miljökvalitetsnorm. Vi kan i nuläget inte presentera någon lösning

finånsieringsproblemet. Intressant är dock förslaget med avgift ut-

släpp av förorenat vatten i som Utredningen om avrinningsområden lagt

fram i sitt delbetänkande SOU:1997:99. Avgiften föreslås bl.a. användas för

att finansiera tillkommande arbete med vattenfrâgorna. Naturvårdsverket har tagit ställning till förslaget i yttrande 97-09-29 till nyss nämnda betänkande. Det är möjligt redan är uppfylld och att det inte föreligger att normen någon risk för överskridande, att det saknas behov av ytterligare åtgärder.

264 Bilaga-i

34 Att genomföra miljökvalitetsnonner

beaktas myndigheter och kom- Då behöver miljökvalitetsnormen enbart av

i 5 kap. 3 § i miljöbalksförslaget planering,

det vis som beskrivs muner meddelande föreskrifter. En sådan norm planläggning, prövning, tillsyn, av

kan behövas införas grund av kan förefalla mindre angelägen men

säkerställa att försämring miljökvaliteten inte EG-direktiv, eller för att en av

inträffar.

miljökvalitetsnorm skall uppfyllas, dvs. när en Om det behövs för att en

riskerar inte uppfyllas, skall en åtgärdsplan upprättas miljökvalitetsnorm att

regeringen dock att överskri-

kap S § På sidan 241 i lagrådsremissen säger

enskild verksamhet bör hanteras med stöd dande orsakad av en av normen förslag till miljöbalk skall regeringen antingen i

tillsynsåtgärder. Enligt

av beslutar förordning en miljökvalitetsnorm samband med att den om en om

besluta sådan åtgärdsplan eller besluta att eller när behov uppkommer en

eller kommuner skall upprätta sådana åtgärds

eller flera myndigheter

en

planer.

föreslagen eller beslutad miljökvalitetsnorm kan Detta innebär att om en

genomföra analys av behovet av

komma att överskridas, är nästa steg att en

åtgärder. Underlag för den här analysen finns att och möjligheterna till

sid. 13-15. Analysen skall klargöra

hämta från den inledande processen se

eller åtgärdsplanerna skall ha, dvs. vilken

vilken karaktär åtgärdsplanen

planerna behöver ske. Det kan för vissa

eller vilka nivåer upprättandet av

åtgärder med störst kostnadseffektivitet statsmaktens som normer vara

till de avgörande resultaten, då bör åtgärdsplanen upprättas av

leder fram

kan det de lokala och regionala aktör-

regeringen. För andra normer vara

fall pekar regeringen ut de myn-

åtgärder som är avgörande. I dessa

ernas är berörda och beslutar att dessa skall upprätta digheter och kommuner som

med vad står miljöbalksförslagets 5 kap. 5 åtgärdsplaner, i enlighet som

föregår fastställandet av en norm har När den inledande processen som

vilka myndigheter eller kommuner som skall skapat tillräckligt klarhet över

så kan regeringen naturligtvis redan i förordningen

upprätta åtgärdsplaner,

respektive miljökvalitetsnorm peka ut dessa. om behöver upprättas både

Det kommer att finnas fall då åtgärdsplaner av

och kommuner, dvs. där det erfordras

regeringen och av vissa myndigheter

exempelvis beträffande styrmedel och kombination centrala åtgärder en av Så lagtexten är formulerad i lagrådsre-

lokala eller regionala åtgärder. som

tydligt denna kombination är möjlig. missen framgår det inte att

regeringen lägger ansvaret att upprätta

En vägledande princip bör vara att

mån de myndigheter och/ eller kommuner

åtgärdsplaner i största möjliga

i planerna. På så vis ökar motivationen och

skall genomföra åtgärderna

som Om det visar sig att det är på den

kostnadseffektiviteten i åtgärdsarbetet.

. skall ske, bör ansvaret alltså

;lokala nivån det mesta av åtgärdsarbetet

som

läggas berörda kommuner.

till lagrådsremissen 619 sägs att om en

I författningskommentaren flera kommuner inom ett län måste genomförandet

miljökvalitetsnorm berör

Bilaga 4 265

miljökvalitetsnormer 35

Att genomföra

bör länsstyrelsen därför vanligtvis åläggas samordnas. Enligt kommentaren åtgârdsplanen, det är frågan flera kommuskyldigheten att upprätta om om Naturvårdsverket att det med tanke den lokala ner i samma län. anser övervägas det är lämpligare att låta kommuner förankringen alltid bör om åtgärdsplaner för åtgärder skall genomföras lokalt. själva upprätta som förstärka drivkraften i det lokala åtgärdsarbetet. Däremot bör en Detta kan regionalt upprättad åtgärdsplan kompletteras med lokalt övergripande, som åtgärdsplaner i många fall kunna en lämplig kombination. upprättade vara regeringen i sådan situation utser länsstyrelsen att Det är även viktigt att en framtagandet åtgärdsplaner i ett län. Det kan samordna kommunernas av handla lägga fram förslag till regional åtgärdsplan för till exempel om att en område, samordna fördelningen arbetsuppgifter mellan parterna, ett att av samla in erforderligt underlag från län, kommuner m.fl. och sammanstälatt

beslutsunderlag. Utgångspunkten för arbetet med åtgärdspla nen bör vara området fråga skall uppnås så samlade lösningar miljöpro-

att det inom i En samordning arbetet med åtgärdsplaner bör ske blemen som möjligt. av fler än förorening överskrider fastställda miljökvalitetsnormer som när en område och medium t.ex. luft. gäller samma få tillfälle granska åtgärdsplanema vad gäller Naturvårdsverket bör att möjligheten klara de aktuella miljökvalitetsnormerna och hur de stämmer att miljömål och riksintressen, samt internationella åtaganöverens med olika Framför allt handlar verket skall få möjligheten att följa upp den. om att arbetet med miljökvalitetsnormer. Den myndighet eller kommun som uppdärför sända kopia till Naturvårdsverket. I det rättar en åtgärdsplan bör en myndigheten inte kan acceptera förslaget överlämnas detta fall den centrala till regeringen för beslut. det gäller för vatten, exempelvis kopplade Det är i synnerhet när normer det kommer att behövas regionalt upprättade till avrinningsområden, som

kompletterade med lokalt upprättade åtgärdsplaner, alla

åtgärdsplaner,

framtagna iett omfattande samrådsförfarande se även Natur-

dessa planer delbetänkande utredningen avrinnings-

vårdsverkets yttrande över av om

områden SOU 1997:99. § står innan myndighet eller kommun upprättar en l 5 kap. 5 att en den samråda med myndigheter och kommuner som berörs åtgärdsplan skall

verksamhetsutövare berörs i betydande omfattning. Natur-

samt med som

vårdsverket samrådsförfarandet kring åtgärdsplanen är av väsent-

anser att

betydelse för framgångsrikt åtgärdsarbete. Dels handlar det om att

lig ett kan komma att belasta olika aktö-

förankra kommande åtgärdsbördor som

diskutera åtgärder och deras eventuella konserer. Dels handlar det om att kostnader analyseras och beskrivas av de aktörer kvenser. Inte minst behöver

förutsättningarna för att genomföra olika åtgärder.

som har kunskaper om samrådsprocessen blir således ett viktigt underlag kommer fram i Det som

åtgärder skall prioriteras samt hur åtgärds-

vid bedömningen av vilka som det samhällsekonomiskt rimligaste sättet. Förbättbördan skall fördelas

266 Bilaga4

36 Att genomföra miüölcvalitetsnonner

i kommun kan till exempel vara luftföroreningssituationen en ringar av mellan respektive kommun och Vägverket beroende nära samverkan av en

och Banverket.

så många aktörer och medföra så stora konse-

Åtgärdsplaner kan beröra

de ställs i 5 kap. 5 § behöver ställas kvenser, att särskilda krav utöver som - -

till åtgärdsplan kraven innehållet i

som leder till fram en processen

beskrivs i nästa avsnitt.

en åtgärdsplan

säkerställa miljökvalitetsnorm

Utarbetandet av en åtgärdsplan för att en

allmänt intresse. Krav på processen som leder

bör utgå ifrån att tillgodose ett

därför i rad avseenden likna de som gäller

fram till åtgärdsplan bör en

en

upprättande Översiktplan: förfarandet som föregår av en upprättar åtgärdsplan skall sam- Den myndighet eller kommun som en

kommuner berörs samt med verksam-

råda med myndigheter och som omfattning lagrådsremissen 5 kap. hetsutövare berörs i betydande

som förbättra beslutsunderlaget och att ge 5 Syftet med samrådet är att

möjlighet till insyn och påverkan.

bör motiven till förslagen, planerings- Under samrådsförfarandet

- innebörd och konsekven-

underlag betydelse samt åtgårdsförslagens

av bör ingå beskrivning av själva redovisas. I underlaget även en ser sådan finns konsekvensanalys av

miljökvalitetsnormen och om en en

sid. 41 och sid. 59 ff..

miljökvalitetsnormen se

samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som

Resultatet av -

framförts bör redovisas i en "Samrådsredogörelse".

har

åtgärdsplan skall under samrådet länssty-

kommun upprättar en När en

och samordna statens intressen och därvid relsen särskilt ta till vara

kommunens bedömningar. Länsstyrelsen tillhandahålla underlag för

åtgärdsplaner beträffande kom-

skall även samordna kommunernas

mungrånsöverskridande miljökvalitetsnormer.

i kommunfullmäktige eller av länsstyrel-

åtgärdsplan beslutas

- Innan en

eller länsstyrelsen ställa ut planförslaget.

sen skall kommunen

till åtgärdsplan upprättats av kom-

Länsstyrelsen bör till förslaget som

- 9 § PBL.

jämför granskningsyttrande 4 kap.

foga ett yttrande

mun

utställningstiden skall de kommuner eller länsstyrelser som upp-

Efter - och

sammanställa de avlämnade Synpunkterna rerättat åtgärdsplaner

utlåtande fogas till

dovisa förslagen med anledning av dem i ett som

handlingarna i ärendet.

och redovisningen skall redovisas

Åtgärdsplanen, sammanställningen

- hand Natur-

regeringen bestämmer i första till de myndigheter som

vårdsverket.

möjligt samordning arbetet med åtgärds- Därutöver bör så långt som en av

överskrider fastställda miljökvalitetsnorplaner ske när fler än en förorening

område och medium, t.ex. luft.

mer som gäller samma

Bilaga 4 267

A11 genomföra miljökvalitetsnormer

Åtgärdsplaners

innehåll

myndigheter eller kommuner utarbetar åtgärdsplaner räcker När utpekade åtgärderna inriktade att miljökvalitetsnormen skall vara det med att är uppfyllda till det i förordningen angivna datumet. Inom ramen för denna

utsedda och myndigheter har när de

handlingsfrihet som kommuner upp-

åtgärdsplaner skall de fördela kraven utsläppsminskningar rättvist rättar kostnadseffektiva lösningarna uppnås lagrådsremisoch se till att de mest miljöbalk sid. 244 och 617. Detta kan exempelvis ske ett sådant sen om åtgärdsplanen att liknande verksamheter skall minska sätt att det anges i lika utsträckning, samt att äldre befintliga tillstånd skall sina utsläpp i stor

omprövas före nyare tillstånd.

Förslag till innehåll i en åtgärdsplan

Vilken norm avser planen - - Hur ser miljösituationen ut

Vad och vilka orsakar problemet - Vad innebär redan fattade åtgärdsbeslut - Vilka måsta göra vad till när - Information - Konsekvenser - Omprövning av åtgärdsplanen -

frågeställningar bör klarlagda i det föregående En del av dessa vara beslut miljökvalitetsnorm. Alla punkter analysarbetet inför regeringens om ändå finnas med i åtgärdsplanen. I de fall då åtgärdsplaner upprätbehöver

nivåer, exempelvis övergripande regional åtgärdsplan kom-

tas olika en

kommunala åtgärdsplanen bör givetvis för en del

pletterad med ett antal

till den övergripande planen tillräckliga. uppgifter, hänvisningar vara När det finns EG-direktiv med krav utformningen av åtgärdsplaner

det sätt direktiven fordrar, t.ex. ramdirektivet måste dessa utformas som

genomförandet helt och

för luft. Åtgärdsplaner kan också komma att avse av

Naturvårdsverket att de alltid hållet nationella miljökvalitetsnormer. anser innehåll minimum, vilket vi utvecklar nedan. bör ha ett visst givet som Särskilda krav utifrån EG-direktiv kan sedan tillkomma.

planerna kortfattade och skrivna ett lätt tillgäng- I samtliga fall bör vara alla skall kunna läsa och förstå dem. Grafiska beskrivligt språk eftersom

kartor och bilder inte minst från grafiska informations-

ningar genom t.ex.

möjligt nyttjas. Tyngdpunkten i planen skall ligga

system GIS bör om dvs. vad år möjligt att göra och vem skall göra det konkreta och operativa

tidpunkt konsekvenserna det som skall genomfö-

vad till vilken samt av

inte beskrivningen av miljöproblemet. ras, krav tydlighet i skrivningarna och vem dessa

Ett annat grundläggande är

skall åtgärdsplanen leda till resultat måste olika aktörer veta riktar sig till.

