Att följa medieutvecklingen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

ATT FÖLJA MEDIEUTVECKLINGEN

SM]

1988:52

Statens offentliga utredningar

Eâáäâ 1988:52

E? Utbildningsdepartementet

Att följa

medieutvecklingen

Stockholm 1988

Beställningsadiess: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontot SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10239-0 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1988

Till Statsrådet Göransson

Bengt

Den 14 april 1988 bemyndigade regeringen statsrådet Bengt Göransson att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda insatser för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut. Samma dag förordnades direktören vid arkivet för ljud och bild Leif Larson som särskild utredare.

Jag får härmed överlämna min rapport Att följa medieutvecklingen.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i oktober 1988

Leif Larson

Innehållsförteckning

Sammanfattning Utredarens uppdrag, arbetets bedrivande m.m. 11

Bakgrund 15

Nuläge 21 2.1 Inledning 21 2.2 Vem bevakar vad? 21 2.2.1 Myndigheter mfl. 21 2.2.2 Kommuner och landsting 27 2.2.3 Organisationer och branschforeningar 27 2.2.4 Forskningen 29 2.2.5 Verksamheten vid NORDICOM 31 2.2.6 Produktion och publicering av mediestatistik 33 2.8 Vad finns - vad saknas? 36 2.3.1 Inledning 36 2.3.2 Behov av övergripande slag 36 2.3.3 Radio och television 37 2.3.4 Film och video 38 2.3.5 Fonogram 39 2.3.6 Tryckta medier 39

2.3.7 Övrigt 40

överväganden och förslag 41

3.1 Inledning 41 3.2 Förslag 42 3.2.1 Samordning av mediestatistiken 42

3.2.2 Dokumentation av debatten om mem.m. 44 dieutvecklingen 3.2.3 informationsservice vid Utbyggd NORDICOM 45 3.2.4 av mediestatistik vid Handläggare N ORDICOM 46 Ekonomiska 46 3.2.5 beräkningar Genomförande 48 3.2.6

Bedömning

Radios avdelning för publik- och Sveriges 55 programforskning 5.1 Inledande synpunkter 55 5.2 55 Bakgrund 5.3 Nuvarande verksamhet 57 5.4 59 Bedömning

Samarbete mellan myndigheter på medieområdet 61 61 6.1 Bakgrund 6.2 62 Bedömning

Bilagor

1 Kommittédirektiv 63 Bilaga 2 till vissa myndigheter m.m. 71 Bilaga Rundfråga

Sammanfattning

Riksdagsbeslutet med anledning av 1987 års forskningsproposition innefattade bl.a. att en utredning skulle tillkallas for att förbereda inrättandet av en forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. I de utredningsdirektiv som sedermera utfärdades huvudmotivet angavs vara att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut.

I en tillbakablick (kap. 1) konstateras att behovet av insatser for dokumentation och analys av medieutvecklingen och andra åtgärder for att förbättra den massmediepolitiska handlingsberedskapen omvittnats från olika håll under senare âr.

I nulägesbeskrivningen (kap. 2) redogörs översiktligt for den uppgiftsinsamling och utredningsverksamhet inom medieområdet som sker på vissa myndigheter, organisationer osv. Vidare behandlas den nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDI- COM) och vissa frågor rörande mediestatistik. Vid en genomgång av vad som finns tillgängligt medium for medium konstateras bl.a. att det föreligger stora skillnaderi tillgängliga data både kvantitativt och kvalitativt. Sålunda år det bl.a. slående hur mycket den offentligt producerade statistiken fokuseras kring de medier som åtnjuter statligt stöd - t.ex. dagspressen och kulturtidskrifterna - medan bevakningen och uppgiñsinsamlingen kring de medier som styrs av marknadskrañerna inte år tillnärmelsevis lika utförlig. Genom att myndigheter och branschorgan är specialiserade - det saknas på medieomrâdet ett organ motsvarande statens kulturråd - blir uppgifterna som sammanställs och publiceras för olika medier och medieformer svåra att överblicka.

Bland de bristområden som anges är data om massmedieföretagens ekonomi samt uppgifter om reklaminvesteringarna.

Det åtgärdspaket som föreslås (kap. 3) och som ryms inom den ram som anges i forskningspropositionen (750 000 kr. per år i kostnadsläget fr.o.m. budgetåret 1989/90 1986/87, varav 330 000 kr. kan disponeras och återstoden fr.o.m. nästföljande budgetår) innefattar en förstärkning och en förstärkning av antingen kabelnâmnden eller av NORDICOM arkivet för ljud och bild (ALB).

till NORDICOM gäller institutionens allmänna Resursförstârkningen informationsservice samt en funktion för sammanställning och publice- Det är den hitintills av Avdelningen för massring av mediestatistik. universitet bedrivna utgivningen av kommunikation vid Göteborgs som bör övertas av NORDICOM. Medel bör också avsät- Mediesverige En arbetsfördelning mellan tas för utveckling av denna publikation. SCB:s verksamhet med översiktlig mediestatistik och Mediesverige av förstârkningen till NORDICOM avses ske skisseras. Huvuddelen under budgetåret 1989/90.

av antingen kabelnämnden el- Under 1990/91 föreslås en förstärkning i kombination med Svenler arkivet för ljud och bild (ALB), eventuellt dokumentationen om debatten om ska Filminstitutet, för att förbättra medieutvecklingen, bevakningen av den tekniska utvecklingen på mebeslut och utredningar man. dieområdet samt mediepolitiska

bör enligt förslaget tillkallas för att bl.a. En organisationskommitté närmare förbereda insatserna under den första etappen samt för att av de synpunkter som kan komma att lämnas på den mot bakgrund förslag i samband med andra etappens utformning avge ett preciserat hösten 1989 avseende budgetåret 1990/91. anslagsframställningen

I betänkandet diskuteras vidare möjligheterna för utomstående att anlita de resurser som byggts upp inom Sveriges Radios publik- och promellan forskare och gramforskning (kap. 5). Vidare berörs relationerna beslutsfattare (kap. 4).

Enligt utredningen (kap. 7) skulle vissa samordningsvinster kunna åstadkommas vid en samlokalisering av de s.k. mediemyndigheterna. Lokalsituationen är emellertid fin. oklar, och därför läggs inga konkreta förslag.

Utredarens arbetets

uppdrag, bedrivande m.m.

1987 års forskningsproposition

Uppdraget går tillbaka på vissa uttalanden i 1987 års forskningsproposition 1986/87:80 (prop. bil. 6. s. 157 f., KrU 16, rskr 282) avseende behovet av en ”forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning”. Syftet skulle enligt vad föredraganden anförde vara att både förbättra arbetsbetingelserna för massmedieforskningen och underlätta för myndigheter, organisationer samt allmänheten att skaffa for sina underlag bedömningar.

Enligt propositionen borde man också beakta möjligheterna till samordning och effektivisering av pågående aktiviteter på området. I sammanhanget nämndes möjligheterna att till den nya resursen föra en del av Sveriges Radios publik- och programforskning.

Utredningens direktiv

I direktiven (Dir 1988:14) görs vissa preciseringar av uttalandena i forskningspropositionen. Med anledning av bl.a. synpunkter i en skri-

velse från Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSLDO,

klargörs att de insatser som skall övervägas i första hand skall ta fasta på behovet av beslutsunderlagi massmediepolitiska frågor på olika nivåer inom myndighetsvárlden. framhålls Samtidigt emellertid att den kunskapsuppbyggnad inom högskolan som genereras av masskommunikationsforskningen år av grundläggande betydelse. Utredaren bör därför se till att de åtgärder som planeras så långt möjligt kan bli till stöd också för denna forskning.

Direktiven kan i övrigt sammanfattas på följande sätt.

skall undersöka hur man bäst kan komplettera de insat- Utredningen ser som redan görs för att tillgodose behovet av ett medie- och kulturpolitiskt Vidare bör sådana kompletterande insatser helhetsperspektiv. övervägas som möjliggör kontinuiteti informationsinsamlingen.

till kompletterande finansiering bör sonderas hos bl.a. Möjligheterna kommunerna och näringslivet.

I enlighet med uttalanden i budgetpropositionen år 1988 (prop. 1987/ 88:100 bil. 10 s. 54) skall inte längre övervägas möjligheten att inkorporera en del av Sveriges Radios forskningsverksamhet i den planerade resursen.

Utredningens arbetsformer

Utredningen tillkallades i april 1987. Jag har arbetat som ensamutredare men har haft en serie kontakter med berörda myndigheter och inkommuner och landsting samt inom stitutioner, ansvariga på ett antal Med olika företrädare för masskommunikationsorganisationsvärlden. har jag också samrått. Pâ mitt uppdrag har vidare vissa asforskningen informationsservice med bl.a. mediestatistik bepekter av en utbyggd av konsulterna Lars och Olle Persson vid Inforsk vid lysts Höglund Umeå universitet (Sociologiska institutionen).

Tiden för utredningsarbetet har varit kort. Därför har jag ansett mig nödsakad att förenkla bl.a. den enkät som skulle ligga till grund for bedömningarna av behov m.m. I stället för en kartläggning av traditionellt att göra en mer okonventionell rundfrâga. Det är slag har jag valt i huvudsak muntliga uppgifter som jag har sammanställt men jag har i - få dessa verifierade. möjligaste mån försökt

Vissa avgränsningar, definitioner m.m.

Varken i forskningspropositionen eller i direktiven definieras närmare de centrala begreppen i sammanhanget. Jag har utgått från de avgränsningar som anges i det följande.

Massmedium är tidningar, tidskrifter, böcker, radio och TV, ñlm, fonogram (grammofonskivor, ljudkassetter, kompaktdisk osv.), videogram samt informationsdatabaser och telekommunikationer, när dessa utgör en del i en masskommunikationsprocess. Av detta följer att t.ex. banktjänster på data eller telekonferenser inte betraktas som ett massmedium. Utanför faller vidare t.ex. levande konserter etc. teater,

Masskommunikationsforskning: Forskning om massmedier och andra

informationskanaler i samhället. Att man numera talar om vanligen

masskommunikationsforskning och inte massmedieforskning är ett ut-

tryck för att tyngdpunkten vanligen ligger på själva kommunikationsprocessen och inte på massmediet som sådant. Masskommunikationsforskningens område kan sägas omfatta all slags information genom något slags medium till ett massauditorium.

i 1

Bakgrund

I den allmänna debatten och i vissa utredningssammanhang har tidigare förekommit forslag och skisser liknande de åtgärder med massmediepolitisk inriktning som nämns i direktiven.

Harry Schein föreslog i sin debattbok Infor en ny mediapolitik (1972) att ”en kommunikationspolitisk byrå skulle organiseras i regeringskansliet. Förslaget var kontroversiellt. inte minst som Schein ansåg att byrån borde knytas direkt till statsministerns stab.

Vilka uppgifter skulle då den skisserade byrån ha? Schein exempliñerade med bl.a. följande.

- Följa utvecklingen inom kommunikationsteknologin.

- Sprida kunskap om denna utvecklingen bland verk och myndigheter, i näringslivet och universiteten, bland organisationer som är berörda av de nya kommunikationssystemen och hos allmänheten.

- Främja utbildnings-, utvecklings- och forskningsarbete på områdena.

- kommunikation

Främja genom visuell information.

- Studera monopol och konkurrensfrâgorna i sammanhanget.

- Analysera ñnansieringsfrågorna.

- Studera relevanta upphovsrättsliga problem och frågor rörande ansvarighetslagstiñning.

16.

handhas av olika - Samordna de aktiviteter som på många delområden

myndigheter.

underrättade om utvecklingen, - Kontinuerligt hålla statsmakterna att ge dem till sina konsekvenser väl genomarbetade handlingsalternatill och bland andra intiv och att lämna förslag åtgärder, lagstiftning

satser och initiativ.

debattbok en del kritiska re- Förslagen i Harry Scheins gav upphov till hävdades t.0.m. att förslaget kunde vara första aktioner. I vissa inlägg över massmedierna. steget mot en ökad samhällskontroll

När av ungefär samma innebörd återkom i uideogramutredförslag slutbetänkande Video (SOU 1981:55) nio år senare var det få ningens även om det rådde olika meningar om som ifrågasatte grundmotiven, angelägenheten och formen.

som under sitt arbete verkligen fått erfara att medieut- Utredningen, konstaterade att medan ett övergripande ansvar vecklingen går snabbt för kulturområdet, det saknades ett organ med ett lagts på kulturrådet samlat ansvar för de mediepolitiska insatserna.

nämnde följande uppgifter som borde lösas och som moti- Utredningen verade tillskapande av ett organ som har till uppgift att följa och inforinom av regeringen fastställmera om utvecklingen på medieområdet, da ramar initiera forsknings- och utvecklingsarbete göra utredningar, samt formulera förslag till tillämpning av de insatser på medieområdet som statsmakterna kan komma att fastställa. Hit hörde kontinuerlig till och allmänhet, bl.a. för uppföljning och information myndigheter (infor av t.ex. att skapa kunskap om produktutvecklingen upphandling försök och utveckling (för att undvika dubvideospelare) utredningar, mellan olika kommittéer), ta fram underlag för bebelarbete statliga slut och tillvarata sätt utnyttja insamlat faktamaterial och på lämpligt som är av allmänt intresse, tillämpning av mediepolitiska riktlinjer som utredningen efterlyste hos stats- (dvs. den samlade mediepolitik makterna).

