Forskning om massmedier betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

FORSKNING

om

%massmedieforskningsutredningen

a

% h, . -L é .

ä:)

wlan

Statens offentliga utredningar

Eâálláåâ/ 1977:11

w Utbildningsdepartementet

Forskning

om

massmedier

Betänkande av

massmedieforskningsutredningen

Stockholm 1977

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-03349-6 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1977

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Den 11 december 1975 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om massmedieforskningens organisation. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 12 december 1975 såsom sakkunnig docenten Stig Hadenius. Utredningen har antagit namnet massmedieforskningsutredningen. Till sekreterare åt utredningen förordnades den 23 december 1975 forskningsassistenten Bengt Nordström och efter Nordströms entledigande den 31 mars 1975 docenten Lars Nord fr. o. m. den lapril 1976. Till experter åt utredningen förordnades den lmars 1976:

Redaktören Torsten Byggdal Ledamoten av riksdagen revisionsdirektören Arne Gadd Filosofie doktorn Björn Höijer Chefredaktören Östen Johansson Docenten Hans Landberg Informationschefen Härje Larsson Chefredaktören Olle Nilsson Professorn Jörgen Westerståhl Dessutom förordnades filosofie doktorn Kai Kronvall till expert åt utredningen fr. o. m. den lseptember 1976. Förutom 8 sammanträden med expertgruppen har utredningen haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av utredningens arbete. Kontakter har också ägt rum med forskningsrådsutredningen, forskarutbildningsutredningen samt radioutredningen. Utredningen har tidigare avlämnat undersökningsrapporten Massmedieforskning i Sverige (Ds U 1976:15). Massmedieforskningsutredningen får härmed överlämna betänkandet Forskning om massmedier. Utredningens uppdrag är dänned slutfört. Stockholm den 18 mars 1977

Stig Hadenius Lars Nord

Innehåll

Förkortningar .

Tabeller och /igurer .

Sammanfatrning . 11

Utredningens bakgrund, uppdrag och uppläggning . 17 1.1 Bakgrund . . . . . . . . 17 1.2 Utredningsuppdraget. . . . . . 19 1.3 Definition av massmedieforskning 20 1.4 Inkomna och avgivna skrivelser m. m. 21 1.5 Betänkandets disposition . 22

Massmedieforskning och massmedieurveekling 23 2.1 Massmediesamhällets framväxt . 23 2.2 Strukturforändringar och ny massmedieforskning 24 2.2.1 Pressen . 25 2.2.2 Radion 26 2.2.3 Televisionen . 27 2.2.4 Tidskrifter . 28 2.2.5 Film . . . 28 2.2.6 Nyhetsfiirmedling . 29 2.2.7 Nya medier . 30 2.3 Utvecklingen inom forskningen 31 2.4 Sammanfattning 32

Den svenska massmedieforskningen . 33 3.1 Forskarna. . . . . . 33 3.2 Forskningsprojekten. . . . . 36 3.2.1 Forskningens innehåll. 38 3.2.2 Projektens storlek . 41

3.3 Övriga massmedieundersökningar. 45

3.3.1 Marknadsundersökningsforetagen 45 3.3.2 Statistiska centralbyrån . 46 3.3.3 Tidningsstatistik AB . 46

SOU l977:11

3.4 Fem fallstudier. 47 3.4.1 PUB . 47 3.4.2 48 3.4.3 Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg 49 3.4.4 Sociologiska institutionen i Lund . . . 49 3.4.5 Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund . 50 3.5 Sammanfattning 51

4 Massmedieforskning i de nordiska grann/änderna . 53 4.1 Danmark. 53 4.2 Norge 55 4.3 Finland. 57 4.4 Sammanfattning 59

5 Samhället och massmedieforskningen . 61 5.1 Massmediesamhället. . . . . . . . . . . . . 62 5.1.1 Massmediernas betydelse for norm- och opinionsbild-

5.1.2 Massmediernas plats i organisationemas verksamhet 65 5.2 Massmediema som företag och medel for kommunikation . 67 5.2.1 Massmediernas ekonomiska struktur . 67 5.2.2 Massmediernas organisatoriska struktur . 68 5.2.3 Den kommunikationsteknologiska utvecklingen. 69 ‘ . 70 5.2.4 Massmediernas utbud och användning 5.3 Utbildning och undervisning . . . . 72 5.3.1 Journalistik och informationsteknik 73 5.3.2 Skolan 74 5.4 Krav rörande organisation, dokumentation och material . 74 5.4.1 Organisation . . . . . . 74 5.4.2 Forskningsresultatens spridning . 75 5.4.3 Forskningsmaterialets tillgänglighet. 76 5.5 Sammanfattning 77

6 Utredningens förslag 79 6.1 Bakgrunden till förslagen . 79 6.2 Mål . . . 81 6.3 Diskuterade forslag . 83 6.4 Förslag till åtgärder. . . . . . 84 6.4.1 Forskningsorganisationen 84 6.4.2 Forskningens finansiering . 89 6.4.3 Servicefunktioner 93 6.5 Kostnader for förslaget. 96

Bilagal Utredningens direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 99

Bilaga2 Fyra program

Bilaga3 Intressenter med vilka utredningen haft hearings

Förkortningar

AFP Agence France-Presse AP Associated Press BIDOK Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén Ds Departementsskrivelse EFI Ekonomiska forskningsinstitutet på handelshögskolan i Stockholm EFN Försäkringsbolagens ekonomiska forskningsnämnd Fi Finansdepartementet FOA Försvarets forskningsanstalt FRN Forskningsrådsnämnden FRU Forskningsrådsutredningen FSI Forskningsgruppen for samhälls- och infomtationsstudier FUN Forskarutbildningsutredningen FÖVUX Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning HHS Handelshögskolan i Stockholm IMU Institutet for marknadsundersökningar KF Kooperativa förbundet LO Landsorganisationen MASSK Svenska tidningsutgivareforeningens kommitté för masskommunikationsforskning MIKS Kunskapsöversikten Människan i informations- och kommunikationssamhället, initierad av samarbetskommittén for långsiktsmotiverad forskning MMFU Massmedieforskningsutredningen Nordicom Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning NRK Norsk Rikskringkasting NSI Nämnden för samhällsinformation NU Nordisk utredningsserie PO Allmänhetens pressombudsman PUB Sveriges Radios avdelning for publik- och programforskning SACO/ SR Sveriges akademikers centralorganisation/Statstjänstemännens riksförbund SALFO samarbetskommittén for långsiktsmotiverad forskning

SIDA Swedish International Development Authority

SIFO Svenska institutet for opinionsundersökningar

8 Förkortningar

SMI Skandinaviska marknadsinstitutet AB SOU Statens offentliga utredningar SR Sveriges Radio TCO Tjänstemännens Centralorganisation TRU Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet TS Tidningsstatistik AB TT Tidningarnas telegrambyrå TU Svenska tidningsutgivareföreningen U Utbildningsdepartementet UNESCO United Nations Educational Scientific and Cultural Organization UPI United Press International

Tabeller och figurer

3.1 Forskare vid universiteten fördelade på fakultet perioden 1965-1975 och vid undersökningstillfallet. . . . . . 35 3.2 Forskare vid universitet och högskolor fördelade på de sex dominerande universitetsämnena perioden 1965-1975 och vid un- . . . . . 36 dersökningstillfállet 3.3 Projektens fördelning på fakulteter och institutioner utanför universiteten perioden 1965-1975 . 37 3.4 Projektens fördelning på de fem institutioner där de flesta projekten förekommit perioden 1965-1975. . . . . . 37

3.5 Institutioner som perioden 1965-1975 erhållit mer än totalt.

200000 kr. i anslag. . . . . 43 3.6 PUB:s budget avseende masskommunikationsforskning vid tre olika tillfällen perioden 1965-1975 . . . . . . 45 6.1 Utredningens förslag angående massmedieforskningens organisation 97

Sammanfattning

och inflytande i samhället har blivit Frågan om massmediernas ställning allt mer diskuterad. Behovet av forskning som kan klargöra mediernas funkhar ökat. Önskemål om en särskild utredning antioner och möjligheter framfördes i en skrivelse från gående massmedieforskningens organisation 1972 års pressutredning och radioutredningen (U 1974:08) i maj 1975. Den tillsattes av utbildningsministem i december samma år och fick i uppdrag:

av forskningens nuvarande omfattning och att göra en samlad bedömning villkor; arr undersöka behovet av framtida forskningsinsatser på massmedieområdet; att studera att åstadkomma ett forskningssamarbete över möjligheterna de traditionella ämnesgränserna; att ägna speciell uppmärksamhet åt frågan om PUB.

Utredningen har låtit genomföra en särskild undersökning om utvecklingen av och dagsläget inom massmedieforskningen i Sverige. Den har presenterats i en särskild rapport (Ds U 1976:15). MMFU har också studerat förhållandena i de nordiska grannländerna samt gjort en inventering av behovet av massmedieforskning hos olika intressentgrupper.

Samhället och massmedieforskningen som har ägt rum på massmediefáltet under De olika strukturförändringar efterkrigstiden har självklart haft konsekvenser för forskningen på området. Från en klar dominans av presshistoriskt inriktade studier har utvecklingen gått mot en forskning som sträcker över många medier och ett flertal universitetsämnen. för forskningens utveckling har naturligtvis också Viktiga varit de stora förändringar som också ägt rum vad gäller forskningsmetoder och tekniker (kap. 2). Den undersökning som utredningen låtit genomföra angående den svenska massmedieforskningen visar att det mellan åren 1965-1975 varit mellan 300 och 400 personer sysselsatta med massmedieforskning vid ett femtiotal institutioner inom och utanför universiteten. l nuläget är ca 200 massmedieforskare verksamma. Siffrorna skall dock tas med reservation eftersom det ingalunda rör sig om heltidsarbetande personer utan forskningsuppgiften kombineras ofta med arbete som lärare eller liknande (kap. 3).

12 Sammanfattning

De flesta forskarna har verkat inom litteraturvetenskap, Statskunskap, historia (inkl. ekonomisk historia), sociologi, företagsekonomi och nordiska språk. Forskningen har under samma period omfattat något över 200 projekt. De har dels varit medieövergripande dels inriktade på press- eller etermedier. De problem som fått största uppmärksamheten har gällt mediernas innehåll och användning. Undersökningen visar således att forskningen varit relativt omfattande och spridd men att den också har arbetat under knappa resurser och idag hotar att stagnera. Det råder brist på organisation och ekonomisk bas. Ett undantag utgör Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning (PUB) som är betydligt mera väl rustat i detta avseende än universitetsinstitutionerna. PUB är ej på samma sätt som dessa beroende av tillfälliga externa anslag. En vanlig bedömning är att om inte de organisatoriska och ekonomiska resurserna stärks för universitetsforskningen kommer den metod- och teoriutveckling som skett under den senaste tioårsperioden att avstanna. Universitetsforskarna kommer inte att kunna tillfredsställa de krav som ställs från samhällets sida. I de nordiska länderna (kap 4) har man prövat olika lösningar för att speciellt stärka massmedieforskningen. Man har instiftat institut (i Danmark och Norge) och inrättat ett särskilt ämne - kommunikationslära (i Finland). Gemensamt är att man velat öka forskningspotentialen och sökt underlätta de tvärvetenskapliga kontakterna. I kapitel 5 redovisas de behov av massmedieforskning som framkommit vid de hearings som utredningen hållit med representanter för myndigheter, folkrörelser och organisationer. Krav har också framförts vid diskussioner

som utredningen haft med företrädare för utbildning och forskning samt

personer verksamma inom massmedieområdet. På en lång rad fält har behov av ökad massmedieforskning redovisats. De krav som framförts visar* att man från de fackliga och ideella organisationerna liksom från myndigheter och medieverksamma starkt känner nödvändigheten av ökad kunskap om massmediemas sätt att fungera. En lång rad exempel har givits. Det gäller bl. a. hur massmedierna påverkar människors attityder och värderingar. Det har varit fråga om kvinnobilden i massmedia och barnens förhållande till speciellt etermedierna. Ett bristområde berör således beteendevetenskaplig forskning men man har också efterlyst undersökningar av historisk, språklig, ekonomisk och administrativ art. Man anser att kunskaperna är för små vad gäller mediernas ekonomi och organisation. Man vill ha historiska studier av t. ex. Sveriges Radios framväxt. Från många håll kommer krav på olika undersökningar angående nya medier och medietekniker. De olika luckor som finns i vårt vetande angående massmedierna får också konsekvenser för utbildningen. Det gäller naturligtvis i första hand dem som skall arbeta inom medierna. Men representanter för skolan och universiteten har också framfört krav på ökad forskning för att kunna höja kvaliteten på undervisningen om massmedierna. Kontakterna mellan forskare och mellan forskare och avnämare är mindre goda. Det finns önskemål från alla parter om bättre kommunikation. Det framförs krav på effektivare spridning av forskningsresultat och samarbete mellan forskare och avnämare. Slutligen utgör frågan om materialtillgång

Sammanfattning 13

för forskningen ett problem. Det finns önskemål om ett massmediearkiv för att dels garantera att både material från etermedier och tryckta medier bevaras, dels försäkra forskningen tillgång till material.

Utredningens flirslag (kap 6) Utredningen har funnit att den nuvarande kapaciteten inom massmedieforskningen inte motsvarar de många krav på sådan som finns i samhället. Det fordras en stabilare organisation och ytterligare resurser i form av tjänster och forskningsanslag. Vid upprättandet av ett förslag till ny organisation har fem mål varit vägledande: Garantier för mångfald måste finnas Forskningens integritet måste säkerställas

.*‘.WfV.*‘

Forskningen måste motsvara höga krav på kvalitet Organisationen skall främja kommunikationen mellan forskare samt mellan forskarna å ena sidan och avnämarna å den andra 5. Befintliga resurser skall utnyttjas effektivt Utredningen menar att dessa mål inte uppfylls idag om man inrättar ett särskilt institut eller ämne för massmedieforskning. Sådana lösningar skulle troligen inte tillfredsställa kraven på mångfald och kvalitet. Istället föreslås ett antal åtgärder vilka tillsammans skall motsvara de uppställda kraven. Förslaget delas in i tre delar. Den första gäller själva forskningsorganisationen där en decentraliserad lösning föreslås. Den andra gäller finansieringen av forskningen där ett särskilt organ föreslås inrättat. Det tredje gäller servicen till forskare och intressenter där förslag läggs om åtgärder för att förbättra dokumentation och kontaktverksamhet.

F orskningsorganisarionen Vad beträffar forskningsorganisationen vill MMFU att massmedieforskningen vid högskoleväsendet skall stimuleras genom att O tvärvetenskapliga seminarier inrättas vid fyra högskolor O två forskanjänster knyts till varje seminarium O en massmedieforskningsnämnd inrättas vid varje högskola med seminarium O lokala projektgrupper bildas i anknytning till seminarierna. Seminariet skall utgöra den vetenskapliga träffpunkten for högskolans massmedieforskare och medlemmarna skall rekryteras från skilda fakulteter och ämnen. Vid seminariet bör en varierande forskning bedrivas - från långsiktiga projekt av grundforskningskaraktär till mera un-

åtgärdsinriktade

dersökningar. Två farskartjänster skall knytas till seminariet: en professur och en forskarassistenttjänst. Professorn skall vara handledare och ge kurser i doktorandutbildningen. Liksom forskarassistenten förutsätts det att han leder ett eller flera projekt inom seminariet.

14 Sammanfattning

Professorns ämnesområde skall bestämmas i ett särskilt program. Detta skall fastställas av statsmakten och kunna revideras successivt. Avsikten med programmen är att dels få en garanti för mångfalden inom massmedieforskningen i landet, dels tona ner den direkta kopplingen med de traditionella universitetsämnena och fakulteterna. MMFU anser att fyra professurer är ett minimum för att tillräcklig bredd skall kunna nås inom landets massmedieforskning. Det är också i hög grad önskvärt att minst fyra högskolor får tvärvetenskapliga seminarier i massmedieforskning. Följande program (preciserade i bilaga 2) föreslås: Masskommunikation, särskilt kulturkommunikation Masskommunikation, särskilt politisk kommunikation

Aw!»-

. Masskommunikation, särskilt informationsspridningen och dess effekter . Masskommunikation, särskilt massmediernas ekonomiska förutsättningar

Förslagen sträcker sig över ämnes- och fakultetsgränserna. Detta bör beaktas vid tillsättningen bl. a. genom att massmedieforskningsnämnden (om denna se nedan) utser de tre särskilda ledamöter som skall ingå i tjänsteförslagsnämnden vid professorstillsättningar. forskarassistenten skall vara meriterad inom massmedieforskningsområdet. En fördel är om denne inte har samma forskningsinriktning som professorn utan att innehavarna av de båda tjänsterna kan komplettera varandra. Administrativt bör seminariet bilda en avdelning till någon av institutionerna inom högskolan. Vad gäller forskningen har MMFU ansett det angeläget att skapa ett organ mellan fakultetsnämnderna - vilka skall ha ansvaret för forskningen vid högskolorna - och seminariet. Det kallas massmedieforskningsnämnden. Denna nämnd skall tillsammans med professorn och forskarassistenten i masskommunikation ha det övergripande ansvaret för verksamheten inom seminariet. Ledamöterna utses av fakultetsnämnderna och bör vara 6-8 vetenskapligt högt meriterade personer som är knutna till högskolan. MMFU föreslår att särskilda projektgrupper bestående av forskare och representanter for avnämarna knyts till de större projekten vid seminariet. Dessa skall vara av referenskaraktär. Forskningen vid Sveriges Radio har utredningen haft i speciell uppgift att beakta. Den har dock inte funnit någon anledning att föreslå att statsmakten skall kräva några omfattande förändringar i företagets forskningspolicy. Det övergripande målet för forskningen inom PUB måste vara att ge beslutsunderlag för olika instanser inom företaget. Det är viktigt att den målinriktade forskningen prioriteras och att metodutvecklingen framför allt kommer att gälla denna. - - Det är självklart att MMFU:s förslag i den mån de genomförs kommer att få stor betydelse för PUB. Man kan hoppas på ett intimt samarbete mellan PUB och seminarierna. Det är också önskvärt att det kommer att äga rum ett ökat utbyte av erfarenheter och metoder mellan marknadsundersökningsinstituten och forskarna vid högskolorna.

Sammanfattning 15

Forskningens finansiering Ser man till forskningens finansiering anser MMFU att det är nödvändigt att ett särskilt organ inrättas för att ekonomiskt stödja massmedieforskningen i Sverige. Från en rad organisationer och myndigheter har framhållits att man ej har resurser att genomföra mera övergripande, åtgärdsinriktade projekt. Man kan ej räkna med att existerande forskningsfonder skall kunna svara för dessa. Det krävs därför ett nytt organ, en massmedieforskningsdelegation. Massmedieforskningsdelegationen bör ha till huvudsaklig uppgift att fördela forskningsanslag. Det skall kunna ske efter egna initiativ eller efter ansökan från forskare. Delegationen bör ses som ett komplement och ej som en ersättning till idag existerande forskningsfinansiärer. Det bör också finnas nära kontakter mellan delegationen och seminarierna - dessa kontakter skall kunna formaliseras genom särskilda projektgrupper då detta anses önskvärt. Till massmedieforskningsdelegationen skall knytas speciella arbetsgrupper. MMFU anser det speciellt viktigt med en sådan grupp för att få närmare kontakter mellan representanter för den tekniska forskningen, annan forskning som rör medierna och avnämare. Arbetsgruppen skall kunna initiera forskning inom områden där man väntar att tekniska nyheter skall komma att Förändra eller möjliggöra förändringar på massmedieområdet. I delegationen föreslås ingå representanter for (1) myndigheter, (2) organisationer, (3) massmedieföretag, (4) medieverksamma och (5) forskare. Delegationen utses av regeringen huvudsakligen på förslag av myndigheter och organisationer. Sammanlagt föreslås den fâ 13 ledamöter. Massmedieforskningsdelegationen bör under en försöksperiod på fem år knytas till forskningsrâdsnämnden (FRN). Den skall ha en självständig ställning men kunna utnyttja de erfarenheter som FRN får från andra forskningsfält. Genom FRN kan man också få en naturlig anknytning till forskningsråden. Man kan även dra nytta av FRN:s administrativa resurser och kontaktnät. Det är synnerligen angeläget att delegationen ges sådana resurser att den verkligen kan fullgöra mera övergripande forskningsuppgifter. Med tanke på att massmedieforskningen är kostnadskrävande och då det framför allt är större projekt som skall stödjas vill MMFU föreslå att den första året ges 3 milj.kr att förfoga över i forskningsanslag.

Servicefunktioner

Utredningen har visat att det finns allvarliga brister vad gäller kontakterna mellan massmedieforskarna, informationen om pågående och avslutade forskningsprojekt samt dokumentationen av dessa. Det finns också krav på arkivering, registrering av innehåll samt kontinuerliga läsar- och lyssnarundersökningar. På nordisk basis förekommer ett samarbete på dokumentationsområdet genom den nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM). Detta samarbete har föreslagits bli permanent (Nordisk utredningsserie 1976:33). En förutsättning for samarbetet är dock

16 Sammanfattning

att det finns nationella dokumentationscentraler som fungerar effektivt. Försöksverksamheten har givit positiva erfarenheter och dessa bör kunna utvecklas. Medel för dokumentationen bör ges av massmedieforskningsdelegationen. Storleken bestäms av delegationen efter ansökan från de ansvariga för verksamheten. MMFU föreslår en rad åtgärder för att förbättra kommunikationen mellan forskare och avnämare och mellan forskarna inbördes. Olika åtgärder har på försök vidtagits inom ramen för NORDICOM i Sverige och dessa bör permanentas. Forskarregister och projektregister bör föras kontinuerligt. Man bör ge ut nyhetsblad och kunna ordna olika slag av konferenser. Det är också viktigt att man har goda nordiska och internationella kontakter. 1 en skrivelse till utbildningsministern ijuni 1976 framhöll MMFU att det var angeläget att ett massmediearkiv inrättades. Särskilt alarmerande är att radio- och tv-program idag förstörs i betydande utsträckning. I skrivelsen berörde MMFU också frågan om det till ett arkiv kunde knytas någon form av katalogisering eller registrering av mediernas innehåll. Mätningar av innehållet i medierna förekommer idag inte annat än i samband med olika projekt. Vanligare är undersökningar av mottagarnas konsumtion av medieinnehåll. Sveriges Radio företar genom PUB regelbundet sådana mätningar liksom flera tidningar. Skillnaden är att de förra publiceras vilket mera sällan sker med de senare. Vad gäller konsumtionen av massmedierna liksom ifråga om registrering av innehållet bör enligt MMFU:s uppfattning snarast ett program för verksamheten utarbetas i samverkan mellan intressenter, medieansvariga och forskare. Massmedieforskningsdelegationen föreslås fåi uppgift att i kontakt med olika parter närmare utreda frågan om såväl kontinuerliga studier av innehållet som regelbundet återkommande undersökningar av läsar-, lyssnar- och tittarvanor.

Kostnader forfb’rs1ager MMFU har föreslagit tvärvetenskapliga seminarier, en massmedieforskningsdelegation och viss serviceverksamhet. Kostnaderna för det första årets verksamhet beräknas bli följande: Professur med kringresurser jämte forskarassistenttjänst vid fyra högskolor 1.692.000 kr

Massmedieforskningsdelegation, inkl. forskningsanslag, dokumentations- och kontaktverksamhet samt administration 3.850.000 kr

Detta innebär att utredningens förslag under det första verksamhetsåret skulle kosta sammanlagt 5.542.000 kr

SOC 1977:11 17

1 Utredningens bakgrund, uppdrag och uppläggning

Under de senaste tio åren har massmedierna och massmedieproblemen varit föremål for en allt större uppmärksamhet. I den allmänna debatten har de på ett helt annat sätt än tidigare kommit att spela en central roll. Olika åtgärder från statsmaktens. tidningsägares och journalisters sida har diskuterats. Statens engagemang inom massmediesektorn har blivit omfattande. Detta har lett till att en lång rad utredningar har tillsatts for att behandla olika massmedieproblem. Det har inte bara gällt frågan om stöd till dagspress och tidskrifter. Etermediernas organisation och tryckfrihetslagstiftningen har också varit föremål for statliga utredningar. Detsamma gäller reklamfrågor, koncentrationen på massmediemarknaden och nya medier. Det är naturligt att forskningen kring massmedierna i detta läge får en ökande betydelse. Från enskilda företag, organisationer och statsmakten stegras behoyet av beslutsunderlag. Man kräver ökade kunskaper och önskar förklaringar till händelseforlopp. Forskare inom en rad discipliner har också kommit att behandla massmedieproblem. Det har vuxit fram en massmedieforskning i Sverige. Den allmänna bakgrunden till massmedie/brskningsutredningen (MMFU) är de allt större problemen kring massmedierna och det ökande engagemanget i dessa från statsmakternas sida. Initiativet till utredningen togs från två sittande - och radioutmassmedieutredningar pressutredningen redningen. Under deras arbete hade behovet av en mera omfattande och bättre organiserad massmedieforskning visat sig allt starkare. l detta forsta kapitel skall redogöras for utredningens bakgrund och för

det arbete som utförts. Vidare skall definitionen av massmedieforskning

diskuteras och betänkandets uppläggning presenteras.

1.1 Bakgrund

I direktiven gavs 1972 års pressutredning i uppgift att till viss del beakta forskningsfrågorna. Det gällde bl. a. i samband med analysen av samverkansmöjligheterna inom dagspressen. Utredningen initierade också en rad olika forskningsprojekt och kom därmed i direkt kontakt med forskningsproblemen. Man gjorde ekonomiska undersökningar av tidningsmarknaden, 2

18 Utredningens bakgrund, uppdrag och uppläggning sou 1977:11

studerade pressens roll i Förhållande till andra massmedier och undersökte utfallet av samverkan mellan tidningar. Radioutredningen — som började sitt arbete hösten 1974 - hade också att behandla forskningsfrågor. Den skulle bl. a. ta ställning till framtiden för Sveriges Radios avdelning för publik och programforskning (PUB). I direktiven till utredningen ifrågasattes om PUB inte borde skiljas från radioföretaget för att därigenom kunna ges en mera självständig ställning. I en särskild skrivelse i maj 1975 till Utbildningsdepartementet behandlade de båda utredningarna forskningsfrågorna. Pressurredn/ngen förklarade att det fanns en koncentration av forskningen till etermedieomrâdet och till de stora tidningarna. PUB svarade enligt utredningen för den största delen av massmedieforskningen i landet och ägnade sig helt naturligt främst åt etermedierna. Enligt utredningen kom en stor grupp av tidningar och tidskrifter allt för sällan att bli föremål för forskning. Forskningen blev också i allt för hög grad koncentrerad till enskilda ”kanaler” som tv, radio eller press trots att det i allmänhet var mest fruktbart att studera massmediesituationen i dess helhet. Ett annat problem var - enligt pressutredningen - att institutionsuppdelningen inom universiteten inte var ägnad att gynna en allsidig massmedieforskning. De problem som behöver lösas kräver i allmänhet en flerämnesgrundad behandling och tvärvetenskaplig metodik som är svår att praktisera i nuvarande system. Radioutredningen hävdade i skrivelsen att det fanns skäl for att frågan om PUBzs ställning skulle bedömas i ett vidare perspektiv än det som låg inom radioutredningens uppdrag. Så länge PUB sorterar under Sveriges Radio var det — enligt radioutredningen naturligt att dess forsknings- och undersökningsverksamhet koncentreras till problem inom företaget. dvs. sådana som berör etermedierna. Det skulle därför finnas skäl att överväga om inte en kommande forskningsorganisation borde tillgodose ett mera övergripande fält, dvs. främst också pressen och samspelet mellan olika medier. Enligt radioutredningen var PUB som en avdelning inom Sveriges Radio mindre lämpat för uppgifter inom den allmänna massmedieforskningen. Sveriges Radio kunde lätt komma att uppfattas som en part. PUB bedrev dock även en annan forskning än grundforsk ning. Radioutredningen frågade i skrivelsen om det möjligen skulle vara lämpligt att dela upp PUB:s verksamhet i en del som närmast är av egentlig forskningskaraktär och som bör göras fri från Sveriges Radio och en del som närmast är av utvecklingskaraktär - och som därför inom ramen för ett stabsorgan bör planeras och beslutas av Sveriges Radio. Sammanfattningsvis konstaterade de båda utredningarna att frågan om massmedieforskningens organisation var ytterst väsentlig och aktuell. Den fordrade en sådan lösning att den beaktade rimliga krav från såväl samhällets som Sveriges Radios och pressens sida. Man måste också avpassa dess organisation till övrig forskningsorganisation. Skrivelsen utmynnade i en gemensam hemställan från de båda utredningarna om att en särskild utredning skulle tillkallas för att skyndsamt utreda massmedieforskningen.

Utredningens bakgrund, uppdrag och uppläggning 19

1.2 Utredningsuppdraget

Vid ll december 1975 beslutades om tillkallande regeringssammanträde av en sakkunnig för att utreda massmedieforskningens organisation. Direktiven finns avtryckta i bil. l. Huvuduppgifter för utredningen var:

an göra en samlad bedömning av forskningens nuvarande omfattning och villkor: an undersöka behovet av framtida forskningsinsatser på massmedieområdet; arr studera vilka möjligheter det finns att åstadkomma ett forskningssamarbete över de traditionella ämnesgränserna; arr ägna speciell uppmärksamhet åt frågan om PUB.

Den forsta uppgiften gällde således att göra en samlad bedömning av den existerande massmedieforskningen. Redan i de båda utredningarnas skrivelse till departementet hade framhållits att forskningen expanderat starkt de senaste åren men att det fanns otillräcklig kunskap om innehåll, oroch finansiering. Det var angeläget att MMFU kunde ge en så ganisation fullständig och nyanserad bild som möjligt av dagsläget inom den svenska massmedieforskningen. Det var också viktigt att få en uppfattning om utvecklingen under de senaste tio åren. MMFU gav åt f1l.dr. Kai Kronvall, Statsvetenskapliga institutionen i Lund, studera i i uppdrag att i en särskild undersökning massmedieforskningen Sverige. Under våren 1976 genomförde han en enkätundersökning till samtuniversitetsinstitutioner vilka kunde tänkas bedriva någon form av liga massmedieforskning samt till vissa myndigheter och PUB. Han gjorde också mera ingående beskrivningar av fem institutioner där det ägt mm en mera omfattande massmedieforskning och genom vilka man kunde få vissa av bättre illustrerade än i Översikter. Slutligen gjordes också under problemen hösten en mindre undersökning av marknadsundersökningsinstituten. Resultaten av de olika undersökningarna har efter hand presenterats för utredningen och dess expertgrupp och har därmed kunnat utgöra en del av grunden lör förslagen. En slutlig publicering skedde i januari 1977 i rapporten Massmedieforskning i Sverige (Ds U 1976:15). Förhållandena på massmedieforskningsområdet inom de övriga nordiska länderna har ett betydande intresse. Man får genom att studera dessa möjligheter till intressanta jämförelser eftersom det dels finns en grundläggande likhet vad gäller problem och organisationsformer dels variationer i sätten att lösa de olika frågorna. Det är viktigt att dra nytta av idéer och erfarenheter från de nordiska länderna. I studiet av förhållandena på massmedieforskningsfálten i Danmark, Norge och Finland har MMFU samarbetat med den nordiska utredning som på uppdrag av ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete utrett frågan om organisationen och finansieringen av det nordiska samarbetet inom massmedieforskningen. Denna överlämnade sitt betänkande till Nordiska Ministerrådet den 12 januari 1977 Nordiskt samarbete inom massmediaforskningen (NU 1976:33).

