SOU 1998:17

Samordning av digital marksänd TV slutbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Samordning av marksänd TV digital

SEEM 1998:17 Slutbetänkande av Digital TV-utredningen

fll

Statens offentliga utredningar

WW 1998:17

w Kulturdepartementet

Samordning av

marksänd TV

digital

slutbetänkande Digital TV-utredningen

av Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdragav Regeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordenel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. l-lur och Varför. Statsrâdsberedningen,1993. En liten broschyr somunderlättar arbetet för densom skall på remiss. - svara Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20833-4 Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

I enlighet med direktiven för mitt uppdrag särskild utredare i

som utredningen om digital-TV KU 1997:01 överlämnar jag härmed ett betänkande rörande formerna för samarbete kring multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide. Mitt uppdrag är därmed slutfört.

I utredningens arbete har deltagit experter överdirektören

som Björn Rosén, Radio- och TV-verket och direktören Curt Andersson, Post- och telestyrelsen samt kanslirådet Lars Marén och hovrättsassessom Monica Bengtsson, Kulturdepartementet. I arbetet har även konsulten Ulf Wennerberg deltagit. Monica Berglund och Anneli Giorgi har varit utredningens assistenter.

Hovrättsassessom Ulf Törnblom har varit sekreterare.

Stockholm i januari 1998

Gunnel Färm

Ulf Törnblom

Sammanfattning

I kapitel I redogörs kort för den särskilda utredarens arbete, som i nu aktuell del samordning rad tekniska frågor.

avser av en

I kapitel 2 lämnas lägesbeskrivning. Beslut har fattats av

en riksdagen att stegvis inleda sändningar av marksänd digital TV. Regeringen har beslutat att sändningarna skall inledas i följande områden: Stockholm med Mälardalen och Uppsala, Norra Östergötland, Södra och Nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Östersund och Sundsvall med omnejd. I varje sändningsområde skall finnas två sändningskanaler frekvenser som skall ge utrymme för upp till åtta program, varav två skall avsättas för lokala sändningar. Resterande utrymme skall avsättas för program som skall sändas i samtliga områden.

Radio- och TV-verket och en parlamentarisk kommitté skall göra förarbetet och lämna förslag inför regeringens tillståndsgivning. En särskild förordning om tillståndsgivningen har utfärdats av regeringen. Lediga tillstånd har utannonserats av Radio- och TV-verket. Ansökningstiden löper ut den 2 februari 1998.

De digitala marknäten är primärt avsedda för TV-program men annan användning som utbildning eller teletjänster är inte utesluten.

Utbyggnaden av näten pågår och beräknas för de aktuella områdena vara färdig till 1998.

sommaren

För att omvandla de sändningar som sker i digital teknik till den analoga teknik som dagens TV-apparater är gjorda för krävs en dekoder, en s.k. set top box. Sådan mottagarutrustning för digitala marknätssändningar tas för närvarande fram. Sedan tidigare finns set top boxar för mottagning av digitala sändningar från satellit och via kabelnät. Antalet set top boxar finns hos konsumen-

som

terna är dock ännu få. Ett särskilt problem för konsumenterna är att det för närvarande inte finns någon set top box som klarar alla distributionsformer. Jag har inför regeringen påtalat behovet

av nationell samordning. Ett nordiskt samarbete för att åstadkomma samordning inom området har startat. Detta kommer dock inte att leda till någon enhetlig standard förrän tidigast under 1999.

Persondatorer kan vara ett alternativ till set top boxar eftersom sådana med en enkel tillsats kan klara set top boxens funktioner och samtidigt ge ett mervärde i form av alla de funktioner som moderna persondatorer är utrustade med.

Den digitala TV-världen aktualiserar dessutom ett antal olika, mestadels tekniska, funktioner såsom EPG, SMS, CA och multiplexering.

Med EPG avses den elektroniska programguide som skall vara tillgänglig för att leda tittaren till olika program och tjänster. Eftersom detta blir den första bild som möter tittaren faster många intressenter stor vikt vid detta skyltfönster. Synen på utformning och användning av elektroniska programguider varierar dock. Såväl från regeringens som intressentemas sida finns önskemålet att de elektroniska programguiderna skall vara objektiva och neutrala. Programguidemas rättsliga status och möjlighet till styrning kommenteras något i avsnittet om EPG.

SMS förkortning för Subscriber Management System,

är en varmed avses de system och kundregister vissa företag byggt upp för betalTV. I den digitala TV-världen kommer SMS-företagen att bli viktiga aktörer som hanterar strömmama av betalningar mellan producenter och konsument.

CA står för conditional access, vanligen benämnt åtkomstkontroll. Åtkomstkontrollen, vanligen kryptering

som sker genom kodning av sändningarna och s.k smartcards, blir en central funktion i den framtida TV-världen mängd program och

där en tjänster enbart kommer att vara tillgängliga mot betalning. En rad olika tekniska lösningar och system finns.

Multiplexering är ett centralt begrepp vad gäller digital marksänd TV. En avgörande skillnad mellan analog och digital TV är att programtjänst exempelvis TV4 i dag ensam upptar en hel

frekvens, medan det digital teknik är möjligt att på

genom samma frekvens, i samma signal, sända till fyra programtjänster

upp och/eller andra tjänster. Detta kräver samordning mellan olika programföretag och andra företag med tjänster distribueras i

som näten i den mån sådana förekommer. Operatörsskapet för den s.k. multiplexen blir därmed en viktig funktion. Multiplexoperae törsskapet innefattar inte bara att rent tekniskt sammanfoga de olika programtjänstema i en signal, utan även att kunna disponera sändningskapacitet som av olika anledningar för ögonblicket är ledig. I avsnittet om multiplexering redovisas olika principer, dels för rätten att disponera sändningsutrymmet, dels rörande

vem som skall ges roll multiplexoperatör. I avsnittet pekas även något

som på s.k. konvergensproblematik finns inom området

som genom sammansmältning av traditionella media och modern data- och telekommunikation.

De olika avsnitten de nämnda funktionerna innehåller även

om en redovisning av aktörer med intresse för olika roller. I ett särskilt avsnitt finns därtill övergripande redovisning större intres-

en av senter och andra initiativ inom området.

En samordning av den använda tekniken är nödvändighet för

en verksamheten och ett uttalat krav för att tillstånd skall meddelas. I kapitel 3 redovisas olika samordningsmodeller utifrån vissa utgångspunkter samt görs en bedömning. Den viktigaste samordningsfrågan bedöms multiplexering och modellerna utgår där-

vara för ifrån olika placering multiplexoperatörsskapet. Därvid

av används två principiellt skilda varianter. I den ena modellen blir nätoperatören även multiplexoperatör, i den andra modellen får programföretagen bestämmanderätt över denna funktion.

Min bedömning är att nätoperatören skall erhålla rollen

som multiplexoperatör. Enligt min mening skall samtidigt eftersträvas en ordning som erbjuder de programföretag givits tillstånd

som möjlighet att utveckla tjänster har ett naturligt samband med

som programverksamheten. Inom disponerat sändningsutrymme skall programföretagen således kunna pröva sådana tjänster faller

som

inom det område under radio- och TV-lagen tillståndet gäller.

som Däremot skall andra tjänster i marknätet, tillståndspliktiga eller enligt lagstiftning, kunna utövas såsom

annan av annan, nät/multiplexoperatör eller fristående företag.

l arbete

Utredningens

Direktiven gav utredaren ett tredelat uppdrag. De två första delarna att bedöma om SVT skall bedriva betalTV-verksamhet och att föreslå sändningsorter för de inledande sändningarna digital av terrester TV är avklarade och har utmynnat i två betänkanden. - Det första, som avgavs i april månad 1997, är benämnt Betal-TV inom Sveriges Television SOU 1997:60. Det andra lämnades i juni månad 1997 under namnet Rapport med förslag om sändningsorter 1997:103. Den tredje delen av uppdraget har bestått i att bidra till lösningar av vissa tekniska och andra frågor gällande sändningsverksamheten. Särskilt viktigt har varit att utarbeta och värdera samarbetsformer för det tekniska förverkligandet sändningarna. Det av rör sig då bl.a. om samarbete kring sändare, multiplexering, åtkomstkontroll och elektroniska programguider EPG. I denna rapport behandlas främst de nämnda tekniska frågorna och modeller för samarbete kring dessa. Utredningsarbetet har innefattat rad kontakter med olika en intressentgrupper, bl.a. programföretag, företag distribuerar som sändningar, tillverkningsindustrin och olika branschorgan. Utredningen har stått i kontinuerlig kontakt med Radio- och TV-verket och Post- och telestyrelsen, vilka också är representerade i expert-

gruppen.

Lägesbeskrivning

2.1 Beslut

m.m.

Bakgrund

I februari 1996 överlämnade särskild utredare betänkandet Från

en massmedia till multimedia att digitalisera svensk television

— SOU 1996:25. 1 betänkandet gavs bl.a. förslagen att statsmakterna genast skulle fatta ett principbeslut om övergång till digital marksänd TV i Sverige och så snart möjligt påbörja

som en utbyggnad av marknät.

I samband med att betänkandet överlämnades presenterades

en politisk överenskommelse mellan flera partier att bl.a. följa

om förslaget att satsa på utbyggnad digital marksänd TV.

om en av

I december 1996 överlämnade regeringen till riksdagen

en proposition om digitala TV-sändningar 1996/97:67 med förslag att sändningar skall införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till och på vilket sätt verksamheten skall

om fortsätta. I ett första steg skall marksändningar inledas ett antal orter i Sverige.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med propositionen

och regeringen tillsatte mig särskild utredare och bilagda direktiv

som gav för mitt arbete.

I rapporten med förslag om sändningsorter SOU 1997:103 som överlämnades i juni 1997 redovisade jag frekvensfrågor, utbyggnadsmöjligheter och intressenter. Rapporten innehöll också en genomgång av vissa särskilda frågeställningar aktualiserats

som under arbetets gång. Mina överväganden ledde fram till ett val

av sändningsorter som med ett undantag väsentligen är detsamma som regeringen nyligen beslutat.

Beslut om sändningsorter och .sändningsmtzråden m.m.

Regeringen fattade den ll november 1997 beslut om områden och sändningsutrymme för marksänd digital TV Regeringen be-

m.m. slöt att sändningarna skulle få i följande områden:

äga rum

Stockholm med Mälardalen och Uppsala.

Norra Östergötland.

Södra och Nordöstra Skåne. Göteborg med omnejd. Sundsvall och Östersund med omnejd.

Sändningsutrymmet bestämdes så att det i varje sändningsom-

råde skall finnas två sändningskanaler frekvenser och att en överföringskapacitet motsvarande ca en fjärdedel av utrymmet i en sändningskanal skall disponeras för varje Vidare notera-

program. des att en överföringskapacitet motsvarande högst ca hälften av utrymmet i en av sändningskanalema disponeras för sändningar med stöd tillstånd ger rätt att sända i samtliga områden.

av som Återstående överföringskapacitet används för sändningar med stöd av tillstånd som ger rätt att sända i samtliga områden.

Tillståndstiden blir fyra år, räknat från den l januari 1999, då sändningarna senast skall ha inletts enligt den bedömning som regeringen för närvarande gör.

Regeringen medgav samtidigt i beslut att Sveriges Television AB får inleda sändningar programkanaler och via satellit in-

i nya leda sändningar av såväl nya som gamla programkanaler.

En parlamentarisk kommitté

Samma dag beslöt regeringen om direktiv för en parlamentarisk kommitté med uppdrag att följa och utvärdera de markbundna digitala TV-sändningama under den första utbyggnadsetappen. Kommittén skall medverka vid urvalet av programföretag för de digitala TV-sändningama genom att yttra sig till Radio- och TVverket över tillståndsansökningarna. Vidare skall kommittén följa

verksamheten, rapportera iakttagelser till regeringen, ta initiativ till regeländringar och lägga fram utvärderingsrapporter.

Förordning tillståndsgivning

Regeringen har utfärdat förordning SFS 1997:894 mark-

en om sänd digital TV, att tillämpas vid annonsering möjligheter att

om få tillstånd för digitala TV-sändningar och handläggning ansök-

av ningar om tillstånd.

Efter Radio- och TV-verkets utannonsering de aktuella till-

av stånden har sökanden att inge ansökningar till verket. Sökanden skall utöver uppgifter firma och ägarbild också redovisa

om namn, tekniska och finansiella förutsättningar för verksamheten och lämna uppgifter om sändar- och multiplexoperatör samt presentera en budget. Sändningstillståndet får förenas med vissa i förordningen angivna villkor. Radio- och TV-verket skall efter det att den parlamentariska kommittén har yttrat sig överlämna ansökningarna till regeringen för prövning. Verket skall bifoga ett motiverat förslag fördelning tillstånden.

om av

Radio- och TV-verket har utannonserat tillstånden för ansökan. Ansökningstiden löper från den 15 december 1997 till den 2 februari 1998.

Vissa särskilda frågor

I utredningens betänkande som utgör underlag för regeringens beslut om sändningsorter betonades ett antal särskilda frågor

som intressentema påtalat som viktiga SOU 1997:103 31-39. Fler-

s. talet av dem har besvarats de nämnda regeringsbesluten. Frågor

av som inte närmare kommenterats är bl.a. frågan hur tillstånden

om skall fördelas mellan olika användningar, exempelvis vilket utrymme som utbildning kan komma att få. Beträffande fördelning mellan olika användningar är det dock naturligt att avvakta det intresse visas ansökningarna till Radio- och TV-

som genom verket.

Regeringens beslut utesluter inte användning av utrymme i näten för sidotjänster. Ett krav på tillståndshavama att sända ett visst mått av TV-program 50 timmar per vecka ställs dock i förordningen. Eftersom detta krav är relativt begränsat, och inget är uttalat om att allt disponerat utrymme under dessa timmar måste användas till TV-program, torde tillståndshavama vara oförhindrade att avsätta ett tämligen stort utrymme för andra tjänster.

Den viktiga frågan om must cany-regelns omfattning för marknätskanalema har ännu inte besvarats.

2.2 Nätutbyggnaden

TERACOM Svensk Rundradio AB Teracom är landets dominerande sändaroperatör på radiokommunikationsområdet. Bolagets radiosändare för distribution av analoga sändningar täcker i det närmaste 100 procent av befolkningen. Bolaget bygger sändamät för digitala sändningar med användande av de fasta anläggningar i form master redan finns och som används för bl.a. de

av m.m. som analoga TV-sändningama. Teracom har en stark ställning som operatör, det finns inget formellt monopol vad gäller nu aktu-

men ella tjänster. Även andra operatörer kan således komma att anlitas.

