Prospekteringspolitik

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

RlNG PROS KT Betänkande av mineralråvarukommittén

W

:Regza

H5

Statens offentliga utredningar 1989:92 Industridepartementet

Prospekteringspolitik

Betänkande av

n/nneralråvarukommittén

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00-16.00 (endast internt)

Omslagets hemsida Bild I Resultaten av tlyggeofysiska mätningar utgör en vä- 1 sentlig grund för geologisk kartering och prospektering. (Foto: Lantmäteriet 1989) Bild 2 Utsnitt ur flygmagnetiska kartan Vetlanda SV (skala 1:50 000). Vid Ädelfors bröts en guldförande malm på 1700- och 1800-talen. (Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU) 2 Bild 3 Iyngdkraftsmätning används vid geologisk kartering och prospektering, varvid skillnader i densitet mellan olika bergarter resp. mellan mineralisering och omgivande berg utnyttjas. (Foto: Boliden Mineral AB) Bild 4 Diamantborrning möjliggör detaljerad analys och utvärdering av mineraliseringar. (Foto: Sveriges Geologiska AB, SGAB) 3 4 Bilden på omslagets baksida Vid Cementa ABas cementfabrik i Slite på Gotland förädlas kalksten från närliggande brott. (Foto: Cementa AB)

ISBN 91-38-10465-2 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB, Göteborg 1990

Till statsrådet och chefen för

industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 25 juni 1987 chefen för industridepartementet, statsrådet Peterson, att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med att utreda uppdrag marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror. Med stöd av detta förbemyndigande ordnade departementschefen såsom ledamöter i kommittén fr.o.m. den 1 november 1987 landshövdingen Lars Ivar tillika ord- Hising, förande i kommittén, Rinaldo dåvariksdagsledamoten Karlsson, rande riksdagsledamoten, numera direktören Per-Richard Molén, förbundsordföranden Anders Stendalen, verkställande direktören Roland Widmark (t.o.m. den 31 och fr.o.m. den 1 januari 1988) februari 1988 vice verkställande direktören Ebbe Pehrsson. Att som experter biträda kommittén förordnades fr.o.m. den 1 juni 1988 direktören Kurt Beckius, Pia departementssekreteraren Erson Bernhardtz, direktören Rut Götharson, Mati bergsingenjören Sallert och dåvarande t.f. numera direktören Naz Ahbyråchefen, med Shaikh. Som sekreterare förordnades fr.o.m. den 2 november 1987 avdelningsdirektören Thomas Hellström. Arbetet med utskrift och redigering har i huvudsak utförts av Lill indu- Björn-Fogelberg, stridepartementet. Kommittén har antagit namnet mineralråvarukommittén. Kommittén har avgivit över 1987/88:9 remissyttrande Rapport (Statliga insatser för prospektering) av riksdagens revisorer. Kommittén får härmed överlämna betänkandet ( ) Prospekteringspolitik. Kommittén publicerar samtidigt betänkandet (SOU 1989:93) Prospekteringspolitik (Rapportdel).

Reservationer har av ordföranden Lars Ivar Hising och avgivits

ledamoten Per-Richard Molénn Mineralråvarukommitténs arbete är härmed avslutat. Stockholm den 25 oktober 1989

Lars Ivar Hising

Rinaldo Karlsson Per-Richard Molén Ebbe Pehrsson Anders Stendalen /Thomas Hellström

Innehållsförteckning

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Inledning 1.1 Direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1.2 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1.3 Arbetets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 genomförande 1.4 av arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Redovisning 15

2. Mineralindustrins . . . . . . . . . . . . . betydelse för Sverige 17 2.1 Mineralindustrin i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Sverige 2.2 Försörjningsberedskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

3. Några . . . . . . . . . . . . . . . . .

branschpåverkande faktorer 25

3.1 Ekonomisk tillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Valutautvecklingen 27 3.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Energi 31 3.4 Miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 3.5 Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4. Mineralöversikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 4.1 Urval av mineralråvaror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 4.2 Mineralöversikternas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 disposition 4.3 Slutsatser beträffande för lönsam miförutsättningarna neralutvinning i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 4.3.1 Järnmalm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 4.3.2 Koppar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 4.3.3 Bly - zink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 44 4.3.4 Guld - silver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 4.3.5 Platinagruppens metaller . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 4.3.6 Nickel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 4.3.7 Kobolt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4.3.8 Volfram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 4.3.9 Vanadin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 4.3.10 - . . . . . . . . . . Sällsynta jordartsmetaller apatit 55

Innehållsförteckning

4.3.11 Andalusit, kyanit, sillimanit . . . . . . . . . . . . . . . . 59

4.3.12 Diamant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 60 4.3.13 Karbonatstenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 61 4.3.14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 63

Fältspat-kvarts-litium

4.3.15 Grafit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 65 4.3.16 Kaolin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67 4.3.17 Olivin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 68 4.3.18 Talk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 69 4.3.19 Wollastonit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 70

Prospekteringsverksamhetens inriktning och omfattning

i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Sverige

5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Inledning

5.2 Kostnaden för att hitta en brytvärd malm . . . . . . . . . . 72

5.3 Mineralråvaror i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

fjällvärlden

5.4 Utländska i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

gruvföretag Sverige

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Överväganden

6.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Inledning

6.2 Malmbasens utveckling för i första hand sulfidmalms-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

näringen

6.3 Alternativ NSG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 6.4 Alternativ SPAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 6.5 Priset elektricitet under i första hand 1990-talet . . 93

på

6.6 Reformerad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

företagsbeskattning

till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

Förslag åtgärder

7.1 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

Förslagen sammanfattning

7.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

Utbildning, forskning, utveckling

7.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Kartering 7.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Prospektering

7.5 Mineralråvaror i fjällvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

7.6 Utländska i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 gruvföretag

betänkande I 988/89:N U2] - Mineral-

Näringsutskottets

m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

försörjning

8.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Inledning

8.2 till riksdagen 1988/89:17 av riksdagens reviso- Förslag

rer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 8.3 Motion 1988/89:N206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 8.4 Motion 1988/89:N212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 8.5 Motion 1988/89:N217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 8.6 Motion 1988/89:N307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 8.7 Motion 1988/89:N308 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Innehållsförteckning 8.8 Motion 1988/89:N341 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 8.9 Motion 1988/89:N345 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 136 9. EG-aspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

10. Statsfinansiella konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147

Reservationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Bilaga 1: Direktiv 1987:33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Bilaga 2: Direktiv 1984:5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Bilaga 3: Direktiv 1988:43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 163

consists of

Discovery

what has

seeing everyone seen

and what has

thinking nobody thought.

Max Richards Aberfoyle Ltd

Forkortmngar

APT Ammonium paratungstate (ammo- NSG Nämnden för statens gruvegendom niumparavolframat) NU Näringsutskottet BFL Bokföringslagen OECD Organization for Economic Co-ope- BFN Bokföringsnämnden ration and Development (de väst- BNP liga industriländernas samarbetsor- Bruttonationalprodukt BP British Petroleum ganisation) CAD Kanadensiska dollar OPEC Organization of Petroleum Expor- CECA Communauté Européenne du Char- ting Countries (de oljeexporterande bon et de lAcier (Europeiska kol- ländernas organisation) och stålunionen) oz Ounce CSO Central Selling Organization PBL Plan- och bygglagen Dir Direktiv PCC Precipitated Calcium Carbonate Ds Departementsserie Prop Regeringens proposition ECU European Currency Unit Rare Earths EFTA European Free Trade Association REO Rare Earth Oxides EG Europeiska gemenskaperna rskr Riksdagsskrivelse ELD Elanvändningsdelegationen SCB Statistiska centralbyrån EMS European Monetary System SEK Svenska kronor FIFO Först-in-först-ut (-principen) SFS Svensk författningssamling FoU och utveckling SGAB Sveriges Geologiska AB Forskning G Giga (miljarder) SGU Sveriges geologiska undersökning GBP Brittiska pund SIND Statens industriverk I SIS Standardiseringskommissionen i Industridepartementet kWh Kilowattimme Sverige LAMCO The Liberian American-Swedish SNI Svensk standard för näringsgrensin- Minerals Company delning lb Pound SOU Statens offentliga utredningar LDA Lead Development Association SSAB Svenskt Stål AB LKAB Luossavaara-Kiirunavaara AB STEV Statens energiverk LME London Metal (metall- STORA Stora Kopparbergs Bergslags AB Exchange börsen i London) STU Styrelsen för teknisk utveckling M URF Utredningen om reformerad före- Mega (miljoner) MPU Mineralpolitiska utredningen tagsbeskattning NFR forskningsrådet USBM U.S. Bureau of Mines Naturvetenskapliga NRL om hushållning med natur- USD Amerikanska dollar Lagen

ICSUTSCI m.m. ÖCB Överstyrelsen för civil beredskap

Sammanfattning

Enligt direktiven är vår uppgift att bedöma marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror. Utifrån dessa har vi att bedömningar överväga lämpligheten av att lägga fast en övergripande strategi avseende prospekteringsverksamhetens i En såinriktning Sverige. dan bör ange av övergripande strategi huvudinriktningen prospekteringsverksamheten samt de tidsmässiga prioriteringar som bör göras. Kommittén definierar två frågor, som berör mimycket påtagligt neralindustrins framtid och som snarast möjligt måste få svar: Dessa två frågor är: - Malmbasens utveckling för i första hand sulfidmalmsnäringen. - Priset på elektricitet under i första hand 1990-talet.

Kommittén redovisar resultatet av i två betänkanutredningsarbetet den: - Prospekteringspolitik - SOU 1989:93 Prospekteringspolitik (Rapportdel)

Kommittén presenterar ett antal förslag inom områdena utbildning, forskning, utveckling kartering prospektering.

1 Inledning

1.1 Direktiv

Enligt direktiven (Dir 1987:33) är vår uppgift att bedöma marknads-

förutsättningarna för olika mineralråvaror. Utifrån dessa bedömningar har vi att överväga lämpligheten av att lägga fast en övergripande strategi avseende prospekteringsverksamhetens inriktning i Sverige. En sådan bör huvudinriktövergripande strategi ange ningen av prospekteringsverksamheten samt de tidsmässiga prioriteringar som bör göras. Riksdagens revisorer har lämnat förslag till riksdagen angående den Även i vissa motioner från allmänna statliga prospekteringen. motionstiden berörs prospekteringsverksamheten. Enligt näringsutskottet bör mineralråvarukommittén närmare de som pröva frågor, tas upp av revisorerna och motionärerna. Regeringen har den 1 juni 1989 åt mineralråvarukomuppdragit mittén att närmare pröva de frågor om prospekteringsverksamheten m.m., som tas upp i näringsutskottets betänkande. Vi bör beakta vad som anförs i direktiv

regeringens (Dir 1984:5)

angående utredningsförslagens inriktning.

Enligt regeringens direktiv (Dir 1988:43) bör vi i vårt

utredningsarbete beakta EG-aspekten. Direktiven återfinns i sin helhet i bilagorna 1-3.

Avgränsningar

Enligt direktiven bör de olika mineralråvarornas marknadsförutsättningar studeras på medellång och lång sikt. för olika Prognoser marknaders utveckling, som gjorts under t.ex. 1970-talet och som avsett längre tidsperioder, har ofta visat avvika från det sig kraftigt verkliga utfallet. Detta har till att det i finns färre bidragit dag bedömare, som är beredda att uttala sig beträffande längre prognosperioder. Vi kan konstatera, att det under 1980-talet utvecklats en tendens mot kortare inom industriell planeringsperioder verksamhet. Det tidsperspektiv vi i vårt anlägger utredningsarbete sträcker sig oftast som till kommande sekelskifte. längst

14 Inledning

Kommittén har uppdrag att studera marknadsförutsättningarna för olika, i Sverige förekommande mineralråvaror. Direktiven anger de kriterier, utifrån vilka vi har att göra urvalet av mineralråvaror. Dessa kriterier är: - Mineralråvaror, som i dag bryts. - Mineralråvaror, som är och under senare år varit föremål för betydande prospekteringsinsatser. - Mineralråvaror, som det därutöver kan finnas geologiska förutsättningar för att lönsamt bryta. Mineraliska samt sand och grus bör inte omfattas av energiråvoror utredningen. Beträffande är våra förslag formuleprospekteringsverksamheten rade utifrån den situation vi för de olika delarna av upplever mineralindustrin. Det innebär, att förslagen tar sikte på att inom relativt kort tid försöka skapa överlevnad för de delar av branschen, där malmbasen för närvarande har en påtagligt negativ utveckling. Vi har därmed i våra förslag något satt i bakgrunden geoverksamhet, som är mera långsiktigt inriktad. Vi vill därtill framhålla de direktiv vi har att beakta, vilka anger att förslag skall kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser. Detta blir begränsande för möjligheten att naturligen väcka förslag.

1.3 Arbetets

genomförande

Kommitténs arbete har bedrivits i två steg. I det första steget har marknadsförutsättningarna för ett antal mineralråvaror studerats. Kommittén har också låtit göra en studie av faktorer, som styr av konstruktionsmaterial. Förutom kommitténs exanvändningen har ett antal konsulter anlitats för detta arbete. Kommittén perter har haft ambitionen att söka bästa möjliga kompetens inom resp. område. De slutsatser som dragits av arbetet i detta första steg har utgjort för arbetet med att formulera en övergripande strautgångspunkten avseende inriktning i Sverige. tegi prospekteringsverksamhetens Kommittén har haft besök av ett stort antal representanter för verksamheter, vilka på olika sätt tillhör mineralindustrins område. Kommittén har själv gjort besök hos myndigheter, högskolor, organisationer och företag i Sverige och utomlands. Kommittén har haft 29 sammanträden.

Inledning 15

1.4 arbetet

Redovisning av

Kommittén redovisar resultatet av i två betänkanutredningsarbetet den: - Prospekteringspolitik - SOU 1989:93 Prospekteringspolitik (Rapportdel) I kapitel 2 av detta betänkande redovisar vi några övergripande data om mineralindustrins betydelse för Sverige. Utförliga redogörelser för de olika mineralråvarorna finns i ovan nämnda rapportdel. I detta finns också ett avsnitt om

kapitel försörjningsberedskap.

I kapitel 3 pekar vi på några faktorer, som förutsättpåverkar ningarna för mineralindustrin. Kapitel 4 innehåller dels och slutsatser från de sammanfattning olika mineralöversikterna och dels kommitténs rekommendation beträffande de olika mineralråvarorna. I kapitel 5 försöker vi definiera prospekteringsverksamhetens framtida inriktning och i omfattning Sverige. Kommitténs överväganden beträffande bl.a. den statliga prospekteringsverksamheten framgår av kapitel 6. Kapitel 7 innehåller kommitténs till förslag åtgärder. Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU21 behandlas i kapitel 8. I kapitel 9 redovisar vi EG-aspekter. Slutligen redovisas i 10 de statsfinansiella kapitel konsekvenserna av våra förslag. I betänkandet (SOU 1989:93) Prospekteringspolitik (Rapportdel) återfinns de mineralöversikter, vilka, kommitténs har på uppdrag, utarbetats av ett antal konsulter.

2 Mineralindustrins för

betydelse Sverige

2.1 Mineralindustrin i

Sverige

Vi väljer att i detta avsnitt endast beröra översiktligt den svenska

mineralindustrin. Mer omfattande

beskrivningar görs i de olika

konsultrapporterna för de olika mineralråvaroma. I detta

kapitel ingår också ett avsnitt om

försörjningsberedskap. Metallframställning har i Sverige mycket gamla anor. Den var en

av de första verksamheter som bedrevs i industriliknande former och

som med tiden utvecklades till en renodlad industri. I den svenska

mineralindustrin har järn och alltid en koppar intagit viktig plats.

I den officiella statistiken delas mineralindustrin in i två

närings-

områden. Det ena är

malmgruvor, som i sin tur består av de två del-

branscherna och

järnmalmsgruvor ickejämmalmsgruvor. Det andra

näringsområdet omfattar andra gruvor och mineralbrott, dvs. huvudsakligen förekomster av stenbrott industrimineral, samt sand- och grustäkter. Mineralindustrins produkter med delbranfördelning på scher framgår schematiskt av 2.1. Här bör noteras figur att sinterverk

Figur 2.1 Mineralindustrins rie/branscher och produkter

JÄRNMALMSGRUVOR

Gruva

âtáñkemalm

Anrikningsverk ------D- Slig 4 Pellets Smterverk sinter

ICKEJÄRNMALMSGRUVOR

Gruva

Anrikningsverk

ANDRA GRUVOR OCH MINERALBROTT

Mineralbrott Kmss ma °° -_-_---_› siktade produkter samt BWMCHWQSVGV* blocksten eller skivor

18 Mineralindustrins betydelse för Sverige

hör till oberoende av om de

definitionsmässigt järnmalmsgruvorna, i till gruvor eller stålverk. Figurerna 2.2, 2.3 och 2.4 ligger anslutning inom Exempel på större

anger produktionsställen resp. delbransch.

inom mineralindustrin i tabell 2.1. företag presenteras

i Sverige den I juli 1989 Figur 2.3 lckejärnmalmsgruvori Sverige den I juli 1989 Figur 2.2 Järnmalmsgruvor

ä Viscaria O

0 . Amk Malmberget

. Laisvall

Renstron Honmjam

Horntrask\ Bjorkdal

Km”

Ravlidmyran/â

Kristineberg Långse Udden Åsen

q) Svärd jO

° Falun norra

Dannemora. Garpenberg Gränaesberâ Garpenberg

Q7

Zigkgruvan

Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU

Mineralindustrins

betydelse för Sverige 19

Figur 2.4 Exempel på viktigare praduktionsställen i Sverige för vissa industriella mineral och bergarter den 1 januari 1989

JAIDJCJDIIITTOLNIIIlTIII-IUINI

:up: uputit u.: eldfust lera o . dolomit os: diubus r = fdltsput @Kiruna x . kalksten KR g krifa

@Musugnsbyn

xv = kvarts, kvartsit @Pumu

1:1ZSISIIIÄIEIEJEI.EIEIEIBIUIKI:LSI

04 klinkrande lera olivun

5/7110- un

svavelkns sund, sandsten sr. skiffer 1 x talkjnljsfen G .,_,-

Krnshneb

0 ®Uddengruvun

®Låäsele

u:

\ Östbjör Jfffilöi u

Uroggangurnu =_Fnlu gruva® of l.

“-

rgürümberu - I) 2

Sol l

üdsgworö

*Raaarhårm

3GB Lämna w ..

Gl “V .. áryfhytfan 9 lanshammur u

_\ ,,e,

-

mg *Forsbyn la ”®_Bjbrkvik L

9 i Storugns

T Degerhamn T

N.A.Shaikh so o so m in nu. | lAlilcloltlrlolullLilxlLIglu

Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU

20 Mineralindustrins

betydelse för Sverige

Tabell 2.1 Exempel på större företag inom mineralindustrin

Företag Produkter

Järnmalmsgruvar Dannemora Gruvor Jämmalmsprodukter Grängcsbergs Gruvor Jämmalmsprodukter LKAB Jämmalmsprodukter

lckejämmalmsgruvor Sliger innehållande: Boliden Mineral Koppar, zink, bly, guld, silver, svavelkis STORA Koppar, zink, bly, guld, silver, svavelkis Terra Mining Guld Vicille Montagne Zink, bly, silver Viscaria Koppar

Andra gruvor och mineralbrott Cementa Kalk- och kalkstensprodukter Emström Mineral Dolomit- och kalkstensprodukter, fältspat, kvarts, kvartsit Handöls Tåljsten Talk, tåljsten Partek Klinkrande leror Stråbruken Dolomitprodukter Svenska Mineral Kalk- och kalkstensprodukter, kyanit

Tabell 2.2 Sveriges minerallndustrl 1987

Delbranscher Produk- Föräd- Syssel- Investetions- lings- satta ringar värde värde (MSEK) (MSEK) (MSEK) Jämmalmsgruvor 2 782 1 712 4 000 225 2 077 940 4 000 79 lckejämmalmsgruvor Andra gruvor och mineralbrott 1 374 815 3 600 379 Totalt för branschen 6 233 3 467 11 600 683

Delbranscher Export Import Netto- Exportexport andel (MSEK) (MSEK) (MSEK) (°/o) 2 121 18 2 103 76 Jämmalmsgruvor 1 066 551 515 51 lckejämmalmsgruvor Andra gruvor och mineralbrott 559 1 356 - 797 41

Totalt för branschen 3 746 1 925 1 821 60

Produk- Föräd- Syssel- Investe- Export tions- lings- satta ringar värde värde

Mineralindustrins andel (°/›) av hela industrin 1,0 1,6 1,3 1,9 1,4

Källor: SCB, Nationalräkenskapema SCB , Industristatistik

Mineralindustrins 21 betydelse för Sverige

Mineralindustrins produkter används som insatsvaror i en rad branscher, av vilka järn-, stål- och metallverken är de största avnämarna. Ungefär 40 % av produktionen vidareförädlas i Sverige. De största förbrukarna är SSABs stålverk i Luleå och Oxelösund, Höganäs järn- och stålpulververk samt Boliden Minerals smältverk i Rönnskär. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten finns andra stora avnämare, vilka förbrukar bl.a. sand och grus för framför allt vägbyggen och fyllnadsändamål. Härutöver levereras till produkter jord- och stenvaruindustrin för tillverkning av främst cement, betong, tegel, glas och porslin. Den kemiska industrin producerar bl.a. svavelsyra och fosforsyra med insatsvaror från mineralindustrin. Även massa- och pappersindustrin använder produkter från mineralindustrin. Några viktiga fakta om branschen presenteras i tabell 2.2. Mineralindustrin har en begränsad betydelse i förhållande till hela industrin när det gäller t.ex. sysselsättning, produktion och export. Branschens andel av hela industrin i fråga om dessa centrala variabler ligger i dag på mellan en och två procent. Dessutom kan konstateras att branschen successivt har minskat denna andel under perioden 1975- 1987. Även om mineralindustrin som helhet har en begränsad betydelse, svarar den emellertid ofta för en betydande andel av industrisysselsättningen på anläggningsorterna. Härtill kommer att den spelar en avgörande roll för den inhemska av försörjningen många mineralråvaror.

2.2 Försörjningsberedskap

Vår säkerhetspolitik kräver i dag en utrikespolitisk handlingsfrihet, ett militärt försvar och en civil beredskap. Den senare omfattar bl.a. befolkningsskydd och försörjningsförmåga i olika kriser. Målsättningen neutralitet i krig har sitt pris och om vi skall kunna betala det krävs en god samhällsekonomi. Industriell och utriproduktion keshandel är därvid avgörande faktorer. Den svenska industrins mångsidighet och omfattning ger oss i dag en försörjningsförmåga, som vi i huvudsak kan kontrollera själva även under sådana utrikespolitiska kriser vi enligt 1987 års försvarsbeslut skall kunna möta. Denna förmåga påverkas av i utvecklingen vårt näringsliv. En positiv utveckling inom mineralindustrin ger en dubbel beredskapseffekt. Dels stärker den samhällsekonomin, dels ökar den självförsörjningsgraden i vår beredskap. Vår försörjningsberedskap ett och flexibelt bygger på mångsidigt näringsliv, som med hjälp av begränsade, kompletterande beredskapsåtgärder kan tillgodose såväl civila som militära behov i olika krissituationer.

22 Mineralindustrins betydelse för Sverige

Exakt hur näringslivet skall se ut och vilka produkter som måste kunna tillverkas, underhållas och repareras i en krissituation är mycket svårt att fastställa. Inom det militära och civila försvaret görs planer för en krisproduktion, men de kan aldrig göras heltäckande utan måste mer avse kapacitet än bestämda produkter. Det förekommer också lagring av insatsvaror och, i de fall kapacitet eller andra alternativ saknas, också lagring av färdiga produkter. Ju svagare industriell bas vi har, desto större insatser beträffande krisplaner, beredskapslagring och andra beredskapsåtgärder måste göras, om de nuvarande säkerhetspolitiska målen skall kunna hållas. I den beredskap vi har i dag finns möjligheten till omställning och anpassning av produktionen till förändrade krisbehov. Den blir därigenom inte så begränsad i tiden som den beredskap blir, som till huvuddelen bygger på beredskapslagring. Nedläggningar och andra förändringar i näringslivet kan öka det redan stora utlandsberoendet och medföra krav på betydligt fler och dyrare beredskapsåtgärder än för närvarande. En sådan utveckling medför också begränsningar i uthålligheten. I målsättningen för svensk mineralpolitik ingår att skapa förutsättningar för en god försörjning med mineralråvaror för den svenska industrin. Uppfylls denna målsättning blir kraven på beredskapsåtgärder mindre och uthålligheten ökar. När beredskapsinsatser planeras är utgångspunkten enligt 1987 års försvarsbelut ett årslångt förkrigsskede med gradvis minskande import. Detta följs av ett kortare krig i Europa, där vi själva kan bli indragna eller som neutral stat stå utanför. Därefter kommer en återuppbyggnadsperiod på något år. För att vår försörjning med mineralråvaror skall kunna tillgodoses även i sådana kriser, erfordras att en levande mineralindustri finns att tillgå. Ytterligare ett skäl för behovet av en sådan industri är att 1987 års försvarsbeslut innebar en förändrad syn på de s.k. fredskriserna. I regeringens proposition (1986/87:95) sägs bl.a. att den statliga fredskrislagringen av legeringsmetaller successivt bör avvecklas och att det fortsättningsvis bör ankomma på företagen att genom sin kommersiella lagring svara för den beredskap, som erfordras för att de skall kunna möta fredstida störningar av varutillförseln. Fredskrislagren började byggas upp 1978 och omfattade då ”sydafrikametallerna” krom, mangan och vanadin samt kobolt. Lagringen utökades sedan med nickel, molybden, volfram och titan efter förslag från den mineralpolitiska utredningen 1980. Vid Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, pågår för närvarande den anbefallda avvecklingen av fredskrislagren. Utvecklingen inom industrin innebär bl.a. stora krav på kapitalrationalisering och därmed drastiskt minskad lagerhållning. Denna

Mineralindustrins betydelse för Sverige 23

utveckling underlättas av ”just in time”-systemens införande. Bemot fredstida störningar blir därför mycket låg, men redskapen förbättras naturligtvis om svenska mineraltillgångar kan utnyttjas. Att starta av malmer och industrimineral tar lång tid och brytning kan i de flesta fall i ett akut krisskede inte ge en acceptabel beredskapseffekt i tid. Vi har dock i Sverige goda förutsättningar för att relativt snabbt utvidga mineralindustrin. Den kringindustri, som finns med produktion av bergborrar, anrikningsanläggningar och tung är betydande och internationellt framståenmaskinutrustning, de. Den har stor för beredskapen också som tillverkare av betydelse i kriser attraktiva bytesvaror. Produktions- och utvecklingsförutför denna industri kan behållas och förbättras om det sättningarna finns en svensk marknad för dess produkter. Vår gruv- och mineralindustri producerar varor, som har betydelse inte bara för vår egen försörjning i olika kriser, utan också kan få i det om tillförseln från mer avlägsna betydelse övriga Europa leverantörer störs. I Sverige finns en betydande del av Europas produktion av järn, koppar, zink och bly, något som ger oss attraktiva bytesvaror och därmed beredskapsfördelar. ÖCB måste dock för att kunna tillgodose dagens beredskapsbehov metaller och vissa industrimineral. Lagringsmålen för lagra dessa varor har med hänsyn till de resurser som anvisats i 1987 års försvarsbelut starkt reducerats jämfört med tidigare. De beräknas nu få ett sammanlagt värde på mellan 600 och 900 MSEK och en årlig kapitalkostnad på 70-90 MSEK. 600 MSEK representerar mer normala marknadspriser på metallerna, medan 900 MSEK relaterats till den för närvarande höga prisnivån på bl.a. nickel. I beredskapslagren ingår bl.a. aluminium, kobolt, krom, magnesium, mangan, molybden, nickel, tenn, titan, vanadin, volfram, zink, bauxit, kaolin, korund och magnesit. I den mån svensk produktion av dessa varor kan åstadkommas, blir beredskapen kontinuerlig och kan täcka samtliga krisscenarier, vilket nu inte är möjligt. Beredskapslagringsbehovet och kostnaderna härför minskar dessutom. Det i lagren bundna kapitalet kan då användas för andra beredskapsfrämjande åtgärder. ÖCB har inom detta område också vidtagit åtgärder för att bevara viss industriproduktion. Sammanlagt har ca 20 MSEK använts för att genom s.k. beredskapslån få företag att bevara viss kapacitet och produktion. En mycket har ÖCB utvecklat tillsamspeciell beredskapsåtgärd mans med Metallnormcentralen. Det är beredskapsstandarder för de tonnagemässigt största handelsstålen och för rostfria stål i avsikt att snabbt kunna sätta in sparåtgärder beträffande mangan och krom. De bygger på SIS-standarder och är publicerade av SIS. Insatser som görs för att utveckla vår mineralindustri ger, om de

24 Mineralindustrins betydelse för Sverige

lyckas, också en förbättrad Mineralindustförsörjningsberedskap. rins traditionellt viktiga roll inom det svenska har hittills näringslivet bidragit till att göra vår utifrån resurser försörjningsförmåga egna trovärdig och därmed stärkt vår säkerhetspolitik.

3 Några branschpåverkande faktorer

I detta redovisar vi

kapitel några faktorer, som påverkar förutsättningarna för mineralindustrin:

- Ekonomisk tillväxt

-

Valutautvecklingen

-

Energi

-

Miljö

-

Beskattning

3.1 Ekonomisk tillväxt

Efterfrågan på råvaror såsom t.ex. metallbärande mineral och indu-

strimineral är mer eller mindre direkt knuten till den allmänna

ekonomiska utvecklingen. När det av den gäller bedömningen långsiktiga tillväxtpotentialen i världen vill vi ett avsnitt återge i export-

kreditutredningens betänkande (SOU 1988:42):

I det längre tidsperspektivet, från 1991 och fram till sekelskiftet, bedöms att varken underskott i bytesbalanserna eller skuldkrisen utgör något allvarligt hinder för den ekonomiska utvecklingen. Tillväxtpotentialen begränsas i stället av ökningen i produktivitet och arbetskraft. Den faktiska tillväxten beror också på nationalekonomiernas förmåga att absorbera arbetskraften i produktiv sysselsättning. För industriländerna bedöms den ekonomiska tillväxttakten till 3 % per år. Denna tillväxt är högre än de siffror som redovisats efter 1973, men betydligt lägre än resultaten från decennierna dessförinnan, då tillväxten påskyndades av bl.a.

återuppbyggnaden och utflyttningen från ett lågpro-

duktivt jordbruk. Tillväxtprognosen av grundar sig på en årlig höjning arbetsproduktiviteten på 1,5 %, vilket motsvarar den faktiska produktivitetsökningen mellan 1973 och 1987, och på en ökning i sysselsättningen med likaledes 1,5 %. Eftersom arbetskraften i OECD-länderna trendmässigt vuxit med knappt 1,5 % per år, betyder vårt antagande en långsam nedgång i arbetslösheten, framförallt i Västeuropa, som för närvarande redovisar historiskt mycket höga arbetslöshetstal. Såväl som tillväxt

produktivitetsökning blir högre i Japan än i USA och

Europa. Utvecklingen i Europa är särskilt svår att bedöma. Å ena sidan kan Eurosklerosen dröja sig kvar under 90-talet. Å andra sidan kan skapandet av den inre europeiska marknaden jämte planerade avregleringar väsentligt förbättra resursallokeringen inom regionen, med betydande positiva utslag

Tabellhänvisningar har uteslutits.

26 Några branschpåverkande faktorer

på tillväxtsiffrorna. Arbetet med att rasera de ekonomiska gränserna mellan förrän i mitten av 90- EG-länderna är dock knappast fullbordat tidigast talet. Dessutom kommer vinsterna av den ekonomiska integrationen att åtminstone till en början delvis uppvägas av reformarbetets omställningskostnader. Inflationen i industriländerna beräknas stanna på omkring 4,5 °/o. Detta är mer än 1960-68 och 1986-87, men väsentligt mindre än under den långa sjunker till historiskt normaperioden från 1968 till 1986. De reala räntorna la nivåer kring 3 °/o, och OECD-området genererar ett måttligt överskott i sin bytesbalans, vilket finansierar större delen av tredje världens nettoupplåning. U-Iändernas tillväxt mellan 1991 och 2000 beräknas till 5,5 °/o, ungefär samma som faktiskt registrerades under 70-talet. Med en årlig sysselsättningsökning på 2,5 °/o, drygt en halv procentenhet mer än folkökningen, antas u-länderna prestera en höjning i arbetsproduktiviteten på 3 °/o, dub- Denna siffra förefaller realistisk mot bakbelt så mycket som i-länderna. grund av den mycket låga produktiviteten i utgångsläget, den höga investeringsnivån och de stora möjligheterna att hämta in en del av teknologigapet i förhållande till industriländerna. Underskotten i tredje världens bytesbalanser stiger till 50 miljarder USD men de totala utlandsskulderna växer under den prognosticerade perioden, långsammare än både BNP och export. Direktinvesteringar beräknas ge ett ytterligare kapitalinflöde från utlandet. Teknisk utveckling som förbilligar produktionen och en långsam tillväxt i efterfrågan gör att råvarupriserna också år 2000 kommer att vara låga i jämförelse med de prisnivåer som rådde före 1980. Trots låga priser får dock exporten stigande lönsamhet, på grund av de fallande produktionskostnaderna. och Från 1987, då priserna hade nått en historisk bottennotering, fram till sekelskiftet, blir den reala uppgången för alla råvaror utom bräns- 12 °/o. Under motsvarande vi att len av storleksordningen period beräknar oljepriserna ökar realt med ca 30 °/o. I tabell- - - redovisas en beräkning av de årliga ändringarna i pris, volym och inkomst av u-ländernas råvaruexport mellan 1985 och 2000. Det reala priset beräknas falla för samtliga kategorier utom för jordbruksråvarorna, där det stagnerar. Störst beräknas prisfallet bli för oljan. Den exporterade volymen ökar för samtliga kategorier, och mest för oljan, där OPEC:s omfattande överkapacitet successivt åter tas i bruk. Den genomsnittliga årliga inkomstökningen uppskattas till 1,4 % för alla råvaror utom bränslen. För oljan uppgår inkomstökningen till 1,0 % per år. U-ländernas totala exportvolym beräknas öka med ca 6 °/o per år mellan mindre än importen. Liksom under 1991 och 2000, en halv procentenhet den mest dynamiska i tidigare perioder blir färdigvarorna komponenten för bränslehandeln blir snabbare än exportutvecklingen. Volymtillväxten av de markför övriga råvaror, vilket förklaras av en fortsatt återhämtning nadsandelar som OPEC förlorade under första hälften av 1980-talet.

Prognosen för den ekonomiska tillväxten i Sovjetunionen och Östeuropa

mellan 1991 och 20()O, 2,5 °/o per år, är inte grundad på någon djupare som hindrat expansionen i de analys. Den utgår från att de systembrister socialistiska länderna under 80-talet, består till seklets slut. Om pågående reformer leder till en effektivisering av dessa ekonomier,

genomgripande

härav för resten av kan tillväxten bli väsentligt högre, men konsekvenserna världsekonomin blir små.”

Några branschpåverkande faktorer

Vår egen bedömning av den ekonomiska tillväxttakten i världen

fram till sekelskiftet innebär en med

genomsnittlig ökning

2,5-3,5 % per år.

Valutautvecklingen

3.2 Vid export från Sverige av järnmalmsprodukter och koppar, zink, bly, guld och silver (i form av sliger eller metaller) sker i betalning utländsk valuta. För järnmalm sluts avtalen nästan alltid i ameri-

kanska dollar. För de metallerna är i dollar

övriga prisnoteringarna eller brittiska pund. Även när dessa avsätts den svensprodukter på

ka marknaden sker med från de inter-

prissättningen utgångspunkt nationella noteringarna. Industrimineral i fakproducerade Sverige tureras i regel i svensk valuta både den svenska och utländska på

marknaden.

svängningar i metallpriserna kan, för bl.a. svenska producenter,

förstärkas eller motverkas beroende för relationen

på utvecklingen

mellan svensk och utländsk valuta; Producenterna kan dock försöka

begränsa riskerna på olika sätt, såsom exempelvis genom:

- matchande lån - terminshandel i valutor och metaller - i valutor

optionshandel och metaller.

Figur 3.1 Relationen svenska kronan/amerikanska dollarn 1980-1989

SEK/USD 63073] 13 00

JE. 00

,. u. 00

10. 00

9. 00

E. 00

7. 00

W

.L .. 6. 00

5. 00

a : + : 4.» w- ›--+--«- +-«- ----1›-----*- 4- 047 E! 52 E3 .94 E5 .95 57 se 59

i Några branschpåverkande faktorer

För närvarande kan vi också notera att företag inom bas- och ädelmetallsektorerna av olika skäl förvärvar eller enskilda företag i t.ex. USA och Kanada. En av detta är bl.a. att fyndigheter följd intäkter och kostnader i dollar eller till dollar nära relaterad uppstår valuta. För en svensk kan på detta sätt den totala valutaproducent risken reduceras. Relationen mellan dollar och krona resp. pund och krona under 1980-talet visas i 3.1 och 3.2. Nedan några kommentafigurerna ges rer till resp. figur.

Relationen svenska kronan/amerikanska dollarn

Mellan 1981 och 1985 den svenska kronan gentemot försvagades dollarn. I av berodde detta i huvudsak på de svensbörjan perioden ka 1981 och 1982 på sammanlagt 26 procentenheter. devalveringarna I kombination med detta var dollarns attraktionskraft stor på de internationella valutamarknaderna. Det fanns en rad orsaker till

detta: - Inflationstakten reducerades i USA. kraftigt - minskade och BNP-tillväxten ökade. Penningmängdstillväxten - President förtroendet för ”supermak- Reagan hade återskapat ten” USA. - Den allt räntedifferensen omvärlden ökade högre gentemot intresset för i USA. Gentemot D-marksplaceringplaceringar ar steg räntedifferensen från 3 procentenheter 1982 till 6 procentenheter 1984.

I de växande underskotten i bytesbalans och budbakgrunden låg För att finansiera underskotten var man tvungen att höja getsaldo. räntorna. Från att ha haft världens största utländska förmögenhet 1982 blev USA redan 1985 det land som hade den största utlandsskulden i världen. I februari 1985 dollarn 9,74 SEK. Toppnivån nåddes trots låg på att räntedifferensen vid det hade krympt något mot laget återigen omvärlden. Detta talar för att den hektiska uppgången på slutet av den starka innehöll en hel del spekulationselement. dollarperioden Senare i februari 1985 började dock dollarn att falla. Försvagaccelererade efter den s.k. Plaza-överenskommelsen i New ningen York i samma år. De fem viktigaste industriländerna september enades om att dollarn var övervärderad och att kursen därför borde fortsatte t.o.m. 1987 och kursen låg då sjunka. Dollarpessimismen klart under 6,00 SEK. Under 1988 och 1989 har valutamarknaden överlag varit mera vilket bl.a. har varit avsikten från centralbankerna. Den stabil, amerikanska dollarn har stärkts. I dagsläget (oktober 1989) ånyo handlas dollarn till ungefär 6,50 SEK och har därmed apprecierats

Några branschpåverkande faktorer

med närmare 20 % under de senaste åren gentemot kronan. Detta

har skett trots att räntedifferensen krympt gentemot omvärlden, ned till 2 procentenheter mot D-marksplaceringar. Förtroendet för den

amerikanska ekonomin, och avvägningen av Federal Reserves

pen-

ningpolitik, är sålunda stark.

En orsak är att handelsbalansen har även om

börjat förbättras, underskotten alltjämt är betydande. Dessutom har stora portföljjusteringar gynnat dollarn. Stora utländska investerare, främst japanska, sålde under tidigare år ut stora delar av sina dollartillgång-

ar. Dessa aktörer har återkommit till den amerikanska marknaden i

och med att man där får högre avkastning, som kursfallssamtidigt risken upplevs som mindre efter det stora dollarfallet 1985-87.

Den minskade räntedifferensen och en, av vissa bedömare, för-

väntad otillräcklig förbättring i både och bytesbalans- budgetsaldoutvecklingen riskerar dock att ånyo vara till nackdel för dollarn i

framtiden. De senaste två årens har inte heller direkt

appreciering

förbättrat den amerikanska industrins konkurrenskraft.

Figur 3.2 Relationen svenska kronan/brittiska pundet 1980-1989

SEK/GBP 550731 _ ja_ 50

12. 40

12. 00

__ .. 11.20

L 10. 50

__ \/“ .. . m, 40

10. 00

i_ i. 9. 50

i 4 i .L i i A---*l^-v › -iw -----ui»› -- 9:39 51 52 53 54 55 55 57 55 59

Relationen svenska kronan/brittiska

pundet

Under 1981-82 stärktes av de svenska

pundet på grund devalveringarna. Växelkurspolitiken, med fritt flytande växelkurs, har därefter

30 Några branschpåverkande faktorer

inneburit att växelkursen fluktuerat kraftigt. Då Storbritannien är en betydande oljeproducent har turbulensen kring oljepriserna under 1980-talet kraftigt påverkat även pundkursen. Mellan 1983 och 1985 försvagades pundet mot kronan. Detta beror dock i huvudsak på att dollarn stärktes. I och med den svenska valutakorgens konstruktion försvagades därmed alla andra ingående valutor i korgen. Åren 1980-85 (t.0.m. oktober) var oljepriset högt, mellan 30 och35 pund/fat, vilket innebar att pundet internationellt sett var stabilt. Storbritannien byggde under denna period upp sina oljeproduktionsanläggningar. Pundet blev övervärderat gentemot andra valutor, med följd att konkurrenskraften för tillverkningsindustrin försämrades. När oljepriserna kollapsade under 1985-86 blev pundets fall desto större, från 11,60 till 9,80 SEK hösten 1986. Handelsbalansen började snabbt försämras. Under 1987-88 har dock pundet utvecklats stabilt och har apprecierats mot de flesta valutorna. De främsta orsakerna till detta, förutom att oljepriserna har stabiliserats, är att tillväxten skjutit fart samt att räntorna stigit mer i Storbritannien än på andra håll. Pundet ansågs nu vara undervärderat och gav samtidigt en mycket fin avkastning. statsmakterna hade heller inget emot att pundet stärktes. Med högre pundkurs kunde en del av den importerade inflationen utestängas. Den underliggande ekonomiska utvecklingen, vad beträffar inflation och bytesbalans, var dock alltjämt ogynnsam. Omfattande skattesänkningar hade gjort hushållen konsumtionsbenägna, samtidigt som den starka pundkursen slog hårt mot exportindustrin. Under 1989 har förtroendet för den ekonomiska utvecklingen minskat. Inflationstakten har stigit till över 8 °/o, med konkurrensförsvagande löneavtal som följd, samtidigt som bytesbalansen uppvisar rekordstora underskott. Pundet har därmed försvagats i år. Nedgången har skett trots den rekordhöga räntenivån (base rate för närvarande 15 %) och en räntedifferens gentemot Västtyskland på hela 7 procentenheter. Sammanfattningsvis har den brittiska strategin med flytande växelkurs varit destabiliserande och det finns bedömare, som inte håller det för otänkbart att britterna inom ett år ansluter sig till EMS (European Monetary System). I nuläget förefaller dock pundet övervärderat, vilket försvårar en omedelbar anslutning, samtidigt som den höga inflationen utgör en restriktion för att devalvera pundet just nu.

Vi har med detta avsnitt om valutautvecklingen velat visa att valutafaktorn kan vara av stor betydelse för en råvaruproducent. Utvecklingen för relationen mellan olika valutor på både kort och lång sikt är beroende av en lång rad faktorer, vilka är mycket svåra att

Några branschpåverkande faktorer

väga samman. Även om valutafaktorn är mycket viktig för delar av den svenska mineralindustrin, avstår vi från att göra några prognoser för den svenska kronans fortsatta utveckling.

