1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

års

1mmun1tet om

och

i

privilegier

Vissa fall

n: n

Översyn

en

SOU 1998:29

å O

Mn um Statens offentligautredningar WW 1998:29 W Utrikesdepartementet

1976 års immunitet lag om

och i Vissa fall

privilegier

- en översyn

Betänkande av Utredningen om en översyn av lagen immunitet och privilegier i vissa fall 1976:661 om Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pâ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 lO Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20852-0 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Lena elm-Wallén

Regeringen beslutade den 13 februari 1997 att tillkalla en särskild utredare för att göra översyn lagen 1976:661 immunitet och en av om privilegier i vissa fall dir. 1997:33. Chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Hjelm-Wallén, förordnade den 17 1997 skattemars direktören Lisbeth Petersson till särskild utredare och jur. kand. Anders Nyström till sekreterare. Till experter att biträda den särskilda utredaren förordnades den ll april 1997 kanslirådet vid utrikesdepartementet Charlotte Klingberg, dcpartementsrådet och ordförande i skatterättsnämnden Stefan Ersson och hovrättsassesom och rättssakkunnige vid utrikesdepartementet Tomas Zander. Utredningen har antagit namnet Utredningen "En översyn lagen 1976:661 immunitet och privilegier i vissa fall" av om Jag får härmed överlämna betänkandet 1976 års lag immunitet och privilegier i vissa fall en översyn. om -

Mitt uppdrag är med detta slutfört.

Stockholm i februari 1998

Lisbeth Petersson

/Anders Nyström

1 Sammanfattning

I utredningen föreslås att den nuvarande lagstiftningsmetoden, införlivande genom inkorporering, bibehålls. De alternativ som övervägts, införlivande genom ramlagar respektive transfonnering av de bestämmelser immunitet och privilegier som omfattas av 1976 års lag till om en gemensam "standardlag", har befunnits vara förenade med större nackdelar än fördelar. Det föreslås emellertid vissa ändringar i 1976 års lag om immunitet

och privilegier i vissa fall. Ändringarna innebär inga egentliga föränd-

ringar i materiellt hänseende, även vissa förtydliganden görs. Vissa om bestämmelser i lagen har fått ändrad lagteknisk utfomming i förhålen lande till den nuvarande. Förslagen innebär bl.a. att vissa avtal som i dag regleras i bestämmelser i lagen i framtiden skall ingå i lagens bilagor. Det föreslås också att ytterligare en bilaga fogas till lagen. Genom detta uppnås att själva lagtexten blir mera lättillgänglig och lättillämpad än vad som är fallet i dag. Avsikten är att man i framtiden inte skall behöva göra ändringar i själva lagtexten när bestämmelser i nya internationella överenskommelser skall införas i lagen. Dessa tillägg skall i stället göras i de båda bilagoma till lagen. I utredningen konstateras vidare att det inte är förenligt med regeringsformen att bemyndiga regeringen att genom förordningar införa bestämmelser om immunitet och privilegier. Det föreslås att det nya rättsdatasystem som förbereds inom regeringskansliet skall omfatta samtliga de avtal som omfattas av 1976 års lag. Utredningen gör bedömningen att ändringar i bilagan till lagen bör träda i kraft samma dag som avtalet i fråga träder i kraft i förhållande till Sverige, i de fall dagen för avtalets ikraftträdande är känd vid riksdagsbehandlingen. I övriga fall bör i propositionen föreslås att ändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Endast i fall då ett avtal träder i kraft omgående efter viss angiven procedur kan ett ikraftträdande viss tid efter det att författningen kom ut av trycket vara befogad.

10 Sammanfatning

Avslutningsvis lämnas vissa förslag beträffande det arbete som bedrivs inom regeringskansliet relaterat till 1976 års lag.

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall ‘ dels att 2 2 b och 7 skall upphöra att gälla, dels att punkterna 40 och 41 i bilagan till lagen skall upphöra att gälla, dels att nuvarande bilaga till lagen skall betecknas bilaga dels att 5 och 6 skall ha följande lydelse, dels att rubriken i bilaga l och rubriken till tabell 2 i bilagan skall ha följ ande lydelse, dels att det i bilaga l skall införas två nya punkter, 48 och 49, av nedan angivna lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny bilaga, bilaga av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Främmande stats konsulat Främmande stats konsulat och konsulatsmedlemmar jämte och konsulatsmedlemmar jämte deras familjemedlemmar och deras familjemedlemmar och betjäning samt konsulära kurirer betjäning samt konsulära kurirer åtnjuter immunitet och privi- åtnjuter immunitet och privilegier enligt den i Wien 24 legier enligt den i Wien 24

Lagen omtryckt 1994:7 l 7

12 Föifattningsförslag

april 1963 avslutade konven- april 1963 avslutade konventionen konsulära förbindel- tionen om konsulära förbindelom ser, såvitt annat följer av ser, såvitt annat följer av andra eller tredje stycket. andra eller tredje stycket. Rätt att i enlighet med kon- Rätt att i enlighet med konventionens artikel 35 första ventionens artikel 35 första stycket använda diplomatiska stycket använda diplomatiska eller konsulära kurirer och diplo- eller konsulära kurirer och matisk eller konsulär post gäller diplomatisk eller konsulär post för försändelser till eller från gäller för försändelser till eller konsulat som förestås av olönad från konsulat som förestås av konsul, såvida regeringen i olönad konsul, såvida regeförhållande till viss stat medgivit ringen i förhållande till viss stat det. medgivit det. Regeringen kan förordna om Regeringen kan förordna om undantag från första stycket i undantag från första stycket i förhållande till stat som biträtt förhållande till stat som biträtt konventionen eller som biträtt konventionen eller som biträtt denna med förbehåll. denna med förbehåll. Konsulat och personer, som Konsulat och personer, som i första stycket, åtnjuter avses i första stycket, åtnjuter avses vidare, efter förordnande av vidare, efter förordnande av regeringen, immunitet och regeringen, immunitet och priviprivilegier i den utsträckning legier i den utsträckning som följer särskild överens- följer av särskild överenskomsom av kommelse med främmande stat. melse med främmande stat. Reglering härom återfinns i KK I974:122 om immunitet och

privilegier fiir vissa konsulat

m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Förutom immunitet och Förutom immunitet och privilegier följer av lagen privilegier som följer av lagen som 1994:1500 med anledning 1994:1500 med anledning av av Sveriges anslutning till Sveriges anslutning till Europeiska unionen åtnjuter de Europeiska unionen åtnjuter de internationella organ och internationella organ samt med anknytning till personer och egendom som anpersoner

Författningsförslag 13

sådana i bi- i bilaga I till denna lag, organ, som anges ges laga till denna lag, immunitet immunitet och privilegier enligt och privilegier enligt vad vad som bestämts i stadga eller som

bestämts i stadga eller avtal avtal är i kraft i förhållande

som som är i kraft i förhållande till till Sverige. Sverige. Regeringen skall kun- Regeringen skall kungöra

göra tidpunkten då sådant avtal tidpunkten då sådant avtal eller

eller sådan stadga trätt i kraft sådan stadga trätt i kraft eller

eller upphört att bindande i upphört att vara bindande i för-

vara

förhållande till Sverige. Med hållande till Sverige.

internationella i Med internationella organ organ avses denna lag även sådana i bilaga avses i denna lag även sådana i

angivna stiftelser och bilagan angivna organs stiftelser

organs

fonder förvaltas eller kon- och fonder förvaltas eller

som som trolleras organet. kontrolleras av organet. av

Vad stadgas i denna be-

som

stämmelse betrájfande in-

komstskatt innebär att en tjänsteman i ett internationellt organ i utlandet åtnjuter skatte-

frihet på inkomster från det

internationella organet. Tjänstemän är anställda vid ett som internationellt organ i Sverige och som är svenska medborgare eller bosatta här omedelbart

före anställningen, åtnjuter

sådan skattefrihet endast om

detta i den internationella anges överenskommelsen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§ Regeringen bemyndigas att Andra internationella

efter avtal med internationellt sammanslutningar och personer

i 4 § i den som anges i bilaga 2 till denna organ som avses om-

fattning behövs för att till- lag åtnjuter immunitet och

som

godose organets syften meddela privilegier i den utsträckning föreskrifter immunitet och som framgår av bilagan.

om

privilegier för andra

personer

14 F örfattningsförslag

än sådana som anges i bilagan till denna lag, föreskrifterna om är av sådant slag i 8 som avses

kap. 3 § regeringsformen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

För personal som ställs till Regeringen bemyndigas att

förfogande av en bistånds- efter avtal med internationellt

givande part samt för utrustning i 4 § 1 st. organ som avses och egendom som införs i meddela föreskrifter om immu- Sverige enligt konventionen nitet och privilegier för andra 26 sept. 1986 om bistånd i personer än sådana som anges i händelse av en kårnteknisk bilaga 1 till denna lag i den olycka eller ett nödlåge med utsträckning behövs för att som radioaktiva ämnen åtnjutes tillgodose organets syften, om immunitet och privilegier i den föreskrifterna sådant slag är av utsträckning som anges i som avses i 8 kap. 7 § konventionen, dock med de regeringsformen. inskränkningar som följer av förklaringar som Sverige har avgett i anslutning till konventionen.

Författningsförslag 15

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande personer och organ, egendom i den utsträckning det framgår av den internationella överenskommelsen.

Internationella Personer/egendom Tillämplig internatio-

organ nell överenskommelse

1 Internationella dom- Domstolens ledamöter Stadga den 26 juni stolen och personal samt de 1945 för den internapå tionella domstolen SÖ som annat sätt medverkar i förfarande 1946:1 vid domstolen

2 Förenta nationerna Medlemmarnas Konvention den 13 repre- FN sentanter i Förenta februari 1946 rörande nationerna och perso- Förenta nationernas

med tjänst hos eller privilegier och immu-

ner uppdrag niteter; SÖ 1947:26 av organisationen Avtal den 31 augusti

och den 30 september

1985 mellan Sverige och Förenta Nationernas Höge Kommissarie

för flyktingar

UNHCR om ett

regionkontor för

UNHCR sö 1985:89

3 Förenta nationernas Medlemmarnas repre- Konventionen den 21 fackorgan sentanter i fackorganen november 1947 om och med privilegier och immupersoner

tjänst hos eller uppdrag nitet för Förenta natio-

sådana fackorgan fackorgan SÖ av nernas samt ledamöterna i 1951:84 ILO, FAO, styrelsen för världssjö- UNESCO, ICAO, fartsuniversitetet, IMF, IBRD, WHO, studerande vid UPU, ITU, SÖ universitetet och till 1953:60 WMO, SÖ

2 Senaste lydelse 1994:1817

16 Féirfattningsfiirslag

universitetet särskilt 1960:30 IMCO, IFC, inbjudna FAO, WHO, SÖ personer 1962:36 IDA, SÖ 1968:45 IMCO, SÖ 1979:5 WIPO, IFAD, Avtal den 9 februari 1983 mellan Sverige och den Internationella sjöfartsorganisationen IMO om världssjöfartsuniversitetet SÖ 1983:48

4 Europarådet Medlemmarnas Allmän överensrepresentanter i rådet kommelse den 2 sepoch personer med tember 1949 rörande tjänst hos eller uppdrag Europarådets priviav rådet legier och immunitet jämte tilläggsprotokoll den 6 november 1952 SÖ 1950:106 SÖ 1953:23

5 Rådet för samarbete Medlemmarnas repre- Konventionen den 15 på tullområdet sentanter i rådet och december 1950 avsepersoner med tjänst ende upprättande av ett hos eller uppdrag av råd för samarbete på rådet tullområdet med därtill hörande annex angående rådets rättskapacitet, privilegier och immunitet SÖ 1952:32

Ledamöterna i den Andra tilläggsprotoeuropeiska kommis- kollet den 15 december sionen för de mänsk- 1956 till den allmänna liga rättigheterna överenskommelsen rörande Europarådets privilegier och immunitet SÖ 1956:74

F6rfattning.sflrslag 17

Ledamöterna i den Protokoll den 20 domstol inrättas december 1957 rösom konventionen rande den domstol, genom om upprättande av som upprättats genom säkerhetskontroll på konventionen samma

atomenergiens område dag om upprättande av

och de på annat säkerhetskontroll på som sätt medverkar i atomenergiens område

förfarande vid dom- sö 1960:72

stolen

8 Internationella atom- Medlemmarnas Avtal den 1 juli 1959 repre-

energiorganet IAEA sentanter i atomenergi- privilegier och im-

om organet och munitet för det internapersoner med tjänst hos eller tionella atomenergi-

uppdrag organet organet SÖ 1961:28

av

9 Organisationen för Medlemmarnas Konvention den 14 repreekonomiskt samarbete sentanter i organisa- december 1960 angåoch utveckling tionen och personer ende Organisationen OECD med tjänst hos eller för ekonomiskt sam-

uppdrag denna arbete och utveckling

av med därtill anslutande SÖ

protokoll

1961:21

10 Den inom organi- Ledamöterna i fondens Avtal den 7 april 1975

sationen för ekono- styrelse och rådgi- om upprättande av en

miskt samarbete och vande utskott samt finansiell stödfond in-

utveckling OECD OECD:s tjänstemän då organisationen för

om

upprättade finansiella de handlar på fondens ekonomiskt samarbete

och utveckling SÖ stödfonden vägnar 1975:94

11 Europeiska dom- Domstolens ledamöter, Fjärde tilläggsprotostolen for de mänskliga dess generalsekreterare kollet den 16 december

rättigheterna och biträdande 1961 till den allmänna generalselcreterare överenskommelsen

rörande Europarådets privilegier och immu-

nitet SÖ 1962:55

12 Internationella Medlemmarnas Konventionen den 18 cen- repre-

18 Författningsförslag

tralorganet för biläg- sentanter i organet och 1965 bilägmars om gandet av investerings- med tjänst gande investepersoner av tvister hos eller uppdrag ringstvister mellan av stat detta samt ledamöterna och medborgare i förlikningskom- stat SÖ av annan mission, skiljedomstol 1966:51 eller kommitté som inrättats enligt den i kol. 3 angivna konventionen ävensom de personer som på annat sätt medverkar i förfaranden enligt konventionen

13 Asiatiska utveck- Ledamöterna ban- Överenskommelse den av lingsbanken kens styrelse och 4 december 1965 per- om soner med tjänst hos upprättande av eller uppdrag av ban- Asiatiska utvecklingsken banken SÖ 1967:65

14 Ledamöterna den Internationell konvenav kommitté flit de tion den 19 december mänskliga rättigheter- 1966 om medborgerna och de förliknings- liga och politiska rätkommissioner tigheter SÖ 1971:42 som inrättats enligt internationella konventionen

om medborgerliga och

politiska rättigheter

15 Andra sådana Europeisk överenspersoner än som anges vid 6 och kommelse den 6 maj 12 ovan, vilka med- 1969 om personer som verkar i förfarande vid medverkar i förfarande europeiska kom- vid europeiska kommissionen och domsto- missionen och domlen för de mänskliga stolen för de mänskliga rättigheterna, rättigheterna SÖ samt personer, vilka medverkar 1971:48 i förfarande vid Europarådets ministerkommitté vid dess

F öifattningsförslag 19

behandling av rapport från europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna

16 Internationella tele- Medlemmarnas Protokoll om privirepresatellitorganisationen sentanter i organi- legier, friheter och Intelsat sationens församling, immuniteter för representantema i Intelsat den 19 maj organisationens signatär- 1978 SÖ 1979:15 möte, organisationens tjänstemän och persomedverkar i ner som skiljedomsförfarande jämte ovannämnda personers familjemedlemmar

17 Internationella olje- Konvention den 18 skadefonden december 1971 om

upprättande av en

internationell fond för ersättning skador av orsakade av förorening olja SÖ genom 1975:43 SÖ 1995:19

18 Afrikanska utveck- Ledamöterna i fondens Överenskommelse den lingsfonden styrelse och personer 29 november 1972 om

med tjänst hos eller upprättande av

uppdrag fonden Afrikanska utveckav lingsfonden SÖ 1 973 :69

19 Nordiska minister- Personer med Avtal den 13 maj 1987 anrådets sekretariat och ställning vid angivna den rättsliga ställom Nordiska rådets sekretariat jämte deras ningen för Nordiska presidiesekretariat familjemedlemmar ministerrådets sekretariat och Nordiska

rådets presidiesekre-

tariat SÖ 1989:60

20 F örfattningsförslag

20 Europeiska centret Medlemmarnas Protokoll fogat till repreför medellånga väder- sentanter i centret och konventionen den ll prognoser personer med tjänst oktober 1973 om upphos eller uppdrag av rättandet ett av eurocentret peiskt centrum för medellånga väderprognoser, vilket protokoll avser immunitet och privilegier för centret SÖ 1975:48

21 Europeiska Medlemmarnas Protokoll den 12 juli organisationen för representanter i 1974 privilegier orga- om astronomisk forskning nisationen och perso- och immuniteter för rörande södra stjäm- med tjänst hos eller den europeiska organiner himlen uppdrag sationen för astronoav organisationen misk forskning rörande södra stjärnhimlen SÖ 1975:49

22 Europeiska rymd- Medlemmarnas Bilaga 1 till konvenrepreorganet ESA sentanter i rymd- tion den 30 maj 1975 organet och personer angående upprättande med tjänst hos eller av ett europeiskt rymduppdrag detta SÖ 1976:53 av organ

23 Nordiska inves- Överenskommelse den teringsbanken 4 december 1975 om upprättande av Nordiska investeringsbanken SÖ 1976:3

l

24 Internationella 1 983 års intematio-

kaffeorganisationen nella kaffeavtal SÖ

1983:41

25 Europeiska patent- Medlemmarnas Protokoll angående repreorganisationen sentanter i organisa- den europeiska patenttionens förvaltningsråd organisationens och sådana represen- privilegier och immutanters makar samt nitet, vilket utgör del personer med tjänst av den europeiska hos det europeiska patentkonventionen

Författningsförslag 21

patentverket och dessa den 5 oktober 1973

familjer SÖ 1980:2 personers ävensom personer med uppdrag organisaav tionen

26 Internationella Medlemmars Protokoll om privior- repreganisationen för sentanter i organisa- legier och immunitet telekommu- tionen, representanter i för INMARSAT den l

maritima

satellit organisationens december 1981 SÖ nikationer via INMARSAT signatärmöten och 1984:60 , med tjänst personer hos eller uppdrag av organisationen jämte ovannämnda personers familjemedlemmar

utveck- Ledamöterna i bankens Överenskommelse den 27 Afrikanska lingsbanken styrelse och personer 4 augusti 1963 om

med tjänst hos eller upprättandet av Afri-

uppdrag banken kanska utvecklingsav banken SÖ 1982:82

28 Förenta nationernas Medlemmarnas Stadga den 8 april repreorganisation för sentanter i organisa- 1979 för Förenta industriell utveckling tionen och nationernas organisapersoner UNIDO med tjänst hos eller tion för industriell organisa- utveckling SÖ uppdrag av tionen 1980:14

29 Europeiska tele- Partemas och signa- Konvention den 15 juli

satellitorganisationen täremas representanter 1982 om upprätttande EUTELSAT i organisationen, orga- av den europeiska tele-

nisationens tjänstemän satellitorganisationen jämte deras familje- EUTELSAT. Proto-

medlemmar samt koll privilegier och

per- om med uppdrag immunitet for soner av organisationen EUTELSAT den 13 februari 1987 SÖ

1984:1 sö 1988:45

30 Interamerikanska Ledamöterna i bankens Avtal den 8 april 1959

utvecklingsbanken styrelse och personer om upprättande av

22 Författningsförslag

med tjänst hos eller Interamerikanska uppdrag av banken utvecklingsbanken SÖ 1977:16

31 Mellanstatliga or- Medlemsstatemas Fördraget den 9 maj reganisationen för inter- presentanter i 1980 internationell orga- om nationell järnvägstrañk nisationen, jämvägstrañk COTIF personer

OTIF med tjänst hos sö 1985:16

organisationen och sakkunniga utsedda av organisationen

32 Europeiska orga- Medlemmarnas Protokoll privileom nisationen för ut- representanter i gier och immunitet för nyttjande av meteoro- organisationen, EUMETSAT den l orgalogiska satelliter nisationens tjänstemän december 1986 SÖ EUMETSAT jämte deras familje- 1987:21 medlemmar samt personer med uppdrag av organisationen

33 Multilaterala inves- Ledamöterna i Konventionen den 11 orgateringsgarantiorganet nets råd och styrelse oktober 1985 om upp- MIGA samt med rättande det multipersoner av tjänst hos organet laterala investeringsgarantiorganet Lag 1987:1122 SÖ 198 13

34 Ledamöter och Europeisk konvention experter i kommittén den 26 november 1987 upprättad enligt den euro- till förhindrande av peiska konventionen tortyr och omänsklig till förhindrande eller förnedrande beav tortyr m.m. handling eller bestraffning Lag 1988:696 SÖ 1988:37

35 Europeiska banken Ledamöterna i bankens Överenskommelse den för återuppbyggnad styrelse och 29 maj 1990 personer om och utveckling med tjänst hos eller upprättande Euroav EBRD uppdrag banken peiska banken för av

Författningsförslag 23

återuppbyggnad och

utveckling med av Sverige anmäld reser-

vation Lag 1991:129

SÖ 1991:6

36 Europarådets fond Ledamöterna i fondens Tredje tilläggsprotoför bosättning och styrelse, administrativa kollet den 6 mars 1959 regional utveckling råd och gransknings- till den allmänna överkommitté och deras enskommelsen rörande rådgivare, tekniska Europarådets privileexperter och sekreterare. gier och immunitet Personer med tjänst med av Sverige anhos fonden jämte deras mäld reservation Lag familjemedlemmar 1991:440 SÖ 1992:42

37 NORSAD-fonden Medlemmarnas Avtal den 31 januari repre-

och NORSAD-fondens sentanter i fondens gu- 1990 om upprättande

exekutivsekretariat vemörsstyrelse, med- NORSAD-fonden av lemmar exekutiv- och NORSAD-fondens av sekretariatets styrelse exekutivsekretariat samt med med införda ändringar personer

tjänst hos exekutiv- januari 1993 Åtagan-

sekretariatet det i 14 § e i NORSAD-fondens NORSADresp. fondens exekutivsekretariats stadga skall fullgöras genom att bestämmelserna i konventionen den 21 november 1947 om

privilegier och im-

munitet för Förenta nationernas fackorgan tillämpas Lag 1993:550 SÖ 1992:48 SÖ 1995:83

38 Domstolens förlik- Konventionen den 15 ningsmän, skiljedo- december 1992 om och sekreterare förlikning och skiljemare

24 F örfattningsförslag

samt parternas ombud dom inom ESK Lag och juridiska biträden 1993:1299 SÖ 1993:61

39 Organisationen för Medlemmarnas Förenta nationernas repreförbud mot kemiska sentanter i organisa- konvention den 30 vapen tionen, personer med november 1992 om tjänst hos eller uppdrag förbud mot utveckling, av organisationen och produktion, innehav observatörer under och användning av inspektion kemiska samt vapen om deras förstöring Lag 1994:120 SÖ 1993:28

40 Internationella tri- Tribunalens ledamöter, Stadga för interbunalen för brott i f.d. åklagaren och dennes nationella tribunalen Jugoslavien personal, registratorn för brott i f.d. och dennes personal Jugoslavien fastställd samt personer som på genom FN:s säkerannat sätt medverkar i hetsråds resolution 827 tribunalen den 25 maj 1993 Lag 1994:570 SÖ 1997: 45 41 Europeiska orga- Medlemsstatemas Den internationella nisationen för säkrare representanter i Eurocontrolkonvenorga-

tlygtrafiktjänst nisationen, organisa- tionen samarbete

om

Eurocontrol tionens personal jämte för luftfartens säkerhet

deras familjemedlem- med i Bryssel 1981 mar som ingår i vidtagna ändringar hushållet samt SÖ 1995:81 Organets generaldirektör

42 Internationella in- Personer med tjänst Överenskommelsen stitutet för demokrati hos eller uppdrag mellan Sverige och av och fria val Interna- institutet samt deras Internationella insti-

tional IDEA familjemedlemmar tutet för demokrati och

fria val immunitet om och privilegier för institutet och dess anställda SÖ 1995:67

F öifattningsförslag 25

43 Internationella tri- Tribunalens ledamöter, Stadga för Interbunalen för Rwanda åklagaren och dennes nationella tribunalen personal, registratom för Rwanda fastställd och dennes personal genom FN:s säkersamt personer som på hetsråds resolution 955 annat sätt medverkar i den 8 november 1994 tribunalen SÖ 1997:46

44 Internationella Företrädare för kon- Förenta nationernas havsbottenmyndig- ventionsparter som havsrättskonvention av heten deltar i möten med den 10 december 1982, församlingen, rådet artiklarna 176-185 och eller med försam- bilaga IV artikel 13 lingens eller rådets prop. l995/96:l40 organ samt generalsekreteraren och myndighetens personal

45 Internationella Domstolens ledamöter Förenta nationernas havsrättsdomstolen havsrättskonvention av den 10 december 1982, bilaga VI artikel 10 prop. l995/96:l40

46 Europeiska univer- Företrädare för de för- Konventionen om sitetsinstitutet dragsslutande staterna grundandet av ett och deras rådgivare, europeiskt universiföreträdare för Euro- tetsinstitut den 19 av

peiska gemenskapema, april 1972 prop.