20 Utredningens bakgrund, uppdrag och uppläggning sou 197741

En central punkt för MMFU var att fastställa behover av framtida forskningsinsatser på massmedieområdet. Enligt direktiven skulle den göra det genom kontakt med organisationer, myndigheter, medieföretag och övriga intressenter. Hänsyn skulle också tas till vad som var angeläget ur allmänna mediepolitiska synpunkter. Massmedieforskningsutredningen har genomfört en lång rad hearings med olika parter som kan betraktas som intressenter i massmedieforskningen. Den har velat få en så nyanserad bild som möjligt av de krav som kan tänkas finnas och de önskemål som existerar vad gäller den framtida organisationen. Resultatet av dessa hearings presenteras i kapitel 5 i detta betänkande. Direktiven föreskriver att MMFU vid konstruktionen av _löizslagwi till ny organisation skall beakta möjligheterna att åstadkomma ett samarbete över de traditionella ämnesgränserna. För övrigt gavs utredningen full frihet att välja mellan olika alternativ. Utredningens förslag presenteras i kapitel 6. De bygger självklart på de erfarenheter, som givits av de undersökningar utredningen låtit genomföra. Viktigt är också att utredningen genom expertgruppen haft kontinuerlig kontakt med representanter for olika forskare och intressenter. Den har också genom besök på olika universitetsorter kunnat diskutera de aktuella problemen och pröva alternativa lösningar. Kontakt har också hållits med representanter för Sveriges Radio och dess forskningsavdelning samt Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) och dess kommitté för massmedieforskning (MASSK). I den senare finns också representanter för Svenska journalistförbundet adjungerade. En svårighet för MMFU har varit att högskoleväsendet och den statliga forskningsfinansieringen är under kraftig förändring. En högskolereform skall genomföras och forskningsråden skall omorganiseras. Forskarutbildningen är under utredning. MMFU har så långt den kunnat sökt anpassa förslaget till de nya förhållandena. Den har därvid arbetet i nära kontakt med forskningsrådsutredningen (U 1972:02) och forskamtbildningsutredningen (U 1974:06). Samråd har också skett med radioutredningen (U 1974:08).

1.3 Definition av massmedieforskning

Frågan hur man skall definiera och därmed begränsa massmedieforskningsbegreppet diskuteras i direktiven. Det förklaras att det är naturligt “att massmedieforskningen i huvudsak behandlar frågor som berör press, radio och tv”. Det tilläggs dock att det “bör vara möjligt för den sakkunnige att vidga ämnesområdet om detta anses väsentligt”. Det är omöjligt att nå en definitiv och heltäckande definition av termen massmedieforskning. En allt för snäv liksom en allt for vid definition har sina uppenbara nackdelar. Det finns forskning kring andra medier ån press. radio och tv som det finns alla skäl att beteckna massmedieforskning. Det finns å andra sidan undersökningar på t. ex. pressområdet - t. ex. av teknisk eller administrativ art- som klart inte passar in i ett vedertaget massmedieforskningsbegrepp.

Utredningens bakgrund, uppdrag och uppläggning 21

I rapporten Massmedieforskning i Sverige diskuteras (S9 f) massmedieforskningsbegreppet. Det betonas att man måste ta hänsyn till att det åtminstone har två dimensioner. Det ena avser vilket slag av medier som är föremål för forskning. Det andra innehållet i och kvaliteten på forskningen. Vad gäller den första dimensionen är det klart att en lång rad medier förutom press, radio och tv är aktuella i massmedieforskningssammanhang. Det gäller böcker, teater, film. utställningsverksanthet och olika former av tryckt material for informationsspridning. Forskning om olika nya medieformer - kabel-tv, videogram och text-tv - måste också räknas till massmedieforskning. Det finns dock begränsningar. All forskning kring de ovan nämnda medierna kan inte betraktas som massmedieforskning. Forskning om böcker och litteratur skall avse boken som medium, t. ex. dess spridning eller konsumtion, för att den skall gälla som massmedieforskning. En liknande avgränsning får göras beträffande teater och film. Vad gäller samtliga medier finns det vissa undersökningar av t. ex. kommunikationsteknisk natur som inte direkt kan föras till massmedieforskningen. Begreppet skulle då bli allt för vidsträckt och därmed oanvändbart. Den andra dimensionen är huvudsakligen av kvalitativ an. Det skrivs mycket om olika massmedier och olika massmedieproblem. Tidningsartiklar, uppsatser och böcker behandlar olika mediefrågor utan att varken vara eller ge sig ut för att vara forskning. Gränserna är uppenbarligen flytande och det går inte att använda någon enkel måttstock. l studien av den svenska massmedieforskningen användes som regel att det skulle vara fråga om arbeten över C- eller trebetygsnivån vid universiteten för att det skulle kallas forskning. En sådan distinktion ger en hjälp när det gäller universiteten men knappast vad gäller det som produceras utanför dessa. Sammanfattningsvis kan konstateras att man inte entydigt kan definiera massmedieforskning. Gränserna är flytande och det är naturligt att det förhåller sig så. Som ett riktmärke kan dock sägas att utredningen med massmedieforskning menar ett sökande efter kunskap och ideer på vetenskaplig nivå med massmedier som studieobjekt.

1.4 Inkomna och avgivna skrivelser m. m.

I juni 1976 avlämnade MMFU en skrivelse till utbildningsministern angående ett massmedieforskningsarkiv. Utredningen har mottagit framställningar från följande: Allmänhetens pressombudsman angående behovet av forskning i anslutning till pressens självsaneringsverksamhet Förenade landsortstidningar AB angående forskningsuppgifter inom massmedieområdet _ Svenska tidningsutgivareforeningen angående principiella synpunkter på massmedieforskningen och dess organisationsfrågor Svenska tidningsutgivareforeningen angående pressforskningens inriktning Tidningsstatistik AB angående massmedieforskningens framtida organisation

22 Utredningens bakgrund, uppdrag och uppläggning

Utbildningsnämnden vid journalisthögskolan i Stockholm angående journalistutbildningen och massmedieforskningen Utbildningsdepartementets barnkulturgrupp angående forskning kring barn och massmedia

1.5 Betänkandets disposition

Betänkandet är disponerat så att de fem första kapitlen skall ge en bild av existerande förhållanden på massmedieforskningsfaltet och de behov som finns inför framtiden. l det sista kapitlet framlägger utredningen sitt förslag till organisation. Det andra kapitlet innehåller en översikt över de senaste decenniernas massmedieutveckling och de krav som denna ställt på forskningen. Kapitlet är avsett att tjäna som en allmän introduktion. Där ges exempel på hur massmedieforskningen kommit att spela en roll vid olika beslut. Där behandlas också kortfattat den utveckling som skett på forskningsområdet. I kapitel 3 redogörs för massmedieforskhingen i Sverige. Det bygger i huvudsak på den tidigare nämnda rapporten Massmedieforskning i Sverige. Redogörelsen skall ge en bild både av organisationen av och innehållet i forskningen. Massmedieforskningen i Danmark, Norge och Finland behandlas i kapitel 4. Där beskrivs den organisation som är karaktäristisk för respektive länder. Några av de problem som satts i centrum för forskningen tas också upp. I det femte kapitlet redovisas den undersökning som utredningen låtit genomföra vad gäller olika intressenters behov av massmedieforskning. Det gäller myndigheters, organisationers, forskares och medieverksammas krav på forskningen i framtiden. Vilka problem vill man se behandlade och vilken organisation anser man är att föredra? MMFUzs förslag till ny organisation och motiveringarna för denna presenteras i det avslutande kapitlet. Där behandlas forskningsorganisationen, finansieringsformerna och olika service-funktioner.

2 och

Massmedieforskning

massmedieutveckling

Massmedieforskningen är en relativt ny forskningsgren. Den har huvudsakligen utvecklats under tiden efter andra världskriget och varit mest expansiv de senaste tio åren. Detta har skett samtidigt som massmedierna kommit att inta en allt mer central plats i samhället. Nya medier har introducerats och förändrat mediemarknaden. En rad problem har aktualiserats - som delvis blivit föremål for forskarnas problem uppmärksamhet. Den forskning som bedrivs kring medierna bestäms av en lång rad faktorer. — Den hänger nära samman med utvecklingen inom andra forskningsfält ekonomiska, beteendevetenskapliga, språkvetenskapliga och historiska. Nya metoder och teorier utvecklas och kan komma till användning inom massmedieforskningen. De ekonomiska resurser som ställs till forskarnas forfogande och det intresse som olika beställare visar har självklart också betydelse. Det finns även ett samband mellan utvecklingen på massmediefáltet och forskningsinsatser inom området. 1 ett läge då inte någon diskussion om medierna förekommer och allt synes fungera väl är intresset for forskning mindre än då problemen hopar sig. l det här kapitlet skall ges en bakgrund till kommande redogörelser av kraven på forskning och forskningens organisation och innehåll. Vilka problem har utvecklingen på massmediefáltet aktualiserat för beslutsfattare och forskare?

2.1 Massmediesamhällets framväxt

Den forsta tidning som i Sverige nådde masspridning var Stockholms-Tidningen. Omkring sekelskiftet fick den ca 100 000 ex i upplaga. Den nådde sina snabba framgångar med hjälp av billigt pris och effektiv distribution. Åren före och efter sekelskiftet var över huvud taget mycket betydelsfulla for den svenska pressutvecklingen. En lång rad tidningar grundades och innehållet breddades och gjordes mera populärt. Tidningen blev ett verkligt massmedium. På många sätt var förhållandena enkla och okomplicerade på massmedieområdet vid denna tid. Det gick att starta en tidning utan någon större

24 Massmedieforskning och massmedieurveckling

insats av kapital. Man kunde fortsätta att driva den till låga kostnader. Konkurrensen var visserligen intensiv men det fanns plats för många röster. Tidningarna hade nära anknytning till de olika politiska partierna och spelade en stor roll i det politiska livet. Läsarna kunde välja den tidning som stod deras åsikter närmast. Men självklart fanns problem också då. Många tidningar lades ner på grund av dålig ekonomi. De kapitalstarka, äldre tidningarna hade ett övertag över de nygrundade med organisationsanknytning. Vid tiden strax före och under första världskriget pågick också en diskussion om nyhetsförmedlingen. Svenska telegrambyrån - den dominerande nyhetsbyrån - beskylldes för att vara tyskinfluerad och ententmakterna Försökte nå ut med sina budskap genom att starta en ny byrå. Ett nytt medium - radion — introducerades under 1920-talet. Politikerna fick ta ställning till ett viktigt medieproblem: hur skulle rundradioverksamheten organiseras? Det fanns många alternativ men man stannade för en public service-modell med monopol för ett fristående företag. Radion gavs en i Förhållande till tidningarna i grunden avvikande organisation. Radion hade dock till att börja med en begränsad betydelse som massmedium. Sändningstiden var kort och programmen rörde sig inom en trång sektor. Radion innehöll mest musik, folkbildning och underhållning. l fråga om nyheter, samhällsprogram och politiska program var verksamheten liten. På denna sektor dominerade fortfarande pressen. Under de första decennierna fram till andra världskriget förekom knappast någon massmedieforskning. l ämnena litteraturhistoria och historia tog man upp frågor framför allt med anknytning till den äldre pressen och dess framväxt. I Statskunskap spelade tidningarna en roll vid beskrivningen av det politiska livet. Man skrev också en del monografier över enskilda tidningar. Undersökningar som hade anknytning till de problem som trots allt förekom var mycket få - om ens några. Forskningen kunde inte spela någon nämnvärd roll för dem som hade att fatta beslut i massmediefrågor. Orsakerna till bristen på olika slag av massmedieforskning kan naturligtvis diskuteras. Ett av skälen var säkerligen att problemen på fältet trots allt var begränsade. Den existerande forskningsorganisationen och de gällande forskningsmetoderna lämpade sig inte heller för forskning inom massmedieområdet.

2.2 Strukturförändringar och ny massmedieforskning

Det var först åren före andra världskriget som massmedierna på ett helt annat sätt än tidigare kom att spela en roll för politiken. I Tyskland utnyttjades press och radio i en intensiv propagandaoffensiv. Man försökte att på ett metodiskt sätt skaffa sig kunskap om hur man kunde nå de bästa resultaten med olika massmedier. Under kriget kom i alla länder massmedierna att få större betydelse än tidigare. Radion fick sitt definitiva genombrott som nyhetsförmedlare. Inom den amerikanska underrättelsetjänsten utarbetades innehållsanalytiska metoder i försöken att avslöja fiendernas planer. Massmedierna fick en annan genomslagskraft och orsakade avsevärt större ”problem” under andra världs-

SOU 1977211 Massmedie/ors/wing och massmedieutveckling 25

kriget än under det forsta. Sverige var inte något undantag. Detta förhållande fick återverkningar på forskningen. Det började göras undersökningar om information och propaganda. Efter världskriget har skett en rad genomgripande förändringar på massmedieområdet. På tidningsmarknaden har en koncentration till färre och större enheter ägt rum. Radion har expanderat både vad gäller sändningstid och antalet mottagare. Televisionen introducerades på 1950-talet och fick sitt genombrott i de nordiska länderna under l960-talet. Inom den internationella nyhetsformedlingen har några få nyhetsbyråer blivit allt mäktigare. På forskningsområdet har de senaste trettio åren också inneburit en stark expansion. Nya ämnen, institutioner och forskningsinstitut har tillkommit och möjligheter till ökad kunskap om massmedierna och deras funktioner har därmed skapats. På det tekniska fältet har självklart forskningen varit synnerligen intensiv. Den har till stor del bedrivits inom industrin och har endast delvis skett under samverkan med beteendevetenskaperna. Vad som orsakat de stora förändringarna inom massmedierna går inte att enkelt fastställa. Den tekniska utvecklingen på elektronikområdet har naturligtvis spelat en stor roll liksom det finns ett samband mellan olika politiska, ekonomiska och sociala förändringar och massmediestrukturen i respektive länder. Ser man till planeringen från samhällets sida har denna fått bli allt mera omfattande. Idag är det inte endast etermedierna och tryckfrihetslagstiftningen som är av intresse för statsmakterna.

l några korta avsnitt skall göras en översikt över utvecklingen inom olika

medier i Sverige under efterkrigstiden. Exempel skall ges på skilda slag av massmedieforskning.

2.2.1 Pressen l samtliga länder med marknadsekonomi har det på pressområdet skett en koncentration till färre och större tidningar. l USA började denna process redan under mellankrigstiden medan den i Europa huvudsakligen har ägt rum under de senaste årtiondena. Ser man till Norden har koncentrationen gått längst i Danmark medan Norge fortfarande har ett relativt differentierat tidningsutbud. Utvecklingen har lett till att det på många orter idag finns monopol på tidningsmarknaden istället for konkurrens. lett stort antal fall har mångfalden kunnat bibehållas endast tack vare ett omfattande statligt stöd. Tidningsnedläggningarna har inte orsakats av bristande intresse från läsarnas sida. Det är istället främst utvecklingen på reklammarknaden som blivit många tidningars fall. Annonsköparna har huvudsakligen vänt sig till den tidning som haft bästa täckningen inom spridningsområdet. Den har därigenom fått större intäkter och mera intressant material än kon-

kurrenten. inom reklambranschen har man på ett tidigt stadium börjat an-

vända sig av olika slag av effektmätningar. Man sökte också få till stånd en säkrare upplagestatistik. Tidningsnedläggningarna är dock bara en av tendenserna på marknaden. Nya tidningstyper har också utvecklats. Efter mönster från USA och kontinenten har Iösnummerforsålda kvällstidningar introducerats. De hade stora upplageframgångar framför allt under 1960-talet och Aftonbladet och Ex-

26 Massmedieforskning och massmedieurveckling sou 1977;”

pressen blev de första tidningarna i Sverige som fick en någorlunda god täckning över hela landet. De är fortfarande ensamma om en verklig riksspridning även om också Stockholms morgontidningar kan köpas och abanneras över hela landet. Kvällstidningarnas expansion hänger bland annat nära samman med utvecklandet av en synnerligen effektiv distributionsapparat. Som komplement till de stora tidningarna har också nya typer av små, lokalt spridda tidningar vuxit fram. l de flesta fall är de helt beroende av annonser. På det redaktionella området begränsar de sig till enbart lokalt stoff. Stora förändringar har också skett på det rent tekniska området. En lång rad tidningar har gått över till ny teknik vilken möjliggör bättre utnyttjande av bilder och större flexibilitet vid redigeringen. Tidningarna har samtidigt blivit betydligt dyrare att framställa. lnvesteringskostnadernat för moderna pressar är omfattande. Utgifterna för distribution. papper och löner har ökat. Tidningsdriften har blivit en industri med höga kostnader som åtminstone för tidningar i konkurrensmässigt underläge är svåra att täcka med intakter från abonnemang och annonser. Tidningsdöden och koncentrationen till större enheter har ansetts medföra problem bl.a. på grund av att det blivit en politisk “snedfördelning. l Sverige är tidningarna fortfarande i allmänhet partipolitiskt bundna även om de är ensamma på en plats. Olika statliga utredningar har studerat tidningsmarknaden och effekterna av koncentrationen. Ekonomisk och statsvetenskaplig forskning har i detta sammanhang spelat en avgörande roll. Tidningsekonomiska studier har varit bestämmande vid utformningen av presstödet. Undersökningar om pressens roll i samhället har visat vilken betydelse tidningarna har i förhållande till andra medier. Tidningsföretag och annonsörer har initierat omfattande studier kring tidningarna på reklammarknaden. Man har också från enskilda företags och tidningsorganisationers sida tagit initiativ till teknisk och administrativ forskning. Det redaktionella materialet har analyserats både ur sändar- och mottagarsynvinkel. Sammanfattningsvis kan sägas att pressforskningen idag är ett brett fält där den historiska delen - som tidigare var helt dominerande - intar en viktig men begränsad plats.

2.2.2 Radion

Radion fick sitt definitiva genombrott som nyhetsförmedlare i och med andra världskriget. Den visade sig vara ett överlägset medium då det gällde att snabbt förmedla nyheter. I Sverige sköttes — till skillnad från flertalet andra jämförbara länder - nyhetsförmedlingen av Tidningarnas telegrambyrå (TT). Det betydde att tidningsintressen hade ett inflytande på antalet sändningar och att radion först relativt sent fick en egen - med tidningarna konkurrerande nyhetsorganisation. Formerna för rundradioverksamheten bestämdes redan under mellankrigstiden. Radion skulle vara licensfinansierad och förhållandet till staten skulle regleras i en särskild lag och ett avtal mellan staten och det bolag

Massmedieforskning och massmedieurveckling 27

som gavs monopol på sändningar. Programverksamheten skulle utövas opartiskt och sakligt. Det rådde i Sverige i huvudsak enighet om sättet att organisera etersändningarna. Det förekom inte heller någon nämnvärd diskussion om hur företaget följde reglerna och avtalen. Under 1940- och SO-talen ökade radion sin sändningstid avsevärt samtidigt som programverksamheten breddades. Radions betydelse var speciellt stor före tvzs genombrott men har fortfarande en självklart stor roll. Antalet mottagare har liksom sändningstiden ökat kraftigt. Radion ger kommentarer, nyheter, debatter, reportage och musik. Radiolyssnandet har idag en annan karaktär än vid tvzs genombrott vilket dock inte betyder att det minskat i omfattning eller betydelse. Forskningen har under de senare decennierna spelat en stor roll genom att den lämnat bidrag till diskussionen om radion och radions ställning i samhället. Allt mer sofistikerade publikundersökningar har gjorts. Man har därigenom bl. a. kunnat anpassa sändningstiden till folks levnadsvanor. Olika studier har också gjorts för att ge en mera systematisk kunskap om utbudet. Radioforskningen har till väsentlig del kommit att äga rum inom företaget och på initiativ av detta. Sveriges Radio har idag en forskningsorganisation som helt saknar motstycke bland t. ex. tidningsföretagen.

2.2.3 Televisionen

Tv visade snabbt sin oerhörda genomslagskraft. Det var på många sätt ett effektivt medium. Kombinationen ljud och bild gjorde att man på ett lättare sätt än radio och tidningar kunde fånga publikens intresse. Tv står för en av de mest genomgripande Förändringarna i människornas sociala liv under de senaste decennierna. Tv kan engagera och vädja direkt till känslorna. Ett enda tv-program kan väcka större uppmärksamhet än en lång rad tidningsartiklar och radioprogram. Samtidigt är det klart att tv inte - som man fruktade från en del håll - har kunnat ersätta tidningar och radio. Istället har de olika medierna kommit att komplettera varandra - att spela olika roller. Under 1950-talet pågick en omfattande diskussion när och hur tv skulle genomföras. Hur snabbt skulle utbyggnaden ske och vilken organisation skulle den ges? Skulle man välja reklamfinansiering eller skulle tv liksom radion betalas med licensmedel? Utbyggnaden kom att ske mycket snabbt - snabbare än vad många hade trott. Organisationsfrågan löstes så att det gamla radioforetaget fick ta hand om verksamheten och denna skulle således äga rum på samma villkor som ljudradions. 1969 togs en andra tv-kanal i bruk. Den skulle -i stimulerande — utbud. Valfriheten för tittävlan med parallellkanalen ge ett heltäckande tarna skulle därmed öka. Det är svårt att säga vilken roll forskningen har spelat då man fattat de avgörande besluten ifråga om tv under de gångna åren. Erfarenheter från utlandet har naturligtvis haft stor betydelse; dessa har ofta presenterats i form av vetenskapliga rapporter. De statliga utredningar som haft i uppdrag

28 Massmedieforskning och massmedieurveckling SOU l977:ll

att komma med förslag om tvzs organisation har själva initierat och utfört olika slag av forskning. I den fortgående diskussionen om radio- och tv-frågorna kan forskarna ge ett underlag för diskussion och beslut. Det är speciellt viktigt att man just här har goda forskningsresurser eftersom det rör sig om ett företag vars organisation och regler skall bestämmas av regering och riksdag. Besluten bör föregås av en på ett tillförlitligt faktamaterial grundad debatt. Tv har på ett avgörande sätt förändrat massmedieområdet och även gjort det mer komplicerat. Därmed ställs ökade krav på forskningen. l kommande i betänkandet kapitel skall redogöras för sådana forskningsfält som anses väsentliga av forskare och avnämare. Det är frågor som hur man skall kunna minska existerande informationsklyftor och förbättra informationen för alla grupper av människor. Hur skall programutbudet komponeras för att bäst motsvara kraven på saklighet och opartiskhet? Vilka konsekvenser har tvvåldet och barnens höga konsumtion av tv-program?

2.2.4 Tidskrifter

Tidskriftsmarknaden består av två vitt skilda delar. Den ena är den kommersiella veckotidningsmarknaden och den andra de tidskrifter som ges ut av fackliga och ideella organisationer. I stor utsträckning har dessa två grupper olika problem och fyller olika funktioner. På veckotidningsmarknaden är inte längre de traditionella familje- och damtidningarna helt dominerande. Under 1970-talet har herrtidningarna fått stora upplageframgångar. En annan tendens är introducerandet av olika typer av specialtidningar. Tidningar om t. ex. heminredning, båtar, mat och foto har börjat utges och har nått en betydande marknad. Tidskrifter som ges ut av ideella och fackliga organisationer har en gammal tradition i Sverige. De har haft stor betydelse för sammanhållningen och kommunikationen inom organisationerna. I många fall har dessa tidningars roll ökat under senare år. De har också fått en tätare periodicitet och en högre redaktionell standard. De kan på ett annat sätt än tv. radio och de stora tidningarna knyta an till speciella grupper och deras intressen. Under senare år har tidskrifterna fått speciella ekonomiska problem. Utgifterna för papper, tryckning och framför allt distribution har stegrats kraftigt och de har varit svåra att täcka. Det har inneburit att många tidskrifter hamnat i ett ekonomiskt krisläge. En särskild tidskriftsutredning framlade i oktober forslag om statligt stöd till tidskrifterna (Ds Fi 1976:08). En del av de argument som utredningen byggde på var hämtade från ekonomisk och beteendevetenskaplig forskning (Ds Fi 1976:09). Det är dock uppenbart att forskningen kring tidskrifterna varit otillräcklig. Utgivarna har inte haft resurser att ta egna initiativ. För många som har att fatta beslut kring tidskriftsfrågor skulle en ökad forskning på detta område vara önskvärd.

2.2.5 Film Det medium som hårdast drabbats av konkurrensen från tv har varit filmen. Efter en expansionsperiod i och med ljudfilmens genombrott på 1930-talet

Massmedieforskning och massmedieurveckling 29

kom en stagnation som gick parallellt med utbyggnaden av tv. Besökssiffrorna sjönk, biografer lades ner och lilmproduktionen begränsades. Den kris som detta innebar for branschen i dess helhet har framtvingat olika åtgärder från statsmakternas sida. Svenska filminstitutet grundades år 1963 och bedriver en rad olika aktiviteter. Till institutet är de filmhistoriska samlingarna knutna. Under 1970-talet kan det sägas att filmen till viss del anpassat sig till den nya mediemarknaden. Man har satsat på filmer för vissa grupper t. ex. ungdomar - och vissa typer av filmer. En stor del av den film som idag visas på biograferna är sådan som inte visas i tv på grund av att den innehåller allt för mycket våld och/eller pornografi. Forskningen kring filmen spänner över ett vitt fält där vissa delar närmast hör samman med tvzs tittar- och lyssnarundersökningar medan andra närmar sig litteraturvetenskapen och dess metoder. Behovet av en kvalificerad och allsidig filmforskning kommer säkerligen att öka. Det gäller studier av produktion, distribution och besökare liksom undersökningar inriktade på innehållet. Det är här — liksom - att forskifråga om övriga medier viktigt ningen inspireras och finansieras från flera håll - inte enbart från dem som har intresse i branschen.

2.2.6 N yhetsjörmedling

Tidningar, tidskrifter, radio och tv sysslar alla med olika former av nyhetsformedling. De större medierna har egna nyhetsorganisationer uppbyggda nationellt eller internationellt. Sveriges Radio har ett utvecklat korrespondentnät. l samtliga fall är dock de olika medierna för sin nyhetsformedling beroende av nationella och internationella nyhetsbyråer. l flertalet västerländska länder grundades nyhetsbyråer under l800-talet. Det var vanligen privata inititativ bakom tillkomsten. En Reuter, en Wolff, en Ritzau eller en Havas började idka handel med nyheter, framför allt sådana som rörde näringslivet. Senare har nyhetsbyråerna i allmänhet övertagits av pressgrupper inom landet. Så är fallet med TT i Sverige som nu ägs av flertalet svenska tidningar vilka har andelar i företaget. De nationella nyhetsbyråerna som betjänar de inhemska nyhetsorganen är i sin tur beroende av ett antal internationella byråer. Man brukar räkna med fyra västerländska sådana: Reuter, AFP, AP och UPI. De två senare är amerikanska och har de överlägset största resurserna. De har kontor över hela världen med uppgift att distribuera och samla in nyheter. Den internationella nyhetsförmedlingen har under 1970-talet blivit ett i hög grad diskuterat problem. Från den tredje världens länder liksom från länder som inte har egna internationella byråer har man ansett att de fyra västerländska nyhetsbyråerna fått en allt for stor makt. Det är deras värderingar som blivit avgörande for vad som skall vara nyheter eller inte. Den tredje världen har på det sättet blivit föremål for ett slags nyhetsimperialism. Forskningen har spelat en icke oväsentlig roll när det gällt att klargöra hur nyhetsströmmarna i världen går och vilka värderingar och krafter som styr dem. Det har dock kommit en lång rad krav - förmedlade bl. a. genom UNESCO - studier på ytterligare på detta område.

30 Massmedieforskning och massmedieurveckling

2.2.7 Nya medier

Det har sedan 1960-talet förekommit en diskussion kring de s. k. nya medierna. Med ”nya medier har vanligen menats kabel-tv (ktv), videogram, satelliter och lokalradio. Det är således inte fråga om nya medier utan snarare om vissa medie- och distributionsformer. Tv och radio medförde stora och relativt snabba förändringar på massmedieområdet. Bakom diskussionen om nya medieformer torde ha legat en förhoppning om eller fruktan för att nya revolutioner skulle vänta bakom hörnet. Ktv eller videogrammen skulle radikalt förändra massmediesituationen. Videogram står som samlingsnamn för videokassetter och videoskivor. För några år sedan ansåg många bedömare att dessa mycket snabbt skulle få en betydande marknad. Videogrammen skulle ta upp konkurrensen med den eterburna tvzn. Lyssnarna skulle ges bättre valmöjligheter och även - - kunna aktivt delta i tillverkandet av program. genom egna inspelningar Av olika skäl har utvecklingen inom videogramområdet inte gått så snabbt som i synnerhet tillverkarna hade hoppats. De tekniska förutsättningarna har funnits men marknaden har inskränkt sig till undervisningsområdet. Videogrammen har ännu inte blivit en vara för privat bruk. Huruvida expansionen kommer att gå snabbare i en framtid är svårt att säga; mycket talar dock för att utvecklingen på detta område kommer att gå relativt långsamt. Kabel-rv spelar idag en stor roll i USA, Kanada och vissa länder på kontinenten. Den främsta drivkraften vid införandet av kabel-tv har varit att förbättra och att skapa möjligheter att ta in flera mottagningsförhållandena program. I Kanada har mer än 30 % av hushållen ktv idag och de har därmed möjlighet att ta in flera program med bättre mottagningskvalitet. De har också kunnat utnyttja bredbandsnäten till att producera lokala tvprogram. I Sverige har gjorts vissa experiment med ktv. TRU prövade under närmare ett år olika former av lokala tv-sändningar i Kiruna. Det var fråga om enkelriktade sändningar utan möjlighet till återföring. Experimenten följdes av forskare vilka gjorde relativt omfattande utvärderingar. För närvarande finns inte några tecken på att ktv kommer att byggas ut snabbt i något av de nordiska länderna. Kostnaderna är omfattande och attraktionskraften begränsad. Det är dock alldeles klart att en omfattande forskning om vad lokala tv-sändningar och dubbelriktade system skulle innebära är angelägen. Text-rv är en medieform som väckt allt större uppmärksamhet under de senaste åren. Idén bygger på textade sidor i en vanlig tv-apparat. Man kan ”bläddra” sig igenom sidorna med hjälp av en speciell manöveranordning. Systemet kan användas för överföring av olika slag av information och kan också brukas for textning av vanliga tv-program. Experiment med text-tv pågår bl. a. på Sveriges Radio. Systemet kan i en framtid få stor betydelse eftersom det kan ge tittaren valmöjligheter. Man bestämmer själv när och vad man vill se. Det skulle dock krävas ytterligare undersökningar, framför allt av beteendevetenskaplig natur innan definitiva beslut om utbyggnad kan ske.

Massmedieforskning och massmedieutveckling 31

Loka/-rad/0 genomfores i Sverige under 1977 och skall vara fullt utbyggd i hela landet efter ett par år. Lokalradion skall drivas av ett dotterbolag till Sveriges Radio. Det kommer att finnas 24 lokalradiostationer i hela landet och dessa skall ges en betydande självständighet vad gäller programpolicy och program utformning. Lokalradion beslutades efter förslag från 1969 års radioutredning och efter försök som genomfördes av Sveriges Radio. Försöket följdes av forskare och de resultat som dessa publicerade hade betydelse for förslagets utformning. Lokalradion är en medieform som kommer att genomföras mycket snabbt. Det ställs stora Förväntningar på att den bl. a. skall leda till ökad journalistisk bevakning på de orter där det råder tidningsmonopol. Man kan vänta en diskussion om i vilken grad lokalradion kommer att kunna leva upp till förväntningarna. Forskningen bör spela en väsentlig roll då det gäller att göra analyser av innehållet och studera publikreaktioner. Det är nödvändigt både for debatten och för kommande beslut. På sarelliromra°de1 är for närvarande uppsändandet av en gemensam nordisk satellit under utredning. En sådan skulle dels innebära bättre mottagningsförhållanden för dem som inte nås av de jordbaserade tv-näten dels kunna ge möjlighet for samtliga länder i Norden att se varandras tvprogram. Det senare skulle självklart förändra massmediesituationen i alla de nordiska länderna på ett mycket genomgripande sätt. Det skulle medföra problem för respektive radiobolag och fordra en betydande samordning. För skulle det dock - till relativt kostnader mottagarna begränsade betyda större valfrihet. För t. ex. de finska invandrargrupperna i Sverige bör arrangemanget självklart vara positivt. Hur frågan om satelliter än kommer att lösas i en framtid är det alldeles klart att här krävs forskning som inte enbart är av teknisk natur. Det fordras också beteendevetenskapliga undersökningar och en ingående kännedom om tittarbeteende och om innehållet i respektive länders tv-utbud.

De nya medieformer som här berörts är alla föremål for en omfattande teknisk och ekonomisk forskning. Den inspireras och finansieras främst från dem som har kommersiella intressen i branschen. Däremot är den forskning som lägger kultur- och samhällsaspekter på problemen mindre väl foreträdd. Det betyder att beslutsunderlaget knappast blir tillfredsställande.

