Gruvorna och framtiden : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

I //zk/ 7. /4-

..:-.=.. .\\\ "r.=. 1:.-

\;\Ö\\i-.\\\. s

- 2

. -.-..-.§§\'§x\'-Ök- . C

| ““

E24

;Mkt

- 56% -

Slutbetänkande av Gruvkommittén

SOU 1996: 152

,

Förord

Gruvkommittén har under sitt arbete fått underlagsmaterial och

synpunkter från ett stort antal och organisationer, personer som representerar såväl mineralbranschen myndigheter och enskilda. Det som har skett via sammanträffanden, telefon, fax eller brev. Sveriges Geologiska Undersökning har bidragit med kartor och merparten av det statistiska material finns redovisat i utredningen. som Vi tackar för alla dessa bidrag.

Stockholm den 8 oktober 1996

Görel Bohlin

Sven Arvidsson

Errata

I texten bör följande ändringar införas:

sid 27 Avsnitt 2.2, 1:a stycket, rad 4-7 skall ha följande lydelse:

gruvdrift, nämligen kopparfyndigheten Pahtohavare i Kiruna. Den bryts Viscaria AB är ett dotterbolag till finska Outokumpu Oy, och av som anrikning sker vid företagets verk vid Viscariagruvan. I gruvan där brytning påbörjades 1990 har LJ miljoner ton malm

sid 42 rad 2 skall ha följande lydelse:

Långsele, Enâsen, Näsliden, Stekenjokk, Rävlidenfáltet,

Öcc. 5

m

Statens offentliga utredningar

/dÃ/éf 15,2

1996: 152 25

Närings- och handelsdepartementet

Gruvorna och framtiden

Slutbetänkande Gruvkommittén av

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

TRYCKERI AB ISBN 91-38-20396-0 NORSTEDTS Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Närings- och handelsdepartementet

Regeringen beslöt den 21 december 1995 att bemyndiga chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringens utveckling. Uppdraget utökades i tilläggsdirektiv som fastställdes i regeringsbeslut den 30 maj 1996. Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen den 22 januari 1996 f d landshövding Görel Bohlin särskild utredare att vara i Utredningen om statens roll för främjande av den svenska gruv-

näringens utveckling dir 1995:166; dir 1996:45, N1995:l3.

En expertgrupp är knuten till utredningen. I expertgruppen ingår hovrättsassessor Marinette Andersson, direktör Torsten Börjemalm, professor Per-Arne Lindqvist samt bergsingenjör Lars-Göran Ohlsson. Utredningens sekreterare byråchef Sven Arvidsson förordnades den

1 februari 1996. Lena Sandstedt t 0 rn maj 1996 och Kerstin Svensson fr o rn september 1996 har arbetat som assistenter åt kommittén.

Utredningen antog namnet Gruvkommittén. Kommittén har den 31 maj 1996 avgivit en delrapport som behandlar forskning och utveckling med koppling till gruvnäringen. Rapporten ingår i detta huvudbetänkande kapitel 5. Den har här blivit föremål för några smärre faktajusteringar. Experten Börjemalm har avgivit ett särskilt yttrande. Kommittén överlämnar härmed sitt slutbetänkande Gruvoma och Framtiden . Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 8 oktober 1996

Görel Bohlin

Sven Arvidsson

Innehåll

Förslag till lag om ändring i minerallagen 199l:45 5 . . . . . . . . .

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Gruvnäringen i Sverige 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Mineralbranschen 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Gruvindustrins struktur 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Gruvindustrins betydelse för Sverige 22 . . . . . . . . . . . . 1.4 Den svenska gruvindustrins betydelse

för Europa 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Erfarenheter från avvecklingen av statens prospektering 27 . . . . 2.1 Allmänt 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Avvecklingen av statens egen prospektering 27 . . . . . . . 2.2.1 SGAB och dess nedläggning 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Nytt regelverk 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Effekterna av den ändrade mineralpolitiken 31 . . . . . . . . 2.5 Efterbehandling vid Adakgruvan 32 . . . . . . . . . . . . . . .

3 Prospektering 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Allmänt 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Malm 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Malmbas 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Malmbasen 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Allmänt 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Utvecklingen av malmbasen 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Prospekteringsutvecklingen 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Är prospekteringen tillräcklig 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Allmänt 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Företagens satsning på prospektering 46 . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Kostnad att finna malm 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.4 Prospekteringsvolym i förhållande till malmreserver 49 . . 3.4.5 Statens insatser 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.6 Prospekteringen i Norden 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Innehåll sou 1996:152

3.5 Finansiering av prospektering 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Stöd till prospektering 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Slutsats och förslag 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Baskartering 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Den geologiska karteringen 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Baskarteringens utveckling 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Mål 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Täckningsgrad 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Överväganden och förslag 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Forskning och utveckling 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Kompetensens betydelse för näringen 77 . . . . . . . . . . . . 5.2 Ändrade förutsättningar 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Förändringar som skett 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Förändringar på väg 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Branschspecifik kompetensförsörjning och forskning 81 . 5.3.1 Kompetensförsörjning 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Forskning 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Finansiering 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Branschspecifika behov 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Behov av forskning för prospektering 91 . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Behov av spetskompetens 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Rekrytering 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Behov av forskning om restprodukter 98 . . . . . . . . . . . . 5.5 Förslag 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Finansiering 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Regionalpolitiska effekter 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Minerallagen m m behov av ändringar 103 - . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Allmänt 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Karenstid 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Ändrad undersökningstid 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Skyddszon 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Skyldighet för tillståndshavare att lämna resultat 110 . . . . 6.6 Behov av åtgärder till skydd för miljön och naturvärden 111

6.6.1 Regleringen i annan lagstiftning 111 . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.2 Minerallagens regler om miljöskydd 114 m m . . . . . . . . . 6.7 Avgifter 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.1 Allmänt 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.2 Ansökningsavgift 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Innehåll 3

6.7.3 Undersökningsavgifter 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.8 Övrigt 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.9 Förslag 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

7 Samarbete mellan myndigheter 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Allmänt 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.2 SGU 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Bergsstaten 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 NUTEK 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Statens naturvårdsverk SNV 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Statens geotekniska institut SGI 126 . . . . . . . . . . . . . . 7.7 Länsstyrelserna 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Andra myndigheter 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9 Förslag 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

8 Industrimineral, nyttosten

och ballast 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Internationellt samarbete 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Allmänt 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9.2 Samarbete inom EU 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.1 Råmaterialgruppen 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Samarbete inom EU-forskningen 136 . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Internationella marknadsstudiegrupper 136 . . . . . . . . . . . 9.4 Internationellt samarbete inom forskning och

undervisning 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5 Förslag 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

10 Specialmotivering till lagförslag 139 . . . . . . . . . . . . . . .

10.1 Förslag till lag om ändring iminerallagen 1991:45 139

.

Särskilt yttrande 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Kommittédirektiv 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tilläggsdirektiv 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Utvärdering av geovetenskaplig forskning 155 . . . . . . . . . . . . . Förkortningslista 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Förslag till lag om ändring i minerallagen 1991:45

Härigenom föreskrivs i fråga om minerallagen 1991:45 dels att 2 kap. 7 och 9 §§, 3 kap. 6 och 7 och 14 kap. 3 § samt rubriken närmast före 2 kap. 9 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas paragraf, 2 kap. 9 en ny a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 7 §

Har giltighetstiden förlängts Har giltighetstiden förlängts enligt 6 skall den på ansökan enligt 6 skall den på ansökan av tillståndshavaren förlängas tillståndshavaren förlängas av med ytterligare sammanlagt med ytterligare sammanlagt högst fyra år, det finns högst fyra år, om det finns om synnerliga skäl. synnerliga skäl. Giltighetstiden kan utöver vad i första stycket som anges förlängas med ytterligare högst

fem år, tillståndshavaren

om visar att betydande arbete har nedlagts inom området och att

det är sannolikt att vidare

undersökningar kommer att leda till att bearbetningskoncession kan meddelas.

6 Förslag till lag om ändring i minerallagen 1991 :45

Karenstid Hinder mot undersökningstillstånd

9§

När ett undersökningstillstând När ett undersökningstillstând eller en bearbetningskoncession eller en bearbemingskoncession har upphört att gälla, kan har upphört att gälla, kan en en ansökan från tillstånds- eller ansökan om undersökningskoncessionshavaren nytt tillstånd beträffande mark inom om undersökningstillstånd betråff- samma område prövas tidigast

ande mark inom område ett år efter det att tillståndet

samma inte prövas förrän tre år har eller koncessionen upphörde att

förflutit från det att tillståndet gälla.

eller koncessionen upphörde att Om det föreligger synnerliga gälla. skäl, får bergmästaren medge Om det föreligger synnerliga undantag från bestämmelserna i skäl, får bergmästaren medge första stycket. undantag från bestämmelserna i första stycket.

9a§

Undersökningstillstånd får inte

meddelas för ett område på mindre avstånd än 1 000 meter från gränsen för ett område

omfattas bearbetnings-

som av koncession. Om en gruva eller motsvarande anläggning inte

tagits i drift inom tre år efter

det att bearbetningskoncessiomeddelades får dock undernen sökningstillstånd meddelas inom området.

Efter att en ansökan om be-

arbetningskoncession givits in skall vad som stadgas i första stycket gälla för tiden till dess att frågan koncession slutom ligen avgjorts. I avvaktan på ett slutligt beslut om den sökta

Förslag till lag om ändring i minerallagen 1991:415 7

bearbetningskoncessionen skall en ansökan om undersökningstillstånd inom det i första stycket nämnda området förklaras vilande till den del det berörs. Utan hinder av vad som stadgas i första stycket får undersökningstillstånd inom området meddelas den som innehar den gruva eller an-

läggning som är i drift med

stöd av aktuell bearbetningskoncession.

3kap.

6§

Undersökningsarbete får inte Undersökningsarbete får inte äga rum inom nationalpark eller äga rum inom nationalpark eller område som statlig myndighet område som statlig myndighet hos regeringen begärt skall hos regeringen begärt skall avsättas till nationalpark eller i avsättas till nationalpark eller i strid med föreskrifter som har strid med föreskrifter som har meddelats beträffande natur- meddelats beträffande naturreservat med stöd av natur- reservat med stöd av naturvårdslagen 1964:822. vårdslagen 1964:822. Undersökningsarbete får inte Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande av heller, utan medgivande av länsstyrelsen, äga rum inom länsstyrelsen, äga rum inom befästningsområde och befästningsområde och sådant område utanför detta sådant område utanför detta som regeringen bestämmer, som regeringen bestämmer, kyrkogård och annan be- kyrkogård och annan begravningsplats, gravningsplats, område som avses i 3 kap. område som avses i 3 kap. 5 § lagen 1987:l2 om hus- 5 § lagen 1987:l2 om hushållning med naturresurser hållning med naturresurser m m. m m.

1 Senaste lydelse 1993:690

8 Förslag till lag om ändring i minerallagen 1991 .45

Medgivande enligt andra stycket punkten 3 skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen får även

i övrigt förena medgivande

med villkor. 7§

Undersökningsarbete får inte Undersökningsarbete får inte utan medgivande bergmästa- utan medgivande av bergmästaav äga inom ren äga rum inom ren rum område inom trettio meter område inom trettio meter från allmän väg eller sådan väg- från allmän väg eller sådan vägsträckning enligt fastställd sträckning enligt fastställd arbetsplan, trettio meter från arbetsplan, trettio meter från järnväg eller kanal är järnväg eller kanal som är som upplåten för allmän trafik eller upplåten för allmän trafik eller trettio meter från allmän trettio meter från allmän flygplats, flygplats, område inom etthundra område inom etthundra meter från tomt med byggnad meter från tomt med byggnad där någon är bosatt under över- där någon är bosatt under vägande del året, övervägande del av året, av område med kyrka, område med kyrka, annan annan samlingslokal, undervisnings- samlingslokal, undervisningsanstalt, hotell eller pensionat anstalt, hotell eller pensionat eller område med vårdanstalt, eller område med vårdanstalt, elevhem eller liknande inrätt- elevhem eller liknande inrättning, den är avsedd för ning, om den är avsedd för mer om mer än femtio än femtio personer, personer, 4. område med elektrisk område med elektrisk kraftstation eller industriell kraftstation eller industriell ananläggning, läggning, område med detaljplan eller område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen 1987: 10. plan- och bygglagen l987:10. I fall i första I fall som anges i första som anges stycket 5 får medgivande inte stycket 5 får medgivande inte

Förslag till lag ändring i minerallagen 1991 :45 9 om

lämnas i strid med planen eller lämnas i strid med planen eller områdesbestämmelserna. Om områdesbestämmelserna. Om syftet med planen eller be- syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, stämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser får dock mindre avvikelser göras. göras. Utan hinder vad Utan hinder av vad som av som föreskrivs i första stycket 2-4 föreskrivs i första stycket 2-4 får undersökning ske, med- får undersökning ske, om medom givande har lämnats den givande har lämnats den som av som av berörs arbetet. I fall berörs arbetet. I fall som av som av i första stycket 2 skall i första stycket 2 skall anges anges medgivande lämnas ägaren medgivande lämnas av ägaren av till byggnaden eller tomten och till byggnaden eller tomten och den har nyttjanderätt till den har nyttjanderätt till som som den. I fall i första den. I fall anges i första som anges som stycket 3 och 4 skall med- stycket 3 och 4 skall medgivande lämnas ägare och givande lämnas ägare och av av

nyttjanderättshavare. nyttjanderättshavare. Bergmästaren får förena sitt medgivande med villkor.

14 kap. 3 §

När undersökningstillstånd När ett undersökningstillstånd

ett upphör utan att bearbetnings- upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom koncession meddelas inom

undersökningsområdet, skall undersökningsområdet, skall

tillstândshavaren, han yrkes- tillstândshavaren, han yrkesom om mässigt bedriver undersöknings- mässigt bedriver undersökningsarbete, senast inom månad arbete, senast inom en månad en till bergmästaren inge redo- till bergmästaren inge en redoen visning över utförda undersök- visning över utförda undersökningsarbeten. Till redovisningen ningsarbeten. Till redovisningen skall fogas karta över det skall fogas karta över det en en undersökta området. Av redo- undersökta området. Av redovisningen skall framgå visningen skall framgå utfört undersök- utfört undersökvem som vem som ningen, ningen,

10 Förslag till lag om ändring i minerallagen 1991 :45

vilken typ av undersök- vilken typ undersökav ningsarbeten har utförts, ningsarbeten har utförts, som som hur omfattande undersök- hur omfattande undersökningen har varit samt ningen har varit samt vem som förvarar under- resultaten undersökav

sökningsresultaten. ningen i form obearbetad

av data. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningens innehåll och utformning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

14 kap. 3 § minerallagen i dess äldre lydelse gäller

fortfarande i fråga undersökningstillstånd beviljats om som före den l juli 1997.

SOU 1996: 152 11

Sammanfattning

Utredningen om statens roll for främjande av den svenska gruvnäringens utveckling har fått i uppdrag att analysera och lämna förslag inom en rad områden. Uppdraget har bestått att utvärdera de senaste årens förändringar inom gruvnäringen och erfarenheterna av minerallagen; att analysera prospekteringen, baskarteringen, behovet av kompetensförsörjning och FoU, samt i samband därmed, ansvarsfördelningen mellan staten och gruvnäringen; att analysera statens roll i internationellt samarbete, ansvarsfördelningen mellan statliga organ, bla huvudmannaskapet för SGU, samt att analysera och lämna eventuellt förslag till förändring i minerallagen som innebär skyldighet för prospektörer att rapportera resultaten sitt undersökningsarbete. av I direktiven ingår också att avge förslag om hur negativa konsekvenser för miljön och naturvärden skall kunna minimeras vid såväl undersökningsarbeten vid bearbetningskoncessioner. Bilaga som l och 2 Gruvindustrin i Sverige har historiskt sett varit grund för utvecklingen den metallurgiska industrin och verkstadsindustrin. Fortfarande av finns ett starkt samband dessa industrier emellan och vissa av dem har utvecklats i nära samarbete med gruvindustrin. Under 1700- och 1800talen bidrog svenska vetenskapsmän högsta internationella klass från av bl Bergskollegiet till upptäckten ett stort antal grundämnen. a av Många gruvorna i Sverige finns i glesbygd eller områden som av skulle Varit glesbygd inte gruvorna funnits. Bygden är i sådana fall om helt beroende Kiruna och Malmberget/ Gällivare är exempel av gruvorna. på platser där samhällena har byggts kring gruvorna och där upp gmvföretagen är helt dominerande arbetsgivare, där en viss men diversifiering näringslivet skett. Laisvall och Kristineberg är gruvor av finns på orter är praktiskt taget helt beroende gruvorna för som som av sin överlevnad. Gruvindustrin ger inte bara sysselsättning direkt, utan bidrar även till sysselsättning bland entreprenörer och inom tjänstesektom. Sysselsättning skapas även inom prospekteringen, som är en förutsättning för gnivdrift.

12 Sammanfattning SOU 1996: 152

Den svenska gruvindustrin beräknas ha omsatt 7 miljarder kronor under 1995 och direkt sysselsatt 4 500 Den totala malmca personer. produktionen var ca 48 miljoner ton 1995. Ungefär hälften detta av utgörs av järnmalm. Sverige är ett betydande gruvland och hade 1995 den största gnivproduktionen bly-, guld-, silver- och järnmalm inom av EU. Under senare år har den statliga prospekteringen avvecklats. Flera av de upptäckter gjordes inom den statliga prospekteringen har som därefter övertagits av andra prospektörer. En fyndighetema, grafitav

fyndigheten vid Kringeltjäm i Hälsingland, har under 1996

sommaren utvecklats till På ytterligare några fynd har ansökan gruva. om bearbetningskoncession inlämnats. Den information återstår från som

statens prospektering sedan fyndigheter och uppslag sålts har samlats

hos SGU i Mineralinfonnationskontoret i Malå. Kapitel 2 Ett kvarstående problem efter statens tidigare engagemang i giuvbranschen är efterbehandlingen restproduktema vid Adakgruvan. av

Dessa beräknas kunna åtgärdas enligt en nyantagen plan Avsnitt 2.5.

Det är angeläget att forskningen fortsätter hur hanteringen om av gruvindustrins restprodukter skall åtgärdas. Forskningen bör bedrivas med målsättningen att få bättre kunskap de vittringsprocesser om som skapar försurat vatten och frigör metaller samt spridningsmekanismema för dessa. Forskningen bör också inriktas på att ta fram kostnadseffektiva metoder för efterbehandling. Denna forskning kommer att visa sig värdefull såväl för Sverige och svenska gruvindustrin för som Barentsregionen med dess miljöproblem. Kapitel 5 sammanslagningen av gruvlagen 1974:342 och lagen 1974:850 om vissa mineralfyndigheter till minerallagen medförde ingen större skillnad för prospekteringen. Däremot underlättade borttagandet av bestämmelsen om kronoandel i minerallagen för prospektörerna, som fick tydligare och enklare regler. Likaledes underlättade upphörandet av lagen 1982:618 om utländska förvärv av fast egendom m m genom att det inte längre behövs särskilt tillstånd för utländska prospektörer att få

ha undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession i Sverige. Resul-

tatet visar sig nu i ökad prospektering under de senaste åren med en mycket positiv trend. Insatema under 1995 beräknas vara ca 180 miljoner kronor och prognosen för 1996 pekar mot fortsatt ökning till över 200 miljoner kronor. Resultatet av den ökade prospekteringen i form av nya gruvor visar sig först efter många år. Malmbasen är den reserv av malm som finns tillgänglig för brytning. Den har, om man undantar jämmalmema, under de senaste åren varierat kring ett medianvärde på ca 229 miljoner ton och vid utgången av var

SOU 1996: 152 Sammanfattning 13

1995 ca 213 miljoner ton. Om man bortser från malmen i den dominerande Aitikgruvan finns en malmbas på 30 miljoner ton i ca övriga gruvor. Denna nivå har Varit konstant under de senaste fem åren men sjönk dessförinnan under en fyraårsperiod från nivån 40 50 miljoner ton. Prospekteringsutvecklingen i Sverige är således klart positiv. Det är emellertid svårt att med säkerhet ange vilken prospekteringsvolym som kan leda till bibehållen malmbas. Många faktorer inverkar, bl a ekonomiska, såsom utveckling av metallprisema, den svenska valutan, energikostnaderna, det allmänna kostnadsläget i Sverige, storleken på skatter och avgifter samt lagstiftningen och dess tillämpning. Påverkande är även målsättning och effektivitet i prospekteringen hos företagen i branschen. Den svenska malmbasen för ickejämmalmer är i stort sett lika stor nu som den var för tio år sedan. Jag finner att den nuvarande utvecklingen är sund och om den fortsätter ger en bibehållen malmbas. Men marknadsföringen av minerallandet Sverige utomlands är viktig. Den måste vara relevant så att den motsvarar vad företagen konfronteras med när de etablerar sig här. Särskilt angeläget är ökad publicering av vetenskapliga, främst malmgeologiska, artiklar i de geologiska facktidskriftema, som når direkt fram till de geologer som har ett avgörande inflytande på val av land och område att prospektera Jag finner inte skäl att föreslå vare sig statlig prospektering eller särskilt statligt stöd till prospekteringen. Det skulle kunna bidra till en ändring i konkurrenssituationen. Det finns möjligheter till finansiering av prospektering genom att kapital söks via kapitalmarknaden. Detta är särskilt väl utvecklat i Canada. Viktigt för den fortsatta utvecklingen av prospekteringen i landet är att nytillkomna och redan etablerade gruvoch prospekteringsföretag finner det intressant och värt att satsa i Sverige. Kapitel 3 Baskarteringen är en form av infrastruktur i kunskap som staten tillhandahåller genom SGU och som nyttjas av dem som prospekterar. SGUs anslagstilldelning för verksamheten har varierat från år till år och målen ändrats därefter. Under de senaste budgetåren har medelstilldelningen minskat. Industrin har uttryckt krav på en mycket högre takt i karteringen i synnerhet i de mest prospekteringsintressanta områdena i Västerbotten, Norrbotten och Bergslagen. Jag anser inte att det är realistiskt att kunna finansiera så kraftig ökning i takten av en baskarteringen som industrin önskar. Däremot finns det anledning att återgå till den nivå statsmakterna angav som lämplig budgetåret som 1994/95 och som resulterade i en plan 1994. Kapitel 4

14 Sammanfattning SOU 1996: 152

Vid min utvärdering av minerallagen och dess tillämpning har jag funnit att den bör ändras i några avseenden främst rör undersöksom ningstillstånd. Jag föreslår förändringar i fråga karenstiden, giltigom hetstiden ett undersökningstillstånd och rapporteringsskyldigheten. av Jag föreslår även införande av en skyddszon runt bearbetningskoncessioner och en förändring av vissa avgifter Kapitel 6 Det har inte kommit fram något som tyder på att införandet av den ensidiga treåriga karenstiden för prospektören haft någon nämnvärd effekt på prospekteringsvilj an. Något tungt vägande skäl för att sätta en prospektör som utfört arbete i sämre ställning än andra finns därför inte. Jag föreslår att den treåriga karenstiden för prospektörer ersätts med en karenstid på ett år som gäller för alla. Den maximala giltighetstiden för ett undersökningstillstånd är i dag 10 år. I takt med att prospekteringen delvis fått en annan inriktning, bl a mot djupare belägna malmer, har behovet ökat av att kunna förlänga den. Jag föreslår därför att giltighetstiden kan förlängas med ytterligare högst 5 år i vissa fall där det är särskilt angeläget. I syfte att skydda i gångvarande gruvor och motsvarande anläggningar mot prospektering i direkt anslutning till dem föreslår jag att en skyddszon på 1 000 m införs omkring bearbetningskoncessionerna. Inom skyddszonen råder förbud mot beviljande av undersökningstillstånd för annan än koncessionshavaren. Jag föreslår att den nu gällande rapporteringsskyldigheten för den som innehar undersökningstillstånd utvidgas till att även omfatta resultaten från undersökningarna. Det är dock endast obearbetad data som behöver lämnas. En så utformad redovisningsskyldighet kan i och för sig initialt upplevas betungande på sikt överväger som men fördelarna. Eftersom oklarhet rått om bergmästaren och länsstyrelsen kan villkora medgivanden till undersökningsarbeten föreslår jag att det uttryckligen införs en sådan bestämmelse. Vidare har jag till säkerställande av skyddet för de särskilt känsliga obrutna fjällområdena föreslagit att ett medgivande i dessa områden skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra skador. Jag har dessutom föreslagit att ansöknings- och undersökningsavgiftema ändras, bl a på det sättet att ansökningsavgiften dels görs lika för alla koncessionsmaterial och dels blir arealberoende. Min uppfattning är att ett sådant system verkar hämmande på okynnesansökningar. En analys av gruvindustrins kompetens- och forskningsbehov leder fram till att förstärkt satsning bör göras på området för malmen geologisk forskning. Det bör ske dels genom att medel görs tillgängliga

Sammanfattning 15

enligt förslag i SGUs anslagsframställning och dels genom att en professur i malmgeologi inrättas samt att professuren i tillämpad geofysik återinrättas vid Tekniska Högskolan i Luleå. Gruvbranschen har tagit initiativ till att bilda ett centrum för tillämpad malmgeologisk forskning i Luleå och delfinansierar där två deltidsprofessurer och en forskare på heltid. Utvecklingen mot Luleå som gruvcentrum kan förstärkas, bl a genom samarbete med kunskapscentret MIMER. Kapitel 5 För att säkerställa fortsatt utveckling av kunskap för gruvindustrin inom berg- och mineralteknik föreslås att ett särskilt program för forskning i anslutning till forskarutbildningen utarbetas samt att särskilda åtgärder vidtas för att säkra god kompetensförsörjning. Därför bör en bl a Tekniska Högskolan i Luleå bygga nätverk med välrenommerade gruvuniversitet. En strategi bör utarbetas för att göra forskarutbildningen mera attraktiv, särskilt för industriforskare. Kapitel 5 Efter att ha granskat arten av SGUs samlade verksamhet och användning av dess resultat och tjänster i samhället finner jag att det finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, bl a innebärande att SGU enligt min mening även fortsättningsvis skall tillhöra Närings- och handelsdepartementet. Bland övriga verk och myndigheter som kommer i kontakt med gruvnäringen finner jag att en uttunning i kompentensen om näringen har skett på vissa håll och att det således finns luckor. I den mån det inte går att fylla luckorna inom myndigheterna förespråkar jag ett ökat samarbete och kompetensutbyte mellan myndigheterna. Det gäller särskilt när kompetensen behövs sporadiskt. Jag har också noterat att bergmästarna är hårt belastade av ansökningar om undersökningstillstånd, en följd av de senaste årens framgångsrika mineralpolitik, vilket leder till oacceptabelt lång väntetid för att få tillstånd. Organisationen och relationen till SGU uppfattas dessutom som oklar inom gruvindustrin. Dessa frågor bör utredas närmare inom SGU och resultera i förslag till åtgärder till Närings- och handelsdepartementet. SGU och SGI har vissa beröringspunkter i sin verksamhet. Såväl på den vetenskapliga som den administrativa sidan finns gemensamma nämnare. För att få en uppfattning om eventuella samordningsvinster av ett sammanslaget SGU-SGI föreslår jag därför att regeringen ser över denna fråga. Kapitel 7 Eftersom utredningen enligt direktiven skall behandla gruvnäringen kommer flera mineralgrupper att i stor omfattning hamna utanför.

Problemställningar och villkor är endast delvis sammanfallande mellan

dessa grupper och gruvindustrin. Det finns bland dessa mineral en

i 16 Sammanfattning sou 1996:152 .

potential för utökad svensk mineralindustri och det förtjänar därför en en närmare analys av förutsättningarna för en sådan utökning. Flera olika samarbetsorgan och inriktningar finns som berör gruvnäringen, särskilt inom forskning och utveckling samt internationella studiegrupper som arbetar för ökad transparens vad avser information marknadema svenska om för bl a bly, zink, koppar och nickel. Den kompetensen inom gruvbranschen skulle kunna utnyttjas bättre internationellt. Särskilt i vårt närområde i norra Europa skulle vår kunskap kunna utnyttjas bättre. Barentsornrådet har stor potential för mineralhantering och har också stora problem när det gäller efterbehandling av gruvindustrins restprodukter. Jag föreslår därför att det granskas närmare under vilka förutsättningar Sverige kan delta i utvecklingen av mineralindustrin i Europa, särskilt med inriktning på Barentsornrådet. norra Kapitel 9

1 i

Gruvnäringen Sverige

1 l Mineralbranschen

. Mineralhanteringen i Sverige kan indelas i olika grenar med avseende på vilka produkter utvinns och hur de används. Till gruvnäringen som

räknas vanligtvis de malmproducerande gruvoma. Övriga mineral-

bildar mineralhanteringen är industrigrupper som egna grenar av mineral, energimineral, natursten, smyckesten och ballast. Malm är mineralråvara ur vilken metall utvinns. Exempel: järnmalm, guldmalm. Energimineral är mineral vilka energi kan utvinnas. Exempel: kol, ur olja, torv. Ballast är mineralråvara som används för fyllnadsändamål, ofta inom bygg- och anläggningsbranschen. Exempel: sand, grus, lcrossberg. Natursten utgörs mineralråvara används huggen, sågad av som

och/eller slipad och polerad för byggnadsändamål, utsmyckning dock

smyckesten eller och monumentsten, slitsten på gator, som gravtrottoarer, etc. Den bryts oftast som blocksten. Smyckesten utgörs mineralråvara i sin ursprungsform eller av som slipad och polerad används i smycken. Industrimineral är mineralråvara utvinns i annat syfte än att som frigöra metall eller energi och inte används som ballast, smyckesten eller natursten. Industrimineral säljs oftast i krossad och mald form. Hela mineralbranschen beräknas omsätta ca 13 miljarder kronor per år, 7 miljarder kronor malmgruvoma, dvs den tradivarav ca avser tionella gruvindustrin. Ballastindustrin beräknas omsätta ca 4,4 miljarder kronor år, industrimineralsektom ca l miljard kronor per år, naturper stenssektorn 0,2 miljarder kronor år och energimineralsektom ca per

torv 0,7 miljarder kronor år. Smyckesten produceras i liten

ca per omfattning i Sverige och är knuten till små företag. Ballastindustri förekommer över hela landet. Produktionen är i allmänhet störst i anslutning till befolkningstäta områden i landet. Totalt produceras 80-100 miljoner ton ballast per år i Sverige sedan mitten på l980-talet. Exempel på stora producenter är de stora byggbolagen Skanska och NCC med dotterbolag. Tendensen är att produktionen av

18 Gruvnäringen i Sverige

krossberg ökar på bekostnad sand- och grusproduktionen. av Det enda energimineral som numera produceras i Sverige är torv. Torv produceras ofta för större värrnecentraler. Så kan exempelvis

nämnas att Uppsalas fjärrvärmeanläggning förses med torv från

Härjedalen. Härjedalen är också det område i landet där störst torvutvinning sker. Under 1995 utvanns över 750 tusen kubikmeter torv i Härjedalen, vilket utgör över 28 procent landets totala torvav produktion på 2,6 miljoner kubikmeter. Närmast efter Härjedalen ca finns fem län vardera producerade drygt 200 en grupp om som tusen

kubikmeter. Det är Jönköpings, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och

Norrbottens län. Bland större produktionsbolag kan nämnas Härjedalens Energi AB och Råsjö Torv AB/ Svenska Torv AB tillsammans för över som svarar 35 procent av torvproduktionen. Natursten bryts huvudsakligen i de södra delarna landet, och i stor av

omfattning nära kusten. De bergarter som utnyttjas natursten i

som Sverige är främst granit, gnejs, kalksten marmor, diabas, sandsten, skiffer samt tälj sten. De viktigaste produktionsställena framgår figur av 1.1. Bland större företag inom denna bransch kan nämnas Emmaboda

Granit AB, Svimpex Granit AB, Vasasten, Skifferbolaget samt Handöls

Täljstens AB. Industrimineralproduktionen i Sverige domineras tonnagemässigt av

kalkstensbrytning med drygt 7,9 miljoner ton 1995. Den största

produktionen sker på Gotland. norra Närmast i produktion är kvarts/kvartsit 548 ton, dolomit

ca tusen

463 tusen ton och kvartssand 436 tusen ton. Ett urval de viktigare

av produktionsställena för industrimineral finns i figur 1.2.

1.2 Gruvindustrins struktur

Den svenska gruvindustrin kan med avseende på produktionen indelas i järnmalmsgruvor och ickejärnmalmsgruvor. Det finns två jämmalmsgruvor i landet, nämligen i Kiruna och i Malmberget. Båda ägs gruvoma av Luossavaara-Kirunavaara AB LKAB. Bland ickejärnmalmsgruvoma finns två guldmalmsgruvor, tre

kopparmalmsgruvor, en blymalmsgmva, zinkmalmsgruva, samt sju

en

s k komplexmalmsgmvor, dvs där malmen innehåller flera

gruvor av ovanstående metaller. Gruvornas lokalisering framgår kartan

av se figur

1.3.

