Forum för världskultur en rapport om ett rikare kulturliv : betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
för Forum världskultur - en rapport om ett rikare kulturliv
SSM 1997:95 Betänkande av om inrättandet Utredningen av ett världskulturhus i Stockholm
l
Statens offentliga utredningar WW 1997:95 PÅ
Kulturdepartementet
Forum för Världskultur
en rapport om ett rikare kulturliv
-
Betänkande av Utredningen om inrättandet av ett världskulturhus i Stockholm Stockholm 1997
SOU och Dskan köpas från Fritzeskundtjänst.För remissutsändningarav SOU och Dssvarzur Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
10647 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
Svarapå remiss.Hur och Varför. Statsrådsberedningen.1993.
En liten broschyrsomunderlättararbetetför densomskall svarapå remiss. - Broschyrenkan beställashos:
Regeringskanslietstörvaltningsavdelning
Distributionscentralen
10333 Stockholm
Fax: 08-405 10 10
Telefon: 08-405 1025
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS
ISBN 9l-38-20634-X OFFSETCENTRAL Stockholm1997 ISSN °375-25°X
Till
Kulturdepartementet
Den 20 december 1996 fattade regeringen beslut att tillkalla sär-
en skild utredare med uppgift att utreda de närmare formerna för inrättandet av ett världskulturhus i Södra teaterns lokaler i Stockholm dir. 1997:123.
Den 21 februari 1997 utsåg regeringen Lars Engqvist till särskild utredare.
Den 25 mars 1997 uppdrog regeringen Jan-Erik Billinger att biträda utredningen.
Jag överlämnar härmed betänkandet Forum för världskultur. Därmed anser jag mig fullgjort regeringens uppdrag.
Stockholm den 6juni 1997
Lars Engqvist
/Jan-Erik Billinger
Innehåll
l Uppdraget 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Kulturpropositionen 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Mångkultur och internationellt samarbete .7 . . . . . . 1.1.2 Världskulturhus 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Kulturutskottet 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Regeringens direktiv 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Uppläggning av utredningsarbetet .9 . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Tankar om världskultur 1l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Om bakgrunden 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Om motiven 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Om verksamheten 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Om begreppet världskultur 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Södra teatern ett hus för teater - 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Kort historik 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Nuvarande verksamhet 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Repertoar och publik 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Administration och ekonomi 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Lokaler och personal 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Tidigare utredningar och synpunkter 18 . . . . . . . . . . . . . . 4 Världskultur i Stockholm och andra platser 21 . . . . . . . . . . .
överväganden och förslag
27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Södra teatern 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Kulturpolitiska utgångspunkter 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Nytt organ 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Organisation 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Tillgång för hela landet 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Angelägenhet för många 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.4 Finansiering 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.5 Lokalisering 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.6 Tidsplan 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppdraget
1 Kulturpropositionen
1.1.1 Mångkultur och internationellt samarbete
Regeringen behandlade i kulturpropositionen frågor rör mång-
som kultur och internationellt samarbete prop. 1996/9723 sid. 182-186. Utgångspunkten för regeringens är att möjligheter
resonemang nya skapats under de senaste decennierna för att människor ett helt annat sätt än tidigare ska kunna bygga gemenskap tryggar
upp en som en fredlig samexistens i framtiden. De möjligheterna är emeller-
nya tid förenade med nya utmaningar. I kulturpropositionen lyfter
regeringen fram en rad olika problem blir uppenbara i ljuset
som av en allt ökad internationell öppenhet bl.a. skillnaderna i levnadsvillkor, klyftorna mellan fattiga och rika, arbetslösheten ställer
som stora grupper utanför samhällsgemenskapen, kriminalitet och drogmissbruk som hotar individers liv och hälsa samt sköra demokratiers strävan att forma lagar och normer som har stöd i de breda folklagren.
Trots starka och oförsonliga motsättningar mellan kulturer och grupper finns det enligt propositionen hopp och vilja att människor och grupper skall kunna bygga gemenskap där skillnaderna kan
en ny verka berikande och där de kan mötas i humanistisk anda. Som
en viktiga redskap i en sådan strävan pekar propositionen konsten och kulturen, det seriösa samtalet och den öppna debatten.
l l .2 Världskulturhus
. l kulturpropositionen föreslås åtgärder för att öka den kulturella mångfalden och att främja gemenskap och förståelse mellan individer och grupper i samhället. Bl.a. föreslås att formerna för inrättandet
av ett Världskulturhus utreds.
Skälen för regeringens förslag är viljan att erbjuda kulturell
en arena för hela Sveriges befolkning oavsett etnisk och kulturell bak-
SOU 1997: 95
grund. En sådan arena skall kunna ge status alla de kulturer som inte har en plats i kulturlivet i dag. Den är tänkt att kunna fungera som en mötesplats över etniska gränser som bidrar till att öka förståelsen mellan människor och minskar rädslan för det som uppfattas
främmande. Även konstnärlig synvinkel är ett världskulturhus som ur enligt regeringen en spännande utmaning och bör kunna bli en inspirationskälla för hela det svenska kulturlivet.
Världskulturhuset skall rymma alla konstformer, vara öppet för alla, förmedla internationella gästspel och upprätthålla ett kontaktnät med alla kommuner i landet.
Enligt regeringens bedömning bör Södra teaterns lokaler kunna användas. Det förutsätter gemensam finansiering av staten och Stockholms stad m.fl. intressenter i stockholmsregionen.
1.2 Kulturutskottet
Kulturutskottet ansåg att regeringens planer att inrätta ett världskulturhus i Södra Teatern kan medverka till att en kontinuerlig diskussion förs om Sverige som en mångkulturell nation och hur det påverkar samhället i alla dess delar.
Kulturutskottet stryker särskilt under vikten av att Världskulturhuset blir en angelägenhet och arena för landets hela befolkning dvs. "för alla människor i landet oavsett kulturella och etnisk tillhörighet och inte enbart för människor bor i Stockholmsområdet utan för
som människor i hela landet".
Utskottet betonar också att inrättandet av ett världskulturhus inte få leda till att andra kulturinstitutioner minskar sina strävanden att spegla landets mångfacetterade kultur och att ta ansvar för att deras
verksamhet verkligen vänder sig till alla befolkningsgrupper i egen landet.
1.3 Regeringens direktiv
Den 20 december 1996 fattade regeringen beslut om direktiv till utredningen ett världskulturhus i Stockholm. I direktiven återges i
av allt väsentligt vad sägs i kulturpropositionen. Jag väljer därför att
som i punktforrn ange de viktigaste delarna av direktiven.
Uppdraget
Världskulturhuset skall
i samarbete med motsvarande institutioner i andra länder konti- nuerligt bevaka och presentera kultur från hela världen
vidga samhällets kulturella horisont till att även omfatta utom- europeiska kulturyttringar
kunna erbjuda en gemensam kulturell för hela Sveriges be- - arena folkning oavsett etnisk eller kulturell bakgrund
bli en inspirationskälla för hela det svenska kulturlivet vara en scen för internationell musik, dans, film, teater, poesi och litteratur samt för kultur- och samhällsdebatt. Utbudet skall vara brett och rymma allt från populärkultur till experimentella kulturyttringar
samarbeta med bl.a. föreningar, radio och TV, kulturinstitu- tioner, skolor och folkrörelser
vara öppet för alla, barn, ungdomar och vuxna och erbjuda verk- samheter för aktivt deltagande i bl.a. kurser och verkstäder
ge utrymme för den unga och nya tväretniska och tvärkulturella generationen.