2.3 Utvecklingen inom forskningen

Förändringarna inom massmediefáltet har ställt forskarna inför nya krav. Dessa har kommit från olika håll: reklamköpare, medieföretag, statliga beslutsfattare osv. Man har velat ha ekonomiska undersökningar och lyssnarstudier. Man har efterlyst analyser av medieinnehållet. lnom sociologi, pedagogik, psykologi och statsvetenskap har utvecklats allt mer forfinade metoder för att studera beteende hos mottagarna. Det pågår också en fortlöpande diskussion hur man skall mäta mediernas effekter och med vilket slag av studier man bäst speglar mottagarnas användning av medierna.

32 Massmedieforskning och massmedieurveckling

Den här typen av forskning har - som redan visats ovan - kunnat besvara åtskilliga frågor som aktualiserats av medieutvecklingen. Hur väl man lyckats är omöjligt att besvara. Å ena sidan kan sägas att man med hjälp av förfinad intervju- och enkätteknik idag har en bättre kunskap om konsumenterna än någon gång tidigare. Å andra sidan har många förväntningar kommit på skam. Flera av de viktigaste frågorna - de som gäller massmediernas roll i samhället - har inte kunnat besvaras. På den historiska. litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga sidan har likaledes skett en snabb utveckling av metoder och forskningsområden. Litteraturvetarna har liksom historikerna vidgat sina forskningsfält. lnom språkforskningen har kanske de största förändringarna skett. Många av dess nya metoder är viktiga för massmedieforskningen. På det ekonomiska fältet finns en lång rad exempel på hur nya ämnen - t. ex, distributionsekonomi - kommit att spela en stor roll i analyserandet av massmedieutvecklingen. Liksom på de övriga områdena finns det emellertid också här en lång rad frågor som forskningen inte kunnat lämna svar på. För framtiden är massmedieforskningen självklart beroende av den inomvetenskapliga utvecklingen inom en rad ämnesområden. Förmågan att besvara de olika frågor som ställs av skilda intressenter blir beroende av vilka nya metoder som kommer att kunna utvecklas inom ämnena.

2.4 Sammanfattning

De stora förändringar som ägt rum på massmediefáltet under efterkrigstiden har inneburit att massmedierna på ett helt annat sätt än tidigare kommit att få en central plats i människornas liv. I och med införandet av nya medieformer, ett ökat utbud och en höjd konsumtion har också problemen blivit större. Kraven på forskningen har därmed kommit att öka och har också till viss del blivit tillgodosedda. Man kan i framtiden förutse en rad förändringar på massmedieområdet. Viktiga beslut måste fattas av företrädare för statsmakterna, organisationer och medieföretag. Dessa behöver bättre beslutsunderlag. Massmedieforskningens inriktning bestäms inte enbart av de krav som kommer från företrädare för olika intressenter utan också av kapaciteten inom forskningen. Det måste ske en ständig utveckling av teorier och metoder inom de många ämnen som berör massmedieforskningen.

3 Den svenska massmedieforskningen

En av MMFU:s uppgifter har varit att ?göra en samlad bedömning” av forskningens villkor och omfattning. I detta syfte gav utredningen i uppdrag åt ñldr. Kai Kronvall vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund att utföra en särskild undersökning av massmedieforskningen i Sverige. Den genomfördes våren och sommaren 1976 bland institutioner, myndigheter, företag och organisationer som bedrivit massmedieforskning under åren 1965-1975 och har i sin helhet publicerats i en särskild rapport (Ds U 1976:15). Undersökningen omfattade tre delar: en institutionsenkät och - i anslutning till denna - en fördjupningsstudie av fem institutioner samt en mindre studie av marknadsundersökningsföretagens verksamhet med anknytning till massmedieområdet. lnstitutionsenkäten avsåg att kartlägga massmedieforskningen dels med avseende på dess personella, organisatoriska, ekonomiska och tekniska resurser, dels i fråga om dess innehåll. Fördjupningsstudien skall ses som ett komplement till enkäten. Fem institutioner som i olika avseende kan betraktas som ledande inom forskningsområdet i landet, har där redogjort mera utförligt för sin verksamhets inriktning och organisation. Den mindre studien av marknadsundersökningsföretagen slutligen har orsakats av att en del av deras verksamhet rör massmedieundersökningar. Kapitlet inleds med en redogörelse för forskarnas antal, institutionella anknytning och ämnesinriktning. Därefter behandlas forskningsprojekten vad beträffar innehåll och storlek. Finansieringsfrågorna ägnas särskild uppmärksamhet. Både vad beträffar projektens innehåll och storlek redovisas de uppgifter som lämnats av PUB, Sveriges Radios avdelning för publikoch programforskning, i separata avsnitt. I en följande del tas marknadsundersökningsföretagens verksamhet upp. Kapitlet avslutas med att de fem fallstudierna behandlas.

3.1 Forskarna

Under perioden 1965-1975 har massmedieforskning bedrivits av ett stort antal personer i Sverige. Uppgifterna om hur många de uppgår till är dock något osäkra. Systematisk registrering och dokumentation av forskare förekommer endast undantagsvis. Det är också svårt att få precisa upplysningar

34 Den svenska massmedie/orskningen

om den faktiska situationen. Det kan ofta vara besvärligt att dokumentera i vad mån personer aktivt forskar eller ej. Vissa personer kan delta i seminarieverksamhet och liknande utan att egentligen bedriva någon forskning. De uppgifter som lämnas här om antalet verksamma massmedieforskare mellan åren 1965-1975 måste alltså tas med en viss reservation. Undersökningen visade att sammanlagt 350-400 personer hade sysslat med massmedieforskning under den aktuella perioden. Den allra största delen har varit knutna till universitet och högskolor, där institutionerna för statskunskap i Göteborg, för sociologi och litteraturvetenskap i Lund samt Ekonomiska forskningsinstitutet på Handelshögskolan (EFI) i Stockholm har haft den mest omfattande verksamheten. Knappt ett hundratal forskare har arbetat utanför universitet och högskolor. De flesta av dessa. eller drygt 80 personer, har arbetat vid PUB vid Sveriges Radio. som också zillmant sett är den helt dominerande institutionen. För övrigt har de verkat vid statliga myndigheter som beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och nämnden för samhällsinformation, NSI, samt vid TRU. kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Även vid journalisthögskolorna i Göteborg och Stockholm har bedrivits forskning. Alla de redovisade personerna är inte längre massmedieforskare. En del har helt lämnat forskningen eller övergått till forskning inom ett annat ämnesområde. Några exakta uppgifter på antalet aktiva hassmedieforskare i nuläget går inte att redovisa. Däremot visar undersökningen att antale personer som på ett eller annat sätt sysslat med massmedieforskning och var knutna till någon av de svarande institutionerna vid undersökningstillfállet uppgick till något mellan 200-300. Av dessa fanns merparten vid universitet och högskolor: 150-200. Utanför universitetsvärlden finns ett femtiotal massmedieforskare. Liksom beträffande hela perioden 1965-1975 är de flesta av dessa verksamma vid PUB - tre av fyra. l övrigt finns journalisthögskolorna representerade och offentliga institutioner med en-tre forskare vardera. Det är beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, TRUkommittén, försvarets forskningsanstalt, (FOA) samt NSI. Några få forskare är också knutna till ett privat företag, forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI). Siffrorna tyder på att det finns en stor potential av forskare inom massmedieområdet. Värdet av en sådan potential bestäms dock bl. a. av forskarnas urbi/drzing. Därför kan det vara av intresse att dela upp de aktiva massmedieforskarna efter avlagda examina, alternativt titlar eller befattningar i två grupper som betecknar olika avancemang i forskarkarriären. Den ena omfattar licentiater, doktorer. universitetsadjunkter, universitetslektorer, forskarassistenter, docenter och professorer. dvs. den Ö\I('_/ÖI'S/\'(II'karriären, den andra personer med grundutbildning, forskningsassistenter/amanuenser och doktorander, dvs. den nedreforskarkarriären. Flera personer i dessa kategorier har tjänster med stor undervisningsbörda och litet utrymme för egen forskning. Med detta i minne kan man hävda att forskarna fördelar sig på de båda kategorierna så att:

SOU 1977:21 Den svenska massmedieforskningen 35

- 40-50 finns i den övre forskarkarriären procent - 50-60 procent finns i den nedre forskarkarriären, varav en majoritet doktorander Landets massmedieforskare är således inte bara många till antalet utan är också vetenskapligt väl kvalificerade. Det finns dock för närvarande endast två tidsbegränsade tjänster för massmedieforskare. Det är vid statens råd för samhällsforskning som det finns rvâjbrskartjänsrer avsedda för forskning om masskommunikation och massmedier. Dessutom finns tjänsterna vid PUB. Dessa är endast till en mindre del besatta av personer med högre akademiska meriter. En femtedel av dem eller 7-8 personer befinner sig inom den övre forskarkarriären. En stor majoritet av de massmedieforskare som har en högre utbildning har alltså följt den gängse akademiska karriärvägen. De har valt forskningsområde utan att kunna erhålla tjänster där deras speciella kunskaper är särskilt meriterande. Avsaknaden av en traditionell rekryteringsbas för massmedieforskningen bekräftas i detta fall också av att andelen personer i den övre forskarkarriären är ovanligt stor i förhållande till antalet i den nedre. Proportionen lärare och elev skiljer sig från den gängse inom universitetsvärlden. De som haft den grundläggande forskarutbildningen bakom sig har inte i större omfattning kunnat fortsätta med sin forskning på massmediefáltet. F /e/verenskap/ighefen eller mångfalden i sättet att angripa frågeställningarna är ett annat kännetecken för massmedieforskningen. En indikation på vilket innehåll massmedieforskningen haft och fortfarande har får vi om vi delar upp forskarna efter_fakuIreIsri/Ihörigher dels för åren 1965-1975. dels för nuläget. Tabell 3.1 visar en sådan fördelning på basis av inlämnade uppgifter.

Tabell 3.1 Forskare vid universiteten fördelade på fakultet avseende hela undersök-

ningsperioden respektive situationen vid undersökningstillfället

Fakultet Forskare 1965-75 Forskare vid undersökningstillfállet Antal Procent Antal Procent

Källa: Kronvall, s. 21. Med reservation för att siffrorna - framför allt vad gäller forskarna vid - exakt intryck kan man konstatera undersökningstillfállet ger ett alltför att fördelningen mellan fakulteterna är relativt jämn med en viss majoritet av humanister. Bilden kan nyanseras ytterligare genom att forskarna fördelas efter universiretsämne. Man finner då att 18 olika universitetsämnen finns företrädda men att sex discipliner dominerar eftertryckligt och samlar sammanlagt 237 av de totalt 271 forskarna, alltså 90 procent. Rangordningen dem emellan går tvärs över fakultetsgränserna som tabell 3.2 visar.

36 Den svenska massmedieforskningen

Tabell 3.2 Forskare vid universitet och högskolor fördelade på de sex dominerande universitetsämnena avseende hela undersökningsperioden respektive situationen vid undersökningstillfället

inkluderar ekonomisk psykologi vid handelshögskolan. Källa: Kronvall, s. 21.

En stor andel massmedieforskare är litteraturvetare. Statskunskap, historia och sociologi kommer sedan i en mellangrupp medan företagsekonomi och nordiska språk utgör en avgränsad men ändå betydande grupp. Rangordningen mellan ämnena är i ston sett densamma i dag som under hela tioårsperioden 1965-1975. Till dessa uppgifter kan läggas data om de anställda vid PUB. Kompletteringen blir, dock delvis missvisande eftersom indelningsgrunden inte är direkt jämförbar: vad gäller forskarna vid universiteten är det deras huvudämne som är utslagsgivande medan det beträffande PUB är den akademiska grundutbildningen i sin helhet som är bestämmande. Med denna skillnad i åtanke kan det vara av intresse att notera att fyra av fem personer vid PUB har sin akademiska anknytning till ämnesgruppen sociologi. psykologi och pedagogik. Ämnet sociologi tjänar som ett slags gemensam referensram för dem som arbetar vid avdelningen. Humanistiska ämnen finns knappast alls löreträdda. Denna omständighet och det faktum att data från universitet och högskolor är osäkra gör det rimligt att räkna med en ungefärlig jämvikt mellan humanister och samhällsvetare/jurister bland massmedieforskare.

3.2 Forskningsprojekten

Vi fann alltså att något mellan 350 och 400 personer ägnat sig åt massmedieforskningen mellan åren 1965-1975, att 200-300 är knutna till någon institution i nuläget och att andelen humanister är ungefär lika stor som andelen samhällsvetare. Hur blir då bilden om vi ser till forskningens innehåll? Redan en grov uppdelning av projekten accentuerar den vetenskapliga mångfalden. Först är det dock nödvändigt att något precisera innebörden av begreppet projekt som använts i undersökningen då det gällt att närmare beskriva forskningens omfattning och innehåll. Projekt avser i första hand större undersökningar vid universitet och högskolor och vissa andra institutioner som pågår under en längre tid och där

Den svenska massmedieforskningen 37

flera personer vanligen medverkar. Finansieringen sker mestadels med hjälp av externa anslag och gängse vetenskapliga kvalitetskriterier skall uppfyllas. Dessutom Förekommer begreppet sto/projekt, vilket gäller for studier som PUB är ansvarig for. PUB:s forskning presenteras i ett separat avsnitt, där hänsyn tas till avdelningens speciella redovisningsprinciper.

Tabell 3.3 Projektens fördelning på fakulteter och institutioner utanför universiteten i absoluta och relativa tal åren 1965-1975

Källa: Kronvall. s. 35.

Som framgår av tabell 3.3 dominerar universitetsforskningen knappt 70 procent av alla projekt finns där. Bakom siffran som anger projekt utanför universiteten finns en klar dominans för PUB, som ensam svarar för ett femtiotal projekt. Men tabellen visar också att den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen omfattar fler projekt än den humanistiskt orienterade proportionen är nästan 3-1. Tre fjärdedelar av all massmedieforskning vid universiteten faller på fyra discipliner, nämligen Statskunskap, sociologi, företagsekonomi och litteraturvetenskap. Av dessa har Statskunskap det största antalet projekt. Rangordningen mellan de fem största institutionerna med avseende på antalet projekt som förekommit där, visas i tabell 3.4.

Tabell 3.4 Projektens fördelning på de fem institutioner där de flesta projekten förekommit 1965-1975

Institution Antal projekt

PUB vid Sveriges Radio 49 Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg 29 Sociologiska institutionen i Lund 19 EFI vid handelshögskolan 14 Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 12 Summa 123

Källa: Kronvall, s. 34 f.

För att sammanfatta redovisningen av antalet forskare och projekt med avseende på deras fördelning på humaniora och samhällsvetenskap visar

38 Den svenska massmedieforskningen sou 1977;”

den att ungefär lika många forskare är humanister som samhällsvetare samt att merparten projekt har samhällsvetenskaplig inriktning.

3.2.1 Forskningens innehåll Massmedieforskningen behandlar skilda medier och forskarna har visat ett skiftande intresse for olika problem i kommunikationsprocessen. Utgår man från vilket medium undersökningarna avser finner man att de allra flesta projekten, knappt ett 70-tal, berör fiera medier samtidigt eller också behandlar vad som kan betecknas som allmänna kommunikationsfrågor. En annan stor grupp, ca 60 st, gäller endast press. Studier av radio-tv utgör en grupp på 20 projekt. l dessa ingår då inte PUB:s forskning. som presenteras i kommande avsnitt. Litteraturjämte övriga medier, dvs. trycksaker, varudeklarationer, utställningar och liknande, bildar den minsta grup-

pen med omkring l0 projekt vardera. För övrigt speglar utfallet den mång-

skiftande verksamhet som vi flera gånger tidigare haft anledning att understryka som ett särdrag for massmedieforskningen. Ser man till vilka frågor som projekten varit inriktade på finner man att det största antalet eller vartannat projekt finns i en grupp som undersökt mediernas innehåll. Det är främst nyheter, politik, kultur och språk som behandlats. Den kategori innehållsstudier som rymmer flest projekt, gäller nytheier. Här återfinner man undersökningarna av Sveriges Radios nyhetsformedling med Vietnam-undersökningen från 1968 som den första och Portugal-undersökningen från 1976 som den senaste. Även nyhetsbyråernas verksamhet har uppmärksammats bl. a. i ett projekt om TT som nyhetsformedlare samt i en nystartad undersökning med titeln Stat och nyhetsbyrå. Dagspressens utlandsbevakning är ett annat område. Flera studier rör internationell eller politisk kommunikation, exempelvis en som behandlar den internationella pressens bevakning av inbördeskriget i Nigeria. Bland undersökningarna om politiskt innehåll rapporteras studier med anknytning till kommunalpolitik inom ramen for ett kommunalforskningsprojekt och andra med inriktning på riksdagspartiernas propaganda. Valrörelser och riksdagsarbete är överhuvud taget vanliga undersökningsobjekt. I ett fall har således dagspressens innehåll av valmaterial kontinuerligt studerats sedan drygt 20 år tillbaka. Området innefattar också forskning om exempelvis den offentliga debatten i Sverige under andra världskriget. En politisk aspekt har även ett par studier om internationella radiosändningar, där bl. a. inslagen av propaganda i sändningar for svensk publik granskas. Ku/rurstojfbehandlas i många innehållsstudier. Kulturjournalistik i form av recensioner och artiklar som rör allt från litteratur, dramatik och konst till film, men även forskning om seriemagasin och barnlitteratur hör till denna grupp. Ett projekt med nordisk anknytning ägnas åt kulturutbytet mellan Sverige och Finland såsom det kommer till uttryck i dagspress. Den sista och minsta kategorin av innehållsstudier rör språket i massmedierna. Det gäller språk i tidningar och etermedier men också ordforståelse av olika slags texter. Problem i samhällskommunikationen hör även till det som studeras. Det kan nämnas att ett logotek, dvs. en text- och ordbank. har byggts upp i anslutning till ett datorbaserat projekt om tidningsprosa.

Den svenska massmedieforskningen 39

Många projekt ägnas åt den del av kommunikationsprocessen som avser användning och konsumtion av massmedier. De tre pressutredningar som arbetat under 1960- och 1970-talen har alla låtit utföra undersökningar där olika aspekter av mediekonsumentens/ läsarens förhållande till dagspressen analyserats. Det största arbetet inom området är Pressens funktioner initierat av 1972 års pressutredning. Ett annat större verk är boken Individen och massmedia som publicerades 1968. Vidare tar flera projekt upp massmediernas funktion i undervisningssammanhang. Andra studier av kommunikationsprocessen rör sig inom samhäl/skomnnnzikarionøns och samhäl/sin/brmationens omrâde. Skolfrågor och den kommunala förvaltningen men även kommundelsrådens medborgarkontakter har undersökts liksom informationsspridningen i u-länder. Studiecirklar, trycksaker och utställningar har varit de studerade medierna i vissa fall. Den typ av effektstudier som gjordes av trafikinformationen i anslutning till övergången till högertrafik 1967 är närbesläktade. Opinionsbi/dnirzgssrz:diet-na är koncentrerade på attityder till speciella händelser. Här återfinns den s. k. Barsebäcksstudien som granskar hur massmedierna skildrat allmänhetens reaktion på en fingerad katastrof i en kärnkraftsreaktor. Även narkotikafrågan, striden om almarna i Stockholm samt oljekrisen är ämnen som behandlats. Enstaka studier med anknytning till rek/am har rapporterats, ett par av dessa utförda på uppdrag åt 1966 års reklamutredning. Den övervägande delen av den forskning som bedrivs inom området är dock knuten till marknadsundersökningsföretagen och reklambyråerna. Några projekt har varit inriktade på den totala kommunikarionssituarionen. Ett av dessa är det tidigare nämnda Pressens funktioner som analyserar dagspressens politiska roll i relation till konkurrensförhållandena på tidningsmarknaden samt till radions och televisionens utveckling. Till skillnad från vad fallet är i flertalet undersökningar belyses kommunikationsprocessen här ur flera perspektiv: såväl sändare och mottagare som innehåll och struktur tas upp. Samma breda ansats präglar två andra projekt med något speciell karaktär. Det ena emanerar från den av regeringen år 1974 tillsatta samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning (SALFO), som bl. a. tagit initiativ till ett antal kunskapsöversikter över problemområden som rör människans situation i samhället och den omgivande miljön. En av dessa Översikter behandlar människan i informations- och kommunikationssamhället, där den underpriviligierade människans möjligheter att tillvarata sina intressen med hjälp av språket eller andra kommunikationsmedel utreds. Det andra projektet kallas Kulturindikatorer: Svensk symbolmiljö 1945-1975. Det är tvärvetenskapligt och syftar till att för olika områden av svenskt samhällsliv skapa standardiserade instrument med vilka man kan mäta åsikter, värderingar, attityder och kunskaper. Sändarstudier är som helhet mindre vanliga. Journalisterna som yrkesgrupp har dock blivit föremål för flera undersökningar. Detsamma gäller massmediernas ekonomi och distribution. Pressens finansiella ställning har analyserats i relation till konkurrensläge och koncentrationstendenser både mot en historisk och dagsaktuell bakgrund. En av dessa studier, som genomfördes på uppdrag av 1972 års pressutredning, kom att spela en viktig roll

40 Den svenska massmedieforskningen

för konstruktionen av det nuvarande presstödet. Biograflilmens distribution har undersökts på initiativ av 1968 års lilmutredning. Hela massmediebranschen är for närvarande inne i en snabb, delvis expansiv utvecklingsfas. För radio-tvzs del har det resulterat i studier av forsökssändningar i lokalradion 1973-74 samt med kabel-tv i Kiruna 1974-75. Riksbankens jubileumsfond har också inrättat en särskild arbetsgrupp som bl. a. skall initiera och stimulera forskning kring kommunikationsteknologins effekter på individer, grupper och samhälle. Litteraturen som massmedium har vi tidigare nämnt i samband med olika former av innehållsstudier. Här kan tilläggas att andra projekt har gällt arbetardikten i tidningar och tidskrifter med folkrörelseanknytning samt massmarknads- och barnlitteratur. Barn- och ungdomslitteraturen har särskilt granskats i flera projekt. Ett par projekt med litteratursociologiska ansatser, varav ett rör litteratur- och filmrecensioner, har också förekommit. Slutligen kan det nämnas att det finns några projekt som är inriktade på politiskt-rättsliga aspekter av massmediernas verksamhet. Den svenska tryckfrihetsjuryns 160-åriga existens är ett av dem, ett annat tillämpningen av tryckfrihetslagstiftningen i Sverige under andra världskriget, ett tredje innebörden av den s. k. demokratiparagrafen i avtalet mellan staten och Sveriges Radio och ett fjärde rätten till innehållet i de program som sänds.

Forskningen vid PUB Forskningen vid Sveriges Radios avdelning for publik- och programforskning redovisas här separat. Detta beror bl. a. på att PUB har en annan forskningsorganisation och andra finansieringsformer än andra institutioner. Enkätens allmänna definition av projekt motsvaras i detta fall av storprojekt, som omfattar dels den typ av stora undersökningar som övriga institutioner rapporterat, dels mindre studier och rapporter som forts samman så att de utgör större projekt. PUBzs 647 rapporter från åren 1964-75 som rör massmedierna bildar ca 50 storprojekt. Ett tiotal av dessa är nu avslutade. Den övervägande delen eller nära 90 procent av alla storprojekt gäller etermedier. De allmänna målen for PUB:s verksamhet är för det forsta att öka och sprida kunskap om etermediernas verkningssätt, for det andra att skapa underlag för beslut på policy-, planerings- och produktionsnivåerna inom Sveriges Radio och för det tredje att ge underlag för diskussioner om radio, tv och andra massmedier. PUB har inriktat sin forskning på olika led i radions och tvzs kommunikation med lyssnarna och tittarna. Den del som rör kommunikatorrol/en omfattar - i likhet med massmedieforskningen vid universitet och högskolor - endast några få undersökningar, främst gjorda under senare år. I samband med förberedelserna for lokalradio och regional-tv studerades nyhetsjournalisternas verksamhet. Vid lokalradioforsöket 1973 kartlades olika journalistgruppers syn på det nya mediet ur olika aspekter. Bl. a. undersöktes deras uppfattning om lokalradions konsekvenser for lyssnarna och de lokala medierna samt deras syn på de senares uppgifter och funktioner. Deras inställning till samhällsfrågors betydelse for mediekonsumenterna togs också upp. Kommunikatorernas värderingar och åsikter ansågs förklara skillnader i utbudet.

Den svenska massmedieforskningen 41

Undersökningarna angående lokalradio och regional-tv berörde också innehåller. Där sökte man förklara skillnader i publikens storlek mellan olika regioner med olika programuppläggningar och föreställningar om publiken. För övrigt har nyhetsstudier i allmänhet utgjort den största delen inom detta fält. De har gällt både radions och tvzs nyhetsförmedling. Man har studerat vilka värderingar som styrt urvalet och vilken innehållsproftl de getts. Den allra största delen av PUB:s forskning har dock behandlat Förhållandet nzedde/andø-mottagare. Man har sökt fastställa hur förhandsinformationen påverkar programvalet, vilken omfattning och inriktning radiolyssnandet och tv-tittandet har men också hur attityder förändras. Man har sålunda strävat efter att ta fram de grundläggande dragen i etermediekonsumtionen. Ett antal storprojekt rör publikens möjligheter att motta information. Resultaten har påverkat utformningen av nyhetsprogrammen i radio och tv. Ett projekt om informationsklyftorna i samhället söker kartlägga etermediernas roll i det större problemkomplex som berör vissa befolkningsgruppers handikapp i fråga om att förstå och påverka det samhälle de lever i. Massmediernas betydelse i barnens miljö har också analyserats i flera effektstudier. TV-tittandets konsekvenser för barns handlingar. normer, värderingar och kunskaper är en sådan pågående undersökning. Ett antal undersökningar är enbart inriktade på mottagarna. Levnadsvanor, intressen. kunskaper, värderingar och allmänna referensramar är sådant som lyssnarens/tittarens skiftande förhållanden till lyfts fram för att förklara radio och tv. Den sista. mindre gruppen omfattar undersökningar som rör förhållandet monagama-kommunikatorema. Det behandlar exempelvis mottagarnas föreställningar om journalisternas prestige, trovärdighet och inflytande eller de senares uppfattning om vilka intressen, attityder och åsikter som etermediekonsumenterna har. Inom området kan också nämnas undersökningar som analyserar reaktioner på program och enskilda programinslag samt sådana som söker fastställa allmänhetens förtroende for massmedierna.

3.2.2 Projektens storlek Storleken eller omfattningen av projekt kan mätas på skilda sätt. De kriterier som används här är amulet personer som medverkat, den tid som projekten pågått och kostnader. Uppgifterna är något osäkra i samtliga fall. Av de 160 projekten utanför PUB som rapporterats finns det persondata för drygt 150, tidsuppgifter för drygt 100 och information om kostnader i form av externa anslag för knappt hälften av alla projekt. För en del projekt som finansierats på annat sätt än genom externa anslag finns det naturligt nog inga sifferuppgifter att redovisa. Redovisningen är således ofullständig på flera punkter. Detta har framför allt konsekvenser för de mindre projekten. När det gäller de större kan person- och tidsuppgifter vara grovt skattade medan medelstilldelningen är exaktare återgiven. De huvudsakliga trenderna bör dock vara tillförlitliga. PUB:s kostnader för forskning redovisas separat. Beträffande anta/et personer som arbetat i projekten fördelar sig projekten enligt följande sammanställning:

42 Den svenska massmedieforskningen

1 l person: knappt en tredjedel av projekten; 2 personer: drygt en fjärdedel av projekten; 3 personer eller fler: knappt hälften av projekten: en tiondel av dessa omfattade mer än 5 personer

De flesta projekten engagerade således 1-2 personer. Projekt som omfattat mer än 5 forskare är ovanliga. Ser man till den tid som projekten pågått är uppgifterna mycket svårbedömda. Merparten av projekten förefaller ha pågått l-2 år medan tre fjärdedelar omfattat högst 5 år. En femtedel har en utsträckning i tiden på 6-10 år och några få mer än 10 år. Frågan om prq/ektkosmader är framför allt vad angår universitetsforskningen svår att exakt besvara. Det finns nästan alltid en form av intern finansiering relaterad till olika tjänster som professor. docent eller forskarassistent och fasta basresurser i form av lokaler. utrustning. kanslipersonal etc. som inte redovisas. Dessutom tillkommer de stipendier och smärre universitetsanslag som doktorander och forskare tilldelas. Att med närmare precision söka räkna ut hur stor andel av dessa olika poster som tillfallit massmedieforskningen är mycket svårt. Därtill är universitetsforskningen alltför sammanknuten med undervisning och utbildning. Istället får vi nöja oss med att behandla de öppna externa anslag som kommit forskningen till del. Uppgifterna om anslagen till projekten kan sammanfattas i följande punkter: - de flesta anslagen har underskridit 100 000 kr; - en tredjedel eller knappt 30 st av alla anslag har uppgått till mer än 100000 kr; - 14 projekt har erhållit minst 250000 kr, varav de flesta understiger l/2 miljon; massmedieforskare har undantagsvis fått anslag som uppgårtill l miljon och däröver: 4 projekt faller inom denna kategori.

De externa anslagen till massmedieforskningen har kommit från skilda källor. Inte bara forskningsfonder och forskningsråd utan även statsdepartementen, offentliga utredningar, myndigheter och företag finns bland anslagsgivarna. Som redan påpekats har redovisningen av anslagen från institutionernas sida varit ofullständig. Speciellt gäller detta de mindre bidragen. För drygt hälften av alla projekt finns över huvud taget inga uppgifter om anslag - beroende inte tilldelats antingen på att projekten några externa medel eller på att några siffror inte inrapporterats. Så mycket kan ändå sägas som att statens humanistiska forskningsråd och statens råd for samhällsforskning jämte Riksbankens jubileumsfond är de instanser som lämnat de största ekonomiska bidragen till massmedieforskningen. Myndigheter och andra offentliga institutioner har mer och mer kommit att beställa forskning - en fjärdedel av anslagen till massmedieforskningen har här sitt ursprung. Beredskapsnämnden for psykologiskt försvar har stött

Den svenska massmedieforskningen 43

medan högertrañkkommittén har beställt en rad underett flertal projekt sökningar av trafikinformationens effekter inom ramen for ett enda projekt. NSI, radionämnden, arbetsmarknadsstyrelsen och Även konsumentverket. SIDA har gått in och stött flera projekt. utredningar vänder sig ofta till universitet och högskolor med Offentliga uppdrag. För massmedieforskningens del har bl. a. de tre pressutredningarna och 1966 års reklamutredning varit bland uppdragsgivarna. Speciellt pressutredningarna avsatte betydande belopp for massmediestudier. I gruppen företag är det framför allt Sveriges Radio som är finansieringskälla. Svenska telegrambyrån, Tidningarnas telegrambyrå och Åhlén & Åkerlunds Förlag är några andra företag som ekonomiskt stött massmedieforskningen. Uppgifterna om anslag har, som nämnts, varit bristfälliga. Man kan samman/átmingsv/s ändå påstå att massmedieforskningen vid universitet och

högskolor till alldeles övervägande del bekostats av offentliga medel, dvs.

anslag från forskningsråd. forskningsfonder, myndigheter och utredningar.

Övriga linansiärers. såsom företags och organisationers, bidrag rör sig om

en liten andel. De sammanlagda anslagen torde ha ökat under senare år.

Bristerna i anslagsredovisningen har främst gällt de mindre enskilda pro- Det är lättare att ange till vilka institutioner merparten av det ekojekten. nomiska stödet till massmedieforskningen gått. Tabellen 3.5 visar hur anslagen fordelats på de ll institutioner som erhållit minst 200 000 kronor i anslag. Enligt tabellen är det 5 institutioner som erhållit omkring fyra femtedelar av alla beviljade Statsvetenskapliga inanslag: EFl vid handelshögskolan, stitutionen i Göteborg. litteraturvetenskapliga institutionen i Lund. institutionen för konstvetenskap i Lund och sociologiska institutionen i Uppsala.

Tabell 3.5 Institutioner som perioden 1965-1975 erhållit mer än totalt 200 000 kr i anslag, rangordnade efter anslagens storlek; totala anslag per institution. absolut och i procent av totalsumman för alla projekt. där anslag rapporterats.

10 Institutionen for ekonomisk historia. Göteborg 250.000 2.0 ll Journalisthögskolan. Stockholm 221.000 1,8 Övriga rapporterade 593.000 4,7 Totalt l2.549.000 100,0 Källa: Kronvall, s. 43.