Videogramutredningens förslag väckte således inte samma kritiska reaktioner som mötte Scheins - måhända mera polemiskt utformade modell nio år tidigare. Det kan dock noteras att Svenska arbetsgivareñireningen (SAF) - mot bakgrund av sin principiella inställning att det inte behövs några samhälleliga insatser på medieområdet - helt tog avstånd från förslaget att inrätta ett särskilt av utorgan for uppföljning vecklingen på medieområdet. De andra remissinstanserna som yttrade sig över förslaget vände sig inte mot tanken men pläderade i stället för att uppgifterna lades på en existerande institution. Bland tänkbara så» dana institutioner nämndes Filminstitutet, arkivet för ljud och bild (ALB) och kultur-rådet.

Någon åtgärd från statsmakternas sida föranledde inte videogramutredningens förslag i denna del.

Massmediekommittén inskränkte att notera sig till att medieforskningen i form av mera permanenta projekt är nödvändig för utformningen av mediepolitiken på sikt (SOU 1984:65).

Hösten 1985 lanserade en arbetsgrupp med anknytning till Filminstitutet efter resonemang på olika nivåer med bl.a. Sveriges Radio-koncernen, televerket, och branschen, ett förslag om att Medierådet (MR) skulle bildas. Syftet angavs vara att höja den allmänna kunskapsnivån inom tillämpad media- och informationsteknologi. Medel för detta är en snabb och tillförlitlig informationsinsamling, särskild databas, arkiv och biblioteksresurser, en effektiv informationsspridning samt ökad institutionell samverkan. Enligt förslagen som presenterades i folder (Var med och starta Medierådet) skulle MR vara uppdelati fem funktioner nämligen

- informationsinsamling, informationslagring, informationsspridning, - rådsförsamlingen.

av information forutsattes denna ske genom När det gäller insamlingen medier samt ett kontaktnät som kontinuerlig bevakning av tryckta anlitande av de tekniska attachéerna. byggts upp bl.a. med 4

baserad med datorstödda forutsattes på ett bibliotek/arkiv Lag-ringen sökrutiner.

skulle sedan ske genom bearletning och

Informationsbehandlingen statistik. Medierådet forutsattes vidare sammanställning av tillgänglig samt presentera om och analyser prognoser göra egna undersökningar medieutvecklingen.

Informationsspridningen skulle ske på sex sätt:

a) via en tidskrift, b) via ett nyhetsbrev, c) via ett nyhetsbrev på engelska, d) via årliga konferenser, e) via direktkontakt/er, f) via en databas.

tänktes som ett tvärtekniskt och tvärve- Rådsforsamlingen, slutligen, diskussions- och samarbetsforum (”Think tank). tenskapligt

servicefunktioner for Medierådet. Dessutom skisserades följande

- konkreta och faktasanunanstâllningsuppdrag åt näringsutredningslivet, den offentliga sektorn samt organisationerna, - remissinstans i medie-, tele-, data- och framtidsfrågor, - bistå med faktaunderlag till massmedierna, - stimulera till olika former av politiska åtgärder, - ta fram högklassigt studiematerial, - vara kunskapsbank, - stödja och stimulera forskning och utveckling, - bedriva kunskapsmäkleri.

Idén med Medierådet diskuterades med vissa myndigheter och organisationer under 1985 och 1986. Något egentligt samarbete kom inte igång. I Filminstitutets regi gavs nyhetsbrevet Medierådet ut fram till våren 1988, då utgivningen stoppades eftersom kundkretsen inte bedömdes tillräckligt stor.

Sammanfattning

Av referatet av tidigare forslag i frågan framgår att behovet av framförhållning, tvärvetenskapliga angreppssätt och bearbetning av information om den tekniska förändringen har framhållits, liksom nödvändigheten av en samlad massmediepolitisk syn.

Under de senaste tio-femton åren har mediesituationen en genomgått snabb förändring, och massmediepolitiska mål diskuteras för allt flera områden. Sektoriserade organ som kabel- och nârradionâmnderna har inrättats. Massmediepolitik är inte längre en fråga enbart for statsmakterna på områden som Sveriges Radio, filmen och presstödet. Nu gäller det andra strukturer och medieformer, och mediepolitiska program formuleras även av många kommuner, landsting, intresseorganisationer mil.

Förslag om att samordna och stärka informationsinsamling mm. om massmedieutvecklingen torde numera inte vara särskilt kontroversiella.

Reaktionerna på skisserna i forskningspropositionen antyder en annan diskussionspunkt, nämligen rågången mellan s.k. fri forskning och

uppdragsforskning. Detta beskrivs närmare i mina direktiv. I den mån

farhågor yppats mot kontroll och styrning gäller det mer forskningen om massmedier, inte medierna i sig.

Nuläge

2.1 Inledning

Underlag för bedömningar och beslut i massmediepolitiska frågor tas fram på olika vägar och for olika syften. Jag försöker i detta avsnitt teckna några i huvudsak huvuddrag. Beskrivningen utgår från uppgifter som jag fått fram i min rundfrâga och vissa kompletterande intervjuer.

Jag har valt att beskriva situationen från två dels utgångspunkter, aktörerna dvs. de institutioner mfl. som bevakar dels utvecklingen, - de olika medieomrâdena.

2.2 Vem bevakar vad?

2.2.1 Myndigheter m.fl.

De politiska och administrativa instanser som har att förbereda och/eller verkställa massmediepolitiska beslut samt de offentliga organ som skall bevaka massmedieområdet från olika utgångspunkter kan grupperas på olika sätt.

Regeringskansliet

för massmediepolitiken är natur- De instanser som är ytterst ansvariga Det ankommer på regeringskansliet att ta ligtvis regering och riksdag. inriktfram underlag for beslut i många frågor med massmediepolitisk som avser massmediepolitik faller numera på ning. Flertalet ärenden vid vilket sedan 1981 finns en särskild meutbildningsdepartementet,

dieenhet.

inom har spelat och spelar allt- Kommittévasendet regeringskansliet roll for att förbereda större politiska beslut. Det gäller jämt en viktig

även massmediepolitiken.

utredningar eller utredningsliknande beredningar Exempel på sådana massmediepolitiska beslut är massmediekomsom förberett viktigare mittén m.m.), de olika litteraturstödsutredningarna (kabellagstiftning varav den senaste med start 1968, de olika presstödsutredningarna lämnar år 1988, Sveriges Radio-beredningen och tidigare sina förslag (avtalen med Sveriges Radio). Nämnda utredningar radioutredningar som i en del fall har lagt har i regel ort omfattande kartläggningar

for kontinuerlig insamling av data. grunden

Mediemyndigheter

Det saknas en central myndighet av samma slag som på medieområdet kultur-rådet. l på skolområdet skolöverstyrelsen och på kulturomrâdet mindre sektoriserade organ for överstället har det vuxit upp flera och/eller vissa stödfrågor. Hit kan räknas vakning, tillståndsgivning nârradionämnden, filmcensuren och kabelnåmnden, radionâmnden, Nâmnas skall också att utredningen angående presstödsnâmnden. och visning av värdefull film i sitt nyligen verksamheten med spridning 1988:37) Statens ansvar for visning och avlâmnade betänkande (SOU av värdefull film har föreslagit att ett nytt statligt organ spridning inom ñlmstödsområdet, statens ñlmråd. skall inrättas med uppgifter

Till den ovannämnda gruppen bör också hänföras Svenska Filminstitutet som - ehuru en privat stiftelse - har myndighetsliknande uppgifter. Slutligen bör erinras om att kulturrådet även har vissa uppgifter när det gäller insamling av uppgifter av mediepolitiskt intresse. Detta bl.a. som ett utflöde av kulturrådets verksamhet med stöd av kulturtidskrif» ter och fonogramutgivning.

De nyssnämnda institutionernas uppgifter för framställning av beslutsunderlag i massmediepolitiska frågor kan sammanfattas på följande sätt.

Kabelnämnden, är den statliga tillståndsmyndigheten for satellitsândningar och lokala TV-sândningar i kabelnát. Nämnden utövar tillsyn över verksamheten i kabel-TV. Även om det inte âr klart utsagt i nämndens instruktion, framgår det av förarbetena, att nämnden har till uppgifter att bevaka utvecklingen när det gäller bl.a. satellit-TV.

Nämnden âr alltså huvudkälla när det gäller statistik m.m. rörande utvecklingen av den typ av kabel- och satellit-TV som faller inom myndighetens kompetensområde.

Motsvarande funktioner när det gäller närradion har nårradionämnden. Nârradionämnden har ett med kabelnâmnden gemensamt kansli.

Radionâmnden har till uppgift att granska de program som sänds i rundradio, dvs. från Sveriges Radio-koncernens programbolag. I detta sammanhang har nämnden stundom ort större och bredare analyser av utbudet för att bedöma hur programbolagen följer avtalet med staten rörande programverksamheten.

Nämndens beslut över åren utgör en viktig källa för bedömningen av programverksamhetens inriktning och kvalitet.

Statens biografbyrå (filmcensuren) âr den äldsta myndigheten på medieområdet. Den arkiverar givetvis beslut och underlag för censurbedömningar.

har ñlmcensuren vissa uppgifter när det gäller fördelning av Vidare fraktstödet till värdefull film.

Filminstitutet bevakar filmfrâgor, bl.a. för att enligt 1982 års filmavtal inom filmens område. Vidare har följa den tekniska utvecklingen när det gäller stöd till forskning inom filmens Filminstitutet uppgifter både innehållsligt och tekniskt. Eftersom ñlmavtalet bygger område, på redovisning av biografintäkterna och vissa videouthyrningsintäkter for man en noggrann statistik över utvecklingen av biografñlmvisning finns en avdelning för teknisk information och utm.m. Inom institutet och informationscentral for veckling med uppgifter som kunskapsbank ñlm- och videoverksamheten i Sverige. Informaden professionella av tidskriften tionsspridningen sker på olika sätt bl.a genom utgivning TM (Teknik och människa), årliga seminarier ofta med mediepolitisk utgivning av ett nyhetsbrev i mediefrågor (Medierådet, inriktning, emellertid under år 1988), teknisk informavars utgivning upphörde tion och utveckling samt s.k. kunskapsmäkleri.

resurs inom Filminstitutet av betydelse i sammanhanget är En annan institutets bibliotek, klipparkiv och bild- och afñscharkiv.

Institutioner med forskningsanknytning

Till rubricerade kategori kan hänföras arkivet för ljud och bild (ALB), kungliga biblioteket (KB) och Filminstitutet.

ALB:s uppgifter bygger på pliktexemplarslagen, enligt vilken kopior av av vad som sänds av Sveriges Radio-koncernen, av bioupptagningar samt av svenska och vissa utländska videogram och fonografñlmer att tillhandahålla magram skall lämnas till ALB. ALB har till uppgift terialet för vetenskapliga ändamål samt att bevara det för framtiden. Utöver av ljud- och bilddokument ombesördet rent fysiska bevarandet i varierande registrering och katalogisering av jer ALB utsträckning materialet. Bl.a. har ALB sedan ett par år tillbaka i uppgift att katalogisera riksradions sändningar. ALB skall enligt beslut i samband med

1987 års forskningsproposition inom ett år starta en noggrann katalogiav svenska sering fonogram, den s.k. nationaldiskografin.

KB har motsvarande uppgifter när det gäller bevarande och tillhandahållande av tryckta skrifter. KB svarar för den ofñciella statistiken över svensk bokutgivning, Svensk bokutgivning.

Filminstitutet har ett omfattande arkiv med spelfilxner som också är utförligt katalogiserad. Filminstitutet understödjer även viss ñlmforskning.

Institutioner som genererar eller bedriver forskning och bevakning av mediepolitisk natur

Till rubricerade kan hänföras grupp vissa myndigheter som enligt sin instruktion måste hålla sig underrâttade om massmedieutvecklingen och effekterna av massmedieutbudet från vissa närmare angivna utgångspunkter. Jag avser här bl.a. konsumentverket som har att bevaka reklamfrågor från konsumentsynpunkt samt styrelsen för psykologiskt försvar som också engagerar forskare för att bl.a. studera opinionsbildning och försvarsviljan samt för att genomföra beredskapsstudier för att få en uppfattning om massmediernas genomslagskraft och informationsförmåga i krig och krissituationer.

Myndigheter som samlar in översiktlig statistik m.m.