En utbyggnad två digitala marknät två frekvenser pågår.

av Utbyggnaden sker på de orter regeringen beslutat som inle-

som dande sändningsorter, nämligen:

Stockholm med Mälardalen, innefattande Uppsala. Göteborg. Linköping/Norrköping. Östersund/Sundsvall. Skåne.

Utbyggnaden kommer på dessa platser enligt uppgift att vara färdig till sommaren 1998.

Dessa två nät kan bära åtminstone åtta programtjänster och även vissa sidotjänster. Utbyggnaden innebär att ca 50 procent av

befolkningen skall kunna mottaga sändningar på två frekvenser under våren 1998. Förverkligandet av sändningar vid denna tidpunkt förutsätter naturligtvis att tillståndsgivningen är avklarad och att det finns möjlighet för konsumenterna att skaffa mottagarutrustning.

2.3 Frekvenskoordinering

Post- och telestyrelsen har haft regeringens uppdrag att koordinera frekvenser för digital marksänd TV. Koordineringsarbetet vad gäller de orter och de frekvenser som är aktuella i den första utbyggnadsetappen är klart. De tekniska tillstånden för användning av radiosändare och frekvenser för digital marksänd TV kommer därför att vara möjliga att lämna efter det att regeringen beslutat vilka programföretag som skall erhålla tillstånd. På vissa frekvenser i södra och västra Sverige kommer det att bli begränsningar som ställer sändaroperatören inför mer komplicerade tekniska lösningar. Det är enligt vad jag erfarit ändå möjligt att komma till rätta med dessa problem.

De europeiska teleförvaltningamas samarbetsorgan CEPT höll i juli 1997 ett möte iChester. De olika ländernas frekvensfön valtande myndigheter träffade överenskommelse om for-

då en merna för koordineringen av digital terrester TV. Det rör sig om procedurer m.m. som kompletterar den s.k. Stockholmsplanen. Under hösten-vintern skall varje land redogöra för de användningar de tagit i drift och de i övrigt anser sig ha rätt att driva.

som Därefter vidtar ett samordnande arbete följt av möjlighet för länderna att yttra sig över det samlade resultatet. Målet är att sedan kunna fastställa ett antal stationer och skyddad täckningsradie för dessa.

2.4 Mottagarutrustningar och teknik

Utvecklingen

I handeln finns ännu inte TV-apparater som är byggda för att mottaga digitala TV-signaler. På lite sikt kommer dock den nödvändiga tekniken att finnas inbyggd i apparaten. Konsumenten måste under den inledande tiden istället använda en dekoder, en s.k. set top box, omvandlar den digitala signalen till den

som analoga teknik de befintliga mottagarna arbetar med ett

som alternativ som är under utveckling är att istället använda en persondator. Dekodrar har utvecklats och finns redan sedan en tid tillgängliga för konsumenterna vad gäller mottagning av digitala TV-sändningar från satellit. I Sverige har den största kabelTVoperatören, Telia AB, nyligen börjat lansera en set top box för mottagning digital TV i kabelnät. Några set top boxar för

av marknät eller klarar mer än en distributionsforrn finns ännu

som inte tillgängliga för konsumenter.

Flera företag, bland dem Nokia i Motala, har kapacitet att producera set top boxar och skulle enligt uppgift på tämligen kort tid kunna starta produktion av boxar som kan klara flera distributionsformer eller som är kompatibla.

Utredarens skrivelse

Under början hösten 1997 kunde jag konstatera att det förelåg

av brister i samordningen mellan olika statliga aktörer vad gällde utvecklande set top boxar. Telia strävade som nämnts efter en

av sluten box enbart användbar för kabelsändningar, medan Teracom AB, SVT AB och RIKAB Radiotjänst i Kiruna AB hade önskemål öppna tekniska lösningar. Den uteblivna samordningen var

om beklaglig flera skäl, bl.a. med hänsyn till programföretagens

av intresse distribution och konsumenternas perspektiv. I skri-

av ur velse till Kulturdepartementet föreslog jag att regeringen skulle kalla Teracom AB, Telia AB, RIKAB och SVT till överläggningar

förutsättningarna för bättre samordning av de statliga eller om en

staten närstående aktörernas agerande vad gäller frågor teknisk

om standard för digital TV. Skrivelsen finns bilagd betänkandet.

Regeringen har sänt skrivelsen på remiss till de nämnda aktörerna som i sina svar bl.a. hänvisat till det pågående nordiska samarbetet med syfte att nå tekniska lösningar.

gemensamma Regeringen har därefter beslutat att inte vidtaga några ytterligare åtgärder.

Dagsläget

Såväl internationellt som nationellt präglas situationen för närvarande av en splittring vad gäller standarder och boxar. Detta gäller alla set top boxens beståndsdelar, dels själva dekodems utformning med eller utan anslutningsmöjligheter hårdvaran, dels CAsystem åtkomstkontrollsystemet och dels mjukvaran i form av programvaruapplikationer, s.k. API. Till detta kommer att majoriteten av de set top boxar som finns enbart är utrustad med teknik för en distributionsform, i vissa fall två vanligen kabel och satellit, som fallet är med vissa boxar som används i Tyskland. Hittills finns inga boxar framtagna kan klara alla tre distributionsfor-

som mema mark-, satellit- och kabelsändningar. Tidigare har det sagts att set top boxar med sådana möjligheter skulle bli mycket kostsamma. Min uppfattning i den frågan, grundad bl.a.på kontakter med apparattillverkaren Nokia, är att detta inte är med verkligheten överensstämmande. En kombinerad mark- och kabelbox skulle enligt dessa uppgifter bara bli obetydligt dyrare och box

en som kan ta emot alla tre formerna sändningar 10 procent

av ca dyrare än set top box är utrustad för enda sändnings-

en som en form. Istället för priset är enligt min mening vämandet om egna marknader och kunder det verkliga motivet för inkompatibla set top box-lösningar.

Internationellt pågår ett standardiserings- och speciñkationsarbete i DigitTag och DVB. För närvarande diskuteras

organ som bl.a. standardiserad API. Även i EU-kommissionen pågår arbete med förslag till direktiv inom området sedan tidigare finns direktivet om TV-standarder 95/47/EG. Nationellt har läget

varit låst en tid vilket föranlett den nämnda skrivelsen till regeringen om samordning. Dock finns en vilja till nordiska lösningar, manifesterad i det samarbete mellan större programföretag och tele- och radiokommunikationsbolag i Norden som beskrivs när-

under avsnitt 2.7. Om detta arbete blir framgångsrikt skulle mare det förmodligen också kunna lösa de nationella problemen med bristande tekniksamordning. Det är dock att märka att strävan efter

standarder och boxar grund av tidsåtgången för gemensamma planering och förverkligande i realiteten innebär att sådana lösningar inte kan förväntas finnas tillgängliga i konsumentledet förrän ett år. Inledningsvis kommer därför de digitala TV-

om par sändningama att starta med boxar som är tämligen låsta till viss distributör eller distributionsforrn.

Två olika plattformer för digitalTV i Norden är under etable-

ring:

Telia AB och Tele Danmark riktar sig till kabelTV-marknaden. Set top boxen är s.k. eurobox är framtagen i ett samarbete

en som mellan olika kabeloperatörer i Europa. Som API används Open TV och CA-system är Viaccess. Några sändningar har ännu inte star-

lanseringen gentemot konsumenterna har påbörjats. tat, men

Canal Digital Nordic arbetar med satellitsändningar DTH till parabolhushåll, även kabelnät ingår i projektet. Som API an-

men vänds MediaHighway och CA-system Conax. I inledningsfa-

som

kommer Nokias operativsystem att användas. Sändningar har sen startat, antalet dekodrar hos hushållen är ännu mycket litet.

men

Avgörande kompatibilitet mellan olika plattformar finns

för om eller kan uppnås är de tidigare nämnda tre delsystemen: Själva dekodem, åtkomstkontrollsystemet CA och applikationen API. Mellan de två plattformerna finns det skillnader i dekoderdelen

också likheter. En väsentlig likhet är att bägge dekodrama har men

loader-funktion det möjligt skifta mjukvara. Även en som gör att

CA-system och API i de två dekodrama är olika, gör denna om loader-funktion det möjligt att skifta CA-system och API. Detta gör det möjligt att skapa kompatibilitet; dock inte mellan olika distributionsforrner. Kabeldekodem Euroboxen klarar inte mark-

- sändningar eller satellitsändningar osv.

För digitala marknätssändningar finns ännu inte någon set top box färdig. Intressenterna diskuterar för närvarande specifikationer tillsammans med fabrikanter. När specifikationema inom kort är klara är det möjligt att snabbt starta produktion. Problemen

en ligger enligt intressentema inte så mycket i tekniken utan är förbundna med den osäkerhet funnits kring tid och former för

som sändningsstart i de digitala marknäten. Intentionen är att inledningsvis lansera en box för enbart marknätet i avvaktan på den

box det nordiska samarbetsprojektet syftar till. gemensamma som

Alternativ till set top boxar

Eftersom set top boxen bara är tillsats är nödvändig för att

en som dagens analoga TV-apparater skall kunna hantera den digitala signalen, är en naturlig utgångspunkt att tekniken kommer att vara inbyggd i morgondagens TV-apparater. Att så blir fallet i den närmaste framtiden är dock långtifrån självklart, eftersom det torde kräva en betydligt högre standardiseringsnivå än vad som fallet är i dag, inte bara i nationellt utan även i europeiskt perspektiv. Det är därför troligt att set top box-lösningen blir förhärskande under de närmaste åren.

Ett intressant alternativ är att använda persondatorer. För närvarande lanseras persondatorer somär utrustade för att mottaga TVsändningar, klara videokonferenser, E-post, bildtelefoni, fax m.m. för under 10 000 kronor. Med instickskort kan resterande nödvändig elektronik tillföras. Konsumenten kan välja att se sändningarna datorns skärm eller hemmets TV-apparat. Tillsammans med en liten parabolantenn och/eller en liten antenn av den typ som finns på mobiltelefoner skulle dessa persondatorer kunna klara set top boxens funktioner samt, vilket kan vara ett viktigt argument för hushållet i valet mellan set top box och en pc, all

en annan normal pc-användning med möjlighet att använda kringutrustning som Scanners, faxar osv.

2.5 SMS och

Kundhantering

åtkomstkontroll CA

En allmän tendens inom TV-branschen är det ökade inslaget

av betal-TV. Sedan ett antal år bedrivs analog betal-TV. En driv-

av krafterna bakom övergången till digital teknik är de förbättrade möjligheterna till olika former av betal-TV.

De företag som har byggt upp system för kundhantering och åtkomstkontroll vanligen kryptering och s.k. smart cards inom analog betal-TV satellit och kabel har naturligtvis en önskan att kunna ha samma funktion i framtiden. Det ligger ett stort ekonomiskt värde i de kundrcgister och rutiner som dessa s.k. SMS

företag Subscriber Management System har utvecklat.

SMS-företagen samordnar olika programtjänster och erbjuder dessa som paket eller buketter till sina kunder. Den digitala tekniken också SMS-företagen eller de företag

ger som dessa representerar möjlighet att via TV erbjuda ett antal nya tjänster. Den digitala tekniken ger sålunda branschen nya affärsmöjligheter.

SMS-företagen kommer att utgöra en bärande del av den gemensamma infrastruktur som digitala sändningar och betalfunktioner nödvändiggör. SMS-företagen kommer därigenom att ha mycket stark ställning såväl i förhållande till konsumenter

en som programföretag, vilka är hänvisade till dessa för distribution av sina sändningar. SMS-funktionen är den position i systemet genom vilka alla intäktströmmar löper. En roll som dominerande, kanske enda, SMS-företag för digitala TV-sändningar är därför oerhört attraktiv.

Det ligger inte i ett SMS-företags intresse att kunderna skall kunna byta till annan SMS-operatör under en kväll framför TV:n. SMS-intressenter kan komma att söka eller understödja en teknik vad gäller set top boxar och åtkomstkontroll, som försvårar övergången till annan operatörs sändningar. Vämandet om egna kunder och marknadsandelar utgör bakgrund till de svårigheter som för närvarande finns att samordna intressenterna till bl.a. en gemensam set top box, som skulle bli billig för konsumenterna och ge digitalTV snabbt genomslag.

SOU 1998: 17 23

De dominerande s.k. SMS-företagen Subscriber Management System i Sverige och Norden är:

Canal Digital Nordic franska Canal Plus och Telenor, Norges o

motsvarighet till Telia AB.

Telia infomedia Television den division inom Telia AB som är

den i Sverige dominerande kabeloperatören. Viasat AB ett dotterföretag till MTG, verksamt sedan tidigare som SMS-företag för kabel- och satellitsändningar.

Till gruppen kan också räknas Radiotjänst i Kiruna AB

RIKAB som hanterar de svenska TV-licensema gentemot hushållen och därigenom har fullständiga uppgifter om TV-hushållen i landet. Ett särskilt bolag med namnet Senda AB har bildats i syfte att verka som SMS-företag för digital TV i Sverige.

2.6 Elektronisk EPG

programguide

En elektronisk programguide har primärt samma syfte som de tryckta guider till TV-program som är vanligt förekommande, nämligen att vara ett eller mindre objektivt hjälpmedel för

mer konsumenten att välja i utbudet av kanaler och program. I en utvecklad form kan emellertid EPG:n en betydligt bredare funktion och fungera som en port till allehanda elektroniska tjänster en Vägvisare till ett utbud innefattar allt från ren under-

— som hållning till shopping och information.

En EPG påminner sökbar text-TV och om de tablåer som

om där finns. En EPG kommer dock att ha helt kapacitet,

en annan innehålla mycket information och mycket större indi-

mer ge viduella valmöjligheter än text-TV. Möjligheterna att med knapptryck själv snabbt leta sig fram i olika menyer kommer att ge likheter med datavärlden. Även innehållet iEPG:n kommer att

om vara utsänt från en operatör och vara riktat till allmänheten, kan det förväntas att olika konsumenter väljer olika delar den

tillgängliga informationen och även använder helt olika sökfunktioner.

Det kommer troligtvis att finnas stora möjligheter för den enskilde att bestämma hur och vilken information som skall tillställas denne. Den enskilde kan precis i persondatormiljö

som sätta personlig prägel på informationsflödet, göra sina egna bokmärken

Likheter kan komma att finnas med sökmotorer som används osv. för Internet.

EPG:n består av tre olika element:

en mjukvara som kontrollerar sorterande av program-

informationen, bestämmer layouten och den grafiska presentationen, en mjukvara som styr tekniken, modem, operativsystem m.m.,

den information lagts in rörande programtablåer m.m. o som

Enligt uppgift är det bara möjligt att sända en övergripande EPG

multiplex tekniska skäl. EPG:n bär nämligen också en rad per av styrsignaler S.E information som får tekniken att fungera. Det

— — är däremot möjligt att sända EPG som är övergripande för två

en multiplexer.