personal vid institutet 1996/97:5 inklusive familjemedlemmar och andra personer som är knutna till institutet

47 Europol Medlemmarna i Euro- Konvention som utarpols Europols betats på grundval av organ, direktör, biträdande artikel K 3 i Fördraget direktörer och tjänste- Europeiska om män unionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå Europolkonventionen med

26 F örfattningsförslag

protokoll om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän, utarbetat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen och artikel 41.3 i Europolkonventionen prop. 1997/98:31

Personal som ställs till Konventionen den 26 48 förfogande av en september 1986 i hänbiståndsgivande part delse av kämteknisk samt utrustning och olycka eller radioegendom som införs i aktiva ämnen prop. Sverige, dock med de 1990/9l:180 inskränkningar som följer av förklaringar som Sverige avgett i anslutning till konventionen

49 Främmande stats mili- Avtal i Bryssel den 19 tära styrka och dess juni 1995 prop. personal som deltar i 1995/96:37 utbildning för fredsbefrämjande verksamhet inom ramen för Partnerskap för fred när det gäller import och export från Sverige

Férfattningsfbrslag 27

Bilaga 2

immunitetoch/ellerprivilegier gäller för följande

Internationellasammanslutningar Personer "Överenskommelse"

Främmande stats Wiendokumentet observatörer,inspektörer 4 mars 1992 om ochmedlemmari ut- förtroende-och värderingsgrupp som ut- säkerhetsskapande övar uppdrag somavses i åtgärder SÖ Wiendokumentetden4 mars 1992 om förtroendeoch säkerhetsskapande åtgärder samt derasmedföljandefamiljemedlemmar

Biträdandepersonaltill sådana inspektörerochmedlemmar av en utvärderingsgrupp

Institutioner inom OSSE Permanenta delegationer, Punkterna 3-16 i bilagan till somanges i lagen1994:716 personersom är tjänstemän det av ministerrådetinom om rättslig ställning för vid dessainstitutioneroch konferensen om säkerhetoch institutioner inom egendom samarbetei Europa den dec. l konferensen om säkerhet 1993 fattadebeslutet om rättsochsamarbetei Europa kapacitet samt immunitetoch privilegier SÖ 1997:47

29 l

3 Utredningens uppdrag och arbete

Utredaren skall enligt direktiven utreda den nuvarande utfommingen

av 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall och analysera de problem som är förenade med denna. Utredaren skall utvärdera den

lagstiftningsmetod som används för att införliva bestämmelser om

immunitet och privilegier med svensk rätt. Utredaren skall vidare beakta folkrättsliga aspekter. Härvid skall särskilt uppmärksammas de

problem som följer av att bestämmelser om immunitet och privilegier i

vissa fall tenderar att vara oklara och svårtolkade. Utifrån resultatet av analysen och utvärderingen skall utredaren utforma förslag till de förändringar av lagstiftningen som anses nödvändiga. Utredaren skall härvid väga samman intresset av att myndigheterna effektivt och säkert skall kunna tillämpa bestämmelserna med kravet på att lagstiftningen skall överensstämma med de folkrättsliga åtagandena. I övrigt är utredaren oförhindrad att ta upp sådana frågor och lägga fram de förslag som anses nödvändiga. Utredaren har sammankallat sju stycken sammanträden med utredningens experter. I syfte att närmare analysera de problem som är förenade med tillämpningen av lagstiftningen har utredaren genomfört intervjuer med företrädare For följande myndigheter och organisationer; Sjötullen i Stockholm, Generaltullstyrelsen, tullmyndigheten i Malmö, polismyndighetema i Stockholm och Malmö, skattemyndighetema i Stockholm och Malmö, särskilda skattekontoret i Ludvika, Riksskatteverket, International IDEA samt World maritime university. Förenta staternas, Danmarks, Schweiz och Italiens utrikesministerier lämnat redogörelser för hur internationella överenskommelser införlivas i respektive länder. Utredaren har även besökt det danska utrikes-

ministeriet, UNICEF:s inköpsorganisation och Östersjörådets MR-

kommissarie för att undersöka den danska tillämpningen av bestäm-

melser om immunitet och privilegier.

4 Tidigare regleringar

Fram till 1960-talets mitt har svensk lag innehållit endast ett fåtal bestämmelser om immunitet och privilegier. Reglerna har huvudsakligen gällt främmande stats representanter och egendom i Sverige. Genom Kungl. brev den 10 februari 1769 utfärdades vissa bestämmelser om privilegier för utländska sändebuds tjänstefolk. Bestämmelser om immunitet och privilegier för främmande staters representanter och egendom har också funnits i vissa författningar t.ex. som

brottsbalken, skatte- och tullförfattningar, folkbokföringsförordningen,

utlänningslagen och i viss speciallag. I den mån bestämmelser saknades på området fick svenska myndigheter vid sina ställningstaganden i dessa frågor tillämpa internationell rätt och sedvänja. Bestämmelser om särskilda förmåner för vissa internationella organisationer har funnits i särskild lagstiftning sedan 1947. År 1966 reglerades för första gången immunitet och privilegier för främmande staters representanter och egendom i lag också en som omfattade vissa internationella organisationer, SFS 1966:661. 1966 års lag var, utöver de två första paragrafema, så konstruerad att lagtexten i en paragraf angav vilka organisationer och i en annan vilka fysiska personer som tillförsäkrades immunitet och privilegier. Lagen innehöll inte några närmare bestämmelser vilka förmåner de om som uppräknade subjekten hade rätt till. I detta avseende hänvisades till den stadga eller överenskommelse som i Varje särskilt fall tillämplig, var utan att det närmare angavs var denna kunde återfinnas. De olika internationella stadgoma eller överenskommelserna hade ofta utländsk text som blev direkt tillämplig svensk lag. som Lagändringar behövde göras upprepade gånger med korta mellanrum på grund av att Sverige tillträdde ett ökande antal internationella överenskommelser om inrättande av internationella organisationer för vilka gällde immunitet och/eller privilegier. I den utsträckning det aktuella internationella organet överhuvudtaget passade in i en viss paragraf krävde lagens konstruktion oftast ändringar i flera paragrafer samtidigt. Vissa subjekt ansågs inte falla in under de existerande uppräkningama i lagens 3 och 4 och det blev nödvändigt att lägga till

32 Tidigare regleringar

paragrafer i lagen samt numrera om de efterföljande paragrafema. nya Med tiden korn lagen därför att förlora i överskådlighet och klarhet.

Lagen byggde på den s.k. inkorporeringsmetoden. Vissa bestäm-

melser i Wienkonventionerna diplomatiska respektive konsulära om förbindelser arbetades dock in i gällande författningar för att underlätta tillämpningen på de områden där dessa bestämmelser kom att få störst praktisk betydelse för de tillämpande myndigheterna.

5 Gällande rätt

l Inkorporering

I 1976 års lag immunitet och privilegier har lagstiftaren behållit

om metoden att inkorporering införliva bestämmelser om immunitet genom

och privilegier. Lagen innehåller paragrafer som hänvisar till

sex internationella överenskommelser, vilka innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier. I ytterligare paragraf regleras immunitet en och privilegier för internationella finns upptagna i bilaga organ som en till lagen och knutna till sådana organ. På samma sätt som personer gällde enligt 1966 års lag finns alltså de materiella bestämmelserna inte

i lagen utan i internationella överenskommelser publicerade iSveriges

internationella överenskommelser SÖ. Detta innebär att bestämmelser utgör svensk lag inte finns i SFS. Publiceringen i SÖ sker som

med stöd 14 § lagen 1976:633 kungörande lagar och andra

av om av författningar och förordningen 1990: 1070 publicering av Sveriges om internationella överenskommelser. Avtalen inkorporeras inte i sin helhet utan endast såvitt gäller bestämmelserna immunitet och privilegier. Dessa bestämmelser, om liksom de EG-rättsliga bestämmelser skall tillämpas i Sverige som enligt lagen 1994:1500 med anledning Sveriges anslutning till den av Europeiska unionen, har företräde framför bestämmelser i andra författningar. Lagen tar över också tillkomna författningar, om inte senare annat uttryckligen sägs.

5.2 Internationella organisationer

Bestämmelser immunitet och privilegier för internationella organ om och med anknytning till sådana införlivas genom 4 personer organ Av bestämmelsen framgår att för anges i en bilaga till lagen organ som och med anknytning till sådant gäller immunitet eller personer organ

2 180150

34 Gällande rätt

privilegier "enligt vad som har bestämts i stadga eller avtal som är i

kraft i förhållande till Sverige". Bilagan, som är utformad som en tabell, innehåller i dag 50 organ och/eller personkategorier. Tabellen redovisar vilket och vilka organ personkretsar som omfattas samt vilket avtal innehåller de som materiella bestämmelserna.

En förutsättning för tillämplighet är att det aktuella avtalet är i kraft i

förhållande till Sverige. Vid undertecknandet eller ratifikationen ett av multilateralt avtal vet ofta inte när detta kommer att träda i kraft. man Det är vanligt att denna tidpunkt inträder viss tid efter det att ett en angivet antal länder har ratificerat avtalet. En vanlig metod vid tillägg i

bilagan till lagen under senare tid har därför varit att riksdagen beslutat

om ändringen, d.v.s. att det aktuella organet skall föras in i bilagan, samt angivit att ändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När regeringen får meddelande om att det stipulerade antalet ratiñkationer har kommit in och alltså vet när avtalet kommer att träda i kraft, kan lagändringen förordnas att gälla från och med dag. samma Metoden innebär att det krävs två regeringsbeslut, nämligen först för att promulgera lagändringen och senare för att förordna om ikraftträdande. Regeringen har dock under åren använt olika metoder för att sätta

ändringar i bilagan i kraft. Under en tid var det vanligt att sätta ändringen i kraft i samband med riksdagens godkännande av den

aktuella överenskommelsen. Då beslutade riksdagen att ändringen skulle träda i kraft en eller två veckor efter det att bestämmelsen kommit ut av trycket. Detta innebar att de svenska bestämmelserna kunde vara i kraft långt innan avtalet blev bindande för Sverige. Så är exempelvis fallet med Sveriges medlemskap i den Afrikanska utvecklingsbanken. Avtalet trädde i kraft den 30 december 1982, men ändringen av bilagan hade trätt i kraft redan i augusti 1980, vid vilken tidpunkt Sverige ännu inte hade ansökt om medlemskap. I övergångsbestämmelsema saknas genomgående ett angivande av

att ändringen inte skall tillämpas förrän vid en senare icke känd tid-

punkt. Detta framgår av 4 § som anger som förutsättning för tillämpningen att avtalet är i kraft. För att myndigheterna skall det veta om aktuella avtalet är i kraft i förhållande till Sverige krävs att regeringen tillkännager ikraftträdandet. Detta är bakgrunden till att regeringen enligt 4 § skall kungöra vid vilken tidpunkt ett avtal träder i kraft eller har upphört att gälla. Under tiden den l juli 1987 till den l juli 1997 har inga sådana kungöranden gjorts. Den l juli 1997 utgavs ett nytt kungörande som återfinns i SFS 1997:595.

Gällande rätt 35

5.3 Immunitet och privilegier till följd av

internationella överenskommelser

Lagen innehåller paragrafer med bestämmelser om immunitet och

sex privilegier har slagits fast i internationella överenskommelser, men som inte kan omfattas 4 § i den nuvarande utfornmingen. I vissa fall som av beror detta på att överenskommelsema inte är knutna till internationella och i andra fall på att överenskommelsema inte är folkrättsligt organ bindande och sålunda inte är i kraft i förhållande till Sverige på det sätt som avses i 4

1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser är inte

kopplad till någon internationell organisation. I lagen 2 § anges att de

angivna kategorierna omfattas immunitet och privilegier "enligt"

av konventionen. Samma begrepp används i hänvisningen till 1963 års Wienkonvention konsulära förbindelser 3 §. I den senare om bestämmelsen finns vissa tillägg i fråga hur skall agera i relaom man tion till länder inte har biträtt konventionen eller biträtt denna med som förbehåll.

Lagen innehåller ytterligare fyra paragrafer som hänvisar till inter-

nationella överenskommelser, två har anknytning till varav Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE, tidigare ESK. bestämmelsen gäller observatörer, inspektörer och med- Den ena lemmar utvärderingsgrupper utövar uppdrag som avses i Wienav som dokumentet den 4 1992 förtroende- och säkerhetsskapande mars om åtgärder i Europa 2 § samt familjemedlemmar, administrativ och a

teknisk personal och tjänstepersonal. I bestämmelsen anges att vissa av

de bestämmelser finns i Wienkonventionen om diplomatiska

som förbindelser skall tillämpas. Vad gäller utsträckningen av immunitet

och privilegier hänvisar paragrafen således inte till den överenskom-

melse parterna enats I stället redovisas överenskommelsens som om. innehåll, nämligen att vissa bestämmelser i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser är tillämpliga. Bestämmelsen utgör alltså samtidigt transformering och inkorporering av bestämmelser i en en internationella överenskommelser. Den andra bestämmelsen rör OSSE hänvisar till den immunitet som

och de privilegier följer bilaga till ett ministerrådsbeslut den

som av en 1 december 1993 2 b §. Enligt beslutet skall vissa institutioner inom

OSSE dåvarande ESK, permanenta delegationer, tjänstemän och Viss

egendom åtnjuta immunitet och privilegier. Riksdagen beslutade att ministerrådets beslut skulle publiceras i SÖ. Att dessa överenskommelser regleras särskilt i lagen och inte tas i bilagan beror på den nuvarande utformningen av 4 § som anger upp

36 Gällande rätt

som förutsättning att det är frågan ett mellanstatligt internationellt om organ och att immunitet och privilegier följer ett avtal eller stadga av en som är i kraft i förhållande till Sverige. En mellanstatlig organisation kännetecknas bl.a. av att den upprättats traktat, samt att den genom en utövar en multinationell funktion och att den för ändamålet utrustats med permanenta organ och en egen rättsordning. OSSE uppfyller enligt svensk uppfattning inte kriterierna för att internationell vara en organisation, den anses inte baserad på traktat i folkrättslig mening, en och de beslut tas inom OSSE:s ministerråd är oaktat de är som - "politiskt bindande" inte att betrakta avtal eller stadgor i - som som

folkrättsligt hänseende är bindande för Sverige. Detta framgår

t.ex. av ovannämnda Rom-beslut som säger att ministrarna antog bestämmelserna och att "De rekommenderar att de deltagande staterna genomför dessa bestämmelser med iakttagande sina konstitutionella och av andra krav". Utöver Wienkonventionema regleras två folkrättsligt bindande avtal utanför lagens bilaga. Det är konventionen den 26 september 1986 ena om bistånd i händelse av en kärntelmisk olycka eller nödläge med radioaktiva ämnen. Det stadgas att immunitet och privilegier skall åtnjutas i den utsträckning som anges i konventionen, dock med de

inskränkningar som följer av förklaringar som Sverige har avgivit i

anslutning till konventionen 6§. Bestämmelsen och avtalet - omfattar personal ställs till förfogande biståndsgivande part som av samt utrustning och egendom som förs in i Sverige. Det rör sig i det här fallet inte om en mellanstatlig internationell organisation. Slutligen finns bestämmelse reglerar immunitet och privien som legier vid import till och export från Sverige för främmande stats styrka och dess personal deltar i utbildning för fredsbevarande verksom

samhet inom för Partnerskap för fred, i enlighet med avtal

ramen som är i kraft i förhållande till Sverige 7 §. Det avtal här är i som avses en Bryssel 1995 daterad överenskommelse. Inte heller i detta fall rör det sig om en mellanstatlig internationell organisation.

5.4 Bemyndigande till regeringen

Lagen innehåller ett bemyndigande till regeringen att, efter avtal med organ som finns upptaget i bilagan till lagen, meddela föreskrifter om immunitet och privilegier för andra än sådana i personer som anges bilagan till lagen 5 §. Förutsättningen för att regeringen skall få utnyttja detta bemyndigande är att föreskriftema är "av sådant slag som anges i 8 kap. 3 § regeringsformen". I denna bestämmelse regleras vilka föreskrifter måste meddelas lag, vilket bl.a. gäller som genom

Gällande rätt 37

skatter och föreskrifter om brott och rättsverkan av brott. Till sin ordalydelse är bestämmelsen motstridig, i det att bemyndigandet kan läsas som att det gäller just det obligatoriska lagområdet. Någon särskild erinran att förordnandet bara får avse ämnen som anges i 8 kap. 7 § om RF ansågs inte nödvändig vid införandet av 1976 års lag. I detta lagrum finns uppräkning de ämnen över vilka regeringen, efter firen av ordnande i lag, fär meddela föreskrifter. Här finns b1.a. frågor om utlännings vistelse i Sverige och in- eller utförsel av varor. Det är inom detta delegerbara område regeringen har förordnat om immunitet och privilegier.

I praktiken har bestämmelsen huvudsakligen kommit till användning

vid konferenser i Sverige anordnade FN:s fackorgan, oftast i samav arbete med den svenska regeringen. Förordnandet har då utformats som ett avtal mellan regeringen och den aktuella organisationen. Dessa avtal har inte publicerats.

6 Folkrätt

1 Allmänt

Folkrätten är ett nonnsystem som reglerar staters inbördes offentligrättsliga förhållanden. Folkrätten är tämligen rudimentär i jämförelse med andra rättsordningar. Den saknar ett lagstiftande, ett dömande och ett exekutivt organ i egentlig mening. I viss mån ersätts

den lagstiftande funktionen av internationella överenskommelser. En

skillnad kvarstår dock, nämligen att internationella överenskommelser endast binder parterna. De internationella domstolarnas domsrätt begränsas i princip till de stater som underkastat sig densamma. Några internationella kan verkställa internationella domstolars organ som domar existerar inte i praktiken. Efterlevnaden blir beroende av om den aktuella staten frivilligt rättar sig efter domen. I modern tid har folkrätten kommit att utveckla allt fastare former genom tillkomsten av ett flertal internationella organisationer. Förenta Nationerna är ett tydligt exempel på detta. FN:s har visserligen organ ingen lagstiftande makt men har medverkat till tillkomsten av ett flertal internationella överenskommelser, s.k. FN-konventioner. Vidare har ett flertal internationella domstolar inrättats som t.ex. den internationella domstolen i Haag samt två lcrigsförbrytartribunaler. Slutligen kan FN:s säkerhetsråd fatta vissa för medlemmarna bindande beslut.

6.2 Folkrättens rättskällor

Folkrätten kan sägas bestå två huvuddelar, sedvanerätten, d.v.s. en av allmän praxis godtagits gällande internationell rätt, och som som traktaträtten, d.v.s. internationella överenskommelser. Sedvanerätten anses binda alla stater, oberoende av samtycke, medan traktaträtten endast binder avtalspartema. Artikel 38 i den Internationella domstolens stadga, vilken endast

gäller för domstolen men ändå får anses utgöra ett uttryck för en allmän

40 F olkrätt

uppfattning om vilka rättskälloma är, anger att följ ande rättskällor skall användas vid slitande av tvister inför den internationella domstolen; a, allmänna eller speciella överenskommelser, d.v.s. traktater, internationell sedvänja, allmänna av de civiliserade folken erkända rättsgrundsatser, rättsliga avgöranden och e, doktrin. Domstolen kan också avgöra ett mål efter billighet och lämplighet, om parterna samtycker. Detta beror på att folkrätten till viss del anses utgöra dispositiv rätt eftersom staterna binder sig älva genom traktater. Vissa

grundläggande normer för ordningen i statssamñmdet anses dock

tvingande, s.k. jus cogens.

6.3 Internationella

organisationer som folkrättsligt subjekt

I modern tid har internationella organisationer som tillkommit genom traktater och som har en fast institutionell struktur kommit att betraktas som folkrättsliga subjekt. Organisationerna har ofta genom traktaten

erhållit uppgifter vilkas genomförande förutsätter att de inordnas i det

follqättsliga systemet. De har i vissa fall erhållit kompetens att träffa beslut binder medlemmarna och träffa avtal med andra som organisationer och stater. Vissa traktater innehåller därför en förpliktelse för medlemsstaterna att i sin interna rätt erkänna organisationens rättssubj ekt.

6.4 Folkrätt och nationell rätt

Förhållandet mellan folkrätten och den nationella rättsordningen har länge diskuterats och ofta med politiska övertoner. Den ena inriktningen argumenterade för statens självständighet och oberoende baserad på ett rättspositivistiskt synsätt medan den andra inriktningen argumenterade för progressiv intemationalism med naturrättsliga en inslag. Utifrån dessa utgångspunkter har det utvecklats två olika skolor, den dualistiska och den monistiska skolan.

6.4. l Dualism

Det dualistiska synsättet innebär att folkrätten och den nationella rätten utgör två skilda rättssystem med olika rättskällor, rättsobjekt och olika innehåll. De två rättssystemen verkar oberoende av varandra. Enligt

Folkrätt 41

detta synsätt är det endast staten som binds de folkrättsliga förav pliktelsema. Myndigheter, inklusive domstolar, och medborgare anses inte bundna. De nationella domstolarna tillämpar endast nationell rätt. Enligt det dualistiska synsättet krävs ett särskilt införlivande för att en internationell överenskommelse skall bli en del av den nationella rättsordningen. Utan ett sådant aktivt införlivande kan inte enskilda fysiska eller juridiska personer åberopa den internationella överenskommelsen inför myndigheter och domstolar. Kompetensen att införliva internationella överenskommelser i dualistiska rättssystem tillkommer vanligtvis det lagstiftande organet.

6.4.2 Monism

Det monistiska synsättet innebär att folkrätten och den nationella rätten är delar av samma rättssystem. Folkrätten anses binda även myndigheter och medborgare och i konsekvens därmed blir internationella överenskommelser åberopbara inför nationella domstolar och myndigheter utan någon mellanliggande åtgärd för införlivande. I de flesta monistiska rättssystem folkrätten utgöra den överordnade rättsanses ordningen. Detta innebär att en nationell rättsregel som står i strid med folkrätten är ogiltig. Även folkrätten enligt det monistiska synsättet ha giltighet om anses i det nationella rättssystemet utan någon nationell reglering, har några traditionellt monistiska stater valt att ge internationella överenskommelser giltighet genom en reglering i konstitutionen, se bl.a. art. VI i Förenta Statemas konstitution. Vanligare är emellertid att detta fastslås i praxis eller i doktrinen. Den praktiska skillnaden mellan ett monistiskt och ett dualistiskt system är sålunda att det i det senare i princip krävs särskild lagstiftningsåtgärd för att en internationell en överenskommelse skall bli en del av den nationella rättsordningen.

6.5 Det svenska synsättet

Sveriges förhållande till folkrätten har länge kännetecknats av en viss kluvenhet. Å sidan har Sverige varit tillskyndare interena en av nationellt samarbete, å andra sidan har Sverige markerat sin men suveränitet och sitt oberoende genom den sedan länge hävdade dualismen. I Sverige finns inga konstitutionella regler om införlivande av vare sig den allmänna folkrätten eller internationella överenskommelser. Det finns emellertid enstaka lagrum att folkrättsliga grundsatser som anger

42 Folkrätt

skall tillämpas. Så är t.ex. fallet med brottsbalkens BrB 2 kap. 7 §

beträffande begränsningar i jurisdiktionsrätten som följer av den allmänna folkrätten och BrB 22 kap. ll § som hänvisar till folkrättens definition av folkrättsbrott. Enligt stadgad praxis från Högsta domstolen, Regeringsrätten och Arbetsdomstolen är en internationell överenskommelse inte direkt tillämplig i svensk rätt. För att den skall bli det krävs sålunda att den har överförts till nationella bestämmelser. De metoder står till buds som för att införliva en internationell överenskommelse i den svenska rättsordningen är transforrnering och inkorporering.