En av utgångspunkterna i direktiven är att världskulturhuset lokaliseras till Södra Teatern och att det statliga bidraget till Riksteatern för verksamheten Södra teatern förs över till världskulturhuset. Den 12 september 1996 tecknades principöverenskommelse en mellan staten och Stockholms stad innebär att Stockholmssom regionen skall svara för 30 % de offentliga bidragen till världsav kulturhuset och staten för resten. För år 1998 att staten skall stå anges för 10 miljoner kronor och att Stockholms kommun åtar sig att delta i finansieringen. En förutsättning för överenskommelsen är att riksdagen godkänner riktlinjerna för verksamheten och beviljar behövliga medel och att kulturnämnden i Stockholm godkänner Stockholms stads engagemang.
1.4 Uppläggning utredningsarbetet
av
Under utredningsarbetet har jag haft överläggningar med företrädare för Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Jag har vi flera
SOU 1997: 95
tillfällen haft ingående samtal med företrädare för utredningen
om inrättande av ett världsbibliotek i Stockholm. Ledning och personal Södra teatern har gett sina synpunkter uppdraget liksom företrädare för Riksteatern, Rikskonserter, Riksutställningar, Dansens hus, Operan, Svenska institutet, Svenska Filminstitutet, Riksföreningen för Folkmusik och Dans, Folkens museum/Etnografiska samt Stiftelsen Framtidens Kultur. Nämnda institutioner och organisationer har också överlämnat material till utredningen som ligger till grund för beskrivningar i detta betänkande.
Till utredningen har en rad skrivelser överlämnats som protesterar mot att Södra teatern övergår till att bli ett världskulturhus.
2 Tankar om världskultur
1 Om bakgrunden
Enligt min uppfattning finns det två förhållanden är särskilt viksom tiga i bakgrundsteckning av begreppet världskultur, den ökade internationaliseringen och den ökade invandringen. Internationaliseringen i svenskt samhällslivet har under de senaste decennierna ökat väsentligt. Som litet land med starkt utlandsbeen roende ekonomi är kopplingarna till det sker utanför vårt lands som gränser många och högst påtagliga. Ekonomiska och politiska förändringar i omvärlden får omedelbara effekter i vårt land och påverkar det politiska, sociala och ekonomiska klimatet. Språkkunskaper, ökat resande, längre sammanhängande vistelser utomlands för studier och arbete liksom Sveriges medlemskap i EU intergör att nationaliseringen påskyndas. Påverkan på kulturlivet följd ökad internationalisering som en av leder enligt min uppfattning till i första hand ökad likformighet vad gäller utbudet. I många de länder utvecklas i riktning av som samma som Sverige får kulturalster som riktas till massmarknaden domiett nerande genomslag. Det gäller på områden som musik, litteratur, film och även på andra konstområden. Nationella produktioner trängs undan av det som är avsett för massmarknaden och mångfalden begränsas därmed. Denna utveckling leder till åtgärder för att stödja det är som inhemskt. En viktig grund för kulturstödet är främja inhemskt att skapad och producerad kultur. Utvecklingen leder också till förslag om direkta skyddsåtgärder. Kulturminneslagens förbud utförsel mot av kulturföremål är ett sådant exempel. Kraven kvotering av utbudet av program i TV-kanaler för att på det sättet minska USAdominansen är ett annat exempel. Utvecklingen leder också till behov av insatser för att främja kulturyttringar sätt inte når som annat fram till en publik i Sverige. Sådana insatser bidrar till öka den att
SOU 1997: 95
kulturella mångfalden och bidrar i någon mån till att begränsa masskulturens dominans. invandringen är egentligen inget nytt fenomen. lndivider och har rört sig mellan länder och riken i alla tider. Sedan grupper medeltiden har människor med olika etnisk tillhörighet invandrat till Sverige och kommit att prägla livet och utvecklingen på olika orter och på skilda samhällsområden. Under de senaste decennierna har invandringen förändrats. Det är inte längre behovet arbetskraft inom den svenska industrin som av förklarar invandringen utan behovet av skydd undan förföljelse i förening med sökandet efter bättre framtidsmöjligheter. De senaste decenniernas invandring omfattar en betydande andel av flyktingar från oroshärdar runt om i världen. Nya sociala och kulturella mönster och yttringar har därmed förts in i det svenska samhället. Av de bor i Sverige är ca 10 % eller omkring 800 000 persom nu födda i utlandet. Räknar man även in andra generationens soner invandrare blir andelen ca 17 % eller 1,5 miljoner personer.
2.2 Om motiven
Utgångspunkten för i såväl kulturpropositionen som i resonemangen direktiven kulturella yttringar är berikande och utveckär att nya lande. Kulturell mångfald är i sig tillgång och bidrar till att vitalien kulturlivet. Enskilda konstnärer möter det nya får inspirasera som tion i det arbetet och nytt ljus kastas över det invanda och redan egna kända. Det gäller också för publiken det nya och främmande samma kan mot tankar och känslor det invanda inte förmår, samsvara som tidigt konturerna i det kända kan bli tydligare. Men för att en som sådan harmonisk och berikande process ska utvecklas krävs öppenhet, nyfikenhet och tolerans. Finns inte det, kan det nya upplevas som hotfullt och intoleransen och främlingsfientligheten växa fram. Att bli bekant och förtrogen med andra kulturyttringar kan vara ett sätt att Öka toleransen och den fruktbara nyfikenheten.
Tankar om världskultur 2. 3 Om verksamheten
Direktiven anger inriktningen av en verksamhet är vittomsom fattande både till form och innehåll. Världskulturhuset skall fungera som en nationell kulturinstitution och som en inspirationskälla för hela det svenska kulturlivet. Därmed skall ett nytt centrum och mötesplats kunna skapas. Ett nätverk för kulturellt utbyte med andra kommuner skall etableras och upprätthållas. En scen för teater, dans och musik skall inrymmas och film skall kunna visas. Även poesi och litteratur skall Världskulturrymmas. huset skall vara öppet för alla och inrymma aktivitetslokaler och en rad olika verkstadsaktiviteter skall kunna genomföras. Samarbetet skall vara brett och omfatta skolor och föreningar. Allt skall inte vara organiserat och förberett utan det skall även finnas plats för spontana samtal. Eftersom Södra teatern har uppenbara begränsningar att rymma denna verksamhet har jag utgått från att regeringens avsikt är att världskulturen skall utvecklas såväl Södra teatern som andra scener och i andra lokaler.
2.4 Om begreppet världskultur
Begreppet världskultur är svårt att avgränsa eller definiera. Inom vissa konstområden har ordet "Världs" använts för viss att ange en avgränsning vad avser genre, kvalitet eller graden spridning. av Inom litteraturområdet har begreppet världslitteratur använts under lång tid och i regel avsett sådan litteratur varit internasom tionellt framgångsrik, av god kvalitet och getts ut i många som länder. Även inom musikområdet har ordet "Världs" använts. Världsmusik har i regel förknippats med internationellt och kommersiellt framgångsrik musik som väver musikaliska traditioner och stilar samman från olika länder och kulturer. I andra sammanhang har begreppet Världsmusik kommit att bli en samlingsbeteckning för olika slags musik som står folkmusikens grund, ofta framförd eller utgiven i ett sammanhang. Att avgränsa vissa konstnärliga uttryck världskultur som reser självfallet frågan vilken kultur som då inte är världskultur. Man kan
SOU 1997: 95
fråga sig om det har att göra med upphovsmannens nationalitet eller etnisk tillhörighet eller om det har att göra med var han eller hon för tillfället framför ett verk. Man kan också fråga sig det i
om som Sverige kan betraktas som världskultur också är världskultur i andra länder eller om det är publikens sammansättning som avgör vad som skall betraktas som världskultur. Sådant som redan är välkänt för publiken kanske därmed inte kan betraktas som världskultur även om det har sitt ursprung i ett avlägset land.
All avgränsning eller kategorisering av konst är självfallet vansklig. Det konstnärliga skapandet som uttryck för grundläggande mänskliga behov gör att konsten till sin natur är internationell. I alla tider har konsten rört sig över nationsgränser och fungerat som en brygga mellan individer och folk.
