SOU 1998:125

Statens museer för världskultur [Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet, Folkens museum etnografiska] : [Etnografiska museet, Göteborg] : slutbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

fö r v ärI d

skult

W MEDELHAVSMUSEE å ÖSTASIATISKA MUSEET Folkens Museum Etnografiska ,\/

Kcf

Öccl

min

Statens offentliga utredningar

1998: 125

Kulturdepartementet

Statens för

museer

Världskultur

slutbetänkande Organisationskommittén

av för ett världskulturmuseum

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21031-2 Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen

för

Kulturdepartementet

Regeringen bemyndigade den 12 december 1996 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla organisationskommitté Ku 1996:07 för

en att enligt riksdagens beslut förbereda och genomföra etableringen av ett världskulturmuseum i Göteborg dir. 1996:110.

Med stöd av detta bemyndigande förordnade statsrådet Marita Ulvskog den 19 december 1996 landshövdingen Bengt K.Å. Johansson

ordförande. Han entledigades den 30 januari 1997. Samma dag att vara förordnades verkställande direktören Christina Rogestam att vara ordförande i kommittén.

Till ledamöter förordnades fr.o.m. den 21 februari 1997 riksdagsledamot Annika Nilsson, utställningsproducent Eva Persson, civilingenjör Alvar Persson och kommunalråd Solveig Lindström. Eva Persson entledigades ledamot fr.o.m. den 7 oktober 1997. Som

som ledamot förordnades fr.o.m. dag universitetslektor Maria

samma Fregidou-Malama.

Som experter förordnades fr.o.m. den 21 februari 1997 museichef Per Kåks, överintendent Olle Granath, riksantikvarie Erik Wegraeus, generaldirektör Göran Lannegren, departementsråd Gunnel Stenqvist, departementssekreterare Anders Rånlund, departementssekreterare Anna Rygård, institutionschef Leif Magnusson, museichef Sven-Erik Isacsson, rektor Jan Ling och arkitekt SAR Cajsa Rydén. Jan Ling entledigades fr.o.m. den 1 juli 1997, och som expert förordnades fr.o.m.

dag rektor Bo Samuelsson. Eva Persson, tidigare ledamot, och samma förhandlingsdirektör Agneta Leijonhufvud förordnades som experter fr.o.m. den 7 oktober 1997. Anna Rygård entledigades fr.o.m. den 1 mars 1998, och som expert förordnades fr.o.m. samma dag departementsråd Kristian Berg. Cajsa Rydén entledigades fr.o.m. den 4 maj 1998.

Huvudsekreterare fr.o.m. den 15 december 1996 Leif Gidlöf,

var Kulturdepartementet. Som biträdande sekreterare på deltid anställd

var Louise Brodin, Göteborgs kommun, under perioden fr.o.m. den 15 april

1997, sedan den 1 maj 1998 på konsultbasis med inriktning mot särskilda frågor. Kommitténs assistent Monica Berglund.

var

Kommittén ingav den 19 mars 1997 arbetsplan, budget och informationsplan för arbetet, den 4 november 1997 kompletterat med budget för 1998. Kommittén sammanträdde t.o.m. september 1998 19 gånger, varav 13 gånger med vissa eller samtliga experter närvarande.

Kommittén överlämnade enligt direktiven en första delrapport verksamhetsidén, byggnadsfrågan m.m. den 1 oktober 1997 och en andra personal, lokaler, resurser den 16 februari 1998. Därutöver ingavs två särskilda skrivelser den 11 augusti 1997 underlag till budgetarbetet inför 1998 och den 6 november 1997 förord för lokalisering av museibyggnad i Göteborg.

Rapporten från den internationella utvärderingen offentliggjordes den 3 oktober 1997. Vidare publicerade kommittén två nyhetsbrev under 1997 och två under 1998. Direktiv, rapporter, särskilda skrivelser, nyhetsbrev m.m. publicerades också på Intemet.

I anslutning till kommitténs arbete redovisade regeringen i prop. 1997/98:l utgiftsområde 17, s. 85 samt l997/98:150 142 sina aktuella bedömningar. Vidare gav regeringen den 6 april 1998 Statens fastighetsverk i uppdrag att genomföra en internationell arkitekttävling.

De båda avtalen med Göteborgs kommun om förstatligande av Etnografiska museet samt framtida överlåtelse av tomtmark godkändes av regeringen den 10 september 1998.

I föreliggande slutbetänkande redovisar kommittén den tredje etappen i arbetet liksom uppdraget i dess helhet.

Kommittén kvarstår till utgången av 1998 för att fatta de löpande verkställighetsbeslut som behövs fram till dess att den nya myndigheten träder i verksamhet den 1januari 1999.

Stockholm i oktober 1998

Christina Rogestam

Annika Nilsson Alvar Persson

Solveig Lindström Maria Fregidou-Malama

/Leif Gidlöf

Sammanfattning

Organisationskommitténs arbete har enligt direktiven bedrivits i tre etapper med successiv avrapportering. Detta är den avslutande rapporten. Kommittén upphör den 31 december 1998 och efterträds då av den nya myndigheten.

I kapitel 1 om uppdrag och förutsättningar redovisas hur kommittén inom denna ram valt att lägga upp och praktiskt genomföra arbetet med tyngdpunkt på den tredje och i huvudsak avslutande etappen. Kommittén har sett sin uppgift att det politiska grundbeslutet till-

som ge en räckligt operativ utformning för den fortsatta uppbyggnadsprocessen inom den organisationen fr.o.m. 1999. Att denna kommer att pågå

nya tre-fyra år fram till verksamhet i full skala, då även den nya byggnaden i Göteborg tas i bruk, har begränsat kommitténs möjligheter till detaljutfomining och precision. Samtidigt ges myndigheten det utrymme som krävs för att samla skilda nätverk, traditioner och ambitioner in i en samverkande helhet och därifrån gradvis utveckla nya perspektiv och verksamhetsfonner.

Kommitténs behandling av den allmänna verksamhetsinriktningen i kapitel 2 inleds med en kort faktasammanställning över de ingående fyra museerna samt en sammanfattning av den internationella utvärderingen av dessa. Av utvärderamas synpunkter har kommittén för sin del främst tagit fasta på lokalfrågoma samt behovet fortsatta insatser av

av SESAM-karaktär. Andra bedömningar av starka och svaga sidor kvarstår för beaktande i kommande verksamhetsplanering.

Från de givna politiska utgångspunkterna formulerades tidigt en verksamhetsidé, är relativt allmänt hållen och därmed organi-

som ger sationen en vid ram för förverkligandet av sitt uppdrag. Denna kvarstår i slutrapporten. Det engagerade arbete, som därefter inom och utom kommittén lagts ner på idébildning och praktiska uppslag, finns emellertid dokumenterat och bör ge ledning och personal en god grund för den framtida verksamheten. Det avspeglas också i andra delar kom-

av mitténs överväganden.

I kapitel 3 lyfter kommittén fram ett antal centrala strategiska frågor. Som två delvis sammanhängande sådana framhålls särskilt en effektiv

10 Sammanfattning

IT-uppbyggnad samt fortsatta interna insatser av SESAM-karaktär, vilka båda behandlas även i ekonomiavsnittet kap. 7.

För en vidareutveckling av utställningsverksamheten konstaterar kommittén att åtskilliga idéer profilering och konkreta inslag kom-

om mit fram. Kommittén rekommenderar att ett litet centralt utställningssekretariat med rörliga etableras för att driva på och praktiskt

resurser stödja en sådan utveckling, som också bör vara till fördel för ett strukturerat samarbete med bl.a. Riksutställningar och länsmuseema. En kortfattad redovisning ges av den aktuella utställningsplaneringen 1999-2000.

Kommittén tar upp även vissa övergångsfrågor avseende nuvarande servicefunktioner, biblioteksverksamheten, fondstiftelser, samlingamas juridiska status m.m. Myndigheten rekommenderas att analysera på vilka punkter det är ändamålsenligt att ytterligare utveckla en gemensam infrastruktur i egen regi eller i samverkan med andra aktörer. Vidare understryker kommittén att en viktig uppgift för den blivande myndighetsledningen är att tidigt skapa policy i grundläggande

en balansfrågor. Särskilt lyfts fram avvägningar mellan samordning och decentralisering, mellan verksamhet i egen regi och externa uppdrag och mellan traditionella museiuppgifter och rollen som utvecklingscentrum. De kulturmöten som den nya organisationen för med sig bör, enligt kommitténs uppfattning, ha förutsättningar att bli kreativa och genom de skilda perspektiven leda till okonventionella resultat.

Rollen som ansvarsmuseum behandlas jfr kap. 4, likaså det av Göteborgs universitet initierade Museion-projektet. Även i Stockholm bör motsvarande forskningssamarbete kunna vidareutvecklas. Kontakter med försöksverksamheten inom Forum för världskultur i Stockholm samt arbetet på ett museum om Förintelsen bör också etableras.

Organisationsfrågorna behandlas i kapitel 4 och konkretiseras i ett förslag till instruktion med motiveringar. Styrelsen föreslås få ansvar för organisation och chefsanställningar på nivån omedelbart under myndighetschefen liksom beslut om sådana rådgivande och kontaktskapande organ kan ytterligare förankring och idéinflöde.

som ge Kommittén gör bedömningen att styrelsens förutsättningar att aktivt medverka i uppbyggnadsprocessen och bli ett verkligt stöd i detta befrämjas att få ett så brett för verksamheten är möjligt

av ansvar som inom verksförordningens ram. Grundorganisationen består vid ingången av 1999 av fyra museer och ett centralt kansli. Myndigheten som helhet föreslås få namnet Statens museer för världskultur.

Myndighetschefen överintendenten föreslås inta samma ställning i förhållande till hela organisationen och har till omedelbart förfogande i

SOU 1998: 125 Sammanfattning 1 1

första hand det centrala kansliet. Kommittén rekommenderar att kansliet får stabskaraktär och, utöver ekonomiadminstrativ kompetens, innefattar delvis rörliga för specialområden utställningar resurser som t.ex. ett utställningssekretariat, programaktiviteter, inforrnation-marknadsföring, forskningsfrågor, IT-strategi och personalutveckling. Detta är naturligt inför en uppbyggnad verksamheten även med ett av som, decentraliserat resultatansvar, måste ställa mycket höga krav på anses planeringsförmåga, överblick, initiativ och ekonomisk kontroll. I avvaktan på regeringens pågående översyn museistrukturen av övertas enligt förslaget med en mindre omformulering den uppgift som ansvarsmuseum, som nu ligger på Folkens museum-etnografiska, trots att den nya myndighetens arbetsområde och perspektiv blir vidare. Eventuella praktiska gränsdragningsproblem förutsätts kunna som nu lösas berörda myndigheter emellan. Lokalfrågoma i kapitel 5 domineras naturligt lokaliseringen av av nybyggnaden i Göteborg till Korsvägen/Södra vägen, där kommittén framför allt vägletts kommande samarbete med det blivande Vetenav skapscentrum och universitetet/Museion samt publika förutsättningar. Avtal med Göteborgs kommun om framtida överlåtelse tomtmark av träffades den 23 juni 1998 och godkändes regeringen i beslut den 10 av september. En internationell arkitekttävling i två steg pågår sedan juli 1998 på regeringens uppdrag och i regi av Statens fastighetsverk med en investeringskostnad på 200 mkr som utgångspunkt. Slutligt avgörande planeras till maj 1999 och invigningen byggnaden till våren av 2003. Motsvarande tävling för det närliggande Vetenskapscentrum avgjordes i september 1998. Vad gäller övriga lokalfrågor i Göteborg berör kommittén de nuvarande magasinen, kräver vissa kortsiktiga åtgärder för att kunna som accepteras fram till dess att den byggnaden tas i bruk. Magasinsnya lösningen där på längre sikt kan komma att kräva ytterligare avvägningar mellan olika intressen. För det nya kansliets behov har kommittén anskaffat tillfälliga lokaler. Lokalerna i Stockholm har också studerats från olika utgångspunkter, men några konkreta förslag har inte funnits förutsättningar att lämna. Kommittén utgår dock från att den myndighetsledningen nya samlat analyserar lokalsituationen och tar de initiativ långsiktigt som kan visa sig motiverade. Personalfrågoma behandlas i kapitel Efter kort inledning en om arbetsrättsliga förutsättningar redogör kommittén för de praktiska åtgärderna, innefattat personliga brev till samtliga anställda och som förhandlingar ett s.k. inrangeringsavtal mellan Arbetsgivarverket om

12 Sammanfattning SOU 1998: 125

och de fackliga huvudorganisationerna. På denna grund kan nya lokala avtal träffas med myndigheten som part i ett senare skede.

Kommittén berör vidare allmänt kompetensfrågoma i den nuvarande organisationen och rekommenderar den nya myndigheten att tidigt analysera och utforma strategi för vilka nya kompetensbehov

en som behöver mötas. Nyrekryteringen med inriktning mot främst den tillkommande verksamheten i Göteborg bör ha sin tyngdpunkt först åren 2002 och 2003 men läggas upp så att den också kan främja rörlighet och vidareutveckling inom organisationen. En inledande rekrytering av administrativ chef pågår. Förutsättningen bör i övrigt vara att specialistkompetens på olika verksamhetsområden tillförs efterhand och med så rörliga resursinsatser som möjligt.

I kapitel 7 redogör kommittén för sina bedömningar av ekonomin i ett kortare och ett något längre perspektiv. För 1999 disponerar verksamheten i princip nuvarande anslag till de tre statliga museerna inkl. verksamhetsneutrala överföringar från centrala myndighetskanslier, statsbidraget till Etnografiska museet i Göteborg på 4 mkr samt det

ca särskilt beslutade reformutrymmet på 29 mkr. Anslagsramen från denna utgångspunkt preciseras närmare i budgetpropositionen. Inom denna har myndigheten att täcka även bortfallande kommunala driftsmedel på ca 6 mkr för befintlig verksamhet i Göteborg.

Kommittén rekommenderar vidare i anslutning till vad som fram-

fördes i den andra delrapporten inför 1999 satsningar på särskilda

punkter, främst rörande IT-uppbyggnad, personalutveckling, lansering i olika former, förstärkt utställningsverksamhet samt egenfinansierade insatser SESAM-karaktär. Resor för internationell orientering lyfts

av också fram särskilt angelägna i uppbyggnadsskedet.

som

I enlighet med direktiven och regeringens aktuella planeringshorisont redovisar kommittén vissa allmänna ekonomiska perspektiv för perioden 1999-2001 med de nämnda punktinsatsema i verksamheten koncentrerade till de båda första åren. Kommittén ger sin bedömning av hur mycket refonnutrymmet kan behöva tas i anspråk under

av som denna period. Samtidigt betonas vikten att systemet med anslagsspa-

av rande får utnyttjas så flexibelt möjligt under hela uppbyggnads-

som

för att myndigheten utrymme att planera sin ekonomi processen ge långsiktigt.

Kommittén betraktar variablema vad gäller intäktsutveckling, externfinansiering sponsring, EU-bidrag till projekt m.m. som

genom ännu alltför öppna och anser det inte möjligt att redan på detta förberedande stadium göra tillräckligt säkra antaganden i dessa delar. Att klarlägga förutsättningarna praktiskt och principiellt för extemfinansiering inslag i verksamheten bör emellertid vara en prioriterad uppgift

Sammanfattning 13

de närmaste åren i takt med att verksamheten finner sin form och börjar planera konkret inför bl.a. de lokalförhållandena. I det läget måste

nya skapas tydligare utgångspunkter för beslut finansieringen på längre

om sikt.

Vidare lämnar kommittén ett antal förslag på områden eller frågeställningar delvis verksamhetsspecifik karaktär, där behovet av en

av utvärdering kan motivera krav i regleringsbrevet på särskild återrapportering.

För sådana ekonomi- och personaladministativa arbetsuppgifter,

inte omedelbart kan tas över det centrala kansliet, har kommitsom av tén träffat tidsbegränsade uppdragsavtal med Kammarkollegiet. Avtalen är avsedda övergångslösning med möjlighet för den

att vara en

myndigheten att under våren 1999 ta ställning till innehåll och nya varaktighet. Kompletterande kontakter har upptagits med Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionsverket. I sekretariatets och Kammarkollegiets uppgifter ingår att ta fram arbetsordning och kontoplan i preliminärt skick samt att koppla verksamheten mot det statliga

upp redovisningssystem Ekonomistyrningsverket tillhandahåller.

som

I kapitel 8 samlas vissa övriga frågor. I första hand beskrivs former-

för deltagandet i nordiska museimässan i Göteborg den 22-25 oktona ber 1998 samt hur förhandlingarna genomförts med Göteborgs kom-

mun.

Ett antal dokument redovisas bilagor. Detta gäller kommitténs

som direktiv, sammanfattning den internationella utvärderingen, ut-

en av drag programmet för arkitekttävlingen, skrivelsema till personalen

överförande till den myndigheten, ramöverenskommelsema om nya med Statens konstmuseer och Statens historiska museer/Riksantikvarieämbetet samt avtalen med Göteborgs kommun.

1 Inledning

1.1 och förutsättningar

Uppdrag

Under 1996/97 års riksmöte beslöt riksdagen att staten skall överta huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg den l januari 1999 samt att detta tillsammans med Folkens museum-etno-

museum grafiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm skall ingå i museimyndighet med säte i Göteborg prop. 1996/97:3,

en ny bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129.

Kommittén har i första hand inte varit utredande utan en organisationskommitté med uppdraget enligt direktiven bil. 1 att förbereda inrättandet myndigheten den 1 januari 1999 och skapa bästa

av den nya möjliga villkor för denna att komma igång inom de statsmakterna

ramar angivit. Den praktiska uppgiften har varit att de allmänpolitiska

ge riktlinjerna i utgångsläget tillräckligt operativ utformning vad avser

en verksamhetens innehåll, organisation, ekonomi, personal, lokaler m.m. Kommittén har haft att företräda den blivande myndigheten med förhandlingar, förslag till regeringen och verkställighetsbeslut i den omfattning som behövts.

museimyndigheten kommer att bedriva verksamhet lokalt i

Den nya Göteborg och Stockholm samt förutsätts utveckla samarbete med bl.a. länsmuseet och museiverksamhet inom och utom landet. Den

annan kommer verka inom ett brett intresse- och kunskapsfált och ha ett

att internationellt perspektiv. Sedan länge etablerad verksamhet skall för-

med nyutvecklad, där tvärvetenskapliga ansatser, former för enas nya publikt arbete och utvecklad IT-användning utgör särskilt viktiga inslag. De politiska utgångspunkterna för verksamhetsinriktningen behandlas relativt utförligt i direktiven sammanfattas även kort i

men avsnitt 2.3.

Även lokaler i Göteborg har ingått i förutsättningarna. Med

nya hänsyn till den mycket långa krävs för ett ny- eller

process som ombygge denna storleksordning har det varit nödvändigt för kom-

av mittén att från början och parallellt med arbetet i övrigt behandla även

16 Inledning SOU 1998: 125

den fysiska lokaliseringen i Göteborg och faktorer styrande för investeringens storlek. Uppbyggnad, resursanvändning och prioriteringar på längre sikt samt verksamhetsplanering från delvis nya utgångspunkter blir en process som måste genomföras stegvis av myndighetsledning, styrelse och personal under de närmaste tre-fyra åren fram till dess att verksamhet i full skala uppnås med färdigställandet den byggnaden i även av nya Göteborg. Denna förlängda tidshorisont har samtidigt minskat utrymmet för kommittén att utveckla detaljerna i verksamheten i den omfattning som direktiven delvis utgått från.

1.2 Hur arbetet bedrivs under den

tredje

etappen

I de båda första etappema har kommittén redovisat pågående arbete med verksamhetsidé samt grundläggande lokal- och personalresurs-, frågor. Hur arbetet bedrivits under denna period framgår de av rapporter som ingivits i oktober 1997 och februari 1998 samt i några fristående skrivelser. Den tredje etappen avslutas med detta slutbetänkande, också som sammanfattar kommitténs arbete i dess helhet. Kommittén redovisar nu sina samlade bedömningar och lämnar resterande förslag till regeringen, i första hand vad instruktion för den myndigheten. avser nya Därefter finns kommittén formellt kvar till årets utgång för de löpande förvaltningsåtgärder som behövs i avvaktan på att den nya myndigheten bildas den 1 januari 1999. Folkens museum-etnografiska upphör som egen myndighet vid samma tidpunkt. Fram till dess kvarstår också all berörd personal hos nuvarande myndigheter. Med utgångspunkt från den i första delrapporten formulerade verksamhetsidén har kommittén arbetat vidare med allmän verksamhetsinriktning kap. 2 och vissa Sammanhörande strategiska frågor kap. 3 av olika karaktär. Som bakgrund redovisas summarisk en faktasammanställning om de ingående museerna samt den intemationella utvärderingen dessa. En kort sammanfattning den av av senare återfinns som bilaga Till stöd för kommittén i denna allmänna del har några arbetsgrupper medverkat i två omgångar. Åtskilligt material har även inkommit spontant utifrån, vilket tillsammans med visst underlag från - grupparbetet under våren 1998 distribuerats till berörda och fack- - museer liga organisationer för eventuella synpunkter. Resultatet denna av process har tillförts kommitténs överväganden kan framför allt förmen

Inledning 17

väntas referenspunkter för myndigheten i dess eget kommande

ge uppbyggnadsarbete.

I nära anslutning härtill har legat frågor om organisation kap. 4. Ett förslag till och instruktion för den nya myndigheten har tagits

namn fram tillsammans med motiveringar på olika punkter. Kommittén har i denna del särskilt övervägt frågor kring uppdragsformuleringen, uppgiften som ansvarsmuseum samt styrelsens roll.

Lokalfrågorna kap. 5 har helt naturligt dominerats av den blivande museibyggnaden i Göteborg. Talrika kontakter har företrädesvis

ordföranden förekommit med framför allt Göteborgs genom kommun, den nybildade stiftelsen för ett Vetenskapscentrum och Göteborgs universitet för att så långt möjligt samordna föreliggande initiativ och intressen, i synnerhet sedan lokaliseringsfrågan slutligt avgjotts. Utdrag det lokalprogram, som Statens fastighetsverk i samråd med

ur kommittén tagit fram underlag för arkitekttävlingens första steg

som under sommaren och hösten 1998, intas som bilaga

Vidare har kommittén anskaffat lokaler för det nya myndighetskansliet i Göteborg samt även övervägt de Stockholmsrelaterade lokalfrågorna.

Vad personal kap. 6 har fokus legat på de arbetsrättsliga

avser förutsättningarna samt processen att överföra de anställda till den nya myndigheten. I den delen har kommittén samverkat med Arbetsgivarverket, och samtliga anställda har under mars-april 1998 erhållit personliga brev i saken bil. 4. Arbetsgivarverket och de centrala fackliga organisationerna för förhandlingar, ännu inte kunnat slutföras, om

som ett s.k. inrangeringsavtal. Verksamhetsanpassade lokala avtal blir därmed fråga mellan myndigheten och de lokala fackliga

en den nya organisationerna. En rekryteringsprocess avseende administrativ chef har påbörjats.

I sin andra delrapport i februari 1998 redovisade kommittén sammanfattande beräkningar vilka ekonomiska resurser som överförs

av från befintlig verksamhet till den myndigheten. Översiktliga förslag

nya till disposition det ekonomiska reforrnutrymmet för den nya myn-

av digheten lämnades samtidigt underlag i departementets budgetpro-

som

för 1999. Under den tredje etappen har kommittén så långt det cess varit möjligt utsträckt sina bedömningar till ett treårsperspektiv 1999- 2001 samt, ett möjligt inslag i kommande utvärdering, lämnat visst

som underlag för specifika återrapporteringskrav i regleringsbrevet kap. 7.

Ramöverenskommelser överföringsfrågor av i huvudsak teknisk

om natur inklusive verksamhetsneutral resursöverföring fr.o.m. 1999

en har träffats med de berörda chefsmyndigheterna Statens konstmuseer, Statens historiska och Riksantikvarieämbetet bil. 5-6. Vidare

museer har kommittén tecknat uppdragsavtal med Kammarkollegiet om

18 Inledning SOU 1998: 125

ekonomi- och löneadministrativa tjänster övergångsvis samt etablerat de kontakter som därutöver behövts med Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionsverket. Kommittén har i övrigt kap. 8 tagit initiativ till ett aktivt deltagande vid nordiska museimässan i Göteborg i oktober 1998. En särskild referensgrupp med medverkande från de fyra med museerna, konsultstöd vad utformningen och med biträdande sekreteraren avser som sammanhållande har svarat för det huvudsakliga arbetet i den delen. Vidare har särskilda avtal slutits med Göteborgs kommun om förstatligandet av Etnografiska museet samt framtida överlåtelse om av tomtmark för den nya museibyggnaden bil. 7, sedermera godsom känts av regeringen och Göteborgs kommun. Till sist har kommittén berört de direktiv generell natur skall av som beaktas samtliga kommittéer. av

l Information

Kommittén har informerat om sin verksamhet i enlighet med den infonnationsplan antogs i 1997. Detta har bl.a. inneburit allsom mars män personalinforrnation genom ordföranden vid några tillfällen samt reguljär information enligt MBL genom i första hand sekretariatet. Information arbetsrättslig karaktär har också lämnats direkt till av museiledningama och lokala fackliga företrädare av sekretariatet under medverkan kommitténs expert från Arbetsgivarverket. Vidare har av sekretariatet skriftligen och muntligen besvarat externa frågor samt, när så begärts, till media och andra intresserade distribuerat offentliga handlingar från kommitténs arbete. Fyra nyhetsbrev har producerats med biträdande sekreteraren som redaktör och givits så stor spridning möjligt. Dessa har utlagts en som på Internet över Information Rosenbad tillsammans med direktiven, förteckning över kommitténs ledamöter, experter och sekretariat, kommitténs rapporter och särskilda skrivelser, några nyhetsmeddelanden Även tävlingsprogrammet för den byggnaden har distrim.m. nya buerats bredare än till enbart anmälda tävlande. Ordföranden, andra företrädare för kommittén och sekretariatet har medverkat i ett flertal externa seminarier eller andra aktiviteter med direkt anknytning till eller annan relevans för uppdraget, bl.a. arrangerade av DIK-förbundet, Vänföreningen för Etnografiska museet i Göteborg och Kulturdepartementet. En samlande bild av den nya verksamheten kommer vidare att ges vid nordiska museimässan i Göteborg den 22-25 oktober 1998 jfr avsnitt 8.2. Därvid kommer även det avslutande nyhetsbrevet samt

SOU 1998: 125 Inledning 19

kommitténs slutrapport att vara tillgänglig för intresserade. Ett flertal seminarier behandlar frågor berörande begreppet världskultur.

1.4 Återstående

verkställighetsåtgärder

Efter avlämnandet av föreliggande slutbetänkande återstår för kommittén att fatta de löpande förvaltningsbeslut behövs redan före

som årsskiftet, givetvis i nära samråd med tillträdande myndighetschef så snart sådan blivit utsedd. Det torde i huvudsak röra sig om avtal och anskaffningar för kansliets praktiska behov, anställningsbeslut avseende administrativ chef samt regelverk och rutiner som måste finnas från första dagen.

En preliminär arbetsordning med bl.a. delegations- och attestregler skall upprättas. Detsamma gäller kontoplan med definierade resultatområden och sammanhängande struktur i övrigt. Båda dessa doku-

en ment kommer att tas fram i samråd mellan Kammarkollegiet, sekretariatet och berörda ekonomiadministrativa enheter för senare beslut i kommittén. Även kontoplanen central såväl infonnations-

- ur som ekonomistymingsperspektiv får rimligen anses ha preliminär karaktär

i den meningen att uppläggningen på sikt kan ändras i enlighet med den blivande myndighetsledningens intentioner.

Fram till dess att den administrativa chefen relcryterats och i någon form kan tillföras arbetet ingår i sekretariatets uppgifter att driva alla praktiska överföringsfrågor vidare i samarbete med Kammarkollegiet och i kontakt med Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionsverket och museerna själva. Samråd med och information till närmast berörd personal kommer att genomföras gemensamt av Kammarkollegiet och kommittén under hösten.

Arbetsgivarverkets förhandlingar med de centrala fackliga organisationerna slutförs.

Arkitekttävlingens första steg avslutas i december 1998 under medverkan i tävlingsjuryn från kommitténs sida.

2 Allmän

Verksamhetsinriktning

2.1 De museerna historik och

ingående -

nuvarande verksamhet

Kommitténs uppdrag berör primärt fyra verksamma museer, tre i Stockholm och ett i Göteborg. Av dessa är Folkens museum-etnografiska myndighet under regeringen, Medelhavsmuseet en enhet

en egen inom myndigheten Statens historiska och Östasiatiska museet

museer

enhet inom myndigheten Statens konstrnuseer. Etnografiska museet i en Göteborg ingår from. 1998 i kommunens kulturförvaltning och är därigenom politiskt underställt kulturnämnden.

I det följande lämnas mycket kortfattad basinfonnation om de

en fyra Det kan tilläggas att Östasiatiska museet och Etnogra-

museerna. fiska museet i Göteborg också presenterats i kommitténs nyhetsbrev 1997:1, Medelhavsmuseet och Folkens museum-etnografiska i nyhetsbrev 1997:2. Den aktuella utställningsplaneringen för 1999-2000 redovisas kort i avsnitt 3.3.2.

Folkens museum-etnografiska National museum of ethnography går tillbaka till den etnografiska avdelning i Naturhistoriska Riksmuseet

bildades mot slutet 1800-talet. Efter att under en tid ha lokalisesom av rats separat i centrala Stockholm och därefter i tidigare militära byggnader på Norra Djurgården skildes museet 1966 från Naturhistoriska Riksmuseet. byggnad speciellt för ändamålet uppfördes 1976-

En ny 1978 på samma plats och öppnades för allmänheten 1980. Museet är beläget i en parkliknande omgivning och har som närmaste grannar Tekniska och Sjöhistoriska museerna samt Telemuseum.

Museets budgeterade kostnader uppgår 1998 till ca 26,5 mkr, varav ca 90 % är statliga anslagsmedel och 10 % intäkter från entréavgifter, försäljning, uppdrag Ca 55 % kostnaderna avser löner och

m.m. av ca 37 % lokaler. Personalen består för närvarande av ca 40 anställda. Av lokalerna på ca9 700 kvm LOA lokalarea används 4 600 för publika ändamål och 3 100 som magasin.

Museet vårdar 170 000 föremål och förfogar över avsevärda ca samlingar från Kina, Japan, Korea, Syd- och Sydostasien, Oceanien, den amerikanska dubbelkontinenten samt Afrika. Antalet besökare uppgick 1996 till närmare 44 000. Medelhavsmuseet Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities skapades i sin nuvarande form 1954 sammanslaggenom ning av två redan existerande Egyptiska grundat museer - museet 1928 på privat initiativ och Cypemsamlingama från början resultatet av den svenska Cypemexpeditionen 1927-1931. År 1976 inordnades museet i myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer numera i myndigheten Statens historiska och finns

museer

sedan 1982 samlat i f.d. banklokaler nära Gustav Adolfs torg. Fackbiblioteket är formellt deposition från Vitterhetsakademien en via Riksantikvarieämbetet. Driften bekostas i nuläget väsentligen utanför budget. Museets budgeterade kostnader uppgår 1998 till 16,0 mkr, ca varav ca 85 % är statliga anslagsmedel via chefsmyndigheten och 15 % intäkter från entréavgifter, försäljning, uppdrag Ca 43 % kostm.m. av naderna avser löner och 37 % lokaler. Personalen består för närvarande av ca 20 anställda. Av lokalerna på ca 3 200 kvm LOA används 2 100 för publika ändamål och 550 magasin. som Samlingarna består av 13 500 arkeologiska föremål från Cypern, 17 500 från Egypten, 6 000 från Rom och Grekland och 500 från den islamiska världen. Aktiv insamling de sistnämnda har påbörjats av under år. Åtskilliga föremål är lån från andra speciellt senare museer, Nationalmuseum. Antalet besökare uppgick 1996 till 46 500. Östasiatiska museet Museum of Far Eastern Antiquities grundades 1959 genom sammanförande Nationalmuseets Östasiatiska samlingar av och enskilda samlingar. Museet ingår i myndigheten Statens numera konstmuseer. Byggnaden ett marint tyghus från sent 1700-tal på - Skeppsholmen invid Moderna museet och Arkitekturmuseet- öppnades för allmänheten 1963. Biblioteket är mycket omfattande och består bestånd till stor del av sammanförda från Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteket i Stockholm. Det bekostas emellertid inom verksamheten. Museets budgeterade kostnader uppgår 1998 till 16,5 mkr, ca varav ca 85 % är statliga anslagsmedel via chefsmyndigheten och 15 % intäkter från entréavgifter, försäljning, uppdrag Ca 35 % kostm.m. av naderna avser löner och 24 % lokaler, vartill dock kommer 19 % för köpta bevakningstjänster. Personalen består 17 anställda. Av av ca lokalerna på 4 200 kvm LOA används l 600 för publika ändamål, ca 1 000 som magasin och 600 för biblioteket.

Allmän Verksamhetsinriktning 23

Samlingarna består av ca 95 000 föremål med tyngdpunkt på Kina. Under senare år har emellertid museet genom avsevärda donationer och inköp kunnat öka sina samlingar även från Korea, Japan och Indien. Antalet besökare uppgick 1996 till närmare 57 000.

Etnografiska museet i Göteborg räknar 1891 som startår genom att museet då blev en självständig avdelning inom Göteborgs Museum i Ostindiska huset. Efter att ha startat i stiftelseform har museet numera kommunen genom kulturnämnden som ensam huvudman. I början av 1990-talet etablerades museet i en ombyggd industribyggnad i Gårdaområdet nära Liseberg och Svenska mässan. Byggnadens magasinsdel är dock till stor del att betrakta som provisorisk.

Museets budgeterade kostnader uppgår 1998 till ca 11,9 mkr inkl. statsbidrag. Därav utgör kommunalt verksamhetsbidrag ca 50 %, statsbidrag ca 40 % och övriga intäkter ca 10 %. Ca 40 % av kostnaderna löner och lika mycket lokaler. Personalen uppgår för närva-

avser rande till drygt 10 personer. Av lokalerna på totalt ca 3 800 kvm LOA används 1 650 för publika ändamål och l 300 som magasin.

De ca 100 000 föremålen har till ca 65 % ett ursprung från Syd- och Mellanamerika representerar bl.a. också Nordamerika, Sydost-

men asien, Afrika, Oceanien och Australien. Antalet besökare var under 1996 15 500.

Samtliga fyra ägnar sig i växlande omfattning även bl.a.

museer vård och registrering av bildmaterial, pedagogisk verksamhet, viss forskning och utgivning publikationer av olika slag.

2.2 En internationell utvärdering

I samråd med Kulturdepartementet inbjöd kommittén den 8 april 1997 tre internationellt välrenommerade museisakkunniga att göra en utvärdering av i första hand de tre berörda museerna i Stockholm. Dessa var sir David Wilson, professor och tidigare chef för British Museum, Sandra Lorimer, avdelningschef och utställningsansvarig vid Canadian Museum of Civilization, och Magne Velure, välkänd norsk museisakkunnig och bl.a. ansvarig för den norska museiutredningen 1996 NOU 1996:7.

Syftet var att få en oberoende och allsidig belysning av museernas nuvarande läge. Kommittén såg detta som en av flera vägar att skapa bästa möjliga förutsättningar för såväl den fortsatta verksamheten i Stockholm samarbetet i stort inom den nya myndigheten. I samråd

som med kommittén valde utvärderarna att med hänsyn till helhetsperspektivet låta sin granskning omfatta även Etnografiska museet i Göteborg.

Efter ett antal besök i Stockholm och Göteborg under perioden 29 april-29 augusti 1997 avlämnade utvärderama i slutet september

av sin gemensamma rapport. I rapporten hade de valt att, utöver uppdraget, även redovisa sin allmänna på etableringen ett världs-

syn av kulturrnuseum.

Kommittén offentliggjorde rapporten i enkel form den 3 oktober 1997 en kort sammanfattning, se bil. 2 men har enbart på vissa punkter sett det som sin uppgift att ta ställning till framförda förslag och bedömningar. Framför allt anser kommittén att utomstående

en analys av museernas aktuella läge vad gäller samlingar, insamlingspolicy, publikarbete, kompetenssituation, vetenskaplig produktion, kontaktnät m.m. ger den blivande myndigheten en förstärkt grund att stå på för framtida insatser. Kommittén utgår från att framförda synpunkter och rekommendationer kommer att beaktas i myndighetens

verksamhetsplanering.

Kommittén har sålunda för egen del tagit fasta på och kommenterat i första hand tre konkreta frågor som utvärderingen aktualiserat. Det gäller behovet av förlängda interna insatser SESAM-karaktär

av avsnitt 3.2, lokalsituationen vid Etnografiska museet i Göteborg avsnitt 5.2 och den föreslagna flyttningen av Medelhavsmuseet till Skeppsholmen avsnitt 5.3.