6.5. 1 Transformering

Transformering innebär att bestämmelser i internationella överenskommelser införlivas med den nationella rättsordningen genom att de omarbetas till författningstext. Härvid används samma teknik med avseende på systematik och språkbruk som vid rent intern lagstiftning. Transforrneringens omfattning i de enskilda fallen beror på i vilken utsträckning konventionsbestämmelsema saknar motsvarighet i eller strider mot gällande lagstiftning. Ibland måste hela det materiella innehållet i överenskommelsen transformeras. I andra fall kan lagstiftaren konstatera att flertalet bestämmelser i överenskommelsen stämmer överens med gällande rätt, medan enstaka bestämmelser kräver en transfonnering. Detta kan ske genom obetydliga ändringar i gällande bestämmelser eller genom helt nya bestämmelser vilka antingen tas in i befintliga författningar eller utfärdas i form av en särskild författning. Slutligen kan man i vissa fall konstatera att inga lagstiftningsåtgärder behöver vidtas, dvs. att det råder s.k. normharmoni. När internationella överenskommelser införlivas genom transfonnering framgår det vanligen inte av författningstexten att denna har tillkommit på grund internationell överenskommelse. När en helt av en lag utfärdas förekommer det dock särskild hänvisning sker i ny att en rubriken eller i ingress. Det bör observeras att de nationella bestämen melserna är tillämpliga när den svenska författningen trätt i kraft, oavsett om den internationella överenskommelsen då har trätt i kraft. I Sverige har tranfonnering varit den huvudsakliga metoden för införlivande av överenskommelser fram till vårt medlemskap i EU. Fördelen vara att man överför bestämmelserna till svensk rätt anses med teknik och ett språkbruk är välkända for berörda myndigen som heter och allmänhet. En nackdel med metoden vara att det kan uppstå skillnader anses mellan den internationella överenskommelsen och den svenska

Folkrätt 43

författningstexten. I samband med att den svenska författningstexten utarbetas måste man förutse de olika situationema som kan komma att aktualiseras i anledning av överenskommelsen. Enligt ett uttalande i utredningen "Intemationella överenskommelser och svensk rätt" SOU

1974:100 skall i händelse av skillnader mellan den transformerade

konventionsbestämmelsen och motsvarande bestämmelse i den internationella överenskommelsen den svenska bestämmelsen äga företräde. Detta uttalande skall jämföras med art. 27 i Wienkonventionen om traktaträtten, i vilken det föreskrivs avtalspart inte kan åberopa att en bestämmelser i sin interna rättsordning för att rättfärdiga sin underlåtenhet att fullgöra en traktat. En variant av transforrnering är transformering genom översättning. Detta innebär konventionstext är utformad på främmande att en som språk tas in i den svenska författningen i en mer eller mindre ordagrann översättning. I motsats till vad som gäller vid inkorporering är det i detta fall, enligt svensk uppfattning, den svenska översättningen och inte den autentiska författningstexten som är gällande rätt. En fördel med att transformera genom översättning anses vara att detta är tids- och arbetsbesparande. En annan fördel anses vara att tekniken underlättar konfonn tolkning av överenskommelsen, då en vägledning kan sökas från utslag av domstolar utanför landets gränser. En nackdel med metoden anses vara att internationella överenskommelser är utformade med en främmande lagstiftningsteknik. Det kan därför vara svårt för myndigheter och allmänhet att tillämpa lagstiftningen. En nackdel anses vara att översättningama kan annan vara bristfälliga.

6.5.2 Inkorporering

Inkorporering innebär att en internationell överenskommelse eller delar denna skall gälla i Sverige. Bestämmelserna inkorporeras av att det i författning att hela överenskommelsen eller genom en anges vissa bestämmelser i denna skall gälla som svensk lag. Den främsta fördelen med metoden anses vara att proceduren är betydligt mindre tids- och arbetskrävande. Bestämmelserna överförs till svensk rätt i oförändrat skick. Eftersom rättstillämpningen grundas direkt på text också används myndigheter och enskilda i en som av andra konventionsstater, blir det naturligt att vid tillämpningen ta hänsyn till den praxis som utbildas i dessa stater. En nackdel praktisk natur är att texten till överenskommelsen inte av alltid publiceras i anslutning till den svenska författningstexten.

44 F olkrätt

Under senare år har inkorporering blivit allt vanligare. Avgörande har varit nödvändigheten av en enhetlig tolkning och tillämpning av EG-rätten, vilken till skillnad från internationella överenskommelser i allmänhet självständig rättsordning hela tiden utvecklas. - utgör en som

6.6 EG-rätten

Frågan monism och dualism ställs i viss mån på sin spets i och med om Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen. Inom varje medlemsstats territorium skall EG-rätten tillämpas jämte den nationella rätten. EG-rätten binder inte bara medlemsstaterna, dess legislativa organ, domstolar och myndigheter utan även fysiska och juridiska personer. Denna simultana tillämpning av två skilda rättssystem ger upphov till ett flertal problem som inte är olika de som uppstår då en stat tillträder en internationell överenskommelse vars materiella innehåll avser att påverka de nationella rättsordningama. Medlemskapet emellertid upphov till ett problem av större ger komplexitet än det nämnda. De EG-rättsliga fördragen skapar en ovan helt ny rättsordning och varje medlemsstat har erkänt den nya rättsordningen med all dess oförutsedda och potentiella utveckling. Erkännandet innebär rättsordning introduceras på det område att en ny tidigare reglerats den nationella rättsordningen, att unionens som av institutioner tillåts att utöva sin myndighet på de områden fördragen medger dem det och att medlemsstat skall tillse att nationella myndigheter avhåller sig från att utöva myndighet i strid med EG-rätten på dessa områden. Detta överensstämmer med doktrinen om begränsning av medlemsstatens suveräna rättigheter till förmån för unionen såsom den definierats av domstolen. Det var oundvikligt att medlemskapet i de flesta medlemsstaterna förutsatte ändring i konstitutionema. I vissa konstitutioner infördes en bestämmelser begränsade suveräniteten, i andra bestämmelser för som överförande eller delegation av makten till förmån för unionen. Oavsett vilken lösning som valts av medlemsstaterna i detta avseende är det viktigt att understryka att EG-rätten inte måste genomgå någon form införlivande för att vara tillämplig i medlemsav staterna. Metoderna för införlivande internationella överensav kommelser transformering och inkorporering är således inte tillämpliga på EG-rätten vilken behåller sin egen karaktär såväl vid tillkomsten som vid tillämpningen. En konflikt mellan EG-rätten och nationell rätt föreligger om en medlemsstat har eller antar bestämmelser som strider mot EG-rätten. Lösningen ligger i principen EG-rättens företräde, en princip som om

Folkrätt 45

är obestridd från EG-rättsligt perspektiv men vars tillämpning vid ett flertal tillfällen skapat problem i de nationella domstolarna. Frågan har inte reglerats i fördragen utan kom upp till prövning inför EG-domstolen för första gången år 1964 varvid principen om EG-rättens företräde fastslogs. Utgången har bekräftats i ett flertal efterföljande mål inför EG-domstolen. I ett avgörande år 1978 gick domstolen ett steg längre och fastslog i sina domskäl att varje nationell domstol måste tillämpa gemenskapsrätten i dess helhet och åsidosätta varje nationell föreskrift som må komma i konflikt med den, oavsett om Föreskriften tillkommit före eller efter den gemenskapsrättsliga föreskriften. Domstolen uttalade vidare att nationella domstolar självmant har att vägra att tillämpa nationella föreskrifter står i strid med EG-rätten, även utfärdade som senare sådana, och att den inte behöver begära eller avvakta att dessa föreskrifter först skall sättas ur spel genom lagstiftning eller andra konstitutionella medel.

7 Internationella överenskommelser

ur ett svenskt perspektiv

l Inledning

Den allmänna folkrättens regler har i allt väsentligt kodiñerats i 1969 års Wienkonvention traktaträtten trädde i kraft i förhållande till om som Sverige den 27 januari 1980. Internationella överenskommelser sluts i olika sammanhang och för att täcka varierande behov. Några skriftkrav föreligger inte, även om 1969 års Wienkonventions regler endast gäller skriftliga avtal. Internationella överenskommelser förekommer under flera olika benäm-

ningar såsom traktater, konventioner, deklarationer, protokoll och

akter. Det är emellertid inte benämningen som är avgörande för en överenskommelses rättsliga status, utan överenskommelsens innebörd.

Man skiljer mellan bilaterala traktater avtal mellan två stater och multilaterala traktater avtal mellan flera stater samt unilaterala

åtaganden. Unilaterala akter är ensidiga viljeförklaringar varigenom en stat gör utfástelse. Sådana ensidiga viljetörklaringar måste kommuen niceras for att vinna den effekt d.v.s. rättsvcrkan inträder som avses, normalt genom kommunikationen. Överenskommelser ingås eller tillträds i allmänhet undergenom tecknande avtalet följt ratifikation godtagande eller godkänav av

nande då är den åtgärd binder staten. I vissa fall krävs dock

som som inte ratifikation och då har undertecknandet bindande effekt. I andra fall sker tillträde utan föregående undertecknande genom anslutning eng. "accession" till överenskommelsen. Emellanåt förekommer också att överenskommelser mindre vikt ingås genom att s.k. av ministeriella noter utväxlas mellan ambassadör och, i regel, utrikesen ministern i det land där ambassadören tjänstgör. Avtal som har ingåtts slcriftväxling eng. "exchange of notes" har follcrättsligt samma genom andra avtal. status som

48 Internationella överenskommelser ur ett svenskt perspektiv

I Sverige ingås internationella överenskommelser efter beslut av regeringen, i förekommande fall med riksdagens godkännande. Nedan följer en redogörelse för folkrättsliga och svenska internrättsliga bestämmelser om internationella överenskommelsers ingående och upphörande.

7.2 Regeringens behörighet att ingå

internationella överenskommelser

Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen RF är behörigheten att ingå internationella överenskommelser förbehållen regeringen. Detsamma gäller ändring sådana överenskommelser. I motsats till vad som gäller i av vissa länder kan statschefen eller ett departement, med undantag för de fall då departementet agerar som förvaltningsmyndighet, inte ingå en internationell överenskommelse. Som part anges på svensk sida som regel regeringen, även om t.ex. ett ministerium står som företrädare för den andra staten. Det är även vanligt att "Sverige" eller "Konungariket Sverige" part i ett avtal. Detta svenska synsätt kan leda till anges som problem, särskilt vid bilaterala avtal med en stat som å sin sida kräver att överenskommelserna ingås av en minister eller ett ministerium/departement. Av lO kap. 2 § RF framgår att det i vissa fall krävs att riksdagen godkänner att en överenskommelse ingås. Om det fordras en lagstiftningsåtgärd eller ett anslagsbeslut för att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt överenskommelsen, måste regeringen inhämta riksdagens godkännande. Dessutom krävs att riksdagen godkänner överenskommelser är större vikt, även om det inte krävs någon som av åtgärd som faller inom riksdagens behörighetsornråde. Om rikets intresse kräver det, kan regeringen i de senare fallet överlägga med Utiikesnämnden i stället för att inhämta riksdagens godkännande. Huruvida en fråga skall anses vara av större vikt eller inte avgörs av regeringen under konstitutionellt ansvar. Regeringsformens regler om ingående av internationella överenskommelser är också tillämpliga på ensidiga internationella åtaganden som är folkrättsligt bindande för Sverige. Detta innebär bl.a. att en utfástelse som ett statsråd gör ett annat lands regering måste föregås av ett regeringsbeslut.

Internationella överenskommelser ur ett svenskt perspektiv 49

7.3 Förhandlingsarbetet

En internationell överenskommelse föregås som regel av förhandlingar. Vid förhandling företräds de deltagande staterna av ett eller flera en ombud. Dessa kan biträdas sakkunniga, experter och observatörer. av Tillsammans bildar de förhandlingsdelegation. en Det blir i praktiken vissa skillnader mellan en bilateral och en multilateral förhandling. I den bilaterala förhandlingen har förhandlingsdelegationen motpart och det är därmed endast två en viljor skall jämkas Av de avtal som omfattas av 1976 års som samman. lag är det endast högkvartersavtalen är bilaterala. Dessa avtal som syftar till att lösa fråga, nämligen den immunitet och privilegier en om för organisationen i Sverige. Vid de multilaterala förhandlingarna är betydligt komplicerad. Konventionen om förbud mot processen mera kemiska är ett exempel på omfattande multilateral konvapen en vention. I förhandlingsarbetet deltog ett 140-tal stater. Förhandlingarna pågick under många år och syftet att komma överens om en konvar vention bl.a. skulle innehålla bestämmelser förbud mot framsom om ställning och innehav kemiska samt övervakningsav vapen en

mekanism. Konventionen måste avvägas så att den var acceptabel i olika juridiska och politiska system. Det är då självklart att konven-

tionen i många delar är ett uttryck för en minsta gemensam nämnare. Medlemmarna svensk förhandlingsdelegation förordnas av en vanligen det statsråd inom departement sakfrågan hör hemma. av vars Som regel behöver ett ombud inte ha någon särskild förhandlingsfullmakt. Emellanåt begär emellertid inbjudande stat eller en organisation fullmaktshandling eng. "credentials" skall företes. att en En förhandlingsfullmakt inte den befullmäktigade rätt att underger teckna den överenskommelse förhandlingen utmynnar Härför som krävs särskild fullmakt. Ombudet kan dock parafera eventuella en överenskommelser. En parafering innebär ett fastställande den text av är resultatet förhandlingarna. Ombudet får även underteckna som av eventuella slutakter och slutprotokoll. Dessa brukar innehålla en redogörelse för förhandlingens förlopp och resultatet denna. Underav tecknandet slutakt innebär på intet sätt ett samtycke till att bli av en bunden den eller de överenskommelser akten avser eller som av som

intagits direkt i denna. Detsamma gäller parafering av en avtalstext.

7.4 Undertecknande

Sedan överenskommelse utarbetats uppkommer frågan underen om tecknande. Undertecknandet har olika verkan i olika fall. Vissa

50 Internationella överenskommelser ett svenskt perspektiv ur

överenskommelser blir enligt sin lydelse bindande direkt när de undertecknas. Andra överenskommelser får bindande verkan först sedan undertecknandet följts av ratifikation eller godkännande. I det senare fallet innebär dock undertecknandet att staten i princip är förpliktad att avhålla sig från handlingar skulle kunna omintetgöra som överenskommelsens ändamål och syfte. När det i en överenskommelse att den skall ratiñceras, kan anges den undertecknas utan förbehåll för ratiñkation. I vissa överenskommelser anges emellertid att stat kan uttrycka sitt samtycke till att en bli bunden direkt genom undertecknande eller undertecknande genom följt ratiñkation. Om avsikten är att staten inte omedelbart skall bli av bunden av överenskommelsen, måste därför vid undertecknandet göras ett uttryckligt förbehåll för ratiñkation.

7.5 Beslut om att underteckna nationella

-

bestämmelser

En överenskommelse får undertecknas först sedan regeringen fattat beslut därom. Om undertecknandet har bindande verkan och överenskommelsen enligt 10 kap. 2 § RF skall underställas riksdagen för godkännande, måste detta ha skett innan regeringen kan fatta beslut om undertecknande. Som regel avser regeringens beslut redan fastställd en avtalstext. Det kan undantagsvis förekomma att regeringen måste fatta

beslutet undertecknande innan förhandlingen helt har avslutats.

om Som en förutsättning för ett sådant beslut bör gälla dels att den blivande överenskommelsens text i allt väsentligt fastställts, dels att särskilda skäl föreligger för ett undertecknande utan att den slutliga texten förelagts regeringen. Beslutet att underteckna kan i sådana fall avse en blivande överenskommelse innehåll står i "huvudsaklig överensvars stämmelse" med ett till regeringsbeslutet fogat förslag. Denna formulering av regeringsbeslutet innebär att undertecknande inte får ske, om det görs än marginella sakliga ändringar i den till beslutet fogade mer texten. Som nämnts i föregående avsnitt erfordras enligt folkrättens regler i allmänhet att den som skall underteckna en överenskommelse företer en fullmakt eng. "full powers" för att styrka sin behörighet. Krav på uppvisande av fullmakt föreligger inte statschefen, regeringschefen om eller utrikesministern undertecknar överenskommelse jfr. art. 7 i en Wienkonventionen traktaträtten. Dessa sin ställning om anses genom ha sådan behörighet. Även i vissa andra fall kan det följa praxis av att

Internationella överenskommelser ur ett svenskt perspektiv 51

fullmakter inte behöver uppvisas. Fullmakt behövs t.ex. normalt inte vid skriftväxling. En fullmaktshandling kan utfärdas även i fall då regeringens beslut undertecknande överenskommelse är villkorat på så sätt att om av en undertecknandet skall ske endast den slutliga avtalstexten står i om huvudsaklig överensstämmelse med det till regeringsbeslutet fogade förslaget. Ansvaret för att detta är fallet åvilar då den befullmäktigade.

7.6 Ratifikation och anslutning

Som framgår det föregående avsnittet kan stat i vissa fall bli

av en bunden överenskommelse direkt vid undertecknandet. I andra fall av en krävs däremot att staten därutöver ratificerar överenskommelsen. När överenskommelse redan trätt i kraft, tillträder en stat överensen kommelsen anslutning eng. "accession". Vad sägs i det genom som följande ratiñkation eng. "ratification" gäller även anslutning. om Genom ratifikation uttrycker en stat sitt samtycke till att en överenskommelse blir bindande för staten. Bilaterala avtal ratiñceras genom att parterna utväxlar ratiñkationsinstrument. Ratifikation multilaterala av överenskommelser sker normalt att den ratiñcerande staten genom överlämnar sitt ratifikationsinstrument till den i överenskommelsen utsedde depositarien. Till depositarie utses vanligen ett lands utrikesdepartement eller internationell organisations sekretariat. Deposien tionen eller utväxlingen ratifikationsinstrument utgör den folkrättsav liga formen för att bekräfta samtycke till att bli bunden av en överenskommels. Först någon dessa åtgärder blir staten folkrättsligt. genom av

Kräver överenskommelsen riksdagens godkännande enligt RF 10 kap 2 inhämtas detta genom proposition. Regeringsbeslut om

ratiñkation meddelas när propositionen bifallits. Erfordras inte riksdagens godkännande och behöver inte heller några andra åtgärder vidtas innan Sverige blir bundet överenskommelsen, kan regeringen av besluta undertecknande och ratifikation i ett och samma beslut. om

7.7 Andra former för ingående av

internationella överenskommelser

Det förekommer att internationella överenskommelser innehåller bestämmelser, att ratiñkationen ersätts med andra former för som anger att uttrycka stats samtycke till att vara bunden av överensen

52 Internationella överenskommelser ett svenskt perspektiv ur

kommelsen, t.ex. notifikation. Överenskommelser kan också ingås genom skriftväxling eng. "exchange of notes". Till en del multilaterala överenskommelser kan tillträde ske genom undertecknande åtföljt av deposition av ett godkännandeinstrument eng. "instrument of acceptance". I en bilateral eller multilateral överenskommelse ibland att anges den träder i kraft genom enkla meddelanden mellan signatärstatema, resp. till depositarien, om att överenskommelsen godkänts eng. "notification of acceptance" eller att de konstitutionella kraven för dess ikraftträdande är uppfyllda. Notifikation till depositarien är också en vanlig form för godkännande av ändringar i konventioner när ändringsförfarandet reglerats särskilda bestämmelser. Notifikation kan genom inte ske enbart på grundval av ett regeringsbeslut om underteclmande. När tillträde sker i någon de här åsyftade formerna, förfar på av man samma sätt som vid beslut om ratifikation. Ett beslut att godkänna en överenskommelse eller att verkställa slqiftväxling fattas således i en -

förekommande fall efter riksdagsbehandling av regeringen. Ett sådant

beslut regeringen skall föregå även notifikation att de konstiav en om tutionella kraven för en överenskommelses ikraftträdande är uppfyllda.

7.8 Reservationer

Ibland förekommer det att en stat vid tillträdet till multilateral en överenskommelse önskar göra en reservation i något avseende. Med reservation avses en ensidig förklaring som avges i syfte att utesluta eller modifiera réittsverkningarna av bestämmelserna i en traktat art. 2.1 Wienkonventionen om traktaträtten. En reservation skall avges skriftligen och får endast göras om den

inte är förbjuden enligt överenskommelsens ändamål och syfte se art.

23 och 19 i Wienkonventionen om traktaträtten. I det senare hänseendet kan ibland föreligga olika uppfattningar bland konventionsstatema. Parterna kan därför göra invändningar mot sådana reservationer som de anser strider mot överenskommelsens ändamål och syfte. En invändning mot en reservation får till följd att de bestämmelser som reservationen avser inte blir tillämpliga mellan den reserverande och den invändande staten, så långt invändningen sträcker sig art. 21.3 Wienkonventionen traktaträtten. Reservationer kan göras antingen om vid undertecknandet, vid ratiñkationen, vid godkännandet av överenskommelsen eller vid anslutningen till denna. En reservation skall enligt svensk rätt föregås av ett regeringsbeslut, vanligen det beslut då regeringen tar ställning till tillträdet till den internationella överenskommelsen.

Internationella överenskommelser ett svenskt perspektiv 53 ur

Vad sagts gäller i tillämpliga delar även de förklaringar eng. nu "declarations" Sverige ibland vid undertecknande eller som avger ratificering överenskommelse eller vid sin anslutning till denna av en och som inte har karaktären av reservation i egentlig mening.

7.9 Ikraftträdande

Tidpunkten då överenskommelse träder i kraft framgår oftast av en dess slutbestämmelser. I multilaterala överenskommelser anges ofta att ikraftträdandet sker när ett visst antal ratifikationsinstrument deponerats. Vid ikraftträdandet blir överenskommelsen bindande för de stater ratifikation förklarat sig bundna av den. som genom Vanligen sätts tidSfTlSt ut för ikraftträdandet. Bestämmelser om en tidsfnst utformas i huvudsak på två sätt. En överenskommelse kan träda i kraft ett visst antal dagar eller månader efter utväxlingen av erforderligt antal ratifikationsinstrument eller noter. Alternativt kan ikraftträdandebestämmelser att överenskommelsen träder i kraft ange den första dagen i viss månad efter det att utväxling eller deposition en skett. Det är viktigt att behovet att hinna med nationella åtgärder för av införlivande beaktas när tidsfristen för ikraftträdandet fastställs. Bilaterala avtal stadgar inte sällan att de träder i kraft den dag då de båda parternas ratifikationsinstrument utväxlats. När överenskommelse ingås skriftväxling som sker på en genom dag, träder överenskommelsen normalt i kraft den dagen. I samma andra fall kan ikraftträdandet ske den dag då svarsnoten är daterad, eller den dag då denna note mottagits av den andra parten. Det förekommer också s.k. opting-out klausuler. Denna typ av bestämmelser föreskriver att medlemsstat blir bunden av vissa en bestämmelser antagits inom organisation, om staten inte inom som en viss tid anmäler en invändning.

7.10 Uppsägning och ändring

Regeringsformens bestämmelser ingående internationella om av överenskommelser äger enligt 10 kap. 4 § RF tillämpning också på uppsägning överenskommelser. En uppsägning kräver således av riksdagens godkännande, den förutsätter ett riksdagsbeslut om om lagändring eller bedöms större vikt. Den omständigheten annars vara av att den överenskommelse skall sägas upp har ingåtts med rikssom dagens godkännande saknar i princip betydelse när ställning skall tas till är behörig att säga upp den. vem som

54 Internationella överenskommelser ett svenskt perspektiv ur

På motsvarande sätt skall reglerna i 10 kap. 4 § RF också tillämpas på ändringar överenskommelser. Frågan riksdagens av om godkännande skall inhämtas skall därvid bedömas uteslutande med hänsyn till innehållet i ändringen, och det är i princip utan betydelse om den ursprungliga överenskommelsen ingicks med eller utan riksdagens godkännande. Huvudregeln är att traktat ändras överenskommelse en genom en mellan parterna. Som nämnts kan s.k. opting-out klausuler inneovan bära att parter genom passivitet blir bundna överenskommelser. När av ändringar i överenskommelse antas beslut de till överensen genom av kommelsen anslutna staterna eller en genom överenskommelsen tillskapad organisation, kan det bli aktuellt att tillämpa det förenklade förfarande för godkännande i 10 kap. 5 § tredje stycket RF. som anges Beträffande en internationell överenskommelse införlivats med som svensk rätt genom inkorporering, kan riksdagen föreskriva att framtida ändringar i en överenskommelse automatiskt skall gälla i Sverige. Ett sådant beslut förtida inkorporering får endast ändringar om avse av begränsad omfattning.

7.1 l

Publicering

Publicering År 1912 började internationella överenskommelser som Sverige tillträtt att publiceras i Sveriges överenskommelser med främmande makter SO i stället för i Svensk författningssamling SFS. Riktlinjerna för vilka överenskommelser som skulle publiceras inte var

författningsreglerade, utan utvecklades genom praxis.

Genom förordningen 1990:1070 om publicering av Sveriges internationella överenskommelser reglerades vilka överenskommelser m.m., som skulle publiceras. Samtidigt ändrades namnet på publikationen till Sveriges internationella överenskommelser SÖ. Huvudregeln är att alla för Sverige bindande överenskommelser har ingåtts regeringen skall publiceras i SÖ. Detsamma gäller som av ändringar, reservationer och förklaringar rör publicerade överenssom kommelser samt uppgift om att en sådan överenskommelse upphört att gälla. Överenskommelser mindre vikt behöver dock inte publiceras. av Om det finns särskilda skäl kan utgivaren även besluta att för Sverige bindande beslut mellanfolkliga organisationer skall av publiceras i SÖ. Utgivaren kan också besluta att publicera avtal som

har ingåtts av svenska förvaltningsmyndigheter.

I vissa fall publiceras internationella överenskommelser även i andra publikationer än SÖ. Vid inkorporering tas överenskommelsen vanligen in bilaga i SFS till den lag eller förordning varigenom som en

Internationella överenskommelser ur ett svenskt perspektiv 55

inkorporering sker. Det förekommer också att överenskommelser inkorporeras allmän hänvisning till dess bestämmelser utan genom en att avtalstexten publiceras i SFS. Så är t.ex. fallet med 1976 års lag.

8 Utländsk rätt

l Danmark

l Ingående av internationella

överenskommelser

Iden danska grundlagens 19 § 1 st. anges: "Kongen handler på rigets vegner i mellomfolkelige anliggender.

Uden folketingets samtykke kan han dog ikke fortage nogen handling, der foroger eller indskraenker rigets område, eller indgå nogen forpligtelse, till hvis opfyldelse folketingets medvirken nodvendig eller er i ovrigt af storre betydning. heller kan kongen uden folkesom er tingets samtykke opsige nogen mellomfolkelige overennskomst, som er indgået med folketingets samtykke."