44 Den svenska massmedieforskningen

Som framgick av tabell 3.4 finns de tre förstnämnda institutionerna också bland de institutioner som haft de flesta projekten. De elva här aktuella institutionerna har sammanlagt erhållit 95 procent av alla rapporterade externa anslag. Tabellen möjliggör även en annan slutsats. Vi har tidigare kunnat konstatera att det finns ungefär lika många humanister som samhällsvetare bland massmedieforskarna och att de samhällsvetenskapliga projekten varit fler än de humanistiska. Nu kan vi dessutom tillägga att den samhällsvetenskapliga forskningen anslagsmässigt dominerar över den humanistiska. Avslutningsvis skall vi återknyta till den inriktning på medier som inledde karakteristiken av projekten, och se något hur anslagen fordelats på respektive medieområde. Det kan då särskilt framhållas att den forskning som rör pressmedier, har fått de största externa anslagen. Den har fått mer än den grupp som omfattar medieövergripande och allmänna kommunikationsfrågor och som inkluderar ett större antal projekt. Förklaringen är främst att ett par av de dyraste projekten, som tillsammans fått ca 3.3 miljoner i anslag, rör pressmedier. l övrigt har de ekonomiska bidragen till respektive medier varit i ungefärlig proportion till antalet projekt inom de olika grupperna. Det kan också nämnas att den massmedieforskning som kategoriseras som litteraturstudier i stort sett har fått klara sig utan externa bidrag.

PUB:s budget PUB:s storprojekt har inte funnits med i redogörelsen som givits av forskningsprojektens storlek. Anledningen är att de undersökningar som PUB gör, endast i begränsad utsträckning kan redovisas i termer av externa anslag. Den största delen av avdelningens forskning sker inom ramen for den löpande verksamheten. Delvis till skillnad från den tidigare redovisningen omfattar därför projektens kostnader i detta fall både institutionens administrativa driftskostnader och externa anslag. Dessa finansieringskällor kan i allmänhet inte behandlas isolerade från varandra. PUB, som varit en självständig avdelning inom Sveriges Radio sedan 1969, omsatte budgetåret 1974/75 4,7 miljoner kronor. I denna summa ingår lönerna inte bara for 25 forskare utan också för 19 tjänster som avser service och administration. Den finansiella basen utgörs av garanterade beställningar och anslag från avdelningens huvudintressenter: de två tv-kanalerna, ljudradion, centrala kansliet och distriktscentralen på SR. Dessutom får avdelningen beställningar som ligger utanför ramen for garantiåtaganden från en eller flera av dessa intressenter. Tillsammans svarar olika enheter inom SR for drygt tre fjärdedelar av inkomsterna, varav de båda tv-kanalerna står for den allra största delen. Ljudradions andel uppgår till 10-15 procent. Den resterande fjärdedelen av PUB:s omkostnader täcks främst genom externa anslag och ersättningar från uppdragsgivare utanför SR. Fördelningen mellan interna och externa intäkter under tre olika budgetår framgår av tabell 3.6.

Den svenska massmedieforskningen 45

Tabell 3.6 PUB:s budget avseende masskommunikationsforskning vid tre olika tillfällen perioden 1965-75, fördelade på interna (inkluderande löner till avdelningens hela personal) och externa intäkter. Beloppen för de två budgetâren 1965/66 och 1970/71 är till en del uppskattade.

Finan- Budgetâr sieringskällor 1965/66 1970/71 1974/75 Interna ca 800.000 ca 3.450000 3.750.000 Externa - ca 700.000 950.000 Totalt ca 800,000 ca 4.150.000 4.700.000 Källa: Kronvall, s. 46.

Tabellen 3.6 visar att PUB får omkring en fjärdedel av sina ekonomiska resurser från instanser utanför SR. Bland definansiärer som lämnat större bidrag för tiden efter 1970 kan nämnas FÖVUX, den statliga kommitté som 1970-74 hade hand om forsöksverksamheten inom vuxenutbildningens område, TRU, Riksbankens jubileumsfond, SIDA, NSI, skolöverstyrelsen, Dramatiska teatern, Svenska arbetsgivarelöreningen, 1972 års pressutredning och Sveriges industriförbund. Liksom när det gäller universitets- och högskoleforskning är således flertalet samhällssektorer Företrädda bland uppdragsgivarna: forskningsfonder, myndigheter, utredningar. organisationer. Det kan tilläggas att kostnaderna för PUB:s verksamhet 1976/77 är 6,4 miljoner kronor.

3.3 Övriga massmedieundersökningar

Vid sidan av den forskning som bedrivs vid universitet, högskolor, vissa myndigheter och Sveriges Radio görs undersökningar med anknytning till massmedieomrâdet också av marknadsundersökningsföretag. Här skall deras verksamhet något beröras. Förutom dessa skall statistiska centralbyrån, SCB_ och Tidningsstatistik AB, TS, behandlas.

3.3. 1 M arknadsilndersökningsföreragen Marknadsundersökningsbranschen omfattade i slutet av 1975 nära 50 Företag av vilka flertalet var små familjeföretag. De sysselsatte ca 500 personer på heltid. Ett knappt tiotal av alla marknadsundersökningsföretag sysslar i varierande omfattning med undersökningar inriktade på massmedier. De ledande av dessa, som tillsammans har cirka 130 anställda, är följande: AB Marketing Bo Jönsson/Konsument data AB, Vällingby

IMU, Institutet för marknadsundersökningar, Stockholm SIFO, Svenska institutet för opinionsundersökningar, Vällingby SMI, Skandinaviska marknadsinstitutet AB, Stockholm

46 Den svenska massmedieforskningen

Svenska testhuset AB, Solna Teglund Marketing AB/Swedish Consumer Panel, Lund

Testologen AB, Solna Enligt den omsättningsstatistik som den nationella branschorganisationen, Föreningen svenska marknadsundersökningsinstitut, sammanställt. omsattes åren 1974 och 1975 1,7 resp 2,2 miljoner kronor på medieundersökningar, vilket motsvarar 7-8 procent av branschens totala omsättning. Den stora majoriteten av medieundersökningarna består av två huvudtyper: dels kvantitativa undersökningar som med hjälp av skilda intervjumetoder syftar till att samla in data om attityder till konsumtionen av en viss produkt, exempelvis läsekrets- och läsvaneundersökningar samt effektmätningar, dels s. k. omnibusundersökningar med frågor om exempelvis mediers läsvärde. De senare har oftast flera uppdragsgivare och upprepas medjämna tidsmellanrum. Den mest kända, enskilda undersökningen kallas Orvesto (Testologen AB) som i två olika versioner ger information om olika allmänna målgruppers användning av pressmedier, respektive om mediekonsumtionen hos beslutsfattare inom offentlig och privat administration. Medieundersökningarna köps främst av tidningsforlag, annonsbyråer och reklamforetag men även myndigheter och organisationer hör till kunderna.

3.3.2 Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyråns utredningsavdelning spelar en viktig roll som serviceorgan åt forskare, utredare osv. inom massmedieområdet. Den utför statistiska undersökningar gällande individer och hushåll på uppdrag av statliga och kommunala myndigheter, organisationer och andra. Bland beställarna under senare år finns Sveriges Radio, flera statliga utredningar, NSI, Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg, handelshögskolan i Stockholm, socialdemokratiska partistyrelsen och marknadsundersökningsföretag.

3.3.3 Tidningsstatistik AB Tidningsstatistik AB ägs gemensamt av Svenska annonsörers förening, Svenska reklambyrå förbundet och Svenska tidningsutgivareföreningen. TS har 40 anställda. Verksamheten omfattar pressmedier, direktdistribuerad trycksaksreklam, utomhus- och trafikreklam, mässor och utställningar samt allmän marknadsstatistik. Inom dessa områden insamlar företaget uppgifter om sådant som distribution och spridning, annonspriser och andra reklamtaxa. TS” försäljning uppgick 1975/76 till cirka 5,3 miljoner kronor, varav drygt 1,1 miljon hänförde sig till medieundersökningar, inklusive reklammätningar. Företagets avnämare är medier, annonsörer och reklambyråer.

Den svenska massmedieforskningen 47

3.4 Fem fallstudier

Ovan har givits en översiktsbild av massmedieforskningen i Sverige. Här skall denna kompletteras med mera utförligare presentationer av de fem institutioner i landet där den mest omfattande massmedieforskningen ägt rum. De utvalda institutionerna är ledande vad avser antalet verksamma forskare. forskningsresurser, produktion etc. De kan också anses vara representativa för den svenska massmedieforskningen i den meningen att de återspeglar mångfalden beträffande organisation, utveckling, forskningsriktningar osv. Däremot är de naturligtvis inte typiska för de förhållanden med små enheter och knappa resurser som är mest utmärkande för massmedieforskningen i stort. De utvalda institutionerna är PUB, EFL Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg, sociologiska institutionen i Lund och litteraturvetenskapliga institutionen i Lund. Deras verksamhet skildras här med avseende på följande frågor: - och ekonomi organisation - verksamhetens inriktning framtidsperspektiv

3.4.1 PUB

Dåvarande Radiotjänst inrättade en särskild enhet för publikstudier 1955, då sektionen för lyssnar-. senare publikundersökningar bildades. Tidigare hade man framför allt anlitat fristående opinionsinstitut för Iyssnarundersökningar. De mer kontinuerliga studierna av televisionens publik startade 1964. Sektionen blev 1969 en självständig avdelning inom Sveriges Radio och gavs namnet Publik- och programforskningsavdelningen, förkortat PUB. Avdelningen fick sin nuvarande organisation 1969. PUB är administrativt underställd radiochefen. Dess styrelse är en ledningsgrupp bestående av chefer för olika enheter inom SR. Ledningsgruppen beslutar bl. a. om omfattningen och inriktningen av PUB:s forskningsverksamhet samt fastställer årliga arbetsplaner och budgeter. En referensgrupp tjänar som förbindelselänk mellan PUB och företaget i övrigt. Verksamheten leds av en avdelningschef med assistans av en biträdande avdelningschef. Den är organiserad i ett antal forskningsgrupper jämte stabsgrupper för ekonomi samt information och dokumentation. Till forskargruppernas hjälp finns en faltgrupp och en grupp för databehandling. Som tidigare nämnts hade PUB budgetåret 1974/75 totalt 44 heltidstjänster. fördelade på 25 forskartjänster och 19 tjänster avseende service och administration. Omsättningen 1974/75 var 4,7 miljoner, varav huvudparten eller drygt tre fjärdedelar utgjorde bidrag från andra avdelningar och enheter inom SR. Den resterande delen täcks till allra största delen av anslag från fonder och externa uppdragsgivare. Kostnaderna för PUB:s verksamhet 1976/77 är 6,4 miljoner. PUB har flera mål för sin verksamhet. Målet att bidra till ökad kunskap om etermedierna har man sökt uppfylla genom att forska om samspelet

48 Den svenska massmedieforskningen

mellan medier, innehåll och publik, om barnen som etermediekonsutncnter samt om sambandet mellan mottagarnas förmåga att tillgodogöra sig program och deras utformning. lnnehållsanalyser av utbudet och undersökningar av lokalradio och regional-tv har också gett värdefulla kunskaper. Beträffande målen att ge underlag för beslut och för diskussioner om radio, tv och andra massmedier menar PUB att dess forskning haft relevans for planering och produktion inom SR. Däremot har den haft mindre betydelse för utformningen av företagets policy. PUB är optimistisk inför framtiden. Hur radio- och tv-verksamheten än organiseras i fortsättningen - en fråga som den sittande radioutredningen har att ta ställning till - menar PUB att företaget har behov av den form

av forskning och utvärdering av verksamheten som avdelningen bedriver.

Den kommunikationsteknologiska utvecklingen antas dessutom komma att öka behovet av avdelningens tjänster.

3.4.2 EFI Ekonomiska forskningsinstitutet, EFI, är handelshögskolans forskningsorgan. Specialintresse hos ett antal personer spelade en viktig roll för att institutet tog upp masskommunikationsforskning på sitt program inom ramen For en docentur, senare professur (1963) i ekonomisk psykologi inom den s. k. P-sektionen. Sektionen för ekonomisk psykologi, P-sektionen, är en av 9 sektioner vid EFI. Av institutets ca 100 forskare arbetar ungefär en tiondel inom sektionen. P-sektionen har ingen formell organisation utöver en tjänst som sektionschef. lnnehavaren av en av forskartjänsterna vid statens råd för samhällsforskning arbetar också vid sektionen och handleder yngre forskare. I övrigt försörjes forskarna genom lärartjänster vid handelshögskolan, statliga doktorandstipendier eller anställning vid pågående forskningsprojekt. Huvuddelen av sektionens forskningsresurser utgör externa anslag, bl. a. från Riksbankens Jubileumsfond, de statliga forskningsråden, det s. k. företagsledarseminariet och forsäkringsbolagens ekonomiska forskningsnämnd, EFN. Handelshögskolans personella och andra resurser samt forskningsstipendier ger också ett visst ekonomiskt stöd. Behovet av data om dags- och veckopressens läsekrets och om reklamens effekter var den direkta anledningen till att EFI började bedriva masskommunikationsforskning. Forskningen har fortsatt att vara beteendevetenskapligt inriktad, teoretiskt grundad i psykologi och socialpsykologi. Den följer två huvudlinjer: dels rör den effektstudier, konsumenternas beteende, massmedieinformationens utformning och liknande problem, dels handlar den om masskommunikationsfrågor i allmänhet. P-sektionen vid EFI väntar sig inte att masskommunikationsforskningen vid institutet skall expandera ytterligare. Konkurrensen om anslag och den besvärliga arbetsmarknaden för forskare utgör hinder. På sikt är endast professuren säkrad. Några pågående projekt garanterar dock verksamheten under de närmaste åren. Sektionens framtid kommer att direkt påverkas av uppläggningen av undervisningen i kommunikationsinriktade ämnen vid den nya högskolan.

Den svenska massmedieforskningen 49

Handelshögskolans egen framtida organisation och verksamhet blir också av betydelse.

3.4.3 Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg Massmedieforskningen vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborgs startade i början av l950-talet. Under årens lopp har flera av institutionens forskare anlitats för uppdrag av statliga utredningar, statliga och kommunala myndigheter, företag och organisationer. Den svenska avdelningen av den nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning, Nordic-om, arbetar i nära anslutning till institutionen. Dess verksamhet inleddes 1973. Masskommunikationsforskningen är integrerad i den övriga forskningsverksamheten vid institutionen. Gruppen kommunikationsforskare består av drygt ett tiotal personer. Den har ingen basorganisation utan utnyttjar institutionens allmänna resurser. Endast en minoritet är heltidsforskare och de flesta har också undervisnings- eller assistenttjänster. Vid institutionen finns ett specialseminarium i politisk kommunikation. Masskommunikationsforskningen har företrädesvis finansierats genom beställningar från offentliga organ och utredningar samt av anslag från statens råd for samhällsforskning och Riksbankens jubileumsfond. Inom den samhällsvetenskapliga sektorn är institutionen en av dem som under en följd av år erhållit de största externa anslagen. Den allmänna utgångspunkten för massmedieforskningen vid institutionen har varit studier av sambandet mellan väljarbeteende och politisk propaganda. Till följd av att mediestudierna efterhand breddades till att omfatta det totala stoffet i massmedierna har masskommunikationsforskningen vid institutionen expanderat ut över de traditionella statsvetenskapliga ramarna och utvecklats till ett eget forskningsområde. För närvarande håller man på att utarbeta ett forskningsprogram av mera övergripande natur. Dess utgångspunkt är frågor rörande den fria åsiktsbildningens förutsättningar. Institutionen anger tre huvudproblem inför framtiden: bristen på basorganisation, beroendet av tillfalliga uppdrag samt svårigheten att rekrytera kompetenta forskare. Rekryteringsfrågorna ser institutionen som det största problemet. En löskan enligt dess mening vara att förstärka basresurserna genom utning taxeringar från pågående projekt. En förutsättning för detta är dock att de externa anslagen ökar. Institutionen menar också att det omfattande datamaterial som redan finns vid institutionen i framtiden bättre bör kunna utnyttjas för vidare bearbetning.

3.4.4 Sociologiska institutionen iLund Basen för forskningen i massmediesociologi vid sociologiska institutionen i Lund har utgjörts av en forskarhandledningsinriktad docenttjänst som inrättades 1968. Numera utgörs den av en av forskartjänsterna vid statens

50 Den svenska massmedieforskningen sou 1977;11

råd för samhällsforskning. Forskningen kompletteras med olika former av seminarie- och kursverksamhet i kommunikationssociologi. Institutionens masskommunikationsforskare bildar formellt en arbetsgrupp. Hösten 1976 skapades en särskild avdelning för kommunikationssociologi. Forskningsgruppen har goda internationella kontakter. Den forskning som bedrivs är helt beroende av externa anslag. Samhällsvetenskapliga forskningsrådet har varit den främsta finansieringskällan. Forskningen har bedrivits inom områdena litteratursociologi, internationell kommunikation, politisk kommunikation, diffusionsstudier, kommunikatorstudier, användningsstudier, allmän teori samt metodologi. Verksamheten är tydligt inriktad på grundforskning och söker förena ett humanistiskt och ett samhällsvetenskapligt synsätt. Avdelningen har också eftersträvat att utbilda personer till forskare i kommunikationssociologi. Eftersom den endast existerat en relativt kort tid anser man sig inte ha uppnått detta syfte i någon större utsträckning. Kommunikationsforskningen vid institutionen kan endast tryggas infor framtiden om det skapas en mera permanent forskartjänst med tillhörande organisatoriska resurser. För den svenska massmedieforskningen i sin helhet önskar institutionen att den blir mer grundforskningsinriktad, mer humanistiskt orienterad och mer öppen för den internationella utvecklingen.

3.4.5 Litteraturverenskapliga institutionen iLund

Studiet av massmedierna vid litteraturvetenskapliga institutionen i Lund tog sin början 1965 med inrättandet av en särskild avdelning for pressforskning. Pressforskningsavdelningen är organisatoriskt knuten till huvudinstitutionen och leds av institutionens båda professorer. Den har inga fasta tjänster men däremot en forskarassistent, en amanuens och fyra excerpister på tillfälliga förordnanden. Innevarande budgetår har avdelningen erhållit 360000 kr i anslag för verksamheten. Huvuddelen täcks av anslag från humanistiska forskningsrådet. Dessutom bidraget Lunds universitet med bl. a. lokaler och vissa andra tjänster. Verksamheten vid avdelningen är inriktad på att skapa grundläggande hjälpmedel för pressforskningen, såsom att förteckna periodisk litteratur, inventera arkivalier och upprätta en svensk presshistorisk bibliografi. Den har i hög grad tvärvetenskaplig karaktär och omfattar för närvarande drygt 10 projekt. .Avdelningen anser att utsikterna inför framtiden är ljusa om man ser till intresset för verksamheten. Ser man till de ekonomiska villkoren däremot, är situationen sämre. Beroendet av forskningsanslag och de osäkra anställningsförhållandena för med sig allmän otrygghet och bristande kontinuitet. Avdelningen har för närvarande inga ekonomiska garantier för en fortsatt verksamhet med det som utgör ryggraden i dess forskning: pressregistret.

Den svenska massmedieforskningen 51

3.5 Sammanfattning

Under åren 1965-1975 sysslade mellan 350 och 400 personer med massmedieforskning vid ett femtiotal institutioner. I nuläget är något mellan 200 och 300 massmedieforskare knutna till någon institution inom eller utom universitet och högskolor. Den största expansionen skedde under 1960talet till följd av ett allmänt sett gynnsamt forskningsklimat och av uppdragsforskningens tillväxt. Forskningen har varit förankrad i vissa speciella discipliner. De flesta forskarna har verkat inom litteraturvetenskap, Statskunskap, historia (inkl. ekonomisk historia), sociologi, företagsekonomi och nordiska språk. Forskningen har omfattat något över 200 projekt. De har främst berört medieövergripande och allmänna kommunikationsfrågor eller också varit inriktade på press- och etermedier. Ser man till vilka problem som behandlats är det framför allt mediernas innehåll och användning som studerats. De enskilda projekten har i allmänhet inte engagerat något större antal personer, och har heller inte pågått någon längre tid. 1-2 forskare har i genomsnitt arbetat med de olika projekten i högst ett par år. l nuläget hotar forskningen att stagnera. En av anledningarna till detta är att forskningen i stort sett saknar en fast organisatorisk bas. Det är endast

PUB vid Sveriges Radio som har en formellt uppbyggd organisation. Övrig

forskning inom och utom universitet och högskolor har endast kunnat fortgå genom att den utnyttjat respektive institutioners allmänna basresurser. Även den ekonomiska grunden för forskningen har vanligtvis varit mycket osäker. Beroendet av externa anslag från forskningsfonder och stiftelser samt av beställningar från offentliga organ och utredningar har varit stort. Följden har blivit allmän osäkerhet, brist på kontinuitet och rekryteringsproblem. Ett undantag utgör återigen PUB som arbetar med en årlig budget och garanterade beställningar från Sveriges Radio. Massmedieforskningens framtid bedöms i allmänhet som osäker. Om inte de organisatoriska och ekonomiska basresurserna stärks kommer den metodoch teoriutveckling som skett under 1960-talet att avstanna. Våra kunskaper om massmedierna kommer inte att öka. PUB är den enda institution som är mera optimistisk. Den räknar med att ha en given plats inom företaget och att behovet av dess tjänster skall växa.

4 Massmedieforskning i de nordiska

grannländerna

De nordiska länderna har en sinsemellan likartad massmediestruktur. De har också till stor del samma problem med massmedierna. Tidningsnedläggningarna har fororsakat liknande diskussioner och åtgärder. Radio och tv har organiserats på samma sätt - med några undantag. En debatt om objektiviteten i etermedierna har forts i samtliga nordiska länder. På forskningsfziltet finns det också en rad överensstämmande drag både vad gäller organisationen av och innehållet i forskningen. Under de senaste fem åren har förekommit ett organiserat samarbete på forskningsområdet i form av en gemensam dokumentationscentral. Förslag om ett vidgat samarbete på detta fált har framlagts Nordiskt samarbete inom massmediaforskningen (NU 1976:33). I det här avsnittet skall göras en kortfattad redogörelse for organisation och inriktning av massmedieforskningen i Danmark, Norge och Finland. Det finns i dessa länder en rad förhållanden vilka bör vara av intresse när man skall ta ställning till forslag om en ny organisation av den svenska massmedieforskningen.

4.1 Danmark

Den danska situationen på massmedieforskningsområdet överensstämmer med den svenska i två väsentliga avseenden: det finns inte något självständigt massmedieforskningsämne och den massmedieforskning som bedrivs har huvudsakligen utvecklats inom de traditionella universitetsämnena. Det finns dock även skillnader: etermedieforskningen vid Danmarks radio skiljer sig vad gäller organisationen väsentligt från den vid Sveriges Radio, de danska forskningsråden har tagit initiativ till förmån för massmedieforskningens organisation och till journalisthögskolan i Århus finns ett särskilt pressforskningsinstitut knutet. Den aktuella, samhällsorienterade massmedieforskningen kom igång relativt sent i Danmark. Länge dominerade den humanistiskt, historiskt inriktade forskningen. Detta har fått till följd att det finns omfattande studier om den danska - ekonomiskt och pressens utveckling innehållsmässigt, organisatoriskt. Dessa forskningar har huvudsakligen ägt rum vid Köpenhamns universitet. Fortfarande pågår sådana undersökningar bl. a. vid His-

54 Massmedieforskning i de nordiska grannländerna

torisk institut vid Köpenhamns universitet och vid Institut for Historie och samfundsvidenskab i Odense.

Under densenaste tioårsperioden har det också vuxit fram en relativt

omfattande sociologiskt och statsvetenskapligt orienterad forskning kring massmedierna i Danmark. Vid Köpenhamns universitet har t. ex. Sociologisk institut och Socialforskningsinstitutet studerat mediernas innehåll och olika medievanor. Den Statsvetenskapliga forskningen är företrädd både i Århus och Köpenhamn. Man har startat en tvärvetenskaplig forskningsgrupp för politisk masskommunikation. Också vid universitetscentren i Odense

och Ålborg förekommer tvärvetenskaplig massmedieforskning.

Det finns i Danmark en omfattande sprâkvetenskaplig forskning om medierna. Huvudteman för denna har bl. a. varit mediernas verklighetsbild och deras samhälleliga förutsättningar. Detta slags forskning bedrivs främst vid Institut for Nordisk Filologi, Köpenhamns universitet och Institut for Nordisk Sprog och litteratur, Århus universitet. Vid sidan om universiteten är det framför allt vid Institut for Presse-

forskning vid Joumalisthögskolan i Århus, vid handelshögskolorna samt

vid Danmarks Radio som man ägnat sig åt massmedieforskning. Vid pressforskningsinstiruter i Århus finns fem tjänster. Inte någon av dessa är dock helt eller ens huvudsakligen inriktad på forskning utan är kombinerade med undervisning vid journalisthögskolan. Man har därför svårt att driva mera övergripande projekt utan får koncentrera sig till sådana ämnen som har relevans för joumalistutbildningen.‘ Detta innebär att man bl. a. forskar om journalistik, språkförståelse och medieekonomi. Institutet är skilt från universitetet men det förekommer ett nära samarbete mellan det och vissa av universitetsinstitutionerna. Vid Handelshögskolan i Köpenhamn har massmedieforskningen framför allt varit inriktad på distributionsekonomi och mediernas innehåll. Man har också gjort olika historiska undersökningar. Vid Århus handelshögskola har man behandlat frågan om mediernas betydelse som informationskällor åt konsumenterna. I samband med att den danska medieforskningen korn att ändra sin profil restes också krav på en särskild finansiering och på förbättrade kontakter mellan forskare med olika inriktning - framför allt mellan samhällsvetare och humanister. Dessa krav låg bakom ett initiativ som togs från de danska forskningsrådens sida. Man inrättade ett särskilt utskott för masskommunikationsforskning vilket skulle vara gemensamt för de humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsråden, det s. k. Masskommunikationsutvalget. Detta tog sedan initiativ till ett särskilt sekretariat för massmedieforskning. Det kallades Media-Forsk. placerades i Århus och började sitt arbete i augusti 1973. Media-Forsk fick två forskartjänster och en budget som ej tillät någon direkt forskningsstödjande verksamhet. Denna skulle fortfarande ske genom råden och Media-Forsk skulle vara ett beredande organ åt dessa vad gällde massmedieforskning. Innehavarna av tjänsterna skulle bedriva egen forskning, göra forskningsöversikter samt svara för olika typer av information och kontaktverksamhet. Utfallet av verksamheten inom Media-Forsk har varit föremål för diskussioner och utvärderingar. Man har bl. a. ifrågasatt det lämpliga i att till

Massmedieforskning i de nordiska grann/ändarna 55

ett sådant organ knyta aktiva forskare. Enighet har dock rått om att Media- Forsk för hela medieforskningen i Norden spelat en väsentlig roll för kontaktverksamheten. Man har givit ut ett uppskattat nyhetsbrev Media-Forsk Orienterer och har också ordnat olika konferenser och tagit internationella kontakter. Media-Forsk upphörde i sin mera omfattande form i juli 1976. En del av dess uppgifter har övertagits av Institut for Presseforskning vid journalisthögskolan. Den största skillnaden mellan danska och svenska förhållanden på massmedieforskningsområdet ligger inte på universitetssidan utan inom respektive radio/örerag. I Sverige har man en omfattande egen forskningsverksamhet med många anställda och en egen intervjuarorganisation. I Danmark har man istället ett särskilt utskott för forskningsfrâgor och endast en forskare anställd. Danmarks Radios Udvalg for Medieanalyse svarar för forskningspolicyn och för beslut om resursfördelning. Utskottet - som är internt rekryterat inom radion - har ett samarbete både med universitetsforskare och med programarbetarna. Forskningsbudgeten var 1976 800 000 Dkr varav en tredjedel användes till tittar- och lyssnarundersökningar. Det finns en trend att använda en allt mindre del av budgeten till sådana. Undersökningarna utförs av marknadsföretag. En ökande andel går däremot till studier av speciella problemområden, t. ex. barns relationer till tv-program och 0bjektiviteten i nyhetsförmedlingen. Dessa utförs i allmänhet inom radioföretaget. En speciell form av medieforskning vid Danmarks Radio är de s. k. producent- och publikkonfrontationerna. Det är undersökningar där radio- och tv-producenter möter olika publiker vid speciella visningar och där publikens reaktioner analyseras av forskarna. Dessa projekt kan —— förutom som forskning - ses som led i programutvecklingsarbetet inom företaget och som en del av utbildningen av radio- och tv-producenter.

4.2 Norge

Förhållandena i Danmark och Norge på massmedieforskningsomrâdet visar stora likheter. Huvuddelen av forskningen äger rum vid universiteten, det finns ett särskilt forskningsinstitut och etermedieforskningen bedrivs inte inom någon speciell forskningsavdelning vid radioföretaget. I Norge har man dessutom liksom i Danmark genom särskilda initiativ sökt främja massmedieforskningen under l970-talet. Ser man till den norska universitetsforskningen har de sociologiska och statsvetenskapliga institutionerna i Bergen och Oslo ägnat stor uppmärksamhet åt massmediestudier. I de valundersökningar som görs vid Institutt for samfundsforskning och Institutt for Statsvitenskap i Oslo ingår t. ex. en omfattande forskning kring den politiska opinionsbildning som äger rum genom massmedierna. Vid de pedagogiska och psykologiska institutionerna har man gjort undersökningar om tv som kommunikationsmedel. Det har bl. a. gällt samspelet mellan text och bild.

56 Massmedieforskning i de nordiska grannländema sou 1977:11

Den historiska forskningen - bedriven bl. a. vid Historisk lnstitutt i Oslo - har till skillnad från vad som är fallet i övriga nordiska länder också inriktat sig på etermediernas utveckling. Där Förekommer ett stort projekt om den norska radion från starten till våra dagar. I Norge liksom i de övriga nordiska länderna bedrivs således massmedieforskning inom en rad olika universitetsämnen. Vid sidan härom finns do/s ett pressforskningsinstitut vid universitetet i Oslo, dels ett sekretariat for massmedieforskning i Bergen och dels en etermedieforskning initierad och finansierad av den norska radion. Institurr for Presseforskning upprättades på initiativ av de norska pressorganisationerna och började sin forskningsverksamhet i slutet av 1950-talet. Institutet knöts till universitetet i Oslo men bands inte till något särskilt ämne. Resurserna var från början mycket begränsade. Fram till 1970 fanns endast en forskartjänst och man var i hög grad beroende av antalet forskarstipendiater som ville forska vid institutet. Idag har man tre forskartjänster och dessutom arbetar ett antal stipendiater vid institutet. Bland de forskningsprojekt som institutet är engagerat i kan nämnas de undersökningar som görs åt den s. k. maktutredningen. Man behandlar där en rad generella problem om massmedierna som opinionsbildare. Där ingår studier av journalisternas bakgrund och attityder samt pressens förhållande till den offentliga förvaltningen. Tidigare har man vid institutet gjort omfattande undersökningar om den norska pressens utveckling och politiska roll. Man har också studerat massmediernas betydelse i socialisationsprocessen och haft särskilda projekt kring film och veckopress. Det norska pressforskningsinstitutet är inte som det danska knutet till journalistutbildningen och har därigenom en annan karaktär på sin forskning och sina kontakter med universitetet. Man ger kurser i olika universitetsämnen och handleder studenter som skriver uppsatser. Man har också de senaste åren strävat efter att få masskommunikation som ett ämne i hovedfagstudiema. Institutet driver olika former av informations- och kontaktverksamhet mellan forskare och mellan forskare och avnämare. Man tog också initiativ till den forsta nordiska massmedieforskningskonferensen vilken hölls på Voxenåsen 1973. Norges almenvitenskaplige Forskningsråds sekretariat for mediq/orskn/ng började sin verksamhet 1972 och knöts till Sociologisk institutt i Bergen. Sekretariatet bedriver egen forskning men har också att verka som serviceoch kontaktorgan. Den norska delen av dokumentationsverksamheten vilken sker inom ramen for Nordicom är förlagd till Bergen. Sekretariatet i Bergen hade från början en forskartjänst finansierad av forskningsrådet. Idag finns där två tjänster knutna till den Sociologiska institutionen. Två forskarstipendiater arbetar vid sekretariatet på medel från den norska radion. Den forskning som ägt rum vid sekretariatet i Bergen har bl. a. skett inom ramen for Media- och kulturutvecklingsprojektet. Syftet med detta är att samla in och systematisera utbudet i olika massmedier på lokal nivå. En del av den tidigare nämnda maktutredningens forskning är också förlagd till Bergen. Forskningen vid Norsk Rikskringkasring (NRK) leds av kontaktutvalget

Massmedieforskning i de nordiska grannländerna 57

med samfunnsforskning. Detta har till huvuduppgift att främja samhällsom radio och tv. Utvalget har sju ledamöter, två vetenskaplig forskning från NRK och fem från universitet och forskningsinstitutioner. Budgeten för 1977 är 950 000 Nkr. Den har ökats kraftigt de senaste åren. Inom ramen för budgeten är en forksningskonsulent anställd. Forskningskonsulenten vid NRK skall vara sekreterare i utvalget, initiera och följa forskningsprojekt samt hålla internationella kontakter. Konsulenten skall också bedriva egen forskning och svara för kontakterna mellan for- . skarna och programmedarbetarna. Huvuddelen av den norska radions anslag till medieforskning går till vid universiteten; publikräkningarna tar endast ca 200 000 forskningsprojekt Nkr av de 950000. Forskare vid universiteten kan söka anslag hos kontaktutvalget och detta kan också ta egna initiativ. Det finns ett närmare samarbete mellan NRK och universitetsforskningen än vid något annat nordiskt radioföretag. Den forskning som NRK inspirerat sträcker sig över ett vitt fált. Man var initiativtagare till ett större projekt om nyhetsförmedlingen i Norden. Man har också undersökt informationsklyftorna i Iokalsamhället och barns av tv. För närvarande pågår studier av omfattningen och kaanvändning raktären på våldsinslagen i tv-program.