EPGzn kan förväntas placeras längst fram eller överst på så vis att denna möter när TV:n slås på. Troligtvis kommer det dock vara möjligt för individen att bestämma en annan ordning.

Det är notabelt att den handhar EPG:n, dvs. lägger in

som informationen, EPG:ns ansvarige utgivare", inte helt råder över presentationen, eftersom det primärt är boxleverantören som bestämmer den mjukvara används och som har betydelse för

som utseendet på EPG. Åtminstone i teorin kan boxleverantören

en därför komma att ha inflytande över exempelvis hur EPG:ns första sida skall se ut. Huruvida det från tillverkarens sida kommer att finnas intresse och tillräcklig position att utöva ett sådant inflytande osäkert. Med tanke på den betydelse intressentema

är mer tillmäter EPG:n, bör utgå från att alla som kan påverka

man nog utformningen också försöker göra detta, antingen själva eller i allians med andra.

Behov och funktionalitet

Det finns skilda synsätt bland intressenter på vad en EPG bör vara och hur den skulle kunna utformas.

Vanligt är att man ser EPG:n som en ingång till en marknad av försäljning och information, med returkanaler och Intemet-access. TV-utbudet utgör bara lockbete för att få konsumenten genom porten. Särskilt kabel-TV-operatörer och telekommunikativa intressenter har denna på EPG:n. Finansiering av EPG-

syn funktionen sker i denna modell bl.a. genom avgifter från tjänstetillhandahållama exempelvis erbjuder homebanking.

en bank som

Emellertid finns också företrädare för mindre avancerad

en EPG, att denna skall just en enkel elektronisk

som menar vara programguide, inget mer. Denna uppfattning baseras ofta på erfarenhet av EPG-användning i USA och konsumenternas beteende. Man att EPG:n måste vara enkel och snabb, vara

menar en del av TV-tittandet för att kunna bli en succé. Annars utnyttjas den inte till fullo och tappar sitt värde för annonsörer och eventuella tjänstetillhandahållare. Alltför avancerade EPG:er används inte av konsumenterna och blir samtidigt för kostsamma. EPG:ema måste ta sikte på medelkonsumenten, menar man, och inte på användare. Åtta till tolv tjänster är vad den

pc-vana genomsnittlige tittaren nyttjar oavsett hur många som finns, enligt dessa erfarenheter.

Dessa skilda synsätt återspeglas också i att man börjat göra skillnad på enkla navigatorer ESG Event Service Guide och

— mer avancerade EPG:er, och insett att en tvåstegsordning kan vara relevant i många distributionsformer. I ett digitalt marknät skulle ordningen kunna exemplifieras följande sätt. Tittaren möter som första bild mycket enkel ESG visar vilka program och

en som tjänster som finns tillgängliga. Först därefter möter en mer avancerad EPG hos varje enskilt programföretag. Ju större oenighet mellan tillståndshavama om innehållet i en gemensam ESG/EPG, desto större risk för en naken ESG-lösning kombinerad med individuella EPG:er. Och omvänt större enighet som kan

uppnås, desto mer innehållsrika gemensamma EPG:er. Ur konsumentsynpunkt är enligt min mening att föredra, att den

gemensamma delen blir tillräckligt omfattande för att ge en funktionell vägledning, exempelvis till vad som vid ett visst tillfälle visas i olika kanaler. Sannolikt bör det också finnas ett intresse hos programföretagen att nå sådan grad enighet att

en av en gemensam EPG av viss substans erhålls. Uppenbart är dock att det mellan ett public service-företag och ett kommersiellt

programföretag kan råda skilda synsätt på hur en EPG skall utformas. Fömtsättningama för en väl fungerande EPG och EPG-operatörsroll, återigen enligt amerikanska erfarenheter, är bl.a. att:

EPG-operatören måste ha kontroll över alla delarna som ingår i o

en EPG, såväl hårdvara, mjukvara som data. Operatören måste vara neutral.

EPG:ema måste baseras på långtgående överenskommelser o

mellan stora aktörer som formar ett samarbete eller samägande av denna funktion. EPG:ema måste täcka så många som möjligt av de programtjänster som finns på marknaden.

Det finns mängd konflikter mellan motstående intressen,

som aktualiseras hos multiplex eller/och EPG-operatör, exempelvis:

mellan operatör och programföretag hur och var skall kanalerna presenteras, kanalreklam kontra neutrala programbeskrivningar, konsumentvalfrihet kontra buketteringarf

Dessa konflikter kan enligt min mening mildras och lösas genom oberoende och neutrala operatörer av de nämnda funktioner, som integrerar olika intressenters behov på ett opartiskt sätt.

Det är i detta sammanhang värt att notera önskemålet om nationella EPG:er täckande alla distributionsformer, önskemål som framförts bl.a. de nordiska public service-företagen. Önske-

av målet rimmar väl med de amerikanska erfarenheterna om vikten av att stora aktörer samordnar sina intressen i denna fråga.

Styrning via tillstånd för EPG

Ett spörsmål som inställer sig är om en EPG är en tillståndspliktig sändning av ett TV-program. En sändning av program riktad till allmänheten är samtidigt och utan särskild begäran till-

som gänglig för vem som helst som vill ta emot den, faller nämligen inom radio- och TV-lagens tillämpningsområde och kräver sändningstillstånd. Motfrågan är om det istället rör sig om något slags interaktivt Sökverktyg, som inte utgör ett TV-program och inte kräver tillstånd enligt radio- och TV-lagen.

Programbegreppet i radio- och TV-lagen innefattar även enkla meddelanden och sökbar text-TV prop. 1995/96:160 s. 65. Om EPG:n kommer att ha liknande karaktär som sökbar text-TV, skulle i så fall sändandet av sådan i princip vara tillstånds-

en pliktigt en annan sak är att det inte fordras något särskilt tillstånd att sända sökbar text-TV för den som redan har en sändningsrätt. Visserligen har det enskilda programföretaget med tillstånd för verksamheten rätt sända en egen EPG inom sitt tilldelade utrymme, ett sådant synsätt skulle ändå möjlighet för

men ge regeringen att lämna ett tillstånd till någon enda intressent för endast utsändande av en övergripande EPG. Propositionen om digitalTV förmedlar en önskan om likabehandling vad gäller presentation av olika programföretags utbud s. 27. Mot denna bakgrund kan det övervägas att skilja programföretagen från ansvar för EPG:n. Tillståndet skulle kunna styras till någon som saknar intresse av att gynna visst programföretag, kanske nätoperatören, kanske ett fristående företag som bara har denna uppgift, och förknippas med villkor som garanterar objektivitet. En fördel med att lägga funktionen på operatören är att denne har den faktiska rådigheten över hur EPG:n inplaceras och sändningsmässigt görs tillgänglig för TV-tittama.

Om EPG:n utformas som ett interaktivt Sökverktyg, närmast utgörande ett bibliotek där den enskilde hämtar information istället för att ta del av en utsändning, kan det emellertid ifrågasättas om det rör sig om sändning är samtidig och utan särskild

en som begäran tillgänglig för Såväl yttrandefrihetsgrundlagen

envar. YGL som den underliggande medielagstiftningen vilar på den

grundläggande principen att sändningar startande från avsänd-

och riktade till många mottagare faller under detta lagare stiftriingskomplex, medan däremot sändningar av information som startas den enskildes eget sökande t.ex. i databas faller utan-

av för.

Med förhållningssättet att användandet av en EPG primärt skall betecknas interaktiv användning tillgänglig information

som en av skulle således regeringen sakna möjlighet att styra EPG-funktionen genom tillståndsgivning vilande på medielagstiftning. Detta blir helt sak för intressentema att träffa överenskommelse

en kring. I det fall att nätoperatör som Teracom för egen del dis-

en ponerar överföringsutrymme i näten antingen för att man förbehållit sig visst utrymme eller i egenskap av multiplexoperatör skulle Teracom kunna stå för EPG:n. Ett tänkbart alternativ i

oreglerad situation är överenskommelser innebär att något en som eller programföretagen står för EPG:n.

några av

En särskild fråga, här lämnas sidan, är i vad mån tjänster

som i ett digitalt marknät, bland dessa EPG-tjänster, utgör eller bör kunna klassificeras televerksamhet fallande under telelagen.

som Frågeställningar detta slag kan förväntas behandlas av den s.k.

av Konvergensutredningen Ku 1997:05.

I Storbritannien har man bejakat bägge de ovan angivna synsätten och har följaktligen dubbel tillståndsgivning för EPG, dels av Oftel de telekommunikativa elementen, dels av ITC innehåll.

Styrning via lagstiftning

Det är naturligtvis också möjligt att genom lag reglera EPG:ns status. Om så sker kan det tyckas ligga nära till hands att anse EPG:n sändning fallande under tillståndsplikt. Bedöm-

som en ningen är dock inte helt lätt att göra i dagsläget, eftersom det ännu inte finns någon riktig erfarenhet av elektroniska programguider eller navigatorer.

Någon fullständig garanti för en neutral behandling av programföretagen torde heller inte kunna uppnå med EPG-till-

man

stånd eftersom mjukvaru/boxtillverkaren också har möjlighet att sätta sin prägel EPG:n. En reglering riktad också mot mjukvarutillverkaren i syfte att nå neutrala EPG:er förefaller orealistisk. Det kan visserligen anmärkas att regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer, med stöd av EG-direktiv om TVsom standarder och enligt 5 § i den nyligen antagna lagen om genomförande detta direktiv "får meddela föreskrifter om krav på

av konsumentutrustning för digitala TV-signaler.En betydande osäkerhet råder dock direktivets betydelse och om detta kan

om bemyndiga till att ställa krav på mjukvaran till EPG:n.

2.7 Multiplexering

Tekniken

Med digital teknik kan flera olika programtjänster blandas i en och

signal från sändare och sedan sorteras upp av den motsamma en tagande utrustningen. Vid digitalTV-sändningar är det därför sannolikt från olika programföretag kommer att dela

att program

frekvensutrymme och sändarutrustning. Till bilden hör samma också att den digitala tekniken ökar möjligheten att låta andra tjänster än TV-program färdas med samma signal, i samma sändningsutrymme, antingen i icke utnyttjad del av utrymmet eller separat avsatt utrymme allt utrymme behöver inte användas för TV-program. Den digitala tekniken möjliggör således ett effektivare frekvensutnyttjande och ett större antal sända tjänster än den analoga tekniken. De tekniska systern finns för digitala sänd-

som ningar utmärks därtill stor flexibilitet. Olika stort överförings-

av utrymme kan användas för olika program beroende på deras karaktär, och anpassningen till ändamålet kan ske fortlöpande för effektivast möjliga nyttjande. Digitaltekniken är inte heller specifikt anpassad till vad vi benämner radio och TV, utan kan användas för att sända ut vilket innehåll som helst.

Proceduren att blanda flera eller tjänstebärande signaler

programkallas multiplexering. En operatör av denna funktion en multi-

plexoperatör kan tyckas spela strikt teknisk roll som är av

- en mindre intresse. Emellertid ligger i denna roll, enligt min bedömning, inte bara att fläta samman signalerna från olika program- och tjänsteföretag, utan också att hantera och disponera det sändningsutrymme ställts till förfogande staten. Den flexibilitet

som av

är möjlig innebär ett stort antal handlingsalternativ för den som multiplexoperatör skall tillse, att utrymme finns för att ett

som visst antal timmar per dygn låta sända ett antal TV-program, Eftersom det finns efterfrågan på sändningar i etern för andra användningar än TV-program, betingar disposition över utrymmet ett kommersiellt värde. Mot denna bakgrund, och då multiplexoperatörskap naturligtvis också kan komma att missbrukas för att

vertikalt och horisontellt närstående affärs- eller ägargynna intressen, kan rollen multiplexoperatör förväntas vara

som eftertraktad och omstridd. Särskilt intressant blir rollen om sändningsutrymmet får överlåtas mellan olika aktörer och multiplexoperatören får inflytande över dessa överlåtelser.

Multiplexoperatörskapets betydelse har framhållits i den tidigare utredningen Från massmedia till multimedia- att digitalisera svensk television SOU 1996:25 119-127, och det har

s. satts i fråga inte reglering är nödvändig. Bland annat

om en uppmärksammades på vilket sätt ett företag skall erhålla ställning

multiplexoperatör. Ett möjligt handlingsalternativ hade varit som att förbinda multiplexoperatörsrollen med tillståndsplikt, antingen

att rikta tillstånd att bedriva programverksamhet direkt till genom

multiplexoperatör, såsom skett i Storbritannien, eller genom att en med tillståndsvillkor styra själva operatörsrollen. Emellertid har i propositionen anvisats modell byggd på frivilliga överens-

en kommelser, där samordning av tekniken, innefattande multi-

en plexering, skall överenskommen mellan de presumtiva till-

vara ståndshavama.

Disposition över sändningsutrynzizzet

Centralt för operatörsskapets betydelse är således vilken dispositionsrätt operatören ges över sändningsutrymmet och om utrymme kan avsätts för operatörens egen verksamhet. I den av regering och riksdag valda samordningsmodellen kan dessa frågor

svar endast ges indirekt genom formulering av tillståndsvillkor för programföretagen. I tillståndet kan fastställas hur sändningsutrymmet skall fördelas och dispositionsrätten regleras. Tre tänkbara varianter är:

Sändningsutrymmet i multiplexen fördelas till programföretagen. Dessa garanteras en lägsta nivå, men allt utrymme

som inte i varje särskilt tillfälle nyttjas, disponeras av nät-

operatören. Programföretagen disponerar således bara över-

föringsutrymme för programtjänstema och kan inte

de egna

överlåta utrymme till annan.

Sändningsutrymme fördelas till programföretagen. Dessa ges

. rätt att sinsemellan, för broadcastingändamål, överlåta utrymme.

Sändningsutrymme fördelas till programföretagen. Dessa har

en långtgående rätt att överlåta utrymmet, innefattande över-

låtelser till sidotjänstleverantörer och multiplex- eller nät-

operatör.

I den första varianten tillfaller multiplexoperatörsrollen nätoperatören, i de två andra varianterna programföretagen.

I den ovan nämnda utredningen har frågeställningen diskuterats, men utan att några förslag lämnats. I propositionen om digitala TV-sändningar 1996/97:67 kommenteras inte denna fråga närmare. Emellertid uttrycks en önskan om att kunna tillvarata den digitala TV-teknikens flexibilitet. Regeringsbesluten ger inte annat besked än att En överföringskapacitet motsvarande ca en fjärdedel av utrymmet i en sändningskanal disponeras för varje program. Inte heller den utfärdade förordningen till-

om ståndsgivning ger svar på hur rätten att disponera sändningsutiymmet skall regleras. Det är värt att notera att de förslag rör-

ande tillståndsvillkor för kommersiell digital radio DAB som upprättats inom regeringskansliet, har en innebörd som ligger nära variant 2 ovan.