268 Bilaga4

38 Att genomföra miljökvalitetsnonner

dem och till när samt varför. Uttryck som "bör vad konkret förväntas av som bör ..." eller "man bör arbeta i riktning sträva mot", "målsättningen vara att

det samtidigt är tydligt angivet vilken mot" kan då inte förekomma utan att

åtgärd måste till till vilken tidpunkt. konkret som av vem samverkan och analys för att den nödvändiga Det ställer stora krav

och genomförbarheten praktik, juridik, ekonomi. konkretionen teknik

för upprätta åtgärdsplaner skall därför se Den myndighet som ansvarar att

analys innefattar såväl olika aktörer som olika kuntill att samverkan och

skapsdiscipliner.

Vilken avser planen norm med olika syften och innehåll komma att För ett område kan flera normer

åtgärdsplaner. Därför är det viktigt för den berörda att veta gälla liksom flera Eftersom alltid är reglerad i vad den aktuella åtgärdsplanen avser. en norm

skall författningsnummer anges. Vi har i föregående avsnitt

en förordning samordning åtgärdsplaner, när fler än en förorening betonat vikten av av fastställda miljökvalitetsnormer gäller samma område och överskrider som

Om flera eller åtgärdsplaner gäller i det aktuella

medium, t.ex. luft. normer

lämpligt att informera att de finns genom att ange området kan det vara om

respektive beslutsdatum, diarienummer och beslutanförfattningsnummer

de myndighet. beskrivas, till exempel skydd människors Syftet med normen skall av

ett ämne och vilken nivå hälsa. Härutöver anges vilken parameter ex.

skall gälla. Finns tidsram reglerad skall denna anges. En en halt som en ex. bör enligt Naturvårdsverkets åsikt förordning om en miljökvalitetsnorm

tidpunkt då senast skall vara uppnådd. alltid innehålla en fastslagen normen

Den annars till intet förpliktande.

vore

miljösituationen ut Hur ser kortfattad beskrivning den aktuella miljösituationen i det Det bör ingå en av

området med avseende på de ämnen som år reglerade i normen. berörda sammanfatta befintliga mätdata, varifrån de härrör och Beskrivningen bör

under vilken period de samlats in.

lättillgänglig beskrivning av problemet För att en för allmänheten mer

det konkretiseras, t.ex. med antal överexponerade och dess omfattning bör

kan leda till eller värdet av bedömt skördevad överexponeringen personer,

bortfall. hur mycket den totala belastningen i området Det bör även redovisas

skall uppnås. Den genomförda dokumenterade

måste minska för att normen fram till denna redovisning behöver inte finnas i analysen för att komma

uppgift och hur den går att tag på. planen, däremot en om var

Vad och vilka orsakar problemet

sammanfattande de huvudsakliga orsakerna till problemets Det bör anges nedfall, utsläpp bör redovisas i sammanfattande text. uppkomst. Data om

Bilaga 4 269

Att genomföra miljökvalitetsnonner

uppgifter de källor som bidrar till att

Ãtgärdsplanen bör också innehålla om

överskrids och möjligt beräkningen av stören miljökvalitetsnorm - om -

uppgifter kan finnas som bilagor eller i ningen från varje sådan källa. Dessa

sistnämnda förutsätter hänvisning med uppgift separata dokument. Det en

erhållas. Den geografiska fördelningen

och hur informationen kan om var belastningen kan åskådliggöras med hjälp av kartor. av eller omständigheter som kan försvå-

Naturligt förekommande belastning

miljösituationen trots åtgärder, t.ex. långväga transport en förändring av ra

via luft/ vatten, bör presenteras.

Vad innebär redan fattade åtgärdsbeslut

vad fattade och förväntade beslut innebär för möjlig- En analys bör göras av

uppnå miljökvalitetsnorrnen i fråga. heterna att

Vilka måste göra vad till när

fattade beslut preciseras i åtgärdsplanen vilka ytter- Med hänsyn till redan

måste komma till stånd för att tillförseln av föroreningar ligare åtgärder som Även kostnaderna

skall minska till nivå där det går att uppnå normen.

en I bilagor kan identifieras vilka tekniska och för dessa åtgärder skall anges.

huvudtaget är möjliga att vidta für att m icke-tekniska åtgärder som över

såväl punktvisa, avse alla bcrilrd.

normen. Dessa kan vara generella som åtgärdskombinationer. Det kan ocksa tum.:-

samhällssektorer och olika

kombinationer vissa åtgärder, vilkt-t hur tekniska faktorer som omöjliggör av

belysas. konkreta åtgärder och dess effek- Presentationen bör så långt möjligt avse

så de blir berörda kan förstå konse-

ter, men även utsläppsnivåer, att som

möjligheterna. Slutdatum för när de olika åtgärderna kvenserna och bedöma

eller rättsliga skall genomförda bör redovi-

tekniska, administrativa vara

sas.

för arbetet med åtgärdsplanen bör vara att det inom Utgångspunkten skall uppnås så samlade lösningar miljöproblemen som

området i fråga

författningskommentar till lagrådsremissen sid. 620.

möjligt

planen skall ingående redovisa den analys Myndigheten som upprättar

insatser och åtgärdsbördor olika är grunden för fördelningen av

som ekonomiska konsekvenser för de aktörer, fördelning som kan ha stora en den naturligtvis måste bygga prinberörda. Naturvårdsverket anser att

och verksamheter lika och proportiocipen att behandla alla individuer

drabbas hårdare enbart grund av nalitet. Enviss samhällsgrupp får inte

måste åtgärderna kostnadseffek-

att den lättare kan regleras. Samtidigt vara

minimerad totalkostnad för kombination av åtgärder tiva, vilket innebär en

marginalkostnad Naturvårdsverkets redovisning av rege-

till lägsta möjliga

mål Rapport 4765, kapitel 5 innehåller en

ringsuppdrag nationella

om

kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljömål. På det

metodbeskrivning om

möjligt och insatser stå i proportion nationella planet bör så långt som var ens

de bidrar till föroreningssituationen. Detta kan t.ex

till i vilken utsträckning

270 Bi1aga4

40 Att genomföra miljökualitetsnonner

först skall ställas de största källorna och att krav bör innebära att krav till belastning. Kostnadseffektiva åtgärder kan innebära ställas i förhållande

vidtas utanför det geografiska område som omfattas av att åtgärderna bör Enligt författningskommentaren till lagrådsremissen miljökvalitetsnormen. regeringen eller den myndighet regeringen bebör det ankomma som

åtgärdsplan, i de fall störningskällor som har stämmer att upprätta en

uppfylla ligger utanför det geografiska betydelse för möjligheten att normen

område miljökvalitetsnormen avser. som betydelsen samråd och samverkan vid framta- Vi har tidigare pekat av

Vikten detta blir särskilt tydlig när åtgärder gandet åtgärdsplaner. av av behöver kombineras regeringen och riksdag, statliga olika samhällsnivåer

myndigheter, kommuner.

för vilka verksamheter med tillstånd som

l åtgärdsplanen skall anges

omprövningar villkoren skall ske. Även åtgärder som ansökningar om av befintlig verksamhet utan tillstånd skall anges i skall vidtas beträffande

sid. 250. Det kan t.ex. röra sig utfärdande av

planen lagrådsremissen om

generella föreskrifter.

miljökvalitetsnormer kommer påverkan från övriga Eu- För vissa fall av

betydelse för hur det går att uppfylla normen. Här bör myndigropa att ha

första avvägningen mellan insatserna. De nationellt krävda heten göra den

med i vilken utsträckning de bidrar till problemen. insatserna får avvägas

administrativa eller rättsliga åtgärder eller styrmedel av Om det behövs

Det kan gälla t.ex. fysisk planering, omprövning olika slag måste detta anges.

föreskrifter, internationella förhandlingar eller avgifter. Vad av tillstånd, styrmedel skall ut bör beskrivas liksom vem eller dessa åtgärder och

initiera och verkställa det konkreta arbetet och vilka det ankommer att

till när det bör ske.

kan i många fall ha stor betydelse för att en miljö- Samhällsplaneringen

när den är uppfylld att den inte överträds. kvalitetsnorm uppfylls samt

detaljplaner och områdesbestämmelser och Kommunernas Översiktsplaner,

Strategier för regional miljö STRAM vägeri detta sammanlänsstyrelsernas därför redovisa hur dessa planer bör med-

hang tungt. En åtgärdsplan bör

miljökvalitetsnorm uppfylls. I vissa fall bör en verka till att respektive

del kommunalt upprättad åtgärdsplan. översiktsplan kunna vara en av en

delbetänkande SOU 1997:32 föreslagna följd-

Den i miljöbalksutredningens

till det viktiga sambandet mellan miljökvalitetslagstiftningen tar hänsyn

ä sidan, planering enligt PBL å andra sidan. och åtgärdsplaper ena normer

omvänt att rniljökvalitetsnorm effektivt bör

För STRAM gäller även en

medverka till regionala miljökvalitetsmål uppnås.

kunna att kan få konsekvenser

Insatser för att påverka genomförandet av en norm

Om negativa konsekvenser riskerar att uppstå, för miljön i andra avseenden.

framgå myndigheten bedömer att det behövs

bör det av åtgärdsplanen om

bevakning dessa, t.ex. i form recipientkontsärskild eller utbyggd av av en

Bilaga 4 271

Att genomföra miljökvalitetsnonner 41

eller miljöövervakning. Då bör anges hur detta skall ske rollprogram annan och av vem. Resultaten från frivillig samverkan mellan olika aktörer bör bli belyst, t.ex.

samverkan som ett led i Agenda 21. översikt möjliga åtgärder i åtgärdsplaner och som förfogar över En av vem dem finns i bilaga

Information En åtgärdsplan är inte bindande i sig. Detta gör det särskilt nödvändigt att blir drabbade krav insatser får information om miljösituatiode som av orsaker och konsekvenser. Villigheten till insatser eller "uppoffnen, dess kunskaper och förståelse och kan förhindra överklagringar" underlättas av administrativa eller rättsliga beslut enbart grund av missförningar av stånd. åtgärdsplan bör innefatta informationsplan i vilken anges hur En en miljösituationen och åtgärdsplaner skall spridas och kunskap om normen, bör detta. Även i EG-direktiv kan finnas krav vem/ vilka som göra myndigheterna i vissa lägen informera allmänheten om miljösituatituiuexi. att Det gäller i dag ramdirektivet för luft.

Konsekvenser I åtgärdsplanen skall konsekvensanalys ingå som så långt möjligt tar upp en åtgärderna kommer att förorsaka, såväl samhällsekovilka kostnader som

nomiskt företagsekonomiskt. I den mån det inte är möjligt att sätta

som siffror konsekvenserna får dessa beskrivas i ord. måste belysas vilka effekter blir följden såväl miljömässigt l-lärutöver som

socialt eller för arbetsmarknaden. Påverkas den totala miljösituationen

som andra avseenden än de berör bör detta negativt eller positivt i som normen

beskrivas. klarläggas och i så fall det finns risker för l detta avsnitt behöver om var mellan detaljplaner å sidan och kraven den fysiska

konflikter gällande ena utifrån miljökvalitetsnorm och åtgärdsplan å andra sidan.

planeringen en hand relevant när det föreligger äldre detaljplaner med långa Detta är i första skadeståndskrav kan teoretiskt uppstå, till exempel om

genomförandetider.

lämnas grund miljökvalitetsnorm och till den bygglov inte kan av en enligt gällande detaljplan bygglov skall bevilkopplad åtgärdsplan, trots att Konflikten torde dock kunna undvikas respektive ändringar i jas. genom berörda detaljplaner.

Omprövning åtgärdsplanen av för § andra stycket framgår

Av föreslagna lagregler miljökvalitetsnormer

åtgärdsplan skall omprövas vid behov den myndighet som har att en av Ikommentaren till lagtexten uttalas att detta lämpligtvis beslutat om planen. bör göras vart femte år, behov inte har visat sig tidigare. om

272 Bilaga4

42 Att genomföra miljökvalitetsnomzer

det bör framgå själva åtgärdsplanen när

Naturvårdsverket anser att av

utvärdering/omprövning planen skall ske.

senast en av

Genomförande av åtgärdsplaner

bestäms huvudsakligen innehållet i Genomförandet en åtgärdsplan av av lyfts aspekter fram har generell

den aktuella åtgärdsplanen. Nedan som

betydelse för genomförandet.

STRAM-arbete STRAtegi för regional Miljö Länsstyrelsernas

13-15 så spelar de regionala miljöanalyserna och Som beskrivits i sidorna

roll i samband med införandet regionala miljökvastrategierna en viktig av

införandet miljökvalitetsmål och fastställandet

litetsnormer. I takt med av

det likaså stor betydelse att STRAM byggs ut miljökvalitetsnormer är av av

för miljökvalitetsmålen och miljökvalitets-

till ett samordningsinstrument

kopplat till dessa. Det handlar om en kom-

normerna samt åtgärdsarbetet

länsstyrelsemas STRAM-arbete. STRAM inplettering och fördjupning av

kunskapsunderlag och handlingsprogram, delvis nehåller redan i dag både

uttryckta i siffror. Det handlar även om att samordna med kvalitetsmål

åtgärdsplanerna, dvs. kontrollen av normuppfyllande.

uppföljningen av

Uppföljning av åtgärdsarbetet

frågor mätning och kontroll för Genom 5 kap. 9 § i miljöbalken regleras om

miljökvalitetsnorm uppfylls. På detta vis är samatt kunna klargöra att en

hur uppföljningen genomförandet av en miljötidigt principiellt reglerat av

Regeringen eller den myndighet som regeringen kvalitetsnorm skall ske.

meddela de föreskrifter behövs för att uppföljningen utser behöver dock som

angivna miljökvaliteten skall kunna realiseras, dvs. att av den i en norm normvärde kan jämföras enligt standardiserade princiuppmätt värde och

per.

