Rapport med förslag om sändningsorter : rapport från Utredningen om digital-TV

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

din l Statens offentliga utredningar 1997: l 03 Kulturdepartementet

Rapport med förslag sändningsorter

om

Rapport från Utredningen om digital-TV Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 9l 91 Ordertel: 08-690 9l 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningexi,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 l0 l0 Telefonz 08-405 IO 25

REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 9l-38-20650-l Stockholm 1997 ISSN 0375-25OX

SOU 1997: 103

Till Statsrådet och chefen

för

Kulturdepartementet

I enlighet med direktiven för mitt uppdrag särskild utredare i som

utredningen om digital-TV KU 1997:01 överlämnar jag härmed

ett förslag om vilka orter verksamheten med digital marksänd TV skall starta. I utredningens arbete har deltagit som experter överdirektören Louise Roos, Radio- och TV-verket och direktören Curt Andersson, Post- och telestyrelsen samt kanslirådet Lars Marén och hovrättsassessorn Monica Bengtsson, Kulturdepartementet. I arbetet har även konsulten Ulf Wennerberg deltagit. Hovrättsassessorn Ulf Törnblom har varit sekreterare.

Stockholm i juni 1997

Gunnel Färm

SOU I997: l3

Sammanfattning

Förslag Efter min undersökning möjligheterna för digitala TV-sändav ningar i marknät föreslår jag följande sändningsorter: Stockholm med Mälardalen. Området innefattar även Uppsala. Göteborg

Linköping/Norrköping

. Kiruna. I området ingår Kiruna, Jokkmokk, Pajala och Gällivare Skåne . Vidare föreslårjag att vissa frågor redovisas i avsnitt 6 besom

aktas i samband med tillståndsgivningen.

Bakgrund Såväl nationella som lokala programföretag har visat intresse för sändningar i digitala marknät. Intressentema kan grovt indelas i några huvudtyper. På det nationella planet rör det sig främst om större programföretag som redan i dag är verksamma med sänd-

8 Sammanfattning SOU 1997: 103

ningar och intressenter vill satsa utbildning. På det lokala som planet förekommer dels redan i dag verksamma lokalTV-företag. dels kommuner tillsammans med lokala intressenter vill verka som för etablering digitala marksändningar orten. av Det finns stor spännvidd i synen på användningen av en digitala marknät för TV. De stora nationella programföretagen önskar använda sändningsutrymmet för traditionella sändningar av television till ett stort antal mottagare. En del mindre lokala företag vill däremot använda sändningsutrymmet i lokala ITprojekt med stora möjligheter till individuella interaktiva användningar. Vad gäller önskemål sändningsorter finns hos de nationellt om inriktade företagen önskemål att sändningarna redan från börom jan skall kunna nå många människor och starta i områden med befolkningsunderlag. Ingen har förespråkat att sändningarna stort skall starta i begränsad skala ett fåtal orter. De lokala intreshar ofta önskemål närmast regionala sändningsområsenterna om den. Några allmänna iakttagelser efter utredningens kontakter är att det råder tveksamhet den ekonomiska bärkraften i lokalTV en om tjänst och att flera lokala intressenter bl.a. detta skäl som ensam av har koncept där lokalTV-verksamheten bara utgör en av flera tjänster att förmedlas via det tilldelade sändningsutsom avses rymmet. I detta skiljer sig de lokala intressenterna från de nationella. Sidotjänsterna är hos de nationella programföretagen knutna till själva programverksamheten. Vidare har det framgått att

många vill använda digitala marknät för utbildningsändamål.

Dessa intressen är för närvarande inte samordnade. En utbyggnad av sändarnät planeras av TERACOM Svensk Rundradio AB. Bolaget planerar att använda det mastnät som i dag används för bl.a. sändningar analog TV. En utbyggnad enligt av planerna skulle innebära att cirka 50 procent av befolkningen redan under vårvintern 1998 skulle kunna mottaga sändningar i digital teknik två frekvenser, med möjlighet att förmedla upp till åtta programtjänster. Enligt planerna skulle vid slutet av mars år 75 procent befolkningen kunna mottaga de digitala samma av

SOU l 997: I 03 Sammanfattning 9

sändningarna, varefter utbyggnaden skulle kunna fortsätta så att sändningarna dessa första två frekvenser skulle kunna nå i princip hela befolkningen ijuni 1999. Investeringsbehovet för den första fasen till 50 miljoner uppges

kronor och för att uppnå i princip full befolkningstäckning krävs

sammantaget investeringar 300 miljoner kronor. Förverkliganom det av utbyggnadsplanerna är beroende rad olika faktorer. av en

En annan väsentlig förutsättning för sändningar i digitala

marknät är att frekvenser kan frigöras för detta ändamål. I denna fråga har samråd ägt rum med Post- och telestyrelsen som ansvarar

för frekvensplanering och tillståndsgivning för sändaranvändning.

Slutsatsen är att det finns möjlighet att starta sändningar bl.a.

de föreslagna orterna. I några fall återstår för myndigheten att

överlägga med grannländerna användningen och i om av utrymme, Skåne kan rad begränsningar behöva iakttas. Dessa bedöms en emellertid inte sådan art att de utesluter sändningar. vara av Valet av sändningsorter har skett utifrån de kriterier angisom vits i propositionen digitala TV-sändningar prop. om 1996/97267, nämligen att det skall flera belägna vara orter olika håll i landet, att såväl storstads- glesbygdsområden skall som vara representerade och det skall vara möjligt att ta två frekvenser i anspråk för sändningarna. Ytterligare några kriterier har formulerats under arbetets gång. Det rör sig bl.a. faktorer om som kan påverka intresset för sändningarna hos publik och programföretag.

Särskilda frågor

En del frågor tagits intressenter eller synliggjorts i som upp av utredningsarbetet har ägnats särskild kommentar. Syftet har inte en varit att lämna direkta förslag utan att uppmärksamma problem och ge underlag för vidare diskussion. Det rör sig bl.a. kriterier om

och modeller för tillståndsgivning särskilda frågor

samt om som must carry, användande av sändningsutrymme för sidotjänster och tillståndsvillkor.

SOU I997: l03

Utredningens arbete

Utredningens uppdrag är tredelat. Den första delen att bedöma om SVT bör få möjlighet att bedriva betal-TV-verksamhet och i så fall under vilka villkor är avklarad och har - utmynnat i ett betän-

kande som i april månad 1997 under avgavs namnet Betal-TV

inom Sveriges Television".

Efter lämnandet detta betänkande har arbetet fokuserats av

uppgiften att föreslå sändningsorter för de inledande sändningarna

av markbunden digital TV. Detta arbete har lett fram till det nu

aktuella förslaget. Härefter återstår den tredje delen utredningsuppdraget

av i att samråd med de programföretag kan komma som att meddelas tillstånd och den eller de intressenter kommer för som att svara sändarnät och annan teknik kring sändningarna utarbeta samarbets- former för det tekniska förverkligandet sändningarna. av Det rör

sig bl.a. om samarbete kring sändare, multiplexering, åtkomstkon-

troll och elektroniska programguider.

I denna rapport behandlas i första hand de faktorer som utgör grund för ställningstagandet rörande sändningsorter. I så måtto

följer den skriftliga framställningen direktivens

uppdrag. Därut-

över har jag funnit anledning att

som ett diskussionsunderlag

lämna vissa kommentarer kring kriterier och modeller för till-

ståndsgivning och lyfta fram några särskilda frågor.

Jag har under

arbetets gång, bl.a. utifrån kontakter med intressenterna, bedömt

att det föreligger ett behov ett sådant underlag, såväl av för utred-

ningen för de har handlägga som organ som att sändningstillstånd.

Utredningsarbetet i aktuell del har innefattat nu en rad mer eller

mindre formella kontakter. Utredningen har mottagit skriftliga in-

tresseanmälningar från programföretag och kommuner långtmen

12 Utredningens arbete SOU 1997103

ifrån alla har valt att manifestera sitt intresse detta sätt. En konferens har hållits för de visat sitt intresse för marksänd digital som TV. Ett antal möten har förekommit. bLa. har jag sammanträffat

med de större programföretagen. Resor har ägt rum till Kiruna.

Linköping och Motala. Jag har haft kontakter med bLa. Post- och telestyrelsen, Teracom och Nokia.

SOU I997: 103

2 Intresset för

sändnings-

verksamhet

Beskrivningen i detta avsnitt är generell karaktär och innefattar av ingen redovisning enskilda intressenters planer eller önskemål. av Ett av skälen till detta är att det varit frivilligt för intressentema att lämna uppgifter sin planerade verksamhet och meddelsamom att

heten har varierat, från omfattande skriftliga projektbeskrivningar

till muntliga synpunkter i särskilda frågor. Det är naturligt att många intressenterna ännu inte har några definitiva planer. av Först när den formella tillståndsgivningen tar vid kan det krävas att sökanden lämnar samtliga relevanta uppgifter. Sammantaget har dock den information erhållits varit tillräcklig för att som ge grund för ett förslag sändningsorter. om En lista över de intressenter utredningen haft kontakt med samt noteringar om vilka sändningsorter de önskat finns bilaga till som denna rapport.