Radio- och TV-verket skall lämna förslag om urval av tillståndshavare för marksänd digitalTV. En teknisk samordning, innefattande multiplexoperatörskapet, förutsättning för att

är en tillstånd överhuvudtaget skall Detta torde innebära att någon

ges. form ställningstagande rörande dessa frågor blir nödvändiga

av från Radio- och TV-verket. Verket kan därvid primärt utgå ifrån

jämn fjärdedelsfördelning utrymmet och torde kunna lämna en av förslag baserat på detta. Att föreslå fördelningar bygger på

som sökandens angivande behov utrymme, avvikande från denna

av av likadelning, förefaller tveksamt men kanske ändå inte är

mer uteslutet sökandena samfällt uttrycker en sådan önskan.

om Däremot torde verket för närvarande sakna underlag för att kunna

vilka precisa villkor kommer att gälla för hur ange som

programföretag/multiplexoperatör/nätoperatör får disponera sitt

sändningsutrymme. Verket måste naturligtvis uppmärksamma detta problem, ytterst får lösas regeringen vid tillstånds-

som av givningen. Frågan behandlas vidare i avsnitten 3.1 och 3.2.

Till multiplexoperatörsrollen är mer eller mindre nära knutna även övriga tekniska funktioner följer med den digitala TV-

som tekniken, såsom elektroniska programguider EPG, åtkomstkontrollsystem CA, särskild mottagarutrustning och kundhanteringssystem för den förväntade tillväxande betalTV-marknaden. Särskilt nära rent tekniskt ligger handhavandet av den elektroniska programguiden. Även kryptering och åtkomstkontroll innebär tekniska åligganden för multiplex- eller nätoperatör. Åtkomstkontrollen kan naturligtvis också inordnas under multiplexoperatörsföretaget, ligger kanske längre ifrån rollen än

men hantering av en EPG.

K onvergensproblematiken

Teknikutvecklingen, med möjlighet att i allt från traditionella marknät till elkraftledningar förmedla såväl ljud bild i digital

som form, har fokuserat problematik som brukar benämnas

en konvergens". I detta sammanhang härmed att den moderna

avses tekniken raderar gränserna mellan television och datakommunikation, och att olika regler kommit att gälla för identiskt samma infonnationsinnehåll, allt beroende på vilken distributionsform

använts. En särskild utredning har tillsatts för att se över vad som denna utveckling bör föranleda i form översyn medie-

av av lagstiftning samt tele- och radiokommunikationslagar den s.k. Konvergensutredningen, Ku 1997:05. Det kan emellertid inte påräknas att detta utredningsarbete kan något resultat som kan

ge beaktas under den närmaste tiden.

En speciell variant konvergensproblem aktualiseras vid

av användning digitala marknät, nämligen att det i en och samma

av distributionsform samtidigt och buma samma signal kan före-

av komma sändningar faller under skilda rättsregler. Rent prak-

som tiskt tar detta sig uttryck i oklarhet vilken myndighet som skall

om bevilja tillstånd och vilka rättsregler som skall tillämpas.Notabelt är att de lagstiftningskomplex är relevanta, å sidan medie-

som ena lagstiftningen och å andra sidan tele- och radiokommunikationslagstiftningen, är mycket olika. Ambitionen i detta avsnitt är dock inte att ge analyser det slag som kan förväntas av den nämnda

av utredningen, utan bara att något antyda de principiella motsättningar som kan uppstå.

Med utgångspunkt från de modeller för disposition av sändningsutrymme som angivits ovan kan följande frågeställningar

anges:

för vilka tjänster skall det digitala marknätet få nyttjas, vilka regler skall tillämpas rörande dessa tjänster,

vem skall få nyttja sändningsutrymmet för tjänster som inte är

TV-program.

I propositionen har angivits att den övervägande delen sänd-

av ningskapaciteten skall användas för TV-tjänster, inklusive tilläggstjänster som är direkt knutna till Vid sidan denna

programmen. av kärna bör det emellertid kunna förekomma andra tjänster, t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag 29.

För sändningarna av TV-program gäller radio- och TV-lagen 1996:644. Tillstånd lämnas regeringen. Sådan verksamhet är

av undantagen från telelagens tillämpningsområde. Andra sändningar i nätet kan emellertid utgöra televerksamhet enligt telelagen och kan även falla under annan lagstiftning. Om tjänst utgör

en televerksamhet kräver tillstånd, lämnas sådant tillstånd

som av Post- och telestyrelsen. Det finns även televerksamhet är

som tillståndsfri men kräver anmälning, samt verksamhet vissa

som av telelagens bestämmelser gäller för men som inte kräver vare sig tillstånd eller anmälan. Lagen radiokommunikation är

om tillämplig på all radioanvändning, oavsett de nämnda lagarna

om är tillämpliga eller ej. Användningar enbart faller under denna

som lag kan också tänkas. Olika tjänster som sänds ut i nätet kan således olika rättslig klassificering. Gränsdragningen mellan vilken verksamhet som faller under medielagstiftning och yttrandefrihetsgnindlag och vilken som faller under annan lagstiftning kan vara komplicerad. Nya kommunikationsformer inte

som passar in i lagstiftningamas grundstruktur har tillkommit genom ny teknik jfr den s.k. Mediekommitténs undersökning grundlags-

av skyddet för medier SOU 1997:49. Det är tydligt att de

nya intressenter som finns kring digitala marknätssändningar har planer på användningar som inte sorterar under radio- och TVlagen. Mot bakgrund detta samt avfattning proposition och

av av förordning kan en blandad användning av näten förväntas.

Marknätssändningar av television och ljudradio rundradio med ett gemensamt begrepp sker inom mycket attraktiva frekvensband med goda egenskaper för sändningar, avsatta genom internationella överenskommelser just för detta ändamål. Det har tidigare ansetts viktigt av demokratiska skäl att ge rundradio företräde före

l 35

annan radioanvändning denna princip följer bl.a. av 3 kap. 2 § 2 st yttrandefrihetsgrundlagen och återfinns även i radiokommunikationslagen. Detta kan anföras som ett skäl för att ge de företag som vill göra TV-program kontroll över fördelning av sändningsutrymmet i näten. Å andra sidan förloras legitimiteten i en sådan ordning så snart programföretagen börjar ägna sig tjänster som inte kan sorteras in under rundradio- och programbegreppen. Istället gör sig då tele- och radiokommunikationslagstiftningamas principer gällande, innefattande grunder för fördelning som är oförenliga med att programföretagen ges ett skyddat försteg till användning utrymmet. Med detta följer frågan om

av programföretaget i sådant fall ens är den korrekte nyttjaren av sändningsutrymmet kanske ligger det närmare till hands att det

tele- eller radiokommunikativa bolag opererar/äger näten i så

som fall är tillståndsobjekt.

För att riktigt ställa saken på sin spets skulle kunna hävdas att regeringen som tillståndsgivare enligt radio- och TV-lagen överhuvudtaget inte har någon formell möjlighet att avsätta eller fördela utrymme i näten för annat än radio och TV. Konsekvensen av ett sådant synsätt blir att annan användning av utrymmet i en multiplex kräver att utrymme anvisas genom beslut av Post- och telestyrelsen i den mån den tänkta användningen är tillståndspliktig, varvid lika gärna operatören eller nätägaren eller ett helt fristående företag kan komma ifråga. M.a.o. skulle det kunna ifrågasättas om inte det saknas konstitutionellt stöd för varianten 3 ovan.

Intressenter

Alla de tre huvudvariantema placering av multiplexoperatör-

av skapet hos nätoperatör, ett programföretag eller ett fristående

företag skulle teoretiskt tänkbara, eftersom det finns intres-

- vara senter i alla dessa grupper som är intresserade av att hantera rollen.

Nätoperatören Teracom AB har ambition och kompetens att fylla rollen som multiplexoperatör.

Ett dotterbolag till RIKAB, Senda AB, bildats för att

som primärt vara SMS-företag närmare beskrivet under avsnitt 2.8 har uttryckt vilja att också multiplexoperatör. Bolaget har

vara deklarerat en önskan om att tillståndshavare i ett marknät skall kunna gå in som delägare i bolaget. Om öppenheten är stor skulle detta kunna vara just ett sådant samarbete mellan tillståndshavama som propositionen efterlyser.

Programföretag som SVT AB och TV4 AB har förklarat sig intresserade av multiplexoperatörsrollen. Intresset kan finnas oavsett om man själv tilldelas en hel multiplex eller inte. I det fallet att man inte får en hel multiplex har exempelvis TV4 AB uppgivit att man ändå är intresserad av rollen.

Även andra varianter vad gäller multiplexoperatörskapets placering har aktualiserats. Flera lokala företag har lanserat tanken att

vara multiplexoperatörer och på detta sätt kunna skapa ekonomiskt bärldaftig lokal-TV och annan lokal verksamhet. Motsatt finns tankar kring operatörsskap på nationell nivå, spännande över flera distributionsfonner, genom bolag som samägs av olika större distributörer eller programföretag.

2.8 större intressenter

Några

I denna nulägesbeskrivning redovisas endast sådana uppgifter som är relevanta för utredningens frågeställningar.

SVT AB

SVT har förespråkat att företaget skall tillåtas ha ett flexibelt synsätt rörande distribution sändningarna och råda över vilka

av distributionsfonner som skall användas. SVT har intresse av att använda de digitala marknäten. Företaget önskar att för egen del använda en hel multiplex, dvs. en frekvens, med plats för upp till fyra programtjänster och ha kontroll över operatörsskapet

av multiplexen. Rent allmänt är åsikten att programföretagen skall ha kontroll över multiplexen, inte nätoperatören eller fristående multi-

plexoperatör. Av betydelse för denna önskan, liksom för frågor

om åtkomstkontroll och mottagarutrustning, är att företaget vill undvika att hamna i beroendeställning till s.k. gatekeeper i form

en av ett operatörs- eller SMS-företag. SVT förespråkar av detta skäl en SMS-lösning med Senda AB SMS-företag se vidare nedan.

som

Det anses viktigt att inget programföretag stängs ute från att medverka i en sådan konstellation, att tillståndshavama således deltar på lika villkor.

Som multiplexoperatör kan bolaget huvudman

agera som en och ha samverkan med olika partners i olika regioner. Som

operatör kan man verka för flexibilitet inom multiplexen. Multiplexoperatörsskapet kan vara delat så att varje multiplex har sin egen operatör. Dock är det nödvändigt med gemensam EPG och CA. Åtkomstkontrollen CA kan visserligen skötas olika

av operatörer med skilda smartcards den valda tekniken skall den-

men vara samma. Ur konsumentsynpunkt är det önskvärt med endast CA-

en operatör. Svårigheter att komma överens om EPG:n i marknät kan lösas genom att en enkel navigator visar vidare till respektive

som programföretags egen EPG används.

Nationella EPG:er som även täcker flera distributionsformer är eftersträvansvärda och bör uppnås på sikt. Överhuvudtaget

är en större samordning på alla plan nödvändig för digitalTV:ns genombrott. En rörig marknad går ut över konsumenten och bromsar övergången.

Vad gäller programtjänster i den multiplex företaget

som önskar disponera är inriktningen att tittarna också skall tillföras nya programtjänster eller tjänster, bl.a. för att drivkraft det

ge digitala marknätet. SVT vill således komplettera SVT 1 och 2 och med två nya kanaler, bl.a. 24-timmars nyhetskanal.

Liksom andra programföretag SVT det nödvändigt att

anser en rad frågor är besvarade senast när tillstånden meddelas. Bland dessa ingår hur och multiplexoperatörsskapet skall be-

av vem drivas, tillståndstider och tillståndsvillkor, reklamregler, eventuella avgifter m.m. En särskilt viktig fråga är huruvida kabelföretagens nuvarande must carry-skyldighet skall omfatta även

programtjänsterna i det digitala marknätet. SVT:s uppfattning därvidlag är

att nya tjänster från SVT inte skall begränsas till att sändas enbart i marknätet.

Tidsaspekten är viktig. De beslut som krävs kring marknätssändningar måste komma relativt snart för att sändningarna skall kunna starta hösten 1998. Om inte marknätet kan komma igång då, finns det risk att andra distributionsformer konkurrerar ut nätet.

De nordiska public service-företagens initiativ

De nordiska public service-företagen har gemensamt initierat ett arbete mot standardiseringar vad gäller teknik, åtkomstkontroll och kundhantering med de övergripande målen att programinnehålletinte kontroll över distribution skall avgörande konkur-

- vara en rensfaktor och att publicservice-företagen skall kunna ha en ställning som gör det möjligt att uppfylla public service-uppdraget.

Huvuddragen i det dokument som public service-företagen sände ut till de stora tele- och radiokommunikationsföretagen inför ett möte i augusti 1997 i Köpenhamn är följande:

Målsättningama är att:

etablera en öppen standard för mottagning av digitala signaler, o

tillse att alla de nordiska public service-företagens sändningar o

kan vara tillgängliga i hela Norden, tillse att public service-företagen så snart som möjligt finns

med i de digitala TV-sändningama,

tillse att konsumenterna får en så enkel och brukarvänlig teknoo

logi som möjligt, fullgöra uppgiften att skapa och utveckla de nordiska ländernas

kultur och språk även i den digitala TV-världen,

påverka leverantörer av tjänster och utrustning att besluta om o

en gemensam standard för set top boxar som möjliggör för de

nordiska tittarna att ta del av sändningar i samtliga distributionsformer.