Reguljär statistikpublikation inom massmedieområdet handhas av statistiska centralbyrån (SCB) (jfr avsnitt 2.2.6). Statens pris- och konkurrensverk (SPK) bevakar från sina utgångspunkter vissa branscher och medieområden. SPK har tidigare bl.a. i samarbete med statliga utredningar studerat bokbranschen.

Viss statistikproduktion förekommer också vid nâgra universitetsinstitutioner.

med operativt ansvar M yndigheter/institutioner

televerket och Sveriges Radio samt i viss utsträck-

Hit vill jag hänföra i ning Filminstitutet.

Televerket har att bevaka den tekniska utvecklingen inom sitt område. Av intresse i detta sammanhang år det arbete som läggs ned for att få fram snabb och lättillgänglig dokumentation beträffande användningen av teleanknutna informationssystem. TELDOK âr den sammanfatverksamhet som innefattar dokumentatande beteckningen på denna av teleanknutna informationssystem i tion av praktiska tillâmpningar och spridning av svåråtkomlig erfarenhet av tearbetslivet, publicering leanknutna samt studieresor och konferenser inom informationssystem området. I huvudsak rör dock verksamheten egentligen inte massmedier och masskommunikation i den betydelse som definierats inledningsvis.

Vad gäller Sveriges Radio-koncernen behandlas företagets publik- och i ett separat kapitel (se kap. 5). Varje bolag har sin programforskning for framtidsforskning. Nyligen togs genom konegen organisation cernledningens försorg ett omfattande underlag fram inom den s.k. SRstudien, som syftar till att lägga fast strategin for 1990-talet. SR och dess dotterbolag har ett väl utvecklat kontaktnät med andra rundradiofor att följa den tekniska utvecklingen. Samarbetet inom den företag europeiska radiounionen, EBU, spelar här en viktig roll.

Forskningsfi nansierande offentliga institutioner

Hit hör bl.a. riksbankens jubileumsfond och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Deras betydelse i sammanhanget berörs i avsnitt 2.2.4.

Det kan vara på sin plats att också nämna Institutet för framtidsstudier vissa projekt och seminarierserier runt informations- och som planerar mediesamhället i framtiden.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) finansierar bl.a. grafiska utvecklingsprojektet.

2.2.2 Kommuner och landsting

Under senare år har vissa kommuner och landsting utarbetat mediepolitiska program. Inriktningen har varierat -ibland har informationssidan varit dominerande, andra gånger har kommunens/landstingets kulturforvaltning satt sin prägel på programmet.

Svenska kommunförbundet och Svenska har vid landstingsforbundet seminarier och konferenser aktivt stimulerat till ett ökat engagemangi hithörande frågor. Den dokumentation som publicerats från dessa konferenser har säkerligen spelat en roll i dessa sammanhang.

2.2.3 Organisationer och branschföreningar

På senare år har de stora folkrörelserna större intresse åt massägnat mediefrâgor. Detsamma gäller näringslivsorganisationerna samt Svenska arbetsgivareforeningen. Det främsta motivet är naturligtvis att organisationerna måste orientera sig för att bedöma vilka kanaler man skall välja för att nå ut med sitt budskap till allmänhet och den egna medlemskadern. Informationsinsamlingen och forskningsuppdrag foljer olika linjer.

Branschorganisationerna på massmedieområdet âr naturligtvis viktiga förmedlare av information om resp. bransch och bedriver ofta forskningsprojekt.

Det gäller bl.a. organisationerna på pressens och reklamens områden.

Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) som företräder dagstidningarna till ger bidrag forskning och utveckling bl.a. genom finansiering

Omfattande stöd lämav professurer i grafisk teknik och journalistik.

nas till teknisk forskning.

har Forskning om konsumtionsmönster av betydelse for dagspressen en forskningsresurs som TU stött genom det s.k. Dagspresskollegiet, med inriktning på studier av tidbyggts upp vid Göteborgs universitet och andra massmedievanor (jfr avsnitt 2.2.4). ningsanvändning

informations- och utbildningsprojekt hand- Dagspressens utvecklings-, Marknadsinformation AB. Inhas av ett särskilt företag, Dagspressens formationen är i första hand riktad till annonsörerna i dagspressen. Marknadsinformation AB har satsat forskningsmedel i Dagspressens (se 2.2.4). I sammanhanget skall också nämnas Tid- Dagspresskollegiet av tidningarna, reningsstatistik AB, ett företag som ägs gemensamt och Sveriges Reklamförbund. En - likaledes trepartsägd klamköparna AB. - avläggare är Reklamstatistik

- som är en sammanslutning av företag, Svenska annonsörsföreningen organisationer och myndigheter som alla är köpare av reklam och information - följer utvecklingen inom medieområdet med speciell inriktsom reklambärare. Föreningen har ning på hur olika medier fungerar (se 2.2.4). satsat på forskning genom den s.k. SMM-fonden

årliga statistik om medlemmarnas Svenska bokförläggareföreningens och försäljning av allmänlitteratur är en huvudkâlla vad gälutgivning i dess helhet. Det branschägda Bokler bokutgivning och bokbranschen (BFI) publicerar en årlig rapport om branschens finansieringsinstitut med särskild av bokdistributionen hänsyn till behovet av utvärdering de statliga stödinsatser-na.

har samordnat sina insatser inom ra- Filmbranschens organisationer men för Filminstitutet. En utförlig statistik över biografer och filmer

produceras, både vad avser besök och intäkter for resp. film. På videosi» dan har institutet hittills publicerat statistik avseende videoförsälj-

ningen, baserad på institutets försäljning av kontrollmärken.

Branschorganisationerna på videoområdet (hemvideo), IFPI-Video, och VIDSAM har nyligen aviserat att man avser att förbättra statistikproduktionen. Vidare planerar man att göra en beståndskatalog över alla titlar som hyrs ut av medlemmarna.

På fonogramsidan har branschorganisationen GLF en beståndskatalog. Man har också, med början år 1987, publicerat viss branschstatistik.

2.2.4 Forskningen

Masskommunikationsforskningen är i Sverige inte ett självständigt

forskningsområde såsom t.ex. i USA och i Västtyskland. Forskningen bedrivs i hâgnet av en rad olika främst universitetsämnen, sociologi, statsvetenskap och litteraturvetenskap (filmvetenskap).

Sedan 1980 finns vid Göteborgs universitet en professur i massmedieforskning; vid Statsvetenskapliga institutionen finns en särskild avdelning for masskommunikation. Sociologiska institutionen vid Lunds universitet har sedan 1985 en extra professur med inriktning på masskommunikation. Inom samma institution finns också utbildning i informationsteknik. Vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet bedrivs även forskning i filmvetenskap. Vidare bör nämnas Sociologiska institutionerna vid Uppsala och Umeå universitet (i det senare fallet avdelningen for informationsvetenskap). Vid Stockholms universitet finns Centrum för och film-

masskommunikationsforskning

vetenskapliga institutionen, den sistnämnda med en professur. Viss forskning bedrivs även vid journalisthögskolorna. beslut i sam- Enligt band med forskningspropositionen har en professur i journalistik inrättats i Stockholm.

Vid sidan av högskolan bedrivs framför massmedieforskning allt vid Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning (PUB).

Cirka tvåhundra forskare beräknas på hel- eller deltid vara sysselsatta med ämnen inom området kommunikationsprocesser och -medien Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) som bilda-

Av den senaste projektdes for tio år sedan har nu ca 170 medlemmar. kan bl.a. utläsas att ett stort antal pågåenkatalogen från NORDICOM Radio och TV-forskningen de studier rör kommunikationsprocessen. En trend for närva-

överväger, men det finns också många presstudier.

rande är studiet av populärkultur och ungdomskultur.

är riksbankensjubileumsfond och humanistisk-sam- Huvudñnansiärer (HSFR) som tillsammans Svarar för hállsvetenskapli ga forskningsrådet kommunikationsforskningen. I ca 60 % av kostnaderna for den aktuella både av myndigheter och branschen. övrigt Förekommer finansiering

med utgångspunkt från Den mest omfattande forskningsverksamheten anslag finns på sociologiska institutioav forskningsfonderna beviljade for masskommunikationsforskning i Stockholm, nen i Lund, centrum institutionen i Göteborg, musikvetenskapliga insti- Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala i tutionen i Göteborg samt konstvetenskapliga

nu nämnd ordning.

än jubileumsfonden och HSFR för- Om hänsyn tas till andra finansiärer ändras rangordningen delvis - branschfinansierad forskning liksom

forskning som bekostas direkt av vissa myndigheter år betydelsefull på bör nämnas Marknadsvissa områden. I sammanhanget Dagspressens AB som finansierar forsknings- och utvecklingsarbete ininformation for Medieforskning och Medieundersökningom pressen samt Stiftelsen ar som administrerar den s.k. SMM-fonden. SMM-stiftelsen grundas inom reklambranschen i samband med omläggpå en överenskommelse av annonsformedlingsprovisionen. En fond avsattes for kunningen och kunskapsspridning inom medie- och marknadsskapsutveckling kommunikationsområdet.

Ett som initierats tack vare bidrag från SMMbetydelsefullt projekt är det s.k. reklamstatistikprojektet vid Företagsekonomiska infonden stitutionen vid Göteborgs universitet. Genom projektet har en grund

lagts for en kontinuerlig statistikinsamling om reklaminvesteringarna.

Forskningsprogrammet Dagpresskollegiet vid avdelningen for masskommunikation vid Göteborgs universitet är basñnansierat av SMMfonden och Dagspressens Marknadsinformation AB. Numera ger Tidningsutgivareforeningen bidrag till kollegiet. Därtill kommer finansiering av delprojekt av enskilda tidningsforetag, statliga utredningar och Sveriges Radio-koncernen. Huvuduppgifter är studier av tidningsanvändningen. l anknytning härtill studeras också annan mediekonsumtion. Den s.k. Mediebarometern publiceras årligen med stöd av och i samarbete med Sveriges Radio/PUB och kulturrådet med grundläggande information om användningen av olika massmedier över åren.

På myndighetssidan kan nämnas styrelsen for psykologiskt försvar, konsumentverket, skolöverstyrelsen (SÖ) och styrelsen for teknisk utveckling (STU).

2.2.5 Verksamheten vid NO RDICOM

Nordisk dokumentationscentral for masskommunikationsforskning (NORDICOM) är baserad på nordiskt samarbete. Verksamheten startade i början av 1970-talet med stöd från Nordiska ministerrådet. Då liksom nu fanns det åtskilliga beröringspunkter i de nordiska ländernas medieutveckling och medieforskning. Samarbetet syftade också till att Norden skulle hävda sig internationellt i forskningssammanhang på massmedieområdet. Under 1970-talet byggdes ett dokumentationssystem upp runt fyra nationella dokumentationscentraler, en för varje land. I Sveriges fall är centralen fr.o.m. 1975 placerad vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Sin nuvarande organisation och inriktning fick NORDICOM år 1979. Syftet skall vara samarbete kring dokumentation och information av masskommunikationsforskning. Dokumentationen skall baseras på de existerande dokumentationscentralerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige, vars drift bekostas med nationella medel. I huvudsak

har

dokumentationscentralerna två huvuduppgifter, nämligen systematisk insamling och bevakning av material som har värde for massmedieforskningen och registrering av bibliografiska uppgifter och nyckelord.

dokumentationsfunktionen finansieras med nordi- Den gemensamma ska medel. Det praktiska dokumentationsarbetet ligger på resp. nationella central. Ett sekretariat vid statsbiblioteket i Århus (den danska dokumentationscentralen) har ansvaret bl.a. för uppdatering av den gemensamma databasen NCOM. En årlig bibliografi ges ut.

- är knuten datacen- Databasen NCOM - som lagrar bibliografierna till tralen i Köpenhamn.

NORDICOM (den svenska avdelningen) finansieras via specialdestinerade fakultetsmedel över statsbudgeten. Huvudinslaget i dessa är en heltids Hârutöver finansieras en halvtidsforskningssekreterartiânst. Vissa driftsmedel finns tjänst som dokumentalist samt sekreterarhjâlp. samt fr.o.m. budgetåret 1984/85 medel för utgivning av NORDICOM- Nytt/Sverige. (Jfr prop. 1983/84:l07 bil. 5 s. 89).

NORDICOM:s informationsverksamhet på nordisk basis är placerad vid den svenska centralen. Nordiska och engelskspråkiga nyhetsbrev ges ut.

Den verksamhet vid den svenska avdelningen av NORDICOM som bemedel är även den i forsta hand inriktad på de kostas med nationella nordiska åtagandena. Vidare sprids inhemsk forskningsinformation.

för den svenska avdelningen av NORDICOM kan sam- Uppgifterna manfattas på följande sätt.

