Den framtida kommersiella lokalradion betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

‘

/‘/W

/

Den Framtida Kommersiella Lokalradion

g7—3

g¢o\3\a

/%%

/5

Öcc SOU

film

W

Statens offentligautredningar mi! 1999:14

W Kulturdepartementet

Den framtida

kommersiella

lokalradion

Betänkande av IJ_t_redningenom

den framtida kommersiella lokalradion Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie

som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-7610-918-6 Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen bemyndigade den 27 november 1997 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag att se över

en den framtida kommersiella lokalradion. Med stöd bemyndigandet

av förordnades den 27 november 1997 Niklas Nordström att vara särskild utredare fr.0.m. dag. Utredningen har tagit namnet Den framtida

samma radion.

Till experter förordnades den 27 november 1997 hovrättsassessom Lena Hjelmtorp, departementssekreteraren Eva Lindhé, avdelningsdirektören Eva Tetzell och verksjuristen Peter Schierbeck.

Per Kjellin förordnades till expert fr.0.m. den 24 februari 1998. Genom beslut den 13 juli 1998 entledigades hovrättsassessom Lena Hjelmtorp och förordnades hovrättsassessom Gunilla Svahn Lindström till expert fr.0.m. den ljuli 1998.

Som sekreterare i utredningen fr.0.m. den 16 december 1997 förordnades den 18 december 1997 hovrättsassessom Charlotte Ingvar- Nilsson. Anneli Giorgi och Monica Berglund har varit utredningens assistenter.

Utredningen har under arbetet samrått med Demokratiutredningen dir. 1997:101, Mediekoncentrationskommittén dir. 1997:136 samt Konvergensutredningen dir. 1997:95.

Utredningen har hållit en hearing där företrädare för aktörer marknaden deltagit.

Utredningsarbetet slutfört och jag överlämnar härmed betän-

är nu kandet SOU 1999: 14 Den framtida kommersiella lokalradion.

Stockholm den 15 februari 1999

Niklas Nordström

Charlotte Ingvar-Nilsson

SOU 1999: 14

Innehåll

Bilagor

Bilaga l Kommittédirektiven ..275 Bilaga 2 Radio- och TV-verkets sammanställning ägandet i

av

lokalradion ..283 Bilaga 3 Grafisk bild de olika nätverken 305

av Bilaga 4 IRM:s prognos över kommersiell radios framtida

annonsintäkter 3 1 1

Förkortningar

AIC Auxiliary Infonnation Channel CSA Conseil supérieur de 1’audiovisuel, tillstånds- och

tillsynsmyndigheten för radio och TV i Frankrike CU Capacity Units DAB Digital Audio Broadcasting. Digital ljudradio DTV Digital TV EPG Elektroniska programguider. System som underlättar

lyssnarens val och inställning av program EU Europeiska Unionen GHz Gigahertz IRM Institutet för reklam- och mediestatistik IRTC Independent Radio and Television Commission,

tillstånds- och tillsynsmyndigheten for radio och TV

Irland JK Justitiekanslern Kbit/s Kilo bite per sekund L-bandet 1,5 GHz MHz Megahertz Multiplexering Digital teknik som innebär att flera programbärande

signaler förenas till en gemensam signal, NRK Norsk Rikskringkasting. Programbolag public

service i Norge

PAD Program associated data RDS Radio Data System. System för datasändningar i

anslutning till FM-ljudradio

Regeringsformen RU Radioutgivareforeningen, intresseförening för de

privata programforetagen SOU Statens offentliga utredningar SR Sveriges Radio AB SVT Sveriges Television AB TMC Traffic Message Control

Tidningsutgivama UR Sveriges Utbildningsradio

10 Förkortningar SOU 1999: 14

VHF Very High Frequency. Frekvensband, s.k. metervåg

YGL Yttrandefrihetsgmndlagen

YLE Yleisradio. Programbolag public service och

nätoperatör i Finland

Sammanfattning

Inledning

Utredningens förslag innebär att bestämmelserna om lokalradio inordnas i radio- och TV-lagen. Reglerna koncessionsavgifter för

om radio införs i lagen om koncessionsavgift för TV. I huvudsak föreslås att reglering skall vara tillämplig för sändningar oavsett om

samma analog eller digital utsändningsteknik används. Lagen föreslås träda i kraft den 1januari 2001.

Utredningen föreslår inte att tillstånd för nationella sändningar införs, då ett sådant förslag inte kan sägas ingå i utredningens direktiv.

Lagens tillämpningsområde m.m.

Förutom sändningar av traditionella ljudradioprogram föreslås lagen reglera även sändningar tilläggstjänster som består av program-

av verksamhet kompletterad av text eller bild. För sådana tjänster kommer det inte att råda någon tillståndsplikt om sändningarna sker från radiosändare används för andra sändningar med tillstånd

som stöd av enligt radio- och TV-lagen. För att det skall kunna fastställas vem som är ansvarig för verksamheten föreslås däremot en registreringsplikt för den som bedriver verksamheten.

Radio- och TV-verket tillståndsmyndighet

Radio- och TV-verket skall enligt förslaget meddela tillstånd för kommersiella lokalradioutsändningar, oavsett om dessa sker med analog eller digital utsändningsteknik.

12 SOU 1999: 14

De nuvarande tillstånden

Utredningen föreslår att möjligheten att förlänga de nuvarande tillstånden för analoga sändningar till utgången år 2008 kvarstår.

av

tillstånd

Fördelning av lediga

Tillstånd att sända lokalradio skall inte längre fördelas auktions-

genom förfarande.

Vem kan få sändningstillstånd

Enligt lokalradiolagen kan ingen få mer än ett tillstånd, varken direkt eller indirekt. Vidare kan inte utgivare tidningar samt

av programföretag som erhållit sändningstillstånd av regeringen få tillstånd att sända lokalradio. Utredningens förslag innebär dels att det blir möjligt för en tillståndshavare att ha än ett tillstånd, dels att den

mer ovan nämnda begränsningen i ägarkretsen försvinner.

Stat, landsting och kommun föreslås inte heller i fortsättningen kunna få tillstånd.

Behörighet

Ett grundläggande krav vid tillståndsgivningen föreslås vara att sökanden har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva verksamheten varaktigt, med god kapacitet och kvalitet i utsändningen.

Urvalsförfarandet

I de fall inte samtliga sökande kan utrymme i sändningsområdet

ges skall ett urval ske. De kriterier för urval utredningen föreslår syftar till att åstadkomma ett medieutbud präglas mångfald och reella

som av yttrandemöjligheter.

Urvalet skall inledningsvis baseras kriterierna ägarförhållande och den mängd eget material sökanden förklarar sig beredd att sända. Ett ägande som medför att antalet aktörer marknaden ökar och

en hög andel program unika för programföretaget skall eftersträvas.

För det fall antalet sökande fortfarande överstiger det tillgängliga utrymmet skall sändningarnas format beaktas.

Ägarförhål landet

Tillståndsmyndigheten skall sträva efter att det blir många aktörer den lokala marknaden. Endast de medier har det aktuella sänd-

som ningsområdet täcknings- eller upptagningsområde skall omfattas

som

bedömningen. Ägarförhållandena i radio och TV samt dagsav tidningar, såväl i pappersutgåva i elektronisk form skall beaktas.

som

Innebörden förslaget är att den sökande redan har tillstånd

av som att sända radio eller TV i det aktuella sändningsområdet får stå tillbaka för sökande saknar sådant tillstånd. Ger sökande ut dags-

annan som tidning täcker sändningsområdet får denne stå tillbaka för annan

som sökande saknar ägarintresse i media i sändningsområdet.

som

Mängd eget material

För att öka den inre mångfalden föreslår utredningen att den mängd eget material sökande förklarar sig beredd att sända skall tillmätas

en betydelse. Endast det materialet sänds dagtid 06.00-21.00

egna som skall beaktas.

Med eget material sändningar som är unika för lokal-

avses radiostationen. Ett visst mått redaktionell bearbetning krävs. Efter-

av

mål med regel eget material är att öka mångfalden i som ett en om massmedierna bör begreppet redaktionell bearbetning anses innefatta ett visst mått självständigt arbete och att det som skapas håller en

av viss journalistisk kvalitet. Det kan vara material med nyhets- eller informationsvärde eller motiverat ut konstnärlig eller underhålls-

vara synpunkt. Material enbart bygger på manuell eller datoriserad

som sortering kan inte anses uppfylla kravet.

Urvalskriteriet kompletterar bestämmelse om att alla tillstånds-

en havare skall sända minst tre timmar eget material dagligen mellan 06.00-21.00.

Sändningarnas format

För det fall antalet sökande efter ovan angivna urval, fortfarande överstiger antalet tillgängliga tillstånd skall programverksamhetens format beaktas. Syftet med kriteriet är i huvudsak att öka den inre mångfalden.

Mångfalden skall beaktas i första hand till utbudet i sändningsområdets lokalradio och i andra hand i förhållande till utbudet i övrig massmedia i området.

Avsikten är inte att tillståndsmyndigheten skall smakdomare; agera myndighetens uppgift är att till att det finns mångfald i dvs se etern, att utrymme ges för olika format programverksamhet, inte värdera av att de angivna formaten i sig. Därefter, för det fall antalet sökande fortfarande överstiger antalet tillgängliga tillstånd, finns för utrymme tillståndsmyndigheten att tillämpa skön vid urvalet. Kriteriet är inte sanktionerat, däremot riskerar den tillståndshavare som avvikit från sändningamas format med följd mångfalden i att sändningsområdet påtagligt minskat att inte få sitt tillstånd förlängt. Tillståndshavare erhållit tillstånd efter tillämpning kriteriet som av sändningamas format är nämligen bunden syftet med upplåtelsen av att skapa största möjliga lokala mångfald. Den tillståndshavare vill som ändra formatet och samtidigt säkerställa att tillståndet förlängs kan begära förhandsbesked från tillståndsmyndigheten.

Sändningstillståndet

Tillståndets innebörd

Tillståndstiden föreslås fyra år. Tillståndshavaren föreslås vara ha rätt att få tillståndet förlängt under förutsättning det inte finns grund att att återkalla tillståndet. I de fall tillståndshavaren inte följt villkor om sändningamas format med följd att mångfalden minskat påtagligt i området riskerar denne att inte få tillståndet förlängt. Detsamma gäller om det är nödvändigt tekniska skäl eller användningen radioav av frekvenser ändrats internationella överenskommelser. Även i de genom fall en tillståndshavare disponerar över än tillstånd i sändningsmer ett området utan att Radio- och TV-verket gett sitt medgivande därtill föreslås att verket skall ha möjlighet att inte förlänga tillstånd. ett Utredningens förslag innebär att tillståndet kan förlängas vid högst två tillfällen.

Villkor för tillstånd

De regler som föreslås gälla för innehållet i alla lokalradiosändningar anges i lagbestämmelser. Utredningen föreslår att Radio- och TVverket dessutom ges rätt att ställa villkor olika slag. Först av när sökanden meddelat att denne godtar villkoren i tillståndet bör verket utfärda ett beslut om sändningstillstånd.

Sändningsverksamhetens omfattning

Radio- och TV-verket föreslås få möjlighet som regeringen att

samma ställa villkor sändningsverksamhetens omfattning. Villkoret gör sig

om framförallt gällande vid digitala sändningar då tekniken medför att samtliga sänds över och multiplex av tekniska

program som en samma skäl måste täcka område.

samma

Sändningstia

Villkoret den lagbestämmelse finns i lokalradiolagen

motsvarar som

sändningar skall ske i tillräcklig omfattning. Enligt radio- och om att TV-lagen kan regeringen ställa sådana villkor. Eftersom bestämmelserna lokalradio enligt utredningens förslag skall inordnas i

om radio- och TV-lagen finns det anledning att eftersträva en enhetlig och konsekvent lagstiftning. Utredningen föreslår därför att Radio- och TVverket skall möjlighet att ställa villkor om sändningstid.

ges

Viss sändningsteknik och samarbete

I radio- och TV-lagen finns bestämmelser skyldighet för tillstånds-

om havare använda viss sändningsteknik samt att samarbeta med andra

att tillståndshavare i tekniska frågor. Utredningen föreslår att Radio- och TV-verket skall kunna ställa motsvarande villkor för lokalradiosändningar. Genom möjligheten att ställa villkor teknik säkerställs

om

inflytande-på introduktion teknik. Den digitala tekniken statens av ny medför att samverkan kommer att krävas mellan de programföretag

använder samma multiplex. som

Överföringskapacitet

Med digitala teknik kan överföringskapaciteten användas till annat än traditionella ljudradioprogram, s.k. tilläggstjänster. Tilläggstjänster kan antingen utgöra programverksamhet eller helt fristående

vara en verksamhet. För säkerställa att tillräcklig kapacitet används för

att programverksamhet föreslår utredningen att Radio- och TV-verket ges möjlighet att ställa villkor om överföringskapacitet.

SOU 1999: l4

Program unika för den verksamheten egna

Ett av de urvalskriterier utredningen föreslår är den mängd eget material tillståndshavaren sända. Den mängd sökanden åtagit sig avser att sända skall anges som villkor i tillståndet.

Programverksamhet visst format av

För det fall tillståndet fördelats med tillämpning kriteriet av programverksamhetens format föreslås att detta framgår villkor i sändningsav tillståndet.

Uppgifter till Granskningsnämnden för radio och TV

Utredningen föreslår att sändningstillstånd får förenas med villkor som avser skyldighet att till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämnden skall kunna kontrollera om sända stämmer överens med de villkor har meddelats program som enligt lagen.

Regler för innehållet i allmänhet

Sändningars beteckning

Utredningen föreslår att den beteckning används den som av som sänder program skall godkänd Radio- och TV-verket. vara av

Varn in gsmeddelanden

Enligt lokalradiolagen är tillståndshavare skyldiga att sända vamingsmeddelanden. Utredningen föreslår att denna skyldighet skall kvarstå.

Eget material

Utredningen föreslår att varje tillståndshavare skall sända material eget minst tre timmar dagligen, mellan 06.00 och 21.00. Radio- och TVverket föreslås möjlighet att medge undantag särskilda skäl om föreligger.

SOU 1999: 14 17

Tilläggstjänster

Utredningen föreslår att de regler som gäller för sökbar text-TV även skall gälla för tilläggstjänster i lokalradio. Med tilläggstjänster i lokalradio avses programverksamhet kompletterad med text eller bild. Innebörden av förslaget är bl.a. att reglerna om reklam och sponsring blir annorlunda för sådana tilläggstjänster än traditionella ljudradioprogram.

Överlåtelse tillstånd

av Utredningens förslag innebär att det skall möjligt att överlåta ett

vara tillstånd. Radio- och TV-verket skall lämna sitt medgivande till överlåtelse om förvärvaren är behörig och inte redan har tillstånd att sända lokalradio i sändningsområdet. Föreligger särskilda skäl kan överlåtelse tillåtas trots att förvärvaren redan har tillstånd i sändningsområdet.

De villkor som kan gälla beträffande mängden eget material och sändningamas format skall gälla även för förvärvaren.

Tillsyn

Liksom för närvarande föreslås att Granskningsnämnden för radio och TV skall övervaka efterlevnaden de regler gäller för sänd-

av som ningars innehåll. Radio- och TV-verket skall övervaka att övriga regler efterlevs. På begäran skall de är skyldiga att spela

som program lämna sådana referensinspelningar till granskningsnämnden eller verket. De som bedriver sändningsverksamhet skall vara skyldiga att lämna olika upplysningar till Radio- och TV-verket.

Sändningsområden

Den framtida utbyggnaden bör ske med beaktande av efterfrågan. För att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter bör det finnas utrymme för åtminstone tre, i undantagsfall två tillstånd i varje sändningsområde.

Utredningen föreslår fortsatt utbyggnad av det digitala nätet. Ytterligare utrymme i kanal 11-13 i VHF-bandet samt L-bandet bör förberedas för lokala sändningar. Utbyggnaden föreslås ske i samråd mellan tillståndsmyndigheten, intressenter och Post- och Telestyrelsen.

De kommersiella aktörerna ges då möjlighet att själva välja sin infrastruktur.

Sändningar inom AM-bandet föreslås inte omfattas av de nya reglema.

Sanktioner m.m.

Den särskilda avgiften

Den särskilda avgiften föreslås utgå under samma förutsättningar som nu. Någon förändring mot vad som nu gäller i den delen föreslås alltså inte.

Vite

Utredningens förslag innebär att Granskningsnämnden för radio- och TV inte kommer att ha möjlighet att tillgripa vitesföreläggande i fall då även särskild avgift kan utgå.

Den tillståndshavare som inte uppfyller bestämmelse eller villkor om mängden eget material eller regleringen sändningars beteckning

om skall kunna föreläggas följa sitt åtagande. Även den tillståndhavare

att som inte följer de av tillståndsmyndigheten meddelade villkoren beträffande utnyttjande av tilldelad överföringskapacitet samt inte lämnar erforderliga uppgifter till Granskningsnämnden eller Radio- och TVverket skall kunna föreläggas att följa villkoret. Föreläggandena skall kunna förenas med vite.

I övrigt innebär utredningens förslag inte några sakliga ändringar i jämförelse med vad som nu gäller.

Återkallelse

Om den som sänder kommersiell lokalradio ett väsentligt sätt har brutit mot bestämmelse i den föreslagna lagen, bl.a. regeln om tre timmar eget material dagtid, eller mot vissa villkor för sändningstillstånd får tillståndet återkallas.

Har domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten kan tillståndet återkallas.

Har Radio- och TV-verket medgivit överlåtelse till tillståndshavare som redan hade tillstånd för lokalradio i sändningsområde får

samma

tillståndet återkallas beslutet tillstånd påverkats av felaktiga

om om eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren.

Förfogar staten, landsting eller kommun direkt eller indirekt över tillstånd får detta återkallas.

Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren saknade behörighet och beslutet om tillstånd påverkats av felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren.

Strafl m. m.

De möjligheter som finns att enligt lokalradiolagen påkalla straffansvar och förverka föremål som använts vid hjälpmedel vid brott eller dess värde skall kvarstå.

Överklagandebestämmelser

Beslut Radio- och TV-verket att avvisa ansökan, bevilja tillstånd,

av en återkalla ett tillstånd eller att avslå en begäran om överlåtelse föreslås kunna överklagas. Även beslut innebär att tillstånd inte förlängs

som eller ett avslag på en begäran om minskad sändningstid beträffande mängden eget material skall få överklagas.

Beslut om avvisning eller fördelning av tillstånd föreslås gälla först då det vunnit laga kraft. Övriga beslut skall gälla omedelbart om inte annat förordnas.

De vitesförelägganden som Granskninsnämnden meddelat beträffande det egna materialet, överföringskapaciteten eller sändningamas beteckning skall enligt utredningens förslag vara möjliga att överklaga.

Beslut om omfattningen av ett sändningsområde föreslås inte vara möjliga att överklaga eftersom förändring av ett sändningsområde

en kan påverka andra sändningsområden. Bifall till ett överklagande skulle kunna leda till att omfattningen av en rad sändningsområden skulle behöva omprövas.

Besluten skall överklagas till länsrätten. Överklaganden av tillståndsmyndighetens beslut om avvisning av obehörig sökande samt fördelning av tillstånd föreslås behandlas skyndsamt.

Förslag till koncessionsavgift

Utredningens förslag innebär i huvudsak att den avgift för de

som nuvarande tillståndshavama fastställdes vid auktionsförfarandet skall utgå även under den kommande tillståndsperioden.

För de tillstånd fördelas med stöd utredningens förslag

som av föreslås följande avgiftssystem.

En fast avgift om 40 000 kr föreslås utgå för varje tillstånd. Grunden härför är att varje programföretag skall bära sina kostnader. Därutöver föreslås en avgift beräknad programföretagets inkomst reklam

av samt s.k. åsiktsreklam. Intäkter av sponsring föreslås således ingå i beräkningsunderlaget. Avgiften skall utgå med 10 procent på belopp överstigande 400.000 kronor. För att hindra illojala förfaranden vid redovisningen föreslås att intäkter tillförts någon skall

som annan inräknas om det framgår av omständigheterna att det utgör sådant vederlag till programföretaget.

Intäkterna föreslås bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder.

Utredningen har strävat efter att åstadkomma konkurrens-

en neutralitet mellan de tillståndshavare som i dag bedriver sändningar

av lokalradio och de som kommer att erhålla tillstånd med stöd den

av reglering utredningen föreslår. Innehavare tillstånd för analog

av utsändning som fördelas i sändningsområden där sändningar pågår med stöd av lokalradiolagen föreslås därför betala efter huvudtalet

en proportionell andel av den avgift som fastställdes vid auktionsförfarandet. Avgiften för övriga tillståndshavare i sändningsområdet skall justeras med motsvarande belopp.

Särskilt digitala sändningar

om

Utredningen har strävat efter enhetlig reglering oavsett

en om utsändningarna sker med analog eller digital teknik. Vissa regler bör emellertid inte gälla under den första tillståndsperioden. Hit hör bestämmelserna eller villkoren eget material och sändningamas

om format. Vidare föreslås att endast den fasta avgiften 40 000 kr skall

om utgå under den första tillståndsperioden, dvs under tiden 2001-2004.

Författningsförslag

Förslag till om ändring i radio- och TV-lagen

lag

1996:844

Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och TV-lagen 1996:844 dels att 1 kap. 5 2 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 1 10 kap. 9

11 kap. 1 och 13 kap. 3 § skall ha följande lydelse,

dels att det i 5 kap. 2-20 §§, 6 kap. 7 och 7 b §§, 9 kap. 7 a

a 11 kap. 7 och 8 samt 13 kap. 1 a § skall införas nya bestämmelser med följande lydelse.

1 kap. Lagens tillämpningsområde

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Andra föreskrifter än 3 kap. Andra föreskrifter än 3 kap. 3§ första stycket 1 avseende 3§ första stycket 1 avseende villkor förbud att sända villkor om förbud att sända

om reklam och 7 kap. 11 § om reklam och 7 kap. 11 § om förbud att sända reklam gäller förbud att sända reklam gäller inte för ljud i TV-sändning, inte för ljud i TV-sändning, om

om ljudet helt stämmer överens med ljudet helt stämmer överens med

ljudradiosändning som sker en ljudradiosändning som sker en med stöd tillstånd enligt med stöd tillstånd enligt

av av denna lag eller lokalradiolagen denna lag eller för vilken den 1993:120 eller för vilken den sändande låtit registrera sig. sändande låtit registrera sig.

22 F örfattningsförslag SOU 1999: 14

2 kap. Tillstånd och

registrering

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

För att sända ljudradio- eller TV-program med hjälp radiovågor av frekvens under 3 gigahertz krävs tillstånd enligt denna lag.

Tillstånd krävs inte för sänd- Tillstånd krävs inte för sändningar av sökbar text-TV ningar sökbar text-TV som av som sker från radiosändare som sker från radiosändare som ananvänds för andra sändningar vänds för andra sändningar med med stöd tillstånd enligt stöd tillstånd enligt denna lag. av av denna lag eller lokalradiolagen Tillstånd krävs inte heller för 1993:120. Tillstånd krävs inte sändningar är särskilt som anheller för sändningar som är sär- passade för eller hörselskasynskilt anpassade för eller dade och äger under syn- som rum hörselskadade och som äger högst fyra timmar dygnet rum om under högst fyra timmar från sådan radiosändare. om en dygnet från en sådan radiosändare.

Föreskrifter om tillstånd att inneha eller använda radiosändare finns i lagen 1993:599 om radiokommunikation.

2§

Tillstånd att sända TV- Tillstånd att sända TVprogram och tillstånd att till hela och tillstånd att till hela program landet eller till utlandet sända landet eller till utlandet sända

ljudradioprogram meddelas av ljudradioprogram samt tillstånd

regeringen. att bedriva lokala digitala ljudradiosändningar för tillståndshavare verksamhet finanvars sieras genom anslag från TVavgiften enligt lagen 1989.41 om T V-avgift meddelas av regeringen.

Tillstånd att sända närradio enligt 4 kap. meddelas Radio- och av TV-verket.

Tillstånd att sända lokalradio Tillstånd att sända lokalradio meddelas av Radio- och TV- enligt 5 kap. meddelas Radioav verket enligt lokalradiolagen och TV-verket. 1993:120.

F örfattningsförslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Radio- och TV-verket får vidare meddela tillstånd att under en begränsad tid om högst två veckor sända TV-program eller ljudradiopro-

inte är närradio eller lokalradio. Verket får förena ett sådant gram som tillstånd med villkor enligt 3 kap. 1-3 samt besluta att föreskrifterna i 6 och 7 kap. inte skall tillämpas på sändningar som sker med stöd av ett sådant tillstånd.

Om det finns särskilda skäl Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela tillstånd får regeringen meddela tillstånd att sända 1judradioprogram i att sända ljudradioprogram i lokala sändningar som inte upp- lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller fyller kraven för närradio eller lokalradio. Tillstånd att bedriva lokalradio. lokala digitala ljudradiosändningar meddelas också av regeringen.

4§

Radio- och TV-verket skall Radio- och TV-verket skall upprätta ett register avseende upprätta ett register avseende dem som har tillstånd som avses dem som har tillstånd som avses i 2 § eller har anmält sig enligt i 2 § eller har anmält sig enligt 3 Registret får föras med hjälp 3 Registret får föras med hjälp av automatisk databehandling. av automatisk databehandling. Det får endast innehålla sådana Det får endast innehålla sådana uppgifter i 3 § andra uppgifter i 3 § andra

som avses som avses stycket, 6 kap. 9 9 kap. 4- stycket, 6 kap. 9 9 kap. 4- 7 samt 22 § andra stycket och 7a §§. 29 § lokalradiolagen 1993: 120.

5 kap. Lokalradio

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Med lokalradio andra Med lokalradio andra avses avses

tillståndspliktiga lokala ljud- tillståndspliktiga lokala ljudradiosändningar än sådana som radiosändningar än sådana

som kräver tillstånd regeringen kräver tillstånd regeringen av av eller får ske endast under eller får ske endast under som en som en begränsad tid enligt 2 kap. 2 § begränsad tid enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket eller är fjärde stycket eller är som som närradio. närradio. Bestämmelser lokalradio Ett tillstånd innebär om rätt att

finns i lokalradiolagen bedriva sådana sändningar inom 1993:120. det sändningsområde

som anges i tillståndet.

2§

Sändningstillstånd medsom delats av Radio- och T V-verket får förenas med villkor som

avser skyldighet

att sända i viss program del av landet, att sända under viss en minsta tid, att använda en viss sändningsteknik samt samverka med andra tillståndshavare i tekniska frdgor, beträffande utnyttjande av

tilldelad överföringskapacitet,

att sända viss mängd program unika för den verkegna samheten, att sända programverksamhet av visst format och

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning sända

om program stämmer överens med de villkor har meddelats

som enligt denna lag.

3§

Tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk person och omfattar endast ett sändningsområde. Flera tillstånd kan lämnas för

samma sändningsområde.

När Radio- och T V-verket bestämmer sändningsområdenas omfattning skall det beakta

vad är tekniskt möj-

som ligt att nå fldn sändare med lämpligt läge,

hur möjligheterna att ta emot sändningar påverkas på andra håll och

vad är naturliga

som lokala intresseområden.

Sändningsområdena skall utformas så att de ger förutsättningar för mångfald och reella yttrandemöjligheter.

26 F örfattningsförslag SOU 1999: 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4§

Behörig att få tillstånd att sända lokalradio är den som har de finansiella och tekniska förutsättningarna att bedriva verksamheten varaktigt, med god kapacitet och kvalitet och som

inte omfattas av 5

Finner Radio- och TV-verket att en sökande inte är behörig skall ansökan avvisas.

5§

Staten, landsting eller kom-

kan inte, vare sig direkt mun eller genom företag i vilket ett sådant organ disponerar över minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal ensamt har ett bestämmande inflytande, få tillstånd att sända lokalradio.

6§

Varje tillståndsperiod skall

jyra år. Den första vara perioden skall räknas från och med den 1 januari 2001. Ett tillstånd gäller till utgången av den tillståndsperiod under vilken tillståndet meddelats.

Tillståndet skall förlängas med ytterligare en tillstånds-

period om inte

det finns grund för återkallelse av tillståndet enligt II kap. 7och 8 §§ eller

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillståndshavaren avvikit fån villkor programverk-

om samhetens format och mångfalden i sändningsområdets medieutbud, till följd härav, påtagligt har minskat,

förändringar inom

tekniken eller ändringar i användningen av radiofiekvenser på grund interna-

av tionella överenskommelser

som Sverige anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle meddelas eller

en jysisk eller juridisk person, utan medgivande från Radio- och T V-verket, disponerar över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde, direkt eller indirekt företag i vilket

genom förvärvaren har del motsva-

som rar minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller

genom avtal ensamt har ett bestämmande inflytande.

För det fall Radio- och T Vverket avser att inte medge förlängning skall myndigheten,

senast sex månader före tillståndsperiodens utgång, meddela tillståndshavaren att tillståndet inte kommer att förlängas.

Ett tillstånd kan förlängas i högst två perioder.

28 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

En tillståndshavare vars tillstånd innehåller villkor enligt 5 kap 2 § punkt 6 kan begära beslut Radio- och TV-verket om

av en planerad ändring av formatet medför att mångfalden i sändningsområdet påtagligt kommer att minska.

3§

Om särskilda skäl föreligger kan Radio och T V-verket medge ändring villkor enligt 5 kap.

av 2 § punkt

9§

Innan Radio- och T V-verket meddelar beslut tillstånd

om skall den sökande ges tillfälle att ta del och yttra sig över de

av villkor som myndigheten avser att förena med tillståndet. Beslut

sändningstillstånd får endast om innehålla villkor den sö-

som kande godtagit.

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Vid utgången varje till-

av ståndsperiod får Radio- och T Vverket besluta förändrad

om en indelning sändningsområden.

av Om en berörd tillståndshavare motsätter sig en viss förändring, får den dock vidtas endast

om ändrade tekniska förhållanden föranleder det eller ändringar i användningen av radiofrekvenser på grund av internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med villkor inte

samma skulle meddelas.

Beslut om ändrad indelning av sändningsområden får inte fattas senare än sex månader före tillståndsperiodens utgång.

Radio- och T V-verket skall för varje sändningsområde som ingår i den indelningen

nya senast sex månader före utgången av den löpande tillståndsperioden meddela särskilt beslut

om vem som skall anses som tillståndshavare. Om ingen kan anses som tillståndshavare skall tillstånd för sändningsområdet kungöras ledigt. Kungörelse får ske först sedan beslutet vunnit laga kraft.

30 F örfattningsförslag SOU 1999: l 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11§

Har Radio och T V-verket beslutat om ändrad indelning av sändningsområden, får verket medge en tillståndshavare att

sända efter tillståndsperiodens

slut i avvaktan på att verkets beslut enligt 5 kap. 10 § tredje stycket vinner laga kraft. Sådant medgivande skall lämnas för ett visst sändningsområde under viss tid.

Ansökan om tillstånd

12§

Om två eller flera ansökningar finns när ansökningstiden har gått ut, skall Radio- och T Vverket bereda sökandena tillfälle att före viss dag samordna

en ansökningarna. Om det efter den dagen alltjämt finns två eller flera ansökningar, skall verket besluta fördelning av till-

om stånden i enlighet med 13- 15 §§.

Författningsförslag 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Radio- och TV-verket skall eftersträva fördelning en som medför att medieutbudet inom sändningsområdet präglas av mångfald och reella yttrandemöjligheter. Fördelningen får inte grundas på den sökandes politiska, religiösa, kulturella eller annan

sådan åskådning.

14§ Vid urvalet skall ägarförhållanden och den mängd program som är unika för den egna verksamheten beaktas. Ett ägande som medför att antalet aktörer på den lokala marknaden ökar och en hög andel program unika för den egna verksamheten skall eftersträvas.

15§ Om ett urval inte kan ske enligt 14 § skall programverksamhetens format beaktas, varvid Radio- och T V-verket skall eftersträva att utrymme ges åt olika karaktär program av och som tilltalar olika intressen

och smakriktningar.

32 Författningsförslag SOU 1999: 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

Ett tillstånd får överlåtas till någon om Radio- och TV-

annan verket medger det. Sådant medgivande skall lämnas om förvär-

är behörig att få tillstånd varen och denne inte redan har tillstånd att sända lokalradio i

sändningsområde, direkt samma eller indirekt genom företag i vilket förvärvaren har del som motsvarar minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal ensamt har ett bestämmande inflytande.

Föreligger särskilda skäl kan Radio- och T V-verket medge att överlåtelse sker trots att förvär-

redan har sådant tillstånd varen i sändningsområdet om förvärvaren är behörig enligt 5 kap. 4

Om verket inte medger överlåtelsen, är den utan verkan enligt denna lag.

Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna belöper på tiden

lag som efter beslutet medgivande.

om

Om ett föreläggande enligt 10 kap. 9 § punkt 2 och 9 har meddelats mot den tidigare innehavaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren. Radio- och T V-verket skall i samband med att det medger överlåtelsen underrätta den nye innehavaren om det. Sker inte det är föreläggandet inte gällande mot denne.

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l 7 §

Den vill frånträda ett till-

som stånd skall skriftligen anmäla det till Radio- och T V-verket. Tillståndet skall anses hånträtt när anmälan kommit in till verket eller den senare dag som anges i anmälan. 18§

Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation upphör tillståndet att gälla.

19§

Om tillståndshavaren avlider upphör tillståndet att gälla tre månader efter dödsfallet. Har en ansökan om medgivande till överlåtelse enligt 16 § kommit in till Radio- och T V-verket innan tillståndet förfallit skall den dock alltid prövas. 20§

De regler som omfattar sökbar text-T V skall även gälla för tilläggstjänster i lokalradio.

2 19-0209Lokalradion

34 Författningsförslag

6 kap. Sändningamas innehåll

m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 a § I lokalradio skall, under minst tre timmar varje dygn, sådana program sändas är som unika för den verksamegna heten. Denna skyldighet skall uppb/llas under tiden 06. 00- 21.00. Radi0- och TV-verket kan medge undantag från denna skyldighet särskilda skäl föom religger. 7b§ Varningsmeddelanden som är av vikt för allmänheten och som skall skydda människor, egendom eller miljö skall sändas

kostnadsfritt i lokalradio,

om en myndighet begär det.

9 kap. och tillsyn

Granskning

7 a §

På begäran av Radio- och T V-verket skall den som fått tillstånd att sända lokalradio lämna upplysningar om sådana innehav av aktier eller andelar eller ingångna avtal medför som att han eller hon har inflytande i ett annat företag med sådant tillstånd Vidare skall på begäran av Radio- och T V-verket ett företag som är tillståndshavare lämna uppgifter sådana inom nehav av aktier eller andelar eller ingångna avtal innesom bär att någon har ett bestämmande inflytande iföretaget.

F örfattn ingsförslag 3 5

10 kap. Straff och avgifter m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§ Den åsidosätter de Den som åsidosätter de som bestämmelser i denna bestämmelser anges i denna som anges som paragraf får föreläggas att följa paragraf får föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggan- bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta de får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om gäller bestämmelserna om närradiosändningamas in- närradiosändningar och nehåll 6 kap. 6 och 7 §§ lokalradiosändningars innehåll beteckningar 6 kap. 9 § och är unika för program som sändningsplikt eller skyl- den verksamheten 5 kap. egna dighet att tillhandahålla kanal för 2§ punkt 6 kap. 7 och lokala kabelsändarföretag 7a §§ 8 kap. 2 och 4 §§, beteckningar 6 kap. 9 § 4. skyldighet att lämna vissa sändningsplikt eller upplysningar till Radio- och TV- skyldighet att tillhandahålla verket 9 kap. 4-7 §§, kanal för lokala kabelsändarskyldighet att lämna in- företag 8 kap. 1,2 och 4 §§, spelning 9 kap. 8 §, skyldighet att lämna vissa skyldighet att lämna upp- upplysningar till Radio- och TVlysning sändningstider i verket 9 kap. 4-7a §§, om närradio 9 kap. 9 § första skyldighet att lämna instycket, spelning 9 kap. 8 § skyldighet att lämna skyldighet att lämna upplysningar programinne- upplysning sändningstider i om om håll 9 kap. 9 § andra stycket, närradio 9 kap. 9 § första eller stycket, varning 6 kap. 2 §. skyldighet att lämna Föreläggande enligt första upplysningar om programinnestycket 2 och 5-8 får håll 9 kap. 9 § andra stycket meddelas Granskningsnämn- varning 6 kap. 2 §, av den för radio och TV. Före- tillståndshavares skyldigläggande enligt första stycket 3- het betraflande nyttjande av 6 får meddelas Radio- och tilldelad överföringskapacitet av TV-verket. Föreläggande enligt 5 kap 2 §punkt 4 eller första stycket 5 och 6 får även 10. tillståndshavares skylmeddelas Konsumentom- dighet att lämna uppgifter till av budsmannen. Lag 1998:311. Granskningsnämnden för radio och TV 5 kap. 2 § punkt 7.

36 F örfattn ingsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreläggande enligt första stycket 2 och 5-10 får meddelas av Granskningsnämnden för radio och TV. Föreläggande enligt första stycket 3-6 får meddelas Radio- och TV-

av verket. Föreläggande enligt första stycket 5 och 6 får även meddelas av Konsumentombudsmannen. Lag l998z3l l.

1 l kap. Återkallelse tillstånd

av

11 kap. 1 § Ett tillstånd att sända ljud- Ett tillstånd att sända ljudradio- eller TV-program skall radio- eller TV-program skall återkallas på begäran till- återkallas på begäran tillav av ståndshavaren. Ett sådant beslut ståndshavaren. Ett sådant beslut får också återkallas enligt vad får också återkallas enligt vad som anges i 2-4 §§. Beslut i 2-4 och 7 §§. Beslut om som anges återkallelse enligt någon återkallelse enligt någon av om av dessa paragrafer får meddelas dessa paragrafer får meddelas endast om det i betraktande endast det i betraktande av om av skälen för åtgärden inte framstår skälen för åtgärden inte framstår som alltför ingripande. alltför ingripande. som

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §

Tillstånd att sända lokalradio får återkallas om

1 tillståndshavaren inte

. inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,

tillståndshavaren väsentligt brutit mot föreskrifterna i 6kap. 4 eller 7a§§, 7 kap. 1-3, 5 samt 8-9 §§, eller

villkor förenats l

ett som med tillståndet med stöd av 5 kap. 2 § punkterna 1-5 eller 7 har åsidosatts på ett väsentligt sätt.

Tillstånd att sända lokalradio får också återkallas domstol

om

funnit att ett program innefatta

ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.

Har Radio- och T V-verket medgivit överlåtelse trots att tillståndshavaren redan har tillstånd att sända lokalradio i

sändningsområde, direkt samma eller indirekt genom företag i vilket tillståndshavaren har del som motsvarar minst 20 procent

samtliga aktier eller andelar av eller avtal ensamt har ett

genom bestämmande inflytande får tillståndet återkallas endast om beslutet tillståndet påverkats

om

felaktiga eller ofullständiga av uppgifter från tillståndshavaren. Återkallelsen skall då det

avse eller de tillstånd meddelats

som eller överlåtits efter det första tillståndet.

38 F örfattningsförslag SOU 1999: l 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förfogar staten, landsting, eller kommun över ett tillstånd att sända lokalradio, direkt eller indirekt genom företag, i vilket ett sådant organ disponerar över minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller

genom avtal ensamt har ett bestämmande inflytande, skall verket återkalla detta tillstånd. 3§

Har tillstånd meddelats enligt denna lag trots att tillståndshavaren saknade behörighet enligt 5 kap. 4 § får tillståndet återkallas endast om beslutet om tillståndet påverkats felaktiga

av eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren.

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 39

13 kap. Överklagande

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1a§ Beslut av Radio- och T Vverket om lokalradio får överklagas om det gäller beslut om avvisning av sökande, fördelning av tillstånd, att inte medge ändring i sändningstid som omfattar prounika för den verkgram egna samheten, att inte medge överlåtelse av tillstånd, att inte förlänga ett tillstånd och återkallelse.

Överklagande av beslut un-

der punkt 1-2 skall handläggas skyndsamt. Beslut under punkt 3-6 gäller omedelbart även om det överklagas inte annat förom ordnas. 3§ Beslut av Granskningsnämn- Beslut av Granskningsnämnden för radio och TV eller den För radio och TV eller Radio- och TV-verket om före- Radio- och TV-verket om forelägganden som har förenats med lägganden som har förenats med vite enligt 10 kap. 8 9 § första vite enligt 10 kap. 8 9 § första stycket 1—3 och 8 samt 10 § får stycket l-3, 8 och 9 samt 10 § överklagas hos allmän förvalt- får överklagas hos allmän forningsdomstol. valtningsdomstol. Förelägganden enligt 10 kap. Förelägganden enligt 10 kap. 8 9 § första stycket l och 2 8 9 § första stycket 2 och 9 samt 10 § gäller omedelbart, samt 10 § gäller omedelbart, även de överklagas. de överklagas. om även om

40 Författningsförslag

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1januari 2001. Radio- och TV-verket får före den 1 januari 2001 meddela tillståndsbeslut och vidta andra åtgärder för att tillståndshavarna skall kunna utöva sändningsrätten från den 1januari 2001. Genom lagen upphävs lokalradiolagen 1993:120. Bestämmelserna och villkoren i 5 kap. 2 § femte och sjätte punkterna samt 6 kap. 7 § skall inte tillämpas under den första tilla ståndsperioden för tillståndshavare som innehar tillstånd med villkor om utsändningar med digital teknik. Radio- och T V-verket skall, under de förutsättningar i 8 som anges och 28 §§ lokalradiolagen, förlänga de tillstånd fördelats med stöd som av lokalradiolagen med en där angiven tillståndsperiod. Den årliga avgift Radio- och T V-verket, med stöd 17 § lokalav radiolagen angivit att tillståndshavaren skall betala skall, med tillämpning av 15, 17, samt 32-37 §§ lokalradiolagen utgå under tillståndsperioden med avräkning för vad kan förväntas utgå enligt 4 b § som lagen 1992: 72 koncessionsavgift på radions och televisionens om område. Ränta skall betalas på räntesatsen från förfallodagen. Räntesatsen bestäms enligt 6 § räntelagen. 22, 24-27 samt 31 a-31 e §§ lokalradiolagen gäller fortfarande i fråga om sändningar som skett före den 1januari 2001.

till lag om ändring i lagen 1992:72 om

Förslag

televisionens område

koncessionsavgiñ på

Härigenom föreskrivs i fråga lagen l992:72 om koncessionsom avgift på televisionens område dels att och 12 skall ha följande lydelse, dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse, dels det skall införas paragrafer, 4 4 5 och 8 a §§, med att nya a, a följande lydelse.

om koncessionsavgift på radions Lag 1992: 72

och televisionens område

Avgiftsskyldighet

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Ett programföretag Ett programföretag som enligt

som enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 kap. 2 § första stycket radioradio- och TV-lagen 1996:844 och TV-lagen 1996:844 har har tillstånd i hela landet tillstånd att i hela landet sända att sända TV-program skall betala TV-program skall betala konceskoncessionsavgift till staten sionsavgift till staten enligt enligt denna lag under denna lag under förutsättning att förutsättning att företaget har rätt företaget har rätt att sända sända reklam i sådan reklam i sådan sändning och är att sändning och är ensamt ensamt om denna rätt här i lanom denna rätt här i landet. det.

Ett programföretag som en-

ligt 2 kap. 2 § tredje stycket radio- och T V-lagen 1996:844 har tillstånd att sända lokalradio

skall betala koncessionsavgift till

staten enligt denna lag.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Den fasta delen av konces- Den fasta delen koncesav sionsavgiften utgör 4 167 000 kr sionsavgiften för programfäreför varje månad under vilken enligt 2 kap. 2 § första tag som sändningsverksamheten har be- stycket radio- och T V-lagen drivits. 1996:844 har tillstånd att i Den fasta delen avgiften hela landet sända T V-program av skall för varje kalenderår juste- utgör 4 167 000 kr for varje ras med hänsyn till kvoten mel- månad under vilken sändningslan konsumentprisindex for verksamheten har bedrivits. oktober månad året före det år Den delen konces-

fasta av

som avgiften avser och konsu- sionsavgiften för programförementprisindex för oktober må- enligt 2 kap. 2 § tredje tag som nad 1991. Härvid avrundas stycket radio- och T V-lagen har beloppet nedåt till närmaste tillstånd att sända lokalradio tusental kronor. utgör 40 000 kr för varje kalenderår under vilken sändningsverksamheten har bedrivits. Den fasta delen av avgiften skall för varje kalenderår justeras med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex for oktober månad året fore det år som avgiften och konsuavser mentprisindex för oktober månad 1991 och för sändningar av lokalradio oktober månad år 2000. Härvid avrundas beloppet nedåt till närmaste tusental kronor.

Författningsförslag 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Den rörliga delen koncessionsavgiften beräknas för ett kalender-

av år i sänder. Den är beroende de intäkter utgör vederlag till

av som programforetaget för att det sänder och tas ut med

annonser

procent intäkterna till den del de överstiger 750 miljoner men

- av

inte 1 000 kr,

procent intäkterna till den del de överstiger 1 000 miljoner

- av

inte 2 000 miljoner kronor,

men

procent intäkterna till den del de överstiger 2 000 miljoner

- av

kronor.

I intäkter utgör vederlag for att programföretaget sänder annon-

som

inräknas intäkter tillförts någon om det framgår av omser som annan, ständigheterna att de utgör sådant vederlag till programföretaget.

Intäkterna skall bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder.

De i första stycket angivna De i första stycket angivna

beloppsgränsema skall justeras beloppsgränsema skall justeras på ett sätt motsvarar det sätt på ett sätt som motsvarar det sätt

som

i 3 § andra stycket i i 3 § tredje stycket i som anges som anges fråga den fasta delen kon- fråga om den fasta delen av kon-

om av cessionsavgifien. cessionsavgiften.

44 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 a §

För sändningar av lokalradio beräknas den rörliga delen av

koncessionsavgifien för ett

kalenderår i sänder. Den är beroende av de intäkter som utgör

vederlag till programföretaget

för att det sänder reklam samt sändningar som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan. Avgiften tas ut med tio procent intäkterna till av den del de överstiger 400 000 kr. I intäkter som utgör vederlag

för att programföretaget sänder

reklam samt sändningar på uppdrag av någon annan inräknas intäkter som tillförts någon annan, om det framgår av omständigheterna att de utgör sådant vederlag till programföretaget. Intäkterna skall bestämmas

enligt bolçföringsmässiga

grunder. Den i första stycket angivna beloppsgränsen skall justeras på ett sätt som motsvarar det sätt som anges i 3 § tredje stycket i fråga den fasta delen konom av cessionsavgiften.

Författningsförslag 45

SOU 1999: 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 b § Den som bedriver sändningar lokalradio med analog av

utsändningsteknik med tillstånd

fördelats från den 1 januari som

2001 i sändningsområden där

sändningar pågår med stöd av lokalradiolagen 1 993: 120 skall betala efter huvudtalet en proportionell andel den avgift av fastställdes enligt 15-17 §§ som lokalradiolagen 1993:120 för samtliga tillstånd inom sänd-

ningsområdet.

Fastställande och betalning av avgift

5a§ Radio- och TV-verket fastställer före den 1 januari varje år för sändningar lokalradio av det belopp enligt 3 och 4 b § som skall utgå för det följande kalenderåret. Avgift enligt 3 § skall betalas före utgången januari månad av det kalenderår avgiften som Avgift enligt 4 b § skall avser. betalas med lika stora delar under kalenderåret senast den första dagen i januari, april, juli och oktober månad.

46 Forfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § Frånträds eller återkallas ett tillstånd gäller skyldigheten att betala avgiften till och med nittio dagar efter det att tillståndet frånträtts eller återkallats.

Omprövning och överklagande m.m.

12§ Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela anstånd med betalning av koncessionsavgift och ränta. Om det finns synnerliga skäl får regeringen medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala koncessionsavgift och ränta för viss period. en fråga om avgift enligt denna lag för sändningar lokalradio av tillämpas bestämmelserna om anstånd och befrielse från om avgift i 5 kap. 3 § och 9 kap. 4 § lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgi

Övergångsbestämmelser

2001:000 Denna lag träder i kraft den 1januari 2001. 4 a § skall, för innehavare tillstånd för sändning ljudradio av av med villkor digital sändningsteknik tillämpas först från den om 1 januari 2005. Tillståndshavare erhållit tillstånd med stöd lokalradiosom av lagen 1993:120 skall inte omfattas denna lag med undantag av av 8 a

Förslag till lag om ändring i lotterilagen

1994:1000.

Härigenom föreskrivs att 18 § lotterilagen 1994:1000 skall ha foljande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18§

Ett egentligt lotteri enligt 16 och 17 får inte anordnas i radio eller television utan särskilt tillstånd.

Tillstånd att anordna sådana Tillstånd att anordna sådana lotterier i lokalradio enligt lokal- lotterier i lokalradio, närradio radiolagen 1993:120, närradio eller andra trådsändningar av eller andra trådsändningar television än vidaresändningar

av television än vidaresändningar enligt radio- och TV-lagen enligt radio- och TV-lagen 1996:844 får lämnas bara om 1996:844 får lämnas bara det kan antas att marknaden för

om det kan att marknaden för lokala lotterier inte försämras.

antas lokala lotterier inte försämras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

4 8 F örfattn ingsfärslag SOU 1999: 14

Förslag till lag om ändring i

lagen 1991:1559

med föreskrifter

på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § och 5 kap. 7 § lagen 1991 : 1559 med föreskrifter tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3kap.

3§

Varje sammanslutning Varje sammanslutning som som avser att sända ljudradio med att sända ljudradio med avser stöd av 4 kap. radio- och TV- stöd 4 kap. radio- och TVav lagen 1996:844 skall utse lagen 1996:844 skall en utse en utgivare för programverksam- utgivare för programverksamheten. Detsamma gäller inne- heten. Detsamma gäller innehavare tillstånd enligt lokal- havare tillstånd enligt kap. av av 2 radiolagen 1993:120 eller 2 § tredje och fjärde styckena enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket radio- och TV-lagen. Sammanradio- och TV-lagen. Samman- slutningen eller tillståndshavaren slutningen eller tillståndshavaren skall till Radio- och TV-verket skall till Radio- och TV-verket anmäla är utgivare. vem som anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, skall sammanslutningen eller tillståndshavaren omedelbart utse utgivare. Denne skall anmälas så föreskrivs i första ny som stycket.

Författningsförslag 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

7 §

I lokalradiolagen 1993:120 I radio- och TV-lagen och i radio- och TV-lagen 1996:844 finns ytterligare be- 1996:844 finns ytterligare be- stämmelser skyldighet att

om stämmelser skyldighet att tillhandahålla inspelningar av

om tillhandahålla inspelningar av radioprogram. radioprogram.

I lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek

om eller till Arkivet för ljud och bild.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001.

Förslag till lag om ändring i förfogandelagen 1978:262

Härigenom föreskrivs att 5 § förfogandelagen 1978:262 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Genom förfogande kan

fastighet tagas i anspråk med nyttjanderätt och egendom annan tagas i anspråk med äganderätt eller nyttjanderätt, nyttjanderätt, servitut eller liknande rätt till egendom upphävas eller begränsas och nyttjanderätt i andra hand tillskapas, ägare eller innehavare fastighet, byggnad, industrianav gruva, läggning eller annan anläggning eller transportmedel, arbetsmaskin av eller liknande åläggas att utöva verksamhet för eller på medannat sätt verka till framställning egendom för statens eller räkning, av annans ägare eller innehavare lageranläggning åläggas förvara av att egendom, ägare eller innehavare transportmedel åläggas ombesörja av att transporter, viss person åläggas tillfällig uppgift för försvarsmakten som väg-

visare, budbärare, arbetsmanskap eller sjukvårdspersonal.

Radiosändare eller sändar- Radiosändare eller sändarutrystning får inte tas i anspråk, utrystning får inte i anspråk, tas om den stadigvarande utnyttjas den stadigvarande utnyttjas om

för tillståndspliktiga ljudradio- för tillståndspliktiga ljudradio-

eller TV-sändningar enligt radio- eller TV-sändningar enligt radiooch TV-lagen 1996:844 eller och TV-lagen 1996:844. Detlokalradiolagen 1993:120. gäller anläggning för samma Detsamma gäller anläggning för trådsändning vari sådana sändtrådsändning vari sådana sänd- ningar vidaresänds. ningar vidaresänds.

Ägare eller innehavare egendom omfattas förfogande får av som av icke överlåta, förbruka, skada, gömma undan eller föra bort egendomen.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001.

F örfattningsförslag 51

Lag om förslag till ändring i marknadsföringslagen 1995:450

Härigenom föreskrivs att 22 § marknadsföringslagen 1995:450 skall ha följande lydelse.

Marknadsstörningsavgift

Förutsättningar för avgift

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift marknadsstömingsavgift, näringsidkaren eller någon som handlar

om på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon bestämmelse i 5-13 §§.

Detsamma gäller en nä- Detsamma gäller om en nä-

om ringsidkare eller någon ringsidkare eller någon som

som handlar på dennes vägnar upp- handlar på dennes vägnar uppsåtligen eller oaktsamhet såtligen eller av oaktsamhet

av bryter mot någon bestämmel- bryter mot någon av bestämmel-

av

i 2 § andra stycket lagen i 2 § andra stycket lagen serna serna 1978:763 med vissa bestäm- 1978:763 med vissa bestämmelser marknadsföring melser om marknadsföring av

om av alkoholdrycker, 26 § andra alkoholdrycker, 12 § första stycket lokalradiolagen stycket andra och tredje 1993:120, 12 § Första stycket meningen tobakslagen andra och tredje meningen 1993:581 eller 7 kap. 4 eller tobakslagen 1993:581 eller 10 radio- och TV-lagen 7 kap. 4 eller 10 radio- och 1996:844. TV-lagen 1996:844.

Vad sägs i första och andra stycket gäller också närings-

som en idkare uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till

som överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001.

52 F öifattningsförslag

Förslag till ändring i lokalradiofdrordningen

1 993 : l

26 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § l denna förordning förstås med

multiplexering: digital teknik

som innebär att flera programbärande signaler förenas till en gemensam signal, åtkomstkontroll: teknik som gör det möjligt för den sändande att begränsa mottagarnas möjligheter att ta emot vissa tjänster, elektronisk programguide: tablå i radiosändning gör som det möjligt för mottagarna att finna vissa tjänster. 2§

När ett sändningstillstånd blir

ledigt till ansökan skall Radiooch T V-verket kungöra detta. 1 kungörelsen skall anges sändningsområdets omfattning, sista dag för ansökan, första dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet samt de villkor Radio- och T V-verket ämnar ställa för tillståndet. Kungörelsen skall införas i ortstidning i sändningsomrâdet i enlighet med bestämmelserna i lagen 1977:654 kungöom rande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Ansökan om tillstånd skall in till Radio- och TV-verket. ges Ansökan skall göras på särskild blankett som verket fastställt. Den sökande skall i ansökan uppge sitt namn, sin firma eller motsvarande uppgift samt sådana uppgifter om aktie- eller andelsinnehav eller avtal som behövs för att pröva den sökandes anknytning till andra sökande eller tillståndshavare, samt det eller de områden ansökan avser. Den sökande skall vidare vilka tekniska och finanange siella förutsättningar sökanden har att sända radio i området under tillståndstiden och därvid lämna uppgift om sändar- och multiplexoperatör samt presentera budget avseende de två en första verksamhetsåren. Den sökande skall också i ansökan redovisa sina planer på att ingå överenskommelser med övriga sökande i fråga om multiplexering, åtkomstkontroll och

elektroniska programguider.

Den sökande skall vidare lämna uppgift den mängd om eget material denne anser sig beredd att sända och programverksamhetens format enligt de anvisningar framgår av som

ansökningsblanketten.

54 F örfattningsförslag

SOU 1999: I4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Av ansökan skall särskilt framgå om den sökande kan godta att sändningstillståndet förenas med villkor får

som ställas enligt 5 kap. 2 § radiooch T V-lagen 1996:844 och som avser skyldighet

att sända program i viss del av landet

att sända under viss

en minsta tid

att använda en viss sändningsteknik samt samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor,

betraflande utnyttjande

av tilldelad överföringskapacitet,

att sända viss mängd program unika för den

egna verksamheten,

att sända programverksamheten visst format och

av

att till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter är nöd-

som vändiga för nämndens bedömning om sända stäm-

program mer överens med de villkor

som har meddelats enligt denna lag.

SOU 1999: 14 F örfattningsförslag 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5§

Om Radio- och T V-verket anser att de uppgifter som lämnas enligt 3 och 4 §§ inte är tillräckliga för att verket skall kunna ta ställning till ansökan, skall verket begära att den kompletteras inom viss tid. Om uppgifterna inte lämnas inom den tid verket angett, får ansökan bedömas i det skick den lämnats. 6§

Om det finns mer än en behörig sökande när ansökningstiden gått ut, skall Radiooch TV-verket skriftligen genom vanligt brev meddela sökandena att de har möjlighet att inom en viss angiven tid som inte får understiga fllra veckor samordna sina ansökningar. 7 §

Ett beslut om tillstånd att sända lokalradio skall innehålla uppgift tillståndsområdets

om omfattning, tillståndstiden och övriga villkor för tillståndet. I beslutet skall upplysning lämnas

att användningen av radioom sändare kräver särskilt tillstånd. 3 §

Ansökan om medgivande

enligt 5 kap 16 § radio och TVlagen skall ske skriftligen hos Radio- och T V-verket.

56 Färfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Sådana uppgifter som avses i 9 kap. 7 § radio- och T V-lagen

a eller 3 § första stycket denna förordning skall lämnas på heder och samvete.

Förordningen träder i kraft den 1januari 2001.

SOU 1999: 14 57

1 Uppdraget/Några utgångspunkter

for arbetet

1 Direktiven

Enligt direktiven skall utredningen lägga fram förslag om de framtida villkoren för den kommersiella lokalradion. Förslagen skall utformas i enlighet med målen för statens insatser på massmedieområdet; att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garantera

massmediemas oberoende samt säkerställa tillgängligheten till massmedierna. Utredningen skall därutöver föreslå på vilket sätt den kommersiella lokalradions medverkan vid en introduktion av digitala ljudradiosändningar kan underlättas.

Målen för statens insatser på massmedieområdet framgår pro-

av position 1996/97:3 Kulturpolitik där den grundlagsfästa yttrande-

— — friheten sätts i främsta rummet. I propositionen slås fast att det är en central kulturpolitisk uppgift att värna denna frihet och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Reell yttrandefrihet

anges kräva en mångfald av arenor lättillgängliga for människor oberoende av deras tillhörighet. Vidare anges att statens åtgärder i forsta hand skall gå ut på att skapa goda betingelser for en självständig verksamhet. Genom att slå vakt om yttrandefriheten och den fria konkurrensen bidrar statsmakterna till att enskilda massmedier kan utvecklas enligt sina egna förutsättningar.

l Prop. 1996/97:3 29.

s.

58 SOU 1999:00

1.2 Några avgränsningar/Nationella

sändningstillstånd

Från bl.a. de kommersiella aktörernas sida har framförts önskemål

om tillstånd att sända över hela landet, med analog eller digital teknik. Det har hävdats att sådana tillstånd skulle gynna tillståndshavama för lokal radio då efterfrågan på rikstäckande annonsering är stor. Annonsörer som i dag avstår från att använda radion som reklammedium grund av att den saknar nationell täckning skulle tillkomma. Efterfrågan annonsutrymme skulle öka med ökade intäkter följd. Därutöver

som skulle förutsättningarna för kommersiell radio och public service-radio bli mer lika. Om tillstånd skulle ges för kommersiella nationella digitala ljudradiosändningar skulle vidare lokalradions medverkan vid introduktionen av DAB underlättas liksom det framtida teknikskiftet.

De kommersiella aktörerna har även framfört önskemål att

om själva få disponera en multiplex. Genom att reservera den regionala multiplexen för kommersiella sändningar skulle dels utrymme skapas för nationella kommersiella sändningar, dels önskemålet

om en egen multiplex kunna tillgodoses. Sveriges Radio SR har regeringen till-

av delats utrymme för sina lokala sändningar i den regionala multiplexen.

Utredningen delar bedömningen att det framtida teknikskiftet skulle underlättas om nationella digitala sändningstillstånd infördes för kommersiell radio. Utredningens uppdrag avser emellertid den kommersiella lokalradion. Att föreslå nationella sändningstillstånd omfattas således inte av utredningens uppdrag.

Som redan har angivits har SR tilldelats utrymme för åtminstone en kanal i den regionala multiplexen. Enligt utredningens mening är det angeläget att de kommersiella bolagen, vid den fortsatta utbyggnaden, ges möjlighet att själva disponera en egen multiplex.

Det har inte ingått i utredningens uppdrag att föreslå några regler för närradion.

SOU 1999: 14 59

2 Gällande rätt

1 Yttrandefrihets

grundlagen

Enligt 3 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen YGL har varje svensk medborgare och svensk juridisk person rätt att sända radioprogram genom tråd. Denna rätt hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme for vissa

program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse tillgång till allsidig upplysning eller ingripanden mot

av om fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på bl.a. hets mot folkgrupp.

3 kap. 2 § första stycket YGL anger att sändningar av radioprogram som sker på annat sätt än genom tråd kan regleras genom lag inne-

som håller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Eftersom utrymmet för radiosändningar i etern är begränsat har det ansetts omöjligt att vidhålla etableringsfriheten, en av de tryckfrihetsrättsliga grundsatsema. Bestämmelsen medger att närmare regler rätten att sända

om radioprogram meddelas i villkor och avtal prop. 1990/91 :64 80 ff.

s.

Det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenser tas i anspråk ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet 3 kap. 2 § andra stycket. Bestämmelsen syftar inte till att begränsa användningen av radiofrekvenser för andra ändamål än

programverksamhet eller att mera i detalj styra hur radiofrekvensspektrum tas i anspråk för programverksamhet. Hänsyn kan tas till behovet frek-

av venser för kommunikationsradio, trafik från till

annan person person eller användning av radio för räddningstjänst samt för andra

m.m. sådana användningar tekniken för radiosändningar inte är

av som av egentlig betydelse från yttrande- och informationsfrihetssynpunktz.

3 kap 3 § hänvisar till 2 kap 12 § andra-femte styckena och 13 § regeringsformen när det gäller sådana begränsningar i sändningsrätten som avses i 1 och 2 YGL.

Jfr. 2 kap. 12 § andra och femte styckena och 13 § regeringsformen. 2 Prop. 1990/91:64 s. 116.

Frågor om rätt att sända radioprogram skall kunna prövas av domstol eller av en nämnd, vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare 3 kap. 5 §. Det gäller t.ex. frågor om att frånta någon ett tillstånd att sända radioprogram lika väl som frågor om att välja tillståndshavare.

Det får inte förekomma att något som är avsett att framföras i ett radioprogram eller en ljudupptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt 1 kap. 3 §. Det innebär att

organ ingripanden mot överskridande av gränserna för vad som är tillåtet att framföra i ett radioprogram eller ljudupptagning kan äga först i

en rum efterhand. Utrymme för sanktioner mot överträdelser av föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända program i trådlös ljudradio och TVprogram ges med stöd av 3 kap 2 § första stycket YGL.

Det är den som sänder radioprogram samt den ansvarige utgivaren som avgör vad som skall förekomma i programmen 3 kap. 4 §jämte 4 kap. 3 §.

Enligt 3 kap. 6 a—d lagen 1991:1559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ankommer det på innehavaren av ett tillstånd att sända lokalradio att utse en utgivare för hela programverksamheten. Anmälan om vem som är utgivare skall lämnas till Radio- och TV-verket.

2.2 Regeringsformen

I regeringsformen RF 2 kap 12 § andra och femte styckena och 13 § anges under vilka förutsättningar de grundläggande fri- och rättigheterna får begränsas. De nu nämnda bestämmelserna i RF innebär i huvudsak att begränsningar får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle, att begränsning skall stå i proportion till syftet och inte utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen, att den inte får göras enbart grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning, att begränsningar får göras endast med hänsyn till vissa närmare angivna betydelsefulla hänsyn och att begränsningen i övrigt får göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

2.3 Radio- och

TV-lagen

Radio- och TV-lagen 1996:844 innehåller föreskrifter sändningar

om av ljudradio- och TV-program som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Den omfattar såväl marksändningar som trådsändningar kabelsändningar och satellitsändningar.

Tillstånd krävs för att sända ljudradio- eller TV-program med hjälp av radiovågor frekvenser under 3 gigahertz 2 kap. 1 §. Enligt 2kap. 2 § meddelar regeringen tillstånd att sända ljudradio till hela landet och lokala digitala ljudradiosändningar. Däremot är det Radiooch TV-verket som meddelar tillstånd att sända lokalradio enligt lokalradiolagen och närradio.