En viss avgränsning av vilka slags kulturyttringar som skall anses inrymmas i begreppet världskultur ges emellertid i direktiven då man hänvisar till dels de senaste 30 årens invandring till Sverige som man menar har vitaliserat svenskt kulturliv och inneburit ett ökat och mer varierat kulturutbud, dels att ett världskulturhus även skall omfatta utomeuropeiska kulturyttringar i syfte att fördjupa förståelsen och relationerna mellan människor. Med detta som grund vill jag i detta sammanhang avgränsa begreppet världskultur till kulturyttringarfrån olika delar av världen som bidrar till att Öka mångfalden i .svenskt kulturliv, .särskilt yttringarfrårz länder och nziljöer som naturligt inte blir tillgänglig för en publik i Sverige genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler.
l4
3 Södra teatern ett för
hus teater
-
3. 1 Kort historik
Södra teatern uppfördes ursprungligen 1853 handlaren C.A av Wallman. Efter en brand 1857 återinvigdes teatern 1859 och efter en ombyggnad 1900 fick teatern det utseende den i stort har än i dag.
Under hela 1900-talet fram till 1955 är det revyer och lustspel som dominerar teaterns utbud. Artister och revymakare Emil som Nordlander, Karl Gerhard, Kar de Mumma, Gustaf Wally, Thor Modéen, Åke Söderblom och Fridolf Rhudin framträdde ofta på Södra teatern. Den sista teatern spelades 1954. Året därpå revyn hyrde Sveriges Radio teatern husägaren Kooperativa Förbundet av för att använda salongen till musikstudio.
Samarbetet med Sveriges Radio pågick till år 1960 då brand en skadade teatern svårt. Planer fanns då inom Kooperativa Förbundet att riva teatern för att i stället uppföra kontorskomplex. ett Detta väckte stark kritik och planerna ändrades. Sveriges Radios kontrakt
förlängdes. 1967 återinvigdes teatern med staten ägare och som ensam med Teater- och Orkesterrådet huvudman. År som 1972 övertog Riksteatern ansvaret för Södra teatern och verksamheten fick en inriktning som i stort sett varit oförändrad sedan dess.
3.2 Nuvarande verksamhet
Verksamheten på Södra teatern har präglats ambitionen göra av att teatern till en mötesplats för svenskt och internationellt teaterliv.
Därmed har teatern blivit en gästspelsscen för svenska och utländska
teatrar. Länsteatrar, stadsteatrar, fri och ensembler grupper ur Svenska Riksteatern gästspelar teatern. Även Dramaten och Operan
har haft tillgång till scenen.
SOU 1997: 95
Södra teatern har ingen egen ensemble utan föreställningsverksamheten sker i olika samarbetsformer med gästande ensembler som hyr in sig på teaterns tre olika Stora scenen, Kägelbanan och scener, Caféteatern. Hyran omfattar med loger, befintlig teknik, biljetter scen och biljettförsäljning, städning samt tekniker. Intäkter från biljettförsäljning går till hyresgästen medan denne svarar för alla marknadsföringskostnader. Urvalet gästspel hyresbasis görs av teaterns konstnärlige av ledare. En icke obetydlig del av de som önskar hyra in sig teatern refuseras av konstnärliga skäl. För Södra teaterns gästspelsverksamhet fanns tidigare ett programråd. Detta avskaffades år 1987. En uttalad ambition för Södra teatern har varit att locka till sig urpremiärer såväl svenska som utländska pjäser. Projektsamarbeten innebär att Södra teatern upplåter repetitionsoch spellokaler kostnadsfritt och att biljettintäkterna delas mellan teatern och den aktuelle producenten. Södra har haft ett långvarigt samarbete med olika instituteatern tioner bl.a. Kungliga Teatern Operan, som förlagt barn- och ungdomsföreställningar till teatern. Som Spelplats för Riksteaterns egna produktioner har Södra teatern minskat i betydelse i och med avvecklingen av de regionala riksteaterensemblerna under 1970-talet och tillkomsten av hemmascenerna i Hallunda år 1989. Riksteaterns främsta intresse för Södra teatern ligger i dag i möjligheterna till produktionssamarbete med en teater kan erbjuda längre spelperioder i Stockholm. Riksteatern ser som inget direkt behov att ändra nuvarande ordning utan räknar med av produktionssamarbetet kan fortsätta enligt nuvarande principer. att och lokaler används också för konferenser Södra teaterns scener och seminarier av skilda slag.
3.3 Repertoar och publik
Som gästspelsscen har Södra teatern föreställningar av vitt skilda slag talteater, musikaler och studentspex, opera och litterära revyer, salonger. De utländska gästspelen har varit många och under de senaste åren varierat mellan 7 och 12. Det flesta kommer från länder i grupper
Södra teatern ett hus fijr teater - Europa men även vissa utomeuropeiska grupper har gästspelat, bl.a. Teater Vivo från Guatemala och från Zimbabwe och Japan. grupper Under närmast föregående decennier antalet gästspel från länder i var tredje världen fler vilket bl.a. gjordes möjligt att teatern på den av tiden hade en starkare ekonomi. Storleken Södra teaterns publik varierar mellan olika år. Under den senaste IO-årsperioden var spelåret 1994/95 sämst med drygt 31 000 besök 288 föreställningar. Spelåret 1991/92 bäst med var drygt 73 000 besök 497 föreställningar. De stora variationerna kan ses som en naturlig effekt av att teatern är gästspelsteater. en
3.4 Administration och ekonomi
Södra teaterns administration handhas dels dess personal, dels av egen av Riksteatern som sköter vissa uppgifter, bl.a. det centrala redovisningssystemet. Bokslut ingår i Riksteaterns samlade bokslut. Det senast tillgängliga bokslutet verksamhetsåret 1995/96. avser Omslutningen uppgick till 10,7 milj. kr. Bokslutet redovisar följande kostnader och intäkter. De största kostnaderna är löner 4,9 milj.kr. och hyror 3,9 mi1j.kr. om om Övriga kostnader sammanlagt 1,2 milj.kr. består bl.a. tekom ca av nik, resor och traktamenten, information, övriga lokalkostnader samt expenser. Intäkterna domineras av statsbidrag om 7,8 milj. kr. och hyresintäkter om 2,5 milj.kr. Övriga intäkter uppgår till 0,4 milj.kr. Bokslutet redovisade ett överskott nästan 0,8 milj.kr. om
3.5 Lokaler och personal
Staten äger Södra Wasakronan. Den sammanlagda teatern genom lokalytan anges till 3 611 kvadratmeter. Årshyran uppgår för år 1997 till 3 931 000 kronor. I hyran ingår värme, el, vatten och fastighetsservice. Lokalerna domineras stora med plats för 418 åskådare. av scenen Studioscenerna Kägelbanan och Caféteatern är flexibla utrymmen och lämpade för mindre produktioner.
SOU 1997: 95
Utöver de tre scenerna består Södra teatern av en festvåningsdel. Mosebacke etablissemang, mindre kontorsutrymmen samt andra utrymmen som loger och tekniska lokaler.
Det löpande och konstnärliga ansvaret för Södra Teatern ligger på teaterchefen som är anställd halvtid. Därutöver består den fast
anställda personalen av ytterligare l6 4 deltid. Två
personer varav personer har administrativt arbete, en fungerar som teknisk chef och 9 har olika tekniska uppgifter fastighet, scen, belysning, ljud. Vid behov anställer teatern extra personal, i tid motsvarande ytterligare 3 årsverken.
3.6 Tidigare utredningar och synpunkter
På uppdrag av regeringen fick .smtens kulturråd år 1992 i uppdrag att, med beaktande av vad som uttalats i 1992 års budgetproposition, utreda och lämna förslag om huvudmannaskapet för Södra teatern och det framtida utnyttjandet av teatern.