3.3 Energi

En viktig insatsvara till modern mineralindustri är elektricitet. Anledningen är dels en hög grad av mekanisering och dels att eldrift erbjuder miljömässiga fördelar jämfört med andra alternativ. Med anledning av den nu pågående planeringen inför en avveckling av kärnkraften i Sverige och de konsekvenser detta kan få för bl.a. industrin beträffande tillgång och på vill vi i pris elektricitet, detta avsnitt något peka på betydelsen av elektricitet som insatsvara till mineralindustrin. Vi gör det dels relaterat till andra industribranscher, och dels relaterat till de största företagens ekonomiska resultat. Elpriserna i Sverige jämförs också med dem i andra några länder. Till den elintensiva industrin brukar räknas ett antal branscher, inom vilka elektricitet är en mer betydelsefull insatsvara än inom industrin som helhet. Elkostnad i relation till saluvärde är det vanligen använda måttet på elintensitet. I Elanvändningsdelegationens (ELDs) betänkande (SOU 1987:68, 69) definieras den elintensiva industrin som de branscher, där elkostnaderna 3 % av överstiger saluvärdet, medan statens energiverk (STEV) i en till underbilaga Tjernobylrapporten satte gränsen vid 3,5 %. I ELDs betänkande diskuteras om elkostnaden/saluvärdet eller elkostnaden/förädlingsvärdet är det bästa måttet på elintensitet. Man kom fram till att det finns fördelar och nackdelar med båda måtten. Så länge de branscher man för till gruppen har en elkostnadsandel, som överstiger genomsnittet för svensk industri, kan definitionen försvaras vare sig man sätter elkostnaden i förhållande till saluvärdet eller till förädlingsvärdet. Båda måtten bör redovisas parallellt vid presentationen av olika industribranscher. Med en grov näringsgrensindelning kan man - med något av de två måtten som kriterium - tala om fyra elintensiva branscher: gruvindustrin, massa- och pappersindustrin, kemisk industri samt järn-, stål och metallverk. Med en finare faller underindelning grupper till dessa branscher bort. I de branscher som redovisas i tabell 3.1 är elkostnadsandelen (år 1987) minst 3,4 % av saluvärdet i genomsnitt, räknat över alla arbetsställen i resp. bransch. Dessutom redovisas tillverkningsindu-

strin som helhet. (Med bästa möjliga förfining av den

offentliga statistiken, alltså 4-6-siffrig SNI-nivå, finns också redovisat de tre delbranscher, vilka har den största elintensiteten mätt som elkost-

32 Några branschpåverkande faktorer

Tabell 3.1 Elintensiva branscher i Sverige (år 1987) Elkostnad Elkostnad Antal sys- Saluvärde Förädlings- selsatta

3 Tillverkningsindustri 1,7 3,9 766 500 3411 Massa- och pappersindustri 6,3 16,6 41 200 341111 Massaindustri: mekanisk och halvkemisk massa 13,4 43,5 800 341121 Tidnings- och journalpappersindustri 11,7 27,1 6 800 3511 Kemikalie- och +3512 gödselmedelsindustri 6,3 12,4 9 900 35113 Industri för oxygenoch andra industrigaser 15,2 20,5 1 000 3692 Cement- och kalkindustri 5,6 8,5 l 200 3710 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk 3,9 10,4 33 500 3720 Icke-järnmetallverk 3,5 11,2 11 600 Källa: SCB, Industristatistik

nad/saluvärde.) Inom branscherna finns dock i allmänhet arbetsställen med ganska varierande elintensitet. Det demonstreras tydligt i ELDs betänkande. Det innebär, att om man går ytterligare ett steg

i av informationen - från den branschnivån till

förfining lägsta

arbetsställenivån - reduceras materialet genom att vissa arbetsstäl-

len med låg elkostnadsandel faller bort. Å andra sidan är det möjligt

att man kan finna elintensiva arbetsställen inom branscher, vars

genomsnittliga elkostnadsandel understiger 3,4 %. Någon översikt av elintensiteten på arbetsställe- eller företagsnivå har inte gjorts i tidigare utredningar. Det beror på att sekretesslagen inte tillåter redovisning av uppgifter för enskilda arbetsställen eller enskilda

företag. Vi kan alltså konstatera, att mineralindustrin och i synnerhet

malmgruvorna utgör en i högsta grad elintensiv del av svensk industri, oavsett vilken av de två i tabell 3.1 angivna relationerna vi betraktar. Enligt tabellen har den elintensiva industrin ca 107 000

sysselsatta (år 1987). En betydande del av den svenska mineralindustrins produkter prissätts på den internationella marknaden. En förändring av kostnaderna för de svenska företagen påverkar inte produktpriserna. Inför eventuellt elprishöjningar i Sverige är det ur konbetydande kurrenssynpunkt väsentligt att jämföra elpriserna i Sverige med dem

i konkurrentländerna. En sådan jämförelse har gjorts av ÅF-Energi-

Några branschpåverkande faktorer

konsult. Figur 3.3 anger i och andra elpriserna (år 1988) Sverige sju länder dels för elintensiv industri och dels för industri. För övrig varje land finns två staplar - den undre för elintensiv industri, som i regel har specialavtal, och den övre för övrig industri, vars priser är av mer officiell karaktär. Varje stapel har ett spann, som anger dels att det förekommer olika stora faktiska variationer och dels att viss osäkerhet finns i materialet.

Figur 3.3 Industrins elpriser 1988 (äre/kWh inkl. skatt, exkl. moms) med tendenser

Sung. + + + + Finland 0 (+) Norge 0 + Frankrike ( - ) ° Storbritannien i i ) i Västtyskland + + Kanada - + USA - + o 1o 20 30 40

Öns/lem

Källa: ÅF-Energikonsult

Av figuren framgår att alla studerade länder, utom Finland och delvis USA, för närvarande har för lägre avtalsmässiga elpriser elintensiv industri än och Kanada Sverige. Norge ligger speciellt lågt. Dessa länder har en mycket stor andel vattenkraft i sin elproduktionsmix, Norge över 99 % och Kanada ca 66 %. Fram till sekelskiftet är prognosen att fortfarande kommer att ha en Norge stor andel ca 92 %. För Kanada vattenkraft, är prognosen ca 60 % vattenkraftsandel vid sekelskiftet. I USA är variationerna mellan olika delstater stora, främst beroende att och på förutsättningar energikällor för elproduktion är starkt varierande. Figuren visar också en mycket grov kvalitativ tendens

beträffande

elprisernas utveckling fram till år 1995 och därefter. För ungefär hälften av länderna innebär prognosen fram till 1995 oförändrade reala priser. USA, Kanada och eventuellt Frankrike förväntas få realt lägre priser. Tyskland och får Sverige högre resp. väsentligt högre priser enligt prognoserna. För Tyskland är orsaken i första hand de kraftiga för att skona investeringarna miljön. Efter 1995 kan situationen vara en annan. Alla länder utom Frankrike förväntas få realt ökande Skälet till den priser. högre prisnivån antas vara att som man specialavtalen löper ut, samtidigt

34 Några branschpåverkande faktorer

ytterligare kommer till insikt om att miljön måste värnas och att ständigt dyrare energikällor måste tas i anspråk. Detta scenario kommer, om det blir verklighet, att inom överskådlig tid medföra en kostnadsnackdel för Sveriges elintensiva industri. Vi vill kort visa vad fördubblade elpriser i ett historiskt perspektiv skulle ha inneburit för det ekonomiska resultatet för den svenska mineralindustrins två största företag, Boliden Mineral och LKAB. Tabell 3.2 visar resultatet efter avskrivningar för de nämnda företagen under perioden 1981- 1988, dels sådant det verkligen blev och dels sådant det skulle varit om elpriset varit det dubbla. Det genomresultatet skulle för de båda företagen ha blivit nära noll snittliga resp. negativt.

Tabell 3.2 Effekten av mrdubblade elpriser för Boliden Mineral och LKAB År Resultat efter Elkostnader, Resultat med dub- 1981-88 avskrivningar, belt elpris, MSEK MSEK MSEK Boliden Mineral: Genomsnitt 115 110 5 LKAB: Genomsnitt 150 171 ./. 21 Källor: Boliden Mineral LKAB

Vi återkommer i 6 med sammanfattning och slutsatser bekapitel träffande mineralindustrins elberoende.

3.4 Miljö

De som i det hittills bedrivna miljöskyddsarbetet inom minefrågor, ralindustrin har ett dominerande intresse, är utsläpp till tilldragit sig vatten av metaller från sulfidmalmsverksamhet och utsläpp till luft från kulsinterverk och torkningsanläggningar för metallsulfidsliger. Miljöskyddsinsatserna har givit mycket goda resultat. Utsläppen har i allmänhet kunnat nedbringas till mindre än en tiondel av vad de var vid 1970-talets början. I flera fall har positiva effekter direkt kunnat uppmätas. Andra miljöskyddsfrågor, som krävt insatser, är buller, diffus damning och utsläpp till vatten av olja och kväve. Även inom dessa områden har goda resultat uppnåtts. I takt med att åtgärder vidtagits vid de tidigare dominerande har ökad uppmärksamhet riktats mot diffusa källor punktkällorna för Metallförande lämningar i form av sediment och miljöpåverkan. markdepåer, i synnerhet s.k. gruvavfall i skilda former från sulfid-

Några branschpåverkande faktorer

malmsverksamhet, är föremål för studium och har i vissa åtgärder fall redan vidtagits. Svensk mineralindustri av i en dag representerar miljöskyddstilllämpning med mycket höga krav. Detta innebär att företagen belastas med kostnader för som flertaletutmiljöskydd, överstiger ländska konkurrenters. Den internationella marknad, för vilken den svenska mineralindustrins produkter framställs, är dock inte beredd att betala för högsta möjliga i Svenska miljökvalitet produktionen. företags konkurrensnackdel i detta avseende måste kompenseras med högre effektivitet i verksamheten. Det finns en gräns för hur högt detta extra effektivitetskrav kan ställas och med jämförelse villkoren för internationella konkurrenter bör fortlöpande göras. De allt hårdare kraven i samband med på utsläppsbegränsningar tillståndsprövning kan komma att hota framtida verksamhet. Branschen är inställd på att försöka men dessa tillmötesgå rimliga krav, närmar sig snabbt En viss ”nollpåverkan”. påverkan på miljön från mineralindustrin måste accepteras i de delar av landet, där fyndigheter är belägna. Påverkan bör dock hållas en nivå. på rimligt låg Ett relativt nytt område för naturvårdens uppmärksamhet utgörs av s.k. gruvavfall. Med detta avses såväl historiska i form lämningar av slaggvarp och gruvvarp, som och nu tidigare deponerade mängder gråberg och avfallssand. Branschen hävdar att för laglig grund krav på företagen beträffande s.k. av efterbehandling lämningar från tidpunkten före saknas. Med miljöskyddslagen (1969-07-01) tanke på att lämningar till av samhällssankuppstått följd laglig, tionerad verksamhet, bör, anser mineralindustrin, också samhället svara för kostnaden förknippad med För efterbehandlingsåtgärder. de efter nämnda där verksamhet tidpunkt gjorda deponeringar, nu är beredda pågår, företagen att acceptera ett ansvarstagande. Liksom i frågan om är det även vad utsläppsbegränsningar gäller efterbehandling en betydande spännnvidd mellan de krav som framförs och de åtgärder, som anser vara att företagen rimliga genomföra. I den diskussion, som hittills förts i frågan om miljöavgifter, har en rad olika krav framförts. av dessa skulle, om de blir Några verklighet, kunna få allvarliga ekonomiska konsekvenser för företagen. Kraven på avgift för svavelutsläpp från av nivån förbränning olja på 30 svavel skulle för t.ex. Boliden Mineral och SEK/kg (gruvor smältverk) och LKAB innebära en ökad kostnadsbörda på ca 6 resp. 7 MSEK/år. Inkluderas även processvavel häri tillkommer för Boliden 83 MSEK/år och för LKAB 40 MSEK/år. Avgifter för NOx-utsläpp på nivån 40 från Bolidens och SEK/kg LKABs processer skulle innebära merkostnader 22 MSEK/år på resp. 54 MSEK/år. Avgifter för COz-utsläpp (25 öre/kg C02) skulle innebära att Bolidens kostnader och LKABs steg med 64 MSEK/år

Några branschpåverkande faktorer

med minst 40 MSEK/år. Avgift för utsläpp av metaller har dessutom nämnts i miljöavgiftsdebatten. Vid ett införande av ovan nämnda miljöavgifter skulle verksamheterna kostnader. Kostnaderna av sucpåföras mycket betydande cessivt hårdare krav i övrigt, avseende utsläpp och efterbehandling kan också bli betydande. I detta kan också erinras om risken för kraftigt sammanhang ökade elektricitet. Om de avgifter och taxehöjningar inom priser på och miljöområdet blir verklighet, vilka för närvarande (oktoenergiber anser vi det sannolikt att en betydande del av 1989) diskuteras, svensk mineralindustri kommer att avvecklas. Detta skulle omedelbart få konsekvenser för efterföljande förädlingsled. Exempelvis skulle sannolikt smältverket på Rönnskär komma att tvingas lägga ned. överlevnaden för svensk cementtillverkning kommer då också att hotas. Om de kommande besluten får till konsekvens att delar politiska av den svenska basindustrin avvecklas, får man rimligen anta att den lokala/regionala miljön kommer att förbättras. Om efterfrågan på de svensktillverkade kvarstår, kommer denna tidigare produkterna att i andra länder, och sannolikt inte tillgodoses genom tillverkning sällan i sådana länder som har andra och lägre ställda värderingar krav. I ett perspektiv skulle då miljörelaterade regionalt/globalt belastningen på miljön sannolikt öka.

3.5 Beskattning

Kommittén diskuterar två frågor inom företagsbeskattningen. I detta avsnitt tar vi upp frågan om den skattemässiga behandlingen av kostnader för tillredningsarbeten. I kapitel 6 redovisar vi nedlagda hur om reformerad företagsbeskattning påverkar våra förförslaget slag beträffande prospekteringspolitiken. om hur kostnader för tillredningsarbeten skatte- Frågan nedlagda skall behandlas är sedan ett antal år föremål för avgörande i mässigt skattedomstolarna. För närvarande (oktober 1989) ligger frågan för avgörande i kammarrätten. har i ett uttalande (BFN U 89:1) Bokföringsnämnden (BFN) konstaterat, att för ett företag som bedriver gruvdrift är en gruva avsedd att brukas eller innehas i rörelsen. En gruva stadigvarande utgör därför i princip en anläggningstillgång enligt 13 § första stycket BFL:

Enligt BFNs mening bör utgifter för anskaffning av själva fyndigheten (malmkroppen) och utgifter för underjordsarbeten avseende anläggningar (exempelvis vägar, orter, schakt och snedbanor) som är avseda att nyttjas under en längre tid än ett år aktiveras. Utgifter för anläggningar som är

Några branschpåverkande faktorer

avsedda att utnyttjas under högst ett år bör däremot behandlas som löpande kostnader. De utgifter som aktiveras skall föras upp på en avskrivningsplan och bli föremål för årlig avskrivning.

Vidare uttalar BFN: Enligt vad BFN inhämtat redovisar de svenska gruvföretagen inte sina utgifter för underjordsarbeten i gruva på ett enhetligt sätt. Uppenbart är dock att flertalet företag i sin interna redovisning behandlar utgifter som löpande kostnader i större utsträckning än vad som är förenligt med BFNs i det föregående anförda uppfattning. Mot bl.a. denna bakgrund är BFNs nu gjorda uttalande tillämpligt först på räkenskapsår som påbörjas efter utgången av år 1989.

I två andra länder med betydande underjordsbrytning, Kanada och

USA, äger företagen rätt att i deklarationen kostnadsföra tillredningsarbeten till 100 %. I redovisningen kan dock denna kostnad aktiveras och avskrivas i takt med att malmen bryts. Att anlägga en ny huvudnivå i Lex. en svensk järnmalmsgruva innebär mycket stora

investeringar. Investeringskalkylen påverkas helt uppenbart av hur kostnaden för tillredningsarbetena behandlas. skattemässigt Kammarrätten har nu att besluta i skattefrågan. Mineralråvarukommittén vill, inför frågans fortsatta behandling, peka på betydelsen av att svensk mineralindustri även i detta avseende ges förutsättningar som är internationellt konkurrenskraf-

tiga.

4 Mineralöversikter

4.1 Urval av mineralråvaror

Som vi har konstaterat i avsnitt 1.2 anges i våra direktiv de kriterier, utifrån vilka vi har att göra urvalet av mineralråvaror. Dessa kriterier är: -

Mineralråvaror, som i dag bryts.

- som är och under Mineralråvaror, senare år har varit föremål

för betydande prospekteringsinsatser.

- som det därutöver

Mineralråvaror, kan finnas geologiska förutsättningar för att lönsamt utvinna.

Direktiven anger därutöver, att mineraliska samt sand

energiråvaror och grus inte bör omfattas av utredningen. I anslutning härtill beslöt

kommittén, att inte heller studera för

marknadsförutsâttningarna olika stenprodukter.

Inför vårt definitiva urval av mineralråvaror, hade kommittén ett flertal besök av och andra kontakter med bLa.

geologisk expertis. Urvalet måste naturligen göras med från förutgångspunkt en, på hand, grov bedömning av vilka mineralråvaror det finns geologiska förutsättningar att lönsamt utvinna i Kommitténs Sverige. slutliga

urval av dels metallbärande mineral och dels industrimineral blir sålunda:

Järn Sillimanitmineral

Koppar Apatit Bly Diamant

Zink Karbonatstenar Guld

Fältspat

Silver Grafit

Platinagruppens metaller Kaolin

Nickel Kvartsmineral Kobolt Litium Volfram Olivin Vanadin Talk

Sällsynta jordartsmetaller Wollastonit

40 M ineralöversikter

4.2 Mineralöversiktemas disposition

Kommittén har anlitat dels några av sina egna experter och dels ett antal konsulter för att skriva dessa mineralöversikter. Mineralöversikterna presenteras i betänkandet SOU 1989:93 Prospekterings- (Rapportdel). I betänkandet ingår också tre kapitel om politik svensk och en studie av faktorer, som styr användningen av geologi konstruktionsmaterial. Kommittén har velat få en ungefär likartad uppläggning av innehållet i mineralöversikterna. Ambitionen har varit att för samtliga mineralråvaror presentera fyra huvudavsnitt: - Faktaavsnitt - under 1970- och 1980-talen Marknadsutvecklingen - fram till år 2000 Marknadsutvecklingen - och slutsatser. Sammanfattning Med vissa avvikelser har i huvudsak denna disposition kunnat Inom ramen för huvudrubrikema är dispositionen mera inföljas. dividuellt fonnulerad för att ta hänsyn till olikheter i betingelserna för de olika mineralråvaroma. skillnader finns i att finna information Betydande möjligheterna om de olika mineralråvaroma. Det är i allmänhet lättare att finna dokumentation och framtidsbedömningar beträffande metallbärande mineral än för industrimineral.

Slutsatser beträffande för

4.3 förutsättningarna

lönsam i

mineralutvinning Sverige

kommittén har anlitat beträffande mark- De experter och konsulter har i sina texter dels beskrivit nadsutvecklingen för resp. mineral den historiska och dels försökt indikera en möjlig utvecklingen utveckling fram till sekelskiftet. En kontakt har mellan kommittén och kontinuerlig upprätthållits textförfattarna. Det innebär att kommittén har önskat få belyst ett antal relevanta för mineral. Det innebär däremot aspekter, varje inte att kommittén har varit styrande för de slutsatser som författarna redovisar angående framtidsutsikterna för resp. mineral. Kommittén vill i detta avsnitt redovisa dels varje författares sammanfattning och slutsatser för resp. mineral och dels vår egen rekommendation beträffande fortsatt prospektering, kunskapsuppbyggnad eller andra åtgärder. För beskrivet mineral anges således nedan: varje - och slutsatser (av resp. författare) Sammanfattning - Rekommendation (av kommittén).

Mineralöversikter 41

4.3.1 Järnmalm

Sammanfattning och slutsatser:

Järnmalmsmarknaden har under de senaste decennierna karakteriserats av ett överutbud med endast tillfälliga förbättringar i balansen mellan tillgång och efterfrågan (1974, 1979 och 1988/89 års stålboomar) som kunnat leda till prishöjningar. Priset & Rotterdam i dollar räknat är även med 1989 års betydande höjningar lägre än för tio år sedan i löpande pris trots dollarns kraftiga värdeminskning på valutamarknaden under senare år. Med 1989 års prisnivå går LKABs malmrörelse med vinst, men uppnår inte tillfredsställande avkastning på arbetande kapital. För att nå denna senare målsättning skulle en ytterligare prishöjning på ca 5 % krävts. Prisutvecklingen sett ur den enskilda producentens resp. konsumentens synvinkel blir kraftigt avhängig olika valutors relation till USD, eftersom järnmalmen på exportmarknaden genomgående noteras i sistnämnda valuta. Generellt har emellertid gällt att utvecklingen för realpriserna länge varit trendmässigt negativ. Även i ett tidsscenario fram till sekelskiftet finner internationella bedömare att järngruveindustrin har svårt att bestående vända denna trend. Prognoser över behovet av järnmalm fram till år 2000, presenterade under hösten 1988/våren 1989, visar stora divergenser sinsemellan, i hög grad beroende på olika bedömares syn på utvecklingen av stålbehovet i Kina. Försiktiga bedömare ser risker för en stagnation eller t.o.m. minskning av den internationella handeln med järnmalm grundat pä uppfattningen att stålproduktionen i de hittills stora järnmalmsimporterande industriländerna kommer att fortsätta att minska, medan andra aktiva inom branschen ser möjligheter till en ökning av handeln i storleken mindre än 1 °/o/år. Samtliga bedömare anser att marknaden kommer att vara väl försörjd med järnmalm under det kommande decenniet, även i högefterfrågelägen. Dock kan tillfälligt knapphet uppstå för vissa attraktiva kvaliteter. Investeringar i ny kapacitet resp. viss aktivering av vilande kapacitet blir nödvändiga under 1990-talet. Några projekt är redan under uppbyggnad, stimulerade av den senaste stålboomens ökade efterfrågan. Svensk gruvnäring valde i början av detta decennium att söka banta sig ur den ekonomiska krisen. Aktuell export (1988) är närmare 50 % lägre än 1974 års maximum. Beslut har fattats om att upphöra med driften i kvarvarande två gruvor i Mellansverige. LKAB transformerar i ökande omfattning den inte längre lika attraktiva fosforrika malmen till fosforlåg pellets och bryter nu malm endast i Kiirunavaara och Malmberget. Några planer på en mer markerad höjning av dagens produktionsnivå vid Lapplandsgruvor-

42 Mineralöversikter

na har inte annonserats. LKAB inriktar sina ansträngningar på att genom ökad effektivisering kunna hålla kostnaderna på en internationellt acceptabel nivå. De svenska malmerna svarar i stort sett mot marknadens kvalitetskrav. LKABs pellets hör till marknadens bästa. Kvalitetsförbättringarna av fines från såväl Malmberget som Kiruna har varit framgångsrika. LKABs fosformalmer står i en särklass inom sitt smala segment. Framtidsproblemet för svenskmalmen är sålunda främst ett lönsamhetsproblem. Med det prospekteringsarbete i storskalighet som genomförts under senare årtionden i såväl Norrbotten som i Mellansverige är de i dag ekonomiskt tillgängliga malmreserverna väl kända. Någon brist på malmråvara föreligger inte under överskådlig tid. En genom fortsatt prospektering ökad detaljkännedom om de fyndigheter som är föremål för brytning resp. berörs av den långsiktiga brytningsplaneringen ingår i de aktiva gruvornas normala verksamhet.

Rekommendation:

Sverige har i förhållande till sin nuvarande produktionsnivå och i än högre grad i förhållande till sitt eget behov mycket betydande malmreserver. De som i Mellanbetydande prospekteringsinsatser gjorts sverige och Norrbotten under senare årtionden innebär att de i dag tillgängliga malmreserverna är väl kända. I relation till den globala malmreserven och den förväntade tillväxten i världshandeln med järnmalm, bedömer kommittén, att någon ytterligare prospektering efter nya malmer för närvarande inte är aktuell. Däremot bör, liksom hittills, prospektering i anslutning till befintliga gruvor fortsätta.

4.3.2 Koppar

Sammanfattning och slutsatser:

Sammanvägs dessa faktorer, kommer i det korta perspektivet (5 år) sannolikt en tillräcklig mängd koppar att finnas till kostnader under 65 cent per lb. Endast en väsentligt högre konsumtion än förutsatt förmår då hålla priset på en högre nivå. För att priset skall förmås att nå en nivå om ca 80 cent per lb krävs att konsumtionen vid mitten av 1990-talet är ca 1 Mton högre än i dag. Detta motsvaras av en årlig konsumtionstillväxt av omkring 2 %. I perspektivet år 1995-2000 är prognosen betydligt svårare att

Mineralöversikter 43

göra. Det alltmer kortsiktiga tänkandet i industrin har att data gjort och planer i huvudsak saknas eller är diffusa. väldigt Under förutsättning att kopparpriset fram till mitten av 1990-talet inte är så högt att det har konkurrerat ut och att konsumsig själv tionstillväxten har hållit sig omkring 1 %, kommer behovet att vara ca 8,5 Mton per år raffinerad koppar i västvärlden. Med hänsyn till att de i tillredda malmreserverna sannolikt dag har sinat i Afrika, USA och Europa, kommer nya fynd att erfordras för att ersätta den som förlorad. Sådana kapacitet gått nya fynd kommer inte till stånd om kostnaderna för dessa inte kan täckas. Med hänsyn till den teknologi som i dag finns och den indikerade utvecklingen kommer en framtida rationell att vara mera hantering energisnål och mindre kostnadskrävande än varför det av dagens, det skälet inte finns att förutsätta ett någon anledning högre pris. Däremot om det visar sig att haltmässigt de nya är fynden fattigare, så kommer produktionskostnaderna att Öka. Vissa tendenser tyder på att så är fallet, varför det är rimligt att anta att priset under slutet av 1990-talet kan vara något högre än under av 1990-talet. början Sveriges situation karaktäriseras av en sjunkande malmbas och en avtagande produktion. Denna trend kan dock temporärt brytas genom den nyligen beslutade utbyggnaden av Aitik. Denna utbyggnad ger också för Aitikfyndigheten en lägre produktionskostnad, som gör att den bör ha bättre att klara en förutsättningar kommande prisnedgång. Förutsättningarna för smältverken i Norden kan te ansig något norlunda. De ligger i områden, där arbetskraften är dyr, miljökraven är höga och inga skyddstariffer existerar. Överlevnaden är helt beroende av smältverkens egen förmåga att genom effektiv organisation producera koppar till konkurrenskraftig kostnad ur produkter som har mervärden. Skall härtill en ökad läggas energikostnad kanske detta inte är tillräckligt.

Rekommendation:

Sverige är i dag en betydande producent av Råvaran koppar. utgörs av både inhemska och samt skrot. Malmbasen importerade sliger hos de svenska gruvorna är dock minskande. Den prospektering som för närvarande äger rum förmår inte att för det kompensera årliga malmuttaget. Med den utveckling vi i dag ser kommer vid sekelskiftet sannolikt bara någon enstaka svensk kopparproducerande gruva att finnas kvar. Även om koppar betraktas som en metall med en be- ”mogen” gränsad efterfrågetillväxt, anser vi att detta är en av de metaller vi även i bör ha fortsättningen förutsättningar att producera i Sverige. De geologiska bör kunna innebära förutsättningarna ytterligare

44 Mineralöversikter

vid Vi anser det vara väsentligt, att den malmfynd prospektering. nuvarande strukturen med gruvor-anrikningsverk-smältverk även i fortsättningen kan nyttogöras och att den som finns kompetens bibehålls och utvecklas. Vår totalbedömning är att en fortsatt prospektering efter koppar måste anses angelägen.

4.3.3 - zink

Bly

Sammanfattning och slutsatser:

Blyets hälso- och miljöpåverkande faktor har under en längre tid verkat för utveckling av produkter med innehåll av bly. negativt Striktare har också påverkat produktionen av bly. Ytmiljögränser skärpningar kan inte uteslutas. terligare Rätt hanterat och använt, har dock en viktig roll i bly mycket människans strävan att ständigt åstadkomma en förbättring av välståndet. Under 1970- och 1980-talen har förskjutning i användningsområdena skett. Sålunda har i kemikalier och som blyets användning bensintillsats kraftigt minskat, medan användningen i batterier ökat markant. Ur en positiv utveckling, då möjligheterna miljöaspekter att recirkulera ökar och en allt mindre del släpps ut i naturen. bly till detta konsumtionsmönster har till sto- Produktionsanpassning ra delar redan skett. Endast en kraftigt ökande zinkproduktion skulle kunna förse marknaden med överskottskvantiteter av bly. Härvid skulle situationen för de rena blygruvorna kunna bli besvärande. Med hänsyn till den förväntade konsumtionsbilden synes dock att möta denna med en motsvarande primär och sekunmöjligheten där produktion under 1990-talet att vara god. Det kommer sannolikt inte att behöva vidtas några speciella proför bly. Det förväntade nytillskottet bör kunna spekteringsinsatser med det som följer med zinkproduktionen, samt från tillgodoses bly av de mineraliseringar som i dag är kända. produktionsutbyggnad Kostnaden för att producera bly kommer sannolikt att styras av kostnaden för sekundärproduktionen. Endast under tider av produktionsunderskott kommer som medel att väsentligt avvika priset från denna nivå. Prisnivån bör som medel under 1990-talet vara över 25 cent per lb. i retursystem för batterier kan leda till att Myndighetsingripanden marknadskrafterna sätts ur och priset kan därvid bli lägre. spel Med till den förväntade konsumtionen bör en balans i hänsyn marknaden till mitten av 1990-talet kunna hållas med zinkpriset i ett intervall 45 ä 55 cent per lb motsvarande USD 1 000-1 200 kring per ton.

Mineralö versikter 45

Enbart en väsentligt högre konsumtion skulle kunna hålla priset på en högre nivå. Förutsättningarna för en konsumtion är högre avhängigt av prisutvecklingen. En alltför hög prisnivå under en längre tid, enligt LDA över 1 300 USD per ton, kommer att ånyo medföra substitution inom de speciellt pressgjutna detaljerna. I det längre perspektivet är dock prognosen svårare att göra. Företagens alltmer kortare framförhållning har gjort att tillgänglig malmbas i befintliga gruvor i världen ser ut att minska påtagligt under senare delen av 1990-talet. De nu kända och aviserade utbyggnaderna kommer att få effekt under första hälften av 1990-talet. För att därefter tillgodose konsumtionsbehovet krävs Dessa nyfynd. nyfynd måste då ha halter som ligger i paritet med nu kända fynd. Det finns dock skäl att anta att prisnivån mot slutet av 1990-talet kommer att öka då brytningen kommer att ske från större och djup att en viss haltförsämring är Ökade och trolig. energi- miljökostnader kommer sannolikt också att pressa produktionskostnaderna Fortsatt kommer härvid att kräva ett uppåt. produktion högre pris sannolikt högre än USD 1 100 i 1988 års penningvärde.

Rekommendation:

Sverige har en betydande brytning av malmer innehållande och bly zink. Dessa malmer innehåller ofta båda metallerna och dessutom i varierande grad koppar, och silver. guld Konsumtionsutvecklingen för bly under 1990-talet antas präglas av i stort sett stagnation. Förutsättningarna för en konsumtionstillväxt för zink bedöms dock som något bättre. Liksom för koppar är malmbasen för och zink minskande. bly Prospekteringsverksamheten är för liten för att kompensera för det årliga malmuttaget. Den bedömning man kan göra i dag innebär att endast någon enstaka gruva med produktion av bly och zink finns kvar vid sekelskiftet. Förutsättningar finns och ett förberedelsearbete pågår beträffande fortsatt brytning vid Boliden Minerals Laisvallgruva. Livslängden skulle genom en investering kunna förlängas till åtminstone år 2010. En fortsatt i denna - största - är brytning gruva Europas blygruva enligt kommitténs mening en förutsättning för Rönnskärsverkens blyproduktion. Vi anser, att en fortsatt prospektering efter zink bör äga rum.

4.3.4 Guld - silver

Sammanfattning och slutsatser:

Guldets roll kommer sannolikt under 1990-talet inte att omvärderas. Detta innebär att dess roll som en säker ininvestering gentemot

46 Mineraläversikter StOU 1989:92

flation bör bestå. Som sådan bör priset som medel befinna sig på en nivå över produktionskostnaden. Vid prisnivåer under USD 325 förväntas producenterna respondera med minskat uttag och vid prisnivåer över USD 500 visar det

största förbrukningsområdet, juvelerarändamål, tendenser till

minskning. Det är således rimligt att anta att guldpriset bör kunna hållas vid en nivå mellan 350 till 500 USD/oz. Det temporära överskott som i en fluktuerande marknad förekommer absorberas av investeringssektorn. Vid tider av stabilitet i världen och med låga inflationstal kan guldet förväntas röra sig i intervallet under USD 400, medan det i tider av oro och med högre inflationsförväntningar bör röra sig i intervallet över USD 400. under 1980-talet bör kunna resultera i Prospekteringsinsatserna att tillräcklig produktion kan upprätthållas att motsvara efterfrågan under 1990-talet. Silvret kommer en tid framåt att befinna sig undanskymt, sannolikt betraktat som en industriell metall och bestämd av relationen tillgång och efterfrågan. Med de höga lagren och de måttliga utsikterna för konsumtionstillväxt kommer en bristsituation knappast att föreligga under 1990-talet. Under tider av ekonomisk oro i världen kan dock silverpriset tidvis vara förhöjt och då huvudsakligen beroende på att övriga investeringsobjekt såsom guld, aktier och obligationer uppfattas som dyra. Priset långsiktigt kan förväntas röra sig i spannet 6-8 USD per oz. Kortvariga rörelser utanför dessa ramar kan dock förekomma. Det är dock osannolikt att priset över en längre period skulle kunna hålla sig över 10 USD per oz, då det sannolikt skulle utlösa stora utförsäljningar från de silverlager som handlades till priser över denna nivå 1979 och 1980. Vid prisnivåer under 5 USD per oz kommer en stor del av produktionen att förlora pengar och justeringar av produktionsapparaten blir troliga. De stora dominerande nationerna Peru och Mexiko har vid olika tillfällen försökt höja priset genom att strypa leveranserna. Detta har dock misslyckats, då dessa länder är beroende av intäkter för silver. Dylika åtgärder kan ej heller framgent väntas få någon betydelse, framför allt så länge lagren är höga.

Rekommendation: Med den marknadssituation vi för närvarande har beträffande silver, med de stora i världen och förväntningar om en mycket lagren mycket begränsad tillväxt av konsumtionen, vill vi inte rekommen-

M ineralöversikter 47

dera prospektering efter malmer, där silver är huvudkomponent. Beträffande guld tror vi att dess roll sannolikt inte kommer att omvärderas under 1990-talet. Det innebär att dess roll som ett skydd mot inflation bör komma att bestå. För ett föreguldproducerande tag gäller det att inta en fördelaktig kostnadskurvan. position på Våra hittillsvarande erfarenheter från och prospektering produktion visar att Sverige även i bör ha en fortsättningen god potential beträffande brytning av guldförande malmer. Kommittén att en anser, fortsatt prospektering efter malmer innehållande som guld, antingen huvudkomponent eller i kombination med basmetaller, bör ske.

4.3.5 metaller

Platinagruppens

Sammanfattning och slutsatser:

Stordelen av världens reserver av platinametaller finns i Sydafrika. Därnäst i storlek kommer Sovjetunionen. Intensiv har under ett tiotal år i världen. Ett prospektering pågått antal fyndigheter har upptäckts, av vilka Stillwater i USA var först att tas i drift (1987). Nämnden för statens en gruvegendom påbörjade kunskapsuppbyggande prospektering i Sverige 1985. Ett antal mineraliseringar har undersökts, men ingen har hittills befunnits brytvärd. Platinametallerna har flera industriella men uttillämpningar, nyttjas även som investeringsobjekt. Industriellt är största användningen inom bilindustrin för och rodium som platina katalysatorer. - används även inom kemisk Katalysatorer industri och i petroleumindustrin (platina, palladium, rodium, iridium, Inrutenium). om elektrisk-elektronisk industri används rodiplatina, palladium, um och rutenium bl.a. som skikt i kretsar. Glasindustrin integrerade använder platina-rodium i och kärl. Medicinskt-dentalt dysor används bl.a. palladium i Dessutom används tandguld. platina och palladium i smycken. Nya användningsområden för platina kan bli i energisektorn som katalysatorer i bränsleceller och inom bilindustrin för partikelrening av dieselavgaser. Konsumtionen av platina visar en tendens med en stigande årlig ökningstakt om 5,7 °/o/år till 1993. Produktionen av platina domineras av som står för Sydafrika, drygt 92 °/o av västvärldens av 81 °/o gruvproduktion platina (drygt av västvärldens tillförsel av inkl. exnyproducerad platina Sovjets port till väst). Palladiumtillförseln domineras av Sovjet (56 och %) Sydafrika (36 °/o).

48 M ineralöversikter SOL 1989:92

som tillverkar metaller i Gruvföretagen har egna raffinaderier, tackor och som svamp samt metallsalter. Större kunder direkt från producenterna köper platinametallerna under I sker handeln via handelshus och långtidskontrakt. övrigt banker. Börshandel förekommer i New York och Tokyo. Produktionen har under de senaste åren inte förmått mätta efter- Metallen har under dessa år även tagits från lager. frågan på platina. I finns raffinaderi, som kan skilja alla platinametal- Sverige inget lerna åt. Skrot och från vissa malmer kan dock behandbiprodukter las av Boliden Mineral i Rönnskär. Där erhålls ett slam, som för Detta slam måste för närvarande sändas utomlands platinametaller. för att framställa metallerna. Ur rent skrot kan dock platina och åt i en svensk Det finns två företag i palladium skiljas anläggning. landet, som bearbetar till exempelvis tråd och plåt. platinametaller, om hur förekommer i samband med Kunskapen platinametallerna vissa mineral och utvecklas hela tiden. Speciellt förväntas bergarter fram under den senaste tidens prospektemycket nya rön komma ringskampanjer i världen. Dessa rön bör fångas upp även i Sverige. I och Finland pågår prospektering efter platinametaller. Norge Den norska prospekteringen har främst inriktats på fjällkedjans där man söker kromiförande Några fyndigheter har bergarter, lager. Dessa är dock inte brytvärda. I Finland har man funnit påträffats. metaller i urberget. Prospektering pågår där sedan platinagruppens år. Man utvinner även dessa metaller, i internationellt sett många liten skala, som från nickelproduktion från Hituragruvan. biprodukt har i norra Finland, som med nuvarande Fyndigheter påträffats priser inte bedöms som brytvärda. Sannolikheten att i Sverige kan ses mot påträffa platinametaller De norska har bakgrund av fynden i Norge och Finland. fynden Sverige. De finska fynden har delvis följts knappast följts upp alls i där ekvivalenta har undersökts. Även den upp i Sverige, bergartsled finska Nya ideér och uppfattningar om forskningen ger nya resultat. hur förekommer framläggs efter hand. platinametallerna NSG startade 1985 en prospektering, som var kunskapsuppbyg- Erfarenheter från andra länder skulle, parade med vår kungande. om identifiera målområden för närmare skap Sveriges berggrund, undersökning. samma målsättning bör gälla även för framtiden. Ungefär Vi bör således ha och underhålla en kunskap om platinametallernas som kan på svenska förgeologiska uppträdande, tillämpas hållanden. Detta bör vara en bas för Sedan bör prospekteringen. man vara flexibel med resurserna som satsas på denna prospekte- Om man identifierar målområden, som kräver ingående unring. bör medel kunna allokeras för detta ändersökningar, nödvändiga damål när så behövs.

Mineralöversikter 49

Rekommendation:

Kommittén ansluter sig helt till författarens avslutande rekommendationer: Vi bör således ha och underhålla en om kunskap platinametallernas geologiska uppträdande, som kan svenska förtillämpas på hållanden. Detta bör vara en bas för Sedan bör prospekteringen. man vara flexibel med resurserna som satsas denna på prospektering. Om man identifierar målområden, som kräver uningående dersökningar, bör nödvändiga medel kunna allokeras för detta ändamål när så behövs.

4.3.6 Nickel

Sammanfattning och slutsatser:

Marknadsförutsättningarna för nickel förblir fram till år 2000 goda. En stabil efterfrågan, främst driven av den rostfria industrin, kommer att kvarstå på nickel. Totalt sett bedömer vi, att efterfrågan kommer att öka i samma takt som Eftersom industriproduktionen. nickelproduktionen för närvarande ligger nära komkapacitetstaket mer en ökad efterfrågan på sikt att mötas av ny/utbyggd produktion, vilket bör innebära en ur producenternas förhållandevis synvinkel stabil marknad och därmed en prisnivå på en för dem lönsam nivå. Vad beträffar är det dock priser mycket vanskligt att ge en prognos för nickel, eftersom nickel är en börsmetall och priset därför ofta speglar en överreaktion på rådande nickelmarknad i ett kort perspektiv. Förutsättningarna att framgångsrikt bryta/producera nickel i Sverige bedömer vi mot bakgrund av i kända fakta dock som dag mindre goda. Som redovisats är de för viktigaste förutsättningarna en lönsam produktion ett lågt energipris, en malmkvalitet och hög tillgång till ett stort malmtonnage. Dessa förutsättningar föreligger för närvarande inte i Vidare kan man räkna med att Sverige. miljöaspekter både vad gäller nickelbrytning och nickelproduktion kan vålla avsevärda problem vid framtida eventuella inhemska nickelprojekt. Som positiva faktorer bör dock framhållas den bedömda goda efterfrågan på nickel samt den stora närmarknaden som finns genom Sveriges rostfria producenter. Dock är nickel en så pass global handelsvara att det är svårt att bedöma om detta faktum skulle innebära någon betydande konkurrensfördel. Eftersom nickel har ett relativt högt kilopris är inte frakten en faktor ur avgörande konkurrenssynpunkt, varför man även i Sverige alltid får räkna med full priskonkurrens från samtliga nickelproducenter.

50 Mineralöversikter

Ur försörjningsstrategisk synvinkel är en inhemsk nickelproduktion för vår stålindustri en fördel. Emellertid kommer man fortfarande att förbli helt beroende av import av andra legeringsmetaller såsom krom och molybden m.fl.

Rekommendation:

Nickel har under 1900-talet varit föremål för prospektering. Dock har de mineraliseringar, som hittills påträffats, visat sig ha för låga halter och/eller för små tonnage. Produktion av nickelmetall ställer krav ett i samband med nickelpropå lågt energipris. Miljöaspekten duktion behöver också uppmärksammas. Att är en betydande nickelkonsument gör, att kommittén Sverige anser det att öka den geologiska kompetensen inom detta väsentligt område, bl.a. internationellt kunskapsutbyte. Vidare bör nu genom kända mineraliseringar kunna bli föremål för förnyad bedömning om marknaden utvecklas ett gynnsamt sätt. Med hänsyn till på hittills gjorda erfarenheter anser kommittén att en begränsad prospekteringsinsats efter nickel är motiverad.

4.3.7 Kobolt

Sammanfattning och slutsatser:

under 1970- och 1980-talen har samman- Marknadsutvecklingen fattats i 2. Konsumtionen av primär kobolt i världen år 2000 kapitel har bedömts till 34 000 ton, vilket motsvarar en ökning med 25 °/o från 1987. USBMs från 1984 är betydligt högre, 40 000 bedömning ton (sannolik prognos). Vår baserar dels en fortsatt stark ökning av bedömning sig på kemikalier, dels en av Dessa minskade på ökning superlegeringar. under 1980-talet, men beräknas nu åter öka genom behov inom flygindustrin (förnyelse av flygplansflottan). Den förväntade konsumtionsökningen kan täckas med befintlig ökat behov kräver emellertid tillskott av råvakapacitet. Ytterligare ra för att kunna reservkapaciteten hos de raffinaderier, som utnyttja saknar egna råvaror. Tillskott av råvara beräknas på sikt kunna fås från i första hand Kuba, som i levererar all sin produktion av Ni-Co-sulfid till dag Sovjet. Kuba har också planer på att ytterligare förädla sin produkt. Priset på kobolt beräknas även i framtiden bli relativt stabilt om leveranssäkerheten från Zaire och Zambia kan upprätthållas. Dessa länders interna svårigheter ger dock anledning till viss osäkerhet. Störningar leder till prishöjningar.

Mineralöversikler 51

Världens tillgångar beräknas räcka under tid. har lång Sverige inga brytvärda tillgångar. Förutsättningarna att finna brytvärda koboltfyndigheter i Sverige bedöms som mindre gynnsamma. Mot bakgrund av att - C0 har en relativt måttlig konsumtionsutveckling - C0 finns i världen tillgängligt i kända reserver under lång tid - inte Co-priset kan förväntas öka väsentligt under normala marknadsförhållanden - Zaire/Zambia har en dominerande ställning och ett lågt kostnadsläge och därför kan kontrollera priset - att finna förutsättningarna brytvärda koboltfyndigheter i Sverige bedöms som mindre gynnsamma kan man inte rekommendera en efter satsning på prospektering kobolt. Om man däremot finner att prospektering skall göras på Cu, Ni eller V är det motiverat att även ta med C0. Ur beredskapssynpunkt är det otillfredsställande att i naturligtvis så hög grad vara beroende av Zaire/Zambia. För är det Sverige viktigt att ha tillgång till Co, då vi har en framstående mycket hårdmetall- och stålindustri, som 1988 förbrukade ca 410 ton Co. Dessa industriers totala 1988 var ca 7,3 GSEK varav fakturering 6,7 GSEK på export, vilket motsvarar ca 2,2 % av totala Sveriges export. Cu-Co-fyndigheten i Kiskamavaara bedömdes i 1984 inte maj brytvärd förrän priset Ökat att i en väsentligt. Förutsättningarna direkt nödsituation utvinna Co (tillsammans med i Kiskamavaa- Cu) ra bör utredas. Följande tillverkningsgång kan tänkas: av Brytning malmen i dagbrott, transport till Viscaria och (4 mil) anrikning (prov har visat att malmen är relativt lätt anrikad) samt därefter transport av sligen till Outokumpu OY för till katoder förädling resp. finkornigt Co-pulver. Möjligheten att använda bakterielakning bör även utredas.