Gruvnäringen i Sverige 19

Flgur 1.1 Blocksten och plattor 1995 -09-03

Svaren Gadqtfh Undersökning IDNR TÄKTNAMN BERGA 1 Pálange granit L 2 Ronnetors skiftet 3 Handel talman

Urval Vkt9a"9 1% 4 Brunflo kalksten r 3 st

pfOdUkt|On$$tâ||9n å áâftâabødama :czdestten

x

7 Segersbyn grann 8 Lrtlkyrta marrnordoiomn 9 Ekeberg marmoruolomn 10 skon rnarrnordolomit 11 Laggesla mannorlkalcit 12 Sranntyckan manner/kakan 13 Lernunda sandsten 14 Borghamn kalkston 2sl 15 Åborga granit 16 vara gram 17 Svenneby grann 18 Kungshult granit 19 Eldstorp granit 20 Lulam granit 21 Fagerhultasyon grann 22 Osterplana kalksten 23 Nasinge grann 24 Åvp granat 25 Nordgârd grann 26 Brattsby granat 27 Nile Nedergärd granit 28 Stora Hede grann 29 Prasttorn grann 30 Immestad granit 31 Broberg grann 32 Rnbbahhede granit 33 Vaatadmñ gnepmst 33 Our-a Hbhult grann 34 Nannarp gnep 35 Bararp gnejagranât 3G Nygård gnepgrann 37 Tran: gnejsgrann 38 Vrena gm: 39 Äskerad gneys 40 Torkelstorp gneys 41 Ettra-Svenstorp arms 42 Harplinge gnepgrannst 2 43 Gosterbyggetgnøp 44 Tribbnutt granit 45 Gotobo grann 4G Hokhutl grann 47 Ãngonolm granit 46 Krakemála glimt 49 Horn kalksten 2st 50 Gullberga kalksten 51 Lotta kalksten 52 Atboke kalksten 53 Åketorp kalkstensl 2 54 Gaby kalksten 2:t 1 55 Norrvange kalksten 56 Dala kalksten 57 Brannhult diabas 5B Gylsboda dlabas 59 Duvhult dnabas 60 Hagghult drabas 61 Boalt m drabas 62 Sutareboda dxabas 63 Axettorp dlabassv granit 64 Ságanas gramt 65 Hanaskog granat 66 Bpártbv granit 67 Vånga granat 5st, 68 Komst: kalksten

20 Gruvnäringen i Sverige SOU 1996: 152

Figur 1.2 Industriella mineral 1995-09-08

.WaterQuqun Undersökning

INDUSTHIELLA MINERÅL ÅK TÃKTNAMN MINERAL Urval av viktigare - Masugnsbyn dolomrt produktionsstâllen Isosormus olnvm g lnnansgö kalksten immun talkltaljsten Mâllbyn kalksten Brunflo kalksten Kallholn kalksten Kullaberg kalksten 02 Jtmám/Ovanmyra kalksten Båltarbo lera ñstbrottet dolomrt Höjdarna kvñlttsp/gl Fonhammar kv/fåltspat Gåsqruvan kalksten Grythyttan skitig Fanthyttan dolomit/kalksten Mårdhyttan dolomit Dyrkatorp dolormt Skrikamyttan kalksten Latorp rodstytnb Björka dolomrt LSkamhult diabas Broby kvartssand ljupvtk kalksten Forsby kalksten Hallabrottet/Kvarrntorp sandsten Lamunda sandsten Tyska nam/gamut Såvstaholm sand Ljung kaksten Gårstad lea Skalâsen kvartsn Vingesnâs kvartsn Llemd kvartsit Sålldalen kvartsit lGlane Valen kvansn Luvarebo kvartsrt Kånsbyn kvartsrt lñlanøtcharlotten kvattstt F låtunqebyn kvartslt Tornby lera Råda kvartssarnd W .anal Brogård kvanssand Baskarp kvartssand

wwlfwirgsá:

v Ryd dtabas Vårnb kalksten Uddagården kalksten

f Nâvshult kvarts

Storugns kalksten A6 FileHagdar-brattet kalksten i ;A Degemlalbrunna kalksten Ventlnnge kalksten Sternö dlabas Ignaberga kalksten Ullstorp kalksten Vram BJUV eldfastlera Lunnom Bguv kunnande era Kvamby/Sallemp kalksten-knta Enksdal sand Llmhamn kalksten

Gruvnäringen i Sverige 21

Figur 1.3 Malmgruvor i Sverige 1995-09-01

Malmgruvor 1 Sverige 1996-09-01 l Jåmmalmsgruva 0 Ickejåmmalmsgmva

22 Gruvnäringen i Sverige

Pahtohavaregruvan och Viscariagruvan ägs av Viscaria AB, som är ett dotterbolag till det finska gmv- och metallföretaget Outokumpu Oy. Båda gruvorna är koppargruvor. Boliden AB, ingår i som Trelleborgskoncemen, äger tio gruvor i Norrbotten, Västerbotten och Dalarna. Det gäller Aitikgruvan kopparmalm, Laisvallsgruvan blymalm, Kristinebergsgruvan, Petilcnäsgmvan, Renströmsgruvan, Kankbergsgruvan och Långdalsgruvan samtliga komplexmalm,

Åkerbergsgruvan guldmalm samt gruvorna i Garpenberg och

Garpenberg Norra komplexmalm. Björkdalsgmvan, som är en guldgruva, ägs av Terra Mining AB. Det australiensiska gruvföretaget North Limited äger sedan drygt ett år Zinkgruvan i södra Närke. Den totala malmproduktionen i Sverige var ca 48 miljoner ton år 1995, varav 23,7 miljoner ton järnmalm. Resterande 24,2 miljoner ton anrikningsmalm innehöll 6,5 ton guld, 268 ton silver, 168 tusen ton zink, 100 tusen ton bly samt 84 tusen ton koppar. Merparten av tonnaget, 17,5 miljoner ton, bröts i Aitikgruvan.

1.3 Gruvindustrins betydelse för Sverige

Gruvindustrin har historiskt sett varit förutsättningen för utvecklingen av den metallurgiska industrin och verkstadsindustrin. Det råder fortfarande ett starkt samband mellan dessa industrier och vissa av dem har utvecklats i nära samarbete med gruvindustrin. Inkomstema från gruvindustrin har tidvis varit helt avgörande för statsñnansema. Det finns även ett stort kulturellt och industrihistoriskt värde i gruvorna. Detta är väl dokumenterat bl a i Falun. Många av dessa värden borde kunna tillvaratas och bevaras i högre grad än vad som har skett. Samarbetet mellan gruvorna i Sverige och verkstadsindustrin som sysslar med gruv- och anrikningsutrustning har givit mycket goda resultat i industrier som varit och är framgångsrika, många med hela världen som marknad. ABB, Alimak, Atlas Copco, Nitro Nobel, Morgårdshammar, Sandvik, Sala/Svedala, Secoroc är exempel på sådana industrier, som har utvecklats i samarbete med de svenska gruvorna och som fortfarande i stor utsträckning kan utvecklas med den svenska gruvindustrin. Gruvindustrin betyder mycket också för utvecklingen i de påföljande leden i malmens förädlingsflöde. Boliden har sin verksamhet integrerad inom företaget med smältverk i Rönnskär där bly, koppar och ädelmetaller utvinns. Zink utvinns i en till hälften ägd anläggning i

Gruvnäringen i Sverige 23

Norge. Outokumpu, som äger Viscariagruvan och Pahtohavaregruvan i Kiruna, har långtgående vertikal integrering med egna metallverk i Finland. I Sverige bearbetar företaget koppar främst i Västerås och Finspång. På järn- och stålsidan förekommer ett nära samarbete mellan LKAB, med gruvor i Malmberget och Kiruna, och SSAB med hyttor i Oxelösund och Luleå. De ur mineralproduktema framställda metallema förädlas därefter ytterligare i flera steg till färdiga produkter. Därigenom skapas mångfalt sysselsättning jämfört med vad enbart det första steget i förmera ädlingskedjan gör. Antalet gruvor har minskat i Sverige under de senaste decennierna. Produktionen har dock i stället ökat något under senare år.

Figur 1.4

Malmproduktion i Sverige 1950-1995

omcooawmoos-vrxomcomwm LDLDIDOKOCDCDINNNGDWGDOJO CDCDOUCDOUCDOGOOJOUGJOOÖCDO Y1-Y"T.Y"T"\"\_I_\_Y-7Y_ År

24 Gruvnäringen i Sverige

Figur 1.5 Antal sysselsatta inom svensk gruvindustri under perioden 1950 1995 -

16000 H / v

4a

2a

0 lllIIIIIIIIIT1IlIl|IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Ö W OO CW D Ö Y OO N O $ W V3 V3 1G O O K l X OO O O ON ON ON O O O ON O O C Ö ° v-l rl v-c .-4 v- u-t .-4 -4 -4 u-t w-n r-t

Antalet sysselsatta i gruvindustrin har stadigt minskat i takt med att

gruvindustrin tvingats rationalisera sin verksamhet för att kunna stärka

och utveckla sin konkurrenskraft. Detta har haft till effekt att

produktionen anställd successivt ökat. Gruvindustrin är också i hög

per grad beroende energi till konkurrenskraftigt pris. av Även Sverige har ett minskande antal anställda inom gruvom industrin finns däri mycket hög kompetens samlad. Detta är en en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten effektivt och också en konkurrensfördel när Sverige bedöms främmande och prospekav gruvteringsföretag. Ett land med och kunnig arbetskraft i förening en van med väl utvecklad och effektiv bransch är attraktivt internationellt. en Många i Sverige finns i glesbygd eller områden som av gruvorna skulle glesbygd inte hade funnits. Bygden är i sådana vara om gruvorna fall helt beroende att finns. Kiruna och Malmberget/ av gruvorna /Gällivare är exempel på platser där samhällena har byggts upp helt kring och där giuvföretagen är helt dominerande arbetsgivare. gruvorna

Gruvnäringen i Sverige 25

På dessa orter har dock viss diversiñering i näringslivet skett en genom att de dels är centralorter i respektive kommun och verksamhet att annan har lokaliserats till dem. Exempel på sådan är etablering rymdav verksamhet i Kiruna. Laisvall och Kristineberg är exempel på gruvor som finns på orter som är mer eller mindre helt beroende av gruvoma för sin överlevnad. Även sysselsätter begränsat antal om gmvoma ett personer finns det personal som får sysselsättning hos entreprenörer som direkt betjänar gruvindustrin. Det finns dessutom ett antal sysselsättningstillfällen inom tjänstesektom som inte skulle finnas utan gruvindustrin.

1.4 Den svenska

gruvindustrins betydelse

för

Europa

Gruvindustri finns i de flesta länderna inom EU. Nästan överallt har

stora strukturförändringar förekommit, vilket innebär att små har gruvor tvingats stänga på grund av problem med lönsamheten. Stora gmvländer inom EU är Sverige, Irland, Spanien, Portugal och Finland. Räknat på metallinnehåll hade Sverige 1995 den största gruvproduktionen i EU av bly-, guld-, silver- och järnmalm. Sverige var den näst största producenten av kopparmalm, Portugal störst. Zinkmalmsprodillctionen inom EU domineras av i fallande produktionsordning Irland, Spanien och Sverige, har ungefär lika stor produktion. som Den svenska gruvproduktionen svarar för 74% EUs jämmalmsav produktion, 43% silverproduktionen, 52% blyproduktionen, 32% av av av guldproduktionen, 27% av zinkproduktionen samt 34% av koppar-produktionen. Sverige är således ett betydande gruvland i Europa och har under många år hört till de ledande länderna inom branschens forskning

och utveckling.

Traditionellt har utbyte av kunskap inom gruvindustrin skett mellan olika länder. Det räcker att påminna om den betydelse tyska som

bergsmän hade för att svensk gruvhantering skulle blomstra under 1600

1700-talen. På motsvarande sätt är det värt att notera att Sverige även -

kunde hjälpa övriga Europa under äldre tider. Det är bl a känt att Christopher Polhem i Tyskland lärde ut sina i Falun utvecklade metoder. Den forskning som initierades från Bergskollegium under denna tid

leddes av svenska vetenskapsmän högsta internationella klass och av resulterade bl a i upptäckten av en mängd grundämnen.

2 Erfarenheter från avvecklingen av statens prospektering

l Allmänt

Avvecklingen av statens prospektering är i raden flera åtgärder en av som vidtogs vid ungefär tidpunkt. Den tog sig konkret uttryck samma

i att Nämnden för Statens Gruvegendom NSG lades Övriga

ner. åtgärder var bl avvecklingen Sveriges Geologiska AB SGAB, a av som i stort var en följd av den nämnda avvecklingen NSG. ovan av

Ändringar i regelverket innefattade att kronoandelen och det därmed

sammanhängande royalty- vinstandels-systemet togs bort. Minerallagen

ersatte gruvlagen och lagen vissa mineralfyndigheter. Lagen

om om utländska förvärv fast egendom togs bort. av m m

2.2 Avvecklingen av statens egen prospektering

Resultat av statens prospektering direkt kan iakttas är de som fyndigheter givit upphov till gruvdrift. Under den tid NSG som som fanns blev endast fyndighet inte tidigare varit känd föremål för en som

gruvdrift, nämligen kopparfyndigheten Pahtohavare i Kiruna. Den har brutits av Viscaria AB är ett dotterbolag till finska Outokumpu Oy,

som och anrikning har skett vid företagets verk vid Viscariagruvan. I gruvan som bröts under perioden 1990 till 1995 har 1,5 miljoner ton malm

brutits. Gruvan har bidragit till ökad livslängd för Viscariagruvan

genom att anrikningsverket kunnat få malm från båda och därigenom gruvoma utnyttjat sin kapacitet. NSG utförde mycket undersölcningsarbete på fyndigheter som upptäckts innan NSG bildades och arrenderade sedan ut dessa till etblerade företag. Sådana fyndigheter Stekenjokk och Hornträskvar viken. Stekenjokkgruvan bröts Boliden AB och även under brytav

28 Erfarenheter från avvecklingen av statens prospektering

ningstiden undersöktes den ytterligare NSG för att eventuellt kunna av påvisa malmkvantiteter. Homträskviken är fyndighet som varit nya en känd sedan 1940-talet, först sedan NSG genomfört förnyad men borrning kunde vetskap malmlcroppens storlek och form erhållas. om Homträskviken arrenderades av Boliden AB. Många fyndigheter NSG undersökte blev inte föremål för brytsom

ning under den tid NSG fanns kvar, de blev utmålslagdaz eller

som men erhöll bearbetningskoncession under eller efter denna tid. Nickelfyndigheten i Lappvattnet i Västerbottens län blev utrnålslagd av NSG. Ca 800 ton nickelmineralisering med 0,9 % nickel har påvisats tusen ca i denna fyndighet. Fyndigheten har övertagits Outokumpu Oy. av Bearbetningskoncession erhölls NSG på wollastonitfyndigheten av Banmossen i Västmanlands län, överlåtits på Aros Mineral AB som Tricorona AB. Denna fyndighet planeras tas i drift som numera ägs av inom något år. Tricorona är även via dotterbolaget Woxna Graphite AB

ägare till grafrtfyndigheten Kringeltjärn i Hälsingland, som upptäcktes och undersöktes NSG. Gruvdrift har startats på denna fyndighet

av under 1996. För ytterligare två fyndigheter, upptäckts och undersom sökts NSG, har ansökan bearbetningskoncession lämnats och är av om under beredande. Det är kaolinfyndigheten Billinge i Skåne och kopparfyndigheten Dingelvik i Dalsland. Båda fyndigheterna ägs numera av dotterbolag till Tricorona AB, nämligen Svenska Kaolin AB respektive

Svenska Koppar AB. Under de sista åren NSG verkade såldes en mängd mineralsom

rättigheter och uppslag till prospekteringsföretag. NSG bedrev aktiv kon-

taktverksamhet även med utländska företag och bidrog till att göra den

ändrade svenska mineralpolitiken känd ute i världen. Under det sista

året, då SGU höll på att bygga sitt mineralinformationskontor, samupp verkade de båda myndigheterna i marknadsföringsaktiviteter. Det resulterade bl i bilaga Sverige i den ansedda facktidslcriften a en om Mining Journal de båda myndigheterna utarbetade och bekostade. som

Den information NSG inte sålde till prospekteringsbolag under

som avvecklingsåren överfördes till SGU. SGU har sedan dess hållit dennna information tillgänglig för prospektörer vid sitt mineralkontor i Malå. Där finns också information kommer förutom från SGU, även från som SGAB, LKAB, Volvo m fl.

2 Utmålsläggning är den administrativa leder till tillstånd process som enligt gruvlagen att få bryta malm.

Erfarenheter från avvecklingen av statens prospektering 29

2.2.1 SGAB och dess

nedläggning

Sveriges Geologiska Aktiebolag SGAB bildades av staten 1982. Företaget utgjorde en utbrytning SGU därigenom delades i ur som en myndighet med uppgift att kartera Sverigefrån geologisk synpunkt och ett företag med uppgift att på uppdrag bedriva främst prospekteringsverksamhet. Huvudsaklig uppdragsgivare var NSG. Vid samma tidpunkt överfördes de mineralpolitiska myndighetsuppgiftema från dåvarande Statens Industriverk SIND till SGU. Förutom personal tog SGAB även över SGUs största kund NSG. NSG blev SGABs dominerande och i praktiken enda större kund inom prospekteringen. Samarbetsformema mellan SGAB och NSG och projektadministrationen inom SGAB uppfattades mindre av många som effektiv. SGABs företagskultur präglades dessutom under många år i viss mån av den tidigare myndighetsrollen. Företaget hade inte heller något incitament att arbeta effektivt. Vinsterna skulle genereras genom konsultarbete och inte genom intäkter från framtida gruvbrytning. Inriktningen av prospekteringen ändrades ofta, vilket ledde till omställningskostnader. Detta berodde bl a på att NSG dels påverkades från politiskt håll och dels försökte undvika konfrontation med andra prospektörer. NSG sökte sig då till områden där andra prospektörer inte var så aktiva. Positivt dock att information togs fram inom områden var som annars sannolikt inte hade blivit undersökta. SGAB hade som nämnts endast NSG som större kund inom prospekteringsverksamheten. Då beslut fattades om att lägga ner verksamheten vid NSG fanns inte heller någon möjlighet än att annan avveckla SGAB. De anställda vid företaget uppmuntrades då att bilda egna företag, enskilt eller i grupp. Många mindre bolag bildades därvid som nu verkar som konsulter eller entreprenörer inom prospekteringen. De anlitas i hög grad av de utländska företag som verkar i Sverige. Den geofysiska flygmätningsverksamheten vid SGAB återgick till SGU.

2.3 Nytt regelverk

En ny minerallagstiftning antogs 1991. Minerallagen 1991 :45 ersatte gruvlagen 1974:342 och lagen 1974:890 om vissa mineralfyndigheter. Gruvlagen byggde på inmutningssystemet, vilket innebar att den som först ansökte om tillstånd att få undersöka ett område med avseende

2 16-1270

30 Erfarenheter från avvecklingen av statens prospektering

på förekomst av utvinningsbara mineral enligt en i lagen angiven specifikation fick exklusiv rätt inmutning att göra detta. Lagen om vissa mineralfyndigheter byggde på koncessionssystemet, vilket inte gav självklar rätt för den som sökte om tillstånd att undersöka ett område. Tillstånd kunde till den i detta fallet, regeringen fann mest ges som, lämplig och tillståndet kunde förenas med villkor som avgjordes i varje enskilt fall. I inmutningssystemet fanns också rätt för inmutaren att företrädesrätt till bearbetning utmål om brytvärd mineralförekomst kunde påvisas. I koncessionssystemet fanns ingen sådan självklar rätt. I minerallagen har dessa båda system förenats i ett koncessionssystem med starka inslag av inmutningssystemet. Minerallagen ändrades 1993 genom att kapitel ll utgick, vilket innebar att kronoandelen togs bort. Bakgrunden till dennna åtgärd var att staten inte längre skulle engagera sig i prospektering. NSG skulle upphöra och det fanns anledning att undanröja de regler som skulle

framstå som mest hindrande för prospekteringsföretag, särskilt sådana

kommer från andra länder och inte vid det rådande som var vana systemet i Sverige. Kronoandelen tillämpades inte strikt i alla utmålslagda fyndigheter. I stället hade en praxis etablerats med avtal där staten i stället arrenderade ut sin hälftenandel till operatörerna mot en viss ersättning. Ersättningen utformades i allmänhet som ett vinstandelssystem. Denna åtgärd innebar således att staten i praktiken erhöll en form royalty i stället för andel i gruvdriften. Förvaltningen av kronoav andelama liksom så gott som all övrig gruvegendom som tillhörde staten handhades av NSG. Utlänningars möjligheter till förvärv av mineralrättigheter i Sverige

reglerades i lagen 1982:618 utländska förvärv av fast egendom

om Lagen föreskrev att utlänningar eller s k kontrollsubjekt måste ha m m. tillstånd för att få inmutning eller utmål enligt gruvlagen. Kontrollsubjekt även svenska företag som har en viss andel av ägandet i avser utländska händer. Många utländska företag, liksom många svenska, uppfattade att lagen innebar ett förbud att få tillstånd enligt gruvlagen och avstod därför att ens försöka få inmutningar. Lagen uppfattades därigenom ett stort hinder för utländska prospektörer. Tilllämpsom ningen dock De företag ansökte tillstånd fick i var en annan. som om allmänhet detta och kunde prospektera på i stort sett samma villkor som svenska företag. Det belgiska företaget Vieille Montagne har bedrivit gmvverksamhet i Sverige Zinkgruvan sedan 1850-talet och har under denna tid vid åtskilliga tillfällen erhållit sådant tillstånd. Själva förfarandet att vara tvungen att söka tillstånd för varje enskild inmutning företaget önskade ha innebar i sig en administrativ belastning. Ett som

Erfarenheter från avvecklingen av statens prospektering 31

förenklat förfarande föreslogs av bolaget som innebar att ett generellt tillstånd enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom rn m skulle utfärdas att gälla inom ett större område. Något sådant tillstånd beviljades dock aldrig. Lagen upphävdes 1992 i de delar som avser minerallagstiftningen.

2.4 Effekterna av den ändrade

mineralpolitiken

Den ändring i mineralpolitiken som sannolikt har haft störst betydelse för utvecklingen inom gruvnäringen är avskaffandet av kronoandelen. För de utländska företag som kommer till Sverige för att prospektera är ett hotande potentiellt hinder för att kunna fatta snabba och rationella beslut undanröjt. För de företag som är etablerade i Sverige har i stället avskaffandet lett till att de pålagor som skall betalas till staten har minskat, vilket ger större ekonomisk ram till prospektering och forskning m m. För de utländska företagen har upphävandet av tvånget att söka särskilt tillstånd för att få förvärva mineralrättigheter inneburit en positiv gest, som visar att landet välkomnar internationella prospektörer och gruvföretag. Denna ändring i mineralpolitiken genomförs i många länder och understryker vikten av internationell konkurrens för en effektiv prospektering. Avvecklingen av den statliga prospekteringen är huvudsakligen positiv för näringen. Detta gäller från flera olika utgångspunkter. Genom att staten inte längre prospekterar blir utrymmet för övriga prospektörer större. En stor konkurrent som inte alltid kan förväntas agera enligt företagsekonomiska principer har försvunnit. NSGs mineralrättigheter kunde övertas av branschföretagen mot en liten ersättning. Positivt är även att resultaten från statens prospektering blev tillgängliga vid SGUs mineralkontor. Upphävandet av gruvlagen och införandet av minerallagen innebar inga påtagliga effekter för gruvnäringen. En positiv faktor för många företag, särskilt sådana som verkar internationellt och kommer till Sverige för att prospektera, är den relativt låga bolagsskatten. Effekten på prospekteringen kan iakttas i ökad volym under de senaste åren. Det går dock inte att med säkerhet fastlägga hur stor andel ökningen är effekt av den ändrade mineralpolitiken och hur av som en stor andel som beror på andra faktorer, exempelvis företagens behov att öka malmbasen.

32 Erfarenheter från avvecklingen statens prospektering

av

Figur 2.1

Prospekteringsinsatser i Sverige 1982 1996 -

g E Speciella projekt

å 150 IStatligt stöd L- ENSG

§100

;i IPnvata 5 50

s s s s s s as

g

.- År

2.5 Efterbehandling vid Adakgruvan

Staten har bedrivit gruvdrift i Adakgruvan i Västerbottens län sedan 1940-talet. För förvaltningen av gruvan svarade Kommerskollegium tills NSG bildades, då denna myndighet tog över ansvaret. För driften

svarade Boliden AB. Gruvdrift och anrikning pågick till 1977 varefter området under slutet av 1970-talet och början 1980-talet efter

av dåtidens normer återställdes att industri och gmvsamhälle genom revs och det 50 ha stora sandmagasinet kalkades och gräsbesåddes. Dessa ca

senare åtgärder visade sig sedermera otillräckliga och växtligheten dog

efterhand och den bindande effekten av växter och dess rötter på anrik-

ningssanden upphörde. Vittringsprocesser utlöste tungmetalller från

sandmagasinet och industriområdet vilka fann sin väg till omgivande vattendrag. Efter föreläggande från länsstyrelsen i Västerbotten har NSG och, efter dess avveckling, NUTEK provtagit och utrett lämpliga metoder för att eliminera dessa olägenheter. En komplicerande faktor för Adaks sandmagasin är dess innehåll arsenik Vilket under vissa omständigav heter kan lösas ut och förorena omgivningen. Industriområdet är sanerat i sin helhet och en plan för åtgärder i sandmagasinet har inlämnats och

Erfarenheter från avvecklingen statens prospektering 33

av

godkänts länsstyrelsen. Enligt planen kommer sandmagasinet att av täckas med ett halvmetertjockt tätskikt av packad morän vilket i sin tur kommer att täckas ett 1,5 meter tjockt täckande skyddsskikt. En av beredskapsplan för omhändertagande större arsenikutsläpp om detta av skulle inträffa efter täckningen är under utarbetande. Saneringen är till största delen finansierad med medel som staten erhållit i samband med avyttringen av statens gruvegendom. Det kommer att ta ytterligare några år att genomföra det planerade åtgärdsprogrammet. Det blir dessutom nödvändigt att under en törhållandevis lång tidsperiod övervaka att önskade effekter uppnås de av åtgärder genomförs Fortsatt och fördjupad forskning inom detta som nu. område behövs så att bättre kännedom kan erhållas om vilka faktorer styr de påverkar sandmagasin, och så att bättre som processer som

kan göras och åtgärder föreslås. Se vidare i kapitel 5.

prognoser

3 Prospektering

l Allmänt

Prospektering är den aktivitet bedrivs med målsättningen att finna som mineralråvaror som kan utvinnas med positivt ekonomiskt resultat. De mineralråvaror det gäller är metallförande mineral, industrimineral och andra tekniskt användbara mineral och bergarter, samt energimineral

fossila bränslen som olja, gas och kol. Prospektering bedrivs genom

att berggrunden och jordartema undersöks geologiskt, genom provtagning, genom mätningar och genom borrning. Prospekteringen kräver i allmänhet god kännedom om de geologiska förhållandena i berggrunden och jordartema.

3.1.1 Malm

Malm används för att beteckna en ansamling av mineral av sådan karaktär att det, med ekonomiskt utbyte, kan brytas och förädlas för utvinning av metall. Malmer uppskattas och beräknas utifrån observationer i hällar, borrhål borrkämor eller i gruvor. Malmtillgångama anges oftast i klasser som anger graden av säkerhet i bedömningen av kvantitet och kvalitet halter. Klassningen kan ske enligt flera olika system. Vanligt är dock att begreppen känd, sannolik och möjlig malm används. Känd malm är sådan som är beräknad utifrån detaljerade observationer och provtagningar. Observationema, provtagningarna och mätningarna är av sådan täthet, och de geologiska förhållandena så

välkända, att storlek, form och mineralsammansättning halt i malmen

är säkert känd. Sannolik malm är beräknad på grundval av samma typ av information som känd malm, men inforrnationstätheten är glesare. Graden säkerhet är, trots att den är lägre än hos känd malm, dock av tillräckligt hög för att förmoda kontinuitet mellan observationspunktema.

36 Prospektering SOU 1996; 152

Möjlig malm är sådan som uppskattas utifrån en förmodad kontinuitet, extrapolering bortom känd respektive sannolik malm, för vilken det finns geologisk grund. Möjlig malm kan, men behöver inte, vara belagd med stöd av prov eller mätningar.

3.1.2 Malmbas

Malmbas utgör den reserv av malm som finns tillgänglig för brytning. I malmbasen ingår känd malm ibland också sannolik malm. men

3.2 Malmbasen

3.2.1 Allmänt

Malmbasen påverkas olika faktorer. En dessa är tillförsel av av av prospektering nyupptäckt malm. Andra faktorer påverkar genom som är ekonomiska, priset på aktuella produkter och kostnaden för t ex driften i och led. Tekniska faktorer är i vissa fall helt gruvan senare avgörande för fyndighet är brytvärd eller Det innebär också om en att dessa faktorer kan avgörande för hur stor andel av en fyndighet vara kan räknas in i malmbasen. De tekniska faktorerna har ävenledes som

direkt koppling till de ekonomiska faktorerna genom att olika

en tekniska lösningar för exempelvis gruvbrytning och anrikning ger olika ekonomiska utfall. Det finns fyndigheter i Sverige har så komplex som mineralogisk sammansättning att de inte kan anrikas med konventionella anrikningsmetoder. Ett exempel på sådan fyndighet är Rakkejaur i Västerbottens län. Malmmineralen i denna fyndighet förekommer så finkomigt hittills inte kunnat särskilja de olika mineralen med att man godtagbart ekonomiskt resultat.

Prospektering 37

Figur 3.1 Faktorer som påverkar malmbasen

Högre pris Prospektering Teknisk lösning Lägre kostnader

%@

%

%

I

%

z

Lägre pris Brytning Högre kostnader

Faktorer minskar malmbasen som

Den huvudsakliga minskningen malmbasen sker genom att malm av

bryts i våra Brytningen malm, exklusive järnmalm icke-

gruvor. av järnmalm, visar relativt konstant ökning sedan mitten 1960-talet en av med trend motsvarande ökning 0,6 miljoner ton per år. en en om ca Merparten såväl ökning produktion kommer från Aitikgruvan av som

där låghaltig kopparmalm bryts. Utvecklingen från 1980 framgår av

en figuren nedan.

38 Prospektering

Figur 3.2 Malmproduktion i Sverige 1980 1995

-

Miljoner ton 35 30 l Jarnmalmsproduktion ..

20 13 lckejärnmalmsproduktion 10 5 0 : i : : i : i : a i 2 i i

8 ä å 8 ä 8 ä ä

3 År

Av figuren framgår att det bryts 20 25 miljoner ton järnmalm ca -

per år i Sverige i två gruvor och ungefär lika mycket annan malm s k

ickejärnmalm i femton gruvor. Om man undantar jämmalmsgruvorna producerades under 1995 24,2 miljoner ton anrikningsmalm. Merparten av tonnaget, 17,5 miljoner ton, bröts i Aitikgruvan. Fördelningen av malmprodukter avseende ickejärnmalmer framgår av nedanstående figur.

Figur 3.3

Fördelning malmproduktion avseende av ickejärnmalmer i Sverige 1995

Zink-Bly- Zmkmalm Kopparmalm 2% 8% Blymalm 7% Guldmalm 6% Kopparmalm, övriga 4% Kopparmalm, Aitik 73%

SOU 1996: 152 Prospektering 39

Av övrig bruten malm, 6,7 miljoner ton, utgör 1,4 miljoner ton

guldmalm, 1,7 miljoner ton blymalm, 1 miljon ton kopparmalm vid

andra än Aitik, 0,6 miljoner ton zinkmalm samt resterande gruvor

2 miljoner ton zink-bly-kopparmalm. Metallinnehållet i malmen, Aitik

medräknat, utgör 6,5 ton guld, 268 ton silver, 168 tusen ton zink, 100 tusen ton bly samt 84 tusen ton koppar. Fördelningen av metallerna

framgår figur 3.4. I figur 3.5 finns värdet produktionen redovisat.

av av

Som framgår ñgurema är det mest zink i den malm som produceras.

av Koppar utgör ungefär fjärdedel metallinnehâllet medan kopparen av

malm utgör drygt tre fjärdedelar av malmproduktionen i Sverige. När

det gäller värdet produktionen dominerar koppar med en andel av ca av 38 procent, närmast följt zink och guld. Silver är att betrakta av som

biprodukt i Sverige står trots allt för 11 procent värdet.

som en av

Figur 3.4

Fördelning metallinnehåll i svenska av

ickejärnmalmsprodukter 1 995

Koppar, övriga 12% Koppar, Aitik 12%

Zink 48% i

Bly 28%

40 Prospektering SOU 1996: 152

Figur 3.5

Fördelningen av värdet av produktionen av svenska ickejärnmalmer räknat på metallinnehåll

Koppar, övriga Guld 19% 20% V

Silver , Koppar, Aitik 11% 19%

Bly 8% Zink 23%

En annan orsak till att malmbasen kan minska är om de ekonomiska förhållandena försämras till den grad malm inte kan brytas. att en Malmen upphör då definitionsmässigt att vara malm. Det kan inträffa om priset på produkterna sjunker snabbare än vad som kan inbesparas på kostnadssidan. Priset utgör i allmänhet en kombination av ett internationellt överenskommet pris och valutaeffekter beror på den som

egna valutans styrka gentemot främst dollarn.

Ytterligare orsaker kan att även priset för nyttigheten är vara om oförändrat, eller till och med ökar, kan kostnadssidan stiga ännu mera så att verksamheten blir olönsam. Det skulle kunna ske exempelvis om energikostnaderna skulle öka markant för gruvindustrin.

Faktorer som ökar malmbasen

På samma sätt ökade kostnader och minskat pris påverkar som reservsituationen negativt gäller det motsatta ökande pris och minskande kostnader kan medföra ökning malmbasen. av Det vanligaste sättet på vilket malmbasen ökas är dock malmatt nya kvantiteter hittas prospektering. genom

Prospektering 41

3.2.2 Utvecklingen av malmbasen

Malmbasen för ickejämmalmema i Sverige har under den senaste

tioårsperioden varierat kring ett medianvärde på ca 220 miljoner ton. Det lägst under 1989 med 193 miljoner ton och som högst året var som därpå med 268 miljoner ton. Vid utgången år 1986 beräknas malmav basen ha varit 221 miljoner ton och tio år vid utgången av ca senare, 1995 beräknas malmbasen 213 miljoner ton. Om Aitikgruvan vara undantas har dock malmbasen sjunkit under tioårsperioden 1986 1995 från intervallet 40 50 miljoner ton under de första fyra åren till nivån - 30 miljoner ton under de senaste fem åren.

Figur 3.6

Malmbas ickejärnmalmer

250- § i 200 i BAitik c 150 - Övriga g 100 E 50 ..

o D N Q O O j- N V å ID g g g g

g g g g g

År

Gruvor där gruvdriften påbörjats under perioden är bl a Björkdal,

Åkerberg, Petilcnäs, Lovisa, Harnäs och Pahtohavare. Samtliga är

resultat målinriktad prospektering. Under 1996 har dessutom flera

av guldfynd offentliggjorts, samt ett fynd rik zinkmalm i nya av

Renströmsgmvan. Dessutom har under året brytning påbörjats i grañtfyndigheten Kringelgruvan nära Edsbyn i Hälsingland.

42 Prospektering

SOU 1996: 152

Under perioden har bl Saxberget, Yxsjöberg, Kedträsk, Holmtj

a äm,

Långsele, Enåsen, Näsliden, Stekenjokk, Rävlidenfáltet, Pahtohavare,

Udden, Lovisa, Hamäs, Åsen och Falu

gruva lagts ner.

3.3 Prospekteringsutvecklingen

Prospekteringsaktiviteten i Sverige låg under 1980-talet med hjälp

av statligt stöd och speciella projekt på uppåt 200 miljoner kronor, men

sjönk i början på 1990-talet till nära 100 miljoner kronor 1993. Detta

berodde främst på att staten avvecklade sin

egen prospektering och lade

ner Nämnden för statens gruvegedom N SG.

Figur 3.7

Prospekteringsinsatser i Sverige 1982 1996 -

200 å ä Speciella projekt 150 IStatligt stöd å mNsG 100 §- IPrivata 5 50

År

I figuren ovan finns förutom prospekteringen, bedrivits

som av

privata företag, även NSGs prospektering, prospekteringsstödet k

samt s speciella projekt redovisat. De speciella projekten innehöll sådan även som inte direkt kan hänföras till prospektering. Nedgången i prospekter-

ing på den privata sidan där LKAB finns redovisat åren 1986 1987

beror på att LKAB under dessa år avvecklade sin prospektering.

