SOU 1997:60

Betal-TV inom Sveriges television delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

//Ãñ

Statens offentliga utredningar

1997 60:

Kulturdepartementet

Betal-TV inom

Television

Sveriges

Delbetänkande av Utredningen om digital-TV Ku 1997:01 Stockholm 1997

SOUochDskanköpasfrån Fritzeskundtjänst.Förremissutsändningar SOUav och DssvararFritzes. OtTentligaPublikationer. uppdragavRegeringskanslietslörvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst

10647Stockholm

Ordcrtäx: 08-690 9191

Ordertel: 08-690 9l 90

Svarapåremiss.lluroch Varför. Statsrådsberedningen.993.l

Enlitenbroschyrsomunderlättararbetetför densomskallsvara remiss. - Broschyrenkanbeställashos:

Regeringskanslietsförvaltningsavdelning

Distributionscentmlen

10333Stockholm

Fax: 08-405 l0 l0

Telefon: 08-405 l0 25

REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 9l-38-20578-5 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen bemyndigade den 16 januari 1997 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag att

en förbereda sändningar av digital marksänd TV. I uppdraget ingick även att bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor

som i så fall bör gälla.

Som särskild utredare förordnades fr.o.m. den 1 februari 1997 generaldirektör Gunnel Färm.

Som experter förordnades fr.o.m. samma datum överdirektör Louise Roos, Radio- och TV-verket, direktör Curt Andersson, Post och Telestyrelsen, kansliråd Lars Marén, Kulturdepartementet och hovrättsassessor Monica Bengtsson, Kulturdepartementet.

Konsult Ulf Wennerberg har deltagit i utredningens arbete från den 31 januari och den 7 februari förordnades hovrättsassessor Ulf Törnblom att biträda utredningen. Till sekreterare avseende uppdraget angående Sveriges Television förordnades fr.o.m.den 31 januari 1997 Marie Lindström.

Utredningen har antagit namnet Digital-TV-utredningen Ku 1997:01.

Härmed överlämnas delbetänkandet Betal-TV inom Sveriges Television SOU 1997:60.

Stockholm i april 1997

Gunnel Färm

Marie Lindström

Sammanfattning

Mitt uppdrag är att bedöma Sveriges Television bör möjlighet

om att starta en betal-TV-kanal vid sidan om den ordinarie public serviceverksamheten. I detta delbetänkande presenteras förslag till förutsättningar som bör gälla för att Sveriges Television skall denna möjlighet.

Förslag

Sveriges Television bör få möjlighet att bedriva betal-TVverksamhet vid sidan sitt nuvarande programutbud. Betal-TV-

av verksamheten skall hållas åtskild från den verksamhet som finansieras med medel från rundradiokontot och bedrivas i enlighet med nedan angivna villkor:

0 Betal-TV-verksamheten skall syfta till att komplettera pro-

gramutbudet i de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2. Programverksamheten i de ordinarie kanalerna skall bedrivas enligt nuvarande principer vad gäller val kvalitets-

av program, krav, reprisering etc.

0 Betal-TV-utbudet skall distribueras via det digitala marknätet i

takt med att ett sådant nät byggs ut. Om andra distributionssätt används skall dessa utnyttja digital teknik och på sikt vara tillgängliga för huvuddelen landets befolkning.

Om flera olika distributionssätt används för Sveriges Televi- 0 sions betal-TV-verksamhet skall dekoder kunna använ-

samma das vid mottagning oavsett distributionssätt.

Betal-TV-verksamheten skall bedrivas i ett eller flera av Sveri- 0

Television hel- eller majoritetsägda aktiebolag. ges

Betal-TV-verksamheten skall finansieras med avgifter från dem 0

utnyttjar denna verksamhet. Full kostnadstäckning skall som eftersträvas. Medel från rundradiokontot får endast användas till aktiekapital i betal-TV-bolagen, däremot inte for att finansi-

löpande kostnader uppstår i betal-TV-verksamheten. era som

Sveriges Television skall tillämpa affärsmässiga principer vid 0 försäljning programrättigheter och tekniska tjänster till de

betal-TV-bolagen. Vid försäljning av programrättigheter egna till andra programföretag skall detta ske på ett sådant sätt att syftet betal-TV-verksamheten inte motverkas.

med den egna

Angående motiven till detta förslag se avsnitt

l och uppdrag

Bakgrund

Sveriges Television har hos regeringen begärt tillstånd att starta betal-TV som kompletterande finansieringsform till TV-avgiften. Sveriges Television hänvisar till den ökande konkurrensen och menar att det är nödvändigt att öka exponeringen och tillgängligheten av det programutbud som produceras inom public servicesystemet. Sveriges Television pekar även på att flera europeiska public service-företag använder betal-TV kompletterande ñ-

som nansieringsform.

I propositionen En radio och TV i allmänhetens tjänst prop. 1995/96:l6l menade regeringen att en förutsättning för public service-TV är att den skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Därför inte regeringen beredd att lägga fram förslag

var med anledning av Sveriges Televisions begäran att pröva betal-TV och pay-per-view. Regeringen avsåg dock att återkomma till frågan om förutsättningarna skulle förändras, t.ex. i samband med införande sändningar med digital teknik.

Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia- att digitalisera svensk television SOU 1996:25. Utredningen föreslog att digitala TV-sändningar från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvarande analoga marksändningar skall kunna läggas ner inom tio år efter de digitala marksändningamas start.

I propositionen Digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67 lade regeringen i december 1996 fram sina förslag med anledning av betänkandet. Regeringen föreslog bland annat att en särskild utredare bör förbereda den föreslagna sändningsverksamheten samt lägga fram förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlig-

het att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.

Mitt uppdrag är således att studera frågan huruvida Sveri-

Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med ges särskilda avgifter, att lägga fram förslag och ange vilka villkor som bör gälla.

I propositionen skäl för och emot att låta ett public ser-

anges vice-företag finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut särskilda

som avgifter för vissa tjänster.

Fördelarna är att de är intresserade och villiga att betala en

som extra avgift får tillgång till ett rikare programutbud. Betal-TVpubliken får därigenom tillgång till inte bara från kom-

program mersiella programföretag. För Sveriges Television är det en möjlighet erfarenheter och utvecklingsmöjligheter.

till nya

Nackdelarna är ökade kostnader för företaget i form av ersätt-

ning för upphovsrättigheter och sändningskostnader m.m. Beroen-

det finansieringskällor kan medföra risk att programpo-

av nya en litiken påverkas negativt att de mest attraktiva programmen

genom först sänds i betal-TV-sändningama. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med TV-avgifter.

I detta delbetänkande används begrepp marksändningar,

som marknät eller kabelnät. Om det framgår i det enskilda fallet att även telenät förstås med marksändning terrester

avses,

rundradio/TV-sändning eller distribution i nät som

markbunden

är avsedda för TV-distribution.

SOU l997:6 ll

Television i Sverige

2.1¶Public service

1957 startade reguljära televisionssändningar i Sverige. TVverksamheten bedrevs redan från början, efter förebild från brittiska BBC, som ett monopol finansierat med licensintäkter. Avtal slöts mellan Sveriges Radio AB från 1978 Sveriges Television AB och staten där programföretaget förband sig att iaktta särskilda krav på programverksamheten.

Avtalskonstruktionen upphörde 1996 och de krav ställs på

som Sveriges Television betecknas nu som villkor. I radio- och TVlagen anges vilka villkor får ställas villkor för sänd-

som som ningstillståndet. För de avgiftsfinansierade programföretagen, t.ex. Sveriges Television, förekommer dessutom särskilda anslagsvillkor.

I propositionen 1995/96:16l, En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001, som antogs av riksdagen i juni 1996, lade regeringen fram vissa förslag angående public service-uppdraget:

0 Programverksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande

till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i

samhället.

Programutbudet skall mångsidigt och hög kvalitet.

vara av

Programmen skall genom tillgänglighet och mångsidighet till-

godose skiftande behov och intressen. 0 Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och

mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov

och intressen hos landets befolkning.

mångfald åsikter och meningsinriktningar skall komma 0 En av uttryck och hänsyn skall tas till olika förutsättningar hos betill folkningen. svenska kulturlivet skall främjas och speglas. Förhållanden Det olika delar landet skall speglas och programutbudet skall i i av

sin helhet präglas av folkbildningsambitioner.

TV-avgift

Television finansieras till största delen den TV- Sveriges genom för innehav TV-mottagare. Det är riksdagen avgift som tas ut av storleken på avgiften och pengarna samlas på ett som bestämmer hos Riksgäldskontoret rundradiokontot. TV-avgiften uppkonto Riksdagen fastställer medelsram för går 1997 till 1 524 kronor. verksamheten för varje tillståndsperiod och varje år bestämmer avgiftsmedel tilldelas Sveriges Television, riksdagen även de som Sveriges Utbildningsradio denna medels- Sveriges Radio och ur Television får 1997 60,53 procent den totala me- Sveriges av ram. delstilldelningen, dvs. 2 880,1 mkr. finansiering och ekonomiska förutsättningar för När det gäller regeringen i proposition 1995/952161 Sveriges Television föreslog

att:

fortsättningsvis skall finansieras med medel från Företaget även rundradiokontot och inte tillåtas att sända annonser. skall till finansiering public ser- TV-avgiftema oavkortat av vice-verksamheten. tillgängliga för allmänheten utan villsändningarna skall vara kor om särskild betalning.

regeringen att det är allmän förutsätt-

I propositionen angav en

bedrivs i allmänhetens tjänst

ning för den programverksamhet som

skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifatt programmen bakgrund inte regeringen beredd att lägga fram ter. Mot denna var Sveriges Televisions begäran att fâ förslag med anledning av om och nedan. Skulle förutsättningpröva betal-TV pay-per-view se

arna förändras, t.ex. i samband med införandet digital teknik,

av skulle regeringen dock återkomma till riksdagen.

Sponsring

Regeringen föreslog i public service-propositionen att Sveriges Television endast skall få sända sponsrade egenproducerade

program i anslutning till sportevenemang.

Med sponsrade program avsågs i avtalet mellan Sveriges Television och staten 1993-1996, helt eller delvis be-

program som kostats av någon inte är engagerad inom radio eller TV eller

som med att framställa audiovisuella verk, under förutsättning

att sponsorbidraget tillfallit Sveriges Television eller direkt medfört att Sveriges Televisions kostnader för programmet påtagligt minskat. I den nya Radio- och TV-lagen finns i definitionen sponsring

av ingen motsvarighet till satsen "under förutsättning att sponsorbidraget har tillfallit SVT alt.SR eller UR eller direkt medfört att SVT:s alt. SR:s eller UR:s kostnader för programmet påtagligt har minskat."

Kulturutskottet påpekade i sitt betänkande, l995/96:KrU12, att sponsringsbegreppet därmed kommer att vidgas och att ett stort antal program som tidigare inte ansetts sponsrade i fortsätt-

vara ningen kommer att falla in under den definitionen.

nya

Därför föreslog utskottet att Sveriges Television, förutom sponsrade program i samband med sportevenemang, dessutom får sända samproduktioner där medproducenten tagit emot

sponsorpengar för sin andel av produktionen. Sveriges Television får även köpa visningsrätt till program som är sponsrade i ett tidigare led. Program inom för samarbete inom European Broadcasting

ramen Union EBU får sändas trots att bidrag kan ha lämnats från utomstående. Slutligen är det tillåtet med sponsrade det

program om aktuella företaget är arrangör och programmet direktsänds till flera länder inom för ett åtagande gentemot EBU eller

ramen om arragemanget är av liknande betydelse. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

1996 var sponsorintäktema för Sveriges Television 17,2 mkr.

Extern försäljning

Olika typer försäljningsverksamhet har samlats i en enhet, SVT

av Försäljning. Syftet med enheten är att utveckla olika kommersiella

sidoaktiviteter och öka intäkterna sådana till företaget. Huvud-

av uppgiften är att sälja Sveriges Televisions till utländska

program TV-kanaler. Företaget säljer 300-350 år. För pro-

program per

ñlm- och videoförsäljning beräknas resultatet för

gramförsäljning,

1996 bli 16,8 miljoner kronor. Enheten skall vara självñnansierad

och inte ta TV-avgiftsmedel i anspråk.

2.2¶Reklam-TV

TV4

I juli 1991 öppnades möjligheten att sända reklam i det svenska mark-TV-nätet. Hösten samma år fick Nordisk Television sändningstillstånd för den nya kanalen och verksamheten startade våren 1992 under beteckningen TV4. Verksamheten regleras i tillståndsvillkoren mellan staten och TV4 samt i radio- och TV-lagen. TV4 finansieras helt med reklamintäkter och sponsring.