Av grundlagens 14 § följer att detta kungliga godkännande skall

biträdas minst minister. Grundlagen tilldelar inte utrikesministern av en

någon särskild kompetens att ingå internationella överenskommelser,

han ingår däremot med stöd konstitutionell praxis ett betydande men av antal utan att kungen medverkar. Vidare anges i 17 § andra stycket i den danska grundlagen att "vigtige regeringsforanstaltninger" skall behandlas i regeringen. Hit räknas även ingående internationella av överenskommelser. Grundlagens 19 § förutsätter huvudregel att folketinget i form som ett beslut sitt samtycke till att en framförhandlad överensav ger kommelse ingås. Detta sker också 5-6 gånger årligen, bara i de fall men lagändring inte nödvändig för att uppfylla förpliktelserna i den en anses internationella överenskommelsen. I de fall en lagändring anses nödvändig innebär lagändringen ett "tyst samtycke" folketinget till av att den internationella överenskommelsen ingås under förutsättning att det framgår lagen eller dess förarbeten att den tillkommit för att av

uppfylla förpliktelserna i den internationella överenskommelsen.

58 Utländsk rätt

Det är vanligt förekommande att en lag antas på förhand folkeav tinget som ger regeringen eller en minister rätt att ingå en internationell överenskommelse på ett bestämt område och av ett visst innehåll. Detta innebär att det inte behövs några ytterligare lagstiftningsåtgärder för att överenskommelsen skall bli gällande.

8.1.2 Införlivande internationella

av

överenskommelser i dansk rätt

Det anses följa av grundlagens 19 § att internationella överenskommelser inte utan vidare blir del av den danska rättsordningen. Därutöver innehåller vare sig grundlagen eller annan lag några bestämmelser om internationella överenskommelsers förhållande till nationell rätt eller hur uppfyllelse kan eller skall ske.

I "Betaenkning nr 682 om kundgorelse og opfyldelse af traktater"

Köpenhamn 1973 konstaterades att det är en fast författningsrättslig praxis att en särskild lag måste stiftas om de förpliktelser den internationella överenskommelsen medför inte omedelbart kan uppfyllas av statsorganen. I praxis används tre former för att uppfylla de förpliktelser som följer av den internationella överenskommelsen. Dessa är omskrivning, vilken närmast motsvaras av den i Sverige använda metoden transforrnering, och inkorporering samt konstaterande av nonnharmoni. Omskrivning är den vanligast förekommande metoden när det gäller införlivande redan fárdigutarbetade traktater. Metoden användes av bl.a. vid införlivandet av FN:s människorättskonvention. Inkorporeringsmetoden används relativt sällan i Danmark men korn dock till användning vid införlivandet av de två Wienkonventionema om diplomatiska och konsulära förbindelser. Konstaterande av normharrnoni innebär att danska myndigheter konstaterar att dansk rätt uppfyller förpliktelserna i den internationella överenskommelsen. Därmed Vidtages normalt sett inga lagstiftningsåtgärder. I dansk doktrin har utvecklats en allmän tolkningsregel, vilken innebär att dansk rätt, i händelse av att den är tvetydig, skall tolkas på så sätt att den står i överensstämmelse med folkrätten. Vidare har det uppställts s.k. "formodningsregel" enligt vilken det får förmodas att lagen stiftningsmakten inte önskar vidtaga lagstiftningsåtgärder i strid med Danmarks internationella åtaganden. Bestämmelser vidtagna i strid med tidigare accepterad folkrätt skall därför tolkas med sådana förbehåll och/eller tillägg, att dansk rätt kommer i överensstämmelse med folkrätten, även om detta står i strid med en ordagrann tolkning av bestämmelser i dansk rätt. Det antas vidare i den danska doktrinen att

Utländsk rätt 59

förvaltningen är förpliktigad att skönsmässigt utöva sina befogenheter i överensstämmelse med folkrätten. Med hänvisning till dessa principer anses det därför att man kan åberopa sig på internationella överenskommelser inför danska domstolar och myndigheter i den delen de inte står i överensstämmelse med dansk rätt.

8.1.3 Införlivande immunitets- och

av

privilegiebestämmelser i dansk rätt

Vad avser utländska staters representationer har Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser inkorporerats lag 252 den 18 genom nr. av juni 1968 om diplomatiska förbindelser. Wienkonventionen om konsulära förbindelser har även den inkorporerats i dansk rätt genom lag nr. 67 av den 8 mars 1972. Frågan att medge internationella organisationer och institutioner om privilegier och immunitet uppkom första gången genom lag nr. 43 av den 20 februari 1948, syfte var att möjliggöra en ratifikation av vars konventionen rörande Förenta Nationemas privilegier och immuniteter. Danmark har därefter ratificerat ett flertal konventioner på detta område. Den gällande lagen, "lov, nr 567 af 30 novemmber 1983 om nu rettigheder immuniteter for intemationale organisationer m.v" og innehåller bestämmelser vilka ger berörd minister rätten att genom ett administrativt förfarande, "bekendtgorelse", införliva bestämmelser om immunitet och privilegier för internationella organisationer eller institut, deltagarstatemas representanter, ämbetsmän och sakkunniga m.fl. Lagens ordalydelse förutsätter att immuniteten och privilegiema härrör ur en internationell överenskommelse i folkrättslig mening. Från

praxis kan dock nämnas att ESK:s numera OSSE ministerråds

nyare beslut den l december 1993 rättskapacitet för ESK:s instituav om tioner samt immunitet och privilegier införlivats på detta sätt, trots att beslutet enligt gängse dansk uppfattning inte var att betrakta som en internationell överenskommelse i folkrättslig mening. Vidare kan nämnas att Danmark ingått ett högkvartersavtal med OSSE:s parlamentariska församling rörande dess sekretariat. Detta får anses vara ett uttryck för att Danmark ansåg att presidenten för församlingen hade kompetens att ingå högkvartersavtal och att organisationen uppfyller kraven för att vara part i en internationell överenskommelse. Lagen omfattar varje organisation som Danmark har anslutit sig till. Lagen får vidare antas omfatta sådana nyare former av internationellt samarbete inte nödvändigtvis vilar på överenskommelse i folksom en

60 Utländsk rätt

rättslig mening. Det måste dock förutsättas att det är frågan om en slutgiltig och färdig text. Således var det inte nödvändigt att göra en lagändring för att medge OSSE:s parlamentariska församling immunitet och privilegier, se ovan. De bestämmelser immunitet och privilegier som införlivas på om detta sätt får inte utöver vad som är nödvändigt för att organisationen skall kunna utföra sina uppgifter, jfr. den internationellt erkända principen om "functional necessity". I de fall den internationella överenskommelsen medger längre gående immunitet och privilegier måste folketingets samtycke inhämtas. Avslutningsvis inte de nämnda lagarna uttömmande reglera anses nu vilka åtnjuter immunitet och privilegier i Danmark. Det antas som därför att delegerade till konferenser åtnjuter viss immunitet med en stöd av den folkrättsliga sedvanerätten och denna därmed får anses vara en del av den danska rättsordningen.

8.1.4 Kungörelse och publicering av internationella

överenskommelser

Den danska grundlagen nämner ingenting om kungörelse och publicering internationella överenskommelser. Av förarbetena till av "lovtidendeloven" anges att internationella överenskommelser skall kungöras och publiceras däri. Sedan 1935 sker detta av praktiska skäl i en särskild avdelning av "lovtidende", avdelning C. "Bekendtgorelser" internationella överenskommelser som inneav håller immunitets- och privilegiebestämmelser är tillgängliga i sin helhet i "statens elektroniske register over retsforskrifter retsinfonnation". Som regel är de också intagna i "Topsoe-Jensen, Dansk lovregister", utkommer varje år. Det fors emellertid inte ett som särskilt officiellt register över organisationer som åtnjuter immunitet och privilegier i Danmark. Utrikesministeriets Protokoll för en lista över internationella organisationer som har säte i Danmark Köpenhamn. Dessa är upptagna sist i "Copenhagen Diplomatic List" ut Protokollet. Bland som ges av dessa återfinns bl.a. WHO:s regionkontor för europa och Nordiska rådets sekreteriat.

Utländsk rätt 61

8.2 Schweiz

8.2.1 Ingående internationella

av överenskommelser

I artikel 8 i det schweiziska edsförbundets grundlag att konanges federationen ensam har rätt att ingå internationella överenskommelser med främmande stater. I artikel 9 stadgas emellertid att kantonema förbehåller sig rätten att ingå internationella överenskommelser med främmande stater berör frågor kantonal offentlig ekonomi, som om grannrelationer och polisiära frågor. I Schweiz förhandlas och ratificeras internationella överenskommelser av regeringen "Bundesrat". För att regeringen skall kunna ratificera en internationell överenskommelse krävs emellertid, enligt art 85 5 i grundlagen, att parlamentet "Bundesversammlung" först godkänner överenskommelsen genom ett beslut. För sådana internationella överenskommelser omfattas art 89 3-5 i grundlagen, t.ex. som av om den internationella överenskommelsen löper på obestämd tid eller om fråga är om anslutning till internationell organisation, krävs även en en folkomröstning om detta begärs av minst 50.000 röstberättigade eller åtta stycken kantoner. Även parlamentet kan besluta interatt en nationell överenskommelse skall godkännas genom folkomröstning.

8.2.2 Införlivande internationella

av

överenskommelser i schweizisk rätt

Schweiz bekänner sig till det monistiska synsättet. Detta innebär att att internationella överenskommelser som ingås Schweiz blir del av en av den schweiziska rättsordningen i och med att de ratificeras. Sålunda behöver en internationell överenskommelse vare sig transformeras eller inkorporeras för att bli del den schweiziska rättsen av ordningen. Emellertid kan det i bland bli nödvändigt att anpassa den nationella lagstiftningen, om denna inte står i överensstämmelse med den internationella överenskommelsen och/eller det rör sig om om en internationell överenskommelse som är "non-self-executing", d.v.s. om förpliktelsema i överenskommelsen är av sådan allmän karaktär att de förutsätter särskild implementerande lagstiftning för att kunna tillämpas.

62 Utländsk rätt

8.2.3 Införlivande av immunitets- och

privilegiebestämmelser i schweizisk rätt

Schweiz har ingen separat lagstiftning beträffande immunitet och privilegier. Såvitt de internationella organisationer som har säte i avser Schweiz har särlösning valts. Det schweiziska parlamentet har en

ett beslut "Bundesbeschluss betreffend Vereinbarung mit inter-

genom nationalen Organisationen über ihr rechtliches Statut in der Schweiz" delegerat rätten att ingå s.k. högkvartersavtal med de internationella organisationerna till regeringen. Regeringen har emellertid skyldighet att inhämta de berörda kantonala regeringamas samtycke om högkvartersavtalen t.ex. påverkar kantonernas beskattningsrätt. Regeringens fullmakt omfattar emellertid inte sådana avtal som anges i art 89 3-4 i grundlagen, t.ex. sådana löper på obestämd tid. Dessa som avtal måste godkännas parlamentet. Uppföljning av frågor, av

ändringar och tillägg i högkvartersavtalen sker i noteform.

8.2.4 Kungörelse och publicering av internationella

överenskommelser

De i Schweiz gällande internationella överenskommelsema kungörs de publiceras på sätt lagstiftning i genom att samma som annan "Amtlichen Sammlung des Bundesrechts", vilket är en kronologiskt ordnad lagsamling. Därefter publiceras de internationella överens-

kommelsema i "Systematischen Sammlung des Bundesrechts", vilket är

efter sak ordnad lagsamling. en

8.3 Italien

8.3.1 Ingående av internationella

överenskommelser

Ansvaret för utrikespolitiken åvilar enligt artikel 95 i den italienska grundlagen regeringen ministerrådet. Grundlagen tilldelar inte utrikesministern någon särställning i detta avseende det är i men huvudsak denne ingår internationella överenskommelser. som Internationella överenskommelser ratiñceras enligt artikel 87 8 i grundlagen republikens president. Sådana internationella överensav

Utländsk rätt 63

kommelser som omfattas av artikel 80 i grundlagen kan endast ratificeras av presidenten efter parlamentets godkännande. Godkännandet sker genom att parlamentet antar lag. De internationella överensen kommelser här är sådana är politisk natur och sådana som avses som av som stipulerar skiljeförfarande eller annan juridisk reglering samt sådana internationella överenskommelser medför förändringar som av nationens territorium, statens finansiella ställning eller dess av nationella lagstiftning.

8.3.2 Införlivande internationella

av

överenskommelser i italiensk rätt

Såsom nämnts ovan godkänner parlamentet att internationell en överenskommelse som omfattas artikel 80 ratificeras av genom antagandet av en särskild lag. Denna lag är av ramlagskarraktär och utgör, förutom ett godkännande att ratificera den intemationella överenskommelsen, också själva införlivandeakten. Internationella överenskommelser blir således en del av det italienska rättssystemet genom inkorporation, såvida inte en sådan implementering förutsätter en ändring av nationell lag för att undvika konflikt med den nationella rättsordningen. I dessa fall får endera ändra den nationella lagman stiftningen eller inkorporera den internationella överenskommelsen med reservationer, förutsatt att detta är tillåtet.

8.3.3 Införlivande immunitets- och

av

privilegiebestämmelser i italiensk rätt

Italien saknar en separat lagstiftning beträffande immunitet och privilegier. I stället måste för varje internationell organisation, upprättar som säte i Italien, en särskild lag antas av parlamentet vilken reglerar omfattningen av immunitet och privilegier. Därtill ingås mellan Italien och vederbörande internationella organisation ett "accordo di sede" "sätesavtal" vilket närmast motsvaras av de avtal Sverige ingår med internationella organisationer som har sitt högkvarter här.

8.3.4 och

Kungörelse publicering av internationella

överenskommelser

Samtliga internationella överenskommelser som är i kraft i förhållande till Italien, inklusive de som inte kräver någon parlamentarisk behand-

64 Utländsk rätt

ling, publiceras enligt lag 839/1984 i "Gazetta Ufficiale". Enligt samma lag skall månatligen samtliga internationella överenskommelser som ingåtts under den aktuella tidsperioden översändas till parlamentet for registrering. Vidare upprättas årligen ett register som innehåller samtliga de internationella överenskommelser som på något sätt påverkar Italien.

8.4 Amerikas förenta stater

8.4.1 Ingående av internationella

överenskommelser

I det amerikanska konstitutionella systemet delar man upp internationella överenskommelser i "treaties" och "executive agreements". "Treaties" ingås och ratiñceras presidenten efter samtycke av av senaten. Det förutsätts emellertid att minst 2/3-delar av senatorema är närvarande då den aktuella "treatyn" föreläggs senaten. Även "executive agreements" ingås och ratiñceras av presidenten men kräver till skillnad från "treaties" inte senatens samtycke. "Executive agreements" är två slag. De är dels sådana som faller av under kongressens konstitutionella befogenheter och som delegerats till presidenten, dels sådana ingås med stöd av presidentens egna som konstitutionella befogenheter, t.ex. i hans egenskap av överbefälhavare. Förhandling ingående internationell överenskommelse får om av en endast upptas med tillstånd presidenten eller utrikesministern, och i av fråga förhandlingens genomförande gäller vissa formella föreom skrifter enligt utrikesdepartementet utfärdat cirkulär. Sålunda ett av skall förhandlarna bl.a. eftersträva att engelska blir autentisk text i de överenskommelser som ingås av Förenta staterna.

8.4.2 Införlivande av internationella

överenskommelser i amerikansk rätt

Enligt artikel VI, andra stycket, i den amerikanska konstitutionen tillhör "treaties" landets högsta rätt "...the law of the Land,.." och supreme delstatsdomstolama är skyldiga att tillämpa dem i samma utsträckning federal rätt, oavsett vad delstatslagstiftningen stadgar. Delstatema som har emellertid beskattningsrätt varför de inte är bundna av skatteegen privilegier i internationella överenskommelser.

Utländsk rätt 65

Förutsättningen för att en bestämmelse i en "treaty" skall kunna tillämpas som "landets högsta rätt" är enligt uttalanden i praxis att den är så utformad att den direkt tillerkänner enskilda rättigheter och/eller skyldigheter utan stöd av särskild genomförandelagstifming. Detta uttrycks så att den är "self-executing". I den mån en "treaty" enbart innehåller allmänna förpliktelser for de fördragsslutande staterna att vidta vissa åtgärder uppfylls dessa Vanligtvis genom lagstiftning med tilläggs- och tillämpningsföreskrifter. Detta gäller framför allt i fråga åläggande sanktioner men även i många andra fall då åtagandena om av allmän karaktär eller när den internationella överenskommelsen är av förutsätter genomförande av helt nya regler i förhållande till vad som tidigare gällt. Dessa benämns "non-self-executing". Om "treaty" kräver särskild lagstiftning, d.v.s. om den är "nonen self-executing" detta i samband med att den underställs senaten anges för godkännande. Själva lagförslaget, måste underställas som kongressen, läggs inte fram förrän senaten har givit sitt godkännande till överenskommelsen. Ratiñkationen sker dock inte förrän lagstiftningen har genomförts. "Treaties" gäller i sin folkrättsliga utfornming, vilket torde vara en orsakerna till att Förenta staterna, som tidigare nämnts, verkar för att av engelska skall autentiskt språk i överenskommelsema de vill vara biträda. Konstitutionen säger ingenting om sådana överenskommelser som inte kräver senatens godkännande, d.v.s. "executive agreements". Huvudregeln torde dock att ett "executive agreement" inte utan vara vidare blir jämställt med federal rätt. Även ett "executive agreement" kan dock den arten att det kan tillämpas direkt, d.v.s. "selfvara av vara executing" och kommer därmed att inverka på gällande lagstiftning.

8.4.3 Införlivande immunitets- och

av

privilegiebestämmelser i amerikansk rätt

I enlighet med vad som redovisats ovan finns det två sätt genom vilka "treaties" innehåller immunitets- och privilegiebestämmelser blir som del den amerikanska rättsordningen. Den första situationen är att en av privilegie- och immunitetsbestämmelserna är "self-executing". I detta fall blir de automatiskt del den amerikanska federala rättsen av ordningen i och med ratifikationen. Den andra situationen är att bestämmelserna är att betrakta "non-self-executing" vilket innebär som att det krävs nationell lagstiftning. De legala principerna för att avgöra huruvida bestämmelser i internationella överenskommelser är "self-executing" är inte självklara.

3 18-0150

66 Utländsk rätt

Emellertid är bestämmelser om privilegier och immunitet som uppställer specifikt angivna privilegier och immuniteter, i motsats till sådan bestämmelser som uppdrar värdlandet att bevilja immunitet och privilegier som är nödvändiga för att organisationen skall kunna genomföra sitt uppdrag, att betrakta som "self-executing". Konventionen rörande Förenta Nationernas privilegier och immuniteter utgör ett exempel på en sådan internationell överenskommelse som behandlas som en "treaty" och som är "self-executing". Det bör emellertid uppmärksammas att den inte tillämpas på amerikanska medborgare bosatta där. I vissa fall krävs även för denna typ av bestämmelser en s.k. "executive order" "a Presidential announcement" för att bestämmelserna skall implementeras. Bestämmelser om immunitet och privilegier som antas som "executive agreements" är "non-self-executing" och görs tillämpliga implementerande lagstiftning som antas av kongressen. genom Slutligen har kongressen genom "International Organizations Immunities Act" befullmäktigat presidenten att genom en s.k. "executive order" ange vilka organisationer som skall åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med vad som stadgas i den aktuella internationella överenskommelsen. För att som internationell organisation kunna åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med denna "Act" krävs endera att Förenta staterna är medlem i organisationen eller att kongressen lämnat ett särskilt medgivande att presidenten utfärdar en "executive order" beträffande en sådan organisation som Förenta staterna inte är medlem Ett flertal internationella organisationer har på detta sätt medgivits immunitet och privilegier, bl.a. International Development Law Institute.

8.4.4 och internationella

Kungörelse publicering av

överenskommelser

Det finns inga bestämmelser i konstitutionen beträffande kungörelse och publicering av internationella överenskommelser. "Treaties" kungörs enligt praxis av presidenten så snart ratifikationsinstrumentet har utväxlats eller deponerats. "Executive agreements" kungörs i allmänhet inte; kongressen har dock i vissa fall begärt kungörelse, särskilt i de fall då överenskommelsen berört tariffer. Enligt en lag från 1950 skall "treaties" och andra internationella överenskommelser kungöras men lagen uppställer inga regler om hur publicering skall ske. Publicering skedde tidigare, dels periodiskt i två olika serier, för "treaties" och för "executive agreements", dels en en årligen i den officiell lagsamlingen, "Statues at Large. Från och med

Utländsk rätt 67

1946 sammanfördes de två separata periodiska serierna till "The Treaties and Other International Act Series TIAS". Från och med 1950 sammanförs de överenskommelser som har publicerats i TIAS årsvis i "The United States Treaties and Other International Agreements UST". Vidare publiceras varje år ett tryckt register över gällande "treaties" och andra internationella överenskommelser benämnt "Treaties in Force".

8.5 Sammanfattning

Som framgått bestämmer staterna sättet for hur internationella ovan förpliktelser skall få effekt på det nationella planet. Dess konstitutioner behandlar i huvudsak frågan om fördelningen av kompetens mellan statsledningen och parlamentet i fråga ingående av internationella om överenskommelser. Vissa konstitutioner ger också besked om vilken ställning en internationell överenskommelse hari förhållande till övriga bestämmelser i den nationella rättsordningen. Däremot vanligtvis ges inte besked om den internationella överenskommelsen automatiskt blir del den nationella rättsordningen, se dock art. VI i USAs en av konstitution, eller om det krävs införlivandelagstifming för att den internationella överenskommelsen skall bli en del av den nationella rättsordningen. Denna fråga har vanligtvis överlåtits till de nationella domstolarna att avgöra och i vissa fall till doktrinen. Det förtjänas avslutningsvis att uppmärksammas att frågan en stat är monistisk om eller dualistisk har sin grund i politiska och ideologiska överväganden snarare än i juridiska överväganden.

9 Erfarenheter

av tillämpningen av

1976 års

lag

9.1 Några tillämpande myndigheter

I direktiven pekar regeringen på att lagen har varit föremål för tillämpningsproblem. För att undersöka vari dessa problem består har jag talat med några företrädare för myndigheter som i sin verksamhet tillämpar 1976 års lag. På UD hanteras immunitets- och privilegiefrågor främst på Protokollet. Arbetsuppgifterna gäller i främsta rummet frågor som rör de beskickningar, konsulat och internationella organisationer som finns i Sverige samt deras anställda. Till Protokollet kommer frågor direkt från beskickningar och organisationer liksom från tillämpande myndigheter ilandet. Tullmyndigheterna berörs lagen främst när utländska medborgare av flyttar till Sverige för att arbeta vid beskickning, ett konsulat eller en en internationell organisation och när dessa eller deras medarbetare importerar Jag har talat med företrädare för Generaltullstyrelsen varor. och för tullmyndighetema i Malmö och Stockholm. Polismyndigheterna berörs när någon åberopar immunitet vid brottsmisstanke. Detta kan bli aktuellt beträffande utländska diplomater och tjänstemän vid internationella organisationer. Polismyndigheterna hanterar också ärenden rörande skydd och bevakning av beskickningar och deras personal. Jag har talat med företrädare för polismyndigheterna i Malmö och Stockholm. Skattemyndighetema berörs i viss utsträckning av frågor som rör beskickningar och organisationer som finns här i landet, men i större utsträckning frågor rör svenskar arbetar i utlandet för av som som internationella organisationer. Jag har talat med företrädare för Riksskatteverkets internationella enhet, skattemyndighetema i Malmö och Stockholm samt det särskilda skattekontoret i Ludvika.

70 Erfarenheter av tillämpningen av 1976 års lag

Sverige har slutit högkvartersavtal med tre internationella organisationer. Avtalen gäller UNHCR:s regionkontor i Stockholm, World Maritime University WMU i Malmö och International IDEA IDEA i Stockholm. Jag har talat med företrädare för WMU och IDEA för att få ytterligare belysning av de problem som kan vara förenade med tillämpningen av 1976 års lag.

9.2 UD:s Protokoll

Företrädare för Protokollet framhåller att det största problemet vid tillämpningen 1976 års lag är att de myndigheter som skall fatta av beslut om immunitet och privilegier dels har dåliga kunskaper om de relevanta bestämmelserna, dels försöker överlåta tillämpningen på Protokollet. Det senare sker när t.ex. poliser ringer och frågar om en viss "har immunitet". Rätteligen skulle frågan vara om vedeperson rbörande har diplomatisk status i Sverige och frågan om denna status leder till immunitet prövas av polismyndigheten. Frågorna kan också gälla det konkreta innehållet i bestämmelse, vilket tyder på att en polismyndighetema inte har tillgång till relevanta avtal. Motsvarande typ frågor ställs personal på tullmyndighetema. av av Protokollet pekar också på ett annat förhållande som leder till att tillämpningen/tolkningen av lagen blir problematisk för myndigheterna. Det finns drygt femtio avtal som berör i stort sett enhetliga kretsar av personer och organisationer, men avtalen har varierande definitioner och olika bestämmelser. Att de olika avtalen varierar på detta sätt medför att tillämpningen kompliceras såväl inom UD som för de tillämpande myndigheterna. Samarbetet med de utländska beskickningama fungerar huvudsakligen bra. Till varje utländsk beskickning i Sverige har överlämnats ett informationsmaterial till del redovisar de regler och tillämpsom en ningar som finns i Sverige.