Omprövning av en åtgärdsplan

skall åtgärdsplan omprövas vid behov. Av

Enligt 5 kap. 6 § andra stycket en

framgår att detta dock lämpligtvis alltid bör göras författningskommentaren inte har visat sig finnas tidigare. Omprövsenast vart femte år, om behov

författningskommentaren omprövas den myndighet ningen skall enligt av

beslutat om planen. som sådan omprövning behöver ske tidigare än Naturvårdsverket anser att en

framstår uppenbart att inte kommer att

vart femte år om det som normen

tid trots att åtgärder enligt åtgärdsplanen geuppfyllas inom föreskriven och domstolar beaktar miljökvalitets-

nomförts, myndigheter, kommuner

Bilaga 4 273

Att genom/öra miljökvalitetsnonner 43

normen det sätt som föreskrivs i 5 kap. 3-4 samt 16 kap. 5 § miljöbalken och berörda myndigheter inom rimlig ramen utnyttjat möjligheterna till omprövning av tillstånd och villkor enligt bestämmelserna i 24 kap. 5 § punkt Vi anser att regeringen eller den myndighet regeringen utser som bör samråda med den myndighet eller kommun som har upprättat åtgärdsplanen avseende frågan vad en reviderad åtgärdsplan bör innehålla för ytterligare åtgärder för att miljökvalitetsnormen ifråga skall uppnås. Regeringen kan efter ett sådant samråd behöva fatta beslut att om annan myndighet eller kommun skall upprätta den reviderade åtgärdsplanen. nya

274 Bilaga4

Övervakning av

miljökvalitetsnormer

med förordning miljökvalitetsnormer Regeringen skall i samband att en om utföra de mätningar och/ eller besluta vilka som är skyldiga att antas om behövs för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppberäkningar som

fylls miljöbalksförslaget 5 kap. 9 §. uppfylls måste det finnas ett

För övervaka att en miljökvalitetsnorm att till. Detta måste innefatta lämpför hur denna övervakning skall system och analys. Även

och metoder för provtagning

liga provtagningsplatser

beräkningsmodeller är ändamålsenliga.

Luft

96/ 62/ EG tillåter en kombination av mät- Ramdirektivet för luftkvalitet hur halten i miljön förhåller sig till ningar och beräkningar, beroende

Är halten tillräckligt långt under gränsvärdet är gränsvärdet. den aktuella

accepterade metod, är halten något

beräkningar eller uppskattningar som

med beräkningar förekomma och vid högre får mätningar i kombination det tvingande med mätningar. EUs

halter närmare eller över gränsvärdet är halter under gränsvärdet som skall utlösa

ministerråd skall fastställa vilka EU-kommissionen föreligger, enligt vilka krav mätningar. Förslag från

svaveldioxid halterna ligger över 60 % av mätningar skall ske för om tillåts kombination mätningar och Mellan 40 och 60 % en av

gränsvärdet.

tillräckliga. För kvävedioxid föreberäkningar, under 40 är beräkningar

med skillnaden att intervallen är 50/60 slår kommissionen liknande regler,

% i stället för 40/60 %. tätbebyggelse, dvs. i med fler än är alltid tvingande i en zon Mätningar befolkningstätheten är så hög att det ändå bedöms 250 000 invånare eller där omfattar detta krav städerna Stockholm, motiverat. För Sveriges del som

Göteborg och Malmö.

Bilaga 4 275

Övervakning av mzZ/ökvalitetsnonner

övervakningen luftkvalitetsnormerna skall vara kom- Hur omfattande av dotterdirektiven till ramdirektivet för luftkvalitet att mer de kommande

st ra. och analysmetoder används i dag uppfyller EUs nuvarande mät- som 85/ 203/ EEG. Däremot år inte kravet på mätplats uppfyllt överallt. direktiv EUs befintliga direktiv för kvåvedioxid 85/ 203/ EEG skall mätning- Enligt människor vistas. Även utifrån ramdirektivet ske i gatumiljö, dvs. där arna EEG kommer valet mätplatser att på många orter, bl.a. i om luft 96 / 62./ av

storstäderna, behöva ändras från taknivå till gatunivå. Det gäller orter där

kvåvedioxid är för hög för att enbart beräkningar eller den aktuella halten av uppskattningar skall förekomma. Naturvårdsverket mäter Institutet för vatten- och luft- På uppdrag av

vårdsforsnkning IVL kvåvedioxid utanför tätorterna. Mätningarna sker

miljöövervakningens och ingår i ett europeiskt samarbete och inom program resultaten rapporteras i s.k. EMEP-rutor.

enda ämne mäts regelbundet. Detta sker

Bensen är det cancerogena som begränsat antal platser ändå överblick över problemets ett men ger en För andra föroreningar saknas tillräckligt med mätningar för att omfattning. överblick, främst för partiklar PMIO och vissa cancerframkalla nde denna Här kommer erfordras Ökad övervakning för att uppfylla komämnen. att Brister i mätunderlaget finns även för andra och flyktiga mande direktiv.

butadien och PAH polycykliska aromatiska

organiska ämnen som t.ex. eten, kolväten. Dessa mätningar är kostsamma. Det kan därför vara motiverat att

mätningar till fåtal stationer masterstations och undersö-

begränsa dessa ett dessa korrelerar med ämnen som är mindre kostsamma att ka hur ämnen sedan användas de orter, där enligt inledande mäta. Beräkningar kan man

kommande EU-gränsvärden med sådan marginal

mätningar ligger under att EU-direktiven inte kräver mätningar. i regi, andra gör det i samarbete med De större kommunerna mäter egen båda fallen är det kommunerna står för mät-

lVLs URBAN-projekt. l som

kostnader. I URBAN-projektet ingår 42 tätorter. Mätningarna ningarnas

den urbana bakgrunden för att följa trender och utveckling

syftar till att ge sker sådant sätt taknivå att det inte passar för en övervakning av och ett skyddet för människors hälsa individni-

miljökvalitetsnormer som avser i beräkningsmodell för att användas för

vå. Mätningarna kan sättas in en övervakning av sådana normer. kvåvedioxid, svaveldioxid, sot och vissa flyktiga organiska Mätningar av

utomhus sker under vinterhalvåret, mätningar ozon i första hand

ämnen av

sommarhalvåret. Inandningsbara partiklar mäts såsongsvis i ett be-

under gränsat antal kommuner. räcker inte till för att fullgöra ramdirektivets krav Ovanstående mätningar luftkvaliteten och för att regeringen skall kunna peka ut utvärdering av

behöver upprätta åtgärdsplaner för eventuella luft-

vilka myndigheter som Omfattande kompletteringar och förändringar i mätprokvalitetsnormer.

276 Bilaga4

6 Övervakning av miljökualitetsnonner

kommer att krävas, åtmin-

och arbetet med beräkningsmodeller

grammen aktualiserar frågan finansieringen under inledande fas. Detta om stone en

de nödvändiga mätprogrammen. av förslag till luftövervakningspro- I bila 6 redovisar vi en grov skiss ett ga eventuellt införande av en miljöför kvävedioxid i samband med ett gram

kvalitetsnorm för detta ämne.

Vatten och sediment

mätmetoder för att mäta förekomsten av nä- Vi förfogar över analys- och

miljöfarliga organiska ämnen i såväl vatmetaller och många ringsämnen, rad metoder för att mäta biolosediment biota. Det finns även en ten, som

giska parametrar. för mätningar. Det medför att un- Det saknas delvis nationella riktlinjer

Här kommer att fordras dersökningar och resultat inte alltid blir jämförbara.

EUs förslag till ramdirektiv för vatten ökade centrala insatser, särskilt om

antas. områden där blir aktuella, nuva- Särskilda behövs för de normer program vattenvårdsförbund utför är

rande system med recipientkontroll som ex.

medföra ökade kostnader. Frågan om inte tillräckliga. Detta kommer att

finansiering är oklar.

Mark

kemiska ämnen, t.ex. pH, aluminium,

Med stor noggrannhet kan vi mäta

de analys- och mätmetoder som basmättnadsgrad och metaller. Flera av

användas för mark. I flera fall krävs används för vatten och sediment kan

metoderna. Vi kan bedöma den dock viss anpassning och utveckling av

hur eventuell efterlevs, men

rådande miljökvaliteten eller övervaka en norm

Detta blir mycket kostsamt i det behövs då fler och direkta mätningar.

ifrågasätter kost-

synnerhet när det gäller kadmium ijordbruksmark.Vi om

mätningar eventuella motiverade för den omfattning av som naderna är dvs. överhuvudtaget bör miljökvalitetsnormer skulle medföra, om normer

fastställas mark se sid. 29-31.

Förorenade områden

och mätmetoder har för vissa parametrar Ett utvecklingsarbete för analys-

för inventering och risk-

för arbetet med en vägledning

skett inom ramen Som vi fört fram tidigare sid. 31-32 klassificering förorenade områden. av bör användas för att hantera

vi dock inte att miljökvalitetsnormer

anser

förorenade områden.

Bilaga 4 277

Övervakning miljökvalitetsnonner 4 7

av

Slutsatser

Dagens system för miljöövervakning syftar till att följa det allmänna tillståndet i miljön och följa nationella mål. För att kunna nyttjas för övervakupp miljökvalitetsnormer måste systemet ändras, vilket miljöövervakning av ningsutredningen SOU 1997:34 påpekat. Enligt vår bedömning innebär ett införande miljökvalitetsnormer i de flesta fall att antalet mätplatser, av mättillfällen samt omfattningen av modellberäkningar behöver öka beroende att det inte är möjligt att erhålla en bild av hur den aktuella annars miljösituationen stämmer överens med normen. Detta är i första hand en

kostnadsfråga. Därutöver behöver det för vissa typer av övervakningar undersökas om mätningar och analyser i olika delar landet går att jämföra så kan i dag av t.ex. metoderna för att analysera vissa organiska gifter skilja sig i en omfattning så att jämförelser inte är möjliga. För att övervaka att miljökvalitetsnorm uppfylls måste det finnas ett en system för hur denna övervakning skall till. Detta måste innefatta lämpliga provtagnings- och mätplatser och metoder för provtagning, mätning och analys. I flera fall kan även beräkningsmodeller ändamålsenliga. vara Vi föreslår att regeringen i respektive förordning om miljökvalitetsnormer reglerar övervakningsfrågoma att peka ut vilka som är skyldiga att genom genomföra de behövliga mätningarna och att Naturvårdsverket bemyndigas detaljreglera metoderna för val matplats, mätningar, analysmetoder att av och beräkningar. Samtidigt bör då regeringen ta ställning till hur den ökade omfattningen övervakning skall finansieras. Finansieringen kan se olika av ut för övervakningen olika ämnen eller störningar. Utgör ett antal punktav källor den huvudsakliga orsaken till att överskrids kan avgifter en norm enligt Polluters Pay-principen för finansiering av övervakningen vara en framkomlig För diffusa utsläpp, t.ex. från vägtrafiken är en sådan väg. finansiering svårare att genomföra. Naturvårdsverket har inte i dag några

konkreta förslag hur finansieringsfrågan kan lösas.

278 Bilaga4

till

Förslag

miljökvalitetsnormer

för luft

Förordning om miljökvalitetsnormer

Naturvårdsverket föreslår miljökvalitetsnormer för föroreningama svaveldioxid, kvävedioxid och bly i utomhusluften med syfte att skydda människors hälsa för skälen till att exempelvis partiklar eller ozon inte tas med i detta första skede sidorna 17-18 och 54. Normerna är angivna som högsta se tillåtna halter i luft och skall i överensstämmelse med EUs ramdirektiv för luft gälla i hela landet.

på/m3

För kvävedioxid skall normvärde gälla timmedelvärdet 90 som

uttryckt 98-percentil för år och som årsmedelvärde 40 ug/ m om

som percentiler sid. 52. Enligt vårt förslag skall normen uppfyllas senast vid se utgången år 2005. Normvärdet motsvarar MaTs-arbetets etappmål för år av EU-kommissionens förslag till gränsvärde för år 2010. I ett led att 2005 samt tillgodose EU-kommissionens förslag till dotterdirektiv även i övrigt föreslår särskilt normvärde för skydd vegetationen utanför tätorter och vi ett av

trafikområden 30 tig/ma årsmedelvärde.

Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid innebär ett timmedelvärde 200

tig/ms 98-percentil, dygnmedelvärde 100 rig/m 98-percentil och ett medelvärde för år och vinterhalvår 50 ug/m3. De motsvarar de i dag

gällande svenska gränsvärdena och innebär strängare värden än vad ett kommande EG-direktiv förmodas föreslå. Miljökvalitetsnormen för svavel-

dioxid innehåller dessutom ett tröskelvärde 350 pg/m3, som om det

överskrids än 3 timmar i rad skall föranleda att kommunen skall mer informera allmänheten och Naturvårdsverket. Ett särskilt normvärde 20

ug/m3 medelvärde år och vinterhalvår föreslås för skydd av ekosystem

utanför tätorter. De båda sistnämnda normvärdena är förslag mot bakgrund EU-kommissionens förslag till dotterdirektiv. av

Bilaga 4 279

Förslag till miljökvalitetsnormer

bly skall normvärde gälla årsmedelvärdet 0,5 ug/ m3 vilket motsva- För som EU förmodade förslag för 2005. rar bly och svaveldioxid skall uppnådda i och med att Normerna för vara normförordningen träder i kraft, vilket inte utgör något problem innehål- föreslagna normvårdena är i dag med god marginal säkerställt landet av de Det finns undantag: I Säffle kommun överskrids gällande i Sverige ett änsvärde för svaveldioxid grund utsläpp från en sulfitfabrik. av av Atgärder för komma till rätta med problemet är pågång enligt Länsstyatt

relsen i Värmland. l bilaga 1 medföljer vårt förslag till förordningstext. vårt förslag skall träda i kraft den 1 januari 1999. Från och Enligt normerna denna tidpunkt skall beaktas myndigheter och kommuner med normerna av §. Senast den 31 december 2005 skall normen för kvävedioxid vara MB 5 kap. 3 Detta datum blir styrande för eventuellt kommande åtgärdsplaner. uppfylld.

för fastställande

Utgångspunkter

av

för luft

miljökvalitetsnormer

WHO och Institutet för Miljömedicin liviål Världshälsoorganisationen för olika parametrar för skyddet människa ns hälsa. har angett riktvärden av kvävedioxid, svaveldioxid och marknära har WHO även publicerat För ozon

riktvärden för skyddet vegetationz. EU har i sitt femte rrtiljöprogram3

av WI-lOs värden skall bli tvingande EU-nivå före år 2000. angett att Naturvårdsverkets riktvärden för koloxid, Riksdagen har beslutat att kvävedioxid, svaveldioxid samt sot och partiklar skall vara uppnådda senast

år 2000 Prop. 1990/ 91, sid. 31, loU 30, rskr 338.

fram nationella miljömål

l Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att ta nya föreslås mål för luft, kvävedioxid, partiklar och bensen.

ren ozon, Miljöhälsoutredningen SOU 1996:124 rekommenderar skärpta riktvär-

och partiklar. IMM har fått ett uppdrag Naturvårdsden för kvävedioxid av

verket att utreda hur partikelhalter är relaterade till cancerrisker nuvarande

gränsvärden utgår enbart från akuta effekter.

resulterade i mål för

MaTs MiljöanpassatTransportsystem-samarbetet

för kvävedioxid, polyaromatiska kolväten,

luftkvalitet, bland annat ämnena

partiklar, bensapyren, eten och formaldehyd. formulerat regionala mål för luftkvalitet i STRAM-arbetet.

Många län har

enstaka undantag har de utgått från riksdagens mål för

Så när som något

luftkvalitet Några län har också formulerat mål för partiklar och

i tätorter. refererat till Naturvårdsverkets förslag. Flertalet har marknära ozon och då nå målen. Däremot är det betydligt färre som pekat redovisat åtgärder för att

ut hur problemen är geografiskt avgränsade.

WHO Regional Publications, European Series No. 23. Updalc 2 Air Quality Guidelines for Europe, Revision the of WHO Air Quality Guidelines for Europe, Volume4 Ecotoxic. and 3 Towards Sustainability, kap. 5.2, tabell

280 Bilaga4

50 Förslag lill miljökvalitetsnormer

nivåer för svaveldioxid, kvävedioxid, Riksantikvarieämbetet har angett

skyddet kulturminnen och kulturföremål. Dessa och partiklar för av ozon ambitionsnivå än de avser skyddet nivåer ligger betydligt lägre högre som

människors hälsa. av olika gällande och föreslagna rikt- och gränsvärfinns förtecknat lbila ga 3

den för och cancerogena ämnen. ozon

Kvävedioxid

grund för det preliminära förslag som diskuteras WHOs riktlinjer utgör

överensstämmelse med vad sagts i EUs miljöprogram. inom EU, i som

efter percentilomräkning se sid. 52

EUs preliminära förslag motsvaras

Miljöhälsoutredningen och MaTs etappmål för år förslagen från IMM, av vetenskapliga underlag. Det är ca 20 % strängare 2005 och bygger samma

enligt hälsoskyddslagen. MaTs långsiktiga mål är än nuvarande föreskrifter

ännu strängare.

föreslagna rikt- och gränsvärden för kvävedioxid Tabell 1. Gällande och

inte Medelvâr- Anmärkning Organisation/status Halt som

får överskri- destid

das pg/ma

1h 98-peroentilhela året, gränsvärde EU. gatumiljö direk- 200 50 1h SO-percentilhela årenvägledande tiv 89/427/EEG 1h 98-percentil hela året. vägledande 135

90° 1h sa-percentil, uppnås senast 2010 EU-kommissionens 40 år skydd av hälsa, uppnås 2010 förslag år skydd av vegetation NO+NO2 30 utanför tätorter och trañkleder

1h 98-percentil vinterhalvår Naturvårdsverket 110 24h QS-percentil vinterhalvår föreskrift, gatumiljö 75 vinterhalvår aritmetiskt medelvärde 50

90h 1h 98-percentil hela året IMM förslag,

gatumiljö

1h takvårde får aldrig överskridas Mlljöhälsoutredningen 100 föreslås uppnås senast år förslag, gatumiljö som

90° 1h QS-percentil. etappmålför år 2005 MaTs förslag. år etappmål lör år 2005 gatumiljö 40

1h takvärde°, långsiktigt mål 100 år långsiktigt mål 20

år skydd av kulturminnen och Riksantikvarieämbetet 20 kulturtöremål förslag

SS-percentil tolkning "takvärde" som 99,9-percentil motsvararca 50 g/m3 som om av a för bättre jämförelse har omräkningskett till 98-percentil b

Bilaga 4 281

Förslag till miljökvalitetsnomzer 51

m3 timmedel- MaTs förslag till långsiktigt mål, takvärdet 100 ug/ som värde skydd hälsa utgår ifrån att överskridanden aldrig skall ske, bygger av dock inte ett i i dag betryggande vetenskapligt underlag. Det uttrycker Öka säkerhetsmarginalen, jämfört med IMMs förslag. snarare en önskan att Samtidigt motsvarar det till del Riksantikvarieämbetets förslag som bygger vetenskapligt underlag, med syftet att skydda föremål, inte männimen skors hälsa.

Svaveldioxid

Tabell 2. Gällande och föreslagna rikt- och gränsvärden för svaveldioxid

Organisation/status Halt Medel- Anmärkning u9/m° värdestid

prel. förslag från 350 1 h högst 8 ggr per år. uppnås 2005 EU 125 24h högst 3 ggr per år, uppnås 2010 styrgrupp 20 vinterhal- skydd av ekosystem utanför tätvår/år orter

Naturvårdsverket 200 1 h 98-percentil föreskrift 1 00 24h 98-percentil 50 vinterhalvår aritmetiskt medelvärde

WHO rek. värde 500 10 min maxvärde 125 24h 98-percentil 50 år

Riksantikvarieämbetet 5 år skydd av kulturminnen och förslag kulturlöremål

Partiklar PM 10

Tabell 3. Gällande och föreslagna rikt- och gränsvärden för partiklar

Organisation/status Halt Medel- Anmärkning uslm° värdestid

prel. förslag från 50 24h högst 14 ggr per år, uppnås 2005 EU styrgrupp 30 år uppnås 2005 50 24h högst 7 ggr per år, uppnås 2010 20 år uppnås 2010

Naturvårdsverket 110 24h 98-percentil halvår bedömningsgrund 50 halvår aritmetiskt medelvärde

MaTs förslag 100 24h 20 halvår

IMM förslag 100 24h 20 halvår

Riksantikvarieämbetet 1 0 år önskvärt för skydd av kulturminnen och kulturföremål förslag

282 Bilaga4

Förslag till miljökvalitetsnomzer

för detta regeringsuppdrag diskuterat

Naturvårdsverket har inom ramen

för partiklar PM 10: Dygnsmedelvärde ett försla till miljökvalitetsnorm pg/ m3.

96-percentil för år och årsmedelvärde 30 50 ug/ uttryckt som som m förslag uppfyllas före utgången år 2.005 och Normen skulle enligt vårt av

med tidigare förslag från IMM och MaTs-arbetet samt därmed ligga i linje

förslag till gränsvärde. Vårt underlag om detta

motsvara EU-kommissionens

omfattning överskridande, exponering, vilka parluftföroreningsproblems

till grund för och om åtgärdsmöjtikelfraktioner som skall läggas en norm

kunna lägga fram ett förslag ligheter är dock i dag för begränsat för att

tidpunkt då sådan norm skall uppnås.

innehållande en en

Naturvårdsverket att över värdena för IMM har erhållit ett uppdrag av se

då hänsyn till cancerogena effekter.

partiklar och ta

Bly

föreslår högsta årsmedelvärde för bly 0,5 pg/m3

EU-kommissionen ett

alla områden med undantag för vissa industriom-

skall uppnås år 2005 i

som uppnås 2010. I Sverige föreligger inga problem råden där värdet skall senast

att uppfylla detta värde.

Percentiler, fråga om praktisk tillämpning

en

människor eller miljö inte skall komma till skada För att vara säker att

detta är olika anledningar inte praktiskt bör ett takvårde gälla, men av

vi inte kan påverka vädersituationen, som varierar möjligt. En orsak är att

år och mellan olika år, eller gardera oss för extrema både under ett visst

och beräkningar år dessutom förknippade vädersitutationer. Alla mätningar

mättekniskt svårt att få fram de högsta förekommed osäkerhet och det är

mande värdena.

nödvändigt överskrida takvärdet det värde som inte

Det är därför att

tiden, vilket samtidigt får till följd att får överskridas alls en viss procent av

skydda alla människor från olägenheter. Att detta det inte går att fullständigt

framgår lagrådsremissen miljöbalk specialmotivering är acceptabelt av om

till 5 kap. 2 §.

timvärde över ett år innebär att värdet får

En 98-percentil för ett visst

under ett år motsvaras av 2 % överskridas maximalt så många timmar som

dvs. 175 timmar. Överskridandet kan till exemdet totala antalet timmar, av maximalt 175 olika tillfällen eller under maximalt pel ske under 1 timme vid

sammanhängande period, det statis-

175 timmar ca 1 vecka vid en längre

tiska resultatet blir detsamma.

99-percentil maximalt 88 timmar per år ökar

Om percentilen ökar till en

timvärdet och miljösituationen är behålls risken för överskridanden om

"kompenserar" för den ökade risken.

oförändrad. Ett högre timvärde

Bilaga 4 283

till miljökvalitetsnormer 53 Förslag

Våra slutsatser miljökvalitetsnormer för luft

om

Vi föreslår miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid och bly i syfte att skydda människors hälsa och miljön. På detta sätt kommer vi att uppfylla gällande direktiv och troligen även de kommande dotterdirektiven till ramdirektivet för luft för dessa luftföroreningar. Det föreligger möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder vid införandet av den här typen av normer. Den föreslagna för svaveldioxid motsvarar de för Sverige av oss normen dag gällande gränsvärdena SNFS 1993:10. Värdena motsvarar den halt i människor kan utsättas för utan fara för olägenheter och det anses inte som förekomma överexponeringar människor i Sverige i dag med undantag av för Säffle, sid. 49. Både denna liksom den av oss föreslagna av se norm för bly kommer att uppfylld redan vid ikraftträdande av denna normen vara förordning och de uppfyller EUs troliga krav med god marginal. Det är

främst i vissa andra europeiska länder som det kan bli svårt att klara krav denna nivå beträffande bly och svaveldioxid. I linje med EU-kommissionens förslag föreslår vi även ett tröskelvä rdc für

svaveldioxid 350 gig/ma som om det uppmäts som medelvärde under en

tretimmarsperiod skall leda till särskilda infonnationsåtgärder. Pâ samma

vårt förslag till ovanstående tröskelvärde syftar till en im PlEnlUnlL

sätt som - EU-regler och inte grundar sig i Sverige förekommande luftkx .1ring av litetsproblem så höga halter uppnås inte i Sverige ens under korta ;vem KlUl så föreslår vi för skydd ekosystem ett högsta normvärde för svaveldioxid av

i luften utanför tätorter 20 ug/m3.

Beträffande för kvävedioxid bör redan utgången av år 2005 m m en norm

tidpunkt vid vilken det är möjligt att uppnå EUs föreslagna värden, helt

en enlighet med MaTs-arbetet. Utgångsläget för miljökvaliteten och utvecki lingen är i Sverige bättre än i många andra EU-länder. Enligt befintliga

vetenskapliga underlag bör en miljökvalitetsnorm i syfte att skydda männi-

skors hälsa tillåta ett högsta timmedelvärde 90 ;ng/ma som 98-percentil för år och 40 gig/ma som årsmedelvärde.