1996:152 Prospektering 43 SOU

Ett trendbrott inträffade 1994 då prospekteringen ökade till drygt 146

miljoner kronor. Ökningen fortsatte under 1995 till drygt 181 miljoner

kronor och beräknas stiga ytterligare under 1996 till över 200 miljoner kronor. Orsak till ökningen är bl att den geologiska information som a staten tagit fram inom för NSGs verksamhet gjordes tillgänglig ramen för alla, kronoandelsinstitutet avskaffades då gruvlagen och lagen om vissa mineralfyndigheter slogs till minerallagen, devalverm m samman ingen kronans värde 1992, samt att det blev känt att inga hinder finns av

för utländska prospekteringsföretag att verka i Sverige. SGU öppnade sitt mineralkontor i Malå med uppgift att tillhandahålla den geologiska

information finns i statens besittning bl den som korn från NSG, som a SGAB och LKAB. NSG påbörjade under sina sista år internationell en marknadsföring Sverige lämpligt land att prospektera SGU har av som därefter fortsatt denna verksamhet. De redovisade insatserna för prospekteringen 1995 beräknas för-

delade med drygt 40 procent på prospektering inriktad mot guld och knappt 60 procent på prospektering inriktad mot basmetaller. Utöver

dessa metaller 3 procent prospektering efter industrimineral avser inklusive diamanter och energimineral. Ca tredjedel av kostnaderna en prospektering i anslutning till befintliga gruvor. Prospektering som avser bedrivs huvudsakligen svenskägda företag utgör ungefär hälften av av den totala volymen.

Utvecklingen för antalet undersökningstillstånd och tidigare inmut-

ningar visar liknande tendens med ett lägsta värde 1992 och därpå en ökande antal under de följ ande åren. Antalet ansökningar undersökom ningstillstånd har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns också en tendens de enskilda ansökningama omfattar större areal än tidigare. att Anhopningen har resulterat i eftersläpning hos bergmästama och en medfört oacceptabla väntetider. Effekten den ökade prospekteringen kommer att märkas först om av flera år. De fynd föreligger är resultatet av en mångårig prosom nu

spekteringsinsats även omfattande djupprospektering. Nyupptäckta

under 1996 Boliden Mineral AB i Åkulla fyndigheter har rapporterats av

Östra guldmalm och i Renströmsgruvan zinkmalm.

44 Prospektering

Figur 3.8

Antal beviljade och förlängda inmutningar och undersökningstillstånd 1 981-1995

450 400 350 300 250 8 Förlängda 200 I Beviljade 150 100 50

I- @ O F 1 1 1 1 År

Om man i stället för antalet undersökningstillstånd betraktar den areal som är föremål för undersökningstillstånd eller inmutning visar även den

en liknande tendens, men arealen har ökat markant under 1994 och 1995.

Figur 3.9

Areal av beviljade och förlängda inmutningar och

undersökningstillstånd 1991 -1995 exkl diamant

300000 Förlängda 200000 I Beviljade 100000

0 1ä O 1 1 1 1 År

SOU 1996: 152 Prospektering 45

Under merparten 1995 ett stort område föremål för underav var sölcningtillstånd för diamanter. Området omfattade nära 5 000 kmz i ett område mellan Kiruna och Treriksröset. Det återlämnades dock efter mindre än ett år. Det finns flera orsaker till att arealen ökar så markant. En är att företag som inte tidigare varit verksamma i Sverige behöver relativt stora ytor att arbeta på i ett första skede för att kunna genomföra rekognoseringsarbeten med geokemisk provtagning innan har t ex man lärt känna området så kan koncentrera sitt arbete på att man mera begränsade ytor. En orsak är att de etablerade företagen måste annan skydda sina intressen på ett mer systematiskt sätt än tidigare då nu nykomna företag eljest kan komma in på områden där inget undersökningstillstånd finns. Med den mindre konkurrens tidigare fanns som kunde områden lämnas utan undersökningstillstånd eller inmutning i

förvissningen om att prospektörerna respekterade varandras intresse-

områden och i allmänhet inte konkurrerade om dessa.

3.4 Är

prospekteringen tillräcklig

3.4.1 Allmänt

Eftersom prospekteringen ger resultat i malmbas åtskilliga år efter det att den första investeringen i prospekteringsarbete gjorts är det svårt att generellt sätta gjorda fynd i form av ökad malmbas i relation till satsade pengar. Det kan möjligen underlätta något att göra denna bedörrming utifrån det faktum att kostnaden vanligtvis ökar för ett prospekteringsobjekt längre tiden går. Orsaken till detta är att i de första faserna görs översiktliga orienterande undersökningar, därpå följer mätningar och provtagningar som efter hand blir mer detaljerade och leder till borrning som är den dyraste fasen prospekteringen. Borrningen av ger underlag för malmberäkning. Men även efter det att prospekteringen har slutförts kommer viss tid att behövas för planering och en anläggning innan produktion kan påbörjas. Mot bakgrund av det ovannämnda är det svårt att direkt vilken ange prospekteringsvolym som skulle krävas i Sverige för att hålla malmbasen på en konstant nivå under längre period. Ett angreppssätt är att en använda kända erfarenhetsvärden från andra delar av världen, t ex i form av prospekteringssatsning del omsättningen hos framsom av

46 Prospektering

gångsrika gruvföretag eller det belopp som behöver satsas per brutet ton malm för att upprätthålla malmbasen. Båda sätten innebär att medelvärden från vissa företag används utan att alla omständigheter som påverkar resultatet är kända. Exempel på hur sådana angreppssätt verkar ges i det följande.

3.4.2 Företagens satsning på prospektering

Internationell statistik visar att de 25 mest prospekteringsintensiva företagen i världen i genomsnitt satsar 7,9 % sin omsättning räknat av på intäktssidan på prospektering. Det framgår inte nämnare vilken typ verksamhet dessa företag bedriver och som är inräknade i av som omsättningen. Sannolikt är att omsättningen enbart verksamheten avser vid och anrikningsverk och ingen fonn av metallurgisk aktivitet. gruvor I Sverige är det endast Terra Mining som i sin årsrapport lämnar sådan redovisning att ett värde ovanstående karaktär kan beräknas. av Det visar sig då att Terra Minings prospekteringssatsning under senare år är minst den storleksordning för de 25 företagen ovan. av som anges Boliden Mineral AB har inte angett några värden för sin prospektering i sin redovisning, uppskattning pekar mot att företaget under men en de senaste åren i genomsnitt av sin omsättning inom gruvrörelsen satsar ungefär hälften mot de 25 angivna företagen.

3.4.3 Kostnad att finna malm

Prospektering är verksamhet är förenad med hög osäkerhet om en som utfallet. Många faktorer påverkar kostnaden att finna malmen ny fyndighet eller enklare uttryckt kostnaden att finna ett ton malm. Sådana faktorer är bl den geologiska miljö man arbetar vilken typ av a fyndighet söks, vilket djup man söker på, vilken kännedom man som har den sökta malmtypen och den geologiska milj Detta innebär om att det är svårt att sätta ett pris på vad det kostar att finna malm. Det finns emellertid vissa uppgifter publicerade främst Canada som avser och Australien. Där framgår att det är mycket stor spridning mellan företagen beräknar genomsnittlig kostnad att finna ett ton även när man malm. Det är också vanskligt att tillämpa dessa beräkningar i Sverige. För att få ett något bättre underlag har prospektörer som är verksamma i Sverige ombetts att uppskatta dessa kostnader.

SOU 1996: 152 Prospektering 47

I allmänhet gäller att det är billigare att finna malm i närheten av kända malmförekomster än på andra ställen. Det är likaledes billigare att hitta låghaltig guld- och kopparmalm än att hitta komplex sulfidmalm. Kostnaden är således beroende vad söker, söker av man var man det och hur man söker det. Hur söker är i sin tur man en sammanvägning av den egna strategin att söka samt den kompetens och erfarenhet som personalen har. Mot bakgrund av ovanstående kan det befogat att dela in de vara sökta malmema i olika för Sveriges del kan grupper, som vara guldmalmer stora koppannalmer komplexa sulñdmalmer - Det kan därutöver finnas skäl att särskilja prospektering i anslutning till de kända malmema närprospektering och prospektering på annat

håll fältprospektering åtminstone när det gäller komplexa sulfid-

malmer. Det kan därutöver finnas anledning att särskilja prospekteringen efter blymalmer av Laisvalltyp från de komplexa sulfidmalmema. De kostnader bedöms rimliga är följande 3 som som

Prospektering efter:

Stor kopparmalm 5 kr/ton Basmetaller närprospektering 15 lcr/ton -

fåltprospektering 30-50 lcr/ton

-

Guldprospektering 4,50 kr/g guld

Om dessa riktvärden på prospekteringskostnader multipliceras med den mängd malm som bryts årligen i våra gruvor erhålls ett riktvärde på hur stor prospekteringen bör vara för att resultatet skall mängd ge samma malm som bryts. Följande produktionsvärden används i sammanställningen nedan.

3 Mineralråvarukommittén SOU 1989:92 behandlade också kostnader for att hitta en malm. Ett antal rapporter från främst Canada och Australien presenterades. Kommittén konstaterade att svenska prospektörer grovt uppskattade genomsnittskostnaden för att hitta en medelstor basmetallfyndighet i Sverige av storleksordningen 30 kronor per ton.

48 Prospektering SOU 1996: 152

Koppannalm stor 16,4 miljoner ton Blymalm 1,7 miljoner ton

Övriga basmetallmalmer 3,6 miljoner ton

Guldmalm 6 ton guldinnehåll

Koppannalm stor 5 16,4 82 miljoner kronor x Basmetaller l/3 närprospektering 1/3 x 15 x 3,6 18 miljoner kronor 2/3 fältprospektering 2/3 40 3,6 96 miljoner kronor x x Blymalm 15 x 1,7 26 miljoner kronor Guldmalm 4,5 x 6 27 miljoner kronor

;i miljoner kronor

Det visar att med de antaganden som gjorts ovan skulle det krävas ca 240 miljoner kronor år i prospektering. Om Aitik exkluderas skulle per det krävas ca 160 miljoner lcronor per år. Sammanställningen är förenad med osäkerhet vad gäller den ovan

kostnad i genomsnitt krävs för ett fynd ett ton malm eller ett

som av gram guld. Om antar att hälften i stället för en tredjedel av basmetallema man påträffas vid närprospektering minskar kostnaden med 15 miljoner kronor. Om så mycket som två tredjedelar påträffas vid närprospektering minskar kostnaden med ytterligare 15 miljoner kronor, dvs totalt 30 miljoner kronor. Om å andra sidan all malm skulle påträffas vid fältprospektering blir kostnaden 30 miljoner kronor högre än den angivna. Likaledes ökar, om kostnaden att hitta blymalm i stället sätts till det dubbla, den totala kostnaden med 25 miljoner kronor. Kostnaden för prospektering efter stora kopparmalmer påverkas i hög grad vilken genomsnittskostnad som antages för att hitta ett ton. En av ökning eller minskning med 1 krona ton innebär en ökning per respektive minskning den totala årliga kostnaden med 16 miljoner av kronor. Kostnaden påverkas också i hög grad av infrastrukturen. Sverige är väl försett med bl skogsbilvägar, vilket innebär att transport i a allmänhet kan ske med bil. Som jämförelse kan nämnas att det i stora delar Canada är i det närmaste väglöst och att geologema oftast av

måste flygas in i prospekteringsornrådena och där ta sig fram till fots.

SOU 1996: 152 Prospektering 49

3.4.4 i förhållande till

Prospekteringsvolym

malrnreserver

Med de antaganden som gjorts ovan är det sannolikt att malrnreserven i genomsnitt kan behållas konstant med en årlig prospekteringsinsats på 242 miljoner kronor 160 miljoner kronor om Aitik undantas. Under 1995 uppgick prospekteringsvolymen till 180 miljoner kronor och den väntas öka till över 200 miljoner kronor under 1996. Detta är en ökande trend sedan 1993, visar på fördubbling under tre år. som en Prospekteringsvolymen är fortfarande för låg under 1996 för att till fullo kompensera även för brytningen i Aitik. Trenden med ökande prospektering är lovande, men den kan brytas snabbt om inga eller få nya fynd görs, likaväl den kan fortsätta om det framkommer fynd som är som intressanta särskilt för de internationella företagen. Resultatet prospekteringsaktiviteten kan förbättras genom ökad av volym, även bättre effektivitet. Ett sätt att öka effektiviteten men genom är att förbättra erfarenhet, kompentens och kunskap hos dem som prospekterar. Detta hör bl a samman med utbildning och forskning.

Behandlas i kapitel 5.

Tillgången till relevant geologisk information är en faktor som också påverkar såväl chansen att hitta malm som kostnadsbilden för prospektörer. Det är ett av de områden där staten har iklätt sig ett ansvar.

Behandlas i kapitel 4. Staten, främst via länsstyrelserna, finansierar

också mineraljakt i Norrland och Bergslagen.

3.4.5 Statens insatser

De statliga insatserna under senare år har inriktats på att stimulera till

ökad prospektering att ta bort vissa hinder kronoandelen och

genom tillståndsplikten för utländska företag att äga fast egendom m rn i Sverige och att satsa på att ta fram och tillhandahålla information i form av befintliga kartor och rapporter samt nykartering av prioriterade områden, samt informera om detta. Staten har nyligen inrättat en myndighet, Invest in Sweden Agency ISA, som skall verka for att mera utländskt investeringskapital till Sverige. Den ser även som en uppgift att stimulera prospekteringsföretag att komma till Sverige. En snabbare baskartering i landet är nödvändig för att ge underlag till prospektering kan resultat inom rimlig tid. Resultaten från prospeksom ge teringen bör rapporteras och tillvaratas samt marknadsföringen göras mera intensivt.

50 Prospektering SOU 1996: 152

Prospekteringen i Norden

En jämförelse av prospekteringen i Sverige, Norge och Finland visar att den tidigare varit störst i Finland och lägst i Norge. Under tio år från 1985 till 1994 har ändringarna varit relativt små. Mest markant är att prospekteringen sjunkit i Finland från 196 miljoner kronor 1990 till 148 miljoner kronor 1994, vilket är samma nivå som Sverige har.

Figur 3.10

Prospekteringsinsatser i Norden

200 180 1 60 140 å Sverige 120 1 00 I Norge 80 D Finland 60 40 20

1985 l 990 1 994 År

Norges prospektering har under perioden legat på ungefär en tredjedel av Sveriges. För 1995 beräknas prospekteringen vara något högre i Norge än året innan. Den låga nivån på prospekteringen i Norge kan delvis bero på att kraftiga satsningar på prospektering gjordes tidigare, i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet i samband med ökad satsning på oljeprospektering. Den lägre nivån i Norge kan också ses mot bakgrunden att malmgruveindustrin i Norge är av mindre omfattning än i Sverige. Däremot finns en betydande produktion av industrimineral och nyttosten i Norge. Det samma kan sägas gälla i Finland där antalet malmgruvor har minskat avsevärt under senare år och förväntas minska ytterligare. Även Finland har realtivt stor en produktion av industrimineral. Finland är det enda av länderna som fortfarande bedriver statlig prospektering, vilket sker genom Geologiska

Prospektering 51

Forskningscentralen Finlands motsvarighet till SGU. Där förekommer

dessutom stöd till prospekteringen. I Finland har ett fåtal nya fyndigheter kommit fram under senare år. I likhet med Sverige är det mest guldfyndigheter som påträffats. Mest iögonfallande är de fyndigheter av diamant gjorts i Finland ett dotterbolag till det australiska som av företaget Ashton. Samma företag har även prospekterat i nordligaste Sverige huvudsakligen under år 1995.

3.5 Finansiering av prospektering

Under 1980-talet finansierade staten ungefär hälften av den svenska prospekteringen. Det skedde genom stöd till prospektörer och genom att staten Nämnden för statens gmvegendom NSG bedrev egen genom prospektering. Såväl stödet NSG avvecklades under de första åren som på 1990-talet. Sedan dess har nästan all prospektering skett i privat regi. Ett antal större börsnoterade företag står för den största volymen, varav en ökande andel är utländskt ägda. De flesta är gruvföretag som får sitt prospekteringskapital från gruvverksamheten. Det finns även ett antal mindre företag som inte är börsnoterade och som i många fall är

fåmans- eller enmansföretag. De är huvudsakligen renodlade prospekter-

ingsföretag och har ingen verksamhet som genererar kapital som kan användas i prospekteringen. Dessa företag behöver i många fall förstärkning med riskvilligt kapital. Det kan ske på flera olika sätt. I några fall har företag vänt sig till mäklare eller bank som. förmedlat kapital från marknaden. Det kan ske genom att företaget erbjuder aktier till den öppna marknaden emission, vilket oftast leder till genom notering aktierna officiellt på börsen eller inofficiellt. Kapital kan av också erhållas riktad emission till utvalda investerare, som också genom förmedlas mäklare. Svenska mäklare kan hämta kapitalet från Sverige av eller utlandet, få kapital från Sverige lika väl som utländska mäklare kan

för internationella prospekteringsföretag har verksamhet i Sverige

som eller något annat land.

I Canada är börshandeln med aktier i gruv- och prospekteringsföretag

utbredd. Störst är den vid börserna i Toronto och Vancouver. Det finns mängd mäklarfinnor är specialister på denna bransch och som en som regelbundet publicerar företagsanalyser. Börshanteringen mineralanknutna företag borde kunna utvecklas av i Sverige. På Stockholmsbörsen finns för närvarande Trelleborg mer moderbolag till Boliden AB noterat bland de mest omsatta aktierna,

52 Prospektering

Terra Mining finns noterat på A-listan. Båda dessa bedriver gruvverksamhet i Sverige. På O-listan finns IPC, Sands Petroleum och Tricorona. Av dessa är IPC och Sands Petroleum främst engagerade i olje- och gasbranschen utomlands, medan Tricorona nyligen har påbörjat brytning av grafit i Kringelgruvan nära Edsbyn i Hälsingland. Företaget har bildats Wennland Guldbrytning AB tidigare brutit guldmalm ur som i Hamäsgruvan i Värmland. Namnändring har genomförts för att inte

förorsaka missuppfattningar företagets verksamhet. Nära knutet till

om Tricorona är ävenledes Svenska Koppar AB noteras på den som inofficiella listan. Företaget bedriver prospektering och har ansökt om bearbetningskoncession för Dingelviksfyndigheten i Dalsland, innesom håller koppar. Werrnland guldbrytning startades av privatpersoner 1988 med insats av eget kapital. Under 1989 genomfördes första emission en om 20 miljoner kronor, följt av ytterligare en om 22 miljoner kronor 1994. Vid bildandet av Tricorona genomfördes ytterligarte en emission till de existerande ägarna om 27 miljoner kronor. Dessa erbjöds även 25 procent av Svenska Koppar AB, som avknoppades ur Tricorona AB, vilket inbragte drygt 10 miljoner kronor. Detta visar att det finns möjlighet att få kapital via den svenska börsen till mineralprospekteringsprojekt. Det finns även mindre företag som ñnsansierar sin verksamhet med privat kapital som satsats via förmedling av mäklare utan att företagen gått ut på börsen eller annonserat avsikt att göra så. Bland de utländska företag som prospekterar i Sverige finns flera som är stora giuvföretag. Men där finns även ett antal företag som enbart sysslar med prospektering och ändå är börsnoterade. Exempel på sådana företag är Zappa Resources och Golden Glaciar som är noterade på Vancouverbörsen i British Colombia samt Orvana Mineral som finns på Torontobörsen, samtliga i Canada. Det finns emellertid även andra möjligheter för ett litet företag att få

kapitaLI de fall då företaget har ett fynd som behöver undersökas

vidare är det mycket vanligt utomlands att företaget går till större gruvföretag och säljer ut delar projektet mot att det större företaget av står för kostnaderna för den fortsatta undersökningen. Ofta köper det större företaget även andelar i det mindre, vilket bidrar till en närmare knytning av företagen till varandra. Det ger även kapital till det mindre

företaget som det kan använda i det gemesamma projektet eller till

annan prospekteringsverksamhet.

SOU 1996: 152 Prospektering 53

3.6 Stöd till

prospektering

Det har i Sverige förekommit stöd till prospekteringen genom att staten har gått in med direkt bidrag via Nämnden för statens gruvegendom N SG under l980-talet. Därefter har statligt stöd beviljats i enskilda fall från länsstyrelser och från NUTEK. Statens stöd som ursprungligen uppgick till 300 miljoner kronor under sexårsperiod har tidigare utvärderats av NSG och redovisats till en regeringen. Det stöd förekommit från länsstyrelser och NUTEK har inte varit som primärt riktat till prospektering utan har andra kategorier som mottagare där prospekteringsverksamhet i vissa fall kan passa in. Det kan gälla stöd till små och medelstora företag där de flesta prospekteringsföretagen passar in. Det kan också gälla stöd till etablering i vissa

utsatta regioner där prospektering kan ett sätt att bidra till ett utökat

vara näringsliv. Det har föreslagits från Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Svenska Gruvföreningen att stöd åter skall riktas direkt till prospekteringen. Skälet till detta är att prospekteringen innebär ett högre risktagande och kräver större långsiktighet jämfört med de flesta andra privata satsningar. Prospekteringen skulle enligt dessa kunna stödjas genom att:

1 Prospekteringskosmader får dras av mot vinst i gruvrörelse. Det

skulle ske med ett belopp som är större än det som satsats, exempelvis 150 procent det satsade beloppet. Avdraget skulle av

kunna ackumuleras under de år som ingen vinstgivande gruv-

verksamhet förekommer för att sedan kunna kvittas mot vinst när sådan uppkommer. Obeskattande vinstmedel skall kunna fonderas i företagen för att kunna användas i kommande prospekteringsverksamhet. Det skulle finnas ett EU-stöd för prospektering.

Kommentarer:

Förfaringssättet har provats i Canada under 1987 och 1988. Resul-

tatet visar att prospekteringen fördubblades under dessa år i

jämförelse med åren innan, i synnerhet bland de mindre företagen. Det har dock framkommit att det förekom mycket fusk. Om senare denna stödform skulle introduceras i Sverige måste den utformas

54 Prospektering SOU 1996: 152

så att den inte inbjuder till fusk utan någon enkel metod för stödet kan tillämpas. Kostnaden för staten om detta stöd hade varit i kraft under 1995 beräknas till ca 20 miljoner kronor beräknat på ca 140 miljoner kronor som spenderas företag bedriver gruvdrift eller av som sannolikt kan komma att göra det inom några år. De 50 procent för vilka avdrag föreslås göras, utöver vad som nu gäller, utgör således 70 miljoner kronor för vilka den uteblivna skatten enligt nu gällande ordning utgör 0,28 x 70 19,6 miljoner kronor. Det skissade stödsystemet skulle således gynna den största delen av prospekteringen i Sverige räknat i kronor. Det kommer dock att gynna endast ett fåtal av de företag som är verksamma i Sverige. Det är de företag som redan nu har störst eget kapital att satsa på prospektering och som har varit lyckosamma att hitta malm eller andra mineralfyndigheter. De företag som inte hittar någon brytvärd mineralfyndighet får inte heller det ökade avdraget. Förslaget innebär att företagen får hjälp att jämna ut prospekteringsaktiviteten över konjunkturcyklema, vilket kan bidra till att hålla sysselsättningen uppe även under lågkonjunktur på mineralmarknadema. Kostnaden för staten varierar, men kan antagas vara i samma storleksordning som det första alternativet, dvs ca 20 miljoner kronor per år. Beräknat på 140 miljoner kronor per år i prospekteringskostnader bland företag som kan göra fonderingar och att fonderingar görs vart annat år i genomsnitt. Skattesatsen antas vara 28 procent.

Även detta stödsystem det fåtal prospekteringsföretagen

gynnar av som har en vinstgivande rörelse och som därmed har vinstmedel att sätta till prospektering. Å andra sidan är det de företag av som står för merparten av prospekteringen i landet. Ett EU-stöd till prospektering skulle sannolikt kräva att den svenska staten eller annat organ satsar motsvarande belopp, vilket måste finansieras. Skälen till att EU skulle ge stöd till prospektering kan vara försörjningspolitiska eller sysselsättningspolitiska. Det är dock tveksamt om EU kan övertygas om att anta strategiska mål med denna inriktning.

SOU 1996: 152 Prospektering 55

3.7 Slutsats och

förslag

Den prospekteringsutveckling som nu kan iakttas i Sverige är positiv.

Nya prospektörer har tillkommit, många med erfarenhet prospekterav ing i andra delar av världen. Gruvföretagen i Sverige har ökat sin prospekteringsaktivitet. Detta tillsammantaget är faktorer tyder på att som prospekteringen i Sverige är på rätt väg. Med tanke på den osäkerhet

som är förknippad med bedömning av prospekteringsnivån utifrån

internationella erfarenhetsvärden är det vanskligt att fastställa en bestämd prospekteringsvolym den riktiga för att behålla konstant som en malmbas i landet. Många faktorer påverkar detta, bl ekonomiska a faktorer såsom utveckling metallprisema, den svenska valutan, av energikostnaderna, det allmänna kostnadsläget i Sverige, storleken på skatter och avgifter samt lagstiftningen och dess tillämpning. Påverkande är även målsättningen och effektiviteten i prospekteringen för företagen i branschen. Den svenska malmbasen för ickejämmalmer är i stort sett lika den för tio år sedan. stor nu som var Mot bakgrund av ovanstående finner jag att den nuvarande utvecklingen är sund och över tiden leder till bibehållen malmbas förutsatt att den fortsätter. Jag förutsätter att SGU följer utvecklingen fortsättningsvis både vad gäller prospektering, produktion och malmbas och håller statsmakterna underrättade därom. Sverige har ett gott rykte när det gäller stabilitet i lagstiftningen, det ekonomiska klimatet och sannolikheten att finna malm Detta goda rn m. rykte kan mycket snabbt ändras om det uppfattas som om den tillämpa-

de lagstiftningen inte motsvarar det framgår i minerallagen och att

som det finns hel del regler i "rockännen att tas fram vid lämpliga en tillfällen. Därför är det särskilt angeläget att följa uppfattningen om Sverige bland prospektörer, både vad det gäller företag med svenskt och utländskt ägande. Marknadsföringen minerallandet Sverige utomlands av är viktig. Men det är också viktigt att denna marknadsföring är förankrad i verkligheten så att den är så relevant att den motsvarar vad företagen konfronteras med när de etablerar sig här. Särskilt viktigt är att det sker en ökad publicering vetenskapliga, främst malmav geologiska, artiklar i de geologiska facktidskrifterna, vilka når direkt fram till de geologer som har ett avgörande inflytande på val land av och område att prospektera Det har framförts förslag innebär att statlig prospektering skall som återinföras. Även motsatt uppfattning har framförts. Jag mot anser, bakgrund av redovisad utveckling, att detta inte bör göras. Det skulle kunna få effekt motsatt den avsedda bl att konkurrensen a genom

56 Prospektering SOU 1996: 152

situationen ändras. Jag finner således inte skäl att nu föreslå särskilt statligt stöd till prospekteringen. De statliga insatser görs för prospekteringen, dvs stöd som till forskning och utveckling samt geologisk kartering, bör dock fortsätta och utökas, vilket jag återkommer till. Jag har här också pekat på möjligheten till finansiering prospektering att kapital söks och av genom

erhålles via kapitalmarknaden, samt att redan etablerade gruv- och pro-

spekteringsföretag finner det intressant och värt att satsa i Sverige.

4 Baskartering

4.1 Den

geologiska karteringen

Den geologiska karteringen avseende berggrunden och jordarterna genomförs i tre olika ambitionsnivåer beroende på var i landet verksamheten genomförs och vilka användarkategorier dominerar som iolika delar av landet. De olika områdena finns översiktligt redovisade i nedanstående figurer.

Figur 4.1 Berggrundskartering Figur 4.2 Jordartskartering

Avgränsningama är mycket schematiska. I praktiken kan olika ambitionsnivåer förekomma inom samma kartbladsområde.

58 Baskartering

För berggrundskarteringen motsvarar A respektive B ungefär ambitionsnivåema i nuvarande kartserier Af respektive Ai reguljära berggrundskartor respektive baskartor berg. C motsvarar lägre ambitionsen nivå ungefär motsvarande de nuvarande länskartoma i skala 1:250 000.

För jordartskarteringen motsvarar A respektive B ungefär ambitions-

nivåerna i nuvarande kartserier Ae respektive Ak reguljära jordartskartor respektive baskartor jord. C motsvarar lägre ambitionsnivå en

som bygger nästan helt på flygbildstolkning och med 1:250 000 som

presentationsskala.

Karteringen av berggrunden i den reguljära kartserien Af innefattar,

förutom tätare observationer av geologin, ett djupare tollcningsmoment av forslcningskaraktär som det inte finns utrymme för inom baskarteringen. Det finns också i de reguljära kartorna inkluderat en

beskrivrmg av berggrunden och de tolkningar som geologen har gjort.

Motsvarande finns det inte utrymme for i baskarteringen. I områden som

är intressanta från prospekteringssynpunkt är datering av berggrunden

ett viktigt element. Gemensamt för dessa berggrundskartor är att berggrunden visas även där den inte är blottlagd. Det sker genom

tolkningar utifrån observationer i hällar och andra blottningar och uti från tolkningar av geofysiska data. Geologen ger i båda fallen en tre-

dimensionell bild berggrunden. Bergartemas relativa åldersförav hållanden, sammansättning, egenskaper och fördelning visas.

J ordartskarteringen i den reguljära kartserien Ae bygger på relativt

täta observationer och sonderingar över hela kartbladet. Observationstätheten bestäms av hur varierande geologin är inom området. Kartorna visar fördelningen mellan jord och berg samt olika jordarters utbredning

i ytlagret ca 50 cm ner i marken Inom baskarteringen görs bildtolkning

av flygbilder som kontrolleras i fält på vissa ställen för att säkerställa tolkningen. Eftersom baskarteringen har som huvudsyfte att ge underlag till prospekteringen har den fått sådana element som har stor betydelse för sådan verksamhet. Dit hör bl a kartläggning av isrörelser och moränstratigrañ, som sker genom att observera hällräffloma och att gräva snitt i moränen på lämpliga platser. De geofysiska undersökningama genomförs med samma ambitionsnivå över hela landet med undantag för fjällkedjan där flygning på låg höjd av praktiska skäl inte är möjlig. Geokemiska undersökningar genomförs likaledes med samma ambitionsnivå över hela landet med undantag av fjällkedjan.

SOU 1996: 152 Baskartering 59

4.2 Baskarteringens utveckling

Som redan nämnts i prospekteringsavsnittet stöder staten prospekteringen genom att tillhandahålla grundläggande information bergom grunden och jordartema i form av geologiska kartor och databaser. De kartor som är särskilt anpassade till prospekteringens behov är de k s baskartoma. Baskarteringen kan följas tillbaka till den kartering SGU utförde som för NSG under 1970- och början på 1980-talet. NSG fann det nämligen nödvändigt att på egen bekostnad utföra kartering berggrund och av jordarter för att ha som underlag till sina överväganden prospekterom ingsaktiviteter. Det moderna geologiska kartunderlaget hade allför liten täckning för att det skulle vara tillfyllest för NSGs behov. Karteringen av berggrund och jordarter anpassades till ett minimikrav och genomfördes på relativt kort tid. Den gick under benämningen förenklad kartering. Den förenklade karteringen för NSG strategisk satsning på var en grundläggande information som utnyttjades i den prospekteringen. egna Därigenom var den också NSGs egendom och kunde inte utnyttjas av konkurrenter, dvs andra prospekterande organisationer. Efter hand som dessa blev medvetna dessa kartor höjdes röster för att de skulle om släppas fria och utnyttjas av alla. De hade finansierats med allmänna medel. NSG å sin sida hävdade att den prospektervar en ingsorganisation som måste Visa resultat, trots att den statlig, och var därför måste dra sina strategiska investeringar dessa kartor nytta av som var följden av. I samband med den mineralpolitiska omorganisationen 1982 beslöts att den förenklade karteringen skulle bli öppen för alla och den blev finansierad med statsmedel direkt till SGU. De kartor som gjordes på NSGs uppdrag trycktes inte, utan några få fotografiska fárgkopior gjordes från handritad originalkarta. en De av SGU producerade kartorna kallades för baskartor för att inte sammanblandas med NSGs kartor. Baskartorna trycks och skulle enligt de ursprungliga anvisningarna produceras på given tid. Detta meden förde att det inte fanns utrymme för ingående undersökningar även mera om geologin är mycket komplicerad. Dessutom bestämdes att inga beskrivningar skulle publiceras till kartorna. J ordartskartoma inom baskarteringen bygger i väsentlig utsträckning

på bildtolkning, som sedan kontrolleras under fältsäsongen. I arbetet

ingår också kartläggning isrörelser studier räfflor på en av genom av

60 Baskartering

hällar. En företeelse också redovisas i baskartoma för jord annan som är moränstratigrafin. Denna studeras genom att med grävmaskiner gräva gropar i marken där lagerföljden kan studeras. Från NSG överfördes även ansvaret för den geokemiska karteringen till SGU. Denna har i likhet med den övriga baskarteringen lika stor relevans för övriga prospekterande organisationer som den hade för NSG. SGU hade och har fortfarande i sitt prospekteringsråd ett forum för

fortlöpande informationsutbyte med de prospekterande organisationerna,

därigenom har möjlighet att påverka denna verksamhet. Bl a som framkom efter hand att det var ett starkt önskemål från prospektöremas sida att takten skulle ökas betydligt.

4.3 Mål

I samband med att SGUs första fördjupade anslagsframställning inlämnades 1990 gjorde statsmakterna ingående bedömning SGU en av och fastställde året därpå mål för SGUs kartering som tog sig uttryck i att målår fastlades. För den reguljära karteringen fastlades målåret till 2020 då 75 procent Sveriges landyta skulle geologiskt kartlagt av vara med moderna metoder. Ambitionsnivåer och prioritetsordning skulle styras av samhällets behov. SGU genomförde under 1991 1992 omfattande kundundersök- - en ning strategiprojektet för att få underlag för att dels bedöma i vilken

prioritet landet skall karteras dels avgöra vilken detaljeringsgrad och vilket innehåll krävs i de geologiska kartorna. Arbetet genomfördes

som

i nära samarbete med prospekteringsrådet och kartrådet senare kallat

marknadsrådet representanter för många kundkategorier. som Våren 1992 beslöt Riksdagen att öka anslaget med 10 miljoner kronor för att kartläggningen prospekteringsintressanta områden i av Västerbottens och Norrbottens län skulle kunna bedrivas i sådan takt att den kunde slutförd till 2010. Dessa kompletterande förutsättningar vara togs med i det pågående planeringsarbetet inom strategiprojektet. Prospekteringsintressanta områden i Bergslagen har i stor utsträckning redan karterats med avseende på berggrunden. Det har skett inom för den reguljära berggrundskarteringen. Dessa kartor är försedda ramen med beskrivningar geologin och de är avsedda för flera användningsav områden än prospektering.

SOU 1996: 152 Baskartering 61

I strategiprojektet framkom att det inte finns skäl att tillämpa den tidsram som utgör grunden för baskartoma strikt i varje enskilt fall. Ramen skall i stället utgöra ett medelvärde så att enskilda kartblad får ta kortare eller längre tid i anspråk beroende på hur komplicerad geologin är. Det är inte heller nödvändigt att alltid följa kartbladsindelningen. Ibland kan det finnas skäl att följa andra gränser, t ex geo-

logiska eller kommunägargränser etc.