9.3 Tullmyndigheterna

Varken Generaltullstyrelsens GTS företrädare eller företrädare för tullmyndighetema i Malmö eller Stockholm anser att de har några problem med tillämpningen av lagen. Ambassadernas klagomål till Generaltullstyrelsen avseende tullmyndigheternas hantering understiger tio ärenden per år, vilket GTS tar ett indicium på att myndigheterna hanterar lagstiftningen som korrekt. Generaltullstyrelsen utfärdar en egen författningssamling och

Erfarenheter av tillämpningen 1976 års lag 71

av

vissa handböcker. Så finns det "konventionshandbok" t.ex. en som bl.a. innehåller några av de vanligast tillämpade konventionema i 1976 års lag. Inte heller tullmyndigheten i Stockholm kan peka på några konkreta problem. De konventioner oftast tillämpas är de båda Wiensom konventionema. Vid införsel av varor skall en tullanmälan göras, vilken vanligen ombesörjs av en speditör. Till tullanmälan skall fogas en ansökan om befrielse från skatt eller avgifter. Av ansökan skall bl.a. framgå vem som ansöker och vilken kategori denne tillhör, vilken typ av varor det rör sig om och mängden varor samt värdet. På denna ansökan skall Protokollet ha intygat att den som ansöker om befrielse tillhör den kategori som anges i ansökan. Tullmyndigheten i Malmö uppger att man har kommit i kontakt med lagen endast i begränsad omfattning. Detta har då gällt antingen WMU eller polska konsulatet. Generaltullstyrelsen har tagit fram särskilda anvisningar när det gäller WMU. WMU lämnar i sin tur listor till tullmyndigheten på de personer vid universitetet som omfattas av immunitet och privilegier.

9.4 Polismyndigheterna

De tillfrågade polismyndighetema upplever inte att det uppstår några problem vid tillämpningen av 1976 års lag. Polismyndigheten i Stockholm betonar att man sällan har anledning att tillämpa lagen. De fall då lagen aktualiseras har vanligen samband med trafikbrott. Rikspolisstyrelsen ger ut anvisningar för hur personalen skall agera när immunitetsbestämmelser åberopas. Befålen har telefonnummer till vakthavande på Protokollet som kontaktas när det behöver utrönas vilken diplomatisk status en viss person har. Ett särskilt undervisningsmaterial som används i undervisningen på polishögskolan har tagits fram i samarbete med UD:s protokoll. Polismyndigheten i Malmö anser att lagen inte vållar några bekymmer. Den skulle kunna vara svår att tillämpa eftersom det är svårt att få tillgång till relevanta avtal, men detta problem har rikspolisstyrelsen löst genom att utfärda råd om hur ingripande mot personer som åtnjuter immunitet skall gå till. Vidare har länspolismästaren utfärdat särskilda tjänsteföreslcrifter som rör WMU. Dessa behandlar vad som gäller i förhållande till WMU, dess lokaler, personal och studenter.

72 Erfarenheter av tillämpningen av 1976 års lag

9.5 Skattemyndigheterna

Utöver UD:s Protokoll är det endast inom vissa delar av skatteförvaltningen som man uppfattar 1976 års lag som "svårtillämpad".

9.5.1 Riksskatteverkets internationella avdelning

Avdelningen får frågor såväl från skattemyndigheter som från enskilda. I det fallet rör det sig vanligen om frågor om beskattningssenare konsekvenser för svenskar som arbetar vid internationella organisationer i utlandet. Skattebefrielsen är i dessa fall nonnalt knuten till vilken typ av kontrakt den enskilde har med den internationella organisationen, något som den enskilde sällan känner till. Så tror t.ex. många att de blir befriade från all skatt i Sverige vid anställning hos en internationell organisation. De listor på anställda som flera internationella organisationer enligt avtalen skall lämna till medlemsstaternas regeringar får RSV inte del av, vilket upplevs som en stor brist. Frågor föranleds ofta att varken allmänhet eller myndigheter kan av skilja 1976 års lag från de nationella skattebestämmelsema och då i synnerhet 1976 års lags företräde framför annan nationell lagstiftning. RSV framför vidare att informationen om lagen är för bristfällig och att skattemyndigheterna inte har tillgång till de aktuella konventions-

textema. Verket anser att UD borde sprida den information som finns.

Avdelningen pekar också på att de EG-rättsliga immunitetsbestämmelserna utgör ett problem. Det är svårt att få kännedom om innehållet i de materiella bestämmelserna, eftersom regeringen inte har tillkännagivit i vilka rättsakter dessa kan återfinnas, vilket regeringen åtog sig i propositionen 1994/95 :46 inför Sveriges EU-anslutning. Vidare är bestämmelserna svåröverskådliga.

9.5.2 Skattemyndigheten i Stockholm

På mervärdesskatteornrådet har skattemyndigheterna ingen direkt befattning med de frågeställningar som 1976 års lag föranleder. Dessa ärenden hanteras istället av det särskilda skattekontoret i Ludvika. När det gäller svenskar som arbetar för internationella organisationer bekräftar skattemyndigheten i Stockholm RSV:s uppfattning att denna kategori utgör ett återkommande problem. Vanligen gör avtalen en uppdelning mellan t.ex. anställning inom resp. uppdrag åt organisa-

Erfarenheter tillämpningen 1976 års lag 73

av av

tionen. De enskilda får många gånger missvisande information från arbets-/uppdragsgivaren i denna avgörande fråga. Vissa problem kan också uppstå när medföljande till diplomater som är ackrediterade i Sverige har förvärvsarbete eller bedriver näringsverksamhet här. Antalet ärenden torde dock inte överstiga 20 år. per Kunskapen om 1976 års lags existens är ringa bland de vanliga handläggarna. De ärenden som blir aktuella hanteras vanligen på det s.k. gemensamma distriktet GD, där personalen däremot har specialinriktning på bl.a. dessa typer av frågor.

9.5.3 i Malmö

Skattemyndigheten

Skattemyndigheten i Malmö får också frågor från arbetar personer som åt internationella organisationer. Några problem att tillämpa lagen har myndigheten inte upplevt, men däremot att tillgång till relevanta avtal. De materiella problem som finns är inte relaterade till lagen utan till tolkningen av avtalen. Detta har varit fallet med World Maritime Organization WMO avtal med svenska regeringen beträffande WMU. Vidare har det förekommit tillämpningsproblem i mervärdesskattefrågor. Dessa problem är dock inte knutna till 1976 års lag utan till mervärdesskattelagen. Myndigheten pekar i detta sammanhang på att "intemationella organisationer" i 3 kap. 30 a § mervärdesskattelagen inte beskrivs genom en hänvisning till 1976 års lag. I bestämmelsen regleras undantag från skatteplikt vid förvärv från andra EG-länder av beskickningar, konsulat och internationella organisationer. I 10 kap. ML däremot, som reglerar rätt till återbetalning av mervärdesskatt, finns en direkt hänvisning till 1976 års lag 6 §.

9.5.4 Det särskilda skattekontoret i Ludvika

Det särskilda skattekontoret anser inte att det finns några problem förenade med tillämpningen av 1976 års lag. Det särskilda skattekontoret i Ludvika hanterar bl.a. frågor om återbetalning av mervärdesskatt till beskickningar, konsulat, internationella

organisationer och deras anställda. Återbetalning av mervärdesskatt

regleras i förordningen 1994:224 om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. En ansökan om återbetalning skall lämnas till UD skall vidaresom befordra den till skattekontoret i Ludvika med uppgift om att förvärvet

4 18-0150

74 Erfarenheter tillämpningen av 1976 års lag

av

gjorts någon som har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 5 8 av - ML. Också internationella organisationer med säte utanför Sverige har rätt till återbetalning för förvärv eller tjänster från Sverige, men sådana ansökningar är sällan förekommande. Det särskilda skattekontoret kommer i kontakt med materiella frågor medan de formella, t.ex. rätt till skattefritt förvärv, prövas av UD.

9.6 World Maritime University

Företrädaren för WMU inte att det föreligger några problem med anser 1976 års lag sådan. Däremot han lagstiftning inte som anser att annan

är kompatibel med högkvartersavtalet mellan WMO och Sverige. En

internationell organisation drivs i syfte att nå vissa angivna mål vilket bl.a. innebär att arbetsfonnerna avviker från vad som gäller för en ambassad. Den nationella lagstiftningen är anpassad till ambassadernas verksamhet och inte till internationella organisationers. Vidare kritiseras den nuvarande ordningen där WMU ställer frågor till UD och får från andra myndigheter, antingen via UD eller svar direkt från myndigheterna. Det förekommer också att UD hänvisar till finansdepartementet. Företrädaren för WMU menar att UD inte tar sitt för att Sverige fullgör de folkrättsliga förpliktelsema. ansvar WMU efterlyser "focal point" samordnar de internationella en som organisationernas frågor och problem och att den svenska lagstiftningen även till de internationella organisationernas anpassas verksamhet.

9.7 IDEA

International

IDEA:s verksamhet startade 1996. En företrädare för organisationen att det inledningsvis fanns flera problem relaterade till avtalet uppger mellan organisationen och Sverige och till myndigheternas tillämpningar, bl.a. accepterades till en början inte IDEA:s status som internationell organisation. Under den tid som organisationen varit verksam har emellertid dessa problem lösts.

övervägande

1 O

10.1 Lagstiftningsmetoden

Bakgrund

Såsom beskrivits i avsnittet om "Follcrätt" finns inga regler för hur bestämmelser i internationella överenskommelser skall införlivas i den svenska rättsordningen. Om bestämmelserna berör myndigheters eller enskildas handlande fordras enligt doktrin och stadgad praxis genomförandebestämmelser för att göra stadgandena i den internationella överenskommelsen tillämpliga här. Allmänt gäller att bestämmelser i internationella överenskommelser införlivas med den svenska rättsordningen på samma sätt som om bestämmelserna saknat anknytning till en internationell överenskommelse, d.v.s. genom lag eller förordning. I Sverige kan således dualismen sägas råda. Med Sveriges inträde i EU ställs frågan om monism och dualism, såsom behandlats i avsnittet rörande EG-rätten, på sin spets. Redan på 1960-talet fastslog EG-domstolen att EG-rätten är monistisk till sin karaktär. Mot bakgrund av bl.a. Romfördragets artikel som återspeglar en lojalitets- och solidaritetsprincip med fördragen, kan frågan ställas om Sverige numera lever med både ett dualistiskt och ett monistiskt system. Riskerna för att folkrättsliga åtaganden förlorar i genomslagskraft är givetvis större i det dualistiska systemet än i det monistiska, där man skall tillämpa den internationella överenskommelsen direkt. Vidare torde det monistiska systemet enklare lösa upp de allmänpolitiska och lagtekniska problem som är förknippade med en implementering. Jag anser emellertid att frågeställningen inte ligger inom ramen för utredningsuppdraget, varför frågan lämnas därhän. Med utgångspunkt i dualismen är det således nödvändigt att skapa en rättsakt för att införa en internationell överenskommelse i nationell

76 Övervägande

rätt. Såsom tidigare beskrivits finns i huvudsak två sätt härför, nämligen inkorporering och transfonnering. Under avsnitt 10.1 kommer jag att behandla olika lagstiftningsmetoder; ramlagar för varje internationell överenskommelse som innehåller bestämmelser immunitet och privilegier, en om "standardlag" tranfonnerar flertalet de överenskommelser som i som av dag omfattas av 1976 års lag, transformering av varje överenskommelse samt inkorporering den typ vi har i dag. Jag tar dock av

inledningsvis möjligheten att riksdagen bemyndigar regeringen att i

upp

förordningsform införa bestämmelser immunitet och privilegier

om grundas på bestämmelser i internationella överenskommelser. som Under avsnitt 10.2 kommer jag att redovisa vissa förslag till ändringar i

1976 års lag och under avsnitt 10.3 min bedömning av vissa praktiska problem är förenade med tillämpningen lagen och möjliga

som av åtgärder för att minska dessa problem.

10. l Bemyndigande till regeringen att genom

förordning införliva bestämmelser om

immunitet och privilegier

Bedömning: Det är inte förenligt med 8 kap. regeringsformen att i

lag bemyndiga regeringen förordningar införa bestämatt genom melser immunitet och privilegier i Sverige ingångna om av internationella överenskommelser.

I dag krävs riksdagsbehandling för varje nytt avtal som skall fogas till

1976 års lag. Metoden har många gånger lcritiserats för att vara otymplig. I propositionen 1975/762205 s. 22 som föregick lagens införande, avhandlades möjligheten att uppdra regeringen att i förordningsform införa nya bestämmelser om immunitet och privilegier i samband med internationella överenskommelser ingicks. Det att nya konstaterades sådan ordning knappast är förenlig med regeringsatt en formen. Uttalandet utvecklades inte, varför frågan fortfarande blir föremål för diskussion. Det tar betydligt längre tid att få en proposition behandlad än att införa förordning. Det nuvarande systemet är en framförhållning. således mera kostsamt och kräver viss

När det gäller kravet på riksdagsbehandling kan ytterligare aspekter

anläggas. Enligt tionde kapitlet regeringsformen RF skall ingåendet internationella överenskommelser i vissa fall godkännas riksav av dagen 10 kap. 2 §. Detta gäller överenskommelsema innebär att om lag skall ändras, upphävas eller stiftas "eller den i övrigt gäller om

Övervägande 77

område inom vilket riksdagen skall besluta". Regeringsformen före-

skriver också riksdagsbehandling överenskommelsen är

om av större vikt. Sannolikt skulle ingåendet många de avtal omfattas av av som av 1976 års lag ha behandlats riksdagen, även de inte innehållit av om bestämmelser om immunitet och privilegier. Detta gäller alla överens-

kommelser kräver lagstiftning på andra områden. Det gäller också

som alla överenskommelser medför utgifter för Sverige och för vilka som medel inte redan finns anslagna. Är då lagfonnen nödvändig för införande av nya bestämmelser om immunitet och privilegier I åttonde kapitlet regeringsforrnen regleras fördelningen av norrngivningsmakten mellan riksdagen och regeringen. Till det obligatoriska lagområdet- d.v.s. den normgivning inte kan som delegeras till regeringen hör föreskrifter förhållandet mellan - om enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Sådana föreskrifter omfattar bl.a. föreskrifter brott och rättsom verkan av brott samt skatt till staten 3 §. Bestämmelser immunitet om och privilegier behandlar just beskattningen rättsverkan- eller brist på rättsverkan av brott och hör därför hemma inom det område - som kräver lagstiftning. Utan hinder av 8 kap. 3 § RF kan regeringen enligt 8 kap. 7 § efter

bemyndigande i lag genom förordning lämna föreskrifter annat än

om skatt, om föreskriftema något sju uppräknade ämnen. Bland avser av ämnena ingår bl.a. "utlännings vistelse i riket" och "in- eller utt‘drse1.." under förutsättning att det inte föreskrivs rättsverkan än böter. annan Bestämmelser om immunitet och privilegier omfattas inte det av delegerbara området. Fråga är då vilken betydelse skall tillmätas det förhållandet att som bestämmelserna i de aktuella fallen alltid går i mildrande riktning. nu Det finns en skattebestämmelse när avtalet träder i kraft inte längre som skall tillämpas på en viss person och det finns brottsbestämmelser som inte heller längre skall tillämpas. I propositionen den regeringsom nya formen prop. 1973:90, 301 anfördes att kravet på lagform också s. gäller "en föreskrift, t.ex. i något hänseende begränsar omfattsom ningen av ett tidigare föreskrivet ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas på sätt och vis gå i berättigande riktning". Trots att immunitets- och privilegiebestämmelsema innebär att lags tillen lämpning eller rättsverkan upphävs för kategori är en personer

riksdagsbehandling alltså nödvändig.

78 Övervägande

10.1.3 Ramlag

Bedömning: Det är större nackdelar än fördelar förenade med att skapa ramlagar för vart och ett de avtal som omfattas av 1976 års av lag.

Under utredningens gång har jag undersökt möjligheten att ersätta 1976 års lag med individuella ramlagar för varje i bilagan ingående avtal för de i lagtexten reglerade överenskommelsema. Detta är den samt modell används vid inkorporering dubbelbeskattningsavtal i som av svensk Skatteavtalen är, utom när det gäller de nordiska länderna, rätt. bilaterala och har till syfte bl.a. att undvika dubbelbeskattning. Genom bestämmelserna i avtalen fördelas beskattningsrätten mellan de avtalsslutande En dubbelbeskattningslag består vanligen av tre, fyra staterna.

paragrafer. I första paragrafen att avtalet tillsammans med den

anges slcriftväxling är fogad till avtalet gäller lag här i landet. som som Tekniken således liknande den används i 1976 års lag, med den är som skillnaden avtalen publiceras i SFS och att det ges ut en ny lag för att varje nytt avtal. Jag har övervägt de fördelar separat ramlag för varje om som en avtal för med sig så starka att denna lösning bör föreslås också är beträffande de överenskommelser innehåller bestämmelser om som

immunitet och privilegier. ställningstagandet förutsätter en inventering

fördelar och nackdelar med sådan lösning och slutligen en av en avvägning mellan reforrnbehov och kostnad.

Fördelar

En fördel är förknippad med dubbelbeskattningslagama är att som avtalstexten ut i SFS samtidigt ramlagen publiceras. Detta är ges som

huvudskälet till att jag undersökt möjligheten att införa ramlagar också inom immunitets- och privilegieområdet. Som framgår kapitlet

av "Erfarenheter tillämpningen 1976 års lag" har de tillämpande av av myndigheterna med något undantag inte tillgång till de avtal som - -

omfattas lagen. De är att söka sig till SFS och har i praktiken

av vana inte omedelbar tillgång till SÖ.

fördel i jämförelse med 1976 års lag är att lagstiftaren kan

En annan in och ändra den framtida tillämpningen ett enskilt avtal eller en av

bestämmelse i ett avtal att föra in tolkningsbestämmelser i ram-

genom lagen. Man skulle kunna tänka sig att myndighet börjar tolka en en bestämmelse i avtal strängt än vad varit avsikten vid ett mera som avtalsbestämmelsens tillkomst. Regeringen, har det folkrättsliga som

Övervägande 79

ansvaret för att avtalet följ får inte påverka tillämpningen att genom anvisa myndigheten hur denna bör bedöma ett enskilt ärende

ll kap. 7 § RF. Däremot kan regeringen i en proposition föreslå

riksdagen att i den aktuella ramlagen föra in en tolkningsbestämmelse.

Visserligen kan också 1976 års lag ramlag, eftersom ses som en men den totalt omfattar ett sextiotal överenskommelser är det inte lämpligt

att i den lägga in tollcningsbestämmelser till ett enskilt avtal. Det anses också vara enklare att införliva ändringar i ett dubbelbeskattningsavtal, om överenskommelsen införlivats i svensk rätt

genom en ramlag.

Nackdelar

Ur tillgänglighetssynpunkt skulle det kunna fördel, de

vara en om

tillämpliga immunitets- och privilegiebestämmelsema i ett avtal publicerades i SFS i samband med att de inkorporerades. När det är fråga

om avtal som bl.a. innehåller bestämmelser immunitet och priviom

legier föreligger emellertid vid SFS-publicering svårighet jämfört

en

med dubbelbeskattningslagama. I dubbelbeskattningsavtalen är alla artiklar relevanta i beskattningssammanhang och därför måste samtliga

bestämmelser införlivas med svensk rätt. De avtal omfattas som av 1976 års lag har vanligen till syfte att reglera ett materiellt förhållande. Bestämmelserna om immunitet och privilegier syftar till att underlätta genomförandet av de materiella bestämmelserna. Dessa avtal innehåller

alltså huvudsakligen artiklar som reglerar annat än immunitet och privi-

legier. De överenskommelser omfattas 1976 års lag utgörs blott som av till en bråkdel av avtal som har immunitet och privilegier huvudsom sakligt innehåll.

I konsekvens stadgar den nuvarande lagen i 4 § att införlivandet

gäller avtalens bestämmelser immunitet och privilegier, inte att om avtalen i sin helhet skall gälla som svensk rätt. Metoden medför att införlivandet inkluderar erforderliga definitioner, härmed blir som svensk rätt oavsett var i avtalen de enskilda artiklarna finns, medan

resten av avtalen visserligen är folkrättsligt bindande inte är

men gällande svensk rätt. Om Sverige skulle tillämpa ramlagsmodellen, skulle vi tvingas att använda konstruktionen i 1976 års lag för att inte bindas i intern rätt av en reglering avsetts endast få folkrättslig som effekt. En annan möjlighet att till ramlagen foga de bestämmelser i vore

avtalet som har bäring på immunitet och privilegier, då är det

men

knappast längre fråga om en ramlag utan om ett slags transformation.

Till tranfonnation återkommer jag i avsnittet "Standardlag". Den möjlighet som återstår är då att i ramlagen att bestämmelange serna om immunitet och privilegier i det till lagen fogade avtalet skall

80 Övervägande

gälla svensk rätt och publicera hela avtalet i SFS. Oaktat publisom ceringen i SFS måste avtalet publiceras i SÖ enligt förordningen

1990:1070 publicering Sveriges internationella överensom av kommelser, I förordningens 1 § att överenskommelser som m.m. anges Sverige ingår med andra stater skall publiceras i SÖ i den utsträckning

i de följande tre paragrafema. Som huvudregel skall alla för

som anges Sverige bindande internationella överenskommelser som ingåtts av regeringen publiceras. Undantag görs för överenskommelser som är av mindre vikt och sådana bestämmelse i sekretesslagen, inte som p.g.a. får lämnas ut till Dock kan utgivaren bestämma att en överensenvar. kommelse skall publiceras i notisform i stället för i sin helhet. Bilagan till 1976 års lag omfattar i dag femtio avtal av vilka många är omfattande. Inte något dem är publicerat i notisfonn. av SÖ utgör komplett utgivning alla internationella överensen av kommelser binder landet. Det är stor vikt att denna samling som av hålls intakt. Att publicera t.ex. konventionen med förbud mot kemiska eller havsrättskonventionen, båda till än 95 % består av vapen som mer bestämmelser annat än immunitet eller privilegier, i SFS i stället för om i SÖ skulle leda till att SFS skulle innehålla ett stort material som inte är svensk norrngivning. Det är vidare inte troligt att den som söker havsrättskonventionen söker den i SFS. Min slutsats är därför att en SFS inte kan publicering i SÖ, varför avtalen med publicering i ersätta denna metod skulle komma att utges dubbelt. Utgivning i SFS är inte ett ovillkorligt krav för publicering av svensk lag eller författning. Av lagen 1976:633 kungörande annan om lagar och andra författningar framgår att det i författning av om en föreskrivs internationell överenskommelse skall gälla svensk att en som rätt, skall överenskommelsen huvudregel kungöras på samma sätt som författningen. Om det är lämpligare, får regeringen dock som bestämma att överenskommelsen skall kungöras på annat sätt. Detta är grunden till den nuvarande konstruktionen 1976 års lag. av

Reformbehov och kostnader

Den primära orsaken till att överväga ramlag för varje i 1976 års en

lag ingående överenskommelse med därtill hörande publicering av avtalen i SFS är att myndigheterna i dag inte har tillgång till avtalen och

inte heller har söka texter i SÖ. vana att Beträffande många avtalen gäller att bestämmelserna om av immunitet och privilegier sällan tillämpas i Sverige. Det är inte möjligt

göra beräkning hur ofta, i jämförelse med dubbel-

att en av men beskattningsavtalen torde de sällan tillämpas.

SOU 1998229 Övervägande 81

I likhet med 1976 års lag innebär skattelagama att myndigheterna direkt tillämpa avtalstextema. Samtidigt avviker tillämpningen har att

dubbelbeskattningsavtalen i så måtto att dessa tillämpas i sin helhet

av

och bygger på modell den s.k. OECD-modellen som

en gemensam de har enhetlig begreppsapparat samt tillämpas av alla landets gör att en Skattemyndigheten I dag finns ett åttiotal dubbelbeskattningsavtal som

i kraft i förhållande till Sverige. De omfattar såväl fysiska som är

och de gäller i båda riktningarna, dvs. svenska juridiska personer

i utlandet likaväl utländska personer i Sverige. personer som dessa avtal i Sverige måste därför betydligt Tillämpningen av vara frekvent tillämpningen de avtal omfattas av 1976 års mera än av som denna bakgrund och framför allt eftersom hela avtalen är lag. Mot

relevanta för de tillämpande myndigheterna är det logiskt att regeringen föreslagit och riksdagen beslutat att dubbelbeskattningsavtalen skall

publiceras också i SFS. avsnittet "Erfarenheter tillämpningen" har jag konstaterat att I av främst behandlar ärenden relaterade till svenskar

skattemyndighetema internationella organisationer utomlands, medan tull- och

som arbetar i främst kommer i kontakt med stationerade i

polismyndigheter personer

den är det främst fråga tillämpningen Sverige. För senare gruppen om

Wienkonventionerna diplomatiska konsulära förbindelser

av om resp. sig handfull avtal. Skatte-

samt högkvartersavtalen. Det rör om en

kan teoretiskt komma att tillämpa samtliga avtal som myndighetema omfattas 1976 års lag. av

Vid mina samtal med myndighetsföreträdare har jag erfarit att

till relevanta avtal är det största problemet med bristen på tillgång tillämpningen 1976 års lag. SÖ trycks på Norstedts förlag och ges ut av

Utrikesdepartementet. Förlaget distribuerar upplagan enligt en

av denna lista finns såväl Riksskatteverket

prenumerationslista. På som

och Rikspolisstyrelsen upptagna. Detta innebär att Generaltullstyrelsen

tillgång till SÖ. Vidare finns några

i varje fall centralmyndighetema har på prenumerationslistan. Den del upplagan som skattemyndigheter av

på detta sätt förvaras utgivaren, UD, och tillhandainte distribueras av

hålls på förfrågan gratis allmänhet och myndigheter.

bristen på tillgång till avtalen kommer främst från Kritiken över handläggare på skattemyndighetema. Riksskatteverket, som prenupå SÖ, har utomordentliga kanaler för information till skattemererar och distribuerar dagligen mängder information av

myndighetema av

olika slag. Sålunda förmedlas information om ny praxis, om propolämnas till riksdagen och lagändringar. Det skulle inte sitioner som om

svårt till detta lägga information som särskilt uppmärksammar

vara att innehåller bestämmelser immunitet och privilegier nya avtal som om

och jämte följdändringar i 1976 års lag. Om någon myndighet behöver

82 Övervägande

ett avtal, kan de vända sig till RSV för att få del detta. Alternativt av kan myndigheterna vända sig till UD förfogar över den del som av upplagan som inte distribueras till prenumerantema. Avtalens

tillgänglighet borde alltså egentligen inte vara ett problem.