Intressenter huvudtyper -

Under arbetet har några huvudgrupper intressenter blivit tydav liga. På det nationella planet rör det sig dels större om programföretag i dag är verksamma med sändningar eller produktion, som dels om intressenter att satsa utbildning i olika forsom avser mer. På det lokala planet förekommer dels lokalTV-företag som redan i dag är verksamma, dels ett antal kommuner tillsamsom mans med lokala intressenter, ofta knutna till utbildning, ivrar för

en lokalisering av digitalTV-satsningar till orten. Mellan olika

verksamma lokalTV-företag finns skillnader i den framsynen

14 Intresset för .rändnirzkgsverksanzher

tida verksamheten. Vissa lokalTV-företag ser det digitala marknätet främst som en väg till bättre hushållstäckning medan andra för att beskriva ytterligheterna - ser lokalTV-verksamheten som en del i ett lokalt IT-projekt. Tanken utbildning via ett digitalt marknät återfinns både nationell och lokal nivå och hos ett stort antal av de intressenter anmält sitt intresse till utredningen. som Kunskapen de lokalt inriktade projekt som kan förväntas om resultera i ansökningar om tillstånd är god, eftersom dessa intressenter haft anledning att visa sig för att påverka förslaget om upp sändningsorter. Däremot kan det inte uteslutas att nya intressenter eller typer intressen det nationella planet blir bekanta nya av först ansökningsförfarandet, eftersom dessa inte haft samgenom behov att i nuläget deklarera sitt intresse. ma

Intressenter inriktade på lokala eller regionala sändningar

Kommun- och urbildzzingsintressen

Flera kommuner har tillsammans med eller under hänvisning till utbildningsinstitutioner högskolor eller medieutbildningar orten anmält intresse för sändningar. Ofta är en kombination av kommunal information och utbildning, med utrymme för eventuell lokalTV, en bärande idé. Det förekommer också att universitet och högskolor ensamma är intresserade att bedriva sändningar inriktade utbildning, av med antingen öppna målgrupper som alla boende inom sändningsområdet eller intern kommunikation. Ett stort mått av interaksom tivitet förutsätts, företrädesvis användande av telefonnät genom komplement. Önskemål finns de dekodrar utsom om att som vecklas blir tillräckligt avancerade för den interaktivitet som erfordras för distansutbildning hög nivå. Generellt kan för denna grupp sägas att finansiering och huvudmannaskap ofta är oklara. Olika bidragsformer utgör del i finansieringen. Den ekonomiska bärkraften är svårbedömd.

SOU l997: 103

Intresset sändningsverksamhet 15

Lokal TV-företcz g

Ett antal lokalTV-företag i dag bedriver verksamhet

som i lokala kabelnät har visat intresse för distribuera att sina program i ett digitalt marknät. Även intresset för om att ge en bättre täckningsgrad för lokalTV-verksamhet är primärt, finns också tankar att ut-

veckla informationstjänster

m.m. Till denna hör således verksamhet grupp som redan är etable-

rad. De bedömningar görs projekten,

som av bl.a. i ekonomiskt hänseende. kan därför förväntas ha en god underbyggnad även om kostnader och faktisk täckningsgrad för digitala

marksändningar

generellt är svåra att förutse.

Lokal TV-företczg med l Tgnrojekt

Några lokalTV-företagen har redovisat

av planer för verksamhet

där lokalTV-sâindningarna utgör integrerad del i

en ett större lokalt IT-projekt, och där den täckningsgrad och det

sändningsutrymme som ett tillstånd för digitala lokala marksändningar

kan ge används som en plattform för ett större koncept. TV-skärmen och dess fjärrkontroll därvid kunna anses ge en enkel förbindelselänk till alla medborgare i samhället. inte bara de är bekanta som med de

moderna informationsvägarna via dator och

telefonnät. Genom användande dekodrar öppna för anslutningar av till samtliga eller de flesta förekommande distributionsformerna för information inklusive telenät kan mängd användningar en knytas till den lokala TV:n/det lokala IT-projektet.

Förhoppningen är att tillgäng-

ligheten via TV-apparaten skall underlätta nyttjandet. Vid sidan av traditionell lokalTV-verksamhet tänkbara anges som funktioner allehanda information kommun och samhälle, om utvecklande av interaktiv användning sådan information, interaktiva av hushållstjänster och utbildning.

Generellt kan för denna sägas det finns grupp att en seriös och

idéerik inställning till verksamheten och finansieringen. Emellertid

är det svårt att bedöma det framtida utfallet den åsyftade av verksamheten eftersom den vilar användningar som inte praktiskt

16 lntresset för sändaingsverksamlzet

har testats, och där konkurrensutsattheten kan förväntas bli stor. Ett särdrag projekten aktualiserar mängd komplicerade är att en legala frågor att utgöra en blandning av traditionell TVgenom verksamhet och informationsteknologiska användningar kommenteras nedan i avsnitt 6.

Orrema

Intresse för lokala sändningar följande orter har uttryckts: Bollnäs/Hälsingland. Gotland. Gävle, Göteborg, Falun-Borlänge/ Dalarna, Kiruna med omgivande kommuner. Kristinehamn, Linköping, Landskrona/Kristianstad, Malmö, Nacka/Värmdö, Norrköping, Sandviken, Sundsvall/Östersund, Stockholm och Torsby/ Värmland. Intresset tenderar regionalt än lokalt. att vara mer

Intressenter inriktade på nationella sändningar

De .större programföreragen

Alla de större programföretag utredningen varit i kontakt med som har visat intresse för sändningar i marknät. Vissa företagen har av redovisat tämligen detaljerade planer, andra har valt att föra en diskussion kring vissa för dem väsentliga frågor. Genomgående dessa intressenter vara inriktade natiosynes

nella sändningar tämligen breda programtjänster till allmänhe-

av dvs. verksamhet faller inom ramen för vad som norten, en som malt definieras television, t.ex. i radio- och TV-lagen. Den som digitala tekniken avsätter avtryck främst i formerna för finansie-

ring betal-TV i olika former övervägs och i ökad möjlighet till

information och interaktiva funktioner knutna till programverksamheten. Frågor betonas särskilt viktiga är kostnaderna för disom som gitaliseringen, drivkraften för konsumenterna att skaffa erforderlig utrustning och den därmed sammanhängande frågan om täck-

SOU l997zl03 lntresserjäir.särzdningsverksanzhet l7

ningsgrzid samt åtkomstkontroll och regler. Vissa must carry- av dessa frågor kommenteras särskilt i avsnitt Det lvör noteras att UR, Utbildningsradion. skiljer sig från övriga programföretag med nationella ambitioner att helt genom vara inriktad utbildning.

Önskemål säinclrzingsorter om

Gemensamt är att de större programföretagen det nödvändigt anser att sändningarna redan från början når många människor och att

sändningarna startar i områden med stort befolkningsunderlag. En

viss skillnad finns mellan å sidan public service-företagen och ena å andra sidan de vinstberoende programföretagen. De är senare av naturliga skäl mindre intresserade att starta sändningar av orter där kostnaden presumtiv tittare är hög, den typiskt i per som är glest befolkade områden. Public service-företagen har större möjlighet att fästa avseende även vid andra faktorer. Ingen har förespråkat att sändningarna skall i begränsad starta skala ett fåtal orter. Det viktigt sändningarna tämligen anses att omedelbart kan nå en stor del befolkningen för att få genomslag av och skapa ekonomisk bärkraft.

Arzclra idéer nationell arzväindning om

Vid sidan av UR finns även ett andra intressenter visat par som intresse för utbildning nationell nivå. Några företag producerar för andra som nu program programföretag har också anmält intresse för få del sändningsutatt av rymme i ett digitalt marknäl. Ett företag har idéen presenterat om att låta dela en nationell kanal mellan olika föreningar och andra intressenter vill sända kortare tid. som

Ett företag med avsikt att bedriva digitala Ijudradiosändningar

har anmält intresse för tillstånd. Bakgrunden till detta sändär att ningarna avses att bedrivas med digital TV-teknik. Företaget är redan verksamt i andra länder.

18 Intresxsetför sänd/iingsverksarnher SOU 1997: IO3

Några slutsatser

det råder tveksamhet om den ekonomiska bärkraften i framför allt lokalTV som ensam tjänst.

vissa av de företag som är inriktade lokala/regionala sändm ningsområden ser lokalTV-verksamheten som en del i en helhet innefattande även tjänster som inte är radio- och TV-program broadcasting,

de större programföretagen med nationella ambitioner ämnar bedriva en mer traditionell TV-verksamhet. om än i former där den digitala tekniken utnyttjas. De inslag av interaktivitet som planeras är vanligen knutna till programverksamheten och är mera sällan fristående från denna,

många vill använda det digitala marknätet i utbildningens tjänst, men det finns för närvarande inte någon samordning av dessa intressen.