De sändningstillstånd som regeringen meddelar får förenas med villkor. Dessa villkor kan bl.a. innebära att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt. Villkor får även skyldighet att sända

avse program till hela landet eller till en viss del av landet under viss minsta

en tid, att använda viss sändningsteknik och viss radiosändare, att sända ett mångsidigt programutbud, att regionalt sända och producera program 3 kap. 1 och 2 §§. Villkor för sändningstillstånd kan vidare innehålla förbud mot reklam eller sponsrade 3 kap. 3 § eller

program innebära att ägarförhållandena och inflytandet i ett företag erhåller

som tillstånd inte får förändras än i begränsad omfattning 3 kap. 4 §.

mer I 4 kap. regleras sändningar för närradio. I 5 kap. l § finns en definition av lokalradio intagen. Med lokal-

radio avses andra tillståndspliktiga lokala ljudradiosändningar än sådana som kräver tillstånd regeringen eller får ske endast

av som under en begränsad tid enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket eller är när-

som radio. Vidare anges att bestämmelser lokalradio finns i lokal-

om radiolagen.

6 kap. handlar om sändningamas innehåll Det stadgas bl.a. att

m.m. Den som sänder ...ljudradioprogram efter tillstånd regeringen skall

av se till att programverksamheten helhet präglas det demokratiska

som av statsskickets grundidéer och principen alla människors lika värde

om och den enskilda människans frihet och värdighet1 §.

I kap. 7 behandlas regler för reklam och annan annonsering, bl.a. skall varje sändning av annonser föregås och efterföljas särskild

av en signatur tydligt skiljer från övriga sändningar 1 §.

som annonserna Vidare får annonser, som regel, sändas högst åtta minuter under

en timme mellan hela klockslag 5 § och det skall programmet

anges om är sponsrat 9 §.

9 kap. reglerar granskning och tillsyn. Enligt 9 kap. 2 § övervakar Granskningsnämnden för radio och TV i efterhand om sända

program

står i överensstämmelse med lagen och de villkor som kan gälla för sändningarna. Viss efterhandsgranskning utförs även av Konsumentombudsmannen och, beträffande frågan om sända program innehåller våldsskildringar och pomograñska bilder, av Justitiekanslern.

I 10 kap. behandlas straff och avgifter m.m. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder program trots att tillstånd krävs enligt lagen, döms till böter eller fängelse i högst sex månader l §. Den som åsidosatt villkor om annonser och sponsrade program kan ådömas särskild avgift 5 §. Avgiften uppgår till lägst 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor. Den bör dock inte överstiga 10 % av den sändandes årsomsättning. När avgiftens storlek fastställs skall bl.a. beaktas de intäkter den sändande kan beräknas ha fått med anledning av överträdelsen. Under vissa förhållande kan marknadsstörningsavgift enligt marknadsföringslagen utgå 7 §.

Granskningsnämnden för radio och TV, Justitiekanslern och Radiooch TV-verket äger, under angivna förutsättningar, rätt att meddela föreläggande, ev. i förening med vite, om vissa bestämmelser i lagen inte följs, t.ex. att ange beteckning för program som sänds enligt lagen 9-12 §§.

Tillstånd kan återkallas om tillståndshavaren väsentligen brutit mot föreskrifter sändningamas innehåll, reklamregler eller ett villkor

om som förenats med tillståndet om det inte framstår som alltför ingripande.

I 12 och 13 kap. anges hur ärenden om avgifter, vite och återkallelse handläggs, respektive hur beslut enligt lagen överklagas.

2.4 Lokalradiolagen

Lokalradiolagen 1993:120 innehåller föreskrifter om lokalradio varmed avses andra tillståndspliktiga lokala ljudradiosändningar än sådana som kräver tillstånd av regeringen eller som får ske endast under en begränsad tid enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket radio- och TV-lagen eller som är närradio.

Tillstånd för lokalradio meddelas av Radio- och TV-verket. Ett tillstånd för lokalradio innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot med god hörbarhet inom det sändningsområde som anges i tillståndet 4 §. Varje tillstånd omfattar ett sändningsområde. Flera tillstånd kan lämnas för samma sändningsområde, däremot bör det inte förekomma att den ansvariga myndigheten vid tillståndsgivningen delar upp sändningstiden mellan olika företag prop. 1992/93:70 s. 14.

SOU 1999: 14 63

Ingen kan, vare sig direkt eller indirekt, få än ett tillstånd 5 §. mer Motsvarande reglering har tidigare funnits i radio- och TV-lagen men har numera ändrats Enligt lokalradiolagen 6 och 7 kan varken staten, landsting, kommun, programföretag med tillstånd enligt radio- och TV-lagen eller någon som ger ut en dagstidning, direkt eller indirekt, få tillstånd. I prop. 1992/93:70 s. 16 regeringen att dess strävan att utangav var forma reglerna för den lokalradion på sådant sätt att antalet nya självständiga röster skulle komma att väsentligen öka. Tillkomsten av självständiga, lokalt förankrade radioföretag borde underlättas samtidigt som en utveckling i riktning mot ett fåtal centralt kontrollerade kedjeföretag borde motverkas. Det mot den bakgrunden de förevar slagna begränsningarna rätten att få tillstånd skulle Myndigav ses. heterna uteslöts från rätten att få tillstånd då lokalradion inte skulle fungera som språkrör för dessa. När det gällde företag med tillstånd enligt radio- och TV-lagen motiveringen till begränsningen att var främja mångfalden. Samma motivering beträffande begränsgavs ningarna för dagspressen. Tillstånd till dagstidningsföretag att sända lokalradio medförde att företagen skulle kunna öka sitt inflytande över

nyhetsförmedling och opinionsbildning och således motverka strävan

efter att utöka antalet självständiga röster. Tillståndsperiodema är åtta år och gäller till utgången av den tillståndsperiod under vilket det meddelats. Den första tillståndsperioden omfattar tiden från den 1 januari 1993 intill utgången år av 2000. Om tillståndshavaren så begär skall tillstånden förlängas med ytterligare en tillståndsperiod 8 §. Regeringen menade att det fanns flera skäl till att tidsbegränsa tillstånden. Ett skäl var att villkoren kunde behöva justeras efter en viss tid eftersom tidigare erfarenhet komav

mersiella lokalradiosändningar saknades. Även tekniska förutsättningar

eller andra förändringar kunde medföra att det fanns skäl att justera villkoren i olika avseenden, t.ex. sändningsområdenas omfattning. Regeringen påpekade, för tydlighets skull, att det tekniska skäl av kunde bli nödvändigt att ändra t.ex. sändarfrekvens under pågående tillståndsperiod prop. 1992/93:70 s. 22 f.. Sändningsområdenas omfattning och förändringar i dessa beslutas av Radio- och TV-verket. Vid tillståndsperiodemas slut är ändringar av sändningsområdena möjliga. För det fall tillståndshavare motsätter en sig ändring får sådan vidtas endast om ändrade tekniska förhållanden föranleder det eller den gällande indelningen framstår annars som olämplig 9 §. Enligt prop. 1992/93:70 s. 13 kan ändringar t.ex. behöva göras om efterfrågan på tillstånd på viss ort inte kan en

3Prop. 1997/98:184 Ändringar i radio- och TV-lagen — m.m..

tillgodoses utan att omfattningen av andra sändningsområden ändras eller befolkningsunderlaget inom vissa områden har visat sig vara

om otillräckligt. Vidare i propositionen att myndigheten, innan beslut

anges tas om en ändrad indelning, bör samråda med berörda tillståndshavare. Vid tillståndsperiodens slut bör myndigheten emellertid kunna besluta

ändring även någon de berörda motsätter sig det. I de fall om en om av ändringarna inte är mer omfattande än att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma äger tillståndshavaren rätt till förlängning. Är ändringarna däremot genomgripande skall sändningsområdet utlysas som ledigt.

När ett tillstånd för ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall Radio- och TV-verket kungöra detta 11 §. I de fall två eller fler ansökningar kommer skall de sökande beredas tillfälle att samordna ansökningarna. Om så inte kan ske kallas de sökande till offentlig auktion. Den erbjuder sig att betala det högsta beloppet i årlig

som avgift erhåller sändningstillståndet 12-13 §§. Orsaken till att betalningsviljan blev kriteriet för urvalet angavs vara följande prop. l992/93z7O s. 23 f..

De flesta av de remissinstanser som är kritiska mot förslaget att låta de sökandes betalningsvilja avgöra valet förespråkar att det i stället skall ske en bedömning av de sökandes avsikter med verksamheten. Ofta hävdas att en sådan urvalsmetod kommer att leda till innehållsmässig mångfald medan auktionsmetoden förutsätts få till följd att olika radiostationer kommer att sända ut ett likartat programutbud.

Regeringen finner inte denna argumentation övertygande. På de platser där det finns marknadsmässigt utrymme för mer än en lokalradiostation är det sannolikt att de olika stationema kommer att sträva efter att hålla olika programprofil, som ett sätt att attrahera olika delar av publiken och dänned framstå som mer effektiva reklammedier. Det är också troligt att stationema successivt kommer att justera sin programinrikting för att anpassa den till publikens önskemål. En urvalsmetod som innebär att den sökande måste förbinda sig att hålla en viss programproñl skulle hindra en sådan anpassning och därmed kunna få till följd att stationer med höga programambitioner tvingades bort från marknaden. Det verkliga resultatet skulle bli att mångfalden minskade i jämförelse med en situation då olika radiostationer fritt får bestämma sitt programinnehåll.

Till detta kommer att ett urval utifrån de sökandes planer och ambitioner skulle medföra ett oacceptabelt inslag av godtycke i tillståndsgivningen. Det avgörande för om en viss sökande skulle kunna få tillstånd skulle vara om han lyckades formulera sin ansökan

på ett sätt som tilltalar en myndighet. För att efterlevnaden av de gjorda åtagandena skulle kunna kontrolleras, något som skulle vara nödvändigt i ett system av antytt slag, skulle det vidare behöva upprättas kontrollapparat med sanktioner mot den som inte uppfyllde

en sina löften. Inte heller detta skulle vara acceptabelt.

Avgiften justeras årligen med hänsyn till rådande konsumentpris-

index 15 §.

Om Radio- och TV-verket medger det får ett tillstånd överlåtas till någon detta för att marknadsmekanismema skall kunna verka

annan, prop. 1992/93:70 25. Är förvärvaren behörig skall sådant med-

s. givande lämnas. Medges inte överlåtelsen är den utan verkan enligt lokalradiolagen. Den förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens

som rättigheter och skyldigheter enligt lagen och som belöper på tiden efter beslutet om medgivande l 8 §.

Ett tillstånd kan frånträdas varvid det ånyo utlyses som ledigt för ansökan. Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation upphör tillståndet att gälla 20 §. Om tillståndshavaren avlider upphör tillståndet att gälla tre månader efter dödsfallet 21 §.

Under minst tredjedel av sändningstiden varje dygn skall sändas

en

framställts särskilt för den verksamheten program som egna 22 § l st.. Regeln syftar till att slå vakt om programverksamhetens självständighet och lokala karaktär. Regeringen uttalade att det inte borde möjligt att använda lokalradiostation till att enbart sända

vara en ut ett centralt producerat programutbud. Tilläts utvecklingen gå i den riktningen skulle yttrandemöjligheterna inte förbättras nämnvärt prop 1992/93:70 s. 27.

De sändningar tillståndshavaren svarar för skall ha en egen

som beteckning skall minst en gång varje sändningstimme

som anges 22 § 2 st.

Särskilda regler finns rörande omfattningen och utformningen av reklam och sponsring 24-27 §§.

Om tillståndshavaren inte inlett sändningar inom viss tid eller annars inte utnyttjar rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning får Radio- och TV-verket återkalla tillståndet. Verket skall vidare återkalla tillståndet om någon direkt eller indirekt förfogar över mer än ett tillstånd. Motsvarande gäller staten, landsting, kommun eller ett

om programföretag med tillstånd enligt radio- och TV-lagen direkt eller indirekt förfogar över ett tillstånd. I de fall ett tillstånd meddelats eller

överlåtelse medgivits trots att behörighetsbrist förelåg får en en tillståndet återkallas, men bara om beslutet om tillståndet eller medgivandet påverkats felaktiga eller ofullständiga uppgifter från till-

av ståndshavaren. Möjlighet till återkallelse föreligger inte om det är ett

3 19-0909Lokalradion

tidningsföretag som förvärvat ett tillstånd. Beslut återkallelse får om meddelas endast det i betraktande skälen för åtgärden inte framom av står som alltför ingripande 28 §. Radio- och TV-verket kan begära att tillståndshavare lämnar uppgifter om sitt innehav aktier eller andelar i företag har tillstånd av som att sända lokalradio och om avtal har träffats med ett sådant som företag. Företag kan av verket föreläggas att lämna uppgift avtal om som innebär att någon ensam har ett bestämmande inflytande i företaget. Verket har härvidlag rätt att förelägga vite 29 §. Den tillståndshavare som inte i erforderlig utsträckning sänder program som framställs särskilt för den egna verksamheten kan vid vite föreläggas av Granskningsnämnden att följa bestämmelserna 30 §. Både Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden har rätt att, vid äventyr av vite, begära att tillståndshavare lämnar ut referensinspelningar 31 §. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder utan program tillstånd, trots att sådant krävs enligt lagen, kan dömas till böter eller fängelse i högst månader 31 §. Paragrafen innehåller även sex a bestämmelse om förverkande. I prop. 1995/95:16O s. 134 konstaterades att vitessanktionen visat sig vara ett ineffektivt instrument för att upprätthålla bestämmelser och att göra överträdelser av ekonomiska skäl ekonomiskt olönsamma. För att införa en mer effektiv reaktion föreslogs att särskild avgift skulle en införas. Förslaget medförde ändringar även i lokalradiolagen. Vid brott mot bestämmelserna om reklam och sponsring kan därför, numera, en särskild avgift utgå 31 b §. Den särskilda avgiften skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst 5 miljoner kronor, Avgiften bör dock inte överstiga 10 % av den sändandes årsomsättning under föregående räkenskapsår. När avgiftens storlek fastställs skall särskilt beaktas de omständigheter som legat till grund för prövning frågan avgift skall påföras samt de av om intäkter som den sändande kan beräknas ha fått med anledning av överträdelsen 31 d §. Frågor om påförande särskild avgift prövas Länsrätten i av av Stockholms län på talan Granskningsnämnden 31 § första st.. av e Vid bedömandet avgiften skall rätten särskilt skall beakta överom trädelsens art, varaktighet och omfattning 31 b § andra st..

I 31 c § anges att marknadsstömingsavgift enligt marknadsförings-

lagen kan utgå. Radio- och TV-verkets beslut om sändningsområden får inte överklagas. Övriga beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om inte annat förordnas gäller besluten omedelbart.

2.5 1995:1292 om tillfälliga Lag

bestämmelser i om tillstånd att

fråga

sända lokalradio

Stopplagen

Konstitutionsutskottet menade i sitt betänkande 1994/95:KU25 att lokalradion inte hade utvecklats enligt de intentioner som angivits i lokalradiopropositionen. Den målsättning som angivits i propositionen hade inte alls uppnåtts. De regler skulle motverka en dominans

som marknaden av ett fåtal kapitalstarka kedjeföretag hade visat sig vara otillräckliga. Utskottet ansåg därför att det var nödvändigt att se över lagstiftningen. Medan detta arbete pågick var det nödvändigt att hejda den pågående utvecklingen, eftersom det skulle bli svårare att bryta koncentrationen längre den pågått. Utskottet föreslog därför en särskild lag saken med innebörd att några nya tillstånd enligt

om lokalradiolagen inte skulle meddelas intill utgången av år 1995. Inte heller skulle sändningstillstånd som frånträtts eller som återkallats delas ut på nytt. Rätten att överlåta tillstånd skulle dock kvarstå oförändrad. Avsikten med förslaget var att hindra en fortsatt koncentration av ägande och nätverksbildning.

Lagrådet ifrågasatte om lagförslaget var förenligt med yttrandefrihetsgrundlagen eftersom lediga radiofrekvenser, åtminstone under en övergångstid skulle stå outnyttjade.

Efter begäran tio riksdagens ledamöter förklarades lag-

av av förslaget vilande i tolv månader.

Efter förnyad hemställan från Konstitutionsutskottet

en bet. l995/96:KU16 antogs lagen.

Lagen har sedermera förlängts vid två tillfällen. I proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen för 1999 under

utgiftsområde 1 föreslogs att lagen skulle förlängas till utgången av år 2000. Konstitutionsutskottet beslutade att inhämta lagrådets yttrande över förslaget. Lagrådet ifrågasatte sådana särskilt viktiga skäl som

om

i 2 kap. 13 § regeringsformen kan föreligga för en avses anses ytterligare förlängning av stopplagen. Mot bakgrund av utredningens pågående arbete uttalade emellertid lagrådet att den inte ville motsätta sig att stopplagens giltighetstid förlängdes sista gång i avvaktan på

en att lagstiftning antas av riksdagen Konstitutionsutskottet tillstyrkte

ny förslaget och riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag bet. 1998/99:KU14, rskr. 1998/99:97.

4 Lagrådet, sammanträde 1998-11-16.

2.6 om radiokommunikation

Lagen

Eftersom tillgången på frekvenser är begränsad och radiovågoma inte stannar vid de nationella gränserna har staten ett övergripande ansvar för frekvensanvändningen nationellt såväl internationellt. Lagen, som som syftar till att främja ett effektivt nyttjande möjligheterna till av radiokommunikationer och andra användningar radiovågor, inneav håller bestämmelser om innehav och användning radiovågor för av kommunikation Vid tillämpningen lagen skall radiokomm.m. av munikationens betydelse för yttrandefriheten och informationsfriheten beaktas särskilt l §. Regleringen bygger tillståndsplikt beträffande innehav och användande tekniska anordningar för sändning. Post- och teleav styrelsen är tillståndsmyndighet och även för den nationella ansvarar frekvensplaneringen. Enligt 9 § skall tillstånd beviljas inte vissa om angivna hinder föreligger. Eftersom lokalradioverksamhet kräver tillstånd från Radio- och TVverket får tillstånd att inneha och använda radiosändare för sådana utsändningar tekniskt tillstånd beviljas först efter det att programtillstånd meddelats 9 § andra stycket. Det gäller således dubbel en tillståndsplikt för den som vill sända lokalradio. Det tekniska tillståndet kan beviljas en fristående operatör tillhandahåller tekniken för som programforetagets sändningar. Enligt 11 § andra stycket skall det tekniska tillståndet, när det behövs, förenas med villkor angående t.ex. den frekvens sökanden tilldelats, frekvensutrymmet skall delas med någon om annan samt om radiosändarens beskaffenhet. Ett meddelat tillstånd gäller för bestämd tid. Vid bestämmande av tillståndstiden skall, vad gäller lokalradio, programtillståndet särskilt beaktas 12 §. Lagen ger viss möjlighet att återkalla eller förändra beviljade tillstånd 13-14 §§, t.ex. på grund att användare tillkommer av nya eller på grund av förändringar inom radiotekniken. Lagen ger inte Post- och telestyrelsen rätt att ta initiativ för att införa digital teknik, men möjliggör hantering frågor kring tekniken när en av den väl införts.

2.7 Förordningen 1995:1020 om digitala ljudradiosändningar

Enligt l § skall föreskrifterna i förordningen tillämpas vid fördelning

sändningstillstånd för digitala ljudradiosändningar. I förordningen av anges att regeringen fastställer vilket sändningsutrymme för digitala ljudradiosändningar skall upplåtas till privata programföretag

som 2 §. Därefter skall Radio- och TV-verket utlysa tillstånden 3 §. Till ansökan skall bifogas kortfattad beskrivning av hur sökanden tänker

en utforma och finansiera programverksamheten samt vilken överföringskapacitet den kräver 4 §. Efter ansökningstidens utgång skall verket överlämna dessa till regeringen för prövning. Till ansökningarna skall verket foga ett motiverat förslag till fördelning av tillstånden. I de fall inte samtliga sökande kan beredas sändningsutrymme bör ingen sökande föreslås få än ett tillstånd. Vidare bör förslaget utformas

mer så att utrymme finns för olika karaktär, bl.a. med anknyt-

program av ning till sändningsområdet 6 §.

2.8 EU

Inom den europeiska gemenskapen saknas bestämmelser om ljudradion. Gemenskapens portalstadganden kan emellertid vara av betydelse för ljudradion, t.ex. Romfördragets artikel 59 regeln om fri

— handel med tjänster.

Beträffande programinnehåll och sändningsverksamhet för television finns däremot Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG

ändring rådets direktiv 89/552/EEG samordning av vissa om av om bestämmelser fastställts i medlemsstaternas lagar och andra

som författningar utförandet sändningsverksamhet för television.

om av

I direktivet betraktas televisionssändningar tjänst. Bl.a. för

som en att stärka den europeiska programproduktionen anger direktivet att bortsett från nyheter, sport, tävlingar, reklam, teletexttjänster och text- TV, skall medlemsstaterna, där så är praktiskt möjligt, säkerställa att programföretagen reserverar en övervägande del av sin sändningstid för europeiska produktioner. Där så är möjligt skall 10 % sändnings-

av tiden eller 10 % av programföretagets budget, bestå av europeiska program av fristående producenter

5Direktivet, art. 4 och

m ...:i:arm".-

3 och

Tidigare överväganden förslag

m.m.

3.1 Den lokala radion Betänkande av

-

Lokal- och närradiokommittén SOU

1 996: 1

76 I oktober 1995 tillsattes den parlamentariska kommittén KU 1995:04 om lokal- och närradio under ordförandeskap av riksdagsledamoten Kurt Ove Johansson. Kommittén överlämnade i november 1996 betänkandet Den lokala radion SOU 1996:176. Betänkandet innehöll förslag dels beträffande lokalradion, dels beträffande närradion.

Kommittén menade, efter kartläggning av förhållandena i lokalradion, att endast en mycket liten del av tillståndshavama verkade under förhållanden som i alla delar sammanföll med tankarna bakom reformen. De lokala stationema till övervägande del starkt beroende

var av eller del av centrala programnätverk. Omkring hälften av tillståndshavama förmedlade rikssändningar, ibland kompletterade med mindre regionala eller lokala fönster. Endast i mindre omfattning bestod programutbudet av lokalt inriktade program. Ägandet var koncentrerat.

Enligt kommittén bestod tendensen mot en ökad användning av gemensamt programmaterial samtidigt som koncentrationen i ägandet successivt ökade. Genom närstående bolag eller privatpersoner hade de starka ägarbolagen i de olika näten övertagit allt större andelar i tillståndshavarbolagen. I de fall direkta överlåtelser kommit till stånd var köparna redan etablerade på marknaden.

Kommittén menade att statens möjlighet att genomföra lagändringar under löpande tillståndsperiod begränsad förutom vad avsåg smärre

var förändringar beträffande programregler. Efter utgången av den löpande tillståndsperioden det däremot möjligt att ändra lagstiftningen och

var fullt ut genomföra kommitténs förslag.

Kommittén föreslog såvitt gällde lokalradioverksamheten att - auktionerna av tillstånd skulle ersättas med ett urvalsförfarande baserat tre huvudsakliga kriterier; programverksamhetens inriktning, ägarförhållandena och finansieringen. Tillståndsmyndigheten skulle eftersträva att det totala medieutbudet inom sändningsområdet skulle uppvisa mångfald, i form av innehåll och åsikter. Med sådan grundsyn en kunde programverksamheten skifta från plats till plats. En sökande som ville bedriva nischradio kunde försteg i områden där det sedan ges tidigare rådde en bred täckning av det lokala samhällets händelser, exempelvis i form av flera lokaltidningar och ortsinriktad närradio. en Saknade sändningsområdet lokaltidning skulle däremot den sökande prioriteras som avsåg att spegla lokalsamhällets händelser. Att söken ande strävade efter hög andel egenproducerat material borde en vanligen ses som en positiv omständighet. Urvalet skulle ske utifrån sökandens egna förslag. Ett brett och lokalt förankrat ägande skulle eftersträvas, varför en hög grad av ägarsamband med andra radio- och TV-bolag kunde vara till nackdel för en sökande. Ett grundläggande krav för tillstånd var en finansiering som garanterade viss ekonomisk uthållighet. Tidigare lokalradioverksamhet föreslogs också betydelse, vara av inte bara för att ett tidigare tillståndsinnehav skulle medföra försteg då sökandena var jämbördiga utan även vid bedömning rörande programverksamhetens inriktning och förverkligande. Genom att lagfästa urvalskriteriema och till att tillståndsmyndigse hetens ledamöter skulle besitta integritet och erforderlig kompetens skulle en hög grad av förutsebarhet erhållas och godtyckliga avgöranden kunna undvikas menade kommittén 105 f.. Fortsatta auktioner av sändningstillstånd skulle hindras att genom den s.k. stopplagen förlängdes. Radio- och TV-verket skulle även fortsättningsvis ha hand om tillståndsgivningen. Beslut i tillståndsärenden skulle fattas nämnd av en knuten till Radio- och TV-verket. Nämnden skulle tillsättas av regeringen och bestå sju med oberoende ställning och med av personer särskild kompetens för uppgiften. Ordföranden föreslogs ha domarkompetens. Förutom ekonomiska och juridiska experter föreslogs att även ledamöter med särskilt goda förutsättningar att bedöma frågor inom media, yttrandefrihet och mångfald skulle ingå i nämnden. Branschföreträdare eller representanter för andra organiserade intressen skulle däremot inte ingå i nämnden. Nämnden skulle även pröva återkallelse sändningstillstånd, ägarav förhållanden och förändringar programverksamhetens inriktning. av

beträffande de generella reglerna ägande före- Någon ändring om angeläget reglerna harmoniserade med radioslogs inte, då det var att formulering ägarbegränsningar återfinns i och TV-lagen. Samma av beträffande regeringens tillståndsgivning. Däremot skulle nämnda lag beaktas omständighet betydelse för

ägarförhållandena som en av

urvalet vid tillståndsgivningen. menade det nödvändigt med i grunden restrik- Kommittén att var en till förändringar ägande och programprofil under tiv inställning av tillståndsperiod, bl.a. för motverka att sökande skaffade löpande att en lämna felaktiga uppgifter. Ett tillstånd skulle sig tillstånd genom att kunna överlåtas. Även invändningar kunde resas därför inte om samma överlåtelser aktier eller andelar eller träffande av avtal beträffande av förändrar ägarbilden menade kommittén att det kunde finnas ett som behov kunna genomföra förändringar i ägarkretsen.

stort praktiskt att

skulle därför bli möjliga i begränsad omfattning

Ägarförändringar

under tillståndsperioden och efter godkännande av myndigheten.

skulle motverka dels otillåtet ägande Avsikten med prövningen vara att generella regler, dels att sökande skaffade sig ett enligt lagens en i syfte överföra ägandet till I de fall tillståndshavaren tillstånd att annan. aktiebolag aktier föremål för allmän handel menade var ett vars var Radio- och TV-verket, tillsammans med tillkommittén att borde kunna finna lösning de komplståndshavaren, i förväg en kunde komma uppstå. Kommittén menade att den ikationer som att föreslagna modellen för tillståndsgivning motverkade ägarkoncentratillståndsgivningen och restriktiv hållning till tion redan vid genom en

ägarförändringar.

Även eventuella förändringar i programverksamhetens inriktning efter myndighets godkännande. Skulle det totala skulle få ske först den förändrade inriktningen skulle emellertid medieutbudet gynnas av förändringar tillåtas. Med hänsyn till konkurrerande sökäven större emellertid myndigheten särskilt återhållsam med att ande borde vara förändringar det tveksamt tillståndshavaren skulle godkänna om var om ha fått tillståndet med den inriktningen s. 109. nya skall framställda Regeln att en tredjedel av programmen vara den verksamheten föreslogs ändrad så sätt att sändsärskilt för egna skulle ske under dagtid s. 108. En redaktionell bearbetning av ningen viss kvalitet borde krävas för att ett program skulle anses vara verksamheten. Det materialet skulle klart framställt för den egna egna övrigt material, exempelvis form eller innehåll. skilja sig från genom Regeln föreslogs träda i kraft under löpande tillståndsperiod. Tillstånden föreslogs löpa i fem år. De nuvarande tillstånden upphör vid utgången år 2000. Enligt lokalradiolagen skall formellt att gälla av tillståndshavare. l tillstånden Radiodessa förlängas begäran av som

SOU 1999: 14

och TV-verket beviljat att dessa gäller för tiden anges fram till år 2001.

Kommittén menade att det legalt möjligt var att genomföra dess förslag

när de nuvarande tillstånden löper Ur allmän ut. synvinkel menade

kommittén att det lämpligt de nuvarande var att tillståndshavarna kunde

ges ett försteg vid nästa ansökningstillfälle. Rätten för tillståndsen havare att få förlängt tillstånd med ytterligare

en tillståndsperiod före-

slogs således ersättas med möjlighet till vid

en försteg fördelning

av tillstånd.

Kommittén föreslog vidare att sändningsområdena skulle utvidgas. Den menade att ett större antal tillstånd inom sändningsområde samma skulle kunna medföra ökat utbud ett genom att tillståndshavare profi-

lerar sig och söker smalare målgrupper. En

förutsättning var dock att

befolkningsunderlaget var tillräckligt stort. Kommittén föreslog därför

att sändningsområdena ändrades så att de

gav ett befolkningsunderlag

om minst 150 000 helst betydligt fler. Vid personer, indelningen skulle

eftersträvas att sändningsområdena sammanföll med de gäller för som den digitala ljudradion och SR:s regionala sändningar. Detta skulle

underlätta införandet den digitala tekniken.

av Samtidigt föreslogs att

antalet tillstånd i varje sändningsområde skulle bli fler och bestämmas i

förhållande till befolkningsunderlaget.

Visserligen beräknades antalet

tillstånd bli något färre de reglerna men genom att nya motverkade central programproduktion och centralt ägande skulle antalet egentligt

självständiga tillståndshavare ändock öka s. 110.

För att bl.a. underlätta nyetableringar föreslogs att avgifterna skulle

sättas ned till att bli tredjedel dagens ca en av belopp. Befolk-

ningsunderlaget i sändningsområdet skulle utgöra grund för beräkningen av avgiftemas storlek. Genom upplåta att två till tre tillstånd för

nationell kommersiell radio skulle det beräknade ekonomiska bortfallet

80-90 miljoner kr årligen kunna finansieras.

Förutom de redan tillämpliga sanktionema föreslog kommittén att

det skulle bli möjligt att återkalla tillstånd

när ägarförändringar eller

förändringar av programverksamhetens inriktning skett utan Radio- och TV-verkets godkännande. Återkallelse skulle dock inte få ske om åtgärden framstod alltför ingripande. som Kommittén menade att åter-

kallelse på grund ändrad av programinriktning vanligen skulle framstå

som alltför ingripande. Med det föreslagna urvalsförfarandet och de

korta tillståndsperiodema kom frågan

emellertid naturligen i upp samband med att tillstånd skulle beviljas. nya

Programverksamheten skulle följas

upp av Granskningsnämnden för

radio och TV. Den tillståndshavare visade som sig vara försumlig

beträffande programintentioner och i andra avseenden skulle kunna för-

lora sitt försteg till tillstånd under

nytt efterföljande period.

tillståndsgivning föreslogs kunna överklagas direkt till Besluten

om

regeringen. Övriga myndighetsbeslut skulle enligt förslaget även fort-

sättningsvis kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

3.1.1 Remissutfallet

Allmänt

remissinstanser menade kommitténs uppdrag givits för Ett flertal att tidigt med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen och mot verksamhet lokalradions typ behöver lång tid på sig

bakgrund av att av

för utvecklas. Några menade att marknadskrafterna på egen hand att skulle driva utveckling programverksamheten i riktning mot mer en av inslag. Kommitténs analys de faktorer lett fram till lokala av som förhållandena på marknaden kritiserades flera remissinstanser som av otillräcklig. En instans befarade att kommitténs förslag inte skulle

förhindra fortsatt utveckling den privata radion i samma riktning en av hittills, till och med komma att driva på förloppet. Några som utan remissinstanser betonade vikten att lokalradiofrågoma sattes i en av analys hela det mediepolitiska området. Rådet för mångfald inom av massmedierna förordade utredning med ett bredare t.ex. en ny angreppssätt. Konkurrensverket menade att det var av grundläggande betydelse det klarlades vilka mål gäller för lokalradion och att som huruvida dessa realistiska och mätbara. Verket, menade att är som förenlighet med bestämmelserna de fyra frihetema borde förslagets om efterlyste och analys de alternativa medel prövas, ett resonemang en av står till buds för att nå målet för lokalradions verksamhet. som Flera instanser menade att betänkandet stred mot principerna om yttrandefrihet och rättssäkerhet eller mot grundläggande avtalsrättsliga Tidningsutgivama TU menade att betänkandet väckte allprinciper. varliga och grundläggande frågor statsmaktens syn yttrandeom frihet, avtalsfrihet och grundläggande fri- och rättigheter. Statens uppsäkerställa yttrandefriheten från ingrepp, i första hand från gift är att själv, och inte att, i syfte att styra innehåll och utveckling, söka staten reglera sig skall få begagna sig samma yttrandefrihet vare vem som av eller innehållet sådant. Att etableringsfriheten skulle vara sekundär som i förhållande till de yttrandefrihetliga syftena med lagstiftningen visade kommittén missförstått etableringsfriheten del av dessutom att som en

yttrandefriheten.

Urvalsförfarandet

Remissinstanserna i huvudsak tveksamma till kommitténs förslag var att tillståndsgivningen och därtill anknutna frågor skulle handhas av en nämnd. Kammarrätten i Stockholm menade detta lämnade att utrymme för godtycke. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet menade att nämnd riskerade att få sammansättning återen en som speglar politiska synsätt i sin tur riskerar påverka vilka stationer som att som tilldelas sändningstillstånd. TU ansåg statlig smaknämnd att en stred mot det grundläggande synsättet det tryck- och yttrande-

frihetsrättsliga området. Radioutgivareföreningen RU menade

att en nämnd innebar möjlighet till direkt och skapade villkor under censur vilket det var omöjligt att driva radioföretag. Justitiekanslern JK ansåg att kommitténs förslag om ett urvalsförfarande baserat de tre kriterierna programverksamhetens inriktning, ägarförhållanden och finansiering mindre väl

var förenligt med

YGL:s bestämmelser förbud mot förhandsgranskning och om censur samt vad som annars gäller för bestämmande innehållet i radioav program. JK menade vidare att förslaget öppnade för värderingar vid tillståndsprövningen som inte torde ha någon egentlig förankring i den svenska traditionen på det tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga området.

Hovrätten över Skåne och Blekinge ansåg det fanns risk för föratt att farandet skulle strida mot regeringsformen Europakonventionen. samt TU menade att kravet programförklaring skall som läggas till grund för urvalsbedömningen saknar grundlagsstöd och strider mot censurförbudet. Konkurrensverket menade urvalsmetoden diskutabel att var och framhöll det väsentliga i att urvalet grundades på objektiva kriterier.

Kammarrätten i Stockholm ansåg den föreslagna lagtexten som att inte kunde ligga till grund för bedömning en av om en sökande uppfyllde kriterierna för att få tillstånd efterlyste definition en av begreppet programverksamhet, en angivelse hur ägarförhållanden och finanav siering skall beaktas vid tillståndsgivningen och precisering en av stadgandet att tillstånden, i det fall det finns flera sökanden tillstånd än skulle fördelas så att utbudet präglas mångfald till innehåll av som ägande.

Egenproducerat material

Kommitténs förslag att det egenproducerade skulle programmet sändas dagtid mellan kl 06.00-18.00, med ikraftträdande från den ljanuari 1998, mötte delade reaktioner. RU menade det att ur yttrande-

SOU l999zl4

frihetssynpunkt principiell förändring rådande villkor som var en av med den dåvarande lagstiftningen. Föreningen ansåg gick stick i stäv kunde hinder för etableringsfriheten inom även att förslaget utgöra ett Även TU avstyrkte förslaget och menade att den Föreslagna för- EU. kunde få konsekvenser för tillståndsinnehavarna dessa ändringen som kunnat förutse när de skaffade koncessionen. Granskningsknappast för radio och TV däremot positiv till förslaget och nämnden var bestämmelsen torde komma att medföra klar förändring anförde att en utformningen det egenproducerade materialet, då det när det gäller av konkurrensskäl inte torde intressant för lokalradiostationema att av vara under dessa attraktiva sändningstider uppfylla tredjedelskravet genom spela musikstycken i olika ordningsföljd.. Kammarrätten i att samma Stockholm och Konkurrensverket ansåg att förslaget inte borde genom-

föras under löpande tillståndsperiod.

Förändring programverksamhetens inriktning

av

Förslaget förändring programverksamhetens inriktning fick äga att av först efter myndighetens godkännande ansåg ett flertal remissrum

instanser strida yttrandefrihetliga grundprinciper. Konkurrens-

mot

ifrågasatte uppföljning programverksamhet är förenligt

verket om av Sveriges Reklamförbund framhöll att idé som givit med YGL. om en tillstånd inte fungerar måste tillståndshavare möjligheten att omen ges formulera sin idé för att nå lyssnare och därmed nya annonsörer. nya vid slutet varje tillståndsperiod reglera tillstånden Möjligheten att av utifrån innehållskrav torde tillräcklig kontrollfunktion. vara som

Ändring av sändningsområden

förslag ändrade sändningsområden med färre tillstånd Kommitténs om blandade reaktioner. Radio- och TV-verket efterlyste en analys mötte det tekniskt möjligt att bestämma och större av frågan om var nya sändningsområden. Post- och telestyrelsen framhöll att användningen rundradiobanden internationellt reglerad och att möjligheten till av är därmed begränsad. Teracom AB menade att förslaget förändring är antalet frekvenser och antalet tillstånd måste ökas vilket innebar att mycket svårt. Bolaget emellertid positivt inställt till komtorde bli var efter åstadkomma sändningsområden liknade de mitténs strävan att som DAB-områdena. Eftersom det inte fanns något som tydde regionala frekvensskäl gjorde det nödvändigt med den föreslagna minskatt menade Juridiska fakulteten vid Lunds universitet att förslaget ningen

SOU 1999: 14

rimmade illa med yttrandefrihetens grundsatser. TU menade att förslaget saknade lagstöd. RU framhöll att kommitténs mål att ytterligare öka mångfalden bättre skulle uppnås antalet tillstånd i stället ökade. om Sveriges Köpmannaförbund menade fler tillstånd att borde ställas till förfogande inom för ett auktionssystem. ramarna När det gällde kommitténs förslag till uttag avgifter menade av en instans att det olämpligt med avgift baserad var en på antalet potentiella lyssnare eftersom den motverkar radiostationer med

inriktning mot

smalare publik.

Tillståndsperiodens längd

Kommitténs förslag att efter utgången nuvarande

av tillståndsperiod

förkorta tillståndsperiodema till fem år mötte omfattande kritik. Flera instanser menade att förslaget stred såväl mot grundläggande avtalsrättsliga principer rättssäkerhetsprinciper, bl.a. förbudet som mot retroaktiv lagstiftning. Några instanser framhöll förslaget att innebar att tillstånd skulle för alltför kort tid för gjorda ges en att investeringar skulle hinna ge avkastning vilket skulle förhindra seriöst ett engagemang i lokalradioverksamhet. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet menade att förslaget hade expropriationsliknande en karaktär och framstod från ett civilrättsligt betraktelsesätt som kontraktsbrott. Fakulteten menade att tanken tillståndshavarna att skulle kunnat räkna med att lagstiftningen förändrades framstod märklig som med beaktande av de ekonomiska insatser krävde vid

staten tillståndsgivningen.

Fakulteten erinrade även EG-rättens allmänna

om rättssäkerhetsprincip

och skydd för berättigade. Radio- och TV-verket menade att kommittén alltför oreflekterat hade avfärdat ordning med en parallella system. Kammarrätten i Stockholm ansåg att det brast i analysen av de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna förslaget. av

Överlåtelser

Kommitténs förbud mot överlåtelse tillstånd antingen av direkt eller indirekt avstyrktes flera remissinstanser. RU av menade att förslaget stred mot aktiebolagslagens bestämmelser aktiers om fria överlåtbarhet och framhöll att ett återtagande det enligt den gällande av nu lagen förvärvade tillståndet vid överlåtelse aktier i

av ett lokalradiobolag eller

vid tillståndshavares död närmast kunde jämställas med expropriation. RU påpekade även att förslaget medförde osäkerhet en stor för radiostationers anställda, kunder och leverantörer.

Övriga synpunkter

menade genomförande förslagen Flera remissinstanser att ett av medföra ersättningsskyldighet for staten. JK ställde sig kommer att kommitténs slutsatser i denna fråga och menade att den tveksam till inte belysts tillräckligt. Hovrätten över Skåne och Blekinge menade att

bevilja sändningstillstånd till högstbjudande, hade

staten, genom att rättighet för förvärvaren staten har haft inkomst av. skapat en som har vid förvärvet förlitat sig att han haft ovillkorlig Förvärvaren en få det förvärvade tillståndet förlängt, i vart fall utan konkurrens rätt att från andra sökande. Enligt hovrättens mening borde det införas bestämersättning för de tillståndshavare i princip, enligt melser om rätt till som varit berättigade till förlängning och som, om för-

gällande lagstiftning,

skulle genomföras, förlorar sändningsrätten från år 2001. En slaget ersättning kunde tänkas förutsättning för att omlägsådan vara en tillstånden skall godtagbar enligt artikel 1 i tilläggsgningen av vara till Europakonventionen den 20 1952. RU menade

protokollet av mars

det saknades stöd i lag för utredningens förslag och förutsåg att att höga ersättningskrav skulle riktas mot staten om tillståndsmycket havama vägrades rätten till förlängning. Denna bedömning delades av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och TU. Flera remissinstanser kritiska till kommitténs genomgång av var konsekvenser och kostnader. JK konstaterade att en diskussion om ersättningsskyldighet och dess kostnader och konsekvenser för statens inte berörts. Riksrevisionsverket, konstaterade att förförslaget som slaget innebar ett statligt risktagande, menade att en genomgång av kostnader riskerar få vid eventuell skadeståndsprocess vilka staten en borde ingå i beslutsunderlaget. Rådet för mångfald inom massmedierna konstaterade att den privata lokalradions utveckling nationella nätverk och standardiserat innemot kunde, med den utformning lagstiftningen fått, förutses redan håll som Rådet ifrågasatte inte privat nationell radio borde från början. om Därmed skulle ansluta sig närmare till den verklig-

tillåtas. regelverket

föreligger idag och kan beräknas råda inom överskådlig het som som menade vidare innehållet är den viktigaste frågan för framtid. Rådet att Tidningsdöden har i Sverige lika litet som i

radion, inte ägarstrukturen.

länder kompenserats lättillgänglig och åsiktsmässigt förankrad andra av medier. Från yttrandefrihetssynpunkt är just förverkradio eller andra för mångfald meningar och åsikter ligandet av nytt utrymme en av i fråga radio. Rådet efterlyste därför andra, mer

huvudproblemet om

konsumentrelaterade annonsörsrelaterade former finansiering. än av medvetet över finansieringen mot direkta kon- Metoder att mer styra sumentval istället för reklamfmansiering, exempelvis att reklam genom

SOU 1999: 14

avgiftsbeläggs i utbyte mot subventionering

av konsumentabonnemang

etc, skulle också kunna prövas, menade rådet.

Sveriges Reklamförbund ifrågasatte varför staten skulle införa ny lagstiftning vid detta tillfälle istället för att vänta ut den andra tillstånds-

perioden.

3.2 Proposition 1994/95:17O Digitala

—

ljudradiosändningar

l proposition 1994/95: l 70 Digitala

- ljudradiosändningar-

angav regeringen att den digitala tekniken, som var överlägsen den analoga tek-

niken, var att tas i bruk. Fördelarna mogen med DAB-tekniken skulle

bäst tas tillvara de analoga om FM-sändningama 87,5-l08 MHZ la-

des ner och ersattes med DAB-sändningar.

En förutsättning härför

var emellertid att de analoga

ljudradiosändningama inom frekvensbandet

avvecklades. Ett sådant beslut skulle få omfattande konsekvenser,

genom att mottagare för analoga sändningar skulle behöva ersättas med

nya. Ett beslut att byta sändningsteknik om för ljudradio skulle därför

inte kunna fattas innan det fanns omfattande erfarenhet den av nya tekniken. Under ett övergångsskede

måste digitalsändningama därför

placeras i andra frekvensområden. I Europa

har fyra frekvensområden,

nämligen TV-kanal 2-4 47-68 MHZ FM-bandet 87,5—108 MHZ,

TV-kanal 12-13 223-240 MHZ och 1,5 GHz-bandet 1452-1467

MHZ pekats möjliga. ut som

Regeringen menade att beslut eventuell övergång till om en ny sänd-

ningsteknik för ljudradio i Sverige kunde fattas först när sändningarna

hade pågått i åtskilliga år. En första meningsfull bedömning skulle

kunna göras först när sändningarna hade pågått i åtminstone två år. I

propositionen föreslogs därför försöksverksamhet en med digitala ljud-

radiosändningar. Försöksverksamheten borde påbörjas under hösten

1995, inledningsvis i begränsat

ett antal områden i såväl storstads-

regionerna andra delar landet. som av Syftet var att i större skala pröva

den nya sändningstekniken under svenska förhållanden, att utveckla

kompetens hos svenska företag såväl i fråga om de rent tekniska

aspekterna DAB-tekniken det av som när gällde utvecklandet olika av programtjänster DAB-tekniken lämpar sig för som allmänsamt att ge

heten möjlighet att bedöma fördelar och nackdelar med DAB-tekniken.

Enligt propositionen skulle möjligt om två frekvensblock användas i

varje område, det skulle varav ena användas för rikstäckande sänd-

ningar, det andra för regionala sändningar. I områden där bara ett frek-

vensblock fanns tillgängligt föreslogs vissa

programkanaler vara

för samtliga sändningsområden medan andra endast gemensamma skulle sändas ut i det aktuella området. Ur regionalpolitisk synpunkt var det viktigt att även delar som låg utanför de mest tätbefolkade regionerna tidigt fick tillgång till de tekniska nyheterna. Regeringen menade nämligen att en sändningsverksamhet som syftade till att erbjuda allmänheten flera torde ha de bästa utsikterna i

program områden där inte valmöjlighetema redan tidigare var stora.

Såväl public service-företagen Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio som privata programföretag borde ges möjlighet att medverka då det angeläget att innehållet i de digitala sändningarna

var avspeglade den bredd som fanns i det svenska radiolandskapet och då sändningarna borde uppfylla rimliga krav balans när det gällde innehåll och medverkande företag.

Om inte alla programföretag som var intresserade av att delta i programverksamheten kunde beredas plats angav regeringen att den skulle eftersträva att det fanns olika karaktär och att både public

program av service-företag och privata programföretag medverkade.

De tillstånd skulle meddelas de privata programföretagen skulle

som endast avse sändningar med digitalteknik. I de tillstånd som skulle fördelas regeringen skulle därför villkor ifråga t.ex. sänd-

av anges om ningsteknik och geografisk avgränsning. Vidare föreslogs att krav skulle ställas att sändningstiden verkligen utnyttjades. Sändningama skulle ha en egen beteckning. I nödsituationer skulle meddelanden få sändas kostnadsfritt. De privata programföretag som så önskade skulle beredas tillfälle att framställa en programförklaring, vilken skulle kunna tas i avtalet. Radio- och TV-lagens krav på att sändningsrätten skulle utövas opartiskt och sakligt föreslogs inte omfatta de privata programföretagen.

De privata programföretagen föreslogs äga rätt att sända reklam och sponsrade på villkor liknande dem som gäller för den privata

program lokalradion.

Efter skiljeförfarande skulle det bli möjligt att säga avtalen vid

upp brott mot radiolagen eller avtalet eller om sändningar inte förekom under viss tid.

Tillstånden föreslogs gälla längst till utgången av år 2000 men skulle automatiskt förlängas om de inte hade sagts upp.

Sändningsverksamheten skulle enligt förslaget finansieras av de medverkande företagen.

Regeringen uppdrog Radio- och TV-verket att samordna och utvärdera sändningsverksamheten. Uppgiften innefattade planering av i vilka områden sändningar skulle äga rum och att inbjuda programföretag att medverka i verksamheten. Verket skulle vidare lämna förslag till

regeringen vilka programföretag enligt skall om som dess uppfattning delta. Föreskrifter härom skulle lämnas i förordning.

Regeringen erinrade att det ålåg Post- och telestyrelsen om att pröva frågan tillstånd att använda de radiosändare behövdes för om som försöksverksamheten.

Propositionen medförde smärre ändringar i radio- och TV-lagen.

3.3 Från Massmedia till Multimedia att

-

digitalisera svensk SOU

television,

1996:25

Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten redovisade i sitt slutbetänkande

Från Massmedia till Multimedia att digitalisera svensk television - underlag för beslut om eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV som ersättning för nuvarande analoga sändningar.

I betänkandet att statsmakterna under våren 1996 borde fatta angavs principbeslut övergång till digital marksänd

om terrester TV i Sve-

rige. De nuvarande analoga TV-sändningarna borde terrestra snarast möjligt upphöra, dock senast tio år efter för digitala starten terrestra sändningar. De legala problem som måste lösas berodde i stora delar på synen på statens roll i förhållande till dels den tekniska utvecklingen ochdigitaliseringsprocessen inom radio och television, dels programföretagen

och sändningarnas innehåll.

Utredningen tog upp frågorna statligt givna tillstånd skulle medom föra ett garanterat utrymme digitalt sändamät och i så fall ett hur, på vilket sätt ett företag skulle erhålla ställning multiplexoperatör som samt vem som skulle reglera överkapaciteten i de digitala sändamäten och efter vilka principer detta skulle ske. Ur konkurrenssynpunkt menade utredningen det mindre att var

lämpligt att tillståndsgivning för multiplexanvändning riktades till

befintliga programföretag. Utredningen utgick därför från att operatören i framtiden kom att inta självständig ställning i förhållande till en programföretagen. Frågan var dock vilka urvalskriterier skulle kräsom vas om multiplexoperatörsskap kom att förutsätta tillstånd. Utredningen såg finansiering, ägarskap, nätuppbyggnad, geografisk täckning och möjlighet till lokala sändningar möjliga urvalskriterier. som Huruvida avgift till staten skulle utgå eller inte menade utredningen var beroende operatörens ställning, prissättningen blev fri och av om operatörens möjlighet att disponera överkapacitet.

Även sändarnätens utbredning, nätens utformning och nätoperatörens rättighet till nätanvändning nödvändig att reglera.

annan var Utredningen menade även att frågan operatörens ansvar för pro-

om gramverksamhetens laglighet utom såvitt avsåg programinnehåll,

borde regleras.

Med hänsyn till den ökade integrationen och koncentrationen inom medieområdet borde inte operatören tillåtas att bedriva konkurrerande

programverksamhet.

I ett tillstånd med reglering operatörsrollen, borde program-

av företag inledningsvis garanteras minsta överföringskapacitet. Utred-

en ningen såg inte hinder mot att programföretaget själv upplät den överkapacitet kunde uppstå att programföretaget inte utnyttjade

som genom hela sitt garanterade överföringsutrymme. I vart fall inte om upplåtelsen skedde till med sändningstillstånd och tillfällig

annan var av

Däremot utredningen tveksam till att programföretag tillåts sälja art. var sitt överföringsutrymme till andra ändamål än rundradio.

Utredningen framhöll att ett fungerande dekodersystem var en förutsättning för att marksända digitala sändningar skulle etableras. I samband med tillståndsgivning kunde staten ställa krav rörande dekod-

rama.

Eftersom kontroll över tittarnas åtkomst medförde inflytande över den enskildes programutbud kunde andra konkurrensfaktorer än programkvalitet bli avgörande för vilket programutbud nådde den

som enskilde. Det borde, menade utredningen, vara en allmän riktlinje att marknäten skulle ha hög grad tillgänglighet, både för program-

en av företag och tittare. Själva tekniken i form sändamät och kontroll

av över åtkomsten skulle inte få verka begränsande.

Enligt utredningen aktualiserade införandet den digitala tekniken

av innebörden YGL eftersom den tekniska utvecklingen medförde att

av

måste ta ställning till det skulle meddelas färre antal tillstånd staten om än vad tekniskt möjligt. Utredningen menade att begränsningar

som var

upplåtelsegraden torde kunna ske även av andra orsaker än rent av tekniska under vissa förutsättningar, t.ex. politisk bedömning att

en yttrandefrihetliga mål inte gynnas av en obegränsad upplåtelse.

3.4 1996/97:67 TV-

Proposition — Digitala sändningar

l propositionen föreslogs att TV-sändningar med digital teknik skulle införas. Införandet skulle ske i flera steg, staten skulle därvid ha möjlighet att successivt ta ställning till och hur verksamheten skulle

om

84 SOU 1999: 14

fortsätta. Digitala marksändningar i Sverige skulle möjligt komma om att påbörjas under hösten 1997. En förutsättning för fortsatt en utbyggnad att de digitala marksändningarna bedömdes ha ekonomisk var bärkraft. Sändningarna skulle tillgodose kraven på yttrandefrihet, till-

gänglighet och mångfald. I varje område borde minst två sändningsfrekvenser kunna dispo-

neras. TV-sändningar skulle utgöra kärnan i sändningsverksamheten. Därutöver kunde andra tjänster få utrymme, utbildningstjänster t.ex. och teletjänster. Beroende på det lokala intresset kunde inriktningen

verksamheten variera mellan olika orter.

De TV-företag som sände analogt via marknätet föreslogs få möjlighet att medverka i de digitala sändningarna. Därutöver skulle

även andra programföretag beredas plats. På varje borde ort mer än ett programföretag delta i sändningsverksamheten. Ett företag ensamt borde nonnalt inte kunna disponera hel multiplex. Lokala och regioen nala program borde företräde, liksom förankrade i den ges program svenska kulturkretsen. Olika programtjänster borde komplettera varandra så att sändningarna helhet kom att tilltala olika intressen och som inriktningar. Sändningsverksamheten skulle bekostas de medav

verkande företagen.

l propositionen att angeläget samarbetsformer angavs var att utvecklades som innebar att de erbjuder programtjänster i som systemet vanligtvis bestämde över multiplexfunktionen tillsammans prop. 1996/97:67 27. Regeringen menade andra lösningar där s. att beslutanderätten hamnade hos mellanhand ingav betänkligheter. en Som exempel nämndes lösningar där multiplexoperatörerna för svarar utbyggnaden sändamäten och marknadsföringen

av av digital-TV gen-

temot publiken eller där programföretag för rollen multisvarar som plexoperatör. Lösningama rymde risker att kraven yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald inte kunde tillgodoses fullt ut.

l propositionen föreslogs att särskild utredare skulle en utses. Utredaren skulle få till uppgift att förbereda sändningsverksamheten och bl.a. föreslå sändningsorter och att utforma modell för en programföretagens samverkan i tekniska frågor. Uppdraget föreslogs även omfatta frågan Sveriges Televisions möjligheter finansiera vissa om att sändningar med särskilda avgifter. En kommitté med parlamentariskt inslag föreslogs följa sändningsverksamheten och medverka vid

utvärderingen. I propositionen föreslogs vidare att ett belopp högst 200 milom joner kronor från rundradiokontot skulle anvisas för digitala sändningar inom SVT, SR och UR.

Såvitt gällde digitala ljudradiosändningar i propositionen angavs att regeringen bedömde att utvärdering verksamheten med digitala en av

SOU 1999: 14 85

ljudradiosändingar kunde göras när mottagare väl fanns tillgängliga och såväl radioföretag allmänheten i tillräcklig utsträckning hade givits

som möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den tekniken. Det

nya

regeringen följde frågan och hade hög beredskap att fatta angavs att beslut när utvecklingen så krävde.

3.4.1 SOU 1997:103 Rapport med förslag om

-

sändningsorter

l betänkandet konstaterades att såväl nationella lokala program-

som företag hade visat intresse för sändningar i digitala marknät. På det nationella planet det främst större programföretag som redan var

var verksamma med sändningar och intressenter som ville satsa utbildning. På det lokala planet förekom verksamma lokalTV-företag samt kommuner tillsammans med lokala intressenter ville verka för eta-

som blering digitala marksändningar på orten.

av

nationella programföretagen önskade använda sändnings-

De stora utrymmet för traditionella sändningar television till ett stort antal

av mottagare. En del mindre, lokala företag ville däremot använda sändningsutrymmet till lokala IT-projekt med stora möjligheter till individuella interaktiva användningar.

De nationellt inriktade företagen hade önskemål om att sändning-

redan från början skulle kunna nä många människor och starta i arna områden med stort befolkningsunderlag. De lokala intressenterna hade ofta önskemål närmast regionala sändningsområden.

om

Det rådde tveksamhet den ekonomiska bärkraften i lokalTV

en om

tjänst. Flera lokala intressenter hade koncept där lokalTVsom ensam verksamheten utgjorde flera tjänster avsågs förmedlas via

en av som det tilldelade sändningsutrymmet. Sidotjänsterna hos de nationella programföretagen däremot knutna till själva programverksamheten.

var

Efter att ha beaktat kriterierna angivna i propositionen digitala

om TV-sändningar prop. 1996/97:67 flera orter belägna olika håll i landet, att såväl storstads- glesbygdsområden skulle vara represen-

som terade och det skulle möjligt att ta två frekvenser i anspråk för

vara sändningarna menade utredaren att orter med högteknologisk miljö borde komma ifråga då detta skulle positivt för utvecklingen av

vara olika sidotjänster och interaktiva användningar.

SOU 1999: 14

Utredaren föreslog att sändningar skulle inledas i

Stockholm med Mälardalen vilket även inkluderade Uppsala Göteborg

Linköping/Norrköping

Kiruna med Jokkmokk, Pajala och Gällivare samt Skåne

I betänkandet uppmärksammades även kriterier och modeller för tillståndsgivning samt särskilda frågor must användande som carry, av

sändningsutrymme för sidotjänster och tillståndsvillkor.

3.4.2 SOU 1998:17

- Samordning av digital

marksänd TV slutbetänkande TV-

- av Digital utredningen

I Digital TV-utredningens direktiv ingick förbereda

att sändningar av

digital marksänd TV. Utredaren hade bl.a. i uppdrag att i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide EPG, eventuellt i form modellöverenskommelse. av en I utredningens betänkande Samordning digital marksänd TV SOU av 1998:17 58 behandlas främst de nämnda tekniska

s. frågorna och

modeller för samarbete kring dessa. Enligt utredaren det osäkert EPG

var om en var en tillståndspliktig

sändning ett TV-program eller att betrakta interaktivt av som ett sökverktyg som inte krävde tillstånd enligt radio- och TV-lagen. Om ett fristående företag inkom med ansökan få bedriva sådan en om att verksamhet bedömde utredaren att det teoretiskt torde möjligt rent vara att en EPG-tjänst kunde tillståndspliktig betänkandet 47. vara s. Utredaren utgick från att rätten att disponera sändningsutrymmet i

näten var en nyckelfråga för multiplexoperatörsskapet och detta

att operatörsskap var den viktigaste samordningsfrågan. De modeller som redovisas i betänkandet är att nätoperatören blir

multiplexoperatör, ett

särskilt multiplexoperatörsföretag bildas, respektive olika multiplexoperatörer, där varje multiplex har operatör. en egen I betänkandet föreslogs att nätoperatören skulle erhålla rollen som

multiplexoperatör. Samtidigt skulle, enligt utredarens uppfattning,

eftersträvas ordning erbjöd de programföretag givits tillen som som stånd möjlighet att utveckla tjänster hade naturligt samband som ett med programverksamheten. Programföretagen skulle kunna pröva

tjänster omfattades det med stöd radio- och TV-lagen

som av av meddelade tillståndet och föll inom det disponerade sändnings-

som utrymmet. Andra tjänster i marknätet skulle däremot kunna utövas av nätoperatör/multiplexoperatör eller av ett fristående företag, oavsett om tjänsterna tillståndspliktiga eller Fördelarna med denna lösning

var

renodling olika intressenters roller, fördelning av angavs vara av naturresursen och den roll aktiebolaget Teracom spelar.

Enligt utredaren fanns två alternativa tillvägagångssätt att göra nätoperatören till multiplexoperatör. Antingen genom att tilldela programföretagen ett visst angivet utrymme för radio- och TV-verksamhet,

inte tillåta att programföretaget upplåter utrymmet till annan eller men för användning. Överblivet eller inte använt utrymme kunde

annan disponeras nät/multiplexoperatören. Den andra varianten att till-

av var stånd endast lämnas för viss angiven programverksamhet, med därtill förknippade tjänster, utan att något exakt tekniskt utrymme garanterades kapaciteten fick därefter upphandlas hos operatör och utrym-

met specificeras i Post- och telestyrelsens tillstånd. Ett sådant förfaringssätt låg närmare den rådande regleringen på området.

3.5 TV-tillstånd

Digitala

3.5.1 beslut områden och

Regeringens om sändningsutrymme för marksänd digital TV

m.m.

Regeringen beslutade den 13 november 1997 att digitala TV-sändningar skulle få äga i följande fem områden. Stockholm med

rum Mälardalen och Uppsala, Östergötland, södra och nordöstra Skå-

norra

Göteborg med omnejd Sundsvall och Östersund med omnejd. ne, samt

l varje sändningsområde beslutades att två sändningskanaler frekvenser skulle upplåtas för digitala TV-sändningar. En överföringskapacitet motsvarande fjärdedel utrymmet i en sändningskanal

ca en av skulle disponeras för varje program. En överföringskapacitet motsvarande högst hälften utrymmet-i en av sändningskanalema

ca av

disponeras för sändningar med stöd tillstånd som endast ger angavs av rätt att sända i ett område. Återstående överföringskapacitet skulle användas för sändningar med stöd tillstånd gerrätt att sända i

av som samtliga områden.

Regeringen avsåg tillståndshavama rätt att sända i fyra år efter

att ge den tidpunkt då sändningarna senast skulle ha inletts.

3.5.2 Digital-TV-kommitténs yttrande

Regeringen beslutade den 13 november 1997 att tillsätta parlaen mentarisk kommitté dir. 1997:134 med uppdrag att följa och utvärdera de markbunda digitala TV-sändningama under den första etappen av sändningarna. Kommittén Ku 1997:06, antagit namnet som Digital-TV-kommittén skall följa verksamheten med digital marksänd TV och fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Kommittén skall också medverka vid urvalet de företag skall av som delta i sändningarna genom att yttra sig till Radio- och TV-verket över tillståndsansökningama. Radio- och TV-verket skall därefter överlämna ansökningarna till regeringen med ett motiverat förslag till fördelning av tillstånden. Regeringen beslutar därefter hur tillstånden skall fördelas. Digital-TV-kommittén tillställdes Radio- och TV-verket 57 av ansökningar om tillstånd att sända digital TV. De sökandes finansiella förutsättningar hade granskats revisionsbyrå. Verket hade bedömt av en att 31 av sökandena uppfyllde de finansiella kriterierna.

Kommitténs bedömning

Kommittén menade i sitt yttrande den 6 maj 1998 att det angeläget var att alla företag som får möjlighet att använda det digitala marknätet kommer att lyda under svenska bestämmelser i enlighet med EG:s reviderade TV-direktiv. TV-sändningama kommer i huvudsak falla att under radio- och TV-lagen 1996:844 och, beträffande förmedling av vissa tjänster kan telelagen 1993:597 komma tillämplig. att vara Kommittén konstaterade att intresset för digital marksänd TV var mycket stort. Det begränsade sändningsutrymmet gjorde att inte samtliga sökande med finansiella förutsättningar kunde beredas utrymme i enlighet med sina önskemål. Utöver de nuvarande två näten borde ytterligare frekvensutrymme göras tillgängligt varvid utrymme borde ges för ytterligare regionala sändningstillstånd. Eftersom utgångspunkten för förslaget att så många möjligt var som skulle få tillstånd att sända digital TV i marknätet föreslog kommittén att tillståndshavare i vissa fall skulle dela på utrymmet i kanal. en Fördelningen kunde komma att omprövas när ytterligare frekvens-

utrymme fanns tillgängligt.

Kommittén framhöll betydelsen att samtliga regionala av program sändes i samma frekvens. De totala kostnaderna skulle därigenom bli lägre och flexibiliteten större i den frekvens användes för sändsom ningar i samtliga områden.

SOU l999: 14 89

Vid urvalsförfarandet eftersträvade kommittén att mer än ett företag skulle delta i sändningsverksamheten på varje ort. En central utgångspunkt strävandet efter mångfald, dvs. att olika programtjänster

var kompletterar varandra så att sändningarna som helhet kom att tilltala olika intressen och smakriktningar. Kommittén eftersträvade även en variation beträffande programkanalemas finansiering och ägarbild. Det ansågs värdefullt att både väl etablerade programföretag med en relativt stor tittarkrets och företag nyligen bildats eller är under bildande

som fanns med i det digitala TV-utbudet. Lokala och regionala program

företräde liksom program som var förankrade i den svenska gavs kulturkretsen.