2.3 Politiska

utgångspunkter

Av kulturpropositionen 1996/973 s. 142j9 följer att centrala målsättningar med den nya museietableringen är att ytterligare främja kontakterna mellan svenska och utomsvenska kulturer samt att "förutsättningama att arbeta i förhållande till både forskning och invandrargrupper förbättras även utanför Stockholm. Regeringen anser att den föreslagna nya strukturen skapar större slagkraft, samordningsvinster och breddning av kompetensen. Förutsättningarna skall förbättras för "oprövade former för exponering, publikkontakter och andra aktiviteter. Förslaget skall också mot bakgrunden regeringens

ses av satsning på kultur i hela landet och den breda syn på kulturarvet och bruket detta förs fram i propositionen.

av som

Kulturutskottet bet. I996/97:KrU1 s. 123 m framhåller därutöver i sitt ställningstagande till den nya myndighetens uppgifter betydelsen av den pågående processen i riktning mot ett mångkulturellt samhälle och vikten av att motverka främlingsfientlighet och segregation. Vidare anser utskottet att organisationskommittén bör lägga mycket stor vikt vid publikarbetet och samverkan med andra organ inom kultur-, utbildnings- och forskningsområdet. Museet bör arbeta gränsöverskridande

Allmän Verksamhetsinriktning 25

samt ligga i frontlinjen vad gäller användningen av ny teknik i såväl utställningsverksamhet som föremålsregistrering. Verksamheten skall i mesta möjliga mån komma hela landet tillgodo.

Utskottet betonar slutligen att det är angeläget att behålla och vidareutveckla samarbetet med berörda vetenskapliga discipliner, där ett tvärvetenskapligt perspektiv bör vara styrande. Inte minst bör finnas förutsättningar att utveckla samarbetet med Göteborgs universitet.

Kulturutskottet har senare bl.a. bet. 1997/98sKrUl 5719, i sam-

s. band med behandlingen av motioner i frågan, inte ändrat sin bedömning.

I regeringens direktiv 1996:110 understryks härutöver särskilt betydelsen av museet "en mötesplats och en arena för diskussion

som samt av en dynamisk miljö som grund för att visa och debattera det mångkulturella samhällets kulturarv. Den nationella uppgiften genom karaktären av ansvarsmuseum förutsätter enligt direktiven ett aktivt samarbete med bl.a. länsmuseerna och Riksutställningar. Direktiven återfinns i sin helhet i bilaga

Regeringens uppdrag till Statens fastighetsverk att anordna en internationell arkitekttävling för den museibyggnaden i Göteborg bör

nya också ses mot bakgrunden av den arkitekturpolitiska inriktning som uttrycks i Framtidsformer handlingsprogram för arkitektur, formgiv-

ning och design prop. 1997/98:117.

I tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998 prop. 1997/98:150 har regeringen anmält byggnadsfrågans läge och beräknade investeringskostnader jfr avsnitt Finansutskottet bet. l997/98sFiU27 framhåller i sitt ställningstagande till ett antal motioner om förändring av tidigare riksdagsbeslut att uppdraget till Fastighetsverket inte kan anses föranleda några ändringar i kommitténs uppdrag eller regeringens överväganden med anledning av detta.

Dessa politiska utgångspunkter har varit styrande för kommitténs arbete.

2.4 Verksamhetsidé

2.4. l överväganden

För att ta fram underlag till första skiss till verksamhetsidé lämnade

en kommittén tidigt särskilda uppdrag till några arbetsgrupper. Som en upptakt till arbetet arrangerade kommittén dessutom under våren 1997 i Göteborg ett seminarium på temat Visioner för ett nytt museum och i Stockholm ytterligare ett på temat Barn och ungdom i fokus.

26 Allmän Verksamhetsinriktning

Resultatet i detta skede redovisades som en skiss till övergripande verksamhetsidé i kommitténs första delrappoit. Avsikten att på var detta sätt lägga form allmän ideologisk grundval för hela en av verksamheten med exemplifiering av några, enligt kommitténs uppfattning, viktiga inslag i denna. En sammanfattning har även senare ingått som bilaga till lokalprogrammet för arkitekttävlingen jfr avsnitt 5.1.2 och bil. 3. Det ligger i sakens natur att alla aspekter och nyanseringar inte kan komma fram i ett så begränsat dokument. Samtidigt är det särskilt i uppbyggnadsskedet väsentligt att uppgiften inte snävas in för mycket utan tvärtom har en förutsättningslös infallsvinkel. Den nya organisationen bör lämnas vidast möjliga utrymme att, med de och den resurser kreativitet finns, förverkliga sitt uppdrag. Kommittén är medveten som om att mycket i texten ansluter till verksamheter som redan bedrivs på många håll och i skilda former att skarpt avgränsande men anser en verksamhetsidé varken kan eller bör formuleras. Kommittén har därför valt att låta skissen till verksamhetsidé kvarstå väsentligen i det skick den ursprungligen formulerades hösten 1997. Mycket engagerat arbete har därefter bedrivits på olika håll för att ytterligare utveckla tankar och uppslag inför lanseringen och uppläggningen av den kommande verksamheten, bl.a. inom ramen för museivetenskap vid Göteborgs universitet. Detta material, som överlämnas från kommittén till den nya myndigheten, har förutsättningar åtskilliga uppslag och hållpunkter för fortsättningen. att ge Kontakter med Forum för världskultur jfr avsnitt 3.4.5 bör likaså kunna ge impulser till de mer utåtriktade delarna av verksamheten. Viss information har under arbetets gång tillkommit om museer internationellt med tematiskt angränsande inriktning och ambitioner och/eller särskilt nyorienterande arbetsmetoder. Emellertid har kommittén bedömt att översikt härav trots allt skulle bli för rapsodisk för en att tillföra något kvalitativt nytt till utgångsförutsättningama, särskilt som det inte varit möjligt att studera fältet systematiskt- t.ex. genom vissa studiebesök på plats tillsammans med en ny myndighetsledning. - En ytterligare förstärkt internationell överblick med de idéer och kontakter det kan tillföra bör däremot prioriterad angelägenhet för vara en de närmaste åren. Att effektivt tränga fram med sitt budskap i den alltmer skärpta och tekniskt avancerade mediekonkurrensen torde inte vara en mindre framtidsuppgift här än för andra museer och kulturverksamheter i Sverige och utomlands. Kommitténs generella slutsatser diskussioner och annat tillmer av gängligt underlag har tillförts avsnitten om olika strategiska frågor kap. 3, organisationsutveckling avsnitt 4.1 samt uppföljning av verksamheten avsnitt 7.3, alla har operativ inriktning. som en mer

Allmän Verksamhetsinriktning 27

2.4.2 och insikt skiss

Upplevelse, delaktighet - en

till övergripande verksamhetsidé

Statens museer för världskultur skall skapa något nytt i

museivärlden, något ännu inte existerar. "Verksamheten skall

som

skildra likt och olikt i tänkesätt, livsstilar och levnadsvillkor

men

också kulturella förändringar i Sverige och i världen. Besökaren

skall ges tillfälle att reflektera över sin egen och andras kulturella

identitet. "

Med "museet" avses i den följande texten genomgående den nya museiorganisationen i dess helhet, dvs. all den verksamhet som bedrivs i Stockholm och Göteborg eller i övrigt under myndighetens ansvar.

Allmän inriktning

Människans roll i tillvaron, i samhället, i samspelet med andra människor och den värld som omger henne är vad museet vill visa. Det skall verka som ett nationellt kunskaps- och resurscentrum med människan och alla hennes yttringar i centrum. I sin publika verksamhet skall det vara en tillgång för hela det svenska museiväsendet.

Museet skall presentera det mångkulturella samhällets kulturarv och vara en mötesplats för olika grupper och intressen. Det skall belysa sambanden i tiden och rummet och utgå från ett integrationsperspektiv. Verksamheten skall utformas på ett sätt överbryggar generations-,

som kultur- och kunskapsgränser.

Museet skall inspirera till kreativitet, nya initiativ och oprövade verksamhetsformer. Genom att locka till egna upptäckter och upplevelser kan museet bli en kulturspegel, som ger insikt om människans villkor och skapande fönnåga. Som eftersökt attraktion skall museet vara känt för engagerande och väl iscensatta utställningar, ett rikt utbud av andra aktiviteter och program, en förmåga att dra till sig och engagera besökare av alla åldrar och kategorier.

Nära och ämnesövergripande samverkan mellan universitet och högskolor och museum kan ge nya bidrag till forskningsproduktion och kunskapsförmedling också stärka museets roll ett levande

men som forum för samhällsdebatt. Samtidigt skapas en bredare bas för samarbetet med skola och folkbildning.

Museet har ett både nationellt och internationellt ansvar. Det skall samarbeta med museer, utställningsorganisationer och andra intressen-

28 Allmän Verksamhetsinriktning

ter i Sverige men också aktivt utveckla kontakterna med utländska motsvarigheter liksom internationellt verksamma organisationer och

myndigheter.

Den nya tekniken med alla dess möjligheter skall byggas in i verksamheten. Den skall användas i pedagogiskt syfte men också som ett medel att effektivt sprida information och kommunicera med andra intressenter och aktörer.

Museet skall präglas av förnyelse och kontinuitet. Nya former av kunskapsuppbyggnad och aktivt brukande av kulturarven skall utvecklas från det grundläggande uppdrag som ligger i bevarandet och berikandet av samlingarna.

I verksamhetsidén framträder följande inslag:

0 Som nationellt ansvarsmuseum skall museet särskilt verka för

strukturell samverkan med regionalt inriktad musei- och utställ-

ningsverksamhet, organ för utbildning och forskning samt verksam-

heter med inriktning mot mångkulturella och internationella per-

spektiv.

0 Verksamheten i Göteborg och Stockholm skall bedrivas och profile-

ras på ett sätt som bäst svarar mot lokala förutsättningar och sam-

tidigt bidrar till helheten.

0 Museets arbete skall präglas av största möjliga öppenhet och till-

gänglighet mot publiken.

0 Museet skall ge stort utrymme för eget skapande, sceniska fram-

ställningar och aktiviteter i extern regi.

0 Museets satsning på barn och ungdom skall skapa insikt i skilda

kulturer, perspektiv över tiden och lägga grunden för ett aktivt

ge utnyttjande som vuxen av museet som mötesplats.

0 Inriktningen mot bredd och variation i utbud, metoder och mål-

grupper förutsätter att museet förfogar över tillräckligt stora rörliga resurser.

Allmän Verksamhetsinriktning 29

Nya vägar att berika och bruka kulturarven

Museet har både i Göteborg och Stockholm samlingar av internationell betydelse men av till största delen historiskt innehåll. En viktig uppgift är även att aktivt medverka till att bredda dokumentationen av dagens mångkulturella samhälle.

Ett museums samlingar måste kompletteras för att hållas levande. En väl formulerad strategi för insamling och registrering i samarbete med övriga svenska museer och med allmänhetens medverkan kan också bidra till att knyta en ny publik till museet.

Alla sammanslutningar behöver aktiviteter för att stimulera och hålla kvar sina medlemmar och intressenter. Här kan museet finna nya samarbetspartners som på egna villkor kan delta i uppläggningen och genomförandet av programaktiviteter, utställningar och konstnärliga gestaltningar i olika former. Integration av olika uttrycksmedel bör eftersträvas.

Inom för sin programplanering skall museet också ha

ramen utrymme att snabbt fånga upp aktualiteter i dagens samhälle. Genom att skildra och förklara bakgrund och sammanhang bidrar museet till debatten i ämnen som berör och engagerar även ungdomar.

Den yttre miljön är viktig för besökarens upplevelser. Lokala förutsättningar skall utvecklas så långt som möjligt för att skapa en ändamålsenlig och genomtänkt inramning till aktiviteter inne i museibyggnaden.

I verksamhetsidén framträder följande inslag:

0 Museets basutställningar skall präglas av hög kvalitet och interna-

tionell relevans i syfte att skapa och bibehålla en hög attraktions-

kraft. De bör även byggas upp så att de kan kompletteras med ak-

tualitetsinslag.

0 Genom utställningar i skilda former, samproduktioner, aktivt

besöksutbyte med skolan och andra intressenter samt digitalt till-

gängliggörande basinforrnation bildar museet ett nav i musei-

verksamhet över hela landet till tjänst för både besökare på platsen

och virtuella brukare.

0 Vid produktion av vandringsutställningar och annan verksamhet

med regional inriktning skall museet eftersträva största möjliga

samverkan med länsmuseema och Riksutställningar.

30 Allmän Verksamhetsinriktning

0 Grupper med olika intressen och arbetssätt samt representanter för

de kulturer som skildras skall erbjudas att samarbeta kring eller själva stå för utställningar, programserier, scenframställningar, musikframträdanden m.m.

0 Allmänhetens synpunkter, frågor och intresse att dokumentera sitt

eget liv ger en viktig stimulans till museet och kan tillvaratas i dia-

loger. Dialogen måste innebära ömsesidiga upplevelser och tolk-

ningar.

Föremål i original har helt förmåga att skapa konkretion och 0 en egen

närhet. Museet skall söka nya vägar att närma föremålen till publiken.

Mer eller mindre permanent uppbyggda miljöer, kamevaler, lekar,

dans och teater både ute och inne förstärker besökamas upplevelse och skall ingå naturlig del i museets verksamhet.

som en

I frontlinjen med användning av ny teknik

Museets kärna består föremålen i de ingående samlingarna och den

av kunskap människans historia och uttrycksformer som medarbetarna

om besitter. teknikens möjligheter kan denna primära uppgift

Med den nya förstärkas ytterligare och därigenom även göra samlingarna lättare tillgängliga för publiken. Samtidigt krävs mycket arbete för att anpassa dokumentationen till nya tekniska media.

Genom att redan i utgångsläget bygga upp verksamheten kring användning teknik för registrering, presentation och kommuni-

av ny kation kan museet skapa de bästa förutsättningarna för såväl sin inre verksamhet för räckvidden ut i samhället. En genomgående god

som IT-struktur främjar alltid ytterst museets kulturpolitiska uppdrag. Den långsiktiga strategin måste innebära att museet aktivt följer med i utvecklingen och inte fastnar i föråldrade system.

Som ansvarsmuseum skall museet bilda ett nätverk för samlingar ute i landet med anknytning till de bestånden i Göteborg och

egna Stockholm. En komplett digital registrering skulle väsentligt öka museets förutsättningar att kunna fylla denna uppgift.

SOU 1998: 125 Allmän Verksamhetsinriktning 3l

I verksamhetsidén framträder följande inslag."

0 Museet bör aktivt samarbeta med med särskilda uppgifter

organ av-

seende IT-utvecklingen på kultur- och museiornrådet. Även

sam-

verkan med mediautbildningen på gymnasie- liksom universitetsoch högskolenivå kan möjligheter.

öppna nya

0 Den nya inforrnations- och kommunikationstekniken förbättrar

av-

sevärt museets möjlighet att ge service till forskare och allmänhet,

medverka i distansundervisning och på annat sätt samarbeta med

institutioner, och enskilda på andra orter. Även det traditio-

grupper nella gruppbesöket kan förberedas på ett helt nytt sätt.

0 Målet att vidareutveckla det internationella kontaktnätet skall på

samma sätt ta till vara de nya förutsättningar som tekniken skapar.

0 Den digitala registreringen av museernas samlingar och arkiv har

fått en god upptakt genom bl.a. SESAM-projektet. Denna satsning

bör fullföljas i det museet.

nya

0 Interaktiva komplement till utställningar bör utvecklas.

Kulturell mångfald i en globaliserad värld

Verksamheten skall skildra likt och olikt i tänkesätt, livsstilar och levnadsvillkor också kulturella förändringar i Sverige och i

men världen. Besökaren skall ges tillfälle att reflektera över sin och

egen andras kulturella identitet.

Museet skall utifrån sina egna kulturhistoriska samlingar bredda inriktningen mot nutiden och mot olika kulturyttringar inom vårt lands gränser. Kulturella säruttryck såväl som vilja till samspel och integration skall vara utgångspunkter för museets arbete att historisk relief

ge åt företeelser i dag.

Med dagens inforrnationsutbud och möjligheter till gränslöst

resande vidgas kunskapen och intresset för andra länder och kulturer.

om Museet kan bygga vidare på människors konkreta erfarenheter

genom att synliggöra hur kulturrnönster och konstnärliga uttryckssätt flätas samman över tiden och rummet.

32 Allmän Verksamhetsinriktning

I verksamhetsidén framträder följande inslag:

Existensiella frågor kring etik, moral, religion, konst, samhälls- 0

koder, lag och rätt skall ställas i relation till internationella kultur-

strömningar för att beröra och aktivera besökarna.

0 Museet skall i sin verksamhet ta till vara människors erfarenheter av

uppväxt, arbete, studier eller rekreation i andra kulturmiljöer.

Barn och ungdom i fokus

Museet skall förmedla ett integrativt förhållningssätt genom att skildra upplevelser når över generationsgränsema. Barns och ungdomars

som behov och möjligheter skall uppmärksammas särskilt i syfte att tidigt förankra museet levande mötesplats, präglad ett växelspel

som en av mellan egna referenser och helt nya erfarenheter.

Museet skall praktisera såväl beprövade som nyorienterande metoder för arbete med barn och tillsammans, inom och utom skolans

vuxna ram. Verksamheten skall vara en stimulans och attraktion också för de

Detta perspektiv kan vara en inspirationskälla vid utfonnandet vuxna. av museets publika verksamhet men också till den museipedagogiska utvecklingen i stort.

I verksamhetsidén framträder följande inslag:

Barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, kreativitet och behov 0

uttrycksformer bör tas till vara i verkstäder, mediarum, dramaav

med anknytning till utställningar och andra aktiviteter grupper m.m. i museet.

I undervisningen skol- och andra barngrupper bör teoretiska och 0 av

praktiska inslag, visningar och aktiviteter så långt möjligt varvas på

ett sätt som inbjuder deltagarna att älva medverka.

0 Aktiviteter bör kring gemensamma teman, som vänder

arrangeras

sig till olika kategorier besökare och kan anpassas efter ålder, mål-

grupp och kunskapsnivå.

0 Barn- och ungdomsverksamheten i museet skall också stimulera till

samarbete med föräldrar och andra i de egen närmiljö.

vuxna ungas

Allmän verksamhetsinriktning 33

Samverkan med högre utbildning och forskning

Ett nära samarbete mellan museum och universitet/högskola båda ger parter stimulans i verksamheten och skapar bättre förutsättningar att ta fram ny kunskap. I en anda aktiv ömsesidighet ökas utrymmet för av tvärvetenskapliga forskningsprojekt och vidareutveckling pedagoav giska metoder. Som inspirationskälla och kunskapsbank museet universitetet ger och högskolor möjligheter att fullfölja den tredje uppgiften att nya samverka med det omgivande samhället. På sätt universitesamma ger tet/högskolan med dess breda forskningsresurser museet bättre förutsättningar att snabbt identifiera, skildra och tolka förändringar i omvärlden. Museets samlingar, bibliotek och arkiv skall inte bara vara en resurs för traditionellt museiorienterade ämnesområden utan även för t.ex. pedagogiska och konstnärliga inriktningar. Universitet och högskolor får möjlighet att pröva former för nya undervisning, forskning och redovisning museet att bredda sitt kon- taktnät och sin forskningsprofil. Härigenom skapas förutsättningar att utveckla ett nutida Museion ett kunskapens ständiga samtal med företrädare för olika synsätt på världen, en aktiv växelverkan mellan vetenskap, konst, bibmuseum, liotek och handens arbete, en garanti för kontinuerlig överföring av kunskap och kreativitet.

I verksamhetsidén framträder följande inslag:

0 Universitet/högskola och museum bör mötas kring lärandet- förmedling av kunskap samt bildande kunskap. av ny

0 Universitet/högskola och museum bör samverka kring aktuella problemställningar och utveckla Samarbetsprogram på olika områden, väl avgränsade men med en ämnesövergripande målsättning.

0 Gästlärare och gästprofessorer kopplade till detta samarbete kan fördjupa och förnya delar museiarbetet och utvecklas till värdeav fulla komplement i undervisningen.

0 Museet blir en naturlig utbildningsmiljö, där studenterna erbjuds verklighetsanknutna utbildningsmoment och museets personal medverkar som lärare och handledare.

I 8-5728

34 Allmän Verksamhetsinriktning

Samarbetet mellan universitet/högskola och bör också

museum omfatta lärarutbildningen. Lärarkandidater kan t.ex. som praktikanter lära sig bruka museet som läromedel och samtidigt utgöra

en resurs för museet i dess arbete mot skolan.

3 Strategiska frågor

3.1 IT och multimedia

I direktiven betonas starkt den informationstekniken instru-

nya som ment för att utveckla verksamheten och nå ut på bredast möjliga front. Ett optimalt bruk av tekniska förutsättningar måste i dag ses som en självklarhet ur administrativ synpunkt men också för att kunna kommunicera effektivt med andra aktörer på området. Det krävs för att kunna sprida grundläggande infonnation bestånd och verksamhet

om men också för att i publikarbetet skapa och utnyttja pedagogiska och konstnärliga hjälpmedel, t.ex. i multimediaform.

Den generella betydelsen inom statsförvaltningen framgår bl.a.

av propositionema Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik prop. 1995/961125 samt Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst prop. 1997/982136, kap. 8 Informationsförsörjning. Däri framhålls särskilt karaktären instrument för kontakter i båda

av riktningarna med allmänheten samt effektiviteten i samverkan mellan myndigheterna. Den tekniska infrastrukturen bör då i första hand bygga på Internet. Både förvaltnings- och spridningsperspektivet är i högsta grad relevanta även för verksamheter inom kulturområdet, där inte minst överblick och tillgänglighet är fundamental.

I vårpropositionen 1998 prop. 1997/98:150, avsnitt 1.5.2 Delaktighet i informationssamhället anläggs perspektiv med betoning

samma av IT som kvalitetshöjande och tillväxtfrämjande faktor i allmänhet men också med operativ inriktning mot särskilda till

en mer resurser skolan, kompetenshöjning för anställda inom den offentliga sektorn,

en ytterligare uppgradering SUNET jfr nedan samt satsning på

av en kulturområdet. Totalt avsätts 1,8 mdkr kronor under åren 1999-2001, varav 1,5 mdkr tillfaller skolan.

Flera nätverk med anknytning till kultur-, utbildnings- och forskningsområdet har på år etablerats för att från skilda utgångs-

senare punkter utveckla användningen IT medel för kommunikation

av som och inforrnationsspridning. Av dessa bör här i första hand nämnas

36 Strategiska frågor

Kultumät Sverige SOU 1997:14, arbetar inom för

se som nu ramen Ingenjörsvetenskapsakademien IVA. Det svenska Skoldatanätet,

som nyligen breddats till europeisk nivå, är också intressant i

sammanhanget.

I november 1996 erhöll Högskoleverket regeringens uppdrag att vidareutveckla SUNET Swedish University Computer Network till ett övergripande forskningsinformations- och bibliotekssystem, som skall kunna även de statliga och statsunderstödda tillgång till ett

ge museerna modernt nätverk. Av uppdraget framgår att det skall slutföras med utgången av 1998. Det innebär i praktiken att de tekniska förutsättningarna förbättras för en aktivare Intemet-lansering, utbyggnad av nätverk m.m. från museernas egen sida.

Samtliga statliga centralmuseer och mer än hälften av länsmuseema är numera uppkopplade till SUNET. För det sakliga innehållet, presentationsforrnen och kvaliteten i övrigt måste emellertid de enskilda aktörerna själva svara. På den punkten är läget ännu rätt ojämnt. En viktig omständighet som måste beaktas är att åstadkomma ekonomiskt rimliga villkor, skapar reella förutsättningar även for små aktörer att med-

som verka.

Det till Nordiska museet knutna INSAM samt Den digitala salongen är organ som på olika sätt bidrar till att utveckla IT-strukturerna i museivärlden.

Den museimyndigheten består etablerad verksamhet på flera

nya av orter med stor spännvidd. Med detta goda utgångsläge bör en ny verksamhetsinriktning utrymme för alternativa arbetsformer och okon-

ge ventionella lösningar såväl som förutsättningar att ligga i teknikens framkant. En effektiv tillämpning av infonnationstekniken- även om denna alltid måste betraktas ett medel och inte ett mål- bidrar

som ytterst till uppfyllandet av det kulturpolitiska uppdraget, vilket också kommit till uttryck i instruktionsförslaget avsnitt 4.2.

Perioden mellan myndighetens tillkomst l januari 1999 och inflyttningen i den nya byggnaden i Göteborg år 2003 bör därför användas till en successiv samordning och därutöver nyuppbyggnad av en IT-struktur avpassad efter museets ambitioner och resurser. Arbete med en grundläggande planering för detta bör påbörjas snarast möjligt under 1999 och helst slutföras redan under detta inledningsår, i varje fall vad avser teknisk struktur och målsättning. Häri måste ingå en beräkning av de faktiska investeringskostnadema, formerna för personalutbildningen på området och behoven av interna och externa stödfunktioner.

Uppbyggnaden bör ske stegvis med kompletterande upphandling för omedelbara administrativa behov i hela organisationen under år 1999, eventuellt också för att täcka de behov som kan finnas för en fullt genomförd SUNET-uppkoppling vid samtliga museer. En genom-

SOU 1998: 125 Strategiska frågor 37

gripande uppgradering i Stockholmsmuseema föreslås ske under år 2000 och motsvarande i Göteborg är 2002-2003 i samband med utrustningen till den nya byggnaden jfr avsnitt 7.2. Därvid måste givetvis beaktas den speciella karaktär som verksamheten lokalt kan förutsättas ha även i fortsättningen, t.ex. behov av särskild programvara för främmande skrivtecken.

Den kompetens som numera är upparbetad genom utvecklingsverksamhet på skilda håll jfr ovan bör givetvis utnyttjas. Likaså är det angeläget att beakta de möjligheter till delfinansiering kan finnas

som inom ramen för de särskilda resurser som regeringen avsatt samt hos bl.a. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling- med vars stöd bl.a. bedrivs ett pilotprojekt vid Marinmuseum och Stiftelsen fram-

tidens kultur. Även EU:s femte omfattande bl.a. skapandet

ramprogram av ett användarvänligt informationssamhälle och den föreslagna programinsatsen City of Tomorrow and Cultural Heritage bör, om ett brett perspektiv anläggs, kunna betraktas som en relevant finansieringsmöjlighet jfr avsnitt 7.2.1.

Förutsättningar bör finnas att utveckla nya konkreta tillämpningar vad avser såväl basinforrnation på Internet som interaktiva komplement i museimiljön och framställning multimediaprodukter i t.ex. CD-

av ROM-forrn för generell spridning på marknaden. I det sistnämnda fallet bör finnas anledning att pröva samverkan med förlagsbranschen

om kan ge möjlighet till effektivare finansiering, produktion och distribution. Exempel finns i dag på detta, dessutom innesluter en potential

som för samverkan med arkiv och bibliotek.

De särskilda resurserna till skolan och Skoldatanätet jfr ovan bör också beaktas. En intressant möjlighet är likaså att på nätet bevara digitala versioner av utställningar, som i fysisk mening avslutats. Detta ger större spridning under längre tid och kan i den meningen även sägas effektivisera investerade resurser i utställningsverksamheten och bidra till marknadsföringen.

3.2 Fortsatt arbete av SESAM-karaktär

Det s.k. SESAM-projektet initierades den diskussion de svenska

av om museernas vårdberg som fördes i museiutredningen Minne och bildning SOU 1994:51. Projektet startade på hösten 1995 efter att totalt 235 mlcr avsatts för perioden t.o.m. 1998. Statliga museer och arkiv liksom ett antal andra kulturinstitutioner gavs under vissa förutsättningar av egna insatser m.m. möjlighet att anställa i första hand ungdomar för olika vård- och registreringsprojekt. Medel har också tilldelats bl.a. INSAM jfr ovan för att utveckla riktlinjerna för digital

38 Strategiska frågor

registrering Målet kan sägas ha vidareutvecklats till fysisk vård

m.m. och överblick/tillgänglighet som i praktiken ömsesidigt förutsättande varandra.

En preliminär bedömning av utfallet lämnades i budgetpropositionen fér 1998 prop. 1997/98:1, U0 17, s. 82 Denna visar att erfarenheterna hittills varit goda. Samlingamas fysiska tillstånd och tillgänglighet har förbättrats, en tydlig kompetensuppbyggnad har skett och en i varje fall temporär sysselsättningseffekt av särskilt yngre arbetslösa akademiker kan konstateras.

Utöver den speciella SESAM-processen och den information som lämnas i årsredovisningarna skall museimyndighetema inom ramen för bevarandemålet till Statens kulturråd redovisa samlingamas omfattning och innehåll, arbetet med registrering, dokumentation, digitalisering och vård samt magasinssituationen. Någon sammanställning av resultatet härav föreligger ännu inte. Förslag den tekniska upplägg-

om ningen av en utvärdering har i augusti 1998 lämnats av Statskontoret på regeringens uppdrag.

Regeringen att på denna grund lämna genomarbetad

avser en mer lägesrapport i samband med budgetpropositionen för 1999 samt i form av en slutrapport under 1999. Någon omedelbar fortsättning i ena eller andra formen synes emellertid inte vara aktuell för närvarande. I avrapporter:ngen hittills från berörda museer framhålls emellertid starkt betydelsen av kontinuitet och tillvaratagande av den kompetens som nu byggts för att slutgiltigt komma ikapp eftersläpningen med vård

upp och digitalisering samlingarna. Samtliga de här berörda museerna

av av har i någon form fått del av SESAM-insatser.

Beydelsen för den organisationen att kunna falla tillbaka på en i

nya princip fullständig databas över föremålen kan knappast överskattas. Det skulle kraft vidareutvecklingen av ett tvärvetenskapligt sam-

ge arbete breddad publik verksamhet, med möjlighet i båda

såväl som en fallen till praktiska tillämpningar. En fortsatt digitalisering av på

nya sikt samtliga föremåls- och bildbestånd främjar över huvud taget funktionen på distans. De praktiska olägenhetema i arbetet med

av resurs fysisk: uppdelad förvaring bortfaller givetvis inte men reduceras, samtidigt det hinder för exponering, de ännu avsevärda fysiska

som som vårdbehoven innebär, delvis kompenseras. Därtill kommer att en virtuellt sammanhållen organisation bör verka positivt på möjligheterna att förena skilda museitraditioner i en ny organisation.

Redan i sin första delrapport underströk kommittén karaktären av pilotfall och därmed mycket starkt behovet fortsatta insatser av den

av typ som SESAM-projektet omfattat- såväl för att i möjligaste mån fullfölja insatsen i sig för att skapa förutsättningar att in i den nya

som verksamheten föra vidare den i projektet upparbetade kompetensen.

SOU 1998: 125 Strategiska frågor 39

Detta ansluter också till den bedömning som görs i den internationella utvärderingen avsnitt 2.2.

I den andra delrapporten lyfte kommittén fram angelägenheten

av att avsätta medel inom den egna ekonomiska ramen under i första hand 1999-2000 för fortsatt arbete av SESAM-karaktär. Som en bakgrund härtill konstaterades att SESAM-insatsema hittills belöper till totalt ca 2,3 mkr i projektmedel exkl. de avsevärda insatserna. Därvid är

egna att märka att medel tilldelats Folkens museum-etnografiska till ca 30 %, Medelhavsmuseet till 10 % och Östasiatiska museet till 25 %

ca ca av sökta nivåer, vilket ger ett begrepp om relationen till de grundläggande behoven så som dessa bedöms av museema.

För att fâ en aktuell lägesbestämning efter avslutandet av det egentliga SESAM-projektet tillfrågades samtliga fyra museer i april 1998 om vissa grundläggande uppgifter. 0 Hur stor andel av samlingarna är fysiskt i godtagbart skick 0 Hur stor andel samlingarna är digitalt registrerad med tillräcklig

kvalitet 0 Hur stor resursinsats skulle behövas för att nå 100 % manår resp.

övriga kostnader utöver ordinarie verksamhetsnivå

Kommittén är medveten om att bedömningar av detta slag alltid är approximativa och beroende definitioner och krav som sällan kan

exakta. Mot den bakgrunden kan konstateras haft vara att museerna olika förutsättningar att besvara frågorna i kvantitativa termer och att

totalsammanställning sådant slag inte blir tillräckligt tydlig. Det en av allmänna intrycket av svaren är emellertid att samtliga museer har en klar uppfattning behov och prioriteringar, har satsat på olika åtgär-

om der så långt det varit möjligt inom och utom SESAM-projektet samt är mycket angelägna om en fortsättning i en eller annan form.

Som konkret bakgrundsexempel kan ändå redovisas bedömningen vid Medelhavsmuseet, som lämnat den kvantitativt mest heltäckande bilden. Där uppskattas andelen föremål som fysiskt är i godtagbart skick till mellan 85 och 90 %, vilket utgör ett genomsnitt med klara variationer mellan Egypten-, Cypern-, Antik- och Islamsamlingama. Andelen digitalt registrerade föremål exkl. aggregat, dvs. endast kollektivt registrerade föremål beräknas till strax under 50 %. Resursinsatsen för att nå 100 % digitalisering uppskattas till totalt ca 5,0 mlcr i lönekostnader 17 manår samt årligen drygt 0,5 mkr för lokaler, utrustning, förbrukningsmaterial m.m.

Även underlaget från Etnografiska museet i Göteborg är i huvudsak jämförbart. Behoven där framstår som väsentligt större, speciellt på konserveringssidan. Graden av digitalisering med tillräcklig kvalitet redovisas i Göteborg till ett fåtal procent 95 % dock digitaliserat i

40 Strategiska ;frågor

enklare form. Motsvarande siffra vid Folkens museum-etnografiska

till 10 %. Samtliga har redovisat vissa behovsbedömanges ca museer ningar på personal- och materialsidan.

Helt bortsett från de växlande konserveringsbehoven i olika delar av samlingarna är det uppenbart att en registrering med tillräcklig saklig substans och teknisk kvalitet inkl. dokumentation, fotografering, scanning, övrig digitalisering, kontroller m.m. är tidskrävande per föremål. En flaskhals oberoende tillgängliga resurser kan vissa områden

av också den faktiska tillgången till kompetens. Likaså bör en enhet-

vara lig programvara användas, en problematik som framför allt Etnografiska museet i Göteborg fast uppmärksamheten på. Flera system finns i dag i bruk inom museiområdet och angränsande kulturverksamheter.

För kommitténs vidkommande blir slutsatsen att en total behovstäckning måste ett framtidsmål bortom den tidshorisont som

ses som kommittén har uppdrag och möjligheter att överblicka. Resultatet av kommitténs förfrågan till sålunda inte underlag för en

museerna ger precisering helhetsinsatsen inte heller för en omprövning av

av men den ekonomiska föreslagits tidigare för 1999 och 2000 och

insats som här återkommer under avsnitt 7.1 och 7.2.

Processen att ta fram underlag vad resursinsatsens storleks-

avser ordning och tidsperspektiv har i varje fall påbörjats, och för den nya myndighetsledningen måste det anses centralt att utarbeta en långsiktig prioriteringsplan för fortsatta arbeten av SESAM-karaktär. Att ställa dessa stora insatser i relation till andra angelägna behov i verksamheten blir svår nödvändig uppgift. Kan inte full täckning av behoven

en men åstadkommas i detta läge, bör insatserna prioriteras så att en så likvärdig nivå som möjligt i hela organisationen uppnås.

3 Utställningsverksamhet

3.3. 1 Utgångspunkter

Uppenbart är att kraven på utställningar ökat i meningen attraktiv yttre gestaltning och aktiv tillämpning tekniken också aktualitets-

av men anknytning, idéinnehåll och relevans i vid mening. Oavsett hur verksamheten profileras i övrigt måste utställningar i skilda former förbli ett centralt element i varje museum, såväl från resurssynpunkt som i museiideologisk mening.

Den permanenta eller basutställningens roll i relation till mer tillfälligt anlagda utställningar, egenproducerade kontra inlånade utställningar, former för distribution, exklusivare eller mer besökaroptimerande inriktning, omfattningen publika kringaktiviteter, sponsring

Strategiska frågor 41

medel att möjliggöra kostsammare satsningar hör alla till de mer som materiella inslagen i de årens diskussion. Därtill kommer den

senare bakomliggande ideologin och tekniken tillrättalagd pedagogik kontra

tonvikt på upplevelse, tematik, anpassning till skilda publikkategorier, betydelsen formgivning, multimediastöd i museimiljön, i förläng-

av ningen den virtuella utställningen.

Även betydelsen öppna studiesamlingar för att kunna erbjuda

av en närkontakt med föremålen har alltmer lyfts fram och kräver otvivelaktigt principiell avvägning mellan i första hand vård- och tillgäng-

en lighetsintressen.