Vidare anges i dokumentet bl.a. att åtkomstkontrollsystemen

skall öppna, försedda med s.k. interface och att

vara common

operatörer och leverantörer av utrustning skall använda den API mjukvara i boxarna eventuellt utvecklas som som gemensam europeisk standard. Boxen bör enkel och standardiserad och vara kunna köpas hos varje elektronikföretag. Vad gäller elektroniska programguider EPG skall arbeta man för att sådana blir neutrala, nationella och omfattande alla distributionsformer. Det skall vidare finnas länkar till de andra nordiska ländernas EPG:er så att Norden kan bli marknad. Tiden en av parallelldistribution i både analog och digital teknik skall så vara kort som möjligt. En nationell kundadministration skall samordnas, helst för alla förekommande distributionsforrner. Det är viktigt med en enkel administration för att tittarna inte skall uppleva den digitala TV-världen komplicerad, och det är som därför önskvärt att public service-företagen och distributörerna går samman om att driva en neutral och öppen kundadministration. Alla aktörer på marknaden skall med och ta del i samarbete vara om kundadministration och öppna standarder. Bland de många möjligheter den tekniken erbjuder är det viktigast att som nya prioritera ett ökat kvalitativt programutbud, fler kanaler med större variation, etablering den beskrivna typen EPG samt av av nya tjänster information och möjligheter att handla och som ger varor tjänster via TV-skärmen. Slutligen noteras att det är viktigt att snabbt komma igång med nationella projekt driver på mot dessa mål. som processen En arbetsgrupp har i slutet av oktober 1997 givit förslag på det fortsatta arbetet och beskrivit vägen mot nordisk en gemensam specifikation för digital TV, innefattande målsättningar, de element i de tekniska systemen skall bearbetas för att målen som skall nås, parternas förpliktelser, en organisation och en tidsplan. Målen är att konsumenten skall kunna använda set top samma box för att mottaga tjänster från alla sänder till den nordiska som marknaden, att den skall möjlig att uppgradera för att använvara das till alla distributionsformer och att den skall ha ettkonkurrensmässigt pris. De element skall bearbetas för att detta resultat som skall kunna uppnås är IRD-hardware själva boxen, CA-system och API. Parterna i samarbetet skall vara villiga att förhandla med

varandra SMS- och EPG-frågor och att åtaga sig att i för-

om hållande till tillverkare set top boxar använda de specifikationer

arbetet i organisationen resulterar Arbetet skall bedrivas av som

styrelse, exekutivkommitté och tillsatta underen av en av kommittér. Tidsplanen syftar till en gemensamt antagen standard

delen av 1998. under senare

TV4 AB

TV4 AB har intresse att sända i ett digitalt marknät och önskar

av disponera multiplex. Företaget önskar bli operatör för en

en egen multiplex med programtjänster och två programtjänster

två egna från andra programföretag. Företaget har väsentligen samma synsätt SVT vad gäller att programföretag skall vara multiplex-

som operatörer och skälen för detta. Även TV4 AB att de bägge

anser näten kan ha separata multiplexoperatörer, samtidigt näten har

som gemensam CA och EPG.

Även för TV4 AB är must carry-regleringen fråga

en av avgörande intresse, liksom de övriga för programföretagen centrala frågor som nämnts ovan.

Bolaget att det är bra det kan skapas alternativ till de

anser om SMS-företag i dag finns. Korthantering kommer att bli nöd-

som vändig, oavsett kanalerna i marknätet blir betalkanaler eller

om inte, eftersom kodning kommer att krävas upphovsrättsliga skäl.

av Det är önskvärt med så många distributionsmöjligheter och distributörer möjligt. Överhuvudtaget måste mono-

av program som polisering undvikas.

Telia AB

Telia AB är inte bara landets dominerande telekommunikationsföretag utan även den största kabelTV-operatören. Bolaget har 1,3 miljoner anslutna hushåll och mer än 55 procent av kabelTVmarknaden. Telia har intentionen att digitalisera kabel- och telefonnäten för att till hushållen kunna överföra ett stort antal

varierande tjänster, däribland traditionell television. Avsikten

är att till så många hushåll möjligt kunna erbjuda bredbands-

som en kapacitet som inte bara stora möjligheter till enkelriktad

ger överföring utan även interaktiva tjänster. Att kunna förmedla ett brett TV-utbud kabel viktig del i denna strategi.

genom ses som en Teliakoncemens agerande är avgörande betydelse för utveck-

av lingen digital TV i Sverige.

De hushåll som är anslutna till Telias kabelTV-utbud har ett basutbud och ett tilläggsutbud TV-kanaler. För att kunna mot-

av taga tilläggsutbudet, vilket 10-15 procent de anslutna hushållen

av gör, krävs en dekoder. Dessa hushåll är den primära målgrupp

som Telia avser att erbjuda digital TV.

Telia har lagt en order på första generation set top boxar.

en Standarden är baserad på de överenskommelser träffats med

som andra kabeloperatörer i Europa, bl.a. Deutsche Telekom,

om en s.k. eurobox. Samarbetet syftar bl.a. till att möjliggöra beställningar av stora volymer och därmed få ned kostnaderna på boxarna.

Denna första set top box som Telia har valt bara möjlighet

ger att ta emot digitala kabelsändningar och kan inte kompletteras med någon sidoutrustning, skulle möjliggöra mottagning digi-

som av tala mark- eller satellitsändningar. Telia har motiverat valet

av en sluten box med att man har bråttom med den digitala satsningen

av konkunensskäl och inte har tid att vänta in kompatibla lösningar eller en box som kan klara flera distributionssätt, samt att sådana lösningar skulle väsentlig fördyring för konsumenten, vilket

ge en skulle bromsa den digitala utvecklingen.

Telia har nyligen gått ut till kunderna med introduktionserbjudande om digitalTV. Set top boxen köper kunden till ett pris

som står i förhållande till den abonnemangstid denne binder sig för. Ju längre tid desto lägre pris för boxen ett år- 1 999 kr, tre år 499

kr. Det programkort krävs betingar lägre kostnad, drygt

som en 200 kronor årligen. Därefter kan val ske olika programpaket

av eller, för den som så önskar, enskilda TV-programtjänst-

program. ema erhålls mot betalning. Enligt vad som sägs i erbjudandet

medföljer utan extra kostnad också 25 musikkanaler, några internationella radiokanaler, spel, en shoppingtjänst och Bio Hemma-kanaler samt möjlighet att nå ett urval av hemsidor. Sändningama har startat i Stockholm och i mitten av år 1998 kommer större delen de hushåll är anslutna till Telias

av som kabelnät kunna ta emot digitalTV-sändningar.

Teracom AB

Teracom är staten helägt bolag och det dominerande radio-

ett av kommunikationsföretaget i landet. Som tidigare nämnts bygger Teracom för närvarande de digitala marknäten för TV.

upp Teracom har fram till i dag varit ett renodlat operatörsföretag. Verksamheten har bestått i att förmedla sändningar vars innehåll har bestämts andra företag främst SVT och SR. Under senare

av år har dock de analoga näten kommit att bära speciella tjänster,

Teracom varit huvudman för, som exempelvis positioneringssom systemet EPOS.

Genom den flexibilitet och möjlighet till tjänsteutveckling som följer i de digitala marknäten blir inte Teracoms renodlade operatörsroll längre så självklar. Teracom har för utredaren deklarerat sin önskan att något förändra företagets inriktning mot en roll som s.k. service-provider, innefattande inte bara operatörsskap utan även viss egen verksamhet i näten.

I skrivelse till utredaren har företaget anmält intresse av, dels att i näten få etablera elektroniska programguider EPG, dels att

starta utveckling tjänster multimedia- och IT-karaktär

av nya av se bilaga till betänkandet. Teracom har för dessa syften uttryckt

önskan att för del och efter eget skön disponera en viss en egen del av de digitala marknätens kapacitet.

Vad gäller EPG:n har Teracom framhållit att bolaget kan förhålla sig neutralt till de olika företagen och därmed garantera den önskvärda likabehandlingen av de ibland konkurrerande företag som tillhandahåller program och tjänster i näten.

För önskan att kunna disponera del sändningsutrymmet för

av egen del finns flera skäl. Företaget bedömer det som mycket

viktigt att det redan i introduktionsfasen möjlighet för andra

ges tjänster än traditionell TV i marknätet, och att företaget från början kan verka som katalysator i mot sådana tjänster.

en en process Vidare anser företaget att den riskexponering,

som man genom nätinvesteringen utsätts för, motiverar en viss egen kapacitet för att bidraga till att säkerställa nätens långsiktiga konkurrenskraft. Förutom den kunskaps- och kompetensutveckling skulle följa

som genom utveckling av tjänster, skulle dessa även kunna värdefulla

ge intäkter kan bidraga till att täcka infrastrukturella kostnader,

som till godo för andra nyttj are av marknätet.

Teracom har förklarat sig villigt att verka multiplex-

som operatör i något eller bägge näten.

Telenor och Canal Plus

Telenor är den norska motsvarigheten till Telia AB, således ett statsägt telekommunikationsbolag. I likhet med Telia AB utvecklar Telenor sin roll från operatör mot producent och tillhandahållare av olika tjänster inom media och IT.

Telenor har ett nära samarbete med det franska betal-TVföretaget Canal Plus. Canal Plus gick under hösten

1996 samman med Filmnets moderbolag Nethold och kom det sättet på den nordiska marknaden. Det storbolaget har sammanlagt 8,5

nya miljoner abonnenter i Frankrike, Beneluxländema, Skandinavien, Tyskland, Italien och Spanien och är ett världens största

av betalTV-bolag. Efter sammanslagningen bedrevs programverksamheten till början under det inarbetade namnet Filmnet

en men har nu namnändrats till Canal+

Telenor äger satelliter som sänder ut programtjänster det franska företaget. Inom Telenorkoncernen finns också det största norska kabel-TV-företaget. I det norsk-franska samarbetet ingår att etablera en gemensam plattform för digital TV-verksamhet, baserad på tekniska lösningar vad gäller set top boxar och

egna egna SMS-funktioner. Inom samarbetet, under namnet Canal Digital, har man nu börjat lanseringen satellitsänd digitalTV.

Sändningar har startat och mottagarutrustning finns att köpa för konsumenterna. Verksamheten är dock ännu i sin linda.

RIKAB och Senda AB

Radiotjänst i Kiruna AB RIKAB, som har kunskap om landets TV-hushåll licensavgiftema har deklarerat ambitionen att

genom fylla SMS-funktion för digital TV. Ett särskilt bolag med

en namnet Senda AB har bildats ett dotterbolag under RIKAB.

som Syftet är att detta bolag skall paketera olika och andra

program tjänster till ett samlat erbjudande för svensk publik. Visionen är att Senda AB skall bli marknadsledande leverantör av digitala

en rundradiotjänster och bli den plattform som distribuerar det svenska public service-utbudet i Sverige. Hushållen skall ett stort utbud TV och nya digitala tjänster på ett så enkelt sätt som

av möjligt.

Senda AB skall fungera absolut konkurrensneutralt i förhållande till och tjänsteleverantörer på plattformen. Bolaget

programskall fungera branschgemensam Det mål-

som en resurs. är en sättning att programföretag väljer att distribuera sina program

som via plattformen också går in ägare i bolaget. Bolaget skall inte

som ha som mål att generera avkastning sina ägare.

Senda AB skall i sitt byggande och förvaltande en svensk

av distributionsplattfomi upphandla nätkapacitet, ingå distributionsavtal med programföretag samt paketera och digitala

program tjänster. Bolaget kan också fungera som multiplexoperatör.

Vad gäller konsumentintresset eftersträvas att valet av utrustning är enkelt och att det är lätt att växla mellan olika tjänster. Följande bör uppnås:

enda mottagartyp kan ta emot tjänster via marknät och o en som

helst även satellit, ett enda system för åtkomstkontroll CA,

ett enda kundkort smart card, o

en gemensam kundtj änst/marknadsorganisation, -

ett gemensamt nät av återförsäljare. o

Bolaget bedömer det ytterst viktigt att de digitala

som marksändningama kommer igång under hösten 1998, eftersom försprånget för andra digitala plattformar blir för stort.

annars

Kinnevik ochModern Times Group AB MTG

I Kinnevikgruppen ingår företag MTG med ett antal

som programföretag ZTV, TV3, TV1000, TV6, Kabelvision kabel TVoperatör och Viasat satellit- och SMS-företag. Kinnevikföretagen har hittills inte utåt deklarerat några satsningar på digitalTV, vare sig i kabel eller satellit.

3 Teknisk

samordning

3.1 Utgångspunkter

Tekniken mu1tip1exfunktionen skall samordnas genom frivilliga överenskommelser och de som erbjuder programtjänster skall vanligtvis bestämma över multiplexfunktionen tillsammans prop. 1996/97:67 s. 27.

Med multiplexfunktionen avses här inte bara att fläta samman signalerna utan även att ha inflytande över fördelning av icke fördelat/för tillfället ledigt/ avstått sändningsutrymme i multiplexen.

EPG-funktionen behandlas i nedanstående modeller inte som tillståndspliktig verksamhet under radio- och TV-lagen. Tillståndsgivaren avstår således från den stymingsmöjlighet ett motsatt synsätt skulle innebära. Det bör dock betonas att det rent teoretiskt torde vara möjligt att göra bedömningen att en EPG-tjänst är tillståndspliktig, exempelvis ansökan att enbart

om en om bedriva sådan verksamhet inkommer från ett fristående företag.

Åtkomstkontroll CA ingår i den teknik skall samordnas.

som Kryptering och tekniska system ingår i åtkomstkontrollen. Här lämnas öppet om smart card-användning skall föras hit eller till SMS-funktionen.

SMS-funktioner faller utanför tekniksamordningen. Denna behöver således inte bekymra tillståndsgivaren men är ändå intressant eftersom oenighet eller motsättningar kring denna funktion kan få betydelse för möjligheten att samordna andra delar.

Samordning bör om möjligt omfatta bägge de aktuella frekvenserna, såväl vad gäller operatör som teknik och EPG. I vart fall skall inte ett delat operatörsskap få innebära olägenheter för konsumenten.

Resonemangen utgår från att rätten att disponera sändningsutrymmet i näten är en nyckelfråga för multiplexoperatörsskapet och detta operatörsskap är den viktigaste samordningsfrågan. Modellema är beskrivna med denna utgångspunkt.

Frågan om standard för mottagarutrustning, s.k. set top boxar, lämnas här sidan. Jag har utgått från att samordningen av standard för marknätet är så avgörande att den enkelt kommer att lösas; särskilt som det inte för närvarande tycks finnas några motsättningar mellan intressentema i denna fråga. Däremot kvarstår de brister vad gäller nationell samordning mellan olika distributionsformer som jag tidigare påtalat och funnit otillfredsställande, bl.a. ur konsumentsynpunkt.

3.2 Modeller

A. Nätoperatören blir även multiplexoperatör

Den tekniska operationen av en multiplex torde i praktiken alltid komma att utföras av nätoperatören, antingen som huvudman eller efter uppdrag. Det är principiellt intressant att redovisa en modell med nätoperatören huvudman för multiplexfunktionen jfr

som konvergensproblematiken i avsnitt 2.7.

Två alternativa utvecklingar som kan leda till att nätoperatören blir multiplexoperatör kan beskrivas.

Det fallet allmänt svag styrning av sändnings-

ena är att en utrymmets nyttjande leder till att nätoperatören naturligt får denna roll. Sålunda garanteras inte programföretagen i tillståndsvillkoren ett angivet sändningsutrymme att disponera efter eget skön utan ges bara rättighet att sända viss programtjänst. Den önskade kapaciteten får då upphandlas från nätoperatören som inte har några tillståndsvillkor eller med staten ingångna avtal som begränsar inflytandet över det nätet. Nätoperatören kan i denna situation

egna använda allt sändningsutrymme som inte upplåtits eller för tillfället använts beroende på vilka avtal som ingåtts till egna sidotjänster eller att upplåta till programföretag som tillfälligt behöver extra kapacitet- m.a.0. vara multiplexoperatör.