Kommittén underströk att det avgörande betydelse att tjänster

var av vid sidan tilläggstjänster är direkt knutna till programmen fanns

av som med i det digitala TV-utbudet då detta viktig förändring för

var en tittaren i jämförelse med de analoga sändningarna samtidigt som den digitala teknikens möjligheter togs tillvara.

De sökande inte kunde beräknas starta sändningar vid den

som angivna tiden l januari 1999 föreslogs inte få tillstånd. Sökande som planerade sändningar omfattade mindre än 50 timmar per vecka

som borde inte få tillstånd. Kommittén framhöll dock att de som inte

egna kunde beredas plats ett eget sändningstillstånd i det digitala

genom marknätet borde kunna fungera programproducenter åt andra

som tillståndshavare.

de sökande Sveriges Utbildningsradio AB UR. Eftersom

En av var frågan UR:s framtid under beredning i Regeringskansliet

om var menade kommittén att det inte fanns förutsättningar att ge UR tillstånd för digitala TV-sändningar i kanal innan beredningen var avslu-

egen tad.

Kommittén menade vidare att ett särskilt utrymme borde upplåtas för sändningar tjänster. Programföretaget Cell Internet Com-

av nya merce Development AB Cell borde ges tillstånd för sändningar av sådana tjänster utan krav sändningar av traditionella TV-program.

När det gällde sändningar i samtliga områden föreslogs l.Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB SVT1 och SVT2 2.TV4 AB 3.Sveriges Television AB SVT24 4.TV3 AB 5.Kanal 5 AB 6.Canal+ Television AB

7.Kunskaps-TV AB

8.Televisionsaktiebolaget TV 8 AB

9.Cell Internet Commerce Development AB

När det gällde sändningar i ett område föreslogs 1.Landskrona Vision AB 2.TV-Linköping Länkomedia AB 3.TV4 Norr AB 4.CBA Lokal TV AB TV 4 Stockholm 5.TV4 i Göteborg AB 6.Sveriges Television AB:s regionala programkanaler

Sex av kommitténs ledamöter stod bakom förslaget, två ledamöter reserverade sig, en ledamot deltog inte i beslutet.

3.5.3 Radio- och TV-verkets beslut m.m. Radio- och TV-verket överlämnade den 18 juni 1998 till regeringen förslag till fördelning tillstånd för digitala TV-sändningar. Förslaget av byggde på Digital-TV-kommitténs yttrande. De dotterbolag till TV4 AB som ansökt om tillstånd hade dock förklarat att de önskade överlåta sina ansökningar till TV4. Mot denna bakgrund föreslog verket att TV4 fick tillstånd att sända dels i samtliga sändningsområden, dels program regionala program i vissa områden. När det gällde den tekniska samordningen hänvisade verket till 9 § första stycket förordningen marksänd digital TV samt regeringens om uttalande i prop. l996/97:67 digitala TV-sändningar s. 27 och om anförde följande. Vad gäller multiplexering bör krävas att programföretagen kommit överens i vart fall den rent tekniska hanteringen om av multiplexrarna. Beträffande åtkomstkontroll bör sökanden redovisa att de kommit överens att hitta ett gemensamt öppet system och om om möjligt vilket system detta skall Angående elektroniska - vara. programguider skall sökandena att programguide enas om en gemensam

skall inrättas för båda multiplexrarna i respektive sändningsområde samt vem som skall hantera den elektroniska programguiden.

Samtliga de sökande verket föreslog hade ingått ett avtal med Senda i Sverige AB och Teracom AB om samverkan i de tekniska frågorna. Avtalet innehöll enligt Radio- och TV-verkets mening erforderliga bestämmelser om samverkan i de tekniska frågorna.

När det gällde fördelningen mellan nationella respektive regionala multiplexrar fann verket skäl att föreslå tillståndsfördelning

en som avvek från vad regeringen angivit i sitt beslut och från vad Digtial- TV-kommittén anförde i sitt yttrande till verket så sätt att samtliga regionala program inte kom att sändas i samma frekvens. Bakgrunden härtill var att SVT och TV4 föreslagit en avvikelse bl.a. så sätt att SVT får tillgång till och rätt att styra över en av de tilldelade frekvenserna i samverkan med ytterligare programföretag som får tillstånd. Som skäl for en sådan lösning hade bolagen anfört att den medför teknisk möjlighet att flexibelt utveckla och utforma nya programanknutna digitala tjänster, bättre möjlighet att utnyttja den digitala kapaciteten samt möjlighet att omfördela digital kapacitet för att möjliggöra högkvalitativa TV-produktioner i bredbildbandsfomiat eller HDTV.

Radio- och TV-verket menade att det var synnerligen angeläget att ytterligare frekvenser snarast togs i anspråk och framhöll vikten av att de programföretag som föreslås dela utrymme kunde erbjudas egna kanaler så snart ytterligare frekvenser fanns tillgängliga.

Avtalet mellan Senda, Teracom och programföretagen

Senda i Sverige AB Senda är en plattformsoperatör for digital-TV. Bolagets syfte är att etablera, utveckla och vidmakthålla en standardiserad plattform för digital TV-distribution i Sverige med marksändning som central komponent. En väsentlig del av denna verksamhet avser åtkomstkontroll och handhavande av elektronisk programguide. Senda ägs för närvarande av SVT och Teracom.

Avtalet mellan Senda, Teracom och programföretagen innehåller bl.a. reglering om multiplexrar, åtkomstkontroll som innebär ett enhetligt öppet system baserat på ett gemensamt accesskort för hela det digitala marknätet samt elektronisk programguide. I avtalet stadgas att programbolagen skall använda Teracom som sändaroperatör och multiplexoperatör.

3.5.4 Regeringens beslut

Regeringen beslutade den 25 juni 1998 att meddela tillstånd att sända television med digital sändningsteknik till följande bolag. SVT, UR, TV4, TV3 AB, Kanal 5 AB, Canal+ Television AB, Kunskaps-TV i Sverige AB, Televisionsbolaget TV 8 AB, Cell Internet Commerce Development AB, TV-Linköping Länkomedia AB samt Landskrona Vision AB. Beslutet innebär att de regionala programmen kommer att sändas över olika frekvenser.

Komplettering av sändningstillstånd

SVT, UR och TV4 gavs genom kompletterande tillstånd rätt att sända television med digital sändningsteknik. l bilaga till beslutet Ku98/91/Me delvis, Ku98/1013/Me, KU98/1265/Me, Ku98/1428/Me delvis regleras bl.a. rätten att överlåta överföringskapacitet. Genom kompletteringen ges SVT möjlighet att inledningsvis sända en av de nuvarande marksända kanalerna och den nyhetskanalen nya SVT24 samt regionala program i samtliga fem områden. Enligt villkoren skall de regionala programmen i betydande omfattning innehålla program med anknytning till sändningsområdet. SVT24 skall till övervägande delen bestå av nyheter och nyhetskommentarer. Sändningarna skall omfatta i genomsnitt minst 50 timmar vecka under ett kalenper derår. Utbildningsradions sändningar kommer att ingå i Sveriges Televisions kanaler. TV4 kommer att kunna sända den nuvarande marksända kanalen samt regionala i Stockholm, Göteborg och Sundsvall/Österprogram sund. Enligt villkoren skall de regionala omfatta i programmen genomsnitt minst 50 timmar vecka under ett kalenderår. Program med per anknytning till sändningsområdet skall successivt öka och under senare delen tillståndsperioden ha betydande omfattning. av en Den kapacitet varje programforetag disponerar över framgår tillav ståndet. Som villkor för tillstånden har angivits att sändningarna skall inledas senast den 1 januari 1999 förutom vissa regionala sändningar som får startas senare, dock senast den l april 1999. Villkor om samverkan har även intagits, det gäller bl.a. multiplexering, åtkomstkontroll samt elektronisk programguide.

SOU 1999: 14 93

Regeringens beslut om tillstånd att sända television med digital sändningsteknik

l regeringens beslut om tillstånd att sända television med digital sändningsteknik Ku98/9l/Me slutligt, Ku98/1294/Me, Ku98/l307/Me, Ku98/1428/Me slutligt TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal+ Tele-

gavs vision AB, Kunskaps—TV i Sverige AB, Televisionsaktiebolaget TV Cell Internet Commerce Development AB, TV-Linköping Länkomedia AB samt Landskrona Vision AB sådant tillstånd. Programforetagens tillstånd avser sändningar i samtliga områden, förutom TV-Linköping vars tillstånd avser ett regionalt i Östergötland och

program norra Landskrona Vision vars tillstånd avser ett regionalt i södra och

program nordöstra Skåne.

I tillstånden anges att sändningarna omfattas bestämmelserna i

av radio- och TV-lagen. Sändningarna skall inledas senast den 1 januari 1999, för Kunskaps-TV i Sverige AB senast den 1 april 1999. Sändningstiden skall omfatta minst 25 respektive 50 timmar i veckan för de tillståndshavare delar respektive disponerar ett frek-

som ensam vensutrymme. Hur stor kapacitet varje programföretag disponerar över framgår sändningstillståndet.

av

För bolagen gäller i huvudsak samma bestämmelser för SVT

som och TV4 såsom användande av digital teknik och möjligheten att disponera överföringskapacitet. Till tillstånden har fogats villkor

samma om samverkan som för SVT och TV4.

När det gäller innehållet i sändningarna har samtliga bolag ålagts bl.a. att utöva sändningsrätten sakligt och att respektera den enskildes privatliv.

sammanfattningar av bolagens programforklaringar har tagits som villkor för sändningsrätten. Programföretagen skall således sända i enlighet med den angivna programforklaringen. För Cell Internet Commerce Development AB har angivits att där modern

program informationsteknik utnyttjas skall i betydande omfattning ingå i sändningarna. För de tillståndshavare erhållit tillstånd till regionala

som sändningar har tagits villkor om att program med anknytning till sändningsområdet skall i betydande omfattning ingå i sändningarna.

Bolagen har åtagit sig att inte diskriminera annonsörer och att inte sända sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.

För samtliga bolag gäller att ägarförhållandena och inflytandet i bolagen inte får i sin helhet påtagligt förändras så att ägarkoncentrationen inom medierna ökar.

Regeringens beslut om ändring av tillstånd

Den 22 december 1998 beslutade regeringen att ytterligare frekvensen kanal skulle upplåtas för digitala TV-sändningar i de områden som anges i beslutet av den 13 november 1997 områden och om sändningsutrymme för marksänd digtal TV Ku98/1943/Me, m.m. Ku98/2170/Me, Ku98/24l0/Me, Ku98/2487/Me och Ku98/2535/Me. Beslutet motiverades av att överföringskapaciteten i de två fördelade frekvenskanalerna inte var tillräcklig för att bereda utrymme för Sveriges Televisions båda program SVT1 och SVT2 samtidigt som flera tillståndshavare fått dela på överföringskapaciteten. Som en följd av beslutet ändrades villkoren för berörda tillståndshavare. SVT gavs rätt att tillsammans med UR sända televisionsprogram under hela dygnet och därvid använda all tillgänglig överföringskapacitet i en frekvenskanal. Som tidpunkt då samtliga ny sändningarna senast skulle ha inletts angavs den 1 april 1999. Programföretagen skall enligt tillståndsvillkoren sända televisionsprogram som omfattar minst 50 timmar vecka under ett kalenderår. per

3.6 Proposition 1997/982184 i

- Ändringar

radio- och m.m.

TV-lagen 1996:844,

l propositionen föreslogs vissa ändringar i radio- och TV-lagen för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG samordning om av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar utförandet sändningsverksamhet för teleom av vision. Som en följd av införandet digitala TV-sändningar föreslogs av även ändringar i radio- och TV-lagen. Den tidigare bestämmelsen om att ingen kunde få mer än ett tillstånd regeringen, sig direkt av vare eller genom företag där han eller hon på grund aktie- eller andelsav innehav eller avtal har ett bestämmande inflytande föreslogs ensam utgå. Bestämmelsen infördes ursprungligen efter förebild i lokalradiolagen för att öka antalet självständiga röster och motverka - en utveckling mot ett fåtal centralt kontrollerade kedjeföretag. l propositionen motiveras den föreslagna ändringen med att den digitala tekniken medför att antalet tillstånd som kan kommer att öka ges väsentligt samtidigt som behovet professionella och finansiellt starka av programföretag som är intresserade av att delta i denna utveckling

SOU 1994:105 s. 260.

blivit större. Mot denna bakgrund bedömdes regleringen i vissa avseenden vara mindre lämplig. Bestämmelsen föreslogs därför utgå Propositionen innehåller även förslag ändring radio- och TVom av lagen så att det framgår att teknisk samverkan med andra tillståndshavare skall kunna utgöra villkor för ett sändningstillstånd. Den digitala sändningstekniken innebär att flera olika programbärande signaler förs samman till en gemensam digital signal. Vid mottagningen sorterar mottagarens avkodare ut de delar signalen motsvarar det valda av som programmet. I samband med att de olika programsignalema förs samman avgörs också hur stor överföringskapacitet varje som program skall tilldelas. Behovet utrymme växlar beroende bl.a. föreav komsten rörelse i bildema. I och med att de olika programföretagens av material är förenat till signal måste denna signal givetvis en gemensam också sändas ut gemensamt. De programföretag delar på sådan som en signal kommer därmed också att behöva utnyttja sändarföretag. samma Regeringen menade att villkor i sändningstillstånd enligt radio- och TV-lagen om skyldighet att använda digital sändningsteknik kunde anses innebära en skyldighet att delta i sådan teknisk samverkan med andra tillståndshavare nödvändig för att tekniken skulle som var fungera. Det borde emellertid uttryckligen framgå lagen att villkoret av om viss sändningsteknik får förenas med krav samverkan med andra tillståndshavare i tekniska frågor. I sändningsvillkoret skall sedan närmare anges med vilka andra tillståndshavare samverkan skall ske och i vilka tekniska frågor. I propositionen uttalas att program som sänds ut i digital ljudradio multiplexeras i princip samma sätt digitalt utsända TV-program. som Motsvarande villkor kommer därför att kunna tillämpas på digital ljudradio s. 68. I propositionen togs även upp frågan skyldighet för innehavare om av kabelnät att distribuera marksända TV-program i anslutna fastigheter. Skyldigheten föreslogs under vissa förutsättningar omfatta högst tre program från de tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom TV-avgiftsmedel samt högst från andra tillståndshavare. ett program Regeringen föreslår att vidaresändningsskyldigheten förutom ljud och bild även bör omfatta sådan tilläggsinformation har direkt som anknytning till programmen

2 Prop. 1997/98:l84 s. 66 3 Prop. 1997/982184 S.64.

4 En internationell utblick

1 kapitlet redovisas några länders lagstiftning beträffande lokalradio och i förekommande fall, DAB. Utredningen ansåg det angeläget att undersöka under vilka villkor lokalradion i våra nordiska grannländer verkar, även förhållanden i några andra länder med längre erfaren-

men het kommersiell lokalradio. Valet har i den delen stannat vid Stor-

av britannien, Irland och Frankrike. Storbritannien och Frankrike är även intressant den synpunkten att digitala utsändningar där pågår i rela-

ur tivt stor omfattning.

l Storbritannien

Redan 1973 inleddes lokala kommersiella radiosändningar i Storbritannien. Antalet tillstånd sändningsområde uppgår numera till

per åtminstone två. Möjligheten till nationella kommersiella sändningar öppnades 1993. För närvarande finns tre nationella samt ca 200 regionala och lokala stationer. Sändningama sker både över FM-bandet och AM-bandet; de nationella sändningarna sker över AM-bandet.

två av

Verksamheten regleras Broadcasting Act 1990, kompletterad

genom

Broadcasting Act 1996. Den reglerar även sändningar genom senare med digital utsändningsteknik.

Radio Authority beviljar sändningstillstånd och verkar som tillsynsmyndighet. Dess ledamöter utses regeringen på en period om fem år.

av

Den kommersiella radion har sedan 1994 omkring 50 % av lyss-

Investeringarna i radioreklam uppgick 1997 till 358 miljoner narna. pund vilket motsvarar 5 % den totala reklammarknadenz.

ca av

Licenser analog utsändningsteknik, lokala nationella,

som avser som utfärdas för åtta år. De kan förlängas i ytterligare en period om till-

1RM:s rapport Internationella reklammarknader, Oktober 1998. 2n/e/r/a Report UK commercial Radio’s future, s.

on

4 19-0209Lokalradion

98 En internationell utblick

ståndshavama har påbörjat eller kommer påbörja digitala sänd att ningar’.

Regler om ägande

Myndigheter, kommuner, politiska partier, public service-företag, reklambyråer, religiösa samfund, samfund till större delen finansom sieras av offentliga medel kan inte få tillstånd till radiosändningar. Vissa av dessa diskvalificerade kategorier får heller inte äga mer än fem procent ett programföretag. Fysiska bosatta av personer utanför EU, juridiska med huvudkontor utanför EU eller bolag personer som kontrolleras av en sådan kan inte erhålla licens för analoga person sändningar men väl digitala sändningar. För att undvika att ägandet koncentreras i alltför hög grad har ett system med poängsättning införts. Licensema är indelade i olika kategorier med olika antal poäng beroende på antalet bosatta i sändvuxna ningsområdet. En tillståndshavare får inte ha än 15 % det totala mer av poängantalet. En nationell licens 25 poäng, de lokala FM-licensema ger ger 15, 3 eller l poäng. Kategori A omfattar områden med mer än 4,5 miljoner invånare, områden tillhör kategori D har befolksom en ningssiffra som understiger 400 000 invånare. Licenser gäller för som AM-nätet reduceras med tredjedel. en För de lokala analoga licenserna finns även restriktioner beträffande innehav av licenser delvis täcker upptagningsområde. som samma Ingen tillståndshavare kan ha än tillstånd för nationella kommer ett mersiella sändningar med analog utsändningsteknik. Det finns en omfattande reglering for att hindra mediekoncentration genom korsägande för innehavare radiotillstånd, TV-tillstånd och av tidningsföretag. Innehavare av nationellt respektive regionalt TV-tilIstånd kan t.ex. inte ha nationellt, respektive lokalradiotillstånd i samma område. Tidningsgmpper har än 20% den nationella som mer av tidningsupplagan får inte äga än 20 % nationell radiolicens mer av en och vice versa. Samma förhållande gäller dotterbolag där ägarandelen inte understiger 20 %. Tidningsföretagens möjlighet att ha sändningstillstånd i områden där de ger ut tidningar är begränsad efter deras andel upplagan i av området. Företag som har än 50 % tidningsupplagan i mer av ett område får inneha en licens för lokal radio i området under förutsättning att det finns ytterligare licenser i område. Lokala tidningar samma som

3 1990 års Broadcasting Act, sec. 103 A samt 104 A ändrade i 1996 års Act, sec. 92 och 94.

SOU 1999: 14 En internationell utblick 99

har mellan 20-50 marknaden i det aktuella sändningsområdet får

% av ha högst tvâ licenser, AM och FM, som täcker samma område.

en en Den lokala tidningen har mindre än 20 % av marknaden får ha

som högst tre lokala licenser i ett område, dock inte alla på samma våglängd.

I lagen definieras kontroll följande sätt. En skall anses

person ha kontroll över ett företag också det är rimligt att förvänta sig, med

om hänsyn till samtliga omständigheter, att denne, direkt eller indirekt, kan styra Företagets verksamhet.

Urval m. m.

När det gäller de analoga licenserna är det programföretaget kraven riktas mot, när det gäller de digitala licenserna är det framförallt multiplexoperatören myndigheten riktar sina krav emot. Kriterierna för

som de analoga licenserna skiljer sig därför från de som gäller för de digitala.

Det grundläggande kriteriet for alla presumtiva tillståndshavare är att sökanden är respektabel fit and proper. Trots att be-

en person greppet existerar även i lagstiftning har det aldrig definierats.

annan Stationens finansiella ställt i relation till dess framtida åtagan-

resurser den beaktas.

Urvalet skall medföra att utbudet präglas av mångfald. När det gäller de nationella licenserna med analog utsändningsteknik var programinnehållet fastslaget redan då dessa annonserades ut, såtillvida att den första licensen omfattar musik än pop, den andra licensen

annan omfattar alla fonner musik och den tredje licensen omfattar tal-

av program.

När det gäller de lokala licenserna är det däremot sökanden som i en programförklaring fogad till licensansökan vad sändningarna

anger skall omfatta och på vilket sätt det tänkta skiljer sig från

programmen övriga sändningar i området. Myndigheten gör därefter en bedömning

huruvida de föreslagna sändningarna kommer att medföra ökad av mångfald i det aktuella området.

Sökanden har även att visa att ansökningen stöds av invånarna i det aktuella sändningsområdet.

Sändningarnas innehåll

sändningarna styrs den programförklaring sökanden lämnat i

av samband med licensansökan. I denna definierar sökanden de planerade

l 00 En internationell utblick SOU l 999: 14

sändningarna och på vilket sätt dessa sändningar skiljer sig från de sändningar som redan pågår i området. Denna definition ligger sedan till grund för stationens promise of performance programförklaring som myndigheten formulerar i samarbete med stationen. En programförklaring kan exempelvis innehålla vilken sorts musik skall som spelas, andel nyheter eller andel lokalt producerade uttryckt i program procentsatser. Programförklaringen och därmed innehållet i sändningarna kan ändras efter tillstånd Radio Authority. En förutsättning av för att Radio Authority skall tillåta ändringar programförklaring av en är att de Föreslagna ändringarna inte påtagligt förändrar sändningens karaktär eller att valfriheten eller utbudet i området begränsas Ändringar som innebär att de angivna procentsatsema inte påverkas kräver inte tillstånd. En tillståndshavare kan fritt samsända med andra stationer under förutsättning att detta inte strider mot programforklaringen. Programförklaringen följer licensen, överlåts licensen är således den

nye innehavaren bundet programförklaringen.

av

Reklam

Lagen innehåller inga bestämmelser sändningstid för reklam. om

Överlåtelse

Efter tillstånd myndigheten kan licens överlåtas. av en l de fall tillståndet övergår till ägare i samband med överlåtelse ny av företag krävs endast att myndigheten underrättas om överlåtelsen.

A vgifter

Samtliga stationer, både nationella och lokala, betalar avgift till Radio Authority sammanlagt ca 3,5 miljoner pund årligen. Avgiften, som motsvarar mindre än l % stationernas omsättning, skall enbart täcka av myndighetens kostnader och baseras antalet potentiella lyssnare i respektive stations sändningsområde. Den genomsnittliga avgiften för en lokal FM-station uppgår till 5 000 pund årligen, i London 70 000 ca pund. Systemet innebär att avgiften för varje station sjunker fler licenser som utfärdas.

4 1990 års Broadcasting Act, sec. 106.

En internationell utblick 101

Avgiften for de tre nationella tillstånden fastslogs vid den budgivning föregick utfärdandet licenserna. Den årliga avgiften för

som av det första tillståndet fastställdes år 1991 till 670 000 pund. Några år

fastställdes avgiften för det andra tillståndet till 1,8 miljoner senare pund årligen, for det tredje tillståndet blev avgiften 3,8 miljoner pund årligen. Därutöver erlägger stationerna avgift om 4 % av omsätt-

en ningen till staten.

Statligt stöd

Något statligt stöd utgår inte.

Tillsyn, sanktioner m.m.

Radio Authority är tillsynsmyndighet. Myndigheten har möjlighet att bötfälla ett programforetag bryter mot regler, förkorta eller till-

som fälligt eller helt återkalla licenser. Detta gäller även licenser for att driva multiplexrar. Hittills har myndigheten aldrig återkallat någon licens, varken tillfälligt eller slutligt, däremot har licenser förkortats, bl.a. i samband med att licenshavare stått inför konkurs.

Sker förändringar i licensinnehavarens ägarbild kan licensen

en återkallas.

Mydighetens beslut kan överklagas på formella grunder.

4.1.1 DAB

För närvarande januari 1999 sänder BBC nationella sändningar över ett frekvensblock med 5-12 programtjänster. Sändningama når ca 60 %

befolkningen5. Förutom traditionella ljudradioprogram sänder BBC av även tilläggstjänster med anknytning till programmen och oberoende datatjänster.

Licensering multiplexoperatör för ett nationellt kommersiellt

av frekvensblock är under arbete. Ansökningstiden gick ut i oktober 1998. Sändningama beräknas inledas under 1999. Ansökningsforfarande för licens för lokala kommersiella multiplexrar över bl.a. Birmingham, Manchester och London har inletts. Det är beräknat att licenserna skall utfärdas i juni, juli respektive augusti 1999.

De tre nuvarande nationella stationerna har garanterats utrymme den nationella kommersiella multiplexen under förutsättning att de sän-

5World DAB, broadcast services 1998.

l 02 En internationell utblick SOU 1999: 14

der 80 % av de analoga sändningarna digitalt. Av dessa 80 % skall hälften sändas samtidigt med de analoga BBC har garanterats programmen. utrymme på de lokala multiplexerna for sina lokala sändningar. 90 % av utrymmet i varje frekvensblock har reserverats för programverksamhet inklusive tilläggstjänster har omedelbart samband som med de radioprogram sänts Ansvarige ministern Secretary of som state har lagfast rätt att ändra procentsatsen. Till skillnad från situationen TV-sidan finns för närvarande inga planer att upphöra med analoga radiosändningar. Licenserna for multiplexoperatörsskapet kommer omfatta 12 år, att med en option på förlängning i ytterligare 12 år. Licenser utfärdats som för att sända med digital utsändningsteknik respektive tilläggsprogram tjänster i digital radio är däremot inte tidsbegränsade.

Regler om ägande m. m.

Nationella tidningsgrupper kan, oavsett upplagans storlek, inneha licens som multiplexoperatör eller for att sända med digital utsändprogram ningsteknik, lokala nationella, ävensom digitala tilläggstjänster. som Antalet licenser är dock begränsade till licens för nationell multiplex en eller en licens for nationella digitala utsändningar. Det finns inga numeriska begränsningar beträffande antalet licenser för lokala multiplexer eller lokala digitala programsändningar. Däremot finns vissa begränsningar då det gäller att sända från och en samma multiplex, beroende bl.a. på antalet multiplexer i området. Lokala sändningar med digital utsändningsteknik omfattas emellertid poängav systemet, vilket de nationella sändningarna för närvarande inte gör. Det finns inget hinder tillståndshavare har licenser för mot att en en nationell multiplex och flera lokala multiplexer, möjligheten att vara delägare i andra bolag innehar liknande licenser är däremot besom gränsad. Det finns även begränsningar för rätten att sända lokala radioprogram, med analog eller digital utsändningsteknik, i eller samma angränsande områden.

" Broadcasting Act 1996 chap. 55 sec. 54 h.

SOU l 999: l4 En internationell utblick 103

Urval m.m.

Radio Authority licenserar multiplexoperatören programföretag och sänder tilläggstjänster med digital utsändningsteknik. För att dem som erhålla licens programföretag eller tillhandahållare sådana tillsom av läggstjänster krävs endast att sökanden är fit and proper. Kraven mångfald riktas i stället mot multiplexoperatören. m.m. När det gäller de nationella multiplexema beaktas de i ansökan lämnade uppgifterna varierat utbud av program, sändningamas om täckning och de initiativ kommer att tas för att stimulera lyssnarna som att välja den digitala tekniken. Urvalet de lokala multiplexoperatörema sker ett sätt som av liknar urvalet när det gäller licenser för lokalradio. Följande kriterier gäller.

Mångfalden ställd i relation till andra programtjänster med digital utsändningsteknik tillgängliga i området. Jämförelsen sker framförallt i förhållande till de nationella utsändningama. Graden mångfald i utbudet i den egna multiplexen. av Invånarnas intresse och smak i det aktuella sändningsområdet. Sändningarnas täckningsgrad.

Sändningarnas innehåll

Eftersom det är multiplexoperatören som åtar sig att sända visst prohar promise of performance ersatts med promise of program vision, dvs förklaring tillhandahållande. Lagen ålägger myndigen om heten att tillåta ändring i löftet sökanden så begär under förom utsättning att det inte medför någon oacceptabel inskränkning av utbudet7. Myndigheten saknar möjlighet att reglera en multiplexoperatörs eller programbolags underkontraktering.

Avgifter

Den erhåller licens för att driva multiplex kan åläggas att betala som en avgift beslutas av Radio Authority. Avgiften för den nyligen en som utlysta nationella multiplexen uppgår till 10 000 pund per år. Ansökningsavgiften för licensen för den nationella multiplexen uppgick till 50 000 pund.

7Broadcasting Act 1996 chap. 55 sec. 54 6.

l 04 En internationell utblick SOU l 999: l 4

4.2 Irland

De kommersiella sändningarna inleddes 1989. Landet har riksen täckande och 22 lokala stationer. Sändningsverksamheten regleras av Radio and Television Act 1988 samt Broadcasting Act 1990. Independent Radio and Television Commission IRTC är tillsynsmyndighet och beviljar även sändningstillstånd. l varje sändningsområde har utfärdats ett tillstånd for lokal kommersiell radio. Undantaget är Dublin med sammanlagt fyra licenser, varav två licenser har speciell inriktning vilka inte tillåts lika komvara mersiellt inriktade som de övriga. Landets public service-företag för radio, Radio Teilifis Bireann, RTE, har regionala RTE sändningar i endast ett område. har tillstånd att sända reklam i de egna programmen. Flertalet av stationema går med vinst, några dessa genererade av vinst från första början. En orsak härtill kan ha varit många de att av företag som erhöll lokala tillstånd dessförinnan hade bedrivit piratsändningar i området och således förtrogna med den lokala markvar naden. De totala reklaminvesteringama uppgick 1997 till 29 miljoner ca irländska pund, knapp fördubbling med år 19893. en Licenserna löper i sju år, med option för ytterligare sju år. Den en nationella licensen utfärdades 1997 och löper i tio år, rätt till förutan

längning.

lRTC:s beslut är inte motiverade. Besluten är möjliga överklaga att på formella grunder.

Regler ägande om

Det finns inget legalt hinder mot att tillståndshavare har flera en licenser. IRTC är ålagt att beakta att inte någon sökande erhåller ett olämpligt antal tillstånd eller ett olämpligt koncentrat kontroll eller av intresse av medier över huvud taget i det ifrågavarande sändnings- 0mrådet°. Som följd härav har IRTC utarbetat riktlinjer innebär en som att ingen person får eller jämte närstående i huvudsak äga ensam mer än 40 % av en licens eller sammanlagt 27 % medierna i område. av ett En person kan således inte inneha eller kontrollera ett tillstånd. ensam IRTC har även utarbetat regler gäller ägarinflytande eller ägarsom intresse i andra medier i angränsande områden.

8 IRM:s rapport, Internationella reklammarknader, Oktober 1998. 9 Broadcasting Act 1990 Part lll Art 6 g-h.

En internationell utblick 105

Urval m.m.

IRTC skall vid beviljandet koncessioner sträva efter att utbudet i ett av område blir varierat och att minoriteters intressen kan tillgodoses. Omfattningen iriska sändningar, kvalitet, format och av programmens sändningsområde i vilken omfattning relaterar till samt program som den irländska kulturen att sändas skall därför beaktas samt i avses vilken omfattning sökanden kommer att skapa möjligheter för nya irländska talanger beträffande musik, drama och underhållning. Som grund för bedömningen ligger sökandens programförklaring utvisande

kvaliteten och bredden i utbudet samt typ av program som avses att

sändas. Även sökandes karaktär och tillgång till expertis och kompetens, dennes finansiella samt i vilken utsträckning ansökan stämmer resurser med goda ekonomiska principer skall beaktas liksom sököverens andens ägandeförhållande. IRTC har även beslutat att väga bl.a.

sökandens personalpolitik och inställning till fackligt arbete. Bestämmelsen sökandes karaktär omfattar företagets styrelse, om aktieägare eller medlemmar det är fråga om kooperativ". om Under urvalsförfarandet håller IRTC hearing varvid sökandena en möjlighet närmare redogöra för de planerade innehållet i sändges att ningarna. Hearingen bl.a. de presumtiva lyssnarna i området tillfälle ger få försmak på programinnehållet, ställa frågor och lämna uppatt lysningar sökandenas karaktär. om

innehåll Sändn in garnas

Av de lokala sändningarna skall 20 % lokala nyheter och program avse aktuella frågor. Två dessa timmar skall sändas mellan om av 7.00 och 17.00. Därutöver är stationema bundna den programförav klaring lämnats i samband med ansökan eller förlängningen av ett som tillstånd. IRTC kan tillåta ändringar, har restriktiv tillämpning. men en Varje sökande är bunden den programförklaring som angivits i av ansökan. För ändra programförklaringen krävs tillstånd av IRTC. Då att programföretag har mött ekonomiska svårigheter har IRTC, efter förhandlingar, kunnat accepterat ändrat programinnehåll. IRTC kan då ha tillåtit bli mer kommersiella under peak time

programföretagen att

under förutsättningen de blivit mindre kommersiella under övrig att tid.

° Broadcasting Act 1990 Part III Art 6 b. " Radio and Television Act 1988, part III, Art. 6 a.

106 En internationell utblick SOU 1999: l 4

IRTC har tillåtit att olika programföretag samarbetar i nätverk när det gäller under tid då radiolyssnandet generellt programmen sett är lågt.

Reklam

Reklam är tillåten i public service radio, kommersiell lokal och nationell radio samt närradio. Tiden är maximerad till 10, respektive 6minuter timme. Radioreklamens andel den totala reklamper av marknaden uppgår till mellan 9 och 10 %, hög siffra internationellt en sett.

Överlåtelse

Överlåtelse kräver liksom alla förändringar i ägandet godkännande av IRTC. Inget av programföretagen är börsnoterat, vilket for övrigt också skulle kräva ett godkännande IRTC. av I det kontrakt som sluts mellan IRTC och programföretaget skall programföretagets ägare, styrelseledamöter samt andra på grund som av avtal äger inflytande i företaget jämte deras intresse i anges massmedia radio, tv, tidning, reklambyrå, etc..

Avgifter

Företagen betalar en licensavgift uppgår till 3 % omsättningen. som av Avgiften erläggs till IRTC verksamhet därigenom finansieras. vars

Statligt stöd

Något statligt stöd utgår inte. Däremot använde IRTC 50 000 irländska pund av sina intäkter under 1997 till nyskapande för av program att gynna initiativ till bl.a. radioteater, konst, dokumentära och program det iriska språket. Stödet utgick med högst 5 000 irländska pund per station och riktades till både kommersiell och icke-kommersiell radio.

SOU 1999: 14 En internationell utblick 107

Tillsyn, sanktioner m.m.

Vid brott mot lagen eller kontrakten kan böter utfärdas. Vid allvarligare brott kan sändningstillstånd dras tillfälligt eller permanent. IRTC drog under 1996 ett tillstånd grund upprepade kontraktsbrott.

av

4.2.1 DAB

Eftersom det inte råder någon brist frekvensutrymme har IRTC intagit avvaktande attityd till DAB. Det är for närvarande oklart hur

en

beträffande DAB kommer utformas. RTE har emellagstiftningen att lertid uttalat intresse for att utnyttja del den brittiska multiplexen i

av Belfast for att sända digitalt över Nordirland.

4.3 Frankrike

Kommersiella radiosändningar inleddes 1982 i Frankrike. Samtliga sändningar sker i FM-bandet. Verksamheten regleras i huvudsak av lagen 86-1067 från den 30 september 1986 angående frihet för kommunikation. Loi 86-1067 du 30 septembre 1986 relative å liberté

no de communication.

Conseil supérieur de laudiovisuel CSA beviljar sändningstillstånd och verkar dessutom tillsynsmyndighet. Vid urvalet har CSA hjälp

som

16 radiotekniska kommittéer CTR har en rådgivande roll. av som

Ett tillstånd kan utfärdas for högst fem år. Tillståndet förlängs automatiskt i två omgångar ytterligare fem år under förutsättning att

om beslut inte fattats ändrad frekvensanvändning, tillstånds-

om om havarens ekonomiska situation kan ifrågasättas, vid allvarligare brott mot lagen eller villkoren eller om kravet pluralism hotas.

CSA:s beslut är motiverade. Besluten kan överklagas på såväl materiella formella grunder till Conseil D’Etat°.

som

Reklaminvesteringama i radio uppgick under 1997 till 3 565 000 franc.

5 Article 42-6. 6 Article 42-8. ‘7 lRM:s rapport, Internationella reklammarknader Oktober 1998.

l 08 En internationell utblick SOU 1999: 14

Kategorier

För att säkerställa att utbudet i varje region präglas mångfald och av jämvikt i radiolandskapet är den kommersiella radion indelad i fem olika kategorier, A-E. Kategori A motsvaras vår närradio, B och C av lokal kommersiell radio medan D och E är nationell kommersiell radio. Sändningar för stationer tillhör kategori B eller C får omfatta som en population om högst 6 miljoner invånare. För närvarande finns 20 operatörer bedriver nationella sändca som ningar, ca 410 operatörer sänder lokalt eller regionalt med centralt producerat material, 250 stationer sänder enbart lokalt producerat ca material och ca 600 stationer sänder närradio.

Ägande

Lagen tillåter inte personer med utländskt medborgarskap att inneha, direkt eller indirekt, än 20 % kapitalet eller rösterna i mer av ett tillståndsföretag. Detsamma gäller företag till än hälften, som mer direkt eller indirekt, ägs utländska medborgare eller föreningar och av andra sammanslutningar vars ledning består utländska medborgare. av En och samma tillståndshavare får inte ha licenser för områden som sammantaget överskrider 150 miljoner invånare. Bestämmelserna om korsägande är komplicerade. De omfattar press, radio, markbunden TV, satellit- och kabel-TV och de inbegriper både regional och nationell nivå. På nationell nivå kan ingen få tillstånd för kombinera två att mer än av följande fyra alternativ:

0 Ett eller flera tillstånd för markbunda TV-sändningar når som mer än 4 miljoner invånare. 0 Ett tillstånd för radiosändningar sammanlagt når än som mer 30 miljoner invånare. 0 Ett eller flera tillstånd att bedriva radio- och TV-sändningar i kabelnät som når fler än 6 miljoner invånare. 0 Utgivning eller kontroll över eller flera dagstidningar har en som mer än 20 % av den nationella dagspressupplagan.

3 Article 40. 9 Article 4

En internationell utblick 109

På liknande finns det bestämmelser för regional och lokal nivå sätt innebär det inte går få tillstånd for än två följande som att att mer av fyra alternativ i ett område.

Markbundna nationella eller regionala TV-sändningar. 0 Radioprogram sammanlagt når än 10 % av det totala 0 som mer antalet lyssnare för sorts radiotjänster. samma eller flera dagstidningar sprids i det aktuella 0 Att ge ut en som området. Att sända i eller flera kabelnät oavsett publikens storlek. 0 ett

Urval m. m.

Fördelningen sker med hänsyn till lyssnamas intresse for de program sökanden sända med beaktande myndighetens åliggande att avser att av till det råder pluralism beträffande åsikter och operatörer för att se att missbruk dominerande ställning och agerande strider undvika av som den fria konkurrensen. I beaktande tas även sökandes tidigare mot erfarenhet kommunikation, sökandens finansiering och dennes av direkta eller indirekta ägarandel i andra mediaföretag.

Sändningarnas innehåll

Samtliga tillståndshavare, utom de sänder närradio eller klassisk som musik, villkor i tillstånden ålagda att 40 % den sända är genom av musiken skall fransk, hälften nyproducerad. Sändningama vara varav skall ske mellan 05.00 och 22.00. CSA att regleringen har menar bidragit till den franska skivindustrin har fömyats och utvecklats. att Innehavare licens för kategori B är ålagda att sända lokalt produav material minst fyra timmar dag, mellan kl 05.00 och 22.00. 1 cerat per respektive tillstånd är angivet hur åläggandet skall uppfyllas. Det kan

fråga sändningar rörande information om lokala tilldragelser vara om eller musikutsändningar där kompositionen har lokal karaktär av en lokalt anställd personal. Det kan även innebära ett åliggande för

tillståndshavaren sända på viss dialekt. Det är inte tillåtet att program för innehavare kategori B licens att sända nationella program. en av Även innehavare kategori C är ålagda att sända lokala program av dagligen mellan 06.00 och 22.00, dock endast tre timmar. Övriga tider

2° Article 29. 3 Réglementation regulation audiovisuelles FRANCE, les études du CSA, et en Juin 1998, s. 48.

l l O En internationell utblick SOU 1999: l4

kan innehavaren samsända med kategori D, dvs nationella temasändningar. Kategori D och E omfattar kommersiella nationella sändningar. Kategori D tematiska sändningar där avbrott for lokala inslag avser i de olika sändningsområdena inte är tillåtna. Kategori E omfattar sändningar som är allmänt inriktade och innehåller många mer olika typer av program. En timme om dagen får avbrott göras for lokal information. Det är tillåtet för programforetagen samarbeta det gäller att när programmen under förutsättning att programforetagen följer åliggandena om lokalt producerade och de kontrakt träffats med CSA. program som

Reklam

Sändningama får innehålla högst minuter reklam timme. sex per Lokal reklam är förbehållen de lokala sändningarna, kategori A, B och C. Ett tillstånd för kategori C rätt sända lokal reklam under ger att högst 25 % av sändningstiden för lokala på minst timmar. program tre Med lokal reklam reklam där lokal adress eller avses en annan lokal identifikation direkt eller indirekt. ges, Det är inte tillåtet att sända politisk reklam.

Överlåtelse

CSA kan tillåta överlåtelse licens för kommersiell radio. Överlåtelse av av andel som motsvarar minst 20% röstetalet eller kapitalet av i ett företag som har licens skall meddelas CSA.

Avgift

Det utgår inga avgifter för radiotillstånden i Frankrike. Däremot betalar innehavama av nationella tillstånd särskild skatt på en ett par procent för att täcka närradions kostnader.

22Dekret nr 94-972 av den 9 november 1994. 23Article 14. 2 Article 38.

SOU 1999: 14 En internationell utblick 1 l l

Statligt stöd

Något statligt stöd utgår inte för de kommersiella sändningarna. Däremot får innehavarna kategori A-licens ett bidrag som tas ut i form av

av skatt på de kommersiella bolagen.

Tillsyn, sanktioner m. m.

Förutom att bevilja sändningstillstånd har CSA även till uppgift att verka tillsynsmyndighet. Myndigheten består av nio ledamöter, tre

som ledamöter utses Frankrikes president även utser dess ord-

av som förande. Presidenten för Assemblée Nationale och Senatens president utser vardera tre ledamöter.

Ledamöterna utses för år. För att säkerställa kontinuitet i rådets

sex arbete utses tre ledamöter vartannat år.

Ledamöterna tillåts inte ha någon sysselsättning utöver uppdraget i CSA, inte heller ägarintresse i biografverksamhet, tidningar, förläggarverksamhet eller telekommunikation.

För att kunna kontrollera tillståndshavama har CSA rätt att begära upplysningar om bolagen.

CSA kan offentligen anmoda tillståndshavare att respektera de

en förpliktelser lagen ålägger denne.

som

Den tillståndshavare bryter mot lagen eller villkor i tillståndet

som riskerar att få erlägga böter, att tillståndet förkortas med upp till ett år, att tillståndet suspenderas i minst månad eller att det återkallas helt.

en Bötesstraffet får högst uppgå till 3 % av årsintäktema. Upprepas överträdelsen kan böterna höjas till 5 % årsintäktema.

av

4.3.1 DAB

Digitala experimentsändningar inleddes i september 1997. För närvarande september 1998 pågår digitala sändningar över tre multiplexer i Paris, vardera med tre sändare. Två multiplexema i Paris

av drivs det statligt ägda TDF även äger näten. Det tredje nätet

av som drivs Societec, ett bolag ägs NRJ. De kommersiella statio-

av som av

sänder över två multiplexema i Paris. nerna av

Under hösten kommer ytterligare sändningar att påbörjas i Lyon, Marseille, Toulouse och Nantes. I början 1999 kommer dessutom

av

25Article 4. 26Article 27Article 42-2.

1 12 En internationell utblick SOU 1999: 14

sändningar att inledas i Rhone. Under 1999 planeras ytterligare sändningar i Lille, Bordeaux, Strasbourg, Nice och Grenoble. Sammanlagt beräknas under 1999 omkring 25 miljoner invånare kunna lyssna digitala utsändningar. Alla sändningar sker i det s.k. L-bandet. Efterfrågan har hitintills överstigit tillgången utrymme. Sändningama regleras den nämnda lagen från den genom ovan 30 september 1986 kompletterad Loi 96-299 du genom no 10 avril1996 relative expérimentations dans domaine aux des technologies et services de Vinformation. l den lagen senare anges att de projekt som lagen syftar säkerställa skall allmänt intresse vara av med hänsyn taget till graden nytänkande, deras ekonomiska och tekniska av relevans, deras inverkan utvecklingen den franska av och europeiska infrastrukturen och tjänster på telekommunikationens område, deras möjliga inverkan på samhällsstrukturen och människors livsstil samt med hänsyn tagen till i hur stor utsträckning användarna delaktiga görs i utarbetandet och igångsättandet dessa projekt. av CSA utfärdar licens till operatören multiplexen. Valet av av operatör sker enligt de redovisade kriterierna för

ovan programföretag som

använder analog utsändningsteknik. Kraven på mångfald riktas m.m. således mot multiplexoperatören. I sin ansökan har denne att ange de format programföretagen sända och vilka sidotjänster, avser att programanknutna och andra, kommer ingå i utbudet. som att Programinnehållet regleras i huvudsak för samma sätt utsändningar med

analog som digital sändningsteknik.

I de fall programföretagen har licens för utsändningar med analog teknik kompletteras licensen endast beträffande de tilläggstjänster företaget avser att sända. Den licens CSA utfärdar till operatören som anger preciserat vilket programformat kommer sändas som att samt det utrymme som finns tillgängligt för tilläggstjänster med anknytning till programmen och sidotjänster utan anknytning till programmen. Det finns för närvarande inga uttalade planer att upphöra med

analoga radiosändningar.

4.4 Finland

Kommersiella radiosändningar inleddes i Finland 1985, antalet lokalradiostationer uppgår till 58. Därutöver har s.k. specialradiokoncession beviljats för kanal sänder ungdomsmusik i vissa en som större städer samt en kanal sänder klassisk musik. som

28W0rldDAB Broadcast services 1998, 1998-12-03, bilaga 2° Loi no 96-299 du 10 avril 1996, Article ler.

En internationell utblick 113

Under 1997 inledde den första landsomfattande kommersiella radiostationen Radio Nova sin verksamhet.

Verksamheten reglerades tidigare av Teknisk radiolag från 1927. Den 1 januari 1999 ersattes lagen av lagen om televisions- och radioverksamhet. Lagen behandlas i regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lagstiftning televisions- och radioverksamhet RP

om 34/1998 rd. Tillsynen över verksamheten utövas av Trafikministeriet och Teleforvaltningscentralen, tillstånd beviljas av statsrådet.

Bestämmelser om koncessionsavgifter finns i lagen om statens televisions- och radiofond.

En koncession for radioverksamhet kan beviljas för högst tio år. Periodens längd bestämdes efter en avvägning mellan behovet av kunna göra bedömningar på lång sikt för tekniska investeringar samt behovet av att grund av den snabba teknikutvecklingen bevilja koncessioner for kortare tid.

Under 1997 uppgick de totala reklaminvesteringarna i radio till 181 miljoner finska mark. Motsvarande siffra for 1990 var 217 miljoner mark. Av lokalradiostationerna omsatte ca 20 % mer än 5 miljoner mark år 1997 under det att ungefär hälften lokalradiostatio-

av nerna hade en omsättning som låg mellan 1-2 miljoner mark. Radio Nova, den riksomfattande reklamradion, hade under sitt första verksamhetsår en omsättning om ca 13 miljoner mark.

Regler om ägande m. m.

Några direkta regler som begränsar ägandet finns inte. Däremot har statsrådet ålagts att vid fördelningen av tillstånd fästa uppmärksamhet på att masskommunikationen inte koncentreras ett sätt som är ägnat att äventyra yttrandefriheten.

Fysiska personer, sammanslutningar eller stiftelser kan beviljas koncession under förutsättning att sökanden är solvent och uppenbarligen har förmåga att regelbundet utöva den verksamhet koncessionen avser. Vid bedömningen av de ekonomiska resurserna skall verksamhetens art och omfattning beaktas.

30 kap.2 12 § lagen om televisions- och radioverksamhet. 3 RP 34/1998 rd s. 48. 32RP 34/1998 rd 5.32.

1 14 En internationell utblick SOU 1999: 14

Urvalskriterier

Numera finns kriterierna för urval lagfästa, tidigare tillämpades en förnuftighetsprincip. Enligt lagen skall statsrådet vid fördelning av koncessioner sträva efter att främja yttrandefriheten och göra programutbudet mer mångsidigt. Det befintliga programutbudet skall beaktas vid urvalet och den helhet uppkommer när koncession har som en beviljats. Vid prövningen skall statsrådet utgå från de allmänna linjerna i programutbuden utan att närmare göra intrång i den rätt utövaren som har att besluta om innehållet i sitt programutbud.

Sändningarnas innehåll

Enligt propositionen skall koncessionsmyndigheten statsrådet kunna meddela sådana bestämmelser om innehållet i programverksamheten som behövs för att säkerställa ett mångsidigt programutbud. Det skall således vara möjligt att ställa villkor enligt vilket programutbudet huvudsakligen skall bestå av klassisk musik jfr. Classic Radio OY:s nuvarande koncession. När bestämmelser meddelas om innehållet i programutbudet åligger det koncessionsmyndigheten att beakta de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Koncessionsmyndigheten kan även ställa villkor regionala utom

sändningar.

Reklam

I lagen om televisions- och radioverksamhet 4 kap 21-33 finns regler om reklam. Reklam skall i huvudsak sändas i block, innehållande flera reklaminslag, och får inte överstiga 10 % den dagliga sändav ningstiden. Reklamens sammanlagda längd får dock inte överstiga 24 minuter under två timmar efter varandra. För att säkerställa att reklamen kan särskiljas från det övriga programutbudet skall särskild bild eller ljudsymbol anges. I lagen har intagits etiska principer för reklam. Därutöver finns särskilda regler när det gäller reklam för tobaksprodukter och alkoholdrycker samt reklam riktas mot minderåriga. som

33 kap.1 10 § lag om televisions- och radioverksamhet 3 I kap 11 § lagen televisions- och radioverksamhet. om 35RP 34/1998 rd S.33. 36RP 34/1998 rd 33 s.

SOU 1999: 14 En internationell utblick l 15

Sponsorns namn eller symbol skall anges tydligt i början eller slutet av sponsrade program.

Överlåtelse

En koncession har beviljats för radioverksamhet får inte överföras

som på någon annan. Om den faktiska bestämmanderätten i förhållande till koncessionshavaren förändras, skall detta betraktas som överföring av koncessionen och koncessionen upphöra att gälla.

En koncessionshavare som får kännedom om en förändring genom vilken någon aktieägares andel av koncessionshavarens röstetal eller aktiekapital uppnår, överskrider eller underskrider 1/10, 1/5, 1/3, 1/2 och 2/3 av koncessionshavarens röstetal eller aktiekapital, skall omedelbart anmäla detta till ministeriet. Motsvarande gäller den som äger minst 20 % koncessionshavarens aktiekapital eller röstetal.

av

Avgifter

Bestämmelser koncessionavgifter finns i lagen om statens tele-

om visions- och radiofond. Den som innehar en koncession är skyldig att betala avgift till statens televisions- och radiofond. Avgiften grundas på programföretagets omsättning och omfattar alla sådana inkomster av reklam och sponsring i anslutning till radiosändningar som sänds med stöd koncessionen samt andra inkomster av sändningsverksamhet i

av enlighet med koncessionen. För TV-sändningar ingår t.ex. försäljningsprogram. "

Avgiften är progressiv. Skyldigheten att betala avgift uppkommer först vid omsättning över 20 % mark och uppgår då till 4 % för den del av omsättningen som överskrider den nedre gränsen dvs 20 miljoner mark. På omsättning över 80 miljoner mark utgår avgift med 8 %. Den lägsta avgift uppbärs är 50 mark. Under 1997 hade ingen lokal-

som radiostation en omsättning som kom i närheten av 20 miljoner mark. Radio Nova, den riksomfattande reklamradion, hade under sitt första verksamhetsår omsättning 13 miljoner mark.

en om ca

Bestämmelserna om koncessionsavgift tillämpas radioverksamhet först från och med den 1januari år 2004.

371kap 2l-30§§ lagen televisions- och radioverksamhet.

om 331kap. 13 § lagen televisions- och radioverksamhet.

om 39 kap.7 41 § lagen om televisions- och radioverksamhet. °° 5 kap. 24 § Lagen statens televisions- och radiofond.

om 4 IRM:s rapport Internationella reklammarknader, Oktober 1998.

1 16 En internationell utblick SOU 1999: 14

Koncessionsavgiftema används huvudsakligen för att finansiera verksamheten hos det finländska public service-företaget YLE.

Stall igt stöd

Något statligt stöd utgår inte till kommersiell lokalradio.

Tillsyn, sanktioner m. m.

1 huvudsak är det Teleförvaltningscentralen som övervakar att lagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen följs. Den tillståndshavare som bryter mot lagen eller bestämmelser utfärdade med stöd av lagen kan tilldelas anmärkning samt uppmaning att en avhjälpa ett fel eller en försummelse. Ett sådant beslut kan förenas med vite. Därutöver har statsrådet möjlighet att återkalla koncession en eller bestämma att verksamheten skall avbrytas helt eller delvis. Besvär över beslut av statsrådet och ministeriet skall anföras hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvär över beslut myndighet av en som är underställd statsrådet skall anföras hos länsrätten. En koncession kan även återkallas om den radiofrekvens som verksamheten förutsätter inte längre kan anvisas för verksamheten.

4.4.1 DAB

Sedan slutet av 1998 bedriver YLE testsändningar, dels i ett nationellt block med 4-5 programkanaler, dels regionalt i södra Finland. Befolkningstäckningen uppgår till ungefär 20 % december 1998. Lagen om televisions- och radioverksamhet statsrådet möjlighet ger att ställa villkor om sändningsteknik samt det kanalknippe används som vid digitala sändningar och samarbete vid användningen, överom foringskapaciteten och annan användning överföringskapaciteten. av Enligt förarbetena bör dock utgångspunkten att de utövar vara som verksamheten sinsemellan avtalar om samarbetet.

42 kap.5 35 § lagen om televisions- och radioverksamhet. 4’ 6 kap. 36 § lagen televisions- och radioverksamhet. om 4"6 kap. 37 § lagen televisions- och radioverksamhet. om ‘5 2 kap. 1 l § lagen televisions- och radioverksamhet. om 46RP 34/1998 rd 33. S.

SOU 1999: 14 En internationell utblick l 17

När koncession beviljas för digital radioverksamhet kan statsrådet behandla ansökningar gäller programutbud avsedda för samma

som kanalknippe helhet om sökanden så önskar.

som en

Genom uttalanden i förarbetena står det klart att tilldelat frekvensutrymme kan utnyttjas även för s.k. tilläggstjänster. Dessa tjänster skall dock huvudsakligen ha nära koppling till den radioverksamhet som koncessionen avser. I de diskussioner förts har angivits att högst

som 20% kapaciteten bör kunna användas för annat än den radio-

av verksamhet den tilldelade koncessionen avser.

4.5 Norge

Kommersiella radiosändningar inleddes 1987 i Norge. Det finns för närvarande februari 1999 rikstäckande och 313 lokala kom-

en mersiella radiostationer. Verksamheten regleras av 1992 års lov om kringkasting samt 1997 års forskrift kringkasting. Tillstånd fördelas

om

Statens medieforvaltning även utövar tillsyn över verksam av som heten. Tillståndsperioden är fem år.

Från 1988 till 1997 har de totala reklaminvesteringama i radio ökat från 30 miljoner norska kronor till 822 miljoner kronor. Mellan år

ca 1991 och 1992 ökade investeringarna från 60 miljoner till 160 miljoner kronor. 1993 inledde kommersiella kanalen P4 Radio Hele Norge ASA sina sändningar.

Regler om ägande m. m.

Bestämmelser ägande finns i 7 kap 3 § forskrift om kringkasting.

om Det är inte möjligt för koncessionshavare att få koncession som

en täcker än tredjedel av de potentiella lyssnarna i landet. Det är

mer en inte heller möjligt att ha än ett tillstånd för lokalradio i ett och

mer samma sändningsområde.

För tidningsföretag gäller särskilda regler. l områden med endast en tidning och koncession för lokalradio kan tidningsföretag få kon-

en cessionen endast särskilda skäl föreligger.

om

Reglerna ägande har nyligen ändrats genom lov om tilsyn med

om

i dagspresse kringkasting. Syftet med lagen är att främja erverv og

47RP 34/1998 rd S. 33. 487 kap l § forskrift om kringkasting. 4° 7 kap. 2 § forskrift om kringkasting. 5°IRM:s rapport Internationella reklammarknader, Oktober 1998.

l l 8 En internationell utblick SOU 1999: 14

yttrandefriheten, de reella yttrandemöjligheterna och ett allsidigt medieutbud. Den lagen har karaktär fullmaktslag och inte ett detalnya av jerat regelverk. En myndighet, Eierskapstilsynet, skall ha tillsynen ny över lagen och marknads- och ägarförhållandena i dagspressen, radio och TV. Myndigheten får möjlighet att i varje enskilt fall ingripa mot förvärv ägarandelar leder till ägarkoncentration i strid mot av som lagens syfte. Lagen omfattar varje form Övertagande beträffande av företag som ger ut dagstidningar eller bedriver sändningsverksamhet samt företag som har ägarinflytande över sådana företag. För att ingripande skall ske krävs dels att förvärvaren har eller får en betydande ägarställning nationellt, regionalt eller lokalt, dels att den betydande ägarställningen strider mot lagens syfte. Några konkreta tröskelvärden för ingripande har inte angivits för radio. Förutsättning för ingripande kan även vara uppfyllt vid förvärv förvärvaren som ger ensam eller tillsammans med andra betydande ägarställning en lokala eller regionala mediemarknader. Enligt riktlinjerna kommer bedömningen här att utgå från medieanvändamas möjlighet att få samma typ av information från alternativa källor i det aktuella geografiska området. Tillsynsmyndigheten kan förbjuda förvärvet, påbjuda att den förvärvade andelen avyttras eller tillåta förvärvet under villkor är som nödvändiga för att motverka att förbudet strider mot l Föreskrifterna om kringkasting lägger inte hinder i vägen för att göra ett ingripande enligt lagen mot ett förvärv i och för sig ligger som inom ramarna för vad är tillåtet enligt föreskrifterna. som

Urval

Tillstånd att sända lokalradio meddelas Statens medieforvaltning, av dvs tillsynsmyndigheten. Fördelningen sker med beaktande de i av ansökan lämnade uppgifterna sökandens ekonomiska förutsättom ningar att sköta driften tillståndet, sökandes ämneskvalifikationer av och programplaner. Med ämneskvalifikationer den ämnesavses kunskap som finns på stationen för att kunna fullgöra kraven i tillståndet och för att kunna genomföra projekt i överensstämmelse med ansökan. Det framgår inte lagen att sökandens programplaner skall av beaktas.

5 l § lov om tilsyn med erverv i dagspresse kringkasting. og 522-3 lov om tilsyn med erverv i dagspresse og kringkasting. 53 kap.7 5 § forskrift om kringkasting.

SOU 1999: l4 En internationell utblick l 19

Sändningarnas innehåll

Minst 75 % sändningstiden skall bestå eget producerat material

av av eller material är producerat av andra med anknytning till kon-

som cessionsområdet. Statens medieforvaltning kan om särskilda skäl föreligger medge undantag från detta krav. Gemensamma sändningar med

till tre radiostationer är tillåtna i geografiskt intilliggande områden. upp I likhet med den svenska lagstiftningen är själva innehållet i det egenproducerade materialet inte reglerat.

Reklam

Högst 15 % den dagliga sändningstiden och högst 20 % av sänd-

av ningstiden timme får bestå reklam. Reklaminslag i radio skall

per av föregås och avslutas särskild ljudsignal för att skilja inslagen från

av

ordinarie programverksamhet.

Är programmet sponsrat skall detta då programmet inleds och

anges avslutas. Sponsrade skall inte uppmuntra till köp eller hyra av

program

eller tredje parts produkter eller tjänster och får inte innesponsoms hålla speciella säljfrämjande hänvisningar till sådana produkter eller tjänster.

Överlåtelse

En koncession kan överlåtas efter tillstånd av Statens medieför valtning. Detsamma gäller överföring av mer än en tredjedel av ägarandelen i koncession. Vid överföring än en tiondel av ägar-

en av mer andelen har koncessionshavaren en anmälningsplikt.

Tillsyn, sanktioner m. m.

Statens medieforvaltning svarar för tillsynen av koncessionema och att bl.a. reglerna reklam och sponsring följs. De stationer som inte

om följer bestämmelserna kan drabbas särskild avgift, varning eller att

av koncessionen återkallas, temporärt eller slutligt.

547 kap 7 § forskrift kringkasting.

om 553 kap. l § lov kringkasting, 3 kap l § forskrift om kringkasting.

om 5°3 kap. 4 § lov kringkasting.

om 577 kap 13 § forskrift kringkasting.

om

120 En internationell utblick SOU 1999: 14

Den särskilda avgiften beräknas efter antalet lyssnare då stationen bröt mot bestämmelsen, dock lägst 500 norska kronor. Vid överträdelse av bestämmelserna reklam och sponsring kan programföretagen om förbjudas att sända reklam. För att en koncession skall kunna återkallas, temporärt eller slutligt, krävs att överträdelserna är eller att dessa har upprepats. grova Den som bryter mot lagens bestämmelser bl.a. reklam eller föreom skrift meddelad med stöd lagen kan straffas med böter eller fängelse av i upp till sex månader.

Avgifter m. m.

Några avgifter utgår inte för rätten att sända.

Statligt stöd

Visst statligt stöd utgår. 1994 upprättades Audiovisuellproduksjonsen fond. Av fondens tillgångar 60 miljoner norska kronor, är ca ca 25 % reserverade för lokalradioverksamhet. Medlen används främst till produktion och projektändamål.

4.5.1 DAB

Norge disponerar ett block för nationella sändningar och ett block för regionala sändningar i sju regioner. Sedan 1994 har det norska public service-företaget NRK, P4 Radio Hele Norge ASA och Norkring bedrivit försökssändningar med digital utsändningsteknik. Under 1999 planeras regionala sändningar inledas över ett nationellt frekvensblock. En sjättedel av kapaciteten i frekvensblocket har reserverats för annan kommersiell aktör än P4 Radio Hele Norge ASA. Koncessionen har nyligen lysts ut, ansökningstiden gick ut den 4januari 1999. Sökandena har upplysts om att sändningarna kan finansieras med reklam och att det är önskvärt att sändningarna kan bidra till att öka mångfalden i det samlade radioutbudet i landet. I ansökan skall den önskade överföringskapaciteten Upp till 10 % överföringskapaciteten kan anges. av användas att överföra andra tjänster än de är knutna till radiosom verksamheten. Tillståndsperioden uppgår till tio år.

5 10 kap 4 § lov kringkasting. om 5°Privat riksdekkende Radio i DAB-nätet orientering till sökeme. -

En internationell utblick 121

Fyra sändare i band III täcker ca 35 % av befolkningen. Den fortsatta utbyggnaden skall finansieras programbolagen. av Någon särskild reglering har inte införts för sändningar med digital utsändningsteknik. 1 propositionen sändningar och dagspress om Stortingsmelding nr. 62 1996 behandlas emellertid digital utsändningsteknik. Det anges att det så kallade L-bandet kan bli aktuellt for lokalradioutsändningar och att kommunikationsdepartementet har fått i uppdrag att säkra detta frekvensbandet till DAB i Norge. Vidare anges att frågan om vem som skall driva multiplexen bör fastställas som en del av sändningtillståndet. Detta kan komma att regleras lag°°. genom

4.6 Danmark

Kommersiella sändningar inleddes 1988. Det finns för närvarande ca 158 kommersiella lokala stationer. Verksamheten regleras bekendtav gørelsen nr 69 av 30 januari 1998 om lokal radio- og fjemsynsvirksomhet samt Bekendtgørelse nr 138 af 19 februar 1998 af lov radioom og fjernsynsvirksomhed. Lokala radio- og fjemsynsnaevn utövar tillsyn över verksamheten. Varje nämnd har för tillsynen sändningsverksamheten i ansvar av en eller flera kommuner. Nämnderna fördelar även tillstånden. De totala reklaminvesteringarna i radio har ökat från 83 miljoner danska kronor år 1990 till 174 miljoner kronor 1997"‘.

Regler om ägande m. m.