- samlar in uppgifter om vad som görs inom svensk masskommunika-

tionsforskning, - registrerar och indexerar böcker, tidskriftsartiklar, forskningsrapporter, konferenspapper, uppsatser, utredningar etc. inom forskningsområdet, - utger en skriftserie (fyra nummer/år). Oftast âr det fråga om artikelolika teman. Hittills har utsamlingar med specialbibliografier kring kommit skrifter om samhällsinformation, medier i utveckling, populärkultur, massmedieekonomi samt forskning om journalistik,

- utger kataloger över pågående forskning och förteckningar över svenska masskommunikationsforskare, -löpande serviceverksamhet t.ex. litteratursökningar, kontaktförmedling (Lex. forskare, praktiker), utarbetande av forsknings- och litteraturöversikter.

Den svenska avdelningen av NORDICOM har från början strävat efter att göra verksamheten känd både bland forskare och forskningens avnámare. Spridningen av både NORDICOMs nordiska publikationer och den svenska avdelningens skrifter visar att organisationen när sina målgrupper. Detta intryck förstärks också av alla de förfrågningar som kommer till centralen. Flera offentliga har också vitsordat utredningar betydelsen av NORDICOM Sverige som förmedlare av forskningsinformation. Det gäller bl.a. informationsdelegationen och massmediekommitten. Av intresse i sammanhanget är att notera att N ORDICOM åtskilliga gånger har gjort Översikter och tagit fram underlag för offentliga utredningar inom medieområdet. Det gäller närradioutredningen, flera av pressutredningarna, videogramutredningen, informationsdelegationen, massmediekommittén samt TV-reklameffektutredningen.

otillräckliga personella resurser gör dock att många litteratur- och forskningsöversikter som efterfrågas inte kan verkställas.

2.2.6 Produktion och publicering av mediestatistik

I vårt land saknas det inte mediestatistik. Som har framgått av översikten i föregående avsnitt framställs statistik om massmedier av forskningsinstitutioner, branschorganisationer, myndigheter och i samband med särskilda utredningar. Statistiken är emellertid fördelad ojämnt mellan och inom medierna. Det gäller såväl den statistik som produceras av myndigheter och andra offentliga organ som branschstatistiken.

Bristerna i mediestatistiken f.n. skulle kunna sammanfattas på följande vis.

över tid och mellan de Det finns uppenbara skillnader i jämförbarhet olika medierna. Ett exempel är programstatistiken inom Sveriges Rasom inte medger jämförelse mellan programkategorierdio-koncernen, na för radio resp. television. En påtaglig brist i den statistik som produceras av myndigheter och andra offentliga organ är att denna mestadels är starkt sektoriserad. Det som âr avgörande för uppgiftsinsamlingen är hárvidlag, som har framgått i det föregåoch uppgiftspubliceringen ende, statsbidragsaspekten. Det gör att vissa områden, t.ex. dagspresett avsevärt statligt stöd, har en relativt utförlig stasen, som ju tillförs Däremot är offentliggjorda uppgifterna om Lex. tistisk bevakning.

veckopressen mycket sparsammareVad sedan angår branschstatisti-

mera avpassad efter resp. organisations intresken är denna givetvis som en partsinlaga, och ävsen. Den kan i många avseenden betraktas en om uppgifterna inte är felaktiga, så finns det en klar tendens i publiceringen av uppgifterna. Vidare skall man ha klart för sig att branschorganisationerna som publicerar statistiken i många fall inte har en i resp. bransch, varfor uppgifterna blir hundraprocentig anslutning Kânnetecknande för tillgänglig mediestatistik âr att ofullständiga. Bortsett från filmbranschen tyngdpunkten ligger på konsumtionssidan. lite tillgänglig statistik om 0roch dagspressen finns det förhållandevis innehåll och ekonomi i produktionsledet. Den ekonomiska ganisation, sidan bör även innefatta reklamstatistik av olika slag och analys av densamma.

För att få fram en lämplig sammanställning av relevanta statistiska data som skulle kunna ge något av en helhetsbild, fordras utvecklingsarbete, kompletterande materialinsamling, bearbetning samt analys och kommentarer. Det är också viktigt att en sådan sammanställning

sprids effektivt.

I nuläget pågår flera försök att systematisera, analysera och presentera data hämtade från olika håll. Statistiska centralbyrån (SCB) har i uppöversiktlig mediestatistikVidare kan nämnas den drag att publicera s.k. Mediebarometern som görs av det forskningsanknutna Dagsi samarbete med Sveriges Radios publik- och progampresskollegiet (PUB). Ett annat exempel âr Mediesverige som forskningsavdelning

görs inom ramen för avdelningen för masskommunikation vid Göteborgs universitet.

SCB:s uppdrag går tillbaka på uttalanden i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100, bil. 15). SCB skall producera översiktlig mediestatistik. I sammanhanget uttalas också att SCB bör bedriva utvecklingsarbete for statistik på medieområdet.

En forsta sammanställning av översiktlig massmediestatistik planeras under hösten 1988. Sammanställningen kommer att bestå av i forsta hand tillgängliga data. till att Sammanställningen syftar skapa en samlad överblick. Källorna som SCB använder är genomgående offentligt publicerade. Därutöver bearbetar SCB vissa källor ADB. genom Som stöd för SCB:s arbete med statistik över kultur- och medieområdet finns en samrådsgrupp för kultur- och mediestatistik.

Mediesverige är namnet på en rapport med statistiska Översikter över de svenska massmedierna som har publicerats i två utgåvor av avdelningen för masskommunikation vid Göteborgs universitet. En tredje utgåva planeras hösten 1988. Medieprojektets huvudsyfte anges vara att systematisera, analysera och presentera uppgifter om de svenska mediernas situation. Liksom i SCB:s fall är huvuddelen av statistiken oHentligord statistik för dagspress, radio och TV. Vidare finns primârmaterial från olika forskningsprogram vid avdelningen for masskommunikation. Slutligen finns sammanställning och statistik om bl.a. reklamen som har framställts av avdelningen for företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

Den första utgåvan av Mediesverige skedde med hjälp av bidrag från Svenska journalistforbundet. Sedermera har stöd erhållits från Dagspresskollegiet, som i sin tur får stöd från Dagspressens marknadsinformation (sedermera Tidningsutgivareforeningen) och SMM-fonden (se kap. 2.2.4).

2.3 Vad finns - vad saknas?

2.3.1 Inledning

Det är mera Min genomgång i det följande är inte särskilt detaljerad. for att antyda vari bristerna består i nuvaranfråga om exempliñering de beslutsunderlag. Jag utgår därvid från en föreställning om en rimlig informationsnivå och bygger vidare på de svar som jag fått vid min rundfråga rörande behoven av beslutsunderlag m.m. i massmediepolitiska sammanhang.

i likhet med direktiven från att helhetsbilden är det viktiga, Jag utgår vid sidan av kontinuiteten i informationsinsamlingen.

Ytterligare en förutsättning är att jämförbarheten inom resp. medieområde kommer i forsta hand. Givetvis är det också önskvärt att kunna medierna sinsemellan, men detta kräver betydligt större resurjämföra ser än vad som står till buds.

2.3.2 Behov av övergripande slag

kan man tala om ett allmänt behov av bättre be- Pâ följande punkter slutsunderlag.

trenderna, liksom utvecklingen i vissa län- Det gäller de internationella der. Det saknas förvisso inte internationella utblickar och informationsinsamling. Men den infonnationsinsamling som sker om förhållandena i utlandet är mycket sektoriserad. Det material som de tekniska attachéerna och andra på våra ambassader förmedlar, är oenhetligt och dessutom svårt att få del av utanför regeringskansliet.

Debatten om medieutvecklingen i landeti alla medier, alltså inte bara i dagspressen, dokumenteras inte på ett systematiskt sätt. Vissa av mynsom cirkulerar, men det gäller bara digheterna har klippsamlingar klipp från resp. myndighets egen sektor.

Utanför kretsen av mediemyndigheter och departement råder en ofta utbredd osäkerhet om status i beredningen av olika mediepolitiska förslag. Även behandlingen av riksdagsmotioner och propositioner är svår att överblicka för utomstående, t.ex. de mediepolitiskt inom ansvariga kommuner och landsting.

2.3.3 Radio och television

Vad beträffar programverksamheten inom Sveriges Radio får det anses vara ganska väl sörjt med basdata. Sveriges Radios verksamhetsberättelse som kommer årligen innehåller en mängd användbara data, framförallt programstatistik och översiktliga ekonomiska Viredogörelser. dare finns i koncernens årliga anslagsframstállning informaåtskillig tion om radio- och televisionsverksamhetens ekonomi, samt beskrivningar av omvärlden från mediepolitisk synpunkt. Sveriges Radios publik_ och programforskning (PUB) har en omfattande publikationsverksamhet och ger dessutom ut en årsbok (jfr kap. 5).

Detta får emellertid inte undanskymma det faktum att statistiken är mycket ojämn om man jämför de olika programbolagen; det finns i praktiken inget underlag för att jämföra programkategorierna mellan de olika medierna. Vidare finns det uppenbara brister i programstatistiken m.m. när man skall jämföra förhållandena inom SR med andra radioföretagi utlandet. Andra förhållanden som borde kräva ytterligare belysning är förhållandet mellan egen och främmande produktion, vari inráknas även frilansstatistik och statistik över utomstående medverkan av olika slag, samt fördelningen mellan svensk och utländsk i framförallt TV. När det gäller innehållet produktion i programbolagens produktion skiftar detaljeringsgraden i nuvarande katalogisering och registrering mycket. Lokalradion har den minst utförliga statistiken och ingen katalogisering.

På ett helt annat plan befinner sig emellertid om uppgiftsinsamlingen radio- och PV-sändningar utanför koncernen. Sålunda finns det rela-

om satellit- och kabel-TV-utbudet, borttivt lite användbara uppgifter sett från tillståndsstatistiken hos kabelnâmnden.

är situationen närradio-

Beträffande närradiosändningarno likartad;

om tillstånd och vissa såndningsuppgiñer men nämnden har uppgifter av innehåll saknas.

en översiktlig redovisning utbudets

Gemensamt for verksamheterna utanför Sveriges Radio-koncernen är

också att det saknas ekonomiska data, och i satellit-TV:s fall uppgifter om reklaminvesteringamas omfattning och karaktär.

Radionämnden ger ut en bok årligen med viktiga principiella beslut samt viss statistik. Men detta rör också enbart Sveriges Radiokoncernen.

2.3.4 Film och video

På film och videosidan förekommer en motsvarande skiktning iså måti synnerhet svensk relatvt nogto att spelñlm, spelñlm, katalogiseras utländsk spelfilm mera rudimentärt, medan s.k. bestäilningsgrant, ñlm inte registreras alls. Som nämns i det föregående har Filminstitutet en mycket utförlig statistik rörande den film som visas på biograf, eftersom biografmtâkterna utgör basen i institutets ekonomi i enlighet med filmavtalet. På motsvarande sätt finns också viss statistik törande videouthyrning i kraft av de bestämmelser som gäller för avgifter på video.

vad som har uppgetts från videobranschen, kommer man att för- Enligt bättra statistiken, framför allt vad avser innehållsbeskrivningea.

Vid sidan av den videogrammarknad som är delaktig i video- och filmavtalet finns ett utbud med framförallt pornografiskt innehåll som inte lämnar några statistiska uppgifter.

Filmcensuren har ett löpande register över tillståndsoch censurärenden. Ekonomiska uppgifter rörande branschens ekonomi finns inte tillgängliga.

När det slutligen gäller iilmlitteratur och litteratur om film och TV är Filminstitutets bibliotek det mest välforsöijda i Skandinavien.

2.3.5 Fonogram

N är det gäller den svenska utgivningen av fonogram framöver kommer den att vara ganska väl täckt genom ALB:s nationaldiskografi. Den utländska produktionen som saluförs i Sverige kommer i viss mån att kunna överblickas tack vare branschorganisationens (GLF) katalog över lagerforda fonogram.

Det saknas nästan helt uppgifter om fonogramproduktionens ekonomi. Uppgifter om lyssnande och konsumtion av apparatur hari viss mån tagits fram genom dagspresskollegiet, PUB och kulturrâdet. Det finns en viss bidragsstatistik hos kulturrådet.

2.3.6 Tryckta medier

Statistiken över bokproduktionen utgår från Svensk bokforteckning som framställs av kungl. biblioteket. är emeller- Kategoriindelningen tid otillfredsställande från mediepolitisk synpunkt. Det gäller bl.a. re-

dovisningen av facklitteraturutgivningen. Bl.a. beroende

på att massmarknadslitteraturen inte redovisas saknas om den totala utuppgifter givningen av alhnânlitteratur. Detsamma gäller branschstatistiken över bokforsâljningen, i vilken f.ö. ett par stora forlag inte ingår.

I samband med de stora bokutredningarna gjordes genomlysningar av branschens ekonomi med stöd från SPK. Dessa utredningar har inte följts upp.

Däremot får kartläggningen av stödet till utgivningen och bokförlag samt till bokhandel och försäljning sägas vara relativt utförlig.