I diskussionen kring ett världskulturmuseum har cirkulerat åtskilliga idéer kring temaval och ämnesinriktning men också förslag med organisatoriska konsekvenser ett gemensamt utställningssekretariat

som med tillgång till bred kompetens, profilering utställningspolicyn i

av Stockholm respektive Göteborg Tanken att fokusera Göteborgs-

m.m. verksamheten till experimentell utställningsverksamhet har förts fram vid sidan många andra förslag med relevans för utställningsverk-

av samheten. Vidare har framhållits att djärvare och mer okonventio-

en nell föremålssyn kan främja t.ex. konstnärliga och tvärvetenskapliga infallsvinklar samt att teknik, föremål och personlig kontakt är ett bådeoch aldrig kan fullt ut ersätta varandra.

som

De båda målen att såväl förnya utställningsmediet som nå största möjliga publik är trots allt inte helt lätta att förena utan kräver fokusering, intern kreativitet och långsiktig planering. Dessutom behövs möjligheter att flexibelt och efter behov få tillgång till extern kompetens. Kommittén förordar således att ett utställningssekretariat eller annan liknande central etableras för att på ett samlat sätt kunna knyta

resurs kompetens inom scenografi, marknadsföring, multimediatillämpningar, juridik, specifika teman eller forskningsområden m.m. till utställningsproduktionema. Ett sådant sekretariat bör mycket litet personellt

vara

i stället ha tillgång till rörliga medel. Därmed torde också skapas men de bästa förutsättningarna för fortlöpande dialog med Riksutställ-

en ningar, länsmuseema och specialmuseer olika karaktär kring såväl

av utvecklingsfrågor i stort konkreta samarbetsprojekt, sannolikt

som också för extern finansiering i vissa fall.

Utöver att sådan samlad stödfunktion rimligen främjar en lång-

en siktig planering och initiativ har kommittén i sina resursbedöm-

nya ningar avsnitt 7.1 tagit det angelägna i att förstärka utställnings-

upp verksamheten. Däremot kommittén inte att det ligger inom dess

anser uppgift eller kompetens att värdera olika tänkbara inslag eller metodiska i den kommande utställningsverksamheten.

grepp

42 Strategiska frågor

3.3.2 1999-2000

Utställningsplanering

Verksamhetsplaneringen vad gäller tillfälliga utställningar och publika aktiviteter behöver normalt framförhållning på till några år. en upp Kommittén och har från början gjort den museerna gemensamma bedömningen att inplanerade utställningar, programverksamhet annan och övriga åtaganden givet lägst oförändrade kortsiktigt - resurser inte behöver påverkas i högre grad det aktuella övergångsläget. av Dänned i detta sammanhang i varje fall åren avses 1999 och 2000, vilket inte hindrar att inslag och profileringar kan tillkomma därutnya över under samma period. Naturligtvis har det inte varit möjligt att undvika att planeringen tillfälligt komplicerats i väntan på den myndighetens bildande och nya myndighetsledningens tillträde. Samtidigt har kommittén utgått från att en längre planeringshorisont kan återetableras relativt tidigt under det första verksamhetsåret. Kontinuiteten liksom så tydlig framtidsbild en som möjligt vad gäller organisation och verksamhetsplanering är av stor betydelse för personalen och det inre arbetet också för relatiomen nerna till donatorer, och vänföreningar, vilkas fortsatta aktiva sponsorer stöd är angeläget såväl kontakt- och goodwillsynpunkt ekonour som miskt. Även relationen till publiken upparbetad är över tiden och har en

långsiktig karaktär.

Satsningen på nordiska museimässan i oktober 1998 jfr avsnitt 8.1 bör utnyttjas upptakt för lansering i olika former som en gemensam under 1999. Att därigenom bidra till att stärka identiteten både för den nya helheten och de ingående delarna bör drivkraft till programverkge samheten också till etablerandet naturlig rollfördelning inom men av en organisationen. De tillfälliga utställningar, planerar inför i första som museerna hand 1999 delvis även 2000, redovisas i korthet nedan. Sammanmen ställningen bygger på preliminära uppgifter från själva, akmuseerna tuella i augusti 1998, och bör inte uppfattas uttömmande eller slutsom giltig. Även med de naturliga reservationer föreligger som ges emellertid en god överblick över det breda perspektiv geografiskt och tematiskt

som redan i dag kännetecknar utställningsverksamheten.

Strategiska frågor 43

Planerade utställningar år 1999 September 1998-7 Staden speglingar kosmos FME, fortsätter

- av September 1998-februari Orientmattan i Sverige MM, avslutas

Från Kina till Europa. Kinesiskt konsthantverk ÖM, November l998-mars

avslutas Januari-februari Buddhas tusen ansikten. Bilder och statyer i sam-

lingarna EMG April-september Trädgårdsutställning ÖM September-november Kimonokonst Itchiku Kubota ÖM

av Hösten Netsuke från Edo-tiden. Gunvor Dahm Björkmans

samling ÖM fastställt Indianer livets tråd och dödens väg EMG, fortsätter

fastställt Sulawesi prakt och prydnader från Indonesien

EMG, fortsätter fastställt Folk och kultur i Söderhavet, fotoutställning FME fastställt Möte med visdom, fotoutställning FME fastställt Den skapande människan hur människan blev

människa FME fastställt Pina Palmeras, ett handikappcenter i Mexico FME fastställt Tre utställningar temat lokalt/globalt med textilt

material från Kyrgyztan, Indonesien och syd- och

uttrycksmedel EMG

Västsverige som fastställt Islamisk konst från Nationalmuseet i Sarajevo MM fastställt Grekiska monument i foto MM fastställt Egyptisk sten i faraonisk tid MM

Planerade utställningar år 2000 Våren Vägen till upplysning. En samling buddhistisk

skulptur från The Berti Aschmann Foundation ÖM Sommaren Japansk estetik och svensk konst. En utställning

arrangerad i samarbete med den japanske konstnären

Ken Sato ÖM Sommaren Ken Satos konst ÖM Hösten Färgernas mångfald. Koreanska dräkter och Pujagi

ÖM fastställt Vi och dom, jubileumsutställning FME

44 Strategiska frågor

3.4 Andra

strategiska frågor

Behoven att skapa god teknisk grundstruktur och även en en externt tillgänglig kunskapsbas över samlingarna, förutsättningar för som ger nya arbetsformer och satsningar mot forskar- och publikgrupper, är viktiga inslag i framtidsstrategi och ligger även inom för vad en ramen som har behandlats närmast ovan. I det följande redovisas ytterligare några frågor strategisk eller i av alla händelser långsiktig betydelse, kommittén kan medverka till som att lyfta fram inte att avgöra eller på annat sätt låsa. Detta bör slutmen ligt ske inom den professionella organisationen. Detsamma gäller de avvägningar rörande magasinssituationen i framför allt Göteborg, som kommittén berör nedan under avsnitt 5.2.

3.4. l

Övergångsfrågor

En särskild arbetsgrupp fick tidigt kommitténs uppdrag att ta fram en faktasammanställning av resursläget 1997, hypotetiska samordningsoch besparingsmodeller samt eventuella övergångsproblem i verksamhetsplaneringen. Därutöver den nuvarande lokalsituatog gruppen upp tionen samt juridiska frågor kring samlingarna. Gruppen avlämnade sin rapport i augusti 1997. Den ekonomiska sammanställningen, lokalfrågoma och verksamhetsplaneringen har behandlats i andra sammanhang. Detsamma gäller rent arbetsrättsliga förhållanden. Bortsett härifrån har generellt juridiskt betonad en problematik stått i förgrunden för Medelhavsmuseet och Östasiatiska mer museet, som inte är egna myndigheter, än för Folkens museum-etr1ografiska. Detsamma gäller Etnografiska museet i Göteborg med hänsyn till att det i detta fall rör sig förstatligande kommunalt driven om av en verksamhet. Vissa frågor av övergångskaraktär kan emellertid behöva kommenteras något.

Donationer till samlingarna m.m.

I samtliga museer är stora delar samlingarna från början enskilda av donationer, i sällsynta fall depositioner. En del dessa donationer och av depositioner är förenade med villkor. I vilken omfattning förändring en av de organisatoriska förutsättningarna för påverkar dessa museerna delar av samlingarna har givetvis betydelse och måste beaktas.

Strategiska frågor 45

Det kan även konstateras att de frågeställningar som aktualiseras i detta sammanhang är i stort sett likartade för samtliga berörda museer. Varje fall gåva måste dock behandlas för sig utifrån de villkor som

av stipulerats vid gåvotillfallet. Några generella slutsatser kan därför

knappast dras.

Kommittén gör bedömningen att det är avgörande betydelse att

av föremålen fortsätter att vårdas och användas i huvudsak enligt vad som gällde vid gåvotillfallet. Ändrade organisationsforrner inom verksamheten behöver inte stå i strid med sådan vård och användning. Det är

en betydelsefullt berörda behåller ett högt anseende och förblir

att museer konkurrenskraftiga mottagare enskilda donationer även i fort-

som av sättningen.

Sammanfattningsvis finner kommittén att de här aktuella delarna av samlingarna inte bör påverkas de förslag och bedömningar som

av görs.

Det skall även tilläggas att överlämnandet de befintliga samling-

hos Etnografiska museet i Göteborg till den nya statliga museiarna myndigheten har reglerats inom för det särskilda avtalet med

ramen Göteborgs kommun jfr avsnitt 7.2.

Fondstiftelser och biblioteksverksamhet

Vissa fonders stadgar kan begränsa möjligheterna till fortsatta bidrag vid förändring huvudmannaskap. Detta potentiella resursbortfall

en av berör främst Östasiatiska museet, åren erhållit avsevärda

som genom bidrag för publiceringsändamål fonder delvis knutna till verk-

m.m. ur samheten inom Statens konstmuseer i stort. En likartad problematik för Etnografiska museet i Göteborg kan uppstå med fonder exklusivt rik-

kommunens verksamhet. Även vid Folkens museum-etnogratade mot fiska finns fondstiftelse vars ställning bör ses över.

Vissa fondstiftelser har inriktning gör att det under 1999 bör

en som

ställning till de skall överföras till den museimyndigheten. tas om nya Statens konstmuseer förbereder för sin del upphandling av förvalt-

en ningen samtliga sina fonder, uppgift är förhållandevis re-

av en som surskrävande. Kommittén att det finns skäl att överväga ett sam-

menar arbete kring denna upphandling. Därvid torde också visa sig om permutation behöver bli aktuell i något eller några fall. Så långt möjligt bör

emellertid i förekommande fall söka fonner för en förman snarare delning medel överenskommelse mellan myndigheterna.

av genom

En i ekonomisk mening likartad fråga är biblioteket vid Medelhavsmuseet, formellt deposition från Vitterhetsakademiens

som är en bibliotek på Riksantikvarieämbetet och hittills, del den

som en av

46 Strategiska frågor

gemensamma organisationen, inte resursmässigt belastat museets egen budget. Depositionen sådan kommer som juridiskt att föras över men inte det ekonomiska driftsansvaret för nyaccessioner och fortsatt professionell skötsel. Ett villkor detta är att ansvar tas fullt ut av den nya huvudmannen.

Biblioteksverksamheten vid Östasiatiska bygger museet på samverkan med Stockholms universitet och Kungliga biblioteket, även om driftskostnaderna belastat självt. Kommittén museet har inte uppfattat att dessa intressenter ifrågasätter fortsatt samverkan på i huvudsak

oförändrade premisser. Biblioteket är väl etablerad en resurs inom sitt fält, och kommittén kan inte finna den att nya organisationen som sådan eller förslagen i övrigt påverkar bibliotekets funktioner gentemot berörda forskningsintressen eller de åtaganden som i övrigt åtföljer biblioteket till den huvudmannen. nya De här nämnda omständigheterna bör i alla händelser beaktas inom

ramen för den myndigheten. nya

Gemensamma servicefunktioner

I dag utnyttjas åtskilliga centrala tjänster inom respektive chefsmyn-

digheter utöver givna ekonomi- och lönerutiner - av typen telefon- växel, post, registratur, transporter, vissa tekniska arbeten, personalvård m.m. Detta sker då normalt utanför intembudgeten och inom som organisationen i dess helhet tillgängliga nyttigheter. Tydligt budgeterade

köp liknande tjänster utanför organisationen av förekommer i mindre

omfattning med undantag främst bevakningen inom Östasiatiska av museet, som dock omfattas myndighetens centrala upphandling. av Att förlägga volymmässigt begränsade eller särskilt kvalificerade

Servicetjänster samlade inom myndigheten eller köpa motsvarande tjänster från extern leverantör torde generellt ligga närmast till hands vad gäller intendentur samt tekniska

specialuppgifter som konserve-

ring, foto och transporter. Utan att beredd redan vara att i organisationsskedet konkreta förslag vill kommittén understryka ge vikten av att de samarbetsmöj ligheter av detta slag den organisationen som nya öppnar på samma sätt tas optimalt till Detta skulle som nu vara. kunna omfatta områden konservering, foto, som annan kompetens av specialistkaraktär t.ex. bibliotek, arkiv, IT-stöd, vissa svagt företrädda vetenskapsområden, lokalvård, bevakning, specifika magasinsfunktioner

eller andra lokalfrågor jfr avsnitt 5.2-3, kontorsservice m.m. Sådan infrastruktuell gemenskap år med säkerhet rationell och behöver inte äventyra en lokal identitet och rörelsefrihet i övrigt som man eftersträvar.

Strategiska frågor 47

heller bör det uteslutet att profilera verksamheten i Stock- Inte vara holm respektive Göteborg även med hänsyn till denna typ av praktisk arbetsfördelning. Vad gäller Göteborg förutsätter kommittén att den byggnadens funktion för hela myndigheten utnyttjas nya som resurs också den potential ligger i övrig närliggande verksamhet i men som i form det redan utvecklade samarbetet med Stiftel- Göteborg, t.ex. av Västsvensk konservatorsateljé och den museirelaterade utbildsen ningen vid universitetet. arbeten avseende samlingarna måste emellertid normalt Externa till tekniska eller andra tjänster utan avgörande olägenbegränsas som utföras på distans. Vad gäller specifikt konserveringen har heter kan uttryckt sina primära behov så att de måste ha fortmuseerna t.ex. tillgång till förebyggande och kontrollerande resurs på plats. löpande en genomgripande skadeundersökningar och konserveringar av Mer enskilda föremål bedöms däremot i flertalet fall kunna utföras annat redan nämnda Västsvensk konservatorsateljé, Rikshåll, t.ex. hos de antikvarieämbetet/AT, Statens konstmuseer eller annat museum med specialkompetens på visst materialslag eller föremålskategori.

Övergångsvis har fortsatta köp vissa verksamhetsorienterade

av tjänster från avlämnande chefsmyndigheter berörts i ramöverenskommelser 7.1. Ekonomiadministrativa tjänster från Kammar-

avsnitt

har avtalsreglerats på sedvanligt sätt avsnitt 7.4. kollegiet Varaktigheten och lämpligheten på längre sikt av dessa arrangemang fråga för den tillträdande myndighetsledningen att ta ställning blir en till. Generellt rekommenderar kommittén sålunda att myndigheten snabbt och samlat analyserar i vilken omfattning och på vilka punkter

det är ändamålsenligt att i större omfattning bygga upp gemensamma servicefunktioner inom organisationen eller i fortsatt alternativt samarbete med andra aktörer och planerar sin övriga nyetablerat verksamhet efter detta.

3.4.2 Balansfrågor i verksamheten

Kommittén övertygad att de nämnda övergångsproblemen kan är om och långsiktigt besvärande effekter. Samtidigt

lösas pragmatiskt utan

de på principiellt plan ett antal strategiska val, som aktualiserar ett mer balansen i verksamheten och bör göras på ett så tidigt på olika sätt rör stadium möjligt. Frågor liknande karaktär har tangerats i bl.a. som av avsnittet 7.2.1 och även på åtskilliga andra det ekonomiska avsnitt ställen några förtjänar att lyftas fram även samlat. i texten, men

I den organisationen möts skilda ämnesprofileringar, helt nya som naturligt också präglat rekryteringen vetenskapligt utbildad personal. av Kommittén att konst, arkeologi och social/kulturantropologi anser etnografi, som i huvudsak givit karaktären de berörda museerna, alla måste ha förutsättningar att anlägga ett brett perspektiv. Kontaktytor mot ytterligare forskningsområden bör kunna utvecklas jfr avsnitt 6.3. Att konfrontera föremâlskunskap, utställningserfarenheter och tolkningsmönster från olika håll i kombinationer varken behönya ver eller bör leda till lilcriktning. Tvärtom kan, med ett öppet synsätt, de olika kulturema och lokala särdragen skapa konstruktiva spänningsförhållanden och berika varandra i meningen att ett och ett till sist kan bli tre. Kultunnöten i organisationen på lika villkor kan bli kreativa och leda till okonventionella resultat. En sådan ansats bör prägla verksamheten. Avvägningen mellan samordning och decentralisering är på sitt sätt grundläggande, särskilt i organisation där väl etablerade institutioner en och verksamhetskulturer möts. Kommittén för sin del att starmenar kare gemensamma inslag i infrastruktur och långsiktig planering ger större slagkraft utåt och därmed inte motverkar utan tvärtom kan ge ökat utrymme för lokal profilering och kompetens i kämverksamheten. Mångfald på detta plan måste betraktas styrka även inom som en organisationen själv. En viktig överbryggande uppgift för den myndignya heten blir att klargöra hur denna arbetsfördelning bör te sig på längre sikt. En balansfråga i materiellt hänseende rör verksamhet i mer egen regi i relation till externa uppdrag, annorlunda uttryckt inom den egna basorganisationen alternativt utlagda uppdrag tillfálleskaraktär. som av Frågan om fasta anställningar eller rörliga berörs framför allt i resurser samband med det centrala kansliet avsnitt 4.3. För stor andel en projekt- och uppdragsverksamhet talar behovet att flexibelt kunna av tillföra specialkompetens och att snabbt kunna pröva okonventionella idéer. Mot sådan prioritering talar samtidigt de avsevärda krav på en kontinuitet och baskompetens ligger i grundläggande som museernas

kulturarvsuppdrag.

För kommittén ter det sig naturligt ökning andelen rörliga att en av resurser framför allt har plats i de delar i verksamheten där kraven en på föränderlighet och ständig förnyelse är starkast utställsom t.ex. ningsproduktion, forskningssamarbete och IT-utveckling. Ett givet samband finns med frågan hur lokalberoende verksamheten behöom ver vara, ett annat med vilket utrymme som bör finnas att själv ta uppdrag utifrån. Även här är det givetvis angeläget att tidigt formulera en åtminstone allmänt hållen policy.

Fasta och rörliga berör också den angränsande frågan om resurser avvägningen mellan traditionellt och utvecklingscentrum i museum princip ett både-och i varje museiverksamhet av någon omfattning men med möjlighet till olika tyngdpunkt. Rollen ansvarsmuseum jfr som avsnitt 3.3.3 liksom de krav på nyorienterande arbetsformer och utåtriktad verksamhet ställs i förutsättningarna drar givetvis det som hållet, dvs. museet inom sektorn och senare som en gemensam resurs nätverk. En hög ambitionsnivå för nyaccessioner till centrum i ett samlingarna och dokumentationsverksamhet kan på motsvarande annan sätt påverka avvägningen i andra riktningen. På denna punkt är det förmodligen svårast att utan avsevärd tids en erfarenhet den organisationens möjligheter och begränsningar av nya finna sin form. En i grunden avgörande faktor för nätverks- och servicefunktionema är givetvis hur t.ex. länsmuseet och kommunala museer själva vill uttrycka sina behov och önskemål.

3.4.3 En nationell uppgift som ansvarsmuseum

Till de för närvarande nio statliga centralmuseema i myndighetsfonn historiska Statens konstrnuseer, Naturhistoriska riks-

Statens museer,

Folkens museum-etnografiska, Livrustkammaren/Skoklosters museet, slott/Hallwylska museet, Statens Sjöhistoriska Arkitekturmuseer, museet, Statens musiksamlingar och Statens försvarshistoriska museer kommer i stiftelseform Nordiska museet, Skansen och Tekniska tre museet. Av dessa har fem historiska Statens konst-

Statens museer,

Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum-etnografiska och museer, Nordiska museet regeringen definierats som s.k. ansvarsmuseer av inom sina områden. Övriga betecknas som specialmuseer. Uppgiften tillkom 1987 prop. 1986/87:97 i som ansvarsmuseum syfte särskilt samordna och utveckla museiverksamheten inom vissa att sektorer. Ansvarsmuseema skall utgöra för övriga museer i en resurs landet med samlingar och verksamhet inom respektive sektor samt ta särskilt för utveckling inom området, internationella kontakett ansvar ter Frågan har även behandlats i utredningen m.m. om ansvarsmuseema Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84 och regeringens proposition 1996/97:3 med anledning denna utan att ange en entydig av men framtidslinje. Frågan minskning antalet ansvarsmuseer har om en av emellertid aktualiserats. Systemet sådant ha brister i sin som anses nuvarande utfornming. Inom Kulturdepartementet pågår översyn strukturen på en av museiornrådet. Översynen förväntas inbegripa även frågan om under 1997 lämnat särskild redovisning av ansvarsmuseema, som en

50 Strategiska frågor

sina uppdrag i den kapaciteten. Mot den bakgrunden föreslås i betänkandet Nya samverkansformer inom den Sjöhistoriska museiverksamheten SOU 1997:100 att regeringen överväger Statens Sjöhistoom riska museer och Statens försvarshistoriska skall ha roll museer en som ansvarsmuseer. Folkens museum-etnografiska har sin uppgift som ansvarsmuseum formulerad i instruktionen l988zll85 3 § "de delar området som av kulturhistoria rör främmande kulturer, framför allt som utomeuropeiska, och inte faller inom ansvarsområdet för Historiska som museet eller stiftelsen Nordiska museet. Etnografiska museet i Göteborg liginom identiskt verksamhetsfält. Östasiatiska och Medelger museet havsmuseet ingår i chefsmyndigheter uppbär rollen som som ansvarsmuseer inom områdena konst l988:677 3 § respektive arkeologi och kyrklig konsthistoria 1997:1172 13 §. Den nya myndighetens verksamhetsområde är vidare än det traditionellt etnografiska. Samtidigt är det i praktiken svårt att med dagens uppdelning definiera egenskapen väsentligt av ansvarsmuseum annorlunda än vad gäller för Folkens museum-etnografiska. Av skäl som nu som återkommer även i kommentaren till instruktionen avsnitt 4.2 föreslås därför tills vidare ordalydelse i huvudsak ansluter till en som nuläget för detta även i stället valts den mindre museum, om avgränsande formuleringen kulturer med utanför Sverige ursprung Folkens museum-etnografiska nu: främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska. Fram till dess att en aviserad omprövning av ansvarsmuseernas antal och uppgifter skett måste de berörda museerna i och utanför den myndighetsorganisationen, på sätt i egna samma som dag, förutsättas kunna sinsemellan hantera uppkommande gränsdragningsproblem. Det är angeläget att betona att denna utgångspunkt för ansvarsmuseirollen hänger samman med hur nuvarande struktur på området tekniskt är utformad och inte skall uppfattas gradering skilda som en av perspektiv i verksamheten. I uppgiften som ansvarsmuseum ligger inte minst ett för ansvar kontakter och samverkan med omvärlden på alla nivåer. Detta bör komma till uttryck i instruktionen. Kommittén det avgörande ser som för den myndigheten att kunna såväl bevara redan väl upparbetade nya samarbetsrelationer regionalt, nationellt och internationellt i den omfattning de fungerar väl och andra förutsättningar finns bygga - som upp nya nätverk inom sitt intresseområde. Frågan har från prinen mer cipiell utgångspunkt berörts även under avsnitt 3.4.2. Myndigheten förutsätts verka för och arbeta inom ICOM:s International Council Of Museums etiska regler, som antagits av svenska ICOM-kommittén samt Svenska Museiföreningen. Reglerna

SOU 1998: 125 Strategiska frågor 51

förhållningssätt till frågor förvärv, illegal handel och avser som repatriering och därmed relationerna till ursprungskulturema.

3.4.4 Forskningssamverkan och Museionproj ektet

En särskild skrivelse till Utbildningsdepartementet den 18 april 1997 En ämnesöverskridande, utåtriktad verksamhet för förverkligande av

Museionidé dåvarande rektor Jan Ling vid Göteborgs univeren av sitet upphov till fortsatt process inom universitetet. Hans

gav en efterträdare, rektor Bo Samuelsson, har därefter varit förordnad som expert i kommittén. I oktober 1997 beslöt universitetsstyrelsen att avsätta särskilda medel för projektet, och särskild arbetsgrupp under

en ledning professor Kaj Århem fick i uppdrag att utarbeta plan för

av en Museions verksamhet och organisation.

Museion ansluter till universitetets i riktning mot både

engagemang ett världskulturmuseum med kulturvetenskaplig tyngdpunkt och ett vetenskapscentrum med fokusering mot teknik och naturvetenskap. Universitetets kunskapsförrnedlande ambition, det s.k. tredje uppdraget, har bedömts stora förutsättningar för samverkan med båda dessa

ge aktörer.

Verksamhetsplanen för Museion låg färdig rapport från den

som en särskilda arbetsgruppen den 17 juni 1998. Målsättning och planering i närtid sammanfattas i detta dokument på följande sätt. Den har seder-

fastställts rektor vad gäller organisatoriska delar. mera av

Museions syfte är att i ömsesidig samverkan med det Världs-

nya

kulturmuseet 1 bygga tvärvetenskapliga utbildningar, 2

upp nya

utveckla ämnesövergripande forskning med kulturvetenskaplig

inriktning och 3 främja kontakter med det omgivande samhället

och genomgående betona den kunskapsförrnedlande och allmän-

bildande delen i universitetets uppdrag. I dessa tre sammanhängande

uppgifter realiserar Museion universitetets vision ett lärande

universitet.

Museion föreslås bli särskild arbetsenhet under temanämnden.

Fyra forskningsprogram har initierats under våren 1998, nämligen

1 Materiell kultur och estetik, 2 "Makt, moral och kunskap,

3 Globalisering migration och identitet samt 4 Kultur, miljö

och utveckling.

Ett brett utbud kurser, i första hand på grund- och påbygg-

nadsnivå även på forskarutbildningsnivå, planeras. Samtliga

men

kurser integrerar skilda ämnesfält och kännetecknas tvärkultu-

av en

52 Strategiska frågor

rell, jämförande och historisk ansats. Under hösten 1998 kurstartar sen När blev människan människa.

Samverkan syftar, enligt planen, till bred och djup kunskapsbildning om världens kulturella mångfald samtidigt globalt jämförande,

b historisk och samtidsorienterad. Att ...två kunskapshorisonter

världskulturen samtidsfenomen och världens kulturer - som som historiska, regionala och transnationella traditioner ringar in - Museions verksamhetsfält är ytterligare programmatisk nyckelforen mulering. Ytterst är ambitionen att museet skall utgöra forskningsen och utbildningsresurs för universitet sina samlingar och komgenom petenser samt de nya möjligheter samarbetet skapar att nå ut i samhället

med kunskap.

Särskilt inom humaniora, samhällsvetenskap och konst bedöms möjligheterna att förverkliga Museiontanken goda. Inom som ramen ligger även traditionella "museidiscipliner etnografi social/ku1som turantropologi, arkeologi, etnologi och konstvetenskap. I Göteborgs universitetsmiljö återfinns vidare kulturvård, bebyggelseantikvarisk utbildning och utbildning av konservatorer. Därtill kommer åtskilliga Centrumbildningar med regional eller inriktning. Konkret skall annan verksamheten fokuseras till ett antal forskningsprogram, grundutbildning och forskarkurser samt seminarieverksamhet. Inriktningen skall i alla avseenden vara tvärvetenskaplig. Organisatoriskt är Museion tills vidare särskild arbetsenhet, en knuten till den s.k. temanämnden. Vid sidan och förestånav styrgrupp dare finns utbildningsledare samt, för varje forskningsprogram, en en forskningsledare med projektgrupp. Medel har avsatts fram t.o.m. år 2000 med utgångspunkt från ett särskilt statligt anslag. Dessutom ingår i planeringen 260 utbildningsplatser. En samverkan inom Museion skulle kunna omfatta alla delar museets verksamhet med personal pâ av ömse håll för varandra. som resurser I planen konstateras att det är "fundamentalt för hela verksamhetsidén...att universitetets lokaler inte är skilda från Flexibla museets. lösningar bör sökas med flyttbara väggar, öppna seminarierum och redaktionsrum, befrämjar möten mellan universitets- och museisom anställda och besökare. Fram till dess att det står klart får nya museet temporära lösningar sökas i första hand universitetets lokaler men även i samarbete med Etnografiska museet. Universitetets egenfinansierade lokalönskemål i den blivande museibyggnaden har i september 1998 nämnare preciserats för kommittén. Detta kommer att tillföras underlaget för arkitekttävlingens andra och avslutande steg

avsnitt 5.1.

Strategiska frågor 53

Kommittén Museioninitiativet som framåtsyftande och intressant ser och utgår från att den myndighetsledningen aktivt söker utveckla nya forskningskontaktema i denna form. I verksamhetsidén avsnitt 2.4 har Museion särskilt omnämnts under rubriken Samverkan med högre

utbildning och forskning. Likaså har kopplingen till ett vetenskapscentrum vid Korsvägen varit vägande för kommitténs överväganden i lokaliseringsfrågan tungt avsnitt 5.1.1. Kommittén har gjort bedömningen att det måste ligga framtida synergieffekter i nära fysisk sametablering, som på en sätt vad universitetet- inte helt kan ersättas av teksamma som avser niska kommunikationsmedel. Potentialen bör rimligen väl så stor i Stockholm, främst i relavara tion till universitetet och Södertörns högskola, även de lokala förutom sättningarna skulle kunna innebära andra typer lösningar. Det har av inte varit möjligt inom för kommitténs arbete nå fram till att ramen konkreta förslag, kommittén utgår från att ett ömsesidigt intresse men finns även här med hänsyn inte minst till den kompetens och forskningstradition byggts i de tre Stockholmsbaserade museerna. som upp För förstärkt samverkan mellan kulturarvsinstitutioner som en bibliotek och arkiv och den verksamma forskningen talar museer, givetvis generellt den drivkraft och stimulans detta kan ge bägge parter i deras dagliga arbete. Lika viktigt är emellertid att skapa bättre förutsättningar föra forskningsinformation till bred allmänhet, ett att ut en område där bristerna i dag är stora och uppenbara.

3.4.5 Forum för världskultur

I början 1997 tillkallades särskild utredare med uppgift att närav en studera formerna för inrättandet ett världskulturhus i Södra mare av lokaler i Stockholm dir. 1997:123. Betänkandet Forum för teaterns världskultur rapport ett rikare kulturliv SOU 1997:95 över- - en om lämnades till regeringen den 6 juni 1997. I enlighet med regeringens proposition prop. 1997/98:1, Uo 17, 24 ff godkände riksdagen i s. december 1997 bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97 försöksverken samhet i ett Forum för världskultur. En kommitté tillkallades den 19 februari 1998 med uppgiften enligt direktiven dir. 1998:14 att under tvåårsperioden 1998-1999 bedriva "en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet. Försöksverksamheten skall främst inriktas på scenisk produktion och idégivande kontaktverksamhet. I direktiven betonas att ett viktigt kulturpolitiskt ligger i att utveckla verksamhet med inriktning även ansvar på kulturer tillförts vårt samhälle genom invandring samt att som

54 Strategiska frågor

huvudsyftet med Forum för Världskultur är inspirera befintliga att institutioner och organisationer till detta. Som Världskultur definieras kulturyttringar från olika delar världen bidrar till öka mångav som att falden i svenskt kulturliv, särskilt kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig för publik en i Sverige genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Kommitténs arbete skall redovisas i delrapport den 1 1999 en mars och en slutrapport senast den 31 december 1999. Finansieringen under försöksperioden har lösts ett avtal mellan Stockholms genom staten, stad och Stockholms läns landsting. Uppdraget formuleras praktiskt så att kommittén skall genomföra egna projekt, arrangera möten med konstnärer och kulturarbetare, bedriva infonnationsverksamhet och initiativ i samhällsdebatten. ta Vidare skall kommittén stimulera och samordna aktiviteter inom befintliga institutioner och organisationer utveckla samarbete samt ett med dessa som leder fram till ett handlingsprogram. En inledande överblick över vad redan sker inom området skall utgångssom ge punkten för och utvecklingsbara initiativ. nya Även scenisk om verksamhet och idébildning skall stå i centrum, nämns även utställningar i kontakt med i första hand Riksutställningar. Anknytningen till Stockholms stad och Stockholms läns landsting förutsätts också leda till nära samverkan med bl.a. det planerade en Världsbiblioteket, Kulturhuset och Konserthuset. Även samråd med Statens kulturråd, Svenska institutet och SIDA betonas. Sekretariatet för Forum för Världskultur har kommit i full verksamhet först i september 1998. Det har därför inte varit möjligt att utveckla kontakter och samråd på ett konkret plan mellan de båda kommitmer téema, än mindre att överblicka vad följer på försöksperioden. som Bortsett från den allmänna inriktningen kan emellertid praktiska kontaktpunkter finnas, speciellt med hänsyn till verksamheten i Stockholm.

3.4.6 Museum Förintelsen om

Inom projektet Kulturarv för alla regeringen i januari gav 1998 i uppdrag till en särskild arbetsgrupp att utreda förutsättningarna för att ordna permanent utställning Förintelsen på något en om av landets befintliga museer. Arbetsgruppens rapport till regeringen i september 1998 innebär förslag till ett statligt och kunskapspermanent museum center för att sprida insikt och information Förintelsen också om men om de sociala, kulturella och etiska problem i dagens samhälle som ytterst kan lägga grunden till rasism och folkmord.

SOU 1998: 125 Strategiska frågor 55

Kommittén betraktar för sin del initiativet angeläget och sam-

som tidigt tangerande uppgifterna för den blivande museimyndigheten. Även det inte är möjligt att på detta stadium göra några materiella

om åtaganden eller andra överväganden framtida anknytning eller sam-

om arbete, utgår kommittén från att den tillträdande museiledningen korn-

att aktivt följa frågans utveckling. mer

1998:125 57 SOU

4 Organisation

4.1 Organisationsutveckling

4.1.1 Utgångspunkter

Utgångsläget vid årsskiftet 1998/99 blir att fyra med varierande museer bakgrund ingår i gemenskap. Folkens museum-

organisatorisk en ny

dag myndighet, har styrelse och etnografiska utgör i en egen egen framträder självständig enhet i regleringsinstruktion samt som en brevet. Östasiatiska museet ingår i myndigheten Statens konstnu och Medelhavsmuseet i myndigheten Statens historiska museer, museer båda fallen enligt den organisation fastlagts i resp. instruktioner. i som Etnografiska i Göteborg slutligen, ursprungligen en stiftelse, museet närvarande i den kommunala kulturförvaltningen under poliingår för tisk ledning kulturnämnden. av naturligt har utvecklats administrativa rutiner också verk- Helt men och prioriteringar delvis skiljer sig åt. Samtliga samhetskulturer som byggt nätverk från lokal till internationell nivå och har museer har upp knutit till sig aktiva vänföreningar och andra former av relationer, t.ex. förhållande till forskarsamhället eller särskilda brukargrupper. I några i samarbete tagit sig specifika former, t.ex. vad fall har ett externt mer biblioteken vid Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet. Graavser integration i nuvarande chefsmyndigheter varierar likaså. den av organisatorisk utgångspunkt har kommittén framför allt sett Från en önskvärt åstadkomma så kortvarig och smidig överdet som att en möjligt, inte minst med hänsyn till den löpande verksamgångsfas som hetsplaneringen. Kommitténs principiella inställning är att museernas utställningsplanering i närtid måste fortgå på normalt sätt och med den huvudinriktning redovisas under avsnitt 3.2. På längre sikt påsom verkas helhetsplaneringen givetvis de nya förutsättningar som av den meningen är det fördel att den myndigheten tillkommer. I en nya sig in i sina arbetsformer liksom i sin roll i får tre-fyra år på att växa museivärlden.

58 Organisation SOU 1998: l 25

Kommittén anser att det redan i förberedelsestadiet är för tidigt att dra några slutsatser om lämpligaste Organisationsform vid fullt utbyggd verksamhet. I grunden hänger organisationsfrågan med i vilsamman ken omfattning samarbete och samplanering visar sig komma till stånd och vidareutvecklas på ett sätt verksamhetens som svarar mot gemensamma mål och ambitioner. En nyckelroll i detta kommer helt naturligt att uppbäras av det centrala kansliet, det får stabskaraktär om

avsnitt 4.3.

4.1.2 Ledningsforrner och styrelsens uppgift

I propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst prop. 1997/982136 har regeringen samlat redovisat sin på statsförvaltsyn ningens ledning och funktionssätt, ett område föranlett flera utredsom ningar på senare år i takt med hur kraven på de statliga myndigheterna förändrats. I avsnittet 4.4 Verksamhetsanpassad myndighetsledning tar regeringen upp rollfördelningen mellan myndighetschef och styrelse, som också förändrats del sedan verksstyrelsema tillkom på 1970en talet, och följande alternativ aktuella i dag med hänsyn till vad ser som som är lämpligt i det enskilda fallet.