Anslagstillskott och reduktioner har under år medfört att senare målåret för den reguljära karteringen har fått flyttas. Målåret för baskarteringen för Norra Sverige har dock behållits. För budgetåret 1993/94 minskades anslaget med ca 9 miljoner kronor, vilket ledde till förändrat

målår för såväl baskartering reguljär kartering övriga Sverige

som av från 2020 till 2025. För budgetåret 1994/95 ökades anslaget med 15 miljoner kronor för att påskynda karteringen även utanför Västerbottens och Norrbottens län. SGU fick i samband dänned i uppdrag över och de att se anpassa

långsiktiga produktionsmålen med förutsättningen att de ökade

resurserna borde användas för verksamhet skapar underlag för som malm- och mineralprospektering, dvs inriktas mot prospekteringsintressanta ornråden. Synpunkter inhämtades från prospekteringsrådets medlemmar, andra prospekterande organisationer och andra intressenter, vilket resulterade i ett förslag att de till stor del skulle nya resurserna satsas i Jämtlands och Västernorrlands län. Detta medförde att målåret för täckning av 75 procent landet kunde sättas till 2018. Målåret för av Västerbottens och Norrbottens län ändrades inte. I samband med denna planeringsprocess utökades det område i landet särskilt som anses intressant för prospektering. Det utökade området framgår bifogade av

karta. Se figur 4.3, sid 68

Våren 1995 beslöt statsmakterna att ta tillbaka hälften anslagsav ökningen från året innan för insatser i prospekteringsintressanta områden. Detta leder till en ändring målåret från 2018 till 2022 för av landet som helhet. Effekterna blir senareläggning vissa planerade en av arbeten i Jämtlands och Västernorrlands län. Målåret 2010 för Norrbottens och Västerbottens län ändras inte.

3 l6-l270

62 Baskartering

Målår för Geologisk undersökningsverksamhet och Anslagsförändring miljoner kronor, löpande penningvärde

förslag regeringsbeslut

-

Budgetår 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96

landet karterat: 75% av

berg, jord, grund-

-

vatten, geokemi 2020 2025 2018 2022

flyggeofysik 2020 2002 2004 2004

-

AC/BD prospek-

100% av teringsintressanta områden:

berg, jord, markgeokemi 2010

-

Anslagsförändring +10 4 -9 5 +15 6 -7,55

+4 7

Planerna för baskarteringen kommuniceras kontinuerligt med prospekterings- och marknadsrådet. Pågående verksamhet inom baskarter-

ingen redovisas regelbundet för prospekteringsrådet, som även får redo-

visning produkterna kartorna och därmed bereds möjlighet att

av påverka innehåll och utformning. Rådets medlemmar utnyttjas även som remissorgan. Ett starkt önskemål från rådet är att snabbt få tillgång till

informationen i digital fonn. Detta har kunnat tillmötesgås när det gäller geokemisk och geofysisk information sedan lång tid. Den kvartär-

geologiska informationen finns sedan ett antal år tillgänglig i digital

fonn och den berggrundsgeologiska informationen finns digital for ett

fåtal kartor.

4 Prospekteringsintressanta områden i AC/BD-län

5 Neddragningen hela SGUs verksamhet utom i AC/BD-län avser 6 Prospekteringsintressanta områden 7 Flyggeofysik

Baskartering 63

Utöver den ordinarie karteringen bas- och reguljärkartering har rådet uttryckt önskemål fått hög prioritet sammanställningssom om arbeten över Norrbottens, Skelleftefáltets och Bergslagens geologi i form

av tematiska kartor med fördjupad malmgeologiskt inriktad information.

Arbetet med de förstnämnda har inletts medan det sistnämnda har måst

skrinläggas tills vidare av ekonomiska skäl.

Undersökt yta inom baskarteringen kmz

För att nå målåret 2010 i Västerbottens och Norrbottens län krävs att den årliga undersökningstakten under de återstående åren i genomsnitt

uppgår till 6 200 kmz år for berggrundsundersölmingarna och

per 5 300 kmz år för jordartsundersökningarna. per

4.4 Täckningsgrad

Täckningsgraden för modern geologisk infonnation i Sverige är ganska blygsam då det gäller berggrunds- och jordartskartor samt geokemisk information. I samtliga dessa fall finns infonnationen tillgänglig endast för ungefär en tredjedel landet. Den flyggeofysiska informationen av täcker det dubbla. Inom Vissa delar främst centrala Svealand och Götaland av norra finns fortfarande äldre kombinerade berggmnds- och jordartskartor kvar

till försäljning. Dessa producerades under perioden 1862 1974 och

-

8 Avser budgetår 91/92, 92/93, 93/94. 94/95 och 95/96 18 månader.

64 Baskartering SOU 1996: 152

visar berggrunden där denna går i dagen och jordarter där marken är jordtäckt. Indelningen i jordarter och bergarter är i huvudsak densamma som i dagens kartor, men det finns stora skillnader i precision, detaljeringsgrad och indelning av bergarter och jordarter mellan äldre och nyare kartor inom denna kartserie Aa. Kartorna är baserade på topograñskt underlag från generalstaben.

Täckningsgrad for geologisk information enligt den plan som gäller 1996

Täckningsgradema anges som procent av Sveriges landareal

De moderna berggrundskartoma finns tillgängliga huvudsakligen i centrala Bergslagen, delar Södermanland och Uppland, och av norr öster om Göteborg, Skåne och stora delar Blekinge. I norrland finns norra av kartor i delarna Norrbottens län, i södra delarna av Västernorra av

bottens län, samt i delar Hälsingland. Se figur 4.4, sid 69

av Relativt moderna jordartskartor finns sammanhängande i Mälar-

regionen från norra Uppland till Östergötland, i Bohuslän och ett

område Göteborg, Skåne och Småland. I Norrland finns öster om östra baskartor i södra och östra Västerbottens län, i den sydöstra delen av

Norrbottens län samt några blad i västra Hälsingland. Se figur 4.5,

sid 70 Magnetisk flygmätning finns tillgänglig över hela Norrland utanför fjällkedjan utom i östra delarna Hälsingland och Västerav norra

Baskartering 65

norrlands län. De centrala delarna Svealand är undersökta med av undantag av vissa områden i Uppland. I Götaland återstår främst norra

stora delar Småland och Västergötland att undersöka. Se figur 4.6,

av

sid 71 F lygmätning med elektromagnetiska och radiometriska metoder

finns också över stora delar landet. Se figur 4.7, sid 72 och 4.8, sid

av 73 Eftersom dessa metoder har införts än de magnetiska finns senare

de inte över de tidigast mätta områdena. Den tillgängliga informationen

inkluderar material från NSG, LKAB och SKB. Markgeokemisk information finns tillgänglig i östra Götaland och

i östra delarna av Norrland från norra Hälsingland till Skellefteornrådet.

Äldre material från NSG

med annan ambitionsniå finns också i Jämtlands län och de östra delarna Norrland. Se figur 4.9,

av norra sid 74

överväganden

4.5 och

förslag

Av figur 4.10 framgår hur informationen avseende berg grunds- och jord-

artskartering kommer att färdigställas enligt olika planer som upprättats mot bakgrund av medelstilldelningen vid varje enskilt tillfälle. Enligt

plan och III kommer Norrbottens och Västerbottens län utanför

fjällkedjan att vara undersökta 2010. Skillnaden mellan dessa planer är

att Västerbottens län enligt plan III kommer klart 2004 i stället att vara för 2002 enligt plan och Norra Norrbotten kommer klart 2010 att vara

i stället för 2005. Denna förskjutning i produktion kommer i mot-

svarande mån att innebära att den geologiska informationen kommer att fördröj as lika mycket till användarna. I slutänden kommer de fynd som

blir följden av prospektering som baseras på denna information att göras

med samma förskjutning i tiden. En tanke med den snabbare karteringstakten i Norrbottens och Västerbottens län enligt plan är att snabbt skapa ett geologiskt underlag som prospekteringen kan dra nytta Förhoppningen är att den av. om möjligt kan bedrivas med sådan takt fynd i de etablerade att nya gruvdistrikten kan göras utan att avbrott i gruvdriften behöver uppkomma. Med den lägre takten i alternativ III ökar risken att sådant avbrott kan inträffa. I de centrala delarna Jämtlands och Västernorrlands län kommer av fárdigställandet av kartorna att förskjutas med tre år från alternativ till alternativ III. Dessa län har ingen etablerad gruvindustri, i båda men länen förekommer prospektering efter malm. I Jämtlands län före-

66 Baskartering SOU 1996: 152

kommer dessutom utvinning av industrimineral och natursten G-Iandöl, Brunflo och Offerdal. En överföring av resurserna från reguljära kartor till baskartor har gjorts för de närmast kommande åren för att prioritera de norra länen och hinna med karteringen inom given tidsram. Det har till följd att tidsramarna för färdigställande kartor i återstående delar Bergav av

slagen och södra Sverige som är prospekteringsintressanta förskjuts från

2015 respektive 2011 enligt alternativ till 2022 enligt alternativ III. Från främst industrimineral- och nyttostenssynpunkt är dessa områden särskilt lovande. Det geografiska läget med närhet till befolkningstäta områden såväl i Sverige som i övriga Europa är positiva faktorer som bidrar till att göra området särskilt intressant. Företagen inom Svenska gruvföreningen att behoven är betydanger ligt större vad som motsvaras av den nuvarande takten i baskarteringen. Högsta prioritet bör ges färdigställande av baskartor över sammanhängande områden i Västerbottens län och södra Norrbottens län, samt att komplettera de ännu inte fárdigställda områdena i Berg-

slagen. Se figur 4.4, sid 69 och 4.5, sid 70 Dessa arbeten önskar

företagen färdigställda år 2000. Baskarteringen i resterande delar av Norrbottens län önskas färdig år 2005. Parallellt med baskarteringen utförs tematisk kartering med fördjupad malmgeologiskt inriktad information i de viktigaste malmdistrikten. Över Skelleftefáltet och södra Bergslagen önskas informationen färdigställd år 2000. Södra Bergslagen prioriteras särskilt högt för att utnyttja

befintlig kompetens som eljest riskerar att försvinna bl a till följd av att

personal pensioneras. Tematiska kartor över norra Bergslagen och Kiruna Gällivareornrådet önskas fárdigställda år 2005. - En jämförelse med de planer har redovisats för karteringen som under de senaste åren visar att inte ens med den högsta ambitionsnivån, utgörs 1994 års plan kommer karteringen till denna som av upp produktion. Närmast kommer man i Västerbottens län och södra Norrbottens län där man kommer att ha karteringen klar år 2002, dvs två år senare än vad som önskas av gruvföretagen. I Norrbottens län vill

företagen ha tillgång till nya kartor år 2005. Där gäller enligt den plan,

fastställts regeringen, att kartorna skall klara år 2010. Än som av vara värre är situationen i Bergslagen där kartorna blir klara först år 2015

enligt de mest ambitiösa planerna och först år 2022 enligt nu gällande

plan Se figur 4.10, sid 75

Det skall dock påpekas att stora delar av Bergslagen redan är karte-

rade vad berggrunden, medan situationen är sämre för jordarts-

avser karteringen. De angivna årtalen avser årtalet då det sista kartbladet inom

Baskartering 67

området blir klart. Det betyder att området kan vara karterat till stora delar, som fallet är i Bergslagen, utan att det är undersökt i sin helhet. För att nå upp till den hastighet i karteringen som gruvföretagen önskar måste den fördubblas för berggrundskarteringen under de närmaste fyra åren och bli 2,7 gånger högre för jordartskarteringen under samma period om enbart Västerbotten/Norrbotten beaktas. För att nå målåret 2005 för Norrbotten behöver karteringstakten vara 1,3 gånger så hög som gällande plan kräver för bergrundskarteringen och 1,6 gånger så hög för jordartskarteringen. Då det gäller flygmätningar är dessa i stort sett kompletta inom de prioriterade områdena. Endast något enstaka kartblad behöver mätas. För de markgeokemiska undersökningama gäller att få kartblad helt saknar geokemi. Det beror på att det finns äldre geokemiskt material

tillgängligt från NSG/SGAB. Detta är inte helt jämförbart med den

pågående geokemiska kartläggningen, men det kan användas i viss utsträckning. Jag anser att det knappast är ekonomiskt möjligt att finansiera det kraftigt utökade programmet för baskarteringen i den takt som gruvindustrin önskar. Däremot finns det anledning att sikta på den nivå som statsmakterna angav som lämplig för budgetåret 1994/95 och som resulterade i en plan 1994. För budgetåret 1995/96 sänktes anslaget från den året innan fastlagda nivån med 7,5 miljoner kronor beräknat på årsbasis. Jag anser att det är rimligt att återgå till 1994/95-års nivå. En del av återgången till den nämnda nivån kan finansieras genom de ökade intäkter statskassan beräknas de höjningar av som genom ansökningsavgifter och arealavgifter som jag föreslår i denna utredning

Se kapitel 6.

Även de regionalpolitiska effekterna mitt förslag i detta avsnitt av med ökad karteringstakt är uppenbara.

68 Baskartering SOU 1996: 152

Figur 4.3 Prospekteringsintressanta områden

9 8 7 6 5 4 3 2

SOU 1996: 152 Baskartering 69

Figur 4.4 Berggrundskartor Berggrundskartor

I Tryckta blad

ü Under arbete

70 Baskartering sou 1996; 152

Figur 4.5 J ordartskartor

SZAIBICIDIEIFIGIHII IMKILLMINSZ Jordartskartor

i g; å I Tryckta blad

29 *"'***"'"“ê E

28 28 D

Under arbete

E ä Finns i digital form

E E

24 g 5

E 22

z

G

E E F E E G

G

E E

- r- 11 11

a

:i: g

z

2 Z

Z

AIBICDEIFIGJHIIiJJKILIMIN

SOU 1996: 152 Baskartering 71 Figur 4.6 Magnetiska flygmätningar Magnetiska flygmätningar Mätta områden

72 Baskartering

Figur 4.7 Elektromagnetiska flygmätningar

AIBICIDIELFIGIHH JIKJLIMJN Elektromagnetiska å i

f

flygmätningar

E Mätta områden

29 g

2a 27 26 25 24 -4

AIBICIDIEIFIGJHIIIJIKILIMIN

SOU 19963152 Baskartering 73

Figur 4.8 Radiometriska ñygmätningar

Radiometriska

AIBICIDIEIFIGIHIIlUKlLIMlN

å: Hygmätningar - 31 ü g

g Mätta områden

2a g

27 2G 2G

AIBIWCÃDIEIFIGJHII lJIKILlMlN

74 Baskarterirz g

Figur 4.9 Markgcokcmiska kartor

Markgeokemiska kartor

I Tryckta blad

I Págáene arbete

j NSG/SGAB 1987-91

9 8 7 6 5 4 3 2

Baskartering 75

Figur 4.10 SGUs långtidsplaner

AIBICIDIEIFIGIHHIJIKILIMIN År då sista kartbladeti respektive §2 område är klart enligt de planer 3

5 som upprättats i samråd med

råden vid SGU.

l enligt plan som gällde till 1994 -

enligt plan som antogs 1994 2 -

5 enligt plan som antogs 1995

-

E I n m

a i 2010 2002 2004

22 I 2020 2002 2004

z

2010 2005 2010

a

EQ 2010 2010 2010

ja 2010 2010 2013

E 2020 2011 2022

2020 2015 2022

i M L; lrib/

AIBICIDIEIFIGIHIlJlKlLlMlN Källa: AF 1995/96

5 Forskning och utveckling

5.1 Kompetensens betydelse för näringen

Gruvnäringen verkar internationell marknad. på en konkurrensutsatt Det är endast med en effektiv verksamhet som den ökande konkurrensen kan mötas. Den svenska gmvnäringen har stått sig väl i konkurrensen. Exempel på detta är Luossavaara-Kiirunavaara AB LKAB som med sina två nära kilometerdj upa underj ordsgruvor i Malmberget och Kiruna klarar att konkurrera med stora dagbrottsgmvor i bl a Brasilien och Australien. Det kan man göra endast tack vare långt driven effektivisering i och verk. Inom gruvoma har automatiseringen drivits gruvor långt när det gäller att bryta malmen, transportera den och uppfordra den. Behandlingen av malmen till färdig produkt för leverans till kund sker i allt högre grad agglomerering till pellets, en process som genom LKAB länge har varit världsledande på. Också när det gäller leverans till kunderna har LKAB genomfört systematiska förbättringar i logistiken. Ovanstående är exempel på områden som gett goda resultat genom framgångsrikt forsknings- och utvecklingsarbete. Detta arbete måste dock oförtrutet bedrivas vidare för att bibehålla konkurrenskraften gentemot övriga jämmalmsproducenter på världsmarknaden. Dessa bedriver likaledes forskningsarbete i syfte att förbättra sin effektivitet och lönsamhet. På sätt gäller att företag bryter sulfid- eller guldmalm samma som måste sträva efter att vara så kostnadseffektiva som möjligt för att kunna konkurrera på marknaden. Inom brytningen gäller det t ex att så effektivt som möjligt kunna ta tillvara malmen utan att ofyndigt berg bryts i onödan och utan att lämna kvar malmen än vad är nödmer av som vändigt för att skall kunna drivas vidare utan att oplanerade ras gruvan uppkommer. Det gäller vidare att på bästa sätt i en anrikningsprocess kunna separera ut de mineralkom som är värdefulla från dem som inte ger någon intäkt. Det finns fortfarande mineraliseringar som ännu inte kan brytas på grund att problem ovanstående art inte har kunnat av av lösas. Det finns således ett stort fortsatt behov att bedriva långsiktigt

78 Forskning och utveckling

forsknings- och utvecklingsarbete för att lösa dessa och andra problem inom gruvnäringen. Ett annat viktigt område ständigt kräver förbättrad kunskap är som prospektering. Det är den process som förser gruvnäringen med ny råvara. Forskning behövs såväl för förbättringar inom den metodik som tillämpas inom malmletningen, som förbättrad förståelse för de processer som gett upphov till malmema och de spår som dessa lämnat i berg och jord. Till de metoder utvecklats och använts med framgång i som Sverige hör ett antal geofysiska och geokemiska metoder. Det var t.ex. med användande elektromagnetisk geofysisk malmletning som av malmema i Boliden och Kristineberg upptäcktes. Upptäckten av Björkdalsmalmen är ett exempel på hur geokemiska metoder kan leda till malmfynd, upphov till omfattande gruvverksamhet. och ge

5.2 Ändrade

förutsättningar

5.2.1 Förändringar som skett

Staten har tiderna varit involverad i gruvnäringen genom direkt genom

ägande, prospekteringsverksamhet och stöd olika slag,

genom genom av främst i form kunskapsgenerering. Direkt ägande kvarstår genom att av staten är ägare till LKAB. Däremot har staten numera frånhänt sig det delägarskap tidigare lagstadgat i gruvlagen och som innebar rätt som var till hälftenandel i alla malmfyndigheter utmålslades, s k kronosom andelar. Prospektering bedrevs Sveriges geologiska underav staten genom sökning SGU till början av 1970-talet då Nämnden för statens gruv-

egendom N SG bildades i syfte att förvalta statens gruvegendom och

utöka densamma. Förvaltningen avsåg såväl av staten helt ägda gruvrättingheter kronoandelarna. Målet att utöka statens gruvegendom som innebar att NSG uppdrog åt SGU att utföra prospektering efter främst basmetaller, guld och industrimineral. SGU omorganiserades 1982 i en myndighet och ett prospekteringsbolag, Sveriges Geologiska AB SGAB. Myndigheten skulle främst syssla med geologisk kartering, medan bolaget skulle bedriva prospektering på uppdragsbasis. Den m m största uppdragsgivaren blev NSG. NSG fick även statens uppdrag att

administrera det prospekteringsstöd fanns mellan åren 1982 och

som

Forskning och utveckling 79

1990. NSG avvecklades år 1993, vilket även ledde till att SGAB lades ned året därpå. Statens organ för stöd till teknisk utveckling, Styrelsen för teknisk utveckling STU sammanslogs med Statens Industriverk SIND och Statens Energiverk STEV den 1 juli 1991 till ett nybildat verk, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK som övertog ansvaret bl a för stödet till teknisk utveckling. I samband med att minerallagstiftningen ändrades genom sammanslagning gruvlagen och lagen vissa mineralfyndigheter m m till av om minerallagen ändrades också förutsättningarna för utländska företag att få prospektera i Sverige. Dels underlättades deras närvaro i landet genom att tillstånd till förvärv av fast egendom m m inte längre krävdes, dels blev reglerna mera attraktiva genom att statens engagemang genom kronoandelsinstitutet togs bort. Följden av dessa beslut blev ett ökat intresse bland utländska företag för prospektering i Sverige. För att göra det lättare för både svenska och utländska företag att få information från tidigare prospektering, främst från NSG och LKAB, inrättade SGU ett inforrnationskontor i Malå. Förutom att lämna ut geoinformation fortsattes även de av NSG initierade kontakterna med utländska prospektörer med allmän information om möjligheterna att prospektera i Sverige. De nämnda åtgärderna ledde till att flera utländska företag ovan kom till Sverige och startade prospektering. Detta fick bl a till följd att det uppstod ökad konkurrens i landet och den totala prospekteringsen volymen har ökat betydligt sedan NSG avvecklades 1993.

5.2.2 Förändringar på väg

Ett malmgeologiskt centrum är under uppbyggande i Luleå. Kontrakt upprättades under 1995 mellan Tekniska Högskolan i Luleå sommaren och Stiftelsen Mineralindustrins Teknikutveckling MITU. Huvudmän för MITU är Boliden Mineral AB, LKAB, Ammeberg Mining, Terra Mining samt Viscaria/Outokumpu. Avtalet innebär ett ömsesidigt långsiktigt åtagande för strategisk kompetensutveckling inom malmgeologi att bilda ett Centrum för Tillämpad Malmgeologi CTMG med genom tyngdpunkten vid avdelningen för Tillämpad Geologi, som således delvis kommer att bekostas gmvnäringen. Det kommer att starta sin av verksamhet under 1996. Under de första åren kommer även NUTEK att bidra med stöd till verksamheten. Organisatoriskt har matrisstruktur en

80 Forskning och utveckling

valts innebärande att tre forskningsledare, varav två adjungerade deltidsprofessorer, får ansvar för var sin region i landet Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen och att övertvärande detta finns en ämnesinriktning på vulkanologi, hydrotermal omvandling, respektive fyndighetskaraktärisering. Parallellt med de nämnda regionerna finns också ett antal telmikutvecklingsområden som bl a innefattar geofysik och geostatistik.

Organisatorisk struktur vid Centrum för Tillämpad Malmgeologi

Geologiska ämnesområden

Vulkano- Hydro- Fyndighetslogi temial- karaktäri- Professurer/forskare omvand- Sering ling

Områdesansvarig

5 Bergslagen

o Omradesansvang . . a, Skelleftefáltet ä

o Omradesansvang . . o O Norra Norrbotten

Teknikutvecklingsområden borrningsmätning MWD geofysik geostatistik -

Centret för Tillämpad Malmgeologi kommer att utformas som ett nätverk där måste dra fördel andra institutioner inom främst de man av bergrundsgeologiska ämnena, där det är viktigt med företagens men

Forskning och utveckling 81

Centrets struktur med adjungerade professorer underlättar engagemang.

nätverksuppbyggnaden.

5.3 Branschspeciñk kompetensförsörjning

och forskning

5.3. l Kompetensförsöijning

Kompetensförsörjningen på högskolenivå till och mineralindustrin gruv-

finns, då det gäller den branschspeczfika delen, vid Tekniska Högskolan

i Luleå och vid Bergsskolan i Filipstad. I Luleå har på senare år en förändring skett så tillvida att den tidigare sammanhållna bergsingen-

jörsutbildningen vid geoteknologilinjen lades 1992. Den har delats

ner i antal tillvalsgrenar inom andra huvudinriktningar. Sålunda finns upp ett bergtelcnik del i utbildningen till civilingenjör med ämnesinriktsom en ning anläggningstelcnik, mineralteknik finns som en del i utbildningen till civilingenjör inom kemi; geologi och geofysik finns i utbildningen

till civilingenjör med ämnesinriktningen samhällsbyggnadsteknikEn

ettårig eftergymnasial teknikerutbildning och högskoleutbildning 80/ l 20

poäng finns vid Bergsskolan i Filipstad.

Tekniska Högskolan i Luleå

I samband med den ändrade organisationen vid Tekniska högskolan i Luleå gick två professurer inom ämnen har nära anknytning till som bergshanteringen förlorade. Det professurerna i tillämpad geofysik var och i bergmaskinteknik. Den ändrade organisationen innebar en marknadsanpassning och hade sin huvudsakliga grund i sviktande elevunderlag. Den innebär att de olika avdelningarna har två eller nu flera olika inriktningar med avseende på avnämare.

Avdelning Inriktning Tillämpad geologi -exogen geokemi -malmgeolo

-deponering av gruvavfall

82 Forskning och utveckling

Tillämpad geofysik -läckage från dammar

-föroreningar i vatten och jord

-seismiska risker -malmbildning

Bergmekanik -bergtörstärlming -design av tunnlar och gruvor -sprickors egenskaper

-brottprocesser Bergtelmik -bergfragmentering -djuplagring av använt kärnbränsle

-gruvbrytning -driftsäkerhet och underhåll Mineralteknik -malning -flotation -industrimineral -återvinning

Metallurgi -pyrometallurgi

-hydrometallurgi

-återvinning skrot och restprodukter ur -processimulering

Bergsskolan i Filipstad

Vid Bergsskolan i Filipstad sker en tvåårig högskoleingenjörsutbildning

som kan kompletteras med ett tredje påbyggnadsår vid annan högskola.

Utbildningen ger då en högskoleexamen som motsvarar den som gäller inom EU. Det finns två inriktningar nämligen Berg- och anläggnings-

teknik samt Metallurgi- och materialteknik. Bergsskolan bedriver dess-

utom uppdragsundervisning, men bedriver egen forskning endast inom

metallurgi. Det finns sammanlagt 35 elever på inriktningen Berg- och

anläggningsteknik i de båda årskurserna. I genomsnitt 17,5 elever per

årskurs. Huvudman för Bersskolan är Jernkontoret, Landstinget i Värmland och Filipstads kommun. Jemkontoret och Landstinget har

aviserat att de tänker lämna huvudmannaskapet med motivet att det är statens ansvar att stå för högskoleutbildningen.

Forskning och utveckling 83

Undervisning i malmgeologi

Undervisning i ämnet malmgeologi på akademisk grundnivå har skett regelbundet vid Stockholms Universitet under 1990-talet och i mindre omfattning vid Göteborgs Universitet. Forskarutbildning inom ämnet förekommer förutom vid ovannämnda universitet även vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid Tekniska Högskolan i Luleå. Även vid KTH förekommer undervisning i ämnen kan ha relesom för den tillämpade bergsvetenskapen. vans

5.3.2 Forskning

Definitioner

Forskning och utveckling kan enligt OECD indelas Grundforskning - Tillämpad forskning - Utvecklingsarbete -

Grundforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och idéer utan att någon bestämd tillämpning är i sikte. nya giundforslcning kan tänkas lägga grunden för - som tillämpning kallas riktad grundforskning.

Tillämpad forskning

innebär ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny

kunskap och idéer, med bestämd tillämpning i nya men en sikte.

Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma produkter, nya nya system eller väsentliga förbättringar av det processer, nya redan existerar. som

84 Forskning och utveckling

Gruvoma är beroende av att det finns malmråvara ekonomiskt som går att bryta. Malmmängden är beroende kombination av en av ekonomiska, fysiska, legala och tekniska faktorer. De ekonomiska faktorerna utgörs priset, sätts marknaden, och kostnaden av som av av att utvinna malmen och däri förekommande metall. Kostnaderna kan påverkas av bl a tekniska faktorer. De fysiska faktorerna hör med förekomsten fysiska samman av mineraliseringar. Det prospektering sådana kan upptäckas. är genom som De legala aspekterna styrs lagarna hör med mineralav som samman utvinning. Tekniska faktorer som påverkar malmmängden är relaterade till främst brytningstelmiken och anrilmingstekniken. Forskning och utveckling är därför viktigt inom de områden som påverkar malmen och dess tillgodogörande: prospektering geologi, geofysik, geokemi mm, brytningsteloiik, mineralteknik och metallurgi. Gruvindustrin också upphov till restprodukter, måste ger som deponeras. Dessa har i vissa fall potentiell miljöpåverkan att en genom metaller kan frigöras och läcka ut tillsammans med surt vatten. Också inom detta område behövs forskning for att vi bättre skall känna till riskerna och kunna minska dem.

Forskning för prospektering

Det finns många områden inom vetenskapen har relevans för som prospektering. Det är i första hand olika geovetenskaper som direkt eller indirekt har stor betydelse. Bland dessa är det främst geologi, geokemi och geofysik som bidrar till framsteg inom prospekteringen. Dessa vetenskaper är i sin tur indelade i ett antal inriktningar som utgör forskningsområden, varav många är företrädda av professurer i Sverige. Geologin kan indelas med avseende på vilket medium studierna som

avser i berggrundsgeologi kallas ofta enbart geologi i andra länder, jordartsgeologi och hydrogeologi. Dessa kan i sin tur indelas ytterligare,

särskilt inom berggrundsgeologin. Där kan bl historisk geologi, a paleontologi, sedimentologi, tektonik, geodynamik, malmgeologi, vulkanologi, ekonomisk geologi rn m urskiljas. Näraliggande är även petrologi och mineralogi. Inom berggrundsgeologi och näraliggande ämnen finns f n följande professurer: i

Forskning och utveckling 85

Uppsala universitet Mineralkemi och petrologi Geodynamik och tektonik Teoretisk geokemi Orogen geodynamik Fasta jordens fysik

Stockholms universitet Allmän och historisk geologi9 Geokemi och petrologi9

Biogeokemi Naturhistoriska riksmuseet Isotopgeologi Mineralogi Tekniska Högskolan i Luleå Tillämpad geologi

Tillämpad geofysik var tidigare pro-

fessur numera leds avdelningen av -

en docent

Göteborgs universitet Berggrundsgeologi

Lunds universitet Petrologi och endogen geologi°

SGU har till uppgift att undersöka berg, jord och grundvatten i Sverige. Verket bedriver i anslutning till sin kartering ett betydande

forsknings- och utvecklingsarbete. Dessutom finns ett mycket stort arkiv

med geovetenskaplig information hos SGU, i viss mån finns som digitaliserat. Detta utgör tillsammans med SGUs bibliotek, som är

Sveriges största inom det geovetenskapliga området, ett väsentligt stöd för forskningen. Ett stöd för såväl forskning som prospektering utgör sparade borr-

kämor. De borrkärnor som finns bevarade från statens egen prospektering, samt borrkämor från ett flertal företag finns samlade hos SGU i Malå. Dess borrkämearkiv omfattar förutom en mängd borrkärnor även dokumentation om dem. Denna finns i ökande utsträckning i digital form.

Inom området geofysik sker instrumentutveckling och metod-

utveckling i Sverige, förutom vid universiteten, även vid Boliden Mineral AB och Malå Geoscience AB i Malå. Boliden Mineral AB utvecklar metoder och instrument främst för eget behov inom prospekteringen. Malå Geoscience AB tillverkar instrument för avsalu, merparten exporteras, samt verkar som konsult inom området varav geofysiska mätningar. Företaget har samarbete med Tekniska Högskolan i Luleå.

9 Professurer ledigförklarades under våren 1996. som

86 Forskning och utveckling

Också SGU bedriver forskning inom geofysik och är dessutom i hög grad beroende av resultaten från andras forskning. Geofysiken utgör för SGU ett hjälpmedel att tolka geologin i samband med den geologiska karteringen, i sin tur utgör ett betydelsefullt underlag vid prosom spektering. Av relevans för prospekteringen är självfallet även andra operationer, bl a borrning, som ekonomiskt utgör en tung post i prospekteringsbudgeten. Det är särskilt kämborrning förekommer mycket i som Sverige. Behov finns dels att reducera kostnaden för borrningen, dels att få den effektivare och flexibel genom att kunna styra den bättre. mer Forskningen på detta område tillhör bergmaskinteknik, som numera finns integrerat i bergteknik. Tillverkare maskiner för prospekteringsborrning som Asahi av Diamond Industrial Scandinavia AB och Atlas Copco Craelius, borrningsföretag som Kämborming AB i Nora och instrumenttillverkare som Reflex Instrument AB bedriver eget utvecklingsarbete. Dessutom förekommer idéutbyte i Föreningen för avancerad borrning, som är en intresseorganisation vilken bildades som ersättning för Svenska Gruvföreningens borrningskommitté.

Forskning för bergteknik

Bergtelmisk forskning i landet bedrivs vid Tekniska Högskolan i Luleå, vid gruvföretagen, vid vissa gruvutrustningstillverkarna, samt vid av sprängmedelstillverkama. Avdelningarna för Bergmekanik och Bergteknik vid Tekniska Högskolan förfogar över ett modernt och välutrustat berglaboratorium för forskningsprojekt, uppdrag från industrin samt standardtester. Forskningen vid gruvföretagen görs ofta som försök i driftsmiljö. Stiftelsen

svensk bergteknisk forskning SveBeFo bedriver forskning inom

bergteknik med forskarresurser vid tekniska högskolor och med egna forskare inom sprängtelcnik. Verksamheten stöds av staten via NUTEK som har treåriga ramavtal med stiftelsen, som fungerar som programstyrelse. SveBeFos huvudmän är bygg- och anläggningsentreprenörer, konsultföretag, LKAB samt gruvutrustnings- och sprängmedelstillverkare. Förutom de ämnesområden nämnts finns näraliggande som ovan ämnen företrädda professurer vid andra tekniska högskolor. Det är av bergteknik och geohydrologi vid Chalmers Tekniska Högskola, bergmekanik och teknisk geologi vid Kungl Tekniska Högskolan KTH

Forskning och utveckling 87

i Stockholm samt teknisk geologi vid Tekniska Högskolan i Lund. Dessa ämnen tangerar bergteknik och geologi, har inriktning mot men anläggningsteknik. Svensk kämbränslehantering AB SKB utgör motor och finansiär en för bergmekanisk och geovetenskaplig forskning inom ett antal områden som indirekt kan beröra gruvnäringen. Det primära syftet med forskningen är att finna en plats med lämpligt berg för lagring utbränt av kämbränsle.

Forskning för mineralteknik metallurgi - Mineraltekniska laboratorier finns vid Tekniska Högskolan i Luleå, MINPRO AB i Stråssa, LKAB i Malmberget, Boliden Mineral i Boliden samt i viss mån vid Svedala/Sala. Forskning bedrivs stiftelsen av

Mineralteknisk forskning MinF o, som inte har egna laboratorier utan

fungerar som sammanhållande för projekt bedrivs vid övriga som laboratorier. MinFo är forskningsstiftelse också utgör en som en programstyrelse som har treåriga ramprogram med staten via NUTEK. MinFo stöds idag av industrimineralindustrin och leverantörer av processutrustning. LKAB har i anslutning till sitt mineraltekniska laboratorium även ett metallurgiskt laboratorium som är inriktat på agglomerering. Forskningen är främst inriktad på förädling j ämmalmsprodukter, av men man bedriver även forskning på uppdrag av andra och lägger också ut uppdrag vid andra företag och institutioner. Ett hundratal är personer anställda vid LKABs mineraltekniska forskning i Malmberget. Stora insatser har gjorts för att åstadkomma förbättrad processkontroll och anrikning av hämatitmalm utör ett pågående projekt inför planerad brytning av hämatitmalm i Malmberget. Företaget överväger att uppföra

en pilotrnasugn, sannolikt i anslutning till den forslcningsstation som

stiftelsen för Metallurgisk Forskning MEFOS har i Luleå. Boliden Mineral AB sysselsätter 22 personer inom sin mineraltekniska forskning, som främst är inriktad på processer i anslutning till utvinning av sulñdmalmer. Boliden Mineral AB bedriver även forskning på uppdrag från externa kunder. Traditionellt har flotationsanrilaring varit en stark sida. Boliden Mineral AB tillhör numera de främsta i världen när det gäller bl autogenmalning och lakning. Lakningen är ett a samarbete med Tekniska Högskolan i Luleå som avser lakning av främst komplexa malmer med hjälp av bakterier. Boliden Mineral AB överväger att bygga ett pilotverk för att kunna utveckla metoden vidare. Forskningen vid MINPRO AB i Stråssa sker helt på uppdrag.