Rekommendation:

För Sveriges hårdmetall- och stålindustri är kobolt en viktig råvara. Förbrukningen bygger dock helt på import. Den globala malmreserven är i dag betydande och vissa har aviserats. kapacitetsökningar De ledande producenterna eftersträvar en stabil prisnivå utan kortsiktiga svängningar. Med dagens kunskap betraktas de geologiska förutsättningarna för att finna större kvantiteter kobolt i Sverige som mindre goda. Kommittén anser dock, att man vid eventuell prospektering efter koppar, nickel och vanadin även bör rikta intresset mot kobolt. En bör finnas för att i en krissituation kompetens kunna exploatera fattigare koppar-kobolt-fyndigheter.

52 Mineralöversikter

4.3.8 Volfram

Sammanfattning och slutsatser:

Marknadsutvecklingen under 1970-talet och 1980-talet har sammanfattats under kapitel 2. Här följer därför endast en redovisning av de viktigaste faktorerna för slutbedömningen samt en sammanfattning av bedömningar under 1990-talet. Förutsättningarna att finna volfram (W) i Sverige bedöms som goda, då vi har en liknande berggrund som Kanada, som är ett viktigt W-land”. Man bör dock hålla i minnet att vår yta endast är ca 5 % av Kanadas och att de fyndigheter, som hittills upptäckts, varit relativt storlek har också varit små låghaltiga. Malmkropparnas med undantag av Yxsjöberg. Volfram är en ekonomiskt och strategiskt viktig metall. W är dock en oberäknelig metall. Det är svårt att få tillförlitliga kvantitetsuppgifter om produktion och konsumtion i världen, då världens största producent, Kina, och dess största konsument, Sovjet, också stor importör, inte lämnar några uppgifter. För dessa länder är man därför hänvisad till uppskattningar. En viss hjälp har man av importoch exportstatistik från de länder, som köper från Kina och som exporterar till Sovjet. Relationerna mellan Kina och Sovjet har också påverkat marknaden, då ibland material levererats direkt till från Kina, men under vissa perioder har det via Sovjet passerat traders i väst. Vad som nämnts ovan har skapat osäkerhet, vilket givit upphov till rykten om brist eller överskott. Detta har utnyttjats för spekulation och manipulation, vilket i hög grad bidragit till att priset på slig fluktuerat kraftigt. Man får tyvärr räkna med att W även i fortsättningen kommer att vara en ”oberäknelig” metall. Konsumtionen av W har under 1980-talet haft en avtagande trend, vilket framför allt beror på produkternas tekniska och kvalitativa förbättringar. 1987 års behov av primär volfram var ca 43 000 ton. En bedömning av behovet år 2000 har gjorts och beräknas ligga på ca 44 000 ton, dvs. en obetydlig ökning, vilket är betydligt lägre än USBMs prognos. Denna pessimistiska bedömning grundar sig på att det i dag inte finns några kända nya produkter och att dagens produkter kan förväntas förbättras ytterligare genom teknisk och kvalitativ utveckling och också genom substitution med andra material, som inte innehåller W. Genom Kinas agerande på marknaden med låga priser på såväl slig som APT och FeW har ca 60 gruvor i västvärlden tvingats att slå igen, och Kina har därigenom fått en helt dominerande ställning beträffande västvärldens försörjning. Förutsättningen för denna dominans har varit att behovet legat på en lagom låg nivå som dagens.

Mineralöversikter 53

Om denna nivå blir en bestående trend, vilket bedömts som sannolikt enligt ovan, kan den nuvarande situationen bli bestående. En viss justering av priset uppåt är dock det som trolig genom tryck Kina kan komma att utsättas för från USA och EG. Kina har också intresse av ett högre pris för att få in mera därigenom västvaluta, vilket är väsentligt för deras men dock inte ett så utveckling, högt pris att västvärldens större gruvor åter öppnas. Genom fluktuationer i behov kommer vissa i väst att gruvor åtminstone temporärt åter komma varvid ökade är att igång, priser förvänta. I dag finns en stor i västvärlden, vilket är reservkapacitet viktigt ur beredskapssynpunkt. Om behovet av W skulle bli avsevärt större än i det ovan beskrivna scenariot och så stort att Kina inte kunde försörja västvärlden, skulle västs gruvor åter komma igång. Priset skulle då öka, men ändå skulle denna situation vara att föredra för konsumenterna genom ökad försörjningsberedskap. Mot bakgrunden av att - W är en ”oberäknelig” metall - W har en pessimistisk konsumtionsutveckling - W finns i världen i kända tillgängligt reserver i mer än 50 år - det finns en stor i världen reservkapacitet i de gruvor som i dag står still - Kina har en dominerande ställning genom låga priser (lågt kostnadsläge) kan man inte rekommendera en satsning baserad på gruvdrift på utvinning av W om kravet är lönsamhet. Ur beredskapssynpunkt är det helt otillfredsställande naturligtvis att i så hög grad vara beroende av ett land, Kina. För är det Sverige viktigt att ha tillgång till W, då vi har en framstående mycket hårdmetall- och stålindustri, som 1988 förbrukade ca 2 500 ton W. Dessa industriers totala 1988 var ca 7,3 GSEK varav ca fakturering 6,7 GSEK på export, vilket motsvarar ca 2,2 % av Sveriges totala Ur är det export. beredskapssynpunkt väsentligt att gruvan i Yxsjöberg, som slogs igen vid halvårsskiftet 1989 och då har en reservbas på 2 500 ton W, hålls i även efter den bepumpberedskap” slutade perioden t.o.m. 1990. Med denna kan ca 15 % av beredskap behovet tryggas. Ur är det motiverat att ta med beredskapssynpunkt volfram i den planerade prospekteringsplanen.

Rekommendation:

Sverige har fram till halvårsskiftet 1989 producerat volfram i Yxsjöberg. Därefter hålls gruvan i ett år. ”pumpberedskap” ytterligare Denna produktion har dock enbart till en mindre del motsvarat Sveriges behov av volframråvara. har utförts under Prospektering senare tid i närområdet till dock utan att resultera i Yxsjöberg,

54 Mineralöversikter

malm. De senaste årens låga priser har givetvis motverkat ytterligare ansträngningarna. Med hänsyn till nuvarande marknadsbild med en stagnerande konsumtionsutveckling, stora malmreserver, många mer eller mindre temporärt avställda gruvor som reservkapacitet och därtill låga priser, vill kommittén inte rekommendera ytterligare prospektering efter volfram i Sverige, om ett lönsamhetskrav skall gälla. Dock kan beredskapshänsyn motivera en begränsad prospekteringsinsats.

4.3.9 Vanadin

Sammanfattning och slutsatser: Utsikter finns att det inom kommer till stånd en utvinning av Sverige vanadin ur svenska råvaror om SSAB beslutar sig för att ta till vara vanadininnehållet i järnråvarorna i form av en vanadinrik slagg. Om ett sådant beslut fattas, finns även möjligheter i framtiden att ytterhelt eller delvis förädla vanadinråvaran om de affärsmässiga ligare förutsättningarna kommer att finnas. Behovet av ferrovanadin för den svenska industrin, där stålindustrin svarar för ca 90 % av konsumtionen, fördelar sig för närvarande till ca 70 % på specialstålverken och 20 °/o på handelsstålverken. har varit i medeltal de senaste fem åren.

Ökningstakten 2,2 %/år

Den i SOU 1979:40 prognoserade ökningen av den svenska förbrukningen, som sattes till 1,0-3,4 °/o/år fram till 1985 och därefter till 0,7-2,8 °/o/år fram till år 2000, har hittills visat sig stämma mycket bra och det finns ingen anledning i dag att ändra denna prognos annat än att den undre gränsen kan höjas från 0,7 % till 1,5 %. Ännu har SSAB inte tagit ställning till om vanadinprojektet skall realiseras, men om ett positivt beslut fattas, bedömer SSAB möjligheterna att utvinna vanadin ur svenska råvaror på följande sätt. 1. En satsning på utvinningen av vanadin ur svenska råvaror bör i första steget begränsas till innehållet i SSABs ordinarie malmråvara. 2. SSAB avser att till en början avsätta vanadinet på marknaden i form av en vanadinrik slagg. 3. Resultat och marknadsutveckling blir bestämmande om vanadinråvaror från andra fyndigheter kan komma ifråga som tillsatser till ordinarie järnråvara. 4. Satsning på förädlade vanadinprodukter blir beroende på erfarenheter från forskning och marknad.

Rekommendation: efter vanadin har under olika perioder skett i Sverige. Prospektering Ett antal järn-titan-vanadin-mineraliseringar är i dag kända. Dessa

Mineralö versikter 55

kan dock av olika anledningar inte i dag betraktas som malmer. SSAB har under senare tid studerat för att förutsättningarna utvinna en vanadinrik ur sin SSAB har ännu slagg jämmalmsråvara. inte tagit ställning till detta fattas beslut under hösten (möjligen 1989), men skulle, om projektet genomförs, kunna bli en betydande leverantör av vanadin. I ett andra steg skulle eventuellt vanadinråvara från någon av nu kända mineraliseringar kunna komma ifråga för utvinning. Kommittén anser att SSABs ställningstagande bör inväntas. Oavsett utfallet av SSABs beslut, bör en fortlöpande revidering av beslutsunderlaget beträffande vanadinmineraliseringama i Sumåssjön och Kramsta äga rum. En fortsatt bör kunskapsuppbyggnad även ske beträffande exploatering av svenska jäm-titan-vanadinmineraliseringar. Prospektering efter vanadin under kommande år kan inte uteslutas.

4.3.10 -

Sällsynta jordartsmetaller apatit

Sällsynta jordartsmetaller

Sammanfattning och slutsatser:

Som bakgrund till en bedömning om framtiden för eventuell svensk utvinning och förädling av RE följer en sammanfattning av tidigare betydelsefulla åter-givna händelser. Kända reserver av RE-råvaror i världen är stora. I mycket dag kända och definierade reserver svarar för 100 volymmässigt många års utvinning med nuvarande förbrukning. Förbrukning av RE-element har nu, under 80-talets slut, volymmässigt en något mindre årlig ökningstakt på °/o - ställd upp till 4-5 mot ökningstakten på 12 %/år under 60-talet och 70-talets början. Detta med att sammanhänger användningen av RE synes ändra sammansättning, från stor volymandel av mindre förädlad REinom området blandningar metallurgi glas/keramer och katalysatorer. I dag utgör denna del 95 % av förbrukningen - mätt i volym. En tendens skönjes mot en större andel mer förädlade, renare RE-oxider av enskilda element till speciella användningsområden magneter, ljusrör, specialglas, supraledare med stor tillväxt. Dessa användningsområden svarar i för 4 °/o av dag volymmässigt värdesförbrukningen - men ökar i volym med mer än 15 °/o per år. Kapacitet för utvinning av råvaror/mineral i olika former överstiger med god marginal förbrukningen år 1987. Mot en känd utvinning år 1987 ca 80 000 ton RE-mineral i på världen, med ett REO-innehåll ca 50 000 ton REO svarar en på kapacitet enbart i USA, Australien och Kina som detta överstiger

56 Mineraläversikter

(med ca 50 %), liksom att ett antal projekt för utvinning av RE är under förberedelse. Värdet av denna utvinning av RE-råvaror år 1987 är i råvaruledet ca 150-200 Mill USD. Nuvarande dominerande förädlande tunga företag Molycorp och Rhöne-Poulenc kommer i ökande utsträckning att möta konkurrens från nya aktörer i Kina och förädlingsföretag - främst i Japan, där både utökat råvaruutbud och marknadsinriktade speciella förädlingar framkommer. Konkurrensmedel tros bli främst förädlingsteknik och marknadsdominans. Endast RE-mineralet bastnäsit utvinns enbart med avseende på RE-innehållet. Mineralet monazit utvinnes som biprodukt vid tungsandsutvinning - och RE utvinnes även ur lakrester från uran och möjligen som biprodukter ur apatit i USSR och Polen. Bastnäsiten har vissa processmässiga fördelar och innehåller inte thorium som monazit, medan denna har en större andel tyngre element, vilket är gynnsamt i den vidare förädlingen. Den framtida förbrukningen av RE kommer att få en ökad andel separerade, renade tyngre element på grund av ökad efterfrågan från användningsområden fina keramer-magneter och fosfor, och råvaror med större andel tunga RE kommer att vara värdefullare än Prisolikhet mellan bastnäsit (1.05 USD/lb) och monazit tidigare. (0.55 USD/lb) bedöms att minska på grund av den senares högre tunga RE-innehåll. i Canada - Ökad produktion av bland annat yttrium-koncentrat liksom ökat utbud av material från Kina kommer att begränsa prishöjningen för råvaror. I händelse av ökad användning av yttrium vid ett kommersiellt för får detta en dramatisk effekt på REgenombrott supraledare industrin, då materialbrist kan bli ett faktum. De långvariga utmed kommersiella genombrott efter år vecklingsförloppen möjliga 2000 liksom till substitution mellan yttrium och lanthan möjligheten och andra RE-element i denna tillämpning gör dock att detta behov av yttrium i dag framstår som spekulativt och osäkert.

Potentiell svensk utvinning av RE? bunden till i Kiruna-Malmberget och Gränges- Apatit jämmalmer innehåller mängder RE. Enbart RE-innehållet i berg betydande Norrbottens har beräknats till flera 100.000 ton REO. jämmalmer sammansättningen av REO är attraktiv, med stor andel tyngre RE-element. Efter har det visat att ekonomisk utvinning av bedömning sig denna RE-reserv kan i dag möjligen ske i anknytning till att apatitens RE-innehåll utvinnes i samband med att apatitens fosforinne-

Mineralöversikter 57

håll nyttiggöres, t.ex. till konstgödsel hos naturliga avnämare av denna fosforråvara. Det är osäkert om apatit kommer att utvinnas ur Norrbottens järnmalmer framledes. I Kiruna minskar järnmalmernas apatitinnehåll mot djupet. I Malmberget, som saknar anläggningar för apatitutvinning, får den möjliga apatitprodukten höga föroreningar av klor, vilket starkt begränsar apatitens användbarhet för konstgödselproduktion. Separat utvinning av RE ur järnmalmernas apatit med eventuell vidareförädling av intressanta RE-element till hög renhet bedöms inte rimlig på grund av höga kostnader och volymmässigt liten marknad för RE-element med hög renhet. En dylik utvinning av RE ur apatit bör troligen ske på initiativ av någon konsument av tunga RE-element om t.ex. försörjningstrygghet eftersträvas. Prospektering efter RE i Sverige föreslås endast ske - om denna prospektering riktar sig mot flera andra värdemineral samtidigt- så att ett tillräckligt högt malmvärde erhålles för det begränsade tonnage en möjlig produktionsstart innebär.

Apatit

Sammanfattning och slutsatser: Det sker snabba och i vissa fall drastiska förändringar av förbrukningsmönstret inom alla områden där fosfatprodukter används i stor skala. I den geografiska region som är av direkt intresse för Sverige leder dessa förändringar till stagnerande eller sjunkande förbrukning av fosfatprodukter. Avsevärda skillnader mellan olika länder förekommer dock. Omsorg om miljön finns med som drivkraft till förändringarna. Detta tar sig uttryck dels i ideellt baserade frivilliga begränsningar av fosfatförbrukningen, dels i förändrade regler för beskattning, subventionering etc. Man kan inte heller helt bortse från förändringar förorsakade av rent kommersiella intressen. Turbulensen på området och de många oförutsebara faktorer som påverkar utvecklingen gör det svårt att ange behovet av fosfatråvaror under det närmaste decenniet i kvantitativt mått. Sverige blir under 1990-talet helt beroende av import för för-

sörjningen med fosfatråvaror. Årligen importeras i dag ca 700 kt/år

fosfatråvaror, varav ca 300 kt/år utgörs av apatit. En inhemsk produktion av apatit i Grängesberg och Kiruna kommer att upphöra omkring 1990. Den svenska apatiten har i mindre omfattning upparbetats inom landet, huvudsakligen till gödselmedel. Under andra världskriget

58 Mineralöversikter

användes svensk apatit i större omfattning för vår gödselmedelsförsörjning, men under normala förhållanden har apatiten levererats till lämpligt belägna användare i Norge. Av de två stora tillverkarna av fosforsyra i Sverige använder den

ena (Kemira Kemi) apatit som råvara, medan den andra (Norsk

Hydro/Supra) använder råfosfater. Den apatitbaserade fosforsyran från Kemira Kemi används för tillverkning av foderfosfater, tvättmedelsfosfater och gödselmedel, den råfosfatbaserade fosforsyran uteslutande för tillverkning av gödselmedel. Reserverna av apatit i Skandinavien är avsevärda. Med utgångspunkt från kända planer på produktion av apatit i Grängesberg, Kiruna/Malmberget, Siilinjärvi och Sokli i Finland samt Kodal i Norge är en årlig produktion av 1000 kt/år potentiellt möjlig. De skandinaviska apatiterna kan normalt utvinnas bara om andra mineral (järnmalm, kalcit, ilmenit) samtidigt kan nyttiggöras. En potentiell fosfatråvara är också det slam som produceras vid avloppsvattenreningsverk och som i dag i stor utsträckning deponeras. Detta fosforhaltiga slam skulle, om det vore tillräckligt rent, kunna ersätta en del av den handelsgödsel som används i dag. En sådan användning av slammet skulle också innebära att tvättmedelsfosfatet fick en slutanvändning som gödselmedel. Kraven på låga halter av tungmetaller i foder- och tvättmedelsfosfater tillgodoses redan i dag genom att ren fosfatråvara (apatit) används vid tillverkningen. Ökande krav på tungmetallhalterna, speciellt kadmiumhalten, i gödselmedel leder sannolikt till ökad efterfrågan på rena apatiter.

Rekommendation: Svensk produktion av apatit, med innehåll av sällsynta jordartsmetaller, kommer att avsevärt minska eller t.o.m. upphöra helt, inom en snar framtid. Produktionen av järnmalm, med apatit som biprodukt, upphör i Grängesberg under 1989. I Kiruna minskar järnmalmens apatitinnehåll vid brytning på större djup. Den apatit, som hittills saluförts, från Grängesberg och Kiruna, har inte använts som råvara för framställning av RE. Produktion av de skandinaviska apatiterna är normalt beroende av om andra mineral kan tillgodogöras. Kommittén har varit i kontakt med förbrukare av vissa sällsynta jordartsmetaller. Vi har fått den klara uppfattningen, att svensk produktion av RE, sannolikt i kombination med annat värdemineral, förutsätter ett mycket starkt intresse från avnämarhåll. Kunskaper om förädling av RE-mineral behöver sannolikt hämtas från utlandet. Vår slutsats är att prospektering efter apatit och sällsynta jordartsmetaller, var för sig eller i förening, för närvarande inte kan motiveras.

Mineralöversikter 59

4.3.1] Andalusit, sillimanit

kyanit,

Sammanfattning och slutsatser:

Västeuropas konsumtion av sillimanitgruppens mineral var 1985 258 kt (Roskill). Sannolikt är denna siffra högre för närvarande, beroende på den förbättrade konjunkturen för den refraktära industrin, som är dominerande konsument. Kyanitkonsumtionen torde vara ca 20 kt och sillimanitkonsumtionen lägre. Således är andalusitkonsumtionen i särklass störst. Västeuropas försörjning av kyanit sker från USA, ca 70 %, och Sverige, ca 30 %. Andalusiten kommer huvudsakligen från Sydafrika och Frankrike. Möjligheterna för Sverige att öka sin andel av kyanitmarknaden är till viss del begränsad av fyndighetens finkomiga karaktär. Fyndighetens storlek och kemiska sammansättning kan dock utgöra basen för nya användningsområden. Dessa är i första hand tillverkning av aluminiumkisellegering och glasfiber. För genomförande fordras ytterligare ingående studier av teknik, marknad och ekonomi samt inte minst stora investeringar. Möjligheterna har dock bl.a. av STU bedömts som så att STU stöder goda, Svenska Kyanite AB med villkorslån för metodutveckling. Ytterligare kompetens och resurser är dock nödvändiga för att åstadkomma ett beslut om investeringar. Vad gäller det refraktära området bedöms andalusit vara en möjlighet. Detta ställer dock stora krav på marknadskunnande, fyndighet och rationell produktion inkl. investeringar. En möjlig genväg kan vara att utnyttja Svenska Kyanite AB:s marknadsorganisation och produktionsanläggning för att starta andalusitupp eventuella fyndigheter inom rimligt avstånd från produktionsanläggningen i Persberg, Filipstads kommun. En inventering och/eller prospektering är ett led i en sådan verksamhet. Fyndighetema i Ställdalen, Ljusnarsbergs kommun, kan vara det mest lämpade projektet att starta med.

Rekommendation:

Sverige har genom fyndigheten i Hålsjöberg den enda väsentliga kyanitförekomsten i Västeuropa. Möjligheterna för Sverige att öka sin andel av kyanitmarknaden är till viss del begränsad av fyndighetens finkorniga karaktär. Fyndighetens storlek och kemiska sammansättning kan dock utgöra basen för nya användningområden. Ett sådant exempel är tillverkning av silumin, en aluminium-kisel-legering. För genomförande fordras ytterligare ingående studier av teknik,

60 Mineralöversikter

marknad och ekonomi samt inte minst stora investeringar. Möjligheterna har dock bl.a. av STU bedömts som så goda, att STU stöder Svenska Kyanite AB med villkorslån för metodutveckling. Ytterligare kompetens och resurser är dock nödvändiga för att åstadkomma ett beslut om investeringar. Kommittén anser, att silumin-projektet förefaller intressant. Vi är dock av den åsikten, att det är väsentligt att spelreglerna beträffande elpriser och eventuella miljöavgifter snarast klarläggs.

43.12 Diamant

Sammanfattning och slutsatser:

Diamant är det hårdaste ämne vi känner till. Den förekommer primärt i vulkaniska bergarter, främst i kimberlit och lamproit. Diamanthalten i dessa bergarter uppgår i bästa fall till 6 karat (motsvarande 1,2 g) perton; halter på omkring 0,1 karat per ton kan vara brytvärda. I sekundära lagerplatser anrikas främst högkvalitativa diamanter genom vittrings- och avlagringsprocesser. Diamantprospektering är högt specialiserad och måste täcka stora arealer. För närvarande finns det inget svenskt prospekteringsbolag, som bedöms klara uppgiften utan extern hjälp. De geologiska förutsättningarna för uppträdandet av diamantförande bergarter i Sverige tycks finnas. Ingen aktiv prospektering efter diamanter i Sverige har hittills företagits. Tillgång och efterfrågan på diamanter är i balans. Handeln med naturliga diamanter styrs av CSO, en kartell med sydafrikanska förankringar, till vilken de största producenterna säljer. Produktionen av naturliga diamanter ligger på 90 miljoner karat per år, och förväntas öka något. Prognoser är dock osäkra, eftersom upptäckten av en enda större fyndighet kan kullkasta alla prognoser. Värdemässigt utgör smyckediamanter den tunga delen av produktionen. Den delen förväntas omsätta drygt 30 miljarder USD 1990. Den volymmässigt största delen av produktionen utgörs dock av diamanter för industriella ändamål. De används för borrning, sågning, slipning och polering, tillsammans med syntetiska diamanter (och kubisk bornitrid, cBN). För dessa ändamål är de syntetiska produkterna ofta överlägsna de naturliga diamanterna. Den årliga konsumtionen av industridiamanter (naturliga och syntetiska) upptill 200 miljoner karat, och förväntas fördubblas under går omkring en tioårsperiod. Produktionen av syntetiska diamanter (och cBN) domineras av De Beers och General Electric. Andra tillverkare kommer sannolikt att erövra allt större marknadsandelar.

Mineralöversikter 61

Nya processer för framställning av syntetiska diamanter utgör en stor osäkerhetsfaktor i bedömningen av den framtida utvecklingen inom sektorn. Givetvis är det ointressant att prospektera efter diamanter för industriella applikationer. Naturliga för dock diamantlagerplatser alltid diamanter av smyckekvalitet (oftast omkring 20 %), och den marknaden bedöms vara ökande. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att - de för diamantförekomster geologiska förutsättningar i Sverige tycks finnas, - omfattande i form prospekteringsinsatser behövs, förslagsvis av en ”joint venture”, - är ett som kräver stort diamantprospektering högriskprojekt, kapital, men kan ge stor utdelning.

Rekommendation:

Sverige ligger på den nordvästra sidan av den skandinavisk-ryska urbergsskölden. Geologiska förutsättningar bedöms finnas för att inom detta område kunna påträffa förekomster av kimberliter m.fl. diamantförande bergarter. Vi måste dock konstatera, att kunskap om prospektering efter sådana bergarter nästan helt saknas i Sverige. I förslaget till ny minerallag ingår att till kretsen av koncessionsmineral föra bl.a. diamant. En sådan ändring i lagstiftningen skulle sannolikt öka intresset för prospektering efter diamant. Vi anser, att förutsättningen för en effektiv prospektering efter diamantförande bergarter i Sverige är att utländsk kan Vi anser, kunskap utnyttjas. att ett sådant eventuellt intresse bör tas till vara och stödjas.

4.3.13 Karbonatstenar (kalksten, krita, dolomit, magnesit)

Sammanfattning och slutsatser:

Om elpriset höjs och miljöavgifter införs så drabbas den svenska cement- och kalkindustrin hårt. och Västtyskland har alltse- Belgien dan stålkrisen en överproduktion av osläckt kalk. Bland användarna är det framför allt pappersindustrin, som kommer att ha ett stort behov av vitt fyllmedel för att kunna minska dyrbara pigment som t.ex. titandioxid och sänka halten av cellulosafiber. till neutral för karbo-

Övergång limning öppnar möjligheterna

natstensmaterial. Cementindustrin och de nämnda företagen inom karbonatstensområdet känner väl till sina fyndigheter. De kända reserverna med nuvarande brytningstakt räcker en god bit in på ZOOO-talet. På grund

62 Mineralöversikter SOlU 1989:92

av skärpta kvalitetskrav fordras fortlöpande geologiska undersökningar med hjälp av kärnborrningar. Den krita som bryts i Sverige förekommer som stora flak i moränen och inte i fast klyft. En fördubbling av produktionen minskar snabbt de tillgängliga reserverna. En viktig prospekteringsuppgift kan vara att finna en ”fast” fyndighet av skrivkrita, som ligger relativt högt upp i berglagren. I sydvästra Skåne finns förutsättningar för ett sådant fynd. Vidare finns det krav på att denna krita skall vara tillräckligt vit. Ytterligare en prospekteringsuppgift kan vara att finna vita kalkstenar som efter anrikning, t.ex. flotation och finmalning, ger en produkt som kan användas både som fyllmedel och bestrykningspigment för pappersindustrin. Även inom detta område kan man vänta sig en ökad efterfrågan från förbrukarna. I t.ex. Norvijaur har man redan en sådan fyndighet, som efter anrikning givit tillfredsställande resultat. Ur transportsynpunkt bättre belägna fyndigheter väljs först i de allra flesta fall. För framställning av kemiskt fällt kalciumkarbonat fordras en bränd kalksten med låga halter av bl.a. järn. De svenska kvaliteterna av osläckt kalk uppfyller inte ställda krav. Flera metoder finns att rena kalksten, men i de flesta fall måste kalkstenen krossas ned till föroreningarnas kornstorlek. Detta finkorniga material går inte att bränna i nuvarande kalkugnar. Tekniken att bränna ett sådant material finns redan, men ekonomin tillåter det inte. På grund av att den vita dolomitstenen är något hårdare anses den inte kunna ersätta kalkstenen i dessa tillämpningar. Försök pågår dock hos Ernström Mineral AB. Den importerade, engelska dolomitstenen för jordbruksändamål kan ersättas av svensk dolomitsten, men produktpriset och sjötransporterna gör den engelska varan mycket konkurrenskraftig, samtidigt som den är mjuk och attraktiv för jordbrukarna.

Rekommendation:

Vi anser, att den totala förbrukningen av kalk- och kalkstensprodukter i Sverige inte kommer att genomgå några större förändringar fram till sekelskiftet. Företagen inom området karbonatstenar har god kunskap om sina fyndigheter och dessa beräknas vid nuvarande räcka en bra bit in på ZOOO-talet. Kraftigt höjda elpribrytningstakt ser i kombination med miljöavgifter kan avsevärt försvåra alternativt tvinga fram nedläggning av svensk cement- och kalkindustri. Svensk cementindustri har redan i dag, vid en internationell jämförelse, en mycket effektiv energianvändning. Med hänsyn till de reserver som i dag finns av karbonatstenar,

SOU 1989292 Mineralöversikter 63

anser vi inte att ytterligare för närvarande är särskilt prospektering aktuell. Möjligen kan efter krita med vissa definieraprospektering de egenskaper vara motiverad.

4.3.14 Fältspat - kvarts - litium

Fältspat

Sammanfattning och slutsatser:

1. Fältspatmineralen har en funktion som råvara och flussviktig medel vid glas- och keramiktillverkning. De traditionella natriumoch kaliumfältspaterna har delvis ersatts av av kvalinefelinsyenit tetsskäl. Som fyllmedel i färg, lim, och gummi plast utnyttjas fältspatens hårdhet, resistens mot sur miljö och ytkemiska egenskaper. 2. Fältspatmineral och förädlas i en länder. De bryts mångfald färdiga produkternas relativt låga prisnivå begränsar handeln, t.ex. inom Europa. 3. Sverige är i dag producent och exportör av men kvantifältspat, teter och exportvärden är små i relation till den europeiska produktionen och handeln. 4. De traditionella avsättningsområdena, glas och keramik, saknar tillväxtpotential, men tillväxten som kan fyllmedel kompensera eventuellt fortsatt bortfall. Konkurrensen är hård av överpå grund kapacitet i producentledet. 5. Villkor för lönsam och av eller brytning förädling fältspat nefelinsyenit i Sverige måste vara - att högkvalitativa produkter tillverkas, - relativt belägenhet nära hamn och sannolikt - en kombination med av ren kvarts. brytning En sådan hantering måste förutsätta att konkurrera möjlighet med finska, norska och kontinentala producenter. 6. Med intensifierade och en allt mer förprospekteringsinsatser finad metodik kan man i framtiden säkert hitta och nya kvartsfältspatförekomster i Sveriges berggrund. sådana förekomster Några i Mellansverige och i Norrland undersöks för närvarande närmare.

Kvarts

Sammanfattning och slutsatser:

1. Kvartsmineralens egenskaper, främst kvartsinnehållet och eldfastheten, gör dem oundgängliga i ett flertal Dit industriprocesser. hör tillverkning av alla slags glasprodukter, och järn- stålgjutgods, kiselmetall och -legeringar, kopparsmältning m.m. Den tillrikliga

64 Mineralöversikter

och de för flertalet ändamål enkla brytnings- och förädlingsgången behoven en förhållandevis låg produktionskostnad. Bemöjliggör hovet av kvartsmineral i svensk industri beräknas ligga kvar kring 1 Mt/år. 2. Kvartsmineral bryts och förädlas i en mångfald länder. Handeln härav samt av transportkostnaderna. Huvuddelen av begränsas vid och export sker i bulk. Endast transporterna import per båt kvaliteter kan vara konkurrenskraftiga utanför Europa. speciella 3. Den svenska konsumtionen av kvartsmineral uppgår till 1,2 Mt/år, varav 40 % från Belgien, Danmark och Spanien. importeras består av kvartssand och kvarts med SiOZ-halter över Importen 98 °/o till ett värde under 100 Mkr. Den svenska produktionen omfattar 1,2 Mt/år till ett värde av 100 Mkr. 4. Nu tillgångar i Sverige består främst av kvartssander utnyttjade med under 97 %, kvartsit och sandsten. - De kända SiOZ-halter reserverna av sådana kvartsmineral är stora på land och i havet. 5. I den mån kvarts och kvartssand i brytvärda mängder och av renhet kan lokaliseras i Sverige bör brytning och förädling tillräcklig kunna bli lönsam. Detta kan gälla även ultraren kvarts för elektronik och optik, även om världsbehovet här är ytterst begränsat och kvalitetskraven ytt hårda. 6. För bibehåámde av svenska producenters, gamla och nya, konkurrenskraft är det att bl.a. energikostnaderna för väsentligt och distribution hålls igen. Detta är nödvändigt för att produktion som kontinentala företag har i form av avsevärt väga upp de fördelar större volymer (marknader) och på sina håll lägre arbetslöner.

Litium

Sammanfattning och slutsatser:

1. Såväl i form av mineralkoncentrat och kemiska föreningar som i metallisk form litium värdefulla egenskaper i olika industerbjuder riella Hittills har litium mest använts som flussmedel tillämpningar. och vid aluminiumtillverkning, som komponent i legeringsämne specialglas, keramik och högkvalitativa smörjmedel. 2. Ökad förutses för litiummetall i aluminiumlegeanvändning och i alkaliska batterier samt för litiummineral i glassmältringar För metallen ses sikt i bränsleceller för ning. på nya möjligheter elproduktion och i fusionsreaktorer. 3. Världens reserver av litiumhaltiga mineral bedöms som mycket stora i relation till nuvarande produktion (ca 30 Tt/år räknat som litiumkarbonat) och kommande behov. De finns främst i Australien, Chile, Kanada, Kina, Sovjet, USA och Zaire. 4. Litiumkoncentrat främst i USA, Chile, Sovjet, Kiproduceras

Mineralöversikter 65

na, Kanada, Australien och Zimbabwe. till andra Vidareförädling kemiska föreningar än karbonat och till metall sker i huvudsakligen USA och i industriländer. t.ex. europeiska Västtyskland importerar 500 t/år litiumkarbonat. 5. Sverige har några kända men litiummineraliseringar ingen produktion. Förutsättningar för i bör ytterligare fynd pegmatitbergarter finnas. Detta i kombination med avsaknaden av europeisk produktion kan ge möjlighet för svensk och i frambrytning förädling tiden. 6. En exploatering måste ses sikt och baseras kommanpå lång på de, förväntad ökande användning av litiumföreningar, av speciellt metallen litium. - För närvarande finns en betydande överkapacitet hos västvärldens producenter. 7. För konkurrenskraft på världsmarknaden konsumtion (svensk kan ej förväntas motivera en egen fordras i första hand produktion) ett utgångsmaterial med litiumhalt, enkla och andra hög processteg gynnsamma produktionsfaktorer, t.ex. måttlig kapitalkostnad medan transportkostnaderna blir av underordnad Stora betydelse. mängder icke-litiumhaltiga restprodukter framkommer, vilka måste omhändertas, eventuellt genom utvinning av biprodukter.

Rekommendation:

Sverige är både och konsument av och kvartsmiproducent fältspatneral. Totalmarknaden i Sverige för resp. mineral väntas i stort sett stagnera på nuvarande nivå under 1990-talet. Kvartsmineralen har den avgjort största ekonomiska av de två. betydelsen Litium förekommer ofta tillsammans med och kvarts i fältspat pegmatitbergarter. Sverige har dock för närvarande ingen produktion av litium. Litium bedöms ha för en kongoda förutsättningar sumtionstillväxt inom flera användningsområden. Vi anser, att det finns geologiska förutsättningar att hitta ovannämnda mineral i Sverige. En fortsatt bör med fördel prospektering inriktas på de geologiska miljöer, där alla tre av mineral slagen bedöms kunna förekomma.

4.3.15 Grafit

Sammanfattning och slutsatser:

1. N aturgrafit har en etablerad industriell baserad användning, på att vissa av dess egenskaper är unika. På dessa områden är den i vissa fall utbytbar mot syntetisk grafit. - Ökad kan användning tänkas för specialkvaliteter. 2. Naturgrafit och anrikas i ett antal länder. Den bryts begränsat

66 Mineralöversikter

liksom kända reserver finns utanför Euhuvudsakliga produktionen Världens samlade reserver bedöms omfatta 1 500 Mt. Framropa. ställda kvaliteter beror av fyndighetens art. 3. Handeln med är stor och världsomspännande. Av världsgrafit på 650 kt/år omfattas 2/3 av export/import. Kvalitetsproduktionen utbud och prislägen är heterogena, vilket gör det svårt att beräkna världsproduktionens värde, men en grov uppskattning pekar på 2 000-3 000 MSEK. 4. Sveriges förbrukning ligger vid 600 t/år till ett importvärde 7 MSEK. Produktion saknas. Importen kommer från England, kring Västtyskland och Österrike samt Norge. 5. I producerar endast Västtyskland, Österrike och Västeuropa åren 1985- 1989) från egna fyndigheter. I Östeuro- Norge (undantag pa är Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Rumänien producenter. Till 100 kt/år, varav en Västeuropa importeras uppskattningsvis del från Kina och Zimbabwe. betydande 6. förutsättningar för att finna grafitmineraliseringar i Geologiska Sverige föreligger. Ett antal sådana är kända och en ny sådan detaljstuderas för närvarande. 7. Förutsättningar för svensk brytning och förädling av grafit är, att man ur en med relativt halt av grafit i råvaran med fyndighet hög avancerad teknik kan framställa grovkristallina produkter med kolhalter över 85 % eller finkomigare material med kolhalter över 97 %. 8. Att döma av vad som sker vid nyetablering utomlands bör en produktionsstart baseras på försäljning i huvudsak på den europeiska marknaden av minst 10 kt/år av högkvalitativa produkter. Den kända reserven bör räcka 25 år vid planerat råvaruuttag. Frågor miljöskydd och energibehov torde inte vara av annorlunda kring karaktär än vid annan gruvdrift och mineralberedning.

Rekommendation:

har av grafit och konsumtionen är Sverige ingen egen produktion Tidigare har dock grafit utvunnits i smärre kvantiteter på begränsad. olika i landet. Under 1980-talet har NSG bedömt ett trettioplatser tal områden i mellersta Norrland som intressanta. Av dessa kan nämnas en i Kringeltjärn, Hälsingland, vilken för närvafyndighet rande är föremål för utvärdering av NSG. Kommittén anser, att nämnda utvärdering bör avslutas innan beslut fattas om ytterligare prospektering efter grafit.

Mineralöversikter 67

4.3.16 Kaolin

Sammanfattning och slutsatser:

1. Kaolin har av sina på grund egenskaper, flakighet, mjukhet, ljushet, kemisk resistens fått en mycket utbredd som användning fyllmedel och bestrykningspigment vid papperstillverkning. 2. Kaolin kommer även i framtiden att vara en mineralråvaviktig ra för pappersindustrin. Den förenar i som är sig många egenskaper viktiga tekniskt och ekonomiskt, när man vill tillverka tryckpapper. Även som i och förväntas kaolin fyllmedel färg, plast gummi behålla och utöka sin andel. Likaså förblir den en råvara i den viktig keramiska industrin. 3. Tillverkningen av för högkvalitativa kaolinprodukter pappersindustrin är koncentrerad till USA och England. Tillgången på reserver och produktionskapacitet är också För svensk och hög. europeisk del råder närmast en med till monopolsituation hänsyn importmöjligheterna. 4. I dag importerar ca 440 Tt/år till ett värde av ca 370 Sverige MSEK, varav 80 % går till pappersindustrin. Även om kalkprodukter (krita, mald kalciumkarbonat, delvis kan väntas ersät- PCC) ta kaolinen, kan ett behov i nämnd storleksordning antas kvarstå. 5. Det är därför värdefullt att undersöka om svensk av produktion kaolin är En sådan förutsätter att kvaliteter kan möjlig. givetvis tillverkas, som tillfredsställer pappersindustrins behov, åtminstone som fyllmedel, till priser jämförbara med importprodukternas priser. Marknaden för svensktillverkade bör kunna papperskaoliner inkludera Finland och Norge. 6. Bland för konkurrenskraft att förutsättningarna ingår brytning och processteg i produktionen inte belastas med och miljö- energikostnader, som blir alltför betungande i förhållande till de volymer som kan tänkas bli framställda. 7. Om nu aktuell fyndighet inte bedöms vara tekniskt/ekonomiskt lämpad för brytning, bör andra alternativ sökas.

Rekommendation:

Sverige är en stor förbrukare av kaolin. är ca 440 kt/år till Importen ett värde av ca 370 MSEK.Av denna kvantitet 80 % till går ungefär pappersindustrin. Bedömningar av den framtida förbrukningen av fyllmedel och bestrykningsmedel visar, att konkurrerande material kommer i ökande till Trots detta väntas utsträckning användning. den totala av kaolin att i stort sett kvar förbrukningen ligga på nuvarande nivå. Den kaolinfyndighet i Skåne, som för närvarande är föremål för studium, skulle kunna ersätta en del av den impor-

68 Mineralöversikter

terade kvantiteten. De teknisk-ekonomiska förutsättningarna är under utredning. Vi anser, att de geologiska och marknadsmässiga förutsättningarna är sådana, att fortsatt prospektering efter kaolin med vissa definierade egenskaper är motiverad.

4.3.17 Olivin

Sammanfattning och slutsatser: 1. I sin användning - som slaggbildare vid råjärnshuvudsakliga - man olivinens och tillverkning utnyttjar magnesiuminnehåll järnlättsmälthet (jämfört med dolomit). - I övriga magnesium-silikaters användningar (gjuterisand, eldfast tegel) är det i stället den jämfört med alternativa material höga eldfastheten som utnyttjas. 2. Olivin i ett fåtal länder, främst Norge, USA, Japan, bryts Italien och Den världsledande norska produktionen för Spanien. baseras rationell brytning i fyndigheter med hög slaggbildare på MgO-halt, belägna några få kilometer från utskeppningskajer med stor kapacitet. Detta medför konkurrenskraft i hela Europa och delar av USA. _ LKAB:s av olivin i basiska järnmalmspellets förutanvändning sätter en likaledes närbelägen brytning eller gynnsamma transportmöjligheter till Kiruna och Malmberget. 3. Användning av olivin för andra ändamål har en begränsad marknad i understiger 100 Tt/år. Ingen betydande utveck- Europa, ling av denna marknad förutses. 4. Svensk olivinproduktion kan bli aktuell av teknisk-ekonomiska skäl i tre fall; 1) Fyndighet nära utskeppningshamn, som kan ge konkurrenskraft på Europa-marknaden. 2) Fyndighet som tillfredsställer regionalt, svenskt behov, t.ex. bekämpandet av försurning av sjöar och skogsmarker. som utvinning av nickel-, krom- eller 3) Fyndighet möjliggör annat värdefullt metallkoncentrat.

Rekommendation:

Vi bedömer att den största utvecklingspotentialen för volymmässiga olivin under 1990-talet kommer att vara som slaggbildare vid råjärnstillverkning. En förutsättning för lönsam olivinproduktion är leverans av stora volymer till låga priser. Det senare kräver i praktiken att fyndigheten ligger nära en utskeppningshamn med stor kapacitet.

Mineralöversikter 69

Olivin bör i framtiden kunna ha en roll att spela som långsiktig magnesiumgivare och tungmetallfälla i försurade sjöar och skogsmarker. I detta fall skulle möjligen fyndigheter med mindre optimal lokalisering kunna nyttiggöras för en mer regional användning. LKAB har egen produktion av olivin i närheten av pelletsverket i Malmberget. Därutöver importerar man olivin från Norge. Vi anser, att med den marknadsbild och de krav på fyndigheten vi för närvarande har, är det inte motiverat att rekommendera prospektering efter olivin. Ett undantag utgör LKABs behov av olivin från i bästa fall ett närområde.

4.3.18 Talk

Sammanfattning och slutsatser:

1. Talk är ett industrimineral med egenskaper som gör den användbar framförallt som tillsats i papper, färg och plast. Den fungerar där som utfyllnadsmedel men ges också speciella funktioner, t.ex. förstärkande. - I flertalet funktioner är talken utsatt för konkurrens av alternativa industrimineral, där egenskaper och pris ställs mot varandra. 2. Den europeiska talkproduktionen är väl utvecklad med domi-

nerande tillverkare i Finland och Frankrike. Överkapacitet råder

men kan elimineras om förväntad marknadsutveckling inträffar. Om alla förväntningar inträffar kan den europeiska förbrukningen öka från 1,3 Mt/år till 1,5 Mt/år inom 5 år. 3. Den svenska produktionen är blygsam och avsättningen begränsad av kvalitetsskäl. Den svenska försörjningen med talk täcks endast till 10 % med egen produktion. 4. Mycket tyder på att importen till stora delar kan ersättas med inhemsk produktion, förutsatt att igångvarande verksamhet byggs ut med modern utrustning och lämpliga förädlingsprocesser. Alternativa källor kan sökas i andra hand. 5. Förutsättningen för lönsamhet vid utökad produktion är att exporten vidmakthålls och utökas med högre kvaliteter. Detta måste vägas mot den överkapacitet som finns i Europa. 6. En annan fråga som måste besvaras i samband med eventuell vidare exploatering av talk är risken för förekomst av fibrer av asbesttyp (tremolit). Detta problem har i USA lett till tveksamhet om talkers användning inom vissa områden.