Till detta kommer att det inom regeringskansliet förbereds ett moderniserat rättsdatasystem. Enligt kravbeskrivningen skall SÖ i framtiden ingå i det elektroniska rättsdatasystemet och texterna skall publiceras i enlighet med bestämmelserna i förordningen 1990:1070 om publicering av Sveriges internationella överenskommelser Det m.m. nya rättsdatasystemet avses börja användas den l 1999. Det är mars ännu inte klart hur långt tillbaka i tiden publiceringen SÖ kommer av att föreslås gå i den arbetsgruppsrapport rättsdatasystemet om som väntas under våren 1998. De äldsta avtal som omfattas bilagan till av lagen är från 1945. Om arbetsgruppens förslag inte kommer att gå så långt tillbaka i tiden när det gäller SÖ, förordar jag det görs att en särlösning för de avtal som omfattas 1976 års lag. Jag återkommer av till denna fråga i avsnitt 10.3.1 där jag kommer med ytterligare förslag för att öka tillgängligheten till avtalen. Mot denna bakgrund har jag avstått från att göra en noggrannare analys av kostnaderna för att överföra de dryga femtio avtalen i bilagan till SFS. Enligt uppgift skulle kostnaden sida uppgå till 200 kr. per Kostnaden för att föra de avtal som i dag omfattas 1976 års lag av skulle då uppgå till ungefär 750 000 kronor. Att behålla 1976 års lag i sin nuvarande utformning, införa men ramlagar för framtida överenskommelser jag skulle ännu anser vara en sämre lösning, eftersom den för de tillämpande myndigheterna skulle

innebära två lagstiftningsmetoder med inkorporeringslag, nämligen

en 1976 års lag, och ett antal ramlagar som samtliga reglerar immunitet och privilegier. Vid en Vägning av för- och nackdelar med publicering avtalen en av i SFS anser jag nackdelarna väger långt tyngre, särskilt mot bakgrund av att myndigheterna redan med det nuvarande systemet borde ha tillgång till avtalen. Inledningsvis reglerade jag att fördel med ramlagar är att en regeringen kan föra in tollcningsbestämmelser på ett sätt inte är som lämpligt att göra i 1976 års lag. Regeringen har härutöver begränsade formella möjligheter att ta det folkrättsliga ansvaret när det gäller fullgörelse av åtagandena i avtalen. Emellertid har jag inte från någon hört att myndigheterna skulle tillämpa avtalen strängare än avsett, dvs. ge mindre immunitet eller privilegier än avtalen stipulerar. Jag att anser ramlagar skulle kunna vara ett alternativ, vi hade problem med om myndigheternas tillämpning. Ingen har dock pekat på att sådana problem skulle föreligga. Om det skulle erforderligt att anses

Övervägande 83

regeringen har ett remedium vid felaktig tolkning bestämmelserna av omfattas 1976 års lag, är enligt min mening den lösning som som av har valts i 7 kap. 4 § taxeringslagen att föredra. Av denna framgår att

regeringen i vissa fall kan ändra ett beskattningsbeslut som berörs av

ett dubbelbeskattningsavtal.

Återstår då att pröva vikten den möjliga fördelen att ramlagarna av

skulle lättare att ändra, parterna ändrar avtalet. Ändringar

vara om skulle inflyta i SFS, medan den med den nuvarande lagen skulle publiceras i SÖ. Att detta inte borde medföra någon skillnad har jag redovisat De avtal omfattas 1976 års lag är, utom när det ovan. som av

gäller högkvartersavtalen, multilaterala och ytterst sällan föremål för

ändringar. Såvitt jag känner till har de delar rör immunitet och som

privilegier aldrig ändrats.

Sammantaget jag att nackdelarna med ramlagar väger långt anser tyngre än de fördelar de skulle innebära.

10.1.4 "Standardlag"

Bedömning: Det är inte möjligt att transformera de bestämmelser omfattas 1976 års lag till gemensam standardlag. Det är som av en inte heller lämpligt att transfonnera de olika avtalen till separata

lagar.

Mot bl.a. de myndigheter handlägger ärenden bakgrund av att som

realiteten inte har tillgång till SÖ har jag också övervägt enligt lagen i

möjligheten att övergå från nuvarande inkorporeringsmetod till att

istället transformera innehållet i avtalen. Då avsikten skulle vara att

underlätta tillämpningen för myndigheterna, bör inte denna trans-

formation ske lag för varje avtal. En sådan lösning skulle genom en

innebära det fanns ett sextiotal lagar immunitet och privilegier

att om

och ett därav följande problem med överskådligheten. Jag återkommer

dock avslutningsvis till frågan.

I stället har jag övervägt möjligheten att skapa lag om immunitet

en och privilegier är så vitt formulerad att den skulle kunna omfatta som samtliga eller huvuddelen bestämmelserna immunitet och av om privilegier i avtalen i bilagan till lagen och utgöra ett slags

"standardlag". Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser liksom högkvartersavtalen innehåller bestäm-

melser förhållandena i Sverige och kan inte lika vid som rör ges en utformning, varför de skulle lämnas utanför "standardlagen" och

regleras på annat sätt.

84 Övervägande sou 199s;29

Förutom att en ren "standardlag" skulle underlätta för de tillämpande myndigheterna, skulle den utgöra den högre gräns för immunitet och privilegier inom vilken svenska förhandlingsdelegationer skulle ha ett givet förhandlingsmandat. Här kan järnen förelse göras med förhållandena i Danmark. Den danska lagen om immunitet och privilegier innehåller ett bemyndigande till behörigt statsråd att sätta i kraft överenskommelser immunitet och om

privilegier under förutsättning att bestämmelserna håller sig inom vissa

i lagen angivna kriterier. Följden detta är att danska förhandlingsav delegationer, så långt det är möjligt, försöker hålla bestämmelserna om immunitet och privilegier inom dessa ramar. Som jag har påpekat i

avsnittet om internationella förhandlingar sköts förhandlingarna

av fackdepartementen med inriktning på de materiella sakfrågor skall som lösas. Bestämmelserna immunitet och privilegier behandlas ofta om under tidspress då det ibland är svårt att sig tid att inhämta ge synpunkter från t.ex. UD och Finansdepartementet. Om förhandlingsdelegationen höll sig inom ramen för en "standardlag", skulle man slippa diskussioner i efterhand mellan departementen om utsträckningen och utformningen av artiklarna om immunitet och privilegier. En "förenkling" vore också att man inte skulle behöva vidta Iagstiftningsåtgärder varje gång ett avtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier ingås. Under förutsättning att bestämmelserna faller inom den angivna ramen, skulle regeringen konstatera att den svenska lagstiftningen motsvarar avtalets bestämmelser, nonnuppfyllelse, varför riksdagsbehandling inte detta skäl skulle av vara nödvändig. Utgångspunkten för övervägandet har varit att även de om immunitets- och privilegiebestämmelser som beviljas i internationella överenskommelser inte är identiska, så uppvisar de substansiella likheter. Detta gör att det är möjligt att systematisera bestämmelserna utifrån vad de avser att skydda och vilka typer av immuniteter och privilegier det är frågan om. En "standardlag" skulle enligt min uppfattning kunna delas in i fyra huvuddelar, nämligen del en som reglerar organisationens immunitet och privilegier, del reglerar en som tjänstemännens immunitet och privilegier och två avslutande delar som reglerar immunitet och privilegier för på annat sätt är personer som knutna till organisationen, nämligen andra än tjänstemän samt representanter för konventionsstater.

Övervägande 85

Skattefrihet för tjänstemän

Jag har funnit att det inte föreligger vare sig några större lagtekniska eller folkrättsliga problem med att konstruera en paragraf som är tillräckligt vid för att omfatta de skatteprivilegier som överenskommelsema föreskriver. Detta beror bl.a. på att inkomstskattefrihet genomgående endast tjänstemäns inkomster från den interavser nationella organisationen och att inkomsten är skattefri fr.o.m. första intjänandedagen.

Organisationernas immunitet

De flesta internationella organisationer liksom deras egendom och tillgångar åtnjuter fullständig immunitet mot varje form av rättsliga förfaranden. Detta är dock inte alltid fallet. Om Sverige skulle välja att bevilja vidsträckt immunitet än vad överenskommelsema en mera medger uppstår i vissa fall såväl lagtekniska som folkrättsliga problem.

Som illustration kan nämnas att de specialiserade och regionala

bankerna och fonderna inte åtnjuter immunitet för vissa typer av

transaktioner med anknytning till sin upplåningsverksamhet. En längre

gående immunitet i svensk rätt än den följer av avtalen skulle innesom bära att bankerna och fonderna i Sverige i praktiken inte skulle kunna utöva den verksamhet de enligt överenskommelsema inte skall som åtnjuta immunitet för. De skulle sannolikt inte erhålla några lån, om den presumtive långivaren insåg att låntagaren åtnjuter immunitet för sin verksamhet. Det torde kunna diskuteras inte sådan åtgärd om en också skulle utgöra ett avtalsbrott, eftersom Sverige därigenom begränsar bankens eller fondens faktiska möjligheter att verka i Sverige. Att i "standardlag" göra ett undantag för denna kategori en skulle innebära att skulle få räkna de mångfaldiga undantagna man upp subjekten på grund svårigheten att hitta gemensam definition av av en dem.

Ijänstemäns immunitet

Bestämmelserna immunitet varierar mycket mera mellan de om olika avtalen än vad bestämmelserna om skatteprivilegier gör. Tjänstemäns immunitet mot rättsliga förfaranden utgör ett problem vid försöket att skapa "standardlag", Tjänstemän är vanligtvis immuna mot en varje slag rättsliga förfaranden såvitt officiella aktiviteter. av avser Dock stadgas i vissa överenskommelser bestämda undantag från denna immunitet. Problem föreligger också vad gäller definitionen av begreppet tjänsteman, exempelvis åtnjuter inte personalen vid Nordiska

86 Övervägande

ministerrådets sekretariat immunitet mot rättsliga förfaranden. Begreppet tjänsteman används inte i överenskommelsen. Vidare finns det vissa högre tjänstemän åtnjuter s.k. kvasisom diplomatisk immunitet, vilket innebär att de jämställs med diplomatiska sändebud och därigenom åtnjuter längre gående immunitet än andra tjänstemän i organisationen. Den grupp som åtnjuter kvasi-diplomatisk immunitet är inte homogen. Som exempel kan nämnas att det i FN:s konvention om immunitet och privilegier omnämns två änstetitlar som skall åtnjuta sådan längre gående immunitet, nämligen generalsekreteraren och biträdande generalsekreterare. Ytterligare en tjänstenivå anses åtnjuta sådan immunitet, nämligen undergeneralsekreterare. Enligt Europarådets immunitets- och privilegiekonvention åtnjuter såväl generalsekreteraren som ställföreträdande generalsekreteraren kvasi-diplomatisk immunitet medan i konventionen om INMARSAT det endast är generaldirektören som åtnjuter sådan immunitet. Domares i internationella tribunaler ställning i immunitetshänseende utgör också ett problem i detta sammanhang. Att bevilja samtliga tjänstemän kvasi-diplomatisk immunitet vore enligt min uppfattning ogörligt. Att finna en gemensam definition för den skulle åtnjuta denna längre gående immunitet är enligt grupp som min uppfattning inte heller möjligt. Således torde den enda möjligheten att ha särskild bestämmelse för tjänstemän med kvasi-diplovara en matisk immunitet och räkna upp de subjekt som skall ingå i denna med hänvisning till den organisation de verkar En sådan grupp ordning skulle leda till att lagen i denna del skulle förlora i överskådlighet och medföra lagändringar varje gång Sverige blir bundet av en ny överenskommelse som medför kvasi-diplomatisk immunitet för någon tjänsteman.

Hävande av immunitet

Att åstadkomma en enhetlig bestämmelse när det gäller hävande av immunitet orsakar också svårigheter. I allmänhet är det möjligt för en internationell organisation att avstå från sin immunitet om än i begränsad omfattning. Vidare är det möjligt för organisationen att häva immuniteten såväl för de "vanliga" tjänstemännen som för de tjänstemän som åtnjuter kvasi-diplomatisk immunitet. Vem eller vilka som avstår från eller upphäver immuniteten varierar både inom överenskommelsema beroende på vems immunitet som skall avstås från eller upphävas och mellan de olika överenskommelsema. Enligt min uppfattning kräver bestämmelse hävande immunitet även en om av en uppräkning av subj ekten med hänvisning till respektive överenskommelse.

Övervägande 87

Resa i medlemsstater

Den immunitet som åtnjuts under resa i medlemsstater varierar mellan "vanliga" tjänstemän och sådana tjänstemän som åtnjuter kvasidiplomatisk immunitet, vilket kräver någon typ av särreglering. Den särskilda immunitet som tillkommer medlemmar av inspektionsgrupper på uppdrag eller genornresa i medlemsstat utgör en särskild kategori som även den skulle kräva en särreglering.

Andra än tjänstemän

Internationella organisationer kan också ha ett intresse av att tillförsäkra andra än tjänstemän och representanter för konventionsstater viss immunitet och vissa privilegier. En sådan kategori är sakkunniga på uppdrag "experts on missions" och deras immuniteter och privilegier regleras vanligtvis i överenskommelserna. I vissa fall står det de internationella organisationerna fritt att tillförsälcra andra den immunitet är nödvändig för att de skall kunna utföra personer som sina uppdrag. Utsträclcningen av denna immunitet regleras vanligen inte i överenskommelserna. Beroende på typen av den verksamhet de är satta att utföra varierar också omfattningen av den immunitet som de beviljas. Det är inte möjligt att reglera immunitet för dessa personer i en "standardlag".

Ombud i internationella tribunaler

Ombuden i internationella tribunaler utgör en personkategori som vanligtvis regleras i överenskommelserna men som inte behandlas homogent i immunitetshänseende. Till Jugoslavien-tribunalen överlåts i överenskommelsen att bevilja bl.a. ombuden den immunitet som behövs för att domstolen skall kunna fungera tillfredsställande. Den immunitet som tillerkänns ombud som medverkar i förhandlingar inför den Europeiska kommissionen och Domstolen för de mänskliga rättigheterna regleras däremot uttryckligen i överenskommelserna.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att det uppstår problem om vill skapa "standardlag" om immunitet och privilegier. Detta man en beror dels på att överenskommelserna stipulerar olika långtgående immunitet, dels på att subjekten inte är homogena på ett sådant sätt att det är möjligt att finna en gemensam definition av dem. Att bevilja internationella organisationer längre gående immunitet än vad som

88 Övervägande sou 199329

föreskrivs i avtalen leder i vissa fall till att man kan omöjliggöra för dem att verka på det sätt som överenskommelsema anger, vilket ur folkrättslig synpunkt inte torde vara acceptabelt. Enligt min mening är det inte heller acceptabelt att bevilja vare sig organisationer eller enskilda längre gående immunitet än vad respektive överenskommelse anger. Immunitetsbestämmelsernas syfte är att underlätta organisationens fria och obundna arbete, aldrig att organisationen eller den enskilde skall dra nytta av dem. Detta uttrycks också i avtalen. Det är därför enligt min mening inte acceptabelt att utvidga avtalens bestämmelser i nationell rätt.

I "standardlag" med en vid skrivning skulle man därför tvingas

en inskränka tillämpningen genom att ange de subjekt som inte skall åtnjuta den aktuella immuniteten. Detta skulle leda till omfattande undantag och i många fall kräva hänvisningar till respektive överenskommelse. Om man istället lägger en "standardlag" på en miniminivå, skulle motsvarande undantag få göras för att utvidga lagen till att också omfatta de organisationer och personer som enligt överenskommelse åtnjuter vidare immunitet. Också detta skulle kräva hänvisningar till respektive avtal. I båda fallen skulle lagen förlora i överskådlighet och de fördelar angetts inledningsvis gå förlorade. Jag finner det inte som lämpligt att välja detta alternativ. Som jag redovisade inledningsvis, skulle en så vid "standardlag" inte heller kunna omfatta de avtal som gäller personer som är verki Sverige. Detta gäller Wienkonventionemas bestämmelser samma liksom högkvartersavtalen för de internationella organisationer som har säte i Sverige. Dessa avtal skulle få regleras i separata lagar. En grupp avtal skulle alltså därmed ligga utanför en "standardlag", vilket sannolikt också skulle minska den nytta som de tillämpande myndigheterna skulle ha av denna.

Traditionell transformering

Redan i inledningen till detta avsnitt avfärdade jag möjligheten att till separata lagar transfonnera samtliga avtal som omfattas av 1976 års lag. Jag angav ett av skälen, nämligen att detta skulle leda till att det fanns ett sextiotal lagar om immunitet och privilegier. Också sett lagstiftningssynpunkt anser jag att det finns starka skäl ur att avråda från denna möjlighet. Flertalet av de avtal som omfattas av lagen har till syfte att reglera ett materiellt förhållande och bestäm-

melserna immunitet och privilegier syftar till att underlätta genom-

om förandet av de materiella bestämmelserna. Strukturen på de olika avtalen varierar. I vissa fall är de relevanta bestämmelserna samlade i

Övervägande 89

ett avsnitt i avtalet. Det är då vanligt att de hänvisar till definitioner som finns i andra delar av avtalet. Det är inte ovanligt att referens sker till en helt annan överenskommelse. Vidare förekommer det inte så sällan att bestämmelserna om immunitet och privilegier finns på flera ställen i en överenskommelse.

Detta skulle kunna tas till intäkt för att myndigheterna får problem

med tillämpningen och att en transformering vore den bästa lösningen.

Samtidigt kan förhållandet tas till intäkt för att en lagstifcningsinsats på

detta område skulle bli omfattande, dyrbar och inte stå i någon proportion till den trots allt ringa graden av tillämpning av avtalen. Att transformera avtal som ytterst sällan, kanske aldrig, tillämpas av svenska myndigheter, myndigheter vars centralmyndigheter har tillgång till de aktuella överenskommelsema såväl i SÖ i de propositioner som som föregår införandet av avtalen i bilagan till 1976 års lag, är enligt

min uppfattning inte rimligt.

Inkorporering

Bedömning: Den nuvarande lagstiftningsmetoden, införlivande genom inkorporering, bör behållas.

Såvitt avser 1976 års lag diskuterades frågan om lagstiftningsmetoden

utförligt i förarbetena prop. l975/76:205, s. 15. Departementschefen

uttalade bl.a. följande.

"Det kan givetvis inte komma i fråga att varje gång Sverige tillträder

konvention som innehåller regler om immunitet och privilegier en bringa alla bestämmelser i lag eller författning som strider mot immunitets- och privilegiebestämmelsema i konventionen i full överensstämmelse med denna. Konventionsbestämmelsema måste därför liksom tidigare införlivas med intern svensk rätt genom generella lagbestämmelser som gör dessa tillämpliga utan hinder av vad som eljest stadgas i lag eller författning. I enlighet med de överväganden som jag nu har redovisat föreslår jag att den nya lagstiftningen utformas som en inkorporeringslag". I de föregående avsnitten har jag konstaterat att varken ramlagseller "standardlags" modellen innebär sådana fördelar att dessa överväger de svårigheter och nackdelar som jag har funnit. Motsvarande gäller traditionell transformering. Mot denna bakgrund äger enligt min

mening departementschefens mer än tjugo år gamla uttalande alltjämt

giltighet. Jag förordar sålunda att immunitets- och privilegie-

5 1840150

90 Övervägande sou 199829

bestämmelser i internationella överenskommelser också framgent skall inkorporeras på samma sätt som sker i dag. Slutsatsen av intervjuerna är att de som upplever de största svårigheterna med tillämpningen av lagen är Riksskatteverket och skattemyndighetema. För att tydliggöra vilka kategorier som åtnjuter skatteprivilegier och i vilken omfattning föreslår jag att ett tillägg görs i

nuvarande fjärde paragrafen. Jag återkommer till detta i avsnitt 10.2.l.

10.2 nuvarande 1976

Den utformningen av

års

lag

10.2.l Immunitet och privilegier i olika typer av

internationella överenskommelser

Förslag: Bestämmelserna i 2 a, 2 b och 7 upphör att gälla och 4 § ändras så att den även omfattar internationella avtal med bestämmelimmunitet och privilegier för personer och egendom som inte ser om är knutna till ett internationellt organ. Dessa kategorier kan därmed ingå i den nuvarande bilagan till lagen, vilket innebär att nuvarande 6 och 7 kan föras dit. Vidare införs bestämmelse 5 § att immunitet och en ny som anger privilegier kan förekomma också för andra internationella sammanslutningar eller med anknytning till sådan personer sammanslutning i den omfattning i andra bilaga till som anges en lagen. Med denna lösning skall den nuvarande bilagan benämnas bilaga Till paragrafen fogas ett nytt sista stycke som innebär att svenska tjänstemän vid internationella organ i utlandet åtnjuter skattefrihet för inkomster från organisationerna. Tjänstemän är anställda vid som ett internationellt i Sverige och är svenska medborgare organ som eller bosatta här omedelbart före anställningen skall åtnjuta sådan skattefrihet endast detta i den internationella om anges överenskommelsen. l bilagan ändras rubrikerna något för att förtydliga att de konkreta bestämmelserna i varje enskilt fall återfinns i den relevanta internationella överenskommelsen. Vidare upphör två punkter i den nuvarande bilagan att gälla. De baseras på överenskommelse som inte längre är i kraft i en förhållande till Sverige. Två punkter som relaterar till de nuvarande 6 och 7 läggs till denna. Med dessa ändringar omnumreras punkterna i bilaga

Övervägande 91

Bakgrund

Som jag har redovisat i kapitlet om gällande rätt har bestämmelser om immunitet och privilegier för internationella organ och personer med anknytning till sådana organ införlivats 4 Av genom bestämmelsen framgår att för internationella organ som anges i bilagan till lagen och för personer som är knutna till sådana organ gäller immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. För att ett avtal skall kunna omfattas av 4 § krävs således både att det är fråga om en internationell organisation och ett folkrättsligt giltigt avtal. Wienkonventionema om diplomatiska respektive konsulära förbindelser är inte knutna till några organisationer och har därför inte kunnat inordnas i 4 § utan regleras genom särskilda bestämmelser i lagen. Detsamma gäller avtalet om bistånd i händelse av en kämteknisk

olycka och samarbetet inom Partnerskap för fred se avsnittet om

"Gällande rätt". Under 1990-talet har en del av det internationella samarbetet skett i former som inte är folkrättsligt, om än politiskt, bindande. Detta innebär att de i samarbetet deltagande staterna inte torde vara folkrättsligt förpliktigade att följa och införliva de beslut som staterna antar gemensamt och alltså inte heller bryter mot Wienkonventionen om traktaträtten om de avstår härifrån. Av de överenskommelser som omfattas av 1976 års lag gäller detta samarbetet inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE. Bestämmelser om immunitet och privilegier för organ inom organisationen och personer verksamma där har inte kunnat införas i 4 Om utvecklingen med bestämmelser om immunitet och privilegier i icke folkrättsligt bindande avtal resp. i avtal som inte har anknytning till internationell organisation fortsätter och den nuvarande tekniken en med separata bestämmelser för dessa avtal bibehålls, riskerar vi att lagen med tiden förlorar ytterligare i stringens och överskådlighet. Det framgår inte heller tydligt av lagen varför vissa avtal finns med i bilagan medan andra regleras direkt i lagtexten och det är naturligt att tro att det är de "viktigaste" eller oftast tillämpade avtalen som finns i lagen, men så är inte alltid fallet. Mot denna bakgrund anser jag att en lösning motsvarande nuvarande 4 § bör välj as också för de avtal som nu regleras i 2 2 6 och 7 §§. Jag undantar de EG-rättsliga bestämmelserna om immunitet och privilegier p.g.a. EG-rättens särställning som en supra-nationell rättsordning. Detta innebär att rättsutveckligen i princip är oberoende av medlemsstaternas suveräna vilja till skillnad från andra inter-

92 Övervägande

nationella överenskommelser som helt och hållet är beroende av parternas vilja.