Det andra fallet är att tillståndsgivaren medvetet gör nätoperatören till multiplexoperatör att allt sändningsutrymme vis-

genom serligen fördelas till programföretagen och dessa

att garanteras en lägsta angiven nivå att enligt tillståndsvillkoren allt

- men utrymme som inte nyttjas för programsändningar tillfaller nätoperatören.

Roller intressenter

Nätoperatören blir således multiplexoperatör och kan, eftersom man disponerar kapacitet, även ta rollen EPG-operatör. Stat-

som ligt ägda Teracom kan förväntas bli dominerande nätoperatör och får i denna modell stark ställning och sannolikt också visst in-

flytande över åtkomstkontrollsystem.

Möjligt är att operatören även kan verka för viss SMS-lös-

en ning. Operatören kan därvid ha anledning att verka för konkur-

en rensneutral lösning av denna funktion, exempelvis den Senda

som AB ställer i utsikt. Ytterst bestämmer dock programföretagen kring åtkomstkontroll och SMS-funktioner, varför kan förutse att

man även andra och samtidigt anlitade SMS-företag kan komma ifråga, såsom Viasat eller Canal Digital.

Operatör: Senda AB.

Funktion: SMS Operatör: Operatör: Teracom SendaABellerannan

Funktion: Funktion: NÄT CA MUX operator..-- EPG Viasat

Funktion: SMS

Förkortningar: NAT Naiooerator MUX Mulllplexoperalor EPG Ansvarigforelektroniskprogramgulde CA Ansvarigtoráikomslkoniroil SMS Ansvarigtorkundhanienng

B. Ett särskilt multiplexoperatörsföretag

Ett av programföretagen gemensamt ägt multiplexoperatörsbolag är ett sätt att uppfylla den förväntan samarbete kring multiplexom funktionen som finns i propositionen. En annan variant är att programföretagen gemensamt bestämmer att anlita och träffar avtal med visst existerande företag om sysslan.

Ett sätt att medvetet programföretagen kontroll över multi-

ge plexoperatörsskapet är att tillståndsgivaren delar ut allt utrymme i

multiplexen till programföretagen. På så sätt styrs multiplexope-

ratörsskapet till programföretagen. Programföretagen även

ges dispositionsrätt över kapaciteten och får upplåta sitt sändningsutrymme. Upplåtelserätten och den nödvändiga samordningen kan sedan överföras till ett programföretagen bildat och styrt multi-

av plexoperatörsföretag. Detta företag sköter sedan fördelningen mellan programföretagen och andra eller egna sidotjänster. Utrymmet för EPG:n kan tas det sändnings-

av gemensamma utrymmet.

Roller intressenter

- Om nätoperatören vill utveckla/bedriva sidotjänster måste detta i denna modell ske som underleverantör till något programföre-

av tagen eller till multiplexoperatören. Programföretagen har att

som utse multiplexoperatör kan i och för sig välja att låta nätoperatören utföra sysslan på entreprenad. Möjligen blir Teracom endast nätoperatör om denna modell blir verklighet. Ett eget bolag eller Senda AB kan istället bli multiplexoperatör, förmodligen också EPG- och åtkomstkontrollansvarig. SMS- funktionen kan läggas på Senda AB, men liksom i den tidigare modellen kan förväntas att även andra SMS-lösningar prövas och att SMS-bolagen kan bli flera.

Operatör:

SendaAB.

Funktion:

SMS Operatör: Operatör: Teracom SendaABellerannan

Funktion: Funktion: NÄT MUX

CEÃG Operatör:

CanalDigital

Funktion:

SMS

Förkortningar: NAT Natoperator MUX Muluplexoperalor EPG Ansvarigtorelektroniskprogramgulde CA Ansvarig SMS Ansvarigtorkundhanlenng

C. Olika multiplexoperatörer

En utgångspunkt är att samordningen bör omfatta bägge multiplexema. Det kan dock inte uteslutas att intressentema hellre ser att varje multiplex har operatör. Flera programföretag har

en egen förklarat sig intresserade att multiplexoperatörer. Med

av vara en tillståndsgivning som, liksom i modell B, ger programföretagen ett

grepp om multiplexoperatörsrollen, är utveckling mot separata

en operatörer inte osannolik. En ytterligare grogrund för separation

en skulle ett programföretag fick hel multiplex.

vara om ensamt en Att ett programföretag får hälften eller sändningsutrymmet

mer av i en multiplex för övrigt tillräckligt för att väcka denna

synes vara önskan.

Teknisk samordning är en förutsättning för att tillstånd överhuvudtaget skall kunna meddelas. Tillståndsmyndigheten

har att göra en bedömning hur långt detta krav skall sträcka sig. De

samordningslösningar som presenteras får granskas olika aspekter,

ur varvid inte minst konsumentens är viktig. Om ett delat operatörsskap skall kunna accepteras torde det kräva hög grad

en av samordning av bl.a. EPG och CA mellan de olika operatörerna.

Roller intressenter

Det bör betonas att vad enbart är exempel för att åskåd-

som anges liggöra ett tänkt scenario med skilda operatörer. I exemplet

ges SVT AB en egen multiplex för sina programtjänster. SVT kan då välja att operera såväl sidotjänster i helt regi.

program som egen Nätoperatören Teracom reduceras till leverantör överförings-

av kapacitet eller uppdragstagare vad gäller utförande sidotjänster.

Samtidigt får TV4 AB hälften av utrymmet i den andra multiplexen för två programtjänster. Två andra programföretag

egna som ges tillstånd träffar överenskommelse med TV4, på så vis att TV4 blir multiplexoperatör eller att ett gemensamt bolag bildas. I en gemensam bolagsbildning kan naturligtvis även nätoperatören inlemmas, detta mindre troligt, eftersom

även om synes programföretagen ofta uttrycker uppfattningen att nätoperatören bör avskäras från multiplexoperatörsrollen.

Frågan om samordning EPG och CA blir viktig. En långt-

av gående samordning mellan de skilda multiplexoperatörema är nödvändig. EPG-samordningen skulle eventuellt kunna lösas med en gemensam enklare form av navigator ESG leder vidare

som till mer omfattande EPG:er inom respektive multiplex. Beträffande CA:n krävs långt gående samordning.

Vad gäller SMS-funktionemas förverkligande skiljer sig denna modell inte mycket från de tidigare beskrivna. Samordning till ett

SMS-företag kan ske det är också möjligt att fiera SMS-före-

men tag blir verksamma.

Operatör: Operatör: Operatör: Teracom SvT SendaAB

Funktion: Funktion: Funktion: NÄT MUX SMS

,, __ EPG 7

CA 7

Operatör: Operatör:

FöretagX SendaAB

Funktion: Funktion:

Delad EPG SMS °P°"‘"°"

ochCA ESG Teracomellerannan V

I Funktion: : NÄT

i Operator:.. I Operatör:. TV4 : Viasat

Funktion: Funktion:

MUX SMS EPG CA 7

Förkortningar: NAT Nalooeraior MUX Mulllolexoperalor EPG Ansvarigforelektroniskprogramgulde CA Ansvarigtorálkomstkontroll SMS Ansvarigtorkundhantenng ESG Ansvarigiorenklarenavigator

D. Andra utvecklingslinjer

En intressant fråga är hur tillståndsgivaren skall ställa sig till krav skilda nätoperatörer. På riksplanet är det i dag förmodligen inte realistiskt att någon nätoperatör än Teracom framträder. annan Däremot kan man inte bortse från möjligheten att regionala programföretag önskar lokal sändaroperatör. Det borde i princip en vara möjligt men hur det i praktiken påverkar den tekniska samordningen är i dagsläget oklart. Den närmare analysen kommer att åvila Radio- och TV-verket.

3.3 Bedömning

Allmänt om möjligheterna till samordning

De flesta intressenterna torde medvetna kravet på vara om samordning genom frivilliga överenskommelser. Vad gäller multiplexoperatörsskapet finns emellertid förväntan något slags klaren om görande eller ledning från tillståndsgivaren. Detta är symptomatiskt eftersom det avslöjar den vikt intressenterna lägger vid denna fråga. Tre viktiga faktorer som är styrande för en samordning är:

vem som skall utöva multiplexoperatörsskapet och vad det skall o innehålla, befintligheten intressenter faktiskt har ambition och o av som kapacitet för olika roller, o sammansättningen av den förmodade tillståndshavarkretsen och tillståndshavamas vilja/ovilj till olika samordningslösningar. a

Betydelsen av multiplexoperatörsskapet har behandlats tidigare. Intressenter med kapacitet för olika roller har redovisats. Vad gäller den tredje delen måste räkna med att tillståndsgivman ningen efter ansökningsförfarandet blir ett samspel mellan de inblandade myndigheterna och de programföretag är aktuella som för tillstånd. Det finns nämligen något ett cirkelresonemang i av tillståndsgivningen. För att tillstånd måste programföretagen ha

löst den tekniska samordningen med andra programföretag. Men vilka de andra tillståndshavama blir, som man skall komma överens med, inte definitivt förrän regeringen har medde-

vet man lat tillstånd, vilket alltså inte skall ske förrän samordningen är klar. Detta förhållande har också gjort det svårt att i utredningen presentera några konkreta förslag. Själva tillståndsförfarandet kan därför komma att bli ett slags där olika samordningslös-

process ningar diskuteras fram, troligen under ledning av Radio- och TVverket.

Viljan till olika lösningar är i dagsläget svår att bedöma, efter-

den beror på många faktorer också kan komma att ändras som som med tiden. Av primär betydelse blir tillståndshavarkretsens sammansättning. Om de enda nationella programföretagen i näten blir SVT AB och TV4 AB, blir förutsättningarna för samordningslösningar andra än även t.ex. MTG och/eller SBS förväntas få

om tillstånd. Allmänt kan sägas att digitalTV-landskapets förändringar under tillståndsprocessen också kommer att vara av betydelse för samordning och därmed tillståndsgivning. Detsamma gäller också t.ex. ägarförändringar i medievärlden.

Två principiellt skilda förhållningsätt för de myndigheter som skall förbereda regeringens tillståndsbeslut är tänkbara. Antingen

grundförslag fördelning fram utan att vikt fästs vid samtas ett om ordningen, och därefter låter undersöka och verka för sam-

man ordningslösningar mellan de valda sökandena, eller så väger man in samordningen redan från början och låter detta vara ett av flera kriterier ligger till grund för förslaget. Skillnaden i tillväga-

som gångssätt visar på ytterligare viktig faktor för den tekniska

en samordningen, nämligen vilken grad styrning tillståndsmyndig-

av heterna kommer att utöva.

De tillståndsgivande myndigheternas roll

Redan i ansökningarna till Radio- och TV-verket skall sökandena redovisa sin på nät- och multiplexoperatörsskap samt andra

syn tekniska samordningsfrågor. Efter ansökningstidens utgång vidtar handläggningen ansökningarna under medverkan den parla-

av av

mentariska kommittén. Här kan frågor teknisk samordning för-

om anleda kompletteringar och överläggningar. Eftersom ett krav för tillståndsgivning är att samordning skall vara uppnådd torde verket knappast kunna överlämna ett förslag till regeringen innan formerna för samordning utvecklats. Vilken grad fullständighet

av lösningarna skall ha fått blir en bedömningsfråga, varvid t.ex.

tidsaspekter och sannolikheten att fördelningsförslaget kan komma

att godtas utan förändringar av regeringen kan betydelse.

vara av

Myndigheternas yttersta medel att framtvinga frivillig

en överenskommelse är att annars låta bli att bevilja några tillstånd överhuvudtaget. Detta skulle dock vara ett oacceptabelt resultat

om det finns intresserade sökande med godtagbara förslag till lösningar, hindras andra sökande. Även det inte förefaller

som av om sannolikt, kan man inte utesluta risken att någon intressent med flit försöker försinka tillståndsprocessen. Ett ytterligare medel för myndigheterna är då att inte föreslå viss sökande för tillstånd,

en om denne intar hållning är oförenlig med totalt sett

en som en lämplig lösning. För att komma till denna ställningstagande

typ av måste sannolikt myndigheterna, och då främst Radio- och TV-verket, spela relativt aktiv roll i samordningsprocessen. Troligtvis

en bör verket vara förberedd på att bedriva slags förliknings- och

en medlingsverksamhet rörande den tekniska samordningen. Verket kan således förväntas behöva agera i en kreativ roll för att

regeringens beslutsprocess inte skall behöva tyngas av tekniska frågor.

Andra styrningsmbjligheter

För det fall att tillståndsgivningen skulle svår att slutföra

vara genom den föreslagna processen kan det finnas skäl att något kommentera andra stymingsmöjligheter, såsom lagstiftning eller utövande av ägarskap.

Lagstiftningen är på just detta området problematisk, fram-

av för allt två skäl. Dels är en reglering, oavsett om den sker genom lag eller förordning, ett något långsamt och klumpigt instrument i förhållande till den mycket snabba teknikutvecklingen och den påtagliga osäkerhet framtida användningar råder. Dels är

om som

den lagstiftningsstruktur finns inom området på väg att vittra

som sönder följd teknikutvecklingen, varför den tjänar illa

som en av

underlag för regleringar konvergensproblemen inventesom nya

tidigare nämnts särskild utredare, Ku 1997:05. ras som av en

Däremot förefaller ägarstyming att på ett sätt kunna vara ett effektivare medel, eftersom sådan kan utövas snabbt och staten äger såväl de två ledande distributionsföretagen Telia AB och Teracom programföretaget SVT AB, samt även indirekt

som RIKAB. En sak är att det kan finnas principiella och andra

annan skäl för att från statens sida avstår från att styra genom att

man utöva ett aktivt ägarskap.

Bedömning

De samordningsmodeller presenterats bygger på två princi-

som piellt skilda synsätt. Enligt det blir nätoperatören också multi-

ena plexoperatör, enligt det andra får programföretagen en bestämmanderätt över multiplexoperatörsskapet. Det finns skäl för och

emot bägge ordningama.

Ett vägande skäl för programföretagen denna starka ställ-

att ge ning på detta sätt eliminerar eller åtminstone förminskar

är att man det faktiska monopol Teracom i dag har. Vidare kan en stark

som ställning för programföretagen bidraga till att innehåll blir den avgörande konkurrensfaktom istället för kontroll över distributionsteknik. Emellertid finns även nackdelar med att ge programföretag multiplexoperatörsskapet, såsom att programföretagens roller blir

oklara och att konvergensproblematiken förvärras.