Rekommendation:

Sverige har en begränsad produktion av talk, vilken täcker ungefär 10 % av förbrukningen. De tekniska egenskaperna begränsar an-

70 Mineralöversikter

vändbarheten. Reserverna är dock betydande. I Europa råder överkapacitet och i Norden är Finland en stor producent. Talk är i de flesta av dess användningsområden utsatt för konkurrens från andra industrimineral, där pris och tekniska egenskaper jämförs. En förutsättning för en utökad svensk produktion är sannolikt, att export av inte minst högre kvaliteter kan komma till stånd. Med hänsyn till de förutsättningar, som för närvarande råder på den europeiska marknaden, anser vi inte att prospektering efter talk är speciellt angeläget.

43.19 Wollastonit

Sammanfattning och slutsatser:

Wollastonit har många konkurrenter på traditionella användningsområden för industrimineral och då främst inom området filler. Endast där nålformen har ett egenvärde eller där den kemiska sammansättningen värdesätts, har wollastonit en marknad. Tillgången av wollastonit till användningsområden där inga egentliga krav ställs på nålformen är väl försörjd, medan endast ett mindre antal förekomster ger en långnålformig slutprodukt. Allt eftersom behovet av denna typ av wollastonit ökar, kommer nuvarande producenter att öka sin produktion för att möta de nya tonnagen. De flesta wollastonitförekomsterna kan ge produkter med högt aspect ratio, men med partikellängder under 1 mm. Med tanke på kända tillgångar, världsproduktionen och marknadssituationen torde behov och möjlighet till nyetablering av svenska förekomster med enbart förädling av wollastonit vara små. Höga krav måste ställas på kemisk renhet för att nå den keramiska marknaden, men framför allt bör nya fyndigheter innehålla wollastonit med bibehållen karaktäristiskt långnålformig struktur. En förbättrad möjlighet för svensk wollastonitproduktion torde vara vid samproduktion av annat mineral, där wollastonit är att betrakta som biprodukt.

Rekommendation:

Wollastonit används i Sverige nästan helt inom keramisk industri som råvara i glasyrer. Konsumtionen mätt i volym och värde är mycket begränsad. Sverige har ingen egen produktion och importen sker i första hand från Finland. Kina väntas få en stor roll som exportör under 1990-talet. Vi anser, att det med tanke på kända tillgångar, produktion och bedömd marknadssituation i världen under 1990-talet inte finns anledning att utifrån Sveriges mycket begränsade konsumtion rekommendera prospektering efter wollastonit, trots att vissa geologiska förutsättningar finns.

5 Prospekteringsverksamhetens inriktning

och i

omfattning Sverige

5.1 Inledning

innebär ett och sökande › Prospektering yrkesmässigt systematiskt efter sådana mineralråvaror, som är ekonomiskt lönsamma att utvinna. Dessa råvaror, vilka bildats genom olika geologiska processer, förekommer i berggrunden och i de lösa avlagringarna. Det kan gälla metallbärande mineral, industrimineral och andra tekniskt användbara mineral och bergarter samt fossila bränslen som olja, gas och kol. Enligt kommitténs direktiv behandlar vi här endast prospektering efter metallbärande mineral och industrimineral. I detta kapitel diskuterar vi utifrån våra slutsatser i avsnitt 4.3 hur inriktningen och omfattningen av prospekteringsverksamheten i Sverige bör vara under i första hand perioden fram till sekelskiftet. Vår diskussion och våra därifrån härledda förslag gäller den statliga prospekteringspolitiken. Denna har dock stor betydelse även för företagen i branschen, och den fortsatta diskussionen sker med utgångspunkt från situationen i den samlade mineralindustrin. En förutsättning för vår mineralindustri är att den äger en malmbas (malmreserv). Prospektering syftar till att tillföra ytterligare malmbas. Enligt kommitténs slutsatser i avsnitt 4.3 bör en betydande del av de statliga medlen för prospektering disponeras för prospektering efter sulfidmalmer innehållande koppar, zink och guld. Denna typ av malmer innehåller ofta också bly och silver. Ett försök till prognos för malmreserven i svenska sulfidmalmsgruvor visas i figur 5.1. Figuren visar följande: Linjen a-a visar den ackumulerade produktionen eller malmuttaget från 1984 och framåt. Den årliga produktionen antas vara 8 Mt malm (Aitik-gruvan ingår inte i denna siffra). Som en spegelbild till malmuttaget visas hur malmreserven utvecklas. Linjen b-b innebär att malmbasen är slut omkring 1996. I linjen c-c är inbyggt ett antagande att prospektering i anslutning till gruvorna medför en ökning av malmreserven med 5 % per år. Produktionen skulle då kunna bedrivas fram till 1998-1999. Vi poängterar här att inget antagande görs om utfallet av den pro-

72 Prospekteringsverksamhetens inriktning och omfattning

spektering, som bedrivs med syftet att finna nya gruvor. Man kan göra ett antagande om ett statistiskt utfall och vi behandlar denna

fråga nedan.

Figur 5.1 Malmreserven i svenska sulfidgruvor

i mr SULFIDMALH \ -u \ \ \_ HALHRCSERV PRODUK TION AITIKl b

(§51

*ogø

ÖÖ

milWW.. .C nerår: kam \ fy gheter a

. b z

v v V \ U 0x V I

-01 -as -ao -oo -71 -02 -93 -9I. -vs -96 -91 -90 -as -ao Källa: SGAB

Prospekteringsverksamhet innebär ett betydande mått av risktagande. Detta risktagande kan dock reduceras genom att inför beslut skaffa ett bättre och mer relevant beslutsunderlag. Sambandet mellan satsade medel och utfallet av prospekteringen kan uttryckas i

statistiska termer. Innebörden av detta är att utifrån erfarenhet göra

antaganden om vad utfallet i genomsnitt bör vara, sett över en längre

tidsperiod. Underlaget för att formulera ett sådant samband för Sverige är

förhållandevis bristfälligt. Vi kommer därför att närmast redovisa

erfarenheter från utlandet vad beträffar kostnaden för att hitta malm.

5.2 Kostnaden för att hitta en malm

brytvärd

Det svenska underlag som finns för att beräkna kostnaden för att finna en brytvärd malm är mycket knapphändigt. Kostnaderna för att genom prospektering hitta nya brytvärda malmer beror på en lång rad olika faktorer och kan vara svåra att bestämma. Man kan

och 73

Prospekteringsverksamhetens inriktning omfattning

inte heller okritiskt överföra de som i andra

beräkningar gjorts länder på svenska förhållanden. Det kan olika gälla geologiska miljöer och även andra kan variera. Trots detta kan förutsättningar kostnadsberäkningar, som gjorts i några av de ”stora” gruvländerna, vara intressanta och ge en bild av det ungefärliga kostnadsläget. Nedan refereras till ett antal beräkningar av kostnaderna för att hitta brytvärda malmer. 1) Under perioden 1943-1982 har totalt 166 malmsignifikanta fyndigheter hittats i västvärlden genom prospektering. Som sådana fyndigheter har endast räknats de som har ett malmvärde över 500 miljoner USD, vilket i runda tal kan antas motsvara en malmreserv på 10 miljoner ton, dvs. ganska stora malmer för svenska förhållanden. Antalet upptäckta år ökade fram till fyndigheter per 1962, men har sedan trots en allt större prospekteringsvolym minskat (figur 5.2). I början av 1960-talet var den kostgenomsnittliga

naden för att hitta en ekonomisk malm ca 70 medan

miljoner USD,

kostnaden för att finna motsvarande malm i slutet av 1970-talet

stigit till 225 miljoner USD räknat i 1982 års dollarvärde Cook,

(D.R.

Mining Engineering, 1986).

Figur 5.2 Signifikanta malmbmdigheter hittade i västvärlden 1943-1982

aOOO °°° ACTUÄLExnoåmou costs .oo (ISGZ DOLLÅRS)

DOLLARS

INDEX

000 nOO

(MILLIONS)

PRICE

1 100

.a 0

g

E

g 0 c u_ 5 ° 4

2 3 2 i 2 D 2 1 . o 3 S 3 3 3 E 2 3 o o u o a o o o 7 7 F F 7 7 V

Hg. l - Significont nonCommunist world discoveries.

Källa: D.R. Cook, Mining Engineering, Febr. 1986: Analysis of significant mineral discoveries in the last 40 years and future trends

74 inriktning och omfattning Prospekteringsverksamhetens

2) Enligt uppgifter från Världsbanken satsades under början av 1970-talet ca 30 miljoner USD för varje större fyndighet i Kanada (1974 års dollarvärde). En undersökning av mer än 300 gruvprojekt i Nord- och Australien och Ostasien visar, att en fram- Sydamerika, gångsrik prospektering efter basmetaller fordrar en årlig investering av 3-5 miljoner USD under en period av 15-30 år, vilket betyder en investering av mellan 45 och 150 miljoner USD (1974 års penningvärde) för ett medelstort gruvprojekt. 3) D.R. Derry och I.K.B. Booth (Mining Magazine, 1978) uppger att den genomsnittliga kostnaden för att finna en malm i Kanada under 1950-1975 stigit från 5 miljoner USD mellan 1950 perioden och 1955 till 40 miljoner USD i början av 1960-talet för att sedan åter minska till 25 miljoner USD under de första åren på 1970-talet (1975 års penningvärde). Som fyndigheter har i denna underräknats alla malmer, som varit, eller som komma i sökning planeras produktion. Genomsnittskostnaden för att finna en basmetallfyndighet i 4) Kanada för perioden 1946-1977 har undersökts av B. Mackenzie

(Gold deposit evaluation seminar, 1988). Denna var för hela perio-

den 39 miljoner CAD (1985 års Kanada-dollar). Under den senare delen av perioden har en markant kostnadsökning skett (tabell 5.1).

Tabell 5.1 Kostnaden for att finna en ekonomisk basmetallfyndighet i Kanada under perioden 1946-1977 År Total prospek- Antal ekono- Genomsnittlig tering, miska fyndig- kostnad per

5) lien under perioden 1955-1978 var genomsnittskostnaden, enligt B. Mackenzie, 50 miljoner CAD (1985 års Kanada-dollar). Häri ingår bl.a. genomsnittskostnaden 130 miljoner CAD för att finna en basmetallfyndighet. Man kan således konstatera att det är betydligt dyrare att hitta en dylik malm i Australien än i Kanada. Detta beror i första hand på att de australiensiska fyndigheterna täcks av mäktiga jord- och vittringslager samt att infrastrukturen ofta är ogynnsam, vilket medför att fyndigheter för att vara brytvärda måste vara stora och rika. Kostnaderna för att finna en guldfyndighet i Kanada under perioden 1946-1985 till 25 miljoner CAD, medan motsvarande uppgick

och 75 Prospekteringsverksamhetens inriktning omfattning

kostnad för att hitta en guldmalm i Australien under perioden 1955-1972 var 63 miljoner CAD. Som ytterligare ett exempel kan nämnas, att den genomsnittliga kostnaden för att finna en nickel-sulfidmalm i V. Australien under perioden 1955-1972 var 41 miljoner CAD. B. Mackenzie har också undersökt kostnaderna för att finna ekonomiska malmer inom etablerade med ingruvområden god frastruktur (S. Kanada) och jämfört dessa med kostnaderna för att finna ekonomiska malmer i mer otillgängliga områden (N. Kanada). För hittade basmetallmalmer under 1946-1977 var perioden genomsnittskostnaden i N. Kanada 13 medan den i S. miljoner CAD, Kanada var 46 miljoner CAD. 6) De genomsnittliga kostnaderna för att hitta ekonomiska malmer

skiljer sig mycket mellan olika bolag. R. Woodall (Geoscience Cana-

da, V. II) uppger att kostnaderna i för att finna en genomsnitt metalP?mineralfyndighet i Australien under perioden 1955-1978 var 38 miljoner CAD. Western som Mining Corporation, länge ansetts vara ett av de mest framgångsrika i världen, hade bolagen under denna period en kostnad av 8 CAD miljoner per nyfunnen fyndighet, vilket innebär att övriga gruvbolag i Australien i realiteten spenderade 54 miljoner CAD för att finna en av denna typ. fyndighet Det totala metallvärdet (metallinnehåll x i kanadensismetallpris) ka nyfunna fyndigheter för treårsperioder mellan 1946 och 1977 (figur 5.3 ) har redovisats av bl.a D.A. Cranstone. Vid beräk-

Figur 5 .3 Totala metallvärdet i nyfunna kanadens a fyndigheter

IN 140 \Y Drooms ma*mebeenmmeø arvbemg GFKJUP l Å mmedorala:omm.nulovploduChon

PERIODS PRCCES)

CONTAINED

120 DSCD-IGIIQS Oihel mi ÖPOUP Mulnølte: aaømuns Iaønscovones

METAL

omermanGran/pl

YHREE-YEÅR

IRON)

D979

lN

(EXCLUDING JÅNUARY 8 I

DBCOVEREO

AT

METALS

DOLLÅRS.

OF Amustmenl lol

DEPOSlTS

møssnng N45 OF

VALUE

GROSS MINERÅL (BILLIONS

1946-47 48-50 51-53 54-56 57-59 60-6? 63-65 66-68 69-71 72-74 75-77 DISCOVERY PE OD

Källa: CIM Bulletin, May 1980, D.A. Cranstone: Canadian ore discoveries 1946-78: a continuing record of success

76 och omfattning Prospekteringsverksamhetens inriktning

ningen av det totala metallvärdet har malmreserven multiplicerats med en faktor 1 till 3 beroende på malmtypen. Metallpriserna för 1979 har använts. Prospekteringskostnaderna för samma treårsperioder framgår av figur 5.4 (1978 års Kanada-dollar).

Figur 5 .4 Prospekteringskosmaderna i Kanada 700

600*

YOTALS 500*

THREE-VEAR

400-

DOLLÅRS)

BY 300-

1978 OF

EXPENDITURES (MILLlONS

\ o_ 1946-47 48-50 51-53 54-56 57-59 60-62 6 - 5 66-68 69-71 2-74 5-77 PEHIODOF EXPEN URE

Källa: CIM Bulletin, May 1980, D.A. Cranstone: Canadian ore discoveries 1946-78: a continuing record of success Genom att dividera metallvärdet med prospekteringskostnaderna erhålls det funna metallvärdet räknat på i prospekteringen investerad dollar (figur 5.5). Perioden 1954-1956 får anses vara unik att så många nyfynd då gjordes. Också perioderna genom 1948-1950 och 1951-1953 är anomala, beroende på att de totala prospekteringskostnaderna var exceptionellt låga. Metallvärdet i brytvärda malmer som hittats i Kanada per i proinvesterad dollar var under 1970-talet ca 25 CAD. spekteringen Denna siffra kan vara låg med tanke på att många fyndigheter av grupp II hittats, vilka i framtiden kan bli föremål för brytning. Om det förutsätts att den genomsnittliga malmen hade ett metallvärde på 380 SEK/ton (motsvarar ungefär 3 % Cu) innebär detta att kostnaderna för att hitta ett ton malm i Kanada var ca 15,20 SEK/ ton 1978, vilket i dagens penningvärde motsvarar 25-30 SEK/ton. Generellt kan den kostnaden för att finna en ekogenomsnittliga nomisk beräknas att kostnaden för att malmfyndighet (E) genom lokalisera en mineralisering (C) divideras med en faktor p, vilken möjligheten för att en mineralisering skall visa sig vara brytanger värd. Att indikera en basmetallmineralisering inom den kanadensiska kostade under perioden 1951-1979 i genomsnitt urbergsskölden

Prospekteringsverksamhetens inriktning och omfattning 77

Figur 5.5 Metallvärdet per i praspektering investerar! dollar

700 GROUPl \Y Depasus ma:havebeenmmeaarraemg:ru/mt

IRON) Å\\ o:arecommrned lo:ploductron

OOLLAR 600 - DSCOVO/IQS oihe:manGroupI

GROUPn Mulnøüer oddnhons ladtscovencs

(EXCLUDING DISCOVERED

alhar:hanG/oupl

EXPLORATION

METALS

DEPOSITS

PER OF

VÅLUE PERIOOS,

MINEHAL

IN

OOLLAR

THREE-YEAR

CONTÅlNEO

GHOSS IN

1946-4748-50 51-53 54-56 57-59 60-62 63-65 66-68 69-71 72-74 75-77 DISCOVERY PERIOD

Källa: CIM Bulletin, May 1980, D.A. Cranstone: Canadian ore discoveries 1946-78: a continuing record of success

683 000 CAD (1985 års Kanada-dollar). Möjligheten att en sådan mineralisering skulle vara brytvärd var 0,019 (p). Kostnaden för att finna en ekonomisk malm var således i genomsnitt 359 miljoner CAD (683 000/0,019). För nickelsulfider i V. Australien under perioden 1955-1972 var C= 190 000 CAD, medan p=0,0046, dvs. kostnaden för att finna en ekonomisk malm var i genomsnitt 41,3 miljoner CAD. Den oftast mycket höga risken att en genom prospektering funnen mineralisering inte skall visa sig vara en brytvärd malm innebär, att kostnaderna för att med en viss grad av säkerhet finna en malm (A) är betydligt större än genomsnittskostnaden. Allmänt kan den behövliga investeringen (A) för att vara x % säker på att hitta en brytvärd malm beräknas från formeln: A= För att vara

-E[lln(1-x)].

90 °/o säker på att en ekonomisk fyndighet verkligen kommer att hittas, blir således prospekteringsinvesteringen 2,3 gånger större än den genomsnittliga kostnaden (dvs. -1n(1-0,9)). Som tidigare redovisats var genomsnittskostnaden (E) för att under perioden 1951-1974 finna en brytvärd basmetallfyndighet i Kanada 36 miljoner CAD (1985 års Kanada-dollar). För att med 90-procentig säkerhet hitta en sådan fyndighet borde således en prospekteringsinvestering på 83 miljoner CAD (2,3 x 36 000 000) göras. Tyvärr finns i Sverige inga beräkningar av ovanstående typ publicerade. Som tidigare påpekats är det självfallet mycket svårt att direkt applicera de prospekteringskostnader, som krävs för att finna

78 Prospekteringsverksamhetens inriktning och omfattning

olika malmtyper utomlands, på svenska förhållanden. Bland de faktorer som på olika sätt kan påverka kostnaderna kan nämnas: den geologiska miljön, tillgången till prospekteringsmaterial och regionalt geologiskt material (flygkartor, geokemikartor samt geologiska kartor), kunskapen och effektiviteten hos prospektörema m.m. Enligt grova uppskattningar gjorda av svenska prospektörer är

genomsnittskostnaden för att finna en medelstor basmetallfyndighet i

Sverige av storleksordningen 30 SEK per ton malm. Den totala produktionen i svenska bas- och ädelmetallgruvor var 1987 ca 18,9 miljoner ton. Aitikgruvan svarade ensam för 10,9 miljoner ton och resterande fyndigheter således för ca 8 miljoner ton. Enbart för att kompensera för den brytning, som i dag sker i basoch ädelmetallförekomster (exkl. Aitikgruvan) skulle en prospekteringsvolym på ca 240 miljoner SEK per år (8 miljoner ton x 30 SEK/ton) krävas. Om man därtill lägger att även brytningen som sker i Aitik borde kompenseras med nya malmtillskott, måste ytterligare investeringar i prospektering göras. Trots de statliga insatserna under 1980-talet för utökad prospektering har prospekteringsvolymen minskat de senaste åren och är för närvarande avsevärt lägre än det behov vi här indikerar (tabell 5.2).

Tabell 5.2 Prospekteringskostrmder i Sverige 1982-1988. Belopp l MSEK, löpande priser

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1982-88 NSG prospekteringsanslag (förbrukn.) 60 54 44 42 41 40 57 337 Prospekteringsstöd (ej FoU och särskilda projekt) 28 51 42 36 36 31 224 Prospekteringsbidrag (från

Prospekteringsstödet

Källa: NSG

5.3 Mineralråvaror i

fjällvärlden

Berggrunden i vår svenska fjällkedja (Kaledoniderna) utgör den nordöstra delen av ett omfattande orogent bälte, som från Appalacherna (USA) via England sträcker sig till Grönland och Skandina-

och 79 Prospekteringsverksamhetens inriktning omfattning

vien (figur 5.6). Generellt har i detta bälte en berggrunden mycket hög malmpotential. Mer än 70 betydande (mer än 1 Mt malm per fyndighet) massiva sulfidmalmer är kända (figur 5.7 och och 5.8) därtill kommer ett stort antal andra Inom den svenska malmtyper. delen av Kaledoniderna har bedrivits endast i beprospektering gränsad omfattning. Tre betydande kan nämnas: Vassfyndigheter bo, Stekenjokk (massiv sulfidmalm inom Kaledoniderna) och Laisvall (icke stratiform malm i fjällranden). Vassbo och Stekenjokk är numera medan Laisvall är nedlagda, Västeuropas största, nu producerande blygruva. De mest betydande sulfidmalmerna (-mineraliseringarna) i den svenska delen av Kaledoniderna samt deras ungefärliga av tagenomsnittshalter framgår bell 5.3. Trots en hittills begränsad prospekteringsverksamhet finns alltså indikationer på en i betydande malmpotential fjällvärlden. Enligt det förslag till ny 1988/89:92 om minerallag (prop. ny minerallagstiftning m.m.), som för närvarande är under riksdagens behandling, skall lagen (1987:12) om med naturresurser hushållning

Tabell 5.3 Stratabundna sulñdmalmer inom den svenska delen av Kaledoniderna

Område % Cu % Zn % Pb °/o S g/tAu g/tAg Renfjäll Gräskevardo 0,12 1,73 0,67 7,6 Köli Jervas 0,46 0,07 0,03 Övre-Käli

Lägre-Köli

Seve Fröå-Bielkes 1,50 1,63 Sylarna 0,42 0,01 0,01 3,3 Kaledonska fronten

KälIwEbbe Zachrisson, 1980, Aspects of stratabound base metal mineralization in the Swedish Caledonides, Geological Survey of Ireland, Special Paper No. 5

80 Prospekteringsverksamhetens inriktning och omfattning

m.m. (naturresurslagen, NRL) tillämpas i ärenden om bearbet-

ningskoncession.

I NRLs inledande bestämmelse anges att marken, vattnet och den

fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning främjas. För att uppnå detta syfte anges i lagens andra kapitel vissa grundläggande

hushållningsbestämmelser.

Figur 5.6 Utbredning av de paleozoiska orogena bältena kring norra Atlanten

- Mauritanide Hercynian orogenic belt Appalachian - Caledonian orogenic belf z \ Precambrian cratons A=Baltic Shield, x/ B=Laurenfian-Greenland Shield, C=African Shield

2/

Orogenic fronl

Källa: Economic Geology, volym 79, 1984. M.B. Stephens, H.S. Swinden, J .F. Slack

Prospekteringsverksamhetens och 81 inriktning omfattning

Figur 5. 7 Utbredning av större massiva sulfidmalmer inom Appalacherna

°° “TJ .

V? E ocmsn 52mm

å” 1-Z5mt. gsm IMRA -Puvt(ENSIALU I sttnuo-iucmsnr mvauuvmr: »man 2 omm-noen52mm .i c mo armamc 3

4IO

§ rmos v› mcAm rosto s. u coulsnousamsas

UPKDERVNN 5617006

0 500km 4/ .nal

á

LE§§NQ:

APPALA§HIAN§

sarmusrømcouvneum»man or Lauazum

SGHDCASEHG UNGERN.“MGNf LAXNHA ANDNDNAQYEMNE-UTFäMMED WNNAGE ?SMHIM60WDGLITES N DE MMER AB MOMIESÅVYEIIADEGDEYKDNEMMXM D045UNQJESHGS G (IIAIE 01157AM)MANTLE) IALUDKGA YERRANE

ODPAVAMSIC TERIANE

\EEB§EBE

GANOCR TKRRANE AvALoäkWNYIDENYAL DEESIT IQENHFICATION m m* HÅROON DD RAW* UI. ”

z :Sååå: ›s 253.525 15.55. 5-7939-was-um

a.wmoun oøsmct i EUPRA m I 25HTI DEOUMA man: -otsmussamt 3 “W” ,. m, Auoutmountáosnrs s w mo! n mwggpg n mennmsoun vanan: :annu 6 “så” n nucxman Zl 3004M49 “z mm m ms mmm . “oc” DtPOSIYS u unnar-ammu B üW-WDGE 7 »aosnsonvuut nsrosus zououur:ms: 30NM lfmmüw unsmocø AIIEAS mcmanun usznznr °

qucwom. Hê$$§fy5°s"“ gä;°r;°:m5 i 3.222532*

mo unrroanu (ovanuzsvor m: APPALACNIANS_ onamMARC n um :ma: n nu my; m, Lrosv-auoeemc icons(canonmnousAuommm S006 mo..., ams(av:ocmsus m nunnan Anuuoøuns,massa:»enmmm n man 1* UNSWKMW i “jgxggugngu...mm nous m soumamAFFILAOIANS) :mmm sno ”tums AuoHM otvosns [:] undanta: onoaemc am umnmcoon

Källa: Economic Geology, volym 79. 1984. M.B. Stephens, H.S. Swinden. J.F. Slack

82 och

Prospekteringsverksamhetens inriktning omfattning

Figur 5.8 Utbredning av större massiva sulfidmalmer inom Kaledoniderna

LEGEND:

gg-IRELANDCALEDONlDES QEPOSIT IDENTIFKATION JS.MKA uuaunoszone :nns ul. u. sxnrrcsnvn m (sounusvzmcom-una.:amountwanna) :r Aamann: so sxonovAs -CLÅDOVÅLLCV M0 LONGVå WNN- En -smrmw mums zouasuucL. vasvuocs ur “gp-gm s»vlsunm mo ammarnevosns wac ansv;oouvumuuu. Usain!) :I vmsuzs nu nomv nzmsurs s: ;om msn-wc nssmcvzon: m mmm mvronu ss.mamma Ann.ummmn osvosns man cr :usuuc nu wncnm w smao qvmmvøsstun _sounnsror wnum u FOLLDAL anouv or otposns 9..SYEKfNJOKK-LEVI

SCANDINAVIAN CALEDONIDES I.: rvnanum mo ss.manounanlxxo utunmnmøl lIPosns s; umussu ramsan: nmnnosruuocnmou u munnen moman. osøosns i., annu, w m: mmm ä :mmm - menu. uamu- nunnan u nemo s. “s” nu »amsur m: men uwcuruøvø, “ ^“° Mmnlusmaxnsvuuuomom fERRMtS 9 o: ozoosnrs unuysstuacs orocsmtcausrAnusnsnnmc mcs) m5gêgâäa“f“s :uänfävâsaaøuø « sm mms o: m: um: umcnrnon 3- MLUVÖGOÅL w BMKÃSEN .\\\\ mvmnosr um or mtosuuoøan Mmm › “7 “^°*'° a, AntmAnnVADOAS nsøosuvs NAPPES N m! lülfl AND HIWLE ILLOUMONS so.svunm (IÅLDSCNGAN RMK!!! AVI)CDJTIDIDL Manu)

0 500m VECTOOE E0111! ,z EUMM!? D %1-%EMC(EOIANAND 009663)§15 z UNSNAMD AREAS IDKLUDRLPRHAHBRIM BASOUDU All] PUTFWNAL (OVER EAST of MDASWINDOWS Hmm IK SCANUNAVIAN (ALEMNIDESÅLPGECÅHBMAN BASENENY ADD PLAYFWHAL (OVER MORINWESI G TIGmzoouucs, 3 POST-ülåâiliwühl NO ”(0108) Iocxs EITENSDNS G MECÅLEIINEINEAST GKEMAM) AM! MAIIIANO EJIPHULEWMN MASSFS A70åY-åkt C3 KRIS UIIYEENYIAIED

E u anor-manen

3 Källa: Economic Geology, volym 79, 1984. M.B. Stephens, H.S. Swinden, J.F. Slack

och 83 Prospekteringsverksamhetens inriktning omfattning

Inledningsvis i kapitlet sägs, att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål, för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och samt läge föreliggande behov. I fortsättningen i konkretiseras denna bestämmelse kapitlet genom att där anges ett antal typer av områden, vars värden skall så långt möjligt skyddas mot skadliga exploateringsåtgärder. Först anges att områden, som inte alls eller endast i obetydlig omfattning är påverkade av eller andra i exploateringsföretag ingrepp miljön samt områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt, skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder, som kan påtagligt påverka områdenas karaktär resp. skada Därefter naturmiljön. anges bl.a. att områden, som har betydelse för jordbruk, skogsbruk, rennäringen, yrkesfisket eller för sina naturvärden, skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada det sålunda intresset. angivna Bland områden som sålunda skall så långt möjligt skyddas anges också områden som innehåller värdefulla mineral. Som nämnts skall de angivna intressena så mot exlångt möjligt skyddas skadliga ploateringsåtgärder. Om det skyddsvärda intresset dock är så starkt att det utgör ett riksintresse skall intresset mot skyddas skadlig exploatering. Som nämndes inledningsvis skall NRL i ärenden om tillämpas bearbetningskoncession enligt den föreslagna minerallagen. Detta innebär att det i ett koncessionsärende skall ske en melawägning lan intresset av att utvinna mineralfyndigheten och intresset av att bevara motstående intressen, som kan skadas av mineralbearbetningen. De motstående intressen det främst kan bli om är naturfråga vårdens, jord- och skogsbrukets samt rennäringens intressen. Det bör dock noteras att intresset av att utvinna värdefulla mineral är ett sådant intresse, som anges i NRL och därmed samma åtnjuter skydd som övriga intressen, vilka i NRL. I det enskilda fallet kan upptas dock de motstående intressena anses ha en sådan att mineraltyngd, intresset får vika. Det leder i så fall till att ansökan om koncession avslås eller att koncession visserligen men att koncessionen beviljas, förses med villkor till skydd för de motstående intressena. Vad gäller mineralbrytning i särskilda som fjällen gäller regler, finns intagna i 3 NRL. I detta kap. kapitel anges ett antal områden, som på grund av sina natur- och kulturvärden är av riksintresse. Bland de områden som anges i detta finns hela kapitel fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset i norr. Som huvudregel i dessa områden gäller att och andra exploateringsföretag ingrepp i miljön får äga rum endast om det kan ske ett sätt, som på inte påtagligt skadar områdenas natur- eller kulturvärden. Intresset av att bevara områdenas natur- och kulturvärden har alltså getts ett försteg framför övriga intressen.

84 och

Prospekteringsverksamhetens inriktning omfattning

För de obrutna fjällområdena, som omfattar vissa särskilt angivna delar av och är opåverkade av exploatering i form av fjällvärlden vägar, etc., finns en speciell bestämmelse i detta kapitel. byggnader Inom dessa områden får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas. Här har alltså intresset att bevara områdenas orörda karaktär getts företräde framför övriga intressen. Vad i de områden, som omfattas av begäller mineralutvinning stämmelserna i 3 kap., innehåller kapitlet en speciell bestämmelse. Utan hinder av de skyddsbestämmelser, för vilka har redogjorts ovan, får mineralutvinning äga rum om det föreligger särskilda skäl och om mineralfyndigheten är av riksintresse. Denna bestämmelse gäller alltså för hela fjällvärlden, såväl inom de obrutna fjällområdena som utanför dessa. Frågan har utvecklats ytterligare i förarbetena till NRL (prop. 1985/86:3, s. 85 ff., 102 ff., 174, 178 ff. och 183 ff.). Sammanfattningsvis kan sägas att förarbetena ger vid handen att mineralutvinning i fjällvärlden kan bli aktuell endast i rena undantagsfall. Om man vill större möjligheter till mineralutvinning i fjällskapa världen kan man lagtekniskt uppnå detta genom att man undantar vissa ur geologisk synpunkt intressanta delar av fjällområdet från de särskilda skyddsbestämmelser, som meddelas i 3 kap. NRL. Detta får då till resultat, att möjligheterna till mineralutvinning i de sålunda områdena blir desamma som i landet i övrigt, där de undantagna särskilda skyddsbestämmelserna i 3 kap. NRL inte gäller.

5.4 Utländska i

gruvföretag Sverige

Vi kan konstatera, att mineralindustrin för närvarande går mot en ökad av I Västeuropa noterar vi detta för grad internationalisering. geologiskt intressanta länder som t.ex. Spanien, Portugal och republiken Irland. Mineralindustrin i Sverige har länge, med bara enstaka undantag, varit en bransch med inhemskt ägda företag. 1980-talet har inneburit ett ökat utländskt intresse för prospektering och gruvdrift i Sverige. I början av 1980-talet fick BP Minerals tillstånd att tillsammans med LKAB-koncernen genomföra omfattande prospekteringsprogram i Bergslagsregionen samt i Jokkmokks kommun. Outokumpu Oy fick 1986 tillstånd att köpa Viscariagruvan och Partek Oy har under de senaste åren övertagit ett flertal svenska industrimineralförekomster. Terra Mining, som delvis är norskägt, bryter guldföre-

och 85 Prospekteringsverksamhetens inriktning omfattning

komsten i samt utför såväl Björkdal egen prospektering som prospektering inom ramen för olika samarbetsprojekt med svenska intressenter. Från svensk sida har bl.a. NSG, SGAB och f.d. LKAB Prospektering AB verkat för att utländska skall få tillstånd gruvbolag att prospektera i Sverige. NSG och SGAB har i dag goda kontakter med ett flertal internationella gruvbolag. Vi vill här förmedla beträffande utländska några synpunkter gruvföretags etablering och verksamhet i Sverige, vilka framkommit under vårt arbete: 1. Många utländska företag vill, när de engagerar i sig prospektering i ett för dem helt nytt land, arbeta tillsammans med ett i landet redan etablerat företag. man ett Vanligen accepterar 50-procentigt ägande, men ser gärna att man får en något större andel och därmed kontrollen över verksamheten. Sedan LKAB-koncernen beslöt att helt koncentrera sig på järnmalm, finns inom landet i dag bland gruvbolagen enbart Boliden, som prospekterar i sådan att de kan tänkas vara en omfattning möjlig samarbetspartner. Intresset har emellertid hittills varit svagt från Bolidens sida att etablera med utländska samarbetsprojekt gruvbolag i Sverige. NSG är en annan möjlig och har under de samarbetspartner senaste åren varit positiv till att med interingå samarbetsprojekt nationella gruvbolag. NSGs roll som statlig myndighet upplevs ibland ha både för- och nackdelar. Ofta känner sig de utländska gruvbolagen mer säkra på att få samma behandling som svenska företag, om man samarbetar med en organisation som har statlig anknytning. Vidare har NSGs omfattande prospekteringsmaterial en betydande attraktionskraft. En faktor för tveksamhet inför att tillsammans med prospektera

NSG är att man då får en partner, som endast aktivt deltar i

prospekteringsledet. Utländska gruvbolag anser generellt att vinsten från skall genereras vid prospekteringen gruvbrytningen eller genom en av Man anser därför försäljning gjorda fynd. att det är ett problem, att NSG inte aktivt deltar i gruvdrift. 2. De flesta utländska som visat intresse gruvbolag, för att prospektera i Sverige, är mycket angelägna att få till ett så tillgång omfattande geologiskt basmaterial som Detta för att få möjligt. underlag till att bedöma vilka områden, som man utifrån egen kunskap och erfarenhet anser vara mest intressanta och därmed skapa en grund för eventuella prospekteringsprojekt. Den typ av geologiskt basmaterial som man efterfrågar är - från äldre prospekteringsmaterial undersökningar geofysiska flygmätningar - kartor geokemiska

86 Prospekteringsverksamhetens inriktning och omfattning

- kartor geologiska - satellitbilder.

Som läget är i dag, är resultat från tidigare prospekteringsarbeten varje prospektörs egendom. I vissa gruvländer måste sådana undersökningsresultat göras offentliga ett antal år efter prospekteringens avslutande eller efter det att gruvrätterna upphört att gälla. 3. Många utländska gruvföretag hävdar oklarheter i den svenska miljö- och kanske främst energipolitiken.

Beträffande punkten 2 ovan vill vi peka på det förslag, som presenteras i prop. 1988/89:92 om ny minerallagstiftning m.m. Vi citerar 14 3 § ”Redovisning över utförda undersökningsarbeten”: kap. När ett undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom undersökningsområdet, skall tillståndshavaren, om han yrkesmässigt bedriver undersökningsarbete, senast inom en månad till bergmästaren inge en redovisning över utförda undersökningsarbeten. Till redovisningen skall fogas en karta över det undersökta området. Av redovisningen skall framgå 1. vem som har utfört undersökningen, 2. vilken typ av undersökningsarbeten som har utförts, 3. hur omfattande undersökningen har varit samt 4. vem som förvarar undersökningsresultaten.

Denna under av redovisning bör, förutsättning riksdagens godkännande, bli befrämjande för prospekteringsverksamheten.

Vi återkommer i avsnitt 7.6 med synpunkter på utländska gruvföretags etablering i Sverige.

överväganden

6.1 Inledning

Kommittén vill definiera två frågor, som berör mycket påtagligt mineralindustrins framtid och som snarast möjligt måste få svar. Dessa två frågor är: - Malmbasens för i första hand utveckling sulfidmalmsnäringen. - Priset elektricitet under i första hand 1990-talet. på Vi kommer i detta kapitel också in på frågor som berör skatteområdet.

6.2 Malmbasens för i första hand

utveckling sulfidmalmsnäringen

Kommittén vill i detta avsnitt redovisa sina diskussioner angående den framtida prospekteringsverksamheten i Sverige. Vi vill med hänsyn till vad som redovisats i avsnitt 4.3 beträffande förutsättningarna för lönsam mineralutvinning i Sverige, rekommendera att den fortsatta i första hand bör prospekteringsverksamheten inriktas mot malmer innehållande koppar, zink och guld (ofta i kombination med bly och silver), ytterligare några nämnda metaller samt ett urval industrimineral såsom bl.a. kaolin, och fältspat kvarts. När det gäller behovet av medel, som bör för disponeras prospektering, blir det ett resultat av den diskussion som redovisats i kapitel 5. För att uthålligt för den av kompensera årliga brytningen sulfidmalmer, exkl. Aitikgruvan, behöver man i hitta genomsnitt ungefär 8 Mton malm per år. Kostnaden för att hitta malm har vi uppskattat till ca 30 SEK per ton. Det innebär en genomsnittlig prospekteringsvolym om ca 240 MSEK/år i fortsättningen för att bryta den nedåtgående trenden för malmbasen. Om ambitionen är att öka malmbasen och alltså öka för den samlade verklivslängden samheten, bör ytterligare resurser satsas.. På något längre sikt bör kompensation även för produktionen i Aitik ske. Prospekteringsverksamheten skulle då behöva tillföras över 500 MSEK/år (18-19 Mton malm/år och 30 SEK/ton malm, i 1989 års penningvärde).

88 Överväganden

Kommittén önskar uttala som ett mål för i första hand perioden fram till mitten av 1990-talet att prospekteringsvolymen skall kunna öka till minimum 250-300 MSEK per år. Inom denna ram bör utrymme finnas även för prospektering efter ytterligare ett urval metaller och industrimineral. Vi anser, att en förutsättning för att nå ovannämnda mål är att statliga medel även i fortsättningen ställs till förfogande. För närvarande bedrivs en statlig, anslagsfinansierad prospektering genom nämnden för statens gruvegendom. Vidare har staten under perioderna 1983-1987 resp. 1988-1990 tillskjutit medel inom ramen för två program för utökad prospektering. Kommittén har diskuterat omfattningen och formerna för statens fortsatta engagemang inom prospekteringsverksamheten. Utgångsför diskussionen har varit två olika alternativ. Vi redogör punkten nedan för dessa och kallar dem fortsättningsvis - Alternativ NSG (nämnden för statens gruvegendom) resp.

- Alternativ SPAB (Svensk Prospektering AB).

6.3 Alternativ NSG

Såsom ovan visats föreligger ett påtagligt behov av ökad prospektering efter i första hand sulfidmalmer. I detta avsnitt presenteras ett sätt att uppnå detta mål. En central roll skall innehas av nämnden för statens gruvegendom. NSG har för närvarande tre huvudfunktioner: - förvalta kronoandelsinstitutet och egna gruvrätter - bedriva prospekteringsverksamhet - bereda ärenden som rör det statliga stödet för utökad prospektering. Utgångspunkten för detta alternativ är att alla gruvföretag måste medverka vid finansieringen av prospektering. Det finns i dag expå företag, vilka inte bedriver någon prospektering alternativt empel utför sådan endast i omedelbar närhet till producerande gruvor. Enligt vad som beskrivits ovan är den nuvarande prospekteringsvolymen otillräcklig för att kompensera för det årliga malmuttaget. Trots de insatserna under 1980-talet för utökad prospektestatliga har minskat de senaste åren (tabell 5.2). ring prospekteringsvolymen Om målet för prospekteringsinsatserna är en bibehållen alternativt utökad malmbas måste slutsatsen bli en ökad samordning och styrning av

prospekteringen.

I utredningen nämns förslag om tillskapande av mineralpolitiska ett s.k. Bergskollegium - en statlig myndighet med en samordnande funktion inom mineralindustrin. Denna tanke betraktas enligt detta alternativ som högst aktuell.

Överväganden 89

För att uppnå en prospekteringsvolym om 250-300 MSEK/år och sålunda skapa förutsättningar för en bestående krävs gruvindustri ett antal åtgärder. Nedan dessa: presenteras 1. Prospekteringsfonder: skall ha rätt att avsätta Gruvföretagen obeskattade medel till s.k. prospekteringsfonder (företagsanknutna). Dessa skall få tas i anspråk inom viss tid och för definierade ändamål. Om så inte sker skall 120 % av avsatta medel återföras till beskattning. Ansvaret för detta system skall åvila NSG (se punkten 3 nedan). 2. Prospekteringsavgiften För varje producerande gruvföretag fastställs inför varje verksamhetsår en minimiinsats för prospekteringen, vilken skall motsvara företagets ansvar för att /minst/ bibehålla den svenska malmbasen. Detta baseras det minimibelopp på närmast föregående årets brutna malmmängd i kombination med malmvärde. Prospekteringsavgiften beräknas enligt föjande formel: A= M-(P+F),där A = prospekteringsavgift M = minimibelopp för prospekteringsändamål P = genomförd prospektering F = avsatt belopp till prospekteringsfond enligt punkten 1 ovan. Prospekteringsavgiften (i det fall att A” antar ett positivt värde) sätts in på ett räntelöst konto, vilket förvaltas av NSG 3 (se punkten nedan). Dessa medel skall i första hand användas av resp. företag. För detta krävs ett ansöknings- och redovisningsförfarande den enligt modell som tillämpas för det nuvarande statliga stödet för utökad prospektering (se punkten 3 nedan). Medel skall användas inom viss tid och för definierade ändamål. Om så inte sker skall medlen tillfalla NSG (se punkten 3 nedan). 3. NSGs arbetsuppgifter: Införande av och prospekteringsfonder prospekteringsavgifter kommer att innebära ytterligare arbetsuppgifter för NSG. NSG kommer att få en samordnande roll och ett ökat ansvar inom svensk mineralindustri. Nedan anges NSGs huvudsakliga arbetsuppgifter enligt det nya systemet samt vissa förändringar jämfört med dagens system. a) Bedriva prospekteringsverksamhet genom statlig anslagsfinansiering. Denna bör vara av minst nuvarande omfattning eller 50-60 MSEK per år i 1989 års penningvärde. b) Förvalta kronoandelsinstitutet och egna gruvrätter; de nuvarande arrendeavgifterna slopas. c) Det statliga stödet för utökad det prospektering avvecklas; nuvarande programmet löper t.0.m. 1989/90. budgetåret

d) Övervakning av systemet med prospekteringsfonder enligt

punkten l ovan. e) Administration av systemet med prospekteringsavgifter enligt

Överväganden

2 ovan. Förvaltning av konton. Räntorna tillfaller NSGs punkten fältprospektering. Medel, som inte används inom resp. företag enligt uppställt regeltillfaller NSG. Medlen används, enligt beslut av NSG, för system, följande ändamål: - NSGs egen fältprospektering - i branschen. Prospekteringsstöd till nya företag f) Beställaransvaret och de statliga anslagen för baskartering inkl. flygmätning överförs från SGU till NSG. g) Vid NSG inrättas ett prospekteringsråd, vilket skall ha en rådgivande funktion beträffande flygmätning, baskartering och prospektering. h) För att markera NSGs ökade betydelse som samordnare inom svensk mineralindustri kan övervägas att ge NSG det nya namnet ”Bergskollegium alt. Bergskollegiet. i) Ansvaret för att totalt erforderliga medel tillförs prospekteringsverksamheten skall åvila NSG. Enligt ovan bör NSGs anslagsfinansierade prospektering vara av storleksordningen 50-60 MSEK per år. Det innebär att företagens sammanlagda prospekteringsbör vara 200-250 MSEK enligt punkten 2. volym per år. Formeln ovan kan då omformuleras enligt följande: M = P + F + A, där alltså M = minimibelopp för prospekteringsändamäl P = genomförd prospektering F = avsatt belopp till prospekteringsfond A = prospekteringsavgift. För resp. bestäms ”M” 2 ovan och P är företag enligt punkten lika med genomförd prospektering. Om genomförd prospektering är mindre än det angivna minimibeloppet återstår att beräkna summan F + A enligt F + A = M - P. Varje företag skall självt få avgöra hur fördelningen mellan avtill prospekteringsfond inbetalning av prospekteringssättning resp. bör vara. Summan av de två beloppen skall enligt formeln avgifter vara M - P. Enligt detta alternativ kommer totalt 250-300 MSEK per år att tillföras prospekteringsverksamheten. Detta system bör gälla fram till i första hand mitten av 1990-talet. Man bör då överväga om en för i Aitikgruvan bör ske i form av en kompensation malmuttaget ökning av prospekteringsvolymen till storleksordningen 500 MSEK per år. Detta systern skall omfatta dels malmgruvorna och dels delbranschen kvalificerade industrimineral. Ovan nämnda totalbelopp om 250-300 MSEK per år för prospekteringsändamål gäller således båda dessa delar av mineralindustrin.