Enrådighetsverk Där behov finns direkt och tydlig styrning av en av myndigheten och politiska beslut snabbt måste genomföras. I dessa fall skall dock normalt ett rådgivande organ insynsråd finnas vid myndighetschefens sida med av regeringen utsedda ledamöter.

Styrelse med begränsade Motsvarar i princip dagens lekmannastyrelser med beslutsbefogenheter de befogenheter följer vcrksförordningen som av 1995:1322. För de ofta rätt små kulturrnyndighetema har emellertid tillämpningen oftast begränsats så att styrelsen beslutar i första hand budgetom underlag och årsredovisning till regeringen samt om åtgärder med anledning av revision. Föreskriftsgivning utanför det statliga området är i dessa fall mer sällan aktuell. I övrigt förutsätts styrelsen biträda myndighetschefen och föreslå de åtgärder den som finner motiverade.

Regeringen har i vissa fall redan i instruktionen fastlagt organisationen den högsta nivån, t.ex. vad avser museikoncernema, som en faktisk begränsning av myndighetens normala befogenheter. Interna organisationsbeslut tas dock i övrigt av dessa myndigheter, någon gång styrelsen t.ex. Statens av konstrnuseer, vanligare av myndighetschefen t.ex.

Organisation 59

Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Riksarkivet. Regeringen anför att denna typ av styrelse, som sålunda utrymme for vissa variationer i beslutsger kompetensen, bör ses som naturlig i sammanhang där det råder bredd och mångfald i verksamheten och där samordning inom ett vidare fält är angelägen.

Styrelse med fullt Skulle i den offentliga sektorn närmast motsvara ansvar nämndens ställning i kommuner/landsting med delegation till forvaltr1ingsverksledning. Sådan styrelseform bör enligt regeringen övervägas främst for myndigheter arbetar under affärsverkssom liknande förhållanden eller som har ett osedvanligt stort ekonomiskt ansvar. Ansvaret begränsas dock av att regeringen alltid utser chef och ligger bl.a. däriinte bolagsstyrelsens nivå. genom

Vad gäller myndighetschefens ställning i t.ex. museimyndigheter med flera ingående museienheter finns två alternativ antingen som på sätt överställd alla i organisationen och i princip med ett samma museer centralt kansli till direkt förfogande eller som tillika chef för ett av Den första linjen gäller i dag för Statens Sjöhistoriska museerna. och Statens försvarshistoriska den andra för Statens museer museer, konstmuseer, Statens historiska och myndigheten Livrustkammuseer Skoklosters slott och Hallwylska museet. maren, Verksamhetens karaktär talar, enligt kommitténs uppfattning, för en lekmannastyrelse med begränsade befogenheter enligt nonnalaltemativet myndighetschef överintendent intar samma ställsamt en som ning i förhållande till hela organisationen. Det bör dock övervägas att bredda styrelsens i organisationsfrågor motsv. för att ge den en ansvar aktivare och reellt medverkande uppgift. Kommitténs uppfattning mer styrelserollen utvecklas närmare under avsnitt 4.2.2 nedan. av Detta kommitténs allmänna utgångspunkter för det förslag till är instruktion lämnas i det följande. som

4.2 Instruktion

Förslag till förordning med instruktion för den myndigheten fr.o.m. nya den l januari 1999 lämnas nedan avsnitt 4.2.1, åtföljd särskilda av motiveringar på vissa punkter avsnitt 4.2.2. Utöver de principiella överväganden redovisas ovan under 4.1 som har utgångspunkten tagits i nuvarande instruktioner för centrala museimyndigheter med närmast motsvarande uppbyggnad och uppgifter.

60 Organisation SOU 1998: 125

Därmed avses Folkens museum-etnograñska 1988:1185 m.ändr., Statens konstmuseer 1988:677 m.ändr., Statens historiska museer 1997:1172, Statens Sjöhistoriska 1990:571 m.ändr. och museer Statens försvarshistoriska 1992:514 m.ändr.. museer Tekniska konsekvenser blir att instruktionen för Folkens museumetnografiska jfr samtidigt upphävs mindre följdändovan samt att ringar måste göras i instruktionerna för Statens konstmuseer 1988:677 och Statens historiska 1997:1172. Dessa båda myndigheter museer återkommer själva till regeringen med förslag rörande sina instruktioner. Göteborgs kommun vidtar enligt avtalet de åtgärder som behövs för att avföra Etnografiska museet kommunens organisation ur och regelverk. Kommittén föreslår namnet Statens för världskultur i enligmuseer het med tidigare praxis. Ett förhållandevis neutralt på myndignamn heten som sådan också möjlighet att fokusera det publika arbetet till ger mer profilerade namn på de enskilda museerna.

4.2.1 till för

Förslag förordning med instruktion

Statens museer för världskultur

Uppgifter

1 § Statens museer för världskultur har till uppgift att visa och levandegöra världens kulturer. Från bl.a. etnografiska, arkeologiska och konstnärliga perspektiv skall myndigheten främja tvärvetenskaplig kunskapsbildning och publik verksamhet i former. Myndigheten nya skall dokumentera och belysa olika kulturers yttringar och villkor samt kulturmöten historiskt och i dagens samhälle. I myndigheten ingår den verksamhet vid utgången 1998 som av bedrivs vid Etnografiska museet i Göteborg samt vid Folkens museumetnografiska, Östasiatiska och Medelhavsmuseet i Stockholm. museet Myndighetens säte är Göteborg.

2 § Myndigheten skall särskilt vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och berika samlingarna, hålla samlingarna tillgängliga för allmänheten och i detta syfte bedriva och stödja utställningsverksamhet och pedagogisk verksamhet i skilda fonner, samarbeta med olika publikgrupper och skapa förutsättningar för enskild verksamhet i anslutning till myndighetens lokaler, medverka i pågående forskning för att bidra till kunskapsuppbyggnaden på området och underlaget för samhällsdebatten,

Organisation 61

samverka med Riksutställningar samt lokala, regionala och centrala för att nå största möjliga geografiska spridning och

museer förankring, och

beakta möjligheterna att användning av ny teknik

genom utveckla verksamheten.

3 § Myndigheten har särskilda ansvarsuppgifter inom de delar av området kulturhistoria rör kulturer med utanför Sverige

som ursprung och inte faller inom ansvarsområdet för Statens historiska museer,

som Statens konstmuseer eller Nordiska museet.

Myndigheten skall ansvarsmuseum särskilt

som

verka för samordning museiväsendet inom området,

museiverksamhet, särskilt på lokal och regional nivå,

bistå annan och

verka för utveckling kontakterna mellan museiväsendet

en av och omvärlden i Sverige och internationellt.

4 § Vid fullgörandet de uppgifter i 2 § 2-6 får myndig-

av som anges heten i lämplig omfattning avgiftsbelägga verksamheten.

5 § Utöver de uppgifter myndigheten har enligt 2 och 3 får

som myndigheten åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra uppdrag myndigheter och enskilda. För uppdragsverksamheten får myndigheten ta ut ersättning motsvarande kostnaderna för verksamheten.

Verksförordningens tillämpning

6§ Verksförordningen 1995:1322 skall tillämpas myndigheten med undantag 2 4 § andra stycket, 14, 19, 20 och 30 §§.

Myndighetens ledning

7 § Överintendenten är chef för myndigheten.

62 Organisation

Styrelsen

8 § Myndighetens styrelse består högst nio ledamöter, överintenav denten medräknad. En ledamöterna är ordförande och är vice av en ordförande. Styrelsen är beslutför när ordförande och minst hälften de andra av ledamöterna, bland dem överintendenten, är närvarande. Styrelsen utser vice ordförande.

Organisation

9§ Styrelsen beslutar myndighetens organisation närmast under om överintendenten.

10 § Till myndigheten får knytas sådana rådgivande och kontaktskapande organ som styrelsen bestämmer.

Styrelsens ansvar

11§ Utöver vad i 13§ verksförordningen 1995:1322 som anges skall styrelsen besluta i frågor principiellt intresse och somhänskjuts av till styrelsen överintendenten samt i sådana personalfrågor av som anges i 19 § andra stycket verksförordningen.

Ärendenas handläggning

12 § När chefen för en enhet inte är i tjänst eller i övrigt har förhinder, sköts chefens uppgifter den tjänsteman överintendenten av som bestämmer.

Anställningar

13 § Chefer för enheter närmast under överintendenten anställs genom beslut styrelsen. av Andra anställningar beslutas överintendenten. av

14 § Förordnande att överintendentens ställföreträdare meddelas vara av regeringen för bestämd tid efter anmälan styrelsen. en av

Organisation 63

4.2.2 Motiveringar

Styrelsens roll

Kommitténs förslag innebär att verksförordningen tillämpas fullt ut även vad 17 § att myndigheten själv bestämmer sin organisation

avser och 32 § att myndigheten beslutar andra anställningar än myndig-

om hetens chef. För nuvarande museimyndigheter av liknande karaktär är organisationen på den högsta nivån museer, ev. obligatoriska nämnder inskriven i instruktionen, och respektive chefer utses vid aktualitet

regeringen. Oavsett slutligt väljer att lägga dessa beslut på av om man regeringen eller på myndigheten, finner kommittén emellertid att befogenhetema i bägge fallen bör följas åt.

Om myndighetens befogenhet i detta fall läggs på styrelsen, breddas

dess till organisationsfrågoma närmast under myndighetschefen

ansvar 9 §, till anställning museichefer 13 §. Även med denna ord-

samt av ning bör t.ex. visstidsförordnanden övervägas, anser detta

om man lämpligt. Andra organisations- och anställningsbeslut tas av överintendenten myndighetschef i den omfattning de inte delegeras enligt

som 21 § verksförordningen.

Myndigheten går in i 1999 med organisation fyra befintliga

en av

med tillförande ett centralt myndighetskansli. Myndigmuseer av hetsnamnet Statens för världskultur speglar detta, samtidigt som

museer det skapar öppenhet för tillförande ny likartad verksamhet, om

en av detta i framtiden skulle visa sig aktuellt.

Även att utse referensgrupper eller andra rådgivande organ

genom och ta ställning i principiellt betydelsefulla frågor instruktionsförslaget 10-11 §§ kan styrelsen påverka och få insyn i verksamheten. Enligt 10 § verksförordningen har myndighetschefen dessutom en allmän informationsskyldighet gentemot styrelsen. Frågan styrelsens med-

för policy och utveckling i stort kan svårligen regleras längre än ansvar så i instruktionen utan blir i hög grad fråga samarbete och för-

en om troende mellan styrelse och myndighetsledning.

Kommittén gör den samlade bedömningen att styrelsens förutsättningar att aktivt medverka i uppbyggnadsprocessen och bli ett reellt stöd för myndighetschefen förbättras att få ett så brett ansvar för

av verksamheten är möjligt inom verksförordningens Referens-

som ram.

permanent eller tillfällig karaktär bör ha förutsättningar att grupper av utgöra komplement till styrelsen vad gäller förankring och idéinflöde.

64 Organisation SOU 1998: 125

Övriga kommentarer

1§

Portalparagrafen med myndighetens grundläggande uppgift är svår att uttrycka både kortfattat och täckande. Den valda formuleringen innehåller centrala element från proposition och direktiv med de förnyelseinslag som där finns markerar också kontinuiteten i förhållande till

men de traditioner och den särskilda kompetens de ingående

som museerna tillför.

Motsvarande uppdragsformuleringi 1 § för närliggande museimyndigheter

Falkens museum-etnogra/zska 1988

...har till uppgift att främja intresset för, kunskapen samt forsk-

om ningen rörande främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska.

Statens konstmuseer 1988

...har till uppgift att främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Myndigheten skall levandegöra äldre och nutida konstformer och deras samband med samhällets utveckling samt verka för konstnärlig och kulturell förnyelse. Myndigheten skall också belysa de Östasiatiska kulturerna från äldre tid till nutid.

Statens historiska 1997

museer

...har till uppgift att bevara och förmedla kulturarvet

samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samtiden. Myndigheten skall verka för ett ökat intresse för och ökad kunskap äldre tiders

en om historia och kultur i Sverige, den svenska penning- och finanshistorien, medaljkonsten samt kulturerna i länderna kring Medelhavet och i Främre orienten.

Statens sjöhistoriska 1997

museer

...har till uppgift att främja kunskapen det svenska sjöförsvaret,

om den svenska handelssjöfarten och det svenska skeppsbyggeriet genom tiderna."

SOU 1998: 125 Organisation 65

Statens försvarshisloriska 1997

museer

...har till uppgift att främja kunskapen det svenska försvaret

om genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen."

Förslaget till myndighetens har kommenterats tidigare. Även

namn andra alternativ har övervägts bedömts mindre flexibla och

men som svårare att förena med namnbildningen på de enskilda

museerna.

2§

Texten motsvarar till största delen vad återfinns i de nämnda

som instruktionerna. Vad som tillkommit är framför allt något större

en betoning på publikkontakterna, samverkan med forskningen samt ITuppbyggnaden. Instruktionen kan bara kortfattad när det gäller

vara uppgiftsfonnuleringen, och kommitténs synpunkter i övrigt framgår i första hand av avsnitten 2.3-2.4, kap. 3 och avsnitt 4.1. Generella målfonnuleringar och aktualitetsbetonade uppdrag intas i

mer snarare det årliga regleringsbrevet jfr avsnitt 7.3.

3§

Uppgiften som ansvarsmuseum har behandlats i avsnitt 3.4.3 och formuleras här på i princip sätt skett för övriga berörda

samma som centralmuseer. Så länge avgränsningen dem emellan baseras på

som överlappande begrepp kulturhistoria, konst, arkitektur, utomeuropeiska kulturer m.m. kan den inte bli helt entydig och logisk. Även

om myndighetens arbetsområde i detta fall är vidare, måste med nuvarande struktur i övrigt den specifika ansvarsmuseirollen i princip ansluta till vad för närvarande gäller för Folkens museum-etnografiska.

I princip bör emellertid ifrågasättas begränsningen till utomeuropeiska kulturer, även om den gäller företrädesvis. Här föreslås därför en annan och vidare formulering "kulturer med utanför Sve-

- ursprung rige".

I avvaktan på regeringens översyn museistnikturen och

av ansvarsmuseemas roll jfr avsnitt 3.4 bör ingen större förändring ske än så, och en negativ avgränsning måste tills vidare gälla i relation till övriga ansvarsmuseer Statens konstrnuseer tillkommer jämfört med nuläget. Kommittén utgår ifrån att eventuella gränsdragningsproblem, som även finns i nuvarande struktur tills vidare kan

av ansvarsmuseer, lösas praktiskt mellan de berörda myndigheterna.

3 18-5728

66 Organisation SOU 1998: 125

4-5 §

Möjligheten att ta betalt för viss verksamhet bör finnas för myndigheten enligt lägst förutsättningar gäller liknande verk-

samma som annan samhet. Kommittén utgår vidare från att det är möjligt för myndigheten att i större skala utnyttja kompletterande extern finansiering för olika aktiviteter, delta i samfinansierade projekt m.m. utan att detta föranleder ytterligare specifikt stöd i instruktionen.

6§

De föreslagna undantagen från verksförordningen VF motiveras enligt följande.

2 § VF. Rätten att företräda staten vid domstol undantas ofta vid mindre myndigheter.

4 § andra stycket, 14 § VF. Med hänsyn till vad som sägs under 13 § nedan referensgrupper motsv ser kommittén ingen anledning till

om att den formella styrelsen är större än norrnalantalet nio inkl. överintendenten. Dock bör föreskrivas att överintendenten skall vara närvarande när styrelsen fattar beslut samt att styrelsen inom sig skall utse en vice ordförande 8 §.

19-20 VF. I mindre myndigheter kan det finnas skäl att styrelsen i förekommande fall utgör personalansvarsnämnd.

30 § VF. Även skyldigheten att inge den traditionella årliga förteckningen över oavgjorda ärenden undantas ofta vid myndigheter utan större inslag faktisk myndighetsutövning mot enskild.

7§

Överintendenten får sålunda ställning i förhållande till hela lin-

samma jeorganisationen och biträds i denna uppgift främst av det centrala kansliet.

8§

Jfr under 6 § ovan.

SOU 1998: 125 Organisation 67

9§

Utgångsläget vid årsskiftet 1998/99 är att nuvarande fyra med

museer ett tillkommande centralt myndighetskansli bildar grundorganisation.

10§

Kommittén anser att de särskilda kraven på breda kontaktytor gör det naturligt att arbeta med referensgnipper som komplement till styrelsen och med inriktning mot t.ex. skilda publikkategorier, arbete med barn och ungdom, förmedlingsfrågor, forskningssamverkan. Sådana bör också kunna lokalt knutna till det enskilda Även

vara museet. utan ett medgivande i instruktionen torde det i och för möjligt för

sig vara myndigheten att inom för sitt verksamhetsansvar knyta till sig

ramen rådgivande grupper av olika karaktär och varaktighet. Trots detta kan det finnas skäl för att låta denna ambition komma till uttryck även i instruktionen.

4.3 Gemensamt i

myndighetskansli Göteborg

Det tillkommande myndighetskansliet i Göteborg behandlas ur lokaloch kostnadssynpunkt under avsnitt 5.2 respektive kapitel

Som referenspunkter för en teoretisk bemanning av ett myndighetskansli av denna typ har efterfrågats information från tre befintliga museikoncerner av olika storlek, nämligen Statens konstmuseer fyra museer, ca 240 anställda, Statens Sjöhistoriska museer tre museer, ca 140 anställda och Statens försvarshistoriska museer två museer, ca 60 anställda. De båda sistnämnda myndigheterna har verksamhet på två orter med myndighetsledningen lokaliserad till den ena av dessa.

Underlaget därifrån redovisades kortfattat i den andra rapporten. Det konstaterades där att samtliga tre myndighetskanslier kan betraktas som helt eller i huvudsak administrativa med primärt ekonomi- och personalansvar och utan sådan struktur i övrigt, som skulle uttalad

ge en mer stabskaraktär. Lönekostnaderna inkl. myndighetschef ligger totalt på mellan ca 2,5 och 4,5 % av det totala anslaget och bemanningen på mellan 4 och

10 personer.

Volym, uppbyggnad och beräkningsmetodik för den nya myndighetens centrala kansli i Göteborg har diskuterats kommittén med

av nedanstående principmodell som utgångspunkt.

68 Organisation SOU 1998: 125

Myndighetschef verksamhetsutveckling i stort Administrativ chef ekonomi, personal, lokaler, planering m.m. Specialister/rörliga resurser i lämplig fördelning för olika centrala områden, t.ex.

förmedlingsfrågor, utställningar, programaktiviteter -

information, marknadsföring -

ekonomistyrning -

forskningssamverkan -

IT-utveckling -

personalutveckling - Assistenter centralt förlagda ekonomi- och lönefunktioner, registratur, växel m.m.

I princip är det önskvärt att begränsa det centrala kansliets storlek och i stället så långt möjligt frigöra rörliga resurser. Ovanstående skiss bör sålunda ses som funktionsorienterad och inte som en anvisning om motsvarande antal anställningar. Myndighetschefens behov av ett effektivt och direkt underställt stöd talar emellertid för ett kansli av kvalificerad stabskaraktär oavsett anställningsformer och sålunda med bredare uppgifter än primärt ekonomiadmistrativ planering och uppföljning. Därmed avses strategiska frågor och stödfunktioner inom olika delar av verksamheten vid sidan av de rena ekonomifrågoma. Inte minst angeläget är detta under de första tre-fyra årens uppbyggnadsfas, som ställer särskilt stora krav på planering, överblick och initiativförmåga.

Kommittén har även på denna punkt sett sin uppgift som generell och praktiskt förberedande, vilket innebär att kompetensbehov och kostnader i utgångsläget bedömts i stora drag. Personalstrukturen bör inte låsas på ett sätt som föregriper den analys av hur verksamheten bör läggas upp, som den nya myndigheten själv måste svara för i takt med att den vinner erfarenhet och väljer arbetssätt. Att vissa centrala behov är särskilt accentuerade under de första åren och senare kan behöva trappas ned talar under alla förhållanden för en försiktig inledande rekrytering med största möjliga flexibilitet i anställningsformer och formulering av uppdrag i konsultform motsv..

I början september har rekrytering påbörjats av administrativ

av chef, som förutsätts vara direkt underställd myndighetschefen i övergripande ekonomi-, personal-, lokal- och planeringsfrågor samt ingå i ledningsgrupp motsv.. Kommittén har samtidigt gjort bedömningen att förberedande och inledande delar i den administrativa processen förutsätter stöd på uppdragsbasis av i första hand Kammarkollegiet för

SOU 1998: l 25 Organisation 69

att ge myndigheten själv rådrum för kompletterande rekryteringar och ändamålsenliga avvägningar för fortsättningen jfr kap. 4.

Kommittén har utgått från att rutinbetonade ekonomi- och personalfunktioner på mellannivå kvarligger lokalt och att en i huvudsak decentraliserad lösning med resultatenheter blir aktuell. I Stockholm kan dock övervägas att på sikt sammanföra det lokala administrativa arbetet till enda punkt vid någon av de tre arbetsplatserna. Man bör

en också ta ställning till motiv och underlag finns för även någon form

om av controllerfunktion.

Formen och tidpunkten för rekrytering specialistpersonal bör

av avgöras av den tillträdande myndighetsledningen med hänsyn till vad som tidigare sagts om fördelningen mellan fasta och rörliga resurser. Oavsett detta måste den centralt uppbyggda kompetensen organiseras så att den i praktiken fungerar likvärdigt gentemot samtliga arbetsplatser.

Frågan ett eventuellt utställningssekretariatet inom ramen för det

om centrala kansliet har behandlats särskilt under avsnitt 3.3.1.

5 Lokaler

5.1 Den i

nya museibyggnaden Göteborg

l l Val av lokalisering

. I direktiven meddelades avsikten att låta uppföra museibyggnad i

en ny Göteborg för verksamheten där. Kommitténs uppdrag har varit att bereda frågan i samråd med Statens fastighetsverk och Göteborgs kom-

och redovisa ett kostnadsberäknat preliminärt lokalprogram för mun ny- eller ombyggnad som underlag för det politiska beslutet om investeringsramen.

I uppdraget har legat att fram till dess att den nya myndigheten

trätt i funktion -ta för beslut om lokaliseringen av och den fort-

ansvar satta med den byggnaden i Göteborg också för

processen nya men behövlig Iokalförsörjning i övrigt. Uppdraget har under arbetets gång redovisats i såväl de båda delrapportema i de särskilda skrivel-

som sema. Investerings- och driftskostnadseffekter har också redovisats i preliminär form i de nämnda dokumenten.

I det följande redovisas under de båda första arbets-

processen etappema endast summariskt. Som jämförelseobjekt kan dock nämnas att ytorna i dag kvm bruttoarea BTA för de befintliga tre Stockholmsmuseema sammantagna är ca 20 500 kvm, för det 1997 invigda nya Marinmuseum i Karlskrona ca 8 500 kvm externa magasin och aktivitetsutrymmen tillkommer och för Moderna museet med Arkitektunnuseet, invigdes i början av 1998, ca 25 500 kvm. Etnogra-

som fiska museet i Göteborg disponerar för närvarande ca 4 000 kvm.

Som en utgångsförutsättning hade kommittén, utöver storleksfrågan, som nämnts också möjlighet att ta ställning till ombyggnad alternativt nybyggnad för att bäst nå upp till museiprojektets breda syftning och ambitioner. Ombyggnadsaltemativet bedömdes därvid i högre grad kunna aktualisera byggnadsmiljöer iperifera lägen och därmed ge mer varierade förutsättningar i fråga om utbyggnadstakt och verksamhetens utformning. En nybyggnad helt eller delvis ansågs å andra sidan skapa

72 Lokaler SOU 1998: 125

större förutsättningar för profilering och publiktryck, under förutsättning att den kunde lokaliseras till ett attraktivt innerstadsläge.

Tidigt ansåg sig kommittén kunna konstatera att valet mellan de båda koncepten sådana inte skulle avgörande kostnadsskillna-

som ge der, utan att investeringens storlek främst skulle påverkas av totalvoly-

byggnadsyta. Samtidigt det uppenbart att faktiskt tillgängliga men var lokaliseringsaltemativ i praktiken skulle komma att styra mer än principiella överväganden.

Den 2 juni 1997 begärde kommittén en redovisning från Göteborgs kommun tillgängliga och lämpliga lägen för en etablering. Efter en

av ingående inventering 25-30 olika platser beslöt kommunstyrelsen

av den 24 september att lägga fram fem olika lokaliseringsaltemativ. Dessa redovisades kortfattat tillsammans med allmänt formulerade

målbeskrivningar av kommittén i den första delrapporten i början av

oktober. Av naturliga skäl det emellertid inte möjligt att redan då ta

var ställning till ett val mellan dem.

Redan i skrivelsen den ll augusti hade kommittén på begäran särskilt redovisat tidig beräkning investeringskostnaden vid den

en av hypotetiska volymen 15 000 kvm BTA. I det läget var detta närmast att

ett räkneexempel utifrån vissa teoretiska antaganden om verkse som samheten.

Efter besiktning på plats och uppföljning av förslagen

en annan återkom kommittén till regeringen i en särskild skrivelse den 6 november 1997. I denna förordades i första hand två alternativ framför de övriga. Dessa Korsvägen i södra delen Göteborgs innerstad

var av nybyggnadsalternativ och Lindholmspiren på norra älvstranden ombyggnadsaltemativ. I skrivelsen redovisades också relativt utförligt förhållanden sammanhängande med de olika alternativen.

För alternativet Korsvägen ansågs tala det publikt attraktiva läget vid södra änden det s.k. evenemangsstråket och i omedelbar närhet

ett blivande vetenskapscentrum, centrala delar av universitetet, av Svenska mässan och Liseberg. svårigheterna bedömdes främst ligga i platsens fysiska begränsningar och det stora kommunikationstrycket. Samtidigt pågick inom kommunen ett plansamråd rörande detta område, även följdes av en särskild parkeringsutredning.

som

Alternativet Lindholmspiren skulle å sin sida ge lägre kostnader för grundläggning och stomme, ett öppnare läge samt större utbyggnadsmöjligheter. Samtidigt skulle det i praktiken omöjliggöra sametablering med ett vetenskapscentrum och universitets synvinkel

ur innebära mindre attraktiv lokalisering. Bedömningen detta läge

en av sågs också som i grunden sammanhängande med framtidsprognosen för norra älvstranden i stort.

SOU 1998: 125 Lokaler 73

Oberoende alternativ redovisade kommittén nu investeringskost-

av nadema på tre nivåer, varav två ytmässigt reducerade jämfört med tidigare underlag. De tre alternativen motsvarade i BTA dvs. innefat-

tande även alla bärande element, tekniska utrymmen och kommunikationsytor 15 000, 11 000 resp. 8 000 kvm. Beräkningarna utfördes av

kommitténs expert från Statens fastighetsverk. Investeringen skulle exkl. eventuell tomtkostnad, tekniska anslutningskostnader m.m. innebära respektive 270, 200 och 145 mkr. Kommittén konstaterade att den lägsta nivån inte syntes ge förutsättningar att uppfylla de politiska målen med en ny museibyggnad i Göteborg.

Samtidigt redovisades en schematisk beräkning av motsvarande driftskostnadseffekter. viktig princip i det längre perspektivet

Som en betonades att lokalkostnadema oavsett val av alternativ måste stå i

ett balanserat förhållande till i övrigt tillgängliga resurser för personal och verksamhet. Ambitionen att även utveckla arbetsformer som kräver mindre av fasta lokaler förutsattes ingå som ett naturligt led i museets kommande verksamhetsplanering.

Från början har funnits ett starkt gemensamt intresse hos kommittén, Stiftelsen Korsvägen i vilken bl.a. Chalmers, Västsvenska handelskammaren samt kommun- och regionintressen samverkar för att anlägga ett vetenskapscentrum och Göteborgs universitet Museionprojektet att finna vägar till samverkan och om möjligt samlokalisering. Kommittén har genomgående betraktat ett sådant perspektiv som överordnat i lokaliseringsfrågan, och samma uppfattning har entydigt kommit till uttryck från Göteborgs kommuns sida. Betydelsen härav för ytbehovet torde förhållandevis begränsad men med säkerhet större

vara för besökstalen och synergieffektema vad gäller idéutbyte och utvecklingspotential.

Förutsättningarna för att nå i lokaliseringsfrågan visade

en samsyn sig sålunda bli i praktiken knutna till alternativet Korsvägen, speciellt sedan arkitekttävlingen för ett vetenskapscentrum påbörjats redan i mars 1998. De fortsatta förhandlingar med Göteborgs kommun som därefter på kommitténs uppdrag bedrevs av ordföranden under medverkan Fastighetsverkets regionchef i Göteborg, sedan verket den 6

av april 1998 fått regeringens uppdrag i ärendet avsnitt 5.1.2, utgick därför från kommitténs och kommunens gemensamma uppfattning i sakfrågan.

Förhandlingarna avslutades den 25 maj med en principöverenskommelse. På grundval detta preliminära förhandlingsresultat beslöt

av kommittén den 27 maj att slutligt fastställa Korsvägen/Södra vägen för lokaliseringen nybyggnaden. Avtalet undertecknades den 23 juni

av 1998 under förutsättning av regeringens och kommunens slutliga prövning.

74 Lokaler SOU 1998: 125

Avtalet avsnitt 8.2, bil. 8 innebär att kommunen ställer avröjd tomt till Fastighetsverkets förfogande vid Korsvägen/Södra vägen omedelbart söder om ett blivande vetenskapscentrum. I kommunens åtagande ingår att inom viss kostnadsram utöka den ursprungliga tomen ten genom kompletterande inköp enskild tomtmark söderut samt att av genomföra erforderliga rivningar och förflyttningar. Kommunen genomför också den behövliga planprocessen.

l En internationell arkitekttävling

Ett museum för världskultur har som idé väckt stor uppmärksamhet i Sverige och utomlands. Den politiska ambitionsnivån för nybyggnaden i Göteborg är hög vad gäller såväl form innehåll. Kommittén såg som från början internationell arkitekttävling för den byggnaden en nya som naturlig. Regeringen också tidigt uttryck denna inriktning prop. gav 1997/98:1, U0 17, s. 86, ligger i linje med den politiska ambitiosom nen vad avser god arkitektur och formgivning prop. 1997/982117 Framtidsforrner handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Mot denna samlade bakgrund sattes tidsperspektivet fram till färdigställande ursprungligen till utgången år 2002. av Liknande arkitekttävlingar för större museibyggnationer har på senare år genomförts för bl.a. det Moderna museet/Arkiteknya turmuseet i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och ett nytt kommunalt museum i Helsingborg. Tävlingsprocessen för det sistnämnda studerades närmare av kommittén under våren 1997. En arkitekttävling avseende lokaler i centrala Stockholm i nivån 8 000 kvm BTA har också föreslagits utredningen ett Nobelcenter SOU 1997: l 17. av om Regeringen gav den 6 april 1998 Statens fastighetsverk i uppdrag att anordna en internationell arkitekttävling för museibyggnad inom den en totala kostnadsramen 200 mkr, vilket också anmäldes för riksdagen i tilläggsbudget l för 1998, den s.k. vårpropositionen prop. 1997/98:l5O s. 142. Förutsättningar och alternativa fonner för arkitekttävling en hade tidigare redovisats Fastighetsverket och ingått i kommitténs av första delrapport. En sådan internationell tävling i två steg utlystes den 8 juli 1998 av Statens fastighetsverk i samråd med kommittén och SAR:s tävlingsnämnd. Texten till tävlingsprogrammet, redovisar verksamhetssom mässiga och tekniska krav så långt de kan formuleras på nuvarande stadium, bifogas i utdrag bilaga 3 med tillägg översiktskarta som av en över tävlingsområdet samt den i bilagematerialet intagna förkortade versionen av verksamhetsidén.

SOU 1998: 125 Lokaler 75

Det första steget avser byggnadens huvudsakliga disposition och gestaltning samt inplacering på tomten vid Korsvägen omedelbart söder om det blivande vetenskapscentrum och mellan Södra vägen och Liseberg. Häri ingår anpassning till stadsplan, stadsbild, den delvis sluttande terrängen och intilliggande grönområde. Detta steg är att se som en idétävling, till vilka några internationellt välkända arkitekter särskilt inbjudits i övrigt är helt öppen för deltagande. Tävlingen har

men som varit offentligt annonserad på sätt som skall ske i dessa sammanhang.

De förslag som inkommer fram till tävlingstidens utgång den 30 oktober kommer genom Fastighetsverkets försorg att ställas ut i Göteborg under november samtidigt med att juryarbetet pågår. I tävlingsjuryn, sammansättning i övrigt framgår av bilaga företräds

vars kommittén av ordföranden och en ledamot. Ömsesidig representation gäller i relation till det angränsande vetenskapscentrum, vars motsvarande tävling med sju särskilt inbjudna arkitekter tidsmässigt legat något före och genomförts i ett steg.

Resultatet vad avser vetenskapscentrum, som offentliggjordes den 11 september, får självfallet viss betydelse som referenspunkt för den fortsatta tävlingen. Avdömning av första steget beräknas ske den 18 december 1998, varvid samtidigt sätts den formella slutpunkten för kommitténs medverkan i processen.

Förslagsställama till de sex förslag som juryn anser vara mest utvecklingsbara kommer att bjudas in att bearbeta sina förslag i tävlingens andra steg, som beräknas pågå mellan 15 januari och 1 april 1999 i kontakt med den nya myndighetsledningen och från aktualiserade förutsättningar. Hela tävlingen beräknas vara avgjord den 18 maj 1999, och vinnaren förutsätts bli arkitekt för det fortsatta projektet med Statens fastighetsverk som beställare. Detta ger också utgångspunkten för kommunens arbete med att upprätta detaljplan.

5.1.3 Den fortsatta byggprocessen

Den aktuella tidsplanen innebär att projekteringsskedet tar vid sommaren I999 och pågår fram till oktober 2000, mot slutet parallellt med att upphandlingar påbörjas inom produktionsfasen. Byggproduktionen i form av en generalentreprenad beräknas vara avslutad i oktober 2002.

Efter inflyttningsperiod månader beräknas invigning

en på ca sex och öppnande kunna ske i maj 2003. Kommittén förutsätter att Fastighetsverket och myndigheten gemensamt genomför en bred och fortlöpande information mot intressenter och allmänhet fram till dess att verksamheten fysiskt kan ta de nya lokalerna i anspråk.

76 Lokaler SOU 1998: l 25

5.2 i

Övriga lokalfrågor Göteborg

Lokalfrågoma i Göteborg koncentrerar sig i övrigt väsentligen till två frågor etableringen av det nya myndighetskansliet samt svagheter i

- Etnografiska museets nuvarande lokaler.

Vad gäller det centrala kansliet antas detta bli förlagt till den nya museibyggnaden, så snart denna står färdig. En lokalisering till nuvarande Etnografiska museet har däremot inte bedömts som tekniskt möjlig, och särskilt hyresavtal tecknas av kommittén för kansliets behov.

Etnografiska museets lokalproblem är avsevärda och då speciellt på magasinssidan. Totalt omfattar lokalerna ca 4 000 kvm. Magasinsdelen härav består av inte fullt 1 300 kvm, varav hälften förlagt externt.

Kommittén har för sin del gjort bedömningen att kontors-, verkstads- och bibliotekslokaler samt publika utrymmen för utställningar m.m. kvalitativt kan accepteras fram till dess att inflyttning sker i den nya byggnaden. Vad gäller magasinslokalema anser kommittén däremot att delar av dessa inte ens kortsiktigt är förenliga med ett statligt ansvar för museets delvis unika föremålsbestånd, som kommer att utgöra kärnan i den Göteborgsförlagda delen av den nya museimyndighetens samlingar. Dessa är dessutom delvis nedpackade på ett sätt

nu som gör dem i praktiken mycket svårtillgängliga samtidigt som skaderiskerna ökar. Den akuta karaktären magasinsproblemet har också

av starkt påtalats i den internationella utvärderingen avsnitt 2.2.

Kommittén har initierat ett arbete inom museet i syfte att ytterligare konkretisera situationen på magasinssidan och forma en strategi för den aktuella övergångsperioden. Resultatet härav är att museet i detta läge så långt möjligt söker lösningar omdispositioner inom befintliga

genom lokaler. En sådan komprimering bedöms som den effektivaste provisoriska lösningen fram till dess att den nya byggnaden färdigställts, bl.a. för att undvika kostnader och skador i samband med extra transporter. Dock bedöms vissa ytterligare provisoriska lokaler behöva disponeras för arbete med samlingarna inför flytten samt för viss tillkommande personal j avsnitt 6.3.2.