Annonser får med vissa undantag inte avbryta programmen och reklamsändningar får inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år.

TV3

TV3 är en satellitkanal ägd av Industriförvaltnings AB Kinnevik. TV3 bröt Sveriges Televisions monopol på TV-sändningar 1987 genom att vara den första satellitkanalen riktad till Sverige. Det brittiska programbolaget TV3 Broadcasting Ltd. med säte i London står programbolag för TV3. Kanalen faller därmed under

som brittisk jurisdiktion.

Kanal 5

Kanal som ägs av Scandinavian Broadcasting System S.A. SBS, är svensk reklamfinansierad underhållningskanal som

en startade 1989 under namnet Nordic Channel. Kanalen distribueras via satellit. Kanal 5 har sitt säte i London. Den svenska lagstiftningen är således inte tillämplig på kanalens sändningar.

2.3¶Betal-TV

Som ett alternativ till public service-företag och reklamfmansierade TV-företag finns sedan mitten 1980-talet programföretag av sänder ett specialinriktat innehåll, huvudsakligen temakanaler som med film och sport Företagen tar betalt av den publik som m.m. Programmen sänds i krypterad form, abonnenten ser programmen. måste ha tillgång till särskild avkodare och i vissa fall behövs en även ett s.k. "smart card". Se vidare avsnitt 4.1.

Betalningsforrner

Den vanligaste betalningsformen är abonnemang där tittaren köper eller flera programkanaler för t.ex. en månad. en Men det förekommer också försök med betalningsformer där tittaren endast betalar för det hon eller han så kallad pay-perser, view.

Det finns olika alternativ för pay-per-view: Tittaren kan köpa förhandsbokade enskilda program eller en serie förhandsbokade Pre-booked pay-per-view per program. programme. Tittaren kan köpa enskilda på impuls. Varje program program är prissatt och tittaren har i förväg givits kredit genom avtal med programbolaget. När tittaren programmen dras belopser från krediten och faktureras i efterhand. Impulse pay-perpen view per programme. Tittare kan köpa enskilda på impuls men prissättningprogram är tidsbaserad. Samma minuttaxa tillämpas för alla program. en Impulse pay-per-view per minute.

Systemet med pay-per-view kan utformas så att programmen görs tillgängliga enbart för definierad användare i landet. en grupp Programmen kan också kopplas till "mogenhetsnivå" hos tittaren. Program t.ex. är avsedda för äldre skall inte visas för yngre. som Det finns även möjlighet att blockera signal så att t.ex. foten en

bollsmatch sänds ut i hela landet utom i den stad där matchen

spelas.

Betal-TV medför att inflytandet över utbudet förskjuts från programföretaget i riktning mot dels den tillhandahåller avko-

som daren, dels innehavama programrättigheter. De har sänd-

av som ningsrättighetema får en stark ställning genom att betal-TVföretagen i regel sänder ut ett specialiserat programutbud, som dessutom helt är producerat utanför företaget. Detta gäller i ännu högre grad om betalningsfonnen är pay-per-view, genom att varje betalning då direkt kan hänföras till ett visst program.

2.4¶Betal-TV-kanaler i

Sverige

ZTV och TV6

Ungdomskanalen ZTV startade 1992 och är tillgänglig både via kabel och satellit. TV6 startade våren 1994 och samverkar med TV3. TV6 och ZTV övergick från att vara enbart reklamfinansierade till att koda kanalerna i januari 1997.

Kanalerna distribueras av Kinneviksägda Viasat och ingår i paketet Viasat+ tillsammans med WH-l, Sci Fi och Nickelodeon International. Nickelodeon har startat en reklamfri bam-TV-kanal i Norden. sändningarna är på svenska och kan ses av kabel- och satellithushåll.

TV1000

Kinneviksägda TV1000 är en betalkanal som sänder hela dygnet. Kanalen visar huvudsakligen filmer men även sport, musikprogram, barnprogram m.m. TV1000/Cinema startade 1995 för att komplettera TV1000. Kanalerna marknadsförs genom Viasat Kinnevik och finns även i Norge, Danmark och Finland. TV1000

kunde 1995 ses av sex procent av hela befolkningen och av 11 procent av dem hade satellit-/kabel-TV. som

Nethold Canal Plus

- Nethold, med säte i Holland, är de tre största betal-TVett av företagen utanför USA med abonnenter i 43 länder i Europa, Mellanöstern och Afrika. Nethold kontrollerar alla aktiviteter i betal- TV-kedjan, från paketering till leverans. Nethold är moderbolag för FilmNet åtta betal-TV-kanaler i 13 länder i Europa. Nethold kontrollerar även sydafrikanska MultiChoice, ett företag som erbjuder kundservice, levererar dekodrar, "smart cards" m.m., Irdeto, sysslar med systemintegration och ProNet, som köper som m.m., bl.a. till FilmNet. Dessutom äger Nethold 25 procent av program den italienska betal-TV operatören Telepiu Nethold uppges ha köpt 12,5 procent ytterligare Kirch och har intressen i den itaav lienske mediemogulen Berlusconis TV-företag Mediaset Canale Rete Italia Publitalia, och 20 procent M-Net, betal-TV i av Afrika. Nethold är engagerat i utvecklingen digital-TV och innehar av 24 digital-TV-transpondrar. Nethold-gruppen kan leverera mer än 150 TV-kanaler vilka de flesta sändes digitalt under 1996. av

Nethold och Canal Plus går samman

I september 1996 gick Nethold med den franska kabelsamman TV-kanalen Canal Plus och därmed skapades ett världens av största betal-TV-bolag med 8,5 miljoner abonnenter i Europa. Det är kostsamma investeringar i digital teknik som drivit fram samgåendet. Målsättningen för det jätteföretaget är att med nya hjälp digitala tekniken erbjuda konsumenterna skrädav den nya darsydda TV-kanaler.

FilmNet och SuperSport

FilmNet startade sina aktiviteter i Holland i mars 1985 och har sedan successivt expanderat till Belgien, Danmark, Norge, Sverige, Finland och sedan oktober 1994 till Centraleuropa och Grekland. I september 1997 startar FilmNet kanaler i Sverige,

tre nya Danmark och Norge. Av FilmNetl, FilmNet2 och Supersport ska det bli en gemensam filmkanal och tre lokala kanaler i de olika länderna. De lokala kanalerna skall innehålla sport, film och underhållning.

FilmNet 1 kunde 1995 ses av sex procent av hela befolkningen och av tio procent av dem som hade satellit-/kabel-TV. Motsvarande siffror for FilmNet 2 var fyra och sju procent.

FilmNet-kanalema sänds via satellit och via kabelnäten. I Köpenhamn och Grekland sänds de via marknätet. Den centraleuropeiska FilmNet-kanalen länkas från Stockholm till Astra 1C.

Kanalen Hallmark USA-ägd distribueras av FilmNet. Kanalen sänds av vissa kabelbolag och programtablån består huvudsakligen av TV-producerade långfilmer. Hallmark Entertainment Network säljer betalkanaler rullar dygnet runt.

som

TV8

I september 1997 startar en ny betal-TV-kanal under namnet TV8. Kanalen skall profileras med hjälp av nyhetssändningama om ekonomi, men kanalen skall även ge abonnentema dokumentärer i genrer som natur, samhälle, politik, äventyr, teknik och vetenskap.

TV8 har tecknat avtal med det norska televerket, Telenor, om distribution via satellit. Dessutom har TV8 tecknat avtal med kabel-TV-operatörer för vidaredistribution i näten. Verksamheten skall finansieras med abonnemangsavgifter och reklam. Ett börsnoterat företag uppges vara intressent i verksamheten, eventuellt tillsammans med ytterligare andra företag. Kanalledningen räknar

med att abonnemangen skall för 35-40 procent intäkter-

svara av na.

3¶Public i

service-företag Europa

och betal-TV

Sveriges Television hänvisar, i sin förfrågan till regeringen om möjligheten att sända betal-TV, till att andra public service-företag i Europa ges möjlighet att bedriva betal-TV kompletterande

som ñnansieringsform till TV-avgiften.

Betal-TV-marknaderna i Europa domineras ett fåtal aktörer:

0 Murdochs News Corp. dominerar den brittiska marknaden med

BSkyB. 0 Bayerska Kirch och luxemburgska CLT, fusionerats med

som Bertelsmanns TV-division Ufa, konkurrerar på den tyskspråkiga marknaden.

0 Franska Canal Plus, som även inrymmer den europeiska delen

av Nethold/Multichoice är störst inom BeNeLux och den la-

tinska och nordiska delen kontinenten.

De nationella public service-företagens roll på betal-TV- marknaderna varierar mycket. Flera företag i Europa har engagerat sig eller planerar deltagande i betal-TV-verksamhet, t.ex. BBC och France Télévision, medan ARD och ZDF i Tyskland förbjuds att driva betal-TV. De mediepolitiska begränsningarna olika ut i

ser de olika länderna. Nedan följer en redovisning av förhållandena i Danmark, Norge, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Situationen i ytterligare antal länder redovisas i bilaga 3.1

ett

Detta avsnitt liksom bilaga Ländergenomgång, bygger uppgifter från SVT Utveckling/Omvärldsanalys och på kompletterande uppgifter och information från svenska ambassader.

22 f

3.1¶Danmark

De båda danska public service-institutionema, den helt licensñnansierade DR och den huvudsakligen reklamfmansierade TV2, har sedan årsskiftet rätt att upprätta företag eller tillskjuta kanya pital till befintliga medieföretag i syfte att ingå ett samarbete om medierelaterade aktiviteter, såsom betal-TV, med andra företag på konkurrensmässiga villkor. DR och TV2 kommer inte att få några tillskott licensmedel för dessa aktiviteter, men de får rätt att ta av banklån till 100 miljoner DKK för investeringar på mark upp nadsmässiga villkor i ovannämnda syften. De får även använda intäkter från kommersiell verksamhet såsom sponsring och egen försäljning och tjänster. För närvarande uppgår dessa av program intäkter till ca 70 miljoner DKK. Danmarks Radio samarbetar med TV2, Tele Danmark och Dansk Boldspil Union DBU för att 1997 starta en betal-TV-

kanal, TV med familjeunderhållning och sport. Utgångspunkten

För projektet är ett åttaårigt avtal DR och TV2 har med DBU som och Team Danmark fotbollsrättigheter. TV S är ett led i parterom strävan att säkra sporträttigheter allmäntelevisionen. De nas viktigaste skall alltid sändas okodade i någon av de evenemangen öppna kanalerna medan matcher något mindre publikt intresse av direktsänds endast i den kodade TV S-kanalen. DR och TV2 har då endast rätt till nyhetsmaterial 90 sekunder per evenemang. om När public service-kanalema sänder har TV S alltid rätt att sända

parallellt.

I stället för eget riskkapital i kanalen företaget deltar att satsa i TV S med symbolisk kapitalinsats 1 miljon DKK har en ca - DR valt ingå avtal med andra parter, Tele Danmark torde att varav den främst deltar med DR:s ägarandel på 20 provara som pengar. cent täcks med programrättigheter och arkivsamarbete. Genom intäkterna från TV S räknar DR och TV2 med att kunna täcka dekostnaderna för sina avtal med DBU och Team Danmark. lar av Kanalen marknadsförs Tele Danmark även tagit över av som MultiChoices danska kundadministration och parallellt bjuder ut TV S och konkurrenten Supersport.

3.2¶Norge

Norsk rikskringkasting är för närvarande mitt i förvand-

uppe en lingsprocess syftar till att göra NRK till ett konkurrenskraftigt

som medieföretag med ett public service-uppdrag.

NRK-styrelsen beslutade i mars 1997 att grunda ett helägt dotterbolag, NRK Aktivum AS, som får i uppdrag att ta över all kommersiell verksamhet i dag finns inom NRK och starta och

som utveckla nya verksamhter på den kommersiella marknaden. Bland idéer som diskuteras på olika håll i företaget finns sportkanal i

en samarbete med TV2 och en bam-TV-kanal i samarbete med övriga nordiska TV-bolag och det danska Egmont. Motivet för en sportkanal är att tillförsäkra public service-kanalema rättigheter till sportsändningar.

NRK Aktivum AS skall utveckla kommersiellt utnyttjande av sekundära produkter till radio- och TV-program och försäljning av tjänster. Bolaget skall vidare kunna delta i andra bolag som bedriver verksamhet i anslutning till radio och TV.