SOU 1997: 103

Utbyggnad av digitala marknät

TERACOM Svensk Rundradio AB Teracom i landet

är dominerande sändaroperatör radiokommunikationsområdet. Bolagets radiosändare för distribution analoga TV-sändningar av täcker i det närmaste 100 procent av befolkningen. Bolaget ämnar bygga sändarnät för digitala sändningar med användande de fasta av anordningar i form master redan finns av m.m. som och används för bl.a. de analoga TV-sändningarna. Det bör dock påpekas att även om Teracom har stark ställning finns inget foren som operatör mellt monopol vad gäller aktuella tjänster. Även andra nu operatörer kan således komma att anlitas.

Planer

En utbyggnad digitala marknät enligt Teracoms planer skulle av innebära att cirka 50 procent befolkningen redan under vårvinav tern 1998 skulle kunna mottaga sändningar två frekvenser, med andra ord kunna erhålla åtminstone åtta programtjänster i digital

sändningsteknik. Denna första utbyggnadsetapp skulle

enligt planerna omfatta Stockholm, Uppsala, Linköping, Norrköping, Väs-

terås, Sundsvall, Östersund, Göteborg och Malmö.

På dessa orter kan sändarnät för den första frekvensen stå klart i december 1997 och för den andra frekvensen i 1998. mars Teracoms planering innefattar även bedömning frekvensen av

situationen och avspeglar således bolagets uppfattning möjlig-

om heterna att dessa orter använda frekvenser för ändamålet frågor

kring frekvensanvändning redovisas närmare under avsnitt 4.

Däremot har bolaget inte vägt in de politiska beslut sändningsom

orter som styr utbyggnaden. En allmän utgångspunkt rörande

20 Utbyggnad digitala marknär SOU 1997: 103 av

sändningsorter som inte planerats i den första etappen är att det förutsatt att inga problem finns med frekvenstillgång tar cirka ett halvår från regeringens beslut innan sändningarna kan starta en sådan ort. Under 1998 skulle enligt Teracoms planer vidta en andra etapp av utbyggnad som vid årets slut skulle kunna resultera i att cirka 75 procent befolkningen kan nås av digitala marksändningar av två frekvenser. Bland orter som ingår i denna andra etapp finns

bl.a. Örebro, Skövde, Kalmar, Växjö, Jönköping, Gävle, Umeå,

Luleå och Boden. Ijuni 1999 skulle de två sändarnäten kunna vara utbyggda till att i princip ge full befolkningstäckning. Om behov finns skulle byggandet av ett tredje och fjärde sändarnät kunna starta under 1999.

Investeringsbehov

Teracom beräknar det totala investeringsbehovet för att 1999 nå i det närmaste hela befolkningen med två sändarnät, dvs. med åtminstone 8 kanaler, till sammanlagt 300 miljoner kr. För investeringar i den inledande två 50fasen som syftar till sändarnät med procentig befolkningstäckning beräknas 80 miljoner kr, den andra etappen med uppgradering till 75-procentig befolkningstäckning beräknas kosta 120 miljoner kr. Kostnaderna stiger av naturliga skäl i de senare etapperna eftersom det krävs allt större investeringar per innevånare vid täckning av de glest befolkade delarna av landet.

Faktorer som kan påverka utbyggnaden

De utbyggnadsplaner som Teracom redovisat som möjliga att genomföra utgör en av grunderna för utredningens förslag och överväganden. Samtidigt är det uppenbart att en rad faktorer kan påverka och ändra utbyggnaden. En sådan faktor är beslutet om sändningsorter. Även andra politiska ställningstaganden rörande

SOU 1997103 Utbyrggrzcid digitala marknär 2 av

mediepolitik och tele- och radiokommunikationer kan vikt. vara av Av betydelse är vidare möjligheten att avsätta frekvenser för ändamålet, vilket visserligen sker genom nationell tillståndsgivning men ytterst bygger internationella överenskommelser. Naturligtvis åir också efterfrågan distribution TV-sändningar av genom digitala marknätssändningar avgörande för Teracoms utbyggnad. Rörande efterfrågan framträder en rad delfaktorer av betydelse som t.ex.:

den faktiska kostnaden i konkurrens med andra distributionsformer

konsumenternas vilja till teknikskifte -

utformningen av mottagarutrustning och åtkomstkontrollsystem -

tillståndsvillkorens utformning vad gäller exempelvis till-

ståndstid. eventuella avgifter och optioner

principer för hur det tilldelade sandningsutrymmet får användas -

en användning förbehållen traditionell enkelriktad TV-verk-

samhet och med liten möjlighet att råda över sändningsutryminet är sannolikt mindre attraktiv än en större frihet i användning av och disposition över sändningsutrymmet

regleringen av vissa viktiga frågor reklamregler, must carry nLm.

Kostnaden för att sända m.m.

Kostnaderna för att sända och eventuella statliga subventioner är två frågor ofta tas intressenterna. Det ingår inte i utsom upp av redningens uppdrag att behandla de olika frågor är förbundna som med hur kostnaden för att använda sändarnäten fastställs. Utgångspunkten vad gäller den andra frågan är att inga särskilda

22 Utbyggnad av digitala mar/mät SOU 1997: l03

medel anvisas över statsbudgeten för subventioner, sig för att vare bekosta distribution eller konsumentens mottagarutmstning.

4 Frekvensanvändning

Post- och telestyrelsen PTS, har haft regeringens uppdrag att koordinera frekvenser för digital marksänd TV. I första har ett steg myndighetens arbete inriktats att koordinera frekvenser för två digitala sändarnät. Enligt propositionen digital marksänd TV är utgångsom en punkt att sändningarna skall kunna starta två frekvenser samtidigt. En central fråga har därför varit huruvida två frekvenser är

tillgängliga i de områden där intresse för sändningar deklarerats.

PTS har lämnat upplysningar hur arbetet med koordineom ringar framskridit och vilka möjligheter enligt deras bedömsom ning finns i olika områden i landet använda frekvenser för att digital marksänd TV. Generellt kan möjligheten för närvaom att rande ta i anspråk två frekvenser sägas att detta troligtvis inte är något problem i Norrland, i östra och mellersta Svealand och nordöstra Götaland. För västra Svealand och övriga Götaland är läget komplimer cerat. Vad gäller Göteborg finns frekvens tillgänglig, och de en

förhandlingar som avses att föras med grannländerna kan resultera i att även andra frekvens blir tillgänglig i tid till den planerade

en sändningsstarten, om än med krav vissa begränsningar. Om så inte skulle bli fallet finns för Göteborg möjlighet söka att lösningar med omdisponeringar frekvenser redan tidigare av som koordinerats i Göteborgs närhet. I Sydsverige är det oftast inga problem med att tillhandahålla en första frekvens. Däremot är det på många platser svårare att i dag tillhandahålla andra frekvens, antingen på grund koen av att ordineringen med grannländerna inte är klar eller att dessa för närvarande ställer sådana krav begränsningar att förverkligandet av

24 Frekvensarzvändnizzg

sändningar kräver komplicerade och/eller kostsamma lösningar. Detta gäller bl.a. hela Skåne. Till skillnad från Göteborg finns här inte möjligheter att laborera med omdisponeringar av i samma närområdet tillgängliga frekvenser. PTS att två frekvenser menar

visserligen kan tas i anspråk, då med beaktande av de krävda

men begränsningarna. Teracom har förklarat att detta är möjligt och att kostnaderna härför inte är orimliga i förhållande till den befolk-

ningstäckning som uppnås.

En reservation lämnar PTS för att internationella överenskommelser kan förändra förutsättningarna för frekvensanvändning. Myndighetens förhoppning är att CEPT:s möte för att fastställa regler för koordinering digitalTV, skall hållas i juli m.m. av som 1997, kan större säkerhet i bedömningen. Ett fastställande av ge en koordineringsregler och nivåer för koordinering kan också leda till grannländerna. i dag inte har konkreta planer för digiatt som talTV, finner det möjligt att inta positiv attityd. en mer

SOU 1997103

5 Förslaget om sändningsorter

Förutsättningar finns för att starta digital marksänd TV

Programföretag har visat intresse för digitala marksändningar.

Sändarnåitet kan snabbt byggas ut. Frekvenser finns i stort sett till-

gängliga. Det finns således förutsättningar

att starta digital marksänd TV-verksamhet på ett antal orter Sverige.

Kriterier för ortsvalet

Valet av sändningsorter är ett medel främja att utvecklingen av marksänd digital TV. Orterna bör väljas så

att förutsättningarna

för etablering detta distributionssätt blir goda. av Vid urvalet har ett antal kriterier uppställts, varav de tre förstnämnda följer av propositionen och de fram senare tonat som viktiga under arbetets gång:

såväl storstads- glesbygdsområden som skall vara företrädda bland orterna

orterna skall vara minst tre helst fler och belägna - - vara olika håll i landet

det skall vara möjligt att ta två frekvenser i anspråk för sändningar orten

drslaget sändningsorter SOU 1997: 103 0nz .

de programföretag är verksamma de valda orterna

som måste ha ekonomisk och organisatorisk styrka att klara en långvarig etableringsperiod

storstadsregionerna åtminstone två dem måste finnas - av - bland sändningsorterna

de valda sändningsorterna bör utgöra intressant reklamen marknad och ha befolkning är benägen att ta till sig ny en som teknik

intresset sända ort bör så stort att två frekvenav att en vara ser kan fyllas

idéer användningar eller andra initiativ som kan leda till ett - om stort genomslag är önskvärda.