I vilken mån samtliga magasinsbehov skall täckas i den nya byggnaden eller inte måste bedömas av myndigheten innan projekteringsfasen påbörjas. Ytterst blir detta en fråga om vilken avvägning man väljer att göra mellan förvaringsmiljö och arbetsorganisation.

SOU 1998: 125 Lokaler 77

5.3 Lokalfrågor i Stockholm

I särskild arbetsgrupp sommaren 1997 jfr avsnitt 3.4.1 samman-

en ställdes bl.a. uppgifter museernas aktuella lokalförhållanden. Detta

om visade för de tre Stockholmsinstitutionemas del en total yta på ca 20 000 kvm BTA, 6 000 kvm magasin därav ca 1 000 kvm

varav ca förlagt externt.

Frågan behandlades då förutsättningarna för gemensamma

om externa magasinslokaler. En kostnadsindikation anskaffades som jämförelse från extern entreprenör på marknaden Svensk Museitjänst

en inom statliga Svenska Lagerhus AB. Som konsekvens de mycket

av höga engångskostnader för för- och efterarbete samt transporter, som redovisades från sida, gjorde emellertid kommittén

museernas egen bedömningen att det inte meningsfullt att vidare från denna

var utgångspunkt. Emellertid belyste diskussionen förutsättningarna för att i infrastrukturella frågor gemensamt inom den nya myndigheten,

agera

det också skulle kunna ske i mindre skala och på andra avsnitt även om i verksamheten.

I den internationella utvärderingen avsnitt 2.2 framfördes vidare förslaget att Medelhavsmuseet skulle kunna lokaliseras till Skeppsholmen. Kommittén har låtit särskilt studera denna fråga i kontakt med Statens fastighetsverk. Emellertid har inte kunnat visas att det i dagsläget från lokalmässiga och ekonomiska utgångspunkter finns

- tillräckliga förutsättningar för sådan lösning med samlad hänsyn

en tagen till den faktiska lokaltillgången på Skeppsholmen i dagens läge, alternativ efterfrågan på nuvarande lokaler och aktuella hyresnivåer.

Av direktiven följer att kommittén skall redovisa samlad lokal-

en försörjningsplan för hela den myndigheten. Med hänsyn till fram-

nya för allt det längre tidsperspektiv visat sig bli aktuellt för den nya

som byggnaden i Göteborg har detta till sist inte bedömts som realistiskt i en

detaljerad mening. Emellertid har kommittén pekat på vissa mer omständigheter bör beaktas vad de befintliga lokalerna och

som avser konstaterat att hela lokalbehovet i Göteborg senast år 2003 får en sammanhållen och utvecklingsbar lösning.

För Stockholms del utgår kommittén från att den nya myndighetsledningen samlat analyserar dagens lokalsituation och i förekommande fall tar de initiativ eller lägger de förslag som bäst svarar mot

egna framtida behov och Givetvis måste därvid kostnadseffekterna

resurser. på kort och lång sikt vägas mot kraven på ändamålsenlighet i verksam-

heten.

1 . "

å .e e.. 4,-våt n rv..L

;êá2§g§;§z§g*

ÅNÃYän.:iv §13,åre

åñ§ñ:3ñ§x3u

silaxrizâls

a.,t " nu {Z:'-3r ärva 39- E3753.as

,mE101

- .k°§§:. 4 1

:;: 31.:." Lif: g ..

3.2.

V 39:2

u. rn

çåågxñh;,gmannie

i§24fø- i k

éââçugâ .{

;v m v ert n m s .

åxåÖif-m,lâjåfüiåâs

241152429" V cs: su mn 15:" CI. Wi . ..

§54" its

M ärr v: i F a.än f g :

wc;.Sääf

x vzrgå4riå-xábtsi :s "

t. vi s; xagv-Ja; ;granenüá%â3§rx .

vi åz.3fêiá..

ü am iiêââiüxåézfg

8 w

§HL3T§$Å§3g§åå5saâåigggd

, ,vw ,, 2313

:T3 wxfrlåigáñhååçåâöbâ;a: n .- 4

å, . "7-; i. abar -

åââxárffnöf

å k ån

i tidáqf Å

jfiågijöñ,3 5

ytâzu ° {

. W158i:

.ââáêfái r 3 a:

a, , .

s §§åñ§f§iläö%fir 112-1322

Sif iiáglftiaisåiâlåiâzahiáögsâxcüslâtzâsätirgâ

331W:HW me: N u "f" wa "t" ;:z.i.. .;v.: i

nffêvåt i .. ørvsxsâfxäxistrgê ;hå

"r 3b m: smaâåáfiünåxsmäzøi bivüâb :øiezénxaIV3:.iQ duo vzzrfsd sbämaåñ C§°§diw231 411331152: i 1adgdn3afånns1x°ü§ :mami :om asgäx: mig 311.431;bo :m1

6 Personal

6.1 Arbetsrättsliga förutsättningar

Enligt direktiven skall personal till den nya organisationen, i den omfattning beslut inte bör fattas den nya myndigheten, ha rekryterats av och avtal med berörda fackliga organisationer ha slutits senast den 30 september 1998. Vad redan anställda rör det sig arbetsrättsligt om övergång av avser verksamhet enligt LAS § 6 vilket innebär att berörd personal har rätt följa med till den myndigheten. Regelverket liksom det prakatt nya

tiska genomförandet har experten förhandlingsdirektör Agneta

- genom Leijonhufvud, Arbetsgivarverket, och huvudsekreteraren behandlats vid ett antal möten med museiledningar och lokala fackliga företrädare med början i november 1997. De centrala fackliga organisationerna har hållits informerade inom ramen för MBL § 19. Befintliga lokala avtal med stöd det statliga löne- och förmånsav avtalet ALFA, andra avtal samt de kommunala avtalen har undersökts för utgångspunkter för ett s.k. inrangeringsavtal mellan Arbetsatt ge givarverket och de fackliga huvudorganisationema jfr avsnitt 4.2.

Aktuella bestämmelser om personalfrågor

Genom ändringar prop. l994/95:102 i lagen l982:80 om anställningsskydd LAS och lagen 1976:580 medbestämmande i om arbetslivet MBL har arbetstagares rättigheter förstärkts vid en en övergång verksamhet från en arbetsgivare till en annan. Den nya av lagstiftningen trädde i kraft den 1januari 1995. Enligt 6 b § LAS gäller att, vid övergång verksamhet eller av en del verksamhet från arbetsgivare till övergår en av en en en annan, också de rättigheter och skyldigheter på grund anställningsavtal av och de anställningsförhållanden gäller vid tidpunkten för översom gången, på den arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är nye

80 Personal

ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som

hänför sig till tiden före övergången.

Enligt 6 b § fjärde stycket LAS skall anställningsavtalet och

anställningsförhållandet dock inte övergå till arbetsgivare,

en ny om

arbetstagaren motsätter sig detta. Om arbetstagaren i sådant fall inte

kan beredas fortsatt arbete, skall han med stöd av LAS bli uppsagd

på grund av arbetsbrist.

Enligt 28 § tredje stycket MBL gäller att vid sådan övergång som

omfattas av 6 b § LAS är den nye arbetsgivaren skyldig att under ett

år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i de kollektivavtal

som vid övergången gällde för den tidigare arbetsgivaren. Skyldig-

heten upphör ett nytt kollektivavtal börjar gälla för de arbets-

tagare som bytt arbetsgivare, t.ex. genom att det slutits ett s.k. in-

rangeringsavtal för dessa.

Eftersom den nya myndigheten inte bildas som juridisk person förrän den 1 januari 1999, är kommittén fram till dess formellt lokal avtalsslutande part på arbetsgivarsidan. Även kommittén sålunda på detta

om och andra sätt juridiskt företräder den nya myndigheten fram till dess bildande, träder den inte in arbetsgivare gentemot den berörda

som personalen. Denna kvarstår hos nuvarande myndigheter och blir anställd hos den myndigheten först den l januari 1999.

nya

Den avlämnande myndigheten tar på sedvanligt sätt ställning till eventuell övertalighet, om någon enskild anställd till sist ändå skulle välja att inte gå över.

6.2 av nuvarande

Överföring personal

I kommitténs båda tidigare delrapporter redovisades dels en mycket översiktlig indelning kategorivis av personalen, dels beräkningar av totalantalet årsverken samt lönekostnader i dagsläget. Antal årsverken beräknades med utgångspunkt därifrån till totalt drygt 90 och lönekostnaden till ca 30 mkr sålunda exkl. det tillkommande centrala myndighetskansliet.

Den arbetsrättsliga infonnation, som lämnats kollektivt avsnitt 6.1, formaliserades även i individuella brev till samtliga anställda vid de fyra museerna definierade som tillsvidareanställda eller tidsbegränsat anställda över årsskiftet 1998/99. Av dessa brev bil. 4 framgick kornmitténs önskemål med hänsyn till personalplaneringen att före viss tid få besked om den anställde inte beredd att över till den

var nya myndigheten med vid övergångstillfället samma arbetsuppgifter, sys-

Personal 81

selsättningsgrad och månadslön. Hittills har ingen givit till känna en sådan avsikt, varför kommittén planeringsmässigt utgår från att samt-

liga berörda går över. Avsikten är att ett inrangeringsavtal träffas mellan Arbetsgivarverket och de centrala fackliga organisationerna. Ett sådant avtal skulle innebära att Allmänt löne- och förrnånsavtal ALFA och övriga centrala kollektivavtal, gäller för alla arbetstagare vid den nya som myndigheten, skall gälla även för de arbetstagare går över från som Folkens museum-etnografiska, från Östasiatiska museet inom myndigheten Statens konstmuseer, från Medelhavsmuseet inom myndigheten Statens historiska samt från Göteborgs etnografiska museum museer inom Göteborgs kommun. dock vissa avtal skall fortsätta att gälla tills Parterna är ense om att vidare efter övergången. Dessa avtal förtecknas i ett annat avtal, även skall biläggas inrangeringsavtalet. De centrala parternas avsikt är som söka medverka till att verksamhetsanpassning av avtals- och att en anställningsvillkoren sker under 1999 i samförstånd mellan snarast lokala Avtalet i bilagan är därför uppsägningsbart. Lokala parter. uppgift blir under övergångsfas att hitta avtal passar den parters en som myndighetens Verksamhetsinriktning. Detta hindrar i sig inte att nya skillnader mellan olika arbetsplatser kvarstår i den mån de är motiverade verksamhetens art och parterna är överens om detta. av

6.3 Kompetensfrågor och nyrekrytering

Enligt direktiven skall redovisas hur kompetensförsörjning och bemanning inom hela den myndigheten bör organiseras. Ytterligare nya i samtalen med museiledningar och lokala fackliga organiett moment sationer har därför varit kompetensbehoven i verksamheten och personalfrågor generell natur. Sålunda har diskuterats frågor om av mer vilken kompetens finns i dag samt eventuellt saknas på något eller som några områden. Museemas bedömningar inte underlag för att beskriva egna ger läget i relativt allmänna termer. Man sig sålunda i prinannat än anser cip ha kompetens inom samtliga sakområden så som verksamheten är profilerad och organiserad i dag, även om sårbarheten är stor genom det ringa antalet på varje enskild punkt. Denna problematik är personer särskilt uttalad vid Etnografiska museet i Göteborg med dess ringa personalvolym. Där sig också behöva komplettera sin kompeanser man tens inom vissa delar det etnograñska fältet. av Etnografiska museet i Göteborg såväl som Folkens museum-etnografiska framhåller de kompetensmässiga fördelar de båda etnosom

82 Personal

grafiska museerna kan vinna varandra. Vidare trycker på beav man hovet att i framtiden satsa på att skapa bättre förutsättningar för tvärvetenskapligt samarbete, t.ex. rekrytering även specialister genom av inom angränsande områden som religionsvetenskap och kulturgeografi. Östasiatiska museet betonar från sina utgångspunkter risken för framtida rekryteringsproblem vetenskapligt utbildade specialister. av Orsaker uppges vara en tilltagande bristsituation inom landet samt en osäkerhet om hur museets traditionella uppgifter kommer att utvecklas i framtiden. I botten på alla kompetensresonemang har från i första hand Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet legat frågor den komom mande inriktningen och hur den ämnesmässiga kompetensprofilen i dag stämmer överens med ett framtidsläge i en ny organisation. Allmän museikompetens bedöms erbjuda väsentligt mindre av rekryteringssvårigheter, speciellt efter SESAM-projektet. Särskilt Folkens museum-etnografiska lyfter här fram behovet bättre personalav resurser på utställningssidan, t.ex. utställningsproducenter med av samordnande uppgifter. Detta förhållande, liksom vissa brister på tekniksidan, bör på sikt kunna dra nytta samordningsmöjlighetema i den av nya organisationen. Östasiatiska förhållandevis starkt integrerat i Statens museet, som är konstrnuseer, saknar i motsats till övriga ett egentligt kansli med - ekonomiska uppgifter och därmed i huvudsak administrativ en resurs på mellannivå i det egna museet. Genomgående finns på IT-området stora brister vad gäller både lokala IT-samordning, intemstöd och breddkompetens resurspersoner hos personalen. Denna situation torde gälla museiornrådet i stort, även om trots detta t.ex. museernas web-tjänster på Internet utvecklats relativt väl under de senaste åren. Personalutvecklingen måste sålunda med särskild tyngd inbegripa IT i takt med etableringen IT-struktur av en ny i den nya myndigheten. Samtliga museer framhåller starkt bristen på reella möjligheter för närvarande, vad avser både tid och till ett fortlöpande och resurser, effektivt personalutvecklingsarbete. Behovet satsningar i den delen av betonas därför mycket starkt, bedömning helt delas komen som av mittén. Några egentliga förändringar vad gäller personalens volym och kompetensproñl med undantag det centrala myndighetskansliet i - av Göteborg förutses inte redan till 1999. Skälen till detta är att det första året väsentligen torde bli präglat att pågående och inplanerad av verksamhet förs vidare, att befintlig personal i princip helt går över i den nya organisationen samt att fram till verksamhet i full processen skala kommer att pågå under i varje fall tre-fyra år.

SOU 1998: 125 Personal 83

Behoven långsiktig breddning och/eller fördjupning dagens av av kompetensprofiler i den blivande organisationen som helhet är något myndighetsledningen bör analysera under 1999. En sådan som den nya måste styrande för den nyrekrytering kommer att bli strategi vara som aktuell inom för gällande ekonomiska och andra förutsättningar. ramen myndighetskansliet jfr avsnitt 4.3 bör rekryteringen därför Vad gäller utgångsläget präglas försiktighet. En permanent rekrytering av chef i av i Göteborg med särskild tyngdpunkt på nyutvecklingen av för museet museiverksamheten där bör ske under 1999. Kommittén har från den utgångspunkten gjort antagandet jfr 7.2 nyrekryteringen därutöver, i huvudsak med inriktning avsnitt att museiuppgiftema i Göteborg, genomförs med förslagsvis l/3 under mot 1999-2001 och 2/3 därefter, i praktiken inför och under perioden förberedelserna för inflyttningen våren 2003. Samtidigt är det angeläget betraktar nyrekryteringen också öppning att främja att man som en rörlighet och vidareutveckling till uppgifter inom den befintliga nya organisationen och erbjuder de redan anställda största möjliga utrymme

för detta. insatser SESAM-karaktär avsnitt 3.2 har kommittén Fortsatta av bedömt utomordentligt väsentliga från såväl IT- som kompetenssom de måste finansieras uteslutande med utvecklingsperspektiv, även om Anställningar för detta ändamål bör emellertid som tidiegna medel. tidsbegränsade, då arbetsuppgifterna är att betrakta som gare vara Samtidigt kan de givetvis bredda underlaget för kommande projekt. en nyrekrytering i fastare former.

7 Ekonomi

7.1 Budget för 1999

den andra delrapporten i februari 1998 redovisade kommittén, delvis i I tabellarisk form med kommentarer, de ingående museernas kostnader och intäkter de budgeterats för 1998 och enligt i övrigt kända försom utsättningar rapport tab. 3-5, 46 ff. s. statliga kostnader över anslag summerades därvid, De tre museernas dispositioner med hänsyn till överföringen till före alla m.m., 50 mkr, hälften för Folkens museum-etnografiska och återca varav jämnt fördelat på de båda mindre Med stoden närmast museerna. utgångspunkt härifrån sammanställdes de ekonomiska ingångsvärdena statsmedel i den organisationen rapport tab. 6-8, 56 ff. av nya s. Finansieringen det kommunala Etnografiska museet i Göteborg av 1998 4,7 mkr i statliga anslagsmedel delvis reserverade består av ca 3,8 mkr i specialdestinerat årligt statsbidrag förutfrån 1997, varav ca medfölja in i den organisationen. Verksamhetsbidraget från sätts nya kommun på 5,9 mkr består 5,0 mkr i rent kommu- Göteborgs ca av ca 0,9 mkr i museets andel kommunens samlade nala medel samt ca av grundbidrag. Museet under 1998 sådana kostnader för det statliga tar deltagandet i nordiska museimässan jfr avsnitt 8.1 gemensamma inte kan täckas kommitténs medel. Detta förutsätts på m.m., som av lämpligt kunna regleras under 1999 inom ramen för den nya sätt myndigheten. Intäkterna i verksamheten därutöver ligger i samtliga museer på

nivån mellan 10 och 15 %. På den grund lagts har också slutförts diskussioner om översom gångsfrågoma med Statens konstmuseer t.o.m. 1998 huvudman för Östasiatiska museet, Statens historiska t.o.m. 1998 huvudman museer för och Riksantikvarieämbetet utför vissa

Medelhavsmuseet som

tjänster Medelhavsmuseet på bl.a. konserverings- och intendentursidan. Resultatet redovisas i ramöverenskommelser bil. 5-6, som i

första hand preciserar de tekniska omständigheterna kring övergången.

86 Ekonomi SOU 1998: 125

Den ekonomiska innebörden av dessa avtal är att resurser motsvarande sådana centrala myndighetsfunktioner, inte längre behöver som utföras, överförs till den myndigheten inom för regeringens nya ramen budgetprocess. Tillgångar, skulder, rättigheter och åtaganden, som sammanhänger med verksamheten, övertas. Vidare redovisas vilka tjänster som även fortsatt kan utföras mot ersättning, under alla förhållanden i utgångsläget. Omfattningen i längre perspektiv ett av samarbetet blir givetvis en fråga för berörda myndigheter att ta ställning till jfr avsnitt 3.3.1. Summan av allt detta sammanfattades i 2 tabell 8 till rapport en föreslagen anslagsram i 1998 års kostnadsnivå på 85,1 mkr. Därvid tillgodoräknades verksamhetsneutrala överföringar från Statens konstmuseer och Statens historiska på vardera 1,0 mkr, det museer ca nämnda särskilda statsbidraget till Etnografiska i Göteborg på museet närmare 4,0 mkr och den beslutade generella refonnramen på 29,0 mkr. En nivå på ca 85 mkr bör sålunda utgångspunkten för de tekniska vara dispositioner kan komma att ske i den slutliga budgetprocessen. som Därvid bör även tas ställning till de närmare 1,0 mkr generella av statliga medel jfr ovan, via Göteborgs kommuns interna fördelning som hittills gått vidare till Etnografiska museet. Även ett förslag till låneram det första året på 6,2 mkr lämnades. Detta bestod 4,2 mkr ett beräknat nuläge och 2,0 mkr av som som utökning för påbörjade IT-investeringar, behov i samband med etableringen av det centrala kansliet m.m. Detta underlag ingår komponent i regeringens reguljära som en budgetprocess för 1999. Till följd valet har emellertid budgetproav positionen senarelagts något och lämnas till riksdagen först i mitten av oktober 1998. Utöver denna redovisning det ekonomiska utgångsläget till ledav ning för beslutet myndighetens anslagsram konstaterade kommittén om i den andra rapporten att förhandlingarna med Göteborgs kommun då ännu inte slutförts och att därmed de definitiva ekonomiska effekterna av förstatligandet inte kunde överblickas. Det avtal tecksom numera nats jfr avsnitt 8.2 innebär att det kommunala verksamhetsbidraget till Etnografiska museet jfr ovan bortfaller i sin helhet. Detta måste betraktas som en varaktig underñnansiering i utgångsläget på totalt lägst ca 6 mkr, som måste täckas inom anslagsramen från 1999 och framåt. Vidare lämnade kommittén förslag i storleksordningen 13-14 mkr inom för det tillkommande Utöver kostnaderna ramen resursutrymmet. för det nya myndighetskansliet lyfte kommittén särskilt fram behoven för personalutveckling, IT-utveckling, marknadsföring-information samt förstärkt utställningsverksamhet. En fortsatt intemsatsning på egenfinansierade arbeten SESAM-karaktär engångsvis under något av

SOU 1998: 125 Ekonomi 87

eller några år framåt föreslogs också. Betydelsen tillräckliga medel av har betonats i andra sammanhang. för resor Dessa förslag till intern budgetdisposition år 1999 har inte kunnat utgå från detaljerade kostnadsberäkningar, men de enskilda punkterna bör betraktas markeringar och stark rekommendation från som som en kommittén till den tillträdande myndighetsledningen och styrelsen, som ytterst får för budgetering och prioritering inom anslagsatt svara ramen. Centrala ekonomiadministrativa uppgifter hos tidigare chefsmyndigheter upphör i huvudsak helt med årsskiftet 1998/99 i samförstånd med dessa. Det samlade uppdrag, kommittén valt att lämna till som Kammarkollegiet jfr avsnitt 7.4, omfattar sålunda motsvarande löpande uppgifter med omedelbar verkan fr.o.m. årsskiftet. Undantag är främst resultatredovisning och bokslut avseende 1998, som avlämnande myndigheter för, samt eventuellt under kortare tid vissa svarar begränsade uppgifter intendenturkaraktär. av Anslagssparande eller utnyttjad anslagskredit, i förekommande fall proportionella andelar härav inom för nuvarande myndigsom ramen heter, bör föras över in i den organisationen. Storleken härav kan nya inte fastställas innan bokslut för 1998 föreligger och torde därför få regleras i efterhand under 1999. Vad Folkens museum-etnograñska medföljer därutöver åtaavser gandet att praktiskt utarbeta årsredovisning för 1998 till den nya myndigheten, eftersom museet upphör myndighet. Dock förutsom egen den gamla styrelsen får särskilt mandat att besluta och sätts att om underteckna denna jfr avsnitt 7.4. Etnografiska museet i Göteborg ingår i kommunens kulturbokslut och årsredovisning för 1998. Även här sker nämndens samlade motsvarande överföring under l999 i enlighet med vad avtalet föreskriver ekonomisk reglering. om

7.2 Resursbehov efter 1999

7.2. 1 Utgångspunkter

Finansieringen år l999 och de närmaste åren därefter innebär i princip anslagsnivå bestående befintliga statliga medel till verksamen av heterna samt därutöver det beslutade reforrnutrymmet på 29 mkr före budgettekniska justeringar jfr ovan. I denna nivåhöjning skall enligt direktiven ha beaktats konsekvenserna första hand lokalinvesteav ringar och därav följande hyreskostnader, effekter upplåning för av inredning och utrustning samt kostnader för ny basutställning". I sina

88 Ekonomi SOU 1998: 125

förslag till totalfinansiering drifts- och av engångskostnader skall kommittén särskilt beakta förutsättningarna för

omfördelning inom den

samlade anslagsramen för museiområdet,

tilläggsfinansiering genom

institutioner, organisationer och näringsliv effekter samt av intäkts-

utveckling och samordningsåtgärder.

Numera kan konstateras att hyreskostnader och andra direkta driftskostnader relaterade till nybyggnaden i Göteborg i huvudsak inte kommer att falla ut före år 2003. Vissa kostnader för inredning, nya utställningar m.m. kan ligga något tidigare i oberoende processen, av anslagseller lånefinansiering, i huvudsak efter 2001. Övertagna men kommunala kostnader för Etnografiska förstatligandet museet genom tillkommer som nämnts däremot redan 1999.

Det framtidsperspektiv kommittén utgått från innebär som för 1999 i första hand överförande i teknisk mening oförändrad av en verksamhet in i den organisationen etablering nya samt av myndighetens centrala kansli. Under 1999 inleds utvecklingsprocess en med målet verksamhet i full skala år 2003, sedan även de lokalerna nya i Göteborg tagits i bruk. Perioden kommer innefatta gradvis att en utveckling av ändamålsenliga interna organisations- och arbetsformer, uppbyggnaden av ytterligare nätverk inom och utom landet, förberedelser för verksamhet

i nya lokalförhållanden, utveckling publikkontakter i delvis av annorlunda former samt utställnings- och programplanering en med nya inslag.

Kommittén har gjort bedömningen att detta relativt långa tidsperspektiv snarast är till fördel för balanserad uppbyggnad en av den

nya verksamheten och det förankrings- och förändringsarbete detta

kräver utåt och inåt. Samtidigt blir det svårare att ge en helhetsbild av den slutliga finansieringen. Redan på ett tidigt stadium lyfte kommittén

emellertid fram följande långsiktiga utgångspunkter för resursfördel-

ningen inom den myndigheten. nya

0 De höga kraven på nyorienterande, bred och ständigt aktuell verk-

samhet förutsätter att tillräckligt del en stor av resurserna är rörliga. Endast därigenom kan skapas sådan reell handlingsfrihet en att det blir möjligt att efter behov anlita extern kompetens, ligga i fron-

ten av den tekniska utvecklingen, snabbt knyta till aktuella förean teelser samt arbeta aktivt och på lång sikt med publika aktiviteter.

0 Av samma skäl måste lokalkostnaderna främst konsekvens - som av nybyggnaden i Göteborg också för befintliga men lokaler i Stockholm stå i rimlig proportion till - resurserna i stort.

SOU 1998: 125 Ekonomi 89

0 Alla möjligheter att samutnyttja tekniska och andra tjänster inom

eller utom organisationen skall tas till vara där detta kan visas vara

ekonomiskt rationellt såväl som försvarbart i övrigt.

Vidare är det mycket väsentligt att den tillgängliga anslagsramen

fram till 2002/2003 kan utnyttjas så flexibelt att den nya myndigheten får möjlighet att planera sitt uppbyggnadsarbete på ett tillräckligt långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Kommittén har uppfattat även regeringens inriktning så att systemet med anslagssparande i detta specifika fall skall få användas på det mest ändamålsenliga sättet och därmed i praktiken budgetspannet göras längre. Anslagsmedel bör också så långt

möjligt få användas till sådan anskaffning av utrustning, som norsom malt skall lånefinansieras anläggningstillgångar. Därmed minskas

som fortsättningsvis den årliga kostnadsbelastningen.

7.2.2 avseende 1999-2001

Bedömningar

Som framgått rapport 2 samt avsnitt 7.1 har kommittén rekommenderat att konkreta delvis temporära satsningar redan i utgångsläget

men görs på vissa nyckelområden. Den inledande profileringen kan i princip

riktningsgivare även för framtiden, även om tyngdpunkten ses som en kostnadsmässigt antagits ligga på de båda första årens uppbyggnadsperiod.

Inte minst har kommittén markerat vikten av att IT-satsningen genomförs snabbt och kraftfullt rapport 26 Den första etappen

s. år 1999 förutsätts närmast omfatta omedelbara administrativa behov. Den andra etappen år 2000, primärt utvecklad IT-använd-

som avser en ning i själva kämverksamheten, får sin naturliga tyngdpunkt vad gäller både utrustning och utbildning i de tre Stockholmsmuseema. Etnografiska museet i Göteborg ingår komponent i den förstärkta

som en museistrukturen där och berörs främst satsningar i en tredje etapp år

av 2002-2003 relaterade till nybyggnaden.

Mer preciserade kostnadsberäkningar förutsätter emellertid ett utrednings- och upphandlingsförfarande, antas bli påbörjat under

som 1999. Detta får stor betydelse för behovet låneram år 2000, på vilken

av punkt kommittén inte ansett sig kunna lämna ett tillräckligt väl underbyggt förslag.

Behovet att i den organisationen föra vidare pågående arbeten

nya

SESAM-karaktär avsnitt 3.2 har också betraktats som en delvis ITav relaterad fråga. Arbetet bör i detta fall med intern finansiering pågå i varje fall under ytterligare tvåårsperiod, det generellt och

en även om

90 Ekonomi SOU 1998: 125

med särskilda medel till och arkiv kommer avslutas museer att med utgången av 1998. Lansering den verksamheten i olika former av nya är ett område som kommer att kräva betydande insatser i både kreativitet och resurser under hela uppbyggnadsfasen. Även utställningssatsgemensamma ningar i Stockholm bör angelägna för den vara nya organisationens genomslag. Motsvarande utställningsplanering i Göteborg har snarare att utgå från förutsättningarna i den byggnaden och ligger därmed nya något längre fram i tiden. Tillräckliga för inom och landet måste dessutom resurser resor utom avsättas för att studera och få impulser motsvarande verksamhet - av på annat håll också för att öka kontakterna inom organisationen. men Mot detta måste intäktsutvecklingen och eventuella rationaliseringsvinster genom samordning tills vidare stå i huvudsak som öppna variabler. Det är emellertid särskilt viktigt att tidigt klarlägga den medfinansiering som kan påräknas för samarbetet med Göteborgs universitet och Museionprojektet jfr avsnitt 3.3.4. Inslag extern delfinansiering näringsliv, organisationer, av genom fondbidrag m.m. förutsätter, enligt kommitténs uppfattning, verkatt samheten först hunnit utveckla tillräckligt konkreta former och aktiviteter speciellt nyorienterande sådana för attraktiv för - - att vara sponsring eller motsvarande insatser utifrån. Denna situation föreligger inte redan innan den organisationen kommit igång, varför kommittén nya valt att inte redovisa några antaganden. För myndigheten det givetvis är väsentligt att etablera sådana kontakter redan under de första åren, så att perspektivet successivt kan göras tydligare inför beslut finansieom ringen på längre sikt, särskilt fr.o.m. år 2003. Vissa begränsningar ur finansieringssynpunkt ligger givetvis också i myndighetsformen. Detsamma gäller i princip möjligheterna att erhålla bidrag EUur fonder för särskilda satsningar i verksamheten. Kommittén konstaterar emellertid att det uppdrag ligger på Statens kulturråd, Riksantikvasom rieämbetet, Svenska filminstitutet och Riksarkivet att sammanställa och analysera EU-stödet på kulturområdet dels resulterat i skriften E U-stöd till svensk kultur Handbok och exempelsamling 1998, dels - under 1999 kan förväntas ge ytterligare kunskapsunderlag för analys en av vilka projekt motsv. skulle kunna finna finansiering denna som en väg. Vissa förutsättningar bör finnas inom för RAPHAELramen programmet samt det femte ramprogrammet för forskning och utveckling.

Omfattningen i stort extern delfinansiering i verksamheten,

av som med möjligt undantag för Museion knappast kan bli fortlöpande utan snarast projektanknuten, kan sålunda inte uppskattas med rimlig verklighetsförankring förrän längre fram under uppbyggnadsprocessen.

SOU 1998: 125 Ekonomi 91

I enlighet med direktiven har kommittén sammanfattningsvis begränsat sina bedömningar till perioden 1999-2001. Detta treårsperspektiv överensstämmer också, framgått, med den aktuella budget-

som horisonten i regeringskansliet. Följ ande antaganden har därvid gjorts.

Årshyra samt kapitalkostnader för utrustning m.m. avseende den 0

byggnaden i Göteborg tillkommer först efter prognosperioden, nya sannolikt 2003, samtidigt Etnografiska museets nuvarande

som lokaler och därmed förenade kostnader bortfaller.

Tillkommande kostnader för det centrala kansliet reduceras något 0 2003 att provisoriska lokaler kan avvecklas. I övrigt antas en

genom jämn fördelning över perioden.

Engångskostnader avseende bl.a. interna arbeten av SESAM- 0 karaktär utfaller 1999-2000.

Nyrekryteringsbehovet, bortsett från det centrala kansliet och per- 0

rekrytering chef för museet i Göteborg, bedöms bli förmanent av lagt i tiden med 1/3 1999-2001 och 2/3 därefter.

Kommitténs förslag till inledande och delvis temporära förstärk- 0 ningar i verksamheten bedöms bli förlagt i tiden till 1999-2001 med tyngdpunkten de båda första åren.

Övertagna kommunala kostnader för Etnografiska museet i Göte- 0 borg beräknas till lägst 6 mkr/år.

Några avvecklingskostnader lokaler eller personal i direkt sam- 0 av band med genomförandet den organisationen 1999 bedöms

av nya inte uppkomma.

Från dessa utgångspunkter beräknar kommittén att den tillkommande årliga på 29 mkr tas i anspråk med under år 1999 ca 22 mkr,

ramen år 2000 19 mkr och år 2001 16 mkr. Kommittén förutsätter att

ca ca återstående utrymme kan kvarstå ackumulerat anslagssparande för

som utnyttjande i den fortsatta uppbyggnadsprocessen. En beräkning behovet låneram efter 1999 förutsätter, som be-

av av tonats tidigare, att framför allt IT-processen kommer igång. Investeringar i den byggnaden bör, i den omfattning de påverkar låne-

nya

kunna överblickas i samband med att projekteringsfasen avsluramen, under år 2000. Lånebehovet i samband med utställningsverksamtas heten hänger i viss mån med i vilken omfattning och takt

samman

92 Ekonomi SOU 1998: 125

myndigheten väljer att förnya utställningama och profilera sig mellan permanenta utställningar, som kan motivera viss lånefinansiering, och tillfälliga. I det budgetunderlag, enligt förordningen myndigheters årssom om redovisning m.m. 1996:882 skall lämnas senast den 1 1999, förmars utsätts myndigheten i varje fall preliminärt utveckla dessa bedömningar inför i första hand år 2000.

7.3 och

Uppföljning utvärdering

7.3. 1

Utgångspunkter

Enligt direktiven skall kommittén även föreslå former för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Den praktiska möjligheten att göra detta torde ligga i att peka på sådana inslag i verksamheten kan som anses specifika och bör särskilt beaktas i samband med att verksamhetsmål, återrapporteringslcrav och särskilda uppdrag formuleras i regleringsbrevet för i första hand 1999. Former för långsiktig och jämförande utvärdering, går en som längre än så, kan däremot svårligen tas fram för denna verksamhet isolerat. Detta bör ses i sitt sammanhang med att sådana system vidareutvecklas för kulturarvsorienterad verksamhet i stort. Centrala utvärderande och/eller sammanställande uppdrag denna generella karaktär av läggs redan nu, engångsvis eller fortlöpande, på främst Statens mer kulturråd, ibland i samverkan med t.ex. Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet. Som aktuella exempel kan nämnas det regionala utfallet av verksamheten, inverkan Kulturhuvudstadsåret 1998, insatser för av barn och ungdom, insatser mångkulturell karaktär, samlingamas av tillgänglighet, samlingamas omfattning och innehåll inkl. frågor om magasinssituation, vård och digitalisering, SESAM-projektet, ITanvändningen, samarbete och EU-frågor inom kulturommuseernas rådet. Som ett resultat kulturpropositionen har Riksdagen vidare besluav tat om mål för nationell kulturpolitik prop. 1996/97:3, bet. en l996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129. Även tonvikten i praktiken förom delas något olika beroende på typen kulturverksamhet, har samtliga av statliga museer följande generella uppgifter:

0 att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, 0 att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande,

SOU 1998: 125 Ekonomi 93

att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och 0 därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, att kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och 0 ge obunden kraft i samhället, att bevara och bruka kulturarvet, 0 att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

Som övergripande mål för samtliga centralmuseer i regleringsbrevet för 1998 också: Målet för myndigheten är att bevara vårt kulanges Museet skall utveckla och förmedla kunskap och upplevelturarv. om kulturarvet och härigenom perspektiv på samhällsutveckser av ge lingen". Därutöver uppställs operativt inriktade generella mål och verkmer samhetsmål, de genomgående uppdelade i kategorierna bevasenare rande, förmedling och kunskapsuppbyggnad. Återrapportering skall normalt ske inom för den verksamhetsredovisning, som fogas till ramen den reguljära ekonomiska årsredovisningen. En avsikt med denna samlade målstruktur torde att underlätta vara jämförelse inom och mellan olika kulturområden. Den får därför förutsättas förbli relativt stabil över tid. Till sist läggs in ett antal preciserade uppdrag större aktualitetsav karaktär, vanligen skall avrapporteras till regeringen i särskild som ordning och vid viss tidpunkt. De riktas till eller flera enskilda mynen digheter i praktiken oftast frågor av generell karaktär. Ett men avser aktuellt exempel 1998 är samarbetet med skolor och andra utbild-

ningsinstitutioner.