Endast företag, föreningar eller liknande enbart bedriver radiosom verksamhet kan erhålla tillstånd. Andra kommersiella företag än tidningsföretag som fyller funktion forum för bred lokal debatt som en får inte ha bestämmande inflytande i lokala programföretag. Ett flertal av styrelsens medlemmar måste bosatta i sändningsvara området. En person kan inte styrelsemedlem i än ett vara mer programföretag eller programansvarig för mer än en lokalradiostation.

6° St meld nr 62, Kringkasting og dagspresse 1996 m v 3.5. ° IRM:s rapport Intemationella reklammarknader, Oktober 1998. Z 6 kap. 44 § Bekendtgørelse lov radio- fjemsynsvirksomhed. av om og f 6 kap. 44 § Bekendtgørelse lov radio- fjemsynsvirksomhed. av om og

122 En internationell utblick SOU 1999: 14

Urvalsmetod

Vid urvalet säkrar nämnden att det samlade programinnehållet i sändningsområdet allsidig karaktär. Sökanden skall i ansökan

är av beskriva den programverksamhet denne att bedriva för att nämn-

avser den skall kunna avgöra att denne har anknytning till sändnings området.

Den lokala nämnden avgör vad som skall vara väsentligt vid ansökningsförfarandet. Nämnden kan t.ex. välja att lägga vikt vid den sökandes ekonomiska förhållanden eller ställa krav viss kompetens hos ägare eller personal.

Kulturministeriet har möjlighet att fastställa regler om innehållet i ansökningarna.

Sändningars innehåll

Det finns inga krav på hur stor andel skall

av programmen som vara egenproducerat men programverksamheten skall utövas självständigt. Programverksamheten får inte omfatta program som sänds samtidigt av andra radiostationer. Detsamma gäller program som sänds med obetydlig tidsförskjutning, vilket innebär att två olika radiostationer inte får sända samma program om det inte passerat ansenlig tid mellan sändningarna av det aktuella programmet. Undantag från denna regel kan ges om särskilda skäl föreligger på grund av lokala förhållanden, t.ex. vid en fotbollsmatch. Bestämmelsen omfattar inte nyhetssändningar eller sändningar som sker nattetid kl. 23-06.

För att säkerställa att programverksamheten är av allsidig karaktär har den lokala nämnden möjlighet att ställa krav att viss del

av programmen skall vara egenproducerade.

Nämnden kan ställa villkor om att sändningarna skall utövas i enlighet med ansökan.

Reklam

Högst 15 % av den dagliga sändningstiden får omfatta reklam.

646 kap. 48 66 kap.6 49 § st 2. 66 kap.6 49 § st. 67 kap.6 69 § punkt

SOU 1999: 14 En internationell utblick 123

Överlåtelse

Det går inte att överlåta ett sändningstillstånd.

Tillsyn, sanktioner

m. m. Den lokala nämnden, radio- og fjernsynsnaevn, är som ovan angivits tillsynsmyndighet för de kommersiella radiostationema. Nämnden inrättas av kommunstyrelsen och skall bestå minst fem medlemmar.

av En minoritet av medlemmarna tillsätts av kommunstyrelsen, övriga medlemmar skall väljas med målsättningen att skapa en allsidig representation från det lokala föreningslivet.

En tillståndshavare kan åläggas böter, sändningstillståndet kan temporärt eller slutligt återkallas vid brott mot koncessionsvillkoren eller föreskrifter i lagen. Beslut återkallelse sändningstillstånd

om av kan överklagas till Udvalget vedr. Lokal Radio og TV, ett oberoende organ inrättat av Kulturministeriet. Udvalets medlemmar skall vara sakkunniga ijuridik, teknik eller media.

Avgift

Någon avgift utgår inte för rätten att sända.

Statligt stöd

Någon statligt stöd utgår inte för kommersiell lokalradio.

4.6.1 DAB

Danmark tilldelades 1995 ett frekvensblock för landstäckande utsändningar och två frevkvensblock for regionala sändningar. Public servicebolaget Danmarks Radio bedrev under tiden september 1995 t.o.m. december 1998 nationella försökssändningar med digital teknik. Efter förhandlingar har tillståndet förlängts till den 31 1999. Sänd-

mars ningama sker i band III med tre sändare som för närvarande december 1998 täcker ca 20% av befolkningen. Sändningama omfattar bl.a. programanknuten data.

B 6 kap. 55 § st 2. 6° 6 kap. 58

124 En internationell utblick SOU 1999: 14

500 DAB-mottagare har delats ut bland befolkningen for forskningsändamål.

Kultunninisteriet har tillsatt arbetsgrupp rörande digital radio och

en TV. Gruppen har i maj 1998 presenterat en rapport DAB, Fremtidens radio. l rapporten uttalas att lokalradio med digital utsändningsteknik antagligen kommer att vara aktuell först när utvecklingen med hänsyn till distributionsnät, service och apparater är väsentligt mer framskriden. I rapporten noteras att det inte finns utrymme för lokalradio i de frekvensblock Danmark for närvarande disponerar.

4.7 Slutord

Som framgår ovanstående redogörelse skiljer sig villkoren mellan

av programföretagen i de olika länderna i relativt stor utsträckning. l jämförelse med den svenska lagstiftningen kan emellertid konstateras att samtliga redovisade länder beaktar programutbud i någon form vid fördelning av tillstånd.

Även bestämmelserna sändningamas innehåll skiljer sig från

om den svenska regleringen. I Irland och Frankrike är tillståndshavarna skyldiga att sända med visst innehåll, därtill är tillstånds-

program havama, liksom i Storbritannien bundna av den lämnade programförklaringen. Skall innehållet i sändningarna ändras måste detta medges av respektive tillståndsmyndighet. I både Danmark och Finland har myndighet möjlighet att ställa villkor om visst programinnehåll.

Danmark, Norge och Sverige har alla bestämmelser om egenproducerat material. Den norska regleringen innehåller krav på att det producerade materialet skall ha anknytning till sändningsområdet. Motsvarande krav saknas i Sverige. Dessutom krävs färre timmar per dygn i Sverige 8 än iNorge 16 och i Danmark 17.

Slutligen bör framhållas att lokalradion i de redovisade länderna betalar avgift väsentligt understiger den avgift program-

en som företagen i Sverige erlägger.

5 Digitala ljudradiosändningar

1 Uppdraget

Enligt utredningens direktiv skall utredaren, del i sin analys som en överväga om de förslag som riksdagen ställt sig bakom skall utvecklas prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/951369. Utredaren skall utvärdera tidigare arbete med tillstånd för digitala ljudradiosändningar. l kapitel 3 har redogjorts för förslagen. I prop. 1994/95:170, 15 följande. Radio- och TV-verket s. anges skall utvärdera verksamheten. Eftersom det är först när sändningarna har pågått några år som det kan bedömas hur allmänheten använder den nya tekniken bör utvärderingen verksamheten planeras på sådant sätt av att en första rapport kan avges till regeringen när sändningarna har pågått i ungefär två år. Rapporten syftar till statsmakterna underatt ge lag för att besluta eventuella ändringar villkoren för verksamom av heten. Utredningen har uppfattat sitt uppdrag på följande sätt. I prop. 1994/95:170 föreslås sändningar i begränsad omfattning. Utvärderingen omfattar här att ta ställning till verksamheten om skall byggas ut. Av direktiven framgår att man vid utbyggnaden skall ta hänsyn till programföretagens efterfrågan på sändningsmöjligheter. 2. Vidare föreslås att såväl Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio som privata programfciretag bör möjlighet att delta i ges sändningarna. För det fall efterfrågan på sändningstillstånd överstiger tillgången föreslås ett urvalsförfarande. Utvärderingen bör i denna del omfatta en utveckling av urvalsförfarandet. 3. Utredaren skall utvärdera tidigare arbete med tillstånd för digi-

tala ljudradiosändningar.

Utredningens utvärdering har skett mot bakgrund att regeringen av ännu inte fördelat några tillstånd för digitala ljudradiosändningar. Eftersom några sändningar ännu inte inletts kan någon värdering allmänav

hetens utnyttjande den tekniken och eventuella ändringar av

av nya villkoren för verksamheten emellertid inte ske. Arbetet har därför i huvudsak begränsats till att omfatta Radio- och TV-verkets förslag och arbetet inför tillståndsgivningen.

5.1.1 DABidag

Den nuvarande situationen

I Sverige finns för närvarande möjlighet att sända digital ljudradio över ett nationellt frekvensblock samt 19 regionala frekvensblock. Frekvensutrymme har reserverats i band III, motsvarande TV-kanal 12 och bandet 230-240 MHz. Under våren 1999 beräknas 85 % av svenska befolkningen nås digitala sändningar. Teracom beräknar att dess

av sändare kommer att ge full täckning 99 % år 2003.

Sveriges Radio SR har tillstånd att samtidigt sända sex program i den nationella frekvensen och ett eller två i de regionala frekvensema. SR har därutöver rätt att sända tilläggstjänster i den utsträckning som behövs för programverksamheten. Tillstånden för de nationella sändningarna gäller till utgången år 2001. När det gäller de regionala

av sändningarna gäller tillståndet till dess att regeringen har fattat beslut

fördelning överföringskapacitet mellan programföretag i den om av regionala frekvensen i respektive område.

I de regionala frekvensblocken har utrymme reserverats för tre till fyra privata programföretag med kapacitet 224 kbit/s. Sänd-

en om ningstillstånd har dock ännu inte delats ut.

SR inledde digitala sändningar över riksnätet redan hösten 1995.

Det finns för närvarande endast ett begränsat antal mottagare ute i handeln.

Vad medför digital ljudradio

Digital överföring radiovågor betyder bland annat att ljudet blir

av bättre och störningståligt, att det blir plats för fler program, att det

mer blir möjligt med interaktivitet och att mottagningen blir enklare. Digitaliseringen också möjlighet till att gränserna mellan radio/TV och

ger datakommunikation suddas ut. Nya tillämpningar och användningsområden tillkommer, t.ex. genom olika sidotjänster.

www.teracom.se

Multiplexoperatör

Den digitala sändningstekniken innebär att flera olika programbärande signaler fors multiplexeras till digital signal. I samman en gemensam samband med multiplexeringen avgörs också hur stor överföringskapacitet varje skall tilldelas. Behovet utrymme växlar, program av program med musik torde t.ex. regelmässigt kräva frekvensmer utrymme än ett talprogram. Den gemensamma signalen måste sändas ut gemensamt. De programföretag som delar på sådan signal kommer en därmed också att behöva samverka tekniken. om Frågan om vem skall handha multiplexeringen har inte som reglerats. Propositionen digitala ljudradiosändningar om prop. 1994/951170 behandlar överhuvudtaget inte frågan. De utredningar arbetat med frågor digitala sändningar har förespråkat som om olika lösningar allt från att göra operatörsskapet multiplexema tillav ståndspliktigt till att överlåta rådigheten över multiplexen till tillståndshavama. I propositionen om digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67 anges att det är angeläget att utveckla samarbetsformer innebär de som att som erbjuder programtjänster i systemet vanligtvis bestämmer över multiplexfunktionen tillsammans. Ett syfte med samarbetet anges vara att de avkodare används skall sådana att varje i som vara person publiken har möjlighet att ta del alla sänds givetvis av program som ut, på de villkor som programföretagen ställer för tillgång till upp programmen. Om systemet innehåller elektroniska programguider, dvs. tablåer gör det möjligt för mottagarna att finna vissa tjänster, bör som de olika programforetagens utbud presenteras på likvärdigt sätt. I förordningen 1997:849 marksänd digital TV den om anges att sökande i ansökan skall redovisa sina planer ingå överensatt kommelser med övriga sökande i fråga multiplexering, åtkomstom kontroll och elektroniska programguider 6 § tredje stycket. Av Radiooch TV-verkets förslag till regeringen skall framgå den sökande om kan delta i sådan samverkan 9 § första stycket 2. När det gäller de digitala TV-sändningama har bolaget Senda i Sverige AB hand om multiplexeringen. Senda ägs Teracom, och av SVT. Förhandlingar pågår för närvarande mellan Senda samt tillståndshavama for digital TV. Enligt radio- och TV-lagen har regeringen möjlighet att ställa krav samverkan

2 3 kap. 2 § 7 radio- och TV—lagen,jfr 1997/872184 68. prop. s.

Digitala tjänster

Digitala ljudradiosändningar medför att olika tjänster kan erbjudas lyssnarna t.ex. RDS Radio Data System, TMC Traffic Message Control och betalradio. 1 den mån tjänsterna kan anses utgöra ljudradio- eller TV-program riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel omfattas de radio- och TV-lagen’.

av S.k. interaktiva sändningar sker först på begäran mottagaren är i

som av huvudsak undantagna från lagens tillämpningsområde

Ett exempel tjänst som redan förenats med analoga

en utsändningar är nämnda RDS. Genom RDS kan olika typer av

ovan information i ett textfönster radiomottagare. RDS kan också

ges en

automatisk sökning lyssnaren valt och automatisk sökning av ge som starkaste sändare. Sändning RDS sker inte begäran Gransk-

av ningsnämnden för radio och TV har i beslut den 2 februari 1998 SB 46/98 bedömt att radio- och TV-lagen inte är tillämplig innehållet i en sändning av RDS°.

TMC innebär att lyssnaren kan få höra all information trafiken i

om ett visst område. Radiomottagaren bryter då andra program så snart trafikinformation sänds så att lyssnaren kan höra all sådan information även hon eller han lyssnar program med annat innehåll. Inte

om heller TMC sänds begäran utan effekten uppnås genom att all trafikinformation märkts ett speciellt sätt vid utsändningen och att lyssnaren ställt mottagaren denna märkning.

Radio- och TV-verket föreslog att den kapacitet programforetagen tilldelas skulle kunna användas även för överföring av annan slags information och sidotjänster.

I stora delar kan det vara outnyttjat överföringsutrymme som kommer att användas till de digitala tjänsterna. De överväganden som skedde beträffande regleringen av sökbar text-TV kan tillämpas även beträffande dessa digitala tjänster. Det krävs inte tillstånd för sändningar sökbar text-TV sker från radiosändare som används för

av som

3 1kap. 1 § radio- och TV-lagen

Jfr dock SOU 1994:105 s. 238. 5Grundlagsskydd för medier SOU 1997:49 5.135.

nya 6Nämnden framförde följande. Infonnationen kan knappast uppfattas som vad

enligt allmänt språkbruk som ljudradio. Vissa likheter föreligger med som anses text-TV, det faller sig inte naturligt att uppfatta tjänsten som TV-sändning i

men lagens mening då den inte utgörs av rörliga bilder eller förmedlas med hjälp av TV-apparat. Om RDS-tjänsten skall betraktas som televisionssändning uppkommer frågor om bl.a. tillståndsplikt för sändningarna, skyldighet att bevara sändningarna, tillämpning av olika bestämmelser om reklam m.m. Mot ovan angiven bakgrund bedöms radio- och TV-lagen inte vara tillämplig tjänsten.

SOU 1999: 14 129

andra sändningar med stöd tillstånd enligt radio- och TV-lagen eller

av lokalradiolagen7. Orsaken härtill är att det i regel är bildsläckningsintervallet utnyttjas, dvs outnyttjat utrymme i TV-signalen. Efter-

som

radio- och TV-verksamheten regleras bl.a. med hänsyn till bristen som

frekvenser och sökbar text-TV således inte kräver ytterligare utrym-

saknas behov att styra frekvensanvändningens. Sökbar text-TV me av kräver däremot registrering programforetaget eller den programföre-

av taget upplåtit bildsläckningsintervallet till".

Eftersom YGL har ett vidare tillämpningsområde än radio och TVlagen kan tjänster omfattas YGL samtidigt de faller utanför

av som radio- och TV-lagen. Syftet med YGL är nämligen att ge yttrandefrihetsrättsligt skydd åt viss form informationsformedling, medan

en av radio- och TV-lagen i huvudsak syftar till att göra en massmediepolitiskt betingad reglering möjlig°. Det förhållandet att tjänster kan falla under enbart YGL, under YGL och radio- och TV-lagen samt slutligen under enbart telelagen kan innebära svårigheter då dessa blandas och integreras vid sändningar. Problemet utreds for närvarande av Konvergensutredningen Utredningen Samordning lagstiftning

om av för radio, TV och televerksamhet, dir. 1997:95.

5.1.2 Förslagen riksdagen ställt sig bakom

som

m.m.

En utförlig redovisning proposition 1994/95:17O finns i kapitel

av Här tas endast sådana frågor utredningen bedömt relevanta för

upp utvärderingen.

Sändningar i begränsad omfattning

Regeringen föreslog att sändningarna inledningsvis borde förekomma i ett begränsat antal områden i såväl storstadsregionerna som andra delar

landet. Syftet att i större skala pröva den sändningstekniken av var nya under svenska förhållanden, att utveckla kompetens hos svenska foretag såväl i fråga de rent tekniska aspekterna DAB-tekniken som

om av när det gäller utvecklandet olika programtjänster som tekniken läm-

av

72 kap 1 § andra stycket radio- och TV-lagen. 8Prop. l995/96:l6O 73.

s. 92 kap 3 § första stycket radio- och TV-lagen. ° SOU 1994:105 s. 238.

5 19-0209Lokalradion

par sig för, samt att allmänheten möjlighet att bedöma fördelar och ge nackdelar med tekniken.

Vilka skall få sända

Såväl Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio privata som programforetag föreslogs möjlighet att delta i sändningarna. Om ges inte alla programforetag som var intresserade att delta i av programverksamheten kunde beredas plats skulle eftersträvas det fanns att program av olika karaktär och att både public service-företag och privata programföretag medverkade. Genom förordning har definierats att urvalet skall beakta bl.a. sökandens ekonomi, krav överföringskapacitet, ägarförhållande och anknytning till sändningsprogrammens området".

Tillståndsgivande myndighet

Tillstånd att bedriva lokala analoga ljudradiosändningar meddelas av Radio- och TV-verket. Tillstånd för lokala digitala ljudradiosändningar meddelas däremot regeringen, efter förslag och beredning av av Radio- och TV-verket. Motiveringen härtill har angivits vara att det är fråga om försöksverksamhet. I förarbetena uttalas att det torde vara lämpligt att uppgiften fors över till Radio- och TV-verket när de digitala ljudradiosändningarna pågått under några år.

Ägande

Tidigare kunde, enligt radio- och TV-lagen, ingen få tillstånd mer än ett av regeringen, varken direkt eller indirekt, ordning förutsattes en som bestå i propositionen digitala ljudradiosändningar. I tillhörande om förordning anges emellertid att i de fall inte samtliga sökande kan beredas sändningsutrymme bör ingen sökande föreslås få mer än ett tillstånd. Bestämmelsen i radio- och TV-lagen ändrad. är numera

l Förordning 1995:1020 om digitala ljudradiosändningar 4-6 §§. z 2 kap. 2 § femte stycket radio- och TV-lagen. 3 Prop. 1995/96:160 s. 77. "‘ Ibid. s. 77. 5 3 kap. 4 § första stycket. 6 Prop. 1994/95:170. Förordning 1995:1020 om digitala ljudradiosändningar, 6 § tredje stycket.

Ändringen motiverades behovet professionella och finansiellt

av av starka programföretag intresserade att delta i utvecklingen.

som var av

Multiplexoperatör

Propositionen berör inte frågan om multiplexoperatör.

5.1.3 Tidigare arbete med digitala ljudradiosändningar

Radio- och TV-lagen är tillämplig de digitala sändningarna och har kompletterats Förordningen 1995:1020 om digitala ljudradio-

genom sändningar. De olika momenten i tillståndsgivningen behandlas nedan.

Regeringen beslutade den 21 september 1995 att 60-75 % av sändningsutrymmet i de regionala frekvensema i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle upplåtas till privata programforetag. Radio- och TVverket fick i uppdrag att ha hand ansökningsforfarandet samt lämna

om förslag på vilka som skulle få sändningstillstånd.

I oktober 1995 kungjorde Radio- och TV-verket, i enlighet med förordningen att det fanns sändningstillstånd tillgängliga. 22 programföretag ansökte tillstånd. Av dessa återkallade fyra senare sin

om ansökan. Några programföretag sökte tillstånd endast i visst sändningsområde, andra programföretag alternativa områden. Endast i

angav Stockholmsområdet var det konkurrens om utrymmet.

Efter erforderlig handläggning överlämnade Radio- och TV-verket i april 1996 de 18 kvarvarande ansökningarna till regeringen med motiverat förslag till beslut. l skrivelse till regeringen den 15 oktober

Radio- och TV-verket två alternativa reviderade förslag till 1996 angav fördelning.

s Prop. 1997/98: l 84 -Ändringar i radio- och TV-lagen m.m.

132 SOU 1999: 14

Fördelning sändningsutrymme av

När det gällde fördelningen det tillgängliga sändningsutrymmet av angav Radio- och TV-verket tre möjliga alternativ:

l Allt sändningsutrymme fördelas till programföretagen. Viss del av den totala överföringskapaciteten upplåts till andra aktörer har ett intresse att utveckla enbart sidotjänster. som av Multiplexoperatören eventuellt i samarbete med andra föreges tag rätt att utnyttja viss del utrymmet för utvecklande - av av sådana tjänster.

Med hänsyn till stadgandet i 3 kap 2 § andra stycket YGL förordade verket att allt tillgängligt utrymme fördelades till programföretagen. I valet mellan många tillstånd med låg kapacitet och få tillstånd med hög kapacitet valde verket det tekniska skäl. Verket menade senare av att sändningamas ljudkvalitet måste mycket god för att lyssnarna vara skulle investera i digitala mottagare. Vidare borde programföretagen ges utrymme att utveckla nya sidotjänster. Slutligen borde hänsyn tas till de sökandes önskemål överföringskapacitet. om Verkets uppfattning att det i respektive tillstånd borde var anges vilken överföringskapacitet programföretagen disponerar över. För att uppnå den flexibilitet tekniken medför borde det i tillstånden även kunna föreskrivas att programföretagen medges rätt dels tillfälligt att till annan tillståndshavare upplåta outnyttjad överföringskapacitet, dels att för överföring av annan slags information och sidotjänster antingen upplåta del av kapaciteten eller uppdra åt att producera sådana annan tjänster. Radio- och TV-verket ansåg det svårt att värdera vad de olika vara kapacitetsnivåema innebar när det gäller ljudkvalitet och möjligheten att bedriva sidotjänster innan DAB-tekniken fått större utbredning. Med hänvisning till bl.a. en undersökning expertgrupp inom intresseav en föreningen Svenskt DAB-forum samt ett inhämtat expertutlåtande från professor emeritus Sven-Olof Öhrvik förordade verket varje att programföretag skulle få disponera överföringskapacitet en om 224 kbit/sek. Förslaget innebar i huvudsak fyra privata programföretag i varje regional frekvens, i Göteborgs- och Malmöregionerna med tre hänsyn till att Sveriges Radios regionala sändningar också skulle rymmas i multiplexema.

1999:14 133 SOU

Urval

Verket först hänsyn till sökandens ekonomiska förutsättningar och tog gjorde den bedömningen att det inledningsvis inte var realistiskt med en budget byggde enbart intäkter från reklam, bidrag, medlemssom avgifter eller liknande. Verket menade att både programföretag hade tillstånd att som bedriva lokal- eller närradio och sådana saknade tillstånd borde som beredas plats. Härigenom ökade möjligheterna till ett varierat programutbud och ökad mångfald samt att erbjudande av nya en programtjänster i DAB kunde öka intresset hos allmänheten att skaffa De inte hade tillstånd kunde visserligen få svårighet mottagare. som med finansieringen medan de programföretag redan bedrev som sändningar hade möjlighet att hålla kostnaderna genom samordnad nere programproduktion, teknisk kompetens och investeringar mellan sänd-

ningsfonnema. Verkets uppfattning att det vikt att olika typer tjänster var var av av prövades varför sökande med intresse för sådana tjänster borde ges företräde. Med hänvisning till ingen sökande borde få än ett tillstånd att mer menade verket två bolag väsentligen hade samma ägare borde att om inte dessa få var sitt tillstånd. Slutligen beaktades propositionens krav olika program av karaktär prop. 1994/95: l 70-Digitala ljudradiosändningar.

Den fortsatta handläggningen

Radioutgivareföreningen RU’ har i skrivelse till Kulturdepartementet den 10 juni 1997 framfört bl.a. följande principiella synpunkter beträffande digitala sändningar. Korta avtalsperioder utan formella förlängningsmöjligheter stimulerar inte investeringar i DAB. Vill regenya ringen stimulera utvecklingen DAB måste den privata radion erhålla av rimliga och långsiktiga villkor för nödvändiga investeringar. Det bör införas lagstiftning för den privata radion oavsett distrien gemensam butionsform. Lagstiftningen bör bygga den nuvarande lokalradiolagen. Ytterligare DAB-frekvenser bör iordningställas. Av de nu tillgängliga bör minst hälften tilldelas den privata radion. RU har i skrivelse till Kulturdepartementet den 11 februari 1998 angivit departementet bör avvakta denna utrednings betänkande att innan villkoren för de digitala tillstånden slås fast.

9 Intresseförening för de privata programföretagen

Den 17 december 1997 begärde Kulturdepartementet yttrande från de tio programföretag rekommenderats för DAB-tillstånd. som Yttrandet skulle avse förslag till tillståndsvillkor och besked huruvida villkoren godtas, programförklaring samt dokumentation visar som att samråd har skett med Radio- och TV-verket. Programföretagen skulle därutöver redovisa förutsättningarna sådana att det tekniskt om var var möjligt att sända digital ljudradio i respektive område, dvs. samråd om skett beträffande användning sändare respektive multiplex och av om avtal träffats med operatören/operatörerna i fråga. överläggningar har därefter hållits mellan Kulturdepartementet och

programföretagen.

I juni 1998 meddelade RU att de till föreningen knutna programföretagen återkallade sina ansökningar. Några överläggningar har därefter inte hållits mellan departementet och programföretagen. Några tillstånd för digitala ljudradiosändningar för privata programföretag har ännu inte utfärdats.

5.2 Utvärdering

Utredningen tar här först frågan den fortsatta utbyggnaden. upp om Därefter behandlas urvalsförfarandet och slutligen det tidigare arbetet med tillstånd för digitala ljudradiosändningar. Som redan angivits har Kulturdepartementet tillställt de programföretag föreslagits Radio- och TV-verket förslag till tillståndssom av villkor. Eftersom det är ovisst vilka villkor de framtida tillstånden kommer att omfatta har utredningen inte beaktat förslagen.

5.2. 1 Fortsatt

utbyggnad

Som framgår kapitel 4 pågår i Frankrike sedan hösten 1997 komav mersiella digitala sändningar över ett flertal städer samtidigt som sändningar snart inleds i ytterligare sändningsområden. I Storbritannien pågår licensiering nationell multiplexoperatör och operatörsskap av en för lokala multiplexer för kommersiella bolag har I annonserats ut. Norge har nyligen tiden för att ansöka tillstånd för nationella sändom ningar med digital teknik gått ut.

Även de programföretag tillhör

om som RU har återtagit sina ansökningar beträffande Kulturdepartementets fördelning tillstånd av för digitala lokala ljudradiosändningar innebär det inte intresse att saknas för att sända med digital utsändningsteknik i Sverige. Antalet ansökningar för tillstånd att sända digitalt visar det finns uttalat att ett

intresse för sådana sändningar. Härtill kommer att viss tid förflutit sedan ansökningarna återkallades och tekniken har utvecklats.

Med beaktande den internationella utvecklingen och det intresse

av

finns att sända i Sverige gör utredningen den bedömningen att som utbyggnaden bör fortsätta. Den fortsatta utbyggnaden bör emellertid ske med hänsyn till programforetagens efterfrågan på sändningsmöjlig-

for övrigt redan angivits i direktiven. Frågan övervägs heter, något som vidare i avsnitt 7.12.

SR disponerar allt sändningsutrymme i det nationella frekvensblocket samt utrymme för till två kanaler i de regionala frekvens-

en blocken. De kommersiella programföretagen får således dela de regionala frekvensblocken med SR. Ytterligare utrymme skulle kunna frigöras i band IlI eller i L-bandet. Inte något dessa senare band har

av nationell täckning. Detta innebär dels att det saknas utrymme för nationella digitala sändningar för den kommersiella radion, dels att för det fall den kommersiella radion blir hänvisad till L-bandet, dess sändningskostnader kommer att öka. För det fall efterfrågan frekvensutrymmet ökar finns det enligt utredningens mening anledning att ifrågasätta SR:s möjlighet att för lokala digitala ljudradiosändningar disponera utrymme för två kanaler i vissa områden.

5.2.2 Urvalsförfarandet

Som redan framkommit är det numera möjligt for en tillståndshavare att få än ett tillstånd beviljat av regeringen. Däremot kan, enligt

mer lokalradiolagen, ingen få än ett tillstånd att sända lokalradio,

mer varken direkt eller indirekt. Eftersom behovet professionellt och

av finansiellt starka programföretag även fortsättningsvis torde göra sig gällande för digitala sändningar lokalradio bör en ändring av reg-

av lema för lokalradio övervägas så tillståndshavare i framtiden

att en skall kunna ha mer än ett tillstånd.

Syftet med att inleda digitala sändningar har angivits vara att, förutom att pröva den sändningstekniken, även utveckla kompetens

nya hos svenska företag, bl.a. beträffande utvecklandet av programtjänster. Allmänheten skulle möjlighet att bedöma teknikens for- och nack-

ges delar. Under sådana förhållanden torde det, enligt utredningens mening,

rimligt att Radio- och TV-verket gjort använda kriteriet vara som tillhandahållande digitala tjänster vid urvalsförfarandet. En förut-

av sättning måste dock att det är fråga om sådana tjänster som kan

vara

205 § första stycket lokalradiolagen.

anses omfattas av begreppet programverksamhet; det är för att bedriva just programverksamhet tillstånden fördelas. Eftersom några tillstånd för digital lokalradio inte har fördelats har inte utredningen bedömt urvalsförfarandet i övrigt.

5.2.3 Radio- och TV-verkets arbete med

tidigare

tillstånd för

digitala ljudradiosändningar

Som ovan framkommit tillämpade Radio- och TV-verket kriteriet digitala sidotjänster vid beredningen inför fördelningen tillstånden. av Tillämpningen är emellertid tveksam den aspekten att kriteriet inte ur var lagfäst och inte heller fanns angivet i förarbetena. Det bör slutligen anmärkas att vid den hearing utredningen höll i maj 1998 förklarade RU:s representant att föreningens medlemmar hade förtroende för Radio- och TV-verkets arbete; verket borde få fortsatt förtroende att bereda och fördela tillstånden.

5.3 Avslutande

synpunkter

Lyssnarnas användning tekniken av Digitala sändningar har pågått i Sveriges Radios regi sedan 1995, men några kommersiella försökssändningar har ännu inte inletts. Endast ett fåtal mottagare finns i landet. Det är därför inte möjligt bedöma att nu hur tekniken kommer att användas lyssnarna. Inte heller kan av en utvärdering göras av det tekniska samarbetet mellan olika programföretag. Enligt utredningens mening är det vidare vanskligt att bedöma vad olika kapacitetsnivåer innebär när det gäller ljudkvalitet och möjligheten att bedriva tilläggstjänster innan DAB-tekniken fått större utbredning. Dessutom har den hittillsvarande utvecklingen visat att möjligheten att komprimera utrymme förbättras efterhand vilket kan innebära t.ex. att fler kanaler kan inom frekvensblock, rymmas samma eller att utrymme skapas för ytterligare sidotjänster. Detta bör beaktas i

det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Krav på "svenska "program

Radio- och TV-lagen är tillämplig på tillstånd för sändningar digital av kommersiell lokalradio. Sådana tillstånd beviljas regeringen. Sändav

ningar sker med tillstånd fördelat regeringen skall i betydande

som av omfattning innehålla svenska språket, program med sven-

program ska artister och verk svenska upphovsmän om inte särskilda skäl

av föreligger mot det. Eftersom det är Radio- och TV-verket som fördelar tillstånden för kommersiell lokalradio med analog utsändningsteknik saknar dessa motsvarande krav. Få de nuvarande tillstånds-

av havama kommersiell lokalradio sänder i dag program med svenska

av artister i betydande omfattning. Det innebär att ett programföretag som har tillstånd att sända lokalradio med analog utsändningsteknik inte torde kunna sända med digital utsändningsteknik.

samma program Detta torde medföra ökade kostnader för programföretaget vilket i sin tur torde påverka intresset för digitala utsändningar.

Tillständsperioden

RU beräknar att investeringarna för DAB under de första fyra åren kan uppgå till 10 miljoner kronor station". Enbart sändningskostnaden

per har beräknats uppgå till 1 miljon kronor årligen i Stockholm. Beräkningarna bygger på att sändningarna täcker i det närmaste 100 % av sändningsområdet. Föreningen utgår vidare från att sändningarna under

period inte kommer att generera några vinster. samma

Det finns för närvarande januari 1999 ytterst få mottagare i landet. Det är rimligt att anta att intäkter från reklam kommer först då antalet mottagare och därmed antalet möjliga lyssnare ökat markant. Mycket talar därför för att programverksamheten inte kommer att generera någon vinst under den inledande perioden. Först efter några år, då antalet mottagare ökat markant och påverkat intresset för att sända reklam i de digitala sändningarna torde intäkterna närma sig kostnaderna. För att programföretagen skall möjlighet att få avkastning på nöd-

ges vändiga investeringar bör tillstândsperiodema långa. Alternativet

vara kan korta perioder med garanterad rätt till förlängning.

vara men Regeringen har tidigare föreslagit en automatisk förlängning.

Med hänsyn till lagstiftarens möjlighet att ändra förutsättningarna för tillståndshavama, torde, dessas synvinkel, långa tillståndsperio-

ur der att föredra. Som jämförelse kan nämnas att de nationella pro-

vara gramföretagen i Storbritannien har licensperiod 12 år, med en

en om stark option att få ytterligare en period om 12 år.

2 6 kap 8 § radio- och TV-lagen. 33Sammanfattning RU:s DAB-rapport, maj 1998.

av 23Prop. 1994/95:170

Vem disponerar utrymmet

För att uppnå den flexibilitet tekniken medger är det lämpligt att outnyttjad överföringskapacitet kan utnyttjas än tillståndsav annan havaren för programverksamhet eller för överföring slags av annan information och sidotjänster. Ett av syftena med den föreslagna verksamheten har varit att ge programföretagen möjlighet att tekniskt utveckla sina sändningar. Genom att låta programföretagen själva disponera utrymmet, att fritt upplåta detta till annan tillståndshavare i multiplex eller använda samma utrymmet för annat än till anknutna tjänster programmen ges programföretagen denna möjlighet. Ett alternativ vore att upplåta viss del den totala överföringsav kapaciteten till aktörer har ett intresse utveckla enbart sidosom av att tjänster. För att tillstånd skall kunna enligt radio- och TV-lagen ges

eller lokalradiolagen är emellertid en förutsättning att verksamheten omfattas av begreppet ljudradioprogram.

Frågor om teknisk samverkan

Som redovisats har frågan multiplexering inte berörts i ovan om propositionen om digitala ljudradiosändningar och regleras inte heller i

förordningen om digitala ljudradiosändningar. När det gäller digitala

TV-sändningar har däremot angivits att det bör de erbjuder vara som programtjänster i systemet vanligtvis bestämmer över funktionen som tillsammans. Några skäl att välja reglering för funktionen när en annan det gäller radiosändningar har hittills inte framkommit. Frågan om tekniskt samarbete innefattar frågan täckningsgrad om eftersom samarbetet medför att alla sändningar i multiplex får en samma geografiska räckvidd. Täckningsgraden är intimt förknippad med sändningskostnaden. För att uppnå full täckning i Stockholmsområdet krävs enligt uppgift åtta samverkande sändare. Med några enstaka väl placerade sändare kan en täckningsgrad om 85 % uppnås. Kostnaden för att nå de sista 15 procenten av invånarna blir således, proportionellt sett, avsevärt mycket högre. Det finns därför ett incitament för programföretagen efteratt sträva en låg täckningsgrad. Det bör emellertid framhållas låg att en täckningsgrad samtidigt medför att radions räckvidd blir begränsad. En

av första hand slå igenom via mottagare i bilar.

Sändningskostnaderna påverkas även av vilket utrymme som används för sändningarna. Kostnaden för att sända i L-bandet beräknas bli påtagligt större än kostnaden i exempelvis band III. För att täcka ett område krävs fler sändare i L-bandet än i band III.

För det fall Sveriges Radio, är planerat skall dela multiplex

som nu med privata programföretag innebär det att den täckningsgrad som kan komma att krävas Sveriges Radios sändningar indirekt kommer att

av krävas även av de privata företagen.

Frågor täckningsgrad har inte berörts i det hittillsvarande arbetet

om med DAB. Radio- och TV-lagen torde dock regeringen möjlighet att

ge ställa villkor i denna del.

2‘ 3 kap 2 § punkt

6 Den nuvarande situationen

1 Verksamheten

Tillstånden

Det finns för närvarande januari 1999 84 utdelade tillstånd För analog utsändningsteknik, fördelade över 38 sändningsområden. Därutöver finns nio lediga sändningstillstånd, fem dessa sändningstillstånd

av

områden där kommersiella lokalradiosändningar redan pågår; avser Norrköping, Skellefteå, Sundsvall, Södertälje och Östersund. De övriga lediga tillstånden finns i Gällivare och i Malå med vardera ett ledigt tillstånd samt två i Västra Bergslagen Ludvika/Smedjebacken. Tillstånden har blivit vilande till utgången år 2000 genom den s.k.

av stopplagen.

Utöver dessa tillstånd finns nio till tio sändningstillstånd förberedda för digitala utsändningar i Göteborg, Malmö och Stockholm.

Lyssnandet

RUAB Radioundersökningar AB genomför kontinuerliga rikstäckande mätningar radiolyssnandet på riks- och lokalnivå. Fördelningen av

av radiolyssnandet för hela riket är Följande. Sveriges Radio totalt 57,1 % Privat lokalradio totalt 31,7 % Närradio totalt 1,9 %

rapporteringen Rapport l 1999 radiolyssnandet i hela riket visar

Den senaste av

80,7 % landets befolkning mellan 9-79 år lyssnar radio under ett att av genomsnittligt dygn måndag till söndag. Undersökningsperioden för denna rapportering 5/10-25/10 och 2/11-13/12 1998.

var

Sveriges Radio P3 14,1 % Sveriges Radio P4 38,6 %

Nätverk

Några större förändringar i lyssnarsiffroma för Sveriges Radio och den privata lokalradion helhet har inte skett under de som senaste åren.

6.2 Pro

gramutbudet

Central programproduktion

Huvuddelen det material sänds i lokalradion av som är centralt producerat och samtidigt sänt över flertal stationer. Detta ett är en följd av att några få nätverk med många anslutna tillståndshavare har en mycket hög grad central programverksamhet. av Om utgår från enbart programsamarbete finns man tre större nätbildningar. I två dessa nätverk Radio RIX och Mix Megapol av förses varje enskild tillståndshavare under 16-17 timmar dygn med per samma programmaterial. Vid bestämda tillfällen varje timme kan de enskilda tillståndshavama med lokal reklam och lokalt annat material. Andelen sådan material uppgår till timme ca en per dag. Också inom det tredje programsamarbetet NRJ förses flertalet tillståndshavare med ett centralproducerat material under två tredjedelar dygnet. Över vissa delar av av NRJ-nätet kompletteras det centralproducerade materialet med mindre mängd regionalt en programmaterial under vardagar. I dessa stora programsamarbeten ingår f.n. 60 närmare av de 84 tillståndshavama. Härutöver förekommer programsamarbeten mellan Radio Match-stationema olika Om orter. även dessa stationer räknas med uppgår antalet tillståndshavare deltar i någon form som av programsamarbete till ca 65.

Självständig programproduktion

Hos de övriga tillståndshavama ett 20-tal stationer är praktiskt taget allt programmaterial egenproducerat. Programmaterialet har också hos flertalet dessa stationer klar lokal

av en förankring.

SOU 1999: 14 143

Programinnehåll

Programutbudet i lokalradion utgörs till helt övervägande del av musik. Andelen musik uppgår hos flertalet lokalradiostationer till 75-80 %av sändningstiden. De olika stationema/nätverken har olika inriktning, s.k. format sitt musikutbud och vänder sig delvis till olika målgrupper. Enligt svensk radioreklams websida förekommer for närvarande följande format inom lokalradionz: AC contemporary finns även som Hot adult vuxenpop AC och Soft AC. EHR european hit radio hitradio DANCE modem dansmusik GOLD oldies URBAN soul, rap m.m.

Huvuddelen tillståndshavama har formatet AC eller Hot AC och av riktar sig till målgruppen 20-49 år. Detta gäller bl.a. två av de tre stora programnätverken vari ett 40-tal tillståndshavare deltar. Det tredje programsamarbetet har formatet EHR och har ålderskategorin 15-39 primär målgrupp 20-tal tillståndshavare. Även ett stort antal

som ett

de övriga tillståndshavama använder formatet AC eller Hot AC. Tre av tillståndshavama är for närvarande helt eller delvis inriktade av oldies populärmusik från 50-, 60- och 70-talen. - Förutom musik består programutbudet nyheter, väder, trafikav information, evenemangstips, tävlingar, intervjuer, reportage, direktsändningar från olika evenemang, m.m.

Granskningsnämndens undersökning

Granskningsnämnden för radio och TV har i studie, publiceras i

en som månadsskiftet februari/mars 1999, undersökt programinnehållet i den privata lokalradion, närradion och Sveriges Radio P4 i Malmö, Karlstad och Luleå. Undersökningen visar att nästan hela sändningstiden hos flertalet lokalradiostationer rymdes inom kategorin Populärkultur, där presentation och spelning lätt musik tungt vägande ingrediens. av var en Sistnämnda visade sig musikinslag i allmänhet svarade genom att rena för 75% sändningstiden, varvid all spelad musik tillhörde en ca av enda nämligen och rockmusik. Den fjärdedel av sändningsgenre, pop-

2 www.svenskradioreklam.org

tiden över huvud taget innehöll något tal delades som ungefär lika mellan programinslag i traditionell mening och reklaminslag.

l både P4 och närradion fanns flera olika programkategorier representerade och andelen musikinslag betydligt lägre i lokalrena var än radion. Musikens roll likväl betydande, var men här fanns vid sidan av pop- och rockmusiken också ett antal andra företrädda, genrer även om de mestadels innebar musik lättare slag. Den stora skillnaden av gentemot lokalradion gällde dock talinslagen. Allmänt svarade talinsett slagen i P4 och närradion for 40-50 % hela sändningstiden, och det av rörde sig nästan uteslutande inslag redaktionell karaktär. om av Enligt undersökningen ägnade inte de lokalinriktade ens mest kanalema, dvs. Närradion och P4, merparten av sin sändningstid åt lokala inslag i undersökningen definierat inslag med anknytning till som sändningsorten eller det omgivande landskapet. Bland de undersökta

kanalerna och orterna nådde närradion i Malmö högst med nära 40 % lokalt programinnehåll, samtidigt närradion i Karlstad stannade vid som 14 %. P4:s andelar varierade mellan 14 och 20 %. Bland lokalradiostationema nådde City i Malmö Högst med 1 1 %, medan värdena i övrigt oftast pendlade kring 5 %. De lägsta andelarna lokalt programinnehåll uppmättes för NRJ, med 2 % i Malmö och O i % Luleå. Med undantag för City-stationema i Malmö och Karlstad hade del som en lokala inslag redaktionell karaktär utgjordes det lokala av programinnehållet i lokalradion huvudsakligen reklamav och sponsringsmeddelanden.

6.3 Nätverken den 8 1999

per januari

Radio- och TV-verket har nyligen avslutat omfattande en utredning av ägarförhållandena inom lokalradion. Verket fann omfattande att ett nätverkssamarbete förekom mellan flertalet innehavare lokalradioav tillstånd 76 84 och att det förekom fall där någon hade av ett inflytande över flera tillståndshavare. Radio- och TV-verket fann dock med ett undantag inte att någon direkt eller indirekt - genom ägande ensam hade ett bestämmande inflytande över tillståndsmer än en havare. I ett fall bedömdes kombinationen ägande och av avtal ge ensamt bestämmande inflytande över än tillståndshavare. mer en Återkallelse sändningstillstånd aktualiserades av därför i två fall. Verket fann emellertid inte skäl återkalla tillstånd eftersom att detta bedömdes vara en alltför ingripande åtgärd

3 Radio- och TV-verkets beslut 1999-01-29, Dnr 836/98, 899/95, 2254/96

6.3.1 Mix Megapol

Anslutna tillståndshavare: 14 st. 104,3 i Stockholm AB Stockholm 106,9 i Östergötland AB Linköping 106,9 i Västmanland AB Västerås 104,7 i Örebro län AB Örebro 106,1 i Skåne AB Lund Vinyl 107 AB Stockholm 107,3 i Sörmland AB Eskilstuna Östersjöns Reklamradio AB Gotland 107,8 i Göteborg AB Göteborg 104,2 i Bohus län AB Norra Bohuslän 106,4 i Skaraborg AB Skövde 105,5 i Dalarna F/B AB Falun/Borlänge Siljan Radio AB Mora/Sälen 106,7 i Gävle AB Gävle

Radioprogramföretaget RPF AB RPF, helägt av Bonnier Media AB, producerar och sköter riksannonsförsäljning genom

program Radiobokningen AB uppdrag de anslutna tillståndshavama.

av Vissa av tillståndshavarbolagen ägs av samma kvartett ingen har

majoritet: Semic International AB, AB Svensk Filmindustri, ensam Torsten Larsson och Lennart Wiklund. RPF är delägare dock utan

-

majoritet tillståndshavarbolagen. ensam - i sex av

13 de 14 tillståndshavama i Mix Megapol-nätet sänder en central

av producerad feed mellan klockan 06.00 och 23.00. Det egenproducerade materialet utgörs hos dessa stationer av lokal reklam m.m. under dagtid och lokalt sammansatt musik nattetid. En av tillståndshavama i nätet sänder, förutom lokalt sammansatt nattmusik, egenproducerat material med lokal profil vardagar mellan kl. 05.45 och 16.00.

6 NRJ/Energy

Anslutna tillstândshavare: 21 st. RBS Broadcasting AB Stockholm RBM Broadcasting AB Malmö RBG Broadcasting AB Göteborg RBK Broadcasting AB Kristianstad RBH Broadcasting AB Halmstad RBU Broadcasting AB Uppsala RBKM Broadcasting AB Kalmar/Öland

RBBD Broadcasting AB Luleå RBSK Broadcasting AB Skellefteå RBKR Broadcasting AB Blekinge RBO Broadcasting AB Norra Bohuslän RBI Broadcasting AB Gotland RBB Broadcasting AB Falun/Borlänge RBP Broadcasting AB Trestad RBX Broadcasting AB Hudiksvall RBY Broadcasting AB Örnsköldsvik RBDL Broadcasting AB Mora/Sälen RBR Broadcasting AB Skövde RBF Broadcasting AB Västra Småland RBDS Broadcasting AB Södertälje Ronny Nyman Umeå Samtliga tillståndshavare har franchiseavtal med RF Radio Franchise Sverige AB RF, ägt till 49 % det franska bolaget NRJ av S.A. och 51 % av Cedska AB. Avtalen innebär att franchisetagaren får licens att använda varumärket NRJ, att franchisetagaren får tillgång till det know-how på radioområdet RF besitter, att RF levererar som program upp till 16 timmar per dygn och att franchisetagaren själv svarar för resterande programproduktion, att RF har rätt att ställa vissa krav på det av franchisetagaren producerade materialet vad gäller formatet samt att franchisetagaren kan säga avtalet med upp 12 månaders varsel. I alla tillståndshavarbolagen återkommer det NRJ S.A. helägda av RBS Broadcasting AB RBS som minoritetsdelägare c:a 40-49 %. Övriga aktier ägs av de franska respektive luxemburgbaserade investmentbolagen SEP Radio Diffusion S.A. 20% och Société Luxembourgeoise de Participations dans les Media 40 %. Såvitt framkommit finns inget ägarsamband mellan dessa bolag och NRJ S.A. Vad gäller Ronny Nyman i Umeå har denne endast avtal med RF om utsändning av programtjänsten NRJ. Flertalet tillståndshavare i NRJ-nätet sänder centralproducerad en feed under 16 timmar dygn med avbrott för lokal reklam 4-5 per minuter per timme. I två regioner Göteborg och Malmö sänds ett morgonblock med lokala programledare mellan kl. 09.00 och 12.00 vardagar. Under natten sänder samtliga stationer lokalt sammansatt musik.

6.3.3 RIX och MTG

Anslutna tillståndshavare: 28 st.

RIX-stationer 13 st

RIX Göteborg KB Göteborg Radiolndustri Xerkses i Borås AB Borås Radio Halmstad AB Halmstad RIX Gävle/Sandviken KB Gävle Mediaintressenter Sundsvall/Hämösand KB Sundsvall Radio 106,1 KB Västerås Radio RIX Örebro KB Örebro Umeå Radiointressenter KB Umeå RIX 106,5 i Varberg KB Varberg Radio Hudiksvall KB Hudiksvall

Radio Ö-vik KB Örnsköldsvik

Anna Larsson-Nyman Lycksele SRU Svensk Radioutveckling AB Sundsvall

Tillståndshavama har leveransavtal med Svensk Radioutveckling KB SRU, TidningsAB Stampen, LT Liberala Tidningar KB

ägt av m.fl., leverans i den utsträckning de önskar. I tre av till-

om av program ståndshavarbolagen återkommer följande delägare, dock utan ensam majoritet; Produktions AB Göteborg Ett i sin tur ägt av TidningsAB Stampen samt NET-Videoproduktion TV i Borås AB i sin tur ägt av Borås Tidning. I övrigt ägs bolagen vanligen av en lokal dagstidning tillsammans med köpmannaföreningen orten.

Sedan 1996 finns ett avtal mellan SRU och MTG Radio AB om samarbete mellan RIX- och MTG-näten. Samarbetet innebär att MTG Radio AB för programproduktion för samtliga stationer

ansvarar anslutna till RIX- och MTG-näten samt att Airtime AB ett företag inom MTG-koncemen säljer annonstid för båda näten.

MT G-stationer 15 st

Z Radio 101,9 HB Stockholm Radio Storpannan 104,8 i Göteborg HB Göteborg Radio National Skellefteå AB Skellefteå Radio National Luleå AB Luleå Radio Air 104,5 i Hällby och Eskilstuna HB Eskilstuna Forum Marknad 107,7 i Nyköping HB Nyköping Reklammedia 107,3 i Kristianstad HB Kristianstad

Jönköpings Reklamradio 106,0 HB Jönköping Växjö Reklamradio 104,3 HB Växjö Radio 2001 107,6 i Helsingborg HB Helsingborg Trestad Air 105,0 HB Trestadsområdet Östersund Air 104,0 HB Östersund/Åre Power Hit Radio 106,3 Megahertz HB

Stockholm

Gigahertz 106,7 i Malmö HB Malmö Reklammedia 104,4 i Kil och Karlstad HB

Karlstad

MTG Radio AB, helägt det börsnoterade Modern Times Group av MTG AB, har franchiseavtal med de femton tillståndshavama. Avtalet innebär att MTG Radio AB tillhandahåller försäljning rikstäckande av reklamtid genom Airtime AB, marknadsföring, tekniskt stöd, rätten till varumärket Radio RIX samt leverans till 16 timmar av upp program producerad MTG Radio AB dygn. Avtalen löper år av per ett i taget med månaders uppsägningstid. 13 de 15 bolagen sex av är handelsbolag i vilka samma tre aktiebolag är bolagsmän; MTG Radio AB, Kinnevik Radio AB och Invik Radio AB. I de två övriga aktiebolagen äger MTG Radio AB 50 % aktierna. av

Programmen

Programmen är centralt producerade för både RIX-nätet och MTGnätet. Under 16 timmar dygn sänds central programfeed, per en vilken kan avbrytas de enskilda tillståndshavama vid bestämda av tillfällen varje timme for lokal reklam, lokala tävlingar m.m. Andelen lokalt producerat programmaterial sänds på detta uppgår enligt som sätt uppgift till i genomsnitt timme dygn. Under en per natten sänder stationema lokalt sammansatt musik.

6.3.4 SRAB/Radio

City Fria Media

Anslutna tillståndshavare: 13 st. Radio Stella AB Helsingborg Fria Radiobolaget i Borås AB Borås Radio Hit FM Melodicum AB Växjö Radio Match AB Jönköping Svensk Radiopartner Radio City AB

Karlstad

Fria Media i Östergötland AB Linköping Radio Nova AB Nyköping Uppsala Musikradio AB Uppsala

SOU 1999: 14 149

Reklamradio FMK AB Kalmar/Öland Fria Media i Blekinge AB Blekinge Staffan Lindblad Västra Småland David Olsson Radioproduktion AB Norrköping Göta Radiokanal i Linköping AB Norrköping

Radiobokningen AB, ägt till lika delar Fria Medias Moder AB

av Fria Media och AB Svensk Filmindustri se vidare under Mix Megapol sköter riksannonsförsäljning på uppdrag de anslutna tillstånd-

av shavama. Staffan Lindblad har avtal med Radio Match AB om programproduktion. I många tillståndshavarbolagen återkommer Fria

av Media, helägt Stiftelsen Fria Media, delägare.

av som

Radio Match-stationerna i Jönköping, Värnamo och Borås sänder lokala i två block under dagen kl. 06.00-10.00 och 14.00-

program 18.00 och under resten dygnet. Samma upplägg

samma program av tillämpas Radio Match-stationerna i Kalmar och Blekinge. Radio

av Match-stationema i Norrköping och Linköping sänder samma program under dagtid 06.00-22.00 och lokalt producerade program nattetid.

Hos övriga tillståndshavare är praktiskt taget allt programmaterial egenproducerat och har klar lokala förankring.

en

6.3.5 Övriga ej nätverksbundna

Antal tillståndshavare: 8 st. Sky Radio AB Stockholm RTL Radio AB Stockholm Bandit Communications AB Stockholm Radio Lappland AB Arjeplog 106,7 Klassiska Hits AB Stockholm Radio City Stockholm AB Stockholm Radio City Göteborg AB Göteborg Radio City Malmö AB Lund

Bland dessa finns i vissa fall ägarkopplingar.

Inom kretsen fristående tillståndshavare är så gott som allt mate-

av rial egenproducerat. Hos vissa dessa tillståndshavare har program-

av materialet klar lokal förankring.

en

6.4 Den ekonomiska

verkligheten

6.4. 1 Annonsmarknaden

Reklammarknaden för radio har utvecklats starkt från det att de kommersiella sändningarna inleddes. Under 1993 uppgick de totala investeringarna till sammanlagt 32 miljoner kronor, 1994 164 miljoner kronor, 1995 234 miljoner kronor, 1996 319 miljoner kronor och 1997 416 miljoner kronor För 1998 beräknas annonsintäktema uppgå till ca 530 miljoner kronor, vilket motsvarar andel 3,3 % investeen om ca av ringarna i traditionella medier. Under 1997 och 1998 radion det var var snabbast växande mediet, undantaget intemetannonseringen5. lRM prognosticerar att reklamintäktema for radio år 2004 kommer att uppgå till ca 884 miljoner kronor i dagens penningvärde bi-

se

laga 4.

Avgifterna

Den sammanlagda avgiften för lokalradion för år 1999 har Radioav och TV-verket fastställts till 116 388 600 kronor, vilket motsvarar ca 25 % av den totala omsättningen i branschen. Avgifterna fördelar sig på de olika nätverken enligt följande. Mix Megapol 19 846 600 kr. NRJ 27 956 100 kr RIX/MTG 36 836 000 kr 13 125 900/23 710 100 Fria Media 17 335 200 kr Övriga 14 414 700 kr

4 IRM:s rapport Internationella reklammarknader, oktober 1998. 5 IRM:s rapport Reviderad Reklam- Medieprognos, juni 1998.

6.4.3 Resultaten för de olika nätverken

Mix Megapol

Radioprogramföretaget RPF AB Bonnier Media AB driver

som ägs av Mix Megapol-stationerna. Omsättningen för Företaget uppgick under 1997 till 62,5 miljoner kronor, för 1996 omsättningen 52,3 miljoner

var kronor. Under motsvarande perioder visade företaget en förlust om 45,5 miljoner kronor, respektive 36,5 miljoner kronor efter finansiella poster‘.

För perioden januari till och med augusti 1998 visade programföretaget förlust 16,6 miljoner kronor före bokslutsdispositioner

en om och skatt. För motsvarande tid 1997 uppgick förlusten till 38,7 miljoner kronor7.

Omsättningen för helåret 1998 beräknas uppgå till 111 miljoner kronor.

NRJ/Energy

NRJ-stationema drivs RBS Broadcasting AB är ett helägt

av som dotterbolag till NRJ S.A. RBS Broadcasting AB är vidare moderbolag i

koncern består ett dotterbolag samt flera intressebolag. en som av Bolaget har brutet räkenskapsår. Under perioden oktober 1996 till oktober 1997 nådde koncernen omsättning 89,7 miljoner kronor

en om samtidigt förlusten uppgick till 35,8 miljoner kronor före

som dispositioner och skatt. Motsvarande siffror för året dessförinnan var 70,8 miljoner kronor i omsättning respektive 45,8 miljoner kronor i förlusts.

Under 1996/97 erhöll bolaget ett aktieägartillskott om 38,5 miljoner kronor, under perioden dessförinnan uppgick aktieägartillskottet till 45,6 miljoner kronor.

Omsättningen för räkenskapsåret 1998 beräknas uppgå till ca 108 miljoner kronor.

° Radioprogramföretaget RPF AB:s årsredovisning for räkenskapsåret 1997-01-01 -1997-12-31. 7RFP AB:s delårsrapport för tiden 1998-01-01 1998-08-3

- 8RBS Broadcastin AB:s årsredovisning för räkenskapsåret 1996-10-01

- 1997-09-30.

RIX och MTG

MTG Radio AB ägs Modern Times Group MTG AB. Omsättningen av för MTG Radio AB uppgick under 1997 till 60 miljoner kronor samtidigt som resultatet efter avskrivningar visade förlust en om 26 miljoner kronor. Motsvarande siffror för 1996 33 miljoner var kronor, respektive förlust SO miljoner kronor. I MTG:s rörelseen om resultat ingår P4 Radio Hele Norge med 20 miljoner kronor°. Koncernbidraget för bolaget uppgick under 1997 till 49,9 miljoner kronor. Av delårtsrapport for Modern Times Group MTG AB framgår att nettoomsättningen for radio under de första kvartalen 1998 har ökat från 9,9 miljoner kronor och 17,1 miljoner kronor för 1997 till 15,8 miljoner kronor, respektive 25,8 miljoner kronor.

Fria media

Fria Media Moder AB äger bl.a. 100% aktierna i dotterbolaget av Radio Match AB och 50% aktierna i Radio Stella AB. Under av perioden juli 1995 till och med juni 1996 uppgick koncernens intäkter till 11,2 miljoner kronor. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader under motsvarande period uppgick till förlust 930 000 kr. en om För perioden därefter vilken omfattade juli 1996 till och med december 1997 var intäkterna för koncernen 41 miljoner kronor under det att resultatet efter finansiella intäkter och kostnader visade positivt ett resultat om 3,1 miljoner kronor. Under kalenderåret 1998 uppgick intäkterna till 103,9 miljoner kronor fakturerat utfall jämfört med 82 miljoner kronor under kalenderåret 1997.

9Årsredovisning för Modern Times Group MTG AB för räkenskapsåret 1997-01-01 1997-12-31. www.mtg.se. - ° Årsredovisning och koncemredovisning for FRIA MEDIAS MODER AB, räkenskapsåret 1996-07-01 1997-12-31. -

L l 1 sou 1999;14 153

6.5 Slutord

De accumulerade förlusterna för lokalradion vid utgången av år 1998 har uppskattas till ca 800 miljoner kronor. Under motsvarande period har de sammanlagda reklamintäktema uppgått till ca l 695 miljoner kronor samtidigt som koncessionsavgiftema uppgått till drygt 500 miljoner kronor.

Den positiva marknadsutvecklingen för lokalradion förväntas fortsätta, bilaga 4. En sådan utveckling främjar programföretagens

se Förutsättningar att uppnå förbättrade rörelseresultat.

7 och

överväganden förslag

Vad handlar den här utredningen om Vilka är de stora förändringarna Reklamradion har funnits sedan 1993 och har under den korta tiden etablerat sig hos lyssnarna som ett naturligt inslag i etem. Mätningar säger att det rör sig 2 miljoner lyssnare varje dag lyssnat

om som en kommersiell lokalradiostation. Samtidigt har det funnits bitvis hård

en kritik mot det likriktade innehållet och inte minst hur frekvenserna auktionerades ut.

Det viktigaste resultatet av utredningens arbete är att den kommersiella lokalradion nu får möjlighet att göra bedömningar längre sikt. De tillstånd som tidigare fördelats kommer att kunna förlängas till utgången av 2008. Med det beskedet kan ägarna till de olika radiostationema i lugn och ro utveckla radion och åstadkomma lönsamhet i branschen. Den trygghet avlägsen tidshorisont erbjuder kan

som en användas till att experimentera och utveckla den kommersiella radion och att inleda det kommande teknikskiftet till digitalradio.

Ett annat viktigt resultat är att förslaget innehåller uppgörelse

en med det tidigare auktionsförfarandet. Utauktioneringen frekvenser

av slog ut många av de lokala intressenter fanns 1993 och gjorde att

som de stora nätverken kom att dominera. Det resultatet stämmer inte med de intentioner finns i lagen. Auktionema drev också priset på

som upp tillstånden och har gjort att lönsamhet ännu inte uppnåtts i branschen. Förslaget innebär att de lediga tillstånden kommer att fördelas efter helt andra grunder. Varje sökande skall bedömas för sig. Förfarandet öppnar därmed möjligheter för fler aktörer att sända radio.

Kritiken mot den kommersiella lokalradion handlar ofta att det

om är en för stark likriktning av utbudet och att vågar för lite. Kritiken

man har på senare tid framförts bl.a. annonsörerna. Som kritiken

av svar kan hävdas att med tiden kommer bredden och den lokala anknytningen att öka samt mångfalden i etern att stärkas. För att påskynda den utvecklingen skärper utredningen kravet på att sända med profil.

egen Varje station ska sända eget material skiljer sig från andra stationer

som minst 3 timmar varje dag mellan 6.00 och 21.00.

Utredningen har haft som uppdrag att söka vägar för att underlätta de kommersiella programföretagens medverkan vid introduktionen

av

156 Överväganden SOU 1999: 14

den digitala radion, DAB. Försökssändningar pågår idag inom Sveriges Radio och teknikskiftet kommer självklart omfatta även den kommersiella radion. DAB innebär en stor kvalitetshöjning för lyssnaren. Dels i form att ljudkvaliteten förbättras, dels i form av att tilläggs-

av tjänster kan komma lyssnaren till godo genom den nya tekniken. Teknikskiftet innebär att olika medier smälter ihop och radion blir mer än radio.

För att underlätta introduktionen DAB är långa tillståndsperioder

av och låga kostnader en förutsättning. Teknikskiftet i sig avgörs inte enbart hur radion sådan utvecklas och prövar den nya teknikens

av som möjligheter utan lika viktigt är att mottagarna görs betydligt billigare än de är idag. Samarbetet mellan de sänder radio i DAB och de som

som utvecklar mottagare blir avgörande för framgången i teknikskiftet. En tidpunkt för när skiftet är genomfört är i dagsläget omöjligt att säga.

Utredningens förslag innebär att svenska radiolyssnare goda grunder kan fram emot fortsatt utveckling av radion. Sänd-

se en ningamas profil stärks samtidigt som fler aktörer kan göra sig gällande

mångfalden i etern ökar. -

7.1 Utredningens förslag

Sändningar i allmänhet

Utredningen föreslår en ny reglering för den kommersiella lokalradion.

I kapitlet behandlas först utredningens förslag om förlängning av de nuvarande tillstånden.

Utredningen lämnar därefter förslag till regler för behörighet och urval vid fördelning av tillstånd. Urvalet skall bl.a. grundas ägarförhållanden och mängd eget material. Enligt förslaget kommer tillståndsmyndigheten att kunna knyta villkor till sändningstillståndet,

sätt som radio- och TV-lagen nu ger regeringen möjlighet att

samma göra. Tillstândstiden föreslås bli fyra år, med rätt till förlängning i ytterligare två perioder om fyra år.

När det gäller innehåll föreslår utredningen att varje

programmens programföretag dagligen, mellan 06.00 och 21.00 skall sända material

är unikt för den verksamheten om minst tre timmar. Regeln som egna ersätter den nuvarande regleringen att tredjedel av sändnings-

om en tiden skall bestå egenproducerat material.

av

Utredningen föreslår att den nuvarande begränsningen att ingen

tillståndshavare får ha mer än ett tillstånd ändras.