Utredningen underströk den centrala roll som en statligt gästspelsscen spelar i ett teaterliv som man menar allt mer kommer att präglas av internationellt utbyte och nya produktionsformer. Vidare framhölls att det finns ett klart kulturhistoriskt intresse att bevara Södra teatern som en offentlig och publik gästspelsteater. Teaterns betydelse för teaterprojekt som sedan går ut turné i andra delar
av landet betonades.
Kulturrådet konstaterade att verksamheten Södra teatern fungerade väl och fann ingen anledning att föreslå ändrat huvudmannaskap för teatern. Från konstnärliga och administrativa utgångspunkter gick det knappast att konstruera en bättre fungerande förvaltning för en statlig gästspelsscen. Tankar på ett delat huvudmannaskap mellan Operan, Dramaten och Riksteatern lades is.
ITeaterutredningens betänkande SOU 1994:52 Teaterns roller gjordes en relativt fyllig beskrivning av det aktuella läget för Södra teatern. Utan någon särskild motivering föreslog utredning att huvudmannaskapet för teatern och det därvid knutna statliga anslaget överförs från Riksteatern till Svensk Teaterunion/ITI, som är de svenska teatrarnas organisation för sina gemensamma intressen. Unionen fungerar också som svensk medlemsorganisation i det inter-
Södra teatern ett hus för teater
nationella teaterinstitutet ITI. Unionens lokaler är inrymda i Södra teatern.
Teaterkostnadsutredningen SOU 1991:71 pekade på det orationella i att Operan i Stockholm nästen helt är hänvisad till en enda
scen. Utredningen förordade att Operan i Stockholm skaffar sig andra
en scen. Med detta som grund och med hänvisning till teaterutredningens uppfattning att Operan låst upp sina för mycket i fast
resurser personal föreslog Kulturutredningen i betänkandet SOU 1995:84 Kulturpolitikens inriktning att Södra teatern bör bli Operans andrascen samtidigt som viss gästspelsverksamhet från andra teatrar bör bestå.
l sitt remissvar på Kulturutredningens betänkande ställde sig Operan positiv till att överta ansvaret för Södra teatern. Verksamheten på teatern skulle därmed kunna inriktas och i viss mån
opera balett. Samarbete med Drottningsholmsteatern skulle utgöra
en central del i verksamheten. Då Södra teatern enligt Operan är
synnerligen lämplig basscen för flera teatrar i landet skulle ett Övertagande öka möjligheterna att turnera med medelstora och mindre uppsättningar. Ett Övertagande skulle enligt Operan förutsätta ett årligt statsbidrag om 14.5 miljoner kronor.
Även Kulturrådet, Riksteatern och Svenska teaterförbundet ställde sig positiva till att Södra teatern övergår till att bli Operans andrascen.
4 Världskultur i Stockholm och
på
andra platser
Kulturlivet i Stockholm är rikt och många institutioner
arrangerar föreställningar eller annan verksamhet med inriktning på världskultur. Några av de institutioner och verksamheter är aktuella i
som detta sammanhang beskrivs nedan. Denna beskrivning gör inte
anspråk på att vara heltäckande utan bör exemplifiering.
ses som en
Flera av de statligt finansierade i Stockholm har in-
museerna en riktning av sin verksamhet jag kan betraktas världs-
som menar som kultur. l första hand gäller det Falkens Museum/Etnografiska
vars uppgift är att främja intresset för, kunskapen samt forskningen
om rörande främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska,
och vara ansvarsmuseum för de delar av området kulturhistoria inte hör
som till verksamheten vid Historiska Museet eller stiftelsen Nordiska museet. Medelhavsznztseet och Östasiatiska kan sägas ha
museer en liknande inriktning även dessa båda samlingar och
om museers utställningar är historiska, konstinriktade och vissa avgränsade
avser geografiska områden.
Dansens hus ger kontinuerligt dansföreställningar såväl svenska
av som utländska grupper. Som gästspelsscen har Dansens hus skapat möjligheter för fria dansgrupper och regionala ensembler att spela inför en stor publik. Denna uppgift betonas särskilt i kulturpropositionen. Även många internationella gästspel har tagits
emot. Som exempel kan nämnas föreställningarna Balinesisk maskdans, Spökopera från Kina och gästspel med den japanska butogruppen Sankai Juku. Dansens Hus har även arrangerat kurser och seminarier bl.a. på teman som Orientalisk dans, Maskernas magi och Indisk kathak dans.
Mångkulturellt centrum i Botkyrka har viktig roll för öka
en att förståelsen mellan människor olika etniskt
av ursprung.
SOU 1997: 95
Kulturhuset i Stockholm bedriver en omfattande offentlig kultur-verksamhet. Antalet räknade besökare uppgår till ca en miljon per år. En betydande del verksamheten har internationell inriktning.
av Kulturhusets olika används ofta för gästspel med grupper från
scener hela världen. Internationella festivaler och utställningar av olika slag har genomförts i Kulturhuset. Ett av husets mest besökta rum är läsesalongen, som fungerar som en informell och internationell mötesplats i Stockholm.
I början juni 1997 överlämnas förslag om att inrätta ett
av Världsbibliotek i Stockholm till kulturnämnden i Stockholms stad. Förslaget bygger idé ett världsbibliotek som beskrivits och
en om utvecklats i rapporten Internationella biblioteket i Stockholm maj 1997. Bakgrunden till förslaget är viljan att öppna den statliga Invandrarlånecentralen i Årsta och göra den tillgänglig för besökare. Centralen inrättades 1991 och är placerad i Årsta, Stockholms
en av södra förorter. Denna lånecentral blev ett bibliotek för fjärrlåneverksamhet i form depositioner, ämnesbeställningar och enstaka lån.
av Mediebeståndet integrerades med länsbiblioteket i Stockholms län och Stockholms stads mediedepå. Mediebeståndet, som omfattar 210 000 volymer 108 språk, betraktas som kanske Europas främsta men är fortfarande slutet.
En viktig princip för förslagen är att ansvarsområdena mellan de tre huvudmännen, staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, inte rubbas och att depositions- och fjärrlåneverksamhetens kvalitet inte försämras.
Enligt det tjänstemannaförslag som överlämnas till kulturnämnden i Stockholm stad föreslås att frågor som rör lokaler, ekonomi och Verksamhetsinriktning analyseras ytterligare. Därefter kommer ett konkret förslag att föreläggas kulturnämnden i början av hösten 1997. En lokalisering som övervägs är Kulturhuset i Stockholms centrum.
l kulturpropositionen prop. 1996/9713 föreslog regeringen att ett samlat etnografiskt centralmuseum skall inrättas i Göteborg o m 1999. l detta skall ingå det förstatligade Etnografiska museet i Göteborg samt Folkens museum-Etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm. Inriktningen av det nya museet skall, efter beslut riksdagen, vara ett museum fär världskulrur. Publika
av verksamheter skall bevaras i Stockholm och befintliga museienheter skall inte flyttas från Stockholm.