NRK Aktivum får av ägaren NRK 10 miljoner NOK i aktiekapital. Den kommersiella och den licensfinansierade verksamheten skall hållas strikt åtskilda. Överskott från den kommersiella verksamhetens skall dock återföras till den licensfmansierade verksamheten.

Styrelsens beslut förutsätter ett godkännande från NRK:s generalförsamling, dvs. Kulturdepartementet.

3.3¶Storbritannien

BBC uppmuntras statsmakterna att aktivt bygga vidare på verk-

av samheten på den kommersiella marknaden i syfte att med intäkter därifrån stärka den licensfinansierade verksamheten i allmänhetens tjänst. Inga licensmedel investeras i den kommersiella verksamheten.

UK Gold en av landets mest framgångsrika satellitkanaler-

kom till genom att ett konsortium, bl.a. bestående av Pearson och

Cox, erbjöd BBC aktiepost på 20-25 procent i utbyte mot leve-

och rättigheter. BBC satsade inget eget kapital i rans av program företaget, utan finansieringen kanalens uppbyggnad har skett

kapitalinsatser från övriga ägare. UK Gold baseras på genom BBC:s programarkiv. Leveranser till kanalen sker på uppdrag av

UK Gold och mot betalning programtimme. Drygt två procent

per

kabel- och satellithushållen tittar på UK Gold. av

Flextech kommer att träda i Pearson och Cox ställe som BBC:s

partner i UK Gold.

Samma princip för UK Gold har tillämpats i uppgörelsema

som med Flextech, ett internationellt företag sysslar med program-

som produktion och paketering, angående ett paket betal-TV-kanaler

för den brittiska marknaden och med Discovery angående USA-

marknaden. BBC World, är den enhet som representerar

som BBC, erhåller ägarandelar i utbyte mot deltagande och levererar

till kanalerna mot betalning. Flextech står for riskkapitalet program i utbyte mot tillgång till BBC:s programarkiv- vilket också innebär de har rätt att göra versioner gamla och

att nya av program expertis. Intäkterna från betal-TV-verksamheten kan användas för

komplettera licensavgiften och BBC hoppas kunna återföra att

till programverksamheten. Amerikanska kabeljätten TCI pengar

Inc. är dominerande ägare i både Flextech

Telecommunications

och Discovery.

De kanalerna kommer att visas i alla digitala system, dvs.

nya både i marknät, kabelnät och via satellit.

BBC har generell rätt att ta lån, en möjlighet som inte ut-

en nyttjats för deltagande i de kommersiella verksamheterna.

Sommaren 1997 väntas BBC-Flextech-paketet starta med föl-

jande kanaler:

Showcase underhållning från BBC-arkiv

Horizons dokumentärer, fakta ur BBC-arkiv

Style fritid, lifestyle

Arena kultur, musik, teater, konst

Learning utbildning för familjen

Sports Entertainment Network underhållning, sportreportage

live från runt i landet

arenor om

One-TV det bästa i BBC Radio l i form av musikvideor, in-

tervjuer, evenemang

BBC Catch-Up TV ännu chans att BBC-program för

- en se

den som missade sändningen

Några av kanalerna som Flextech-avtalet omfattar planeras att finansieras med reklamintäkter. Dessa får inte använda BBC:s namn och varumärke. Övriga kanaler blir betalkanaler och där finns BBC:s med. Alla BBC:s visas alltid först i

namn program BBC1 eller BBC2 och först därefter i betal-TV. Kanlema kommer också att finnas kvar under BBC:s redaktionella kontroll och presentationen av programmen liksom programmens framtoning kommer att skilja ut dem BBC-program, vilket vara en

som anses kommersiell fördel.

Channel 4 har preliminärt aviserat en filmkanal som en del av utbudet i den andra multiplexen, reserverats för ITV BBC

som har tilldelats den första. Kanalen skulle i så fall som betaltjänst dra nytta sin omfattande filmkatalog hittills inte exploate-

av som rats på marknaden utanför kanalen.

3.4¶Frankrike

Kulturministern i Frankrike har uppmanat France Télévision FT att sätta i gång verksamheter som oberoende av licensmedel vidgar företagets serviceutbud. Public service-företaget France Télévision äger 8,3 procent av aktierna i Télévision par Satellite TPS, en

digital betal-TV-tjänst konkurrerar med Canal Plus-projektet

som Canalsatellite och AB Sat, ett dotterbolag till AB Production. France Télévision hade till en början för avsikt att gå in med en ägarandel på 25 procent, men fick av finansiella skäl avstå en andel på 16,7 procent till France Télécom. Övriga deltagare i projektet är TF1, CLT M6 och kabelgruppen Lyonnaise des Eaux. Sändningama startade i december 1996.

Utbudet består av två separata paket:

TPS Thématique innehåller bl.a. Eurosport, Festival, TV5 resekanal, tecknade serier, CNN, musikkanal och TPS Cinéma som består av tre ñlmkanaler. Prenumerantema får härutöver utan kostnad bl.a. de franska markkanalema, Canal Plus undantagen, parlamentskanalen Canal Assemblée, hästsportkanalen France Courses, en rad DAB-radiokanaler och interaktiva tjänster.

3.5¶Tyskland

De tyska public service-företagen ARD och ZDF har haft planer på betal-TV-kanaler, den konservativa regeringskoali-

men har av tionen uppmanats att begränsa sig till det grundläggande public service-uppdraget, vilket uttolkats grundservice åt alla. Frå-

som

debatteras livligt, bl.a. utifrån förordet till överenskommelsen gan mellan delstatema rundradioverksamhet, som i engelsk över-

om sättning lyder: "The existence and developement of public service broadcasting must be secured. This includes its participation in all technical of production and transmission and the provision

means of forms of broadcasting. Its financial base, including the

new equalization arrangement, must be guaranteed."

För tillfället har kanalerna inga planer på direkt engagemang i betal-TV, väl i flera försöksprojekt med utsändning regionalt i

men digital form. ARD lanserar i augusti 1997 sin digitala fri-TVbukett består ARD-rikskanalen, åtta regionala kanaler, do-

som av kumentärkanalen Phoenix och barnkanalen Kinderkanal. De två sistnämnda har sin premiär redan första april har av kom-

som

mersiella konkurrenter betecknats avvikelser från grundupp-

som draget, och kabeloperatörer är ovilliga att ta de kanalerna med

nya i sina nätpaket. ARD-chefen Alfred Scharf har hotat med att tvinga kabelbolagen till samarbete hänvisning till kanalemas sta-

genom tus som public service.

ZDF har emellertid sin chef Dieter Stolte betecknat sina

genom planer på samarbete med Kirch-gruppen kring betalkanal som

"indirekt" medverkan i DF1-buketten: ZDF-programmen skall i en

så fall presenteras med egen logotype, men ZDF agerar endast som programleverantör och deltar inte i själva betalkanalen.

4¶Digitala TV-sändningar

4.1¶Den TV-teknikens

digitala möjligheter

Fram till slutet 1980-talet det framför allt tillverkarna

av var av TV-mottagare och public service-företagen drev på utveck-

som lingen av ny teknik för TV-distribution. I Europa och Japan utvecklade man tex. högupplösnings-TV HDTV med hjälp

av analog teknik. Men i och med att intresset på år inriktats på

senare digital teknik för TV-distribution, har de tidigare försöken att utveckla förbättrad analog teknik förlorat mycket sin aktualitet.

Möjligheterna att sända ett mångdubbelt större programutbud än tidigare samt effektiva metoder att ta betalt publiken har fått

av främst de som gynnas betal-TV-telcniken, dvs. dataföretag, dist-

av ributionsföretag och innehavare av programrättigheter, att driva på utvecklingen.

Frekvenserna för marksänd TV begränsad Med

är en resurs. den digitala TV-distributionen mångdubblas överföringskapaciteten i jämförelse med analog teknik. Detta beror på att den digitala tekniken är lämplig för bildkomprimering, dvs. att Överflödiga delar av TV-bildens informationsinnehåll kan tas bort före utsändning. Därigenom blir det möjligt att sända ut flera PV-program i samma frekvenskanal. Med digital teknik ryms 3-4 digitala kanaler på utrymme frekvensspektrum analog TV-

samma av som en kanal. Distributionskostnaderna för varje väntas därför

program bli lägre än för analoga sändningar.

Med hjälp s.k. multiplexering sammanflätas flera signaler, av t.ex. olika TV-kanaler, till en signal som sedan sänds ut. För att kunna uppfatta innehållet i en digital sändning måste konsumenterna under ett övergångsskede använda avkodare för omvanden ling de digitala signalerna till analoga signaler som TVav mottagaren kan tolka och därefter sortera ut den kanal tittaren valt. Till skillnad från analog TV är det enkelt att kryptera en digital TV-signal, och det är alltså lätt för den sändande att kontrollera får del programmet. Detta gör digitaltekniken lämplig vem som av för olika betal-TV-lösningar. Avkodaren kan, förutom att omvandla de digitala signalerna, även utföra åtkomstkontroll om TVsignalen är krypterad och det krävs särskild auktorisation för att en ta emot programmet s.k. conditional access. För att abonnenten skall få tillgång till de köpta kanalerna används ett s.k.smart card, dvs. litet plastkort med infonnation abonnemanget. Kortet ett om läses avkodaren och abonnenten möjlighet att ta del av kaav ger nalerna. En möjlighet att lägga ett conditional accessannan upp är adressera den individuella avkodaren genom själva system att radiosändningen. Tittaren kommer också att kunna erbjudas tjänster med tydlig koppling till ett visst TV-program, tex. resuméer, bakgmndsinformation eller textning på olika språk. Avkodaren kan också innehålla s.k. elektronisk programguide, är ett sökprogram för en som tittaren lätt skall hitta önskat Avkodaren kan antingen att program. inbyggd i TV-mottagaren eller ett separat tillbehör till vara vara denna. Den digitala tekniken underlättar alltså för olika betal-TVvilket utgör väsentlig drivkraft för digitaliseringarrangemang, en Samtidigt blir kontrollen tittarnas åtkomst dekodrar en. av genom och kryptering allt viktigare. Tillsammans med kontroll eller inflytande distributionsnätet kanske detta är viktigare konöver en kurrensfaktor än själva programinnehållet. För närvarande krävs olika avkodare för digitala sändningar via satellit, kabel, från marksändare respektive över telenätet. En viktig förutsättning för att digital sändningsteknik skall slå igenom är utrustningen kan göras tillgänglig till kostnad som är överatt en komlig för konsumenterna. Utvecklingskostnaderna är höga sam-

tidigt som tillverkningskostnadema kan vid tillverkning i

pressas långa serier. Priset på avkodare kommer att sjunka när marknaden

för digital-TV växer.

Digitala TV-sändningar kan i de olika distributions-

äga rum medier som används för TV, dvs. via marksändare, kabel och satellit. För sändningar via satellit och kabel finns beslutade europeiska standarder. För digitala marksändningar väntas formellt beslut

europeisk standard under våren 1997. Det är även möjligt om en att använda telenätet för digital TV-distribution.

Den stora överföringskapaciteten innebär att även andra användningsområden kan bli aktuella:

Alternativ tidsläggizing. Inslagen i ett TV-program sänds i olika

ordning för att tillgodose tittare med olika vanor.

Tidsförslquten utsändning. Ett och samma program sänds ut

flera gånger med liten tidsförskjutning så att tittaren aldrig

behöver vänta länge på att programmet skall börja.

Alternativa bildvinklar. Olika kameror avbildar skeendet från

olika vinklar. Är överföringskapaciteten god kan flera bilder

sändas ut samtidigt och tittaren kan välja han t.ex. vill se

om närbilder eller översiktsbilder. Alternativa versioner. Program kan sändas i parallella versio-

t.ex. på olika språk. Programmet kan sändas utan reklaminner,

slag till dem betalar och med reklam till en publik som er-

som

håller programmen gratis.

Interaktiva TV-tj änster

Det med interaktiv TV är att TV-publiken på något

som avses sätt kan påverka det sänds. Åskådaren kan ha förbindelse med

som programkällan via telenätet, det är också möjligt att förse ett

men digitalt kabelnät med kanal för returinformation. Den normala

en överföringskapaciteten via det fasta telenätet är tillräcklig för enkla tjänster där mängden information i returkanalen är relativt liten.

Kabel-TV-nät kan också komma att användas för returkanalen, vilket skulle avsevärt högre kapacitet. Beställ-TV, utbildnings-

spelprogram och informationssökning är några exempel program, på interaktiva tjänster.