—

De framtida sändningsomrâdena skall utformas för att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter. Utbyggnaden av det digitala nätet

SOU l999zl4 Överväganden l 5 7

föreslås fortsätta och skall, i likhet med det analoga nätet, ske med hänsyn till efterfrågan.

Utredningen föreslår ett nytt avgiftssystem bygger intäkter

som av reklam såsom och sponsring, även s.k. åsiktsreklam.

annonser men

Dagens sanktioner föreslås ändrade så sätt att den dubbla möjligheten att kräva särskild avgift och förelägga vid äventyr vite tas bort.

av Grunderna för återkallelse utökas.

Tillståndsgivande myndighet och tillsynsmyndigheten föreslås få delvis ändrade uppgifter.

Övergångsbestämmelsema omfattar bl.a. avgifterna för

de nuvarande sändningstillstånden.

AM-bandet föreslås inte omfattas av den nya lagstiftningen.

Digitala sändningar

Den nya tekniken ger förutsättningar för tillämpningar, förut-

nya sättningar som lagstiftaren i möjligaste mån bör ta tillvara och inte förhindra. Det går emellertid inte att helt och hållet förutse vilken väg utvecklingen kommer att ta. Genom att tillsätta Konvergensutredningen Utredningen om samordning lagstiftning för radio, TV och tele-

av verksamhet, dir 1997:95 har regeringen sökt förutse det behov bl.a.

av lagstiftning utvecklingen kommer att medföra.

Utredningen föreslår fortsatt utbyggnad det digitala nätet.

av Utbyggnaden bör ske med beaktande efterfrågan. Tillståndshavama

av skall möjlighet att själva välja sin infrastruktur.

ges

Det är angeläget att förutsättningarna redan från början är sådana att kraven yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. All kapacitet bör därför fördelas mellan tillståndshavarna, under förutsättning att antalet sökande är tillräckligt.

För att effektivt ta tillvara den digitala teknikens fördelar skall tillståndshavare ha möjlighet att upplåta outnyttjat utrymme till

annan tillstândshavare i samma multiplex. Under förutsättning att tillräckligt utrymme används till programverksamhet kommer utredningens förslag inte att medföra hinder mot att resterande utrymme upplåts eller utnyttjas för annan verksamhet. Möjligheten att använda frekvensutrymmet för annat än traditionella radioprogram gör det emellertid viktigt att säkerställa att kärnan i sändningsverksamheten utgör sändningar ljudradioprogram.

av

Det är också viktigt att de företag som från början deltar i sändningarna skall kunna göra bedömningar på längre sikt. Programföretagens vilja att delta i de digitala sändningarna torde påverkas deras möjlig-

av

l 58 Överväganden SOU 1999: l 4

het att förutse de framtida spelreglerna. Tillståndsperioden föreslås därför bli fyra år, med rätt till förlängning vid två tillfällen.

Genom att ge programföretagen möjlighet att sända s.k. tilläggstjänster torde intresset för digitala utsändningar att öka. Reglerna för sökbar text-TV föreslås omfatta sådan programverksamhet.

Det avgiftssystem utredningen föreslår består av en fast och en rörlig del. Den rörliga avgiften kommer inte att utgå under den första tillståndsperioden för utsändningar sker med digital teknik.

som

Det åtagande sökanden gör om andel eget material föreslås, för sändningar med digital teknik, uppfyllas först under år 2005.

Begreppet mångfald

Inom medierna saknas en enhetlig och av alla godtagen innebörd av begreppet mångfald. För de flesta torde begreppet mångfald inom massmedierna dock handla om mångfald när det gäller åsikter och opinioner om samhället eller som uttryck för åsikter inom bl.a. kultur, vetenskap eller religion och världsåskådning.

Begreppet mångfald kan ta sikte på vad som uttrycks och kallas då ofta innehållslig mångfald. Den strukturella mångfalden omfattar då de omständigheter som bestämmer vem som skall komma till tals; den som uttrycker något samt strukturen i ägandet.

Europarådets mediakommitté har, i förhållande till mediekoncentration, valt följande arbetsdefmition av begreppet mångfald inom medierna:

Begreppet mångfald skall förstås att innebära utrymme för att ge uttryck åt ett brett spektrum av sociala, politiska och kulturella värden, åsikter, information och intressen genom massmedierna.

Mångfalden kan vara inre, dvs. när ett brett spektrum av sociala, politiska och kulturella värden, åsikter och information uttrycks inom en enda medieorganisation, eller yttre, dvs. när ett antal organisationer var och en ger uttryck för en särskild ståndpunkt.

Om det finns mångfald bland ägare och dessa alla uttrycker

en samma sak föreligger inte yttre mångfald enligt denna definition. Yttre mångfald uppstår först och en ger uttryck för en särskild

när ägarna var ståndpunkt. Antalet företag eller produkter är således inte avgörande för mångfalden i innehållet. Mångfalden i denna mening ökar inte om ett stort antal medieföretag konkurrerar med ett likartat innehåll, exempelvis samma typ eller t.o.m. gemensamt urval och redigering av nyheter, musikinslag, underhållningsprogram etc.

Ett exempel inre mångfald kan vara public service-företagen. Det kan inom Sveriges Radio sägas uttryckas ett brett spektrum av sociala,

SOU 1999: 14 Överväganden 159

politiska och kulturella värden, åsikter och information. Däremot saknas den yttre mångfalden. Utredningen använder i betänkandet begreppen yttre och inre mångfald. Till yttre mångfald hänförs då de omständigheter som bestämmer skall komma till tals; den uttrycker något vem som som samt strukturen i ägandet, utan hänsyn till vad uttrycks. Med inre som mångfald avses vad som uttrycks. Det torde råda stor enighet att demokrati kräver mångfald inom om massmedierna för att fungera.

7.2 De nuvarande tillstånden

För närvarande finns 84 utdelade tillstånd, fördelade över 38 sändningsområden. De utdelade tillstånden gäller till utgången år 2000. av Enligt lokalradiolagen skall dessa förlängas tillståndshavaren så om begär. Rätten till förlängning kan under vissa förutsättningar gå förlorad. Frågan är vilka ändringar är möjliga och önskvärda att som genomföra och vilka följder ändringarna får.

7.2.1 Utrymme för

lagändring

Enligt 8 § andra stycket lokalradiolagen skall ett tillstånd förlängas med ytterligare en tillståndsperiod tillståndshavaren så begär. De enda om grunderna för att vägra förlängning framgår direkt lagtexten är som av ändrad indelning sändningsområdena 9 § eller att grund för återav kallelse av tillståndet enligt 28 § föreligger. Lokalradiokommittén konstaterade att det uppenbart att staten var kan genombryta tillståndshavarens ställning lagstiftning. genom ny När det gällde frågan vid vilken tidpunkt lagändringar skulle kunna genomföras utan att rättsliga påföljder för staten kunde bli aktuella synes kommittén att detta kunde ske vid utgången år 2000. mena av Som grund härför angavs att det för tiden därefter saknas tillståndsmässig utfästelse från statens sida, de förbehåll därom fanns i som lagens förarbeten samt att osäkerheten i tillståndens bestånd och innebörd efter år 2000 måste ha varit i högsta grad förutsebar och en påräknelig faktor för tillståndshavama. Däremot menade kommittén att det var legalt möjligt att redan under löpande tillståndsperiod genomföra mindre ingripande förändringar beträffande programreglemal

SOU 1996:176 s. 116

160 Överväganden SOU 1999: 14

Av remissvaren framgick att tillståndshavarna, för det fall deras tillstånd inte skulle förlängas ytterligare period, ansåg sig berättigade

en till skadestånd. Denna bedömning delades även av juridiska instanser.

Utredningen delar kommitténs bedömning att staten, genom ny lagstiftning, kan bryta tillståndshavarens ställning genom lag. Frågan är dock vilka ekonomiska konsekvenser sådan lagstiftning skulle få till

en följd.

I prop. 1992/93:70—Privat lokalradio citeras Lagrådets uttalade i anledning av förslaget till lokalradiolagen:

Det anförda väcker frågan om tillståndshavarens rätt till förlängning av tillståndet är så stark att han har rätt till skadestånd av staten, om han grund av ändrad områdesindelning vägras förlängning av tillståndet. Med hänsyn till att alla tillstånd är tidsbegränsade och till att lagen förutskickar att en omprövning av områdesindelningen sker i samband med att tillståndstiden löper ut kan någon rätt till ersättning av staten emellertid inte komma ifråga för den som nu aktuell grund vägras förlängning.

På samma sätt måste bedömas den situationen att lokalradiolagen under tillståndstiden ändras i syfte att ge Närradionämnden utrymme för skälighetsbedömningar. Konstruktionen med tidsbegränsade tillstånd i förening med de planer som redovisas i lagrådsremissen en utvärdering av systemet när det har varit i bruk under någon tid gör att de som nu söker tillstånd måste räkna med möjligheten att de inte får tillståndet förlängt grund av skärpta krav i lokalradiolagen tillståndshavamaz."

Regeringen anslöt sig till vad Lagrådet anfört. Mot bakgrund lagens utformning jämte de citerade uttalandena

av

från förarbetena är, enligt utredningens bedömning, utrymmet för att underlåta att förlänga dessa vid utgången av år 2000, utan att riskera skadeståndsanspråk, begränsat. Det är uppenbart att, om grund för återkallelse föreligger eller sändningsområdena av tekniska skäl måste ändras, Radio- och TV-verket kan underlåta förlänga tillstånden utan att staten löper risk att behöva erlägga skadestånd. Med stöd av de ovan återgivna uttalandena i förarbetena bör det även vara möjligt att ändra lokalradiolagen i syfte att ge utrymme för skälighetsbedömningar utan att riskera att en talan om ekonomiskt skadestånd skall vinna bifall. Att generellt ta bort rätten till förlängning är däremot inte fråga om skälighetsbedömning och torde därför medföra krav ekonomisk kompensation.

2Prop. 1992/93:70 25

s.

Lagtextens formulering Om tillståndshavaren begär det före en tillståndsperiods slut, skall Radio- och TV-verket förlänga tillståndet med ytterligare tillståndsperiod skulle kunna tolkas som att rätten till

en Förlängning är evig. Tillståndshavama skulle då ha evig rätt till för-

en längning, under förutsättning att de begärde detta innan tillståndsperiodens slut. En sådan tolkning är emellertid inte rimlig. I de remissyttranden lämnades över Lokalradiokommitténs betänkande har

som klart framgått att inte tillståndshavama räknar med att tillstånden

ens har givits för all framtid, däremot att deras rätt att sända upphör vid utgången år 20083.

av

7.2.2 Skall tillstånden

förlängas

Utredningen föreslår att möjligheten att förlänga de nuvarande tillstånden med åtta år kvarstår.

I de fall grund för återkallelse inte föreligger eller det saknas anledning att ändra sändningsområden talar, enligt utredningens bedömning, starka skäl för de nuvarande tillståndshavama möjlighet till

att ge förlängning tillstånden ytterligare en period i enlighet med bestäm-

av melserna i lokalradiolagen. Skälen är följande. Enligt uppgift uppgår branschens accumulerade förluster till ca 800 miljoner kronor. Enligt utredningens mening är det knappast troligt att dessa tillståndshavare stillatigande skulle acceptera att tillstånden inte förlängdes i enlighet med den nuvarande lagstiftningen. Med all säkerhet skulle yrkanden

skadestånd framställas. Även dessa inte skulle leda till framom om gång eller full framgång skulle staten för lång tid. framöver vara indragen i tvister och förhandlingar och kraft krävas att lösa dessa tvister. Det finns anledning att söka undvika en sådan situation. Härtill kommer att dessa tvister med all sannolikhet skulle inverka programföretagens vilja och intresse att satsa sändningar med digital teknik. Om den ovillkorliga rätt till förlängning som nu synes gälla upphävs skapar detta ett prejudikat beträffande efterföljande lagstiftning och de ändringar kan komma att genomföras. Med en

som sådan osäkerhet försvåras programföretagens möjlighet att göra bedömningar på längre sikt, vilket i sin tur torde påverka viljan att investera i DAB. Utredningen föreslår därför att möjligheten att förlänga de nuvarande tillstånden kvarstår.

3Jfr Radioutgivareföreningens yttrande över Lokalradiokommitténs betänkande "Den lokala radion SOU 1996: 176.

6 19-0209Lokalradion

162 Överväganden SOU 1999: 14

7.2.3 Parallella

system

Utredningens förslag innebär bl.a. att ett nytt system för urval och

avgifter införs. De löpande tillstånden kommer i dessa delar i huvud-

nu sak inte att omfattas av den föreslagna lagstiftningen. Det innebär att

nu olika regler kommer att gälla för tillståndshavare beroende när tillstånden fördelades.

I förarbetena till lokalradiolagen att villkoren för verksam-

anges heten kan behöva justeras i olika avseenden. Härtill kommer att ytterligare tillstånd föreslogs kunna fördelas i befintliga sändningsområden under tillståndstiden4. Det torde ha varit uppenbart för tillståndshavarna att en justering villkoren skulle kunna resultera i ändrad lagstiftning

av och att sändningarna i framtiden skulle kunna bedrivas under olika regler beroende när tillstånden fördelades.

Utredningen menar därför att det inte finns några bärande skäl mot att låta sändningar ske under delvis olika regelverk under över-

en gångstid. En utgångspunkt under utredningsarbetet har emellertid varit att söka lösningar som innebär att konkurrensen inte snedvrids mellan de nuvarande och de blivande tillståndshavarna.

Den tillståndshavare i dag bedriver verksamhet och finner

som som det nya systemet fördelaktigt har alltid möjlighet att återlämna sitt

mer tillstånd och söka nytt under det regelsystemet.

nya

4 Prop. 1992/93:70 s. 12.

SOU 1999: 14 Överväganden 163

7.3 Vem kan få sändningstillstånd

Det skall möjligt för tillståndshavare att få mer än ett sänd-

vara en

ningstillstånd.

Utgivare tidningar samt programföretag som erhållit tillstånd

av

regeringen att sända ljudradio- eller TV-program skall kunna få

av

tillstånd.

Stat, landsting och kommun skall inte kunna få tillstånd, varken

direkt eller indirekt företag där dessa disponerar över minst

genom

20% samtliga aktier eller andelar eller avtal har ett

av genom

ensamt bestämmande inflytande.

Antal tillstånd

Det nuvarande begränsningen i lokalradiolagen mot att inneha mer än ett tillstånd infördes för att främja mångfalden När regel inför-

samma des i radio- och TV-lagen betonades att skälet att hindra ägarkoncentration än väsentlig när det gällde TV-sändningar och rikstäck-

var mer ande radiosändningar där frekvensema färre. Det därför av

var var största vikt att de ännu fåtaliga tillstånden inte förvärvades av en och

tillståndshavare°. samma

Bestämmelsen i radio- och TV-lagen har nyligen ändrats7.

Den digitala tekniken medför att överföringskapaciteten i det befintliga frekvensutrymmet kan ökas avsevärt jämfört med analoga sändningar. Behovet av professionella och finansiellt starka programföretag med intresse att delta i utvecklingen har blivit större även för

av lokalradions del. Lokalradiolagens bestämmelse om att ingen kan få

än ett tillstånd framstår mot denna bakgrund som mindre lämplig. mer Det saknas vidare anledning att ha särskild bestämmelse för lokalradio i denna del. Utredningen föreslår därför att det skall vara möjligt för en tillståndshavare att ha än ett tillstånd. Förslaget innebär att den

mer nuvarande situationen med ägamätverk legitimeras. Regleringen innebär emellertid inte att ett och programföretag skall kunna få allt

samma ledigt sändningsutrymme i ett sändningsområde, se vidare nedan.

5Prop. 1992/93:70 s. 16. ° Prop. 1995/96: 160 s. 80 7Prop. 1997/98:184 s. 66.

164 Överväganden SOU 1999: l 4

Tidningsföretag

Den som ger ut en dagstidning eller har inflytande över sådant företag kan i dag inte få tillstånd enligt lokalradiolagen 7 §. När bestämmelsen infördes motiverades den med att sådana tillståndshavare skulle kunna öka sitt inflytande över nyhetsförmedling och opinionsbildning i stället för att antalet självständiga röster skulle bli flera. Bestämmelsen är inte sanktionerad. Lagen innehåller inte heller något hinder for tillståndshavare att skaffa sig inflytande över företag ut dagssom ger tidning. Radio- och TV-lagen saknar motsvarande reglering. Utvecklingen har visat att regeln lätt har kunnat kringgås. Som framgår av bilaga 2 finns tidningsforetag representerade i ägarkretsen i ett drygt trettiotal av tillståndshavarbolagen antingen direkt eller via dotterbolag. Dessa tillståndshavare återfinns i huvudsak i nättre av verken; Fria Media, Mix Megapol och RIX. I två nätverken, NRJ av och MTG Radio saknas tidningsforetag bland ägarna, dock kan noteras att en av delägama/bolagsmännen i MTG Radio även är huvudägare till

ett tidningsföretag TidningsAB Metro.

I andra länder är det vanligt att utgivare tidning under vissa av restriktioner tillåts ha tillstånd for radiosändningar, kapitel 4. se Enligt utredningens mening saknas det anledning att ha kvar särregleringen for lokalradions del. Det Förhållandet att sökande ut en ger en dagstidning och huruvida tidningens spridningsområde omfattar det aktuella sändningsområdet skall i stället beaktas vid det urval kan som komma att ske vid tillståndsgivningen. Ur mångfalds- och yttrandefrihetssynpunkt är det naturligtvis inte lämpligt att, på orter där en enda tidning eller tidningsforetag är i dominans, denna erhåller tillståndet. En konsekvens utredningens förslag av är emellertid att så kan bli fallet orter där antalet sökande inte överstiger antalet tillgängliga tillstånd. Se vidare forfattningskommentaren. Det förhållandet att tidningsforetag uppbär presstöd kan utsom nyttja detta för programverksamhet i lokalradio kan innebära att konkurrensen mellan programföretagen snedvrids. Frågor konkurrensom neutralitet och i vilken utsträckning prioriterad ställning kan eller får en utnyttjas för att skaffa sig fördelar i andra avseenden än vad som var det ursprungliga syftet med stödet är en central fråga konvergensur perspektiv. Frågor om ägar- och maktkoncentration inom massmedierna övervägs för närvarande Mediekoncentrationskommittén dir. 1997: 136. av

8Prop. 1992/93:70 17. s.

SOU 1999: 14 Överväganden 165

Innehavare tillstånd från regeringen m.fl. av

Utredningen föreslår vidare att även de erhållit tillstånd att sända som ljudradio- eller TV-program regeringen skall kunna få lokalradiotillav stând. Anledningen är densamma som den föreslagna möjligheten att inneha fler än ett tillstånd; introduktionen den digitala tekniken torde av att professionellt och finansiellt starka programföretag delgynnas av tar. På anförts beträffande tidningsföretag bör ett samma sätt som ovan sådant företag redan dominerar medieutbudet på en ort få stå tillsom sökande vid tillståndsgivningen. baka för annan

Stat, landsting och kommun

Stat, landsting och kommun skall inte heller i fortsättningen kunna få tillstånd att sända lokalradio. De skäl framfördes i prop. som 1992/93:70 äger fortfarande giltighet; det angelägna i att lokalradion inte fungerar språkrör för myndigheter. som För att undvika att bestämmelsen kringgås föreslås att inte heller sådana skall kunna få tillstånd till del motsvarande minst organ som en 20 % samtliga aktier eller andelar direkt eller indirekt ägs av stat, av kommun eller landsting eller där dessa genom avtal har ett ensamt bestämmande inflytande.

7.4 Urval

Tillstånd för lokalradio skall inte längre fördelas genom auktionsförfarande. Möjligheten för sökande att samordna sina ansökningar skall kvarstå.

Enligt direktiven skall utredningen föreslå enligt vilka kriterier de sökande skall väljas ut. Utredningen skall utgå från att sändningstillstånd inte skall fördelas genom auktionsförfarande. Utredningen har valt lösning innebär att tillståndsmyndigen som heten först har att beakta sökandens behörighet. Överstiger därefter antalet sökande antalet lediga tillstånd skall ett urval ske. Det nuvarande åliggandet för tillståndsmyndigheten att erbjuda de sökande att samordna sina ansökningar skall kvarstå.

166 Överväganden SOU 1999: 14

7.4. 1

Behörighetsregler

Det skall vara ett grundläggande krav vid tillståndsgivningen att sökanden har finansiella och tekniska förutsättningar bedriva att verksamheten varaktigt, med god kapacitet och kvalitet i utsändningen.

Utredningen föreslår att ett grundläggande krav vid tillståndsgivningen skall finansiering garanterar ekonomisk uthålvara en som lighet samt de tekniska förutsättningar krävs för bedriva verksom att samheten varaktigt och med god kapacitet och kvalitet. Om sökandens finansiering är tillräcklig skall bedömas i förhållande till sökandens åtaganden beträffande mängd eget material, programverksamhetens format och andra sådana tjänster. Med ledning den budget sökanden av skall lämna ges tillståndsmyndigheten möjlighet att bedöma den om planerade verksamheten har genomtänkt affärsidé med säkerställd en

finansiering under tillståndsperioden.

Sökanden skall även sina tekniska förutsättningar bedriva ange att verksamheten varaktigt och med god kapacitet och kvalitet. Har sökanden tekniska möjligheter att erbjuda den ifrågavarande programverksamheten med tilläggstjänster för lokal ljudradio med beaktande de av tillståndsvillkor som tillståndsmyndigheten finner skäligt ställa skall att behörighet anses föreligga Föreligger omständigheter gör som att sökanden inte kan förväntas uppfylla rimliga krav att programverksamheten tillhandahålls under längre tid, att tjänsterna inte uppfyller en rimlig kvalitet i utsändningen eller att erforderlig kapacitet inte är tillgänglig för att tillhandahålla de erbjudna tjänsterna kan sökanden inte anses vara behörig. YGL anger att upplåtelse radiofrekvenser skall ske ett sätt av som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet. Det allmänna har ett ansvar för att syftet med upplåtelsen förverkligas; yttrandefriheten gynnas inte av att tillståndshavare måste upphöra med sändningar på grund

av brister i finansiering eller tekniska förutsättningar.

Även introduktionen de digitala

av ljudradiosändningama gynnas av

att sändningarna kan fortgå utan avbrott.

9 Med tilläggstjänster i lokal ljudradio programverksamhet består avses som av komplettering med hjälp text eller bild. av

SOU 1999: 14 Överväganden 167

7.4.2 Ett nytt urvalsförfarande

Om samtliga sökande inte kan beredas utrymme i sändningsområdet skall ett urval ske. Urvalet skall inledningsvis baseras kriterierna ägarförhållanden och den mängd eget material sökanden förklarar sig beredd att sända. Ett ägande som medför att antalet aktörer marknaden ökar och en hög andel program unikt för programföretaget i fråga skall därvid eftersträvas.

För det fall antalet sökande därefter fortfarande överstiger tillgängligt utrymme skall därefter programverksamhetens format beaktas.

Fördelningen skall syfta till att det lokala medieutbudet präglas

såväl yttre inre mångfald. av som

Vid tillståndsgivningen skall i första hand ägarförhållanden och mängd eget material betydelse. Ett ägande medför att antalet

ges som aktörer på den lokala marknaden ökar och stor mängd egna program

en skall eftersträvas. Enligt utredningens mening kan en användning av kriterierna bidra till att förverkliga statens kulturpolitiska mål om mångfald och reella yttrandemöjligheter.

Kvarstår därefter flera sökande än antalet tillgängliga tillstånd skall programverksamhetens format beaktas.

Kriterierna i lag.

skall anges

Utredningen har under arbetets gång sökt urvalskriterier som är mätbara utan att medföra konsekvenser som den nu gällande

samma ordningen. Mot bakgrund av att utredningens förslag skall stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter har det fallit sig naturligt att tillämpa ett kriterium bygger sökandens ägarförhållande. När det gäller

som själva innehållet i sändningarna har arbetet därutöver inriktats på att söka kriterier för urval innebär att konkurrensen mellan program-

som företagen kvarstår, även efter det att tillstånden fördelats. Konkurrensen kvarstår programföretagen fritt kan ändra innehållet i sina

om sändningar utan att tillstånd krävs myndighet. Mängden eget mate-

av rial är ett sådant urvalskriterium.

Även i de fall tillstånden har fördelats efter formatet sökandens programverksamhet kan konkurrens i viss mån sägas kvarstå mellan programföretagen. Det förslag utredningen lägger fram innebär att urvalet i denna del grundas programverksamhetens art. Sökandens politiska, religiösa, kulturella eller sådan åskådning får inte läg-

annan

till grund för urvalet. För att markera att bestämmelserna inte utgör gas någon otillbörlig begränsning de grundlagsskyddade frihetema utan

av

168 Överväganden SOU 1999: l 4

tar sikte på just på verksamhetens allmänna profil har utredningen valt att formulera kriteriet programverksamhetens format. som Kriteriet innebär således att det är formatet, dvs arten och inte innehållet som skall bedömas vid tillståndsgivningen. Den kontroll inneav hållet i förhållande till det angivna formatet kommer att föresom komma under tillståndsperioden kommer inte sanktionerad. Det att vara är således möjligt för tillståndshavare att ändra formatet för sänden ningarna eller deras innehåll under tillståndsperioden. Medför änden ring av formatet att mångfalden i utbudet i sändningsområdet påtagligt minskat riskerar dock tillståndshavaren att tillståndet inte förlängs vid tillståndsperiodens slut, se avsnitt 7.1 1.2.

Varför programverksamhetens format

I många sändningsområden kan urvalet säkerligen genomföras endast med hjälp kriterierna ägarförhållande och mängden eget material. av När det gäller de mest efterfrågade sändningsområdena finns emellertid en risk att kriterierna inte räcker. Under sådana förutsättningar måste ytterligare urvalskriterier tillämpas. Det programformat sökanden har för avsikt att tillämpa framstår då, enligt utredningens mening, bäst som lämpat för att uppfylla kraven på mångfald och reella yttrandemöjligheter. Utredningen har övervägt att använda lottning eller anbud som komplement till mängden eget material avvisat dessa urvalsmen metoder som inte tillfredsställande. Anbud medför, i likhet med det nuvarande systemet med auktionsförfarande, att ekonomiskt starka intressenter kan gynnas på bekostnad av intressenter med mindre rörelsekapital. Lottning innebär att avgörandet fälls med slumpens hjälp, ett förfarande som enligt utredningens mening inte mångfalden gynnar eller de reella yttrandemöjlighetema. Det bör framhållas att villkor att sända visst format kommer att om ingå i sändningstillståndet endast i de fall urvalet skett med tillämpning av kriteriet.

7.4.2.1 Skönhetstävling

Lokalradiokommitténs förslag gick ut på att urval skulle ske bl.a. med utgångspunkt i programverksamhetens inriktning. Inriktningen skulle få ändras först efter prövning tillståndsmyndigheten enligt beav som tänkandet skulle restriktiv med att godkänna förändringar. Den vara

SOU 1999: l 4 Överväganden 169

ändock avvek från den angivna inriktningen riskerade att tillsom ståndet återkallades. Som framgår avsnitt 3.1.1 mötte förslaget omfattande kritik. av Urvalsförfarandet karaktäriserades skönhetstävling och angavs som kunna öppna för värderingar var främmande för den svenska trasom ditionen det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Förslaget föranledde flera remissinstanser att erinra om förbuden mot förhandsgranskning och och vad gäller för bestämmande av censur som annars innehåll i radioprogram. Några remissinstanser påpekade även att förslaget kunde innebära otillåten begränsning av yttrandeanses en friheten. Utredningens förslag innebär skönhetstävling såtillvida att tillen stånden kan komma att fördelas efter val mellan olika format av programverksamhet. Det bör emellertid framhållas att kriteriet inte innebär att tillståndsmyndigheten skall smakdomare; myndighetens uppagera gift är till att det finns mångfald i etern, dvs att utrymme ges för att se olika programfonnat, inte att värdera de angivna formaten i sig. Därefter, för det fall antalet sökande fortfarande överstiger antalet tillgängliga tillstånd, finns utrymme för tillståndsmyndigheten att tillämpa skön vid urvalet. Det finns emellertid anledning att ta upp remissinstansemas kritik mot Lokalradiokommitténs förslag.

Otillåten begränsning yttrandefriheten av

På grund det begränsade sändningsutrymmet är det inte möjligt att av uppnå fullständig etableringsfrihet för Ijudradiosändningar. Det en finns enligt YGL möjlighet att reglera radioutsändningar genom lag innehåller föreskrifter tillstånd och villkor för att sända. Det som om allmänna skall eftersträva att radiofrekvensema tas i anspråk ett sätt leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Vid som lagstiftningen skall RF föreskrifter begränsningar de grund- :s om av läggande fri- och rättigheterna beaktas samt den Europeiska konventioangående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundäggande nen frihetema. I konventionen föreskrivs skall äga rätt till yttrandefrihet, att envar innefattande åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning offentlig myndighet och oberoende av av

° 3 kap. 2 § l stycket YGL.

l 70 Överväganden

SOU 1999: 14

territoriella gränser". Bestämmelsen dock de anslutna ger staterna möjlighet att kräva tillstånd för bl.a. radiosändningar. Konventionsstaternas frihet att reglera radion är emellertid inte utan begränsningar. Enligt doktrinen innebär detta att konventionsstaterna inte får diskriminera vid fördelningen tillstånd och det måste av att säkerställas att mediet inte förbehålls vissa grupper. Enligt Europadomstolens praxis skall prövning ske de en om begränsningar av yttrandefriheten rätten att sända radio är som avser nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Enligt utredningens mening strider utredningens förslag varken mot grundlagarna eller den nämnda konventionen. För markera ovan att att bestämmelsen inte att utgöra någon otillbörlig begränsning de avser av grundlagsskyddade fri- och rättigheterna föreslår utredningen att det uttryckligen i lagtext avvisas att valet mellan flera tillståndssökande görs beroende av programverksamhetens anknytning till viss åskåden ning i politiskt, religiöst, kulturellt eller sådant hänseende. annat

F örhandsgranskning

och censur

När det gäller programmens innehåll är det den sänder radioprosom gram som självständigt avgör vad som där skall förekomma. Det får inte förekomma att något är avsett att framföras i radioprogram som ett först måste granskas myndighet. Inte heller är det tillåtet för av en myndigheter att, utan stöd i grundlagen, på grund det kända eller av väntade innehållet i ett radioprogram förbjuda eller hindra dess offentliggörande eller spridning bland allmänheten.

Remissinstansemas invändningar förhandsgranskning och

om censur tog sikte dels det förhållandet att urvalsförfarandet baserades programverksamhetens inriktning, dels att inriktningen fick ändras först

efter godkännande av tillståndsmyndigheten.

Utredningens förslag innebär ingen inskränkning i rätten för den som sänder att självständigt avgöra vad dessa skall inneprogrammen hålla. Sändningarnas innehåll kommer inte ligga till grund för att urvalsförfarandet. Om det valda programfonnatet visar sig ekonomiskt ohållbart kan detta ändras under tillståndsperioden. Oavsett hur sänd-

" Artikel 10. 2 Hans Danelius, Mänskliga rättigheter, Norstedts juridik, 5:e upplagan 1993, s. 222 ff. 3 Jfr Groppera Radio AG m.fl. 28.3.90 nr 173. 4 Artikel l0 st. ‘S3 kap. 4 § YGL. 6 l kap. 3 § första stycket YGL.

SOU 1999: 14 Överväganden 171

ningarna förhåller sig till den lämnade programförklaringen kommer myndigheterna enligt förslaget inte att ha möjlighet att återkalla tillståndet eller på annat sätt hindra en utsändning. Enligt utredningens mening utgör de angivna bestämmelserna om förhandsgranskning

ovan och censur därför inget hinder för utredningens förslag.

Det förhållandet, att ändring programverksamhetens format

en av som medför att mångfalden i utbudet påtagligt minskar i sändningsområdet kan få till följd att tillståndet inte förlängs, medför ingen annan bedömning.

Värderingar främmande för svensk tradition

När det gäller kritiken att förslaget öppnar för värderingar vid till-

om ståndsprövningen inte torde ha någon egentlig förankring i den

som svenska traditionen det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området kan följande anföras. Vid tillståndsgivningen för digital TV och DAB har beaktats att programutbudet helhet skall tilltala olika intressen

som och smakriktningar, respektive att utrymme skall ges åt program av olika karaktär, bl.a. med anknytning till sändningsområdet. Även

om det inte finns underlag för att hävda att tillståndsprövning grundat på programverksamhetens inriktning vunnit insteg i den svenska traditio-

kan i vart fall med visst fog hävdas att detta kriterium för urval inte nen längre är helt främmande för den svenska traditionen på det yttrandefrihetsrättsliga området.

7.4.2.2 Ägande

Som angivits är det inte lämpligt att samtliga tillstånd i ett sänd-

ovan ningsområde tilldelas en och samma sökande, se avsnitt 7.3. Ägarförhållanden måste därför beaktas vid urvalet. Tillståndsmyndigheten skall sträva efter att det blir många aktörer den lokala marknaden. Ägarförhållandena i radio och TV samt dagstidningar, såväl i pappersutgåva

i elektronisk form, skall beaktas vid urvalet. Endast de medier som som har det aktuella sändningsområdet som täcknings- eller upptagningsområde skall omfattas av bedömningen.

För att antalet aktörer den lokala marknaden skall öka får därför den sökande redan har tillstånd att sända radio eller TV och vars

som sändningar täcker det aktuella sändningsområdet stå tillbaka för annan sökande som saknar sådant tillstånd. Ger sökande ut dagstidning som täcker sändningsområdet får denne stå tillbaka för annan sökande som saknar ägarintresse i media i sändningsområdet.

172 Överväganden SOU 1999: 14

Sökande som ut andratidning torde vinna försteg framför ger en sökande som ger ut förstatidning. Detta kan motiveras med en att om förstatidningen får tillståndet i förlängningen denne skulle kunna konkurrera ut andratidningen då kanske måste läggas ned. Antalet som aktörer den lokala marknaden skulle då minska i stället för öka. att Har en sökande ett bestämmande inflytande över media i sändningsområdet får denne stå tillbaka för sökande saknar sådant inannan som flytande. Kriteriet syftar till att främja den yttre mångfalden och de reella yttrandemöjligheterna i det lokala området. Innehav lokalradiotillav stånd i andra sändningsområden kommer därför inte beaktas vid att urvalet, under förutsättning att inte sändningsområdena helt eller delvis sammanfaller. Som ovan angivits skall avvägning ske mellan ägarförhållanden en och mängden eget material. Framstår två sökande jämbördiga i som fråga om ägandeförhållande kommer mängden eget material att vara särskilt betydelsefull.

7.4.2.3 Mängd eget material

Utredningen föreslår att den mängd eget material sökande förklarar en sig beredd att sända utöver minimitiden avsnitt 7.5 skall tillmätas

se

betydelse. Den sökande vill sända större mängd material som en eget skall vinna försteg framför sökande endast vill sända ett fåtal som timmar av sådana Endast de sändningar sker då antalet program. som lyssnare är högt skall beaktas. Själva innehållet i sändningarna skall inte beaktas. Syftet med kriteriet är att öka lokalradions inre mångfald. Genom att det blir sökanden själv avgör det antal timmar denne som är beredd att sända kommer mängden naturligt till föratt anpassas hållandena på de olika orterna. Inom sändningsområden med efterstor frågan tillstånd kommer mängden eget material med all sannolikhet att vara större än inom motsvarande områden med liten efterfrågan.

Vad är eget material

För att bedömas eget material skall det fråga sändningar som vara om som är unika för lokalradiostationen. Det finns inget hinder mot att materialet produceras t.ex. ett oberoende produktionsbolag, av annan, men det får inte oförändrat sändas något annat programföretag. av

SOU 1999: 14 Överväganden 173

Vilken form det materialet skall ha är enligt utredningens beegna dömning inte lämpligt att reglera. Det skall överlämnas till den enskilda radiostationen avgöra utrymme skall för lokala nyheter, att om ges lokala reportage, musikprogram eller andra typer av program. skall utgöra eget material krävs att det För att ett program anses genomgått visst mått redaktionell bearbetning. Eftersom ett mål ett av med regel material är att öka mångfalden i massmedierna en om eget bör begreppet redaktionell bearbetning innefatta ett visst mått anses självständigt arbete och att det skapas håller en viss journaav som listisk kvalitet. Det kan material med nyhets- eller informationsvara värde, eller motiverat konstnärlig- eller underhållningsvara ur synpunkt. Material enbart bygger manuell eller datoriserad sorsom tering kan inte uppfylla kravet. anses Eftersom det är programföretaget suveränt avgör vad prosom skall innehålla, kan den konstnärliga friheten sägas stödjas grammen utan att innehållet samtidigt utsätts för styrning. Ijämförelse med de krav i dag ställs på det egenproducerade som materialet innebär utredningens förslag en skärpning.

Bundenhet

Tillståndshavama skall bundna att sända den mängd eget material vara de åtagit sig i ansökan. För att minska mängden eget material krävs godkännande tillståndsmyndigheten. Medgivande skall ges om särav skilda skäl föreligger. Sådana skäl kan föreligga tillståndshavarens om åliggande avsevärt överstiger konkurrenternas åliggande i sändningsområdet och detta medför ekonomiska svårigheter för denne. En förutsättning bör då tillståndshavaren inte nyligen erhållit tillståndet. vara att Överlåts tillståndet blir den innehavaren bunden åtagandet nye av mängden eget material. om Den mängd tillståndshavaren är skyldig att sända skall framgå av

villkor i sändningstillståndet.

Det bör åligga varje tillståndshavare att årligen rapportera till granskande myndighet skyldigheten uppfyllts. om

När skall sändningarna ske

Förutom mängden eget material skall sökanden i sin ansökan även ange när sändningarna skall ske. Endast de sändningar sker under dagsom och kvällstid skall ingå i bedömningen. Orsaken härtill är att det mesta radiolyssnandet sker under dagtid, i huvudsak mellan 06.00 och 21.00.

l 74 Överväganden

SOU 1999: l 4

Annonsutrymmet under denna tid är attraktivt för annonsörerna än mer under övrig tid och kostar följaktligen Eftersom annonspriset mer. avgörs av antalet lyssnare är det rimligt det material att anta att som sänds då ofta håller högre kvalitet än det sänds då lyssnandet är som lågt. För att undvika att tillståndshavaren uppfyller kravet eget material genom nattliga sändningar skall därför endast sådana

sändningar

som äger rum mellan 06.00 och 21.00 beaktas.

Tillstånd att sända digital Ijudradio

För att åtagandet eget material inte skall bli alltför ekonomiskt om betungande för dem erhållit tillstånd för digitala ljudradiosändsom ningar föreslår utredningen att åtagandet skall uppfyllas först efter den

första tillståndsperioden.

7.4.2.4 Programverksamhetens format

För det fall antalet sökande, efter angivna urval, fortfarande överovan stiger antalet tillgängliga tillstånd skall programverksamhetens format beaktas. Sökande skall i sin ansökan de planerade

ange sändningamas

format. Kriteriet tar sikte på programverksamhetens art eller allmänna inriktning. Valet mellan sökande får inte ske grund politisk, av

religiös, kulturell eller sådan åskådning.

annan Syftet med kriteriet är i huvudsak detsamma beträffande som mängden eget material; att öka mångfalden i sändningamas innehåll. När det gäller programverksamhetens format skall mångfalden beaktas i första hand i förhållande till utbudet i sändningsomrâdets lokalradio och i andra hand i förhållande till utbudet i övrig massmedia i området. Tillståndsmyndigheten skall eftersträva de olika tillatt ståndshavama inte har format samma utan snarare kompletterar varandra och det rådande utbudet i sändningsområdet. Det kan innebära

att programföretag som avser att sända programverksamhet i form av tilläggstjänster kan vinna försteg i ett område där sådan programverksamhet saknas. I områden med lokal aktuella

svag täckning av

händelser kan sökande med ambition att täcka sådana händelser få försteg framför sökande med sändningar format. I områden av annat med stark lokal täckning t.ex. tidningar kan däremot sökande vill av som bedriva sändningar endast riktar sig speciell

som mot en målgrupp nischsändningar vinna försteg framför sökande.

annan Som redan har framhållits innebär inte kriteriet att tillståndsmyndigheten skall smakdomare; myndighetens uppgift till agera är att se att det

SOU 1999: 14 Överväganden 175

finns mångfald i etern, dvs att utrymme för olika format av proges gramverksamhet, inte att värdera de angivna formaten i sig. I områden med stark efterfrågan kan det emellertid till syvende och sist bli fråga skönsmässig bedömning av tillståndsmyndigheten. om en Även utgångspunkten givetvis är att tillståndshavaren skall om behålla det programfonnat legat till grund för tillståndsgivningen, som bör enligt utredningens mening det finnas möjlighet att ändra sändningamas format under tillståndsperioden. Det kan t.ex. visa sig att det valda formatet inte tillräcklig avkastning samtidigt som tillger ståndshavaren bedömer att ett annat format kanske riktar sig mot som målgrupp skulle bättre avkastning. En följd att det inte, en annan ge av enligt utredningens förslag, krävs godkännande från tillståndsmyndigheten för att ändra formatet är att konkurrensen mellan programförekvarstår även efter det att tillstånden delats ut. Under tillståndstagen perioden skall emellertid den granskande myndigheten kontrollera om tillståndshavaren avvikit från sin programförklaring. Om så är fallet skall tillståndsmyndigheten, vid tillståndsperiodens slut, bedöma om syftet med upplåtelsen uppnåtts. Bedömer tillståndsmyndigheten att mångfalden i utbudet påtagligt minskat riskerar tillståndshavaren att inte få sitt tillstånd förlängt, avsnitt 7.11.2. Denna uppföljning torde se även tillräcklig för att avhålla sökande från att lämna ambitiösa vara programförklaringar de inte har för avsikt att följa. som

Bundenhet

angivits innebär kriteriet programverksamhetens format ett Som ovan åliggande för tillståndshavaren endast i de fall fördelningen skett med tillämpning kriteriet. av Bundenheten träffar syftet med upplåtelsen att skapa största möj- liga lokala mångfald. Som redan angivits kan en tillståndshavare vars format legat till grund för tillståndsgivningen, om så visar sig ekonomiskt nödvändigt, ändra formatet och ändock få tillståndet förlängt under förutsättning att mångfalden i det lokala medieutbudet inte påtagligt förändrats. Den tillståndshavare vill säkerställa att tillsom ståndet förlängs kan begära förhandsbesked från tillståndsmyndigheten, jfr kommentarer till Skap. 7§ i utredningens förslag. Ett positivt förhandsbesked är bindande för myndigheten. I likhet med förhållandena vid mängden eget material kommer, vid eventuell överlåtelse, programförklaringen att gälla även i förhållande innehavaren. till den nye Är tillståndshavaren bunden vid programverksamhetens format skall

detta anges som villkor i sändningstillståndet.

l 76 Överväganden

SOU 1999: l 4

Det bör åligga varje tillståndshavare är bunden som av programverksamhetens format att årligen rapportera till granskande myndighet om avvikelse skett.

Tillstånd att sända digital ljudradio

För att åtagandet programverksamhetens format inte skall bli alltför om ekonomiskt betungande för dem erhållit tillstånd för digitala ljudsom radiosändningar föreslår utredningen att åtagandet skall uppfyllas först

efter den första tillståndsperioden.

7.5 för

Regler programinnehåll

Varje tillståndshavare lokalradio skall dagtid sända minst av tre timmar material är unikt för den verksamheten, inte som egna om särskilda skäl föreligger. Skyldigheten att sända vamingsmeddelanden skall kvarstå.

Krav på programinnehåll

Den nuvarande lagstiftningen att under minst tredjedel anger en av sändningstiden varje dygn skall sådana sändas framställts program som särskilt för den verksamheten. Regeln syftade slå vakt egna att om programverksamhetens självständighet och lokala karaktär. I propositionen angavs att Det bör inte möjligt använda lokalvara att en radiostation till att enbart sända centralt producerat ut ett programutbud. Om utvecklingen skulle tillåtas gå i den riktningen skulle tillgången till en ny form av radio inte leda till att yttrandemöjligheterna förbättrades nämnvärt. Som framgår avsnitt 6.3 uppfylls kravet i många sändningsav områden nattetid. Denna utveckling är inte tillfredsställande. Utredningens förslag innebär att urvalsförfarandet bl.a. baseras kriteriet eget material. Även de tillståndshavare som erhållit tillstånd med stöd lokalradiolagen bör emellertid omfattas bestämmelser av av om eget material. Med hänsyn till de ökade krav föreslås gälla för som att material skall karaktäriseras eget föreslår utredningen som att sådana sändningar skall omfatta minst tre timmar varje dag. För att

7 22 § lokalradiolagen. 8 Prop. 1992/93270 s. 27.

SOU 1999: 14 Överväganden 177

reglerna i möjligaste mån skall vara konkurrensneutrala börtre-timmars regeln omfatta samtliga tillståndshavare.

Som utredningen tidigare konstaterat, avsnitt 7.4.2.3, torde det

se material sänds dagtid hålla högre kvalitet än det som sänds

som nattetid då lyssnandet lägst. I enlighet härmed bör skyldigheten

är som uppfyllas dagtid.

Föreligger särskilda skäl kan tillståndsmyndigheten medge att färre timmar sänds. Sådana skäl kan föreligga om efterfrågan sändningstillstånd är låg i området.

Bestämmelsen föreslås träda i kraft först år 2005 för sändningar som sker med digital utsändningsteknik.

Utredningens förslag innebär att det nuvarande kravet att sändningstiden till tredjedel skall bestå egenproducerat material

en av utgår.

Varningsmeddelanden

Om myndighet begär det skall tillståndshavare kostnadsfritt sända

en varningsmeddelanden är vikt för allmänheten och som skall

som av skydda människor, egendom eller miljö. Bestämmelsen omfattar även varningsmeddelanden sänds ut i syfte att förebygga och begränsa

som skador på egendom eller miljö. Vill myndigheterna i normala situationer använda lokalradion för att informera medborgarna bör de göra detta under köpt reklamtid.

Syftet med att ställa krav på radioföretagen är att säkerställa att allmänheten i alla situationer kan nås av varningsmeddelanden när det bedöms finnas risk för skada på människor, egendom eller miljön. Mot bakgrund av att flera privata lokalradiostationer i dag har stora lyssnargrupper, särskilt bland yngre människor, är det av stor vikt att också deras lyssnare kan viktiga meddelanden. Utredningen

nås av föreslår därför att skyldigheten skall kvarstå.

9 23 § lokalradiolagen. 2°Prop 1996/972158, s. 18,jfr prop 1992/932170 s. 28.

178 Överväganden SOU 1999: 14

7.6 Tillståndsvillkor

Tillståndsmyndigheten skall ges möjlighet att förena ett tillstånd med villkor. Villkoren får skyldighet, avse att sända program i viss del landet, av att sända under en viss minsta tid, att använda viss sändningsteknik samt samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor, om utnyttjande av tilldelad överföringskapacitet, att sända viss mängd eget material, att bedriva programverksamhet visst format, av tillställa Granskningsnämnden för radio och TV nödvändigt material för granskning. Innan beslut om tillstånd meddelas skall den sökande beredas tillfälle att ta del och yttra sig över de villkor kommer av som att förenas med tillståndet. Beslut sändningstillstånd får inte om meddelas inte den sökande har angivit att villkoren godtas. om Några krav införande etiska regler för programinnehållet i av lokalradio föreslås inte. Några villkor i tillståndet utöver de i lagen får inte som anges ställas.

Av 3 kap. 2 § första stycket YGL framgår att sändningsrätten får regleras lag innehåller föreskrifter tillstånd och villkor genom som om för att sända. Enligt radio- och TV-lagen kan regeringen ställa sådana villkor vid tillstånd som meddelats regeringen. Även Radio- och av TV-verket har i dag rätt att på så sätt ställa villkor för sändningar som sker under en begränsad tid högst två veckor. om Den snabba tekniska utvecklingen ställer i dag krav anpassning av olika bestämmelser. Villkor i tillstånd kan därför föredra vara att framför uttömmande reglering i själva lagen förutom bli en som, att vidlyftig, förmodligen snart skulle bli inaktuell. Av rättssäkerhetsskäl bör bestämmelser berör själva sändningssom tillståndets innehåll, innebörd och bestånd framgå direkt lagen. När av det gäller andra krav bör däremot villkoren kunna i tillståndet. anges Vilka villkor får ställas i tillstånden måste uttryckligen framgå som av lagen eftersom det är fråga begränsning yttrandefriheten. Det om en av är lämpligt att på så sätt reglera frågor sändningsteknik och teknisk om samverkan, villkor om täckningsgrad och sändningstid samt utnyttjande av överföringskapacitet. Det skall även vara möjligt att ställa villkor

2 2 kap. 2 § fjärde stycket radio- och TV-lagen.

SOU 1999: 14 Överväganden 179

som ålägger tillståndshavaren att tillställa granskande myndighet nödvändigt material för granskning. Den mängd eget material en sökande åtagit sig att sända bör anges som villkor i tillståndet. För det fall sökanden är bunden av programverksamhetens format bör även detta anges som villkor i tillståndet.

Innan beslut tillstånd meddelas skall den sökande beredas

om tillfälle att ta del och yttra sig över de villkor som kommer att

av förenas med tillståndet. Beslut om sändningstillstånd får inte meddelas om inte den sökande har angivit att villkoren godtas.

Täckningsgrad

Regeringen har i tillstånden för Sveriges Radio bl.a. ställt villkor om rikstäckande analoga sändningar. Med rikstäckning enligt vill-

avses koren att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen i landet kan nås av sändningarna.

Samarbetet medför att alla radiokanaler i en multiplex får samma geografiska räckvidd. För det fall Sveriges Radio skall dela multiplex med privata tillståndshavare kan detta medföra krav täckningsgrad som de kommersiella aktörernas perspektiv inte är ekonomiskt

ur försvarbart, jfr avsnitt 5.3.

Utredningen föreslår att tillståndsmyndigheten ges möjlighet att ställa villkor om täckningsgrad beträffande kommersiella lokalradiosändningar. Inget hindrar att villkoret innebär högre täcknings-

att en grad successivt skall uppnås under perioden.

Villkor för sändningstid

För lokalradion gäller i dag att sändningstillstånd kan återkallas om sändningar skett i tillräcklig omfattning. Den som under en sammanhängande tid fyra veckor sänt endast i obetydlig omfattning riskerar

av därför att få tillståndet återkallat. Även den endast sänt exempelvis

som brus, fågelkvitter eller korta inspelade programslingor under en längre sammanhängande tid kan få tillståndet återkallat.

För att lyssnarna skall investera i digitala mottagare krävs att det finns något att lyssna på. Det är således av stor betydelse att den som erhållit tillstånd använder sin rätt att sända. Därför är det angeläget att tillståndsmyndigheten ges möjlighet att ställa villkor rörande sändning-

22Prop. 1992/93:70 15.

s.

180 Överváganden SOU 1999: l 4

arnas omfattning. Ur rättssäkerhetssynpunkt bör tillståndshavaren få kännedom om vad skyldigheten att sända innebär tidsmässigt. l de tillståndsvillkor som gäller för de digitala TV-sändningarna har angivits att sändningar skall ske minst 50 timmar i veckan. Enligt utredningens mening är det inte lämpligt att i lagtext någon bestämd tid ange som lokalradiosändningarna skall pågå eftersom förhållandena snabbt kan förändras. Det bör därför möjligt för tillståndsmyndigheten att vara som villkor i tillståndet ange den undre tidsgräns skall gälla för som sändningarna. Som angivits uppfyller den endast sänder t.ex. ovan som brus, fågelkvitter eller korta inspelade programslingor inte sin skyldighet. Villkoret kan utformas så sätt att sändningstiden successivt utökas under tillståndsperioden.

Sändningsteknik och teknisk samverkan

Under de närmaste åren kommer utsändningar att ske med användande av olika tekniker. Eftersom olika tekniker kräver olika frekvensutrymme måste ett tillstånd att sända innebära att viss teknik skall användas vid utsändningen. Det är lämpligt att detta regleras genom villkor tillståndsmyndigheten i själva tillståndet att sända. som anges av Villkor beträffande teknik är nödvändiga staten skall ha om inflytande på introduktion teknik. av ny Radio- och TV-lagen innehåller redan i dag möjlighet för regeringen att ställa krav om viss teknik. Den digitala sändningstekniken medför även att programbärande signaler multiplexeras till digital signal sänds ut en gemensam som gemensamt, jfr avsnitt 5.1.1. De programföretag delar på sådan som en signal kommer därmed också att behöva använda sändarföretag. samma För att möjliggöra digitala ljudradiosändningar är därför frågor om samverkan kring multiplexering, åtkomstkontroll och elektroniska programguider av betydelse. Villkor om teknisk samverkan bör därför kunna tas i sändningstillstånd för lokalradio. Nyligen har motsvarande bestämmelse införts för tillstånd meddelade av regeringen.

23Radio- och TV-lagen 3 kap. 2 § 7 24 kap3 2 § punkt

SOU 1999: 14 Överväganden 181

Mängden eget material

Den mängd eget material sökanden åtagit sig att sända föreslås framgå av villkor i sändningstillståndet.

Programverksamhetens format

l de fall tillståndshavaren fått tillståndet grundval av programverksamhetens format skall detta format villkor i tillståndet.

anges som

Överföringskapacitet

Tillstånden för digitala sändningar skall, förutom rätten att sända ljudradioprogram, även omfatta rätten att sända programverksamhet bestående komplettering med hjälp bild eller text. Vid sidan av

av av denna kärna bör det emellertid kunna förekomma andra tjänster. Sådan verksamhet kan kräva tillstånd enligt annan reglering.

Eftersom syftet med frekvenstilldelningen är att gynna yttrandefriheten måste säkerställas att sådana tjänster inte får alltför stort ut-

bekostnad programverksamheten. Att slå fast en viss rymme av nivå måste för ljudradioprogram är emellertid olyckligt.

som reserveras Olika typer kräver olika utrymme. För att säkerställa att

av program programverksamheten får tillräckligt utrymme bör tillståndsmyndigheten rätt att i tillståndet meddela villkor avseende överförings-

ges kapacitet. Det skall åligga tillsynsmyndigheten att kontrollera att programverksamheten får tillräckligt utrymme.

Som jämförelse kan nämnas att sådana begränsningar före-

en kommer i Storbritannien där det är tillåtet att använda högst 20 % av utrymmet till tjänster inte har samband med programverksam-

som heten.

Av utrymmet i ett band bör viss kapacitet reserveras för bl.a. teknisk signalering i den s.k. AIC-kanalen. Kapacitet som behövs för gemen-

programinformation, s.k. EPG, bör däremot genom villkor säkersam ställas i det utrymme varje programföretag disponerar.

25Inför försökssändningama med DAB föreslog Radio- och TV-verket att varje programtjänst skulle disponera minst 224 kbit/sek för att ljudkvaliteten skall vara bättre i de digitala än de analoga sändningarna, se verkets skrivelse 1996-10-15 till Kulturdepartementet.

182 Överväganden SOU 1999: 14

Granskningsnämnden

Granskningsnämnden för radio och TV har i dag möjlighet att begära sådan inspelning som avses i 5 kap. 3 § lagen 1991:1559 med föreskrifter tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område 31 § lokalradiolagen. Begäran kan framställas vid äventyr av vite. Radio och TV-lagen regeringen möjlighet att ställa villkor i ger denna del beträffande sändningar regeringen tillstånd till. När det ger gäller närradion har vissa myndigheter genom lagändring i år erhållit en möjlighet att begära upplysning sändningstider. Granskningsom nämnden kan dessutom begära upplysning i vilken omfattning om tillståndshavaren har sänt inte framställts enbart för den program som egna verksamheten. En tillsynsmyndighet måste ha verktyg för att effektivt kunna fullgöra sitt uppdrag att granska de olika programföretagen. Utredningen föreslår därför att tillståndsmyndigheten möjlighet ställa ges att villkor om att tillståndshavaren skall till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor har meddelats som enligt denna lag. Detta innebär även rätt för nämnden att begära en material, t.ex. programtablåer och sändningsscheman, i syfte att övervaka om mängden eget material uppfylls. Villkor bör vidare ställas att tillståndshavama årligen skall om rapportera till tillsynsmyndigheten de uppfyllt sin skyldighet beom träffande eget material. l de fall tillståndet fördelats efter kriteriet programverksamhetens format bör tillståndsmyndigheten ställa villkor att tillståndshavaren om årligen till tillsynsmyndigheten avlägger rapport med underlag utvisande sändningarna följt den lämnade programförklaringen. om Granskningen skall sedan ligga till grund för tillståndsmyndighetens bedömning av om tillståndet skall förlängas eller inte, avsnitt 7.4.2. se Eftersom uppräkningen skall uttömmande bör även detta vara villkor anges i den nya lagen.

Etiska krav m. m.

Sändningstillstånd meddelas regeringen får förenas med villkor som av innebärande bl.a. att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande att vidsträckt yttrandefrihet och informaav en

SOU 1999: 14 Överväganden 183

tionsfrihet skall råda i etern. Villkor kan även ställas om att i programverksamheten respektera den enskildes privatliv. Sådana krav gäller for public service-företagen och TV4.

Kravet opartiskhet tar sikte kritik mot utpekad part, ensidig behandling av ämne eller händelse eller värderande uttalande av programledare eller liknande medverkande. Kravet saklighet innebär att uppgifter är betydelse skall vara korrekta och att fram-

som av ställningen inte får vara vilseledande, t.ex. genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Hit hör även skyldigheten att kontrollera sakuppgifternas vederhäftighet fore offentliggörandet. Hänvisningen till yttrande- och informationsfriheten innebär att denna frihet bör vara så vidsträckt som kraven opartiskhet och saklighet medger.

Opartiskhet och saklighet hänger med genmäle och

nära samman beriktigande. Genmäle avser angrepp mot åsikter eller person vilket anknyter till kravet opartiskhet. Beriktigande avser fakta och sakuppgifter vilket knyter an till kravet saklighet.

Villkoret om att respektera den enskildes privatliv är avsett att ge ett integritetsskydd. Undantag från integritetsskyddet kan ibland gälla för s.k. offentliga personer; allmänintresset kan då motivera att visst intrång sker.

Radio- och TV-lagens bestämmelser om satellit- och närradiosändningar innehåller inga krav saklighet, opartiskhet eller skydd

om för den enskildes privatliv. Krav på beriktigande kan ställas uppgifter i TV-program, när det är befogat.

Pressen har etiska regler anknyter till kravet på saklighet och

som till skydd för den enskilde.

I Privat lokalradio, 1992/93:70 s. 27 diskuteras krav på

prop. opartiskhet och saklighet for lokalradio. Det konstateras att kraven har motiverats av att de rikstäckande marksända radio- och TV-sändningarna har mycket stor betydelse for nyhetsformedling och opinionsbildning. Med hänsyn till att lagstiftningen skulle motverka monopolsituationer fanns inget skäl att föreslå krav opartiskhet eller saklighet för lokalradion. Inte heller förelåg anledning att sätta upp regler som gäller etiska frågor i lokalradion. På samma sätt som har skett inom bl.a. tidningsområdet räknade regeringen med att lokalradioföretagen gemensamt skulle komma överens om etiska normer och om former för att upprätthålla de överenskomna nonnerna.

2°3 kap. 1 § forsta st. radio- och TV-lagen. 27 kap.3 2 § punkt 12 radio- och TV-lagen. 28Prop. 1977/78:91 229.

s. 2°6 kap. 3 § radio- och TV-lagen.

184 Överväganden SOU 1999: 14

Frågan om bindande etiska regler för närradion har diskuterats sedan de första sändningarna i radioformen inleddes. Det har dock betonats att det är viktigt att föreningarna sätt samma som pressen själva kan ta ansvar för verksamhetens etiska regler. I prop. 1997/98:77 Närradio s. 26 konstaterar regeringen att m.m. etiska regler behövs för närradions programverksamhet då det förekommit inslag i visar bristande respekt för privatlivet och etern som fientlig inställning till vissa folkgrupper. Regeringen menade emellertid att det att föredra att närradioaktörema själva kunde för var svara en självsanerande verksamhet utan ingrepp från statsmakterna. Med hänsyn till att arbete då pågick med att komma överens etiska regler för om föreningarnas programverksamhet ansåg regeringen det lämpligast att avvakta riksorganisationernas eget arbete med etiska regler innan ändringar i programreglema borde övervägas. Radioutgivareföreningens RU:s medlemmar är bundna av de etiska regler föreningen antagit. Reglerna är inte sanktionerade; den som bryter mot reglerna torde emellertid kunna uteslutas föreningen. ur Eftersom några brott mot de etiska reglerna ännu inte anmälts till RU har frågan sanktioner inte aktualiserats. om De lokala kommersiella sändningarna har pågått i ungefär fem år. Under denna tid har Granskningsnämnden tagit emot sammanlagt tio skriftliga anmälningar mot programinnehåll. Av dessa avser en anmälan intrång i privatlivet och anmälan bristande saklighet. en I enlighet med vad som angivits beträffande närradion är det att föredra att programföretagen själva för självsanerande verksvarar en samhet. Det begränsade antalet anmälningar tyder enligt utredningens mening inte något större behov etiska regler eller möjlighet att av ställa villkor om saklighet, opartiskhet och respekt för den enskildes privatliv. Med hänsyn härtill utredningen att det för närvarande menar inte finns skäl att överväga ändring programreglema i denna del. av

SOU l 999: l 4 Överväganden 185

7.7 Tilläggstjänster

Med tilläggstjänster avses i lokalradio programverksamhet kompletterad med hjälp text eller bild.

av

För tilläggstjänster i lokalradio gäller i huvudsak samma regler som för annan ljudradio. Därutöver bör bestämmelserna sökbar

om text-TV kunna omfatta även sådana tilläggstjänster. Den särskilda annonssignaturen skall sålunda bestå enbart av bild och anges löpande. Detsamma gäller angivelse av sponsorer samt angivande av beteckning. Reglerna om annonsmängd gäller inte för dessa tjänster.

Under förutsättning att sändningarna sker från radiosändare

som används för andra sändningar med stöd tillstånd enligt radio- och

av TV-lagen skall inte krävas tillstånd att sända tilläggstjänster, däremot registrering.

Med tilläggstjänster avses vanligen text-TV, osynlig

programidentifikation TV-program, ohörbar programidentifikation radio-

av av program, automatiserade trafikmeddelanden i radio m.m.3°.

Tilläggstjänster i radio

RDS Radio Data System och TMC Traffic Message Control är tilläggstjänster i dag kan tas emot analoga mottagare ljud-

som av av radio. När det gäller digitala sändningar bedriver Sveriges Radio försök med text och bildtjänster, s.k. PAD programanknutna datatjänster enligt följande.

Texter som får plats i textruta 2 16 tecken. Det kan gälla

x namn

på medverkande, programledare, telefonnummer och adress till pro-

grammet. Detta motsvarar i stort vad som kan erbjudas med hjälp av

RDS vid analoga sändningar.

Bilder som kan tas emot av små bildskärmar enbart försöks-

mottagare finns för närvarande samt med dator försedd med antenn

och DAB-kort. Det kan gälla bilder på medverkande, programledare

etc. eller text och grafik som presenteras i bildform t.ex. tabeller

eller diagram.

Under år 1999 avser SR att pröva att även sända text och bilder, fristående från ljudet. Det kan t.ex. gälla programtablåer,

program-

3° Prop. l99l/92:l40 s. 46-48.

l 86 Överväganden SOU 1999: l 4

information, bakgrundsmaterial till senaste telegrammen,

programmen, väderprognoser och börsinformation.

Granskningsnämnden har i beslut 1998-02-22 funnit att radio- och TV-lagen inte är tillämplig RDS.

Sökbar text- TV

För sökbar text-TV gäller i huvudsak regler för

samma som annan television. Undantagen gäller kravet tillstånd samt reglerna

om annonsering och sponsring och angivande sändningsbeteckning.

av

Den massmediepolitiska utgångspunkten är numera att etableringsfrihet bör eftersträvas så långt det är möjligt med beaktande bl.a. det

av begränsade frekvensutrymmet. När det gäller sökbar text-TV är det i regel outnyttjat utrymme i det s.k. bildsläckningsintervallet ut-

som nyttjas. Vikten att styra frekvensanvändningen därför inte ha

av anses samma tyngd beträffande sändningar använder detta inte

som annars utnyttjade utrymme. Under förutsättning att sändningarna sker från radiosändare som används för andra sändningar med stöd tillstånd

av enligt radio- och TV-lagen eller lokalradiolagen krävs därför inte tillstånd att sända sökbar text-TV. Däremot krävs registrering.