4.3 Finland

Den väsentligaste skillnaden i massmedieforskningshänseende mellan Finland och övriga nordiska länder är att kommunikation där utgör ett universitetsämne. Institutioner for kommunikarionslära finns vid eget universiteten i Helsingfors och Tammerfors. Här kombineras forskning, undervisning och utbildning av journalister. En stor del av den finska massmedieforskningen har kommit att koncentreras till Tammerfors och institutionen där har nått internationell uppmärksamhet. Vid sidan av denna förekommer dock - liksom i övriga nordiska länder - massmedieforskning vid en rad olika universitetsämnen. Ser man först till den humanistiska massmedieforskningen kan noteras att man inom ämnet litteraturvetenskap i Helsingfors sökt få till stånd ett centrum för populärlitteratur. Man skall där koncentrera forskningen till veckopress och olika former av s. k. triviallitteratur. Vad gäller den historiska forskningen överensstämmer den med den som bedrivs inom övriga nordiska länder. Det förekommer ett samarbete mellan de historiska institutionerna och institutionerna for kommunikationslära. Bland de samhällsvetenskapliga ämnena finns en rad olika forskningsanknytning till massmedieforskningen. Vid projekt med direkt eller indirekt Helsingfors universitet har man i Statskunskap studerat dagspressen och bland annat vad gäller utrikespolitiska fråden politiska opinionsbildningen, gor. Fredsforskningsinstitutionen i Tammerfors bedriver också masskommunikationsforskning i anknytning till freds- och konfliktstudier. Den stora skillnaden mellan finsk och övrig massmedieforskning i Norden är således att man har ett särskilt ämne, kommunikationslära, och att det

58 Massmedieforskning i de nordiska grann/tänderna

till detta är knutet professurer och annan forsknings- och undervisningspersonal. Bakgrunden till att masskommunikationsforskningen har fått denna ställning kan diskuteras. En faktor som bidragit är säkerligen den mycket livliga diskussion om etermedierna och deras förhållande till politiken som pågick i Finland redan under l960-talet. Från rundradions sida initierades då också ett antal intressanta forskningsprojekt. Statsmakterna blev speciellt intresserade av problemen på massmedieområdet, utbildningen och forskningen. I Tammerfors har den forskning som bedrivs inom ämnet kommunikationslära fått en bred inriktning och det finns många aktiva forskare på olika nivåer. Två professurer är knutna till institutionen. Ett huvudtema har gällt förhållandet mellan massmedierna och samhället. Pressteorier har analyserats och yttrandefrihetsfrågorna har belysts ur olika synvinklar. Man har också lämnat bidrag till objektivitetsdiskussionen. En lång rad empiriska undersökningar har producerats i Tammerfors. Det har gällt dagspressinnehåll och flödet av tv-program mellan olika länder. Man har också sökt kartlägga ägarstrukturen och behandlat massmediernas ekonomi. Nyhetsproblemen har belysts ur olika synvinklar. Ett exempel på ett projekt som sker i internationellt samarbete är Communication och Community där man försöker jämföra levnadsvillkor, masskommunikation och världsbild i ett antal länder. Kommunikationslära finns också vid Helsingfors universitet. En biträdande professur är knuten till Statsvetenskapliga fakulteten. Vid Företagsekonomiska Forskningsinstitutet har man gjort undersökningar angående radions och tvzs publik och om massmediernas ekonomiska nyhetsmaterial. Forskningsinstitutet har särskilt ägnat sig åt forskning om organisationskommunikation där man utvecklat ett ”paket” för forskning om intern kommunikation i företagen. Institutet gör också ekonomisk forskning för den grafiska industrin. Vid finska handelshögskolan i Helsingfors har man gjort undersökningar om marknadskommunikation och administrativ kommunikation. En forskningsinstitution utanför universitetet som haft stor betydelse är det grafiska /brskningslaboratoriet i Otnäs. Där finns en professur i grafisk teknik. Forskningen sträcker sig dock utöver de rent tekniska frågorna. Man har bl. a. gjort jämförande studier av tidningsekonomi och behandlat problem som uppstår i samband med övergången till ny teknik i tidningsproduktionen. Den finska radion har haft en mycket aktiv forskningsorganisation. Denna har flera forskare knutna till sig än respektive företag i Norge och Danmark men den har inte en egen intervjuarstab eller samma omfattning på verksamheten som den svenska. Avdelningen för publikundersökningar är också kopplad till programplaneringen. För närvarande finns åtta fasta tjänster av vilka tre är forskare, fyra planerare och en ansvarig chef. Budgeten på avdelningen belöpte sig 1976/77 till 1,2 milj. fmk. Av dessa är endast 100 000 fmk avsatta för lyssnar- och tittarundersökningar. Den reklamfinansierade tvzn gör dock egna sådana. Forskarna vid den finska radion arbetar ofta tillsammans med andra massmedieforskare vid universitet och högskolor. Man initierar och finansierar forskning på samma sätt som i Norge. I genomsnitt publiceras 20 forsk-

Massmedieforskning i de nordiska grannländerna 59

ningsrapporter per år. De ämnen man valt är bl. a. våldet i televisionsprogrammen och massmediernas betydelse för den politiska aktiviteten.

4.4 Sammanfattning

En översikt av ett stort forskningsfält i tre länder som den som gjorts i detta kapitel måste bli rapsodisk och skall - vad innehållet i forskningen beträffar - ses som en exempelsamling och inte som någon uttömmande beskrivning. Viktigt är att konstatera att man under 1970-talet i Danmark, Norge och Finland vidtagit speciella åtgärder för att stimulera massmedieforskningen. Från forskningsrådens och statsmakternas sida har man ansett problemen så väsentliga att man på många sätt prioriterat massmedieforskningen i forhållande till annan forskning. De organisatoriska lösningar man kommit till är av olika slag och det är uppenbart att man - åtminstone i Norge och Danmark - ännu inte nått fram till någon färdig modell. Gemensamt är dock att man velat öka forskningspotentialen och att man sökt underlätta de tvärvetenskapliga kontaktema. Från radioföretagens sida har man valt skilda modeller. l intet fall har man som i Sverige byggt upp en stor forskningsavdelning även om man i Finland har flera fast anställda forskare. l Norge tillför man universitetsforskningen betydande belopp genom att lägga ut beställningar och finansiera forskningsprojekt initierade från universitetshåll. I samtliga fall finns en strävan att begränsa de rena lyssnar- och tittarmätningarna och istället främja olika forskningsprojekt som berör etermedierna. Vad gäller innehållet i massmedieforskningen i de olika länderna är det slående i vilken utsträckning likartade problem kommer tillbaka. Ämnen som tv-våld, barn och tv, informationsklyftorna, objektivitetsfrågorna och mediernas politiska roll är föremål för studier i samtliga länder. I alla länder finns det också ett växande avnämarintresse for denna typ av undersökningar och man hoppas från intressenternas sida på att området skall expandera.

5 Samhället och massmedieforskningen

MMFU har givits i uppdrag att söka fastställa vilka behov av massmedieforskning som finns i samhället. Vilka krav reser olika intressenter och avnämare på forskningen om massmedierna? Pâ vilka områden önskar man ytterligare forskning? Man kan tänka sig en rad olika metoder for att fastställa skilda parters önskemål om massmedieforskning. Utredningen fann det mindre lämpligt att här göra formaliserade enkäter eller intervjuer. Istället har den kallat närmare ett 40-tal intressenter av olika slag till hearings. Dessa har varat l till 3 timmar och utgått från en PM som tillställts vederbörande innan sammanträffandet. l direktiven till utredningen ges anvisningar om vilka avnämare det är speciellt angeläget att lyssna till i detta fall. MMFU har delat in dem i fyra grupper. Där är (l) myndigheter med sektorsansvar for medieområdet, (2) folkrörelser och organisationer vilka har ett direkt eller indirekt intresse i massmediefrågor, (3) utbildnings- och forskningsinstanser samt (4) medieföretag och sådana som är verksamma inom medierna. (De som deltagit i hearings finns angivna i bilaga 3.) Förutom de ovan nämnda grupperna är naturligtvis också forskarna en viktig intressent i massmedieforskningen. Deras åsikter har dock redovisats i rapporten Massmedieforskning i Sverige (Ds U 1976:15) och berörts i kapitel 3. De behandlas endast delvis i detta kapitel. Vid redovisningen av resultaten måste ett urval och en systematisering ske. 1 det här kapitlet behandlas fyra problemområden vilka diskuterats med de skilda parterna. MMFU vill presentera de olika synpunkter som framkommit utan att i kapitlet ta ställning till det berättigade i de enskilda kraven. De får istället ses som en allmän bakgrund till utredningens forslag och bör också bli av betydelse for massmedieforskare i framtiden då det gäller deras val av problemområde. De diskuterade behovsområdena är följande: Det _lörsra gäller det massmediesamhälle vi lever i. Massmediernas betydelse For norm- och opinionsbildningen och deras plats i organisationers verksamhet står här i centrum. Det andra handlar om massmedierna som företag och medel for kommunikation. Sveriges Radio, mediernas ekonomi och organisation samt utbud och användning har behandlats.

62 Samhäller och massmedieforskningen

Det tredje tar upp utbildning och undervisning inom massmedieområdet med särskild inriktning på de blivande journalisternas och informatörernas samt skolans behov av massmedieforskning. Det fjärde har samband med massmedieforskningens yttre villkor. Organisation, forskningsresultatens spridning och forskningsmaterialets tillgänglighet har uppmärksammats. Kapitlet disponeras enligt denna indelning.

5.1 Massmediesamhället

Massmediernas inflytande i samhället märks på en rad sätt. Myndigheter, organisationer och politiska instanser liksom varje enskild medborgare kommer i kontakt med olika massmedier och är beroende av deras framställning av verkligheten. Vi lever i ett massmediesamhälle men vi har - enligt vad som framkommit vid en rad hearings - otillräcklig kunskap om hur det fungerar. Vi känner till en hel del om exempelvis organisationssamhället och den politiska och fackliga verksamheten men beträffande tidningar och radio-tv är kunskapen mera bristfällig. Behoven av forskning om massmediernas funktion i samhället är stora och förankrade inom flertalet samhällssektorer.

5.1.1 Massmediernas betydelse för norm- och opinionsbildningen Massmediernas framträdande ställning i vårt samhälle har återverkningar på en rad områden. Flertalet intressenter som utredningen samtalade med, tog upp frågan om deras norm- och opinionsbildande roll som en av de viktigaste. De hade egna erfarenheter av hur massmedierna i detta avseende influerade deras arbete. Massmediernas inverkan på norm- och opinionsbildningen kan ses som ett allmänt problem. Företrädare for folkrörelser och organisationer efterlyste mer forskning om massmediernas förmåga att överhuvud taget förmedla attityder och värderingar till människor. Landsorganisarionens och den konsumentkooperativa rörelsens representanter menade ett populärpressens men även andra massmediers passiviserande roll borde granskas. Vi vet inte om medierna undergräver de krav på ideellt frivilligt arbete som är motorn i all folkrörelseverksamhet. Det var framför allt underhållnings- och forströelseutbudet som man ansåg bordeundersökas från denna utgångspunkt. Representanter för ideella folkrörelser frågade sig i vad mån den ”verklighetsflykt” som de stora massmedierna erbjuder, är en del av förklaringen till den kris som vissa folkrörelser kan sägas ha drabbats av. Den allmänna ekonomiska och sociala utvecklingen har naturligtvis i mycket förändrat förutsättningarna för verksamheten. Detta hindrar dock inte att de normer och värderingar som förekommer i massmedierna också kan ha stor betydelse. Företrädare för skilda nykterhetsorganisationer pekade på vad man kan lära av debatten om drog- och alkoholpolitiken. Enligt deras uppfattning finns det ett klart samband mellan den - i deras Ögon - modebetonade och ensidiga diskussionen om dessa viktiga sociala frågor i ledande mass-

Samhället och massmedieforskningen 63

medieorgan och de åtgärder som samhället vidtagit. Forskning om dessa relationer borde kunna berätta åtskilligt om massmediernas möjligheter att styra opinioner. För en organisation som De handikappades riksförbund hänger problemet om allmänna attityder och värderingar samman med det politiska arbetet att förbättra de handikappades villkor i samhället. Området är väl lämpat för studier om hur reformer för mindre och eftersatta grupper är beroende av den allmänna opinionens stämningar och uppfattningar. Sveriges riksidrottsfiirbunds företrädare var intresserade av människors syn på och hållning till idrotten som folkrörelse. För dem är det väsentligt att studera i vad mån människor förknippar idrott med stjämkult och stora idrottsevenemang eller med ungdomsverksamhet och åtgärder for folkhälsan. En del av denna problematik rör idrottens kommersialisering. RF har själv gjort en utredning om näringslivets inflytande inom den svenska idrottsrörelsen. Enligt de forhandsresultat som publicerats i förbundets tidning Svensk idrott (12/ 1976) är det fel att hävda att svenska industriintressen styr idrotten. Ekonomiska bidrag forbinds inte med idrottsrörelsens policyfrågor. Debatten är dock delvis inflammerad. Det skulle därför vara klargörande att undersöka de olika argumentens karaktär och innehåll. Sambandet mellan idrott och politik är också en omdebatterad fråga. Meningarna är här starkt delade bland politiker, allmänhet och aktiva idrottsutövare. Studier av diskussionerna i massmedierna om idrottens förhållande till den politiska verkligheten skulle kunna fylla en stor kunskapslucka och vara välgörande för debatten.

Kvinnobilden i massmedier Frågan om massmediernas norm- och opinionsbildning har under 1960och l970-talen särskilt uppmärksammats i anknytning till synen på och beskrivningen av kvinnor i massmedierna. I vetenskapliga arbeten, tidningsoch tidskriftsartiklar, litterära verk, radio- och tv-program har kvinnors problem behandlats och diskuterats. Vid en hearing som utredningen hade med ett antal kvinnoorganisationer framkom med stor kraft behoven av forskning på detta område. Man står ännu bara i början av en utveckling där massmedieforskningen bör kunna lämna ett väsentligt bidrag till att klargöra kvinnosynens innebörd. (Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Fredrika Bremer förbundet, Internationella föreningen för invandrarkvinnor, Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Yrkeskvinnors klubbar: riks- _/Eirbund.) Kvinnobilden i massmedierna är ett problem som hör nära samman med könens olika roller överhuvud taget. Vissa värderingar, normer och beteenden gäller för kvinnor, andra for män. En rad faktorer samverkar för att utmejsla detta mönster. Massmediernas betydelse vid sidan av den sociala närmiljön i form av familj, skola och arbetsliv hör till det som måste klarläggas. En första inventering om massmediernas kvinnobild kan inriktas på massmediernas organisatoriska struktur. Redan nu vet vi att massmedierna är starkt mansdominerade. Män sitter på flertalet av de ledande befattningarna inom samtliga massmedier. Det ansågs vara en primär forskningsuppgift

64 Samhället och massmedieforskningen

att granska det eventuella sambandet mellan denna maktfördelning och den syn på könen som fors fram i massmedierna. Flera deltagare i utredningens hearing med kvinnoorganisationer betonade nödvändigheten av att göra jämförelser mellan olika medier med avseende på deras könsrollseffekter. Vissa medier har större genomslagskraft än andra, vissa vänder sig uteslutande till män, andra till kvinnor, barn och familjer, andra åter är fackinriktade. l alla dessa fall skulle studier om hur könsrollstänkandet slår, vilken innebörd det har och vilka konsekvenser det får, utgöra - ansåg man - oumbärliga bidrag till kvinnorörelsens arbete. l diskussionen underströk man också att man inte bör utgå från att massmedierna alltid framställer könen på ett enahanda sätt. Forskningen bör undersöka hur vanligt det är att dubbla budskap i fråga om mäns och kvinnors attityder och beteenden forekommer. Samma veckotidningsnummer kan t. ex. innehålla både könskonserverande och jämlikhetsfrämjande artiklar och reportage. Detsamma gäller for annonser. Det finns ett nätverk av kommersiella, personliga och politiska intressen som här spelar in. Ett annat eftersatt forskningsfält som kvinnoorganisationernas företrädare fann angeläget, är massmediernas inställning till kvinnans engagemang och deltagande i offentlig verksamhet. Det är vanligast, menade man, att intresset koncentreras på mansdominerande verksamheter medan kvinnors insatser ofta helt negligeras eller skjuts i bakgrunden. Företrädare for landets invandrarkvinnor ansåg att denna grupp har särskilt starka skäl till missnöje. Massmedieforskningen skulle kunna göra en insats genom att studera hur dessa kvinnor skildras i massmedierna. Könsfrågorna och medieutvecklingen togs också upp till diskussion. Kvinnoorganisationernas representanter underströk enstämmigt - liksom andra intressentgrupper utredningen diskuterat med - att forskningen har betydelsefulla uppgifter i att belysa de ekonomiska och politiska drivkrafter som styr utvecklingen på kommunikationsteknologins område. Endast om vi skaffar oss goda kunskaper om de nya mediernas funktion har vi möjlighet att använda dem på önskvärt sätt och påverka utvecklingen inom massmediesamhället.

Barn och massmedier

Dagens barn växer upp med ett ständigt ökande massmedieutbud. l en skrivelse till utredningen (1977-02-07) har barnkulturgruppen inom utbildningsdepartementet framfört en rad synpunkter angående forskning om barn och massmedier - särskilt med anknytning till massmediernas bildutbud. Utredningen har också haft en hearing med forskare, medierepresentanter och organisationer som i sin verksamhet sysslar med barns relationer till massmedierna. Rent allmänt hävdade dessa olika grupper att det ännu finns mycket outforskat beträffande massmediernas roll i barns socialisationsprocess. Vi känner till att barn kommer mer i kontakt med massmedier än flertalet vuxna. Det är lätt att konstatera att de på skilda sätt måste påverkas av detta förhållande. Vi måste komplettera den kunskap vi har om massmediernas betydelse for barnen vid sidan av andra faktorer, som påverkar deras utveckling.

Samhället och massmedieforskningen 65

Massmediernas innehåll borde även - ansåg man - granskas ur barnens synvinkel. För olika beslut om barn och massmedier måste vi ha basfakta om barns förståelse av massmediernas budskap. Ord kan ge ett visst slags information, ansiktsuttryck och kroppsspråk ett annat. Där vuxna utan svårighet skiljer mellan handlingar, bilder och symboler kan barn ha svårt att göra skillnader. Effektstudier är ett fält där det gjorts betydande forskningsinsatser beträffande barn och massmedier. Men våra insikter är fortfarande otillräckliga angående frågan hur massmedierna påverkar barns handlingar och beteenden. Vi ser alla att barn i sina lekar influeras av vad de sett, hört eller låst i skilda massmedier. De långsiktiga effekterna av mediernas inflytande är dock till stor del okända. Det är t. ex. en angelägen uppgift att söka klargöra hur vuxnas inställning till kvinnor och män påverkats av deras massmediekonsumtion som barn. Forskningen har här ett svårbemästrat område att penetrera då det gäller att särskilja massmediernas inverkan från andra impulser som barn utsätts for. En annan, delvis mindre svårhanterlig sida av problemet rör de kunskaper som barn inhämtar från medierna. Det gäller att klarlägga pressens, barnlitteraturens och etermediernas roll som komplement till skolan angående historiska, politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Man måste också undersöka den indirekta kunskapsinlärning som sker genom medierna. Liksom inom andra områden som tagits upp här, är det viktigt enligt vad flera diskussionsdeltagare framhöll - att forskarna söker påvisa de sociala, psykologiska och åldersmässiga skillnader som kan tänkas finnas. En allvarlig brist är att massmedieforskningen varit alltför litet uppmärksam på frågor som rör ungdom och deras relationer till massmedierna. Forskningen om barn har inte berört de speciella ungdomsfrågorna. Inte heller den övriga massmedieforskningen hari någon större utsträckning gjort detta. Det finns därför stora luckor att fylla beträffande vad dessa ålderskategorier hämtar från massmedierna och vilken påverkan de utsätts för. Flera deltagare i utredningens hearings pekade på att inflytandet från massmedierna i framtiden — i både positiv och negativ mening - kommer att få större konsekvenser för barnen än för andra grupper i samhället. Därför måste samhället satsa stora forskningsresurser för att skaffa sig fakta om massmedieutvecklingens innebörd och konsekvenser vad gäller just barnen.

5.1.2 Massmediernas plats i organisationernas verksamhet

Massmediernas inflytande och ställning i samhället har också att göra med hur de används i det interna arbetet inom organisationer och folkrörelser. Vid utredningens hearings diskuterades denna fråga oftast som ett problem om att stärka medlemmars inflytande inom organisationerna. Med den form av representativ demokrati som råder i alla stora organisationer, har medlemmarnas möjlighet att påverka arbetet inom organisationerna blivit en fråga av stor betydelse. Medlemmarna representeras av förtroendemän som kan komma att identifieras med den maktapparat som anställda funktionärer utgör. Det kan uppstå en känsla av att den vanliga medlemmen inte kan göra sin röst hörd inför all den expertis och fackkunskap som ledningen kan mobilisera.

66 Samhället och massmedieforskningen

Organisationstidningar Massmediernas plats inom organisationerna markeras framför allt av de medlemstidningar som organisationerna själva utger. Organisationstidskrifterna omfattar den största gruppen eller 40 % av samtliga tidskrifter i landet. Som tidskriftsutredningen kartlagt (Ds Fi 1976:08) varierar utgivningsfrekvens, prenumerationspris och upplaga kraftigt beroende på organisationernas storlek och ekonomiska resurser. Tidskriftsutredningen kan också visa (Ds Fi 1976:09) att organisationstidningar har en omfattande spridning och att de läses regelbundet. Det är dock svårt att närmare ange vilken funktion denna typ av press har vid sidan av andra medier. Än svårare är det att ange dess ställning som opinionsbildare inom organisationerna. Stora forskningsinsatser bör - enligt den opinion som företrädare för folkrörelser och organisationer utgör - sättas in för att klargöra medlemsorganens roll. Vilken betydelse har de som komplement till medlemsmöten, diskussioner och studiecirklar för att sprida information och påverka organisationernas medlemmar i olika avseenden? En väsentlig fråga är vilken betydelse organisationstidningarna har för beslutsprocessen inom organisationerna. sammanslagningar av avdelningar och mindre föreningar till större enheter har varit ett utmärkande drag för det svenska organisationsväsendet under hela l900-talet. Som särskilt KF :s företrädare framhöll skulle det vara av stort värde att undersöka om organisationstidskrifterna kan utgöra en motvikt mot den rådande maktfördelningen genom att tjäna som språkrör för uppfattningar och opinioner bland medlemmar i allmänhet. Problemet om medlemmarnas möjligheter att komma till tals hänger direkt samman med organisationspressens roll bland läsarna. De undersökningar om läsvanor och spridning som redan gjorts, bör ses som en första början till mera inträngande studier av medlemmars syn på och förtroende för sina organisationers organ. Mer än kanske någon annan organisation har LO stora behov av ökad kunskap inom detta område. Den rika floran av förbundstidningar har växt upp utan att deras effekter systematiskt granskats utifrån olika synvinklar. Företrädare för SACO/SR hänvisade till erfarenheter från diskussioner om SA C 0/SR-tidningens framtid. På den kongress som ägde rum i november 1976 fattades beslut om att utgivningen av tidningen skulle skäras ned kraftigt. Det främsta motivet för inskränkningen var av ekonomisk natur. Alltför mycket av organisationens totala resurser ansågs tillkomma tidningen om utgivningstätheten behölls. Man hade dock dålig kännedom om i vilken utsträckning medlemmarna därigenom berövades ett forum för påverkan och information. Därtill är medlemsorganens roll inom organisationerna alltför litet kartlagd. Den rent informativa sidan av fackförbundstidningarnas verksamhet togs speciellt upp av representanter för LO. Dagstidningar och radio-tv kan endast i begränsad omfattning ägna sig åt den fackliga rörelsens verksamhet. Deras intresse koncentreras dessutom på vad som utifrån en allmän journalistisk bedömning klassificeras som nyheter. Fackföreningsmedlemmens behov av upplysningar och information om sitt arbetsområde tillgodoses endast sporadiskt. Det är fortfarande till stor del okänt i hur hög grad förbundens

Samhället och massmedieforskningen 67

egen press kan fylla dessa luckor. Vilken betydelse kan den tillmätas vid sidan av funktionärer, förtroendevalda och fackligt aktiva arbetskamrater? Svaren på denna typ av frågor är inte minst betydelsefulla för vår uppfattning om den fackliga medvetenheten. Besökssiffror och andra former av deltagande förmedlar ofta bilden av lågt fackligt intresse. De fackliga företrädarna såge gärna att man undersökte om detta också är uttryck för missnöje med och likgiltighet för löntagarorganisationernas arbete. Även andra organisationer än de fackliga betonade vikten av att kunna bedöma den egna pressens betydelse för ”vi-känslan” bland medlemmarna. Ideella folkrörelser som nykterhetsrörelsen ger ofta under stora ekonomiska uppoffringar ut tidskrifter för att bl. a. plädera för de egna målsättningarna och stärka känslan av samförstånd och sammanhållning i de egna leden. Undersökningar skulle här kunna ge material för bedömningar om denna prioritering av insatser är riktig.

5.2 Massmediema som företag och medel för kommunikation

En stor del av massmedieforskningen är inriktad på medierna. Det rör både deras ställning som företag och som medel för kommunikation mellan människor. 1 detta avsnitt skall olika aspekter av detta problemområde diskuteras.

5.2.1 Massmediernas ekonomiska struktur De ekonomiska villkoren för massmedierna är självklart mycket olikartade. Kostnadsutvecklingen under senare år har gått snabbt. Det skapar problem för mindre tidningar och tidskrifter men också for företag med stora resurser som Sveriges Radio och högtäckningstidningar. Flera intressenter såg i den eftersatta ekonomiska forskningen en av de största luckorna i vårt vetande inom massmedieområdet. Tidigare pressutredningar har undersökt vilka marknadsmässiga förhållanden och ägarformer som råder inom tidningsbranschen. Inom vilka ramar Sveriges Radio har att röra sig är också en offentlig diskuterad angelägenhet. Massmedieföretagen själva har företrädesvis gjort företagsekonomiska analyser av verksamheten. Vad som saknas är långsiktiga beräkningar av massmediebranschens ekonomiska villkor i förhållande till andra branscher. Också vad angår de olika mediernas skilda linansieringsformer och marknadsstruktur råder brist på tillräckligt omfattande komparativa studier (A -Pressen, Förenade landsortstidningar AB, LO, presstödsnämnden, Svenska tidningsurgivareföreningens kommitréför masskommunikaIionsforskning (MA SSK), Tidningsstatistik AB). För LO med dess starka engagemang i både dags- och fackförbundspress är det av central vikt att ekonomisk forskning får stöd samtidigt som olika former av samtryck och teknisk samverkan utreds. Sådana strukturella analyser skulle även kunna utgöra underlag för regering och riksdag då man skall ta ställning till större principiella beslut inom massmedieområdet. Har massmedierna ekonomiska förutsättningar att fullgöra de viktiga funktioner de åläggs i vårt samhälle? I detta sammanhang pekade man också på nödvändigheten att göra ekonomiska basanalyser i ett historiskt perspektiv som

68 Samhället och massmedieforskningen

tar fasta på sambandet mellan massmediernas framväxt och Sveriges utveckling till en modern industristat. Presstödsnämnden betraktade mera djupgående ekonomisk forskning som ett betydelsefullt komplement till de mindre utredningar som den själv kan göra som en del av den löpande verksamheten. Samma behov finns inom massmediebranschen själv. Under de diskussioner utredningen hade med tidningsutgivamas forskningskommitté MASSK pekade man på en rad bristområden. Ett gällde lokaltidningarnas villkor. Deras arbetsmässiga och ekonomiska situation har blivit speciellt svår p. g. a. stora kostnadsökningar och konkurrens från bl. a. annonsblad. Ett annat rörde populärpressen. l sin helhet ansågs den vara ett försummat forskningsfält trots att den så ofta diskuteras i den allmänna debatten och utgör ett viktigt medium för många människor. Sveriges Radios ekonomiska förhållanden är ett viktigt forskningsområde. Undersökningar av kostnaderna för radio-tvts verksamhet utöver de beräkningar som ligger till grund för licensavgifterna saknas i stort sett. Detta slags samhällsekonomiska forskning kan beröra både företaget i sin helhet och exempelvis lokalradions ekonomiska förutsättningar menade bl.a. många organisationsföreträdare och forskare. Inom den närmaste framtiden kommer införandet av Sveriges Loka/radio att relativt kraftigt förändra massmediesituationen i regionerna. Konkurrensläget för tidningarna kan komma att bli ett annat. Genomgående betonade de intressenter som utredningen diskuterade frågan med, att utvecklingen inom området nogggrant måste följas.

Reklamens roll Reklamens betydelse för massmediernas ekonomi är stor. Annonser svarar för ungefär tre fjärdedelar av dagspressens intäkter. För populär- och fackpressen skiftar förhållandena men reklamen är en väsentlig inkomstkälla. Det är därför av utomordentlig vikt att undersöka relationen mellan reklam och innehåll vad massmedierna beträffar. Trots ganska omfattande insatser återstår det här mycket att göra för massmedieforskningen, poängterade bl. a. företrädare för LO och Svenska _journalistförbunder Speciellt betydelsefullt är det enligt dessa intressenter att söka klargöra om pressens gransknings- och kontrollfunktioner åsidosätts till följd av beroendet av reklamintäkter. Reklamforskningen kan vidgas till att gälla sambandet mellan tidningars journalistiska utformning och utomstående reklamintressen överhuvud taget. Reklamen influerar redigeringen av tidningarna. Annonser upptar en stor del av tidningars spaltutrymme. Även textreklam förekommer. Det är angeläget, hävdade man, att undersöka hur text och bild påverkas av reklamens krav på utrymme.