4.2¶Utredningar om

digital-TV

Möjligheten övergå till digital sändningstelcnik har utretts. 1994 att betänkandet SOU 1994:34 Tekniskt utrymme för

presenterades

ytterligare TV-sändningar. Utredningens uppdrag att ta fram var tekniskt underlag för beslut möjligheter att sända markett om nya sänd TV. Betänkandet redovisade möjligheterna att anlägga flera sändamät för analog TV även läget angående utvecklingen av men den digitala tekniken. Utredaren ansåg inte det då möjligt att ta ställning till om att var digitala marksändningar i TV borde införas. Samtidigt konstaterautredaren mindre utnyttjar möjligheterna att sända de att man med analog teknik, desto större handlingsutrymme har man för att digitala sändningar i framtiden. Statens för utveckstarta ansvar hur den digitala TV-tekniken kommer att tillämpas vid lingen av marksändningar betonades i utredningen, och utredaren varnade för möjligheten använda marknätet kan överspelad om att att vara beslut dröjer tills digitala sändningar hunnit etableras i andra ett distributionsmedier. Därför ansåg utredaren det angeläget att statsmakterna fattar beslut digitala marksändningar så snart om förutsättningarna kan överblickas. Statsmakterna bör, enligt utredaren, även överväga de massmediepolitiska konsekvenserna av bl.a. behovet att slå vakt konkurrens och

digitaltekniken, av om

valfrihet.

I betänkandet Från massmedia till multimedia att digitalisera

svensk television SOU 1996:25 redovisas underlag för ett beslut

eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV. Utom en redaren föreslog att statsmakterna bör fatta principbeslut om övergång till marksänd digital TV i Sverige. Utbyggnaden bör påbörjas senast 1997 och i sin första etapp slutförd inom två år efter

vara beslutet. Utredaren föreslog också att nuvarande analoga TVsändningar via marknätet bör upphöra snarast möjligt, dock senast tio år efter starten av digitala sändningar.

Till grund för utredningens överväganden och förslag låg antagandet att staten även i framtiden vill hävda allmänna medborgerliga intressen i fråga om televisionen.

I proposition 1996/97:67 Digitala TV-sändningar föreslår regeringen att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till och på vilket sätt verksam-

om heten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. I första etapp inleds sändningar på ett begränsat antal

en orter i Sverige.

4.3 i Sverige och Norden

Digital-TV

Internationellt sett är den svenska TV-marknaden liten och utrymmet för aktörerna begränsat. Utvidgar området till hela

man Norden blir marknaden intressant även för internationella företag inom TV-industrin, det är inte troligt att den räcker till för en

men mängd olika aktörer. Därför kommer konkurrensen mellan olika intressenter kring lanseringen den digitala tekniken att bli hård,

av och det är avgörande vilken aktör eller konstellation av aktörer

först lyckas marknaden. som få grepp om

En fungerande svensk digital-TV-marknad förutsätter öppna system tillåter tittarna att välja vilken programleverantör de

som vill utan att behöva byta dekoder.

För närvarande finns det flera intresserade aktörer på den nordiska digital-TV-marknaden i två olika konstellationer försö-

som ker utarbeta standarder för Norden.

MultiChoice Nordic och Telenor

Nethold och norska Telenor har beslutat att etablera ett nytt företag

skall introducera digital distribution satellit-TV-kanaler som av och tjänster till nordiska TV-hushåll. Det nya företaget kommer att samarbeta med både nordiska och internationella TV-kanaler. Verksamheten kommer att omfatta rad distributionstjänster för

en betal-TV och kodade TV-kanaler och kommer i första hand att fokuseras mot marknaden för privata parabolantenner. Försäljningsorganisationema för de respektive ägarna i det bolaget

nya slås En gemensam tjänst för SMS kunddatabas sätts

samman.

En teknisk standard för åtkomstkontroll CA i digitala dekoupp. derboxar, utvecklad Telenors utvecklingsbolag Conax, används.

MultiChoice/Nethold och Telenor planerar lansering av ett digital- TV-paket våren 1997.

Svenskt samarbete med nordiskt inslag

Sveriges Television, TV4, Telia InfoMedia, Teracom, Kinneviks Modern Times Group MTG, Nordiska Satellit AB NSAB, Tele Danmark, Danmarks radio DR och TV2 har att etablera

enats om ett samarbete för digital-TV och därigenom öppna möjligheten för ett nordiskt distributionsaltemativ. De olika distributionsformema satellit, kabel och marknät kommer att grundas på tekniska

samma standard, den europeiska DVB-standarden. Detta innebär att det bara behövs dekoder TV-apparat. Även det kommer att

en per om ta flera år innan priserna på digitala avkodare hamnar på samma låga nivå de analoga samarbetet, enligt intressentema, en

som ger

tillräcklig volym hushåll för att på sikt kunna erbjuda lägre priser än vad som annars vore fallet.

Syftet med samarbetet är, enligt aktörerna, att skapa förutsättningar för en snabb och smidig introduktion av digitala TV-tjänster i Sverige och övriga Norden.

Övriga nordiska intressenter kommer att inbjudas att delta i samarbetet.

Sveriges Television och betal-

5.1¶Inledning

Sveriges Television sänder för närvarande i två rikstäckande kanaler, SVT1 och SVT2, SVT2 även har regional täckning. varav Text-TV-sändningar förekommer i båda kanalerna. Enligt tillståndsvillkoren skall minst 99,8 procent den fast bosatta beav folkningen nås Sveriges Televisions sändningar. av Sveriges Television att det är angeläget att ett svenskt dianser gitalt distributionssystem byggs ut så möjligt. En viktig snart som uppgift för statsmakterna under denna utbyggnadsprocess är att se till att public service-företaget Sveriges Television får de formella

och finansiella möjligheterna att utvecklas i den digitala miljön. För att en lansering digitala TV-sändningar i Sverige skall lyckav as krävs, enligt Sveriges Television, långsiktig finansiell uthålen lighet och att tillräckligt attraktiva tjänster kan erbjudas husnya hållen för att fönnå dessa att investera i den mottagarutrustning

som krävs för att få tillgång till sändningarna.

En övergång till sändningsteknik med ett stort antal kanaler nya i ett digitalt marknät får inte innebära tillväxt enbart den en av kommersiella televisionen. Sveriges Television därför anser att företaget i ett digitalt marknät måste möjlighet att arbeta i fler än de två kanaler som företaget idag sänder över för att öka exponeringen och tillgängligheten det programutbud produceras av som inom public service-systemet.

Sveriges Television har presenterat några olika programprojekt skulle stödja den framtida public service-verksamheten i en som framtida digital TV-miljö:

Guldkanalen betal-TV-kanal sänder det bästa ur Sve- - en som riges Televisions arkiv. Nyhets- och sportkanalen. Företagets nyhets- och sportverksamhet håller på att utvecklas till en dygnet-runt-service som kan sända med kort varsel. En särskild kanal skulle kunna ta Den löpande tablån kan kompletteras med vara på denna resurs. samhälls- och aktualitetsprogram och eventuellt med längre direktsändningar från t.ex. riksdagsdebatter och andra viktigare händelser. Snabbrepriskanalen. Reprissändningar i särskild kanal för en . att öka tillgängligheten till SVT-utbudet. Tysk-franska kulturkanalen ARTE och brittiska BBC. Diskussioner pågår vidaredistribution kanalerna i Sverige och om av textning av utbudet. Regionala och nyheter. program .

5.2¶Finansiering

I sitt yttrande över betänkandet Från massmedia till multimedia digitalisera svensk television SOU 1996:25 framhåller Sveriatt Television det inte är möjligt att inom ramen för TVges att avgiften finansiera ytterligare verksamheter. Finns det utrymme att höja TV-avgiften bör dessa medel användas för att stärka kvalitei redan existerande verksamhet. Företaget anser inte heller att ten reklam lämplig väg för företaget att finansiera utökad är en en verksamhet. Sveriges Television pekar i stället på möjligheten att statsmaköver kostnaderna för de analoga sändningarna och låter terna tar företaget välja och betala för lämpliga digitala sändningsformer. lösning bäddar, enligt Sveriges Television, för framtida Denna en

flexibilitet och garanterar att valda lösningar optimeras med

utgångspunkt från public service-uppdraget.

Sveriges Television menar vidare att det är väsentligt att företaget, i likhet med andra public service-företag i Europa, får möjlighet att bedriva betal-TV kompletterande finansieringsform

som till TV-avgiften för att därigenom göra det möjligt finansiera

att tilläggstjänstema. Därför har Sveriges Television begärt tillstånd hos regeringen att få pröva betal-TV-verksamhet komplette-

som

rande ñnansieringsform.

5.3¶Television satellit

Sveriges på

I april 1996 ansökte Sveriges Television hos regeringen

om att uppta förhandlingar med regeringen om att starta digitala sändningar via satellit. Sveriges Television ville nå hushåll i Sverige med dåliga eller obefintliga möjligheter till mottagning de

av markbundna signalerna, hushåll i Europa med svensk anknytning samt svensktalande i Finland.

Sveriges Television finns redan på satellit att norska te-

genom leverket, Telenor, sänder Sveriges Televisions kanaler över satellit till norska kabelnät inte kan ta emot Sveriges Televisions

som marksändningar. Sändningama får endast tas emot norska ka-

av belnät och inte enskilda norska eller svenska hushåll.

I september 1996 godkände regeringen Sveriges Televisions planer på en satellitkanal, med förbehållet att "möjlighet att sända via satellit bör begränsas till sändningar har till huvudsakligt

som syfte att förbättra möjligheterna Sveriges Televisions sänd-

att se ningar i Finland och övriga Europa"2. Svenska hushåll med dåliga

mottagningsförhållanden omfattas alltså inte beslutet. Detta på

av grund av att statsmaktema ännu inte fattat beslut markbundna

om digitala TV-sändningar.

Tidigast hösten 1997 startar Sveriges Television digitala satellitsändningar i Europa. Företaget har tecknat ett avtal med Nordiska Satellitaktiebolaget NSAB om utrymme i en av satelliten Siri-

2 Regeringsbeslut 10, 1996-05-25

us 2 transpondrar. Sveriges Television har redan kanal riktad

en till svensktalande i Finland, SVT4, får utvidgat sändnings-

som nu område.

Sändningarna kommer att bestå av en samredigerad kanal

av SVT l och SVT2 med egenproduktion, däribland nyheter,

och annan svensk produktion. Kanalen kommer att vara krypterad, och hushåll som skaffar sig tillgång till Sveriges Televisions satellitkanal kommer att få betala avgift. TV-Extra AB i Motala kommer

en att sköta kundadministration, försäljning smart cards

av m.m.

SOU l997:60 41

6¶Guldkanalen

6.1¶Inledning

Guldkanalen är reklamfri betal-TV-kanal Nordisk Betal-

en som TV AB NBTV, ett företag helägt Telia InfoMedia, planerar att

av starta i september 1997. Basen i Guldkanalens utbud, omkring 65 procent, skall utgöras av de bästa i Sveriges Televi-

programmen sions arkiv. Övriga program införskaffas från andra källor i Sverige, Norden och övriga Europa.

Sveriges Television hade planer på att driva Guldkanalen. Men eftersom regeringen inte lade fram något förslag angående detta i propositionen om riktlinjerna för public service-verksamheten den kommande avtalsperioden, kunde företaget inte fullfölja planerna.

Den marknadsundersökning genomförts på uppdrag

som av Telia och Sveriges Television visar att 50 procent hushållen

av anser att Guldkanalen är intressant och att 42 procent kan tänka sig att abonnera på kanalen för femtio kronor i månaden. Bland dem uppgett att de har kabel-TV visar det sig att intresset för

som Guldkanalen ökar till 54 procent medan viljan att abonnera är densamma.

Guldkanalens målsättning är att minst 300 000 hushåll skall teckna abonnemang. Nordisk Betal-TV räknar med att det kommer att ta fyra till fem år innan företaget bär sig ekonomiskt.