Vi redovisar i nästa avsnitt dagssituationen beträffande den föreslagna

för kvävedioxid, samt vilka trender som föreligger om inga nya normen åtgärder beslutas. I detta avsnitt redovisas även en bedömning av konse-

kvenserna sådan norm ett översiktligt sätt. av en Vi kan inte utesluta att skyddet människors hälsa i framtiden kommer av normkrav vad gäller kvävedioxid än de som föreslås att kräva strängare

här4. Utvärderingar forskningsresultat beträffande effekter hälsa bör

av

åren läggas till grund för eventuella revideringar den

inom de närmaste av för kvävedioxid. Även skydd vegetation och skyddet föreslagna normen av kulturbyggnader i tätorter kräver lägre halter än de som föreslagits här av

Korttidsförsök kammare i med frivilliga försölspersoner harvisat effekterhos astmatikerredan vid 4 relativt låga halter kvävedioxid. ExponeringenÖkar bland annat känsligheten för allergener. Det ;ir sannolikt det finns hälsoeffekter grund samverkan mellanolika luftföroreningar Am även att av J Respir Crit CareMed, Vol 155, 881-887, 1997; muntligt meddelandefrån Gunnar Bylin och pp Victoria Strand,Lung-och allergikliniken, Huddinge Sjukhus.

284 Bilaga4

Förslag till miljökvalitetsnormer

pg/ m3 maximalt årsmedel-

rekommenderar 20 som

Riksantikvarieämbetet

m3 vid revidering

och 10 ug/ för partiklar.Vi anser att man en

värde för N Oz skyddet vegetation och vissa mateäven bör inrikta sig av av normerna

kulturobjekt/ byggnader värden i tätorter.

riella miljökvalitetsnorm för luft innehåller som Vårt förslag till förordning om

EG-direktiv även norm med högsta implementera kommande en ett led att årsmedelvärde för

kvävedioxid 30 ug/m3 aritmetiskt

tillåtna halt av trafikområden dvs. skogsmark, vegetationen utanför tätorter och skydd av områden är långt under detta naturmark. Halterna i dessa

jordbruksmark,

det skall acceptabelt syfte är inte att vara

värde i Sverige. Normens givetsvis

håller sig under värdet. Ett sig 30 ;tg/m så länge de att halterna närmar , skall eftersträvas. Detta följer

bibehållande uppnådd god miljökvalitet

av

allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken.

bland annat av de

till miljökvalitetsnorm för

Naturvårdsverket har diskuterat ett förslag

dag gällande svenska gränsvärdet

PM 10 är strängare än det i partiklar som förslag. Partiklar kommer i relativ EU-kommissionens och som motsvarar från källor är svåra att påverka källor utanför Sverige, dvs. som

hög grad från åtgärder. Vid vissa tillfällen ogynnsamma lokala eller regionala

genom åtgärder svårt att trots inhemska väderförhållanden kan det därför vara

faktum det rimligt att sätta föreslagen Med hänsyn till detta vore klara norm. får överskridas vid maximalt 14

normvärd 96-percentil, dvs. det

ett som dag. Måtutrustningen är dyr. Partiklar mäts i ringa utsträckning i tillfällen. städer. För att kunna en bild mätningar endast i ett fåtal

Regelbundet sker för att kunna föreslå en tidpunkt när en norm

hur utbrett problemet är, av vilka kommu-

uppnådd, för att kunna peka ut

rimligen skulle kunna vara

åtgärdsplaner för att uppnå

bör åläggas att ta fram

ner/myndigheter som beskriva vilka typer av åtgärder som kan

och för att kunna denna norm konsekvenser sådan norm och behövbli aktuella samt vilka en komma att mätunderlag. Även det kommande får, behövs ett bättre

liga åtgärdsplaner övervakning partiklar. Ett förslag

kommer att kräva ökad av EG-direktivet föregås närmare kartering av

för partiklar bör av en om miljökvalitetsnorm åtgärdsstrategier. Ett mät- och föroreningssituationen och utredning av finansieringsmöjligheter behöför partiklar samt dess

beräkningsprogram

arbetas fram. ver följd luft bör gälla i hela landet. Detta är en av Miljökvalitetsnormer för

och föreslagna EEG-direktiv. befintliga för luft bör sikt även hantera

En förordning om miljökvalitetsnormer

ramdirektivet för luft och som komandra luftföreningar som omfattats av

bensen och PAH. EU-kommiskommande dotterdirektiv bl.a. mer regleras i

förslag. På grund den begrän-

hittills dock inte lämnat några av sionen har EU-förslag och de många frågor tiden för uppdraget, avsaknaden av sade dessa ämnen kan föreslås, har vi innan normvärden för som måste besvaras Tydligt är dock att underlag närmare in dem. inte haft möjlighet att kan utarbetas. omfattning behöver tas fram innan normer om problemens

Bilaga 4 285

Åtgärder

för att

för

uppfylla en norm

kvävedioxid

Vid införandet miljökvalitetsnorm för kvävedioxid med en ambitionsav en nivå enligt vårt förslag kommer normen att överskridas i en rad kommuners tätorter under de närmaste åren. Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsnonnen för kvävedio- Den av xid har dock goda förutsättningar att uppfyllas vid utgången av år 2005. Detta är konsekvens av redan fattade beslut och de beslut som år planeen rade inom EU beträffande utsläpp från bilar och arbetsmaskiner. Det kan dock inte helt uteslutas att kompletterande åtgärder krävs för att

uppfylla I dessa måste fall måste aktuella kommuner upprätta

normerna.

åtgårdsplaner. Vi beskriver nedan i generella termer vilka typer av åtgärder

:dessa planer kan behöva innehålla.

Utgån gslä get

Med den föreslagna miljökvalitetsnormen för kvävedioxid som utav oss gångspunkt lät vi IVL genomföra beräkningar hur många och vilka av kommuner skulle riskera att överskrida den föreslagna normen år 2005, som år 2010 och år 2015 samt hur läget hade varit år 1995 som utgångssituation hade gällt redan då. Som underlag erhöll IVL dels emissionsfakom normen torer, dels prognoser vad gäller utsläppsscenarier. IVLs resultat rapport 1997-09-23 visade att år 1995 skulle den föreslagna normen ha överskridits i 60 % av landets kommuner. Den pågående utvecklingen, innebärande ett kontinuerligt utbyte av fordonsparken allt lågemitterande fordon leder dock enligt IVL till att mot mer

10 18-0367

286 Bilaga4

för kväuedioxid

56 Åtgärder för att uppfylla en norm

uppfyllas år 2005 i hela landet med undantag av den föreslagna normen kan

Umeå och Västerås.

fakta pekar att Västerås skulle ha sämre Det föreligger inga som

andra kommuner. Det förefaller snarare förutsättningar att klara normen än

faktiska problem att klara normen grund bristen mätunderla g än vara förhållanden ligger bakom den här bilden.

speciella lokala som

av

gäller Umeå så hänger problematiken samman med ogynnsamma

Vad

kombination med att Europavägarna E12 och meterologiska förhållanden i

IVLs beräkningsunderlag ingick dock inte

E4 korsar varandra mitt i staden. I

under de närmaste åren kommer att att de nämnda Europavägarna ovan kan utgå ifrån att även Umeå flyttas utanför staden. Med detta scenario man

klara den föreslagna miljökvakommer att ha goda förutsättningar att av oss

litetsnormen år 2005.

beräkningar saknas det alltså inuläget skäl Mot bakgrund ovanstående av

besluta åtgärdsplan eller att besluta

för att föreslå regeringen att om en oss eller kommuner skall upprätta åtnågon eller några myndigheter om att

gärdsplaner.

den typen beräkningar som genomförts

Det bör dock betonas att av

och dessutom underlaget som beinnehåller rad osäkerhetsfaktorer att en del kommuner kan otillräckligt och behöver skriver dagsläget för en vara

andra ord inte utesluta att åtgårdsplaner kan

kompletteras. Vi kan med

skede. Först då, med kännedom om en komma att bli aktuella i ett senare

för framtida normöverskridande, kan de eventu-

problembild vad gäller risk behöver genomföra åtgärder.

ella aktörer pekas ut som

måste vad till när

Vilka göra

kvävedioxidhalterna

Behov åtgärder som påverkar

av

IVLs beräkningar, kommer de inom EU Som angetts tidigare, baserat

avgasbegränsningar från bilar och

beslutade och kommande reglerna om

tillräckliga för att den oss föreslagna arbetsmaskiner sannolikt att vara av

kvävedioxid skall kunna klaras överallt i svenska miljökvalitetsnormen för

människors hälsa5. Behovet av kompletterande

tätorter år 2005 skydd av

lokal nivå kan dock inte helt uteslutas. beslut såväl nationell som

kompletterande åtgärder år att biltra- Utgångspunkt för sådana eventuellt

dominerande orsaken till överskridandena av den fikens utsläpp utgör den

samt att överskridandena sker i tätorter Se

föreslagna miljökvalitetsnormen

sid. 17.

värde för skydd hälsase tabell1, ett värde som även 5 Utgår från MaTs-arbetetssträngare av man ytterligare kravskärpningar. Med och byggnaderi tätorter ett bättre skydd, krävs ger grönska normvärde kunna uppnått år 2015i alla kommuner. skulleett sådan vara nuvarandeprognoser

Bilaga 4 287

för kväuedioxid 57

Åtgärder för att uppfylla en nom:

kvävedioxidhalten vid trafikled eller inom ett Trafikens bidrag till en

bland beroende följande förhållanden: område är annat av

Tra fikens mängd - Trafikens sammansättning olika fordonsslag av - De ingående fordonens emissionsegenskaper -

kombination fordon / drivmedel

Körsättet hastighet, körmönster -

och kommunernas beaktande av miljökvali-

Myndigheternas för kvävedioxid enligt 5 kap. 3 § miljöbalken

tetsnormen

lagtexten skall statliga myndigheter och kommuner iaktta att normer- Enligt myndigheterna och kommunerna planerar och planlägger, na uppfylls när

tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar

prövar föreskrifter. Tillstånd får inte beviljas för verksamheter tillsyn och meddelar

miljökvalitetsnorm överträds. Tillstånd och villkor medverkar till att en som omprövas verksamhet med någon får enligt 5 kap. 4 § dessutom om en

miljökvalitetsnorm uppfylls. För att underbetydelse medverkar till att en

klaras kan lokalt följande styrmedel användas enligt lätta att normerna

nämnda beräkningar kan föreslagen säkerställas även utan att styrnorm vi behöver gardera prognosernas osäkermedlen används men oss pga. -

het.

Planering och planläggning

den huvudsakliga källan till förhöjda Eftersom det är biltrafiken som är

så det i första hand i trafikpolitiken och i viss mån i kvävedioxidhalter, är

behöver beaktas lokal nivå. Det rör den fysiska planeringen som normen

har kunskap de gator där problem med sig här om att kommunen om

finns så inte beslut fattas motverkar att förhöjda kvävedioxidhalter att som

exempelvis olämplig trafikplanering eller lokalisenormen uppfylls, genom

trafikalstrande aktiviteter. ring av infrastrukturella planering sker i bland Det handlar även om den som

regi, i vissa fall kan stor betydelse för annat Vägverkets och Banverkets som

uppnå med hjälp trafikavlastningar, hur man lokalt lyckas normen, ex. av

förbättrade tågförbindelser. Här har samverkan mellan kom-

förbifarter eller

och dessa centrala myndigheter stor betydelse. muner en långsiktig betydelse för att miljökvalitetsnormer för allmän och Av mer

överskridas är fysisk planering i riktning mot en transportluft inte skall en kollektivtrafikens behov och är robust

snål struktur, som är anpassad till som eventuella framtida höjningar av transportkostnaderna.

mot

Föreskrifter

förutsättning att vissa författningsändringar genomförs, kan man

Under

eller miljödifferentierade bilavgifter

lokal nivå föreskriva om miljözoner

288 Bi1aga4

för kvâvedioxid

58 Åtgärder för att uppfylla en norm

områden. l detta syfte kan också en genomarbetad parkerings-

inom kritiska

politk användas.

godkännanden, dispenser, anmälningsärenden och Tillståndsprövning,

tillsyn form tillståndsprövning och tillsyn m.m. har en

Myndighetsutövning i av

det gäller uppfylla miljökvalitetsnorm för kväunderordnad roll när att en

första hand handlar diffusa källor till förorevedioxid eftersom det häri om

förekomma specifika fall där bidraget från lokala ningarna. Det kan dock

energiproduktionsanläggningar, påtagligt kan bidra till punktkällor, t.ex.

kvâvedioxid det måste vägas in i åtgärderna. höga halter av att

Ansvar för åtgärdsplaner

bör läggas den nivå regeringen myn- Ansvaret för åtgärdsplanen/ erna

har de bästa förutsättningarna att initiera och

digheter/ kommuner som

åtgärderna. Detta innebär, när det gäller den förepåverka de nödvändiga

kvâvedioxid, våra och IVLs beräkningar inte skulle slagna normen för att om

förmodan skulle uppstå problem i en del kommuner stämma och det mot utgången år 2005, trots olika insatser på central

att uppnå normen före av

åtgärdsplanerna koncentreras till den lokala nivå, så bör åtgärderna och

nivån.

till allmänheten och Information

kommissionen

föreslås informeras via Svenska Miljönätet om de senaste Allmänheten vid de olika mätstationerna och beräkningsuppmätta kvävedioxidhalterna

dessa förhåller sig i relation till fastställd norm. punkterna samt hur underrättad när och i vilken omfattning EU-kommissionen skall bli om

kvâvedioxid överskrider EUs gränsvärde samt hur halterna ser

halterna av

understiger EUs gränsvärden. Orsakerna till varje

ut i de zoner där halterna

Den aktuella åtgärdsplanen skall sändas

enskilt överskridande skall anges.

tredje år skall kommissionen få information om till kommissionen och vart framskriden Vidare skall kommissionen få bes-

hur planens genomförande brukas för övervaka gränsvärdena. Vi vet dock

ked vilka metoder som att om krav fastställs och vilken nivå dessa hamnar. idag ännu inte när EUs nya

tröskelvärde är överskridet skall kommissionen uppgift om

Om ett s.k. hur lång tid överskridandet varade. l samband uppmätta nivåer och under

överskrids skall allmänheten bli informerad om detta. med att tröskelvärdet via radio, och Utifrån det förslag till Informationen skall ut t.ex. press.