5.2.2 Massmediemas organisatoriska struktur

Ekonomiska förhållanden kan inte ses isolerade från rådande organisationsformer. Företrädare för massmedierna hävdade att den gängse organisa-

Samhället och massmedieforskningen 69

tionssociologiska forskningen har begränsad relevans för de speciella arbetsvillkor som finns inom massmediebranschen. Många intressenter hävdade att en av de största bristerna är att vi vet så litet om Sveriges Radios historiskt organisatoriska framväxt. Viktiga mediepolitiska beslut har under årens lopp fattats utan att vare sig deras Förutsättningar eller konsekvenser närmare utretts. Varför konstruerades det svenska radio- och tv-företaget som det gjorde? Vad bestämde utbyggnaden av tv, införandet av tvåkanalsystemet, de tre programmen i radio och lokalradion? Andra studier som är angelägna, rör de styrförhållanden mellan redaktion och administration samt den redaktionella arbetsprocessen som finns bland massmedier. Lagen om de anställdas inflytande och medbestämmande i arbetet kan få stora konsekvenser för den arbetsfördelning som traditionellt dominerar inom massmedieområdet. Företrädare för Svenska journalisiförbundet ville se detta problem studerat utifrån de skilda intressen som massmediernas ägare och journalisterna representerar. De senare menade man har som sin främsta uppgift att som kommunikatörer tillfredsställa medborgarnas behov av samhällsinformation medan de förra förutom sitt samhällsansvar - har ekonomiska intressen i verksamheten. Representanter för producenter och tekniker vid Sveriges Radio framhöll det värdefulla i att göra jämförelser med förhållanden inom pressen och radio-tv. Journalistiska traditioner och graden av medinflytande skiftar både mellan och inom medierna. Företrädare för A-Pressen och FLT betonade att forskningen om den redaktionella demokratiseringen inte endast får omfatta ledande personal. Med de nya grafiska tekniker som snabbt utvecklas, kan denna fråga inte längre ses som en exklusiv angelägenhet för den skrivande journalisten och redaktionsledningen. Jämförande studier kan utsträckas till formerna för informationsverksamheten hos myndigheter, företag, folkrörelser och organisationer. Hur läggs detta arbete upp? Vilka personer arbetar som ”informatörer” och vilken karaktär har deras relationer med journalisterna? Undersökningar om hur dessa båda grupper byggt upp kontakter och samarbetar skulle kasta ljus över informationsstrukturen i samhället.

5.2.3 Den kommunikationsteknologiska utvecklingen På längre sikt är de ekonomiska och organisatoriska följderna av den kommunikationsteknologiska utvecklingen överhuvud taget en första rangens forskningsuppgift. Detta har framhållits från många intressenters sida. En rad nya medieformer som videogram, satelliter och kabel-tv kan komma att starkt förändra de yttre betingelserna för massmedierna. Det krävs stora finansiella resurser för att producera och lansera de nya teknikerna. Ofta ligger starka internationella kapitalintressen bakom. Olika personalkategorier inom massmediebranschen liksom myndigheter och organisationer har behov av att få kännedom om drivkrafterna bakom denna utveckling. Vilka redaktionella konsekvenser kan den få? På vilket sätt påverkar den de anställdas möjligheter att utöva inflytande på arbetsplatsen? Innebär den ett hot mot tidningarnas traditionella roll i massmediesamhället?

70 Samhället och massmedieforskningen

Företrädare for Sveriges Radio såg en fara i att företaget inte längre har samma ekonomiska resurser som tidigare att självt utveckla nya produkter utan riskerar att bli ensidigt beroende av den elektroniska industrins satsningar på ny teknologi. Detta är ytterligare ett skäl att klargöra vad som styr den kommunikationsteknologiska processen.

5.2.4 Massmediernas utbud och användning Massmediernas utbud och konsumenternas användning av medierna är områden som forskningen redan ägnat en hel del uppmärksamhet. De är främst intressanta för massmediernas egna företrädare men även for statliga myndigheter, forskare och personer med informationsuppgifter inom olika samhällssektorer. TU och FLT har tillställt utredningen detaljerade projektkataloger om forskningsuppgifter inom detta fält, vilka till en del ligger till grund for redovisningen av behoven i det följande.

Massmediernas beskrivning av samhället Massmediernas beskrivning av skilda företeelser och händelser i samhället är något som vi alla direkt berörs av. Krav på innehållsstudier är därför något som ofta återkommit i diskussionerna med intressenterna. Det kan gälla skildringar av myndigheter, olika yrken, politiska partier, stat och kommun osv. Många organisationsforeträdare tog också upp frågan under diskussioner om den beskrivning och presentation som massmedierna ger folkrörelser och organisationer av olika slag. En ofta återkommande uppfattning var att organisationerna endast uppmärksammas i samband med kriser och konflikter. Organisationernas betydelse som en del av människors arbete och sociala liv framkommer inte. KF har beställt en undersökning om behandlingen av konsumentkooperationen i ett urval dagstidningar under en längre tidsperiod. Man menade att detta var ett forsta steg inom ett omfattande forskningsfält. Andra organisationsföreträdare gav uttryck för likartade uppfattningar. Det är först när man kan gå vidare och analysera orsakerna till att intresset skiftar över tiden som kartläggningar av detta slag kan bli av verklig hjälp i organisations- och föreningsarbetet. Svenska arbetsgivare/äreningens representanter menade att bilden av näringslivet i våra massmedier borde granskas för att skapa bättre underlag för de nu oft_a emotionellt laddade diskussionerna.

Ejfektstudier Massmediernas innehåll eller utbud är en del av kommunikationsprocessen. Från en motsatt utgångspunkt är det mottagarnas användning eller möjligheter att tillgodogöra sig budskapet som ställs i fokus. Problemet har en viktig principiell aspekt som rör informations- och kommunikationsproblem i allmänhet. Företrädare for den av samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning initierade ledningsgruppen för kunskapsöversikten Människan i informarions- och kommunikatianssamhäller (MIKS) exemplifie-

Samhället och massmedieforskningen 71

rade med de kommunikationsbarriärer som språket kan upprätta mellan människor. Sveriges riksidrotrs/örbunds Företrädare åter tog sponjournalistikens betydelse för den allmänna språkutvecklingen som exempel. Främmande ord och uttryck har ofta blivit inlemmade i svenskan via tidningars sportsidor och radio-tvzs idrottsprogram. En annan sida av problemet är mer teknisk och berör tidningstextens stilgrad och typsnitt eller tv-bildens utseende. Forskningen har ännu mycket ogjort beträffande effekterna på konsumenterna i detta avseende. Massmediernas effekter har också direkt relevans för statliga myndigheter med informativa uppgifter. Konsumentverket och nämnden för samhällsinformation är således direkt beroende av data om vilken yttre form information skall ha för att kunna konkurrera med den stora mängd reklam som mediekonsumenterna översköljs med. Även KF är angeläget om att denna forskning får vidareutvecklas. Konsumentupplysning är en av den konsumentkooperativa rörelsens viktigaste uppgifter. Den riskerar att åsidosättas för kooperationens behov av att konkurrera med den privata handeln på dess villkor. I båda dessa fall utgör dags- och populärtidningar samt eterrnediema de viktigaste hjälpmedlen för att påverka konsumenterna. lnformationssättet är naturligtvis även beroende av de olika mediernas relativa betydelse och inflytande. Vi saknar fullständiga data om tidningars genomslagskraft i förhållande till radio och tv. Statliga myndigheter och organisationer vill veta om de skall satsa sina begränsade resurser på att informera allmänheten via tidningar eller eterrnediema eller genom utställningsverksamhet och direktinfonnation i brevlådorna. Dagstidningar och radio-tv kan i vissa fall komplettera, i andra fall konkurrera med organisationspressen som opinionsbildare och informationsförmedlare till organisationernas medlemmar. Behov av att få uppgifter om vad dessa dagliga medier betyder for medlemmarnas uppfattning om den organisation man tillhör, uttrycktes ofta under utredningens hearings. Problematiken brukar i synnerhet aktualiseras då en organisation av någon anledning blir särskilt uppmärksammad och omdiskuterad i massmedierna. I TC Oss fall har den förekommit i samband med ställningstaganden som kan uppfattas som avvikelser från den deklarerade panipolitiska neutraliteten. Senast hände detta efter skatteuppgörelsen mellan TCO, LO och den socialdemokratiska regeringen våren 1976. Man framhöll från TCO:s sida att det vore av stor betydelse att se om massmediernas synsätt påverkat medlemmarnas uppfattning om var gränsen mellan den rent fackliga och den samhällspolitiska verksamheten skall dras. Samtliga löntagarorganisationer hade egna erfarenheter av problem som uppstår när medlemmarna utsätts för olika slags information i samband med avtalsstrider och andra fackliga händelser. Ledningens egen version av händelseförloppet kan få svårt att nå fram till medlemmarna vid sidan av andra parters synpunkter. SACO/SR.s behov av undersökningar inom detta område har bl. a. aktualiserats i samband med lärarstrejken och andra stridsåtgärder som flera av dess medlemsförbund vidtagit sedan strejkrätten blev allmän. LO och TCO delar intresset att belysa detta problem genom undersökningar av diskussionen om löntagarfonderna. Vilken vikt hade massmediernas framställning av frågan vid sidan av ekonomiska, sociala och politiska faktorer?

72 Samhället och massmedieforskningen

Under senare år utgör också medbestämmandelagens framväxt, utformning och mottagande ett tacksamt objekt för komparativa studier av massmediernas effekter.

Objekriviter och etik

Sedan ett tiotal år tillbaka har frågan om massmediernas opartiskhet och saklighet tilldragit sig ett ökat intresse. Massmediernas och kanske framför allt radio-tvzs och kvällspressens trovärdighet och ”objektivitet” ifrågasätts. Anmälningar till radionämnden och Pressens opinionsnämnd är relativt vanliga. En Allmänhetens pressombudsman har inrättats. De undersökningar om radions och televisionens programutbud som genomförts, har spelat en stor roll i den allmänna debatten. Många intressenter fann det angeläget att förutsättningar skapas för att fortsätta den metod- och teoriutveckling som påbörjats inom området. Representanter för radionämnden och de anställda vid Sveriges Radio kan i detta sammanhang särskilt nämnas - de förra för att nämndens ställningstaganden kan få stora konsekvenser för SR:s verksamhet, den senare gruppen för att följderna för dess dagliga arbete kan bli märkbara. Inte minst viktigt är detta för debatten om SR:s uppgifter i samhället. Fortsatt forskning inom detta område bör i större utsträckning än vad som hittills skett inbegripa pressen. Utvecklingen mot regionala och lokala monopolsituationer ställer - som tidigare berörts - pressens kontroll- och granskningsfunktioner samt läsarnas valmöjligheter i ett nytt ljus. Många intressenter påpekade återigen att utbyggnaden av lokalradion kommer att medföra goda möjligheter till komparativa ansatser. En del av problematiken knyter an till frågan om de etiska regler som pressens organisationer och Sveriges Radio antagit. l en skrivelse till utredningen (l976-05-04) har Allmänhetens pressombudsman understrukit vikten av forskning om pressens självsanerande verksamhet. Man bör undersöka i vilken mån massmedierna respekterar de etiska reglerna. Vilka resultat och effekter har dessa normer för verksamheten fått? Kriminal- och socialreportagen är exempel på områden där de pressetiska hänsynen riskerar att komma i kläm.

5.3 Utbildning och undervisning

Det råder ett samband mellan forskning och undervisning. Goda insatser inom det förra området får positiva verkningar inom det senare. Utredningens diskussioner med tjänstemän, lärare och elever inom universitet och högskolor visade att det beträffande massmedierna finns en rad fält där bristande kunskaper hämmat undervisningen. Utbildningsnämnden vid journalisthögskolan i Stockholm har i en skrivelse till utredningen (1976- 09-21) särskilt betonat vikten av att massmedieforskningen förstärks.

Samhället och massmedieforskningen 73

5.3.1 Journalistik och informationsteknik

Företrädare för lärare och elever vid journalisthögskolorna i Göteborg och Stockholm klagade allmänt över att de praktiska momenten i deras utbildning inte kunnat placeras inom en teoretisk och metodologisk föreställningsram. Detta får konsekvenser bl. a. för bestämningen av den journalistiska yrkesrollen. Den är svår att beskriva för utomstående. De blivande journalisterna går ut i förvärvslivet utan att ha tillräcklig kunskap om professionens innehåll, i hur hög grad journalisten i praktiken får arbeta självständigt i förhållande till redaktionsledning och ägare, hur hennes eller hans arbete skall definieras i relation till allmänheten, innebörden av journalistikens samhällskritiska funktion osv. Det material som journalisten arbetar med och även själv producerar är likaledes ett delvis outforskat fält. Traditionella källkritiska metoder skulle kunna utvecklas för att granska dolda värderingar och mönster bakom valet av nyheter och de internationella telegrammens innehåll och utformning. Här finns det också behov av att se hur offentlighetsprincipen fungerar. Införandet av informationsteknik som yrkesinriktad studiekurs vid universiteten har gett upphov till ytterligare forskningsbehov. Det är viktigt att forskningen klarlägger funktioner, arbetssätt och organisatorisk uppbyggnad av den privata och offentliga informationsverksamheten. Teoretiska analyser av förutsättningar för verksamhetens ändamålsenlighet hör också till det som måste undersökas. Det som är av intresse rör framför allt aspekter som behandlar informatörernas arbete i relation till den kommunala demokratin och medbestämmandelagen. Många tidigare redovisade behov har gällt grundläggande studier om massmediernas allmänna roll i samhället och deras språkliga och allmänkulturella betydelse. Detta har inte minst berört Sveriges Radios historiska, ekonomiska, sociala och samhällspolitiska ställning. De brister som finns i dessa avseenden, återverkar självfallet negativt även på utbildningen vid universitet och högskolor. Behov av forskning om de nya kommunikationsteknikemas ekonomiska och organisatoriska förutsättningar har tidigare redovisats. Inom utbildningsområdet finns motsvarande önskemål beträffande framtidens medier. Med den eventuella lanseringen av videoskivan skapas dessutom ett hittills oöverträffat medium att direkt i hemmen nå människor med olika former av individuellt avpassad undervisning, information och propaganda. Som företrädare för KF, LO, Svenska journalistfdrbundet, TCO och olika kvinnoorganisationer framhöll, måste samhället ge forskningen materiella och personella resurser för att kartlägga de ekonomiska, sociala och kulturella mekanismerna bakom denna teknologis utveckling. Ett allmänt samhällsintresse kan här ställas mot särskilda kommersiella intressen. Samhället måste skaffa sig olika redskap for att själv kunna värdera förloppet. Forskningen är ett av dessa instrument. Alla led - produktion, distribution och användning av de nya medierna - är försummade vad mera djupgående studier angår. Som understrukits flera gånger tidigare är inte heller mediekonsumentens situation och förhållanden studerade i någon större utsträckning. Fortfarande vet vi inte så mycket om varifrån individen får sin information, vilka in-

74 Samhället och massmedieforskningen

formationskanaler som är öppna, vad som påverkar valet av olika medier osv. Journalisten arbetar därför mycket på intuition och efter etablerade traditioner.

5.3.2 Skolan Skolans forskningsbehov sammanfaller naturligtvis till en viss grad med journalisthögskolornas. Redan tidigt användes radio och film i skolans undervisning. Med tv:s genombrott accentuerades massmediernas betydelse som pedagogiska hjälpmedel än mer. Inte minst har detta förhållande samband med den utbildningsexpansion som skett under de senaste decennierna. Sko/Överstyrelsen och Universiteis- och högsko/eämberer är myndigheter som har stora forskningsbehov att redovisa inom detta område. Samtidigt står det klart att undervisningsmetodik primärt inte hör massmedieforskningen till. Skolans direkta intresse för massmedieforskningen, menade man från SÖ, har främst att göra med de allmänna betingelserna för undervisning om massmedierna. I läroplan för gymnasiets tredje årskurs ingår massmedier som ett självständigt undervisningsmoment. Vad som närmast skall behandlas rör propaganda, opinionsbildning i organisationer och grupper samt beslutsprocesser. Detta är alla områden som fortfarande är dåligt täckta av forskningen. Tidigare redovisade behov visar att betingelserna för marknadsföring av åsikter liksom mekanismerna för meningsyttringar och medlemsinflytande i organisationer och grupper behöver klarläggas. Massmediernas betydelse för både det informella och formella beslutsfattandet är också i stort sett en fråga som forskningen i stort sett lämnat obesvarad. I likhet med journalisthögskoloma behöver skolan veta mer för att förbättra sin undervisning.

5.4 Krav rörande organisation, dokumentation och material

5.4.1 Organisation

Alla intressentgrupper uttryckte från skilda utgångspunkter sitt missnöje med den rådande organisationen av massmedieforskningen. Massmedier och myndigheter hade mött svårigheter att beställa och få utförda undersökningar som underlag for arbetsplaneringen. En ömsesidig misstro grundad på ovanan att samarbeta och bristande kunskaper om varandras arbetsvillkor hade forsvårat relationerna mellan forskarna och deras avnämare. Arbetsmarknadens organisationer och folkrörelsema har, som framgått, överhuvud taget knappast kommit i kontakt med massmedieforskningen. Forskarnas egen kritik avseende organisatoriska missförhållanden är en reflex av den splittring och ekonomiska osäkerhet som utredningen i annat sammanhang kunnat konstatera att dagens massmedieforskning lider av. Behoven att organisatoriskt stärka massmedieforskningen är stora. De många krav och önskemål om forskning inom massmedieområdet som redovisats tidigare i detta kapitel, vittnar om att en lösning på massmedieforskningens organisatoriska problem snarast måste hittas. Den måste förena

Samhället och massmedieforskningen 75

en rad allmänna och sektoriella behov med forskarsamhällets krav på en fri och obunden forskning samt rimliga arbetsförhållanden. Den skall tillfredsställa samhällets och medborgarnas behov av kunskap om massmediesamhällets lagar och mekanismer, massmediernas behov av att få veta betingelserna för sitt eget arbete, myndigheternas behov av speciella undersökningar för sektoriella åtgärder, behov hos arbetsmarknadens parter av information om intresseorganisationernas villkor i ett massmediesamhälle, folkrörelsernas behov av massmediedata om det ideella arbetets förutsättningar i nutiden samt forskarnas behov av olika former av stöd av samhället.

5.4.2 F orskningsresulratens spridning Problemet med forskningsresultatens spridning är gemensam för all forskning. Det är inte bara en interdisciplinär svårighet utan i takt med den generella ansvällningen av forskningen har den aktualiserats för forskare inom ett och samma ämnesområde. Men den verkliga stötestenen utgör trots allt kontakterna med parter utanför forskarvärlden. Under senare år har också en trend att i allt högre grad centralt dokumentera forskning blivit märkbar. Inom massmedieforskningen har en del åtgärder redan vidtagits genom upprättandet av den nordiska dokumentationscentralen Nordicom. Den sittande forskningsrådsutredningen behandlar i en andra etapp av sitt arbete frågan om både registrering av forskningsprojekt och forskningsresurser och allmän information om forskning och forskningsresultat till en bredare krets av intresserade. Behovet av dokumentation av massmedieforskningen är stort hos många intressenter som vill få en allmän överblick över området. De är alla eniga om att det hittills varit mycket svårt att få en samlad bild av vad massmedieforskningen presterat. För verksamma inom massmediebranschen har yrkesspecialiseringen bidragit till att perspektiven på den egna verksamheten och kunskapen om andra arbetsområden inom fältet blivit snäva. Berörda statliga myndigheter grundar sina behov snarare på sitt intresse av att kunna orientera sig for att själva eventuellt ta inititativ till forskning eller utnyttja redan publicerade resultat. Med organisationer och folkrörelser delar de bekymret att få ekonomiskt utrymme för bevakning av forskningsfronten. Central dokumentering skulle under sådana omständigheter vara ovärderlig. För lärare inom utbildningsområdet tillkommer kravet att hålla sig å jour med utvecklingen for undervisningens skull medan forskningsfonderna har sitt ansvar som anslagsbeviljande instanser. Givetvis har även experten behov av att få upplysningar inom sitt specialområde. Helt naturligt återfinns dessa personer främst inom massmediebranschen och forskarvärlden. Bland övriga intressenter är det närmast de statliga myndigheterna med ett klart avgränsat, förhållandevis snävt verksamhetsområde som i undantagsfall kan vara betjänt av en särbevakning. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är ett exempel. Alla dessa grupper med sina speciella intressen av dokumentation framförde önskemål om ett organ som smidigt och effektivt insamlar forskningsresultat. Under utredningens diskussioner många intressenter att kon-

betonade

76 Samhället och massmedieforskningen

takterna mellan forskare och avnämare måste bli effektivare. Det kommer kanske inte att bli problem med forskarnas beredvillighet att redovisa sina resultat eller avnämarnas intresse att ta del av dem men däremot med förbindelseformen dem emellan. Man uttryckte bestämda krav på att informationen på en gång skall tillfredsställa allmänna och speciella behov av information.

5.4.3 Forskningsmarerialets tillgänglighet En förutsättning för en allsidig och effektiv forskning om våra massmedier är tillgång på forskningsmaterial. Till skillnad från behov inom övriga områden av massmedieforskningen härrör de krav som framfördes i detta sammanhang av naturliga skäl främst från forskarna själva. Med sina önskemål om bra tillgång på forskningsmaterial ger de dock uttryck för samhällets intresse av att betingelserna för massmedieforskningen förbättras. Störst är problemet med material från radio-tv. Sveriges Radio tvingas av ekonomiska skäl att generellt tillämpa mycket rigorösa gallringsprinciper beträffande sitt material. Endast en mindre del av det sända programutbudet bevaras. Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg önskar mindre byråkrati kring utlåningen av material, mer enhetlighet och systematisering av materialet, billigare utskrifter av programinnehåll och en enhetlig teknisk utrustning för att spela programmaterial. Situationen vad angår pressmaterial är något ljusare. Allt tryckt material måste enligt lag levereras till myndigheterna och flera tidningar har egna arkiv. Trots detta är det svårt att få tillgång till material. Den spridning och bristande enhetlighet som präglar materialet, kan göra det ekonomiskt och tidsmässigt krävande att bedriva pressforskning. Särskilda problem erbjuder, som institutionen for ekonomisk historia i Göteborg framhåller, material av typ protokoll och räkenskaper. Utländska främst äldre tidningar är också svåråtkomliga. Filmforskarna har särskilda svårigheter. Enligt erfarenheter som litteraturvetenskapliga institutionen i Lund redovisar är det antingen praktiskt svårt eller mycket kostnadskrävande att låna film från befintliga arkiv. Forskningsbiblioteken kan inte heller under nuvarande omständigheter erbjuda den service som vore önskvärt. Knappa ekonomiska resurser sätter hinder i vägen för att snabbt skaffa fram det material som forskarna behöver. Av samma skäl kan man inte erbjuda det utbud av litteratur och tidskrifter inom massmedieområdet som oundgängligen krävs i arbetet. Statsmaktema har uppmärksammat de brister som råder vid arkivering av såväl ljud och bild som tidningar. Frågan om ljud och bild har behandlats i betänkandet Bevara ljud och bild (SOU 1974:94). En särskild kommitté har haft hand om mikrofilmningsfrågoma och avlämnat rapporten Dagspress på mikrofilm (Ds U 1975:4). Samtidigt arbetar en särskild utredning, BIDOK, med biblioteksfrågor av företrädesvis organisatorisk art. För närvarande är enligt uppgift hithörande frågor under beredning inom departementet. Utredningen har i en skrivelse till utbildningsministern (1976-06-22) betonat vikten av att frågan om bevarandet av radio- och tv-program löses snabbt. Den förstörelse av värdefullt material som nu pågår, är utomordent-

Samhället och massmedieforskningen 77

ligt olycklig inte bara ur forskningens synvinkel utan också av allmänna kulturhistoriska skäl. Som utredningen ser det måste denna fråga särbehandlas om den större frågan om ett särskilt ljud- och bildarkiv inte kan lösas inom en snar framtid. I skrivelsen framhöll utredningen vidare att det bör undersökas om det vore lämpligt att söka nå en samlad lösning av de aktuella arkivfrågorna: ljud, bild, tidningar. Tidpunkten för att skapa ett massmediearkiv förefaller vara mycket läglig eftersom nya institutioner för arkivering under alla omständigheter måste inrättas.

5.5 Sammanfattning

Behoven av massmedieforskning är stora och mångskiftande. De ökade insatser som gjorts under 1960- och l970-talen, har endast delvis lyckats tillfredsställa dem. Vid de hearings som utredningen hade med representanter för myndigheter och folkrörelser och organisationer, utbildnings- och forskningsinstanser samt med verksamma inom massmedieområdet har det rests krav på forskning inom en rad delar av massmediesektorn. Många forskningsbehov gällde massmediesamhället i stort. Vi har bristande kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt massmedierna påverkar människors attityder och värderingar. Under senare år har denna typ av frågor bl. a. aktualiserats i samband med debatten om kvinnor och könsroller i samhället. De har också uppmärksammats i diskussionerna om hur massmedierna påverkar barn. Organisationers och folkrörelsers verksamhet påverkas också av massmediernas opinionsbildande roll. Andra områden där det finns stora behov av forskning rör allmänna ekonomiska strukturanalyser samt arbetsförhållanden inom massmedierna. Sveriges Radios utveckling behöver i synnerhet belysas. De ekonomiska och organisatoriska följderna av den kommunikationsteknologiska utvecklingen är en forskningsuppgift som enligt flertalet intressenter är mycket angelägen. Flera intressenter pekade också på att vi fortfarande saknar en hel del kunskaper om massmediernas innehåll och användning. Behovet av ytterligare teori- och metodutveckling inom detta område har särskilt framkommit i diskussionerna om massmediernas opartiskhet och saklighet. l hur hög grad massmedierna respekterar de etiska regler som pressens organisationer och Sveriges Radio antagit, är en annan forskningsuppgift. De stora och många luckor som finns i vårt vetande om massmedierna har begränsat den utbildning och undervisning rörande massmedierna som numera förekommer både vid universitet och journalisthögskolor samt i skolan. De många krav och önskemål angående massmedieforskning som alla intressentgrupper gav uttryck åt visar att också behoven att organisatoriskt stärka massmedieforskningen är stora. Missnöjet med den rådande ordningen är allmänt både bland forskare och forskningens avnämare. Enligt intressenternas uppfattning bör man söka finna en lösning som förenar allmänna och sektoriella behov med forskarsamhällets krav på en fri och obunden forskning.

78 Samhället och massmedieforskningen

Massmedieforskare har liksom andra forskare problem med att fâ sina resultat spridda. En lösning av frågan är betydelsefull för den inomvetenskapliga utvecklingen men också av stor vikt för statliga myndigheter, organisationer och folkrörelser som är beroende av att massmedieforskningens resultat är tillgängliga. Många forskare har uttryckt missnöje med att tillgången på material särskilt beträffande radio-tv är bristfällig. Statsmaktema har genom flera utredningar uppmärksammat de problem som råder vid arkivering av såväl ljud som bild. Utredningen har i en skrivelse till utbildningsministern krävt en samlad lösning av arkivfrâgorna genom skapandet av ett massmediearkiv. Inte bara den historiska massmedieforskningen utan även annan väsentlig forskning om massmedierna är beroende av att utbudet bevaras och är tillgängligt i efterhand.

6 Utredningens förslag

Massmedieforskningsutredningen har haft tre huvuduppgifter: (l) att kartlägga existerande massmedieforskning, (2) att undersöka behoven och (3) att framlägga förslag till en ny organisation av massmedieforskningen. l det här kapitlet skall förslagen preciseras. De har vuxit fram efter ett stort antal diskussioner med olika intressentgrupper. De har avpassats efter de krav som finns hos forskare och de brister som kunnat konstateras i nuvarande organisation. I en särskild rapportdel Massmedieforskning i Sverige (Ds U 1976:15) har en omfattande undersökning av innehåll och organisation av massmedieforskningen presenterats. De olika hearings utredningen haft med 0rganisationer, företag och myndigheter för att kartlägga behoven av massmedieforskningen har redovisats i kapitel 5. I det här kapitlet skall först en kortfattad bakgrund ges till de förslag som framläggs. Vidare skall de mål som utredningen anser bör gälla för massmedieforskningen i landet framläggas. l en tredje del diskuteras olika tänkbara alternativ till förslag. I de senare avsnitten presenteras utredningens åsikter vad gäller (1) forskningsorganisationen, (2) forskningens finansiering och (3) olika servicefunktioner. En skiss över förslagen återfinns på s. 97.

6.1 Bakgrunden till förslagen

Utredningen har haft kontakter med företrädare för organisationer, myndigheter, medier och forskare. Anledningen har varit att den ansett att förslaget måste ha sin grund i olika parters redovisade behov av massmedie-

forskning. Dessa kontakter har- som framgått av kapitel 5 - givit ett entydigt

resultat: det finns mycket starka krav från olika samhällssektorer på ökad massmedieforskning. En viktig bakgrund till dessa krav är - vilket redovisades i kapitel 2 - att allt flera i samhället måste fatta allt viktigare beslut som hänger samman med massmedierna. Dessa beslut kräver en bättre kunskap om massmedierna och deras funktioner i samhället. Vid kontakterna med de olika intressentgruppema har klart visats att massmedieforskningen anses viktig av flera än av dem som är verksamma inom medierna. Behovet av ökade kunskaper kommer från ideella och fack-

80 Utredningens fiirslag

liga organisationer samt från olika myndigheter och andra företrädare för statsmakten. För de ideella och fackliga organisarionerna är frågan om kommunikationen mellan medlemmarna å den ena sidan och förtroendevalda och tjänstemän å den andra mycket viktig. Man ställs ofta inför praktiska massmedieproblem: i vilken utsträckning skall man t. ex. satsa på en tidskrift eller annan form av kontaktskapande verksamhet? För många organisationer har också kontakterna med de stora massmedierna - - blivit dagspress, radio och tv mera komplicerade. Bättre kunskaper om hur dessa arbetar är därför nödvändiga. För många statliga myndigheter - t. ex. statens kulturråd, NSI, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, presstödsnämnden och konsumentverket - är massmediefrågorna av mycket stor betydelse. Vissa av dem har möjlighet att stödja masskommunikationsforskningen - andra inte. 1 samtliga fall beklagar man avsaknaden av ett statligt organ som har resurser att stödja mera övergripande forskning och som kan belysa större kommunikationssammanhang. Regering och riksdag har att fatta beslut i en rad massmediefrågor. Det gäller olika stödforrner till tidningar och tidskrifter, organiserandet av radio och tv samt hur man skall förhålla sig till nya medieformer som kabel-tv och videogram. För alla dessa beslut krävs underlag i form av forskning - en sådan kan endast delvis genomföras av departementen och de statliga utredningar som har uppgifter inom massmediefáltet. Det är uppenbart att olika samhällsorgan har ett välmotiverat och akut behov av massmedieforskning. Det är väsentligt att de besitter en god kunskap om hur massmedierna och kommunikationen i samhället fungerar. MMFU har i en speciell undersökning kartlagt massmedieforskningens omfattning i Sverige. Den har gjort detta för att få en uppfattning om organisationen av och inriktningen på forskningen vid universiteten, olika institut och marknadsundersökningsföretag. Inom universitetsorganisationen har inte vidtagits några speciella åtgärder för att främja massmedieforskningen. Man har inte något särskilt ämne i masskommunikation som i Finland eller pressforskningsinstitut som i Norge och Danmark. Det humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har dock för närvarande två forskardocenttjänster i masskommunikation. Vid handelshögskolan i Stockholm finns också en professur i ekonomisk psykologi med inriktning på masskommunikation. Den största institutionen för massmedieforskning i Sverige är den som finns vid Sveriges Radio. Dess avdelning för publik- och programforskning (PUB) hade 1975 25 forskartjänster uppdelade på 38 forskare. 1976/77 års budget har 6,4 milj. kr avdelade för masskommunikationsforskning av vilka 5,3 kommer från Sveriges Radio och 1,1 från beställare utanför företaget. Innehållsmässigt betyder detta att etermedieforskningen i Sverige är särskilt gynnad i förhållande till andra grenar av massmedieforskningen. Trots avsaknaden av särskild organisation är ett stort antal forskare vid universiteten sysselsatta med mer eller mindre omfattande projekt med direkt eller indirekt anknytning till massmedierna. En stor del av denna forskning är koncentrerad till ett fåtal universitetsinstitutioner. Finansieringen ,_ sker i allmänhet från forskningsråd, statliga myndigheter eller utredningar. ._ .____. ,.._

;.._-__.

Utredningens förslag 81

Uppgifterna från enkätundersökningen om storleken på de externa anslagen tyder på att de varit ganska blygsamma. Sammanfattningsvis kan konstateras att utredningen inte funnit den nuvarande kapaciteten vid universiteten vara tillräcklig för att motsvara de krav som samhället har anledning att ställa på denna del av forskningen. Från forskarnas sida finns också starka önskemål om en fastare organisation som skapar bättre möjligheter att genomföra mera omfattande och långsiktiga projekt. lntressenterna har behov av speciella organ till vilka man kan vända sig för att få uppdrag genomförda. Det krävs fler kompetenta forskare. Högskoleväsendet och forskningsorganisationen är för närvarande föremål för en omfattande reformverksamhet. En ny högskoleorganisation träder i kraft i juli 1977. Under våren har också forskningsråden fått en ny organisationsform; bl. a. har en forskningsrådsnämnd (FRN) börjat sitt arbete l mars 1977. Den har till uppgift att - i samarbete med forskningsråd och sektorsanknutna forskningsorgan - initiera forskning främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt. De båda forskningsråd som varit dominerande anslagsgivare till massmedieforskning slås samman till ett: det humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Den år 1974 tillsatta forskarutbildningsutredningen (FUN) beräknas framlägga sitt förslag 1977. De förslag som MMFU lägger har i möjligaste mån anpassats till de nya organisationsfonnerna inom högskoleväsendet. Den har därvid varit i nära kontakt med berörda utredningar.