Detsamma kan sägas om den statistik som tas fram av presstödsnämnden och kultur-rådet beträffande dagspressen resp. de kultur-tidskrifter som får statligt stöd.

2.3.7 Övrigt

Som har antytts vid flera tillfällen i det föregående saknas det i stort rörande reklaminvesteringarna, bortsett från de ambitiösa sett material vid Företagsekonomiska institutionen vid Göteansatser som har orts borgs universitet.

3 överväganden och

förslag

3.1 Inledning

Inom den ram som står till förfogande - 750 000 kr. i kostnadsläget 1986/1987 - ryms endast en mindre del av önskvärda åtgärder.

Jag har mot denna bakgrund försökt att tillgodose nâgra angelägna önskemål som är gemensamma for forskarna, praktikerna och beslutsfattarna. En satsning bör göras på dels mer systematisk dokumentation av mediepolitik och debatten om medieutvecklingen m.m., i första hand till stöd for de centrala beslutsinstanserna, dels informationsservice vid NORDICOM, dels slutligen, förbättringar av mediestatistikens kvalitet och tillgänglighet.

Förslagen, som bygger på existerande strukturer, bör ses som tidsbegränsade projekt. En utvärdering av åtgärderna bör ske efter ca fem år, varefter ställning får tas till mera definitiva arrangemang. Av det nyss sagda följer att de institutioner som åtar sig de föreslagna aktiviteterna bör betrakta resurserna som öronmärkta - utvärderingen kan utrnynna i en omfordelning av medlen for ändamålet.

Förslaget kan sammanfattas enligt följande.

a) Till ALB eller kabelnämnden knyts på projektbasis en kvalificerad kraft för bl.a. dokumentation au den offentliga debatten om medieulvecklingen, mediepolitiska beslut samt av den tekniska utvecklingen på medieområdet.

b) N ORDICOM förstärks på projektbasis med en kvalificerad kraft för information om forskningsresultat m.m.

c) Till NORDICOM knyts vidare på halvtid en kvalificerad kraft för insamling och bearbetning av mediestatistik. Förutsättningar skapas för publicering av en utgåva med viss periodicitet.

Jag övergår nu till att mer i detalj redogöra för innehållet i förslagets olika delar.

3.2 Förslag

3.2.1 Samordning av mediestatistiken

Som har framgått av avsnitt 2.2.6 har SCB:s projekt med översiktlig mediestatistik och utgivning av Mediesverige vid avdelningen för masskommunikation vid Göteborgs universitet många beröringspunkter. Det är mot den bakgrunden angeläget att undersöka möjligheten till samordningsvinster.

Man kan till att börja med konstatera att båda projekten öser ur i princip samma källor. I SCB:s fall finns dock en specialkunskap beträffande bl.a. levnadsnivåundersökningarna och nâringsstatistiken. Vidare bör man erinra om att SCB har kompetens beträffande den primärstatistik som tas fram rörande bl.a. biblioteksutlåningen.

Vad sedan beträffar Mediesverige, finns i projektet en forskningsinriktad kompetens samlad. Grunden har lagts för en analytisk och kommenterande verksamhet. Det finns en kunskap om beteendeforskning av intresse liksom förutsättningar for en systematisk materialinsamling på vissa sektorer.

Mot den här angivna bakgrunden har jag diskuterat med SCB och de ansvariga för Mediesverige om en samordning av de båda projekten. Jag har därvid utgått från att huvudman for en reguljär verksamhet av

Mediesveriges typ skulle vara NORDICOM. Vidare har min utgångsvarit att det skulle finnas naturliga kontaktkanaler punkt mellan Mei dess nya tappning och SCB så att företrädare för Mediesvediesverige rige får säte och stämma i SCB:s samrådsgrupp för översiktlig mediestatistik och att i den referensgrupp som jag kommer att föreslå knyts till statistikproduktionen vid NORDICOM även ingår företrädare för SCB.

Med denna allmänna organisatoriska inramning har jag övervägt foljande arbetsfördelning. SCB skulle koncentrera sin verksamhet inom mediestatistiken till utgivning av en årlig publikation med översiktlig statistik. Mediesverige i dess nya tappning skulle förslagsvis vartannat år publicera en mer fyllig publikation med mera av analyser och kommentarer.

Mina förslag tar inte särskild hänsyn till behovet av finansiering av re-

klamstatistikframtagningen vid Företagsekonomiska institutionen vid

universitet. Göteborgs Det får bli en avvägningsfråga inom ramen för NORDICOM, om man skall kunna stödja den verksamheten.

När jag samrått med SCB i denna fråga har man från myndighetens sida framhållit att SCB:s ekonomiska resurser inte tillåter framställning av en publikation av det omfång som man ursprungligen hade tänkt sig. En resursforstärkning krävs med ca 50 000 kr. Vidare har man an-

fört att om utvecklingsarbete inom massmediestatistiken skall kunna

utföras för att eliminera de problem som föreligger inom massmediestatistiken det enligt SCB:s bedömning behövs en resursförstärkning i storleksordningen 100 000 kr. under tre år årligen.

Enligt min mening får ställning tas till den begärda resursförstärkningen med 50 000 kr. i samband med att en ny treårsplan görs upp för SCB. Den ram som står till förfogande för den här aktuella utredningen räcker inte för ändamålet. Vad sedan gäller utvecklingsarbetet med massmediestatistiken, utgår jag med stöd av de skrivningar som finns i budgetpropositionen 1987 rörande mediestatistiken från att det dels skall vara möjligt att skapa utrymme för visst sådant utvecklingsarbe-

får ställning tas till en sådan rete inom SCB:s egna anslag. I övrigt sursförstärkning i ett senare skede, förslagsvis när ny plan fastställs.

3.2.2 Dokumentation av debatten om medieutvecklingen _ m.m.

till berörda myndigheter har bl.a. visat att det Bakgrund: Rundfrågan av debatten om mefinns ett stort behov av en samlad dokumentation - t.ex. kabelnämnden dieutvecklingen. Vissa av mediemyndighetema hålla sina medarbeoch Filminstitutet försöker att genom klippservice men en samlad dokumentation av debattare ájour med dagsdebatten, saknas. Från många håll utanför den ten om - och i - alla massmedier och mediemyndigheterna har omvittnats inre cirkeln av departement om fattade mediepolitiska beslut svårigheter att hålla sig underrättad för beslut i vardande. Vissa av de tillfrågade samt om beredningsläget sidan har efterlyst något slag av clearingcentral. på den kommunala av den tekniska utvecklingen av massmedierna, slutli- Bevakningen av det föregående en replipunkt: utifrån sina gen, saknar som framgått bevakar bl.a. ALB, Filminstitutet och SR-koncernen utgångspunkter den tekniska utvecklingen - men en samlad bevakning och dokumenta-

tion saknas.

de redovisade bristerna skulle krävas .Uppgiften För att helt avhjälpa väl kvalificerade handläggare. För den eller de (för den hänåtskilliga för ändamålet delse att tjänsten delas på två, jfr nedan) som engageras och att med utgångspunkt från de gäller det att skaffa sig överblick som uppdragsgivarna - dvs. i forsta hand utbildningsdeparteriktlinjer mentets medieenhet och mediemyndigheterna - anger försöka komplet-

belyses. Exemtera de insatser som görs så att hela massmedieområdet kan man överväga kompletteringar till de klippsammanställpelvis Det primära är att det finns ningar som redan görs inom vissa sektorer. som snabbt kan hänvisa till olika källor eller for någon med överblick specifikt ändamål på uppdrag av någon av myndigheterna göra sam-

manställningar.

Funktionen skall alltså i första hand betjäna de myndigheter som har uppgifter på medieområdet och regeringskansliet. Den skall också utgöra en forbindelselänk med NORDICOM, i båda riktningarna. Givan-

de i betydelsen att den fortlöpande uppdaterar t.ex. NORDICOMS tör-

teckning av mediepolitiska beslut, tagande, i så måtte att den, när så

erfordras, för de centrala beslutsinstansernas räkning via NORDICOM tar in information om t.ex. mediestatistik och forskningsresultat.

Det är inte osannolikt att tjänsten kan behöva delas på två handläggare med hänsyn till behovet av tekniska specialkunskaper. Ett samarbetsarrangemang med Filminstitutet skulle också kunna prövas.

Placering av tjänsten: Enligt min mening finns två möjliga värdmyndigheter, nämligen antingen arkivet för ljud och bild (ALB) eller kabelnämnden. För att placera funktionen hos ALB talar att ALB, ehuru utan egentliga uppgifter av mediepolitisk natur, faktiskt av de aktuella institutionerna har det mest vidsträckta bevakningsansvaret. Dessutom har ALB breda kontaktytor med masskommunikationsforskningen. Kabelnämnden skall följa utvecklingen i Sverige och utomlands när det gäller kabelsândningar. Det kan vara motiverat att lägga tjänsten där med tanke på att förmodligen kabel- och satellitfrågor kommer att spela en stor roll i mediedehatten och mediepolitiken under den närmaste framtiden. En kombination av någon av de två myndigheterna och SFI är tänkbar, varvid de tekniska frågorna skulle åvila institutet.

också

Det bör understrykas att - oavsett var tjänsten eller tjänsterna hamnar - skall inriktningen bestämmas efter samråd med de berörda myndigheterna enligt närmare direktiv från utbildningsdepartementet, vars medieenhet ju också är intressent.

3.2.3 Utbyggd informationsservice vid NORDICOM

Bakgrund: N ORDICOM:s möjligheter att bistå med forskningsinformation om massmediefrågor skulle kunna utnyttjas bättre, om personalen förstärktes. Genom att den Stockholmsbaserade funktionen skall förse *NORDICOM med information rörande bl.a. medieteknisk utveckling, mediedebatt och mediepolitiska beslut (jfr 3.2.3), breddas NORDI-

COM:s område. Här-till skall läggas att insamling och bearbetning av viss mediestatistik förläggs till N ORDICOM, enligt vad jag föreslår i det följande üfr 3.2.4).

H uuudsakliga uppgifter: Tjänsten bör utgöra en allmän förstärkning av NORDICOMs informationsservice för att förbättra möjligheterna för NORDICOM att åta sig större uppdrag för offentliga utredningar och andra intressenter. I uppgifterna ingår även marknadsföring av NOR- DICOM:s s tjänster och spridning av information om vilka upplysningar som NORDICOM kan fournera.

3.2.4 Handläggare av mediestatistik vid NORDICOM

För en redogörelse av nuläget beträffande mediestatistik Bakgrund: hänvisas till avsnitt 2.2.6. Förslaget innebär i denna del att förutsättningar skapas för fortlevnad och utveckling av projektet Mediesverige. NORDICOM får möjlighet att driva och vidareutveckla statistiksarnmanstâllningen samt får ansvaret för publiceringen av en sammanställning, förslagsvis vartannat år. Samarbete förutsätts med SCB enligt vad som anges i avsnitt 3.2.1.

och bearbetning av relevant medie- H uvudsakliga uppgifter: Insamling statistik. Redigering av publikation och informatiönsservice.

Organisatorisk inramning: Till tjänsten skall vara knutet ett råd som sammanträder förslagsvis tvâ gånger om året. I gruppen skall ingå företrädare för forskningen, SCB samt någon eller några av mediemyndigheterna.

3.2.5 Ekonomiska beräkningar

Helårsbudgeten för de skisserade åtgärderna framgår av nedanstående sanunanstállning.

H elårsbudget - 1986/87 kostnadsläge

Göteborg: Handläggare-info. 200 000 Sekreterare m.m. 70 000 Handläggare (50 %) -

Stockholm:

750 000

Med Sekreterare m.m.” avses både kostnader for sekreterarhjälp och andra kringkostnader. Ovanstående bör kunna ändras inom ankalkyl givna ramar, bl.a. vad avser fördelningen mellan sak- och personalkostnader.

Under Övrigt har medel beräknats för viss dator-

och kopieringsutrustning samt for prenumerationer, viss litteraturanskaffning samt resor och konferensdeltagande.

I fråga om tryckkostnaderna for publikationen av mediestatistik får förutsättas att de skall kunna täckas av forsäljningsinkomsterna. Det är dock troligt att en utvecklingskostnad måste budgeteras, som inte kan täckas i det korta perspektivet.

Jag har avstått från att beräkna några inkomsteri initialskedet. Naturligtvis bör avgifter baserade på sjâlvkostnaden tas ut vid kopiering, dokumentleveranser och sökningar i databaser. Ett uttag av avgifter bör också övervägas för mera omfattande utredningsuppdrag. Jag utgår vidare från att det skall gå att differentiera avgifterna for uppdrag som

och regeringskansliets räkning å ena sidan görs för myndigheternas och externa beställningar å den andra sidan.

Som har framgått av forskningspropositionen står för 1989/90 till förfogande endast 330 000 kr. i 1986/87 års kostnadsläge. Enligt forskningspropositionen skall verksamheten starta i början av år 1990.