Valda sändningsorter och områden

Stockholm med Mälardalen och Uppsala. Området som avses innefattar Stockholms län, Mälardalen med bl.a. orterna Enköping, Västerås, Eskilstuna, Arboga och Köping samt stora delar Uppsala län. av

Göteborg. Göteborgsområdet med angränsande förorter och

orterna Kungälv, Alingsås och Kungsbacka.

Linköping/Norrköping. Även orterna Katrineholm, Nyköping. Oxelösund och Söderköping ingår i området.

4. Kiruna. Området innefattar bl.a. orterna Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare.

Skåne. Området innefattar huvuddelen landskapet, med av undantag den nordvästra delen, således såväl storstadsområav

SOU l997zl03 Förslaget sändningsorter 27 om

det Malmö som exempelvis Kristianstad, Landskrona och Hässleholm med kringland.

Områdenas geografiska omfattning kan inte anges exakt i detta stadium. Det förslag som lämnas är rekommendation utifrån en visat intresse, utbyggnadsplaner och frekvensbestämningar. Den slutliga omfattningen av sändningsområdena och täckningsgraden i dessa med enkel inomhusantenn respektive utomhusantenn bestäms ett växelspel mellan olika faktorer. I det av av regeringen meddelade tillståndet för programverksamhet kan sändningsområdet mer exakt komma att definieras och genom villkor i tillståndet kan även ställas krav täckningsgraden. Aspekter rörande utbyggnaden av sändarnät såsom kostnader, möjliga niastplaceringar m.m. kan också komma att vara av betydelse. Post- och telestyrelsens tillståndsgivning som reglerar sändar- och

frekvensanvändning är ytterligare en betydelsefull faktor för det

slutliga Lltfallet.

Något om skälen för förslaget

Av naturliga orsaker kan inte något av de valda områdena uppfylla alla de inledningsvis nämnda kriterierna. Att orterna ensamma eller tillsammans skall uppfylla de tre förstnämnda kriterierna har emellertid varit grundförutsättning. en Vid sidan av de nämnda kriterierna har det också funnits en strävan att ge sidoanvändningar i form av utbildning och interaktiva tjänster tydliga huvudorter. Detta torde bl.a. kunna underlätta utvärderingen av verksamheten. Stockholmsområdet med Mälardalen och Uppsala har i första hand valts för att tillgodose önskemålet att kunna rikta sändom ningar till ett brett befolkningsunderlag. Att området även innefattar Stockholms skärgård också viss glesbygdsprofil. Mäger en lardalen innefattar därtill en stor del landsbygd. Valet av Göteborg motiveras primärt de satsningar av utbildningssändningar föreslagits bl.a. Göteborgs universom av

28 Förslaget om sändningsorter

sitet och Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg ger också möjlighet till sändningar till ett stort befolkningsunderlag. I Linköping/Norrköping har arbetet med utveckling av olika sidotjänster och interaktiva användningar kommit längst. Den högteknologiska miljön, med närhet till bl.a. elektronikoch programvaruföretag samt universitet, som finns i området, är ett mervärde. Önskemålen brett befolkningsunderlag och intressant om ett en reklammarknad har inskränkt utrymmet för utpräglade glesbygdsorter i detta inledande skede. Kiruna har valts av flera orsaker. Projektet som innefattar fyra geografiskt vidsträckta kommuner har sociala och kulturella dimensioner, rör ett avgränsat glesbygdsområde och kan tjäna som något av ett fullskaleexperiment, eftersom det presenterade projektet innefattar en strävan att förse samtliga hushåll med nödvändig teknik. Problemet med att ett glesbygdsområde inte attraherar nationella sökande på grund av lågt befolkningsunderlag kan lösas vid

tillståndsgivningen, exempelvis genom att ett nationellt tillstånd

förbinds med skyldighet att även sända över sådant område eller genom att annan kostnadsbärande användning av sändarnätet tillåts. Valet av Skåne vilar till stor del det projekt presenteen som rats av Landskrona och Kristianstads kommuner tillsammans med ett verksamt lokalTV-företag, innefattande såväl tekniska visioner som en önskan att kulturellt och socialt närma de bägge skånska

kommunerna och tidigare länen till varandra. Valet Skåne till-

av godoser därtill täckning av ett område som innefattar såväl storstad som en väl befolkad landsbygd. Om intresset kvarstår de orter som inte finns med i det nu lämnade förslaget finns möjlighet att tämligen snabbt fortgenom satt frekvenskoordinering, utbyggnad och tillståndsgivning realisera sändningar. Detta förutsätter självfallet att statsmakterna finner vidare utbyggnad önskvärd. En väsentlig roll i denna bedömning har den parlamentariskt sammansatta kommittén som bl.a. har till uppgift att yttra sig vid

tillståndsgivningen och efter någon tid utvärdera verksamheten.

SOU I997:l03 Förslaget om sändningsorter 29

Förverkligandet sändningar på viss ort av

Varken utredningens förslag eller regeringens senare beslut om sändningsorter innebär någon garanti för att sändningar kommer igång de föreslagna orterna. Det kan t.ex. inträffa bärande att en intressent faller ifrån av olika skäl eller att oväntade tekniska problem Lippstår. Vidare är de kriterier som kan förväntas vid tillståndsgivningen delvis andra än de som uppställts för detta förslag, vilket ytterst kan innebära att någon ort kan komma att Litgå, eftersom en eller flera sökande inte fyller kraven för tillstånd.

SOU 1997: 103 31

6 särskilda

Tillståndsgivning och frågor - ett diskussionsunderlag

Det kan finnas skäl att kort erinra den tillståndsgivningsproceom dur propositionen om digital TV anvisar. Efter mitt förslag skall regeringen fatta beslut om sändningsorter. Radio- och TV-verket kommer därefter att få i uppdrag att utlysa tillstånd dessa orter. Regeringen kommer också att tillsätta kommitté med parlamentariskt inslag som skall medverka en vid urvalet programföretag och följa upp och utvärdera av senare verksamheten. När ansökningarna inkommit och eventuellt kompletterats med de ytterligare upplysningar kan nödvändiga skall verket, som vara efter det kommittén yttrat sig över ansökningarna, lämna ett förslag om vilka programföretag som bör få tillstånd. Regeringen beslutar därefter vilka skall erhålla tillstånd. som Tillståndsgivningen sker enligt radio- och TV-lagen. Samma lag gäller för de kommande sändningarna. I propositionen har betonats att sandningsverksamheten skall bedrivas inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Innan sändningarna kan starta krävs slutligen Post- och telestyrelsens tillstånd för användning av sändarutrustning.

6.1 Tillståndsgivning

Centrala frågor är efter vilka kriterier tillstånden skall ges, vilken tyngd olika kriterier skall ha och vilken modell för fördelning av sändningsutrymmet mellan olika användningar som skall väljas.

32 Tillstârzdsgivrzing och säirskildafräigor SOU l997: lO3

Kriterier för tillstånd

Urvalskriterierna kan härledas ur mer allmänna målsättningar. Flera sådana allmänna mål kan identifieras.

Mediepolitiska mål

Övergripande mål som hör till denna grupp är yttrande- och infor-

mationsfrihet, mångfald och ägarspridning. I propositionen om digitala TV-sändningar s. 28 har angivits, att vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet skall tilltala olika intressen och smakriktningar samt att lokala och regionala program skall ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Vidare har det ansetts eftersträvansvärt att flera av varandra oberoende programföretag deltar. Ett annat mål, som åtminstone indirekt kan sägas utgöra ett urvalskriterium, är att sändningarna skall kunna tas emot alla i av landet s. 24. Med ett nationellt tillstånd kan således följa skyldigheter vad gäller täckningsgrad.

Digitala nzarksärzdningar skall vara attraktiva för konsumenter och ;Jrogranjöretag

Intressenter som utredningen varit i kontakt med har framhållit att ett digitalt marknät bara kan bli framgångsrik distributionsform en om det erbjuder ett attraktivt programutbud, gärna med programtjänster som enbart finns i marknätet. Vidare har värdet attrakav tiva sidotjänster betonats. Kriterier kan således vara att programutbudet skall tilltala hela befolkningen, att programverksamhet som tillför marksändningarna ett mervärde kan ge försteg samt att nya attraktiva användningar av digitaltekniken kan fördel. ge

SOU 1997: 103 Tillståndsgivning och särskilda frågor 33

Ekonomiskt bärkrafligci programföretcig och idéer om verksamhet

Urvalskriterierna kan formuleras exempelvis finansiell uthålsom lighet. trovärdig finansiering och ekonomiskt realistiska verksamhetsidéer. I propositionen ex. 25 framhålls ekonomisk bärkraft som en s. grundförutsättning för utbyggnad och bedrivande av sändning i digitala marknät.

Tekniska läsningar rörande dekoclrar och åtkonzstkorztroll skall vara konsumerattvänligci

Denna målsättning, betonas i propositionen, aktualiserar som kriterier rörande sändningsteknik och krav faktiska överenskommelser med andra sökande i dessa frågor. Det kan förväntas att sökande presenterar projekt där de olika målen inte kan förenas. En avvägning måste göras. Olika intressen måste balanseras mot varandra. Detta bör kunna ske utifrån föresatsen att det totala utbudet av tillstånd skall tillgodose flertalet av de noterade önskemålen.