6.2¶Eventuella hinder för verksamheten

Telia har lämnat ansökan till Konkurrensverket om prövning av en Guldkanalen konkurrenssynpunkt och frågan är under verur nu kets utredning. En diskussion pågår Telias på nya marknader. om engagemang Det har hävdats Guldkanalen kan innebära gråzon mellan att en överföring och skapandet information. ren av av I Kommunikationsdepartementets promemoria "Modema telekommunikationer åt alla" Ds 1996:38, vilken b1.a. berörde Telias verksamhet med anknytning till medieområdet, anges att "annan verksamhet än kämverksamheten kan bedrivas under förutsättning denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att att stärka koncernens lönsamhet." Vidare sägs att "bolaget bör även återhållsamt i samverkan med olika medie- och informationsvara företag etc. avseende skapandet innehållet." av

6.3¶Pro gramutbudet

Guldkanalen vill sig ett komplement till existerande och se som kanaler. Guldkanalen kommer att svensk kanal med nya vara en omkring 70 procent svenskt material. Huvuddelen utbudet kommer att utgöras av fiktion: dramaav tik, både nutida och klassisk, komik, serier, underhållning m.m. Däremot blir det inga nyhetsprogram och debatter eller massproducerade spel- och lekprogram. Kanalen skall, enligt egen utsago, präglas hög kvalitet, och kommer att läggas på den av stor omsorg publiken vilket innebär vaksamhet mot våld, rasism yngsta sex,

osv. Guldkanalen kommer sända 14-16 timmar dag under att per visas första gången på bästa sändningstid högsäsong. Programmet och repriseras sedan på tid. Programmen kommer att vid annan

behov redigeras Guldkanalen och programvärdar skall introdu-

av cera och knyta samman dem.

Sveriges Televisions reprisering tidigare produktion kommer

av inte att påverkas. Nordisk Betal-TV köper visningsrätten till programmen medan Sveriges Television behåller äganderätten. Utöver försäljning visningsrätter kommer Sveriges Television

av även att sälja tekniska tjänster till Guldkanalen.

6.4¶Rättighetsfrågorna

Före försäljning visningsrätten till Guldkanalen måste rättig-

av hetsfrågoma klargöras. Varje kräver sin egen undersök-

program ning, vilket ibland kan vara ett mödosamt arbete eftersom medieverkligheten såg annorlunda ut när många av de äldre programmen gjordes. Vid all försäljning rättigheter skall Dramatikerförbun-

av det vidtalas. Betalning för rättigheten sker till Dramatikerförbundet, Teaterförbundet och till upphovsmannen. Cirka 30 procent av Sveriges Televisions intäkter vid försäljningen går bort till rättighetskostnader. Genomgången programarkivet bidrar till att på

av sikt ge Sveriges Television ett modernare arkiv.

6.5¶Distribution

Nordisk Betal-TV planerar för så bred distribution Guldka-

en av nalen möjligt, dvs. via alla kabelnät och via satellit till para-

som bolantenner, vilket innebär 60-65 procents täckning. Förhandlingar pågår för närvarande med kabelbolagen.

och betal-

EU-förslag angående idrottsevenemang

TV-kanaler

Den tyska Kirchgmppen har byggt mycket av sin affärsidé kring att köpa in rättigheter till populära idrottsevenemang för sändning i sina egna betal-TV-kanaler. Genom bolaget ISPR köpte man 1996 rättigheterna för VM i fotboll år 2002 och år 2006 till en kostnad av närmare 16 miljarder kronor och hösten 1996 betalade man 400 miljoner för rättigheterna till svensk fotboll de kommande fyra åren då ingår, utöver allsvenskan, även all landslagsverksamhet,

- VM och EM-kval.

I februari 1997 överlät Svenska hockeyligan samtliga TVrättigheter till ISPR. Avtalet är på fyra år och beräknas ge elitklubbarna minst 200 miljoner kronor. ISPR får därigenom den exklusiva sändningsrätten för elitserien, allsvenskan, playoff till elitserien samt SM-slutspelet, medan landslagsverksamheten, VM och World Cup samt Europaligan inte omfattas avtalet. All reklam-

av rätt ligger kvar hos klubbarna. Det blir nu upp till TV-bolagen och andra intressenter att försöka nå överenskommelse med ISPR.

EU:s ministerråd presenterade i februari 1997 ett förslag som syftar till att motverka att idrottsevenemang av stort nationellt intresse köps av betal-TV-kanaler. Förslaget skall utgöra ut-

upp gångspunkten för förlikningsprocedur under våren 1997".

Europeiska sportevenemang säljs, som framgår ovan, för allt högre priser till betal-TV. Förslaget från EU innebär att man erkänner rätten för enskilda medlemsstater att bestämma att vissa

skall skyddas, dvs. att de skall tillgängliga, helt evenemang vara

eller delvis, för hela folket i direktsändning eller tidsförskjuten sändning i allmänt tillgänglig television. Andra länder skall vara skyldiga tvinga sina TV-företag att respektera sådana beslut, att de har förvärvat ensamrätt till sådana evenemang. om Varje EU-land skall avgöra vilka som bör sändas i evenemang nationell gratis-TV, det kan gälla OS också evenemang med men intresse för det enskilda landet till exempel SM-finalen i issom hockey. Ett land kan också kräva att ett större kulturevenemang måste sändas ut till den breda TV-publiken.

EU-granskning av public service-företagens förmåner och förpliktelser

pågår för närvarande granskning balansen mellan Inom EU en av och förmåner för public service-företagen. Gransk-

förpliktelser

ningen har initierats att privata TV-företag framfört klagogenom public service-företagen både får sända reklam och ta mål på att emot anslag.

Genomförande EG:s direktiv för TV-standarder

EU har under flera år försökt underlätta införandet av nya avanceutveckling pågår hand i hand med utrade TV-tjänster. Denna eftersom det är den digitala TVvecklingen av digital-TV genom tekniken möjligheterna skapas att utnyttja de avancerade TVsom stimulera införandet tjänsterna har EU i flera tjänstema. För att av direktiv föreskrivit vissa standarder skall användas. Direktivet att den 24 oktober 1995 tillämpning standarder

95/47/EG av om av

för sändning televisionssignaler är ett led i det arbetet. av Sammanfattning syftet med direktivet: av skall fastställa standarder för TV-sändningar och Direktivet främja övergången till bredbildsformat. Direktivet skall underlätta anslutningen tillbehör till TVav bl.a. avkodare, fastställande ett standardimottagare, genom av gränssnitt mellan TV-mottagaren och avkodaren. serat

0 Direktivet skall skapa ett enhetligt regelverk för operatörer

digitala betal-TV-tjänster.

I departementspromemorian Ds 1997:21, Genomförande

av EG:s direktiv för TV-standarder, från Kulturdepartementet, läggs fram förslag till lagstiftning för att i svensk rätt genomföra EG:s direktiv för TV-standarder.

I promemorian föreslås lag, lagen standarder för

att en ny om sändning av TV-signaler beslutas. I lagen föreskrivs att

m.m., regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, utfärdar föreskrifter att de krav på aktörer, särskilt i fråga tillämp-

om om ning av europeiska standarder inom avancerade TV-tjänster,

som anges i direktivet skall vara uppfyllda. Det föreslås även regler

om tillsyn och sanktioner. Direktivets regler tvistlösningsmeka-

om nismer bedöms kunna uppfyllas med stöd befintlig lagstiftning.

överväganden och förslag

Sveriges Television bör få möjlighet att bedriva betal-TVverksamhet vid sidan av sitt nuvarande programutbud. Betal- TV-verksamheten skall hållas åtskild från den verksamhet

som finansieras med medel från rundradiokontot och bedrivas

i enlighet med nedan angivna villkor.

Följande villkor skall tillgodosedda:

vara

Betal-TV-verksamheten skall syfta till att komplettera

programutbudet i de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2. Programverksamheten i de ordinarie kanalerna skall bedrivas enligt nuvarande principer vad gäller kvalitets-

val av program, krav, reprisering etc.

Betal-TV-utbudet skall distribueras via det digitala marknätet i takt med att ett sådant nät byggs ut. Om andra distributionssätt används skall dessa utnyttja digital teknik och på sikt vara tillgängliga för huvuddelen landets befolkning.

Om flera olika distributionssätt används för Sveriges T elevisions betal-TV-verksamhet skall samma dekoder kunna användas vid mottagning oavsett distributionssätt.

Betal-TV-verksamheten skall bedrivas i ett eller flera Sveriges Television hel- eller majoritetsägda aktiebolag.

Betal-TV-verksamheten skall finansieras med avgifter från dem som utnyttjar denna verksamhet. Full kostnadstäckning skall

eftersträvas. Medel från rundradiokontot får endast användas betal-TV-bolagen, däremot inte för att finansitill aktiekapital i löpande kostnader uppstår i betal-TV-verksamheten. era som

Sveriges Television skall tillämpa affärsmässiga principer vid programrättigheter och tekniska tjänster till de försäljning av betal-TV-bolagen. Vid försäljning av programrättigheter egna till andra programföretag skall detta ske ett sådant sätt att syftet med den betal-TV-verksamheten inte motverkas. egna

8.1¶Public Service-verksamheten

verksamhet Sveriges Television bedriver idag kännetecknas Den de public service-krav ställs på utbudet och som garanterar av som att håller viss kvalitet. programmen en Television har, i sin position public service- Sveriges som andra förutsättningar än övriga konkurrenter bland proföretag, eftersom företaget inte behöver ha några lönsam-

gramföretagen

på sina I public service-uppdraget ingår att uthetskrav program. mångsidigt, att olika intresseinriktningar skall ha budet skall vara till uttryck och att företaget skall tjäna hela möjligheter att komma och den majoriteten. Genom sin publiken, både minoriteter stora och kravet på att television i allmäntillgänglighet genom vara en Sveriges Television unik möjlighet att bilda ett hetens tjänst har en där frågor är intressanta för alla i Sverige tas gemensamt rum som

upp. invändningar kan mot att Sveriges Television Vissa resas ge betal-TV-verksamhet. Det kan finnas risk möjlighet att bedriva en

programpolitik påverkas negativt fö-

att Sveriges Televisions om beroende ñnansieringskällor. Detta kan ta retaget gör sig av nya de attraktiva först blir tillgänglisig uttryck i att mest programmen betal-TV-sändningarna. Att sända i kanal innega i program en ny dessutom ökade kostnader i form ersättning för upphovsbär av

rätter och sändningskostnader En oreglerad utveckling skulle

m.m. kunna hota systemet med TV-avgifter.

Konkurrensen från allt fler kanaler blir allt hårdare, och den digitala tekniken kommer att innebära att svenska licensbetalare får möjlighet att välja mellan bl.a. både svenska och utländska nischkanaler och olika fomier interaktiva TV-tjänster. I så-

av en dan situation är det nödvändigt för Sveriges Television att både värna om kvaliteten i public service-utbudet och möjligt

om använda den ett konkurrensmedel. En svensk betal-TV-kanal är

som ett alternativ till det anglo-amerikanskt präglade betal-TV-utbudet och skapar förutsättningar för ett bredare och kvalitetspräglat svenskt utbud. En övergång till digital sändningsteknik med ett stort antal kanaler i marknätet får inte innebära ökning

en av enbart den kommersiella televisionen.

I en framtid med digitala TV-sändningar har Sveriges Television möjligheter till omfattande utbud, både i form

ett mer av nya kanaler och i form medietjänster. Det är dock inte möjligt

av nya for Sveriges Television att inom för TV-avgiften finansiera

ramen ytterligare verksamheter. Utveckling teknik och tjänster

av ny nya måste därför finansieras på annat sätt. Om Sveriges Television, i likhet med public service-företagen i bl.a. Danmark, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Spanien och Schweiz, fär möjlighet att bedriva betal-TV kompletterande finansieringsfonn, kan detta

som innebära att Sveriges Television får det resurstillskott krävs.

som

Sveriges Television får genom betal-TV-verksamheten möjlighet att öka exponeringen och tillgängligheten det programutbud

av som producerats inom public service-systemet. På sikt kan även betal-TV-verksamheten innebära att intäktsbasen för public

service-verksamheten ökar att intäkter från betal-TV-

genom verksamheten återförs till public service-TV.

Sveriges Television har genom sitt omfattande arkiv en unik

resurs och möjlighet att konkurrera med andra programbolag. Den marknadsundersökning som genomförts med anledning av planeringen av Guldkanalen se avsnitt 6 ovan visar att det finns intresse bland TV-tittama att ta del arkivmaterialet.

Sveriges Television bör, mot denna bakgrund, möjlighet att ges bedriva betal-TV-verksamhet under vissa förutsättningar, vilka

redovisas i följande avsnitt.