7.3.2 Förslag till återrapportering i regleringsbrevet

Kommittén utgår från att denna generella målstruktur kommer att omfatta även den blivande museimyndigheten. Den beskrivande, ananya lyserande och/eller statistiska sakinfonnation, som begärs inom ramen för återrapporteringen, har grad relevans i detta fall för samma av som övriga centralmuseer. Detsamma gäller de tidigare nämnda uppdragen till Kulturrådet. Nedan lämnar kommittén förslag på områden eller frågeställningar, delvis kan överlappande här framstår särskilt verksom vara men som samhetsspecifika. I den mån de inte falla inom det allmänna ramanses verket, bör övervägas att på ett antal punkter begära en särskild återrapportering i regleringsbrevet. Det bör då i första hand gälla frågor där

94 Ekonomi SOU 1998: 125

behovet uppföljning och jämförelse är riktat inåt, dvs. i av snarast relation till egna förutsättningar och utgångspunkter. Resultat av samverkan med andra aktörer:

0 inom forskningsområdet t.ex. Göteborgs universitet/Museion,

Stockholms universitet

0 inom området skola och barn- och ungdomsverksamhet t.ex. kommunala huvudmän, projektverksamhet pedagogisk karaktär av 0 inom det mångkulturella området t.ex. Mångkulturellt Centrum, Forum för världskultur 0 i utställningsverksamheten t.ex. Riksutställningar, länsmuseema, specialmuseer som Kulturen i Lund mil., vetenskapscentra olika av slag 0 på det internationella fältet t.ex. experimentmuseer eller tematiskt närliggande museer, kontakter med berörda kulturområden

Resultat av målgruppsorienterat arbete:

invandrargmpper barn och ungdomar föreningsliv inom närliggande områden museet som publik mötesplats och upplåtelse lokaler för scen av egen verksamhet, sceniska aktiviteter, funktion debattforum som

Allmänna utvecklingsfrågor: 0 IT-uppbyggnad 0 interna arbeten av SESAM-karaktär 0 utställningsmediet i nya former t.ex. interaktiv metodik, virtuell exponering, hands-on, samarbete med aktiva konstnärer, annorlunda

temaval kunskapsförmedling

ansvarsmuseiuppgiften

Frågan uppställer sig alltid i vilken omfattning redovisning detta av slag kan formuleras i mätbara termer på ett sätt blir till verklig ledsom ning för kommande vägval. Kommittén har inte närmare gått in i den frågan men konstaterar att det viktiga momentet här är att, i takt med att verksamheten utvecklas, få kvalitativ bild i vilken omfattning de en av ambitioner legat till grund för den museiorganisationen bär. som nya Detta är en avgörande framtidsfråga för myndigheten kan även men bidra till den allmänna utvecklingen på området.

SOU 1998: 125 Ekonomi 95

7.4 Ekonomiadministrativa åtgärder

Som redan framgått avsnitt 3.3.1 har kommittén dragit slutsatsen att de ekonomi- och löneadministrativa uppgifterna för myndigheten formellt bör tas över fullt ut redan vid årsskiftet 1998/99. Samtidigt måste i praktiken räkna med att den centrala kanslifunktionen

man under uppbyggnad inte kan träda in omedelbart vid ingången av 1999. En praktisk övergångslösning måste därför etableras, som kan lösas av i den takt och i den omfattning som den nya myndighetsledningen bedömer lämplig.

Folkens museum-etnografiska, i dagsläget är en egen myndig-

som het, köper för sin del i likhet med Tekniska museet för närvarande lönehanteringsdelen från Statens Sjöhistoriska Statens Sjöhisto-

museer. riska har förklarat sig intresserat av att fortsätta detta uppdrags-

museer avtal och utvidga det till även de båda övriga i Stockholm.

museerna Dess lönekontor har därvid antagits kvar i Stockholm och inte

vara medfölja verksledningen till Karlskrona i enlighet med riksdagsbeslutet.

Förutsättningama för extern administrativ service till den nya myndigheten under kortare eller längre tid har i detta läge diskuterats med Kammarkollegiet. Därmed kan löpande redovisning och rådgiv-

avses ning, upprättande årsbokslut och årsredovisningens finansiella delar,

av delårsrapport, fakturahantering, reseräkningsgranskning, allmän löneadministrativ service För myndighet åtar man sig också att

m.m. en ny upprätta förslag till kontoplan och behövligt regelverk i övrigt. För närvarande Folkens museum-etnograñska och Östasiatiska museet via

är Statens konstmuseer anslutna till det äldre redovisningssystemet Cos-

Medelhavsmuseet via Statens historiska till det nyare

mos, museer

decentraliserade Agresso och Etnografiska museet i Göteborg och mer via kulturförvaltningen till det kommunala systemet Horisonten, också det i princip decentraliserat.

Med hänsyn till betydelsen så samlad och heltäckande lösning

av en

möjligt under övergångsfasen har kommittén valt att för myndigsom hetens räkning den 31 augusti teckna två uppdragsavtal med Kammarkollegiet omfattande perioden l september 1998-31 mars 1999. Det

ekonomiadministrativt samarbete och innefattar ekonomiena avser assistentuppdrag i den omfattning behövs, det andra löne-

som administrativ service. Båda är utformade enligt normal praxis för uppdrag hos Kammarkollegiet. Myndigheten, har att reglera

som kostnaderna för hela avtalsperioden, kan därefter avgöra när och hur uppdraget skall avvecklas. Möjligheten finns att även på längre sikt fortsätta att köpa vissa tjänster inom t.ex. lönehanteringsdelen, om det skulle visa sig ändamålsenligt.

96 Ekonomi SOU 1998: 125

Arbetet har i september 1998 påbörjats besök de olika genom arbetsplatserna och överläggningar med administrativt ansvariga för att ringa in uppgiften och börja lägga rutiner. Avtal tecknas med upp Ekonomistyrningsverket om anslutning i ingångsläget den 1 januari 1999 till endera av de statliga redovisningssystemen Cosmos eller Agresso. Kammarkollegiets insatser kommer att bli olika omfattande och utformas efter de skilda arbetsplatsernas aktuella förutsättningar. Kontakt har slutligen etablerats med Riksrevisionsverket i frågor som avser årsredovisning och revision i den utgående och den kommande organisationen. Kommittén utgår från att styrelsen för Folkens museum-etnograñska får sitt mandat förlängt för den specifika uppgiften att fatta beslut årsredovisningen för 1998 enligt verksförordom ningen 1995:1322 13 Den administrative chefen jfr avsnitt 4.3 kommer, tillträde i om någon form skulle bli aktuellt före årsskiftet, att komplettera sekretariatet. Kommitténs avslutande verkställighetsåtgärder i dessa och andra avseenden behandlas även i avsnitt 1.4.

8 Vissa

Övriga frågor

8.1 Deltagande vid nordiska museimässan i

Göteborg

Enligt direktiven hade kommittén uppgiften att undersöka förutsättningarna för en inledande manifestation redan under 1998. Tidigt bedömde kommittén att detta bäst skulle kunna ske deltagande i

genom nordiska museimässan i Göteborg den 22-25 oktober 1998. Ett framträdande deltagande i mässprogrammet ansågs ha förutsättningar att lyfta fram såväl de fyra ingående museerna som gemensamma idéer och ambitioner inför framtiden.

Kontakt med arrangören Bok Bibliotek AB togs redan under hösten 1997. Till planeringsarbetet knöts unders våren 1998 en arbetsgrupp med företrädare för samtliga konsult vad form-

museer, en avser givningen samt biträdande sekreteraren som sammanhållande. Vissa grundkostnader för deltagandet belastar kommitténs anslag, övriga kostnader den blivande myndighetens anslag ett speciellt

genom arrangemang jfr avsnitt 7.1.

Som tema för Världskulturmuseets monter har valts ansikte mot ansikte". Fyra pelare får var sin symboliserande utformning och bär upp ett tak, där ett förenklat bildspel visas och bilder från de olika museerna blandas med porträtt och situationsbilder från många länder. Montem utgör en mötesplats för besökarna, där de kan få muntlig och skriftlig information om den kommande verksamheten, arbetets gång från beslut till förverkligande och om de museer som ingår i myndigheten.

Medverkande från kulturarbetargnippen Commedia agerar i och kring montern, som bemannas med medarbetare från museerna samt, vid vissa tillfällen, ledamöter och experter från kommittén. I samarbete med kulturföreningen Oceanen framförs kortprogram med kulturinslag från olika delar världen på den närbelägna

av scenen.

4 18-5728

98 Vissa övriga frågor

Konferensprogrammet innehåller vidare tre inslag med anknytning till kommitténs uppdrag och världskulturidén. Ett av dessa Inför startskottet- ett världskulturmuseum z vardande har kommittén som arrangör i samarbete med Göteborgs universitet. Ett andra Världskulturvad är det arrangeras av DIK-förbundet i samarbete med kommittén. För ett tredje Världskultur eller värld med många kulturer

en svarar den internationella museiorganisationen ICOM.

8.2 med kommun

Förhandlingar Göteborgs

Enligt direktiven har kommittén haft uppdraget att enligt regeringens närmare riktlinjer förhandla med Göteborgs kommun. De frågor som omfattats uppdraget har i första hand varit följande:

av 0 Villkoren för förstatligandet av Etnografiska museet.

De Östasiatiska samlingarna vid Röhsska museet.

Frågor sammanhängande med förläggningen och uppförandet av

den nya byggnaden.

En formell förhandlingsframställning avgavs till kommunen den 30 december 1997, varefter förhandlingar påbörjades i februari 1998. Dessa bedrevs enligt kommitténs bemyndigande av ordföranden och avslutades preliminärt den 25 maj. Resultatet blev två avtal daterade den 23 juni l998bil. 7 berörande förstatligandet resp. överlåtelsen av tomtmark. Vad gäller Röhsska museet konstaterade parterna att något överförande av samlingar inte är aktuellt.

Avtalen underställdes därefter respektive huvudmän. Den lO september godkändes de av regeringen. Beslut i kommunfullmäktige i Göteborg planeras till den 15 oktober.

Sakinnehållet i de båda avtalen kan kort sammanfattas följande sätt: 0 Staten övertar från Göteborgs kommun det fortsatta driftsansvaret

för verksamheten vid Etnografiska museet.

0 Den nya myndigheten övertar tillgångar och skulder, hyresavtal och

andra åtaganden.

0 De anställda går automatiskt över till den nya myndigheten oför-

ändrade villkor, de inte motsätter sig detta.

Vissa övriga frågor 99

0 Kommunen biträder den nya myndigheten samt Arbetsgivarverket

och Kammarkollegiet med de uppgifter och handlingar som behövs för övertagandet.

0 Samlingarna överlämnas med vissa förbehåll.

0 Kommunen förbinder sig att i avröjt skick överlåta erforderlig

tomtmark för en ny museibyggnad vid Korsvägen och Södra vägen.

Överlåtelsen sker vederlagsfritt under förutsättning avtalad

0 av en

kostnadsram för kommunens utgifter i samband med tomtförvärvet m.m.

8.3 Beaktande av vissa direktiv

generella

Enligt direktiven skall kommittén i sitt arbete beakta regeringens generella direktiv att redovisa regionalpolitiska konsekvenser, jäm-

om ställdhetspolitiska aspekter och konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet samt vidare att pröva offentliga åtagan-

om den.

Vad gäller jämställdhetsfrågan konstaterar kommittén att ca 55 % av den personal går över till den nya organisationen är kvinnor. Av de

som fyra museicheferna är i dag tre män och kvinna. Ett regionalpolitiskt

en perspektiv ligger i det politiska beslutet som sådant men också i det såväl i direktiven kommittén betonade samarbetet med bl.a.

som av Riksutställningar och länsmuseema.

Kommittén utgår från att den myndigheten tillämpar även järn-

nya ställdhetspolitiska perspektiv i samband med nyrekrytering och eventuella organisatoriska åtgärder. Detta såväl som regionalpolitiska hänsyn i verksamheten följer även av verksförordningen 1995:1322 7 § fjärde stycket.

Kommittén har inte sett några förutsättningar att i sitt förbe-

annars redande organisationsarbete direkt påverka eller i övrigt närmare behandla sådana omständigheter som anges i de generella direktiven.

Det kan tilläggas att miljöaspekter och kretsloppsanpassning lyfts fram särskilt bland de tekniska krav, som ingår i programmet till arkitekttävlingen.

Bilaga 1 s. 101

Bilaga 1

Kommittédirektiv AW

för Dir.

Organisationskommitté etablering av

världskulturmuseum 199611 10

ett i Göteborg

Beslut vid regeringssammanträde den 12 december 1996.

Sammanfattning av uppdraget

En organisationskommitté tillkallas med uppgift att, under förutsättning av riksdagens beslut, förbereda och genomföra etableringen av ett världskulturmuseum i Göteborg. Detta skall skapa förutsättningar att utveckla nya verksamhetsforrner. Museets inriktning skall vara tvärvetenskaplig och arbetet bedrivas i nära kontakt med pågående forskning, särskilt den vid universiteten i Göteborg och Stockholm.

I den myndigheten skall ingå Folkens museum-etnografiska,

nya Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm. Betydande delar dessas samlingar och verksamhet skall dock finnas kvar där.

av Vidare skall ingå det Göteborgs kommun drivna Etnografiska

av museet, som samtidigt förs över till statligt huvudmannaskap. Myndigheten skall utgöra central- och och svara för den

ansvarsmuseum samlade ledningen av all verksamhet som berörs av förändringen.

Den myndigheten skall bildas den 1 januari 1999 och ha sitt säte

nya i Göteborg. Regeringens ambition är att nya lokaler där skall kunna tas i bruk före utgången år 1999.

Kommittén skall bl.a.

utveckla en grundläggande verksamhetsprofil för den nya myn-

digheten,

lämna underlag till budgetpropositionen för år 1999,

lämna preliminära anslagsberäkningar för åren 2000-2001,

lämna de förslag till finansiering som föranleds härav,

Bilaga 1 s. 102

102 Bilaga 1

utarbeta förslag till instruktion och organisation,

genomföra förhandlingar med Göteborgs kommun,

lösa lokalfrågoma i Göteborg i samarbete med Statens fastig-

hetsverk och Göteborgs kommun,

lösa kompetensförsörjning och bemanning i den nya organisatio-

nen i kontakt med de fackliga organisationerna,

lösa de problem av rättslig karaktär som kan uppstå, och

i övrigt lämna de förslag och vidta eller förbereda de verkställig-

hetsåtgärder som föranleds av uppdraget.

Kommittén skall bedriva sitt arbete i tre etapper och slutföra uppdraget senast den 31 december 1998.

Bakgrund

Regeringen har i propositionen om kulturpolitik prop. 1996/97:3, s. 142-143 föreslagit att ett nytt centralmuseum etableras i Göteborg. Avsikten är att ett mångkulturellt museum med tillgång till samlingar från hela världen skall bildas.

För att lägga grunden till det nya museet föreslår regeringen i propositionen att Etnografiska museet i Göteborg förs över till statligt huvudmannaskap fr.o.m. den 1 januari 1999. Regeringen föreslår vidare att detta museum organisatoriskt sammanförs med tre museer i Stockholm Folkens museum-etnografiska, Medelhavsmuseet och

- Östasiatiska museet till myndighet med säte i Göteborg. Därvid

- en skall även prövas de Östasiatiska samlingarna hos Röhsska museet i

om Göteborg kan föras över till det nya museet.

Med anledning regeringens proposition om kulturpolitik har bl.a.

av partimotioner Kr207 m, Kr283 c, Kr17 fp, Krl3 kd, Kr258

kd, Kr4 mp, Kr20 v väckts om förslaget till en samlad musei-

myndighet i Göteborg. Tanken att bygga upp ett mångkulturellt museum i Göteborg samt att inordna Etnografiska museet i Göteborg och ledningen för de berörda museerna i Stockholm i denna myndighet vinner gillande av flera partier. En omfattande flyttning verksamhet

av från Stockholm till Göteborg ifrågasätts dock. Skälen till detta är framför allt att en oro för att väl fungerande museiverksamhet skall slås sönder och förändringarna bli kostnadskrävande.

Regeringen anger i propositionen om kulturpolitik att det nya museet bör kunna etableras under år 1999. En organisationskommitté bör tillkallas för att ta fram det ytterligare underlag som behövs för regeringens och riksdagens ställningstaganden till den nya myndighetens uppdrag och organisation, lokalfrågor, budgetfrågor m.m. samt för att praktiskt förbereda förändringarna.

Bilaga 1 s. 103

Bilaga 1 103

Utgångspunkten

Det nya centralmuseet skall skapa förutsättningar för oprövade verksamhetsforrner. Verksamheten skall inriktas mot tvärvetenskapliga perspektiv i nära kontakt med pågående forskning, särskilt den vid universiteten i Göteborg och Stockholm

Ett aktivt publikarbete skall bedrivas i samverkan med skola, universitet, lärarutbildningar, kulturinstitutioner, bibliotek, hembygdsföreningar, ungdoms- och invandrarorganisationer samt andra folkrörelser. Museet skall vara en mötesplats och en arena för diskussion. Det mångkulturella samhällets kulturarv skall visas, tydliggöras och debatteras. Föremålen skall exponeras i en dynamisk miljö, som speglar framväxten olika kulturer, likheter och olikheter.

Myndigheten skall inom sitt område. Genom

vara ansvarsmuseum

och gränsöverskridande verksamhet kan denna uppgift vidareutny vecklas. Detta skall manifesteras ett vidsträckt samarbete, där

genom ett nationellt ansvarstagande kommer till konkreta uttryck. Det kan bl.a. handla att finna regionala perspektiv tillsammans med läns-

om nya museema. En ambition bör också vara att i aktivt samarbete med Riksutställningar ta fram vandringsutställningar.

Ny teknik skall användas i största möjliga utsträckning. Det gäller såväl i kommunikationen med andra kultur- och utbildningsinstitutioner

i den utställnings- och dokumentationsverksamheten. som egna

Den etnografiskt centrerade museiverksamheten kan spela en betydligt större roll än i dag när det gäller att främja kunskap och kontakter över kulturgränserna. De berörda har alla uppdrag

museerna och samlingar på skilda sätt inriktas mot olika utomsvenska

som kulturer. Genom sina samlingar och i sin verksamhet spänner de sammantagna över vetenskapliga discipliner som kultur- och socialantropologi, konstvetenskap, sinologi, arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, religionsvetenskap m.fl. Därmed skapas förutsättningar för ämnesöverskridanden och breddade perspektiv.

Göteborg lokaliseringsort för den nya myndigheten har flera

som fördelar som varit vägledande för regeringens ställningstagande. Regionen har lång tradition när det gäller såväl etnograñska sam-

en lingar samverkan mellan universitet och Vid Göteborgs

som museer. universitet finns väl etablerad forskning med inriktning mot kultur-

en vård och konservering, mångkulturella frågor, flyktingproblematik

Detta har skapat förutsättningar för tvärvetenskapliga centrumm.m. bildningar Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier, Centrum för

som Mellanöstemstudier, Iberoamerikanska institutet, Centrum för Kulturkontakt och Internationell Migration m.fl. Ett centrum för Afrikastudier är under etablering.

104 Bilaga I

Uppdraget

Kommitténs arbetet skall med hänsyn till beslutsprocess och genomförande bedrivas i tre etapper enligt följande.

Etapp 1

Kommittén skall ytterligare konkretisera den inriktning som regeringen har redovisat för det nya världskultunnuseet. Nya former för exponering av föremål, publikkontakter och andra aktiviteter skall här vara ett ledande inslag. Vidare skall belysas hur det nya museet kan samarbeta med andra kulturinstitutioner och publikintressen i och utanför Göteborg.

Det tvärvetenskapliga perspektivet och samarbetet med forskning och högre utbildning är avgörande för att museet skall kunna utföra sitt uppdrag och nå goda resultat. Kommittén skall kartlägga vilket samarbete som finns i dag inom de nännast berörda områdena och lämna de förslag som behövs för att utveckla denna del av verksamheten.

Att det nya Världskulturmuseet kan komma hela landet till godo är av stor betydelse. Ett viktigt led i kommitténs arbete blir därför att analysera vilka övriga kontaktpunkter i landet som kan behövas för att uppnå bästa möjliga nationella tillgänglighet. Kommittén skall särskilt bedöma hur samarbetet med länsmuseerna och Riksutställningar kan utvecklas.

Hur ny informationsteknik kan föra verksamheten framåt skall också studeras.

Utgångspunkten organisatoriskt skall vara att museet i Göteborg blir säte för den nya myndigheten, som skall utgöra central- och ansvarsmuseum och svara för ledningen av samtliga verksamheter som uppgår i denna.

Betydande delar av den berörda museiverksamhet som i dag finns i Stockholm skall, på grund av verksamhetsmässiga förutsättningar eller juridiska omständigheter, fortsatt vara kvar där. Kommittén skall utgå från en bevarad publik verksamhet i Stockholm, och avsikten är således inte att flytta de tre befintliga museerna till Göteborg. Kommittén skall utveckla hur samarbetet mellan museienhetema i Stockholm och Göteborg skall utformas, hur de kan samordna sin verksamhet samt hur museilokalema i Stockholm skall disponeras.

En principskiss över verksamhetsidén samt de allmänna grunderna för organisation och resursfördelning i myndigheten skall redovisas redan under den första etappen för att sedan ytterligare utvecklas i kommitténs slutrapport.

Bilaga 1 s. 108

Bilaga 1 105

Kommittén skall överväga inledande manifestation bör om en genomföras redan under år 1998, dvs. innan den myndigheten har nya etablerats. Förutsättningar och finansiering för detta skall redovisas. Regeringens ambition är att det museet skall kunna ta i bruk nya nya lokaler före utgången år 1999. Ett kostnadsberäknat preliminärt av lokalprogram skall därför redovisas i sådan tid att riksdagen kan fatta erforderligt beslut investeringen. När det gäller museibyggnaden i om Göteborg bör kommittén i första hand pröva möjligheten att använda och bygga lämpliga lokaler. Konsekvenser lokalprogrammet för om av den myndighetens anslagsram redovisas närmare i den andra nya etappen. En uppgift för kommittén är att i samråd med de berörda museerna hur dessa bör bedriva sitt arbete i de avseenden som påverkas av ange förberedelserna för bildandet den nya myndigheten. Det är mycket av angeläget att behovet information och klara förutsättningar för av arbete sätts i centrum under fram till år 1999. museernas processen Kommittén skall redovisa tidsplan för det fortsatta arbetet. en

Etapp 2

En central uppgift för kommittén är att praktiskt förbereda inrättandet den myndigheten att bl.a. utarbeta ett förslag till budget. av nya genom Under år 1998 bedöms inga förändringar behöva ske i anslagen för berörda befintliga myndigheter. Kommittén skall därför redovisa

förslag till ramanslag och låneram för år 1999 för den nya myn- digheten, preliminära anslagsberäkningar för år 2000 och år 2001, och förslag till medel engångskaraktär. - av Utgångspunkten är att samtliga kostnader för den nya myndigheten år 1999 skall finansieras inom de ekonomiska ramar för museerna som redovisas i budgetpropositionen för år 1997. I denna prop. l996/97:l, utgiftsområde 17, 61 har särskilt beräknats medel om 29 mkr för s. nyetableringen i Göteborg konsekvens i första hand lokalinsom av vesteringar och därav följande hyreskostnader, effekter av upplåning för inredning och utrustning samt kostnader för ny basutställning. För år 2000-2001 skall kommitténs förslag tills vidare utgå från ofören ändrad nivå jämfört med år 1999. Som underlag för bedömningen lokalkostnadema skall ett slutligt av förslag till samlad lokalförsörjningsplan för hela myndigheten redovisas. I planen skall ingå beräknad inflyttningstidpunkt i nya lokaler i Göteborg, eventuellt andra lokalförändringar, preliminära förslag till hyresavtal och beräknade helårseffekter jämfört med nuvarande lokal-

Bilaga 1 s. 109

106 Bilaga 1

kostnader. Kommittén skall verka för att lokaler eventuellt inte som behövs för den myndigheten snarast kan tas i anspråk för andra nya verksamheter samt föreslå finansiering eventuella avvecklingskostav nader. För att finansiera tillkommande verksamhet samt för att balansera kostnader för verksamhet ligger kvar i Stockholm får kommittén som även lämna förslag, förutsätter omfördelning inom den samlade som anslagsramen för museiområdet. Behov engångsvisa medel skall redovisas och förslag till finanav siering inom nämnda ekonomiska ramar lämnas. Vilken bedömning som kommittén gjort intäktsutveckling och av samordningseffekter skall också redovisas. Kommittén bör söka möjlig tilläggsfinansiering t.ex. institugenom tioner, organisationer och näringsliv för att därigenom kunna öka det ekonomiska utrymmet eller minska behovet finansiering av genom omfördelning. Riktlinjer skall redovisas för hur kompetensförsörjning och bemanning inom hela den myndigheten bör organiseras. Gällande arbetsnya rättsliga regler lagen om anställningsskydd 1982:80 6b § innebär att berörd personal har rätt att övergå till anställning i den myndignya heten. Från denna utgångspunkt skall kostnader för nyrekrytering och omfördelning av personal samt eventuell personalavveckling beräknas. Även dessa kostnader skall finansieras inom de ekonomiska ramar som anges ovan.

Etapp 3

Den principskiss till ny Verksamhetsinriktning, som redovisats av kommittén under första etappen, skall i slutrapporten vidareutvecklas till en mer genomarbetad framställning de bärande idéerna och forav merna för museets framtida verksamhet. Vidare skall preliminär en verksamhetsplan för de närmaste åren utformas. Kommittén skall också lägga fram förslag till former för uppföljning och utvärdering den av nya myndighetens verksamhet. Kommittén skall utarbeta förslag till instruktion och organisation för den nya myndigheten samt underlag till regleringsbrev för år 1999. Kommittén skall samlat redogöra för vilka avtal slutits eller som överlämnats till regeringens prövning avseende lokaler, personal och övriga delar av uppdraget samt vilka viktigare åtgärder därutöver som har vidtagits. Personal till den nya organisationen skall, i den omfattning beslut inte bör fattas av den myndigheten, ha rekryterats och avtal med nya

Bilaga 1 s. 110

Bilaga 1 107

berörda fackliga organisationer ha slutits senast den 30 september 1998.

Kommittén skall i övrigt lämna de förslag och vidta eller förbereda de verkställighetsâtgärder som föranleds av uppdraget.

Arbetets bedrivande

Kommittén skall ta del de internationella erfarenheter som finns när

av det gäller mångkulturella museer.

Arbetet skall bedrivas i kontakt med berörda myndigheter samt, så snart detta blir möjligt, med den museiledning som regeringen kommer att utse under år 1998.

Kommittén skall enligt regeringens närmare riktlinjer förhandla med Göteborgs kommun villkoren för att föra över Etnografiska museet

om i Göteborg till statligt huvudmannaskap samt att eventuellt föra över de Östasiatiska samlingarna vid Röhsska museet till den nya myndigheten.

Lokalfrågoma skall beredas i samråd med Statens fastighetsverk och Göteborgs kommun. En utgångspunkt skall därvid tas i det regeringen anfört i proposition 1996/97:3 om arkitektur och formgivning. För avtal om lokalförhyrning gäller regeringens prövning enligt förordningen 1993:528 statliga myndigheters lokalförsörjning.

Personalfrågoma skall beredas i samråd med Arbetsgivarverket och berörda fackliga organisationer.

Kommittén skall i sitt arbete beakta regeringens generella direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska

om aspekter 1994:124 och att redovisa konsekvenserna för brottslig-

om heten och det brottsförebyggande arbetet 1996:49.

Kommittén skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunk-

om ter samt genomföra förhandlingar i enlighet med lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet.

Redovisning av uppdraget

Etapp 1 skall redovisas senast den 31 mars 1997 vad avser tidsplan och de delar kräver riksdagsbeslut, i övrigt senast den 30 juni 1997.

som Etapp 2 skall redovisas senast den 31 januari 1998 och etapp 3 med kommitténs slutrapport senast den 15 oktober 1998.

Kommittén skall ha slutfört sitt arbete senast den 31 december 1998 och skall efter avgivande av slutrapporten endast fatta de verkställig-

Bilaga 1 s. 111

108 Bilaga 1

hetsbeslut inte lämpligen kan anstå till dess att den myndig-

som nya

heten trätt i funktion.

Kulturdepartementet

Bilaga 2 s. 109

Bilaga 2

Kort sammanfattning av den internationella

utvärderingen

Samtliga samlingar är stor internationell betydelse. De båda

museers av etnograñska kompletterar i huvudsak varandra. En viss

museerna överlappning finns dessutom mellan Folkens museum-etnografiska och Östasiatiska museet. De stora konserveringsbehoven kräver nya grepp fullföljande SESAM-arbeten, utnyttjande av Västsvensk Konser-

av vatorsateljé, förstärkning särskilt på papperssidan m.m.. Vidare bör eftersträvas systematisk förvärvs- och gallringspolicy i förening

en mer med fond för aktivare anskaffning föremål. Registreringen av

en av föremål bör över och i vissa fall säkras bättre.

ses

utställningarna är i huvudsak traditionellt upplagda,

De permanenta i något fall också med alltför knapp information om utställda föremål. Brister i design och dåligt utnyttjande IT i den publika verksamheten

av är på flera håll tydliga. En professionell designgrupp bör bildas till tjänst för samtliga Likaså bör särskilt de publika IT-funktio-

museer.

utvecklas Stående utrymmen för tillfälliga utställningar nema mer. krävs saknas till stor del. En policy bör formuleras vad gäller spe-

men cialutställningar, inte minst för att utveckla sponsringsmöjlighetema. Utlån föremål och utställningar nationellt och internationellt bör

av ägnas större uppmärksamhet.

Lokalerna i Stockholm är i huvudsak goda tar för stor del av

men

i anspråk. Brandsäkerheten i Östasiatiska museets lokaler resurserna bör förbättras. Man kan överväga att på sikt flytta Medelhavsmuseet till museiön Skeppsholmen. I Göteborg är lokalerna delvis undermåliga, speciellt vad gäller föremålsmagasinen. Detta måste snabbt åtgärdas, eftersom bortsett från de fysiska riskerna samlingarna även är

- mycket svårtillgängliga för både personal och forskare. För både Stockholm och Göteborg gäller att arkivens förvaring bör förbättras och säkerhetsfrågoma i stort över utomstående expert. Rent

ses av en generellt bör inriktningen att föremålen förvaras samlat hos varje

vara

och att extemdepåer i möjligaste mån undviks. museum

Inom personalen finns hög vetenskaplig kompetens, i Göteborg dock sjunkande avgångar inte kan kompenseras. Även

genom som

Bilaga 2 s. 110

110 Bilaga 2

publik verksamhet och publicering möter svårigheter där krym-

genom pande personalresurser. I Göteborg är personalsituationen på gränsen till att bli demoraliserande. Även på andra håll finns för litet under-

av visande personal, vilket gör att delar publikarbetet blir lidande

av ledningen bör belastas mindre detta. Personalens vetenskapliga

av arbete bör uppmuntras särskilda stipendiemöjligheter.

genom

Kontakterna med omvärlden varierar är genomgående goda

men den internationella nivån. Arbetet mot invandrargmppema imponerar men kan utvecklas ytterligare, även det är ett problem att flera de

om av största invandrarkulturema inte är representerade i samlingarna. Detta ökar i sin tur behovet av utställningssamarbete med dessa länder. En policy behöver utarbetas vad kontakterna med universiteten och

avser då inte minst Göteborgs universitet, markerat ett särskilt intresse.

som

Den samlade bedömningen är att de problem finns till stor del

som orsakas av brist på personal och i allmänhet. I särskilt hög grad

resurser gäller detta Göteborg. Vidare redovisar tre något varierade

man uppfattningar riksdagens gnindbeslut alltifrån att det museet

om - nya enbart borde ha omfattat de två etnografiska till att

museerna sammanläggningen kan ses som en professionell utmaning värd att pröva. Oavsett detta menar att ett genomförande bör ske gradvis. Fortsatt och

man tät information till personalen betraktas grundläggande.

som

lll

Bilaga 3

för om ett Världs-

Program arkitekttävling

kulturmuseum i Göteborg

Utdrag

1 Inbjudan

Statens fastighetsverk SFV inbjuder på uppdrag regeringen till en av allmän internationell arkitekttävling om en ny museibyggnad i Göteborg inom för det Världskulturmuseet. Inbjudan sker i samramen nya råd med Organisationskommittén för etablering ett Världskulturav museum samt med SAR:s tävlingsnämnd. Tävlingen sker i två etapper, där första steget är en idétävling om museets huvudsakliga disposition och dess inplacering på tomten vid Korsvägen. Andra steget är proj ekttävling, där författarna till de fören slag från steg 1 bedömts mest utvecklingsbara inbjuds att som vara ytterligare bearbeta sina skisser med ett kompletterat program. Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 och i proposition 1997/982117, Framtidsfonner handlingsprogram för arkitektur, form- givning och design, aviserat internationell arkitekttävling skall att en genomföras för projektet. Till tävlingens första steg har även särskilt inbjudits 5 internationellt erkända museiarkitekter.

2 Syfte

Avsikten är att vinnande förslag från steg 2 skall ligga till grund för fortsatt projektering, med SFV beställare, samt för slutlig bearbetsom kommunens detaljplanarbete. ning av De samlade erfarenheterna från steg l kommer att ingå som underlag för revidering och komplettering lokalprogram och tekniskt en av program före steg Tävlingsornrådet är beläget mellan Södra vägen och Lisebergs nöjespark, söder den tomt som anvisats för Projekt Korsvägen, nytt om

112 Bilaga 3

Vetenskapscentrum i Göteborg KVC. Syftet med placeringen de

av båda institutionerna vid Korsvägen har varit att skapa förutsätt-

nya ningar för en mycket god samverkan dem emellan samt med Göteborgs universitet GU.

3 Bakgrund till tävlingen

3.1 Världskulturmuseet myndigheten

3.2 Världskulturmuseet- det nya museet i Göteborg

4 Förutsättningar

4.1 Göteborg

Göteborg på Sveriges västkust vid Göta älvs mynning är landets nästs största stad och viktigaste hamn.

Stadsbilden är starkt bestämd topograñn, ett skärgårdslandskap

av där kuperat urberg skjuter i dagen mellan dalgångar med lerrnark.

upp Klimatet är efter svenska förhållanden milt kan påfrestande

men vara för byggnader luftens saltinnehåll och starka västliga vindar.

p. g.a.

Göteborg är centrum i det nya storlänet för västra Sverige, som bildades 1998. I regionen finns inom en timmas reseavstånd till centrum ca l miljon invånare och inom 3 timmars reseavstånd 2,3 miljoner invånare, varav drygt 200 000 barn i åldrarna 7-18 år. Regionen har årligen ca 1,5 miljoner gästnätter på hotell för besökande turister. Bland de permanenta turistmålen finns nöjesparken Liseberg, Sveriges största turistatttraktion med 3 miljoner besökare år. I Göteborg genomförs

per årligen flera stora sport- och kulturevenemang, bl.a. på Ullevi stadion, inomhusarenan Scandinavium och Svenska Mässan, alla belägna utefter det s.k. Evenemangsstråket längs Skånegatan. Göteborgs

museer, som är spridda över staden, hade 1996 663 000 besökare, 16 000

varav till Etnografiska museet.

Bilaga 3 113

4.2 Etnografiska museet

4.3 Göteborgs universitet-Museionproj ektet

4.4 Korsvägen Vetenskapscentrum

4.5 Tävlingsområdet

4.5.1 Samband med staden

Tävlingsområdet ligger vid Södra vägen söder om Korsvägen, som är

viktig knutpunkt i centrala Göteborg, en orienteringspunkt istadsen landsskapet och punkt mot vilken bil- och kollektivtrafik är riktad.

en Korsvägen ligger i sydöstra hörnet vad vanligen kallas centrala

av som Göteborg. Avståndet fågelvägen till Chalmers Tekniska Högskola, City och Ullevi kilometer.

är ca en

Korsvägen entrépunkt till Lisebergs nöjespark och till det stora

är en

och mässområdet ingår i Evenemangsstråket. Rollen evenemangs- som

entré förstärks ytterligare etableringen av Världskultursom genom museet och Vetenskapscentrum.

Väster Korsvägen, ovanför backen och den terrasserade parken,

om ligger universitetets humanistiska fakultet, universitetsbiblioteket och Musikhögskolan Artisten.

4.5.2 Samband med Korsvägen Vetenskapscentrum

Den byggnad planeras för KVC om tävlingsområdet är

nya som norr föremål pågående inbjuden arkitekttävling. Resultatet beräk-

för en nu

föreligga i september 1998 och kommer att då skyndsamt delges nas även de tävlande i museitävlingen.

För de båda projekten anordnas gemensam entréyta/entrétorg. En

en tillfart för transporter etc. till KVC:s källarplan skall anordnas via tävlingsområdet. Andra lösningar uppfyller krav på tillgäng-

som samma lighet och säkerhet får föreslås.