Möt den angivna bakgrunden föreslår jag följande etappindelning.

1 (budgetåret 1989/90) För att kontinuitet skall garanteras i Etapp verksamheten med Mediesverige bör statistikhandläggaren vid NOR- DICOM anställas fr.o.m. ingången av budgetåret. Vidare bör informabesättas på hel- eller deltid fr.o.m. början av tionshandläggartjänsten år 1990. NORDICOM bör ha stor frihet att fördela medel mellan personal- och andra omkostnader.

Etapp 2 (budgetåret 1990/91 ): Verksamheten vid den Stockholmsbaserade funktionen startar.

3.2.6 Genomförande

De föreslagna åtgärderna förutsätts sålunda genomföras i två etapper. Hela det anslag som avsatts för ändamålet kommer att vara tillgängligt fr.o.m. budgetåret 1990/91.

De åtgärder som föreslås sättas in fr.o.m. nästa budgetår bör enligt min mening kunna beslutas utan föregående remissomgång. Som jag redovisati det föregående har samråd ägt rum med NORDICOM, SCB samt de ansvariga för Mediesverige. Jag har i olika sammanhang redovisat tankegångarna bakom förslagen för representanter för berörda mynoch för masskommunikationsforskningen. Jag har därvid kundigheter nat konstatera att det finns en bred uppslutning kring tanken på en förstärkning av NORDICOM.

För att förbereda de åtgärder som ska till fr.o.m. nästa budgetår bör en mindre organisationskommitté tillkallas. I kommittén bör lämpligen

företrädare för SCB, NORDICOM, forskningsvärlden och vissa ingå Kommittén bör förbereda samarbetsöverenskommelsen myndigheter. mellan SCB och NORDICOM och de eventuella närmare föreskrifter som kan behöva utfärdas i samband med anslagstilldelningen till NOR- DICOM. Vidare bör regler för taxesättning av informationstiänster som tillhandahålls av N ORDICOM utarbetas. i

När det gäller förslagen avseende budgetåret 1990/91, dvs. den Stockholmsbaserade tjänsten, bör dessa remitteras. Organisationskommittén bör få i uppdrag att med beaktande av sypunktema i remissomgängen lämna in en anslagsframstâllning för etapp 2 före den l september 1989. Kommittén bör därvid också kunna föreslå sådana förandringar i åtgárderna under den första etappen som kan vara påkallade med hänsyn till den slutliga utformningen av insatserna under 1989/ 90.

4 Relationer mellan forskare och beslutsfattare

4.1 Inledning

Jag har i tidigare avsnitt berört den svenska masskommunikationsforskningens inriktning och struktur. De invändningar och synpunkter som masskommunikationsforskarnas organisation har redovisat beträffande utredningen återges i direktiven (se bilaga 1). I direktiven görs det vidare klart, att utredningen inte skall syssla med frågor som rör forskningens organisation, inrättandet av professurer etc. Samtidigt sägs det att jag i görligaste mån skall sträva efter att utforma åtgärderna för att förbättra beslutsunderlaget så att det också blir till stöd for forskningen.

Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) har efter det att direktiven publicerats i en ny skrivelse som ställts till utredningen framfört ytterligare synpunkter. Med utgångspunkt härifrån vill jag (inom de ramar som direktiven drar upp) något kommentera förhållandet mellan forskare och beslutsfattare på masskommunikationsområdet.

4.2 Skrivelse från Svenska

Föreningen

Masskommunikationsforskare

FSMK erinrar inledningsvis om sin tidigare skrivelse i frågan (refereras i direktiven). Man varnar for att inrätta ett centralt organ på det mediepolitiska området. En sådan ”resurs” skulle enligt FSMK lätt

kunna utvecklas till ett allmänt styrorgan på medieområdet, liksom det skulle kunna komma att bli beroende av branschintressen. Enligt FSMK:s mening är det principiellt viktigt att mediepolitiskt underlag tas fram av oberoende organ. Hárvidlag spelar universitet och högskolor en betydelsefull roll.

Enligt FSMK är en fast forskningsorganisation en viktig förutsättning för både tillämpad forskning och grundforskning inom massmedieområdet. Det finns idag ett antal institutioner som fått en sådan central att de rimligen i en snar framtid borde tillföras professurer i ställning masskommunikation eller massmedieforskning till vilken den långsiktiga forskningsverksamheten kunde byggas upp. För sin ståndpunkt anför FSMK flera argument. För det första är professurer och forskaren förutsättning for en långsiktig kunskapsuppbyggnad. För utbildning det andra är en sådan forskningsorganisation det enda som på sikt kan garantera också den tillämpade forskningens kvalitet. Ett tredje argument för en sådan utbyggnad av masskommunikationsforskningen âr att den skulle underlätta forskningsanknytningen av den expanderande journalist- och informationsutbildningen. Slutligen framhåller FSMK att institutioner av det här slaget redan finns i ett stort antal länder vilket visat sig stimulerande för forskningens kvalitet.

FSMK anser att den ekonomiska insatsen for att realisera en nationell uppbyggnad av forskningsområdet knappast är avskräckande. Eftersom det finns klara strukturer att utgå från skulle det för mindre än 1,5 milj.kr. vara möjligt att bygga upp en fast organisation för den svenska masskommunikationsforskningen.

4.3 Bedömning

För egen del år jag som framgår av direktiven förhindrad att uttala mig om värdet av en fast forskningsorganisation av det slag som FSMK föfrågan skall tas upp i samband med förberedelserna för näsrespråkar; ta forskningspolitiska proposition. Däremot finns det enligt min meanledning att något beröra de allmänna relationerna mellan ning masskommunikationsforskama och beslutsfattarna på massmedieom-

S3

rådet. Jag är väl medveten om att mycket av det som jag kommer att anföra i det följande inte är specifika problem for masskommunikationsforskningen utan har generell karaktär och gäller forskarnas forhållande till beslutsfattare överhuvudtaget.

Det är ett allmänt intryck att masskommunikationsforskare skulle kunna anlitas betydligt mera for att ta fram mediepolitiskt beslutsunderlag. Det gäller både regeringskansliet, centrala myndigheter, institutioner, organisationer osv. samt kommuner och landsting. Det skulle behövas mera information om forskningen; utan tvekan saknar många forskare förmågan att popularisera sin verksamhet och resultatet av sina forskarmödor. På den andra sidanlsaknar de som beslutar om utläggning av utredningsuppdrag etc. ofta överblick över forskningsläget och kännedom om forskarnas inriktning.

En fråga som får bedömas i sitt sammanhang är forskningens meritvärde. För egen del kan jag bara konstatera att det verkar vara få av de masskommunikationsforskare som lämnat forskningen som hamnat på andra poster inom masskommunikationssektorn, som beslutsfattare eller praktiker.

De åtgärder som jag föreslår. bl.a. for förstärkning av NORDICOM, syftar bl.a. till att förbättra forskningsinformationen och att ge tillfälle till flera kontakter mellan forskare och beslutsfattare. Samrâdsforfarandet kring den skisserade statistikfunktionen kan också tjäna som kontaktpunkt

5 Radios

Sveriges avdelning för publik-

och

programforskning

5.1 Inledande

synpunkter

Direktiven fastslår att det inte längre är aktuellt att överväga någon utbrytning av en del av Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning (PUB) av det slag som forutskickades i forskningspropositionen. Däremot sägs, att jag bör vara oforhindrad att inventera olika Samarbetsområden for PUB mot bakgrund av de insatser som jag kommer att föreslå.

Eftersom PUB är den i särklass största forskningsinstitutionen i Sverige när det gäller masskommunikationsforskning, är det naturligt för mig att närmare studera samspelet både mellan och övrig forskning PUB och mellan beslutsfattare på det mediepolitiska området och PUB.

5.2 Bakgrund

Sedan 1940-talet har det inom Sveriges Radio bedrivits publikundersökningar och publikmätningar. Verksamheten expanderade i och med tillkomsten av nya radiokanaler samt TV 2. Tidigt infördes i samband med publikmätningarna möjlighet att ställa andra frågor från bland annat olika externa beställare.

I början av 1970-talet blev de externa beställningarna för omfattande och avdelningen måste omorganiseras. Sedan dess har PUB mer preciserade mål.

PUB:s uppbyggnad var - och är - helt och hållet en foretagsintern angelägenhet. I direktiven till 1974 års radioutredning anförde utbildningsministern att utredningen borde undersöka om en del av PUB-verksamheten kunde läggas på ett självständigt institut. Huvudmotivet var att ett organ for undersökningar av publikreaktionerna borde stå fritt gentemot det programproducerande monopolforetaget.

Radioutredningen tog i sin tur i en skrivelse år 1975 tillsammans med 1972 års pressutredning upp frågan. Initiativet ledde till att massmedieforskningsutredningen tillkallades år 1975. Den sistnämnda utredningen avstyrkte i sitt slutbetänkande (SOU 1977:11) en uppdelning av skisserat slag. Utredningen konstaterade att det övergripande målet for PUB-forskningen måste vara att ge beslutsunderlag for olika instanser inom Sveriges Radio.

I den efterföljande remissbehandlingen av massmedieforskningsutredningens betänkande redovisades inte några awikande uppfattningar av betydelse.

Frågan avskrevs sedermera.

I prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet under den nu löpande avtalsperioden föreslogs att Sveriges Radio skulle redovisa den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen och om den kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mer allmänt betonad forskning. Frågan skulle därefter bli föremål for en särskild utredning for att utröna om en av allmänna medel bekostad utrednings- och forskningsresurs behövs vid sidan av Sveriges Radio for att ta fram underlag for beslut i massmediepolitiska frågor.

Sveriges Radio redovisade sina överväganden i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89.

Slutsatsen av Sveriges Radios bedömningar var, att den publik- och programforskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kvantita-

tivt och kvalitativt har anpassats efter koncernens behov. Forskningsresultaten ligger till grund för beslut på policyplanerings- och produktionsnivå. Vidare har resultaten betydelse för såväl kortsiktiga som långsiktiga beslutsprocesser. Eftersom dessutom de forskningsresurser som PUB disponerar, databaser m.m. är tätt integrerade med varandra och inte kan separeras utan att allvarliga komplikationer skulle uppstå ansåg Sveriges Radio det inte rationellt att överväga en uppdelning på

allmän resp. koncernanknuten forskningsverksamhet.

Denna uppfattning biträddes sedermera av kulturministern i 1988 års budgetproposition.

5.3 Nuvarande verksamhet

De övergripande målen för Sveriges Radios publik- och programforskningsverksamhet är:

- att öka och sprida kunskapen om radions och televisionens kända och möjliga verkningssätt med utgångspunkt från kunskap om masskommunikationsprocessen, - att ge underlag för beslut i frågor som rör radio och TV på policy, planerings- och produktionsnivå, - att ge underlag for diskussioner om radio, TV och övriga massmedier inom och utanför företaget.

Hârutöver bedrivs viss forskning inom följande områden:

- metodutvecklingsprojekt for utveckling av t.ex. intervjumetoder, uppläggning av databaser etc., - projekt med externa beställare eller med extern finansiering, nämligen i projekt som initieras av PUB men genomförs med extern medfinansiär. Exempel på sådana projekt är Mediebarometern Gfr avsnitt 2.2.6), Småbarnsbarometern och Kulturbarometern, vilka stöds av Dagspresskollegiet och statens kulturråd

för vilka koncernbolag och externt eller organit projekt företag sation står som medbestâllare och finansiär. Som exempel kan nämnas den undersökning av hemelektronik i Sverige år 1985 som beställdes av Sveriges Radio, televerket och radiobranschens samarbetsråd

i projekt med enbart extern beställare och finansiär t.ex. televerketsTV-hushållsråkning.

De externt finansierade projekten har i snitt motsvarat sex procent av budget.

PUB är organisatoriskt en del av moderbolaget Sveriges Radio men be-

tjänar samtliga programbolag. Det finns en ledningsgrupp för PUB, där är representerade. Budgeten för PUB är f.n. drygt 10 programbolagen milj. kr. Härav utgör ca 80 % personalkostnader.

Koncernbolagen står för ca 65 “lo av avdelningens budget genom beställningar som programbolagen lägger ut på avdelningen för varje budgetår.

De externa intäkterna är av tvâ slag, dels forskningsprojekt for externa beställare dels försäljning av rapporter. Bestämmelsen om extern finansiering âr inte enbart ekonomiskt betingad. Den har också till syfte att ge PUB incitament till kontakter utanför koncernen. Den stimulans detta innebär för en forskningsinstitution anses ha ett särskilt värde.

I Sveriges Radios rapport om PUB sägs beträffande ev. avnämarstyrning att i praktiken fungerar samarbetet mellan beställare och forskningsavdelning snarare som en dialog, i vilken forskarnas sakkunskap och omdöme har mycket stor betydelse. Flera av bolagens projektbeställningar har skett efter förslag från PUB.