8.2¶Pro gramutbud i betal-TV

Sveriges Televisions betal-TV-program skall sändas i särskilda sändningar vid sidan de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2. av En naturlig utgångspunkt är att Sveriges Television i sin egenskap public service-företag skall bedriva även betal-TVav verksamheten utifrån de ideal kvalitet och högsta möjliga beom folkningstäckning allmänt ligger i uppdraget. Att i detalj ange som kvalitetskravet skall balanseras mot önskan att betal-TVhur verksamheten skall vinst är, enligtmin mening, varken generera möjligt eller lämpligt. Det torde tillräckligt att ange några vävara sentliga huvudlinjer rörande programutbudet. pröva betal-TV ett sätt att finansiera ut-

Möjligheten att som

tjänster och kanaler och att konkurrera med vecklingen av nya får inte innebära att den reguljära, licensfi-

andra programföretag

påverkas negativt. Attraktiva

nansierade programverksamheten

från SVT1 och SVT2 för att enbart sändas program får inte flyttas i betalkanalen. Licensbetalama får inte skapandet av en genom betal-TV-kanal miste det utbud och den service de har rätt om från Sveriges Television. Sveriges Television bör att förvänta sig möjlighet inom för samproduktion, ingå avdock ha att, ramen en först får sändas i betal-TV och därefter i tal om att vissa program eller SVT2 på sätt när filmer SVT medverkat i SVT1 samma som först sänds på biograferna och därefter i TV. service till licensbetalama redan idag erbjuds genom Den som repriseras eller flera gånger i nära anslutning att vissa program en till första sändningstillfállet får inte försämras. Sveriges Television möjlighet att fullt ut konkurrera För att ge med övriga programbolag och TV-kanaler bör det lämnas till Svebedömning avgöra vilket material skall riges Televisions att som sändas i betal-TV-kanalen. Företaget skall därför ha möjlighet att

köpa in material från andra programbolag även att producera

men nytt material för verksamheten. Genom att Sveriges Television får möjlighet till betal-TV-verksamhet får företaget också möjlighet att använda sig av de inköpta rättigheter inte kan utnyttjas i

som SVT1 eller SVT2, men som företaget måste köpa för att få rättigheten till ett önskat Sveriges Television får endast

program. använda medel betal-TV-verksamheten för inköp

som genereras av och produktion avsedda för denna verksamhet.

av program

För de licensbetalare också väljer att abonnera på betalka-

som nalen innebär alltså betal-TV-verksamheten att de i vissa fall får tillgång till Sveriges Televisions något tidigare än övrig

program TV-publik men även möjligheten till ytterligare ett programutbud.

8.3¶Distribution och teknik

Tillgången till TV-kanaler varierar kraftigt i Sverige. Många hushåll kan TV-kanaler sänds via satellit medan andra bara

se som kan se de tre markbundna kanalerna. Hela TV-utbudet når alltså inte alla hushåll i landet. Sveriges Televisions markbundna kanaler når dock i stort sett alla hushåll eller 99,8 procent. Med distribution av TV-program via satellit och kabel-TV-nät nås 60-65

ca procent av befolkningen.

I public service-uppdraget ingår att Sveriges Televisions kanaler skall vara tillgängliga för hela befolkningen. TV-tittama betalar licensavgift for att få möjlighet att ta del Sveriges Televisions

av programutbud. Väljer Sveriges Television att sända del detta

en av programutbud, kompletterat med ytterligare programutbud,

i en betal-TV-kanal är det därför rimligt att licensbetalama möjlig-

ges het att ta del av det att betala för ett abonnemang på kana-

genom len. För att alla hushåll skall få denna möjlighet måste kanalen distribueras på sådant sätt att så många som möjligt har chans att ta del av utbudet.

Fördelarna med den digitala tekniken har fått flera länder i Europa att överväga en satsning på digital teknik för distributionen av programmen. Den digitala distributionen kan ske genom satelliter,

kabel-TV-nät, telenät eller via marksändningar. I framtiden komde olika distributionsfonnema att existera sida vid sida, likmer de gör idag, och det är inte sannolikt att ett distributionssätt som kommer att bli allenarådande. Sveriges Television bör ligga i takt med utvecklingen och tek-

niskt hålla minst standard övriga TV-företag. Sverige samma som har bl.a. svenska hushållen ligger högt i världsstagenom att tistiken vad gäller innehav TV, telefon och hemdatorer bra av förutsättningar att bli föregångsmarknad för digitala tjänster. I en Sverige finns också företag med kompetens att utveckla de industriprodukter krävs för denna teknik. Mot denna bakgrund som finner jag det inte minst näringspolitiskt viktigt att det svenska public service-företaget ligger i främsta linjen när det gäller att dra

den tekniken. Därför är det naturligt att Sveriges Tenytta av nya levision vid TV-kanal använder sig av den digitala start av en ny distributionstekniken för att nå ut till publiken. Den tekniska utvecklingen innebär även vissa risker, t.ex. att ett framgångsrikt företag inom betal-TV-området får dominerande en ställning och makt över de distributionsvägama genom att utnya tekniska lösningar, avkodare och åtkomstkontrollfunknyttja t.ex. tioner, binder konsumenterna till det egna distributionsnätet. som Utbyggnaden det digitala marknätet i Sverige skall, enligt av proposition 1996/97:67 Digitala TV-sändningar, ske etappvis med

möjlighet för att successivt ta ställning till om och på vilket staten verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna för utbyggnasätt krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald kan den är att tillgodoses. Introduktionen digital-TV i Sverige får således inte av publikens valfrihet inskränks eller att Sveriges Televiinnebära att längre kan nå alla i landet. Alternativen till sions program inte marknätet satellitdistribution eller kabel-TV-distribution eller en är båda distributionssätten. Dessa kan dock inte förkombination av få sådan faktisk täckningsgrad eller tillgänglighet att de väntas en kan ersätta marknätet. Ungefär 15 procent befolkningen kan ta av satellitsändningar med parabolantenn medan ca 50-55 emot egen har möjlighet att ta emot kabel-TV-sändningar. procent Marksändningar når idag i stort sett hela den bofasta befolk-

ningen. Sändningama kan även tas emot i fritidshus, husvagnar

och fritidsbåtar med hjälp enkel antenn. En infrastruktur i

av en form marksändare för analog sändning finns redan och dessa

av sändare kan kompletteras med digital utrustning till förhållan-

en devis begränsad kostnad.

Eftersom digitaliseringen marknätet, enligt propositionen,

av förutsätts ske i etapper och staten, när det finns tillräckliga erfarenheter, skall bedöma om och när utbyggnaden skall fortsätta är det ovisst hur det digitala marknätet kommer att ut i framtiden.

se Även beslutar sig för fortsatt utbyggnad marknä-

om staten en av tet, efter ställningstaganden till bl.a. den ekonomiska bärkraften, vet ingen idag om nätet kommer att uppnå samma täckningsgrad som det analoga marknätet. En första utvärdering av verksamheten föreslås göras senast när de digitala marksändningama pågått

omkring ett år.

För att Sveriges Television skall lyckas med lanseringen en

av ny betal-TV-kanal måste den nå ut till så många hushåll möj-

som ligt för att skapa ett ekonomiskt underlag för verksamheten. Att enbart distribuera kanalen via det digitala marknätet skulle innebära att kanalen, i likhet med marknätet, införs på olika orter vid olika tidpunkter och alltså endast begränsad del av de licens-

når en betalare som är beredda att betala för den nya programtjänsten. Det innebär också en betydande osäkerhet inför framtiden eftersom staten först efter ett år inleder sin utvärdering av de digitala

marksändningama.

Mitt förslag är därför att Sveriges Television skall sända sin betal-TV-kanal i det digitala marknätet i den takt detta byggs ut. Enligt Teracom skulle det digitala marknätet kunna nå 98 procent av befolkningen i mitten av 1999 och 99,8 procent av befolkningen år 2004. Om utvärderingen av de digitala marksändningama resulterar i fortsatt snabb utveckling av dessa, skulle alltså betal- TV på kort tid uppnå i det närmaste samma täckningsgrad som public service-verksamheten.

Sveriges Television bör dock också sända betal-TV-kanalen digitalt via satellit under förutsättning att de dekodrar och åtkomstkontrollsystem används vid satellitsändningama är de-

som samma som används för pågående eller framtida digitala marksändningar. Sveriges Television skall dessutom samverka om

multiplexering, åtkomstkontroll och elektronisk programguide med övriga programföretag deltar i de digitala marksändningsom arna. Att Sveriges Television möjlighet att sända betal-TVge kanalen både i marknätet och via satellit företaget anledning att ger arbeta för teknik för mark- och satellitsändningar att en gemensam fram. Sveriges Television även får sända via satellit innebär tas Att också de kan konkurrera betal-TV-tittama med andra proatt om gramföretag distribuerar sina sändningar via satellit och kasom belnät. Jag det naturligt att Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB, ser som för betal-TV-verksamhetens kundadministration och föransvarar säljning smart-cards RIKAB för TVav m.m. ansvarar avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen och har därigenom ett kundregister omfattande alla svenska TV-hushåll. RIKAB ägs av Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsra-

dio.

8.4¶Företagsform

Sveriges Televisions betal-TV-verksamhet skall bedrivas i hel-

eller majoritetsägda aktiebolag. Storbritannien och i Danmark har public service-företagen I möjlighet medverka i betal-TV-verksamheten som minoritetsatt Finansieringen kanalerna sker kapitalinsatser från ägare. av genom övriga ägare och företagens ägarandelar täcks med programrättigheter och arkivsamarbete. Public service-företagen behöver på detta sätt inte satsa eget riskkapital i verksamheten. Min bedömning är dock att för att så långt det är möjligt gade Sveriges Television sänder i betal-TVrantera att program kanalema håller public service-standard måste Sveriges Television ha kontroll sina Det ligger även i Sveriges Televiöver program. sions intresse inte överlåta den good-will och den image som att förknippas med företagets produktioner och material till andra fö- Television bör dessutom kontrollera marknadsföretag. Sveriges

ringen av kanalen. Därför skall betal-TV-verksamheten organiseras av Sveriges Telvision, hel- eller majoritetsägda aktiebolag. Angående finansiering se avsnitt 8.5.

I detta ligger även att Sveriges Television själv skall svara för den betal-TV-verksamhet baseras på programrättigheter som

som Sveriges Television kontrollerar. Det är naturligtvis fullt legitimt att Sveriges Television liksom tidigare i olika omfattning säljer program till andra programföretag. Däremot kan det inte accepteras att Sveriges Television upplåter stora delar av sitt material till fristående programföretag eller låter ett företag fungera som mellanhand, fallet är med den s.k. Guldkanalen. Den uppenbara

som risken med ett sådant handlande är att Sveriges Television då kan komma att mista kontrollen över materialet och att detta nyttjas på ett sätt som mindre väl stämmer överens med de breda folklagrens intressen. En sådan utveckling skulle kunna undergräva förtroendet för Sveriges Television ett företag i allmänhetens tjänst.

som

Om Sveriges Television väljer att idag upplåta väsentliga delar av de program som företaget kontrollerar for användning i andra bolags betal-TV-sändningar bortfaller ett av de väsentliga argumenten för att ge Sveriges Television möjlighet att bedriva egen betal-TV-verksamhet nämligen att ge hela befolkningen möjlig-

het att ta del av dessa sändningar mot en rimlig ersättning. Det kan i så fall ifrågasättas Sveriges Television alls skall ges denna

om möjlighet.

Ett annat skäl för hel- eller majoritetsägda betal-TV-bolag är att Sveriges Television måste kunna kontrollera att de vinstmedel som verksamheten eventuellt genererar kan återföras till public serviceverksamheten.