Enligt min mening bör ordning eftersträvas som placerar

en multiplexoperatörsskapet hos nätoperatören och ändå erbjuder de programföretag tillstånd möjlighet att utveckla tjänster

som ges

har ett naturligt samband med programverksamheten. Inom som disponerat sändningsutrymme skall programföretagen fritt pröva och utveckla sådana tjänster kan falla inom det område

som under radio- och TV-lagen tillståndet gäller. Däremot skall

som andra tjänster i marknätet, tillståndspliktiga eller enligt annan

lagstiftning, kunna utövas såsom nät/multiplexoperatör

av annan, eller fristående företag.

Skälen för mitt ställningstagande är framför allt följande:

a. Renodling av olika intressenters roller

Allmänt synes det naturligare att det företag handhar sändama

som också har multiplexoperatörsskapet, som till viss del är en teknisk uppgift. Vidare renodlas rollerna i verksamheten att ett

genom radiokommunikationsföretag får ansvara för multiplexering och sidotjänster som inte är förbundna med programverksamheten, och programföretagen får ägna sig programverksamhet. En sådan renodling har flera goda sidor, dels undviks risken

att programföretagen på omvägar utvecklas till intressenter i data- och telekommunikationssektom, dels undviks i görligaste mån de legala problem som konvergens inom området tenderar att skapa. I den föreslagna ordningen inordnas de olika aktörerna tydligare under separata lagstiftningskomplex, nät/multiplexoperatör Teracom m.fl. under tele- och radiokommunikationslagstiftningen och de tillståndshavande programföretagen under radio- och TV-lagstiftningen och YGL. Det är ett särskilt värde att försöka behålla dessa rågångar till dess konvergensproblematiken har fått granskas av den tidigare nämnda utredningen. Med programföretagen

som aktörer inom såväl radio och data- och telekommunikation

TV som följer annars del osäkerhet tillämpliga lagar och tillstånds-

en om givande myndighet.

Som en ytterligare fördel kan noteras mindre komplicerade parts- och avtalsförhållanden för digitalTV-verksamheten, vilket kan gynna den tekniska samordning krävs för tillstånds-

som givning.

I sammanhanget kan värt att något kommentera modellen

vara med olika multiplexoperatörer modell C ovan. En sådan ordning kan vara ett sätt att inledningsvis lösa motsättningar mellan olika intressenter. Det är emellertid uppenbart att komplexiteten blir större genom att fler partsförhållanden skall regleras genom avtal. Särskilda frågor uppkommer också, exempelvis rörande vilket

programföretag skall ligga i vilken multiplex och efter vilka

som principer detta skall lösas ingen frivillig uppgörelse kan nås.

om Om de olika multiplexoperatörema är olika programföretag gäller vidare de allmänna invändningar här utvecklas mot att ge

som programföretagen sådan roll. Avgörande för om delade multi-

en plexoperatörsskap kan godtas torde ändå konsumenthänsynen

En sådan lösning får inte gå ut över konsumenterna. vara.

b. Fördelning av naturresursen

En ordning programföretagen frihet att disponera och

som ger överlåta sändningsutrymme för allehanda verksamhet i egenskap

tillståndshavare för radio och TV, är enligt min mening inte av förenlig med på frekvenser som en ändlig naturresurs av

synen stort värde, staten har ansvar för att reglera. Det utrymme som

som inte används för rundradio borde därför upplåtas i andra former, exempelvis enligt telelagen eller genom anbudsförfarande.

En sådan ordning kan betänklig även av ett annat skäl. Det

vara

angelägenhet för att fördela rättigheten att använda är en staten radiofrekvenser. Uppgiften handhas Post- och telestyrelsen

tillståndsgivning enligt lagen radiokommunikation. Det genom om skulle kunna hävdas synsätt bör råda även vad gäller

att samma möjligheten inom radiofrekvens fördela utrymme för skilda

att en användningar. Att enskilda tillståndshavare frihet att till annan

ge fördela i frekvens kan detta perspektiv vara disku-

utrymme en ur tabelt förvaltningsuppgifter kan visserligen delegeras till vissa icke statliga enligt 11 kap. 6§ 3 st regeringsformen, men

organ knappast på sätt som här är aktuellt.

c. Aktiebolaget Teracom

Företaget äger de nät byggs. Som statligt bolag bedrivs verk-

som samheten enligt bolagsrättsliga och affärsmässiga grundprinciper, innefattande bl.a. vinst. Det finns inga avtal mellan

att generera staten och Teracom rörande att bolaget skall garantera sänd-

ningskapacitet för de programföretag erhåller tillstånd, eller

som om priset för en sådan tjänst. I avsaknad sådana avtal kan inte

av förväntas att Teracom, med samtidigt beaktande sin ställning

av som aktiebolag, opåkallat skulle avstå från en roll som multiplexoperatör och överlämna dispositionsrätten över den sändningskapacitet och det sändningsutrymme näten till

som genererar pro-

gramföretagen.

Genomförande

I tidigare avsnitt 2,7 och 3.2 har redogjorts för hur tillståndsgivaren genom tillståndsvillkorens utformning kan styra rätten att disponera sändningsutrymmet och indirekt även placera multiplexoperatörsskapet. Enligt min uppfattning står två huvudsakliga varianter till buds för att göra nätoperatören tillmultiplexoperatör. Den ena varianten är att tilldela programföretagen ett visst angivet utrymme för radio- och TV-verksamhet, inte tillåta att

men programföretaget upplåter utrymmet till annan eller till annan användning. Överblivet eller icke använt kan disponeras

utrymme av nät/multiplexoperatören vars eventuella användning av detta för annat än radio- och TV-verksamhet kan falla under lag-

annan stiftning. Den andra varianten är att tillstånd enbart lämnas för viss angiven programverksamhet, med därtill förknippade tjänster, utan att något exakt tekniskt utrymme garanteras kapaciteten får

därefter upphandlas hos operatör och utrymmet specificeras i Postoch telestyrelsens tillstånd. Ett avgörande skäl för den första

varianten skulle kunna vara att detta ger programföretagen en bättre garanti och större frihet för den egna verksamheten. Ett avgörande skäl för den andra varianten skulle kunna vara att denna mer strikt följer den rådande regleringen på området där avsättande av fre-

kvenser och tillstånd att ta dessa i anspråk användande

genom av sändare ankommer på Post- och telestyrelsen

och inte på de myndigheter som meddelar rättigheten att bedriva radio- och TV-verksamhet. Vad gäller de sistnämnda kan dock noteras att, vid den tillståndsgivningsprocedur som inletts för digital ljudradio DAB, har frågan om sändningsutrymmets exakta fördelning hanterats

del programrättigheten, ingående i programtillstândet. som en av Även vid tillståndsgivning för lokalradio har vissa tekniska delar,

frekvensangivelser, angivits Radio- och TV-verket, om än som av efter förberedande samarbete med Post- och telestyrelsen.

Det framlagda förslaget har efter vad jag kan bedöma inga regional- eller jämställdhetspolitiska konsekvenser och inte heller några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Förslaget innebär inget offentligt åtagande.

SOU 1998.17

Förkortningar

CA Conditional Access kontroll av

—

tittarnas möjlighet att se program EPG Elektronisk programguide ESG Event Service Guide enklare

—

form av EPG SMS Subscriber Management System

—

System för erläggande av

betalTV-avgifter SVT AB Sveriges Television AB SOU Statens Offentliga Utredningar RIKAB Radiotjänst i Kiruna AB EU Europeiska Unionen API Pro gramvaruapplikation SFS Svensk Författningssamling

Bilaga l

M39:

Kommittédirektiv

Dir.

1997:19

Digitala TV-sändningar

Beslut vid regeringssammanträde den 16 januari 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV.

Utredaren skall lägga fram förslag vilka sändningsorter

om som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter.

Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse.

Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma Sveriges

om Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor i så fall bör gälla.

som

Digitalt utsänd TV

Digital utsändning TV-program skiljer sig från analoga sänd-

av ningar på så sätt att den programbärande informationen sänds ut

ström separata avläsningar, ettor och nollor", i stället som en av för kontinuerligt varierande signal. Digitaltekniken möjlig-

som en gör s.k. signalkomprimering, medför att överföringskapacite-

som

kan ökas kraftigt. På så sätt kommer ett större antal program att ten samtidigt kunna sändas ut inom ett givet frekvensutrymme.

TV-program kan sändas digitalt från marksändare, via satellit,

kabel och över telenät. Den skall ta emot ett digitalt genom som sänt TV-program måste ha avkodare tolkar den digitala

en som signalen och omvandlar den till analog signal som TV-mottaga-

kan återge. Avkodaren kan också innehålla funktioner för åtren komstkontroll och debitering betal-TV-avgifter samt ge möjlig-

av het till retursignalering, vilket medger viss interaktivitet.

Om ett digitalt sändningssystem innehåller ett mycket stort antal programkanaler kan det ändamålsenligt att förenkla pro-

vara gramvalet för publiken särskilda sökprogram, s.k. elektro-

genom niska programguider.

Propositionen digitala TV-sändningar

Utredningen tekniska förutsättningar för utökade sändningar

radio och television till allmänheten överlämnade i februari av 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia- att digitalisera svensk television SOU 1996:25. Där föreslår utredningen att digitala TV-sändningar från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvarande analoga marksändningar skall kunna läggas ner inom tio år efter de digitala marksändningamas start. Betänkandet

har remissbehandlats.

I propositionen Digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67 har regeringen lagt fram sina förslag med anledning betänkandet.

Regeringen föreslår att digitala sändningar av marksänd TV införs i flera steg, med möjlighet for staten att successivt ta ställning till och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En

grundläggande förutsättning för eventuell utbyggnad är att

en sändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. I första etapp

en inleds sändningar på ett begränsat antal orter i Sverige. Förutsättningarna skall redan från början sådana att krav på

vara yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses.

Enligt förslagen i propositionen skall sändningarna genomföras under förutsättningar som gynnar fri konkurrens mellan olika

programleverantörer och med möjlighet för publiken att välja bland olika tjänster. Bland annat bör de avkodare används så-

som vara dana att varje i publiken har möjlighet att ta del alla

person av program som sänds ut, givetvis de villkor som programföretaget ställer upp för tillgång till programmen. Om systemet innehåller elektroniska programguider bör de olika programföretagens utbud presenteras på likvärdigt sätt.

Enligt propositionen måste det vara möjligt att uppnå överenskommelser om sådana former för samverkan att varje medverkande företag kan behålla den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt som tillgängligheten för publiken till det samlade programutbudet förblir hög. Det är viktigt att sådana samverkansforrner kommer till stånd redan i sändningsverksamhetens inledningsskede och att de har en sådan utformning att även företag som kommer in senare kan delta i samarbetet likvärdiga villkor.

Sändningama bör starta så snart som möjligt, helst hösten 1997.

Inledningsvis skall sändningar äga rum åtminstone ett par, tre olika orter. Sändningsortema skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen storstad-glesbygd.

Minst två sändningsfrekvenser bör enligt propositionen kunna disponeras på varje ort. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men även andra tjänster än traditionella TV-program, t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag, skall kunna förekomma.

Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas, regeringen i

anser propositionen. Vid urval programföretag skall det beaktas att

av programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakrikt-

ningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom

är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall program som eftersträvas att flera varandra oberoende programföretag deltar.

av TV-företag i dag bedriver marksändningar skall beredas till-

som fälle att medverka i de digitala sändningarna. Sändningsverksamheten skall i sin helhet bekostas de medverkande företagen.

För sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerksamhet. För TV-sändningar gäller radio- och TV-lagen 1996:844. Tillstånd att bedriva TV-sändningar enligt radio- och TV-lagen skall lämnas regeringen, då har möjlighet att

av som ställa olika i lagen angivna villkor som komplement till de innehållsregler framgår direkt lagen. Regeringen bedömer att

som av tillståndstiden bör högst fyra år. Granskningsnämnden för

vara radio och TV övervakar efterhandsgranskning att regler

genom och villkor sändningamas innehåll efterlevs. Även Justitie-

om kanslern bedriver viss efterhandsgranskning enligt radio- och TVlagen. Om tjänst utgör televerksamhet kräver tillstånd en-

en som ligt telelagen 1993:597 lämnas det Post- och telestyrelsen. Det

av är också Post- och telestyrelsen meddelar de tillstånd som

som enligt lagen 1993:599 radiokommunikation krävs för att an-

om vända de radiosändare behövs för sändningarna. En förutsätt-

som ning för att sådant tillstånd skall kunna lämnas är att regeringen har meddelat tillstånd enligt radio- och TV-lagen.

En särskild utredare skall, under förutsättning av riksdagens beslut med anledning propositionen, förbereda den sändnings-

av verksamhet regeringen har föreslagit i propositionen. Rege-

som ringen att utse en kommitté med parlamentariskt

avser senare inslag skall följa verksamheten och medverka vid utvärde-

som ringen.

Sveriges Televisions möjlighet att sända betal-TV

Sveriges Television AB har hos regeringen begärt tillstånd att pröva betal-TV kompletterande finansieringsform till TV-av-

som giften. Sveriges Television bedömer att det i situation av

en ökande konkurrens är nödvändigt att olika sätt öka expone-

ringen av det programutbud som produceras inom public servicetelevisionen. Sveriges Television pekar också på att flera av de europeiska public service-företagen i dag använder någon form av betal-TV som kompletterande finansieringsform. I propositionen om digitala TV-sändningar anger regeringen att frågan behöver studeras ytterligare innan ett beslut kan fattas.

I propositionen anges att man enligt regeringens mening kan anföra skäl både för och emot att låta ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. De som är intresserade och villiga att betala en extra avgift kan på så sätt tillgång till ett ännu rikare programutbud. Det är också en fördel att betal-TV-publiken inte bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. För Sveriges Television kan det också ge nya erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Att sända i kanal innebär

program en ny emellertid även ökade kostnader i form av ersättning för upphovsrättigheter och sändningskostnader m.m.. Om Sveriges Television gör sig beroende finansieringskällor kan det finnas en risk

av nya för att programpolitiken påverkas på ett negativt sätt och att de mest attraktiva först blir tillgängliga i betal-TV-sänd-

programmen ningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med TV-avgifter.

I propositionen att regeringen att uppdra den sär-

anges avser skilde utredaren att lägga fram förslag huruvida Sveriges Tele-

om vision bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.

Den särskilde utredarens uppgifter

Den särskilde utredaren skall förbereda sändningar digital

av marksänd TV. Därvid skall utredaren arbeta i kontakt med myndigheter och tänkbara intressenter samt med kommittéer som kan vara berörda, t.ex. IT-kommissionen K1995:O1, Rådet för mångfald inom massmedierna Ku 1995:01 och Distansutbildningskommittén U 1995:07.

Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår

tillsammans med vederbörande myndigheter, undersöka de att, tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom vilket intresse

finns hos TV-företag och andra intressenter. Sändningsortema som skall väljas så att de kompletterar varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad glesbygd. För att ett tillräckligt antal pro-

gramföretag skall kunna beredas plats bör minst två sändningsfrekvenser kunna disponeras på varje plats. Antalet orter och valet av

skall bestämmas med hänsyn till vad kommer fram vid orter som utredarens kontakter med tänkbara intressenter.

Den särskilde utredaren skall också, i samråd med programföretag och andra intressenter, utarbeta former för samarbete kring

multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk prot.ex. gramguide, eventuellt i form modellöverenskommelse.

av en

Den särskilde utredaren skall avvakta riksdagens beslut med anledning propositionen innan förslag i här angivna frågor

av läggs fram till regeringen Om riksdagsbeslutet skulle anledning

ge till det, kommer regeringen att meddela tilläggsdirektiv till utreda-

ren. Den särskilde utredaren skall också bedöma Sveriges Televi-

om sion bör möjlighet finansiera vissa sändningar med särskilda

att avgifter och vilka villkor i så fall bör gälla. Detta uppdrag

som skall redovisas senast den 15 april 1997.

Utredarens arbete bör inriktas att sändningarna skall kunna

igång så möjligt, helst hösten 1997. Under alla försätta snart som hållanden skall utredarens arbete avslutat vid utgången av år

vara 1997.

För utredaren gäller regeringens direktiv att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna framlagda förslag dir. 1992:50,

pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jamatt ställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

dir. 1996:49.

Kulturdepartementet

DigitalTV-utredningen än; å?

1997-09-25

Bilaga 2

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

SAMORDNING AV DE STATLIGA AKTÖRERNAS HANDLANDE VAD GÄL- LER TEKNISK STANDARD FÖR DIGITAL TV

l egenskapav särskildutredarevad gäller marksänddigital TV skalljag bl autarbeta former för samarbetemellan olika intressentervad gäller sändarsystem,multiplexering, åtkomstkontroll och elektronisk programguide. I detta syfte har jag under sommarenoch höstenöverlagt medprogram- och sändarföretag,kabeloperatörer, tillverkare .avmottagningsutrustning,m fl. Jag har härigenom fått en god bild av den utveckling somskerinom det aktuellaområdet.

De nordiskaprogramföretagenhar underdettaårinlett ett samarbetei syfte att etableraen öppenstandardför distributuion av digital TV. Dettaarbetehar nyligen resulterat i en målsättningför det fortsatta arbetetmed dennafråga Köpenharrmsmanifestet. Vidare har företagentillsatt arbetsgruppsom har till uppgift att utreda olika frågor som har anknytning till standardiseringen.Arbetsgruppen förväntas redovisaenrapportmed förslag till åtgärderden 15oktober 1997.

Ett väsentligt inslag i det samarbetesomhar igångsattsär att fram en sk settop box som tillgodoser konsumenternaskrav lågt pris och hög kompatibilitet. Det senareinnebäratt konsumentenmåstekunna användasammabox oavsettom den digitala signalendistribuerasvia satellit, kabel eller marknätet.En situation som innebäratt flera olika boxarmåsteanvändasvid mottagningfrånolika distributionssätt eller företag skulle enligt min mening väsentligt försena den digitala teknikens genombrotti Sverige.

l mina kontakter med branschenhar det framkommit att detär tekniskt och ekonomiskt möjligt att redannu bygga en set top box som klarar samtligamedistributionssätt.Merkostnadenför detta-jämfört med att byggaen box som endastklarar ett av distributionssätten bedömsav branschforeträdarevara cza 10% av boxens

totalkostnad.Merkostnadenför attbyggaen box somklarar bådekabel- och markdistribution men inte satellitsändningar bedömsvara nästanförsumbar. Anled-

- ningenäratt sammafrekvensbandoch kanalindelninganvändsvid kabel- och markdistribution menatten armanteknik krävs för atthanterasatellitsändningar.

DigitalTV-utredningen 1997-09-25

Teliakoncemen är enviktig aktör den svenskamarknadenför kabel-TV. Koncer-

agerande denna marknad och angränsandemarknader för telekomnens munikation har stor betydelse för utvecklingenav digital TV i Sverige. Telias

handlande får därmed också direkta konsekvenserför mitt uppdrag vad gäller marksänddigital TV. Mot dennabakgrund är det oroande att Telia enligt uppgift planeraratt upphandlaen set top box som endastmedgermottagning från kabelnätet. Boxen har dessutomen sådanutformning att den inte kan kombineras med tilläggsutrustning för andradistributionssätt. Dennaåtgärd går stick i stäv mot de strävandensomjag tidigare harredogjort för. Anledningen attdet tordevara svårt att motivera de konsumentersomhar köpt ellerförses med Telias box att senare

- anskaffa ytterligare en box. Dettagäller oavsett vilket pris som den sistnämnda boxenkan komma att betinga.

Jagkonstateraratt ettantalstatligtägdaellerstatennärståendebolag etteller annat sätt deltar arbeteti med att introduceradigital TV i Sverige. Dettta gäller Teracom AB, Telia AB. Radiotjänst Kiruna AB och SverigesTelevision AB. Dessaaktörer har endast i begränsadutsträckningeller inte alls samordnatsitt agerandei denna fråga.Detta är beklagligt medtanke att branschenfn befinner sig i en vägvalssituation vad gäller olika standarderoch även marknadsmässigtbefinner sig i ett känsligt läge. Denuteblivnasamordningenär ocksåbeklaglig med tanke att det utanför kretsenavstatligaeller statennärståendeaktörerfinns kommersiellaaktörer

nationell och internationellnivå som aktivt arbetarför att etableraen de factostandard inom området. Det finns anledningatt befaraatt dessaaktörer om de är

framgångsrika kan komma att utnyttjaen sådan situation ett sätt som varken

gagnarprogramföretageneller konsumentintresset.

Mot denna bakgrund föreslår jag att regeringen kallar Teracom AB, Telia AB, Radiotjänsti Kiruna AB och SverigesTelevision AB till överläggningarom förutsättningarnaför en bättre samordningav de statligaeller statennärståendeaktörernasagerandevad gällerfrågor om teknisk standardför digital TV. Detta bör ske inom denärmasteveckorna.l annatfall är risken stor attbeslut fattassom kommer att bindaupp utvecklingen för långtid framåt. Målet för överläggningarnabör vara att läggafastriktlinjer för deaktuellabolagensfortsattahandlandei dessafrågor.

5 ,7V”2xi/ /~/m/v

unnel Färm , i Särskild utredare

fl5RI____OLV|. ,NKO;;;;;L

SVENSK nunmuono 1997-07-15

DATuM:f%/7

Gunnel Färm Sá

KulturdepartemelatDN R. i

l03 33 Stockholm

Förslag till att utrymme ges för etablering av konkurrensneutrala programguider samt till utveckling av andra tjänster än traditionell TV inom ramen för diqitala marksändninqar.

1. Inledning

Teracom anmälerhärmedsitt intresseatt somnätoperatördels få nyttja överföringskapacitet dels få etablerakonkurrensneutralaelektroniska programguider EPG/ESG och dels få möjlighet att startautveckling

av nya medietjänsterav ext lT- och utbildningskaraktär, inkluderandeinteraktivitet. Inom samtligadessaområdenabehöverrelativt storainsatser både

göras.av teknisk och tjänsteinriktad natur, för att göradet marksändaalternativet

mer komplett och for att säkerställadesskonkurrenskraftgentemotandra distributionsfonner.

För den första kategorin EPG/ESG bör enmindre delmängd i varje nät reserveras,medandetför den andrakategorin kan räcka medatt ennågot störredelmängd avdelasi ett avnäteneller att sådankapacitet fördelasut i flera av dem.

2. Kapacitet för att utveckla nya tjänster utöver traditionell TV

Teracom bedömer, i likhet med aktörer i andraländersomärengageradei att etableradigitala TV-sändningar, att detärutomordentligt viktigt att möjligheter gesför andratjänsteräntraditionell TV redani introduktionsfasen. Därför föreslåsatt kapacitetavdelasochatt regulativa möjligheter för att

ges prova och introduceranya tjänsteravmultimedia- och lT-karaktär. Det är angelägetatt underlättafor TV-mediet att växaoch möjliggöra lör sådana tjänster att via marknät finna sin vägtill företag och allmänhet.

Även tjänster det här slagetplaneras introducerasförst i

om av att ett senare skedekrävsett stortmått av förberedelseroch anpassningargenomhela TeracomAB Medborgarplatsen3 Boxl7666.C II8 92STOCKHOLM Tel0867I2000I Fax 67I200/08 Sryrelseru Sloclcholmsale oOrg I564-II-5093nr

TERACOM

SVENSK RUNDRADIO

distributionskedjan, från innehålls- eller tjänsteleverantörtill mottagare. Och delta redan i introduktionsfasen för att möjliggöra en senarelansering,utan att då behöva bytaut eller väsentligtmodifiera t ex mottagarbeståndet.

3. Kapacitet för gemensam programguide

Enligt Teracoms uppfattning ärdetavavgörandebetydelseatt de olika och ibland konkurrerandeprogram- och tjänsteföretagenerbjudsensåneutral plattform sommöjligt för distribution och gemensampresentationav sina tjänster. Därutöver bör det naturligtvis ståfritt för varje programföretagatt inom ramen för sin sändningskapacitetutforma enprogramguide for det egna utbudet eller i uppdrag för andra.

Ett grundläggandekrav när detgäller dengemensammaprogramguiden eller navigatom jfr. dagenskanalplaner och programtablåer somalla konsumenterhar att tillgå, är attdennaharenneutralutformning med avseendepå de olika tjänsterna.

Teracom är bereddaatt ställa ensådantjänst till förfogande, vilket tekniskt innebär att viss kapacitethärför behöver ställas till förfogande. Teracom skall förhålla sig neutral i förhållande till olika program-och tjänsteföretag som levererar innehåll. En aktiv medverkangenomatt fungerasom katalysator vid denså nödvändiga utvecklingen och etableringenav tilläggstjänster påverkar enligt vårt förmenandeinte det förhållandet. För Teracom har det alltid varit ensjälvklarhet att medverkatill att sk öppna lösningarskapasför att på olika sättunderlättaTV-tittandet. 4. Övriga motiv för att tilldela viss kapacitet till nätoperatören

Somävenden ursprunglige utredarenkonstateradei SOU 1996:25,skulle ett anspråkstagandeavde digitala marknätenävenför andratjänsteräntraditionell TV kunna bidra till att engod balansuppnåsmellan de olika distributionssätten och gynna såväloberoendeprogramföretagsom etableringen standarder.Även ett svensktnäringslivsperspektiv såg

av ur utredarengoda möjligheter för svenskindustri att stärkasin kompetensoch att utvecklas inom dessaområden.

Också flera av remissinstansemapåpekadebetydelsenav en snabb utveckling på området och nödvändighetenavatt vidga begreppetdigital television till att också omfatta IT-tjänster avolika slag, varvid en infrastruktur för marksänd digital TV, vilken möjliggör en portabel och lokaloberoendemottagning, har ensärskilt viktig roll att spela.Det ärnaturligt att ett sådantarbeteävenhar en internationell koppling till tex EUzsfjärde och

TERACQ

SVENSK IUNDRÅDIO

femteramprogramsamttill DigiTAG och DVB-projektet för skapabrett att förankrade standarderoch riktlinjer.

Avslutningsvis anserTeracom, somoperatör digitala marknät. av att mot bakgrundavatt den risk som för i sambandmed exponeraross nätinvesteringarna.måstedet betraktassomrimligt att vi ocksåtilldelas viss kapacitet för att delta i framtagningenoch etableringen kraftfulla av programguider och avkompletterandetjänster för attsäkerställanätens långsiktiga konkurrenskraft.

Koncession Försändningaräveninom den och bedrivs med stöd ramen, som avtillstånd enligt radiolageneller dennyaradio-och TV-lagen. bör dock

naturligtvis gesavregeringeneller särskild myndighet, inte nät- eller av multiplex-operatören.

Förutom de möjligheter till kunskaps-och kompetensutvecklingsom en

sådanutveckling avöverforingsmediet skulle bedömsden kunna ge, även ge värdefulla intäkter sombidrar till att täcka de infrastrukturella kostnaderna

somytterst kommer såväl småsomstoraprogram-och tjänsteföretag som önskarsatsa digital marksändTV till godo.

,vi /,. e 7 7"- ,nå

Valdemar Persson Verkställandedirektör

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstniktureringarochbeskattning,Fi.

Tänderhelalivet .

nyttersättningssystemför vuxentandvñrd.S. 4 Välfardensgenusansikte.A. . Mänpassaralltid Nivá-ochorganisationsspeciñka . processermedexempelfrånhandeln,A.

Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch . maktdiskurser.A.

O Ty makten dinär Mytenomdetrationella . arbetslivet detjämställdaSverige,och A.

x Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva . försäkringar,

Alkoliolreklam,Marknadsföring alkoholdryckerav

ochSystembolagetsprodukturval.

O Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. . - - 10,Campusförkonst.U.

Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn . inomolikaområden.U,

.Självdeklarationochkontrolluppgifter

Aförenkladeförfaranden.Fi.

13 Säkrarekemikaliehantering.Fö . 14.E-pengarnäringsrättsligafrågor.Fi.

- 15.Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt

7hållbartsamhälle.M.

Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom . bemötandetav personermedfunktionshinder.

Samordning digitalmarksändav TV. Ku. .

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Säkrarekemikaliehantering.13

Socialdepartementet Tänderhelalivet —nyttersättningssystemför vuxentandvård.2 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav och Systembolagetsprodukturval.8 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom bemötandetavpersonermedfunktionshinder.16

Finansdepartementet Omstrukturcringarochbeskattning.1 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerav för kollektiva försäkringar.7 Integritet Effektivitet Skattebrott.- - 9 Självdeklarationochkontrolluppgifter förenkladeförfaranden.l2 E-pengar näringsrättsligafrågor.14 - Utbildningsdepartementet Campusför konst10 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inomolikaområden.ll

Arbetsmarknadsdepartementet välfärdensgenusansikte.3 Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiska och resurser maktdiskurser.5 Ty makten dinär Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

Kulturdepartementet Samordning digitalmarksändav TV. 17

Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorer— förettekologiskthållbart samhälle.15

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

Posmnasss I06 47STOCKHOLM FAX 08-690 9191TELEFON08-690 9x90 E-POSTfritzes.order@1iber.se INTERNET

ISBN 91-38-20833-4 ISSN 0375-250X