EU blir det inte fastställt något tröskeldotterdirektiv diskuteras inom som information aldrig aktuell. värde för kvâvedioxid. l så fall blir denna typ av

Bilaga 4 289

Åtgärder för att uppfylla en norm för kvävedioxia 59

Eftersom ramdirektivet är ett minimidirektiv får Sverige anta strängare gränsvärden än vad EU föreskriver. I så fall skall kommissionen informeras om detta. Ovan nämnda informationsplikt slår till först vid de mildare gränsvärden som EU bestämt.

Konsekvenser

Sammanfattning

Inför vi en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid måste vi förändra utformningen och öka omfattningen av de kvåvedioxidmätningar i tätorter som sker uppdrag av kommunerna. På så vis ökar kostnaderna för luftövervakningen. Detta gäller främst tills luftövervakningen visar att risker för överskridande inte längre föreligger. l övrigt kan konstateras att det uppstår stora kostnader när åtgärder genomförs som leder till att kvävedioxidhalterna sjunker under normnivå. Det är ökade kostnader vid köp fordon med dyrare teknisk utrustning av som uppstår för hushåll, näringsliv och offentlig verksamhet. Detta är dock åtgärder som är föranledda redan fattade nationella och internationella av beslut och inte av den förslagna miljökvalitetsnormen. I dag beräknas ca 290 000 människor vara utsatta för överexponering om man utgår från det av oss föreslagna normvärdet. Det saknas tillförlitligt underlag för att kunna sätta pris vad nuvarande kvävedioxidhalter orsakar samhället för kostnader.

Allmänt

I lagrådsremissen om miljöbalken 237 säger regeringen följande om konsekvensbeskrivningar av förslag till ntiljökvalitetsnormer. "Innan en norm utfärdas som inte föranleds av ett EG-direktiv bör en konsekvensanalys göras. En sådan analys bör både vad avse en norm skulle medföra för samhällsekonomiska konsekvenser och konsekvenser för verksamhetsutövare samt vad konsekvenserna skulle bli om någon norm inte utfärdades. Då bör givetvis även analyseras om andra åtgärder än utfärdande av en norm kan vidtas som är tillräckliga för att komma till rätta med den föroreningseller störningssituation som föreligger. I samband med att en norm utfärdas bör även göras en särskild beräkning av de kostnader som kan antas uppkomma med anledning av åtgärder som är nödvändiga för att normen skall kunna iakttas."

Till den konsekvensbeskrivning som kan komma att behövas vid införan-

det av en miljökvalitetsnorm kommer sådana konsekvensutredningar som är föreskrivna enligt 27-28 i verksförordningen 1995:1322 i de fall då en

290 Bilaga4

för kvävedioxid

60 Åtgärder för att uppfylla en norm

ändrade föreskrifter och allmänna råd. föranleder beslut om nya eller norm Naturvårdsverket kan komma att medexempel är de föreskrifter som Ett skall ske, mätmetoder,

hur utvärderingen av miljötillståndet om

dela om

och redovisning mätresultat.

beräkningsmodeller av

för kvävedioxid är följd dels av

förslag miljökvalitetsnormer en

Vårt om

införlivat åtgärdsplaner och krav

EG-direktiv inte är till fullo

att gällande

revideringen detta direktiv som

å sådana saknas, dels av den pågående av

luftkvalitet 96/ 62/EG. Det följer också

gällande ramdirektiv om

följd av uppgett att det ligger särskilt regeringen miljökvalitetsnormer av att om miljökvalitet inom hälsoskyddssektill hands att fastställa godtagbar nära 246. Det kvarstår dessutom att lösa

lagrådsremiss miljöbalk sidan

torn" om

halter kvävedioxid främst i våra större tätorter. problemet med för höga

och genomförande ett befintligt

förslag innebär införlivande av Vårt nationell ambition samspelar med Det innehåller också en som EG-direktiv.

och pågående direktivarbete.

EGs direktiv

Samhällsekonomiska konsekvenser

föreslagna leder till ett Ökat behov I nästa avsnitt redovisas att den normen

uttala sig i vilken omfattning detta

miljöövervakning. Det är svårt att om

av

bilaga 6 skissar vi ett luftövervakningsprojekt

leder till ökade kostnader. I

Den tillkommande kostnaden upprelaterat till för kvävedioxid. en norm

skattas till 1 miljon kronor. ca en övervakningen av luftkvaliteten. I dag bekostar kommunerna

kallas contingent valuation metoden Forskare har tillämpat en metod som

luftföroreningarnas NOx, flyktiga organis-

CVM6 för att värdera de lokala

Enligt denna metod som

partiklar hälsoeffekter i landets tätorter.

ka ämnen, betalningsvilja vad gäller att halvera föroreningsutgår från människors

10,4 miljarder kronor per år en halve-

halterna, så värderas skadorna till ca

mellan åren 1995 och 2005 är i grova termer kvävedioxidutsläppen ring av till år 2005, minskning med behövs för att klara föreslagen norm en vad som föreslagen enligt IVL-rap-

ligger till grund för scenariot att klara norm

45 % värderats skador material och vegeta- 97-08-14. Här har då inte port livskvalitet i detta värde.

ligger hög grad av värderingar av

tion. Däremot en och IVL rapport 97-08-14 utsätts ca Enligt Chalmers tekniska högskola

kvävedioxidhalten om man maxi- 290000 människor för överexponering av

den föreslagna miljövärde motsvarar av oss

malt skulle acceptera det som

kvalitetsnormen för kvävedioxid.

Naturvårdsverket har gjort uppgår den årliga

Enligt beräkningar som

åtgärder för 50-procentig reduk-

totalkostnaden för nödvändiga tekniska en

1980 till 2005 till 2,5 miljarder

kvävedioxidhalten under perioden

tion av

luftföroreningseffekter Hur värderas bilavgasernas Löfgren L 1995: Värdering av lokala - 6 Lelsell Kommunikationsforskningsberednin Rapport 1995:5, gen. hälsoeffekteri tätorter

Bilaga 4 291

Åtgärder för att uppfylla en norm för kvävedioxid 6

kronor Rapport 4530: Kostnader för att minska utsläpp av kvävedioxider och flyktiga organiska ämnen. Kostnaderna uppstår framför allt grund att dyrare teknik måste användas och betalas av hushåll, näringsliv av som och offentlig verksamhet. Här ingår inte samhällskostnader, för bl. a. styr-

medel, övervakning och redovisning.

Aven betraktar nämnda siffror med en stor försiktighet så pekar om man dom dock att minskningen kvävedioxidhaltema via utsläppsredukav tioner är kostnadskrävande, att dessa kostnader är rimliga att ta med men tanke på antalet människor är berörda av förhöjda kvävedioxidhalter som och med hänsyn till den grad de förhöjda halterna reducerar livskvalisom teten. Enligt IVLs preliminära beräkningar rapport 970923 klarar i stort sett alla kommuner den föreslagna miljökvalitetsnormen för kvävedioxid år av oss 2005 utan att det krävs åtgärder utöver de som redan är beslutade central nivå skärpta krav avgasrening. IVL har utgått från emissionsfaktorer och utsläppsprognoser tillhandahållna Naturvårdsverket. Kompletteranav de mätningar behöver genomföras i vissa kommuner. Beräkningar av denna typ är dock förknippade med osäkerheter, såväl vad gäller emissionsdata utvecklingen trafikarbetet för vissa fordonskategorier. Vi försöker som av mot den bakgrunden beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna för

det fall att de redan beslutade åtgärderna inte räcker till fullt ut för att normen

skall uppfyllas vid utgången av år 2005.

de nedan angivna åtgärderna planeras eller övervägs oberoende

Flera av miljökvalitetsnorm för kvåvedioxidhalter. Det kan av om Sverige inför en därför svårt att hänföra konsekvenserna av åtgärderna till ett beslut om vara miljökvalitetsnonn. Till detta kommer att kostnaderna för att klara en kvävedioxidnorm kan komma att fördelas reduktionen flera ämneshalter i luften. av

Införande ett nytt miljöklassystem för fordon liksom författningsäzidringnr

av

ökar möjligheterna att vidta åtgärder lokal nivå innebär inte nå gra tving-

som ande regler. Eventuella kostnader uppkommer först i samband med att olika kommuner utnyttjar de möjligheter reglerna ger. Om miljöklassystemet kombineras med ekonomiska styrmedel, exempelvis i form av differentierad fordonsbeskattning, leder det till minskade skatteintäkter eller ökade kostnader för bilinköp. I-lur stor denna kostnad blir beror naturligtvis systeutformning. Kostnaden kan inte enbart hänföras till en minskning av mets

kvävedioxidutsläppen eftersom rad andra utsläpp minskar och

även en mhällskostnader för bl.a. trångsel minskar. sa

En fysisk planering främjar transportsnål struktur kan till exempel

som en

innebära strävan mot tätare bebyggelsestruktur som är bättre anpassad

en en till kollektivtrafikens förutsättningar och att externa lokaliseringar av service-

anläggningar undviks. Detaljhandeln kan detta vis även påverkas ekono-

miskt. Under tid har trenden varit den motsatta, och det har inte senare

funnits någon efterfrågan sådan planering. En sådan planering innebär

en

292 Bi1aga4

för kvävedioxid

62 Åtgärder för att uppfylla en norm

åtminstone så länge transportkostnader-

således någon form av uppoffring,

kommer att skadeståndskrav kan är högre än i dag. Till detta na inte

kommunalt beslutad åtgärdsplan förhindrar att

aktualiseras i de fall då en

detaljplan tillåter att bygglov lämnas. l bygglov lämnas trots att en gällande

detaljplan kunna ändras och anpassas till normalfallet torde dock en sådan

åtgärdsplanen.

och Banverket kan komma

Konsekvenser kan uppstå för Vägverket som

infrastrukturstrategier. Detta kan medbehöva väga in normerna i sina att sektorer dock kan vara samhällsekonoföra ökade kostnader för dessa som

motiverade skall uppnås. miskt om normerna de samhällsekonomiska och Kommunikationskommittén har uppskattat

bilavgifter i Stockholm

finansiella effekterna av att införa differentierade re-

så de motsvarar kostnaderna för de spektive Örebro, där avgifterna sätts att

skulle samhällsekonomisk nettoeffekterna. Ett sådant system ge en externa mkr år i Örebro. mdkr år i Stockholm och ca 50 per vinst ca 3 per

omfattande fördelningseffekter. Huvuddelen av Bilavgiftssystemet ger dock för de externa effekterna avser trängseleffekter.

kostnaderna

åtgärder lokal nivå t.ex. trafikreg- Konsekvenserna andra tänkbara av kollektivtrafiksatsningar år helt beroende av åtgärderleringar, miljözoner,

beskriva generellt. Den här typen av åtgärder

omfattning och går inte att nas och kostnadsberäknas lokal och regional behöver identifieras, utformas

för att genomföra dessa åtgärder

nivå, där kunskapen om förutsättningarna

finns. samhällsekonomiskt motiverade är lokala åtgärder i Mest intressant och

enbart berör ett fåtal tätorter, dvs. när man i de fall då normöverskridandet

förutom vissa orter med speciellt ogynnstort uppnår syftet med normen

dock stor att samhällsekonomisk förhållanden. Sannolikheten är en samma lokala problem även är beroende av hur större rimlig lösning av sådana

hur den övergripande infrastrukturplanering-

vägleder kan läggas om, dvs.

lokala problem att klara miljökvalitetsnormer.

tar hänsyn till specifikt

en

Finansiering

regeringen finansieringen och I lagrådremissen en miljöbalk skriver om om

kommunernas kostnader: om kan tas endast för varje mil-

"Ställningstagande till finansieringen

får alltså ske i samband med varje jökvalitetsnorm för sig. Detta

utfärdande: Kostnaderna får vägas in huruvida en norm om norms möjligheten att utfärda miljöskall utfärdas. Det kan anmärkas att

måste finnas med hänsyn till EU." kvalitetsnormer

till finansieringen miljökvalitets-

"När ställningstagande sker av en

år 1992 antagna finansieringsprinciskall den riksdagen norm av vidtar åtgärder som ändrar Denna innebär att om staten

pen gälla.

följas ekonomisk regle-

åtaganden skall detta av en

kommunernas Den gäller dock inte frivillig ring mellan staten och kommunerna.