Överväganden 91

6.4 Alternativ SPAB

Även detta alternativ utgår från att det, såsom det ovan har beskrivits, föreligger ett påtagligt behov av ökad prospektering efter i första hand sulfidmalmer. Alternativ SPAB två bygger på viktiga förutsättningar: 1) Tillskapande av ett prospekteringsbolag, Svensk Prospektering AB, SPAB 2) Stimulanser från staten till prospekterande företag. Den statliga prospekteringen bedrivs för närvarande genom NSG. För att utföra fältarbeten anlitar NSG bl.a. det statliga företaget Sveriges Geologiska AB, SGAB. En statlig myndighet fungerar således som beställare av prospekteringsuppdrag och uppdragstagare är till stor del ett statligt företag. Alternativ SPAB innebär att det tillskapas ett statligt prospekteringsbolag, Svensk Prospektering AB, SPAB, där ansvaret för både beställning och utförande skall Således avses både NSGs och ligga. SGABs nuvarande prospekteringsorganisationer tillföras det nya SPAB. Nedan anges ett antal förutsättningar som bör för gälla SPAB: a) SPAB ges ett eget kapital som är så stort att skall företaget kunna bedriva en betydande prospekteringsverksamhet. Prospekteringsvolymen bör vara av storleksordningen 50-60 MSEK/år. Det egna kapitalet antas initialt tillskjutas av staten. Vid beräkning av det egna storlek måste kapitalets antaganden göras beträffande - intäkter - kostnader företagets livslängd - inflationstakt diskonteringsränta. Nedan två för presenteras räkneexempel det egna kapitalet. I första exemplet antas livslängden vara år och i det andra exsju emplet antas bolaget ha ett oändligt liv. För övriga ovan nämnda variabler görs följande antaganden: - Intäkter: i fall i inte ha Företaget antas, varje inledningsskedet, några intäkter. Eventuellt senare genererade intäkter kommer att bli beroende av utfallet av prospekteringsverksamheten. - Kostnader: Företaget antas ha en om 50 prospekteringsbudget MSEK per år. - Inflationstakt: Denna antas vara 5, 7 alternativt 9 % per år. - Diskonteringsränta: Realräntan antas vara 4 %, diskonteringsräntan sätts till 9, 11 resp. 13 °/o. Dessa antaganden resulterar i ett behov av ett eget av kapital följande storlek:

Överväganden

Räkneexempel 7 år (nuvärde för eget kapital i MSEK): Diskonteringsränta (°/o) Inflationstakt 9 11 13 (% per år)

Räkneexempel ”oändligt liv” (nuvärde för eget kapital i MSEK): Diskonteringsränta (°/o) Inflationstakt 9 11 13 (% per år)

b) De gruvrätter (men inte kronoandelar), vilka i dag förvaltas av NSG, tillförs SPAB. De verksamheter, vilka i dag ingår i NSG och SGAB, c) övriga bör hållas organisatoriskt åtskilda från prospekteringsverksamheten. Detta bedrivs sker t.ex. genom att prospekteringsverksamheten i form av ett dotterbolag, SPAB, där moderbolaget omfattar övriga verksamheter från NSG och SGAB. SPAB bör då ha en styrelse och med största möjliga självständighet i förhållande till moderledning SPAB bör heller inte ge utdelning eller koncernbidrag till bolaget. Ett alternativ kan vara att SPAB övriga verkmoderbolaget. resp. samheter från NSG och SGAB utgör två helt åtskilda företag. SPAB skall arbeta på kommersiella villkor. Detta kan innebära d) bl.a. - kan bedrivas helt till- Prospekteringsprojekt på egen hand eller sammans med partner (svensk eller utländsk). - Gruvrätter skall kunna säljas till utomstående men rätter skall även kunna förvärvas. - SPAB skall tillåtas att också bli ett exploaterande företag. - SPAB skall som andra företag ha tillgång till kredit- och kapitalmarknaderna. e) SPAB skall inledningsvis vara ett helstatligt företag. Möjlighet skall finnas att senare en utvidgning av ägarkretsen. genomföra Genom av SPAB enligt ovan myndigheten tillskapandet upphör NSG. Detta bör då innebära följande: - Kronoandelsinstitutet skall förvaltas av bergmästarämbetena. - Det statliga stödet för utökad prospektering upphör. I syfte att stimulera prospekteringsverksamheten upp till en volym om 250-300 MSEK/år krävs också ett statligt stöd. Detta bör utgå

Överväganden 93

till i första hand 1995/96. Det stödet beräknas statliga enligt följande formel: 1) Arrendeavgifter (belöpande på kronoandelar) är kvittningsbara mot nedlagda prospekteringskostnader. 2) Nedlagda prospekteringskostnader, utöver belopp motsvarande arrendeavgifter, upp till 5 MSEK till ett stöd berättigar statligt om 20 0/0. 3) Nedlagda prospekteringskostnader, utöver belopp motsvarande arrendeavgifter och 5 MSEK, till ett stöd om berättigar statligt 40 % Detta stödsystem förutsätts på alla som betillämpbart företag driver prospektering i Sverige. Ovan beskrivna SPAB skall dock,

genom sin konstruktion, inte vara stödberättigat.

Ramen för stödet skall vara 80 MSEK samper år. Om ansökt, manlagt stöd överstiger detta belopp, nedsätts stödandelen till motsvarande lägre procenttal. Ett maximalt utnyttjande av stödet ger en årlig prospekteringsvolym enligt följande (1989 års penningvärde):

SPAB 50 MSEK

Övriga prospektörer:

- Bortkvittade 21 MSEK arrendeavgifter (högst) - Egen andel utöver bortkvittade arrendeavgifter (minst) 123 MSEK - stöd Statligt 80 MSEK Summa 274 MSEK

Man når därmed det minimiintervall (250-300 som kom- MSEK) mittén har angivit som önskvärt. Stödsystemet bör existera till i första hand omkring 1995/96. Det skall omfatta dels och dels delbranschen kvalificeramalmgruvorna de industrimineral. Administrationen av det statliga stödet förutsätts ske genom ett enkelt handläggningsförfarande och kan av stafullgöras förslagsvis tens industriverk, SIND.

6.5 Priset elektricitet under i hand

på första 1990-

talet

I avsnitt 3.3 har diskuterats den stora har för betydelse el-energin modern mineralindustri. Detta gäller i delbranschen synnerhet malmgruvor, vilken är en av de mest elintensiva branscherna i svensk industri. Vi sätter då i relation till både elanvändningen saluvärde och förädlingsvärde (tabell i 3.1). Enligt räkneexempel

Överväganden

tabell 3.2 skulle resultatet för de två största företagen i branschen, Boliden Mineral och LKAB, i genomsnitt varit nära noll resp. under 1981-1988 om elpriset varit det dubbla. negativt perioden Man kan dock inte se effekten av en kraftig elprishöjning isolerat. Priset på de flesta varor och tjänster kommer att öka, när elprishöjningen fortplantar sig genom produktionssystemet. Därmed kommer produktionskostnaden att öka ytterligare. En input-output-anakan illustrera effekterna, och slutsatsen blir att kostnaden för lys andra insatsvaror än elektricitet kommer att stiga. Detta skulle då medföra konkurrensnackdelar för bl.a. svensk mineralinytterligare dustri i relation till utländska konkurrenter. Marginalkostnaden för att producera elektricitet är stigande, oavsett det gäller Sverige eller våra konkurrentländer. Vad som år vid en jämförelse av konkurrenskraften är från vilken nivå viktigt takt kostnaderna utvecklas. Som framgår av figur resp. med vilken 3.1 har Sverige i de flesta jämförelser inte någon elkostnadsfördel för elintensiv industri (jämförelsematerialet är som framgår begränsat). I den nu pågående diskussionen i Sverige om prishöjningar på el, föranledd dels av avvecklingen av kärnkraften och dels av miljöförknippade med framtida elproduktion, nämns mycket avgifter Dessa kommer enligt vår bedömning att skabetydande ökningstal. kostnadsnackdel för bl.a. svensk mineralinpa en alldeles uppenbar dustri. Huruvida elpriset för svensk mineralindustri och dess viktigaste konkurrenter någon gång i en framtid kommer att bli ungefär detsamma, har vi i dag små möjligheter att bedöma. Vi anser dock, att på vägen fram till en sådan, eventuell, situation kommer en del av svensk mineralindustri att konkurreras ut. Som betydande varande en uppenbart elintensiv bransch är det en överlevnadsfråga, om än inte den enda, för svensk mineralindustri att elpriset i framtiden befinner en internationellt konkurrenskraftig nivå. sig på Kommittén betänkande inga rekommendationer om ger i detta hur bör utformas, då detta inte ligger inom ramen energipolitiken för våra direktiv. Den debatt, som för närvarande förs i samband med om kärnkraftens avveckling, skapar en oro för att myckfrågan et betydande delar av mineralindustrin kan komma att avvecklas under 1990-talet. Vi vill också peka på de exempel vi i dag upplever på att det inom delar av branschen pågår en förskjutning av verksamheten mot utlandet bl.a. med anledning av en upplevd osäkerhet På motsvarande sätt innebär detta, att brist på på energiområdet. klarhet i denna fråga motverkar utländska gruvföretags benägenhet att etablera sig i Sverige.

Överväganden 95

6.6 Reformerad

företagsbeskattning

Utredningen om reformerad föreslår i företagsbeskattning, URF, sitt betänkande (SOU en av 1989:34) genomgripande förändring den svenska företagsbeskattningen med en sänkt skattesats kraftigt och betydande breddningar av skattebasen. I dagens system för av en beskattning aktiebolag tillämpas hög formell skattesats. Kombinationen av inkomstskatt 52 °/o statlig på och - i förekommande fall- 20 % en realt vinstdelningsskatt på (på definierad skattebas) ger, då tas till att de båda skatterna är hänsyn avdragsgilla mot varandra, en total skattesats på 57 °/o. Företagen har dock stora möjligheter att genom till obeskattade avsättningar reserver reducera den beskattningsbara inkomsten. Den effektiva skattebelastningen - skatten i relation till resultatet före olika dis- - har historiskt sett positioner därigenom legat i intervallet 20-25 °/o. URF-utredningen föreslår att skattesatsen för aktiebolag och andra juridiska personer sänks från 52-57 % till 30 °/o. dagens En sänkning till denna nivå anses vara i med den internationella linje utvecklingen. Det mest markerade uttrycket för statsmakternas ambitioner att påverka investeringsverksamheten utgörs av systemet med allmänna investeringsfonder som med varierande utformning funnits sedan 1938. Systemet har inneburit att under med företagen goda vinstår avdragsrätt vid beskattningen kunnat göra till investeavsättningar ringsfond mot att en viss del av det avsatta beloppet deponerats på konto i riksbanken. Denna har vid flera tillspärrkontoandel höjts fällen och uppgår nu till 100 % av Med tillstånd från avsättningen. myndigheterna har fonderna kunnat användas, särskilt under lågkonjunkturår. Systemet är i ekonomiskt avseende i likvärprincip digt med ett system med fria Erfarenheterna från avskrivningar. tillämpningen varierar. För vissa perioder finns indikationer att på en viss omfördelning av investeringar - i tiden och i rummet - har åstadkommits. För andra perioder - där storleksfondfrisläppen mässigt endast kunnat finansiera en del av investeringarna - anses erfarenheterna mer nedslående. Mineralråvarukommittén har emellertid uppfattningen, att inom gruvindustrin, med dess starkt och kametallprisberoende cykliska raktär, har investeringsfonderna verkan. åsyftad Mot bakgrund av det allmänna önskemålet att åstadkomma väsentliga basbreddningar - och därmed minska risken för inlåsning och den begränsade att i möjligheten uppnå precision investeringsstyrningen, föreslår URF-utredningen att investeringsfondssystemet avvecklas. Företag har i dag rätt att göra med 50 % av nedskrivning lagervârdet. För att skapa utrymme för av skattesatsen föreslås sänkningen

Överväganden

att denna rätt av lager föreslås även i framtiden slopas. Värderingen ske in - först av enligt FIFO-principen (först ut). Beskattningen nominella prisvinster vid värdering enligt FIFO begränsas genom av skattesatsen. Företagen skall ges rätt att schablonsänkningen i lagret genom en värdering till 95 % mässigt ta hänsyn till inkurans av lagrets totala anskaffningsvärde. Vi har vid våra diskussioner om hur prospekteringsverksamheten i i framtiden skall bedrivas kommit in på frågor som berör Sverige företagsbeskattningen. Vi har också övervägt att skapa skattemässiga inmöjligheterna citament vid av prospekteringskostnader. En skatteredovisning favör vid till har också dismässig avsättning prospekteringsfonder kuterats. Den ett nytt skattesystem, som URF-utredningen redovisyn på sar, måste enligt vår uppfattning innebära att en eventuell statlig stimulans till en bransch i framtiden sker i form av ett öppet stöd. I vårt i avsnitt 7.4 beträffande prospektering ingår ett statligt förslag stöd. Vi föreslår dessutom, i fullt medvetande om ovannämnda att för snabbt ökad prospektering insynsätt, prospekteringsfonder förs gällande bokslutet för verksamhetsåret 1989 och för utnyttjande under 1990-1995. Kommittén föreslår också, att befintliga perioden i svenska även skall kunna användas för investeringsfonder företag under perioden 1990-1995. prospekteringsverksamhet

7 till

Förslag åtgärder

7.1 i

Förslagen sammanfattning

Kommittén presenterar i detta kapitel ett antal inom omförslag rådena utbildning, forskning, utveckling kartering prospektering. Dessutom finns i kapitel 8 och uttalanden från kommittén förslag med av betänkande anledning näringsutskottets 1988/89:NU21 Mineralförsörjning m.m. Dessa två kapitel bör betraktas som en enhet. De förslag vi presenterar i detta kan sammanfattas i kapitel följande punkter: - i Luleå bör få en ökad Högskolan profilering mot prospekteringsverksamhet - Samarbetet i Norden beträffande utbildning, forskning, utveckling bör stärkas - Fortsatta utvecklingsprojekt vid STU - Ökad flygmätning genom SGU - Fortlöpande information till prospektörer vid arbetet med baskartor vid SGU - Prospektörernas inflytande stärks i prospekteringsrådet vid SGU - NSG skall bevaras som en anslagsfinansierad myndighet - Enklare beräkningssystem för arrendeavgifter - NSG bör ha egen kompetens inom området marknadsanalys - av Kvittning arrendeavgifter mot prospekteringskostnader - Fortsatt stöd till statligt prospektering - för snabbt Prospekteringsfonder ökad prospektering.

Utbildning, forskning, utveckling

Kommittén har i sitt arbete med att formulera en strategi för prospekteringsverksamheten också kommit in på frågor som berör utbildning, forskning och utveckling. Dessa områden är vitala för varje bransch som siktar på långsiktig överlevnad.

98 Förslag till åtgärder

Med de bedömningar av utsikterna, för delar av svensk mineralindustri, vilka vi redovisar i kapitel 5, blir våra förslag till åtgärder naturligen inriktade på en tryggad malmbas för 1990-talet och därefter. Våra förslag i avsnitten 7.3 och 7.4 avser kartering och profram till i första hand mitten av 1990-talet. spektering Vi vill i detta avsnitt ge några förslag angående utbildning, forskoch inom geo-området, vilka vi tror kan bidra till att ning utveckling stärka mineralindustrin på litet längre sikt. Vi anger nedan helt kort våra förslag: Vi anser att förutsättningarna bör utredas om det är möjligt att koncentrera utbildning och forskning inom geo-området till ett färre antal universitet/högskolor. Med hänsyn till mineralindustrins utveckling sedan mitten av 1970-talet och de bedömningar vi kan göra för 1990-talet, skulle en koncentration och samtidigt en ökad profilering vara till fördel både för mineralindustrin och för Övrig geoverksamhet. Vi anser att i Luleå bör få en ökad profilering mot högskolan prospekteringsverksamhet. Våra diskussioner med prospekteringsorganisationer ger vid handen, att en breddning av ämnesområdet ekonomisk geologi mot även malmgeologi, med tiden skulle kunna medföra en kompetenshöjning hos pro- Möjligheten att tillgodogöra sig utländsk kunspektörerna. skap genom ett system med gästprofessorer bör övervägas. Vi anser att ökade samarbetsmöjligheter inom utbildningsoch forskningsområdena mellan i första hand Finland, Norge och Sverige snarast bör komma till stånd. Vissa likheter beträffande geologiska miljöer bör vara befrämjande för samarbetet. Vi anser att naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) bör disponera resurser av minst nuvarande omfattning för stöd till geovetenskapligt inriktad grundforskning. Vi anser att Sveriges geologiska undersöknings (SGU) uttalade önskemål om utökade resurser för geovetenskaplig forskning i hög grad bör kopplas till prospektörernas önskemål om ny kunskap. Vi anser att för teknisk även i styrelsen utveckling (STU) fortsättningen bör disponera medel för utvecklingsprojekt inom mineralindustrins område. Nu pågående program bör få en fortsättning. STU bör även ges möjlighet att finansiera statens medverkan i ”Mineralteknik 2000”, som är ett planerat samarbetsprojekt mellan den svenska mineralindustrin och staten. Vi anser att utbildningen av bergarbetare (frontarbetare) bör utökas. Våra kontakter med företagen inom mineralindustrin indikerar, att utbildningen av bergarbetare är otillräcklig.

sou 1989:92 till 99 Förslag åtgärder

7.3 Kartering

Den geologiska basinformation, som insamlas genom karteringsverksamheten och som presenteras i form av kartor eller i digital form, har en bred och ökande områden i användning på många samhället. Informationen har stor för av nabetydelse lokalisering turresurser såsom metallbärande mineral, industrimineral, grus, sand, torv och grundvatten. Samhällsutvecklingen har gjort att även andra än av naturresurser fått användningsområden lokalisering ökad betydelse. Som kan nämnas exempel fysisk planering (tilllämpningen av NRL och PBL förutsätter till tillgång grundläggande geo-information), miljövårdsområdet, skogsnäringen och försvaret. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den statliga myndighet, vilken ansvarar för inom kartering geo-området. _ För en prospektör innebär kartering att man för skapar underlag beslut beträffande prospekteringsinsatser. För del prospekteringens är huvudsakligen tre olika aktuella. Dessa är ”beslutsunderlag” geofysiska, geokemiska och geologiska kartor (eller motsvarande information i Skillnaden mellan dessa digital form). tre typer av geo-material är framför allt, att geofysiska och kartor geokemiska utgör sammanställningar av på olika sätt insamlade och registrerade mätvärden som, om de är rätt utförda, är dvs. om reproducerbara, mätningen görs om erhålls samma mätvärden. Detta gör att nya teorier eller erfarenheter inom inte prospekteringen påverkar giltigheten hos dessa kartor. En karta är å andra sidan en geologiska tolkning av subjektiva observationer, som grundar de teorier sig på och erfarenheter som finns vid tillfället för observationerna och sammanställningen. Detta gör att inte minst, anlivslängden och, vändbarheten för olika är prospekteringsinriktningar betydligt längre/större för geofysiska och geokemiska kartor än för de geologiska. Man kan i korthet säga, att efter olika av malmprospektering typer och industrimineralfyndigheter, eller kombinationer av sådana, i stort sett kräver nya observationer och nya sammanställningar för att det geologiska kartmaterialet skall kunna som för tjäna underlag beslut om prospekteringsinsatser. En god kunskap och en bra dokumentation av landets är geologi viktig ur många synpunkter. används det mest Självfallet tillförlitliga geologiska kartmaterialet som beslutsunderlag för val av område och som basmaterial vid prospekteringen. Behovet av speciella prospekteringskartor gör dock att en omkartering nästan alltid måste göras. Som beskrivits ovan (kapitel 5) befinner delar av svensk minesig ralindustri i det läget, att snara tillskott av ny malmbas krävs för överlevnad efter sekelskiftet. Det är då viktigt, att en prioritering görs beträffande karteringsverksamheten med avseende på tid, nyt-

100 till sou 1939:92 Förslag åtgärder

ta och resurser. Kommittén anser att följande prioritering bör gälla: 1. kartor med följande metoder: Flyggeofysiska magnetometer, slingram, eventuellt VLF, radiometri. 2. Geokemiska kartor: Här bör diskuteras vilka metoder och framför allt vilken som bör användas. Vad gäller provpunktstäthet dessa bör de erfarenheter, som i samband med Nordfrågor gjordes kalottenprojektet, speciellt beaktas. 3. Geologiska kartor i skala 1:250 000 av en översiktlig (förenksett endast läge och fördelning av huvudlad) typ, som i stort anger grupper av bergarter. Dessutom bör något som i dag helt saknas tillföras en systematisk radiometkarteringsprogrammet, nämligen risk datering av viktigare huvudgrupper av bergarter. Vi har här också tagit hänsyn till att materialet skall ha en så bred användbarhet och så lång livslängd som möjligt. Att, med utgångspunkt från i första hand sulfidmalrnsnäringens nuvarande situation, bedriva en omfattande geologisk kartering för att täcka hela landet, betraktar vi inte som helt ändamålsenligt. Beträffande kartor är till flyggeofysiska Sverige flygmätt 60-70 °/o. Det innebär att det återstår att mäta ungefär 250-260 kartblad (inkl. fjällområdet). Enligt en bedömning gjord av prospektörer kan följande prioritering göras ur prospekteringssynpunkt:

i 250-260

För närvarande finns det endast en organisation som utför flyg- SGAB. SGAB att den effektivaste och mätningar, nämligen anger därmed mest ekonomiska uppläggningen är enligt något av följande alternativ:

Alternativ Omfattning Produktion 1 1 skift 10-12 kartblad/år system-l 2 1 skift 15-20 kartblad/år system-2 3 2 system-2 skift 30-35 kartblad/år

I kapitel 6 ovan har kommittén redovisat en bedömning av profram till sekelskiftet. En lämplig avvägning bör spekteringsbehovet göras mellan prospektering och flygmätning. Om prospekteringsökar till nivån 250-300 MSEK/år bör detta motsvaras av volymen en årlig produktion av 10-12 flyggeofysiska kartor för prospekteringsändamål. För budgetåret 1989/90 har SGU hos SGAB beställt flygmätmotsvarande 4 kartblad. Det innebär att ytterligare 6-8 ningar kartblad behöver flygas per år. Det innebär också att de ca 60

sou 1989:92 Förslag till åtgärder 101

kartblad (fjällområdet berörs inte nu), som hänförs till prioritet 1 ovan, kommer att produceras under loppet av 5-6 år. Ställt i relation till den nu förutsebara utvecklingen för malmbasen för sulfidmalmerna och de planeringstider som krävs, bedömer vi att flygmätningar enligt alternativ 1 ovan snarast behöver komma till stånd. SGU behöver då genom anslag tillföras sammanlagt 8-10 MSEK/år för detta program. SGU och SGAB bör undersöka om det är möjligt att åstadkomma en tyngdpunktsförkjutning av programmet mot de första åren. Kommittén anser att beslut om kartplan för flygmätning skall fattas av prospekteringsrådet vid SGU. Innan beslut fattas inför resp. genomförandefas, skall synpunkter inhämtas från SGAB om hur bästa effektivitet skall uppnås. När flygmätningarna enligt prioritet 1 är genomförda, bör en diskussion i prospekteringsrådet äga rum beträffande det önskvärda i att fortsätta dessa mätningar (prioritet 2 och 3 ovan). Det är inte sannolikt att det från de prospekterande organisationernas synpunkt är relevant att hela Sverige flygmäts. Tillgängliga resurser bör då måhända omdisponeras för ändamål som bäst gagnar prospektörerna. Flyggeofysiska mätningar utgör en typ av basdata, vilka används vid framställning av baskartor. Dessa kartor är i första hand avsedda som underlag för mineralprospektering, men utformas så att de kan utnyttjas även för andra behov av berggrundsgeologisk information. De ger användaren en förenklad berggrundsbild, varvid huvudvikten läggs på de olika bergartsledens utbredning och inbördes ålder samt på en breddimensionell bild av berggrundens uppbyggnad. Produktionen av baskartor vid SGU följer för närvarande en plan, vilken innebär att 30-40 kartblad planeras att utges under loppet av ca 5 år. Kommittén förutsätter att urvalet av kartblad sker i samråd med prospekteringsrådet. Det bör ur prospektörernas synvinkel vara angeläget, att de viktigaste malmprovinserna ges högsta prioritet för att om möjligt bli heltäckande karterade. När det nu pågående programmet närmar sig sin fullbordan bör, liksom föreslagits för flygmätningarna, en diskussion äga rum i prospekteringsrådet om eller hur programmet skall få en fortsättning. Frågan är vilken typ av kartering, som bäst gagnar prospektörernas intressen. Kommittén vill framhålla betydelsen av att insatserna för flygmätning och baskartering ställs i relation till prospekteringsvolymen och att en lämplig avpassning görs. Under arbetet med en baskarta läggs olika slag av mätdata in på kartbladet. Geologen gör kartan fullständig genom sina tolkningar (gränsdragningar). Tiden mellan de första mätningarna och publiceringen av den färdiga baskartan är i genomsnitt ca 3 år.

102 Förslag till åtgärder sou 1989:92

Det innebär att mätdata för varje kartblad kommer prospektörerna till del först när kartan publiceras. Kommittén har från de prospekterande organisationerna uppfattat ett önskemål om en spridning av mätresultaten under arbetets gång. Prospektören kan då själv successivt addera nya mätdata. Syftet med detta är dels att snabbare ge spridning åt mätdata och dels att ge prospektören möjlighet till sin egen tolkning. Vi vill härmed rekommendera, att en ordning tillskapas, så att insamlade mätdata kan komma prospektörerna till del under arbetets gång med baskartorna. Som stöd för planeringen beträffande produktion av flyggeofysiska kartor och baskartor finns vid SGU som nämnts ett ”prospekteringsråd”. Kommittén vill parentetiskt till SGU framföra synpunkten, att rådets benämning möjligen kan ge upphov till missförstånd. SGU kunde ta under övervägande en namnändring (t.ex. ”baskarteråd).

Prospektering

Såsom ovan visats (kapitel 5) föreligger ett påtagligt behov av ökad

prospektering efter i första hand sufidmalmer och vissa industrimi-

neral. I detta avsnitt presenteras kommitténs förslag för att uppnå detta mål. Utgångspunkten är att både svenska staten, gruvföretagen och eventuellt andra intressenter skall medverka vid finansieringen av prospekteringen. Kommittén anser att prospekteringsvolymen, för i första hand sulfidmalmer och vissa industrimineral, behöver öka från nuvarande _130-140 MSEK/år till 250-300 MSEK/år. Detta antas ske genom dels statligt anslagsfinansierad prospektering och dels företagsfinansierad prospektering.

Den

statliga prospekteringen

Kommittén anser att den statliga prospekteringen bör vara av storleksordningen 50-60 MSEK/år (i 1989 års penningvärde) under i första hand perioden fram till 1995/96. Kommittén har diskuterat formerna för hur den statliga prospekteringen bör bedrivas. I kapitel 6 finns redovisat två alternativ för statens engagemang i prospekteringsverksamheten, alternativ NSG” och alternativ SPAB. Kommitténs förslag innebär att NSG skall bevaras som en anslagsfinansierad myndighet. Den ovan angivna perioden, alltså fram till 1995/96, motiveras av följande skäl:

Förslag till åtgärder 103

Man bör vid denna tidpunkt försöka förutse utvecklingen för främst sulfidmalmsnäringen de närmaste 5-10 åren med hänsyn till malmbasens förändring. En mindre framgångsrik prospekteringsverksamhet (anslagsfinansierad och företagsfinansierad) fram till 1995/96 kommer att medföra en betydande krympning av branschen omkring eller efter sekelskiftet. Kommittén har i avsnitt 4.3 och kapitel 5 redovisat sina slutsatser beträffande förutsättningarna för lönsam mineralutvinning i Sverige och givit sina rekommendationer beträffande prospekteringsverksamhetens inriktning. Vi anser att kommitténs synpunkter bör avspegla sig i NSGs verksamhet. NSG har i dag uppgiften att med de producerande företagen förhandla om arrendeavgifter, hänförliga till kronoandelarna. Det prospekterande företaget vet, med nuvarande avtalskonstruktion, inte vad arrendeavgiften kan komma att bli vid en eventuell produktion. Kommittén föreslår att ett sådant system skapas, vilket dels innebär att prospektören på förhand, alltså innan prospekteringsarbetet inleds, känner till arrendeavgiftens beräkning vid en eventuell framtida produktion av mineralråvaror, och dels är enklare än nuvarande system. Den nuvarande nivån för de sammanlagda arrendeavgifterna (ca 20 MSEK/år), sett i relation till nuvarande bör produktionsvolym, bibehållas. Om kretsen koncessionspliktiga mineral utökas enligt förslaget till ny minerallag, bör de sammanlagda arrendeavgifterna anpassas härtill. Beträffande NSG förutsätter kommittén att myndighetens organisation, kompetens m.m. kommer att vara sådan att prospekteringsverksamheten kan bedrivas på ett effektivt sätt med en klart uttalad affärsmässig inriktning mot sådana mineralråvaror, vilka kan lönsamt utvinnas i landet. Vi anser att NSG själv bör få avgöra om ett och prospekteringsråd andra rådgivande organ skall inrättas. Ett prospekteringsråd skulle, om det inrättas, bistå nämnen i dess prospekteringsverksamhet. Ett sådant råd bör ha en bred kompetens. Kommittén anser vidare att NSG bör ha egen kompetens inom det vittomfattande området marknadsanalys. Vi anser i konsekvens med detta, att utredningsfunktionen vid SGUs mineralenhet, helt eller delvis, bör överföras till NSG. Detta motiveras ytterligare av att SGU, efter bildandet av Sveriges Geologiska AB (SGAB), inte längre har någon egen prospekteringsverksamhet. Som en konsekvens av denna förändring anser vi att mineralresursrådet vid SGU kan avvecklas.

Mineralverkskommittén (Ds I 1981:20) och senare regeringen

(prop. 1981/82:99) betonade behovet av samband mellan industripo-

104 Förslag till åtgärder

litiken och mineralpolitiken. Statens industriverk (SIND) har ett övergripande näringspolitiskt ansvar innefattande även gruvindustrin, medan ansvaret för branschbevakningen av gruvindustrin primärt ligger på SGU. Vi anser att till SIND överförs den del av SGUs utredningsfunktion, vilken eventuellt inte överförs till NSG. Därmed skulle en förstärkning av SINDs kompetens och ansvar för gruvindustrin komma till stånd. Här skall särskilt betonas att SIND har motsvarande ansvar för övriga industribranscher. Bl.a. kan mineralindustrins och andra industribranschers ömsesidiga beroende här beaktas.

Kvittning av arrendeavgifter mot prospekteringskostnader

Som redovisats ovan i kapitel 6 erlägger gruvföretagen arrendeav- (belöpande på kronoandelar) till staten enligt avtal mellan gifter NSG och resp. företag. För närvarande (1986-1988) är de sammanlagda arrendeavgifterna ungefär 21 MSEK/år. Kommittén föreslår, som ett led i försöken att stimulera till ökad att gruvföretagen skall till kvittning av prospektering, ges rätten arrendeavgifter mot nedlagda prospekteringskostnader. Följande villkor bör gälla: C = A - P, där C = arrendeavgifter som skall erläggas A = arrendeavgifter (enligt avtal) P = nedlagda prospekteringskostnader. Denna formel (årligen) av varje enskilt företag för sig. tillämpas Det kommer att innebära, att arrendeavgifter inte behöver erläggas om de är minst lika stora som nedlagda prospekteringskostnaderna de avtalsenliga arrendeavgifterna.

Statligt stöd till prospektering

Det statliga stödet för utökad prospektering är under budgetåren 1987/88-1989/90 sammanlagt 96 MSEK. För att nå en önskvärd minst 200 MSEK/år (exkl. anser prospekteringsvolym på NSG) kommittén att det även i fortsättningen krävs ett statligt stöd. kan sammanfattas enligt följande formel: Förslaget - där B = 0,3 (P A), B = statligt bidrag P = nedlagda prospekteringskostnader A = arrendeavgifter (enligt avtal). Denna formel (årligen) av varje prospekterande företag tillämpas för Även vilka endast bedriver (och inte sig. företag, prospektering

sou 1989:92 till 105 Förslag åtgärder

produktion), skall vara stödberättigade. Detta stöd föreslås utgå till i första hand 1995/96. Nämnden för statens gruvegendom (NSG) föreslås administrera även detta stödsystem. Handläggningsrutinerna skall dock förenklas jämfört med de som tillämpas beträffande det stödet för statliga utökad prospektering. En kvalitativ bedömning av projekten skall inte ske. I ansökan skall mineral och område av stödet geografiskt anges. Utbetalning föreslås ske årsvis, i efterskott. NSG bör här tillämpa en enkel kontrollrutin. NSG självt skall inte vara berättigat till det beskrivna stödet. Ramen för stödet skall vara 60 MSEK/år. Om ansökt sammanlagt stöd överstiger detta belopp nedsätts stödandelen (30 %) till motsvarande lägre procenttal. Ett maximalt utnyttjande av stödet ger en årlig prospekteringsvolym enligt följande (1989 års penningvärde): NSG t 50-60 MSEK

Övriga prospektörer:

- Bortkvittade arrendeavgifter (högst) 21 MSEK - andel utöver bortkvittade Egen arrendeavgifter (minst) 140 MSEK - stöd Statligt 60 MSEK Summa 271-281 MSEK Man når därmed det minimiintervall (250-300 MSEK/år) som kommittén har angivit som önskvärt.

Prospekteringsfonder för snabbt ökad prospektering

För att snabbt utnyttja nuvarande läge - en god vinstnivå i svenskt näringsliv i kombination med ett stort prospekteringsbehov - föreslås att alla i Sverige verksamma företag för verksamhetsåret 1989 får avsätta obeskattade medel till s.k. Komprospekteringsfonder. mittén föreslår ett minimibelopp om 0,5 MSEK. Fondmedlen skall användas under perioden 1990-1995 och systemet föreslås hanteras av statens industriverk, SIND. Pengar som kommer från prospekteringsfond skall inte vara stödberättigade (enligt förslaget ovan). Ändamålet för användningen skall vara prospektering och gruvundersökningar. De årtal, som anges i detta förslag, ansluter till förslaget om investeringsfonder från utredningen om reformerad företagsbeskattning (SOU 1989:34). Kommittén föreslår också, att befintliga investeringsfonder i svenska företag skall kunna användas för prospekteringsverksamhet under perioden 1990-1995.

106 Förslag till åtgärder

Figur 7.1 Tektonostratigrafisk karta över Kaledoniderna

STRATABOUND BASE METAL DEPOSITS IN THE SWED|SH CALEDONIDES E. ZACHRISSON 1978

M.,

Undiff cover

11. in Norway

Rödingsfjäll

2055012 Nappe Coinp/ex U r K M o: mn e

xuäxou

3.0:

Lower Köl/ -

min

uqqz

uiauozåmzlü

Seve 3 Sarv and . Offerdal Nappes

Cal. Fronf aufochf. and lower nappes PC basemenf Sfrafabound ° deposif C3 0:a, producing mine O Vein deposif

.

.

5 . 0

o

oo00›0›oov00›0000

090000000000000000 RT!016mm-II

Källa: Ebbe Zachrisson, 1980, Aspects of stratabound base metal mineralization in the Swedish Caledonides, Geological Survey of Ireland, Special Paper No. 5

till 107 Förslag åtgärder

7.5 Mineralråvaror i

fjällvärlden

I avsnitt 5.3 ovan har för att finna malm förutsättningarna (mineraliseringar) i den svenska fjällvärlden något berörts. Vidare har angivits den lagstiftning, som reglerar av exploatering mineralfyndigheter inom detta område. Då endast begränsad prospektering genomförts i området, har vi i dag relativt dålig kunskap om olika malmtypers uppträdande i de svenska Kaledoniderna. Det är därför svårt att med säkerhet rimlig välja ut de områden, som har störst potential för nyfynd av malmer. Eftersom de flesta mineraliseringar som i är kända är dag antingen knutna till den s.k. Köli-skollan, fjällranden eller urbergsfönstren, förefaller det mest angeläget att, om i framtiden komgruvbrytning mer att tillåtas, i första hand rikta prospekteringen mot dessa områden (figur 7.1). Som har nämnts i avsnitt 5.3 ovan kan man, om man vill skapa större möjligheter till mineralutvinning i fjällvärlden, lagtekniskt uppnå detta genom att undanta vissa ur geologisk synpunkt speciellt intressanta delar av fjällvärlden från de särskilda skyddsbestämmelser, som meddelats i 3 kap. NRL. Innebörden av detta skulle då vara, att möjligheterna till mineralutvinning i de omundantagna rådena blir desamma som i landet i övrigt, där de särskilda skyddsbestämmelserna i 3 kap. NRL inte gäller. Kommittén anser att det vore värt att närmare undersöka förutsättningarna för att undanta vissa ur intressanta geologisk synpunkt delar av fjällvärlden från de ovan nämnda skyddsbestämmelserna.

7.6 Utländska i

gruvföretag Sverige

Vi har i avsnitt 5.4 behandlat frågan om utländska gruvföretags verksamhet i Sverige. Kommittén anser, att det utländska intresse som visas Sverige inom mineralindustrins område bästa sätt bör på tas till vara. Det kommer sannolikt att visa att en för att nä sig, förutsättning en om 250-300 MSEK/år bl.a. är att utländsprospekteringsvolym ka gruvföretag i större omfattning än nu verkar i Att delar Sverige. av Sverige är intressant ur anser vi geologisk synpunkt belagt genom det hittillsvarande intresset. Kommittén anser, att det från och närmast berörda regering myndigheter tydligt bör göras klart, att Sverige ser positivt på utländska gruvföretags etablering här. Det bör också om de spridas kunskap spelregler som styr verksamheten.

8 betänkande

Näringsutskottets

-

1988/89:NU21

Mineralförsörjning

m.m.

8.1 Inledning

Näringsutskottet behandlar i rubricerade betänkande bl.a. - 1988/89:17 av revisorer insatser förslag riksdagens angående för prospektering, - eller motioner från allmänna (helt delvis) motionstiden rörande bl.a.: - av villkoren för ändring prospekteringsstöd, - insatser för statliga gruvnäringen, - nämnden för statens gruvegendom. Riksdagens revisorer har lämnat förslag till riksdagen om den statliga prospekteringen. Även i vissa motioner berörs prospekteringsverksamheten. Enligt utskottet bör mineralråvarukommittén närmare pröva de frågor som tas upp av revisorerna och motionärerna. Riksdagen har i skrivelse (rskr 1988/892179) den 25 april 1989 anmält sina beslut med anledning av 1988/89:17 av riksförslag dagens revisorer angående statliga insatser för prospektering. Besluten innebär bl.a., att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad näringsutskottet anfört om prospekteringsverksamheten m.m. Regeringen har uppdragit åt mineralråvarukommittén att närmare pröva de frågor om prospekteringsverksamheten m.m., som tas upp i näringsutskottets betänkande.

8.2 till 1988/89:17 av

Förslag riksdagen riksdagens

revisorer

Förslag till riksdagen 1988/89:17 av riksdagens revisorer angående statliga insatser för prospektering. Riksdagens revisorer skriver följande: ”Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning av frågor kring de statliga insatserna för prospektering. Med utgångspunkt i de mineralpolitiska riktlinjer som riksdagen fastställde år 1982 har främst nämnden för statens gruvegendoms (NSG) pro-

110 Näringsutskottet.: betänkande 1988/89:NU21 sou 1989:92

spekteringsverksamhet och det statliga stödet till prospekterande företag via programmet för utökad prospektering m.m. granskats. Vid granskningen har konstaterats bl.a. att utfallet av de statliga insatserna för prospektering under de senaste tolv åren inte varit tillfredsställande. Detta gäller framför allt NSG:s prospekteringsverksamhet, vilken såvitt vi kan bedöma - hittills inte lett till att någon fyndighet kommit till exploatering. Vi har vidare funnit vissa brister i den långsiktiga inriktningen av och strategin för det samlade statliga agerandet inom området samt i reglerna för stöd till prospekterande företag. Något som även gäller för baskarteringen vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). För att uppnå Ökade resultat föreslår vi därför bl.a. an tyngdpunkten för de samlade statliga insatserna på området förskjuts i riktning mot tidigare led i prospekteringskedjan, att ett bättre underlag i fråga om tekniska/geologiska förutsättningar för prospekteringen tas fram och branschförutsättningama för företag inom mineralområdet klarläggs samt behovet av samordning av de statliga insatserna för baskartering, forskning och utveckling samt prospektering utreds, att prospekteringsrådets uppgifter på mineralområdet vidgas och att dess överflyttning till NSG övervägs, att SGU utreder förutsättningar för samt omfattning av och inriktning på en förstärkt baskartering, att samarbetet mellan SGU och NSG fördjupas i fråga om prognosarbetet samt att NSG:s övergripande planering förbättras, NSG:s ledning förstärks och ordningen för medelstilldelningen till NSG ses över.

1. Revisorernas granskning

Granskningen* har främst gällt NSG:s prospekteringsverksamhet och stödet

till prospekterande företag via programmet för utökad prospektering m.m. Härvid har planering och urval av projekt, gruv- och mineralindustrins utvecklingstendenser samt frågan om inriktningen av och strategin för den statliga prospekteringen är anpassad till utvecklingen studerats. Även baskarteringen vid SGU och programmet malmgeologisk forskning vid Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har undersökts. För prospekteringen har staten under åren 1975-1987 satsat sammanlagt ca 1,3 miljarder kronor med målet att få fram ny gruwerksamhet. Omkring 920 milj.kr. därav har gått till NSG:s prospektering och ca 180 milj.kr. till övriga prospekterande företag. Därutöver har minst 180 milj.kr. satsats på baskartering och malmgeologisk forskning för prospekteringens behov? Syftet med granskningen har varit att analysera inriktningen samt omfattningen och resultatet av de statliga prospekteringsinsatserna under de senaste tolv åren samt att söka klarlägga förutsättningarna för statens möjligheter att komplettera och stimulera den enskilda prospekteringsverksamheten i landet. I granskningen har också ingått att överväga olika alternativ när det gäller målen för och inriktningen av NSG:s verksamhet.

Granskningen har föreslagits av två enskilda riksdagsmän vid revisorernas sammanträden med utskotten år 1987. 7 Som jämförelse kan nämnas att de två andra stora prospekteringsorganisationerna på området - Boliden Mineral AB och f.d. LKAB prospektering - under mot› svarande tidsperiod totalt satsat ca 402 milj.kr. resp. 531 milj.kr. i prospektering.

betänkande 1 988/89:N U2]

Näringsutskottets 111

Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten (1987/88:9) Statliga insatser för prospektering (dnr 1987/88240). Över rapporten har yttranden inhämtats i sedvanlig ordning. sammanfattningar över rapporten och yttrandena är redovisade i bilaga till denna skrivelse. I rapporten noteras att utfallet av de statliga prospekteringsinsatserna under de senaste tolv åren inte varit tillfredsställande. Detta gäller framför allt NSG:s prospekteringsverksamhet, som hittills inte lett till att någon ny fyndighet kommit till exploatering. Vidare har i granskningen konstaterats vissa brister i den långsiktiga inriktningen av och strategin för det samlade statliga agerandet inom prospekteringsområdet samt i fråga om stödet till prospekterande företag. Detsamma gäller för baskarteringen vid SGU. Därför förordas i rapporten i första hand att en omfördelning sker av de statliga insatserna i riktning mot tidigare stadier i prospekteringskedjan och att ett bättre planeringsunderlag tas fram, så att val av prospekteringsområden och projekt kan göras med större hänsyn till givna förutsättningar och möjligheter för utvinning av olika typer av metaller/mineral.