88 Forskning och utveckling

Verksamheten påbörjades ursprungligen inom Gränges AB för att utveckla anrikningstelcnik för dess anriknings- och agglomereringsanläggningar i Grängesberg, Stråssa och Liberia. När jämmalmsgruvoma lades ner bildades stiftelse for driften laboratoriet. På senare tid en av har aktiebolag bildats. Företaget förfogar riklig utrustning för över en krossning, malning, siktning och separering med olika metoder. Dessutom finns agglomererings- och torkningsutrustning. Laboratoriet är väl försett med analysinstrument. Det finns ett tjugotal anställda vid MINPRO. Vid Tekniska Högskolan i Luleå bedrivs forskning och undervisning inom mineraltelcnik och metallurgi. Den mineraltekniska forskningen bedrivs bl avseende malning samt anrikning av sulfidrnalm och a industrimineral. Forskning pågår även inom återvinningsornrådet. En hydrometallurgisk kompetens har under det senaste decenniet utvecklats vid Tekniska Högskolan i Luleå i samarbete med Umeå universitet. Det är främst inom området bakteriell läkning, som denna kompetens har byggts upp. Området anses stor framtida betydelse.

Forskning restprodukter och recirkulation -

Restprodukter bildas inom gmvindustrin vid framställning av mineralråvaror. Det är främst i anrikningsprocesen de mest påtagliga som restproduktema uppstår. De utgörs av de mineralpartiklar som avskiljs oekonomiska, och kallas vanligtvis, anrilmingssand. I många gruvor som kan en del av anrikningssanden användas i gruvan för att återfylla och stabilisera utbrutna rum. Resterande del deponeras vanligen i närheten av gmvområdet. Anrikningssanden består huvudsakligen silikatmineral, dvs samma av sorts mineral som våra vanliga bergarter berstår av. Men det förekommer också vanligtvis rester av malmmineral, dvs mineral som innehåller metaller och ofta även svavel. Om det utsätts för surt regn kan svavel och metaller lakas ut och spridas i omgivningen. De metaller frigörs är i första hand zink, koppar, bly och kadmium. Risken för som utsläpp från det enskilda upplaget varierar dels med avfallets samman-

sättning och karaktär, dels med deponeringsmiljön. Utsläppen kan

minskas eller elimineras genom efterbehandling av deponiema.

Forskning avseende gmvindustrins restprodukter sker bl a vid

Tekniska Högskolan i Luleå, vid Avdelningama för Mineralteknik och Metallurgi. Där har ett kunskapscentrum för restprodukthantering byggts Det började sin verksamhet under hösten 1995 och kallas MIMER upp.

Forskning och utveckling 89

Minerals and Metals Recycling Research Centre. Centret finansieras

till lika delar Tekniska Högskolan i Luleå, NUTEK och industrin. De av 17 företag som deltar i centret är verksamma inom områdena mineral, metall och slcrot. MIMER skall verka för samverkan mellan svensk industri, högskolor och institut. Det vänder sig även till det internationella forskarsamhället. Centret har som mål: att skapa förutsättningar för ökad återvinning av metaller och mineral, att öka utnyttjandet av metall- och mineralinnehållande restprodukter i produkter, att verka för minimerad nya deponering av restprodukter och att stabilisera restprodukterna. I målsättningen ingår förutom nätverksbyggande att även doktorander från industrin skall vara engagerade i projekt.

Finansiering

Schematisk framställning penning- och kunskapsflödet i högskoleav utbildningen

Arbetsmarknaden

HHtH

Grundutbildning

H

Forskarutbildning/forskning

lttt

Lärare; lokaler, lab, material m.m.

t t t

Gundutbildnings Falcultets- Extern anslag anslag finansiering

90 Forskning och utveckling

Staten finansierar stor del forskning och undervisning vid en av universitet och högskolor genom direkta anslag. Medel utgår till grundundervisningen beroende på antal elever samt på avlagda examina. På liknande sätt utgår medel till den högre undervisningen och forskningen fakultetsanslag. En viss del av forskningen finansieras externt genom bl a från forskningsstödjande organ såsom NFR, TFR, NUTEK. Även industrin bidrar till forskningen direkt tillförsel genom av medel från företagen eller via något gemensamt branschorgan. MITU är ett exempel på ett sådant. Tidigare bedrev företagen kollektiv forskning Gruvforskningen fanns i anslutning till branschorganisagenom som tionen Svenska Gruvföreningen. Kvar finns numera endast forskning inom yttre- och inre miljö. De två största gruvföretagen LKAB och Boliden Mineral AB finansierar och bedriver en omfattande egen forskning och utveckling och laboratorier. De mindre i egna gruvor gruvföretagen bedriver eget utvecklingsarbete i anslutning till verksamheten. Dessutom deltar gruvföretagen i en mängd forskningsprojekt direkt medverkan eller via MITU samt inom sprängningsteknik genom vid SveBeFo. Gruvindustrin verkar inom bransch som är utsatt för internationell en konkurrens. Det är tillämpande resultaten från forskningen genom av de svenska kan konkurrera med omvärldens gruvor. För som gruvoma att kunna fortsätta med det och att utvecklas krävs att forskningen även i fortsättningen kan hållas på en internationellt sett hög nivå. Mot bakgrund att Sverige är det land inom EU som är dess främste av malmproducent och står för tillverkning avancerad gruvutrustning är av det välmotiverat att EU bidrar till forskningen. Det sker delvis inom det fjärde ramprogrammet för forskning och bör även ske inom ramen för det femte. Inom prospekteringsornrådet har det s k PIM-programmet PIM: prospekteringsinriktad malmgeologi finansierats av staten. Det skedde via

det prospekteringsstöd som administrerades av NSG och STU numera

NUTEK. Företagen deltog främst insatser arbete. Även genom av eget SGU bidrog i de senare faserna med egna resurser. PIM-programmet pågick i två etapper åren 1988 1994 hade en total budget på 24 som miljoner kronor. NUTEK har stött flera större för mineralbranshen under ramprogram det senaste decenniet. Bl a kan Gruvteknik 2000 och insatsområdet industrimineral nämnas. Vanligtvis utgörs den statliga andelen av delfinansieringen 40% och industrins andel 60%, en del kan av av varav utgöras av eget arbete.

Forskning och utveckling 91

Statens naturvårdsverk bidrar till forskningen om gruvindustrins avfall med ett tvåårigt program avslutas 1996. Programmet som genomförs i åtta olika projekt vid olika univiersitet, högskolor och institut och har en total på 6 miljoner kronor. ram På senare tid har möjligheter framkommit till finansiering från vissa av de stiftelser som inrättats med löntagarfondsmedel. Stiftelser som skulle kunna finansiera forskningsprojekt inom gruvnäringen är: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA Stiftelsen för strategisk forskning SSF

5.4 Branschspeciñka behov

5.4.1 Behov

av forskning for prospektering

Prospekteringen bidrar till att nya fyndigheter upptäcks och att nya företag kan starta. Det är därför viktigt att forskning och metod-

utveckling bedrivs samt att det finns bra geologiska kartor som också

bygger på malmgeologisk kunskap som stöd för denna verksamhet. I Sverige finns brister inom dessa områden. Dels borde den geologiska karteringen bedrivas i en högre takt och dels borde vår malmgeologiska forskning förstärkas. Det är ett samstämmigt konstaterande från tre internationella utvärderingsgmpper Bilaga 3 att svensk

malmgeologisk forskning inte håller måttet. Sverige har halkat efter och

ligger inte längre i topp, som vi gjorde för tjugotalet år sedan. Nedan visas exempel på hur malmgeologisk forskning bedrivs i Kanada och Australien.

Internationella centra för malmgeologisk forskning

I både Australien och Canada förekommer samarbete mellan staten och gruvbranschen avseende bl a malmgeologisk forskning. I Australien har industrin ett eget organ Australian Mineral Industries Research Association Limited AMIRA som samordnar industrins projekt och verkar som kontaktorgan med staten. På liknande sätt finns i Canada ett organ Mining Industry Technology Council of Canada MITEC som verkar samordnande mellan staten och mineralindustrin. Projektidéer

92 Forskning och utveckling

kan komma från såväl industrin från universiteten. I Australien som granskas förslagen av AMIRA som, om de godkänns, annonserar förslagen bland företag som kan gå in som sponsorer och därmed deltagare i forskningsprojekten. På samma sätt sker i Canada, där dock projekten kan annonseras direkt till företagen utan att de granskats av något innan. Det belopp som företagen sammantaget satsar i organ projekt brukar i allmänhet kompletteras med motsvarande belopp av statliga organ.

Projekt genomförs ofta med malmgeologiska centra koordina-

som torer. Som exempel på detta kan nämnas att det canadensiska centret Mineral Deposit Research Unit MDRU i Vancouver i British Colombia

chef har professor och inspiratör. Denne är tidsbegränsat

som en anställd. Han är sammanhållande för projekten som bemannas med forskare från det universitetet, från andra universitet inom och egna utom landet, från de geologiska undersökningama i provinsen och i hela Canada, samt från industrin. Projekten är vanligtvis treåriga. Stor vikt fästs vid infonnationsflödet mellan projektet och industrin, som deltagande industrianställda geologer också bidrar till. Detta underlättas att det hålls seminarier ofta två gånger år där projektdeltagare får av per redovisa sitt arbete och sina uppnådda resultat. Centret hjälper också industrin genom att organisera kurser och workshops.

Centrum för tillämpad malmgeologisk forskning

Gruvindustrin och Tekniska Högskolan i Luleå håller som nämnts på att etablera ett malmgeologiskt centrum i Luleå, benämnt Centrum för Tillämpad Malmgeologi CTMG. Gruvindustrin representeras av Stiftelsen Mineralindustrins Teknikutveckling MITU. Det är ett ömsesidigt långsiktigt åtagande från båda parter med avsikt att förbättra den svenska kompetensen på det malmgeologiska området. Verksamheten startas l juli 1996 och centret knyts till Avdelningen för Ekonomisk Geologi. Det får inledningsvis ekonomiskt stöd från NUTEK. De NUTEK, MITU och Tekniska Högskolan i Luleå gemensamt av vidtagna åtgärderna utgör början till att bygga stark svensk en upp en malmgeologisk forskning. Denna är dock för liten för att snabbt nå resultat kan implementeras i sökandet efter nya malmer och inom som rimlig tid upphov till nya gruvor. Det är synnerligen angeläget att ge bygga vidare på de samstämmiga slutsatser de tre internationella som utvärderingsgruppema kommit fram till, och som delas av gruvindustrin.

Forskning och utveckling 93

För den skull bör professur i malmgeologi inrättas. Kraven på en ny innehavaren skall ställas högt: att vara internationellt erkänd att vara en god ledare, pedagog och forskare, att ha initiativförmåga och ett stort globalt kontaktnät samt erfaren- heter från mängd olika i världen en gruvor att vara förankrad såväl i industrin i den akademiska världen. - som Kostnaden för att åstadkomma detta beräknas till 1,5 miljoner ca kronor år. per Ett centrum som beskrivits kommer att mycket ovan generera

forskning inom malmgeologin. Finansieringen denna bör, utöver det

av giundbelopp som även ske från statliga medel är anges ovan som destinerade till malmgeologisk forskning, även att företagen men genom

kommer att finna det attraktivt att delta i forskningsprojekt vid centret. Den internationella utvärderingsgruppen granskat PIM-program-

som met åt NUTEK underströk vikten att det blir lätt för den föreslagne professorn i malmgeologi att kunna upprätthålla internationella kontakter. Det föreslogs därför att den borde placeras i Stockholm, bl med a tanke på närheten till Arlanda. Ytterligare skäl enligt som

utvärderingsgruppen talar för Stockholm är tillgång till bibliotek och

avancerad utrustning. Samma argument kan användas när det gäller Uppsala, har som minst lika snabba förbindelser till Arlanda Stockholm. som I såväl Stockholm Uppsala flyttar geoinstitutionema som samman och bildar centra. På detta sätt kommer utrustning och kunskap att finnas bättre samlad. I båda fallen finns redan forskning har som

anknytning till malmgeologi. Malmgeologisk forskning och undervisning bedrivs via en docenttjänst i Stockholm.

I Uppsala finns dessutom ämnet fasta jordens fysik företrätt av en professur, där viss prospekteringsrelaterad forskning bedrivs. Det är kort avstånd mellan Stockholm och Uppsala, endast sju mil, varför det går ca snabbt att förflytta sig mellan dessa orter. Man kan därför att de anse ger samma möjligheter. I Göteborg har också geoinstitutionema flyttat och bildat ett samman

geovetarcentrum. Malmgeologisk forskning och undervisning bedrivs i begränsad omfattning. Doktorander i malmgeologi har förekommit.

I Lund bedrivs knappast någon direkt malmgeologisk forskning, men doktorander med sådan inriktning har förekommit.

° Se Bilaga 3

4 16-1270

94 Forskning och utveckling

Den befintliga professuren i Luleå är inom ämnesområdet tillämpad

geologi. Inom denna rubrik även malmgeologi. Det finns förutom ryms Avdelningen för Tillämpad Geologi Avdelning för Tillämpad även en Geofysik leds docent. Båda avdelningarna finns inom som av en

Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik. De av gruvindustrin, NUTEK

och högskolan gemensamt finansierade adjungerade deltidsprofessurema och forskartjänster i malmgeologi har förlagts till Luleå. Tanken är att detta skall bredda verksamheten så att det skapas en bas för ett malmgeologiskt centrum. Detta bör ledas av en dynamisk auktoritet av

världsklass. Det intresse visas från gruvindustrins sida bör borga för att som nu det skapas ett gott samarbetsklimat inom malmgeologin. Det är också viktigt de finns vid övriga universitet och högskolor i att resurser som form kunskap och utrustning utnyttjas på bästa sätt. Centret bör av därför etableras ett nätverk med knytningar till de övriga som geologiska institutionerna.

Som tidigare nämnts ingår även tillämpad geofysik i det påbörjade

malmgeologiska i Luleå. Det är dock olyckligt att ämnet inte har centret professur. Det skulle bidra till att höja ämnets styrka och ge mera en trovärdighet åt såväl centret Avdelningen för Tillämpad Geofysik som

5.4.2 Behov av spetskompetens

Behovet specialister inom gruvindustrin kommer i framtiden att av sträcka sig till området forskning och utveckling. En stor del av även den tekniska forskningen och utvecklingen sker utomlands och det kommer därför att behövas kompetenser kan följa, ta hem och som forskningsresultat i den verksamheten. Företagen kommer omsätta egna behöva beställarkompetens då det gäller att formulera, skapa att finansiering, upphandla och kontrollera extern forskning. Detta betyder det bland också kommer att finnas behov som har att annat av personer specialkunskap, dvs har doktorerat. Även inom detta område krävs som gruvindustrin kan uttala sina behov för att rätt inriktning skall kunna att skapas och att forskarstuderande skall få signaler vilka behov som om föreligger. Det likaledes viktigt att det finns gott samarbete mellan är en industrin och högskolorna så att de forskarstuderande kan arbeta med de de problem finns inom industrin. Det önskvärt att en del som vore forskarstuderande kommer direkt från industrin. Ett system med halvtidsforskning vid högskolan och halvtidsarbete inom industrin skulle

Forskning och utveckling 95

kunna ge såväl specialistkunnande förankring i de problemområden

som

som föreligger. Detta skulle också bidra till ett bättre kunskapsflöde

mellan högskolan och industrin. Samarbete mellan högskolan och industrin är viktigt också för att högskolan skall få tidiga signaler utbildningsbehovet på civiläven om ingenjörsnivå. Kunskap inom gruvnäringens kämområden kan säkerställas genom

tillämpad forskning i anknytning till forskarutbildning. Som komplement

till CTMG och MIMER kan insatserna riktas mot berg- och

mineralteknik. Denna forskning kan normalt finansieras andra

genom

ñnansieringskällor. Ett program för insatserna bör utarbetas i samverkan

mellan gruvnäringen och Högskolan. Statens satsningar på FoU för gruvnäringen under 1970- och 1980talen genom STU och NUTEK har bidragit till näringens senare

utveckling och kompetensförsörjning. De kraftiga neddragningarna under 1990-talet innebar att finansieringsmöjlighetema inom branschen

praktiskt taget uteblev och medförde att den sammanhållna gruv-

utbildningen geoteknologilinjen i Luleå måste läggas ned. Detta har

inneburit splittring och diversiñering kompetenserna bort från av gmvindustrins kämområden. Denna splittring har således berott på

anpassning till fmansieringsmöjlighetema och har varit nödvändig för

forskningsenhetemas överlevnad. En betydande risk finns för att denna tendens fortsätter. De kraftigt minskade anslagen från NUTEK under 1990-talet har

inneburit att tillämpad forskning mot gruvnäringens behov minskat

främst inom gruvbrytning och mineralteknik. Finansiering från andra

källor har de konsekvenserna att forskningen förskjutits från tillämpad forskning till grundforskning samt att ovan beskrivna tendens till diversiñering förstärks. Insatser för utveckling spetskompetens för gruvnäringen föreslås

av

ske genom forskning i ett med åtta-tio doktorander under fem

program år. Kostnaden beräknas till 3,5 miljoner kronor år. per Bland de områden utpekats gruvindustrin viktiga som av som

forskningsområden inom berg- och mineralteknik kan följande nämnas: Forskning om de stabilitetsproblem uppkommer i djupa

som gruvor med syftet att hitta speciella tekniska systemlösningar avseende brytning, ventilation och transport/uppfordring malm. av

De viktigaste processerna i bergtekniken såsom lossbrytning berg

av och sprängning är fortfarande dåligt förstådda och betydande potential att sänka kostnader finns därför. Ökad skala i malmbrytningen och utvecklingen material för mekanisk brytning ställer krav på av nya nya

96 Forskning och utveckling

lösningar för datainsamling, ingenjörshjälpmedel och utformning av maskiner och system. Det bör undersökas vilka åtgärder som kan vidtagas i syfte att

förbättra utnyttjande av gruvindustrins extrema kapitalinsatseri form av

huvudnivåer och maskinsystem. Åtgärderna omfattar utveckling av

metoder att öka tillförlitlighet, förbättra underhåll, utveckla metoder att analysera produktionssystemen samt utveckla metoder för effektivare planering och produktionsstyming. Mineraltelmikens delprocesser i form av nedbrytning krossning, malning och separering flotation, agglomerering m.fl. tillhör gruvnäringens kärnkompetenser. Potentialen att sänka kostnader och förbättra utbyten och produktkvalitéer är fortfarande betydande. Utveckling processmodeller ger bl a förutsättningar for automatisk av styrning av mineralberedningens produktionssystem.

5.4.3 Rekrytering

Tekniska Högskolan i Luleå har vid en jämförelse med gruvskolor i Europa fortfarande bra och god elevtillströmning, mycket tack resurser den tidigare nämnda marknadsanpassningen. Högskolan utpekar i vare sin långsiktiga strategi råvaruutvinning och återvinning som en strategisk s k forskningsarena. Gruvindustrin sysselsätter direkt knappt 5 000 personer, ett antal som visar sjunkande tendens trots något ökande produktion. Det kommer en

att finnas ett fortsatt behov av väl utbildad personal. Kompetenskravet

kommer att öka, samtidigt antalet engagerade inom branschen som

kommer att fortsätta att minska något. Krav på specialistkompetens

inom olika områden ökar. Det nuvarande utbildningssystemet är flexibelt och utrymme för specialiseringar. Det är emellertid viktigt att ger gruvindustrin för dialog med högskolorna och uttalar sina behov på en ett tidigt stadium så att skolorna kan utforma ämnesprofiler som är avpassade till efterfrågan. Det är också viktigt med denna dialog inte minst med tanke på informationen till de studenter som står inför ämnesval. Behovet forskarutbildade medarbetare i gruvföretagen för långav siktig utveckling näringens konkurrenskraft har beskrivits tidigare. av Bristen på finansiering tillämpad forskning inom gruvindustrins av kämområden har skapat betydande risk för att svensk gruvindustri en förlorar sin internationellt ledande ställning även inom bergteknik och

Forskning och utveckling 97

mineralteknik. Denna forskning och utveckling är också av största betydelse för svenska tillverkare maskiner och insatsvaror för av gruvindsutrin. Forskningen är också av central betydelse för att upprätthålla resurser och kvalitet i grundutbildningen civilingenjörer. av Sveriges ledande ställning som gruvnation i Europa, närheten till Barentsregionen med dess både stora problem och potentiella möjligheter utgör goda argument att utveckla Tekniska Högskolan i Luleå till en av de 3 4 viktigaste gruvskoloma i Europa och en bas för internationellt samarbete.

Särskilda åtgärder för kompetensförsörjning för gruvnäringen

Målet med åtgärder för kompetensförsörjningen för gruvnäringen är främst att säkerställa fortlevnaden och utvecklingen gnivkompetens av vid Tekniska Högskolan i Luleå och att utveckla Luleå till en av de 3 - 4 viktigaste gruvskoloma i Europa. Tekniska Högskolan i Luleå bör underlätta försörjningen av bra studenter genom samordning av gruvutbildningen, utveckling av studieprogram för gruvindustrins behov och rekryteringsaldiviteter. samarbetsformer för geovetarämnena inom och utom Högskolan och med gruvnäringen bör utvecklas och tydlig bild Luleås en av gruvresurser beskrivas och kommuniceras. En bild av Luleå som en internationell bas för gruvforskning bör förstärkas. Tekniska Högskolan i Luleå bör verka för att utveckla nätverk med internationellt välrenommerade gruvuniversitet med målet att följa och hämta hem resultat av pågående forskning och utvecklingsarbete, att stimulera fortbildning av lärare och ett ökat internationellt elevutbyte. Det senare bedöms ha stor positiv inverkan på rekryteringen av duktiga svenska elever. I denna aktivitet vidtas särskilda åtgärder för att bygga

upp kunskaper om och kontakter med Barentsregionen och Östeuropa

för att skapa goda förutsättningar för framtida stöd och utvecklingsprojekt.

I syfte att säkerställa försörjning av forskarutbildade för

gruvnäringen. bör en gemensam strategi skapas för gruvnäringen och

Högskolan avseende forskarutbildning. Åtgärder bör genomföras t ex i

form av anpassade kurser, forskning i den industriella miljön, skapande av ñnansieringsformer som attraherar industrins anställda samt reloyteringsaktiviteter. Kostnaden för de tre nämnda åtgärderna beräknas sammantaget uppgå till 200 000 kronor per år.

98 Forskning och utveckling

5.4.4 Behov forskning om restprodukter

av

Restproduktema från gruvindustrin utgörs av grovt berg gråberg och anrikningssand vanligtvis deponeras. Den potentiella påverkan på som miljön varierar med den kemiska sammansättningen. Från miljösynpunkt utgör främst deponiema från sulfidmalmsgruvoma en potentiell risk. Vid tillgång på och vatten oxideras sulfrdmineral i avfallet och svavelsyre bildas och metaller frigörs. Dessa vittringsprocesser kan ge upphov syra till stora läckage försurat och metallhaltigt vatten till omgivningen av och är det dominerande problemet vid deponering av restproduktema. Det är främst zink, koppar, bly och kadmium frigörs. Uppskattsom ningsvis frigörs mellan 600 och 700 ton metaller per år varav ca 300 ton omhändertas. Riskerna för utsläpp från ett visst upplag beror dels på avfallets sammansättning och karaktär dels på deponeringsmilj ön. Då det rör sig stora mängder restprodukter och den potentiella risken för stora om utsläpp är stor medför det att behovet efterbehandling flertalet av av deponier är både stort och kostnadskrävande. Det är därför viktigt att kunskapen vittringsprocessema och effekterna efterbehandlingsom av åtgärderna blir så goda att prioritering av åtgärder kan göras. Det är väsentligt att efterbehandlingsåtgärdema blir kostnadseffektiva och att de sätts in på de deponier där behovet är störst. Kunskapen vittringsprocessema och effekter av efterbehandling om skall medverka till att rätt ambitionsnivå kan väljas då det gäller efterbehandling. Alltför omfattande efterbehandling deponi innebär av en onödigt höga kostnader och för låg ambitionsnivå i efterbehandlingen innebär att åtgärden inte får tillräcklig effekt. Forskning bör därför bedrivas med målsättningen att öka kunskapen vittringsprocesser hos om sulfrdmineral och att förbättra möjligheterna att förutsäga hur transport-

i avfallsmaterialet verkar, samt att bättre kunna förutse

processerna effekterna olika insatser och att ta fram kostnadseffektiva metoder för av efterbehandling. Kompetensen inom detta område är inte bara tillämplig på svenska fyndigheter, såsom Adakgruvan, utan kan tillämpas även utanför landet t ex i Barentsregionen.

Forskning och utveckling 99

5.5 Förslag

En analys av gmvindustrins kompetens- och forskningsbehov leder fram till som också framhållits de internationella utvärderings- - av grupperna att en förstärkt satsning bör göras på området för malm- geologisk forskning genom att inrätta en professur i ämnet. I detta förslag instämmer jag. SGU har i sin anslagsframställan inför forskningspolitiska propostitionen bl a ansökt om medel på 5 miljoner kronor per år att användas till stöd för malmgeologisk forskning. Jag finner SGUs förslag väl motiverat. Jag delar också de internationella utvärderingsgruppemas uppfattning att denna professur bör besättas med om en internationellt välrenommerad geolog som kan bidra till att lyfta forskningen på området till topposition. Utvärderingsgruppema en föreslog vidare att professuren skulle inrättas vid Stockholms universitet

med hänvisning till vetenskaplig miljö, närhet till Arlanda

m m. I motsats till utvärderingsgmppema vill jag föreslå att professuren inrättas vid Tekniska Högskolan i Luleå. Mitt skäl för detta är: Gruvindustrin har med egna medel och på eget initiativ valt Luleå som lämplig plats för ett malmgeologiskt Centrum. Uppbyggnaden av Centret har påbörjats vilket inte var känt för utvärderingsgrupperna. I Luleå finns närheten och möjligheten att skapa ett praktiskt, nära samarbete med gmvnäringen. Professuren blir naturlig del i den en totala miljö för forslcning- och kompetensförsörjning mot gruvnäringen som finns i Luleå. Det finns närhet till hela den region sannolikt kommer att - en som visa sig innehålla intressanta malmfyndigheter, nämligen förutom norra Sverige och Finland hela Barentsregionen. Jag föreslår att professuren i tillämpad geofysik återinrättas vid Tekniska Högskolan i Luleå. Det skulle ökad slagkraft åt det ge malmgeologiska Centret och generera forskning av stor betydelse för såväl prospektering kartering, områden i sin tur som som ovillkorligen måste utvecklas för gruvnäringens överlevnad För att säkerställa fortsatt utveckling av kunskap för gruvindustrin inom berg- och mineralteknik anser jag att ett särskilt program för forskning i anslutning till forskarutbildning bör utarbetas i samverkan mellan gnivnäringen och Tekniska Högskolan i Luleå. Tekniska Högskolan i Luleå är basen för kompetensförsörjningen inom de gmvanknutna vetenskapema. För att säkra en god

kompetensförsörjning i Luleå föreslås att särskilda åtgärder vidtas.

100 Forskning och utveckling

Försörjningen studenter kan underlättas genom att utveckla av

studieprogram och genomföra rekryteringsåtgärder. Tekniska Hög-

skolan i Luleå bör verka för att nätverk med internationellt välrenommerade giuvuniveristet byggs ut. I syfte att göra forskarutbildningen attraktiv, särskilt for industriforskare, bör en mera

strategi utarbetas gemensamt med gruvnäringen. Enligt min mening är det angeläget att fortsätta forskningen om

gruvindustrins restprodukter. Forskningen bör bedrivas med målsättningen att få bättre kunskap de vittringsprocesser som skapar om

försurat vatten och frigör metaller, och de transportsmekanismer som

gör att vattnet och metallerna kommer ut i omgivningen. Forskningen bör också inriktas på att ta fram kostnadseffektiva metoder för efterbehandling och att få bättre kännedom om effekterna av olika insatser. Denna forskning kommer att visa sig värdefull såväl

för Sverige och svenska gruvindustrin for Barentsregionen med

som dess miljöproblem.

5.6 Finansiering

Finansiering SGUs stöd till malmgeologisk forskning bör liksom av

professuren i malmgeologi vid Tekniska Högskolan i Luleå, enligt mitt

förmenande, ske att utrymme skapas i de forskningsmedel som genom

regeringen föreslår i den forskningspolitiska propositionen. Enligt mitt

förmenande är SGUs anhållan 5 miljoner kronor per år väl om

motiverad och jag föreslår också att Tekniska Högskolan i Luleå får 1,5 miljoner kronor år för att bekosta professur i malmgeologi.

per en

Professuren i tillämpad geofysik bör enligt min mening återskapas

och finansieras inom Högskolans i Luleå ramar.

Kostnaden för spetsforskningen vid Tekniska Högskolan i Luleå kan

beräknas till 3,5 miljoner kronor år. Särskilda åtgärder för kompeper tensförsöijningen vid Tekniska Högskolan i Luleå beräknas till 200 000

lqonor år. Jag föreslår att medel avdelas i den forskningspolitiska

per propositionen.

Forskningen gruvindustrins restprodukter har hittills bedrivits

om med finansiellt stöd från Avfallsforskningsrådet AFR. Jag anser att programmet bör utökas och förutsätter att finansiering kan ske inom för tillgängliga miljöfonder. ramen

Den europeiska och mineralindustrin är liksom branschen i

gruvandra länder starkt konkuxrensutsatt. En kraftig effektivisering och

Forskning och utveckling 101

strukturomvandling har skett under de senaste decennierna. Den

befintliga industrin har lyckats hålla sig kvar endast tack god vare konkurrenskraft som åstadkommits tillämpning avancerad genom av teknik, som ligger i världsklass. Sverige är det land inom EU har som den största gruvproduktionen malm, dvs mineral for utvinning av av metaller. Sverige har också länge varit en ledande tillverkare av utrustning och insatsvaror for gruvbrytning och mineralberedning, en position som naturligtvis måste upprätthållas. Konkurrensen därvidlag finns i viss mån inom EU, men kommer huvudsakligen från USA och inom vissa nischer från Japan. Det är mot bakgrund detta av

nödvändigt att forskning och utveckling även fortsättningsvis kan hållas

på en synnerligen hög nivå. Jag anser att stöd från femte ramprogrammet således, måste kanaliseras till gruv- och mineralbranschen för att bidra till dess fortbestånd. Jag anser att en diskussion med gruvnäringen bör kunna leda till ytterligare finansiellt stöd i likhet med vad som är vanligt förekommande i gruvländer Australien och Canada. som

5.7 Regionalpolitiska effekter

I mitt uppdrag ligger också att redovisa regionalpolitiska effekter av förslagen. Den föreslagna professuren i malmgeologi kommer att få flera positiva effekter för främst norra Sverige. Professuren i sig blir en injektion för det malmgeologiska centrum håller på att byggas som upp i Luleå. Den kan bidra till att centret får en hög status och till att medel för forskning inom malmgeologin dras till Tekniska Högskolan i Luleå. SGUs stöd till den malmgeologiska forskningen kommer analogt att få positiva effekter i ovan nämnda regioner eftersom merparten av den malmgeologiska forskningen kommer att beröra malmforekomster i dessa. Forskningens resultat bidrar till bättre förståelse för de malmbildande processerna och därmed till bättre förutsättningar att finna malmer. Detta bör också medverka till ökad prospektering. Båda dessa företeelser kommer i stor utsträckning vår glesbygd främst Norrlands inland till del. Stärkt verksamhet vid Tekniska Högskolan i Luleå bidrar också till att i ökad utsträckning kunna bistå hela Barentsregionen med malmgeologisk forskning. Det utökade forskningsprogrammet i anslutning till forskarutbildningen och de särskilda åtgärderna för kompetensförsörjningen vid Tekniska Högskolan i Luleå syftar till att stärka gruvindustrins

102 Forskning och utveckling

konkurrenskraft. De får därmed två regionalpolitiska effekter, nämligen förstärkning Tekniska Högskolan i Luleå och stöd till de platser där av gxuvverksamhet pågår och kan komma att etableras främst i Norrlands -

inland. Samma förhållanden gäller forskningen om gruvindsutrins

restprodukter.

6 Minerallagen m m - behov av ändringar

6.1 Allmänt

Prospektering är en verksamhet är förenad med mängd som en osäkerhetsmoment. Det mest påtagliga från fysisk utgångspunkt är en om det överhuvud finns de mineral söker efter inom aktuella man områden. När fyndighet har upptäckts får de ekonomiska en osäkerhetsfaktorema allt större betydelse. Det gäller bl prisa utvecklingen för de produkter att utvinna, valutautvecklingen man avser

och den allmänna kostnadsutvecklingen, särskilt vad gäller energi.

Ytterligare en faktor är hur väl det legala systemet fungerar, dvs hur stabilt regelverket är. Av ovannämnda osäkerhetsfaktorer, alla bedöms mycket som noggrant av prospekterande företag, kan den fysiska förekomsten av

mineralfyndigheter inte påverkas. Däremot kan kännedomen

om förekomster och kunskapen geologin påverkas, något staten har om som ett övergripande ansvar för. Den ekonomiska utvecklingen inom de flesta marknader påverkas globala förhållanden, något inte av som enskilda stater kan styra utan möjligen skapa ökad kännedom om genom att bidra till ökad transparens i internationella samarbetsgrupper. Det legala regelverket är dock statens direkta Vid bedömningen ansvar. av

ett land hos prospekterande företag fästs stort avseende vid stabiliteten

i regelverket. För ett prospekteringsföretag innebär satsning på prospektering ett en stort risktagande. De satsas på prospektering bedöms resurser som utifrån sannolikheten att kunna få utdelning på dem. Det är därför viktigt att så stor del möjligt dessa osäkerhetsfaktorer kan som av elimineras eller minimeras. Därvid är det helt avgörande att den som satsar på prospektering också vet att om en fyndighet påträffas är det tillåtet att utvinna mineral denna. ur Villkoren för såväl gruvdrift prospektering har ändrats hel del som en på senare år. Mycket prospektering genomförs inom befintliga numera

104 Minerallagen m m behov av ändringar -

gruvfält med syfte att finna djupare belägna malmer dvs det som vanligtvis kallas djupprospektering. Denna typ av prospektering kräver avsevärt större insats borrning än vid prospektering efter ytnära av malmer. Antalet hål som borras är i och för sig av samma storleksordning vid prospektering efter ytligt belägna malmer, men som varje hål blir mycket djupare. Det blir därmed både dyrare och tar mycket längre tid att borra. Dessutom ställs ökade krav på att kunna styra hålen rätt vid bonning på stora djup. Detta innebär att djupprospektering blir mera utdragen än vad som gäller för ytnära prospektering. Ofta är den enda lösningen att först driva en undersökningsort och därifrån utföra prospekteringsbomiingar.