114 Bilaga 3

4.5.3 Samband med Liseberg

Tävlingsområdet gränsar till Liseberg. Huvuddelen nöjesparkens av attraktioner ligger avskilda från tävlingsområdet berget, dock genom står Lisebergstomet i omedelbar- anslutning till tävlingsområdet. Tornet

är ca 90 meter högt och vida omkring. Korsvägen Vetenskapssyns centrum kommer att ha direkt förbindelse med tornet och samutnyttja den filmsal och den enkla servering finns i dess bottenvåning. som Nöjesparken är inhägnad med ett högt staket, inom tävlingssom området kan ersättas avstängning i områdets gräns Liseav annan mot berg. Det är ett önskemål att museet får möjlighet till direktkontakt med

Lisebergsområdet, dels för att underlätta för publik att röra sig mellan attraktionema, dels för att museet skall kunna använda sig av grönområdet för utomhusaktiviteter. Det förutsätts att biljettfrågan kan lösas

gemensamt.

4.5. 4 Stadsbilden

Stadsbilden vid Korsvägen är mycket splittrad troligen ändå för men en alla göteborgare välkänd och tydlig del staden. Evenemangsstråket, av Mässan och Hotell Gothia fångar snabbt blicken. Lisebergstomet

dominerar alla synfält, flera breda gator går in och platsen. Korsut ur vägen upplevs trots detta som ett Framför allt när kommer rum. man söderifrån längs Södra vägen upplever tydligt kommer in i man att man Korsvägsrummet. Placering och gestaltning Världskulturmuseet påav verkar denna entréupplevelse och är således viktig del tävlingsen av uppgiften. Från Korsvägen söderut, längs Södra vägen, är de två gatusidoma

varandras absoluta motpoler: längs den västra sidan våningar höga sex mörka tegelhus och längs den östra sidan villaliknande byggnader bland träd och grönska med Lisebergs gröna berg i bakgrunden.

Denna gröna gatusida är ett positivt inslag i gatubilden, bör beaksom tas. Ur stadsbildssynpunkt är det således stort värde den av om nya byggnaden kan infogas i miljön så att den gröna karaktären kan be-

hållas i rimlig omfattning. En trädplantering skall finnas mot gatan längs hela tävlingsområdet och de träden bevaras uppvuxna i största möjliga utsträckning.

4.5.5 Nuvarande bebyggelse

Befintliga byggnader inom tävlingsområdet kommer rivas och att utgör inget hinder för tävlingen. Den s.k. Biskopsvillan, Södra vägen 50, omedelbart tävlingsområdet inom den planerade för norr om tomten

Bilaga 3 115

KVC kommer att flyttas till plats. Ett tänkt läge är tomten söder annan tävlingsområdet. Det står dock de tävlande fritt att föreslå en placeom ring inom tävlingsområdet, bedömer att byggnaden med fördel om man kan ingå i museianläggningen och brukas för museets eller den centrala myndighetens funktioner.

4.5.6 Kommunikationer och parkering

Ur trafiksynpunkt är Korsvägen viktig plats. Av tradition är bilen trafiken från östra Göteborg och från väg 40 riktad mot Korsvägen, platsen dagligen 50 000 bilar. I sin översiktsplanering passeras av ca strävar kommunen efter att biltrafiken på Södra vägen skall minska att lokal genomfartstrafik leds via väg E6, som går 500 meter genom bort och även har en avfart mot Korsvägen. Ett 20-tal buss- och spårvägslinjer sammanstrålar vid Korsvägen, hållplatsen har 14 000 och påstigande dygn. Som ett led i ca av- per den förestående satsningen på spårvägssystemet, det s.k. KRINGENprojektet", kommer hela trafikplatsen att byggas Hållplatsen utvidom. och får tredje hâllplatsläge, och Korsvägen blir ännu viktigare gas ett knutpunkt. Nya spårvägslänkar byggs dels i Skånegatan, dels i som bergtunnel till Chalmers huvudentré vid Aschebergsgatan via en tunnel från Södra vägen under Carlanderska sjukhemmet, söder om tävlings-

området. Vid ombyggnaden Korsvägen kommer särskild vikt att läggas vid av säkerheten för gående och cyklister. Mot gatan skall längs hela täv-

lingsområdet finnas gång- och cykelbana. En bil- och bussangöring, betjänar alla anläggningarna runt som Korsvägen, kommer att anordnas i hörnet mot Örgrytevägen. Parkeringsmöjlighetema i området är allmänt goda. Inom en radie på 700 meter finns ca 4 200 besöksplatser i parkeringsanläggningar. ca Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att Världskulturmuseet och Vetenskapscentrum inte motiverar någon utbyggnad parkeringsav nya anläggningar för publik. Inom tävlingsområdet ordnas endast parkering för verksamhetens behov: för museet beräknas ca 15 platser, egna 5 platser för besökare, främst handikappade. varav ca

4.5. 7 Mar/förhållanden

116 Bilaga 3

4.5.8 Befintlig vegetation

4.6 Tidsplan

Tävling steg l 8 juli-30 oktober 1998 Tävling steg 2 15 januari-l april 1999 Prisutdelning 18 maj 1999 Projektering juli 1999-oktober 2000 Byggproduktion september 2000-oktober 2002 Invigning maj 2003

4.7 Kostnadsram

I enlighet med regeringens förslag i 1997/98:l50 är den totala

prop. ramen för investeringskostnaden 200 000 000 SEK. Detta motsvarar enligt Fastighetsverkets bedömning styrkostnadsram för byggpro-

en duktionen inkl. grundläggning och installationer på 115 000 000

ca exkl. mervärdesskatt.

5 Tävlingsuppgiften

Första steget i tävlingen gäller museets huvudsakliga disposition och gestaltning samt inplacering på tomten, dvs. anpassning till stadsplan, stadsbild, terräng och angränsande grönområde. Uppgiften för hela tävlingen är att gestalta lever till högt ställda krav

ett museum som upp på skönhet, beständighet och funktion. Byggnaden skall inrymma och själv kunna bli en del av vårt nationella kulturarv, inte ett

men som monument välkomnande och lockande, ständigt levande

utan som en mötesplats. Verksamhet och arbetsformer inom museet skall kunna variera som en följd teknikens utveckling, skiftande värderingar i

av samhället osv., varvid lokalerna skall medföra så läsningar möj-

som ligt och underlätta förändringar, samtidigt besökarnas legitima

som behov kontinuitet och igenkännande tillgodoses.

Bilaga 3 117

5.1 Lokalprogram

Ändamålsenlig storlek för museet har bedömts ca 9 000 kvm vara lokalarea, motsvarande 11 000 kvm bruttoarea, som också ca en area legat till grund för den angivna kostnadsramen. Nedanstående areauppgifter skall preliminär fördelning denna till ledning ses som en av area, för de tävlande i steg Lokalprogrammet kommer att preciseras till steg 2 och revideras med hänsyn till erfarenheter från steg 1 och tävlingen om KVC vunna samt eventuellt lokaltillskott för Göteborgs universitet. En möjlighet skall redovisas att tomten ett framtida rymma lokaltillskott på 5 000-10 000 kvm bruttoarea. Det gäller eventuell en utökning mörka och ljusa lokaler för museet utställningar, magasin, av verkstäder m.m., i ingår även eventuellt lokaltillskott för men arean universitetet, kan gälla t.ex. utökning av hörsal med biutrymmen, som tillkommande seminarierum, studieplatser i anslutning till bibliotek och arbetsplatser i form redaktioner samt m.m. för studenter av pausrum och personal. Mötesrummet, Lilla torget, restaurang, butik, hörsal biutrymmen, publik verksamhet och bibliotek/infotek skall med kunna hållas för sig inkl. entré, kapprum, publika wc etc. öppna var oberoende av utställningama.

5.1.1 Publik service, entréfunktiøner ca 250 kvm

Huvudentré med vindfång, eventuell separat gruppentré, reception/kassa med interna arbetsplatser och personalutrymmen, kapprum, "ryggsäcksförvaring, publiktoaletter, skötplatser, sjukrum, rullstolsoch bamvagnsparkering dimensioneras för 500-1 000 personer m.m. samtidigt närvarande i museet.

5.1.2 Restaurang 250 kvm inkl. biutrymmen

Restaurangen skall utrustad både för caféservering och för fullvara ständig matlagning inom olika kulturers kök. Ca 100 platser i servering

med möjlighet att utvidga mot mötesrum m.m.

5.1.3 Butik 100 kvm inkl. biutrymmen

Placeras intill entré och reception bör kunna stängas från men av entrén. Kontorsarbetsplats och personalrum samordnas med reception

och/eller restaurang.

118 Bilaga 3

5.1.4 Mötesrum, publika verkstäder 800 m.m. ca kvm

I direkt anslutning till entrén, möjligt att avskärma visuellt och i men viss mån akustiskt, förläggs ett mötesrum- Lilla torget". Detta är avsett för introduktioner, samling och matsäcksätning även för men specialarrangemang för till 350 föredrag, diskussioner, fesupp personer ter, musik och dansuppträdanden samt för tillfälliga utställningar med relativt låga krav på säkerhet. Kanalisation för el, data, larm för anslutning av ev. montrar, skärmar osv.. Akustisk dämpning stor omsorg måste ägnas akustiken, skall kunna varieras för musik som resp. tal med utan ljudanläggning. Gärna möjlighet att öppna resp. mot uteplats. Ev. öppen spis, plats för stora världskartan och eventuellt storbildskärmar för uppkoppling mot andra delar världen. av Hörsal/ñlmsal skall ha min. 100 platser och enkel gärna möjscen, lighet att utöka rummet att öppna mot mötesrummet. genom Biutrymmen till mötesrum och härsal är apparatrum/kontrollrum för AV-utrustning, video, inspelning och sändning radio och TV, av loger/omklädningsrum, seminarierum, grupprum och förråd. Publikens verkstad, 1-2 rum för våta aktiviteter för barn och vuxna i anslutning till utställningama, skall även kunna användas som biutrymme till mötesrummet.

5.1.5 Bibliotek, arkiv, "infotek" 450 kvm

Biblioteket dimensioneras för boksamling på l 200 hm, en ca varav ca hälften kan förläggas till bokmagasin med tätpackningshyllor. Arkiv uppfyllande nonnala arkivkrav skall finnas för pappershandlingar och därtill särskilt klimatiserade bild- och negativarkiv samt arkiv för nya media. Övriga utrymmen är tidskriftsrum, datatenninaler och läsplatser för besökande, forskarsal, redaktion med arbetsplatser for doktorander och forskare, projektarbetsrum, föreningsrum, expedition och grupprum, arbetsrum, närförråd och kopiering.

5.1.6 Utställningslokaler ca 3 500 kvm inkl. studiemagasin

I synnerhet dessa lokaler skall uppfylla mycket högt ställda krav på flexibilitet. De skall erbjuda ett klimat- och säkerhetsskal tekniksamt försörjning för "scenografiska utställningar varierande storlek och av tid, också möjliggöra byggande pennenta i för men av mer rum rummet de delar av samlingarna räknas till skattema". Tak, väggar och som golv skall enkelt medge infästning utställningsarrangemang. Geneav

Bilaga 3 119

rell kanalisation med god kapacitet skall finnas för luft, el, data, larm, belysning och sprinkler som skall kunna till utställningama.

anpassas

I anslutning till mötesrummet Lilla torget och med mycket goda inlastningsmöjligheter skall finnas Stora torget på min.

ett rum l 000 kvm, fri rumshöjd min. 6 meter, avsett för tillfälliga utställningar med mycket höga krav på säkerhet och rumsklimat. Rummet skall också kunna användas samlingsrum för upp till ca 800 personer.

som Av övriga utställningsrum skall del kunna nyttjas till

en skattkammare och vissa delar till studiemagasin, dvs. tätare exponering föremål i låsbara med i princip arkivstandard, men öppna

av rum för publik. Övriga utrymmen indelas i brandceller på ca 500 kvm; vart

skall utrymningssynpunkt räknas samlingssal för 150 och ett ur som

Dessa utrymmen är avsedda för snabbt växlande utställpersoner. mer ningar med integrerade aktiviteter för barn och I varje rum skall

vuxna. ombyggnad utställningar kunna ske utan stora störningar i övriga

av utställningar. Fri rumshöjd min. 4 meter, öppningar i transportvägar min. 3x3 meter. Utställningsrummen kompletteras med fasta servicepunkter för mediaförsörjning, förråd, utställningsteknik, lokalvård etc.

5.1.7 Magasin ca 1 300 kvm

Klimatiserade för olika materialkategorier, i princip med arkiv-

rum standard, avsedda för långtidsförvaring i tätpackning av museiföremål. Nära inlastning, uppackning, registrering och konservering. I anslutning skall också finnas utrymme för visningsplats och arbetsplatser för gästforskare.

5.1.8 Föremålshantering, verkstäder 750 kvm, fri rumshöjd

m.m. ca

ca 4 meter

Museet kommer att arbeta mycket med in- och utlåning av föremål och hela utställningar. För detta krävs rymlig, säker inlastning med

en truckplats, plats för packning och emballage, registrering och sanering, samt ett korttidsmagasin med möjlighet till varierat rumsklimat. I anslutning till registrering skall finnas fotoateljé med mörkrum.

Konserveringsarbetet förutsätts även i fortsättningen ske till stor del utanför museet. I museet skall dock finnas mindre ateljé med venti-

en lerade arbetsplatser för jourarbeten" och eventuella demonstrationer för publik. Museet skall arbeta med snabbt växlande aktuella utställningar och experimenterande med utställningsteknik och behöver därför fullständig verkstad med snickeri, målarrum med sprutbox,

en metall- och elverkstäder, textateljé och monteringsateljé. Goda förråds-

120 Bilaga 3

utrymmen krävs, särskilt museet skall arbeta på ett miljövänligt som sätt med återbruk material av m.m. Ateljéer och verkstäder är permanenta arbetsplatser med krav på dagsljus och möjlighet till utblickar.

5.1.9 Kontor 800 kvm m.m. ca

Kontorsarbetsplatser för 40 årsarbetande, inkl. gästforskare och tillca fälliga arbetsplatser samt arbetsplatser för den centrala myndigheten. Flexibla lösningar eftersträvas avseende fördelning på konventionella kontor, storrum "redaktioner eller "ateljéer" kompletterade med tysta rum", mötes- och projektarbetsrum varierande storlek, vaktav mästeri, kopiering och närförråd.

5.1.10 Personalutrymmen, lokalvård ca J50 kvm

Byggnaden skall erbjuda god arbetsmiljö och personalekonoen vara misk, dvs. lokalemas utformning skall underlätta personalens arbete inkl. bevakning, lokalvård och fastighetsdrift och befrämja kontakterna inom personalen och med publiken. Personalutrymmen mat- och rökmm, vilorum med han- - pausrum, dikapptoalett, omklädningsrum med duschar samt personaltoaletterdimensioneras för ca 60 årsarbetsplatser med varierande könsfördelning. Lokalvård: alla utrymmen skall kunna nås med städvagn och städrum med tappställe finnas på varje nivå. Därtill kommer förråd, soprum även kylt och utrymmen för returhantering.

Summa programarea 8 350 kvm. ovan ca

Viss kommunikationsarea tillkommer. För driftutrymmen, fläktrum, hissar m.m. kan 800 kvm antas tillkomma. Teknikutrymmen placeca ras så att de är bekvämt åtkomliga för driftpersonal med minsta möjliga störningar för verksamheten.

5.2 Yttre anläggningar

Ett nära samband med naturen kännetecknar många de kulturyttav ringar museet skall förmedla kunskap vilket bör komma till uttryck om, i anläggningen.

Lokalerna skall kompletteras med uteplatser:

0 entréplats gemensam med KVC 0 gärna uteservering vid restaurang

Bilaga 3 121

yttre/inre gårdar eller takterrasser ca 2.000 kvm för aktiviteter i 0 publika verkstäder odlingar, eld, vatten, utblick från eller del av utställningar, skulpturgård, uteplats vid personalrum 0.d. museipark för "gröna aktiviteter och fasta utställningsföremål, 0 paviljonger 0.d. lastgård, låsbar och försedd med skänntak, eller del av lastgata 0

l 200 kvm med uppställningsplatser för tjänstefordon paketbil,

10 personbilar samt cyklar och 2-3 containers. Inlastning till ca skall vid enstaka tillfällen kunna ske med 18-meters lastbil, museet släp eller semitrailer.

5.3 Tekniska krav

De tekniska kraven blir aktuella främst i tävlingens andra steg, men kan också avgörande betydelse för idélösningen. vara av Genom lämpliga byggnadstekniska lösningar t.ex. material i skall förutsättningar skapas för långsamma svängningar i

stomme

rumsklimatet, låg energiförbrukning och god säkerhet, samtidigt som behovet komplicerad teknisk utrustning minimeras. Genom en väl av utformad och dimensionerad kanalisation skall lokalerna vara anpassade till och i framtiden ytterligare utvecklad teknik för mediaförny sörjning, information, utställningseffekter, bevakning m.m. utan att tekniken i sig blir ett dominerande inslag i miljön.

5.3.1 Miljö kretsloppsanpassning -

Byggnaden skall föredömlig med hänsyn till miljö och hushållning vara såväl i byggskedet vid drift och vid eventuell med naturresurser, som framtida demontering. Material innehållande ämnen kan skada miljön på kort eller som lång sikt skall föras in, förnyelsebara material förordas före ändliga försiktighetsprincipen skall råda. Metoder, produkter och naturresurser, material skall beprövade och driftsäkra, livscykelkostnader skall vara beaktas. Lokalerna skall i driftskedet underlätta museets miljöarbete, t.ex. âterbruk, källsortering avfall och sparsamhet med vatten och energi. av Liksom för KVC:s nybyggnad skall det en målsättning för museet vara all energi krävs för byggnadens drift så långt som möjligt att som fångas och omvandlas inom tomtgränsen. Husets utformning och konstruktion bör till att minska behovet producerad energi för anpassas av såväl kyla som värme. Dagsljus skall prioriteras före elektrisk belysning. Se dock punkt

5.3.6.

Bilaga 3 s. 1

122 Bilaga 3

Befintliga naturvärden skall tas till och helst berikas. Mänvara niskor och natur i hus och på tomt skall i möjligaste mån skyddas från buller och emissioner från trafiken och även från lastgatan. Dagvatten tas om hand lokalt och användningsmöjligheter anvisas.

5.3.2 Tillgänglighet

Lokalerna skall vara lätta att bruka och orientera sig i för besökare av alla åldrar och med olika kulturell och social bakgrund. Alla lokaler med undantag av driftutrymmen skall uppfylla högt ställda krav på bamsäkerhet och tillgänglighet för handikappade. Därutöver skall särskild omsorg läggas på planlösningar och detaljer i de publika lokalerna för att underlätta besök på hand för publik i alla åldrar och skapa egen förutsättningar för rika upplevelser, även för med olika sorters personer fysiska, psykiska och sociala handikapp.

5.3.3 Klimat

Byggnaden skall erbjuda ett bra klimat och varaktigt god luftkvalitet för människor och museiföremål. Temperatur, luftfuktighet och luftrenhet i utställningar, studiemagasin, magasin och arkiv i möjligaste anpassas mån till samlingarna. Klimatkrav kommer att preciseras inför steg 2 av tävlingen.

5.3.4 Säkerhet

Byggnaden skall erbjuda god säkerhet mot brand enligt brandmyndighetemas krav. Sprinkler och automatiskt brandlarm installeras i hela byggnaden. I lokaler med museiföremål eller annat värdefullt, fuktkänsligt material skall sprinkler torrörstyp med tvåstegsutlösvara av ning. För säkerhet mot inbrott och skadegörelse delas lokalerna in i olika säkerhetszoner. Ett särskilt säkerhetsprogram upprättas inför steg 2 av tävlingen. Mötesrummet Lilla torget, restaurang, hörsal med biutrymmen, publik verkstad och bibliotek/infotek skall kunna hållas för öppna var sig tillsammans med entréhall, kapprum och publiktoaletter oberoende av utställningama. In- och utlastning skall kunna ske på låsbar en gård under skärmtak alt. i lastfar.

Bilaga 3 s. 2

Bilaga 3 123

5.3.5 Ljud

Museet skall erbjuda lokaler för livliga aktiviteter men också för koncentrerade studier och rofylld eftertanke. Planlösning, rumsutforrnning, materialval, ljudisolering och ljuddämpning skall medverka till att akustiska störningar mellan olika aktiviteter och besökargrupper mini-

och att ljudklimatet i enskilda rum får lämplig karaktär. meras

5.3.6 Ljus

Planlösning, belysning, materialval och färgsättning skall bidra till en behaglig, funktionell och energieffektiv ljusmiljö. Möjligheten att ta tillvara dagsljus skall utnyttjas så långt det är möjligt och lämpligt med hänsyn till samlingarna. I utställningsrum skall det möjligt att

vara avskärma dagsljuset ner till belysningsstyrka på max. 50 lux men

en också att skapa vackra utblickar och dagsljuskontakt. UV-strålning skall elimineras i alla där museiföremål förvaras eller hanteras.

rum

6 Tävlingstekniska bestämmelser

Bilaga 3 s. 2

6.1 Tävlingsform

6.2 Deltagarrätt

6.3 Tävlingsfunktionär

Bilaga 3 s. 3

124 Bilaga 3

6.4 Jury, sakkunniga

Christer Wadelius Juryns ordförande. Generaldirektör för Statens fastighetsverk, arkitekt SAR Christina Rogestam Ordförande för organisationskommittén, verkst. direktör i Akademiska Hus AB Annika Nilsson Ledamot av organisationskommittén, riksdagsledamot Kjell-Ove Eskilsson Stadsbyggnadsdirektör i Göteborg, arkitekt SAR Enligt senare besked Representant för Korsvägen Vetenskapscentrum Peter Jakobson Statens fastighetsverk, fastighetschef i Göteborg, arkitekt Peter Ohrstedt Statens fastighetsverk, chef för byggprojektgruppen, arkitekt SAR Per Kåks Museichef, Folkens museum-etnografiska, ordförande i ICME Kaarin Taipale Arkitekt SAFA. Vice Stadsarkitekt i Helsingfors, f.d. chefredaktör för Arkkitehti/Arkitekten Per Hederus Arkitekt SAR, utsedd SAR av Sture Koinberg Arkitekt LAR, utsedd LAR av

Juryns sekreterare är arkitekt SAR Cajsa Rydén, Statens fastighetsverk. Juryn har rätt att vid behov adjungera sakkunniga till sig. Så snart chefen för den myndigheten Världskulturmuseet utsetts kommer nya hon/han att adjungeras till juryn.

6.5 Programhandlingar

6.6 Utlämnande av programhandlingar

6.7 Tävlingsfrågor

Bilaga 3 s. 4

Bilaga 3 125

6.8 Tävlingshandlingar

6.9 Inlämning

6.10 Ansvar, försäkring

6.11 Bedömning

Bedömningen steg 1 beräknas avslutad den 18 december 1998

av vara och bedömningen av steg 2 den 18 maj 1999.

Resultatet kommer att meddelas pristagarna personligen samt

TT, riks- och lokaltidningar. genom

Tävlingsjuryns utlåtande kommer att översändas till samtliga tävlande senast tre veckor efter det att tävlingens resultat offentliggjorts.

6.12 Priser och inköp

6.13 Utställning och publicering

Tävlingsförslagen kommer under bedömningstiden i såväl steg 1 som steg 2 att ställas ut arrangörens försorg.

genom

Arrangören och SAR äger rätt att publicera förslagen. A11 publicering efter anonymitetens brytande kommer att ske med angivande av förslagsställarens namn, innan dess används förslagens motto.

Tävlingen kommer att dokumenteras i SAR:s publikation "Arkitekturtävlingar.

6.14 Återsändning av tävlingshandlingar

6.15 Ägande och nyttjanderätt

Bilaga 3 s. 5

126 Bilaga 3

6.16 Uppdrag efter tävlingen

Avsikten är att upphovsmannen till det förslag rekommenderats som av juryn skall bli arkitekt för byggnaden. Uppdraget enligt gällande avser beslut utarbetande byggnadsprogram kommer, under förutsättav men ning att regeringen beslutar genomförande projektet, att utökas om av till att gälla även utförandet fullständiga arkitekthandlingar. av Det fortsatta uppdraget kommer även att innefatta för kostansvar nadsstyrning mot angiven totalram. Om upphovsmannen inte har erforderliga att handha resurser uppdraget, lämnas det till honom i samarbete med fackman annan som arrangören kan godkänna. Det fortsatta uppdraget kräver erfarenhet bygghandlingsprojekteav ring i Sverige. Om upphovsmannen inte har denna erfarenhet eller har verksamhet i Sverige, kommer uppdraget att lämnas till honom tillsammans med en svensk fackman, utses arrangören i samråd som av med upphovsmannen.

6.17 Tävlingsprogrammets godkännande

Detta program är upprättat i enlighet med Regler för tävlingar inom arkitekternas, ingenjöremas och konstnäremas verksamhetsfált. Programmet är godkänt juryns ledamöter, vilka för tävlingens av ansvarar genomförande. Ur tävlingsteknisk synpunkt är programmet granskat och godkänt för de tävlande Svenska Arkitektemas Riksförbund av genom dess tävlingsnämnd och tävlingssekreterare Thomas Nordberg.

Bilaga 3 s. 6

Bilaga 3 127

Underbilaga 3:1

Karta över tävlingsområdet

programskriñ, sid. 10

VÅR

Tävlingsomrâde CompetitionSite

Fotgangarytaochparkanlaggnmg Pedcszrmxzandnpcn:pucc;nu 2Gangstrákochbussangorxng Sltjühük.mdbu parksng Muselpark .Iucunvpark

Bilaga 3 s. 7

128 Bilaga 3

Underbilaga 3:2

Programhandlingar, bilaga 1

UPPLE VELSE, DELAK T I GHE T OCH INSIK T

EN SKISS TILL VERKSAMHE T SIDE

Sammanfattning

Under arbetsnamnet Världskulturmuseet, i det följande den

som avser nya museimyndigheten i dess helhet, skall skapas något nytt, något som ännu inte existerar. Museet skall skildra och förklara likt och olikt i tänkesätt och livsvillkor men också kulturella förändringsprocessen

Allmän inriktning

Museet verkar som ett kunskaps- och resurscentrum med människan och alla hennes yttringar i centrum. Det presenterar det mångkulturella samhällets kulturarv från skilda utgångspunkter och belyser sambanden i tiden och rummet. Genom att utgå från människans skapande förmåga inspirerar museet till upplevelser och kreativitet. Som öppen mötesplats för intressen representerande olika kulturer verkar museet för att överbrygga generations-, kultur- och kunskapsgränser och skapar ett forum för debatt kring kultunnöten och människans villkor.

Museet har ett både nationellt och internationellt ansvar. Det samarbetar med museer, utställningsorganisationer och andra intressenter regionalt, nationellt och internationellt. Aktiv samverkan med universitet och högskolor bidrar till produktion och förmedling kunskap

av ny men lägger samtidigt en fastare grund för samarbetet med skola och folkbildning. Den tekniken med alla dess möjligheter byggs in i

nya verksamheten i kunskapsuppbyggande och pedagogiskt syfte men

också som medel för bredast möjliga kommunikation med omvärlden.

Nya vägar att berika och bruka kulturarven

Samlingarna i både Stockholm och Göteborg är av internationell betydelse. För att hålla dem levande genomförs fortsatt insamling och registrering med ledning väl formulerad strategi inriktad mot att i

av en dialog med brukarna bredda dokumentationen dagens mång-

även av kulturella samhälle. Nya sätt att tillgängliggöra denna kunskap och

Bilaga 3 s. 8

Bilaga 3 129

närma föremålen till publiken kan även öka museets förmåga att attrahera kategorier brukare.

nya av

Utöver samverkan med länsmuseema och Riksutställningar söks samarbetspartners bland brukargrupper, på villkor kan med-

som egna verka i eller genomföra programaktiviteter, utställningar och konstnärliga gestaltningar. Inom ramen för en flexibel programplanering förmår museet snabbt fånga aktualiteter i dagens samhälle. Att lyfta fram

upp bakgrund och sammanhang ger inte minst ungdomar större förutsättningar att engageras och ta aktiv del.

Den yttre miljön är viktig för upplevelsen. Lokala förutsättningar utvecklas så långt möjligt för att skapa ändamålsenliga miljöer för

som aktiviteter såväl inomhus som utomhus.

I frontlinjen med användning av ny teknik

En bred satsning på nyaste IT-teknik för registrering, presentation och kommunikation skapar bästa möjliga förutsättningar för såväl inre verksamhet som nationella och internationella kontakter. Museet kan utvecklas till navet i ett nätverk för verksamheter och samlingar ute i landet av motsvarande karaktär till nytta för konkret samarbete och långsiktig planering.

Ett viktigt mål är samlingamas totala digitalisering och tillgänglighet för alla slag av ändamål och brukare, vilket ligger i linje med museets grundläggande kulturpolitiska uppdrag. En förbättrad IT-struktur ger även nya utgångspunkter för t ex medverkan i forskningsprojekt och distansundervisning, etablering av nya former att förbereda gruppbesök samt interaktiva komplement till utställningar.

Kulturell mångfald i en globaliserad värld

Museet skildrar likt och olikt i tänkesätt och livsvillkor såväl som kulturella förändringsprocesser förr och nu. Ett bredare perspektiv anläggs på nutiden och olika kulturyttringar inom vårt lands gränser, och

uppgiften blir att ge historisk relief dessa företeelser i dag- såväl kulturella säruttryck som vilja till samspel och integration.

Genom att bygga vidare på människors bakgrund och kultu-

egen rella identitet kan museet synliggöra hur kulturmönster och konstnärliga uttryckssätt flätas över tiden och rummet. Erfarenheter

samman av uppväxt, arbete, studier eller rekreation i andra kulturmiljöer tas till vara, dokumenteras och utnyttjas i programverksamheten.

5 18-5728

Bilaga 3 s. 9

130 Bilaga 3

Barn och ungdom i fokus

Att förmedla upplevelser som når över generationsgränsema är ett verksamt sätt att möta särskilt barns och ungdomars behov. Museet måste tidigt förankras hos dem som en levande mötesplats, präglad av Växelspelet mellan referenser och helt erfarenheter. Barns och

egna nya ungdomars nyfikenhet, kreativitet och behov av aktiva uttrycksformer tas tillvara i verkstäder, mediarum, dramagrupper m m, varvid teoretiska och praktiska inslag samverkar.

Med utnyttjande såväl beprövade som nyorienterande metoder

av finner museet former för arbete med barn och vuxna tillsammans, inom och utom skolans Verksamheten utformas genomgående så att den

ram. blir attraktion även för föräldrar och andra vuxna.

Samverkan med högre utbildning och forskning

Nära samarbete mellan och universitet/högskola ökar utrym-

museum met för tvärvetenskapliga forskningsprojekt, framtagande av ny kunskap och pedagogisk metodutveckling. Museet tillförs på detta sätt effektivare redskap att snabbt identifiera och tolka förändringar i omvärlden liksom att bredda kontaktnät och forskningsproñl. Universitetet får museet möjlighet att pröva nya former för undervisning,

genom forskning och redovisning i syfte att föra ut kunskap i samhället inom ramen för den s k tredje uppgiften.

Förutsättningar kan skapas att utveckla ett nutida Museion med en aktiv växelverkan mellan vetenskap, konst, bibliotek och

museum, handens arbete. Ett sådant samarbete måste utformas från ett vidare perspektiv än traditionellt museiorienterade ämnesområden. Lärandet bör den fasta punkt kring vilken museum och universitet möts och

vara utvecklar konkreta Samarbetsprogram.

Bilaga 4 s. 131

Bilaga 4

Skrivelser till personalen om

anställning vid myndigheten

KOMMITTEN FÖR ETT 199343433 VÃRLDSKULTURMUSEUM Ku 1996:07

Till

Anställning vid Världskulturmuseet

Riksdagenhar den 19 december1996beslutatattFalkens museum-etnografskaskall ingå i en nybildad museimyndighet med arbetsnamnetVärldskulturmuseet den 1januari 1999 0 m prop 1996/97:3. För att förberedaden nya myndighetenhar regeringen särskild utsett en organisationskommitté dir 1996:110, som myndighetens vägnar har att träffa avtal, sammanställaunderlagför personalplaneringenm m.

Enligt 6 b § första stycket i lagen 1982:80 om anställningsskydd LAS gäller att, vid övergångav enverksamhet ñån enarbetsgivaretill en annan,rättigheter och skyldigheter grund av anställningsavtalenoch anställningsförhållandenaövergår den arbetsgivaren. nya Detta innebärattDin anställning hosmyndighetenFolkens museum-emograñska den l o m januari 1999 övergår till anställning hos myndigheten Världskulturmuseetmedplacering tills vidare vid enhetenFolkens museum-etnograñska.Anställningen avsersammaarbetsuppgifter, sysselsättningsgradoch månadslönsom gäller den 31 december 1998 i Din anställning hos myndigheten Folkens museum-emograñska.

Enligt paragrafens ñärde stycke skall anställningsavtalet och anställningsförhållandet inte övergå till enny arbetsgivare,om arbetstagarenmotsättersig detta. Om Dig Du motsätter att så sker, skall Du meddela detta skriftligt -till kommittén adress: Kommittén för ett världskulturmuseum, Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm senastmåndagen den 4 maj 1998. Om Du inte vill att Din anställning skall över till Världskulturmuseet kommer Du sannolikt att bli uppsagd grund av arbetsbrist; eñersom myndigheten Folkens museumetnograñskaupphör somarbetsgivare.

Har Du några frågor med anledningavdennainformation kan Du vända Dig till kommitténs sekreterareLeif Gidlöf tel 08-40523 92,fax 08-20 15 64 eller Din arbetstagarorganisation.

Kommittén hälsarDig välkommen Världskulturmuseetsvägnar

Christina Rogestam ordförande /L Gidlöf

Bilaga 4 s. 132

132 Bilaga 4

KOMMITTEN FÖR ETT 1998-03-03 VÃRLDSKULTURMUSEUM

Ku 1996:07

Till

Anställning Världskulturmuseet

Riksdagen har den 19 december 1996 beslutat att Medelhavsmuseet inom myndigheten Statens historiska museer skall ingå i en nybildad museimyndighet med arbetsnamnet Världskulturmuseet o m den l januari 1999 prop 1996/97:3. För att förbereda den nya myndigheten har regeringenutsett en särskild organisationskommitté dir 1996:110, på som myndighetensvägnarhar att träffa avtal, sammanställaunderlagför personalplaneringenm m.

Enligt 6 b § första stycket i lagen 1982280 om anställningsskydd LAS gäller att, vid övergångav en verksamhetfrån en arbetsgivaretill rättigheter och skyldigheter på en annan, grundav anställningsavtalenoch anställningsfcirhållandenaövergår på den arbetsgivaren. nya Detta innebär att Din anställning hos myndigheten Statens historiska museer o m den 1 januari 1999 övergår till anställning hos myndigheten Världskulturmuseet med placering tills vidare vid enheten Medelhavsmuseet. Anställningen arbetsuppgifter, avser samma sysselsättningsgradoch månadslönsom gäller den 31 december 1998 i Din anställning hos myndigheten Statenshistoriska museer.

Enligt paragrafens fjärde stycke skall anställningsavtalet och anställningsfcirhållandet inte övergå till en ny arbetsgivare, arbetstagaren om motsätter sig detta. Om Du motsätterDig att så sker, skall Du meddela detta skriñligt till kommittén adress: Kommittén för ett världskulturmuseum, Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm senast-måndagen den 4 maj 1998. Om Du inte vill att Din anställningskall till över Världskulturmuseet kan Du komma attbli uppsagdpå grundavarbetsbristvid Statenshistoriska museer.

Har Du några frågor med anledning dennainformation kan av Du vända Dig till kommitténs sekreterareLeif Gidlöf tel 08-405 23 92, fax 08-20 15 64 eller Din arbetstagarorgai-lisation.

Kommittén hälsarDig välkommen på Världskulturmuseetsvägnar

Christina Rogestarn ordförande I

/Leif Gidlöf

Bilaga 4 s. 133

Bilaga 4 133

KOMMITTEN FÖR ETT 1998-03-03 VÄRLDSKULTURMUSEUM Ku 1996:07

Till

Anställning vid världskulturmuseet

Riksdagen har den 19 december 1996 beslutat att Östasiatiska museet inom myndigheten Statens konstmuseer skall ingå i en nybildad museimyndighet med arbetsnamnet Världskulturmuseet o m den l januari 1999prop 1996/97:3. För att förbereda dennya myndigheten har regeringen utsett en särskild organisationskommitté dir 1996:110, som myndighetensvägnarhar att träffa avtal,sammanställaunderlag for personalplaneringen

m m.

Enligt 6 b § första stycket i lagen l982:80 om anställningsskydd LAS gäller att, vid övergång av enverksamhet från enarbetsgivaretill en annan,rättigheter och skyldigheter grund av anställningsavtalenoch anställningsförhållandenaövergår dennya arbetsgivaren. Detta innebäratt Din anställning hos myndigheten Statenskonstmuseer o m den l januari 1999övergår till anställning hos myndigheten Världskulturmuseet medplacering tills vidare vid enheten Östasiatiska museet. Anställningen arbetsuppgiñer,

avser samma sysselsättningsgradoch månadslönsom gäller den 31 december 1998 i Din anställning hos myndigheten Statenskonstmuseer.