Världskultur i Slockhulin och på andra platser
Det nya museet skall ha tillgång till samlingar från hela världen. Det mångkulturella samhällets kulturarv skall visas, tydliggöras och debatteras. Föremålen skall exponeras i dynamisk miljö, en som speglar framväxten av olika kulturer, likheter och olikheter. Arbetet skall bedrivas tvärvetenskapligt och i nära kontakt med pågående forskning, särskilt den vid universiteten i Göteborg och Stockholm. Det nya museet skall vara ett ansvarsmuseum inom sitt område. En ny myndighet skall bildas för det nya museet som omfattar de fyra ovan nämnda museerna. En organisationskommitté har tillkallats med uppgift att förbereda och genomföra etableringen. En vidareutveckling och konkretiserad verksamhetsidé beräknas vara klar hösten 1998. Regeringens ambition är att nya lokaler skall kunna tas i bruk före utgången av år 1999. l en särskild promemoria av den 21 april 1997 Vattenhål för fblknzLLvik utarbetad av Riksföreningen för Folkmusik och Dans, argumenteras för att folkmusiken behöver en samlingspunkt, en scen och mötesplats där tradition och förnyelse står i fokus och exponeras. Tanken är bl.a. att sätta den svenska folkmusiken i fokus på ett nytt sätt genom att inkludera alla traditioner som lever i Sverige i dag norrländsk, sörmländsk, uppländsk, andisk, balochisk, kurdisk, samisk. tornedalsfinsk, wolof, zigensk m.fl. Förslaget är överlämnat till Kulturhuvudstadsåret, Svenska Rikskonserter och till Stockholms stad. Arbete pågår för närvarande, bl.a. i kontakt med Stockholms stad, med att fram lämplig lokal skall inrymma lämplig som scen för musik och dans och restaurangverksamhet. Av promemorian framgår att man utgår från att verksamheten skall bedrivas i nära kontakt med ett ev. världskulturhus. Svenska Rikskonserter har enligt sina stadgar till ändamål att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet och inom olika musikaliska uttrycksformer. l ett av Rikskonserters övergripande mål framhålls uppgiften att verka för att svenskt musikliv berikas genom ökade kontakter med andra länder. Även i Rikskonserters fonogramutgivning framhålls en liknande inriktning verksamheten då det av stadgas att verksamheten särskilt skall inriktas utgivning musik av som inte ges ut av andra producenter och sådan musik inte kan som anses tillräckligt dokumenterad. Med detta som grund har Rikskonserter genom åren byggt upp ett omfattande kontaktnät med musikinstitutioner och musiker över stora delar världen. Rikskonserav
SOU 1997: 95
ter har under senare år arrangerat konsertturnéer med invandrade musiker, ofta i samarbete med invandrarorganisationer. Även enstaka artister och grupper från tredje världen har framträtt i Sverige genom Rikskonserters försorg och i regel i samarbete med Svenska Institutet och/eller SIDA.
Med stöd från SIDA ger Rikskonserter även ut CD-skivor med musik från tredje världen. En samlings-CD bär rubriken Från världens hörn. Sammanlagt 10 CD-skivor har getts ut. En särskild publikation omfattar artister bosatta i Sverige och med ursprung i andra länder som framför invandrad musik. Rikskonserter har även ett nära samarbete med folkmusikfestivalen i Falun och med Riksföreningen för Folkmusik och Dans.
Riksurslällningar har genom åren producerat många utställningar för vuxna såväl som för barn i syfte att öka kunskap om främmande kulturer, skapa förståelse och främja kulturmöten. Det har varit stora miljöskapande utställningar och konstutställningar till små studielådor för klassrummet.
l samarbete med Mångkulturellt Centrum producerades utställningen Mot världen adress Botkyrka i syfte att åstadkomma en rad
olika slags kulturmöten. Utställningen Sverige och tredje världen hade till uppgift att sprida kunskap om den icke-europeiska världen. Ett aktuellt projekt är ...Front the tmnsit har med den kanadensiska konstnären Vera Frenkel där hon problematiserar och genomlyser den landsflyktiges situation av att ständigt befinna sig någon annanstans. Utställningen är en multimedial installation i en fungerande pianobar. En annan aktuell utställning är Likt och olikt som handlar om tillhörighet och utanförskap uppbyggt kring tre rum om Anne Frank.
Svenska Riksteatern har en avgörande betydelse för att förse Sverige med teater. Det handlar om dels egna produktioner, dels andra teatrars produktioner. Bland utbudet finns även utländska grupper som gästspelar i Sverige. Genom ett väl utbyggt nät av teaterföreningar når Riksteaterns verksamhet ut över hela landet.
Riksteatern är huvudman för Södra teatern. Denna ordning har övervägts vid flera tillfällen, vilket jag berört i föregående kapitel.
Riksteatern har i takt med förändringar i samhället och i kulturlivet startat nya specialinriktade verksamheter, bland annat den finskspråkiga teatern. Riksteaterns mångkulturella ensemblen Shikasta är ett
Världskultur i Stockholm och på andra platser
exempel hur en etablerad kulturinstitution medvetet sökt fånga in det nya som växer fram i mötet mellan konstnärer olika tradiav tioner. Ensemblen består skådespelare med olika etniskt av ursprung och bedriver omfattande turnéverksamhet över hela landet. Svenska Filminstitutet bedriver Cinematekets filmklubb genom regelbunden visning av film biograf. Uppgiften är att hålla filmhistorien levande genom att visa klassiker och retrospektiva serier över regissörer, skådespelare, fotografer, och Uppgenrer teman. giften är dessutom att visa film inte når svenska biografer ny som på annat sätt, samt anordna diskussioner med gästande regissörer, forskare och filmhistoriker. Cinemateket visar film dagligen i två biografer i Stockholm, dagtid på Sture och kvällstid i bio Victor i Filmhuset. Under 1996 uppgick antalet medlemmar till ca 6 500. Huvuddelen av de filmer visas kommer från Svenska Filmsom institutets eget arkiv, filmer lånas också in från andra cinematek men anslutna till den internationella filmarkivfedrationen samt från inhemska och utländska distributörer. Inom för uppdraget ramen att visa film som annars inte når fram till publik i Sverige har en Cinemateket visat filmer från vitt skilda delar världen. Dessutom av har Cinemateket gästats en rad olika regissörer bl.a Zhou Li och Teng Wenji från Kina, Dang Nhat Minh från Vietnam och Youssef Chanine från Egypten i samband med att deras filmer visats. Förutom de institutioner och organisationer jag här nämnt som bedrivs många olika verksamheter rL1nt om i Stockholm och på andra platser i landet som kan betraktas som världskultur. Detta sker kommersiell eller ideell grund. Invandrarorganisationernas verksamhet är viktiga i detta sammanhang. Festivaler det årliga som Re:Orientfestivaleiz på Djurgården bidrar till att öka mångfalden i svenskt kulturliv. Biografen Zita i Stockholm ibland särarrangerar skilda visningar med filmer från tredje världen. Föreningar och folkrörelser bedriver verksamhet i regi eller stöd till verksamegen ger het med inriktning världskultur. Svenska Institutet har till uppgift att informera och stödja om presentationen av svensk kultur i utlandet. Institutet gör särskilda insatser för att främja det individuella personutbytet och de centrala institutionernas internationella verksamhet. Svenska institutet har ock-
SOU 1997: 95
så fått särskilda resurser för att stödja kulturutbytet med de centraloch östeuropeiska länderna samt tredje världens länder.
Biståndsorganet SIDA ger stöd till länder i tredje världen. Viss del
stödet, ca 100 miljoner kronor, avser kulturbiståndsprojekt. Inom av scenområdet har SIDA under åren stött ett antal utbildningsprojekt och medverkat till vissa investeringar i lokaler och transportmedel i syfte att bidra till förbättring av infrastrukturen för ett antal teatrar. Stödet insatser vad gäller teater, litteratur och kulturarv. SIDA
avser satsar också på samarbetsprojekt mellan vissa kulturinstitutioner i Sverige och i tredje världen, bl.a. samarbete mellan Stadsteatern i Stockholm och Market Teathre i Syd Afrika och mellan ett antal länsmuseet i Sverige och museer i Afrika. Dessa samarbetsprojekt har bl.a. resulterat i att kultur från dessa länder blivit tillgänglig för en svensk publik genom gästspel och utställningar. Därutöver ger SIDA stöd till internationell kulturutbyte i nära samarbete med Svenska institutet. För innevarande år uppgår detta stöd till ca 4 miljoner kronor. SIDA har också gett stöd till spridning i Sverige av kultur från tredje världen, dock i allt mer begränsad omfattning.
en
Stiftelsen Framtidens kultur är ett relativt nytt organ som ger stöd till kultur. Syftet är att främja ett vitalt kulturliv genom bidrag/stipendier till kulturprojekt. Krav ställs bl.a. hög kvalitet och nyskapande. Projekt kan utgöra förebild och stimulera till nyskapande
som prioriteras. Även projekt engagerar invandrargrupper och som
som bidrar till ökad integration prioriteras. I första hand stöds projekt
syftar till att stärka gruppers eller individers identitet och självsom känsla.