6.2 Karenstid

Karenstiden då ett undersökningstillstånd upphör är tre år för den som innehaft tillståndet. För andra finns ingen karenstid. Det innebär att den utfört prospekteringsarbete på ett område under kanske tio år inte som får fortsätta arbeta på området förrän tre år förflutit medan andra har möjlighet att få undersökningstillstånd dagen efter det att undersökningstillståndet upphört att gälla. I gruvlagen 1974:342 fanns en liknande bestämmelse. Där var karenstiden ett år för alla. Bakgrunden till bestämmelsen i gruvlagen var att den ettåriga karenstiden skulle alla möjlighet att undersöka ett område för att kunna ha ge underlag att överväga att söka inmutning när karenstiden förflutit. Innan karenstiden infördes i lagen kunde den som tidigare haft inmutningen söka inmutning på område dagen efter det att ny samma inmutningstiden löpt ut ommutning. Detta kunde leda till att en inmutare, i stället för att söka förlängning med åtföljande prövning av relevansen i utfört undersökningsarbete, sökte ny inmutning på samma område. Detta kunde ske upprepade gånger, och på så sätt utestänga andra från området. Det innebar att ett område kunde hållas inmutat

under mycket lång tid utan att något prospekteringsarbete utfördes.

Orsaken till att karenstiden skulle omfatta alla, således även dem som inte tidigare har haft inmutning inom det aktuella området, var bl a att ville omöjliggöra ommutning genom bulvan. man Det delvis skäl till införandet den treåriga karenstiden var samma av i minerallagen. Men det ansågs, då denna bestämmelse föreslogs, att de prospektörer inte har innehaft undersökningstillstånd inte heller som skulle behöva vänta ett år på att få söka ett undersökningstillstånd. Detta

Minerallagen behov av ändringar 105 m m -

borde bara gälla den som innehaft tillståndet. Med tanke på att den som innehaft undersökningstillstånd har kunnat inneha det i upp till tio år och därmed kunnat få tid för att undersöka fyndighet tillräckligt för en att ha underlag att söka bearbetningskoncession ansågs en väntetid på tre år motiverad. Möjligen fanns en tanke bakom det faktum att vara karensen sattes till tid den första undersökningsperiodens samma som

längd. Minerallagskommittén SOU 1980:53 105 f påpekade i frågan

s användande bulvan följande. Den lämplighetsprövning som skall om av ske vid ansökan bearbetningskoncession och vid överlåtelse utgör om

ett instrument att upptäcka bulvanförhållanden. Förvärvstillstånd skall

fövärvaren inte hade kunnat erhålla tillstånd eller koncession vägras om ansökan. Det ställs därigenom så stora krav på bulvanen att genom egen det oftast blir för stora svårigheter för att det skall löna sig med bulvanförfarande.

Enligt min mening kan det vara vanskligt för prövningsmyndigheten

att särskilja olika bolagsbildningar och deras eventuella knytningar till varandra. Det är likaledes svårt att upptäcka förekomst av samverkansavtal företag emellan sådan art att det skulle kunna likställas av med bulvanförhållande.

Mot bakgrund ovanstående och då det inte finns skäl att ställa den

av

utfört prospekteringsarbete i sämre ställning än andra anser jag att

som

det enklare och bättre att återinföra den generella ettåriga

vore karenstiden.

Ändrad

6.3 undersökningstid

Prospekteringen har under år fått inriktning mot djupare senare en

belägna malmer, som nämnts redan inledningsvis. Djupprospekteringen

är i allmänhet relativt kostsam och kräver längre tid än annan prospektering. Undersökningsstiden skall räcka till för att göra

rekognoseringsarbeten, göra mätningar, karteringar och provtagningar

för att så småningom få tillräckliga indikationer på platser som bedöms malmsynpunkt. Dessa platser skall undersökas och som gynnsamma ur

borrning i avsikt att hitta malm utföras. När och om malm påträffas,

vilket kan ske i ett ganska sent skede, skall malmen undersökas med borrning för att fastställa dess storlek, halt, form och utbredning. Först

dessa åtgärder har genomförts föreligger underlag för att söka

när bearbetningskoncession, vilket från legal synpunkt är målet med

undersökningsverksamheten.

106 Minerallagen behov ändringar m m - av

Eftersom det är en kostsam verksamhet är det inte rimligt att en seriös prospektör skall tvingas avbryta verksamheten, han t efter om ex tio år har upptäckt en djupmalm, men inte har hunnit undersöka den i sådan grad att tillräckligt underlag finns för att erhålla bearbetningskoncession på fyndigheten. För att skapa ökad säkerhet för de stora insatser som görs i prospektering bör det finnas en möjlighet att få undersökningstiden

förlängd ytterligare en tidsperiod utöver de maximalt tio år som nu

gäller. Den ytterligare tiden för undersökning bör högst fem år. vara Tillstånd för undersökning under denna period bör underkastas en mycket seriös prövning bergmästaren. av En förlängning skall kunna komma i fråga om betydande är resurser nedlagda på en fyndighet som efter kompletterande undersökningar bedöms kunna leda till att bearbetningskoncession utfärdas.

6.4 Skyddszon

Gränserna för undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner räknas vertikalt mot djupet. Vid fastställande gränserna för av en bearbetningskoncession beräknas viss marginal för malmemas form mot djupet. Det djup som därvid beaktas hänger med på vilket djup samman malmen har påträffats. En malm påträffats relativt ytligt och inte som undersökts mot större djup kan visa en annan stupning mot djupet och kanske fortsätta utanför koncessionens avgränsning. Det skulle innebära att malmen i den del som ligger utanför koncessionsbegränsningen kan hamna innanför ett undersökningstillstånd gränsar till koncessionen. som Det är fritt for envar att få sig tilldelat ett sådant undersökningstillstånd, vilket innebär att den idkar gruvdrift inom koncessionen i vissa som fall kan tvingas avstå från att bryta malm eller att betala ersättning till någon som erhållit koncession på viss del fyndigheten. Ett sätt en av att undvika detta är att införa bestämmelser om en skyddzon omkring

bearbetningskoncessioner. Skyddszonen skulle utgöra förbud mot

undersökningstillstånd för andra än den som innehar bearbetningskoncessionen. Det finns emellertid skäl att anta att blotta ansökan bearbetningsom koncession kan komma att locka andra att söka undersökningstillstånd på det närliggande området. Det är därför rimligt att skyddszonen träder ikraft i samband med att koncession söks och att den gäller i tre år från det att koncession beviljats. Detta bör koncessionsinnehavaren tillge

Minerallagen behov av ändringar 107 m m -

räcklig tid att starta gruvdriften utan att riskera att skyddszonen för-

loras. Ansökningar undersökningstillstånd inkommit efter ansökan om som

bearbetningskoncession föreslås förklaras vilande tills koncessions-

om ärendet avgjorts. Ett alternativ till skyddszonen skulle kunna vara att kräva nog-

undersökningar av en fyndighet innan bearbetningskoncession

grannare

beviljas. Det skulle å andra sidan medföra att ytterligare tid kommer att

behövas för undersölcningsarbetet. Det skulle också medföra att

ytterligare investeringar i undersökningsverksamhet skulle bli nöd-

vändiga utan att det finns någon koncession beviljad som ger legalt stöd för brytning mineral. Dvs osäkerhetsmomentet för den som av

prospekterar skulle utökas vilket knappast bidrar till ökad prospekter-

ingsverksamhet i landet. Ett annat alternativ är att bergmästama vid utfárdande av bearbetningskoncessioner beräknar ett större område än vad som nu är fallet. Den kända utsträckningen påvisad malm skulle kunna extrapoleras av generöst till relativt stora djup varvid hänsyn skulle tas till såväl möjlig sidostupning fáltstupning samt även inbegripa beräkning av tillsom räcklig mark för eventuella rasrisker från de extrapolerade djupen. Detta

förfarande medför att onödigt stora markområden tas i anspråk utan att

tillräcklig kunskap mineralförekomsternas utsträckning och art finns. om Skyddszonen är ett tveeggat verktyg, det missbrukas, kan som om

medföra att ingen prospekteringsaktivitet kommer till stånd inom

området. Jag vill dock det positiva i att det medför möjligheter till se bättre utnyttjande våra mineralresurser och att det ger den som av

investerar stora belopp i prospektering möjlighet att tillgodogöra sig påträffade fynd i sin fulla utsträckning så långt det är möjligt. Som utgångspunkt för överväganden skyddszonens storlek kan ett

av

hypotetiskt prospekteringsobjekt tjäna. Antag malmskiva har

att en

påträffats stupning vinkel mot horisontalplanet är ca 45°. Den har

vars påvisats med ett antal borrhål, har övertvärat malmskivan på djup som mellan 100 och 300 enligt följande figur som utgör ett tvärsnitt m genom malmskivan.

108 Minerallagen behov ändringar m m - av

Figur 6.1

MARKYTAN

Vid den påföljande förrättningen för att utfärda bearbetningsen koncession tar bergmästaren hänsyn till eventuella indikationer på kännedom malmens fortsatta sträckning. Bergmästaren kommer om också att väga in andra faktorer, bl vilket område på marken a som riskerar att påverkas av malmbrytning så att eller sprickor uppstår ras

streckad linje i följande figur.

Figur 6.2

I IT I 100 I , / 200 r

300 I

,

400 /

r I

Han kommer därpå att fastställa en gräns för bearbetningskoncessionen. Den är lodrät mot djupet och kommer i vårt exempel att skära malmskivan på 700 djup

ca m se figuren nedan. Detta innebär

att den del malmskivan är djupare än 700 i detta fall inte av som m tillfaller den som får bearbetningskoncessionen, utan det är den har som ett undersökningstillstånd utanför och i direkt anslutning till bearbetningskoncessionen har möjlighet att vid förrättning få konsom en cession och därmed rättighet att utvinna denna del av malmskivan.

Minerallagen m m behov av ändringar 109 -

Om det vore en skyddszon på 500 omkring den bearbetningsm koncession som läggs skulle koncessionsinnehavaren få rättighet att undersöka "sin" malmskiva till ett djup som i detta fall skulle vara ytterligare 500 m, dvs till ca l 200 m. Det är ett djup som många gruvor i landet nännar sig och utomlands förekommer betydlligt djupare gruvor. Om skyddszonen i stället skulle vara l 000 m skulle i detta fallet koncessionsinnehavaren få möjligheter att undersöka sin malmskiva till 1 700 m djup med stöd av skyddszonen. Detta är inget orimligt stort djup i gruvsammanhang. De djupaste gruvoma i världen närmar sig det dubbla djupet. Det är mycket sannolikt att gruvor kommer att uppnå detta djup inom en inte alltför avlägsen framtid även i Sverige.

Figur 6.3 OM § z å z

IM | I 300 e

700 / 800

1000 i I |

UM

l

1200wo- w--a

t

1400 | 1500 1600 1700 1300

110 Minerallagen m m behov av ändringar -

Som nämnts inledningsvis är detta enbart ett exempel, men det kan ge viss vägledning när det gäller att bedöma vilken omfattning zonen bör ha. De flesta malmkroppar som bryts idag står brantare än malmskivan i exemplet, även flackt liggande malmer förekommer. men mer Det är relativt Vanligt att det förekommer mindre malmer i anslutning till större. Vanligt är att dessa är så små att de inte kan bära kostnaden för en egen brytning utan de kan endast brytas från en gruva som finns intill. De bryts då på marginalen från den stora gruvan och kan inte brytas självständigt ekonomiska skäl. Skyddszonen kan i dessa fall av bidra till ett bättre utnyttjande mineralresursema och skapar därmed av stadga arbetsmarknaden på de ställen där splittring skulle mera en kunna bli fallet om zonen inte skulle finnas. Mot bakgrund ovanstående föreslår jag att en bestämmelse om en av l km bred skyddszon införs i minerallagen.

6.5 för tillståndshavare lämna

Skyldighet att

resultat

Enligt nuvarande minerallag är den som innehar undersökningstillstånd skyldig att redovisa vilka undersökningar som utförts. Däremot finns ingen skyldighet att redovisa resultaten av undersökningarna. Regeringen har i proposition 1995/962108 om ändring i minerallagen föreslagit att rapporteringsskyldighet avseende resultat skall införas för yrkesmässiga prospektörer. Rapporteringen föreslogs ske när undersökningstiden upphör utan att bearbetningskoncession meddelas. Regeringen har emellertid återkallat propositionen och överlämnat frågan till gruvkommittén för att behandlas i ett sammanhang med övriga mineralpolitiska frågor. Skyldigheten att lämna resultat från pågående prospektering är ingalunda i Sverige. De tillstånd för prospektering efter olja och gas ny som gavs enligt lagen 1974:890 om vissa mineralfyndigheter var förenade med villkor om resultatredovisning. Bl a vid oljeprospekteringen på Gotland lämnades kontinuerliga detaljerade rapporter om prospekteringen till SGU där resultaten förvarades under sekretess. Internationellt är det vanligt att resultat lämnas. Det gäller bl a såväl de stora gruvländema Canada och Australien länder i vår närhet, som exempelvis Norge, Finland och Grönland. Från de svenska gruvföretagens sida har betänkligheter framförts mot att resultat måste inlämnas.

Minerallagen m m behov av ändringar lll -

Utgångspunkten för att lämna resultat är att den som fått tillåtelse att göra undersökningar på annans mark också bör dela med sig av den kunskap som man erhållit i samband med undersökningen, när den inte leder till bearbetningskoncession. De resultat som lämnas behöver inte innefatta tolkade resultat, men skall inkludera rådata, t ex i form av mätvärden. Det innebär att geokemiska resultat bara behöver redovisas som analysvärden och inte som tolkade värden. På samma sätt gäller med geofysiska mätningar att uppmätta värden skall redovisas, medan tolkningar t ex avseende var malm kan förekomma inte behöver redovisas. Geologiska observationer skall redovisas, tolkningar behöver inte bifogas. Det innebär att den men geologiska karteringen av borrkämor skall redovisas liksom mätningar som gjorts i borrhål. Däremot behöver inte något uttalande om var man anser att malm kan förekomma bifogas. Bestämmelserna bör emellertid inte vara så utformade att de motverkar sitt syfte att stimulera till ökad prospektering och i stället försvårar för den som bedriver seriös prospektering. För att undvika detta bör resultatet vara sekretessbelagt i fyra år från det att tillståndet upphörde att gälla. Under denna tid har prospekteringsföretaget möjlighet att sälja resultaten till den som snabbt önskar komma i besittning dem. Om företaget på nytt söker undersökningstillstånd av på hela eller delar samma område senast tretton månader från det att av det förra tillståndet upphörde att gälla skall företaget få tillbaka sin resultatredovisning i de delar som berör det gemensamma området under förutsättning och i samband med att tillstånd beviljas och endast för denna del.

6.6 Behov för

av åtgärder till skydd miljön

och naturvärden

6.6.1 Regleringen i lagstiftning

annan

Nedan lämnas kort redogörelse för annan lagstiftning som kan ha en betydelse i samband med prospektering efter och utvinning mineral. av

112 Minerallagen m m behov ändringar - av

Plan- och bygglagen 1987:10 PBL -

I PBL finns bestämmelser om styrinstrument för användningen av mark och vatten och om byggande. Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. Förutom att besluta om en ickebindande översiktsplan kan en kommun för ett begränsat område, anta områdesbestämmelser om det behövs bl a för att säkerställa att riksintressen enligt lagen l987:12 om hushållning med naturresurser tillgodoses. Områdesbestämmelser förutsätter dock att detaljplan saknas för området. Lagen innehåller också regler om plangenomförande och bestämmelser om rättigheter i förhållandet mellan kommunen och den enskilde markägaren, när det gäller genomförandet.

Lagen 1987 :12 om hushållning med naturresurser NRL -

I områden som är av riksintresse för naturvärden, kulturminnesvården eller friluftslivet får åtgärder innebär att dessa intressen påtagligt som skadas inte vidtas, jfr 2 kap. 6 § NRL. Vissa kust- och skärgårdsområden kan även omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. NRL med hänsyn till områdenas natur- eller kulturvärden. Det innebär att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt skall beaktas vid bedömningen tillåtligheten exploateringsföretag eller av av andra ingrepp i miljön. Enligt samma kapitel framgår att åtgärder inom de s k obrutna fjällornrådena endast får vidtas om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas. Bebyggelse och anläggningar får i princip endast komma till stånd där om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, Vetenskaplig forskning eller för det rörliga friluftslivet. Regeringens tillstånd krävs för att uppförande av anläggning för utvinning ämnen eller material, jfr 4 kap. l § NRL. Även i övriga av fall kan regeringen besluta enligt 4 kap. 2 § NRL att tillstånd krävs för uppförande anläggning det kan antas att den kan få betydande av om omfattning eller bli av ingripande beskaffenhet. I 5 kap. NRL finns regler miljökonsekvensbeskrivningar. En miljökonsekvensbeskrivom ning skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser.

Minerallagen m behov av ändringar 113 m -

Naturvårdslagen 1964:822 NvL

-

Vid arbetsföretag väsentligt kan komma att ändra naturmiljön skall som samråd ske med länsstyrelsen innan företaget utförs, jfr 20 § NvL. Vid ett sådant samråd kan länsstyrelsen förelägga prospektören att vidta åtgärder behövs för att begränsa eller motverka skador på som natunniljön. I sista hand kan länsstyrelsen förbjuda att ett arbetsföretag kommer till stånd. Enligt 19 § NvL kan ett område, inom vilket det behövs särskilda åtgärder för att skydda eller vårda naturmiljön förklaras för naturvårdsområde. Inom ett sådant område eller ett område som omfattas strandskydd enligt 15 § NvL får bl tippning eller av a schaktning inte utföras utan länsstyrelsens tillstånd.

Kulturminneslagen 1988:950

Enligt 6 § kulturrninneslagen är det förbjudet att utan tillstånd av länsstyrelsen rubba, ändra eller på något sätt skada fast fornlämning. en Ett sådant tillstånd får endast lämnas fomlämningen medför hinder om eller olägenhet inte står i rimligt förhållande till fornlämningens som betydelse.

Miljöskyddslagen 1969:387 MsL -

MsL tillämpas bl på användning mark, byggnad eller anläggning a av kan medföra förorening mark eller vattenområde eller som kan som av medföra störning för omgivningen. Tillstånd till miljöfarlig verksamhet kan meddelas koncessionsnämnden för miljöskydd. Verksamhet som av kan befaras orsaka väsentlig olägenhet får enligt 6 § andra stycket MsL inte bedrivas. Regeringen kan dock lämna tillstånd verksamheten är om synnerlig betydelse från allmän synpunkt. Har fråga om anläggnings av tillåtlighet prövats enligt 4 kap. NRL är beslutet bindande vid prövning enligt denna lag.

114 Minerallagen behov ändringar m m - av

Minerallagens regler om miljöskydd m m

I minerallagen uppställs inte några särskilda krav från miljösynpunkt vad gäller undersökningstillstånd. Undersökningstillstånd för olja, gas, diamant och kol skall dock enligt 2 kap. 10 § minerallagen förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt. I 3 kap. minerallagen regleras frågan om hur undersökningsarbetena får bedrivas. Hinder mot undersökningsarbeten i vissa områden finns införda i 6 och 7 §§. Av 6 § framgår att undersökningsarbeten överhuvudtaget inte får i nationalpark eller område statlig äga rum som myndighet begärt skall avsättas till nationalpark eller i strid med föreskrifter meddelats beträffande naturreservat. För att undersom sökningsarbeten skall få bedrivas i obrutna fjällområden krävs att länsstyrelsen lämnar sitt medgivande. Paragrafen innehåller inte någon redogörelse för vad länsstyrelsen har att beakta när den skall lämna sitt medgivande. I fråga om bearbetningskoncession uttalas uttryckligen att NRL skall tillämpas i ärendet. Enligt 1 kap. 2 § NRL skall lagens 2 och 3 kap. tillämpas enligt vad som är föreskrivet i bl a minerallagen. En miljökonsekvensbeskrivning skall fogas till ansökan bearbetningskonom cession enligt 4 kap. 2 § minerallagen. Miljökonsekvensbeskrivningen hanteras länsstyrelsen. Av 4 kap. 5 § minerallagen framgår att av en bearbetningskoncession skall förenas med de villkor behövs bl för som a att skydda allmänna intressen eller behövs för att naturtillgångama som skall utforskas och tillvaratas på ett ändamålsenligt sätt. För att kunna bedöma om ytterligare regler behövs till skydd för miljön och naturvärden vid prospektering skall en kort genomgång göras av de undersökningsåtgärder som vanligen förekommer. Utvecklingen av ny teknik för positionsbestämning, den s k GPStekniken, innebär att stakning och uppröj ande staklinjer kommer att av bli obehövligt i framtiden. Tidigare stakades linjer i terrängen för att tjäna som hjälp främst vid geofysiska mätningsarbeten. Avsikten var att man skulle kunna mäta i ett regelbundet rutmönster och dessa staklinjer var då ett sätt att med tillräcklig noggrannhet hålla reda på var man befann sig. Med GPS-systemet kan rätt position erhållas med hjälp av satelliter och markbundna radiosändare. Borrning sker inom relativt begränsade områden. Eftersom borrningen är den dyraste av de prospekteringsaktiviteter som tillämpas används den först när någon indikation på malmförekomst har erhållits med någon av de övriga metoderna.

Minerallagen behov ändringar 115 m m - av

Inverkan vid borrning är mera begränsad omfattning än t ex av skogsarbete. Borrmaskinema är i allmänhet dieseldrivna och monterade på används vid skogsarbete. Vagnen dras på en vagn av samma typ som plats traktor oftast är samma typ som används i av en som av skogsarbete. Borrningen sådan innebär ett visst buller från maskinen. Det kan som dock hållas relativt lågt med ljuddämpare. Genom att bonningspersonalen görs uppmärksam på vikten att städa i samband med och av efter borrning och att samla avfall och frakta bort det kommer det upp inte att annat än ett hjulspår i terrängen, samt i vissa fall ett synas par förseglat järnrör vid borrplatsen. Borrning på och sker företrädesvis vintertid då marken mossar myrar är frusen och snön kan packas till ett bärande lager för bonnings-

utrustningen.

Av NRL framgår att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön

endast får förekomma det kan ske på ett sätt som inte påtagligt om skadar områdenas natur- och kulturvärden. Särskilt känsliga områden är de obrutna fjällområdena. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna dock inte hinder för anläggningar för utvinning av bl a mineral 3 kap. 1 §. utvinning skall få ske i dessa fall krävs För att en enligt förarbetena att utvinningen är mycket stor betydelse från av näringspolitiska eller sysselsättningsmässiga utgångspunkter eller av

försörjnings- eller beredskapsskäl. Vidare anges att brytningstillstånd i

regel kommer att åtföljas ett beslut ändring det obrutna av om av fjällområdets gränser. Av 3 kap. 5 § NRL framgår att andra åtgärder än de behövs för rennäring och friluftsliv får vidtas endast om som m.m. det kan ske områdets karaktär påverkas. Av förarbetena till utan att

stadgandet framgår följande. "Pr0spektering efter mineral kan normalt så att några påtagliga effekter på miljön inte uppkommer.

anpassas

Liksom hittills bör prospektering därför kunna bedrivas inom de obrutna

jjällområdena, det sker i former inte påverkar områdenas

om som karaktär" prop. 1985/86:3 s. 185. Det har framkommit att tveksamhet råder länsstyrelsen och om borgmästaren kan villkora medgivande enligt 3 kap. 6 och 7 minerallagen. Regelmässigt måste den skall lämna tillstånd till en som åtgärd kunna göra det på vissa villkor. Alternativet är att helt avslå en begäran. Syftet med de båda hindersbestämmelserna är att åstadkomma ett extra skydd för vissa områden, vilket uppnås med ett villkorat medgivande. För att undanröja alla tveksamheter föreslås dock att det uttryckligen i såväl 3 kap. 6 7 § att ett medgivande kan anges som villkoras.

116 Minerallagen m m behov ändringar - av

Till förtydligande av länsstyrelsens prövning när det gäller undersökningsarbeten i de obrutna fjällområdena bör bestämmelse införas en som innebär att ett medgivande i dessa områden skall kombineras med de villkor som behövs för att förhindra att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden. Jag anser att den prövning som i dag sker av en ansökan om bearbetningskoncession är tillräcklig och finner därför inte anledning att föreslå ytterligare åtgärder till skydd för miljön och naturvården.

6.7 Avgifter

6.7.1 Allmänt

Den som lämnar in ansökan om undersökningstillstånd är enligt 14 kap. 1 och 2 minerallagen skyldig att erlägga avgifter. Det gäller ansökningsavgift och undersökningsavgift. Ansökningsavgift fast är en engångsavgift som erläggs ansökningstillfálle i samband med att per ansökan undersölcningstillstånd lämnas in till bergmästaren. Avgiften om är inte arealberoende och återbetalas inte även om inget tillstånd skulle utfärdas. Ansökningsavgiften kan ses som en handläggningsavgift.

Undersökningsavgiften är areal- och tidsberoende. Avgiften har relativt

sett satts lågt för de första åren av undersökningstiden och ökar därpå successivt. Motivet för ökningen är att uppmuntra prospektörer att efterhand minska den areal är belagd med undersökningstillstånd. som Avsikten är att man med tiden kan få allt bättre kännedom sitt om område så att man kan styra undersökningsverksamheten mot de mest lovande områdena och samtidigt avstå från de delar av undersökningsområdet som bedöms minst lovande.

Ansökningsavgift

Ansökningsavgiften är fn 6 000 kronor för diamant, olja och gasformiga kolväten samt 300 kronor för övriga koncessionsmineral. Om ansökningsavgiften skulle bli beroende storleken på det område av som ansökan avser skulle en bättre överensstämmelse erhållas med det arbete som handläggningen kräver. Ett sådant systern skulle även verka

Minerallagen m m behov av ändringar 117 -

hämmande på ansökningar lämnas in över stora områden med som avsikten att innan tillstånd erhålles minska arealen drastiskt. Under

handläggningstiden är hela det sökta området skyddat mot andra

konkurrerande prospektörer så sökanden har möjlighet att utestänga andra för samma ansökningsavgift som skulle gälla för ett mindre område. Dessutom tvingas bergmästarämbetena handlägga ärenden över stora arealer alldeles i onödan. För att stävja sådana okynnesansökningar föreslår jag dels att ansökningsavgiñen höjs och dels att avgifterna i viss utsträckning blir arealberoende. Mitt förslag innebär att avgiften beräknas per påbörjat 2 000 ha för alla koncessionsmineral. Avgiften föreslås dessutom ändras från 6 000 kronor per ansökan för diamant, olja och gasformiga kolväten och från 300 kronor ansökan för övriga koncessionsmineral till 500 per kronor påbörjat 2 000 ha och ansökan för ga koncessionsmineral. per

Det innebär för diamantprospektering höjning i den mån

m en ansökan avser större områden än 24 000 ha, eljest en sänkning eller oförändrat. För övriga koncessionsmineral innebär det en höjd avgift.

6.7.3 Undersökningsavgifter

Jag har tidigare föreslagit förändringar när det gäller undersökningstiden, bl innebär att den kan förlängas med ytterligare en femårsperiod

som a utöver vad som gäller nu. Undersökningsavgiftema höjs med ökad undersökningstid främst för ett medel att förmå prospektörema att vara att minska arealen och koncentrera sina undersökningar till de områden är mest lovande för mineralfynd. Det är denna anledning väl som av motiverat att dels höja avgiften vid förlängning efter de första sex åren och dels att föra in ytterligare skärpt avgift efter tio år. Mitt förslag en i jämförelse med nuvarande avgifter framgår av nedanstående sammanställning.

118 Minerallagen m m behov av ändringar -

Undersökningsavgifter/År 1-3 4-6 7-10 I 1-15

kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha och 3 år och år och år och år

Diamant För närvarande 1,50 1,00 1,00 aktuellt Förslag 1,50 " 1,00 5.00 100

Olja och gas För närvarande 3,00 2,00 2,00 aktuellt Förslag 3,00 12 2,00 4,00 10

Övriga koncessionsmineral

För närvarande 15 3 21 21 aktuellt Förslag 15 3 21 50 100

Det bör vidare införas en bestämmelse i mineralförordningen 1992:285 som anger att första årets ansökningsavgift inte kan återfås och att den skall baseras på den ansökta arealen. Areal som bortfaller beroende undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession på annans skall dock borträknas. Likaså gäller att i den utsträckning ansökan avslås på grund förhållanden som sökanden inte kunnat styra över, återav betalas undersölmingsavgiften för areal som bortfaller. Motivet för ovanstående förslag är att stävja okynnesansökningar över stora arealer som sedan delvis återtas i ett sent skede. Förslaget innebär således i korthet att prospektören måste betala minst ett års arealavgift för hela den areal som han söker även om han skulle dra tillbaka ansökan för hela området eller delar därav innan ansökan har behandlats. Den areal som bortfaller vid handläggningen skall dock undantas vid avgiftsberäkningen.

20 öre år 40 öre år 2 och 90 öre år 3 1240 öre år 80 öre år 2 och 180 öre år 3 Zkrår l,4krår2och9krår3

Minerallagen m m behov av ändringar 119 -

Från näringens sida har i utredningens slutskede framförts önskemål om att undersökningsavgiften skall få betalas årsvis även för de tre första åren. Detta innebär en ökad belastning för bergmästama men en ekonomisk fördel för prospektörema. Eftersom konsekvenserna av införandet av en sådan bestämmelse är svåra att överblicka på den korta tid som stått till mitt förfogande krävs ytterligare analys av denna fråga.

6.8 Övrigt

Vid ansökan om undersökningstillstånd skall enligt gällande bestämmelser det sökta området anges. Det sker i allmänhet genom att en karta bifogas där området är utritat. I de flesta fall kan området beskrivas med en månghöming som begränsas av räta linjer. Hömpunktema ger, om de koordinatsätts, en geodetisk beskrivning av området. Det innebär en förenkling för bergmästama att få dessa koordinater angivna i ansökan då materialet direkt kan hanteras digitalt. I de flesta fall sker detta redan nu. Jag föreslår därför att en bestämmelse införs i mineralförordningen att undersökningsornrådena skall begränsas räta linjer bildar om av som månghörningar och att hömpunktemas koordinater av sökanden skall anges i rikets nät, system 2,5 gon W 1938. När en sökande på egen begäran önskar minska sitt undersökningsområde finns bestämmelser i 7 § andra stycket mineralförordningen om att karta skall bifogas ansökan om det sker i samband med förlängning undersökningstiden. Eftersom det finns möjligheter att minska av områdets storlek även vid andra tillfällen jag att bestämmelse anser en om skyldighet att inge karta bör införas som gäller generellt när området ändras. Den ovan föreslaga bestämmelsen om att koordinater skall anges för hörnpunktema vid ansökan om undersökningstillstånd bör även gälla när området minskas.

120 Minerallagen behov ändringar m m - av

6.9 Förslag

Sammanfattningsvis föreslår jag följande :

Den treåriga karenstiden för prospektörer ersätts med en karenstid

på ett år som gäller för alla. Se avsnitt 6.2

Möjlighet till förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd

utökas från gällande maximala tio år till femton år. Se avsnitt

6.3 En skyddzon på 1 000 meter införs omkring bearbetningskoncessioner där förbud mot undersökningstillstånd skall gälla

alla med undantag koncessionsinnehavaren. Se avsnitt 6.4

av 4. Skyldighet införs för den har undersökningstillstånd att som lämna Vissa resultat från sina undersökningar i samband med att

tillståndet upphör eller minskas. Se avsnitt 6.5

Länsstyrelsens och bergmästarens medgivande till undersökningsarbete skall kunna förenas med villkor. Länsstyrelsens medgivande till undersökningsarbeten inom obrutna fjällområden skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtagliga skador uppkommer för områdets natur- och kultur-

värden. Se avsnitt 6.6 Ändrade ansöknings- och undersökningsavgifter. Se avsnitt 6.7.2

och 6.7.3 Vid ansökan undersökningstillstånd skall området anges i om rikets koordinatsystem och begränsas räta linjer. Kartor och av

koordinater skall lämnas in också minskar arealen. Se

när man avsnitt 6.8

7 Samarbete mellan

myndigheter

l Allmänt

statsförvaltningen i Sverige har en organisation som i hög grad är decentraliserad. De centrala beslutsfattarna i riksdag och regering har till sin hjälp ett antal myndigheter som i de flesta fall är expertorgan inom vissa områden. Myndigheternas arbetsområden kan ha beröring med varandra inom vissa sektorer. Likaså är det vanligt att ett ärende som huvudsakligen berör myndighet också innehåller smärre inslag av en sådant som om det vore det dominerande innehållet skulle handläggas vid annan myndighet. Myndigheterna kan i sådana situationer överväga att skaffa kompletterande kompetens. Alternativt kan man söka samråd med andra som har den önskade kompetensen. För statsförvaltningen är det rationellt att myndigheter kan samarbeta och utnyttja varandras kompetens. Det är också en orsak till att exempelvis remissforfarandet kan ge en mångsidig belysning av ett ärende. Gruvnäringen kommer i kontakt med många olika myndigheter. Ett urval dem finns upptagna nedan. Det är från gruvnäringens sida av viktigt att det i de verk man kommer i beröring med finns kompetens inom dess arbetsfält. Kompetensuttunning inom detta område medför en risk att frågor inom branschen inte vinner förståelse i verken. Eftersom en uttunning av kompetensen innebär brist även på beställarkompetens uppstår svårigheter att komplettera i form av köp av konsulttjänster.

7.2 SGU

Sveriges Geologiska Undersökning SGU har två huvudsakliga funktioner. Den ena är att vara central myndighet och expertorgan inom det mineralpolitiska området. Den andra är att vara expertorgan och kunskapskälla i frågor om landets geologiska beskaffenhet.