Eftersom det knappast förekommer något skulle kunna kallas

som program i sökbar text-TV och det således är svårt att i sändning veta

en när ett program slutar och ett annat börjar gäller särskilda regler för annonsering, sponsring och sändningsbeteckning. Den särskilda annonssignaturen skall bestå enbart bild och löpande. Även

av anges sponsorsangivelser skall ske löpande i bild. Regler annonsmängd

om samt att annonser skall placeras mellan gäller inte för sökbar

program text-TV. Beteckningar skall anges löpande.

I övrigt skall radio- och TV-lagens bestämmelser tillämpas sökbar text-TV med användning sunt förnuft.

av

Tilläggstjänster erbjuds i samband med digitala TV-sändningar

som torde i huvudsak kunna betraktas som sökbar text-TV i radio och TVlagens mening.

3 SOU 1994:105 s. 248. 32SOU 1994:105 s. 334. 3’ Prop. 1997/98: 184 s. 64.

SOU 1999: 14 Överväganden 187

Den nuvarande regleringen av tilläggstjänster i ljudradio

Radio- och TV-lagen anger att med ljudradioprogram sändningar avses riktade till allmänheten, avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. En sändning riktad till allmänheten endast den anses om samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för helst vem som som vill ta emot den. Motsvarande definition återfinns i YGL. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att begreppen ljudradio och television inte skall uppfattas tekniska termer, utan att lagen som bör handla ljudradio och television i dess allmänna betydelse. Med om radio och television torde i det allmänna språkbruket förstås sändningar som ett obestämt antal personer samtidigt kan ta emot i ljuden radiomottagare respektive televisionsmottagare. Den mottagande kan ta del av innehållet i sändningen i ögonblick den äger samma som rum. Den enda aktivitet den mottagande normalt behöver ägna sig åt är att slå på mottagarapparaten. Den mottagandes valmöjligheter begränsas till att med hjälp av mottagarens frekvensinställning eller kanalväljare ta någon av de olika sändningar som är tillgängliga den plats där mottagaren befinner sig. Eftersom lagstiftningen är avsedd teknikneutral bör lagens att vara tillämpningsområde vara oförändrad även det i framtiden sker om

tekniska förändringar.

Tilläggstjänster i ljudradio torde omfattas av bestämmelserna om ljudradioprogram under förutsättning att de är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Det förhållandet att tilläggstjänstema tas emot bild eller text bildskärm medför, som enligt utredningens mening, ingen bedömning. annan Kravet på att tjänsten skall riktad till allmänheten, dvs att den vara samtidigt och utan särskild begäran skall tillgänglig för vara vem som helst som vill ta emot den innebär att s.k. interaktiva tjänster i huvudsak inte omfattas bestämmelsema. av

341 kap 1 § radio- och TV-lagen. 35 kap1 6 § första st. YGL. 3°Prop 1995/96:l60 62 ff. s. 37Prop. 1995/96:160 S. 63. 38Jfr dock SOU 1994:105 s. 238.

l 88 Överväganden SOU 1999: l 4

Utredningens förslag

Den reglering utredningen föreslår för traditionell ljudradio passar i vissa avseenden mindre väl på tilläggstjänster i mediet. På motsvarande sätt som när det gäller sökbar text-TV torde svårigheter uppstå när det gäller bedömning av när program slutar och börjar. Särskild reglering bör därför gälla när det gäller sponsring. I enlighet med regleringen för sökbar text-TV föreslås den särskilda annonssignaturen bestå enbart bild och löpande. Även sponsorsangivelser

av anges föreslås ske löpande i bild liksom beteckningar. Regler om annonsmängd föreslås inte gälla för tilläggstjänster i ljudradio. Med tilläggstjänster i ljudradio endast sådana tilläggstjänster som består av

avses komplettering av traditionella ljudradioprogram med hjälp av text eller bild.

I regel kommer outnyttjat utrymme att användas for tilläggstjänster. Vikten av att styra frekvensanvändningen kan därför inte anses ha samma tyngd som beträffande sändningar i övrigt. Under förutsättning att sändningarna sker från radiosändare som används för andra sändningar med stöd tillstånd enligt radio- och TV-lagen bör därför

av med hänsyn till den eftersträvade etableringsfriheten och i enlighet med vad gäller för sökbar text-TV, inte krävas tillstånd att sända

som tilläggstjänster. Däremot bör registrering krävas i enlighet med vad som gäller för sökbar text-TV.

I likhet med vad som förespråkades i Ny lagstiftning om Radio och TV SOU 1994:105 s. 334 menar utredningen att bestämmelserna i övrigt, med användning av sunt fömuft, går att tillämpa också programverksamhet som består av tilläggstjänster.

39SOU 1994:105 s. 248.

SOU 1999: 14 Överväganden 189

7.8 Överlåtelse

Det skall vara tillåtet att överlåta ett tillstånd. Den ansvariga

myndigheten skall lämna medgivande därtill under förutsättning att

förvärvaren är behörig att erhålla tillstånd och denne inte redan har

tillstånd för lokalradio i samma sändningsområde. Medgivande skall

inte heller lämnas om förvärvaren direkt eller indirekt genom företag

i vilket denne har del som motsvarar minst 20 % samtliga aktier

av

eller andelar. Detta gäller även den avtal har ett ensamt

som genom

bestämmande inflytande över ett sådant företag.

Föreligger särskilda skäl kan tillståndsmyndigheten ändock

medge att överlåtelse sker om förvärvaren är behörig.

Överlåtarens åliggande material eller bundenhet beträf-

om eget

fande programverksamhetens format skall även gälla för den

nye

innehavaren av tillståndet.

En överlåtelse som innebär att själva sändningstillståndet överförs från ett subjekt till ett annat kräver f.n. godkännande Radio- och TV-

av verket. Överlåtelse andelar eller aktier i bolag innehar till-

av ett som stånd kräver däremot inte godkännande. Under perioden 1994 t.0.m. juni 1996 godkände verket ett femtiotal överlåtelser av tillstånd. De överlåtelser som skett därefter har i huvudsak varit strukturell

av karaktär, dvs. överlåtelse har skett till andra bolag inom samma koncern eller till närstående bolag.

Det är oklart i hur stor omfattning överlåtelse skett genom försäljning av andelar eller aktier i tillståndsbolagen. Under de senaste två åren har bl.a. Svenska Dagbladet sålt sina aktier i tio av de elva bolag som ingår i Fria Media-nätet till Fria Medias Moder AB. Östgöta Correspondenten AB har köpt aktierna i ett av de bolag som har sändningstillstånd för Norrköping.

Utredningen föreslår att det skall möjligt att överlåta tillstånd

vara eller förändra ägarbilden. Orsaken härtill är följande. Möjligheten för mindre företag att erhålla kredit för nödvändiga investeringar torde vara väsentligt större tillstånden är möjliga att överlåta. Att inte

om tillåta överlåtelse skulle därför utgöra ett hinder för etableringen nya

av företag, vilket i sin tur skulle negativt mångfaldssynpunkt. De

vara ur problem som skulle kunna uppstå för en verksamhet i samband med en tillståndshavares frånfälle undviks. När det gäller överlåtelser aktier

av i ett bolag medför förslaget att riktade aktieägartillskott vid nyemission blir möjliga. Vidare ligger det i sakens natur att bolag drivs

som kommersiellt äger möjlighet att överlåta sina tillgångar.

190 Överväganden SOU 1999: l 4

Det säger sig självt att den till vilken tillståndet överlåts måste uppfylla de grundläggande kraven på behörighet. Med beaktande att

av ett av urvalskriterierna är sökandens ägandeförhållande kan emellertid inte rätten att överlåta ett tillstånd därutöver utan begränsningar.

vara

Som tidigare redogjorts för, se avsnitt 7.3, föreslår utredningen att regeln om endast ett tillstånd per tillståndshavare tas bort. Det är emellertid enligt utredningens mening inte lämpligt att all lokalradio i ett område ligger i en ägares hand, med åtföljande risk för likriktning. Den lokala informationen kan till exempel bli ofullständig på grund av att en medieägare med stark ställning på marknaden har intresse av att hindra vissa typer av nyhetsförmedling som berör de egna affärsintressena. Denne kan även utnyttja sin dominerande ställning för att driva kampanjer av olika slag. Minskar konkurrensen i ett sändningsområde riskerar incitamenten till förnyelse och produktutveckling att försvagas.

Den nuvarande regleringen med ensamt bestämmande inflytande har visat sig vara otillräcklig för att förhindra nätverk. Som ägandeförhållandena ser ut i dag är det vanligt att någon direkt eller indirekt äger större delar av flera bolag som har tillstånd med åtföljande inflytande utan att för den skull ha ett ensamt bestämmande inflytande. Skall ägarkoncentration hindras måste därför en framtida reglering formuleras annorlunda.

Utredningen föreslår därför, för att undvika att alla medier inom ett och samma sändningsområde domineras av en eller ett fåtal ägare, att det inte skall vara möjligt att överlåta tillståndet till annan som redan själv har, eller till en del motsvarande minst 20 % av samtliga aktier eller andelar direkt eller indirekt juridisk eller fysisk som

ägs av person har tillstånd för lokalradio i sändningsområde. Tillstånds-

samma myndigheten skall inte heller godkänna överlåtelsen den inne-

om nye havaren genom avtal har ett ensamt bestämmande inflytande över annan innehavare av tillstånd i sändningsområdet.

Om särskilda skäl föreligger kan dock tillståndsmyndigheten medge undantag från inskränkningen. Sådana skäl kan föreligga om överlåtelsen inte bedöms medföra att mediekoncentrationen i området ökar. Överlåtaren kan själv ha fått tillstånd i sändningsområdet

mer än ett

tillståndsmyndigheten. Även i det fallet efterfrågan sändningsav att tillstånd i området är låg kan särskilda skäl anses föreligga.

Det framtida digitala systemet kan innebära att tillstånd över t.ex. Stockholm fördelas dels i VHF-bandet, dels i L-bandet med olika sändningsområden som följd. I de fall sändningsområdena i huvudsak är desamma och endast mindre geografisk avvikelse förekommer skall tillstånden omfatta sändningsområde.

anses samma

SOU 1999: 14 Överväganden 191

Överlåtarens skyldighet beträffande sändning material skall

av eget även gälla för den nye innehavaren tillståndet. Har tillståndet för-

av delats efter programverksamhetens format skall, vid fråga för-

om längning, den vid ansökningstillfället avlämnade programförklaringen läggas till grund för bedömning av mångfalden i utbudet i området.

För att undvika att bestämmelsen kringgås att andelar eller

genom aktier i tillståndsföretag överlåts skall tillsynsmyndigheten möj-

ges lighet att inte medge förlängning av ett tillstånd för det fall fysisk

en eller juridisk person, direkt eller indirekt, disponerar över än ett

mer tillstånd i sändningsområdet, se vidare avsnitt 7.1 1.2.

7.9 Sanktioner

Lokalradiolagens bestämmelser sanktioner har i stora delar sin

om motsvarighet i radio- och TV-lagen. Den särskilda avgiften enligt lokalradiolagen kan t.ex. utgå under förutsättningar enligt

samma som radio- och TV-lagen. Möjligheten för tillsynsmyndigheten att i dessa fall även tillgripa vite återfinns däremot endast i lokalradiolagen.

Radio- och TV-lagen ger större möjlighet till återkallelse tillstånd

av än lokalradiolagen. Enligt båda lagarna gäller förutsättning att

som beslut om återkallelse endast får meddelas det i betraktande

om av skälen för åtgärden inte framstår alltför ingripande.

som

7.9.1 Den särskilda avgiften

Den särskilda avgiften skall kunna utgå under förutsättningar

samma som nu. Någon förändring mot vad som nu gäller i den delen föreslås alltså inte.

De möjligheter som i dag finns att enligt lokalradiolagen utdöma särskild avgift bör även finnas i framtida lagstiftning. Utredningen

en föreslår därför att radio- och TV-lagens regler särskild avgift även

om skall omfatta lokalradion.

l 92 Överväganden SOU 1999: l 4

7.9.2 Vite

Möjligheten för tillsynsmyndigheten att tillgripa vitesföreläggande i fall då även särskild avgift kan utgå skall upphöra.

Den tillståndshavare inte uppfyller lagens bestämmelse eller

som tillståndets villkor om mängd eget material skall kunna föreläggas att följa sitt åtagande. Även den tillståndshavare inte följer

som de av tillståndsmyndigheten meddelade villkoren beträffande utnyttjande

tilldelad överföringskapacitet samt trots begäran inte lämnar av erforderliga uppgifter till granskande myndighet skall kunna föreläggas att följa villkoret. Föreläggandena skall kunna förenas med vite.

Möjligheten att tillgripa vite skall i övrigt vara oförändrad jämfört med nu gällande lagstiftning.

Genom att myndighet rätt att förelägga vid äventyr av vite ges

ge programföretagen möjlighet att vidta rättelse. Ett föreläggande som förenats med vite torde även tydlig signal till programföretaget att

ge en se över programutbudet och rutinerna. Den föreläggande myndigheten eller i andra hand domstolen skall pröva frågan om vitets utdö-

som mande, kan underlåta att ansöka om utdömande respektive att döma ut vitet om syftet med vitet förfallit.

För den myndighet som utfärdat föreläggandet gäller att se till att det utformas så att den ansvarige får klart för sig vad som erfordras för att vitet inte skall dömas ut. Föreläggandet får emellertid inte vara så preciserat att det strider mot censurförbudet och andra hindrade åtgärder i YGL.

I de fall tillsynsmyndigheten kan väcka frågan om särskild avgift för tillståndsinnehavare inte följer vissa bestämmelser kan den enligt

som lokalradiolagen även förelägga vid äventyr av vite, se avsnitt 2.4. Motsvarande möjlighet återfinns inte i radio- och TV-lagen. Det saknas anledning att behålla denna dubbla reglering. Utredningen föreslår därför att möjligheten att i dessa fall tillgripa vitesföreläggande skall utgå.

Enligt utredningens förslag kommer varje tillståndshavare att åläggas att sända tre timmar eget material under viss angiven tid. Dessutom föreslås fördelningen av lokalradiotillstånd att grundas bl.a. mängden eget material vilket då skall framgå av sändningstillståndet. För att sådana bestämmelser skall vara meningsfulla måste det finnas möjlighet till reaktion om tillståndshavaren inte uppfyller utfästelsen. En tillståndshavare som bryter mot sådan bestämmelse eller sådant

SOU 1999: 14 Överväganden 193

villkor skall därför kunna föreläggas att följa bestämmelsen vid äventyr av vite. Granskningsmyndigheten skall även ha möjlighet att vid äventyr av vite kunna förelägga innehavare digitalt tillstånd att följa en av meddelade villkor avseende utnyttjande av tilldelad överföringskapaci-

tet. Tillsynsmyndigheten skall även ha möjlighet att tillgripa vitesföreläggande mot den tillståndshavare trots begäran därom, som, underlåter att lämna uppgifter som är nödvändiga för myndighetens bedömning sända stämmer överens med de villkor som har om program meddelats.

Tillsynsmyndigheten skall fortsättningsvis ha möjlighet att förelägga

tillståndsinnehavare att vid äventyr vite beteckning för en av ange sändningarna. Tillståndsmyndighetens rätt att kräva uppgift tillståndshavares om innehav aktier eller andelar i företag har tillstånd samt om avtal av som med sådant företag skall kvarstå.

7.9.3 Återkallelse

Återkallelse tillstånd för kommersiell radio skall kunna ske om av tillståndshavaren inte inlett sändningarna inom viss tid eller väsentligen brutit mot lagen alternativt villkor meddelat med stöd av lagen. Tillståndet skall dock inte kunna återkallas för den tillståndshavare avvikit från villkor programverksamhet av visst format. som om Vid allvarligt missbruk yttrandefriheten skall återkallelse av kunna ske. Förfogar landsting eller kommun direkt eller företag i stat, genom vilket sådant på grund aktie- eller andelsinnehav disett organ av över än 20% samtliga aktier eller andelar eller ponerar mer av avtal har bestämmande inflytande över ett tillstånd genom ensamt ett att sända lokalradio skall verket återkalla tillståndet. Tillstånden får återkallas endast åtgärden inte framstår som om

alltför ingripande.

Den tillståndshavare saknade behörighet eller efter översom låtelse erhållit tillstånd trots att denne redan hade tillstånd för ett lokalradio i sändningsområdet kan få detta återkallat om myndighetens beslut påverkats felaktiga eller ofullständiga uppgifter från av tillståndshavaren.

7 19-0209Lokalradion

194 Överväganden SOU l999: l 4

För att främja ett effektivt utnyttjande frekvenser underlätta av samt den digitala teknikens genombrott skall möjligheten att återkalla tillståndet för det programföretag inte inlett sändningar inom viss tid som bibehållas. Utredningen föreslår därför ingen förändring i denna del.

I de fall tillståndshavare saknade behörighet då denne erhöll en tillståndet skall det även i fortsättningen möjligt återkalla vara att tillståndet om beslutet påverkats felaktiga eller ofullständiga av uppgifter från tillståndshavaren. Reglerna behörighet föreslås dock om ändrade, se avsnitt 7.4.1. Detsamma gäller den efter överlåtelse som erhållit tillståndet trots att denne redan hade tillstånd för lokalradio i

sändningsområdet och myndighetens beslut påverkats felaktiga eller av ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren. Radio- och TV-lagen möjlighet till återkallelse vid upprepade ger överträdelser mot lagen eller de villkor gäller för som programföretaget. Utredningen att det inte är tillfredsställande menar att en innehavare tillstånd för kommersiell radio kan i av sätta system att bryta mot uppställda regler och ändock kunna fortsätta sina sändningar.

Det skall därför vara möjligt att återkalla tillstånd för kommersiella sändningar vid upprepade överträdelser mot lagen eller villkor

meddelade med stöd av lagen. Den tillståndshavare inte följer som bestämmelserna om reklam och sponsring, otillbörligt som gynnar kommersiella intressen i inte är reklam eller inte program som som följer regleringen eget material bör kunna få sitt tillstånd återkallat. om Även den tillståndshavare som motsvarande sätt inte uppfyller ett

villkor om täckningsgrad, sändningstid, överföringskapacitet, mängd

eget material eller bryter mot villkor sändningsteknik eller om samverkan skall kunna få tillståndet återkallat. Även för den tillståndshavare som inte lämnar erforderliga uppgifter till Granskningsnämnden för radio och TV föreslås tillståndet kunna återkallas.

En förutsättning för återkallelse skall emellertid åtgärden vara att inte framstår alltför ingripande. Det ligger i sakens den som natur att ansvariga myndigheten skall använda sanktionen med största försiktighet mot den tillståndshavare vid enstaka tillfälle åsidosätter lagen som eller villkoren i tillståndet.

Många av grunderna för återkallelse är sådana att det inte bör komma ifråga att återkalla ett tillstånd under första tiden tillav en ståndsperiod. I dessa fall bör återkallelse komma ifråga först när ett par år förflutit och det visat sig att tillståndshavaren, den särskilda trots avgiften eller föreläggande vite, flagrant fortsätter bryta tillom att mot ståndet och lagbestämmelsema. Förfogar stat, landsting eller kommun direkt eller företag i genom vilket ett sådant organ grund aktie- eller andelsinnehav dispoav nerar över mer än 20 % av samtliga aktier eller andelar kan tillstånds-

SOU 1999: 14 Överväganden 195

myndigheten återkalla tillståndet. Detsamma gäller om något av

avtal ensamt har ett bestämmande inflytande över ett organen genom tillstånd att sända lokalradio.

När det gäller närradion kan återkallelse ske domstol funnit att

om ett innefattat yttrandefrihetsbrott som inneburit ett allvarligt

program missbruk yttrandefriheten. Motsvarande regel har tidigare övervägts

av även för lokalradio då avvisats som inte erforderlig. Moti-

men veringen att lokalradion hade helt karaktär än närradion

var en annan

karaktäriserades åsiktsradio. l propositionen anfördes som som en emellertid att frågan skulle övervägas på nytt utvecklingen visade

om behov av en regel av det aktuella slaget.

Enligt vad utredningen erfarit har den hittillsvarande utvecklingen inte visat behov sådan regel. Med den förändrade bild av medie-

en landskapet den digitala utvecklingen kan förväntas medföra och det ökade antalet tillstånd torde bli följden finns det emellertid anled-

som ning att införa motsvarande reglering även för kommersiell radio. För seriösa programföretag och lyssnarna skulle det säkert uppfattas som stötande sådana programinslag inte skulle medföra risk för att till-

om ståndet återkallas.

Det bör påpekas att möjligheten till återkallelse inte omfattar tillståndet för den inte följer ett villkor sändningar av visst

som om format, avsnitt 7.4.2.

se

7.9.4 Övrigt

De möjligheter finns att enligt lokalradiolagen påkalla straffansvar

som och förverka föremål använts vid hjälpmedel vid brott eller dess

som värde skall kvarstå. Likaså skall den uppdelning mellan radiorättsligt och marknadsrättsligt grundade regler som nu finns bibehållas.

4°Prop. 1992/93: 70 s. 40.

196 Överväganden SOU 1999: l 4

1 0

Myndigheter

10.1 Den

tillståndsgivande myndigheten

Radio- och TV-verket skall för tillståndsgivningen såväl ansvara av analoga digitala kommersiella lokalradiotillstånd. Tillstånden som kan av verket förenas med villkor. Verket skall dessutom för frågor återkallelse, godkänna svara om överlåtelser, lämna tillstånd för förändringar i mängden eget material samt förhandsbesked i fråga ändring programverksamhetens om av format. Till verkets uppgifter skall även höra att godkänna de beteckningar tillståndshavare för lokalradio använder för sina sändningar.

Radio- och TV-verket skall även i fortsättningen ha hand tillom ståndsgivningen av lokalradio. Tillståndsgivningen skall även omfatta de digitala lokala tillstånden för kommersiell radio beviljas som nu av regeringen. SR:s tillstånd för regionala sändningar med digital teknik skall även fortsättningsvis beviljas regeringen. av Radio- och TV-verket skall möjlighet att knyta villkor till ges tillståndet. Dessutom skall verket för frågor överlåtelse och svara om återkallelse samt den lämnar tillstånd för förändringar i mängvara som den eget material. Den tillståndshavare erhållit sändningstillstånd efter tillämpsom ning av kriteriet programverksamhetens format och överväger som att ändra inriktning verksamheten skall kunna få förhandsbesked av Radio- och TV-verket. Förhandsbeskedet, skall bindande för som vara myndigheten, skall omfatta bedömning ändringen kommer en om att medföra att mångfalden i utbudet påtagligt minskar. Utredningen föreslår att verket skall godkänna de beteckningar som används för lokalradion. Verket, som leds överdirektör, har i dag bl.a. i uppdrag förav en att dela tillstånd för lokal- och närradio. Överdirektören fattar efter föredragning ensam beslut fördelningen dessa tillstånd. Ett råd, det om av s.k. insynsrådet, tre ledamöter är knutet till verket för att garantera medborgerlig insyn i dess verksamhet. Lokalradiokommittén föreslog att beslut i tillståndsärenden skulle fattas till myndigheten knuten nämnd tillståndsnämnden med av en - sju ledamöter. Nämnden, sammansättning skulle regleras vars genom lag skulle tillsättas regeringen. Dess ordförande skulle eller ha av vara varit ordinarie domare. Kommittén menade att juridisk och ekonomisk expertis borde ingå i nämnden tillsammans med ledamöter med särskilt

SOU 1999: 14 Överväganden 197

goda förutsättningar att bedöma frågor om media, mångfald och yttrandefrihet. Branschföreträdare och representanter för andra organiserade intressen skulle inte ingå i nämnden.

Förslaget mötte omfattande kritik. Kammarrätten i Stockholm ifrågasatte lämpligheten nämnd handhade tillstånds-

av en som givningen då detta lämnade utrymme för godtyckc, även med förtydligande regler for sammanvägningen av kriterier. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet menade att en nämnd riskerade att få sammansättning återspeglade politiska synsätt

en som

i sin tur riskerade att påverka vilka stationer som tilldelades som sändningstillstånd.

Statskontoret ansåg att beslut om sändningstillstånd för lokalradio kunde fattas inom ramen för ett förändrat Radio- och TV-verk som borde omvandlas till ett verk med styrelse. Denna styrelse skulle vara beslutande i tillståndsfrågor.

Utredningen har övervägt om det nya tillståndsförfarandet medför att Radio- och TV-verket bör omvandlas till verk med styrelse, om insynsrådet skall ges andra uppgifter eller om en nämnd skall knytas till verket. Utredningen har dock stannat för att inte föreslå några förändringar i denna del. Orsaken härtill är följande.

Utredningen finner det mindre lämpligt att förorda en nämndsammansättning. Orsaken härtill är att tilltron till opartiskheten i handläggningen av de olika myndighetsuppgifterna radio- och TVområdet är avgörande betydelse för att upprätthålla respekten för

av myndighetsutövningen. Som framgår det tidigare remissutfallet

av riskerar nämnd tillsatt av regeringen att utsättas för misstankar om

en politiskt hänsynstagande och partiskhet. Uppstår sådana misstankar skulle detta påverka tilltron inte bara till fördelningen av lokalradiotillstånden utan även riskera drabba tilltron till fördelningen av tillstånd för närradio.

De misstankar som en nämndsammansättning skulle kunna ge upphov till skulle troligen drabba de ännu inte etablerade företagen extra hårt. Som tidigare framhållits är det vikt att de företag som

av deltar i sändningarna ges möjlighet att göra bedömningar längre sikt. Med misstankar om partiskhet och politiska hänsynstaganden försvåras dessa bedömningar. Det företag som är i behov av lån för att kunna delta i sändningarna skulle därmed få svårare att hävda sig gentemot kreditgivare. Antalet ägare kommer att ha ekonomiska möjligheter

som att finansiera verksamheten kan då komma att minska.

Utredningen att det inte heller finns anledning att omvandla

menar Radio- och TV-verket till ett verk med styrelse eller ge insynsrådet en

roll. Verket har i sin nuvarande form erfarenhet av fördelning av annan tillstånd. Därutöver har verket även förberett digitala radio- och TV-

198 Överväganden SOU 1999: l 4

sändningar där bl.a. programverksamhetens inriktning ingått som urvalskriterium. Någon kritik mot denna verkets hantering har inte framförts, tvärtom uttalade RU sitt stöd för verket vid den hearing utredningen höll lokalradion. Den framtida fördelningen om av kommersiella tillstånd kommer, enligt utredningens förslag, i första hand att grundas mätbara kriterier. Först då det visat sig att dessa kriterier inte förmår fälla utslag kan det bli fråga skön. För om närvarande finns endast ett fåtal analoga tillstånd lediga, i huvudsak i områden där efterfrågan på tillstånd tidigare inte varit stor. Erfarenheten från fördelningen de digitala radiotillstånden visar att efterav frågan frekvenser för digitala tillstånd för närvarande är begränsad. Enligt utredningens bedömning kommer därför programverksamhetens format att komma under bedömning endast i ett mindre antal fall under den inledande tillståndsperioden. Härtill kommer att myndighetens beslut skall vara möjliga överklaga till allmän förvaltningsdomstol, se avsnitt 7.14.3.

Tillsynsmyndighet

Granskningsnämnden för radio och TV skall utöver den granskning som sker i dag även granska innehållet i sändningarna i förhållande till de villkor kan ställas i tillståndet såsom andelen eget som material, programverksamhetens format samt överföringskapacitet.

Granskningsnämnden för radio och TV utövar tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningars innehåll enligt radio- och TV-lagen och lokalradiolagen. De uppgifter nämnden föreslås få enligt utredningens förslag motsvaras i stort sett av dess uppgifter i dag. Innehållet i sändningarna skall dock även granskas i förhållande till villkoren i tillståndet. Resultatet av nämndens granskning kommer i stora delar att utgöra beslutsunderlag för Radio- och TV-verket. Utredningen utgår från att myndighetschefema Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV kommer att utveckla den samordning arbetet av som kan krävas för det löpande samarbete mellan myndigheterna.

SOU 1999: 14 Överväganden l 99

7.1 1

Tillståndsperioden

Lokalradiotillstånden skall gälla i högst fyra år. Alla tillstånd skall löpa ut vid samma tidpunkt. De tillstånd som meddelas under den första tillståndsperioden skall gälla till utgången av år 2004.

Tillstånden skall förlängas automatiskt om inte grund för återkallelse föreligger, förändringar skett av teknisk art eller tillståndshavaren avvikit från villkor om programverksamhetens format och detta påtagligt minskat mångfalden i medieutbudet orten.

Den tillståndshavare som utan tillståndsmyndighetens godkännande disponerar över mer än ett tillstånd i sändningsområdet riskerar att inte få sitt tillstånd förlängt.

Tillstånden kan förlängas i fyra år vid högst två tillfällen.

7.1 1.1 Tillståndstiden

Som framgår av avsnitt 5 kommer det troligen att ta flera år innan digitala ljudradiosändningar blir lönsamma. För att underlätta introduktionen av den nya tekniken måste de företag som deltar i sändningarna ges möjlighet att kunna göra bedömningar på längre sikt. Långa tillståndsperioder ger sådan möjlighet.

Det finns emellertid skäl även för korta tillståndsperioder. Det är angeläget att frekvensanvändningen inte låses fast under lång tid framöver. Osäkerheten råder om hur den framtida tekniska landskapet kommer att se ut och vilka behov av lagstiftning och ändrad frekvensanvändning den digitala tekniken eller ändrade tekniska förutsättningar kan medföra.

Under dessa förutsättningar är det enligt utredningens mening rimligt att använda relativt korta tillståndsperioder med rätt till förlängning.

De nuvarande analoga tillstånden löper efter förlängning ut år 2008, se avsnitt 7.2.2. Det är lämpligt tillståndsperioden därefter.

att anpassa Utredningen föreslår därför att tillståndsperioden skall vara fyra år, med rätt till förlängning. Eftersom åtta år inte torde vara tillräckligt för programföretagen för att kunna göra bedömningar på längre sikt föreslås tillstånden förlängas i två omgångar. Den sammanlagda tillståndstiden, efter förlängning, föreslås således bli 12 år.

Tillstånden skall löpa ut vid förhand bestämda tidpunkter. Med hänsyn till att lagstiftningen i möjligaste mån bör vara enhetlig

för olika tekniker bör bestämmelsen omfatta såväl analoga som digitala sändningar.

200 Överväganden SOU 1999: l 4

7.1 1.2 Rätt till förlängning

När den första tillståndsperioden har löpt ut skall tillstånden förlängas i ytterligare fyra år vid högst två tillfällen inte tillståndsmyndigheten om meddelar annat. Tillstånden skall inte förlängas de tekniska förom utsättningarna har ändrats eller grund för återkallelse föreligger. Även i det fall tillståndshavaren avvikit från sitt åtagande om programverksamhetens format kan tillståndsmyndigheten ha skäl inte föratt länga tillståndet. En förutsättning är dock att mångfalden i medieutbudet på orten påtagligt har minskat till följd avvikelsen. Har av en tillståndshavare genom andels- eller aktieköp kommit att disponera över mer än ett tillstånd kan detta medföra att tillstånden inte ett av förlängs. Det föreligger således en presumtion för att tillstånden förlängs.

Ändrade tekniska förutsättningar

Det är i dag svårt att förutspå vilket tekniskt scenario kommer att som råda i framtiden och innebörden de internationella överensav kommelser som kommer att träffas. För att säkerställa ett effektivt utnyttjande frekvensema är det därför vikt att deras användning av av inte låses fast under längre perioder. Som exempel kan nämnas den framtida övergången från analog till digital utsändningsteknik som innebär att samtliga tillståndshavare inom visst band måste ändra sändningsteknik samtidigt. Utredningen föreslår därför att tillstånden inte skall förlängas förändringar inom tekniken eller ändringar i om användningen radiofrekvenser på grund internationella överensav av kommelser Sverige anslutit sig till medför att ett tillstånd med som nytt villkor inte skulle meddelas. Är det tillräckligt villkoren samma att ändras skall dock tillstånden förlängas med sådana ändrade villkor.

Grund för återkallelse

Föreligger grund för återkallelse skall tillståndet inte förlängas. Den tillståndshavare som inte följer lagen eller de villkor denne som accepterat inför tillståndsgivningen skall enligt utredningens förslag riskera att inte få sitt tillstånd förlängt. Även i de fall överträdelserna, sedda för sig, är mindre allvarlig beskaffenhet kan skäl föreligga att av inte förlänga tillståndet, under förutsättning att grund för återkallelse föreligger. Det torde i så fall fråga konsekvent vägran vara om en att följa lagen eller villkoren. De upprepade överträdelserna kan då sam-

SOU 1999: 14 Överväganden 201

sådan beskaffenhet att skäl Föreligger att inte förmantagna vara av länga tillståndet. Se vidare avsnitt 7.9.3 om återkallelse.

Programverksamhetens format

Urvalskriteriet programverksamhetens format syftar till att säkerställa mångfalden innehållsmässigt i det lokala utbudet. Den tillståndshavare avviker från ett åtagande programverksamhetens format som som om legat till grund för urvalet riskerar att inte få sitt tillstånd förlängt om avvikelsen får till följd att den inre mångfalden i medieutbudet i sändningsområdet påtagligt minskar. Sänder samtliga tillståndshavare för lokalradio olika fonner av populär musik trots att eller flera dem erhöll sitt tillstånd grund en av de då åtagit sig att sända exempelvis jazz, lokala eller regionala av att eller klassisk musik, har mångfalden i medieutbudet påtagligt reportage minskat. Tillståndsmyndigheten kan då välja att inte medge Förlängning tillståndet för den avvikit från sin programförklaring. Har en av som tillståndshavare ändrat formatet från nischinrikting till en annan en exempelvis från jazz till bör tillståndet förlängas under förutsättning rap att inte andra tillståndshavare orten har samma format programverksamheten. Det är mångfalden i lokalradion i sändningsområdet som skall beaktas. Är mångfalden tillfredsställande trots att tillståndshavaren avvikit från programförklaringen skall myndigheten förlänga tillståndet. l det fall tillståndsmyndigheten bedömer att mångfalden i utbudet i lokalradion orten inte skulle att tillståndet återkallas och gynnas av utlyses nytt föreligger skäl att förlänga tillståndet. Om tillståndsmyndigheten att skäl föreligger att inte förlänga anser tillståndet skall tillståndshavaren beredas tillfälla att yttra sig däröver innan tillståndsmyndigheten tar slutlig ställning i fråganf.

4 17 § förvaltningslagen.

202 Överväganden

SOU 1999: 14

Flera tillstånd i sändningsområde. samma

Som framgår avsnitt 7.8 föreslås begränsade möjligheter överlåta av att ett sändningstillstånd till eller ett företag redan har en person som tillstånd för lokalradio i sändningsområdet. För undvika bestämatt att melsen kringgås att andelar eller aktier i tillståndsföretag genom överlåts föreslår utredningen att tillsynsmyndigheten möjlighet inte ges att medge förlängning ett tillstånd för det fall fler tillstånd i av än ett ett sändningsområde direkt eller indirekt, till del minst en som motsvarar 20 % av samtliga aktier eller andelar i företag, myndighetens ett utan godkännande, disponeras och innehavare. av en samma Sådana överenskommelser innebär att ett företag erhåller som ett bestämmande inflytande över ett annat är ligger ett arrangemang som nära företagsförvärv och bör kunna prövas enligt principer. samma

7.12 Sändningsområden

Den framtida utbyggnaden bör ske med beaktande efterfrågan. För av att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter bör det finnas utrymme för åtminstone tre, i undantagsfall två tillstånd i varje sändningsområde. Utredningen föreslår fortsatt utbyggnad det digitala av nätet. Ytterligare utrymme i kanal 11-13 i VHF-bandet L-bandet bör samt förberedas för lokala sändningar. Utbyggnaden bör ske i samråd mellan tillståndsmyndigheten, intressenter och Post- och telestyrelsen. Härigenom ges de kommersiella aktörerna möjlighet att själva välja sin infrastruktur.

Frekvens utrymme

De nuvarande lokala analoga sändningarna i FM-bandet 87,5-108 MHz kommer troligen att pågå åtminstone till slutet år 2008 då den av kommande tillståndsperioden har löpt Möjligheterna till ytterligare ut. tillstånd i det analoga nätet är mycket begränsade. Den troliga framtida utvecklingen mot digital sändningsteknik förväntas däremot innebära att utrymme för ytterligare programtjänster kan frigöras. Kommer de analoga sändningarna i FM-bandet upphöra till förmån för digitala att

sändningar kan överföringskapaciteten i det befintliga frekvensut-

rymmet ökas avsevärt. När det gäller de digitala sändningarna har Sverige genom överenskommelsen i Wiesbaden tillförsäkrats nationellt block 12 B i VHFett

1999: 14 Överväganden 203

SOU

bandet multiplex 1 regionala block för 19 områden multisamt plex 2. De regionala områdena stämmer i huvudsak överens med sändningsområdena för Sveriges Radios regionala sändningar. Sveriges Radio disponerar hela det nationella blocket och 25-40 % av kapaci-

teten i de regionala blocken. För ytterligare digitala sändningar inom de närmaste tio åren finns vissa möjligheter i VHF-bandet TV-kanal 11-12, 13. Möjligheten till utbyggnad begränsas existerande analog TV i såväl Sverige som av utlandet vissa militära radiosystem, främst i utlandet. Ytterligare samt utbyggnad kan ske i det s.k. L-bandet. I dessa frekvenser finns möjlighet till fyra DAB-block svenskt användarperspektiv kan som ur utnyttjas konflikt med radioanvändning. För att bandet skall utan annan kunna tas i bruk krävs dock internationell koordinering. Mot bakgrund vad är känt avseende grannländemas användsom ning frekvensema i VHF-bandet är möjligheterna till vidare utav byggnad i detta band begränsade i ett område 100-150 km från av ca norsk respektive dansk gräns. Frekvenstillgången medger således inte ytterligare nationell täckning i dag. Det är vidare värt att notera att L-bandet bedöms kräva ca fyra gånger så många sändare med åtföljande kostnader för samma täckning i VHF. L-bandet torde därför i huvudsak lämpat för lokala som vara sändningar över tätt bebyggda områden rikets större städer. som

De framtida sändningsområdena

Som lokalradiokommittén konstaterade medför flera tillstånd att tillståndshavama tenderar att profilera sig och söka smalare mål grupper. Förhållandena blir då gynnsamma för ett utbud som mer skall karaktäriseras mångfald. Genom att antalet kanaler i det enav skilda sändningsområdet ökar torde även de reella yttrandemöjlig-

heterna i området förbättras. Goda betingelser för självständig verksamhet kräver emellertid en

lyssnarunderlaget i respektive sändningsområde är tillräcklig

att av omfattning för ekonomiskt kunna bära flera tillstånd. De nuvarande att analoga sändningsområdena täcker allt från Lycksele med knappt 12 000 presumtiva lyssnare i åldern 9-79 år till Stockholm med knappt halv miljon möjliga lyssnare. Åtminstone 11 de 38 sänden och en av dvs drygt 25 % har färre än 100 000 invånare mellan

ningsområdena, 9-79 år. lyssnarunderlaget i varje sändningsområde ekonomiskt

För att

42SOU 1996:176 s. 110.

204 Överväganden

SOU 1999: 14

skall kunna bära två lokalradiotillstånd torde krävas ett underlag på minst 100 O00 presumtiva lyssnare. De nuvarande digitala regionala sändningsområdena bör läggas till grund för den framtida indelningen. Vid fastställandet antalet tillav stånd i respektive sändningsområde skall efterfrågan sändningsmöjligheter beaktas. I FM-bandet finns för närvarande januari 1999 nio tillstånd lediga för kommersiell radio. För att ytterligare öka mångfalden och konkurrensen bör därutöver, i mån tillgång frekvenser, tillstånd för av sändningar med analog teknik förberedas i de tättbebyggda områmer dena, allt med hänsyn till efterfrågan. Om de nuvarande tillstånden i FM-bandet, i enlighet med utredningens förslag, kommer att förlängas i ytterligare åtta år kommer indelningen att ligga fast till utgången år av 2008. De ytterligare tillstånd kan göras tillgängliga i det nuvarande som analoga systemet måste därför inordnas i de redan befintliga sändningsområdena. När det gäller de digitala sändningarna föreslår utredningen att ytterligare utrymme i kanal 11-13 i VHF-bandet samt L-bandet förbereds för lokala sändningar. Som angivits skall vid utbyggnaden ovan hänsyn tas till efterfrågan på sändningsmöjligheter. Post- och telestyrelsen bör snarast möjligt i uppdrag att, efter samråd med ges tillståndsgivande myndighet och intressenter bland programföretagen koordinera dessa frekvenser i enlighet med överenskommelsen i Wiesbaden. Härigenom de kommersiella aktörerna möjlighet själva ges att välja sin infrastruktur. Som redan har angivits har SR tilldelats utrymme för åtminstone ett program i multiplex Enligt utredningens mening är det angeläget att de kommersiella bolagen, vid den fortsatta utbyggnaden, möjlighet ges att själva disponera egna multiplexrar.

SOU 1999: 14 Överväganden 205

7.13 Avgifter

För de nuvarande tillståndshavarna skall den avgift fastställdes som vid auktionsförfarandet utgå även under den kommande tillståndsperioden. De tillståndshavare utredningens förslag får som genom konkurrens i sändningsområdet att tillståndshavare genom nya inleder sändningar skall få avgiften sänkt. För de tillstånd fördelas i enlighet med utredningens förslag som skall följande gälla. Koncessionsavgiften skall bestå fast och av en rörlig del. Den fasta delen skall utgöra 40 000 kronor per en kalenderår. På intäkter reklam och sponsring samt av - annonser sändningar utan att reklam sänds uppdrag av någon som vara överstiger 400 000 kronor skall rörlig avgift utgå annan som en - 10 %. Intäkter tillförts någon skall ingå i beräkningsom som annan underlaget det framgår omständigheterna att de utgör sådant om av vederlag till programföretaget. Intäkterna skall bestämmas enligt

bokföringsmässiga grunder. Tillstånd för analoga sändningar fördelas i områden där som sändningar pågår med stöd lokalradiolagen skall belastas av en av proportionell andel den sammanlagda avgift som fastställdes för av sändningsområdet vid auktionsförfarandet, fördelat efter huvudtalet i

sändningsområdet.

I utredningens direktiv att förslag medför en ökad belastanges som ning på statsbudgeten, exempelvis bortfall av koncessionsgenom avgifter, i sin helhet skall åtföljas förslag till finansiering. Kravet på av finansiering innebär även att de extra utgifter exempelvis i form av ökad personalkostnad utredningens förslag kan komma att medföra hos tillstånds- eller granskande myndighet måste finansieras. Eftersom utredningen även har att utgå från att sändningstillstånd inte skall fördelas ett auktionsförfarande måste ett nytt system väljas för genom att fastställa koncessionsavgiftema. När det gäller de nuvarande tillstånden finns möjlighet att låta den vid auktionen fastställda avgiften utgå även under kommande till-

ståndsperiod.

Fyra de i dag januari 1999 lediga analoga tillstånden finns i av områden där sändningar lokalradio redan pågår; Norrköping, av Skellefteå, Södertälje och Östersund. Det är angeläget att det avgiftsutredningen föreslår blir så konkurrensneutralt som möjligt. Det system bör emellertid framhållas att eftersom tillstånden avser lokala sänd-

Prop. l992/93:70 s. 47.

206 Överväganden

SOU 1999: 14

ningar är det endast de tillståndshavare som i dag sänder i de ovan

nämnda sändningsområdena direkt

som kommer att utsättas för den

ökade konkurrensen.

De tillstånd kommer som att fördelas för sändningar med digital teknik torde ur konkurrenssynpunkt kunna bortses från eftersom de inte har ekonomiska

samma Förutsättningar

som sändningar med analog

teknik. Eftersom det i stort sett saknas mottagare för digitala

sändningar

är möjligheterna till intäkter genom exempelvis begränsade, i annonser

vart fall inledningsvis.

7.l3.1 Det

framtida avgiftssystemet

l grunden bör varje tillståndshavare betala fast avgift. Orsaken en härtill är densamma som framfördes då lokalradiotillstånden infördes,

att radion inte skall åsamka samhället I några kostnader.

Därutöver bör införas en koncessionsavgift ställd i relation till

programföretagets ekonomiska bärkraft. Enligt utredningens mening är

det väsentligt att avgiftssystemet inte

missgynnar programföretag

som riktar sig till smalare

målgrupper. Utredningen föreslår därför

att g avgiften ställs i relation till

programföretagets intäkter reklam

av samt sändningar som utan att reklam vara sänds uppdrag någon av annan, s.k. åsiktsreklam. Till skillnad

mot koncessionsavgiftema för TV, skall

förutom intäkter av annonsering även intäkter sponsring av ingå i

beräkningsunderlaget.

Orsaken till att även intäkter av sponsring skall ingå i beräknings-

underlaget är följande. Reklam har vanligen bestått På av annonser. senare tid har det emellertid blivit allt vanligare att reklam också sker i

form sponsring.

av En uppgift om vem som sponsrat programmet är i

regel att anse som reklam och således som en annons i radio- och TV-

lagens mening. Sett beställarens ur synvinkel torde och annonser sponsring ha kommersiella syfte; samma att göra reklam för

ett företag

eller dess produkt.

Annonser får sändas högst åtta minuter timme. Den per enda begränsning som finns för sponsrade program är att namnet på

sponsom skall nämnas vid inledningen eller slutet Det av programmet.

är rimligt att anta att den tidsmässiga

begränsningen för annonser inne-

bär att det programföretag som fyllt tillgängligt

annonsutrymme söker öka intäkterna genom att sända sponsrade Granskprogram. ningsnämnden har vid 26 tillfällen under 1995 till 1997 fällt lokal-

radioföretag för brott mot regler om sponsring. Brotten har bestått i dels

4 Radio- och TV-lagen 7 kap l § tredje stycket, jfr. prop. 1995/962160 180.

s.

SOU 1999: 14 Överväganden 207

att sponsringmeddelanden lämnats vid andra tillfällen än i anslutning till det sponsrade programmet, dels att meddelandena haft en reklamliknande utformning.

Skattemässigt torde både och sponsring behandlas likartat;

annonser under förutsättning att sponsringen kan egentlig drifts-

anses som kostnad i näringsverksamheten är den avdragsgill för den som betalar och motsvaras då skattepliktig intäkt för mottagaren.

av en

Med anledning vad anförts saknas det, enligt utred-

av som ovan ningens mening, skäl att behandla inkomster sponsring annorlunda

av än inkomster annonsering. Beräkningsunderlaget bör därför omfatta

av intäkter härrör från både sponsring och annonsering.

som

Beräkningen skall ske i huvudsak enligt lagen om koncessionsavgifter på televisionens område, dvs samma grunder som för TV4. Det skall således fråga bruttointäkt reklamförsäljningen

vara om av utan avdrag för marknadsföring eller andra kostnader för inkomstens förvärvande. Även intäkter tillförts någon skall ingå i

som annan beräkningsunderlaget det framgår av omständigheterna att de utgör

om sådant vederlag till programföretaget. Intäkterna skall bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder.

Det saknas anledning att införa progressiv avgift för lokalradion.

en

Det föreslagna systemet omfattar endast den kommersiella

nu lokalradion.

7.13.2 Olika avgiftsmodeller

Enligt utredningens mening bör det nya avgiftssystemet utformas så att det inte snedvrider konkurrensen mellan de tillståndshavare som i dag sänder lokalradio och får konkurrens i sitt sändningsområde av

som tillståndshavare tillstånd fördelats efter den reglering utredningen

vars föreslår. Eftersom förutsättningarna avgörande punkter skiljer sig mellan sändningar med digital respektive analog teknik omfattar den följande diskussionen endast tillstånd för analoga sändningar.

"5Är kostnaden inte att bedöma driftskostnad är det fråga om gåva och

som gåvoskatt skall utgå. 46Prop. 1991/92:78 s. 24.

208 Överväganden

SOU 1999: 14

Utredningen följande alternativ. ser

Ett enhetligt avgiftssystem införs för samtliga tillståndshavare.

Det nu gällande avgiftssystemet fortsätter att gälla för de

nuvarande tillståndshavarna. Avgiften för de nya tillståndshavarna

anpassas därefter.

Det gällande avgiftssystemet

nu fortsätter att gälla för de

nuvarande tillståndshavarna. Avgiften för de nya tillståndshavarna

sätts i förhållande till de kostnader de nya tillstånden medför.

Det nu gällande avgiftssystemet fortsätter att gälla för de

nuvarande tillståndshavarna. För de tillståndshavarna

nya tillämpas

olika system beroende på sändningsort. De tillståndshavare som genom utredningens förslag får konkurrens i sändningsområdet

kompenseras.

Utgångspunkten för samtliga alternativ de, är att i enlighet med

utredningens direktiv, måste intäkter generera som dels täcker de

nuvarande koncessionsavgiftema 5

om ca 120 miljoner kronor, dels

täcker kostnader för tillstånd nya såsom kostnader för fördelning av i tillstånd och granskning av sändningarna.

Ett enhetligt införs för system samtliga tillståndshavare

Intäkterna reklam för av m.m. programföretagen beräknas för år 1998

uppgå till omkring 520 miljoner kronor. Skall avgiften grundas på

reklaminkomster och liknande behöver därför avgift åtminstone en om 25 % införas för att statens budget inte skall belastas.

Denna avgiftsmodell torde medföra en omfördelning av kostnaderna

mellan de nuvarande tillståndshavarna. Nätverket Fria Media, vars intäkter under 1998 beräknas uppgå till 103,9 miljoner kronor kommer

att för 1999 erlägga en koncessionsavgift om drygt 17 miljoner kro-

nor". En avgift motsvarande 25 % av intäkterna skulle innebära

väsentligt höjda kostnader för nätverket. Däremot skulle förslaget inte

påverka NRJ nätverk. Nätverkets

koncessionsavgifter uppgår till

ungefär 28 miljoner kronor samtidigt som intäkterna för 1998

prognosticeras till 108 miljoner kronor.

Ytterligare effekt är de tillståndshavare en att i denna modell som skulle få sänkta kostnader inte nödvändigtvis är de utsätts för ökad som konkurrens.

7 Se kap.

SOU 1999: l 4 Överväganden 209

Modellen kan dessutom medföra att koncessionsavgifterna successivt kommer att höjas om ingen särskild nedtrappning av procentsatsen införs. Som framgår av bilaga 4 beräknar IRM att reklamintäkterna år 2006 uppgår till 969 miljoner kronor.

Det gällande avgiftssystemet fortsätter att gälla för de nuvarande

nu tillståndshavarna. Avgiften för de nya tillståndshavarna anpassas därefter.

Ett alternativ är att låta de avgifter som bestämdes vid auktionerna utgå under den kommande perioden samtidigt som avgiften för de nya tillståndshavarna anpassas därefter. Med ovan angivna resonemang skulle då avgiften uppgå till reklamintäkterna för de tillstånd

25 % av som kommer att fördelas efter år 2000.

Ett sådant system innebär att avgifterna inte relaterar till de ökade kostnader i form av tillståndsgivning och granskning av innehåll de nya tillstånden kommer att medföra. På samma sätt som ovan angivits skulle systemet kunna medföra att koncessionsavgiftema ökade i takt med ökningen reklamintäkter. En särskild reglering skulle troligen

av behöva införas för avgiftssystemet den dag de nuvarande auktionsbaserade avgifterna inte längre skall utgå.

Systemet medför ingen kompensation för de nuvarande tillståndshavare som efter år 2000 kommer att få ökad konkurrens i sina sändningsområden.

Det nu gällande avgiftssystemet fortsätter att gälla för de nuvarande tillståndshavarna. Avgiften för de nya tillståndshavarna sätts i förhållande till de kostnader de tillstånden medför.

nya Till skillnad från det under alternativ 2 angivna systemet sätts avgiften för de tillståndshavarna efter den kostnad dessa förväntas medföra

nya för tillståndsgivning och granskning av programinnehåll.

Systemet medför ingen kompensation för de tillståndshavare som efter år 2000 får konkurrens i sina sändningsområden. Eftersom sändningarna kommer att ske under olika regelverk kan hävdas att det inte föreligger behov att utforma avgifterna konkurrensneutralt. Mäng-

av den eget material kommer t.ex. knappast att vara densamma för de nytillkomna som de nuvarande tillståndshavarna.

2 10 Överväganden

SOU 1999: 14

Det nu gällande avgiftssystemet fortsätter att gälla for de nuvarande tillståndshavarna. För de tillståndshavarna nya tillämpas olika system

beroende på sändningsort. De tillståndshavare som genom utredningens förslag får konkurrens i sändningsområdet

kompenseras

genom sänkt avgift.

Ett fjärde alternativ är att införa ett system där de tillståndshavare som kommer att utsättas för konkurrens i sina

sändningsområden kompen-

seras genom sänkt avgift. Systemet skulle kunna utformas enligt

följande.

Den avgift som fastställdes vid auktionsförfarandet skall utgå även fortsättningsvis. För nytillkomna tillståndshavare

införs den inlednings-

vis skisserade avgiften fast och om en en rörlig del. De tillstånd nya som kommer att fördelas i

sändningsområden där sändningar redan

pågår med stöd av lokalradiolagen skall belastas med avgift en som sätts i proportion till sändningsområdets avgift fastställd vid auktions-

förfarandet, fördelat efter antalet tillstånd i sändningsområdet. Denna

avgift skall sedan användas for att sänka avgiften for de nuvarande

tillståndshavarna i sändningsområdet i proportion till den avgift de i

dag betalar för respektive sändningstillstånd.

En sådan avgiftsmodell innebär för exempelvis

Norrköping med två

tillstånd att tredje tillståndshavare skulle en ny få betala tredjedel en av den sammanlagda summa i dag utgår för

som sändningsrättighetema i

området. Denna avgift skall sedan användas nya for att sänka avgiften

for de nuvarande tillståndshavarna i Norrköping. Uttryckt i pengar får modellen följande effekt. De båda tillståndshavarna

i Norrköping betalar i dag kvartalsavgift

en om ca 330000 och 303 000 kronor,

sammanlagt 633 000 kronor. En tillståndshavare ny skulle få betala en tredjedel 633 000, dvs. 211 000 kronor. av Avgiften for de båda tidi-

gare tillståndshavarna skulle då minska till 220 000 respektive

202 000 kronor.

1 Skellefteå är kvartalsavgiften i dag ca 180 000 respektive 40 000

kronor. Med den här skisserade avgiftsmodellen skulle en ny tillståndshavare få betala drygt 70 000 kr samtidigt som de nuvarande avgifterna

skulle sänkas till 120 000 respektive 30 000 kronor.

För statens del innebär det intäkten från att sändningsområdet blir

oförändrad. För de nuvarande tillståndshavarna innebär det att den ökade konkurrensen de kommer att utsättas for kompenseras genom lägre avgift.

7. l 3.3 Ett konkurrensneutralt avgiftssystem

Utredningen föreslår att den under punkt 4 angivna avgiftssystemet införs. Den avgift fastställdes vid auktionen för de nuvarande

som tillståndshavama föreslås därför utgå även under kommande tillståndsperiod. När det gäller de tillstånd som kommer att fördelas enligt utredningens förslag föreslås följande.

Den fasta årliga avgiften skall vara 40 000 kronor.

För att täcka de kostnader de tillstånden kommer att medföra

nya bör därutöver införas rörlig avgift om 10 % av intäkter från reklam-

en försäljning. Med hänsyn till den fasta avgiften bör den utgå på intäkter över 400 000 kronor.

För de tillstånd som kommer att omfatta områden där sändningar av lokalradio redan sker med stöd av lokalradiolagen skall följande gälla. En tillståndshavare skall betala en efter huvudtalet proportionell

ny andel den avgift fastställdes vid auktionen. Dessa pengar skall

av som användas för att sänka avgiften för de nuvarande tillståndshavama i sändningsområdet i proportion till deras andel av avgiften.

Enligt den rapport Radioutgivareföreningen ställt samman i maj

den förväntade utvecklingen för digital radio kommer dess 1998 om genombrott att inträffa först efter fem till sju år. Efter tio till tolv år beräknas räckvidden för den digitala radion motsvara dagens analoga mätt i antalet mottagare. För att underlätta introduktionen av de digitala ljudradiosändningama föreslås därför att den rörliga avgiften för de digitala tillstånden skall utgå först efter den första tillståndsperioden, dvs från och med år 2005. Reklamintäktema för de digitala tillstånden beräknas då, enligt IRM uppgå till 230 miljoner kronor, se bilaga

Radio- och TV-verket skall handha avgiftssystemet. Verket har tidigare erfarenhet system genom tillämpningen visavi TV4

av samma AB. För att kunna fullgöra uppdraget kommer verket att erfordra förstärkning personalsidan, se avsnitt 9.

2 l 2 Överväganden SOU 1999: l 4

14 Överklaganden

7.l4.1 Vilka beslut skall få

överklagas

Beslut om avvisning av sökande, fördelning eller återkallelse av tillstånd samt beslut att inte medge överlåtelse, förlängning av tillstånd eller ändring i mängden eget material får överklagas. De Vitesförelägganden som meddelats beträffande det egna materialet, överföringskapaciteten eller sändningamas beteckning skall vara möjliga att överklaga.

Enligt utredningens mening saknas det anledning att frångå de principer i fråga om överklagande som gäller för lokalradion. nu Sammanfattningsvis bör därför följande gälla. Radio- och TV-verkets beslut om meddelande tillstånd, återav kallelse av tillstånd och att inte medge överlåtelse eller förlängning av ett sådant tillstånd får överklagas liksom beslut avvisning. om Liksom tidigare bör gälla att ett beslut omfattningen ett sändom av ningsområde inte får överklagas eftersom en förändring ett sändav ningsområde kan påverka andra sändningsområden. Bifall till ett överklagande skulle kunna leda till att omfattningen rad sändav en ningsområden skulle behöva ompréivas. De Vitesförelägganden meddelats Granskningsnämnden för som av radio och TV beträffande det materialet, överföringskapaciteten egna eller sändningamas beteckning skall möjliga att överklaga. vara

7.14.2 När skall besluten gälla

Beslut om avvisning eller fördelning tillstånd skall gälla först då av det vunnit laga kraft. Övriga beslut skall gälla omedelbart inte om annat förordnas.

Vitesförelägganden gäller i de flesta fall omedelbart även de om överklagas. Detta bör gälla även för lokalradion. Enligt lokalradiolagen gäller i stort sett samtliga beslut omedelbart även om de överklagas. Med det förslag till urval utredningen lägger fram bör beslut avvisning och fördelning tillstånd gälla först då om av det vunnit laga kraft. Orsaken härtill är att ändring ett en senare av

48Prop. 1992/93:70 s. 55 f..

SOU 1999: 14 Överväganden 213

tillståndsbeslut skulle kunna innebära stora ekonomiska skador för den

inlett verksamheten med stöd beslutet. Följden skulle kunna bli som av att krav ekonomisk ersättning reses mot staten från den berörda parten.

14.3 Instansordningen

Beslut lokalradio Granskningsnämnden för radio och TV

om av

samt Radio- och TV-verkets beslut skall enligt vad som nu gäller

överklagas till länsrätten.

Överklaganden tillståndsmyndighetens beslut om avvisning av

av

obehörig sökande samt fördelning av tillstånd skall behandlas

skyndsamt.

I enlighet med vad gäller bör Granskningsnämndens för

som nu radio och TV och Radio- och TV-verkets beslut överklagas till länsrätten första instans. För prövning i kammarrätten krävs pröv-

som ningstillstånd.

Särskilt om tillståndsgivningen

Vid tillståndsgivningen kan ett överklagande av beslut om avvisning eller fördelning tillstånd få avsevärda effekter. Ett överklagande

av innebär att samtliga sökande hindras att inleda sändningar. De negativa effekterna att besluten om tillstånd inte gäller förrän de vunnit laga

av kraft kan därmed bli stora. Detta gör sig framförallt gällande vid den inledande tillståndsgivningen. Efter fyra år, när den första tillståndsperioden löpt ut, torde, enligt utredningens bedömning, endast enstaka tillstånd omfattas av tillståndsgivningen.

Eftersom det i enlighet med nuvarande ordning krävs prövningstillstånd kommer troligen de flesta beslut endast att prövas av länsrätt. Överklagas länsrättens beslut kommer kammarrätten att åtminstone meddela beslut i fråga om prövningstillstånd. Det innebär att det kan komma att ta relativt lång tid innan ett beslut om sändningstillstånd kan vinna laga kraft.

För att inte prövningen i överinstans skall ta alltför lång tid och tillståndsgivningen försenas har utredningen övervägt alternativa lösningar.

2 l 4 Överväganden SOU 1999: 14

Ett alternativ skulle kunna att frågan prövas direkt kammar-

vara av rätten. Det är emellertid mindre lämpligt då det skulle strida mot principen om instansordning.

För att hindra att ett överklagande ett beslut avvisning

av om fördröjer processen skulle det kunna att beslutet inte får över-

anges klagas särskilt utan först i samband med beslut fördelning

om av tillstånd. Eftersom beslutet avvisning för den sökande är ett slutligt

om beslut är detta mindre lämpligt och strider dessutom mot den princip

som tillämpas i förvaltningsprocessen.

Frågor om rätt att sända radioprogram skall kunna prövas

av domstol eller av en nämnd, sammansättning är bestämd i lag och

vars vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ett möjligt alternativ skulle då kunna att särskild nämnd utses för att

vara en överpröva frågor om fördelning sändningstillstånd och därmed även

av frågan om behörighet. En sådan ordning skulle ligga nära Lokalradiokommitténs förslag, låt att det förslaget innebar att nämnden skulle

vara vara första instans, överklagande skulle ske till regeringen. Den kritik som framfördes mot kommitténs förslag har relevans även här. Det är därför mindre lämpligt att föreslå sådan ordning.

en

Utredningen har stannat för en lösning där besluten avvisning

om och fördelning av tillstånd i enlighet med vad gäller för övriga

som myndigheters beslut överklagas till länsrätten. För att inte prövningen skall ta alltför lång tid skall länsrätten skyldig att skyndsamt pröva

vara frågorna.

4° 3 kap. 5 § första stycket YGL.

SOU 1999: 14 Överväganden 2 l 5

7.1 5 Övergångsbestämmelser

Den avgift som fastställdes vid auktionsförfarandet skall utgå även under den kommande tillståndsperioden. Ränta skall utgå förfallen inte betald avgift.

men

Bestämmelserna om eget material, villkor om sändningar av visst format samt sådant villkor eget material för sändningar med

om villkor om digital utsändningsteknik bör tillämpas först efter första tillståndsperioden. Detsamma gäller den rörliga avgiften för sändningarna.

Som framgår av avsnitt 7.2.2 föreslår utredningen att möjligheten att förlänga de nuvarande tillstånden till och med år 2008 kvarstår.

Avgiften för de nuvarande tillstånden fastställdes vid auktionsförfarandet. Lagstiftaren utgick från att samma avgift skulle utgå även om tillstånden förlängdes. Med hänsyn till kravet i direktiven att

förslag som medför en ökad belastning statsbudgeten i sin helhet skall åtföljas av förslag till finansiering och vad som anförts under

- 7.13 föreslår utredningen ingen ändring i denna del. Utredningen föreslår att ränta skall betalas på avgiften från förfallodagen. Räntan skall bestämmas enligt 6 § räntelagen 1975:635.

De tillståndshavare i vars sändningsområde nya analoga tillstånd kommer att fördelas skall emellertid, för att undvika att konkurrensen snedvrids, till viss del kompenseras se avsnitt 7.13.

För att underlätta introduktionen av sändningar med digital teknik bör vissa bestämmelser och villkor utredningen föreslår tillämpas först under den andra tillståndsperioden. Dit hör bestämmelsen om att programföretagen skall sända tre timmar eget material dagligen samt villkoren om eget material och sändningar visst format. Inte heller bör

av den rörliga avgiften utgå för sådana sändningar under den första tillståndsperioden.

5°Prop. 1992/93:70 s. 47.

2 l 6 Överväganden SOU 1999: 14

7.16 AM-bandet

Utredningen föreslår att sändningar inom lång- och mellanvågsbanden inte skall omfattas de föreslagna reglerna. av nu

Sverige har i dag åtta frekvenstilldelningar för högeffektsändningar

inom lång- och mellanvågsbanden. Endast dessa, sändaren i Sölen av vesborg, utnyttjas. Utredningen ges i direktiven uppdrag att överväga sändningar om inom AM-området skall omfattas av de nya reglerna. Utredningen gör följande överväganden. Enligt vad utredningen erfarit saknas tillräckligt intresse att sända Iång- och mellanvågsbanden. Ett förslag om satsning den för AM-bandet erforderliga tekniken skulle stå i direkt motsatsställning till utredningens uppdrag att lämna förslag till åtgärder underlättar den digitala introduktionen. som Utredningen föreslår således att sändningar inom lång- och mellanvågsbanden inte skall omfattas av de föreslagna reglerna. nu

SOU 1999: 14 Överväganden 217

7.17 Stopplagen

Som framgår avsnitt 2.4 har stopplagen förlängts till utgången av år

av 2000 då utredningens förslag till lag föreslås träda i kraft.

ny

8 Författningskommentar

till om i radio- och

Förslag lag ändring TV-lagen 1996:844

1 kap. Lagens tillämpningsområde

5 § Andra föreskrifter än 3 kap. 3 § forsta stycket 1 avseende villkor om förbud att sända reklam och 7 kap. 11 § om förbud att sända reklam gäller inte för ljud i TV-sändning, om ljudet helt stämmer överens med en ljudradiosändning som sker med stöd av tillstånd enligt denna lag eller för vilken den sändande låtit registrera sig.