2. Revisorernas

överväganden

2.1 Den hittillsvarande inriktningen av den statliga prospekteringsverksamheten Från och med budgetåret 1975/76 övertog NSG ansvaret för den statliga prospekteringen. Ansvaret för denna hade tidigare legat på SGU. Fram t.o.m. budgetåret 1987/88 har NSG för uppgiften tilldelats sammanlagt ca 920 milj.kr. I vår granskning har resultatet och effekterna av denna statliga prospekteringsverksamhet bedömts. Analysen har omfattat statliga prospekteringsprojekt som avslutats under åren 1975- 1987. Således ingår även resultat av SGU:s prospekteringsverksamhet sedan slutet av 1960-talet. Denna analys har avsett säkerställda resultat av NSG:s verksamhet i form av igångsättande av gruvdrift, arrende- och samarbetsavtal, upptäckta malmreserver, utmål, företagskontakter och av NSG gjorda klassificeringar av mineraliseringar som NSG själv upptäckt. Analysen visar att nämndens prospektering inte hittills lett till att någon fyndighet kommit till eller med full säkerhet kan sägas vara på väg mot exploatering. Därmed har heller inga arrendeintäkter influtit som skulle kunna balansera prospekteringskostnaderna. NSG har inte heller kommit något nytt, större malmfält på spåren eller bidragit med malmreserver till gruvor där brytning sker i någon mer betydande omfattning. För att ytterligare belysa NSG:s prospekteringsverksamhet har i rapporten ställts samman nämndens samtliga genom borrning undersökta fyndigheter, och därefter har NSG fått klassificera dessa i försumbara, marginella och utvinningsbara fyndigheter. Därvid framgår att NSG borrat upp ca 175 fyndigheter under den granskade perioden. Av dessa har 131 ansetts vara försumbara, 24 marginella och 13 utvinningsbara3 fyndigheter. Av de sistnämnda är fyra fyndigheter av större intresse för NSG för närvarande? Därtill finns fyra småfyndigheter där NSG har vissa planer på s.k. smågruveverksamhet.

3 I detta begrepp innefattas såväl en teknisk som en ekonomisk bedömning. “ I fråga om en av dessa - Pahtohavarefyndigheten - pågår i dagarna förhandlingar om rättigheterna till fortsatta undersökningar med bl.a. Outokumpu AB, som kan innebära att ytterligare ett steg mot exploatering tagits.

112 betänkande 1988/89:NU21

Näringsutskottets

En analys av orsakerna till den statliga prospekteringens förhållandevis allt den långsiktiga inriktningen och dåliga utfall pekar på brister i framför strategin för nämndens agerande inom området. Flertalet av de myndigheter och organisationer som hörts i ärendet delar i stort våra synpunkter och bedömningar. Inte heller har någon av dessa att göra emot det underlag vi redovisat i vår några sakliga påpekanden

rapport. Högskolan i Luleå, Svenska gruvföreningen och Överstyrelsen för

civil finner granskningens faktasammanställningar väl beredskap (ÖCB) genomförda och värdefulla. påpekar dock att den granskade perioden kan Några av remissinstanserna vara i kortaste av en verksamhet som malmlaget för en slutlig utvärdering en prospektering, på grund av att det kan ta uppåt 5 eller 15 år att etablera färdig gruva. Vi är medvetna om detta och har tagit hänsyn till det. Så t.ex. i vår utvärdering, varför ingår också SGU:s tidiga prospekteringsaktiviteter den utvärderade tidsperioden i många fall är mellan 15 och 20 år. Vi har även låtit NSG själv bedöma det framtida värdet av de fyndigheter man hittat, men som man av olika skäl inte velat eller hittills kunnat utmålslägga. Svenska Gruvindustriarbetareförbundet är kritiskt och anser att man fått en mer verklighetsbetonad bild av orsakerna till det dåliga prospekteringsutfallet om vi, i samband med att vi konstaterade vissa brister i långsiktig och strategi vid NSG, också nämnt att detta förorsakats av beslut inriktning över vilka NSG inte rått. Enligt förbundet skulle orsakerna ha sin grund i beslut av riksdagen. På denna punkt har vi delvis en annan uppfattning. De nya riktlinjer för nämndens prospekteringsverksamhet som gavs i mineralpolitiska propositionen (prop. 1981/82:99) innebar att de tre huvudområdena mineralpolitiska kommittén bedömt som viktigast för den framtida inriktningen av prospekteringen i Sverige, nämligen prospektering efter nya slag av fyndigheter, t.ex. industrimineral och legeringsmetaller, grundläggande i syfte att hitta nya malmprovinser samt prospektering i basprospektering anslutning till befintliga driftsgruvor och anrikningsverk fastslogs som riktningsgivande. Samtidigt påpekades det dock i propositionen att det åligger nämnden att, inom ramen för sina tillgängliga resurser och mot bakgrunden av hur verksamheten satsmed prospekteringsstödet utföll, själv prioritera ningarnas storlek inom resp. huvudområden. I sammanhanget kan också nämnas att NSG år 1983 genomförde en ändring i sin inriktning av verksamheten som innebar att den basprospektering för att finna nya malmprovinser som varit igång sedan år 1978 övergavs till förmån för en tyngdpunktsförskjutning mot undersökningar av enskilda fyndigheter inom kända malm- NSG:s egna bedömningar och prioriteringar torde därmed ha provinser. påverkat den hittillsvarande prospekteringsverksamheten. Det bör också påpekas att vår granskning självfallet även avsett en bedömning av riksdagens beslut i saken och behovet av omprövningar. Malå kommun, Sveriges geologiska AB (SGAB) och Civilingenjörsförbundet kritiska om granskningen. I (CF) har vissa allmänna påpekanden fråga om redovisningar och analyser av resultatet av den statliga proorsaksförklaringar och bakspekteringen ges dock främst kompletterande grund till erhållet resultat. Så t.ex. anser Malå kommun att en bidragande orsak till det klena resultatet av den statliga prospekteringen säkerligen är att man i fråga om denna endast i mycket begränsad omfattning tagit hänsyn till åsikter från fackfolk och specialister inom branschen då svensk prospekteringsverksamhet diskuterats, utretts och genomgått omorganisationer. Revisorerna vill här endast påpeka att ett 30-tal ledande personer och organisationer inom området hörts under vår granskning.

sou 1989:92 betänkande 1988/89.-NU21 113

Näringsutskottets

NSG efterlyser i sitt yttrande en mer positiv redovisning av hur man bedrivit sin prospektering som motvikt till den som man anser något negativa bild av verksamheten som vi ger i rapporten. Som ett exempel hänvisar man till den summering av verksamheten som inleder nämndens yttrande. Revisorerna noterar att nämnden i denna inledningsvis refererar sin instruktion och därefter på några rader ger sin syn på prospekteringen och val av målområden. Nämnden avslutar med att säga att man har ett gott samarbete med konsulter, gruvföretag och myndigheter och kontakt med universitet och högskolor. Vi kan dock inte finna att denna allmänna beskrivning tillfört något nytt till granskningsrapportens uppgifter. När det gäller de redovisningar och analyser revisorerna genomfört i fråga om NSG:s hittillsvarande prospekteringsprojekt väljer nämnden -i det stora hela - att inte kommentera dessa. Man påpekar endast att NSG bl.a. upptäckt - vilket också redovisats i vår rapport fyra i remissvaret uppräknade fyndigheter som är långt framskridna mot en exploatering. I övrigt anser NSG att rapporten förbigår de pris- och utvecklingsproblem som gruvnäringen drabbats av under den tid NSG verkat. Kraven på utvinningsbara tonnage och halter i projekten har sålunda ständigt ökat. Detta är självfallet en kämfråga för prospekteringsverksamheten i landet som vi varit klart medvetna om. Endast bergmástaren i norra distriktet har sakliga påpekanden om det underlagsmaterial som vi baserat vårt slutliga omdöme på och synpunkter på våra resultatjämförelser. Detta gäller klassiñceringen av utmålet Lappvattnet 23 som enligt bergmästaren med dagens nickelpris torde vara av intresse från ekonomisk synpunkt. Han påpekar emellertid också att dagens nickel- och kopparpriser av många bedömare anses vara tillfälliga. Dessutom vill han att utmål i anslutning till gruva som äri gång ej medtas vid jämförelser mellan statliga och privata prospekteringsorganisationer, eftersom det är lättare att hitta malm och igångsätta gruvbrytning intill en verksam gruva. Angående verksamheten i norra distriktet skriver bergmästaren:

Efter denna korrigering att endast Viscariagruvan framgår har igångsatts. Denna gruva har dock med något års undantag gått med förlust, ända tills 1987 års prishöjning på koppar gjorde den brytvärd. Ur strikt ekonomisk synpunkt borde gruvbrytningen ej ha igångsatts. En granskning av övriga utmål som tilldelats något av de större gruvföretagen, visar att med ett par undantag även dessa fyndigheter förutsätter väsentliga realprishöjningar eller teknikförbättringar för att kunna brytas. De är i likhet med statens utmål resultat av det synsätt som etablerades före trendbrottet på metallmarknaden. Rapporten anger att kostnaden per utlagt utmål är klart högre för statlig än för övrig prospekteringsverksamhet. En del av denna skillnad torde kunna förklaras med att de av NSG redovisade undersökningarna i regel har varit mera omfattande, som t.ex. tätare borrning, än vad övriga sökande redovisar vid utmålsläggningar. De sistnämndas undersökningsarbeten ligger oftare på gränsen till vad som kan godtagas för att utmål över huvud taget skall kunna anvisas. När utmålet Gelvenåkko undantages, härrör samtliga för NSG:s räkning lagda utmål inom norra distriktet från uppslag, som hade börjat undersökas, innan NSG övertog ansvaret för den statliga prospekteringen. Det är således egentligen det tidigare SGU:s insatser för att hitta nya malmer och NSG:s insatser för att fullfölja undersökningarna, som har granskats.

114 betänkande 1988/89:NU21

Näringsutskottets

Revisorerna kan instämma i att de privata prospekteringsorganisationerna inte heller varit särskilt framgångsrika och att vår snarare

utvärdering

det tidigare SGU:s insatser för att hitta malmer och NSG:s insatser gäller för att fullfölja dessa. Enligt vår mening blir inte nämndens hittillsvarande verksamhet mer tillfredsställande av att flera av NSG:s fyndigheter egenthittats och undersökts av dåvarande SGU eller av övriga prospektöligen rers mer eller mindre tillfredsställande resultat.

2.2 Omfördelning av de samlade insatserna mellan olika led i

prospekteringskedjan

l vår granskningsrapport föreslår vi att tyngdpunkten i de samlade statliga insatserna för prospektering förskjuts i riktning mot tidigare led i prodvs. mot malmgeologisk FoU och basspekteringskedjan, baskartering, Flertalet hörda remissinstanser instämmer i eller har icke prospektering. något att erinra emot förslaget. Såsom bl.a. SGU, Stockholms universitet och bergmästaren i södra distriktet framhåller i sina yttranden krävs det en väsentligt ökad kännedom om berggrunden om den fortsatta svenska prospekteringen skall bli fram- Detta förutsätter bl.a. en snabbare och mer omfattande geologisk gångsrik. och en bättre üamförhållande malmgeologisk forskkarteringsverksamhet mng. De stora utländska prospekteringsbolagen använder i dag, såsom Stockholms universitet påpekar, stora delar av sina resurser till att utveckla som bygger på geologiska synsätt och idéer från prospekteringsstrategier modern forskning. I samarbete med universiteten och de nationella geoloutformas modeller som beskriver de giska undersökningarna geologiska och processer som skapat malmfyndighetema. Detta är av allt större miljöer eftersom man i ökad utsträckning måste söka malmer mot större betydelse vilket är dyrbart med konventionella geofysiska metoder och borrdjup, ningssystem. Bergmästaren i södra distriktet anser också att strukturgeologi (tredimensionella beskrivningar av t.ex. kalderor och avsättningsbassänger) och åldersbestämningar bör ingå som en viktig del i framtida planeringsunderlag. Även i landet är i dag eftersatt vilket också Boliden fältprospekteringen Mineral AB, Svenska gruvindustriarbetareförbundet och STU framhåller i sina yttranden. Detta beror bl.a. på brister i planeringsunderlaget. En av insatserna i tidigare led är enligt vår mening erförstärkning forderlig. Behovet understryks av den konstaterade svårigheten att upp-

ställa en strategi för prospekteringsverksamheten. Stora statliga prospekte-

kan möjligen hittills ha lagts på fel områden på grund av att ringsresurser grundläggande planeringsmaterial saknats. Även andra förbättringar på området föreslås av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Västerbottens län påpekar sålunda att de kriterier som för närvarande avgör om prospekteringsstöd skall utgå inte främjar ett långoch därför behöver ses över. Högskolan i Luleå föreslår att siktigt synsätt den tillämpade geofysiska forskningens resultat skall tas i beaktande på ett tidigare stadium i prospekteringsplaneringen genom att resultatutmycket byte och forskningsinitiering sker i ett framtida prospekteringsråd. STU understryker för sin del betydelsen av att vidgade resurser ges SGU för att ta en mer aktiv roll vad det gäller FoU. Det finns nämligen ett behov av ökad FoU-samverkan och informationsutbyte inom påtagligt svensk geologi.

betänkande I 988/89:N

Näringsutskottets U2] 115

STU liksom flera andra remissinstanser framhåller vikten av ett svenskt deltagande i den internationella debatten malmgeologiska och att nya idéer tillförs malmgenetiska och prövas vid prospekteringen inom landet. STU ser därför, särskilt mot bakgrund av SGU:s behov av ökad extern FoU-samverkan och behov att bygga upp ett förstärkt och långsiktigt stabilt kontaktnät, gärna en mer aktiv roll för SGU som operativ myndighet i dessa sammanhang. Revisorerna delar dessa uppfattningar. Vi föreslår att tyngdpunkten i de samlade statliga insatserna för prospektering förskjuts i riktning mot tidigare led i prospekteringskedjan, såsom baskartering, malmgeologisk FoU och basprospektering.

Långsiktig inriktning och utveckling av den statliga

prospekteringen

Den prospektering som bedrivs i dag utgör grunden för en mineralutvinning som kommer att bedrivas i en framtid, sannolikt med andra tekniska och ekonomiska förutsättningar än i dagsläget. Denna prospektering är baserad på tidigare vunnen erfarenhet och tidigare utvecklad teknik samt utförs mot av framtidens definition bakgrund av begreppet malm. Vid varje tidpunkt styrs prospekteringen av förutsättningar som prospekteringsorganisationerna i många fall har ringa direkt kontroll över, och man tvingas trots det göra rimliga antaganden rörande de givna förutoch sedan överföra sättningarna dem till praktiskt handlande. De viktigaste förutsättningarna vid en given tidpunkt är marknadsförutsättningar (malmvärde in situ och prisutveckling), internationell utveckling på mineralområdet (upptäckter av nya fyndigheter, export- och importbegränsningar, gruv-

nedläggningar), tekniska-geologiska förutsättningar (utvecklingen inom det

geologiska området, av prospekteringstekniken, på gruvbrytningsområdet

och på anrikningssidan) och branschförutsättningar inom landet (företags-

antal, struktur, inriktning m.m.). Bedömningar av dessa olika typer av förutsättningar och slutsatserna av bedömningarna är följaktligen viktiga styrmedel för inriktningen av prospekteringen. För en framtida verksamhet har på prospekteringsområdet man därför att förlita sig till att en tillfredsställande analys- och prognosverksamhet kommer till stånd samt att en tillfredsställande översikt över utvecklingen på området införskaffas och god framförhållande forskning på det geologiska och tekniska området upprätthålls. Något mer omfattande eller arbete av nämnt systematiskt slag förekommer inte i dag. SGU:s utredningsresurser i dessa avseenden är begränsade. NSG har givetvis på olika sätt, dock i mer osystematisk och mindre resurskrävande form, Men med resurser i den följt utvecklingen. storleksordningen NSG förfogar över har dessa aktiviteter varit alltför begränsade. NSG har många likheter med ett affärsdrivande verk, som skall verka både i samarbete och konkurrens med andra på en marknad och måste därför ha en överblick över denna marknad och hur den kommer att utvecklas framöver. Utan tillräcklig framförhållning saknar den statliga prospekteringsverksamheten möjlighet att hävda sig. Den kommitté för utredning av marknadsförutsättningar m.m. för vissa mineralråvaror (dir 1987:33) som för närvarande arbetar kommer säkerligen att lämna en typ av underlag som är lämplig för efterfrågad styrning.

betänkande I 988/89:NU21 sou 1989:92

116 Näringsutskottets

det Vår granskning visar att det är viktigt att också ett bättre underlag när förutsättningar och branschförutsättningar inom gäller tekniska/geologiska landet tas fram för framtida beslut. att kommittén bör få Det i vår granskningsrapport framlagda förslaget för att bl.a. ta fram ett sådant kompletterande underlag och tilläggsdirektiv pröva behovet av samordning av de statliga insatserna för baskartering. och utveckling (FoU) och basprospektering får stöd eller lämnas forskning utan erinran av samtliga remissinstanser utom en. Enligt SIND:s mening är det angeläget att NSG:s prospekteringsverksamhet samordnas med de statliga resurserna vid universitet och högskolor. Svenska anser också att svensk mineralhantering skulle Gruvföreningen inom geologi och prospektering. I dag råder gynnas av en kraftsamling alltför stor splittring på den statliga sidan med onödigt många högskole- och universitetsinstitutioner, verk m.m. Det skapar revirtänkande och statliga

tungrodd byråkrati.

Mineralråvarukommittén (MIR-kommittén) själv anser att detta förslag berör avgränsade delområden, som ryms inom den vidare ram som ges i direktiven för kommittén och ställer sig positiv till att erhålla nämnda tilläggsdirektiv. En förutsättning för att kunna genomföra arbetet enligt de är dock att tidpunkten för redovisning av utföreslagna tilläggsdirektiven redningsarbetet senareläggs. Enligt vår mening bör detta i så fall ske. Endast Malå kommun ställer sig tvekande till detta förslag med motiveringen att de förslagna kommittétilläggen inte skulle leda till att något visar emellertid att ett sådant sammanställt nytt kom fram. Vår granskning material saknas för närvarande. Ett dyligt undersökningsmaterial i fråga om och branschförutsättningar inom landet geologiska/tekniska förutsättningar bör också kunna ställas samman av befintligt material och bedömningar på insatser. basis av detta göras utan alltför tidskrävande Revisorerna anser det angeläget att MIR-kommittén får de föreslagna för att komplettera det framtida beslutsunderlaget på tilläggsdirektiven området.

2.4 Prospekteringsråd

1980/81:130 om industripolitikens m.m. I regeringens proposition inriktning att ett prospekteringsråd inrättades vid den centrala förvaltningsföreslogs på området, dvs. SGU. Rådet skulle få en viktig uppgift i myndigheten arbetet att samordna de olika prospekteringsorganisationernas verksamhet. Det borde bl.a. ta initiativ till och föreslå större projekt för att snabbt kartera intressanta områden genom t.ex. förenklad berggrundskartering beslutade i eneller storregionala geokemiska undersökningar. Riksdagen förslag. I propositionen 1981/82:99 om svensk minelighet med regeringens sades vidare att anknytningen till det föreslagna rådets verksamralpolitik bl.a. kunde het skulle bli av stor betydelse i nämndens fortsatta verksamhet, inom ramen för rådets verksamhet ett betydelsefullt samarbete äga rum. Samarbetet förutsattes leda till en effektiv samordning av de samlade resurserna för prospektering, mineralteknik och även FoU-satsningar. För nämndens vidkommande var det av stor betydelse att detta arbete kontinuerligt ökar dess kunskaper om och erfarenheter av den praktiska verksamheten på mineralutvinningsområdet. Nämndens viktiga uppgift att, stöd till bl.a. på grundval av samarbetet i prospekteringsrådet, bevilja med annan driva prospektering och att i eget samarbete gruvintressent förutsatte som för nämndens vidkommande, med projekt, en kompetens

sou 1989:92 Näringsutskottets betänkande I988/89:NU21 117

dess begränsade personella resurser, fömtsatte nära kontakter med andra myndigheter och organ, som t.ex. ÖCB, STU, högskolan i Luleå och andra forskningsorgan. Vår granskning har visat att prospekteringsrådet på SGU endast i begränsad utsträckning kunnat fylla de uppgifter statsmakterna angett. Rådets huvudsakliga uppgift har bestått i att lämna förslag till inriktning av SGU:s förenklade berggrundskartering och storregionala geokemiska undersökningar. För att få det värdefulla kompetenstillskott i planeringsverksamheten som statsmakterna avsett i sina direktiv föreslogs i vår rapport att prospekteringsrådet skulle flyttas från SGU till NSG. Ett utvecklat samråd med andra företag och kompetenscentra är enligt rapporten särskilt angeläget när det gäller den övergripande planeringen av NSG:s verksamhet. Verksamhetsplanen är NSG:s viktigaste styrinstrument. NSG bör vid utarbetandet av planerna utnyttja såväl utomstående kompetens som den som kommer att finnas företrädd i det föreslagna prospekteringsrådet. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är positiva till eller har inget att erinra emot det föreslagna prospekteringsrådet. Av de närmast berörda myndigheterna har SGU inget att erinra mot att ett sådant prospekteringsråd inrättas vid NSG, men man anser dock att detta bör få en annan benämning för att undvika en sammanblandning med SGU:s prospekteringsråd som man vill ha kvar. Detta råd har, anser man, en mycket viktig funktion för SGU:s kontakter med prospekterande företag och organisationer. NSG ser ingen anledning att byta huvudman för rådet, såvida inte detta skall ha radikalt andra uppgifter än SGU:s råd. Visserligen bör SGU:s behov av kontakter i ovan angivna avseenden enligt vår bedömning lika väl kunna tillgodoses i ett prospekteringsråd vid NSG, och detta råd få så vidgade uppgifter att såväl SGU:s som NSG:s krav på kompetent rådgivning tilldogoses. _ Eftersom de närmast berörda myndigheterna uttryckt en viss tveksamhet till det av oss presenterade förslaget bör frågan övervägas ytterligare. Vi förordar därför att MIR-kommittén också prövar behovet av att flytta över prospekteringsrådet vid SGU till NSG och därmed sammanhängande frågor. I ett sådant råd bör ingå personer med kunskaper om prospektering, gruvbrytning och mineralanrikning, forskning och utveckling samt kunskaper om metallmarknadernas utveckling. Samtidigt bör ställning tas till NSG:s styr- och referensgrupp för stödet till prospekterande företag.

2.5 NSG:s övergripande planering, organisation m.m.

I granskningsrapporten har framförts förslag om olika åtgärder för att stärka NSG:s möjligheter till Övergripande planering, bättre organisation m.m. Beträffande dessa förslag är remissutfallet mera svårbedömt än i fråga om de hittills berörda frågorna. Endast ett mindre antal av remissinstanserna har yttrat sig om dessa förslag till åtgärder. Meningarna är också delade bland dem. Vad vi kan notera, har dock inga avgörande invändningar redovisats. Emellertid kan vissa av dessa frågor behöva utredas vidare. Här nedan övervägs endast de förslag till åtgärder som vi för närvarande anser bör vidtas. Förslaget att förbättra den övergripande planeringen, särskilt när det gäller utvärderingar och analyser av tidigare planperioders prospekteringsverksamhet biträder Malå kommun, Civilingenjörsförbundet och Svenska

118 Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU21 sou 1989:92

gruvindustriarbetareförbundet helt eller delvis. SGAB anser att den planering som behövs redan sker hos NSG. En överföring av prognosfunktionen - från SGU till NSG är dock önskvärd, anser bolaget. SGAB har inte redovisat några avgörande invändningar i detta sammanhang. Vi konstaterar också att resultatet från SGU:s prognosverksamhet i dag även har andra avnämare än NSG och att SGU anser att det finns anledning att öka verkets möjligheter till insatser på prognosområdet. Detta långsiktiga prognos- och utredningsarbete inom SGU bör kunna utgöra en del av det underlag som krävs som bakgrund för NSG:s verksamhet. SGU ställer sig positivt till ett fördjupat samarbete inom detta område. Enligt vår mening är det angeläget att så sker. Vi vill betona att den övergripande planeringen måste utgå från de faktiska förutsättningarna för verksamheten. Vår uppfattning är att en analys av verksamheten och resultatet av tidigare perioders prospektering är av stor betydelse härvidlag. I vår granskning har vi vidare konstaterat att det övergripande planeringsarbete som hittills bedrivits vid NSG i huvudsak varit kortsiktigt och framtidsinriktat. Det är också angeläget att riksdag och regering samt andra beslutsfattare på området genom NSG får bättre beslutsunderlag för sina övergripande ställningstaganden. Enligt vår mening bör sålunda den övergripande planeringen och styrningen av verksamheten ske med utgångspunkt i en tillbakablickande redovisning och analys av verksamhetens resultat. Den övergripande planeringen behöver förbättras i dessa avseenden. När det gäller att få fram tillförlitliga prognoser bör ett fördjupat samarbete mellan SGU och NSG komma till stånd. Prospekteringen är den dominerande delen av NSG:s verksamhet. Representanterna i NSG:s styrelse är emellertid i dag främst valda för att bistå NSG med kunskap och auktoritet i fråga om egendomsförvaltning. Vi har därför i rapporten satt i fråga om inte styrelsen bör få en sammansättning som bättre svarar mot NSG:s dominerande verksamhet, dvs. prospektering. I styrelsen bör också ingå en representant för Statens industriverk (SIND). SIND är också positivt inställd till att utse en representant i NSG:s styrelse. När det gäller statens anslag till NSG, som i dag utgår dels via nämndens anslag, dels i form av viss del av prospekteringsstödet (D7-anslaget), anser nämnden att det enbart är positivt att NSG såsom föreslås i rapporten får ett fast anslag i stället för anslag också i form av prospekteringsstöd. Instämmandet gäller dock endast under förutsättning att det inte innebär någon prutning jämfört med dagens anslag jämte stöd. SGAB liksom Malå kommun ställer sig däremot frågande till varför de statliga projekten ej skall ha möjlighet att få prospekteringsstöd. Projekten bör oberoende av om de är statliga eller privata bedömas utifrån sina meriter och de direktiv som angetts i regeringspropositionen. Enligt vår mening är det emellertid otillfredsställande att en konkurrent skall bedöma övriga prospektörers projekt. Vi finner det därför vara lämpligare att dessa medel tillförs direkt via nämndens anslag. Så har t.ex. i år skett för fortsatta undersökningar i Pahtohavarefyndigheten. Vi kan också tänka oss att en oberoende myndighet, som har kompetens härför, bedömer och utdelar stödet.

2.6 Baskarteringen vid SGU Flertalet remissinstanser instämmer i eller har inget att erinra mot det i rapporten framförda förslaget att baskarteringen vid SGU skall förstärkas och bättre anpassas till prospekteringens framtida behov. Mot bakgrund av

sou 1989:92 Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU21 119

de synpunkter som avgetts vid remissbehandlingen finner vi emellertid inget behov av att föra förslaget om ett utvecklat uppdrags- och rapporteringssystem för baskartering mellan myndigheterna vidare. [tidigare avsnitt har vi föreslagit att MIR-kommittén prövar behovet av att baskarteringsverksamheten vid SGU samordnas med övriga insatser för prospektering. Vi föreslår att SGU på grundval av kommitténs bedömningar utreder omfattning och inriktning av en förstärkt baskartering.

3.

Sammanfattning

Med stöd av vad som anförts föreslår revisorerna att tyngdpunkten för de samlade statliga insatserna på mineralområdet förskjuts i riktning mot tidigare led i prospekteringskedjan, att ett bättre underlag i fråga om tekniska/geologiska förutsättningar för prospekteringen tas fram och branschförutsâttningarna för företag inom mineralområdet klarläggs samt behovet av samordning av de statliga insatserna för baskartering, forskning och utveckling samt prospektering utreds och att den nu arbetande kommittén (dir 1987:33) för utredning av marknadsförutsättningar m.m. för vissa mineralråvaror (MIR-kommittén) ges dessa uppdrag, att MIR-kommittén får i uppdrag att även utreda frågan om överflyttning av prospekteringsrådet vid SGU till NSG och därmed sammanhängande frågor, att SGU utreder förutsättningar för samt omfattningen av och inriktningen på en förstärkt baskartering, att samarbetet mellan SGU och NSG fördjupas i fråga om framtidsprognoser, att NSG:s särskilt övrgripande planering förbättras, när det gäller utvärderingar och analyser av tidigare planperioders prospektering, att NSG:s styrelse får en sammansättning som bättre svarar mot nämndens dominerande verksamhet, dvs. prospektering, samt att NSG tilldelas medel för sin prospektering direkt via sitt anslag och ej via stödet för prospekterande företag.

4. Hemställan

Riksdagens revisorer hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört av de angående vidareutvecklingen statliga insatserna på prospekteringsområdet och organisationen för genomförandet av det vidare arbetet.

Näringsutskottet skriver i sitt betänkande:

Utskottet vill med anledning dels av revisorernas förslag, dels nu berörda motioner anföra följande. Den genomgång av den statliga prospekteringsverksamheten som revisorerna har gjort har i många avseenden varit värdefull. Vissa invändningar kan emellertid göras. Det finns, menar utskottet, att i större än vad revisorerna anledning utsträckning har gjort beakta prospekteringsverksamhetens långsiktiga karaktär. Vidare finns det skäl att i högre grad fästa avseende vid de projekt som ligger mycket nära en sannolik exploatering. NSG-projekten i Pahtohavare i Norrbottens län (guld- och kopparfyndigheter), i Billinge i Malmöhus län (kaolinfyndig-

heter) och i Sumåssjön i Gävleborgs län (vanadinfyndigheter) har sålunda

120 betänkande 1 988/89:N U2]

Näringsutskottets

förutsättningar att leda till exploatering. I fråga om Pahtohavare och Billinge har under senare tid ytterligare steg tagits i denna riktning. Likaså kan utskottet konstatera att den centrala myndigheten, NSG, under de senaste åren har vidtagit en rad åtgärder i syfte att effektivisera prospekteringsverksamheten. Bland dessa kan nämnas det interna rådslag, NSG mot år 2000, som genomfördes under budgetåret 1987/88. Många av de förslag som då framkom har också börjat genomföras. NSG fick våren 1988 en ny instruktion (SFS 1988:370) som bl.a. innebär att det numera ankommer att fastställa nämndens organisation. NSG på NSG:s styrelse har, enligt vad utskottet erfarit, den 1 januari 1989 infört en ny, projektorienterad organisation med ökad inriktning på ekonomiskt ansvar och ansvar för uppföljning inom berörda projekt. En utvärdering av den nya organisationen avses ske i anslutning till det kommande budgetårsskiftet. Utskottet finner att riksdagen inte nu bör ta ställning i sak till varje enskilt Samma de förslag och krav som har framförts i de nu förslag. gäller behandlade motionerna. Enligt utskottets mening bör mineralråvarukommittén få i uppdrag att närmare pröva de frågor som tas upp i revisorernas förslag och de motionssynpunkter som är knutna till dessa. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet anfört.

Mineralrâvarukommittén behandlar nedan revisorernas förslag. Vi

hänvisar i förekommande fall till de avsnitt i vårt betänkande där resp. ämnesområde behandlas.

1) Revisorernas förslag:

att tyngdpunkten för de samlade statliga insatserna på mineralområdet förskjuts i riktning mot tidigare led i prospekteringskedjan.

Kommitténs svar:

Vi anser att en bör göras mellan de olika leden i kedjan avvägning De förslag vi lämnar

kartering-prospektering-malmbas-produktion.

i avsnitten 7.3 och 7.4 beträffande och prospektering förkartering söker ta hänsyn till en sådan avvägning.

2) Revisorernas förslag:

att i fråga om tekniska/geologiska för ett bättre underlag förutsättningar prospekteringen tas fram och branschförutsättningar för företag inom mineralområdet klarläggs samt behovet av samordning av de statliga insatserna för baskartering, forskning och utveckling samt prospektering utreds och att den nu arbetande kommittén för utredning av marknads- (dir 1987:33) förutsättningar m.m. för vissa mineralråvaror (MIR-kommittén) ges dessa uppdrag.

Kommitténs svar:

studerat för ett

Vi har, genom konsulter, marknadsförutsättningarna

antal metallbärande mineral och industrimineral. Våra slutsatser av dessa studier har resulterat i rekommendationer beträffande den

Näringsutskottets betänkande 1988/89:N U2] 121

framtida prospekteringspolitiken. Vi anser att våra i 7 förslag kapitel i stort sett sammanfaller med revisorernas förslag.

3) Revisorernas förslag:

att MIR-kommittén får i uppdrag att även utreda frågan om överflyttning av prospekteringsrådet vid SGU till NSG och därmed sammanhängande frågor.

Kommitténs svar:

Prospekteringsrådet vid SGU har uppgiften att bistå myndigheten i dess arbete med att skapa beslutsunderlag för prospekteringsverksamhet. Dessutom är rådet ett forum för utbyte av information ledamöterna emellan. Vi anser att prospekteringsrådet vid SGU har en funktion viktig att fylla. För att markera detta vill vi stärka rådets ställning. Kommittén föreslår (avsnitt 7.3) att beslut om kartplan för flygmätning skall fattas av prospekteringsrådet. Dessutom förutsätter vi att urvalet av kartblad inom programmet för produktion av baskartor sker i samråd med prospekteringsrådet. Det bör ur nämligen prospektörernas synvinkel vara angeläget, att de viktigaste malmprovinserna ges högsta prioritet för att om möjligt bli heltäckande karterade. Beträffande NSG anser vi, att nämnden själv bör få avgöra om ett

prospekteringsråd skall inrättas. Detta råd skulle, om det inrättas,

bistå nämnden i dess prospekteringsverksamhet. De två ovan nämnda prospekteringsråden har, beskrivenligt ningen, olika funktioner. Vi framför till SGU synpunkten, att prospekteringsrådet vid SGU möjligen har en oegentlig benämning. Vi anser att SGU kunde ta under en övervägande namnändring.

4) Revisorernas förslag:

att SGU utreder förutsättningar för samt omfattningen av och inriktningen på en förstärkt baskartering.

Kommitténs svar:

Vi är av den uppfattningen, att en måste ske mellan de avvägning olika leden i kedjan kartering-pr0spektering-malmbas-produktion. När det gäller produktionen av baskartor vid SGU följer den för närvarande en plan, vilken innebär att 30-40 kartblad planeras att utges under loppet av ca 5 år. Vi anser att denna plan bör fullföljas. När det sålunda pågående programmet närmar sin fullbordan, sig bör en diskussion äga rum inom vid SGU, om prospekteringsrådet eller hur programmet skall få en fortsättning. Vi anser det nämligen väsentligt att definiera vilken typ av kartering, som, vid en given tidpunkt, bäst gagnar prospektörernas intressen.

122 Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU21

5) Revisorernas förslag:

att samarbetet mellan SGU och NSG fördjupas i fråga om framtids- 4 prognoser.

Kommitténs svar:

NSG tilldelas årligen genom statligt anslag betydande belopp för Nämnden har härigenom ett stort ansvar prospekteringsverksamhet. för en fortsatt inhemsk försörjning av mineralråvaror. För att kunna och utveckla detta ansvar måste nämnden, enligt vårt upprätthålla synsätt, så långt möjligt ha tillgång till en bred och kvalificerad Ett viktigt kompetensområde utgör marknadsanalys. Vi kompetens. anser att NSG bör ha egen kompetens inom det vittomfattande området marknadsanalys. Vi anser i konsekvens med detta att utvid SGUs mineralenhet, helt eller delvis, bör redningsfunktionen överföras till NSG. Vi redovisar detta i avsnitt 7.4. Detta förslag motiveras ytterligare av att SGU, efter bildandet av Sveriges Geolo- AB inte längre har någon prospekteringsverkgiska (SGAB), egen samhet. Vi tror inte att ett delat ansvar mellan de två myndigheterna NSG och SGU beträffande framtidsprognoser innebär den bästa lösningen för NSGs prospekteringsverksamhet.

6) Revisorernas förslag:

att NSG:s övergripande planering förbättras, särskilt när det gäller utvärderingar och analyser av tidigare planperioders prospektering.”

Kommitténs svar:

Vi delar revisorernas slutsats att planeringsfunktionen vid NSG behöver stärkas. Till funktionen hör att göra utvärderingar av tidi- Vårt förslag enligt ovan, att övergare prospekteringsverksamhet. föra utredningsfunktionen vid SGUs mineralenhet, helt eller delvis, till NSG, till att bättre planeringsunderlag. Ett syftar skapa prospekteringsråd vid NSG kan också bidra till detta. Vi anser att samarbetet mellan NSG och SGAB bör finna sådana former, att en effektivisering av beslutsprocessen kommer till stånd. Vi förutsätter i att NSGs organisation, kompetens m.m. kommer att inneövrigt bära förutsättningar för att utfallet av prospekteringsverksamheten avsevärt kommer att förbättras. Prospekteringsverksamheten bör ha en uttalad mot sådana mineralråvaror, vilka lönsamt kan inriktning utvinnas i landet.

7) Revisorernas förslag:

att NSG:s styrelse får en sammansättning som bättre svarar mot nämndens dominerande verksamhet, dvs. prospektering.

betänkande

Näringsutskottet: I 988/89zN U2] 123

Kommitténs svar:

Vi anser att NSGs bör ha en som svarar

styrelse sammansättning,

mot nämndens olika verksamheter. Av ledamöter bör en

styrelsens majoritet representera den dominerande verksamheten, prospektering. Denna majoritet bör ha en bred från olika områden kompetens

av mineralindustrin. Revisorerna föreslår, att en representant från

SIND skall ingå i NSGs Om nämnden anser att detta styrelse. själv

skulle gagna verksamheten, har vi att erinra. SIND har ett

inget övergripande näringspolitiskt ansvar innefattande även mineralin-

dustrin.

Om NSG väljer att inrätta ett bör en prospekteringsråd, lämplig avvägning göras av den kompetens som finns i rådet resp. i NSGs styrelse.

8) Revisorernas förslag:

att NSG tilldelas medel för sin prospektering direkt via sitt anslag och ej via stödet till prospekterande företag.

Kommitténs svar:

Vi föreslår i avsnitt 7.4 att det även i bör finnas

fortsättningen ett statligt stöd till prospektörer. Kommittén anser i likhet med reviso-

rerna att NSG inte skall vara till detta stöd. Vi föreslår

berättigat att NSGs prospekteringsverksamhet skall bedrivas med statliga anslag.

8.3 Motion 1988/89:N206

Motion till riksdagen 1988/89:N206 av Erik Holmkvist Under- (m): sökning av gamla borrkärnor.

Motionären anför följande:

En fortsatt för fortsatt prospektering på hög nivå är nödvändig gruvbrytning, för upprätthållande av sysselsättningen i berörda områden och för ett förbättrande av vår gruvbalans. Viktigt är också att gruvföretagen, enskilda och statliga, medverkar till att upprätthålla en långsiktig och rimlig prospekteringsnivå. Men utöver en fortsatt prospektering är det angeläget att ytterligare undersöka den stora mängd prospekteringsmaterial i form av s.k. borrkärnor som finns i vårt land. Dessa flera tusen meter borrkämors innehåll undersöktes \nd prospekteringstillfället med dels en nu gammal teknik, dels för att finna visst/vissa malmer/mineraler. av- Någon total och effektiv känning av borrkärnornas innehåll var inte möjlig och ansågs då inte nödvändig att göra. Uppdrag bör därför lämnas att ytterligare undersöka gamla borrkämor med ny och effektiv teknik i form av exempelvis datoriserad, automatisk borrkärnescanning, som skulle bli en såväl billig som effektiv metod att avkänna all tidigare gjord prospektering i vårt land.

betänkande 1 988/89:N U2]

124 Näringsutskottets

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger till känna vad som i motionen anförts om undersökning av gamla regeringen borrkärnor med ny teknik.

skriver i sitt betänkande:

Näringsutskottet

Utskottet behandlade denna fråga våren 1988 (NU 1987/88:19 s. 5) och av ett centralt, nationellt borrkärnearkiv i hänvisade då bl.a. till inrättandet Malå. Utskottet betonade att detta skulle möjliggöra ytterligare underoch noterade att SGU tillsammans med bl.a. sökningar av gamla borrkämor NSG undersökte förutsättningarna för att utnyttja modern teknik i samband som ingår i uppbyggnaden av arkivet. När med den gallring av borrkärnor och bedömdes kostnadseffektiv torde det, tekniken var färdigutvecklad att räkna med att den skulle komma att sade utskottet, finnas anledning tillämpas. Mot denna bakgrund fann inte utskottet något skäl för riksdagen att uttala sig i saken. nu erfarit har intressentema, däribland SGU, NSG Enligt vad utskottet och Boliden Mineral AB, konstaterat att det inte finns ekonomiska resurser att genomföra gallringen med ny teknik. En anläggning för borrkärnescankommer kostnaderna för ning beräknas kosta 7 milj. kr. i inköp. Härtill driften.

Utskottet avslutar med att konstatera att det är angeläget att mine-

ralråvarukommittén tar upp de frågor som aktualiseras i motionen.

Mineralråvarukommittén uttalar följande:

Som vi konstaterar i 5 behövs en effektivisering av svensk kapitel för att inom ramen för begränsade resur-

prospekteringsverksamhet

resultat. I avsnitt 7.4 har vi formulerat ett förslag till

ser nå ett bättre för Däremot an-

övergripande strategi prospekteringsverksamheten.

ser vi inte att vårt innebär att vi skall utvärdera och rekom-

uppdrag

vissa tekniker inom Vi anser

mendera prospekteringsverksamheten.

att det ankommer de olika att ha

på prospekteringsorganisationerna

bästa möjliga tekniska kompetens.

När det av borrkärnor med ny och

gäller undersökning gamla

effektiv datoriserad, automatisk borrkär-

teknik, exempelvis genom nescanning, föreslår vi att Sveriges geologiska undersökning (SGU)

och AB tillsammans undersöker för-

Sveriges Geologiska (SGAB) för att få till stånd ovannämnda undersökning av utsättningarna gamla borrkärnor.

8.4 Motion 1988/89:N212

Motion till 1988/89:N212 av Börje Nilsson och Kurt-Ove riksdagen Johansson i södra Sverige. (båda s): Prospektering

Motionärerna anför följande:)

efter olika mineral i större skala bedrivits med Hittills har prospektering statens stöd i Norrland och Bergslagen. Denna styrning har varit föranledd

Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU21 125

av sysselsättningsskäl. Förhoppningarna att prospektering snabbt skulle leda till arbetstillfällen har i stort sett kommit på skam, eftersom vägen är lång från att man kan bestämma en fyndighet till att den blir brytvärd. Här inverkar inte minst den internationella marknadsbilden. När härtill kommer att arbetsmarknaden nu är i ett helt annat läge även i Norrland finns skäl att överväga andra prioriteringar. Det viktigaste, aktuella resultatet av prospektering, särskilt efter sällsynta mineral, är att man för framtida behov får en bild av Sveriges tillgångar. Skåne har undergått en annorlunda geologisk utveckling än landet i övrigt och det finns goda skäl att anta att i Skåne kan finnas värdefulla fyndigheter fördolda. Genom tiderna har också sådana fyndigheter så småningom fått stor betydelse. Kol, kaolin, alun, kalk, diabas och granit kan nämnas som exempel.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs att riksdagen som sin mening till regeringen ger till känna vad som i motionen anförts om angelägenheten av att prospektering efter mineral utvidgas över södra Sverige.

Näringsutskottet skriver i sitt betänkande:

Enligt vad utskottet erfarit bedriver NSG prospektering i ett flertal områden i Skåne. Det projekt som har kommit längst är projekteringen efter kaolin i Billinge (Malmöhus län). Ett samarbetsavtal om utveckling av fyndigheten har tidigare träffats mellan NSG och det finska företaget OY Partek. Kompletterande analyser av kaolinets kvalitet i vissa avseenden återstår. Om dessa ger önskade resultat, kommer parterna att inleda förhandlingar om en ny fas i samarbetet. I NSG:s övergripande arbete med att hitta nya projekt undersöks vissa s.k. geologiska situationer för prospektering i centrala och södra Skåne. Vidare kan nämnas att NSG sedan år 1985 bedriver prospektering efter titansandsten i Norretorp i södra Skåne. Mineralet har ett potentiellt användningsområde inom glasindustrin. En ekonomisk utvärdering av denna prospektering pågår. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen men finner inte något skäl att uttala sig för ytterligare prospekteringsinsatser i södra Sverige. Det bör dock ligga inom mineralråvarukommitténs uppdrag att ta upp frågor även av nu berört slag. Utskottet utgår således från att kommittén beaktar de i motionen 1988/89:N212 (s) framförda Synpunkterna.