122 Samarbete mellan myndigheter

Inom det mineralpolitiska området förekommer såväl ärendehantering enligt minerallagstiftningen som utredningsarbete. I båda dessa funktioner förekommer samarbete med en rad andra myndigheter både vad gäller att inhämta och dela med sig av infonnation. Detta gäller i hög grad även företag, särskilt inom mineralbranschen, och andra organ som inte är myndigheter. I många fall finns instruktioner om samråd. Så är exempelvis fallet vid hanteringen av riksintressen för mineralutvinning enligt Naturresurslagen där samråd sker med Naturvårdsverket behandlas i avsnitt 7.5 och länsstyrelserna. Samarbete förekommer på flera olika sätt med bergmästama för vilka SGU är chefsmyndighet. Det gäller även på det administrativa området. Inom utredningsverksamheten finns ett organ för informationsutbyte i SGUs mineralresursråd vars ledamöter kommer från såväl statliga organ som mineralindustrin. Inom det geologiska området hanterar SGU frågor som rör berg, jord och grundvatten. SGU bedriver viss forskning inom dessa områden samt karterar, dokumenterar och informerar. Det sker bl a genom tryckning och distribution av kartor och andra publikationer, genom att göra databaser, arkiv och bibliotek tillgängliga samt genom att bearbeta informationen enligt kunders önskemål. Det finns en mängd användningsområden för denna infonnation. Så är exempelvis kunskap grundvattnet väsentligt för bl a livsmedelsom försörjning, skogsbruk, jordbruk, naturvård, bergbyggande m m. Motsvarande gäller för kunskapen inom övriga ämnesområden som SGU ansvarar för. Detta innebär att en lång rad myndigheter har beröringspunkter med SGU. Etablerade kontakter finns bl a i SGUs marknadsråd tidigare kartråd, inom arbetsgrupper och i forskningsprojekt. Prospek-

törema har specifik kanal för infonnationsutbyte i prospekter-

en ingsrådet. De flesta kontakterna förekommer dock ad hoc. SGUs olika uppgifter har medfört att frågan om dess departementstillhörighet har rests. Av de båda huvudfunktionerna vid SGU som nämnts är den den mineralpolitiska klart knuten till ovan ena - näringspolitiken i landet. Den andra funktionen att samla in, bearbeta, lagra och sprida geologisk information har anknytning till en rad olika områden. Infonnationen sådan utgör beslutsunderlag för tillämpsom ningar inom bl miljö och hälsa, fysisk planering, naturresursförsörja ning, jord- och skogsbruk, totalförsvaret m m. Bland dessa utgör naturresursförsörjning ett vikti område vilket inbegriper mineralprospektering. Detta är så viktigt att baskarteringen har skapats i sin helhet för prospekteringens behov, informationen kan användas också i även om andra tillämpningar. SGU har ävenledes tilldelats särskilda uppgifter att stödja prospekteringen via sitt mineralinforrnationskontor i Malå, som

Samarbete mellan myndigheter 123

tillhandahåller prospekteringsrelevant information och arbetar med marknadsföring av prospektering i Sverige. En avvägning av de olika funktionema vid SGU och de samhällssektorer som utnyttjar dem visar stor övervikt för den en mineralpolitiska sfáren. Mot bakgrund av ovanstående finner jag ingen anledning att föreslå ändrad departementstillhörighet för SGU, utan skälen talar desto starkare för att behålla den rådande ordningen.

7.3 Bergsstaten

Bergsstaten utgörs av två bergmästarämbeten, ett för norra Sverige och ett för södra Sverige, vardera lett bergmästare. Ämbetena har sina av en kontor i Luleå och Falun. Bergmästarämbetena för tillståndsansvarar givning och tillsyn enligt minerallagen. Tillståndsgivningen undersökningstillstånd och bearbetningsavser koncessioner, samt i samband därmed bl a anvisning av mark. I anslutning till denna verksamhet sker registerföring och arkivering för att kunna bidra till kännedom om befintliga och äldre mineralrättigheter. Tillsynen i gruvor har inriktning på malmhushållning, rasrisker, gruvmätning m m. Bergsstaten är den organisation som prospektörer och gruvföretag kommer i direkt kontakt med i frågor har med tillstånd som och tillsyn att göra. Den ökade prospekteringsaktivitet som noterats sedan NSG avvecklats har medfört att bergmästarämbetena har överhopats med ansökningar om undersökningstillstånd. Konsekvensen av detta är att väntetiden för de sökande drastiskt har ökat. I och med att ärenden får relativt lång liggtid hinner många uppgifter i dem bli inaktuella innan de handläggs. Detta innebär att uppgifter måste kontrolleras och uppdateras inför handläggning vilket medför extra arbete. Det kan nu dröja mellan ett och två år innan ett ärende avgörs. Bidragande till den ökade arbetsbelastningen är att det antal ärenden som överklagas för prövning i högre instans också har ökat. Den långa väntetiden är naturligtvis synnerligen otillfredsställande, såväl från de prospekterande företagens som statens synpunkt. Företagens planering blir besvärlig och möjligheten att prospektera skjuts på framtiden, vilket medför att tidpunkten för eventuella fynd också skjuts framåt i tiden. För statens del innebär det i det korta perspektivet att man går miste om intäkter från undersökningsavgiftema och att prospekteringsaktivitcten, med de arbetstillfällen den medför, blir lägre än den eljest skulle vara. I det långa perspektivet medför den lägre

124 Samarbete mellan myndigheter

prospekteringsaktiviteten att färre fynd kommer att göras och att färre arbetstillfällen kommer att tillskapas på sikt. Den långa väntetiden för sannolikt med sig att vissa prospektörer tröttnar och drar sig ur landet för att leta på annat håll.

Bergsstatens organisation och relation till SGU uppfattas som oklar

många. Även uppdelningen bergsstaten i två distrikt har bidragit av av till detta. Det har dock från många håll framförts att den nuvarande ordningen med två kontor är rationell för kunderna, särskilt med tanke på möjligheten för de små prospektörerna att kunna besöka bergmästarna. Prospektörema etablerad kontakt med SGU i prospekteringshar en rådet, vilket även fungerar som ett forum för inbördes information. Detta är ett forum också kan utnyttjas för kontakter med bergsom mästama, särskilt med tanke på deras tillsyn undersökningsverkav samheten. Verksamheten vid Bergsstaten innebär kontakter med flera myndigheter. Utöver SGU är det särskilt Lantmäteriverket och lantmäterimyndigheterna i länen, länsstyrelser och kommuner som bergmästama har informationsutbyte med. Eftersom Bergsstaten är en organisation fattar beslut kan överklagas förekommer kontakter och inforsom som mationsutbyte med domstolar och andra myndigheter inom rättsväsendet.

7.4 NUTEK

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK är en myndighet som bildades 1991 sammanslagning Styrelsen för tekninsk genom av utveckling STU, Statens industriverk SIND och Statens energiverk STEV. Den verkar stödjande inom teknikutveckling och handhar statens utredande och stödjande verksamhet med sikte på utvecklingen inom främst näringslivet. Uppgifterna består i att bidra till näringslivets och regionemas tillväxt och förnyelse samt den långsiktiga utvecklingen energisystemet. Verksamheten är indelad i näringslivsutveckling och av energiutveckling. Den regionalpolitiska verksamheten är inkluderad i näringslivsutveckling. NUTEK stöd till forskning och utveckling, regional ger utveckling och småföretagsutveckling. NUTEK har också ansvar när det gäller EU-frågor det gäller särskilt inom EUs forskningsprogram, småföretagsprogram, strukturfonder och energiprogram. Ansvaret gäller

Samarbete mellan myndigheter 125

i första hand att stimulera till ökat svenskt deltagande i EUs olika program och aktiviteter och på sikt påverka inriktningen så att den i högre grad kommmer att överensstämma med svenska behov och ambitioner. Kontaktema mellan NUTEK och gruvindustrin kan beröra flera av dessa områden. Inget av dem är specifikt för gruvindustrin, flera men har stor betydelse. Energiförsörjningen tillhör de områden har så som stor betydelse för gruvnäringen att hela dess existens hotas om exempelvis energikostnadema ökar väsentligt. Regionalpolitiska insatser kan beröra gruvindustrin specifik för denna. Gruvindustrin utan att vara

har ett intresse att dess problemställningar beaktas när riktlinjerna för

EUs nya ramprogram för FoU dras upp. Ovanstående är exempel på områden där det finns kontaktbehov mellan gruvnäringen och NUTEK. NUTEKs stöd till gruv- och mineralteknisk forskning och utveckling har nästan helt upphört. Kompetensen inom verket på detta område har uttunnats. Detta medför risk för att behoven inom branschen förbises vid NUTEK. När det gäller stöd till malmgeologisk forskning har STU tidigare stött ett program för prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning PIM, som avslutades 1994. Någon forsatt satsning inom detta område har inte skett från NUTEKs sida sannolikt beroende på att dess medel skall sträcka sig över stora teknikområden där många är mycket expansiva. SGU har nu sökt medel för stöd till malmgeologisk forskning för att kunna behålla och utveckla den svenska kompetensen inom detta område, vilket närmare finns beskrivet i forskningsavsnittet kapitel 5. Jag finner det ändamålsenligt att SGU har kompetens inom som egen

denna forskningsgren tårta ansvaret för fördelningen detta stöd med

av direkt inriktning på gruvbranschen. Självfallet skall samråd ske med såväl branschen som med forskare. SGU är statens expertorgan när det gäller mineralpolitik och har därvid branschkännedom om gruv- och mineralindustrin. Detta är något som möjligen kan utnyttjas av NUTEK och andra myndigheter i större utsträckning än vad som sker för närvarande.

7.5 Statens naturvårdsverk SNV

Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om miljövård, som innefattar naturvård och miljöskydd.

5 16-1270

126 Samarbete mellan myndigheter

Det finns flera kontaktytor mellan SGU och Naturvårdsverket. De flesta har med miljöområdet att göra. Det gäller särskilt frågor där den SGU framtagna informationen kan användas i miljöarbetet. Som av exempel kan nämnas att SGU tar fram information om grundvattnet, något har betydelse för både Naturvårdsverket och Livsmedelssom verket. När det gäller kontaktytor mellan SGU och Naturvårdsverket på de områden har relevans för gruvindustrin kan nämnas att de båda som myndigheterna gemensamt arbetar med frågor som rör riksintresse för mineralutvinning enligt 2 kap. 7 § 2 st. naturresurslagen 1987:12 NRL. SGU fattar beslut sådana områden i samråd med Naturvårdsom verket efter samråd med berörda länsstyrelser. Naturvårdsverket har även ett övergripande då det gäller tilllämpningen av naturansvar vårdslagen 1964:822 NvL. Där har Naturvårdsverket bl a stöd för att

samla in produktionsuppgifter från de företag som har tillstånd enligt

NvL, vilket främst omfattar ballast sand, grus och krossberg, men även vissa industrimineral och sten som omfattas av minerallagen. Läns-

styrelserna samlar in produktionsstatistiken Naturvårdsverket och

sänder kopia till SGU matar in den i dator och lagrar den digitalt som samt genomför bearbetning och publicerar årliga sammanställningar. SGU för även register över landets sand- och grustillgångar. Dessutom genomför SGU på uppdrag inventeringar sand- och grustillgångar i av hela län eller regioner.

7.6 institut SGI

Statens geotekniska

Statens geotekniska institut SGI är central förvaltningsmyndighet för

geotekniska frågor i Sverige. SGI skall särskilt bedriva och samordna geoteknisk forskning, utveckla metoder för grundläggning och jordförstärkning, informera forskning och forskningsresultat samt bearbeta om och sprida geoteknisk kunskap. SGI har landets centralbibliotek i ämnet geoteknik. SGI utför uppdrag mot ersättning. Även SGI verkar på det geotekniska området och SGU verkar på om det geologiska finns vissa beröringspunkter. SGIs verksamhet är i stor utsträckning fokuserad på förhållanden i ytnära jord. SGU bedriver undersökningsverksamhet bl tar sikte på att kartlägga jordartemas som a utbredning. Därmed utgör SGUs kartering ett underlag för SGI. Det förekommer samarbete myndigheterna emellan säkert kan som fördjupas.

Samarbete mellan myndigheter 127

7.7 Länsstyrelserna

Statens regionala förvaltningsorgan länsstyrelserna hör till de myndigheter som gruvindustrin kommer i kontakt med i flera olika sammanhang. De omspänner ett mycket brett fält samhället. Länsav styrelserna är bl tillståndsgivare eller remissorgan i frågor har a som med naturvårdslagen och naturresurslagen att göra. Det är i detta sammanhang på sin plats att peka på hanteringen miljökonav

sekvensbeskrivningar i anslutning till att en bearbetningskoncession

beviljas. Länsstyrelserna är också stödjande att det genom vara organ som fördelar statliga insatser. Dessa är oftast inte primärt destinerade till gruvindustrin, men denna eller delar den, kan utgöra del den av en av större kategori som stödet är ämnat för. Erfarenhet och kunskap gnivindustrin och dess villkor varierar om länsstyrelserna emellan beroende på bl hur stor omfattning a gruvnäringen inklusive prospektering har inom respektive län. Länsstyrelserna har generellt sett alldeles för uttunnade kompetenser inom detta område. Eftersom länsstyrelserna oftast har att göra allmän bedömen ning och avvägning mellan flera intressen är det viktigt att det finns resurser även inom detta område. I den mån kompetens saknas och egen inte kan införskaffas bör samråd sökas med myndighet där kompetens finns. Länsstyrelserna måste ofta ta hjälp av konsulter inom områden där den egna expertisen inte räcker till. Men även vid konsultupphandlingen krävs expertkunskap för att kunna göra ett välbalanserat urval bland olika konsulters anbud.

7.8 Andra

myndigheter

Det finns utöver de nämnda ett flertal myndigheter har ovan som beröring med med gruvnäringen i olika hög grad.

Arbetarskyddsstyrelsen tillhör de centrala myndigheter som har

ansvar även för gruvbranschen. Inom denna myndighet finns f n branschkompentens inom detta område. Den regionala tillsynsmyndigheten inom arbetarskyddet är yrkesinspektionen. Dess kompetens inom gruvområdet är varierande beroende på förekomst av gruv- och övrig mineralindustri inom respektive distrikt.

128 Samarbete mellan myndigheter

Den nyligen bildade myndigheten Invest in Sweden Agency ISA har till uppgift att verka för en ökning av utländska investeringar i Sverige. ISA har uppmärksammat behovet ökad marknadsföring av av prospekteringsmöjlighetema i Sverige. I samråd med länsstyrelserna i Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län har ett projekt påbörjats

i avsikt att under ett år marknadsföra prospekteringsmöjligheterna i

främst Sverige. Tanken är att insatsen skall kulminera med delnorra tagande i det stora prospekteringskonventet i Toronto våren 1997. Denna marknadsföring stärker den bedrivs inom SGU. Samråd har ägt rum som mellan myndigheterna. Detta är ett gott exempel på hur flera myndigheter med olika inriktning kan samverka i ett projekt som alla har nytta av och i detta fall kan bidra till att stärka näringen i landet.

7.9 Förslag

En av de frågor jag har att överväga är SGUs departementstillhörighet.

Efter att ha granskat SGUs samlade verksamhet och användning arten av dess resultat och tjänster i samhället finner jag att det finns goda av skäl att behålla den nuvarande ordningen. Det innebär att SGU enligt min mening även fortsättningsvis skall tillhöra Närings- och handelsdepartementet. Vad gäller kompetensen gruvnäringen hos myndigheterna finner om jag uttunning har skett på vissa håll och att det finns vissa luckor. att en Dessa bör enligt min mening i vissa fall kunna fyllas genom att ny relevant kompetens införskaffas. Det ansträngda ekonomiska läget inom statsförvaltningen gör det dock svårt för många myndigheter att nyrekrytera. Det kan då lämpligt att myndigheter samarbetar så att vara de har kompetensen kan bistå dem behöver den. Så skulle t ex som som NUTEK kunna få hjälp från SGU i frågor rör gruvnäringen och som SGU skulle kunna få hjälp från NUTEK inom andra områden som det saknas kompetens för vid SGU. Ovan har jag pekat på att Bergmästarämbetena är hårt belastade av ansökningar undersökningstillstånd, följd av de senare årens om en ändrade mineralpolitk. Följden är att det föreligger en oacceptabelt lång väntetid att få tillstånd. Organisationen och relationerna med SGU

uppfattas oklara inom gruvindustrin. Dessa frågor bör utredas

som närmare SGU och bör resultera i förslag till åtgärder till Närings- och av handelsdepartementet. Enligt vad jag har erfarit har redan arbetet med detta påbörjats.

Samarbete mellan myndigheter 129

SGU och SGI har vissa beröringspunkter i sin verksamhet. Såväl på den vetenskapliga som på den administrativa sidan finns gemensamma

nämnare. För att få en uppfattning om eventuella samordningsvinster

av ett sammanslaget SGU-SGI vill jag därför föreslå att regeringen över ser denna fråga.

6 16-1270

8 Industrimineral, nyttosten

och ballast

Med gruvnäringen har kommittén avsett den traditionella verksamheten i anslutning till malmgmvorna. Det finns emellertid inom mineral-

hanteringen andra delbranscher, som i vissa avseenden har andra förutsättningar än den traditionella malmbaserade gmvindustrin. Sådana

delbranscher innefattar industrimineral, energimineral alunskiffer, kol, olja, gas, nyttosten blocksten, byggnadssten, prydnadssten ballast samt krossten, sand och grus. Många industrimineral omfattas bestämmelserna i minerallagen. av

De finns huvudsakligen nämnda i den andra i l kap. l § ML.

gruppen Många industrimineral är dock k markägannineral, dvs rätten att s utvinna dem tillkommer markägaren och det är endast med civilrättsliga avtal som upplåtelse kan ske. Samma förhållande gäller för nyttosten och ballast, medan energimineralen faller under minerallagen. Ovanstående innebär bl att det inte är regler gäller vid a samma som prospektering efter de mineral som omfattas minerallagen och de av som är markägarmineral. I Dessa mineralgrupper skiljer sig från många andra synpunkter. Sättet att prospektera är olika beroende bl på olika egenskaper hos a olika mineralgrupper kan användas hjälp vid prospekteringen. som som

Det finns också olikheter i önskvärda kvalitetsegenskaper är värdet

som i den sökta mineralen. Sten bryts i stora block för att sågas och som användas som fasadbeklädnad måste sprickfri för att blocket skall vara hänga Stenen måste dessutom ha något karakteristiskt mönster samman. som lockar estetiskt och kan få arkitekter att välja den som som fasadbeklädnad. Stenen måste också homogen så att vara samma

mönster erhålls oavsett den bryts inom ett brytningsområde. Många

var arkitekter fäster dessutom vikt vid företagets långsiktighet med tanke på möjligheten att kunna få mönster vid framtida reparationer och samma utbyggnader. Liknande förhållanden gäller för många industrimineral. Marknaden är ofta inte lika lättillgänglig för malmer, där priset ofta är satt som internationellt vid någon metallbörs och där det oftast går att få leverera

132 Industrimineral, nyttosten och ballast

sin produkt enligt vedertagna mallar. För industrimineral gäller ofta att leverantör måste visa på överlägsen kvalitet, jämnhet i kvalitet, en

uthållighet och pålitlighet då det gäller att komma in på marknaden och

få leverera sin produkt. Marknaden präglas av ofta långvariga relationer mellan leverantörer och kunder. Särskilt viktigt är att kunna uppnå kvalitet är högre än konkurrenternas för att skall kunna som man komma in på marknad och slå ut etablerade leverantörer. en Även på ballastsidan råder förhållanden i stor utsträckning som skiljer sig från de traditionella malmgruvornas. Ballast är i allmänhet en

relativt lokal mineralbaserad råvara, dock har relativt stor som en

exportpotential, särskilt från kustnära områden. Sverige har i detta

avseende berggrund slitstarkt berg som är bra for en gynnsam som ger vägändamål och också är utmärkt att använda i bl a betong. Den som

nackdel Sverige har från försumingssynpunkt, nämligen att vår

som

berggrund till övervägande del består k bergarter, som inte kan

av s sura motverka surt utgör i detta fall fördel. Bergartema är i regn, en

allmänhet mycket hårda och har i allmänhet mycket god motståndskraft

mot vittring. Utvinning industrimineral, sten och ballast sker med täkttillstånd av enligt naturvårdslagen. Sådana utfärdas länsstyrelsen i det län där av verksamheten bedrivs. Det finns mycket uttalat behov forskning och utveckling för ett av de flesta dessa mineral. Behoven skiljer sig dock från vad som gäller av malmmineral. Det beror bl på att andra marknadsförhållanden gäller a

för dessa produkter att kvalitetskraven är andra etc. Det finns en stor

potential utveckla produktionen dessa mineralgrupper i Sverige. att av Den korta tid står till mitt förfogande har inte medgivit en djupare som analys behoven för dessa mineralkategorier. Detta har inte heller av begärts i direktiven. Inom dessa mineralgrupper finns emellertid en

potential för utökad svensk mineralindustri som förtjänar en närmare

en analys.

9 Internationellt samarbete

l Allmänt

Mineral- och metallmarknaderna är i stor utsträckning internationella. Det krävs därför information global täckning för att kunna överav blicka de olika marknaderna och dänned även transparens för att alla skall ha tillgång till information. Mycket mineralindustrins samma av villkor styrs i ökande grad övemationella regelverk och överensav kommelser. Det kan inom för FN och dess eller EU vara ramen organ som regler sätts upp vilka är bindande för AV denna anledning oss. krävs att vi inhämtar kunskap och följer utvecklingen så att vi dels kan anpassa oss till marknaderna och dels kan vara med och påverka det internationella regelverket. Ett internationellt kontaktnät är viktigt för infonnationsutbytet för

såväl Företag myndigheter. Detsamma gäller i hög grad inom

som forskning och undervisning där det är viktigt att få impulser från omvärlden för att vi skall kunna behålla och utveckla vår kompetens för framtiden. Det är inte bara marknaden som är global, även prospektering och brytning har i ökande utsträckning blivit global. Många företag arbetar i flera länder och bidrar därvid med tekniköverföring mellan länderna.

9.2 Samarbete inom EU

9.2.1 Råmaterial

gruppen

Inom EU-kommissionens Directorete General III DG III finns en grupp för råmaterialförsörjning inom den extraktiva industrin utanför

energiområdet The Raw Material Supply Group. Den bildades 1994

med målet att stärka sektorns konkurrenskraft i samarbete med industrin och experter från medlemsländerna. Gruppen är organiserad med under-

134 Internationellt samarbete

och styrgrupper. Sverige deltar i arbete dels på grupper gruppens myndighetssidan via SGU och dels inom industrin via Svenska Gruvföreningen. Det svenska arbetet samordnas i på Näringsen grupp och handelsdepartementet. Den svenska gruvindustrin är medlem i Euromines och delvis i Eurometaux, vilka organisationer har kontor i Bryssel och därmed aktivt kan bevaka industrins intressen. Analogt har de geologiska undersökningama inom EU organisation i Bryssel, en

EuroGe0Surveys, bl har till uppgift att länk för dessa

som a vara en myndigheter till EU. De fyra ämnesområden behandlas i råmaterialgruppen är: som

Förbättrad tillgänglighet till information

- Stöd till balans mellan miljöskydd och sektorns ekonomiska intressen Antagande strukturer för utbildning för industrins behov - av Förstärkning industriell samarbetspolicy med tredje land - av en

Förbättrad informationstillgänglighet

området inforrnationstillgänglighet har hittills tre konkreta åtgärder

Inom kommit fram. European Minerals Yearbook publicerades för första gången 1995. En andra utgåva beräknas komma under 1996. I boken, som framtagits av Roskill Information Services Ltd, behandlas 40 olika mineralgrupper. Framställningen visar särskilt på förhållanden i Europa, i ett globalt men perspektiv. Förekomst, utvinning, handel, pris och konsumtion reserver,

hör till de ämnesområden som genomgående behandlas. Tillgänglighet till geologisk information stöds i ett projekt där de

geologiska undersökningarna i Spanien och Portugal samarbetar för att enhetlig digital databas för den geologiska informationen från skapa en det gruvdistrikt går båda länderna och kallas Pyritbältet. som genom En konferens hölls under 1995 i Spanien där gruvföretag kunde diskutera vilken relevans EUs policies har för mineral- och naturstens-

sektom. Motsvarande konferens är planerad att hållas i Portugal under

hösten 1996.

Internationellt samarbete 135

Miljöfrågor

Miljöfrågorna har varit inriktade på två områden, nämligen regelverket

och kostnaden för industrin för miljöskyddet. Regelverket har klargjorts enkät till medlemsländerna där genom en det dels framgår vilka regler som gäller och dels vilka de myndigheter är som ansvarar för reglerna. Av enkäten framgår att företagen upplever reglerna som krångligare än myndigheterna och att de uppfattar senare

handläggningstiden som kortare än företagen. Reglerna för miljökonsekvensbeskrivningar är något som har stor betydelse for mineral-

industrin. Dessa behandlades också i gruppen. En undersökning som genomfördes under 1995 avseende sten- och makadamindustrin Visade att företagens kostnader för miljöskydd kunde vara i intervallet 5 15 % av de totala utvinningskostnadema. Under- -

sökrmgen var relativt begränsad och kommer sannolikt att utökas.

Utbildning

Euromines har tidigare tagit initiativ syftat till att kartlägga och som ge förslag till säkrad försörjning tekniker och ingenjörer. F EU av n ger bidrag till tvâ aktiviteter inom utbildningsområdet. Den ena tar sikte på att få till stånd lämpliga undeijordsgruvor för främst undervisningsändamål. I den andra har fyra länder gått samman om en gemensam

avslutnig av den högre utbildningen av gruvingenjörer. Sverige deltar

inte i detta projekt, men följer det med intresse. Ett liknande samarbete planeras inom mineralteknikområdet med deltagande från Högskolan i Luleå.

Industriellt samarbete

Initiativ till industriellt samarbete med tredje land har i första hand varit inriktat mot Ryssland och Kina och har genomförts i samarbete med industrin. Sammanträden har genomförts i nämnda länder. En underkommitté för gruvbrytning och råmaterial kommer att bildas för att underlätta samarbetet med Ryssland. I Kina har ett antal investeringsprojekt identifierats.

136 Internationellt samarbete

9.2.2 Samarbete inom EU-forskningen

Sverige har viktigaste gruvnation i Europa ett särskilt ansvar för att som programarbetet i femte och kommande ramprogram innefattar forskning om mineralutvinning. Deltagande i EU-projekt innebär viktig extra finansiering, den men långsiktigt inriktade forskningen kan inte baseras på finansiering från EUs forskningsprogram eftersom utfallet vid varje ansölcningstillfálle är

osäkert.

9.3 Internationella marknadsstudiegrupper

Sverige är medlem i Internationella Bly- och Zinkstudiegruppen och i Internationella Nickelstudiegruppen med säte i London respektive Haag. Dessa är sammanslutningar nationer i grupperna arbetar grupper av som för större öppenhet transparens inom marknaden för respektive metall. I samlas statistik in bearbetas och delges alla medlemgrupperna som Det pågår ett ständigt förbättringsarbete för att större klarhet i mar. hur marknaden fungerar. Det sker dels med statistik och dels genom ny att utarbeta och förbättrade definitioner för att statistiken klarare nya och entydig. Olika former handelshinder studeras liksom övriga mera av

marknadsfaktorer. Det är viktigt att både konsument- och producent-

länder är med i gruppen. Inom nickelmarknaden är Sverige stor konsument, medan produen centskapet dominerar inom bly- och zinkmarknaden. Industrin och handelsledet spelar stor roll i båda att man deltar en grupperna genom i diskussioner och i många fall bidrar till att statistik kommer fram. De spelar också stor roll då det gäller att bedöma riktigheten i framtagen en statistik. Mötena inom blir mötesplats för nätverksbyggande gruppen en och affärsverksamhet Sverige representeras i båda dessa SGU. Inför mötena grupper av hålls förberedande möten med representanter för industrin, Närings- och handelsdepartementet och myndigheter där agendan gås igenom och de

svenska ståndpunktema läggs fast. Det finns motsvarande ägnar sig åt studium av en grupp som kopparmarknaden. Den har sitt säte i Lissabon och är den yngsta av de studiegruppema. Sverige har ännu inte tagit ställning till eventuellt tre medlemskap i denna Vårt land är stor producent av koppar vi grupp. -

Internationellt samarbete 137

står för ca en tredjedel av Europas gruvproduktion metallen, vi av men är också en stor konsument. Koppar används i Sverige i hög grad vid

tillverkning av elektrisk utrustning i ledningar och motorer m.

m Sverige är också stor tillverkare av kylare till bilar. Till kylama används tunna kopparband som veckas till bikakemönster. Grupperna är inte bara fora för att skapa transparens på marknaden. De bidrar också till att upptäcka handelshinder och kan på så sätt stödja frihandeln. De är viktiga mötesplatser för internationellt nätverksbygg-

ande och kan underlätta för deltagarna att enkelt komma över eljest svårtillgänglig information.

9.4 Internationellt samarbete inom

forskning och undervisning

Det kommer behov fortsatt hög kompetens inom den svenska att vara av gruvnäringen om den skall vara konkurrenskraftig även i framtiden. Av denna anledning krävs forskning och undervisning på högsta internationella nivå. Nivån kan vidmakthållas endast livligt infonnagenom tionsutbyte med omvärlden, vilket bör ske avseende både lärare och elever. Internationellt student- och forskarutbyte har förekommit under

lång tid vid svenska universitet och högskolor. Stimulansen för

utländska lärare och forskare att komma till Sverige har i många fall

varit att det finns möjligheter till samverkan med de svenska gruv-

företagen. Många företag arbetar i flera länder och bidrar därvid med tekniköverföring mellan länderna. Genom att arrangera och delta i internationella vetenskapliga konferenser kan kontaktnäten utvidgas, vilket är till gagn både för forskare, studerande och industrin.

9.5 Förslag

Jag har i avsnittet forskning och utveckling avsnitt 5.4.4 pekat på

om att svenskt kunnande inom efterbehandling av gruvindustrins restprodukter skulle kunna utnyttjas inte bara i Sverige utan även i hela Barentsregionen med dess miljöproblem. Den svenska kompetensen inom gruv- och mineralområdet kan också utnyttjas bättre inom

7 16-1270

138 Internationellt samarbete

närområdet Norra Europa och bidra till ett effektivare utnyttjande av mineraltillgångama i Barentsområdet. Jag vill därför föreslå att regeringen närmare granskar under vilka förutsättningar Sverige kan delta i utvecklingen mineralindustrin i norra Europa, särskilt med av inriktning på Barentsområdet. Jag vill också föreslå att regeringen bevakar att mineralindustrins intressen tillgodoses i programarbetet med det femte och följande inom EU. I detta sammanhang vill jag också hänvisa ramprogrammen till mitt tidigare påpekande vikten att myndighetskompetens om av kapitel 7 inom mineralområdet upprätthålls och utvecklas.

10 Specialmotivering till lagförslag

10.1 till

Förslag lag om ändring i minerallagen 1991:45

2 kap. 7 §

Paragrafen anger förutsättningarna för ytterligare förlängning av ett undersökningstillstånd. Paragrafens första stycke är oförändrat och innebär andra förlängning undersökningstillstândets giltigatt en av hetstid kan ske med upp till fyra år om det föreligger synnerliga skäl.

Som anförts i den allmänna motiveringen avsnitt 6.3 har prospek-

teringen på senare år fått en inriktning mot djupare belägna malmer. Att söka efter denna malm lqäver självfallet mycket längre tid än vid typ av annan prospektering. Det kant ex ta flera år innan prospektören vet mer konkret var det är ändamålsenligt att företa närmare undersökningar. Mot den bakgrunden föreslås att ytterligare en förlängning med upptill fem år skall kunna tillståndshavaren visar att betydande arbete ges om nedlagts inom området och gör sannolikt att fortsatta undersökningar kommer att leda till att en ansökan bearbetningskoncession kan om inges och koncession meddelas. Möjligheten till ytterligare förlängning står alltså endast öppen för seriösa prospektörer, som av någon anledning inte kunnat fullfölja arbetena inom undersökningstiden. För att förhindra missbruk föreslås även att avgiften för denna sista period blir kännbar. Jfr avsnitt 6.7

9§

Bestämmelsen i första stycket ersätter den gällande treåriga karenstiden för innehavare undersökningstillstånd. Förslaget kan sägas av vara en återgång till vad som gällde enligt äldre lagstiftning. Det har inte

140 Specialmotivering till lagförslag

framkommit att vad gäller om karenstid har haft någon större som nu effekt på prospekteringsviljan. Det finns inte heller någon grund för antagandet att prospektörer skulle ansöka om undersökningstillstånd utan avsikt att aktivt bedriva undersökningsarbeten. Av dessa anledningar saknas alltså skäl att sätta tillståndshavare i sämre situation än andra en prospektörer. Det kan inte heller bortses från att nuvarande karenstid kan kringgås med hjälp bulvan trots det skydd som lämpligav en hetsprövningen vid bearbetningskoncession innebär. Vad behövs är som ett förbud mot att omedelbart få ett nytt undersökningstillstånd eftersom ett kringgående skulle kunna ske bergmästarens prövning vid annars av begäran förlängning giltighetstiden. Bestämmelsen skall alltså ses om av

som ett komplement till reglerna om förlängning av giltighetstiden. För

att förhindra att karenstiden sätts spel att tillstândshavaren ur genom använder bulvan föreslås förbudet gälla generellt. Förbudstiden bör, en liksom enligt tidigare gällande lag, sättas till ett år eftersom den då även möjliggör seriös prövning eventuell dispensansökan enligt en av en andra stycket. Paragrafens andra stycke är oförändrat.

9a§

Bestämmelsen saknar motsvarighet i gällande minerallag. Skälen till förslaget har nämnare utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.4. Genom bestämmelsen skyddas igångvarande gruvor eller mot-

svarande anläggningar mot spekulativ prospektering i direkt anslutning

till driftstället. Sannolikheten för att hitta brytvärd malm i närområdet till är självfallet stor. Det är önskvärt att den prospektör som en gruva hittat malmkropp får fortsätta att bryta den även området inte i en om sin helhet kartlagt vid tiden för beviljande av bearbetningsvar koncession. Underlaget för att bedriva tex två gruvor inom samma område torde sällsynt. Det föreslås mot den bakgrunden att s k vara en skyddszon införs beviljad bearbetningskoncession. Området skall runt en inte större än vad är absolut nödvändigt för att uppnå sitt vara som syfte, varför det bestäms till l 000 meter. Eftersom redan en ansökan bearbetningskoncession kan dra till sig andra prospektörer måste om skyddszonen få effekt redan från denna tid. Det är dock inte aktuellt att redan vid ansökningstillfállet avslå ansökan eftersom det är en annan ovisst inom vilket område bearbetningskoncession slutligen som

meddelas. l stället får ansökan om undersökningstillstånd förklaras

en vilande under den tid det tar till dess bearbetningskoncessionen slutligen

Specialmotivering till lagförslag 141

prövats. Eftersom syftet med bestämmelsen endast är att skydda gruvor eller motsvarande anläggningar som är i drift skall skyddszonen upphöra att gälla om sådan anläggning inte tagits i drift under treårsperiod en från det att bearbetningskoncession meddelats. Efter eller att en gruva motsvarande tagits i drift med stöd av bearbetningskoncessionen får undersölmingstillstånd inom skyddszonen endast meddelas den som innehar koncessionen. Det skall för tydlighets skull påpekas att undersökningstillstånd som meddelats vid tiden för ansökan bearbetningsom koncession fortsätter att gälla.

3 kap. 6 §

Det införs ett nytt stycke i paragrafen. Eftersom tveksamhet rått om länsstyrelsen kan villkora sitt medgivande eller bör det i paragrafen klart anges att så kan ske. Länsstyrelsen har att beakta vissa områdens särskilda skyddsaspekter och det är därför naturligt att den kan villkora sitt medgivande, exempelvis på så sätt att medgivande lämnas under

förutsättning av att vissa arbeten sker under vintertid när marken är

frusen. Prospektering efter mineral bedrivs vanligen så att några påtagliga effekter på miljön inte uppkommer. Den bör därför normalt kunna bedrivas även i de områden i 3 kap. 5 § lagen som avses l987:l2 hushållning med naturresurser, de k obrutna fjällomom s rådena, utan att några påtagliga effekter på miljön uppkommer. Till

förtydligande av skyddet just för dessa områden anges att ett

medgivande till undersökning i de obrutna fjällområdena skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att skydda områdets natur- och kulturvärden. I sammanhanget skall observeras att regleringen i denna paragraf inte är uttömmande såtillvida att beroende på under- sökningsförfarandet tillstånd enligt speciallagstiftning kan - annan erfordras. Verksamheten kan t ex beröras bestämmelser i plan- och av bygglagen l987:l0, miljöskyddslagen 1969:387, naturvårdslagen

1964:822, lagen 1987:l2 om hushållning med naturresurser och kultunninneslagen 1988:950.