Enligt paragrafens fjärde stycke skall anställningsavtalet och anställningsförhâllandet inte övergå till en ny arbetsgivare,om arbetstagarenmotsättersig detta.Om Du motsätterDig att så sker, skall Du meddela detta skriñligt till kommittén adress: Kommittén för ett världskulturmuseum, Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm senast måndagen den 4 maj 1998. Om Du inte vill att Din anställning skall över till Världskulturmuseet kan Du komma att bli uppsagdpågrund avarbetsbristvid Statenskonstmuseer.

Har Du några frågor med anledningav dennainformation kan Du vändaDig till kommitténs sekreterareLeif Gidlöf tel 08-405 2392,fax 08-20 15 64 eller Din arbetstagarorganisation.

Kommittén hälsar Dig välkommen Världskulturmuseetsvägnar

Christina Rogestam ordförande

/Leif Gidlöf

Bilaga 4 s. 134

134 Bilaga 4

KOWMITTEN FÖR ETT 1998-04-27 VÃRLDSKULTURMUSEUM Ku 1996:07

Till

Anställning vid Världskulturmuseet

Riksdagen har den 19 december1996beslutatatt Göteborgs etnog-rafiskamuseumskall föras över till statligt huvudmannaskapoch ingå i en nybildad museimyndighet med arbetsnamnet Världskulturmuseet o m den l januari 1999prop 1996/97:3. För att förbereda den nya myndigheten har regeringenutsetten särskild organisationskommittédir 1996:110, som myndighetensvägnarhar att träffa avtal,sammanställaunderlagför personalplaneringenrnm.

Under förutsättning att statenoch Göteborgskommun träffar avtal om regleringen i samband medförstatligandet av Göteborgsetnograñskamuseumgäller följande.

Enligt 6 b § första stycket i lagen l982:80 om anställningsskydd LAS gäller att, vid övergångav en verksamhetfrån enarbetsgivaretill en annan,rättigheter och skyldigheter grundav anställningsavtalenoch anställningsfcirhållandenaövergår på dennya arbetsgivaren. Detta innebär att Din anställning hos Göteborgs kulturförvaltning med placering vid Göteborgs etnograñska museum o m den l januari 1999 övergår till anställning hos myndigheten Världskulturmuseet med placering tills vidare vid enheten Göteborgs etnograñska museum. Anställningen avser sammaarbetsuppgiñer, sysselsättningsgradoch månadslän som gäller den 31 .december 1998 i Din anställning hos Göteborgs kulturförvalming medplacering vid

Göteborgsetnograñskamuseum.

Enligt paragrafens tjärde stycke skall anställningsavtaletoch anställningsförhållandet inte övergå till en ny arbetsgivare,om arbetstagarenmotsätter sig detta. OmDu motsätterDig att så sker, skall Du meddela detta skriftligt till kommittén adress: Kommittén för ett världskultunnusemn, Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm senast tisdagen den 2 juni 1998. Om Du inte vill att Din anställning skall över till Världskulturmuseet, kan Du komma att bli uppsagdpå grund arbetsbristvid Göteborgskulturförvaltning.

Har Du några frågor med anledningav dennainformation, kan Du vända Dig till kommitténs sekreterareLeif Gidlöf tel 08-40523 92,fax 08-20 1564 eller Din arbetstagarorganisation.

Kommittén hälsarDig välkommen Världskultunnuseetsvägnar

UU.

Christina Rogestam ordförande

/L Gidlöf

Bilaga 5 s. 135

Bilaga 5

Ramöverenskommelse med Statens konst-

museer

KOMMITTEN FÖR ETT 1998-09-29 VÄRLDSKULTURMUSEUM Ku 1996:07 LG

Ramöverenskommelse mellan Organisationskommittén för ett världskulturmuseum Ku 1996:07 och Statenskonstmuseer avseendeÖstasiatiska museet

3 bil

Allmänt

Enligt statsmakternasbeslutbildas den januari1 1999 museimyndighet,

en ny vars namn av kommittén föreslås bli Statens museer för världskultur. Till denna myndighet överförs Östasiatiskamuseet, ingår i myndigheten Statenskonstrnuseer.T.o.m. utgången

som nu av 1998företrädsdennya myndighetenav organisationskommitténdir. 1996:110. Dessuppgiñ äri princip inte utredandeutan förberedandeoch genomförande.

Övertöringen inbegriper administrativa åtgärderoch åtagandenav en karaktär som omfattar både tilltxädande och avlämnandemyndighet. En ramöverenskommelseavseri princip att ge en gemensamtolkning de tekniska överföringstrågorsomblir aktuella.

Instruktiønsändringar

Organisationskommittén lämnar i samband med sitt slutbetänkande i oktober förslag till förordning med instruktion för den myndigheten. Statenskonstrnuseerlämnar

nya samma sätt förslag till ändringavmyndighetensnuvarandeinstruktion.

Några författningsändringarav annankaraktär bedömsinte aktuella.

vara

Överförarxde personal

Enligt LAS 6 b § skall samtliga anställda med arbetsuppgifter inom Östasiatiska

museet tillsvidareanställda och projektanställdaöver årsskiftet 1998/99 erbjudasatt över till den nya myndigheten. Sådant erbjudande har skriftligen lämnats den 3 mars till personal vid Östasiatiska enligt bilaga l i sambandmed

museet allmän information om det arbetsrättsliga regelverket,Av erbjudandetframgår att anställd väljer att inte över kan bli uppsagd

som hos den avlämnandemyndigheten grund arbetsbrist.

Bilaga 5 s. 136

136 Bilaga 5

Förhandlingarom inrangeringsavtalgenomförs av Arbetsgivarverket och de centrala fackliga organisationerna.Nya lokala avtal träffas i förekommande fall mellan den nya myndigheten och delokala fackliga organisationerna.

Kommittén vidtar i övrigt de åtgärdersombehövsför upprättandeav ettcentraltkansli för den nya myndigheten,rekrytering avadministrativ chef m.m.

Tjänster mellan avlämnande och mottagande myndighet

Organisationskommittén har den 31 augusti 1998 tecknat två uppdragsavtal med Kammarkollegiet avseende ekonomi- och löneadministrativa tjänster i samband med överföringen. Avtalen gäller t.o.m. den 31 mars 1999, och det ankommerdärefter dennya myndigheten att ta ställning till avtalens innehåll och varaktighet. Avtalen omfattar upprättandeav kontoplan och systernför ekonomiredovisningen i övrigt samtlöpande löneoch fakturahantering i den omfattning som övergångsvis behövs. Motsvarandekontakter har etableratsmedEkonomistyrningsverketoch Riksrevisionsverket.

Statenskonstmuseeravslutar 1998 års verksamhet i form av årsredovisning, bokslut m.m. omfattande även Östasiatiska museet samt biträder i samband med överförandet Kammarkollegiet med material och information sombehövs för verkets uppdrag.

Den nya myndighetenköper äveneñer den l januari 1999 och tills vidare andratjänster från Statens konstrnuseerav den typ och på de villkor som närmare specificeras i bilaga Myndigheterna träffar snarastmöjligt efter årsskiftet närmareöverenskommelseom innehåll, villkor och varaktighet fortsättningsvis.

Juridiska frågor om samlingarna

Åtaganden enligt befintliga gåvo- och depositionsinstmment riktade direkt till Östasiatiska museetmedföljer museet.

Befintliga depositioner i Östasiatiska museet från Statens konstmuseer/Nationalmuseum medföljer museettill dennya myndighetenpåoförändradevillkor.

Inriktningen äratt samlingarnaävenfortsättningsvis skall förvaras i Stockholm.

Ekonomisk reglering

Det förutsättes att tillgångar, skulder, proportionell andel av anslagssparande/anslagskredit samträttigheter och skyldigheter i övrigt berör Östasiatiskamuseetöverförs till den

som nya myndigheten i enlighet med läget den31 december1998.Detta innefattarävenutrustning och material som inte åsattsett ekonomiskt värde men helt eller företrädesvisanvändsi museets verksamhet. Slutreglering i detta avseendesker snarastefter det att bokslut har upprättats, såvidainte regeringenbeslutarannorlunda.

Den nya myndigheten inträderper den januaril 1999 dei hyres- och nyttjanderättsavtal eller avtal om externatjänster,somredovisasi bilaga

Bilaga 5 s. 137

sou 1998:125 Bilaga 5 137

I budgetprocessenöverför kulturdepartementet från Statens konstmuseers till den nya myndighetensramanslag motsvarar organisationsförändringenoch även gör

en summa som

myndigheten köpade tjänster behandlasunder4 Överföringen detmöjligt för att som ovan. förutsättssålundavara verksamhetsneutral.

Övrigt

Med arkivfrågor förfares i enlighet medRiksarkivetsnärmareanvisningar.

Stockholm den29 september1998

KOMMITTEN FÖR ETT STATENS KONSTMUSEER VÄRLDSKULTURMUSEUM

Bilaga 6 s. 139

Bilaga 6

KOMMITTEN FÖR ETT 1998-09-29 VÄRLDSKULTURMUSEUM Ku 1996:07 LG

Ramöverenskommelse mellan Organisationskommittén för ett världskulturmuseum Ku 1996:07, Statens historiska och Riksantikvarieämbetet avseende

museer Medelhavsmuseet

4 bil

Allmänt

Enligt statsmaktemasbeslutbildas den 1januari 1999en ny museimyndighet,varsnanm av kommittén föreslås bli Statens för världskultur. Till denna myndighet överförs

museer Medelhavsmuseet, ingår i myndigheten Statenshistoriska museer.T.o.m. utgångenav

som nu 1998företrädsden myndigheten organisationskommitténdir. 1996:110. Dessuppgift

nya av äri princip inte utredandeutan förberedandeochgenomförande.

Överföringen inbegriper administrativa åtgärder och åtagandenav en karaktär som omfattar bådetillträdande och avlämnandemyndighet. En ramöverenskommelseavseri princip att ge engemensamtolkning detekniska överföringsñågor somblir aktuella.

Utgångspunkt är vidare i tillämpliga delar det avtal om formerna för delning av myndigheten Riksantikvarieämbetet och statenshistoriska museer ñ.o.m. 1998, som träffades den 31 oktober 1997.

Instruktiønsändringar

Organisationskommittén lämnar i samband med sitt slutbetänkande i oktober förslag till förordning med instruktion för den nya myndigheten. Statenshistoriska museer lämnar på

sättförslag till ändring avmyndighetensnuvarandeinstruktion. samma

Några iörfattningsändringar berörandeRiksantikvarieämbeteteller av annankaraktär bedöms inte vara aktuella.

Övecförande personal

Enligt LAS 6 b § skall samtliga anställda med arbetsuppgifter inom Medelhavsmuseet tillsvidareanställda och projektanställdaöver årsskiftet 1998/99 erbjudasatt över till den

Bilaga 6 s. 140

140 Bilaga 6

myndigheten. Sådant erbjudande har skriftligen lämnats den 3 mars till personal i nya Medelhavsmuseet enligt bilaga l i samband med information om det arbetsrättsliga regelverket. Av erbjudandetframgår att anställd somväljer att inte gå över kan bli uppsagd hos denavlämnandemyndigheten grundav arbetsbrist.

Förhandlingarom inrangeringsavtalgenomförsav Arbetsgivarverketoch de centralafackliga organisationerna.Nya lokala avtal träffas i förekommandefall mellan den nya myndigheten och delokala fackliga organisationerna.

Kommittén vidtar i övri de åtgärdersombehövsfor upprättandeavett centraltkansli för den nya myndigheten,rekrytering avadministrativ chef m.m.

Tjänster mellan avlämnandeoch mottagandemyndigheter

Organisationskommittén har den 31 augusti 1998 tecknat två uppdragsavtal med Kammarkollegiet avseende ekonomi- och löneadministrativa tjänster i samband med överföringen. Avtalen gäller t.o.m. den 31 mars 1999,och det ankommerdäreñer den nya myndigheten att ta ställning till avtalens innehåll och varaktighet. Avtalen omfattar upprättandeav kontoplan och systemför ekonomiredovisningeni övrigt samtlöpande löneoch fakturahantering den omfattningi som övergångsvisbehövs.Motsvarandekontakter har etableratsmedEkonomistyrningsverketoch Riksrevisionsverket.

Statenshistoriska museer avslutar 1998 års verksamhet formi av årsredovisning, bokslut

omfattande även Medelhavsmuseet samt biträder i samband med överförandet m.m. Kammarkollegiet medmaterialochinformation sombehövsför verketsuppdrag.

Den nya myndighetenköper ävenefter den 1januari 1999och tills vidare andratjänster från Riksantikvarieämbetet av den typ och de villkor som närmare specificeras i bilaga Myndigheterna träffar snarastmöjligt eñer årsskiftetnärmareöverenskommelseom innehåll, villkor ochvaraktighet fortsättningsvis.

Med hänsyntill i delningsavtaletangiven uppsägningstidersättsRiksantikvarieämbetett.o.m. den 30april 1999för vid årsskiftetupphördaekonomiadministrativatjänster.

Riksantikvarieämbetetdeponerarävenfortsättningsvis böckertillhöriga Vitterhetsakademiens bibliotek hos den nya myndighetenmed placering i Medelhavsmuseet.Detta sker på villkor somnärmareangesi bilaga

Juridiska frågor omsanxlingarna

Åtaganden enligt befintliga gåvo- och depositionsinstrument riktade direkt till Medelhavsmuseetmedföljer museet.

De föremål tillhörande och inventarieforda i Statens historiska museum som

- - Medelhavsmuseetsedangammalt disponerar,skall stannakvar hos Medelhavsmuseetsåsom endeposition från Statenshistoriskamuseer.

Inriktningen är att samlingarnaävenfortsättningsvisskall förvaras i Stockholm.

Bilaga 6 s. 141

Bilaga 6 141

Ekonomisk reglering

Det lörutsättes att tillgångar, skulder, proportionell andel av anslagssparande/anslagskredit samträttigheter och skyldigheter i övrigt berör Medelhavsmuseetöverförs till den nya

som myndigheteni enlighet med läget den31december1998.Detta innefattarävenutrustning och material som inte åsattsett ekonomiskt värde men helt eller företrädesvisanvändsi museets verksamhet. Slutreglering i detta avseendesker snarasteñer det att bokslut har upprättats, såvida inte regeringenbeslutar armorlunda.

Den myndigheteninträderper den l januari 1999 dei hyres- ochnyttjanderättsavtal eller

nya avtal om tjänster,somredovisasi bilaga

I budgetprocessenöverför kulturdepartementetfrån Statenshistoriska museerstill den nya myndighetensramanslagen summa som motsvarar organisationsförändringenoch även gör

möjligt för myndigheten köpa de tjänster behandlasunder 4 Överföringen det att som ovan. förutsättssålundavaraverksarnhetsneutral.

Övrigt

Med arkivfrågor förfares i enlighet medRiksarkivetsnärmareanvisningar.

Stockholm den29 september1998

KONDVIITTENFÖR ETT STATENS HISTORISKA MUSEER VÄRLDSKULTURMUSEUM

9 V

Bilaga 7 s. 143

Bilaga 7

Avtal med Göteborgs kommun

AVTAL

Avtal mellan Organisationskommittén for ett världskulturmuseum Ku 1996:07 och Göteborgs kommun omförstatligande av Etnografiska museeti Göteborg 3 bil

Allmänt

Enligt statsmakternas beslut bildas den l januari 1999 den nya myndigheten Världskulturmuseet arbetsnamn. Avsikten är att Etnografiska museeti Göteborg samtidigt skall förstatligas och ingå somen av fyra museienheteri den nya myndigheten,vars kansli och ledningsfunktion förläggs till Göteborg. T 0 rn utgången av 1998 företräds den nya myndighetenav enorganisationskommittedir 1996:110.

Parternaär överensomatt överföringen till statligt huvudmannaskapskall genomföras.Detta innebär att staten,genomdennya myndigheten, övertar och Göteborgskommun överlämnar aktuella tillgångar och åtagandenvid utgångenav 1998. Arbetstagarnaförs automatiskt över till den nya myndigheten,om de inte motsätter sig detta. Statentar fortsatt driñsansvar för verksamheten.

Vidare skall tomt för uppförandeav ny museibyggnad överlåtas till statenpå villkor som parternakan enas om. Regeringenhar den 6 april givit Statensfastighetsverk i uppdrag att anordnaenarkitekttävling för ändamålet.

Parterna är överensom att regleringen lämpligen sker i form av två avtal, ett som avser överföringen av Etnograñska museet till statligt huvudmannaskap och ett som avser överlåtelseav mark för uppförandeav museibyggnaden.För giltighet krävs att båda avtalen godkäntsavregeringenrespektiveGöteborgskommunfullmäktige.

Formella åtgärder

Organisationskommittén lämnar i sin slutrapport senastden 15 oktober 1998till regeringen förslag till instruktion för dennya myndigheten,sombildas den 1januari 1999.

Kommunen vidtar för sin del de formella åtgärder som behövs i samband med att Etnografiskamuseetutgårur kommunensorganisation kulturförvaltningen.

Parternahar var för sig att iaktta den förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL somkan föreligga.

Överförande personal till den nya myndigheten

Enligt LAS 6 b § skall samtligaanställdamed arbetsuppgifter inom Etnografiska museet i Göteborg tillsvidareanställda samttidsbegränsatanställdaöver årsskiftet 1998/99 övergå till

Bilaga 7 s. 144

144 Bilaga 7

den nya myndigheten, om de inte motsätter sig detta. Underrättelse övergången har om lämnats skriftligen till personalupptagen i bilaga Berörd personalhar vidare muntligen informeratsom det arbetsrättsligaregelverket,skillnader i avtal ochförmåner bilaga 2. m m

Kommunen beslutar om uppsägning grund av arbetsbristalternativt erbjudandeom annan placering rörandeanställdsomväljer att inte över till statlig anställning.

Kommittén vidtar i övrigt de åtgärdersombehövsför upprättandeavettcentralt kansli för den nya myndigheten,rekrytering avadministrativt ansvarigkanslichef m m.

Vid övertagandetinneståendeouttagensemesterförsöver.

I andra avseendenän pension skall för den personalsom enligt anställs vid den ovan nya myndigheten tid som anställd kommunen jämställasi med anställningstid inom staten.Som kvaliñkationstid för minnesgåva skall räknas anställningstid i kommunen samt även anställningstid inom staten.

Då det rör sig om överföring från kommunalt till statligt huvudmannaskap, avser Arbetsgivawerket att teckna k inrangeringsavtalmed berördafackliga organisationer.s

Tjänster mellan avlämnande och mottagande myndigheter

Organisationskommittén avser att teckna ett avtal med Kammarkollegiet avseendelöpande löneförrättning och andra ekonomiadministrativa tjänster o rn 1999-01-01t o m en senare tidpunkt under 1999, då den nya myndigheten bedömer sig ha förutsättningar att överta motsvarandearbetemedegenpersonaleller väljer att fortsatt anlita Kammarkollegiet.

Avtalet skall också omfatta upprättandeavkontoplan och systemför ekonomiredovisningeni övri för dennya myndigheten.

Kommunen/kulturförvaltningen biträder, i sambandmed överförandet,Arbetsgivarverket och Kammarkollegiet med materialoch information behövsför derasuppdragjfr övrigt. som

Den nya myndigheten kan ävenfortsatt köpa tjänster kommuneni den omfattning parterna av träffar överenskommelseomdetta.

Juridiska frågor om samlingarna

Åtaganden enligt befintliga gåvo- och depositionsinstrumentriktade direkt till Etnografiska museet och utan särskilda förbehåll i övrigt överförs oförändradevillkor till den nya myndigheten. De s k Paracas-textiliema deponerasemellertid kommunen hos den av nya myndigheten, så längestatenärhuvudman för verksamheten.

Gåvor eller depositioner av annan art vidaredeponeras kommunen hos den av nya myndigheten. De överförs direkt till den nya myndigheten vid utgångenav år 2000, i den

Bilaga 7 s. 145

Bilaga 7 145

omfattning inga formella anspråkfrån behörig rättsinnehavaregjorts gällandeoch inte hunnit

avgöras.

Inriktningen är attsamlingarnaävenfortsättningsvisskall förvarasi Göteborg.

Ekonomisk reglering

Tillgångar och skulder enligt bokslut med undantagavkommunskulden samt rättigheter

- och skyldigheter somi övrigt berör Etnografiskamuseetöverförs till Världskulturmuseetper den 31 december 1998. Detta innefattar även utrustning och material som inte åsattsett ekonomiskt värdemenhelt eller företrädesvisanvändsi museetsverksamhet.

Den myndigheten inträder den l januari 1999 hyresgästi de hyresavtal, som

nya per som redovisasi bilaga

För personal går över från kommunal till statlig anställning skall, vad avser

som pensionskostnadsreglering, tillämpas den överenskommelse med anledning av ändrat huvudmannaskapför viss verksamhet träffades den 16 oktober 1997Överenskommelse

som

avveckling finansiellt sistahandsansvaroch kosmadsbidragför pensionsfall mellan om av om Finansdepartementetå sidansamtLandstingsförbundetochSvenskakommunförbundet å

ena andrasidan;bilaga B.

Staten ikläder sig det ekonomiska ansvaret för den fortsatta verksamheten o rn 1999. Kommunen gör å sin sida inte anspråkpå vederlag for överlåtelse verksamhet,utrustning,

av samlingaroch tillgångar i övrigt.

Övrigt

Erforderliga uppgifter personalakter avseende de anställda som överförs till den nya

ur myndighetenskall av kommunenöverlämnastill kommittén, för vidarebefordran till dennya myndigheten, före utgången 1998.Arkivhandlingar därutöverbehövsför denfortsatta

av som verksamhetenskall ñ den januari 19991 deponeradehos myndigheten. Avtal om

o m anses överlämnande,deposition och/eller kopiering skall ha träffats mellan den nya myndigheten ochkommunen före utgångenav 1999.

Göteborgden juni 1998

ORGANISATIONSKOMMITTENFÖR GÖTEBORGSKOMMUN ETTVÄRLDSKULTLIRMUSEUM

Bilaga 7 s. 146

146 Bilaga 7 sou 1998:125

AVTAL 12

Avtal mellan Organisationskomntittén Förett världskulturmuseum Ku 1996:07 och Göteborgs kommun om framtida överlåtelse av mark vid Korsvägen och Södra vägen

Allmänt

Enligt statsmakternasbeslutbildas den 1januari 1999dennyamyndighetenVärldskulturmuseetarbetsnamn. Avsikten är att Etnografiskamuseeti Göteborg samtidigt skall förstatligasoch ingåsom en avfyra museienheteri dennyamyndigheten, varskansli och ledningsfunktionförläggs till Göteborg. T o mutgångenav 1998 företräds dennyamyndighetenaven organisationskommittédir 1996:110.

Parterna är överensomatt överföringen till statligt huvudmannaskapskallgenomföras. Detta innebäratt staten,genomdennya myndigheten,övertar och Göteborgs kommun överlämnaraktuellatillgångar och åtagandenvid utgångenav 1998.Arbetstagarnafors automatisktövertill dennyamyndigheten,omde inte motsättersigdetta. Statentar fortsatt driftansvarför verksamheten.

Vidare skalltomt för uppförandeav ny museibyggnadöverlåtastill staten villkor somparternakan enasom. Regeringenhar den april6 1998givit Statensfastighetsverk i uppdragatt anordnaenarkitekttävling for ändamålet.

Parterna är överensom att regleringenlämpligenskergenomtvå avtal, ett som avser överföringen avEtnografiskamuseettill statligt huvudmannaskapoch ett som avser överlåtelseavmarkför uppförandeavmuseibyggnaden.För giltighet krävs att båda avtalengodkäntsavregeringenrespektiveGöteborgskommunfullmäktige.

Överlåtelse mark

Göteborgs kommun förbinder sigatt till statenöverlåta för Världskulturmuseet

erforderlig markvid Korsvägenoch Södravägen,

Marken skallöverlåtasavröjdfrån byggnader.

Om kommunenstotala utgifter för att komma i besittningavmarkenoch för att .

iordningställa densamma att byggnadsarbetenkanpåbörjasöverstiger 22 Mkr i

1998årspenningvärdeskall förhandlingarupptagasomfördelning mellan kom-

munenoch statenavden utgift somöverstiger22 Mkr.

De utgiñer som avsesarutgifter för markförvärv, eventuellersättning till hyres-

gästeroch naringsingsidkaresomtvingas flytta, utgifter för avröjning avbygg-

nader m m.

Bilaga 7 s. 147

Bilaga 7 147

Köpekontrakt skall upprättasnärkommunenförvärvat erforderlig mark och

eventuellaförhandlingarenligt punkt 3 slutförts.

Om visst markförvärv måsteske expropriation och statenmåste tillträde

genom

till marken innanprocessenslutförts skall köpekontrakt upprättassommedger

tillträde. När samtligaförvärv gjorts och eventuellaförhandlingarenligt punkt 3

genomförts skall köpebrevupprättas.

Göteborg den ,juni 1998

ORGANISATIONSKOMMITTEN FÖR GÖTEBORGS KOMMUN ETT VÅRL ULTURMUSEUM

ChristinaRogestam Gör ohansson

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegier vissai

Tänderhelalivet fall enöversyn.UD. nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga. Mänpassar medexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid processer Vårtliv kön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. som maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. 6 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfömiåga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken.+Bilagor.M. av försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997. av ochSystembolagetsprodukturval. IT-komrnissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen. 10.Campusforkonst.U. 38.Vad fårvi forpengarna Resultatstyrningav ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidrag vissatill organisationerinomdetsociala

inomolikaområden.U. området. 12.Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfmsk-svenskagränsälvssarnarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFHL - 13.Säkrarekernikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationföralla. - 15.Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningfor hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enktmskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötande medfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S. avpersoner - 17.Samordning digitalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. av 18.En gräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. - 19.ITochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fordigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S. - Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenawecklas

21.ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiftet. inomEU.K. Hearinganordnad IT kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder av samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-14.K Läkemedelivård ochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ettgarantisystemförförsäkringsersättningar.Fi. Situationeninfor ochunderförstaåretmed 73.Statenochexportfmansieringen.N. kimskapslyftet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn ñskeriadrrtinistrationen J 53.Ta påmöjligheternai Östersjöregionen.N. av m.m. o. vara 25.Tre städer.Enstorstadspolitikfor helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikationsungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - faktaom 27.Nyaledningsreglerforbankaktiebolagoch ochIndustriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11 8.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Om säker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett en ochsamordnadläkemedelsforsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostrradervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOMDistansutbildningskomrnittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84. DUKOMDistansutbildningskomrnittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U. 58.ITochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Om stonnöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomrösmingarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet. RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - 60.KringHallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kärnavfallsomröstningenMalåi kommun1997.M. 89.Greppet attvända regionsutveckling. - en 63.Engodaffär i MotalaJournalistemasavslöjanden RapportfrånSöderharrmskommittén.N. ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñse- 90.Stegetföre.Nedslag deti lokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. 64.Bättreochmertillgängliginfomration. 91.Nya kommunalförnyelseochkompetensgrepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.In. 65.Nya tider,nyaförutsättningar... 92 Godaidéer småföretagochsamverkan. om IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.- 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. 67.Socialavgiñslagen. Småföretagsdelegationensrapport N. 68.Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog. 69.Lämplighetsprövning personalinomav Småföretagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.U. 95. Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 96. NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och 97. Gör barntill medborgareOm barnoch demokrati IT-komrnissionen,Rosenbad1997-12-04, under1900-talet.SB. IT-kommmissionensrapport7/98.K. 98.Konkurrenslagensregleromföretags- 71.Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration.+ Bilaga.N. kontrollinstrument.In. 99.accepteraBetänkandefråndennationellasam- Kommunalañnansförbund.Fi. ordningskornmitténför Europaåretmotrasism.In. . OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Harrasismentagitslutnu Bilaga till betänkande . systemför statsbidragtill invandrarnas fråndennationellasamordningskommitténför riksorganisationermfl.In. Europaåretmotrasism.In. Styrningen polisen.Ju.av 101.Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån Djurförsök.Jo. ettseminarium.SB. . Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrotts- 102.Lekmannastyrei experternastid. Dokumentation . rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. frånettseminarium.SB. Kompetens småföretag.i Småföretagsdelegationens 103.Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch . rapport N. deindividuellarättigheternai Sverige.SB. Regelförenklingförframtiden.Småföretags- 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. . delegationensrapport N. 105.Minskaregleringenavkommuneroch landsting. 79.IT ochregionalutveckling. In. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. IT-komrnmissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitetochutveckling. 80.Bostadsrättsregister.Ju. 107.Främjandelagen enöversyn.A. - 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 108.Analyseramera.Jo. 82.Försäkringsföreningar-ettreforrneratregelsystem 109.RättsinformationochIT. Rapportfrån två semi- Fi narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport 10/98.K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

110.Makesarvsrätt,dödsboiörvaltareochdödförkla-

ring. Ju. 1l E-plikt.Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. 112.Resurser lika villkor U. 113. GodTro.I Samhälletochnyandligheten. 114.Svenskani EU. Hur vi kan främjakvaliteten de

svenskaEU-textema.SB. 115.Distansarbete.A. 116.Stoppreglema.Fi. 117.Utgått 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory.

Möjligheterochhinderför eninternationalisering

avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. +Bilaga.N.

119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 120.EfterlevandepensionEnanpassningtill detrefor

meradeålderspensionssystemet. 121.Arbetsförhållandenochattityder.

professionellasmötenmedpersonermed funktions-hinder.

122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi.

- 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 124.Demokrati europeisknivå Demokrati-

utredningensskriftserie.SB. 125.Statensmuseerför världskultur.Ku.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59

Folkrättsligstatusm.m.123 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

seminarium.Demokratiunedningensskriftserie.55

Socialdepartementet

Engodaffär i Motala.Journalisternasavslöjandenoch

Tänderhelalivet läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63

nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.2 Användningen vissastatsflygplan,av m.m.81 -

Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Att röstamedhänderna.Omstomröten, folkomröstningarochdirektdemokratiSchweiz. Systembolagetsprodukturval.8

i SB.85 Görbarntill medborgareOmbarnochdemokratiunder Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom

1900-talet.97 bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16

Det medborgarskapet. Trestäder.En storstadspolitikför helalandet.

unga Dokumentationfrån ett seminarium. l 01 + st4 bilagor.25

Lekmannastyrei experternastid. Dokumentationfrån FrånhembränttillMariakliniken.

ettseminarium.102 faktaomungdomarochsvartsprit.26

- Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch Läkemedelvårdochhandel.i Omensäker,flexibel

deindividuellarättigheternai Sverige.103 ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvalitetenpå de Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

svenskaEU-texterna.114 ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.31

Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

skriftserie.124 psykiatrisktvångsvård.32

Företagaremedrestarbetsförmåga.34

Justitiedepartementet Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.37

Vad fårvi for pengarna Resultatstyrningav BROITSOFFER. - Vadhargjorts Vad bör göras 40 statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala

området.38 Ensamladvapenlagstiñning.44

Läkemedelsinformationföralla.41 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46

HurskallSverigemåbättre Bulvanerochannat.47

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Styrningen polisen.74av -

Kontrolleradochifrågasatt Bostadsrättsregister.80

intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 Utvecklingssamarbete rättsområdet. -

De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Östeuropa.86

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill DOMARENOCHBERBDNINGSORGANISATIONEN

Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 - utbildningocharbetsfördelning.88

Socialavgiñslagen.67 Stegetföre.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande arbetet.90 Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104

Makesarvsrätt,dödsboforvaltareochdödförklaring. Ungai ohälsoförsälcringen.

Tid för aktivitet ochutveckling.106 l 10

l GodTro. Samhälletochnyarrdligheten.113

Utrikesdepartementet Efterlevandepension.En anpassningtill detreformerade

ålderspensionssystemet.120 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

Arbetsförhållandenochattityder. enöversyn.29 - professionellasmötenmedpersonermedfunktions NaziguldetochRiksbanken.Interirnrapport.96 -

hinder. 21 1

Försvars depa rtem entet

Säkrarekemikaliehantering.1 3 Kommunikationsdepartementet

Utlandsstyrkan.30

IT ochregionalutveckling. Försvarsmaktsgemerrsamutbildningför

120exempelfrånSverigeslän.19 framtidakrav.42

IT-komrnisionenshearingominfrastrukturen Sotningiframtiden.45

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

for digitalamedier.Andrakammarsalen, Stoppreglema.l 16 Riksdagen1997-10-24.20 E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122

- Problemmedinbäddadesysterninfor 2000-skiftet. HearinganordnadavIT kommissioneni samverkanmedIndustritörbundetochStatskontoret Utbildningsdepartementet 1997-11-14.21 Campusför konst10 Identifieringochidentitet digitalamiljöer.i Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn

Referatfrånenhearingden 12november1997. inomolikaområden. 11 - IT-kommissionensrapport4/98.36 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Konsekvenseravatttaxfreetörsäljningenavvecklas Situationeninför ochunderförstaåretmed inom EU.49 kunskapslyftet.5 1 HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt DUKOM Distansutbildningskommittén. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed IT-kommissionen uppdragavKommunikations- IT-stöd. 57 departementet,Närings-ochhandelsdepartementet funktionshindradeeleveri skolan.66

FUNKIS ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- Lämplighetsprövningavpersonalinom 18.54 förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.69 1Tochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionensrapport6/98.58 Pådistansutbildning,undervisningochlärande.

förutsättningar... Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Nyatider, nya IT-kommissionensrapport8/98.65 DUKOM Distansutbildningskomrnittén. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Flexibelutbildning distans.84 HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch E-plikt.Att säkradetelektroniskakuturarvet.111 IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, Resurser lika villkor 1 12 IT-kommmissionensrapport7/98. 70K.

ochregionalutveckling. Jordbruksdepartementet IT erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Fiskeriadrrtinistrationeni ettEU-perspektiv. IT-kommmissionensrapport9/98.80 Översyn ñskeriadministrationen 24

av m.m. RättsinformationochIT. Rapportfrån två seminarier LivsmedelstillsynSverige.6 li 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 Djurförsök. 75

Analyseramera.108 Finansdepartementet Omstruktureringarochbeskattning.l Arbetsmarknadsdepartementet Översyn rörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva Välfärdensgenusansikte.3

av försäkringar.7 alltid Nivå- ochorganisationsspeciftka

Män passar Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 medexempelfrånhandeln.4

processer Självdeklarationochkontrolluppgifter Vårtliv kön.Kärlek,ekonomiska och

som resurser

förenkladeförfaranden.12 maktdiskurser.5 - E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Ty makten dinär Myten detrationella

- om Engräns enmyndighet 18 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

- Försäkringsgaranti. Utstationeringavarbetstagare.52 Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.22 Främjandelagen en översyn.107

- Nyaledningsrcglerförbankaktiebolagoch Distansarbete.1 15 försäkringsbolag.27 Avdrag for ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Kulturdepartementet ochtillfälligt arbete.56 Samordning digitalmarksändTV. 17

av Kommunalafmansförbund.72 for världskultur.125

Statensmuseer Försäkringsforeningar-ettreformeratregelsystem82 Premiepensionsmyndigheten.87 Närings- och handelsdepartementet

Statenochexportfinansieringen.23

Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.53

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Bättreochmertillgänglig information. Småföretagsdelegationensrapport 64 Kompetens småföretag.i Småföretagsdelegationensrapport 77 Regelförcnklingför framtiden. Smâföretagsdelegationensrapport4. 78 Greppet attvändaenregionsutveckling. - RapportfrånSöderhamnskonnnittén.89 Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Snråföretagsdelegationensrapport 92 Kapitalforsörjningtill småföretag. Småföretagsdelegationensrapport 93 Förslagskatalog. Småföretagsdelegationensrapport 94 Konkurrenslagensregleromföretagskoncentration. + Bilaga.98 "SustainableSweden" aSUCCESSstory. - Möjligheterochhinderför eninternationaliseringav ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.+ 118

Inrikesdepartementet

Historia,ekonomioch forskning. Femrapporterom idrott. 33 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt kontrollinsmrment.71 OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtidasystemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermil.73 Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer.76 Nya kommunalförnyelseochkompetensgrepputveckling.9 l accepteraBetänkandefråndennationellasamordningskommitténförEuropaåretmotrasism.99 Harrasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasamordningskommitténför Europaåret motrasism.100 Minska regleringen kommunerochlandsting.105av Kummunaluppdragsverksamhet1998.1 19

Miljödepartementet

Grönanyckeltal- Indikatorerforettekologiskthållbart samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.35+ Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsornröstningenMalå kommun1997.62 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

Postadress: 106 47 Stockholm Fax: 08-690 91 91. Telefon 08-690 91 90. E-post: fritzes.order@liber.se Fritzes InternetB0khandeI: www.fritzes.se

ISBN 91 -38-21031-2 ISSN 0375-250X