Med anledning Konkurrensverkcts förestående prövning av

av det s.k. Guldkanalavtalet finns skäl att beakta även konkurrensrättsliga aspekter. Om ett exklusivavtal skulle ifrågasättas utifrån konkurrenslagen som eventuellt utgörande ett missbruk av dominerande ställning på en avgränsad marknad kan ägarbilden i betal- TV-bolaget vara av betydelse. Skillnaden är nämligen stor mellan en exklusiv upplåtelse inom enhet, exempelvis till ett hel-

samma ägt dotterbolag, vilket normalt kan godtagas, och sådan upplå-

en telse till ett mer fristående bolag. Särskilt stor blir skillnaden om

övriga delägare i fristående betal-TV-bolag är intressenter ett mer inom område såsom fallet skulle vara med exempelvis Tesamma delägare. lia som

8.5¶Finansiering

anslagsvillkoren för Sveriges Television stadgas att sidoverk- I samheter till Sveriges Televisions sändningsverksamhet skall bära kostnader. Ett eventuellt betal-TV-projekt skall således sina egna bära sina kostnader. Det är allmän förutsättning för public egna en service-verksamheteii att programmen skall kunna tas emot utan avgifter. Sveriges Televisions verksamhet skall krav på särskilda fortsättningsvis huvudsakligen finansieras med medel från även rundradiokontot. Företaget har även möjlighet till sponsorinkoms-

ter och inkomster från extern försäljning m.m. TV-kanal kommer dock att kräva kapitalin- Att starta en ny en kommer inte att bära sig ekonomiskt från start. sats. Kanalen t.ex. och måste läggas ned på mark- Rättigheter skall betalas resurser kanalen, konsumenterna måste motiveras att köpa nadsföring av den utrustning krävs för att ta emot kanalen m.m. som får aktiekapital i betal-TV-bolagen Licensmedlen utöver - användas till finansiera de kostnader starten och driften av inte att betal-TV-kanal innebär, skall enbart komma den reguljära en utan

programverksamheten till godo.

komma igång med betal-TV-verksamheten Investeringar för att därför finansieras lån på den öppna marknaden. bör genom

Referenser

SOU 1994:34, Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändizingar, slutbetänkande utredningen tekniska förutsättningar för

av om utökade sändningar av radio och television till allmänheten

SOU 1996:25, Från massmedia till multimedia, Slutbetänkande

av utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar

av radio och television till allmänheten

SOU 1994:105, Ny lagstiftning Radio och TV, Slutbetänkande

av Radiolagsutredningen

Regeringens proposition 1995/962161, En radio och T Vi allmänhetens tjänst 1997-2001

Kulturutskottets betänkande 1995/96:KrU12, En radio och TVi allmänhetens tjänst 1997-2001

Regeringsbeslut 10, 1996-05-25 Ang. Sveriges Television och satellitsändningar

Regeringens proposition 1996/97:67, Digitala T V-sändningar

Kulturutskottets yttrande 1996/97:KrU4y, Digitala TV-sändningar

Konstitutionsutskottets betänkande 1996/97:KU 17, Digitala TV-

sändningar m.m.

Nordisk Betal-TV, Guldkanalen, 1997

Ds 1997:21, Genomförande EGss direktiv för TV-standarder,

av Kulturdepartementet

Bilaga Utredningens

direktiv

min

Kommittédirektiv

Digitala TV-sändningar Dir

Beslut vid regeringssammanträde den 16 januari 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV.

Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter.

Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse.

Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma Sveriges Tele-

om vision bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.

Digitalt utsänd TV

Digital utsändning TV-program skiljer sig från analoga sändningar

av på så sätt att den programbärande informationen sänds ut som en

avläsningar, "ettor och nollor, i stället för som en ström av separata kontinuerligt varierande signal. Digitaltekniken möjliggör s.k. signalkomprimering, medför att överföringskapaciteten kan ökas

som kraftigt. På så kommer ett större antal att samtidigt

sätt program kunna sändas ut inom ett givet frekvensutrymme.

TV-program kan sändas digitalt från marksändare, via satellit, ge-

kabel och telenät. Den skall ta emot ett digitalt sänt nom över som TV-program måste ha avkodare tolkar den digitala signalen

en som och omvandlar den till analog signal TV-mottagaren kan

en som återge. Avkodaren kan också innehålla funktioner för åtkomstkontroll och debitering betal-TV-avgifter möjlighet till retursigna-

av samt ge lering, vilket medger viss interaktivitet.

digitalt sändningssystem innehåller ett mycket stort antal

Om ett programkanaler kan det ändamålsenligt att förenkla programva-

vara

for publiken särskilda sökprogram, s.k. elektroniska let genom programguider.

Propositionen digitala TV-sändningar

Utredningen tekniska förutsättningar för utökade sändningar av

till allmänheten överlämnade i februari 1996 radio och television betänkandet Från massmedia till multimedia- att digitalisera svensk television SOU 1996:25. Där föreslår utredningen att digitala TVsändningar från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvaran-

analoga marksändningar skall kunna läggas inom tio år efter de de ner digitala marksändningamas Betänkandet har remissbehandlats.

start.

I propositionen Digitala TV-sändningar prop. 1996/97:67 har regeringen lagt fram sina förslag med anledning betänkandet.

Regeringen föreslår att digitala sändningar marksänd TV införs

av i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att sändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. I en första etapp inleds sändningar på ett begränsat antal orter i Sverige. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses.

Enligt förslagen i propositionen skall sändningarna genomföras under förutsättningar fri konkurrens mellan olika pro-

som gynnar gramleverantörer och med möjlighet för publiken att välja bland olika tjänster. Bland annat bör de avkodare som används vara sådana att varje person i publiken har möjlighet att ta del av alla program som sänds ut, givetvis på de villkor programföretaget ställer upp för

som tillgång till programmen. Om systemet innehåller elektroniska programguider bör de olika programföretagens utbud presenteras på likvärdigt sätt.

Enligt propositionen måste det möjligt att uppnå överens-

vara kommelser sådana former för samverkan att varje medverkande

om företag kan behålla den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt som tillgängligheten för publiken till det samlade programutbudet förblir hög. Det är viktigt att sådana samverkansfonner

kommer till stånd redan i sändningsverksamhetens inledningsskede

och att de har sådan utformning att även företag som kommer in

en senare kan delta i samarbetet på likvärdiga villkor.

Sändningama bör starta så snart som möjligt, helst hösten 1997.

Inledningsvis skall sändningar äga rum på åtminstone ett par, tre olika orter. Sändningsortema skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen storstad-glesbygd.

Minst två sändningsfrekvenser bör enligt propositionen kunna disponeras på varje ort. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar TV, även andra tjänster än traditio-

av men nella TV-program, t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag, skall kunna förekomma.

Vid sidan trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också av andra distributionsmetoder prövas, regeringen i propositionen. anser Vid programföretag skall det beaktas att programutbudet som urval av helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och

bör företräde, liksom är förankregionala program ges program sorn svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av rade i den varandra oberoende programföretag deltar. TV-foretag som i dag

marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de bedriver sändningarna. Sändningsverksamheten skall i san helhet bedigitala de medverkande företagen. kostas av sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och För televerksamhet. TV-sändningar gäller radio- och TV-lagen För 1996:844. Tillstånd bedriva TV-sändningar enligt radio- och TVatt regeringen, då har möjlighet ai ställa olika lagen skall lämnas av som angivna villkor komplement till de innehåÅlsregler som i lagen som Regeringen bedömer att tillståndstiden bör framgår direkt av lagen. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar vara högst fyra år. efterhandsgranskning att regler och villkor om sindningarnas genom Även Justitiekanslern bedriver viss efterinnehåll efterlevs. handsgranskning enligt radio- och TV-lagen. Om en tjänst utgör

televerksamhet kräver tillstånd enligt telelager. 1993:597 som och telestyrelsen. Det är också Post- och telestylämnas det av Postrelsen meddelar de tillstånd enligt lagen 1993:599 om som som radiokommunikation krävs för att använda de radiosändare som

En förutsättning för att sådant :illstånd skall behövs för sändningarna. regeringen har meddelat tillstånd enligt radio- och kunna lämnas är att

TV-lagen. skall, under förutsättning riksdagens beslut En särskild utredare av med anledning propositionen, förbereda den sändningsverksamhet av regeringen har föreslagit i propositionen. Regeringen avser att som kommitté med parlamentariskt inslag skall följa senare utse en scm verksamheten och medverka vid utvärderingen.

Sveriges Televisions möjlighet att sända betal-TV

Sveriges Television AB har hos regeringen begärt tillstånd att få pröva betal-TV som kompletterande finansieringsforrn till TVavgiften. Sveriges Television bedömer att det i en situation av ökande konkurrens är nödvändigt att på olika sätt öka exponeringen av det programutbud produceras inom public service-televisionen.

som Sveriges Television pekar också på att flera de europeiska public

av service-företagen i dag använder någon form av betal-TV som kompletterande finansieringsforrn. I propositionen digitala TV-

om sändningar regeringen att frågan behöver studeras ytterligare

anger innan ett beslut kan fattas.

I propositionen att enligt regeringens mening kan anfö-

anges man

skäl både för och emot att låta ett public service-företag som ra finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut särskilda avgifter brukarna

av för vissa tjänster. De är intresserade och villiga att betala en extra

som avgift kan så sätt tillgång till ett ännu rikare programutbud. Det är också fördel att betal-TV-publiken inte bara har tillgång till

från kommersiella programföretag. För Sveriges Television program kan det också ge nya erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Att sända i kanal innebär emellertid även ökade kostnader

program en ny i form ersättning för upphovsrättigheter och sändningskostnader

Om Sveriges Television gör sig beroende av nya finansieringsmm.. källor kan det finnas risk för att programpolitiken påverkas ett

en negativt sätt och att de mest attraktiva programmen först blir tillgängliga i betal-TV-sändningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med TV-avgifter.

I propositionen att regeringen att uppdra den sär-

anges avser skilde utredaren att lägga fram förslag huruvida Sveriges Televi-

om sion bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.

Den särskilde utredarens uppgifter

Den särskilde utredaren skall förbereda sändningar digital markav sänd TV. Därvid skall utredaren arbeta i kontakt med myndigheter och tänkbara intressenter samt med kommittéer kan vara berörda, som t.ex. IT-kommissionen K1995:01, Rådet för mångfald inom mass-

medierna Ku 1995:01 och Distansutbildningskommittén U

1995:07. Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår att, tillsammans med vederbörande myndigheter, undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter. Sändningsortema skall väljas så att de kompletterar varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad glesbygd. För att ett tillräckligt antal programföretag skall kunna beredas plats bör minst två sändningsfrekvenser kunna dispopå varje plats. Antalet orter och valet orter skall bestämmas neras av med hänsyn till vad kommer fram vid utredarens kontakter med som tänkbara intressenter. Den särskilde utredaren skall också, i samråd med programföretag och andra intressenter, utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form modellöverenskommelse. av en Den särskilde utredaren skall avvakta riksdagens beslut med anledning propositionen innan förslag i här angivna frågor läggs fram av till regeringen Om riksdagsbeslutet skulle anledning till det, ge kommer regeringen att meddela tilläggsdirektiv till utredaren. särskilde utredaren skall också bedöma Sveriges Televi- Den om bör få möjlighet finansiera vissa sändningar med särskilda sion att och vilka villkor i så fall bör gälla. Detta uppdrag skall avgifter som redovisas senast den 15 april 1997. Utredarens arbete bör inriktas på att sändningarna skall kunna sätta möjligt, helst hösten 1997. Under alla förhållanden igång så snart som skall utredarens arbete avslutat vid utgången av år 1997. vara

För utredaren gäller regeringens direktiv att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna framlagda förslag dir. 1992:50,

av att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, att redovisa konsekvenser för

brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Kulturdepartementet

Bilaga Ländergenomgång

Island

Frågan betal-TV är inte aktuell för Rikisütvarpid. Radiolagen

om nämner inte betal-TV distributionsform. Den isländska betal-

som TV-marknaden dessutom fulltecknad i och med RUV:s kon-

är att kurrenter Stöd Syn och Stöd 3 till stor del finansierar sin verksamhet genom abonnemang.

Finland

Enligt lagen Rundradion AB kan bolagsstämman för YLE, vil-

om ken består Trafikministeriet, besluta annan verksamhet än

av om den nämns i paragrafen YLE:s uppdrag i allmänhetens

som om tjänst. Kommersiell verksamhet förutsätts bedrivas i ett skilt bolag med eget ekonomiskt och egen bokföring.

ansvar

I samband med planeringsarbetet för verksamheten i det framtida digitala marknätet kommer YLE under de närmaste månader-

även att beröra möjligheten att kommersiellt utnyttja befintliga na programrättigheter. Inga planer finns för betalkanal.

en egen Skulle verksamhet inom betal-TV aktualiseras blir det i samarbete med eller flera externa parter. YLE:s insats kommer i så fall att

en begränsas till programrättigheter. Utredningsarbete pågår och förslag väntas i maj.

Irland

reklamñnansierade RTB har ingen betal-TV- Det licens- och egen kanal deltar i abonnemangskanalen Tara TV började men som sända via satellit och kabelnätet Telewest i Storbritannien i november 1996. Satellitsändningama kommer senare att nå även andra europeiska länder, Australien och Nya Zeeland. Utbudet i Tara TV består till stor del irländsk underhållning och andra av irländska RTB förser även det USA-baserade Celtic Viprogram. sion med Dagens radiolag är gammal och nämner inte program. betal-TV. RTE har nyligen vänt sig till regeringen angående utvecklingen digital marksänd television i Irland och därvid hänav till möjligheten finansiera allmäntelevision genom en rad visat att tjänster, däribland betal-TV.