Mineralråvarukommittén uttalar följande:

Vi redovisar i avsnitt 4.3 våra slutsatser beträffande förutsättningar för lönsam mineralutvinning i Sverige. Kommittén anser att

pro-

spekteringsverksamheten principiellt bör styras av de geologiska förutsättningarna för lönsam produktion. Prospekteringsverksam-

heten bör de närmaste åren inriktas mot i första hand malmer

innehållande koppar, zink och guld (ofta i kombination med bly och

silver), ytterligare några nämnda metaller samt ett urval industrimineral såsom t.ex. kaolin, fältspat och kvarts.

Av det årliga belopp, 250-300 MSEK, som vi anser bör disponeras för prospektering i Sverige, bör merparten användas för

126 Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU21

prospektering efter nämnda bas- och ädelmetaller. Vi anser att fortsatt prospektering i södra Sverige kan motiveras om det bedöms finnas geologiska förutsättningar för lönsam produktion.

8.5 Motion 1988/89:N217

Motion till riksdagen 1988/89:N217 av Roland Brännström (s): Änd-

ring av villkoren för prospekteringsstöd.

Motionären anför följande:

”Nämnden för statens gruvegendom - NSG - redovisar en oroande nedgång i såväl statens som företagens satsning på prospektering. LKAB planerar, som exempel, att helt upphöra med prospekteringen. Denna utveckling är mycket oroande för svensk gruvnäring. De insatser staten gjort sedan 1983, med det särskilda stödet till utökad prospektering, har inte kunnat motverka denna negativa utveckling. Stödet hade under den första femårsperioden en klart positiv effekt på företagens villighet att öka prospekteringsinsatsema. Under senare delen av 1980-talet har de flesta företag, liksom staten genom NSG, minskat insatserna på malm- och mineralletning. Det måste däremot till radikala nya grepp om prospekteringen skall kunna utvecklas och bli den garanti för framtiden som gruvnäringen är i behov av. Det bör vara en skyldighet för alla gruvföretag att satsa på prospektering. Staten bör enkelt kunna införa ett system som utgör en garanti för detta. Under tiden efter 1983 har staten genom NSG stimulerat företagen att prospektera med ett statligt prospekteringsstöd på cirka 30 milj kr/år. Samtidigt har staten varje år genom NSG tagit in arrendeavgifter på kronoandelen (cirka 20-30 milj kr/år). Båda dessa bör kunna avskaffas. De tar nästan ut varandra. I stället bör staten ålägga varje företag som bryter malm eller mineraler att betala en viss avgift på värdet av det man bryter. Exempel: - får Företag A. bryter ett år malm för 400 milj kr. För den brytningen man betala 2 °/o = 8 milj kr i prospekteringsavgift till staten. - Företaget kan sedan, om man företer planerad prospektering, självt få nyttja beloppet, mot redovisning av slutfört arbete. - Om företaget inte självt vill utföra prospekteringen kan avgiften få nyttjas till utökad statlig prospektering, s.k. fältprospektering. Med en sådan modell skulle dels företagen stimuleras att prospektera, dels nivån på prospekteringen kunna uppehållas i framtiden. Jämsides med detta borde också frågan om ett bättre utnyttjande och tryggande av vårt lands prospekteringsresurser utredas. För närvarande är splittringen stor och viss svensk verksamhet, bl.a. flyg- och markmätning, är i fara om inte ett bättre samarbete sker mellan dem som bedriver prospektering i Sverige. Dessa frågor borde uppdras till mineralråvarukommittén I 1987:01 att närmare studera. Kommittén skall nämligen enligt direktiven överväga en övergripande strategi för prospekteringsverksamheten i landet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till mineralråvarukommittén (I 1987:01) att närmare studera de i motionen aktualiserade frågorna om ändrade villkor för prospekteringsstöd och ökat samarbete i svensk malm- och mineralprospektering.

sou 1989:92 betänkande

Näringsutskottets 1988/89:N U2] 127

Näringsutskottet ger inga kommentarer utan föreslår att mineralråvarukommittén får i uppdrag att pröva de motionären tar frågor

upp.

Mineralråvarukommittén uttalar följande:

Vi har i vårt arbete behandlat de motionären tar

frågor upp. I

kapitel 6 (överväganden) och kapitel 7 till finns

(Förslag åtgärder)

redovisat dels kommitténs diskussioner och dels dess Vi

förslag.

hänvisar motionären till nämnda

kapitel.

8.6 Motion 1988/89:N307

Motion till riksdagen 1988/89:N307 av Rinaldo Karlsson Geolo- (s): gisk verksamhet.

Motionären anför följande:

Den svenska gruvindustrin är starkt koncentrerad till de nordligaste länen och till Bergslagen. Statens och gruvföretagens prospektering bedrivs också till ca 75 % inom Norrland och Bergslagen. När regeringen i början på 1970-talet föreslog en utlokalisering av SGU - Sveriges geologiska undersökningar - från Stockholm till Uppsala och Luleå, var ett starkt motiv för detta att ungefär hälften av myndigheten skulle förläggas till de nordligaste delarna av Sverige. Så skedde också i ett inledande skede. När konsultverksamheten i SGU bröts ut från myndigheten och Sveriges Geologiska AB (SGAB) bildades, förlades också den verksamheten till Luleå och försäkringar gavs om att den SGAB-verksamhet som fanns i Malå skulle bli kvar där. En mindre enhet av SGAB förlades till Uppsala. Under senare år har en betydande förskjutning mot Uppsala och Stockholm ägt rum. SGU - 275 tjänster - är nu huvudsakligen lokaliserat till med mindre filialer Uppsala, i Lund och Göteborg. En majoritet i SGU:s ledning har avvisat förslag om en filial också i norra Sverige. Sveriges Geologiska AB har, sedan bolaget bildades, en större del av förskjutit företagets anställda till Uppsala och Stockholm. Inom LKAB fanns fram till senare år en prospekteringsorganisation, PAB, lokaliserad till Stockholm, Håksberg och Kiruna. Den verksamheten har nu sålts till Sveriges Geologiska AB och verksamheten i Stockholm har lagts ned. Filialerna i Håksberg och Kiruna hotas nu av nedläggning. NSG, nämnden för statens gruvegendom, är i dag i stort sett enda kunder av prospekteringstjänster hos SGAB. Gruvföretagen, som i samband med utbrytningen av SGAB från SGU, uttalade att man var beredd att köpa tjänster av SGAB, har inte fullföljt det löftet. Detta har, med de minskade anslagen under senare år till den statliga prospekteringen i NSG, medfört stora bekymmer för SGAB:s verksamhet i Luleå och Malå. Denna utveckling har skapat tre problem:

1. Statliga prospekteringskonsultföretaget SGAB har fått en minskad kon-

sultkundkrets för sin geo-verksamhet (PI-divisionen). 2. SGAB har, efter bolagets bildande, minskat kraftigt sin personal i Luleå och Malå och överväger nedläggning av enheterna i Håksberg och Kiruna.

betänkande 1988/89.-NU21 sou 1989:92

128 Näringsutskottets

av SGAB från SGU, ingen verksamhet norr 3. SGU har, efter delningen om Uppsala.

Vi anser det viktigt att denna utveckling - klart negativ för Norrland och Bergslagen - observeras och åtgärder övervägs för att hindra den koncentration till Mellansverige som ovan redovisats. av svensk geo-verksamhet

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs att riksdagen hos regeringen som redovisats i mobegär att en närmare utredning görs av de problem tionen och att åtgärder vidtas för att återskapa den utlokalisering av geoverksamhet som riksdagen beslutat.

kommentar utan föreslår att mineralråva-

Näringsutskottet ger ingen rukommittén får i uppdrag att pröva de frågor motionären tar upp.

Mineralråvarukommittén uttalar följande:

Vi redovisar i avsnitt 4.3 våra slutsatser beträffande förutsättningar för lönsam mineralutvinning i Sverige. I kapitel 5 ger vi en rekommendation beträffande inriktning och

prospekteringsverksamhetens

Vi anser att bör öka från dagens

omfattning. prospekteringsvolymen

130- 140 MSEK 250-300 MSEK per år för att per år till åtminstone

i skall ges möjlighet till överlevnad. synnerhet sulfidmalmsnäringen

Genom den förhoppningsvis kraftigt ökade prospekteringsverksam-

heten kommer inom detta område att öka.

efterfrågan på tjänster

Detta bör sannolikt komma bl.a. AB (SGAB)

Sveriges Geologiska

till del. En betydande del av den ökade prospekteringsverksam-

heten bedömer vi skall komma till stånd i norra Sverige. Genom

ökad och i förlängningen en förhopp-

prospekteringsverksamhet

eller t.o.m. utökad malmbas kommer mineralin-

ningsvis tryggad

dustrin inte minst i norra att kunna överleva och helst

Sverige

Därmed bästa för

utvecklas ytterligare. ges den förutsättningen

inom alla led av mineralindustrin.

sysselsättningen

8.7 Motion 1988/89:N308

Motion till 1988/89:N308 av Ulla Orring (fp): Statliga riksdagen insatser för gruvnäringen.

Motionären anför följande:

Naturresursbaserade verksamheter har historiskt haft en viktig roll för Norrlands Deras relativa betydelse har emellertid reducerats utveckling. under senare år på grund av förändrade konjunkturer. Det är skogen, som står för den naturresursbaserade verksamheten. jorden och malmen i denna verksamhet. I dag återfinns ca 15 % av de sysselsatta i Norrland Motsvarande för riket är 9,9 %. I Norrlands inland motsvarar verksamheten t.o.m. 19,6 %.

betänkande 1988/89:NU21 129

Näringsutskottets

Särskilt gruvnäringens framväxt i Norr- och Västerbotten har varit en viktig del i den industriella utvecklingen i norr. Gruv- och mineralnäringens regionala betydelse och statens intressen måste även fortsättningsvis garantera en statlig satsning, med hänsyn till att både företagsekonomiska och regionalpolitiska insatser bör styra verksamheten. Om vi skall kunna behålla konkurrenskraften internationellt måste även effektivisering och sänkning av kostnaderna tillgripas. Prospektering av ytterligare geografiska områden och fler metaller, t.ex. volfram och nickel, samt även industrimineraler är även framkomliga vägar för att säkra näringen. En kraftig satsning på forskning och utveckling med bl.a. Uminova i Umeå samt STU kan visa sig vara betydelsefull. Det behövs också en ökad samverkan med SGU som den verkställande myndigheten. En förutsättning för en uthållig och konkurrenskraftig gruv- och mineralindustri utgör prospekteringsinsatserna. Men om den svenska prospekteringen skall bli framgångsrik krävs ökad kännedom om berggrunden. Behov finns av en betydligt snabbare och mer omfattande geologisk karteringsverksamhet. Från det att en fyndighet upptäcks till dess att den kan börja utvinnas tar det ungefär 10 år. Det borde vara en självklarhet att prospekteringen är uthållig och långsiktigt inriktad. samhällsekonomiskt måste det vara billigare allrahelst om insatserna ger upphov till nya gruvor och fler arbetstillfällen. Det är en bättre färdriktning än att behöva satsa på olika ekonomiska krispaket när nedläggning och strukturförändringar hotar. Den socialdemokratiska har inte varit förutseende regeringen vad gäller att satsa mer på kartering. Av riksdagens revisorers rapport framgår att utfallet av de statliga prospekteringsinsatserna under de senaste tolv åren inte varit tillfredsställande. Det gäller NSG:s prospekteringsverksamhet, som hittills inte lett till att någon ny fyndighet kommit till exploatering. Brister konstateras även för baskarteringen vid SGU. Geologiska kartor i skala 1:50000 saknas över stora delar av Västerbottens län. Kartor över det viktigaste prospekteringsområdet Skelleftefältet och dess randzon skulle med fördel kunna utföras av SGAB om uppdraget överlämnades till företaget. Så har dock inte skett av skilda skäl. Prospekteringsarbetet försvåras av denna brist. SGAB finns i Malå och skulle därigenom kunna stärka sin verksamhet i inlandskommunen. Men SGU borde lämna fler uppdrag till SGAB att för SGU:s framställa räkning berggrunds- och kvartärgeologiska kartor över området. I Malå finns, förutom SGAB - ett företag med stor kunskap inom geologi/mineralogi - även ett riksarkiv för borrkärnor. Riksdagen har avsatt 3,5 milj.kr. för dess upprättande. Chefen för borrkämearkivet bör av självklara skäl vara placerad i Malå och ej i Uppsala som nu är fallet. Malå är en liten kommun i Västerbotten belägen mitt i det s.k. Skelleftefältet, Västerbottens bergslag. Samhället är uppbyggt kring gruvhantering och omgivet av gruvor där koppar, zink, nickel m.m. bryts. Länets mineraljakt är för närvarande under omorganisation och kommer att på nytt starta 1989. Lämplig ny lokalisering av mineraljaktens kontor vore i Malå, kopplat till ett mineralcentrum. Arbetsförmedlingen och LAN i Malå startade hösten 1988 en utbildning med kurser i geologi/mineralogi, stenarbetning och design. Borrkämearkivet kommer att vara tillgängligt för t.ex. forskare som därmed erbjuds möjligheter att studera bergmaterial från hela landet.

130 betänkande 1988/89:NU21

Näringsutskottets

Det finns många skäl att stärka verksamheten i Malå genom att bilda ett Mineralcentrum i Malå. Verksamheten skulle bli en viktig regionalpolitisk och framför allt stärka den lokala arbetsmarknaden. Men Malå satsning mineralcentrum skulle även utgöra ett naturligt centrum för kunskap och utveckling inom mineralprospektering, mark-, vatten- och bergundersökningar. Sammanfattningsvis får inte staten dra ner sina ambitioner att finna nya malmer, som kan utvinnas. Västerbotten är ett mineralrikt län och där finns förutsättningar även i framtiden för en stabil gruvnäring.

Hemställan

Med anledning av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om prospektering och kartering och en breddning av uppdragsgivning som även omfattar SGAB, vad avser karteringsarbeten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att chefstjänsten för det nationella borrkärnearkivet i Malå även skall placeras i Malå, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om en utredning för en utveckling av verksamheten i Malå angående förutsättningarna till ett Mineralcentrum och stöd till detta centrum inom ramen för länsanslagen.

Näringsutskottet ger ingen kommentar till punkterna 1 och 3 i hem-

ställan utan föreslår att mineralråvarukommittén får i att

uppdrag

de motionären tar upp. Punkten 2 behandlas av nä-

pröva frågor ringsutskottet.

Mineralråvarukommittén uttalar följande:

1. Vi behandlar i avsnitten 7.3 och 7.4 de frågor motionären tar

nämligen kartering och prospektering. Kommitténs förslag

upp, till att en mellan insatserna i de

syftar skapa rimlig avvägning olika leden i kedjan kartering-prospektering-malmbas-produktion. Vi anser också att man omkring 1995/96 bör försöka göra en bedömning av utvecklingen för främst sulfidmalmsnäringen inför de därefter närmast 5-10 åren med hänsyn till följande malmbasens utveckling. En mindre framgångsrik prospekteringsverksamhet (anslagsfinansierad och företagsfinansierad) fram till 1995/96 kommer att medföra en av branschen omkring eller betydande krympning

efter sekelskiftet.

Man behöver alltså vid mitten av 1990-talet ta förnyad ställ-

till dimensioneringen av karterings- och prospekteringsning

verksamheten. Vi anser att de olika aktörernas ansvarsområden skall

slutligen vara definierade enligt vårt förslag. 3. Kommittén har diskuterat vilka åtgärder som bäst bör gagna

mineralindustrin utifrån dagens situation. Våra förslag innebär

betänkande I 988/89:N U2] 131

Näringsutskottets

en ökad nettobelastning trots att vi har direkpå statsbudgeten, tiv om att så inte får ske (Dir. 1984:5 Kommittédirektiv till

samtliga kommittéer och särskilda utredare utredangående ningsförslagens inriktning”). Mot denna bakgrund anser vi inte

att vi kan rekommendera motionärens

förslag.

Näringsutskottet skriver i sitt betänkande beträffande 2 i punkten

hemställan:

I motion 1988/89:N308 (fp) begärs att tjänsten vid det nationella borrkärnearkiv som har inrättats i Malå skall vara placerad i Malå och inte, som nu är fallet, i Uppsala. Detta ämne har vid två tillfällen under hösten 1988 tagits upp i riksdagen (frågorna 1988/89:109 och 126 samt interpellation Industrimi- 1988/89:72). nistern har därvid redogjort för förhållandena och anfört att det i ett första skede i uppbyggnaden av det centrala borrkärnearkivet ingår att bl.a. gallra i befintliga arkiv som är belägna i orter i Syd- och Mellansverige. Han har vidare uttalat som sin avsikt att i regleringsbrev eller annat beslut klargöra att tjänsten vid det centrala arkivet efter detta första skede av uppbyggnaden skall placeras i Malå. Enligt vad industriministern erfarit hade detta beaktats av SGU vid rekryteringen av en ansvarig geolog. Av industriministerns svar i riksdagen har framgått att den ifrågavarande tjänsten senare kommer att placeras i Malå. Utskottet anser att motion 1988/89:N308 delen inte ger anledning (fp) i den nu berörda till någon ytterligare åtgärd.

8.8 Motion 1988/89:N341

Motion till riksdagen 1988/89:N34I av Karin Falkmer m.fl. (m):

Nämnden för statens

gruvegendom.

Motionärerna anför följande:

”De statliga insatserna för prospektering har granskats av riksdagens revisorer. Vid granskningen har konstaterats att bl.a. utfallet, framför allt vad gäller nämnden för statens gruvegendoms (NSG) prospekteringsverksamhet under de senaste tolv åren, inte varit tillfredsställande. visar att nämndens hittills Analysen prospektering inte lett till att något fynd exploaterats eller att några fynd med full säkerhet kan sägas vara på väg mot exploatering. Den kraftiga kritik som riktas mot NSG:s prospekteringsverksamhet delas av flertalet av de myndigheter och organisationer som hörts i ärendet.

1.

Bakgrund

1.1 NSG

NSG svarar för den statliga prospekteringen. Senare uppdrog regeringen åt NSG att administrera det statliga stödet till alla prospekterande i företag Sverige. NSG:s prospekteringsverksamhet skulle ha en långsiktig inriktning och komplettera gruv- och mineralindustrins satsningar.

132 betänkande 1988/89:NU21

Näringsutskottets

NSG borde sett som sin uppgift att ge gruvnäringen en framtidsinriktad bild av utvecklingen såväl inom som utom vårt lands gränser. Som rådinstans skulle NSG kunnat insatser genom en givande göra värdefulla framsynt planering med ett internationellt perspektiv på frågorna. I stället har NSG styrt den egentliga fältprospekteringen. Beslut om har tagits av regionalpolitiska skäl. En saklig bedömning av prospektering har inte varit vägledande inför bede bästa geologiska förutsättningarna sluten. Borrningar startades där man hoppades att brytvärd malm skulle kartefinnas. Marknadsmässiga aspekter och den grundläggande geologiska ringen hamnade i bakgrunden. Under tiden har oerhörda värden förlorats. Staten har under åren 1975- 1987 satsat sammanlagt ca 1,3 miljarder kronor med målet att få fram ny gruvverksamhet. Omkring 920 miljoner kronor därav har gått till NSG:s prospektering. Ännu allvarligare är att den grundläggande karteringen blivit fördröjd och pengar har satsats på fel saker. Genom - den att det för prospekteringsbesluten viktigaste underlaget geologiska kartläggningen - försummades, tillgodoses valen av prospekteringsområden utifrån beslutsunderlag av sämre och sämre kvalitet. Utbytet av prospekteringsansträngningarna blev också otillfredsställande. NSG utför dels egen prospektering genom entreprenörer. Dels styr de andra bolags prospektering stödpengar. Denna dubbla genom att fördela roll är olycklig.

1.2 NSG:s framtida roll

NSG:s ansvarsområde bör ses över. NSG bör främst vara ett kontrollorgan samt utgöra den instans som administrerar de medel som avsätts av statsmakterna för prospektering. Staten bör medverka till att berörda gruvförebeträffande mineralförsörjning av t.ex. tag kan hålla en god framförhållning nickel, krom, volfram m.m. Behoven av viktiga mineraler och metaller, inte minst inom det högteknologiska omrâdet, kräver planeringsinsatser med internationella perspektiv. En översyn av NSG:s ansvarsområde bör göras. Detta bör ges regeringen till känna.

1.3 Grundläggande kartering

Försummelser som gjorts genom åsidosättandet av satsningar på den grundläggande geologiska kartläggningen måste rättas till. Geologisk kartering underlag för var brytvärda mineraler kan finnas och var ger ett sakligt prospektering bör göras. Även den maringeologiska karteringen av den svenska kontinentalsockeln har stor betydelse för vår framtida mineralförsörjning. Vi stöder det av riksdagens revisorer framförda förslaget, att baskartesom ansvarar för den geologiska kartringen vid den centrala myndighet läggningen (SGU) skall förstärkas för att snabbare få fram det nödvändiga underlaget för prospektering.

2. Nordkalottprojektet

Nordkalottprojektet har varit ett intemordiskt geovetenskapligt samarbetssom pågått under sju år, 1980-1986. Norge, Finland och Sverige projekt

betänkande 1988/89:NU21 133

Näringsutskottets

har aktivt deltagit. Hela landområdet norr om den 66:e breddgraden i alla de tre nordiska länderna har varit föremål för samordnade geologiska undersökningar. Finansieringen har skett med medel direkt från regeringarna i respektive länder. Internationellt har projektet väckt stort intresse, inte enbart p.g.a. sitt geovetenskapliga värde utan också som ett bevis på ett väl genomfört internordiskt samarbete. Tack vare detta projekt har vi nu ett utomordentligt geovetenskapligt basmaterial för den nordligaste delen av vårt land. Resultaten från Nordkalottprojektets framgångsrika genomförande har lett till att de nordiska geologiska önskar fortsätta samundersökningarna arbetet i ett s.k. Mittnordenprojekt.

3.

Mittnordenprojektet

Mittnordenprojektet är ett samnordiskt geovetenskapligt projekt. Dess syfte är att skapa ett modernt, allsidigt planerings- och beslutsunderlag som kan användas av myndigheter, företag och forskare. Det beräknas genomföras under en tid av sex år. Mittnordenområdet begränsas i söder av 63:e breddgraden, dvs. ungefär en linje från Trollheimen i Norge, över Ulvön-Vasa till Outokumpu i Finland. Bottenviken och norra delen av Bottenhavet inkluderas, där bättre kunskaper är nödvändiga för att säkrare kunna korrelera den finska och svenska geologin. En gemensam ansökan till Nordiska rådet om medel för planering, förberedelser och projektets igångsättande har bifallits. Nordiska rådet har hittills för åren 1987-1988 beviljat ett anslag av 950.000 Dkr för projektledning och internordiska resor. V Det egentliga arbetet inom Mittnordenprojektet skall finansieras på nationell basis. Av de deltagande länderna har hittills Finland utarbetat en detaljerad verksamhets- och kostnadsplan. Norge har beslutat delta i Mittnordenprojektet i samma omfattning som Finland. Detaljerade planer och kostnadsberäkningar har gjorts. Sverige har sedan starten deltagit i planeringen av Mittnordenprojektet.

3. l Projektets syfte

Projektet syftar till att åstadkomma ett modernt geovetenskapligt basmaterial för användning inom främst miljöområdet, naturresursområdet, däribland som grund för prospektering efter malmer och industrimineral, fysisk planering, jord- och skogsbruk samt inom området geomedicin. Inom samtliga områden har geovetenskaplig kunskap och underlag fått en starkt ökad För områdena och geomedicin betydelse. miljövård skall t.ex. de naturliga bakgrundsvärdena för ett 40-tal grundämnen, däribland de viktigaste tungmetallerna, tas fram. Det bör möjliggöra en bedömning av exempelvis storleken av industriella föroreningar. Inom naturresursområdet skall industrimineral och malmförande formationer och strukturer definieras med hjälp av regionala geologiska, geofysiska och geokemiska metoder samt flygbildsundersökningar. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för prospektering. 15 baskartor i skala 1:100.000 avses att framställas. Det geokemiska materialet, som är särskilt viktigt för geomedicinen och miljöaspekterna, redovisas i form av en kartatlas enligt principen en särskild karta för varje kemiskt element och provtagningsmedium.

134 betänkande 1988/89.°NU21

Näringsutskottets

3.2 Finansiering

Den nationella andelen av finansieringen i Finland och Norge är beslutad och planeringen av arbetena har påbörjats. De svenska kostnaderna har beräknats till sammanlagt 62 miljoner kronor utöver kostnaderna för arbeten som SGU genomfört eller planerar att genomföra inom ramen för nu tillgängliga resurser. Av de svenska kostnaderna hänför sig 10.9 miljoner kronor till undersökningar i Bottniska viken. Finansieringen är inte ordnad för Sveriges del. Sverige ligger geografiskt centralt inom projektområdet. Finland och Norge ser därför vårt aktiva deltagande som en nödvändighet för att projektet skall kunna genomföras. Beslut att påbörja projektet fattas således inte förrän beslut fattats om svenskt deltagande. SGU, som står för det svenska huvudmannaskapet i samarbetsprojektet, har informerat berörda länsstyrelser. Det har lett till att landshövdingama i länen tillsammans i skrivelse till regeringen försöker få en lösning till stånd så att medel avsätts även till aktivt svenskt deltagande i projektet. i Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län Länsstyrelserna och Norrbottens län framhåller att Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet är av väsentlig betydelse från bl.a. planeringssynpunkt, naturresurssynpunkt, miljösynpunkt och näringssynpunkt. Svenskt i Mittnordenprojektet bör möjliggöras genom att deltagande resurser tillförs dels genom en omfördelning från anslagsposten till NSG, dels genom försäljning av NSG:s kronoandelar.

4. Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nämnden för statens gruvegendom, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen n s» anförs om Mittnordenprojektet .

skriver i sitt betänkande beträffande punkten 1 i Näringsutskottet

hemställan:

I motion 1988/89:N341 (m) ifrågasätts den dubbla roll som NSG har dels egen prospektering, dels styrningen av andras prospektering vid genom av det statliga stödet. I motionen föreslås att en översyn av fördelningen NSG:s ansvarsområde skall göras. Vidare uttalas stöd för det av riksdagens revisorer framlagda förslaget att baskarteringen vid SGU skall förstärkas för att snabbare tillhandahålla det nödvändiga underlaget för prospektering. Något yrkande i denna del framförs emellertid inte.”

Mineralråvarukommittén uttalar följande:

Vi redovisar i avsnitt 7.4 i vårt betänkande hur den fortsatta pro-

bör bedrivas. Nämnden för statens gruvegendom spekteringen skall bevaras som en anslagsfinansierad myn- (NSG) enligt förslaget dighet och svara för den statliga prospekteringsverksamheten. Kommittén föreslår vidare ett statligt stöd till prospektering. NSG föreslås administrera även detta liksom man gjort bestödsystem,

Näringsutskottets betänkande 1 988/89:N U2] 135

träffande de två

stödprogrammen för utökad prospektering under

1980-talet. Kommittén vill göra motionärerna

uppmärksamma på två viktiga skillnader, enligt vårt förslag, beträffande NSGs nuvarande och framtida roll i stödsystemen. Dels skall NSG inte självt vara berättigat till stöd, och dels skall förhandläggningsrutinema enklas jämfört med de som beträffande det stödet tillämpas statliga

för utökad Det senare innebär att en kvalitativ be-

prospektering. dömning av projekten inte bör ske. Enligt vårt skall systemet förslag bygga på ett enkelt ansökningsförfarande och en enkel kontrollru-

tin. Vi anser därmed att risk för av andra

styrning prospektörers verksamhet inte skall föreligga. Beträffande baskarteringen vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) presenterar vi ett förslag i avsnitt 7.3. Vi anser att den plan

för av baskartor, som SGU för närvarande bör

produktion följer, fullföljas. När denna plan närmar sin fullbordan bör, vårt sig enligt förslag, en diskussion äga rum inom vid SGU prospekteringsrådet

om eller hur programmet skall få en är vilken

fortsättning. Frågan typ av kartering, som bäst gagnar prospektörernas intressen. Kommittén vill framhålla betydelsen av att insatserna för och flygmätning baskartering ställs i relation till och att en prospekteringsvolymen lämplig avvägning görs.

Näringsutskottet skriver i sitt betänkande beträffande punkten 2 i hemställan (mineralråvarukommittén föreslås inte behandla frå-

gan):

”I motion 1988/89:N341 (m) tar motionärerna upp frågan om Mittnordenprojektet. Detta är ett samnordiskt geovetenskapligt projekt med syfte att åstadkomma ett modernt och allsidigt beslutsunderlag för användning inom främst naturresursområdet miljöområdet, exempelvis för prospektering efter malmer och industrimineral -, fysisk planering, jord- och skogsbruk samt geomedicin. Motionärerna framhåller att geovetenskaplig kunskap har fått starkt ökad betydelse för de nu angivna områdena och ger en rad exempel på tillämpningen av sådan kunskap. Nordiska rådet har för åren 1987-1988 beviljat vissa medel till projektet för projektledning m.m. Det egentliga arbetet inom Mittnordenprojektet skall emellertid finansieras på nationell basis. I motionen framhålls att den nationella andelen av finansieringen i Finland och Norge är beslutad och att planeringen av arbetena har påbörjats. För Sveriges del är finansieringen dock inte ordnad. De kostnader som belöper på Sverige beräknas totalt till 62 milj. kr. utöver kostnaderna för arbeten som SGU har genomfört eller planerar att genomföra inom ramen för tillgängliga resurser. Motionärerna anser att svenskt deltagande bör finansieras genom dels en omfördelning av anslaget till NSG, dels försäljning av NSG:s kronoandelar. Utskottet finner Mittnordenprojektet vara av stort intresse. För närvarande saknas emellertid förutsättningar för finansiering på det sätt som motionärerna har föreslagit. För budgetåret 1989/90 beräknas kostnaderna för Mittnordenprojektet till 10 milj. kr. En omfördelning av anslaget till NSG synes mindre lämplig, bl.a. med hänsyn till de frågor som den för närvaran-

136 betänkande 1 988/89:N U2]

Näringsutskottets

de verksamma mineralråvarukommittén har att överväga i anslutning till Motionärerna har vidare föreslagit en finanprospekteringsverksamheten. av statens kronoandelar, som förvaltas av NSG. siering genom försäljning Utskottet vill erinra om motiven för tillskapandet av systemet med kronoandelar. Systemet, som infördes genom 1938 års gruvlag, innebär att staten har rätt till hälften av en gruva och syftar till att tillgodose statens intresse av att landets mineraltillgångar bearbetas. Inte heller detta förslag om bidrag till kostnaderna för projektet synes lämpligt. Det är slutligen tvivelaktigt om en sådan åtgärd skulle vara ändamålsenlig. För att försäljningen skall generera medel förutsätts att det finns intresserade köpare. Kronoandelarna arrenderas vanligen ut. Det pris som åsätts en andel kommer att avgöra om berörda företag är intresserade av att köpa i stället för att som i dag arrendera andelen. Enligt utskottets mening bör den svenska finansieringen av Mittnordenprojektet ske genom att berörda regionala organ och forskningsorgan omfördelar sina resurser för deltagande i projektet. Likaså bör kommuner, och företag kunna bidra till finansieringen. Utorganisationer 1988/89:N341 del. skottet avstyrker motionen (m) i nu behandlad

8.9 Motion 1988/89:N345

Motion till riksdagen 1988/89:N345 av Åke Selberg m.fl. (s): Gruv-

näringens utveckling.

Motionärerna anför följande:

”Den svenska gruvnäringen är av stor betydelse för vårt land i många avseenden. Den bidrar varje år till den svenska exporten med drygt 5 kronor. obemiljarder Den gör i många avseenden den svenska industrin och roende av import av råvaror. Den skapar arbete framför allt i Norrlands Bergslagens inland, där förutsättningarna för annan sysselsättning är mycket små. Dessutom har denna näring betydande utvecklingsmöjligheter. När regeringen på hösten 1982 föreslog en rejäl statlig satsning på 300 milj och forskning och kr till en femårig satsning på utökad prospektering utveckling i näringen, sattes stora förhoppningar till den injektionen. Detta stöd skulle - hoppades beslutsfattarna - medverka till statliga ökade insatser också i gruvföretagen för att nå önskat resultat. ordentligt Under infriades en del av förhoppningarna. Svensk femårsprogrammet ökade med ungefär den statliga bidragsgivningen. Antalet prospektering prospektörer blev flera. När femårsprogrammet avlöstes av ett 3-årigt stödprogram, 1988-1990, tycktes utvecklingen snabbt bytas i avveckling. Många företag drog ner sin och en del - bl.a. LKAB - ett direkt avveckprospektering presenterade Stödet blev mera en uppehållande än en utvecklande insats i lingsprogram. malm- och mineralletningen. som känne- En bidragande orsak till detta anser vi var den splittring tecknar svensk gruvindustri i dag. En annan orsak var bristen på ett starkt, aktivt som kunde ge framför allt de mindre och medelstora samhällsorgan utvecklingsstöd, såväl personellt som ekonomiskt. företagen Mineralpolitiska utredningen föreslog i sitt slutbetänkande ”Mineralpolitik som utredningen gav riktlinjer för (SOU 1980:12) att den utveckling skulle ledas av ett samhällsorgan - Bergskollegium - som utredningen ville utveckla NSG, Nämnden för statens gruvegendom, till.

Näringsutskottets betänkande 1 988/89:N U2] 137

Detta förslag infriades inte. I stället prutade staten på anslagsgivningen till NSG, förde uppgifter därifrån till SGU och bidrog därmed till att försvaga i stället för att förstärka samhällsledningen över det program för gruvnäringens utveckling, som 300-miljonerprogrammet namnsattes. Om förslaget från Mineralpolitiska utredningen år 1980 hade förverkligats och ett förstärkt ledningsorgan för gruvnäringens utveckling hade tillskapats skulle utbytet av det statliga stödprogrammet ha givit långt bättre resultat. Mineralpolitiska utredningen föreslog att det förstärkta NSG (Bergskollegium) skulle få uppgifter att: - ta initiativ till och genomföra näringspolitiska åtgärder i syfte att främja en positiv utveckling av mineralsektoms produktion och struktur samt av försörjningen med mineralråvaror. Vidare skulle man: göra branschutredningar och bevaka branschutvecklingen, - bevaka försörjningssituationen och handelns utveckling, - svara för prognosverksamheten samt - samordna statliga åtgärder som rör mineralsektom. När det gällde insatser för prospektering skulle det nya ledningsorganet inom gruvnäringen bl.a.: - finansiera och styra översiktliga grundläggande arbeten, - finansiera och styra prospektering och andra undersökningsarbeten som är motiverade ur samhällssynpunkt samt - och samordna planera prospekteringsverksamheten i Sverige. Med en sådan utökad roll - utöver den som NSG då hade - ansåg utredningen att det nya organet Bergskollegium skulle få en samordnande utvecklingsroll för samhälls- och företagssatsningar inom näringen. Detta förslag från början av 1980-talet är minst lika aktuellt i dag. Ny minerallagstiftning, väntande förslag från Mineralråvarukommittén och överväganden om fortsatt statligt prospekterings- och FoU-stöd efter 1990, kräver snabbt agerande. Nu krävs en kraftig satsning på nya uppgifter för NSG eller tillskapande av ett förstärkt organ av den typ som Mineralpolitiska utredningen föreslog jämsides med injektioner som de ovan nämnda förslagen och pågående utredningar bl.a. Gruvteknik 2000 - viktiga STUinsatser riktade på gruvnäringen. Regeringen bör nu skyndsamt överväga hur en samhällsledning över insatser för svensk gruvnäring som vi ovan presenterat bör utformas. Förslag bör sedan kunna presenteras riksdagen redan i nästa budgetproposition eller i förslag i början på år 1990.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt överväga förslag till en kraftfull samhällsledning över gruvnäringens utveckling.

Näringsutskottet ger inga kommentarer utan föreslår att mineralråvarukommittén får i uppdrag att pröva de frågor motionärerna tar

upp.

138 betänkande 1988/89.-NU2I sou 1989:92 Näringsutskottets

Mineralråvarukommittén uttalar följande: Vi har diskuterat vilka åtgärder som bäst kan främja mineralindustrins utveckling. Utgångspunkten för vårt förslag är att det även i fortsättningen krävs dels statligt anslagsfinansierad prospektering och dels företagsfinansierad prospektering. Vi anser att all prospekteringsverksamhet skall bedrivas utifrån en bedömning av de förutsättningarna för en lönsam produktion. I kapitel 6 geologiska

(Överväganden) och 7 (Förslag till åtgärder) finns redovisat

kapitel dels kommitténs diskussioner och dels dess förslag. Vi hänvisar motionärerna till nämnda kapitel.

9 EG-aspekter

I vårt uppdrag även att beakta I Dir 1988:43 ingår EG-aspekter. Kommittédirektiv till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten” ges följande riktlinjer: - Kommittéer och särskilda utredare skall undersöka vilken gemensam ordning som i förekommande fall råder inom EG inom det aktuella ämnesområdet och i sina ta tillvara de förslag möjligheter till harmonisering som finns. - Kommittéer och särskilda utredare skall redovisa hur förslag som läggs fram förhåller till EGs.motsvarande direktiv sig regler, eller förslag till direktiv från EG-kommissionen. - Om kommitténs eller utredarens förslag skiljer sig härifrån, skall skälen för detta redovisas. - Kommittéer och särskilda utredare skall redovisa de statsfinan-

siella och övriga samhällsekonomiska effekter som av uppkommer de förslag som läggs fram som innebär till EGs anpassning regler, direktiv eller förslag till direktiv från EG-kommissionen. Kommittéerna och utredarna skall i de fall då ökade statsfinansiella kostnader bedöms uppstå lämna förslag till finansiering. På motsvarande sätt skall effekterna av eventuella avvikelser från EGs redoregelsystem visas.

EGs bransch- och

industripolitik

Syftet med de Europeiska gemenskaperna (EG) är att ekofrämja nomisk tillväxt och välfärd genom att avskaffa olika institutionella hinder för utbyte av varor, tjänster, arbetskraft och kapital. I EG finns i två som behandlar princip regelsystem industripolitiskt stöd, nämligen och Det senare Romfördraget Parisfördraget. berör enbart kol och stål. Enligt Romfördraget (RF) är i princip alla former av statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen inom Gemenskapen förbjudna. ”Upprättandet av en ordning som säkerställer att konkurrensen

140 E G-aspekter

inom den marknaden inte förvanskas” (artikel 3 i gemensamma Romfördraget) får betraktas som EGs grundläggande näringspolitiska Enskilda företag skall hindras att sätta konkurrensen ur strategi. Men också nationella regeringar skall hindras att snedvrida spel. konkurrensen med stöd till inhemska företag. EG har ingen uttalad politik för utvecklingen i merparten av industribranscherna. För branscher har kommissionen utnågra arbetat mer eller mindre riktlinjer. Motivet har då genomgripande varit att undvika att en nationellt inriktad politik motverkar en för som helhet önskvärd strukturomvandling. Man har Gemenskapen också satt in för att mildra sociala konsekvenser av åtgärder negativa strukturomvandlingen.

Stöd till

företag

Romfördraget är stöd av vad slag det vara må, som genom Enligt att bereda vissa företag eller branscher fördelar förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen oförenliga med den gemensamma marknaden (artikel 92:1). Selektivt stöd får dock förekomma i undantagsfall. Det gäller främst stöd av ”social natur” och stöd för att avhjälpa skador orsakade av ”naturkatastrofer eller andra extraordinära händelser (artikel 92:2). Vidare kan kommissionen eller rådet beslut bevilja

genom särskilt

92:3), nämligen om stödet syftar till att främja: undantag (artikel - den ekonomiska utvecklingen i ”områden med ovanligt låg levnadsstandard eller svår arbetslöshet - intresse eller att ”viktiga projekt av gemensamt europeiskt en störning i en medlemsstats näringsliv eller avhjälpa allvarlig ekonomi, - ”vissa näringsgrenars eller områdens utveckling” i den mån inte handelsutbytet påverkas i strid mot gemenskapens intresse, - av andra som rådet, av kommissionen, bidrag slag, på förslag beslutar med kvalificerad majoritet”. Den sista möjlighet att tillåta stöd, som går punkten ger rådet utöver de snäva i artikel 92. Denna möjlighet har eljest gränserna när rådet utfärdat direktiv om stöd till varvsinexempelvis utnyttjats dustrin. Även i är den att allt CECA-fördraget grundläggande principen stöd som snedvrider konkurrensen mellan medlemsländerna är förbjudet. I kommissionens första konkurrensrapport sägs dock att statligt stöd får betraktas som ett nödvändigt instrument i strukturpolitiken, om det inte att inom tid nå vissa kvantitativa och kvalitatigår rimlig

E 141 G-aspekter

va tillväxtmål med hjälp av marknadskrafterna eller när dessa skapar oacceptabla spänningar (lst Report on Competition Policy, s. 112- l 13).

Övervakning

av stöd

statligt

Enligt artikel 93 i Romfördraget skall kommissionen ”i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska förekommande stödåtgärder”. Nya stöd eller ändringar i befintliga stöd skall sålunda rapporteras till kommissionen för granskning innan de sätts i kraft. Finner kommissionen att en stödåtgärd enligt artikel 92 är oförenlig med den gemensamma marknaden eller stödåtgärder missbrukas, beslutar kommissionen att ifrågavarande stat inom viss av kommissionen fastställd frist skall eller upphäva jämka stödåtgärden. Kommissionen granskar också stöd för fortlöpande befintliga att kunna upptäcka om de eller ändras ett sådant sätt tillämpas på att de blir oförenliga med den gemensamma marknaden. Kommissionens beslut kan överklagas inför Europadomstolen.

för stöd

Riktlinjer bedömning av

För att ett stöd skall godkännas måste det utformas enligt gemenskapens riktlinjer. Stödet måste vara nödvändigt för att uppnå avsett resultat och det måste stå i rimlig proportion till de som problem skall lösas, så att de konkurrenssnedvridande effekterna blir så små som möjligt. Stödet skall också bidra till att förbättra gemenskapens ekonomiska, sociala och regionala struktur. En stödåtgärd, som enbart gynnar det stödgivande landet, kan i inte anses förprincip enlig med artikel 92:3. Vidare skall stöd vara tidsbegränsat eller avtagande i tiden och transparent. Kravet på transparens innebär att kommissionen och andra berörda skall kunna göra en beobjektiv

dömning av stödets betydelse, omfattning och effekter (lOth

Report on Competition Policy, s. 147-151). Stöd till företag i kris får bara förekomma om stödet är nödvändigt för att klara akuta sociala problem i samband med omställningen. Stödet får inte leda till att kapaciteten ökar i branscher med överskottskapacitet. Det måste syfta till att underlätta en omstrukturering. Stödet får inte leda till att problemen exporteras från ett land till ett annat eller att olönsamma företag ges till konstgjord andning förfång för konkurrenter som klarar utan stöd on sig (17th Report Competition Policy, s. 165). Kommissionen har utarbetat särskilda riktlinjer för stöd till FoU. Attityden till sådant stöd är positiv och FoU-stöd ses som en viktig del av EGs strävan att stärka gemenskapens konkurrenskraft. Kommissionen framhåller dock att man särskilt nogakommer att granska

142 E G-aspekter

om stöd för detta ändamål verkligen avser FoU och inte är maskerade bidrag till investeringar eller produktion (17th Report on Competition Policy, s. 142). stöd kan ges med stöd av artikel 92:3. Kommissionen Regionalt har förklarat att av gemenskapen har ökat behovet av utvidgningen kriterier för sådant stöd. Man har beslutat att som regionoggranna ner med ”särskilt levnadsstandard eller särskilt allvarlig arbetslåg löshet” skall räknas områden, där BNP per capita inte överstiger 75 °/o av genomsnittet inom gemenskapen (17th Report on Competition Policy, s. 176).

Industristödet 1981-1986 År 1988 en rapport om det stödet inom EG offentliggjordes statliga under åren 1981-1986. Det är den första översikten i sitt slag. Den är ett led i kommisionens strävan att öka insynen i de nationella stödsystemen. Undersökningen omfattar såväl nationella stöd som gemenskapsstöd. Siffrorna får betraktas som indikativa, eftersom täckningen inte är helt fullständig. uppgick det sammanlagda årliga stödet inom EG Enligt rapporten till i 80 miljarder ECU, vilket motsvarar 560 milgenomsnitt drygt jarder SEK. Ungefär hälften gick till jordbruk, fiske, transporter och Stödet till industrin uppgick till 30 miljarder ECU, kolgruvor. dvs. 210 SEK. Närmare 40 °/o av detta utgjordes av miljarder branschstöd. Det regionala stödet uppgick till i genomsnitt 12 miljarder ECU per år, dvs. 84 miljarder SEK. I tabell 9.1 redovisas stödet till industrin i relation till förädlingsvärdet i olika EG-länder.