7§

Till förtydligande införs ett nytt stycke i paragrafen att

som anger borgmästaren får förena sitt medgivande med villkor.

142 Specialmotivering till lagförslag

14 kap. 3 §

Den rapporteringsskyldighet regleras i paragrafen infördes

som ursprungligen då minerallagen trädde i kraft den l juli 1992. En möjlighet att föreskriva motsvarande skyldighet fanns enligt lagen en 1974:890 vissa mineralfyndigheter men saknades i gruvlagen om

1974:342. Den föreslagna ändringen innebär att rapporteringsskyldig-

heten kommer att omfatta även resultaten av undersökningen. numera

Rapporteringsskyldigheten gäller endast för undersökningar som

utförts med stöd undersökningstillstånd. Såsom utvecklats i den av

allmänna motiveringen avsnitt 6.5 skall all data från undersökningarna

redovisas. Däremot behöver redovisningen inte omfatta tolkade resultat

i form av de slutsatser och bedömningar som prospektören gjort.

Rapporteringsskyldigheten inträder även när del av ett område en frånträds. Fristen för lämnande rapport löper inte ut vid överlåtelse av ett undersökningstillstånd skyldigheten följer den nye inneav men havaren. Det står självfallet överlåtaren fritt att själv förvara resultaten för överlämnande eller att omedelbart vid överlåtelsen lämna ett senare resultaten till bergmästaren. Av bestämmelsen följ att resultat som tiller ståndshavaren själv har hand inte får förstöras även om han inte om längre har behov det. Tillståndshavaren har plikt att förvara mateav en rialet till dess att det överlämnas till bergmästaren.

Undersökningsresultat utgör uppgifter affärs- och drift-

om

förhållanden bedrivit undersökningsarbetet. Av 8 kap.

hos den som har 6 § sekretesslagen 1980:100 framgår att sekretess gäller i den utsträckning regeringen föreskriver, för sådana uppgifter som avser som bl tillsyn med avseende på näringslivet, det kan antas att den a om enskilde lider skada uppgiften röjs. Regeringen har redan föreskrivit om sekretess för enskilds affärs- eller driftförhållanden i statlig om myndighets verksamhet består i tillsyn enligt minerallagen. Undersom sökningsresultaten kommer alltså att omfattas sekretess enligt av nuvarande bestämmelser. Sekretessen för uppgifterna bör gälla i högst fyra år för att därefter bli tillgängliga för alla.

I vissa fall kan det vara motiverat att undersökningsresultataten inte blir offentliga. Det är i de fall prospektören så snart han kan på nytt

ansöker undersökningstillstånd på hela eller delar det aktuella om av området. Lämpli kan tidsgränsen bestämmas till tretton månader från gen undersökningstillståndets upphörande, dvs månad efter karenstidens en utgång. I dessa fall bör ingivna resultat återlämnas så snart undersökningstillstånd meddelas. Självfallet är det endast de delar av resultaten

Specialmotivering till lagförslag 143

som omfattas av det nya tillståndet kan återlämnas. De återlämnade som resultaten kommer att omfattas redovisningsplikten för det av nya området.

känns: :nga ti" tm 1:251

Särskilt

yttrande av Torsten Börjemalm

Från den svenska gruvindustrin har framförts uppfattningen, att förslaget inlärrmande prospekteringsresultaten utan ekonomisk kompenom av sation, inmutning eller undersökningstillstånd har släppts, skulle när en minska intresset för satsning av riskkapital för prospektering. Föreliggande förslag i sin helhet till ändringar i minerallagen, där flera synpunkter från gruvnäringen beaktats, har enligt min mening reducerat nackdelarna. Prospektering med syfte att både utöka befintliga malmbaser och hitta brytvärda fyndigheter är emellertid kostnadskrävande och nya ekonomiskt mycket riskabelt. Eventuella intäkter på gjorda satsningar kommer först flera år, oftast 5-10 år, efteråt. Då kan kostnadsnivåer, valutakurser, metallpriser och konjunkturbilder vara helt annorlunda än när besluten om prospekteringsinsatser togs. För att stimulera prospekteringsviljan och minska variationema i prospekteringsinsatserna mellan goda och dåliga år bör därför regeringen överväga möjligheterna för företag att avsätta en viss del av ett års

resultat före skatt till en prospekteringsfond.

Ett konkret förslag årets resultat före skatt, får belopp på är att av ett 25% årets samlade prospekteringsinsatser avsättas till en max. av prospekteringsfond. Beloppet får dock vara större än 25% av årets resultat före skatt. Avsatta medel får högst fonderas i 5 år, och måste då användas för prospektering i Sverige.

aka:

WW

Bilaga 1

g

Dir.

1995:166

Kommittédirektiv

Utredning om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringens utveckling

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor statens roll om

för främjande den svenska gruvnäringens utveckling, t.ex.

av prospekteringens betydelse.

Utredaren skall också utvärdera senaste årens förändringar inom gruvnäringens område.

Behov av och utgångspunkter för en utredning

Produktionen ökar men arbetstillfällena minskar

Utmärkande för såväl den svenska den internationella gmvnäringen som under den senaste tioårsperioden är stor produktivitetsökning och att en en allt större mängd malm bryts och produceras allt färre av personer. Antalet arbetstillfällen och anställda i svenska gruvor har under samma tidsperiod minskat från 31 till 21 från drygt 9 600 till drygt 4 600. resp. Inräknas även produktionsställen för industrimineral uppgår antalet anställda till ca 9 000. Den svenska och mineralnäringen har ett gruvsamlat årligt produktionsvärde på ca 13 miljarder kronor. En betydande del av produktionen exporteras främst till den europeiska marknaden. Gruv- och mineralnäringen har avgörande betydelse för många orter där majoriteten av arbetstillfállena finns i just denna bransch. Gruvnäringen

148 Bilaga 1

har även stor betydelse för andra industriverksamheter. Den svenska gruvnäringens framtid kommer att kännetecknas bl.a. av hård internationell konkurrens, stora investeringar och fortsatt utveckling av produktivitet och kvalitet. Det är därför viktigt att statens roll för gruvnäringens framtida utveckling utreds.

Prospektering utvecklar gruvnäringen

Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Svenska Gruvföreningen har i skrivelser till regeringen redovisat sin på vilka statliga åtgärder syn är nödvändiga för gruvnäringen. En sådan är statens roll vid prosom spektering när Nämnden för statens gruvnäring N SG och Sveriges nu geologiska AB SGAB avvecklats. Båda sysslade med prospektering i syfte att utveckla gruvnäringen.

De totala prospekteringskostnadema i landet ökade från 101 miljoner

kronor år 1993 till 146 miljoner kronor år 1994. Antalet undersökningstillstånd ökade från 149 till 199. I stort sett hela denna ökning av

prospekteringskostnadema beräknas härröra från företag med utländskt ägande. Av de totala prospekteringskostnadema svarade de utländska

företagen för hälften år 1994, jämfört med tredjedel år 1993. ca en Den svenska berggrunden har hög potential för nya fynd av en malmer. Den framtida prospekteringen är därför avgörande betydelse. av Finansieringen framtida prospektering är central fråga för av en en svensk gruvnäring. En viktig fråga är vilken framtida proannan spekteringsnivå krävs för att bl.a. vidmakthålla malmreserven. I som samband med behandlingen budgetpropositionen 1995 prop. av 1994/952100 bil. 13 avslogs motioner att staten skulle delta i om prospekteringen bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/952300.

Principiellt ingår prospektering i de aktiviteter gruvföretagen skall

som bedriva på kommersiella grunder. Eventuella statliga insatser för att främja prospektering måste därför ske på sådant sätt att konkurrensen inte snedvrids inom gruvnäringen. Vidare ställer EU:s regelsystem för statsstöd snäva gränser för vilka statliga insatser som är möjliga. upp

Kartering är basen för prospektering

Regeringens expertorgan för mineralfrågor, Sveriges geologiska undersökning SGU, gör särskilda insatser i prospekteringsintressanta

Bilaga I 149

områden, s.k. baskartering, är stor vikt för framgångsrik malmsom av och industrimineralsökning. Det geologiska faktamaterialet som ligger till grund för företagens prospektering har stor betydelse. SGU:s mineralinforrnationskontor i Malå har en viktig uppgift i detta sammanhang. Många prospektörer, såväl inhemska som utländska, använder sig av kontorets tjänster. Med sälcrare geologiskt underlag kan företagens kostnader och risker reduceras i samband med prospektering. Karteringen är en nödvändig förutsättning för gmvnäringens framtida tillväxt och utveckling.

En forskningspolitisk proposition kommer 1996

Regeringen planerar att lägga fram en forskningspolitisk proposition hösten 1996. För att bedöma behovet forslcnings- och utbildningsinav satser inom gmvnäringens område behövs ytterligare underlag. Det gäller t.ex. behovet kompetensutveckling i prospekterings-, gruv- och av mineralteknik samt malmgeologi på högskolenivå. Sådant underlag kommer att lämnas SGU, Närings- och teknikutvecklingsverket av NUTEK och Statens Naturvårdsverk. Även EU:s forskningsprogram kan ha betydelse för näringens utveckling. Finansieringen av en forskning och utveckling samt kompetensförsörjning är central av betydelse. Av särskilt intresse är ansvarsfördelningen mellan staten och gruvnäringen inom FoU-området.

Regeringen föreslår ändring i minerallagen

Minerallagen l99l:45 reglerar flera frågor av betydelse för den svenska gruvnäringen, bl.a. undersökning och bearbetning av berggrunden. I syfte att förbättra tillväxten i gruvnäringen har regeringen i proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling tillväxtpropositionen aviserat en ändring i minerallagen så att en skyldighet införs att redovisa framkomna resultat från undersökningsarbetet till statlig myndighet i de fall undersökaren inte avser att söka en bearbetningskoncession. I övrigt har lagen inte ändrats sedan år 1992. Efter tre års tillämpning bör utredaren nu granska minerallagen för att se om ytterligare ändringar kan göras.

150 Bilaga 1

Internationellt samarbete kan främja gruvnäringen Gruvnäringen är en internationellt betingad verksamhet. Den svenska gruvnäringens utveckling är beroende av internationellt samarbete. Likheter i den geologiska miljön kan främja samarbetet inom t.ex. forskning och utveckling. Genom EU-medlemskapet kan Sverige ta initiativ i syfte att stärka och utveckla den svenska gruvnäringen.

Samordning av statliga insatser är viktigt Det är viktigt att de statliga organ som sysslar med frågor av betydelse för svensk gruvnäring är samordnade så att de kan hantera mineralfrågorna på bästa sätt. Det gäller t.ex. organ som SGU, Bergmästarämbetena och vissa länsstyrelser. SGU har två integrerade Verksamhetsinriktningar, nämligen en geovetenskaplig del inriktad mot främst områdena miljö och hälsa, samhällsplanering, naturresurser i vid mening, jordbruk och skogsbruk samt totalförsvaret och en näringspolitisk del, varför frågan om lämpligt huvudmannaskap kan komma att aktualiseras.

Utvärdering av gjorda förändringar Ny minerallagstiftning, avveckling av NSG och SGAB samt försäljning av statens kronoandelar är statliga åtgärder som inneburit ändrade förutsättningar för den svenska gruvnäringen under l990-talet. Dessa förändringar bör nu utvärderas. Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör en särskild utredare tillkallas för att utreda de nämnda frågorna om statens roll för att främja den svenska gmvnäringens utveckling.

Uppdraget

Prospekteringsverksamheten har en central roll för utvecklingen inom den svenska gruvnäringen. Utredaren skall mot denna bakgrund analysera såväl behovet statliga insatser i vilka former dessa av som insatser kan ske. Utredaren bör bl.a. lämna förslag till hur prospekteringen skall finansieras och bedöma vilken omfattning på prospekteringen som är lämplig för att vidmakthålla malrnreserven.

Bilaga I 151

Baskarteringen är ett område där staten har ett särskilt ansvar. Staten gör betydande insatser inom detta område genom SGU. I syfte att bedöma behovet och omfattningen statliga insatser för den baskarteav

ring som SGU genomför skall utredaren närmare utvärdera nivån på

denna verksamhet. Utredaren skall samråda med den arbetsgrupp som

bildats inom regeringskansliet för samverkan om geografiska data och

geografiska informationssystem. Via NUTEK, SGU och Statens Naturvårdsverk stöder staten som tidigare nämnts redan i dag kompetensförsörjningen och FoU på

gruvnäringens område. Som underlag för den forskningspolitiska

propositionen hösten 1996 skall utredaren bedöma behovet och omfattningen av kompetensförsörjning och FoU inom gruvnäringen samt ansvarsfördelningen mellan staten och gruvnäringen. Av särskilt intresse är härvid att kartlägga industrins intresse av att delta i projekt gemensamma med staten. Den minerallag 1991 245 som gäller nu har varit i kraft sedan 1992. Det kan mot denna bakgrund vara värdefullt att utvärdera lagen och dess

tillämpning. Utredaren skall därför utvärdera lagen och lämna förslag till

sådana förändringar kan minska statens kostnader och främja som gruvnäringens utveckling. Tidigare har det pekats på att ett samarbete såväl inom Norden som inom EU bör kunna förstärka effekten av eventuella svenska statliga insatser för att främja gruvnäringens utveckling. Utredaren skall mot denna bakgrund analysera vilken roll staten skall spela inom de olika områden där internationellt samarbete förekommer. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de speciella möjligheter som det svenska EU-

medlemskapet kan medföra.

Med hänsyn till att ansvaret för de statliga insatserna inom gruvnäringen är uppdelat på ett flertal statliga organ är det väsentligt att deras arbete är väl samordnat. Utredaren skall därför kartlägga ansvarsfördelningen mellan de statliga organ som administrerar insatser riktade mot gruvnäringen. Vidare skall det bedömas om insatserna är samordna-

de på sådant sätt att de statliga resurserna utnyttjas effektivt. En uppgift

blir att se över SGU:s olika verksamhetsinriktningar föranleder om ändrat huvudmarmaskap. Statens roll för den svenska gruvnäringen har förändrats under 1990talet. Utredaren skall vid utarbetandet av olika förslag beakta de

förändringar som hittills skett och de förändringar som kan förutses mot

denna bakgrund fram till år 2000 inom svensk gruvnäring. Utredaren

skall också göra utvärdering de senaste årens förändringar.

en av

152 Bilaga I

Med hänsyn till det statsñnansiella läget skall en utgångspunkt för utredaren att statens totala utgiftsåtaganden får öka, såvida inte vara eventuella förslag är finansierade. Även andra restriktioner såsom krav på konkurrensneutralitet och EU:s statsstödsregler måste beaktas vid utformningen av eventuella statliga insatser. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning regionalpolitiska om av konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 maj 1996.

Näringsdepartementet

x®

mm

Bilaga 2 lg

j Dir.

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen

N 1995:13 om statens roll för främjande av den

svenska gruvnäringens utveckling

Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 1996

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen N 1995:13 om statens roll for främjande av den svenska gruvnäringens utveckling får i uppdrag att även analysera och lämna förslag på eventuell ändring i minerallagen 1991:45 som innebär skyldighet for yrkesmässiga prospektörer att rapportera resultaten sitt av

undersökningsarbete, när deras undersökningstillstånd upphör utan att

bearbetningskoncession meddelas inom undersökningsområdet.

Utredningen skall också lämna förslag till hur negativa konsekvenser skall kunna minimeras vid såväl undersökningsarbeten som vid bearbetningskoncessioner. Utredningstiden förlängs till den l oktober 1996.

Uppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 december 1995 dir. 1995:166 tillkallade chefen för Näringsdepartementet en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor om statens roll för främjande den svenska gruvnäringens utveckling. Utredningen skall av enligt direktiven vara slutförd senast den 31 maj 1996. Vidare skall utredningen enligt sina direktiv bl.a. studera prospekteringens betydelse För den svenska gruvnäringens utveckling samt utvärdera minerallagen l991:45 och dess tillämpning.

154 Bilaga 2

På grund att bl.a. ytterligare uppgifter ålagts utredningen har den av begärt att regeringen skall förlänga utredningstiden fram till den l oktober 1996.

Regeringen har i proposition 1995/96:l08 om ändring i minerallagen

föreslagit rapporteringsskyldighet för prospektörer. Regeringen har

emellertid skrivelsen 1995/96:155 återkallat propositionen med genom hänvisning till att eventuella mineralfrågor bör behandlas i ett sammanhang varför den i propositionen föreslagna ändringen i minerallagen bör belysas nämnda utredning. Detta ger enligt av regeringen bättre helhetsbild. Enligt skrivelsen har regeringen för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag som den fortsatta senare beredningen anledning till. kan ge

Regeringen beslutar att Utredningen statens roll för främjande av om den svenska gmvnäringens utveckling N 1995: 13 skall ha slutfört sitt arbete senast den l oktober 1996 samt att utredningen även skall analysera och lämna förslag på eventuell ändring i minerallagen 1991:45 innebär skyldighet för yrkesmässiga prospektörer att som rapportera resultaten sitt undersökningsarbete när deras underav

sökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom

undersökningsområdet.

Utredningen skall också lämna förslag till hur negativa konsekvenser för miljön och naturvärden skall kunna minimeras vid såväl undersökningsarbeten vid bearbetningskoncessioner. som

Näringsdepartementet

Bilaga 3

Utvärdering av geovetenskaplig forskning

Svensk geovetenskaplig forskning har vid flera tillfällen granskats av internationella utvärderingsgrupper. Det gäller bl NUTEKs stöd till prospekteringsinriktad a malmgeologisk forskning PIM, NFRs stöd till geovetenskaplig

grundforskning samt SGUs stöd till riktad geologisk forskning. Nedan

lämnas ett sammandrag av de delar som avser den malmgeologiska kompetensen.

Utvärdering av PIM

Utvärderingen av den andra och sista etappen av PIM lämnades i maj

1995. Den internationella rekommenderar att ett centrum för gruppen forskning i malmgeologi inrättas i Sverige. Det skulle bli det enda i sitt slag i Europa och kunde exempelvis byggas upp med existerande centra i Australien och Canada modell. Ett sådant centrum skulle ha som potentialen att utvecklas till världsledande forskningsinstitut. Följande rekommenderas: En heltidsprofessur i malmgeologi för att leda forskning och undervisning vid centret. Tjänsten kräver en dynamisk malmgeolog av världsklass är medveten industrins behov. Denna tjänst som om måste annonseras internationellt. Ett välstrukturerat program för forskning och undervisning är nödvändigt och doktorander måste tillbringa minst 6 månader vid ett utländskt universitet eller högskola. Det måste finnas tillräckligt med medel för forskarassistenter och utbytesforskare vid centret för att kunna upprätthålla ett internationellt nätverk. Centret bör etableras i Stockholm där forskare kan få möjlighet att samarbeta med andra geo-områden och ha tillgång till bibliotek och avancerade laboratorier. Centret kommer att uppmuntra industrin och

156 Bilaga 3

andra forskare att delta. Logistik och personbehov gör också

Stockholm till den självklara lokaliseringsorten.

Experterna noterar också att den svenska mineralindustrin har stor

nationell betydelse och att sannolikheten för upptäckt malmer är

av nya

god. Det är därför viktigt att satsningen på malmgeologi ökar. Möjliga

källor till finansiering är:

Industrin via MITU eller enskilda företag och staten via NUTEK

och SGU för stödja forskning har betydelse för mineralinduatt som strin.

2. NFR för att stödja grundforskning malmbildande processer.

om S Europeiska Unionen för att stärka intemordisk och europeisk

gemensam malmforskning. 4. NATO för att stödja internationellt bilateralt samarbete, främst med Nordamerika och Australien avseende strategiska mineraltillgångar

av ömsesidigt intresse.

2 NFRs stöd

Utvärdering av

Utvärderingsgruppen granskade NFRs stöd till geovetenskaplig

som

grundforskning sitt yttrande i december 1994.

avgav Gruppen pekar i likhet med PIM-gruppen på den ställningen svaga för malmgeologin i Sverige. Från det malmbrytning startade i Sverige till ca 1980 var att

universiteten, de svenska gruvbolagen och SGU världsledande i

forskning geologi och mineralogi i anslutning till gruvor och om

malmer. Detta har minskat i Sverige med minskande gruvindustri,

en liksom har skett i övriga världen. Det katastrof om Sverige tillät vore

forskningen inom malmgeologisk och ekonomisk geologisk vetenskap

falla under kritisk nivå, eftersom det sannolikt kommer att bli att en mycket dyrt bygga denna kompetens igen under nästa sekel. att upp Efterfrågan på metaller kommer att öka under nästa sekel. Forskning

innefattar ett integrerat arbetssätt inom prospektering, gruvdrift och

som i slutänden avfallshantering är redan utstakat rätt väg att gå. som

Sverige är redan erkänt framgångsrikt inom avfallshantering från kärnlqaftsindustrin och har utvecklad medvetenhet i miljöfrågoma.

en Detta är här en stor tillgång.

Bilaga 3 157

3 stöd

Utvärdering av SGUs

Utvärderingsgruppen för SGUs stöd till tillämpad geovetenskaplig

forskning avgav sitt yttrande i december 1995. Gruppen noterar att det

är angeläget att vidmakthålla en hög kunskapsbas inom landet när det gäller malmgeologiska frågor och att det är ett vitalt intresse för Sverige om man skall vara trovärdig mot omvärlden att kompetens finns inom detta område. Den malmgeologiska forskningen har blivit SGUs ansvar i och med att PIM har upphört. Gruppen lämnar följande rekommendation: Malmer och industrimineral utgör basen för svensk gruv- och mineralindustri. Regeringen har betonat universitetsforskningens betydelse för industrins konkurrenskraft. En effektiv, malmgeologisk forskning förutsätter att det finns omfattande, modern och detaljerad geovetenskaplig information, tillgänglig i digital fonn. Detta finns delvis i Sverige då främst vid SGU. Med ett årligt tillskott av 5 miljoner kronor till SGUs väl etablerade stöd till tillämpad geovetenskaplig forskning, kan även malmgeologisk forskning stödjas.

SOU 1996.152 159

Bilaga 4

Förkortningslista

AFR Avfallsforslcningsrådet AMIRA Australian Mineral Industries Research Association Limited CTMG Centrum för Tillämpad Malmgeologi KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KTH Kungl Tekniska Högskolan LKAB Loussavaara-Kiirunavaara AB MDRU Mineral Deposit Research Unit MEFOS Stiftelsen för Metallurgisk Forskning MIMER Minerals and Metals Recycling Research Centre MinF o Stiftelsen Mineraltelmisk forskning MISTRA Stiftelsen for miljöstrategisk forskning MITEC Mining Industry Technology Council of Canada MITU Stiftelsen Mineralindustrins Teknikutveckling MsL Miljöskyddslagen MWD Measure while drilling NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet NSG Nämnden för Statens Gruvegendom NvL Naturvårdslagen NRL Naturresurslagen NUTEK Närings- och telmikutvecklingsverket PBL Plan- och bygglagen PIM Prospekteringsinriktad malmgeologi SGAB Sveriges Geologiska AB SGI Statens Geotekniska Institut SGU Sveriges Geologiska Undersökning SIND Statens Industriverk SKB Svensk Kämbränslehantering AB SSF Stiftelsen för strategisk forskning STEV Statens Energiverk STU Styrelsen for Teknisk Utveckling SveBeFo Stiftelsen Svensk Bergteknisk Forskning TFR Teknikvetenskapliga forskningsråd

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan Ett âr med EU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Möss och människor.Exempel bra Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . .Forskning för vár vardag.C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeár. .Kommuner och landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. .Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. .Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktensomrâde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament . och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. . utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen pá allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativ och förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52.Precisering av handelsändamâlet i detaljplan.M. 1993 års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsornráden. S. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret.Fö. av 25. Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikensktmskapsgrund. 86. Utvecklad samordninginom det civila försvaret

En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. överväganden och förslag. Fö.

60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionell fastighetsindelning.Ju.

utvidgningens effekter den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolan och de smäoch

61.0lika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N. och förhållandetmellanstora och små stater i EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. 91. Den privata värdensomfattningoch framtida

62. EU, konsumenterna och maten ersättningsformer En - översynav de nationella Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareoch sjukgymnaster.S. - taxorna 63. Medicinskaundersökningar i arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93. Ny yrkestrañldagstiftning. K. Socialförsäkringens administration.S. 94. Nationellteleadresskatalog. K.

65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95.Botniabanan.K.

i Sverige. Jo. 96. Strukturförändringoch besparing.

66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Några folkbokföringsfrågor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69.Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Utvärdering Vem styr försvaret av 70. Samverkan mellanhögskolanoch näringslivet.N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.In. LEMO-reformensavveckling personal.Fö. av 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar.Del A.

73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B.

Volym 1 En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.

Volume 1 An Assessment.M. l01.Kämavfall teknik och platsval. KASAMs - - 74. Svenskkärnteknisk tillsynsverksamhet. yttrande över SKBsFUD-Program 95. M.

Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclearRegulatory Activities. 103. Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbar utveckling. - en 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och 2. M.

76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden. C. formalia. Sammanfattning ett av seminariumi 105.Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamhet i 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen. Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, Översyn - 79. av revisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning ett seminariumi av 80. Viktigt meddelande. november1995.UD.

Radiooch TV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumentemaoch miljön. C.

81. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109. Från åkerlottertill Paradis delbetänkande ett 82. En översynav luft- sjö- och spårtrañkens från Utredningen om universitetsfastigheter m.m.

tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlâtelseroch tomträttsupplâtelser av 83. Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter.Fi.

84.Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svenskt kultumät IT och framtiden ett - 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturornrådet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.S.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

lll. Bevakadövergång. Åldersgränser för 137.Kommunalförbundoch nämnd ungaupp gemensam till 30 år. C tvá former för kommunalsamverkan.In. 112.Integrering av miljöhänsyninom denstatliga 138. Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens förvaltningen. M. område m.m. S. 113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del l och 2. 140.KO:s biträde enskilda.In. 114 En körkortsreform. K. . 141 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. . l 1 5 Barnkonventionen och utlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen. K. . l 1 6. Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller möte- Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid längd förläggning inflytande.A. - 119.Lättnad i dubbelbeskattningen mindre företags av 146.Att återerövravardagen.S. inkomster. Fi. Övergångsbestämmelser till miljöbalken.M. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U. 148. . Översyn förvärvslagenochhyreslagen - av 121.Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. Borgenoch pant. Ju. 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar 149 Elberedskapen. Författningsfrâgor.N. . och hantverksutövande. U. 150.En allmänochsammanhållen arbetslöshets- 123.Iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av försäkring.A. försvaretsledningoch stöd. Fö. 151.Bidrag genom arbete En antologi.S. - 124. Miljö för en hållbarhälsoutveckling. 152.Gruvorna och framtiden. N. Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. S. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. Bilaga Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet. S. Environmentfor Sustainable HealthDevelopmentan Action Planfor Sweden.S. 125.Drogeri trafiken.Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. S. 127.Folkbildningensinstitutioner.U. 128.Skyddet av kulturmiljön.En översyn av kultunninneslagens bestämmelser byggnader om och kulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch ortnamn. Ku. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 130.De tvá kulturema.Rapporter KlausRichard av Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 131.Externvärdering av hot och förmåga. Bilagormed underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132.Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 133.Jämställdvård. Olika vårdpå lika villkor. S. 134.Jämställdvård. Möteni värden ett ur tvärvetenskapligt perspektiv. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. Kunskapsläge och behov av framtida FoU. S. 136.Effekter av EU:sjordbrukspolitik.Jo.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EUzs regeringskonferens procedurer,aktörer,

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi Möss och märmiskor. Exempel bra april 1996. 76 IT-användningbland barn och ungdomar. 32 EU och Sverigefrån Kiruna till Malmö.

Justitiedepartementet Sammanfattning av fyra regionala möten

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Elektronisk dokumenthantering.40 november 1995. 107 Presumtionsregeln i expropriations1agen.45

Förbudmot vapen allmänplats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderat personval. 66 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Ekobrottsforskning. 84 efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Tredimensionell fastighetsindelning.87 försäkringar. 18 Kameraövervakning.88 Statens maritima verksamhet. 41 Droger i trafiken. 125 Finansieringenav det civila försvaret. 58 Översyn av förvärvslagen ochhyreslagen Utvecklad samordning inom det civila försvaret Borgen och pant. 148 och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. lem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför En uppföljning av genomförda förändringar regeringskonferensen 1996. 4 inom försvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Politikomráden under lupp. Frågor om EU:s första Effektivare försvarsfastigheter pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Utvärderingav en reform. 97 Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheterav arbeteti EU. 6 effekternaav LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 LEMO-reformens avveckling av personal.99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga iakttagelseroch förslag efter omstruktureringen av och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte försvarets ledningoch stöd. 123 utvidgning. 15 De två kulturema.Rapporter av Klaus Richard Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Zetterberg. Bilagormed underlagsmaterial till rättigheter i EU. 16 UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. 130 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Extern värdering av hot och förmåga.Bilagormed bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 underlagsmaterial till UTFöRzsslutbetänkande Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga SOU 1996:123. 131 EU-ländersförslag och debatt inför Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens regeringskonferensen 1996. 24 metoder och resultat. Bilagor med underlagsmaterial Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.132 och offentlighet i EU. 42

JämställdheteniEU. Spelregler och Socialdepartementet

verklighetsbilder.43 Sveriges medverkani FN:s familjeår. 37 Europapolitikens kunskapsgnmd. Kooperativa möjligheter i storstadsomrâden. 54 En principdiskussionutifrån Försäkringskassan Sverige Översyn av EU 96-kommitténs erfarenheter.59 - Socialförsäkringens administration. 64 Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och Rättspsykiatriskt forskningsregister.72 utvidgningens effekter den gemensamma Allmänt pensionssparande. 83 jordbrukspolitiken. 60 Egon Jönsson en kartläggning av lokala Om flexibel integration - Olika länderolika takt. samverkansprojekt inom rehabiliteringsomrâdet.85 och förhållandet mellan stora och små stater i EU.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Den privata vårdensomfattning och framtida Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 ersättningsformer En översyn av de nationella - Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 taxorna för läkareoch sjukgymnaster.91 Några folkbokföringsfrågor. 68 En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti rehabilitering.Del 1 och 113 Sverige. 77 Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Översyn av revisionsreglerna.79 Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 124 Ett nytt systern för skattebetalningar.Del A. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 Ett nytt systern för skattebetalningar.Del B. Bilaga2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Författningsförslag,författningskommentarer Environmentfor Sustainable HealthDevelopment an - och bilagor. 100 Action Plan for Sweden.124 Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. 126 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Jämställdvård. Olika vårdpå lika villkor. 133 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplátelserav Jämställdvård. Möteni vården ett ur vissahögskolefastigheter.109 tvärvetenskapligt perspektiv.134 Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. utredningen.116 Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. 135 Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. 117 Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av område m.m. 138 inkomster. 119 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 Skattpá avfall. 139 Att återerövravardagen.146

Bidrag genom arbete En antologi.151 Utbildningsdepartementet

-

Kommunikationsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur går det 1

- Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. Omjärnvägenstrañkledning m.m. 9 Ålders- 2 EU-mopeden. och behörighetskravför Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. två- och trehjuliga motorfordon. 11 20 Bättretrafik medvåginformatik. 17 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 vid universitetoch högskolorefter 1993års Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 universitets-och högskolereform.21 Enskilda vägar. 46 Inflytande riktigt Om elevers rätt till En översyn av luft- sjö- och spártrafikens inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 tillsynsmyndigheter.82 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Ny yrkestrafiklagstiftning.93 Det forskningspolitiska landskapeti Norden Nationellteleadresskatalog. 94 1990-talet.28 Botniabanan.95 Forskningoch Pengar.29 En körkortsreform114 Högskolai Malmö. 36 StationStockholmNord. 118 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 individ och lokalsamhälle.47 Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 Värden i folkhögskolevärlden.75

Finansdepartementet Sammanhålletstudiestöd.90

TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. 102 - Kommuneroch landstingmedbetalnings- Att främja donationertill universitet svårigheter.12 och högskolor. 105 Budgetlag regeringensbefogenheter - Högskolani Malmö slutbetänkande.120 finansmaktensområde.14 - Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - och hantverksutövande.122 brottsbalken.30 Folkbildningensinstitutioner.127 Översyn av skatteflyktslagen. Krock eller möte Om den mångkulturella skolan.143 Reformeratförhandsbesked.44 -

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Ökad konkurrens i handelnmed livsmedel. 144 EU, konsumenterna och maten Elberedskapen. Författningsfrágor.149 Förväntningaroch verklighet. 62 Gruvoma och framtiden.152 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Civildepartementet i Sverige.65 Effekter av EU:s jordbrukspolitik.136 Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Arbetsmarknadsdepartementet 10 Forskning för vár vardag. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34 Attityder och lagstiftning i samverkan Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring + bilagedel.31 alternativoch förslag.51 Konsumentskydd elmarknaden. 104 Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Konsumenterna och miljön. 108 Pâväg egenföretagande. 55 Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp till mot Vägar in i Sverige. 55 30 år. 111 Hälften vore nog om kvinnor och män på - Inrikesdepartementet 90-talets arbetsmarknad. 56 Medicinska undersökningari arbetslivet.63 Lokal demokratioch delaktighet i Sverigesstäder och Arbetstid längd förläggning inflytande. 145 landsbygd.71 - En allmänoch sammanhållen arbetslöshets- Den kommunala självstyrelsenoch grundlagen.129 försäkring. 150 Kommunalförbund och gemensam nämnd tvâ former för kommunal samverkan.137 Kulturdepartementet 140 KO:s biträde enskilda. Från massmediatill multimedia - Miljödepartementet att digitaliserasvensk television.25 Viktigt meddelande. Batterierna en laddad fraga. 8 - Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Nationalstadsparker. 38 Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden Rapport från klimatdelegationen 1995. inom kulturomrädet. 110 Klimatrelaterad forskning. 39 Skyddet av kulturmiljön.En översyn av Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 kulturminneslagens bestämmelser om byggnader Kalkning av sjöar och vattendrag 53 och kulturmiljöer, prästgárdar, kyrkstäderoch Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. ortnamn. 128 Volym l En granskning.73 - SwedishNuclear Regulatory Activities. Näringsdepartementet Volume 1 An Assessment. 73 - Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. upphandling av varor och tjänster med Volym 2 Faktaredogörelser. 74 miljöpåverkan.23 SwedishNuclear Regulatory Activities. Shaping SustainableHomes in an Urbanizing Volume 2 Descriptions.74 - World. SwedishNationalReport for Habitat II. 48 IT i miljöarbetet. 92 Reglerför handelmedel. 49 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs - Kompetens och kapital + bilaga. 69 yttrande över SKBs FUD-Program 95. 101 Samverkan mellan högskolanoch näringslivet. 70 Miljöbalken. En skärpt och samordnad Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelningoch miljölagstiftning för en hållbar utveckling. finansiering.78 Del 1 och 2. 103 Samverkan mellan högskolanoch de småoch Integrering av miljöhänsyn inom den statliga medelstora företagen. 89 förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelser miljöbalken.147 till

AW/q kv ä . . , .9 " r i hm. .w