Belgien

det vallonska licens- och reklamfinansierade public I Belgien är service-företaget RTBF delägare i betal-TV-kanalen Canal Plus Belgique med bl.a. sport och långfilmer på repertoaren. Dessutom samarbetar RTBF med FilmNet i vallonska kabelnät. Även kommande avtal mellan RTBF och staten tillåts i ett explicit kryptera TV-program och göra deras mottagning RTBF att betalning. Avtalsförslaget är dock inte färdigförberoende av handlat. flamländska licensñnansierade BRT har ingen betal-TV- Det verksamhet.

Holland

föreslås ett tillägg till den holländska

I en regeringsproposition

det möjligt för NOS att initiera aktiviteter vid medielagen som gör public service-uppdraget, exempelvis betal-TV. Varje sidan om initiativ skall dock granskas och enhälligt godkännas av regering-

en. För att bli godkänd måste sidoaktiviteten bl.a. ha anknytning till huvuduppdraget, inte försämra förutsättningarna för fullgörandet av huvuduppdraget och inte verka menligt på konkurrensen på marknaden.

NOS har träffat ett Memorandum of Understanding med MultiChoice om samarbete i ett antal temakanaler: nyheter, sport, konst och kultur samt bamkanal. Det främsta skälet för NOS att

in i ett sådant samarbete är fördelarna på inköpssidan, framförallt när det gäller köp av filmrättigheter. Ett annat skäl är att företaget kan erbjuda tittarna ökad service till ett rimligt pris. NOS får även möjlighet att med ett eventuellt överskott förstärka NOS:s finanser. NOS arbetar med planer på en kanal med det bästa i holländsk TV för utlandsholländare.

Italien

RAI:s möjligheter att delta i betal-TV-verksamheten är oklara, vilket beror på att det lagförslag som skulle reglera detta har funnits grundlagsstridigt och måste skrivas om. Trots ett positivt beslut i parlamentet i februari 1996 har RAI:s utsikter att in på den av Telepiü helt dominerade betal-TV-marknaden bragts om intet av regeringen som får stöd av uttalanden från parlamentets monopolkommissioner.

Spanien

Idag sänder RTVE åtta TV-kanaler, varav två genom marknät i Spanien. TVE Intemacional med sina 7,6 miljoner abonnenter är den största betal-TV-kanalen i Latinamerika.

Det reklamñnansierade spanska public service-företaget RT VE uppvisade ett stort underskott 1996 och bland projekt som skall förbättra resultatet nämner RTVE-ledningen en satsning på deltagande i en digital betal-TV-bukett. Detta är ett politiskt omtvistat projekt som finansieras av det statliga Telefönica, RTVE, det mexikanska Televisa, den Pearsonägda mediegruppen Grupo

Recoletos och rad tidningar och radiostationer som stödjer den

en sittande regeringskoalitionen. Projektet konkurrerar på marknaden med Canal Satelite Digital, digitalbukett i regi av Canal + Espa-

tidningshuset Prisa och radiostationen SER. Det intressanta är na, givetvis att erövra den stora sydamerikanska marknaden.

Schweiz

schweiziska SRG/SSR deltar med ägarandel på tio procent i Det en

regional betal-TV-tjänst. SRG bidrar med sina arkiv en program ur

dokumentärkanalen. Skulle SRG önska öppna befrämst till egen taltjänst måste dess sändningstillstånd omförhandlas.

Sammanfattning

Land Station Får delä- Deltar Typ av

ga/ som leve- kanal driva idag rantör till andra betal-TVföretag

Danmark DR, TV2 Ja Nej Sport, film

bamprog. Norge NRK, TV2 Nej Nej Island RUV Finland YLE Nej Nej UK BBC Ja Ja Tema

Channel4/ Ja Ja Filmkanal ITV diskuteras

Irland RTE Nej Ja Irländska

program

utomlands Frankrike FT2, FT3 Ja Ja Tema Tyskland ARD, ZDF Nej Diskuteras ZDF-prod. Belgien RTBF Ja Ja Canal Plus

BRT Nej Nej Belgisk

film, sport Holland NOS Diskuteras M0U med Tema

Multichoice Italien RAI Diskuteras Nej Spanien RTVE Ja Ja Tema Schweiz SRG/ SSR Ja Nej Regional,

dokument.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegförsteg.U. Följdlagstiftningtillmiljåbalken.M. . . Inkomstskattelzig.dell-Ill. Fi. Altläraövergränser.Erstudie OECD:sav . . Fastighetsdataregistcr.Ju. förvaltningspolitiskasanarbete.Fi. . Övervakning miljön,V1. Förbättradrniljöinfonnation.M. av

. Aklixt lönebidrag.Etteffektivarestödför Nykursitralikpolitikenrbilagor,K.

. arbctslrandikappade.A. Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

. Länsstgørelsemasroll i trafik-ochfordonsfrågor.K. EttteknisktforsknirrgsirstitutiGöteborg.U.

S .

Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring Myndighetellermarknal.

förvaltningsområdet.Fi. Statsförvaltningensoliktverksamhetsfonner.Fii. päsex

banisochungdomarspsykiskahälsa. integritetOffentlighetnfonnalionsteknik.Ju. Rösterom .

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Ungaocharbete.ln.

. hetsanpassningavstatsförvaltningens Statenochtrossamfnncen

. struktur.Fi. Rättsligreglering

lO.Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. eGrundlag

ll. Skatter.miljöochsysselsättning.Fi, Lagomtrossamfund

-l7.lT-problerninförZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

7 slutsatserfrån hearinganordnadav Statenochtrossamfunten

en . lT-kornmissionendenl8december. Begravningsverksamheen.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97.K, 4.. Statenochtrossamfuncen

l3.RegionpolitikförhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendonnen

14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkivenKu.

13.Detsvårasamspelet.Resultatstyiniingensframväxt Statenochtrossamfuncen

. ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersoral.Ku.

16.Alt utvecklaindustriforskningsinslituten.N. , Statenochtrossamfirncerr

l7,Skatter.tjänsterochsysselsättning. Stöd.skatterochfrnansering.Ku.

+Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfumen

Granskning granskning. Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.Ku. , av DenstatligarevisioneniSverigeochDanmark.Fi. .Statenochtrossamfunten

Bättreinformationomkonsurnentpriser.ln. Denkyrkligaegendomar.Ku. . Arbetsgivarpolitiki Konkurrenslagenl993-l996.N. staten. . . Växailärande.Förslagtill läroplanforbamoch Förkompetensochrestltar.Fi. . Grundlagsskytldför medier.Ju, unga6-l6år.U. ny:

, Aktiebolagetskapital.Ju. AlternativautvecklingsrägarförEU:s Digitaldemokr@ti.Ettseminariumomfeknik. . gemensammajordbrukswlitik.Jo.

. Bristeri demokratiochdelaktighetden8novemberl996 omsorg

. anordnat Folkomröstningsutredniirgen,IT- enfrågaombemötanceaväldre.S.

av kommissionenochKommunikatioirsforsknirrgs- Omsorgmedkunskapchinlevelse

, beredningen.ff-korrirrrissioncrrsrapport2/97.K. enfrågaombemötanceaväldre.

- 24.VälfardiverklighetenPengarräckerinte.S, w AvskaffareklarnskattenFi.

4 . Svensk påEU-fat.Jo. 54.Ministeniochmakten. . mat- 26.EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsrnedels- Hurfungerarministerstjrei praktikenFi,

lörsöriningerr,Jo. Statenochtrossamfundm.Sammanfattningamraav

. 27.KontrollReavinstVärdepapper.Fi, förslagenfrandestatligautredningarna.Ku,

28.l demokratinstjänst.Statstjansternarrrrerisroll och Folketsområdgivareozhbeslutsfattare.

. vanoffentligaetos.Fi. +Bilaga och Ju.l

uC Barnpomogratifrågan. l medborgamastjänst. , . for Fi. lnnehavskrirninaliseringJu. Ensamladtörvaltningsmlitik staten.

m.m. Europaochstaten.Europeiserirrgensbetydelseför 58.Personaluthyming.A. . . 58.SvenskhemmetVokscnisensförvaltningsfonn..Ku. svenskstatsförvaltning.Fi. guy

Åz . . Ku. 3 Kristallkulantrettonrösteromframtiden. çetal-TVinom. Sveriges. Television. . lT-kommissioncnsrapport3/97,K. h m

LS T

Statens offentliga 1997

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Attlåiraövergränser.lin studie OliCbzsax ft"naltniugs Fastighetsdalaregister.3 politiskasamarbete,33 Aktiebolagetskapital.22 låckäniprtndepenningtxätt.av 36 Barnpomografifrågan. Myndighetellermarknad. lnnehavskriminaliseringmin.29 Statsfönaltningensolikaverksamhetsfonner.38 IntegritetOffentlighetInformationsteknik.39 Arbetsgivarpolitiki staten. Grundlagsskyddför incdier.49 Förkompetensochresultat,48 nya Folket rådgivareochbeslutsfattare. Avskaffareklarnskatten53 som Bilagal och 56 Ministemochnrakten. Hurfungerarrninisterstyrei praktiken54 Socialdepartementet l medborgarnastjänst. Ensamladtörvaltningspolitikförstaten.57 Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa,8 VälfärdiverklighetenPengar- räckerinte.24 Utbildningsdepartementet Bristeriomsorg fråga bemötande äldre.5 l Dennyagymnasieskolan försteg steg.l -en om av Omsorgmedkunskapochinlevelse Vaxailärande.Förslagtill läroplanförbarnoch fraga bemötande äldre.52 unga6-I6år.2 l -en om av Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Kommunikationsdepartementet Jordbruksdepartementet Lansstyrelsemasroll i trafik-ochtordonsfrågor.6 lT-problerninförZOOO-skiftet,Referatochslutsatserfrån Svenskmat-- EU-fat.25 hearinganordnad lT-kommissionen EU:siordbrukspolitikochdenglobalali srnedelsen av den l8december.lT-koinmissionensrapport försörjningcn.26 1/97.l2 Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik. AlternativautvecklingsxägaiförEU:s om demokratiochdelaktighetden8 november gemensamniajordbrukspolitik.50 l996 anordnat Folkoinröstningsutredningen.av IT- Arbetsmarknadsdepartementet kommissionenochKomrnunikationsforskningsberedningen.lT-kommissionens 2/97.23 Aktivtlönebidrag. effektivareEn stödför rapport Kristallkulan framtiden. arbetshandikappzide.5 --trettonrösterom lT-kornrnissionensrapport3/97.3l Personaluthyrning.58 Nykursi trafikpolitikenbilagor.35+ Kultu rdepa rtementet Finansdepartementet Ti kulturenstjänst.I4 lnkomstskattelag.dell-lll. 2 Statenochtrossamfunden Byrákratini backspegeln.Femtioar förändring Rättsligreglering av sex förvaltningsornråden.7 --Gruntllag Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- - Lagomtrossarnfirnd hctsanpassningstatsfönaltningensav struktur.9 eLagomSvenskakyrkan.4 l Ansvaretförvalutapolitiken.l Statenochtrossamfunden Skatter.miljöochsysselsättning.l I Begravningsierksainheten.42 Detsvårasamspelet.Resullatstyniingensframväxt Statenochtrossainfirndcn ochprobletnalik.15 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch Skatter,tjänsterochsysselsättning. dekyrkligaarkiven.43 Bilagor,l7 Statenochtrosszirntiinden Granskning granskning. Svenskakyrkanspersonal.44 av Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.l8 Statenochtrossarnfunden KontrollReavinstVärdepapper.27 Stöd.skatterochfinansiering.45 l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Statenochtrossamfunrlen vårtoffentligaetos.28 Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.46 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvaltning.30

1997 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Statenochtrossainfiinden Denkyrkligaegendomen.47 Statenochtrossanifintden.Summanfnttninganiuav förshgenfråndcstatligautredningama.55 SvenskhcmmetVokscnfiscnsförvaltningsfonn.59 BetaI-TVinomSverigesle1eision.60

Närings- och handelsdepartementet RegionpolitikförhelaSverige.13 Alt utxecklaindustriforskningsixistituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20

lnrikesdepartementet

konsumcntpriser.19 i Bättreinfonnationom Ungaocharbete.-10 1

Miljödepartementet 1

Förbättradntiljöinfonnalion.4 Fö1idlagstiftningti11miljöbalken.32 Övervakningmiljön.av 34