Paragrafen har ändrats på så sätt att hänvisningen till lokalradiolagen har utgått.

2 kap. Tillstånd och registrering

1 § För att sända ljudradio- eller TV-program med hjälp av radiovågor på frekvens under 3 gigahertz krävs tillstånd enligt denna lag.

Tillstånd krävs inte för sändningar av sökbar text-TV som sker från radiosändare som används for andra sändningar med stöd av tillstånd enligt denna lag. Tillstånd krävs inte heller för sändningar som är särskilt anpassade för syn- eller hörselskadade och som äger rum under högst fyra timmar om dygnet från en sådan radiosändare.

Föreskrifter om tillstånd att inneha eller använda radiosändare finns i lagen 1993:599 om radiokommunikation.

Hänvisningen till lokalradiolagen har utgått. Särbestämmelsen om sökbar text-TV kommer enligt utredningens förslag även att omfatta

220 F drfattningskommentar SOU 1999: 14

tilläggstjänster i lokalradio bestående programverksamhet komplet-

av terad med text eller bild. Jfr kommentaren till 5 kap. 20

2 § Tillstånd att sända TV-program och tillstånd att till hela landet eller till utlandet sända ljudradioprogram samt tillstånd att bedriva lokala digitala ljudradiosändningar för tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom anslag från TV-avgiften enligt lagen 1989:4l om TV-avgift meddelas av regeringen.

Tillstånd att sända närradio enligt 4 kap. meddelas av Radio- och TV-verket.

Tillstånd att sända lokalradio enligt 5 kap. meddelas Radio-

av och TV-verket.

Radio- och TV-verket får vidare meddela tillstånd att under

en begränsad tid om högst två veckor sända TV-program eller ljudradioprogram som inte är närradio eller lokalradio. Verket får förena ett sådant tillstånd med villkor enligt 3 kap. 1-3 samt besluta att föreskrifterna i 6 och 7 kap. inte skall tillämpas sändningar som sker med stöd av ett sådant tillstånd.

Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela tillstånd att sända 1judradioprogram i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller lokalradio.

Ändringen i första stycket anger att det, för public service-företagen, är regeringen som meddelar tillstånd för digitala lokala ljudradiosändningar, jfr även kommentaren till sista stycket.

Tredje styckets hänvisning till lokalradiolagen har utgått och ersatts med en hänvisning till 5 kap. Justeringen medför ingen ändring i sak.

Sista styckets bestämmelse att tillstånd att bedriva lokala digitala

om ljudradiosändnngar meddelas av regeringen har utgått. Enligt utredningens förslag skall sådana tillstånd för de kommersiella bolagen meddelas av Radio- och TV-verket. Begreppet lokalradio omfattar lokala ljudradiosändningar med antingen analog eller digital teknik.

Författningskommentar 221

4 § Radio- och TV-verket skall upprätta ett register avseende dem

som har tillstånd som avses i 2 § eller har anmält sig enligt 3 Registret får föras med hjälp automatisk databehandling. Det får endast innehålla

av sådana uppgifter som avses i 3 § andra stycket, 6 kap. 9 9 kap. 4- 7a§§.

Tidigare hänvisning till lokalradiolagen har utgått. Genom hänvisningen till 6 kap 9 § samt tillägget beträffande 9 kap 7 § medför det

a ingen ändring i sak.

Övrigt

Bestämmelsen i 3 § kommer i oförändrad skick att omfatta lokalradiosändningar.

Med hänsyn till att de bestämmelser i 3 § gäller för sökbar text-

som TV även skall gälla tilläggstjänster i lokala ljudradiosändningar bestående av programverksamhet kompletterad med text eller bild kan registrering komma att krävas för sådana tilläggstjänster under de i paragrafen angivna förutsättningar.

5 Lokalradio

kap.

l § Med lokalradio avses andra tillståndspliktiga lokala ljudradiosändningar än sådana som kräver tillstånd regeringen eller får ske

av som endast under begränsad tid enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket eller

en som är närradio.

Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar inom det sändningsområde som anges i tillståndet.

Tidigare hänvisning till lokalradiolagen har utgått.

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar i huvudsak tidigare 4 § andra stycket lokalradiolagen och tillståndets innebörd, jfr.

anger prop. 1992/93:70 s 45. Ändringen har sin grund i det ändrade fördelningsförfarandet.

222 F örfattningskommentar SOU 1999: 14

2 § Sändningstillstånd som meddelats av Radio- och TV-verket får

förenas med villkor som avseriskyldighet

att sända program i viss del landet

av

2. att sända under en viss minsta tid

att använda en viss sändningsteknik samt samverka med andra

tillståndshavare i tekniska frågor,

beträffande utnyttjande av tilldelad överföringskapacitet,

att sända viss mängd program unika för den egna verksam-

heten

att sända programverksamhet av visst format och

att till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter

som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program

stämmer överens med de villkor som har meddelats enligt denna lag.

I paragrafen anges de villkor Radio- och TV-verket får ställa för rätten att sända.

sända program i viss del av landet.

I tillståndsbeslutet anges vilken rätt företaget har att sända. Bestämmelsen innebär att tillståndsmyndigheten kan ställa krav på att sändningarna når en minsta andel av befolkningen i området. Stöd för ett sådant villkor ges i denna punkt.

sända under en viss minsta tid.

Om tillståndet inte säger något annat får programföretaget sända 24 timmar per dygn. Paragrafen tillståndsmyndighet rätt att ställa krav

ger

minsta sändningstid per vecka.

använda en viss sändningsteknik samt samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor.

De nuvarande tillstånden för lokalradio förutsätter att sändningarna sker med analog teknik. I framtiden kommer utsändningar ske med användande av olika tekniker. Villkor beträffande teknik är nödvändiga om staten skall ha inflytande på introduktion av ny teknik. l avsnitt 7.6 har nämnare redogjorts för kravet samverkan.

utnyttjande av tilldelad överföringskapacitet.

För att säkerställa att tillräcklig överföringskapacitet används för sitt ändamål, dvs. programverksamhet ges Radio- och TV-verket möjlighet att ställa sådana villkor för sändningsrätten.

sända viss mängd program unika för den verksamheten.

egna

Den mängd eget program en tillståndshavare är skyldig att sända skall anges i tillståndet.

Författningskommentar 223

sända programverksamhet av visst format. I de fall tillståndet fördelats efter beaktande programverksamav hetens format kommer detta format i sändningstillståndet. att anges till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända stämmer program överens med de villkor som har meddelats enligt denna lag, Radio- och TV-verket kan med stöd villkorskatalogen ställa av ovan en rad krav utbudet. För att granska efterlevnaden villkoren kan av Granskningsnämnden behöva få tillgång till annat än inspelningsmaterial, t.ex. programtablåer. Gränsen för bestämmelsens tillämpning sätts vid att det skall fråga material för granskning och att vara om uppgifterna skall vara nödvändiga.

3 § Tillstånd att sända lokalradio lämnas till fysisk eller juridisk en person och omfattar endast ett sändningsområde. Flera tillstånd kan lämnas för samma sändningsområde. När Radio- och TV-verket bestämmer sändningsområdenas omfattning skall det beakta vad som är tekniskt möjligt att nå från sändare med lämpligt läge, hur möjligheterna att ta emot sändningar påverkas på andra håll och vad som är naturliga lokala intresseområden. Sändningsområdena skall utformas så att de förutsättningar ger for mångfald och reella yttrandemöjligheter.

Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 § lokalradiolagen. Ändringen i första stycket innebär att det är möjligt för tillståndshavare att nu en tilldelas mer än ett tillstånd. I avsnitt 7.3 har nämnare redogjorts för ändringen. Tredje stycket tidigare att sändningsområdena skulle utforangav mas så att ett stort antal tillstånd kunde lämnas. Enligt utredningens forslag kommer sändningsområdena att bli större och antalet tillstånd an-

passas till befolkningsunderlaget for att förutsättningar för mångfald

ge

och reella yttrandemöjligheter.

224 F örfattningskonzmentar SOU 1999: 14

4 § Behörig att få tillstånd att sända lokalradio är den har de f-

som

nansiella och tekniska förutsättningarna att bedriva verksamheten

varaktigt, med god kapacitet och kvalitet och som inte omfattas av

Finner Radio- och TV-verket sökande inte är behörig skall

att en

ansökan avvisas.

l paragrafen anges reglerna för behörighet. Finansieringen skall bedö-

i förhållande till sökandens planer beträffande sändningarna, andel mas eget material och sändningarnas format. De tekniska förutsättningarna omfattar sökandens möjlighet att tekniskt erbjuda den planerade programverksamheten. Bestämmelsen har närmare utvecklats i avsnitt 7.4.1.

Andra stycket motsvarar l 1 § andra stycket lokalradiolagen.

5 § Staten, landsting eller kommun kan inte, sig direkt eller ge-

vare nom företag i vilket ett sådant organ disponerar över minst 20 pro-

samtliga aktier eller andelar eller genom avtal ensamt har ett cent av bestämmande inflytande, få tillstånd att sända lokalradio.

Bestämmelsen motsvarar delvis 6 § lokalradiolagen. För att undvika att de i paragrafen angivna organen erhåller tillstånd genom exempelvis dotterbolag har skärpning införts. Kretsen har utökats till att omfatta

en även de juridiska personer där någon av de förut angivna disponerar över minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller där ett ensamt bestämmande inflytande föreligger genom avtal.

Tidigare bestämmelsen om att programföretag som erhållit tillstånd av regeringen inte kunde få tillstånd for lokala ljudradiosändningar har utgått.

Författningskommentar 225

6 § Varje tillståndsperiod skall fyra år. Den första perioden vara skall räknas från och med den l januari 2001. Ett tillstånd gäller till utgången den tillståndsperiod under vilken tillståndet meddelats. av Tillståndet skall förlängas med ytterligare en tillståndsperiod om

inte det finns grund för återkallelse tillståndet enligt 11 kap. 7 av och 8 eller tillståndshavaren avvikit från villkor om programverksamhetens format och mångfalden i sändningsområdets medieutbud, till följd härav, påtagligt har minskat, 3; Förändringar inom tekniken eller ändringar i användningen av radiofrekvenser grund internationella överenskommelser som av Sverige anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle meddelas eller fysisk eller juridisk utan medgivande från Radioen person, och TV-verket, disponerar över än ett tillstånd i ett sändningsmer område, direkt eller indirekt företag i vilket förvärvaren har genom del motsvarar minst 20 procent samtliga aktier eller andelar som av eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande. genom För det fall Radio- och TV-verket avser att inte medge förlängning skall myndigheten, månader före tillståndsperiodens senast sex utgång, meddela tillståndshavaren att tillståndet inte kommer att förlängas. Ett tillstånd kan förlängas i högst två perioder.

I paragrafen under vilka förutsättningar ett tillstånd skall föranges längas. Det skall presumtion för förlängning. vara en Av första stycket framgår att alla tillstånd enligt denna lag löper ut tidpunkt, dvs i första hand den 31 december 2004. Tillstånvid samma det löper även fortsättningsvis ut vid slutet av fyraårsperioder, dvs den 31 december 2008 och 2012. Den får ett tillstånd under en löpande som period får alltså ett tillstånd avser kortare tid än fyra år. som det finns grund för återkallelse tillståndet enligt 1 1kap. 7 och av 8 §§ Tillståndet skall inte förlängas det finns grund för återkallelse. om Bestämmelsen motsvarar i den delen 8 § andra stycket sista meningen. Möjligheten till återkallelse har dock utökats väsentligt jfr kommentaren till 11 kap 7 och 8 §§.

8 19-0209Lokalradion

226 Författningskommentar

tillståndshavaren avvikit från villkor programverksamhetens om format och mångfalden i sändningsområdets medieutbud, till följd härav, påtagligt har minskat. Frågan om mångfalden i sändningsområdet påtagligt minskat skall bedömas med utgångspunkt från förhållandena då formatet ändrades. Bedömningen får göras med utgångspunkt från programföretagens årligen återkommande rapport till Granskningsmyndigheten. Även det visar sig mångfalden om att påtagligt minskat då programföretaget ändrade formatet finns naturligtvis inte anledning att inte förlänga ett tillstånd förhållandena vid utgången tillståndsperioden om av framstår som tillfredsställande mångfaldssynpunkt. ur förändringar inom tekniken eller ändringar i användningen av radiofrekvenser på grund av internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med villkor samma inte skulle meddelas. Bestämmelsen tar i huvudsak sikte växlingen från sändningar med analog teknik till digitala teknik. Övergången kan inte ske successivt utan innebär att samtliga tillståndshavare inom visst band måste ändra sändningsteknik samtidigt. Jfr kommentaren till 10 § detta kapitel vari anges under vilka förutsättningar ett sändningsområde får ändras. en fysisk eller juridisk utan medgivande från Radio- och person, T V-verket, disponerar över än ett tillstånd i sändningsområde, mer ett direkt eller indirekt företag i vilket förvärvaren har del genom som motsvarar minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal ensamt har ett bestämmande inflytande. För att motverka att tillståndshavare i ett sändningsområde indirekt skaffar sig kontroll över ett sändningsområde finns möjlighet för Radio- TV-verket att underlåta förlänga sådant tillstånd. I tredje stycket tidsgräns för Radio- och TV-verket. Gränanges en sen är satt för att göra det möjligt för part att överklaga sådant beslut. Av fjärde stycket framgår att ett tillstånd, med förlängning, kan löpa i sammanlagt högst 12 år.

7 § En tillståndshavare tillstånd innehåller villkor enligt vars 5 kap. 2 § punkt 6 kan begära beslut Radio- och TV-verket av om en planerad ändring formatet medför att mångfalden i sändningsomav rådet påtagligt kommer att minska.

Under förutsättning att tillståndet fördelats med användande av programverksamhetens format kommer sändningamas format under tillståndstiden att beaktas vid förlängning tillstånd. Den tillståndshavare av

Férfattningskommentar 227

ändrar formatet riskerar att inte få sitt tillstånd förlängt. För att som undvika sådan situation har tillståndshavaren rätt att begära fören handsbesked. Ett positivt förhandsbesked är bindande för beslutsfattande myndigheten. Ett beslut innebär ett avslag, dvs att mångfalsom den i sändningsområdet påtagligt minskat, medför inte att tillståndshavaren automatiskt vägras förlängning vid tillståndperiodens slut. En förnyad prövning skall då ske förutsättningslöst.

8 § Om särskilda skäl föreligger kan Radio och TV-verket medge ändring villkor enligt 5 kap. 2 § punkt av

En tillståndshavare kan, särskilda skäl föreligger, få tillstånd att om sända mindre mängd egenproducerat material än vad som framgår en villkor i tillståndet. I de fall en tillståndshavare i ett sändningsav område har ett åliggande avsevärt överstiger konkurrentemas åligsom gande kan ändring medges. Förutsättningen är dock att åliggandet medfört ekonomiska problem för tillståndshavaren och att sändningarna pågått längre tid. Det skall således inte vara möjligt att i ansökan en hög andel eget material och omedelbart eller strax efter det att ange en sökanden erhållit tillstånd, få ansökan ändring beviljad. Jfr en om kommentaren till 6 kap. 7 a

9§ Innan Radio- och TV-verket meddelar beslut om tillstånd skall den sökande tillfälle att ta del och yttra sig över de villkor ges av myndigheten att förena med tillståndet. Beslut sändsom avser om ningstillstånd får endast innehålla villkor som den sökande godtagit.

Med hänsyn till vissa villkors omfattning och till deras betydelse för tillståndsbeslutet bör sökanden beredas tillfälle att yttra sig över eventuella villkor och därmed förklara villkoren godtas eller inte. Godom tas inte villkoren bör inte tillståndsbeslut meddelas.

228 Fdrfattningskommentar SOU l 999: 14

10§ Vid utgången varje tillståndsperiod får Radio- och TVav verket besluta om en förändrad indelning sändningsområden. Om av en berörd tillståndshavare motsätter sig viss förändring, får den en dock vidtas endast ändrade tekniska förhållanden föranleder det om eller ändringar i användningen radiofrekvenser grund av av internationella överenskommelser Sverige anslutit sig till medsom för att ett nytt tillstånd med villkor inte skulle meddelas samma Beslut om ändrad indelning sändningsområden får inte fattas av senare än sex månader före tillståndsperiodens utgång. Radio- och TV-verket skall för varje sändningsområde ingår i som den nya indelningen senast månader före utgången den lösex av pande tillståndsperioden meddela särskilt beslut skall om vem som anses som tillståndshavare. Om ingen kan tillståndshavare anses som skall tillstånd för sändningsområdet kungöras ledigt. Kungörelse får ske först sedan beslutet vunnit laga kraft.

Bestämmelsen motsvarar delvis 9 § lokalradiolagen. För göra det att möjligt för tillståndshavaren att göra bedömningar längre sikt har möjligheten att ändra sändningsområden på grund indelningen av att framstår olämpligt utgått. l 6 § har angivits meddelande som att om att tillstånd inte skall förlängas skall meddelas senast månader före sex tillståndsperiodens utgång. Samma tidsfrist bör gälla beträffande nu aktuellt beslut. Beträffande när ändring får ske, kommentaren till 6 § andra se stycket punkt

11 § Har Radio och TV-verket beslutat ändrad indelning om av sändningsområden, får verket medge tillståndshavare sända en att efter tillståndsperiodens slut i avvaktan att styrelsens beslut enligt 5 kap. 10 § tredje stycket vinner laga kraft. Sådant medgivande skall lämnas för ett visst sändningsområde under viss tid.

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 10 § lokalradiolagen.

F örfattningskommentar 229

SOU 1999: 14

Ansökan tillstånd. om

ansökningar finns när ansökningstiden har 12§ Om två eller flera

TV-verket bereda sökandena tillfälle att före gått ut, skall Radio- och

ansökningarna. Om det efter den dagen alltviss dag samordna en ansökningar, skall verket besluta fördeljämt finns två eller flera om

tillstånden i enlighet med 13-15 §§. ning av

delvis 12 § lokalradiolagen. Möjligheten att Bestämmelsen motsvarar

skall således kvarstå. l andra meningen hänsamordna ansökningarna

omfattar förfarandet vid de tillfällen antalet visas till de paragrafer som

antalet lediga tillstånd eller disponibelt behöriga sökande överstiger

utrymme.

skall eftersträva fördelning som med- 13 § Radio- och TV-verket en

inom sändningsområdet präglas av mångfald

för att medieutbudet

och reella yttrandemöjligheter.

får inte grundas den sökandes politiska, Fördelningen

kulturella eller sådan åskådning. religiösa, annan

för fördelningen tillstånd.

l paragrafen anges grunden av

tillkommit för understryka att fördelningen Andra stycket har att

eller den Europeiska konventionen.

inte strider mot regeringsformen

skall ägarförhållanden och den mängd program 14§ Vid urvalet

verksamheten beaktas. Ett ägande som är unika för den egna som den lokala marknaden ökar och en hög medför att antalet aktörer

unika för den verksamheten skall eftersträvas. andel program egna

urval inte kan ske enligt 14 § skall programverksaml5§ Om ett

varvid Radio- och TV-verket skall eftersträva hetens format beaktas,

olika karaktär och tilltalar olika att utrymme ges program av som

intressen och smakriktningar.

uttömmande de rekvisit skall ligga till I paragrafema 14-15 anges som

grund för urval i konkurrenssituation. en

230 Författningskommentar SOU 1999: 14

14 § I första hand skall ägarförhållanden och eget material beaktas. För att säkerställa både den yttre och inre mångfalden i programutbudet skall en avvägning göras mellan ägarförhållande och mängden eget material. Kriterierna är således inte efterställda varandra. En sökande som redan äger del i media i området och inte samsända som avser att med annan kan därför få försteg framför sådan sökande visserligen som saknar ägarintresse i media i området har för avsikt i men som att huvudsak samsända med tillståndshavare. annan 15 § I paragrafen stadgas att programverksamhetens format skall beaktas. Med programverksamhetens format sändningarnas eller inavses art riktning, inte dess innehåll. Radio- och TV-verket skall vid urvalet sträva efter att uppnå största möjliga spridning i programutbudet. Avsikten är således inte primärt att värdera de olika formaten. I områden med stark efterfrågan kan emellertid kriteriet Radio- och TV-verket utrymme för skön. ge Mångfalden skall beaktas i första hand i förhållande till utbudet i sändningsområdets lokalradio och i andra hand i förhållande till utbudet i övrig massmedia i området.

16 § Ett tillstånd får överlåtas till någon Radio- och TVannan om verket medger det. Sådant medgivande skall lämnas förvärvaren om är behörig att få tillstånd och denne inte redan har tillstånd sända att lokalradio i sändningsområde, direkt eller indirekt fösamma genom retag i vilket förvärvaren har del motsvarar minst 20 procent som av samtliga aktier eller andelar eller avtal har begenom ensamt ett stämmande inflytande. Föreligger särskilda skäl kan Radio- och TV-verket medge att överlåtelse sker trots att förvärvaren redan har sådant tillstånd i sändningsområdet om förvärvaren är behörig enligt 5 kap. 4 Om verket inte medger överlåtelsen, är den utan verkan enligt denna lag. Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag belöper på tiden efter beslutet som om medgivande. Om ett föreläggande enligt 10 kap. 9 § punkt 2 och 9 har meddelats mot den tidigare innehavaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren. Radio- och TV-verket skall i samband med att den medger överlåtelsen underrätta den innehavaren nye om det. Sker inte det är föreläggandet inte gällande mot denne.

SOU 1999: 14 F örfattningskommentar 23 l i

Paragrafen motsvarar i stora delar 18 § lokalradiolagen.

Innebörden bestämmelsen är att tillstånd får överlåtas under för-

av utsättning att tillståndshavaren är behörig och inte redan har inflytande över tillstånd i sändningsområdet.

Vem som är behörig framgår av 5 kap. 4

I de fall förvärvaren är behörig kan överlåtelse medges om särskilda skäl föreligger även om förvärvaren redan har sändningstillstånd i området. Sådana skäl skall föreligga exempelvis om överlåtaren har

anses flera tillstånd i sändningsområdet och överlåtelsen inte resulterar i en koncentration beträffande ägandet i området. Särskilda skäl kan också föreligga efterfrågan sändningstillstånd i området visat sig vara

om liten.

Tredje stycket har överförts från 18 § första stycket tredje meningen lokalradiolagen.

Fjärde stycket motsvarar 18 § andra stycket lokalradiolagen. Bland dessa rättigheter och skyldigheter kommer även överlåtarens åligganden eget material eller sändningars format att omfattas.

om

Femte stycket motsvarar 18 § tredje stycket efter viss redaktionell bearbetning. Bestämmelsen omfattar enligt utredningens förslag även förelägganden beträffande överföringskapacitet.

17 § Den vill frånträda ett tillstånd skall skriftligen anmäla det

som

till Radio- och TV-verket. Tillståndet skall anses frånträtt när anmä-

lan kommit till verket eller den senare dag som anges i anmälan.

Bestämmelsen motsvarar 19 § lokalradiolagen.

18§ Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvida-

tion upphör tillståndet att gälla.

Bestämmelsen har överförts från 20 § lokalradiolagen.

19§ Om tillståndshavaren avlider upphör tillståndet att gälla tre

månader efter dödsfallet. Har ansökan om medgivande till över-

en

låtelse enligt 16 § kommit till Radio- och TV-verket innan till-

ståndet förfallit skall den dock alltid prövas.

Bestämmelsen motsvarar 21 § lokalradiolagen.

232 Författningskommentar

20 § De regler som omfattar sökbar text-TV skall även gälla for tilläggstjänster i lokalradio.

Med tilläggstjänster i lokalradio programverksamhet kompletteavses rad med text eller bild. Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 7.7.

6 innehåll

kap. Sändningars m.m.

7 a§ I lokalradio skall, under minst tre timmar varje dygn, sådana program sändas som är unika för den verksamheten. Denna egna skyldighet skall uppfyllas under tiden 06.00-21.00. Radio- och TV-verket kan medge undantag från denna skyldighet om särskilda skäl föreligger.

Enligt lokalradiolagen skall varje programföretag under minst treden jedel av sändningstiden varje dygn sända sådana framprogram som ställts särskilt för den verksamheten. Bestämmelsen har visat sig egna vara lätt att kringgå. Utredningens förslag innebär att sändningarna skall ske under den tid lokalradion har flest lyssnare. Skyldigheten omfattar tre timmar dagligen. Därutöver kan Radio- och TV-verket enligt 5 kap. 2 § punkt 5 ställa villkor andel eget material, kommentaom se ren till denna paragraf. Föreligger särskilda skäl kan Radio- och TV-verket medge att eget material sänds under kortare tid. Särskilda skäl kan föreligga anses om

efterfrågan sändningstillstånd i ett område är så låg att ingen sö-

kande förklarar sig beredd att sända den minsta angivna tiden om tre timmar dagligen. Jfr kommentaren till 5 kap. 8

7b§ Vamingsmeddelanden är vikt för allmänheten och som av som skall skydda människor, egendom eller miljö skall sändas kostnadsfritt i lokalradio, myndighet begär det. om en

Bestämmelsen motsvarar 23 § lokalradiolagen och innebär ingen förändring i sak.

F örfattningskommentar 233 SOU 1999: 14

Övriga bestämmelser

Bestämmelserna i 8 och 9 omfattar i oförändrad form lokalradio-

sändningar. 4 § stadgandet i 24 § första stycket lokalradiolagen. motsvaras av Bestämmelsen i 8 § sändningar sker med stöd av tillstånd avser som regeringen. Sådana sändningar skall enligt bestämmelsen i betyav dande omfattning innehålla på svenska språket, program med program svenska artister och verk svenska upphovsmän. Tillstånd för digitala av lokalradiosändningar fördelas regeringen. Eftersom utredningens av förslag innebär Radio och TV-verket skall fördela tillstånden för att lokalradiosändningar oavsett utsändningsteknik kommer bestämmelsen

inte längre att omfatta digitala lokalradiosändningar. 9 § beteckningar. Bestämmelsen motsvarar delvis 22 § andra avser stycket lokalradiolagen. En nyhet är dock kravet på godkännande av beteckningen. Eftersom bestämmelserna sökbar text-TV omfattar om tilläggstjänster i lokalradio skall i dessa tilläggstjänster beteckäven ningen anges löpande.

7 kap. Reklam och annan annonsering

Kapitlet omfattar i delar i oförändrat skick lokalradiosändningar. stora 1 § första och tredje stycket motsvaras av 25 § lokalradiolagen. Bestämmelsen sökbar text-TV kommer att omfatta tilläggstjänster i om lokalradio. Bestämmelsen i 26 § första stycket lokalradio- 2 § motsvaras av lagen. Stadgandet i 3 § återfinns i 26 § andra stycket lokalradiolagen. Lokalradiolagen 27 § reglerade annonstid och motsvarar 5 § första i första stycket. Övriga delar berör inte sändningar i lokalmeningen radio. 24 § andra och tredje stycket lokalradiolagen och 8 § motsvaras av innebär ingen ändring för sändningar lokalradio. av Sista meningen i 9 § sponsring någon huvdsakliga verkom av vars samhet gäller tillverkning eller försäljning alkoholdrycker eller av tobaksvaror motsvaras 24 § tredje stycket lokalradiolagen. av 12 § första stycket motsvaras 27 lokalradiolagen. Genom beav a stämmelsen sökbar text-TV kommer 5 och 7 inte heller att omom fatta tilläggstjänster i lokalradion. 5 7 § reklam till se ovan. avser barn och placering annonser mellan programmen. av

234 Fdrfattningskommentar

9 kap. och

Granskning tillsyn

7 a§ På begäran Radio- och TV-verket skall den av som fått tillstånd att sända lokalradio lämna upplysningar sådana innehav om av aktier eller andelar eller ingångna avtal medför som att han eller hon har inflytande i ett annat företag med sådant tillstånd. Vidare skall begäran av Radio- och TV-verket företag tillståndshavare ett som är lämna uppgifter sådana innehav aktier eller andelar eller inom av gångna avtal som innebär att någon har ett bestämmande inflytande i

företaget.

Bestämmelsen har med vissa redaktionella ändringar överförts från

29 § lokalradiolagen.

Övriga bestämmelser

Bestämmelsen i 2 § Granskningsnämndens uppgift kommer om att omfatta även sändningar lokalradio. Bestämmelsen av saknar uttrycklig

motsvarighet i lokalradiolagen. Genom utformningen

av 30§ lokalradiolagen framgår emellertid denna myndighetens uppgift. När det gäller Konsumentombudsmannens granskning i enlighet med kap 7 3 §

hänvisar lokalradiolagen till marknadsföringslagen.

Bestämmelsen i 8 § referensband omfattar i oförändrat skick om

även lokalradiosändningar. I 31 § lokalradiolagen finns motsvarande

bestämmelse.

SOU 1999: l 4 F örfattningskommentar 235

10 kap. Straff och avgifter m.m.

9§ Den åsidosätter de bestämmelser som anges i denna parasom graf får föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelserna om närradiosändningar och lokalradiosändningars innehåll och är unika för den verksamheten 5 kap. 2 § punkt program som egna 6 kap. 7 och 7 a §§ 2. beteckningar 6 kap. 9 § sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala kabelsändarföretag 8 kap. 1,2 och 4 §§, 4. skyldighet lämna vissa upplysningar till Radio- och TVatt verket 9 kap. 4-7 a §§, skyldighet att lämna inspelning 9 kap. 8 § skyldighet att lämna upplysning sändningstider i närradio om 9 kap. 9 § första stycket,

skyldighet att lämna upplysningar programinnehåll 9

om kap.9 § andra stycket. varning 6 kap. 2 §, tillståndshavares skyldighet beträffande nyttjande av tilldelad överföringskapacitet 5 kap. 2 § punkt 4 eller 10. tillståndshavares skyldighet att lämna uppgifter till Granskningsnämnden för radio och TV 5 kap. 2 § punkt 7. Föreläggande enligt första stycket 2 och 5-10 får meddelas av Granskningsnämnden för radio och TV. Föreläggande enligt första stycket 3-6 får meddelas Radio- och TV-verket. Föreläggande av enligt första stycket 5 och 6 får även meddelas av Konsumentombudsmannen.

Enligt § lokalradiolagen får Granskningsnämnden förelägga till- 30 en ståndshavare bryter mot bestämmelse om mängden egenproducesom material 22 § första stycket att följa bestämmelsen. Föreläggandet rat får förenas med vite. Genom ändringen första stycket punkt l komav möjlighet att finnas enligt radio- och TV-lagen beträffande mer samma mängden eget material. Möjligheten att förelägga vite för den bryter mot bestämmelsen som sändningars beteckning punkt 2 finns i lokalradiolagen 30 § om jämfört med 22 I 29 § lokalradiolagen finns bestämmelser skyldighet att lämna om uppgifter till Radio- och TV-verket. Genom hänvisningen till 9 kap § har motsvarande bestämmelse införts i radio- och TV-lagen 7 a punkt 4.

236 Författningskonzmentar

SOU 1999: 14

Skyldigheten att lämna inspelning av program punkt 5 motsvaras

av 31 § lokalradiolagen.

Punkt 9-10 är och omfattar nya villkor Radio- och TV-verket kan

ställa för att meddela sändningstillstånd.

De villkor är skylsom avses dighet beträffande nyttjande tilldelad

av överföringskapacitet och skyl-

digheten att lämna uppgifter till

Granskningsnämnden för radio och

TV.

Övriga bestämmelser

Bestämmelse i l § för den om ansvar som sänder utan tillstånd program där tillstånd krävs enligt denna lag motsvaras av 31 § första stycket a

lokalradiolagen.

Bestämmelsen i 3 §

om anmälningsskyldighet enligt 2 kap 3 §

| kommer i oförändrat skick omfatta

även tilläggstjänster i lokalradion,

jfr kommentaren till 5 kap. 20

g 4 § andra stycket omfattar sändningar lokalradio. av Motsvarande i

bestämmelse finns i 31

a § andra stycket lokalradiolagen.

5 § första stycket punkt 2-5 kommer att gälla även för lokalradion.

Punkt 2 motsvarar 24 § första stycket samt 31 b Den tidigare möjlig-

heten för Granskningsnämnden

för radio och TV att enligt 30 § ålägga

ett programföretag att följa bestämmelse vid en äventyr av vite har där-

emot utgått. Punkt 3 motsvarar 25 och 27

lokalradiolagen. Bestäm-

melsen i punkt 4 26 § motsvarar lokalradiolagen. Punkt 25 återfinns i

24 § andra och efterföljande stycken. Andra och tredje styckena motsvarar 31 b § andra och tredje styckena lokalradiolagen.

Bestämmelsen i 6 § den särskilda om avgiften återfinns i 31 d lokal-

radiolagen.

7 § motsvaras 26 § andra stycket

av och 31 § lokalradiolagen och

c innebär ingen ändring i sak.

F örfattningskommentar 237

SOU 1999: l 4

l 1 Återkallelse tillstånd

kap. av

eller TV-program skall återkal- 1 § Ett tillstånd att sända ljudradio-

Ett sådant beslut får också återlas på begäran tillståndshavaren. av och 7 §§. Beslut återkallelse kallas enligt vad anges i 2-4 om som

får meddelas endast det i beenligt någon dessa paragrafer om av inte framstår alltför ingripande. traktande skälen för åtgärden som av

lokalradiotillstånd är större enligt den Möjligheterna till återkallelse av

med lokalradiolagen. Begränsningen i lag utredningen föreslår jämfört

28 § 4 stycket lokalradiolagen. andra stycket motsvaras av

sända lokalradio får återkallas om 7 § Tillstånd att

inlett sändningsverksamheten inom sex

tillståndshavaren inte

månader efter tillståndets början,

väsentligt brutit föreskrifterna i 6 kap. 4 tillståndshavaren mot

§§, 7 kap 1-3, 5 samt 8-9 §§, eller eller 7 a

med tillståndet med stöd 5 kap. 2 § ett villkor förenats av som

eller 7 har åsidosatts ett väsentligt sätt. punkterna 1-5

får också återkallas domstol Tillstånd att sända lokalradio om

yttrandefrihetsbrott innebär

funnit att ett innefattat ett som program

allvarligt missbruk yttrandefriheten. ett av medgivit överlåtelse trots att till- Har Radio- och TV-verket

tillstånd sända lokalradio i samma sändståndshavaren redan har att

företag i vilket tillståndsningsområde, direkt eller indirekt genom

20 samtliga aktier havaren har del motsvarar minst procent av som

avtal har ett bestämmande inflyeller andelar eller genom ensamt

endast beslutet tillståndet påtande får tillståndet återkallas om om

ofullständiga uppgifter från tillståndshavaverkats felaktiga eller av det eller de tillstånd meddelats Återkallelsen skall då avse som ren.

eller överlåtits efter det första tillståndet.

eller kommun över ett tillstånd att Förfogar staten, landsting,

indirekt företag; i vilket ett såsända lokalradio direkt eller genom

minst 20 procent samtliga aktier eller disponerar över av dant organ

avtal har ett bestämmande inflytande, andelar eller genom ensamt

skall verket återkalla detta tillstånd.

enbart lokalradiosändningar. Punkt l Paragrafen och omfattar är ny

punkt 1 lokalradiolagen och innebär 28 § första stycket motsvaras av

ingen ändring i sak.

238 Författningskommentar

Punkt 2 omfattar fall där tillståndshavare brutit mot regler om reklam och annonsering bestämmelsen samt om att tre timmar den av

dagliga sändningstiden skall bestå

av eget material.

Punkt 3 omfattar fall där tillståndshavare brutit mot de villkor för

sändningarna tillståndet förenats med. Varje avvikelse från villkoren

kan dock inte föranleda återkallelse. Det krävs att avvikelsen är väsentlig. Den tillståndshavare avvikit som från villkor programverksamom het visst format riskerar av emellertid inte att få tillståndet återkallat.

Enligt andra stycket kan tillstånd återkallas om domstol funnit att

program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt

missbruk yttrandefriheten,

av se avsnitt 7.9.3.

I tredje stycket anges att ett tillstånd under vissa

förutsättningar kan

återkallas Radio- och TV-verket om medgivit överlåtelse en trots att tillståndshavaren redan hade tillstånd i sändningsområdet och beslutet

påverkats felaktiga eller av ofullständiga uppgifter från tillståndshava-

ren. Bestämmelsen delvis motsvarar 28 § tredje stycket lokalradio-

lagen.

I fjärde stycket har angivits att ett tillstånd skall återkallas om staten, landsting eller kommun förfogar Återkallelsen över ett tillstånd. är här

inte beroende ofullständiga eller av felaktiga uppgifter från tillstånds-

havaren. Bestämmelsen motsvarar delvis 28 § andra stycket lokal-

radiolagen.

8 § Har tillstånd meddelats enligt denna lag trots att tillståndshava-

ren saknade behörighet enligt 5 kap. 4 § får tillståndet återkallas endast om beslutet tillståndet påverkats om av felaktiga eller ofullstän-

diga uppgifter från tillståndshavaren.

Bestämmelsen motsvarar 28

§ tredje stycket lokalradiolagen.

kap. Handläggningen av ärenden

om avgifter, vite

och återkallelse

12 kap 4 och 5 §§ omfattar i oförändrad form lokalradiosänd-

ningar.

I 28 § första stycket första

meningen lokalradiolagen

anges att Radio- och TV-verket får återkalla tillstånd att sända lokalradio. Bestämmelsen återfinns i l § andra stycket.

För kommentar till 2 som i sitt andra stycke även omfattar lokal-

radiosändningar, hänvisas till SOU 1994:105 s. 433.

1999: 14 Författningskommentar 239 SOU

I 4 § finns bestämmelser särskild avgift. Bestämmelsen motsvaom 31 § lokalradiolagen. rar e 5 § första stycket berör enbart TV-sändningar. Andra stycket innehåller erinran frågor vite i andra fall prövas i enlighet med en om att om vad i allmänhet är föreskrivet vite, dvs. främst lagen som om 1985:206 om viten.

13 kap. Överklagande

§ Beslut Radio- och TV-verket lokalradio får överklagas 1 a av om det gäller beslut om om avvisning av sökande, fördelning tillstånd, av inte medge ändring i sändningstid som omfattar program att unika för den verksamheten, egna att inte medge överlåtelse av tillstånd, att inte förlänga ett tillstånd och återkallelse. Överklagande beslut under punkt l-2 skall handläggas skyndav samt. Beslut under punkt 3-6 gäller omedelbart även det om överklagas inte annat förordnas. om

bestämmelsen vilka beslut får överklagas beträffande 1 anges som lokalradio. Bestämmelsen motsvaras i delar av 39 § lokalradiolagen. Beslut avvisning sökande och fördelning tillstånd skall om av av först då de vunnit laga kraft. Överklagande sådant beslut skall gälla av behandlas skyndsamt. Bestämmelsen motiveras i avsnitt 7.14.

3§ Beslut Granskningsnämnden för radio och TV eller Radioav TV-verket förelägganden har förenats med vite enligt och om som kap. 8 9 § första stycket 1-3, 8 och 9 samt 10 § får överklagas 10

hos allmän förvaltningsdomstol.

Förelägganden enligt 10 kap. 8 9 § första stycket 2 och 9 10 § gäller omedelbart, även de överklagas. samt om

Alla förelägganden förenats med vite får inte överklagas. För som lokalradions del innebär bestämmelsen att förelägganden vid vite som material unika för de sändningarna punkt l, sändavser som är egna

240 Författningskonzmentar

ningars beteckning punkt 2 eller

överforingskapaciteten punkt 9 blir

möjliga att överklaga.

Övrigt

Enligt 2 vilken motsvaras av lokalradiolagen 39 kan beslut om

beteckningar överklagas. Bestämmelsen

är tillämplig på lokalradio-

sändningar.

Bestämmelsen i 4 § 39 motsvarar § 3 st lokalradiolagen och har be-

handlats i l995/96:l6O prop s. 153.

Enligt lokalradiolagen får beslut

ett om föreläggande att tillhanda-

hålla inspelning enligt 31 § inte överklagas. Genom utformningen

av 5 § kommer regel samma att gälla enligt radio- och TV-lagen. Om vitet

döms ut kan det beslutet överklagas. Bestämmelsen medför inte hinder

mot att överklaga avgöranden sker som genom dom, t.ex. länsrätts avgörande i fråga särskild avgift. om Jfr. prop 1995/96: 160 199. s.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1januari 2001.

Radio- och TV-verket får fore den 1 januari 2001 meddela

tillståndsbeslut och vidta andra åtgärder för att tillståndshavama

skall kunna utöva sändningsrätten från den 1 januari 2001.

Genom lagen upphävs

lokalradiolagen 1993: 120.

4. Bestämmelserna och villkoren i 5 kap 2 § femte och sjätte

punkterna samt 6 kap. 7 a § skall inte tillämpas under den första till-

ståndsperioden for tillståndshavare som innehar tillstånd med villkor

om utsändningar med digital teknik.

Radio- och TV-verket skall, under

de förutsättningar

som an-

ges i 8 och 28 lokalradiolagen,

förlänga de tillstånd fördelats som

med stöd av lokalradiolagen med

en där angiven tillståndsperiod.

Den årliga avgift Radiooch TV-verket, med stöd 17 § av lokalradiolagen angivit att tillståndshavaren skall betala skall, med

tillämpning av 15, 17, samt 32-37 lokalradiolagen utgå under till-

ståndsperioden med avräkning

för vad som kan förväntas utgå

enligt

4 b § lagen 1992:72 om koncessionsavgift på radions och televi-

sionens område.

22, 24-27 samt 31 a-e lokalradiolagen gäller fortfarande i

fråga om sändningar skett

som fore den 1januari 2001.

Författningskommentar 241

punkt l träda i kraft den 1 januari år Den lagen föreslås enligt nya

tillståndsperiodema for de löpande till-

2001. Härigenom kommer nu

tillstånd kommer att fördelas med stånden att sammanfalla med de som

utredningens förslag till lag. stöd av

4 framgår bestämmelserna eller villkor Av första stycket punkt att

och sändningarnas format inte skall gälla mängd eget material om för sändningar med villkor om

under den första tillståndsperioden digital utsändningsteknik.

framgår de nuvarande tillstånden kan förlängas. Av punkt 5 att

den avgift fastställdes vid auktions- Genom punkt 6 klargörs att som

utgå under den kommande tillståndsperioförfarandet skall fortsätta att

tillståndshavare tillstånd i sändningsområden. För de som genom nya

år 2001 skall viss avräkning ske, jfr det får ökad konkurrens efter

lagen koncessionsavgift radions och telekommentaren till 4 b § om

visionens område.

klargörande beträffande ansvaret för den till- Punkt 7 innehåller ett

före den l januari 2001 bryter mot de regler som ståndshavare som

enligt lokalradiolagen gäller för sändningarna.

242 Férfatmingskommentar

Förslag till lag om i ändring lagen 1992:72 om

koncessionsavgift på televisionens område

Lag 1992:72 om

koncessionsavgift på radions och

televisionens område

Avgiftsskyldighet

1 § Ett programföretag enligt 2

som kap. 2 § första stycket radiooch TV-lagen 1996:844 har tillstånd att i hela landet sända TVprogram skall betala koncessionsavgift till staten enligt denna lag

under förutsättning att företaget har

rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt denna här i om rätt landet.

Ett programföretag enligt

som 2 kap. 2 § tredje stycket radio- och TV-lagen 1996:844 har tillstånd att sända lokalradio skall betala koncessionsavgift till staten enligt denna lag.

Genom ändringen klargörs att även innehavare tillstånd sända av att lokalradio är skyldig betala att koncessionsavgift till staten enligt denna lag.

F örfattningskommentar 243

SOU 1999: 14

Beräkning avgift av

fasta delen koncessionsavgiften för programföretag som 3 § Den av radio- och TV-lagen 1996:844 har enligt 2 kap. 2 § första stycket landet sända TV-program utgör 4.167.000 kr för tillstånd att i hela

vilken sändningsverksamheten har bedrivits.

varje månad under

fasta delen koncessionsavgiften för programföretag som

Den av stycket radio- och TV-lagen har tillstånd att enligt 2 kap. 2 § tredje 40.000 kr för varje kalenderår under vilken sända lokalradio utgör

sändningsverksamheten har bedrivits.

delen avgiften skall för varje kalenderår justeras Den fasta av

mellan konsumentprisindex för oktober

med hänsyn till kvoten

före det år avgiften och konsumentprisindex

månad året som avser månad 1991 och för sändningar lokalradio oktober för oktober av månad år 2000. Härvid avrundas beloppet nedåt till närmaste tusen-

tal kronor.

den fasta delen avgiften beräknas för Av andra stycket framgår att av varje kalenderår sändningar bedrivs. som fasta delen avgiften justeras med Enligt tredje stycket skall den av i penningvärdet. Hur detta skall ske anges i hänsyn till förändringarna Storleken avgiften skall bestämmas en gång 1991/92:78 s. 24. av prop

per ar.

244 Fdrfatmingskommentar

4 § Den rörliga delen koncessionsavgiften beräknas för ett av kalenderår i sänder. Den är beroende de intäkter utgör av som vederlag till programföretaget för att det sänder och tas ut annonser med 20 procent av intäkterna till den del de överstiger 750 miljoner men inte l 000 kr, 40 procent av intäkterna till den del de överstiger l 000 miljo- ner men inte 2 000 miljoner kronor, 50 procent av intäkterna till den del de överstiger 2 000 miljoner kronor. I intäkter som utgör vederlag för att programföretaget sänder annonser inräknas intäkter som tillförts någon det framgår annan, om av omständigheterna att de utgör sådant vederlag till programföretaget. Intäkterna skall bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder. De i första stycket angivna beloppsgränsema skall justeras på ett sätt som motsvarar det sätt som anges i 3 § tredje stycket i fråga om

den fasta delen koncessionsavgiften.

av

Paragrafen har ändrats på så sätt att hänvisningen i sista stycket numera sker till 3 § tredje stycket. Någon ändring i sak föreslås inte.

4 a § För sändningar lokalradio beräknas den rörliga delen av av koncessionsavgiften för ett kalenderår i sänder. Den är beroende av de intäkter som utgör vederlag till programföretaget för att det sänder reklam samt sändningar utan att reklam sänds som vara uppdrag av någon annan. Avgiften tas ut med tio procent intäkterna av till den del de överstiger 400 000 kr. I intäkter utgör vederlag för att programföretaget sänder som reklam samt sändningar på uppdrag av någon inräknas intäkannan ter som tillförts någon det framgår omständigheterna annan, om av att de utgör sådant vederlag till programföretaget. Intäkterna skall bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder. De i första stycket angivna beloppsgränsema skall justeras på ett sätt som motsvarar det sätt som anges i 3 § tredje stycket i fråga om den fasta delen av koncessionsavgiften.

Författningskommentar 245

avgiften enligt första stycket beroende av före- Den rörliga delen av är kalenderår reklamförsäljning, s.k. åsiktstagets intäkter under ett av fråga bruttointäkt reklamforsäljreklam och sponsring. Det är om av för marknadsföring eller andra kostnader för ningen utan avdrag inkomstens förvärvande. tredje styckena innehåller vissa regler till skydd mot Andra och redovisningen. Framgår det omständigillojala förfaranden vid av intäkt tillförts någon t.ex. ett programföreheterna att en som annan, bolag, i verkligheten utgör vederlag till programföretaget närstående reklamförsäljning, skall även denna betalning inräknas i taget för underlaget för den rörliga avgiften. skall justeras vilket framgår fjärde stycket. Beloppsgränsen av 1991/92:78 24 angående 4 Se även prop. s.

bedriver sändningar lokalradio med analog ut- 4 b§ Den som av med stöd tillstånd fördelats från den 1 ja-

sändningsteknik av som

där sändningar pågår med stöd av

nuari 2001 i sändningsområden

1993:120 skall betala efter huvudtalet proporlokalradiolagen en avgift fastställts enligt 15-17 lokaltionell andel av den som radiolagen för samtliga tillstånd inom sändningsområdet.

endast sådana tillstånd utsändningar Bestämmelsen omfattar som avser och fördelats med stöd den lag utredningen med analog teknik som av där sändningar redan pågår med stöd av

föreslår i sändningsområden

Stadgandet infört för konkurrensen mellan de lokalradiolagen. är att efter auktionsförfarande och de tillstånd som förerhållit tillstånd som det urvalsförfarande utredningen föreslår inte delats i enlighet med Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.13. Någon ytterliskall bli skev. utgå. Dessa tillståndshavare omfattas således inte avgift skall inte gare av 3 och 4 a §§. så länge sändningar med stöd lokal- Paragrafen skall tillämpas av

radiolagen pågår.

246 F örfattningskømmentar SOU 1999: 14

Fastställande och betalning av avgift

5 a § Radio- och TV-verket fastställer före den 1januari varje år för

sändningar av lokalradio det belopp enligt som 3 och 4 b § skall utgå för det följande kalenderåret.

Avgift enligt 3 § skall betalas före utgången av januari månad det

kalenderår avgiften Avgift som avser. enligt 4 b § skall betalas med

lika stora delar under kalenderåret senast den första dagen i januari,

april, juli och oktober månad.

Av första stycket framgår Radioatt och TV-verket före den 1 januari

varje år skall fastställa den fasta avgift som skall utgå för det följande

år. Betalningsskyldigheten inträder

i och med att sändningsverksamhet

bedrivs.

1 andra stycket förfallodag för anges den fasta delen avgiften. av

Sista meningen förfallodag

anger för den avgift som innehavare tillav stånd för utsändning med analog teknik i sändningsområde där sänd-

ningar redan pågår med stöd av lokalradiolagen.

8 a§ Frånträds eller återkallas tillstånd

ett gäller skyldigheten att

betala avgiften till och med nittio dagar efter det att tillståndetfrånträtts eller återkallats.

Bestämmelsen motsvarar 33 §

lokalradiolagen.

12§ Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela anstånd

med betalning

av koncessionsavgift och ränta. Om det finns synnerliga skäl får regeringen medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala koncessionsavgift och ränta för en viss period.

I fråga om avgift enligt denna lag för sändningar lokalradio av tillämpas bestämmelserna anstånd om och om befrielse från avgift i

5 kap. 3 § och 9 kap. 4 § lagen 1984:151 punktskatter och prisom

regleringsavgifter.

Första stycket omfattar inte

lokalradiolagen.

Andra stycket har överförts från 36 §

lokalradiolagen. För att frågan

skall kunna prövas Radioav och TV-verket krävs bemyndigande från

regeringen.

F drfattningskommentar 247

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1januari 2001.

4 § skall, för innehavare av tillstånd för sändning av ljud-

a

radio med villkor om digital sändningsteknik tillämpas först från den

ljanuari 2005.

Tillståndshavare erhållit tillstånd med stöd av lokal-

som

radiolagen 1993:120 skall inte omfattas denna lag med undan-

av

tag av 8 a

Punkt 2 har införts för att underlätta de kommersiella programföreta-

medverkan i digitala ljudradiosändningar. gens

Av punkt 3 framgår att de tillståndshavare som erhållit lokalradiotillstånd efter ett auktionsförfarande inte omfattas av lagen, jfr övergångsbestämmelsema till den föreslagna lydelsen av radio- och TVlagen.

Övrigt

2 § omfattar i oförändrat skick även sändningar av lokalradio. Bestämmelsen har behandlats i prop. 1991/92:78 s. 24.

6 § omfattar i oförändrat skick även lokalradion. Bestämmelsen har behandlats i prop. 199/92:78 s. 25

Bestämmelsen i 7 § ränta på koncessionsavgift omfattar i oför-

om ändrat skick även lokalradion. Bestämmelsen har behandlats i prop. 1991/92:78 s. 26.

l 8 § hur betalning avgiften skall ske. Paragrafen omfattar i

anges av oförändrat skick även lokalradion. Bestämmelsen har behandlats i prop. 1991/92:78 s. 26.

I 9 § att återbetalning kan ske företaget betalat ett belopp

anges om

överstiger vad företaget skall betala. Paragrafen omfattar i oförsom ändrat skick även lokalradiosändningar. Bestämmelsen har behandlats i prop. 1991/92:78 s. 27.

Bestämmelserna omprövning i 10 § omfattar i oförändrat skick

om även lokalradion. Bestämmelsen har behandlats i 1991/92:78 s.

prop. 27.

I 11 § att vissa Radio- och TV-verkets beslut får överkla-

anges av

Paragrafen omfattar i oförändrat skick även lokalradion. Fjärde gas. stycket behandlas i 1991/92:78 27. Motsvarande bestämmelse

prop. s. finns i 5 kap 18 § första stycket lagen 1984:151 om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

248 F örfattningskommentar SOU 1999: 14

Bestämmelsen i 13 § kommer enligt utredningens forslag i oföratt ändrat skick omfatta lokalradion. Tredje stycket behandlas i prop. 1991/92:78 28. s. 13 a § kommer att omfatta även avgift för sändningar lokalradio. av 14 § anger att beslut koncessionsavgift och ränta får verkställas. om Paragrafen, som kommenteras i 1991/92:78 28 i prop s. motsvaras

huvudsak 35 § Iokalradiolagen.

av I 18 § andra stycket lagen 1984:151 punktskatter och prisregleom ringsavgifter stadgas att åtgärder enligt denna lag skall verkställas även om det beslut som föranleder åtgärden inte har vunnit laga kraft. Mot-

svarande gäller vid verkställighet enligt utsökningsbalken.

Férfattningskommentar 249

Förslag till lag om ändring i lotterilagen 1994:1000

18§ Ett egentligt lotteri enligt 16 och 17 får inte anordnas i radio eller television utan särskilt tillstånd.

Tillstånd att anordna sådana lotterier i lokalradio, närradio eller andra trådsändningar av television än vidaresändningar enligt radiooch TV-lagen 1996:844 får lämnas bara om det kan antas att marknaden för lokala lotterier inte försämras.

Ändringama innebär endast att hänsyn tagit till förslaget om att lokalradiolagen skall upphöra och bestämmelserna föras i radio- och TVlagen.

250 Författningskommentar

Förslag till lag om ändring i lagen 1991:1559

med föreskrifter och

på tryckfrihetsförordningens yttrandefrihetsgrundlagens områden

3 kap.

3§ Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av 4 kap. radio- och TV-lagen 1996:844 skall utse utgivare för en programverksamheten. Detsamma gäller innehavare tillstånd av enligt 2 kap. 2 § tredje och fjärde styckena radio- och TV-lagen. Sammanslutningen eller tillståndshavaren skall till Radio- och TVverket anmäla är utgivare. vem som Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, skall sammanslutningen eller tillståndshavaren omedelbart utse ny utgivare. Denne skall anmälas så föreskrivs som i första stycket.

Ändringen innebär endast att hänsyn tagit till förslaget att lokalom radiolagen skall upphöra och bestämmelserna föras i radio- och TVlagen. 5 kap.

7 § 1 radio- och TV-lagen 1996:844 finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar radioprogram. av I lagen 1993:1392 om pliktexemplar dokument finns beav stämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek eller till Arkivet för ljud och bild. Lag 1996:854.

Ändringen innebär endast att hänsyn tagit till förslaget att lokalom radiolagen skall upphöra och bestämmelserna föras i radio- och TVlagen.

SOU 1999: 14 F Örfattningskommentar 25 l

Förslag till lag om ändring i förfogandelagen 1978:262

5 § Genom förfogande kan

fastighet tagas i anspråk med nyttjanderätt och

annan egendom tagas i anspråk med äganderätt eller nyttjanderätt,

nyttjanderätt, servitut eller liknande rätt till egendom

upphävas eller begränsas och nyttjanderätt i andra hand tillskapas,

ägare eller innehavare av fastighet, gruva, byggnad, industrianläggning eller annan anläggning eller transportmedel, arbets-

av maskin eller liknande åläggas att utöva verksamhet för eller på annat sätt medverka till framställning egendom för statens eller

av annans räkning,

ägare eller innehavare lageranläggning åläggas att förvara

av egendom,

ägare eller innehavare av transportmedel åläggas att ombesörja transporter,

viss person åläggas tillfällig uppgift för försvarsmakten

som Vägvisare, budbärare, arbetsmanskap eller sjukvårdspersonal.

Radiosändare eller sändarutrustning får inte tas i anspråk, den

om stadigvarande utnyttjas för tillståndspliktiga ljudradio- eller TVsändningar enligt radio- och TV-lagen 1996:844. Detsamma gäller anläggning för trådsändning vari sådana sändningar vidaresänds.

Ägare eller innehavare egendom omfattas förfogande

av som av får icke överlåta, förbruka, skada, gömma undan eller föra bort egendomen.

Ändringen innebär endast att hänsyn tagit till förslaget att lokal-

om radiolagen skall upphöra och bestämmelserna föras i radio- och TVlagen.

252 F örfattningskommentar SOU 1999: l 4

Lag om förslag till ändring i marknadsföringslagen 1995:450

Marknadsstörningsavgift

Förutsättningar för avgift

22 § En näringsidkare får åläggas betala särskild avgift att en marknadsstörningsavgift, om näringsidkaren eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller oaktsamhet av har brutit mot någon bestämmelse i 5-13 §§. Detsamma gäller näringsidkare eller någon handlar om en som dennes vägnar uppsåtligen eller oaktsamhet bryter någon av mot av bestämmelserna i 2 § andra stycket lagen 1978:763 med vissa bestämmelser marknadsföring alkoholdrycker, 12 § första om av stycket andra och tredje meningen tobakslagen 1993:581 eller 7 kap. 4 eller 10 radio- och TV-lagen 1996:844. Vad som sägs i första och andra stycket gäller också näringsen idkare uppsåtligen eller oaktsamhet väsentligt har bidragit som av till överträdelsen. Avgiften tillfaller staten.

Ändringarna innebär endast att hänsyn tagit till förslaget lokalom att radiolagen skall upphöra och bestämmelserna föras i radio- och TVlagen.

SOU 1999: 14 Författningskommentar 253

Förslag till ändring i lokalradioförordningen

1993: 126

l § I denna förordning förstås med multiplexering: digital teknik innebär att flera som programbärande signaler förenas till signal, en gemensam åtkomstkontroll: teknik gör det möjligt för den sändande som att begränsa mottagarnas möjligheter att ta emot vissa tjänster, elektronisk programguide: tablå i radiosändning gör det som möjligt för mottagarna att finna vissa tjänster.

Bestämmelsen är hämtad från förordningen digital TV. om

2 § När ett sändningstillstånd blir ledigt till ansökan skall Radio- och TV-verket kungöra detta. I kungörelsen skall sändningsområanges dets omfattning, sista dag för ansökan, första dag då sändningar får bedrivas med stöd tillståndet samt de villkor Radio- och TV-verav ket ämnar ställa för tillståndet. Kungörelsen skall införas i ortstidning i sändningsområdet i enlighet med bestämmelserna i lagen 1977:654 kungörande i om mål och ärenden hos myndighet m.m.

Första stycket motsvarar i huvudsak § lokalradiolagen. Styckets sista mening är följd att utredningen föreslår att verket skall få en av möjlighet att ställa villkor för sändningarna, jfr. kommentaren till 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen. Andra stycket motsvaras nuvarande l § första stycket lokalradioav

förordningen.

254 F örfattningskommentar SOU 1999: 14

3 § Ansökan om tillstånd skall ges till Radio- och TV-verket. Ansökan skall göras särskild blankett som verket fastställt.

Den sökande skall i ansökan uppge

sitt namn, sin firma eller motsvarande uppgift samt sådana uppgifter om aktie- eller andelsinnehav eller avtal som behövs för att pröva den sökandes anknytning till andra sökande eller tillståndshavare, samt

det eller de områden ansökan avser.

Den sökande skall vidare ange vilka tekniska och finansiella förutsättningar sökanden har sända radio i området under tillstånds-

att tiden och därvid lämna uppgift om sändar- och multiplexoperatör samt presentera en budget avseende de två första verksamhetsåren.

Den sökande skall också i ansökan redovisa sina planer att ingå överenskommelser med övriga sökande i fråga om multiplexering, åtkomstkontroll och elektroniska programguider.

Den sökande skall vidare lämna uppgift om den mängd eget material denne anser sig beredd att sända och programverksamhetens format enligt de anvisningar som framgår av ansökningsblanketten.

Första till fjärde stycket motsvaras av 5 och 6 förordningen om marksänd digital TV.

Femte stycket har sin grund i utredningens förslag om urvalsförfarande.

4 § Av ansökan skall särskilt framgå om den sökande kan godta att sändningstillståndet förenas med villkor får ställas enligt 5 kap

som 2 § radio- och TV-lagen 1996:844 och som avser skyldighet

att sända program i viss del av landet att sända under en viss minsta tid

att använda en viss sändningsteknik samt samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor,

beträffande utnyttjande av tilldelad överföringskapacitet, att sända viss mängd program unika för den egna verksam-

heten,

att sända programverksamheten av visst format och att till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter

som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor som har meddelats enligt denna lag.

F érfattningskommentar 25 5

Enligt utredningens förslag kan tillståndsmyndigheten ställa villkor för sändningarna, se kommentaren till 5 kap 2 § radio- och TV-lagen.

5 § Om Radio- och TV-verket att de uppgifter lämnas

anser som enligt 3 och 4 inte är tillräckliga för att verket skall kunna ta ställning till ansökan, skall verket begära att den kompletteras inom viss tid. Om uppgifterna inte lämnas inom den tid verket angett, får ansökan bedömas i det skick den lämnats.

Paragrafen motsvaras av 8 § förordningen marksänd digital TV.

om

6 § Om det finns än behörig sökande när ansökningstiden

mer en gått ut, skall Radio- och TV-verket skriftligen vanligt brev

genom meddela sökandena att de har möjlighet att inom viss angiven tid

en som inte får understiga fyra veckor samordna sina ansökningar.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 § lokalradioförordningen.

7 § Ett beslut om tillstånd att sända lokalradio skall innehålla uppgift om tillståndsområdets omfattning, tillståndstiden och övriga villkor för tillståndet. I beslutet skall upplysning lämnas att använd-

om ningen av radiosändare kräver särskilt tillstånd.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 § lokalradioförordningen. Det ändring som införts är hänförlig till det nya avgiftssystem utredningen föreslår.

8 § Ansökan om medgivande enligt 5 kap 16 § radio och TV-lagen skall ske skriftligen hos Radio- och TV-verket.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 7 § lokalradioförordningen, med beaktande av att lokalradiolagen ersatts med bestämmelser i radio- och TV-lagen.

9 § Sådana uppgifter som avses i 9 kap 7 a § radio- och TV-lagen eller 3 § första stycket denna förordning skall lämnas heder och samvete.

256 Författningskommentar

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande 8 § lokalradioförordningen. Att även uppgifterna i ansökan skall lämnas heder och samvete har sin grund i att programföretags ägarförhållanden utgör kriterium för urval.

Förordningen träder i kraft den 1januari 2001.

i l

i

SOU 1998:14 257 i

9 Ekonomiska konsekvenser

Intäkter

Utredningens förslag innebär att de avgifter fastställdes vid

som auktionsförfarandet skall utgå även under den kommande tillståndsperioden. Därutöver tillkommer de intäkter de lediga tillstånden

nu kommer att generera. De tillstånd som fördelas i områden där sändningar redan pågår kommer emellertid inte att generera några ytterligare intäkter med hänsyn till den valda konstruktionen för avgifterna.

Intäkter beräknat på fast avgift

Beräknat de 19 regioner som finns förberedda för digitala tillstånd kan under den kommande tillståndsperioden sammanlagt 73 tillstånd

ca fördelas för digital kommersiell lokalradio. Den fasta avgiften för dessa tillstånd uppgår till 2 920 000 kr årligen. De fyra lediga tillstånden för analog utsändningsteknik i områden som nu saknar lokalradiosändningar kommer att generera intäkter om sammanlagt 160 000 kr.