I december 1996 beslöt Stiftelsen Framtidens kultur att ge stöd till bl.a. projekt med inriktning på Somalisk kulturverksamhet, musikutbildning i mångkulturella miljöer, sångleksrevival men avseende kulturrötter i gränslös gemenskap, planeringsbidrag för Världskulturhus i Uppsala och planeringsbidrag för mångkulturell delaktighet i svensk kulturpolitik, uppbyggandet ett mångkulturellt nätverket,
av Re:Orient 1997 samt dansmöten med invandrad folkmusik. Av totalt 78 miljoner kronor i bidrag avser nästan 9 miljoner kronor projekt med inriktning på världskultur.
5 och
Överväganden förslag
5. 1 Södra teatern
I kapitel 3 har jag beskrivit Södra teaterns historia och nuläge. Mot bakgrund av denna beskrivning kan jag konstatera att Södra teatern har en av de längsta traditionerna teaterscen i Sverige. Teaterns som olika scener har varit tillgängliga för många olika teaterinstitutioner och -grupper från såväl Stockholm från övriga delar landet. som av På så vis har Södra teatern blivit en angelägenhet för hela landet och en scen för institutioner och olika slag och med olika grupper av konstnärlig profil. Teaterns roll gästspelsscen är unik i landet. som Det finns teaterpolitiska motiv att bevara denna roll. Den mångfacetterade verksamhet som anges i direktiven för världskulturhuset kan bara till viss del i Södra lokaler. rymmas teaterns Teatern är byggd och utrustad för att just teater. Stora vara scenen har en traditionell utformning, är förhållandevis liten och scenen svarar inte mot de krav på flexibilitet som krävs den verksamhet av som beskrivs i direktiven. Det går inte att visa film då projektor och projektorrum saknas. Utrymme för boksamlingar finns inte och inte heller utrymmen för verkstäder. Enligt min mening behövs det inte enbart för världskultur, en scen det behövs många scener av vitt skilda slag. Som tidigare framhållits fungerar Södra teatern med Riksteatern som huvudman ett tillfredsställande sätt. Jag finner det rimligt att detta ansvarsförhållande består. Detta innebär vidare att förslaget om att Södra teatern blir Operans andra inte är aktuellt. scen När det gäller verksamhetens inriktning ska Södra teatern i ökad utsträckning ta ansvar för gästspel teatergrupper och kulturav annan verksamhet med inriktning på världskultur. Detta utökade bör ansvar utvecklas i nära samverkan med Riksteatern och framgå av regeringens uppdrag till Riksteatern i den del som avser Södra teaterns verksamhet. Med ett tydligare uppdrag till Riksteatern kan Södra
SOU 1997: 95
teatern utvecklas till ett centrum för den sceniska konsten med inriktning på världskultur.
5.2 Kulturpolitiska utgångspunkter
En viktig kulturpolitisk princip är att varje kulturinstitution tar ansvar för att bedriva en verksamhet som vänder sig till hela befolkningen. Redan nu bedrivs en omfattande verksamhet av kulturinstitutioner och organisationer med inriktning världskultur. Det är rimligt att dessa verksamheter utvecklas vidare och ett naturligt sätt ingår i institutionernas ansvarsområden. På det sättet kan de samlade insatserna för världskultur förstärkas.
5.3 Nytt organ
För att stödja och samordna insatserna för att främja världskultur föreslår jag att ett nytt organ Forum för världskultur inrättas.
Forum för världskultur skall vara en initierande, drivande och samordnande kraft för världskulturen i hela landet. Syftet bör vara att öka mångfalden av konstnärliga uttryck i Sverige genom att stödja och ge plats för kulturyttringar från hela världen, särskilt uttryck från länder och miljöer som naturligt inte blir tillgänglig för en publik i Sverige genom etablerade kanaler eller kommersiella grunder. Vägledande för verksamheten skall vara bedömning av konstnärlig kvalitet.
Uppgifterna Forum för världskultur innebär att
initiera och stimulera verksamhet inom existerande institutioner -
främja samordning mellan olika institutioner och föreningar -
fördela bidrag -
initiera och samordna projekt och workshops som syftar till att -
presentera kultur som idag inte synliggörs i det svenska kultur-
livet
möten mellan konstnärer och kulturarbetare med - arrangera
erfarenhet från olika kulturer svara för information om världskulturevenemang
-
Överväganden och förslag
bygga upp ett nätverk mellan kommuner och kulturinstitutioner om världskultur.
5.3.1 Organisation
I ett inledande skede bör Forum för världskultur inrättas som en kommitté under kulturdepartementet. Därmed kan verksamheten komma i gång snabbt utan allt för betungande organisatoriskt förarbete. Forum för världskultur får dessutom central ställning i en kulturlivet och kan arbeta kraftfullt och flexibelt. Under detta inledande skede bör kontakter med kulturlivet etableras. Avsikten är vidare att olika verksamhetsformer bör kunna utvecklas. Kommittén bör består av ledamöter från Riksutställningar, Riksteatern, Rikskonserter, Svenska Institutet, Svenska Filminstitutet, det kommande Världskulturmuseet samt från Stockholms stad och Stockholms läns landsting, blir ansvariga för det Världssom nya biblioteket. På detta sätt kommer företrädare för olika konstformer att bli representerade. Genom att knyta företrädare för Världsbiblioteket och Världsmuseet till Form för världskultur kommer den multikulturella dimensionen att bli tydlig. Jag föreställer mig den att Samlade styrkan i främjandet världskultur därigenom kommer av att bli väsentligt större än om varje organisation verkar för sig. De berörda institutionerna har ställt sig positiva till ingå i att Forum för världskultur. Jag förutsätter att det Världsmuseet nya ställer sig positivt till att ingå i den nya organisationen. Forum för världskultur bör ledas ordförande står fri av en som från existerande kulturinstitutioner, ha bred förankring i svenskt en samhällsliv och förmåga att lyfta fram insatser för världskulturen i samhälls- och kulturlivet. En av Forum för världskulturs första uppgifter bör tillsätta vara att en direktör som skall chef och konstnärlige ledare. vara Efter en inledande period lämpligen bör omfatta år bör som tre frågan om att permanenta Forum för världskultur övervägas. Med tanke att det är fråga verksamhet det allmänna skall om en som svara för bör Forum för världskultur i permanent form kunna drivas i myndighetsform. På grund av verksamhetens särart bör det bli en egen myndighet. Den bör ledas av en styrelse. Styrelsens ordförande
SOU 1997: 95
och övriga ledamöter utses av regeringen. Det bör ligga styrelsens ansvar att svara för verksamhetens inriktning och fatta beslut i ekonomiska frågor som budgetunderlag och fördelning av bidrag.
5.3.2 Tillgång för hela landet
I kulturutskottets yttrande över regeringens förslag till inrättande av ett världskulturhus framhålls vid upprepade tillfällen att huset skall vända sig till alla befolkningsgrupper i landet. Utskottet understryker särskilt vikten av att huset blir en "angelägenhet och arena för landets hela befolkning, dvs. för alla människor i landet oavsett kulturell och etnisk tillhörighet och inte enbart för människor som bor i Stockholmsområdet utan för människor i hela landet". Genom att låta Riksutställningar, Riksteatern, Rikskonserter och Svenska Filminstitutet ingå i styrelsen för Forum för världskultur kommer respektive institutions nationella nätverk att bli en tillgång i arbetet med att främja världskulturen. Jag tänker då lokala och regionala teaterföreningar, lokala och regionala musikinstitutioner och lokala arrangörsföreningar inom musikområdet samt regionala resurscentra för film- och video. Institutionerna har även många kontakter med kommuner, landsting, folkrörelser och kulturföreningar över hela landet.