Modeller för tillståndens fördelning

Fördelning mellan nationella och regionala/lokala intressen

Tillståndsgivningen kommer visserligen inledningsvis att endast gälla vissa specifika orter. Tanken att sammansättningen av tillståndshavare skulle helt skilja sig från ort till ort är emellertid inte realistisk. Det framstår verklighetsnära att istället utgå som mer ifrån att ett antal tillståndshavare kommer att sända över alla orter där sändningar etableras. Det skulle med andra ord röra sig om ett visst antal nationella tillstånd utlyses för ansökan, med den som begränsningen att sändningarna inledningsvis kommer att äga rum på ett antal orter. Resterande tillstånd avsätts för regional/lokal användning, exempelvis i form av lokalTV eller lokal utbildning.

34 Tillståndsgivzzizig och särskilda frågor

En fördelning mellan nationella och regionala/lokala tillstånd

är med detta synsätt nödvändig. Med utgångspunkten åtta att kanaler skall kunna erbjudas varje kan ort exempelvis fördelningen ske efter nyckeln 5:3 fem nationella. tre regionala/lokala, 6:2 eller 7:1. Sett enbart till intresset för nationell respektive regional/lokal användning tycks 6:2 eller 7:l vara mest näraliggande. Om bred lokal aktivitet med tjänster en som ligger i eller utanför televisionens gränsland, t.ex. avancerad

interaktiv utbildning, skall främjas, ligger fördelning 6:2

nära till hands. Om det lokala utrymmet främst skall användas till mer traditionell lokalTV kan istället 7:l användas.

En förutsättning för att nationella intressenter skall vilja

engagera sig är troligtvis att dessa möjlighet sända till hela beges att folkningen. Detta utgör skäl för använda ett att en fast fördelningsmodell, dvs. låta principiella fördelning samma gälla för hela landet.

Fördelning mellan olika användningar

Avgörande för fördelningen blir också hur de

som antytts synen två näten skall användas. Om distributionsformen och nätet främst

avses att utnyttjas för att bära televisionssändningar traditionell

av modell, med enklare former digitala användningar av utan särskild returkanal, kan merparten avsättas för av utrymmet större programföretag. Utbudet skulle då främst komma bestå att av nya programtjänster, programtjänster i dag finns i andra distribusom tionsformer, exempelvis i kabelnät, eller samtidig utsändning av av programtjänster också finns i det analoga marknätet, s.k. som simulcast.

Om utbildningsanvändning eftersträvas

kan detta få genomslag antingen nationell eller regional/lokal nivå, exempelvis genom att ett av de nationella tillstånden avsätts för utbildning eller att det lokala utrymmet blir så regionala institutioners stort att användning ryms.

Användningar av nätet till tjänster med mått interaktistort av vitet som saknar karaktär television kräver särskilda av övervä-

SOU 1997: IO3 Tillståndsgivning och särskilda frågor 35

ganden. Vad gäller just fördelning kan utifrån intresseanmälningar noteras att sådana användningar bäst möjliggörs att ett stort genom lokalt Litrymme ges.

Delade kautta/platser

Såväl inom närradion inom l0kalTV förekommer många som att olika nyttjare delar kanalplats. Särskilt föreningar och samma olika folkrörelser är involverade i sådana sändningar. Tanken har förts fram att ett visst utrymme i ett digitalt marknät skulle kunna avsättas för en delad användning.

Val av :nade/l

Avgörande för vilken modell skall användas är också de kritesom rier som tidigare berörts. Mediepolitiska önskemål skall således kombineras, kanske vägas emot, vad framstår attraktivast som som för programföretag, vad den bästa ekonomiska bärkraften som ger för utbyggnad och programverksamhet etc.

Excnzplzjfieri/zgczr

Det skall betonas att nedanstående fördelningar enbart utgör exempel som underlag för diskussion. Ett otal andra modeller en och varianter är tänkbara.

Traditionell television med litet lokalt utrvmme 7:l

SVT l TV 4 SVT 2 TV 4 AB-ny tjänst SVT ny tjänst Nytt nationellt programföretag - Nytt nationellt programföretag LokalTV

36 Tillsråndsgivniizg och särskilda frågor

Inriktning mot utbildning och lokal användning m.m 6:2

SVT l TV 4 SVT 2 TV 4 AB tjänst - ny SVT -ny tjänst lokalTV Nationell utbildningskanal Lokal utbildning/delad användning

Marknadsorientering med stort utrymme för sidotiänster 622

SVT ny tjänst TV 4 AB ny tjänst - - SVT ny tjänst TV 4 AB tjänst - - ny Nytt nationellt programföretag LokalTV med interaktivitet Nytt nationellt programföretag Lokala sidotjänster/ interaktivitet/ utbildning

Not: I detta exempel förutsätts simulcasting tillgodoses med ett tredje marknät i en senare utbyggnadsfas.

6.2 Särskilda

frågor

Must carry och mottagarutrustning

Enligt 8 kap. l § radio- och TV-lagen föreligger skyldighet för den som äger eller förfogar över kabelnät att se till att de boende kan ta emot sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen. Denna s.k. must carry-regel innebär att de marksända TV-programtjänsterna SVT1. SVT 2 och TV 4 skall vidaresändas till kabelanslutna hushåll utan extra kostnad för själva mottagningen. Från regeln finns specificerade undantag, bl.a. för mindre kabelnät. Det finns också en generell undantagsregel, enligt vilken Radio- och TV-verket får medge undantag från förmedlingsplikten om det finns särskilda skäl till det". Enligt förarbetena till radio-

SOU 1997: 103 Tillståndsgivzzing och särskilda frågor 37

och TV-lagen och till den tidigare kabellagen är syftet med denna

generella regel att lämna möjlighet till undantag i övergångs-

skeden, exempelvis för att möjliggöra tekniska omställningar när en ny kanal tillkommer prop. 1991/92:53 s. 56, prop. 1995/962160 s. 126 och 185. 1 den sistnämnda propositionen om digitala TVsändningar har vidare noterats att regeringen utgår från att sådana undantag även kommer att beviljas i samband med de nu aktuella sändningarna. Must carry-skyldigheten förs regelmässigt tal av intressenter och branschföreträdare som utredningen varit i kontakt med. Eftersom cirka hälften av befolkningen erhåller sitt TV-utbud genom kabelnät är ställningen av must carry-kanal eller en avgörande fråga för den som planerar att söka tillstånd för sändningar i ett digitalt marknät. Det är också en mycket viktig fråga för kabeloperatörerna. Intresset för frågan är lätt att förstå. Ett tillstånd förknippat med must carry-status garanterar möjlighet att kunna nå i det närmaste 100 procent av befolkningen. Utan must carry-status och med dekoderlösningar som låser hushållen till kabelutbudet kan marknätet i praktiken förlora en av sina främsta egenskaper täckningsgraden. Från kabeloperatörerna ställs å andra sidan frågan om man skall kunna få ta betalt för förmedling av vissa attraktiva tjänster eller inte. Frågan har en nära koppling till de tekniska lösningar som dis-

kuteras vad gäller dekodrar, s.k. set top-boxar, för digitalTV och

det samarbete mellan olika intressenter som bedrivs rörande detta. l utredningen Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television SOU 1996:25 bedömdes att det finns legala svårigheter att upprätthålla en generell förmedlingsplikt om många programtjänster tillkommer i digitala marknät. Möjligheten för de kabelanslutna hushållen att med en enkel sprötantenn mottagarutrustningen ta emot de digitala marksändningar sågs som ett sätt att komma runt de komplicerade must carry-frågorna s. 134-140. En sådan mottagningsmöjlighet skulle kunna undanröja grundproblemet som föranlett lagstiftningen om förmedlingsplikt, nämligen att de anslutna hushållen inte kan ta del av TV-sändningar på annat sätt än genom kabelbolagens förmedling. Om t.ex. de avko-

38 Tillståndsgivning och särskilda frågor SOU 1997: 103

dare som erbjuds konsumenten för mottagning digitala sändav ningar i kabelnäten ger konsumenten i praktiken rimlig möjligen het att också mottaga digitala marksändningar tonas således problemet ned. Om däremot kabelägarna väljer lösningar innebär som att den nuvarande monopolliknande ställningen gentemot de anslutna hushållen består, finns även statsmakternas motiv för must carry-reglering kvar. För dagen är läget vad gäller de tekniska lösningarna oklart. Uppenbart är dock att det kan finnas ett behov att värna konsumenternas intresse valfrihet mellan olika distributionsformer av och verka för att innehållet i de erbjudna tjänsterna blir den avgörande konkurrensfaktorn särskilt mot bakgrund att det är husav hållen som ytterst skall betala kostnaderna för ett teknikskifte. Medlen för statlig styrning är begränsade: vid sidan must av carrylagstiftning kan dock noteras att staten är ägare till såväl Teracom som det dominerande kabelföretaget inom Telia. EG-direktivet om