Avtal om immunitet och privilegier som saknar anknytning till en internationell organisation

De bestämmelser som i dag finns i 6 och 7 är en följd av folkrättsligt bindande överenskommelser och gäller immunitet och privilegier för och egendom, men saknar koppling till interpersoner nationella organisationer. Denna avtal har i övrigt stora likheter typ av med de avtal omfattas av 4 Jag föreslår att denna paragraf som ändras så att den lämnar utrymme för bestämmelser om immunitet och

privilegier i internationella överenskommelser saknar koppling till

som

internationella organ. Ändringen innebär sålunda att kravet på

anknytning till ett internationellt organ slopas och vidare att personers ett tillägg görs för egendom. Det förekommer att immunitet för

egendom särregleras i vissa avtal. Med denna lösning kan också de

avtal i dag regleras i 6 och 7 ingå i bilagan till lagen. som

Avtal immunitet och privilegier inte är folkrättsligt om som bindande

Med bestämmelserna i 2 och 2 b förhåller det sig annorlunda. a Bestämmelserna grundar sig på överenskommelser som inte är folkrättsligt bindande. Båda bestämmelserna gäller OSSE som inte är en internationell organisation i folkrättslig mening. Det är enligt min mening möjligt att skapa paragraf som omfattar dessa överensen ny kommelser. Den nuvarande 4 § bör utgöra modell. Förutsättningen är dock att de överenskommelser utgör underlag för bestämmelserna som är skriftliga och preciserade vad gäller immunitet och privilegier samt de publiceras i SÖ. att När 2 b § infördes hänvisades i bestämmelsen till det s.k. Rombeslutet och riksdagen bestämde också att beslutet skulle publiceras i SÖ. Publicering beslutet förbereds för närvarande UD. När 2 a § av av infördes valde däremot att i bestämmelsen ange vilken immunitet man och vilka privilegier de aktuella personkategoriema skulle åtnjuta att i paragrafen att de i viss utsträckning skulle åtnjuta genom ange immunitet och privilegier motsvarande vad som gäller enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Under förutsättning att de dokument som föranleder lagstiftningen, i detta fall det s.k. Wiendokumentet, publiceras i SÖ, kan det i lagen införas en ny paragraf för andra internationella sammanslutningar än sådana i 4 dvs. skapas på annat sätt än genom en som avses som

Övervägande 93

folkrättsligt bindande överenskommelse, och för personer som är knutna till sådana sammanslutningar. Till bestämmelsen skall kopplas särskild bilaga skall uppbyggd på samma sätt som bilagan en som vara till 4 Fördelen med denna metod är att man inte behöver föra in nya bestämmelser i lagen utan kan lägga till dessa i bilagan på samma sätt i dag gör med internationella överenskommelser som som man omfattas av 4

Bilagorna

Jag föreslår att bilagorna något annorlunda utformning än ges en den bilagan till 1976 års lag har i dag. Under utredningsarbetet har jag konstaterat att rubriken till bilagan kan missförstås och leda till en alltför vid tillämpning. Detta beror på att det sägs att "Immunitet

och/eller privilegier gäller för följande" och så kommer tre spalter

har rubriken "Fysiska personer". Det är risk att detta felaktigt varav en läses att alla personkretsar räknas har samma immunitet som som upp och privilegier, vilket inte alls behöver fallet. Det är t.ex. vanligt vara att immuniteten sträcker sig olika långt för olika kategorier tjänstemän inom organisation. För att ytterligare poängtera att man vid en handläggningen måste till de aktuella artiklarna för att kunna tillämpa lagen korrekt föreslår jag att bilagan förses med följande rubrik "Immunitet och/eller privilegier gäller för följande organ, och egendom i den utsträckning det framgår av den interpersoner nationella överenskommelsen". Med denna ändring kan rubrikerna till spalterna i den nuvarande bilagan bestå. I den bilagan 2 bör den nya första spalten rubriceras "Internationella sammanslutningar" i stället för "Internationella organ" och den tredje spalten "Överenskommelse" istället för "Tillämplig internationell överenskommelse". För att ytterligare underlätta jag att det under varje överensanser kommelse i bilagomas tredje spalt, d.v.s. den högra, bör framgå var överenskommelsen finns publicerad. I det övervägande antalet fall då överenskommelsen inte är publicerad i SÖ när lagändringen antas av riksdagen, bör i stället propositionens nummer anges. Hänvisningarna till propositioner skall sedan successivt bytas ut till korrekt SÖ-nummer i samband med lagändringar. Bilagan till den nuvarande lagen utgör ett problem. Den ändras flera gånger varje år omtryck görs sällan. För att underlätta för de men tillämpande myndigheterna bör ett nytt omtryck göras varje år, t.ex. i samband med första ändringen av lagen.

94 övervägande

Skattefrihet för tjänstemän i internationella organisationer

Som jag har redovisat tidigare är det främst handläggare på skattemyndigheterna som upplever sig ha problem med tillämpningen av 1976 års lag och i praktiken rör problemen, enligt vad jag har erfarit vid samtalen med myndighetsrepresentanter, beskattningen av anställda vid eller med uppdrag för internationella organisationer i utlandet. En orsak till problemen har jag redovisat ovan, nämligen att rubriken på mittspalten i bilagan kan leda till att man inte går vidare till det aktuella avtalet, utan helt enkelt drar slutsatsen att de upprälmade personkategorierna åtnjuter skattefrihet eftersom rubriken anger att den redovisade kretsen åtnjuter immunitet och/eller privilegier. Det är möjligt att det i avtalet endast är fråga om immunitet och att då bevilja skattefrihet utgör felaktig tillämpning av 1976 års lag. Vidare är en många utför ett uppdrag åt en internationell organisation av uppsom fattningen att de åtnjuter skattefrihet för denna inkomst, vilket är sällsynt, skattebefrielse gäller så gott som uteslutande tjänstemän i organisationen. En annan felaktig föreställning bland anställda i internationella organisationer är att skattefriheten skulle gälla också andra inkomster än sådana som härrör från den internationella organisationen. Jag har konstaterat att det inte är möjligt att införa en vid ovan "standardlag" omfattar de avtal som omfattas av 1976 års lag bl.a. som att immunitetsbestämmelsema skiljer sig alltför mycket åt. Jag p.g.a. konstaterade också att detta problem knappast finns på skatteområdet. För att underlätta tillämpningen för skattemyndigheterna föreslår jag, trots att det utgör ett brott mot mitt förslag att utforma lagen om immunitet och privilegier som en ren inkorporeringslag, att det görs ett förtydligande tillägg transformationskaraktär till 4 Jag föreslår att av det till bestämmelsen förs ett sista stycke anger att vad som som stadgas i bestämmelsen när det gäller inkomstskatt innebär att en tjänsteman i internationell organisation i utlandet åtnjuter skatteen frihet på inkomster från det internationella organet. Detta innebär att skattefrihet för inkomsten råder från första intjänandedagen. Det anges också att bestämmelsen gäller tjänstemän och det ankommer på den enskilde att visa att han tillhör denna kategori för att komma i fråga för skattefrihet. I två avseenden är det möjligt att förslaget går utöver vad som är folkrättsligt bindande för Sverige. Detta gäller dels om det i ett avtal förekommer att tjänstemän inte åtnjuter skattefrihet for inkomter från organisationen. Något sådant avtal omfattas inte av 1976 års lag i dag. Vidare har det i ett fall förekommit att Sverige har reserverat sig mot skattebefrielse for tjänstemän, nämligen i överenskommelsen den 4 augusti 1963 upprättandet Afrikanska utvecklingbanken SÖ om av

n

Övervägande 95

1982:82. Efter en lagändring skulle en svensk anställd banken, var av skulle vederbörande åtnjuta skattefrihet för inkomster från organisationen, vilket skulle strida mot den gjorda reservationen. Med den av mig Föreslagna lösningen torde det därför att föredra vara om regeringen återtog denna reservation, eftersom den inte skulle tillämpas iSverige. Mitt förslag skulle betydligt förenkla tillämpningen för handläggare vid skattemyndighetema. Mot bakgrund av att tjänstemän i internationella organisationer genomgående åtnjuter skattefrihet till följd av avtalen, skulle förslaget inte föranleda något inkomstbortfall för staten. Även det tillkommer ytterligare organisationer där enligt avtalet om tjänstemän inte åtnjuter skattefrihet, kommer inkomstskattebortfallet för den svenska staten att bli mycket litet, med beaktande dels av att sådana avtal torde bli sällsynt förekommande, dels med beaktande av det försumbara antalet svenskar som torde verksamma i dessa vara organisationer. Det är däremot sannolikt att personer i dag p.g.a. feltolkning av bilagan till 1976 års lag beviljas skattefrihet som inte varit avsedd, något som torde komma att minska med den föreslagna regleringen. Hittills har jag behandlat svenskar anställda vid internationella organisationer i utlandet. När det gäller svenskar anställda vid internationella organisationer som har sitt säte i Sverige är inte genomgående skattefrihet den väg som är mest lämplig. För denna kategori, liksom för personer som var bosatta här omedelbart före anställningen i det internationella organet, föreslår jag att skattefrihet för inkomster från den internationella organisationen skall åtnjutas endast detta om anges i den internationella överenskommelsen. Om överenskommelsen stipulerar skattefrihet för denna kategori, ankommer det på den enskilde att Visa att han är tjänsteman vid den internationella organisationen.

96 Övervägande sou 1993; 29

10.2.2 Ikraftträdande bestämmelser immunitet

av om

och privilegier

Bedömning: Ändringar i bilagan till lagen bör träda i kraft samma

dag som avtalet i fråga träder i kraft i förhållande till Sverige, i de fall dagen för avtalets ikraftträdande är känd vid riksdagsbehandlingen. I övriga fall bör i propositionen föreslås att ändringen

träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Endast i fall då ett avtal

träder i kraft omgående efter viss angiven procedur kan ett ikraftträdande viss tid efter det att författningen korn ut av trycket vara befogad.

Som jag har redovisat i avsnittet "Gällande rätt" har riksdagen sedan 1976 års lag trädde i kraft tillämpat olika metoder för att sätta lagändringar i kraft. Inledningsvis var det vanligt att lagändringama trädde i kraft en eller två veckor efter det att de kommit ut av trycket, även om man kunde förutse att det skulle komma att dröja innan avtalen blev bindande gentemot Sverige. Nuvarande 4 § gäller enbart avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Mot bakgrund av att lagen med denna typ av ikraftträdande av lagändringar kan innehålla punkter i bilagan är i kraft långt innan ifrågavarande avtal är i kraft i förhållande till som Sverige och därför inte skall tillämpas, är andra meningen i 4 § viktig. Där nämligen att regeringen skall kungöra tidpunkten då en anges stadga eller ett avtal trätt i kraft i förhållande till Sverige, så att de tillämpande myndigheterna skall veta om de skall tillämpa bestämmelserna eller inte. Med denna typ av ikraftträdande krävs alltså två åtgärder av

regeringen efter det att riksdagen antagit en lagändring. Åtgärderna

skall vidtas vid två olika tillfällen; nämligen promulgation av lagen i anslutning till riksdagsbeslutet och senare ett kungörande av att avtalet eller stadgan trätt i kraft i förhållande till Sverige i omedelbar anslutning till att detta har skett. För de tillämpande myndigheterna innebär detta att de dels skall kontrollera om en åberopad organisation ingår i bilagan till lagen, dels skall kontrollera i kungörandena om det aktuella avtalet trätt i kraft. Av redogörelsen för gällande rätt framgår att det finns lagändringar som trätt i kraft flera år innan det aktuella avtalet blev bindande. Vid ett konsekvent tillämpande av denna metod kan bilagan alltså innehålla många avtal som ännu inte skall tillämpas. I övergångsbestämmelsen finns inte heller någon anmärkning om att avtalen inte skall tillämpas förrän vid en senare okänd tidpunkt. En sådan anmärkning skall egentligen inte heller behövas med tanke på utfommingen av 4

Övervägande 97

När det gäller ikraftträdandet av multilaterala avtal är det mycket vanligt att detta bestäms till en viss angiven tid efter det att ett likaledes angivet antal länder ratificerat överenskommelsen. Att det ges en tidsfrist beror på att de flesta länder behöver viss tid för att vidta de åtgärder som krävs för att implementera överenskommelsen. I dessa fall får regeringen en underrättelse från depositarien när erforderligt antal ratifikationer har kommit in och vet alltså när avtalet blir bindande för Sverige. Under senare år har det förekommit att riksdagen i sådana fall föreskrivit att lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Sett ur myndigheternas synvinkel anser jag att denna metod är att föredra. De aktuella avtalet finns visserligen med i bilagan till lagen, men det framgår av övergångsbestämmelsema att det inte skall tillämpas förrän regeringen förordnat därom. På detta sätt undviker man att ett avtal tillämpas innan det trätt i kraft i förhållande till Sverige. Också med denna metod krävs dock två beslut av regeringen, promulgation och förordnande om ikraftträdande. För tillämpande myndigheter torde detta dock vara en mera välbekant lagstiftningsteknik än den ovan nämnda med kungöranden. I de fall regeringen redan proposition lämnas till riksdagen när en vet när överenskommelsen kommer att träda i kraft i förhållande till Sverige är det logiskt att föreslå riksdagen ikraftträdande av lagen samma dag. Slutligen finns det fall- även om de är ovanliga när det är fråga om multilaterala avtal där ett avtal träder i kraft omedelbart efter det att en viss procedur har företagits, exempelvis kan det stipuleras att ett avtal träder i kraft den dag då trettio stater har ratificerat avtalet. I dessa fall teoretiskt ingen chans för regeringen att sätta lagändringen i kraft ges vid det tillfälle som avtalet träder i kraft i förhållande till Sverige. För att inte riskera att Sverige gör sig skyldigt till folkrättsbrott, förordar jag att i de fall en internationell överenskommelse har denna utformning ändringen sätts i kraft viss tid efter det att den kommit ut av trycket. För dessa fall krävs också att skyldigheten för regeringen att kungöra när avtal träder i kraft finns kvar. För att fylla sin funktion bör ett omtryck av kungörelsen också göras varje ar.

98 Övervägande SOU 1998;29

10.2.3 Fullmaktsbestämmelsen

Förslag: Innehållet i den nuvarande 5 § ändras så att det av bestämmelsen klart framgår att det är inom det delegerbara lagområdet som regeringen kan meddela föreskrifter om ytterligare immunitet och privilegier. Bestämmelsen omnurnreras och återfinns som 6

I nuvarande 5 § finns, som jag har redogjort för i kapitlet om gällande rätt, ett bemyndigande till regeringen att, efter avtal med ett internationellt omfattas av bilagan till lagen och i den omfattning organ som krävs för att tillgodose organets syften, meddela föreskrifter om som immunitet och privilegier för andra personer än sådana som anges i bilagan till lagen, "om föreskriftema är sådant slag som avses i av 8 kap. 3 § regeringsformen". Bestämmelsen fyller funktion t.ex. när ett av FN:s fackorgan i en samverkan med den svenska regeringen ordnar seminarier eller konferenser i Sverige. Avsikten är främst att underlätta vid inresan och när det gäller in- och utförsel Förordnandet inte i föreav varor. ges skriftsfonn utan ett avtal mellan regeringen och den aktuella som organisationen.

Bemyndigandets räckvidd kan i sin nuvarande lydelse läsas som om

det skulle gälla det obligatoriska lagområdet i 8 kap. 3 § RF och inte endast de ämnen omfattas 8 kap. 7 § RF, dvs. den del av som av 8 kap.3 § kan delegeras till regeringen. I och för sig kan det som förefalla självklart att det förhåller sig så, men för att ytterligare underlätta tillämpningen lagen föreslår jag att det klart skall framgå av att föreskriftsrätten håller sig inom det delegerbara området.

Praktiska förenade med

problem

10.3 som är

1976 års

tillämpningen av lag

Resultatet de samtal jag under utredningens gång har haft med av som företrädare för olika myndigheter tillämpar 1976 års lag bekräftar som delvis den bild regeringen redovisar i direktiven, nämligen att som tillämpningen kan förenad med vissa problem. En redovisning av vara samtalen har jag lämnat iavsnittet "Erfarenheter av tillämpningen av 1976 års lag". De intervjuade myndigheterna delar jag in i tre kategorier. De

myndigheter i sitt operativa arbete tillämpar lagen, dvs.

som tullmyndigheter, polismyndigheter och skattemyndigheter, utgör en kategori. Deras centralmyndigheter Generaltullstyrelsen, Rikspolis-

SOU 1998229 Övervägande 99

styrelsen och Riksskatteverket utgör andra kategori. Den tredje en kategorin utgörs av Utrikesdepartementet Protokollet, b1.a. som, genom

lämnar visst underlag för beslut fattas ovannämnda myndig-

som av heter. Inom regeringen är det UD som bär ansvaret för att Sverige fullgör sina internationella åtaganden avseende immunitet och privilegier. Svaret på frågan huruvida tillämpningen 1976 års lag är av förenad med problem varierar med vilken de tre nämnda av ovan kategorierna som tillfrågas. Flertalet av de operativa myndigheterna anser inte att de har några problem med tillämpningen. Detta skall ställas mot att Protokollet att myndigheterna måste ha stora anser problem med tillämpningen av lagen, eftersom de dagligen ställer olika frågor till Protokollet. Också RSV:s internationella avdelning uppger att det är vanligt med frågor relaterade till lagen.

10.3. 1 Till

gängli ghetsproblem

Bedömning: Arbetet med att göra SÖ tillgängligt i det rättsdatanya systemet bör tidigareläggas när det gäller de avtal omfattas som av 1976 års lag. Som ett alternativ till detta gör jag bedömningen att UD bör "lägga ut" avtalstextema på UD:s hemsida. Regeringen skall inte behöva ktmgöra var bestämmelser om immunitet och privilegier finns i EG-rätten. Förslag: Om förslaget till rättsdatabas inte skulle komma att ny innehålla alla avtal som omfattas av 1976 års lag, förslår jag att databasen härvidlag kompletteras.

Avtal det refereras till i lagen

Ett problem med tillämpningen av 1976 års lag jag delvis har som relaterat i avsnitten l0.1.3 och lO.l.4 redovisar alla tre kategorierna och det är att de operativa myndigheterna inte har tillgång till de avtal som omfattas av lagen. Konkret innebär detta att de tillämpande myndigheterna inte har tillgång till de bestämmelser utgör svensk som lag och som de är satta att tillämpa. Av de intervjuade operativa myndigheterna var det endast den särskilda Skattemyndigheten i Ludvika som hade tillgång till avtalen och detta genom att de vid behov rekvirerar avtalen från UD:s bibliotek. Av intervjuerna framgår att centralmyndighetema i vissa fall och i viss utsträckning har "ersatt" avtalen med handböcker ärendeom handläggningen inkluderande särtryck av de avtal som tillämpas ofta. Jag tänker då särskilt på Generaltullstyrelsen har utarbetat ett som

100 Övervägande

sådant material för att underlätta personalens hantering ärenden med av anknytning till lagen. Beträffande urvalet av bestämmelser har styrelsen sannolikt gjort bedömningen att flertalet avtalen aldrig kommer att av tillämpas tullpersonalen. Man har då inte velat tynga personalen med av alla avtalen. Beaktande tullmyndighetemas ansvarsområde är det i

synnerhet avtalen reglerar immunitet och privilegier för personer som är verksam i Sverige blir tillämpliga, d.v.s. som som

Wienkonventionema diplomatiska respektive konsulära

om

förbindelser samt de högkvartersavtal reglerar internationella

som organisationer med säte i Sverige.

På motsvarande sätt förhåller det sig med polismyndighetema.

Huvuddelen de ärenden i vilka immunitet åberopas torde röra av är stationerade i Sverige. Rikspolisstyrelsen har i sampersoner som arbete med UD:s Protokoll tagit fram ett undervisningsmaterial som också kan "lathund" för polismännen på fältet. Vidare har RPS vara en utarbetat handledning för ärenden rör Världssjöfartsen som universitetet i Malmö.

Skattemyndighetema kommer också i kontakt med ärenden

relaterade till arbetar har anknytning till en ambassad personer som eller för internationell organisation i Sverige också och i en men betydligt större utsträckning med svenskar som arbetar för inter- nationella organisationer i utlandet. Detta innebär att ett betydligt större

antal de avtal ingår i bilagan till 1976 års lag kan komma att av som tillämpas skattemyndigheterna än de tidigare nämnda myndigav av heterna. RSV:s internationella avdelning har uppgivit att de får frågor innehållet i avtalen från skattemyndigheterna. Trots att verket om uppfattar skattemyndighetemas bristande kunskap lagstiftningen om

problem har verket inte utarbetat någon manual för

som ett stort hanteringen dess ärenden eller informerat skattemyndigheterna om av hur de kan få tillgång till avtalen. Den information RSV har lämnat som 1976 års lag är ett avsnitt i "Handledning för internationell om beskattning". Till skillnad från tjänstemän inom tull och polis har de personer jag har talat med på skattemyndigheterna upplevt det brist att de som en inte har tillgång till de avtal är i kraft i förhållande till Sverige och som innehåller de bestämmelser skattefrihet som tjänstemännen som om skall tillämpa. Som jag har redovisat i avsnittet l0.l.3 "Ramlag"

de tre centralmyndigheterna Riksskatteverket, prenumererar Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen på SÖ och borde

naturligtvis vidarebefordra materialet till de tillämpande myndigheter

har behov detta. Som också framgår avsnittet "Ramlag" är som av av inte det förhållandet att information avtalen inte går vidare från om RSV till skattemyndigheterna tillräckligt för att jag skall föreslå att de

Övervägande 101

aktuella avtalen skall ges ut i SFS, eftersom en utgivning också i SFS enligt min mening har övervägande nackdelar. Även mitt förslag till om tillägg till 4 § genomförs, kommer behovet att ha tillgång till avtalen att finnas kvar bl.a. för beskattningen av i Sverige skattskyldiga personer har inkomster från internationella organisationer utan att vara som tjänstemän där. Den nuvarande situationen är emellertid inte tillfredsställande och jag har övervägt regeringskansliet kan vidta ytterligare åtgärder för om att öka tillgängligheten för främst skattemyndighetema. Ett steg tas, om arbetet med göra bl.a. avtalen i SÖ tillgängliga i rättsdatasystemet genomförs. Beträffande de avtal som omfattas av 1976 års lag anser jag att det är lämpligt att tidigarelägga tillgängligheten där. Om den arbetsarbetar med frågan ett nytt rättsdatasystem inte föreslår grupp som om publiceringen SÖ skall gå så långt tillbaka i tiden till 1945, att av som föreslår jag att regeringen gör en särlösning för de internationella överenskommelser som omfattas av 1976 års lag. Mot bakgrund den senaste tidens tekniska utveckling kan som ett av alternativt förslag övervägas att "lägga ut" lagen immunitet och om privilegier på UD:s hemsida på internet med sökfunktioner

"hypeitextlänkar" till samtliga i lagen och i bilagorna uppräknade

internationella överenskommelser, då också blir tillgängliga på som hemsidan. Konsekvensen blir dock att överenskommelser som publiceras efter den 1 mars 1999 kommer att återfinnas både på UD:s hemsida och i det rättsdatasystemet. Enligt min uppfattning är det nya viktigt att de tillämpande myndigheterna kan finna de aktuella avtalen samlade på ett ställe och förordar därför det första förslaget. Båda lösningarna är kostnadseffektiva och smidiga eftersom det är lätt att lägga till överenskommelser. Bl.a. "State Departement" i nya

USA "lägger ut" lagstiftning på internet. Avtalen blir med båda

metoderna tillgängliga för en större allmänhet.

Bestämmelser om immunitet och privilegier i EG-rätten

Riksskatteverket har pekat på svårigheterna att finna och få tillgång till privilegie- och immunitetsbestämmelsema i EG-rätten. I EG-rätten finns bestämmelser immunitet och privilegier såväl i om

protokoll till de grundläggande fördragen och sekundärrätten som i

supplementärrätten och i internationella överenskommelser. Bestämmelserna uppgår i dagsläget till flera hundra, varav en del innehåller materiella bestämmelser medan andra endast utgör hänvisningar till andra rättsakter. Vissa har obegränsad giltighet i tiden medan andra

avser bestämda tidsperioder. Ett grundläggande regelkomplex finns i

protokollet till Fördraget den 8 april 1965 upprättande av ett om

102 Övervägande

gemensamt råd och en gemensam kommission för de Europeiska gemenskaperna, det s.k. fusionsfördraget. Protokollet gäller immunitet och privilegier för de Europeiska gemenskaperna och reglerar bl.a. immunitet för tjänstemän och anställda i Europeiska gemenskaperna mot rättsliga förfaranden för handlingar begångna i tjänsten liksom frågan om befrielse från nationella skatter för löner och arvoden från gemenskaperna. Frågan om immunitet och privilegier har dessutom behandlats i ett hundratal domslut och generaladvokatsyttranden och det har ställts ett sextiotal frågor i parlamentet i ämnet sedan 1979. I förarbetena till ändringar i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall prop. l994/95:46, s. 9 gjorde regeringen bedömningen att den i syfte att underlätta for enskilda och myndigheter att överblicka regelverket borde ge till känna vilka fördrag, rättsakter och avtal innehåller bestämmelser immunitet och privilegier. som om Detta har inte skett. De aktuella rättsaktema finns tillgängliga såväl på CD-rom-skivor

via internet genom den s.k. CELEX Communitatis Europaeae

som

LEX databasen http://europa.eu.int/celex/. CELEX är även

tillgänglig via databasen Infotorg-Rättsbanken. CELEX är ett databaserat dokumentationssystem för EG-rätt som produceras EU:s institutioner. CELEX är uppdelad i åtta sektorer av med olika innehåll. Sektorerna l-4 innehåller lagstiftningen i dess vida mening, d.v.s. hela primär- och sekundärrätten samt supplementärrätten och internationella överenskommelser. Dessa sektorer uppdateras Veckovis. Sektor 5 innehåller förberedande dokument som kommissionens förslag och parlamentets resolutioner. Sektor 6 innehåller alla domar sedan tillkomsten domstolen och första instans av

domstolen. Den innehåller även samtliga generaladvokatsyttranden

sedan 1965. Denna sektor uppdateras månatligen. Sektor 7 innehåller referenser till nationella bestämmelser som implementerar EG-rätten.