Bilaga 4 293

för kvävedioxid 63

Åtgärder för att uppfylla en norm

verksamhet. I den utsträckning normerna inte kan finansieras som får skjuta till medel till kommunerna." med avgifter staten

ökade omfattningen övervakningsprogram behöver finansieras. Den av skjuter till medel till kommunerna. Det rör sig om En möjlighet är att staten miljon kronor bilaga 6 för det Iuftövervakningspro-

grovt uppskattat en se

skulle behövas. jekt som

294 Bilaga

Övervakning av en

för /cvävedioxid

norm

miljökvalitetsnorm för kvävedioxid uppstår ett behov åt-

När vi inför en - -

under period att införa övervakningsprogram i en större

minstone en - av vad hittills skett. Skälet år att det underlag som finns i omfattning än som fullständigt. Vissa kommuner har knappast eller inte alls genomdag inte är De mätningar har gjorts stämmer till stor del inte fört mätningar. som

de har genomförts i taknivå i stället för gatunivå.

överens med EU-kraven skall genomföra den övervakning som behövs Vi föreslår att kommunerna

miljökvalitetsnormen och att regeringen samtidigt bemyn-

för att följa upp Naturvårdsverket meddela de föreskrifter måt- och beräknings digar att om metoder och redovisning mätresultat som erfordras. av vi ett förslag till ett nationellt luftövervakningspm- Ibilaga 6 skissat gram/ projekt för kvävedioxid i tätorter. bättre mätunderlag kan vi definitivt säga vilka kommuner som Med ett efterföljande år behöver mäta och vilka kan begränsa sig till även under som

beräkningar. Vi kan då även följa behovet av åtgärdsplaner.

upp

Bilaga 4 295

Att beakta z det

fortsatta arbetet

för detta regeringsuppdrag har Naturvårdsverket arbetat med

Inom ramen verktyget miljökvalitetsnormer att föreslå att konkretisera det nya genom miljökvalitetsnormer för luft, speciellt för kvävedioxid. Förslaget

specifika

begränsad omfattning kunnat förankrats hos länsstyrelser har dock endast i landet. Detta behöver ske innan rikstäckande normer för och kommuner i luftkvalitet införs. Vi har erhållit de första erfarenheterna vad gäller själva processen att ta fram lämpliga och analyserat hur den process behöver se ut som normer

till åtgärder i syfte att uppnå given och som resulterar i

leder en norm

Vi har även försökt att belysa vad åtgärdsplaner behöver

åtgärdsplaner.

innehålla och hur de skall genomföras. Som naturlig följd att miljökvalitetsnormer år ett helt nytt verktyg i

en av har det aktualiserats vissa rättsliga, operativa frågor. miljöarbetet vi konfronterats med är att EG-direktiven, som i första Ett problem som

till grund för framtagandet miljökvalitetsnormer, med

hand skall ligga av och föreslagna normerande värden inte alltid enbart utgår sina befintliga och miljön tål, utan även tar tekniska och ekonomiska ifrån vad människan Ramdirektivet för luft 96/ 62/ EG, bilaga II. EU-vår-

hänsyn se exempelvis

länder med sämre förutsättningar att klara respekdena skall även gälla i Sverige. Denna situation kan i och för tive normvärden än vad vi hari man fastställa är strängare än EUs normer, men sig hantera genom att normer som värde behöver väljas MB 5 kap. 2 § skall det kan då visa sig att det som om nivåer människor kan utsättas för utan fara för olägenhe-

uppfyllas "... som

betydelse ...", ligger sådan nivå att tiden som behövs för att ter av en

sådan kan bli mycket lång flera årtionden. rimligen kunna uppnå en norm

skulle det i vissa fall behövas möjligheten fastställa "bin- Av operativa skäl skall tiden. Detta är inte möjligt med

dande etappmål" som uppnås närmare i enligt lagrådsremissen, vilket eventuellt kan

utformningen av miljöbalken begränsa nyttan med miljökvalitetsnormer.

296 Bilaga4

Att beakta i det fortsatta arbetet 66

exempel ett behov bindande etappmål föreligger är

Ett bra var av

Som framgår Naturvårdsvermiljökvalitetsnormer för närsalter i vatten. av

miljömål Rapport 4765: Ren luft och gröna skogar kets förslag till nationella

skall uppnådda år 2020 sjöar och grundär tidsperspektivet att målen vara

och 2100 öppet hav. Om norm skall vara

vatten, år 2050 kustvatten en

och det saknas bindande etappmål,

uppnådd först om 2.5 år eller ännu senare

skjuter alla åtgärder i åratal. Åtgärdsarbete får inte

finns det en risk man

den drivkraften det skulle behöva. som

till grådsremissen om miljöbalk kan det Enligt författningskommentaren

fastställa miljökvalitetsmål även då det inte finns förutsätt-

finnas skäl att

miljökvalitetsnorm. Detta bör enligt kommentaren ningar för att meddela en

riktlinjer och inte regleras inom ramen för då emellertid ske i form av

tillämpningen miljökvalitetsnormer. av

avrinningsområden SOU 1997:99,

l Delbetänkandet av Utredningen om

Vatten är livet. föreslås att miljöbalken komvattenadministration. En ny

miljökvalitetsmål. Det är möjligt att dessa i många

pletteras med regler om

användbara operativ synvinkel eftersom deras

fall skulle kunna vara mer ur

kan sättas närmare i tiden. l nämnda utredning

tidpunkt för uppnåelse obligatoriska åtgärdsplaner för miljökvalitetsmål bör

föreslås dessutom att

liksom bestämmelse att en åtgärdsplan är

införas i miljöbalken en om

myndigheter och kommuner oavsett om den rör bindande för domstolar,

miljökvalitetsmål eller normer.

behöver medveten i det fram- En omständighet som man vara om annan ett nonnvärde fastställs i

tida arbetet med miljökvalitetsnormer är att som

revideras efter relativ kort tid, beroende att det förordning kan behöva en kontinuerligt förnyas och kompletteras. Exempelvetenskapliga underlaget

kontakter med hälsoforskare, som vi hade vid vis så blev det tydligt vid de

till miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, att det framtagandet av ett förslag

mycket väl rimmar med vad som i dag är vetenskapföreslagna normvärdet

Dock indikerar pågående undersökningar att strängare

ligt underbyggt.

behöva ersätta sådan föreslagen norm om MB i framtiden kan en normer Frågan ställde sig system för ompröv- 5 kap. 2 § skall tillgodoses. som var om

behövs, för att kunna anpassa dem till föränd-

ning av miljökvalitetsnormer

människan och miljön tål och i så fall hur en sådan rade kunskaper om vad

konstruktion behöver se ut.

med bedömningsgrunder för grundvatten, sjö-

Naturvårdsverkets arbete

hav, odlingslandskapet, skogslandskapet och för

och vattendrag, kust och ar klart under våren/ sommaren 1998. Beförorenade områden beräknas vara

centralt underlag för många av de kom-

dömningsgrundema kommer vara

för dessa

mande miljökvalitetsnormema och kriterier normer.

miljökvalitet flera sätt, i första hand som halt Det är möjligt att uttrycka

också med biologiska parametrar eller med

eller mängd föroreningar men av mångfald miljö, ekosystemens funktion olika indikatorer för biologisk

Det är inte aktuellt att föreslå normer för annat eller människors hälsa. nu

Bilaga 4 297 Att beakta z det fortsatta arbetet 67

än föroreningshalter, det vidare forsknings- och utvecklingsarbetet får men visa vilka andra möjliga alternativ som kommer att bli aktuella i framtiden.

üê §2m:.$3%, 2,4.- 4 . .

Bilaga 4 299

J

Bilaga

till

Förslag

för luft

Förordning om miljökvalitetsnormer

Regeringen föreskriver7 följande

1 § Syftet med denna förordning är att varaktigt skydda människors hälsa och miljön, mot skadeverkningar från luftföroreningar, genom att ange högsta tillåtna halter vissa föroreningar i utomhusluft. av

2 § I denna förordning med tätort, orter med mer än 200 invånare där avses avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 m.

Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid

3 § a Följande miljökvalitetsnormer för skydd av människors hälsa gäller

för kvävedioxid i utomhusluft i tätorter i hela landet: Medelvärdestid Värde Anmärkning

1 timme 90 tig/ITP 98-percentil

år 40 ;tg/ma aritmetiskt medelvärde

b Följande miljökvalitetsnorrn för skydd av vegetation gäller för kväve-

dioxid i utomhusluft i hela landet med undantag för tätorter: Medelvärdestid Värde Anmärkning

år 30 tig/ms aritmetiskt medelvärde

Miljökvalitetsnormema under a och b skall uppnådda senast den

vara 31 december 2005.

7 jfr Rådetsdirektiv 82/884/EG den7 mars 1985 om luftkvalitetsnormer för kvävcoxid EGT nr L av 87/ 1 73.85, s. 213, Celex385L0203, Rådetsdirektiv 82/884/ EG av den 3 december 1982 om gränsvärde för bly i luften EGT L 378/15 3112.82, 56, s. Celex 382LO884och Rådetsdirektiv nr 80/779/EG den 15juli 1980 gränsvärden och vägledandevärden för Iuitkvalitet med .ivseende av om svaveldioxid ochsvävande partiklar EGT nr L 229/30, 22, s. Celex380L0779.

300 Bi/aga4

Bilaga J

för svaveldioxid

Miljökvalitetsnormer

för skydd människors hälsa gäller för

Följande miljökvalitetsnorm av

4 § a

svaveldioxid i tätorter i hela landet:

Värde Anmärkning Medclvärdestid

pg/ m3 98-percentil

200 1 timme

ug/ m3 98-percentil

dygn 100 1

och vinterhalvår 50 img/ma aritmetiskt medelvärde

år

för skydd ekosystemen gäller för sva-

b Följande miljökvalitetsnorm av

utomhusluft utanför tätorter i hela landet: veldioxid i

Värde Anmärkning Medclvärdestid

20 pg/ m3 aritmetiskt medelvärde

År och vinterhalvår

under och b skall uppnådda den l januari

Miljökvalitetsnormerna a vara

1999.

för bly

Miljökvalitetsnormer

för skydd människors hälsa och miljön

5 § Följande miljökvalitetsnorm av

bly i utomhusluft i hela landet: gäller för

Medelvärdestid Värde Anmärkning

3 aritmetiskt medelvärde 0,5 ug/ m Ar

skall uppnådd den 1 januari 1999.

Miljökvalitetsnormen vara

och kontroll

Mätning

skyldig utföra mätningar i tätorter med mer än 2.50 000 6 § Kommun är att

andra områden när det kan antas att miljökvalitetsnormerna invånare och i

Överskridas. För kvävedioxider gäller därutöver att mätning kan komma att

mätningar och/ eller beräkningar visar att timme-

skall ske när föregående

60 % det i 3 § angivna timmedelvärdet.

delvärdet uppgår till mer än av a

svaveldioxidhalten överskrider tröskelvärdet 350 pg/m3 uppmätt

7 § När tretimmarsperiod skall den kommun i vilken medelvärde under en som informera allmänheten och Naturvårdsverket. överskridandet sker

meddela föreskrifter mätmetoder,

8 § Naturvårdsverketfår närmare om

och redovisning mätresultat.

beräkningsmodeller av

eller kommuner upprättar åtgärdsplaner för att

9 § De myndigheter som

i denna förordning skall insända

uppnå de miljökvalitetsnormer som anges

till Naturvårdsverket. kopia av planerna

Bilaga 4 301

Bilaga J 71

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. Vid ikraftträdandet förordningen upphör Statens naturvårdsverks av föreskrifter SNFS 1993:10 högsta tillåtna halt svaveldioxid i luft att om av gälla. De gränsvärden för högsta tillåtna halt kvävedioxid i luft som finns av angivna i 2 § Statens naturvårdsverks föreskrifter SNFSl993:l2 om högsta tillåtna halt i luft kvâvedioxid gäller utöver bestämmelserna om kväveav i dioxid i denna förordning till den 1 januari 2006. I övrigt upphör föreskriften att gälla den 1 januari 1999.