PUB:s arbete fin. präglas i mycket av uppföljning och utvärdering av förändringar inom TV och radio. Således studeras fin. efgenomförda fekterna av kanalreformen och eftermiddagssândningarna i TV samt införandet av P 4 i radio. Därtill kommer omvärldsstudier för att pla-

cera in Sveriges Radio i det audiovisuella landskapet. Det gäller tillväxten av elektroniska medier, användningen av video och satellit-TV etc. De ca 50 projekt som årets arbetsplan omfattar kan rangeras i foljande huvudgrupper.

- konsumtionsmönster och levnadsvanor, -publikräkningar, - kunskaps- och informationsmedel, - underhållning, fiction och musik, - övriga projekt.

PUB ger ut en årsbok rörande forskningen om radio och television.

5.4 Bedömning

Tid efter annan har röster höjts för att den publik- och programforskning som inte är direkt knuten till den löpande programverksamheten skall förläggas till en från Sveriges Radio-koncernen fristående institution. Förespråkarna for en sådan modell menar att endast på så sätt är det möjligt att garantera integritet och kritisk granskning av programverksamheten. Denna mening forfäktades av en del debattörer under den tid då SR hade monopolstâllning. På delvis andra bevekelsegrunder fors samma åsikt fram även nu, när monopolet håller på att vittra bort.

För egen del kan jag från strikt principiella utgångspunkter finna sympati for den skisserade, rena, modellen. Med hänsyn till det grundmurade anseende som självständig forskningsinstitution som PUB under senare âr fått i förhållande till uppdragsgivarna/programbolagen bedömer jag emellertid risken som ytterst liten att avdelningen skulle börja vinkla sina undersökningar for att tillgodose ett behov av tillrättalagt argumentationsmaterial till sina huvudmän. I sin egenskap av public service-foretag är koncernen vidare noga observerad av de andra aktörerna på mediemarknaden, av de politiska partierna och de stora intresseorganisationerna. Det skulle omedelbart straffa sig om koncernens forskning och publikmätning resulterade i partsinlagor. Det bör alltså utomordentligt starka skäl till för att man skall överväga den be-

som måste genomföras, därest delar av PUB svârliga omorganisation skall läggas utanför koncernen.

Det är inte osannolikt att andra av publikmätningar - vid sidan typer av PUB:s - kommer att prövas i vårt. land i takt med att sabellitsändningarna kan tas emot av en större del av befolkningen. Det är angeläget att en öppen meboddiskussion förs mellan PUB och övriga undersökare. Det gäller även undersökningen av närradiolyssnandet.

Såvitt ñnna har PUB således sbor integritet i förhållanjag har kunnat de till aktörerna inom SR-koncernen, Det är de vetenskapliga kriterierna som är utslagsgivande. Jag finner det mot den bakgrunden självklart att man utanför koncernen, t.ex. inom myndighetsvârlden och på skulle kunna utnyttja PUB för forsknings- och utregeringskansliet, redningsuppgifter av massmediepolitisk natur.

6 Samarbete mellan myndigheter på

medieområdet

6.1 Bakgrund

I direktiven till utredningen läggs stor vikt vid samordningsmöjligheterna mellan berörda myndigheter. I forsta hand avses därvid kabeloch nârradionämnderna, arkivet för ljud och bild (ALB) samt radionämnden. Det hänvisas till direktiven till den dåvarande organisationskommittén for kabel- och närradionämnderna, i vilken diskuterades samlokalisering mellan de nämnda myndigheterna.

Vidare har i olika sammanhang tanken forts fram på att samlokalisera bLa. ALB med Filminstitutet.

Statskontoret har i april 1988 redovisat en översyn av små myndigheter i form av en förstudie. I sin rapport (l988:23) behandlar statskontoret bl.a.ljud och bildmyndigheter till vilka räknas statens biografbyrå, ALB, radionämnden, kabelnâmnden och närradionânmden. Statskontoret konstaterar att dessa myndigheter är små, har nâraliggande verksamhetsområden och delvis likartade uppgifter. Samtliga myndigheter år av olika skäl i behov av nya lokaler.

Statskontoret föreslår att förutsättningarna prövas för en långtgående samordning av de nämnda myndigheterna. Det bör därvid enligt statskontoret undersökas om de olika beslutsorganen kan betjânas av ett och samma kansli inom ramen for en gemensam personalorganisation, med en gemensam resurstilldelning och gemensamt resursutnyttjande även i övrigt. Enligt Statskontoret kan en sådan gemensam organisa-

tion leda till ett effektivare resursutnyttjande, större flexibilitet och minskad sårbarhet. Det borde härvid bli lättare att också hantera sådana forändrade krav som rör kompetens och resursbehov inom myndigheterna som kan bli följden av förändringar som kommer att ske på det massmediala området. Statskontoret föreslår att en studie genomförs rörande möjligheterna och formerna for att inom en myndighetsram om ett långtgående gemensamt resursutnyttjande kunde inrymma skilda beslutsorgan.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Statskontorets forslag i denna del.

6.2 Bedömning

I min rundfråga till de berörda myndigheterna har samtliga visat sig mycket positiva till samlokalisering. Det finns naturliga beröringspunkter dem emellan; det bör sålunda noteras att samarbete redan forsiggår t.ex. när det gäller kabelnámnden och ALB vad avser bandning av satellitprogram, ALB och SFI vad avser arkivering av film etc. Naturligtvis skulle en samlokalisering kunna leda till ytterligare samordningsvinster. Det gäller bl.a. på datasidan. Jag kan emellertid inte ta ställning till det av Statskontoret skisserade förslaget till gemensam kansliorganisation. Sammanfattningsvis kan jag på grund av att lokalfrâgan inte avancerat särskilt långt inte ge nâgra konkreta förslag till samordning mellan de berörda myndigheterna i dagsläget. Möjligheterna till ökat samarbete får kontinuerligt prövas inom de lokallösningar som erbjuds. Mitt forslag om en kvalificerad kraft som skall knytas till antingen kabelnâmnden eller arkivet for ljud och bild men som skall betjäna de övriga myndigheterna är ett led i dessa strävanden.

Härutöver utgår jag från att det skall vara möjligt att intensifiera det tekniska samarbetet rörande anskaffning och utnyttjande av teknisk utrustning samt, inte minst, bibliotekssamarbetet, där Filminstitutets bibliotek utgör ett naturligt ankare.

Kommittédirektiv Bilaga 1

Utredning om åtgärder för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar m.m. Dir. 1988:14 Beslut vid regeringssanunanträde 1988-04-14 Statsrådet Göransson anför. 1 Mitt förslag En särskild utredare tillkallas för att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 157 f.) förbereda insatser för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut. 2 Bakgrund

2.1 Forskningspropositionen år 1987 Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87180 bil. 6 s. 157 f., KrU 16, rskr 282) skall en utredning ges i uppdrag att förbereda inrättandet av forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. Avsikten är att förbättra arbetsbetingelserna för massmedieforskningen samt att underlätta för dem som på olika sätt berörs av utvecklingen inom mass-

medieområdet att skaffa underlag för sina bedömningar. Detta gäller både statliga och kommunala organ, organisationsvärlden, näringslivet och allmänheten.

Enligt forskningspropositionen bör utredningsarbetet inriktas på att i första hand finna former för att samordna och effektivisera utnyttjandet av de resurser som i dag finns hos myndigheter och institutioner på omrâdet. Dessa är, förutom forskningsverksamheten inom Sveriges Radio (SR), arkivet för ljud och bild (ALB) och viss verksamhet inom Svenska Filminstitutet. Vidare berörs bl.a. kabelnâmnden, nârradionâmnden samt radionâmnden.

I propositionen erinras om att SR har att -i enlighet med uttalanden av regering och riksdag i samband med beslutet med anledning av prop. 1985/8699 om Sveriges Radios verksamhet m.m. - redovisa om den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncer- V nen och mera allmän forskning.

Den skisserade verksamheten skall enligt propositionen kunna starta i början av år 1990. En ekonomisk ram för ändamålet anges.

2.2 Vissa skrivelser

Med anledning av de refererade uttalandena i forskningspropositionen Svenska (FSMK) i en har Föreningen Masskommunikationsforskare särskild skrivelse rest vissa invändningar. Föreningen anför bl.a. att hittills genomförda statliga utredningar på medieområdet byggt på den forskning som förekommer på universitet och högskolor samt inom andbör en långsiktig kunra forskningsinstitutioner. Enligt föreningen eftersträvas i stället för den enligt föreningen kortskapsuppbyggnad verksamhet som den i propositionen skisserade resursen skulle siktiga utgöra.

I samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 har S vesina överväganden med anledning av de förutriges Radio AB redovisat

nämnda uttalandena om koncernens forskningsverksamhet. En studie av verksamheten vid publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio (PUB) som företagits utmynnar i slutsatsen att koncernens egna behov motiverar en sammanhållen forskningsverksamhet inom koncernen. Enligt SR skulle en uppdelning det slag som antyds

av

i prop. 1986/87299 medföra komplikationer, eftersom resurserna är tätt integrerade med varandra.

2.3 Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse

Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse, liksom löpande bevakning av medieutvecklingen, pågår för närvarande i olika sammanhang.

Filminstitutet, kabelnämnden, närradionämnden, statens biografbyrå och presstödsnämnden har bevakningsuppgifter inom sina resp. områden. ALB skall bevara det som offentliggörs som ljud och rörlig bild samt tillhandahålla samlingarna för forskningsändamâl. Statens kulturråd bevakar utvecklingen när det gäller vissa tidskriftskategorier, fonogram samt bokbranschen. Statistiska centralbyrån och statens pris- och kartellnämnd samlar in statistik och branschdata av betydelse i sammanhanget.

Under de senaste decennierna har statliga utredningar tillkallats för att belysa utvecklingen inom delar av medieområdet och lämna förslag till mediepolitiska bedömningar eller åtgärder. Dessa utredningar har bl.a. gällt dagspressen, organisations- och kulturtidskrifterna, bokbranschen, filmbranschen, ny informationsteknologi och effekter av TV-reklam. har i flertalet fall resulterat Utredningarna i kartläggningar och viktig dokumentation. Ofta har dock gällt, att när väl utredningen avslutats, ingen uppföljning skett av den uppgiftsinsamling och bevakning av utvecklingen som inletts.

Inom universitetsvärlden har en relativt omfattande masskommunikationsforskning vuxit fram såväl inom enskilda discipliner som på tvärvetenskaplig grund. Olika strukturer har utvecklats lokalt. Statistikin-

samling och bearbetning sker i viss utsträckning. Forskningen är till övervägande del grundforskning, men det förekommer också många kortsiktiga projekt som finansieras av myndigheter, statliga utredningar och branschorgan. Från forskarhåll har tid efter annan påtalats att metodologiskt intressanta projekt stundom avslutats i förtid därför att anslagsgivaren/ñnansiâren inte fortsatt att stödja projektet i fråga när väl de efterfrågade uppgifterna levererats.

Den största enheten för masskommunikationsforskning i landet är den förut nämnda publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio (PUB). Förutom den forskning som har direkt anknytning till koncernens driver PUB vissa projekt med extern programverksamhet finansiering, bl.a. från kulturrådet.

information om forskningsprojekt och delar av medieutveck- Löpande finns att tillgå bl.a. genom den särskilda dok umentationscentralingen len för masskommunikationsforskning (NORDICOM) som ger ut nyhetsblad och en årsbibliografi. Andra informationskallor är årsböcker och vissa återkommande studier utgivna av PUB samt det branschanknutna Dagspresskollegiet. Nyhetsbrev om medieutvecklingen ges ut av bl.a. Sveriges Radio och Nordiska Ministerrådet samt - till helt nyligen - Filminstitutet (det s.k. Medierådet).

3 Utredningsuppdraget

3.1 U tgångspunkter

Jag vill först något kommentera FSMK:s tidigare refererade synpunkter på inriktningen av utredningsarbetet.

Såsom anges i propositionen skall de planerade insatserna ses mot bakgrund av behovet att förbättra bevakningen av medieutvecklingen. Det primära är således att förbättra underlaget för ett strategiskt beslutsfattande på olika nivåer. En grundläggande förutsättning för kunskapsuppbyggnaden inom detta område är den masskommunikations-

forskning som förekommer framför allt inom högskolan. Det är angeläget att de åtgärder som nu planeras för att förbättra handlingsberedskapen på det mediepolitiska området utformas så att de så långt möjligt kan bli till stöd också for denna forskning. De förslag som FSMK lägger fram till hur masskommunikationsforskningen skall stärkas organisatoriskt får bedömas i ett sammanhang inför nästa forskningsproposition. Jag har i denna fråga samrått med chefen for utbildningsdepartementet.