TV-standarder nr 95/47/EG kan också viss betydelse.

vara av

Användande av sändningsutrymme för sidotjänster

De planer som presenterats flera lokala intressenter innebär att av bara en del, kanske till och med endast mindre del, sänden av ningarna inom det tilldelade utrymmet skulle utgöras lokalTV. av Istället skulle rad eller mindre interaktiva en mer

sidoanvändningar ställas till hushållens förfogande TV-

genom mottagare med dekoder och returkoppling via telenät. Vissa tänkta användningar av näten kan tyckas ha fler beröringspunkter med datakommunikation än med enkelriktade rundradiosändningar av

televisionsprogram. Det finns därför anledning att föra

en diskussion vilka användningar det digitala marknätet är om avsett för. Detta gäller särskilt ett lokala intressenter har som par en önskan att vara multiplexoperatör eller få bestämmanderätt och kunna dra vinning av att fördela sändningsutrymmet i multiplexen mellan olika nyttjare och användningar. Mellan rundradiosänd ljudradio och TV och andra användningar av spektrumutrymme för tjänster, såsom till exempel

SOU 1997: l03 Tillsräindsgivrzing och särskilda frågor 39

mobiltelefoni, löper ett gränsland präglas bådejuridisk och som av hanteringsmässig osäkerhet. Osäkerheten omfattar frågor om tillståndsgivning, tillämplig lagstiftning, frekvensutrymme att avsätta osv. Blandade ;invändningar aktualiserar till exempel hos Postoch telestyrelsen frågan om de frekvenser internatiosom genom nella överenskommelser avsatts för rundradiosändningar Överhuvudtaget kan eller bör upplåtas till sådan nyttjare. Tillgång till en frekvensutrymme för mobil data- och telekommunikation har ett avsevärt värde. Villkoren för upplåtelser av sändningsutrymmet i de digitala marknäten blir mot denna bakgrund allt viktigare. Det finns således ett behov att före tillståndsgivningen ta ställning av till om enbart sidotjänster till programverksamheten skall få förekomma och att för det fall att större frihet för tillståndshavaren skall kunna råda bestämma proportionerna mellan TV-verksam- het och annat nyttjande.

Tillståndsvillkor och regler rörande sändningarna

Särskilt några av de större programföretagen har varit angelägna om att i ett tidigt skede få klara besked inte bara tillståndens om längd utan även rörande rätten till förlängning, optioner på tillstånd i nya områden och eventuella avgifter. Detta anges som mycket väsentligt för att kunna ta ställning till en satsning marknätssändningar. Andra angelägna frågor är reglerna för reklam och s.k. cross

promotion. Vad gäller reklam har i propositionen digitalTV

om noterats att sändningarna skall äga rum under nu gällande svenska lagstiftning. Detta har av ett programföretag, som sänder från annat land med andra reklamregler via satellit, ansetts utgöra ett hinder från sig i marknätssändningar. Det har vidare att engagera framhållits att s.k. promotion i analoga sändningar för de cross tjänster som programföretaget erbjuder i ett digitalt marknät borde kunna tillåtas utanför den tidskvot som gäller för reklam.

Kommittédirektiv MW

WW

13951 Digitala TV-sändningar

Dir. 1997: 19

Beslut vid regeringssammanträde den löjanuari 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV. Utredaren skall lägga fram förslag vilka sändningsorter om som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. Iuppgiften ingår att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de tekniska och

frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom

vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter. Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse. Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma Sveriges om Television bör möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor i så fall bör gälla. som

Digitalt utsänd TV

Digital utsändning TV-program skiljer sig från analoga sändningar av så sätt att den programbärande informationen sänds ut som en ström av separata avläsningar, ettor och nollor", i stället för som en kontinuerligt varierande signal. Digitaltekniken möjliggör s.k. signalkomprimering, medför att överföringskapaciteten kan ökas som

42 Bilaga l

kraftigt. På så sätt kommer ett större antal samtidigt program att kunna sändas ut inom ett givet frekvensutrymme. TV-program kan sändas digitalt från marksändare, via satellit, genom kabel och över telenät. Den skall digitalt som ta emot ett sänt TV-program måste ha avkodare tolkar den digitala signalen en som och omvandlar den till analog signal TV-mottagaren kan en som

återge. Avkodaren kan också innehålla funktioner för åtkomstkontroll

och debitering av betal-TV-avgifter samt möjlighet till ge retur-

signalering, vilket medger viss interaktivitet.

Om ett digitalt sändningssystem innehåller ett mycket antal stort

programkanaler kan det ändamålsenligt förenkla

vara att programvalet för publiken särskilda sökprogram, s.k. elektroniska genom programguider.

Propositionen om digitala TV-sändningar

Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia digitalisera svensk - att television SOU 1996:25. Där föreslår utredningen digitala TVatt sändningar från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvarande analoga marksändningar skall kunna läggas inom tio år ner efter de digitala marksändningarnas Betänkandet har remissstart. behandlats. I propositionen Digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67 har regeringen lagt fram sina förslag med anledning betänkandet. av Regeringen föreslår att digitala sändningar marksänd TV införs av i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ställning till ta om och vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En grundläggande

förutsättning för en eventuell utbyggnad är att sändningarna bedöms

ha ekonomisk bärkraft. I första etapp inleds sändningar en ett begränsat antal orter i Sverige. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav yttrandefrihet, tillgänglighet och

mångfald tillgodoses.

Enligt förslagen i propositionen skall sändningarna genomföras under förutsättningar fri konkurrens mellan olika som gynnar

SOU l997rlO3 Bilaga 43

programleverantörer och med möjlighet för publiken att välja bland olika tjänster. Bland annat bör de avkodare används sådana som vara att varje person i publiken har möjlighet att ta del av alla program som sänds ut, givetvis de villkor som programföretaget ställer upp för tillgång till Om systemet innehåller elektroniska programmen. programguider bör de olika programföretagens utbud presenteras likvärdigt sätt. Enligt propositionen måste det vara möjligt att uppnå överenskommelser sådana former för samverkan att varje medverkande om företag kan behålla den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt tillgängligheten för publiken till det samlade programsom utbudet förblir hög. Det är viktigt att sådana samverkansformer kommer till stånd redan i sändningsverksamhetens inledningsskede och att de har en sådan utformning att även företag som kommer senare kan delta i samarbetet likvärdiga villkor. Sändningarna bör starta så snart som möjligt, helst hösten 1997. Inledningsvis skall sändningar äga rum åtminstone ett par, tre olika orter. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen storstad glesbygd. - Minst två sändningsfrekvenser bör enligt propositionen kunna disponeras varje ort. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar TV, men även andra tjänster än tradiav tionella TV-program, t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag, skall kunna förekomma. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas, anser regeringen i propositionen. Vid urval av programföretag skall det beaktas att programutbudet helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. som Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i av dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna. Sändningsverksamheten skall i sin helhet bekostas av de medverkande företagen. För sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerksamhet. För TV-sändningar gäller radio- och TV-lagen

44 Bilaga I

1996:844. Tillstånd att bedriva TV-sändningar enligt radio- och TVlagen skall lämnas av regeringen, som då har möjlighet att ställa olika i lagen angivna villkor komplement till de innehållsregler som som framgår direkt lagen. Regeringen bedömer att tillståndstiden bör av vara högst fyra år. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhandsgranskning att regler och villkor om sändningarnas innehåll efterlevs. Även Justitiekanslern bedriver viss efterhandsgranskning enligt radio- och TV-lagen. Om tjänst utgör televerken samhet som kräver tillstånd enligt telelagen 1993:597 lämnas det av Post- och telestyrelsen. Det är också Post- och telestyrelsen som meddelar de tillstånd enligt lagen 1993:599 radiosom om kommunikation krävs för att använda de radiosändare behövs för som sändningarna. En förutsättning för att sådant tillstånd skall kunna lämnas är att regeringen har meddelat tillstånd enligt radio- och TVlagen. En särskild utredare skall, under förutsättning riksdagens beslut av med anledning propositionen, förbereda den sändningsverksamhet av som regeringen har föreslagit i propositionen. Regeringen att avser senare utse en kommitté med parlamentariskt inslag som skall följa verksamheten och medverka vid utvärderingen.