Sektor 9 innehåller samtliga frågor som har ställts av parlamentarikema

till kommissionen eller ministerrådet sedan parlamentets första session. Också denna sektor uppdateras varj e månad. Då bestämmelserna får förhållandevis lättillgängliga för anses vara de tillämpande myndigheterna finner jag det inte nödvändigt att regeringen skall till känna de rättsakter som innehåller bestämmelser ge om immunitet och privilegier.

Övervägande 103

10.3.2 Tillämpnings- och tolkningsproblem

Bedömning: Det stöd med tolkningen av avtalsbestämmelser som UD lämnar till olika beslutande myndigheter är förenligt med regeringsforrnen och viktigt för att undvika att Sverige bryter mot folkrättsligt bindande åtaganden.

Företrädare för UD:s Protokoll att de operativa myndigheterna uppger har stora problem i sin tillämpning av 1976 års lag, vilket manifesteras i dagliga telefonsamtal med frågor från poliser och tullmyndigheter. Om vi bortser från frågor om innehållet i avtalen, förefaller det som om dessa frågor kan delas in i två olika kategorier, nämligen frågor om vilken status har respektive frågor hur artiklar i avtalen en person om skall tolkas. Protokollets centrala roll när det gäller tillämpningen av 1976 års lag beror bl.a. på att lagen baseras på ett antal internationella överenskommelser. Att Sverige har bundit sig av en internationell överenskommelse medför att regeringen är folkrättsligt förpliktad att se till att avtalets överenskommelser efterlevs här. När det gäller bestämmelser immunitet och privilegier måste det närmast ankomma på om UD till Sverige uppfyller dessa åtaganden. Protokollet har att se att huvudansvaret när det gäller immunitet och privilegier för personer är verksamma i Sverige och har också många arbetsuppgifter som som anknyter till lagen och dess tillämpning. En av de främsta uppgifterna är att underlätta för ambassader, konsulat och internationella organisationer att verksamma här. De personer som arbetar på vara ambassader, konsulat och internationella organisationer med säte i Sverige anmäls till Protokollet. På Protokollet finns förteckningar över de är anmälda med angivande av status. Numera är denna personer som förteckning datoriserad. Av detta följer att det också naturligen ingår i

Protokollets arbetsuppgifter att på förfrågan från polis-, tull eller skatte-

tjänstemän lämna upplysningar huruvida en namngiven person är om ackrediterad här och med vilken status. Emellertid inskränker sig frågorna från tillämpande myndigheter ofta inte till att gälla någon har diplomatisk status utan utvidgas till om att gälla har diplomatisk immunitet i det enskilda fallet om personen och detta är sannolikt förklaringama till att Protokollet anser att en av myndigheterna har problem med tillämpningen lagen. Bakgrunden av till att frågan formuleras på detta sätt har jag inte forskat men det är inte orimligt att tänka sig att kunskapen om fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de olika myndigheterna inte är så känd i den

vardagliga tillämpningen. Enligt regeringsforrnen ll kap. 7 § är alla

myndigheter självständiga i sin ämbetsutövning gentemot enskild och

104 Övervägande sou 199329

vid tillämpningen lag. Ingen annan myndighet, inte heller av regeringen, kan påverka avgörandet ett ärende. Varje myndighet av åtnjuter denna självständighet inom sitt verksamhetsområde. Motsidan är att myndighetsutövningen inte kan överlåtas till en annan myndighet. När någon inför polis- eller tullmyndighet åberopar immunitet med en stöd internationell överenskommelse som omfattas av 1976 års av en lag skall frågan prövas den myndigheten, inte av Protokollet. För att av kunna fatta ett korrekt beslut måste dock tjänstemannen många gånger kontakta Protokollet för att utröna och i så fall vilken status den om aktuella har. Frågan denna status enligt 1976 års lag leder personen om till immunitet måste avgöras änstemannen /myndigheten. av Om de inblandade inte helt har klart för sig myndigheternas olika roller, är det inte så märkligt att frågan ställs på det relaterade sättet. Att den enskilde tjänstemannen kontaktar Protokollet och frågar om en namngiven åtnjuter immunitet kan lika gärna bero på okunskap person de förvaltningsrättsliga bestämmelserna som på osäkerhet om hur om lagen skall tillämpas. Att Protokollet skall informera de tillämpande myndigheterna om statusen hos namngivna till Protokollet anmälda personer är enligt min uppfattning klart. Att de tillämpande myndigheterna inte kan överlåta beslutsfattandet till Protokollet är lika klart. Det återstår då att ta

ställning till hur skall bedöma de fall då myndigheter kontaktar

man UD för att få "hjälp och stöd" med tolkningen enskilda avtalsav bestämmelser, tolkningsproblem bl.a. manifesteras i frågor om som huruvida namngiven åtnjuter immunitet. en person I denna frågeställning tror jag också att förklaringen står att finna till varför de operativa myndigheterna att de tillämpar 1976 års lag anser problem, samtidigt Protokollet att myndigheterna har utan som anser

problem vid tillämpningen. Ett exempel kan belysa min tanke; En

polisman stoppar kväll har Överträtt gällande en sen en person som

hastighetsbestämmelse. Personen visar sitt UD utfärdade identitets-

av

kort, åberopar diplomatisk immunitet och vägrar skriva på bötes-

föreläggandet. Han att han tillhör den administrativa och uppger tekniska personalen vid den fria staten Blefuskus ambassad i Sverige.

Polismannen följer sina instruktioner och ringer jourhavande på UD,

kommer i kontakt med Protokollet och frågar om ambassadtjänstemannen "har immunitet". Protokollets företrädare svarar då att tjänstemannen är anmäld till Protokollet i den uppgivna funktionen redogör for Wienkonventionens bestämmelser straffrättslig samt om immunitet och okränkbarhet. Polismannen frågar då han skall låta om ambassadtj änstemannen åka vidare, vilket Protokollet sannolikt bejakar mot bakgrund bestämmelserna immunitet i Wienkonventionen av om

diplomatiska förbindelser.

om

Övervägande 105

Om denne polisman blev tillfrågad om han haft problem med tillämpningen av 1976 års lag, skulle han helt korrekt svara nej. Han - fick upplysning om personens status av Protokollet och han fick också hjälp med tolkningen om tjänstemannens status skulle leda till av immunitet. Företrädaren för Protokollet handlade också follcrättsligt på bästa sätt, nämligen på ett sätt som förhindrade att Sverige bröt mot Wienkonventionens bestämmelser. Som jag har redovisat ovan varken skall eller kan den beslutande myndigheten överlåta sitt på någon myndighet, men detta ansvar annan intern fråga för de tillämpande myndigheterna. Exemplet visar är en dock än att ärendet löstes på bästa praktiska sätt och det är att det mera löstes i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. Enligt förvaltningslagen, är tillämplig för såväl polis- och tullmyndigsom

regeringskansliet, Utrikesdepartementet och Protokollet,

heter som för skall den myndighet har att avgöra ett ärende beakta möjligheten som att rådfråga de myndigheter som kan lämna relevant information och de myndigheter kan lämna sådant bistånd skall också göra det inom som för sin verksamhet 6 och 7 förvaltningslagen. Det ovan ramen lämnade exemplet visar att förvaltningslagens bestämmelser tillämpas i praktiken. När personalen som tjänstgör på Protokollet får frågor om tolkningen andra myndigheter brukar man betona att det är myndigav

heten som skall fatta beslutet, men bidra med sin egen uppfattning om

tolkningen. Jag tycker att det är korrekt att Protokollet tar på sig denna uppgift helt är i överenstämmelse med förvaltningslagen. Denna som uppgift framgår också UD:s arbetsordning. av Ytterligare förklaring till att de tillämpande myndigheterna en upplever vissa svårigheter med tolkningen av de materiella immunitets-

och privilegiebestämmelsema i de internationella överenskommelserna

kan att avtalen saknar förarbeten i traditionell mening. I viss vara utsträckning kompenseras detta de propositioner som föregår den av lagstiftning införlivar avtalen. I dessa propositioner är dock som förslaget till ändring av 1976 års lag vanligen inte huvudfrågan, istället är det fråga att riksdagen skall godkänna den internationella om överenskommelse i vilken bestämmelserna immunitet och om privilegier är del. Inte heller propositionema innehåller därför en särskilt mycket underlag för tolkningen av immunitets- och privilegiebestämmelserna. Också mot denna bakgrund är det viktigt att de tillämpande myndigheterna söker och ges stöd av UD vid tillämpningen de avtal inkorporeras genom 1976 års lag. av som

106 Övervägande SOU 1998; 29

10.3.3 Arbetsfördelningen inom regeringskansliet

Förslag: Inom UD utarbetas en "mall" för bestämmelser om immunitet och privilegier i internationella överenskommelser att användas av svenska förhandlingsdelegationer. Inom UD utarbetas en broschyr om 1976 års lag som kan distribueras till allmänhet och myndigheter. Bedömning: Rutinerna inom regeringskansliet för samråd med berörda departement och enheter under internationella förhandlingar bör ses över. Det bör övervägas om antalet enheter inom UD som i olika avseenden tar befattning med lagen kan begränsas.

1976 års lag om immunitet och privilegier blir föremål för åtgärder på många håll inom regeringskansliet. Som jag har redovisat bl.a. i avsnittet "Intemationella överenskommelser ur ett svenskt om perspektiv" består forhandlingsdelegationema vanligen av personer hämtade från det-departement där de materiella sakfrågoma handläggs. Detta innebär att ett antal stater vill utarbeta en konvention på om telekommunikationsområdet, kommer forhandlingsdelegationen företrädesvis att bestå från Kommunikationsdepartementet. Om av personer i stället vill utarbeta brottmålskonvention, kommer förhandlingman en sdelegationen från Justitiedepartementet. Det är både självklart och nödvändigt att förhandlingsdelegationema är sammansatta av personer är kompetenta inom de materiella sakområden är huvudsom som föremålet för förhandlingen. Om den konvention förhandlas skall innehålla bestämmelser som immunitet och privilegier blir ytterligare tre departement berörda, om nämligen Finansdepartementet, eftersom avtalet kan innehålla bestämmelser befrielse från skatt, Justitiedepartementet, eftersom avtalet om kan innehålla bestämmelser om bl.a. befrielse från brottspåföljd, och Utrikesdepartementet är ansvarigt inom regeringskansliet för 1976 som års lag. Den roll UD har är en följd av att regeringen har ett ansvar som för att eventuella åtaganden i internationella överenskommelser efterlevs.

Samråd med behörigt departement

I ett fall där förhandlingsdelegation från ett fackdepartement i en förhandlingar kommer in på frågor som egentligen hör till ett annat departements ansvarsområde, skall samråd ske med det berörda departementet och detta samråd bör ske på ett så tidigt stadium att det

Övervägande 107

tillfrågade departementet i realiteten har en möjlighet att utöva

inflytande. På denna punkt har jag uppfattningen att samarbetet brister i

dag. Samråd kommer visserligen till stånd, men på ett så sent stadium att de berörda departementen i realiteten inte har möjlighet att påverka bestämmelsemas utformning eller utsträckning.

"Standardmall" för bestämmelser om immunitet och privilegier i

internationella överenskommelser

Det skulle underlätta om det farms en "mall" för artiklar om immunitet och privilegier. "Mallen" skulle kunna utgöra en slags

generell instruktion för förhandlingsdelegationer. Som det är i dag har

de femtio avtal som ingår i bilagan till 1976 års lag i huvudsak likartad uppläggning och likartade bestämmelser. Som framgår av avsnittet "Standardlag" finns det dock avvikelser både i definitioner och materiella bestämmelser som gör tillämpningen komplicerad för den

som har anledning att tillämpa flera avtal. Jag har något berört detta i

föregående avsnitt. En del av förklaringen till att avtalen är olika utformade är naturligtvis att bestämmelserna är en följd av olika viljor, svenska förhandlingsdelegationer till sitt förfogande hade en men om "mall", skulle den kunna föra förhandlingen på ett annat sätt. Det finns i dag stor erfarenhet inom UD när det gäller hur bestämmelser om immunitet och privilegier bör vara utformade och vilka

problem följer olika formuleringar. Om UD en "mall"

som av genom för svenska förhandlingsdelegationer verkar för en mera samordnad utfomming bestämmelser immunitet och privilegier, skulle av om

myndigheternas tillämpning underlättas. Även med "mall" måste

en förhandlingsdelegationema naturligtvis samråda med berörda

departement eftersom det finns andra aspekter än artiklamas utformning berörda departement måste få tillfälle att ha synpunkter på.

som Enligt min uppfattning bör UD ta på sig ansvaret för att utarbeta en sådan "standardmall".

Utrikesdepartementets interna organisation

Den interna organisationen inom UD kan vålla huvudbry för personer utanför regeringskansliet men sannolikt också för handläggare på andra departement. På åtminstone tre enheter inom UD tar man i olika avseenden befattning med lagen. Protokollet har huvudansvaret för tolkningen bestämmelserna i lagen, särskilt när det gäller av beskickningar och internationella organisationer som finns i Sverige. Departementets rättssekretariat har lagstiftningsansvaret för 1976 års lag och ändringar i denna. Detta ansvar innebär att sekretariatet, när

108 Övervägande

annat departement eller annan enhet inom UD i en internationell överläggning har förhandlat bestämmelser om immunitet och privilegier och riksdagen har antagit en proposition om överenskommelsen, ombesörjer att lagändringen promulgeras. Enheten for folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt FMR har inom regeringskansliet ansvaret för traktatfrågor. Nya internationella avtal och ändringar i gällande avtal skall därför som huvudregel beredas gemensamt med enheten, oavsett de innehåller bestämmelser om om immunitet och privilegier eller inte. Det finns stor kompetens inom UD när det gäller tillkomsten, tolkningen och tillämpningen av de avtal som omfattas av lagen, men kompetensen är inte samlad. Det skulle underlätta för allmänheten men också för de övriga departementen om man på UD kunde införa en ordning innebär att 1976 års lag inte hanteras på fler än två ställen. som

Focal point

Företrädare för WMU efterlyser gemensam "samtalspartner" för en de internationella organisationerna, någon samordnar deras frågor som och problem. Den nuvarande ordningen där frågor ställs till UD men erhålls från andra myndigheter eller departement uppfattas inte svar tillfredsställande WMU. Enligt företrädaren tar inte heller UD som av för de förpliktelser Sverige påtagit sig gentemot internationella ansvar organisationer, utan tar skydd bakom det faktum att det enligt regeringsformen och förvaltningslagen ankommer på aktuella myndigheter att självständigt tolka svensk lag. När det gäller tillämpningen 1976 års lag finns komplikation av en hittills inte har varit vanlig i svensk myndighetsutövning. Som jag som har redovisat ett flertal gånger baseras lagen helt på bestämmelser om immunitet och privilegier i ett sextiotal internationella överenskommelser i huvudsak har införts i svensk rätt genom som inkorporering. Följden detta är ett regelverk som har två av dimensioner. Det är den internationella dimensionen som säger att Sverige är folkrättsligt ansvarigt för att landet fullgör de internationella åtaganden följer avtalen. Detta bär regeringen och när som av ansvar det är fråga om immunitet och privilegier är det UD som bär ansvaret. Den andra dimensionen är den nationella rättstillämpningen som de olika myndigheterna bär ansvaret för. Samtidigt har jag redovisat de bestämmelser i regeringsformen som gör att det är uteslutet att

regeringen/UD intervenerar och tar över beslutet eller säger vilket

beslut myndigheten skall fatta. De två dimensionerna är inte helt förenliga vid bedömningen av ett enskilt ärende.

Övervägande 109

Det sagda innebär att UD inte kan vara den enda "samtalsparten" för internationella organisationer i Sverige. Med den utformning vi har av regeringsfonnen är det inte möjligt för internationell organisation i en Sverige att få alla sina ärenden avgjorda och problem lösta av. När det gäller ärenden t.ex. mervärdesskatt måste organisationernas, liksom om beskickningarnas, "samtalspart" den myndighet som har att avgöra vara ärendet. Detta är inte att ta skydd bakom ett regelverk utan en

konsekvens den svenska regeringsforrnen. Det föreskrivs inte heller

av i de internationella överenskommelsema att internationella organisationer skall ha särskild kontaktpunkt i de länder där de en bedriver verksamhet.

En broschyr 1976 års lag om

Mot bakgrund den okunnighet lagen och dess innebörd och av om

konstruktion råder hos såväl myndigheter som personer som

som omfattas eller tror sig omfattas lagen anser jag att det är i högsta av grad önskvärt att det inom UD utarbetas kortfattad infonnationsen lagen kan distribueras till dessa Även broschyr om som grupper. om centralmyndigheterna nationellt bär ansvaret för att myndigheterna tillämpar 1976 års lag korrekt, jag att de folkrättsliga konsekvenanser felaktig tillämpning gör att det i hög grad ligger i serna av en regeringens intresse att öka den allmänna kunskapen om lagen. Av broschyren bör också framgå överenskommelsema finns tillgängvar liga.

lll

1 1

Författningskommentar

Förslaget till lag ändring i lagen 1976:661 om immunitet och om privilegier i vissa fall.

3 § Till paragrafens sista stycke har fogats en hänvisning till den kungörelse omfattar särskilda överenskommelser som regeringen som träffat med främmande stat beträffande immunitet och privilegier för deras konsulat. Hänvisningen finns idag efter 6

4 §

Paragrafens första mening har ändrats på så sätt att den utöver att

behandla immunitet och privilegier i internationella överenskommelser knutna till internationella organ även omfattar immunitet och privilegier i internationella överenskommelser som inte är knutna till internationella På detta sätt kan nuvarande 6 och 7 arbetas in organ. i bilaga l till lagen. Bilaga 1 har anpassats på så sätt att den andra spalten även omfattar egendom och den tredje spalten innenumera håller hänvisning till SÖ-nummer eller propositions Vidare en nummer. har bilagans inledning ändrats redaktionellt.

Paragrafens andra och tredje stycke motsvaras av andra respektive

tredje meningen i den nuvarande lydelsen. Skälet för att dela in de två

meningarna i paragrafen i stycken är uteslutande redaktionell natur.

av Fjärde stycket är nytt. Bestämmelsen avser att tydliggöra vilka åtnjuter skattefrihet på sina inkomster från de interpersoner som nationella organen och i Vilken omfattning de gör detta. Första meningen i fjärde stycket innebär att svenska medborgare anställda i internationella i utlandet åtnjuter skattefrihet på sin inkomst från organ det internationella organet oavsett Sverige reserverat sig härför eller om Skattefriheten gäller från den första intjänandedagen under förutsättning att överenskommelsen då är i kraft i förhållande till Sverige. Andra meningen skall förstås på det sättet att svenska medborgare eller sådana är bosatta här i landet omedelbart före anställningen i ett som

l 12 F érfattningskommentar

anställningen i ett internationellt organ i Sverige inte åtnjuter skattefrihet på sin inkomst från det internationella organet för såvitt inte annat anges i den internationella överenskommelsen. Den i den nuvarande lagen fogade bilagan benämns hädanefter bilaga

5 § Paragrafens innehåll är nytt. Paragrafen behandlar immunitet och privilegier i överenskommelser som inte är folkrättsligt bindande och ersätter 2 a och b §§. Paragrafen hänvisar till bilaga 2 till lagen vilken innehåller motsvarande spalter som i bilaga d.v.s. en för andra internationella sammanslutningar än internationella organisationer, en för vilka personkategorier som omfattas och en för de relevanta avtalen. Med denna konstruktion kan nya icke juridiskt bindande överenskommelser föras till bilaga 2 på samma sätt som beträffande bindande överenskommelser sker till bilaga

6 § Paragrafens innehåll är nytt Paragrafen motsvarar i sak vad som stadgas i 5 § i dess nuvarande lydelse. Skrivningen i 6 § klargör att bemyndigandets räckvidd endast omfattar de områden som omnämns i 8 kap. 7 § regeringsformen, d.v.s. att föreskriftsrätten håller sig inom det delegerbara området. Regeringens föreskriftsrätt förutsätter att det är fråga om ett mellanstatligt internationellt organ som finns upptaget i bilaga 1 till lagen.

Punkterna 40 och 41 i bilagan till lagen Avtalet den 2 maj 1992 mellan EFTA-statema om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol är sedan den 1 januari 1995 inte längre i kraft i förhållande till Sverige. Punkterna 40 och 41 i bilagan till lagen skall därför upphävas.

‘ E Br.‘ Cx‘ V ...‘J’

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslag om immunitetochprivilegier i vissa . Tänderhela livet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystem för vuxentandvård. - Välfärdensgenusansikte. A. . Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka . processer medexempelfrån handeln.A. Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och . maktdiskurser.A. Ty makten din är Myten om detrationella . arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. x Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva . försäkringar.Fi Alkoholreklam.Marknadsföring av alkoholdrycker . och Systembolagets produkturval. Integritet Effektivitet- Skattebrott.Fi. . 10 Campusför konst.U. . 11. Fristående utbildningarmedstatlig tillsyn inom olika områden.U. 12.Självdeklarationoch kontrolluppgifter - förenkladeförfaranden.Fi. 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö 14.E-pengar näringsrättsligafrågor. Fi. - 15.Gröna nyckeltal Indikatorerfor ett ekologiskt hållbartsamhälle.M. . När åsikterblir handling.En kunskapsöversiktom bemötande av personer medfunktionshinder.S. 17. Samordning digital av marksändTV. Ku. 18.En gräns en myndighet Fi. - 19. IT ochregional utveckling. 120exempelfrån Sverigeslän. K. 20. lT-kommisionens hearing om infrastrukturen för digitalamedier.Andrakammarsalen, Riksdagen1997-10-24.K. 2 Problemmedinbäddade system inför 2000-skiftet. . Hearinganordnad av IT kommissionen i samverkanmedlndustriforbundetoch Statskontoret 1997-11-14.K. 22. Försäkringsgaranti. Ett garantisystemfor forsäkringsersättningar. Fi. 23. Statenoch exportfinansieringen. N. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen Jo. m.m. 25. Tre städer. En storstadspolitikför helalandet. + 4 st bilagor. 26. Frånhembränttill Mariakliniken. fakta om ungdomarochsvartsprit. - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.Fi. 28. Läkemedeli vård ochhandel.Om en säker,flexibel och samordnadläkemedelsforsörjning. S.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Jordbruksdepartementet 1976 års lag om immunitetoch privilegier i vissafall Fiskeriadministrationeniett EU-perspektiv. en översyn. 29 Översyn ñskeriadministrationen 24 - av m.m. Försvarsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Säkrare kemikaliehantering.13 3 välfärdensgenusansikte. Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifrka Socialdepartementet processer medexempel från handeln.4 Tänderhelalivet Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 maktdiskurser.5 - Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Ty makten din är Myten om detrationella Systembolagets produkturval.8 arbetslivetochdet jämställdaSverige.6 När åsikterblir handling. En kunskapsöversikt om funktionshinder.16 Kulturdepartementet bemötandeav personer med Tre städer.En storstadspolitik for helalzmdet. digital marksändTV. 17 Samordningav + st 4 bilagor. 25 Frånhembränttill Mariakliniken. Närings- och handelsdepartementet fakta om ungdomarochsvartsprit.26 Staten och exportfmansieringen.23 - Läkemedeli vårdochhandel.Om en säker,flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. 28 Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorer for ett ekologiskthållbart Kommunikationsdepartementet samhälle.15 IT och regionalutveckling. 120 exempel från Sverigeslän. 19 IT-kommisionenshearingom infrastrukturen for digitalamedier. Andrakammarsalen, Riksdagen1997-10-24. 20 Problem medinbäddade system inför ZOOO-skiftet. Hearinganordnad IT av kommissioneni samverkanmed lndustriforbundetoch Statskontoret 1997-11-14. 21

Finansdepartementet Omstruktureringaroch beskattning.1 Översyn av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade förfaranden.12 näringsrättsligafrågor. 14 E-pengar- En gräns en - myndighet l 8 Försäkringsgaranti. Ett garantisystem for försäkringsersättningar. 22 Nya ledningsregler for bankaktiebolagoch försäkringsbolag.27

Utbildningsdepartementet Campus for konst 10 Friståendeutbildningar medstatlig tillsyn inomolika områden.11

FRITZES

I7I-I-..JTI.IL PUBLI lxzxTlorxuan

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAXo869o 9r 91. TELEFON:O8-690 91 90 E-POST: fritzes.order@liber.se FRITZES INTERNETBOKHANDEL: www.fritzes.se

ISBN 91-38-20852-0 ISSN 0375-250X