6.2 Mål

Det är uppenbart att det krävs en reformering av massmedieforskningens organisation. Vid uppställandet av ett förslag till en sådan har följande fem principer varit vägledande:

l. Garantier för mångfald mäste finnas Idag bedrivs massmedieforskningen inom ett mycket vitt fält. Det finns massmedieforskare i litteraturhistoria, statsvetenskap, företagsekonomi, språkvetenskap, historia, sociologi osv. Massmedieproblemen angrips ur olika synvinklar och med olika metoder. Det är viktigt att denna mångfald inom massmedieforskningen bevaras. Problemen måste belysas från olika utgångspunkter och det måste finnas plats för olika slag av projekt - historiska, beteendevetenskapliga, tekniska, ekonomiska osv. Även om prioriteringar måste göras bör garantier mot ensidighet skapas.

2. Forskningens integritet mäste säkerställas Olika intressenter visar ett allt större intresse för massmedieforskning. Det gäller organisationer, näringsliv och medieföretag. De problem som forskarna blir satta att behandla och de resultat som de presenterar kommer att vara 6

82 Utredningens forslag

konfliktladdade för olika parter i samhället. Skilda slag av forskningsresultat används som argument i den diskussion som pågår kring medierna. I detta läge är det speciellt viktigt att forskarnas integritet inte kommer i fara. De som gör olika undersökningar skall utan risk för sin fortsatta verksamhet våga framlägga sina resultat. De skall kunna välja kontroversiella problem och kunna säga nej till uppgifter som de inte vill eller kan genomföra.

3. Forskningen mäste motsvara höga krav pâ kvalitet De sammanhang som massmedieforskama har att belysa är ofta svåranalyserade. Det finns ett invecklat samspel mellan olika medier och olika former av kommunikation. Kraven på kvalitet - både vad gäller empiri och teori — måste vara höga. Det krävs en bredd i forskningen som fordrar insatser från olika ämnesforeträdare. I en tid då avnämarintresset for forskningen är starkt finns speciell anledning att slå vakt om grundforskningen. Det måste finnas en lämplig avvägning mellan den direkt åtgärdsinriktade delen av forskningen och övrig. Långsiktiga, teoretiskt inriktade projekt av grundläggande natur är nödvändiga vid sidan om dem som har en mera kortsiktig probleminriktning. Kvalitetskravet innebär också att resurser måste finnas för utbildningen av nya forskare inom sektorn. Forskningsorganisationen skall alltså ha en sådan konstruktion att det finns möjligheter till en tillfredsställande rekrytering av nya forskare.

4. Organisationen skall främja kommunikationen mellan forskare samt mellan forskarna å ena sidan och avnämarna a° den andra. Det måste finnas fungerande kontakter mellan massmedieforskare från olika ämnen. Det är också viktigt att forskare vid olika universitet får tillfälle till kommunikation. Det finns även anledning att betona det internationella och särskilt det nordiska samarbetet. Den samlade forskningspotentialen inom massmediefáltet är inte större än att det krävs ett effektivt samarbete på samtliga plan. Det måste också finnas en fungerande kommunikation mellan forskare och avnämare. Beslutsfattare måste få tillgång till det beslutsunderlag som forskningsresultat kan utgöra. Det är också väsentligt att forskarna genom kontakter med avnämarna stimuleras att ta itu med relevanta problem och fånga upp de erfarenheter som finns inom olika delar av massmediefáltet.

5. Befintliga resurser skall utnyttjas effektivt Massmedieforskningen vid universiteten knyter idag an till de traditionella universitetsämnena. Det finns också ansatser till tvärvetenskapliga grupper inom universiteten. För en framtida organisation bör gälla att befintliga resurser vid universiteten utnyttjas. De insatser som måste göras för massmedieforskningen bör bygga på den grund som idag redan finns. De förslag som MMFU lägger skall syfta till att effektivisera redan befintlig organisation.

Utredningens förslag 83

6.3 Diskuterade förslag

I många länder har man sökt tillmötesgå kraven på ökad och effektivare forskning genom att inrätta särskilda institut. I Sverige har sådana skapats i ett antal fall där man menat att det krävs särskilda resurser för att öka forskningskapaciteten och skapa möjligheter för en ny typ av forskning. Det finns ett antal argument som talar för inrättandet av ett särskilt massmedieforskningsinstitut i Sverige. Genom ett sådant skulle man kunna nå hög effektivitet och undvika dubbelforskning. Det är också troligt att man skulle få bättre tillgång till basresurser i form av arkiv, bibliotek, klipp etc. Ur avnämarnas synvinkel skulle ett institut kunna innebära en enklare kommunikation med forskningen. Man skulle också kunna få säkrare garantier för en snabb effektuering av beställningar. Det finns emellertid också skäl mot institutstanken. De hänger framför allt samman med att man knappast realistiskt kan tänka sig en satsning både på ett institut och en utbyggnad eller ens ett bibehållande av nuvarande nivå på massmedieforsningen vid olika universitetsämnen. Ett institut skulle svårligen kunna uppfylla kraven på mångfald och det skulle finnas uppenbara risker för stagnation. Institutet skulle inte kunna ges en sådan storlek att tillräckligt många kvalificerade företrädare för ett stort antal ämnen skulle kunna ges plats. Risken vore stor att något eller några ämnen skulle dominera på andras bekostnad. Personomsättningen skulle inte kunna bli den önskvärda. Konkurrensen mellan orter och ämnen skulle försvinna. Ett institut skulle - även om det blev begränsat till sin omfattning bli dyrt. Det skulle inte vara möjligt att på ett rationellt sätt dra nytta av de resurser som redan finns vid universitetsinstitutionema. Utredningen finner av ovan angivna skäl övervägande argument tala mot ett massmedieforskningsinstitut. Ett sådant skulle med all sannolikhet inte uppfylla de krav som tidigare ställts på en allsidig massmedieforskning. En annan lösning av organisationsproblemet är den som man valt i ett antal länder, bl. a. Finland. Man har inom existerande universitetsorganisation gjort kommunikationsforskningen till ett särskilt ämne. Inte sällan har man kopplat samman forskningen med utbildningen av journalister eller andra mediepraktiker. Erfarenheterna av denna lösning är svåra att värdera. Det är uppenbart att man i Finland kunnat bedriva en massmedieforskning som rönt internationell uppmärksamhet. I vilken mån detta resultat är beroende av organisatoriska eller andra omständigheter är dock svårt att avgöra. För ett särskilt universitetsämne i masskommunikation talar att man utan att tillgripa en centralistisk lösning och utan att gå utanför universiteten skulle kunna tillforsäkra massmedieforskningen ökade personella resurser. Man skulle få garantier för en återväxt och en naturlig anknytning mellan undervisning och forskning. Det skulle bli ett system där integriteten inte skulle behöva ifrågasättas i högre utsträckning än vid annan universitetsforskning. Mor ett särskilt universitetsämne finns dock också starka argument. Ett avgörande sådant är av inomvetenskaplig karaktär. Den massmedieforskning som hittills bedrivits har varit knuten till en rad olika universitetsämnen. Den har hämtat sin teoretiska apparat från dessa. Den har också kunnat

84 Utredningens förslag

knyta an till frågeställningar och problem inom dessa ämnen och ge dem en massmedieaspekt. Från forskarhåll bedöms den nära kontakt som finns mellan massmedieforskningen och respektive moderämnen som så väsentlig att den idag ej bör brytas. Massmedieforskningen är ännu allt för heterogen för att den med bibehållen mångfald och kvalitet skall kunna bilda ett eget ämne. Man skulle riskera ensidighet och monopolisering. På längre sikt är det dock inte ett orimligt antagande att det kan komma att finnas övervägande skäl för ett särskilt ämne. Förslag till åtgärder bör inte utformas så att de hindrar en sådan utveckling.

6.4 Förslag till åtgärder

Eftersom ett institut eller ett särskilt ämne inte fyller målen utredningen ställt upp vill MMFU föreslå ett antal olika åtgärder vilka tillsammans skall motsvara de uppställda kraven. Vid konstruerandet av förslaget har utredningen i så hög grad som möjligt velat knyta an till redan befintliga organ och resurser. Förslaget kan delas in i tre delar. Den /örsra gäller själva forskningsorganisationen där en decentraliserad lösning föreslås. Den andra gäller finansieringen av forskningen där ett särskilt organ föreslås inrättat. Det tredje gäller servicen till forskare och intressenter där förslag läggs om åtgärder för att förbättra dokumentation och kontaktverksamhet.

6.4.1 Forskningsorganisationen Den massmedieforskning som idag förekommer i Sverige bedrivs vid ett antal universitetsinstitutioner, PUB och vissa statliga organ. Dessutom förekommer undersökningar och viss forskning vid marknadsundersökningsinstituten. Bristerna i denna organisation är bl. a. att den samlade kapaciteten är för liten, kontakterna mellan forskarna för få, möjligheterna till en mera långsiktig planering i det närmaste obefintliga och kommunikationen mellan forskare och avnämare otillräcklig. De mål som uppställts för en effektiv massmedieforskning uppfylls inte idag och kommer inte heller att nås om inte speciella åtgärder vidtas.

Universitetsforskningen Det förslag som MMFU framlägger vill framför allt främja forskningen vid de olika högskolorna. Det skall - utan att i detalj reglera eller hårt binda verksamheten - att de skapas sådana resurser för massmedieforskningen tillfredsställer tidigare angivna krav på kvalitet och kvantitet. Flexibilitet och anpassning till lokala förhållanden skall naturligtvis eftersträvas. Förslagen berör - såväl vad gäller organisation som tjänster - frågor som f. n. behandlas av forskarutbildningsutredningen. Vid konstruktionen av förslaget har samråd ägt rum med denna utredning. Massmedieforskningen vid högskolorna bör stimuleras genom att (l) tvärvetenskapliga seminarier inrättas, (2) två forskartjänster knyts till varje sådant

sou 1977:11 Utredningens förslag 85

seminarium, (3) en massmedieforskningsnämnd inrättas samt (4) lokala projektgrupper bildas i anknytning till seminariet.

Seminarierna skall utgöra den vetenskapliga träffpunkten for högskolans massmedieforskare och medlemmarna skall rekryteras från skilda fakulteter och ämnen. Vid seminariet skall olika forskningsarbeten kunna ventileras och ledaren fungera som handledare vad gäller de delar som rör massmedieområdet. Samarbetet inom seminariets ram skall dock inte enbart inskränka sig till en diskussion av olika forskningsproblem och avhandlingar. Till seminariet bör också knytas ett antal forskningsprojekt med deltagande av forskare från ett eller flera ämnen. Dessa projekt kan vara av varierande slag: från långsiktiga projekt av grundforskningskaraktär till mera åtgärdsinriktade undersökningar. Det är viktigt att det finns en lämplig avvägning mellan olika slag av forskning vid seminariet. Skilda ämnen bör vara representerade liksom problem på både teoretisk och empirisk nivå. Deltagare i seminariet bör vara personer som antingen genomgått forskarutbildning eller som håller på med sådan. Seminariet bör svara både för utbildning av forskare och för rekrytering av sådana. De projekt som förläggs till seminariet kan tillkomma på initiativ både av deltagare vid detta och från olika beställare.

Till det tvärvetenskapliga seminariet skall rvåforskartjänster knytas, dels en professur dels en forskarassistenttjänst. Professorn skall leda seminariearbetet. Hans åligganden regleras bl. a. i § 70 i universitetsförordningen. Av denna framgår bl. a. att professor skall: idka forskning i det ämne som tjänsten avser; - och förrätta ombesörja undervisning examination; - handleda studerande som deltager i forskarutbildningen; - förestå institution eller annan inrättning.

Professorn vid det tvärvetenskapliga seminariet skall vara handledare och ge kurser i doktorandutbildningen. Han skall också ha ett administrativt ansvar och vara föredragande i massmedieforskningsnämnden. Professorns ämnesområde skall fastställas i särskilda program. Förslag till sådana program framläggs av MMFU. De skall fastställas av statsmakterna och skall kunna successivt revideras. Avsikten med programmen är bl. a. att man dels skall få en garanti för mångfalden inom massmedieforskningen i landet - de väsentligaste forskningsfálten skall täckas - dels tona ner den direkta kopplingen med de traditionella universitetsämnena. MMFU anser att fyra professurer är ett minimum för att tillräcklig bredd skall kunna nås inom landets massmedieforskning. Det är också i hög grad önskvärt att minst fyra högskolor får tvärvetenskapliga seminarier i massmedieforskning. Samtliga professurer utlyses i masskommunikation med en specifikation som anges i programmen. Vid förslagen till program har strävan varit att tillfredsställa de olika krav som framställts från forskare och avnämare. Programmen har en viss betoning på den åtgärdsinriktade forskningen. Detta beror dock ej på att denna skulle bli dominerande utan förklaras istället av att det huvudsakligen är inom denna del som profi-

86 Utredningens jörslag sou 1977;11

leringen blir naturlig. Då det gäller grundforskningen och övergripande teoretiska problem liksom ifråga om forskningstekniker finns inte några principiella skillnader mellan programmen. Följande program föreslås: l. Masskommunikation, särskilt kulturkommunikation 2. Masskommunikation, särskilt politisk kommunikation 3. Masskommunikation, särskilt informationsspridningen och dess effekter 4. Masskommunikation, särskilt massmediernas ekonomiska förutsättningar De preciserade Förslagen till program - som skall vara vägledande vid tillsättandet och därmed få en roll for den kommande forskningsverksamheten - redovisas i en särskild bilaga. Här skall endast tilläggas att eftersom programmen sträcker sig över ämnes- och fakultetsgränserna måste detta få konsekvenser vid tillsättandet av tjänsterna. Ett sätt att skapa en garanti for att de tvärvetenskapliga aspekterna beaktas vid tillsättningen är att låta massmedieforskningsnämnden - vilken presenteras närmare nedan - utse de tre särskilda ledamöter som skall ingåi tjänsteförslagsnämnden vid professorstillsättningar. Det förutsätts också att det vid tillsättandet av tjänsterna sker ett samråd mellan de olika högskolorna. Den andra forskartjänsten som knyts till seminariet är en forskarassistentüänst. Det är viktigt for rekryteringen av nya forskare och for bredden inom seminarierna att det finns två tjänster knutna till vart och ett av dessa. Forskarassistenttjänsten som är tidsbegränsad innebär också att det blir en viss flexibilitet inom seminariet. Forskarassistenten skall vara meriterad inom massmedieforskningsområdet. Det förutsätts att han - liksom professorn - kommer att leda forskningsprojekt vid seminariet. En fördel är naturligtvis om assistenten inte har samma forskningsinriktning som professorn utan att innehavarna av de båda forskartjänsterna kan komplettera varandra. På det sättet skulle man få en viss garanti för att seminariet inte blir specialiserat till ett ämne eller till en del av forskningen på massmedieområdet. Administrativt bör seminariet bilda en avdelning till någon av institutionerna inom högskolan. Beslut om vilken får fattas av respektive högskolestyrelse. Naturligt kan vara att seminariet organisatoriskt kopplas till den institution som ligger närmast professorn eller forskarassistenten.

Det är av stor vikt att seminarierna verkligen kommer att befrämja tvärvetenskaplig forskning och tjänstgöra som centra inom respektive högskolor för massmedieforskare från skilda ämnen och fakulteter. Ovan har sagts att man kan få vissa garantier för bredden inom seminariet om de båda fasta forskarna representerar skilda inriktningar. Men det behövs också enligt utredningens uppfattning ett organ som dels kan tjäna som kontaktpunkt mellan företrädare för olika ämnen och fakulteter, dels kan ha en vetenskapligt rådgivande funktion i forhållande till seminariet. I den nya högskoleorganisationen kommer fakultetsnämndema att ha ett övergripande ansvar for forskningen inom respektive fakulteter. I forskarutbildningsutredningens uppgifter ingår att närmare föreslå deras fram-

Utredningens förslag 87

tida uppgifter och organisation. Verksamheten vid det planerade tvärvetenskapliga seminariet får i regel förutsättas beröra mer än en fakultet. Enligt MMFUrs uppfattning vore det önskvärt om det under fakultetsnämnderna fanns en massmedieforskningsnämnd vilken tillsammans med professorn och forskarassistenten i masskommunikation skulle ha det övergripande ansvaret för verksamheten vid seminariet. Denna nämnd skulle främst ha beredande och rådgivande karaktär men fakultetsnämnderna skall kunna delegera vissa beslut till massmedieforskningsnämnden. Massmedieforskningsnämnden skall utses av den eller de fakultetsnämnder som är berörda och bestå av företrädare för olika ämnen vid högskolan. Högskolestyrelsen fattar beslut om antalet representanter för berörda fakulteter. Ledamöterna i massmedieforskningsnämnden skall vara förtrogna med problem inom massmedieforskningen. De skall därigenom aktivt kunna medverka till den tvärvetenskapliga inriktningen av arbetet. De skall också kunna bidra till att det inom seminariet ges en lämplig avvägning mellan grundforskning och tillämpad forskning. De skall underlätta de nödvändiga kontakterna över ämnes- och fakultetsgränsema. Ledamöter i nämnden bör vara 6-8 vetenskapligt högt meriterade personer som är knutna till högskolan. I den mån det finns joumalistlinje på den plats där seminariet är placerat bör representanter för denna ingå. På det sättet skapas naturliga kontakter mellan forskningen och dem som svarar för utbildningen av sådana som skall vara praktiskt verksamma inom medierna.

I de mål för massmedieforskningens organisation som utredningen uppställt anges att det bör finnas en god kommunikation inte endast mellan forskarna utan också mellan forskare och avnämare. Detta kan ske på centralt plan och kommer att prägla utredningens förslag därvidlag. Men också på forksningsnivån är det av största vikt att det finns kontakter mellan forskarna och dem som skall använda forskningen. Det är också viktigt för forskningens relevans och kvalitet att dessa kontakter är täta och intima. Någon obligatorisk och formaliserad organisation för kontakten mellan forskarna å ena sidan och avnämama och mediepraktikema å den andra föreslås inte. Istället förutsätts att seminarierna och deras deltagare på olika sätt ombesörjer att den nödvändiga kontakten sker så effektivt som möjligt. Till seminarierna skall t. ex. praktiker kunna inbjudas till diskussion. Det är också önskvärt att det till större projekt knyts särskilda projektgrupper av referenskaraktär där avnämare och medieverksamma ges plats tillsammans med forskare. Kostnaderna för sådana grupper bör bestridas av respektive projekt.

De tvärvetenskapliga seminarierna kommer ej att kräva någon omfattande administrativ apparat. Tvärtom är en av fördelarna med den konstruktion som föreslås att man skall kunna dra nytta av befintliga resurser. Viss speciell servicehjälp kommer dock att bli nödvändig. Det fordras en kontorist med uppgift att svara för registreringar, kontakter, utskrifter osv. Seminariet kommer också att behöva ett speciellt anslag för expenser. MMFU föreslår således fyra tvärvetenskapliga seminarier till vilka knyts två forskartjänster och en massmedieforskningsnämnd. Utredningen vill

88 Utredningens förslag

inte ta ställning till inom vilka högskoleregioner seminarierna skall placeras. Man måste dock förutsätta att det skall finnas en tämligen omfattande massmedieforskning vid den högskola som får de nya resurserna. De tvärvetenskapliga seminarierna kan inte arbeta om de ej får knyta an till redan befintlig massmedieforskning inom olika universitetsämnen. Fyra seminarier innebär att två högskoleregioner ej får något seminarium eller tjänster i en första omgång. Man kan hoppas att man relativt snart skall kunna utvidga verksamheten. Om och när detta kan ske är emellertid omöjligt att säga. Det är därför viktigt att poängtera att de högskolor som i denna första omgång inte får något seminarium på intet sätt blir lottlösa.

Övriga delar av MMFU:s förslag bör kunna verka vitaliserande för forskare

inom samtliga regioner. De kommer att få nya möjligheter till forskningsanslag. De kommer att erhålla bättre service i form av dokumentation och arkiv. De skall kunna delta i arbetsgrupper och konferenser på nationell och nordisk nivå.

Sveriges Radios forskning MMFU har haft i uppgift att speciellt beakta den forskningsorganisation som finns inom Sveriges Radio. Avdelningen för publik- och programforskning (PUB) har en helt fristående ställning i förhållande till universitetsorganisationen. Verksamheten betalas huvudsakligen över SR:s budget men bidrag kommer också från beställare utanför företaget och från forskningsfonder. Det är utredningens uppfattning att det är positivt för massmedieforsketennedieningen i sin helhet att Sveriges Radio bidrar med en omfattande forskning. Den ger beslutsunderlag inte enbart till befattningshavare inom radioföretaget utan också åt andra som har att befatta sig med frågor rörande radio och tv. Den har också stor betydelse för den massmedieforskning som bedrivs inom universiteten. Det finns inte någon anledning att föreslå att statsmakten skall kräva några omfattande förändringar i företagets forskningspolicy. Det övergripande målet för forskningen inom PUB måste vara att ge beslutsunderlag åt olika instanser inom radioföretaget. Det är viktigt att den målinriktade forskningen prioriteras och att metodutvecklingen framför allt kommer att gälla denna. Vilka beslutsnivåer som är i störst behov av service från PUB är en fråga som MMFU inte kan ta ställning till. Avvägningen härvidlag bör vara en uppgift for företagsledningen. som föreslås av MMFU kommer - Den nya forskningsorganisation genomförd - helt naturligt att ha betydelse for PUB:s verksamhet. Den kommer att skapa nya möjligheter till intensivare kontakter med forskare från olika universitetsämnen. Det är självklart att ett av de tvärvetenskapliga seminarierna placeras i Stockholm och att ett intimt samarbete mellan detta och medarbetarna vid PUB utvecklas.

M arknadsundersökningsjöretagen Förutom vid universiteten och vid PUB förekommer också forsknings- och utvecklingsarbete vid ett antal marknadsundersökningsinstitut. Det gäller

sou 1977;11 Utredningens förslag 89

här ~ som redovisats i kapitel 3 - både ren datainsamling och sådant som kan karaktäriseras som forskning. Beställare är både privata företag och statliga myndigheter. Idag är kontakterna mellan dessa institut och övriga institutioner begränsade. l den mån MMFU:s förslag förverkligas och högskolorna ges en särskild organisation för medieforskning är det önskvärt att det kommer att ske ett ökat utbyte av erfarenheter och metoder mellan denna ”privata” sektor av forskningen och den offentliga. Detta är desto mer angeläget då det förutsätts att uppdragsforskningen kommer att få ett icke obetydligt utrymme vid universiteten. Inom den del av utredningens förslag som kallas ”service” finns organ som kommer att svara för ett bättre utbyte av forskningsresultat och andra erfarenheter. Dessa bör få stor betydelse för kontakterna mellan de privata instituten och universitetsforskningen. Vad gäller den lokala nivån vill MMFU inte komma med något särskilt förslag. Kontakter bör kunna tas inom ramen för de tvärvetenskapliga seminarierna.

6.4.2 Forskningens _ finansiering Det finns idag inte någon speciell form för statlig finansiering av massmedieforskningen. Forskningsråden, riksbanksfonden, myndigheter och offentliga utredningar svarar för den helt dominerande delen av finansieringen av massmedieforskningen vid universiteten. PUB:s och marknadsundersökningsföretagens verksamhet finansieras huvudsakligen av företag. Från olika intressenter - t. ex. ideella folkrörelser, arbetsmarknadens parter och massmedierepresentanter - har behovet av större undersökningar betonats. Man har ansett att det är en uppgift för samhället att svara för mera övergripande projekt kring mediernas funktioner. Organisationerna själva har inte möjlighet att bekosta annan forskning än t. ex. sådan av begränsad karaktär och av direkt nytta för beställama. Insatserna blir på det sättet punktvisa och slumpartade. Andra måste ta på sig de övergripande uppgifterna. Från myndigheter och andra representanter för samhället har samma synpunkter framkommit. Det finns ett antal organ - presstödsnämnden, statens kulturråd, NSl, konsumentverket, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, radionämnden - vilka alla är beroende av masskommunikationsforskning. Inte något av dessa har dock tillräckliga resurser för mera samlade insatser: ingen har det övergripande sektorsansvaret. Hittills har massmedieforskarna fått konkurrera på samma villkor som flertalet andra forskare. Fonderna har ej kunnat tillmötesgå alla de krav på forskning som forskarna och intressentgrupperna har. Den forskningsrådsnämnd som börjat sitt arbete i mars 1977 innebär en förstärkning av den samhällsrelevanta forskningen i landet. Men den kommer att ha ett mycket omfattande område att arbeta över. Den kan omöjligt tillfredsställa de krav som finns på ökad massmedieforskning. Mot denna bakgrund anser MMFU det vara nödvändigt att ett särskilt organ inrättas för att stödja massmedieforskningen i Sverige. Det skall ha forskningsmedel till sitt förfogande och dess majoritet skall bestå av sådana intressenter och avnämare som ligger massmedieforskningen nära. Detta

90 Utredningens förslag

organ massmedieforskningsde/egationen —skall kunna ta egna initiativ och ta emot anslagsframställningar från forskare och intressenter. Delegationens uppgift skall främst vara att stödja sådan forskning som skall kunna bilda underlag för beslut i massmediefrågor och som har ett intresse i den allmänna debatten. Avsikten är inte att delegationen skall ta över några uppgifter från fonderna utan komplettera dessa. Förslaget om en massmediedelegation skall ses i samband med det om inrättandet av tvärvetenskapliga seminarier. I de senare skapas en forskningsbas och i delegationen ett initierings- och linansieringsorgan. Man får förutsätta att det kommer att finnas goda kontakter mellan seminarierna och delegationen. l speciella fall kan dessa kontakter formaliseras genom att man inrättar särskilda projektgrupper. Delegationen skall vara ett kontaktskapande organ. Den skall därvid aktivt samarbeta med de serviceinstitutioner som MMFU föreslår. Den bör också kunna ta initiativ till vissa tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper. Utredningen vill här peka på ett speciellt behov som aktualiserats från flera avnämargruppers sida. Den tekniska utvecklingen har gått mycket snabbt på massmedieområdet. Det gäller främst etermedieområdet men också de tryckta medierna. Det är fråga om en kontinuerlig utveckling där tekniska förändringar mer eller mindre snabbt förändrar förhållandena på massmediefaltet. Ett aktuellt exempel är satellitfrågan där det idag finns tekniska förutsättningar för att genom direktsändande satelliter kraftigt öka antalet tv- och radiokanaler. Andra exempel kan tas från den tidningstekniska utvecklingen som gradvis förändrar arbetsförhållandena på tidningar och tidskrifter. Det har hittills funnits otillräckliga kontakter mellan den tekniska forskningen och annan forskning som rör medierna. Det har lett till att beslutsunderlaget ofta blivit ofullständigt. Man har t. ex. inte haft tillräcklig kunskap om de kulturpolitiska följderna av mediepolitiska beslut. MMFU har funnit att det finns berättigade krav från forskares och intressenters sida om bättre kontakter med den kommunikationstekniska forskningen. Även från teknikemas sida finns önskemål om ett samarbete med olika slag av samhällsforskare och avnämare. Riksbanksfonden har också uppmärksammat detta problem och tillsatt en särskild omrâdesgrupp, Människan och kommunikationsteknologin. MMFU har övervägt olika åtgärder som skulle kunna vidtas för att ytterligare bryta den isolering mellan teknisk och annan forskning som utan tvivel finns. Den vill föreslå att massmedieforskningsdelegationen tillsätter en arbetsgrupp med representanter för bl. a. styrelsen för teknisk utveckling, televerket, Ingenjörsvetenskapsakademin, journalister, medieföretag, teknisk personal vid tidningar och etermedier och samhällsforskare. Arbetsgruppen skall bl. a. kunna initiera forskning inom områden där man väntar att tekniska nyheter kommer att förändra eller möjliggöra förändringar på massmedieområdet. Den skall också informera delegationen och sina huvudmän om önskvärda åtgärder. Sammansänningen av massmedieforskningsdelegationen bör vara sådan att den domineras av olika intressentgrupper och forskare. En snäv sammansättning av delegationen skulle strida mot de krav på mångfald och allsidighet som utredningen ställt.

sou 1977:11 Utredningens förslag 91

Fem olika grupper föreslås representerade: (l) myndigheter, (2) organisationer, (3) massmedieforetag, (4) medieverksamma och (5) forskare. Delegationen bör ha 13 ledamöter: 2 representanter för myndigheterna (t. ex. presstödsnämnden och statens kulturråd) 4 organisationsrepresentanter (t. ex. Landsorganisationen, Svenska arbetsgivareföreningen, Folkbildningsforbundet och Nykterhetsrörelsernas landsförbund) 2 medieföretagsrepresentanter (Svenska tidningsutgivareforeningen och Sveriges Radio) 2 medieverksamma (en från etermedier och en från tryckta medier, Svenska journalistförbundet) 2 massmedieforskare (Föreningen Svenska masskommunikationsforskare) l ordförande representerande allmänintresset

Delegationen utses av regeringen på förslag av respektive organisationer och myndigheter. Till delegationen skall vara knutet ett sekretariat med uppgift att förbereda initiativ som delegationen eller dess arbetsgrupper vill ta. Det skall också bereda inkomna ansökningar och göra smärre inventeringar. Vid kansliet skall under kortare tid kunna anställas konsulter och sekreterare för de speciella projektgrupperna. Chefen för sekretariatet skall ha såväl vetenskaplig som administrativ meritering. Ett särskilt problem innebär delegationens placering. Här kan man tänka sig flera olika alternativ. Det år möjligt att skapa ett helt fristående organ eller knyta den till en central myndighet med sektoriellt ansvar på massmedieområdet. Det finns också delegationer som är mer eller mindre fast bundna till något departement. Slutligen kan man diskutera att lägga delegationen inom den nya forskningsrådsorganisationen. Det finns inte någon central myndighet med sektorsansvar för massmedierna lämpad att knyta delegationen till. Det finns inte heller enligt utred-

ningens uppfattning anledning att skapa ett helt fristdende organ — bland

annat talar kostnadsskäl mot en sådan lösning. Återstår antingen att lägga delegationen under ett eller flera departement eller att knyta den till ett forskningsråd eller till forskningsrådsnämnden. Det finns argument som talar för en anknytning till departementen. Statsmakterna har ett stort behov av forskning kring massmedierna. De behöver underlag för beslut om t. ex. radio, tv, nya medier och press. Dessa frågor kan väntas få ökad betydelse och därmed blir behovet av forskning större. Flera skäl talar dock mot att lägga delegationen vid departementen. Det finns en risk för att den skulle bli isolerad från andra organ som stödjer forskning. Det skulle skapas onödiga klyftor mellan den målinriktade, tilllämpade forskning som delegationen främst skall syssla med och den grundforskning som forskningsråden skall främja. Ett annat argument mot är att staten skulle kunna bli misstänkt för att vilja politisera eller monopolisera massmedieforskningen. Organisationernas och forskarnas inflytande skulle inte framstå som tillräckligt starkt. Ser man till den nya rådsorganisationen vore ett alternativ att binda delegationen till det råd som stödjer den största delen av massmedieforskningen: det humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Detta skulle ge delegationen möjligheter till nära kontakter med övriga projekt som pågår inom massmedieområdet. Ändå är knappast en sådan placering lämplig. Det är

92 Utredningens förslag

av stor vikt att delegationens arbete äger rum i nära samarbete med olika intressentgrupper, dess uppgift skall - till skillnad från forskningsrådens - främst vara att stödja den åtgärdsinriktade forskningen. Det är därför av vikt att hålla isär rådets och delegationens funktioner. Detta utesluter naturligtvis inte ett nära samarbete dem emellan. Återstår att knyta delegationen till forskningsrådsnämnden. Avsikten med FRN är att den i samarbete med forskningsråden och olika sektoriella organ skall initiera, planera och bidra till finansieringen av Samhällsrelevant forskning. I nämnden dominerar företrädare för allmänintresset. Till denna skall bl. a. knytas en grupp för folkrörelseforskning. Det är uppenbart att FRN på ett vidare fält har samma uppgifter som massmedieforskningsdelegationen är tänkt att få inom sitt område. Vid samråd med forskningsrådsutredningen (U 1972:02) och representanter för organisationskommittén för den nya forskningsrådsorganisationen har påpekats att det finns problem både med öronmärkta pengar till massmedieforskningen och med en särskild delegation, dvs. ett organ med självständighet i förhållande till FRN som delegationen skulle bli. För massmedieforskningen är det inte tillräckligt att stöd till denna ingår som en del av FRN:s uppgifter. Det måste finnas garantier för en viss miniminivå på anslagen - dvs. öronmärkta pengar - och för en viss sammansättning på den grupp som skall fördela medlen. Det är därför MMFUzs uppfattning att man åtminstone under en övergångsperiod på t. ex. fem år knyter massmedieforskningsdelegationen till FRN men ger den en självständig ställning. Anknytningen innebär att delegationen kan utnyttja de erfarenheter som FRN får från andra forskningsfält. Man skulle också få en naturlig anknytning till forskningsråden. Man skulle dessutom kunna dra nytta av FRN:s administrativa resurser och kontaktnät. Slutligen skall en diskussion föras om vilken omfattning delegationens verksamhet skall ges, dvs. vilka finansiella resurser den kommer att behöva. Det är viktigt att framhålla dels att avsikten är att stödja större projekt - mindre sådana skall intressentema själva kunna klara av - dels att massmedieforskningen är mycket kostnadskrävande. De två vanligaste metoderna att samla in data är genom intervjuer och innehållsanalyser. Båda formerna är mycket personalintensiva och därför synnerligen ekonomiskt betungande. Delegationen skall också - som framgår av förslaget nedan - få vissa uppgifter vid sidan om de direkt forskningsstödjande. Det är viktigt att delegationen från början ges tillräckliga resurser. Den måste kunna ta initiativ till flera större och långsiktiga projekt. Det har framgått av redogörelsen i kap. 3 att kostnaderna for sådana är mycket omfattande. Enbart ett projekt som Pressens funktioner betingade l milj. kr och då tvingades man ändå arbeta med knappa resurser. Det är också viktigt att de arbetsgrupper som knyts till delegationen verkligen ges möjligheten att dels arbeta effektivt dels att ta egna initiativ. Enligt de beräkningar utredningen gjort fordras i ett inledningsskede 3 milj. kr i forskningsanslag för delegationen. Det skulle göra det möjligt för denna att både initiera forskning och ge stöd till förslag som kommer utifrån. Den bedömning som kan göras av behoven säger att det ändå kommer att krävas hårda prioriteringar bland angelägna forskningsprojekt. Som jämförelse kan nämnas att PUB:s budget 1976/77 beräknas till 6,4

sou 1977:11 Utredningens förslag 93

milj. kr (löner till forskarna är här inkluderade) medan det nya humanistisktsamhällsvetenskapliga forskningsrådets budget är drygt 30 milj. kr och riksbanksfondens 25 milj. kr. I förhållande till den totala omsättningen inom massmediebranschen blir anslagen till forskning ändå mycket begränsade. Enligt en beräkning gjord av Sveriges Radio skulle totalintäkterna för dagspressen år 1974 ha belöpt sig på 2,5 miljarder kr och för tidskrifterna l miljard kr. Totalintäkterna för samtliga medier skulle enligt denna uppskattning vara ca 10 miljarder kr. Massmedierna har en viktig roll i samhällsekonomin. De har också fått en direkt ekonomisk betydelse för statsmakterna genom stödet till dagspressen, det föreslagna tidskriftsstödet och de ökande kostnaderna för radio och tv. Det finns all anledning att på olika sätt tillförsäkra sig ett omfattande och tillförlitligt beslutsunderlag.