Sveriges Televisions möjlighet att sända betal-TV

Sveriges Television AB har hos regeringen begärt tillstånd att pröva betal-TV som kompletterande finansieringsform till TVavgiften. Sveriges Television bedömer att det i situation ökande en av konkurrens är nödvändigt att olika sätt öka exponeringen det av programutbud som produceras inom public service-televisionen. Sveriges Television pekar också att flera de europeiska public av service-företagen i dag använder någon form betal-TV av som kompletterande finansieringsform. I propositionen digitala TVom sändningar anger regeringen att frågan behöver studeras ytterligare innan ett beslut kan fattas. I propositionen anges att man enligt regeringens mening kan anföra skäl både för och emot att låta ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut särskilda avgifter brukarna av för vissa tjänster. De är intresserade och villiga att betala som en

Bilaga 45

extra avgift kan så sätt få tillgång till ett ännu rikare programutbud. Det är också en fördel att betal-TV-publiken inte bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. För Sveriges Television kan det också erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Att ge nya sända program i en ny kanal innebär emellertid även ökade kostnader i form av ersättning för upphovsrättigheter och sändningskostnader m.m.. Om Sveriges Television gör sig beroende finansieringsav nya källor kan det finnas risk för att programpolitiken påverkas en ett negativt sätt och att de mest attraktiva först blir programmen tillgängliga i betal-TV-sändningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med TV-avgifter. I propositionen att regeringen att uppdra den säranges avser skilde utredaren att lägga fram förslag huruvida Sveriges Televiom sion bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor i så fall bör gälla. som

Den särskilde utredarens uppgifter

Den särskilde utredaren skall förbereda sändningar digital markav sänd TV. Därvid skall utredaren arbeta i kontakt med myndigheter och tänkbara intressenter samt med kommittéer kan berörda, som vara t.ex. IT-kommissionen Kl995:0l, Rådet för mångfald inom massmedierna Ku 1995:01 och Distansutbildningskommittén U 1995:07. Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. Iuppgiften ingår att, tillsammans med vederbörande myndigheter, undersöka de tekniska

och frekvensmässiga möjligheterna, liksom vilket intresse finns

som hos TV-företag och andra intressenter. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad glesbygd. För att ett tillräckligt antal programföretag skall kunna beredas plats bör minst två sändningsfrekvenser kunna disponeras på varje plats. Antalet orter och valet skall av orter bestämmas med hänsyn till vad kommer fram vid utredarens som kontakter med tänkbara intressenter.

46 Bilaga 1

Den särskilde utredaren skall också, i samråd med programföretag och andra intressenter, utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse. Den särskilde utredaren skall avvakta riksdagens beslut med anledning av propositionen innan förslag i här angivna frågor läggs fram till regeringen Om riksdagsbeslutet skulle anledning till det, ge kommer regeringen att meddela tilläggsdirektiv till utredaren. Den särskilde utredaren skall också bedöma Sveriges om Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla. Detta uppdrag skall redovisas senast den 15 april 1997. Utredarens arbete bör inriktas att sändningarna skall kunna sätta igång så snart som möjligt, helst hösten 1997. Under alla förhållanden skall utredarens arbete avslutat vid utgången år vara av 1997. För utredaren gäller regeringens direktiv att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna framlagda förslag dir. 1992:50, av att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Kulturdepartementet

Förteckning över intressenter

l förteckningen redovisas företag, kommuner och högskolor som har visat ett preliminärt intresse för sändningar i marknät. Det bör noteras att det inte rör sig om ansökningar om tillstånd.

Lokala och regionala intressenter

Bollniis/Hälsingland Bollnäs kommun

Gotland Kenbi Media/TV-Gotland

Gävle Arbetarbladet Gävle kommun

Göteborg Göteborgs Liniversitet tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs kommun, MTV Studios AB, SVT Göteborg, Eklund Gruppen och GE-Television

F Hult/Borlänge Falu kommun Högskolan Dalarna

Kiruna

48 Bilaga 2

TV Fyrland AB

Kristinehamn Kristinehamns lokalTV

Kristianstad/Landskrona Kristianstads kommun Landskrona kommun AB Landskrona Vision

Linköping Länkomedia AB Linköpings kommun

Malmö Näset Media Invest AB

Nacka/Värmdö Nacka TV Nacka kommun Värmdö kommun

Norrköping Programbolaget

Sandviken Sandviken Television

Sundsvall/Östersund KVC Mitthögskolan -

Stockholm Vår TV-Skola i Stockholm AB MULTI-tv

SOU l997zl03 Bilaga2 49

Torsby/ Värmland Torsby Kommun tillsammans med Landstinget i Värmland. SVT Värmland och TBV Värmland

Nationella intressenter

Cybercomp systems Cymbal TV ISB Movie Production Kanal Fem/SBS MTG Music Choice Europe SVT TV 4 AB T V-A TV-Inter TV Norra Stockholm TV plus Utbildningsradion

Nino

Wå

19 i . ,bemö-

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan steg för steg. U. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. , nya lnkomstskaltelag l-lll. del Fi. Att lära över gränser. En studie av OECD:s , . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete. Fi. . Övervakning miljön.M. Förbättrad miljöinfonnation. M. 34. av . Nykurs i trafikpolitiken bilagor. K. Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödför 35. -r . penningtvätt. Fi. arbetshandikappade. A. 36 Bekämpande av . U. Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrágor. K. L Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. . . Byråkratini backspegeln. Femtioår av förändring 38, Myndighet ellermarknad. . Statsförvaltningens olika verksamhetsformer, Fi. sex förvaltningsomráden. Fi.

ungdomars psykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik. Ju. Rösterom bamsoch

Flexibelförvaltning. Förändring och verksam- 40.Unga ocharbete.ln. . 4l. Staten och trossamfunden hetsanpassning av statsförvaltningens

struktur.Fi. Rättslig reglering

l0. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Grundlag vll. Skatter. miljöoch sysselsättning. Fi, Lag om trossamfund - | lT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och Lag om Svenska kyrkan.Ku. , -slutsatser från en hearing anordnad av 4 M.Staten och trossamfunden

lT-kommissionen l8 den december. Begravningsverksamhetert. Ku.

lf-kornmissioncns rapport l/97, K. 4 w Staten och trossamfunden . .Regionpolitik för helaSverige.N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkligaegendomen

lT i kulturens tjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven,Ku. . .Staten ochtrossamfunden Detsvåra samspelet. Resnltatstyniingens framväxt 4a . ochproblematik. Fi. Svenska kyrkans personal. Ku.

Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 4 Staten och trossamfunden . . Skatter,tjänster och sysselsättning. Stöd. skatteroch finansiering. Ku. . trossamfunden + Bilagor.Fi. 46.Statenoch

.Granskning granskning. Statlig medverkan vid avgiñsbetalning. Ku. av Den statliga revisionen i Sverigeoch Danmark, Fi. 4 Statenoch trossamfunden . l9. Bättre infonnation om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga egendomen. Ku.

20 Konkunenslagen 1993-1996. N. .Arbetsgivarpolitik i staten.

71 Växai lärande. Förslagtill läroplanförbarn och För kompetens ochresultat. Fi. . Grundlagsskydd för medier. Ju. unga -l6 år. U. nya . Aktiebolagets kapital.Ju. Altemativa utvecklingsvägar för EUzs . . Digital demokr@ti. seminarium Ett om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo. J. demokrati och delaktighet den8 november 1996 Bristeri omsorg , anordnat av Folkomröstningsirtredningen, IT- en fråga om bemötande av äldre.S. kommissionen och Kommunikationsforsknings Omsorgmed kunskap och inlevelse . beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97.l en fråga om bemötande äldre. av A Välfärdi verklighetenPengar räckerinte. Avskaffa reklamskatten Fi. . - Svensk på EU-fat.Jo. Ministemoch makten, . mat-- . EU:s jordbrukspolitik ochdenglobala livsmedels- Hurfungerar ministerstyre i praktikenFi. . trossamfunden. S fattningama försörjningen. Jo. .Staten och av

.Kontroll ReavinstVärdepapper. Fi. förslagen frân destatliga utredningarna. Ku.

l demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och Folket som rådgivare och beslutsfattare. . Bilagal och Ju. vån offentliga etos. Fi. +

Barnpornograñfrågan. I medborgarnas tjänst. . . lnnehavskriminalisering Ju. En samlad Forvaltningspolitik för staten. Fi. m.m. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för Personaluthyming. A. . . svensk statsförvaltning. Fi. 3 .Svenskhernmet Voksenåsens förvaltningsfonn. Ku,

Kristallknlan tretton röster om framtiden, Betal-TVinom Sveriges Television.Ku. . A . lT-kotnmissioncns rapport 3/97,K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växa blandbetong och kojor. 90. Ändrad organisation fördet statligaplana bygg- . och bostadsväsendet. ln. Ett delbetänkande barns om och ungdomars uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från Jaktens villkor en utredning om vissa jaktlragor. . - Storstadskommittén. S. Jo betong. Medieföretag i Sverige Ägandeoch . Rosorav . - En antologitill delbetänkandet Att växa bland strukturförändrirtgar i press radioochTV. Ku. betongoch kojorfrån Storstadskommittén. Hantering av fel i trtjämningssystemet För . 6.. Sverige införepokskiftet. kommuner och landsting. ln. IT-kommissionens rapport 5/97.K. .Konkurrensneutralt transportbidrag, N. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Fonnn för världskultur . + Bilagedel. A en rapport ett om rikarekulturliv.Ku. - 65. Polisens register. Ju. 9O .Lokalförsörjning och fastighetsägande. 66. Statsskuldspolitiken. Fi, En utvärdering av statens faslighetsorganisation. Fi. Återkallelse uppehållstillstånd. UD. 97. Skydd av skogsmark. Behovoch kostnader. M. , av 68 .Grannlands-TV i kabelnät. Ku, 98.Skydd av skogsmark, Behov och kostnader. 69, Besparingar i stort och smått. U. Bilagor.M. 70,Totalforsvaret och frivilligorganisationerna 99.En ny vattenadrninistration. Vattenär livet.M. uppdrag, stödoch ersättning. Fö. 100.Nya samverkansfonner inom den Sjöhistoriska - 7 Politikför unga. museiverksamheten. Ku. . personuppgifter + 2 st bilagor. In. 10 Behandling av om 72.Enlagom socialförsäkringar. .totalförsvarspliktiga. Fö.