Intäkter beräknat på rörlig avgift

Om utredningens förslag genomförs kommer den rörliga avgiften för sändningstillstånd med digital teknik att utgå först under år 2005. Av den rapport IRM utarbetat för utredningen bilaga 4 framgår att IRM beräknar att reklamintäktema för digital radio uppgår till 89 miljoner kronor år 2005, 184 miljoner kronor följande år och slutligen 286 miljoner kr under år 2006. Den rörliga avgiften skulle under dessa år uppgå till 8,9 miljoner, 18,4 miljoner respektive 28,6 miljoner kr.

ca

När det gäller tillstånden för utsändning med analog teknik kan en beräkning baseras på följande Enligt IRM kommer lokal-

resonemang. radion när den är fullt etablerad att ha ca 32 % av det totala radiolyssnandet med intäkt lyssnare på ca 225 kr, se bilaga 4.

en per

9 19-0209Lokalradion

258 Ekonomiska konsekvenser SOU 1998:14

På ett par års sikt då lokalradion lyckats etablera sig som ett reellt alternativ för lyssnarna och annonsörerna torde en försiktig uppskattning av de framtida reklamintäkterna med utgångspunkt i invånarantalet i respektive kommun i åldern 10-79 år kunna visa följande resultat. Intäkterna för Gällivare kan uppskattas till drygt 1 miljon kr årligen, Malå drygt 200 000 kr och Ludvika/Smedjebacken drygt 2 miljoner kr. Avgifterna till staten skulle då uppgå till drygt 100 000 kr för Gällivare, 40 000 kr för Malå endast fast avgift och drygt 200 000 kr för Ludvika/Smedjebacken. Omfattar sändningarna endast del kom-

av munen blir intäkterna lägre.

Kostnader

Några av de framlagda förslagen kommer de genomförs att i vart

om fall på kort sikt innebära vissa ökade utgifter för staten.

Kostnader för Radio- och T V-verket

Utredningens bedömning är att de föreslagna kraven för behörighet innebär att Radio och TV-verket behöver anlita konsulter för att rätt kunna bedöma sökandes ekonomiska och tekniska förutsättningar. Denna kostnad torde framförallt hänföra sig till början den första

av tillståndsperioden och då ytterligare utrymme färdigställs för digitala sändningar. Under tillståndsperioden i övrigt kommer verket behöva anlita expertis för motsvarande bedömning framförallt vid överlåtelse och fördelning av tillstånd efter återkallelse.

Utredningen bedömer att ett konsultarvode l miljon kr är

om realistiskt. Arbetskraftsbehovet kan uppskattas till fyra under

personer detta år, dvs en total kostnad 3 miljoner kr.

om ca

Verkets kostnader torde i övrigt framförallt hänföra sig till avgiftsberäkningen samt vissa kostnader för kontrollerande verksamhet beträffande överföringskapacitet. Utredningen bedömer att två årsarbetskraft kan räcka för dessa uppgifter, motsvarande ca 1 miljon kr.

Konsultarvodena inför fördelningen av de digitala tillstånden

uppgick till ca 400 000 kr. Kostnaden för auktionsförfarandet uppgick till ca 150 000 kr respektive 80 000 kr per auktion för de två sist genomförda auktionerna i direkta konsultarvoden.

SOU 1998:14 Ekonomiska konsekvenser 259

Kostnader för Granskningsnämnden för radio och TV

Utredningens förslag innebär vissa förändringar i arbetsuppgifterna för Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens uppgift att kontrollera mängden eget material i förhållande till lag och villkor ersätter den uppgift nämnden i dag har att kontrollera att tillståndshavama sänder en tredjedel egenproducerat material dagligen.

Till detta kommer emellertid uppgiften att följa sändningamas

upp format. Uppgiften torde underlättas av möjligheten att i villkor ålägga tillstândshavare att lämna uppgifter erforderliga för nämndens bedömning av de sända programmen.

Utredningen gör den bedömningen att Granskningsnämnden för att fullgöra de uppgifter följer utredningens förslag behöver ytter-

som av

årsarbetskraft, motsvarande 500 000 kr. ligare en

Slutsats

Utredningen gör den bedömningen att förslaget om det genomförs kommer att innebära belastning på statsbudgeten under år 2000 då

en fördelningen tillstånd inleds samtidigt som avgifterna förfaller till

av betalning först år 2001 då sändningarna påbörjas. Under de följande fyra åren tillståndsperiod l kommer däremot intäkterna att täcka kostnaderna.

10 Övriga frågor

Utredningen är enligt direktiven också skyldig att redovisa i vilken utsträckning utredningens förslag får regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska konsekvenser eller konsekvenser för brottsligheten och

det brottsförebyggande arbetet.

Regionalpolitiska konsekvenser

I Gällivare, Malå samt Ludvika/Smedjebacken förekommer i dag inte lokalradiosändningar. Eftersom utredningens förslag innebär ändrade ekonomiska förutsättningar för den som vill starta lokalradiosändningar samt att tillstånd frigörs genom att den s.k. stopplagen upphör att gälla kommer det vara möjligt för intresserade att inleda lokalradiosändningar i dessa områden.

I Norrköping, Skellefteå, Sundsvall, Södertälje och Östersund kan ytterligare radiostationer tillkomma.

För invånarna i de ovan nämnda områdena kan utredningens förslag få regionalpolitiska konsekvenser genom att servicen förbättras samtidigt som ytterligare arbetstillfällen kan komma att skapas.

Jämställdhetspolitiska konsekvenser

Med ledning av programföretagens registrerade årsredovisningar kan konstateras att ungefär en tredjedel av de anställda är kvinnor. Vid de auktioner som hölls vid fördelningen av tillstånd var det emellertid endast ett av programföretagen som hade en kvinnlig VD, nämligen Radio Q. Av dagens tillståndshavare är det endast Sky Radio som har kvinna som VD. Inget programföretag har kvinnlig programchef.

Utredningens förslag får inga direkta jämställdhetspolitiska konsekvenser. Genom att tillstånd kommer att fördelas ökar däremot

nya möjligheten för programföretag med kvinnor i ledningen att etablera sig. Som exempel kan nämnas att Radio Q är ett av de företag som sökt

DAB-tillstånd och även föreslagits tillståndshavare Radio- och

som av TV-verket.

Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Utredningens Förslag torde inte medföra några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

SOU 1999: l 4 263

Summary

Introduction

The Committee’s recommendations mean that the regulations governing local radio would be incorporated into the Radio and Television Act, and the rules on radio franchises would be incorporated into the legislation on television franchises. In general, the same regulations would apply to both analogue and digital broadcasting. recommended that the Act enter into force on 1 January 2001.

The Committee has not recommended the introduction of licences for national broadcasting, since this not included the

was Committee’s terms of reference.

The of the Act, etc

scope

In addition to the transmission of traditional sound radio programmes, the Committee recommends that the Act also regulates the transmission of supplemented by text graphics. No special licensing

programmes or would be required for such services broadcast from radio transmitters already used for other transmissions licensed under the Radio and Television Act. However, the Committee recommends the compulsory registration of the person or persons responsible for the broadcasting.

The Swedish Radio and TV Authority to award licences

The Committee recommends that the Swedish Radio and TV Authority be the licensing authority for commercial local radio broadcasting, irrespective of whether analogue or digital technology used.

264 SOU 1999: 14

Current licences

The Committee recommends that the possibility of renewing current licences for analogue transmissions until the end of 2008 remains.

Allocation of vacant licences

Licences to broadcast local radio programmes should no longer be allocated by auction.

Who can be awarded a broadcasting licence

Under the Local Radio Act no one may be awarded more than one licence, either directly indirectly. Nor a newspaper publisher or

or may a programme company that has been granted a broadcasting licence by the Government be awarded local radio broadcasting licence. The

a Committee’s recommendations mean that would be possible for a licensee to hold more than one licence, and that the ownership restrictions described above would disappear.

The Committee recommends that the state, county councils and local councils continue to be ineligible for licences.

Qualifications

recommended that order to qualify for a licence, the applicant must have the financial and technical capacity to carry out long-tenn, quality broadcasting.

Selection procedure

ln cases where there insufficient space a broadcasting region for all the applicants, selection must take place. The selection criteria recommended by the Committee aim at creating a broad broadcasting spectrum and true opportunity for expression.

Selection should initially be based on ownership conditions and the amount of their own material which applicants are prepared to broadcast. Ownership that results an increase the number of actors on the market and a high proportion of programmes that are unique to the programme company should be the objective.

SOU 1999: 14 265

Where the number of applicants still exceeds the available air space then consideration should be given to programme format.

Ownership conditions

The licensing authority should aim for actors on the local market. many Only media that have the broadcasting region question as their reception shall be considered. Ownership of radio, coverage or area television and daily both print and electronic form, newspapers, shall be taken into account. The recommendation that applicant who already means an licensed to broadcast radio television the region question must or give applicant who does not already hold such licence. If way to an a applicant publishes daily that the broadcasting an a newspaper covers region, he she give to another applicant who does not have or must way media ownership interest in the broadcasting region. a

A broadcaster s material own

In order increase internal diversity, the Committee recommends that to the amount of their own material that applicants are prepared to transmit should be taken into account. Only material that transmitted in the daytime 06.00—21.00 should be considered. By their material meant broadcasts that unique to that own are particular local radio station. A certain amount of editorial reworking required. Since the purpose of regulation concerning the broada caster’s material to increase diversity the media, the term own editorial reworking should be interpreted meaning certain as a of independent work and that the end product displays a certain amount level of joumalistic quality. could be material concerning news or information be motivated from artistic entertainment point of or an or view. Material which solely based manual or digital sorting on cannot be regarded satisfying the requirement. as The selection criterion supplementary to a regulation that all licensees transmit at least three hours of their own material daily must between 06.00 and 21.00.

Programme formats

after the above selection procedure has been applied the number of still exceeds the number of available licences, then

applicants

SOU 1999: 14

programme format should be considered. The of the criterion purpose principally to increase internal diversity. Diversity shall be considered first relation to the of range programmes offered by local radio the broadcasting region, and secondly relation to the other media the region. mass not intended that the licensing authority should arbiter act as an of taste; the task of the authority diversity the to ensure on air waves that that scope provided for different programming formats and - not to evaluate the intended formats themselves. If the number of applicants still exceeds the number of available licences, the authority may exercise its discretion. The criterion not sanctioned, and therefore licensee a who deviates from the fonnat, and thereby tangibly programme reduces diversity the broadcasting region, risks not having his licence

renewed. Licensees that have received licences result of the as a application of the format criterion bound by programme are the objective of the award the creation of maximum possible - local diversity. A licensee who wishes to change format and the time at same establish whether his her licence will be renewed or can request an advance decision from the licensing authority

Broadcasting licences

What the licence involves

recommended that licences should be valid for four The years. Committee recommends that licensees be entitled their to renew licences provided that there grounds for revocation. are no In cases where the licensee has not observed the conditions concerning the programme format, and this has resulted considerable reduction a in diversity the broadcasting region, there risk that the licence will a not be renewed. may also not be renewed for technical reasons or the use of the radio frequencies has been altered through international

agreements. also recommended that the Radio and TV Authority be able to deny licence renewal application licensee a a holds more that licence broadcasting region without the one a permission of the Authority.

The Committee’s recommendation that licences be renewable no more than twice.

SOU 1999: l 4

Licensing conditions

Committee concerning the content of The rules recommended by the

the legislation. The Committee local radio transmissions are set out

and TV Authority also be given the right to recommends that the Radio

conditions. Only when the applicant has impose different types of

the conditions should the informed the Authority that accepts

Authority issue decision broadcasting licence. a on a

Broadcasting coverage

the Radio and TV Authority be given the same recommended that

conditions concerning broadthe Government to impose power as applies digital transmissions, casting This particularly to coverage. requires that all the transmitted on where the technology programmes

multiplex cover the same area. one

Transmission times

contained the Local The condition corresponds to the provision

transmissions should be made on a Radio Act to the effect that

the Committee recommends that the sufficiently large scale. Since

incorporated into the Radio and provisions concerning local radio be

should be sought after. The Committee TV Act, uniform legislation

that the Radio and TV Authority be empowered therefore recommends

conditions concerning transmission times. to impose

Some broadcast technology and cooperation

contains provisions the duty of the licensee The Radio and TV Act on

technology and to cooperate with other to certain broadcast use The Committee recommends that the licensees technical matters. on impose similar conditions for local Radio and TV Authority be able to

ability impose conditions concerning radio transmissions. The to

state’s influence the introduction of technology safeguards the over

technology that cooperation will be technology. Digital means new companies using the same multiplex. necessary between programme

SOU 1999214

Transmission capacity

Digital technology allows transmission capacity to be for other than use traditional sound radio programmes, so-called auxiliary additional or services. Auxiliary services be either can linked to programmes or quite independent. In order to ensure that sufficient capacity used for

programme activities including auxiliary services recommended that the Radio and TV Authority be empowered to impose conditions

concerning transmission capacity.

Programmes unique the to programme company

One of the selection criteria recommended by the Committee the

amount of its own material licensee intends broadcast. a to The amount the applicant has undertaken to transmit shall be stated as a condition

the licence.

Special format programmes

In cases where the licence has been awarded the basis of the on programme format criterion, recommended that this be made clear

the conditions set out the broadcasting licence.

Information to the Broadcasting Commission

The Committee recommends that licences contain conditions requiring

that information be provided the

to Broadcasting Commission enabling

to verify whether transmitted programmes are accordance with the legislation or the conditions the licence. set out

Rules concerning content in

general

Broadcast designation

The Committee recommends that the broadcaster’s

designation must be

approved by the Radio and TV Authority.

SOU 1999: 14

Warning messages

obliged to transmit warning Under the Local Radio Act, licensees are recommends that this obligation should The Committee messages. continue to apply.

Broadcasters’ material own

that each licensee shall transmit its own The Committee recommends day, between the hours of 06.00 and material for at least three hours a the Radio and TV Authority be 21.00. recommended that

exemptions under special circumstances.

empowered to grant

Auxiliary services

the regulations governing searchable

The Committee recommends that auxiliary services local radio. By tele-text should also apply to on

auxiliary services local radio meant complementary programmeon

graphics. One implication of

related information the form of text or concerning advertising and the recommendation that the regulations auxiliary services compared to the sponsorship will be different for

concerning traditional sound radio programmes.

regulations

Transfer of licences

recommends that be possible to transfer a licence. The Committee should the transfer the new The Radio and TV Authority approve and already licensed to transmit licensee meets the requirements not in the broadcasting region. If special reasons local radio programmes when the licensee exist, transfer should be permitted even new a already holds licence the broadcasting region. a concerning the of the broadcaster’s own Any conditions amount format should continue to apply to the new material and the programme

licensee.

Monitoring

Broadcasting Commission should continue recommended that the concerning broadcast content are being to monitor that the regulations Authority should monitor the observation observed. The Radio and TV

of other regulations. When requested, those responsible for recording

programmes must deposit reference recordings with the Commission or the Authority. Broadcasters should be required to provide the Radio and TV Authority with information.

Broadcasting regions

Future expansion should be carried out demand. response to In order

to support diversity and real opportunities for expression there should

be for at least three room exceptional two licences - cases, each -

broadcasting region.

The Committee recommends the continued expansion of the digital

network. More frequencies the VHF band and UHF band should be

made available for local transmissions. recommended that

expansion be carried consultation out with the Radio and TV

Authority, interested parties and the National Post and Telecom

Agency. Commercial thus actors are able to chose their infrastructure

for themselves.

recommended that AM transmissions are not included the

new regulations.

Sanctions, etc

The special fee

recommended that the conditions for the payment of the special fee

shall continue at present. No as change recommended.

Fines

The Committee’s recommendations

mean that the Broadcasting

Commission will be able not to impose fines cases where the special

fee payable.

The possibility should exist to order a licensee who does satisfy not the provisions conditions or concerning the amount of the broadcaster’s

own material the regulation of the

or broadcasting designation

to adhere to his her or undertaking. should also be possible to order licensees who do observe not the conditions by the

set licensing authority concerning the of assigned

use transmission capacity and who

do not supply the Broadcasting Commission with the required

their undertaking. should be possible for information, to adhere to

orders be imposed under penalty of a fine. the to Committee’s recommendation does not involve any Otherwise the

substantial changes compared with the situation at present.

Revocation

substantially failed to observe the Local radio broadcasters who have

such the requirement to broadcast three hours

provisions the Bill as

the daytime certain conditions concerning of their material or own broadcasting licences have their licences revoked. may found that in breach of the right to If a court has a programme

contains serious abuse of that right, freedom of expression that a

the licence be revoked. may Commission has approved the transfer of a If the Broadcasting

already holds local radio licence the same licence licensee who a to a licence be revoked the licensing broadcasting region, the may

incorrect incomplete information decision influenced by or was

provided by the licensee.

council local council has direct indirect If the state, a county or a or

control licence, the licence be revoked. over a may be revoked the licensee to have been A licence may also proves

decision influenced by incorrect of ineligible and the licensing was

incomplete information provided by the licensee.

Penalties, etc

Radio Act concerning criminal liability and The provisions the Local

aiding offence the value of the the forfeiture of objects used an or

objects should remain place.

Appeal procedures

decision by the Radio and TV Authority to recommended that a

revoke licence reject request for a deny application, award or a or a an

be appealed. should also be possible to appeal

transfer of licence may

deny request for reduction decisions not to renew a licence or to a a

of their material broadcasters must transmit. the amount own recommends that decision to deny award a The Committee a or

valid until has entered legal force. Other licence should not become

apply immediately unless prescribed otherwise. decisions should

SOU 1999: 14

recommended that should be possible to appeal against the

fines imposed by the Broadcasting Commission concerning broada caster’s own material, transmission capacity or broadcasting desig-

nation.

not recommended that should be possible to appeal against a decision concerning the size of a transmission since change area a transmission affect other area can transmission A successful areas. appeal could result the need to reexamine other transmission areas. Decisions shall be appealed the county administrative courts. Appeals against licensing a authority’s decision to reject

an ineligible

applicant and the awarding of licences should be dealt with swiftly.

Recommended franchise fees

The Committee’s recommendations mean that the fee payable by

current licensees, and which determined was connection with the A g auction procedure, shall continue to apply during the coming licensing g period.

For licences awarded accordance with the Committee’s

recommendations the following fee system recommended.

A fixed fee of SEK 40,000 per licence would be payable. The

reason for this that every programme company should its cover own costs. An additional fee recommended based on the programme company’s income from advertising and opinion

broadcasting, such

as party political broadcasts. Income from sponsorship would thus be

included the calculations. The fee would be 10% of any amount above SEK 400,000. In order to prevent unfair accounting

recommended that transferred revenues to someone else should be

included clear from the circumstances that they are fact

remuneration to the programme company.

recommended that be detennined revenues accordance with

bookkeeping principles.

The Committee has aimed for competitive neutrality between the

licensees who today broadcasts on local radio and those who will be

awarded licenses under the regulations recommended by the

Committee. recommended that a holder of licence for analogue a

broadcasting which awarded a broadcasting region which

programmes are being transmitted under the of the terms Local Radio

Act should which pay an amount proportion to the capita share per of the fee determined at the time of the auction procedure. The fee for

other licensees the broadcasting region should be adjusted

accordingly.

Conceming digital broadcasting

aimed achieve uniform regulation irrespective of The Committee has to

transmissions made via analogue digital technology. whether the are or

regulations should be enforced during the first However, certain not

These include the provisions conditions concerning licensing period. or

broadcaster’s material and the format. also a own programme recommended that only the fixed fee of SEK 40,000 be payable during the first licensing period that during 2001-2004.

-

1999: 14 275 SOU

Bilaga 1

Kommittédirektiv Dir. 1997:11

Den framtida kommersiella lokalradion

Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare i uppdrag att lägga fram förslag om de

ges framtida villkoren för den kommersiella lokalradion. Förslagen skall utformas i enlighet med målen för statens insatser på massmedieområdet: att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garantera massmediemas oberoende samt säkerställa tillgängligheten till massmedierna. Utredaren skall vidare föreslå på vilket sätt den kommersiella lokalradions medverkan vid introduktion digitala ljud-

en av radiosändningar kan underlättas.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 1998.

Bakgrund

Lagstiftningen privat lokalradio trädde i kraft den 1 april 1993.

om Enligt förarbetena pr0p.l992/93:70, bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:168 syftet att antalet självständiga röster skulle öka, att

var tillkomsten självständiga lokalt förankrade radioforetag skulle

av underlättas och utvecklingen mot ett fåtal centralt kontrollerade kedjeföretag skulle motverkas. Programverksamheten skulle vara självstän-

lokal karaktär. dig och av

Tillstånd sända lokalradio meddelas Radio- och TV-verket.

att av

det finns flera behöriga sökande till ett tillstånd vilket hittills alltid När varit fallet kallar verket till auktion där den som erbjuder sig att

betala den högsta årliga avgiften till staten får tillståndet. Tillståndsperioden åtta år och löper ut den 31 december 2000. Om till-

är

276 Bilaga 1

tåndshavaren begär det skall tillståndsperioden förlängas i princip med

ytterligare tillståndsperiod. 1 lokalradiolagen 1993:126

en finns vissa regler för att motverka ägarkoncentration. Ingen kan få mer än ett sändningstillstånd och staten, kommuner, landsting, vissa radio- och TV-företag samt dagstidningsföretag kan inte få tillstånd. I fråga om sändningamas innehåll gäller att minst tredjedel en av sändningstiden per dygn skall användas för framställts program som särskilt för den egna verksamheten.

Reglemas effektivitet har ifrågasatts eftersom den privata lokalradion i dag till övervägande del kontrolleras fåtal av ett företagsgrupper som i flera fall har anknytning till existerande massmedieföretag. Kravet att minst tredjedel sändningstiden skall en av vara producerad särskilt för den verksamheten har kunnat egna kringgås. Programutbudet har i liten utsträckning varit lokalt förankrat.

Riksdagens beslut

Konstitutionsutskottet utnyttjade i november 1994 sin initiativrätt och lade fram förslag till lag skulle innebära en som att det till utgången av år 1995 inte skulle beviljas tillstånd sända lokalradio nya att bet. 1994/95:KU25, rskr. 1994/95:26. Enligt utskottet var det viktigt att fortsatt ägarkoncentration kunde hejdas och att de ursprungliga avsiktema i fråga mångfald och lokal förankring bättre om kunde tas till vara. Utskottet föreslog vidare riksdagen skulle att göra ett tillkännagivande att utredning skulle tillsättas med om en uppgift att se

över lokalradiofrågoma. Lagförslaget förklarades vilande

med stöd av 2 kap. 12 § regeringsformen. Den s.k. stopplagen SFS 1995:1292 trädde i kraft den 16 december 1995 och förlängdes senast i juni 1997 SFS 1997:301. Lagen gäller till utgången år 1998. av

Lokal- och närradiokommitté

Den 28 september 1995 beslutades kommitté skulle att en tillkallas dir. 1995:123 med uppdrag att lägga fram förslag om ändrade regler

för lokala ljudradiosändningar. De reglerna

nya skulle förbättra möjlighetema att förverkliga de ursprungliga avsiktema i fråga om lokalradions mångfald och lokala förankring. Kommittén lämnade sitt förslag i december 1996 Den lokala radion, SOU 1996:176. Förslaget innebär i korthet:

0 Auktioner ersätts med ett urvalsförfarande baserat på programverksamhetens inriktning och ägarförhållanden.

Bilaga 1 277

0 En nämnd knuten till Radio- och TV-verket handhar tillstånds-

givning. 0 Ingen automatisk förlängning av nuvarande sändningstillstånd som

löper ut år 2000; den tidigare haft tillstånd skall dock kunna ges

som

försteg vid tillståndsgivning. I 0 Tillstånden skall löpa i fem år från och med år 2001 med förnyad

prövning vart femte år. 0 Tillstånden får inte överlåtas. Vid konkurs, dödsfall m.m. skall

tillstånden återlämnas för ny utlysning. 0 Ãgarförändringar kan göras i begränsad omfattning efter avgörande

av den nya nämnden som kommittén föreslår skall inrättas. 0 Avgifterna sänks till i genomsnitt en tredjedel av dagens avgifter. 0 Kravet på att en tredjedel av sändningarna skall vara egenproducerat

material behålls och skärps genom regel om att sådant material

en skallsändas under dagtid.

Betänkandet har remissbehandlats. Flera remissinstanser instämmer

i kommitténs kartläggning förhållanden och problem för lokalradion.

av Ett flertal remissinstanser anser att kommitténs uppdrag gavs för tidigt eftersom utvecklingen inom den digitala tekniken inte har kunnat beaktas fullt ut. Många remissinstanser påpekar att radioföretagen inte fått tid att utvecklas till en livskraftig bransch. Ett flertal av remissinstansema har redovisat allvarliga invändningar mot delar av förslaget som rör lokalradion. Flera av de juridiska instansema avvisar bl.a. förslaget om att inte ge en förlängning av tillstånden efter år 2000.

Sändningar på mellanvåg

I förarbetena till lokalradiolagen prop. 1992/93:70, s. 11 sägs att alla delar av det frekvensutrymme som är tillgängligt för rundradiosändningar av ljudradio såväl inom FM- som AM-området

- bör kunna utnyttjas för lokalradion. För närvarande förekommer emellertid lokalradiosändningar endast inom FM-bandet. I gällande frekvensplanering har Sverige åtta frekvenstilldelningar för högeffektsändningar inom långvågs- och mellanvågsbanden. Endast en av dessa utnyttjas, nämligen för sändaren i Sölvesborg. Post- och telestyrelsen har visat att det är möjligt att startaAM-sändningar på låg effekt 22 orter rapport 1995-12-20. Om frekvensema utnyttjas för lokala sändningar med analog teknik omfattas sådana eventuella tillstånd av lokalradiolagen. En fördelning av tillstånden har inte påbörjats eftersom den s.k. stopplagen innebär att nya tillstånd inte skall meddelas.

278 Bilaga 1

Ett föränderligt medielandskap

De främsta målen för statens insatser på massmedieområdet är att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, massmediergarantera nas oberoende samt säkerställa tillgängligheten till massmedierna

prop. 1997/98:1, utgiftsområde 1.

På medieområdet inträffar stora förändringar.

Distributionsvägama

för information blir fler och medierna befinner sig i en allt mer internationell miljö. Teknikutvecklingen drivkraften är bakom en del av förändringarna, inte minst att gränserna mellan olika medier genom radio, TV samt data- och telekommunikation blir allt mer otydliga. - Regeringen har, mot denna bakgrund, beslutat särskild att en utredare skall analysera behovet

av en samordning av lagstiftningen för

ljudradio, television, övriga typer radiokommunikation av och televerksamhet. Utgångspunkten skall

vara att lagstiftningen bör

underlätta utvecklingen elektroniska informationstjänster av och ta till vara medborgarnas, näringslivets och samhällets olika behov med

avseende på sådana tjänster dir. 1997:95. Den tekniska utvecklingen skapar nya förutsättningar för programinnehållet, ett exempel på detta är den digitala radion. Många programföretag når sina lyssnare även via Internet.

Den digitala ljudradion

Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369 att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas i ett begränsat antal områden. l

propositionen att sändningar skulle förekomma i både angavs storstadsregionema och andra delar landet. Såväl Sveriges av Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB privata som programföretag gavs

möjlighet att delta i sändningarna. Regeringen bedömde att sändningsverksamheten skulle finansieras de medverkande

av företagen

utan att staten anslog några särskilda medel. Syftet med inleda att sändningar i begränsad omfattning den var att pröva nya digitala sändningstekniken under svenska förhållanden. Det gällde bl.a. att utveckla teknisk kompetens hos svenska företag,

utveckling av nya

programtjänster som den tekniken lämpar sig för. Dessutom gällde nya det att allmänheten möjligheter bedöma fördelar ge att och nackdelar med digital ljudradio. En första utvärdering de digitala ljudradioav sändningama ansågs kunna göras när verksamheten pågått i två år. ca Sverige tilldelades vid den europeiska post- och tele-

sammanslutningens CEPT planeringsmöte i Wiesbaden i Tyskland

Bilaga 1 279

1995 ett rikstäckande frekvensblock samt regionala frekvensblock i 19 olika områden.

Digitala ljudradiosändningar pågår i Sverige sedan hösten 1995. Sveriges Radio sänder för närvarande digital ljudradio i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sveriges Radio fick den 19 juni i år tillstånd att starta en finskspråkig digital kanal fr.o.m. den l januari 1998.

Regeringen bereder för närvarande frågan sändningstillstånd för

om privata programföretag i de regionala frekvensema. Än så länge finns emellertid endast ett mycket begränsat antal mottagare ute i handeln, men flera apparattillverkare bedömer att en introduktion kommer att ske under första halvåret 1998.

Lagstiftning för radio och TV

I det föregående har medieområdet beskrivits som ett område under ständig förändring. Denna dynamik har även påverkat utformningen

av lagstiftningen för radio och TV-sändningar.

En lagreglering av radio- och TV-sändningar riktad till allmänheten tillkom år 1966. Stora tekniska förändringar har skett i lagstiftningen sedan dess, till stor del beroende på den tekniska utvecklingen. Ett från början enkelt regelsystem byggdes på med regler för tillkommande

nya situationer. Radiolagstiftningen blev alltmer komplicerad och svåröverskädlig. I december 1996 trädde en ny lagstiftning i kraft innebar

som att sju lagar fördes samman till en lag, radio- och TV-lagen

ny 1996:844. Lokalradiolagen inordnades inte i den nya lagen med hänvisning till Lokal- och närradiokommitténs arbete.

Reglerna för lokalradio och digital ljudradio skiljer sig åt. Ett lokalradiotillstånd meddelas Radio- och TV-verket i enlighet med

av lokalradiolagens bestämmelser. I lagen specificeras noga bl.a. förfarandet vid tillståndsgivning. Bestämmelserna blir därför identiska för alla tillståndshavare. Tillstånd att sända digital ljudradio meddelas av regeringen. Ett sådant sändningstillstånd får förenas med något eller några av de ca 24 villkor för sändningsrätten finns preciserade i

som radio- och TV-lagen. Olika villkor kan gälla för olika tillståndshavare.

280 Bilaga 1

Lokalradions villkor behöver utredas vidare

Förslaget om närradion har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Regeringen planerar att inom kort presentera ett förlag om reformerad närradio.

Ett genomförande lokal- och närradiokommitténs förslag om

av lokalradio i sin nuvarande form är emellertid inte möjligt bl.a. med hänsyn till remissinstansemas kritik.

Uppdraget

En särskild utredare ges i uppdrag att lägga fram förslag om de framtida villkoren för den kommersiella lokalradion. Förslagen skall utformas i enlighet med målen för statens insatser massmedieområdet: att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter, garantera massmediemas oberoende samt säkerställa tillgängligheten till massmedierna. Utredaren skall vidare föreslå vilket sätt den kommersiella lokalradions medverkan vid en introduktion av digitala ljudradiosändningar kan underlättas.

I sina förslag till förändringar regelverket för den kommersiella

av lokalradion skall utredaren behandla de regler som skall gälla för sändningarna; skall meddela beslut om tillstånd, enligt vilka

vem som kriterier de sökande skall väljas ut och hur efterlevnaden skall kontrolleras. Utredaren skall utgå från att sändningstillstånd inte skall fördelas genom ett auktionsförfarande.

Förslagen skall vara utformade så att de underlättar en introduktion av digitala ljudradiosändningar. Reglerna för sändningarna skall, så långt det är möjligt med hänsyn till skillnader i de tekniska förutsättningarna, vara lika för såväl analoga som digitala sändningar. Behovet av teknisk samverkan skall beaktas.

Som en del i sin analys skall utredaren överväga om de förslag som riksdagen ställt sig bakom i fråga om digitala ljudradiosändningar skall utvecklas prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/952369. Utredaren skall härvid utvärdera tidigare arbete med tillstånd för digitala ljudradiosändningar. Utredaren skall i sina förslag ha som utgångspunkt att sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av medverkande företag. Vid utbyggnaden skall man ta hänsyn till programbolagens efterfrågan sändningsmöjligheter.

För den lagtekniska lösningen skall utredaren utgå från att ett samlat regelverk bör gälla för lokala kommersiella ljudradiosändningar, oberoende av sändningsteknik. Utredaren bör överväga i vilken

Bilaga 1 281

utsträckning det skall gälla generella regler för sändningarna respektive individuellt bestämda villkor.

Utredaren skall avge förslag till hur övergången skall genomföras mellan sändningar enligt den nuvarande lagstiftningen och sändningar enligt det regelverk som utredaren föreslår. l uppdraget ingår även att överväga hur programföretag som har sändningstillstånd enligt lokalradiolagen skall kunna omfattas lagstiftningen. Utredaren

av den nya skall i sina förslag beakta lagen 1995:1292 om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio senast ändrad SFS 1997:301.

Enligt nuvarande regler skall frekvenser för såväl FM- som AMområdet kunna utnyttjas för kommersiell radio. Utredaren skall överväga om sändningar inom AM-området skall omfattas av de nya reglerna.

Förslag som medför en ökad belastning på statsbudgeten, exempelvis bortfall av koncessionsavgifter, skall i sin helhet

genom åtföljas av förslag till finansiering.

Utredaren skall samråda med företrädare för aktörer inom medieområdet.

Utredaren skall vidare samråda med Utredningen om folkstyret i Sverige inför 2000-talet dir. 1997:101, kommittén med uppgift att lämna förslag om lagstiftning om mediekoncentration dir. 1997:136 samt Konvergensutredningen dir. 1997:95.

Regeringen överlämnar Lokal- och närradiokommitténs betänkande Den lokala radion SOU 1996:176 till utredaren. Till betänkandet har fogats remissvar och en sammanställning av dessa. Betänkandet och remissvaren skall bilda underlag för den särskilde utredarens överväganden.

Utredningsarbetet

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 samt att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Uppdraget skall redovisas senast den l december 1998.

2 Bilaga

Radio- TV-verkets sammanställn det

ing av ägan

E 8 8

0 .O

m

.

m

o

A

m m m . m

m

m m m

E

Z .

284 Bilaga 2 SOU 1999 :14

8 å

3 A. 2

m

o m

o

.

.

m m . m

1999 :14 Bilaga 2 285 SOU

3 ä

m m m

m

m 0

u m a. E m m . a .

ü

m

m

m

Z

286 Bilaga 2 SOU 1999 :14

o Intnlnln OC f‘lI‘l(l nan

a

L ä

m m

A.

m8 m m

a

m

O : . .

Z

ä

m m

m m

S ä

SOU 1999 :14 Bilaga 2 287

2 2 S

w 3 s

m m

a

. c

m :

. .

.

ä ä

m

a

. m

3 .

Z m

288 Bilaga 2 SOU 1999 :14

2 8

m m m m

a 3 mv

u

m m m m

.

m . m m m

å å . Z

Bilaga 2 289 SOU 1999: 14

m

m

.

E

E .

m m

c . m 8

m

ü ä

m

. n i

a .

å

å

ä o.

s

ä

m I 5

s o.

m s m

e

A

10 19-0209Lokalradion

290 Bilaga 2

X E o

m m m m m m m m m

m m m m m 8 m a . . m a m

: 3 . o : : . .

E

m

‘ m

E .

A m S

m

Bilaga 2 291

.

.

m m m m m m m m m

m m m m m : m m

a .0 a. a. m

: : . . . . : 1 ..

.Q z

292 Bilaga 2 SOU 1999: 14

m m m

m m

m m m m m m m m m 8

m a. .w .n

m

. ä o : : : . . .

4A

. a

.

S e e

Bilaga 2 293

m m m m m m

m m m

.

m m e

.u a.

m m

: : . . o

ä

m

.

Z 5 J 3

294 Bilaga 2 SOU 1999: 14

3 S 8 S 8

m

m x m m 8 m 8 m 8 . . . -

. . . m å å

u

. s 3 . . .

.

m m m m

Z

1999 :14 Bilaga 2 295 SOU

S 3 8

m m

m m m m x ‘ m m m m 8 8 8 8 . - - -

ä å ä 8 s s ä . o . . . . . .

.

.

m m m m

. S

296 Bilaga 2 SOU 1999 :14

m

m m

x x

m m

8 8 8

m å

. . .

-

å å ä

m

3 3

. . .

.

. m m , m m

.

Bilaga 2 297 SOU 1999 :14

8 S S 3

3 m m m m . m m m m 8 8 - . . .

: å s 3 s n . . .

Z

.

m m m

Z

1119-0209Lokalradion

298 Bilaga 2 SOU 1999: 14

3 8 3 o

3 n

3 m 3 m m m m m x 8 . . -

ä a s 8 . z 3 . . . .

. ‘

.-

ä

.

m m m

S

Bilaga 2 299 SOU 1999 :14

Q9 S o min

c .

m

m m :

n . u : .

m S

.

.

300 Bilaga 2 SOU 1999: 14

8 o o 3 o

G w

m m m m m

s m

5 m

a.

.

ä 8

. S 9

S ä

m ä

å

Bilaga 2 301 SOU 1999 :14

S o S 3

m

å

m m m m m

ä

S m

. o .

S m

Z

A

302 Bilaga 2 SOU 1999: 14

3 8 ä Grain -ANN

S i

.

. . .

‘

. m

i ‘ a. m

.

m m

u å

. s a . u . .

. .

y

- . -

m

m

n

m m

m

Bilaga 2 303

2 R

3 m m mm

ä

m m m m

B a a 3

Grañsk bild de olika nätverken

av

å

å

m

1 å 3

Z

å

m m

306 Bilaga 3 SOU 1999: 14

T

m

r

:m x m.

m m m

m

ä x x v k x

Q m

m M m

m x m

T x x m x N

ä.

m

.m

x m. x m

J

Bilaga 3 307 SOU 1999: 14

m .x m e.

..

..

m

.x

i

m m v. m w .x m w

m

m v.

L .

..

308 Bilaga 3 SOU 1999214

m .m S å å

m

T

å _ a

E S

ø å .

r

+ 8 u F

M

. S

å L.:

n + m 5

.

m

§i å

+

Bilaga 3 309

mv

å

L

å

Bilaga

över radios framtida

IRM’s kommersiell

prognos

annonsintäkter

1999-01 -18

Prognos

Kommersiell radios framtida annonsintäkter

Elisabeth Trotzig Jan Lund

institutetförreklam-ochmediestafistik Brahegatan 9 114 37 Stockholm Tel: 08-663 04 90 Fax: 08-663 04 99 E-post: irm@irm-media.se www.inn-media.se

9 IRM,InstitutetförReklam-ochMzdiestatistik

312 Bilaga 4 SOU 1999: 14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

UPPDRAGSBESKRIVNIN G 3

BAKGRUND 3

2.1 Utvecklingen radiomediet av 3 2.2 Faktorer marknaden som styr för radioreklam 4 2.3 Radiokonsumtionen 5

RADIONS FRAMTIDA ANNONSINTÄKFER 5

3.1 Förutsättningar för de etablerade radiot-illstånden 5 3.2 De analoga tillståndens kommersiella nya förutsättningar 7 3.3 Kommersiella förutsättningar för DAB-radion 8

4. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 10

FÖRUTSÄTTNINGAR EFTER 2006 12

KÄLLFÖRTECKNING 14

0 IRM,Institutetför Reklam-ochMediestatiszik

Bilaga4 313

1. UPPDRAGSBESKRIVNING

IRM, Institutet för Reklam- och Mediestatistik har av Utredningen om den framtida kommersiella radion fått i uppdrag att prognostisera utvecklingen av den kommersiella radions annonsintäkter. IRM utgår i sin analys från att de befintliga sändningstillstånden kommer att förlängas i ytterligare åtta år o rn 2001och att nio analoga tillstånd kommer att tilldelas o m 1januari 2001. Vidare har IRM som nya utgångspunkt att nio eller tio tillstånd för sändning av kommersiell digital radio kommer delas ut i Stockholm, Göteborg och Malmö o m den 1 januari 2001och att därefter ytterligare digitala tillstånd kommer att ges i övriga Sverige successivt att från år 2003. IRM prognostisera radions totala annonsmarknad per år från ca avser 1999fram till 2006 samt den successivaomfördelningen av annonsintäkter från analog till digital radio. IRM också att utifrån denna prognos beskriva ett avser möjligt scenario för utvecklingen radiomarknaden efter 2006och fram till 2012. av

BAKGRUND

kunna överblicka den kommersiell radions utvecklingsmöjligheter görs en För att inledande beskrivning radiomediets utveckling fram till idag samt radions av förhållande till den övriga mediemarknaden.

2.1 Utvecklingen av radiomediet

Radion har sedan 1993 successivt vuxit till ett starkt reklam medium. Efter starten reklambärande medium är radion fortfarande inne i etableringsfas och fem år som en uppvisar därmed tillväxttal är väsentligt högre än tillväxten på mediesom marknaden som helhet.

Figur 2.1. Radioreklam1993-1999. Utfall1993-1997preliminärt1998ochprognos1999. Mkr,löpandeprisersamtförändringstakt.

800 600 400 MKr 200

93 94 95 96 97 98p 99p

Förändring MKr —

©IRM,InstitutetfiirRcklum-ochMzdicstafistik

314 Bilaga 4 SOU 1999214

Från att ha haft en tillväxt på drygt -10 1995har tillväxttakten procent successivt kommit att avmattas. 1998växte annonsinvesteringarna i radion med 25 procent preliminärt vilket innebar att de totala annonsinvesteringarna uppgick till ca520 miljoner kronor. 1998 blev också det första året som branschen som helhet uppvisade

ett positivt resultat. Den genomsnittliga tillväxttakten sedan starten 1993är ca33 procent och av investeringarna i traditionella medier har mediet tagit en marknadsandel på 3,3procent 1998. I diagrammet nedan illustreras radions marknadsandel 1998 förhållandei till övriga traditionella medier lilla reklamkakan.

Figur 2.2. Lilla reklamkakan,preliminärt1998.

UtomhusBio 43,/005% Radio Text-TV 3-3/ Storstadspress 0,5% 26,2%

TV 20.6%

Fackpress 9,0%

Veckopress 26,4° 4,3% Kvällspress 4,5%

2.2 Faktorer som styr marknaden för radioreklam

Radioreklammarknadens utveckling styrs rad olika faktorer. av en Dessa kan delas in två huvudkategorieri för sig påverkar radioreklammarknadens som var utveckling pâ olika sätt. I det kortare perspektivet påverkas marknaden mest av cykliska drivkrafter som kan härledas till den allmänna konjunkturen och i synnerhet utvecklingen av den privata konsumtionen. I det längre perspektivet påverkas marknaden mer av generiska drivkrafter i utsträckning som stor beror på strukturella förändringar på marknaden eller strukturella förändringar i omvärldsfaktorer som påverkar radions annonsmarknad. Förändrad mediekonsumtion, produkt- och marknadsutveckling inom mediet eller konkurrerande medier samt utvecklingen av nya medier är exempel på strukturella förändringar som påverkar radioreklammarknaden. I denna konjunkturcykler prognos som görs över fokuseras därför de generiska drivkrafterna vilket innebär att de årliga förändringarna är rensade för konjunkturvariationer. Mot bakgrund av att prognosunderlag för prisutveckling inte finns tillgängligt för den period denna som rapport täcker är de årliga förändringarna också rensade för inflation. Alla siffror från 1999 och framåt redovisas därmed i dagens penningvärde fasta priser med basår 1999.

©IRM,Institutet Reklam-ochMediestatistik

Bilaga 4 315 sou 1999:14

2.3 Radiokonsumtionen

En genomsnittlig dag lyssnar 79,1procent av befolkningen på radio. Sedan starten för den reklamfinansierade privata lokalradion 1993har det totala radiolyssnandet inte ökat nämnvärt. Den privata lokalradion etablerade sig relativt snabbt som ett alternativ till public service-radion och hade redan 1995en andel av det totala radiolyssnandet uppgick till 28,6procent sett över hela riket. Fram till 1998 har som den kommersiella radion lyckats uppnå andel på 31,7procent. Med bibehållen en struktur på utbudet kommer sannolikt denna nivå att endast förändras marginellt framöver. Mediet kan därmed betraktas som moget ur lyssnarens synpunkt.

RADIONS FRAMTIDA ANN ONSINTÄKTER

För att kunna bilda sig uppfattning hur marknaden kommer att utvecklas en om över tiden fram till 2006 måste de kommersiella förutsättningarna sättas i perspektiv till i produktlivscykeln mediet befinner sig. När de nya analoga och digitala var tillstånden släpps den 1januari 2001innebär det att de kommersiella radiostationema inte längre kan betraktas homogen grupp. Mot bakgrund av att som en de tillstånden, analoga som digitala, har andra förutsättningar än de idag nya etablerade delar IRM in analysen i tre delar enligt följande:

9 De idag etablerade kommersiella radiotillstânden

0 De analoga tillstånd som tillkommer o rn 2001 nya

o De digitala tillstånd som etableras 0 m 2001 nya

Utifrån detta kan sedan de nya tillståndens bidrag till mediets totala annonsinvesteringar bedömas och surmneras.

3.1 Förutsättningar för de etablerade radiotillstånden

Att lyssnarunderlag ligger till grund för annonsintäkter är grundläggande, men utöver detta finns intressen hos annonsören att kunna seeffekterna av annonsering i mediet. Efter några år successiv etablering har annonsörerna upptäckt fördelar av med radiomediet och kunnat setillfredsställande resultat av radiokampanjer vilket medför fortsatta investeringsökrüngar. Radion förväntas växa betydligt mer än andra medier under flera år framöver. Annonsinvesteringar som förmedlas via medieförmedlare, i synnerhet från storannonsörer, har ökat med ca50 procent 1998 vilket kan jämföras med ökningen för mediet som helhet på preliminärt 25 procent. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta även under nästkommande år. När den kommersiella radions utveckling jämförs med exempelvis utvecklingen för reklamfinansierad TV kan konstateras tydliga likheter i både tillströmningen av

©IRM,InstitutetförReklam-ochMediestatistik

316 Bilaga 4

tittare/ lyssnare och tillväxten annonsinvesteringar. En av uppgång i tittar- och lyssnarandelar samt kraftig en tillväxt under mediernas introduktionsfas har följts av fortsatt god tillväxt och en fortgående etableringsfas. TV-reklamen växer fortfarande, tio âr efter starten, mer än genomsnittet för övriga medier. IRM bedömer att Radiomediet det idag kommer som ser ut att växa mer än genomsnittet för reklammarknaden ytterligare under fyra till fem år innan mediet nått sin mognad som annonsmedium.

IRMs prognos för 1999 på 14,7 procents tillväxt mätt i fasta priser kommer successivt att avmattas fram till 2004 då tillväxttakten sannolikt stabiliseras nivåi med genomsnittet för övriga medier på reklammarknaden. Den genomsnittliga

tillväxttakten för radion fram till 2004beräknar IRM till 8,2 procent i fasta priser. Mediet har då, med befintlig marknadsstxuktur, nått annonsintâkter som uppgår till 739 miljoner kronor 2002 och till 884 miljoner kronor dagensi penningvärde 2004.

Efter 2004 beräknar IRM att mediet har nått en mognad innebär utvecklingen som att sannolikt kommer att följa den totala reklamrnarknadens tillväxt.

Reklammarknaden upplever större konjunkturvariationer än ekonomin i sin helhet varför det kan vara svårt att förutspå utvecklingen på längre sikt utan prognosunderlag för den ekonomiska utvecklingen i landet. Därför måste utvecklingen

jämföras rensat från konjunkturvariationer vilket görs bäst genom att överblicka utvecklingen över konjunkturcykler.

Under de senaste 20 åren har reklammarknaden vuxit med i genomsnitt 3 procent per år fastai priser. Under den period fram rapporten avser, till 2006, bedöms tillväxttakten vara stabil på nuvarande genomsnittsnivå. Då reklarnmarknaden i sin helhet enligt IRMs beräkningar kommer att uppgå till drygt 18,9 miljarder kronor

2004 innebär investeringar på 884 miljoner kronor i radio en marknadsandel på 4,7 ca procent för radion. Enligt tidigare med slutsatsen resonemang att annonsinvesteringarna i radio kommer följa den att genomsnittliga utvecklingen efter 2004 innebär detta att radions annonsintäkter kommer att uppgå till ca 938 miljoner kronor i dagens penningvärde under 2006 med en bibehållen marknadsandel på 4,7 procent av totalt 20,1 miljarder kronor.

©IRM,Institutet Reklam-ochMediasniuik

Bilaga 4 317

Figur 3.1. Radioreklam1993 2006.- Utfall1993-1997.preliminärt1998ochprognos1999-2006. Mkr,fastaprisersamtförändringstakt.

45 AO 35 30 25 I/. 20 15 10 1 5 o 1 939495969798p99p0OpO1p02p03p04p05p06p

/uR$fNdrig-hM

De analoga tillståndens kommersiella förutsättningar 3.2 nya

tillstånd 1 januari 2001 är nio stycken. Fem av dessa De nya analoga som ges 0 m etablerad privat lokalradio. Resterande kommer att gesi områden som redan har en områden idag inte har någon privat lokalradiofyra tillstånd kommer att ges i som förutsättningarna för dessa analoga tillstånd varierar och station. De kommersiella till sambandet mellan lyssnare och annonsintäkter i måste därför sättas i relation sändningsoimåden med olika förutsättningar.

kommersiella radions andel radiolyssnandet varierar i de olika Den av sändningsområdena. I tabellen nedan beskrivs hur den privata lokalradions lyssnarandel, reklamintäkter lyssnare samt reklamintäkter per capita varierar per många tillstånd är etablerade i sändningsorrtrådet, dvs hur beroende hur som kommersiell radio är. Siffrorna är angivna i genomsnitt för stort utbudet av respektive kategori.

©IRM,InslituteiförReklam-ochMediestatistik

318 Bilaga 4

Tabell 3.1. Lyssnarandelarför privat lokalradio,reklamintäkt per lyssnareoch reklamintäkt percapita. 1998.

Andeli procent,intäkti kronor.

Andel Reklamintäkt Reklamintäkt

Antal Tillstånd PLR lyssnare per per capita 1tillstånd 28,7 180 51

2 tillstånd 31,7 198 60 2+överlappning 33,9 227 81

Fler än 2 36,7 271 95 Hela riket 31,7 222 70

Blandbefolkningenmedtillgångtillprivatlokalradio.

Som tabellen ovan visar är lyssnandet på privat lokalradio utbrett desto mer större utbudet privat reklamradio av Vidare kan också konstateras, enligt IRM’s

beräkningar, att större utbud av kommersiell radio desto högre intäkt per lyssnare. Det innebär att de nio analoga tillstånd nya som ges ut o m 1januari 2001 kommer

inte bara att öka lyssnandet på kommersiell radio dessai områden utan också

rendera högre reklamintäkt lyssnare än vad per som är situationen idag.

Enligt IRM’s beräkningar medför därför de tillstånden ökade lyssnarandelar nya för den privata lokalradion med caen halv procentenhet till 32,1 procent av det totala radiolyssnandet när tillstånden väl fullt är etablerade. I de berörda sändnings-

områdena kommer sannolikt lyssnarandelama öka med ca3 procentenheter i de

områden där redan ett tillstånd är etablerat och med drygt 2 procentenheter i de områden som redan har två etablerade tillstånd. De nya tillstånd kommer som att ges i områden som redan har eller flera en etablerade kommersiella radiostationer kommer att medföra omfördelningar av annonsintäkter från de i området redan befintliga stationerna till förmån för de nya. Enligt IRM’s beräkningar tillstånden totalt innebär de nya sett ökade reklamintäkter med ytterligare 1,5 till 2,6 procent, i genomsnitt 16 miljoner kronor, årligen i dagens penningvärde 2002. Det o m innebär vidare att intäkten lyssnare beräknas per öka från idag 222 kronor till 225 kronor ca per lyssnare och år enbart mot bakgrund de av nya analoga tillstånden.

3.3 Kommersiella förutsättningar för DAB-radion

IRM’s utgångspunkt är att de digitala tillstånden nya kommer att lämnas den o m 1 januari âr 2001och fördelas enligt följande: Tre eller fyra tillstånd i Stockholm, tre i

Göteborg och tre i Malmö. IRM utgår vidare från att digitala tillstånd i övriga delar

av landet kommer att tilldelas f successivt o m 2003.

©IRM,Institutetför Reklarn-ochMediestatistik

Bilaga 319 sou 1999:14

I bedömningen av de kommersiella förutsättningarna för dessa tillstånd finns två grundläggande faktorer som måste beaktas analysen.i

0 Hur stor andel av befolkningen som har tillgång till DAB-mottagare vid olika

tidpunkter av utvecklingen.

0 Hur mycket kan mervärdet för annonsering i digital radio i jämförelse med

analog radio förväntas medföra i ytterligare annonsintäkter.

Utifrån antaganden baserade på intervjuer med ett flertal av marknadens olika aktörer bedömer IRM att försäljning av DAB-mottagare kommer att ske mycketi liten omfattning fram till år 2004.Därefter förväntas försäljningen ta fart och vid slutet av år 2006beräknar IRM att 30 procent av befolkningen innehar en DABmottagare.

I Stockholm, Göteborg och Malmö finns starkare incitament att inhandla en DABmottagare än i övriga delar av landet med anledning av att dessaområden initialt har ett större utbud av digital radio. Mot denna bakgrund kommer andelen med tillgång till DAB-mottagare kontinuerligt vara högre i storstadsområdena fram till dess att den digitala radion är fullt utvecklad i alla regioner. Vid utgången av 2006 bedömer IRM att andelen med tillgång tillDAB-mottagare kommer att motsvara ca 45 procent av befolkningen i storstäderna och ca 20 procent av befolkningen i övriga Sverige. IRM bedömmer att detta kommer att leda till ökade marknadsandelar på annonsmarknaden i storstadsorxirâdena under en period på ca 5 år vilket senare kommer att justeras tillbaka i takt med att digital radio utvecklas i övriga Sverige.

DAB-radions mervärde för annonsören och därmed ökade intäkter som kan förväntas av digital radio ijämförelse med analog radio skulle kunna jämföras med förhållandet mellan Text-TV och TV. De tilläggstjänster som erbjuds i digital radio kan i viss mån jämföras med Text-TV‘s funktion som komplement till TV.

Reklarninvesteringarna i Text-TV utgör idag ca3 procent av reklarninvesteringarna i TV. Detta sammantaget med att den digitala radion har en bättre sändningskvalitet gör att IRM bedömer mervärdet av annonsering i digital radio jämfört med analog radio till ca5 procent. Obeaktat andra faktorer skulle därmed den digitala radion ge en intäkt på i genomsnitt 5 procent mer per lyssnare än den analoga radion. Detta tillsammans med successivt utökad tillgång till digitala mottagare skulle enligt IRM’sA beräkningar leda till annonsinvesteringar motsvarande 8miljoner kronor 2002 och 286miljoner kronor 2006 dagensi penningvärde. Denna utveckling av annonsinvesteringarna i digital radio sker i stor utsträckning på bekostnad av annonsintäkter för den analoga radion. Den reella ökningen för mediet som helhet till följd av den kommersiella kraften i digital radio tilläggstjänster etc beräknar IRM tillta successivt och kommer under 2006uppgå till ca14 miljoner kronor.

©IRM,InstitutetförReklam-ochMediestatistik

320 Bilaga 4

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Sammantaget leder utvecklingen av den befintliga analoga radion

och införandet av DAB-radio till annonsintäkter på motsvarande 810 miljoner kronor 2002 och 969

miljoner kronor 2006 dagensi penningvärde. Mediet har då uppnått

en marknadsandel av de traditionella medierna på 4,8

procent. 2002 beräknas

99 procent av intäkterna komma från den analoga radion. Denna andel minskar successivt och vid utgången av 2006 svarar den analoga radion för

ca69 procent av de totala reklaminvesteringarna i mediet.

Tabell 4.1.

Radioreklam.Fördelning,intäkteranalogradio och intäkter digital radio samt totala intäkter. Prognos1999 2006.Mkr.fastapriser.-

Analog Digital Totalt

Ar radio radio radio

- 2002 801 8 809 2003 847 17 864 2004 816 89 905 2005 753 184 937 2006 683 286 969

Enligt tabellen ovan kommer annonsintäkterna för den analoga radion att minska o m 2004 till förmån för den digitala radion. Detta kan också illustreras i diagrammet nedan. Viktigt att poängtera är att ytan för de nya analoga tillstånden det motsvarar ytterligare tillskott av reklaminvesteringarna mediet får som o m 2001,inte de totala annonsintäkterna för dessa stationer.

Figur 4.1. Radioreklamensintäkter och omfördelning mellan analog och digital radio.

©IRM,Institutetför Reklam-ochMedizstufistik

.

Bilaga 4 321

l

1200 1000 °°° .Dgitalradio .Nyaanalogatlstånd Mkr 600 nDagensanalogautbud 400 200"

o .. 19961997I99819992000200120022003200420052X6

Utfall1996-1997,preliminärt1998ochprognos1999-2006.Mkr,fastapriser. Den årliga tillväxten för mediet bedöms successivt avta från 14,7 procent 1999 till 3,4 procent 2006. Radions andel av reklaminvesteringarna i traditionella medier uppgår då till 4,8 procent.

Tabell 4.2. Radioreklam1993 2006.- Utfall1993 1997,preliminärt1998och- prognos1999 2006.- Mkr,fastaprisersamtförändringstakt.

Intäkter Förändring Index År Mkr 100 1999 1993

Ovan förda resonemang bygger att de digitala tillstånden släpps den l januari 2001. Skulle tillstånden släppas vid ett tidigare skede skulle prognosen ovan tidigareläggas. Mot bakgrund av att relativt omfattande förberedelser krävs hos de kommersiella stationerna samt hos företagen som kommer att tillverka mottagare kommer dock utveckling inte fortgå i fullt samma takt som är beskrivet ovan

©IRM,lustitutetförReklam-ochMed1estat1sh'k

322 Bilaga 4

eftersom teknisk utveckling och efterfrågan tar tid att bygga Sett över hela

upp. prognosperioden kommer tillgången till DAB-mottagare nå andel på 30 procent

en något tidigare än 2006 och följaktligen skulle också omfördelningen

av annonsintäkter från analog till digital radio påskyndas något. Antaget att utdelningen av de digitala radiotillstânden tidigareläggs 1 år, dvs den 1

startar januari 2000, så skulle enligt IRM‘s beräkningar ornfördelningen annonsintäkter

av tidigareläggas ett halvår. Detta innebär annonsintäkter i digital radio på 334 miljoner kronor 2006. Digitalradions

högre annonsintäkter med anledning av en tidigareläggning skulle ske på bekostnad annonsintäkter i analog radio. För

av radiomarknaden som helhet skulle tillskottet annonsintäkter under åren fram till

av 2006vara mycket marginella och endast uppgå till 2 miljoner kronor ytterligare år 2006 jämförelsei med om tillstånden delas ut den 1 januari 2001.

Tabell 4.3. Radioreklam.Fördelning,intäkter analog radio och intäkter digital radio samt

totala intäkter. Prognos1999 2006.Mkr.fastapriserantaget de- att digitalatillstándengesut den 1januari2000.

Analog Digital Totalt

År radio radio radio

2002 797 12 809 2003 840 25 865 2004 773 133 906 2005 708 230 938 2006 637 334 971

FÖRUTSÄTTNINGAR EFTER 2006

l ett tidsperspektiv sträcker sig längre än 2006 kan lRMs bedömningar

som om förutsättningen på radiomarknaden endast göras utifrån vissa fastställda antaganden. Resonemang kring utvecklingen efter 2006 kan därför inte ses som prognoser utan utgör endast en beskrivning av ett tänkbart scenario och dess konsekvenser för annonsmarknaden.

Utifrån fastställda antaganden om att den kommersiella DAB-radion succesivt kommer att utvecklas i alla de 19regioner där tillstånd kommer utdelas och

att att mediemarknadens yttre omständigheter inte strukturellt förändras på ett sätt

som idag inte går att förutsäga bedömer IRM att försäljningen DAB-mottagare

av kommer att tillta under åren närmast efter 2006. Inom för det scenario IRM

ramen beskriver om förutsättningar efter 2006 sträcker sig fram till 2012förutsätts

som att tillstånd för sändning av kommersiell digital radio har delats ut i samtliga regioner.

©IRM,lnstitutetfärReklam-ochMerliestaristik

Bilaga 4 323

IRM’s bedömning att tillgången till DAB-mottagare kommer att öka med en i början svag utvecklingstakt för att sedan tillta fram till en 30-procentig andel 2006 ligger också som grund för hur scenariot kommer att utvecklas därefter. Erfarenheter från andra jämförbara teknikskiften visar att när utbudet uppnår en nivå som medför avsevärda prisreduktioner på produkten ökar försäljningen markant. En rimlig bedömning är att något år in 2010-talet kommer tillgången till DAB-radio motsvaras av andelen som har tillgång till kommersiell analog radio i dagsläget.

Konsekvenserna av detta är att annonsmarknaden enligt tidigare resonemang kommer att ett tillskott utöver den normala tillväxttakten på i genomsnitt ca 5 procent, räknat på andelen med tillgång till DAB-mottagare, fram till 2006.Därefter kommer sannolikt mervärdet öka ytterligare mot bakgrund av att den tekniska utvecklingen av den digitala radion och dess tilläggstjänster medför ytterligare möjligheter för annonsören. Efter att marknaden under ett antal år genomgått en introduktions- och etableringsfas kommer också annonsörerna i större utsträckning kunna utvärdera effekterna av annonsering i digital radio vilket sannolikt ger mediet en successivt ökad trovärdighet hos annonsörerna. IRM bedömer att omfördelningen av annonspengar från analog till digital radio kommer att skyndas åren närmast efter 2006och att annonsinvesteringarna i digital radio kommer att utgöra mer än 90 procent av investeringarna i kommersiella radio något år in på 2010-talet. Detta samt effekterna av mervärdet för annonsören i den nyare tekniken skulle kunna ge följande utveckling fram till år 2012.

Figur 5.1. Radioreklamensintäkteroch omfördelning mellananalogoch digital radio.

Utfall1996 1997,preliminärt1998och prognos1999 2012.

- -

Mkr.fastapriser.

800 I Di italg radio

Mkr

600 EjAnalogradio

©IRM,InstitutetfärRcklam-ochMørliesmtistik

324 Bilaga 4

Annonsinvesteringarna i kommersiell radio skulle enligt detta scenario uppgå till knappt 1,2 miljarder kronor 2012 i dagens penningvärde. Marknadsandelen skulle under förutsättning att mediemarknaden fortsatte växa med i genomsnitt 3

att ca procent per år räknat i fasta priser uppgå till 4,9procent.

ca

KÄLLFÖRTECKN ING

Rapporter Radioutgivareföreningens DAB-rapport, maj 1998. The European Radio Industry. Markets and Players.Financial Times-rapport av Dave Laing och Bob Tyler, 1998. future.radio.uk. Public policy on thefuture Radio.Institute for public policy research, IPPR av Murroni, Nick Irvine och Robert King, 1998. Radio- och TV-verkets statistiska årsbok, 1997 Rapport 980807. RUAB Radioundersökningar AB Rapport 950908. RUAB Radioundersöknigar AB

Intervjuer Ian Engdahl, Utvecklingsansvarig för DAB-radion, Sveriges Radio Kerstin Brunnberg lnformationsdirektör, Sveriges Radio Ian Johansson Projektledare för utbyggnad av DAB, Teracom Arvid Brandberg Verkställande Direktör, Bilradioinstitutet/ Radioleverantöremas service AB

OIRM,lnstitutetfiirReklam-ochMediestatistik 14

Bilaga 4 325

Peter Schierbeck Radio- och IV-verket Christer Jungeryd Verkställande Direktör, Radioutgivareföreningen Olle Ramm RPF Megapol AB Katarina Höj Projektledare Digitalradion, Sveriges Radio

©IRM,InstitutetförReklam-ochMediestatistik

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler+ Bilagor. Ju. Steriliseringsñågani Sverige1935-1975. Ekonomiskersättning. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. God sedi forskningen.U. Effektiva värme-ochmiljölösningar.N. UtredningenomTotalförsvarsstödtill Central-och Östeuropa.Fö. Märk väl. Fi. lnvandrarskapochmedborgarskap. Demokratiutredningensskrifiserie.Ju. Att slaktaett får i Gudsnamn.Om religionsfrihet och demokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Ju. 10.Rasism,nynazismoch främlingskap. ‘Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 11.Bör demokratinavnationaliserasTvå analyserav ekonominsnyageografi.Demokratiutredningens skrifiserie.Ju. 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriñserie.Ju. 13.Etik och demokratiskstatskonst. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku.

KUNGL MBL.

199:2 ~02’ 2,25

,

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Nyaförmånsrättsregler+Bilagor. l Invandrarskapochmedborgarskap.Demokratiutredningensskriñserie.8 Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Rasism,nynazismoch främlingskap. Demokratiutredningensskrifiserie.10 BördemokratinavnationaliserasTvå analyserav ekonominsnyageografi.Demokratiutredningens skiñserie.ll Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningensskriñserie. 12 Etik ochdemokratiskstatskonst.Demokratiutredningens skriñserie.13 Försvarsdepartementet UtredningenomTotalförsvarsstödtill Central-och Östeuropa.6 Socialdepartementet SteriliseringsfråganiSverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2Yrkesñskets konkurrenssituation.3 Finansdepartementet Märk väll. 7 Utbildningsdepartementet Godsedi forskningen.4

Jordbruksdepartementet Yrkcsñsketskonkuirenssituation.3 Kulturdepartementet Denframtidakommersiellalokalradion.14 Näringsdepartementet Effektivavärme-ochmiljölösningar.5