Tabell 9.1 Industripolitiskt och regionalpolitiskt stöd som andel av industrins förädlingsvärde i 10 EG-Iänder. Procent 1981 1982 1983 1984 1985 1986 8 7 7 6 8 4 Belgien

3 3 3 3 3 3 Västtyskland Källa: Commission of the EC, First survey on State Aids in the European Community, 1988

Den stora spridningen mellan länder är slående. Subventioneringsgraden är i särsklass högst i Grekland, Irland och Italien, därnäst

E G-aspekter 143

kommer Belgien. Danmark ligger lägst. Någon entydigt nedåtgående trend i industristödet kan inte skönjas. I nådde industristödet Sverige en topp 1983 med 11 °/o av förädlingsvärdet. År 1986 hade stödet sjunkit till 5 °/o. Siffrorna för Sverige är dock inte helt jämförbara med EGs undersökning.

Statsstöd i EFTA

Inom EFTA pågår ett arbete med att utveckla en för procedur övervakning av det stödet till industrin statliga (inkl. mineralindustrin) i medlemsländerna. Syftet är tvåfaldigt; dels att hindra stöd som snedvrider handeln och därmed motverkar syftet med frihandelsavtalet, dels att inom EFTA och skapa principer procedurer som motsvarar de som förekommer i EG. Detta arbete har bl.a. resulterat i ett som informationssystem, avser dels en av årlig uppföljning befintligt stöd, dels notifiering av planerade åtgärder. Planerat stöd skall enligt rådsbeslut 1987 notifieras snarast dock senast när möjligt, proposition föreläggs riksdagen. Förutom helt nya stöd skall även av samt ändringar regler betydande förändringar i anslagen för notifieras. befintliga program EFTA-konventionens grundläggande regler för stöd finns i statligt artikel 13. Där stadgas att stöd till export av varor till andra medlemsländer är förbjudet, liksom någon annan form av stödåtgärd, vilkens huvudsakliga eller verkan är att motverka syfte de fördelar, som förväntas i av eller frånvaron anledning undanröjandet av tullar och kvantitativa restriktioner i handeln mellan medlemsstaterna”. År 1988 reviderade EFTAs råd den gällande av artikel 13 tolkningen när det ”annan form av gäller stödåtgärd”. De nya principerna är utförligare och klarare än de tidigare. Vidare råder nu i stort överensstämmelse med EG i uppfattningen om vilka former av stöd, som har resp. inte har handelssnedvridande effekter. För närvarande utarbetas en procedur för övervakning och prövning av om stöd överensstämmer med gällande ”Stand principer. still” under den tid samt sanktioner i form av BETA-prövning pågår

återbetalningsplikt för företag som tagit emot stöd kan

”illegalt” komma att ingå i en sådan procedur. kommer att Förslag förelåggas EPTAs ministermöte i december 1989. Vid mötet mellan ministrar från EFTA och EG-kommissionärer i Tammerfors i juni 1988 kom man bl.a. överens om att inleda ett utbyte av information om och statsstöd. synpunkter på Sålunda översänds alla notifieringar av stöd inom EFTA till planerat kommissionen och EFTA får till information tillgång om planerat stöd i EG. Vidare förekommer regelbundet om statsstöd överläggningar mellan inom EPTA och EG. statsstödsexperter

144 E G-aspekter

EG och mineralindustrin

I december 1988 vände ministerrådet till kommissionen med sig över inom EGs mineralinönskemålet att göra en studie problem dustri och att ge förslag på hur dessa bör lösas. I juni 1989 presenterade kommissionen en rapport om gruvindustrin on the Industry in the Community, 2

(Memorandum Mining

konstateras att i viss mening June 1989). I rapporten gemenskapen bedriver en policy”), som syftar till att gruvpolitik (”certain mining minska beroendet av mineral. Man konstaterar vidare importerade att förbättrats i och med att Grekgemenskapens försörjningsbas och blivit medlemmar. Vidare framhålls att land, Spanien Portugal en inte är mer berättigad för tanken på specifik sektorpolitik gruvindustrin saknas är en klar om sektorns be-

på gemenskapsnivå uppfattning

och den roll den måste spela i EG-ekonomin”. tydelse Kommissionen bl.a. följande problem: pekar på - beroende på för Otillräckligt geologiskt underlagsmaterial små anslag till de nationella geologiska undersökningarna; - Brist mer bör satsas på utbildning, på geologisk kompetens; forskning och utveckling; - Rutinerna för att koncessioner och bevilja (för prospektering betraktas som för komplicerade, för långsamma

produktion)

och för restriktiva; - Brist stimulanser via skattesystemet; brister i skattesystepå met; skillnader mellan ländernas skattelagstiftning; - Behov av stöd till prospektörer. begränsat

Ministerrådet behandlade nämnda memorandum vid ett sammanträde den 21 1989. Man av en konkurrensjuni pekar på betydelsen mineralindustri för hela den industriella strukturen inom kraftig EG. Kommissionen att arbeta fram förslag, vilka skall uppmanas kunna mineralindustrin. I detta arbete vill ministerrådet att främja följande skall beaktas: - och till ändringar i nuvarande Forskning utveckling: förslag måste baseras av de nationella inramprogram på analys en noggrann behovsanalys och försök att definiera satserna, den för EG mest ändamålsenliga handlingsplanen. - Strukturfonderna och vissa andra lånesystem skulle kunna användas för att både beträffande prospektestödja projekt och fortsatt utveckling av gruvprojekt. ring - Med den vidareutvecklade marknaden i sikte gemensamma bör medlemsländerna och kommissionen arbeta fram en rapsom skall kunna om hur administrativa och port, ge förslag hinder inom EG skall kunna elimineras. skattemässiga

E 145 G-aspekter

- skall Uppmärksamhet ägnas behovet av ökad utbildning och vidareutbildning inom bl.a. områdena och gruv- och geologi mineralteknik. Möjligheten till samarbete mellan medlemsländerna och vissa stora gruvnationer utanför bör gemenskapen beaktas.

Mineralråvarukomrnitténs

förslag

Kommittén har ovan (kapitel 5) redovisat målen för prospekteringsverksamheten i Sverige. Därefter har kommitténs överväganden beträffande sättet att nå redovisats Dessa måluppfyllelse (kapitel 6). överväganden har resulterat i förslag (kapitel 7), vilka berör följande områden inom mineralindustrin: - Utbildning, forskning, utveckling - Kartering - Prospektering Beträffande de två första punkterna betraktas det inom EG som helt naturligt att staten har ett grundläggande ansvar. Att geologisk kartering utförs med statliga anslag är regel inom medlemsländerna. Vi kan dessutom konstatera att täckningsgraden resp. takten i karteringsarbetet i flera länder överträffar förhållandena i Sverige. När det gäller prospektering i anser vi detta inom statlig regi, ligga ramen för EGs synsätt, enligt vad som har ovan beträffande angivits strukturfonderna och vissa andra lånesystem. Vårt innebär också att ett stöd skall förslag statligt utgå till prospektörer. Stödet är tänkt att utgöra en mindre andel av varje prospekteringsprojekt och stödformen avses vara tidsbegränsad. Vi anser att även detta är i överensstämmelse med EGs synsätt. Vårt förslag om för ökad inprospekteringsfonder prospektering nebär ett utnyttjande av den vinstnivån i svenskt goda näringsliv 1989. Syftet är att stimulera till ökad under prospektering perioden 1990-1995. Även medel på investeringsfonder skall kunna användas för prospektering under nämnda kommer period. Företagen alltså att använda egna medel för och stöd prospektering, statligt eller skattestimulans inte i detta ingår förslag. Sammanfattningsvis innebär våra förslag att statliga medel skall anvisas till verksamheter, vilka utgör de tidigaste leden i kedjan fram till kommersiella Vår är att är produkter. bedömning förslagen förenliga med den syn på mineralindustrin, vilken kommer till uttryck i ministerrådets resolution av den 21 1989. juni Kommittén vill slutligen deklarera en positiv inställning till EGs intresse för samarbete med ”gruvländer” utanför EG beträffande bl.a. utbildning, forskning och utveckling.

Qçåéé;i§ä*é*%ä3§i

xaüøñâ sááñ-*:ii*iasadmgnix

?

hiv??Öâátásøtzsábzxüiáêiviüzxáxa

*

j; f “Ai§g;:51iipi_2§raq2

›

Béwââäülmâmü

y

*Näää :ister-im

iwwä

u. _ i_ [ _

_ __

139133!!! ;äfgssxsbnäysxa ns .Åmåls

\ _ s V

L* V l ”

“anamma-V”

mvbgisxsâigáyêâawnm»

, u 2 1

ummmaw1üv.nanmmax›

% V

gfçxaééssisâagV m .im- aetssxzágzaáasmtêaáa»

.i ;- :små: å *V ass.: V

.ââaâitttâ

sou 1989:92 147

10 Statsfinansiella konsekvenser

En översiktlig av de statsfinansiella konsekvenserna av bedömning våra förslag redovisas i följande sammanställning:

Belopp i MSEK Årlig effekt Minskad belastning på statsbudgeten Stöd till utökad prospektering (fr.0.m. 1990/91) 32 Summa minskad belastning 32

*Orkad belastning på statsbudgeten

Okning av anslag till 1:150 för prospektering 4-14 Okning av anslag till SGU för flygmätning 5-7 Bortfallande arrende-

De förslag vi presenterar innebär alltså en ökad nettobelastning på statsbudgeten. Vi är samtidigt medvetna om Dir. 1984:5 ”Kommittédirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Enligt dessa får kommittéförslag inte öka de offentliga eller minska statsinkomsterna. utgifterna Som vi tidigare har konstaterat, anser vi att ökade i statliga medel, varje fall fram till ungefär mitten av 1990-talet, är en förutsättning för att den nedåtgående trenden för i första hand sulfidmalmsnäringens malmbas skall kunna brytas. I det fall att ökade medel inte-kan bedömer vi risken disponeras som påtaglig att stora delar av mot en sulfidmalmsnäringen går avveckling under perioden fram till sekelskiftet. Med till hänsyn denna torde en närings lokalisering nedläggning av gruvor och anrikningsverk innebära betydande kostnader för samhälls- (förluster) ekonomin. På kort sikt innebär alltså vårt en ökad nettobeförslag lastning på statsbudgeten. På litet längre sikt är målet att effekten skall bli för samhällsekonomin. Vår slutsats är att man här positiv står inför ett vägval beträffande framtid. sulfidmalmsnäringens

ma; ;aaçgvg whxyámøñ t

Reservationer

Reservation av ordföranden Lars Ivar

Hising

Mineralråvarukommittén har i en anda av gott samarbete och konstruktiva diskussioner behandlat alla de i uppdraget fråingående gorna om marknadsförutsättningar för mineralråvaror av betydelse för Sverige och tillhörande om en överväganden övergripande svensk prospekteringsstrategi. Enighet har nåtts i de allra flesta avseenden. Jag vill emellertid här anmäla awikande uppfattning rörande en av frågeställningarna, som avhandlats i kommittén, nämligen den om lämpligaste organisatoriska formen för den statliga prospekteringsverksamheten i framtiden. I kapitel 6 behandlas de överväganden som gjorts i denna fråga, och det redovisas två alternativa former för statens prospekteringsverksamhet, som kommittén är enig om bör ha en av omfattning 50-60 MSEK/år i första hand under perioden fram till 1995/96. De två alternativen har benämnts ”NSG” resp. SPAB”. Som framgår av avsnitt 7.4 har kommitténs kommit majoritet fram till att NSG bör bevaras som en anslagsfinansierad myndighet. Man har i förslaget gjort väsentliga förbättringar relativt nuvarande arrangemang med NSG:s delvis kontroversiella roller som förvaltare av kronoandelsinstitutet och egna gruvrätter, som handläggare av ärenden rörande statligt stöd till andra och som egen prospektörer prospektör. När det gäller den av staten bedrivna egna prospekteringen är det emellertid min att ett uppfattning, statligt prospekteringsbolag skulle kunna agera mer effektivt och kommersiellt så som framföres under texten ”Alternativ SPAB i kapitel 6. Samarbete med andra intressenter underlättas och förbättras, möjligheterna att driva projekt till exploatering främjas och genom att SPAB innefattar både NSG:s och SGAB:s nuvarande prospekteringsverksamheter, fås en effektivare beslutsprocess relativt dagens system. Som framhålles under c) i kapitel 6, Alternativ SPAB”, är det angeläget att SGAB:s verksamheter åtskilda från övriga organiseras prospekteringsverksamheten, eventuellt i separat företag. Jag föreslår alltså att den i statliga prospekteringsverksamheten framtiden bedrives i så som i beskrives under bolagsform princip avsnittet ”Alternativ SPAB” i kapitel 6.

150 Reservationer

Reservation av ledamoten Per-Richard Molén

Mineralråvarukommittén har enligt sina direktiv haft till uppgift dels att studera marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror och dels att lägga fast en övergripande strategi avseende prospekteringsverksamhetens inriktning inom Sverige. Vad av tillgången och efterfrågan på minegäller bedömningarna ralråvaror har enligt min mening kommittén lagt ned ett förtjänstfullt arbete och är också i denna del helt enig. Däremot har jag inte kunnat ansluta mig till den strategi för svensk prospekteringsverksamhet, som majoriteten ställt sig bakom. Även om vi i kommittén är eniga om att ca 250 MSEK behövs för är jag tveksam till att de förslag till årligen prospektering, ytterst åtgärder majoriteten föreslår, kommer att leda till, att svensk prospektering får tillgång till ett belopp i denna storleksordning. Svensk gruvnäring står inför stora problem. Trots den stora statunder första hälften av 1980-talet har liga prospekteringsinsatsen inte sådana upptäckts, att malmbasen hållits på en acfyndigheter ceptabel nivå. Med nuvarande brytningstakt är den svenska malmbasen till stor del uttömd mot slutet av 1990-talet, i synnerhet vad gäller sulfidmalmer. Nya malmer måste således hittas ifall betydelsefulla delar av den svenska gruvnäringen skall finnas kvar. Dessutom är en god tillgång och ett konkurrenskraftigt pris på elektricitet avgörande för branschens utveckling. Ett fördubblat elpris slår ut en betydande del av gruvnäringen även om nya, i dagens läge, brytvärda fyndigheter skulle prospekteras fram. Man kan därför, enligt min mening, med nuvarande energi-, miljö- och industripolitik ifrågasätta om det över huvud taget finns anledning att anslå ytterligare medel till prospektering, när förutsättningarna för svensk gruvindustri framstår som så dystra. Jag bedömer dock, att det svenska folket kommer att se till, att en säker svensk kärnkraft med låga produktionskostnader inte avvecklas i förtid och att prospektering efter nya malmer mot bakgrund härav är motiverad. Vi bör dock kunna utgå ifrån, att i Sverige, som är ett mycket gammalt gruvland, sannolikt inga nya stora och rika fyndigheter kommer att upptäckas framöver. I stället lär det vara låghaltiga malmer, som kräver stora mängder energi och en avancerad produktionsteknik. Det finns därför anledning ifrågasätta, om den historiskt be- 50 som tillfaller staten oberoende av tingade %-iga äganderätten, om staten deltagit i sökande efter fyndigheter eller inte, skall finnas kvar. Enligt min mening bör statens intresse primärt vara att på olika sätt medverka till att svensk gruvnäring tillförs nya malmer. Själva bör därvid vara av sekundärt intresse, i synnerhet som äganderätten

Reservationer 151

denna bevisligen har lett till en stor och relativt onödigt byråkrati små inkomster för staten. att av- Jag föreslår, kronoandelssystemet skaffas. Prospektören skall till 100 % bli ägare till upptäckta fyndigheter. En sådan åtgärd bidrar till att marknaden frigöra och öppnar för flera aktörer. NSG har under senare tid varit föremål för kritisk granskning. NSG:s olika roller står i konflikt med varandra. NSG:s egen uppfattning, att den dominerande arbetsuppgiften under år varit gångna en strävan att utöka den statliga gruvegendomen genom prospektering, har liten relevans med den som delar av allvarliga situation, svensk gruvnäring befinner i. Statens måste vara att sig uppgift stödja gruvnäringen, som regionalpolitiskt, sysselsättningsmässigt och samhällsekonomiskt spelar en stor roll och inte att genom prospektering utöka den statliga gruvegendomen. NSG skall enligt min avvecklas. Dess mening prospekteringsorganisation bör överföras till ett statligt prospekteringsbolag, SPAB, till vilket också förs SGAB:s prospekteringsverksamhet. Detta bolag skall ha till att medverka till att vi får en mer uppgift affärsmässig inriktning av svensk prospekteringsverksamhet. SPAB bör erhålla ett eget av en sådan att det kapital storlek, aktivt kan medverka till att svensk snabbt effektiviseprospektering ras och får en volym, som bidrar till en i uthållig gruvbrytning Sverige. Till SPAB bör överföras de kronoandelar samtliga och gruvrätter, som NSG i dag förvaltar. De som för närvarande arrendeavgifter årligen inbetalas till staten skall tillfalla SPAB till dess att avtalen löper ut. En betydligt mer kommersiellt inriktad verksamhet än den NSG hittills ägnat sig åt, kan öppna för försäljning av gruvrätter och kronoandelar. SPAB bör också kunna, eventuellt tillsammans med annan sina partner, själv exploatera fyndigheter. De intäkter, som frigörs genom avyttring av kronoandelar och gruvrätter, skall av SPAB användas för fortsatt skall vara prospektering. Gjorda fynd SPAB:s egendom. Om ovan föreslagna åtgärder - att kronoandelssystemet avskaffas - att NSG avvecklas - - SPAB - bildas, till vilket att ett statligt prospekteringsbolag överförs av NSG förvaltade kronoandelar och och gruvrätter, som på kommersiella grunder skall medverka till ökade och effektivare prospekteringsinsatser genomförs, så leder detta till att staten via inte behöver budgeten anslå medel för i samma som prospektering omfattning majoritetens förslag leder till. Samtidigt öppnas den svenska mineralbranschen sannolikt för nya aktörer - svenska och utländska.

Därutöver bör enligt min de som i mening företag, Sverige bryter

152 Reservationer

till vilka avsätts obeskattade malm, åläggas att upprätta fonder, medel, som står i relation till i ton uttagen malm. Gruvföreårligen året har kostnader för prospektering, skall medges tag, som under rätt att i första hand kvitta dessa kostnader mot gjorda avsättningar till fonden. Pengarna bör insättas på räntefritt konto i riksgäldskontoret för att inom fem år tas i anspråk för prospektering. förslagsvis Sker inte detta skall medlen statens industriverk tilldelas genom andra aktörer, som är intresserade av att prospektera i Sverige.

sou 1989:92 153

Bilaga I

_

Kommittédirektiv

gg

w

Dir 1987:33

Marknadsförutsättningar för olika mineralråvaror

Dir. 1987:33

Beslut vid regeringssammanträde 1987-06-25.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Peterson. anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att bedöma marknadsförutsättningarna för olika mineralråvzirtur. Kommittén bör (vckså, om utredningsarbetet visar att det kan vara lämpligt. lämna förslag till en övergripande strategi för prospekteringsverksamheten inom landet.

Bakgrund Gruv- och mineralimlztsrrirz “ i*

Gruv- och mineralindustrin i Sverige är en samhällsekonomiskt viktig basnäring. som har både industri- och försörjningspolitisk betydelse för landet. Den utgör grunden för en betydelsefull förädlingsindustri och är samtidigt en viktig avnämarc och saimilrhetspairtner för svenska tillverkare av gruvutrustning. Utvinningen av malmer och mineral har också stor betydelse för många orter och regioner i norra och mellersta Sverige. Stora delar av den svenska gruvnáiringen har under senare år drabbats av ekonomiska problem. De har sin grund i den allt hårdare konkurrensen från omvärlden. Den hårdnande internationella konkurrensen hänger samman med att världens gruv- och metallindustri sedan början av 1980-talet kännetecknas av ett stort överutbud. Detta beror både på en stagnerande efterfrågan inom flertalet produktomräden och på betydande utbyggnader av produktionskapaciteten i nya gruvländer. bl. a. Brasilien. Förhållandet gäller särskilt de för värt land intressanta järnmalmsprodukterna samt basmetallerna koppar. bly och zink. Denna utveckling har lett till kraftigt fallande priser för flertalet metaller. lnstabila valutakurser har också påverkat metallpriscrna negativt. Även gruvindustrin i många andra

154 I

Bilaga

industriländer, bl. a. USA. Canada och Australien, har drabbats hårt av de kraftiga prisfallen för metaller. Landets mineralråvaror måste utvinnas till kostnader som möjliggör konkurrenskraftiga priser. De geologiska förutsättningarna för gruwerksamhet i Sverige är goda jämfört med i andra länder. men de svenska malmernas ofta komplexa karaktär ställer i samtliga höga krav på effektivitet led i utvinningen. För att nå konkurrenskraft måste gruv- och mineralindustrin ha en hög teknisk nivå och_vara flexibel för att kunna anpassas till skiftande produktionsförhållanden och marknader. Med syfte att underlätta gruv- och mineralindustrins egna ansträngningar satsar staten sedan en längre tid tillbaka inom på en rad nyckelområden mineralsektorn. Det gäller framför allt grundläggande geologisk kartering, prospektering samt forskning och utveckling.

Grundläggande geologisk kartering

Statlig grundläggande geologisk kartering bedrivs genom Sveriges geologiska undersökning. Myndighetens årliga anslag. som uppgår till ca 71 milj. kr. för budgetåret l987/88. finansierar bl. a. upprättande av baskartor för prospektering.

Prospek rering

Den totala prospekteringsvolymen i landet har ökat från ca 130 milj. kr. år 1982 till närmare 180 milj. kr. år 1986. Statensexkl. statliga företags-andel av de totala prospekteringskostnaderna uppgick år 1986 till drygt 45 %. Nämnden för statens gruvegendom (NSG) svarar för den statligt anslagsñnansierade prospekteringen. Nämndens anslag för den egna prospekteringsverksamheten uppgår till ca 43 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Resultaten av denna prospektering kommer direkt till del gruvnäringen genom att NSG arranderar ut sina fyndigheter. Genom NSG verkar staten även för att stimulera och effektivisera övrig prospektering i landet. Genom det år 1983 inrättade femåriga programmet för utökad prospektering m. m. har staten i detta lämnat till syfte bidrag prospekteringsverksamheten med i genomsnitt drygt 40 milj. kr. per år under de senaste fyra åren. Genom det av staten direkt ägda AB företaget Sveriges Geologiska medverkar staten i det praktiska genomförandet av prospekteringen.

Forskning och utveckling

inom landet bedrivs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete på mineralområdet. Den statliga andelen har under senare år uppgått till mellan

1 155

Bilaga

hälften och en tredjedel av den totala satsningarnzn inom detta område. vilket motsvarat ungefär 75 milj. kr. per iir.

Motiv för utredningen

Av avgörande betydelse för utvecklingen av en bärkraftig svensk gruv- och mineralindustri är att brytvärda förekomster fortlöpande upptäcks och undersöks fram till exploateringsstzidiet. Detta förutsätter en rimlig nivå på prospekteringen och att prospekteringen är tillräckligt effektiv. Förutom satsningar på prospektering är det också viktigt att gruvnäringens konkurrenskraft stärks genom satsningar på forskning och utveckling. En förnyelse och utveckling av prospekterings-. brytnings- och anrikningsteknik ger gruvoch mineralindustrin förutsättningar att på ett effektivare sätt finna och nyttiggöra fyndigheter. Riksdagen har nyligen (prop. 1986/87274. NU:32 och rskr. 307) beslutat att, som ytterligare ett led i det pågående utvecklingsprogrammet för gruvoch mineralindustrin, ett för utökad nytt program prospektering skall inrättas. För detta ändamål har 96 milj. kr. ställts till regeringens förfogande att användas under en treârsperiod. Det är viktigt att dessa programmedel liksom övriga prospekteringsinsatser effektivt. utnyttjas Det nämnda riksdagsbeslutet innebär vidare att ytterligare statliga satsningar skall göras på forskning och utveckling inom mineralområdet. Sammanlagt 350 milj. kr. kommer att satsas på ett nytt femårigt projekt kallat Gruvteknik 2000. Satsningen är gemensam för staten. gruvbolagen och gruvutmstningsindustrin. Syftet med projektet är bl. a. att utveckla nya

brytningsmetoder. maskinell samt planerings-

utrustning och styrsystem för att därigenom sänka brytningskostnaderna markant. Ett sexårigt projekt för prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning kommer att drivas i samverkan mellan för teknisk styrelsen utveckling. gruvindustrin, samt universitet prospekteringsorganisationer och högskolor. Projektet till att syftar skapa en prospekteringsinriktad malmgeologisk kunskapsbas. som bidrar till att upprätthålla och stärka malmbasen för svensk gruvindustri. Karakteristiskt för gruv- och mineralindustrin är dels den långa tid som löper från det att en mineralfyndighet påträffats tills brytning sker, dels att bara en mindre del av prospekteringcn leder till brytvärda dels fyndigheter. att exploateringen av fyndigheterna kräver mycket stora investeringar. Dessa grundläggande förutsättningar för branschens verksamhet pekar på ett behov av läng framförhållning baserad på bl. a. övergripande marknadsbedömningar.

Prospekteringens inriktning styrs av en kombination av flera faktorer. i

första hand

156 1 sou 1989:92

Bilaga

de geologiska förutsättningarna, - behovet av malmförsörjning för de gruvor och anriktningsverk som är i drift, - av marknadsbedömningar och prisutvecklingen för olika mineralråvaror, - Sveriges försörjning med viktiga mineralråvaror. Bedömningar av marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror är följdaktligen ett viktigt styrmedel för inriktningen av prospekteringen. Inom regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag från minerallagskommittén till ny minerallag. Förslaget innebär bl. a. att ett stort antal nu oreglerade industrimineral tas med i lagen. För flertalet av dessa mineral ökar efterfrågan. Om förslaget genomförs blir de tillgängliga för prospektering och brytning i större utsträckning än nu. Förslaget öppnar därigenom möjligheter till en Ökning av industrimineralmarknaden i Sverige. Det finns därför skäl att studera marknadsförutsättningarna för olika industrimineral. I näringsutskottets betänkande (NU 1986/87:32) om mineralpolitik anförs att utskottet utgår från att regeringen föranstaltar om en skyndsam analys och samlad bedömning av marknadsförutsättningama för olika mineralråvaror. Med ett sådant underlag kan enligt näringsutskottet prospekteringsverksamheten effektiviseras och dånned möjligheterna öka för en utveckling av gruvnäringen i Sverige. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1986/872307). Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att en kommitté tillkallas för att bedöma marknadsförutsättningama för olika mineralråvaror.

Utredningsuppdraget De olika mineralråvarornas marknadsförutsättningar bör studeras på medellång och lång sikt. En grundlig genomgång med avseende på olika marknadsfaktorer bör göras i fråga om de mineralråvaror som i dag bryts samt de som är och under senare år har varit föremål för betydande i Sverige. Detta innebär bl. a. att järnmalm och prospekteringsinsatser metallema zink, bör studeras. Därutöver bör koppar, bly, guld och silver uppmärksamhet ägnas åt andra metaller och mineral som det kan finnas geologiska förutsättningar för att lönsamt utvinna i landet. En utgångspunkt för urvalet av dessa bör vara den bedömning som den mineralpolitiska utredningen gjorde (SOU 1977:75, 1979:40 och 1980:12). Mineraliska energiråvaror samt sand och grus bör inte omfattas av utredningen.

Bilaga 1 157

Studien av de svenska mineralrávarornas bör marknadsförutsättningar baseras på bedömningar av såväl efterfrâge- som utbudsutvecklingen för resp. mineral i ett internationellt perspektiv. Beñntligt utredningsmaterial från internationella och nationella bör därvid beaktas organ i så hög som Särskild bör utsträckning möjligt. uppmärksamhet bl. a. ägnas åt förändringar av mineralråvarornas användning inom olika efterfrågesektorer på grund av ändrad produkt- och produktionsteknologi. De bedömningar av de internationella marknadsförutsättningama som utredningsarbetet leder fram till, bör läggas till grund för överväganden om lämpligheten av att lägga fast en övergripande strategi avseende prospekteringsverksamhetens inriktning inom landet. En sådan övergripande strategi bör ange huvudinriktningen av prospekteringsverksamheten samt de tidsmässiga prioriteringar som bör göras. Utredningsarbetet bör bedrivasi nära samverkan med Sveriges geologiska undersökning. nämnden för statens gruvegendom, kommerskollegium, berörda företag, fackliga organisationer och övriga berörda organ. Utredningsarbetet bör redovisas senast den 31 december 1988. Kommittén bör beakta vad som har anförts i regeringens direktiv 0984:5) angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet att tillkalla en kommitté- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) med högst fem ledamöter med uppdrag att utreda marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (lndustridepartementet)

sou 1989:92 159

Bilaga 2

Kommittédirektiv

gg

Kommittédirektiv nu kommittéer och samtliga särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning

Dir 1984:5

Beslut vid regeringssammantrâde 1984-02-16.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför:

F. n. gäller för de flesta kommittéer och särskilda utredare direktiv (Dir

1980:20) angående ñnansiering av reformer. Det finns skål att ersätta dessa direktiv i enlighet med vad jag nu kommer att anföra. I årets budgetproposition (prop. 1983/842100 bil. 1) redogör jag bl. a. för de åtgärder som regeringen vidtagit för att komma till råtta med de stora underskotten i den offentliga sektorns ñnanser. En av dessa åtgärder är att begränsa den automatiska ökningen av utgifterna. Detta arbete bör drivas vidare och i första hand inriktas på områden som styrs av index och där utgiftsvolymen är stor. Förenklingar och ändringar i regelsystem kan bidra till att begränsa statsutgiftema och stärka statsbudgeten. Också möjligheterna att föra ut vissa finansiella verksamheter från bör där detta statsbudgeten prövas bedöms kunna ske utan men för verksamheten i fråga. Dessa åtgärder får dock inte ske på ett sätt som innebär att kostnader övervåltras på företag och enskilda. Genom ett på detta sätt bedrivet arbete systematiskt bör det vara möjligt att minska de utgifter som den senaste långtidsbudgeten (prop. 1982/83:150 bil. 1.3) pekar mot. Samtidigt är det nödvändigt att staten så långt möjligt tar till vara de möjligheter som finns till bättre inkomstökningar genom kassahâllning och systematisk prövning av taxor, avgifter och skatter. En annan central punkt i budgetpolitiken gäller för frågan om utrymme särskilt refonner. angelägna För att på bästa sätt utnyttja de knappa resurser som står till buds måste från mindre till mer omprioriteringar väsentliga angelägna områden ske. Utrymmet för de reformer som bedöms vara särskilt angelägna måste således skapas genom omprioriteringar. I årets budgetproposition (prop. 1983/841100 bil. 15) redovisar chefen för civildepartementet den huvudsakliga inriktning som regeringen avser att ge arbetet med att utveckla den offentliga sektorns organisation och arbetsfor-

160 2

Bilaga

mer. Avsikten är att ett samlat program för den offentliga sektorns utveckling inom vissa områden skall kunna färdigställas under loppet av år

1985. Åtgärder måste emellertid vidtas successivt i den takt som arbetet med

olika frågor slutförs.

Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat _finner jag att de kommittéer som

f. n. arbetar bör få nya riktlinjer enligt följande. Dessa riktlinjer ersätter tidigare direktiv (Dir. 1980:20). I denna fråga har jag samrått med statsrådet I. Carlsson och cheferna för justitie- och civildepartementen.

Förslagen från kommittéerna fdr inte öka de offentliga utgifterna eller minska

staminkomterna 0 Kommittéema skall visa hur förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar skall finansieras. Detta skall ske genom att kommittéerna anger konkreta förslag till rationaliseringar eller omprövningar som innebär besparingar inom utredningens område eller närliggande områden. Förslagen skall således kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser. Dessa krav gäller oavsett om förslagen avser staten, kommunerna eller socialförsäkringssektorn. 0 Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader för olika intressenter (staten, kommunerna, socialförsäkringssektom, företagen och enskilda), såväl direkta som indirekta. Även andra viktigare konsekvenser skall belysas. 0 Kornmittéema skall särskilt se till att inga nya förslag läggs fram som innebär bör att utgifter kopplas till något slag av index. Kommittéerna även belysa de framtida effekterna av redan existerande indexreglerade anslag inom utredningsområdet.

Varje möjlighet att effektivisera den offentliga sektorn bör tillvarata.:

0 Alla kommittéer skall analysera möjligheterna till och bedöma effekterna av besparingar och rationaliseringar inom sitt utredningsområde. 0 Kommittéema bör särskilt uppmärksamma åtgärder som kan öka samverkan mellan myndigheter och leda till minskad sektorisering i samhället. 0 Kommittéema bör också främja pågående arbete som syftar till att skapa gynnsamma förutsättningar för en utveckling av myndigheternas service till medborgarna inom olika delområden. Detta gäller bl. a. regelförenklingar och åtgärder för att undanröja onödig byråkrati i samhället. Kommittéema bör även beakta det arbete som påbörjats inom regeringskansliet med att göra myndigheternas regler färre, klarare och enklare. I detta arbete ingår bl. a. åtgärder för att få till stånd en bättre åtskillnad

Bilaga 2 161

mellan bindande och icke bindande regler. 0 Kommittéema bör i sina förslag generellt ta till vara möjligheterna till delegering av beslutanderätt och annan decentralisering av den statliga förvaltningen. Decentraliseringsarbetet bör ses bl. a. som ett led i strävandena att göra statsförvaltningen mer effektiv och serviceinriktad.

Riktlinjer för genomförande De förutsättningar för utredningsarbetet som jag nu angett bör gälla för samtliga kommittéer och särskilda utredare oavsett vad som har sagts i enskilda kommittédirektiv. Om en kommitté på grund av särskilda skäl inte anser sig kunna uppfylla kraven i dessa allmänna direktiv skall den så snart som möjligt anmäla detta till det statsråd till vars ansvarsområde den hör.

Hemställan Jag hemställer att regeringen beslutar att kommittéerna och de särskilda utredama genom departementens försorg ges till känna vad jag anfört i detta ärende.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Finansdepartementet)

aziftføktnmzz 5 -

3,21»iiáiaxáä aâingám

i* Mans Wváøa ” #22!

sou 1939:92 163

Bilaga 3

Kommittédirektiv

www

Dir. l988z43

Kommittédirektiv till kommittéer och särskilda utre-

dare angående beaktande av i EG-aspekter utredningsverksamheten

Dir. 1988:43

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-22.

Statsrådet Gradin anför.

Mitt förslag

Kommittéer och särskilda utredare bör få i uppgift att beakta EG-aspekten i sin utredningsverksarnhet.

Bakgnmd På grundval av propositionen Sverige och den västeuropeiska integrationen (prop. 1987/88266, UU 24. rskr. 245) har riksdagen angivit vissa riktlinjer som skall ligga till grund för Sveriges medverkan i ett brett västeuropeiskt samarbete. l propositionen uttalas bl.a. viljan att gå vidare i det nordiska samarbetet och stärka EFTA samtidigt som vi skall bredda och fördjupa samarbetet med EG så långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Vi skall således medverka i EFTAzs och EG:s arbete på att avskaffa fysiska. tekniska och fiskala hinder i syfte att så långt möjligt skapa ökad rörlighet för varor. människor tjänster. och kapital i Västeuropa. Vi skall vidare utveckla det västeuropeiska samarbetet på forsknings- och utvecklingsområdet samt verka för att den sociala dimensionen ges en ökad tyngd i det västeuropeiska samarbetet. Detta innebär att vi skall främja sysselsättning och social trygghet och samarbete inom sådana områden som ekonomisk politik, arbetsmiljö- och miljöpolitik liksom konsumentpolitik. Efter hörande av bl.a. konsititutionsutskottet och lagutskottet anförde utrikesutskottet om behovet följande av harmonisering med lagar och andra

sou l989:92

164 Bilaga 3

regler inom EG och formerna för en systematisk redovisning av sådana lagar och regler vid förslag till ny svensk lagstiftning. Det är ett viktigt led i strävandena mot ett ökat samarbete med EG att Sverige i görligaste mån försöker avveckla tekniska handelshinder genom en harmonisering av lagar och andra författningar. Samma uppfattning framförs av lagutskottet i dess yttrande. Det iir angeläget. vilket även

framförs i propositionen, att svenska myndigheter går igenom EG:s reg-

ler på olika områden och tillvaratar de möjligheter till harmonisering som finns. Utskottet får i detta sammanhang framhålla att en redovisning av hur lagförslag förhåller sig till reglerna i andra länder vanligtvis görs i svenska propositioner och utredningar. Det får vidare förutsättas att regeringen vid utarbetandet av lagförslag beaktar gällande regler i andra länder inkl. länderna i EG. Utskottet utgår ifrån att regeringen i sitt fortsatta harmoniseringsarbete. och där så bedöms vara av betydelse. redovisar huruvida förslag till lagar och regler överensstämmer med lagar och regler inom EG. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet anfört.

Riktlinjer Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat bör de kommittéer och särskilda utredare som har till uppgift att lämna förslag som berör den fria rörligheten för varor. tjänster. människor och kapital eller på annat sätt berör det västeuropeiska integrationsarbetet få direktiv enligt följande. O Kommittéer och särskilda utredare skall undersöka vilken gemensam ordning som i förekommande fall råder inom EG inom det aktuella ämnesområdet och i sina förslag ta tillvara de möjligheter till harmonisering som finns. 0 Kommittéer och särskilda utredare skall redovisa hur de förslag som läggs fram förhåller sig till EG:s motsvarande regler. direktiv eller förslag till direktiv från EG-kommissionen. - Om kommitténs eller utredarens förslag skiljer sig härifrån, skall skälen för detta redovisas. 0 Kommittéer och särskilda utredare skall redovisa de statsfinansiella och övriga samhällsekonomiska effekter som uppkommer av de förslag som läggs fram som innebär anpassning till EG:s regler, direktiv eller förslag till direktiv från EG-kommissionen. Kommittéerna och utredarna skall i de fall då ökade statsñnansiella kostnader bedöms uppstå lämna förslag till finansiering. På motsvarande sätt skall effekterna av eventuella avvikelser från EG:s regelsystem redovisas.

Hemställan att regeringen beslutar att kommittéerna och de särskilda Jag hemställer utredarna försorg ges till känna vad jag anfört i detta genom departementens ärende.

Beslut ansluter överväganden och bifaller Regeringen sig till föredragandens hennes hemställan. (Utrikesdepartementet)

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den sarskilde utredaren för granskning 34. Reformerad företagsbeskattning av hotbilden mot och sakerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del l. minister Olof Palme. C. - Expertrapponer. Del 2. Fi. . Beskattning av fâmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervardeskatt m.m. . Integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. . Samordnad lansförvaltrting. Del l: Förslag. C. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi.

NOQQGLA-ÅWN

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. l. . UD:s presstjärtst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. utredningamas betankanden. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 39. Hjalpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- ILl-lushállssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S. tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Sameratt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. rättsfrágor. A. 43. Storstadstraftk 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44.Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EMA/EG - samarbetet. l. Fi. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. l8.SÄPO - Sakerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjalpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikcns förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U. klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. ningen. U. S2. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23.Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till ñnansieringsuuedningen. l. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen. Fi. 54. Ratt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S. tillsättning av professorstjanster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. l. 60. Huvudbetänkande från 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. alternativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61. Halsohem. S. - Skattereformens huvudlinjer. Del l. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av alternativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst. lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expenrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geograftn. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. SB. 69. Storstadsregioner i förändring. SB. 70. Storstademas arbetsmarknad. SB. 7 l. Ny bostadsñnansiering. Bo. 72. Vürdepappersmarknaden i framtiden. Fi. 73.TV - politiken. U. 74. Forskningsetisk prövning. Organisation. infomtation och utbildning. U. 75.Etisk granskning av medicinsk forskning. De forskningsetiska kommittéernas verksamhet. U. 76. Att förebygga ALLERGI / överkänslighet. S. 77. Expertbilaga. Beskrivningar av ALLERGI / överkänslighet. S. 78.Statistikbilaga Omfattning av ALLERGI / överkänslighet. S. 79. Storstadstrañk 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. K. 80. Förenklad handläggning hos HSAN m.m. S. 81.Ny gencralklausul mot skatteflykt. Fi. 82. Nedslltming av energiskatter. ME. 83. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitikert. Energi och trafik. ME. 84. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. Bilagedel. MB. 85. Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisationen. F6. 86. Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. F6. 87. Skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen. JO. 88. Skadeförsäluingslag. Ju. 89. Översyn av lagen om pliktexemplar. U. 90. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Första âret. U. 91.Statligt förhandlingsarbete. Fi. 92.Pr0spekteringspolitik. I. 93.Prospekteringspoliük. Rapportdel. I.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet

Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] Pasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] i Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Storstadsregioner i förändring. [69] Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. [43] Storstädemas arbetsmarknad. [70] Storstadstmfik 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. [79]

Justitiedepartementet

Finansdepartementet

Samerätt och sameting. [41] Beskattning av fámansföretag. [2] Översyn av vapenlagstifmingen. [44] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fI. [9] Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om Hushallsparandet - Huvudrapport från Spardelegafosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] tionens sparundersökning. [1 l] Skadeförsälcringslag. [88] Kosmadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20]

Utrikesdepartementet Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen.

UD:s presstjärtst. [8] [26] Reformerad inkomstbeskattning Begreppet krigsmateriel. [66] - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] - Inkomst av kapital. Del 2. [33]

Försvarsdepartementet - Inkomst av tjänst. lagtext och kommentarer. Del 3.

- Risker och skydd för befolkningen. [17] [33] Det civila försvaret. Del l. [42] - Bilagor, expenrapporter. Del 4. [33]

Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Reformerad företagsbeskattning Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. - Motiv och lagförslag. De] l. [34] [46] - Expertrapporter. Del 2. [34]

Reformerad mervärdeskatt m.m. Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisationen. [85] - Motiv. Del l. [35] Samhällets atgärder mot allvarliga olyckor. [86] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte-

Socialdepartementet

utredningarrtas betänkanden. [38] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning Datorisering av tullmtinerrta - slutrapport. [40] och bedömning. [39] värdepappersmarknaden i framtiden. [72] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Ny generalldausul mot skatteflykt. [8l] Rätt till gymnasieutbildning för svart rörelsehindrade Statligt förhandlingsarbete. [91] ungdomar. [54] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58]

Huvudbetänkande från alternativmedicinkommittén. Utbildningsdepartementet

[60] Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Hälsohem. [61] Två nya treåriga linjer. [10] Alternativa terapier i Sverige. [62] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. Värdering av alternativmedicinska teknologier. [63] [22] Att förebygga ALLERGI/ överkänslighet. [76] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Expertbilaga. Beskrivningar av ALLERGI / överkänslig- [27] het. [77] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Statistikbilaga. Omfattning av ALLERGI / överkänslig- Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför het. [78] 90-talet. [29] Förenklad handläggning hos HSAN m.m. [80]

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Samordnad länsforvaltning. Del 1: Förslag. [5] tillsättning av professorstjänsL [30] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] Stiftelser för samverkan. [50] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] TV - politiken. [73] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Porskningsetisk prövning. Organisation. information och Kommunalbot. [64] utbildning. [74]

Etisk granskning av medicinsk forskning. Bostadsdepartementet

De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. [75] Parkeringsköp. [23] Översyn av lagen om pliktexemplar. [89] Ny bostadsñnansiering. [71] Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning igymnasieskolan. Första året. [90]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - mil jöavgifter pä svavel och

Jordbruksdepartementet klor.[21]

Fiskprisregleringen och frskeriadminisuationen. [56] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen. [87] Energiforskrting för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktører

Arbetsmarknadsdepartementet

inom energisektorn. [52] Den regionala problembilden. [12] Nedsättning av energiskatter. [82] Mångfald mot enfald. Del l. [13] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och Mångfald mot enfald. Del 2. trafik. [83] Lagstiftning ochrättsfrägor. [14] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitikert. Energi och Regionalpolitikens förutsättningar. [19] trafik. Bilagedel. [84] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] D0 och Nämnden mot etnisk diskriminering - de tre första aren. [57] Staten i geograñn. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till finansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll iEFTA/EG - samarbetet. [45] Prospekteringspolitik. [92] Prospekteringspolitik. Rapportdel. [93]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [l] Integriteten vid statistikproduktion. [3] :man nu...

KUNGL. BTåT

- ° 199!) U 5 i D

____§I_QCKHOLJVI

N99!

LS

L-QS

L-LEPO

NSSI

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR:ALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-73995 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN5 (vm BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.)