73. Inför svensk policy säker elektronisk 102.Mat Miljö, Svensk strategiförEUzs en om kommunikation. Referatfrån ett seminarium jordbruk i framtiden. Jo. anordnat lT-kommissionen, Närings-och l0 .Rapport medförslag om sändningsoner. Ku. av handelsdepartementet och SElSdenll december 1996. lT-kommissionens rapport 6/97.K. 74.EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling. Jo. 7 .Bosättningsbegreppet Skatterättsliga regler för fysiskapersoner. Fi. 76. Invandrare i vård och omsorg en fråga om bemötande äldre. av - 77. Uppföljning av inkom tskattelagen. Fi. Medelsföwaltning i kommuner och landsting. ln. 79 . Försäkringsmäklare. Enlagöversyn av . Försäkringsmäklarutredningen. Fi. 80. Reformerad stabsorganisation. Fi. 81. Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.In. 82.Lika möjligheter. ln, 83.Om maktochkön i spåren av offentliga organisationers omvandling. A. 84.En hållbar kemikaliepolitik. M. .Fönnån efterinkomst Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden nya och kvaliiikationsregler för rätt till sjukpenninggnindande inkomst. 86, Punktskattekontroll av alkohol. tobak och mineralolja. m.m. Fi. 8 Kvinnor, män ochinkomster. , Jämställdhet och oberoende. A. 88. Upphandling för utveckling. N, 89 Handeln med skrotoch begagnade varor. N. .

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan tretton röster om framtiden. -- IT-kommissionens rapport 3/97. 31 Fastighetsdataregister. 3 Nykurs i trafikpolitiken + bilagor.35 Aktiebolagets kapital.22 Sverigeinför epokskiftet, Barnpomograñfrågan. lT-kotnmissionens rapport 5/97. 63 lnnehavskriminalisering 29 m.m. Infor en svenskpolicyom säker elektronisk IntegritetOffentlighet lnfonnationsteknik. 39 kommunikation. Referatfrån ett seminarium anordnat av Grnndlagsskydd för nya medier.49 lT-kotnmissionen, Narings- ochhandeldepartementet Folket som rådgivare och beslutsfattare. ochSEISden december 1996. + Bilaga och 56 l IT-kommissionens rapport 6/97.73 Polisens register. 65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

litkomstskattelag, dell-lll, 2 Återkallelse uppehållstillstånd. av 67 Byråkratinibackspegeln, Femtio âr av förändring sex

Försvarsdepartementet förvaltningsområden. 7

Flexibelförvaltning. Förändring ochverksam- Totalförsvaret och trivilligorganisationema hetsanpassning av statsförvaltningens stmktur.9 - uppdrag, stödochersättning, 70 Ansvaret för valutapolitiken. 10 Behandling personuppgifter av om Skatter, miljöoch sysselsättning. ll totalförsvarspliktiga. l0l Detsvåra samspelet. Resultatstymingens framväxt

Socialdepartementet ochproblematik. 15

Skatter, tjänsteroch sysselsättning. Röster om bantsochungdomars psykiska hälsa,8 + Bilagor. 17 Välfärdi verkligheten Pengar räcker inte. 24 granskning. - Granskning av Bristeri omsorg Den statligarevisionen i Sverigeoch Danmark. 18

en fråga om bemötande äldre.5l av 27 - KontrollReavinstVärdepapper, Omsorgmedkunskap ochinlevelse demokratins tjänst,Statstjänstemannens roll och l en fråga om bemötande av äldre.52 offentliga 28 - vart etos. Att växa blandbetongochkojor. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för

Ettdelbetänkande bamsochungdomars om svenskstatsforvaltning. 30

uppväxtvillkorstorstädemas i utsatta områden från studie OECD:s förvaltnings- Att lära över gränser. En av Storstadskommittén. 6 l politiska satnarbete. 33

Rosorav betong. Bekämpande penningtvätt, 36 av Enantologi till delbetänkandet Att växa bland Myndighetellermarknad. betongochkojorfrånStorstadskommitten. 62 olika verksamhetsfonner. 38 Statsförvaltningens En lag om socialförsäkringar. 72 Arbetsgivarpolitik i staten. Invandrare i vård och omsorg kompetens och resultat.48 För en fråga om bemötande av äldre. 76 - Avskaffareklamskatten 53 Fönnånefter inkomst Samordnat inkomstbegrepp - Ministem ochmakten. för bostadsstöden ochnya kvaliñkationsregler för i praktiken54 Hur fungerarministerstyre rätt till sjukpenninggrundande inkomst,85 medborgarnas tjänst. I

En samlad förvaltningspolitik för staten. 57 Kommunikationsdepartementet Statsskuldspolitiken. 66 Länsstyrelsemas roll i trafik-ochfordonsfrágor. 6 Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga reglerför

lT-probleminför2000-skiftet. Referatochslutsatser från fysiska 75 personer. en hearinganordnad IT-kommissionen av den inkomstskattelagen. 77 Uppföljningav 18 december. lT-kommissioncns rapport l/97. l2 Försäkringsmäklare. Enlagöversyn av Digitaldemokr@ti. seminarium Teknik, Ett om Försäkringsmäklarutredningen, 79

demokrati ochdelaktighet den8 november l996 Reformerad stabsorganisation. 80

anordnat Folkomröstningsutredningen, av IT- Punktskattekontrollalkohol,tobakoch av kommissionen Kommunikationsforsknings- och mineralolja. 86 m.m. beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97.23

Statens offentliga utredningar

1997 Systematisk förteckning

Lokalförsörjning ochfastighetsägande. Statenochtrossamfunden Enutvärdering av statens fastighetsorganisation. 96 Denkyrkligaegendomen. 47 Statenochtrossamfunden Sainmanfattningama av Utbildningsdepartementet förslagen fråndestatligautredningarna. 55 Den nya gymnasieskolan steg för steg. l Svenskliemmet Voksenâsens förvaltningsfonn. 59 - Växai lärande. Förslagtill läroplan förbarn och Betal-TV inom Sveriges Television.60 unga 6-16år.21 Grannlands-TV i kabelnät. 68 Ettteknisktforskningsinstitut i Göteborg. 37 Medieföretag i Sverige Ägande och Besparingar i ston ochsmått.69 strukturförändringar i press. radioochTV. 92 Forumför världskultur Jordbruksdepartementet - en rapport om ett rikarekulturliv.95 Svensk päEU-fat.25 Nyasamverkansfonner inomdensjöhistoriska matA EU:sjordbmkspolitik ochdenglobalalivsmedels- museiverksamheten. 100 försörjningen. 26 Rapportmedförslag om sändningsorter. 103 Altemativautvecklingsvägar för EU:s jordbrukspolitik. Närings- och handelsdepartementet gemensamma 50 EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional Regionpolitik för helaSverige. 13 utveckling.74 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Jaktens villkor en utredning vissajaktfrågor. om 91 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 - Mat Miljö.Svensk strategiför EU:s Upphandling för utveckling.88 jordbruki framtiden. 102 Handeln medskrotochbegagnade varor. 89 Konkunensneutralt transportbidrag. 94 Arbetsmarknadsdepartementet Aktivtlönebidrag. effektivare lnrikesdepartementet Ett stödför arbetshandikappade. 5 Bättreinformation om konsumentpriser. 19 Personaluthyrning. 58 Ungaoch arbete.40 Samhall, Enarbetsmarknadspolitisk åtgärd Politik för unga. + Bilagedel. 64 + 2 st bilagor.71 Ommaktochkön i spåren av offentliga Medelsförvaltning i kommuner landsting. och 78 organisationers omvandling. 83 Allmännyttiga bostadsföretag. Kvinnor. män ochinkomster. + Bilaga. 81 Jämställdhet ochoberoende. 87 Likamöjligheter. 82 Ändradorganisation för detstatligaplan-.bygg- Kulturdepartementet ochbostadsväsendet. 90 1Ti kulturens tjänst.14 Hantering fel i Litjämningssystemet av för Statenochtrossamfunden kommuner ochlandsting.93 Rättsligreglering Miljödepartementet Grundlag - Lag om trossamfund Förbättrad miljöinfonnation. 4 - Lag om Svenska kyrkan.41 Följdlagstiftning till miljöbalken, 32 - Statenochtrossamfunden Övervakning miljön.34 av Begravningsverksamheten. 42 En hållbar kemikaliepolitik. 84 Statenoch trossamfunden Skydd skogsmark. av Behov och kostnader. 97 Denkulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen och Skydd skogsmark. av Behovochkostnader. dekyrkligaarkiven. 43 Bilagor. 98 Statenochtrossamfunden En ny vattenadministrationr Vatten är livet. 99 Svenska kyrkanspersonal. 44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering. 45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkan vid avgiftsbetalning. 46