Den resursforstärkning som aviseras i forskningspropositionen är att se som ett komplement till de insatser som redan görs för att tillgodose behovet av ett medie- och kulturpolitiskt helhetsperspektiv. Detta är angeläget mot bakgrund både av den med nödvändighet sektorsvisa uppdelningen i myndigheternas och institutionernas bevakning och av att medier som tidigare varit åtskilda nu blir alltmer integrerade med varandra.

Resursförstärkningen bör vidare kunna användas för att möjliggöra kontinuitet i bl.a. sådan informationsinsamling som initieras av statliga utredningar och branschorgan som bedöms vara värdefull från massmediepolitisk synpunkt.

En grundläggande förutsättning bör vara att tillämpningen av en förändrad massmedieteknologi bör anpassas till medborgarnas och samhällets behov. Följaktligen bör ensidig bevakning och informationsspridning gällande tekniska utvecklingsfrâgor undvikas.

Prioriteringar blir alltså nödvändiga, med utgångspunkt i dels en behovsanalys, dels en kartläggning av de insatser inom forskning, dokumentation, information som för närvarande görs inom den offentliga sektorn och på privat initiativ.

Av forskningspropositionen framgår att- sedan hänsyn tagits till vissa andra ändamål - 750 000 kr. i 1986/87 års prisläge står till förfogande för de nya insatserna. Denna ram bör vara utgångspunkten for bedömningen av vad som skall prioriteras om staten ensam skall finansiera den planerade verksamheten. Utredaren bör sondera möjligheterna till

kompletterande finansiering från t.ex. kommunalt, landstingskommunalt och privat håll. Dessa sonderingar samt berörda myndigheters och institutioners åtaganden får sedan utvisa om det finns förutsättningar för en expansion av verksamheten på sikt.

3.2 U pplággning av utredningsarbetet

Från de angivna utgångspunkterna bör en kartläggning göras av vilka aktiviteter av intresse som pågår inom såväl den offentliga som den privata sektorn när det gäller mediepolitiskt betingade utredningar, bevakning av medieutvecklingen, dokumentationsverksamhet och information till olika intressenter om medieutvecklingen.

Kartläggningen bör sedan ställas mot en behovsanalys för berörda statorgan, organisationer m.fl. och en bedömning av liga och kommunala vilka insatser som borde kunna tillgodoses av dem själva och vad som bör stödjas med de medel som står till förfogande för ändamålet.

i det föregående. En be- Jag har berört finansieringsförutsättningarna dömning bör göras av vilken typ av projekt som torde kunna finansieras Riktlinjer för en avgiftsñnansiering bör skisseras. avgiftsvägen.

Somjag har anfört i propositionen bör stor vikt fästas vid samordningsmöjligheterna mellan berörda myndigheter. Jag tänker då bl.a. på den inom flera av myndigheterna, som bör underpågående datoriseringen for de här aktuella Gemensamma biblätta uppgiftsinsamling syftena. lioteks- och dokumentationsfunktioner bör också övervägas liksom sambruk I största möjliga utsträckning bör de av specialistkompetens. medel som ställs till förfogande vara öronmârkta och skall således inte räknas in i resp. myndighets ordinarie budget. Av stor betydelse i sammellan i manhanget âr givetvis om en samlokalisering går att realisera första hand ALB och nârradio- och kabelnämnderna samt radionämnden. Jag vill hänvisa till vad jag anförde i frågan i mina direktiv till den tidigare organisationskommittén för kabel- och nârradionämnderna (dir. 1985:26).

Vid min anmälan av anslagsberâkningar m.m. för Sveriges Radio i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 511) har jag redovisat att jag med hänvisning till vad SR anfört i frågan inte anser att en eventuell utbrytning av delar av PUB från SR bör övervägas. Utredaren bör emellertid vara oförhindrad att inventera olika samarbetsområden for PUB mot bakgrund av de föreslagna insatserna.

Hur de nya insatserna skall organiseras får givetvis bestämmas mot bakgrund av vilken typ av aktiviteter som prioriteras. I första hand bör övervägas att anknyta verksamheten till existerande institutioner på området. En flexibel organisation bör eftersträvas.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt för att resultatet skall kunna presenteras i sådan tid att regeringen kan redovisa anslagsberâkningar i 1989 års budgetproposition. Förslag till medelsanvändning bör därför inlämnas senast den 30 augusti 1988.

Utredaren bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (dir. 1984: 5) angående utredningsförslagensinriktning.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om arkiv, bibliotek, litteratur, film, videogram, rundradioverksamhet samt stöd till dagspress och tidskrifter

- omfattad av kommittéförordningatt tillkalla en särskild utredare en (1976:119) - med uppgift att förbereda insatser för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaden skall belasta det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Utredningar m.m.

5 Beslut ansluter överväganden och bifaller Regeringen sig till föredragandens hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

Rundfråga till vissa Bilaga2

myndigheter m.m.

Checklista på omstående sida tillstâlldes de myndigheter som framgår av sândlista. I något omarbetad form tillstâlldes listan vidare ett mindre antal kommuner och landsting samt organisationer och branschorgan. Svaren lämnades vid muntliga intervjuer. Vissa av de tillfrågade valde därtill att komma in med skriftliga synpunkter.

l. Syftet med rundfrågan

- Att kartlägga vad som görs f.n. for att få fram underlag for mediepolitiska bedömningar och beslut.

- Att få en uppfattning om behoven av ett förbättrat underlag.

2. Vissa avgränsningar m.m.

Medieområdet innefattar i detta sammanhang tidningar, tidskrifter, radio och TV, film, fonogram och videogram samt informationsböcker, databaser och telekommunikationer, när dessa används i en masskommunikationsprocess. inom ramen for den anvisade medelsramen De åtgärder som kan tänkas avser och bearbetning av data om produktions-, distribuinsamling tions- inom massmedieområdet, informaoch spridningsforhållandena tion om utvecklingen och om forskningsrön inom området samt dokumentationsaktiviteter.

3. Pågående aktiviteter

Bedriver Ni någon aktivitet enligt ovan?

Grundas verksamheten på ett regeringsuppdrag eller på beslut inom institutionen?

Ungefärlig årlig kostnad?

Finansierar Ni forskning inom omrâdet?

Hur dokumenteras de insamlade uppgifterna? Har utomstående tillgång till materialet och under hur lång tid?

Samarbetar Ni i bevakningen av massmedieutvecklingen med myndigheter eller andra intressenter?

Har Ni litteratur och tidskrifter med anknytning till området? För-

värvspolicy? I 4. Behovsinventering Vilken typ av information som skulle kunna skaffas genom en resurs av skisserat slag saknar Ni f.n.? Skulle Ni själva kunna ta fram informationen, om Ni fick en medelsförstärkning? Möjligheter till samarbete med andra institutioner/organisationer?

5. Samarbetet med forskningen Hur regleras samarbetet? Kontakter med NORDICOM?

6. Synpunkter på nyhetsbrev Behov av löpande information om massmedieutvecklingen?

Sändlista

kungl. biblioteket arkivet för ljud och bild l talboks- och punktskriftsbibliotektet statens kulturråd presstödsnâmnden statens biograibyrå Filminstitutet l radionâmnden l kabelnänmden l nårradionämnden l televerket Handelstlottans kultur- och fritidsråd statens pris- och kartellnâmnd konsumentverket statistiska centralbyrån statens delegation för rymdverksamhet rymdbolaget styrelsen for teknisk utveckling for psykologiskt försvar styrelsen

*) För kännedom; i ett särskilt utskick behandlas samordningsfrågor avseende ALB, SFI samt radio-, kabel- och närradionâmnderna.

Statens

offentliga utredningar 1988

Kronologisk förteckning

Översyn av utlanningslagsstifmingen. A. 39. Mål och resultat - nya principer för det statliga Kortare väntan/Å. stödet till föreningslivet. C.

993.572 Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A 40. Föräldrar som förmyndare. m.m. Ju. Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. 41. Tidig och samordnad rehabilitering - samverkans- UD. metoder och rehabiliteringsinriktad ersättning Utgått. m.m. S. Provning och kontroll i internationell samverkan. I. 42. Statens roll vid finansiering av export. UD. Frihet från ansvar. Ju. 43. Folk- och bostadsräkningar

Spwsøw

i framtiden. C. En ny skyddslag. Fo. 44. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. Sverigeinformation och kultursamarbcte. UD. 45. Vissa internationella skattefrågor. Fi. Rätt adress. Fi. 46. Tillfällig handel. Fi. Öppenhet och minne. U. 47. Kommunalt stöd till de politiska partierna. C. Civil personal i försvaret. Fö. 48. Rcformemt presstöd. U.

ndb-lidh-ül-l

Handel med optioner och terminer. Fi. 49. Arbetsmarknadsstriden III. A.

MPPN?

Översyn av bostadsrättslagen. Bo. 50. Arbetsmarknadsstriden rv. A. Medborgarkommissioncns rapport om svensk 51. Ut med musiken. U. vapcncxporL SB. 52. Att följa mcdicutvecklingen. U. ..- 57* SÄPO-Säkerhetspolisen inriktning och organisation. Ju. Rcklnmskaltcn. Fi.

._.._. 57°.” Rapport av den parlamentariska kommissionen

med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. U-lands- och bistándsinformation. UD.

n..- 93° En förändrad ansvarsfördelning och styrning på

skolområdet. U. N .u Ny taxetingslag - Reformerad skatteproccss. Dcl l. Fi

Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2.

Fi. SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. lotteri i radio och TV. U. Förnyelse och utveckling. C. Frikommunförsökct. C. Lönegarantin och förmansrättsordningen - om lönegarantins betydelse för det ökade antalet företagskonkurser. A. 28. Videovåld ll- förslag till åtgärder. U. 29. Pömyelse av kreditmarknaden. Fi. 30. Arbetsdomstolen. A. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Dclbctänkande 4. Ju. 32. Läge för vindkraft. Bo. 33. Släpp kopioma fria. Fi. Dalälven - en miljösatsiting. ME. 35. Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsformer. Fi. 36. Effektiv statlig lokalförsörjning. Fi. 37. Statens ansvar för spridning och visning av värdefull ñlm. U. 38. Ägandc och inflytande i svenskt näringsliv. l.

1988 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

En förändrad ansvarsfördelning och styrning på .skolom- Statsrådsberedningen radet. [20] Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- Lotteri i radio och TV. [24] export. [15] Videovald Il - förslag till atgärder. [28] Statens ansvar för spridning och visning av vardlefull J ustitledepartementet film. [37] Reforrnerat presstöd. [48] Utgått. [5] Frihet från ansvar. [7] Ut med musiken. [51] SÄPO-Säkerhempolisens inriktning och organisation. Att följa medieutvccklingen. [52] [16] kommissionen med Rapport av den parlamentariska Arbetsmarknadsdepartementet anledning av mordet på Olof Palme. [18] Delbetänkande 4. Översyn av utlanningslagstifmirtgm. [1] Översyn av upphovsrattslagstiftningen. Kortare väntan. [2] [31] Arbetsolycka - olycka eller arbetsmilj6brott7u3] Föräldrar som förmyndare, m.m. [40] - om liönc- Löncgamntin och förmtlnsdlttsordningcn garantins betydelse för det ökade antalet iörctagskon-

Utrikesdepartementet kurser. [27]

Kunskapsoverföring genom företagsutvcckling. [4] Arbetsdomstolen. [30] Svcrigeinformation och kultursamarbetc. [9] Arbetsmarknadsstriden lll. [49] U-lands- och bistandsinformation. [19] Arbetsmarknadsstriden IV. [50] SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. [23]

Statens roll vid finansiering av export. [42] Bostadsdepartementet

Översyn av bostadsrättslagcn m.m. [14] Läge för vindkraft. [32]

Försvarsdepartementet

En ny skyddslag. [8]

Civil personal i försvaret [12] Industridepartementet

Provning och kontroll i internationell samverkan. [6]

Socialdepartementet Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. [38]

Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme-

toder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [41] Civildepartementet

Förnyelse och utveckling. [25]

Finansdepartementet Frikommunförsöket. [26]

Rätt adress. [10] Mal och resultat - nya principer för statens stöd Handel med optioner och terminer. [13] till föreningslivet. [39] Reklamskatten. [17] Folk- och bostadsräkningari framtiden. [43] - Reformerad skatteprocess. Del 1. [21] Kommunalt stöd till de politiska partierna. [41] Ny taxeringslag Ny taxeringslag - Refonnerad skatteprocess. Del 2. [22]

Fomyelse av kreditmarknaden. [29] Miljö- och Energidepartementet

Släpp kopioma fria. [33] Dalälven - en miljosatsning. [34] Offentlig lonestatistik. Behov och produktionsformer. Kontroll av kemiska produkter och varor. [44] [35] Effektiv statlig lokalförsörjning. [36] Vissa internationella skattefrågor. [45] KUNGL. BlBL. Tillñlllig handel. [46]

[§88 42438 Utbildningsdepartementet

STOCKHOLM öppenhet och minne. [11]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10239-0 ISSN 0375-250X