5.3.3 Angelägenhet för många
Jag det angeläget att olika intressenters synpunkter på verk-
ser som samhetens inriktning tas till vara. Med tanke att världskultur innefattar mängd olika kulturyttringar och berör individer och grup-
en
olika etniskt ursprung är det viktigt att Forum för världskultur per av upplevs angelägenhet för många. Det kan ske genom direkta
som en kontakter med kommittén och direktören. Men det kan också finnas skäl att formalisera kontakterna för att det sättet bredda engagemanget för världskultur och i ett tidigt skede ta till vara på erfarenheter skilda slag. En möjlighet är att ett samrådsorgan inrättas som
av kan fungera på ett motsvarande sätt förvaltningsrådet som är
som kopplat till Svenska Filminstitutet. Detta råd är ett rådgivande organ till styrelsen. Det består av trettio till fyrtio ledamöter som för en tid
Överváigarzden och förslag
av mellan ett och tre år utses av berörda organisationer. Styrelsen för Svenska Filminstitutet utväljer, i samråd med film- och videobranschema samt TV-företageit, senast i mars varje år de organisationer som skall få möjlighet att utse ledamöter i förvaltningsrådet. Bestämmelserna for förvaltningsrådet ingår i 1993 års finansieringsavtal för Svenska Filminstitutet.
5.3.4 Finansiering
Av direktiven framgår att staten räknar med att avsätta lO miljoner kronor till verksamheten och Stockholmsregionen 5 miljoner kronor. Stockholms stad har i en principöverenskommelse förklarat sig villig att delta i finansieringen för år 1998. Något bindande beslut från Stockholms stad finns Mitt förslag innebär, som jag tidigare nämnt, att ett nytt statligt organ inrättas. Jag räknar med att staten avsätter lägst 2 miljoner kronor av de i direktiven omnämnda statliga medlen till Forum för världskultur. Högst 8 milj.kr får användas för driften Södra av Teatern. Genom samverkan mellan Forum för världskultur och Södra teatern vad gäller personal och lokaler samt viss rationalisering inom Södra teatern är det sannolikt att Forum för världskultur kan tillföras ytterligare medel. De medel som i den tidigare nämnda principöverenskommelsen skall avsättas av Stockholmsregionen bör enligt min mening i första hand användas för att förverkliga förslaget inrättandet ett om av Världsbibliotek. Därigenom kommer en ny nationell kulturinstitution att skapas i Stockholm som samtidigt blir tillgång för hela landet en utan att statens kostnader Ökar. Därutöver bör Stockholmsregionen i enlighet med överenskommelsen med staten, bidra till finansieringen av Forum för världskultur. Inrättandet av Forum för världskultur bygger förutsättningen att verksamhet med inriktning världskultur skall bedrivas instituav tioner, organisationer eller enskilda med medel eller med stöd egna av Forum för världskultur. Den sammanlagda statliga satsningen världskultur kommer därmed att bli mångdubbelt större än vad medlen från Forum för världskultur möjliggör. Av riktlinjerna för bidragsgivningen från Stiftelsen Framtidens kultur framgår att projekt som engagerar invandrargrupper och som
SOU 1997: 95
bidrar till ökad integration prioriteras. Jag finner det därför rimligt att räkna med ett nära samarbetet mellan Forum för världskultur och Stiftelsen Framtidens kultur och att världskulluren därmed bör få ekonomiskt stöd.
5.3.5 Lokalisering
Jag finner det lämpligt att Forum för världskultur får tillgång till lokaler i Södra Teatern. Det är emellertid angeläget att inriktningen av verksamheten för Forum för världskultur inte enbart kopplas till scenisk konst utan till alla olika konstformer. Därför är det inte heller lämpligt att Forum för världskultur för närvarande får till uppgift att förvalta Södra teatern utan står fri från detta uppdrag. I avsnitt 6.1 föreslår jag därför att Södra teatern även fortsättningsvis knyts till Riksteatern.
Lokalisering av Forum för världskultur till Södra teatern bör leda till att möjligheterna till ekonomisk och administrativ samordning mellan de båda organen övervägs. Jag finner det lämpligt att tjänsten som direktör för Forum för världskultur och tjänsten som Södra teaterns chef och konstnärlige ledare samordnas till en heltidstjâinst.
5.3.6 Tidsplan
Det är angeläget att insatserna för stöd till världskultur snabbt kommer i gång. I de kontakter jag haft med olika företrädare för kulturlivet finns det stor beredskap för ett närmre samarbete och ökade insatser. Med tanke på det förslag till flexibel organisation som jaghär lägger fram bör Forum för världskultur kunna inrättas från den ljanuari 1998.
;äga
32 .
wOCKHWQ
Statens offentliga 1997 utredningar
Kronologisk förteckning
Dennyagymnasieskolanstegforsteg.U. Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,dell-lll. Fi. Attläraövergränser.EnstudieavOECD:s . . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation,M. Övervakning miljön.M. . . av Aktivt lönebidrag. effektivareEtt stödfor Nykursi trañkpolitiken bilagor.K.+ . . arbetshandikappade.A. Bekämpandepenningtvätt.av F . Länsstyrelsemasroll trafik-i ochfordonsfrågor.K, Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring Myndighetellermarknad. . sexforvaltningsområden.Fi, Statsforvaltningensolikaverksamhetsfonner,Fi.
Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa. IntegritetOffentlighetInformationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningstatsforvaltningensav Statenochtrossamfunden . struktur.Fi. Rättsligreglering
10,Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljöochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . l2. IT-probleminfor2000-skiftet,Referatoch LagomSvenskakyrkan,Ku.
slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden
lT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.
IT-kommissionensrapportl/97.K. Statenochtrossamfunden . l3. Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen
l4 lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku. . l5, Detsvårasamspelet.Resultatstyrningensframväxt 44.Statenochtrossamfunden
ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.
16.Attutvecklaindustrilorskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden
l7 Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. , +Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden
.Granskning granskning.av Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.Ku.
Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47,Statenochtrossamfunden
19 Bättreinformation konsumentpriser.om ln. Denkyrkligaegendomen.Ku. , 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten,
h Växai lärande.Förslag läroplanförbarnochtill Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-16år.U. 49.Grundlagsskyddfornyamedier.Ju.
22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s
23 Digitaldemokr@ti,Ettseminarium Teknik.om gemensammajordbrukspolitik.Jo. , demokratiochdelaktighetden8 november996 5 Bristeri omsorg . anordnat Folkomröstningsutredningen,av lT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenochKommunikationsforsknings- Omsorgmedkunskapochinlevelse , beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av - 24.Välfärdi verklighetenPengari räckerinte,S. 53.AvskaffareklamskattenFi.
25.Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten.
26.EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi.
forsörjningen,Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama av 7 .Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku.
l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vårtoffentligaetos.Fi, +Bilaga1och Ju.
Bampomograñfrågan, I l medborgarnastjänst. . . Innehavskriminalisering Ju.m.m. Ensamladforvaltningspolitikforstaten.Fi.
Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthynting.A. 4 svenskstatsforvaltning.Fi. 59 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. . Kristallkulantrettonrösteromframtiden. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. , lT-kommissionensrapport3/07,K.