Bilaga 4 303 73

Bilaga

2 Översikt i åtgärdsplaner av möjliga åtgärder dem förfogar och Vem som över

304 Bilaga4

74 Bilaga 2

aktör vägtrañk energi och industri Riksdagen lagstiftning beskattning av drivmedel beskattning av bränslen/energi miljöklassning av drivmedeloch omställning av energisystem differentieradbeskattning avgaskravoch miljöklassning av fordon och differentieradbeskattning Regeringen förordningar författningsändringar somger ökade möjligheter att vidta åtgärder lokal nivå instruktioner till myndigheter, regeringsuppdrag regleringsbrev internationella förhandlingar Statliga myndigheter föreskrifter speciellt generella föreskrifteroch föreskrifter om miljöskyddsomráde,allmänna råd. miljömärkning infrastruktur kunskapsförsöijningoch information förhandlingar lagtillampning, prövning, omprövningtillsyn stödtill FoU Kommuner fysisk planeringPBL trafikreglering, förbättrad investeringar i energiproduktion samordningav trafiksignaleroch miljöanpassad gatuutformning, miljözoner, områdenmed miljödifferentierade bilavgifter tomgångskömingsförbud miljöinriktad parkeringspolitik lagtillämpning, tillsyn upphandling av fordon. bränslen, upphandling av energiförsörjtransporttjanster ning information Trafikhuvudmän förbättrad kollektivtrafikutbud

Bilaga 4 305 75

Bilaga

3 Gällande och rikt- och

föreslagna gräns-

värden för ämnen

ozon och cancerogena

306 Bi1aga4

76 Bilaga 3

Ozon

organisation/status halt pglm medelvärdestid anmärkning

EU direktiv 92/72/ 110 8h skydd av hälsa EEG 200 1h skydd av vegetation 65 24h skydd av vegetation 180 1h skyldighet att informera allmänhet 360 1h skyldighet att varna allmänhet

Naturvårdsverket 50 april-sept 9-16 skydd av vegetation 120 1h högst 12 ggr per år förslag 150 1 h takvärde

förslag 80 1h högsta värde. skall skydda även den IMM mest känsliga delen av befolkningen mrål Miljöhälsoutred- 80 1h högsta värde. långsiktigt ningen förslag

WHO rev. guideline 120 8h högsta värde

50 1 år skydd av material och kulturföremål Riksantikvarieämbetet

WHO har dessutom rekommenderat högsta accumulerad dos ozon för skyddet av en gröda och seminaturliga växter bör den lägre än 6000 pg/m3 x vegetation. För vara pg/m3 och med globalstrålning överstigande 50 W/m under timmar över nivån 80 en månaders växtperiod för att skördebortfallet ska mindre än 5 %. För skog bör tre vara 20 000 pg/m3 timmar över nivån 80 tig/m och med en globalstrålning den vara x överstigande 50 W/mz under månaders växtperiod om trädens tillväxt ska sex med maximalt 10 °/o. För synliga skador på vegetationen gäller andra hämmas värden.

Cancerogena ämnen

organisation/status ämne halt pglm medelvårdestid

IMM förslag bensen 1.3 långtid eten 1 långtid

Miljöhalsoutred- bensen 1 långtid förslag eten 1 långtid ningen bensapyren 0.0001 Iångtid

förslag bensen 1;3 långtid MaTs eten 1,1 långtid bensapyren 0.0001 långtid

Bilaga 4 307 77

4 Bilaga

Direktiv med kvalitetsmål för Vatten

308 Bilaga-sf

78 Bilaga 4

" EG-direlcziv 82/1 76/EEG och 84/156/EEG ämne/ halt plats övrigt parameter kvicksilver 0.3 mg/kg representativt prov av ñskkotvåtvikt t totalkvicksilver 1 pg/liter inlandsvatten påverkade av aritmetiskt medelvärde utsläpp av årsvärden

löst kvicksilver 0.5 pg/liter flodmynning påverkade av som ovan utsläpp lost kvicksilver 0,3 pg/liter territorialvatten och inre kust- som ovan vatten ej flodmynningar påverkade av utsläpp

for inlandsvatten väljer Sverige ñskart fritt. för kustvatten måste valet ske bland torsk, vitling, rodspätta. makrill, kolja och Hundra.

Behörig myndighet ska fastställa det omrâde pâverkas och välja det eller de av som ovanstående värden är lämpliga med hänsyn till användningen av området och som syftet att undvika och eliminera all förorening av kvicksilver.

EG-direkriv 83/513/EEG ämne halt plats övrigt

5 pg/liter inlandsvatten påverkade aritmetiskt medelvärde

totalkadmium av utsläpp av årsvärden. mäts tillräckligt nära utsläppspunkten

löst kadmium 5 pg/liter flodmynningar påverkade av som ovan utsläpp lost kadmium 2.5 pg/liter territorialvatten och inre kust- som ovan vatten ej flodmynningar påverkade av utsläpp kadmium 5 ug/Iiter vatten for framställning av baserat på 95 % av prodricksvatten vema

Halterna utgör minimikrav för att skydda livet i vattenmiljön.

Bilaga 4 309

Bilaga 4 79

EG-direktiv 84/491/EEG

ämne halt plats övrigt

hexaklorcyklo- 100 ng/liter inlandsvatten påverkade av total koncentration, meutsläpp delvärdet av årsresultat hexan hexaklorcyklo- 20 ng/liter flodmynningar och territorial- total koncentration. mevatten påverkade utsläpp delvärdet av årsresultat hexan av hexaklorcyklo- 0,001 vatten för uttag av dricksvathexan som mg/Iiteñ, ten totalpesticid 0,0025 mg/liter°, 0.005 rnglliter°

enkel fysisk behandling ° normal fysisk behandling samt desinfektion ° intensiv fysisk och kemisk behandling, utökad rening och desinfektion

Behörig myndighet ska bestämma det område påverkas och väljer det eller de av som ovanstående värden är relevanta med hänsyn till användningen av området och som syftet att eliminera all förorening hexaklorcyklohexan. av

Sverige ska ha nationellt stationsnät för att fastställa halterna av hexaklorcykloett hexan.

EG-dire/aiv 86/280/EEG, med ändringar i 88/3 47/EEG och 90/415/EEG

ämne halt plats övrigt

koltetraklorid 12 pg/liter tlodmynningar och inre kust- aritmetiskt medlevärde vatten från ársresultat

total-DOT 25 pg/Iiter inlandsvatten, tlodmynningar, som ovan inre kustvatten och territorialvatten

DDTs para- 10 pg/liter som ovan som ovan para-isomer pentaklorfenol 2 pg/Iiter tlodmynningar och inre kust- som ovan vatten aldrin, dieldrin. 30 ng/liter inlandsvatten, tlodmynningar. som ovan endrin, isodrin 5 ng/liter inre kustvatten. territorialvanen

hexaklorben- 0,03 pgl som ovan som ovan sen liter

310 Bilaga4

80 Bilaga 4

hexaklor- 0.1 pg/liter som ovan som ovan butadien Kloroform 12 pg/Iiter som ovan som ovan LZ-dikloretan 10 ug/Iiter som ovan som ovan trikloretylen som ovan som ovan som ovan perkloretylen som ovan som ovan som ovan triklorbensen 0,4 pg/liter som ovan som ovan myndighet ska bestämma det område påverkas och välja det eller de Behörig som relevanta med hänsyn till områdets användning och syftet värden som bedöms vara att eliminera all förorening av ämnena. så utsläppspunlcter att värdena blir representativa för det Proverna ska tas nära område som påverkas.

Bilaga 4 3 ll

5 Bilaga

Definitioner

Enligt EUs ramdirektiv för luft

Gränsvärde: nivå, fastsälld vetenskaplig grund i syfte att undvika, förebygga eller En skadliga effekterna människors hälsa och/eller miljön i dess minska de skall uppnås inom viss tidsfrist och inte får överskridas helhet, som en som sedan den nåtts.

Målvärde: fastställts för lång sikt bättre kunna undvika skadliga En nivå som att människors hälsa och/ eller miljön i dess helhet, och som i effekter största möjliga mån skall uppnås inom en viss tid.

Tröskelvärde: vilken kortvarig exponering utgör risk för människors zEn nivå utöver en en vilken medlemsstaterna omedelbart skall vidta åtgärder enligt hälsa och vid detta direktiv.

Toleransmarginal: procenttal med vilket gränsvärdet får överskridas de villkor som Det fastställts ramdirektivet

Övriga:

Takvärde: En nivå aldrig får överskridas som

Tätort: invånare och där avståndet mellan husen normalt inte Ort med mer än 200 överstiger 200 m.

i w

svnpsây :zxyán ;mrw i Ä .I

Bilaga 4 313

Bilaga 6 83

6 Bilaga

Förslag till luftövervakningsprojekt

I EU-kommissionens ramdirektiv 96/62/EG och förslag till ett nytt dut-

ter-direktiv för kvävedioxid anges att mätningar är obligatoriska i städer med än 250 000 invånare och i områden där det finns en risk att mer gränsvärdena för kvävedioxid överskrids. För Sveriges del är det således obligatoriskt med mätningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här finns i dag omfattande matprogram. Samråd bör ske mellan dessa kommuner och Naturvårdsverket hur luftövervakningen kan behöva kompletteras. Det om är formellt inte nödvändigt att mäta varje gata där gränsvärdet kan antas överskridas. Man kan välja ut några representativa gator. Underlaget för riskzoner utanför storstäderna är bristfälligt och att ange har vissa osäkerheter. Mätningar i Sverige i små och medelstora kommuner

har inriktats mätningar i urban bakgrund ovan tak och man har inte

utfört så många gaturumsmätningar vilket dock erfordras om EU-kraven skall uppfyllas. I gatunivå ligger kvävedioxidhalterna i storleksordningen % halterna i taknivå. IVL, Göteborg har uppdrag Naturvårds- 50 över av verket utfört beräkningar kvävedioxidhalter i svenska tätorter i samband av med införande miljökvalitetsnormer IVL, 1997-09-23. Dessa visar att till av 2005 och med beslutade/förväntade åtgärder i kraft till 2000 kommer nu

de flesta kommuner inte att överskrida gränsvärdet i gaturummet.

I kommande förordning kommer i enlighet med EU:s direktiv mätskyldighet att föreligga vid 60 % gränsvärdet och däröver. Vidare finns en av osäkerhet ozonets betydelse för kvävedioxidhalten, dvs. en minskning om NOx-utslåppen från trafiken leder inte automatiskt till motsvarande av minskning NOz-halten. IVL:s beräkningar måste delvis betraktas som av osäkra, eftersom exempelvis meteorologin -i synnerhet temperaturen har betydelse för uppkomna halter. Detta gäller framför allt i norrlandsstästor derna. Modeller är viktiga i detta sammanhang. Det finns modeller utvecklade bl.a. SMHI för städer och gaturum. Dessa bör ytnyttjas som ett viktigt av komplement till mätningar. För sådana situationer där halterna av kväve-

3 14 Bilaga4

84 Bilaga 6

dioxid ligger under 50 % gränsvärdena, är modellberäkningar tillräckliga; av mellan 50 och 60 % är kombination mätningar och beräkningar en av tillåtligt.

Förslag

Inom lVL:s URBAN-projekt pågår mätningar i ett 30-tal små och medelstora kommuner, där mätning S02, N02, sot och VOC sker i en urban bakav grund tak. Dessa skulle under vinterhalvåret 1998/99 kunna hmm

ovan

plmgzaimed mätningar N02, VOC, sot och NOx i den mest belastade av i dessa kommuner. Skälen för NOx-mätning beror att NOz-inte gatan direkt korrelerar med NOx-utsläppet. VOC, där bl.a. bensen ingår, är en god

bensindrivna bilar. Relationen bensindrivna dieseldrivna for-

indikator viktigt underlag för NOz-beräkningarna. Det kommer för övrigt don är ett bensen. Genom ovanstående mâtprogram kan vi erhålla ett EU-direktiv om underlag för beräkningar kvävedioxidhalter i tätorter eller på gator, ett av där inga mätningar sker. Kostnaden för detta kan efter underhandskontakter med IVL grovt uppskattas till miljon kronor. Finansieringsmöjligheterna en för detta projekt behöver undersökas närmare.

Bilaga j 315

Generella föreskrifter

för

miljösförande

verksamheter

NATURVÅRDSVERKET FÖRLAG

316 Bilaga 5

Bcstiillnitxgsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 10648 Stockholm Tålcfon: 08-69810 00 Rlcfnx: 08-698 15 15 © Naturvårdsverket, 1997 sättning: Anders Åkerblom Gmfiskfonn

Bilaga 5 317

Förord

En samlad miljölagstiftning miljöbalk beräknas träda i kraft den 1 - en januari 1999. Som ett led i förberedelserna inför miljöbalkens införande har regeringen i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 1997 lämnat åtta särskilda uppdrag till verket. Ett dessa är att lämna förslag till generella föreskrifter av för miljöfarlig verksamhet uppdrag 18. Uppdraget skall redovisas senast den 20 oktober 1997. Arbetet med de åtta regeringsuppdragen har organiserats som ett projekt med åtta delprojekt. Huvudprojektledare har varit chefsjurist K.Victor. Under arbetets gång har Naturvårdsverket haft kontakter med andra berörda myndigheter och övriga intressenter, dels via en för alla regeringsuppdrag referensgrupp, dels i särskild ordning. I referensgrupgemensam har ingått företrädare för Boverket, Kemikalieinspektionen, Riksrevipen

sionsverket, Socialstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Miljö-

vårdsdirektörernas förening, Svenska Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivarföreningen, Sveriges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation. Någon formell remissbehandling arbetsgruppens förslag har av inte ägt rum. redovisas resultatet uppdrag 18, generella föreskrifter I denna rapport av för miljöfarlig verksamhet. I arbetet har främst följande personer från Naturvårdsverket deltagit avdelningsdirektörerna Asplund, Borinder, O. Eriksson Länsstyrelsen i Kalmar län, Naturvårdsverkets branschexpert, B. Jansson, A. Ianssson, M. Klingspor, K.Mehr,"L. Sverndal och B. Sundström Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Naturvårdsverkets branschexpert.

Projektledare har varit avdelningsdirektör Avenberg.

Stockholm i oktober 1997 Statens naturvårdsverk

ll 18-0367

i 1 Ä s

i

1 i 1

Bilaga 5 319

Innehållsförteckning

Sammanfattning Uppdraget

Bilaga 5 321