6.4.3 S ervicefunkrioner

Ett mål för MMFU är att effektivisera massmedieforskningen i landet. Utredningen har genom sina analyser visat att det finns allvarliga brister vad gäller kontakterna mellan forskarna, informationen om pågående och avslutade forskningsprojekt samt dokumentationen av dessa. Det finns också krav på arkiv och registrering av innehållet i medierna samt av kontinuerliga läsar- och lyssnarundersökningar. Det har betecknats som en synnerligen allvarlig brist att man endast i begränsad omfattning bevarar radio- och tv-program.

Dokumentation I december 1972 beslutade Nordiska ministerrådet att stödja en försöksverksamhet på nordisk basis av dokumentation av massmedieforskning. I Norge, Finland, Danmark och Sverige startades dokumentationscentraler där den nationella massmedieforskningen registrerades. En nordisk katalog producerades. Motiveringen för dokumentationscentralerna var att massmedieforskningen expanderat starkt och att det bl. a. på grund av dess llervetenskapliga karaktär var svårt att få en överblick över vad som hände över hela fältet. Krav på dokumentation restes både från forskare och intressenter. Ett nordiskt samarbete ansågs naturligt eftersom förhållandena i de olika länderna var likartade både vad gäller forskningen och massmedierna. En särskild utredning tillsattes av ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete i maj 1976 för att utvärdera den dokumentationsverksamhet som ägt rum inom ramen för NORDICOM och komma med förslag om den framtida finansieringen. Denna utredning överlämnades 12 januari 1977 och är för närvarande under remissbehandling Nordiskt samarbete inom massmedieforskningen (NU 1976:33). Vad gäller dokumentationen fann utredningen att det fanns anledning att från nationellt och nordiskt håll stödja en fortsatt verksamhet. Den bör dock kompletteras med en vidgad kontaktverksamhet. Det föreslås att en särskild samarberskommmé för nordisk massmedieforskning inrättas. Denna

94 Utredningens förslag

skall svara för dokumentationen och den vidgade kontaktverksamheten. Enligt utredningen bör också en nordisk tjänst som sekreterare inrättas. Sekreteraren skall bl. a. ha en samordnande funktion då det gäller dokumentationen och huvudansvaret för att det nordiska samarbetet vad gäller masskommunikationsforskningen fungerar effektivt. Dokumentationen skall liksom tidigare äga rum i respektive länder men den skall i fortsättningen bestridas med nationella medel. Man tycks också i samtliga länder vara beredd att överta det ekonomiska ansvaret för verksamheten samtidigt som man också utvidgar den till att innefatta ett ansvar för kontaktverksamhet. I Sverige är dokumentationscentralen för närvarande förlagd till Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen. Verksamheten där har visat sig fylla ett viktigt behov och bör därför ges en mera permanent form och ökade resurser. För närvarande är endast en halvtids dokumentalist anställd. Det är svårt att i dagens läge förutse hur stora behoven blir för dokumentationen i framtiden. Den bör naturligtvis motsvara de krav som ställs från nordiskt håll. Dokumentationen skall ges möjligheter att arbeta effektivt i framtiden. Medel till denna verksamhet skall ges av massmedieforskningsdelegationen. Storleken bestäms av delegationen efter ansökan från de ansvariga för dokumentationen.

K ontakrverksamhet Det framlagda förslaget om tvärvetenskapliga seminarier avser bl. a. att tillfredsställa kraven på lokal kommunikation. Det finns dock även uppenbara behov av bättre kontakt på riksplanet. Det måste skapas garantier mot dubbelarbete. Forskare och intressenter bör kunna utbyta erfarenheter även om de är bosatta i olika delar av landet och verksamma vid skilda högskolor. Som exempel på åtgärder att förbättra kommunikationen kan anges upprättandet av ett projekrregisrer och ettforskarregister. Det är viktigt att sådana hålls aktuella och att de ger en tillräckligt omfattande information. Frågan om register för massmedieforskare bör dock anpassas till och definitivt lösas i samband med behandlingen av de förslag angående registrering av pågående forskning som är att vänta från forskningsrådsutredningen. I Danmark har sedan några år givits ut ett nyhersblad från Media-Forsk i Århus kallat Media-Forsk Orienterer. Erfarenheterna från detta är mycket goda. I Sverige har från dokumentationscentralen i Göteborg givits ut ett blad kallat Nordicom-Nytt. Utformningen är enkel men sammanställningen av aktuellt material är arbetskrävande. Det är viktigt att resurser ges till en kontinuerlig verksamhet. Från forskarhåll har också uttalats behov av mindre konferenser. Dessa skulle också kunna vara lämpliga för diskussioner mellan forskare och sådana som är verksamma inom medierna. Dylika konferenser eller arbetsgrupper kan bidra till både kvalitetshöjning och större effektivitet. Man kan få ta del av andras erfarenheter och kritik. För att nordiska och övriga internationella kontakter i form av forskarutbyte och annan verksamhet skall kunna bedrivas rationellt är det viktigt att det finns ett organ dit svenska och utländska forskare kan vända sig.

sou 1977:11 Utredningens förslag 95

Det skall bl. a. kunna administrera viss utbytesverksamhet. (Jfr med den nordiska utredningens förslag). Här har givits några exempel på åtgärder som bör vara ägnade att förbättra kommunikationen mellan forskarna samt mellan forskarna och avnämarna. Inte minst det senare är väsentligt. Från många intressenters sida har uttalats önskemål om att det skulle finnas en central dit man skulle kunna vända sig for information om pågående och genomförda forskningsprojekt. Massmedieforskningsdelegationen bör åläggas att vidta åtgärder som är ägnade att förbättra kontaktverksamheten. Den skall således förutom sina direkt forskningsstödjande åtgärder även finansiera dokumentationen och kontaktverksamheten.

Arkiv registrering I en skrivelse till utbildningsministem i juni 1976 betonade MMFU det angelägna i att få till stånd ett massmediearkiv. Frågan om bevarandet av tv, radio, film är under beredning i utbildningsdepartementet. MMFU vill dock framföra de krav som kommit i arkivfrågan från olika forskargrupper. Ett av de vanligaste klagomålen vad gäller förhållandena för massmedieforskningen idag rör tillgången på material i form av tv- och radioprogram. Dels sparas dessa endast i begränsad utsträckning dels är det svårt att få tillgång till det som trots allt arkiverats. Man beklagar att radio- och tv-program förstörs och att det därmed endast blir begränsade möjligheter till historisk och jämförande etermedieforskning i framtiden. I skrivelsen till utbildningsministem berörde MMFU också frågan om det till ett arkiv kunde knytas någon form av katalogisering eller registrering av mediernas innehåll. . Från olika intressenter - bl. a. radionämnden, PO och Pressens opinionsnämnd - har påpekats att man har bristande kunskaper om förändringar i massmedieutbudet. Det anses idag självklart att man så noga som möjligt skall ange spridningssiffror och upplageuppgifter men då det gäller innehåller i medierna är förhållandet ett annat. Det finns ett behov av kontinuerliga mätningar av innehållet i olika massmedier. Det skulle vara av största intresse att kunna göra jämförelser över tid och mellan olika medier. Hur förhåller sig det redaktionella materialet till annonserna? Vilka förändringar sker mellan de olika redaktionella avdelningarna? Vilka ämnen och händelser förekommer i radions, tvzs och tidningarnas nyhetsutbud? Mätningar av innehållet förekommer inte idag i någon större utsträckning. Vanligare är undersökningar av mottagamas konsumtion av medieinnehåll. Sveriges Radio företar genom PUB regelbundet sådana mätningar liksom flera tidningar. Skillnaden är att PUB presenterar sina resultat medan motsvarande uppgifter från pressen dels är sparsamt förekommande dels endast gäller vissa tidningar. På samma sätt som det finns behov av mätningar av innehållet finns det i hög grad berättigade önskemål om kontinuerliga, regelbundet återkommande registreringar av konsumenternas beteende. Det är inte tillfredsställande att sådana idag endast förekommer vad gäller radio och tv.

i 96 Utredningens förslag

Om ett särskilt arkiv för ljud och bild (ev också tidningsmikrofilm) inrättas borde det finnas möjlighet att till detta knyta ett organ där mätningar av innehållet skulle kunna ske. Det bör undersökas hur registreringen skall gå till, vad som skall mätas och vilken omfattning den skall ha. Vad gäller konsumtionen av massmedierna liksom vad gäller registrering av innehållet bör snarast ett program för verksamheten utarbetas i samverkan mellan intressenter, forskare och medieansvariga. Massmedieforskningsdelegationen föreslås få i uppgift att i kontakt med olika parter närmare utreda frågan om såväl registrering av innehållet i massmedierna som av läsar-, Iyssnar- och tittarvanor.

6.5 Kostnader för förslaget

MMFU har föreslagit tvärvetenskapliga seminarier, en massmedieforskningsdelegation och viss serviceverksamhet. Kostnaderna för det första årets verksamhet beräknas bli följande för varje lokal enhet: Kostnaderna för en professur är i 1976 års löneläge 330 000 kr. I summan ingår då lön för professorn och de 1 000 assistenttimmar som enligt gällande praxis hör till professuren, sociala avgifter och s. k. kringkostnader för administration. Tjänsten som forskarassistem är, om den besätts med person som avlagt doktorsexamen, placerad i L 14 vilket innebär 5.695 kr/mån. Den sammanlagda årslönen för en forskarassistent uppgår till 68 340 kr vilket inkl. sociala avgifter ger en årskostnad på ca 93000 kr. Sammanlagt skulle kostnaderna for varje tvärvetenskapligt seminarium bli 423 000 kr. För de föreslagna seminarierna med tillhörande tjänster blir den årliga kostnaden med 1976 års löner och kostnadsläge 1692000 kr. Massmedieforskningsdelegationen skulle för det första året- enligt den diskussion som förts ovan - kräva 3 milj. kr för direkta forskningsanslag. Delegationen skall också ha vissa utgifter för dokumentation, kontaktverksamhet och förberedande undersökningar angående registrering av innehåll och konsumentbeteende. Det är mycket svårt att avgöra hur stora dessa kommer att bli. En av delegationens uppgifter blir att ta ställning till vilka rimliga krav som här kan föreligga. Sammanlagt kan man för denna del av delegationens verksamhet beräkna 500000 kr i nuvarande penningvärde. Delegationen skall ha en mycket begränsad administration. De projektgrupper som den tar initiativ till bör kunna finansieras inom ramen för forskningsanslagen. Delegationen behöver dock en kompetent sekreterare och det krävs en halvtids kontoristtjänst. Sammanlagt bör kostnaderna för kansliet inkluderande lön för kanslichef, halvtids kontorist och expenser beräknas till 350000 kr i nuvarande penningvärde. Kostnaderna för massmedieforskningsdelegationen blir 3850000 kr. I denna summa ingår således de utgifter som betingas av förslagen under rubrikerna dokumentation och kontaktverksamhet. Massmedieforskningsutredningens förslag skulle sammanlagt kosta 5 542 000 kr under det första året.

SOU 197711 1 Utredningens _förslag

FINANSIERING

R|K$3ANKENs Organisationer JUBILEUMS- ____ _._ Mvndigheter

FRRSKNWGS R DEN Massmedieföretag

som) Journalister

FORSKNWGSFONDER INTRESSENTGRUPPER

Forskare Organisationer Myndigheter Medieföreträdare

SERVICE

u:

KO‘M:MUN|i(A3‘ , :vi: ARK|V DATA-

HON- TPONV _. INSAMLING

. . “Projektkataiougv Ljud och bild scs Sifo “mmm” ”

, _V etc, Tidningar PUB TS etc.

:Konferenser

~ i» “

oréhiraaisuerinø

FORSKNING

Tvärvetenskapliga seminarier Annan forskning

Övrig akademisk massmedieforskning

Sveriges Radios publikoch programforskning

Marknadsforskning mm

Figur 6.1 Massmedieførskningens organisation. De skuggade delarna betecknar utredningens firslag.

l direktiv

Bilaga Utredningens

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1975-12-11. Utredning om massmedieforskningens organisation. Chefen for utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson anför. Massmedierna har en betydelsefull roll då det gäller att utveckla demokratin. I ett demokratiskt samhällssystem måste det finnas garantier for att massmedierna ger utrymme for fri debatt och allsidig information. En rad samhälleliga åtaganden, som bl. a. omfattar betydande ekonomiska insatser, har i vårt land gjorts for att öka mångfalden i massmedierna. Samtidigt har behovet ökat av forskning som kan klargöra massmediernas funktion och möjligheter. Massmedieforskning bedrivs inom ett flertal ämnesområden på universitet och högskolor. En betydande del av de befintliga forskningsinsatserna har emellertid koncentrerats till ett fåtal institutioner, som i allmänhet har inriktat sig på begränsade delar av massmedieområdet. Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning (PUB), vars verksamhet till viss del har forskningskaraktär, ägnar sig således nästan uteslutande åt frågor som rör etermedierna. De statliga utredningar som på senare år har varit verksamma på massmedieområdet har givetvis ägnat sina forskningsinsatser åt de delar av massmedieområdet som de har haft att behandla. 1972 års pressutredning (Fi 1972:07), 1968 års litteraturutredning (U 1969:48), filmutredningen (U 1969:52), reklamutredningen (K 1967:43) och TRU-kommittén (U 1971:13) har låtit genomföra forskningsprojekt inom massmedieområdet. Olika forskningsstödjande organ lämnar bidrag till massmedieforskning. Enstaka projekt finansieras således av Riksbankens jubileumsfond och Statens råd för samhällsforskning, som också inrättat två forskartjänster i kommunikationsforskning. Nämnden för samhällsinformation (NSI) ger också anslag för vetenskapliga undersökningar. Viss forskning finansieras genom insatser från det privata näringslivet. Reklambranschen avsätter sålunda betydande resurser för forskning inom sitt område. Bidrag från enskilda företag har också möjliggjort enstaka ganska omfattande forskningsinsatser, inte minst på presshistoriens område. Under senare år har skilda initiativ tagits for att skapa större överblick över vad som sker inom massmedieforskningen. Vid Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (Nordicom) - som drivs

100 Bilaga 1

som försöksverksamhet sedan år 1973 - samlas information om pågående forskning. För att stimulera massmedieforskningens utveckling har Riksbankens jubileumsfond tillsatt områdesgruppen för masskommunikationsforskning. Dessutom kan nämnas att samarbetskommittén (Ju 1974:11) for långsiktsmotiverad forskning m. m. har påbörjat en kunskapsöversikt om människan i informations- och kommunikationssamhället. Någon samlad kartläggning av pågående forskning samt bedömning av massmedieforskningens organisation och behovet av forskningsinsatser har dock ännu inte gjorts. l en skrivelse den 6 maj 1975 redovisar 1972 års pressutredning och radioutredningen (U 1974:08) en rad olika problem rörande massmedieforskningen. Skrivelsen mynnar ut i ett förslag om att en särskild utredning tillkallas för att skyndsamt utreda massmedieforskningens framtida inriktning och organisation. I skrivelsen anförs bl. a. att alltför stor del av forskningen blir koncentrerad dels till de medier som har tillräckliga resurser för att finansiera undersökningarna, dels till de problemområden som speciellt intresserar beställarna. Detta gör att det i dag finns stora outforskade fält. Det anses också uppenbart att metodutveckling inom och problemval begränsas genom den nuvarande ämnesindelningen universiteten. l detta sammanhang påpekas också behovet av forskning som belyser massmediesituationen i dess helhet. 1 radioutredningens uppgift ingår att särskilt behandla frågan om PUB:s ställning. I direktiven framhålls att ett organ av detta slag bör kunna uppträda självständigt gentemot radioföretaget. Enligt utredningsdirektiven kan därför ifrågasättas om inte PUB bör skiljas från Sveriges Radio, vilket skulle kunna ske genom att verksamheten bedrevs inom ett helt självständigt institut. I den nämnda skrivelsen redovisar press- och radioutredningarna skäl som enligt utredningarna talar för att frågan om PUB:s ställning bedöms i ett vidare perspektiv än det som faller inom radioutredningens uppdrag. Så länge PUB sorterar under Sveriges Radio är det naturligt att dess forsknings- och undersökningsverksamhet koncentreras till den verksamhet som bedrivs av företaget, dvs. till etermedierna. Om forskningsverksamheten däremot organiseras utanför radioföretaget finns det skäl att överväga om inte arbetet bör avse också övriga massmedier, främst pressen, samt samspelet mellan olika massmedier. En fråga blir då om det är möjligt och lämpligt att dela upp PUBzs verksamhet i en del som närmast är av egentlig forskningskaraktär och som bör utövas fristående från Sveriges Radio och en annan del som närmast är av utvecklingskaraktär och som Sveriges Radio bör svara för. De förhållanden som i det föregående har berörts motiverar enligt min mening att frågan om massmedieforskningens organisation utreds. En särskild sakkunnig bör tillkallas för denna uppgift. I skrivelsen från pressutredningen och radioutredningen behandlas i första hand frågor som rör de båda utredningarnas egna arbetsområden. Det forefaller också naturligt att massmedieforskningen i huvudsak behandlar frågor som berör press, radio och television. Det bör emellertid vara möjligt för den sakkunnige att vidga ämnesområdet om detta anses väsentligt. Den pågående massmedieforskningen är, som ovan har nämnts, svår att överblicka. Verksamheten bedrivs av många olika huvudmän och inom

Bilaga 1 101

många olika ämnesområden. Den sakkunnige bör därför som utgångspunkt för utredningsarbetet göra en samlad bedömning av forskningens nuvarande omfattning och villkor. Möjligheterna att genom dokumentation göra forskningsresultat kända bör också undersökas. Den sakkunnige bör vidare undersöka behovet av framtida forskningsinsatser på massmedieområdet. I detta arbete bör kontakter tas med dem som i dag driver massmedieforskning och på olika sätt utnyttjar forskningsresultaten. Jag tänker därvid i första hand på Sveriges Radio, TRU-kommitten, radionämnden, presstödsnämnden, nämnden för samhällsinformation, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, statens kulturråd, journalisthögskolorna samt universitet och högskolor. Kontakter bör även tas med folkrörelserna samt företrädare för tidnings- och tidskriftsbranscherna. Den sakkunnige bör analysera i vad mån den forskning som efterlyses av olika intressenter också är angelägna utifrån mera allmänna mediepolitiska synpunkter. Vad gäller behovet av grundforskning på massmedieområdet bör den sakkunnige i första hand söka bedöma i vad mån den befintliga forskningsorganisationen inom universitet och forskningsråd rymmer möjligheter att i högre grad än f. n. stödja dylik forskning. På en rad andra samhällsområden har forskningsinsatserna under senare år kommit att präglas av ett tvärvetenskapligt synsätt, varför jag utgår ifrån att det även på massmedieområdet borde vara möjligt att åstadkomma ett forskningssamarbete över de traditionella ämnesgränserna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om PUB. Den sakkunnige bör i detta avseende - med beaktande av de synpunkter pressutredningen och radioutredningen fört fram i sin gemensamma skrivelse - bedriva utredningsarbetet enligt direktiven till radioutredningen. Den sakkunnige bör i sitt arbete samråda med forskningsrådsutredningen (U 1972:02), forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) och radioutredningen. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och vara färdigt i så god tid att förslagen kan behandlas i samband med ställningstagandet till radioutredningens förslag. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om massmedieforskningens organisation, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt den sakkunnige. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att den sakkunnige får samråda med myndigheter samt begära uppgifter och yttranden från dem, att ersättning till den sakkunnige, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrives. att kostnaderna för utredningen skall betalas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

2 Bilaga Fyra program

Utredningen har föreslagit fyra professurer att knytas till tvärvetenskapliga seminarier vid fyra högskolor. Professurema skall utlysas i masskommu-

nikation med fyra specifikationer. De program som här skall presenteras

skall vara vägledande vid tillsättandet och bör därmed helt naturligt få en roll för den kommande forskningsverksamheten vid respektive seminarier. Vid skrivningen av program har strävan varit att tillfredsställa de olika krav som framställts av avnämare och forskare. Det ligger i sakens natur att programmen blir tidsbundna och att de mäste omprövas successivt. Det har tidigare betonats att det vid seminarierna bör äga rum forskning som både är åtgärdsinriktad och av grundforskningskaraktär. Det är självklart att befattningshavarna inom sina respektive delar skall kunna uppvisa en produktion som representerar olika slag av forskning. Programmen är inte knutna till speciellt ämne eller fakultet. Istället beskrivs de konkreta områden där faktiska forskningsbehov föreligger idag.

1 Masskommunikation, särskilt kulturkommunikation

Kultur är den grundläggande fond av gemensamma kunskaper, åsikter, foreställningar, värden och värderingar som förekommer i varje samhälle. I ett modernt samhälle förmedlas kulturen i stor utsträckning genom massmedierna. Den process varigenom detta sker har kallats kulturkommunikation. Den centrala forskningsinriktningen skall vara det tvärvetenskapliga studiet av kulturutbudet i vid mening. Historiska, estetiska och samhällsvetenskapliga teorier bör här konfronteras med varandra. Studiet av massoch populärkulturen är också viktiga forskningsobjekt. För såväl elit- som masskulturen gäller att forskningen måste omfatta hela kommunikationskedjan sändare-budskap-mottagare samt eventuell återföring. Detta gäller böcker, film, press och etermedier. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt relationerna mellan inhemsk och internationell kulturkommunikation. Den språkliga aspekten skall ha en framträdande plats. En genomgående frågeställning skall vara hur de olika formerna av kulturkommunikation påverkats och kommer att påverkas av den pågående

104 Bilaga 2

ekonomiskt-tekniska förändringsprocessen inom masskommunikationsområdet.

2 Masskommunikation, särskilt politisk kommunikation

En fri åsiktsbildning är ett grundläggande demokratiskt värde. För att denna skall fungera - framför allt på det i vid mening politiska området- förutsätts att det finns ett brett spektrum av åsikter i massmedierna och ett allsidigt informationsutbud. För forskningen i politisk kommunikation är det en primär uppgift att undersöka i vilken mån massmedierna fullgör sina uppgifter att informera om skeendet, att framföra och spegla olika åsikter, att granska myndigheternas och andra maktcentras verksamhet samt att befrämja kommunikation inom olika medborgargrupper. För att belysa dessa olika förhållanden fordras analyser av medieinnehållet och av presentationsformer. Forskningen skall vidare klarlägga de faktiska valmöjligheter som mediekonsumentema har och studera olika samhällsgruppers mediekonsumtion. Mediestrukturen, den nya kommunikationsteknologin och konkurrensen mellan medier spelar här en central roll. En genomgående frågeställning gäller olika mediers effekt på åsiktsbildningen. För alla dessa typer av undersökningar blir jämförelser mellan medier, jimförelser mellan samhällen och länder samt jämförelser över tid av fundamental betydelse.

3 Masskommunikation, särskilt inforrnationsspridningen

och dess effekter

Forskningen skall ta sin utgångspunkt i informations- och kommunikationsbehoven hos såväl enskilda som organisationer, myndigheter och företag. Ett mål bör vara att bidra till utvecklingen av metoder och system som underlättar informationsutbytet och motverkar en ojämn fördelning av informationstillgäng och kommunikationsmöjligheter. Ett viktigt problemområde är mediernas betydelse för kommunikationen inom och mellan organisationer. En tyngdpunkt skall ligga på undersökningar av psykologiska och sociala förutsättningar för hur människorna använder medierna och hur de får information. Det kan gälla samhällsinformation av olika slag, nyhetsförrnedling, reklam och propaganda. Här kan också ingå språkliga och estetiska frågeställningar. Man bör studera vilka effekter olika slag av medieinnehåll har och de konsekvenser ett visst utbud for med sig för individen och samhället. Detta gäller inte minst de problemområden som rör könsrollerna och barnens förhållande till massmedierna. En annan tyngdpunkt gäller de förhållanden som styr utbudets innehåll och utformning. Historiska perspektiv och jämförelser är här väsentliga. Det är av vikt att den nya kommunikationsteknologins möjligheter och begränsningar när det gäller att bättre tillfredsställa olika gruppers behov studeras. Forskningen bör härvidlag kunna initiera och medverka i olika slag av försöksverksamhet.

SOU l977zll Bilaga 2 105

4 Masskommunikation, särskilt massmediernas ekonomiska

förutsättningar

Massmedieföretag är —liksom andra företag verksamma i en blandekonomi - starkt beroende av det ekonomiska resultatet. Eftersom massmedierna är viktiga instrument för en effektiv demokrati är forskning om deras ekonomiska förutsättningar av stor betydelse. Därvid är jämförande studier

över tiden och mellan olika länder speciellt värdefulla. Övergripande struk-

turanalyser är nödvändiga som bakgrund för en rad beslut inom massmedieområdet. Forskningen skall ta sikte på massmedieföretagens möjligheter och metoder att skapa intäkter och bemästra kostnadsförhållanden. I centrum skall stå studier av massmedieföretagens förmåga att enskilt eller i samverkan genom organisationsförändringar och marknadsföringsâtgärder anpassa sig till den ekonomiska miljön. Kontinuerliga undersökningar av olika mediegruppers intäktsstruktur liksom analyser av möjliga avvägningar mellan olika slag av intäkter skall utföras. Studier av det statliga presstödets effekter bör ingå. Forskningen bör också avse besluts- och valsituationer för sådana som direkt använder massmedierna och dämied bidrar till det ekonomiska resultatet. Det gäller t. ex. tidningsläsare, reklamköpare och reklambyrâer. Därvid belyses konkurrensförhållandena på massmediemarknaden. Forskningen skall vidare inriktas på kostnadsstrukturen. Inom produktionen är de organisatoriska och ekonomiska effekterna av ny teknik angelägna att analysera. [fråga om distributionen av tidningar, böcker, film och andra massmedier bör forskningen bl. a. avse effektiviteten av olika system. Möjligheten att förbättra nuvarande och utveckla nya distributionssystem bör undersökas.

Bilaga3 Intressenter med vilka utredningen

haft hearings

Myndigheter Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar Konsumentverket Kunskapsöversikten Människan i informations- och kommunikationssamhället (samarbetskommittén för långtidsmotiverad forskning) Nämnden för samhällsinformation Radionämnden Skolöverstyrelsen Statens kulturråd Styrelsen för teknisk utveckling Universitets- och högskoleämbetet

Statliga utredningar Forskningsrådsutredningen (U 1972:02) Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) Radioutredningen (U 1974:08)

Folkrörelser och organisationer Centerns kvinnoförbund Centralorganisationen SACO/SR De handikappades riksförbund De kristna samfundens nykterhetsrörelse Folkpartiets kvinnoförbund Fredrika Bremer förbundet Internationella föreningen för invandrarkvinnor Kooperativa förbundet Kyrkornas mediainstitut Landsorganisationen Rädda Barnens riksförbund Socialdemokratiska kvinnoförbundet Svenska arbetsgivareföreningen Svenska journalistförbundet Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling Sveriges riksidrottsförbund

108 Bilaga 3

Tjänstemännens Centralorganisation Yrkeskvinnors klubbars riksförbund

M assmedieinsranser

A—Pressen Allmänhetens pressombudsman Förenade Iandsortstidningar AB Unga filosofers massmediegrupp Pressens opinionsnämnd Svenska

tidningsutgivareföreningen

Sveriges Lokalradio Sveriges Radio Centrala kansliet TV 1 TV 2 Ljudradion Ekonomiavdelningen Avdelningen För teknisk forskning Distriktscentralen Sveriges utbildningsradio SIF-klubben TRU-kommittén Tidningsstatistik AB

Urbildnings- och forskningsinstanser Journalisthögskolan i Göteborg Journalisthögskolan i Stockholm Riksbankens jubileumsfond med områdesgruppen Människan och kommunikationsteknologin. Statens humanistiska forskningsråd Statens råd för samhällsforskning

Kl3NGL‘.lB1BL.a{’

S1977

z

5 M R STOCKHOLM g

Statens offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret 1977-82. Fö. . Bilarbetstid. K . Utbyggd regional náringspolitik. A. Sjukvårdsavfall. Jo.

-O$°°79.°'P“N-'

Kvinnlig tronföljd. Ju. Översyn av det skatteadministrativa sankxionssystemet 1. B. Ränen till vapanfri tjänst. Fö. . Folkhögskolan 2: U. Betygen i skolan. U. . Uuikushandelsstatislikan‘ E. _._. . Forskning om massmedier. U.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kvinniig tronföljd. [5]

Försvarsdepartementet Tolalförsvaret 197742. [1] Rätten till vapenfri tjänst. [7]

Kommunikationsdepertementet Bilarbetstid. [21

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [11]

Jordbruksdepartementet Sjukvårdsavfall. [4]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggd regional nâringspolitik. [31

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningernas nummer i den kronologiska förteckningen

KUNGL. BlBL. 2 5 M RS1977 STO C-.-(HO‘..,M

i IK* ›

Q LIberFÖr lag ISBN 91-38-03349-6

Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X