Statens utredningar 1997
offentliga
Kronologisk förteckning
6 Attväxablandbetongochkojor. 90.Ändradorganisationfordetstatligaplan-,bygg- . ochbostadsväsendet.ln. Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. - Storstadskommittén. Jo.. betong. Medieforetagi SverigeÅgandeoch .Rosorav . - Enantologitill delbetänkandetAttväxabland strukturförändringaripress,radioochTV. Ku, betongochkojorfrånStorstadskommittén. Hanteringavfel i utjämningssystemtfor . 6wSverigeinförepokskiftct. kommunerochlandsting.ln. . Konkurrensneutralttransponbidrag.N. lT-kommissionensrapport5/97.K. 94. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 95.Forumforvärldskultur +Bilagedel.A enrapport ettom rikarekulturliv.Ku. - 65.Polisensregister,Ju, 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelse uppehållstillstånd.av UD. 68.Grannlands-TVikabelnät.Ku. 69.Besparingaristortochsmått.U. 70.Totalforsvaretochfrivilligorganisationema uppdrag,stödochersättning.Fö. 7 7 Politikforunga. . + st2 bilagor.ln. 72.Enlagomsocialñârsäkringar.S. 73.Inforensvenskpolicyomsäkerelektronisk kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavlT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementetochSElSdenl l december l996.Pkommissionensrapport6/97.K, 7å EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional . utveckling.Jo, 7 Bosättningsbegreppet.Skatteråttsligareglerför . fysiskapersoner.Fi. 76.Invandrareivårdochomsorg enfrågaombemötande äldre.av - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 78.Medelsforvaltningi kommunerochlandsting.ln. 79.Försäkringsmäklare.lagöversynEn av Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 8I. Allmännyttigabostadsforetag. +Bilaga.ln. 82.Likamöjligheter,ln. 83.Ommaktochkön ispårenavoffentliga 7 organisationersomvandling.A. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 85.FörmånefterinkomstSamordnatinkomstbegrepp forbostadsstödenochnyakvalifikationsreglerfor rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 8 Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch , mineralolja,m.m.Fi. 87.Kvinnor,manochinkomster. Jämställdhetochoberoende.A. 88.Upphandlingförutveckling.N. 89,Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N,
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Kristallkulantrettonrösteromframtiden. lT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3 Nykursitrañkpolitiken+bilagor.35 Aktiebolagetskapital.22 Sverigeinforepokskiftet. Barnpornogralifrågan. lT-kommissionensrapport5/97.63 lnnehavskrirninalisering 29m.m. Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.39 kommunikation.Referatfrån seminariumett anordnatav Grundlagsskyddförnyamedier.49 lT-kommissionen.Närings-ochhandeldepartementet Folketsområdgivareochbeslutsfattare. Bilagal och 56 ochSElSden decemberl996. + Polisensregister.65 lT-kommissionensrapport6/97.73
Utrikesdepartementet Finansdepartementet
lnkomstskattelag,dell-lll. 2 Återkallelse uppehållstillstånd.av 67 Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring sex
Försvarsdepartementet forvaltningsområden.7
Flexibelförvaltning.Förändringochverksamiotaltörsvaretochfrivilligotganisationerna hetsanpassningstatsförvaltningensav struktur.9 uppdrag.stödochersättning.70 - Ansvaret valutapolitiken.for 10
Socialdepartementet Skatter,miljöochsysselsättning.ll
Detsvårasamspelet,Resultatstymingensframväxt Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa.8 ochproblematik.15 Välfärdi verklighetenPengarw räckerinte,24 Skatter,tjänsterochsysselsättning. Bristeri omsorg +Bilagor.l7
eenfrågaombemötande äldre.5 Iav l Granskning granskning.av Omsorgmedkunskapochinlevelse Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 enfrågaombemötande äldre.52av KontrollReavinstVärdepapper.27 Altväxablandbetongochkojor. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars vårtoffentligaetos.28 uppväxtvillkori storstädernasutsattaområdenfrån Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Storstadskotnntilten.6 l svenskstatsförvaltning.30 Rosor betong.av Attläraövergränser.Enstudieav0ECD:sförvaltnings- Enantologitill delbetänkandetAttväxabland politiskasamarbete.33 betongochkojorfrånStotstadskommlttén,62 Bekämpandepenningtvätt.av 36 Enlagomsocialforsakringar.72 Myndighetellermarknad. Invandrarei vårdochomsorg Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.38 - enfrågaombemötande äldre.76av Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefterinkomst samordnatinkomstbegrepp -- Förkompetensochresultat.48 forbostadsstödenochnyakvalitikationsreglerför Avskaffareklamskatten53 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Ministernochmakten,
Kommunikationsdepartementet Hurfungerarministerstyrei praktiken54
l medborgarnastjänst. Lânsstyrelsemasroll itrañk-ochfordonsfrâgor.6 Ensamladforvaltningspolitikforstaten.57 lT-probleminfor2000-skiftet.Referatochslutsatser från Statsskuldspolitiken.66
enhearinganordnad lT-kommissionenav den Bosättningsbegreppet.Skatterättsliga för regler l8 december.lT-kommissionensrapportl/97.12 fysiskapersoner.75 Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,om Uppföljning inkomstskattelagen.av 77 demokratiochdelaktighetden8 november1996 Försäkringsmäklare.Enlagöversynav anordnat Folkomröstningsutredningen,av lT- Försäkringsmäklarutredningen.79
kommissionenochKommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.80 beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23 Punktskattekontrollalkohol,tobakochav
mineralolja,m.m.86
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsform.59
Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Dennyagymnasieskolanstegforsteg.l
- Grannlands-TVi kabelnät.68 Växai lärande.Förslagtill läroplanforbarnoch
Medieforetagi Sverige Ägandeoch unga6-l6 år.21 -
strukturforändringaripress,radioochTV.92 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37
Forumforvärldskultur Besparingaristonochsmått.69
enrapportomettrikarekulturliv.95
v
Jordbruksdepartementet
Närings- och handelsdepartementet
EU-fat.25 Svenskmat- RegionpolitikförhelaSverige.13
EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels-
Attutvecklaindustriforskningsinstituten,16 forsörjningen.26
Konkurrenslagenl993-l996.20 AlternativautvecklingsvägarförEU:s
Upphandlingforutveckling.88 gemensammajordbrukspolitik.50
Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional
Konkurrensneutralttransportbidrag.94 utveckling.74
Jaktensvillkor enutredning vissaom jaktfrågor.91
- Inrikesdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet Bättreinfonnation konsumentpriser.om 19
Ungaocharbete.40 Aktivt lönebidrag. effektivareEtt stödfor arbetshandikappade.5 Politikförunga.
+ st2 bilagor.7 l Personaluthyrning,58
Medelsforvaltningi kommunerochlandsting,78 Samhall. arbetsmarknadspolitiskEn åtgärd
Allmännyttigabostadsföretag. +Bilagedel.64
+Bilaga.81 Ommaktochkön i- spåren offentligaav
Likamöjligheter.82 organisationersomvandling.83
Ändradorganisationfordetstatligaplan-,bygg- Kvinnor,manochinkomster.
ochbostadsväsendet,90 Jämställdhetochoberoende.87
Hantering fel iav utjämningssystemtfor
Kulturdepa rtementet kommunerochlandsting.93
lT i kulturenstjänst.14 Miljödepartementet
Statenochtrossamfunden
Förbättradmiljöinfonnation.4 Rättsligreglering
Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 - Grundlag
Övervakning miljön.34av
Lagomtrossamfund 4 Enhållbarkemikaliepolitik.84
LagomSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden
Begravningsverksamheten.42
Statenochtrossamfunden
Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch
dekyrkligaarkiven.43
Statenochtrossamfunden
Svenskakyrkanspersonal.44
Statenochtrossamfunden
Stöd,skatterochfinansiering.45
Statenochtrossamfunden
Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.46
Statenochtrossamfunden
Denkyrkligaegendomen.47
Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav
förslagenfråndestatligautredningarna.55